Mötesbok: Valnämnden — 18 maj 2026

§ 55 Diarienr: KS-2026/00238 Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion Beslut Kommunstyrelsen beslutar att stadsdirektör får i uppdrag att genomföra en utredning av och återkomma med förslag på justering av organisation för stadsledningskontorets förvaltning att förslaget till organisation ska innefatta rollen biträdande förvaltningschef att funktionsansvar för varaktig visselblåsarfunktion i enlighet med riktlinje underställs biträdande förvaltningschef att ge stadsdirektör i uppdrag att tillse interimistisk chefslösning för visselblåsarfunktionen till dess att biträdande förvaltningschef för stadsledningskontoret är tillsatt att funktionsansvar i enlighet med riktlinje åläggs interimchef att riktlinje kompletteras med visualisering av visselblåsarfunktionens organisatoriska placering att texten i riktlinjen ändras så att orden ”jurister/handläggare” konsekvent i dokumentet ersätts av ”behöriga personer” på alla platser att förslag till riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion revideras i enlighet med ovanstående och därmed fastställs. att ge stadsdirektör i uppdrag att se över och vid behov föreslå tillägg till kommunstyrelsens delegationsordning. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 Ärendebeskrivning Den 11 november 2025 beslutade kommunstyrelsen att ge stadsdirektör i uppdrag att upparbeta förslag på riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion. I enlighet med kommunstyrelsens beslut ska förslag till riktlinje tillställas kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott och fastställas av kommunstyrelsen. Som en del i framtagandet av förslag till riktlinje har omvärldsbevakning av hur 10 andra kommuner/regioner valt att organisera och utforma sin visselblåsarfunktion genomförts. De kommuner/regioner som ingått i omvärldsbevakningen är Malmö, Uppsala, Lund, Ystad, Örebro, Helsingborg, Göteborg, Linköping, Stockholm och Västra Götalands- regionen. Endast ett fåtal av de kommuner som ingick i omvärldsbevakningen har politiskt fastställd styrning för visselblåsarfunktionen i form av riktlinje eller annat styrdokument (Malmö och Västra Götalands regionen). 8 av de 10 kommuner/regioner som ingått i omvärldsbevakning kombinerar extern och intern organisering, två kommuner (Uppsala och Ystad) har valt att organisera funktionen internt. I samband med genomförandet av omvärldsbevakningen har fördjupad dialog genomförts med representanter för Uppsala kommuns och Stockholms stad visselblåsarfunktioner. Den 13 jan inbjöds SKRs förbundsjurister till möte med Kommunstyrelsen, i samband med besöket genomfördes ett seminarium där SKRs jurister, nuvarande och föregående styrgrupp samt beredande tjänstepersoner i detta ärende deltog. Syftet med seminariet var att belysa de juridiska utgångspunkterna för utformning och organisering av kommunens visselblåsarfunktion. Förslag till riktlinje Det förslag till riktlinje som upparbetats syftar till att ange hur Umeå kommuns visselblåsarfunktion ska vara inrättad och fungera samt tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i visselblåsarfunktionen samt roll- och ansvarsfördelning mellan visselblåsarfunktionen och den övriga organisationen. Förslaget är upparbetat för att tillgodose lagstiftningens krav på skydd för rapporterande person samt krav på att mottagning, bedömning och Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 handläggning av enskilda ärenden ska ske på ett oberoende och självständigt sätt. Förslaget till riktlinje innehåller väsentliga utgångpunkter, generella krav på kommunens visselblåsarfunktion, krav på visselblåsarfunktionens processer och arbetssätt samt krav på organisation, roll- och ansvarsfördelning samt förslag på utformning av organisation i enlighet med dessa krav. När det gäller förslag till organisation och ansvarsfördelning är förslaget att delar av funktionen hanteras av externt upphandlad aktör och delar hanteras av oberoende och självständig kompetens som knyts till Stadsledningskontoret. Förslag om vilken avdelning inom stadsledningskontoret som funktionen byggs upp inom har föregåtts av en bedömning av respektive avdelnings lämplighet utifrån avdelningens befintliga uppdrag samt befintlig/tillkommande kompetens. Utifrån denna bedömning föreslås funktionen byggas upp inom avdelning för Demokrati och juridik. Inom avdelningen rekryteras/utses handläggare/jurister med behörighet att självständigt och oberoende handha och utföra de uppgifter som faller inom ramen för ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen (dvs dessa handläggare/jurister har mandat att agera självständigt utan att tillfråga chef, avdelningschef eller stadsdirektör). Inom avdelningen för Demokrati och juridik ingår idag redan annan funktion som har en sådan oberoende och självständig ställning (Dataskyddsombud). Förslaget förankras med de fackliga organisationerna genom skriftlig information till Stadsledningskontorets SamverkansGrupp (FSG) och Centrala SamverkansGruppen (CSG) den 5 mars samt muntlig information till CSG den 9 mars och samverkan i CSG den 12 mars. Implementering av varaktig organisation Uppdraget att inrätta en varaktig organisation kommer att genomföras under våren 2026. Tillfällig organisation kvarstår till dess att varaktig organisation är på plats. Antagen riktlinje kommer tillämpas i sin helhet när varaktig organisation är implementerad och upphandling av extern leverantör är genomförd. Stadsdirektör kommer fortlöpande informera kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott om status i uppdraget. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 Kontinuerlig utvärdering och revidering Visselblåsardirektivet och visselblåsarlagen innehåller många detaljerade regler, men även regler som ger stort tolkningsutrymme. Det är en uttalad ambition i direktivet och i lagen att inte detaljreglera allt, utan att lämna till varje myndighet, organisation och företag att själv anpassa rapporteringskanalen efter sin verksamhet och organisation. Detta förslag till riktlinje baseras på överväganden, tolkningar och antaganden som kan komma att utvecklas eller ändras då arbetssätt och organisering omsätts i praktiken. Beslut från tillsynsmyndigheter och domstolsprövningar kommer i framtiden också att ge mer vägledning för utformning av kommunens visselblåsarfunktion, dess organisering och rutiner. Det är därför av stor vikt att fastslagen riktlinje utvärderas och att riktlinjens aktualitet och relevans prövas återkommande. Behov av eventuella förtydliganden som föranleds av förändringar i lagstiftning eller påvisas i utvärdering och/eller aktualitets och relevansprövning ska tillställas kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott för beredning och senare fastställande i kommunstyrelsen. Förslag till beslut (tjänsteskrivelsen) Kommunstyrelsen beslutar - att fastställa Riktlinje för visselblåsarfunktion i Umeå kommun. - att ge stadsdirektör i uppdrag att inrätta en varaktig organisation i enlighet med fastställd riktlinje. - att ge stadsdirektör i uppdrag att se över och vid behov föreslå tillägg till kommunstyrelsens delegationsordning. Beslutsunderlag Riktlinje för visselblåsarfunktion i Umeå kommun. (Förvaltningens förslag) Riktlinje för visselblåsarfunktion i Umeå kommun. Reviderad av KSNAU 2026-03-10. Riktlinje för visselblåsarfunktion i Umeå kommun. Reviderad av kommunstyrelsen 2026-03-17. Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Föredragande: Elin Pietroni, stadsdirektör Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 Yrkanden Bore Sköld (V) – Påtalar olika behov av redaktionella ändringar. Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag med komplettering av illustrationer som beskriver arbetsprocess och roller. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till den reviderade tjänsteskrivelsen enligt Hans Lindbergs förslag. Ordföranden finner att utskottet bifaller den reviderade tjänsteskrivelsen. Därefter beslutar utskottet att uppdra till förvaltningen att inarbeta vissa redaktionella ändringar enligt Bore Skölds påtalande. Särskilt uttalande Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) deltar inte i beslutet – återkommer i kommunstyrelsen. Bore Sköld (V) deltar inte i beslutet – återkommer i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslutsordning Föredragande: Elin Pietroni, stadsdirektör och Dan Gideonsson, ledningskoordinator. Yrkanden Hans Lindberg (S) – Tillägg och ändringar enligt nedan: - att stadsdirektör får i uppdrag att genomföra en utredning av och återkomma med förslag på justering av organisation för stadsledningskontorets förvaltning. - att förslaget till organisation ska innefatta rollen biträdande förvaltningschef. - att funktionsansvar för varaktig visselblåsarfunktion i enlighet med förslag till riktlinje underställs biträdande förvaltningschef. - att ge stadsdirektör i uppdrag att tillse interimistisk chefslösning för visselblåsarfunktionen till dess att biträdande förvaltningschef för stadsledningskontoret är tillsatt. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 - att funktionsansvar i enlighet med förslag till riktlinje åläggs interimchef. - att förslag till riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion revideras i enlighet med ovanstående. - att förslag till riktlinje kompletteras med visualisering av visselblåsarfunktionens organisatoriska placering. - att under rubriken Processansvar ändra från jurist/handläggare till behöriga personer. Anders Ågren (M) och Bore Sköld (V) – Att texten i riktlinjen ändras så att orden ”jurister/handläggare” konsekvent i dokumentet ersätts av ”behöriga personer” på alla platser. Mariam Salem (MP) och Lars Forsgren (SD) – biträder ovanstående förslag. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsen beslutar i enighet att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag med följande tillägg och ändringar: - att stadsdirektör får i uppdrag att genomföra en utredning av och återkomma med förslag på justering av organisation för stadsledningskontorets förvaltning. - att förslaget till organisation ska innefatta rollen biträdande förvaltningschef. - att funktionsansvar för varaktig visselblåsarfunktion i enlighet med förslag till riktlinje underställs biträdande förvaltningschef. - att ge stadsdirektör i uppdrag att tillse interimistisk chefslösning för visselblåsarfunktionen till dess att biträdande förvaltningschef för stadsledningskontoret är tillsatt. - att funktionsansvar i enlighet med förslag till riktlinje åläggs interimchef. - att förslag till riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion revideras i enlighet med ovanstående - att förslag till riktlinje kompletteras med visualisering av visselblåsarfunktionens organisatoriska placering. - att texten i riktlinjen ändras så att orden ”jurister/handläggare” konsekvent i dokumentet ersätts av ”behöriga personer” på alla platser. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag55 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-03-17 Beslutet ska skickas till Kommunens nämnder Kommunrevisionen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns Visselblåsarfunktion Beslutad av Diarienummer Datum, paragraf för beslut: Revidering/översyn Kommunstyrelsen KS-2026/00238 KS 2026-03-17, § 55 Senast 2028-03-31 Dokumenttyp Giltighetstid Dokumentansvarig Riktlinje Tills vidare Stadsledningskontoret 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Syfte ..................................................................................................................................................... 3 Lagar och andra krav ........................................................................................................................... 3 Omfattning och avgränsning ............................................................................................................... 3 Relaterade styrdokument ................................................................................................................... 3 Revidering ............................................................................................................................................ 3 Utgångspunkter .......................................................................................................................... 4 Skydd för rapporterande person ......................................................................................................... 4 Vad kan rapporteras? .......................................................................................................................... 4 Vad kan inte rapporteras? ................................................................................................................... 5 Vem kan rapportera skyddat till kommunens visselblåsarfunktion .................................................... 5 Vem kan inte rapportera skyddat till kommunens visselblåsarfunktion ............................................ 6 Generella krav på kommunens visselblåsarfunktion ................................................................. 7 Krav på visselblåsarfunktionens oberoende och självständighet ....................................................... 7 Sekretess och tystnadsplikt ................................................................................................................. 7 Hantering och utlämning av allmän handling ..................................................................................... 8 Hantering av jäv och intressekonflikt .................................................................................................. 8 Behandling av personuppgifter ........................................................................................................... 9 Krav på visselblåsarfunktionens processer och arbetssätt ...................................................... 10 1. Mottagning av rapport om missförhållande ............................................................................ 10 2. Kvalificering .............................................................................................................................. 11 3. Riktighetsbedömning ............................................................................................................... 11 4. Överlämnande för åtgärd ......................................................................................................... 12 5. Vidta åtgärder efter överlämnande ......................................................................................... 12 6. Återkoppling till rapporterande person ................................................................................... 13 Bevarande och arkivering .................................................................................................................. 13 Krav på organisation, roll- och ansvarsfördelning ................................................................... 13 Kommunstyrelsens ansvar ................................................................................................................ 14 1. Mottagningsfunktion ................................................................................................................ 16 2. Handläggningsfunktion ............................................................................................................ 16 Adjungerad expertkompetens .......................................................................................................... 18 Externt upphandlad expertkompetens ............................................................................................. 18 Nämnders och förvaltningars ansvar ................................................................................................ 18 Stöd till medarbetare som lämnar uppgifter .................................................................................... 18 Stöd till den som utpekas i en visselblåsning .................................................................................... 19 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Inledning För Umeå kommun är det av stor vikt att kommunens verksamheter har god kvalitet och bedrivs på ett rättssäkert sätt där lagar, regler och politiska beslut följs. En viktig förutsättning är därför att missförhållanden i verksamheten blir kända och åtgärdas. Under normala förhållanden ska en medarbetare eller annan enskild kunna vända sig till en verksamhetsföreträdare/chef för att berätta om missförhållanden som riskerar uppstå eller har uppstått i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det är främst i situationer när den enskilde uppfattar det som otryggt eller olämpligt att berätta om dessa missförhållanden för en verksamhetsföreträdare eller chef som visselblåsarfunktionen ska kunna användas. Syfte Riktlinjen syftar till att ange hur Umeå kommuns visselblåsarfunktion ska vara inrättad och fungera samt tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i visselblåsarfunktionen samt roll- och ansvarsfördelning mellan visselblåsarfunktionen och den övriga organisationen. Enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) ska den interna rapporteringskanalen och förfarandena skriftligen dokumenteras vilket fullgörs genom denna riktlinje samt genom den rutin som upprättas av kommunens visselblåsarfunktion. Lagar och andra krav Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion utgår från Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten samt från visselblåsarlagen. Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion utgår även från annan tillämplig lagstiftning såsom kommunallagen, förvaltningslagen, offentlighets- och sekretesslagen och dataskyddsförordningen. Omfattning och avgränsning Riktlinjen omfattar Umeå kommuns styrelse, nämnder och gemenensamma nämnder. De kommunala bolagen omfattas inte av denna riktlinje. Relaterade styrdokument - Reglemente för styrelse och nämnder i Umeå kommun - Delegationsordning för kommunstyrelsen Revidering Denna riktlinjes aktualitet och relevans prövas kontinuerligt i enlighet med Umeå kommuns Riktlinje för styrande dokument. Om aktualitets- och relevansprövning påvisar behov av revidering tillställs denna bedömning kommunstyrelsen för beslut om att riktlinjen ska revideras. Förslag till revidering bereds och tillställs därefter kommunstyrelsen för fastställande. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Utgångspunkter Skydd för rapporterande person Syftet med visselblåsarlagen är att ge ett förstärkt skydd till den som rapporterar om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Skyddet ska bidra till att personer vågar och känner sig trygga att rapportera. Som framgår närmare i avsnitten nedan ger visselblåsarlagen personer som rapporterar om missförhållanden ansvarsfrihet och skydd mot repressalier under vissa förhållanden. Sekretesslagstiftningen ger även ett skydd för uppgifter som kan avslöja identiteten på den som rapporterar och andra enskilda. Ansvarsfrihet innebär att den rapporterande personen inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt om personen när den rapporterade hade skälig anledning att tro att informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Ansvarsfrihet gäller inte vid så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Den rapporterande personen får inte bryta mot kvalificerad tystnadsplikt. Ansvarsfrihet ger inte heller någon rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Kommunen får inte hindra eller försöka hindra någon att rapportera. Kommunen får inte vidta repressalier mot en person på grund av att denne har rapporterat eller mot en person som stödjer den rapporterade. Om den som rapporterar genom rapporteringen eller inhämtande av information gör sig skyldig till brott gäller inte skyddet mot repressalier. Om kommunen bryter mot förbudet om repressalier kan kommunen bli skyldig att betala skadestånd till den som rapporterat. Vad kan rapporteras? Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Med arbetsrelaterat sammanhang avses en persons nuvarande eller tidigare arbete, i vilket personen kan eller har kunnat förvärva information om missförhållanden och utsättas för repressalier om informationen rapporterats. Den som rapporterar ska ha fått del av eller inhämtat information om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. För att det ska anses finnas ett allmänintresse ska det:  gälla allvarliga förhållanden  angå en krets som kan betecknas som allmänheten  finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Exempel kan även vara ekonomisk brottslighet, korruption, mutor och allvarliga former av trakasserier. Det kan också röra sig om miljöbrott eller säkerhetsrisker rörande liv och hälsa. Det kan även röra allvarliga avsteg från kommunens styrande dokument. Normalt omfattas inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen, men i vissa 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 fall kan det finnas ett allmänintresse av att sådana frågor kommer fram om det rör sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv till exempel om utsatta personer otillbörligt utnyttjas som arbetskraft. Visselblåsarlagen gäller även vid rapportering om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller underlåtenhet som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet eller som strider mot en lag eller andra föreskrifter som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet (s.k. EU-rapportering). Det kan exempelvis vara överträdelser inom områdena offentlig upphandling, folkhälsa, skydd av privatlivet och behandling av personuppgifter. I dessa fall ska det inte göras någon bedömning av allmänintresset däremot krävs att det är fråga om ett arbetsrelaterat sammanhang. Vad kan inte rapporteras? Visselblåsarlagen gäller inte vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen. Lagen gäller inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang till exempel rapportering av information som någon fått del av i egenskap av anhörig, brukare eller vårdnadshavare. Att det dessutom krävs att det finns ett allmänintresse (undantaget s.k. EU-rapportering) innebär att lagen normalt inte heller är tillämplig när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Allmänna klagomål eller missnöjen med arbetsförhållanden, konflikter på arbetsplatsen, mindre oegentligheter omfattas således inte av visselblåsarlagen utan hanteras via för detta ändamål upprättade rutiner och kanaler. Vem kan rapportera skyddat till kommunens visselblåsarfunktion Följande kategorier av personer som är verksamma i kommunens verksamhet/organisation kan rapportera om missförhållanden som förekommer i kommunens verksamhet:  Arbetstagare  Personer som gör en förfrågan eller söker arbete  Personer som söker eller utför volontär arbete  Personer som söker eller fullgör praktik  Personer som annars står till förfogande för att utföra arbete eller utför arbete under Umeå kommuns ledning och kontroll  Egenföretagare som söker eller utför uppdrag för Umeå kommun  Personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i verksamhetens förvaltningslednings- eller tillsynsorgan  Personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i Umeå kommun 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Person som tillhör någon av ovanstående kategorier och i den rollen (arbetsrelaterat sammanhang) fått ta del av eller inhämtat information om missförhållande kan rapportera detta. Personen omfattas av visselblåsarlagens skydd om det rapporterade missförhållandet har eller högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som personen har, är eller kommer att vara verksam i eller i annan verksamhet som personen har varit i kontakt med genom sitt arbete. En person som rapporterar till kommunens visselblåsarfunktion behöver inte ha bevis för sin misstanke om allvarliga missförhållanden eller oegentligheter. För att omfattas av visselblåsarlagens skydd krävs dock att personen när denne rapporterar har skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena är sann, vilket innebär att det måste finnas något som gör att det är rimligt att tro att informationen är riktig. En person som medvetet rapporterar falsk information omfattas inte av skyddet. Osanna visselblåsningar kan även leda till arbetsrättsliga konsekvenser och/eller att personen som rapporterar gör sig skyldig till brott, till exempel förtal. Vem kan inte rapportera skyddat till kommunens visselblåsarfunktion Personer som fått ta del av eller inhämtat information om missförhållanden i rollen som anhörig, brukare, vårdnadshavare, kund, besökare, boende i kommunen, förtroendevald politiker med flera kan inte rapportera i de rapporteringskanaler som beskrivs i lagen och få det skydd som lagen ger. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Generella krav på kommunens visselblåsarfunktion Nedan redovisas generella krav som ska tillämpas vid organisering av kommunens visselblåsarfunktion och i de processer och arbetssätt som tillämpas i visselblåsarfunktionen. Krav på visselblåsarfunktionens oberoende och självständighet Visselblåsarlagen anger att kommunen/verksamhetsutövaren ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter för att hantera rapportering och uppföljning. Detta är grundläggande för att säkerställa att rapporterade missförhållanden bedöms och följs upp. Det är vidare viktigt att den del av skyddet för den rapporterande personen som utgörs av att uppgift om identitet skyddas av sekretess upprätthålls. (Detta och en i övrigt omdömesgill hantering av uppgifter/information kan även stärka det övriga skyddet för den rapporterande personen genom att det kan bidra till minskad risk för att någon i verksamheten skulle kunna agera i strid mot förbudet om repressalier.) Kommunens visselblåsarfunktion ska därför utformas så att:  Rapporterade missförhållanden bedöms och utreds på ett oberoende och självständigt sätt  Information/uppgifter hanteras med beaktande av tillämpliga sekretessbestämmelser och på ett i övrigt ansvarsfullt sätt För att tillgodose ovanstående krav ska kommunens visselblåsarfunktion och de personer som ingår i funktionen organiseras och utformas på sådant sätt att krav på rättssäkerhet, oberoende och självständighet tillgodoses. De kompetenser som knyts till visselblåsarfunktionen ska ha god institutionell kunskap, god juridisk kompetens, gott omdöme, hög integritet samt mandat och förmåga att agera självständigt, bereda komplexa ärenden och göra självständiga bedömningar. De personer som verkar i visselblåsarfunktionen ska ha hög kunskap om och erfarenhet av att hantera sekretessbelagda och känsliga uppgifter. Sekretess och tystnadsplikt En grundläggande utgångspunkt är att identiteten på rapporterande personer och andra enskilda personer ska skyddas. Detta innebär att kommunens visselblåsarfunktion ska utformas så att den tillgodoser krav på sekretess och tystnadsplikt. Samtliga som i sitt arbete i eller med visselblåsarfunktionen handhar sekretessbelagda uppgifter omfattas av tystnadsplikt. Vid överträdelser kan bestämmelserna om brott mot tystnadsplikten aktualiseras. Sekretess i uppföljningsärenden Ett uppföljningsärende är ett ärende som består i att ta emot en rapport, ha kontakt med den rapporterande personen, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder samt lämna återkoppling till den rapporterande personen. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Uppföljningsärenden innehåller ofta skyddsvärda uppgifter. Uppgifter i ett visselblåsarärende kan även omfattas av sekretess enligt andra tillämpliga bestämmelser än de som beskrivs nedan. En sekretessbedömning måste göras i varje enskilt ärende. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns två bestämmelser som särskilt införts med beaktande av visselblåsarlagen. Sekretess gäller för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet. Sekretessen är absolut, det innebär att uppgifter om den rapporterande personens identitet inte får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. Sekretessen kan till exempel brytas om det i uppföljningsärendet bedöms finnas skäl för att en annan nämnd/förvaltning ska vidta fortsatta åtgärder med anledning av vad som framkommit i ärendet och uppgiften är nödvändig för att åtgärden ska kunna vidtas. Sekretess gäller också för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild, till exempel utpekade personer, vittnen, kollegor eller anhöriga, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Ovanstående sekretess till skydd för den rapporterande personen eller annan enskild gäller i uppföljningsärenden enligt visselblåsarlagen och i personalärenden eller andra ärenden om åtgärder som har sin grund i ett uppföljningsärende. Den andra sekretessbestämmelsen syftar till att skydda uppföljningen/utredningen i ett ärende. Gällande lagstiftning om skydd för allmänna intressen i uppföljningsärenden syftar till att motverka att berörda personer hindrar, stör eller försenar utredningen. Det innebär att det med lagligt stöd går att till exempel hemlighålla för berörda personer att de förekommer i ett uppföljningsärende. Sekretess gäller för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs. Hantering och utlämning av allmän handling Inkomna rapporter om missförhållanden är att betrakta som allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen medför att de flesta allmänna handlingar även är offentliga. Allmänna handlingar ska på begäran lämnas ut i de delar de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter. Hantering av jäv och intressekonflikt Jäv handlar om när en anställd och/eller förtroendevald är partisk eller när det finns någon omständighet som gör att personens opartiskhet kan ifrågasättas eller rubba förtroendet för personens opartiskhet. Jävsregler gäller vid all ärendehantering. Reglerna talar om när en person ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller både för den som beslutar i ett ärende och för den som bereder ett ärende. För att värna visselblåsarfunktionens oberoende och självständighet är det viktigt att omständigheter som kan innebära att det föreligger en intressekonflikt/jäv dels uppmärksammas och hanteras redan vid den initiala hanteringen av ett ärende, dels att det finns en kontinuerlig medvetenhet kring detta och att arbetssätt och inblandade personer 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 anpassas efter vad som framstår som lämpligt utifrån omständigheterna i varje ärende. Nedan anges vissa generella utgångspunkter men även hur hanteringen ska ske i vissa särskilda situationer. För att säkerställa opartiskhet i mottagning, kvalificering och riktighetsbedömning ska de medarbetare vid kommunen och hos anlitade externa parter initialt när de får ärende för hantering och därefter löpande uppmärksamma om omständigheterna är sådana att deras opartiskhet av någon anledning kan ifrågasättas. Föreligger jäv ska aktuell person vidare inte handha ärendet. För de chefer och/eller förtroendevalda som har mandat att fatta beslut om åtgärder med anledning av genomförd riktighetsbedömning gäller samma krav, dvs om jäv eller intressekonflikt föreligger ska chef/förtroendevald inte delta i beslut om åtgärder. Medarbetare eller chef som inte meddelar att denne är jävig i ett ärende, kan komma att drabbas av disciplinära åtgärder av arbetsgivaren. Om någon av de personer som enligt avsnittet om processansvar nedan utsetts att handha och utföra de uppgifter som faller inom ramen för ett uppföljningsärende, pekas ut som direkt ansvarig eller delaktig i påstått missförhållande ska kvalificering och riktighetsbedömning genomföras av upphandlad extern leverantör eller annan extern expertkompetens. Samma sak ska gälla om den person som enligt avsnittet om funktionsansvar är chef för funktionen, kommunalråd eller stadsdirektör pekas ut som direkt ansvarig eller delaktig i påstått missförhållande. Den kvalificering som i ovanstående fall ska göras av extern aktör kan i tillämpliga fall utgöras av en sådan initial bedömning som utförts av upphandlad extern leverantör (se nedan under avsnittet ”Krav på organisation, roll- och ansvarsfördelning” – ”Mottagningsfunktion”). Behandling av personuppgifter I visselblåsarfunktionen ingår behandling av personuppgifter som omfattas av reglerna i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna kan också omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. I visselblåsarfunktionen behandlas personuppgifter i syfte att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporter och i övrigt vidta uppföljningsåtgärder samt lämna återkoppling till rapporterande person och överlämnande för vidare åtgärder till aktuell verksamhet i kommunen. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de behandlingar som sker i visselblåsarfunktionen. Om hela eller delar av visselblåsarfunktionen hanteras av extern part ska personuppgiftsbiträdesavtal upprättas. Tillgången till personuppgifter ska begränsas så att endast personer som har utsetts som behöriga har tillgång till uppgifterna i ett uppföljningsärende. Det hindrar dock inte att personuppgifter i vissa fall lämnas över till en annan kommunal verksamhet i syfte att missförhållandena avhjälps. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Krav på vissel blåsar funktionen s process er och arbetssä tt Figur 1 –Översiktligvisualisering av process för hantering av uppföljningsärende. Nedan redovisas de arbetsmoment som kommunens visselblåsarfunktion ska bestå av och krav på dessa arbetsmoment. 1. Mottagning av rapport om missförhållande Rapport om missförhållanden ska gå att lämna muntligt, skriftligt eller om så begärs vid ett fysiskt möte med kommunens visselblåsarfunktion. Umeå kommun tillåter att en person inte uppger sitt namn, kontaktuppgifter eller andra uppgifter som kan avslöja personens identitet vid rapportering. Rapportering som på det sättet är anonym kan dock försvåra möjligheterna att utreda ärendet och innebära att personen inte kan kontaktas för inhämtande av kompletterande uppgifter, få bekräftelse på inkommen rapport ochåterkoppling. Diarieföring - Utgångspunkten är att alla inkomna rapporter ska registreras och diarieföras i kommunens dokument-och ärendehanteringssystem. För varje inkommen rapport ska ett uppföljningsärende med eget diarienummer skapas. Bekräftelse av inkommen rapport - När en rapport inkommit till kommunens visselblåsarfunktion ska den rapporterande personen inom sju dagar få en bekräftelse på att rapporten mottagits, om personen kan kontaktas, inte har avsagt sig bekräftelse eller det finns anledning att anta att en bekräftelse riskerar avslöja personens identitet. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 2. Kvalificering När en rapport inkommit till visselblåsarfunktionen ska en kvalificering genomföras för att bedöma om de formella förutsättningarna för att ärendet ska hanteras av visselblåsarfunktionen är uppfyllda eller inte. Beroende på vad kvalificeringen visar ska alternativ a, b eller c enligt nedan vidtas: a) Rapporten bedöms inte vara ett ärende för kommunens visselblåsarfunktion Om det omedelbart - utan vidare utredning - kan konstateras att rapporten inte är fråga om ett missförhållande som ska hanteras av visselblåsarfunktionen ska uppföljningsärendet avslutas efter att återkoppling till den rapporterande personen har skett. Vid återkoppling ska den rapporterande personen, om möjligt, i skälig utsträckning få information om var denne i stället kan vända sig och/eller, i aktuella fall, om att rapporten eller uppgifter från denna redan har eller avses överlämnas till verksamheten/annan funktion. Vid sådant överlämnande ska utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet beaktas vilka uppgifter det eventuellt är lämpligt att föra vidare. b) Rapporten behöver kompletteras I stället för att direkt ta ställning till om rapporten är ett ärende för visselblåsarfunktionen kan vid behov den rapporterande personen kontaktas och tillfrågas om att inkomma med de kompletterande uppgifter som bedöms nödvändiga för att bedöma frågan. Om inkommen rapport, trots begäran om kompletterande information, är så ofullständig att det inte går att bedöma om ärendet uppfyller de formella sakförhållanden och/eller ytterligare utredning svårligen kan göras ska ärendet avslutas. I sådana fall ska den rapporterande personen få en återkoppling om varför ärendet avslutas. c) Rapporten bedöms vara ett ärende för visselblåsarfunktionen Om de formella förutsättningarna är uppfyllda ska visselblåsarfunktionen bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten. 3. Riktighetsbedömning Vid riktighetsbedömning inhämtas den fakta/de sakupplysningar som krävs för att bedöma om informationen är riktig eller inte. Visselblåsarfunktionen kan vid genomförande av riktighetsbedömning behöva ta hjälp av sakkunniga personer/experter utanför visselblåsarfunktionen. Vid behov av sakupplysningar har visselblåsarfunktionen ansvar för och mandat att begära in information från nämnder och förvaltningar för att få de sakuppgifter som krävs för att genomföra riktighetsbedömningen samt kontakta och tillfråga medarbetare i Umeå kommun avseende att bistå med information och sakuppgifter. Visselblåsarfunktionen ska i sådana fall inte lämna mer information än vad som krävs för att kunna genomföra riktighetsbedömningen av de uppgifter/påståenden som rapporterats. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Visselblåsarfunktionen ska göra riktighetsbedömning baserad på inkommen rapport och eventuellt inhämtat underlag och formulerar därefter slutsatser av genomförd riktighetsbedömning. Därefter avslutas fasen riktighetsbedömning. 4. Överlämnande för åtgärd Om riktighetsbedömningen visar att rapporterade missförhållanden är grundlösa, redan åtgärdade eller inte kan styrkas tillräckligt för att vara lämpligt att ligga till grund för ett överlämnande, ska ärendet avslutas utan ytterligare åtgärd. I de fall förvaltningschef, avdelningschef vid stadsledningskontoret eller nämndspresidium varit direkt inblandad i missförhållandet överlämnas bedömning och slutsatser till stadsdirektören för vidare åtgärder. I de fall stadsdirektör varit direkt inblandad i missförhållandet ska bedömning och slutsatser överlämnas till kommunstyrelsens ordförande för vidare åtgärder. I annat fall ska visselblåsarfunktionen överlämna nödvändiga uppgifter/information som framkommit under riktighetsbedömning samt slutsatser/rekommendationer om åtgärder till den instans som har mandat att utföra och fatta beslut om åtgärder. Vid överlämnande för åtgärd ska visselblåsarfunktionen inte lämna mer information än vad som krävs för att åtgärder ska vara möjliga att vidta. 5. Vidta åtgärder efter överlämnande Med åtgärder avses agerande för att komma tillrätta med iakttagna brister avseende det rapporterade missförhållandet, exempelvis: 1. Missförhållande där det behöver inledas ett arbetsrättsligt förfarande om oegentligheter utförts av en enskild. 2. Göra en polisanmälan eller anmälan till tillsynsmyndighet eller att berörd verksamhet utreder vissa förhållanden vidare i sak för att kunna underbygga en polisanmälan eller anmälan till tillsynsmyndighet. 3. Behov av förbättrad styrning, kvalitets- eller verksamhetsutveckling, uppföljning och intern kontroll. Här kan mottagande förvaltning/verksamhet behöva utreda djupare i sak för att kunna bedöma hur verksamheten ska agera för att åtgärda bristen och undvika att missförhållande upprepas. Åtgärder vidtas av den instans som har mandat att utföra och besluta om åtgärd. För att undvika att missförhållande upprepas kan det bli aktuellt med flera parallella åtgärder och utredningar för att omhänderta och åtgärda de iakttagna rapporterade missförhållandena. Den instans som har mandat att fatta beslut om åtgärder ska informera kommunens visselblåsarfunktion om vilka åtgärder som vidtagits. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 6. Återkoppling till rapporterande person Visselblåsarfunktionen ska inom tre månader från bekräftelsen i skälig utsträckning återkoppla till rapporterande person om vad som gjorts för att bedöma riktigheten i den rapporterande informationen och vilka slutsatser som dragits i uppföljningsärendet. Återkoppling måste ske med beaktande av i vilken utsträckning information är sekretessbelagd. Om riktighetsbedömningen inte är klar inom tre månader ska information lämnas om det till rapporterande person. Bevarande och arkivering Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan ska kompletteras med avsnitt avseende visselblåsarärenden. Avsnittet ska beskriva hur handlingar som inkommit respektive upprättats inom visselblåsarfunktionen ska diarieföras och bevaras respektive gallras. Uppföljning Sammanställd uppföljning (statistik) över inkomna visselblåsningar och dess vidare hantering ska överlämnas till Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott samt anmälas till kommunstyrelsen 3 ggr per år (per tertial). Sammanställd uppföljning ska överlämnas i aggregerad form och om tillämpligt kategoriseras i ämnesområden. Sammanställd statistik och analyser, erfarenheter och kunskap som upparbetas inom visselblåsarfunktionen ska även införlivas och nyttjas i kommunens internkontrollarbete, avvikelsehantering och arbete mot risk för oegentligheter där så bedöms lämpligt. Sammanställd statistik nyttjas vid behov inom ram för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Krav på organisation, roll- och an s varsfördel ning Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har enligt av kommunfullmäktige fastställt reglemente ansvar för kommungemensam visselblåsarfunktion, dess organisation, funktion och ändamålsenlighet. Enligt visselblåsarlagen ska verksamhetsutövaren utse oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga att agera på verksamhetsutövarens vägnar. Funktionsansvar Ovanstående krav tillgodoses organisatoriskt genom att kommunstyrelsen förlägger funktionsansvar för kommungemensam visselblåsarfunktion, dess organisation, funktion och ändamålsenlighet i enlighet med denna riktlinje och visselblåsarlagen till biträdande förvaltningschef inom kommunens stadsledningskontor. Figur 2–Översiktligvisualisering av organisation av funktionsansvar I funktionsansvaret ingår ansvar för att funktionen är ändamålsenligt utformad, dimensionerad och bemannad i enlighet med de kompetenskrav som framgår i denna riktlinje samt arbetsmiljöansvar för den interna kompetens som arbetar i visselblåsarfunktionen och att denna interna kompetens har de förutsättningar och verktyg som behövs för arbetets utförande. Detta funktionsansvar åläggs biträdande förvaltningschef vid Umeå kommuns Stadsledningskontor. Chef för funktionen är inte involverad i och har därigenom inte mandat att påverka handläggning och bedömning i enskilda ärenden (se nedan om Processansvar). I funktionsansvaret ingår även ansvar för att information om Umeå kommuns visselblåsarfunktion tillgängliggörs såväl i interna som externa informationskanaler samt att vid behov genomföra kompetensutvecklingsinsatser riktade till kommunens nämnder, förvaltningar och medarbetare. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Processansvar Ovanstående krav tillgodoses även genom att det inom Stadsledningskontoret utses behöriga personer som tillgodoser de kompetenskrav som framgår i denna riktlinje, dessa personer utgör den interna visselblåsarfunktionen. Dessa personer har i uppdrag och behörighet att självständigt och oberoende handha och utföra de uppgifter som faller inom ramen för ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen. Figur 3–Översiktligvisualisering av processansvar för hantering av enskilda ärenden Antalet behöriga personer dimensioneras på sådant sätt att de som arbetar i funktionen har rimlig arbetsbelastning, att krav på tvåhandsprincip kan tillgodoses och att funktionen har tillräcklig redundans för att hantera att någon av de behöriga personernaär frånvarande, bedöms vara jävig etc. Dessa behöriga personer ska bemanna och utföra de arbetsmoment och uppgifter som åligger visselblåsarfunktionen i enlighet med denna riktlinje. För att säkra oberoende och självständighet har dessa behöriga personer därför mandat att självständigt bestämma: - om inkommen information uppfyller de formella förutsättningar som krävs för att ärendet ska hanteras som ett visselblåsarärende. I denna bedömning måste alltid två behöriga personer delta. - att anlita upphandlad extern leverantör eller annan extern part för arbetsmoment i uppföljningsärendet om det bedöms lämpligt utifrån vad ett ärende berör för frågor, dess omfattning, de personer som berörs eller andra särskilda omständigheter och har attesträtt för de fakturor som följer av sådant anlitande. - vilkaåtgärder som ska vidtas vid riktighetsbedömning - slutlig utformning av slutsatser inklusive behov av eventuella vidare åtgärder och överlämnande av dessa efter genomförd riktighetsbedömning. I detta moment måste alltid två behöriga personer delta. - när och om ett ärende ska avslutas samt att avsluta ärenden 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Behöriga personer har vidare mandat att självständigt: - fatta beslut som följer av att begäran om prövning inkommit efter att någon helt eller delvis nekats att ta del av handling som innefattats av en begäran om utlämnande av allmän handling avseende handlingar i uppföljningsärende eller som på annat sätt har koppling till utförande av arbete i visselblåsarfunktionen. - påkalla behov av och lyfta information till kommunalråd, kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott eller kommunstyrelsen. Behöriga personer har vidare delegation att självständigt: - Besluta för Kommunstyrelsens räkning som personuppgiftsansvarig enligt art. 12.5 och 15–21 i EU:s dataskyddsförordning (EU 2016/679). 1. Mottagningsfunktion Umeå kommuns Visselblåsarfunktion ska ha en mottagningsfunktion som tar emot rapport från enskilda visselblåsare. Mottagningsfunktionen har ansvar för att: - ta emot information från rapporterande person (skriftligt, muntligt) - vidareförmedla begäran om fysiskt möte till handläggningsfunktion - genomföra en intitial bedömning om erhållen information uppfyller de formella sakförhållanden som krävs för att ärendet ska hanteras av kommunens visselblåsarfunktion och överlämna sin bedömning som underlag till handläggande funktion. - lämna bekräftelse till rapporterande person om mottagen rapport. - överlämna inkommen rapport. Mottagningsfunktion tillhandahålls av externt upphandlad leverantör. Ovanstående moment kan dock även utföras av behöriga personer inom Stadsledningskontorets när så är lämpligt utifrån aktuella omständigheter, exempelvis ta emot rapport och lämna bekräftelse om rapportering sker vid fysiskt möte. Biträdande förvaltningschef inom Stadsledningskontoret har ansvar för att upparbeta underlag för upphandling av extern leverantör samt att efter tilldelningsbeslut och under avtalstiden genomföra leverantörsdialog med upphandlad leverantör och att följa upp det avtal som reglerar förhållandet mellan kommunen och extern leverantör. 2. Handläggningsfunktion Umeå kommuns visselblåsarfunktion ska ha en intern handläggningsfunktion som handlägger inkommen rapport och därmed har ansvar för att: - Bedöma om de formella förutsättningarna för att vara ett ärende för visselblåsarfunktionen är uppfyllda - vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten. - sammanställa och slutligt utforma slutsatser inklusive behov av eventuella vidare åtgärder efter genomförd riktighetsbedömning 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 - överlämna nödvändiga uppgifter ur riktighetsbedömningoch slutsatser till den instans som har mandat att utföra och besluta om åtgärder - ta emot information om genomförda åtgärder från den instans som har mandat att utföra och besluta om åtgärder - på egen hand eller via extern leverantör lämna återkoppling till den rapporterande personen Handläggningsfunktionen organiseras inom avgränsad del av Stadsledningskontoret samt för hantering av särskilda fall hos extern leverantör (se ovanstående beskrivning i avsnittet processansvar och avsnittet Hantering av jäv och intressekonflikt). För att tillgodose krav på oberoende och självständighet har behöriga personer i funktionen mandat att besluta om handläggning ska tillgodoses internt, med stöd av adjungerad expertkompetens från kommunorganisationen eller via externt upphandlad leverantör eller annan extern expertkompetens i enlighet med det som framgår i denna riktlinje. Biträdande förvaltningschef vid Stadsledningskontoret har även ansvar för att genomföra upphandling av extern leverantör eller annan extern expertkompetens för det behov av anlitande av extern part som kan följa av vad som anges i denna riktlinje och inte innefattas av vad som ang es und e r ”M ott agni ng sfun k t ion” ovan. Biträdande förvaltningschefhar ansvar att under avtalstiden genomföra leverantörsdialog med upphandlade leverantörer och följa upp det avtal som reglerar förhållandet mellan kommunen och extern leverantör. Figur 4–Visualisering av rollfördelning mellan intern och extern funktion. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 Adjungerad expertkompetens Vid behov kan handläggningsfunktion adjungera in expertkompetens som bistår med sakkunskap och information i bedömning och hantering av ett uppföljningsärende eller på annat sätt har koppling till utförande av arbete i visselblåsarfunktionen. För att tillgodose krav på oberoende och självständighet har behöriga personer inom Stadsledningskontoret mandat att avgöra om, när och vilken expertkompetens som ska adjungeras till funktionen. Adjungerad expertkompetens omfattas av samma regler för tystnadsplikt och jäv som handläggarna i visselblåsarfunktionen. Externt upphandlad expertkompetens Utöver i de situationer som det i avsnittet ”Hantering av jäv och intressekonflikt” anges att kvalificering och riktighetsbedömning ska utföras av upphandlad extern leverantör eller annan extern expertkompetens har behöriga personer inom Stadsledningskontoret mandat att avgöra om och när upphandlad extern leverantör eller annan extern expertkompetens ska anlitas, till exempel om visselblåsningen är av särskilt omfattande eller komplex karaktär. Nämnders och förvaltningars ansvar Varje nämnd och förvaltning ska efterleva principerna om att endast de personer som behöver tillgång till information om ett ärende ska ha det. Vid genomförande av riktighetsbedömning med anledning av inkommen rapport har nämnder och förvaltningar i kommunen ansvar att bistå med den information och de sakuppgifter som efterfrågas för att riktighetsbedömningen ska gå att genomföra. Vid förfrågan ska nämnd/förvaltning tillhandahålla kompetens för adjungering till visselblåsarfunktionen. När riktighetsbedömning genomförts och slutsatser och nödvändig information överlämnats har nämnd och förvaltning ansvar för att bedöma, besluta och vidta de åtgärder som krävs med anledning av överlämnad information och i enlighet med det beslutsmandat nämnd/förvaltning har. Nämnd/förvaltning ska informera kommunens visselblåsarfunktion om vilka åtgärder som vidtagits. Stöd till medarbetare som lämnar uppgifter Vid genomförande av riktighetsbedömning med anledning av inkommen rapport kan medarbetare i kommunen tillfrågas för att bistå med den information och de sakuppgifter som efterfrågas för att riktighetsbedömningen ska gå att genomföra. Samtliga som i sitt arbete i eller med visselblåsarfunktionen får ta del av eller handhar sekretessbelagda uppgifter omfattas av tystnadsplikt. Vid överträdelser kan bestämmelserna om brott mot tystnadsplikten aktualiseras. Medarbetare som ombeds lämna uppgifter ska få det stöd som krävs. Blir de kallade till samtal kommer chefen i normalfallet få kopia på kallelsen så att chefen kan ta sitt 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Fastställd av KS 2026-03-17 - Riktlinje Umeå kommuns visselblåsarfunktion Riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion 2026-03-17 arbetsmiljöansvar. Om ärendet handlar om chefen kan chefens chef eller HR utgöra stöd. Till samtal/intervju har medarbetaren rätt att ta med sig en stödperson som till exempel facklig företrädare eller skyddsombud. Stöd till den som utpekas i en visselblåsning Kommunen ska som arbetsgivare med arbetsmiljöansvar tillgodose att verksamheter, chefer och medarbetare som utpekas i en visselblåsning får adekvat stöd. Stödet ska ges när den utpekade får kännedom om att den är utpekad. Utformning av stöd till den som utpekas i en visselblåsning ska anpassas med hänsyn till den utpekades önskemål och behov. Förbud mot hindrande åtgärder och repressalier Umeå kommun får inte hindra eller försöka hindra rapportering. Kommunen får inte heller vidta repressalier mot den som rapporterar eller den som bistår den rapporterade personen till exempel en facklig företrädare eller ett skyddsombud. För att det ska räknas om repressalier enligt lagens mening måste det vara någon som företräder arbetsgivaren Umeå kommun till exempel en chef som utsätter den enskilde för åtgärder. Repressalier är någon form av bestraffning som till exempel utebliven löneökning, ändrade arbetsuppgifter, utebliven fortbildning eller någon annan form av missgynnande/orättvis behandling. Om arbetsgivaren får kännedom att det kan ha eller har förekommit repressalier ska frågan utredas. Den som ansett sig blivit utsatt för repressalier behöver berätta det för arbetsgivaren eller till exempel skyddsombud/facklig företrädare. Personen kan även välja att få sin sak prövad genom att medarbetarens lokala fackliga organisation påkallar lokal tvisteförhandling eller att medarbetaren väcker talan vid domstol. Om Umeå kommun vid en rättsprocess visar sig ha brutit mot repressalieförbudet ska kommunen betala skadestånd för den förlust som uppkommit. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag82 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-03-30

§ 70 Diarienr: KS-2026/00373 Anvisning för hantering av tilläggsuppdrag 2025:1 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa anvisning för nämndernas hantering av tilläggsuppdrag 2025:1 att nämnd i enlighet med anvisningen ska överlämna analys och konsekvensbeskrivning till kommunstyrelsen och tekniska nämnden senast 30 oktober 2026. Ärendebeskrivning I av kommunfullmäktige fastställt Planeringsdirektiv och budget för 2026 fick samtliga nämnder följande tilläggsuppdrag: Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Stadsledningskontoret har upparbetat förslag till anvisning för vad analysen ska innehålla och när analys ska vara färdigställd för att möjliggöra att nämndernas analyser infogas som underlag till planeringsprocess för 2028. Förslag till anvisning innebär att respektive nämnd ska genomföra analys av förändrade demografiska förutsättningar och redovisa vilka konsekvenser dessa förändringar får för nämndens verksamheter och för de kommungemensamma försörjningsprocesser (lokaler, IT, måltider, lokalvård etc) nämndens verksamheter nyttjar. Nämnd ska redovisa Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-04-14 analys och konsekvenser med den verksamhetsindelning som nyttjas i redovisning av kostnadsavvikelser (SCBs verksamhetsindelning). Analysen per verksamhet ska sträcka sig 10 år framåt, dvs samma tidsperiod som nuvarande befolkningsprognos (P26) sträcker sig. Nämnden ska därefter vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade vid samma tillfälle även om ett riktat tilläggsuppdrag till Tekniska nämnden i form av: Tilläggsuppdrag 2025:2 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att som en konsekvens av förändrade demografiska förutsättningar säkerställa ett fortsatt effektivt lokalnyttjande, inklusive att tillse att frigjorda lokaler så långt det är möjligt nyttjas till verksamheter med ökade behov av lokaler, i syfte att hålla nere kommunens lokalkostnader och minska investeringsbehovet i nya lokaler. Förändrade investeringsbehov ska lyftas inom ramen för ordinarie planeringsprocess. Nämnds analys och konsekvensbeskrivning ska därför lämnas till kommunstyrelsen och tekniska nämnden senast den 30 okt 2026. Beslutsunderlag Anvisning för hantering av tilläggsuppdrag 2025:1 Beredningsansvariga Dan Gideonsson Urban Blomdahl Lena Höök Gustafsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-04-14 Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Samtliga nämnder Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Anvisning för hantering av 2025_1 (002) Anvisning för hantering av Tilläggsuppdrag 2025:1 Bakgrund I av kommunfullmäktige fastställt Planeringsdirektiv och budget för 2026 fick samtliga nämnder följande tilläggsuppdrag: Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Syfte Denna anvisning syftar till att tydliggöra utgångspunkter och normera genomförande av tilläggsuppdrag 2025:1. Omfattning och avgränsning Tilläggsuppdraget är ställt från kommunfullmäktige till samtliga nämnder, detta innebär att samtliga nämnder (även gemensamma nämnder) ska följa anvisningen. Gemensamma nämnder ska genomföra analys och beskriva konsekvenser i tillämpliga delar. Relaterade styrdokument Riktlinje för God ekonomisk hushållning Riktlinje för planeringsprocess Beslutad av Diarien ummer Datum, paragraf för beslut Kommunstyrelsen 2026/00373 KS 2026-04-14, § XX Dokumenttyp: Giltighetstid Dokumentansvarig Anvisning 2026-12-31 SLK avd för Ekonomi & Styrning 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Anvisning för hantering av 2025_1 (002) Anvisning för hantering av tilläggsuppdrag 2025:1 2026-03 30 Anvisning för analys och konsekvensbeskrivning Arbete med analys och åtgärder ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Samtliga nämnder ska därför: 1. Bedöma om förändrade demografiska förutsättningar får konsekvenser för nämndens verksamhet eller för kommungemensam försörjningsprocess. 2. Redogöra för var dessa konsekvenser uppstår, när de uppstår och vad dessa konsekvenser består av 3. Vidta åtgärder för att hantera dessa konsekvenser på kort och lång sikt. Förslag till förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Respektive nämnd ska genomföra analys av förändrade demografiska förutsättningar och redovisa vilka konsekvenser dessa förändringar får för nämndens verksamheter och för de kommungemensamma försörjningsprocesser (lokaler, IT, måltider, lokalvård etc) nämndens verksamheter nyttjar. Respektive nämnd ansvarar för att initiera och föra dialog med tekniska nämnden och teknik- och fastighetsförvaltningen om nämnden har behov av stöd för att bedöma konsekvenser av demografiska förändringar relaterat till de kommungemensamma försörjningsprocesser som nämndens verksamheter nyttjar. Nämnd ska redovisa analys och konsekvenser med den verksamhetsindelning som nyttjas i redovisning av kostnadsavvikelser (SCBs verksamhetsindelning). Analysen per verksamhet ska sträcka sig 10 år framåt, dvs samma tidsperiod som nuvarande befolkningsprognos (P26) sträcker sig. Analys och konsekvenser per verksamhet ska dokumenteras skriftligt. Nämnden ska därefter planera för och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas kommunfullmäktige. Återrapportering Nämnd ska senast den 30 oktober inkomma med analys och konsekvensbeskrivning till KSdiarium@umea.se samt till TNdiarium@umea.se I ämnesraden anges: KS-2026/00373 XXX-nämndens rapport avseende tilläggsuppdrag 2025:1 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Beslut om fasta valkretsmandat Beslut 1 (5) Datum Diarienummer 2026-04-29 3287-2026 Enligt sändlista Fördelning av fasta valkretsmandat i region- och kommunfullmäktigeval Beslut Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutar att fördela de 63 fasta mandaten i Västerbottens läns regionfullmäktige för valperioden med början den 15 oktober 2026 enligt följande: Valkrets Mandat Inkluderade kommuner Västerbottens läns västra 8 Dorotea, Malå, Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Sorsele och Åsele Västerbottens läns norra 18 Skellefteå och Norsjö Västerbottens läns södra 37 Robertsfors, Umeå, Nordmaling, Vindeln, Vännäs och Bjurholm Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutar samtidigt att fördela de fasta mandaten i den valkretsindelade kommunen för valperioden med början den 15 oktober 2026 enligt följande: Kommun och valkrets Mandat Umeå centrala 34 Umeå omland 24 Postadress: 901 86 Umeå T elefon: 010-225 40 00 E-post: vasterbotten@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vasterbotten www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/personuppgifter 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Beslut om fasta valkretsmandat Länsstyrelsen Västerbotten Beslut 2 (5) 2026-04-29 3287-2026 Beskrivning av ärendet Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat. Motivering till beslutet Regionfullmäktige i Region Västerbotten 71 mandat. Av dessa är 63 fasta valkretsmandat. Regionen är indelad i tre valkretsar: Västerbottens läns södra, Västerbottens läns norra och Västerbottens läns västra. Enligt Valmyndighetens statistik över röstberättigade per den 1 mars 2026 har 222 159 personer rösträtt i regionen. Av dessa har 132 010 personer rösträtt i södra valkretsen, 62 626 personer i norra valkretsen och 27 523 personer i västra valkretsen. En beräkning enligt 4 kap. 10 § vallagen (2005:837) resulterar i att södra valkretsen ska ha 37 fasta valkretsmandat, norra valkretsen ska ha 18 fasta valkretsmandat och västra valkretsen ska ha 8 fasta valkretsmandat. Kommunfullmäktige i Umeå kommun har 65 mandat. Av dessa är 58 fasta valkretsmandat. Umeå kommun är indelad i två valkretsar: Umeå centrala och Umeå omland. Enligt Valmyndighetens statistik över röstberättigade per den 1 mars 2026 har 107 959 personer rösträtt i Umeå kommun. Av dessa har 62 371 personer rösträtt i Umeå centrala valkrets och 45 588 personer rösträtt i Umeå omlands valkrets. En beräkning enligt 4 kap. 15 § vallagen resulterar i att Umeå centrala valkrets ska ha 34 fasta valkretsmandat och Umeå omlands valkrets 24 fasta valkretsmandat. Bestämmelser som beslutet grundas på Av 4 kap. 10 § vallagen (2005:837) framgår att om en region är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet personer som har rösträtt i regionen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Beslut om fasta valkretsmandat Länsstyrelsen Västerbotten Beslut 3 (5) 2026-04-29 3287-2026 i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket. Av 4 kap. 15 § vallagen framgår att om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket. Information Kungörelse i ortstidningar i länet samt i Post- och Inrikes Tidningar den 8 maj 2026 Ni kan överklaga beslutet Se information nedan hur ni kan överklaga beslutet. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Beslut om fasta valkretsmandat Länsstyrelsen Västerbotten Beslut 4 (5) 2026-04-29 3287-2026 De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av chefsjurist Per Lundström med länsjurist Sanna Sund som föredragande. Sändlista Region Västerbotten, e-post Umeå kommun, e-post Kopia till Valmyndigheten, e-post 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Beslut om fasta valkretsmandat Länsstyrelsen Västerbotten Beslut 5 (5) 2026-04-29 3287-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om ni inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan ni skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Så här överklagar du beslutet Lämna eller skicka er skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Västerbotten antingen via e-post; vasterbotten@lansstyrelsen.se, eller med post;Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå. Tiden för överklagande Ert överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen senast tre veckor från den dag beslutet som överklagas kungjordes. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ert överklagande kan ni be att få ytterligare tid till att utveckla era synpunkter och skälen till att ni överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ert överklagande ska innehålla • Vilket beslut som ni överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur ni vill att beslutet ska ändras. • Varför ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om ni har handlingar som ni anser stödjer ert överklagande bifogar ni kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om ni behöver bifoga filer som är större än 25 MB via e-post. Ombud Om ni anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt er ska ombudet uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver ni veta mer? Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Länsstyrelsen via e-post, vasterbotten@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-225 40 00. Ange diarienummer 3287-2026. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 82 Diarienr: KS-2025/00671 Förläggning av nämnders och bolags mandatperiod Beslut Kommunfullmäktige beslutar att mandatperiod för kommunens nämnder och bolag förläggs från och med 1 jan 2027 och tills vidare. Ärendebeskrivning Mandatperiod för kommunens nämnder och bolag Mandatperiod för kommunens nämnder och bolag har historiskt sett förlagts från 1 december valåret till 30 november nästkommande valår. Från och med valåret 2022 beslutade kommunfullmäktige att förlägga nästkommande mandatperiod för kommunens nämnder och bolag från och med 1 december 2022 och tills vidare. Anledningen till att det ej angavs något slutdatum för nämnders och bolags mandatperiod var för att möjliggöra den nu föreslagna förändringen. Bakomliggande orsaker till att mandatperioden för nämnder och bolag nu föreslås förläggas från och med 1 januari 2027 är för att:  Mandatperioden för nämnder och bolag då sammanfaller med nämndernas/bolagens räkenskapsår (1 jan till 31 dec) och att ansvarsprövning av nämnd/bolagsstyrelse då genomförs för helt räkenskapsår.  Möjliggöra administrativ hantering och kallelse till konstituerande sammanträde i kommunens nämnder och bolag. Genom att förlägga mandatperiodens start till den 1 jan ges tid till nödvändig administration och kallelse till konstituerande sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser. Kommunfullmäktiges val av ledamöter till nämnder och bolag genomförs den 30 november Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag82 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-03-30 2026, även om paragrafen omedelbart justeras är det tidsmässigt utmanande att administrativt hantera valärendet, registrera kontaktuppgifter till valda ledamöter i kommunens system för förtroendevalda (Troman) och skicka kallelser till konstituerande sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser innan den 1 december 2026. Ett sådant förfaringssätt bedöms vara behäftat med omfattande risk för felaktigheter och/eller förseningar. Information och samråd om förslaget har genomförts i kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 19 augusti 2025 och 17 februari 2026. Information har även lämnats till kommunstyrelsen 16 september 2025. Samråd har även genomförts med vd för Umeå Kommunföretag AB (UKF). Nämnds- och bolagsstruktur Inför varje ny mandatperiod genomförs en översyn av om nuvarande struktur avseende nämnder och bolagsstyrelser är ändamålsenlig. Information om översynen och samråd om det föreligger behov av förändringar i nämnds- eller bolagsstruktur har genomförts i kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 19 augusti 2025 och 17 februari 2026. Information har även lämnats till kommunstyrelsen 16 september 2025. Samråd har även genomförts med vd för Umeå Kommunföretag AB (UKF). Genomförda samråd har utmynnat i att nuvarande nämnds- och bolagsstruktur är ändamålsenlig och att det inte föreligger behov av förändring av nämnds- och bolagsstruktur i anslutning till ny mandatperiod. Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg och Lena Andersson. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag82 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-03-30 Yrkanden Hans Lindberg (S) och Lena Andersson (M) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutet ska skickas till Nämnder Bolag Styrelser Stadsledningskontoret Lönesupport/Troman Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag87 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-03-30

§ 87 Diarienr: KS-2026/00239 Avsägelse; ledamot i valnämnden; Richard Desiatnik (L) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Richard Desiatnik (L) begärt entledigande från uppdraget som ledamot i valnämnden. Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag från valberedning att utse Mats Nilsson (L) till ledamot i valnämnden. Ärendebeskrivning Richard Desiatnik (L) avsäger sig uppdraget som ledamot i valnämnden. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Richard Desiatnik (L) Mats Nilsson Valnämnden Lönesupport Troman Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag130 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07

§ 107 Diarienr: KS-2025/00278 Årsredovisning 2025 och fråga om ansvarsfrihet för styrelse och nämnder Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 708 mnkr varav Umeå kommuns resultat ingår med 430 mnkr att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 247 mnkr, varav jämförelsestörande poster 0 mnkr att fastställa Umeå kommuns årsredovisning för år 2025 att fastställa årets balanskravsresultat till 419 mnkr att ombudgetera totalt 142,9 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsbudgeten för 2026, enligt bilaga att ombudgetera totalt 71,1 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsplanen för 2027, enligt bilaga att ombudgetera totalt 67,1 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsplanen för 2028, enligt bilaga att rikta anmärkning mot äldrenämnden med motivering enligt kommunrevisionens rapport att bevilja ansvarsfrihet för år 2025 för kommunstyrelsen, nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ att ge kommunstyrelsen i uppdrag att både politiskt och juridiskt analysera innebörden och konsekvensen av revisionens anmärkning mot äldrenämnden samt återkomma med till kommunfullmäktige med förslag om uppföljning och förslag. Jäv I beslut om anmärkning och ansvarsfrihet har personer som anges i kommunallagen, kap 5, 11 och 12 ej deltagit. Det vill säga ledamöter och Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 tjänstgörande ersättare, som under 2025 tjänstgjort i kommunstyrelsen eller någon annan nämnd (eller närstående till dessa) deltar inte i beslut i frågan om anmärkning eller ansvarsfrihet gällande det egna förtroendeuppdraget eller närståendes förtroendeuppdrag. Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden till förmån för eget yrkande om att vägra ansvarsfrihet för äldrenämnden. Ärendebeskrivning I planeringen för 2025 har fullmäktige budgeterat med ett resultat som är 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Utfallet blev dock två procentenheter bättre, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 234 mnkr. Resultat - utfall, budgetavvikelse och prognosavvikelse I årsredovisningen för Umeå kommunkoncern redovisas ett positivt resultat för koncernen som uppgår till 708 mnkr (miljoner kronor) vilket är en ökning med 404 mnkr i jämförelse med föregående år. Kommunens resultat uppgår till 430 mnkr, vilket är en ökning med 297 mnkr jämfört med föregående år. Kommunens resultat om 430 mnkr innebär en positiv budgetavvikelse på 234 mnkr. Budgetavvikelsen beror främst på lägre pensionskostnader på grund av lägre inflation och lägre personalkostnader på grund av tillfälligt högre vakansgrad inom vissa verksamheter. Styrelse och nämnder redovisar en budgetavvikelse på 247 mnkr i förhållande till nämndsramar från fullmäktige. Årets utfall är högre än lämnad prognos i delårsrapporten med 116 mnkr, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader, högre intäkter från kraftverksamheten, lägre kostnader inom individ- och familjenämndens samt för- och grundskolenämndens verksamheter än prognostiserat. Resultatet för 2025 är högre än för 2024 och stärker den finansiella ställningen något. Det krävs fortsatt resultatnivåer i nivå med det finansiella målet för att bibehålla en god finansiell ställning för att långsiktigt kunna täcka kommunens finansiering av investeringar. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Efter att Sverige har varit i en lågkonjunktur de senaste åren är bedömningen för perioden 2026−2027 att Sverige är i en svag högkonjunktur. Utvecklingen för svensk ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion förväntas bli den främsta drivkraften, men den har blivit förskjuten då hushållen på grund av en osäker omvärld har hållit tillbaka konsumtionen. USAs och Israels anfall mot Iran har ökat osäkerheten i världsekonomin och de långsiktiga konsekvenserna går i dagsläget inte att bedöma. Behovet av anpassningar och investeringar kopplade till demografiutveckling, osäkerhet i omvärlden och klimatpåverkan kommer fortsatt att kräva god ekonomi och ekonomisk planering så att det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning alltjämt uppnås. Investeringar - utfall, budgetavvikelse och prognosavvikelse Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 december 2025 till 2 790 mnkr (2 705 mnkr). Nettoinvesteringarna ökade med 85 mnkr under 2025. Det är fortsatta investeringar i lokaler, bostäder och infrastruktur som ett led i att möjliggöra kommunens tillväxt. Kommunens nettoinvesteringar uppgår per den 31 december 2025 till 1 524 mnkr (1 938 mnkr), vilket är 522 mnkr lägre än beslutad investeringsram (2 046 mnkr). Inga nya finansiella leasingavtal har tillkommit under innevarande år. Balanskravsresultat Kommunens balanskravsresultat uppgår till 419 mnkr. Bedömning god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har beslutat om grunduppdrag, inriktningsmål, personalpolitiska mål, tilläggsuppdrag och finansiella mål för kommunen. I årsredovisningen görs en uppföljning av nämndernas och bolagens grunduppdrag/ändamål, fyra inriktningsmål, tre personalpolitiska mål, åtta tilläggsuppdrag och ett finansiellt mål som kommunfullmäktige har fastställt i planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2025. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas och styrelsens rapportering per 31 december 2025. Uppföljningen visar att: Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27  Av totalt 16 nämnder bedömer 13 att grunduppdraget uppfylls i hög grad och tre att det uppfylls till viss grad.  Av totalt 18 bolag har 14 gjort bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad. Tre bolag bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett bolag saknas bedömning.  För ett av kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål bedöms att kommunen gör tillräckligt. För två mål krävs mer arbete och för ett mål kommer mycket mer arbete att krävas.  För kommunfullmäktiges tre personalpolitiska mål bedöms arbetet löpa enligt plan.  Av totalt sex tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har tilldelat nämnderna är tre genomförda och tre delvis genomförda.  Kommunfullmäktiges finansiella mål (resultatmålet) uppnås för 2025 För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges fastställda definition ska nämndernas/bolagens grunduppdrag tillgodoses inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett och kommunens finansiella ställning ska vara god. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående att god ekonomisk hushållning uppnås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2025. Ombudgetering investeringar Kommunens investeringsbudget uppgick till 2 046 mnkr 2025. Utfallet blev 1 524 mnkr vilket är en avvikelse med 522 mnkr. Styrelse och nämnder begär att inom investeringsbudgeten ombudgetera totalt 281,1 mnkr av kvarvarande medel till åren 2026–2028. Beslutsunderlag Umeå kommuns årsredovisning 2025 Styrelse och nämnders budgetavvikelse 2025 Förslag ombudgetering av investeringsmedel till 2026–2028 – samman- ställning samtliga projekt Revisionsberättelse 2025 Umeå kommun Slutlig Revisionsredogörelse 2025_Slutlig Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Umeå Det sakkunniga biträdets yttrande Umeå 2025 (Azets) Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Grundläggande granskning 2025 Styrelse och nämnder (justerad) Grundläggande granskning 2025 IT-kapacitetsnämnden Grundläggande granskning 2025 PA-nämnden Grundläggande granskning 2025 Inab Grundläggande granskning 2025 Science park Grundläggande granskning 2025 Umeva/Vakin Grundläggande granskning 2025 Umeå Energi AB Grundläggande granskning 2025 Umeå Hamn AB Grundläggande granskning 2025 Umeå Kommunföretag AB Grundläggande granskning 2025 Umeå Parkering AB Grundläggande granskning 2025 Västerbottens Museum Grundläggande granskning 2025 AB Bostaden Grundläggande granskning 2025 Kvarkenhamnar AB Grundläggande granskning 2025 Nolia AB Grundläggande granskning 2025 Umeå Deponi Granskningsrapport 2025 Väven i Umeå AB Granskningsrapport 2025 INAB Granskningsrapport 2025 Science Park i Umeå AB Granskningsrapport 2025 Umeå Energi AB Granskningsrapport 2025 Umeå Energi Elhandel AB Granskningsrapport 2025 Umeå Energi Elnät AB Granskningsrapport 2025 Umeå Energi Sol Vind och Vatten AB Granskningsrapport 2025 Umeå Energi UmeNet AB Granskningsrapport 2025 Umeå Vagnverkstad AB Granskningsrapport 2025 AB Bostaden Granskningsrapport 2025 AB Bostaden Parkering Granskningsrapport 2025 Kommunicera i Umeå AB Granskningsrapport 2025 Kvarkenhamnar AB Granskningsrapport 2025 Nolia AB Granskningsrapport 2025 Umeå Deponi och Avfallcenter AB Granskningsrapport 2025 Umeå Hamn AB Granskningsrapport 2025 Umeå Kommunföretag AB Granskningsrapport 2025 Umeå Parkerings AB Granskningsrapport 2025 Västerbottens Museum AB Signerad Revisionsrapport Umeva – Lekmannarevisorer Signerad Revisionsrapport Vakin – Lekmannarevisorer Bilaga 1 - Granskningsredogörelse Väven i Umeå AB 2025 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Skrivelse - Information om ställningstagande i revisionsberättelse 2025 (till kommunfullmäktige och äldrenämnden) Protokollsutdrag äldrenämnden 2026-04-23, § 58 Äldrenämndens yttrande/förklaring över revision - Grundläggande granskning 2025 Beredningsansvariga Lena Höök Gustafsson, ekonomidirektör Malin Blom, redovisningschef Maria Edlund, controller Dan Gideonsson, ledningskoordinator Urban Blomdal, budgetchef Anette Sjödin, controller Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Föredragande: Lena Höök Gustafsson, ekonomidirektör redogör för årsredovisning 2025 och Ewa Miller (M), kommunrevisor informerar om revisionsrapporten och bedömningar. Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Anders Ågren, Bore Sköld, Hanna Lundin Jernberg, Mariam Salem, Davis Kaza, Anders Sellström, Lena Karlsson Engman, Janet Ågren, Veronica Kerr, Arvid Lundberg, Lars Forsgren, Petter Nilsson, Lars Nilsson, Moa Brydsten, Patrik Brännberg, Anna-Karin Sjölander, Peter Vigren, Sven-Olov Edvinsson, Anders Norqvist, Ronny Kassman, Jan-Olov Carlsson, Lars Brännström, Åsa Bäckström, Maria Lindvall och Per-Erik Johansson. Årsredovisning 2025 Yrkanden Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M), Bore Sköld (V), Hanna Lundin Jernberg (L), Mariam Salem (MP), Davis Kaza (AP), Anders Sellström Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 (KD), Janet Ågren (S), Arvid Lundberg (MP), Lars Forsgren (SD), Lars Nilsson (SD), Moa Brydsten (S), Anna-Karin Sjölander (-)(C), Sven-Olov Edvinsson (C), Anders Norqvist (L), Ronny Kassman (S) och Maria Lindvall (-)(L) – Bifall till kommunstyrelsens förslag gällande årsredovisning 2025. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag gällande årsredovisning 2025. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag: - att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 708 mnkr varav Umeå kommuns resultat ingår med 430 mnkr - att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 247 mnkr, varav jämförelsestörande poster 0 mnkr - att fastställa Umeå kommuns årsredovisning för år 2025 - att fastställa årets balanskravsresultat till 419 mnkr - att ombudgetera totalt 142,9 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsbudgeten för 2026, enligt bilaga - att ombudgetera totalt 71,1 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsplanen för 2027, enligt bilaga - att ombudgetera totalt 67,1 mnkr av kvarvarande investeringsmedel 2025 till investeringsplanen för 2028, enligt bilaga. Kommunrevisionens anförande Ewa Miller (M), kommunrevisionens ordförande föredrar revisionsberättelsen inklusive bedömningar. Sammanfattningsvis: Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025, riktar anmärkning mot äldrenämnden för bristande måluppfyllelse i verksamheten samt för bristande styrning och intern kontroll av verksamheten, samt tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och utskott samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Ordförande Marie-Louise Rönnmark (S) redogör för utredning som skett med anledning av anmärkning. ”Med anledning av revisorernas skrivelse om anmärkning mot äldrenämnden har kommunfullmäktiges presidium vid ett antal tillfällen träffat äldrenämnden och kommunrevisionen. Jag som ordförande har begärt in yttrande från äldrenämnden. Yttrandet har Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 bifogats KF-handlingarna vid fredagens uppdatering. Med anledning av ovanstående ställer sig presidiet och jag som ordförande bakom revisionens slutsatser om att bevilja ansvarsfrihet för 2025 och en anmärkning mot äldrenämnden”. Fråga om anmärkning och ansvarsfrihet för styrelse och nämnder Yrkanden Per-Erik Johansson (S) (har under 2025 inget uppdrag i kommunstyrelse eller nämnd) – Att kommunfullmäktige riktar en anmärkning mot äldrenämnden med motivering enligt revisorernas rapport. Per-Erik Johansson (S) och Sven-Olov Edvinsson (C) (har under 2025 inget uppdrag i kommunstyrelse eller nämnd) – Att bevilja ansvarsfrihet för år 2025 för kommunstyrelsen, nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Maria Lindvall (-)(L) och Anders Norqvist (L) – Biträder yrkandet om att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden. Davis Kaza (AP), Petter Nilsson (SD) och Patrik Brännberg (AP) – Bifall till att vägra ansvarsfrihet för äldrenämnden. Sven-Olov Edvinsson (C) med instämmande av Maria Lindvall (-)(L), Anders Norqvist (L) och Anders Ågren (M) – att ge kommunstyrelsen i uppdrag att både politiskt och juridiskt analysera innebörden och konsekvensen av revisionens anmärkning mot äldrenämnden samt återkomma till kommunfullmäktige med förslag om uppföljning och förslag. Jäv I beslut om anmärkning och ansvarsfrihet har personer som anges i kommunallagen, kap 5, 11 och 12 ej deltagit. Det vill säga ledamöter och tjänstgörande ersättare, som under 2025 tjänstgjort i kommunstyrelsen eller någon annan nämnd (eller närstående till dessa) deltar inte i beslut i frågan om anmärkning eller ansvarsfrihet gällande det egna förtroendeuppdraget eller närståendes förtroendeuppdrag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 107 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till att kommunfullmäktige riktar anmärkning mot äldrenämnden med motivering enligt revisorernas rapport. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att rikta anmärkning mot äldrenämnden med motivering enligt revisorernas rapport. Bifall mot avslag till Sven-Olov Edvinssons (C) m.fl. förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla förslaget. Bifall till att bevilja ansvarsfrihet mot bifall till att vägra ansvarsfrihet för kommunstyrelse och nämnder (utom äldrenämnden). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelse och nämnder (utom äldrenämnden). Bifall till att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden mot bifall till att vägra ansvarsfrihet för äldrenämnden. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden. Votering begärs. Voteringsproposition Ja-röst för att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden. Nej-röst för att vägra ansvarsfrihet för äldrenämnden. Omröstningsresultat Med 52 ja-röster mot 6 nej-röster, och 7 som avstår på grund av jäv beslutar kommunfullmäktige att bifalla att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden. Voteringslista Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet att bevilja ansvarsfrihet för äldrenämnden till förmån för eget yrkande om att vägra ansvarsfrihet för äldrenämnden. Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder för beslut om ombudgeteringar. Justerares sign: Utdraget bestyrks: Årsredovisning 2025 Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 4 Stabilitet och framtidstro i en turbulent tid ........................................................................................ 4 Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................. 6 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................................. 6 Den kommunala koncernen ............................................................................................................... 12 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................................................ 18 Händelser av väsentlig betydelse ...................................................................................................... 25 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................................ 26 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ....................................................................... 28 Balanskravsresultat ............................................................................................................................ 47 Väsentliga personalförhållanden ....................................................................................................... 49 Förväntad utveckling.......................................................................................................................... 58 Resultaträkning ...................................................................................................................................... 60 Balansräkning ......................................................................................................................................... 61 Kassaflödesanalys .................................................................................................................................. 62 Noter ...................................................................................................................................................... 63 Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper ........................................................................................... 63 Not 2. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar .......................................................... 75 Not 3. Upplysning om upprättade särredovisningar ......................................................................... 75 Not 4. Jämförelsestörande poster ..................................................................................................... 75 Not 5. Kostnad för räkenskapsrevision .............................................................................................. 76 Noter till resultaträkningen ............................................................................................................... 77 Noter till balansräkningen ................................................................................................................. 79 Noter till kassaflödesanalysen ........................................................................................................... 86 Driftredovisning ..................................................................................................................................... 87 Ramjusteringar ................................................................................................................................... 88 Budgetavvikelse per nämnd .............................................................................................................. 88 Prognosavvikelse per nämnd ............................................................................................................. 88 Budgetavvikelse per verksamhet ....................................................................................................... 89 Investeringsredovisning ......................................................................................................................... 91 Bilagor .................................................................................................................................................... 94 Bilaga 1. Sammanställning av rapporter från kommunens bolag 2025 ............................................ 94 Bilaga 2. Rapportering av nämndernas grunduppdrag ................................................................... 116 Bilaga 3. Nämndernas rapportering av personalpolitiska mål ........................................................ 159 Bilaga 4. Uppföljning av mål och program ....................................................................................... 179 Bilaga 5. Uppdragsredovisning ........................................................................................................ 189 Bilaga 6. Beslutade förändringar styrdokument .............................................................................. 191 Bilaga 7. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder 2025, drift respektive investeringar .................................................................................................................................... 194 Inledning Stabilitet och framtidstro i en turbulent tid Under 2025 präglades omvärlden av djupgående osäkerhet. Internationellt har demokratin utmanats på ett helt nytt sätt, vi ser ett fortsatt krig i Ukraina, en tillväxt i Europa som har varit svag och till det en arbetslöshet i Sverige som har stigit. I Umeå ser bilden annorlunda ut. Vi lever i en trygg kommun. Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt stark och arbetslösheten låg jämfört med riket, även om den ökat något från historiskt låga nivåer. Det är ett styrkebesked. Bakom utvecklingen finns en bred branschmix, universitetens och universitetssjukhusets starka ställning samt ett växande kunskapsintensivt näringsliv. Kommunkoncernens resultat för 2025 är i balans, och trots demografiska utmaningar inom välfärden kan vi fortsätta bygga för framtiden. Resultatet uppgick till 708 miljoner kronor, en ökning med 404 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kommunen som helhet redovisar ett positivt resultat om 430 miljoner kronor. Resultatet påverkas främst av lägre pensionskostnader till följd av den vikande inflationen. Därtill har tillfälliga vakanser uppstått inom vissa verksamheter. De demografiska utmaningarna kopplade till barn och äldre fortsätter och kommer att vara centrala även framöver. Samtidigt ger kommunkoncernens stabila finansiella ställning oss goda förutsättningar att möta kommande år. Under året har flera viktiga beslut fattats. Kommunfullmäktige har beslutat att övergå från LOV till LOU inom hemtjänsten, med syfte att stärka kvalitet, likvärdighet och långsiktig kostnadskontroll. Äldreomsorgen har samtidigt mött utmaningar inom vårdkvalitet, bemanning och arbetsmiljö. Ett omfattande arbete har genomförts och skapar viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling. En reviderad klimatfärdplan har antagits och kommunstyrelsen har förstärkt visselblåsarfunktionen, vilket bidrar till ökad transparens och ett stärkt ansvarstagande. Budgeten för 2025 har haft ett tydligt fokus på ekonomisk hållbarhet och effektiv resursanvändning. Investeringar i infrastruktur, klimatanpassning och digitalisering stärker Umeås långsiktiga välfärd och beredskap. Utvecklingen av Umeå hamn bidrar till att stärka regionens logistikkapacitet. De öst–västliga förbindelserna över Kvarken, tillsammans med deltagandet i Interreg Aurora, förstärker Umeås strategiska roll i norra Europa. Medverkan vid Expo 2025 i Osaka, tillsammans med Umeå universitet, gav ytterligare internationell synlighet inom forskning, innovation och hållbar utveckling. Umeå fortsätter att visa sin styrka som kultur- och evenemangsstad. Rally Sweden genomfördes för fjärde gången med Umeå som värdstad och blev åter en framgång med stort internationellt intresse. Littfest och Brännbollsyran lockade besökare från hela landet och bidrog till stadens attraktionskraft. Enligt Talent City Index 2025 är Umeå norra Sveriges starkast klättrande stad i attraktivitet, med särskilt goda resultat inom trivsel, kreativitet och trygghet. Umeå är fortsatt en trygg stad, men det är inget vi kan ta för givet. Trygghetsarbetet fortsätter därför i nära samverkan med polis, föreningsliv och näringsliv. Under året har kommunen också stärkt sin krisberedskap och det civila försvaret, vilket bidrar till ökad uthållighet i en mer osäker omvärld. Under 2025 växte Sverige med ca 17 000 personer varav Umeå växte med 1024 personer vilket visar på att Umeå är en attraktiv stad att flytta till. Tillväxten är en förutsättning för långsiktig välfärd och ekonomisk stabilitet, och målet om 200 000 invånare år 2050 ligger därför fast. Med en stark arbetsmarknad, ett framstående universitet och ett diversifierat näringsliv har Umeå goda förutsättningar att fortsätta utvecklas. 2025 visar att Umeå klarar att växa och fatta ansvarsfulla beslut även när omvärlden är turbulent. Det är den förmågan, att kombinera ekonomisk stabilitet med långsiktig utvecklingskraft, som gör Umeå kommun rustad att möta framtiden. Hans Lindberg (S) kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar information om förvaltning av den kommunala koncernen och kommunen. Förvaltningsberättelsen är en av årsredovisningens delar enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Övriga delar i årsredovisningen är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning och investeringsredovisning. Årsredovisningen ska läsas som en helhet och ger en överskådlig och rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning för det gångna året och jämförelseåret för både den kommunala koncernen och kommunen. LKBR och god redovisningssed enligt Rådet för kommunal redovisning i rekommendationen RKR R15 Förvaltningsberättelse reglerar vilka rubriker och vilket innehåll som behöver finnas med i förvaltningsberättelsen. Översikt över verksamhetens utveckling I avsnittet redovisas en översikt över kommunkoncernens och kommunens verksamhet över en femårsperiod och en kortfattad analys av väsentliga förändringar. Verksamhetens utveckling i kommunkoncernen Kommunkoncernens redovisade resultat 2025 uppgår till 708 mnkr (304 mnkr) och genomsnittet för de senaste fem åren är 664 mnkr. I början av femårsperioden påverkades resultatet mycket av pandemieffekter, framför allt inom kommunens verksamheter, och erhållna tillfälliga statsbidrag. Under 2023-2024 påverkades resultatet i kommunkoncernen negativt av pågående inflation, med kostnadsökningar som följd. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 359 mnkr (4 procent) sedan föregående år och ökningstakten är något lägre jämfört med genomsnittet under femårsperioden på 406 mnkr. Snittet påverkas av höga generella statsbidrag i början av pandemin. Koncernbolagen redovisar högre resultat för 2025 jämfört med året innan, främst på grund av högre intäkter kopplade till bostäder samt högre avfallsintäkter som ger en engångseffekt på grund av förändrad redovisningsprincip. Antalet invånare i Umeå kommun har under året ökat med 1 024 personer och uppgår till 135 273 personer. Den senaste femårsperioden har antal invånare i kommunen i genomsnitt ökat med 1 010 invånare per år. Befolkningsutvecklingen skapar ökade behov av kommunal service som skola, vård och omsorg, nya bostadsområden och infrastruktur. Investeringsnivån i den kommunala koncernen, 2 790 mnkr (2 705 mnkr), är 85 mnkr högre än föregående år. I årets investeringar ingår mark- och exploateringsprojekt med 142 mnkr (422 Förvaltningsberättelse mnkr). Fortsatta investeringar i lokaler, bostäder, infrastruktur för gator, vägar, vatten, avlopp, distribution av el och värme och transportinfrastruktur krävs för att möjliggöra kommunens tillväxt. Självfinansieringsgraden, hur stor andel av investeringarna som finansieras av resultatet minskat med av- och nedskrivningar, är 75 procent och genomsnittet för femårsperioden är 80 procent. Ökad självfinansieringsgrad minskar behovet av upplåning. Totalt har kommunkoncernen investerat för 12 049 mnkr under de senaste fem åren och under samma tidsperiod har kommunkoncernens långfristiga låneskuld ökat med 1 672 mnkr. Den totala långfristiga skulden i kommunkoncernen har ökat under femårsperioden med 1 607 mnkr från 11 858 mnkr till 13 465 mnkr (diagram 1). Ökningen beror främst på att redovisning av finansiell leasing har införts i kommunen 2022–2023 och därför har omräkning gjorts för jämförelseåret 2021. Skulden för finansiell leasing efter eliminering i kommunkoncernen uppgår till 897 mnkr för 2025 (982 mnkr). Nedan redovisas delar som den långfristiga skulden i kommunkoncernen består av och utvecklingen under en femårsperiod. Av grafen framgår även att kommunens låneskuld har ökat med 182 mnkr under fem år och att koncernbolagens låneskuld har ökat med 1 372 mnkr under samma period. Diagram 1. Kommunkoncernens långfristiga skulder mnkr 13177 13465 12548 11 858 11 795 897 12 000 982 1133 1051 1195 10 000 8 000 9714 9598 6 000 8342 9407 8799 4 000 2 000 2024 1323 1446 1874 2206 0 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunens låneskuld Koncernbolagens låneskuld Långfristig skuld finansiell leasing Umeå kommun Övriga långfristiga skulder Kommunkoncernens soliditet1 inklusive kommunens totala pensionsförpliktelser har ökat från 30 procent till 34 procent under fem år. Höga resultatnivåer och amortering av lån har stärkt det egna kapitalets andel i balansräkningen. 1 Soliditeten mäter hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Förvaltningsberättelse Tabell 1. Verksamhetens utveckling i kommunkoncernen2 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 135 273 134 249 133 091 132 235 130 997 Verksamhetens intäkter 5 623 5 657 5 371 5 414 5 023 Verksamhetens kostnader 12 954 13 032 12 408 11 467 11 143 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat 708 304 441 1 177 691 Soliditet (%) 40 40 40 40 38 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser (%) 34 33 33 33 30 Investeringar 2 790 2 705 2 528 2 312 1 832 Investeringar per invånare (kr) 20 625 20 149 18 995 17 484 13 985 Självfinansieringsgrad (%) 75 59 66 101 98 Total långfristig skuld 13 465 13 177 12 548 11 795 11 858 Total långfristig skuld per invånare (kr) 99 539 98 153 94 281 89 197 90 521 Långfristig låneskuld 12 038 11 556 10 853 10 122 10 366 Långfristig låneskuld per invånare (kr) 88 990 86 079 79 066 76 546 79 132 Totala tillgångar 31 322 30 027 28 960 27 481 25 518 Totala tillgångar per invånare (kr) 231 547 223 666 217 595 207 819 194 798 Eget kapital 12 573 11 892 11 672 11 078 9 740 Eget kapital per invånare (kr) 92 945 88 582 87 699 83 775 74 353 Antal anställda 13 407 13 517 13 883 13 802 13 478 Diagram 2. Resultat i kommunkoncernen och kommunen mnkr 1400 1177 1200 1000 897 800 691 708 600 465 441 430 307 304 400 133 200 0 2021 2022 2023 2024 2025 Resultat Umeå kommunkoncern Resultat Umeå kommun Verksamhetens utveckling i kommunen Kommunens redovisade resultat uppgår till 430 mnkr och genomsnittet för de senaste fem åren är 446 mnkr. Under coronapandemiåren (2020–2022) var resultatet på en högre nivå på grund av minskad verksamhet samtidigt som staten lämnade stöd i form av generella statsbidrag för en befarad försämrad konjunktur under 2020–2022, men den uteblev. Resultatnivån för 2023 påverkades av ett högre kostnadsläge på grund av hög inflation och återgång till ordinarie verksamhet. För 2024 redovisades ett lägre resultat, vilket främst förklaras av sämre utveckling av 2 För 2021 och 2022 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av finansiell leasing i kommunen. För 2023 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av pensionsstiftelse. Förvaltningsberättelse skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt ökade pensionskostnader. Resultatet för 2025 är i linje med femårssnittet och förklaras av högre resultatkrav, lägre pensionskostnader och lägre personalkostnader på grund av högre grad av vakanser i vissa verksamheter. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har under den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med 406 mnkr per år. Verksamhetens intäkter har ökat med 3 procent och verksamhetens kostnader har ökat med 17 procent under de senaste fem åren. Den låga intäktsökningen beror främst på att intäkter från kraftverksamhet och exploateringsverksamhet har en negativ utveckling för jämförelseperioden, vilket drar ner intäktsökningen. Övriga intäkter som till exempel hyror, arrenden och bidrag har ökat enligt index. Ökningen av verksamhetens kostnader utöver årliga indexuppräkningar förklaras främst av inflation, som har medfört ökade pensionskostnader och driftskostnader. Investeringsnivån i kommunen ökade väsentligt efter pandemiåren (2020–2022) och överstiger investeringsnivåerna före coronapandemin. Självfinansieringsgraden är i genomsnitt under femårsperioden 110 procent. Självfinansieringsgraden har minskat de senaste tre åren som en konsekvens av väsentligt högre investeringsnivåer. Tabell 2. Verksamhetens utveckling i kommunen3 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 135 273 134 249 133 091 132 235 130 997 Kommunal skattesats (kr) 22,80 22,80 22,80 22,80 22,80 Verksamhetens intäkter 2 019 2 061 2 027 2 067 1 963 Verksamhetens kostnader 10 519 10 502 10 033 9 122 9 020 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat 430 133 307 897 465 Soliditet (%) 29 29 30 30 27 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser (%) 20 19 20 19 15 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser och exklusive förmedlade lån till koncernbolagen (%) 33 31 33 32 25 Investeringar 1 524 1 938 1 103 749 630 Investeringar per invånare (kr) 11 266 14 436 8 288 5 664 4 809 Självfinansieringsgrad (%) 75 40 81 197 159 Långfristig skuld 12 553 12 221 11 382 10 612 10 585 Långfristig skuld per invånare (kr) 92 797 91 029 85 520 80 251 80 803 Låneskuld 2 206 1 874 1 446 1 323 2 024 Låneskuld per invånare (kr) 16 308 13 959 10 865 10 005 15 451 Totala tillgångar 22 568 21 621 20 456 19 102 17 630 Totala tillgångar per invånare (kr) 166 832 161 052 153 699 144 455 134 583 Eget kapital 6 611 6 188 6 186 5 791 4 770 Eget kapital per invånare (kr) 48 869 46 093 46 479 43 793 36 413 Antal anställda 12 158 12 285 12 595 12 440 12 141 3 För 2021 och 2022 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av finansiell leasing i kommunen. För 2023 är talen omräknade utifrån införandet av redovisning av pensionsstiftelse. Förvaltningsberättelse Kommunens låneskuld har ökat med 182 mnkr under de senaste fem åren. Under coronapandemiåren (2020–2022) bidrog bättre resultat och en period med lägre investeringsnivå till ett minskat lånebehov. Men, de tre senaste årens betydligt högre investeringsnivåer har ökat kommunens upplåning. Soliditeten4, inklusive totala pensionsförpliktelser och exklusive förmedlade lån till koncernbolagen, har förbättrats under femårsperioden. Under åren 2020–2022 redovisades högre resultatnivåer och, som en effekt av lägre investeringsnivåer under den perioden, en minskad låneskuld. Därefter har soliditeten bibehållits. Diagram 3. Kommunens resultat jämfört med budget och prognos mnkr 500 430 400 314 300 196 200 133 100 0 Resultat 2025 Budget 2025 Prognos 2025 Resultat 2024 Helårsbudgeten för 2025 uppgick till 196 mnkr och prognosen för helåret som lämnades i augusti visade ett prognostiserat utfall på 314 mnkr. Utfallet för 2025 om 430 mnkr ger en prognosavvikelse på 116 mnkr, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader och lägre kostnader i individ- och familjenämndens verksamheter än prognostiserat. Budgetavvikelsen för helåret är 234 mnkr och det hänför sig främst till lägre kostnader för pensioner och lägre volymer och tillfälliga vakanser i vissa verksamheter. 4 Soliditeten mäter hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Förvaltningsberättelse Diagram 4. Finansiering av kommunens verksamheter 2025(procentuell andel) 2% VARIFRÅN KOMMER PENGARNA? 12% Skatteintäkter (8 288 mnkr) Verksamhetens intäkter (2 019 mnkr) 17% Generella statliga bidrag och utjämning (1 448 mnkr) Finansiella intäkter (238 mnkr) 69% Diagram 5. Kostnadsfördelning mellan kommunens verksamheter 2025(procentuell andel) 3% HUR ANVÄNDS PENGARNA? 5% 6% Personalkostnader (6 551 mnkr) Driftskostnader (1 886 mnkr) 13% Köp av huvudverksamhet (1 525 mnkr) 57% Avskrivningar (708 mnkr) Lämnade bidrag (557 mnkr) 16% Finansiella kostnader (336 mnkr) Diagram 6. Kommunens kostnader 2025(procentuell andel) TILL VAD ANVÄNDS PENGARNA? 4%1%1% 5% Vård och omsorg (3 675 mnkr) 6% Pedagogisk verksamhet (3 492 mnkr) 35% Gemensamma lokaler och verksamheter (1 635 mnkr) Infrastruktur, skydd mm. (640 mnkr) 15% Fritid och kultur (502 mnkr) Affärsverksamhet (374 mnkr) Särskilt riktade insatser (115 mnkr) Politisk verksamhet (86 mnkr) 33% Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Avsnittet ger en översiktlig beskrivning av den kommunala koncernen och de enheter som ingår. Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunstyrelsen, nämnder och kommunens bolag (bild 1). Umeå kommun samverkar med andra kommuner i fyra nämnder. Vilka principer för ägande som gäller när kommunala företag konsolideras i den sammanställda redovisningen framgår av not 1, redovisningsprinciper. Under 2025 har den kommunala koncernens sammansättning förändrats enligt följande:  Modity Energy Trading AB ägs till 25 procent av Umeå Energi AB från och med 2025-04-01.  Bolaget Dåva Deponi och Avfallscenter AB har ändrat namn till Umeå Deponi och Avfallscenter AB per 2025-05-19. I bolag som kommunen inte äger själv fanns följande andra betydande ägare (med andelstal inom parentes) 31 december 2025:  Vasa stad: o Kvarken Link OY (50 %)  Region Västerbotten o Norrlandsoperan AB (60 %) o Västerbottens Museum AB (40 %) o Science Park i Umeå AB (40 %) o Uminova Innovation AB (16,08 %) o Umeå Biotech Incubator AB (16 %)  Umeå universitet genom Umeå Universitet Holding AB: o Science Park i Umeå AB (9 %) o Uminova Innovation AB (50,3 %) o Umeå Biotech Incubator AB (58,8 %) o Uminova Expression AB (75 %)  Sveriges lantbruksuniversitet genom SLU Holding AB: o Uminova Innovation AB (8,46 %)  Fort Knox Förvaring AB: o Väven i Umeå AB (50 %)  Piteå kommun genom Piteå kommunföretag AB: o Nolia AB (50 %)  Destination Umeå ekonomisk förening: o Visit Umeå AB (36 %) Förvaltningsberättelse Bild 1. Umeå kommunkoncern Förvaltningsberättelse Tabell 3. Kommunkoncernens bolag och verksamheter Bolag Verksamhet Umeå Kommunföretag AB Umeå Kommunföretag AB är moderbolag för Umeå kommuns helägda bolag och för (UKF) bolag som Umeå kommun äger med minst 25 procent. Bolaget ska samordna verksamheten inom kommunkoncernen samt utgöra den sammanhållna funktionen för att utöva ägarstyrning över Umeå kommuns hel- och delägda bolag. Bolaget ska biträda övriga bolag i kommunkoncernen med utbildning, management, juridisk kompetens och ledningstjänster samt i finansieringsfrågor. Bolaget ska också ombesörja upphandling, planering samt administration av kollektivtrafik utifrån kommunfullmäktiges trafikplan och budget. Bolaget ska främja verksamhet för att utveckla unga entreprenörer i Umeå. Umeå Energi AB Umeå Energi AB:s uppgift är att främja kommunens utveckling och på kort och lång sikt, med stor miljöhänsyn, trygga uthållig energiförsörjning för Umeå kommuns invånare. Bolaget ansvarar för att öppna nät för eldistribution och bredband sköts kostnadseffektivt och har hög leveranssäkerhet. Bolaget ska ta en särskild roll för att vidareutveckla fördelar som en öppen och väl utbyggd infrastruktur kan ge Umeå; ur profil-, utvecklings- och näringslivsmässig synpunkt. AB Bostaden i Umeå AB Bostaden har som uppdrag att i Umeå kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter, bygga och förvalta bostäder med hyresrätt, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Umeå Vatten och Avfall AB Umeva äger och ansvarar för allmänna vatten- och avloppsanläggningar och (Umeva) återvinningscentraler i Umeå kommun. Bolaget tillhandahåller vatten- och avloppstjänster och sköter de delar av avfallshanteringen som faller under kommunens ansvar. Umeva har sedan 2016 gett uppdrag till Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin) att utföra samtliga uppgifter som Umeva utförde tidigare. Vakin ägs av Umeva, Vindeln Vatten och Avfall AB och Nordmaling Vatten och Avfall AB. Infrastruktur i Umeå AB Inab ska utveckla, marknadsföra och initiera till infrastrukturlösningar för miljövänligare (Inab) transporter som omfattar logistiska lösningar för järnvägs-, fartygs- och vägtransporter. Bolaget äger och förvaltar resecentra Umeå C, Umeå Ö och Hörnefors med anknytning till Botniabanan och badhuset Navet. Bolaget ansvarar för att utveckla Umeå som ett logistiskt nav. Umeå Deponi och Umeå DAC ansvarar för all kommunal deponiverksamhet i Umeå kommun och ska med Avfallscenter i Umeå AB den kommunala kompetensen och kommunalrättsliga principer driva Dåva (Umeå DAC) avfallsanläggning på ett miljömässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt, med inriktning att vara en regional och nationell resurs. Umeå Parkerings AB Upab har som mål för verksamheten att tillhandahålla väl belägna och attraktiva (Upab) parkeringsanläggningar, driva parkeringsrörelse och parkeringsövervakning. Bolaget ska även övervaka parkeringsvillkor i Umeå kommun som fastställs av tekniska nämnden. Förvaltningsberättelse Bolag Verksamhet Västerbottens Museum AB Västerbottens museum ansvarar för kulturmiljöverksamheten i hela Västerbottens län och för att bevara, dokumentera, utforska, vårda och levandegöra regionens kulturarv, konst och konsthantverk. Verksamheten ska präglas av hög kunskap och kvalitet, mångfald, jämställdhet, attraktionskraft, tillgänglighet och god balans mellan historia, nutid och framtid. Museet ska verka för att en bred allmänhet tar del av regionens kulturarv. Science Park i Umeå AB Science Park i Umeå AB har i uppdrag att profilera satsningsområden så att universitetets forskning och universitetssjukhusets verksamheter tillsammans med startups, företag och aktörer i innovationssystemet gemensamt attraherar externa etableringar, investerare och utvecklingssamarbeten till området. Umeå Hamn AB Bolaget ansvarar för planerade investeringar i hamnområdet enligt Vision 2024. Dotterbolaget Kvarkenhamnar AB har till uppgift att bedriva hamnrörelse i Umeå, med ett brett utbud av tjänster för transport- och sjöfartsnäringens behov. Norrlandsoperan AB Norrlandsoperan AB arbetar för att utveckla, förnya och tillgängliggöra den professionella operan, musiken, dansen och scenkonsten i regionen. Nolia AB Nolia AB bedriver kongress- och mässverksamhet och är ett kommunalt bolag som ägs av Piteå och Umeå kommunföretag med femtio procent var. Bolagets verksamhet ska också bidra till ett ökat antal besökare och bidra till att stärka ägarkommunernas och regionens varumärke. Väven i Umeå AB Väven i Umeå AB äger och förvaltar fastigheten Väven som ligger i centrala Umeå. Lokalerna används både till kulturverksamhet och kommersiell verksamhet. Kvarken Link OY Bolaget har efter färdigställandet uppdraget att äga den nya färjan, Aurora Botnia. Färjan är världens mest miljövänliga fartyg i sin klass. Dotterbolaget NLC Ferry OY (Wasaline) bedriver rederiverksamheten och trafikerar sträckan Umeå−Vasa. Förvaltningsberättelse Privata utförare Också privata utförare5 6 som inte är kommunala koncernföretag får uppdrag av kommunen, det är utifrån kommunallagens regler att lämna över kommunala angelägenheter. Umeå kommun anlitar privata utförare inom följande väsentliga områden. I tabellen redovisas belopp och andel av totalt utförd verksamhet: Tabell 4. Andel privata utförare av kommunal verksamhet7 Köpt verksamhet 2025 (mnkr) 2025 (%) 2024 (mnkr) 2024 (%) Vård och omsorg Hemtjänst 171 29 201 31 Särskilt boende 42 5 36 4 Insatser enligt LSS8/SFB9 207 18 209 19 Färdtjänst och riksfärdtjänst 30 91 22 90 Vård för vuxna med missbruk 74 63 71 64 Barn- och ungdomsvård 170 57 163 59 Infrastruktur, skydd med mera Gator, vägar och parker 55 22 62 25 Fastighet Fastighet (snöröjning, sandning, takskottning) 44 13 52 14 Pedagogisk verksamhet Vuxenutbildning 26 23 20 19 Andelen anlitade leverantörer har inte förändrats väsentligt under året och leverantörerna är i allt väsentligt desamma. För Hemtjänst har två hemtjänstutförare under 2025 sagt upp sina avtal. De externa utförarnas andel av de beslutade hemtjänsttimmarna har minskat under året. Arbete för att övergå till LOU- upphandlad hemtjänst under 2026 har påbörjats efter beslut i kommunfullmäktige i september 2025. För Färdtjänst har två nya utförare upphandlats som ersätter den tidigare leverantören. När det gäller Gator, vägar och parker och Fastighet påverkas köpt volym och andel av varierande omfattning av vinterväghållning mellan åren, det beror på varierande snö- och isförhållanden. För vinterväghållning har avtalen för två utförare upphört och ersatts av tre nya utförare. 5 En privat utförare är en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet (kommunallagen 10:7). I Umeå kommun används begreppet externa utförare. 6 Kommunfullmäktige beslutade 25 oktober 2021 att anta nya riktlinjer för styrning och uppföljning av externa utförare, där nämndernas ansvar för styrning och uppföljning av externa utförare framgår. 7 I tabellen redovisas andelen köpt verksamhet från leverantörer som kommunen har gjort inköp av under 2024 eller 2025 i förhållande till den verksamhet som bedrivs av kommunen. Tabellen är uppdelad på de olika verksamheter där privata utförare anlitas. Verksamheter med mindre köpt verksamhet än 15 mnkr tas inte med i tabellen. 8 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 Socialförsäkringsbalken (SFB) Förvaltningsberättelse För kommunal Vuxenutbildning upphandlades nya avtal med externa leverantörer under hösten 2024 för perioden 2025–2026 och prisjusteringen blev omfattande. Leverantör för utbildningar på grund- och gymnasienivå är ny under 2025, leverantörer för yrkesutbildningar är samma som tidigare år. Avtalssamverkan Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta att utföra uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Kommunens nämnder ska lämna upplysning om väsentliga förändringar när det gäller avtalssamverkan till kommunstyrelsen. Några sådana väsentliga förändringar i avtalssamverkan har inte rapporterats för 2025. Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Här beskrivs förhållanden som inte redovisas i resultat- och balansräkning, bland annat analys av väsentliga risker och i förekommande fall osäkerhetsfaktorer för gjorda uppskattningar och bedömningar och vidtagna åtgärder. Avsnittet innehåller även upplysningar om finansiella risker, hur de hanteras och upplysningar om totala pensionsförpliktelser för kommunkoncernen och kommunen. Omvärlds- och verksamhetsrisker Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för risker framför allt när det gäller följande områden: ekonomisk konjunktur på nationell, regional och lokal nivå, demografiska förändringar, förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag, försörjningskvotens långsiktiga utveckling och kompetensförsörjningens utveckling. Konjunkturrelaterade risker Inflationen har stabiliserats under 2025. Den halverade livsmedelsmomsen, som införs i april 2026, bedöms få stor betydelse för inflationen då livsmedelspriserna utgör en stor del av konsumentprisindex (KPI); nästan 14 procent. Momssänkningen bedöms ge en betydande prisnedgång och inflationen för helåret 2026 bedöms bli en halv procentenhet lägre av det skälet. Motsatta effekten sker när den tillfälligt halverade livsmedelsmomsen höjs, vilket antas ske i januari 2028. Sammanfattningsvis bedöms förändringarna av livsmedelsmomsen ge lägre inflation 2026–2027 men högre inflation 2028. Osäkerhet tynger den globala ekonomin med konsekvensen att konsumtionen dämpas och investeringar uteblir. Geopolitiska spänningar och främst USA:s handelskrig skapar osäkerhet kring den globala konjunkturen. Konsekvenserna för världsekonomin är svåra att förutse. Särskilt hög osäkerhet är förknippad med USA som är navet för världsekonomin och finansmarknaden. Tullsatserna på USA:s import har höjts markant, från omkring 3 procent till cirka 17 procent i genomsnitt. Trots det syns ännu ingen tydlig nedgång i den amerikanska utrikeshandeln. Motåtgärder från omvärlden har varit begränsade och en eskalerande global handelskonflikt har därmed kunnat undvikas, åtminstone hittills. En stor osäkerhet kvarstår när det gäller hur utvecklingen kommer att se ut framåt. Det kommunala skatteunderlaget ökar i normal takt kommande år, med en starkare utveckling 2027. Bedömningarna från regeringen respektive Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om skatteunderlagets utveckling följer samma bana, men tillväxten är något högre åren fram till 2027 och något lägre 2028 enligt regeringen. Kommunsektorns ekonomiska utrymme har emellertid försvagats varaktigt, den höga inflationen 2023–2024 har inneburit en högre prisnivå som har minskat verksamhetsvolymen skatteintäkterna kan finansiera. Förvaltningsberättelse Norra Sveriges konjunktur bedöms starkare än övriga Sveriges och Umeås starka branschbredd och stora offentliga sektor skapar i vanlig ordning motståndskraft mot starka svängningar. Risken hanteras genom informationsinhämtning och åtgärder för att minska osäkerhet och stabilisera beslutskapacitet på olika nivåer i kommunen. Demografiska förändringar Den senaste tio åren har Sveriges befolkning ökat med drygt 737 000 personer, det motsvarar 7,5 procent eller i snitt 0,83 procent per år. SCB:s senaste prognos visar att tillväxten framöver blir betydligt lägre än tidigare beräknat. Till 2036 väntas befolkningen öka med cirka 254 000 personer (2,4 procent), motsvarande en årlig tillväxttakt på 0,20 procent. Antalet födda steg tillfälligt under pandemin, men återgick därefter till den nedåtgående trend som har präglat det senaste decenniet. Umeå kommun följer denna nationella utveckling. Befolkningstillväxten 2025 ligger på samma nivå som 2024, men är lägre än tidigare år. Den dämpade tillväxten förklaras av färre födda, högre utvandring och ett svagare inrikes flyttnetto till följd av rikets lägre befolkningstillväxt. Inbromsning i befolkningstillväxt på det nationella planet påverkar även Umeå. Risken består i hur väl kommunen klarar av att ställa om till förändrade planeringsförutsättningar. Risken hanteras genom kontinuerlig komplettering av befintliga underlag för planering och bevakning av demografiska förändringar. Risk för förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag Umeå kommun baserar sin prognos över skatteintäkter och statsbidrag på regeringens prognos över skatteunderlagets utveckling och på Umeå kommuns egen befolkningsprognos och antaganden som dessa två prognoser vilar på. Osäkerhet som konjunktur- och inflationsutveckling medför även risk för osäkerhet i kommunens prognoser över skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag. Risken hanteras genom kontinuerlig uppföljning och komplettering av befintliga underlag för planering och fortlöpande bevakning av förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag. Risker relaterade till försörjningskvotens långsiktiga utveckling Försörjningskvoten uttrycker hur många personer varje person i arbetsför ålder förväntas försörja. För i stort sett samtliga Sveriges kommuner ökar försörjningskvoten fram till 2040, framför allt beroende på att andelen som är 65 år eller äldre ökar. I 40 procent av Sveriges regioner ökar även andelen i åldrarna 0–19 år. Även i Umeå bedöms försörjningskvoten långsiktigt öka, men till väsentligt lägre nivåer än i övriga kommuner. Förändringar i försörjningskvoten kan medföra viss Förvaltningsberättelse risk för att behovet av kommunens verksamheter långsiktigt ökar i högre takt än kommunens intäkter. Risken hanteras genom komplettering av befintliga underlag för planering och bevakning av kort- och långsiktiga demografiska förändringar. Risker relaterade till kompetensförsörjning De senaste åren har präglats av tilltagande kompetensbrist då arbetsmarknadens utveckling i Västerbotten har varit mycket god. Faktorer som ett starkt befintligt näringsliv, god konjunktur, tillkomst av nya arbetsplatser och viss rörelse mellan branscher har lett till gynnsamma förhållanden. Omfattande varsel och uppsägningar under det gångna året har påverkat länet, samtidigt som arbetslöshetsnivån fortsatt ligger på en nivå lägre än riksgenomsnittet. Den relativa arbetslöshetsnivån har ökat i länet som helhet, men påverkan utanför Skellefteå kommun har varit relativt liten. Umeå kommun och flera av kranskommunerna, som också utgör gemensam arbetsmarknadsregion, ligger fortsatt på 3,2–4,3 procent arbetslöshet. Det gör att arbetsmarknadsläget till stor del kvarstår, det vill säga fortsatta signaler om arbetskraftsbrist och relativt begränsade möjligheter att tillgodose arbetsmarknadens behov med befintlig lokal och regional arbetskraft. Det utgör en utmaning när konjunkturen förväntas vända uppåt med förväntat ytterligare arbetskraftsbehov i Umeåregionen. Med redan hög sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet och minskande långtidsarbetslöshet finns väsentlig risk för kraftigt försvårad arbetskraftsbrist när konjunkturen vänder. Det riskerar att påverka företagens tillväxtmöjlighet, kommunens möjlighet att kompetensförsörja egna verksamheter och medföra ökade kostnader inom löneområdet. Risker relaterade till kompetensförsörjning hanteras genom planering och genomförande av åtgärder för att tillgodose kommunens kort- och långsiktiga behov av kompetens. Risker relaterade till prisutveckling och tillgänglighet till resurser Koncernen står inför stora framtida investeringar primärt i infrastruktur som Umeås tillväxt skapar. Omvärldsläge och osäkerhet när det gäller handelspolitiska åtgärder kan påverka både prisutveckling och tillgänglighet till resurser. Risken hanteras genom bevakning och beredskap för att hantera eventuella avvikelser. Finansiella risker och riskhantering Finansverksamheten bedrivs inom Umeå kommuns internbank. Internbankens arbete med finansiella risker utgår från finanspolicy för Umeå kommunkoncern som beskriver övergripande ramar som gäller för finansverksamheten i kommunen och kommunens majoritetsägda bolag Förvaltningsberättelse (ägarandel mer än 50 procent). Policyn detaljeras genom regler och riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige. Umeå kommuns internbank finansierar den kommunala koncernens gemensamma skuldportfölj med externa krediter, främst för de majoritetsägda bolagen. Koncernens strategi är att reducera lånebehovet med inkommande och tillgänglig likviditet så att eventuell överskottslikviditet hos någon part används till att minska kommunkoncernens skuld. Utöver den skuldportfölj som finns i internbanken, finns det för Umeå Kommunföretag AB, Umeå Energi AB och Kvarken Link OY bolagsspecifika externa lån. De finansiella risker som kommunkoncernen är exponerad mot är främst ränterisk, finansieringsrisk och finansiell motpartsrisk. Ränterisk Vid årsskiftet uppgick den räntebärande nettoskulden för internbanken till 10 937 (10 408) mnkr varav för kommunen 2 206 (1 874) mnkr och kommunföretagen 8 731 mnkr. Reversupplåningen sker i huvudsak hos Kommuninvest och som komplement Nordea Bank AB till en ränta som motsvarar 3-mån STIBOR10 plus marginal. För att begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta har internbanken ingått ränteswappar med varierande löptid. På balansdagen 2025- 12-31 hade internbanken utestående ränteswappar med ett nominellt nettobelopp om 7 955 (8 955) mnkr. Internbanken har också ingått avtal om framtidsstartade swappar till ett belopp om 315 (1 100) mnkr. Enligt de antagna reglerna och riktlinjerna ska den genomsnittliga räntebindningstiden ligga inom ett spann på 3–6 år med en norm på 4 år. Vid årsskiftet låg portföljens räntebindningstid på 3,6 (3,8) år inklusive de framtidsstartade räntesäkringarna. Utan räntesäkring med swappar hade räntebindningstiden för skuldportföljen legat på 0,1 (0,1) år. Finansieringsrisk Enligt regler och riktlinjer för finansiell verksamhet får högst 50 procent av kreditvolymen förfalla inom de närmaste 12 månaderna. 2025-12-31 förfaller 52,6 (47) procent av kreditvolymen inom ett år. Refinansiering är avtalad och sänker kreditvolymen med förfall inom de närmaste 12 månaderna till en nivå under 50 procent inom en två veckors period. Enligt regler och riktlinjer ska också en likviditetsreserv på 300 mnkr finnas tillgänglig vid varje tidpunkt. Per årsskiftet fanns 599 (499) mnkr i outnyttjad checkkredit. 10 STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som beräknas som ett medelvärde på räntor som används när banker lånar ut till varandra utan säkerhet. Referensräntor används i prissättningen av många finansiella avtal inklusive lån. Förvaltningsberättelse Kredit- och likviditetsrisk Risken att motparten inte kan fullgöra sina avtalsmässiga förpliktelser hanteras genom att endast ingå avtal med motparter som har en hög lång kreditvärdighet. Den långa kreditvärdigheten ska hos Moodys vara lägst A2 och hos Standard & Poors lägst A-. Alla avtal som har ingåtts under året har gjorts med motparter som har motsvarande eller högre rating än lägsta nivå. Väsentliga finansiella risker och riskhantering i kommunkoncernen beskrivs i tabell 5 och gäller även för de minoritetsägda bolagen (ägarandel 50 procent eller mindre). Tabell 5. Finansiella risker Finansiell risk Beskrivning Organisatorisk enhet Hantering av risk Ränterisk Risk att räntorna går upp och Kommunkoncernövergripande Ingår avtal om räntesäkringar räntekostnaderna stiger enligt regler och riktlinjer för finansiell verksamhet Finansieringsrisk Risk att inte ha tillgång till Kommunkoncernövergripande Medlemskap i Kommuninvest nödvändig finansiering Kredit- och Risk att motparten inte kan Kommunkoncernövergripande Ingår avtal endast med fullgöra sina förpliktelser motparter med hög och lång likviditetsrisk kreditvärdighet, hos Moodys lägst A2 eller S & P lägst A- Valutarisk Umeå kommun har gentemot Kvarken Link OY Borgen hanteras inom ramen EIB borgat för Kvarken Link OY:s för internbankens löpande lån i euro för ny färja. uppföljning, utifrån bolagsstyrelsens signaler. Upplysning om pensionsförpliktelser Kommunen har pensionsförpliktelser11 som uppgår till 3 291 mnkr (3 314 mnkr). I kommunens bolag redovisas pensioner som en kostnad när de tjänas in. Pensionsförpliktelserna i kommunens bolag tryggas genom en pensionsstiftelse och genom försäkringslösning. Kommunens pensionsförpliktelser redovisas sedan 1998 enligt blandmodellen, vilket innebär att 1. intjänade pensioner före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och kostnadsförs först i samband med utbetalning, förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 2 076 mnkr (2 136 mnkr) 2. förmånsbestämd ålderspension (FÅP)12, och även särskild avtalspension och visstidspensioner som har tjänats in från och med 1998, kostnadsförs löpande och redovisas som avsättning, förpliktelsen som redovisas som avsättning uppgår till 1 215 mnkr (1 178 mnkr). 11 Pensionsförpliktelse är en juridiskt bindande skyldighet att utbetala pension i enlighet med kollektivavtal eller andra avtal och utfästelser. Pensionsförpliktelsen omfattar pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse och avsättning och inkluderar särskild löneskatt. 12 Förmånsbestämd ålderspension (FÅP) är pension för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp. Förvaltningsberättelse Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation, RKR R10 Pensioner, när det gäller värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser. Diagram 7. Pensionsförpliktelser inklusive ansvarsförbindelse, utveckling i kommunen mnkr 3 500 3314 3291 2 969 3 000 2 839 2 773 1178 1215 2 500 665 704 878 2 000 1 500 1 000 2174 2069 2091 2136 2076 500 0 2021 2022 2023 2024 2025 Ansvarsförbindelse Avsättning Kommunens totala pensionsförpliktelse har minskat med 23 mnkr inklusive särskild löneskatt jämfört med föregående år. Pensionsskuldens utveckling den senaste femårsperioden framgår av ovanstående diagram. Under denna period har pensionsförpliktelsen ökat på totalen med 452 mnkr (16 procent). Ökningen har skett i och med att ansvarsförbindelsen har minskat med 98 mnkr (5 procent) samtidigt som avsättningen har ökat med 550 mnkr (83 procent). Tabell 6. Pensionsförpliktelser i Umeå kommun13 Pensionsförpliktelser (mnkr) Umeå kommun 2025 2024 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) avsättning inklusive särskild löneskatt 1 215 1 178 b) ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 2 076 2 136 Summa pensionsförpliktelse i balansräkningen 3 291 3 314 varav pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 49 58 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 187 183 Summa pensionsförpliktelser inklusive försäkring och stiftelse 3 478 3 498 Förvaltade pensionsmedel, marknadsvärde Pensionsförsäkringskapital 225 215 varav överskottsmedel 0 0 Marknadsvärde pensionsstiftelse 186 191 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel i kommunen (egen förvaltning) 0 0 Summa förvaltade pensionsmedel 412 406 Finansiering Återlånade medel 3 066 3 092 Konsolideringsgrad (%) 12 12 13 Konsolideringsgrad är andel av pensionsförpliktelser som täcks av medel i stiftelse, försäkring eller egna förvaltade pensionsmedel. Förvaltningsberättelse För att trygga pensioner för tidigare anställda i Umeå kommun (födda före 1936) och deras efterlevande bildade kommunen en pensionsstiftelse 2010. En extern förvaltare sköter förvaltningen av pensionsstiftelsernas kapital. Kommunen har möjlighet att årligen begära gottgörelse från pensionsstiftelsen för att täcka föregående årskostnad för utbetalning av pensioner till stiftelsens destinatärer14. Gottgörelse kan begäras när stiftelsens förmögenhet (marknadsvärde) överstiger pensionsåtagandet. Under året har gottgörelse utbetalats till kommunen med 13 mnkr (12 mnkr). Pensionsstiftelsens marknadsvärde 2025-12-31 uppgår till 186 mnkr (191 mnkr). Ansvarsförbindelsen för den berörda åldersgruppen uppgår till 49 mnkr (58 mnkr) inklusive löneskatt. Kommunen genomförde år 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941 och under 2021 en partiell inlösen av pensioner för anställda födda 1959–1962. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. 14 Destinatärer är den grupp individer som stiftelsen är bildad för att främja. Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse Här beskrivs händelser av väsentlig betydelse för kommunkoncernen och kommunen som har inträffat under 2025 eller efter årets utgång. Händelser av väsentlig betydelse under året Inflationen har stannat av, vilket medför att pensionskostnader går ner väsentligt under 2025. Ett generellt högre kostnadsläge medför däremot ett behov av anpassningar i kommunkoncernens verksamheter även kommande år. Under året har byte av ansvar för vägar kopplade till ringleden runt Umeå inklusive Västra länken genomförts och likvidavräkning gjorts mellan kommunen och Trafikverket med 250 mnkr samt att kommunen lämnar ägandet av Kolbäcksbron och tre trafikplatser sammanlagt värda 60 mnkr i utbyte mot flera vägar innanför ringleden runt Umeå till samma värde. Kommunen har inga pågående betydande rättstvister. För att se den totala effekten av ovanstående händelser bör flera delar av årsredovisningen beaktas. Händelser av väsentlig betydelse efter årets slut  1 januari 2026 delades utbildningsförvaltningen i två förvaltningar; för- och grundskoleförvaltningen respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, efter beslut i kommunfullmäktige i april 2025 (Dnr: KS-2024-00468).  5 februari 2026 såldes samtliga aktier i driftbolaget NLC Ferry Ab Oy, som ansvarar för färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, till Stena Line Scandinavia AB. Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I avsnittet lämnas information om väsentliga aspekter av styrning, uppföljning och intern kontroll för kommunkoncernen och kommunen. Den kommunala koncernen omfattar kommunstyrelsen, kommunens nämnder och kommunägda bolag. I avsnittet Den kommunala koncernen finns en organisationsöversikt som visar hur Umeå kommunkoncern är organiserad. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2024 finansiellt mål, inriktningsmål och personalpolitiska mål, investeringsbudget, budgetramar och tilläggsuppdrag för 2025. Kommunens nämnder har under året vid delårs- och årsbokslut redovisat status för grunduppdrag, personalpolitiska mål, inriktningsmål och tilläggsuppdrag. Kommunens och kommunkoncernens resultat och finansiella ställning återrapporteras till kommunfullmäktige i delårsrapport och årsredovisning. Väsentliga förändringar av styrning av den kommunala koncernen under 2025 Utveckling av styrning Arbete för att strukturera och aktualitets- och relevanspröva befintliga styrsignaler och styrdokument har under året fortsatt. Totalt har 21 kommunövergripande styrdokument reviderats, 21 nya styrdokument har fastställts (varav många utgörs av taxor/avgifter) och 14 har upphävts genom beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Med anledning av justeringar i och behov av förtydligad ansvarsfördelning fattade kommunfullmäktige under året beslut om revidering av reglemente för Umeå kommuns styrelse och nämnder. Revideringarna innefattar bland annat hantering av nämndsinitiativ, hantering av stiftelser och uppdatering av tekniska nämndens grunduppdrag när det gäller fordonshantering, digital omställning och klimatomställning. I samband med kommunfullmäktiges beslut om att höja förmågan vad gäller civil beredskap reviderades reglementet och tekniska nämnden gavs ansvar för reservkraft, reservlivsmedel, reservdrivmedel och beredskapslagring. Kommunfullmäktige beslutade också om revideringar i generella ägardirektiv som styr hel- eller majoritetsägda bolag. Revideringarna gjordes för att tydliggöra målen i kommunkoncernen och bolagens ansvar för säkerhet och beredskap. Ett arbete har pågått de senaste åren för att se över och utveckla kommungemensam styrning av upphandling och inköp. Kommunfullmäktige fastställde i oktober ny policy, nya riktlinjer och förändring i nämndernas reglemente. Förändringarna syftar huvudsakligen till att stärka kommunens förmåga att strategiskt nyttja inköps- och upphandlingsverksamheten, tydliggöra roll- och ansvarsfördelning på politisk nivå, stärka avtalsuppföljning och kontroll samt säkra att kommunens åtaganden kan tillgodoses även vid samhällsstörning/höjd beredskap. Förvaltningsberättelse Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunfullmäktige fastställde ett energiprogram som ersätter energiplanen från 2003. Programmet är anpassat till förändrat omvärldsläge och tydliggör energisystemets roll i omställningen mot kommunens gemensamma tillväxt- och klimatmål. Under året reviderades lönepolicyn och en riktlinje för lönestrategiskt arbete fastställdes. Kommunfullmäktige fastställde en plan för digital omställning 2025–2028 som lägger fokus på utveckling av gemensamma grundläggande förutsättningar, kraftsamling inom relevanta områden och samverkan för att öka omställningstakten med stöd av digitalisering. Strategi för jämställdhetsarbete antogs av kommunfullmäktige första gången 2011 och reviderades 2017 och i en uppdatering under året gick styrdokumentet från att vara en strategi till att vara en policy för jämställdhetsarbete. Det är för att harmonisera med övrig styrning och ny styrmodell. Policyn innehåller principer och förhållningssätt och ska fungera som ett stöd till framför allt nämnder för att förstå hur jämställdhetsarbete kan integreras i den egna nämndens ordinarie arbete. Kommunstyrelsen fattade beslut om plan för kommersiell service på Umeås landsbygder, ett verktyg för kommunens långsiktiga och strategiska planering av kommersiell service på landsbygderna. Mer information om beslutade styrdokument finns i bilaga 6; Beslutade förändringar styrdokument 2025. Intern kontroll Nämndernas arbete med intern kontroll regleras av lag och av riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt för hur intern styrning och kontroll ska bedrivas. Kommunstyrelsen lämnar anvisningar till kommunens nämnder för hur arbetet med intern kontroll ska genomföras. Den årligen återkommande processen går till så att förvaltningschef förbereder nämndens internkontrollarbete, nämnden tar fram kontrollområden och genomför riskanalys/riskvärdering, förvaltningschef eller motsvarande upprättar förslag till internkontrollplan med åtgärder som tillsammans med kontrollområden och riskanalys fastställs av nämnd. Förvaltningschef eller motsvarande ansvarar för att genomföra internkontrollplanens åtgärder och rapportera status i internkontrollarbetet till respektive nämnd. Nämnden godkänner uppföljning. Kommunstyrelsen kontrollerar inom ramen för sin uppsiktsplikt att respektive nämnd har fastställt kontrollområden, riskanalys, internkontrollplan och genomfört uppföljning. Kommunstyrelsen ska enligt plan behandla uppföljning av nämndernas arbete med intern kontroll vid sitt sammanträde i april och därmed bedöma om nämndernas arbete med intern styrning och kontroll har varit tillräckligt och ändamålsenligt under 2025. Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I avsnittet finns en utvärdering av om kommunfullmäktiges mål med betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och samt en uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och tilläggsuppdrag. I avsnittet finns också en analys av kommunkoncernens ekonomiska resultat och finansiella ställning. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige antog i december 2024 (KF 2024-12-16, § 220) en riktlinje för god ekonomisk hushållning. I riktlinjen definieras god ekonomisk hushållning som  att respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) är tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett  att kommunens finansiella ställning är god. Nedan görs en uppföljning av det finansiella målet för kommunen samt nämndernas och bolagens grunduppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i reglemente respektive bolagsordning och specifika ägardirektiv. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas, bolagens och kommunstyrelsens rapportering per 31 december 2025. I avsnittet ingår även uppföljning av fyra inriktningsmål och åtta tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025. De tre personalpolitiska målen följs upp i avsnittet Väsentliga personalförhållanden. Inriktningsmål, tilläggsuppdrag och personalpolitiska mål ingår inte i bedömningen av god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition. Utöver grunduppdrag och inriktningsmål, personalpolitiska mål och tilläggsuppdrag har kommunfullmäktige också fastställt ett stort antal mål, uppdrag och aktiviteter i anslutning till fristående planer, program och strategier. Arbete pågår för att se över och minska antalet mål. Grunduppdrag Grunduppdraget förtydligar det kommunala ändamålet för respektive nämnd/bolag samt nämndens/bolagets roll och ansvar. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa grunduppdrag till nämnd och kommunalt ändamål för bolag. Uppföljning sker genom att respektive nämnd/bolag lämnar rapport med bedömning av hur väl de har lyckats med sitt grunduppdrag. Tabell 7. Nämndernas bedömning av grunduppdraget januari−december 2025 Nämnd Bedömning Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt Förvaltningsberättelse Nämnd Bedömning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i viss grad uppfyllt Brand och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt För året har 13 av 16 nämnder bedömt att uppdraget uppfylls i hög grad medan tre nämnder har bedömt att det uppfylls i viss grad. Äldrenämnden grundar sin bedömning på att alla personer som fått beslut om vård- och omsorgsboende inte har kunnat erbjudas boende inom tre månader och att det varit långa väntetider i hemsjukvården. Brand- och räddningsnämnden rapporterar att målet för tillsynsverksamheten inte uppnås och att nämnden har haft perioder då den inte kunnat upprätthålla den beslutade beredskapen för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Överförmyndarnämnden bedömer att ytterligare åtgärder behöver vidtas på grund av lång väntetid för att få en god man eller förvaltare. Mer detaljerad information finns i bilaga Rapportering av nämndernas grunduppdrag (bilaga 2). Tabell 8. Bolagens bedömning av grunduppdraget januari−december 2025 Bolag (kommunens ägarandel) Bedömning Umeå Kommunföretag AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Energi (100 %) i hög grad uppfyllt AB Bostaden i Umeå (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Vatten och Avfall AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Parkerings AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Deponi och Avfallscenter AB (100 %) i hög grad uppfyllt Infrastruktur i Umeå AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Hamn AB (100 %) i viss grad uppfyllt Västerbottens museum AB (60 %) i viss grad uppfyllt Science Park i Umeå AB (51 %) i viss grad uppfyllt Kvarken Link OY (50 %) saknas Väven i Umeå AB (50 %) i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan (40 %) i hög grad uppfyllt Nolia AB (50 %) i hög grad uppfyllt Visit Umeå AB (28 %) i hög grad uppfyllt Umeå Biotech Incubator AB (25,2 %) i hög grad uppfyllt Uminova Innovation AB (25,15 %) i hög grad uppfyllt Uminova Expression AB (25 %) i hög grad uppfyllt För perioden har 14 av 18 bolag gjort bedömningen att uppdraget uppfylls i hög grad. Tre bolag bedömer att det uppfylls i viss grad. För Umeå hamn grundas bedömningen på att upprustning av Förvaltningsberättelse infrastrukturen pågår men tar tid. Västerbottens museum anger att den främsta orsaken till att kraven i ägardirektiven inte uppnås är museets ekonomiska situation. Science Park i Umeå hänvisar till att bolaget sedan tidigare har tagit viktiga steg för att skapa nya verksamhetslokaler och att det arbetet sedan har sedan pausats enligt beslut av ägarna. Arbete pågår för att se över och ändra koncernstrukturen. För ett bolag saknas bedömning. Se mer utförlig redovisning i bilaga 1. Inriktningsmål Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrning när det gäller inriktningsmålen samlas i tre program15. Inriktningsmålen följs upp genom att utveckling i programmen rapporteras (bilaga 4) och bedömning av målen utifrån om arbetet går enligt plan, om mer arbete krävs eller om kommunen behöver göra mycket mer. Bedömningen i programrapporten visar att kommunen gör tillräckligt för ett av kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål, för två krävs mer arbete och för ett behöver kommunen göra mycket mer. Tabell 9. Bedömning av arbete för att uppnå inriktningsmål från kommunfullmäktige Inriktningsmål Bedömning Mål 1: Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och mer arbete krävs ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. Mål 2: Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden. mer arbete krävs Mål 3: Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha vi gör tillräckligt samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Mål 4: Umeå ska vara klimatneutralt till 2040. vi behöver göra mycket mer Tilläggsuppdrag När det gäller de sex tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har tilldelat nämnderna är tre genomförda och tre delvis genomförda. Tabell 10. Utfall för kommunfullmäktiges tilläggsuppdrag till nämnder Tilläggsuppdrag Bedömning januari−december Tilläggsuppdrag: 2024:1 Kommunövergripande målstyrning och planering delvis genomfört Tilläggsuppdrag: 2023:1 Omställning delvis genomfört Tilläggsuppdrag 2023:2 Samarbete över nämndsgränser genomfört Tilläggsuppdrag 2023:3 Klimatpolitiskt råd genomfört Tilläggsuppdrag 2022:11 Revidering upphandlingspolicy genomfört Tilläggsuppdrag 2021:8 Välfärdskriminalitet delvis genomfört 15 Program tillväxt, Program social hållbarhet och Program klimatneutrala Umeå 2040 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har satt upp ett finansiellt mål för 2025. Tabell 11. Uppföljning av finansiellt mål Nr Mål Måluppfyllelse 2025 Motivering/kommentar 8 Resultatet i förhållande till Helt uppfyllt Resultatet per 31 december uppgår till 430 mnkr och skatteintäkter, generella skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning statsbidrag och utjämning ska till 9 736 mnkr. Det ger ett utfall per 31 december på uppgå till 2 procent 2025 2028. 4,4 procent, vilket gör att målet för 2025 uppnås. Diagram 8. Uppfyllelse av finansiellt mål nr 8 6% 5% 4% 4% 3% 2% 2% 1% 1% 0% Måluppfyllelse 2512 Finansiellt mål Måluppfyllelse 2412 För 2025 utgör kommunens resultat drygt 4 procent av periodens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och därmed uppfyller kommunen det finansiella målet på 2 procent. I kommuner med 100000–199999 invånare uppgick resultatet (2024) i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning i genomsnitt till 2,5 procent. I Sveriges samtliga kommuner uppgick resultatet i genomsnitt till 0,9 procent (2024). I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2025 är resultatmålet höjt till 2 procent. Bedömningavgod ekonomisk hushållning för 2025 Uppföljning av nämndernas grunduppdrag för perioden januari december visar att 13 av 16 nämnder bedömer att grunduppdraget uppfylls i hög grad och tre nämnder att det uppfylls till viss grad. Uppföljning av bolagens grunduppdrag för perioden anger att 14 av 18 bolag bedömer att grunduppdraget uppfylls i hög grad, tre bolag att det uppfylls till viss grad och för ett bolag saknas bedömning. Kommunfullmäktiges finansiella mål (resultatmålet) uppnås för 2025. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges fastställda definition ska nämndernas/bolagens grunduppdrag tillgodoses inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett och kommunens finansiella ställning ska vara god. Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående att god ekonomisk hushållning uppnås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2025. Resultat och ekonomisk ställning Utvärdering av Umeå kommuns finansiella resultat och ställning utgår från koncernperspektivet med nedbrytning på kommunen. Kommunkoncernens resultat jämfört med föregående år Kommunkoncernens redovisade resultat 2025 uppgår till 708 mnkr (304 mnkr), en ökning med 404 mnkr i jämförelse med föregående år. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 78 mnkr (cirka 1 procent). Verksamhetens intäkter har minskat med 34 mnkr, vilket främst beror på att bidrag för sanering av Norrbyskär och försäkringsersättningar för brand och takras på brandstationer erhölls 2024. Verksamhetens kostnader har minskat med 78 mnkr, vilket främst beror på minskade personalkostnader på grund av väsentligt lägre pensionskostnader som en följd av minskad inflation. Temperaturen har under året varit varmare än normalt, vilket har medfört lägre elpriser samtidigt som priserna på biobränsle sjönk och det har bidragit till lägre kostnader. Kostnader för avskrivningar är 122 mnkr högre än föregående år och uppgår till 1 390 mnkr. Förändringen består huvudsakligen av avskrivningar på nya aktiverade tillgångar under år 2024 och 2025. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 359 mnkr (cirka 4 procent). Ökningen beror huvudsakligen på att den positiva utvecklingen av skatteunderlaget under året har genererat högre skatteintäkter. Umeå Energi AB minskade intäkterna under året med 21 mnkr till 1 740 mnkr (1 761 mnkr). Oplanerade driftstopp i biobränslepannan har belastat resultatet negativt. Elnätsaffären har påverkats negativt på grund av storm och ovanligt höga temperaturer under vintermånaderna har lett till lägre volymer och minskade rörliga intäkter. Även vindkraftsproduktionen har påverkats negativt av låg tillgänglighet i verken i kombination med låga spotpriser. Resultat efter finansiella poster uppgick till 97 mnkr (68 mnkr). AB Bostaden ökade intäkterna med 80 mnkr under året till 1 408 mnkr (1 328 mnkr), vilket främst beror på höjda hyresnivåer. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 206 mnkr (188 mnkr). Umeå Vatten och Avfall AB ökade intäkterna med 32 mnkr till 578 mnkr (546 mnkr). Resultat efter finansiella poster uppgick till −4 mnkr (6 mnkr). Brukningstaxan för vatten och avlopp höjdes inför 2025 med 4 procent vilket har gett 10 mnkr mer taxeintäkter jämfört med föregående år. Rörelsekostnaderna har ökat jämfört med föregående år på grund av löneökningar och Förvaltningsberättelse förstärkning av personalstyrkan i och med omorganisation av vatten och avlopp med syftet att förstärka förmågan att möta både nuvarande och framtida behov. För avfall och återvinning är avfallstaxan oförändrad för 2025, vilket ändå har resulterat i ökade taxeintäkter motsvarande 3 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna för avfallshanteringen har ökat med 3 mnkr jämfört med föregående år, främst till följd av högre kostnader för underentreprenader. Umeå DAC AB minskade intäkterna under året med 25 mnkr till 80 mnkr (105 mnkr). Verksamheten har stora variationer från år till år och under 2024 togs det emot ovanligt stora mängder avfall. Under året har stora mängder förorenad jord, muddermassor och sulfidjord omhändertagits från ett flertal projekt. Resultat efter finansiella poster uppgick till 31 mnkr (57 mnkr). Umeå Hamn AB ökade intäkterna under året med 1 mnkr till 32 mnkr (31 mnkr). Resultatet är bättre jämfört med föregående år tack vare volymökningar i det helägda dotterbolaget Kvarkenhamnar AB. Umeå Hamn AB har lägre kostnader för reparation och underhåll på grund av framflyttade och omvärderade åtgärder och lägre räntekostnader till följd av att investeringar har blivit senarelagda. Resultat efter finansiella poster uppgick till −20 mnkr (−72 mnkr). Umeå Parkerings AB ökade intäkterna under året med 10 mnkr till 130 mnkr (120 mnkr). Avgiftsparkeringen har ökat med 15 procent och månadsabonnemangen har ökat med 7 procent i omsättning. Ökningen beror dels på indexuppräkning men till störst del av volymökning. Resultat efter finansiella poster uppgick till 17 mnkr (16 mnkr). Kommunens resultat jämfört med föregående år Kommunens redovisade resultat för 2025 uppgår till 430 mnkr (133 mnkr), en ökning med 297 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren består till störst del på låg kostnadsutveckling för verksamhetens nettokostnader samtidigt med förväntad utveckling av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Verksamhetens intäkter har minskat med cirka 42 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår för Umeå kommun till 2 019 mnkr (2 061 mnkr). Förändringen beror främst på  bidrag till sanering av Norrbyskär (avslutat 2024)  försäkringsersättningar för brand och takras på brandstationer som erhölls 2024 Verksamhetens kostnader har ökat med cirka 17 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 10 519 mnkr (10 502 mnkr). Den låga kostnadsutvecklingen förklaras främst av  minskade personalkostnader på grund av väsentligt lägre pensionskostnader som en följd av minskad inflation som överstiger den årliga löneökningen  tillfälligt högre vakansgrad än normalt i några större verksamheter Förvaltningsberättelse  lägre kostnader för sanering av Norrbyskär som avslutades 2024  lägre volymer för köp av huvudverksamhet inom hemtjänst, förskola och vinterväghållning. Kostnader för avskrivningar är 63 mnkr högre än föregående år och uppgår till 708 mnkr. Förändringen består huvudsakligen av avskrivningar på nya aktiverade tillgångar under år 2024 och 2025. Kommunens skatteintäkter uppgår till 8 288 mnkr och har ökat med 402 mnkr (158 mnkr) jämfört med föregående år, en något högre ökning jämfört med historiskt genomsnitt i nominella tal. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 448 mnkr. Utfallet är 43 mnkr lägre jämfört med föregående år. I utfallet för 2025 ingår generella statsbidrag som har klassificerats om från riktade statsbidrag med 7 mnkr (43 mnkr). Umeå kommuns negativa finansnetto har förbättrats med 60 mnkr jämfört med samma period förgående år. Det beror främst på lägre räntekostnader på pensionsavsättning. Några jämförelsestörande poster har inte identifierats (not 4 Jämförelsestörande poster). Kommunens resultat jämfört med budget och prognos16 Tabell 12. Kommunens resultat jämfört med budget och prognos, detaljerad Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Prognos Utfall 2025 2025 helår 2025 2024 Verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 −9 310 −9 086 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 786 9 746 9 377 Finansnetto −98 −155 −122 −158 Årets resultat 430 196 314 133 Kommunens resultat om 430 mnkr innebär en budgetavvikelse på 234 mnkr. Verksamhetens intäkter är 332 mnkr högre än budget för året. Det beror främst på ökade bidrag från Socialstyrelsen och Skolverket och högre intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter. Verksamhetens kostnader är 102 mnkr högre än budgeterat för året. Det förklaras främst av  högre kostnader för köp av verksamhet, främst inom individ- och familjeomsorg  högre kostnader för underhåll och beläggningsarbete och för inköp som kommunen har fått statsbidrag för  högre kostnader för IT-licenser och kostnader för osäkra fordringar. Redovisade kostnader för avskrivningar är i paritet med budget. Kommunens skatteintäkter är 15 mnkr lägre än budget. Det beror främst på försämrad utveckling av skatteunderlaget för 2025. För 2025 redovisar Umeå kommun generella statsbidrag och 16 Någon budget har inte upprättats för den kommunala koncernen som helhet. Därför redovisas budgetavvikelse enbart för Umeå kommun. Förvaltningsberättelse utjämning med ett belopp som är 35 mnkr lägre än budget. Omklassificering till generella statsbidrag17 av erhållna statsbidrag för insatser Utöka bemanning sjuksköterskor, Inställda digitala nationella prov och För skolor mot brott (sammanlagt 7,4 mnkr) görs i enlighet med RKR:s rekommendationer. Umeå kommuns negativa finansnetto är sammantaget 57 mnkr bättre än budget. Det beror på att ränteintäkter från utlåning till kommunens bolag är lägre än budget med 46 mnkr samtidigt som räntekostnaderna är lägre än budget med 103 mnkr, på grund av lägre upplåningsbehov till följd av lägre investeringsutfall och lägre ränta. Utfallet är 116 mnkr högre än lämnad prognos i delårsrapporten om 314 mnkr, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader, högre intäkter från kraftverksamheten samt lägre kostnader inom individ- och familjenämndens samt för- och grundskolenämndens verksamheter än prognostiserat. Resultatutveckling och resultatnyckeltal God ekonomisk hushållning är en lagstadgad förutsättning för att hantera utmaningar och oförutsedda händelser och innebär att kommunen ska ha ett resultat med marginal för att täcka kostnader som oförutsedda händelser skulle kunna medföra. Känslighetsanalysen i tabell 13 visar hur kommunens ekonomi påverkas vid olika händelser. Om händelsen i första kolumnen inträffar så får den en ekonomisk effekt på ungefär det belopp som finns i andra kolumnen. Tabell 13. Känslighetsanalys Känslighetsanalys, årseffekt mnkr Förändring av skatter, bidrag och utjämning vid befolkningsförändring med 100 invånare (19–64 år) +/−6 Generella statsbidrag och utjämning, förändring 1 procent +/−14 Skattedebitering med 1 krona +/−364 Förändring av intäkter för taxor och avgifter 1 procent +/−4 Lönekostnadsförändring inklusive sociala avgifter med 1 procent +/−60 Pensionskostnadsförändring inklusive särskild löneskatt 1 procent +/−6 Prisförändring köp av verksamhet 1 procent +/−15 Årlig avskrivningskostnad vid förändrade investeringar med 100 mnkr (viktad komponentavskrivning) +/−4 Ränteförändring med 1 procentenhet på befintliga lån +/−22 Räntekostnad vid förändrad upplåning med 100 mnkr +/−3 I tabellen ovan har en befolkningsförändring med 100 invånare för gruppen 19–64 år valts då de är den primära grupp som påverkar kommunens skatteintäkter. 17 Per 2025-12-31 redovisas följande generella statsbidrag: Utöka bemanning sjuksköterskor (6,0 mnkr), Inställda digitala nationella prov (0,7 mnkr) och statsbidrag För skolor mot brott (0,7 mnkr). Förvaltningsberättelse Köp av verksamhet är sådan verksamhet där privat part utför kommunala åtaganden; till exempel fristående skolor och privata utförare inom hemtjänst. Kommunens internbank säkrar sin låneportfölj på olika löptider. Därför får en ränteförändring inte omedelbar effekt på kommunens räntekostnader, utan uppgiften i tabellen värderar effekten av en procents förändring på snitträntan baserat på låneportföljen 2025-12-31. Skattesatsens utveckling och jämförelse med andra Tabell 14. Skattesatsens utveckling med jämförelser Skattesats till kommun (kr) 2025 2024 2023 2022 2021 Umeå kommun 22,80 22,80 22,80 22,80 22,80 Västerbottens läns kommuner (ovägt medel) 23,28 23,26 23,28 23,29 23,29 Kommuner med 100 000−199 999 invånare (ovägt medel) 20,82 20,91 20,91 20,91 20,95 Riket 20,71 20,70 20,67 20,67 20,71 Den kommunala skattesatsen i Umeå på 22,80 kronor har varit oförändrad de senaste fem åren. Detta är cirka femtio öre lägre än snittet för kommunerna i Västerbottens län (23,28 kronor). Umeå kommuns skattesats är cirka två kronor högre än genomsnittet för kommuner i liknande storlek respektive snittet för hela riket. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 15. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat 430 133 307 897 465 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat i relation till skatteintäkter, generella 4 1 3 10 6 statsbidrag och utjämning (%) Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är det kortsiktiga finansiella målet för god ekonomisk hushållning. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat under de senaste fem åren, men sista två åren i en lägre takt på grund av rådande lågkonjunktur. Årets resultat har ökat under perioden 2020–2022 till stor del på grund av extra statsbidrag under coronapandemin, det har också stärkt soliditeten och kommunens förmåga till egen finansiering av investeringar. Åren 2023–2024 präglades av lägre resultat på grund av hög inflation och det har bland annat medfört en fördubbling av kommunens pensionskostnader. Årets resultat påverkas främst av lägre verksamhetskostnader i några av kommunens verksamheter och då främst lägre kostnader för pensioner och tillfälligt högre vakansgrad i några större verksamheter än normalt. Förvaltningsberättelse Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Ett sätt att följa hur ekonomin utvecklas är att jämföra utvecklingen för verksamhetens nettokostnader med utvecklingen för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Diagram 9. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning de senaste fem åren i procent % 105 100 97 95 93 95 95 89 90 85 80 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning för 2025 uppgår till 95 procent (97 procent). Ett tal som är under 100 procent är en förutsättning för en ekonomi i balans och en miniminivå.18 Snittet för de senaste fem åren uppgår till 94 procent. Förutsättningen för att upprätthålla en ekonomi i balans är att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Under femårsperioden har skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med cirka 20 procent medan verksamhetens nettokostnader har ökat med cirka 21 procent. Motsvarande ökning har under år 2025 varit 4 procent för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och 1 procent för verksamhetens nettokostnader. 18 Av proposition 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting framgår om relationen mellan begreppen god ekonomisk hushållning och balanskrav, att balanskravet (att intäkterna ska överstiga kostnaderna), är en miniminivå. För att kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en högre nivå som konsoliderar ekonomin. Lagförarbetena betonar att det är nödvändigt att kommuner och regioner är väl förberedda för att kunna möta de växande behoven av kommunal verksamhet. Det kan ske genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i både ett kort- och långsiktigt perspektiv. Därför framhåller lagförarbeten vikten av det mer långsiktiga målet om en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelse Diagram 10. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt verksamhetens nettokostnadsutveckling de senaste fem åren i mnkr 10 000 9736 9377 9 500 9032 9 000 9208 8601 9086 8 500 8131 8612 8 000 7 500 7591 7634 7 000 2021 2022 2023 2024 2025 Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Det är stora förändringar under åren 2021–2025 i förhållandet mellan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning jämfört med nettokostnader. För 2021 förklaras förändringen i nettokostnader främst av minskad verksamhet på grund av restriktioner i coronapandemin som har medfört en lägre kostnadsutveckling. Samtidigt har statens ersättningar kopplade till coronapandemin för samma år och förbättrad utveckling av skatteunderlaget för 2021 gjort att intäkterna har ökat mer än förväntat. 2022 fortsatte förbättringen av skatteunderlaget medan verksamheten successivt återgick till nivåer liknande före pandemin. Höga energipriser tillkom som gjorde att intäkter från kraftverksamheten ökade kraftigt. Kraftintäkterna påverkade verksamhetens nettokostnader. 2023 varökningstakten för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samma som tidigareår, medan verksamhetens nettokostnader ökade på grund av återgång efter pandemin och högre kostnader på grund av inflation. Under 2024 var skatteutvecklingen lägre jämfört med tidigare år och samtidigt var kostnadsläget högre på grund av inflation. 2025 är skatteutvecklingen i paritet med tidigare år medan kostnadsutvecklingen är väsentligt lägre, främst på grund av lägre kostnader för pensioner samt tillfälligt högre vakansgrad i några större verksamheter än normalt. Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens och kommunens ekonomiska ställning Den ekonomiska ställningen i kommunkoncern och kommun kommenteras nedan utifrån följande parametrar och nyckeltal. Soliditet Nyckeltalet soliditet visar den procentuella andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital och mäter den finansiella styrkan. Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och en hög soliditet medför en lägre finansiell risk. Soliditeten i Umeå kommunkoncern och kommun beräknas genom att inkludera samtliga pensionsförpliktelser i Umeå kommun som skuld i stället för som ansvarsförbindelse. Utvecklingen för soliditeten i kommunkoncernen och kommunen framgår nedan. Diagram 11. Soliditet i kommunkoncern och kommun över fem år19 % % 40 35 33 32 33 33 33 31 34 33 30 30 25 25 19 20 19 20 20 15 15 10 5 0 2021 2022 2023 2024 2025 Soliditet kommunkoncern inkl pensionsförpliktelser i balansräkningen Soliditet Umeå kommun exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser Soliditet Umeå kommun inklusive pensionsförpliktelser Kommunkoncernens soliditet med kommunens pensionsförpliktelser uppgår till 34 procent (33 procent) per 31 december 2025. I genomsnitt för den senaste femårsperioden var soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunkoncernen på balansdagen cirka 32 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunkoncerner i Umeås storlek20 var i snitt de senaste fem åren 32 procent. Kommunens soliditet med pensionsförpliktelser uppgick 31 december 2025 till 20 procent (19 procent). I genomsnitt för den senaste femårsperioden var soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunen på balansdagen cirka 18 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommuner i Umeås storlek21 var i snitt de senaste fem åren cirka 31 19 ”Soliditet för Umeå kommun exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser i balansräkningen” i diagrammet ovan innebär samma siffror som i övriga soliditetsmått, men med eliminering av vidareutlåning till bolagen. I Kolada-statistiken görs inte någon sådan eliminering. 20 Kommuner med 100 000−199 000 invånare. Källa: Kolada. 21 Kommuner med 100 000−199 000 invånare. Källa: Kolada. Förvaltningsberättelse procent. I denna uppgift ingår både kommuner med och utan internbank och det påverkar jämförbarheten. Kommunens soliditet22 beräknad med pensionsförpliktelser, men utan internbanken, ökade med 2 procentenheter till 33 procent under året (31 procent). Under den senaste femårsperioden har soliditeten enligt denna beräkning varit 31 procent i genomsnitt. Låneskuld och internbankens skuldförvaltning23 Kommunkoncernens finansverksamhet hanteras i Umeå kommuns internbank. I enlighet med kommunens finanspolicy samlas de i huvudsak majoritetsägda bolagens och kommunens betalflöden i en gemensam koncernkontostruktur. Kommunkoncernens strategi är att reducera lånebehovet med inkommande och tillgänglig likviditet så att eventuell överskottslikviditet hos någon part används till att minska koncernens totala skuld. Internbanken försörjer den koncerngemensamma skuldportföljen med externa krediter på kapitalmarknaden. Tabell 16. Förändring av låneskuld och räntor inom internbanken mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Internbankens låneskuld −10 937 −10 408 −9 756 −8 918 −9 149 Upplåning från kommunkoncernen 0 0 0 0 −16 Internbankens externa skuldportfölj −10 937 −10 408 −9 756 −8 918 −9 133 Utlåning till kommunkoncernen 8 731 8 534 8 310 7 594 7 126 Nettoskuld Umeå kommun −2 206 −1 874 −1 446 −1 323 −2 024 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från lån 228 239 200 144 147 Borgensintäkter 4 4 4 4 5 Räntekostnader för lån −222 −233 −192 −129 −148 Internbankens räntenetto 10 9 12 19 3 Internbankens externa upplåning uppgår till 10 937 mnkr (10 408 mnkr), en nettoökning med 529 mnkr jämfört med föregående år. Utöver lån via internbanken lånar kommunkoncernen 1 101 mnkr (1 148 mnkr) direkt från externa kreditgivare. Tabell 17. Kommunkoncernens låneskuld mnkr 2025-12-31 2024-12-31 +/− Kommunkoncernens långfristiga låneskuld 12 038 11 556 483 Varav internbanken Umeå kommun 2 206 1 874 332 AB Bostaden i Umeå 3 974 4 131 −158 Umeå Energi AB 1 600 1 392 208 22 Soliditet exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser 23 I uppgifterna ingår inte lån i Väven i Umeå AB. Se även Not 1 Redovisningsprinciper om hur den sammanställda redovisningen upprättas. Förvaltningsberättelse mnkr 2025-12-31 2024-12-31 +/− Umeva AB 1 791 1 704 87 Umeå Kommunföretag AB −79 −37 −42 Infrastruktur i Umeå AB 688 711 −24 Umeå Hamn AB 791 681 110 Umeå Folkets Husförening 81 85 −4 Västerbottens Museum AB 18 17 1 Övriga bolag plussaldo −131 −151 20 Internbankens låneskuld 10 937 10 408 530 Varav upplåning utanför internbanken Umeå Kommunföretag AB 360 360 0 Umeå Energi AB 363 386 −23 Kvarken Link OY, 35 miljoner EUR 379 402 −23 Upplåning utanför internbanken 1 101 1 148 −47 Total långfristig låneskuld, koncern 12 038 11 556 483 Kommunkoncernens totala låneskuld ökade med 483 mnkr till 12 038 mnkr (11 556 mnkr). Umeå kommun ökade sin upplåning i internbanken med 332 mnkr och bolagens andel i internbanken tillsammans ökade upplåningen med 198 mnkr. Kommunens skuld uppgick vid utgången av året till 2 206 mnkr (1 874 mnkr) och utgör 18 procent (16 procent) av den totala låneskulden. Diagram 12. Utveckling av Umeå kommuns låneskuld i internbanken mnkr 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 -500 -1000 -1500 -2000 -2500 -2206 -3000 Den genomsnittliga upplåningsräntan för internbankens skuldportfölj under år 2025 var 2,09 procent (2,30 procent). På balansdagen 2025-12-31 var räntan 2,15 procent (2,13 procent). Enligt beslut i kommunfullmäktige lägger internbanken på ett marknadsmässigt påslag om 0,45 procentenheter vid utlåning till de kommunala bolagen. Förvaltningsberättelse Nettoinvesteringar24 Kommunkoncernens nettoinvesteringar ökade med 85 mnkr jämfört med föregående år och uppgår per 31 december 2025 till 2 790 mnkr (2 705 mnkr). Diagram 13. Kommunkoncernens och kommunens nettoinvesteringar25 mnkr 3000 2790 2705 2528 2500 2312 1128 1266 1832 2000 1397 1500 1533 57 1062 28 1000 140 30 1520 1524 500 1103 749 630 0 2021 2022 2023 2024 2025 Koncernbolagens nettoinvesteringar Nytecknad finansiell leasing (konsoliderad andel) Umeå kommun nettoinvesteringar exkl finansiell leasing Investeringar med fokus på utbyggnad och förstärkning av elnätet har genomförts för att trygga en uthållig energiförsörjning och skapa förutsättningar för samhällets elektrifiering. Nybyggnation och färdigställande av bostäder fortgår enligt plan. Under året har 32 lägenheter blivit färdiga och klara för inflyttning. I projektportföljen ligger planering för cirka 600 lägenheter i varierande lägen som Haga, Ersboda, Ålidhem, Mariehem och Holmsund. Byggstart är planerad att ske under de kommande fem åren. I Umeå hamn har ny- och ombyggnation av Norra kajen börjat och färjepir, pelare och kassun har renoverats. Upphandling av entreprenör för projekt Energi pir pågår med byggstart under början av 2026. Utbyggnad av Forslunda vattenverk slutfördes under 2025. Projekt Tomtebo strand har börjat under året och kommer att fortlöpa under kommande år. På Mariehemsvägen sker reinvestering av dag-, spill- och vattenledningar. 24 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag 25 Från och med 2022 har kommunen ändrat redovisningsprincip för mark- och exploateringsprojekt för att följa god redovisningssed för redovisning av kommunal markexploatering. Förändringen innebär att pågående exploateringsprojekt har klassificerats om från att redovisas som omsättningstillgång till anläggningstillgång. Det innebär att bland årets investeringar redovisas utfall för exploateringsprojekt med cirka 142 mnkr (422 mnkr). Förvaltningsberättelse I kommunkoncernen har bland annat följande större investeringar skett:  investeringar i bostäder för 342 mnkr, varav nyproduktion (58 mnkr) och i kvarteret Perceptorn påbörjad ombyggnation av 475 enkelrum och 8 lägenheter (105 mnkr)  investeringar i ledningsnät och region- och fördelningsstationer för 279 mnkr och anläggningsinvesteringar i fjärrvärme och kyla med 111 mnkr  ny- och ombyggnation av Norra kajen med 78 mnkr. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 1 524 mnkr, vilket är 522 mnkr lägre än beslutad investeringsram (2 046 mnkr). Årets utfall är 414 mnkr lägre än föregående års genomomförda investeringar. Det beror främst på att förra året omfattade nytecknade finansiella leasingavtal till ett värde av 418 mnkr och inga nya finansiella leasingavtal har tillkommit under innevarande år. Investeringsvolymerna överstiger nu de nivåer som redovisades innan pandemin. Behovet av investeringar är fortsatt stort på grund av förseningar under pandemin. Investeringsvolymerna påverkas också kraftigt av en högre kostnadsnivå på grund av ökad inflation de senaste åren. De lägre investeringsnivåerna under 2020–2022 orsakades av förseningar och förskjutningar av investeringsprojekt under coronapandemin och kriget i Ukraina. Budgetavvikelsen beror dels på att investeringar i fastigheter blivit pausade på grund av förändrade befolkningsprognoser, projekt som har blivit tidsförskjutna och projekt som färdigställs till lägre kostnad än budgeterat. Dessutom har investeringsprojekt i kommunens exploateringsverksamhet blivit försenade eller framflyttade. Självfinansieringsgrad Nyckeltalet självfinansieringsgrad26 mäter hur mycket av årets investeringar som är finansierade med medel tillförda internt från verksamheten. Ju större internfinansiering desto lägre är behovet att låna externt. Diagram 14 visar självfinansieringsgraden för kommunkoncernen och kommunen under den senaste femårsperioden. 26 Självfinansieringsgrad visar i vilken utsträckning kommunen har kunnat finansiera årets investeringar med medel som har uppstått i internt i verksamheten. Självfinansieringsgraden beräknas enligt följande: (resultat + avskrivningar och nedskrivningar)/nettoinvesteringar. Förvaltningsberättelse Diagram 14. Självfinansieringsgrad i kommunkoncernen och kommunen 197 200 159 150 98 101 100 83 75 75 66 59 40 50 0 2021 2022 2023 2024 2025 Självfinansieringsgrad Umeå kommunkoncern Självfinansieringsgrad Umeå kommun Kommunkoncernens självfinansieringsgrad uppgick per 31 december 2025 till 75 procent (59 procent). I genomsnitt för femårsperioden uppgår självfinansieringsgraden för kommunkoncernen (mätt per sista december) till 80 procent. Kommunens självfinansieringsgrad uppgick per 31 december 2025 till 75 procent (40procent). Kommunens resultat harökat under år 2025 vilket bidrar till en förbättrad självfinansieringsgrad. I genomsnitt de senaste fem åren var Umeå kommuns självfinansieringsgrad 110 procent. Kommuner i Umeås storlek27hade i genomsnitt de senaste fem åren en självfinansieringsgrad på cirka 96 procent. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelsens utveckling den senaste femårsperioden framgår av tabell18. Under denna period har pensionsförpliktelsen ökat totalt med 454 mnkr (15 procent). Ökningen beror främst på att avsättningen har ökat med 550 mnkr (83 procent) samtidigt som ansvarsförbindelsen har minskat med 98 mnkr (5 procent). Tabell 18. Totala pensionsförpliktelser i kommunen Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Pensionsförpliktelser, avsättning 1 215 1 178 878 704 665 Pensionsförpliktelser, ansvarsförbindelse 2 076 2 136 2 091 2 069 2 174 Pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring 187 183 191 189 185 Summa 3 478 3 498 3 160 2 962 3 024 Prognosparametrarna för prisbasbelopp och inkomstbasbelopp har fastställts för nästkommande år. Prisbasbeloppet höjs med 0,7 procent vilket kommer att medföra en lägreökning av pensionskostnader och uppräkningav pensionsskuld jämfört med tidigareår. 27Kommuner med 100 000–199 000invånare. Källa: Kolada. Förvaltningsberättelse Bedömning av kommunkoncernens och kommunens resultatutveckling och ekonomisk ställning Kommunkoncernens och kommunens resultatutveckling och ekonomiska ställning är fortsatt god. Pandemiåren har bidragit till att väsentligt stärka den finansiella ställningen i kommunkoncernen. Resultatet i kommunen i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är för 2025 4,4 procent, vilket är lägre än genomsnittet under femårsperioden på fem procent. Det som krävs för att nå lagförarbetenas krav på god ekonomisk hushållning är att kommunen har en resultatnivå i storleksordning liknande snittet för den senaste femårsperioden och att överskottet inte genereras genom externa tillskott som tillfälliga statsbidrag. Under perioden har pandemiårens resultat varit på en ovanligt hög nivå, på grund av inställd verksamhet, tillfälliga riktade statsbidrag med mera. Ekonomin under pandemiåren innehåller därmed jämförelsestörande poster orsakade av pandemins effekter och speglar därför inte ekonomin för kommunens ordinarie verksamhet fullt ut. Att ha en budget i balans över tid är enligt lagens intention en miniminivå. För att uppnå god ekonomisk hushållning ställs det krav på väsentligt högre resultatnivåer för att konsolidera kommunen och skapa finansiell stabilitet. Kravet ställs mot bakgrund av att kommuner ska ha en buffert för tillväxt, oförutsedda händelser och klara kommande pensionsutbetalningar för den pensionsförpliktelse som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Som kommunens ekonomi ser ut per sista december 2025 finns förmåga att klara det. När resultatet är positivt skapas bättre förutsättningar för en god finansiell stabilitet. De senaste årens goda resultat har gjort att kommunens egna kapital har ökat. Kommunen har amorterat på lån från externa kreditgivare med 939 mnkr under den första delen av femårsperioden (2021−2022) och lånat upp 1 031 mnkr under perioden 2023–2025. De amorteringar som gjordes under pandemiåren har bidragit till en stabil grund inför kommande år. Under 2024 och 2025 har investeringstakten stabiliserats på en högre nivå från låga investeringsnivåer under pandemiåren. Resultatet för 2025 gör att självfinansieringsgraden återigen är på en stabil nivå. För att även fortsatt bibehålla en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt höga resultatnivåer för att långsiktigt kunna täcka kommunens finansiering av investeringar. Även i kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2026 är resultatmålet 2 procent. Umeå kommun växer och har den senaste femårsperioden ökat med 4 276 invånare. Den förväntade tillväxten enligt aktuella befolkningsprognosen kommande år är lägre än de ökningar som har skett på senare år. Lägre födelsetal kräver anpassningar primärt i förskoleverksamheten och på sikt även i grundskoleverksamheten. Samtidigt ökar den äldre befolkningen. Efter att Sverige har varit i en lågkonjunktur de senaste åren är bedömningen för perioden 2026−2027 att Sverige är i en svag högkonjunktur. Utvecklingen för svensk ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion förväntas bli den främsta Förvaltningsberättelse drivkraften, men den har blivit förskjuten då hushållen på grund av en osäker omvärld har hållit tillbaka konsumtionen. Behovet av anpassningar och investeringar kopplade till demografiutveckling, osäkerhet i omvärlden och klimatpåverkan kommer fortsatt att kräva god ekonomi och ekonomisk planering så att det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning alltjämt uppnås. Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat I avsnittet redovisas årets resultat efter balanskravsjusteringar, balanskravsresultat och resultatutjämningsreserv (RUR) och resultatreserv (RER) utifrån krav som LKBR ställer på redovisningen. Balanskravsresultatet är årets resultat efter avdrag för realisationsvinster som har uppstått vid försäljning av anläggningstillgångar, justering för orealiserade vinster och förluster i värdepapper28 och nyttjande/reservering till resultatutjämningsreserv. Kommunallagen föreskriver att om ett negativt balanskravsresultat uppstår för ett räkenskapsår ska underskottet återställas de kommande tre åren. Umeå kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2025 och därmed nås kommunallagens balanskrav. Kommunen har inga negativa balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Kommunens balanskravsresultat för 2025 med två jämförelseår redovisas nedan. Tabell 19. Balanskravsutredning mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 430 133 307 − Samtliga realisationsvinster −7 −3 −11 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet − − − + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet − − − +/− Orealiserade vinster och förluster i värdepapper −4 −4 −24 +/− Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper − − − = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 419 126 272 − Reservering av medel till resultatreserv 29 − − − − Reservering av medel till resultatutjämningsreserv − − −43 + Användning av medel från resultatreserv − − − + Användning av medel från resultatutjämningsreserv − − − = Årets balanskravsresultat 419 126 229 Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan tidigare år förfogar kommunen över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 903 mnkr som efter kommunfullmäktiges beslut kan nyttjas under en lågkonjunktur utifrån det regelverk för RUR som kommunfullmäktige har beslutat. Från och med 2024 är reservering till RUR inte längre möjlig utifrån nya regler i kommunallagen. Medel som är reserverade i RUR till och med 2023 kommer att kunna nyttjas till och med 2033. Efter kommunfullmäktiges beslut kan medlen nyttjas under en lågkonjunktur utifrån de förutsättningar som finns i kommunfullmäktiges riktlinje för god ekonomisk hushållning (2024-12-16) där regelverket för RUR framgår. 28 Avser värdeförändring av placeringar, Umeå kommuns pensionsstiftelse. 29 Från 2024 finns möjlighet att reservera medel till resultatreserv (RER) förutsatt att kommunfullmäktige, innan avsättning görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna rapports upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. Förvaltningsberättelse Tabell 20. Reserverade medel till RUR mnkr 2025-12-31 2017 163 2019 116 2020 283 2021 251 2022 47 2023 43 Totalt reserverade medel till RUR 903 Resultatreserv (RER) Från 2024 finns det möjlighet för kommuner att reservera medel till resultatreserv (RER) förutsatt att kommunfullmäktige, innan reservering görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna årsredovisnings upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden I avsnittet redovisas sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges personalpolitiska mål, pågående arbete inom strategiska områden och väsentliga personalförhållanden med utgångspunkt i personalstatistik. Personalpolitiska mål De personalpolitiska målen är kommunövergripande mål som relaterar till väsentliga personalförhållanden. Kommunfullmäktige har fastställt tre personalpolitiska mål för 2025 som följs upp genom en sammanvägning av nämndernas rapportering av utveckling inom respektive mål (bilaga 3). Bedömningen baseras på om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. För samtliga mål bedöms arbetet gå enligt plan. Tabell 21. Bedömning av arbete för att uppnå personalpolitiska mål från kommunfullmäktige Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en enligt plan attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda enligt plan resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och enligt plan jämställda arbetsförhållanden. Övergripande bedömning och motivering Flertalet nämnder bedömer att arbetet med attraktivitet och kompetensförsörjning har gått enligt plan. Beroende på nämndernas olika uppdrag och storlek är det stor variation. För vissa nämnder handlar det om att attrahera och rekrytera flera hundra nya medarbetare medan andra nämnder har att besätta ett fåtal nyckelbefattningar. Majoriteten av nämnderna bedömer att arbetet med ledarskap går enligt plan. Andelen chefer som har max 30 medarbetare har ökat från 82 procent 2024 till 86 procent 2025 och den största ökningen gäller kvinnliga chefer. Medelvärdet för kommunen ligger på 20 medarbetare per chef och samtliga nämnder ligger totalt under riktvärdet på max 30 medarbetare per chef. Arbetet med friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden fortgår och merparten av nämnderna anger att arbetet går enligt plan. Fyra av nämnderna framhåller att mer arbete krävs, främst relaterat till att sjukfrånvaron ligger på en för hög nivå. Sjukfrånvaron på kommunnivå är något lägre än 2024, med fortsatt stor skillnad mellan kvinnor och män även om differensen minskat under senare år. Den årliga medarbetarenkäten visar både utmanande och främjande aspekter i arbetsmiljön och det hanterar verksamheterna i sina handlingsplaner. På övergripande nivå visar resultaten bland annat att de flesta trivs och att kunskaper och färdigheter tas tillvara. Det är hög skattning på området lika rättigheter och möjligheter och området återhämtning har förbättrats. Förvaltningsberättelse Fortsatta insatser för att skapa bättre förutsättningar i allmänhet och i kvinnodominerade verksamheter i synnerhet krävs för att kunna åstadkomma önskvärd utveckling. Tabell 22. Resultatmått – målvärde och utfall år 2025 jämfört med 2024 och 2023 Mål Resultatmått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaroprocent 6,5 7,8 4,8 6,9 8,0 5,0 7,1 8,1 4,9 7,1 Andel långtidsfriska 60 59 68 61 58 67 61 58 70 61 Andel heltidsanställda 92 92 94 93 92 92 92 91 92 92 Andel skyddsombud som genomgått introduktion 90 67 66 67 68 64 67 78 75 77 Andel chefer med max 30 medarbetare 85 86 87 86 81 85 82 83 84 84 Medarbetarenkäten, totalt medelvärde 4,8 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Arbete och utveckling inom de personalpolitiska målområdena beskrivs i följande avsnitt. Kompetensförsörjning i kommunen Enligt Umeå kommuns kompetensförsörjningsprognos för perioden 2025–2035 kommer det att finnas ett beräknat rekryteringsbehov på 10 600 tillsvidareanställda30 fram till 2035. Det grundar sig dels i att behovet av tillsvidareanställda beräknas öka med 1096 personer fram till 2035 (från 10 386 till 11 482) och dels i att närmare 9 500 beräknas sluta på grund av pension och övriga avgångar. Samtidigt som behoven ökar är arbetslösheten nu är låg. Med det i åtanke behöver ytterligare insatser göras för att behålla befintliga medarbetare. En annan aspekt som lyfts fram i de personalpolitiska målen är ökad mångfald, vilket är en av flera framgångsrika strategier för en attraktiv arbetsgivare som klarar kompetensförsörjningen. Under 2025 har en kommungemensam kompetensförsörjningsplan utarbetats med utgångspunkt i en sammanvägd analys. Planen återfinns som bilaga till personalnämndens verksamhetsplan. Respektive nämnd har gjort motsvarande plan, även den som bilaga till sin verksamhetsplan. Ett stort antal rekryteringar har genomförts under året. Totalt annonserades 2 565 lediga tjänster ut, exklusive extrajobb, arvoderade uppdrag och prova-på-dagar, men inklusive sommarvikariat. Sammanlagt anställdes 1 984 personer, en viss ökning jämfört med föregående år. Inom ramen för det treåriga projektet Samba med finansiering via Europeiska socialfonden har ett antal prototyper utvecklats. Det har handlat dels om att skapa bättre förutsättningar för intern rörlighet vid behov av omplacering inom rehabiliteringsprocessen dels om nya former för praktik. 30 Prognosen baserar sig på förväntade pensionsavgångar, övriga avgångar och volymförändringar. Förvaltningsberättelse Syftet med dessa prototyper och med projektet som helhet är att utveckla modeller för att behålla arbetskraft. Under 2025 har övergripande riktlinjer för rekrytering med tillhörande vägledning implementerats. Dokumenten beskriver förhållningssätt, ställningstaganden och viljeinriktning vid rekrytering. Kommunstyrelsen beslutade i december, i väntan på kommande lagstiftning, att införa registerkontroller inför anställning av personer som i arbetet ska göra hembesök eller befinna sig hemma hos äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Beslutet gäller från 1 januari 2026. Avtal för nuvarande rekryteringssystem går ut under 2026 och en ny upphandling har påbörjats. Kommunerna i Umeåregionen och två av de kommunala bolagen deltar. Nytt avtal ska vara på plats 1 januari 2027. En sammanhållen och enhetlig lönepolitik som upplevs förutsägbar och transparent är en viktig komponent för att en arbetsgivare ska framstå som attraktiv och därmed ha förutsättningar att klara kompetensförsörjningen. Lönepolicyn och riktlinjen för lönestrategiskt arbete och arbetsvärdering som blev klar i början av året kopplades till processerna med löneutrymme och löneöversyn för att utgöra en långsiktig strategi för hållbar lönebildning i kommunen. Kompetensförsörjning i kommunens bolag Flera av de kommunala bolagen beskriver nuvarande och kommande svårigheter med kompetensförsörjning. Verksamheterna är beroende av personal med specialistkunskap och konkurrensen kan vara hård. Bolagen ser en fortsatt risk för resurs- och kompetensbrist i konkurrens med andra om personal med specialistkunskap. Systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen Umeå kommuns arbete med friska och inkluderande arbetsplatser har fortsatt. Centrala delar i den processen är medarbetarenkäten, att ta fram mål för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA-mål) och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillvägagångssättet inkluderar undersökning, analys, åtgärder och uppföljning av resultat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och lika rättigheter och möjligheter för att förhindra diskriminering. Inom ramen för den gemensamma processen har dialog och åtgärder genomförts på enskilda arbetsplatser och på varje förvaltnings organisationsnivå upp till nämnd. Alla förvaltningar har gjort prioriteringar och en handlingsplan för kommande arbete med arbetsmiljö och lika rättigheter och möjligheter. Prioriterade områden på övergripande nivå enligt 2025 års uppföljning är;  tydliggörande av kommunens skyddsorganisation samt Förvaltningsberättelse  översyn av roller och ansvar, kopplade till fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Under året har ett utvecklingsarbete genomförts för att öka kunskap om rapportering av arbetsmiljöbrister, tillbud och skador. En film och stödmaterial har tagits fram i samarbete med förvaltningarnas HR, huvudskyddsombuden och stadsledningskontoret. Implementering av ett systemstöd för att kvalitetssäkra dokumentation och det systematiska arbetsmiljöarbetet har slutförts utifrån respektive verksamhets egna förutsättningar och behov. Under hösten utsattes kommunens leverantör av systemstöd inom arbetsmiljöområdet för en cyberattack. Som ett resultat av det har en kontinuitetsplan tagits fram för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den kan aktiveras i händelse av framtida systemstörningar och informationssäkerhetsarbetet har stärkts. Ledarskap Arbetslivet förändras snabbt med nya krav på ledarskapet. För att ge möjlighet till kunskapspåfyllnad, kollegialt erfarenhetsutbyte och för att skapa forum för reflektion har ett flertal utbildningar genomförts för kommunens chefer. Utbildningarna har bland annat fokuserat på förändringsledning, samtalsmetodik och utbildning för erfarna chefer respektive chefer som leder chefer. Ett antal frukostseminarier har också genomförts med olika teman, till exempel konflikthantering, feedback, bromsande reaktioner vid förändring och psykologiskt kapital. Målgruppen unga chefer har haft möjlighet att delta i ett kommungemensamt kollegialt nätverk där olika ämnesområden har behandlats för att stärka cheferna i sina uppdrag. Ett kommunövergripande traineeprogram för blivande chefer är genomfört med 19 deltagare. Under året har 67 chefer anställts, sommarvikarier är inte inräknade. Inom tre månader efter anställning har de kallats till den obligatoriska chefsutbildningen som 51 chefer påbörjade under året. Utifrån det personalpolitiska målet om max 30 medarbetare per chef så visar den årliga uppföljningen en positiv tendens med ett genomsnitt på 20 medarbetare per chef. Sett till hela kommunen har 71 chefer (14 procent) ansvar för fler än 30 medarbetare. Det är en avsevärd minskning jämfört med föregående år då 88 chefer (18 procent) hade fler än 30 medarbetare. Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro i kommunen Tabell 23. Sjukfrånvaro i kommunen31 Sjukfrånvaro (procent) 2025 2024 2023 2022 2021 Totalt 6,9 7,1 7,1 7,8 7,1 varav frånvaro under en sammanhängande tid av 63 62 63 57 60 60 dagar eller mer (långtidssjukfrånvaro) Kvinnor 7,8 8,0 8,1 8,7 8,2 Män 4,8 5,0 4,9 5,8 4,7 29 år eller yngre 6,9 7,1 7,2 7,7 6,9 30–49 år 6,7 6,8 6,7 7,4 6,8 50 år eller äldre 7,3 7,3 7,6 8,4 7,6 En viss minskning i sjukfrånvaron för både kvinnor som män kan noteras mellan 2024 och 2025. Det totala antalet sjukfrånvarotimmar 2025 motsvarar trots nedgången 821 årsarbetare. Under femårsperioden har sjukfrånvaron för kvinnor minskat medan männens sjukfrånvaro har ökat. Differensen har gått från 3,5 till 3,0 procentenheter, men kvinnors sjukfrånvaro ligger trots det tydligt över medelvärdet för kommunens sjukfrånvaro. Sedan 2020 har Umeå kommun haft lägre sjukfrånvaro än den genomsnittliga kommunen. I jämförelse med andra kommuner är Umeå kommuns totala sjukfrånvaro en relativt stor andel långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer. För 2024 var andelen 62,3 procent i Umeå kommun och 44,3 procent i medelkommunen. Det tydliggör behovet av att mer kraftfullt arbeta med arbetsplatsens friskfaktorer och tidigt fånga upp individer som har risk för ohälsa eller är på väg in i en sjukskrivning. Sjukskrivning innebär, förutom konsekvenser för den enskilde, ökad belastning på verksamheten med bland annat ökade kostnader, bristande kontinuitet och mer tid som behöver ägnas åt att skaffa vikarier och annan administration. Sjukfrånvaron förvärrar därmed ett redan ansträngt kompetensförsörjningsläge i många verksamheter. Åldersgrupperna under 20 år, 50–54 år och 55–59 år har haft den mest gynnsamma utvecklingen av sjukfrånvaro under de fem senaste åren med en nedgång på omkring en procentenhet. Den största ökningen återfinns bland de äldsta medarbetarna, 60–64 år och 65 år eller äldre. Ökningen för dessa grupper ligger mellan 1,6 och 1,9 procentenheter under den senaste femårsperioden. För att successivt kunna reducera sjukfrånvaron är det viktigt att fortsätta utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, verka för alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter och i övrigt prioritera förhållanden som påverkar hälsa och välbefinnande i positiv riktning. 31 Sjukfrånvaron för varje grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgifter lämnas inte om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ. Förvaltningsberättelse Tabell 24. Sjukfrånvaro per nämnd32 Sjukdagar per årsarbetare/nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 kvinnor män totalt totalt totalt totalt totalt Brand- och räddningsnämnden 9 4 5 7 6 12 8 Byggnadsnämnden 14 9 12 13 11 11 9 Fritidsnämnden 10 15 13 13 13 15 16 För- och grundskolenämnden 18 10 17 18 18 19 18 Gymnasie- och 12 7 10 10 9 10 7 vuxenutbildningsnämnden Individ- och familjenämnden 21 15 19 18 18 21 19 Kommunstyrelsen 9 6 8 9 9 9 8 Kulturnämnden 13 11 12 11 15 17 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 19 13 17 12 11 13 5 Tekniska nämnden 19 11 15 16 16 18 16 Valnämnden* − − − − − − − Äldrenämnden 22 14 19 19 19 21 20 Överförmyndarnämnden 13 3 12 7 10 9 10 Umeå kommun totalt 18 11 16 17 17 18 17 *Redovisas inte på grund av litet antal anställda inom nämndens verksamhet. Generellt sett syns små förändringar i antal sjukdagar per årsarbetare. Två nämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnden och överförmyndarnämnden, redovisar en större variation i form av en tydlig ökning i antal sjukdagar mellan 2024 och 2025. Övergripande har kvinnor fler sjukdagar per årsarbetare än män med undantag av fritidsnämnden och valnämnden. Nämnder med stor andel anställda i kontaktyrken har ett högre genomsnitt och i dessa yrken finns också fler kvinnor än män. Personalstatistik Antal anställda Kommunkoncernen hade vid årets slut 13 407 anställda (13 517 anställda), en minskning jämfört med föregående år med 110 personer. Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens personalstruktur jämfört med 2024. Umeå kommun hade vid årsskiftet 12 158 (12 285) anställda33, varav 10 396 (10 410) tillsvidareanställda. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda var 70 procent (71 procent) kvinnor och 30 procent (29 procent) män. Antalet anställda minskade under 2024 och fortsatte minska något under 2025. Den totala procentuella minskningen 2025 är 1,0 procent jämfört med 2,5 procent under 2024 och det är framför allt antalet visstidsanställda som minskat. Minskningen härleds främst till för- och grundskolenämnden där minskade barnkullar har lett till anpassning av verksamheten. 32 Sjukdagar per årsarbetare har avrundats till närmast antal hela dagar. 33 Unika personer som någon gång under året har arbetat heltid, visstid eller varit timavlönade i kommunen. Förvaltningsberättelse Diagram 15. Åldersfördelning anställda 2025 respektive 2024 (kommunen) Kvinna 2025 Kvinna 2024 185 31 172 33 820 862 788 877 969 989 1817 1910 1046 1012 2026 2030 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - Man 2025 Man 2024 90 16 84 13 279 495 254 549 334 335 403 815 385 865 857 798 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - Åldersstrukturen är relativt lika mellan kvinnliga och manliga anställda. Det är något högre andel män i de yngre åldersgrupperna och högre andel kvinnor som är 55 och äldre. Tre av åldersgrupperna minskade i antal anställda jämfört med föregående år. Tydligast var det för medarbetare 30–39 år, därefter 20–29 följt av 55–59-åringarna. Den största procentuella minskningen, drygt 5 procent, är bland anställda 20–39 år. Ökning kan framför allt noteras i åldersgrupperna 40–54 och 60–64 med störst procentuell ökning (5–7 procent) för dem som är 60 år eller äldre. Vid årsskiftet var antalet chefer i kommunen 513 (495). Ökningen kan bland annat förklaras av volymökning i vissa verksamheter och ett resultat av det långsiktiga arbetet att nå kommunfullmäktiges mål om antal medarbetare per chef. Av kommunens chefer är 71 procent (72 procent) kvinnor. Det innebär att könsfördelningen för chefer i stort sett motsvarar könsfördelningen bland kommunens medarbetare. I december 2025 var 75 procent av förvaltningscheferna kvinnor. Det betyder att kvinnors andel i kommunens högsta ledning var något högre än andelen kvinnor bland medarbetare. Förvaltningsberättelse Fyra av sexton verkställande direktörer i de kommunala bolagen är kvinnor per 31 december 2025. I december 2025 hade 2,7 procent (3,0 procent) av kommunens chefer och ledare utomnordisk bakgrund. Vid samma tidpunkt hade 19,4 procent (19,2 procent) av medarbetarna utomnordisk bakgrund. Medelantal anställda och arbetad tid Ett annat sätt att beskriva personal är att utgå från arbetad tid och räkna om arbetade timmar till hur många heltider de skulle utgöra under ett år. Det benämns nedan som medelantal anställda och blir mer rättvisande utifrån volym och närvaro eftersom det inte påverkas av om verksamheten har haft många timavlönade eller visstidsanställda som har jobbat kortare perioder. Tabell 25. Medelantal anställda och arbetad tid i kommunkoncernen och kommunen Kommunkoncernen Kommunen Förändring i kommunen 2025 202434 2025 2024 2025 2024 Medelantal35 11 181 11 194 9 932 9 962 −30 −0,3 % 52 0,5 % varav kvinnor 7 246 7 263 6 801 6 823 −22 −0,3 % 51 0,7 % varav män 3 935 3 931 3 131 3 139 −8 −0,3 % 1 0,0 % Arbetad tid, timmar36 − − 16 885 006 16 935 211 −50 205 −0,3 % 88 650 0,5 % I kommunkoncernen har medelantalet anställda minskat med 13 stycken jämfört med föregående år. För kommunen har medelantalet minskat med 30 stycken (−0,3 procent) 2025, vilket indikerar en avstannande ökning jämfört med tidigare år. Medelantalet fördelar sig i likhet med föregående år på 68 procent kvinnor och 32 procent män. När det gäller förändring i arbetad tid är variationen stor mellan nämnderna. Inom brand- och räddningsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen finns de största procentuella ökningarna i arbetad tid. För brand- och räddningsnämnden beror det på en omorganisering för att kunna bemanna Umeåregionens andra heltidsbemannade brandstation. Inom kommunstyrelsens verksamheter har det skett mindre förstärkningar inom HR, Upphandling, Strategisk utveckling och Säkerhet. Tekniska nämndens verksamheter har tagit över en del arbetsuppgifter i egen regi som tidigare har legat på entreprenörer, andra verksamheter eller bolag. Tekniska nämnden har fått nya uppdrag vad gäller bland annat civil beredskap, grön omställning, digitalisering och förstärkningar i en stad som växer. Ökningen inom individ- och familjenämnden är mindre procentuellt men bidrar mer till helheten eftersom det rör sig om en ökning av 23 årsarbetare. Det beror på bemanning av nya boenden, 34 Fördelningen mellan medelantal män och kvinnor i kommunkoncernen har uppdaterats för 2024. 35 Medelantal anställda: Arbetad tid dividerat med 1 700 timmar (genomsnittlig arbetad tid för en person i kommunal sektor under ett år enligt SKR:s schablon). 36 Arbetad tid i kommunen: Arbetstid enligt sysselsättningsgrad inklusive mer- och övertid, reducerat med all frånvaro. Arbetad tid anges inte för kommunkoncernen. Förvaltningsberättelse ökade behov hos vissa brukare och stärkt arbete med tidiga insatser och förebyggande arbete enligt ny socialtjänstlag. Arbetad tid inom valnämnden har minskat med mer än 60 procent jämfört med föregående år vilket har sin naturliga förklaring i att 2024 var ett valår. Byggnadsnämnden är den nämnd där arbetad tid minskar mest och det beror på anpassning av verksamheten utifrån färre inkomna ärenden om bygglov och att ett nytt verksamhetssystem har införts. Förändring i de stora nämnderna för- och grundskolenämnden och äldrenämnden ger mest utslag för kommunen som helhet med en minskning på totalt 124 årsarbetare. Inom för- och grundskolenämndens verksamhet, där den största minskningen finns, beror det på minskade barnkullar som har lett till anpassning av verksamheten. Inom äldrenämnden förklaras det främst med att det är färre platser inom vård- och omsorgsboenden som varit i drift jämfört med föregående år. Tabell 26. Medelantal anställda37 och arbetad tid per nämnd (kommunen) Nämnd 2025 2024 Förändring Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Arbetad antal (timmar) antal (timmar) antal (timmar) tid (%) anställda anställda anställda Brand- och räddningsnämnden 89 151 798 83 140 363 7 11 434 7,5 Byggnadsnämnden 96 162 479 99 168 202 −3 −5 723 −3,5 Fritidsnämnden 166 281 766 167 284 301 −1 −2 535 −0,9 För- och grundskolenämnden 3 391 5 765 216 3 471 5 900 611 −80 −135 395 −2,3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 915 1 556 230 901 1 531 515 15 24 715 1,6 Individ- och familjenämnden 1 758 2 988 785 1 735 2 949 340 23 39 444 1,3 Kommunstyrelsen 275 466 819 265 450 053 10 16 766 3,6 Kulturnämnden 198 337 396 198 337 119 0 277 0,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 68 114 994 67 113 073 1 1 921 1,7 Tekniska nämnden 1 027 1 745 153 981 1 667 630 46 77 523 4,4 Valnämnden 4 6 756 7 11 077 −3 −4 321 −64,0 Äldrenämnden 1 923 3 269 768 1 967 3 344 291 −44 −74 523 −2,3 Överförmyndarnämnden 22 37 847 22 37 636 0 212 0,6 Summa 9 932 16 885 006 9 962 16 935 211 −30 −50 205 −0,3 37 Medeltal anställda och arbetad tid definieras i noter ovan. Förväxla inte medelantal anställda med unikt antal anställda personer. Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Här redovisas förhållanden som är kända om framtiden och förväntningar som berör kommunkoncernen och kommunen, direkt eller indirekt. Låga födelsetal under de senaste åren får påverkan på drift- och investeringsplanering kommande år för utbildningsverksamheten. Övriga demografiska förändringar i kommunen påverkas främst av att gruppen äldre än 80 år ökar kraftigt, det påverkar äldreomsorgsverksamhetens planering av investeringar och kompetensförsörjning. Den stora utmaningen är hur kommunkoncernen på kort och lång sikt kan lösa kompetensförsörjning i samtliga verksamheter. Kommunfullmäktige gav inför 2024 kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att öka omställning för att möta framtida kompetensbrist. Det arbetet fortsätter också kommande år. Efter att Sverige har varit i en lågkonjunktur de senaste åren är bedömningen för perioden 2026−2027 att Sverige är i en svag högkonjunktur. Utvecklingen för svensk ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion förväntas bli den främsta drivkraften, men den har blivit förskjuten då hushållen på grund av en osäker omvärld har hållit tillbaka konsumtionen. Stigande reallöner, lägre bolåneräntor och en finanspolitik som stärker hushållens köpkraft talar för ökad optimism och konsumtion under 2026 och 2027. Osäkerheten hanteras genom att kommunen har ett högre resultatkrav och genom att SKR:s prognoser följs löpande. En ny socialtjänstlag trädde i kraft 1 juli 2025. Förberedelser inför det har genomförts under 2024−2025, bland annat har en läges- och behovsanalys tagits fram. Umeå kommun har jobbat i samma riktning som lagen under flera år, men anpassningar kommer att behöva göras även i fortsättningen. Inom de närmaste åren finns ett fortsatt stort behov av större ombyggnads- och underhållsinsatser i några av de bostadsområden som byggdes 1965–1975. Efterfrågan på hyresrätter bedöms vara fortsatt stark och framför allt öka i gruppen äldre kommande år. Hållbarhetsarbetet genomförs genom att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och skapa lösningar ur ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Energibranschen står inför en behovsdriven omställning när det gäller klimatomställning, digitalisering, elektrifiering och robusthet. Elektrifiering är en grundläggande möjliggörare för att kunna möta uppsatta tillväxt- och klimatmål. Elnätet är en central förutsättning för ökad elektrifiering. Därför genomförs ett omfattande arbete för att bygga om och förstärka regionnätet. Projektet Hållbar vattenförsörjning för en ny vattentäkt fortsätter. Förvaltningsberättelse Utökade lagkrav för utsläpp i vatten, som träder i kraft 2030, påverkar investeringsbehovet när det gäller vattenrening. Från 1 januari 2027 införs fastighetsnära insamling av förpackningar för alla fastighetsägare. Ytterligare en brandstation byggs och stationen beräknas tas i bruk i slutet av 2027. Stora hamninvesteringar ska genomföras 2026–2030 enligt beslut i kommunfullmäktige. I den nationella transportplanen för 2018–2029 anslog regeringen pengar till Trafikverket för att bygga Norrbotniabanan, sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Efter förseningar fortsätter Norrbotniabanan att byggas längs den första etappen mellan Umeå och Dåva deponianläggning. Sträckan Umeå−Dåva beräknas vara klar 2026. Resultaträkning Resultaträkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Budget Budget- 2025 avvikelse 2025 Verksamhetens intäkter 6 5 623 5 657 2 019 2 061 1 686 332 Verksamhetens kostnader 7 −12 954 −13 032 −10 519 −10 502 −10 417 −102 Avskrivningar och nedskrivningar 8 −1 390 −1 268 −708 −645 −705 −3 Verksamhetens nettokostnader −8 721 −8 643 −9 208 −9 086 −9 436 228 Skatteintäkter 9 8 288 7 886 8 288 7 886 8 303 −15 Generella statsbidrag och utjämning 10 1 448 1 491 1 448 1 491 1 483 −35 Verksamhetens resultat 1 015 734 528 291 350 177 Finansiella intäkter 11 37 45 238 249 284 −46 Finansiella kostnader 12 −344 −474 −336 −407 −439 103 Resultat efter finansiella poster 708 304 430 133 196 234 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 708 304 430 133 196 234 Balansräkning Balansräkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programvaror och licenser 13 36 33 1 2 Goodwill 14 0 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar 15 19 585 18 772 9 991 9 459 Pågående anläggningar 16 3 221 3 080 1 717 1 618 Maskiner och inventarier 17 5 757 5 446 613 554 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 18 353 287 401 378 Långfristiga fordringar 19 202 210 8 737 8 535 Summa anläggningstillgångar 29 153 27 828 21 459 20 546 Omsättningstillgångar Förråd och lager, exploateringsfastigheter 20 234 228 54 56 Kortfristiga fordringar 21 1 560 1 555 916 883 Kortfristiga placeringar 22 194 198 138 134 Kassa och bank 23 180 217 1 2 Summa omsättningstillgångar 2 168 2 199 1 109 1 074 SUMMA TILLGÅNGAR 31 322 30 027 22 568 21 621 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 24 Eget kapital vid årets början 11 892 11 498 6 188 6 057 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Årets resultat 708 304 430 133 Eget kapital vid årets slut 12 573 11 892 6 611 6 188 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 25 1 215 1 178 1 215 1 178 Andra avsättningar 26 1 037 985 126 126 Summa avsättningar 2 251 2 163 1 340 1 304 Skulder Långfristiga skulder 27 13 465 13 177 12 553 12 221 Skuld investeringsbidrag 28 126 100 126 100 Kortfristiga skulder 29 2 907 2 695 1 938 1 809 Summa skulder 16 498 15 972 14 617 14 129 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 31 322 30 027 22 568 21 621 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 1. Panter och därmed jämförliga säkerheter 30 103 105 1 269 1 267 2. Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 31 2 076 2 136 2 076 2 136 b) Övriga ansvarsförbindelser 32 73 10 73 10 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Resultat efter finansiella poster 708 304 430 133 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar, materiella och immateriella anläggningstillgångar 1 390 1 268 708 645 Bolagsskatt 68 70 0 0 Realisationsvinster/-förluster, materiella och immateriella anläggningstillgångar 4 7 4 4 Förändring av avsättningar 89 479 36 426 Övriga inte likviditetspåverkande poster 33 −29 −94 77 −421 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 230 2 034 1 255 788 Förändring av rörelsekapital Ökning (−)/minskning (+) av varulager −6 −5 1 16 Ökning (−)/minskning (+) av kortfristiga fordringar −17 253 −37 233 Ökning (+)/minskning (−) av kortfristiga skulder 212 −276 129 −116 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital 189 −28 94 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 419 2 006 1 349 921 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella anläggningstillgångar −66 −16 −23 −15 Förvärv av materiella anläggningstillgångar −2 780 −2 684 −1 493 −1 536 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar −14 −8 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 82 194 9 3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten −2 778 −2 515 −1 507 −1 548 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar 8 −80 −202 −223 Förändring av långfristiga skulder 288 629 332 838 Investeringsbidrag kommunen 26 15 26 14 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 323 564 157 629 Ökning (+)/minskning (−) av likvida medel −37 55 −1 2 Likvida medel vid årets början 217 162 2 0 Likvida medel vid årets slut 180 217 1 2 Noter Noter Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper Lagstiftning och normgivning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Kommunens bolag redovisar i enlighet med årsredovisningslagen och K3 (Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1). Bolaget Väven i Umeå AB redovisar enligt internationell redovisningsstandard, IFRS. Vid avvikelser mellan regelverken för kommunkoncernen kontra bolagen finns, görs omräkning till LKBR i den sammanställda redovisningen, förutom vad gäller pensioner. Det delägda bolaget Väven i Umeå AB redovisas i den sammanställda redovisningen utifrån principer som beskrivs under rubriken Sammanställd redovisning nedan. Tillämpade redovisningsprinciper i årsredovisningen överensstämmer med dem som tillämpades när årsredovisning för 2024 upprättades. Värderings- och omräkningsprinciper I kommunens bokslut har grundläggande principer som LKBR reglerar tillämpats. Värdering av tillgångar, avsättningar och skulder baseras på försiktighetsprincipen. Den innebär att tillgångar inte övervärderas och skulder inte undervärderas så att redovisningen tas fram med rimlig försiktighet och ger en försiktig bild av kommunkoncernens resultat och ställning. Avsättningar värderas så att de motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Tillgångar och skulder har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde om inget annat anges. Poster i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor enligt den växelkurs som gäller på balansdagen. Klassificering Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav tas upp som anläggningstillgångar. Andra tillgångar tas upp som omsättningstillgångar. Skulder klassificeras som kortfristiga om de har en förfallotid inom ett år från balansdagen. Övriga skulder klassificeras som långfristiga. Noter Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster kommer av händelser eller transaktioner som förekommer sällan och är viktiga att informera om vid jämförelse med andra redovisningsperioder. Upplysning om resultateffekten av händelser eller transaktioner som är jämförelsestörande lämnas i enlighet med RKR R11 Extraordinära och jämförelsestörande poster i separat not till berörda resultatposter i resultaträkningen. Redovisning av jämförelsestörande poster görs för belopp på 30 mnkr eller mer. Leasing Från och med årsredovisningen för 2023 redovisar kommunen i enlighet med RKR:s rekommendation R5 Leasing för samtliga leasingavtal som avser fast och lös egendom. I årsredovisningen för 2022 redovisade kommunen i enlighet med RKR:s rekommendation R5 Leasing för samtliga identifierade leasingavtal (hyresavtal)38 som avser lös egendom och för de största hyresavtalen kopplade till fast egendom. I tidigare rapporter före 2022 avvek kommunen från RKR R5 Leasing och klassificerade samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal och leasingavgifterna fördelades linjärt över leasingperioden. Redovisning av leasade tillgångar enligt RKR R5 görs på olika sätt beroende på om avtalet om finansiering av tillgången har klassificerats som ett finansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal jämställs med ett köp medan ett operationellt är en hyra under en specificerad period. Redovisning av finansiella leasingavtal innebär att en leasingtillgång och en leasingskuld redovisas i balansräkningen. Vid klassificering av hyresavtal som avser hyra av fast egendom (lokaler) som finansiell leasing har följande principer tillämpats:  Bedömningen är att kontraktet kommer att förlängas mer än tio år framåt.  Lokalen eller fastigheten är en specialfastighet, vilket gör att det finns svårigheter att hyra ut till annan hyresgäst utan större ombyggnationer, alternativt att bara kommunen kan hyra. 38Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Leasingavtal kallas ibland hyresavtal, särskilt när det gäller leasing (hyra) av fastighet. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Avtalet klassificeras som antingen finansiellt eller operationellt beroende på hur avtalet är utformat när det gäller ekonomiska risker och fördelar. Bedömning av om ett leasingavtal ska betraktas som finansiellt eller operationellt utgår från avtalets ekonomiska innebörd. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att framtida servicepotential eller ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägande av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Leasingavtal som inte klassificeras som ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal. Noter  Hyresbelopp (årshyra per lokal/fastighet) överstiger 1 mnkr. Bidrag till infrastruktur Med bidrag till infrastruktur menas bidrag som kommunen lämnar med stöd av lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 2 kap. 1−2 §§ till finansiering av en investering i infrastruktur då bidragsmottagaren kommer att äga och förvalta den uppkomna tillgången. När kommunen har beslutat om och undertecknat medfinansierings-/genomförandeavtal uppstår den legala förpliktelsen39 och den ekonomiska händelsen ska bokföras. Ingångna medfinansieringsavtal redovisas som avsättning40 och avser bidrag till Trafikverket för infrastruktur (se not till avsättningar i balansräkningen). Beslutar kommunen om en avsiktsförklaring för sam- och medfinansiering (görs innan beslut om medfinansierings-/genomförandeavtal) är det en ansvarsförbindelse. Ingången avsiktsförklaring redovisas bland ansvarsförbindelser när beslut har fattats. Intäkter Intäkter som hör till räkenskapsåret tas med i bokslutet, oavsett tidpunkt för betalningen. Intäkter tas upp först när samtliga intäktskriterier enligt RKR R2 är uppfyllda:  Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.  Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen.  De eventuella utgifter som har uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.  Villkoren för den ekonomiska uppgörelsen har i allt väsentligt fullgjorts. En intäkt redovisas till det värde kommunen har erhållit eller kommer att erhålla. EU-bidrag och riktade statsbidrag redovisas enligt det aktuella bidragets villkor och restriktioner. Skatteintäkter redovisas i kommunen det år som de skattskyldigas inkomst tas upp till beskattning. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterna baseras på SKR:s decemberprognos. Umeå kommun har inte tagit ut några gatukostnadsersättningar under 2020−2025, vilket gör att några gatukostnadsersättningar inte har redovisats. 39 En legal förpliktelse uppkommer till följd av ett avtal/ett kontrakt (genom dess uttryckliga eller underförstådda villkor), lag eller annan laglig grund. 40 En avsättning är en legal förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men oviss till belopp eller till den tidpunkt då den ska infrias (6 kap. 8 § LKBR). Noter Klassificering statsbidrag Statsbidrag redovisas i enlighet med RKR:s förtydliganden. 2025-12-31 redovisas följande generella statsbidrag i likhet med tidigare år:  utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden. Kommunen har för 2025 erhållit statsbidraget Inställda digitala nationella prov från Skolverket och statsbidraget För skolor mot brott. Inga villkor finns och därför redovisas statsbidragen som generella statsbidrag under 2025. Verksamhetens kostnader Periodisering Utgifter redovisas som kostnad det räkenskapsår som kostnaden hör till. Vid periodisering är utgångspunkten leverans av varan eller tjänsten utifrån ingången överenskommelse. Enligt kommunens anvisningar ska väsentliga belopp periodiseras (större än 1,5 prisbasbelopp). Prisbasbeloppet för 2025 är 58 800 kr (57 300 kronor för 2024). Pensionskostnader Kostnader för pensioner redovisas enligt blandmodellen (LKBR). Det innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som pensionskostnad det år pensionen utbetalas och för pensioner intjänade efter år 1998 redovisas pensionskostnaden det år pensionen tjänas in. Under året intjänad avgiftsbestämd ålderspension (4,5 procent av lönen) redovisas som kortfristig skuld, till den del den inte har utbetalats och betalas i sin helhet ut till placeringsinstitut utifrån den anställdes individuella val. Kommunen genomförde 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941. 2007 bildades en pensionsstiftelse i kommunen för före detta anställda födda tidigare än 1936. Kommunen genomförde under 2021 en partiell inlösen av pensioner via en försäkringslösning för anställda födda mellan 1959 och 1962. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. Gottgörelse från pensionsstiftelsen redovisas som reducering av utbetalda pensioner. Kommunens bolag tryggar sina pensionsförpliktelser genom en pensionsstiftelse och genom försäkringslösning. Noter Avskrivningar För materiella anläggningstillgångar görs avskrivning för hela den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning. Avskrivning beräknas på anskaffningsvärde med avdrag för eventuellt restvärde. Avskrivning beräknas och bokförs från och med månaden efter anskaffning eller att tillgången har tagits i bruk. Mark och konst skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas för fastighetsinvesteringar och för investeringar i infrastruktur som gator, vägar, parker, broar och hamnverksamhet för tillgångar med väsentliga och identifierbara komponenter för avskrivning. För beskrivning av komponenter och procentsatser för avskrivning (tabell 26). Immateriella anläggningstillgångar Immateriella rättigheter av väsentligt värde som medför framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential tas upp som immateriell anläggningstillgång. Immateriella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning. Enligt LKBR 7 kap. 3 § ska nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång uppgå till högst fem år om inte en annan längre tid kan fastställas. Förvärvade IT licenser i kommunen följer avtalsperioden och skrivs av linjärt under avtalstiden som är 3–7 år. Materiella anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar som är avsedda att nyttjas stadigvarande i verksamheten. Materiella anläggningstillgångar är anläggningstillgångar som har ett bestående värde för kommunen och som är synligt påvisbara. Tillgångar aktiveras som en anläggningstillgång i balansräkningen när beloppet överstiger ett prisbasbelopp och nyttjandeperioden överstiger tre år. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivning. Avskrivning görs utifrån bedömd nyttjandeperiod. Avskrivningen speglar tillgångens förbrukning och görs linjärt för samtliga tillgångar som är föremål för värdeminskning. Mark och konst skrivs inte av. Som anskaffningsvärde redovisas kostnader för tillgångens inköp, men inte räntekostnader och andra finansiella kostnader. Investeringsbidrag redovisas från och med räkenskapsåret 2019 som en långfristig skuld. Skulden upplöses och intäktsförs på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande. För investeringar anskaffade före 2019 redovisas investeringsbidrag som en minskning av anskaffningsvärdet. Pågående anläggningar aktiveras som anläggningstillgång när de tas i bruk. Avskrivning av maskiner, inventarier och byggnader börjar när anläggningen är tagen i bruk. Noter Omprövning nyttjandeperioder – fastighetskomponenter Fastställda nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar omprövas systematiskt. För fastighetskomponenter omprövas nyttjandeperioden när det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, till exempel behov rapporterade från hyresgäster, från fastighetsdriftorganisation eller från besiktningar som genomförs av planeringsingenjörer vid teknisk planering. Det kan även ske vid verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar. Inrapportering och besiktning sker löpande under året. Omprövning av nyttjandeperioden sker alltid för komponenter vars fastställda livslängd går mot sitt slut. Vid denna omprövning sker även en översiktlig bedömning av fastighetens andra stora komponenter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker väsentligt (skiljer sig mer än tre år) från tidigare fastställd nyttjandeperiod ändras avskrivningstiden för större komponenter (anskaffningsvärde över 25 basbelopp). Omprövning av nyttjandeperioder – infrastrukturkomponenter För infrastrukturkomponenter som gator och vägar sker också omprövning av nyttjandeperioden när det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, till exempel via inventeringar och besiktningar utförda av gatuingenjörer och teknisk personal eller felanmälningar från medborgare. Det kan även ske vid förändringar i stadsplanering, exploatering och förtätningar. Inrapportering och besiktning sker löpande under året. Omprövning av nyttjandeperioden (besiktning) sker alltid för komponenter vars fastställda livslängd går mot sitt slut. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker väsentligt (skiljer sig mer än tre år) från tidigare fastställd nyttjandeperiod ändras avskrivningstiden för större komponenter (anskaffningsvärde över 25 basbelopp). Umeå kommuns byggnader i form av verksamhetsfastigheter och affärsfastigheter är indelade i sex olika komponentgrupper. Varje komponentgrupp delas därefter upp i sex olika komponenttyper. Respektive komponenttyp har en avskrivningstid mellan 10 och 60 år. Huvudsakligen tillämpas följande nyttjandeperioder: Tabell 27. Materiella anläggningstillgångar − komponenter och nyttjandeperioder Anläggningstillgång Antal komponenter Nyttjandeperioder Gator 8 10, 20, 40, 50 och 60 år Gågata/torg 8 40 år Broar, tunnlar 5 40 och 80 år Parker 2–4 5, 15, 20 och 40 år Hamn 15 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50 och 100 år Byggnader 6 10, 15, 20, 30, 40 och 60 år Maskiner och inventarier 0 3, 5, 7 och 10 år Noter Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkligt värde. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp som beräknas inflyta. Från och med april 2025 bedöms kundfordringar äldre än tre månader som osäkra fordringar och reserveras. Innan dess bedömdes kundfordringar äldre än nio månader som osäkra. För övriga osäkra fordringar har en individuell bedömning gjorts. Elcertifikat är undantagna eftersom de värderas till marknadsvärde på balansdagen och redovisas som lagertillgång. Exploateringstillgångar som är under bearbetning för försäljning eller är färdiga att avyttras redovisas som omsättningstillgångar. Principer som tillämpas är att när en detaljplan är fastställd och projektering av tomter har börjat betraktas marken som under bearbetning för försäljning och omklassificeras från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3), kapitel 13. Anskaffningsvärdet för tomter beräknas per exploateringsetapp och fördelas schablonmässigt på respektive tomt, med yta som fördelningsnyckel. Pensionsförpliktelser Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den lagstadgade blandmodellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och kostnadsförs först i samband med utbetalning. Blandmodellen innebär också att förmånsbestämd ålderspension och även särskild avtalspension och visstidspensioner som har tjänats in från och med 1998 kostnadsförs löpande och redovisas som avsättning. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp. Förpliktelser för pensioner beräknas enligt gällande praxis i kommunal verksamhet enligt RIPS-riktlinjerna och har beräknats av KPA. Kommunen har satt av medel till kommunens pensionsstiftelse för tidigare anställda födda före 1936. Kommunen genomförde under 2021 en partiell inlösen av pensioner via en försäkringslösning för anställda födda mellan 1959 och 1962. Kommunen genomförde 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser till anställda i kommunens bolag redovisas enligt K3, förutom för Väven i Umeå AB, i det fallet görs beräkningen enligt IFRS. Löneskatt har beräknats (24,26 procent) på ansvarsförbindelse och avsättning i kommunen och redovisade pensionskostnader i kommunens bolag. Noter Andra avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när en legal förpliktelse uppstår som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Kortfristiga skulder Skulder med förfallotidpunkt inom ett år redovisas som kortfristig skuld. Skulder med förfallotidpunkt senare än ett år redovisas som långfristig skuld. Klassificering mellan långfristiga och kortfristiga lån definieras utifrån ändamålet med lånen och inte efter löptid, då lån med kortare löptid omsätts och ersätts med nya lån. Beslutade, inte utbetalda bidrag till utomstående har skuldförts i årsbokslutet. Skuldförvaltning och säkringsredovisning Finansverksamheten i den kommunala koncernen regleras i kommunfullmäktiges finanspolicy och i kommunstyrelsens regler och riktlinjer för finansiell verksamhet. Finansverksamheten bedrivs inom Umeå kommuns internbank som finansierar den koncerngemensamma skuldportföljen för kommunen och kommunens majoritetsägda bolag med externa krediter. Externa krediter redovisas till nominellt värde. Lån som tas upp av internbanken och som förfaller till betalning under det kommande året beräknas refinansieras i sin helhet mot bakgrund av det investeringsbehov som kommunkoncernen står inför. Av denna anledning klassificeras alla lån som långfristiga i redovisningen. Av reglerna för finansverksamheten framgår att ränterisk, det vill säga risken att negativa resultateffekter orsakat av kraftiga ränterörelser, ska begränsas genom spridning av ränteförfall på olika löptider. Kommunkoncernen använder utifrån det räntederivat för att säkra ränterisken. Alla räntederivatinnehav kvalificerar för säkringsredovisning vilket innebär att ingen skuld eller tillgång redovisas för derivat med negativt eller positivt marknadsvärde. Ränteswapparnas kuponger redovisas som en del i räntekostnaderna. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och redovisar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Till posten likvida medel i kassaflödesanalysen klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Noter Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunen och de kommunala koncernföretagen41. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den kommunala verksamhet som bedrivs, oavsett vilken juridisk person som utför den. Den sammanställda redovisningen i Umeå kommunkoncern omfattar Umeå kommun och bolag som kommunen äger minst 20 procent i röstandel av eller har ett varaktigt betydande inflytande över. I den sammanställda redovisningen ingår Umeå Kommunföretag AB (100 procent) med dotter- och dotterdotterföretag. Den kommunala koncernen beskrivs i bild 2, kommunkoncernen. Under 2025 har den kommunala koncernens sammansättning förändrats enligt följande:  Modity Energy Trading AB ägs till 25 procent av Umeå Energi AB från och med 2025-04-01.  Bolaget Dåva Deponi och Avfallscenter AB har ändrat namn till Umeå Deponi och Avfallscenter AB per 2025-05-19. Bedömning har gjorts att Umeå Folkets Husförening u.p.a. inte utgör ett kommunalt koncernföretag utifrån kriterier för betydande inflytande i LKBR. Umeå Folkets Husförening u.p.a. konsolideras därmed inte. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån proportionell konsolidering (klyvningsmetoden) från och med årsskiftet 2018/2019, förutom det undantag som beskrivs nedan för Väven i Umeå AB. Klyvningsmetoden innebär att endast ägd andel av de kommunala koncernföretagens42 räkenskapsposter medtas i de sammanställda räkenskaperna. Den sammanställda redovisningen utgår från underkoncernernas bokslut. Koncernredovisning i de civilrättsliga koncernerna upprättas utifrån upprättade förvärvsanalyser med full konsolidering när moderbolaget har en röstandel överstigande 50 procent i ett dotterbolag. Koncerninterna mellanhavanden har eliminerats i de sammanställda räkenskaperna. All kommunkoncernintern fakturering görs utan vinstpåslag. Undantagen utgörs av försäljning av el och bostadsföretagets uthyrning av bostäder och lokaler, som sker på affärsmässiga grunder. 41 Med kommunalt koncernföretag avses enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) en juridisk person över vars verksamhet kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. Betydande inflytande definieras som mer än 20 procents ägande, eller om företaget har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet och utgör därmed ett kommunalt koncernföretag. 42 Ett kommunalt koncernföretag är enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR 2:5 §) en juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier kommuner har ett varaktigt betydande inflytande. Kommuner kan utöva ett sådant inflytande själva eller tillsammans med ett eller flera kommunala koncernföretag. Lagen säger också att ett betydande inflytande ska anses finnas vid ett innehav av minst tjugo procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ, om inte annat framgår av omständigheterna. Om inflytandet inte är betydande ska den juridiska personen ändå anses vara ett kommunalt koncernföretag om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Noter Bild 2. Umeå kommunkoncern Noter Intressebolaget Väven i Umeå AB konsolideras i den sammanställda redovisningen genom kapitalandelsmetoden. Bolaget tillämpar IFRS-regelverket i sina räkenskaper, vilket innebär att en annan värderingsprincip för tillgångar tillämpas i bolaget jämfört med i kommunen. Bolaget konsolideras i Umeå kommunkoncern enligt kapitalandelsmetoden med åberopande av särskilda skäl (LKBR 12:5), då en justering till kommunens tillämpade redovisningsregler hade medfört en alltför komplicerad omvärdering och omräkning. Dotterföretagens obeskattade reserver har i balansräkningen betraktats dels som eget kapital (79,4 procent) dels som uppskjuten skatt (20,6 procent). I resultaträkningen har dotterföretagens bokslutsdispositioner exklusive uppskjuten skatt återförts och ingår i posten Förändring av eget kapital. I den sammanställda redovisningen avviker redovisning av offentliga investeringsbidrag från RKR R2 Intäkter, då de i kommunens bolag redovisas som en minskning av tillgångens värde. Umeå kommuns VA-verksamhet bedrivs genom kommunkoncernbolaget Umeå Vatten och Avfall AB. Anslutningsavgifter till VA-nätet periodiseras över 30 år. Behovet av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar bedöms årligen. Vid varje balansdag analyserar kommunkoncernen redovisade värden för materiella och immateriella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Om det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar kommunkoncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Vid varje balansdag bedöms också om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen helt eller delvis. Principer för drift- och investeringsredovisning Kommunens drift- och investeringsbudget bygger på en budget från kommunfullmäktige med nettoanslag till var och en av kommunens styrelse och nämnder. Under 2025 har tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder beslutats (bilaga 7). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Det innebär att kapitalkostnader inte fördelas internt utan redovisas gemensamt för hela kommunen. På lönekostnader läggs ett kalkylmässigt personalomkostnadspålägg, som redovisas i internredovisningen för styrelse och nämnders verksamheter. Skillnaden mellan faktiskt och kalkylmässigt personalomkostnadspålägg redovisas centralt i kommunstyrelsen. Noter Kommunens drift- och investeringsbudget bygger på ett personalomkostnadspålägg på 40,84 procent (44,05 procent) och kapitalkostnader för avskrivning och ränta som baseras som föregående år på en internränta om 2,5 procent (2,5 procent). Avskrivningar redovisas i driftredovisningen under kommunstyrelsen, som en kommungemensam kostnad. Sambandet mellan drift- och investeringsredovisning och årsredovisningens övriga delar framgår översiktligt nedan. Driftredovisningen summeras i resultaträkningsposten verksamhetens nettokostnad, utifrån vad som har beskrivits ovan om redovisningsprinciper för drifts- och investeringsredovisningen. Investeringsredovisningen summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar. Bild 3. Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd (exempel) Nettokostnad Investeringar Utgift Kommunstyrelse Projekt 1 Teknisk nämnd Projekt 2 Äldrenämnd Projekt 3 Individ & familjenämnd Övriga investeringar För/grundskolenämnd Gymn./vuxenutb. Nämnd Summa enligt investerings- Summa enligt resultaträkning redovisningen RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS Verksamhetens intäkter Löpande verksamhet Verksamhetens kostnader Investeringsverksamhet Avskrivningar Utbetalning till infrastruktur Verksamhetens nettokostnader Finansieringsverksamhet Skatteintäkter Årets kassaflöde Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat BALANSRÄKNING Finansnetto Årets resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Skulder Noter Not 2. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar43 Under året har inga ändrade uppskattningar och bedömningar gjorts. Några väsentliga effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar har därför inte inträffat. Not 3. Upplysning om upprättade särredovisningar Följande särredovisningar har upprättats inom kommunkoncernen under räkenskapsåret: Redovisningen avser Lag Finns tillgänglig på/hos: Årsrapport vatten och avlopp Lag om allmänna vattentjänster www.vakin.se Årsrapport avfall och återvinning Kommunallagen www.vakin.se (självkostnadsprincipen), miljöbalken (27:5) samt Guide 16 (Avfall Sverige) Hållbarhetsrapport Årsredovisningslagen www.vakin.se Elnätsverksamhet Ellagen (1997:857) Umeå Energi AB Fjärrvärmeverksamhet Fjärrvärmelag (2008:263) Umeå Energi AB Öppen redovisning Lag (2005:590) om insyn i vissa Umeå Energi AB finansiella förbindelser med mera (transparenslagen) Separat redovisning Lag (2005:590) om insyn i vissa Umeå Energi AB finansiella förbindelser med mera (transparenslagen) Not 4. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster kommer av händelser eller transaktioner som förekommer sällan och är viktiga att informera om vid jämförelse med andra redovisningsperioder. Upplysning om resultateffekten av händelser eller transaktioner som är jämförelsestörande lämnas i denna not. I denna årsredovisning redovisas jämförelsestörande poster som för 2025 eller för jämförelseåret 2024 uppgår till ett belopp om 30 mnkr eller mer. De kraftintäkter som överstiger genomsnittet av utfallet de senaste fem åren redovisas som en jämförelsestörande post. Några jämförelsestörande poster har inte identifierats för innevarande och föregående år. Tabell 28. Jämförelsestörande poster (poster under 30 mnkr redovisas inte) Jämförelsestörande Beskrivning Kommunkoncern Kommun poster (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter ökar /minskar (+/−) 0 0 0 0 Summa jämförelsestörande poster 0 0 0 0 Några extraordinära poster har inte identifierats. 43 Enligt RKR R12 är uppskattningar och bedömningar antaganden som måste göras som underlag för mätning inom ramen för fastställda redovisningsprinciper. Noter Not 5. Kostnad för räkenskapsrevision Här redovisas kostnad för räkenskapsrevision i kommunkoncernen och kommunen. Med räkenskapsrevision menas granskning av bokföring, delårsrapport och årsredovisning. Kostnader för övrig revision redovisas också nedan. I den ingår förtroendevalda revisorers och lekmannarevisorers granskning av verksamheten och annan revision som har genomförts, men som inte är räkenskapsrevision. Kostnad för räkenskapsrevision (tkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Sakkunnigt biträde 450 450 450 450 Förtroendevalda revisorer 95 90 95 90 Auktoriserade revisorer 1 586 1 610 0 0 Total kostnad för räkenskapsrevision 2 131 2 150 545 540 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 2 665 2 602 2 271 2 488 Förtroendevalda revisorer 811 968 726 888 Lekmannarevision 623 636 0 0 Total kostnad för övrig revision 4 099 4 206 2 997 3 376 Total kostnad för revision 6 230 6 356 3 542 3 916 Räkenskaperna granskas i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande om och granskning av bokslut och årsredovisning kommer att finnas på kommunens webbplats; www.umea.se/redovisning. Noter Noter till resultaträkningen Not 6: Verksamhetens intäkter (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter 3 284 3 525 113 114 Försäljning elkraft 200 192 200 192 Taxor och avgifter 968 921 426 410 Hyror och arrenden 373 343 223 207 Erhållna statliga bidrag 780 743 740 699 Erhållna EU-bidrag 54 26 29 21 Övriga erhållna bidrag 88 212 54 140 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 212 242 185 216 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter 42 60 42 60 Realisationsvinster försäljning av anläggningstillgångar 7 3 7 3 Övriga verksamhetsintäkter 602 333 0 0 Summa kommun 6 610 6 600 2 019 2 061 Avgår interna poster −987 −944 0 0 Summa verksamhetens intäkter 5 623 5 657 2 019 2 061 Not 7: Verksamhetens kostnader (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader −6 943 −6 804 −6 115 −5 964 Pensionskostnader −502 −687 −436 −625 Lämnade bidrag −557 −547 −557 −547 Köp av verksamhet −1 525 −1 525 −1 525 −1 525 Lokal- och markhyror, leasing av inventarier* −1 110 −1 439 −356 −345 Material och energi −1 511 −962 −589 −542 Fastighetskostnader −294 −356 −294 −356 Konsulttjänster och övriga tjänster −818 −742 −325 −272 Realisationsförluster och utrangeringar −14 −10 −3 −7 Anskaffningskostnad för sålda exploateringsfastigheter −8 −28 −8 −28 Bolagsskatt −68 −70 0 0 Övriga rörelsekostnader −590 −807 −311 −291 Summa kommun −13 941 −13 976 −10 519 −10 502 *Varav leasing av maskiner och inventarier i kommunen 49 mnkr (44 mnkr) Avgår interna poster 987 944 0 0 Summa verksamhetens kostnader −12 954 −13 032 −10 519 −10 502 Not 8: Avskrivningar och nedskrivningar (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Avskrivning programvaror och licenser −8 −12 −1 −2 Avskrivning mark, byggnader och tekniska anläggningar −749 −692 −441 −403 Avskrivning maskiner och inventarier −476 −458 −149 −134 Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar −54 0 0 0 Återföring tidigare nedskrivning maskiner och inventarier på grund 0 0 0 0 av utrangering Avskrivning finansiell leasing, fastighet och lokaler −77 −80 −117 −106 Avskrivning finansiell leasing maskiner och inventarier −26 −26 0 0 Summa −1 390 −1 268 −708 −645 Not 9: Skatteintäkter (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunalskatt 8 332 7 895 8 332 7 895 Preliminär slutavräkning innevarande år −43 25 −43 25 Slutavräkningsdifferens föregående år −1 −34 −1 −34 Summa 8 288 7 886 8 288 7 886 Noter Not 10: Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämningsbidrag 1 434 1 402 1 434 1 402 Kostnadsutjämningsbidrag −857 −858 −857 −858 Regleringsbidrag 355 407 355 407 Bidrag för LSS utjämning 214 218 214 218 Kommunal fastighetsavgift 295 280 295 280 Stöd för att stärka välfärden 7 43 7 43 Summa 1 448 1 491 1 448 1 491 Not 11: Finansiella intäkter (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Ränteintäkter 23 15 229 240 Borgensavgifter, övriga finansiella intäkter 13 29 4 4 Orealiserad värdestegring på finansiella instrument 0 0 4 4 Ersättning från överskottsfond 2 1 2 1 Summa 37 45 238 249 Not 12: Finansiella kostnader (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Räntekostnader lån inklusive erhållna räntebidrag −302 −320 −301 −316 Räntekostnad, värdesäkring pensionsåtaganden −35 −73 −35 −73 Räntekostnad på löneskatt −7 −15 0 −18 Reaförlust aktier och andelar −1 −66 0 0 Bankavgifter och övriga finansiella kostnader 0 0 0 0 Summa −344 −474 −336 −407 Internbankens genomsnittliga upplåningsränta efter räntesäkring 2,12 % 2,35 % Internbankens genomsnittliga upplåningsränta före räntesäkring 2,55 % 3,96 % Räntesäkringen har påverkat kostnaden med (mnkr) −45 −159 Noter Noter till balansräkningen Not 13: Programvaror och licenser (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 228 285 23 23 Inköp 14 8 0 0 Överföringar −3 0 0 0 Försäljningar och utrangeringar −4 −66 0 0 Utgående anskaffningsvärde 235 228 23 23 Ingående ackumulerade avskrivningar −195 −183 −22 −20 Årets avskrivning −8 −12 −1 −2 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 4 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar −199 −195 −23 −22 Utgående planenligt restvärde 36 33 1 2 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 6 6 6 7 Not 14: Goodwill (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 11 11 0 0 Utgående anskaffningsvärde 11 11 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 0 Ingående ackumulerade nedskrivningar −11 −11 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar −11 −11 0 0 Utgående planenligt restvärde 0 0 0 0 Noter Not 15: Mark, byggnader och tekniska anläggningar (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 28 441 25 717 13 573 12 314 Rättelse −7 0 −7 0 Inköp 680 821 555 530 Försäljningar och utrangeringar −174 −197 −142 −31 Överföringar 1 043 2 101 691 759 Utgående anskaffningsvärde 29 983 28 441 14 670 13 573 Ingående ackumulerade nedskrivningar −27 −27 −27 −27 Utgående ackumulerade nedskrivningar −27 −27 −27 −27 Ingående ackumulerade avskrivningar −10 471 −9 878 −5 671 −5 291 Årets avskrivning −749 −692 −441 −403 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 101 98 77 24 Utgående ackumulerade avskrivningar −11 119 −10 471 −6 035 −5 671 Finansiella leasingavtal, lokaler och fastigheter: Ingående anskaffningsvärde 1 761 1 930 2 808 2 530 Rättelse 14 −86 0 0 Ny anskaffning 0 57 0 418 Avslutade avtal −98 −140 −98 −140 Omvärderade avtal 0 0 −81 0 Utgående anskaffningsvärde 1 677 1 761 2 630 2 808 Ingående ackumulerade avskrivningar −934 −954 −1 224 −1 133 Omklassificering −14 86 0 0 Årets avskrivning −77 −80 −117 −106 Avslutade avtal 94 14 94 14 Utgående anskaffningsvärde −930 −934 −1 248 −1 224 Redovisat restvärde finansiella leasingavtal, lokaler och 747 827 1 382 1 584 f astigheter Utgående planenligt restvärde 19 585 18 772 9 991 9 459 Finansiella leasingavtal Totala minimileaseavgifter 455 525 2 246 2 597 Framtida finansiella kostnader −55 −71 −571 −730 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 399 454 1 676 1 867 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 50 49 110 105 Senare än 1 år men inom 5 år 186 198 458 453 Senare än 5 år 163 207 1 108 1 310 Totala minimileaseavgifter 399 454 1 676 1 867 Genomsnittlig nyttjandeperiod materiella tillgångar (år) Verksamhetsfastigheter 46 46 24 24 Affärsfastigheter 30 30 32 32 Publika fastigheter 37 37 38 39 Övriga fastigheter 20 20 21 21 Redovisat restvärde materiella tillgångar Markreserv 104 101 104 101 Verksamhetsfastigheter 16 332 15 976 5 356 5 080 Affärsfastigheter 338 309 338 309 Publika fastigheter 2 683 2 243 2 683 2 243 Andra fastigheter 128 143 128 143 Summa 19 585 18 772 8 609 7 876 Noter Not 16: Pågående anläggningar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 080 3 939 1 618 1 553 Inköp 1 774 1 542 833 829 Överföringar −1 633 −2 400 −733 −764 Utgående anskaffningsvärde 3 221 3 080 1 717 1 618 Not 17: Maskiner och inventarier (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 12 702 12 229 1 539 1 378 Inköp 326 322 166 177 Förändrat ägande dotterbolag 0 20 0 0 Valutaomräkning maskiner i Kvarken Link OY −40 23 0 0 Försäljningar och utrangeringar −61 −154 −7 −21 Överföringar 582 262 42 5 Utgående anskaffningsvärde 13 509 12 702 1 739 1 539 Ingående nedskrivning −193 −193 −4 −4 Försäljning, utrangering −1 0 0 0 Årets nedskrivning −54 0 0 0 Utgående nedskrivning −248 −193 −4 −4 Ingående ackumulerade avskrivningar −7 064 −6 688 −982 −867 Förändrat ägande dotterbolag 0 −13 0 0 Valutaomräkning maskiner i Kvarken Link OY 3 0 0 0 Årets avskrivning −502 −484 −149 −134 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 58 122 7 19 Utgående ackumulerade avskrivningar −7 505 −7 064 −1 124 −982 Utgående planenligt restvärde 5 757 5 446 611 554 Varav finansiella leasingavtal Ingående anskaffningsvärde 773 726 2 2 Rättelse 0 47 0 0 Ny anskaffning 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärde 773 773 2 2 Ingående ackumulerade avskrivningar −372 −316 −1 0 Rättelse 0 −32 0 0 Försäljningar och utrangeringar 0 0 0 0 Årets avskrivning −26 −24 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar −398 −372 −1 −1 Redovisat restvärde finansiella leasingavtal 375 400 1 1 Totala minimileaseavgifter 376 411 1 2 Framtida finansiella kostnader −12 −25 0 0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 364 386 1 1 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 24 26 0 0 Senare än 1 år men inom 5 år 340 373 0 1 Senare än 5 år 1 1 1 1 Totala minimileaseavgifter 364 400 1 1 Genomsnittlig nyttjandeperiod (antal år) Maskiner och inventarier 25 25 7 7 Noter Not 18: Aktier och andelar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 303 287 379 369 Anskaffning 66 16 22 9 Förändring kapitalandel i intressebolag inklusive utdelning 0 0 0 0 Överföringar 0 0 1 0 Utgående anskaffningsvärde 369 303 402 379 Ingående nedskrivning −16 −15 −1 0 Årets nedskrivning 0 −1 0 −1 Återföring nedskrivning 0 0 0 0 Utgående nedskrivning −16 −16 −1 −1 Utgående anskaffningsvärde 353 287 401 378 Not 19: Långfristiga fordringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Lån till Umeå Kommunföretag AB 0 0 8 650 8 448 Lån till Umeå Folkets Husförening 81 85 81 85 Parkeringsköp 0 0 6 1 Övriga långfristiga fordringar 121 125 0 0 Summa långfristiga fordringar 202 210 8 737 8 535 Not 20: Förråd, lager och exploateringsfastigheter (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Förråd, lager 181 174 2 1 Exploateringsfastigheter 53 54 53 54 Summa förråd, lager och exploateringsfastigheter 234 228 54 56 Not 21: Kortfristiga fordringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar* 264 241 96 88 Interimsfordringar 804 808 449 464 Övriga kortfristiga fordringar 491 506 371 331 Summa kortfristiga fordringar 1 560 1 555 916 883 *Varav fordringar i kommunen som är äldre än en månad 15 (15) mnkr Not 22: Kortfristiga placeringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Övriga kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde 120 128 134 130 Värdereglering 73 70 4 4 Summa kortfristiga placeringar 194 198 138 134 Not 23: Kassa och bank (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 180 217 1 2 Summa likvida medel 180 217 1 2 Noter Not 24: Förändring i eget kapital (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital ingående värde enligt årsredovisning 11 892 11 498 6 188 6 057 Rättelse av fel, Svenska kommunförsäkrings AB 0 −7 0 −6 Rättelse av fel, placeringstillgång, pensionsstiftelse 7 186 0 129 Valutadifferenser i utländska koncernföretag −28 15 0 0 Rättelse av fel, medfinansieringsprojekt 0 −126 0 −126 Direktavskrivning kraftverk −7 0 −7 0 Rättelse av fel, diff IB uppskjuten skatt 0 −1 0 0 Omföring till resultatutjämningsreserv* 0 23 0 0 Periodens resultat 708 304 430 133 Summa eget kapital exklusive resultatutjämningsreserv 12 573 11 892 6 611 6 188 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 *Avsättning 2023: 43 mnkr, 2022: 47 mnkr, 2021: 251 mnkr, 2020: 283 mnkr, 2019: 116 mnkr, 2017: 163 mnkr Not 25: Avsättningar pensioner/förpliktelser (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsavsättning ingående värde inklusive löneskatt 1 178 878 1 178 878 Nyintjänad pension 24 197 24 197 Årets utbetalningar −29 −28 −29 −28 Ränte- och basbeloppsuppräkning 35 73 35 73 Förändring av löneskatten 7 59 7 59 Övrigt 0 −1 0 −1 Pensionsavsättning utgående värde inklusive löneskatt 1 215 1 178 1 215 1 178 Not 26: Andra avsättningar (mnkr) 2025−12-31 2024−12-31 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skatteskuld i koncernbolagen 845 802 0 0 Avsättning för återställande av Dåva deponi 34 31 0 0 Återställning mark vid nedmontering vindkraftverk och 13 12 0 0 torvtäkt Skadeersättning till fastigheter på grund av den allmänna 20 13 0 0 VA-anläggningen Bidrag infrastruktur* 126 126 126 126 Summa andra avsättningar 1 037 985 126 126 *Bidrag till Trafikverket avser rondell Tomtebo och Norrbotniabanan. Avtalen tecknades 2023 respektive 2016. Utbetalningar bedöms börja under perioden 2027−2030. Not 27: Långfristiga skulder (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Lån från kreditinstitut inklusive nyttjad checkräkningskredit, kommunen 2 206 1 874 2 206 1 874 Lån från kreditinstitut inklusive nyttjad checkräkningskredit, koncernföretag 9 714 9 598 8 731 8 534 Långfristig extern finansiell leasingskuld, kommunen 897 982 1 566 1 764 Övriga långfristiga skulder 647 722 49 49 Summa långfristiga skulder 13 465 13 177 12 553 12 221 Noter Not 28: Långfristig skuld investeringsbidrag (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värdeskuld, investeringsbidrag 109 92 109 92 Ny skuld, investeringsbidrag 29 17 29 17 Utgående skuld, investeringsbidrag 138 109 138 109 Ingående upplösning skuld, investeringsbidrag −9 −7 −9 −7 Årets upplösning −3 −2 −3 −2 Utgående upplösning skuld, investeringsbidrag −12 −9 −12 −9 Utgående skuld investeringsbidrag 126 100 126 100 Not 29: Kortfristiga skulder (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 902 851 575 531 Kortfristig del av långa lån 42 23 0 0 Kortfristig del extern finansiell leasingskuld, kommunen 79 76 110 105 Övriga interimsskulder 1 256 1 250 925 839 Övriga kortfristiga skulder 628 495 328 334 Summa kortfristiga skulder 2 907 2 695 1 938 1 809 Not 30: Panter och därmed jämförliga säkerheter (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Borgensåtaganden Kommunägda företag Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB 0 0 32 32 Umeå Kommunföretag AB 0 0 360 360 Umeå Energi AB 0 0 408 405 Kvarken Link OY 0 0 370 370 Summa kommunägda företag 0 0 1 170 1 166 Extern borgen Bostadsändamål 56 56 56 56 Övrig borgen 43 44 43 44 Totalt borgensåtaganden 99 100 1 269 1 267 Infriande av borgen 0 0 0 0 Panter Fastighetsinteckningar 2 2 0 0 Övrigt 2 2 0 0 Totalt panter 4 4 0 0 Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 103 105 1 269 1 267 Noter Not 31: Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 skulderna eller avsättningarna (mnkr) Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inklusive löneskatt 2 136 2 091 2 136 2 091 Årets utbetalningar −126 −128 −126 −128 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 72 133 72 133 Nyintjänad pension 0 0 0 0 Övrigt 5 31 5 31 Förändring av löneskatten −12 9 −12 9 Pensionsförpliktelser utgående värde inklusive löneskatt 2 076 2 136 2 076 2 136 Varav utgående värde, pensionsförpliktelse inklusive särskild löneskatt tryggat i stiftelse 49 58 49 58 Övriga upplysningar avseende pensioner Aktualiseringsgrad (%) 97 97 97 97 Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt PBF 5 3 5 3 Antal förtroendevalda med rätt till omställningsstöd enligt OPF-KL 231 150 231 150 Antal anställda med rätt till visstidspension 0 0 0 0 Pensioner för tidigare anställda födda 1935 och tidigare är tryggade genom Umeå kommuns pensionsstiftelse. Förpliktelsen för gruppen uppgår till 49 mnkr (58 mnkr) inklusive löneskatt. Anskaffningsvärde fondandelar i stiftelsen 120 mnkr (120 mnkr) och marknadsvärde fondandelar 186 mnkr (191 mnkr). Pensioner för före detta anställda födda 1940−1941 är tryggade genom försäkring tecknad 2005 varvid den totala förpliktelsen minskades med 88 mnkr. Ytterligare en försäkring för urval av årgång 1959−1963 tecknades under 2021 varvid förpliktelsen minskades med 139 mnkr. Överskottsmedel med 0 mnkr (0 mnkr) finns i försäkringarna. Not 32: Övriga ansvarsförbindelser 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kommunens förvaltade donationsstiftelser 2 10 2 10 Avsiktsförklaring Trafikverket, trafikplats Dåva 71 0 71 0 Summa övriga ansvarsförbindelser 73 10 73 10 Umeå kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s medlemmar i Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2025-12- 31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Umeå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 11 458 601 163 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 11 869 097 371 kronor. Noter Noter till kassaflödesanalysen Not 33: Övriga inte likviditetspåverkande poster (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Redovisning av pensionsstiftelse resultatpåverkan 0 0 0 130 Investeringar finansiell leasing 0 0 0 -419 Valutaeffekt utländska dotterbolag −28 15 0 0 Avyttring Folkets hus 0 23 0 0 Rättelse av fel, finansiella tillgångar 0 −6 0 −6 Rättelse av fel, medfinansiering infrastruktur 0 −126 0 −126 Omklassificering avtal finansiell leasing 0 0 84 0 Rättelse av fel, tillgångar −1 0 −8 0 Summa −29 −94 77 −421 Driftredovisning Driftredovisning I driftredovisningen redovisas en avstämning av utfall mot kommunfullmäktiges budget för den verksamhet som bedrivs i kommunens styrelse och nämnder. I driftredovisningen redovisas budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad, men inte skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning eller finansiella intäkter och kostnader. Tabell 29. Driftredovisning per nämnd Driftredovisning per nämnd 2025 Budget- Prognos Prognos- 2024 Budget- (mnkr)44 avvikelse helår avvikelse avvikelse 2025 augusti helår 2024 2025 2025 utfall budget mnkr % utfall mnkr % Kommunfullmäktige (revision) −3 −4 1 −25 0 1 −4 0 0 Kommunstyrelsen45 −1 103 −1 196 93 −8 55 38 −1 063 148 −12 Valnämnden −3 −3 0 0 0 0 −18 1 −6 För- och grundskolenämnden49 −2 286 −2 338 52 −2 18 34 −2 307 2 0 Äldrenämnden46 −1 329 −1 397 68 −5 54 14 −1 347 0 0 Tekniska nämnden −1 564 −1 554 −9 1 1 −11 −1 509 −35 2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden49 −632 −652 20 −3 22 −2 −601 19 −3 Individ- och familjenämnden −1 791 −1 774 −17 1 −38 21 −1 737 −48 3 Fritidsnämnden −158 −159 1 −1 1 0 −153 0 0 Kulturnämnden −169 −170 0 0 0 0 −166 0 0 Byggnadsnämnden −50 −63 13 −21 10 3 −69 −10 17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −21 −22 1 −5 0 1 −21 −1 5 Personalnämnden −1 −1 0 0 0 0 −1 0 0 Överförmyndarnämnden −15 −16 1 −6 2 −1 −14 2 −13 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −83 −86 3 −3 2 1 −76 −3 4 IT-kapacitetsnämnden, gemensam, Umeå/Skellefteå 0 0 0 0 0 0 0 0 0 PA-nämnden, gemensam, Umeåregionen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 227 −2 126 102 −9 086 76 −1 44 Beloppen ovan är avrundade till närmsta miljontals kronor. 45 I kommunfullmäktiges budgetbeslut för kommunstyrelsen ingår även finansiell kostnad för pensioner i anslaget. Då redovisning av finansiell leasing görs redovisas finansiella kostnader för dessa kontrakt på kommunstyrelsen. Dessa kostnader redovisas inte i ovan nämnda sammanställning, de redovisas bland finansiella intäkter och kostnader och ingår inte i verksamhetens nettokostnader. 46 2024-12-31 redovisades bidrag för Minskad timanställning och Utökad bemanning sjuksköterskor, Upprätthålla kvalitet i undervisningen och Allmänna val (EU-val) som generella statsbidrag, i enlighet med RKR:s normering. Under 2025 har Utökad bemanning sjuksköterskor fortsatt och ytterligare två statsbidrag har tillkommit. 2025-12-31 redovisas därmed följande generella statsbidrag: Utökad bemanning sjuksköterskor (6,0 mnkr), Inställda digitala nationella prov (0,7 mnkr) och statsbidrag För skolor mot brott (0,7 mnkr). Det innebär att i driftredovisningen per 2025-12-31 ingår inte generella statsbidrag med följande belopp: äldrenämnden: (6,0 mnkr), för- och grundskolenämnden (0,3 mnkr) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (0,4 mnkr). Driftredovisning Ramjusteringar Under året beslutades om ramjusteringar mellan nämnder vad gäller driftbudgeten. Samtliga ramjusteringar och datum för beslut framgår av bilaga 7. Den budget som redovisas i årsredovisningen är budget efter dessa ramjusteringar. Budgetavvikelse per nämnd Styrelse och nämnders sammantagna utfall mätt utifrån verksamhetens nettokostnader enligt RKR:s normering är 9 208 (9 086 mnkr) för 2025. Det är 122 mnkr högre nettokostnader jämfört med samma period föregående år. Styrelse och nämnder redovisar ett utfall för verksamhetens nettokostnader som är 227 mnkr lägre än budget (föregående år 76 mnkr lägre än budget). De största budgetavvikelserna har kommunstyrelsen (93 mnkr), äldrenämnden (68 mnkr), för- och grundskolenämnden (52 mnkr), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (20 mnkr), byggnadsnämnden (13 mnkr) och individ- och familjenämnden (−17 mnkr). Kommunstyrelsens budgetavvikelse förklaras främst av lägre pensionskostnader och högre resultat från krafthandelsverksamheten. Äldrenämndens budgetavvikelse förklaras främst av väsentligt lägre efterfrågan på hemtjänst än beräknat och färre platser i drift vid utökning inom särskilda boenden. För- och grundskolenämndens budgetavvikelse förklaras främst av lägre volymer inom förskoleverksamheten, grundskola och nyanlända än budgeterat och vakanser inom pågående förvaltningsdelning som genomförs 2026. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetavvikelse förklaras främst av att kostnadsutvecklingen för flyktingmottagande inte har ökat i samma utsträckning som erhållna statsbidrag. Byggnadsnämndens budgetavvikelse förklaras främst av att intäktsnivån har återhämtat sig och är högre än förväntat, men också av ett antal intäktsposter av engångskaraktär. Individ- och familjenämndens negativa budgetavvikelse förklaras främst av underskott kopplat till prisökningar för placeringar och viten för beslutade boendeplatser som inte har tillhandahållits. Prognosavvikelse per nämnd Årets budgetavvikelse uppgår till 227 mnkr och är 102 mnkr bättre än den årsprognos som lämnades per sista augusti. Styrelse och nämnder som redovisar störst prognosavvikelse är kommunstyrelsen (38 mnkr), för- och grundskolenämnden (34 mnkr), individ- och familjenämnden (21 mnkr), äldrenämnden (14 mnkr) och tekniska nämnden (−11 mnkr). Driftredovisning Kommunstyrelsens prognosavvikelse förklaras främst av lägre kostnader för pensioner och något högre intäkter från kraftverksamheten. För- och grundskolenämndens prognosavvikelse förklaras främst av att anpassning efter minskade volymer inom förskoleverksamheten har gått bättre än beräknat och vakanser inom pågående förvaltningsdelning som genomförs 2026. Individ- och familjenämndens prognosavvikelse förklaras av högre statsbidragsintäkter för arbete med ny socialtjänstlag och minskad volym inom hemtjänst. Äldrenämndens prognosavvikelse förklaras främst av att medel för oförutsedda händelser inte har använts. Tekniska nämndens prognosavvikelse förklaras främst av högre kostnader för uppvärmning av fastigheter, högre kostnader för civil beredskap och högre kostnader inom IT-verksamheten. Budgetavvikelse per verksamhet47 Tabell 30. Driftredovisning per verksamhet Driftredovisning per verksamhet 2025 Budgetavvikelse 2024 Budgetavvikelse (mnkr) 2025 2024 Utfall Budget mnkr % Utfall mnkr % Politisk verksamhet −53 −57 4 7 −57 −3 −5 Kommunövergripande verksamheter −151 −259 108 42 −275 236 46 Infrastruktur, skydd med mera −2 479 −2 455 −24 −1 −2 343 −136 −6 Kultur och fritid −402 −408 7 2 −397 1 0 Pedagogisk verksamhet −2 880 −2 942 62 2 −2 868 16 1 Vård och omsorg −3 164 −3 213 49 2 −3 108 −32 −1 Särskilt riktade insatser −46 −48 1 2 −46 0 −1 Affärsverksamhet −33 −53 20 38 9 −5 36 Summa verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 227 2 −9 086 76 1 Budgetavvikelsen inom kommunövergripande verksamheter avser främst lägre pensionskostnader. För infrastruktur, skydd med mera avser budgetavvikelsen främst högre kostnader för beläggningsarbete. I pedagogisk verksamhet förklaras den positiva budgetavvikelsen främst av lägre volymer i förskola och för nyanlända i grundskoleverksamheten och att kostnadsutvecklingen för 47 Verksamhetsbegreppet utgår från SCB:s verksamhetsindelning utifrån räkenskapssammandraget (RS). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Därför redovisas kostnader för lokaler, lokalvård, IT och måltidsverksamhet i infrastruktur, skydd med mera. Majoriteten av dessa kostnader fördelas i räkenskapssammandraget ut till den verksamhet som kostnaden hör till. Driftredovisning flyktingmottagande i gymnasie- och vuxenutbildning inte har ökat i samma utsträckning som erhållna statsbidrag. För vård och omsorg förklaras budgetavvikelsen främst av väsentligt lägre efterfrågan på hemtjänst än beräknat, färre platser i drift vid utökning av särskilda boenden för äldre, underskott när det gäller placeringar för barn och ungdomar på grund av fortsatta prisökningar och viten för boendeplatser som inte har tillhandahållits. För affärsverksamheten förklaras budgetavvikelsen främst av högre intäkter i kraftverksamheten än förväntat. Investeringsredovisning Investeringsredovisning I investeringsredovisningen görs en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet. Utfall och prognos för investeringar som redovisas i denna rapport utgår ifrån beslutad investeringsbudget (bilaga 7). Kommunfullmäktige ska ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas i de kommunala bolagen, till exempel beslut om stora investeringar. Investeringsredovisningen ska även omfatta de kommunala koncernföretagens investeringar som kommunfullmäktige har tagit ställning till. Under 2025 har kommunfullmäktige inte fattat några sådana beslut om stora investeringar och de redovisas därför inte i investeringsredovisningen. Kommunens nettoinvesteringar48 i materiella och immateriella anläggningstillgångar för året uppgår till 1 524 mnkr (1 938 mnkr). Utfallet är 414 mnkr lägre än föregående år, främst då förra året innehöll nya finansiella leasingavtal till ett värde av 418 mnkr och inga nya finansiella leasingavtal har tillkommit under innevarande år. Årets utfall utgör cirka 74 procent av periodens budget och är 522 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att investeringar i fastigheter blivit pausade på grund av förändrade befolkningsprognoser, att projekt har blivit tidsförskjutna och att projekt har färdigställts till lägre kostnad än budgeterat. Dessutom har investeringsprojekt i kommunens exploateringsverksamhet blivit försenade eller framflyttade. På verksamhetsnivå gäller de största budgetavvikelserna infrastruktur, skydd med mera och pedagogisk verksamhet. För verksamheter i infrastruktur, skydd med mera är avvikelsen 177 mnkr mot budget. Den största avvikelsen är för mark och exploatering som redovisar ett sammanlagt överskott på 138 mnkr mot budget. Huvudsakligen beror förskjutningarna för mark och exploateringsprojekt på förseningar i planeringsprocessen, en process som har blivit svårare i och med att staden har blivit tätare, ökade lagkrav och påverkan från klimatförändringar. Särskilt stort genomslag får förseningarna i projekten Klockarbäcken (48 mnkr), Obbola (22 mnkr) och Teg (22 mnkr). För pedagogisk verksamhet är överskottet 172 mnkr och avvikelsen beror dels på att flera projekt blivit tidsförskjutna. Det gäller utemiljön till Tegs centralskola (18 mnkr), ny byggnad vid Innertavle grundskola (10 mnkr) och två nya avdelningar till Rödåsel förskola (9 mnkr). Därtill har flera projekt pausats eller inte startat ännu främst på grund av ändrade lokalbehov efter ny befolkningsprognos. De största av dessa är Hörnefors förskola (20 mnkr), Storsjö förskola (9 mnkr) och Sävar grundskola (10 mnkr). Avvikelsen beror också på att flera projekt har haft lägre utfall och väntas slutföras till 48 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag. Investeringsredovisning lägre kostnad än budgeterat vilket inkluderar utbyggnation av vuxenutbildning på Berghem (32 mnkr), Carlslund grundskola (14 mnkr), Kungsgården förskola (11 mnkr) och Berghemsskolan (10 mnkr). Det största färdigställda projektet under perioden är avräkningen mellan kommunen och Trafikverket när det gäller ansvarsbyte för vägar kopplade till ringleden runt Umeå inklusive Västra länken som slutfördes under perioden. Projektet innebär att kommunen medfinansierar konstruktionen av Västra länken med 250 mnkr och lämnar ägandet av Kolbäcksbron och tre trafikplatser sammanlagt värda 60 mnkr i utbyte mot flera vägar innanför ringleden runt Umeå till samma värde. Tabell 31. Investeringsredovisning per verksamhet49 Investeringar per verksamhet (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 Affärsverksamhet 36 10 26 Infrastruktur, skydd med mera 941 764 177 Kommunövergripande verksamheter 234 154 80 Kultur och fritid 67 71 -3 Pedagogisk verksamhet 558 387 172 Vård och omsorg 210 139 71 Totalsumma 2 046 1 524 522 Här redovisas årets investeringar per nämnd. Uppföljningen görs mot den budget som har beslutats av kommunfullmäktige. Tekniska nämnden ansvarar och har budget för försörjningsprocesserna och där ingår bland annat lokaler för samtliga nämnder. Umeå kommun har sedan 2016 ingen internfakturering. Tabell 32. Investeringsredovisning per nämnd Investeringar per nämnd (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 Kommunstyrelsen 324 152 172 Valnämnden 1 0 0 Tekniska nämnden 1 575 1 263 311 Byggnadsnämnden 0 1 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0 0 0 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd 33 24 9 Äldrenämnden 40 21 20 Individ- och familjenämnden 14 6 7 Fritidsnämnden 18 14 4 Kulturnämnden 5 4 1 49 Verksamhetsbegreppet utgår från SCB:s verksamhetsindelning utifrån räkenskapssammandraget (RS). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Därför redovisas investeringar i gemensamma lokaler och inom lokalvård, IT och måltidsverksamhet inom kommunövergripande verksamheter. Majoriteten av dessa kostnader fördelas i räkenskapssammandraget ut till den verksamhet som kostnaden hör till. Investeringsredovisning Investeringar per nämnd (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 För- och grundskolenämnden 21 22 −1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 14 15 −1 Totalsumma 2 046 1 524 522 Här redovisas de största investeringsprojekt som är färdigställda/slutaktiverade under 2025 respektive de största pågående investeringsprojekten 2025. Tabell 33. Största färdigställda/slutaktiverade och pågående investeringsprojekt Största färdigställda/aktiverade Ackumulerade utgifter Utgifter 2025 investeringsprojekt, december 2025 (mnkr) Budget Utfall t.o.m. Budget- Budget Utfall Budget- t.o.m. 2025-12-31 avvikelse 2025 2025 avvikelse 2025-12-31 t.o.m. 2025 2025-12-31 Västra länken, nybyggnation, medfinansiering50 250 311 −61 250 310 −60 Vuxenutbildning Berghem, utbyggnad 130 98 32 50 18 32 Kungsgården förskola, nybyggnad 88 77 11 28 17 11 Sjöfruskolan, utbyggnad 71 67 4 8 6 2 Mariedal förskola, nybyggnad 61 59 2 15 13 2 Bölevägen, reinvestering 22 38 −17 −5 11 −17 Gruppboende Sandlådan, nybyggnad 25 25 0 11 10 0 Gruppboende Obbola, nybyggnad 23 24 −1 9 10 −1 Gruppboende Komministern, nybyggnad 23 22 1 12 11 1 Bladet 1 kontorsbyggnad, anskaffning 40 20 20 40 20 20 Holmsund kommunkontor, reinvestering 0 18 −18 0 2 −2 Bergatrollet förskola, reinvestering 16 16 0 1 1 0 Dragongatan, reinvestering 8 13 −5 1 7 −5 Sjukhusbacken, reinvestering 7 12 −5 7 12 −5 Berghemsskolan, reinvestering 20 11 10 20 11 10 Största pågående investeringsprojekt, december 2025 Vasaskolan, utbyggnad 92 91 1 63 62 1 Hedlundaskolan, utbyggnad 63 58 5 27 33 −6 Kungsvägen, reinvestering 42 55 −13 16 39 −23 Grisbackaskolan, utbyggnad 61 52 9 55 46 9 Västra stallet, ombyggnation 42 44 −2 34 35 −2 Umeå västra brandstation, vagnhall 30 36 −6 29 35 −6 Holmsund brandstation, återuppbyggnad 30 31 −1 29 30 −1 Nygatan, ombyggnad 20 27 −7 1 8 −7 Matrisen, anpassning för hemsjukvård 20 21 −1 9 10 −1 Gruppboende Cirkelgatan, nybyggnation 13 19 −6 9 15 −6 Mariehemsskolan, utbyggnad 22 17 5 20 14 5 Umeå östra brandstation, nybyggnation 47 16 31 37 7 31 50 Kommunen medfinansierade Västra länken med 250 mnkr samt tar emot tillgångar värda 60 mnkr som möts av avyttringar av tillgångar värda 60 mnkr. Bilaga 1 Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av rapporter från kommunens bolag 2025 Umeå Kommunföretag AB (UKF) www.ukf.umea.se Styrelseordförande: Hans Lindberg Verkställande direktör: Fredrik Lundberg Bolagets grunduppdrag Umeå kommunföretag AB Bedömning Umeå kommun har valt att leda och samordna sina helägda bolag inom en koncern med Umeå i hög grad uppfyllt Kommunföretag AB (UKF) som koncernmoder. Föremålet för bolagets verksamhet är att verka som moderbolag i Umeå kommuns bolagskoncern och att samordna verksamheten inom kommunkoncernen. Vidare ska bolaget biträda övriga bolag i kommunkoncernen med utbildning, management, juridisk kompetens och ledningstjänster samt i finansieringsfrågor. Moderbolaget utgör den sammanhållna funktionen för att utöva ägarstyrning över Umeå kommuns hel- och delägda bolag med syfte att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen. Moderbolaget beslutar om ägardirektiv för dotterbolagen och ansvarar, under kommunstyrelsens uppsikt, för att verksamheten i de kommunala bolagen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med Riktlinjer för ägarstyrning i Umeå kommun. I delägda bolag där annan part har ett större ägande än Bolaget ska den partens riktlinjer för ägarstyrning ha företräde. Moderbolaget ska utöver detta bereda eller yttra sig i ärenden rörande kommunens bolag som i hög grad uppfyllt ska handläggas av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige samt utgöra rådgivande part till de kommunala bolagen avseende verksamhetsfrågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bolaget är rörelsedrivande och har uppdraget att för Umeå kommuns räkning; Planera, i hög grad uppfyllt upphandla och administrera all kollektivtrafik inom Umeå kommun. Stödja och främja utvecklingen av nya företag genom finansiering och ägande. Bolaget ska med personal, lokaler och finansiering medverka till utvecklingen av unga entreprenörer genom företagsinkubatorn BIC factory. Samordna verksamheten inom koncernen genom ledningen och det administrativa arbetet i hög grad uppfyllt med koncernen. Bedömning och motivering Inför varje verksamhetsår tar bolaget fram en verksamhetsplan som bland annat följs upp vid styrelserapportering och rapportering till kommunstyrelsen. Utifrån uppföljningen bedöms att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut I UKF fortsätter arbetet att utveckla Umeå Eco Industrial Park och det tas ytterligare steg mot att utveckla framtidens energilösningar och gröna industri i Umeå. Det sker bland annat genom potentialen i att nyttja avfall som en värdeskapande resurs. Planering pågår inför implementering av 100 procent eldrift i Umeås lokaltrafik. En ny mer kraftfull transformatorstation togs i drift i december 2025. Under året slutfördes också den första regiontrafikupphandlingen med krav på eldrift. Bilaga 1 Projektsatsningen ViiBIC (Västerbottens inkluderande och internationella företagsinkubator) befinner sig i sin slutfas. Totalt har UKF stöttat 26 företag och sammanlagt 32 entreprenörer, varav 6 utrikesfödda, med lokal, affärsstöd, föreläsningar och skuggstyrelse. Dessutom har 6 inlandsföretagare erbjudits behovsanpassat digitalt affärsstöd genom BIC Workaround. Årets investeringar uppgår till 12 mnkr och består av en laddstation i ett bussgarage. Tabell 34. Koncernbidrag 2025 Mnkr Givna Mottagna Umeå Deponi- och Avfallscenter AB 21 0 Umeå Energi AB 59 0 AB Bostaden i Umeå 7 0 Umeå Parkerings AB 10 0 Infrastruktur i Umeå AB 0 9 Umeå Kommunföretag AB 69 97 Umeå Hamn AB 0 60 Koncernbidrag totalt 166 166 Tabell 35. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Kommunföretag AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 201 199 181 170 176 Rörelsens kostnader 204 −195 −202 −186 −180 Resultat efter finansiella poster -3 4 −21 −16 −4 Nettoinvesteringar 12 0 0 1 4 Självfinansieringsgrad (%) 129 − − 0 0 Soliditet (%) 59 56 53 51 54 Långfristig låneskuld 312 355 396 448 524 Medelantal anställda 16 15 14 13 13 Umeå Energi AB www.umeaenergi.se Styrelseordförande: Emma Vigren Verkställande direktör: Jan Ridfeldt Bolagets grunduppdrag Umeå Energi AB Bedömning Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer såsom likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen främja kommunens utveckling och uppbyggnad av infrastruktur inom områdena energiförsörjning, nätbyggande och kommunikation. Bolagets verksamhet ska i hög grad uppfyllt bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inom sitt verksamhetsområde vara kommunens expertorgan och bistå kommunen i planerings- och utredningsverksamhet inom området. Bolaget ska bistå i frågor om energiförsörjning i övrigt inom kommunkoncernen Bedömning och motivering Umeå Energis grunduppdrag är att bolagets affärer ska bidra till hållbar samhällsutveckling och minskat resursutnyttjande. Umeå Energi bedriver sin verksamhet i enlighet med det fastställda grunduppdraget. Det syns i den kontinuerliga utbyggnaden och moderniseringen av nät och Bilaga 1 energisystem, till exempel via elnätsutbyggnad och det planerade lågtemperaturnätet för fjärrvärme på Tomtebo strand. Det syns också i bolagets bidrag som kunskaps- och expertstöd i frågor av strategisk betydelse för kommunen, till exempel i arbetet med energiplanen och utvecklande av Umeå Eco Industrial Park. Genom en affärsmässig grund har bolaget säkerställt en stabil och långsiktig utveckling av kommunens infrastruktur inom energi, nätbyggande och kommunikation. Insatserna sker på ett transparent och rättvist sätt och med tydligt fokus på lokal nytta för Umeås invånare och näringsliv. Som kommunens expertorgan bidrar Umeå Energi aktivt i planerings- och utredningsfrågor som rör energiförsörjning och infrastruktur. Det sker både genom egna analyser och genom stöd till kommunen i strategiska beslut. Bolaget har även en central roll i att främja innovation och hållbar utveckling genom att kontinuerligt utveckla lösningar som stärker kommunens klimatarbete, tryggar energiförsörjning och möjliggör fortsatt tillväxt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har elpriset varit lägre än föregående år, vilket har haft en negativ påverkan på bolagets intäkter från elproduktionen. Elnätet utgör en central förutsättning för den ökade elektrifieringen i samhället och arbete pågår med att höja spänningen och förstärka regionnätet. Parallellt pågår ett kapacitetsprogram där målet är att skapa förutsättningar för ett ökat effektuttag med syfte att möjliggöra etablering av elintensiv industri. Umeå Energi är i en investeringsintensiv fas, främst inom elnätsverksamheten där byggnation av flera större fördelningsstationer har börjat eller inom kort kommer att börja. De största investeringarna under året:  ledningsnät och region- och fördelningsstationer för cirka 279 mnkr  värme- och kyldistribution, fjärrvärmecentraler och produktionsanläggningar för cirka 111 mnkr  fiberanläggningar, noder och accesspunkter för cirka 30 mnkr  övrigt, inventarier, fordon och immateriellt cirka 37 mnkr  finansiella anläggningstillgångar på 50 mnkr. Bilaga 1 Tabell 36. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Energi AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 1 740 1 761 1 735 1 760 1 581 Rörelsens kostnader −1 594 −1 649 −1 624 −1 632 −1 468 Resultat efter finansiella poster 97 68 65 132 112 Nettoinvesteringar 508 403 278 339 242 Självfinansieringsgrad (%) 79 81 134 113 157 Soliditet (%) 41 41 40 41 42 Långfristig låneskuld 1 939 1 755 1 663 1 678 1 738 Medelantal anställda 426 432 400 387 414 AB Bostaden i Umeå www.bostaden.umea.se Styrelseordförande: Lena Karlsson Engman Verkställande direktör: Jerker Eriksson Bolagets grunduppdrag AB Bostaden i Umeå Bedömning Verksamheten ska bedrivas utifrån ett allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer. Det i hög grad uppfyllt allmännyttiga syftet är att bolaget ska bidra till bostadsförsörjningen genom ett varierat utbud av bostäder som kan attrahera alla samt ta ett samhällsansvar. I det ligger att bidra till ekologiska, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Bedömning och motivering I Bostadens affärsplan har grunduppdrag, inriktningsmål och särskilda uppdrag från kommunen funnits med sedan ett antal år. Till grunduppdraget och inriktningsmålen finns strategiska val framtagna med aktiviteter och måltal som följs upp tertialvis och redovisas till bolagets styrelse. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Folkmängden i Umeå har växt stadigt under lång tid och förväntas fortsätta växa under kommande år. Vid årets slut var antalet lägenheter i bolaget 16 156 (15 946), varav 4 539 studentbostäder. Under året har 502 lägenheter blivit färdigställda och klara för inflyttning. Genomsnittlig bostadshyra per kvm och år är 1 371 (1 293) kr, exklusive enkelrum. Lokalhyresmarknaden i Umeå har en vakansgrad på cirka 5 procent med en stigande trend och för Bostaden är vakansgraden fortsatt mycket låg. På Ålidhem fortsätter renoveringen av enkelrum som byggs om till ettor med eget kök. Under året färdigställdes de sista 9 lägenheterna i etapp 2 på kvarteret Professorn, där 236 enkelrum har byggts om och samtidigt har ytterligare 27 lägenheter tillkommit. På kvarteret Preceptorn (105 mnkr) har ombyggnation av 475 enkelrum och 8 lägenheter börjat och samtidigt tillkommer 25 nya lägenheter av tidigare gemensamhetsutrymmen. Inflyttning beräknas ske etappvis under 2026 och 2027. Bilaga 1 På Västteg, kvarteret Glosboken, avslutas byggnation av 363 bostäder som omfattar vård- och omsorgsboende, seniorboende plus och vanliga lägenheter. Husen byggs i 4 till 6 våningar med underjordiskt garage. I Bostadens projektportfölj ligger planering för cirka 600 lägenheter i varierande lägen som Haga, Ersboda, Ålidhem, Mariehem och Holmsund. Byggstarterna är planerade under de kommande fem åren. Tabell 37. Översikt över verksamhetens utveckling för AB Bostaden i Umeå mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 1 408 1 328 1 202 1 183 1 107 Rörelsens kostnader −1 202 −1 140 −1 058 −982 −940 Resultat efter finansiella poster 206 188 144 200 166 Nettoinvesteringar 342 395 742 777 498 Självfinansieringsgrad (%) 129 102 46 50 70 Soliditet (%) 43 41 40 42 43 Långfristig låneskuld 3 974 4 131 4 120 3 632 3 250 Medelantal anställda 180 178 174 168 168 Umeå Vatten och Avfall AB (Umeva) www.vakin.se Styrelseordförande: Per-Erik Johansson Verkställande direktör: Robert Hansson Bolagets grunduppdrag Umeå Vatten och Avfall AB Bedömning  Umeva är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Umeå i hög grad uppfyllt kommuns verksamhetsområde.  Umeva ansvarar även för kommunens verksamhet när det gäller avfallshantering.  Umeva får sköta VA-drift och avfallshantering i andra kommuner, under affärsmässiga villkor och med separat ekonomisk redovisning.  Verksamheten ska vara förenlig med vattentjänstlagen, miljöbalken och kommunala principer; likställighet, självkostnad och lokaliseringsprincipen i tillämpliga fall.  Utöver det ansvarar Vakin långsiktigt för drift, underhåll och investeringar i delägarnas allmänna VA-anläggningar. Bedömning och motivering Umeva/Vakin har under perioden genomfört sitt grunduppdrag i hög grad enligt planeringsdirektiv, verksamhetsplan och kommunala och legala krav. Leverans av dricksvatten, avloppshantering och avfallstjänster har skett med god kvalitet och i linje med givna förutsättningar. Trots utmaningar kopplade till exempelvis väderförhållanden och förändrade regelverk har bolaget upprätthållit driftssäkerhet, kundnytta och miljöansvar. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut För vatten och avlopp höjdes brukningstaxan med i genomsnitt 4 procent inför 2025 vilket har resulterat i 10 mnkr högre taxeintäkter jämfört med föregående år. Bolagets rörelsekostnader har Bilaga 1 ökat jämfört med 2024 som en effekt av lönerörelsen och en förstärkning av personalstyrkan i och med omorganisation. För avfall och återvinning var avfallstaxan oförändrad under 2025. Intäkterna ökade under året med 3 mnkr på grund av större avfallsmängder i verksamheten. Kostnader för avfallshantering har ökat med 3 mnkr jämfört med föregående år. Det beror på ökade avfallsmängder som har medfört högre kostnader för insamlingsentreprenaden. De utökade öppettiderna på återvinningscentralerna har också bidragit till högre rörelsekostnader. Årets största investeringar:  Utbyggnad av Forslunda vattenverk (33 mnkr) invigdes 17 september. Kapaciteten i vattenverket har ökat med cirka 50 procent och bidrar till att säkra vattenförsörjningen för ett växande Umeå.  Tomtebo strand, fas 1 (21 mnkr) försenades fyra månader på grund av överklagad upphandling och projektet är nu fas att genomföras.  Mariehemsvägen, reinvestering av dag-, spill- och vattenledningar (20 mnkr) och utredning för att hitta rätt kapacitet för ledningarna med hänsyn till kommande exploateringar i området. Tabell 38. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Vatten och Avfall AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 578 546 487 442 419 Rörelsens kostnader −537 −496 −456 −428 −401 Resultat efter finansiella poster −4 6 −4 −12 −9 Nettoinvesteringar 246 263 287 148 171 Självfinansieringsgrad (%) 29 28 23 38 32 Soliditet (%) 2 2 2 3 3 Långfristig låneskuld 2 282 2 175 1 928 1 711 1 641 Medelantal anställda 192 184 170 170 169 Bilaga 1 Infrastruktur i Umeå AB (Inab) www.inab.umea.se Styrelseordförande: Lennart Holmlund Verkställande direktör: Jonas Wållberg Bolagets grunduppdrag Infrastruktur i Umeå AB Bedömning Bolaget ska i hög grad uppfyllt  äga och utveckla anläggningar, fastigheter och byggnader knutna till logistik och järnväg  tillhandahålla kompetens inom förvaltning, drift, tillstånd, godslogistik och utveckling i järnvägsrelaterade frågor  vara en projektresurs för kommunkoncernen för genomförandet av större eller komplexa infrastruktur- och byggnadsprojekt  tillhandahålla affärs- och marknadskompetens inom godslogistik i syfte att utveckla Umeås logistikanläggningar samt positionera Umeå som ett logistiskt nav  bidra med kompetens inom kommunikation och medfinansiering  företräda kommunen i järnvägsrelaterade frågor. Bolagets grunduppdrag med bedömning uppdelad per verksamhet/huvudprocess: Strategisk positionering och planering i hög grad uppfyllt Projektgenomförande i hög grad uppfyllt Förvaltning i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Inab har under perioden verkställt sitt grunduppdrag med väldigt få avvikelser. Pågående projekt har genomförts med god ekonomi och bra framdrift. Projekt- och byggledare i Inab har däremot inte nyttjats av kommunkoncernen på tillfredställande sätt. Dialog för att skapa ett bättre samarbetsklimat pågår. Efter att ny bolagsordning och nya särskilda ägardirektiv har antagits har en ny verksamhetsplan tagits fram med detaljerade och mätbara mål och aktiviteter kopplade till uppdraget. Verksamhetsplan inklusive budget har följts upp regelbundet på styrelsemöten och på APT. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Inab har tillsammans med Umeå kommun säkrat medfinansiering av Sävar resecentrum med 60 mnkr. Syftet med resecentret är att möjliggöra framtida bostadsutveckling och stärka Sävar som en växande ort genom förbindelse med Norrbotniabanans tågtrafik. Under året har ett nytt avtal för badhuset Navet tecknats med Umeå kommun utifrån kommunens nya fastighetspolicy. Det nya avtalet innebär en markant minskad hyresintäkt. Bilaga 1 Tabell 39. Översikt över verksamhetens utveckling för Infrastruktur i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 92 96 91 80 76 Rörelsens kostnader −78 −83 −89 −71 −65 83 Resultat efter finansiella poster −4 −6 −16 −4 −3 Nettoinvesteringar 8 1-60 61 115 36 Självfinansieringsgrad (%) 264 182 13 16 76 10 Soliditet (%) 21 20 18 18 19 Långfristig låneskuld 688 1817,9117 731 682 646 Medelantal anställda 18 19 20 19 20 20 Umeå Deponi och Avfallscenter AB 711 www.avfallscenter.se 19 Styrelseordförande: Catarina Holmberg Verkställande direktör: Jörgen Aronsson Bolagets grunduppdrag Umeå Deponi och Avfallscenter AB Bedömning Bolaget ska ansvara för all kommunal deponiverksamhet i Umeå kommun samt med iakttagande i hög grad uppfyllt av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer driva Dåva avfallsanläggning med flera. på ett miljömässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt med inriktning att vara en regional och nationell resurs. Bolaget ska vara drivande i utvecklingen av Umeå Eco Industrial Park med inriktning på etablering i hög grad uppfyllt av företag inom sektorn för avfallshantering, återvinning och energi. Därtill ingår att säkra bolagets eget markbehov för framtida utbyggnad. Bolaget ska på ett framåttänkande arbetssätt förbättra och utveckla nya metoder och lösningar i hög grad uppfyllt för omhändertagande av avfall och andra restprodukter, dels på egen hand med egen kompetens dels i samverkan med externa aktörer. Bolaget ska ha en strävan att alltid ligga i framkant vad gäller teknik- och metodutveckling inom behandling, förädling och omhändertagande av avfall. Där behov finns ska bolaget erbjuda mottagning och behandling av fasta avfall, slam samt flytande avfall. Detta för att säkerställa ett neutralt och korrekt omhändertagande av regionens avfallsflöden. Bolaget ska verka för att Umeåregionen kan fortsätta utvecklas och skapa förutsättningar för att i hög grad uppfyllt byggnationer och infrastrukturprojekt kan genomföras på bästa sätt, både miljömässigt och ekonomiskt. Bolaget ska till exempel skapa förutsättningar för att sulfidjord från Umeåregionen kan omhändertas på ett rationellt och långsiktigt sätt. Bolaget ska vidare vara tillgänglig som resurs för Umeå kommuns bolag med avseende på i hög grad uppfyllt bolagens restprodukter samt som kommunens rådgivare och kompetensresurs för de marksaneringar som uppkommer i kommunens regi. Bolaget ska arbeta för att den regionala samverkan utvecklas. i hög grad uppfyllt Bolaget har i uppdrag att avsluta kommunens gamla deponier enligt beslut i kommunfullmäktige. i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget driver verksamheten helt enligt det grunduppdrag som beskrivs i det särskilda ägardirektivet. Bolaget har en stabil roll på marknaden och har byggt upp en väl fungerande kundkrets. Arbetssättet går ut på att arbeta rationellt och kostnadseffektivt utan att tumma på kvalitet och miljö. Bolaget agerar neutralt på marknaden och är öppet för alla aktörer på ett marknadsmässigt rättvist sätt. Bolagets upptagningsområde för farligt avfall är allt från Sundsvall i söder till Kiruna i norr, vilket gör bolaget till en resurs för större delen av Norrland. Bilaga 1 Bolaget tar emot förorenad jord, både farligt avfall och icke-farligt avfall, och sulfidjord från olika sanerings- och byggprojekt. Massorna kommer främst från större infrastrukturprojekt som byggs när Umeå växer och utvecklas. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten och verksamhetsområdet inom Umeå Eco Industrial Park. Det stärker bolagets kompetens och framåttänkande och främjar Umeås utveckling och expansion. Bolaget har avsynat, efterbehandlat och avslutat majoriteten av kommunens gamla deponier. Bolaget utför fortfarande efterkontroll och provtagning på vissa av dem. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har bolaget tagit emot stora mängder förorenad jord, muddermassor och sulfidjord från olika sanerings- och byggprojekt. Massorna kommer främst från större infrastrukturprojekt som byggs när Umeå växer och utvecklas. Det innebär att verksamheten varierar från år till år. Intäkterna under 2025 var de högsta i bolagets historia bortsett från föregående år. Därmed minskade ändå resultatet jämfört med förra året på grund av den exceptionellt stora mängden avfall som togs emot 2024. Bolaget har slutfört investeringar i ny lakvattendamm med tillhörande pumpstation (12 mnkr) och en ny avvattningsplatta (5 mnkr). Bolaget har också förnyat fordonsparken med mer miljövänliga fordon (2 mnkr). Tabell 40. Översikt över verksamhetens utveckling för Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 80 96 50 59 59 Rörelsens kostnader −50 −46 −35 −27 −27 Resultat efter finansiella poster 31 57 13 28 28 Nettoinvesteringar 19 16 4 4 17 Självfinansieringsgrad (%) 183 377 343 777 181 Soliditet (%) 48 34 46 40 41 Långfristig låneskuld - - − − − Medelantal anställda 10 9 9 9 9 Umeå Parkerings AB (Upab) www.upab.umea.se Styrelseordförande: Robin Enander Verkställande direktör: Annika Ljungblad Bolagets grunduppdrag Umeå Parkerings AB Bedömning Upab ska tillhandahålla parkeringsanläggningar, driva parkeringsrörelse och i hög grad uppfyllt parkeringsövervakning och teckna avtal om parkeringsfriköp på affärsmässiga grunder. Bolaget ska aktivt bidra till intentionerna i Umeå kommuns översiktsplan. Bilaga 1 Bedömning och motivering Upab arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla sitt arbete att driva parkeringsrörelse och parkeringsövervakning. Arbetet sker i nära samarbete med bland andra kommunen, övriga fastighetsägare och blåljusverksamheter för att skapa en så tillgänglig och trygg stad som möjligt. Bolaget arbetar ständigt med kundfokus när det gäller information, kundtjänst, digitala hjälpmedel och kundinterface. Stor fokus i år har varit att digitalisera och skapa operativ stabilitet i bolaget för att möta den snabba utvecklingen på marknaden. Det kommer att ge bättre data för att driva insikter, utveckling och kunskap. Arbetet kommer att fortsätta även under 2026. Upab arbetar nära fastighetsägare, kommunstyrelsen (Mex) och byggnadsnämnden (Detaljplanering) för att erbjuda och säkra framtida exploateringar. De ekonomiska målen har nåtts. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut För Upab ökade intäkterna med 10 mnkr jämfört med föregående år. Avgiftsparkeringen, som utgör cirka 60 procent av bolagets intäkter, ökade i omsättning med 15 procent och i antal parkeringstillfällen med 12 procent jämfört med föregående år. Månadsabonnemang som motsvarar 25 procent av Upab:s intäkter ökade med 7 procent i omsättning. Ökningen beror på indexuppräkningar av pris, men till största delen på volymökningar. Under året genomfördes följande betydande affärer: nyteckning av Samhällsbyggnadsbolagets (SBB) område på Umedalen, omförhandlat avtal för Åhlénstaket och utökat och förlängt avtal med Diös. Investeringsbeslut togs av styrelsen i december för att bygga ett nytt parkeringshus vid Östra station. Tabell 41. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Parkerings AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 130 120 112 105 92 Rörelsens kostnader 114 −104 −101 −90 −86 Resultat efter finansiella poster 17 16 11 15 5 Nettoinvesteringar 2 2 3 2 1 Självfinansieringsgrad (%) 1 047 1 187 520 850 785 Soliditet (%) 23 21 23 21 23 Långfristig låneskuld 98 97 96 100 102 Medelantal anställda 26 26 25 24 25 Västerbottens Museum AB www.vbm.se Styrelseordförande: Anders Lidström Verkställande direktör: Ulrica Grubbström Bolagets grunduppdrag Västerbottens Museum AB Bedömning Ändamålet med bolagets verksamhet är att vara länsmuseum i Västerbotten och bidra till i hög grad uppfyllt samhället och dess utveckling. Bilaga 1 Västerbottens Museum AB Bedömning Västerbottens museum ska verka för att en bred allmänhet kan ta del av regionens kulturarv i i viss grad uppfyllt syfte att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Bolaget ska iaktta god ekonomisk hushållning i verksamheten. i hög grad uppfyllt Verksamheten ska präglas av hög kunskap och kvalitet, mångfald, jämställdhet och tillgänglighet i viss grad uppfyllt Västerbottens museum ska samla, bevara, utveckla, levandegöra och öka tillgängligheten till i viss grad uppfyllt länets materiella och immateriella kulturarv och därvid knyta samman historia, nutid och framtid. Västerbottens museum ska utveckla museet som besöksmål. i hög grad uppfyllt utifrån rådande förutsättningar Västerbottens museum ska bidra till forskning och kunskapsuppbyggnad inom museets inte uppfyllt verksamhetsområden. Västerbottens museum ska ansvara för kulturmiljöverksamheten i egenskap av länsmuseum. i hög grad uppfyllt Västerbottens museum ska utifrån ett barnperspektiv utveckla verksamheten för barn och unga. i hög grad uppfyllt Västerbottens museum ska utveckla museet i ett nationellt och internationellt perspektiv. inte uppfyllt Västerbottens museum ska förvalta bolagets fastigheter samt därtill förvalta samlingarna och i viss grad uppfyllt byggnaderna tillhörande Stiftelsen Västerbottens museums samlingar. Bedömning och motivering Den främsta orsaken till att kraven i ägardirektiven inte uppnås är museets ekonomiska situation. Det krävs inte många oförutsedda händelser för att kostnaderna för bolagets fastigheter ska överskrida budget. Tillgängligheten till kulturarvet begränsas genom att det inte finns ändamålsenlig förvaring av museets arkiv, föremål och fotografier. Därför finns inte heller möjligheten att fullt ut nå forskare och intresserad allmänhet. Museistyrelsen har inte prioriterat att utveckla museet i ett nationellt och internationellt perspektiv utan prioriterat att utveckla besöksmålet och museets regionala uppdrag. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Västerbottens museum redovisar ett positivt resultat för året som beror på återvunnen moms och en reglering av tidigare års projektskuld. Verksamheten är beroende av resultaten i den affärsdrivande verksamheten (kafé, programvaruutveckling och arkeologi) då anslagen från regionen och Umeå kommun inte täcker kostnaden för att bedriva basverksamheten. Under året förnyades museets kompaktorsystem i fotoarkivet för att hantera ett omfattande arbetsmiljöproblem och förbereda för bättre förvaring av museet åtta miljoner bilder och filmer. Ett flertal publika arrangemang har fullföljts under museets kvällsöppet. Sommarverksamheten på Gammlia har genomförts och stor publik kom till midsommarfirandet. Förberedelser och genomförande av den arkeologiska fältsäsongen har också präglat året. Tabell 42. Översikt över verksamhetens utveckling för Västerbottens Museum AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 61 58 60 60 57 Rörelsens kostnader −59 −57 −60 −58 −54 Resultat efter finansiella poster 2 1 0 2 3 Nettoinvesteringar 4 3 3 3 3 Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Självfinansieringsgrad (%) 115 69 89 94 27 Soliditet (%) 46 44 46 45 43 Långfristig låneskuld 17 17 15 14 10 Medelantal anställda 57 59 60 59 59 Science Park i Umeå AB Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Science Park i Umeå AB Bedömning Grunduppdraget i sin helhet i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget har sedan tidigare tagit viktiga steg för att skapa nya verksamhetslokaler. Det arbetet har sedan pausats enligt beslut från ägarna. Nu pågår ett arbete för att se över och ändra koncernstrukturen. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Science Park i Umeå AB:s verksamhet kommer att fusioneras med Uminova Innovation AB under inledningen av 2026. Det sker för att skapa en mer enhetlig inkubatorsverksamhet i kommunen. Tabell 43. Översikt över verksamhetens utveckling för Science Park i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 3 4 3 3 2 Rörelsens kostnader −3 −3 −3 −2 −2 Resultat efter finansiella poster 1 1 1 1 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) 0 − − − − Soliditet (%) 93 61 64 25 16 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 0 2 1 1 1 Umeå Folkets Husförening u.p.a. www.umeafolketshus.se Styrelseordförande: Ingela Wallrud Verkställande direktör: Håkan Bäckström Bilaga 1 Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Umeå Folkets hus egna arrangemang som festivaler, vinluncher, Soul Train och öl- och vinmässan har under året haft högre besökarantal än tidigare. Bolagets fokus ligger på att fortsätta utveckla dessa evenemang för att skapa positiva effekter för stadens näringsidkare och invånare. Årets investeringar uppgår till 3 mnkr och består främst av uppgraderingar av ventilation och teknikinventarier. Tabell 44. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Folkets Husförening u.p.a. mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 76 78 83 71 52 Rörelsens kostnader 75 −74 −83 −70 −50 Resultat efter finansiella poster 1 4 0 1 0 Nettoinvesteringar 3 3 4 13 1 Självfinansieringsgrad (%) 100 100 100 57 100 Soliditet (%) 21 20 18 18 18 Långfristig låneskuld 81 85 85 88 76 Medelantal anställda 55 55 58 56 52 Umeå Hamn AB www.umeahamn.se Styrelseordförande: Gunnar Dahlberg Verkställande direktör: Patrik Mattsson Bolagets grunduppdrag Umeå Hamn AB Bedömning Bolagets verksamhet är att äga fastigheterna i Umeå hamn och tillhandahålla hamninfrastruktur i viss grad uppfyllt, för framför allt Kvarkenhamnar men även övriga verksamma i hamnområdet. Bolaget ska alltså upprustning av inte bedriva egen hamnverksamhet utan endast fungera som så kallad landlord. I det ingår ansvar infrastrukturen för att Umeå hamns fastigheter ska vara i sådant skick att hamnverksamheten kan utföras på ett pågår ändamålsenligt sätt och för att vara beställarombud för investeringar i Umeå hamn. Bolagets grunduppdrag uppdelat med bedömning per verksamhet/huvudprocess: Personalens omfattning och inriktning ska motsvara bolagets begränsade verksamhet. i hög grad uppfyllt Samordning ska ske med övriga bolag och enheter inom Umeå kommunkoncern. Bedömning och motivering Utbyggnad och renovering av Umeå hamn tar tid. Hamnens delar rustas upp över tid med god planering och upprättad tidplan som i dagsläget sträcker sig till 2031. Rollen som beställarombud är mer inriktad som beställare med daglig insikt i arbetet med hamnens utbyggnad. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Umeå Hamn AB äger från och med 2025 hela bolaget Kvarkenhamnar AB och bedriver inte längre hamnverksamheten i Vasa. Resultatet är bättre än föregående år på grund av volymökningar inom Kvarkenhamnar. Umeå hamn har lägre kostnader för reparation och underhåll på grund av Bilaga 1 framflyttade och omvärderade åtgärder och lägre räntekostnader till följd av att investeringar har blivit senarelagda. De största investeringarna under 2025 är ny- och ombyggnad av Norra kajen (78 mnkr), renovering av färjepir, pelare och kassun (19 mnkr), farled (4 mnkr) och verksamhetsyta (4 mnkr). Tabell 45. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Hamn AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 32 31 24 18 15 Rörelsens kostnader −51 −103 −60 −47 −38 Resultat efter finansiella poster −20 −72 −35 −29 −24 Nettoinvesteringar 122 32 35 151 217 Självfinansieringsgrad (%) 23 92 91 23 7 Soliditet (%) 10 11 13 9 7 Långfristig låneskuld 791 683 678 730 596 Medelantal anställda 1 1 1 1 1 Kvarkenhamnar AB www.kvarkenports.com Styrelseordförande: Gunnar Dahlberg Verkställande direktör: Patrick Mattsson Bolagets grunduppdrag Kvarkenhamnar AB Bedömning Bolagets verksamhet ska ha till föremål att driva hamnrörelse i Umeå hamn med ett brett utbud i hög grad uppfyllt av tjänster för transport- och sjöfartsnäringens behov, som vedertagna hamnoperationer och kompletterande service i form av lagring, godsadministration och spedition, förvaltning av lokaler och markanläggningar inom hamnområdet samt annan verksamhet med de föregående direkt sammanhängande. Bolaget är skyldigt att utföra uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Bedömning och motivering Bolaget har klarat att öka sina godsvolymer och förbättrat sitt resultat jämfört med budget och föregående år. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Resultatet är betydligt bättre än föregående år och det beror främst på ökade godsvolymer. Från och med 2025 bedriver bolaget bara hamnverksamheten i Umeå. Bolaget har tecknat avtal med Stegra vilket kommer att ge ökade godsvolymer i hamnen. Tabell 46. Översikt över verksamhetens utveckling för Kvarkenhamnar AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 93 114 106 100 93 Rörelsens kostnader -103 −129 −118 −103 −97 Resultat efter finansiella poster -10 −16 −13 −3 −4 Nettoinvesteringar 3 1 6 17 0 Självfinansieringsgrad (%) 0 0 0 0 0 Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet (%) 26 20 28 36 44 Långfristig låneskuld 29 28 20 19 8 Medelantal anställda 25 37 37 34 31 Väven i Umeå AB www.vaven.se Styrelseordförande: Fredrik Lundberg Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Verksamheten består av att förvalta fastigheten Väven där kommunens stadsbibliotek finns. Byggnaden består av cirka 24 000 kvadratmeter lokalyta som fördelas på både kulturella och kommersiella verksamheter. Inga anställda finns i koncernen. Väven i Umeå AB Bedömning Bolaget ska direkt och indirekt utföra byggnads- och anläggningsarbeten, äga, förvalta, hyra ut i hög grad uppfyllt och bedriva handel med fastigheter och bedriva därmed förenlig rörelse. Bedömning och motivering Bolaget har under året i hög grad fullgjort grunduppdraget genom att ha tillhandahållit ändamålsenliga lokaler, bedrivit en hållbar och kostnadseffektiv förvaltning och genomfört strategiska investeringar som stärker fastighetsbeståndets funktion och värde. Under året har särskilt fokus lagts på energioptimering, uppdatering av styrsystem och investeringar i energieffektiva lösningar, vilket bidrar till både minskad miljöpåverkan och förbättrad driftsekonomi. Styrelsen följer löpande upp hur väl uppdraget efterlevs och säkerställer att verksamheten bedrivs i linje med hyresgästernas behov och prioriteringar. Nolia AB www.nolia.se Styrelseordförande: Stefan Askenryd Verkställande direktör: Jonas Dahlberg Bolagets grunduppdrag Nolia AB Bedömning Grunduppdraget i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget har fullföljt sitt grunduppdrag att arrangera mässor och konferenser för att bidra till en positiv utveckling av näringsliv, föreningsliv och samhällen i ägarkommunerna och i regionen. Bilaga 1 Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Nolia AB har genomfört 17 mässor och stora arrangemang under 2025 på ägarorterna och i övriga regionen. Bolaget har under året haft flera stora och små konferenser och externa arrangemang på konferensanläggningen i Umeå. Det inkluderar bland annat SEE Hållbarhetsvecka vilket bidrar till Umeås tillväxtmål. Tabell 47. Översikt över verksamhetens utveckling för Nolia AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 36 48 45 49 21 Rörelsens kostnader −35 −46 −49 −48 −25 Resultat efter finansiella poster 1 2 −3 1 −4 Nettoinvesteringar 0 1 1 1 0 Självfinansieringsgrad (%) 4 8 − 2 − Soliditet (%) 51 59 41 66 56 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 63 Medelantal anställda 19 20 21 19 20 Norrlandsoperan AB www.norrlandsoperan.se Styrelseordförande: Malin Malm Verkställande direktör: Helle Solberg Bolagets grunduppdrag Norrlandsoperan AB Bedömning Norrlandsoperan ska bedriva produktion av opera, musik, dans, konst-utställningar, pedagogisk i hög grad uppfyllt verksamhet och konsulentinsatser inom musik-, dans- och teaterlivet, samt därmed scenisk och kulturell verksamhet och annan publik sidoverksamhet. Verksamheten ska i huvudsak bedrivas i Umeå kommun och Västerbottens län. Bolagets grunduppdrag uppdelade med bedömning per verksamhet/huvudprocess: Norrlandsoperan ska utifrån ett barnperspektiv utveckla verksamheten för barn och unga i hög grad uppfyllt Verksamheten ska kännetecknas av mångfald, jämställdhet, attraktionskraft och tillgänglighet i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan ska verka för att en bred allmänhet kan ta del av verksamheten, i syfte att i hög grad uppfyllt främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning Norrlandsoperan ska sträva efter en mycket hög konstnärlig kvalitet inom opera, musik och dans i hög grad uppfyllt och i detta syfte verka i ett nationellt och internationellt sammanhang för att samverka och främja utbyten som bidrar till hög kvalitet i verksamheten. Utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv utveckla bolagets verksamhet i hög grad uppfyllt Vara en aktiv part i utvecklandet av Norrlands nätverk för Musikteater och dans i hög grad uppfyllt Utveckla pedagogisk verksamhet inom scenkonst, musik och dans i hög grad uppfyllt Använda och utveckla möjligheter för publik att ta del av opera, musik och dans via digitala i hög grad uppfyllt lösningar Inneha huvudmannaskapet för de regionala danskonsulentverksamheten Dans i Västerbotten i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Norrlandsoperan har under året genomfört verksamhet enligt fastställda mål, verksamhetsplan och budget för 2025. De konstnärliga och administrativa verksamheterna följer upp sina mål och Bilaga 1 indikatorer under året i skriftlig rapport vilken ligger till grund för bedömningen av genomfört huvuduppdrag. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Genom samarbete under året med Malmö opera och Norrlands nätverk för musikteater och dans lyckades Norrlandsoperan nå ut till orter från Östersund upp till Kiruna med operaföreställningar. Den regionala verksamheten i Västerbotten var också präglad av försök att nå ut till nya och mindre orter. Norrlandsoperan verkade i alla regionens 15 kommuner under 2025 och ambitionen var att kunna erbjuda scenkonst inte bara till invånare i de större städerna. I arbetet för att öppna upp operahuset i Umeå genomfördes ett antal nya evenemang med fritt inträde för att sänka tröskeln och skapa nyfikenhet hos både befintlig och ny publik. Bland annat genomfördes öppna repetitioner med Norrlandsoperans symfoniorkester och i augusti arrangerades Öppet hus riktat till barnfamiljer som gästades av cirka 1 100 besökare. Tabell 48. Översikt över verksamhetens utveckling för Norrlandsoperan AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 136 134 131 132 125 Rörelsens kostnader −137 −135 −132 −132 −124 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar −1 −1 0 1 −1 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 15 17 15 20 16 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 116 117 118 121 119 Kvarken Link Oy www.kvarkenlink.com Styrelseordförande: Tomas Häyry Verkställande direktör: Peter Ståhlberg Bolagets grunduppdrag Bolagets grunduppdrag är att säkerställa trafiken mellan städerna Umeå och Vasa. Bolaget äger färjan Aurora Botnia som trafikerar mellan Umeå och Vasa, medan dotterbolaget NLC Ferry Oy Ab har ansvarat för den operativa verksamheten mellan Umeå och Vasa. Bedömning och motivering Bedömning saknas. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Bolaget äger färjan Aurora Botnia som trafikerar sträckan Vasa–Umeå. Färjan är uthyrd till dotterbolaget NLC Ferry Oy som sköter om den operativa verksamheten på linjen. 5 februari 2026 övergår hela aktiestocken i dotterbolaget NLC Ferry Ab Oy till Stena Line Scandinavia AB. Under 2025 Bilaga 1 fördes förhandlingar om en försäljning av NLC Ferry Ab Oy och ett förköpsavtal skrevs i slutet av 2025. Fartyget Aurora Botnia kommer även i fortsättningen att trafikera mellan Vasa och Umeå, då ett nytt bareboat-avtal på tio år har ingåtts med den nya ägaren till NLC Ferry OY. Resultatet för perioden överstiger föregående år med 110 mnkr och beror i sin helhet på att dotterbolaget NLC Ferry Oy betalade ut en utdelning på 111 mnkr under året. Årets investeringar uppgår till 48 mnkr för utökad batterikapacitet ombord på Aurora Botnia. Tabell 49. Översikt över verksamhetens utveckling för Kvarken Link OY mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 39 40 40 23 10 Rörelsens kostnader −40 −41 −38 −36 −26 Resultat efter finansiella poster 110 0 1 −9 −1 Nettoinvesteringar 48 0 0 0 3 Självfinansieringsgrad (%) 306 − − − − Soliditet (%) 42 38 38 37 37 Långfristig låneskuld 640 725 701 703 681 Medelantal anställda 0 0 0 0 5 NLC Ferry OY www.wasaline.com Styrelseordförande: Fredrik Lundberg Verkställande direktör: Peter Ståhlberg Bolagets grunduppdrag Bedömning saknas. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har förhandlingar har förts och förköpsavtal har skrivits för en försäljning av NLC Ferry OY till Stena Line Scandinavia AB. Under 2026 kommer hela aktiekapitalet för NLC Ferry att flyttas till köparen. Under året minskade fraktvolymerna med 2 procent mot föregående år medan passagerarvolymerna ökade med 3 procent och fordonsvolymerna ökade med 3 procent. Omsättningen ökade med cirka 4 procent inom passagerarsegment och cirka 3 procent i ökning för fraktsegmentet. Tabell 50. Översikt över verksamhetens utveckling för NLC Ferry OY mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 367 346 359 336 193 Rörelsens kostnader −346 −314 −325 −301 −187 Resultat efter finansiella poster 25 34 37 35 6 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) - − − − − Soliditet (%) 14 62 62 63 73 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 124 129 129 118 104 Bilaga 1 Uminova Expression AB www.expressionumea.se Styrelseordförande: Mikael Långström Verkställande direktör, tillförordnad: Emil Hägglund Bolagets grunduppdrag Uminova Expression AB Bedömning Uminova Expression är en inkubator för kulturella och kreativa företag. Uppdraget är att stödja i hög grad uppfyllt innovatörer från akademi och näringsliv i att utveckla affärsidéer till hållbara företag. Bedömning och motivering Bolaget har under perioden genomfört planerade aktiviteter, erbjudit affärsutvecklingsstöd till inkubatorbolag och initierat samarbeten mellan akademi, näringsliv och kultursektorn. Bolaget har genomfört sitt uppdrag och uppnått sina mål. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Bolaget har under året genomfört planerade aktiviteter, erbjudit affärsutvecklingsstöd till inkubatorbolag och initierat samarbeten mellan akademi, näringsliv och kultursektorn. För att bilda en mer enhetlig inkubatorsverksamhet i Umeå har beslut fattats om fusion mellan Uminova Expression AB och Science Park i Umeå AB. Tabell 51. Översikt över verksamhetens utveckling för Uminova Expression AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 8 9 10 12 11 Rörelsens kostnader −8 −9 −10 −12 −11 Resultat efter finansiella poster 1 0 0 0 0 Nettoinvesteringar − − − − − Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 56 60 60 43 50 Långfristig låneskuld − − − − − Medelantal anställda 5 6 7 8 9 Uminova Innovation AB www.uminovainnovation.se Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Uminova Innovation AB Bedömning Affärsutveckling av företagsidéer i Umeå och regionen kring Umeå med god teknikhöjd i hög grad uppfyllt Bilaga 1 Bedömning och motivering Inflödet av företagidéer under 2025 var 94, varav 25 idéer antogs till förinkubation och 5 till inkubatorn. I inkubatormiljön fanns under året cirka 40 affärsidéer och startupbolag i olika faser av utveckling. Bolagen behöver kapital för att växa i tidiga skeden där annan typ av finansiering än ägarkapital är mycket viktig eftersom osäkerheten är stor och få riskkapitalbolag vill investera tidigt med högre risk. Under 2025 har Uminova Innovations affärsstöd inneburit att bolagen i miljön attraherat 127 mnkr i kapital varav 79 mnkr är ägarkapital från investerare. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under våren 2025 fattades beslut att Uminova Innovation AB fusioneras med kommunens tre andra samägda inkubatorer. Det innebär att bolagen Umeå Biotech Incubator, Expression och Umeå Science Park kommer att upptas i Uminova Innovation. Inflödet av företagidéer under 2025 uppgick till 94 styck varav 25 idéer antogs till förinkubation och fem till inkubatorn. I inkubatormiljön fanns under året cirka 40 affärsidéer och startupbolag i olika faser av utveckling. Under perioden har Uminova Innovations affärsstöd inneburit att bolagen i miljön attraherat 127 mnkr i kapital varav 79 mnkr är ägarkapital från investerare. Tabell 52. Översikt över verksamhetens utveckling för Uminova Innovation AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 28 29 27 27 29 Rörelsens kostnader −27 −29 −27 −27 −29 Resultat efter finansiella poster 1 0 1 0 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 24 21 19 18 18 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 13 16 16 17 18 Visit Umeå AB www.visitumea.se Styrelseordförande: Peter Juneblad Verkställande direktör: Gabriella Hed Vall Bolagets grunduppdrag Umeå kommunföretag AB Bedömning Visit Umeå AB är ett plats- och besöksutvecklingsbolag med huvudsakligt syfte att skapa i hög grad uppfyllt livskvalitet och attraktionskraft för besökare och Umeåbor. Det görs genom att utveckla platsen och besökslivet till en händelserik och attraktiv plats som fler vill upptäcka, bo och verka på. Visit Umeås verksamhet ska, baserat på insikter och faktiska behov, utveckla attraktioner och upplevelser, värva och utveckla evenemang och möten, samt till dessa genomföra positionerande och besöksdrivande marknadsaktiviteter och kommunikation. Bilaga 1 Bedömning och motivering Under året har Visit Umeå värvat 12 stora möten till ett värde av cirka 39 mnkr som beräknas generera cirka 12 000 gästnätter de kommande åren. Arbetet har också bidragit till värvning av ett flertal nya evenemang som distrikts-SM i innebandy 2027–2031, Världscupen, Veteran-VM och Sverigecupen i skidorientering 2027, Rock the Night Festival 2026 med flera. Arbetet med SM-veckan har fått stort utrymme under året. Visit Umeå har projektledningen av evenemanget och bidrar med grafisk kompetens och kommunikationskompetens. Bolaget fortsätter att bidra till att utveckla naturturismen i Umeåregionen genom samordning och nära samverkan med länsstyrelsen, fritidsförvaltningen och Umeåregionens kommuner. Flera leder är nu restaurerade och skyltade i enlighet med det nationella ramverket. Arbetet förstärks genom marknadsföring. Ett nytt ledprojekt inom Interreg Aurora har startat under ledning av Region Västernorrland. Två stora projekt avslutades 31 december: Västerbotten Sweden och Bothnian Coastal Route. Båda bedöms som framgångsrika och bolaget kommer under 2026 att jobba för att implementera lärdomar i ordinarie verksamhet och verka för en ny, stark projektansökan till Interreg Aurora. Fokus på stadskärnan som den viktigaste mötesplatsen har under året inneburit en nystart av Stadskärneforum både på strategisk och operativ nivå. Tydliga fokusområden har identifierats och arbetet kommer att fördjupas framöver. Visit Umeå har bland annat genomfört en ny Rix FM-festival med rekordstort antal besökare och den nya kulturfesten Spelrum tillsammans med kulturförvaltningen. Bolaget fortsätter att använda Responsible Tourism Program som verktyg för en mer hållbar utveckling av besöksnäringens aktörer i Umeåregionen. Verktyget har utvecklats så att det nu också kan appliceras på evenemangsarrangörer, vilket bidrar till arbetet med evenemangsplanen. Under året har flera framgångsrika marknadsföringskampanjer genomförts bland annat med tema kultur, evenemang och en aktiv och kreativ livsstil. Visit Umeå har starka kanaler och kan nå närmarknader och lokalbefolkning på ett bra sätt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Visit Umeå fortsätter att nå målet att intäkterna ska möta kostnaderna för året. En viktig indikator för Visit Umeås arbete är antalet gästnätter i Umeå. Under 2025 registrerades preliminärt 772 000 gästnätter vilket är cirka 3 procent fler än föregående år och väldigt nära rekordåret 2023 (775 000). Tabell 53. Översikt över verksamhetens utveckling för Visit Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 18 16 17 16 15 Rörelsens kostnader −18 −16 −17 −16 −15 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar − − − − − Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 22 21 21 15 10 Långfristig låneskuld − − − − − Medelantal anställda 12 11 10 10 12 Umeå Biotech Incubator AB (UBI) www.ubi.se Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör, tillförordnad: Peter Jacobsson Bolagets grunduppdrag Umeå Biotech Incubator AB Bedömning ”Bolaget ska tillhandahålla tjänster avseende förädling och utveckling av affärsidéer inom Life i hög grad uppfyllt Science med fokus på läkemedel, diagnostik, medicinteknik, eller andra medicinska och/eller biologiska applikationsområden.” (uppdragsavtal, januari 2018) Bedömning och motivering Umeå Biotech Incubator AB (UBI) arbetar i enlighet med grunduppdragen från respektive ägare; Umeå universitet Holding AB, Region Västerbotten och Umeå Kommunföretag AB. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut UBI:s verksamhet består av affärsstöd, mötesplatser, labb-infrastruktur och nationell nod. UBI har under 2025 stöttat 19 affärsidéer i fyra olika inkubatorfaser och coachat cirka tio affärsidéer. UBI är halvvägs genom regionalfondsprojektet Life Science City som är ett treårigt projekt. Projektet innebär att stödja idébärare att transformera kunskap till affärspotential och ge affärsstöd till företag och därmed öka deras innovationskraft samt bygga attraktiva företag. UBI har också genomfört studiebesök för att bygga nätverk och gynna lokala företag och olika investerarmöten för att skapa möjligheter till investeringar i regionen. Tabell 54. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Biotech Incubator AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 17 16 18 18 18 Rörelsens kostnader −18 −16 −19 −17 −18 Resultat efter finansiella poster −2 0 −1 1 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 71 70 71 63 61 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 9 11 14 14 15 Bilaga 2 Bilaga 2. Rapportering av nämndernas grunduppdrag Nämndernas grunduppdrag följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Det görs genom att respektive nämnd lämnar en rapport med bedömning av hur väl de har lyckats med sitt grunduppdrag. Nedan är en sammanfattning av nämndernas bedömning av hur grunduppdraget har genomförts under 2025. Av totalt 16 nämnder redovisar 13 att grunduppdraget har uppfyllts i hög grad och tre att det har uppfyllts i viss grad. Redovisning per nämnd återfinns på följande sidor. Nämnd Bedömning Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i viss grad uppfyllt Brand och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar kommunens verksamheter och ekonomi samt följer upp och rapporterar utvecklingen i kommunens verksamheter till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs i en förvaltning, stadsledningskontoret, som leds av stadsdirektör. Nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Utifrån direktiv från kommunfullmäktige har styrelsen konkretiserat sin planering i en verksamhetsplan för 2025. Bedömningen av grunduppdraget vilar på i vilken grad verksamhetsplanen har verkställts (det finns en separat uppföljning). Då väsentliga delar i verksamhetsplanen är genomförda eller i hög grad uppfyllda bedöms grunduppdraget vara i hög grad uppfyllt. Bilaga 2 Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser I tabellen nedan redovisas väsentliga delar av kommunstyrelsens grunduppdrag och resultat av genomförande. Uppföljning Resultat Bedömning Styrning, ledning och samordning Genomförande av Uppsiktsplikten tillgodoses genom kontinuerlig kontroll av fasta i hög grad uppfyllt styrelsens moment samt genom tillämpning av rutin för avvikelsehantering uppsiktsplikt (extern ekonomi och genom inhämtande av information fr bolag, nämnder och revisionsgranskning) övr. verksamhet. Beredning av förslag till förstärkning och formalisering av kommunstyrelsens uppsiktsplikt sker i enlighet med beslut i kommunstyrelsen per 11 november. Genomförande av Kommunfullmäktige har fått information och relevanta i hög grad uppfyllt övergripande beslutsunderlag. Revidering av riktlinje pågår bland annat kring översyn planerings- och av investeringsprocessen. uppföljningsprocess Efterlevnad god God ekonomisk hushållning innebär att både kommunens finansiella i hög grad uppfyllt ekonomisk mål och verksamhetsmässiga grunduppdrag uppnås. hushållning Kommunstyrelsens följer upp ekonomin månadsvis och nämndernas grunduppdrag i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Arbete pågår med att ta fram långsiktiga finansiella mål, samt att arbeta in de nya riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i riktlinjer för bland annat planering och uppföljning. Ansvar som Avtalsrörelse avslutades utan konflikter och i tid. Lönekartläggning i hög grad uppfyllt anställande visar inte på några osakliga löneskillnader relaterat till kön. Chefsstöd myndighet och traineeutbildningar genomförs med gott resultat. Beredning inför och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut Efterlevnad riktlinje Implementerad process (översyn 2 ggr/år) leder till mer aktuella och i hög grad uppfyllt för styrdokument relevanta styrdokument och bättre översikt över helheten. Arbete pågår med uppföljning och koppling till ordinarie uppföljningsprocess. Uppföljning av Sammanställning av motioner som är under beredning har redovisats i hög grad uppfyllt motionshantering till KF i april och oktober 2025. Motionshanteringen håller sig inom den stipulerade tiden (ett år), med ett undantag. Utveckling av strategiskt viktiga områden Uppföljning av Bedömning av måluppfyllelse och resultat är tillställda fullmäktige. i hög grad uppfyllt inriktningsmål i Fördjupad uppföljning och kunskapsunderlag finns även på delårs- och årsrapport externwebben. Utveckling av modell Tydligare ledningsstruktur med starkare beslutsmandat. i hög grad uppfyllt för programhantering Ansvar för mål har blivit tydligare på nämnds och bolagsnivå. Ett program har fått tydligare fokus inför 2026. Fokusområden Förutom återkommande delar av grunduppdraget har förvaltningen jobbat med ett antal gemensamma fokusområden under året. Det handlar till exempel om att öka kontinuitet och försörjningsförmåga utifrån ett beredskapsperspektiv, skapa förutsättningar för mer datadrivna arbetssätt, utmaningar kring kompetensförsörjning, stärka kapaciteten för klimatomställning och stärka Umeås position som norra Sveriges största stad. Bilaga 2 Andra händelser av vikt Kommunstyrelsen har enligt beslut i kommunfullmäktige ansvar för kommunens visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionen har under stor del av året stått utan styrgrupp vilket medfört att inkomna ärenden inte har hanterats. Under våren 2025 beslutades om en oberoende granskning av visselblåsarfunktionen. Utifrån granskningen har kommunstyrelsen hösten 2025 beslutat om ett antal uppdrag för att återupprätta förtroende och ändamålsenlighet i kommunens visselblåsarfunktion och en tillfällig förstärkt styrgrupp har utsetts av kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott. Förslag till riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion kommer att presenteras för kommunstyrelsen under våren 2026 och därefter ska varaktig organisation implementeras. Central krisledning aktiverades för att omhänderta konsekvenserna och samordna den interna hanteringen av en cyberattack som drabbade leverantören Miljödata under augusti. Efter ett par veckor var det fastställt att Umeå kommun var förskonade från läckta personuppgifter och krisledningen avvecklades. Byggnadsnämnden Nämndens grunduppdrag Byggnadsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens uppföljning enligt styrmodellen sker i perspektiven; kund, verksamhet, ekonomi och personal. Verksamhetsuppföljningen visar som helhet en leverans i enlighet med grunduppdraget. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Nämnden tog under 2024 fram en handlingsplan för en budget i balans senast 2026. En lång rad av åtgärder har vidtagits vilket har påverkat verksamheten på olika sätt. Sammanfattningsvis har ekonomiska besparingar gett effekt och nämnden har en budget i balans redan vid utgången av 2025. Bilden nedan visar nämndens bokslut 2019–2025. Nämndens deltar sedan drygt tio år tillbaka i Insikt, en servicemätning som genomförs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att mäta kvaliteten på kommunernas myndighetsutövning. Fördelar med Insikt:  Frågorna avser endast faktorer som kommunerna själva har ansvar för och kan påverka.  Det är endast företagare som haft en kontakt med kommunen som deltar. Bilaga 2  Resultaten utgör ett konkret verktyg för förbättringsarbete.  Kommunen ser resultaten i webbportalen i nära anslutning till fattat beslut.  Undersökningen möjliggör jämförelser över tid och med andra kommuner. Nämnden har två områden som mäts i Insikt; bygglov och fastighetsbildning. I bilden till höger visas resultatet för bygglov från 2014−2025. Från ett läge där företagen gav verksamheten låga betyg har bygglov nu för första gången fått bedömningen höga betyg (70). Fritidsnämnden Nämndens grunduppdrag Fritidsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Fritidsnämnden har under perioden verkställt sitt grunduppdrag helt eller i hög omfattning i enlighet med planeringsdirektivet, nämndens verksamhetsplan och givna förutsättningar. För en mer utförlig redovisning hänvisas till fritidsnämndens rapport för januari–december 2025. Fritid bad har under året bedrivit verksamhet och hållit anläggningarna öppna enligt plan med undantag för Storsjöhallen och Hemgårdens bad och gym. I Storsjöhallen genomfördes ett planerat renoveringsarbete av bassängen vilket medförde en stängning under en begränsad period. I samband med renoveringen upptäcktes förekomst av legionella, vilket resulterade i en förlängd stängning av bad- och omklädningsutrymmen under cirka tre och en halv månad. Hemgårdens anläggning har varit stängd sedan juni till följd av planerad ombyggnation. Fritid drift har haft samtliga anläggningar öppna i enlighet med fastställda säsongslängder och öppettider. Under slutet av vårsäsongen utökades allmänhetens tider i takt med att föreningslivets bokningar minskade. Under sommaren genomfördes särskilda satsningar på friluftsliv, motionsspår och strandbad. Den varma sommaren medförde en markant ökad belastning på strandbaden vilket hanterades genom tillförande av extra resurser och omprioriteringar. Under sommaren installerades även en tillgänglighetsanpassad brygga vid Nydalabadet. Föreningsbyrån har under året handlagt samtliga stöd inom ramen för Umeå kommuns stöd till ideella föreningar samt övriga stöd som kommunen tillhandahåller. Dessa stöd utgör grunden för nämndens uppdrag och är avgörande för att möjliggöra ett brett och varierat aktivitetsutbud i hela kommunen. Utöver detta har flera samverkans- och rådgivningsmöten genomförts med föreningslivet. Vidare har lotteritillstånd beviljats i enlighet med spellagen samt Spelinspektionens riktlinjer och rekommendationer. Bilaga 2 Fritid unga har under perioden genomfört cirka 2 600 mötestillfällen under kvällstid inom ramen för öppen verksamhet. Samtliga tillfällen har varit kostnadsfria och erbjudit trygga och drogfria mötesplatser. Inom ramen för Fritid för alla har öppen verksamhet bedrivits vid 103 tillfällen och därutöver har arrangemang och resor genomförts. Samverkan har skett med skola, socialtjänst och polis, dels inom ramen för samverkansforumet SSPF, dels genom främjande kontakter och verksamhetsbesök mellan aktörerna. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Arbetet med Umeå Summer Zone inleddes under årets första tertial med målet att skapa en trygg, inkluderande och levande aktivitetsyta som erbjuder meningsfulla sommarlovsaktiviteter för alla åldrar. Testverksamhet genomfördes under tre veckor i juli på Nydala där två fritidsledare i samverkan med föreningslivet erbjöd aktiviteter som cirkus, basket och boule. Under 2025 ökade antalet besök på Fritid ungas mötesplatser med cirka 19 000 jämfört med föregående år. Flera åtgärder som initierades under hösten bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen. Andelen flickor och ickebinära uppgick till 36 procent vilket är en ökning jämfört med 2024 då motsvarande andel var 34 procent. Fritid unga har under året samverkat med Kulturskolan kring utformningen av Hamnmagasinets lokaler. Arbetet har genomförts i nära samarbete med Fastighet och anlitade arkitekter. Förberedelsearbetet inför SM-veckan vinter 2026, ett kommunövergripande arrangemang, har bedrivits under året med fokus på anpassning av anläggningar och samordning med berörda aktörer. Under hösten övergick Navet till fastighetsförvaltningens drift, medan Inab fortsatt kvarstår som fastighetsägare. För- och grundskolenämnden Nämndens grunduppdrag För- och grundskolenämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhet: Förskola i hög grad uppfyllt Grundskola i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering För- och grundskolenämnden bedömer att grunduppdraget i hög grad är verkställt för både förskola och grundskola enligt reglementets krav. Nämnden har säkerställt att alla barn i kommunen har tillgång till förskola, pedagogisk omsorg, skolgång och fritidshem i både kommunala och fristående verksamheter, samt fördelat resurser enligt principen om lika villkor. Skolpliktsbevakning, samverkan med fristående aktörer och tillsyn av fristående förskolor har genomförts, och nämnden har genom ledning och samordning utvecklat det kommunala skolväsendet i enlighet med gällande lagstiftning. Bilaga 2 Uppföljning av grunduppdraget sker via tertialrapporter, styrkort, verksamhetsplan, kvalitetsrapport och intern kontroll enligt beslutat årshjul. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser 28 april fattade kommunfullmäktige beslut om att dela utbildningsförvaltningen i en för- och grundskoleförvaltning respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning. Arbetet med organisationsförändringen mot en funktionell för- och grundskoleförvaltning har därför slutförts. De anpassningar på huvudmannanivå som samverkades med de fackliga organisationerna ryms inom tilldelad budget. Den nya förvaltningen träder i kraft från och med 1 januari 2026. Umeå kommuns senaste befolkningsprognos P25 visar en fortsatt lägre tillväxttakt på grund av färre födda barn, vilket har intensifierat omställningsarbetet inom förskolan och kommer att påverka nämndens arbete under flera år. Det lägre barnafödandet innebär cirka 200 färre förskolebarn i augusti 2026 jämfört med augusti 2024, särskilt eftersom betydligt fler lämnar förskolan för förskoleklass än antalet ettåringar som börjar. Detta har lett till att tre förskolor och en en- avdelningspaviljong avvecklats under året, samtidigt som fler avdelningar har ofyllda barngrupper som skapar underskott. Ett omfattande personalrelaterat omställningsarbete har därför börjat och kommer att prägla nämndens arbete under flera år framåt. Studieresultat för elever i årskurs 9 läsåret 24/25 visar att behörighet till gymnasieskolans nationella yrkesprogram ligger oförändrat på 90 procent jämfört med föregående läsår. Den andra december genomfördes en utbildningsinsats tillsammans med polismyndigheten för samtliga chefer och rektorer i för- och grundskola. Målet var att stärka förskolans och skolans avgörande roll i det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet, infiltration och otillbörlig påverkan. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens grunduppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhet/kärnprocess: Gymnasieskola i hög grad uppfyllt Vuxenutbildning i hög grad uppfyllt Arbetsmarknad i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt utifrån nämndens verksamhet, åligganden och övriga uppgifter enligt fastställt reglemente. Nämnden har säkerställt att alla ungdomar och unga vuxna i kommunen har tillgång till utbildning via kommunens fyra gymnasieskolor, fristående verksamheter eller genom insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret. Resurser har fördelats till både egen och fristående verksamhet enligt Bilaga 2 principen om lika villkor. Nämnden har i enlighet med sitt ansvar medverkat i att planera och dimensionera gymnasie- och kommunal vuxenutbildning inom samverkansområdet. Uppföljning av grunduppdrag, mål och övriga uppgifter sker genom huvudmannarapporter, styrkort, tertialrapporter och intern kontroll. Verksamheterna arbetar utifrån årliga aktivitetsplaner som följs upp regelbundet. Resultatmått kopplade till grunduppdraget används för att följa utvecklingen och jämförelser görs där det är möjligt även nationellt. Samtliga mått är möjliga att följa över tid. Inom det kommunala aktivitetsansvaret har insatserna riktats mot ungdomar 16–19 år som varken arbetar eller studerar, med syfte att stärka deras möjligheter att återuppta gymnasiestudier eller gå vidare till annan meningsfull sysselsättning. Vuxenutbildningen har bedrivits med målet att öka studerandes möjligheter till arbete, vidare studier och inkludering, i nära samverkan med näringsliv och myndigheter. I enlighet med nationella krav på arbetsmarknadsstyrd dimensionering har Umeå kommun fördjupat samarbetet inom Västerbottensvux, som nu omfattar 17 kommuner. Detta regionala avtal säkrar ett likvärdigt utbildningsutbud och möjliggör gemensamma ansökningar om statsbidrag för yrkesutbildningar, vilket stärker regionens kompetensförsörjning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser En stor omorganisation har inletts under hösten 2025 efter att kommunfullmäktige fattade beslut om att tidigare utbildningsförvaltningen ska delas i två. Ett omfattande arbete har skett för att nämnden från och med 1 januari 2026 fullt ut ska ha en egen förvaltning. Under hösten 2025 samlades vuxenutbildningens verksamheter i det nya Vuxenutbildningens hus som skapar en sammanhållen utbildningsmiljö och ökar samverkan. Utbildningsutbudet har också stärkts genom starten av en ny yrkeshögskoleutbildning till byggnadsvårdsingenjör. Arbetsmarknadsenheten har fortsatt erbjudit arbetsrehabiliterande insatser för att stärka individers väg mot egen försörjning och aktivt samhällsdeltagande. Byggåterbruket, som invigdes i januari, har utvecklats och erbjuder nu tränings- och praktikplatser. Verksamheten bidrar både till målet om en klimatneutral stad och till ökad social hållbarhet. Nämnden har även arbetat för god integration och stärkt samverkan inom kommunen när det gäller mottagande av nyanlända. Arbetet har omfattat bostadsförsörjning, etableringsinsatser och mottagande av skyddsbehövande från Ukraina. Brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande insatser Förvaltningen har aktivt medverkat i Umeå kommuns brottsförebyggande arbete inom ramen för satsningen Umeå växer tryggt och säkert. Bilaga 2 Trygghet och säkerhet Från och med 1 juli 2025 införs nya bestämmelser i skollagen (kap. 6 a) avseende beredskap för allvarliga våldssituationer och regler för tillträde till skolenhet. UP2-projektet och närvaroarbete UP2-projektet (2023–2025), i samverkan med SKR, har haft fokus på förebyggande närvaroarbete och stöd för elever som har avbrutit sina studier. Projektet slutredovisades i december 2025. Resultat och gymnasieval Andelen avgångselever med gymnasieexamen har minskat något jämfört med föregående läsår, från 91,1 procent till 90,4 procent (källa: Umeå kommun, Edlevo). Även genomsnittligt meritvärde har sjunkit, från 14,38 till 14,18 poäng. En gymnasieexamen är en viktig skyddsfaktor för framtida livsvillkor och även om resultaten har försämrats något ligger de fortsatt på en hög nivå. Gymnasievalet avslutades i maj och andelen elever som har valt en kommunal gymnasieskola ökade från 76,9 till 77,4 procent. Samverkan och dimensionering av gymnasial utbildning Ny bestämmelse i skollagen innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning från och med 2025 ska utgå från både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det ställer ökade krav på regional samverkan genom primära och sekundära samverkansavtal. Implementering av Gy25 Arbetet för att införa ämnesplaner enligt Gy25 pågår och påverkar både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning genom förändrade strukturer för planering, undervisning och uppföljning. Ferieverksamhet Ferieverksamheten har haft fortsatt högt söktryck med 947 inkomna ansökningar (478 pojkar och 469 flickor). Av dessa deltog 92 ungdomar i ferieskolan. Samtliga ungdomar födda 2008 som ansökte i tid erbjöds feriearbete. Lägenhetsadministration Under året fattades beslut om att teknik- och fastighetsförvaltningen ska överta ansvaret för lägenhetsadministrationen från integrationsverksamheten och planering för att genomföra det har börjat. Arbetsmiljö Förvaltningen har fortsatt fokus på arbetsmiljöfrågor. Samtliga chefer har utbildats i arbete med egenkontrollplaner och relevant material har tagits fram och gjorts tillgängligt. Bilaga 2 Individ- och familjenämnden Nämndens grunduppdrag Individ- och familjenämnden Bedömning Uppdraget är att tillgodose behov av stöd och omsorg inom socialtjänstens lagstadgade i hög grad uppfyllt ansvarsområde för att stärka och trygga den enskilde att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten arbetar förebyggande för att främja jämlika levnadsvillkor Aktiviteter i grunduppdraget: Systematiskt kvalitetsarbete i viss grad uppfyllt Förebyggande arbete i hög grad uppfyllt Myndighetsutövning i hög grad uppfyllt Verkställande av insatser i hög grad uppfyllt Planerade åtgärder/områden 2025 i hög grad uppfyllt Kvalitet och utveckling i delprocesserna i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämnden har under 2025 verkställt sitt grunduppdrag i hög omfattning. Majoriteten av aktiviteterna i grunduppdraget har bedömts som i hög grad uppfyllda (se bilaga) och de flesta planerade åtgärderna för året har genomförts eller pågår enligt plan. Nämndens systematiska kvalitetsarbete beskrivs i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna som fastställs i februari. Där beskrivs det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som har skett under året. Det har blivit tydligt att det finns behov av att förbättra delar av nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbete pågår för att åtgärda det. I enlighet med nya socialtjänstlagens intentioner har stort fokus varit på att utveckla och stärka det förebyggande arbetet i samtliga verksamheter. Nämnden har sedan tidigare ett stort antal lätt tillgängliga insatser för medborgare att ta del av, bland annat i form av gruppaktiviteter/stödgrupper. Nämndens myndighetsutövning har under året genomförts på en hög nivå. Både anmälningar och utredningar som gäller barn/unga har i hög grad hanterats och handlagts i tid under året. Nämnden har sammantaget i hög grad kunnat verkställa beslutade insatser under året. Utvecklingen är positiv och de åtgärder som vidtagits ger resultat. Det finns fortsatta svårigheter att verkställa vissa beslut. Nämnden hade inför året planerat ett antal övergripande åtgärder inom olika områden. De flesta av dessa är genomförda eller pågår enligt plan. En del har inte kunnat genomföras enligt plan. Det handlar bland annat om översättning av brukarundersökningar till minoritetsspråk som finns inom kommunens förvaltningsområde, något som inte har varit möjligt att genomföra på grund av svårigheter att hitta översättare. Det handlar också om åtgärder för att stärka förutsättningar för inkluderande arbetssätt, varav endast en del har kunnat genomföras under året, och om byte av verksamhetssystem som beskrivs ytterligare under Väsentliga händelser. Nämndens grunduppdrag är uppdelat i åtta delprocesser och kvalitet och utveckling följs. Samtliga delprocesser bedöms utvecklas i positiv utveckling i förhållande till processmålen. Det beskrivs utförligare nedan, under Verksamhetens utveckling. Bilaga 2 Verksamhetens utveckling – kvalitet och utveckling i processerna Ge stöd och service enligt LSS: Positiv utveckling. Verkställandegraden av beslut enligt LSS har ökat i jämförelse med 2024, främst på grund av att flera LSS-boenden har startats. Men, det är fortfarande svårt att verkställa beslut om kontaktperson och ledsagning. Förvaltningen har under året vidtagit åtgärder som förväntas ge resultat under 2026. Arbetet för att utveckla forum och form för LSS- samverkan mellan Umeå kommun och intresseföreningar för LSS har utvecklats positivt under året. Flera aktiviteter pågår när det gällerområdet barnrättsfrågor. För att öka barns delaktighet har en brukarenkät som är riktad till barnverksamhet tagits fram under året. Som en del i nämndens jämställdhetsarbete har verksamheterna analyserat könsfördelning för beslut som inte är verkställda inom LSS. I analysen har man inte funnit några omotiverade skillnader mellan könen som föranleder åtgärder. Ge stöd, skydd och omsorg till barn, unga och familj: Positiv utveckling. Uppföljning visar på förbättring i flertalet mått sedan 2024. Prioriteringar har varit nödvändigt under året, trots det har arbete pågått i alla planerade aktiviteter och ett stort antal av dem har genomförts. Verksamheterna tar stöd av varandra, den interna samverkan har stärkts och målgruppens behov sätts i fokus. Arbetet i några verksamheter med att tydligare synliggöra barnets perspektiv har gett resultat. Inom UVTS har nämnden stått för 12 av de 46 aktiviteterna i den gemensamma aktivitetsplanen. Arbetet går helt i linje med omställningen till ny socialtjänstlag och samtliga tolv aktiviteter har pågått, men i olika omfattning. Arbetet för att minska placeringar har fortsatt genom att bland annat förstärka nätverksarbetet och systematisera den interna uppföljningen av de placerade barnen och genom att utveckla insatser på hemmaplan. Ge råd och stöd i samt handlägga familjerättsliga ärenden: Positiv utveckling. Familjerätten har haft barnsamtal eller träffat barn i alla de ärenden där det bedömts lämpligt, vilket är mycket positivt utifrån ett barnrättsperspektiv och i linje med målet om att barns bästa ska vara avgörande i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Processens planerade aktiviteter har genomförts enligt plan och familjerätten har bland annat arbetat för att samordna familjerättsliga ärenden med barnskyddsutredningar. Tillgodose behov av stöd i boende under skolgång till vissa elever vid Rh-gymnasium: Positiv utveckling. Verksamheten har bland annat arbetat för att se över strukturer för delaktighet och medskapande för eleverna och för att utveckla systemstöd för dokumentation. Ge stöd, skydd och omsorg till vuxna: Positiv utveckling. Nämnden har fortsatt arbeta med insatser för att möta behov av stöd på hemmaplan och har bland annat öppnat en lågtröskelverksamhet kallad Kraftverket, skapat utslusslägenheter till Bryggans sociala boende, formaliserat samverkan kring tandvård till personer i utsatthet och fortsatt utveckla boendestödet. Några aktiviteter har inte genomförts enligt plan, bland annat Bostad först som införs under våren 2026. Ge stöd till självförsörjning och ge ekonomiskt bistånd: Positiv utveckling. Försörjningsstödet har under året arbetat intensivt med nya socialtjänstlagen genom bland annat telefonmottagning, Bilaga 2 delaktighet i lågtröskelverksamheten Kraftverket samt att tillgängliggöra stödet på nya arenor. Arbetet med att införa barnkonsekvensanalyser vid beslut som kan påverka barn har fortsatt och kommer att utvecklas ytterligare under 2026. Sedan december har försörjningsstödet två handläggare som arbetar med felaktiga utbetalningar och försörjningsstödet ingår i ett nationellt nätverk för att förebygga välfärdskriminalitet. Samtliga aktiviteter i verksamhetsplanen har genomförts enligt plan och de mått som följs visar i stort på en positiv utveckling. Men, det finns tecken på att arbetsmarknaden i Umeå har försämrats, vilket ger effekter på behovet av ekonomiskt bistånd. Erbjuda familjerådgivning: Positiv utveckling. Andel som blivit erbjuden rådgivning inom en månad är på fortsatt låg nivå, även om det har skett en marginell ökning under året. Insamlad statistik visar också att väntetiderna för att få familjerådgivning har minskat över tid. De planerade aktiviteterna för året har genomförts enligt plan. Familjerådgivningen har arbetat med att följa väntetiderna och sett över nuvarande arbetssätt. Det har bland annat resulterat i att testa en ny samtalsmetod som bland annat förväntas bidra till ökad tillgänglighet. Erbjuda hälso- och sjukvård: Positiv utveckling. Flera aktiviteter inom HSL syftar till att arbeta mer preventivt och förebyggande utifrån ett brukarperspektiv. Ett exempel är ett pågående arbete för att stärka teambaserade arbetssätt inom arbetsgruppen. Samtliga resultatmått inom processen har positiva resultat. När det gäller VHU har samtliga personer i aktuellt åldersintervall identifierats och alla utom två personer har erbjudits hälsoundersökning. Bedömning att undanta dessa två är grundade på de enskildas individuella behov. Två årliga undersökningar har införts, varav den ena har fokus på tillgänglighet och den andra bemötande. Analys av tillgänglighetsundersökningen visade vissa skillnader i kön som har hanterats under året och följs upp under 2026. Väsentliga händelser Nämndens åtgärder för budget i balans Under året har förvaltningen fortsatt verkställandet av de effektiviseringsåtgärder som nämnden beslutade om i december 2023. De positiva effekter som kunde konstateras före sommaren har bestått under hösten, vilket har bidragit till en successiv förbättring av nämndens ekonomiska resultat. Brist på verksamhetsanpassade lokaler Nämndens behov av verksamhetsanpassade lokaler, både verksamhetslokaler och administrativa lokaler, har inte kunnat tillgodoses i tillräcklig omfattning. Det påverkar nämndens förutsättningar att fullgöra sitt grunduppdrag. För att åtgärda situationen vidtas insatser på flera nivåer. Åtgärderna har under året gett positiva resultat, bland annat genom en ökad leverans av boenden. För daglig verksamhet kvarstår svårigheter att verkställa beslut på grund av bristande lokalyta. När det gäller administrativa lokaler råder ökad trängsel, brist på mötesrum och begränsade möjligheter för vissa verksamheter att utöka sin verksamhet, till exempel Centrum mot våld. Bilaga 2 Omställning till ny lagstiftning 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Omställningsarbetet har pågått sedan tidigare och intensifierades under året – vilket beskrivs under Planerade åtgärder/områden 2025. Intentionerna med den nya lagen är att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig, främja jämställda och jämlika levnadsvillkor och arbeta kunskapsbaserat. Omställningen är ett omfattande och resurskrävande arbete för nämndens verksamheter. Byte av verksamhetssystem Under våren 2025 kom Umeå kommun och leverantören Cambio överens om att avsluta avtalet om socialtjänstens processverktyg Viva. Anledningen är att man under verksamhetsanalys och införande insett att verksamhetens behov inte uppfylls. Arbetet för att förbereda en ny upphandling har startat. Kulturnämnden Nämndens grunduppdrag Kulturnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Kulturnämndens bedömning är att grunduppdrag i hög grad är uppfyllt. Som framgår av verksamhetsbeskrivningen med tillhörande statistik och separat rapport från kulturförvaltningen till kulturnämnden har verksamheterna väl levererat i enlighet med både kommunfullmäktiges och nämndens planer och uppdrag. Verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning inom tilldelade ekonomiska ramar. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Bibliotek 2025 har präglats av implementeringen av nytt bibliotekssystem och ny bibliotekswebb, med omfattande förberedelser och arbetsintensiv konverteringsfas. Frånsett fyra dagars nödvändig stängning under den huvudsakliga konverteringen har biblioteken fortsatt vara öppna rum för demokrati och kunskap, berättelser och kreativitet, möten och upplevelser. Själva systembytet kunde utföras enligt plan under vecka 39, men mycket efterarbete har krävts och kommer att fortsätta under 2026 för att uppnå full funktionalitet enligt ställda krav och behov. Bibliotekssystemet är upphandlat för alla Umeåregionens bibliotek, inklusive skolbibliotek som också har behövt stöttning i processen. Bibliotekens läsfrämjande verksamhet är omfattande. Den består bland mycket annat i sago- och sångstunder för barn, bokprat och högläsning. Därtill genomförs ett flertal läsecirklar för såväl barn och unga som vuxna, för olika målgrupper. Några exempel från 2025 är lättläst bokcirkel med SFI, Bilaga 2 poesicirkel, queer bokcirkel och läsecirklar med metoden Shared Reading på Anstalten Umeå och Häktet Umeå. Läsfrämjande verksamhet främjar även demokratin, eftersom god läsförmåga bidrar till möjligheten att delta i det demokratiska samhällets utveckling. Andra exempel på demokratifrämjande insatser under året är nyhetscafé på lätt svenska och samtalsserien Demokrati och inkludering med aktuella frågor i fokus. Bibliotekens arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk har under året bland annat bestått i sagostunder på finska, medverkan i Tornedalingarnas dag på Västerbottens museum och medverkan på konferensen Aktuell skolpolitik, där bibliotekens utbud av språkväskor och böcker på minoritetsspråk visades. En utbildningsdag om antisemitism har i samarbete med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) genomförts för all bibliotekspersonal. Inom projektet Bokstart Funkis har ett nytt samarbete inletts med Region Västerbottens Barnhabilitering samt Syn- och Hörselhabilitering. Projektets målgrupp är de minsta barnen (0–3 år) med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare. Under året har bibliotek vid några tillfällen erbjudit särskilda NPF-öppettider med begränsade sinnesintryck för besökare. Under 2025 har det byggts en extern entré till Holmsundsbiblioteket som nu är kommunens fjärde meröppna bibliotek, det första utanför staden Umeås gränser. Det ICLD-finansierade projektet Service Design in Libraries med den kenyanska regionen Kajiado har slutförts under året med önskvärt resultat, med ömsesidig kunskaps- och erfarenhetsöverföring och en politiskt förankrad biblioteksstrategi för Kajiado County. ICLD har i samband med godkännande av slutrapporten skickat hälsningen ”Vi är väldigt imponerade över hur mycket ni har åstadkommit. Att just Umeå som har en så stark struktur för bibliotek.” Besök och lån vid folkbiblioteken i Umeå 2025 2024 Förändring (%) Notering Besök på minabibliotek.se 1 595 702 1 837 936 −13,2 Systembyte** Fysiska besök på biblioteken 1 214 587 1 186 190 2,4 Totalt antal lån 1 558 877 1 577 725 −1,2 −0,9 % exkl. SBS varav antal lån via SBS 102 319 108 678 −5,9 Lån till skolor varav antal lån av barnmedia 1 001 950 1 004 429 −0,2 63,3 % av alla varav antal e-lån 40 474 38 782 4,4 2,6 % av alla ** Systembytet medför viss osäkerhet om statistiken för antal webbesök och lån. Aktiviteter vid folkbiblioteken i Umeå 2025 2024 Förändring (%) Notering Antal aktiviteter 2 513 2 710 −7,3 varav för barn och unga 1 520 1 623 60,5 % av alla varav för personer med annat 226 294 9,0 % av alla modersmål än svenska varav för personer med 279 293 11,1 % av alla funktionsnedsättning varav för att öka den digitala 154 253 6,1 % av alla kompetensen Totalt antal deltagare 40 849 44 177 -7,5 % Deltagare via streaming ej inräknat Bilaga 2 Kulturskola Under första halvan av 2025 la Kulturskolan mycket arbete på lokalprocessen i dialog med medarbetare, och planering för verksamhetens nya lokaler. Dialogen med Fritid unga har varit viktig, utifrån samverkan i Hamnmagasinet, där Kulturskolan delar lokaler med Ungdomens Hus. Dialog har även inletts med gymnasieskolan, för fortsatt samverkan på Midgårdsskolan utifrån Kulturskolans lokal- och verksamhetsbehov. Under slutet av året har renoveringen och ombyggnationer av Kulturskolans nya lokaler på Vasagatan dragit i gång, medan ombyggnationerna av Hamnmagasinet ligger cirka ett halvår fram i tiden. Under 2025 har arbetet med Kulturlöftet inletts och genomförande har börjat. Samverkan har skett med både utbildningsförvaltning och med kulturinstitutioner och andra kulturaktörer runt om i Umeå. I augusti lanserades en bokningssida för kommunens alla lärare att ta del av, en Sharepoint- sida som har byggts i samverkan med DoIT. Denna typ av digital struktur är nödvändig för en fungerande administration och den organisation som krävs av Kulturskolan för en sådan omfattande insats som Kulturlöftet. Genom Kulturlöftet nås nu alla barn i de kommunala grundskolorna, samt anpassad grundskola, av 1–2 kulturaktiviteter per läsår. Under läsåret 25–26 undersöks också hur stor del av förskolan kan bli garanterad en kulturaktivitet. Under skolloven erbjöd Kulturskolan kulturaktiviteter på påsk-, höst- och sommarlov. Aktiviteterna har erbjudits i Umeå på bibliotek, i Kulturskolans egna lokaler och på fritidshem. Under sommarlovet genomfördes också ett kulturkollo i Umeå i en gemensam regional satsning. Kulturskolans verksamhetschef finns med i styrgrupperna för både de kommunala lovsatsningarna och den nya satsningen på Umeå Summer Zone som startade under 2025 och som utvecklas inför 2026. Under 2025 har projektet KulturCrew bedrivits tillsammans med programavdelningen för att främja ungas arrangörskap. KulturCrew har också erbjudits som feriearbete genom Umeå kommun under augusti. Projektet avslutas under 2025 och har nått 60 unga som har engagerat sig som arrangörer och cirka 1 500 i publiken med sammanlagt 13 kulturarrangemang och events. KulturCrew fortsätter som ordinarie verksamhet i Kulturskolan från och med 2026. I ett samarbete med musikinstitutet Kuula i Vasa besökte 18 stråkelever och lärare Vasa under en helg i april. Utbytet bestod av repetitioner som utmynnade i en gemensam konsert i Vasa, nya kontakter och nätverk för lärare och nya vänner och erfarenheter och idéer hos medföljande elever. Kulturskolan fortsätter samarbeta med musik- och kulturinstitut (motsvarande den svenska kulturskolan) i Vasa och fler utbyten planeras. Kulturskolan medverkade på Spelrum, både med öppet hus och prova-på i egna lokaler och med akter på Hamnmagasinets scener. Verksamheten har genomförts enligt planering i de tre verksamhetsbenen; kursverksamheten, den öppna och riktade verksamheten samt verksamheten i och för förskola och grundskola, inklusive anpassad grundskola. I denna tertialrapport presenteras statistik för 2025. Bilaga 2 Inom kursverksamheten erbjuds såväl en bredd för många att testa, som möjligheten till ett fördjupat lärande i våra olika estetiska ämnen. Genom fördjupningsprogram, regionala samverkansmöjligheter och samarbeten med till exempel Norrlandsoperan och Umeå filmfestival får elever som vill utvecklas inom sitt ämne stora möjligheter till det. Med den riktade verksamheten skapar vi möjligheter för fler att hitta till Kulturskolans utbud av kurser och ämnen, men med lägre tröskel in i verksamheten. Även här finns möjlighet till bredd och spets. Den öppna verksamheten har karaktär av prova-på och drop-in. Här arbetar Kulturskolan framför allt mot familjer med yngre barn, men också mot äldre målgrupper. Den öppna verksamheten ligger på helger, skollov, i Kulturskolans egna lokaler eller i samarbete med till exempel närbiblioteken. Kulturskolans verksamheter 2025 2024 Öppen verksamhet 6 725 6 350 varav Skapande lördagar, öppet hur och andra 2 200 3 800 familjeaktiviteter (familjer med barn upp till 7 år) varav besök på scenkonstföreställningar och andra 975 1 100 aktiviteter (framför allt på biblioteken) varav lovaktiviteter 1 500 1 250 varav riktade verksamheter (After School, anpassad 550 480 Kulturskola, kultur för hälsa, KulturCrew) varav ung publik på KulturCrew-arrangemang (Hela Umeå 1 500 - bygger LEGO, konserter, öppen scen, queermarknad) Verksamhet i skola och förskola 13 630 14 300 varav kulturpedagogiska program 6 550 6 400 varav scenkonstbesök 4 500 6 800 varav El Sistema 280 280 Ytterligare elever genom kulturlöftet, i samverkan med 2 300 - andra aktörer (NO, VBM, Bildmuseet, Folkets Bio) Kursverksamheten 1 700 1 600 Totalt hela verksamheten 22 055 barn och unga 22 250 barn och unga Program Programavdelningens producenter har under året varit engagerade i ett flertal kommunövergripande uppdrag vad gäller offentliga arrangemang utanför Väven. Bland annat har de tillsammans med Visit Umeå engagerats i programläggning av Advent event (cirka 1 000 besökare) och varit delaktiga i planering inför SM-veckan Vinter 2026. Som vanligt arrangerade programavdelningen Nationaldagsfirandet i Döbelns park (cirka 3 000 besökare) och Medborgarceremonin i Väven (571 inbjudna). Tillsammans med Visit Umeå har programavdelningen under året genomfört den nya satsningen Spelrum – ett event där föreningar, kulturaktörer, engagerade eldsjälar, arrangörer och näringsliv gick samman för att skapa utrymme för kreativitet och upplevelser. Arrangemanget lockade många besökare och utvärdering visar att samtliga medverkande samarbetsparter är positiva till att medverka även 2026. Satsningen är treårig med hopp om fortsättning. Bilaga 2 Under 2024 beviljades medel från sociala hållbarhetsfonden för arbete med arrangörsutvecklingsprojektet KulturCrew. Programavdelningen och Kulturskolan har haft ett gemensamt ansvar för genomförandet av projektet och under 2025 startade ett flertal KulturCrew- grupper bland annat på Maja Beskow-skolan. KulturCrew var under sommaren en del av Umeå kommuns sommarferieutbud och ungdomarna som antogs till feriearbetet avslutade sitt feriearbete med medverkan på Spelrum. Kulturskolan fortsätter nu satsningen inom ordinarie verksamhet. Utöver utställningsverksamhet har konstverksamheten bidragit med kompetens och expertis i kommunens många stadsutvecklingsprojekt. Musei- och konstenheten har varit delaktig i ombyggnadsplanerna för Renmarkstorget, där bland annat restaurering av Stig Lindbergs fontän och en möjlig ny konstnärlig gestaltning har diskuterats. Internt har enheten fortsatt investera i att förbättra sina egna lokaler och samlingar. Upprustning och ombyggnation av kommunens konstförvaring har skett för att effektivisera logistiken och skapa bättre förutsättningar för den växande konstsamlingen. Under 2025 har investeringsmedel inom programavdelningen satsats på att utveckla förutsättningarna för digitala sändningar i den uthyrningsbara lokalen Upplev multisal. Ett helhetsgrepp om teknik, användarvänlighet och miljö har setts över för streaming av högre kvalitet i framtiden. Vävenscenens bildmiljö har uppdaterats för att säkerställa fortsatt hög kvalitet kopplad till bildprojektion. 2024 invigdes den nya scenen Kajscenen och ett gediget arbete för att möjliggöra för parallella program på Kajscenen och Vävenscenen utreddes då. Under 2025 har ett flertal arrangemang kunnat genomföras på de två olika scenerna, under samma kväll. God framförhållning och flexibel planering har varit centrala delar för att möjliggöra det utbud vi satt oss att genomföra. Intresset för att boka den nya scenen har varit stort och under 2025 har antalet bokningar ökat med 24 procent jämfört med 2024. Under året har Arrangemang och scener genomfört 58 arrangemang i egen regi och/eller i samarbete med kulturföreningar och andra aktörer. Under slutet av 2025 avslutades den populära utställningen I rikets hemliga tjänst vid Kvinnohistoriskt museum. Utställningen som belyste kvinnliga spioners insatser under andra världskriget lockade totalt cirka 30 000 besökare under sin visningsperiod (4 maj 2024–20 september 2025). I anslutning till utställningen genomfördes 16 programpunkter och 35 skolklasser (motsvarande 994 elever) tog del av skräddarsydda skolvisningar. Även museets yngre besökare engagerades – över 1 200 spionmysterier (interaktivt uppdrag för barn) genomfördes kopplade till utställningen och hela 91,5 procent av besökarna svarade positivt på frågan om de hade lärt sig något nytt av utställningen. Parallellt under året har Kvinnohistoriskt museum visat den fördjupade utställningen Bukhoor – rökelsens väg (9 november 2024–pågående) som behandlar rökelsens historia och kvinnors hantverkstraditioner i Mellanöstern/Nordafrika. Genom Bukhoor har museet fortsatt söka nya målgrupper, särskilt unga med kopplingar till MENA-regionen. Under våren genomfördes planerade Bilaga 2 workshops kopplade till utställningen inom ramen för Umeå växer tryggt och säkert-satsningen och ett nytt samarbete med Midgårdsskolan inleddes för att fördjupa arbetet med ungdomar som målgrupp. För att sänka tröskeln för unga att besöka museet arrangerades även feministiska filmkvällar, vilket har lockat en yngre publik till museet. I november öppnade Kvinnohistoriskt museum ytterligare en ny utställning The Goddess Returns – Protect the Earth. Utställningen, en internationell samproduktion, utforskar ekofeminismens idévärld genom verk av fem konstnärer; Monica Sjöö, Glenda León, Moki Cherry, Ira Lombardia och Elisabeth von Samsonow. The Goddess Returns knyter an till mytologi och modern aktivism i konsten och erbjuder en visuell resa som uppmanar till reflektion över vår relation till jorden och varandra. Programavdelningens statistik, januari−december 2025 2024 Antal besök, Kvinnohistoriskt museum 39 000 45 288 Antal pedagogiska program/visning/workshops, 96 288 Kvinnohistoriskt museum Antal deltagare vid programaktiviteter* 2 601 3 561 Antal digitala program* 0 2 Antal digitala tittare* 0 206 Antal besök, Umeå konsthall 20 700 21 195 Antal pedagogiska program/visning/workshops 114 149 Antal deltagare* 2 110 2 270 Antal publik, Kultur för seniorer 11 202 9 907 Antal arrangemang 118 89 Antal digitala program* 11 13 Antal digitala tittare 1 141 1 940 Antal bokningar av samtliga uthyrningsbara lokaler i Väven 996 1 202 Antal offentliga bokningar med kulturellt innehåll i Väven 768 976 Antal bokningar, Kajscenen* 143 116 Antal bokningar, Vävenscenen 134 129 *Nya kategorier som vi ämnar mäta framöver är bland annat våra satsningar på streaming/digitala program samt antal programaktiviteter kopplade till den ”nya” Kajscenen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens grunduppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens uppföljning enligt styrmodell sker i perspektiven; kund, verksamhet, ekonomi och personal. Verksamhetsuppföljningen visar som helhet leverans i enlighet med grunduppdraget. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Nämndens deltar sedan drygt tio år tillbaka i Insikt. Insikt är en servicemätning som genomförs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att mäta kvaliteten på kommunernas myndighetsutövning. Fördelar med Insikt: Bilaga 2  Frågorna avser endast faktorer som kommunerna själva har ansvar för och kan påverka.  Det är endast företagare som haft en kontakt med kommunen som deltar.  Resultaten utgör ett konkret verktyg för förbättringsarbete.  Kommunen ser resultaten i webbportalen i nära anslutning till fattat beslut.  Undersökningen möjliggör jämförelser över tid och med andra kommuner. Nämnden har tre områden som mäts i Insikt; serveringstillstånd (blå), livsmedel (orange) och miljöskydd (grå). Samtliga tre områden ligger i det gröna området som definieras som höga betyg av företagen i kommunen. Nämnden har under åren 2023–2025 i samband med yttrande över planeringsdirektiv 1 lämnat förbättringsförslag på programstyrningen. Nämndens insatser i arbetet med inriktningsmål och program utgår helt från grunduppdraget och har inte ändrats sedan programstyrning infördes. Vi behöver tillsammans i koncernen växla upp för att uppfylla inriktningsmålen. Personalnämnden Nämndens grunduppdrag Personalnämnden Bedömning Nämnden är kommunens samordnande nämnd för personalstrategiska frågor. Nämnden i hög grad uppfyllt samordnar och verkar för att Umeå kommun har en enhetlig och sammanhållen personalpolitik samt följer upp och rapporterar utveckling och ställning i personalpolitiska frågor till kommunfullmäktige och nämnderna. Bedömning och motivering Personalnämnden bedömer att den i hög grad uppfyller grunduppdraget. Nämnden följer och stödjer kontinuerligt övriga nämnders arbete med de personalpolitiska målen och de riktlinjer som fastställs inom det personalpolitiska området, inte minst gör nämnden det genom ett aktivt arbete med internkontrollplanen inom det personalpolitiska området. Genom löpande dialog med nämndföreträdare och partsföreträdare i frågor som nämnder bedömer vara av särskild vikt och betydelse för att uppnå en enhetlig och sammanhållen personalpolitik kan Bilaga 2 personalnämnden fånga upp områden som behöver förtydliganden eller stöd för att enhetlighet och sammanhållning ska kunna säkerställas hos arbetsgivaren, inom och mellan nämnders verksamheter. I nämnden återrapporteras även omvärldsfaktorer som kan komma att påverka kommunen som arbetsgivare för att på så sätt bereda och säkerställa att nämnderna ges goda förutsättningar. Det kan gälla utvecklingen av kollektivavtal, lagstiftning och tillhörande normförflyttning. Personalnämnden delgavs under våren 2025 en fördjupad återrapport av samtliga verksamhetsnämnders redovisning av arbetet med de personalpolitiska målen för 2024. Det gjordes för att ge en samlad bild och visa på bredden i kommunens arbete med de personalpolitiska målen. Nämnden uttalade sig även om de personalpolitiska målen i sitt yttrande på förslaget till planeringsdirektiv 2026. En viktig förutsättning inom det personalpolitiska området och för nämnden är att bidra till kommunens organisatoriska omställningskapacitet. I takt med att nämnderna omprövar prioriteringar och fokus på grunduppdrag krävs förändrade arbetsformer och innovativa förhållningssätt. Verksamheterna kommer möta inslag av prioriteringar, fördjupade förväntningar på samarbete, samverkan och omprövning av nyttjande av resurser. Ny teknik, automation, AI-stödd digitalisering kommer även skapa nya förutsättningar och förväntningar i och på de kommunala verksamheterna. Med det som utgångspunkt lämnade personalnämnden remissvar på det förslag till plan för digitalisering som tekniska nämnden skickade ut under våren 2025. Nämnden följer även noga utvecklingen om hur HR-objektets förvaltning utvecklas med riktning mot en förvaltning av de kommungemensamma systemstöden som gemensamt kan skapa förutsättning för en enhetlig och sammanhållen personal-politik. Förändringskompetens är organisationens förmåga att använda och utveckla kompetens för att genomföra förändring. Det gäller medarbetares kompetens, gruppers kompetens eller organisationens kompetens som helhet. Ett förändringsarbete kräver en organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap som ger organisatoriska förutsättning med bibehållen trygghet, hälsa och engagemang. Inte minst krävs en kultur för en lärande organisation där kapacitet byggs för att ta tillvara den tillgängliga kraften hos befintliga medarbetare och även ge förutsättningar för att vid behov ställa om kompetens och verksamhet. En stark kultur krävs även för att leda och organisera förändring som också skapar förutsättning för delaktighet och medinflytande från medarbetarna. Ett genomgripande arbete med friskfaktorerna, som ingår i ett av de tre personalpolitiska målen, är för det en avgörande nyckel. Det avser inte minst de faktorer som rör delaktighet, inflytande, kompetens-utveckling och kommunikation. Under 2025 berör personalnämnden området omställningskapacitet på flera sätt, bland annat genom beredning av en uppdaterad medarbetar- och ledarskapspolicy med tillhörande värdegrund, vilket är nära sammankopplat med det fortsatta arbetet med friskfaktorer. Fortsatta ansträngningar med chefers förutsättningar och insatser för att stärka och utveckla ledarskapets kapacitet att möta och leda i förändring är av största vikt. Bilaga 2 Arbetet för utvecklade arbetsformer när det gäller tidiga insatser och omställning för grupper och enskilda medarbetare har uppmärksammats av nämnden. Genom det treåriga projektet Samba kommer kommunerna i Umeåregionen och Region Västerbotten tillsammans med Omställningsfonden och Försäkringskassan att utveckla arbetsformer med ett starkt ”behållaperspektiv” på arbetsmarknaden. Dialog med den centrala samverkansgruppen Nämnden har återkommande dialog med den centrala samverkansgruppen (CSG) som en del i att upprätthålla partsgemensam dialog i enlighet med samverkansavtalet. Under 2025 har personalnämnden bjudit in CSG för fördjupade samtal vid två tillfällen. Temat för samtalen under våren var medarbetarinflytande och skyddsombudens förutsättningar och under hösten var temat kompetensutveckling och lärande. Enhetlig och sammanhållen lönepolitik Nämnden verkar för en enhetlig och sammanhållen lönepolitik. Nämnden antog i slutet av 2024 riktlinje för lönestrategiska frågor och beredde en revidering av lönepolicy för beslut i kommunfullmäktige, vilket togs i januari 2025. Under 2025 har personalnämnden på nära håll följt utveckling och utfall av de mycket omfattande centrala avtalsförhandlingarna och följt upp lönekartläggning och utfall i relation till riktlinjen för lönestrategiska frågor och lönepolicy. Under 2025 har samtliga centrala kollektivavtal för kommunal sektor löpt ut och både nya huvudöverenskommelser och tillhörande avtalsskrivningar är nu på plats, utan större konflikter eller stridsåtgärder mellan parterna. Personalnämnden har fått löpande återkoppling från förhandlingschef med flera om utfall och lokala konsekvenser och åtaganden i nya avtal. Samordning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppdraget att samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs bland annat genom återrapportering till nämnden från årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Under 2025 fortgick den gemensamma processen där medarbetarenkäten utgör grund till både uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet och analys av aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Bägge delprocesser är Umeå kommuns arbetsprocesser för att säkerställa den systematik som krävs av en organisation i arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen. Som komplement till den gemensamma processen adderades 2025 frågeställningar som bidrar till nationell forskning, MORFAR-projektet, om organisatorisk hälsa. Därmed skapas ytterligare underlag från medarbetarenkäten till nämndernas arbete med friskfaktorer. Under året uppmärksammar personalnämnden även de förändringar som sker av Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, som består av föreskrifter och allmänna råd. Information har lämnats till nämnden. Bilaga 2 Området hot och våld och otillåten påverkan har kommit in tydligare inom arbetsmiljö-området. Förstärkningar sker av kommunens säkerhets- och rutinarbete och personal-nämnden har även följt upp frågan inom ramen för sitt internkontrollarbete. Samordning av det övergripande kompetensförsörjningsarbetet Nämndens uppdrag när det gäller att samordna kommunens övergripande kompetens- försörjningsarbete och verka för mångfald och inkludering genomförs i första hand genom avrapportering till nämnden om pågående arbete samt uppföljning vid delår och årsrapport av de personalpolitiska målen. Kommunens gemensamma kompetenförsörjningsplan har uppdaterats under året och från 2026 utgör den bilaga till personalnämndens verksamhetsplan. På så sätt kan vi bättre sätt fånga upp pågående utveckling på området, inte minst nationellt inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och initiativ inom området attraktiv arbetsgivare. Planen har även tagit starkt intryck av de planeringsförutsättningar som beslutas om för perioden 2026–2029, till följd av nämndernas svar på Tilläggsuppdrag 2023:1. Personalnämnden hade för avsikt att under 2025 ta del av nämndernas arbete med sina kompetensförsörjningsplaner, i första hand genom en skriftlig återrapport från nämnderna som på likvärdigt sätt beslutar om dem som del av verksamhetsplan för 2026. Det har inte skett under året, men ligger kvar som en aktivitet för 2026. För att ge förutsättning för de kommunala verksamheternas kompetensförsörjning krävs ett välfungerande arbete med befolkningsfrågorna. I nämndens samordningsuppdrag ingår även ansvaret att koordinera samarbetsytor som Umeåregionen och länet när det gäller insatser som kan främja kommunernas kompetensförsörjning. Under året har Umeå kommun bidragit på flera sätt i det regiongemensamma kompetensförsörjningsarbetet, bland annat genom dragningar för regionens Beredning för kompetensförsörjning samt Strategiråd för kompetensförsörjning. Det tvåpartsavtal som finns mellan Umeå kommun och Umeå universitet har även kompetensförsörjning som ett av sina fokusområden, vilket på många sätt har omfattat aktiviteter för att fler studenter ska stanna kvar. Nämnden har även i sin internkontrollplan identifierat risk att kompetensförsörjningen av kommunal verksamhet försvåras på grund av att länet och arbetsmarknadsregionen inte samordnar sina insatser, risk 9. En rad viktiga steg för att minska den risken har skett under året. Bland annat fortsätter det nära samarbetet och samplaneringen av insatser mellan kommunerna i Umeåregionen som arbetsgivare genom personalchefsgruppen. Bland annat är projektet Samba en del av effekterna av det arbetet men även gemensamma upp-handlingar av till exempel företagshälsovård och andra insatser för att behålla medarbetare och stärka kompetensförsörjningsarbetet. Noteras bör även att Region Västerbotten som arbetsgivare är med i Samba-projektet. Bilaga 2 I ett länsperspektiv har Umeå kommun och Skellefteå kommun genom sina HR-direktörer, tagit initiativ till ett personalchefsnätverk för länets femton kommuner. Ett nätverk som nu har rullande möten och även deltagande från regional utveckling vid Region Västerbotten. Grupperingen bereder även de aktiviteter som SKR har på området genom det HR-direktörsnätverk som finns nationellt. För att ytterligare stärka det gemensamma lärandet och utvecklingen av kompetens- utvecklingsarbetet i länet deltar Umeå kommun genom HR-direktör i det region-gemensamma projektet Reglab, lärandeprojekt Attrahera och behålla. Det utgör ett gemensamt krafttag för internationell konkurrens. Projektet sker i samarbete mellan SKR och bland andra Tillväxtverket för att stärka Sveriges och den kommunala sektorns konkurrenskraft vad gäller internationell arbetskraft och regionernas roll i synnerhet. Region Västerbotten är även medfinansiärer tillsammans med Region Västernorrland, Region Norrbotten och Tillväxtverket för det gemensamma projektet Datadriven befolknings- och kompetensförsörjning. Projektet är en del av den regionala planen Thriving Northern Cities, TNC, med Umeå kommun som projektägare och Luleå och Örnsköldsviks kommuner som deltagare. Projektet är tvåårigt och syftar till att genom metod- och data-utveckling stärka platserna och organisationernas kapacitet för analys som leder till träff-säkra insatser för befolknings- och kompetensförsörjning. Inför året uppmärksammade personalnämnden en risk för att nämnder inte nyttjar möjligheterna som finns till utveckling och anpassning av gymnasie- och vuxenutbildnings-utbud, IK-risk 2025:6, för att möta utbildningsbehov kopplade till kompetensförsörjningsbehovet. Under året har fördjupad dialog skett mellan nämndernas förvaltningar om på vilket sätt det finns möjlighet att nyttja lokalt gymnasie- och vuxenutbildningsutbud för att möta utbildningsbehov. Inte minst har det rört äldreomsorgens behov och möjligheter. Perspektivet finns även med i flera av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner inför 2026. Samordning och utveckling i personalpolitiska frågor Personalnämnden har uppdraget att verka för samordning och utveckling i personalpolitiska frågor, samt i dessa frågor ge råd och bistånd till övriga nämnder. Ett viktigt utvecklingsområde under 2025 handlar om att utveckla arbetsformer i linje med möjlig förändrad lag om vilka kontroller en kommunal arbetsgivare kan, bör och får göra. Syftet är att förhindra så kallade möjliggörare och organiserad brottslighet att etablera sig i verksamheterna. Förslag till förändrad lag har efterfrågats av personalnämnden genom förslag till remissvar på Utökade registerkontroller vid anställning i kommun, Ds 2024:24. Nämnden har avkrävt förberedelse från förvaltningen för att snabbt efterleva ny lag när den finns på plats. Till personalnämnden har rapporterats förslag till förändrade arbetsformer och justering av vägledande och styrande dokument vid rekrytering. Personalnämnden har även i linje med remissvar lämnat ett svar på Bilaga 2 motion 21/2024: Kräv utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering av omsorgspersonal. Kommun- styrelsen som anställande myndighet beslutade i slutet av 2025 om kontroller inför anställning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Det personalpoliska året 2025 har främst präglats av den nationellt stora avtalsrörelsen och dess utfall. Nämnden noterar att nya avtal har kommit på plats utan större stridigheter mellan parterna och att de tidsatta avtalen blev tvååriga säkerställer bättre planeringsförutsättningar för verksamheterna. Utöver lönepolitiken med starkt nationell prägel har personalnämnden noga följt utvecklingen runt lagstiftning som ska möjliggöra och tydliggöra förutsättningarna för kommunen som arbetsgivare att göra registerkontroller inför och under anställning i alla verksamheter. Tekniska nämnden Nämndens grunduppdrag Tekniska nämnden Bedömning Tekniska nämnden har ansvar för kommunens anläggningar, infrastruktur och allmänna platser i hög grad uppfyllt såsom fastigheter, gator, vägar, parker och närskogar. Uppdraget innefattar att planera, bygga, förvalta och utveckla kommunens infrastruktur och offentliga utomhusmiljöer, kommunens IT- och kommunikationssystem samt Umeå kommuns fastigheter – både avseende verksamhetslokaler och boenden för sociala behov. Nämnden ska tillhandahålla färdtjänst, uppfylla kommunens uppgifter avseende trafikfrågor samt tillhandahålla intern service inom måltider och lokalvård. Nämnden har också ansvar för att samordna Umeå kommuns fordonsanskaffning samt att leda, samordna och utveckla kommungemensamt arbete med digitalisering och digital transformation. Uppdraget innefattar även att svara för klimatomställningsarbetet inom nämndens ansvarsområden. Nämndens ansvarsområde omfattar alla verksamheter inom teknik- och fastighetsförvaltningen vilka är Digital omställning och IT, Fastighet, Gator och parker, Måltidsservice samt Städ- och verksamhetsservice. Bedömning och motivering Nämnden bedöms att under 2025 i hög grad uppfyllt sitt grunduppdrag. Bedömning och motivering per verksamhet nedan. Digital omställning och IT Under året har verksamheten levererat de tjänster som ligger inom sitt uppdrag. I mätningar och i dialoger i styrgrupper, verksamhetsdialoger och liknande får verksamheten övervägande positiv återkoppling och i det fall negativa synpunkter sker det ofta på ett konstruktivt sätt. E-tjänster  Från årsskiftet har kommunens e-tjänster sparat motsvarande 370 timmar manuellt arbete.  I genomsnitt får kommunens e-tjänster användarbetyget 4,1/5 vilket är högt. Data och AI  Inom objektet för datadriven kommun har vi under 2025 hittills utvecklat 32 nya analysstöd. Bilaga 2 Antalet aktiva användare av analysstöden har ökat till 887 i T2, vilket är 93 % fler än vid årets början. 70 procent upplevde att de var nöjda eller mycket nöjda med det analysstöd de har tillgång till. Vi har ökat antalet användare till 70 med licens för Microsoft Copilot till och tydliggjort användning av Copilot utan licens vilket samtliga inom kommunen kan göra. Enligt tidigare uppföljning sparar en medarbetare i genomsnitt cirka 1,5 timmar arbetstid per person och vecka med AI-assistans för administrativa arbetsuppgifter. Hittills i år har vi sparat in cirka1300 timmar av andra verksamheters tid genom att automatisera manuellt arbete med digitala robotar (RPA). Konsolidering Hittills i år har vi avvecklat två system mer än vi infört. Därmed har vi fortsatt en bra trend utifrån tidigare nämndbeslut att minska antalet system inom kommunen. Utdelade Under 2025 har vi delat ut 2700 PC-datorer vilket är en stor ökning mot tidigare prognos 2000 på helåret. En bakomliggande orsak till mängden är att datorer operativsystemet Windows 10 inte längre säkerhetsuppdateras vilket kräver en uppgradering till Windows 11 som i sin tur har högre krav på hårdvaran och medför byte av dator. Nöjdkundindex Kommunbolagen har svarat på en omfattande enkät för att vi ska få fram ett nöjdkundindex. Resultatet är 3,4/5 vilket är godkänt. Vi ser också över vilka åtgärder som kan vidtas för att nästa mätning ska bli högre. Fas ghet Verksamhetens uppdrag är att säkerställa att kommunens behov av lokaler tillgodoses, att fastighetsbeståndet driftas och underhålls på ett effektivt sätt och att projekt genomförs med hög kvalitet och god genomförandekraft. Under perioden har detta uppdrag uppfyllts i hög grad. För att säkerställa en stabil och högkvalitativ leverans enligt Fastighets uppdrag har den prioriterade aktiviteten under året varit att stärka organisationens kapacitet. Under året har Fastighet därför genomfört flera strategiska nyrekryteringar. Dessa rekryteringar har varit nödvändiga för att möta de utökade krav och uppdrag som tillkommit inom verksamheten och har bidragit till att skapa bättre förutsättningar för en effektiv och långsiktigt hållbar leverans. Bilaga 2 Driftkostnaderna har under året ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Samtidigt har antalet kvadratmeter i egna lokaler ökat, vilket har bidragit till att Fastighets kostnader totalt sett har kunnat hållas på en lägre nivå än i fjol, vilket är positivt. Driftkostnaden per kvadratmeter har minskat med 13 kronor jämfört med föregående år. En långsiktigt hållbar omställning till en fossilfri fordonsflotta kräver även robusthet och därmed en diversifierad sammansättning av kommunens tjänstebilar. I dagsläget består fordonsflottan av 27 procent elbi lar och 39 procent dieselbilar som kan drivas fossilfritt med HVO100. Kombinationen av eldrift och möjligheten att använda fossilfritt flytande bränsle minskar klimatpåverkan och ökar driftstabiliteten. Laddinfrastrukturen byggs ut i takt med behovet vid införskaffandet av elfordon. Gator och parker Vintern under kalenderåret har varit relativt lugn och standarden på driften av gång-och cykelbanor samt vägnät har varit god. Året avslutades med en storm där ett 60-tal träd blåste omkull, men utan större påverkan för framkomligheten. Den upplevda tryggheten har minskat något i mörkret, men ligger fortfarande över rikssnittet och på en hög nivå. Tillgången till rekreationsmiljöer är fortsatt god och ligger på en stabil nivå. Bilaga 2 Genomförande kraften i procent av budget har ökat rejält och andel projekt som kommit i gång redan under första halvåret har ökat. Det betyder att arbetet med att skapa förutsättningar för Umeås övergripande mål för tillväxt pågår med full kraft. Nöjdheten med färdtjänstresorna har ökat rejält under året. Bytet av entreprenör och det arbete som gjorts för det har fått ett positivt utfall. Ett flertal projekt för att förbättra förutsättningarna att klara klimatomställningar har initierats, bland annat ramupphandlingar med krav på fossilfria drivmedel och utsläppsfria entreprenadmaskiner. Bedömningen är att verksamheten har levererat grunduppdraget med hög kvalitet under året. M ål dsser vi ce Under året har verksamheten levererat goda och hälsosamma måltider. Verksamheten har fortsatt jobba med konceptet Gästens väg för att hela tiden förbättra service och bemötande. Verksamheten har med stabil ekonomi och bra struktur förutsättningar att fokusera på grunduppdraget att laga goda, hälsosamma och klimatsmarta måltider vilket bidrar till god folkhälsa. Antalet tillagningskök ökar varje år vilket är en positiv utveckling eftersom verksamheten vill laga mat nära kunden. Med tillagning nära kund finns större möjligheter till lokala anpassningar och nöjda kunder. Tillagning på plats innebär också minskat svinn. Under de senaste 5 åren har vi minskat produktionen av enportionsmat med cirka 40 procent. Från i genomsnitt drygt 500 aktiva kunder till 269 aktiva kunder 2025. Bara personer med behov av specialkost och anpassad kost får numer biståndsbeslut. Bilaga 2 Många förskoleavdelningar och även ett par hela förskolor har stängts under 2025 och vi har anpassat bemanningen. Underrapportering i månadspuls vilket medför att antal portioner och kostnad per portion är fel. Till 2026 kommer vi kunna använda måltidsnärvaron och få en mer sanningsenlig siffra. Städ och ve rksamhet sser vi ce En svensk lokalvårdare städar i genomsnitt mellan 1000 och 2000 m² per dag beroende på objekt. Verksamheten ligger inom detta snitt. Siffrorna för kemikaliefristädning har varit relativt konstanta. Det är främst nybyggda och nyrenoverade objekt där denna metod är genomförbar. Verksamheten söker kontinuerligt efter nya miljövänliga alternativ, men dessa är svåra att hitta till en funktionell och kostnadseffektiv nivå. Det är även svårt att hitta alternativa fungerande lösningar för till exempel toaletter. Det finns möjlighet att lämna digitala felanmälningar och förbättringsförslag som går direkt till respektive enhetschef för vidare åtgärd. Under 2025 har dessa varit i paritet med 2024. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Di gital omställning och IT Under 2025 infördes en ny organisation med två områdeschefer för att tydliggöra det strategiska ansvaret inom utveckling och arkitektur samt infrastruktur och cybersäkerhet och minska personberoendet. Kommunfullmäktige beslutade om en plan för digital omställning med sex prioriterade inriktningar och vi har identifierat behovet av stärkt styrning för att planen ska realiseras. Huvudfokus under året har varit att bygga upp kommunens datadrivna förmåga och stärka IT-och cybersäkerheten. Ett cybersäkerhetsteam har etablerats och stöd har tagits in för att möta kommande lagkrav (NIS2). Arbetet med krisledning har börjat och samarbeten pågår både inom koncernen och med andra regioner och kommuner, med fler planerade på regional och nationell nivå. Fas ghet Året har präglats av gynnsamma väderförhållanden, vilket har minskat behovet av snöhanteringäven om viss takskottning har krävts. Förebyggande åtgärder har genomförts löpande. Lokalförsörjning Bilaga 2 och investeringsplanering har anpassats efter färre barn och fler äldre, vilket har påverkat särskilt utbildningsområdet där förskoleavdelningar avvecklats och planerade projekt skjutits upp. Fastighet har fått utökat ansvar för lägenheter till nyanlända och hanterar nu administrationen av det. Flera större byggprojekt fortlöper enligt plan och flera har slutförts, bland annat förskola på Mariedal, ombyggnad av Hedlundaskolan och Vasaskolan och nytt garage i Västra stallet. Arbetet med garantihantering har förbättrats, vilket har minskat fel vid garantibesiktningar. Satsningar på klimatsmarta material och energieffektivisering har intensifierats och återbruk har gått från planering till genomförande. Fastighet har dessutom inlett arbetet med en ny fastighetspolicy, övertagit driften av Navet och prioriterat att återställa skyddsrum. Gator och parker Umeås tillväxt kräver trygg och hållbar infrastruktur. Under året övertogs vägar innanför ringleden, vilket gick smidigt utan större störningar. Det var en mild vinter och varm sommar, med stormen Johannes som undantag, men ingen akut påverkan. Två viktiga utvecklingsprojekt har inletts: smart dagvattenhantering och elektrifierade arbetsmaskiner. Nya ramavtal ställer krav på fossilfria drivmedel och utsläppsfria maskiner. Stadsmiljön har förbättrats med nya och upprustade parker och trivselarrangemang. Projektet BATS har främjat cykling och bättre vinterväghållning. Året har präglats av stabil och hållbar drift. Måltidsservice Måltidsservice har fått ansvar för lagerhållning och distribution av reservlivsmedel vid kris. Med stöd från Livsmedelsverket har beredskapen snabbt stärkts under 2025, nu med lager för tre veckor inklusive frystorkat och lagringsdugliga livsmedel. Förvaringsutmaningar har lösts i samarbete med flera verksamheter. Måltidsnärvaron som lanserades 2024 har lett till 30 procent minskat matsvinn och inspirerat andra kommuner och forskning genom effektiv digital planering. Städ och verksamhetsservice Under 2025 har fokus legat på att höja och följa upp städkvaliteten. Ett egenkontrollprogram färdigställdes mot slutet av året och arbetet fortsätter under 2026. Miljö- och hälsoskydd har genomfört kvalitetskontroller och förelägganden när det gäller städkvalitet och städfrekvens, men länsstyrelsen avslog kraven på vite då de ansågs otydliga. En central fråga rör städfrekvens, där Miljö- och hälsoskydd vill se högre nivåer enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men Umeå kommuns nivåer ligger i linje med eller över branschstandard. Under 2024 antogs och vidareutvecklades en handlingsplan för kvalitetsutveckling, och verksamheten har nu ett fungerande internkontrollsystem enligt INSTA 800. En omorganisation har lett till jämnare arbetsfördelning och bättre förutsättningar för kvalitetsarbete. Verksamheten har även vuxit med nya objekt och fokus framåt ligger på fortsatt kvalitetsutveckling och långsiktig hållbarhet. Bilaga 2 Valnämnden Nämndens grunduppdrag Valnämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på valnämnd samt ansvara för genomförande av val eller folkomröstning enligt vallag (2005:837), folkomröstningslag (1979:369) och lag om kommunala folkomröstningar (1994:692). Nämnden ansvarar för att det finns lämpliga vallokaler och nämnden ansvarar även för översyn av kommunens indelning i valdistrikt och bereder ärenden om kommunfullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen Valnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Valnämnden ansvarar för att det finns lämpliga vallokaler i hög grad uppfyllt Valnämnden ansvarar även för översyn av kommunens indelning i valdistrikt i hög grad uppfyllt och bereder ärenden om fullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen. Bedömning och motivering Grunduppdragets genomförande Bedömningen av grunduppdraget anses uppfyllt under perioden utifrån de planerade insatserna som behöver göras året före valår. Grunduppdragets Beskrivning Beslut genomförande enligt verksamhetsplan Valdistrikt Valnämnden fattade beslut om utökning av antalet 2025-03-18 valdistrikt från 72 till 78. Dnr: VN-2025/00012 Befolkningsökningen medför att valdistrikten över tid Beslut Kommunfullmäktige behöver bli fler. Inför valet till riksdag, kommun- och 2025-04-28 regionfullmäktige 2026 har det gjorts en bred analys av den Diarienr: KS-2025/00334 nuvarande valdistriktsindelningen. Kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen beslutar om kommunens valdistriktsindelning vilken sedan Västerbotten fastställs av länsstyrelsen. 2025-11-27 Diarienr: 4467-2025 Val- och Valkansliet har besökt samtliga val- och röstningslokaler för 2025-11-18 röstningslokaler att besiktiga tillgängligheten. Diarienr: VN-2025/00029 Den har kontrollerats bland annat med hjälp av Myndigheten för delaktighets checklista för tillgängliga val. 2025-11-18 Fastställande av förtidsröstningslokaler och öppettider vid Diarienr: VN-2025/00030 valen 2026 Fastställande av vallokaler vid valen 2026 Valförberedelser inför Information till Valnämnden om kommande upphandlingar Diarienr: VN-2025/00004 valen 2026 inför valen 2026 2025-11-18 Rekrytering av röstmottagare startade när nämnden fattat Diarienr: VN-2025/00031 beslut om arvoden och timlön för röstmottagare vid valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 2026. Analyserat kapaciteten i de lokaler som ska användas under förtidsröstningen och därefter gjort en övergripande personalplanering. Bilaga 2 Kommande Från 1 december trädde ny lag i kraft som syftar till att öka förändringar skyddet av de allmänna valen och stärka väljarnas möjlighet att utnyttja sin rösträtt.  Krav på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare tydliggörs.  Incidenter i samband med valet ska skyndsamt rapporteras.  En röstmottagare ska alltid vara närvarande när en väljare får hjälp av en annan person.  Digitala röstkort införs och även ett moderniserat sätt att förtidsrösta. Alla val- och röstningslokaler har analyserats med utgångspunkten att väljaren ska kunna ta valsedlar och göra i ordning sin röst på en och samma plats i lokalen. Verksamhetens Valnämnden fastställde en reviderad 2025-11-18 styrande dokument dokumenthanteringsplan. Dnr: VN-2025/00034 Valnämnden fastställde delegationsordning. 2025-11-18 Dnr: VN-2025/00036 Revidering och översyn av rutiner och andra dokument som valkansliet använder i verksamheten har skett löpande under året. Verksamhetssystem Valkansliet har deltagit vid den användarträff som leverantören av systemet anordnar. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner har också varit viktigt för att kunna använda systemet fullt ut. Under hösten har det också pågått ett projekt för att undersöka hur data från verksamhetssystemet ska kunna överföras till kommunens lönesystem. Samordning med Den 26 november arrangerade valkansliet en VAL-frukost kommunens där representanter från berörda verksamheter i kommunen verksamheter deltog. Syftet med mötet var att valkansliet vid ett och samma tillfälle kunde informera verksamheterna inför det kommande valet. Bra förutsättningar I slutet av året förstärktes valkansliet med en person som arbetar med rekrytering. En utbildningsansvarig och en kommunikatör som ska vara resurs för valkansliet har utsetts. Valnämnden fattade beslut om utökning av antalet valdistrikt från 72 till 78 på sammanträdet i mars. Kommunfullmäktige fastställde sedan valnämndens beslut. Valnämnden fattades beslut i november 2025 om val- och röstningslokaler. Inför besiktningarna så informerades verksamheter inom för- och grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen så tidigt som april. Länsstyrelsen i Västerbottens län fattades beslut i november 2025. Under perioden har besiktning skett av externa förhyrningar av förtidsröstningslokaler, matsalar i kommunala skolor och kommunens gymnastikhallar. Samtliga besiktningar sker utifrån kansliets checklista som utgår från Myndigheten för delaktighets checklista för tillgänglighet i val- och röstningslokaler. Bilaga 2 26 november arrangerade valkansliet en valfrukost där representanter från berörda verksamheter i kommunen deltog. Syftet med mötet var att valkansliet vid ett och samma tillfälle kunde informera och förbereda verksamheterna som berörs av valen 2026. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Propositionen Säkerhet och tillgänglighet vid val behandlades av riksdagen under hösten 2025. Det innebär att ny lag trädde i kraft 1 december 2025 och att ändringarna i vallagen kommer att tillämpas för första gången i samband med valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 13 september 2026. Det innebär bland annat följande:  Valmyndigheten ska stödja och samordna valmyndigheternas arbete med skydd av val samt analysera och bedöma risker som kan hota valens genomförande.  Länsstyrelser, kommuner och utlandsmyndigheter som har röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten.  Kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare tydliggörs bland annat genom att kommunerna ska informera Valmyndigheten om lokalernas tillgänglighet.  Fler väljare, bland andra personer som är placerade på särskilda ungdomshem eller intagna i polisarrest, ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.  En röstmottagare ska alltid vara närvarande när en väljare får hjälp av en annan person med att göra i ordning sina röster, i syfte att stärka väljarens skydd mot otillbörlig påverkan och säkerställa att personen som hjälper väljaren följer väljarens instruktioner.  Utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom förtidsrösten återupptas i röstlängden. Utöver den lag som nämns ovan så införs också möjlighet att skicka digitala röstkort till väljare som har digital brevlåda och som har valt att ta emot myndighetpost dit. En kommande förändring enligt Valmyndigheten är att anpassa förtidsröstning och använda digitala väljarförteckningar. Verksamhetens styrande dokument som rutiner och övriga handlingstyper är uppdaterade. Nämndens dokumenthanteringsplan fastställdes i november. Verksamhetssystemet Kaskelott är uppdaterat inför valen 2026. Under hösten genomfördes användardagar för kommuner som nyttjar systemet. Arbetet med integrationen mellan Kaskelott och kommunens lönesystem har planerats och testkörts för att säkerställa att utbetalningen av arvoden till röstmottagarna fungerar. Arbetet har genomförts tillsammans med DoIT, Lönesupport och systemförvaltare. Valnämnden har även lånat ut valmaterial till Samernas riksförbund i samband med sametingsvalet samt till Svenska kyrkan under kyrkovalet i september. Bilaga 2 Äldrenämnden Nämndens grunduppdrag Äldrenämnden ansvarar för kommunens insatser inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i den enskildes hem för personer som är 65 år och äldre. Äldreomsorgens insatser är frivilliga och ges efter en ansökan från den enskilde och utifrån en individuell bedömning. Äldrenämndens övergripande uppdrag är att främja självständighet och möjlighet att bo kvar i hemmet. Det sker genom förebyggande verksamhet, information om seniorlivet och aktiviteter som främjar hälsa och välmående hos den enskilde. Äldrenämnden ger service, vård och omsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård och stöd i form av dagverksamhet, korttidsboende och stöd och avlastning för anhöriga. Är den enskilde i behov av heldygnsomsorg och omfattande hälso- och sjukvård bedöms behov av plats på ett vård- och omsorgsboende. Äldrenämnden Bedömning Uppdelning av nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhetsområde: Vård- och omsorgsboende i viss grad uppfyllt Hemtjänst i hög grad uppfyllt Utredning äldre och prevention i hög grad uppfyllt Hälso- och sjukvård i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Inom vård- och omsorgsboende har inte alla personer som fått beslut kunnat erbjudas boende inom tre månader. Situationen har stabiliserats och blivit mer hållbar i slutet av 2025 men sett över hela året och med anledning av flera icke-verkställda beslut bedöms det påverka måluppfyllelsen negativt. Det har även varit ett ansträngt år utifrån kvalitetsbrister som uppmärksammats från olika håll och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. Äldrenämnden följer månatligen aktuella ärenden inom hemsjukvården. Verksamheten har haft långa köer en längre period. Fler och mer sjuka patienter är en förklaring, en ytterligare är att personer som ska komma hem från slutenvården behöver prioritera vilket medför att rehabiliterande åtgärder av mer förebyggande karaktär innebär långa väntetider för den enskilde vilket inte är i linje med att kunna ge tidiga insatser. Jämfört med föregående år syns dock en minskning av antal väntande ärenden utifrån åtgärder som vidtagits Samverkan med regionen fortsätter för att rätt huvudman ska ansvara för olika insatser utifrån den avtalade hemsjukvården. För verksamhetsområde utredning äldre och prevention har utveckling av nya tidiga insatser som flexibel korttidsavslösning och handläggare på akutmottagningen tillsammans med omfattande förebyggande arbete, förbättrad information och kontaktvägar och effektiv handläggning av ansökningar varit till grund för bedömningen. Hemtjänsten har utifrån uppdraget kunnat erbjuda insatser genom att snabbt verkställa beslut, säkerställa hemgång från slutenvården och dessutom Bilaga 2 hanterat ett stort antal tillkommande hemtjänsttagare samtidigt som förbättringsarbete har genomförts. Det finns etablerade processer för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom äldreomsorgen som baseras på aktuell lag. Ett arbete startade under hösten för att utveckla avvikelseprocessen. Både äldrenämnden och förvaltningsledningen har initierat granskningar och genomlysningar av händelser och hantering. Kommunrevisorerna genomför också två granskningar av nämndens kvalitetsarbete. Resultaten förväntas inkomma vid olika tillfällen under våren och kommer tas om hand för att fortsätta att stärka och utveckla verksamheten. Den samlade bedömningen för året när det gäller uppfyllnad av grunduppdraget blir ”i viss grad”. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Året inom äldrenämnden har till stor del präglats av förtroendekris utifrån allvarliga händelser som inträffat och hantering av dessa, internt och externt med tillhörande omfattande mediabevakning. Särskilda åtgärdsplaner, nya rutiner och arbetssätt har tagits fram för att minska risker och säkra trygghet, ett arbete som behöver fortsätta under kommande år. Fortsatta utmaningar finns när det gäller kompetensförsörjning och tillgång till utbildad personal. Enligt framtagen plan har två vård- och omsorgsboenden stängts och en tidigare stängd enhet har öppnats då flertalet boendebeslut inte kunde verkställas inom lagstadgad tid. Huruvida det var en mer tillfällig anhopning återstår att se. Två leverantörer inom hemtjänsten avslutade sina avtal under våren vilket innebar att cirka 580 personer behövde välja en ny hemtjänstutförare. Under hösten fattades beslut om att övergå till lag om offentlig upphandling (LOU) som upphandlingsform för hemtjänst och arbete pågår för att förbereda det. Trots ett ansträngt år och med delar av en problematik som också syns nationellt, har ordinarie verksamhet och förbättringsarbeten för en hållbar äldreomsorg utifrån nämndens verksamhetsplan fortlöpt och det finns flera positiva exempel som tas upp i rapporten. Andel äldre personer med 2021 2022 2023 2024 2025 beslut om insats Andel äldre personer 65+ med Umeå: 8,3 Umeå: 8,2 Umeå: 8,4 Umeå: 8,1 Uppgift ännu beslut om hemtjänst (%) Riket: − Riket: 6,5 Riket: 6,8 Riket: 6,9 inte publicerad Andel äldre personer 65+ med Umeå: 4,4 Umeå: 4,1 Umeå: 4,0 Umeå: 3,8 Uppgift ännu beslut om särskilt boende (%) Riket: − Riket: 3,6 Riket: 3,8 Riket: 3,8 inte publicerad Umeå har fortfarande en något högre andel personer med hemtjänst jämfört med riket. Både antal hemtjänsttagare och antal timmar har minskat under året. Nämnden följer utvecklingen i samband med månatlig ekonomirapport. Andel äldre personer med beslut om särskilt boende är nu i paritet med övriga landet. En utmaning för nämnden är att lägga en träffsäker prognos framåt, hur kommer behoven se ut på längre sikt och Bilaga 2 i hur hög utsträckning kan nämndens övriga strategier med förebyggande insatser och kvarboende med rätt stöd påverka detta? Fakta är dock att andelen äldre drastiskt kommer öka kommande år. En grupp som ökat i storlek är gruppen äldre 90+, vi lever allt längre. Trygg och säker vård och 2020 2021 2022 2023 2024 2025 omsorg Nöjda brukare, hemtjänst (%) 93 − 89 90 87 85 Andel svarande: 56 % Riket 85 Nöjda brukare, särskilt boende 82 − 69 69 72 73 (%) Andel svarande: 37 % Riket: 79 Antal Lex Maria-anmälningar, 3 1 4 3 5 6 IVO Nöjdhet − hemtjänst och vård- och omsorgsboende Andel nöjda äldre inom hemtjänst har minskat något och är nu i paritet med riket i stort. Det område som framför allt har ett lägre resultat i förhållande till förra året är upplevelsen att personalen har tillräckligt med tid för arbetet (78 procent i jämförelse med 83 procent). Orsaken kan vara den offentliga debatt som funnits kopplad till schabloner och den enskildes beslut om insatser. Andel nöjda äldre i särskilt boende har i stället ökat något jämfört med föregående år. Förtroende för personalen på äldreboende har ökat i samband med att känslan av ensamhet har minskat i jämförelse med tidigare år. Svaret på frågan om personalen pratar tillräckligt god svenska har ökat från 69 procent 2024 till 75 procent 2025. Lex Maria Rapportering av avvikelser är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ska utgöra underlag för förbättringar, för att kunna förebygga att liknande händelser sker igen och för att undvika allvarliga vårdskador genom att tidigt uppmärksamma mindre allvarliga incidenter och hantera dessa. Allvarliga vårdskador och risk för allvarliga vårdskador anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antal Lex Maria-anmälningar var under året sex stycken. Nämnden tar del av det samlade patientsäkerhetsarbetet och beslutar om fokusområden för kommande år i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Nyckeltal för produktion, 2021 2022 2023 2024 2025 genomsnittliga årsvärden Beslutade timmar hemtjänst 68 447 71 435 76 227* 75 810 69 849 Belagda lägenheter på vård- och 1007 944 927 920 914 omsorgsboende Andel externa utförare av 55 52 56 53 48 hemtjänsttimmar (%) *Korrigerad från 2023 års rapport då siffran felaktigt avsåg beslutade timmar för december månad, 79 969. Fortsatt minskning av hemtjänsttimmar relaterat till förbättrad uppföljning, färre hemtjänsttagare och lägre genomsnittlig tid. Andelen timmar som utförs av externa utförare har minskat under året och kommunal utförare har nu den större omfattningen. Bilaga 2 Brand- och räddningsnämnden Nämndens grunduppdrag Brand- och räddningsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Brand- och räddningsnämnden bedömer att den till viss grad uppfyllt sitt grunduppdrag. Orsaken till det är att målet som gäller tillsynsverksamheten inte har uppnåtts under året. Det beror på att erfaren personal har valt att avsluta sin anställning i kombination med att prioriteringar har gjorts med anledning av det pågående arbetet med verksamhetsutveckling. Vidare har nämnden under året haft perioder då den inte kunnat upprätthålla den beslutade beredskapen på RiB-stationerna, med anledning av personalbrist. Förutsättningar för tillsynsverksamheten kommer med stor säkerhet att finnas på plats inför kommande verksamhetsår för att kunna uppfylla nämndens grunduppdrag fullt ut. När det gäller personalsituationen i RiB-verksamheten kommer vissa osäkerheter att finnas också i fortsättningen. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Verksamheten är inne i en period av expansion och utveckling som kommer fortsätta under de kommande åren. Det har sin grund i den kommande driftsättningen av den andra brandstationen i Umeå tätort, men det är även en anpassning till de ökade krav och behov som finns utifrån att Umeå växer, omvärldsläget förändras och uppdragen breddas och blir flera. Stort fokus ligger på denna verksamhetsutveckling och det får viss påverkan på genomförande av övriga uppdrag. Vidare pågår ett fortsatt utvecklingsarbete kopplat till det gemensamma räddningsledningssystemet Räddningssamverkan Nord där ett fördjupat samarbete med Räddningsregion mittnorrland (Västerbottens inland, Jämtland och Västernorrland) nu har börjat. Trots att vårt område inte var särskilt belastat i samband med sommarens skogsbränder så visar sommarens händelser ändå vikten av att samverka i större ledningssystem och att den nuvarande inriktningen är rätt väg att gå. Den nedbrunna stationen i Holmsund och takraset i Umeå har fortsatt haft viss påverkan på verksamheten under året. I november kunde den nya vagnhallen i Umeå invigas och tas i bruk. Den nya vagnhallen har en utformning och funktionalitet som är anpassad till verksamhetens behov och gällande krav. RiB-verksamheten har till viss del varit påverkad när det gäller bemanning ett antal RiB-stationer vilket har medfört svårigheter att över tid upprätthålla beslutad beredskap. Behovet inom området RUHB (räddningstjänst under höjd beredskap) har fortsatt att öka och ytterligare medel har tillförts länet för både kompetenshöjning och inköp av materiel. Umeå kommun är fortsatt värdkommun för räddningstjänsterna i Västerbotten när det gäller samordning av direktiven som kommer från Myndigheten för civil beredskap (MCF). Bilaga 2 Inom den olycksförebyggande verksamheten har stort fokus legat på verksamhetsutveckling med syfte att skapa bättre förutsättningar att kunna arbeta bredare med det olycksförebyggande uppdraget i organisationen som helhet. Prioritering av verksamhetsutveckling i kombination med att erfaren personal har valt att avsluta sin anställning har inneburit att uppsatt mål för året inte har uppfyllts. På sikt kommer organisationen ha bättre möjligheter att genomföra uppdragen och ta en större roll och ett större ansvar i samhället. Den olycksförebyggande verksamheten har fortsatt arbetet att genomföra insatser och utbildningar när det gäller särskilt riskutsatta personer. Arbetet har till största delen genomförts i Vindelns kommun men kommer på sikt även att omfatta Robertsfors och Umeå kommuner. IT-kapacitetsnämnden Nämndens grunduppdrag IT-kapacitetsnämnden är gemensam för Umeå, Vännäs och Skellefteå kommuner. Nämnden har ansvar för lagring, virtualisering och backup för kommunernas IT-verksamhet. Umeå kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. IT-kapacitetsnämnden Bedömning IT-kapacitetsnämnden ska i hög grad uppfyllt  medföra en kostnadseffektiv IT-drift för alla parter  optimalt använda resurser och kompetens  säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster. Bedömning och motivering Grunduppdraget utförs inom ramen av ordinarie processer för Umeå kommuns IT-driftverksamhet och IT-säkerhetsorganisation. Genom att nyttja skalbarheten i dessa strukturer kan IT-tjänsterna levereras på ett effektivt, säkert och likvärdigt sätt till de anslutna kommunerna Vännäs, Skellefteå och Umeå. Uppdraget att använda resurser och kompetens optimalt anses uppfyllt. Kostnaderna fördelas genom en fördelningsnyckel som är baserad på kommunernas faktiska nyttjande av kapaciteten. Nyttjandet läses av en gång per år i slutet av oktober inför kommande budget. Under året har vi fått i uppdrag att göra en jämförelse med externa leverantörer för att se hur kostnader står sig. Nämnden ligger bra till och vi uppfyller med god marginal uppdraget att IT- driften ska vara kostnadseffektiv och det anses därmed vara uppfyllt. Tillgängligheten på nämndens IT-kapacitet för 2025 var 100 procent. Inga oplanerade avbrott har skett. Uppdraget att säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster anses uppfyllt. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser IT-driftmiljön förvaltas och vidareutvecklas löpande för att vara modern, skalbar och säker. Hårdvara byts ut vart femte år. Övervakning och uppdateringar utförs löpande under året. I händelse av Bilaga 2 oplanerat driftavbrott hanteras dessa enligt Umeå kommuns processer och rutiner för återställning av IT-tjänst. Under 2025 har verksamheten  upphandlat backuphårdvara och installerat ny utrustning  planerat och förberett för upphandling och kommande införande av datacenterswitchar (corenät)  tecknat avtal för backup av Microsoft 365 och EntraID med införande under 2026  förberett för att göra en gemensam upphandling av en säkerhetscentertjänst (Security Operations Center – SOC)  inlett behovsanalys och omvärldsbevakning av alternativ för virtualiseringsplattformen VMware som under 2025 fick en stor prisökning. PA-nämnden Nämndens grunduppdrag Nämndens uppdrag regleras i reglementet för samverkande kommuner med mål att  åstadkomma effektiv drift och hantering av personaladministrativa system  åstadkomma optimalt användande av resurser och kompetens. Dessa beskrivs närmare i nämndens grunduppdrag som presenteras nedan. PA-nämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i hög grad uppfyllt  upphandla personaladministrativa system  avtal och avtalsuppföljning mot leverantören  övergripande systemförvaltning  applikationsdrift  server och databasdrift  driftmiljö (licenser och hårdvara)  vidareutveckling  personuppgiftsbiträde. Bedömning och motivering Nämnden bedöms i sin helt i hög grad uppfylla sina uppdrag och sina strategiska mål. Bland annat har nämnden under perioden gjort klart avtalet för fortsatt leverans enligt huvudavtalet med leverantör, kontinuerligt träffat leverantör i taktiska och strategiska möten, samt däremellan mer operativa möten för samverkan och framåtdrift. Vidare har arbetet fortsatt med utveckling utifrån resultaten av förstudien och digitala satsningar genom inköp av funktionalitet. Under året har Umeå kommuns IT-enhet genomfört flera åtgärder och revidering av kontinuitetsplan har gjorts för fortsatt säker drift och god systemkontroll. Systemförvaltningen är välfungerande och hanterar förändringar och uppkomna situationer väl, vilket inte minst blev tydligt i samband med attack mot närliggande systemflora hos Miljödata och i samband med andra IT-relaterade störningar under året. Vidare har Bilaga 2 översyn av tid för gemensamma resurser genomförts och samarbete och utbyten har ökat genom en gemensam konferens med övriga kommuner i Norr- och Västerbotten med samma lönesystem. Det har utmynnat i fortsatta kontakter mellan kommunerna. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser PA-nämndens arbete har under året varit stabilt och fokuserat på utveckling och säkerhetsarbete. Uppgraderingar, systemförändringar till följd av förändringar inom lag- och avtalsområdet och flera insatser för att stärka den digitala säkerheten har genomförts. IT-attacken som genomfördes mot närliggande systemflora Miljödata gav flera lärdomar även till systemförvaltning av personaladministrativt system. Andra IT-relaterade störningar har under året också gett möjlighet till bra övnings- och lärtillfällen och systemförvaltningen har därigenom stärkt sin förmåga inför framtida situationer. Nämnden har under året fortsatt att arbeta intensivt tillsammans med leverantör för leverans på restlistan och till dags dato återstår två (2) punkter innan den är klar i sin helhet. Dessa två punkter kräver ett större utvecklings- och leveransarbete och en införandeprocess i respektive kommun, vilket gör att det tar tid. Under året har även avtal för fortsatt leverans enligt huvudavtalet efter 2026-12-31 genomförts. Nämndens årliga mål 2025 innehöll fem (5) mål varav fyra (4) bedöms vara helt uppfyllda. Det mål som är delvis uppfyllt gäller leverans av de två återstående punkterna på restlistan. Överförmyndarnämnden Nämndens grunduppdrag Överförmyndarnämnden i Umeåregionen är gemensam nämnd för Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeå, Vindelns, Vännäs och Örnsköldsviks kommuner, nedan kallad nämnden. Umeå kommun är värdkommun för nämnden och nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. Nämnden ansvarar för att överförmyndarverksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i föräldrabalken och andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarverksamhet. Nämnden har till huvudsaklig uppgift att besluta om förordnande och entledigande av gode män och förvaltare, ta till vara den enskildes intresse genom kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning, lämna information till allmänheten, och att ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren. Överförmyndarnämnden Bedömning Nämnden har till huvudsaklig uppgift att besluta om förordnande och entledigande av gode i viss grad uppfyllt män och förvaltare, ta till vara den enskildes intresse genom kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning, lämna information till allmänheten, och att ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren. Rekrytering av gode män och förvaltare i viss grad uppfyllt Kontroll av gode mäns, förvaltare och förmyndares förvaltning i viss grad uppfyllt Bilaga 2 Bedömning och motivering Bedömningen av att grunduppdraget innehållande delarna, rekrytering av ställföreträdare och kontroll av redovisning, anses vara till viss del uppfyllt syftar till att måluppfyllelsen inte uppnåddes i önskad grad. Målet att granska alla årsräkningar till och med 30 september uppfylldes inte helt, 89 procent av årsräkningarna var granskade till dess. I december uppnåddes målet till 100 procent. När det gäller målet om attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser ökade sjukfrånvaron under 2025. Det berodde mest på en långtidssjukskrivning, men även viss korttidsfrånvaro under året. Mål Resultatmått/aktiviteter Målvärde 2025 Mätvärde 2025 Yttre kvalitet Nämndmål: Öka kvalitet, produktivitet och Andel av årsräkningar 100 89 rättssäkerhet i hela Umeåregionen. som ska vara granskade till och med 30 september (%) Inre kvalitet Vi ska ha attraktiva och hälsofrämjande Sjukfrånvaro (%) 2,0 4,8 arbetsplatser Målet att rekrytera ställföreträdare bedöms inte vara helt uppfyllt beroende på att det under året varit många personer som fortfarande väntar på att få en god man eller förvaltare. Under 2025 har det i snitt varit en kö på 126 personer varje månad som väntar på en ställföreträdare. Vidtagna åtgärder för att uppnå målen För att uppnå 100 procent granskning till 30 september har personalen erbjudits möjlighet att granska årsräkningar på kvällar och helger. Utöver det har särskilda fokusveckor och andra strategier utförts för att prioritera arbetsuppgiften att granska. Det som har försvårat och försenat granskningsarbetet är konkurrensen av andra prioriterade arbetsuppgifter och arbetsbelastningen för medarbetarna har varit konstant alltför hög under hela 2025. Det är en bild som resultat i medarbetarundersökningen 2025 styrker. För att försöka med att rekrytera tillräckliga antal nya ställföreträdare har flera åtgärder vidtagits. Bland annat har en rekryteringskampanj hållits under hösten 2025. Mingelkvällar, deltagande i samverkan med andra myndigheter, utbildningsinsatser mot bland annat Seniortorget och sjukvården. Trots dessa åtgärder ser Överförmyndarnämnden att de nya ställföreträdare som rekryteras inte motsvarar det antal nya ansökningar som inkommer till verksamheten. En ökad dialog med förvaltarenheterna i Umeå och i Örnsköldsvik har genomförts som har resulterat i att förvaltarenheten i Umeå har börjat utöka kapaciteten med två årsarbetare och nya anställningar startar i februari 2026. Men, det är inte tillräckligt för att nå det rekryteringsbehov som finns. Grunduppdragets genomförande Nämndens bedömning är att grunduppdraget är till viss grad uppfyllt. Bilaga 2 Nämnden har ett utredningsansvar för personer med behov av godmanskap eller förvaltarskap och ansvar för rekrytering och utbildning av gode män och förvaltare. Rekrytering av gode män, förvaltare och förmyndare Rekrytering av ideella ställföreträdare innebär stora utmaningar. Intresset och möjligheten att ta sig an frivilliga uppdrag som fordrar både mycket tid, kraft och arbete är låg hos allmänheten. Nämnden behöver vidta ytterligare åtgärder kring rekrytering av gode män då det i dag är långa väntetider att få en god man eller förvaltare. Åtgärder som är inledda är bland annat en gemensam rekryteringsgrupp som startat under våren med deltagare från båda kontoren. Ett gemensamt rekryteringsmaterialhar utarbetats i samråd med kommunikationsavdelningen. Rekryteringskampanj i hela regionen är inplanerad under oktober månad. Under våren 2025 har det arrangerats mingelkvällar för befintliga gode män både i Umeå och i Örnsköldsvik. Under hela 2025 deltar medarbetare från överförmyndarenheten i informationsmöten med närliggande verksamheter, bland annat till Seniortorget, sjukvården och intresseföreningar inom funktionsrätt. Utöver rekrytering riktad mot privatpersoner, så kallade lekmän, finns två förvaltarenheter med anställda gode män och förvaltare. Nämnden har även gett förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att använda privata utförare som ett komplement till ideella och anställda ställföreträdare. Förvaltarenheten i Umeå kommun som finns under miljö- och hälsoskyddsnämnden har i dagsläget fem anställda, men har ytterligare två till tre nyanställningar planerade för 2026. Förvaltarenheten i Örnsköldsviks kommun finns under kommunstyrelsen och har fyra anställda, privata aktörer anlitas till ett antal av Örnsköldsviks förvaltarenhets ärenden. Åtgärder är vidtagna för att minska väntetider; rekryteringskampanjer, utbildningsinsatser till befintliga godemän och förvaltare, utökning av förvaltarenheten i Umeå. Trots dessa åtgärder är det i slutet av december 2025 ändå cirka 110 personer som står utan god man eller förvaltare. Bedömningen av uppfyllelse av uppdraget avseende rekrytering av gode män och förvaltare är att uppdraget till viss del är uppfyllt. Kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning Nämndens tillsyn baseras till övervägande del genom granskning av redovisningshandlingar. Nämndens mål för 2025 är att samtliga årsredovisningar ska vara granskade till 30 september. Åtgärder som verksamheten utfört för att nå målet med att granska inkomna redovisningshandlingar före 30 september är att ha fokusveckor på granskning, erbjuda möjlighet att gå in extra på helger och kvällar för ordinarie personal och att anställa vikarier vid sjukfrånvaro. Men, granskningsarbete är en arbetsuppgift som kräver god kännedom om ärenden och erfarenhet, något som försvåras när ny personal ska utföra uppgiften. Utöver denna problematik rapporterar personalen om att den Bilaga 2 ökade handläggningen i ärenden tar mer och mer tid, vilket innebär att tiden sammantaget inte räcker till för att både utreda, handlägga och kontrollera ärenden med den befintliga personalen i verksamheten. I praktiken är därmed det mål som nämnden har att alla årsräkningar ska vara klara 30 september inte möjligt att uppnå med befintliga resurser. Om andelen granskning skulle prioriteras ännu mer i verksamheten skulle det innebära allvarliga brister i andra handläggningsuppgifter som till exempel sämre tillgänglighet i telefon, ytterligare minskade utbildningsinsatser, längre handläggningstider som i sin tur innebär att ännu fler ansökningar om anstånd till tingsrätten skulle ske och så vidare. Ett räkneexempel för målet med färdigställda årsräkningar finns i tabellen nedan. Räkneexemplet visar medarbetare på båda kontoren. Antal årsräkningar Personal Tid per årsräkning Arbetstid Räkneexempel att granska Umeå: 10 medarbetare I snitt cirka 4 En arbetsdag är 7,5 2 110/16=131,8 1 470 årsräkningar timmar/årsräkning. timmar. Varje vecka ger årsräkningar per Kan variera 1–10 37,5 timmar. person. Örnsköldsvik: timmar beroende på Antal veckor 1 januari Det innebär 5x16=80 640 årsräkningar 6 medarbetare svårighetsgrad. till 30 september: 40 årsräkningar per vecka. veckor. Räkna bort 80x34=2 720 granskade semester, påsk och årsräkningar. sportlov, så återstår cirka 34 veckor. Om alla gör 5 årsräkningar per vecka klarar verksamheten målet. Totalt: 16 personer Hinner cirka 2 Totalt antal Det vill säga 3 heldagar 2 110 stycken totalt som kan årsräkningar per dag. arbetstimmar: 1 275 till handläggning, årsräkningar utföra arbetet att timmar per person. telefontid, utbildning, granska. rekrytering, dokumentation, post och så vidare. Årsräkningar i Umeå, baserat på 2025 års beräknade mängd som ska granskas under 2026. Under perioden har verksamheterna haft utmaningar med sjukfrånvaro och det tog åtta månader tills ny handläggare hade börjat sin tjänst, vilket har inneburit ökad belastning på verksamheten. Det har inneburit mer arbete per person i verksamheten, en ökad belastning och en mycket svår prioritering av vilka arbetsuppgifter som ska hinnas och inte hinnas med. Konsekvenser av prioritering har märkts bland personal som upplever en hög arbetsbelastning med låg möjlighet till återhämtning, försämrad kvalitet i arbetet, indragna årliga förbättringsaktiviteter som att uppdatera rutiner, planera kommande verksamhetsår, uteblivna verksamhetsmöten, minskade insatser och utbildning till allmänheten och så vidare. Sammantaget är det en verksamhet som utöver detta även inväntar en stor ytterligare arbetsuppgift redan i juli 2026, utan att några resurser är inplanerade att stärka upp verksamheten. Digitaliseringsprojekt som pågått och pågår har inte gett den förväntade effektivisering i verksamheten som väntat. Under tiden akterna inte är färdigskannade behövde medarbetarna både Bilaga 2 skriva ut alla handlingar och skanna in dem i pappers akter, något som tar mycket tid. För att nå nästa steg i verksamhetsutveckling mot digitalisering skulle en övergång från pappersakt till digital akt behöva ske. Detta steg behöver utredas noggrant och behöver också vara i linje med länsstyrelsens krav och behöver förankras i ny dokumenthanteringsplan och nya arbetssätt i verksamheten. Nästa steg i digitaliseringen, att kunna frångå skanning och kopiering av papper och i stället erhålla handlingar digitalt från ställföreträdare har inte kunnat börja i den utsträckning som förväntats. Driften av verksamhetssystemet har efter en dialog med DoIT landat i en intern lösning. Den har blivit fördröjt flera gånger under 2025 och vid årsslutet har DoIT inte börjat arbetet. Lämna information till allmänheten Verksamheten håller regelbundet utbildning till ställföreträdare samt har telefontider och besökstider för allmänheten, ställföreträdare, huvudmän och myndigheter. En enkätundersökning riktad till ställföreträdare kommer att skickas ut under januari 2026. Syftet är att undersöka hur ställföreträdare upplever kontakten med överförmyndarenheten och få en bild över de förbättringsområden som kan finnas. Ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren Verksamheten har ett tydligt uppdrag att skyndsamt utse ställföreträdare för ensamkommande barn. Denna uppgift prioriteras mycket högt och handläggningen sker ytterst skyndsamt av utsedda handläggare. Uppföljning av grunduppdragets måluppfyllelse görs via nämndens tertialrapporter, styrkort och intern kontroll. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Umeåregionens beslutade projekt för att digitalisera verksamhetens samtliga akter har med ny scanningsutrustning kunnat slutföras och kvalitetssäkring av de skannade akterna och återapportering till kommunchefsgruppen har skett under senare delen av 2025. Det blir allt svårare för gode män och förvaltare att utföra sitt uppdrag. Både huvudmän och ställföreträdare befinner sig i ett digitalt utanförskap, det vill säga att ställföreträdare till exempel får svårt att utföra bankärenden som är en stor del av uppdraget. Att som lekman ta sig an uppdrag som god man för personer i stor utsatthet med komplexa livssituationer innebär både tidskrävande och utmanande uppdrag. Målgruppen med komplexa behov ökar nationellt. Det innebär att det blir en allt större utmaning att rekrytera ställföreträdare inom överförmyndarnämndens verksamhetsområde. Det är en bild som delas av hela landet. Utifrån nämndens beslut i februari 2025 har avdelningschefen på miljö- och hälsoskyddsnämnden inlett en rekrytering av två nya medarbetare. En översyn av avtalet mellan nämnden och Bilaga 2 förvaltarenheten på Umeå kommun är inledd och översyn av avtalet med Örnsköldsviks förvaltarenhet ska också inledas. Biträdande enhetschef på 30 procent började 1 maj. Sommarplanering för kontoren skedde under sommaren 2025 gemensamt i syfte att efterleva det beslut som nämnden har fattat att arbeta kontorsövergripande mellan de två arbetsplatserna. Gemensam telefontid infördes juni 2025 och har permanentats i verksamheten under slutet av 2025. Utvärdering av insatserna kommer att ske under 2026. En ny handläggare började sin anställning 1 augusti. Handläggaren slutade efter kort tid, varpå ny rekrytering kommer att ske i januari 2026. Under perioden januari till december har avdelningen Demokrati och juridik haft gemensamma arbetsplatsträffar under våren med fokus på återhämtning. Personalen har uppskattat insatserna, särskilt den föreläsning som hölls under hösten 2025 med fokus på återhämtningsstrategier. Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utreda möjlighet att anlita privata aktörer för att ta uppdrag som förvaltare och god man. Upphandlingsbyråns signal till verksamheten är att det behöver ske ett upphandlingsförfarande och att det troligen är en annan nämnd som behöver vara upphandlande nämnd på grund av jäv. Bilaga 3 Bilaga 3. Nämndernas rapportering av personalpolitiska mål I planeringsdirektivet för 2025 fastställde kommunfullmäktige tre personalpolitiska mål. I underlagen till årsredovisningen har nämnderna lämnat en bedömning av arbetet med de personalpolitiska målen utifrån om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. På följande sidor redovisas respektive nämnd. Kommunstyrelsen Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning för verksamheterna på Stadsledningskontoret. Förvaltningen har därför fortsatt att utveckla och arbeta för att behålla våra medarbetare, bland annat genom att delta i det EU-finansierade projektet Samba. Det syftar till att finna nya former för att knyta samman rehabiliterings- och kompetensförsörjningsprocesserna och därigenom förutsättningar att finna nya vägar tillbaka till arbete för medarbetare som har drabbats av ohälsa. Ledarskap Med syfte att erbjuda chefer på Stadsledningskontoret ett utökat stöd och bättre förutsättningar för sitt ledarskap utökades HR-funktionen på förvaltningen från 50 till 100 procent. En HR-chef på heltid anställdes under 2025. Genom en organisatorisk förändring har chefstätheten säkerställts under året, vilket innebär att antal medarbetare per chef är fortsatt lägre än riktvärdet 30 för samtliga chefer på förvaltningen. Ambitionen är att behålla en chefstäthet som är lägre än riktvärdet. När antalet anställda närmar sig 30 vidtas därför åtgärder som säkerställer att gränsen hålls. Med syfte att erbjuda chefer på Stadsledningskontoret ett utökat kollegialt stöd har SLK:s chefsforum återupptagits under 2025. Vid mötena möjliggörs erfarenhetsutbyte och dialoger mellan chefer och även kompetenshöjande insatser för cheferna på olika teman. Under 2025 har det, utöver de ordinarie erbjudandeutbildningar för chefer i kommunen, funnits möjlighet för chefer på Stadsledningskontoret att delta vid sex frukostseminarier med olika teman och vid den kommungemensamma ledardagen med tema Bättre tillsammans, som bland annat ägnades åt frågor som psykologisk trygghet och Umeå växer tryggt och säkert. Bilaga 3 Friskfaktorer Fokus i 2025 års Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och aktiva åtgärder var återhämtning och arbetsbelastning, vilket också identifierades som utvecklingsområden bland medarbetare på Stadsledningskontoret. Chefer har med stöd av ett material som har tagits fram av SLK-HR kunnat arbeta med frågan om återhämtning på arbetsplatsträffar. Fokus på SLK-dagen, till vilken samtliga medarbetare på förvaltningen bjuds in, var återhämtning i arbetslivet. Vid tidig signal om ohälsa initierar och genomför chef ett samtal med medarbetare och om det krävs görs därefter anpassningar av medarbetarens arbetsuppgifter. Vid behov utarbetar chef och medarbetare tillsammans även en rehabiliteringsplan. Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen har under 2025 varit relativt oförändrad jämfört med 2024 (−0,4 procent), men sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat något (−0,8 procent) medan sjukfrånvaron för män i viss mån har ökat (+0,5 procent). Det är en tendens som även speglas i andelen långtidsfriska. Sjukfrånvaron för Stadsledningskontoret ligger väl under det av personalnämnden fastställda målvärdet för 2025. Resultatmått, kommunstyrelsen Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 3,9 2,4 3,4 4,7 1,9 3,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 76 82 78 75 81 77 Andel heltidsanställda (%) 92 95 90 93 95 90 94 Andel skyddsombud som har genomgått 100 − 100 100 − 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,2 5,3 5,2 5,2 5,3 5,2 Byggnadsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Nämndens kompetensförsörjningsplan har reviderats under året och ingår som bilaga till verksamhetsplanen. Verksamheten har inga betydande rekryteringsproblem, men vissa svårigheter kan ses att rekrytera erfarna medarbetare. Fokus i kompetensförsörjningsplanen är att behålla och utveckla befintliga medarbetare. Bilaga 3 Personalomsättningen är högre än målvärdet för året och påverkas både av antalet som har slutat och antalet som har börjat inom nämndens verksamheter. Sju medarbetare har slutat på egen begäran och nio medarbetare har nyanställts. Ledarskap Inför 2025 gjordes en omorganisering på Bygglov som nu har tre enheter i stället för tidigare fyra. Antal medarbetare/chef följer verksamhetens plan. En verksamhet når inte riktvärdet med max 30 medarbetare/chef, men med den plan som finns och verksamhetens goda resultat är målvärdet 90 procent och det uppnås. Medelantalet medarbetare per chef är 10. Förvaltningens chefsnätverk fortsätter att träffas ett antal gånger per år och är ett uppskattat forum för information, dialog, erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling. Friskfaktorer Under året har alla medarbetare deltagit i en förvaltningsgemensam utbildning inom jämställdhetsområdet. Utbildningstillfället syftade till att höja både kunskapsnivå och kvalitet på verksamheternas jämställdhetsarbete i relation till kommunens övergripande inriktningsmål för jämställdhet. Temat på en av chefsnätverkets träffar under året var friskfaktorer med gemensam dialog om friskfaktorernas betydelse och vilka som är prioriterade för olika verksamheter att arbeta med. En verksamhet berättade hur man har kommit i gång med friskfaktorarbete och involverat medarbetare på APT. Återhämtning är ständigt ett aktuellt område, det visar sig inte minst i medarbetarenkätens resultat och flera enheters OSA-mål. Höstens förvaltningsdag handlade om återhämtning och omfattade också en föreläsning av en psykolog från företagshälsovården som gav flera tips och verktyg för medarbetare att ta till sig av. Resultatmått, byggnadsnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 5,0 5,9 3,5 4,7 7,0 3,4 5,3 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 62 84 73 67 86 76 Andel heltidsanställda (%) 90 97 98 97 99 98 98 Andel skyddsombud som har genomgått 90 − 100 100 − 100 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 86 100 90 83 100 90 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,3 5,3 5,2 5,3 5,4 5,3 Fritidsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Bilaga 3 Personalpolitiska mål Bedömning Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare För verksamhetsår 2025 redovisas inga betydande utmaningar för kompetensförsörjning på fritidsförvaltningen. Kandidatunderlaget är överlag gott både vad gäller numerär och kompetensnivå. De utmaningar förvaltningen ser består i att det saknas adekvata utbildningar i badbranschen och att det saknas fritidsledarutbildning i geografisk närhet. Fritid drift rapporterar vissa utmaningar i att konkurrera lönemässigt med privata aktörer och att kvälls- och helgarbete också utgör en viss utmaning vid rekrytering. Det goda kandidatunderlaget innebär att tillbörlig kompetens finns att rekrytera även om det råder viss diskrepans mellan kandidatens och förvaltningens lönenivåer. Föreningsbyrå och stab har generellt låg omsättning av personal och har ett gott kandidatunderlag när det finns behov av rekrytering. Två enhetschefsrekryteringar och en ersättningsrekrytering inom HR har samtliga genererat ett stort kandidatunderlag och det visar också hög attraktivitet. Fritidsnämnden satte för 2025 som mål att i medarbetarenkäten nå ett genomsnittsresultat på 5,1 av möjliga 6,0 som ett mått på attraktivitet. Resultatet på medarbetarenkäten uppgår till 5,0 vilket är ett fantastiskt bra resultat. Ledarskap Samtliga chefer inom fritidsnämnden har fortsatt färre än 30 medarbetare vilket är en av grundförutsättningarna för att kunna tillämpa ett engagerat och närvarande ledarskap. På förvaltningen träffas samtliga chefer månadsvis vid ett chefsforum där aktuella ämnen hanteras med fokus på dialog och erfarenhetsutbyte. HR träffar även samtliga ledningsgrupper inför respektive tertialuppföljning och bland annat arbetsmiljö och sjukfrånvaro följs upp. Förutom en djupare dialog om statistiska underlag, är syftet att tillsammans skapa bättre förutsättningar både för ledarskap, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Nämnden når inte uppsatt mål för högre resultat i medarbetarenkäten när det gäller ledarskap än kommunens resultat som helhet. Fritidsnämnden når 4,8 och kommunens genomsnittliga ledarskapsresultat uppgår till 4,9 av 6 möjliga. Friskfaktorer Fritidsnämnden bedömer att arbetet med aktiv rehabilitering är systematiskt och välfungerande. Chefer har stöd i processen för rehabilitering och i uppföljning mellan HR och ledningen. Förvaltningen har också ett systematiskt och väl fungerande arbetsmiljöarbete. Under årets tredje tertial genomfördes en gemensam utbildning för förvaltningens chefer tillsammans med förvaltningens samtliga skyddsombud, för att bredda kunskapen och stärka den gemensamma dialogen i arbetsmiljöarbetet. Bilaga 3 Det finns variationer framför allt när det gäller korttidsfrånvaro mellan de olika verksamheterna. Korttidsfrånvaron är väsentligt lägre där arbetstagare i huvudsak inte arbetar med fysiskt möte med kund eller besökare. Långtidsfrånvaro är med något undantag inte direkt arbetsrelaterad och det är gemensamt för alla verksamheter. Långtidsfrånvaro grundar sig bland annat i benbrott eller somatiska sjukdomar. Fritidsnämnden har under det gångna året också haft högre korttidsfrånvaro än väntat, vilket beror på virussjukdomar som har fått större fäste och påverkan än beräknat. Resultatmått, fritidsnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,0 5,0 5,6 5,3 5,4 4,8 5,1 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 70 70 68 69 61 63 62 Andel heltidsanställda (%) 90 77 82 80 85 86 86 Andel skyddsombud som har genomgått 100 100 90 93 75 73 73 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,1 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 För- och grundskolenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en Arbete pågår i enlighet med attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för Arbete pågår i enlighet med goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer Arbete pågår i enlighet med och jämställda arbetsförhållanden. aktivitets- och handlingsplaner. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Arbetet har fokuserat på förskolans personalomställning, budgetstyrd personalplanering och höjd kompetens genom examination av 20 barnskötare. Samverkan kring tjänsteplanering och med Lärarhögskolan har stärkts. Rekrytering till skolledartraineeprogrammet gav 15 deltagare och arbetet med kommunikationsplan och arbetsgivarvarumärke har prioriterats. Ledarskap Chefer har fått stöd inom OSA för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning genom uppföljning, handledning och avlastning. Förskolan har satsat på förändringsledning och grundskolan på pedagogiskt och kommunikativt ledarskap. Det administrativa stödet har setts över och en ny organisation har skapats för att stärka chefstödet. Friskfaktorer Arbetet med arbetsmiljö och aktiva åtgärder har fortsatt och OPUS har införts med utbildningar och gemensamma rutiner. Hot- och våldsförebyggande arbete har prioriterats genom rutingenomgångar, Bilaga 3 stöd i studiero och trygghetshöjande utbildningar. Arbetsmiljöverkets inspektion av 11 förskolor ledde inte till några krav. Sjukfrånvaron är fortfarande över målet men minskar totalt, med särskilt god utveckling i F–9 och förbättringar i förskolan. Resultatmått, för- och grundskolenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 7,6 4,4 7,0 8,3 4,6 7,5 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 65 56 69 59 54 69 57 Andel heltidsanställda (%) 91 92 92 92 92 91 92 Andel skyddsombud som har genomgått 90 67 57 65 63 54 61 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 79 63 75 62 52 60 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,0 5,0 5,0 4,9 4,9 4,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en Arbete pågår i enlighet med attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för Arbete pågår i enlighet med goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer Arbete pågår i enlighet med och jämställda arbetsförhållanden. aktivitets- och handlingsplaner. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare På förvaltningsnivå har ett omfattande arbete skett under året i syfte att skapa förutsättningar för en ny funktionell gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning. Utveckling av organisation, uppdrag och roller och ny samverkansorganisation har prioriterats. Kompetensförsörjningsarbetet har därutöver fortlöpt i enlighet med nämndens kompetensförsörjningsplan och förvaltningens fastställda aktivitetsplan för kompetensförsörjning. Revidering av kompetensförsörjningsplanen planeras för våren 2026. Genomförda rekryterings- och kompetensförsörjningsanalyser under perioden visar att nämndens verksamheter är attraktiva för sökande till lediga tjänster. Men, utmaningar befaras på längre sikt i enlighet med långsiktiga kompetensförsörjningsprognoser. Samverkansarbetet med Lärarhögskolan fortsätter att vidareutvecklas och gemensamma strategiska frågor har identifierats och processats under året. Insatser för utveckling av det förvaltningsspecifika arbetsgivarvarumärket har genomförts med fokus på att bredda rekryteringen och attrahera fler grupper. Gemensamma kommunikationsinsatser inleddes även under året i samverkan med Lärarhögskolan. Kompetensutvecklingsinsatser för speciallärare med inriktning intellektuellt funktionshinder fortgår och säkerställer hög behörighet bland lärare i anpassad gymnasieskola. Utvecklingsarbete för karriärtjänster för lärare har fortskridit enligt planering i positiv riktning. Bilaga 3 Mycket av arbetet i förvaltningen har handlat om arbetsorganisation och arbetstid; bland annat förändrad organisering av förvaltningsstruktur och differentiering av lärares arbetsuppgifter för att möjliggöra för fler professioner att bidra och avlasta i skolans verksamhet. Ett partsgemensamt arbete med Sveriges lärare har också börjat när det gäller tjänstefördelningsprocessen. Ledarskap Åtgärder har fortlöpt inom ramen för OSA i syfte att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och främja återhämtning. Chefernas förutsättningar följs upp både på grupp och individnivå och åtgärder i form av stöd och anpassningar vidtas för att skapa balans i uppdrag. Inom området hot och våld fortsätter arbetet med trygghetsskapande insatser i form av stöd, verktyg och kompetensutveckling. Frågor kopplade till lokaler och städ har under året upplevts vara en bidragande orsak till arbetsbelastning bland chefer. Arbete för att utveckla lokala rutiner kopplade till egenkontroll är av vikt. Kompetensutveckling för chefer prioriteras och genomförs med systematik och med fokus på ledarskap och arbetsgivarfrågor. Mot bakgrund av stabilitet i ledningsorganisationen inom nämndens område deltar inga i traineeprogram för blivande rektorer under 2025. Inom ramen för årlig löneöversyn har chefer prioriterats. Friskfaktorer Arbete har genomförts i enlighet med det systematiska arbetet för arbetsmiljö och lika rättigheter och möjligheter. Prioriterade åtgärder i handlingsplanen för arbetsmiljö och aktiva åtgärder 2025 har fortlöpt. Implementering av kommunövergripande systemstöd för systematiskt arbetsmiljöarbete (OPUS) har inletts under året genom att alla chefer har fått tillgång till systemet och att utbildningsinsatser har genomförts. Trygghetsskapande åtgärder har vidtagits för ökad beredskap och trygghet i situationer då hot och våld kan uppstå och det har skett i form av verktyg och stöd för utbildning, övning och dialog på APT. Insatser har även genomförts för att införliva skollagens nya krav på skolsäkerhet i befintliga rutiner och bland annat har säkerhetsvandringar i lokaler genomförts. Konsekvenserna av Miljödatas cyberattack i slutet av perioden T2 innebar påverkan på förvaltningens arbetsformer. Verksamheterna har god förmåga att snabbt ställa om och arbetsgivarens gällande rutiner har upprätthållits även utan systemstöd. Sjukfrånvaron för nämndens område ligger totalt sett på en mycket låg nivå och under målvärdet. Men, sjukfrånvaron ökar jämfört med utfall föregående år. Utveckling av andel långtidsfriska går i positiv riktning, men ligger trots det något under målvärdet. Andel heltidsanställda ökar, men ligger under målvärdet. Det sker en mycket positiv utveckling för resultatmåttet ”andel chefer med max 30 medarbetare” jämfört med tidigare år, det överstiger också fastställt målvärde. Medarbetarenkäten visar ett bibehållet gott utfall även för 2025. Bilaga 3 Resultatmått, gymnasie- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 vuxenutbildningsnämnden kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,2 4,6 2,8 4,0 4,5 2,7 3,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 80 75 85 79 74 84 78 Andel heltidsanställda (%) 90 86 89 87 85 88 86 Andel skyddsombud som har genomgått 90 76 25 60 79 38 67 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 87 100 84 94 94 94 94 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,1 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 Individ- och familjenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Ambassadörsverksamheten fortgår och fler ambassadörer har rekryterats. Några exempel på aktiviteter de har varit delaktiga i är socionomdagen på Umeå universitet, en mini-MOA mässa för årskurs 5 och en aktivitet som genomfördes tillsammans med Västerbottens handelskammare − klassrumsträffar för högstadieelever. Allt är i syfte att skapa intresse för våra verksamhetsområden och locka fler att välja vård- och omsorgsyrken. Hälften av eleverna som genomför praktik inom stöd och omsorgs olika verksamheter går vidare till en anställning efter avslutad praktik. Det visar att praktikplatserna fungerar som en effektiv rekryteringsväg och bidrar till att stärka kompetensförsörjningen. En aktivitet för att klara de ökande kompetensförsörjningsbehoven har bestått av att ta fram en handbok för cheferna i funktionshinderomsorgen; Bemanningsstrategi i praktiken − en handbok för chefer inom FO. Den är tänkt att ge cheferna handfasta råd om hur en genomtänkt bemanningsstrategi kan ge chef bättre förutsättningar att leda verksamheten effektivt, skapa hållbara arbetsvillkor för medarbetare och uppnå verksamhetens mål. Ledarskap Ett arbete har gjorts på förvaltningen vilket har lett till att allt fler chefer nu når målet om att ha högst 30 medarbetare. Resultatet visar att vi är på god väg och att utvecklingen går i en positiv riktning. Inom alla verksamhetsområden har det under året pågått olika aktiviteter för att säkerställa en rimlig arbetsbelastning. Några exempel är att man inom myndighetsutövning gjort en kartläggning av möten enhetschefer har och vilka andra åtaganden de blir inblandade i. IFO har identifierat faktorer som upplevs påverka arbetsbelastningen och det jobbar man vidare med. Inom Bilaga 3 funktionshinderomsorgen har man bland annat haft särskilda arbetsmiljödagar för enhetschefer och arbetsbelastning har då varit en av delarna man arbetet med. Flertalet enhetschefer inom stöd och omsorg anser att de får stöd i att utveckla grupper och individer i medarbetarskap. Inom några verksamhetsområden har chefer utbildats i grupputvecklingsmodellen HUSET. Modellen ger en stabil struktur som hjälper till att skapa goda förutsättningar för både grupp- och individutveckling. Fler chefer kommer under nästa år att utbildas i modellen. Friskfaktorer Den totala sjukfrånvaron inom nämndens verksamheter har ökat något jämfört med föregående år. Den största ökningen är inom funktionshinderområdet och personlig assistans. Några faktorer som påverkat sjukfrånvaron anges vara sämre scheman, svårigheter att hitta tid till återhämtning och medarbetare som har blivit långtidssjukskrivna (inte arbetsrelaterat). Återhämtning är det område som får sämst resultatet i medarbetarenkäten, inte bara inom personlig assistans utan även för förvaltningen i stort. Aktiviteter under året kopplade till återhämning är bland annat att enhetscheferna har jobbat med onbordingprocessen för att säkerställa en god introduktion. Inom personlig assistans har man gjort en schemakartläggning för att skapa hållbara och korrekta scheman. Det har övriga verksamhetsområden inom funktionshinderomsorgen också jobbat med under året. Deltagarna i projektet Samba har fortsatt sitt arbete för att utveckla ny kunskap och försöka hitta nya arbetssätt för att behålla medarbetare på den gemensamma lokala arbetsmarknaden. Resultatmått, individ- och familjenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 8,6 6,2 7,8 8,3 6,3 7,7 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 58 63 59 61 60 61 Andel heltidsanställda (%) 92 89 91 90 88 89 88 Andel skyddsombud som har genomgått 90 73 67 71 71 63 69 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 97 100 97 96 96 96 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,1 5,1 5,0 5,1 5,0 5,0 Kulturnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en enligt plan attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda enligt plan resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och enligt plan/mer arbete krävs jämställda arbetsförhållanden. Bilaga 3 Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Under verksamhetsåret har flera pensionsavgångar ersatts genom internrekryteringar. De interna rekryteringarna tjänar flera syften. Dels tar förvaltningen ansvar för kompetens som konverterar till tillsvidareanställningar, dels ges möjlighet till konkret intern kompetensutveckling och karriär. I de externa rekryteringar som sker tillförs ny kompetens till verksamheterna. Under sommaren har biblioteken i sedvanlig ordning tagit emot feriearbetande ungdomar. Ett brottsförebyggande projekt i samarbete med Umebrå har också skett under perioden. Kulturskolan möter rekryteringsbehovet med aktiv personalplanering för att ersätta pensionsavgångar och tillgodose lärare för instrument som har ett lägre elevunderlag. Rekrytering av enhetschef har genomförts under perioden, både för programavdelningen och biblioteken. Enhetschef på biblioteken rekryterades externt medan rekryteringen inom arrangemang och scener tillsattes med en intern kandidat som har genomgått Umeå kommuns interna traineeutbildning för arbetstagare och vill utveckla sitt ledarskap. Det är ett gott exempel på en välfungerande kompetensförsörjning med både interna karriärvägar och extern attraktivitet. Kulturförvaltningen har som mål att medarbetarenkätens medelvärde ska överstiga 5,0, vilket är ett mått på attraktivitet som arbetsgivare. Årets medelresultat i medarbetarenkäten uppgick till 5,1. Ledarskap Kulturnämndens samtliga chefer har färre medarbetare än 30 vilket är en av de viktigare förutsättningarna för ett närvarande och engagerat ledarskap. Tillsättning av HR-partner under tertial 2 skapar fortsatt förutsättningar för ett närvarande och engagerat ledarskap. Mål för att mäta ledarskapet på förvaltningen sattes till 5,0 i medarbetarenkätens ledarskapsdel. För 2025 uppnådde förvaltningen målet och förvaltningens medelvärde för ledarskap överträffade även kommunens samlade resultat 4,9 inom samma område. Friskfaktorer Arbetssättet aktiv rehabilitering tillämpas på förvaltningen och syftar till en tät och förtroendefull dialog, god förståelse för arbetstagares återgång till arbete och för att arbetstagare ska ha god insikt i sin betydelse för verksamheten. Nämnden når inte uppsatta mål för den totala sjukfrånvaron, Flera virussjukdomar har påverkat korttidsfrånvaron i större utsträckning än tidigare verksamhetsår, men den långtidssjukfrånvaro som bidrar till total sjukfrånvaro är nästan uteslutande inte direkt arbetsrelaterad. Bilaga 3 Resultatmått, kulturnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,5 5,3 4,7 5,1 5,4 2,9 4,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 72 62 68 64 63 77 68 Andel heltidsanställda (%) 82 82 78 81 82 78 81 Andel skyddsombud som har genomgått 100 88 75 83 86 78 82 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,0 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Flera rekryteringar har gjorts under året, bland annat miljöinspektörer, förvaltare och enhetschefer. Generellt finns inga betydande svårigheter att rekrytera personal, men i några yrkesgrupper finns en tendens till svårigheter att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Kompetensförsörjningsplanen är reviderad under året. Aktiviteter sker löpande och fokus ligger på att behålla och utveckla medarbetare och behålla attraktiva arbetsplatser. Ledarskap Inför 2025 gjordes en omorganisering på avdelningen och en till enhet bildades; Små avlopp. Det medförde bättre förutsättningar för ledarskapet på avdelningen, fördelning av ansvar och mer närvarande ledarskap. Riktvärdet för antal medarbetare per chef uppnås, medelantalet är 15 medarbetare per chef. Friskfaktorer Under året har alla medarbetare deltagit i en förvaltningsgemensam utbildning inom jämställdhetsområdet. Utbildningstillfället syftade till att höja både kunskapsnivå och kvalitet på verksamheternas jämställdhetsarbete i relation till kommunens övergripande inriktningsmål för jämställdhet. Temat på en av chefsnätverkets träffar under året var friskfaktorer med gemensam dialog om friskfaktorernas betydelse och vilka som är prioriterade för olika verksamheter att arbeta med. En Bilaga 3 verksamhet berättade hur man har kommit i gång med friskfaktorarbete och involverat medarbetare på APT. Återhämtning är ständigt ett aktuellt område inom verksamheten, det visar sig inte minst i medarbetarenkätens resultat och flera enheters OSA-mål. Höstens förvaltningsdag handlade om återhämtning och innehöll en föreläsning från en av företagshälsovårdens psykologer. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och når inte målvärdet. Det är främst långtidssjukfrånvaron som har ökat, sjukfrånvaro längre än 90 dagar. Avdelningen har under året haft två medarbetare som har varit sjukskrivna på deltid längre än 365 dagar. Oavsett orsak till sjukdom är ohälsa arbetspåverkande och anpassningar sker i den mån det går för verksamheten. En fördjupad analys av sjukfrånvaron kommer att göras i början av 2026. Resultatmått, miljö- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 hälsoskyddsnämnden 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 5,0 7,5 5,3 6,8 5,8 2,9 4,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 62 64 62 65 76 68 Andel heltidsanställda (%) 90 98 100 99 98 100 99 Andel skyddsombud som har genomgått 90 100 - 100 100 - 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 100 100 100 50 75 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Personalnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  verksamhetsbesök, Bruksbacken i Sävar, med fokus på scheman och medarbetarinflytande  möjlighet till finansiering av mottagande av personer som står långt från arbetsmarknaden  yttrande över plan för digital omställning  lönekartläggning 2024  nämndernas verksamhetsplaner ur ett jämställdhetsperspektiv  avtalsrörelsen  registerkontroller vid anställning Bilaga 3  motion ”Kräv utdrag ur belastningsregistret vid anställning av omsorgspersonal”  medlemskap i EU:s kompetenspakt  delning av utbildningsförvaltningen  ansökan för ERASMUS-projekt  datadriven kompetensförsörjning  bemanningsläget inför sommaren  kompetensförsörjning i arbetsmarknadsregionen  kompetensförsörjningsplaner 2026, instruktion från kommunstyrelsen  nämndinitiativ ”Förstärkta kontroller vid anställning i Umeå kommun”  motion ”Möjlighet att donera förtjänstgåva till välgörande ändamål”  övriga nämnders delårsrapporter, arbete med personalpolitiska målen  kommungemensam kompetensförsörjningsplan 2026–2028  EU:s lönetransparensdirektiv  uppföljning, distansarbete. Ledarskap Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  uppföljning av chefers förutsättningar  revidering av ledarpolicy, medarbetarpolicy och värdegrund  kommungemensamt traineeprogram  överenskommelse vid uppsägning. Friskfaktorer Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  dispens, dygnsvila  arbetsmiljöverkets nya regelstruktur  samverkansmodell för att behålla arbetskraft, Samba  uppföljning av handlingsplan, suicidprevention  årlig uppföljning av SAM och aktiva åtgärder  medarbetarenkäten  friskvårdserbjudande  stärkt skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier  cyberangrepp, Miljödata  arbetsdomstolens dom om EU:s mödravårdsdirektiv  motion ”Friskvård för alla – en flexibel modell för hälsa och välmående”  skyddsombudens förutsättningar Bilaga 3 Resultatmått, Umeå kommun Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 7,8 4,8 6,9 8,0 5,0 7,1 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 59 68 61 58 67 61 Andel heltidsanställda (%) 92 92 94 93 92 92 92 Andel skyddsombud som har genomgått 90 67 66 67 68 64 67 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 86 87 86 81 85 82 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 Tekniska nämnden Nämndens arbete med att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Utifrån kompetensförsörjningsplanen har förvaltningen arbetat med fyra prioriterade fokusområden; arbetsgivarvarumärket, tidiga kompetensförsörjningsinsatser, hälsopromotion och anställningsprocessen. Arbetet har haft fokus på att stärka verksamheternas förutsättningar att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Inom ramen för det har förvaltningen arbetat aktivt med att öka synligheten i rekryteringar och kommunikation med syfte att synliggöra förvaltningens olika yrkesgrupper. Fortsatt arbete med implementeringen av friskfaktorer och aktiv rehabilitering kan ha bidragit till minskad sjukfrånvaro inom några verksamheter. Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Ett av de strategiska områdena för att stärka verksamheternas attraktivitet och interna utveckling har varit att utveckla arbetsgivarvarumärket – en avgörande faktor för att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. En central del av arbetet har varit att skapa och tydliggöra utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Under året genomfördes en medarbetardag för samtliga medarbetare på förvaltningen med fokus på att lyfta det viktiga arbete som utförs i alla verksamheter. Vid det tillfället lanserades även en film som presenterar förvaltningens olika verksamheter. Det fleråriga projektet om framtida kompetensbehov har bland annat resulterat i utvecklingen av intranätssidan Utveckling och karriär. Där beskrivs nu olika karriärvägar och alternativ för att bredda kompetensen inom nya områden. Arbetet syftar till att främja en lärande organisation som stödjer Bilaga 3 både medarbetares och chefers utveckling. För chefer har fokus varit på lärande organisation, bland annat genom föreläsningar och workshops inom området. Arbetet med friskfaktorer och en hälsosam, hållbar arbetsmiljö har fortsatt i verksamheterna. Det har även inneburit en resursförstärkning inom kompetensområdet fysisk arbetsmiljö. Ledarskap Andelen chefer med högst 30 medarbetare har ökat, vilket innebär att färre chefer ansvarar för fler än 30 medarbetare. För verksamheter där antalet medarbetare per chef fortfarande är högt finns en plan, bland annat genom att anställa fler chefer. Friskfaktorer Arbetet med friskfaktorer, tidiga insatser och arbetsanpassning, inklusive aktiv rehabilitering, har sannolikt bidragit till att påverka sjukfrånvaron positivt. Under de senaste åren har den totala sjukfrånvaron minskat något, vilket kan vara ett resultat av dessa insatser. Resultatmått, tekniska nämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,2 7,4 4,6 6,2 7,8 4,5 6,4 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 65 60 67 63 59 66 62 Andel heltidsanställda (%) 96 95 98 96 94 97 96 Andel skyddsombud som har genomgått 97 75 85 81 79 88 84 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 90 90 96 93 90 96 92 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,0 5,2 5,3 5,2 5,3 5,2 5,2 Valnämnden Under perioden har valkansliet intensivt börjat planera för valen 2026. Valnämnden fattade beslut på sammanträdet i mars att utöka antalet valdistrikt från 72 till 78 valdistrikt. Kommunfullmäktige fastställde valnämndens beslut i april 2025. Länsstyrelsen i Västerbotten fattade beslut om ny valdistriktsindelning i november 2025. Enhetschefen för valkansliet är från 1 maj 2025 även biträdande enhetschef för överförmyndarnämnden på 30 procent. I slutet av året förstärktes valkansliet med en person som arbetar med rekrytering. En utbildningsansvarig och en kommunikatör har utsetts som resurs för valkansliet. Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Bilaga 3 Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Att behålla valkansliets kompetens och erfarenhet av valadministration är en prioriterad fråga för valnämnden. Valkansliet har personuppgiftskoordinatorer för valnämnden, kommunstyrelsen och personalnämnden och bistår på kommunfullmäktiges möte. Valkansliets personal finns representerade i kommunens centrala krisledningsgrupp och har kommungemensamma utredningsuppdrag. Nämndens bedömning är att mål 5 är uppfyllt. Ledarskap Valkansliets chef ingår i ledningsgruppen för avdelning Demokrati och juridik. Via Stadsledningskontoret HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarier. Valnämnden uppfyller målet att chef ska ha max 30 medarbetare. Nämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt. Friskfaktorer Valkansliet ingår i avdelningen Demokrati och juridik som har avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar. Valkansliets svar på medarbetarenkäten resulterade i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbete med organisatoriskt systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. I juni månad genomfördes en avdelningsgemensam arbetsplatsträff med fokus på återhämtning, en av punkterna i avdelningens handlingsplan från medarbetarenkäten 2024. Förstärkning av valkansliet genomfördes under december 2025 som planerat. Nämndens bedömning är att mål 7 uppfyllt. Resultatmått*, valnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 − − − − − − sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 − − − − − − Andel heltidsanställda (%) 92 100 100 100 100 100 100 Andel skyddsombud som har genomgått 60 100 − 100 100 − 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 − 100 100 − 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 − − − − − − *Vissa mått redovisas inte på grund av för få anställda personer i valkansliet. Bilaga 3 Äldrenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv mer arbete krävs arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där mer arbete krävs riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Grunden för arbetet är äldrenämndens kompetensförsörjningsplan och nämndens årliga utbildningsplan för kompetensutveckling. Arbete för kompetensförsörjning har omfattat allt från att utbilda medarbetare till undersköterskor till att vara synliga på till exempel rally-VM. Äldrenämnden har stora utmaningar när det gäller att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till verksamheterna, men rekrytering till sommaren gick över förväntan. Processarbete kopplat till äldreomsorgens strategier har fortsättningsvis haft som huvudfokus att öka andel undersköterskor på förvaltningen. Målet för året var att öka andelen undersköterskor till 55 procent från tidigare 52 procent. Målet uppnåddes inte utan landade på att 53 procent av tillsvidareanställda medarbetare är utbildade undersköterskor. Det främsta verktyget för att jobba med att öka andelen undersköterskor är äldreomsorgslyftet. Tack vare satsningen fick förvaltningen 25 nya undersköterskor under året. Ledarskap Riktvärdet på inte mer än 30 medarbetare per chef har inte varit prioriterat i budget och det har inneburit att varje verksamhetsområde har arbetat med satsningen inom ram. Där det har funnits förutsättningar har förtätning av chefer genomförts. Vissa av rekryteringarna genomfördes i slutet av året, vilket inte kommer att få genomslag på resultatet förrän nästa år. Medelvärdet på antal medarbetare per chef är 25 vilket är en medarbetare mer än tidigare. 72 procent av cheferna har max 30 medarbetare vilket är en försämring av resultatet jämfört med året innan med tre procentenheter. Men, medelvärdet av chefer som har fler än 30 medarbetare har minskat från 37 till 36 vilket visar att vi har en jämnare fördelning än föregående år. För att förbättra enhetschefernas förutsättningar inom vård- och omsorgsboende trots medarbetarantalet har en ny roll införts som coachande enhetschef och det planeras även i hemtjänsten. Friskfaktorer Årets medarbetarenkät hade en lägre svarsfrekvens jämfört med föregående år: 70,4 procent jämfört med 74,6 procent 2024. Enkäten visade ett samlat OSA-index som är oförändrat från Bilaga 3 föregående och ligger kvar på 4,9 (max 6). Arbetsbelastning, krav och stöd visar ett försämrat resultat med 0,1 enheter medan återhämtning och lika rättigheter och möjligheter visar ett förbättrat resultat med 0,2 respektive 0,1 enheter. Sjukfrånvaron är förbättrad med 0,1 enheter jämfört med föregående år och ligger på 8,5 procent. Men, det är fortfarande långt från målet och fortsatt arbete krävs. Andelen långtidsfriska har ökat till 54 procent från tidigare 51 procent. Nämnden följer sedan 2024 även korttidsfrånvaron för medarbetare under 30 år. Vid första mätningen hade gruppen ett medelvärde på 5,8 procent. Efter att det har synliggjorts bland enhetschefer och arbete har börjat för att fånga upp denna kategori medarbetare har förvaltningens resultat förbättrats till 4,9 procent. Frånvaron är fortfarande högre än andra ålderskategorier så det finns fortsatt utrymme för förbättring. Medelvärdet för korttidsfrånvaro för alla ålderskategorier är 4,1 procent. Arbetet med friskfaktorer ska vara inkluderat i alla processer och fortsätter som en del i helheten för att det ska ge bäst effekt. Resultatmått, äldrenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 7,5 9,6 6,0 8,5 9,4 6,9 8,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 53 58 54 51 59 53 Andel heltidsanställda (%) 95 97 98 97 96 96 96 Andel skyddsombud som har genomgått 90 47 61 50 63 61 63 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 75 69 83 72 73 85 75 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 Brand- och räddningsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Arbete för kompetensförsörjning har bedrivits enligt den kompetensförsörjningsplan som nämnden har fastställt. Nämnden har utmaningar i kompetensförsörjningen när det gäller RiB-personal. Utveckling av arbete för kompetensförsörjning kommer att kunna bedrivas på ett bättre sätt i den nya organisationen. Bilaga 3 Ledarskap Arbete för att utveckla organisationen har fortsatt under året. Syftet med organisationsutvecklingen är dels att anpassa organisationen för att bedriva räddningstjänst från två stationer, dels att organisationen ska kunna möta kraven när Umeå växer, omvärldsläget förändras och uppdragen blir fler och bredare. Med denna förändring har bättre förutsättningar skapats för verksamhetens chefer att bedriva ett ledarskap som ger förutsättningar för goda resultat. Personalen har varit delaktig i organisationsutvecklingen genom dialogtillfällen med möjlighet att lämna synpunkter innan förslagen samverkas och förhandlas. Hela organisationsutvecklingen har samverkats och förhandlats med de fackliga parterna och arbete har inletts för att utifrån den nya organisationen utveckla verksamheten. Friskfaktorer Sjukfrånvaron inom brand- och räddningsnämndens verksamhet ligger lågt i jämförelse med målvärdet för 2025. Sjukfrånvaron och övriga resultatmått följs upp löpande i verksamheten. För att främja arbete med friskfaktorer i verksamheten pågår ett personalutvecklingsarbete genom den personalutvecklingsplan som har fastställts. I planen ingår insatser och aktiviteter för att skapa en hållbar organisation, vilket bland annat omfattar jämställdhet, lika behandling, medarbetarskap och mångfald. Resultatmått, brand- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 räddningsnämnden 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 3,7 1,6 1,9 2,2 2,6 2,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 82 89 88 73 86 84 Andel heltidsanställda (%) 92 100 100 100 100 100 100 Andel skyddsombud som har genomgått 90 − 60 60 − 60 60 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,2 5,1 5,1 5,2 5,0 5,0 IT-kapacitetsnämnden Nämnden har ingen anställd personal. PA-nämnden Nämnden har ingen anställd personal. Bilaga 3 Överförmyndarnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Överförmyndarenheten har goda förutsättningar för att rekrytera ny personal till verksamheten och behålla personal oavsett yrkesroll. Personalomsättningen har varit låg. En ny medarbetare har anställts under perioden. Nämnden tar tillvara medarbetare över 65 år på ett bra sätt, de ges möjlighet att förlänga arbetslivet och på så sätt kan verksamheten hantera ett visst vikariebehov. Överförmyndarenheten tar även emot personer i behov av arbetsträning. Nämndens bedömning är att mål 5 är uppfyllt. Ledarskap Överförmyndarenhetens enhetschef ingår i ledningsgruppen för avdelning Demokrati och juridik. Via Stadsledningskontoret HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarier. Överförmyndarnämnden uppfyller målet att chef ska ha max 30 medarbetare. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt. Friskfaktorer Överförmyndarenheten ingår i avdelningen Demokrati och juridik som har avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar. Överförmyndarenhetens svar på medarbetarenkäten resulterade i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbete med organisatoriskt systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 7 uppnåddes under 2025, men sjukfrånvaron har ökat jämfört med tidigare år på grund av en långtidssjukskrivning under 2025. Resultatmått, överförmyndarnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 5,5 1,4 4,8 2,9 1,2 2,5 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 74 67 73 75 100 93 Andel heltidsanställda (%) 92 96 80 93 91 100 93 Andel skyddsombud som har genomgått 60 − − − − − − introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 − 100 100 − 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 − − 4,8 − − 4,6 Bilaga 4 Bilaga 4. Uppföljning avmål och program Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrning inom inriktningsmålen samlas i tre program; Program för tillväxt Program för social hållbarhet Program för klimatneutrala Umeå 2040. Inriktningsmålen följs upp genom att utveckling inom programmen rapporteras. Bedömningen görs utifrån om kommunen gör tillräckligt, om mer arbete krävs eller om kommunen behöver göra mycket mer inom området. Först redovisas en överblick av inriktningsmålen med bedömning, därefter beskrivs kort respektive program. Inriktningsmål 1 Gör vi tillräckligt? Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200000 medborgare år 2050 Inriktningsmål 2 Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden Inriktningsmål 3 Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv Inriktningsmål 4 Umeå ska vara klimatneutralt till år 2040 I kol um ne n ” Gör s de t tillräckl i gt” ha r be dö m ni ng gjor ts ut ifrån de = Ja, det görs tillräckligt senaste årens utveckling och den önskvärda utvecklingen. = Nej, mer arbete krävs Bedömningen är antingen grön, gul eller röd. Färgförklaring finns = Nej, det behöver göras mycket mer till höger. Bilaga 4 Program för tillväxt Inriktningsmål 1 Gör vi tillräckligt? Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200000 medborgare år 2050 Fokusområden 1. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer 2. Universiteten som tillväxtmotorer kvinnor 3. Umeå ska vara klimatneutralt till år 2040 I kol um ne n ” Gör s de t tillräckl i gt” ha r be dö m ni ng gjor ts ut ifrån de = Ja, det görs tillräckligt senaste årens utveckling och den önskvärda utvecklingen. = Nej, mer arbete krävs Bedömningen är antingen grön, gul eller röd. Färgförklaring finns = Nej, det behöver göras mycket mer till höger. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer Umeå uppvisar fortsatt stark befolkningstillväxt och goda boende- och livsmiljöer i jämförelse med andra kommuner. Samtidigt som planeringskapaciteten har stärkts och den kommunkoncernövergripande samplaneringen utvecklats ligger bostadsbyggandet fortsatt på låg nivå för samtliga bostadstyper, i linje med den nationella trenden. Den demografiska utvecklingen under senare år, med avtagande befolkningstillväxt och lågt barnafödande tydliggör vikten av att planera för barnfamiljer, både ur ett bostadsförsörjningsperspektiv och som en förutsättning för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Sammantaget bedöms tidigare insatser inte vara tillräckliga för att möta behovet av rätt bostadstyper och tillräcklig byggnivå i relation till tillväxtmålet och demografisk utveckling. 1600 1435 1400 1303 1200 1000 1001 917 960 800 695 695 600 545 489532 429 439 414 400 213 200 0 Färdi gstäl l da bostäder Prognos Bilaga 4 Universiteten som tillväxtmotorer Umeå universitet fortsätter att vara ett av landets mest attraktiva lärosäten och hade höstterminen 2025 flest antagna studenter i Sverige. För att fullt ut stärka universitetets roll som tillväxtmotor behöver fler studenter stanna kvar efter examen. Tydligare kopplingar mellan utbildning och framtidens arbetsmarknad är en avgörande faktor för det. Kvarstanning Umeå universitet 100% 90% 81% 80% 78% 77% 77% 70% 60% 50% 39% 40% 36% 35% 35% 30% 28% 27% 27% 21% 20% 20% 17% 14% 16% 10% 0% Västerbotten Angränsande län Övriga län Total kvarstanning 2015 2016 2017 2019 2020 2021 2022 Utvecklingen av Universitetsstaden mot en mer levande, integrerad och attraktiv stadsdel har börjat och är en viktig del i arbetet för att behålla och attrahera kompetens. Universitetet fungerar därigenom som en central tillväxtmotor genom att attrahera kompetens, stärka matchningen mot arbetsmarknaden och bidra till innovation. Trots hög attraktivitet i studentrekryteringen bedöms kvarstanning efter examen och koppling till arbetsmarknaden ännu inte vara tillräckligt stark för att fullt ut realisera universitetens potential som tillväxtmotor. Etableringar och företagens tillväxt Umeås näringsliv visar fortsatt styrka genom ett växande antal företag och en långsiktigt positiv demografisk utveckling av personer i arbetsför ålder. Samtidigt har antalet anställda minskat något under 2025, vilket speglar en period av omställning snarare än försvagning. Minskningen sker parallellt med nyetableringar och företagsförflyttningar och kan delvis kopplas till effektiviseringar, förändrade kompetensbehov och konjunkturella anpassningar. På kort sikt ryms mycket av utvecklingen i stadens befintliga strukturer, men bristen på mark för industri- och handelsetableringar riskerar på sikt att begränsa Umeås tillväxtkapacitet. I ett längre perspektiv är utvecklingen av strategisk infrastruktur en grundförutsättning för tillväxt. Bilaga 4 Trots ett växande antal företag bedöms tillgången till mark, strategisk infrastruktur och samordningen i etableringsarbetet ännu inte vara tillräckliga för att säkra långsiktig tillväxtkapacitet. Antal arbetsställen 17 000 16 813 16 669 16 599 16 487 16 500 16 373 16 244 16 004 16 000 15 823 15 677 15 444 15 500 14 926 15 000 14 500 14 000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utblick Arbetet är nu i gång i ordinarie processer för både utvecklingen av ett karriärcenter och den fortsatta utvecklingen av Universitetsstaden. Båda är i linje med målet att stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsmarknad och platsutveckling. Programarbetet har konkretiserat behovet av ett koncernövergripande arbetssätt med gemensam riktning, tydligare prioriteringar och fördjupad samverkan. Detta arbete har börjat och tar särskilt sikte på frågor om kvarstanning efter examen och bostäder för barnfamiljer som strategiska förutsättningar för Umeås långsiktiga tillväxt. Parallellt utvecklas samverkan inom tillväxtavdelningarna för att arbeta mer samlat och strategiskt med etableringar. Sammantaget innebär det att flera identifierade utvecklingsområden redan är under genomförande och fortsatt samordning, uthållighet och gemensam prioritering är avgörande för att nå de övergripande tillväxtmålen. Läs mer om program för tillväxt på umea.se/programtillvaxt Program för social hållbarhet Sammanfattning Umeå kommun har en gynnsam position i arbetet med social hållbarhet. Sverige och övre Norrland, med Umeå som största stad, rankas högt när det gäller social hållbarhet i EU- kommissionens EU Social Progress Index. Umeå kännetecknas av hög tillit mellan människor. Det främjar deltagande i demokratiska processer och socialt engagemang. Samtidigt syns tendenser Bilaga 4 till splittring och ökade klyftor. Det förebyggande arbetet är av största vikt för att minska dessa problem. Kommunens arbete för social hållbarhet grundar sig i värden som trygghet, tillit och gemenskap. Segregation, där människor med olika förutsättningar lever åtskilda, utgör därmed ett problem. Planering för socioekonomiskt blandade områden är en prioriterad fråga och arbetet med att främja trygga, tillgängliga och inkluderande boendemiljöer fortsätter. Umeå har generellt ett bra utgångsläge med låg brottslighet, låg otrygghet och relativt hög tillit till myndigheter. Det finns heller inga stadsdelar i Umeå som klassas som utsatta av polisen. Men, det finns ändå utmaningar. Organiserad brottslighet är ett växande problem. Antalet ärenden som gäller våld i nära relationer ligger på en fortsatt hög nivå, vilket kräver bättre samordning och ökade resurser. När det gäller ungas livsvillkor är avhopp från gymnasiet på en fortsatt hög nivå. Många avhopp kopplas till dåligt mående. Framför allt unga tjejer är ofta stressade och har problem med psykosomatiska symptom. Barnfamiljer har även generellt sett fått det svårare ekonomisk under de senaste åren. Kommunens arbetskraftsdeltagande har minskat något och det finns grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Kompetensbristen i Umeå förblir också en utmaning. Flera verksamheter i Umeå kommun arbetar för att minska antalet personer i långvarigt utanförskap, men det behövs bättre kännedom om situationen för dem som varken arbetar, studerar eller är arbetssökande. Umeå kommun strävar efter att vara en bra plats att växa upp på, där alla ska ha jämlika villkor oavsett bakgrund. Mycket pekar också på att Umeå är en plats med goda förutsättningar att leva och verka på. Men, fortsatt arbete krävs för att behålla och stärka kommunens sociala hållbarhet. Det är av stor vikt att fortsätta utökat samarbetet mellan kommunen och andra samhällsaktörer. Sociala relationer och tillit, index 202451 100% 87% 90% 76% 80% 80% 65% 64% 71% 70% 59% 56% 57% 60% 46% 40% Män 20% Kvinnor 0% 51 Indexet baseras på indikatorerna: Invånare 16–24 år som varken arbetar eller studerar, Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, Invånare 16–84 år med avsaknad av emotionellt stöd och sammanvägs till ett nyckeltal på en skala från 0 till 100. Bilaga 4 Källa: Tillväxtverkets beräkningar, baserat på uppgifter från MUCF och Fohm Kommunen är en bra plats att bo och leva på, andel, 202552 100% 99% 97% 98% 98% 96% 98% 96% 98% 97% 99% 90% 80% Män 70% Kvinnor 60% 50% 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Medborgarundersökningen, SCB Fokusområden Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden.  Umeå växer tryggt och säkert: Tydliga tecken på att rekrytering av barn och unga pågår. Fördjupad samverkan behövs i det sekundär- och tertiärpreventiva arbetet.  Ett Umeå fritt från våld: Våldsförebyggande arbete är fortsatt prioriterat, med särskilt fokus på våld i nära relationer och unga i riskmiljöer, där stärkt samordning bedöms som avgörande för framgång.  Motverka segregation och framväxten av utsatta områden: Fortsatt problem med misstro mot myndigheter och utanförskap. Behov av bättre underlag och samverkan i arbetet mot segregation. Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv.  Fortsätta arbete med jämställd stadsplanering: Arbetet pågår och är väl inarbetat. Nya goda exempel behövs för att flytta fram positioner.  Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling: Arbete för att medvetandegöra förutsättningar för kvinnor och män och konsekvenser av det pågår ständigt.  Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta upplever ett stort behov. Barns uppväxtvillkor 52 Andel som har svarat "Mycket bra" eller "Ganska bra" på frågan "Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på?" i SCB:s medborgarundersökning. Bilaga 4  Barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande i kommunens utveckling ska säkerställas: Arbete pågår med dialog och demokratiutveckling. Det finns behov av att fortsätta arbeta med att stärka ungas inflytande och delaktighet i skolan.  Motverka barnfattigdom: Andel barn i ekonomisk utsatthet är lägre än i riket. Barnfattigdom kräver fortsatt uppmärksamhet, särskilt i utsatta socioekonomiska grupper.  Förebyggande folkhälsoarbete: Umeå ligger väl till nationellt, men ungas hälsa, rörelse, stress och våldsutsatthet kräver fortsatt fokus för stärkt folkhälsa. Boende och bebyggelsemiljö  Fortsätta arbete med strategier för hållbar tillväxt för att stärka den sociala hållbarheten: Planering har fortsatt för blandade miljöer och hållbara flöden utifrån stadsbyggnadsprinciper som främjar social hållbarhet i hela kommunen.  Stärka mötesplatser och överbrygga barriärer: Arbete för mötesplatser och lokal service som främjar social sammanhållning och motverkar barriärer i både stadsdelar och landsbygd har fortsatt.  Främja en socialt hållbar bostadsförsörjning och motverka hemlöshet: Andel barnfamiljer och unga som lägger en stor del av inkomsten på boendekostnader har ökat senaste åren. Arbete och försörjning  Skapa förutsättningar för en ekonomisk jämlikhet och en högkvalitativ välfärd för livets alla skeden: För att stärka ekonomisk jämlikhet krävs fortsatt fokus på utrikesföddas etablering, ungas skolgång och förebyggande insatser mot studieavbrott.  Särskilt stöd till de personer som står långt från arbetsmarknaden: Fortsatta insatser krävs för att förbättra situationen för dem som är långt från arbetsmarknaden.  Åtgärder för att förhindra diskriminering och säkerställa jämlika möjligheter måste fördjupas och breddas: Arbete pågår för att skapa arbetsplatser som är lika och tillgängliga för alla.  Motverka framväxten av ett skuggsamhälle och en ökad arbetslivskriminalitet: Det finns behov av ökade insatser kopplade till skuggsamhället och den arbetskraftskriminalitet som finns. Läs mer om program för social hållbarhet på umea.se/programsocialhallbarhet Program för klimatneutrala Umeå 2040 Sammanfattning Det är tydligt att omställning pågår men att takten behöver accelereras betydligt för att uppnå antagna klimatmål. Omställningen är samhällsekonomiskt lönsam och för att öka takten krävs arbete med både strukturella förändringar och förändrade beteendemönster. Bilaga 4 Under perioden januari–december 2025 har arbetet fortsatt med att konkretisera Umeås klimatambitioner genom att vidareutveckla åtgärdsförslag och projektportföljer som baseras på tidigare scenario- och konsekvensanalyser. Fokus har successivt flyttats från planering till genomförande, med ökad betoning på att identifiera och prioritera insatser, säkra finansiering och realisera projekt som kan accelerera omställning av samhällssystemen. Eftersom omställning av samhällssystemen i stor utsträckning kräver insatser bortom Umeå kommuns egen rådighet, fortsätter Umeå att stärka sitt arbete med samverkan och partnerskapsbyggande. Arbetet sträcker sig från lokal mobilisering inom ramen för klimatfärdplanen till aktiv medverkan i internationella initiativ som EU:s mission för 100 klimatneutrala och smarta städer. Denna flerskaliga samverkan är en förutsättning för att långsiktigt uppnå målet om ett klimatneutralt Umeå 2040. Territoriella utsläpp Umeås utsläpp uppgick 2023 till 291 kton CO₂e, vilket innebär en ökning från föregående år, men samtidigt en minskning med 32 procent jämfört med 1990. Transportsektorn är fortsatt den största utsläppskällan och stod för 57 procent av de totala utsläppen. Utsläpp Umeå (kton CO2e) jämfört med Parisavtalet 400 305 304 286 289291 300 200 Mål 100 Utfall 0 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 För För att nå målet om klimatneutralitet till 2040 behöver Umeå accelerera takten i och minska utsläppen snabbare. Sedan 2019 har växthusgasutsläppen legat relativt konstant, vilket understryker behovet av kraftfulla åtgärder. Insatser inom flera sektorer pågår och utgör en viktig grund för klimatomställningen. För att öka takten krävs fortsatt utveckling när det gäller fossilfria transporter, hållbar mobilitet, cirkulära flöden och hantering av återstående utsläpp. Konsumtionsbaserade utsläpp Bilaga 4 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp ökar. Hushållens konsumtionsbaserade klimatavtryck per person (Kg CO2e) 8000 5964 5541 5702 6000 4934 5191 4000 2000 0 2019 2020 2021 2022 2023 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp visar en ökande trend, vilket understryker behovet av kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Det handlar bland annat om att öka kunskap om både privat och offentlig konsumtions klimatpåverkan och att utveckla nya arbetssätt som stödjer mer hållbara konsumtionsmönster. Kommunkoncernens utsläpp uppgick till 105 kton CO₂e under 2024, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år. Ökningen berodde till stor del på att fjärrvärmesystemet behövde kompletteras med oljeeldning under den extremt kalla perioden i januari. Scope 1-2 Kommunorganisationen (Kton CO2e) 120 105 94 96 100 80 60 40 20 Mål 2025 - 2019 2022 2024 För uppnå målet om en klimatneutral kommunkoncern krävs att existerande planer nu omsätts i praktiken och samtidigt förstärks med ytterligare åtgärder. Arbetet behöver intensifieras med fokus på fossilfri uppvärmning, energieffektivisering och hållbara transporter och minskade utsläpp från fordonsflottan är särskilt prioriterat. Det är genom en kombination av tekniska lösningar, styrning och investeringar som den nödvändiga utsläppsminskningen kan åstadkommas. Fokusområden Transporter Transportsektorn står fortsatt för den största andelen av Umeås utsläpp. För att uppnå klimatmålen behöver omställning till fossilfria fordon och ökat hållbart resande accelereras ytterligare, genom till exempel infrastruktursatsningar, beteendeförändringar och stöd till fossilfria transporter. Bygg och anläggning Bilaga 4 Energianvändningen i bostäder visar en positiv trend, men fler indikatorer behövs för att följa utvecklingen inom hela sektorn. Framåt krävs kraftfullare åtgärder för att öka användning av klimatsmarta material och minska utsläppen från byggarbetsplatser. Energi, el och fjärrvärme Umeås elproduktion är i stort sett fossilfri, men fjärrvärmens utsläpp ökade under 2024. Det krävs stärkt motståndskraft i energisystemet och minskad användning av fossila bränslen per capita för att nå klimatneutralitet. Cirkulär ekonomi Mängden avfall minskar och sysselsättning i sektorn ökar, men återvinningsgraden förblir låg. Nästa steg är att främja resurseffektiva affärsmodeller och cirkulära flöden i samverkan med näringslivet. Övergripande insatser För att öka takten i omställningen behöver Umeå kommun fortsätta utveckla finansieringsmodeller, portföljstyrning och fördjupa både den interna, tvärsektoriella samverkan och externa partnerskap på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Läs mer om program klimatneutrala Umeå på umea.se/programklimatneutral Bilaga 5 Bilaga 5. Uppdragsredovisning Här redovisas status för tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen och nämnderna 2025. Av totalt sex tilläggsuppdrag är tre genomförda och tre delvis genomförda i slutet av året. Uppdrag Sammanvägd Sammanställd motivering/kommentar status 2025 Tilläggsuppdrag 2024:1 delvis Modell för aktualitets- och relevansprövning av befintliga Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört styrdokument är implementerad och bedöms vara i uppdrag att se över kommunövergripande ändamålsenlig. Genom att aktualitets- och målstyrning och planering som tillkom före relevansprövning genomförs systematiskt och införandet av kommunens nuvarande återkommande (2 ggr/år) prövas äldre styrning allt styrmodell och ta fram förslag för hur eftersom. Vid sådan prövning undersöks möjlighet om sådan styrning kan inordnas inom ram för äldre styrning ska fasas ut eller om den ska revideras så kommunfullmäktiges styrning via den kan kvarstå/infogas inom ram för inriktningsmål och inriktningsmål och program. program. Arbetet tar tid men genomförs med systematik och envishet. Tilläggsuppdrag: 2023:1 delvis Arbete med fördjupad analys av framtida tillgång till och Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört efterfrågan av kompetens är genomförd och hanterad i och nämnderna i uppdrag att öka berörda nämnder. I de fall fördjupad samverkan mellan omställningen av nämndernas förvaltningar påtalats så arbetar berörda förvaltningar verksamheter för att klara grunduppdraget vidare med frågan. i takt med att personalbristen ökar. Förhoppningen om att den fördjupade analysen skulle leda till en tydligare långsiktig inriktning för omställning av nämndernas verksamhet har dock ej infriats. De nämnder som sen tidigare haft en sådan långsiktig inriktning har upprätthållit den och använt analysen av framtida kompetensbrist för att förstärka och fördjupa tidigare arbete. För att bredda ansatsen och ta med fler parametrar som är väsentliga för formulering av framtida inriktning för respektive nämnd är tilläggsuppdrag 2025:1 och den analys av demografiska förändringar som ingår en viktig komplettering. Tilläggsuppdrag: 2023:2 genomfört Arbetet sker på ett flertal olika sätt för att åstadkomma Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen förflyttning i enl. med 2023:1. Ett exempel på sådant och nämnderna i uppdrag att öka samarbete är arbetet med datadriven kommun där samarbetet och ansvarstagandet över Stadsledningskontoret samarbetar med teknik- och förvaltnings- och nämndgränser. fastighetsförvaltningen för att ge stöd till kommunens nämnder/förvaltningar. Tilläggsuppdrag 2023:3 genomfört Uppdraget är genomfört och redovisat. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen Bilaga 5 Uppdrag Sammanvägd Sammanställd motivering/kommentar status 2025 i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett inrättande av ett klimatpolitiskt råd. Tilläggsuppdrag: 2022:11 genomfört Reviderad policy och riktlinje beslutades av Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen kommunfullmäktige i oktober. Implementering pågår. i uppdrag att genomföra en revidering av upphandlingspolicyn och tillhörande riktlinjer. Tilläggsuppdrag 2021:8 delvis Kompetenshöjande insatser inom området är Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört genomförda. Arbete med lokal lägesbild är utvecklat för i uppdrag att tillsammans med kommunens att fånga upp risker för välfärdsbrott. En grundstruktur är nämnder och bolag undersöka risken för framtagen för att motverka möjliggörare. Stöd till att skattemedel, som bekostar myndighetsutövning inom stöd- och omsorg för att verksamheter inom välfärdssektorn, även upptäcka välfärdsbrott har tagits fram tillsammans med med annan utförare än kommunen, nationell samverkansgrupp “CURA”. används på ett felaktigt sätt och/eller i Under hösten har Säkerhetsenheten inlett arbetet med kriminellt syfte, till exempel för att att ta fram kommunövergripande strukturer och styrning finansiera organiserad brottslighet, samt för att motverka välfärdskriminalitet. att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta Bilaga 6 Bilaga 6. Beslutade förändringar styrdokument I bilagan redovisas förändringar som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen under 2025 har beslutat när det gäller organiserande, normerande och aktiverande styrdokument för hela eller delar av kommunen. Det gäller fastställande av nya styrdokument, revidering av befintliga och utfasning av styrdokument. Orsak till att styrande dokument har fasats ut kan vara sammanslagning av flera styrande dokument till ett samlat dokument, att styrningen sker på annat sätt eller att styrningen behöver förändras för att uppnå rätt effekt. Under året har 21 styrdokument reviderats, 21 nya styrdokument har fastställts (varav många är taxor/avgifter) och 14 har upphävts genom beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Organiserande styrdokument Reglementen, delegationsordningar, bolagsordningar och instruktion för stadsdirektör fastställer ansvar och befogenheter. Sex organiserande styrdokument reviderades eller fastställdes under året och ett upphävdes. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Instruktion för stadsdirektör instruktion KS 2025-02-11 Reviderades Kommunstyrelsens delegationsordning delegationsordning KS 2025-03-18 Reviderades Reglemente för Umeå kommuns styrelse och nämnder reglemente KF 2025-03-31 KF 2025-04-28 KF 2025-10-27 Reviderades Bolagsordning för DÅVA DAC (Umeå deponi och avfallscenter bolagsordning KF 2025-04-28 AB) Reviderades Bolagsordning för Infrastruktur i Umeå AB (Inab) bolagsordning KF 2025-04-28 Reviderades Reglemente för kommunens revisorer reglemente KF 2025-10-27 Status Beskrivning Typ av dokument Datum Upphävdes Ansvar- och rollfördelning vid upphandling inom Umeå KF 2025-10-27 kommun Aktiverande styrdokument Program, planer och ägardirektiv utgör aktiverande styrning som beskriver förflyttning, vad som ska uppnås. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2024 planeringsdirektiv och budget för 2025 och plan för 2026–2028. Utöver planeringsdirektiv och budget fastställdes/reviderades nio aktiverande styrdokument under 2025. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Energiprogram Umeå kommun program KF 2025-01-27 Fastställdes Samverkansöverenskommelse och medborgarlöften med överenskommelse KS 2025-02-11 polismyndigheten 2025–2027 Fastställdes Kollektivtrafikplan 2025–2028 plan KS 2025-04-15 Reviderades Generella ägardirektiv för Umeå kommuns hel- och ägardirektiv KF 2025-04-28 majoritetsägda bolag Reviderades Särskilt ägardirektiv för Infrastruktur i Umeå AB (Inab) ägardirektiv KF 2025-04-28 Bilaga 6 Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Plan för kommersiell service på Umeås landsbygder plan KS 2025-06-03 Fastställdes Plan för digital omställning 2025–2028 plan KF 2025-08-25 Fastställdes Länsgemensam strategi för suicidprevention i Västerbotten program KF 2025-09-29 2025–2030 Fastställdes Plan för implementering av policy och riktlinje för inköps- och plan KF 2025-10-27 upphandlingsverksamhet 2025–2027 Åtta aktiverande styrdokument upphävdes under 2025. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Upphävdes Strategi för extern kommunikation program KF 2025-04-28 Upphävdes Näringslivsstrategi 2019–2025 program KF 2025-04-28 Upphävdes Umeå kommuns handlingsplan mot våld plan KF 2025-04-28 Upphävdes Handlingsplan mot våldsbejakande extremism plan KF 2025-04-28 Upphävdes Umeå Växer tryggt och säkert färdriktning 2020–2025 program KF 2025-04-28 Upphävdes IT-strategi program KF 2025-11-24 Upphävdes Strategi för E-service program KF 2025-11-24 Upphävdes Handlingsplan för halverad barnfattigdom plan KF 2025-11-24 Normerande styrdokument Policyer, riktlinjer taxor och föreskrifter utgör normerande styrning som beskriver hur något ska göras, det vill säga förhållningssätt, principer, processer och arbetssätt. Följande 27 dokument fastställdes eller reviderades under 2025. En stor del av dem är taxor (17 stycken). Status Beskrivning Typ av dokument Datum Fastställdes Riktlinje för lönestrategiskt arbete riktlinje KS 2025-01-14 Reviderades Justering av taxa i kollektivtrafiken (förslag till taxa KS 2025-01-14 kollektivtrafikmyndigheten) Reviderades Lönepolicy policy KF 2025-01-27 Fastställdes Omställnings- och pensionsbestämmelser OPF-KR 25 riktlinje KF 2025-01-27 Fastställdes Tillämpningsanvisningar OPF-KR25 anvisning KF 2025-01-27 Fastställdes Taxa för enpersonsfordon för att bedriva uthyrnings- taxa KF 2025-02-24 verksamhet på offentlig plats Reviderades Riktlinje för kredit- och kravverksamhet riktlinje KS 2025-03-18 Reviderades Riktlinjer för informationssäkerhet riktlinje KS 2025-03-18 Fastställdes Anvisning för hantering av nämndinitiativ anvisning KS 2025-03-18 Fastställdes Anvisning för taxor och avgifter anvisning KS 2025-04-15 Fastställdes Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun föreskrift KF 2025-05-26 Reviderades Taxa för byggnadsnämndens verksamheter taxa KF 2025-06-16 Fastställdes Föreningstaxor inom bad taxa KF 2025-06-16 Fastställdes Avgift för parkeringsanmärkning taxa/avgift KF 2025-06-16 Reviderades Taxa för utlämnande av allmän handling taxa KF 2025-06-16 Reviderades Regler för elhandel regler KS 2025-08-12 Reviderades Riktlinje för Umeå kommuns kraftverksamhet riktlinje KF 2025-08-25 Reviderades Taxa för tillsyn och prövning enligt alkohollagen taxa KF 2025-08-25 Reviderades Riktlinje för styrning och uppföljning av privata utförare riktlinje KF 2025-08-25 Fastställdes Policy för inköps- och upphandlingsverksamhet policy KF 2025-10-27 Fastställdes Riktlinje för inköps- och upphandlingsverksamhet riktlinje KF 2025-10-27 Fastställdes Taxa för dödsboförvaltning 2026 taxa KF 2025-10-27 Bilaga 6 Status Beskrivning Typ av dokument Datum Reviderades Taxa för verksamhet enligt miljöbalken taxa KF 2025-10-27 Reviderades Justering av taxan i Ultra-trafiken från 2026-05-04 (förslag till taxa KS 2025-11-11 kollektivtrafikmyndigheten) Fastställdes Policy för jämställdhetsarbete i Umeå kommun policy KF 2025-11-24 Reviderades Taxa för byggnadsnämndens verksamheter taxa KF 2025-11-24 Reviderades Taxa enligt lagen om skydd mot internationella hot mot taxa KF 2025-12-15 människors hälsa Fem normerande styrdokument upphävdes under året. Status Beskrivning Typ av dokument Datum Upphävdes Användning av sociala medier för extern kommunikation riktlinje KF 2025-04-28 Upphävdes Inköps- och upphandlingspolicy KF 2016-12-19 policy KF 2025-10-27 Upphävdes Regler för inköp och upphandling i Umeå kommun regler KF 2025-10-27 Upphävdes Strategidokument för upphandlingar med sociala krav i Umeå riktlinje KF 2025-10-27 kommunkoncern 2018-06-07 Upphävdes Riktlinjer för direktupphandlingar i Umeå kommun riktlinje KF 2025-10-27 Bilaga 3 Bilaga 7 Bilaga 7. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder 2025, drift respektive investeringar D iarienummer (mnkr) KS-2023/00651 KS-2024/00711 KS-2024/00918 KS-2025/00119 Aktuell Driftbudget 2025 Teknisk ramjustering, Justeringar i Teknisk ramjustering, driftbudget 2025 efter licenser kommunstyrelsens mottagningsenheten beslutade omföringar budget 2025 11 Överförmyndarnämnden −16,16 −16,16 12 Kommunstyrelsen −1 315,73 −1 315,73 13 Kommunfullmäktige −3,98 −3,98 14 Personalnämnden −1,29 −1,29 15 Valnämnden −3,50 −3,50 20 Tekniska nämnden −1 550,90 −3,52 −1 554,42 21 Byggnadsnämnden −62,93 −62,93 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −21,75 −21,75 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −86,38 −86,38 31 Äldrenämnden −1 396,75 −0,37 −1 397,12 32 Individ- och familjenämnden −1 774,78 0,37 −1 774,41 40 Fritidsnämnden −158,69 −158,69 45 Kulturnämnden −169,85 0,17 −169,68 50 För- och grundskolenämnden −2 340,72 2,70 −2 338,02 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −652,45 0,65 −651,80 70 Gemensam IT-nämnd, Umeå/Skellefteå 0,00 0,00 71 Gemensam PA-nämnd, Umeåregionen 0,00 0,00 Summa −9 555,87 0,00 0,00 0,00 −9 555,87 Bilaga 3 Bilaga 7 D iarienummer (mnkr) KS-2023/00651 KS-2023/00651 KS-2023/00394 KS-2024/00588 KS-2025/00304 Aktuell Investerings- MEX-budget Ombudgetering Ombudgetering Civil beredskap investerings- budget 2025 2025 från 2023 från 2024 budget 2025 efter beslutade omföringar 12 Kommunstyrelsen −61,08 −265,10 −18,21 20,00 −324,39 15 Valnämnden −0,55 −0,55 20 Tekniska nämnden −944,13 −76,47 −533,97 −20,00 −1 574,56 21 Byggnadsnämnden −0,47 −0,47 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −0,28 −0,28 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −29,55 −3,38 −32,93 31 Äldrenämnden −37,15 −3,03 −40,18 32 Individ- och familjenämnden −9,71 −4,22 −13,93 40 Fritidsnämnden −15,70 −2,28 −17,98 45 Kulturnämnden −4,87 −4,87 50 För- och grundskolenämnden −21,43 −21,43 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −11,00 1,62 −5,02 −14,40 Summa −1 135,91 −265,10 −74,84 −570,11 0,00 −2 045,97 Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 umea.kommun@umea.se www.umea.se 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : KS-2025_00278-17 Styrelse och nämnders budgetavvikelse 2025 2474353_1_1 Styrelsers och nämnders budgetavvikelser Belopp i tkr Nämnd Budget 2025 Utfall 2025 Budgetavvikelse Överförmyndarnämnd -16 164 -14 692 1 472 Kommunstyrelse -1 315 728 -1 210 347 105 381 Kommunfullmäktige -3 983 -3 092 891 Personalnämnd -1 290 -896 394 Valnämnd -3 500 -3 318 182 Teknisk nämnd -1 554 424 -1 563 745 -9 321 Byggnadsnämnd -62 929 -49 859 13 071 Miljö- & hälsoskyddsnämnd -21 752 -21 202 550 Umeåregionens räddningsnämnd -86 384 -83 383 3 001 Äldrenämnd -1 397 121 -1 322 742 74 379 Individ & familjenämnd -1 774 413 -1 791 108 -16 695 Fritidsnämnd -158 692 -157 727 965 Kulturnämnd -169 675 -169 330 345 För/Grundskolenämnd -2 338 017 -2 285 860 52 157 Gymn/vuxenutb.nämnd -651 803 -631 487 20 316 Gem IT-nämnd Ume-Ske 0 -1 -1 Gem PA-nämnd Umeregionen 0 0 0 Summa -9 555 874 -9 308 790 247 085 Årsredovisning 2025 Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 4 Stabilitet och framtidstro i en turbulent tid ........................................................................................ 4 Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................. 6 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................................. 6 Den kommunala koncernen ............................................................................................................... 12 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................................................ 18 Händelser av väsentlig betydelse ...................................................................................................... 25 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................................ 26 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ....................................................................... 28 Balanskravsresultat ............................................................................................................................ 47 Väsentliga personalförhållanden ....................................................................................................... 49 Förväntad utveckling.......................................................................................................................... 58 Resultaträkning ...................................................................................................................................... 60 Balansräkning ......................................................................................................................................... 61 Kassaflödesanalys .................................................................................................................................. 62 Noter ...................................................................................................................................................... 63 Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper ........................................................................................... 63 Not 2. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar .......................................................... 75 Not 3. Upplysning om upprättade särredovisningar ......................................................................... 75 Not 4. Jämförelsestörande poster ..................................................................................................... 75 Not 5. Kostnad för räkenskapsrevision .............................................................................................. 76 Noter till resultaträkningen ............................................................................................................... 77 Noter till balansräkningen ................................................................................................................. 79 Noter till kassaflödesanalysen ........................................................................................................... 86 Driftredovisning ..................................................................................................................................... 87 Ramjusteringar ................................................................................................................................... 88 Budgetavvikelse per nämnd .............................................................................................................. 88 Prognosavvikelse per nämnd ............................................................................................................. 88 Budgetavvikelse per verksamhet ....................................................................................................... 89 Investeringsredovisning ......................................................................................................................... 91 Bilagor .................................................................................................................................................... 94 Bilaga 1. Sammanställning av rapporter från kommunens bolag 2025 ............................................ 94 Bilaga 2. Rapportering av nämndernas grunduppdrag ................................................................... 116 Bilaga 3. Nämndernas rapportering av personalpolitiska mål ........................................................ 159 Bilaga 4. Uppföljning av mål och program ....................................................................................... 179 Bilaga 5. Uppdragsredovisning ........................................................................................................ 189 Bilaga 6. Beslutade förändringar styrdokument .............................................................................. 191 Bilaga 7. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder 2025, drift respektive investeringar .................................................................................................................................... 194 Inledning Stabilitet och framtidstro i en turbulent tid Under 2025 präglades omvärlden av djupgående osäkerhet. Internationellt har demokratin utmanats på ett helt nytt sätt, vi ser ett fortsatt krig i Ukraina, en tillväxt i Europa som har varit svag och till det en arbetslöshet i Sverige som har stigit. I Umeå ser bilden annorlunda ut. Vi lever i en trygg kommun. Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt stark och arbetslösheten låg jämfört med riket, även om den ökat något från historiskt låga nivåer. Det är ett styrkebesked. Bakom utvecklingen finns en bred branschmix, universitetens och universitetssjukhusets starka ställning samt ett växande kunskapsintensivt näringsliv. Kommunkoncernens resultat för 2025 är i balans, och trots demografiska utmaningar inom välfärden kan vi fortsätta bygga för framtiden. Resultatet uppgick till 708 miljoner kronor, en ökning med 404 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kommunen som helhet redovisar ett positivt resultat om 430 miljoner kronor. Resultatet påverkas främst av lägre pensionskostnader till följd av den vikande inflationen. Därtill har tillfälliga vakanser uppstått inom vissa verksamheter. De demografiska utmaningarna kopplade till barn och äldre fortsätter och kommer att vara centrala även framöver. Samtidigt ger kommunkoncernens stabila finansiella ställning oss goda förutsättningar att möta kommande år. Under året har flera viktiga beslut fattats. Kommunfullmäktige har beslutat att övergå från LOV till LOU inom hemtjänsten, med syfte att stärka kvalitet, likvärdighet och långsiktig kostnadskontroll. Äldreomsorgen har samtidigt mött utmaningar inom vårdkvalitet, bemanning och arbetsmiljö. Ett omfattande arbete har genomförts och skapar viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling. En reviderad klimatfärdplan har antagits och kommunstyrelsen har förstärkt visselblåsarfunktionen, vilket bidrar till ökad transparens och ett stärkt ansvarstagande. Budgeten för 2025 har haft ett tydligt fokus på ekonomisk hållbarhet och effektiv resursanvändning. Investeringar i infrastruktur, klimatanpassning och digitalisering stärker Umeås långsiktiga välfärd och beredskap. Utvecklingen av Umeå hamn bidrar till att stärka regionens logistikkapacitet. De öst–västliga förbindelserna över Kvarken, tillsammans med deltagandet i Interreg Aurora, förstärker Umeås strategiska roll i norra Europa. Medverkan vid Expo 2025 i Osaka, tillsammans med Umeå universitet, gav ytterligare internationell synlighet inom forskning, innovation och hållbar utveckling. Umeå fortsätter att visa sin styrka som kultur- och evenemangsstad. Rally Sweden genomfördes för fjärde gången med Umeå som värdstad och blev åter en framgång med stort internationellt intresse. Littfest och Brännbollsyran lockade besökare från hela landet och bidrog till stadens attraktionskraft. Enligt Talent City Index 2025 är Umeå norra Sveriges starkast klättrande stad i attraktivitet, med särskilt goda resultat inom trivsel, kreativitet och trygghet. Umeå är fortsatt en trygg stad, men det är inget vi kan ta för givet. Trygghetsarbetet fortsätter därför i nära samverkan med polis, föreningsliv och näringsliv. Under året har kommunen också stärkt sin krisberedskap och det civila försvaret, vilket bidrar till ökad uthållighet i en mer osäker omvärld. Under 2025 växte Sverige med ca 17 000 personer varav Umeå växte med 1024 personer vilket visar på att Umeå är en attraktiv stad att flytta till. Tillväxten är en förutsättning för långsiktig välfärd och ekonomisk stabilitet, och målet om 200 000 invånare år 2050 ligger därför fast. Med en stark arbetsmarknad, ett framstående universitet och ett diversifierat näringsliv har Umeå goda förutsättningar att fortsätta utvecklas. 2025 visar att Umeå klarar att växa och fatta ansvarsfulla beslut även när omvärlden är turbulent. Det är den förmågan, att kombinera ekonomisk stabilitet med långsiktig utvecklingskraft, som gör Umeå kommun rustad att möta framtiden. Hans Lindberg (S) kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar information om förvaltning av den kommunala koncernen och kommunen. Förvaltningsberättelsen är en av årsredovisningens delar enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Övriga delar i årsredovisningen är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning och investeringsredovisning. Årsredovisningen ska läsas som en helhet och ger en överskådlig och rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning för det gångna året och jämförelseåret för både den kommunala koncernen och kommunen. LKBR och god redovisningssed enligt Rådet för kommunal redovisning i rekommendationen RKR R15 Förvaltningsberättelse reglerar vilka rubriker och vilket innehåll som behöver finnas med i förvaltningsberättelsen. Översikt över verksamhetens utveckling I avsnittet redovisas en översikt över kommunkoncernens och kommunens verksamhet över en femårsperiod och en kortfattad analys av väsentliga förändringar. Verksamhetens utveckling i kommunkoncernen Kommunkoncernens redovisade resultat 2025 uppgår till 708 mnkr (304 mnkr) och genomsnittet för de senaste fem åren är 664 mnkr. I början av femårsperioden påverkades resultatet mycket av pandemieffekter, framför allt inom kommunens verksamheter, och erhållna tillfälliga statsbidrag. Under 2023-2024 påverkades resultatet i kommunkoncernen negativt av pågående inflation, med kostnadsökningar som följd. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 359 mnkr (4 procent) sedan föregående år och ökningstakten är något lägre jämfört med genomsnittet under femårsperioden på 406 mnkr. Snittet påverkas av höga generella statsbidrag i början av pandemin. Koncernbolagen redovisar högre resultat för 2025 jämfört med året innan, främst på grund av högre intäkter kopplade till bostäder samt högre avfallsintäkter som ger en engångseffekt på grund av förändrad redovisningsprincip. Antalet invånare i Umeå kommun har under året ökat med 1 024 personer och uppgår till 135 273 personer. Den senaste femårsperioden har antal invånare i kommunen i genomsnitt ökat med 1 010 invånare per år. Befolkningsutvecklingen skapar ökade behov av kommunal service som skola, vård och omsorg, nya bostadsområden och infrastruktur. Investeringsnivån i den kommunala koncernen, 2 790 mnkr (2 705 mnkr), är 85 mnkr högre än föregående år. I årets investeringar ingår mark- och exploateringsprojekt med 142 mnkr (422 Förvaltningsberättelse mnkr). Fortsatta investeringar i lokaler, bostäder, infrastruktur för gator, vägar, vatten, avlopp, distribution av el och värme och transportinfrastruktur krävs för att möjliggöra kommunens tillväxt. Självfinansieringsgraden, hur stor andel av investeringarna som finansieras av resultatet minskat med av- och nedskrivningar, är 75 procent och genomsnittet för femårsperioden är 80 procent. Ökad självfinansieringsgrad minskar behovet av upplåning. Totalt har kommunkoncernen investerat för 12 049 mnkr under de senaste fem åren och under samma tidsperiod har kommunkoncernens långfristiga låneskuld ökat med 1 672 mnkr. Den totala långfristiga skulden i kommunkoncernen har ökat under femårsperioden med 1 607 mnkr från 11 858 mnkr till 13 465 mnkr (diagram 1). Ökningen beror främst på att redovisning av finansiell leasing har införts i kommunen 2022–2023 och därför har omräkning gjorts för jämförelseåret 2021. Skulden för finansiell leasing efter eliminering i kommunkoncernen uppgår till 897 mnkr för 2025 (982 mnkr). Nedan redovisas delar som den långfristiga skulden i kommunkoncernen består av och utvecklingen under en femårsperiod. Av grafen framgår även att kommunens låneskuld har ökat med 182 mnkr under fem år och att koncernbolagens låneskuld har ökat med 1 372 mnkr under samma period. Diagram 1. Kommunkoncernens långfristiga skulder mnkr 13177 13465 12548 11 858 11 795 897 12 000 982 1133 1051 1195 10 000 8 000 9714 9598 6 000 8342 9407 8799 4 000 2 000 2024 1323 1446 1874 2206 0 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunens låneskuld Koncernbolagens låneskuld Långfristig skuld finansiell leasing Umeå kommun Övriga långfristiga skulder Kommunkoncernens soliditet1 inklusive kommunens totala pensionsförpliktelser har ökat från 30 procent till 34 procent under fem år. Höga resultatnivåer och amortering av lån har stärkt det egna kapitalets andel i balansräkningen. 1 Soliditeten mäter hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Förvaltningsberättelse Tabell 1. Verksamhetens utveckling i kommunkoncernen2 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 135 273 134 249 133 091 132 235 130 997 Verksamhetens intäkter 5 623 5 657 5 371 5 414 5 023 Verksamhetens kostnader 12 954 13 032 12 408 11 467 11 143 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat 708 304 441 1 177 691 Soliditet (%) 40 40 40 40 38 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser (%) 34 33 33 33 30 Investeringar 2 790 2 705 2 528 2 312 1 832 Investeringar per invånare (kr) 20 625 20 149 18 995 17 484 13 985 Självfinansieringsgrad (%) 75 59 66 101 98 Total långfristig skuld 13 465 13 177 12 548 11 795 11 858 Total långfristig skuld per invånare (kr) 99 539 98 153 94 281 89 197 90 521 Långfristig låneskuld 12 038 11 556 10 853 10 122 10 366 Långfristig låneskuld per invånare (kr) 88 990 86 079 79 066 76 546 79 132 Totala tillgångar 31 322 30 027 28 960 27 481 25 518 Totala tillgångar per invånare (kr) 231 547 223 666 217 595 207 819 194 798 Eget kapital 12 573 11 892 11 672 11 078 9 740 Eget kapital per invånare (kr) 92 945 88 582 87 699 83 775 74 353 Antal anställda 13 407 13 517 13 883 13 802 13 478 Diagram 2. Resultat i kommunkoncernen och kommunen mnkr 1400 1177 1200 1000 897 800 691 708 600 465 441 430 307 304 400 133 200 0 2021 2022 2023 2024 2025 Resultat Umeå kommunkoncern Resultat Umeå kommun Verksamhetens utveckling i kommunen Kommunens redovisade resultat uppgår till 430 mnkr och genomsnittet för de senaste fem åren är 446 mnkr. Under coronapandemiåren (2020–2022) var resultatet på en högre nivå på grund av minskad verksamhet samtidigt som staten lämnade stöd i form av generella statsbidrag för en befarad försämrad konjunktur under 2020–2022, men den uteblev. Resultatnivån för 2023 påverkades av ett högre kostnadsläge på grund av hög inflation och återgång till ordinarie verksamhet. För 2024 redovisades ett lägre resultat, vilket främst förklaras av sämre utveckling av 2 För 2021 och 2022 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av finansiell leasing i kommunen. För 2023 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av pensionsstiftelse. Förvaltningsberättelse skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt ökade pensionskostnader. Resultatet för 2025 är i linje med femårssnittet och förklaras av högre resultatkrav, lägre pensionskostnader och lägre personalkostnader på grund av högre grad av vakanser i vissa verksamheter. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har under den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med 406 mnkr per år. Verksamhetens intäkter har ökat med 3 procent och verksamhetens kostnader har ökat med 17 procent under de senaste fem åren. Den låga intäktsökningen beror främst på att intäkter från kraftverksamhet och exploateringsverksamhet har en negativ utveckling för jämförelseperioden, vilket drar ner intäktsökningen. Övriga intäkter som till exempel hyror, arrenden och bidrag har ökat enligt index. Ökningen av verksamhetens kostnader utöver årliga indexuppräkningar förklaras främst av inflation, som har medfört ökade pensionskostnader och driftskostnader. Investeringsnivån i kommunen ökade väsentligt efter pandemiåren (2020–2022) och överstiger investeringsnivåerna före coronapandemin. Självfinansieringsgraden är i genomsnitt under femårsperioden 110 procent. Självfinansieringsgraden har minskat de senaste tre åren som en konsekvens av väsentligt högre investeringsnivåer. Tabell 2. Verksamhetens utveckling i kommunen3 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 135 273 134 249 133 091 132 235 130 997 Kommunal skattesats (kr) 22,80 22,80 22,80 22,80 22,80 Verksamhetens intäkter 2 019 2 061 2 027 2 067 1 963 Verksamhetens kostnader 10 519 10 502 10 033 9 122 9 020 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat 430 133 307 897 465 Soliditet (%) 29 29 30 30 27 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser (%) 20 19 20 19 15 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser och exklusive förmedlade lån till koncernbolagen (%) 33 31 33 32 25 Investeringar 1 524 1 938 1 103 749 630 Investeringar per invånare (kr) 11 266 14 436 8 288 5 664 4 809 Självfinansieringsgrad (%) 75 40 81 197 159 Långfristig skuld 12 553 12 221 11 382 10 612 10 585 Långfristig skuld per invånare (kr) 92 797 91 029 85 520 80 251 80 803 Låneskuld 2 206 1 874 1 446 1 323 2 024 Låneskuld per invånare (kr) 16 308 13 959 10 865 10 005 15 451 Totala tillgångar 22 568 21 621 20 456 19 102 17 630 Totala tillgångar per invånare (kr) 166 832 161 052 153 699 144 455 134 583 Eget kapital 6 611 6 188 6 186 5 791 4 770 Eget kapital per invånare (kr) 48 869 46 093 46 479 43 793 36 413 Antal anställda 12 158 12 285 12 595 12 440 12 141 3 För 2021 och 2022 är talen omräknade utifrån införande av redovisning av finansiell leasing i kommunen. För 2023 är talen omräknade utifrån införandet av redovisning av pensionsstiftelse. Förvaltningsberättelse Kommunens låneskuld har ökat med 182 mnkr under de senaste fem åren. Under coronapandemiåren (2020–2022) bidrog bättre resultat och en period med lägre investeringsnivå till ett minskat lånebehov. Men, de tre senaste årens betydligt högre investeringsnivåer har ökat kommunens upplåning. Soliditeten4, inklusive totala pensionsförpliktelser och exklusive förmedlade lån till koncernbolagen, har förbättrats under femårsperioden. Under åren 2020–2022 redovisades högre resultatnivåer och, som en effekt av lägre investeringsnivåer under den perioden, en minskad låneskuld. Därefter har soliditeten bibehållits. Diagram 3. Kommunens resultat jämfört med budget och prognos mnkr 500 430 400 314 300 196 200 133 100 0 Resultat 2025 Budget 2025 Prognos 2025 Resultat 2024 Helårsbudgeten för 2025 uppgick till 196 mnkr och prognosen för helåret som lämnades i augusti visade ett prognostiserat utfall på 314 mnkr. Utfallet för 2025 om 430 mnkr ger en prognosavvikelse på 116 mnkr, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader och lägre kostnader i individ- och familjenämndens verksamheter än prognostiserat. Budgetavvikelsen för helåret är 234 mnkr och det hänför sig främst till lägre kostnader för pensioner och lägre volymer och tillfälliga vakanser i vissa verksamheter. 4 Soliditeten mäter hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Förvaltningsberättelse Diagram 4. Finansiering av kommunens verksamheter 2025(procentuell andel) 2% VARIFRÅN KOMMER PENGARNA? 12% Skatteintäkter (8 288 mnkr) Verksamhetens intäkter (2 019 mnkr) 17% Generella statliga bidrag och utjämning (1 448 mnkr) Finansiella intäkter (238 mnkr) 69% Diagram 5. Kostnadsfördelning mellan kommunens verksamheter 2025(procentuell andel) 3% HUR ANVÄNDS PENGARNA? 5% 6% Personalkostnader (6 551 mnkr) Driftskostnader (1 886 mnkr) 13% Köp av huvudverksamhet (1 525 mnkr) 57% Avskrivningar (708 mnkr) Lämnade bidrag (557 mnkr) 16% Finansiella kostnader (336 mnkr) Diagram 6. Kommunens kostnader 2025(procentuell andel) TILL VAD ANVÄNDS PENGARNA? 4%1%1% 5% Vård och omsorg (3 675 mnkr) 6% Pedagogisk verksamhet (3 492 mnkr) 35% Gemensamma lokaler och verksamheter (1 635 mnkr) Infrastruktur, skydd mm. (640 mnkr) 15% Fritid och kultur (502 mnkr) Affärsverksamhet (374 mnkr) Särskilt riktade insatser (115 mnkr) Politisk verksamhet (86 mnkr) 33% Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Avsnittet ger en översiktlig beskrivning av den kommunala koncernen och de enheter som ingår. Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunstyrelsen, nämnder och kommunens bolag (bild 1). Umeå kommun samverkar med andra kommuner i fyra nämnder. Vilka principer för ägande som gäller när kommunala företag konsolideras i den sammanställda redovisningen framgår av not 1, redovisningsprinciper. Under 2025 har den kommunala koncernens sammansättning förändrats enligt följande:  Modity Energy Trading AB ägs till 25 procent av Umeå Energi AB från och med 2025-04-01.  Bolaget Dåva Deponi och Avfallscenter AB har ändrat namn till Umeå Deponi och Avfallscenter AB per 2025-05-19. I bolag som kommunen inte äger själv fanns följande andra betydande ägare (med andelstal inom parentes) 31 december 2025:  Vasa stad: o Kvarken Link OY (50 %)  Region Västerbotten o Norrlandsoperan AB (60 %) o Västerbottens Museum AB (40 %) o Science Park i Umeå AB (40 %) o Uminova Innovation AB (16,08 %) o Umeå Biotech Incubator AB (16 %)  Umeå universitet genom Umeå Universitet Holding AB: o Science Park i Umeå AB (9 %) o Uminova Innovation AB (50,3 %) o Umeå Biotech Incubator AB (58,8 %) o Uminova Expression AB (75 %)  Sveriges lantbruksuniversitet genom SLU Holding AB: o Uminova Innovation AB (8,46 %)  Fort Knox Förvaring AB: o Väven i Umeå AB (50 %)  Piteå kommun genom Piteå kommunföretag AB: o Nolia AB (50 %)  Destination Umeå ekonomisk förening: o Visit Umeå AB (36 %) Förvaltningsberättelse Bild 1. Umeå kommunkoncern Förvaltningsberättelse Tabell 3. Kommunkoncernens bolag och verksamheter Bolag Verksamhet Umeå Kommunföretag AB Umeå Kommunföretag AB är moderbolag för Umeå kommuns helägda bolag och för (UKF) bolag som Umeå kommun äger med minst 25 procent. Bolaget ska samordna verksamheten inom kommunkoncernen samt utgöra den sammanhållna funktionen för att utöva ägarstyrning över Umeå kommuns hel- och delägda bolag. Bolaget ska biträda övriga bolag i kommunkoncernen med utbildning, management, juridisk kompetens och ledningstjänster samt i finansieringsfrågor. Bolaget ska också ombesörja upphandling, planering samt administration av kollektivtrafik utifrån kommunfullmäktiges trafikplan och budget. Bolaget ska främja verksamhet för att utveckla unga entreprenörer i Umeå. Umeå Energi AB Umeå Energi AB:s uppgift är att främja kommunens utveckling och på kort och lång sikt, med stor miljöhänsyn, trygga uthållig energiförsörjning för Umeå kommuns invånare. Bolaget ansvarar för att öppna nät för eldistribution och bredband sköts kostnadseffektivt och har hög leveranssäkerhet. Bolaget ska ta en särskild roll för att vidareutveckla fördelar som en öppen och väl utbyggd infrastruktur kan ge Umeå; ur profil-, utvecklings- och näringslivsmässig synpunkt. AB Bostaden i Umeå AB Bostaden har som uppdrag att i Umeå kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter, bygga och förvalta bostäder med hyresrätt, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Umeå Vatten och Avfall AB Umeva äger och ansvarar för allmänna vatten- och avloppsanläggningar och (Umeva) återvinningscentraler i Umeå kommun. Bolaget tillhandahåller vatten- och avloppstjänster och sköter de delar av avfallshanteringen som faller under kommunens ansvar. Umeva har sedan 2016 gett uppdrag till Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin) att utföra samtliga uppgifter som Umeva utförde tidigare. Vakin ägs av Umeva, Vindeln Vatten och Avfall AB och Nordmaling Vatten och Avfall AB. Infrastruktur i Umeå AB Inab ska utveckla, marknadsföra och initiera till infrastrukturlösningar för miljövänligare (Inab) transporter som omfattar logistiska lösningar för järnvägs-, fartygs- och vägtransporter. Bolaget äger och förvaltar resecentra Umeå C, Umeå Ö och Hörnefors med anknytning till Botniabanan och badhuset Navet. Bolaget ansvarar för att utveckla Umeå som ett logistiskt nav. Umeå Deponi och Umeå DAC ansvarar för all kommunal deponiverksamhet i Umeå kommun och ska med Avfallscenter i Umeå AB den kommunala kompetensen och kommunalrättsliga principer driva Dåva (Umeå DAC) avfallsanläggning på ett miljömässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt, med inriktning att vara en regional och nationell resurs. Umeå Parkerings AB Upab har som mål för verksamheten att tillhandahålla väl belägna och attraktiva (Upab) parkeringsanläggningar, driva parkeringsrörelse och parkeringsövervakning. Bolaget ska även övervaka parkeringsvillkor i Umeå kommun som fastställs av tekniska nämnden. Förvaltningsberättelse Bolag Verksamhet Västerbottens Museum AB Västerbottens museum ansvarar för kulturmiljöverksamheten i hela Västerbottens län och för att bevara, dokumentera, utforska, vårda och levandegöra regionens kulturarv, konst och konsthantverk. Verksamheten ska präglas av hög kunskap och kvalitet, mångfald, jämställdhet, attraktionskraft, tillgänglighet och god balans mellan historia, nutid och framtid. Museet ska verka för att en bred allmänhet tar del av regionens kulturarv. Science Park i Umeå AB Science Park i Umeå AB har i uppdrag att profilera satsningsområden så att universitetets forskning och universitetssjukhusets verksamheter tillsammans med startups, företag och aktörer i innovationssystemet gemensamt attraherar externa etableringar, investerare och utvecklingssamarbeten till området. Umeå Hamn AB Bolaget ansvarar för planerade investeringar i hamnområdet enligt Vision 2024. Dotterbolaget Kvarkenhamnar AB har till uppgift att bedriva hamnrörelse i Umeå, med ett brett utbud av tjänster för transport- och sjöfartsnäringens behov. Norrlandsoperan AB Norrlandsoperan AB arbetar för att utveckla, förnya och tillgängliggöra den professionella operan, musiken, dansen och scenkonsten i regionen. Nolia AB Nolia AB bedriver kongress- och mässverksamhet och är ett kommunalt bolag som ägs av Piteå och Umeå kommunföretag med femtio procent var. Bolagets verksamhet ska också bidra till ett ökat antal besökare och bidra till att stärka ägarkommunernas och regionens varumärke. Väven i Umeå AB Väven i Umeå AB äger och förvaltar fastigheten Väven som ligger i centrala Umeå. Lokalerna används både till kulturverksamhet och kommersiell verksamhet. Kvarken Link OY Bolaget har efter färdigställandet uppdraget att äga den nya färjan, Aurora Botnia. Färjan är världens mest miljövänliga fartyg i sin klass. Dotterbolaget NLC Ferry OY (Wasaline) bedriver rederiverksamheten och trafikerar sträckan Umeå−Vasa. Förvaltningsberättelse Privata utförare Också privata utförare5 6 som inte är kommunala koncernföretag får uppdrag av kommunen, det är utifrån kommunallagens regler att lämna över kommunala angelägenheter. Umeå kommun anlitar privata utförare inom följande väsentliga områden. I tabellen redovisas belopp och andel av totalt utförd verksamhet: Tabell 4. Andel privata utförare av kommunal verksamhet7 Köpt verksamhet 2025 (mnkr) 2025 (%) 2024 (mnkr) 2024 (%) Vård och omsorg Hemtjänst 171 29 201 31 Särskilt boende 42 5 36 4 Insatser enligt LSS8/SFB9 207 18 209 19 Färdtjänst och riksfärdtjänst 30 91 22 90 Vård för vuxna med missbruk 74 63 71 64 Barn- och ungdomsvård 170 57 163 59 Infrastruktur, skydd med mera Gator, vägar och parker 55 22 62 25 Fastighet Fastighet (snöröjning, sandning, takskottning) 44 13 52 14 Pedagogisk verksamhet Vuxenutbildning 26 23 20 19 Andelen anlitade leverantörer har inte förändrats väsentligt under året och leverantörerna är i allt väsentligt desamma. För Hemtjänst har två hemtjänstutförare under 2025 sagt upp sina avtal. De externa utförarnas andel av de beslutade hemtjänsttimmarna har minskat under året. Arbete för att övergå till LOU- upphandlad hemtjänst under 2026 har påbörjats efter beslut i kommunfullmäktige i september 2025. För Färdtjänst har två nya utförare upphandlats som ersätter den tidigare leverantören. När det gäller Gator, vägar och parker och Fastighet påverkas köpt volym och andel av varierande omfattning av vinterväghållning mellan åren, det beror på varierande snö- och isförhållanden. För vinterväghållning har avtalen för två utförare upphört och ersatts av tre nya utförare. 5 En privat utförare är en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet (kommunallagen 10:7). I Umeå kommun används begreppet externa utförare. 6 Kommunfullmäktige beslutade 25 oktober 2021 att anta nya riktlinjer för styrning och uppföljning av externa utförare, där nämndernas ansvar för styrning och uppföljning av externa utförare framgår. 7 I tabellen redovisas andelen köpt verksamhet från leverantörer som kommunen har gjort inköp av under 2024 eller 2025 i förhållande till den verksamhet som bedrivs av kommunen. Tabellen är uppdelad på de olika verksamheter där privata utförare anlitas. Verksamheter med mindre köpt verksamhet än 15 mnkr tas inte med i tabellen. 8 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 Socialförsäkringsbalken (SFB) Förvaltningsberättelse För kommunal Vuxenutbildning upphandlades nya avtal med externa leverantörer under hösten 2024 för perioden 2025–2026 och prisjusteringen blev omfattande. Leverantör för utbildningar på grund- och gymnasienivå är ny under 2025, leverantörer för yrkesutbildningar är samma som tidigare år. Avtalssamverkan Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta att utföra uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Kommunens nämnder ska lämna upplysning om väsentliga förändringar när det gäller avtalssamverkan till kommunstyrelsen. Några sådana väsentliga förändringar i avtalssamverkan har inte rapporterats för 2025. Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Här beskrivs förhållanden som inte redovisas i resultat- och balansräkning, bland annat analys av väsentliga risker och i förekommande fall osäkerhetsfaktorer för gjorda uppskattningar och bedömningar och vidtagna åtgärder. Avsnittet innehåller även upplysningar om finansiella risker, hur de hanteras och upplysningar om totala pensionsförpliktelser för kommunkoncernen och kommunen. Omvärlds- och verksamhetsrisker Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för risker framför allt när det gäller följande områden: ekonomisk konjunktur på nationell, regional och lokal nivå, demografiska förändringar, förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag, försörjningskvotens långsiktiga utveckling och kompetensförsörjningens utveckling. Konjunkturrelaterade risker Inflationen har stabiliserats under 2025. Den halverade livsmedelsmomsen, som införs i april 2026, bedöms få stor betydelse för inflationen då livsmedelspriserna utgör en stor del av konsumentprisindex (KPI); nästan 14 procent. Momssänkningen bedöms ge en betydande prisnedgång och inflationen för helåret 2026 bedöms bli en halv procentenhet lägre av det skälet. Motsatta effekten sker när den tillfälligt halverade livsmedelsmomsen höjs, vilket antas ske i januari 2028. Sammanfattningsvis bedöms förändringarna av livsmedelsmomsen ge lägre inflation 2026–2027 men högre inflation 2028. Osäkerhet tynger den globala ekonomin med konsekvensen att konsumtionen dämpas och investeringar uteblir. Geopolitiska spänningar och främst USA:s handelskrig skapar osäkerhet kring den globala konjunkturen. Konsekvenserna för världsekonomin är svåra att förutse. Särskilt hög osäkerhet är förknippad med USA som är navet för världsekonomin och finansmarknaden. Tullsatserna på USA:s import har höjts markant, från omkring 3 procent till cirka 17 procent i genomsnitt. Trots det syns ännu ingen tydlig nedgång i den amerikanska utrikeshandeln. Motåtgärder från omvärlden har varit begränsade och en eskalerande global handelskonflikt har därmed kunnat undvikas, åtminstone hittills. En stor osäkerhet kvarstår när det gäller hur utvecklingen kommer att se ut framåt. Det kommunala skatteunderlaget ökar i normal takt kommande år, med en starkare utveckling 2027. Bedömningarna från regeringen respektive Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om skatteunderlagets utveckling följer samma bana, men tillväxten är något högre åren fram till 2027 och något lägre 2028 enligt regeringen. Kommunsektorns ekonomiska utrymme har emellertid försvagats varaktigt, den höga inflationen 2023–2024 har inneburit en högre prisnivå som har minskat verksamhetsvolymen skatteintäkterna kan finansiera. Förvaltningsberättelse Norra Sveriges konjunktur bedöms starkare än övriga Sveriges och Umeås starka branschbredd och stora offentliga sektor skapar i vanlig ordning motståndskraft mot starka svängningar. Risken hanteras genom informationsinhämtning och åtgärder för att minska osäkerhet och stabilisera beslutskapacitet på olika nivåer i kommunen. Demografiska förändringar Den senaste tio åren har Sveriges befolkning ökat med drygt 737 000 personer, det motsvarar 7,5 procent eller i snitt 0,83 procent per år. SCB:s senaste prognos visar att tillväxten framöver blir betydligt lägre än tidigare beräknat. Till 2036 väntas befolkningen öka med cirka 254 000 personer (2,4 procent), motsvarande en årlig tillväxttakt på 0,20 procent. Antalet födda steg tillfälligt under pandemin, men återgick därefter till den nedåtgående trend som har präglat det senaste decenniet. Umeå kommun följer denna nationella utveckling. Befolkningstillväxten 2025 ligger på samma nivå som 2024, men är lägre än tidigare år. Den dämpade tillväxten förklaras av färre födda, högre utvandring och ett svagare inrikes flyttnetto till följd av rikets lägre befolkningstillväxt. Inbromsning i befolkningstillväxt på det nationella planet påverkar även Umeå. Risken består i hur väl kommunen klarar av att ställa om till förändrade planeringsförutsättningar. Risken hanteras genom kontinuerlig komplettering av befintliga underlag för planering och bevakning av demografiska förändringar. Risk för förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag Umeå kommun baserar sin prognos över skatteintäkter och statsbidrag på regeringens prognos över skatteunderlagets utveckling och på Umeå kommuns egen befolkningsprognos och antaganden som dessa två prognoser vilar på. Osäkerhet som konjunktur- och inflationsutveckling medför även risk för osäkerhet i kommunens prognoser över skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag. Risken hanteras genom kontinuerlig uppföljning och komplettering av befintliga underlag för planering och fortlöpande bevakning av förändringar i skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag. Risker relaterade till försörjningskvotens långsiktiga utveckling Försörjningskvoten uttrycker hur många personer varje person i arbetsför ålder förväntas försörja. För i stort sett samtliga Sveriges kommuner ökar försörjningskvoten fram till 2040, framför allt beroende på att andelen som är 65 år eller äldre ökar. I 40 procent av Sveriges regioner ökar även andelen i åldrarna 0–19 år. Även i Umeå bedöms försörjningskvoten långsiktigt öka, men till väsentligt lägre nivåer än i övriga kommuner. Förändringar i försörjningskvoten kan medföra viss Förvaltningsberättelse risk för att behovet av kommunens verksamheter långsiktigt ökar i högre takt än kommunens intäkter. Risken hanteras genom komplettering av befintliga underlag för planering och bevakning av kort- och långsiktiga demografiska förändringar. Risker relaterade till kompetensförsörjning De senaste åren har präglats av tilltagande kompetensbrist då arbetsmarknadens utveckling i Västerbotten har varit mycket god. Faktorer som ett starkt befintligt näringsliv, god konjunktur, tillkomst av nya arbetsplatser och viss rörelse mellan branscher har lett till gynnsamma förhållanden. Omfattande varsel och uppsägningar under det gångna året har påverkat länet, samtidigt som arbetslöshetsnivån fortsatt ligger på en nivå lägre än riksgenomsnittet. Den relativa arbetslöshetsnivån har ökat i länet som helhet, men påverkan utanför Skellefteå kommun har varit relativt liten. Umeå kommun och flera av kranskommunerna, som också utgör gemensam arbetsmarknadsregion, ligger fortsatt på 3,2–4,3 procent arbetslöshet. Det gör att arbetsmarknadsläget till stor del kvarstår, det vill säga fortsatta signaler om arbetskraftsbrist och relativt begränsade möjligheter att tillgodose arbetsmarknadens behov med befintlig lokal och regional arbetskraft. Det utgör en utmaning när konjunkturen förväntas vända uppåt med förväntat ytterligare arbetskraftsbehov i Umeåregionen. Med redan hög sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet och minskande långtidsarbetslöshet finns väsentlig risk för kraftigt försvårad arbetskraftsbrist när konjunkturen vänder. Det riskerar att påverka företagens tillväxtmöjlighet, kommunens möjlighet att kompetensförsörja egna verksamheter och medföra ökade kostnader inom löneområdet. Risker relaterade till kompetensförsörjning hanteras genom planering och genomförande av åtgärder för att tillgodose kommunens kort- och långsiktiga behov av kompetens. Risker relaterade till prisutveckling och tillgänglighet till resurser Koncernen står inför stora framtida investeringar primärt i infrastruktur som Umeås tillväxt skapar. Omvärldsläge och osäkerhet när det gäller handelspolitiska åtgärder kan påverka både prisutveckling och tillgänglighet till resurser. Risken hanteras genom bevakning och beredskap för att hantera eventuella avvikelser. Finansiella risker och riskhantering Finansverksamheten bedrivs inom Umeå kommuns internbank. Internbankens arbete med finansiella risker utgår från finanspolicy för Umeå kommunkoncern som beskriver övergripande ramar som gäller för finansverksamheten i kommunen och kommunens majoritetsägda bolag Förvaltningsberättelse (ägarandel mer än 50 procent). Policyn detaljeras genom regler och riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige. Umeå kommuns internbank finansierar den kommunala koncernens gemensamma skuldportfölj med externa krediter, främst för de majoritetsägda bolagen. Koncernens strategi är att reducera lånebehovet med inkommande och tillgänglig likviditet så att eventuell överskottslikviditet hos någon part används till att minska kommunkoncernens skuld. Utöver den skuldportfölj som finns i internbanken, finns det för Umeå Kommunföretag AB, Umeå Energi AB och Kvarken Link OY bolagsspecifika externa lån. De finansiella risker som kommunkoncernen är exponerad mot är främst ränterisk, finansieringsrisk och finansiell motpartsrisk. Ränterisk Vid årsskiftet uppgick den räntebärande nettoskulden för internbanken till 10 937 (10 408) mnkr varav för kommunen 2 206 (1 874) mnkr och kommunföretagen 8 731 mnkr. Reversupplåningen sker i huvudsak hos Kommuninvest och som komplement Nordea Bank AB till en ränta som motsvarar 3-mån STIBOR10 plus marginal. För att begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta har internbanken ingått ränteswappar med varierande löptid. På balansdagen 2025- 12-31 hade internbanken utestående ränteswappar med ett nominellt nettobelopp om 7 955 (8 955) mnkr. Internbanken har också ingått avtal om framtidsstartade swappar till ett belopp om 315 (1 100) mnkr. Enligt de antagna reglerna och riktlinjerna ska den genomsnittliga räntebindningstiden ligga inom ett spann på 3–6 år med en norm på 4 år. Vid årsskiftet låg portföljens räntebindningstid på 3,6 (3,8) år inklusive de framtidsstartade räntesäkringarna. Utan räntesäkring med swappar hade räntebindningstiden för skuldportföljen legat på 0,1 (0,1) år. Finansieringsrisk Enligt regler och riktlinjer för finansiell verksamhet får högst 50 procent av kreditvolymen förfalla inom de närmaste 12 månaderna. 2025-12-31 förfaller 52,6 (47) procent av kreditvolymen inom ett år. Refinansiering är avtalad och sänker kreditvolymen med förfall inom de närmaste 12 månaderna till en nivå under 50 procent inom en två veckors period. Enligt regler och riktlinjer ska också en likviditetsreserv på 300 mnkr finnas tillgänglig vid varje tidpunkt. Per årsskiftet fanns 599 (499) mnkr i outnyttjad checkkredit. 10 STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som beräknas som ett medelvärde på räntor som används när banker lånar ut till varandra utan säkerhet. Referensräntor används i prissättningen av många finansiella avtal inklusive lån. Förvaltningsberättelse Kredit- och likviditetsrisk Risken att motparten inte kan fullgöra sina avtalsmässiga förpliktelser hanteras genom att endast ingå avtal med motparter som har en hög lång kreditvärdighet. Den långa kreditvärdigheten ska hos Moodys vara lägst A2 och hos Standard & Poors lägst A-. Alla avtal som har ingåtts under året har gjorts med motparter som har motsvarande eller högre rating än lägsta nivå. Väsentliga finansiella risker och riskhantering i kommunkoncernen beskrivs i tabell 5 och gäller även för de minoritetsägda bolagen (ägarandel 50 procent eller mindre). Tabell 5. Finansiella risker Finansiell risk Beskrivning Organisatorisk enhet Hantering av risk Ränterisk Risk att räntorna går upp och Kommunkoncernövergripande Ingår avtal om räntesäkringar räntekostnaderna stiger enligt regler och riktlinjer för finansiell verksamhet Finansieringsrisk Risk att inte ha tillgång till Kommunkoncernövergripande Medlemskap i Kommuninvest nödvändig finansiering Kredit- och Risk att motparten inte kan Kommunkoncernövergripande Ingår avtal endast med fullgöra sina förpliktelser motparter med hög och lång likviditetsrisk kreditvärdighet, hos Moodys lägst A2 eller S & P lägst A- Valutarisk Umeå kommun har gentemot Kvarken Link OY Borgen hanteras inom ramen EIB borgat för Kvarken Link OY:s för internbankens löpande lån i euro för ny färja. uppföljning, utifrån bolagsstyrelsens signaler. Upplysning om pensionsförpliktelser Kommunen har pensionsförpliktelser11 som uppgår till 3 291 mnkr (3 314 mnkr). I kommunens bolag redovisas pensioner som en kostnad när de tjänas in. Pensionsförpliktelserna i kommunens bolag tryggas genom en pensionsstiftelse och genom försäkringslösning. Kommunens pensionsförpliktelser redovisas sedan 1998 enligt blandmodellen, vilket innebär att 1. intjänade pensioner före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och kostnadsförs först i samband med utbetalning, förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 2 076 mnkr (2 136 mnkr) 2. förmånsbestämd ålderspension (FÅP)12, och även särskild avtalspension och visstidspensioner som har tjänats in från och med 1998, kostnadsförs löpande och redovisas som avsättning, förpliktelsen som redovisas som avsättning uppgår till 1 215 mnkr (1 178 mnkr). 11 Pensionsförpliktelse är en juridiskt bindande skyldighet att utbetala pension i enlighet med kollektivavtal eller andra avtal och utfästelser. Pensionsförpliktelsen omfattar pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse och avsättning och inkluderar särskild löneskatt. 12 Förmånsbestämd ålderspension (FÅP) är pension för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp. Förvaltningsberättelse Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation, RKR R10 Pensioner, när det gäller värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser. Diagram 7. Pensionsförpliktelser inklusive ansvarsförbindelse, utveckling i kommunen mnkr 3 500 3314 3291 2 969 3 000 2 839 2 773 1178 1215 2 500 665 704 878 2 000 1 500 1 000 2174 2069 2091 2136 2076 500 0 2021 2022 2023 2024 2025 Ansvarsförbindelse Avsättning Kommunens totala pensionsförpliktelse har minskat med 23 mnkr inklusive särskild löneskatt jämfört med föregående år. Pensionsskuldens utveckling den senaste femårsperioden framgår av ovanstående diagram. Under denna period har pensionsförpliktelsen ökat på totalen med 452 mnkr (16 procent). Ökningen har skett i och med att ansvarsförbindelsen har minskat med 98 mnkr (5 procent) samtidigt som avsättningen har ökat med 550 mnkr (83 procent). Tabell 6. Pensionsförpliktelser i Umeå kommun13 Pensionsförpliktelser (mnkr) Umeå kommun 2025 2024 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) avsättning inklusive särskild löneskatt 1 215 1 178 b) ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 2 076 2 136 Summa pensionsförpliktelse i balansräkningen 3 291 3 314 varav pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 49 58 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 187 183 Summa pensionsförpliktelser inklusive försäkring och stiftelse 3 478 3 498 Förvaltade pensionsmedel, marknadsvärde Pensionsförsäkringskapital 225 215 varav överskottsmedel 0 0 Marknadsvärde pensionsstiftelse 186 191 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel i kommunen (egen förvaltning) 0 0 Summa förvaltade pensionsmedel 412 406 Finansiering Återlånade medel 3 066 3 092 Konsolideringsgrad (%) 12 12 13 Konsolideringsgrad är andel av pensionsförpliktelser som täcks av medel i stiftelse, försäkring eller egna förvaltade pensionsmedel. Förvaltningsberättelse För att trygga pensioner för tidigare anställda i Umeå kommun (födda före 1936) och deras efterlevande bildade kommunen en pensionsstiftelse 2010. En extern förvaltare sköter förvaltningen av pensionsstiftelsernas kapital. Kommunen har möjlighet att årligen begära gottgörelse från pensionsstiftelsen för att täcka föregående årskostnad för utbetalning av pensioner till stiftelsens destinatärer14. Gottgörelse kan begäras när stiftelsens förmögenhet (marknadsvärde) överstiger pensionsåtagandet. Under året har gottgörelse utbetalats till kommunen med 13 mnkr (12 mnkr). Pensionsstiftelsens marknadsvärde 2025-12-31 uppgår till 186 mnkr (191 mnkr). Ansvarsförbindelsen för den berörda åldersgruppen uppgår till 49 mnkr (58 mnkr) inklusive löneskatt. Kommunen genomförde år 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941 och under 2021 en partiell inlösen av pensioner för anställda födda 1959–1962. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. 14 Destinatärer är den grupp individer som stiftelsen är bildad för att främja. Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse Här beskrivs händelser av väsentlig betydelse för kommunkoncernen och kommunen som har inträffat under 2025 eller efter årets utgång. Händelser av väsentlig betydelse under året Inflationen har stannat av, vilket medför att pensionskostnader går ner väsentligt under 2025. Ett generellt högre kostnadsläge medför däremot ett behov av anpassningar i kommunkoncernens verksamheter även kommande år. Under året har byte av ansvar för vägar kopplade till ringleden runt Umeå inklusive Västra länken genomförts och likvidavräkning gjorts mellan kommunen och Trafikverket med 250 mnkr samt att kommunen lämnar ägandet av Kolbäcksbron och tre trafikplatser sammanlagt värda 60 mnkr i utbyte mot flera vägar innanför ringleden runt Umeå till samma värde. Kommunen har inga pågående betydande rättstvister. För att se den totala effekten av ovanstående händelser bör flera delar av årsredovisningen beaktas. Händelser av väsentlig betydelse efter årets slut  1 januari 2026 delades utbildningsförvaltningen i två förvaltningar; för- och grundskoleförvaltningen respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, efter beslut i kommunfullmäktige i april 2025 (Dnr: KS-2024-00468).  5 februari 2026 såldes samtliga aktier i driftbolaget NLC Ferry Ab Oy, som ansvarar för färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, till Stena Line Scandinavia AB. Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I avsnittet lämnas information om väsentliga aspekter av styrning, uppföljning och intern kontroll för kommunkoncernen och kommunen. Den kommunala koncernen omfattar kommunstyrelsen, kommunens nämnder och kommunägda bolag. I avsnittet Den kommunala koncernen finns en organisationsöversikt som visar hur Umeå kommunkoncern är organiserad. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2024 finansiellt mål, inriktningsmål och personalpolitiska mål, investeringsbudget, budgetramar och tilläggsuppdrag för 2025. Kommunens nämnder har under året vid delårs- och årsbokslut redovisat status för grunduppdrag, personalpolitiska mål, inriktningsmål och tilläggsuppdrag. Kommunens och kommunkoncernens resultat och finansiella ställning återrapporteras till kommunfullmäktige i delårsrapport och årsredovisning. Väsentliga förändringar av styrning av den kommunala koncernen under 2025 Utveckling av styrning Arbete för att strukturera och aktualitets- och relevanspröva befintliga styrsignaler och styrdokument har under året fortsatt. Totalt har 21 kommunövergripande styrdokument reviderats, 21 nya styrdokument har fastställts (varav många utgörs av taxor/avgifter) och 14 har upphävts genom beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Med anledning av justeringar i och behov av förtydligad ansvarsfördelning fattade kommunfullmäktige under året beslut om revidering av reglemente för Umeå kommuns styrelse och nämnder. Revideringarna innefattar bland annat hantering av nämndsinitiativ, hantering av stiftelser och uppdatering av tekniska nämndens grunduppdrag när det gäller fordonshantering, digital omställning och klimatomställning. I samband med kommunfullmäktiges beslut om att höja förmågan vad gäller civil beredskap reviderades reglementet och tekniska nämnden gavs ansvar för reservkraft, reservlivsmedel, reservdrivmedel och beredskapslagring. Kommunfullmäktige beslutade också om revideringar i generella ägardirektiv som styr hel- eller majoritetsägda bolag. Revideringarna gjordes för att tydliggöra målen i kommunkoncernen och bolagens ansvar för säkerhet och beredskap. Ett arbete har pågått de senaste åren för att se över och utveckla kommungemensam styrning av upphandling och inköp. Kommunfullmäktige fastställde i oktober ny policy, nya riktlinjer och förändring i nämndernas reglemente. Förändringarna syftar huvudsakligen till att stärka kommunens förmåga att strategiskt nyttja inköps- och upphandlingsverksamheten, tydliggöra roll- och ansvarsfördelning på politisk nivå, stärka avtalsuppföljning och kontroll samt säkra att kommunens åtaganden kan tillgodoses även vid samhällsstörning/höjd beredskap. Förvaltningsberättelse Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunfullmäktige fastställde ett energiprogram som ersätter energiplanen från 2003. Programmet är anpassat till förändrat omvärldsläge och tydliggör energisystemets roll i omställningen mot kommunens gemensamma tillväxt- och klimatmål. Under året reviderades lönepolicyn och en riktlinje för lönestrategiskt arbete fastställdes. Kommunfullmäktige fastställde en plan för digital omställning 2025–2028 som lägger fokus på utveckling av gemensamma grundläggande förutsättningar, kraftsamling inom relevanta områden och samverkan för att öka omställningstakten med stöd av digitalisering. Strategi för jämställdhetsarbete antogs av kommunfullmäktige första gången 2011 och reviderades 2017 och i en uppdatering under året gick styrdokumentet från att vara en strategi till att vara en policy för jämställdhetsarbete. Det är för att harmonisera med övrig styrning och ny styrmodell. Policyn innehåller principer och förhållningssätt och ska fungera som ett stöd till framför allt nämnder för att förstå hur jämställdhetsarbete kan integreras i den egna nämndens ordinarie arbete. Kommunstyrelsen fattade beslut om plan för kommersiell service på Umeås landsbygder, ett verktyg för kommunens långsiktiga och strategiska planering av kommersiell service på landsbygderna. Mer information om beslutade styrdokument finns i bilaga 6; Beslutade förändringar styrdokument 2025. Intern kontroll Nämndernas arbete med intern kontroll regleras av lag och av riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt för hur intern styrning och kontroll ska bedrivas. Kommunstyrelsen lämnar anvisningar till kommunens nämnder för hur arbetet med intern kontroll ska genomföras. Den årligen återkommande processen går till så att förvaltningschef förbereder nämndens internkontrollarbete, nämnden tar fram kontrollområden och genomför riskanalys/riskvärdering, förvaltningschef eller motsvarande upprättar förslag till internkontrollplan med åtgärder som tillsammans med kontrollområden och riskanalys fastställs av nämnd. Förvaltningschef eller motsvarande ansvarar för att genomföra internkontrollplanens åtgärder och rapportera status i internkontrollarbetet till respektive nämnd. Nämnden godkänner uppföljning. Kommunstyrelsen kontrollerar inom ramen för sin uppsiktsplikt att respektive nämnd har fastställt kontrollområden, riskanalys, internkontrollplan och genomfört uppföljning. Kommunstyrelsen ska enligt plan behandla uppföljning av nämndernas arbete med intern kontroll vid sitt sammanträde i april och därmed bedöma om nämndernas arbete med intern styrning och kontroll har varit tillräckligt och ändamålsenligt under 2025. Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I avsnittet finns en utvärdering av om kommunfullmäktiges mål med betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och samt en uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och tilläggsuppdrag. I avsnittet finns också en analys av kommunkoncernens ekonomiska resultat och finansiella ställning. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige antog i december 2024 (KF 2024-12-16, § 220) en riktlinje för god ekonomisk hushållning. I riktlinjen definieras god ekonomisk hushållning som  att respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) är tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett  att kommunens finansiella ställning är god. Nedan görs en uppföljning av det finansiella målet för kommunen samt nämndernas och bolagens grunduppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i reglemente respektive bolagsordning och specifika ägardirektiv. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas, bolagens och kommunstyrelsens rapportering per 31 december 2025. I avsnittet ingår även uppföljning av fyra inriktningsmål och åtta tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025. De tre personalpolitiska målen följs upp i avsnittet Väsentliga personalförhållanden. Inriktningsmål, tilläggsuppdrag och personalpolitiska mål ingår inte i bedömningen av god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition. Utöver grunduppdrag och inriktningsmål, personalpolitiska mål och tilläggsuppdrag har kommunfullmäktige också fastställt ett stort antal mål, uppdrag och aktiviteter i anslutning till fristående planer, program och strategier. Arbete pågår för att se över och minska antalet mål. Grunduppdrag Grunduppdraget förtydligar det kommunala ändamålet för respektive nämnd/bolag samt nämndens/bolagets roll och ansvar. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa grunduppdrag till nämnd och kommunalt ändamål för bolag. Uppföljning sker genom att respektive nämnd/bolag lämnar rapport med bedömning av hur väl de har lyckats med sitt grunduppdrag. Tabell 7. Nämndernas bedömning av grunduppdraget januari−december 2025 Nämnd Bedömning Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt Förvaltningsberättelse Nämnd Bedömning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i viss grad uppfyllt Brand och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt För året har 13 av 16 nämnder bedömt att uppdraget uppfylls i hög grad medan tre nämnder har bedömt att det uppfylls i viss grad. Äldrenämnden grundar sin bedömning på att alla personer som fått beslut om vård- och omsorgsboende inte har kunnat erbjudas boende inom tre månader och att det varit långa väntetider i hemsjukvården. Brand- och räddningsnämnden rapporterar att målet för tillsynsverksamheten inte uppnås och att nämnden har haft perioder då den inte kunnat upprätthålla den beslutade beredskapen för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Överförmyndarnämnden bedömer att ytterligare åtgärder behöver vidtas på grund av lång väntetid för att få en god man eller förvaltare. Mer detaljerad information finns i bilaga Rapportering av nämndernas grunduppdrag (bilaga 2). Tabell 8. Bolagens bedömning av grunduppdraget januari−december 2025 Bolag (kommunens ägarandel) Bedömning Umeå Kommunföretag AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Energi (100 %) i hög grad uppfyllt AB Bostaden i Umeå (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Vatten och Avfall AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Parkerings AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Deponi och Avfallscenter AB (100 %) i hög grad uppfyllt Infrastruktur i Umeå AB (100 %) i hög grad uppfyllt Umeå Hamn AB (100 %) i viss grad uppfyllt Västerbottens museum AB (60 %) i viss grad uppfyllt Science Park i Umeå AB (51 %) i viss grad uppfyllt Kvarken Link OY (50 %) saknas Väven i Umeå AB (50 %) i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan (40 %) i hög grad uppfyllt Nolia AB (50 %) i hög grad uppfyllt Visit Umeå AB (28 %) i hög grad uppfyllt Umeå Biotech Incubator AB (25,2 %) i hög grad uppfyllt Uminova Innovation AB (25,15 %) i hög grad uppfyllt Uminova Expression AB (25 %) i hög grad uppfyllt För perioden har 14 av 18 bolag gjort bedömningen att uppdraget uppfylls i hög grad. Tre bolag bedömer att det uppfylls i viss grad. För Umeå hamn grundas bedömningen på att upprustning av Förvaltningsberättelse infrastrukturen pågår men tar tid. Västerbottens museum anger att den främsta orsaken till att kraven i ägardirektiven inte uppnås är museets ekonomiska situation. Science Park i Umeå hänvisar till att bolaget sedan tidigare har tagit viktiga steg för att skapa nya verksamhetslokaler och att det arbetet sedan har sedan pausats enligt beslut av ägarna. Arbete pågår för att se över och ändra koncernstrukturen. För ett bolag saknas bedömning. Se mer utförlig redovisning i bilaga 1. Inriktningsmål Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrning när det gäller inriktningsmålen samlas i tre program15. Inriktningsmålen följs upp genom att utveckling i programmen rapporteras (bilaga 4) och bedömning av målen utifrån om arbetet går enligt plan, om mer arbete krävs eller om kommunen behöver göra mycket mer. Bedömningen i programrapporten visar att kommunen gör tillräckligt för ett av kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål, för två krävs mer arbete och för ett behöver kommunen göra mycket mer. Tabell 9. Bedömning av arbete för att uppnå inriktningsmål från kommunfullmäktige Inriktningsmål Bedömning Mål 1: Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och mer arbete krävs ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. Mål 2: Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden. mer arbete krävs Mål 3: Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha vi gör tillräckligt samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Mål 4: Umeå ska vara klimatneutralt till 2040. vi behöver göra mycket mer Tilläggsuppdrag När det gäller de sex tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har tilldelat nämnderna är tre genomförda och tre delvis genomförda. Tabell 10. Utfall för kommunfullmäktiges tilläggsuppdrag till nämnder Tilläggsuppdrag Bedömning januari−december Tilläggsuppdrag: 2024:1 Kommunövergripande målstyrning och planering delvis genomfört Tilläggsuppdrag: 2023:1 Omställning delvis genomfört Tilläggsuppdrag 2023:2 Samarbete över nämndsgränser genomfört Tilläggsuppdrag 2023:3 Klimatpolitiskt råd genomfört Tilläggsuppdrag 2022:11 Revidering upphandlingspolicy genomfört Tilläggsuppdrag 2021:8 Välfärdskriminalitet delvis genomfört 15 Program tillväxt, Program social hållbarhet och Program klimatneutrala Umeå 2040 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har satt upp ett finansiellt mål för 2025. Tabell 11. Uppföljning av finansiellt mål Nr Mål Måluppfyllelse 2025 Motivering/kommentar 8 Resultatet i förhållande till Helt uppfyllt Resultatet per 31 december uppgår till 430 mnkr och skatteintäkter, generella skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning statsbidrag och utjämning ska till 9 736 mnkr. Det ger ett utfall per 31 december på uppgå till 2 procent 2025 2028. 4,4 procent, vilket gör att målet för 2025 uppnås. Diagram 8. Uppfyllelse av finansiellt mål nr 8 6% 5% 4% 4% 3% 2% 2% 1% 1% 0% Måluppfyllelse 2512 Finansiellt mål Måluppfyllelse 2412 För 2025 utgör kommunens resultat drygt 4 procent av periodens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och därmed uppfyller kommunen det finansiella målet på 2 procent. I kommuner med 100000–199999 invånare uppgick resultatet (2024) i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning i genomsnitt till 2,5 procent. I Sveriges samtliga kommuner uppgick resultatet i genomsnitt till 0,9 procent (2024). I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2025 är resultatmålet höjt till 2 procent. Bedömningavgod ekonomisk hushållning för 2025 Uppföljning av nämndernas grunduppdrag för perioden januari december visar att 13 av 16 nämnder bedömer att grunduppdraget uppfylls i hög grad och tre nämnder att det uppfylls till viss grad. Uppföljning av bolagens grunduppdrag för perioden anger att 14 av 18 bolag bedömer att grunduppdraget uppfylls i hög grad, tre bolag att det uppfylls till viss grad och för ett bolag saknas bedömning. Kommunfullmäktiges finansiella mål (resultatmålet) uppnås för 2025. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges fastställda definition ska nämndernas/bolagens grunduppdrag tillgodoses inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett och kommunens finansiella ställning ska vara god. Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående att god ekonomisk hushållning uppnås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2025. Resultat och ekonomisk ställning Utvärdering av Umeå kommuns finansiella resultat och ställning utgår från koncernperspektivet med nedbrytning på kommunen. Kommunkoncernens resultat jämfört med föregående år Kommunkoncernens redovisade resultat 2025 uppgår till 708 mnkr (304 mnkr), en ökning med 404 mnkr i jämförelse med föregående år. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 78 mnkr (cirka 1 procent). Verksamhetens intäkter har minskat med 34 mnkr, vilket främst beror på att bidrag för sanering av Norrbyskär och försäkringsersättningar för brand och takras på brandstationer erhölls 2024. Verksamhetens kostnader har minskat med 78 mnkr, vilket främst beror på minskade personalkostnader på grund av väsentligt lägre pensionskostnader som en följd av minskad inflation. Temperaturen har under året varit varmare än normalt, vilket har medfört lägre elpriser samtidigt som priserna på biobränsle sjönk och det har bidragit till lägre kostnader. Kostnader för avskrivningar är 122 mnkr högre än föregående år och uppgår till 1 390 mnkr. Förändringen består huvudsakligen av avskrivningar på nya aktiverade tillgångar under år 2024 och 2025. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 359 mnkr (cirka 4 procent). Ökningen beror huvudsakligen på att den positiva utvecklingen av skatteunderlaget under året har genererat högre skatteintäkter. Umeå Energi AB minskade intäkterna under året med 21 mnkr till 1 740 mnkr (1 761 mnkr). Oplanerade driftstopp i biobränslepannan har belastat resultatet negativt. Elnätsaffären har påverkats negativt på grund av storm och ovanligt höga temperaturer under vintermånaderna har lett till lägre volymer och minskade rörliga intäkter. Även vindkraftsproduktionen har påverkats negativt av låg tillgänglighet i verken i kombination med låga spotpriser. Resultat efter finansiella poster uppgick till 97 mnkr (68 mnkr). AB Bostaden ökade intäkterna med 80 mnkr under året till 1 408 mnkr (1 328 mnkr), vilket främst beror på höjda hyresnivåer. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 206 mnkr (188 mnkr). Umeå Vatten och Avfall AB ökade intäkterna med 32 mnkr till 578 mnkr (546 mnkr). Resultat efter finansiella poster uppgick till −4 mnkr (6 mnkr). Brukningstaxan för vatten och avlopp höjdes inför 2025 med 4 procent vilket har gett 10 mnkr mer taxeintäkter jämfört med föregående år. Rörelsekostnaderna har ökat jämfört med föregående år på grund av löneökningar och Förvaltningsberättelse förstärkning av personalstyrkan i och med omorganisation av vatten och avlopp med syftet att förstärka förmågan att möta både nuvarande och framtida behov. För avfall och återvinning är avfallstaxan oförändrad för 2025, vilket ändå har resulterat i ökade taxeintäkter motsvarande 3 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna för avfallshanteringen har ökat med 3 mnkr jämfört med föregående år, främst till följd av högre kostnader för underentreprenader. Umeå DAC AB minskade intäkterna under året med 25 mnkr till 80 mnkr (105 mnkr). Verksamheten har stora variationer från år till år och under 2024 togs det emot ovanligt stora mängder avfall. Under året har stora mängder förorenad jord, muddermassor och sulfidjord omhändertagits från ett flertal projekt. Resultat efter finansiella poster uppgick till 31 mnkr (57 mnkr). Umeå Hamn AB ökade intäkterna under året med 1 mnkr till 32 mnkr (31 mnkr). Resultatet är bättre jämfört med föregående år tack vare volymökningar i det helägda dotterbolaget Kvarkenhamnar AB. Umeå Hamn AB har lägre kostnader för reparation och underhåll på grund av framflyttade och omvärderade åtgärder och lägre räntekostnader till följd av att investeringar har blivit senarelagda. Resultat efter finansiella poster uppgick till −20 mnkr (−72 mnkr). Umeå Parkerings AB ökade intäkterna under året med 10 mnkr till 130 mnkr (120 mnkr). Avgiftsparkeringen har ökat med 15 procent och månadsabonnemangen har ökat med 7 procent i omsättning. Ökningen beror dels på indexuppräkning men till störst del av volymökning. Resultat efter finansiella poster uppgick till 17 mnkr (16 mnkr). Kommunens resultat jämfört med föregående år Kommunens redovisade resultat för 2025 uppgår till 430 mnkr (133 mnkr), en ökning med 297 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren består till störst del på låg kostnadsutveckling för verksamhetens nettokostnader samtidigt med förväntad utveckling av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Verksamhetens intäkter har minskat med cirka 42 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår för Umeå kommun till 2 019 mnkr (2 061 mnkr). Förändringen beror främst på  bidrag till sanering av Norrbyskär (avslutat 2024)  försäkringsersättningar för brand och takras på brandstationer som erhölls 2024 Verksamhetens kostnader har ökat med cirka 17 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 10 519 mnkr (10 502 mnkr). Den låga kostnadsutvecklingen förklaras främst av  minskade personalkostnader på grund av väsentligt lägre pensionskostnader som en följd av minskad inflation som överstiger den årliga löneökningen  tillfälligt högre vakansgrad än normalt i några större verksamheter Förvaltningsberättelse  lägre kostnader för sanering av Norrbyskär som avslutades 2024  lägre volymer för köp av huvudverksamhet inom hemtjänst, förskola och vinterväghållning. Kostnader för avskrivningar är 63 mnkr högre än föregående år och uppgår till 708 mnkr. Förändringen består huvudsakligen av avskrivningar på nya aktiverade tillgångar under år 2024 och 2025. Kommunens skatteintäkter uppgår till 8 288 mnkr och har ökat med 402 mnkr (158 mnkr) jämfört med föregående år, en något högre ökning jämfört med historiskt genomsnitt i nominella tal. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 448 mnkr. Utfallet är 43 mnkr lägre jämfört med föregående år. I utfallet för 2025 ingår generella statsbidrag som har klassificerats om från riktade statsbidrag med 7 mnkr (43 mnkr). Umeå kommuns negativa finansnetto har förbättrats med 60 mnkr jämfört med samma period förgående år. Det beror främst på lägre räntekostnader på pensionsavsättning. Några jämförelsestörande poster har inte identifierats (not 4 Jämförelsestörande poster). Kommunens resultat jämfört med budget och prognos16 Tabell 12. Kommunens resultat jämfört med budget och prognos, detaljerad Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Prognos Utfall 2025 2025 helår 2025 2024 Verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 −9 310 −9 086 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 786 9 746 9 377 Finansnetto −98 −155 −122 −158 Årets resultat 430 196 314 133 Kommunens resultat om 430 mnkr innebär en budgetavvikelse på 234 mnkr. Verksamhetens intäkter är 332 mnkr högre än budget för året. Det beror främst på ökade bidrag från Socialstyrelsen och Skolverket och högre intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter. Verksamhetens kostnader är 102 mnkr högre än budgeterat för året. Det förklaras främst av  högre kostnader för köp av verksamhet, främst inom individ- och familjeomsorg  högre kostnader för underhåll och beläggningsarbete och för inköp som kommunen har fått statsbidrag för  högre kostnader för IT-licenser och kostnader för osäkra fordringar. Redovisade kostnader för avskrivningar är i paritet med budget. Kommunens skatteintäkter är 15 mnkr lägre än budget. Det beror främst på försämrad utveckling av skatteunderlaget för 2025. För 2025 redovisar Umeå kommun generella statsbidrag och 16 Någon budget har inte upprättats för den kommunala koncernen som helhet. Därför redovisas budgetavvikelse enbart för Umeå kommun. Förvaltningsberättelse utjämning med ett belopp som är 35 mnkr lägre än budget. Omklassificering till generella statsbidrag17 av erhållna statsbidrag för insatser Utöka bemanning sjuksköterskor, Inställda digitala nationella prov och För skolor mot brott (sammanlagt 7,4 mnkr) görs i enlighet med RKR:s rekommendationer. Umeå kommuns negativa finansnetto är sammantaget 57 mnkr bättre än budget. Det beror på att ränteintäkter från utlåning till kommunens bolag är lägre än budget med 46 mnkr samtidigt som räntekostnaderna är lägre än budget med 103 mnkr, på grund av lägre upplåningsbehov till följd av lägre investeringsutfall och lägre ränta. Utfallet är 116 mnkr högre än lämnad prognos i delårsrapporten om 314 mnkr, vilket främst förklaras av lägre pensionskostnader, högre intäkter från kraftverksamheten samt lägre kostnader inom individ- och familjenämndens samt för- och grundskolenämndens verksamheter än prognostiserat. Resultatutveckling och resultatnyckeltal God ekonomisk hushållning är en lagstadgad förutsättning för att hantera utmaningar och oförutsedda händelser och innebär att kommunen ska ha ett resultat med marginal för att täcka kostnader som oförutsedda händelser skulle kunna medföra. Känslighetsanalysen i tabell 13 visar hur kommunens ekonomi påverkas vid olika händelser. Om händelsen i första kolumnen inträffar så får den en ekonomisk effekt på ungefär det belopp som finns i andra kolumnen. Tabell 13. Känslighetsanalys Känslighetsanalys, årseffekt mnkr Förändring av skatter, bidrag och utjämning vid befolkningsförändring med 100 invånare (19–64 år) +/−6 Generella statsbidrag och utjämning, förändring 1 procent +/−14 Skattedebitering med 1 krona +/−364 Förändring av intäkter för taxor och avgifter 1 procent +/−4 Lönekostnadsförändring inklusive sociala avgifter med 1 procent +/−60 Pensionskostnadsförändring inklusive särskild löneskatt 1 procent +/−6 Prisförändring köp av verksamhet 1 procent +/−15 Årlig avskrivningskostnad vid förändrade investeringar med 100 mnkr (viktad komponentavskrivning) +/−4 Ränteförändring med 1 procentenhet på befintliga lån +/−22 Räntekostnad vid förändrad upplåning med 100 mnkr +/−3 I tabellen ovan har en befolkningsförändring med 100 invånare för gruppen 19–64 år valts då de är den primära grupp som påverkar kommunens skatteintäkter. 17 Per 2025-12-31 redovisas följande generella statsbidrag: Utöka bemanning sjuksköterskor (6,0 mnkr), Inställda digitala nationella prov (0,7 mnkr) och statsbidrag För skolor mot brott (0,7 mnkr). Förvaltningsberättelse Köp av verksamhet är sådan verksamhet där privat part utför kommunala åtaganden; till exempel fristående skolor och privata utförare inom hemtjänst. Kommunens internbank säkrar sin låneportfölj på olika löptider. Därför får en ränteförändring inte omedelbar effekt på kommunens räntekostnader, utan uppgiften i tabellen värderar effekten av en procents förändring på snitträntan baserat på låneportföljen 2025-12-31. Skattesatsens utveckling och jämförelse med andra Tabell 14. Skattesatsens utveckling med jämförelser Skattesats till kommun (kr) 2025 2024 2023 2022 2021 Umeå kommun 22,80 22,80 22,80 22,80 22,80 Västerbottens läns kommuner (ovägt medel) 23,28 23,26 23,28 23,29 23,29 Kommuner med 100 000−199 999 invånare (ovägt medel) 20,82 20,91 20,91 20,91 20,95 Riket 20,71 20,70 20,67 20,67 20,71 Den kommunala skattesatsen i Umeå på 22,80 kronor har varit oförändrad de senaste fem åren. Detta är cirka femtio öre lägre än snittet för kommunerna i Västerbottens län (23,28 kronor). Umeå kommuns skattesats är cirka två kronor högre än genomsnittet för kommuner i liknande storlek respektive snittet för hela riket. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 15. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat 430 133 307 897 465 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9 736 9 377 9 032 8 601 8 131 Årets resultat i relation till skatteintäkter, generella 4 1 3 10 6 statsbidrag och utjämning (%) Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är det kortsiktiga finansiella målet för god ekonomisk hushållning. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat under de senaste fem åren, men sista två åren i en lägre takt på grund av rådande lågkonjunktur. Årets resultat har ökat under perioden 2020–2022 till stor del på grund av extra statsbidrag under coronapandemin, det har också stärkt soliditeten och kommunens förmåga till egen finansiering av investeringar. Åren 2023–2024 präglades av lägre resultat på grund av hög inflation och det har bland annat medfört en fördubbling av kommunens pensionskostnader. Årets resultat påverkas främst av lägre verksamhetskostnader i några av kommunens verksamheter och då främst lägre kostnader för pensioner och tillfälligt högre vakansgrad i några större verksamheter än normalt. Förvaltningsberättelse Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Ett sätt att följa hur ekonomin utvecklas är att jämföra utvecklingen för verksamhetens nettokostnader med utvecklingen för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Diagram 9. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning de senaste fem åren i procent % 105 100 97 95 93 95 95 89 90 85 80 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning för 2025 uppgår till 95 procent (97 procent). Ett tal som är under 100 procent är en förutsättning för en ekonomi i balans och en miniminivå.18 Snittet för de senaste fem åren uppgår till 94 procent. Förutsättningen för att upprätthålla en ekonomi i balans är att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Under femårsperioden har skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med cirka 20 procent medan verksamhetens nettokostnader har ökat med cirka 21 procent. Motsvarande ökning har under år 2025 varit 4 procent för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och 1 procent för verksamhetens nettokostnader. 18 Av proposition 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting framgår om relationen mellan begreppen god ekonomisk hushållning och balanskrav, att balanskravet (att intäkterna ska överstiga kostnaderna), är en miniminivå. För att kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en högre nivå som konsoliderar ekonomin. Lagförarbetena betonar att det är nödvändigt att kommuner och regioner är väl förberedda för att kunna möta de växande behoven av kommunal verksamhet. Det kan ske genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i både ett kort- och långsiktigt perspektiv. Därför framhåller lagförarbeten vikten av det mer långsiktiga målet om en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelse Diagram 10. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt verksamhetens nettokostnadsutveckling de senaste fem åren i mnkr 10 000 9736 9377 9 500 9032 9 000 9208 8601 9086 8 500 8131 8612 8 000 7 500 7591 7634 7 000 2021 2022 2023 2024 2025 Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Det är stora förändringar under åren 2021–2025 i förhållandet mellan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning jämfört med nettokostnader. För 2021 förklaras förändringen i nettokostnader främst av minskad verksamhet på grund av restriktioner i coronapandemin som har medfört en lägre kostnadsutveckling. Samtidigt har statens ersättningar kopplade till coronapandemin för samma år och förbättrad utveckling av skatteunderlaget för 2021 gjort att intäkterna har ökat mer än förväntat. 2022 fortsatte förbättringen av skatteunderlaget medan verksamheten successivt återgick till nivåer liknande före pandemin. Höga energipriser tillkom som gjorde att intäkter från kraftverksamheten ökade kraftigt. Kraftintäkterna påverkade verksamhetens nettokostnader. 2023 varökningstakten för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samma som tidigareår, medan verksamhetens nettokostnader ökade på grund av återgång efter pandemin och högre kostnader på grund av inflation. Under 2024 var skatteutvecklingen lägre jämfört med tidigare år och samtidigt var kostnadsläget högre på grund av inflation. 2025 är skatteutvecklingen i paritet med tidigare år medan kostnadsutvecklingen är väsentligt lägre, främst på grund av lägre kostnader för pensioner samt tillfälligt högre vakansgrad i några större verksamheter än normalt. Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens och kommunens ekonomiska ställning Den ekonomiska ställningen i kommunkoncern och kommun kommenteras nedan utifrån följande parametrar och nyckeltal. Soliditet Nyckeltalet soliditet visar den procentuella andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital och mäter den finansiella styrkan. Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och en hög soliditet medför en lägre finansiell risk. Soliditeten i Umeå kommunkoncern och kommun beräknas genom att inkludera samtliga pensionsförpliktelser i Umeå kommun som skuld i stället för som ansvarsförbindelse. Utvecklingen för soliditeten i kommunkoncernen och kommunen framgår nedan. Diagram 11. Soliditet i kommunkoncern och kommun över fem år19 % % 40 35 33 32 33 33 33 31 34 33 30 30 25 25 19 20 19 20 20 15 15 10 5 0 2021 2022 2023 2024 2025 Soliditet kommunkoncern inkl pensionsförpliktelser i balansräkningen Soliditet Umeå kommun exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser Soliditet Umeå kommun inklusive pensionsförpliktelser Kommunkoncernens soliditet med kommunens pensionsförpliktelser uppgår till 34 procent (33 procent) per 31 december 2025. I genomsnitt för den senaste femårsperioden var soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunkoncernen på balansdagen cirka 32 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunkoncerner i Umeås storlek20 var i snitt de senaste fem åren 32 procent. Kommunens soliditet med pensionsförpliktelser uppgick 31 december 2025 till 20 procent (19 procent). I genomsnitt för den senaste femårsperioden var soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunen på balansdagen cirka 18 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommuner i Umeås storlek21 var i snitt de senaste fem åren cirka 31 19 ”Soliditet för Umeå kommun exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser i balansräkningen” i diagrammet ovan innebär samma siffror som i övriga soliditetsmått, men med eliminering av vidareutlåning till bolagen. I Kolada-statistiken görs inte någon sådan eliminering. 20 Kommuner med 100 000−199 000 invånare. Källa: Kolada. 21 Kommuner med 100 000−199 000 invånare. Källa: Kolada. Förvaltningsberättelse procent. I denna uppgift ingår både kommuner med och utan internbank och det påverkar jämförbarheten. Kommunens soliditet22 beräknad med pensionsförpliktelser, men utan internbanken, ökade med 2 procentenheter till 33 procent under året (31 procent). Under den senaste femårsperioden har soliditeten enligt denna beräkning varit 31 procent i genomsnitt. Låneskuld och internbankens skuldförvaltning23 Kommunkoncernens finansverksamhet hanteras i Umeå kommuns internbank. I enlighet med kommunens finanspolicy samlas de i huvudsak majoritetsägda bolagens och kommunens betalflöden i en gemensam koncernkontostruktur. Kommunkoncernens strategi är att reducera lånebehovet med inkommande och tillgänglig likviditet så att eventuell överskottslikviditet hos någon part används till att minska koncernens totala skuld. Internbanken försörjer den koncerngemensamma skuldportföljen med externa krediter på kapitalmarknaden. Tabell 16. Förändring av låneskuld och räntor inom internbanken mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Internbankens låneskuld −10 937 −10 408 −9 756 −8 918 −9 149 Upplåning från kommunkoncernen 0 0 0 0 −16 Internbankens externa skuldportfölj −10 937 −10 408 −9 756 −8 918 −9 133 Utlåning till kommunkoncernen 8 731 8 534 8 310 7 594 7 126 Nettoskuld Umeå kommun −2 206 −1 874 −1 446 −1 323 −2 024 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från lån 228 239 200 144 147 Borgensintäkter 4 4 4 4 5 Räntekostnader för lån −222 −233 −192 −129 −148 Internbankens räntenetto 10 9 12 19 3 Internbankens externa upplåning uppgår till 10 937 mnkr (10 408 mnkr), en nettoökning med 529 mnkr jämfört med föregående år. Utöver lån via internbanken lånar kommunkoncernen 1 101 mnkr (1 148 mnkr) direkt från externa kreditgivare. Tabell 17. Kommunkoncernens låneskuld mnkr 2025-12-31 2024-12-31 +/− Kommunkoncernens långfristiga låneskuld 12 038 11 556 483 Varav internbanken Umeå kommun 2 206 1 874 332 AB Bostaden i Umeå 3 974 4 131 −158 Umeå Energi AB 1 600 1 392 208 22 Soliditet exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser 23 I uppgifterna ingår inte lån i Väven i Umeå AB. Se även Not 1 Redovisningsprinciper om hur den sammanställda redovisningen upprättas. Förvaltningsberättelse mnkr 2025-12-31 2024-12-31 +/− Umeva AB 1 791 1 704 87 Umeå Kommunföretag AB −79 −37 −42 Infrastruktur i Umeå AB 688 711 −24 Umeå Hamn AB 791 681 110 Umeå Folkets Husförening 81 85 −4 Västerbottens Museum AB 18 17 1 Övriga bolag plussaldo −131 −151 20 Internbankens låneskuld 10 937 10 408 530 Varav upplåning utanför internbanken Umeå Kommunföretag AB 360 360 0 Umeå Energi AB 363 386 −23 Kvarken Link OY, 35 miljoner EUR 379 402 −23 Upplåning utanför internbanken 1 101 1 148 −47 Total långfristig låneskuld, koncern 12 038 11 556 483 Kommunkoncernens totala låneskuld ökade med 483 mnkr till 12 038 mnkr (11 556 mnkr). Umeå kommun ökade sin upplåning i internbanken med 332 mnkr och bolagens andel i internbanken tillsammans ökade upplåningen med 198 mnkr. Kommunens skuld uppgick vid utgången av året till 2 206 mnkr (1 874 mnkr) och utgör 18 procent (16 procent) av den totala låneskulden. Diagram 12. Utveckling av Umeå kommuns låneskuld i internbanken mnkr 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 -500 -1000 -1500 -2000 -2500 -2206 -3000 Den genomsnittliga upplåningsräntan för internbankens skuldportfölj under år 2025 var 2,09 procent (2,30 procent). På balansdagen 2025-12-31 var räntan 2,15 procent (2,13 procent). Enligt beslut i kommunfullmäktige lägger internbanken på ett marknadsmässigt påslag om 0,45 procentenheter vid utlåning till de kommunala bolagen. Förvaltningsberättelse Nettoinvesteringar24 Kommunkoncernens nettoinvesteringar ökade med 85 mnkr jämfört med föregående år och uppgår per 31 december 2025 till 2 790 mnkr (2 705 mnkr). Diagram 13. Kommunkoncernens och kommunens nettoinvesteringar25 mnkr 3000 2790 2705 2528 2500 2312 1128 1266 1832 2000 1397 1500 1533 57 1062 28 1000 140 30 1520 1524 500 1103 749 630 0 2021 2022 2023 2024 2025 Koncernbolagens nettoinvesteringar Nytecknad finansiell leasing (konsoliderad andel) Umeå kommun nettoinvesteringar exkl finansiell leasing Investeringar med fokus på utbyggnad och förstärkning av elnätet har genomförts för att trygga en uthållig energiförsörjning och skapa förutsättningar för samhällets elektrifiering. Nybyggnation och färdigställande av bostäder fortgår enligt plan. Under året har 32 lägenheter blivit färdiga och klara för inflyttning. I projektportföljen ligger planering för cirka 600 lägenheter i varierande lägen som Haga, Ersboda, Ålidhem, Mariehem och Holmsund. Byggstart är planerad att ske under de kommande fem åren. I Umeå hamn har ny- och ombyggnation av Norra kajen börjat och färjepir, pelare och kassun har renoverats. Upphandling av entreprenör för projekt Energi pir pågår med byggstart under början av 2026. Utbyggnad av Forslunda vattenverk slutfördes under 2025. Projekt Tomtebo strand har börjat under året och kommer att fortlöpa under kommande år. På Mariehemsvägen sker reinvestering av dag-, spill- och vattenledningar. 24 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag 25 Från och med 2022 har kommunen ändrat redovisningsprincip för mark- och exploateringsprojekt för att följa god redovisningssed för redovisning av kommunal markexploatering. Förändringen innebär att pågående exploateringsprojekt har klassificerats om från att redovisas som omsättningstillgång till anläggningstillgång. Det innebär att bland årets investeringar redovisas utfall för exploateringsprojekt med cirka 142 mnkr (422 mnkr). Förvaltningsberättelse I kommunkoncernen har bland annat följande större investeringar skett:  investeringar i bostäder för 342 mnkr, varav nyproduktion (58 mnkr) och i kvarteret Perceptorn påbörjad ombyggnation av 475 enkelrum och 8 lägenheter (105 mnkr)  investeringar i ledningsnät och region- och fördelningsstationer för 279 mnkr och anläggningsinvesteringar i fjärrvärme och kyla med 111 mnkr  ny- och ombyggnation av Norra kajen med 78 mnkr. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 1 524 mnkr, vilket är 522 mnkr lägre än beslutad investeringsram (2 046 mnkr). Årets utfall är 414 mnkr lägre än föregående års genomomförda investeringar. Det beror främst på att förra året omfattade nytecknade finansiella leasingavtal till ett värde av 418 mnkr och inga nya finansiella leasingavtal har tillkommit under innevarande år. Investeringsvolymerna överstiger nu de nivåer som redovisades innan pandemin. Behovet av investeringar är fortsatt stort på grund av förseningar under pandemin. Investeringsvolymerna påverkas också kraftigt av en högre kostnadsnivå på grund av ökad inflation de senaste åren. De lägre investeringsnivåerna under 2020–2022 orsakades av förseningar och förskjutningar av investeringsprojekt under coronapandemin och kriget i Ukraina. Budgetavvikelsen beror dels på att investeringar i fastigheter blivit pausade på grund av förändrade befolkningsprognoser, projekt som har blivit tidsförskjutna och projekt som färdigställs till lägre kostnad än budgeterat. Dessutom har investeringsprojekt i kommunens exploateringsverksamhet blivit försenade eller framflyttade. Självfinansieringsgrad Nyckeltalet självfinansieringsgrad26 mäter hur mycket av årets investeringar som är finansierade med medel tillförda internt från verksamheten. Ju större internfinansiering desto lägre är behovet att låna externt. Diagram 14 visar självfinansieringsgraden för kommunkoncernen och kommunen under den senaste femårsperioden. 26 Självfinansieringsgrad visar i vilken utsträckning kommunen har kunnat finansiera årets investeringar med medel som har uppstått i internt i verksamheten. Självfinansieringsgraden beräknas enligt följande: (resultat + avskrivningar och nedskrivningar)/nettoinvesteringar. Förvaltningsberättelse Diagram 14. Självfinansieringsgrad i kommunkoncernen och kommunen 197 200 159 150 98 101 100 83 75 75 66 59 40 50 0 2021 2022 2023 2024 2025 Självfinansieringsgrad Umeå kommunkoncern Självfinansieringsgrad Umeå kommun Kommunkoncernens självfinansieringsgrad uppgick per 31 december 2025 till 75 procent (59 procent). I genomsnitt för femårsperioden uppgår självfinansieringsgraden för kommunkoncernen (mätt per sista december) till 80 procent. Kommunens självfinansieringsgrad uppgick per 31 december 2025 till 75 procent (40procent). Kommunens resultat harökat under år 2025 vilket bidrar till en förbättrad självfinansieringsgrad. I genomsnitt de senaste fem åren var Umeå kommuns självfinansieringsgrad 110 procent. Kommuner i Umeås storlek27hade i genomsnitt de senaste fem åren en självfinansieringsgrad på cirka 96 procent. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelsens utveckling den senaste femårsperioden framgår av tabell18. Under denna period har pensionsförpliktelsen ökat totalt med 454 mnkr (15 procent). Ökningen beror främst på att avsättningen har ökat med 550 mnkr (83 procent) samtidigt som ansvarsförbindelsen har minskat med 98 mnkr (5 procent). Tabell 18. Totala pensionsförpliktelser i kommunen Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Pensionsförpliktelser, avsättning 1 215 1 178 878 704 665 Pensionsförpliktelser, ansvarsförbindelse 2 076 2 136 2 091 2 069 2 174 Pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring 187 183 191 189 185 Summa 3 478 3 498 3 160 2 962 3 024 Prognosparametrarna för prisbasbelopp och inkomstbasbelopp har fastställts för nästkommande år. Prisbasbeloppet höjs med 0,7 procent vilket kommer att medföra en lägreökning av pensionskostnader och uppräkningav pensionsskuld jämfört med tidigareår. 27Kommuner med 100 000–199 000invånare. Källa: Kolada. Förvaltningsberättelse Bedömning av kommunkoncernens och kommunens resultatutveckling och ekonomisk ställning Kommunkoncernens och kommunens resultatutveckling och ekonomiska ställning är fortsatt god. Pandemiåren har bidragit till att väsentligt stärka den finansiella ställningen i kommunkoncernen. Resultatet i kommunen i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är för 2025 4,4 procent, vilket är lägre än genomsnittet under femårsperioden på fem procent. Det som krävs för att nå lagförarbetenas krav på god ekonomisk hushållning är att kommunen har en resultatnivå i storleksordning liknande snittet för den senaste femårsperioden och att överskottet inte genereras genom externa tillskott som tillfälliga statsbidrag. Under perioden har pandemiårens resultat varit på en ovanligt hög nivå, på grund av inställd verksamhet, tillfälliga riktade statsbidrag med mera. Ekonomin under pandemiåren innehåller därmed jämförelsestörande poster orsakade av pandemins effekter och speglar därför inte ekonomin för kommunens ordinarie verksamhet fullt ut. Att ha en budget i balans över tid är enligt lagens intention en miniminivå. För att uppnå god ekonomisk hushållning ställs det krav på väsentligt högre resultatnivåer för att konsolidera kommunen och skapa finansiell stabilitet. Kravet ställs mot bakgrund av att kommuner ska ha en buffert för tillväxt, oförutsedda händelser och klara kommande pensionsutbetalningar för den pensionsförpliktelse som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Som kommunens ekonomi ser ut per sista december 2025 finns förmåga att klara det. När resultatet är positivt skapas bättre förutsättningar för en god finansiell stabilitet. De senaste årens goda resultat har gjort att kommunens egna kapital har ökat. Kommunen har amorterat på lån från externa kreditgivare med 939 mnkr under den första delen av femårsperioden (2021−2022) och lånat upp 1 031 mnkr under perioden 2023–2025. De amorteringar som gjordes under pandemiåren har bidragit till en stabil grund inför kommande år. Under 2024 och 2025 har investeringstakten stabiliserats på en högre nivå från låga investeringsnivåer under pandemiåren. Resultatet för 2025 gör att självfinansieringsgraden återigen är på en stabil nivå. För att även fortsatt bibehålla en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt höga resultatnivåer för att långsiktigt kunna täcka kommunens finansiering av investeringar. Även i kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2026 är resultatmålet 2 procent. Umeå kommun växer och har den senaste femårsperioden ökat med 4 276 invånare. Den förväntade tillväxten enligt aktuella befolkningsprognosen kommande år är lägre än de ökningar som har skett på senare år. Lägre födelsetal kräver anpassningar primärt i förskoleverksamheten och på sikt även i grundskoleverksamheten. Samtidigt ökar den äldre befolkningen. Efter att Sverige har varit i en lågkonjunktur de senaste åren är bedömningen för perioden 2026−2027 att Sverige är i en svag högkonjunktur. Utvecklingen för svensk ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion förväntas bli den främsta Förvaltningsberättelse drivkraften, men den har blivit förskjuten då hushållen på grund av en osäker omvärld har hållit tillbaka konsumtionen. Behovet av anpassningar och investeringar kopplade till demografiutveckling, osäkerhet i omvärlden och klimatpåverkan kommer fortsatt att kräva god ekonomi och ekonomisk planering så att det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning alltjämt uppnås. Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat I avsnittet redovisas årets resultat efter balanskravsjusteringar, balanskravsresultat och resultatutjämningsreserv (RUR) och resultatreserv (RER) utifrån krav som LKBR ställer på redovisningen. Balanskravsresultatet är årets resultat efter avdrag för realisationsvinster som har uppstått vid försäljning av anläggningstillgångar, justering för orealiserade vinster och förluster i värdepapper28 och nyttjande/reservering till resultatutjämningsreserv. Kommunallagen föreskriver att om ett negativt balanskravsresultat uppstår för ett räkenskapsår ska underskottet återställas de kommande tre åren. Umeå kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2025 och därmed nås kommunallagens balanskrav. Kommunen har inga negativa balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Kommunens balanskravsresultat för 2025 med två jämförelseår redovisas nedan. Tabell 19. Balanskravsutredning mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 430 133 307 − Samtliga realisationsvinster −7 −3 −11 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet − − − + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet − − − +/− Orealiserade vinster och förluster i värdepapper −4 −4 −24 +/− Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper − − − = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 419 126 272 − Reservering av medel till resultatreserv 29 − − − − Reservering av medel till resultatutjämningsreserv − − −43 + Användning av medel från resultatreserv − − − + Användning av medel från resultatutjämningsreserv − − − = Årets balanskravsresultat 419 126 229 Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan tidigare år förfogar kommunen över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 903 mnkr som efter kommunfullmäktiges beslut kan nyttjas under en lågkonjunktur utifrån det regelverk för RUR som kommunfullmäktige har beslutat. Från och med 2024 är reservering till RUR inte längre möjlig utifrån nya regler i kommunallagen. Medel som är reserverade i RUR till och med 2023 kommer att kunna nyttjas till och med 2033. Efter kommunfullmäktiges beslut kan medlen nyttjas under en lågkonjunktur utifrån de förutsättningar som finns i kommunfullmäktiges riktlinje för god ekonomisk hushållning (2024-12-16) där regelverket för RUR framgår. 28 Avser värdeförändring av placeringar, Umeå kommuns pensionsstiftelse. 29 Från 2024 finns möjlighet att reservera medel till resultatreserv (RER) förutsatt att kommunfullmäktige, innan avsättning görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna rapports upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. Förvaltningsberättelse Tabell 20. Reserverade medel till RUR mnkr 2025-12-31 2017 163 2019 116 2020 283 2021 251 2022 47 2023 43 Totalt reserverade medel till RUR 903 Resultatreserv (RER) Från 2024 finns det möjlighet för kommuner att reservera medel till resultatreserv (RER) förutsatt att kommunfullmäktige, innan reservering görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna årsredovisnings upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden I avsnittet redovisas sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges personalpolitiska mål, pågående arbete inom strategiska områden och väsentliga personalförhållanden med utgångspunkt i personalstatistik. Personalpolitiska mål De personalpolitiska målen är kommunövergripande mål som relaterar till väsentliga personalförhållanden. Kommunfullmäktige har fastställt tre personalpolitiska mål för 2025 som följs upp genom en sammanvägning av nämndernas rapportering av utveckling inom respektive mål (bilaga 3). Bedömningen baseras på om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. För samtliga mål bedöms arbetet gå enligt plan. Tabell 21. Bedömning av arbete för att uppnå personalpolitiska mål från kommunfullmäktige Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en enligt plan attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda enligt plan resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och enligt plan jämställda arbetsförhållanden. Övergripande bedömning och motivering Flertalet nämnder bedömer att arbetet med attraktivitet och kompetensförsörjning har gått enligt plan. Beroende på nämndernas olika uppdrag och storlek är det stor variation. För vissa nämnder handlar det om att attrahera och rekrytera flera hundra nya medarbetare medan andra nämnder har att besätta ett fåtal nyckelbefattningar. Majoriteten av nämnderna bedömer att arbetet med ledarskap går enligt plan. Andelen chefer som har max 30 medarbetare har ökat från 82 procent 2024 till 86 procent 2025 och den största ökningen gäller kvinnliga chefer. Medelvärdet för kommunen ligger på 20 medarbetare per chef och samtliga nämnder ligger totalt under riktvärdet på max 30 medarbetare per chef. Arbetet med friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden fortgår och merparten av nämnderna anger att arbetet går enligt plan. Fyra av nämnderna framhåller att mer arbete krävs, främst relaterat till att sjukfrånvaron ligger på en för hög nivå. Sjukfrånvaron på kommunnivå är något lägre än 2024, med fortsatt stor skillnad mellan kvinnor och män även om differensen minskat under senare år. Den årliga medarbetarenkäten visar både utmanande och främjande aspekter i arbetsmiljön och det hanterar verksamheterna i sina handlingsplaner. På övergripande nivå visar resultaten bland annat att de flesta trivs och att kunskaper och färdigheter tas tillvara. Det är hög skattning på området lika rättigheter och möjligheter och området återhämtning har förbättrats. Förvaltningsberättelse Fortsatta insatser för att skapa bättre förutsättningar i allmänhet och i kvinnodominerade verksamheter i synnerhet krävs för att kunna åstadkomma önskvärd utveckling. Tabell 22. Resultatmått – målvärde och utfall år 2025 jämfört med 2024 och 2023 Mål Resultatmått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaroprocent 6,5 7,8 4,8 6,9 8,0 5,0 7,1 8,1 4,9 7,1 Andel långtidsfriska 60 59 68 61 58 67 61 58 70 61 Andel heltidsanställda 92 92 94 93 92 92 92 91 92 92 Andel skyddsombud som genomgått introduktion 90 67 66 67 68 64 67 78 75 77 Andel chefer med max 30 medarbetare 85 86 87 86 81 85 82 83 84 84 Medarbetarenkäten, totalt medelvärde 4,8 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Arbete och utveckling inom de personalpolitiska målområdena beskrivs i följande avsnitt. Kompetensförsörjning i kommunen Enligt Umeå kommuns kompetensförsörjningsprognos för perioden 2025–2035 kommer det att finnas ett beräknat rekryteringsbehov på 10 600 tillsvidareanställda30 fram till 2035. Det grundar sig dels i att behovet av tillsvidareanställda beräknas öka med 1096 personer fram till 2035 (från 10 386 till 11 482) och dels i att närmare 9 500 beräknas sluta på grund av pension och övriga avgångar. Samtidigt som behoven ökar är arbetslösheten nu är låg. Med det i åtanke behöver ytterligare insatser göras för att behålla befintliga medarbetare. En annan aspekt som lyfts fram i de personalpolitiska målen är ökad mångfald, vilket är en av flera framgångsrika strategier för en attraktiv arbetsgivare som klarar kompetensförsörjningen. Under 2025 har en kommungemensam kompetensförsörjningsplan utarbetats med utgångspunkt i en sammanvägd analys. Planen återfinns som bilaga till personalnämndens verksamhetsplan. Respektive nämnd har gjort motsvarande plan, även den som bilaga till sin verksamhetsplan. Ett stort antal rekryteringar har genomförts under året. Totalt annonserades 2 565 lediga tjänster ut, exklusive extrajobb, arvoderade uppdrag och prova-på-dagar, men inklusive sommarvikariat. Sammanlagt anställdes 1 984 personer, en viss ökning jämfört med föregående år. Inom ramen för det treåriga projektet Samba med finansiering via Europeiska socialfonden har ett antal prototyper utvecklats. Det har handlat dels om att skapa bättre förutsättningar för intern rörlighet vid behov av omplacering inom rehabiliteringsprocessen dels om nya former för praktik. 30 Prognosen baserar sig på förväntade pensionsavgångar, övriga avgångar och volymförändringar. Förvaltningsberättelse Syftet med dessa prototyper och med projektet som helhet är att utveckla modeller för att behålla arbetskraft. Under 2025 har övergripande riktlinjer för rekrytering med tillhörande vägledning implementerats. Dokumenten beskriver förhållningssätt, ställningstaganden och viljeinriktning vid rekrytering. Kommunstyrelsen beslutade i december, i väntan på kommande lagstiftning, att införa registerkontroller inför anställning av personer som i arbetet ska göra hembesök eller befinna sig hemma hos äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Beslutet gäller från 1 januari 2026. Avtal för nuvarande rekryteringssystem går ut under 2026 och en ny upphandling har påbörjats. Kommunerna i Umeåregionen och två av de kommunala bolagen deltar. Nytt avtal ska vara på plats 1 januari 2027. En sammanhållen och enhetlig lönepolitik som upplevs förutsägbar och transparent är en viktig komponent för att en arbetsgivare ska framstå som attraktiv och därmed ha förutsättningar att klara kompetensförsörjningen. Lönepolicyn och riktlinjen för lönestrategiskt arbete och arbetsvärdering som blev klar i början av året kopplades till processerna med löneutrymme och löneöversyn för att utgöra en långsiktig strategi för hållbar lönebildning i kommunen. Kompetensförsörjning i kommunens bolag Flera av de kommunala bolagen beskriver nuvarande och kommande svårigheter med kompetensförsörjning. Verksamheterna är beroende av personal med specialistkunskap och konkurrensen kan vara hård. Bolagen ser en fortsatt risk för resurs- och kompetensbrist i konkurrens med andra om personal med specialistkunskap. Systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen Umeå kommuns arbete med friska och inkluderande arbetsplatser har fortsatt. Centrala delar i den processen är medarbetarenkäten, att ta fram mål för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA-mål) och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillvägagångssättet inkluderar undersökning, analys, åtgärder och uppföljning av resultat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och lika rättigheter och möjligheter för att förhindra diskriminering. Inom ramen för den gemensamma processen har dialog och åtgärder genomförts på enskilda arbetsplatser och på varje förvaltnings organisationsnivå upp till nämnd. Alla förvaltningar har gjort prioriteringar och en handlingsplan för kommande arbete med arbetsmiljö och lika rättigheter och möjligheter. Prioriterade områden på övergripande nivå enligt 2025 års uppföljning är;  tydliggörande av kommunens skyddsorganisation samt Förvaltningsberättelse  översyn av roller och ansvar, kopplade till fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Under året har ett utvecklingsarbete genomförts för att öka kunskap om rapportering av arbetsmiljöbrister, tillbud och skador. En film och stödmaterial har tagits fram i samarbete med förvaltningarnas HR, huvudskyddsombuden och stadsledningskontoret. Implementering av ett systemstöd för att kvalitetssäkra dokumentation och det systematiska arbetsmiljöarbetet har slutförts utifrån respektive verksamhets egna förutsättningar och behov. Under hösten utsattes kommunens leverantör av systemstöd inom arbetsmiljöområdet för en cyberattack. Som ett resultat av det har en kontinuitetsplan tagits fram för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den kan aktiveras i händelse av framtida systemstörningar och informationssäkerhetsarbetet har stärkts. Ledarskap Arbetslivet förändras snabbt med nya krav på ledarskapet. För att ge möjlighet till kunskapspåfyllnad, kollegialt erfarenhetsutbyte och för att skapa forum för reflektion har ett flertal utbildningar genomförts för kommunens chefer. Utbildningarna har bland annat fokuserat på förändringsledning, samtalsmetodik och utbildning för erfarna chefer respektive chefer som leder chefer. Ett antal frukostseminarier har också genomförts med olika teman, till exempel konflikthantering, feedback, bromsande reaktioner vid förändring och psykologiskt kapital. Målgruppen unga chefer har haft möjlighet att delta i ett kommungemensamt kollegialt nätverk där olika ämnesområden har behandlats för att stärka cheferna i sina uppdrag. Ett kommunövergripande traineeprogram för blivande chefer är genomfört med 19 deltagare. Under året har 67 chefer anställts, sommarvikarier är inte inräknade. Inom tre månader efter anställning har de kallats till den obligatoriska chefsutbildningen som 51 chefer påbörjade under året. Utifrån det personalpolitiska målet om max 30 medarbetare per chef så visar den årliga uppföljningen en positiv tendens med ett genomsnitt på 20 medarbetare per chef. Sett till hela kommunen har 71 chefer (14 procent) ansvar för fler än 30 medarbetare. Det är en avsevärd minskning jämfört med föregående år då 88 chefer (18 procent) hade fler än 30 medarbetare. Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro i kommunen Tabell 23. Sjukfrånvaro i kommunen31 Sjukfrånvaro (procent) 2025 2024 2023 2022 2021 Totalt 6,9 7,1 7,1 7,8 7,1 varav frånvaro under en sammanhängande tid av 63 62 63 57 60 60 dagar eller mer (långtidssjukfrånvaro) Kvinnor 7,8 8,0 8,1 8,7 8,2 Män 4,8 5,0 4,9 5,8 4,7 29 år eller yngre 6,9 7,1 7,2 7,7 6,9 30–49 år 6,7 6,8 6,7 7,4 6,8 50 år eller äldre 7,3 7,3 7,6 8,4 7,6 En viss minskning i sjukfrånvaron för både kvinnor som män kan noteras mellan 2024 och 2025. Det totala antalet sjukfrånvarotimmar 2025 motsvarar trots nedgången 821 årsarbetare. Under femårsperioden har sjukfrånvaron för kvinnor minskat medan männens sjukfrånvaro har ökat. Differensen har gått från 3,5 till 3,0 procentenheter, men kvinnors sjukfrånvaro ligger trots det tydligt över medelvärdet för kommunens sjukfrånvaro. Sedan 2020 har Umeå kommun haft lägre sjukfrånvaro än den genomsnittliga kommunen. I jämförelse med andra kommuner är Umeå kommuns totala sjukfrånvaro en relativt stor andel långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer. För 2024 var andelen 62,3 procent i Umeå kommun och 44,3 procent i medelkommunen. Det tydliggör behovet av att mer kraftfullt arbeta med arbetsplatsens friskfaktorer och tidigt fånga upp individer som har risk för ohälsa eller är på väg in i en sjukskrivning. Sjukskrivning innebär, förutom konsekvenser för den enskilde, ökad belastning på verksamheten med bland annat ökade kostnader, bristande kontinuitet och mer tid som behöver ägnas åt att skaffa vikarier och annan administration. Sjukfrånvaron förvärrar därmed ett redan ansträngt kompetensförsörjningsläge i många verksamheter. Åldersgrupperna under 20 år, 50–54 år och 55–59 år har haft den mest gynnsamma utvecklingen av sjukfrånvaro under de fem senaste åren med en nedgång på omkring en procentenhet. Den största ökningen återfinns bland de äldsta medarbetarna, 60–64 år och 65 år eller äldre. Ökningen för dessa grupper ligger mellan 1,6 och 1,9 procentenheter under den senaste femårsperioden. För att successivt kunna reducera sjukfrånvaron är det viktigt att fortsätta utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, verka för alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter och i övrigt prioritera förhållanden som påverkar hälsa och välbefinnande i positiv riktning. 31 Sjukfrånvaron för varje grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgifter lämnas inte om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ. Förvaltningsberättelse Tabell 24. Sjukfrånvaro per nämnd32 Sjukdagar per årsarbetare/nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 kvinnor män totalt totalt totalt totalt totalt Brand- och räddningsnämnden 9 4 5 7 6 12 8 Byggnadsnämnden 14 9 12 13 11 11 9 Fritidsnämnden 10 15 13 13 13 15 16 För- och grundskolenämnden 18 10 17 18 18 19 18 Gymnasie- och 12 7 10 10 9 10 7 vuxenutbildningsnämnden Individ- och familjenämnden 21 15 19 18 18 21 19 Kommunstyrelsen 9 6 8 9 9 9 8 Kulturnämnden 13 11 12 11 15 17 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 19 13 17 12 11 13 5 Tekniska nämnden 19 11 15 16 16 18 16 Valnämnden* − − − − − − − Äldrenämnden 22 14 19 19 19 21 20 Överförmyndarnämnden 13 3 12 7 10 9 10 Umeå kommun totalt 18 11 16 17 17 18 17 *Redovisas inte på grund av litet antal anställda inom nämndens verksamhet. Generellt sett syns små förändringar i antal sjukdagar per årsarbetare. Två nämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnden och överförmyndarnämnden, redovisar en större variation i form av en tydlig ökning i antal sjukdagar mellan 2024 och 2025. Övergripande har kvinnor fler sjukdagar per årsarbetare än män med undantag av fritidsnämnden och valnämnden. Nämnder med stor andel anställda i kontaktyrken har ett högre genomsnitt och i dessa yrken finns också fler kvinnor än män. Personalstatistik Antal anställda Kommunkoncernen hade vid årets slut 13 407 anställda (13 517 anställda), en minskning jämfört med föregående år med 110 personer. Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens personalstruktur jämfört med 2024. Umeå kommun hade vid årsskiftet 12 158 (12 285) anställda33, varav 10 396 (10 410) tillsvidareanställda. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda var 70 procent (71 procent) kvinnor och 30 procent (29 procent) män. Antalet anställda minskade under 2024 och fortsatte minska något under 2025. Den totala procentuella minskningen 2025 är 1,0 procent jämfört med 2,5 procent under 2024 och det är framför allt antalet visstidsanställda som minskat. Minskningen härleds främst till för- och grundskolenämnden där minskade barnkullar har lett till anpassning av verksamheten. 32 Sjukdagar per årsarbetare har avrundats till närmast antal hela dagar. 33 Unika personer som någon gång under året har arbetat heltid, visstid eller varit timavlönade i kommunen. Förvaltningsberättelse Diagram 15. Åldersfördelning anställda 2025 respektive 2024 (kommunen) Kvinna 2025 Kvinna 2024 185 31 172 33 820 862 788 877 969 989 1817 1910 1046 1012 2026 2030 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - Man 2025 Man 2024 90 16 84 13 279 495 254 549 334 335 403 815 385 865 857 798 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 - 19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - Åldersstrukturen är relativt lika mellan kvinnliga och manliga anställda. Det är något högre andel män i de yngre åldersgrupperna och högre andel kvinnor som är 55 och äldre. Tre av åldersgrupperna minskade i antal anställda jämfört med föregående år. Tydligast var det för medarbetare 30–39 år, därefter 20–29 följt av 55–59-åringarna. Den största procentuella minskningen, drygt 5 procent, är bland anställda 20–39 år. Ökning kan framför allt noteras i åldersgrupperna 40–54 och 60–64 med störst procentuell ökning (5–7 procent) för dem som är 60 år eller äldre. Vid årsskiftet var antalet chefer i kommunen 513 (495). Ökningen kan bland annat förklaras av volymökning i vissa verksamheter och ett resultat av det långsiktiga arbetet att nå kommunfullmäktiges mål om antal medarbetare per chef. Av kommunens chefer är 71 procent (72 procent) kvinnor. Det innebär att könsfördelningen för chefer i stort sett motsvarar könsfördelningen bland kommunens medarbetare. I december 2025 var 75 procent av förvaltningscheferna kvinnor. Det betyder att kvinnors andel i kommunens högsta ledning var något högre än andelen kvinnor bland medarbetare. Förvaltningsberättelse Fyra av sexton verkställande direktörer i de kommunala bolagen är kvinnor per 31 december 2025. I december 2025 hade 2,7 procent (3,0 procent) av kommunens chefer och ledare utomnordisk bakgrund. Vid samma tidpunkt hade 19,4 procent (19,2 procent) av medarbetarna utomnordisk bakgrund. Medelantal anställda och arbetad tid Ett annat sätt att beskriva personal är att utgå från arbetad tid och räkna om arbetade timmar till hur många heltider de skulle utgöra under ett år. Det benämns nedan som medelantal anställda och blir mer rättvisande utifrån volym och närvaro eftersom det inte påverkas av om verksamheten har haft många timavlönade eller visstidsanställda som har jobbat kortare perioder. Tabell 25. Medelantal anställda och arbetad tid i kommunkoncernen och kommunen Kommunkoncernen Kommunen Förändring i kommunen 2025 202434 2025 2024 2025 2024 Medelantal35 11 181 11 194 9 932 9 962 −30 −0,3 % 52 0,5 % varav kvinnor 7 246 7 263 6 801 6 823 −22 −0,3 % 51 0,7 % varav män 3 935 3 931 3 131 3 139 −8 −0,3 % 1 0,0 % Arbetad tid, timmar36 − − 16 885 006 16 935 211 −50 205 −0,3 % 88 650 0,5 % I kommunkoncernen har medelantalet anställda minskat med 13 stycken jämfört med föregående år. För kommunen har medelantalet minskat med 30 stycken (−0,3 procent) 2025, vilket indikerar en avstannande ökning jämfört med tidigare år. Medelantalet fördelar sig i likhet med föregående år på 68 procent kvinnor och 32 procent män. När det gäller förändring i arbetad tid är variationen stor mellan nämnderna. Inom brand- och räddningsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen finns de största procentuella ökningarna i arbetad tid. För brand- och räddningsnämnden beror det på en omorganisering för att kunna bemanna Umeåregionens andra heltidsbemannade brandstation. Inom kommunstyrelsens verksamheter har det skett mindre förstärkningar inom HR, Upphandling, Strategisk utveckling och Säkerhet. Tekniska nämndens verksamheter har tagit över en del arbetsuppgifter i egen regi som tidigare har legat på entreprenörer, andra verksamheter eller bolag. Tekniska nämnden har fått nya uppdrag vad gäller bland annat civil beredskap, grön omställning, digitalisering och förstärkningar i en stad som växer. Ökningen inom individ- och familjenämnden är mindre procentuellt men bidrar mer till helheten eftersom det rör sig om en ökning av 23 årsarbetare. Det beror på bemanning av nya boenden, 34 Fördelningen mellan medelantal män och kvinnor i kommunkoncernen har uppdaterats för 2024. 35 Medelantal anställda: Arbetad tid dividerat med 1 700 timmar (genomsnittlig arbetad tid för en person i kommunal sektor under ett år enligt SKR:s schablon). 36 Arbetad tid i kommunen: Arbetstid enligt sysselsättningsgrad inklusive mer- och övertid, reducerat med all frånvaro. Arbetad tid anges inte för kommunkoncernen. Förvaltningsberättelse ökade behov hos vissa brukare och stärkt arbete med tidiga insatser och förebyggande arbete enligt ny socialtjänstlag. Arbetad tid inom valnämnden har minskat med mer än 60 procent jämfört med föregående år vilket har sin naturliga förklaring i att 2024 var ett valår. Byggnadsnämnden är den nämnd där arbetad tid minskar mest och det beror på anpassning av verksamheten utifrån färre inkomna ärenden om bygglov och att ett nytt verksamhetssystem har införts. Förändring i de stora nämnderna för- och grundskolenämnden och äldrenämnden ger mest utslag för kommunen som helhet med en minskning på totalt 124 årsarbetare. Inom för- och grundskolenämndens verksamhet, där den största minskningen finns, beror det på minskade barnkullar som har lett till anpassning av verksamheten. Inom äldrenämnden förklaras det främst med att det är färre platser inom vård- och omsorgsboenden som varit i drift jämfört med föregående år. Tabell 26. Medelantal anställda37 och arbetad tid per nämnd (kommunen) Nämnd 2025 2024 Förändring Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Arbetad antal (timmar) antal (timmar) antal (timmar) tid (%) anställda anställda anställda Brand- och räddningsnämnden 89 151 798 83 140 363 7 11 434 7,5 Byggnadsnämnden 96 162 479 99 168 202 −3 −5 723 −3,5 Fritidsnämnden 166 281 766 167 284 301 −1 −2 535 −0,9 För- och grundskolenämnden 3 391 5 765 216 3 471 5 900 611 −80 −135 395 −2,3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 915 1 556 230 901 1 531 515 15 24 715 1,6 Individ- och familjenämnden 1 758 2 988 785 1 735 2 949 340 23 39 444 1,3 Kommunstyrelsen 275 466 819 265 450 053 10 16 766 3,6 Kulturnämnden 198 337 396 198 337 119 0 277 0,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 68 114 994 67 113 073 1 1 921 1,7 Tekniska nämnden 1 027 1 745 153 981 1 667 630 46 77 523 4,4 Valnämnden 4 6 756 7 11 077 −3 −4 321 −64,0 Äldrenämnden 1 923 3 269 768 1 967 3 344 291 −44 −74 523 −2,3 Överförmyndarnämnden 22 37 847 22 37 636 0 212 0,6 Summa 9 932 16 885 006 9 962 16 935 211 −30 −50 205 −0,3 37 Medeltal anställda och arbetad tid definieras i noter ovan. Förväxla inte medelantal anställda med unikt antal anställda personer. Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Här redovisas förhållanden som är kända om framtiden och förväntningar som berör kommunkoncernen och kommunen, direkt eller indirekt. Låga födelsetal under de senaste åren får påverkan på drift- och investeringsplanering kommande år för utbildningsverksamheten. Övriga demografiska förändringar i kommunen påverkas främst av att gruppen äldre än 80 år ökar kraftigt, det påverkar äldreomsorgsverksamhetens planering av investeringar och kompetensförsörjning. Den stora utmaningen är hur kommunkoncernen på kort och lång sikt kan lösa kompetensförsörjning i samtliga verksamheter. Kommunfullmäktige gav inför 2024 kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att öka omställning för att möta framtida kompetensbrist. Det arbetet fortsätter också kommande år. Efter att Sverige har varit i en lågkonjunktur de senaste åren är bedömningen för perioden 2026−2027 att Sverige är i en svag högkonjunktur. Utvecklingen för svensk ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion förväntas bli den främsta drivkraften, men den har blivit förskjuten då hushållen på grund av en osäker omvärld har hållit tillbaka konsumtionen. Stigande reallöner, lägre bolåneräntor och en finanspolitik som stärker hushållens köpkraft talar för ökad optimism och konsumtion under 2026 och 2027. Osäkerheten hanteras genom att kommunen har ett högre resultatkrav och genom att SKR:s prognoser följs löpande. En ny socialtjänstlag trädde i kraft 1 juli 2025. Förberedelser inför det har genomförts under 2024−2025, bland annat har en läges- och behovsanalys tagits fram. Umeå kommun har jobbat i samma riktning som lagen under flera år, men anpassningar kommer att behöva göras även i fortsättningen. Inom de närmaste åren finns ett fortsatt stort behov av större ombyggnads- och underhållsinsatser i några av de bostadsområden som byggdes 1965–1975. Efterfrågan på hyresrätter bedöms vara fortsatt stark och framför allt öka i gruppen äldre kommande år. Hållbarhetsarbetet genomförs genom att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och skapa lösningar ur ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Energibranschen står inför en behovsdriven omställning när det gäller klimatomställning, digitalisering, elektrifiering och robusthet. Elektrifiering är en grundläggande möjliggörare för att kunna möta uppsatta tillväxt- och klimatmål. Elnätet är en central förutsättning för ökad elektrifiering. Därför genomförs ett omfattande arbete för att bygga om och förstärka regionnätet. Projektet Hållbar vattenförsörjning för en ny vattentäkt fortsätter. Förvaltningsberättelse Utökade lagkrav för utsläpp i vatten, som träder i kraft 2030, påverkar investeringsbehovet när det gäller vattenrening. Från 1 januari 2027 införs fastighetsnära insamling av förpackningar för alla fastighetsägare. Ytterligare en brandstation byggs och stationen beräknas tas i bruk i slutet av 2027. Stora hamninvesteringar ska genomföras 2026–2030 enligt beslut i kommunfullmäktige. I den nationella transportplanen för 2018–2029 anslog regeringen pengar till Trafikverket för att bygga Norrbotniabanan, sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Efter förseningar fortsätter Norrbotniabanan att byggas längs den första etappen mellan Umeå och Dåva deponianläggning. Sträckan Umeå−Dåva beräknas vara klar 2026. Resultaträkning Resultaträkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Budget Budget- 2025 avvikelse 2025 Verksamhetens intäkter 6 5 623 5 657 2 019 2 061 1 686 332 Verksamhetens kostnader 7 −12 954 −13 032 −10 519 −10 502 −10 417 −102 Avskrivningar och nedskrivningar 8 −1 390 −1 268 −708 −645 −705 −3 Verksamhetens nettokostnader −8 721 −8 643 −9 208 −9 086 −9 436 228 Skatteintäkter 9 8 288 7 886 8 288 7 886 8 303 −15 Generella statsbidrag och utjämning 10 1 448 1 491 1 448 1 491 1 483 −35 Verksamhetens resultat 1 015 734 528 291 350 177 Finansiella intäkter 11 37 45 238 249 284 −46 Finansiella kostnader 12 −344 −474 −336 −407 −439 103 Resultat efter finansiella poster 708 304 430 133 196 234 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 708 304 430 133 196 234 Balansräkning Balansräkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programvaror och licenser 13 36 33 1 2 Goodwill 14 0 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar 15 19 585 18 772 9 991 9 459 Pågående anläggningar 16 3 221 3 080 1 717 1 618 Maskiner och inventarier 17 5 757 5 446 613 554 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 18 353 287 401 378 Långfristiga fordringar 19 202 210 8 737 8 535 Summa anläggningstillgångar 29 153 27 828 21 459 20 546 Omsättningstillgångar Förråd och lager, exploateringsfastigheter 20 234 228 54 56 Kortfristiga fordringar 21 1 560 1 555 916 883 Kortfristiga placeringar 22 194 198 138 134 Kassa och bank 23 180 217 1 2 Summa omsättningstillgångar 2 168 2 199 1 109 1 074 SUMMA TILLGÅNGAR 31 322 30 027 22 568 21 621 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 24 Eget kapital vid årets början 11 892 11 498 6 188 6 057 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Årets resultat 708 304 430 133 Eget kapital vid årets slut 12 573 11 892 6 611 6 188 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 25 1 215 1 178 1 215 1 178 Andra avsättningar 26 1 037 985 126 126 Summa avsättningar 2 251 2 163 1 340 1 304 Skulder Långfristiga skulder 27 13 465 13 177 12 553 12 221 Skuld investeringsbidrag 28 126 100 126 100 Kortfristiga skulder 29 2 907 2 695 1 938 1 809 Summa skulder 16 498 15 972 14 617 14 129 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 31 322 30 027 22 568 21 621 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 1. Panter och därmed jämförliga säkerheter 30 103 105 1 269 1 267 2. Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 31 2 076 2 136 2 076 2 136 b) Övriga ansvarsförbindelser 32 73 10 73 10 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Resultat efter finansiella poster 708 304 430 133 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar, materiella och immateriella anläggningstillgångar 1 390 1 268 708 645 Bolagsskatt 68 70 0 0 Realisationsvinster/-förluster, materiella och immateriella anläggningstillgångar 4 7 4 4 Förändring av avsättningar 89 479 36 426 Övriga inte likviditetspåverkande poster 33 −29 −94 77 −421 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 230 2 034 1 255 788 Förändring av rörelsekapital Ökning (−)/minskning (+) av varulager −6 −5 1 16 Ökning (−)/minskning (+) av kortfristiga fordringar −17 253 −37 233 Ökning (+)/minskning (−) av kortfristiga skulder 212 −276 129 −116 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital 189 −28 94 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 419 2 006 1 349 921 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella anläggningstillgångar −66 −16 −23 −15 Förvärv av materiella anläggningstillgångar −2 780 −2 684 −1 493 −1 536 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar −14 −8 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 82 194 9 3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten −2 778 −2 515 −1 507 −1 548 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar 8 −80 −202 −223 Förändring av långfristiga skulder 288 629 332 838 Investeringsbidrag kommunen 26 15 26 14 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 323 564 157 629 Ökning (+)/minskning (−) av likvida medel −37 55 −1 2 Likvida medel vid årets början 217 162 2 0 Likvida medel vid årets slut 180 217 1 2 Noter Noter Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper Lagstiftning och normgivning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Kommunens bolag redovisar i enlighet med årsredovisningslagen och K3 (Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1). Bolaget Väven i Umeå AB redovisar enligt internationell redovisningsstandard, IFRS. Vid avvikelser mellan regelverken för kommunkoncernen kontra bolagen finns, görs omräkning till LKBR i den sammanställda redovisningen, förutom vad gäller pensioner. Det delägda bolaget Väven i Umeå AB redovisas i den sammanställda redovisningen utifrån principer som beskrivs under rubriken Sammanställd redovisning nedan. Tillämpade redovisningsprinciper i årsredovisningen överensstämmer med dem som tillämpades när årsredovisning för 2024 upprättades. Värderings- och omräkningsprinciper I kommunens bokslut har grundläggande principer som LKBR reglerar tillämpats. Värdering av tillgångar, avsättningar och skulder baseras på försiktighetsprincipen. Den innebär att tillgångar inte övervärderas och skulder inte undervärderas så att redovisningen tas fram med rimlig försiktighet och ger en försiktig bild av kommunkoncernens resultat och ställning. Avsättningar värderas så att de motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Tillgångar och skulder har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde om inget annat anges. Poster i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor enligt den växelkurs som gäller på balansdagen. Klassificering Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav tas upp som anläggningstillgångar. Andra tillgångar tas upp som omsättningstillgångar. Skulder klassificeras som kortfristiga om de har en förfallotid inom ett år från balansdagen. Övriga skulder klassificeras som långfristiga. Noter Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster kommer av händelser eller transaktioner som förekommer sällan och är viktiga att informera om vid jämförelse med andra redovisningsperioder. Upplysning om resultateffekten av händelser eller transaktioner som är jämförelsestörande lämnas i enlighet med RKR R11 Extraordinära och jämförelsestörande poster i separat not till berörda resultatposter i resultaträkningen. Redovisning av jämförelsestörande poster görs för belopp på 30 mnkr eller mer. Leasing Från och med årsredovisningen för 2023 redovisar kommunen i enlighet med RKR:s rekommendation R5 Leasing för samtliga leasingavtal som avser fast och lös egendom. I årsredovisningen för 2022 redovisade kommunen i enlighet med RKR:s rekommendation R5 Leasing för samtliga identifierade leasingavtal (hyresavtal)38 som avser lös egendom och för de största hyresavtalen kopplade till fast egendom. I tidigare rapporter före 2022 avvek kommunen från RKR R5 Leasing och klassificerade samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal och leasingavgifterna fördelades linjärt över leasingperioden. Redovisning av leasade tillgångar enligt RKR R5 görs på olika sätt beroende på om avtalet om finansiering av tillgången har klassificerats som ett finansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal jämställs med ett köp medan ett operationellt är en hyra under en specificerad period. Redovisning av finansiella leasingavtal innebär att en leasingtillgång och en leasingskuld redovisas i balansräkningen. Vid klassificering av hyresavtal som avser hyra av fast egendom (lokaler) som finansiell leasing har följande principer tillämpats:  Bedömningen är att kontraktet kommer att förlängas mer än tio år framåt.  Lokalen eller fastigheten är en specialfastighet, vilket gör att det finns svårigheter att hyra ut till annan hyresgäst utan större ombyggnationer, alternativt att bara kommunen kan hyra. 38Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Leasingavtal kallas ibland hyresavtal, särskilt när det gäller leasing (hyra) av fastighet. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Avtalet klassificeras som antingen finansiellt eller operationellt beroende på hur avtalet är utformat när det gäller ekonomiska risker och fördelar. Bedömning av om ett leasingavtal ska betraktas som finansiellt eller operationellt utgår från avtalets ekonomiska innebörd. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att framtida servicepotential eller ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägande av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Leasingavtal som inte klassificeras som ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal. Noter  Hyresbelopp (årshyra per lokal/fastighet) överstiger 1 mnkr. Bidrag till infrastruktur Med bidrag till infrastruktur menas bidrag som kommunen lämnar med stöd av lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 2 kap. 1−2 §§ till finansiering av en investering i infrastruktur då bidragsmottagaren kommer att äga och förvalta den uppkomna tillgången. När kommunen har beslutat om och undertecknat medfinansierings-/genomförandeavtal uppstår den legala förpliktelsen39 och den ekonomiska händelsen ska bokföras. Ingångna medfinansieringsavtal redovisas som avsättning40 och avser bidrag till Trafikverket för infrastruktur (se not till avsättningar i balansräkningen). Beslutar kommunen om en avsiktsförklaring för sam- och medfinansiering (görs innan beslut om medfinansierings-/genomförandeavtal) är det en ansvarsförbindelse. Ingången avsiktsförklaring redovisas bland ansvarsförbindelser när beslut har fattats. Intäkter Intäkter som hör till räkenskapsåret tas med i bokslutet, oavsett tidpunkt för betalningen. Intäkter tas upp först när samtliga intäktskriterier enligt RKR R2 är uppfyllda:  Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.  Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen.  De eventuella utgifter som har uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.  Villkoren för den ekonomiska uppgörelsen har i allt väsentligt fullgjorts. En intäkt redovisas till det värde kommunen har erhållit eller kommer att erhålla. EU-bidrag och riktade statsbidrag redovisas enligt det aktuella bidragets villkor och restriktioner. Skatteintäkter redovisas i kommunen det år som de skattskyldigas inkomst tas upp till beskattning. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterna baseras på SKR:s decemberprognos. Umeå kommun har inte tagit ut några gatukostnadsersättningar under 2020−2025, vilket gör att några gatukostnadsersättningar inte har redovisats. 39 En legal förpliktelse uppkommer till följd av ett avtal/ett kontrakt (genom dess uttryckliga eller underförstådda villkor), lag eller annan laglig grund. 40 En avsättning är en legal förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men oviss till belopp eller till den tidpunkt då den ska infrias (6 kap. 8 § LKBR). Noter Klassificering statsbidrag Statsbidrag redovisas i enlighet med RKR:s förtydliganden. 2025-12-31 redovisas följande generella statsbidrag i likhet med tidigare år:  utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden. Kommunen har för 2025 erhållit statsbidraget Inställda digitala nationella prov från Skolverket och statsbidraget För skolor mot brott. Inga villkor finns och därför redovisas statsbidragen som generella statsbidrag under 2025. Verksamhetens kostnader Periodisering Utgifter redovisas som kostnad det räkenskapsår som kostnaden hör till. Vid periodisering är utgångspunkten leverans av varan eller tjänsten utifrån ingången överenskommelse. Enligt kommunens anvisningar ska väsentliga belopp periodiseras (större än 1,5 prisbasbelopp). Prisbasbeloppet för 2025 är 58 800 kr (57 300 kronor för 2024). Pensionskostnader Kostnader för pensioner redovisas enligt blandmodellen (LKBR). Det innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som pensionskostnad det år pensionen utbetalas och för pensioner intjänade efter år 1998 redovisas pensionskostnaden det år pensionen tjänas in. Under året intjänad avgiftsbestämd ålderspension (4,5 procent av lönen) redovisas som kortfristig skuld, till den del den inte har utbetalats och betalas i sin helhet ut till placeringsinstitut utifrån den anställdes individuella val. Kommunen genomförde 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941. 2007 bildades en pensionsstiftelse i kommunen för före detta anställda födda tidigare än 1936. Kommunen genomförde under 2021 en partiell inlösen av pensioner via en försäkringslösning för anställda födda mellan 1959 och 1962. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. Gottgörelse från pensionsstiftelsen redovisas som reducering av utbetalda pensioner. Kommunens bolag tryggar sina pensionsförpliktelser genom en pensionsstiftelse och genom försäkringslösning. Noter Avskrivningar För materiella anläggningstillgångar görs avskrivning för hela den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning. Avskrivning beräknas på anskaffningsvärde med avdrag för eventuellt restvärde. Avskrivning beräknas och bokförs från och med månaden efter anskaffning eller att tillgången har tagits i bruk. Mark och konst skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas för fastighetsinvesteringar och för investeringar i infrastruktur som gator, vägar, parker, broar och hamnverksamhet för tillgångar med väsentliga och identifierbara komponenter för avskrivning. För beskrivning av komponenter och procentsatser för avskrivning (tabell 26). Immateriella anläggningstillgångar Immateriella rättigheter av väsentligt värde som medför framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential tas upp som immateriell anläggningstillgång. Immateriella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning. Enligt LKBR 7 kap. 3 § ska nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång uppgå till högst fem år om inte en annan längre tid kan fastställas. Förvärvade IT licenser i kommunen följer avtalsperioden och skrivs av linjärt under avtalstiden som är 3–7 år. Materiella anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar som är avsedda att nyttjas stadigvarande i verksamheten. Materiella anläggningstillgångar är anläggningstillgångar som har ett bestående värde för kommunen och som är synligt påvisbara. Tillgångar aktiveras som en anläggningstillgång i balansräkningen när beloppet överstiger ett prisbasbelopp och nyttjandeperioden överstiger tre år. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivning. Avskrivning görs utifrån bedömd nyttjandeperiod. Avskrivningen speglar tillgångens förbrukning och görs linjärt för samtliga tillgångar som är föremål för värdeminskning. Mark och konst skrivs inte av. Som anskaffningsvärde redovisas kostnader för tillgångens inköp, men inte räntekostnader och andra finansiella kostnader. Investeringsbidrag redovisas från och med räkenskapsåret 2019 som en långfristig skuld. Skulden upplöses och intäktsförs på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande. För investeringar anskaffade före 2019 redovisas investeringsbidrag som en minskning av anskaffningsvärdet. Pågående anläggningar aktiveras som anläggningstillgång när de tas i bruk. Avskrivning av maskiner, inventarier och byggnader börjar när anläggningen är tagen i bruk. Noter Omprövning nyttjandeperioder – fastighetskomponenter Fastställda nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar omprövas systematiskt. För fastighetskomponenter omprövas nyttjandeperioden när det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, till exempel behov rapporterade från hyresgäster, från fastighetsdriftorganisation eller från besiktningar som genomförs av planeringsingenjörer vid teknisk planering. Det kan även ske vid verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar. Inrapportering och besiktning sker löpande under året. Omprövning av nyttjandeperioden sker alltid för komponenter vars fastställda livslängd går mot sitt slut. Vid denna omprövning sker även en översiktlig bedömning av fastighetens andra stora komponenter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker väsentligt (skiljer sig mer än tre år) från tidigare fastställd nyttjandeperiod ändras avskrivningstiden för större komponenter (anskaffningsvärde över 25 basbelopp). Omprövning av nyttjandeperioder – infrastrukturkomponenter För infrastrukturkomponenter som gator och vägar sker också omprövning av nyttjandeperioden när det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, till exempel via inventeringar och besiktningar utförda av gatuingenjörer och teknisk personal eller felanmälningar från medborgare. Det kan även ske vid förändringar i stadsplanering, exploatering och förtätningar. Inrapportering och besiktning sker löpande under året. Omprövning av nyttjandeperioden (besiktning) sker alltid för komponenter vars fastställda livslängd går mot sitt slut. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker väsentligt (skiljer sig mer än tre år) från tidigare fastställd nyttjandeperiod ändras avskrivningstiden för större komponenter (anskaffningsvärde över 25 basbelopp). Umeå kommuns byggnader i form av verksamhetsfastigheter och affärsfastigheter är indelade i sex olika komponentgrupper. Varje komponentgrupp delas därefter upp i sex olika komponenttyper. Respektive komponenttyp har en avskrivningstid mellan 10 och 60 år. Huvudsakligen tillämpas följande nyttjandeperioder: Tabell 27. Materiella anläggningstillgångar − komponenter och nyttjandeperioder Anläggningstillgång Antal komponenter Nyttjandeperioder Gator 8 10, 20, 40, 50 och 60 år Gågata/torg 8 40 år Broar, tunnlar 5 40 och 80 år Parker 2–4 5, 15, 20 och 40 år Hamn 15 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50 och 100 år Byggnader 6 10, 15, 20, 30, 40 och 60 år Maskiner och inventarier 0 3, 5, 7 och 10 år Noter Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkligt värde. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp som beräknas inflyta. Från och med april 2025 bedöms kundfordringar äldre än tre månader som osäkra fordringar och reserveras. Innan dess bedömdes kundfordringar äldre än nio månader som osäkra. För övriga osäkra fordringar har en individuell bedömning gjorts. Elcertifikat är undantagna eftersom de värderas till marknadsvärde på balansdagen och redovisas som lagertillgång. Exploateringstillgångar som är under bearbetning för försäljning eller är färdiga att avyttras redovisas som omsättningstillgångar. Principer som tillämpas är att när en detaljplan är fastställd och projektering av tomter har börjat betraktas marken som under bearbetning för försäljning och omklassificeras från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3), kapitel 13. Anskaffningsvärdet för tomter beräknas per exploateringsetapp och fördelas schablonmässigt på respektive tomt, med yta som fördelningsnyckel. Pensionsförpliktelser Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den lagstadgade blandmodellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och kostnadsförs först i samband med utbetalning. Blandmodellen innebär också att förmånsbestämd ålderspension och även särskild avtalspension och visstidspensioner som har tjänats in från och med 1998 kostnadsförs löpande och redovisas som avsättning. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp. Förpliktelser för pensioner beräknas enligt gällande praxis i kommunal verksamhet enligt RIPS-riktlinjerna och har beräknats av KPA. Kommunen har satt av medel till kommunens pensionsstiftelse för tidigare anställda födda före 1936. Kommunen genomförde under 2021 en partiell inlösen av pensioner via en försäkringslösning för anställda födda mellan 1959 och 1962. Kommunen genomförde 2005 en försäkringslösning för före detta anställda födda 1940–1941. Pensionsförsäkringslösningarna reducerar pensionsförpliktelserna i kommunens ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser till anställda i kommunens bolag redovisas enligt K3, förutom för Väven i Umeå AB, i det fallet görs beräkningen enligt IFRS. Löneskatt har beräknats (24,26 procent) på ansvarsförbindelse och avsättning i kommunen och redovisade pensionskostnader i kommunens bolag. Noter Andra avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när en legal förpliktelse uppstår som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Kortfristiga skulder Skulder med förfallotidpunkt inom ett år redovisas som kortfristig skuld. Skulder med förfallotidpunkt senare än ett år redovisas som långfristig skuld. Klassificering mellan långfristiga och kortfristiga lån definieras utifrån ändamålet med lånen och inte efter löptid, då lån med kortare löptid omsätts och ersätts med nya lån. Beslutade, inte utbetalda bidrag till utomstående har skuldförts i årsbokslutet. Skuldförvaltning och säkringsredovisning Finansverksamheten i den kommunala koncernen regleras i kommunfullmäktiges finanspolicy och i kommunstyrelsens regler och riktlinjer för finansiell verksamhet. Finansverksamheten bedrivs inom Umeå kommuns internbank som finansierar den koncerngemensamma skuldportföljen för kommunen och kommunens majoritetsägda bolag med externa krediter. Externa krediter redovisas till nominellt värde. Lån som tas upp av internbanken och som förfaller till betalning under det kommande året beräknas refinansieras i sin helhet mot bakgrund av det investeringsbehov som kommunkoncernen står inför. Av denna anledning klassificeras alla lån som långfristiga i redovisningen. Av reglerna för finansverksamheten framgår att ränterisk, det vill säga risken att negativa resultateffekter orsakat av kraftiga ränterörelser, ska begränsas genom spridning av ränteförfall på olika löptider. Kommunkoncernen använder utifrån det räntederivat för att säkra ränterisken. Alla räntederivatinnehav kvalificerar för säkringsredovisning vilket innebär att ingen skuld eller tillgång redovisas för derivat med negativt eller positivt marknadsvärde. Ränteswapparnas kuponger redovisas som en del i räntekostnaderna. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och redovisar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Till posten likvida medel i kassaflödesanalysen klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Noter Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunen och de kommunala koncernföretagen41. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den kommunala verksamhet som bedrivs, oavsett vilken juridisk person som utför den. Den sammanställda redovisningen i Umeå kommunkoncern omfattar Umeå kommun och bolag som kommunen äger minst 20 procent i röstandel av eller har ett varaktigt betydande inflytande över. I den sammanställda redovisningen ingår Umeå Kommunföretag AB (100 procent) med dotter- och dotterdotterföretag. Den kommunala koncernen beskrivs i bild 2, kommunkoncernen. Under 2025 har den kommunala koncernens sammansättning förändrats enligt följande:  Modity Energy Trading AB ägs till 25 procent av Umeå Energi AB från och med 2025-04-01.  Bolaget Dåva Deponi och Avfallscenter AB har ändrat namn till Umeå Deponi och Avfallscenter AB per 2025-05-19. Bedömning har gjorts att Umeå Folkets Husförening u.p.a. inte utgör ett kommunalt koncernföretag utifrån kriterier för betydande inflytande i LKBR. Umeå Folkets Husförening u.p.a. konsolideras därmed inte. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån proportionell konsolidering (klyvningsmetoden) från och med årsskiftet 2018/2019, förutom det undantag som beskrivs nedan för Väven i Umeå AB. Klyvningsmetoden innebär att endast ägd andel av de kommunala koncernföretagens42 räkenskapsposter medtas i de sammanställda räkenskaperna. Den sammanställda redovisningen utgår från underkoncernernas bokslut. Koncernredovisning i de civilrättsliga koncernerna upprättas utifrån upprättade förvärvsanalyser med full konsolidering när moderbolaget har en röstandel överstigande 50 procent i ett dotterbolag. Koncerninterna mellanhavanden har eliminerats i de sammanställda räkenskaperna. All kommunkoncernintern fakturering görs utan vinstpåslag. Undantagen utgörs av försäljning av el och bostadsföretagets uthyrning av bostäder och lokaler, som sker på affärsmässiga grunder. 41 Med kommunalt koncernföretag avses enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) en juridisk person över vars verksamhet kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. Betydande inflytande definieras som mer än 20 procents ägande, eller om företaget har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet och utgör därmed ett kommunalt koncernföretag. 42 Ett kommunalt koncernföretag är enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR 2:5 §) en juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier kommuner har ett varaktigt betydande inflytande. Kommuner kan utöva ett sådant inflytande själva eller tillsammans med ett eller flera kommunala koncernföretag. Lagen säger också att ett betydande inflytande ska anses finnas vid ett innehav av minst tjugo procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ, om inte annat framgår av omständigheterna. Om inflytandet inte är betydande ska den juridiska personen ändå anses vara ett kommunalt koncernföretag om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Noter Bild 2. Umeå kommunkoncern Noter Intressebolaget Väven i Umeå AB konsolideras i den sammanställda redovisningen genom kapitalandelsmetoden. Bolaget tillämpar IFRS-regelverket i sina räkenskaper, vilket innebär att en annan värderingsprincip för tillgångar tillämpas i bolaget jämfört med i kommunen. Bolaget konsolideras i Umeå kommunkoncern enligt kapitalandelsmetoden med åberopande av särskilda skäl (LKBR 12:5), då en justering till kommunens tillämpade redovisningsregler hade medfört en alltför komplicerad omvärdering och omräkning. Dotterföretagens obeskattade reserver har i balansräkningen betraktats dels som eget kapital (79,4 procent) dels som uppskjuten skatt (20,6 procent). I resultaträkningen har dotterföretagens bokslutsdispositioner exklusive uppskjuten skatt återförts och ingår i posten Förändring av eget kapital. I den sammanställda redovisningen avviker redovisning av offentliga investeringsbidrag från RKR R2 Intäkter, då de i kommunens bolag redovisas som en minskning av tillgångens värde. Umeå kommuns VA-verksamhet bedrivs genom kommunkoncernbolaget Umeå Vatten och Avfall AB. Anslutningsavgifter till VA-nätet periodiseras över 30 år. Behovet av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar bedöms årligen. Vid varje balansdag analyserar kommunkoncernen redovisade värden för materiella och immateriella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Om det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar kommunkoncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Vid varje balansdag bedöms också om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen helt eller delvis. Principer för drift- och investeringsredovisning Kommunens drift- och investeringsbudget bygger på en budget från kommunfullmäktige med nettoanslag till var och en av kommunens styrelse och nämnder. Under 2025 har tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder beslutats (bilaga 7). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Det innebär att kapitalkostnader inte fördelas internt utan redovisas gemensamt för hela kommunen. På lönekostnader läggs ett kalkylmässigt personalomkostnadspålägg, som redovisas i internredovisningen för styrelse och nämnders verksamheter. Skillnaden mellan faktiskt och kalkylmässigt personalomkostnadspålägg redovisas centralt i kommunstyrelsen. Noter Kommunens drift- och investeringsbudget bygger på ett personalomkostnadspålägg på 40,84 procent (44,05 procent) och kapitalkostnader för avskrivning och ränta som baseras som föregående år på en internränta om 2,5 procent (2,5 procent). Avskrivningar redovisas i driftredovisningen under kommunstyrelsen, som en kommungemensam kostnad. Sambandet mellan drift- och investeringsredovisning och årsredovisningens övriga delar framgår översiktligt nedan. Driftredovisningen summeras i resultaträkningsposten verksamhetens nettokostnad, utifrån vad som har beskrivits ovan om redovisningsprinciper för drifts- och investeringsredovisningen. Investeringsredovisningen summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar. Bild 3. Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd (exempel) Nettokostnad Investeringar Utgift Kommunstyrelse Projekt 1 Teknisk nämnd Projekt 2 Äldrenämnd Projekt 3 Individ & familjenämnd Övriga investeringar För/grundskolenämnd Gymn./vuxenutb. Nämnd Summa enligt investerings- Summa enligt resultaträkning redovisningen RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS Verksamhetens intäkter Löpande verksamhet Verksamhetens kostnader Investeringsverksamhet Avskrivningar Utbetalning till infrastruktur Verksamhetens nettokostnader Finansieringsverksamhet Skatteintäkter Årets kassaflöde Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat BALANSRÄKNING Finansnetto Årets resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Skulder Noter Not 2. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar43 Under året har inga ändrade uppskattningar och bedömningar gjorts. Några väsentliga effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar har därför inte inträffat. Not 3. Upplysning om upprättade särredovisningar Följande särredovisningar har upprättats inom kommunkoncernen under räkenskapsåret: Redovisningen avser Lag Finns tillgänglig på/hos: Årsrapport vatten och avlopp Lag om allmänna vattentjänster www.vakin.se Årsrapport avfall och återvinning Kommunallagen www.vakin.se (självkostnadsprincipen), miljöbalken (27:5) samt Guide 16 (Avfall Sverige) Hållbarhetsrapport Årsredovisningslagen www.vakin.se Elnätsverksamhet Ellagen (1997:857) Umeå Energi AB Fjärrvärmeverksamhet Fjärrvärmelag (2008:263) Umeå Energi AB Öppen redovisning Lag (2005:590) om insyn i vissa Umeå Energi AB finansiella förbindelser med mera (transparenslagen) Separat redovisning Lag (2005:590) om insyn i vissa Umeå Energi AB finansiella förbindelser med mera (transparenslagen) Not 4. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster kommer av händelser eller transaktioner som förekommer sällan och är viktiga att informera om vid jämförelse med andra redovisningsperioder. Upplysning om resultateffekten av händelser eller transaktioner som är jämförelsestörande lämnas i denna not. I denna årsredovisning redovisas jämförelsestörande poster som för 2025 eller för jämförelseåret 2024 uppgår till ett belopp om 30 mnkr eller mer. De kraftintäkter som överstiger genomsnittet av utfallet de senaste fem åren redovisas som en jämförelsestörande post. Några jämförelsestörande poster har inte identifierats för innevarande och föregående år. Tabell 28. Jämförelsestörande poster (poster under 30 mnkr redovisas inte) Jämförelsestörande Beskrivning Kommunkoncern Kommun poster (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter ökar /minskar (+/−) 0 0 0 0 Summa jämförelsestörande poster 0 0 0 0 Några extraordinära poster har inte identifierats. 43 Enligt RKR R12 är uppskattningar och bedömningar antaganden som måste göras som underlag för mätning inom ramen för fastställda redovisningsprinciper. Noter Not 5. Kostnad för räkenskapsrevision Här redovisas kostnad för räkenskapsrevision i kommunkoncernen och kommunen. Med räkenskapsrevision menas granskning av bokföring, delårsrapport och årsredovisning. Kostnader för övrig revision redovisas också nedan. I den ingår förtroendevalda revisorers och lekmannarevisorers granskning av verksamheten och annan revision som har genomförts, men som inte är räkenskapsrevision. Kostnad för räkenskapsrevision (tkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Sakkunnigt biträde 450 450 450 450 Förtroendevalda revisorer 95 90 95 90 Auktoriserade revisorer 1 586 1 610 0 0 Total kostnad för räkenskapsrevision 2 131 2 150 545 540 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 2 665 2 602 2 271 2 488 Förtroendevalda revisorer 811 968 726 888 Lekmannarevision 623 636 0 0 Total kostnad för övrig revision 4 099 4 206 2 997 3 376 Total kostnad för revision 6 230 6 356 3 542 3 916 Räkenskaperna granskas i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande om och granskning av bokslut och årsredovisning kommer att finnas på kommunens webbplats; www.umea.se/redovisning. Noter Noter till resultaträkningen Not 6: Verksamhetens intäkter (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter 3 284 3 525 113 114 Försäljning elkraft 200 192 200 192 Taxor och avgifter 968 921 426 410 Hyror och arrenden 373 343 223 207 Erhållna statliga bidrag 780 743 740 699 Erhållna EU-bidrag 54 26 29 21 Övriga erhållna bidrag 88 212 54 140 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 212 242 185 216 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter 42 60 42 60 Realisationsvinster försäljning av anläggningstillgångar 7 3 7 3 Övriga verksamhetsintäkter 602 333 0 0 Summa kommun 6 610 6 600 2 019 2 061 Avgår interna poster −987 −944 0 0 Summa verksamhetens intäkter 5 623 5 657 2 019 2 061 Not 7: Verksamhetens kostnader (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader −6 943 −6 804 −6 115 −5 964 Pensionskostnader −502 −687 −436 −625 Lämnade bidrag −557 −547 −557 −547 Köp av verksamhet −1 525 −1 525 −1 525 −1 525 Lokal- och markhyror, leasing av inventarier* −1 110 −1 439 −356 −345 Material och energi −1 511 −962 −589 −542 Fastighetskostnader −294 −356 −294 −356 Konsulttjänster och övriga tjänster −818 −742 −325 −272 Realisationsförluster och utrangeringar −14 −10 −3 −7 Anskaffningskostnad för sålda exploateringsfastigheter −8 −28 −8 −28 Bolagsskatt −68 −70 0 0 Övriga rörelsekostnader −590 −807 −311 −291 Summa kommun −13 941 −13 976 −10 519 −10 502 *Varav leasing av maskiner och inventarier i kommunen 49 mnkr (44 mnkr) Avgår interna poster 987 944 0 0 Summa verksamhetens kostnader −12 954 −13 032 −10 519 −10 502 Not 8: Avskrivningar och nedskrivningar (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Avskrivning programvaror och licenser −8 −12 −1 −2 Avskrivning mark, byggnader och tekniska anläggningar −749 −692 −441 −403 Avskrivning maskiner och inventarier −476 −458 −149 −134 Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar −54 0 0 0 Återföring tidigare nedskrivning maskiner och inventarier på grund 0 0 0 0 av utrangering Avskrivning finansiell leasing, fastighet och lokaler −77 −80 −117 −106 Avskrivning finansiell leasing maskiner och inventarier −26 −26 0 0 Summa −1 390 −1 268 −708 −645 Not 9: Skatteintäkter (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunalskatt 8 332 7 895 8 332 7 895 Preliminär slutavräkning innevarande år −43 25 −43 25 Slutavräkningsdifferens föregående år −1 −34 −1 −34 Summa 8 288 7 886 8 288 7 886 Noter Not 10: Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämningsbidrag 1 434 1 402 1 434 1 402 Kostnadsutjämningsbidrag −857 −858 −857 −858 Regleringsbidrag 355 407 355 407 Bidrag för LSS utjämning 214 218 214 218 Kommunal fastighetsavgift 295 280 295 280 Stöd för att stärka välfärden 7 43 7 43 Summa 1 448 1 491 1 448 1 491 Not 11: Finansiella intäkter (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Ränteintäkter 23 15 229 240 Borgensavgifter, övriga finansiella intäkter 13 29 4 4 Orealiserad värdestegring på finansiella instrument 0 0 4 4 Ersättning från överskottsfond 2 1 2 1 Summa 37 45 238 249 Not 12: Finansiella kostnader (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Räntekostnader lån inklusive erhållna räntebidrag −302 −320 −301 −316 Räntekostnad, värdesäkring pensionsåtaganden −35 −73 −35 −73 Räntekostnad på löneskatt −7 −15 0 −18 Reaförlust aktier och andelar −1 −66 0 0 Bankavgifter och övriga finansiella kostnader 0 0 0 0 Summa −344 −474 −336 −407 Internbankens genomsnittliga upplåningsränta efter räntesäkring 2,12 % 2,35 % Internbankens genomsnittliga upplåningsränta före räntesäkring 2,55 % 3,96 % Räntesäkringen har påverkat kostnaden med (mnkr) −45 −159 Noter Noter till balansräkningen Not 13: Programvaror och licenser (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 228 285 23 23 Inköp 14 8 0 0 Överföringar −3 0 0 0 Försäljningar och utrangeringar −4 −66 0 0 Utgående anskaffningsvärde 235 228 23 23 Ingående ackumulerade avskrivningar −195 −183 −22 −20 Årets avskrivning −8 −12 −1 −2 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 4 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar −199 −195 −23 −22 Utgående planenligt restvärde 36 33 1 2 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 6 6 6 7 Not 14: Goodwill (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 11 11 0 0 Utgående anskaffningsvärde 11 11 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 0 Ingående ackumulerade nedskrivningar −11 −11 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar −11 −11 0 0 Utgående planenligt restvärde 0 0 0 0 Noter Not 15: Mark, byggnader och tekniska anläggningar (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 28 441 25 717 13 573 12 314 Rättelse −7 0 −7 0 Inköp 680 821 555 530 Försäljningar och utrangeringar −174 −197 −142 −31 Överföringar 1 043 2 101 691 759 Utgående anskaffningsvärde 29 983 28 441 14 670 13 573 Ingående ackumulerade nedskrivningar −27 −27 −27 −27 Utgående ackumulerade nedskrivningar −27 −27 −27 −27 Ingående ackumulerade avskrivningar −10 471 −9 878 −5 671 −5 291 Årets avskrivning −749 −692 −441 −403 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 101 98 77 24 Utgående ackumulerade avskrivningar −11 119 −10 471 −6 035 −5 671 Finansiella leasingavtal, lokaler och fastigheter: Ingående anskaffningsvärde 1 761 1 930 2 808 2 530 Rättelse 14 −86 0 0 Ny anskaffning 0 57 0 418 Avslutade avtal −98 −140 −98 −140 Omvärderade avtal 0 0 −81 0 Utgående anskaffningsvärde 1 677 1 761 2 630 2 808 Ingående ackumulerade avskrivningar −934 −954 −1 224 −1 133 Omklassificering −14 86 0 0 Årets avskrivning −77 −80 −117 −106 Avslutade avtal 94 14 94 14 Utgående anskaffningsvärde −930 −934 −1 248 −1 224 Redovisat restvärde finansiella leasingavtal, lokaler och 747 827 1 382 1 584 f astigheter Utgående planenligt restvärde 19 585 18 772 9 991 9 459 Finansiella leasingavtal Totala minimileaseavgifter 455 525 2 246 2 597 Framtida finansiella kostnader −55 −71 −571 −730 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 399 454 1 676 1 867 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 50 49 110 105 Senare än 1 år men inom 5 år 186 198 458 453 Senare än 5 år 163 207 1 108 1 310 Totala minimileaseavgifter 399 454 1 676 1 867 Genomsnittlig nyttjandeperiod materiella tillgångar (år) Verksamhetsfastigheter 46 46 24 24 Affärsfastigheter 30 30 32 32 Publika fastigheter 37 37 38 39 Övriga fastigheter 20 20 21 21 Redovisat restvärde materiella tillgångar Markreserv 104 101 104 101 Verksamhetsfastigheter 16 332 15 976 5 356 5 080 Affärsfastigheter 338 309 338 309 Publika fastigheter 2 683 2 243 2 683 2 243 Andra fastigheter 128 143 128 143 Summa 19 585 18 772 8 609 7 876 Noter Not 16: Pågående anläggningar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 080 3 939 1 618 1 553 Inköp 1 774 1 542 833 829 Överföringar −1 633 −2 400 −733 −764 Utgående anskaffningsvärde 3 221 3 080 1 717 1 618 Not 17: Maskiner och inventarier (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 12 702 12 229 1 539 1 378 Inköp 326 322 166 177 Förändrat ägande dotterbolag 0 20 0 0 Valutaomräkning maskiner i Kvarken Link OY −40 23 0 0 Försäljningar och utrangeringar −61 −154 −7 −21 Överföringar 582 262 42 5 Utgående anskaffningsvärde 13 509 12 702 1 739 1 539 Ingående nedskrivning −193 −193 −4 −4 Försäljning, utrangering −1 0 0 0 Årets nedskrivning −54 0 0 0 Utgående nedskrivning −248 −193 −4 −4 Ingående ackumulerade avskrivningar −7 064 −6 688 −982 −867 Förändrat ägande dotterbolag 0 −13 0 0 Valutaomräkning maskiner i Kvarken Link OY 3 0 0 0 Årets avskrivning −502 −484 −149 −134 Avskrivning försäljningar och utrangeringar 58 122 7 19 Utgående ackumulerade avskrivningar −7 505 −7 064 −1 124 −982 Utgående planenligt restvärde 5 757 5 446 611 554 Varav finansiella leasingavtal Ingående anskaffningsvärde 773 726 2 2 Rättelse 0 47 0 0 Ny anskaffning 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärde 773 773 2 2 Ingående ackumulerade avskrivningar −372 −316 −1 0 Rättelse 0 −32 0 0 Försäljningar och utrangeringar 0 0 0 0 Årets avskrivning −26 −24 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar −398 −372 −1 −1 Redovisat restvärde finansiella leasingavtal 375 400 1 1 Totala minimileaseavgifter 376 411 1 2 Framtida finansiella kostnader −12 −25 0 0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 364 386 1 1 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 24 26 0 0 Senare än 1 år men inom 5 år 340 373 0 1 Senare än 5 år 1 1 1 1 Totala minimileaseavgifter 364 400 1 1 Genomsnittlig nyttjandeperiod (antal år) Maskiner och inventarier 25 25 7 7 Noter Not 18: Aktier och andelar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 303 287 379 369 Anskaffning 66 16 22 9 Förändring kapitalandel i intressebolag inklusive utdelning 0 0 0 0 Överföringar 0 0 1 0 Utgående anskaffningsvärde 369 303 402 379 Ingående nedskrivning −16 −15 −1 0 Årets nedskrivning 0 −1 0 −1 Återföring nedskrivning 0 0 0 0 Utgående nedskrivning −16 −16 −1 −1 Utgående anskaffningsvärde 353 287 401 378 Not 19: Långfristiga fordringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Lån till Umeå Kommunföretag AB 0 0 8 650 8 448 Lån till Umeå Folkets Husförening 81 85 81 85 Parkeringsköp 0 0 6 1 Övriga långfristiga fordringar 121 125 0 0 Summa långfristiga fordringar 202 210 8 737 8 535 Not 20: Förråd, lager och exploateringsfastigheter (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Förråd, lager 181 174 2 1 Exploateringsfastigheter 53 54 53 54 Summa förråd, lager och exploateringsfastigheter 234 228 54 56 Not 21: Kortfristiga fordringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar* 264 241 96 88 Interimsfordringar 804 808 449 464 Övriga kortfristiga fordringar 491 506 371 331 Summa kortfristiga fordringar 1 560 1 555 916 883 *Varav fordringar i kommunen som är äldre än en månad 15 (15) mnkr Not 22: Kortfristiga placeringar (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Övriga kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde 120 128 134 130 Värdereglering 73 70 4 4 Summa kortfristiga placeringar 194 198 138 134 Not 23: Kassa och bank (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 180 217 1 2 Summa likvida medel 180 217 1 2 Noter Not 24: Förändring i eget kapital (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital ingående värde enligt årsredovisning 11 892 11 498 6 188 6 057 Rättelse av fel, Svenska kommunförsäkrings AB 0 −7 0 −6 Rättelse av fel, placeringstillgång, pensionsstiftelse 7 186 0 129 Valutadifferenser i utländska koncernföretag −28 15 0 0 Rättelse av fel, medfinansieringsprojekt 0 −126 0 −126 Direktavskrivning kraftverk −7 0 −7 0 Rättelse av fel, diff IB uppskjuten skatt 0 −1 0 0 Omföring till resultatutjämningsreserv* 0 23 0 0 Periodens resultat 708 304 430 133 Summa eget kapital exklusive resultatutjämningsreserv 12 573 11 892 6 611 6 188 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 *Avsättning 2023: 43 mnkr, 2022: 47 mnkr, 2021: 251 mnkr, 2020: 283 mnkr, 2019: 116 mnkr, 2017: 163 mnkr Not 25: Avsättningar pensioner/förpliktelser (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsavsättning ingående värde inklusive löneskatt 1 178 878 1 178 878 Nyintjänad pension 24 197 24 197 Årets utbetalningar −29 −28 −29 −28 Ränte- och basbeloppsuppräkning 35 73 35 73 Förändring av löneskatten 7 59 7 59 Övrigt 0 −1 0 −1 Pensionsavsättning utgående värde inklusive löneskatt 1 215 1 178 1 215 1 178 Not 26: Andra avsättningar (mnkr) 2025−12-31 2024−12-31 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skatteskuld i koncernbolagen 845 802 0 0 Avsättning för återställande av Dåva deponi 34 31 0 0 Återställning mark vid nedmontering vindkraftverk och 13 12 0 0 torvtäkt Skadeersättning till fastigheter på grund av den allmänna 20 13 0 0 VA-anläggningen Bidrag infrastruktur* 126 126 126 126 Summa andra avsättningar 1 037 985 126 126 *Bidrag till Trafikverket avser rondell Tomtebo och Norrbotniabanan. Avtalen tecknades 2023 respektive 2016. Utbetalningar bedöms börja under perioden 2027−2030. Not 27: Långfristiga skulder (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Lån från kreditinstitut inklusive nyttjad checkräkningskredit, kommunen 2 206 1 874 2 206 1 874 Lån från kreditinstitut inklusive nyttjad checkräkningskredit, koncernföretag 9 714 9 598 8 731 8 534 Långfristig extern finansiell leasingskuld, kommunen 897 982 1 566 1 764 Övriga långfristiga skulder 647 722 49 49 Summa långfristiga skulder 13 465 13 177 12 553 12 221 Noter Not 28: Långfristig skuld investeringsbidrag (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värdeskuld, investeringsbidrag 109 92 109 92 Ny skuld, investeringsbidrag 29 17 29 17 Utgående skuld, investeringsbidrag 138 109 138 109 Ingående upplösning skuld, investeringsbidrag −9 −7 −9 −7 Årets upplösning −3 −2 −3 −2 Utgående upplösning skuld, investeringsbidrag −12 −9 −12 −9 Utgående skuld investeringsbidrag 126 100 126 100 Not 29: Kortfristiga skulder (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 902 851 575 531 Kortfristig del av långa lån 42 23 0 0 Kortfristig del extern finansiell leasingskuld, kommunen 79 76 110 105 Övriga interimsskulder 1 256 1 250 925 839 Övriga kortfristiga skulder 628 495 328 334 Summa kortfristiga skulder 2 907 2 695 1 938 1 809 Not 30: Panter och därmed jämförliga säkerheter (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Borgensåtaganden Kommunägda företag Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB 0 0 32 32 Umeå Kommunföretag AB 0 0 360 360 Umeå Energi AB 0 0 408 405 Kvarken Link OY 0 0 370 370 Summa kommunägda företag 0 0 1 170 1 166 Extern borgen Bostadsändamål 56 56 56 56 Övrig borgen 43 44 43 44 Totalt borgensåtaganden 99 100 1 269 1 267 Infriande av borgen 0 0 0 0 Panter Fastighetsinteckningar 2 2 0 0 Övrigt 2 2 0 0 Totalt panter 4 4 0 0 Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 103 105 1 269 1 267 Noter Not 31: Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 skulderna eller avsättningarna (mnkr) Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inklusive löneskatt 2 136 2 091 2 136 2 091 Årets utbetalningar −126 −128 −126 −128 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 72 133 72 133 Nyintjänad pension 0 0 0 0 Övrigt 5 31 5 31 Förändring av löneskatten −12 9 −12 9 Pensionsförpliktelser utgående värde inklusive löneskatt 2 076 2 136 2 076 2 136 Varav utgående värde, pensionsförpliktelse inklusive särskild löneskatt tryggat i stiftelse 49 58 49 58 Övriga upplysningar avseende pensioner Aktualiseringsgrad (%) 97 97 97 97 Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt PBF 5 3 5 3 Antal förtroendevalda med rätt till omställningsstöd enligt OPF-KL 231 150 231 150 Antal anställda med rätt till visstidspension 0 0 0 0 Pensioner för tidigare anställda födda 1935 och tidigare är tryggade genom Umeå kommuns pensionsstiftelse. Förpliktelsen för gruppen uppgår till 49 mnkr (58 mnkr) inklusive löneskatt. Anskaffningsvärde fondandelar i stiftelsen 120 mnkr (120 mnkr) och marknadsvärde fondandelar 186 mnkr (191 mnkr). Pensioner för före detta anställda födda 1940−1941 är tryggade genom försäkring tecknad 2005 varvid den totala förpliktelsen minskades med 88 mnkr. Ytterligare en försäkring för urval av årgång 1959−1963 tecknades under 2021 varvid förpliktelsen minskades med 139 mnkr. Överskottsmedel med 0 mnkr (0 mnkr) finns i försäkringarna. Not 32: Övriga ansvarsförbindelser 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kommunens förvaltade donationsstiftelser 2 10 2 10 Avsiktsförklaring Trafikverket, trafikplats Dåva 71 0 71 0 Summa övriga ansvarsförbindelser 73 10 73 10 Umeå kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s medlemmar i Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2025-12- 31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Umeå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 11 458 601 163 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 11 869 097 371 kronor. Noter Noter till kassaflödesanalysen Not 33: Övriga inte likviditetspåverkande poster (mnkr) Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2025 2024 2025 2024 Redovisning av pensionsstiftelse resultatpåverkan 0 0 0 130 Investeringar finansiell leasing 0 0 0 -419 Valutaeffekt utländska dotterbolag −28 15 0 0 Avyttring Folkets hus 0 23 0 0 Rättelse av fel, finansiella tillgångar 0 −6 0 −6 Rättelse av fel, medfinansiering infrastruktur 0 −126 0 −126 Omklassificering avtal finansiell leasing 0 0 84 0 Rättelse av fel, tillgångar −1 0 −8 0 Summa −29 −94 77 −421 Driftredovisning Driftredovisning I driftredovisningen redovisas en avstämning av utfall mot kommunfullmäktiges budget för den verksamhet som bedrivs i kommunens styrelse och nämnder. I driftredovisningen redovisas budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad, men inte skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning eller finansiella intäkter och kostnader. Tabell 29. Driftredovisning per nämnd Driftredovisning per nämnd 2025 Budget- Prognos Prognos- 2024 Budget- (mnkr)44 avvikelse helår avvikelse avvikelse 2025 augusti helår 2024 2025 2025 utfall budget mnkr % utfall mnkr % Kommunfullmäktige (revision) −3 −4 1 −25 0 1 −4 0 0 Kommunstyrelsen45 −1 103 −1 196 93 −8 55 38 −1 063 148 −12 Valnämnden −3 −3 0 0 0 0 −18 1 −6 För- och grundskolenämnden49 −2 286 −2 338 52 −2 18 34 −2 307 2 0 Äldrenämnden46 −1 329 −1 397 68 −5 54 14 −1 347 0 0 Tekniska nämnden −1 564 −1 554 −9 1 1 −11 −1 509 −35 2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden49 −632 −652 20 −3 22 −2 −601 19 −3 Individ- och familjenämnden −1 791 −1 774 −17 1 −38 21 −1 737 −48 3 Fritidsnämnden −158 −159 1 −1 1 0 −153 0 0 Kulturnämnden −169 −170 0 0 0 0 −166 0 0 Byggnadsnämnden −50 −63 13 −21 10 3 −69 −10 17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −21 −22 1 −5 0 1 −21 −1 5 Personalnämnden −1 −1 0 0 0 0 −1 0 0 Överförmyndarnämnden −15 −16 1 −6 2 −1 −14 2 −13 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −83 −86 3 −3 2 1 −76 −3 4 IT-kapacitetsnämnden, gemensam, Umeå/Skellefteå 0 0 0 0 0 0 0 0 0 PA-nämnden, gemensam, Umeåregionen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 227 −2 126 102 −9 086 76 −1 44 Beloppen ovan är avrundade till närmsta miljontals kronor. 45 I kommunfullmäktiges budgetbeslut för kommunstyrelsen ingår även finansiell kostnad för pensioner i anslaget. Då redovisning av finansiell leasing görs redovisas finansiella kostnader för dessa kontrakt på kommunstyrelsen. Dessa kostnader redovisas inte i ovan nämnda sammanställning, de redovisas bland finansiella intäkter och kostnader och ingår inte i verksamhetens nettokostnader. 46 2024-12-31 redovisades bidrag för Minskad timanställning och Utökad bemanning sjuksköterskor, Upprätthålla kvalitet i undervisningen och Allmänna val (EU-val) som generella statsbidrag, i enlighet med RKR:s normering. Under 2025 har Utökad bemanning sjuksköterskor fortsatt och ytterligare två statsbidrag har tillkommit. 2025-12-31 redovisas därmed följande generella statsbidrag: Utökad bemanning sjuksköterskor (6,0 mnkr), Inställda digitala nationella prov (0,7 mnkr) och statsbidrag För skolor mot brott (0,7 mnkr). Det innebär att i driftredovisningen per 2025-12-31 ingår inte generella statsbidrag med följande belopp: äldrenämnden: (6,0 mnkr), för- och grundskolenämnden (0,3 mnkr) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (0,4 mnkr). Driftredovisning Ramjusteringar Under året beslutades om ramjusteringar mellan nämnder vad gäller driftbudgeten. Samtliga ramjusteringar och datum för beslut framgår av bilaga 7. Den budget som redovisas i årsredovisningen är budget efter dessa ramjusteringar. Budgetavvikelse per nämnd Styrelse och nämnders sammantagna utfall mätt utifrån verksamhetens nettokostnader enligt RKR:s normering är 9 208 (9 086 mnkr) för 2025. Det är 122 mnkr högre nettokostnader jämfört med samma period föregående år. Styrelse och nämnder redovisar ett utfall för verksamhetens nettokostnader som är 227 mnkr lägre än budget (föregående år 76 mnkr lägre än budget). De största budgetavvikelserna har kommunstyrelsen (93 mnkr), äldrenämnden (68 mnkr), för- och grundskolenämnden (52 mnkr), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (20 mnkr), byggnadsnämnden (13 mnkr) och individ- och familjenämnden (−17 mnkr). Kommunstyrelsens budgetavvikelse förklaras främst av lägre pensionskostnader och högre resultat från krafthandelsverksamheten. Äldrenämndens budgetavvikelse förklaras främst av väsentligt lägre efterfrågan på hemtjänst än beräknat och färre platser i drift vid utökning inom särskilda boenden. För- och grundskolenämndens budgetavvikelse förklaras främst av lägre volymer inom förskoleverksamheten, grundskola och nyanlända än budgeterat och vakanser inom pågående förvaltningsdelning som genomförs 2026. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetavvikelse förklaras främst av att kostnadsutvecklingen för flyktingmottagande inte har ökat i samma utsträckning som erhållna statsbidrag. Byggnadsnämndens budgetavvikelse förklaras främst av att intäktsnivån har återhämtat sig och är högre än förväntat, men också av ett antal intäktsposter av engångskaraktär. Individ- och familjenämndens negativa budgetavvikelse förklaras främst av underskott kopplat till prisökningar för placeringar och viten för beslutade boendeplatser som inte har tillhandahållits. Prognosavvikelse per nämnd Årets budgetavvikelse uppgår till 227 mnkr och är 102 mnkr bättre än den årsprognos som lämnades per sista augusti. Styrelse och nämnder som redovisar störst prognosavvikelse är kommunstyrelsen (38 mnkr), för- och grundskolenämnden (34 mnkr), individ- och familjenämnden (21 mnkr), äldrenämnden (14 mnkr) och tekniska nämnden (−11 mnkr). Driftredovisning Kommunstyrelsens prognosavvikelse förklaras främst av lägre kostnader för pensioner och något högre intäkter från kraftverksamheten. För- och grundskolenämndens prognosavvikelse förklaras främst av att anpassning efter minskade volymer inom förskoleverksamheten har gått bättre än beräknat och vakanser inom pågående förvaltningsdelning som genomförs 2026. Individ- och familjenämndens prognosavvikelse förklaras av högre statsbidragsintäkter för arbete med ny socialtjänstlag och minskad volym inom hemtjänst. Äldrenämndens prognosavvikelse förklaras främst av att medel för oförutsedda händelser inte har använts. Tekniska nämndens prognosavvikelse förklaras främst av högre kostnader för uppvärmning av fastigheter, högre kostnader för civil beredskap och högre kostnader inom IT-verksamheten. Budgetavvikelse per verksamhet47 Tabell 30. Driftredovisning per verksamhet Driftredovisning per verksamhet 2025 Budgetavvikelse 2024 Budgetavvikelse (mnkr) 2025 2024 Utfall Budget mnkr % Utfall mnkr % Politisk verksamhet −53 −57 4 7 −57 −3 −5 Kommunövergripande verksamheter −151 −259 108 42 −275 236 46 Infrastruktur, skydd med mera −2 479 −2 455 −24 −1 −2 343 −136 −6 Kultur och fritid −402 −408 7 2 −397 1 0 Pedagogisk verksamhet −2 880 −2 942 62 2 −2 868 16 1 Vård och omsorg −3 164 −3 213 49 2 −3 108 −32 −1 Särskilt riktade insatser −46 −48 1 2 −46 0 −1 Affärsverksamhet −33 −53 20 38 9 −5 36 Summa verksamhetens nettokostnader −9 208 −9 436 227 2 −9 086 76 1 Budgetavvikelsen inom kommunövergripande verksamheter avser främst lägre pensionskostnader. För infrastruktur, skydd med mera avser budgetavvikelsen främst högre kostnader för beläggningsarbete. I pedagogisk verksamhet förklaras den positiva budgetavvikelsen främst av lägre volymer i förskola och för nyanlända i grundskoleverksamheten och att kostnadsutvecklingen för 47 Verksamhetsbegreppet utgår från SCB:s verksamhetsindelning utifrån räkenskapssammandraget (RS). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Därför redovisas kostnader för lokaler, lokalvård, IT och måltidsverksamhet i infrastruktur, skydd med mera. Majoriteten av dessa kostnader fördelas i räkenskapssammandraget ut till den verksamhet som kostnaden hör till. Driftredovisning flyktingmottagande i gymnasie- och vuxenutbildning inte har ökat i samma utsträckning som erhållna statsbidrag. För vård och omsorg förklaras budgetavvikelsen främst av väsentligt lägre efterfrågan på hemtjänst än beräknat, färre platser i drift vid utökning av särskilda boenden för äldre, underskott när det gäller placeringar för barn och ungdomar på grund av fortsatta prisökningar och viten för boendeplatser som inte har tillhandahållits. För affärsverksamheten förklaras budgetavvikelsen främst av högre intäkter i kraftverksamheten än förväntat. Investeringsredovisning Investeringsredovisning I investeringsredovisningen görs en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet. Utfall och prognos för investeringar som redovisas i denna rapport utgår ifrån beslutad investeringsbudget (bilaga 7). Kommunfullmäktige ska ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas i de kommunala bolagen, till exempel beslut om stora investeringar. Investeringsredovisningen ska även omfatta de kommunala koncernföretagens investeringar som kommunfullmäktige har tagit ställning till. Under 2025 har kommunfullmäktige inte fattat några sådana beslut om stora investeringar och de redovisas därför inte i investeringsredovisningen. Kommunens nettoinvesteringar48 i materiella och immateriella anläggningstillgångar för året uppgår till 1 524 mnkr (1 938 mnkr). Utfallet är 414 mnkr lägre än föregående år, främst då förra året innehöll nya finansiella leasingavtal till ett värde av 418 mnkr och inga nya finansiella leasingavtal har tillkommit under innevarande år. Årets utfall utgör cirka 74 procent av periodens budget och är 522 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att investeringar i fastigheter blivit pausade på grund av förändrade befolkningsprognoser, att projekt har blivit tidsförskjutna och att projekt har färdigställts till lägre kostnad än budgeterat. Dessutom har investeringsprojekt i kommunens exploateringsverksamhet blivit försenade eller framflyttade. På verksamhetsnivå gäller de största budgetavvikelserna infrastruktur, skydd med mera och pedagogisk verksamhet. För verksamheter i infrastruktur, skydd med mera är avvikelsen 177 mnkr mot budget. Den största avvikelsen är för mark och exploatering som redovisar ett sammanlagt överskott på 138 mnkr mot budget. Huvudsakligen beror förskjutningarna för mark och exploateringsprojekt på förseningar i planeringsprocessen, en process som har blivit svårare i och med att staden har blivit tätare, ökade lagkrav och påverkan från klimatförändringar. Särskilt stort genomslag får förseningarna i projekten Klockarbäcken (48 mnkr), Obbola (22 mnkr) och Teg (22 mnkr). För pedagogisk verksamhet är överskottet 172 mnkr och avvikelsen beror dels på att flera projekt blivit tidsförskjutna. Det gäller utemiljön till Tegs centralskola (18 mnkr), ny byggnad vid Innertavle grundskola (10 mnkr) och två nya avdelningar till Rödåsel förskola (9 mnkr). Därtill har flera projekt pausats eller inte startat ännu främst på grund av ändrade lokalbehov efter ny befolkningsprognos. De största av dessa är Hörnefors förskola (20 mnkr), Storsjö förskola (9 mnkr) och Sävar grundskola (10 mnkr). Avvikelsen beror också på att flera projekt har haft lägre utfall och väntas slutföras till 48 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag. Investeringsredovisning lägre kostnad än budgeterat vilket inkluderar utbyggnation av vuxenutbildning på Berghem (32 mnkr), Carlslund grundskola (14 mnkr), Kungsgården förskola (11 mnkr) och Berghemsskolan (10 mnkr). Det största färdigställda projektet under perioden är avräkningen mellan kommunen och Trafikverket när det gäller ansvarsbyte för vägar kopplade till ringleden runt Umeå inklusive Västra länken som slutfördes under perioden. Projektet innebär att kommunen medfinansierar konstruktionen av Västra länken med 250 mnkr och lämnar ägandet av Kolbäcksbron och tre trafikplatser sammanlagt värda 60 mnkr i utbyte mot flera vägar innanför ringleden runt Umeå till samma värde. Tabell 31. Investeringsredovisning per verksamhet49 Investeringar per verksamhet (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 Affärsverksamhet 36 10 26 Infrastruktur, skydd med mera 941 764 177 Kommunövergripande verksamheter 234 154 80 Kultur och fritid 67 71 -3 Pedagogisk verksamhet 558 387 172 Vård och omsorg 210 139 71 Totalsumma 2 046 1 524 522 Här redovisas årets investeringar per nämnd. Uppföljningen görs mot den budget som har beslutats av kommunfullmäktige. Tekniska nämnden ansvarar och har budget för försörjningsprocesserna och där ingår bland annat lokaler för samtliga nämnder. Umeå kommun har sedan 2016 ingen internfakturering. Tabell 32. Investeringsredovisning per nämnd Investeringar per nämnd (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 Kommunstyrelsen 324 152 172 Valnämnden 1 0 0 Tekniska nämnden 1 575 1 263 311 Byggnadsnämnden 0 1 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0 0 0 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd 33 24 9 Äldrenämnden 40 21 20 Individ- och familjenämnden 14 6 7 Fritidsnämnden 18 14 4 Kulturnämnden 5 4 1 49 Verksamhetsbegreppet utgår från SCB:s verksamhetsindelning utifrån räkenskapssammandraget (RS). Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Därför redovisas investeringar i gemensamma lokaler och inom lokalvård, IT och måltidsverksamhet inom kommunövergripande verksamheter. Majoriteten av dessa kostnader fördelas i räkenskapssammandraget ut till den verksamhet som kostnaden hör till. Investeringsredovisning Investeringar per nämnd (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse jan−dec 2025 jan−dec 2025 jan−dec 2025 För- och grundskolenämnden 21 22 −1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 14 15 −1 Totalsumma 2 046 1 524 522 Här redovisas de största investeringsprojekt som är färdigställda/slutaktiverade under 2025 respektive de största pågående investeringsprojekten 2025. Tabell 33. Största färdigställda/slutaktiverade och pågående investeringsprojekt Största färdigställda/aktiverade Ackumulerade utgifter Utgifter 2025 investeringsprojekt, december 2025 (mnkr) Budget Utfall t.o.m. Budget- Budget Utfall Budget- t.o.m. 2025-12-31 avvikelse 2025 2025 avvikelse 2025-12-31 t.o.m. 2025 2025-12-31 Västra länken, nybyggnation, medfinansiering50 250 311 −61 250 310 −60 Vuxenutbildning Berghem, utbyggnad 130 98 32 50 18 32 Kungsgården förskola, nybyggnad 88 77 11 28 17 11 Sjöfruskolan, utbyggnad 71 67 4 8 6 2 Mariedal förskola, nybyggnad 61 59 2 15 13 2 Bölevägen, reinvestering 22 38 −17 −5 11 −17 Gruppboende Sandlådan, nybyggnad 25 25 0 11 10 0 Gruppboende Obbola, nybyggnad 23 24 −1 9 10 −1 Gruppboende Komministern, nybyggnad 23 22 1 12 11 1 Bladet 1 kontorsbyggnad, anskaffning 40 20 20 40 20 20 Holmsund kommunkontor, reinvestering 0 18 −18 0 2 −2 Bergatrollet förskola, reinvestering 16 16 0 1 1 0 Dragongatan, reinvestering 8 13 −5 1 7 −5 Sjukhusbacken, reinvestering 7 12 −5 7 12 −5 Berghemsskolan, reinvestering 20 11 10 20 11 10 Största pågående investeringsprojekt, december 2025 Vasaskolan, utbyggnad 92 91 1 63 62 1 Hedlundaskolan, utbyggnad 63 58 5 27 33 −6 Kungsvägen, reinvestering 42 55 −13 16 39 −23 Grisbackaskolan, utbyggnad 61 52 9 55 46 9 Västra stallet, ombyggnation 42 44 −2 34 35 −2 Umeå västra brandstation, vagnhall 30 36 −6 29 35 −6 Holmsund brandstation, återuppbyggnad 30 31 −1 29 30 −1 Nygatan, ombyggnad 20 27 −7 1 8 −7 Matrisen, anpassning för hemsjukvård 20 21 −1 9 10 −1 Gruppboende Cirkelgatan, nybyggnation 13 19 −6 9 15 −6 Mariehemsskolan, utbyggnad 22 17 5 20 14 5 Umeå östra brandstation, nybyggnation 47 16 31 37 7 31 50 Kommunen medfinansierade Västra länken med 250 mnkr samt tar emot tillgångar värda 60 mnkr som möts av avyttringar av tillgångar värda 60 mnkr. Bilaga 1 Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av rapporter från kommunens bolag 2025 Umeå Kommunföretag AB (UKF) www.ukf.umea.se Styrelseordförande: Hans Lindberg Verkställande direktör: Fredrik Lundberg Bolagets grunduppdrag Umeå kommunföretag AB Bedömning Umeå kommun har valt att leda och samordna sina helägda bolag inom en koncern med Umeå i hög grad uppfyllt Kommunföretag AB (UKF) som koncernmoder. Föremålet för bolagets verksamhet är att verka som moderbolag i Umeå kommuns bolagskoncern och att samordna verksamheten inom kommunkoncernen. Vidare ska bolaget biträda övriga bolag i kommunkoncernen med utbildning, management, juridisk kompetens och ledningstjänster samt i finansieringsfrågor. Moderbolaget utgör den sammanhållna funktionen för att utöva ägarstyrning över Umeå kommuns hel- och delägda bolag med syfte att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen. Moderbolaget beslutar om ägardirektiv för dotterbolagen och ansvarar, under kommunstyrelsens uppsikt, för att verksamheten i de kommunala bolagen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med Riktlinjer för ägarstyrning i Umeå kommun. I delägda bolag där annan part har ett större ägande än Bolaget ska den partens riktlinjer för ägarstyrning ha företräde. Moderbolaget ska utöver detta bereda eller yttra sig i ärenden rörande kommunens bolag som i hög grad uppfyllt ska handläggas av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige samt utgöra rådgivande part till de kommunala bolagen avseende verksamhetsfrågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bolaget är rörelsedrivande och har uppdraget att för Umeå kommuns räkning; Planera, i hög grad uppfyllt upphandla och administrera all kollektivtrafik inom Umeå kommun. Stödja och främja utvecklingen av nya företag genom finansiering och ägande. Bolaget ska med personal, lokaler och finansiering medverka till utvecklingen av unga entreprenörer genom företagsinkubatorn BIC factory. Samordna verksamheten inom koncernen genom ledningen och det administrativa arbetet i hög grad uppfyllt med koncernen. Bedömning och motivering Inför varje verksamhetsår tar bolaget fram en verksamhetsplan som bland annat följs upp vid styrelserapportering och rapportering till kommunstyrelsen. Utifrån uppföljningen bedöms att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut I UKF fortsätter arbetet att utveckla Umeå Eco Industrial Park och det tas ytterligare steg mot att utveckla framtidens energilösningar och gröna industri i Umeå. Det sker bland annat genom potentialen i att nyttja avfall som en värdeskapande resurs. Planering pågår inför implementering av 100 procent eldrift i Umeås lokaltrafik. En ny mer kraftfull transformatorstation togs i drift i december 2025. Under året slutfördes också den första regiontrafikupphandlingen med krav på eldrift. Bilaga 1 Projektsatsningen ViiBIC (Västerbottens inkluderande och internationella företagsinkubator) befinner sig i sin slutfas. Totalt har UKF stöttat 26 företag och sammanlagt 32 entreprenörer, varav 6 utrikesfödda, med lokal, affärsstöd, föreläsningar och skuggstyrelse. Dessutom har 6 inlandsföretagare erbjudits behovsanpassat digitalt affärsstöd genom BIC Workaround. Årets investeringar uppgår till 12 mnkr och består av en laddstation i ett bussgarage. Tabell 34. Koncernbidrag 2025 Mnkr Givna Mottagna Umeå Deponi- och Avfallscenter AB 21 0 Umeå Energi AB 59 0 AB Bostaden i Umeå 7 0 Umeå Parkerings AB 10 0 Infrastruktur i Umeå AB 0 9 Umeå Kommunföretag AB 69 97 Umeå Hamn AB 0 60 Koncernbidrag totalt 166 166 Tabell 35. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Kommunföretag AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 201 199 181 170 176 Rörelsens kostnader 204 −195 −202 −186 −180 Resultat efter finansiella poster -3 4 −21 −16 −4 Nettoinvesteringar 12 0 0 1 4 Självfinansieringsgrad (%) 129 − − 0 0 Soliditet (%) 59 56 53 51 54 Långfristig låneskuld 312 355 396 448 524 Medelantal anställda 16 15 14 13 13 Umeå Energi AB www.umeaenergi.se Styrelseordförande: Emma Vigren Verkställande direktör: Jan Ridfeldt Bolagets grunduppdrag Umeå Energi AB Bedömning Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer såsom likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen främja kommunens utveckling och uppbyggnad av infrastruktur inom områdena energiförsörjning, nätbyggande och kommunikation. Bolagets verksamhet ska i hög grad uppfyllt bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inom sitt verksamhetsområde vara kommunens expertorgan och bistå kommunen i planerings- och utredningsverksamhet inom området. Bolaget ska bistå i frågor om energiförsörjning i övrigt inom kommunkoncernen Bedömning och motivering Umeå Energis grunduppdrag är att bolagets affärer ska bidra till hållbar samhällsutveckling och minskat resursutnyttjande. Umeå Energi bedriver sin verksamhet i enlighet med det fastställda grunduppdraget. Det syns i den kontinuerliga utbyggnaden och moderniseringen av nät och Bilaga 1 energisystem, till exempel via elnätsutbyggnad och det planerade lågtemperaturnätet för fjärrvärme på Tomtebo strand. Det syns också i bolagets bidrag som kunskaps- och expertstöd i frågor av strategisk betydelse för kommunen, till exempel i arbetet med energiplanen och utvecklande av Umeå Eco Industrial Park. Genom en affärsmässig grund har bolaget säkerställt en stabil och långsiktig utveckling av kommunens infrastruktur inom energi, nätbyggande och kommunikation. Insatserna sker på ett transparent och rättvist sätt och med tydligt fokus på lokal nytta för Umeås invånare och näringsliv. Som kommunens expertorgan bidrar Umeå Energi aktivt i planerings- och utredningsfrågor som rör energiförsörjning och infrastruktur. Det sker både genom egna analyser och genom stöd till kommunen i strategiska beslut. Bolaget har även en central roll i att främja innovation och hållbar utveckling genom att kontinuerligt utveckla lösningar som stärker kommunens klimatarbete, tryggar energiförsörjning och möjliggör fortsatt tillväxt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har elpriset varit lägre än föregående år, vilket har haft en negativ påverkan på bolagets intäkter från elproduktionen. Elnätet utgör en central förutsättning för den ökade elektrifieringen i samhället och arbete pågår med att höja spänningen och förstärka regionnätet. Parallellt pågår ett kapacitetsprogram där målet är att skapa förutsättningar för ett ökat effektuttag med syfte att möjliggöra etablering av elintensiv industri. Umeå Energi är i en investeringsintensiv fas, främst inom elnätsverksamheten där byggnation av flera större fördelningsstationer har börjat eller inom kort kommer att börja. De största investeringarna under året:  ledningsnät och region- och fördelningsstationer för cirka 279 mnkr  värme- och kyldistribution, fjärrvärmecentraler och produktionsanläggningar för cirka 111 mnkr  fiberanläggningar, noder och accesspunkter för cirka 30 mnkr  övrigt, inventarier, fordon och immateriellt cirka 37 mnkr  finansiella anläggningstillgångar på 50 mnkr. Bilaga 1 Tabell 36. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Energi AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 1 740 1 761 1 735 1 760 1 581 Rörelsens kostnader −1 594 −1 649 −1 624 −1 632 −1 468 Resultat efter finansiella poster 97 68 65 132 112 Nettoinvesteringar 508 403 278 339 242 Självfinansieringsgrad (%) 79 81 134 113 157 Soliditet (%) 41 41 40 41 42 Långfristig låneskuld 1 939 1 755 1 663 1 678 1 738 Medelantal anställda 426 432 400 387 414 AB Bostaden i Umeå www.bostaden.umea.se Styrelseordförande: Lena Karlsson Engman Verkställande direktör: Jerker Eriksson Bolagets grunduppdrag AB Bostaden i Umeå Bedömning Verksamheten ska bedrivas utifrån ett allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer. Det i hög grad uppfyllt allmännyttiga syftet är att bolaget ska bidra till bostadsförsörjningen genom ett varierat utbud av bostäder som kan attrahera alla samt ta ett samhällsansvar. I det ligger att bidra till ekologiska, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Bedömning och motivering I Bostadens affärsplan har grunduppdrag, inriktningsmål och särskilda uppdrag från kommunen funnits med sedan ett antal år. Till grunduppdraget och inriktningsmålen finns strategiska val framtagna med aktiviteter och måltal som följs upp tertialvis och redovisas till bolagets styrelse. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Folkmängden i Umeå har växt stadigt under lång tid och förväntas fortsätta växa under kommande år. Vid årets slut var antalet lägenheter i bolaget 16 156 (15 946), varav 4 539 studentbostäder. Under året har 502 lägenheter blivit färdigställda och klara för inflyttning. Genomsnittlig bostadshyra per kvm och år är 1 371 (1 293) kr, exklusive enkelrum. Lokalhyresmarknaden i Umeå har en vakansgrad på cirka 5 procent med en stigande trend och för Bostaden är vakansgraden fortsatt mycket låg. På Ålidhem fortsätter renoveringen av enkelrum som byggs om till ettor med eget kök. Under året färdigställdes de sista 9 lägenheterna i etapp 2 på kvarteret Professorn, där 236 enkelrum har byggts om och samtidigt har ytterligare 27 lägenheter tillkommit. På kvarteret Preceptorn (105 mnkr) har ombyggnation av 475 enkelrum och 8 lägenheter börjat och samtidigt tillkommer 25 nya lägenheter av tidigare gemensamhetsutrymmen. Inflyttning beräknas ske etappvis under 2026 och 2027. Bilaga 1 På Västteg, kvarteret Glosboken, avslutas byggnation av 363 bostäder som omfattar vård- och omsorgsboende, seniorboende plus och vanliga lägenheter. Husen byggs i 4 till 6 våningar med underjordiskt garage. I Bostadens projektportfölj ligger planering för cirka 600 lägenheter i varierande lägen som Haga, Ersboda, Ålidhem, Mariehem och Holmsund. Byggstarterna är planerade under de kommande fem åren. Tabell 37. Översikt över verksamhetens utveckling för AB Bostaden i Umeå mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 1 408 1 328 1 202 1 183 1 107 Rörelsens kostnader −1 202 −1 140 −1 058 −982 −940 Resultat efter finansiella poster 206 188 144 200 166 Nettoinvesteringar 342 395 742 777 498 Självfinansieringsgrad (%) 129 102 46 50 70 Soliditet (%) 43 41 40 42 43 Långfristig låneskuld 3 974 4 131 4 120 3 632 3 250 Medelantal anställda 180 178 174 168 168 Umeå Vatten och Avfall AB (Umeva) www.vakin.se Styrelseordförande: Per-Erik Johansson Verkställande direktör: Robert Hansson Bolagets grunduppdrag Umeå Vatten och Avfall AB Bedömning  Umeva är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Umeå i hög grad uppfyllt kommuns verksamhetsområde.  Umeva ansvarar även för kommunens verksamhet när det gäller avfallshantering.  Umeva får sköta VA-drift och avfallshantering i andra kommuner, under affärsmässiga villkor och med separat ekonomisk redovisning.  Verksamheten ska vara förenlig med vattentjänstlagen, miljöbalken och kommunala principer; likställighet, självkostnad och lokaliseringsprincipen i tillämpliga fall.  Utöver det ansvarar Vakin långsiktigt för drift, underhåll och investeringar i delägarnas allmänna VA-anläggningar. Bedömning och motivering Umeva/Vakin har under perioden genomfört sitt grunduppdrag i hög grad enligt planeringsdirektiv, verksamhetsplan och kommunala och legala krav. Leverans av dricksvatten, avloppshantering och avfallstjänster har skett med god kvalitet och i linje med givna förutsättningar. Trots utmaningar kopplade till exempelvis väderförhållanden och förändrade regelverk har bolaget upprätthållit driftssäkerhet, kundnytta och miljöansvar. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut För vatten och avlopp höjdes brukningstaxan med i genomsnitt 4 procent inför 2025 vilket har resulterat i 10 mnkr högre taxeintäkter jämfört med föregående år. Bolagets rörelsekostnader har Bilaga 1 ökat jämfört med 2024 som en effekt av lönerörelsen och en förstärkning av personalstyrkan i och med omorganisation. För avfall och återvinning var avfallstaxan oförändrad under 2025. Intäkterna ökade under året med 3 mnkr på grund av större avfallsmängder i verksamheten. Kostnader för avfallshantering har ökat med 3 mnkr jämfört med föregående år. Det beror på ökade avfallsmängder som har medfört högre kostnader för insamlingsentreprenaden. De utökade öppettiderna på återvinningscentralerna har också bidragit till högre rörelsekostnader. Årets största investeringar:  Utbyggnad av Forslunda vattenverk (33 mnkr) invigdes 17 september. Kapaciteten i vattenverket har ökat med cirka 50 procent och bidrar till att säkra vattenförsörjningen för ett växande Umeå.  Tomtebo strand, fas 1 (21 mnkr) försenades fyra månader på grund av överklagad upphandling och projektet är nu fas att genomföras.  Mariehemsvägen, reinvestering av dag-, spill- och vattenledningar (20 mnkr) och utredning för att hitta rätt kapacitet för ledningarna med hänsyn till kommande exploateringar i området. Tabell 38. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Vatten och Avfall AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 578 546 487 442 419 Rörelsens kostnader −537 −496 −456 −428 −401 Resultat efter finansiella poster −4 6 −4 −12 −9 Nettoinvesteringar 246 263 287 148 171 Självfinansieringsgrad (%) 29 28 23 38 32 Soliditet (%) 2 2 2 3 3 Långfristig låneskuld 2 282 2 175 1 928 1 711 1 641 Medelantal anställda 192 184 170 170 169 Bilaga 1 Infrastruktur i Umeå AB (Inab) www.inab.umea.se Styrelseordförande: Lennart Holmlund Verkställande direktör: Jonas Wållberg Bolagets grunduppdrag Infrastruktur i Umeå AB Bedömning Bolaget ska i hög grad uppfyllt  äga och utveckla anläggningar, fastigheter och byggnader knutna till logistik och järnväg  tillhandahålla kompetens inom förvaltning, drift, tillstånd, godslogistik och utveckling i järnvägsrelaterade frågor  vara en projektresurs för kommunkoncernen för genomförandet av större eller komplexa infrastruktur- och byggnadsprojekt  tillhandahålla affärs- och marknadskompetens inom godslogistik i syfte att utveckla Umeås logistikanläggningar samt positionera Umeå som ett logistiskt nav  bidra med kompetens inom kommunikation och medfinansiering  företräda kommunen i järnvägsrelaterade frågor. Bolagets grunduppdrag med bedömning uppdelad per verksamhet/huvudprocess: Strategisk positionering och planering i hög grad uppfyllt Projektgenomförande i hög grad uppfyllt Förvaltning i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Inab har under perioden verkställt sitt grunduppdrag med väldigt få avvikelser. Pågående projekt har genomförts med god ekonomi och bra framdrift. Projekt- och byggledare i Inab har däremot inte nyttjats av kommunkoncernen på tillfredställande sätt. Dialog för att skapa ett bättre samarbetsklimat pågår. Efter att ny bolagsordning och nya särskilda ägardirektiv har antagits har en ny verksamhetsplan tagits fram med detaljerade och mätbara mål och aktiviteter kopplade till uppdraget. Verksamhetsplan inklusive budget har följts upp regelbundet på styrelsemöten och på APT. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Inab har tillsammans med Umeå kommun säkrat medfinansiering av Sävar resecentrum med 60 mnkr. Syftet med resecentret är att möjliggöra framtida bostadsutveckling och stärka Sävar som en växande ort genom förbindelse med Norrbotniabanans tågtrafik. Under året har ett nytt avtal för badhuset Navet tecknats med Umeå kommun utifrån kommunens nya fastighetspolicy. Det nya avtalet innebär en markant minskad hyresintäkt. Bilaga 1 Tabell 39. Översikt över verksamhetens utveckling för Infrastruktur i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 92 96 91 80 76 Rörelsens kostnader −78 −83 −89 −71 −65 83 Resultat efter finansiella poster −4 −6 −16 −4 −3 Nettoinvesteringar 8 1-60 61 115 36 Självfinansieringsgrad (%) 264 182 13 16 76 10 Soliditet (%) 21 20 18 18 19 Långfristig låneskuld 688 1817,9117 731 682 646 Medelantal anställda 18 19 20 19 20 20 Umeå Deponi och Avfallscenter AB 711 www.avfallscenter.se 19 Styrelseordförande: Catarina Holmberg Verkställande direktör: Jörgen Aronsson Bolagets grunduppdrag Umeå Deponi och Avfallscenter AB Bedömning Bolaget ska ansvara för all kommunal deponiverksamhet i Umeå kommun samt med iakttagande i hög grad uppfyllt av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer driva Dåva avfallsanläggning med flera. på ett miljömässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt med inriktning att vara en regional och nationell resurs. Bolaget ska vara drivande i utvecklingen av Umeå Eco Industrial Park med inriktning på etablering i hög grad uppfyllt av företag inom sektorn för avfallshantering, återvinning och energi. Därtill ingår att säkra bolagets eget markbehov för framtida utbyggnad. Bolaget ska på ett framåttänkande arbetssätt förbättra och utveckla nya metoder och lösningar i hög grad uppfyllt för omhändertagande av avfall och andra restprodukter, dels på egen hand med egen kompetens dels i samverkan med externa aktörer. Bolaget ska ha en strävan att alltid ligga i framkant vad gäller teknik- och metodutveckling inom behandling, förädling och omhändertagande av avfall. Där behov finns ska bolaget erbjuda mottagning och behandling av fasta avfall, slam samt flytande avfall. Detta för att säkerställa ett neutralt och korrekt omhändertagande av regionens avfallsflöden. Bolaget ska verka för att Umeåregionen kan fortsätta utvecklas och skapa förutsättningar för att i hög grad uppfyllt byggnationer och infrastrukturprojekt kan genomföras på bästa sätt, både miljömässigt och ekonomiskt. Bolaget ska till exempel skapa förutsättningar för att sulfidjord från Umeåregionen kan omhändertas på ett rationellt och långsiktigt sätt. Bolaget ska vidare vara tillgänglig som resurs för Umeå kommuns bolag med avseende på i hög grad uppfyllt bolagens restprodukter samt som kommunens rådgivare och kompetensresurs för de marksaneringar som uppkommer i kommunens regi. Bolaget ska arbeta för att den regionala samverkan utvecklas. i hög grad uppfyllt Bolaget har i uppdrag att avsluta kommunens gamla deponier enligt beslut i kommunfullmäktige. i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget driver verksamheten helt enligt det grunduppdrag som beskrivs i det särskilda ägardirektivet. Bolaget har en stabil roll på marknaden och har byggt upp en väl fungerande kundkrets. Arbetssättet går ut på att arbeta rationellt och kostnadseffektivt utan att tumma på kvalitet och miljö. Bolaget agerar neutralt på marknaden och är öppet för alla aktörer på ett marknadsmässigt rättvist sätt. Bolagets upptagningsområde för farligt avfall är allt från Sundsvall i söder till Kiruna i norr, vilket gör bolaget till en resurs för större delen av Norrland. Bilaga 1 Bolaget tar emot förorenad jord, både farligt avfall och icke-farligt avfall, och sulfidjord från olika sanerings- och byggprojekt. Massorna kommer främst från större infrastrukturprojekt som byggs när Umeå växer och utvecklas. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten och verksamhetsområdet inom Umeå Eco Industrial Park. Det stärker bolagets kompetens och framåttänkande och främjar Umeås utveckling och expansion. Bolaget har avsynat, efterbehandlat och avslutat majoriteten av kommunens gamla deponier. Bolaget utför fortfarande efterkontroll och provtagning på vissa av dem. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har bolaget tagit emot stora mängder förorenad jord, muddermassor och sulfidjord från olika sanerings- och byggprojekt. Massorna kommer främst från större infrastrukturprojekt som byggs när Umeå växer och utvecklas. Det innebär att verksamheten varierar från år till år. Intäkterna under 2025 var de högsta i bolagets historia bortsett från föregående år. Därmed minskade ändå resultatet jämfört med förra året på grund av den exceptionellt stora mängden avfall som togs emot 2024. Bolaget har slutfört investeringar i ny lakvattendamm med tillhörande pumpstation (12 mnkr) och en ny avvattningsplatta (5 mnkr). Bolaget har också förnyat fordonsparken med mer miljövänliga fordon (2 mnkr). Tabell 40. Översikt över verksamhetens utveckling för Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 80 96 50 59 59 Rörelsens kostnader −50 −46 −35 −27 −27 Resultat efter finansiella poster 31 57 13 28 28 Nettoinvesteringar 19 16 4 4 17 Självfinansieringsgrad (%) 183 377 343 777 181 Soliditet (%) 48 34 46 40 41 Långfristig låneskuld - - − − − Medelantal anställda 10 9 9 9 9 Umeå Parkerings AB (Upab) www.upab.umea.se Styrelseordförande: Robin Enander Verkställande direktör: Annika Ljungblad Bolagets grunduppdrag Umeå Parkerings AB Bedömning Upab ska tillhandahålla parkeringsanläggningar, driva parkeringsrörelse och i hög grad uppfyllt parkeringsövervakning och teckna avtal om parkeringsfriköp på affärsmässiga grunder. Bolaget ska aktivt bidra till intentionerna i Umeå kommuns översiktsplan. Bilaga 1 Bedömning och motivering Upab arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla sitt arbete att driva parkeringsrörelse och parkeringsövervakning. Arbetet sker i nära samarbete med bland andra kommunen, övriga fastighetsägare och blåljusverksamheter för att skapa en så tillgänglig och trygg stad som möjligt. Bolaget arbetar ständigt med kundfokus när det gäller information, kundtjänst, digitala hjälpmedel och kundinterface. Stor fokus i år har varit att digitalisera och skapa operativ stabilitet i bolaget för att möta den snabba utvecklingen på marknaden. Det kommer att ge bättre data för att driva insikter, utveckling och kunskap. Arbetet kommer att fortsätta även under 2026. Upab arbetar nära fastighetsägare, kommunstyrelsen (Mex) och byggnadsnämnden (Detaljplanering) för att erbjuda och säkra framtida exploateringar. De ekonomiska målen har nåtts. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut För Upab ökade intäkterna med 10 mnkr jämfört med föregående år. Avgiftsparkeringen, som utgör cirka 60 procent av bolagets intäkter, ökade i omsättning med 15 procent och i antal parkeringstillfällen med 12 procent jämfört med föregående år. Månadsabonnemang som motsvarar 25 procent av Upab:s intäkter ökade med 7 procent i omsättning. Ökningen beror på indexuppräkningar av pris, men till största delen på volymökningar. Under året genomfördes följande betydande affärer: nyteckning av Samhällsbyggnadsbolagets (SBB) område på Umedalen, omförhandlat avtal för Åhlénstaket och utökat och förlängt avtal med Diös. Investeringsbeslut togs av styrelsen i december för att bygga ett nytt parkeringshus vid Östra station. Tabell 41. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Parkerings AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 130 120 112 105 92 Rörelsens kostnader 114 −104 −101 −90 −86 Resultat efter finansiella poster 17 16 11 15 5 Nettoinvesteringar 2 2 3 2 1 Självfinansieringsgrad (%) 1 047 1 187 520 850 785 Soliditet (%) 23 21 23 21 23 Långfristig låneskuld 98 97 96 100 102 Medelantal anställda 26 26 25 24 25 Västerbottens Museum AB www.vbm.se Styrelseordförande: Anders Lidström Verkställande direktör: Ulrica Grubbström Bolagets grunduppdrag Västerbottens Museum AB Bedömning Ändamålet med bolagets verksamhet är att vara länsmuseum i Västerbotten och bidra till i hög grad uppfyllt samhället och dess utveckling. Bilaga 1 Västerbottens Museum AB Bedömning Västerbottens museum ska verka för att en bred allmänhet kan ta del av regionens kulturarv i i viss grad uppfyllt syfte att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Bolaget ska iaktta god ekonomisk hushållning i verksamheten. i hög grad uppfyllt Verksamheten ska präglas av hög kunskap och kvalitet, mångfald, jämställdhet och tillgänglighet i viss grad uppfyllt Västerbottens museum ska samla, bevara, utveckla, levandegöra och öka tillgängligheten till i viss grad uppfyllt länets materiella och immateriella kulturarv och därvid knyta samman historia, nutid och framtid. Västerbottens museum ska utveckla museet som besöksmål. i hög grad uppfyllt utifrån rådande förutsättningar Västerbottens museum ska bidra till forskning och kunskapsuppbyggnad inom museets inte uppfyllt verksamhetsområden. Västerbottens museum ska ansvara för kulturmiljöverksamheten i egenskap av länsmuseum. i hög grad uppfyllt Västerbottens museum ska utifrån ett barnperspektiv utveckla verksamheten för barn och unga. i hög grad uppfyllt Västerbottens museum ska utveckla museet i ett nationellt och internationellt perspektiv. inte uppfyllt Västerbottens museum ska förvalta bolagets fastigheter samt därtill förvalta samlingarna och i viss grad uppfyllt byggnaderna tillhörande Stiftelsen Västerbottens museums samlingar. Bedömning och motivering Den främsta orsaken till att kraven i ägardirektiven inte uppnås är museets ekonomiska situation. Det krävs inte många oförutsedda händelser för att kostnaderna för bolagets fastigheter ska överskrida budget. Tillgängligheten till kulturarvet begränsas genom att det inte finns ändamålsenlig förvaring av museets arkiv, föremål och fotografier. Därför finns inte heller möjligheten att fullt ut nå forskare och intresserad allmänhet. Museistyrelsen har inte prioriterat att utveckla museet i ett nationellt och internationellt perspektiv utan prioriterat att utveckla besöksmålet och museets regionala uppdrag. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Västerbottens museum redovisar ett positivt resultat för året som beror på återvunnen moms och en reglering av tidigare års projektskuld. Verksamheten är beroende av resultaten i den affärsdrivande verksamheten (kafé, programvaruutveckling och arkeologi) då anslagen från regionen och Umeå kommun inte täcker kostnaden för att bedriva basverksamheten. Under året förnyades museets kompaktorsystem i fotoarkivet för att hantera ett omfattande arbetsmiljöproblem och förbereda för bättre förvaring av museet åtta miljoner bilder och filmer. Ett flertal publika arrangemang har fullföljts under museets kvällsöppet. Sommarverksamheten på Gammlia har genomförts och stor publik kom till midsommarfirandet. Förberedelser och genomförande av den arkeologiska fältsäsongen har också präglat året. Tabell 42. Översikt över verksamhetens utveckling för Västerbottens Museum AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 61 58 60 60 57 Rörelsens kostnader −59 −57 −60 −58 −54 Resultat efter finansiella poster 2 1 0 2 3 Nettoinvesteringar 4 3 3 3 3 Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Självfinansieringsgrad (%) 115 69 89 94 27 Soliditet (%) 46 44 46 45 43 Långfristig låneskuld 17 17 15 14 10 Medelantal anställda 57 59 60 59 59 Science Park i Umeå AB Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Science Park i Umeå AB Bedömning Grunduppdraget i sin helhet i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget har sedan tidigare tagit viktiga steg för att skapa nya verksamhetslokaler. Det arbetet har sedan pausats enligt beslut från ägarna. Nu pågår ett arbete för att se över och ändra koncernstrukturen. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Science Park i Umeå AB:s verksamhet kommer att fusioneras med Uminova Innovation AB under inledningen av 2026. Det sker för att skapa en mer enhetlig inkubatorsverksamhet i kommunen. Tabell 43. Översikt över verksamhetens utveckling för Science Park i Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 3 4 3 3 2 Rörelsens kostnader −3 −3 −3 −2 −2 Resultat efter finansiella poster 1 1 1 1 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) 0 − − − − Soliditet (%) 93 61 64 25 16 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 0 2 1 1 1 Umeå Folkets Husförening u.p.a. www.umeafolketshus.se Styrelseordförande: Ingela Wallrud Verkställande direktör: Håkan Bäckström Bilaga 1 Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Umeå Folkets hus egna arrangemang som festivaler, vinluncher, Soul Train och öl- och vinmässan har under året haft högre besökarantal än tidigare. Bolagets fokus ligger på att fortsätta utveckla dessa evenemang för att skapa positiva effekter för stadens näringsidkare och invånare. Årets investeringar uppgår till 3 mnkr och består främst av uppgraderingar av ventilation och teknikinventarier. Tabell 44. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Folkets Husförening u.p.a. mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 76 78 83 71 52 Rörelsens kostnader 75 −74 −83 −70 −50 Resultat efter finansiella poster 1 4 0 1 0 Nettoinvesteringar 3 3 4 13 1 Självfinansieringsgrad (%) 100 100 100 57 100 Soliditet (%) 21 20 18 18 18 Långfristig låneskuld 81 85 85 88 76 Medelantal anställda 55 55 58 56 52 Umeå Hamn AB www.umeahamn.se Styrelseordförande: Gunnar Dahlberg Verkställande direktör: Patrik Mattsson Bolagets grunduppdrag Umeå Hamn AB Bedömning Bolagets verksamhet är att äga fastigheterna i Umeå hamn och tillhandahålla hamninfrastruktur i viss grad uppfyllt, för framför allt Kvarkenhamnar men även övriga verksamma i hamnområdet. Bolaget ska alltså upprustning av inte bedriva egen hamnverksamhet utan endast fungera som så kallad landlord. I det ingår ansvar infrastrukturen för att Umeå hamns fastigheter ska vara i sådant skick att hamnverksamheten kan utföras på ett pågår ändamålsenligt sätt och för att vara beställarombud för investeringar i Umeå hamn. Bolagets grunduppdrag uppdelat med bedömning per verksamhet/huvudprocess: Personalens omfattning och inriktning ska motsvara bolagets begränsade verksamhet. i hög grad uppfyllt Samordning ska ske med övriga bolag och enheter inom Umeå kommunkoncern. Bedömning och motivering Utbyggnad och renovering av Umeå hamn tar tid. Hamnens delar rustas upp över tid med god planering och upprättad tidplan som i dagsläget sträcker sig till 2031. Rollen som beställarombud är mer inriktad som beställare med daglig insikt i arbetet med hamnens utbyggnad. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Umeå Hamn AB äger från och med 2025 hela bolaget Kvarkenhamnar AB och bedriver inte längre hamnverksamheten i Vasa. Resultatet är bättre än föregående år på grund av volymökningar inom Kvarkenhamnar. Umeå hamn har lägre kostnader för reparation och underhåll på grund av Bilaga 1 framflyttade och omvärderade åtgärder och lägre räntekostnader till följd av att investeringar har blivit senarelagda. De största investeringarna under 2025 är ny- och ombyggnad av Norra kajen (78 mnkr), renovering av färjepir, pelare och kassun (19 mnkr), farled (4 mnkr) och verksamhetsyta (4 mnkr). Tabell 45. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Hamn AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 32 31 24 18 15 Rörelsens kostnader −51 −103 −60 −47 −38 Resultat efter finansiella poster −20 −72 −35 −29 −24 Nettoinvesteringar 122 32 35 151 217 Självfinansieringsgrad (%) 23 92 91 23 7 Soliditet (%) 10 11 13 9 7 Långfristig låneskuld 791 683 678 730 596 Medelantal anställda 1 1 1 1 1 Kvarkenhamnar AB www.kvarkenports.com Styrelseordförande: Gunnar Dahlberg Verkställande direktör: Patrick Mattsson Bolagets grunduppdrag Kvarkenhamnar AB Bedömning Bolagets verksamhet ska ha till föremål att driva hamnrörelse i Umeå hamn med ett brett utbud i hög grad uppfyllt av tjänster för transport- och sjöfartsnäringens behov, som vedertagna hamnoperationer och kompletterande service i form av lagring, godsadministration och spedition, förvaltning av lokaler och markanläggningar inom hamnområdet samt annan verksamhet med de föregående direkt sammanhängande. Bolaget är skyldigt att utföra uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Bedömning och motivering Bolaget har klarat att öka sina godsvolymer och förbättrat sitt resultat jämfört med budget och föregående år. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Resultatet är betydligt bättre än föregående år och det beror främst på ökade godsvolymer. Från och med 2025 bedriver bolaget bara hamnverksamheten i Umeå. Bolaget har tecknat avtal med Stegra vilket kommer att ge ökade godsvolymer i hamnen. Tabell 46. Översikt över verksamhetens utveckling för Kvarkenhamnar AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 93 114 106 100 93 Rörelsens kostnader -103 −129 −118 −103 −97 Resultat efter finansiella poster -10 −16 −13 −3 −4 Nettoinvesteringar 3 1 6 17 0 Självfinansieringsgrad (%) 0 0 0 0 0 Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet (%) 26 20 28 36 44 Långfristig låneskuld 29 28 20 19 8 Medelantal anställda 25 37 37 34 31 Väven i Umeå AB www.vaven.se Styrelseordförande: Fredrik Lundberg Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Verksamheten består av att förvalta fastigheten Väven där kommunens stadsbibliotek finns. Byggnaden består av cirka 24 000 kvadratmeter lokalyta som fördelas på både kulturella och kommersiella verksamheter. Inga anställda finns i koncernen. Väven i Umeå AB Bedömning Bolaget ska direkt och indirekt utföra byggnads- och anläggningsarbeten, äga, förvalta, hyra ut i hög grad uppfyllt och bedriva handel med fastigheter och bedriva därmed förenlig rörelse. Bedömning och motivering Bolaget har under året i hög grad fullgjort grunduppdraget genom att ha tillhandahållit ändamålsenliga lokaler, bedrivit en hållbar och kostnadseffektiv förvaltning och genomfört strategiska investeringar som stärker fastighetsbeståndets funktion och värde. Under året har särskilt fokus lagts på energioptimering, uppdatering av styrsystem och investeringar i energieffektiva lösningar, vilket bidrar till både minskad miljöpåverkan och förbättrad driftsekonomi. Styrelsen följer löpande upp hur väl uppdraget efterlevs och säkerställer att verksamheten bedrivs i linje med hyresgästernas behov och prioriteringar. Nolia AB www.nolia.se Styrelseordförande: Stefan Askenryd Verkställande direktör: Jonas Dahlberg Bolagets grunduppdrag Nolia AB Bedömning Grunduppdraget i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Bolaget har fullföljt sitt grunduppdrag att arrangera mässor och konferenser för att bidra till en positiv utveckling av näringsliv, föreningsliv och samhällen i ägarkommunerna och i regionen. Bilaga 1 Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Nolia AB har genomfört 17 mässor och stora arrangemang under 2025 på ägarorterna och i övriga regionen. Bolaget har under året haft flera stora och små konferenser och externa arrangemang på konferensanläggningen i Umeå. Det inkluderar bland annat SEE Hållbarhetsvecka vilket bidrar till Umeås tillväxtmål. Tabell 47. Översikt över verksamhetens utveckling för Nolia AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 36 48 45 49 21 Rörelsens kostnader −35 −46 −49 −48 −25 Resultat efter finansiella poster 1 2 −3 1 −4 Nettoinvesteringar 0 1 1 1 0 Självfinansieringsgrad (%) 4 8 − 2 − Soliditet (%) 51 59 41 66 56 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 63 Medelantal anställda 19 20 21 19 20 Norrlandsoperan AB www.norrlandsoperan.se Styrelseordförande: Malin Malm Verkställande direktör: Helle Solberg Bolagets grunduppdrag Norrlandsoperan AB Bedömning Norrlandsoperan ska bedriva produktion av opera, musik, dans, konst-utställningar, pedagogisk i hög grad uppfyllt verksamhet och konsulentinsatser inom musik-, dans- och teaterlivet, samt därmed scenisk och kulturell verksamhet och annan publik sidoverksamhet. Verksamheten ska i huvudsak bedrivas i Umeå kommun och Västerbottens län. Bolagets grunduppdrag uppdelade med bedömning per verksamhet/huvudprocess: Norrlandsoperan ska utifrån ett barnperspektiv utveckla verksamheten för barn och unga i hög grad uppfyllt Verksamheten ska kännetecknas av mångfald, jämställdhet, attraktionskraft och tillgänglighet i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan ska verka för att en bred allmänhet kan ta del av verksamheten, i syfte att i hög grad uppfyllt främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning Norrlandsoperan ska sträva efter en mycket hög konstnärlig kvalitet inom opera, musik och dans i hög grad uppfyllt och i detta syfte verka i ett nationellt och internationellt sammanhang för att samverka och främja utbyten som bidrar till hög kvalitet i verksamheten. Utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv utveckla bolagets verksamhet i hög grad uppfyllt Vara en aktiv part i utvecklandet av Norrlands nätverk för Musikteater och dans i hög grad uppfyllt Utveckla pedagogisk verksamhet inom scenkonst, musik och dans i hög grad uppfyllt Använda och utveckla möjligheter för publik att ta del av opera, musik och dans via digitala i hög grad uppfyllt lösningar Inneha huvudmannaskapet för de regionala danskonsulentverksamheten Dans i Västerbotten i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Norrlandsoperan har under året genomfört verksamhet enligt fastställda mål, verksamhetsplan och budget för 2025. De konstnärliga och administrativa verksamheterna följer upp sina mål och Bilaga 1 indikatorer under året i skriftlig rapport vilken ligger till grund för bedömningen av genomfört huvuduppdrag. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Genom samarbete under året med Malmö opera och Norrlands nätverk för musikteater och dans lyckades Norrlandsoperan nå ut till orter från Östersund upp till Kiruna med operaföreställningar. Den regionala verksamheten i Västerbotten var också präglad av försök att nå ut till nya och mindre orter. Norrlandsoperan verkade i alla regionens 15 kommuner under 2025 och ambitionen var att kunna erbjuda scenkonst inte bara till invånare i de större städerna. I arbetet för att öppna upp operahuset i Umeå genomfördes ett antal nya evenemang med fritt inträde för att sänka tröskeln och skapa nyfikenhet hos både befintlig och ny publik. Bland annat genomfördes öppna repetitioner med Norrlandsoperans symfoniorkester och i augusti arrangerades Öppet hus riktat till barnfamiljer som gästades av cirka 1 100 besökare. Tabell 48. Översikt över verksamhetens utveckling för Norrlandsoperan AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 136 134 131 132 125 Rörelsens kostnader −137 −135 −132 −132 −124 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar −1 −1 0 1 −1 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 15 17 15 20 16 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 116 117 118 121 119 Kvarken Link Oy www.kvarkenlink.com Styrelseordförande: Tomas Häyry Verkställande direktör: Peter Ståhlberg Bolagets grunduppdrag Bolagets grunduppdrag är att säkerställa trafiken mellan städerna Umeå och Vasa. Bolaget äger färjan Aurora Botnia som trafikerar mellan Umeå och Vasa, medan dotterbolaget NLC Ferry Oy Ab har ansvarat för den operativa verksamheten mellan Umeå och Vasa. Bedömning och motivering Bedömning saknas. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Bolaget äger färjan Aurora Botnia som trafikerar sträckan Vasa–Umeå. Färjan är uthyrd till dotterbolaget NLC Ferry Oy som sköter om den operativa verksamheten på linjen. 5 februari 2026 övergår hela aktiestocken i dotterbolaget NLC Ferry Ab Oy till Stena Line Scandinavia AB. Under 2025 Bilaga 1 fördes förhandlingar om en försäljning av NLC Ferry Ab Oy och ett förköpsavtal skrevs i slutet av 2025. Fartyget Aurora Botnia kommer även i fortsättningen att trafikera mellan Vasa och Umeå, då ett nytt bareboat-avtal på tio år har ingåtts med den nya ägaren till NLC Ferry OY. Resultatet för perioden överstiger föregående år med 110 mnkr och beror i sin helhet på att dotterbolaget NLC Ferry Oy betalade ut en utdelning på 111 mnkr under året. Årets investeringar uppgår till 48 mnkr för utökad batterikapacitet ombord på Aurora Botnia. Tabell 49. Översikt över verksamhetens utveckling för Kvarken Link OY mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 39 40 40 23 10 Rörelsens kostnader −40 −41 −38 −36 −26 Resultat efter finansiella poster 110 0 1 −9 −1 Nettoinvesteringar 48 0 0 0 3 Självfinansieringsgrad (%) 306 − − − − Soliditet (%) 42 38 38 37 37 Långfristig låneskuld 640 725 701 703 681 Medelantal anställda 0 0 0 0 5 NLC Ferry OY www.wasaline.com Styrelseordförande: Fredrik Lundberg Verkställande direktör: Peter Ståhlberg Bolagets grunduppdrag Bedömning saknas. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under 2025 har förhandlingar har förts och förköpsavtal har skrivits för en försäljning av NLC Ferry OY till Stena Line Scandinavia AB. Under 2026 kommer hela aktiekapitalet för NLC Ferry att flyttas till köparen. Under året minskade fraktvolymerna med 2 procent mot föregående år medan passagerarvolymerna ökade med 3 procent och fordonsvolymerna ökade med 3 procent. Omsättningen ökade med cirka 4 procent inom passagerarsegment och cirka 3 procent i ökning för fraktsegmentet. Tabell 50. Översikt över verksamhetens utveckling för NLC Ferry OY mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 367 346 359 336 193 Rörelsens kostnader −346 −314 −325 −301 −187 Resultat efter finansiella poster 25 34 37 35 6 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) - − − − − Soliditet (%) 14 62 62 63 73 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 124 129 129 118 104 Bilaga 1 Uminova Expression AB www.expressionumea.se Styrelseordförande: Mikael Långström Verkställande direktör, tillförordnad: Emil Hägglund Bolagets grunduppdrag Uminova Expression AB Bedömning Uminova Expression är en inkubator för kulturella och kreativa företag. Uppdraget är att stödja i hög grad uppfyllt innovatörer från akademi och näringsliv i att utveckla affärsidéer till hållbara företag. Bedömning och motivering Bolaget har under perioden genomfört planerade aktiviteter, erbjudit affärsutvecklingsstöd till inkubatorbolag och initierat samarbeten mellan akademi, näringsliv och kultursektorn. Bolaget har genomfört sitt uppdrag och uppnått sina mål. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Bolaget har under året genomfört planerade aktiviteter, erbjudit affärsutvecklingsstöd till inkubatorbolag och initierat samarbeten mellan akademi, näringsliv och kultursektorn. För att bilda en mer enhetlig inkubatorsverksamhet i Umeå har beslut fattats om fusion mellan Uminova Expression AB och Science Park i Umeå AB. Tabell 51. Översikt över verksamhetens utveckling för Uminova Expression AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 8 9 10 12 11 Rörelsens kostnader −8 −9 −10 −12 −11 Resultat efter finansiella poster 1 0 0 0 0 Nettoinvesteringar − − − − − Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 56 60 60 43 50 Långfristig låneskuld − − − − − Medelantal anställda 5 6 7 8 9 Uminova Innovation AB www.uminovainnovation.se Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör: − Bolagets grunduppdrag Uminova Innovation AB Bedömning Affärsutveckling av företagsidéer i Umeå och regionen kring Umeå med god teknikhöjd i hög grad uppfyllt Bilaga 1 Bedömning och motivering Inflödet av företagidéer under 2025 var 94, varav 25 idéer antogs till förinkubation och 5 till inkubatorn. I inkubatormiljön fanns under året cirka 40 affärsidéer och startupbolag i olika faser av utveckling. Bolagen behöver kapital för att växa i tidiga skeden där annan typ av finansiering än ägarkapital är mycket viktig eftersom osäkerheten är stor och få riskkapitalbolag vill investera tidigt med högre risk. Under 2025 har Uminova Innovations affärsstöd inneburit att bolagen i miljön attraherat 127 mnkr i kapital varav 79 mnkr är ägarkapital från investerare. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Under våren 2025 fattades beslut att Uminova Innovation AB fusioneras med kommunens tre andra samägda inkubatorer. Det innebär att bolagen Umeå Biotech Incubator, Expression och Umeå Science Park kommer att upptas i Uminova Innovation. Inflödet av företagidéer under 2025 uppgick till 94 styck varav 25 idéer antogs till förinkubation och fem till inkubatorn. I inkubatormiljön fanns under året cirka 40 affärsidéer och startupbolag i olika faser av utveckling. Under perioden har Uminova Innovations affärsstöd inneburit att bolagen i miljön attraherat 127 mnkr i kapital varav 79 mnkr är ägarkapital från investerare. Tabell 52. Översikt över verksamhetens utveckling för Uminova Innovation AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 28 29 27 27 29 Rörelsens kostnader −27 −29 −27 −27 −29 Resultat efter finansiella poster 1 0 1 0 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 24 21 19 18 18 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 13 16 16 17 18 Visit Umeå AB www.visitumea.se Styrelseordförande: Peter Juneblad Verkställande direktör: Gabriella Hed Vall Bolagets grunduppdrag Umeå kommunföretag AB Bedömning Visit Umeå AB är ett plats- och besöksutvecklingsbolag med huvudsakligt syfte att skapa i hög grad uppfyllt livskvalitet och attraktionskraft för besökare och Umeåbor. Det görs genom att utveckla platsen och besökslivet till en händelserik och attraktiv plats som fler vill upptäcka, bo och verka på. Visit Umeås verksamhet ska, baserat på insikter och faktiska behov, utveckla attraktioner och upplevelser, värva och utveckla evenemang och möten, samt till dessa genomföra positionerande och besöksdrivande marknadsaktiviteter och kommunikation. Bilaga 1 Bedömning och motivering Under året har Visit Umeå värvat 12 stora möten till ett värde av cirka 39 mnkr som beräknas generera cirka 12 000 gästnätter de kommande åren. Arbetet har också bidragit till värvning av ett flertal nya evenemang som distrikts-SM i innebandy 2027–2031, Världscupen, Veteran-VM och Sverigecupen i skidorientering 2027, Rock the Night Festival 2026 med flera. Arbetet med SM-veckan har fått stort utrymme under året. Visit Umeå har projektledningen av evenemanget och bidrar med grafisk kompetens och kommunikationskompetens. Bolaget fortsätter att bidra till att utveckla naturturismen i Umeåregionen genom samordning och nära samverkan med länsstyrelsen, fritidsförvaltningen och Umeåregionens kommuner. Flera leder är nu restaurerade och skyltade i enlighet med det nationella ramverket. Arbetet förstärks genom marknadsföring. Ett nytt ledprojekt inom Interreg Aurora har startat under ledning av Region Västernorrland. Två stora projekt avslutades 31 december: Västerbotten Sweden och Bothnian Coastal Route. Båda bedöms som framgångsrika och bolaget kommer under 2026 att jobba för att implementera lärdomar i ordinarie verksamhet och verka för en ny, stark projektansökan till Interreg Aurora. Fokus på stadskärnan som den viktigaste mötesplatsen har under året inneburit en nystart av Stadskärneforum både på strategisk och operativ nivå. Tydliga fokusområden har identifierats och arbetet kommer att fördjupas framöver. Visit Umeå har bland annat genomfört en ny Rix FM-festival med rekordstort antal besökare och den nya kulturfesten Spelrum tillsammans med kulturförvaltningen. Bolaget fortsätter att använda Responsible Tourism Program som verktyg för en mer hållbar utveckling av besöksnäringens aktörer i Umeåregionen. Verktyget har utvecklats så att det nu också kan appliceras på evenemangsarrangörer, vilket bidrar till arbetet med evenemangsplanen. Under året har flera framgångsrika marknadsföringskampanjer genomförts bland annat med tema kultur, evenemang och en aktiv och kreativ livsstil. Visit Umeå har starka kanaler och kan nå närmarknader och lokalbefolkning på ett bra sätt. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Visit Umeå fortsätter att nå målet att intäkterna ska möta kostnaderna för året. En viktig indikator för Visit Umeås arbete är antalet gästnätter i Umeå. Under 2025 registrerades preliminärt 772 000 gästnätter vilket är cirka 3 procent fler än föregående år och väldigt nära rekordåret 2023 (775 000). Tabell 53. Översikt över verksamhetens utveckling för Visit Umeå AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 18 16 17 16 15 Rörelsens kostnader −18 −16 −17 −16 −15 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar − − − − − Bilaga 1 mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 22 21 21 15 10 Långfristig låneskuld − − − − − Medelantal anställda 12 11 10 10 12 Umeå Biotech Incubator AB (UBI) www.ubi.se Styrelseordförande: Urban Eriksson Verkställande direktör, tillförordnad: Peter Jacobsson Bolagets grunduppdrag Umeå Biotech Incubator AB Bedömning ”Bolaget ska tillhandahålla tjänster avseende förädling och utveckling av affärsidéer inom Life i hög grad uppfyllt Science med fokus på läkemedel, diagnostik, medicinteknik, eller andra medicinska och/eller biologiska applikationsområden.” (uppdragsavtal, januari 2018) Bedömning och motivering Umeå Biotech Incubator AB (UBI) arbetar i enlighet med grunduppdragen från respektive ägare; Umeå universitet Holding AB, Region Västerbotten och Umeå Kommunföretag AB. Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut UBI:s verksamhet består av affärsstöd, mötesplatser, labb-infrastruktur och nationell nod. UBI har under 2025 stöttat 19 affärsidéer i fyra olika inkubatorfaser och coachat cirka tio affärsidéer. UBI är halvvägs genom regionalfondsprojektet Life Science City som är ett treårigt projekt. Projektet innebär att stödja idébärare att transformera kunskap till affärspotential och ge affärsstöd till företag och därmed öka deras innovationskraft samt bygga attraktiva företag. UBI har också genomfört studiebesök för att bygga nätverk och gynna lokala företag och olika investerarmöten för att skapa möjligheter till investeringar i regionen. Tabell 54. Översikt över verksamhetens utveckling för Umeå Biotech Incubator AB mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 17 16 18 18 18 Rörelsens kostnader −18 −16 −19 −17 −18 Resultat efter finansiella poster −2 0 −1 1 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 0 0 Självfinansieringsgrad (%) − − − − − Soliditet (%) 71 70 71 63 61 Långfristig låneskuld 0 0 0 0 0 Medelantal anställda 9 11 14 14 15 Bilaga 2 Bilaga 2. Rapportering av nämndernas grunduppdrag Nämndernas grunduppdrag följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Det görs genom att respektive nämnd lämnar en rapport med bedömning av hur väl de har lyckats med sitt grunduppdrag. Nedan är en sammanfattning av nämndernas bedömning av hur grunduppdraget har genomförts under 2025. Av totalt 16 nämnder redovisar 13 att grunduppdraget har uppfyllts i hög grad och tre att det har uppfyllts i viss grad. Redovisning per nämnd återfinns på följande sidor. Nämnd Bedömning Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i viss grad uppfyllt Brand och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar kommunens verksamheter och ekonomi samt följer upp och rapporterar utvecklingen i kommunens verksamheter till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs i en förvaltning, stadsledningskontoret, som leds av stadsdirektör. Nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Utifrån direktiv från kommunfullmäktige har styrelsen konkretiserat sin planering i en verksamhetsplan för 2025. Bedömningen av grunduppdraget vilar på i vilken grad verksamhetsplanen har verkställts (det finns en separat uppföljning). Då väsentliga delar i verksamhetsplanen är genomförda eller i hög grad uppfyllda bedöms grunduppdraget vara i hög grad uppfyllt. Bilaga 2 Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser I tabellen nedan redovisas väsentliga delar av kommunstyrelsens grunduppdrag och resultat av genomförande. Uppföljning Resultat Bedömning Styrning, ledning och samordning Genomförande av Uppsiktsplikten tillgodoses genom kontinuerlig kontroll av fasta i hög grad uppfyllt styrelsens moment samt genom tillämpning av rutin för avvikelsehantering uppsiktsplikt (extern ekonomi och genom inhämtande av information fr bolag, nämnder och revisionsgranskning) övr. verksamhet. Beredning av förslag till förstärkning och formalisering av kommunstyrelsens uppsiktsplikt sker i enlighet med beslut i kommunstyrelsen per 11 november. Genomförande av Kommunfullmäktige har fått information och relevanta i hög grad uppfyllt övergripande beslutsunderlag. Revidering av riktlinje pågår bland annat kring översyn planerings- och av investeringsprocessen. uppföljningsprocess Efterlevnad god God ekonomisk hushållning innebär att både kommunens finansiella i hög grad uppfyllt ekonomisk mål och verksamhetsmässiga grunduppdrag uppnås. hushållning Kommunstyrelsens följer upp ekonomin månadsvis och nämndernas grunduppdrag i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Arbete pågår med att ta fram långsiktiga finansiella mål, samt att arbeta in de nya riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i riktlinjer för bland annat planering och uppföljning. Ansvar som Avtalsrörelse avslutades utan konflikter och i tid. Lönekartläggning i hög grad uppfyllt anställande visar inte på några osakliga löneskillnader relaterat till kön. Chefsstöd myndighet och traineeutbildningar genomförs med gott resultat. Beredning inför och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut Efterlevnad riktlinje Implementerad process (översyn 2 ggr/år) leder till mer aktuella och i hög grad uppfyllt för styrdokument relevanta styrdokument och bättre översikt över helheten. Arbete pågår med uppföljning och koppling till ordinarie uppföljningsprocess. Uppföljning av Sammanställning av motioner som är under beredning har redovisats i hög grad uppfyllt motionshantering till KF i april och oktober 2025. Motionshanteringen håller sig inom den stipulerade tiden (ett år), med ett undantag. Utveckling av strategiskt viktiga områden Uppföljning av Bedömning av måluppfyllelse och resultat är tillställda fullmäktige. i hög grad uppfyllt inriktningsmål i Fördjupad uppföljning och kunskapsunderlag finns även på delårs- och årsrapport externwebben. Utveckling av modell Tydligare ledningsstruktur med starkare beslutsmandat. i hög grad uppfyllt för programhantering Ansvar för mål har blivit tydligare på nämnds och bolagsnivå. Ett program har fått tydligare fokus inför 2026. Fokusområden Förutom återkommande delar av grunduppdraget har förvaltningen jobbat med ett antal gemensamma fokusområden under året. Det handlar till exempel om att öka kontinuitet och försörjningsförmåga utifrån ett beredskapsperspektiv, skapa förutsättningar för mer datadrivna arbetssätt, utmaningar kring kompetensförsörjning, stärka kapaciteten för klimatomställning och stärka Umeås position som norra Sveriges största stad. Bilaga 2 Andra händelser av vikt Kommunstyrelsen har enligt beslut i kommunfullmäktige ansvar för kommunens visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionen har under stor del av året stått utan styrgrupp vilket medfört att inkomna ärenden inte har hanterats. Under våren 2025 beslutades om en oberoende granskning av visselblåsarfunktionen. Utifrån granskningen har kommunstyrelsen hösten 2025 beslutat om ett antal uppdrag för att återupprätta förtroende och ändamålsenlighet i kommunens visselblåsarfunktion och en tillfällig förstärkt styrgrupp har utsetts av kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott. Förslag till riktlinje för Umeå kommuns visselblåsarfunktion kommer att presenteras för kommunstyrelsen under våren 2026 och därefter ska varaktig organisation implementeras. Central krisledning aktiverades för att omhänderta konsekvenserna och samordna den interna hanteringen av en cyberattack som drabbade leverantören Miljödata under augusti. Efter ett par veckor var det fastställt att Umeå kommun var förskonade från läckta personuppgifter och krisledningen avvecklades. Byggnadsnämnden Nämndens grunduppdrag Byggnadsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens uppföljning enligt styrmodellen sker i perspektiven; kund, verksamhet, ekonomi och personal. Verksamhetsuppföljningen visar som helhet en leverans i enlighet med grunduppdraget. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Nämnden tog under 2024 fram en handlingsplan för en budget i balans senast 2026. En lång rad av åtgärder har vidtagits vilket har påverkat verksamheten på olika sätt. Sammanfattningsvis har ekonomiska besparingar gett effekt och nämnden har en budget i balans redan vid utgången av 2025. Bilden nedan visar nämndens bokslut 2019–2025. Nämndens deltar sedan drygt tio år tillbaka i Insikt, en servicemätning som genomförs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att mäta kvaliteten på kommunernas myndighetsutövning. Fördelar med Insikt:  Frågorna avser endast faktorer som kommunerna själva har ansvar för och kan påverka.  Det är endast företagare som haft en kontakt med kommunen som deltar. Bilaga 2  Resultaten utgör ett konkret verktyg för förbättringsarbete.  Kommunen ser resultaten i webbportalen i nära anslutning till fattat beslut.  Undersökningen möjliggör jämförelser över tid och med andra kommuner. Nämnden har två områden som mäts i Insikt; bygglov och fastighetsbildning. I bilden till höger visas resultatet för bygglov från 2014−2025. Från ett läge där företagen gav verksamheten låga betyg har bygglov nu för första gången fått bedömningen höga betyg (70). Fritidsnämnden Nämndens grunduppdrag Fritidsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Fritidsnämnden har under perioden verkställt sitt grunduppdrag helt eller i hög omfattning i enlighet med planeringsdirektivet, nämndens verksamhetsplan och givna förutsättningar. För en mer utförlig redovisning hänvisas till fritidsnämndens rapport för januari–december 2025. Fritid bad har under året bedrivit verksamhet och hållit anläggningarna öppna enligt plan med undantag för Storsjöhallen och Hemgårdens bad och gym. I Storsjöhallen genomfördes ett planerat renoveringsarbete av bassängen vilket medförde en stängning under en begränsad period. I samband med renoveringen upptäcktes förekomst av legionella, vilket resulterade i en förlängd stängning av bad- och omklädningsutrymmen under cirka tre och en halv månad. Hemgårdens anläggning har varit stängd sedan juni till följd av planerad ombyggnation. Fritid drift har haft samtliga anläggningar öppna i enlighet med fastställda säsongslängder och öppettider. Under slutet av vårsäsongen utökades allmänhetens tider i takt med att föreningslivets bokningar minskade. Under sommaren genomfördes särskilda satsningar på friluftsliv, motionsspår och strandbad. Den varma sommaren medförde en markant ökad belastning på strandbaden vilket hanterades genom tillförande av extra resurser och omprioriteringar. Under sommaren installerades även en tillgänglighetsanpassad brygga vid Nydalabadet. Föreningsbyrån har under året handlagt samtliga stöd inom ramen för Umeå kommuns stöd till ideella föreningar samt övriga stöd som kommunen tillhandahåller. Dessa stöd utgör grunden för nämndens uppdrag och är avgörande för att möjliggöra ett brett och varierat aktivitetsutbud i hela kommunen. Utöver detta har flera samverkans- och rådgivningsmöten genomförts med föreningslivet. Vidare har lotteritillstånd beviljats i enlighet med spellagen samt Spelinspektionens riktlinjer och rekommendationer. Bilaga 2 Fritid unga har under perioden genomfört cirka 2 600 mötestillfällen under kvällstid inom ramen för öppen verksamhet. Samtliga tillfällen har varit kostnadsfria och erbjudit trygga och drogfria mötesplatser. Inom ramen för Fritid för alla har öppen verksamhet bedrivits vid 103 tillfällen och därutöver har arrangemang och resor genomförts. Samverkan har skett med skola, socialtjänst och polis, dels inom ramen för samverkansforumet SSPF, dels genom främjande kontakter och verksamhetsbesök mellan aktörerna. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Arbetet med Umeå Summer Zone inleddes under årets första tertial med målet att skapa en trygg, inkluderande och levande aktivitetsyta som erbjuder meningsfulla sommarlovsaktiviteter för alla åldrar. Testverksamhet genomfördes under tre veckor i juli på Nydala där två fritidsledare i samverkan med föreningslivet erbjöd aktiviteter som cirkus, basket och boule. Under 2025 ökade antalet besök på Fritid ungas mötesplatser med cirka 19 000 jämfört med föregående år. Flera åtgärder som initierades under hösten bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen. Andelen flickor och ickebinära uppgick till 36 procent vilket är en ökning jämfört med 2024 då motsvarande andel var 34 procent. Fritid unga har under året samverkat med Kulturskolan kring utformningen av Hamnmagasinets lokaler. Arbetet har genomförts i nära samarbete med Fastighet och anlitade arkitekter. Förberedelsearbetet inför SM-veckan vinter 2026, ett kommunövergripande arrangemang, har bedrivits under året med fokus på anpassning av anläggningar och samordning med berörda aktörer. Under hösten övergick Navet till fastighetsförvaltningens drift, medan Inab fortsatt kvarstår som fastighetsägare. För- och grundskolenämnden Nämndens grunduppdrag För- och grundskolenämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhet: Förskola i hög grad uppfyllt Grundskola i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering För- och grundskolenämnden bedömer att grunduppdraget i hög grad är verkställt för både förskola och grundskola enligt reglementets krav. Nämnden har säkerställt att alla barn i kommunen har tillgång till förskola, pedagogisk omsorg, skolgång och fritidshem i både kommunala och fristående verksamheter, samt fördelat resurser enligt principen om lika villkor. Skolpliktsbevakning, samverkan med fristående aktörer och tillsyn av fristående förskolor har genomförts, och nämnden har genom ledning och samordning utvecklat det kommunala skolväsendet i enlighet med gällande lagstiftning. Bilaga 2 Uppföljning av grunduppdraget sker via tertialrapporter, styrkort, verksamhetsplan, kvalitetsrapport och intern kontroll enligt beslutat årshjul. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser 28 april fattade kommunfullmäktige beslut om att dela utbildningsförvaltningen i en för- och grundskoleförvaltning respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning. Arbetet med organisationsförändringen mot en funktionell för- och grundskoleförvaltning har därför slutförts. De anpassningar på huvudmannanivå som samverkades med de fackliga organisationerna ryms inom tilldelad budget. Den nya förvaltningen träder i kraft från och med 1 januari 2026. Umeå kommuns senaste befolkningsprognos P25 visar en fortsatt lägre tillväxttakt på grund av färre födda barn, vilket har intensifierat omställningsarbetet inom förskolan och kommer att påverka nämndens arbete under flera år. Det lägre barnafödandet innebär cirka 200 färre förskolebarn i augusti 2026 jämfört med augusti 2024, särskilt eftersom betydligt fler lämnar förskolan för förskoleklass än antalet ettåringar som börjar. Detta har lett till att tre förskolor och en en- avdelningspaviljong avvecklats under året, samtidigt som fler avdelningar har ofyllda barngrupper som skapar underskott. Ett omfattande personalrelaterat omställningsarbete har därför börjat och kommer att prägla nämndens arbete under flera år framåt. Studieresultat för elever i årskurs 9 läsåret 24/25 visar att behörighet till gymnasieskolans nationella yrkesprogram ligger oförändrat på 90 procent jämfört med föregående läsår. Den andra december genomfördes en utbildningsinsats tillsammans med polismyndigheten för samtliga chefer och rektorer i för- och grundskola. Målet var att stärka förskolans och skolans avgörande roll i det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet, infiltration och otillbörlig påverkan. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens grunduppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhet/kärnprocess: Gymnasieskola i hög grad uppfyllt Vuxenutbildning i hög grad uppfyllt Arbetsmarknad i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt utifrån nämndens verksamhet, åligganden och övriga uppgifter enligt fastställt reglemente. Nämnden har säkerställt att alla ungdomar och unga vuxna i kommunen har tillgång till utbildning via kommunens fyra gymnasieskolor, fristående verksamheter eller genom insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret. Resurser har fördelats till både egen och fristående verksamhet enligt Bilaga 2 principen om lika villkor. Nämnden har i enlighet med sitt ansvar medverkat i att planera och dimensionera gymnasie- och kommunal vuxenutbildning inom samverkansområdet. Uppföljning av grunduppdrag, mål och övriga uppgifter sker genom huvudmannarapporter, styrkort, tertialrapporter och intern kontroll. Verksamheterna arbetar utifrån årliga aktivitetsplaner som följs upp regelbundet. Resultatmått kopplade till grunduppdraget används för att följa utvecklingen och jämförelser görs där det är möjligt även nationellt. Samtliga mått är möjliga att följa över tid. Inom det kommunala aktivitetsansvaret har insatserna riktats mot ungdomar 16–19 år som varken arbetar eller studerar, med syfte att stärka deras möjligheter att återuppta gymnasiestudier eller gå vidare till annan meningsfull sysselsättning. Vuxenutbildningen har bedrivits med målet att öka studerandes möjligheter till arbete, vidare studier och inkludering, i nära samverkan med näringsliv och myndigheter. I enlighet med nationella krav på arbetsmarknadsstyrd dimensionering har Umeå kommun fördjupat samarbetet inom Västerbottensvux, som nu omfattar 17 kommuner. Detta regionala avtal säkrar ett likvärdigt utbildningsutbud och möjliggör gemensamma ansökningar om statsbidrag för yrkesutbildningar, vilket stärker regionens kompetensförsörjning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser En stor omorganisation har inletts under hösten 2025 efter att kommunfullmäktige fattade beslut om att tidigare utbildningsförvaltningen ska delas i två. Ett omfattande arbete har skett för att nämnden från och med 1 januari 2026 fullt ut ska ha en egen förvaltning. Under hösten 2025 samlades vuxenutbildningens verksamheter i det nya Vuxenutbildningens hus som skapar en sammanhållen utbildningsmiljö och ökar samverkan. Utbildningsutbudet har också stärkts genom starten av en ny yrkeshögskoleutbildning till byggnadsvårdsingenjör. Arbetsmarknadsenheten har fortsatt erbjudit arbetsrehabiliterande insatser för att stärka individers väg mot egen försörjning och aktivt samhällsdeltagande. Byggåterbruket, som invigdes i januari, har utvecklats och erbjuder nu tränings- och praktikplatser. Verksamheten bidrar både till målet om en klimatneutral stad och till ökad social hållbarhet. Nämnden har även arbetat för god integration och stärkt samverkan inom kommunen när det gäller mottagande av nyanlända. Arbetet har omfattat bostadsförsörjning, etableringsinsatser och mottagande av skyddsbehövande från Ukraina. Brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande insatser Förvaltningen har aktivt medverkat i Umeå kommuns brottsförebyggande arbete inom ramen för satsningen Umeå växer tryggt och säkert. Bilaga 2 Trygghet och säkerhet Från och med 1 juli 2025 införs nya bestämmelser i skollagen (kap. 6 a) avseende beredskap för allvarliga våldssituationer och regler för tillträde till skolenhet. UP2-projektet och närvaroarbete UP2-projektet (2023–2025), i samverkan med SKR, har haft fokus på förebyggande närvaroarbete och stöd för elever som har avbrutit sina studier. Projektet slutredovisades i december 2025. Resultat och gymnasieval Andelen avgångselever med gymnasieexamen har minskat något jämfört med föregående läsår, från 91,1 procent till 90,4 procent (källa: Umeå kommun, Edlevo). Även genomsnittligt meritvärde har sjunkit, från 14,38 till 14,18 poäng. En gymnasieexamen är en viktig skyddsfaktor för framtida livsvillkor och även om resultaten har försämrats något ligger de fortsatt på en hög nivå. Gymnasievalet avslutades i maj och andelen elever som har valt en kommunal gymnasieskola ökade från 76,9 till 77,4 procent. Samverkan och dimensionering av gymnasial utbildning Ny bestämmelse i skollagen innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning från och med 2025 ska utgå från både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det ställer ökade krav på regional samverkan genom primära och sekundära samverkansavtal. Implementering av Gy25 Arbetet för att införa ämnesplaner enligt Gy25 pågår och påverkar både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning genom förändrade strukturer för planering, undervisning och uppföljning. Ferieverksamhet Ferieverksamheten har haft fortsatt högt söktryck med 947 inkomna ansökningar (478 pojkar och 469 flickor). Av dessa deltog 92 ungdomar i ferieskolan. Samtliga ungdomar födda 2008 som ansökte i tid erbjöds feriearbete. Lägenhetsadministration Under året fattades beslut om att teknik- och fastighetsförvaltningen ska överta ansvaret för lägenhetsadministrationen från integrationsverksamheten och planering för att genomföra det har börjat. Arbetsmiljö Förvaltningen har fortsatt fokus på arbetsmiljöfrågor. Samtliga chefer har utbildats i arbete med egenkontrollplaner och relevant material har tagits fram och gjorts tillgängligt. Bilaga 2 Individ- och familjenämnden Nämndens grunduppdrag Individ- och familjenämnden Bedömning Uppdraget är att tillgodose behov av stöd och omsorg inom socialtjänstens lagstadgade i hög grad uppfyllt ansvarsområde för att stärka och trygga den enskilde att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten arbetar förebyggande för att främja jämlika levnadsvillkor Aktiviteter i grunduppdraget: Systematiskt kvalitetsarbete i viss grad uppfyllt Förebyggande arbete i hög grad uppfyllt Myndighetsutövning i hög grad uppfyllt Verkställande av insatser i hög grad uppfyllt Planerade åtgärder/områden 2025 i hög grad uppfyllt Kvalitet och utveckling i delprocesserna i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämnden har under 2025 verkställt sitt grunduppdrag i hög omfattning. Majoriteten av aktiviteterna i grunduppdraget har bedömts som i hög grad uppfyllda (se bilaga) och de flesta planerade åtgärderna för året har genomförts eller pågår enligt plan. Nämndens systematiska kvalitetsarbete beskrivs i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna som fastställs i februari. Där beskrivs det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som har skett under året. Det har blivit tydligt att det finns behov av att förbättra delar av nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbete pågår för att åtgärda det. I enlighet med nya socialtjänstlagens intentioner har stort fokus varit på att utveckla och stärka det förebyggande arbetet i samtliga verksamheter. Nämnden har sedan tidigare ett stort antal lätt tillgängliga insatser för medborgare att ta del av, bland annat i form av gruppaktiviteter/stödgrupper. Nämndens myndighetsutövning har under året genomförts på en hög nivå. Både anmälningar och utredningar som gäller barn/unga har i hög grad hanterats och handlagts i tid under året. Nämnden har sammantaget i hög grad kunnat verkställa beslutade insatser under året. Utvecklingen är positiv och de åtgärder som vidtagits ger resultat. Det finns fortsatta svårigheter att verkställa vissa beslut. Nämnden hade inför året planerat ett antal övergripande åtgärder inom olika områden. De flesta av dessa är genomförda eller pågår enligt plan. En del har inte kunnat genomföras enligt plan. Det handlar bland annat om översättning av brukarundersökningar till minoritetsspråk som finns inom kommunens förvaltningsområde, något som inte har varit möjligt att genomföra på grund av svårigheter att hitta översättare. Det handlar också om åtgärder för att stärka förutsättningar för inkluderande arbetssätt, varav endast en del har kunnat genomföras under året, och om byte av verksamhetssystem som beskrivs ytterligare under Väsentliga händelser. Nämndens grunduppdrag är uppdelat i åtta delprocesser och kvalitet och utveckling följs. Samtliga delprocesser bedöms utvecklas i positiv utveckling i förhållande till processmålen. Det beskrivs utförligare nedan, under Verksamhetens utveckling. Bilaga 2 Verksamhetens utveckling – kvalitet och utveckling i processerna Ge stöd och service enligt LSS: Positiv utveckling. Verkställandegraden av beslut enligt LSS har ökat i jämförelse med 2024, främst på grund av att flera LSS-boenden har startats. Men, det är fortfarande svårt att verkställa beslut om kontaktperson och ledsagning. Förvaltningen har under året vidtagit åtgärder som förväntas ge resultat under 2026. Arbetet för att utveckla forum och form för LSS- samverkan mellan Umeå kommun och intresseföreningar för LSS har utvecklats positivt under året. Flera aktiviteter pågår när det gällerområdet barnrättsfrågor. För att öka barns delaktighet har en brukarenkät som är riktad till barnverksamhet tagits fram under året. Som en del i nämndens jämställdhetsarbete har verksamheterna analyserat könsfördelning för beslut som inte är verkställda inom LSS. I analysen har man inte funnit några omotiverade skillnader mellan könen som föranleder åtgärder. Ge stöd, skydd och omsorg till barn, unga och familj: Positiv utveckling. Uppföljning visar på förbättring i flertalet mått sedan 2024. Prioriteringar har varit nödvändigt under året, trots det har arbete pågått i alla planerade aktiviteter och ett stort antal av dem har genomförts. Verksamheterna tar stöd av varandra, den interna samverkan har stärkts och målgruppens behov sätts i fokus. Arbetet i några verksamheter med att tydligare synliggöra barnets perspektiv har gett resultat. Inom UVTS har nämnden stått för 12 av de 46 aktiviteterna i den gemensamma aktivitetsplanen. Arbetet går helt i linje med omställningen till ny socialtjänstlag och samtliga tolv aktiviteter har pågått, men i olika omfattning. Arbetet för att minska placeringar har fortsatt genom att bland annat förstärka nätverksarbetet och systematisera den interna uppföljningen av de placerade barnen och genom att utveckla insatser på hemmaplan. Ge råd och stöd i samt handlägga familjerättsliga ärenden: Positiv utveckling. Familjerätten har haft barnsamtal eller träffat barn i alla de ärenden där det bedömts lämpligt, vilket är mycket positivt utifrån ett barnrättsperspektiv och i linje med målet om att barns bästa ska vara avgörande i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Processens planerade aktiviteter har genomförts enligt plan och familjerätten har bland annat arbetat för att samordna familjerättsliga ärenden med barnskyddsutredningar. Tillgodose behov av stöd i boende under skolgång till vissa elever vid Rh-gymnasium: Positiv utveckling. Verksamheten har bland annat arbetat för att se över strukturer för delaktighet och medskapande för eleverna och för att utveckla systemstöd för dokumentation. Ge stöd, skydd och omsorg till vuxna: Positiv utveckling. Nämnden har fortsatt arbeta med insatser för att möta behov av stöd på hemmaplan och har bland annat öppnat en lågtröskelverksamhet kallad Kraftverket, skapat utslusslägenheter till Bryggans sociala boende, formaliserat samverkan kring tandvård till personer i utsatthet och fortsatt utveckla boendestödet. Några aktiviteter har inte genomförts enligt plan, bland annat Bostad först som införs under våren 2026. Ge stöd till självförsörjning och ge ekonomiskt bistånd: Positiv utveckling. Försörjningsstödet har under året arbetat intensivt med nya socialtjänstlagen genom bland annat telefonmottagning, Bilaga 2 delaktighet i lågtröskelverksamheten Kraftverket samt att tillgängliggöra stödet på nya arenor. Arbetet med att införa barnkonsekvensanalyser vid beslut som kan påverka barn har fortsatt och kommer att utvecklas ytterligare under 2026. Sedan december har försörjningsstödet två handläggare som arbetar med felaktiga utbetalningar och försörjningsstödet ingår i ett nationellt nätverk för att förebygga välfärdskriminalitet. Samtliga aktiviteter i verksamhetsplanen har genomförts enligt plan och de mått som följs visar i stort på en positiv utveckling. Men, det finns tecken på att arbetsmarknaden i Umeå har försämrats, vilket ger effekter på behovet av ekonomiskt bistånd. Erbjuda familjerådgivning: Positiv utveckling. Andel som blivit erbjuden rådgivning inom en månad är på fortsatt låg nivå, även om det har skett en marginell ökning under året. Insamlad statistik visar också att väntetiderna för att få familjerådgivning har minskat över tid. De planerade aktiviteterna för året har genomförts enligt plan. Familjerådgivningen har arbetat med att följa väntetiderna och sett över nuvarande arbetssätt. Det har bland annat resulterat i att testa en ny samtalsmetod som bland annat förväntas bidra till ökad tillgänglighet. Erbjuda hälso- och sjukvård: Positiv utveckling. Flera aktiviteter inom HSL syftar till att arbeta mer preventivt och förebyggande utifrån ett brukarperspektiv. Ett exempel är ett pågående arbete för att stärka teambaserade arbetssätt inom arbetsgruppen. Samtliga resultatmått inom processen har positiva resultat. När det gäller VHU har samtliga personer i aktuellt åldersintervall identifierats och alla utom två personer har erbjudits hälsoundersökning. Bedömning att undanta dessa två är grundade på de enskildas individuella behov. Två årliga undersökningar har införts, varav den ena har fokus på tillgänglighet och den andra bemötande. Analys av tillgänglighetsundersökningen visade vissa skillnader i kön som har hanterats under året och följs upp under 2026. Väsentliga händelser Nämndens åtgärder för budget i balans Under året har förvaltningen fortsatt verkställandet av de effektiviseringsåtgärder som nämnden beslutade om i december 2023. De positiva effekter som kunde konstateras före sommaren har bestått under hösten, vilket har bidragit till en successiv förbättring av nämndens ekonomiska resultat. Brist på verksamhetsanpassade lokaler Nämndens behov av verksamhetsanpassade lokaler, både verksamhetslokaler och administrativa lokaler, har inte kunnat tillgodoses i tillräcklig omfattning. Det påverkar nämndens förutsättningar att fullgöra sitt grunduppdrag. För att åtgärda situationen vidtas insatser på flera nivåer. Åtgärderna har under året gett positiva resultat, bland annat genom en ökad leverans av boenden. För daglig verksamhet kvarstår svårigheter att verkställa beslut på grund av bristande lokalyta. När det gäller administrativa lokaler råder ökad trängsel, brist på mötesrum och begränsade möjligheter för vissa verksamheter att utöka sin verksamhet, till exempel Centrum mot våld. Bilaga 2 Omställning till ny lagstiftning 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Omställningsarbetet har pågått sedan tidigare och intensifierades under året – vilket beskrivs under Planerade åtgärder/områden 2025. Intentionerna med den nya lagen är att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig, främja jämställda och jämlika levnadsvillkor och arbeta kunskapsbaserat. Omställningen är ett omfattande och resurskrävande arbete för nämndens verksamheter. Byte av verksamhetssystem Under våren 2025 kom Umeå kommun och leverantören Cambio överens om att avsluta avtalet om socialtjänstens processverktyg Viva. Anledningen är att man under verksamhetsanalys och införande insett att verksamhetens behov inte uppfylls. Arbetet för att förbereda en ny upphandling har startat. Kulturnämnden Nämndens grunduppdrag Kulturnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Kulturnämndens bedömning är att grunduppdrag i hög grad är uppfyllt. Som framgår av verksamhetsbeskrivningen med tillhörande statistik och separat rapport från kulturförvaltningen till kulturnämnden har verksamheterna väl levererat i enlighet med både kommunfullmäktiges och nämndens planer och uppdrag. Verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning inom tilldelade ekonomiska ramar. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Bibliotek 2025 har präglats av implementeringen av nytt bibliotekssystem och ny bibliotekswebb, med omfattande förberedelser och arbetsintensiv konverteringsfas. Frånsett fyra dagars nödvändig stängning under den huvudsakliga konverteringen har biblioteken fortsatt vara öppna rum för demokrati och kunskap, berättelser och kreativitet, möten och upplevelser. Själva systembytet kunde utföras enligt plan under vecka 39, men mycket efterarbete har krävts och kommer att fortsätta under 2026 för att uppnå full funktionalitet enligt ställda krav och behov. Bibliotekssystemet är upphandlat för alla Umeåregionens bibliotek, inklusive skolbibliotek som också har behövt stöttning i processen. Bibliotekens läsfrämjande verksamhet är omfattande. Den består bland mycket annat i sago- och sångstunder för barn, bokprat och högläsning. Därtill genomförs ett flertal läsecirklar för såväl barn och unga som vuxna, för olika målgrupper. Några exempel från 2025 är lättläst bokcirkel med SFI, Bilaga 2 poesicirkel, queer bokcirkel och läsecirklar med metoden Shared Reading på Anstalten Umeå och Häktet Umeå. Läsfrämjande verksamhet främjar även demokratin, eftersom god läsförmåga bidrar till möjligheten att delta i det demokratiska samhällets utveckling. Andra exempel på demokratifrämjande insatser under året är nyhetscafé på lätt svenska och samtalsserien Demokrati och inkludering med aktuella frågor i fokus. Bibliotekens arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk har under året bland annat bestått i sagostunder på finska, medverkan i Tornedalingarnas dag på Västerbottens museum och medverkan på konferensen Aktuell skolpolitik, där bibliotekens utbud av språkväskor och böcker på minoritetsspråk visades. En utbildningsdag om antisemitism har i samarbete med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) genomförts för all bibliotekspersonal. Inom projektet Bokstart Funkis har ett nytt samarbete inletts med Region Västerbottens Barnhabilitering samt Syn- och Hörselhabilitering. Projektets målgrupp är de minsta barnen (0–3 år) med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare. Under året har bibliotek vid några tillfällen erbjudit särskilda NPF-öppettider med begränsade sinnesintryck för besökare. Under 2025 har det byggts en extern entré till Holmsundsbiblioteket som nu är kommunens fjärde meröppna bibliotek, det första utanför staden Umeås gränser. Det ICLD-finansierade projektet Service Design in Libraries med den kenyanska regionen Kajiado har slutförts under året med önskvärt resultat, med ömsesidig kunskaps- och erfarenhetsöverföring och en politiskt förankrad biblioteksstrategi för Kajiado County. ICLD har i samband med godkännande av slutrapporten skickat hälsningen ”Vi är väldigt imponerade över hur mycket ni har åstadkommit. Att just Umeå som har en så stark struktur för bibliotek.” Besök och lån vid folkbiblioteken i Umeå 2025 2024 Förändring (%) Notering Besök på minabibliotek.se 1 595 702 1 837 936 −13,2 Systembyte** Fysiska besök på biblioteken 1 214 587 1 186 190 2,4 Totalt antal lån 1 558 877 1 577 725 −1,2 −0,9 % exkl. SBS varav antal lån via SBS 102 319 108 678 −5,9 Lån till skolor varav antal lån av barnmedia 1 001 950 1 004 429 −0,2 63,3 % av alla varav antal e-lån 40 474 38 782 4,4 2,6 % av alla ** Systembytet medför viss osäkerhet om statistiken för antal webbesök och lån. Aktiviteter vid folkbiblioteken i Umeå 2025 2024 Förändring (%) Notering Antal aktiviteter 2 513 2 710 −7,3 varav för barn och unga 1 520 1 623 60,5 % av alla varav för personer med annat 226 294 9,0 % av alla modersmål än svenska varav för personer med 279 293 11,1 % av alla funktionsnedsättning varav för att öka den digitala 154 253 6,1 % av alla kompetensen Totalt antal deltagare 40 849 44 177 -7,5 % Deltagare via streaming ej inräknat Bilaga 2 Kulturskola Under första halvan av 2025 la Kulturskolan mycket arbete på lokalprocessen i dialog med medarbetare, och planering för verksamhetens nya lokaler. Dialogen med Fritid unga har varit viktig, utifrån samverkan i Hamnmagasinet, där Kulturskolan delar lokaler med Ungdomens Hus. Dialog har även inletts med gymnasieskolan, för fortsatt samverkan på Midgårdsskolan utifrån Kulturskolans lokal- och verksamhetsbehov. Under slutet av året har renoveringen och ombyggnationer av Kulturskolans nya lokaler på Vasagatan dragit i gång, medan ombyggnationerna av Hamnmagasinet ligger cirka ett halvår fram i tiden. Under 2025 har arbetet med Kulturlöftet inletts och genomförande har börjat. Samverkan har skett med både utbildningsförvaltning och med kulturinstitutioner och andra kulturaktörer runt om i Umeå. I augusti lanserades en bokningssida för kommunens alla lärare att ta del av, en Sharepoint- sida som har byggts i samverkan med DoIT. Denna typ av digital struktur är nödvändig för en fungerande administration och den organisation som krävs av Kulturskolan för en sådan omfattande insats som Kulturlöftet. Genom Kulturlöftet nås nu alla barn i de kommunala grundskolorna, samt anpassad grundskola, av 1–2 kulturaktiviteter per läsår. Under läsåret 25–26 undersöks också hur stor del av förskolan kan bli garanterad en kulturaktivitet. Under skolloven erbjöd Kulturskolan kulturaktiviteter på påsk-, höst- och sommarlov. Aktiviteterna har erbjudits i Umeå på bibliotek, i Kulturskolans egna lokaler och på fritidshem. Under sommarlovet genomfördes också ett kulturkollo i Umeå i en gemensam regional satsning. Kulturskolans verksamhetschef finns med i styrgrupperna för både de kommunala lovsatsningarna och den nya satsningen på Umeå Summer Zone som startade under 2025 och som utvecklas inför 2026. Under 2025 har projektet KulturCrew bedrivits tillsammans med programavdelningen för att främja ungas arrangörskap. KulturCrew har också erbjudits som feriearbete genom Umeå kommun under augusti. Projektet avslutas under 2025 och har nått 60 unga som har engagerat sig som arrangörer och cirka 1 500 i publiken med sammanlagt 13 kulturarrangemang och events. KulturCrew fortsätter som ordinarie verksamhet i Kulturskolan från och med 2026. I ett samarbete med musikinstitutet Kuula i Vasa besökte 18 stråkelever och lärare Vasa under en helg i april. Utbytet bestod av repetitioner som utmynnade i en gemensam konsert i Vasa, nya kontakter och nätverk för lärare och nya vänner och erfarenheter och idéer hos medföljande elever. Kulturskolan fortsätter samarbeta med musik- och kulturinstitut (motsvarande den svenska kulturskolan) i Vasa och fler utbyten planeras. Kulturskolan medverkade på Spelrum, både med öppet hus och prova-på i egna lokaler och med akter på Hamnmagasinets scener. Verksamheten har genomförts enligt planering i de tre verksamhetsbenen; kursverksamheten, den öppna och riktade verksamheten samt verksamheten i och för förskola och grundskola, inklusive anpassad grundskola. I denna tertialrapport presenteras statistik för 2025. Bilaga 2 Inom kursverksamheten erbjuds såväl en bredd för många att testa, som möjligheten till ett fördjupat lärande i våra olika estetiska ämnen. Genom fördjupningsprogram, regionala samverkansmöjligheter och samarbeten med till exempel Norrlandsoperan och Umeå filmfestival får elever som vill utvecklas inom sitt ämne stora möjligheter till det. Med den riktade verksamheten skapar vi möjligheter för fler att hitta till Kulturskolans utbud av kurser och ämnen, men med lägre tröskel in i verksamheten. Även här finns möjlighet till bredd och spets. Den öppna verksamheten har karaktär av prova-på och drop-in. Här arbetar Kulturskolan framför allt mot familjer med yngre barn, men också mot äldre målgrupper. Den öppna verksamheten ligger på helger, skollov, i Kulturskolans egna lokaler eller i samarbete med till exempel närbiblioteken. Kulturskolans verksamheter 2025 2024 Öppen verksamhet 6 725 6 350 varav Skapande lördagar, öppet hur och andra 2 200 3 800 familjeaktiviteter (familjer med barn upp till 7 år) varav besök på scenkonstföreställningar och andra 975 1 100 aktiviteter (framför allt på biblioteken) varav lovaktiviteter 1 500 1 250 varav riktade verksamheter (After School, anpassad 550 480 Kulturskola, kultur för hälsa, KulturCrew) varav ung publik på KulturCrew-arrangemang (Hela Umeå 1 500 - bygger LEGO, konserter, öppen scen, queermarknad) Verksamhet i skola och förskola 13 630 14 300 varav kulturpedagogiska program 6 550 6 400 varav scenkonstbesök 4 500 6 800 varav El Sistema 280 280 Ytterligare elever genom kulturlöftet, i samverkan med 2 300 - andra aktörer (NO, VBM, Bildmuseet, Folkets Bio) Kursverksamheten 1 700 1 600 Totalt hela verksamheten 22 055 barn och unga 22 250 barn och unga Program Programavdelningens producenter har under året varit engagerade i ett flertal kommunövergripande uppdrag vad gäller offentliga arrangemang utanför Väven. Bland annat har de tillsammans med Visit Umeå engagerats i programläggning av Advent event (cirka 1 000 besökare) och varit delaktiga i planering inför SM-veckan Vinter 2026. Som vanligt arrangerade programavdelningen Nationaldagsfirandet i Döbelns park (cirka 3 000 besökare) och Medborgarceremonin i Väven (571 inbjudna). Tillsammans med Visit Umeå har programavdelningen under året genomfört den nya satsningen Spelrum – ett event där föreningar, kulturaktörer, engagerade eldsjälar, arrangörer och näringsliv gick samman för att skapa utrymme för kreativitet och upplevelser. Arrangemanget lockade många besökare och utvärdering visar att samtliga medverkande samarbetsparter är positiva till att medverka även 2026. Satsningen är treårig med hopp om fortsättning. Bilaga 2 Under 2024 beviljades medel från sociala hållbarhetsfonden för arbete med arrangörsutvecklingsprojektet KulturCrew. Programavdelningen och Kulturskolan har haft ett gemensamt ansvar för genomförandet av projektet och under 2025 startade ett flertal KulturCrew- grupper bland annat på Maja Beskow-skolan. KulturCrew var under sommaren en del av Umeå kommuns sommarferieutbud och ungdomarna som antogs till feriearbetet avslutade sitt feriearbete med medverkan på Spelrum. Kulturskolan fortsätter nu satsningen inom ordinarie verksamhet. Utöver utställningsverksamhet har konstverksamheten bidragit med kompetens och expertis i kommunens många stadsutvecklingsprojekt. Musei- och konstenheten har varit delaktig i ombyggnadsplanerna för Renmarkstorget, där bland annat restaurering av Stig Lindbergs fontän och en möjlig ny konstnärlig gestaltning har diskuterats. Internt har enheten fortsatt investera i att förbättra sina egna lokaler och samlingar. Upprustning och ombyggnation av kommunens konstförvaring har skett för att effektivisera logistiken och skapa bättre förutsättningar för den växande konstsamlingen. Under 2025 har investeringsmedel inom programavdelningen satsats på att utveckla förutsättningarna för digitala sändningar i den uthyrningsbara lokalen Upplev multisal. Ett helhetsgrepp om teknik, användarvänlighet och miljö har setts över för streaming av högre kvalitet i framtiden. Vävenscenens bildmiljö har uppdaterats för att säkerställa fortsatt hög kvalitet kopplad till bildprojektion. 2024 invigdes den nya scenen Kajscenen och ett gediget arbete för att möjliggöra för parallella program på Kajscenen och Vävenscenen utreddes då. Under 2025 har ett flertal arrangemang kunnat genomföras på de två olika scenerna, under samma kväll. God framförhållning och flexibel planering har varit centrala delar för att möjliggöra det utbud vi satt oss att genomföra. Intresset för att boka den nya scenen har varit stort och under 2025 har antalet bokningar ökat med 24 procent jämfört med 2024. Under året har Arrangemang och scener genomfört 58 arrangemang i egen regi och/eller i samarbete med kulturföreningar och andra aktörer. Under slutet av 2025 avslutades den populära utställningen I rikets hemliga tjänst vid Kvinnohistoriskt museum. Utställningen som belyste kvinnliga spioners insatser under andra världskriget lockade totalt cirka 30 000 besökare under sin visningsperiod (4 maj 2024–20 september 2025). I anslutning till utställningen genomfördes 16 programpunkter och 35 skolklasser (motsvarande 994 elever) tog del av skräddarsydda skolvisningar. Även museets yngre besökare engagerades – över 1 200 spionmysterier (interaktivt uppdrag för barn) genomfördes kopplade till utställningen och hela 91,5 procent av besökarna svarade positivt på frågan om de hade lärt sig något nytt av utställningen. Parallellt under året har Kvinnohistoriskt museum visat den fördjupade utställningen Bukhoor – rökelsens väg (9 november 2024–pågående) som behandlar rökelsens historia och kvinnors hantverkstraditioner i Mellanöstern/Nordafrika. Genom Bukhoor har museet fortsatt söka nya målgrupper, särskilt unga med kopplingar till MENA-regionen. Under våren genomfördes planerade Bilaga 2 workshops kopplade till utställningen inom ramen för Umeå växer tryggt och säkert-satsningen och ett nytt samarbete med Midgårdsskolan inleddes för att fördjupa arbetet med ungdomar som målgrupp. För att sänka tröskeln för unga att besöka museet arrangerades även feministiska filmkvällar, vilket har lockat en yngre publik till museet. I november öppnade Kvinnohistoriskt museum ytterligare en ny utställning The Goddess Returns – Protect the Earth. Utställningen, en internationell samproduktion, utforskar ekofeminismens idévärld genom verk av fem konstnärer; Monica Sjöö, Glenda León, Moki Cherry, Ira Lombardia och Elisabeth von Samsonow. The Goddess Returns knyter an till mytologi och modern aktivism i konsten och erbjuder en visuell resa som uppmanar till reflektion över vår relation till jorden och varandra. Programavdelningens statistik, januari−december 2025 2024 Antal besök, Kvinnohistoriskt museum 39 000 45 288 Antal pedagogiska program/visning/workshops, 96 288 Kvinnohistoriskt museum Antal deltagare vid programaktiviteter* 2 601 3 561 Antal digitala program* 0 2 Antal digitala tittare* 0 206 Antal besök, Umeå konsthall 20 700 21 195 Antal pedagogiska program/visning/workshops 114 149 Antal deltagare* 2 110 2 270 Antal publik, Kultur för seniorer 11 202 9 907 Antal arrangemang 118 89 Antal digitala program* 11 13 Antal digitala tittare 1 141 1 940 Antal bokningar av samtliga uthyrningsbara lokaler i Väven 996 1 202 Antal offentliga bokningar med kulturellt innehåll i Väven 768 976 Antal bokningar, Kajscenen* 143 116 Antal bokningar, Vävenscenen 134 129 *Nya kategorier som vi ämnar mäta framöver är bland annat våra satsningar på streaming/digitala program samt antal programaktiviteter kopplade till den ”nya” Kajscenen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens grunduppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens uppföljning enligt styrmodell sker i perspektiven; kund, verksamhet, ekonomi och personal. Verksamhetsuppföljningen visar som helhet leverans i enlighet med grunduppdraget. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Nämndens deltar sedan drygt tio år tillbaka i Insikt. Insikt är en servicemätning som genomförs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att mäta kvaliteten på kommunernas myndighetsutövning. Fördelar med Insikt: Bilaga 2  Frågorna avser endast faktorer som kommunerna själva har ansvar för och kan påverka.  Det är endast företagare som haft en kontakt med kommunen som deltar.  Resultaten utgör ett konkret verktyg för förbättringsarbete.  Kommunen ser resultaten i webbportalen i nära anslutning till fattat beslut.  Undersökningen möjliggör jämförelser över tid och med andra kommuner. Nämnden har tre områden som mäts i Insikt; serveringstillstånd (blå), livsmedel (orange) och miljöskydd (grå). Samtliga tre områden ligger i det gröna området som definieras som höga betyg av företagen i kommunen. Nämnden har under åren 2023–2025 i samband med yttrande över planeringsdirektiv 1 lämnat förbättringsförslag på programstyrningen. Nämndens insatser i arbetet med inriktningsmål och program utgår helt från grunduppdraget och har inte ändrats sedan programstyrning infördes. Vi behöver tillsammans i koncernen växla upp för att uppfylla inriktningsmålen. Personalnämnden Nämndens grunduppdrag Personalnämnden Bedömning Nämnden är kommunens samordnande nämnd för personalstrategiska frågor. Nämnden i hög grad uppfyllt samordnar och verkar för att Umeå kommun har en enhetlig och sammanhållen personalpolitik samt följer upp och rapporterar utveckling och ställning i personalpolitiska frågor till kommunfullmäktige och nämnderna. Bedömning och motivering Personalnämnden bedömer att den i hög grad uppfyller grunduppdraget. Nämnden följer och stödjer kontinuerligt övriga nämnders arbete med de personalpolitiska målen och de riktlinjer som fastställs inom det personalpolitiska området, inte minst gör nämnden det genom ett aktivt arbete med internkontrollplanen inom det personalpolitiska området. Genom löpande dialog med nämndföreträdare och partsföreträdare i frågor som nämnder bedömer vara av särskild vikt och betydelse för att uppnå en enhetlig och sammanhållen personalpolitik kan Bilaga 2 personalnämnden fånga upp områden som behöver förtydliganden eller stöd för att enhetlighet och sammanhållning ska kunna säkerställas hos arbetsgivaren, inom och mellan nämnders verksamheter. I nämnden återrapporteras även omvärldsfaktorer som kan komma att påverka kommunen som arbetsgivare för att på så sätt bereda och säkerställa att nämnderna ges goda förutsättningar. Det kan gälla utvecklingen av kollektivavtal, lagstiftning och tillhörande normförflyttning. Personalnämnden delgavs under våren 2025 en fördjupad återrapport av samtliga verksamhetsnämnders redovisning av arbetet med de personalpolitiska målen för 2024. Det gjordes för att ge en samlad bild och visa på bredden i kommunens arbete med de personalpolitiska målen. Nämnden uttalade sig även om de personalpolitiska målen i sitt yttrande på förslaget till planeringsdirektiv 2026. En viktig förutsättning inom det personalpolitiska området och för nämnden är att bidra till kommunens organisatoriska omställningskapacitet. I takt med att nämnderna omprövar prioriteringar och fokus på grunduppdrag krävs förändrade arbetsformer och innovativa förhållningssätt. Verksamheterna kommer möta inslag av prioriteringar, fördjupade förväntningar på samarbete, samverkan och omprövning av nyttjande av resurser. Ny teknik, automation, AI-stödd digitalisering kommer även skapa nya förutsättningar och förväntningar i och på de kommunala verksamheterna. Med det som utgångspunkt lämnade personalnämnden remissvar på det förslag till plan för digitalisering som tekniska nämnden skickade ut under våren 2025. Nämnden följer även noga utvecklingen om hur HR-objektets förvaltning utvecklas med riktning mot en förvaltning av de kommungemensamma systemstöden som gemensamt kan skapa förutsättning för en enhetlig och sammanhållen personal-politik. Förändringskompetens är organisationens förmåga att använda och utveckla kompetens för att genomföra förändring. Det gäller medarbetares kompetens, gruppers kompetens eller organisationens kompetens som helhet. Ett förändringsarbete kräver en organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap som ger organisatoriska förutsättning med bibehållen trygghet, hälsa och engagemang. Inte minst krävs en kultur för en lärande organisation där kapacitet byggs för att ta tillvara den tillgängliga kraften hos befintliga medarbetare och även ge förutsättningar för att vid behov ställa om kompetens och verksamhet. En stark kultur krävs även för att leda och organisera förändring som också skapar förutsättning för delaktighet och medinflytande från medarbetarna. Ett genomgripande arbete med friskfaktorerna, som ingår i ett av de tre personalpolitiska målen, är för det en avgörande nyckel. Det avser inte minst de faktorer som rör delaktighet, inflytande, kompetens-utveckling och kommunikation. Under 2025 berör personalnämnden området omställningskapacitet på flera sätt, bland annat genom beredning av en uppdaterad medarbetar- och ledarskapspolicy med tillhörande värdegrund, vilket är nära sammankopplat med det fortsatta arbetet med friskfaktorer. Fortsatta ansträngningar med chefers förutsättningar och insatser för att stärka och utveckla ledarskapets kapacitet att möta och leda i förändring är av största vikt. Bilaga 2 Arbetet för utvecklade arbetsformer när det gäller tidiga insatser och omställning för grupper och enskilda medarbetare har uppmärksammats av nämnden. Genom det treåriga projektet Samba kommer kommunerna i Umeåregionen och Region Västerbotten tillsammans med Omställningsfonden och Försäkringskassan att utveckla arbetsformer med ett starkt ”behållaperspektiv” på arbetsmarknaden. Dialog med den centrala samverkansgruppen Nämnden har återkommande dialog med den centrala samverkansgruppen (CSG) som en del i att upprätthålla partsgemensam dialog i enlighet med samverkansavtalet. Under 2025 har personalnämnden bjudit in CSG för fördjupade samtal vid två tillfällen. Temat för samtalen under våren var medarbetarinflytande och skyddsombudens förutsättningar och under hösten var temat kompetensutveckling och lärande. Enhetlig och sammanhållen lönepolitik Nämnden verkar för en enhetlig och sammanhållen lönepolitik. Nämnden antog i slutet av 2024 riktlinje för lönestrategiska frågor och beredde en revidering av lönepolicy för beslut i kommunfullmäktige, vilket togs i januari 2025. Under 2025 har personalnämnden på nära håll följt utveckling och utfall av de mycket omfattande centrala avtalsförhandlingarna och följt upp lönekartläggning och utfall i relation till riktlinjen för lönestrategiska frågor och lönepolicy. Under 2025 har samtliga centrala kollektivavtal för kommunal sektor löpt ut och både nya huvudöverenskommelser och tillhörande avtalsskrivningar är nu på plats, utan större konflikter eller stridsåtgärder mellan parterna. Personalnämnden har fått löpande återkoppling från förhandlingschef med flera om utfall och lokala konsekvenser och åtaganden i nya avtal. Samordning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppdraget att samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs bland annat genom återrapportering till nämnden från årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Under 2025 fortgick den gemensamma processen där medarbetarenkäten utgör grund till både uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet och analys av aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Bägge delprocesser är Umeå kommuns arbetsprocesser för att säkerställa den systematik som krävs av en organisation i arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen. Som komplement till den gemensamma processen adderades 2025 frågeställningar som bidrar till nationell forskning, MORFAR-projektet, om organisatorisk hälsa. Därmed skapas ytterligare underlag från medarbetarenkäten till nämndernas arbete med friskfaktorer. Under året uppmärksammar personalnämnden även de förändringar som sker av Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, som består av föreskrifter och allmänna råd. Information har lämnats till nämnden. Bilaga 2 Området hot och våld och otillåten påverkan har kommit in tydligare inom arbetsmiljö-området. Förstärkningar sker av kommunens säkerhets- och rutinarbete och personal-nämnden har även följt upp frågan inom ramen för sitt internkontrollarbete. Samordning av det övergripande kompetensförsörjningsarbetet Nämndens uppdrag när det gäller att samordna kommunens övergripande kompetens- försörjningsarbete och verka för mångfald och inkludering genomförs i första hand genom avrapportering till nämnden om pågående arbete samt uppföljning vid delår och årsrapport av de personalpolitiska målen. Kommunens gemensamma kompetenförsörjningsplan har uppdaterats under året och från 2026 utgör den bilaga till personalnämndens verksamhetsplan. På så sätt kan vi bättre sätt fånga upp pågående utveckling på området, inte minst nationellt inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och initiativ inom området attraktiv arbetsgivare. Planen har även tagit starkt intryck av de planeringsförutsättningar som beslutas om för perioden 2026–2029, till följd av nämndernas svar på Tilläggsuppdrag 2023:1. Personalnämnden hade för avsikt att under 2025 ta del av nämndernas arbete med sina kompetensförsörjningsplaner, i första hand genom en skriftlig återrapport från nämnderna som på likvärdigt sätt beslutar om dem som del av verksamhetsplan för 2026. Det har inte skett under året, men ligger kvar som en aktivitet för 2026. För att ge förutsättning för de kommunala verksamheternas kompetensförsörjning krävs ett välfungerande arbete med befolkningsfrågorna. I nämndens samordningsuppdrag ingår även ansvaret att koordinera samarbetsytor som Umeåregionen och länet när det gäller insatser som kan främja kommunernas kompetensförsörjning. Under året har Umeå kommun bidragit på flera sätt i det regiongemensamma kompetensförsörjningsarbetet, bland annat genom dragningar för regionens Beredning för kompetensförsörjning samt Strategiråd för kompetensförsörjning. Det tvåpartsavtal som finns mellan Umeå kommun och Umeå universitet har även kompetensförsörjning som ett av sina fokusområden, vilket på många sätt har omfattat aktiviteter för att fler studenter ska stanna kvar. Nämnden har även i sin internkontrollplan identifierat risk att kompetensförsörjningen av kommunal verksamhet försvåras på grund av att länet och arbetsmarknadsregionen inte samordnar sina insatser, risk 9. En rad viktiga steg för att minska den risken har skett under året. Bland annat fortsätter det nära samarbetet och samplaneringen av insatser mellan kommunerna i Umeåregionen som arbetsgivare genom personalchefsgruppen. Bland annat är projektet Samba en del av effekterna av det arbetet men även gemensamma upp-handlingar av till exempel företagshälsovård och andra insatser för att behålla medarbetare och stärka kompetensförsörjningsarbetet. Noteras bör även att Region Västerbotten som arbetsgivare är med i Samba-projektet. Bilaga 2 I ett länsperspektiv har Umeå kommun och Skellefteå kommun genom sina HR-direktörer, tagit initiativ till ett personalchefsnätverk för länets femton kommuner. Ett nätverk som nu har rullande möten och även deltagande från regional utveckling vid Region Västerbotten. Grupperingen bereder även de aktiviteter som SKR har på området genom det HR-direktörsnätverk som finns nationellt. För att ytterligare stärka det gemensamma lärandet och utvecklingen av kompetens- utvecklingsarbetet i länet deltar Umeå kommun genom HR-direktör i det region-gemensamma projektet Reglab, lärandeprojekt Attrahera och behålla. Det utgör ett gemensamt krafttag för internationell konkurrens. Projektet sker i samarbete mellan SKR och bland andra Tillväxtverket för att stärka Sveriges och den kommunala sektorns konkurrenskraft vad gäller internationell arbetskraft och regionernas roll i synnerhet. Region Västerbotten är även medfinansiärer tillsammans med Region Västernorrland, Region Norrbotten och Tillväxtverket för det gemensamma projektet Datadriven befolknings- och kompetensförsörjning. Projektet är en del av den regionala planen Thriving Northern Cities, TNC, med Umeå kommun som projektägare och Luleå och Örnsköldsviks kommuner som deltagare. Projektet är tvåårigt och syftar till att genom metod- och data-utveckling stärka platserna och organisationernas kapacitet för analys som leder till träff-säkra insatser för befolknings- och kompetensförsörjning. Inför året uppmärksammade personalnämnden en risk för att nämnder inte nyttjar möjligheterna som finns till utveckling och anpassning av gymnasie- och vuxenutbildnings-utbud, IK-risk 2025:6, för att möta utbildningsbehov kopplade till kompetensförsörjningsbehovet. Under året har fördjupad dialog skett mellan nämndernas förvaltningar om på vilket sätt det finns möjlighet att nyttja lokalt gymnasie- och vuxenutbildningsutbud för att möta utbildningsbehov. Inte minst har det rört äldreomsorgens behov och möjligheter. Perspektivet finns även med i flera av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner inför 2026. Samordning och utveckling i personalpolitiska frågor Personalnämnden har uppdraget att verka för samordning och utveckling i personalpolitiska frågor, samt i dessa frågor ge råd och bistånd till övriga nämnder. Ett viktigt utvecklingsområde under 2025 handlar om att utveckla arbetsformer i linje med möjlig förändrad lag om vilka kontroller en kommunal arbetsgivare kan, bör och får göra. Syftet är att förhindra så kallade möjliggörare och organiserad brottslighet att etablera sig i verksamheterna. Förslag till förändrad lag har efterfrågats av personalnämnden genom förslag till remissvar på Utökade registerkontroller vid anställning i kommun, Ds 2024:24. Nämnden har avkrävt förberedelse från förvaltningen för att snabbt efterleva ny lag när den finns på plats. Till personalnämnden har rapporterats förslag till förändrade arbetsformer och justering av vägledande och styrande dokument vid rekrytering. Personalnämnden har även i linje med remissvar lämnat ett svar på Bilaga 2 motion 21/2024: Kräv utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering av omsorgspersonal. Kommun- styrelsen som anställande myndighet beslutade i slutet av 2025 om kontroller inför anställning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Det personalpoliska året 2025 har främst präglats av den nationellt stora avtalsrörelsen och dess utfall. Nämnden noterar att nya avtal har kommit på plats utan större stridigheter mellan parterna och att de tidsatta avtalen blev tvååriga säkerställer bättre planeringsförutsättningar för verksamheterna. Utöver lönepolitiken med starkt nationell prägel har personalnämnden noga följt utvecklingen runt lagstiftning som ska möjliggöra och tydliggöra förutsättningarna för kommunen som arbetsgivare att göra registerkontroller inför och under anställning i alla verksamheter. Tekniska nämnden Nämndens grunduppdrag Tekniska nämnden Bedömning Tekniska nämnden har ansvar för kommunens anläggningar, infrastruktur och allmänna platser i hög grad uppfyllt såsom fastigheter, gator, vägar, parker och närskogar. Uppdraget innefattar att planera, bygga, förvalta och utveckla kommunens infrastruktur och offentliga utomhusmiljöer, kommunens IT- och kommunikationssystem samt Umeå kommuns fastigheter – både avseende verksamhetslokaler och boenden för sociala behov. Nämnden ska tillhandahålla färdtjänst, uppfylla kommunens uppgifter avseende trafikfrågor samt tillhandahålla intern service inom måltider och lokalvård. Nämnden har också ansvar för att samordna Umeå kommuns fordonsanskaffning samt att leda, samordna och utveckla kommungemensamt arbete med digitalisering och digital transformation. Uppdraget innefattar även att svara för klimatomställningsarbetet inom nämndens ansvarsområden. Nämndens ansvarsområde omfattar alla verksamheter inom teknik- och fastighetsförvaltningen vilka är Digital omställning och IT, Fastighet, Gator och parker, Måltidsservice samt Städ- och verksamhetsservice. Bedömning och motivering Nämnden bedöms att under 2025 i hög grad uppfyllt sitt grunduppdrag. Bedömning och motivering per verksamhet nedan. Digital omställning och IT Under året har verksamheten levererat de tjänster som ligger inom sitt uppdrag. I mätningar och i dialoger i styrgrupper, verksamhetsdialoger och liknande får verksamheten övervägande positiv återkoppling och i det fall negativa synpunkter sker det ofta på ett konstruktivt sätt. E-tjänster  Från årsskiftet har kommunens e-tjänster sparat motsvarande 370 timmar manuellt arbete.  I genomsnitt får kommunens e-tjänster användarbetyget 4,1/5 vilket är högt. Data och AI  Inom objektet för datadriven kommun har vi under 2025 hittills utvecklat 32 nya analysstöd. Bilaga 2 Antalet aktiva användare av analysstöden har ökat till 887 i T2, vilket är 93 % fler än vid årets början. 70 procent upplevde att de var nöjda eller mycket nöjda med det analysstöd de har tillgång till. Vi har ökat antalet användare till 70 med licens för Microsoft Copilot till och tydliggjort användning av Copilot utan licens vilket samtliga inom kommunen kan göra. Enligt tidigare uppföljning sparar en medarbetare i genomsnitt cirka 1,5 timmar arbetstid per person och vecka med AI-assistans för administrativa arbetsuppgifter. Hittills i år har vi sparat in cirka1300 timmar av andra verksamheters tid genom att automatisera manuellt arbete med digitala robotar (RPA). Konsolidering Hittills i år har vi avvecklat två system mer än vi infört. Därmed har vi fortsatt en bra trend utifrån tidigare nämndbeslut att minska antalet system inom kommunen. Utdelade Under 2025 har vi delat ut 2700 PC-datorer vilket är en stor ökning mot tidigare prognos 2000 på helåret. En bakomliggande orsak till mängden är att datorer operativsystemet Windows 10 inte längre säkerhetsuppdateras vilket kräver en uppgradering till Windows 11 som i sin tur har högre krav på hårdvaran och medför byte av dator. Nöjdkundindex Kommunbolagen har svarat på en omfattande enkät för att vi ska få fram ett nöjdkundindex. Resultatet är 3,4/5 vilket är godkänt. Vi ser också över vilka åtgärder som kan vidtas för att nästa mätning ska bli högre. Fas ghet Verksamhetens uppdrag är att säkerställa att kommunens behov av lokaler tillgodoses, att fastighetsbeståndet driftas och underhålls på ett effektivt sätt och att projekt genomförs med hög kvalitet och god genomförandekraft. Under perioden har detta uppdrag uppfyllts i hög grad. För att säkerställa en stabil och högkvalitativ leverans enligt Fastighets uppdrag har den prioriterade aktiviteten under året varit att stärka organisationens kapacitet. Under året har Fastighet därför genomfört flera strategiska nyrekryteringar. Dessa rekryteringar har varit nödvändiga för att möta de utökade krav och uppdrag som tillkommit inom verksamheten och har bidragit till att skapa bättre förutsättningar för en effektiv och långsiktigt hållbar leverans. Bilaga 2 Driftkostnaderna har under året ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Samtidigt har antalet kvadratmeter i egna lokaler ökat, vilket har bidragit till att Fastighets kostnader totalt sett har kunnat hållas på en lägre nivå än i fjol, vilket är positivt. Driftkostnaden per kvadratmeter har minskat med 13 kronor jämfört med föregående år. En långsiktigt hållbar omställning till en fossilfri fordonsflotta kräver även robusthet och därmed en diversifierad sammansättning av kommunens tjänstebilar. I dagsläget består fordonsflottan av 27 procent elbi lar och 39 procent dieselbilar som kan drivas fossilfritt med HVO100. Kombinationen av eldrift och möjligheten att använda fossilfritt flytande bränsle minskar klimatpåverkan och ökar driftstabiliteten. Laddinfrastrukturen byggs ut i takt med behovet vid införskaffandet av elfordon. Gator och parker Vintern under kalenderåret har varit relativt lugn och standarden på driften av gång-och cykelbanor samt vägnät har varit god. Året avslutades med en storm där ett 60-tal träd blåste omkull, men utan större påverkan för framkomligheten. Den upplevda tryggheten har minskat något i mörkret, men ligger fortfarande över rikssnittet och på en hög nivå. Tillgången till rekreationsmiljöer är fortsatt god och ligger på en stabil nivå. Bilaga 2 Genomförande kraften i procent av budget har ökat rejält och andel projekt som kommit i gång redan under första halvåret har ökat. Det betyder att arbetet med att skapa förutsättningar för Umeås övergripande mål för tillväxt pågår med full kraft. Nöjdheten med färdtjänstresorna har ökat rejält under året. Bytet av entreprenör och det arbete som gjorts för det har fått ett positivt utfall. Ett flertal projekt för att förbättra förutsättningarna att klara klimatomställningar har initierats, bland annat ramupphandlingar med krav på fossilfria drivmedel och utsläppsfria entreprenadmaskiner. Bedömningen är att verksamheten har levererat grunduppdraget med hög kvalitet under året. M ål dsser vi ce Under året har verksamheten levererat goda och hälsosamma måltider. Verksamheten har fortsatt jobba med konceptet Gästens väg för att hela tiden förbättra service och bemötande. Verksamheten har med stabil ekonomi och bra struktur förutsättningar att fokusera på grunduppdraget att laga goda, hälsosamma och klimatsmarta måltider vilket bidrar till god folkhälsa. Antalet tillagningskök ökar varje år vilket är en positiv utveckling eftersom verksamheten vill laga mat nära kunden. Med tillagning nära kund finns större möjligheter till lokala anpassningar och nöjda kunder. Tillagning på plats innebär också minskat svinn. Under de senaste 5 åren har vi minskat produktionen av enportionsmat med cirka 40 procent. Från i genomsnitt drygt 500 aktiva kunder till 269 aktiva kunder 2025. Bara personer med behov av specialkost och anpassad kost får numer biståndsbeslut. Bilaga 2 Många förskoleavdelningar och även ett par hela förskolor har stängts under 2025 och vi har anpassat bemanningen. Underrapportering i månadspuls vilket medför att antal portioner och kostnad per portion är fel. Till 2026 kommer vi kunna använda måltidsnärvaron och få en mer sanningsenlig siffra. Städ och ve rksamhet sser vi ce En svensk lokalvårdare städar i genomsnitt mellan 1000 och 2000 m² per dag beroende på objekt. Verksamheten ligger inom detta snitt. Siffrorna för kemikaliefristädning har varit relativt konstanta. Det är främst nybyggda och nyrenoverade objekt där denna metod är genomförbar. Verksamheten söker kontinuerligt efter nya miljövänliga alternativ, men dessa är svåra att hitta till en funktionell och kostnadseffektiv nivå. Det är även svårt att hitta alternativa fungerande lösningar för till exempel toaletter. Det finns möjlighet att lämna digitala felanmälningar och förbättringsförslag som går direkt till respektive enhetschef för vidare åtgärd. Under 2025 har dessa varit i paritet med 2024. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Di gital omställning och IT Under 2025 infördes en ny organisation med två områdeschefer för att tydliggöra det strategiska ansvaret inom utveckling och arkitektur samt infrastruktur och cybersäkerhet och minska personberoendet. Kommunfullmäktige beslutade om en plan för digital omställning med sex prioriterade inriktningar och vi har identifierat behovet av stärkt styrning för att planen ska realiseras. Huvudfokus under året har varit att bygga upp kommunens datadrivna förmåga och stärka IT-och cybersäkerheten. Ett cybersäkerhetsteam har etablerats och stöd har tagits in för att möta kommande lagkrav (NIS2). Arbetet med krisledning har börjat och samarbeten pågår både inom koncernen och med andra regioner och kommuner, med fler planerade på regional och nationell nivå. Fas ghet Året har präglats av gynnsamma väderförhållanden, vilket har minskat behovet av snöhanteringäven om viss takskottning har krävts. Förebyggande åtgärder har genomförts löpande. Lokalförsörjning Bilaga 2 och investeringsplanering har anpassats efter färre barn och fler äldre, vilket har påverkat särskilt utbildningsområdet där förskoleavdelningar avvecklats och planerade projekt skjutits upp. Fastighet har fått utökat ansvar för lägenheter till nyanlända och hanterar nu administrationen av det. Flera större byggprojekt fortlöper enligt plan och flera har slutförts, bland annat förskola på Mariedal, ombyggnad av Hedlundaskolan och Vasaskolan och nytt garage i Västra stallet. Arbetet med garantihantering har förbättrats, vilket har minskat fel vid garantibesiktningar. Satsningar på klimatsmarta material och energieffektivisering har intensifierats och återbruk har gått från planering till genomförande. Fastighet har dessutom inlett arbetet med en ny fastighetspolicy, övertagit driften av Navet och prioriterat att återställa skyddsrum. Gator och parker Umeås tillväxt kräver trygg och hållbar infrastruktur. Under året övertogs vägar innanför ringleden, vilket gick smidigt utan större störningar. Det var en mild vinter och varm sommar, med stormen Johannes som undantag, men ingen akut påverkan. Två viktiga utvecklingsprojekt har inletts: smart dagvattenhantering och elektrifierade arbetsmaskiner. Nya ramavtal ställer krav på fossilfria drivmedel och utsläppsfria maskiner. Stadsmiljön har förbättrats med nya och upprustade parker och trivselarrangemang. Projektet BATS har främjat cykling och bättre vinterväghållning. Året har präglats av stabil och hållbar drift. Måltidsservice Måltidsservice har fått ansvar för lagerhållning och distribution av reservlivsmedel vid kris. Med stöd från Livsmedelsverket har beredskapen snabbt stärkts under 2025, nu med lager för tre veckor inklusive frystorkat och lagringsdugliga livsmedel. Förvaringsutmaningar har lösts i samarbete med flera verksamheter. Måltidsnärvaron som lanserades 2024 har lett till 30 procent minskat matsvinn och inspirerat andra kommuner och forskning genom effektiv digital planering. Städ och verksamhetsservice Under 2025 har fokus legat på att höja och följa upp städkvaliteten. Ett egenkontrollprogram färdigställdes mot slutet av året och arbetet fortsätter under 2026. Miljö- och hälsoskydd har genomfört kvalitetskontroller och förelägganden när det gäller städkvalitet och städfrekvens, men länsstyrelsen avslog kraven på vite då de ansågs otydliga. En central fråga rör städfrekvens, där Miljö- och hälsoskydd vill se högre nivåer enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men Umeå kommuns nivåer ligger i linje med eller över branschstandard. Under 2024 antogs och vidareutvecklades en handlingsplan för kvalitetsutveckling, och verksamheten har nu ett fungerande internkontrollsystem enligt INSTA 800. En omorganisation har lett till jämnare arbetsfördelning och bättre förutsättningar för kvalitetsarbete. Verksamheten har även vuxit med nya objekt och fokus framåt ligger på fortsatt kvalitetsutveckling och långsiktig hållbarhet. Bilaga 2 Valnämnden Nämndens grunduppdrag Valnämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på valnämnd samt ansvara för genomförande av val eller folkomröstning enligt vallag (2005:837), folkomröstningslag (1979:369) och lag om kommunala folkomröstningar (1994:692). Nämnden ansvarar för att det finns lämpliga vallokaler och nämnden ansvarar även för översyn av kommunens indelning i valdistrikt och bereder ärenden om kommunfullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen Valnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt Valnämnden ansvarar för att det finns lämpliga vallokaler i hög grad uppfyllt Valnämnden ansvarar även för översyn av kommunens indelning i valdistrikt i hög grad uppfyllt och bereder ärenden om fullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen. Bedömning och motivering Grunduppdragets genomförande Bedömningen av grunduppdraget anses uppfyllt under perioden utifrån de planerade insatserna som behöver göras året före valår. Grunduppdragets Beskrivning Beslut genomförande enligt verksamhetsplan Valdistrikt Valnämnden fattade beslut om utökning av antalet 2025-03-18 valdistrikt från 72 till 78. Dnr: VN-2025/00012 Befolkningsökningen medför att valdistrikten över tid Beslut Kommunfullmäktige behöver bli fler. Inför valet till riksdag, kommun- och 2025-04-28 regionfullmäktige 2026 har det gjorts en bred analys av den Diarienr: KS-2025/00334 nuvarande valdistriktsindelningen. Kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen beslutar om kommunens valdistriktsindelning vilken sedan Västerbotten fastställs av länsstyrelsen. 2025-11-27 Diarienr: 4467-2025 Val- och Valkansliet har besökt samtliga val- och röstningslokaler för 2025-11-18 röstningslokaler att besiktiga tillgängligheten. Diarienr: VN-2025/00029 Den har kontrollerats bland annat med hjälp av Myndigheten för delaktighets checklista för tillgängliga val. 2025-11-18 Fastställande av förtidsröstningslokaler och öppettider vid Diarienr: VN-2025/00030 valen 2026 Fastställande av vallokaler vid valen 2026 Valförberedelser inför Information till Valnämnden om kommande upphandlingar Diarienr: VN-2025/00004 valen 2026 inför valen 2026 2025-11-18 Rekrytering av röstmottagare startade när nämnden fattat Diarienr: VN-2025/00031 beslut om arvoden och timlön för röstmottagare vid valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 2026. Analyserat kapaciteten i de lokaler som ska användas under förtidsröstningen och därefter gjort en övergripande personalplanering. Bilaga 2 Kommande Från 1 december trädde ny lag i kraft som syftar till att öka förändringar skyddet av de allmänna valen och stärka väljarnas möjlighet att utnyttja sin rösträtt.  Krav på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare tydliggörs.  Incidenter i samband med valet ska skyndsamt rapporteras.  En röstmottagare ska alltid vara närvarande när en väljare får hjälp av en annan person.  Digitala röstkort införs och även ett moderniserat sätt att förtidsrösta. Alla val- och röstningslokaler har analyserats med utgångspunkten att väljaren ska kunna ta valsedlar och göra i ordning sin röst på en och samma plats i lokalen. Verksamhetens Valnämnden fastställde en reviderad 2025-11-18 styrande dokument dokumenthanteringsplan. Dnr: VN-2025/00034 Valnämnden fastställde delegationsordning. 2025-11-18 Dnr: VN-2025/00036 Revidering och översyn av rutiner och andra dokument som valkansliet använder i verksamheten har skett löpande under året. Verksamhetssystem Valkansliet har deltagit vid den användarträff som leverantören av systemet anordnar. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner har också varit viktigt för att kunna använda systemet fullt ut. Under hösten har det också pågått ett projekt för att undersöka hur data från verksamhetssystemet ska kunna överföras till kommunens lönesystem. Samordning med Den 26 november arrangerade valkansliet en VAL-frukost kommunens där representanter från berörda verksamheter i kommunen verksamheter deltog. Syftet med mötet var att valkansliet vid ett och samma tillfälle kunde informera verksamheterna inför det kommande valet. Bra förutsättningar I slutet av året förstärktes valkansliet med en person som arbetar med rekrytering. En utbildningsansvarig och en kommunikatör som ska vara resurs för valkansliet har utsetts. Valnämnden fattade beslut om utökning av antalet valdistrikt från 72 till 78 på sammanträdet i mars. Kommunfullmäktige fastställde sedan valnämndens beslut. Valnämnden fattades beslut i november 2025 om val- och röstningslokaler. Inför besiktningarna så informerades verksamheter inom för- och grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen så tidigt som april. Länsstyrelsen i Västerbottens län fattades beslut i november 2025. Under perioden har besiktning skett av externa förhyrningar av förtidsröstningslokaler, matsalar i kommunala skolor och kommunens gymnastikhallar. Samtliga besiktningar sker utifrån kansliets checklista som utgår från Myndigheten för delaktighets checklista för tillgänglighet i val- och röstningslokaler. Bilaga 2 26 november arrangerade valkansliet en valfrukost där representanter från berörda verksamheter i kommunen deltog. Syftet med mötet var att valkansliet vid ett och samma tillfälle kunde informera och förbereda verksamheterna som berörs av valen 2026. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Propositionen Säkerhet och tillgänglighet vid val behandlades av riksdagen under hösten 2025. Det innebär att ny lag trädde i kraft 1 december 2025 och att ändringarna i vallagen kommer att tillämpas för första gången i samband med valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 13 september 2026. Det innebär bland annat följande:  Valmyndigheten ska stödja och samordna valmyndigheternas arbete med skydd av val samt analysera och bedöma risker som kan hota valens genomförande.  Länsstyrelser, kommuner och utlandsmyndigheter som har röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten.  Kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare tydliggörs bland annat genom att kommunerna ska informera Valmyndigheten om lokalernas tillgänglighet.  Fler väljare, bland andra personer som är placerade på särskilda ungdomshem eller intagna i polisarrest, ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.  En röstmottagare ska alltid vara närvarande när en väljare får hjälp av en annan person med att göra i ordning sina röster, i syfte att stärka väljarens skydd mot otillbörlig påverkan och säkerställa att personen som hjälper väljaren följer väljarens instruktioner.  Utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom förtidsrösten återupptas i röstlängden. Utöver den lag som nämns ovan så införs också möjlighet att skicka digitala röstkort till väljare som har digital brevlåda och som har valt att ta emot myndighetpost dit. En kommande förändring enligt Valmyndigheten är att anpassa förtidsröstning och använda digitala väljarförteckningar. Verksamhetens styrande dokument som rutiner och övriga handlingstyper är uppdaterade. Nämndens dokumenthanteringsplan fastställdes i november. Verksamhetssystemet Kaskelott är uppdaterat inför valen 2026. Under hösten genomfördes användardagar för kommuner som nyttjar systemet. Arbetet med integrationen mellan Kaskelott och kommunens lönesystem har planerats och testkörts för att säkerställa att utbetalningen av arvoden till röstmottagarna fungerar. Arbetet har genomförts tillsammans med DoIT, Lönesupport och systemförvaltare. Valnämnden har även lånat ut valmaterial till Samernas riksförbund i samband med sametingsvalet samt till Svenska kyrkan under kyrkovalet i september. Bilaga 2 Äldrenämnden Nämndens grunduppdrag Äldrenämnden ansvarar för kommunens insatser inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i den enskildes hem för personer som är 65 år och äldre. Äldreomsorgens insatser är frivilliga och ges efter en ansökan från den enskilde och utifrån en individuell bedömning. Äldrenämndens övergripande uppdrag är att främja självständighet och möjlighet att bo kvar i hemmet. Det sker genom förebyggande verksamhet, information om seniorlivet och aktiviteter som främjar hälsa och välmående hos den enskilde. Äldrenämnden ger service, vård och omsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård och stöd i form av dagverksamhet, korttidsboende och stöd och avlastning för anhöriga. Är den enskilde i behov av heldygnsomsorg och omfattande hälso- och sjukvård bedöms behov av plats på ett vård- och omsorgsboende. Äldrenämnden Bedömning Uppdelning av nämndens grunduppdrag med bedömning per verksamhetsområde: Vård- och omsorgsboende i viss grad uppfyllt Hemtjänst i hög grad uppfyllt Utredning äldre och prevention i hög grad uppfyllt Hälso- och sjukvård i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Inom vård- och omsorgsboende har inte alla personer som fått beslut kunnat erbjudas boende inom tre månader. Situationen har stabiliserats och blivit mer hållbar i slutet av 2025 men sett över hela året och med anledning av flera icke-verkställda beslut bedöms det påverka måluppfyllelsen negativt. Det har även varit ett ansträngt år utifrån kvalitetsbrister som uppmärksammats från olika håll och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. Äldrenämnden följer månatligen aktuella ärenden inom hemsjukvården. Verksamheten har haft långa köer en längre period. Fler och mer sjuka patienter är en förklaring, en ytterligare är att personer som ska komma hem från slutenvården behöver prioritera vilket medför att rehabiliterande åtgärder av mer förebyggande karaktär innebär långa väntetider för den enskilde vilket inte är i linje med att kunna ge tidiga insatser. Jämfört med föregående år syns dock en minskning av antal väntande ärenden utifrån åtgärder som vidtagits Samverkan med regionen fortsätter för att rätt huvudman ska ansvara för olika insatser utifrån den avtalade hemsjukvården. För verksamhetsområde utredning äldre och prevention har utveckling av nya tidiga insatser som flexibel korttidsavslösning och handläggare på akutmottagningen tillsammans med omfattande förebyggande arbete, förbättrad information och kontaktvägar och effektiv handläggning av ansökningar varit till grund för bedömningen. Hemtjänsten har utifrån uppdraget kunnat erbjuda insatser genom att snabbt verkställa beslut, säkerställa hemgång från slutenvården och dessutom Bilaga 2 hanterat ett stort antal tillkommande hemtjänsttagare samtidigt som förbättringsarbete har genomförts. Det finns etablerade processer för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom äldreomsorgen som baseras på aktuell lag. Ett arbete startade under hösten för att utveckla avvikelseprocessen. Både äldrenämnden och förvaltningsledningen har initierat granskningar och genomlysningar av händelser och hantering. Kommunrevisorerna genomför också två granskningar av nämndens kvalitetsarbete. Resultaten förväntas inkomma vid olika tillfällen under våren och kommer tas om hand för att fortsätta att stärka och utveckla verksamheten. Den samlade bedömningen för året när det gäller uppfyllnad av grunduppdraget blir ”i viss grad”. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Året inom äldrenämnden har till stor del präglats av förtroendekris utifrån allvarliga händelser som inträffat och hantering av dessa, internt och externt med tillhörande omfattande mediabevakning. Särskilda åtgärdsplaner, nya rutiner och arbetssätt har tagits fram för att minska risker och säkra trygghet, ett arbete som behöver fortsätta under kommande år. Fortsatta utmaningar finns när det gäller kompetensförsörjning och tillgång till utbildad personal. Enligt framtagen plan har två vård- och omsorgsboenden stängts och en tidigare stängd enhet har öppnats då flertalet boendebeslut inte kunde verkställas inom lagstadgad tid. Huruvida det var en mer tillfällig anhopning återstår att se. Två leverantörer inom hemtjänsten avslutade sina avtal under våren vilket innebar att cirka 580 personer behövde välja en ny hemtjänstutförare. Under hösten fattades beslut om att övergå till lag om offentlig upphandling (LOU) som upphandlingsform för hemtjänst och arbete pågår för att förbereda det. Trots ett ansträngt år och med delar av en problematik som också syns nationellt, har ordinarie verksamhet och förbättringsarbeten för en hållbar äldreomsorg utifrån nämndens verksamhetsplan fortlöpt och det finns flera positiva exempel som tas upp i rapporten. Andel äldre personer med 2021 2022 2023 2024 2025 beslut om insats Andel äldre personer 65+ med Umeå: 8,3 Umeå: 8,2 Umeå: 8,4 Umeå: 8,1 Uppgift ännu beslut om hemtjänst (%) Riket: − Riket: 6,5 Riket: 6,8 Riket: 6,9 inte publicerad Andel äldre personer 65+ med Umeå: 4,4 Umeå: 4,1 Umeå: 4,0 Umeå: 3,8 Uppgift ännu beslut om särskilt boende (%) Riket: − Riket: 3,6 Riket: 3,8 Riket: 3,8 inte publicerad Umeå har fortfarande en något högre andel personer med hemtjänst jämfört med riket. Både antal hemtjänsttagare och antal timmar har minskat under året. Nämnden följer utvecklingen i samband med månatlig ekonomirapport. Andel äldre personer med beslut om särskilt boende är nu i paritet med övriga landet. En utmaning för nämnden är att lägga en träffsäker prognos framåt, hur kommer behoven se ut på längre sikt och Bilaga 2 i hur hög utsträckning kan nämndens övriga strategier med förebyggande insatser och kvarboende med rätt stöd påverka detta? Fakta är dock att andelen äldre drastiskt kommer öka kommande år. En grupp som ökat i storlek är gruppen äldre 90+, vi lever allt längre. Trygg och säker vård och 2020 2021 2022 2023 2024 2025 omsorg Nöjda brukare, hemtjänst (%) 93 − 89 90 87 85 Andel svarande: 56 % Riket 85 Nöjda brukare, särskilt boende 82 − 69 69 72 73 (%) Andel svarande: 37 % Riket: 79 Antal Lex Maria-anmälningar, 3 1 4 3 5 6 IVO Nöjdhet − hemtjänst och vård- och omsorgsboende Andel nöjda äldre inom hemtjänst har minskat något och är nu i paritet med riket i stort. Det område som framför allt har ett lägre resultat i förhållande till förra året är upplevelsen att personalen har tillräckligt med tid för arbetet (78 procent i jämförelse med 83 procent). Orsaken kan vara den offentliga debatt som funnits kopplad till schabloner och den enskildes beslut om insatser. Andel nöjda äldre i särskilt boende har i stället ökat något jämfört med föregående år. Förtroende för personalen på äldreboende har ökat i samband med att känslan av ensamhet har minskat i jämförelse med tidigare år. Svaret på frågan om personalen pratar tillräckligt god svenska har ökat från 69 procent 2024 till 75 procent 2025. Lex Maria Rapportering av avvikelser är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ska utgöra underlag för förbättringar, för att kunna förebygga att liknande händelser sker igen och för att undvika allvarliga vårdskador genom att tidigt uppmärksamma mindre allvarliga incidenter och hantera dessa. Allvarliga vårdskador och risk för allvarliga vårdskador anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antal Lex Maria-anmälningar var under året sex stycken. Nämnden tar del av det samlade patientsäkerhetsarbetet och beslutar om fokusområden för kommande år i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Nyckeltal för produktion, 2021 2022 2023 2024 2025 genomsnittliga årsvärden Beslutade timmar hemtjänst 68 447 71 435 76 227* 75 810 69 849 Belagda lägenheter på vård- och 1007 944 927 920 914 omsorgsboende Andel externa utförare av 55 52 56 53 48 hemtjänsttimmar (%) *Korrigerad från 2023 års rapport då siffran felaktigt avsåg beslutade timmar för december månad, 79 969. Fortsatt minskning av hemtjänsttimmar relaterat till förbättrad uppföljning, färre hemtjänsttagare och lägre genomsnittlig tid. Andelen timmar som utförs av externa utförare har minskat under året och kommunal utförare har nu den större omfattningen. Bilaga 2 Brand- och räddningsnämnden Nämndens grunduppdrag Brand- och räddningsnämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i sin helhet i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Brand- och räddningsnämnden bedömer att den till viss grad uppfyllt sitt grunduppdrag. Orsaken till det är att målet som gäller tillsynsverksamheten inte har uppnåtts under året. Det beror på att erfaren personal har valt att avsluta sin anställning i kombination med att prioriteringar har gjorts med anledning av det pågående arbetet med verksamhetsutveckling. Vidare har nämnden under året haft perioder då den inte kunnat upprätthålla den beslutade beredskapen på RiB-stationerna, med anledning av personalbrist. Förutsättningar för tillsynsverksamheten kommer med stor säkerhet att finnas på plats inför kommande verksamhetsår för att kunna uppfylla nämndens grunduppdrag fullt ut. När det gäller personalsituationen i RiB-verksamheten kommer vissa osäkerheter att finnas också i fortsättningen. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Verksamheten är inne i en period av expansion och utveckling som kommer fortsätta under de kommande åren. Det har sin grund i den kommande driftsättningen av den andra brandstationen i Umeå tätort, men det är även en anpassning till de ökade krav och behov som finns utifrån att Umeå växer, omvärldsläget förändras och uppdragen breddas och blir flera. Stort fokus ligger på denna verksamhetsutveckling och det får viss påverkan på genomförande av övriga uppdrag. Vidare pågår ett fortsatt utvecklingsarbete kopplat till det gemensamma räddningsledningssystemet Räddningssamverkan Nord där ett fördjupat samarbete med Räddningsregion mittnorrland (Västerbottens inland, Jämtland och Västernorrland) nu har börjat. Trots att vårt område inte var särskilt belastat i samband med sommarens skogsbränder så visar sommarens händelser ändå vikten av att samverka i större ledningssystem och att den nuvarande inriktningen är rätt väg att gå. Den nedbrunna stationen i Holmsund och takraset i Umeå har fortsatt haft viss påverkan på verksamheten under året. I november kunde den nya vagnhallen i Umeå invigas och tas i bruk. Den nya vagnhallen har en utformning och funktionalitet som är anpassad till verksamhetens behov och gällande krav. RiB-verksamheten har till viss del varit påverkad när det gäller bemanning ett antal RiB-stationer vilket har medfört svårigheter att över tid upprätthålla beslutad beredskap. Behovet inom området RUHB (räddningstjänst under höjd beredskap) har fortsatt att öka och ytterligare medel har tillförts länet för både kompetenshöjning och inköp av materiel. Umeå kommun är fortsatt värdkommun för räddningstjänsterna i Västerbotten när det gäller samordning av direktiven som kommer från Myndigheten för civil beredskap (MCF). Bilaga 2 Inom den olycksförebyggande verksamheten har stort fokus legat på verksamhetsutveckling med syfte att skapa bättre förutsättningar att kunna arbeta bredare med det olycksförebyggande uppdraget i organisationen som helhet. Prioritering av verksamhetsutveckling i kombination med att erfaren personal har valt att avsluta sin anställning har inneburit att uppsatt mål för året inte har uppfyllts. På sikt kommer organisationen ha bättre möjligheter att genomföra uppdragen och ta en större roll och ett större ansvar i samhället. Den olycksförebyggande verksamheten har fortsatt arbetet att genomföra insatser och utbildningar när det gäller särskilt riskutsatta personer. Arbetet har till största delen genomförts i Vindelns kommun men kommer på sikt även att omfatta Robertsfors och Umeå kommuner. IT-kapacitetsnämnden Nämndens grunduppdrag IT-kapacitetsnämnden är gemensam för Umeå, Vännäs och Skellefteå kommuner. Nämnden har ansvar för lagring, virtualisering och backup för kommunernas IT-verksamhet. Umeå kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. IT-kapacitetsnämnden Bedömning IT-kapacitetsnämnden ska i hög grad uppfyllt  medföra en kostnadseffektiv IT-drift för alla parter  optimalt använda resurser och kompetens  säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster. Bedömning och motivering Grunduppdraget utförs inom ramen av ordinarie processer för Umeå kommuns IT-driftverksamhet och IT-säkerhetsorganisation. Genom att nyttja skalbarheten i dessa strukturer kan IT-tjänsterna levereras på ett effektivt, säkert och likvärdigt sätt till de anslutna kommunerna Vännäs, Skellefteå och Umeå. Uppdraget att använda resurser och kompetens optimalt anses uppfyllt. Kostnaderna fördelas genom en fördelningsnyckel som är baserad på kommunernas faktiska nyttjande av kapaciteten. Nyttjandet läses av en gång per år i slutet av oktober inför kommande budget. Under året har vi fått i uppdrag att göra en jämförelse med externa leverantörer för att se hur kostnader står sig. Nämnden ligger bra till och vi uppfyller med god marginal uppdraget att IT- driften ska vara kostnadseffektiv och det anses därmed vara uppfyllt. Tillgängligheten på nämndens IT-kapacitet för 2025 var 100 procent. Inga oplanerade avbrott har skett. Uppdraget att säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster anses uppfyllt. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser IT-driftmiljön förvaltas och vidareutvecklas löpande för att vara modern, skalbar och säker. Hårdvara byts ut vart femte år. Övervakning och uppdateringar utförs löpande under året. I händelse av Bilaga 2 oplanerat driftavbrott hanteras dessa enligt Umeå kommuns processer och rutiner för återställning av IT-tjänst. Under 2025 har verksamheten  upphandlat backuphårdvara och installerat ny utrustning  planerat och förberett för upphandling och kommande införande av datacenterswitchar (corenät)  tecknat avtal för backup av Microsoft 365 och EntraID med införande under 2026  förberett för att göra en gemensam upphandling av en säkerhetscentertjänst (Security Operations Center – SOC)  inlett behovsanalys och omvärldsbevakning av alternativ för virtualiseringsplattformen VMware som under 2025 fick en stor prisökning. PA-nämnden Nämndens grunduppdrag Nämndens uppdrag regleras i reglementet för samverkande kommuner med mål att  åstadkomma effektiv drift och hantering av personaladministrativa system  åstadkomma optimalt användande av resurser och kompetens. Dessa beskrivs närmare i nämndens grunduppdrag som presenteras nedan. PA-nämnden Bedömning Nämndens grunduppdrag i hög grad uppfyllt  upphandla personaladministrativa system  avtal och avtalsuppföljning mot leverantören  övergripande systemförvaltning  applikationsdrift  server och databasdrift  driftmiljö (licenser och hårdvara)  vidareutveckling  personuppgiftsbiträde. Bedömning och motivering Nämnden bedöms i sin helt i hög grad uppfylla sina uppdrag och sina strategiska mål. Bland annat har nämnden under perioden gjort klart avtalet för fortsatt leverans enligt huvudavtalet med leverantör, kontinuerligt träffat leverantör i taktiska och strategiska möten, samt däremellan mer operativa möten för samverkan och framåtdrift. Vidare har arbetet fortsatt med utveckling utifrån resultaten av förstudien och digitala satsningar genom inköp av funktionalitet. Under året har Umeå kommuns IT-enhet genomfört flera åtgärder och revidering av kontinuitetsplan har gjorts för fortsatt säker drift och god systemkontroll. Systemförvaltningen är välfungerande och hanterar förändringar och uppkomna situationer väl, vilket inte minst blev tydligt i samband med attack mot närliggande systemflora hos Miljödata och i samband med andra IT-relaterade störningar under året. Vidare har Bilaga 2 översyn av tid för gemensamma resurser genomförts och samarbete och utbyten har ökat genom en gemensam konferens med övriga kommuner i Norr- och Västerbotten med samma lönesystem. Det har utmynnat i fortsatta kontakter mellan kommunerna. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser PA-nämndens arbete har under året varit stabilt och fokuserat på utveckling och säkerhetsarbete. Uppgraderingar, systemförändringar till följd av förändringar inom lag- och avtalsområdet och flera insatser för att stärka den digitala säkerheten har genomförts. IT-attacken som genomfördes mot närliggande systemflora Miljödata gav flera lärdomar även till systemförvaltning av personaladministrativt system. Andra IT-relaterade störningar har under året också gett möjlighet till bra övnings- och lärtillfällen och systemförvaltningen har därigenom stärkt sin förmåga inför framtida situationer. Nämnden har under året fortsatt att arbeta intensivt tillsammans med leverantör för leverans på restlistan och till dags dato återstår två (2) punkter innan den är klar i sin helhet. Dessa två punkter kräver ett större utvecklings- och leveransarbete och en införandeprocess i respektive kommun, vilket gör att det tar tid. Under året har även avtal för fortsatt leverans enligt huvudavtalet efter 2026-12-31 genomförts. Nämndens årliga mål 2025 innehöll fem (5) mål varav fyra (4) bedöms vara helt uppfyllda. Det mål som är delvis uppfyllt gäller leverans av de två återstående punkterna på restlistan. Överförmyndarnämnden Nämndens grunduppdrag Överförmyndarnämnden i Umeåregionen är gemensam nämnd för Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeå, Vindelns, Vännäs och Örnsköldsviks kommuner, nedan kallad nämnden. Umeå kommun är värdkommun för nämnden och nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. Nämnden ansvarar för att överförmyndarverksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i föräldrabalken och andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarverksamhet. Nämnden har till huvudsaklig uppgift att besluta om förordnande och entledigande av gode män och förvaltare, ta till vara den enskildes intresse genom kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning, lämna information till allmänheten, och att ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren. Överförmyndarnämnden Bedömning Nämnden har till huvudsaklig uppgift att besluta om förordnande och entledigande av gode i viss grad uppfyllt män och förvaltare, ta till vara den enskildes intresse genom kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning, lämna information till allmänheten, och att ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren. Rekrytering av gode män och förvaltare i viss grad uppfyllt Kontroll av gode mäns, förvaltare och förmyndares förvaltning i viss grad uppfyllt Bilaga 2 Bedömning och motivering Bedömningen av att grunduppdraget innehållande delarna, rekrytering av ställföreträdare och kontroll av redovisning, anses vara till viss del uppfyllt syftar till att måluppfyllelsen inte uppnåddes i önskad grad. Målet att granska alla årsräkningar till och med 30 september uppfylldes inte helt, 89 procent av årsräkningarna var granskade till dess. I december uppnåddes målet till 100 procent. När det gäller målet om attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser ökade sjukfrånvaron under 2025. Det berodde mest på en långtidssjukskrivning, men även viss korttidsfrånvaro under året. Mål Resultatmått/aktiviteter Målvärde 2025 Mätvärde 2025 Yttre kvalitet Nämndmål: Öka kvalitet, produktivitet och Andel av årsräkningar 100 89 rättssäkerhet i hela Umeåregionen. som ska vara granskade till och med 30 september (%) Inre kvalitet Vi ska ha attraktiva och hälsofrämjande Sjukfrånvaro (%) 2,0 4,8 arbetsplatser Målet att rekrytera ställföreträdare bedöms inte vara helt uppfyllt beroende på att det under året varit många personer som fortfarande väntar på att få en god man eller förvaltare. Under 2025 har det i snitt varit en kö på 126 personer varje månad som väntar på en ställföreträdare. Vidtagna åtgärder för att uppnå målen För att uppnå 100 procent granskning till 30 september har personalen erbjudits möjlighet att granska årsräkningar på kvällar och helger. Utöver det har särskilda fokusveckor och andra strategier utförts för att prioritera arbetsuppgiften att granska. Det som har försvårat och försenat granskningsarbetet är konkurrensen av andra prioriterade arbetsuppgifter och arbetsbelastningen för medarbetarna har varit konstant alltför hög under hela 2025. Det är en bild som resultat i medarbetarundersökningen 2025 styrker. För att försöka med att rekrytera tillräckliga antal nya ställföreträdare har flera åtgärder vidtagits. Bland annat har en rekryteringskampanj hållits under hösten 2025. Mingelkvällar, deltagande i samverkan med andra myndigheter, utbildningsinsatser mot bland annat Seniortorget och sjukvården. Trots dessa åtgärder ser Överförmyndarnämnden att de nya ställföreträdare som rekryteras inte motsvarar det antal nya ansökningar som inkommer till verksamheten. En ökad dialog med förvaltarenheterna i Umeå och i Örnsköldsvik har genomförts som har resulterat i att förvaltarenheten i Umeå har börjat utöka kapaciteten med två årsarbetare och nya anställningar startar i februari 2026. Men, det är inte tillräckligt för att nå det rekryteringsbehov som finns. Grunduppdragets genomförande Nämndens bedömning är att grunduppdraget är till viss grad uppfyllt. Bilaga 2 Nämnden har ett utredningsansvar för personer med behov av godmanskap eller förvaltarskap och ansvar för rekrytering och utbildning av gode män och förvaltare. Rekrytering av gode män, förvaltare och förmyndare Rekrytering av ideella ställföreträdare innebär stora utmaningar. Intresset och möjligheten att ta sig an frivilliga uppdrag som fordrar både mycket tid, kraft och arbete är låg hos allmänheten. Nämnden behöver vidta ytterligare åtgärder kring rekrytering av gode män då det i dag är långa väntetider att få en god man eller förvaltare. Åtgärder som är inledda är bland annat en gemensam rekryteringsgrupp som startat under våren med deltagare från båda kontoren. Ett gemensamt rekryteringsmaterialhar utarbetats i samråd med kommunikationsavdelningen. Rekryteringskampanj i hela regionen är inplanerad under oktober månad. Under våren 2025 har det arrangerats mingelkvällar för befintliga gode män både i Umeå och i Örnsköldsvik. Under hela 2025 deltar medarbetare från överförmyndarenheten i informationsmöten med närliggande verksamheter, bland annat till Seniortorget, sjukvården och intresseföreningar inom funktionsrätt. Utöver rekrytering riktad mot privatpersoner, så kallade lekmän, finns två förvaltarenheter med anställda gode män och förvaltare. Nämnden har även gett förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att använda privata utförare som ett komplement till ideella och anställda ställföreträdare. Förvaltarenheten i Umeå kommun som finns under miljö- och hälsoskyddsnämnden har i dagsläget fem anställda, men har ytterligare två till tre nyanställningar planerade för 2026. Förvaltarenheten i Örnsköldsviks kommun finns under kommunstyrelsen och har fyra anställda, privata aktörer anlitas till ett antal av Örnsköldsviks förvaltarenhets ärenden. Åtgärder är vidtagna för att minska väntetider; rekryteringskampanjer, utbildningsinsatser till befintliga godemän och förvaltare, utökning av förvaltarenheten i Umeå. Trots dessa åtgärder är det i slutet av december 2025 ändå cirka 110 personer som står utan god man eller förvaltare. Bedömningen av uppfyllelse av uppdraget avseende rekrytering av gode män och förvaltare är att uppdraget till viss del är uppfyllt. Kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning Nämndens tillsyn baseras till övervägande del genom granskning av redovisningshandlingar. Nämndens mål för 2025 är att samtliga årsredovisningar ska vara granskade till 30 september. Åtgärder som verksamheten utfört för att nå målet med att granska inkomna redovisningshandlingar före 30 september är att ha fokusveckor på granskning, erbjuda möjlighet att gå in extra på helger och kvällar för ordinarie personal och att anställa vikarier vid sjukfrånvaro. Men, granskningsarbete är en arbetsuppgift som kräver god kännedom om ärenden och erfarenhet, något som försvåras när ny personal ska utföra uppgiften. Utöver denna problematik rapporterar personalen om att den Bilaga 2 ökade handläggningen i ärenden tar mer och mer tid, vilket innebär att tiden sammantaget inte räcker till för att både utreda, handlägga och kontrollera ärenden med den befintliga personalen i verksamheten. I praktiken är därmed det mål som nämnden har att alla årsräkningar ska vara klara 30 september inte möjligt att uppnå med befintliga resurser. Om andelen granskning skulle prioriteras ännu mer i verksamheten skulle det innebära allvarliga brister i andra handläggningsuppgifter som till exempel sämre tillgänglighet i telefon, ytterligare minskade utbildningsinsatser, längre handläggningstider som i sin tur innebär att ännu fler ansökningar om anstånd till tingsrätten skulle ske och så vidare. Ett räkneexempel för målet med färdigställda årsräkningar finns i tabellen nedan. Räkneexemplet visar medarbetare på båda kontoren. Antal årsräkningar Personal Tid per årsräkning Arbetstid Räkneexempel att granska Umeå: 10 medarbetare I snitt cirka 4 En arbetsdag är 7,5 2 110/16=131,8 1 470 årsräkningar timmar/årsräkning. timmar. Varje vecka ger årsräkningar per Kan variera 1–10 37,5 timmar. person. Örnsköldsvik: timmar beroende på Antal veckor 1 januari Det innebär 5x16=80 640 årsräkningar 6 medarbetare svårighetsgrad. till 30 september: 40 årsräkningar per vecka. veckor. Räkna bort 80x34=2 720 granskade semester, påsk och årsräkningar. sportlov, så återstår cirka 34 veckor. Om alla gör 5 årsräkningar per vecka klarar verksamheten målet. Totalt: 16 personer Hinner cirka 2 Totalt antal Det vill säga 3 heldagar 2 110 stycken totalt som kan årsräkningar per dag. arbetstimmar: 1 275 till handläggning, årsräkningar utföra arbetet att timmar per person. telefontid, utbildning, granska. rekrytering, dokumentation, post och så vidare. Årsräkningar i Umeå, baserat på 2025 års beräknade mängd som ska granskas under 2026. Under perioden har verksamheterna haft utmaningar med sjukfrånvaro och det tog åtta månader tills ny handläggare hade börjat sin tjänst, vilket har inneburit ökad belastning på verksamheten. Det har inneburit mer arbete per person i verksamheten, en ökad belastning och en mycket svår prioritering av vilka arbetsuppgifter som ska hinnas och inte hinnas med. Konsekvenser av prioritering har märkts bland personal som upplever en hög arbetsbelastning med låg möjlighet till återhämtning, försämrad kvalitet i arbetet, indragna årliga förbättringsaktiviteter som att uppdatera rutiner, planera kommande verksamhetsår, uteblivna verksamhetsmöten, minskade insatser och utbildning till allmänheten och så vidare. Sammantaget är det en verksamhet som utöver detta även inväntar en stor ytterligare arbetsuppgift redan i juli 2026, utan att några resurser är inplanerade att stärka upp verksamheten. Digitaliseringsprojekt som pågått och pågår har inte gett den förväntade effektivisering i verksamheten som väntat. Under tiden akterna inte är färdigskannade behövde medarbetarna både Bilaga 2 skriva ut alla handlingar och skanna in dem i pappers akter, något som tar mycket tid. För att nå nästa steg i verksamhetsutveckling mot digitalisering skulle en övergång från pappersakt till digital akt behöva ske. Detta steg behöver utredas noggrant och behöver också vara i linje med länsstyrelsens krav och behöver förankras i ny dokumenthanteringsplan och nya arbetssätt i verksamheten. Nästa steg i digitaliseringen, att kunna frångå skanning och kopiering av papper och i stället erhålla handlingar digitalt från ställföreträdare har inte kunnat börja i den utsträckning som förväntats. Driften av verksamhetssystemet har efter en dialog med DoIT landat i en intern lösning. Den har blivit fördröjt flera gånger under 2025 och vid årsslutet har DoIT inte börjat arbetet. Lämna information till allmänheten Verksamheten håller regelbundet utbildning till ställföreträdare samt har telefontider och besökstider för allmänheten, ställföreträdare, huvudmän och myndigheter. En enkätundersökning riktad till ställföreträdare kommer att skickas ut under januari 2026. Syftet är att undersöka hur ställföreträdare upplever kontakten med överförmyndarenheten och få en bild över de förbättringsområden som kan finnas. Ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren Verksamheten har ett tydligt uppdrag att skyndsamt utse ställföreträdare för ensamkommande barn. Denna uppgift prioriteras mycket högt och handläggningen sker ytterst skyndsamt av utsedda handläggare. Uppföljning av grunduppdragets måluppfyllelse görs via nämndens tertialrapporter, styrkort och intern kontroll. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Umeåregionens beslutade projekt för att digitalisera verksamhetens samtliga akter har med ny scanningsutrustning kunnat slutföras och kvalitetssäkring av de skannade akterna och återapportering till kommunchefsgruppen har skett under senare delen av 2025. Det blir allt svårare för gode män och förvaltare att utföra sitt uppdrag. Både huvudmän och ställföreträdare befinner sig i ett digitalt utanförskap, det vill säga att ställföreträdare till exempel får svårt att utföra bankärenden som är en stor del av uppdraget. Att som lekman ta sig an uppdrag som god man för personer i stor utsatthet med komplexa livssituationer innebär både tidskrävande och utmanande uppdrag. Målgruppen med komplexa behov ökar nationellt. Det innebär att det blir en allt större utmaning att rekrytera ställföreträdare inom överförmyndarnämndens verksamhetsområde. Det är en bild som delas av hela landet. Utifrån nämndens beslut i februari 2025 har avdelningschefen på miljö- och hälsoskyddsnämnden inlett en rekrytering av två nya medarbetare. En översyn av avtalet mellan nämnden och Bilaga 2 förvaltarenheten på Umeå kommun är inledd och översyn av avtalet med Örnsköldsviks förvaltarenhet ska också inledas. Biträdande enhetschef på 30 procent började 1 maj. Sommarplanering för kontoren skedde under sommaren 2025 gemensamt i syfte att efterleva det beslut som nämnden har fattat att arbeta kontorsövergripande mellan de två arbetsplatserna. Gemensam telefontid infördes juni 2025 och har permanentats i verksamheten under slutet av 2025. Utvärdering av insatserna kommer att ske under 2026. En ny handläggare började sin anställning 1 augusti. Handläggaren slutade efter kort tid, varpå ny rekrytering kommer att ske i januari 2026. Under perioden januari till december har avdelningen Demokrati och juridik haft gemensamma arbetsplatsträffar under våren med fokus på återhämtning. Personalen har uppskattat insatserna, särskilt den föreläsning som hölls under hösten 2025 med fokus på återhämtningsstrategier. Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utreda möjlighet att anlita privata aktörer för att ta uppdrag som förvaltare och god man. Upphandlingsbyråns signal till verksamheten är att det behöver ske ett upphandlingsförfarande och att det troligen är en annan nämnd som behöver vara upphandlande nämnd på grund av jäv. Bilaga 3 Bilaga 3. Nämndernas rapportering av personalpolitiska mål I planeringsdirektivet för 2025 fastställde kommunfullmäktige tre personalpolitiska mål. I underlagen till årsredovisningen har nämnderna lämnat en bedömning av arbetet med de personalpolitiska målen utifrån om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. På följande sidor redovisas respektive nämnd. Kommunstyrelsen Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning för verksamheterna på Stadsledningskontoret. Förvaltningen har därför fortsatt att utveckla och arbeta för att behålla våra medarbetare, bland annat genom att delta i det EU-finansierade projektet Samba. Det syftar till att finna nya former för att knyta samman rehabiliterings- och kompetensförsörjningsprocesserna och därigenom förutsättningar att finna nya vägar tillbaka till arbete för medarbetare som har drabbats av ohälsa. Ledarskap Med syfte att erbjuda chefer på Stadsledningskontoret ett utökat stöd och bättre förutsättningar för sitt ledarskap utökades HR-funktionen på förvaltningen från 50 till 100 procent. En HR-chef på heltid anställdes under 2025. Genom en organisatorisk förändring har chefstätheten säkerställts under året, vilket innebär att antal medarbetare per chef är fortsatt lägre än riktvärdet 30 för samtliga chefer på förvaltningen. Ambitionen är att behålla en chefstäthet som är lägre än riktvärdet. När antalet anställda närmar sig 30 vidtas därför åtgärder som säkerställer att gränsen hålls. Med syfte att erbjuda chefer på Stadsledningskontoret ett utökat kollegialt stöd har SLK:s chefsforum återupptagits under 2025. Vid mötena möjliggörs erfarenhetsutbyte och dialoger mellan chefer och även kompetenshöjande insatser för cheferna på olika teman. Under 2025 har det, utöver de ordinarie erbjudandeutbildningar för chefer i kommunen, funnits möjlighet för chefer på Stadsledningskontoret att delta vid sex frukostseminarier med olika teman och vid den kommungemensamma ledardagen med tema Bättre tillsammans, som bland annat ägnades åt frågor som psykologisk trygghet och Umeå växer tryggt och säkert. Bilaga 3 Friskfaktorer Fokus i 2025 års Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och aktiva åtgärder var återhämtning och arbetsbelastning, vilket också identifierades som utvecklingsområden bland medarbetare på Stadsledningskontoret. Chefer har med stöd av ett material som har tagits fram av SLK-HR kunnat arbeta med frågan om återhämtning på arbetsplatsträffar. Fokus på SLK-dagen, till vilken samtliga medarbetare på förvaltningen bjuds in, var återhämtning i arbetslivet. Vid tidig signal om ohälsa initierar och genomför chef ett samtal med medarbetare och om det krävs görs därefter anpassningar av medarbetarens arbetsuppgifter. Vid behov utarbetar chef och medarbetare tillsammans även en rehabiliteringsplan. Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen har under 2025 varit relativt oförändrad jämfört med 2024 (−0,4 procent), men sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat något (−0,8 procent) medan sjukfrånvaron för män i viss mån har ökat (+0,5 procent). Det är en tendens som även speglas i andelen långtidsfriska. Sjukfrånvaron för Stadsledningskontoret ligger väl under det av personalnämnden fastställda målvärdet för 2025. Resultatmått, kommunstyrelsen Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 3,9 2,4 3,4 4,7 1,9 3,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 76 82 78 75 81 77 Andel heltidsanställda (%) 92 95 90 93 95 90 94 Andel skyddsombud som har genomgått 100 − 100 100 − 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,2 5,3 5,2 5,2 5,3 5,2 Byggnadsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Nämndens kompetensförsörjningsplan har reviderats under året och ingår som bilaga till verksamhetsplanen. Verksamheten har inga betydande rekryteringsproblem, men vissa svårigheter kan ses att rekrytera erfarna medarbetare. Fokus i kompetensförsörjningsplanen är att behålla och utveckla befintliga medarbetare. Bilaga 3 Personalomsättningen är högre än målvärdet för året och påverkas både av antalet som har slutat och antalet som har börjat inom nämndens verksamheter. Sju medarbetare har slutat på egen begäran och nio medarbetare har nyanställts. Ledarskap Inför 2025 gjordes en omorganisering på Bygglov som nu har tre enheter i stället för tidigare fyra. Antal medarbetare/chef följer verksamhetens plan. En verksamhet når inte riktvärdet med max 30 medarbetare/chef, men med den plan som finns och verksamhetens goda resultat är målvärdet 90 procent och det uppnås. Medelantalet medarbetare per chef är 10. Förvaltningens chefsnätverk fortsätter att träffas ett antal gånger per år och är ett uppskattat forum för information, dialog, erfarenhetsutbyte och möjlighet till kompetensutveckling. Friskfaktorer Under året har alla medarbetare deltagit i en förvaltningsgemensam utbildning inom jämställdhetsområdet. Utbildningstillfället syftade till att höja både kunskapsnivå och kvalitet på verksamheternas jämställdhetsarbete i relation till kommunens övergripande inriktningsmål för jämställdhet. Temat på en av chefsnätverkets träffar under året var friskfaktorer med gemensam dialog om friskfaktorernas betydelse och vilka som är prioriterade för olika verksamheter att arbeta med. En verksamhet berättade hur man har kommit i gång med friskfaktorarbete och involverat medarbetare på APT. Återhämtning är ständigt ett aktuellt område, det visar sig inte minst i medarbetarenkätens resultat och flera enheters OSA-mål. Höstens förvaltningsdag handlade om återhämtning och omfattade också en föreläsning av en psykolog från företagshälsovården som gav flera tips och verktyg för medarbetare att ta till sig av. Resultatmått, byggnadsnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 5,0 5,9 3,5 4,7 7,0 3,4 5,3 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 62 84 73 67 86 76 Andel heltidsanställda (%) 90 97 98 97 99 98 98 Andel skyddsombud som har genomgått 90 − 100 100 − 100 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 86 100 90 83 100 90 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,3 5,3 5,2 5,3 5,4 5,3 Fritidsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Bilaga 3 Personalpolitiska mål Bedömning Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare För verksamhetsår 2025 redovisas inga betydande utmaningar för kompetensförsörjning på fritidsförvaltningen. Kandidatunderlaget är överlag gott både vad gäller numerär och kompetensnivå. De utmaningar förvaltningen ser består i att det saknas adekvata utbildningar i badbranschen och att det saknas fritidsledarutbildning i geografisk närhet. Fritid drift rapporterar vissa utmaningar i att konkurrera lönemässigt med privata aktörer och att kvälls- och helgarbete också utgör en viss utmaning vid rekrytering. Det goda kandidatunderlaget innebär att tillbörlig kompetens finns att rekrytera även om det råder viss diskrepans mellan kandidatens och förvaltningens lönenivåer. Föreningsbyrå och stab har generellt låg omsättning av personal och har ett gott kandidatunderlag när det finns behov av rekrytering. Två enhetschefsrekryteringar och en ersättningsrekrytering inom HR har samtliga genererat ett stort kandidatunderlag och det visar också hög attraktivitet. Fritidsnämnden satte för 2025 som mål att i medarbetarenkäten nå ett genomsnittsresultat på 5,1 av möjliga 6,0 som ett mått på attraktivitet. Resultatet på medarbetarenkäten uppgår till 5,0 vilket är ett fantastiskt bra resultat. Ledarskap Samtliga chefer inom fritidsnämnden har fortsatt färre än 30 medarbetare vilket är en av grundförutsättningarna för att kunna tillämpa ett engagerat och närvarande ledarskap. På förvaltningen träffas samtliga chefer månadsvis vid ett chefsforum där aktuella ämnen hanteras med fokus på dialog och erfarenhetsutbyte. HR träffar även samtliga ledningsgrupper inför respektive tertialuppföljning och bland annat arbetsmiljö och sjukfrånvaro följs upp. Förutom en djupare dialog om statistiska underlag, är syftet att tillsammans skapa bättre förutsättningar både för ledarskap, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Nämnden når inte uppsatt mål för högre resultat i medarbetarenkäten när det gäller ledarskap än kommunens resultat som helhet. Fritidsnämnden når 4,8 och kommunens genomsnittliga ledarskapsresultat uppgår till 4,9 av 6 möjliga. Friskfaktorer Fritidsnämnden bedömer att arbetet med aktiv rehabilitering är systematiskt och välfungerande. Chefer har stöd i processen för rehabilitering och i uppföljning mellan HR och ledningen. Förvaltningen har också ett systematiskt och väl fungerande arbetsmiljöarbete. Under årets tredje tertial genomfördes en gemensam utbildning för förvaltningens chefer tillsammans med förvaltningens samtliga skyddsombud, för att bredda kunskapen och stärka den gemensamma dialogen i arbetsmiljöarbetet. Bilaga 3 Det finns variationer framför allt när det gäller korttidsfrånvaro mellan de olika verksamheterna. Korttidsfrånvaron är väsentligt lägre där arbetstagare i huvudsak inte arbetar med fysiskt möte med kund eller besökare. Långtidsfrånvaro är med något undantag inte direkt arbetsrelaterad och det är gemensamt för alla verksamheter. Långtidsfrånvaro grundar sig bland annat i benbrott eller somatiska sjukdomar. Fritidsnämnden har under det gångna året också haft högre korttidsfrånvaro än väntat, vilket beror på virussjukdomar som har fått större fäste och påverkan än beräknat. Resultatmått, fritidsnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,0 5,0 5,6 5,3 5,4 4,8 5,1 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 70 70 68 69 61 63 62 Andel heltidsanställda (%) 90 77 82 80 85 86 86 Andel skyddsombud som har genomgått 100 100 90 93 75 73 73 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,1 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 För- och grundskolenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en Arbete pågår i enlighet med attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för Arbete pågår i enlighet med goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer Arbete pågår i enlighet med och jämställda arbetsförhållanden. aktivitets- och handlingsplaner. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Arbetet har fokuserat på förskolans personalomställning, budgetstyrd personalplanering och höjd kompetens genom examination av 20 barnskötare. Samverkan kring tjänsteplanering och med Lärarhögskolan har stärkts. Rekrytering till skolledartraineeprogrammet gav 15 deltagare och arbetet med kommunikationsplan och arbetsgivarvarumärke har prioriterats. Ledarskap Chefer har fått stöd inom OSA för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning genom uppföljning, handledning och avlastning. Förskolan har satsat på förändringsledning och grundskolan på pedagogiskt och kommunikativt ledarskap. Det administrativa stödet har setts över och en ny organisation har skapats för att stärka chefstödet. Friskfaktorer Arbetet med arbetsmiljö och aktiva åtgärder har fortsatt och OPUS har införts med utbildningar och gemensamma rutiner. Hot- och våldsförebyggande arbete har prioriterats genom rutingenomgångar, Bilaga 3 stöd i studiero och trygghetshöjande utbildningar. Arbetsmiljöverkets inspektion av 11 förskolor ledde inte till några krav. Sjukfrånvaron är fortfarande över målet men minskar totalt, med särskilt god utveckling i F–9 och förbättringar i förskolan. Resultatmått, för- och grundskolenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 7,6 4,4 7,0 8,3 4,6 7,5 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 65 56 69 59 54 69 57 Andel heltidsanställda (%) 91 92 92 92 92 91 92 Andel skyddsombud som har genomgått 90 67 57 65 63 54 61 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 79 63 75 62 52 60 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,0 5,0 5,0 4,9 4,9 4,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en Arbete pågår i enlighet med attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för Arbete pågår i enlighet med goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. aktivitets- och handlingsplaner. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer Arbete pågår i enlighet med och jämställda arbetsförhållanden. aktivitets- och handlingsplaner. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare På förvaltningsnivå har ett omfattande arbete skett under året i syfte att skapa förutsättningar för en ny funktionell gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning. Utveckling av organisation, uppdrag och roller och ny samverkansorganisation har prioriterats. Kompetensförsörjningsarbetet har därutöver fortlöpt i enlighet med nämndens kompetensförsörjningsplan och förvaltningens fastställda aktivitetsplan för kompetensförsörjning. Revidering av kompetensförsörjningsplanen planeras för våren 2026. Genomförda rekryterings- och kompetensförsörjningsanalyser under perioden visar att nämndens verksamheter är attraktiva för sökande till lediga tjänster. Men, utmaningar befaras på längre sikt i enlighet med långsiktiga kompetensförsörjningsprognoser. Samverkansarbetet med Lärarhögskolan fortsätter att vidareutvecklas och gemensamma strategiska frågor har identifierats och processats under året. Insatser för utveckling av det förvaltningsspecifika arbetsgivarvarumärket har genomförts med fokus på att bredda rekryteringen och attrahera fler grupper. Gemensamma kommunikationsinsatser inleddes även under året i samverkan med Lärarhögskolan. Kompetensutvecklingsinsatser för speciallärare med inriktning intellektuellt funktionshinder fortgår och säkerställer hög behörighet bland lärare i anpassad gymnasieskola. Utvecklingsarbete för karriärtjänster för lärare har fortskridit enligt planering i positiv riktning. Bilaga 3 Mycket av arbetet i förvaltningen har handlat om arbetsorganisation och arbetstid; bland annat förändrad organisering av förvaltningsstruktur och differentiering av lärares arbetsuppgifter för att möjliggöra för fler professioner att bidra och avlasta i skolans verksamhet. Ett partsgemensamt arbete med Sveriges lärare har också börjat när det gäller tjänstefördelningsprocessen. Ledarskap Åtgärder har fortlöpt inom ramen för OSA i syfte att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och främja återhämtning. Chefernas förutsättningar följs upp både på grupp och individnivå och åtgärder i form av stöd och anpassningar vidtas för att skapa balans i uppdrag. Inom området hot och våld fortsätter arbetet med trygghetsskapande insatser i form av stöd, verktyg och kompetensutveckling. Frågor kopplade till lokaler och städ har under året upplevts vara en bidragande orsak till arbetsbelastning bland chefer. Arbete för att utveckla lokala rutiner kopplade till egenkontroll är av vikt. Kompetensutveckling för chefer prioriteras och genomförs med systematik och med fokus på ledarskap och arbetsgivarfrågor. Mot bakgrund av stabilitet i ledningsorganisationen inom nämndens område deltar inga i traineeprogram för blivande rektorer under 2025. Inom ramen för årlig löneöversyn har chefer prioriterats. Friskfaktorer Arbete har genomförts i enlighet med det systematiska arbetet för arbetsmiljö och lika rättigheter och möjligheter. Prioriterade åtgärder i handlingsplanen för arbetsmiljö och aktiva åtgärder 2025 har fortlöpt. Implementering av kommunövergripande systemstöd för systematiskt arbetsmiljöarbete (OPUS) har inletts under året genom att alla chefer har fått tillgång till systemet och att utbildningsinsatser har genomförts. Trygghetsskapande åtgärder har vidtagits för ökad beredskap och trygghet i situationer då hot och våld kan uppstå och det har skett i form av verktyg och stöd för utbildning, övning och dialog på APT. Insatser har även genomförts för att införliva skollagens nya krav på skolsäkerhet i befintliga rutiner och bland annat har säkerhetsvandringar i lokaler genomförts. Konsekvenserna av Miljödatas cyberattack i slutet av perioden T2 innebar påverkan på förvaltningens arbetsformer. Verksamheterna har god förmåga att snabbt ställa om och arbetsgivarens gällande rutiner har upprätthållits även utan systemstöd. Sjukfrånvaron för nämndens område ligger totalt sett på en mycket låg nivå och under målvärdet. Men, sjukfrånvaron ökar jämfört med utfall föregående år. Utveckling av andel långtidsfriska går i positiv riktning, men ligger trots det något under målvärdet. Andel heltidsanställda ökar, men ligger under målvärdet. Det sker en mycket positiv utveckling för resultatmåttet ”andel chefer med max 30 medarbetare” jämfört med tidigare år, det överstiger också fastställt målvärde. Medarbetarenkäten visar ett bibehållet gott utfall även för 2025. Bilaga 3 Resultatmått, gymnasie- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 vuxenutbildningsnämnden kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,2 4,6 2,8 4,0 4,5 2,7 3,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 80 75 85 79 74 84 78 Andel heltidsanställda (%) 90 86 89 87 85 88 86 Andel skyddsombud som har genomgått 90 76 25 60 79 38 67 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 87 100 84 94 94 94 94 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,1 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 Individ- och familjenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Ambassadörsverksamheten fortgår och fler ambassadörer har rekryterats. Några exempel på aktiviteter de har varit delaktiga i är socionomdagen på Umeå universitet, en mini-MOA mässa för årskurs 5 och en aktivitet som genomfördes tillsammans med Västerbottens handelskammare − klassrumsträffar för högstadieelever. Allt är i syfte att skapa intresse för våra verksamhetsområden och locka fler att välja vård- och omsorgsyrken. Hälften av eleverna som genomför praktik inom stöd och omsorgs olika verksamheter går vidare till en anställning efter avslutad praktik. Det visar att praktikplatserna fungerar som en effektiv rekryteringsväg och bidrar till att stärka kompetensförsörjningen. En aktivitet för att klara de ökande kompetensförsörjningsbehoven har bestått av att ta fram en handbok för cheferna i funktionshinderomsorgen; Bemanningsstrategi i praktiken − en handbok för chefer inom FO. Den är tänkt att ge cheferna handfasta råd om hur en genomtänkt bemanningsstrategi kan ge chef bättre förutsättningar att leda verksamheten effektivt, skapa hållbara arbetsvillkor för medarbetare och uppnå verksamhetens mål. Ledarskap Ett arbete har gjorts på förvaltningen vilket har lett till att allt fler chefer nu når målet om att ha högst 30 medarbetare. Resultatet visar att vi är på god väg och att utvecklingen går i en positiv riktning. Inom alla verksamhetsområden har det under året pågått olika aktiviteter för att säkerställa en rimlig arbetsbelastning. Några exempel är att man inom myndighetsutövning gjort en kartläggning av möten enhetschefer har och vilka andra åtaganden de blir inblandade i. IFO har identifierat faktorer som upplevs påverka arbetsbelastningen och det jobbar man vidare med. Inom Bilaga 3 funktionshinderomsorgen har man bland annat haft särskilda arbetsmiljödagar för enhetschefer och arbetsbelastning har då varit en av delarna man arbetet med. Flertalet enhetschefer inom stöd och omsorg anser att de får stöd i att utveckla grupper och individer i medarbetarskap. Inom några verksamhetsområden har chefer utbildats i grupputvecklingsmodellen HUSET. Modellen ger en stabil struktur som hjälper till att skapa goda förutsättningar för både grupp- och individutveckling. Fler chefer kommer under nästa år att utbildas i modellen. Friskfaktorer Den totala sjukfrånvaron inom nämndens verksamheter har ökat något jämfört med föregående år. Den största ökningen är inom funktionshinderområdet och personlig assistans. Några faktorer som påverkat sjukfrånvaron anges vara sämre scheman, svårigheter att hitta tid till återhämtning och medarbetare som har blivit långtidssjukskrivna (inte arbetsrelaterat). Återhämtning är det område som får sämst resultatet i medarbetarenkäten, inte bara inom personlig assistans utan även för förvaltningen i stort. Aktiviteter under året kopplade till återhämning är bland annat att enhetscheferna har jobbat med onbordingprocessen för att säkerställa en god introduktion. Inom personlig assistans har man gjort en schemakartläggning för att skapa hållbara och korrekta scheman. Det har övriga verksamhetsområden inom funktionshinderomsorgen också jobbat med under året. Deltagarna i projektet Samba har fortsatt sitt arbete för att utveckla ny kunskap och försöka hitta nya arbetssätt för att behålla medarbetare på den gemensamma lokala arbetsmarknaden. Resultatmått, individ- och familjenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 8,6 6,2 7,8 8,3 6,3 7,7 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 58 63 59 61 60 61 Andel heltidsanställda (%) 92 89 91 90 88 89 88 Andel skyddsombud som har genomgått 90 73 67 71 71 63 69 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 97 100 97 96 96 96 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,1 5,1 5,0 5,1 5,0 5,0 Kulturnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en enligt plan attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda enligt plan resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och enligt plan/mer arbete krävs jämställda arbetsförhållanden. Bilaga 3 Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Under verksamhetsåret har flera pensionsavgångar ersatts genom internrekryteringar. De interna rekryteringarna tjänar flera syften. Dels tar förvaltningen ansvar för kompetens som konverterar till tillsvidareanställningar, dels ges möjlighet till konkret intern kompetensutveckling och karriär. I de externa rekryteringar som sker tillförs ny kompetens till verksamheterna. Under sommaren har biblioteken i sedvanlig ordning tagit emot feriearbetande ungdomar. Ett brottsförebyggande projekt i samarbete med Umebrå har också skett under perioden. Kulturskolan möter rekryteringsbehovet med aktiv personalplanering för att ersätta pensionsavgångar och tillgodose lärare för instrument som har ett lägre elevunderlag. Rekrytering av enhetschef har genomförts under perioden, både för programavdelningen och biblioteken. Enhetschef på biblioteken rekryterades externt medan rekryteringen inom arrangemang och scener tillsattes med en intern kandidat som har genomgått Umeå kommuns interna traineeutbildning för arbetstagare och vill utveckla sitt ledarskap. Det är ett gott exempel på en välfungerande kompetensförsörjning med både interna karriärvägar och extern attraktivitet. Kulturförvaltningen har som mål att medarbetarenkätens medelvärde ska överstiga 5,0, vilket är ett mått på attraktivitet som arbetsgivare. Årets medelresultat i medarbetarenkäten uppgick till 5,1. Ledarskap Kulturnämndens samtliga chefer har färre medarbetare än 30 vilket är en av de viktigare förutsättningarna för ett närvarande och engagerat ledarskap. Tillsättning av HR-partner under tertial 2 skapar fortsatt förutsättningar för ett närvarande och engagerat ledarskap. Mål för att mäta ledarskapet på förvaltningen sattes till 5,0 i medarbetarenkätens ledarskapsdel. För 2025 uppnådde förvaltningen målet och förvaltningens medelvärde för ledarskap överträffade även kommunens samlade resultat 4,9 inom samma område. Friskfaktorer Arbetssättet aktiv rehabilitering tillämpas på förvaltningen och syftar till en tät och förtroendefull dialog, god förståelse för arbetstagares återgång till arbete och för att arbetstagare ska ha god insikt i sin betydelse för verksamheten. Nämnden når inte uppsatta mål för den totala sjukfrånvaron, Flera virussjukdomar har påverkat korttidsfrånvaron i större utsträckning än tidigare verksamhetsår, men den långtidssjukfrånvaro som bidrar till total sjukfrånvaro är nästan uteslutande inte direkt arbetsrelaterad. Bilaga 3 Resultatmått, kulturnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 4,5 5,3 4,7 5,1 5,4 2,9 4,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 72 62 68 64 63 77 68 Andel heltidsanställda (%) 82 82 78 81 82 78 81 Andel skyddsombud som har genomgått 100 88 75 83 86 78 82 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 100 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,0 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv enligt plan arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Flera rekryteringar har gjorts under året, bland annat miljöinspektörer, förvaltare och enhetschefer. Generellt finns inga betydande svårigheter att rekrytera personal, men i några yrkesgrupper finns en tendens till svårigheter att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Kompetensförsörjningsplanen är reviderad under året. Aktiviteter sker löpande och fokus ligger på att behålla och utveckla medarbetare och behålla attraktiva arbetsplatser. Ledarskap Inför 2025 gjordes en omorganisering på avdelningen och en till enhet bildades; Små avlopp. Det medförde bättre förutsättningar för ledarskapet på avdelningen, fördelning av ansvar och mer närvarande ledarskap. Riktvärdet för antal medarbetare per chef uppnås, medelantalet är 15 medarbetare per chef. Friskfaktorer Under året har alla medarbetare deltagit i en förvaltningsgemensam utbildning inom jämställdhetsområdet. Utbildningstillfället syftade till att höja både kunskapsnivå och kvalitet på verksamheternas jämställdhetsarbete i relation till kommunens övergripande inriktningsmål för jämställdhet. Temat på en av chefsnätverkets träffar under året var friskfaktorer med gemensam dialog om friskfaktorernas betydelse och vilka som är prioriterade för olika verksamheter att arbeta med. En Bilaga 3 verksamhet berättade hur man har kommit i gång med friskfaktorarbete och involverat medarbetare på APT. Återhämtning är ständigt ett aktuellt område inom verksamheten, det visar sig inte minst i medarbetarenkätens resultat och flera enheters OSA-mål. Höstens förvaltningsdag handlade om återhämtning och innehöll en föreläsning från en av företagshälsovårdens psykologer. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och når inte målvärdet. Det är främst långtidssjukfrånvaron som har ökat, sjukfrånvaro längre än 90 dagar. Avdelningen har under året haft två medarbetare som har varit sjukskrivna på deltid längre än 365 dagar. Oavsett orsak till sjukdom är ohälsa arbetspåverkande och anpassningar sker i den mån det går för verksamheten. En fördjupad analys av sjukfrånvaron kommer att göras i början av 2026. Resultatmått, miljö- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 hälsoskyddsnämnden 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 5,0 7,5 5,3 6,8 5,8 2,9 4,8 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 62 64 62 65 76 68 Andel heltidsanställda (%) 90 98 100 99 98 100 99 Andel skyddsombud som har genomgått 90 100 - 100 100 - 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 100 100 100 50 75 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Personalnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  verksamhetsbesök, Bruksbacken i Sävar, med fokus på scheman och medarbetarinflytande  möjlighet till finansiering av mottagande av personer som står långt från arbetsmarknaden  yttrande över plan för digital omställning  lönekartläggning 2024  nämndernas verksamhetsplaner ur ett jämställdhetsperspektiv  avtalsrörelsen  registerkontroller vid anställning Bilaga 3  motion ”Kräv utdrag ur belastningsregistret vid anställning av omsorgspersonal”  medlemskap i EU:s kompetenspakt  delning av utbildningsförvaltningen  ansökan för ERASMUS-projekt  datadriven kompetensförsörjning  bemanningsläget inför sommaren  kompetensförsörjning i arbetsmarknadsregionen  kompetensförsörjningsplaner 2026, instruktion från kommunstyrelsen  nämndinitiativ ”Förstärkta kontroller vid anställning i Umeå kommun”  motion ”Möjlighet att donera förtjänstgåva till välgörande ändamål”  övriga nämnders delårsrapporter, arbete med personalpolitiska målen  kommungemensam kompetensförsörjningsplan 2026–2028  EU:s lönetransparensdirektiv  uppföljning, distansarbete. Ledarskap Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  uppföljning av chefers förutsättningar  revidering av ledarpolicy, medarbetarpolicy och värdegrund  kommungemensamt traineeprogram  överenskommelse vid uppsägning. Friskfaktorer Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande:  dispens, dygnsvila  arbetsmiljöverkets nya regelstruktur  samverkansmodell för att behålla arbetskraft, Samba  uppföljning av handlingsplan, suicidprevention  årlig uppföljning av SAM och aktiva åtgärder  medarbetarenkäten  friskvårdserbjudande  stärkt skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier  cyberangrepp, Miljödata  arbetsdomstolens dom om EU:s mödravårdsdirektiv  motion ”Friskvård för alla – en flexibel modell för hälsa och välmående”  skyddsombudens förutsättningar Bilaga 3 Resultatmått, Umeå kommun Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 7,8 4,8 6,9 8,0 5,0 7,1 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 59 68 61 58 67 61 Andel heltidsanställda (%) 92 92 94 93 92 92 92 Andel skyddsombud som har genomgått 90 67 66 67 68 64 67 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 86 87 86 81 85 82 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,0 5,1 5,0 5,0 5,0 5,0 Tekniska nämnden Nämndens arbete med att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Utifrån kompetensförsörjningsplanen har förvaltningen arbetat med fyra prioriterade fokusområden; arbetsgivarvarumärket, tidiga kompetensförsörjningsinsatser, hälsopromotion och anställningsprocessen. Arbetet har haft fokus på att stärka verksamheternas förutsättningar att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Inom ramen för det har förvaltningen arbetat aktivt med att öka synligheten i rekryteringar och kommunikation med syfte att synliggöra förvaltningens olika yrkesgrupper. Fortsatt arbete med implementeringen av friskfaktorer och aktiv rehabilitering kan ha bidragit till minskad sjukfrånvaro inom några verksamheter. Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Ett av de strategiska områdena för att stärka verksamheternas attraktivitet och interna utveckling har varit att utveckla arbetsgivarvarumärket – en avgörande faktor för att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. En central del av arbetet har varit att skapa och tydliggöra utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Under året genomfördes en medarbetardag för samtliga medarbetare på förvaltningen med fokus på att lyfta det viktiga arbete som utförs i alla verksamheter. Vid det tillfället lanserades även en film som presenterar förvaltningens olika verksamheter. Det fleråriga projektet om framtida kompetensbehov har bland annat resulterat i utvecklingen av intranätssidan Utveckling och karriär. Där beskrivs nu olika karriärvägar och alternativ för att bredda kompetensen inom nya områden. Arbetet syftar till att främja en lärande organisation som stödjer Bilaga 3 både medarbetares och chefers utveckling. För chefer har fokus varit på lärande organisation, bland annat genom föreläsningar och workshops inom området. Arbetet med friskfaktorer och en hälsosam, hållbar arbetsmiljö har fortsatt i verksamheterna. Det har även inneburit en resursförstärkning inom kompetensområdet fysisk arbetsmiljö. Ledarskap Andelen chefer med högst 30 medarbetare har ökat, vilket innebär att färre chefer ansvarar för fler än 30 medarbetare. För verksamheter där antalet medarbetare per chef fortfarande är högt finns en plan, bland annat genom att anställa fler chefer. Friskfaktorer Arbetet med friskfaktorer, tidiga insatser och arbetsanpassning, inklusive aktiv rehabilitering, har sannolikt bidragit till att påverka sjukfrånvaron positivt. Under de senaste åren har den totala sjukfrånvaron minskat något, vilket kan vara ett resultat av dessa insatser. Resultatmått, tekniska nämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,2 7,4 4,6 6,2 7,8 4,5 6,4 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 65 60 67 63 59 66 62 Andel heltidsanställda (%) 96 95 98 96 94 97 96 Andel skyddsombud som har genomgått 97 75 85 81 79 88 84 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 90 90 96 93 90 96 92 Medarbetarenkäten, medelvärde 5,0 5,2 5,3 5,2 5,3 5,2 5,2 Valnämnden Under perioden har valkansliet intensivt börjat planera för valen 2026. Valnämnden fattade beslut på sammanträdet i mars att utöka antalet valdistrikt från 72 till 78 valdistrikt. Kommunfullmäktige fastställde valnämndens beslut i april 2025. Länsstyrelsen i Västerbotten fattade beslut om ny valdistriktsindelning i november 2025. Enhetschefen för valkansliet är från 1 maj 2025 även biträdande enhetschef för överförmyndarnämnden på 30 procent. I slutet av året förstärktes valkansliet med en person som arbetar med rekrytering. En utbildningsansvarig och en kommunikatör har utsetts som resurs för valkansliet. Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Bilaga 3 Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Att behålla valkansliets kompetens och erfarenhet av valadministration är en prioriterad fråga för valnämnden. Valkansliet har personuppgiftskoordinatorer för valnämnden, kommunstyrelsen och personalnämnden och bistår på kommunfullmäktiges möte. Valkansliets personal finns representerade i kommunens centrala krisledningsgrupp och har kommungemensamma utredningsuppdrag. Nämndens bedömning är att mål 5 är uppfyllt. Ledarskap Valkansliets chef ingår i ledningsgruppen för avdelning Demokrati och juridik. Via Stadsledningskontoret HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarier. Valnämnden uppfyller målet att chef ska ha max 30 medarbetare. Nämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt. Friskfaktorer Valkansliet ingår i avdelningen Demokrati och juridik som har avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar. Valkansliets svar på medarbetarenkäten resulterade i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbete med organisatoriskt systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. I juni månad genomfördes en avdelningsgemensam arbetsplatsträff med fokus på återhämtning, en av punkterna i avdelningens handlingsplan från medarbetarenkäten 2024. Förstärkning av valkansliet genomfördes under december 2025 som planerat. Nämndens bedömning är att mål 7 uppfyllt. Resultatmått*, valnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 − − − − − − sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 − − − − − − Andel heltidsanställda (%) 92 100 100 100 100 100 100 Andel skyddsombud som har genomgått 60 100 − 100 100 − 100 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 − 100 100 − 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 − − − − − − *Vissa mått redovisas inte på grund av för få anställda personer i valkansliet. Bilaga 3 Äldrenämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv mer arbete krävs arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där mer arbete krävs riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda mer arbete krävs arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Grunden för arbetet är äldrenämndens kompetensförsörjningsplan och nämndens årliga utbildningsplan för kompetensutveckling. Arbete för kompetensförsörjning har omfattat allt från att utbilda medarbetare till undersköterskor till att vara synliga på till exempel rally-VM. Äldrenämnden har stora utmaningar när det gäller att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till verksamheterna, men rekrytering till sommaren gick över förväntan. Processarbete kopplat till äldreomsorgens strategier har fortsättningsvis haft som huvudfokus att öka andel undersköterskor på förvaltningen. Målet för året var att öka andelen undersköterskor till 55 procent från tidigare 52 procent. Målet uppnåddes inte utan landade på att 53 procent av tillsvidareanställda medarbetare är utbildade undersköterskor. Det främsta verktyget för att jobba med att öka andelen undersköterskor är äldreomsorgslyftet. Tack vare satsningen fick förvaltningen 25 nya undersköterskor under året. Ledarskap Riktvärdet på inte mer än 30 medarbetare per chef har inte varit prioriterat i budget och det har inneburit att varje verksamhetsområde har arbetat med satsningen inom ram. Där det har funnits förutsättningar har förtätning av chefer genomförts. Vissa av rekryteringarna genomfördes i slutet av året, vilket inte kommer att få genomslag på resultatet förrän nästa år. Medelvärdet på antal medarbetare per chef är 25 vilket är en medarbetare mer än tidigare. 72 procent av cheferna har max 30 medarbetare vilket är en försämring av resultatet jämfört med året innan med tre procentenheter. Men, medelvärdet av chefer som har fler än 30 medarbetare har minskat från 37 till 36 vilket visar att vi har en jämnare fördelning än föregående år. För att förbättra enhetschefernas förutsättningar inom vård- och omsorgsboende trots medarbetarantalet har en ny roll införts som coachande enhetschef och det planeras även i hemtjänsten. Friskfaktorer Årets medarbetarenkät hade en lägre svarsfrekvens jämfört med föregående år: 70,4 procent jämfört med 74,6 procent 2024. Enkäten visade ett samlat OSA-index som är oförändrat från Bilaga 3 föregående och ligger kvar på 4,9 (max 6). Arbetsbelastning, krav och stöd visar ett försämrat resultat med 0,1 enheter medan återhämtning och lika rättigheter och möjligheter visar ett förbättrat resultat med 0,2 respektive 0,1 enheter. Sjukfrånvaron är förbättrad med 0,1 enheter jämfört med föregående år och ligger på 8,5 procent. Men, det är fortfarande långt från målet och fortsatt arbete krävs. Andelen långtidsfriska har ökat till 54 procent från tidigare 51 procent. Nämnden följer sedan 2024 även korttidsfrånvaron för medarbetare under 30 år. Vid första mätningen hade gruppen ett medelvärde på 5,8 procent. Efter att det har synliggjorts bland enhetschefer och arbete har börjat för att fånga upp denna kategori medarbetare har förvaltningens resultat förbättrats till 4,9 procent. Frånvaron är fortfarande högre än andra ålderskategorier så det finns fortsatt utrymme för förbättring. Medelvärdet för korttidsfrånvaro för alla ålderskategorier är 4,1 procent. Arbetet med friskfaktorer ska vara inkluderat i alla processer och fortsätter som en del i helheten för att det ska ge bäst effekt. Resultatmått, äldrenämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 7,5 9,6 6,0 8,5 9,4 6,9 8,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 53 58 54 51 59 53 Andel heltidsanställda (%) 95 97 98 97 96 96 96 Andel skyddsombud som har genomgått 90 47 61 50 63 61 63 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 75 69 83 72 73 85 75 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 Brand- och räddningsnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Arbete för kompetensförsörjning har bedrivits enligt den kompetensförsörjningsplan som nämnden har fastställt. Nämnden har utmaningar i kompetensförsörjningen när det gäller RiB-personal. Utveckling av arbete för kompetensförsörjning kommer att kunna bedrivas på ett bättre sätt i den nya organisationen. Bilaga 3 Ledarskap Arbete för att utveckla organisationen har fortsatt under året. Syftet med organisationsutvecklingen är dels att anpassa organisationen för att bedriva räddningstjänst från två stationer, dels att organisationen ska kunna möta kraven när Umeå växer, omvärldsläget förändras och uppdragen blir fler och bredare. Med denna förändring har bättre förutsättningar skapats för verksamhetens chefer att bedriva ett ledarskap som ger förutsättningar för goda resultat. Personalen har varit delaktig i organisationsutvecklingen genom dialogtillfällen med möjlighet att lämna synpunkter innan förslagen samverkas och förhandlas. Hela organisationsutvecklingen har samverkats och förhandlats med de fackliga parterna och arbete har inletts för att utifrån den nya organisationen utveckla verksamheten. Friskfaktorer Sjukfrånvaron inom brand- och räddningsnämndens verksamhet ligger lågt i jämförelse med målvärdet för 2025. Sjukfrånvaron och övriga resultatmått följs upp löpande i verksamheten. För att främja arbete med friskfaktorer i verksamheten pågår ett personalutvecklingsarbete genom den personalutvecklingsplan som har fastställts. I planen ingår insatser och aktiviteter för att skapa en hållbar organisation, vilket bland annat omfattar jämställdhet, lika behandling, medarbetarskap och mångfald. Resultatmått, brand- och Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 räddningsnämnden 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 3,7 1,6 1,9 2,2 2,6 2,6 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 82 89 88 73 86 84 Andel heltidsanställda (%) 92 100 100 100 100 100 100 Andel skyddsombud som har genomgått 90 − 60 60 − 60 60 introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 100 100 100 100 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 5,2 5,1 5,1 5,2 5,0 5,0 IT-kapacitetsnämnden Nämnden har ingen anställd personal. PA-nämnden Nämnden har ingen anställd personal. Bilaga 3 Överförmyndarnämnden Nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen Personalpolitiska mål Bedömning Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare enligt plan och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där enligt plan riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda enligt plan arbetsförhållanden. Åtgärder och viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Överförmyndarenheten har goda förutsättningar för att rekrytera ny personal till verksamheten och behålla personal oavsett yrkesroll. Personalomsättningen har varit låg. En ny medarbetare har anställts under perioden. Nämnden tar tillvara medarbetare över 65 år på ett bra sätt, de ges möjlighet att förlänga arbetslivet och på så sätt kan verksamheten hantera ett visst vikariebehov. Överförmyndarenheten tar även emot personer i behov av arbetsträning. Nämndens bedömning är att mål 5 är uppfyllt. Ledarskap Överförmyndarenhetens enhetschef ingår i ledningsgruppen för avdelning Demokrati och juridik. Via Stadsledningskontoret HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarier. Överförmyndarnämnden uppfyller målet att chef ska ha max 30 medarbetare. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt. Friskfaktorer Överförmyndarenheten ingår i avdelningen Demokrati och juridik som har avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar. Överförmyndarenhetens svar på medarbetarenkäten resulterade i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbete med organisatoriskt systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 7 uppnåddes under 2025, men sjukfrånvaron har ökat jämfört med tidigare år på grund av en långtidssjukskrivning under 2025. Resultatmått, överförmyndarnämnden Målvärde Utfall 2025 Utfall 2024 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro totalt (%) av de anställdas 6,5 5,5 1,4 4,8 2,9 1,2 2,5 sammanlagda ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska (%) 60 74 67 73 75 100 93 Andel heltidsanställda (%) 92 96 80 93 91 100 93 Andel skyddsombud som har genomgått 60 − − − − − − introduktion (%) Andel chefer med max 30 medarbetare (%) 85 100 − 100 100 − 100 Medarbetarenkäten, medelvärde 4,8 − − 4,8 − − 4,6 Bilaga 4 Bilaga 4. Uppföljning avmål och program Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrning inom inriktningsmålen samlas i tre program; Program för tillväxt Program för social hållbarhet Program för klimatneutrala Umeå 2040. Inriktningsmålen följs upp genom att utveckling inom programmen rapporteras. Bedömningen görs utifrån om kommunen gör tillräckligt, om mer arbete krävs eller om kommunen behöver göra mycket mer inom området. Först redovisas en överblick av inriktningsmålen med bedömning, därefter beskrivs kort respektive program. Inriktningsmål 1 Gör vi tillräckligt? Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200000 medborgare år 2050 Inriktningsmål 2 Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden Inriktningsmål 3 Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv Inriktningsmål 4 Umeå ska vara klimatneutralt till år 2040 I kol um ne n ” Gör s de t tillräckl i gt” ha r be dö m ni ng gjor ts ut ifrån de = Ja, det görs tillräckligt senaste årens utveckling och den önskvärda utvecklingen. = Nej, mer arbete krävs Bedömningen är antingen grön, gul eller röd. Färgförklaring finns = Nej, det behöver göras mycket mer till höger. Bilaga 4 Program för tillväxt Inriktningsmål 1 Gör vi tillräckligt? Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200000 medborgare år 2050 Fokusområden 1. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer 2. Universiteten som tillväxtmotorer kvinnor 3. Umeå ska vara klimatneutralt till år 2040 I kol um ne n ” Gör s de t tillräckl i gt” ha r be dö m ni ng gjor ts ut ifrån de = Ja, det görs tillräckligt senaste årens utveckling och den önskvärda utvecklingen. = Nej, mer arbete krävs Bedömningen är antingen grön, gul eller röd. Färgförklaring finns = Nej, det behöver göras mycket mer till höger. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer Umeå uppvisar fortsatt stark befolkningstillväxt och goda boende- och livsmiljöer i jämförelse med andra kommuner. Samtidigt som planeringskapaciteten har stärkts och den kommunkoncernövergripande samplaneringen utvecklats ligger bostadsbyggandet fortsatt på låg nivå för samtliga bostadstyper, i linje med den nationella trenden. Den demografiska utvecklingen under senare år, med avtagande befolkningstillväxt och lågt barnafödande tydliggör vikten av att planera för barnfamiljer, både ur ett bostadsförsörjningsperspektiv och som en förutsättning för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Sammantaget bedöms tidigare insatser inte vara tillräckliga för att möta behovet av rätt bostadstyper och tillräcklig byggnivå i relation till tillväxtmålet och demografisk utveckling. 1600 1435 1400 1303 1200 1000 1001 917 960 800 695 695 600 545 489532 429 439 414 400 213 200 0 Färdi gstäl l da bostäder Prognos Bilaga 4 Universiteten som tillväxtmotorer Umeå universitet fortsätter att vara ett av landets mest attraktiva lärosäten och hade höstterminen 2025 flest antagna studenter i Sverige. För att fullt ut stärka universitetets roll som tillväxtmotor behöver fler studenter stanna kvar efter examen. Tydligare kopplingar mellan utbildning och framtidens arbetsmarknad är en avgörande faktor för det. Kvarstanning Umeå universitet 100% 90% 81% 80% 78% 77% 77% 70% 60% 50% 39% 40% 36% 35% 35% 30% 28% 27% 27% 21% 20% 20% 17% 14% 16% 10% 0% Västerbotten Angränsande län Övriga län Total kvarstanning 2015 2016 2017 2019 2020 2021 2022 Utvecklingen av Universitetsstaden mot en mer levande, integrerad och attraktiv stadsdel har börjat och är en viktig del i arbetet för att behålla och attrahera kompetens. Universitetet fungerar därigenom som en central tillväxtmotor genom att attrahera kompetens, stärka matchningen mot arbetsmarknaden och bidra till innovation. Trots hög attraktivitet i studentrekryteringen bedöms kvarstanning efter examen och koppling till arbetsmarknaden ännu inte vara tillräckligt stark för att fullt ut realisera universitetens potential som tillväxtmotor. Etableringar och företagens tillväxt Umeås näringsliv visar fortsatt styrka genom ett växande antal företag och en långsiktigt positiv demografisk utveckling av personer i arbetsför ålder. Samtidigt har antalet anställda minskat något under 2025, vilket speglar en period av omställning snarare än försvagning. Minskningen sker parallellt med nyetableringar och företagsförflyttningar och kan delvis kopplas till effektiviseringar, förändrade kompetensbehov och konjunkturella anpassningar. På kort sikt ryms mycket av utvecklingen i stadens befintliga strukturer, men bristen på mark för industri- och handelsetableringar riskerar på sikt att begränsa Umeås tillväxtkapacitet. I ett längre perspektiv är utvecklingen av strategisk infrastruktur en grundförutsättning för tillväxt. Bilaga 4 Trots ett växande antal företag bedöms tillgången till mark, strategisk infrastruktur och samordningen i etableringsarbetet ännu inte vara tillräckliga för att säkra långsiktig tillväxtkapacitet. Antal arbetsställen 17 000 16 813 16 669 16 599 16 487 16 500 16 373 16 244 16 004 16 000 15 823 15 677 15 444 15 500 14 926 15 000 14 500 14 000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utblick Arbetet är nu i gång i ordinarie processer för både utvecklingen av ett karriärcenter och den fortsatta utvecklingen av Universitetsstaden. Båda är i linje med målet att stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsmarknad och platsutveckling. Programarbetet har konkretiserat behovet av ett koncernövergripande arbetssätt med gemensam riktning, tydligare prioriteringar och fördjupad samverkan. Detta arbete har börjat och tar särskilt sikte på frågor om kvarstanning efter examen och bostäder för barnfamiljer som strategiska förutsättningar för Umeås långsiktiga tillväxt. Parallellt utvecklas samverkan inom tillväxtavdelningarna för att arbeta mer samlat och strategiskt med etableringar. Sammantaget innebär det att flera identifierade utvecklingsområden redan är under genomförande och fortsatt samordning, uthållighet och gemensam prioritering är avgörande för att nå de övergripande tillväxtmålen. Läs mer om program för tillväxt på umea.se/programtillvaxt Program för social hållbarhet Sammanfattning Umeå kommun har en gynnsam position i arbetet med social hållbarhet. Sverige och övre Norrland, med Umeå som största stad, rankas högt när det gäller social hållbarhet i EU- kommissionens EU Social Progress Index. Umeå kännetecknas av hög tillit mellan människor. Det främjar deltagande i demokratiska processer och socialt engagemang. Samtidigt syns tendenser Bilaga 4 till splittring och ökade klyftor. Det förebyggande arbetet är av största vikt för att minska dessa problem. Kommunens arbete för social hållbarhet grundar sig i värden som trygghet, tillit och gemenskap. Segregation, där människor med olika förutsättningar lever åtskilda, utgör därmed ett problem. Planering för socioekonomiskt blandade områden är en prioriterad fråga och arbetet med att främja trygga, tillgängliga och inkluderande boendemiljöer fortsätter. Umeå har generellt ett bra utgångsläge med låg brottslighet, låg otrygghet och relativt hög tillit till myndigheter. Det finns heller inga stadsdelar i Umeå som klassas som utsatta av polisen. Men, det finns ändå utmaningar. Organiserad brottslighet är ett växande problem. Antalet ärenden som gäller våld i nära relationer ligger på en fortsatt hög nivå, vilket kräver bättre samordning och ökade resurser. När det gäller ungas livsvillkor är avhopp från gymnasiet på en fortsatt hög nivå. Många avhopp kopplas till dåligt mående. Framför allt unga tjejer är ofta stressade och har problem med psykosomatiska symptom. Barnfamiljer har även generellt sett fått det svårare ekonomisk under de senaste åren. Kommunens arbetskraftsdeltagande har minskat något och det finns grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Kompetensbristen i Umeå förblir också en utmaning. Flera verksamheter i Umeå kommun arbetar för att minska antalet personer i långvarigt utanförskap, men det behövs bättre kännedom om situationen för dem som varken arbetar, studerar eller är arbetssökande. Umeå kommun strävar efter att vara en bra plats att växa upp på, där alla ska ha jämlika villkor oavsett bakgrund. Mycket pekar också på att Umeå är en plats med goda förutsättningar att leva och verka på. Men, fortsatt arbete krävs för att behålla och stärka kommunens sociala hållbarhet. Det är av stor vikt att fortsätta utökat samarbetet mellan kommunen och andra samhällsaktörer. Sociala relationer och tillit, index 202451 100% 87% 90% 76% 80% 80% 65% 64% 71% 70% 59% 56% 57% 60% 46% 40% Män 20% Kvinnor 0% 51 Indexet baseras på indikatorerna: Invånare 16–24 år som varken arbetar eller studerar, Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, Invånare 16–84 år med avsaknad av emotionellt stöd och sammanvägs till ett nyckeltal på en skala från 0 till 100. Bilaga 4 Källa: Tillväxtverkets beräkningar, baserat på uppgifter från MUCF och Fohm Kommunen är en bra plats att bo och leva på, andel, 202552 100% 99% 97% 98% 98% 96% 98% 96% 98% 97% 99% 90% 80% Män 70% Kvinnor 60% 50% 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Medborgarundersökningen, SCB Fokusområden Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden.  Umeå växer tryggt och säkert: Tydliga tecken på att rekrytering av barn och unga pågår. Fördjupad samverkan behövs i det sekundär- och tertiärpreventiva arbetet.  Ett Umeå fritt från våld: Våldsförebyggande arbete är fortsatt prioriterat, med särskilt fokus på våld i nära relationer och unga i riskmiljöer, där stärkt samordning bedöms som avgörande för framgång.  Motverka segregation och framväxten av utsatta områden: Fortsatt problem med misstro mot myndigheter och utanförskap. Behov av bättre underlag och samverkan i arbetet mot segregation. Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv.  Fortsätta arbete med jämställd stadsplanering: Arbetet pågår och är väl inarbetat. Nya goda exempel behövs för att flytta fram positioner.  Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling: Arbete för att medvetandegöra förutsättningar för kvinnor och män och konsekvenser av det pågår ständigt.  Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta upplever ett stort behov. Barns uppväxtvillkor 52 Andel som har svarat "Mycket bra" eller "Ganska bra" på frågan "Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på?" i SCB:s medborgarundersökning. Bilaga 4  Barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande i kommunens utveckling ska säkerställas: Arbete pågår med dialog och demokratiutveckling. Det finns behov av att fortsätta arbeta med att stärka ungas inflytande och delaktighet i skolan.  Motverka barnfattigdom: Andel barn i ekonomisk utsatthet är lägre än i riket. Barnfattigdom kräver fortsatt uppmärksamhet, särskilt i utsatta socioekonomiska grupper.  Förebyggande folkhälsoarbete: Umeå ligger väl till nationellt, men ungas hälsa, rörelse, stress och våldsutsatthet kräver fortsatt fokus för stärkt folkhälsa. Boende och bebyggelsemiljö  Fortsätta arbete med strategier för hållbar tillväxt för att stärka den sociala hållbarheten: Planering har fortsatt för blandade miljöer och hållbara flöden utifrån stadsbyggnadsprinciper som främjar social hållbarhet i hela kommunen.  Stärka mötesplatser och överbrygga barriärer: Arbete för mötesplatser och lokal service som främjar social sammanhållning och motverkar barriärer i både stadsdelar och landsbygd har fortsatt.  Främja en socialt hållbar bostadsförsörjning och motverka hemlöshet: Andel barnfamiljer och unga som lägger en stor del av inkomsten på boendekostnader har ökat senaste åren. Arbete och försörjning  Skapa förutsättningar för en ekonomisk jämlikhet och en högkvalitativ välfärd för livets alla skeden: För att stärka ekonomisk jämlikhet krävs fortsatt fokus på utrikesföddas etablering, ungas skolgång och förebyggande insatser mot studieavbrott.  Särskilt stöd till de personer som står långt från arbetsmarknaden: Fortsatta insatser krävs för att förbättra situationen för dem som är långt från arbetsmarknaden.  Åtgärder för att förhindra diskriminering och säkerställa jämlika möjligheter måste fördjupas och breddas: Arbete pågår för att skapa arbetsplatser som är lika och tillgängliga för alla.  Motverka framväxten av ett skuggsamhälle och en ökad arbetslivskriminalitet: Det finns behov av ökade insatser kopplade till skuggsamhället och den arbetskraftskriminalitet som finns. Läs mer om program för social hållbarhet på umea.se/programsocialhallbarhet Program för klimatneutrala Umeå 2040 Sammanfattning Det är tydligt att omställning pågår men att takten behöver accelereras betydligt för att uppnå antagna klimatmål. Omställningen är samhällsekonomiskt lönsam och för att öka takten krävs arbete med både strukturella förändringar och förändrade beteendemönster. Bilaga 4 Under perioden januari–december 2025 har arbetet fortsatt med att konkretisera Umeås klimatambitioner genom att vidareutveckla åtgärdsförslag och projektportföljer som baseras på tidigare scenario- och konsekvensanalyser. Fokus har successivt flyttats från planering till genomförande, med ökad betoning på att identifiera och prioritera insatser, säkra finansiering och realisera projekt som kan accelerera omställning av samhällssystemen. Eftersom omställning av samhällssystemen i stor utsträckning kräver insatser bortom Umeå kommuns egen rådighet, fortsätter Umeå att stärka sitt arbete med samverkan och partnerskapsbyggande. Arbetet sträcker sig från lokal mobilisering inom ramen för klimatfärdplanen till aktiv medverkan i internationella initiativ som EU:s mission för 100 klimatneutrala och smarta städer. Denna flerskaliga samverkan är en förutsättning för att långsiktigt uppnå målet om ett klimatneutralt Umeå 2040. Territoriella utsläpp Umeås utsläpp uppgick 2023 till 291 kton CO₂e, vilket innebär en ökning från föregående år, men samtidigt en minskning med 32 procent jämfört med 1990. Transportsektorn är fortsatt den största utsläppskällan och stod för 57 procent av de totala utsläppen. Utsläpp Umeå (kton CO2e) jämfört med Parisavtalet 400 305 304 286 289291 300 200 Mål 100 Utfall 0 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 För För att nå målet om klimatneutralitet till 2040 behöver Umeå accelerera takten i och minska utsläppen snabbare. Sedan 2019 har växthusgasutsläppen legat relativt konstant, vilket understryker behovet av kraftfulla åtgärder. Insatser inom flera sektorer pågår och utgör en viktig grund för klimatomställningen. För att öka takten krävs fortsatt utveckling när det gäller fossilfria transporter, hållbar mobilitet, cirkulära flöden och hantering av återstående utsläpp. Konsumtionsbaserade utsläpp Bilaga 4 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp ökar. Hushållens konsumtionsbaserade klimatavtryck per person (Kg CO2e) 8000 5964 5541 5702 6000 4934 5191 4000 2000 0 2019 2020 2021 2022 2023 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp visar en ökande trend, vilket understryker behovet av kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Det handlar bland annat om att öka kunskap om både privat och offentlig konsumtions klimatpåverkan och att utveckla nya arbetssätt som stödjer mer hållbara konsumtionsmönster. Kommunkoncernens utsläpp uppgick till 105 kton CO₂e under 2024, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år. Ökningen berodde till stor del på att fjärrvärmesystemet behövde kompletteras med oljeeldning under den extremt kalla perioden i januari. Scope 1-2 Kommunorganisationen (Kton CO2e) 120 105 94 96 100 80 60 40 20 Mål 2025 - 2019 2022 2024 För uppnå målet om en klimatneutral kommunkoncern krävs att existerande planer nu omsätts i praktiken och samtidigt förstärks med ytterligare åtgärder. Arbetet behöver intensifieras med fokus på fossilfri uppvärmning, energieffektivisering och hållbara transporter och minskade utsläpp från fordonsflottan är särskilt prioriterat. Det är genom en kombination av tekniska lösningar, styrning och investeringar som den nödvändiga utsläppsminskningen kan åstadkommas. Fokusområden Transporter Transportsektorn står fortsatt för den största andelen av Umeås utsläpp. För att uppnå klimatmålen behöver omställning till fossilfria fordon och ökat hållbart resande accelereras ytterligare, genom till exempel infrastruktursatsningar, beteendeförändringar och stöd till fossilfria transporter. Bygg och anläggning Bilaga 4 Energianvändningen i bostäder visar en positiv trend, men fler indikatorer behövs för att följa utvecklingen inom hela sektorn. Framåt krävs kraftfullare åtgärder för att öka användning av klimatsmarta material och minska utsläppen från byggarbetsplatser. Energi, el och fjärrvärme Umeås elproduktion är i stort sett fossilfri, men fjärrvärmens utsläpp ökade under 2024. Det krävs stärkt motståndskraft i energisystemet och minskad användning av fossila bränslen per capita för att nå klimatneutralitet. Cirkulär ekonomi Mängden avfall minskar och sysselsättning i sektorn ökar, men återvinningsgraden förblir låg. Nästa steg är att främja resurseffektiva affärsmodeller och cirkulära flöden i samverkan med näringslivet. Övergripande insatser För att öka takten i omställningen behöver Umeå kommun fortsätta utveckla finansieringsmodeller, portföljstyrning och fördjupa både den interna, tvärsektoriella samverkan och externa partnerskap på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Läs mer om program klimatneutrala Umeå på umea.se/programklimatneutral Bilaga 5 Bilaga 5. Uppdragsredovisning Här redovisas status för tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen och nämnderna 2025. Av totalt sex tilläggsuppdrag är tre genomförda och tre delvis genomförda i slutet av året. Uppdrag Sammanvägd Sammanställd motivering/kommentar status 2025 Tilläggsuppdrag 2024:1 delvis Modell för aktualitets- och relevansprövning av befintliga Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört styrdokument är implementerad och bedöms vara i uppdrag att se över kommunövergripande ändamålsenlig. Genom att aktualitets- och målstyrning och planering som tillkom före relevansprövning genomförs systematiskt och införandet av kommunens nuvarande återkommande (2 ggr/år) prövas äldre styrning allt styrmodell och ta fram förslag för hur eftersom. Vid sådan prövning undersöks möjlighet om sådan styrning kan inordnas inom ram för äldre styrning ska fasas ut eller om den ska revideras så kommunfullmäktiges styrning via den kan kvarstå/infogas inom ram för inriktningsmål och inriktningsmål och program. program. Arbetet tar tid men genomförs med systematik och envishet. Tilläggsuppdrag: 2023:1 delvis Arbete med fördjupad analys av framtida tillgång till och Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört efterfrågan av kompetens är genomförd och hanterad i och nämnderna i uppdrag att öka berörda nämnder. I de fall fördjupad samverkan mellan omställningen av nämndernas förvaltningar påtalats så arbetar berörda förvaltningar verksamheter för att klara grunduppdraget vidare med frågan. i takt med att personalbristen ökar. Förhoppningen om att den fördjupade analysen skulle leda till en tydligare långsiktig inriktning för omställning av nämndernas verksamhet har dock ej infriats. De nämnder som sen tidigare haft en sådan långsiktig inriktning har upprätthållit den och använt analysen av framtida kompetensbrist för att förstärka och fördjupa tidigare arbete. För att bredda ansatsen och ta med fler parametrar som är väsentliga för formulering av framtida inriktning för respektive nämnd är tilläggsuppdrag 2025:1 och den analys av demografiska förändringar som ingår en viktig komplettering. Tilläggsuppdrag: 2023:2 genomfört Arbetet sker på ett flertal olika sätt för att åstadkomma Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen förflyttning i enl. med 2023:1. Ett exempel på sådant och nämnderna i uppdrag att öka samarbete är arbetet med datadriven kommun där samarbetet och ansvarstagandet över Stadsledningskontoret samarbetar med teknik- och förvaltnings- och nämndgränser. fastighetsförvaltningen för att ge stöd till kommunens nämnder/förvaltningar. Tilläggsuppdrag 2023:3 genomfört Uppdraget är genomfört och redovisat. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen Bilaga 5 Uppdrag Sammanvägd Sammanställd motivering/kommentar status 2025 i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett inrättande av ett klimatpolitiskt råd. Tilläggsuppdrag: 2022:11 genomfört Reviderad policy och riktlinje beslutades av Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen kommunfullmäktige i oktober. Implementering pågår. i uppdrag att genomföra en revidering av upphandlingspolicyn och tillhörande riktlinjer. Tilläggsuppdrag 2021:8 delvis Kompetenshöjande insatser inom området är Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen genomfört genomförda. Arbete med lokal lägesbild är utvecklat för i uppdrag att tillsammans med kommunens att fånga upp risker för välfärdsbrott. En grundstruktur är nämnder och bolag undersöka risken för framtagen för att motverka möjliggörare. Stöd till att skattemedel, som bekostar myndighetsutövning inom stöd- och omsorg för att verksamheter inom välfärdssektorn, även upptäcka välfärdsbrott har tagits fram tillsammans med med annan utförare än kommunen, nationell samverkansgrupp “CURA”. används på ett felaktigt sätt och/eller i Under hösten har Säkerhetsenheten inlett arbetet med kriminellt syfte, till exempel för att att ta fram kommunövergripande strukturer och styrning finansiera organiserad brottslighet, samt för att motverka välfärdskriminalitet. att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta Bilaga 6 Bilaga 6. Beslutade förändringar styrdokument I bilagan redovisas förändringar som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen under 2025 har beslutat när det gäller organiserande, normerande och aktiverande styrdokument för hela eller delar av kommunen. Det gäller fastställande av nya styrdokument, revidering av befintliga och utfasning av styrdokument. Orsak till att styrande dokument har fasats ut kan vara sammanslagning av flera styrande dokument till ett samlat dokument, att styrningen sker på annat sätt eller att styrningen behöver förändras för att uppnå rätt effekt. Under året har 21 styrdokument reviderats, 21 nya styrdokument har fastställts (varav många är taxor/avgifter) och 14 har upphävts genom beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Organiserande styrdokument Reglementen, delegationsordningar, bolagsordningar och instruktion för stadsdirektör fastställer ansvar och befogenheter. Sex organiserande styrdokument reviderades eller fastställdes under året och ett upphävdes. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Instruktion för stadsdirektör instruktion KS 2025-02-11 Reviderades Kommunstyrelsens delegationsordning delegationsordning KS 2025-03-18 Reviderades Reglemente för Umeå kommuns styrelse och nämnder reglemente KF 2025-03-31 KF 2025-04-28 KF 2025-10-27 Reviderades Bolagsordning för DÅVA DAC (Umeå deponi och avfallscenter bolagsordning KF 2025-04-28 AB) Reviderades Bolagsordning för Infrastruktur i Umeå AB (Inab) bolagsordning KF 2025-04-28 Reviderades Reglemente för kommunens revisorer reglemente KF 2025-10-27 Status Beskrivning Typ av dokument Datum Upphävdes Ansvar- och rollfördelning vid upphandling inom Umeå KF 2025-10-27 kommun Aktiverande styrdokument Program, planer och ägardirektiv utgör aktiverande styrning som beskriver förflyttning, vad som ska uppnås. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2024 planeringsdirektiv och budget för 2025 och plan för 2026–2028. Utöver planeringsdirektiv och budget fastställdes/reviderades nio aktiverande styrdokument under 2025. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Energiprogram Umeå kommun program KF 2025-01-27 Fastställdes Samverkansöverenskommelse och medborgarlöften med överenskommelse KS 2025-02-11 polismyndigheten 2025–2027 Fastställdes Kollektivtrafikplan 2025–2028 plan KS 2025-04-15 Reviderades Generella ägardirektiv för Umeå kommuns hel- och ägardirektiv KF 2025-04-28 majoritetsägda bolag Reviderades Särskilt ägardirektiv för Infrastruktur i Umeå AB (Inab) ägardirektiv KF 2025-04-28 Bilaga 6 Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Fastställdes Plan för kommersiell service på Umeås landsbygder plan KS 2025-06-03 Fastställdes Plan för digital omställning 2025–2028 plan KF 2025-08-25 Fastställdes Länsgemensam strategi för suicidprevention i Västerbotten program KF 2025-09-29 2025–2030 Fastställdes Plan för implementering av policy och riktlinje för inköps- och plan KF 2025-10-27 upphandlingsverksamhet 2025–2027 Åtta aktiverande styrdokument upphävdes under 2025. Status Dokumentnamn Typ av dokument Datum Upphävdes Strategi för extern kommunikation program KF 2025-04-28 Upphävdes Näringslivsstrategi 2019–2025 program KF 2025-04-28 Upphävdes Umeå kommuns handlingsplan mot våld plan KF 2025-04-28 Upphävdes Handlingsplan mot våldsbejakande extremism plan KF 2025-04-28 Upphävdes Umeå Växer tryggt och säkert färdriktning 2020–2025 program KF 2025-04-28 Upphävdes IT-strategi program KF 2025-11-24 Upphävdes Strategi för E-service program KF 2025-11-24 Upphävdes Handlingsplan för halverad barnfattigdom plan KF 2025-11-24 Normerande styrdokument Policyer, riktlinjer taxor och föreskrifter utgör normerande styrning som beskriver hur något ska göras, det vill säga förhållningssätt, principer, processer och arbetssätt. Följande 27 dokument fastställdes eller reviderades under 2025. En stor del av dem är taxor (17 stycken). Status Beskrivning Typ av dokument Datum Fastställdes Riktlinje för lönestrategiskt arbete riktlinje KS 2025-01-14 Reviderades Justering av taxa i kollektivtrafiken (förslag till taxa KS 2025-01-14 kollektivtrafikmyndigheten) Reviderades Lönepolicy policy KF 2025-01-27 Fastställdes Omställnings- och pensionsbestämmelser OPF-KR 25 riktlinje KF 2025-01-27 Fastställdes Tillämpningsanvisningar OPF-KR25 anvisning KF 2025-01-27 Fastställdes Taxa för enpersonsfordon för att bedriva uthyrnings- taxa KF 2025-02-24 verksamhet på offentlig plats Reviderades Riktlinje för kredit- och kravverksamhet riktlinje KS 2025-03-18 Reviderades Riktlinjer för informationssäkerhet riktlinje KS 2025-03-18 Fastställdes Anvisning för hantering av nämndinitiativ anvisning KS 2025-03-18 Fastställdes Anvisning för taxor och avgifter anvisning KS 2025-04-15 Fastställdes Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun föreskrift KF 2025-05-26 Reviderades Taxa för byggnadsnämndens verksamheter taxa KF 2025-06-16 Fastställdes Föreningstaxor inom bad taxa KF 2025-06-16 Fastställdes Avgift för parkeringsanmärkning taxa/avgift KF 2025-06-16 Reviderades Taxa för utlämnande av allmän handling taxa KF 2025-06-16 Reviderades Regler för elhandel regler KS 2025-08-12 Reviderades Riktlinje för Umeå kommuns kraftverksamhet riktlinje KF 2025-08-25 Reviderades Taxa för tillsyn och prövning enligt alkohollagen taxa KF 2025-08-25 Reviderades Riktlinje för styrning och uppföljning av privata utförare riktlinje KF 2025-08-25 Fastställdes Policy för inköps- och upphandlingsverksamhet policy KF 2025-10-27 Fastställdes Riktlinje för inköps- och upphandlingsverksamhet riktlinje KF 2025-10-27 Fastställdes Taxa för dödsboförvaltning 2026 taxa KF 2025-10-27 Bilaga 6 Status Beskrivning Typ av dokument Datum Reviderades Taxa för verksamhet enligt miljöbalken taxa KF 2025-10-27 Reviderades Justering av taxan i Ultra-trafiken från 2026-05-04 (förslag till taxa KS 2025-11-11 kollektivtrafikmyndigheten) Fastställdes Policy för jämställdhetsarbete i Umeå kommun policy KF 2025-11-24 Reviderades Taxa för byggnadsnämndens verksamheter taxa KF 2025-11-24 Reviderades Taxa enligt lagen om skydd mot internationella hot mot taxa KF 2025-12-15 människors hälsa Fem normerande styrdokument upphävdes under året. Status Beskrivning Typ av dokument Datum Upphävdes Användning av sociala medier för extern kommunikation riktlinje KF 2025-04-28 Upphävdes Inköps- och upphandlingspolicy KF 2016-12-19 policy KF 2025-10-27 Upphävdes Regler för inköp och upphandling i Umeå kommun regler KF 2025-10-27 Upphävdes Strategidokument för upphandlingar med sociala krav i Umeå riktlinje KF 2025-10-27 kommunkoncern 2018-06-07 Upphävdes Riktlinjer för direktupphandlingar i Umeå kommun riktlinje KF 2025-10-27 Bilaga 3 Bilaga 7 Bilaga 7. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder 2025, drift respektive investeringar D iarienummer (mnkr) KS-2023/00651 KS-2024/00711 KS-2024/00918 KS-2025/00119 Aktuell Driftbudget 2025 Teknisk ramjustering, Justeringar i Teknisk ramjustering, driftbudget 2025 efter licenser kommunstyrelsens mottagningsenheten beslutade omföringar budget 2025 11 Överförmyndarnämnden −16,16 −16,16 12 Kommunstyrelsen −1 315,73 −1 315,73 13 Kommunfullmäktige −3,98 −3,98 14 Personalnämnden −1,29 −1,29 15 Valnämnden −3,50 −3,50 20 Tekniska nämnden −1 550,90 −3,52 −1 554,42 21 Byggnadsnämnden −62,93 −62,93 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −21,75 −21,75 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −86,38 −86,38 31 Äldrenämnden −1 396,75 −0,37 −1 397,12 32 Individ- och familjenämnden −1 774,78 0,37 −1 774,41 40 Fritidsnämnden −158,69 −158,69 45 Kulturnämnden −169,85 0,17 −169,68 50 För- och grundskolenämnden −2 340,72 2,70 −2 338,02 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −652,45 0,65 −651,80 70 Gemensam IT-nämnd, Umeå/Skellefteå 0,00 0,00 71 Gemensam PA-nämnd, Umeåregionen 0,00 0,00 Summa −9 555,87 0,00 0,00 0,00 −9 555,87 Bilaga 3 Bilaga 7 D iarienummer (mnkr) KS-2023/00651 KS-2023/00651 KS-2023/00394 KS-2024/00588 KS-2025/00304 Aktuell Investerings- MEX-budget Ombudgetering Ombudgetering Civil beredskap investerings- budget 2025 2025 från 2023 från 2024 budget 2025 efter beslutade omföringar 12 Kommunstyrelsen −61,08 −265,10 −18,21 20,00 −324,39 15 Valnämnden −0,55 −0,55 20 Tekniska nämnden −944,13 −76,47 −533,97 −20,00 −1 574,56 21 Byggnadsnämnden −0,47 −0,47 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −0,28 −0,28 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −29,55 −3,38 −32,93 31 Äldrenämnden −37,15 −3,03 −40,18 32 Individ- och familjenämnden −9,71 −4,22 −13,93 40 Fritidsnämnden −15,70 −2,28 −17,98 45 Kulturnämnden −4,87 −4,87 50 För- och grundskolenämnden −21,43 −21,43 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −11,00 1,62 −5,02 −14,40 Summa −1 135,91 −265,10 −74,84 −570,11 0,00 −2 045,97 Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 umea.kommun@umea.se www.umea.se 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 114 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 114 Diarienr: KS-2026/00352 Översyn av styrdokument våren 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att Internationella programmet revideras att normerande styrdokument för klimatanpassning tas fram. Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens riktlinje för styrdokument ska styrdokument regelbundet ses över. Syftet med översynen är att utvärdera dokumentens syfte och styreffekt. Vanliga orsaker till att dokument upphävs är att verksamheten fungerar väl utan styrdokument eller att frågorna har infogats i annan styrning. Det är inte en värdering eller viktning av området i sig. Det är det politiska organ som beslutade om dokumentet som ska fatta beslut om det ska förlängas, revideras eller upphävas. Innan ett nytt styrdokument tas fram ska det göras en nulägesanalys över hur styrningen fungerar idag och vilka områden som behöver förbättras. För att undvika målkonflikter är det viktigt att se över även befintliga styrdokument relaterade till området. För att skapa bättre överblick görs översyn av flera dokument vid ett och samma tillfälle. Se bilaga för en sammanfattning av orsaker till besluten samt bakgrundsanalyser. Bakgrundsbeskrivningarna är en översyn av hela området och föreslår ibland annan eller relaterad styrning. Dessa frågor är inte föremål för politiska beslut i dagsläget utan hanteras på annat sätt. De tidigare beslutade styrdokument som berörs i ärendet är inte bifogade. De går i stället att ta del av på www.umea.se/styrdokument Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 114 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Beslutsunderlag Bilaga 1. Sammanställning av bedömningar och bakgrundsanalyser Beredningsansvariga Sara Nordström Lina Renfors Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) – Ändringsyrkande: Att internationella programmet stryks samt att normerande styrdokument för klimatanpassning ej tas fram. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag mot Lars Forsgrens (SD) förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Lars Forsgren, Anders Norqvist, Hans Lindberg, Davis Kaza, Lars Brännström, Mariam Salem och Lars Nilsson. Yrkanden Hans Lindberg (S), Anders Norqvist (L) och Mariam Salem (MP) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Lars Forsgren (SD) – Ändringsyrkande: Att internationella programmet stryks samt att normerande styrdokument för klimatanpassning ej tas fram. Propositionsordning som godkänns Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 114 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Kommunstyrelsens förslag mot Lars Forsgrens (SD) förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutet ska skickas till Nämnder och Umeå Kommunföretag AB (UKF) Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Sammanställning av bedömningar och bakgrundsanalyser Aktualitets- och relevansbedömning av styrande dokument våren 2026 Bedömningar Nedan styrdokument föreslås revideras. Styrdokument Beslut Dnr Beslutat Dokument- Kommentar Sidnr. av ansvarig nedan nämnd Internationellt 2018 KS-2017/00536 KF Kommun- Programmet bör 2 program för styrelsen revideras i sin helhet och Umeå kommun anpassas till förändrade förutsättningar för det internationella arbetet. Tydliga EU-positioner bör fastställas och struktur för påverkan och finansiering införas. Nedan styrdokument föreslås tas fram (igångsättningsbeslut). Område Beslutas Dokument- Kommentar Sidnr. av ansvarig nedan nämnd Klimat- KF KS Ett normerande styrdokument för 4 anpassning kommunkoncernens arbete med klimatanpassning behövs för att tydliggöra syfte, inriktning och ramar för arbetet samt skapa samsyn. Det ger förutsättningar för att kraftsamla, samordna och prioritera inom koncernen. Det är viktigt att varje förvaltning/bolag även fortsättningsvis äger sina egna processer och att den normerande styrningen huvudsakligen handlar om: - ATT klimatanpassning ska ingå i alla beslut där kunskap om ett förändrat framtida klimat är en relevant beslutsgrund, - HUR ett systematiskt och samordnat arbetssätt inom kommunkoncernen ska gå till (inkl. samsyn kring riskbild, prioriterade arbetsmetoder och verktyg), - VAR kunskap om klimatförändringen hämtas. 1 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Bakgrundsananalyser Aktualitets- och relevansprövning av internationellt program för Umeå kommun Bakgrund Umeå kommuns internationella program antogs 2016 och utgör en plattform för kommunens internationella arbete. Programmet beskriver mål, inriktningar, principer och ansvarsfördelning och syftar till att stärka Umeås utveckling genom internationell samverkan. Programmet har haft en bred ansats med fokus på omvärldsbevakning, positionering, kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Nuläge Sedan programmets antagande har förutsättningarna för det internationella arbetet förändrats. EU:s roll har stärkts inom till exempel klimat, digitalisering, infrastruktur och beredskap. Den kommande budgetperioden 2028–2034 innebär förändringar och ett delvis ändrat fokus, vilket är ett viktigt påverkansfönster. Ett ökat fokus på Arktis påverkar Umeå arbete. Umeå har stark position inom klimat, jämställdhet och hållbar stadsutveckling samt aktivt nätverksdeltagande. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar och utifrån det ett sammanhållet arbete. Jämförelse mot andra städer (t.ex. Uleåborg och Malmö) visar att de har tydligare EU- strategier, roller och strukturer samt koppling till policy och program. Utvärdering av styrdokumentet Programmet har inte följts upp systematiskt utan fungerat som vägledning. Styrkor: gemensam grund, tydlig ambition, bredd. Svagheter: för generellt, saknar prioriteringar, otydlig ansvarsfördelning, begränsad operativ vägledning. Effekter: stark närvaro och projekt men otydlig prioritering och risk för reaktivt arbete. Förbättringsbehov: tydligare fokus, koppling till EU, struktur och ansvar. 2 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Framtida styrning Det finns behov av att revidera programmet till ett mer strategiskt styrande verktyg. Programmet bör vara aktiverande och innehålla: - Tydliga EU-positioner - Koppling till EU:s struktur - Fokus på policy och påverkan - Stark nordlig/arktisk dimension Resurser De resurser som finns idag bedöms kunna hantera framtida styrning. Revidering av det internationella programmet bedöms inte få ekonomiska konsekvenser. Intressenter Programmet rör Umeå kommun samt kommunala bolag. Koppling finns mot andra aktörer t.ex. Umeå universitet, SLU, Region Västerbotten, N6, gränsregionala forum. Sammanfattning - Programmet bör revideras i sin helhet - Utvecklas till mer strategiskt styrdokument - Tydliga EU-positioner bör fastställas - Struktur för påverkan och finansiering införs Handläggare: Mikael Brändström, Utvecklingsdirektör 3 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Nulägesanalys av klimatanpassning Bakgrund Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Klimat- förändringarna resulterar i bland annat mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen och längre växtsäsong. Vi får fler tillfällen med extremt väder, som skyfall och värmeböljor - och det extrema vädret blir mer intensivt. Klimatanpassning innebär att rusta samhället och dess olika verksamheter både för den förändring av klimatet vi ser redan idag och för den klimatförändring som vi inte kan förhindra i framtiden. Enligt Sveriges nationella strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har kommunerna och de kommunala företagen en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol, och genom sitt ansvar för gator samt vatten- och avloppssystem. Kommunerna ansvarar för att bedöma risken för skador på den byggda miljön, kopplade till klimatförändringarna. Förutom dessa kopplingar till stads- och samhällsbyggande processer så har klimatanpassningsarbetet nära samband med insatser för att stärka den civila beredskapen. Umeå kommun arbetar i varierande grad redan aktivt med klimatanpassning. I flera fall sker det dock under andra benämningar. Även i de fall det inte är ett uttalat fokusområde så samspelar klimatanpassningens syften väl med kommunens övergripande mål och strategier. Men trots att Umeå kommun redan arbetar med att genomföra klimatanpassningsåtgärder, (främst kopplade till översvämningar och dagvatten) saknas en kommunövergripande stra- tegisk inriktning. I dagsläget finns förvisso klimatanpassning med som en aspekt att beakta i ett antal styrdokument (t.ex. översiktsplan och dagvattenprogram), men flera förvaltningar berörs inte på ett tydligt sätt och saknar därför insikt om och hur klimatförändringens konsekvenser är relevanta för dem. Omvärldsbevakning Klimatanpassning är, trots sin lokala prägel, en global angelägenhet. Både Parisavtalet och globala målen (Agenda 2030) beskriver vikten av att det parallellt med utsläppsminskningar och energiomställning sker ett omfattande arbete med klimatanpassning. Båda sidorna av klimatarbetet är nödvändiga och ska inte vägas mot varandra, liksom även beredskaps- arbetet bör ingå i ett integrerat helhetsfokus. EU:s klimatanpassningsstrategi (2021) har en vision för EU 2050 som ett klimatresilient samhälle som är helt anpassat till de oundvikliga effekterna av klimatförändringen. Denna ambition återspeglas i Sveriges nationella strategi och regeringens handlingsplan för 4 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 klimatanpassning (2024) vars mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. Särskilt relevant för Sveriges kommuner är att: ”Samhällsviktig verksamhet ska vara klimatanpassad och robust, vilket bidrar till att Sverige får en god beredskap för naturkatastrofer, kriser och ytterst krig. Samhällets aktörer behöver vara medvetna om klimatrisker och vilket ansvar de har för att hantera dem och ansvariga aktörer ska ha kunskap, rådighet och resurser att kontinuerligt utveckla anpassningsarbetet utifrån klimatets förändringar samt ny kunskap och nya erfarenheter. Åtgärder för klimatanpassning ska vidtas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt med ett helhetsperspektiv och i samverkan mellan relevant aktörer. Det är viktigt att Sveriges unika natur- och kulturvärden bevaras.”1 I Sverige har SMHI ett samordnande uppdrag genom Nationellt kunskapscentrum för klimat- anpassning. Där samlar de information bland annat från FN:s klimatpanel (IPCC) och från de svenska myndigheter som omfattas av förordningen om myndigheters arbete med klimat- anpassning (2018:1428). För att underlätta det systematiska arbetet med klimatanpassning har SMHI tagit fram en så kallad ”Lathund för klimatanpassning”, där framför allt kommun- erna får vägledning i det systematiska arbetet med att identifiera risker och sårbarheter, prioritera och genomföra åtgärder, samt ta fram och besluta om en klimatanpassnings- strategi/-handlingsplan. IVL Svenska Miljöinstitutet gör vartannat år en kommunranking över kommunernas klimat- anpassningsarbete2. Det som präglar högt rankade kommuners arbete är en tydlig riktning i vardagens beslut och ett säkrat politiskt mandat med såväl budgetposter och resurser som en lokalt förankrad, tvärsektoriell plattform för strategisk samordning. Detta är något som gör arbetet mer motståndskraftigt över tid, vilket är helt nödvändigt då klimatanpassning inte handlar om avgränsade engångsinsatser utan om ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. Trots att det inte finns någon särskild tvingande lag eller föreskrift som ålägger kommunerna att arbeta med klimatanpassning så finns, utöver egenintresset att säkerställa en lokal robusthet, flera relevanta lagar som ändock leder till hantering av klimatrisker (bild 1). 1 Regeringen. Skr. 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (s.21) 2 IVL Svenska Miljöinstitutet Klimatanpassningsrapport-2025.pdf 5 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 PBL Plan-och Bygglagen MB LSO Klimat- anpassning Miljöbalken Lagen o o m lyc s k k o y r dd mot LEH Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Bild 1. Exempel på lagar med relevans för kommunens klimatanpassningsarbete. I den klimatanpassningsutredning som skickades ut på remiss under sommaren 20253 finns ett antal förslag avseende lagstiftning och finansiering som skulle kunna få konsekvenser för kommunernas arbete. Bland annat skulle ändringar i Plan- och Bygglagen (PBL) kunna leda till att översiktsplanearbetet inte bara ska beskriva kommunens klimatrelaterade riskbild utan även redogöra för hur denna risk kan minska eller upphöra. Vad gäller detaljplaner kan kommunerna komma att bli skyldiga att upphäva eller ändra detaljplaner i den del det finns obebyggda tomter där risken för klimatrelaterade översvämningar, ras/skred/erosion är stor, liksom markreservat för klimatanpassningsanläggningar ska kunna införas i detaljplan. Kommunernas möjlighet att villkora bygglov med klimatanpassningsanläggning föreslås utökas. Ytterligare förslag handlar om att öppna dagvattenanordningar ska omfattas av ledningsrättslagen, att kommunen (och VA-bolag) ska tillhandahålla underlag när fastighets- ägare vill genomföra klimatanpassningsåtgärd, samt att klimatanpassningsåtgärder ska kunna utgöra särskilt skäl för upphävande av/dispens från strandskyddet. Vid omvärldsbevakande kontakter med andra kommuner framkommer att dessa har valt olika vägar vad gäller styrning av klimatanpassning (bilaga 1). Flera har fokuserat på de största identifierade klimatriskerna och skapat handlingsplaner kring dessa, medan andra kommuner tagit fram övergripande handlingsplaner för investering i klimatanpassning eller för att arbeta fram ett strategiskt, systematiskt och kommunövergripande arbets- och för- 3 Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2025:51 *battre-forutsattningar-for-klimatanpassning-sou-202551-.pdf 6 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 hållningssätt. Samtliga uttrycker värdet av långsiktighet och politisk förankring för klimat- anpassningsfrågan i dess fulla spännvidd, samt ett behov av normerande styrning som omfattar bredden av klimatförändringens konsekvenser och alla kommunens verksamheter. Befintlig styrning i Umeå kommun, med relevans för klimatanpassning I kontexten av Umeå kommuns befintliga styrdokument finns klimatanpassningsperspektivet representerat på olika sätt. Klimatanpassning kan ses som en självklar del i arbetet med att nå kommunens inriktningsmål 1 (Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050), även om det inte är uttalat. Sambandet finns underförstått eftersom en långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter hänsynstagande till klimatförändringens effekter i såväl planerings-/projekterings- som i genomförande- och uppföljandefasen av kommunens stads-/samhällsbyggande arbete. I översiktsplanen konstateras att ”Konsekvenser av klimatförändringar är svåra att i detalj förutse. Det måste finnas beredskap för olika scenarier. Ett framgångsrikt klimatarbete ses som en utvecklingspotential för samhället med vinster mellan hållbarhet och samhällsutveck- ling.” (s.58-59). I översiktsplanen (och i Fördjupning för älvslandskap/Fördjupning för kusten) finns också ett resonemang om riskbild, riskhantering och åtgärdsarbete avseende över- svämning, ras/erosion, havsnivåhöjning och dagvatten. Däremot saknas resonemang om påverkan från exempelvis ökande temperaturer, förändrade förutsättningar för grund- vattentillgång, påverkan på förvaltning av kulturmiljöer och hälsokonsekvenser genom före- komst av nya typer av smittor. Tillväxtprogrammets fokusområde 1 (Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer) ligger nära klimatanpassningsarbete i och med behovet att beakta de klimatutmaningar som infra- struktur och ny bebyggelse kan komma att utsättas för i framtiden i såväl planering som genomförande. I Plan för civil beredskap 2024-2026, och Riktlinje för Umeå kommuns arbete med civil beredskap är klimatförändringen identifierad som ett av många hot i en komplex och föränderlig hotbild som kommunen måste ha beredskap och förmåga att hantera. Energiprogrammet berör ytterst summariskt klimatanpassning i de delar som berör robust- het och beredskap. Dagvattenprogrammet är det styrdokument som mest genomgående fångar klimatanpass- ningsfrågan, genom att det hanterar den fråga som för många är synonym med klimatan- passning, dvs risken för översvämning. I programmet poängteras hur klimatanpassning måste ingå i planeringsarbetet och i samverkan mellan kommunförvaltningar, Vakin och fastighetsägare. Klimatanpassning är dock till sin natur en huvudsakligen sektorsöver- 7 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 gripande fråga, som spänner över fler än de tekniska, stadsbyggande och krishanterande förvaltningarna inom kommunen. Det framkommer inte i helheten av Umeå kommuns styrdokumentssamling. Frågan saknas exempelvis i fastighetspolicyn (där det däremot står om miljö- och klimatpåverkan) och i äldreplanen. Nuläge avseende resurser och organisering för klimatanpassning inom Umeå kommun Sedan våren 2025 utgör kommunens Samhällsbyggnadsforum styrgrupp för klimatanpass- ningsarbetet, genom den sedan 2024 anställda klimatanpassningsstrategen (bild 2). Det har även tillskapats en strategisk arbetsgrupp (UKKA4) med representation från stads-/samhälls- planering, teknik och fastighet, samhällsskydd och beredskap, samt Vakin och Umeå Energi. Därtill finns en representativ arbetsgrupp på Gator och parker (GoPKA5), vars syfte är att etablera klimatanpassningsperspektivet i relevanta rutiner och arbetsprocesser för verksam- heterna. För den för klimatanpassning så centrala frågan om dagvatten så har kommunen en heltidsstrateg och en dagvattensamordningsgrupp, som bland annat arbetar utifrån dag- vattenprogrammet. Kommunen har även avsatt medel för att arbeta med klimatanpassning. Tekniska nämnden har en separat post för klimatanpassning i Gator och parkers investeringsbudget på ca 12 mnkr/år. Kommunstyrelsen har för Strategisk utveckling avsatt en budgetpost för klimatan- passning på 600 tkr/år. Styrdokument Personella Finansiella resurser Översiktsplan resurser FÖP älvlandskapet/kusten Klimatanpassningsstrateg 100% Dagvattenprogrammet UKKA / GoPKA GoP budget ca 12mnkr/år Plan för civil beredskap Dagvattenstrateg 100% SU budget 600 tkr/år Dagvattensamordningsgrupp Bild 2. Befintligt läge avseende styrning och resurser för Umeå kommuns klimatanpassningsarbete. 4 UKKA = Umeå kommunkoncernövergripande klimatanpassningsgrupp 5 GoPKA = Gator och parkers klimatanpassningsgrupp 8 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Bedömning av nuläget Umeå kommun arbetar som sagt redan idag med klimatanpassning. Det är positivt att frågan finns med i flera olika styrdokument, men det är samtidigt ett potentiellt problem då det inte är säkert att klimatanpassning används eller förstås på samma sätt inom de tre programmen för inriktningsmålens genomförande. Med tanke på att det är en tvärsektoriellt angelägen fråga så kan det uppstå problem för verksamheter att identifiera sig med den om den allt för starkt och ensidigt sammankopplas med ett specifikt förvaltningsområde. Det är exempelvis inte enbart en stadsbyggnads- eller beredskapsfråga, utan även något för äldre- omsorgen att beakta. Dessutom finns risk att det saknas samsyn kring vilket framtida klimat man ser framför sig och planerar utifrån, liksom otydligheter kring ansvar och arbetssätt kan försvåra nödvändig samverkan. I värsta fall kan det leda till konkurrens om medel, bristande samordning och uteblivna synergier. Det som i nuläget behövs för att ge mandat och kraftsamla resurserna är en tydligt uttalad, och politiskt förankrad inriktning för vad arbetet ska leda till för resultat och vilket arbetssätt som förordas för att nå dit. Bedömningen är att ett normerande policydokument skulle kunna fylla det behovet och, tillsammans med en övergripande klimatanalys för Umeå kommun (som SMHI presenterar under våren 2026), leda till samsyn kring klimatföränd- ringens potentiella konsekvenser och hur Umeå kommun behöver rusta sig för att öka sin robusthet. Ett sammanhållet mandat att inkludera hela kommunens organisation tydliggör ramarna för arbetet och kommunicerar insikten att denna fråga berör hela kommunkoncernen, även om det konkreta arbetet sedan sker differentierat och anpassat till respektive verksamhets- områdes sårbarheter, behov och förutsättningar. Det politiska mandatet och viljeinrikt- ningen krävs också för att resurssätta (prioritera) insatser och att alla förstår att (och hur) deras roll bidrar till en robust helhet. Förslag till framtida styrning Utifrån ovanstående kartläggning och resonemang, och på grund av klimatanpassnings- utmaningens sektorsövergripande relevans, föreslås att Umeå kommun tar fram ett normerande policydokument för arbetet med klimatanpassning. Avsikten är att tillhanda- hålla vägledning för kommunens verksamheter, i de fall, och på de sätt, som de berörs av klimatförändringens konsekvenser. Förslaget att utforma ett normerande policydokument i stället för en strategi med uttalade mål gör att verksamheterna får erforderlig vägledning samtidigt som de bibehåller ansvar och frihet att formulera egna mål och handlingsplaner. Det är viktigt att varje förvaltning 9 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 även fortsättningsvis äger sina egna processer och att den normerande styrningen handlar om ATT klimatanpassning ska ingå i alla beslut där kunskap om ett förändrat framtida klimat är en relevant beslutsgrund, samt om HUR ett systematiskt och samordnat arbetssätt inom kommunkoncernen ska gå till (inkl. samsyn kring riskbild, prioriterade arbetsmetoder och verktyg), samt VAR kunskap om klimatförändringen hämtas. I steget efter en normerande klimatanpassningspolicy föreslås den aktiverande styrningen utgå från nämnd/bolagsledning, där övergripande inriktning och budget sätts, för att på förvaltnings-/bolagsnivå formuleras i handlings-/åtgärdsplaner och på avdelningsnivå förfinas i investerings- och driftsplanering, samt i ansvar för genomförande och uppföljning. På detta sätt följer klimatanpassningsarbetet principerna som gäller för svenskt krishanteringsarbete, dvs att det man är ansvarig för i normalläget är man också ansvarig för i krissituationer. Det säkerställer också att ansvaret för sårbarhetsanalyser och åtgärdsplane- ring förläggs så nära verksamheten som möjligt, för att säkerställa att kännedom om verk- samhetens vardagsförutsättning och särskilda utmaningar vävs in i klimatanpassnings- arbetet. Ett sådant förfarande bidrar även till att förlänga klimatanpassningspolicyns livs- längd, och till att integrera klimatanpassningsperspektivet i verksamheterna på ett naturligt och relevant sätt. Ett politiskt beslutat styrdokument, och därpå följande styrning inom förvaltningar/bolag, skulle bemöta regeringens och myndigheters förväntan på kommunerna att utforma strategier och mål för klimatanpassningsarbetet, samt att det visar att det finns ett tydligt uttalat och långsiktigt politiskt mandat i kommunen. Avslutningsvis poängteras att arbetet med klimatanpassning kompletterar arbetet med klimatomställning och att de två spåren i klimatarbetet inte bör ställas emot varandra, utan snarare i högre grad samordnas och integreras. Därtill finns ett fortsatt behov av integrering även med kommunens arbete med civil beredskap. Detta integreringsbehov bör beskrivas i klimatanpassningspolicyn. Resurser Arbete med utformning, förankring och implementering av policydokumentet samordnas av klimatanpassningsstrategen, med stöd av de två arbetsgrupperna (UKKA och GoPKA). Det fortsatta arbetet med att utveckla den aktiverande styrningen sker genom att respektive verksamhet ansvarar för att ta fram verksamhetsrelevanta sårbarhetsanalyser och hand- lings-/åtgärdsplaner. För detta arbete kan de internavropa stöd från klimatanpassningsstra- tegen eller från specifikt sammansatt (tematisk) arbetsgrupp. 10 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga 1 Till det kontinuerliga och kommunövergripande arbetet med klimatanpassning knyts rimligtvis stödfunktioner som exempelvis GIS/lantmäteri och kommunikation. Intressenter Kommunens alla förvaltningar samt de kommunala bolagen, var för sig, tillsammans och på varierande sätt, är huvudintressenter. Övriga samverkanspartners (näringsliv, akademi) samt kommuninvånarna har också intresse i att kommunens avsikter med klimatanpassningsarbetet tydliggörs. Beredning Beredning görs förslagsvis i Kommunstyrelsen inför beslut i Kommunfullmäktige. Beredningsunderlaget förbereds och samordnas av klimatanpassningsstrateg, med hjälp av redan tillsatta resurser för klimatanpassning (UKKA, GoPKA) och genom en internremiss- runda, för såväl inhämtning av kommentarer som förankring av frågan. Sammanfattning Föreslås att: - Umeå kommun tar fram ett normerande policydokument (kan ändras till annan typ av styrdokument under framtagningsprocess) - Klimatanpassningsstrategen uppdras att leda processen med framtagandet av policydokument Handläggare: Viktoria Vingmarker, klimatanpassningsstrateg, Gator och parker Bilaga A. Omvärldsbevakning – kommunal styrning av klimatanpassning (hösten 2025) 11 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Bilaga1 Bilaga A. Omvärldsbevakning – kommunal styrning av klimatanpassning (hösten 2025) Kommun Styrdokument Beslutsinstans Budget Styrning av bolag Mål Organisering Övrigt Uppsala Miljö- och KF. Alla Ingen specifik budget. Miljö- och klimatprogrammet Övergripande mål i strategin: ”Uppsala ska vara Klimatanpassningsarbetsgrupp på Kompletterande styrning på G: I arbetet med kommande ÖP tas en klimatprogrammet nämnder och gäller alla nämnder och klimatanpassat senast 2040”. Etappmål 1) tjänstegruppsnivå som samordnar och skapar klimatanpassnings-riktlinje fram, som ska sätta nivåer för klimat- (strategi, aktiverande). bolag deltog i bolagsstyrelser i Uppsala krontäckning, etappmål 2) minskad framdrift i arbetet med klimatanpassning. Den anpassning vid ny-, till- och ombyggnation. Även en grön- och framtagandet. kommunkoncern. översvämningsrisk. I mål&budget: under består av utvecklingsledare på blåstrukturplan tas fram, där klimatanpassning är en strategi för hur Handlingsplan för miljö och fokusmål "Uppsala ska leda klimatomställ- kommunledningskontoret och kompetens från kommunens gröna och blåa ytor ska användas. En klimat- och klimatprogrammet ningen" finns uppdraget: ”Utveckla det strategisk planering (stadsbyggnadsförvaltningen), sårbarhetsanalys på kommun-övergripande nivå tas också fram. De ser (åtgärder). systematiska arbetet för att anpassa Uppsala till beredskapsenheten och Uppsala Vatten och Avfall också över miljö- och klimatstyrningen just nu, och den kan därför ett förändrat klimat” AB. komma att ändras inom en snar framtid. Mål och budget (normerande?). Karlstad Översvämningsprogram KF Ingen specifik budget. De De kommunala bolagen är en Översvämningssamordnare, Arbetet med översvämningsfrågan har främst fokuserat på risker (aktiverande). flesta åtgärder har i aktiv part i processen att dagvattensamordnare, geotekniker, kopplade till älv- och sjö (Klarälven och Vänern). För närvarande praktiken genomförts utforma planen, bl.a. deltar de i samhällsplanerare arbetar de dock med att ta fram ett samlat styrdokument i form av en Riktlinjer (normerande). genom ordinarie budget- arbetsgrupper och har varit klimatanpassningsplan, som kommer att omfatta fler klimatrisker och process, och/eller i den involverade i klimat- och naturolyckor (t.ex. skyfall, värmeböljor, ras och skred mm). Syftet är långsiktiga investerings- sårbarhetsanalysen. att hantera hela klimatanpassningsområdet mer strategiskt och planen. strukturerat, på ett liknande sätt som de gjort med översvämningsfrågan. Helsingborg ÖP. KF (ÖP). Handlingsplanen är stads- I ÖP: "natur och parker ska vara Klimatstrateg har, med stöd av styrgrupp (och Saknar en övergripande klimatanpassningsplan som täcker in alla Stadsbyggnads byggnadsförvaltningens mångfunktionella, skapa karaktär och bidra till driftsbolagen för VA-frågor), tagit fram relevanta frågor (dvs även exempelvis hur värme påverkar vård och Handlingsplan för nämnd (hp). plan för klimatanpassnings- klimatanpassning", samt lista med riktlinjer. handlingsplanen. Relaterade chefer träffas 1-2 omsorg), och som beslutats av KF. klimatanpassning investeringar kommande ggr/år med fokus på klimatanpassning. (aktiverande). år. Det finns dock ingen I handlingsplanen behandlas kusterosion, skyfall utskriven budget för de och stigande hav. Den enda (heltids-)tjänsten som klimatstrateg ska beskrivna målen. täcka ett stort område. Med mer resurser hade de kommit längre i frågan. Göteborg Göteborgs stads plan för KF (direktören Ingen budget för åtgärder Planen omfattar kommunens Har fokus på skyfall och värme (och följdeffekter Stadsledningskontoret ansvarar inom sitt Revidering av plan inför kommande period. klimatanpassning 2024- för Utveckling (ffa för att de i denna plan nämnder/styrelser samt delägda som ras/skred/erosion, brandrisk och torka); samordningsuppdrag (mha stadenövergripande 2026 (planerande och hållbarhet fokuserat på att etablera bolag där GS är majoritetsägare. minska sårbarhet i alla delar av kommunens nätverk) för att i implementeringen av planen, styrande). är dokument- arbetssätt). organisation/uppdrag. utveckla den övergripande processen och staden- ansvarig) nätverket, gemensamma arbetssätt, metoder och 10Mkr/år i centrala medel Med utgångspunkt i strategin är inriktningen för verktyg som stöd för förvaltningar och bolag i det till de förvaltningar som stadens klimatanpassningsarbete att: växelvisa arbetet i planen, samt särskilt stötta de fått i uppdrag att göra utpekade samordningsuppdragen. analyser, karteringar- • människors liv och hälsa skyddas där sårbara /utredningar och driva grupper är prioriterade. På stadsbyggnadsförvaltningen finns två heltids- samverkanskluster. anställda klimatanpassningsspecialister/- • samhällsviktig verksamhet fungerar inklusive planeringsledare. den infrastruktur som krävs för att klara detta. Det finns tre typer av samordningsansvar: 1) för • värdefulla livsmiljöer, ekosystem och kulturarv vissa åtgärder; 2) för att driva utvecklingsfrågor bevaras och stärks och kommunal egendom inom sektor kopplat till KA; 3) geografiska värdesäkras. fokusområden - koordinering av parters åtgärder. • ny bebyggelse klimatanpassas och blå-gröna Det finns ett klimatanpassningsnätverk som riktar strategier (naturbaserade lösningar, ekosystem- sig till alla förvaltningar och bolag i staden. tjänster och grön infrastruktur) nyttjas för att förebygga och mildra effekter av ett förändrat klimat. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Översiktsplan Umeå kommun Fördjupning för Holmsund och Obbola med miljökonsekvensbeskrivning MKB Samråd t.o.m. 6 september 2026 Infrastruktur www.umea.se Holmsund och Obbola har ett gynnsamt läge vid Norra Kvarken och kopplas till omvärlden via såväl sjöfart som järnväg och europaväg. Transportinfrastrukturen ska utvecklas ytter- ligare samtidigt som dess negativa påverkan på vardagslivet görs så liten som möjligt. Läs mer om några av de projekt som pågår och planeras i närtid. Utredning av sta- Gång- och cykel- Gång- och cykel- tion/resecentrum, passage över järn- passage över E12 persontrafik på tåg vägen i Holmsund vid Märkpojken Utredning pågår för att hitta ett lämpligt läge för ett eventuellt fram- Dagens passage av järnvägen i södra änden av Holmsunds bangård För att göra Märkpojkenområdet och den planerade nya livsmedels- tida resecentrum i Holmsund. Här utreds bland annat vilka funktioner blockeras ibland av uppställda tågvagnar och upplevs inte som säker. butiken i området tillgängligt för gång- och cykeltrafikanter pågår ut- ett framtida resecentrum bör ha, hur vi gör det lätt att ta sig till och En utredning pågår för att hitta den bästa lösningen för passage av redning för att hitta den bästa lösningen för passager av E12. Framti- från övriga delar av Holmsund/Obbola till platsen och hur kopplingen järnvägen i detta läge. Syftet är bland annat att minska järnvägens da passager ska utformas på ett sätt som är funktionellt, trafiksäkert till övrig lokaltrafik bör ske. Det pågår även utredning av hur en fram- barriäreffekt i samhället och erbjuda en tillgänglig och säker skolväg. och upplevs tryggt. tida trafikering av Holmsundsbanan skulle kunna bedrivas. Upprustning av Holmsundsbanan Järnvägssträckan mellan Gimonäs bangård och Umeå hamn är i rela- tivt dåligt skick idag och utredning pågår för att höja banans standard genom exempelvis upprustning med fjärrblockering, rälsbyte, bort- tagande av växlar som inte används med mera. Detta görs bland an- nat för att stärka hamnens funktion och koppla samman den på ett bättre sätt med det nationella järnvägsnätet. Det bidrar till att flytta transporter från lastbil till tåg. En upprustning av banan är också en förutsättning för att i framtiden kunna trafikera banan med person- tåg. www.umea.se/xxxxx 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Innehåll 1. Inledning.....................................................................................................3 2..Vision.och.utgångspunkter..........................................................................5 2.1 Vision ..................................................................................................................5 2.2 Utgångspunkter och förutsättningar ................................................................8 3..Planförslag................................................................................................10 Översiktsplan för Umeå kommun 3.1 Övergripande riktlinjer för Holmsunds och Obbolas tätorter .......................10 Fördjupning för Holmsund 3.2 Nya områden med bostäder i Holmsund .......................................................12 3.3 Nya områden med bostäder, verksamheter och natur i Obbola....................19 och Obbola Söder om Obbola . ..................................................................................................19 Väster om Obbola ...................................................................................................21 2026 Norra Obbola .........................................................................................................22 Projektgrupp: Thomas Lundgren, projektledare och samhällsplanerare 3.4 Mark för verksamheter i Holmsund ...............................................................24 Pernilla Helmersson, samhällsplanerare 3.5 Handel och service ..........................................................................................29 Sofie Granberg, planarkitekt Sarah Lundgren, mark- och exploateringsingenjör 3.6 Trafik och infrastruktur .....................................................................................31 3.7 Grönstruktur; natur och rörligt friluftsliv ........................................................42 Expertstöd: John Bylund, Gator och parker 3.8 Riksintressen, kommunens ställningstagande ...............................................46 Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd 3.9 Risker ................................................................................................................49 Emma Johansson, Miljö- och hälsoskydd Roger Westman, Miljö- och hälsoskydd John Eklund, Vakin 4..Genomförande..........................................................................................51 Tomas Savilathi, Fritid 4.1 Översiktsplanen som strategidokument ..........................................................51 Anna Flatholm, stadsarkitekt Lina Samuelsson, INAB 4.2 Markägande, markpolitik ................................................................................51 Lars-Gunnar Helgesson, kollektivtrafik UKF 4.3 Bostadsbyggande ............................................................................................51 Linda Gustafsson, Statsledningskontoret Isabelle Forsberg, Gator och parker 4.4 Sektorsvisa genomförandefrågor ..................................................................52 4.6 Exploateringsavtal ...........................................................................................54 Bilder,.kartor.och.illustrationer:. Flygfoton: Lars LIndh Övriga bilder, kartor och illustrationer: 5..Planeringsförutsättningar..........................................................................55 Umeå kommun där inget annat anges 5.1 Befolkning och bostadsbestånd .......................................................................55 Bild.framsida: 5.2 Naturgivna förutsättningar .............................................................................55 Bilden visar Sandviksudden i Holmsund norrifrån, med vision om utveckling av området med ny bebyggelse, 5.3 Samråd och dialog ..........................................................................................58 strandpromenad och bryggor. Illustration: DetailGroup 6..Konsekvenser.och.miljöbedömning..........................................................60 Webbplats: www.umea.se/holmsund 6.1 Avgränsning ......................................................................................................60 6.2 Nollalternativ ...................................................................................................60 © Umeå kommun Medgivande LAN 10 - 42 6.3 Planförslag .......................................................................................................61 6.4 Planens överensstämmelse med miljömål ....................................................70 6.5 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................71 6.6 Konsekvenser för social hållbarhet..................................................................71 6.7 Sammanfattande redogörelse ..........................................................................71 Plankarta Fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola, samråd 2026 ....72 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Introduktion 1. Inledning Där den virvlande Umeälven slutligen möter det friska havet – där ligger Holmsund och Obbola, två industripräglade skärgårdssamhällen som knyts samman genom en bro över fjärden. Färje- förbindelserna över Kvarken gör området till en viktig knutpunkt och den bländande horisonten lockar både boende och besökare. Förutom läget vid havet är det också närheten till Umeå som gör Holmsund och Obbola till attraktiva bostadsorter. SCA:s industri i Obbola och hamnen i Holmsund är verksamheter som präglar samhälle- na och som har en expansiv utveckling. Samtidigt finns önskemål om att tillskapa nya bostäder och att utveckla orterna som goda livsmiljöer. Med detta som utgångspunkt är syftet att denna översiktsplan ska • tydliggöra hur Holmsund och Obbola bör utvecklas i enlighet med kommunens strategi för hållbar tillväxt och visionen om 200 000 invånare • skapa förutsättningar för Holmsund och Obbola att växa med en hållbar bebyggelsestruktur som ger attraktiva boendemiljöer samt goda förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Översiktsplanen visar på kommunens vision för den långsiktiga mark- och vattenanvändningen. Över- siktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområ- den ska nyttjas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen ska enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen beakta en rad allmänna intressen. I lagtexten nämns bland annat natur- och kulturvärden, goda miljöförhållanden, god social livsmiljö för alla samhällsgrupper, bostadsbyggande, kommunikationsleder, klimataspekter och ekonomisk tillväxt. Planläggningen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områ- dena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Översiktsplanen används när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser eller prö- var bygglov enligt plan- och bygglagen. 3 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Introduktion Relation.till.andra.översiktsplanedelar. Holmsund och Obbola har fram till nu ingått i Fördjupningen för Umeå som behandlar Umeås framtida tillväxtområde. Föreliggande översiktsplanedel ersätter alltså Fördjupning för Umeå för de geografiska delar som behandlas i Fördjupning för Holmsund och Obbola. Fördjupning för Holmsund och Obbola berör även vissa delar som hittills ingått i Fördjupning för älvs- landskapet och ersätter, på samma sätt, de geografiska delar som denna fördjupning berör. Planavgränsningarna för Fördjupning för Umeå och Fördjupning för älvslandskapet kommer ändras att överensstämma med den nya översiktsplanedelen för Holmsund och Obbola. Arbetet.med.en.översiktsplan Arbetsgången för att ta fram en översiktsplan är reglerad i plan- och bygglagen. Det inledande ske- det inkluderar tidig dialog med verksamheter, myndigheter, organisationer, föreningar och inte minst boende i Holmsund och Obbola. Dessutom tas underlag och utredningar fram som tillsammans med resultatet av dialogen fungerar som utgångspunkt för planarbetet. Under hösten 2021 genomförde kommunen en medborgardialog som underlag för arbetet med en översiktsplan för Holmsund och Obbola. Dialogen skedde genom en utställning på biblioteken i Holm- sund och Obbola och genom kommunens webbplats. I kapitel 5, Planeringsförutsättningar, sammanfat- tas resultatet av medborgardialogen. Under hösten 2023 genomfördes ett samråd om ett förslag till fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola. Det nu aktuella planförslaget utgör en revidering av förslaget från 2023 utifrån nya förut- sättningar och de synpunkter som inkom under samrådet. Förändringarna bedöms vara så stora att det motiverar ett nytt samråd. Inkomna synpunkter under samrådet 2023 finns sammanfattade i en samrådsredogörelse med en kommentar om hur de bedömts i det nya planförslaget. 4 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Introduktion Introduktion 2. Vision och utgångspunkter 2.1 Vision Holmsund och Obbola är avgörande för kommunens scenario för hållbar tillväxt med ambitioner om att orterna ska växa med sammanlagt 5 000 boende. Hamnen är en strategisk nod och en avgörande komponent som kopplar samman öst-väst och nord-syd och som på ett avgörande sätt bidrar till den dynamiska utvecklingen för norra Sverige. Översiktsplanens förslag till vision: Ortsutveckling med gränsöverskridande internationell, regional och lokal närhet i samklang Sammanfattande begrepp är stärkande.samexistens,.närhet samt port.och.brygga. Planen handlar om att överbrygga utmaningar, visa på modeller och lyfta potentialer där orternas tillväxt och expansiva verksamheter kan existera hand i hand. Det handlar om att skapa en modell där befolkningstillväxt i orterna och utveckling av attraktiva livsmil- jöer sker hand i hand med de expansiva verksamheterna. Holmsund och Obbola kan bli ett föredöme för attraktiva livsmiljöer – utifrån gällande förutsättningar och utmaningar. Våra två samhällen har historiskt utvecklats parallellt, och ska så få göra, men stärker tillsammans sin gemensamma tillväxt- och attraktionskraft som bostads- och verksamhetsorter för människor samt företag. Närheten mellan orterna finns där. Andra exempel på stärkande.samexistens.är det marina, både gällande marin ekonomi och marin ekologi. Ambitionen är att det ska kännas som ett väsentligt besöksmål inom Umeå när man kommer till Holm- sund och Obbola. Samt att man ska vilja stanna och inte bara ta sig vidare. Vidare handlar visionen om relationen mellan Umeå och Vasa. Med utvecklade kommunikationer och i framtiden en bro kommer vi närmare varandra (och på mycket lång sikt bidrar även landhöjningen till detta!). Man bör därför kunna känna Vasa redan i hamnorterna samt i Umeå. Andra paralleller handlar om att vi i planområdet kombinerar en storhamn som skapar tillgänglighet för exempelvis containerfartyg med flertalet platser för småbåtshamnar med sina möjligheter liksom fiskenäring. 5 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Introduktion Visionen handlar vidare om platserna som en port för gränsöverskridande vildmarksturism - som likt fåglarna sträcker sig gränslöst i geografin via Bottniska vikens smala midja. Området utgör en ingång till rekreationsturismen från hav och fjäll med ambition att detta ska kunna förnimmas lokalt. Strax utanför plan avgränsningen finns Natura 2000 och vi har också älven och havet just här. För boende i orterna handlar det om att kunna ta del av denna unikhet och det lugna samtidigt som orterna ger rika möj- ligheter att ha en aktiv fritid med ett stort antal anläggningar för exempelvis golf, mountainbikearena, simhall, sportfält och mycket mer. Visionen om planen som port till akademin illustreras både i flödena av studenter mellan våra två länder men också i närheten till universiteten liksom spridning av kunskap längs vårt regionala stråk. Det handlar även om bryggan, inte bara praktiskt i den stora visionen om bron, utan även att möta kommande epoker av verksamhetssprång som exempelvis skiftet till den gröna omställningen. Lokalt har vi avtrycken från historien med sågverkseran, via pappersfabriken och dess satsningar på framti- den. Det fossiloberoende illustreras av vindkraftverken och sikte på havsbaserad elproduktion. Visionen berör även språnget gällande den marina situationen där vi har att hantera det historiska arvet med exempelvis giftiga fiberbankar där inriktningen för framtiden är ökade fiskebestånd, att Bottenviken är välmående samt också att strömmingen kommer tillbaka till gagn för de fiskenäringar som historiskt varit central för Holmsund och Obbola och som är viktig än i dag. Planens.koppling.till.visionen I planen presenteras initiativ som fungerar stärkande för visionen. I Holmsund och Obbola skapar översiktsplanen utrymme att förverkliga småhusdrömmar i olika områdena. Möjligheten ges till tätare bebyggelse i de centrala delarna av Holmsund och Obbola. På kort sikt är Märkpojken en resurs för hamnens och andra verksamheters behov, och på lång sikt möjligt för bostäder, arbetsplatser och verksamheter som möjliggörs med en fast förbindelse till Holmsund. Här finns också en relation till Västerbacken som tydligt minner om det gamla brukssamhället. Sida vid sida med det nya, stärkande samexistens också här. Planen visar på en rad sammankopplande insatser lokalt på olika sätt. Att successivt utveckla strand- promenaderna bidrar liksom att lägga grund för ett centrumstråk i Holmsund som sträcker ut dagens situation, som hittills samlat sig kring Himmelska fridens torg, till ett framtida stråk för service men även vistelse. För Obbola, som länge saknat en centrumpunkt, blir visionen att bygga vidare på och stärka 6 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Introduktion det stråk som i dag innehåller spridda funktioner så att det i framtiden kan bli tydligare och vitalare. Här skapas möjligheter att lokalisera utveckling såsom kompletterande bebyggelse och verksamhet så att denna tanke om stråk kan utvecklas över tid. Planens vision handlar också om kommunikationerna och logistiken på alla skalor. Givetvis illustrerat i kopplingen till världen med hamnen som ingången till Sverige och vidare i olika riktningar men också i den mindre skalan och en förändrad vardagslogistik där steget på lång sikt också innefattar persontrafik på tåg till Umeå och vidare. Planen har ett stort fokus på att överbrygga barriärer. Exempelvis över tung infrastruktur och genom, som nämnts, att utveckla stråken för service och vistelse. Sammanfattningsvis handlar planen om att överbrygga, koppla samman, skapa närhet och visa på kom- binationer för samexistens och stärkning som ger värden. Ambitionen är att katalysera tillsammanskraft för att få till kedjor mellan målpunkter för livskvalitet, för energi, råvaror, utbyten. Därtill att initiera kraft om hur vi kan slimma midjan i Kvarken och få till en än tydligare närhet med vår närmsta grannstad, hjälpas åt med miljösituationen, skapa ytterligare engagemang från ideella för en fantastisk livsmiljö samt att investerare vill vara med eftersom det finns närhet till stora värden. När det finns en gemensam bild av ett områdes framtida utveckling, och när många olika aktörer drar åt samma håll, skapas förutsättningar för verklig kraft i förverkligandet. Översiktsplanen för Holmsund och Obbola syftar till att vara en långsiktig spelplan som kan bidra till tillsammanskraft bland olika aktörer, offentliga, privata liksom ideella. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 8 Planförslag 2.2 Utgångspunkter och förutsättningar Ljumviken i Holmsund Holmsund.och.Obbolas.utveckling. Holmsund och Obbola är båda industripräglade skärgårdssamhällen. Här möts hav och älv, båtliv och fiske. Områdena bär historik som speglar sågverkseran med flottning och träindustri. Här finns en små- skalighet och bykänsla samtidigt som det är något av barriärernas samhällen med tung infrastruktur och tung industri. Vattnet är tydligt närvarande – här finns både simhall och naturbad. En av kvaliteterna ligger i tätorternas närhet till Umeå. Här kan många bo och dra nytta av goda kommunikationer. Stegvis utveckling och tydliga avtryck av modernismen Holmsund är ett ungt samhälle. Det bildades vid mitten av 1800-talet medan Obbola antas ha haft bo- sättning redan på 1300-talet. År 1947 antogs en stadsplan för Holmsund som ersatte en tidigare stads- plan från 1938. 1947 års stadsplan togs fram i samband med sammanslagning av municipal samhällena Djupvik och Obbola. Bebyggelsen hade vuxit som följd av sågverkens etablering, samhällena var stillastående och bostäderna dåliga. Med 1947 års stadsplan antogs ambitioner om permanentbostäder istället för baracker. Tätorterna, särskilt Holmsund, är idag präglade av stora utbyggnader på 1960-talet där både industrin och bebyggelsen är storskalig. Huvudtrafiknäten i samhällena är överlag rätt oför- ändrade över tid även om modernismen satt sina avtryck med planskildheter, gångpassager och tunnlar. Båda samhällena är ganska svårorienterade. I Obbola är fabriken alltid nära och trots att samhället är litet kan det vara svårt att hitta i. Utmaningar för både Holmsund och Obbola gäller avsaknad av cen- trumfunktioner och behov av nya strukturer. Trots fina platser kan det upplevas övergivet med intryck att man inte riktigt tagit tillvara på godbitarna. 8 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 9 Planförslag Planförslag Landskapets förändring Historiska kartor visar tydligt effekter av den pågående landhöjningen. Kuststräckan är idag starkt påverkad och uppflikad av pirar, bryggor och muddringar. Hillskär var tidigare en egen ö men som med utfyllnader nu är en del av hamnområdet. Patholmsviken är ett senare tillkommet hamnläge som inte fanns på 1960-talet. Även Patholmsviken är utfylld och utbyggd med vågbrytare. Äldre bilder tydliggör att badplatsen i Holmsund var del i ett mindre jordbruksstråk. Ett senare tillskott är Ljumviksudden. Holmsund är i huvudsak byggd på tidigare skogsmark. I Holmsund finns en skidbacke som haft den användningen sedan lång tid tillbaka. Obbola är till stor del byggd på tidigare jordbruksmark och vid en relativt samlad by där det finns gott om historiska mönster som ger det småskaliga och vindlande intrycket. Särskilt kulturmiljöintressant Västerbacken i Holmsund är en historisk miljö med koppling till sågverksepokerna med bland annat arbetarbostäder, skola och kyrka. Området är dock i dagsläget svårtillgängligt. Ett annat utvecklingshis- toriskt intressant område i Holmsund finns mellan Storgatan, Svedbergsgatan, Nygatan och Tornbergs- vägen i Holmsund. Komponenterna i miljön är en rutnätsplan samt representativa och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Rutnätsstrukturen ligger i kuperad terräng i nordsydlig riktning med en mängd bergknallar. Denna, ofta balkongprydda, tvåvåningsbebyggelse uppfördes efter branden 1888 och har en tydlig skärgårdsprägel. Kvarteren ligger i nordsydlig riktning med brandgata i form av en 9 meters byggnadsfri zon. Precis som i Umeå stad. Kvaliteterna kopplas till topografin, det synliga berget men även gatukaraktären där Storgatan är affärsgatan. Ett sätt att omsätta karaktärerna handlar om att bibe- hålla och bygga vidare på mångfalden i stadsdelens verksamheter och dagliga liv liksom att ta inspira- tion i typiska detaljer för detta område. Morgondagens årsring tar form En annan aspekt är att trots att både Holmsund och Obbola har sin särart av närhet till hav och älv är tillgängligheten till vattnet ganska begränsad. Detta har dock god potential att kunna utvecklas som en del av den skärgårdskaraktär också Holmsund i viss mån besitter. I samhällena visas avtryck från olika tidsperioder, dels från tiden efter branden, dels från den stora utvecklingseran där 1970-talet tydligt är representerad. Med pågående utveckling skapas alltså möjligheter till nya årsringar. Potentialer finns inte minst där det idag är industrimark och överlag inrymmer vattnet och miljöerna med industriarvet fina potentialer. Höjdskillnaderna är en annan viktig särart för dessa tätorter. Överlag kan höjderna, framförallt i Holmsund, betraktas som potentialer i vila. Detta är kvaliteter som är unika i kommunen. Sammanfattande.utgångspunkter.att.tillvarata.vid.utvecklingen.av.Holmsund.och.Obbola Bland Holmsunds och Obbolas många kvaliteter kan följande tre särskilt lyftas som utgångspunkter att tillvara och utveckla i planeringen av samhällena: • Närheten till havet och naturen – ger fina lägen för bostäder, småbåtshamnar, badplatser m.m. Orterna har närhet till natur- och friluftsområden som ger möjlighet till vandring, skidåkning, golf m.m. • Topografin med utsiktspunkter och bebyggelse med skärgårdskarakär och värdefull kulturmiljö. Orternas särarter kopplar till höjder med bergknallar och utsikter mot samhällena och omgivande vatten samt till att det finns bebyggelse med en tydlig skärgårdsprägel samt det historiskt intressan- ta området Västerbacken som speglar sågverksepokerna. • Hamnen och färjan till Finland, närhet till Umeå samt näringslivsutveckling. Orternas läge nära Umeå och goda kommunikationer gör Holmsund och Obbola till intressanta platser att bo på där hamnen med tillhörande verksamheter gör Holmsund till en port mot omvärlden. I orterna finns ett flertal stora företag liksom attraktiva lägen för utveckling av näringslivet. Goda möjligheter finns även för mindre aktörer där potentialer finns inom befintliga lokaler och bestånd. 9 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 10 Planförslag 3. Planförslag 3.1 Övergripande riktlinjer för Holmsunds och Obbolas tätorter Översiktsplanen ska bidra till att utveckla Holmsund och Obbola med nya attraktiva boenden, offentliga miljöer, grönområden och möjligheter för näringslivets utveckling. Utifrån orternas kvaliteter och förut- sättningar är inriktningen i denna översiktsplan följande: • Tillvarata möjligheterna till komplettering med fler bostäder och verksamheter inom befintliga Holmsund och Obbola. Möjligheterna till komplettering av befintlig bebyggelsestruktur både i Holmsund och Obbola är goda, i synnerhet gällande Holmsund. Fastigheterna är stora och det finns en hel del lågutnyttjade ytor samt en hel del markparkeringar. Det är önskvärt med nya bostäder och saknade funktioner eller underrepresenterade boendeformer där behov finns. Ny bebyggelse ska berika befintliga miljöer. • Tillvarata karaktärsdrag i landskapet vid utveckling av nya områden för bostäder och verk- samheter. Förutom kompletteringsmöjligheterna föreslås nya områden, vars höjd- och vattenlä- gen ger unika boendekvaliteter i ett Umeå kommunperspektiv. I Holmsund föreslås områden med närhet till centrum lämpliga för flerfamiljshus, samt områden för småhusbebyggelse. För Obbola föreslås nya områden för tillkommande bebyggelse väster om samhället men även kring Byviken liksom söder om Byviken längs Södra Obbolavägen. • Trygga förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Detta möjliggörs bl.a. genom att nya bostäder och andra störningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller riskerar att överskridas enligt prognosticerad bullernivå 2050 för hamnens verksamheter och trafik. E12:ans funktion för trafiken till hamnen tydliggörs, liksom förutsättningar för en eventuell framtida fast förbindelse till Finland. Mångfalden av verksamheter i Holmsund utgör en historisk karaktär som kan stå som inspiration för framtida utveckling. • Stärk och utveckla stråk och offentliga rum. Särskilt angeläget är att pröva möjligheterna att stär- ka de centrala delarna av Holmsund genom av förtätning och förädling av de offentliga platserna, framför allt kring torget och anslutande stråk. Det ger förutsättningar för att bibehålla och utveckla centrum och torget för vistelse, aktiviteter och möten. Obbola saknar en tydlig centrumpunkt och har en struktur med utspridda funktioner med olika lägen för idrottsplats, skola, affär, Folkets hus med mera. Ambitionen är likt Holmsund att bejaka komplettering av bebyggelse och verksamheter och sträva efter att stärka stråk med potentialer. • Tillvarata och utveckla värdefulla kulturmiljöer. Delar av centrala Holmsund är kulturhistoriskt intressant med ett flertal värdefulla byggnader från slutet av 1800-talet och följande decennier. Här är det viktigt att att ny bebyggelse i annan skala och med andra uttryck kan tillkomma, och att värdet av nya bostäder och verksamheter i ett centralt läge avvägs mot kulturmiljövärdena. De värdefulla kulturmiljöerna på Västerbacken och Djupvik i Holmsund är reglerad i gällande de- taljplaner med syfte att bibehålla och vårda områdenas bebyggelsemiljö. Kommunens ställningsta- gande är att områdenas kulturvärden fortsatt säkerställs vid framtida utveckling av orten. • Överbrygga barriärerna. Nya och förbättrade passager av järnvägen och på lång sikt E12 genom Holmsund föreslås för att minska barriärer, knyta ihop samhällets olika delar, skapa kortare och tryggare vägar till skolor och andra målpunkter samt förbättra orienterbarheten i samhället. • Förbättra tillgängligheten till vattnet och utveckla parker och rekreationsområden. Stora delar av stränderna i både Holmsund och Obbola är ianspråktagna av industrier och hamnverksamhet. Tillgängligheten till vattnet bör förbättras, bl.a. genom en utvecklad strandpromenad i Holmsund. Parker, natur och rekreationsområden ges möjlighet att utvecklas och tillgängliggöras. Tillgänglighe- ten till den historiska miljön Västerbacken bör eftersträvas. • Komplettera med träd och grönska. Det finns relativt lite allmän platsmark i Holmsund och Obbola där ny grönska kan tillskapas. Men där möjlighet finns bör träd, blommande ängsytor och annan vegetation planteras. Dessa bidrar med biologisk mångfald, vattenrening, skugga och andra ekosys- temtjänster. 10 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 11 Planförslag Planförslag Fördjupningen för Holmsund och Obbola utgår från den kommunövergripande översiktsplanen för Umeå kommun (antagen 2018) med dess övergripande strategier för hållbar tillväxt och vision om 200 000 invånare år 2050. Översiktsplanens bebyggelsescenario mot 200 000 invånare redovisar ett tillskott på 3 000 personer i Obbola och 2 000 personer i Holmsund. Detta planförslag bedöms möjliggöra denna tillväxt tillsammans med de utbyggnadsprojekt som är kända sedan tidigare. Att.behålla.handlingsfrihet Det finns osäkerheter kring flera frågor som kan få stor betydelse för Holmsund och Obbolas utveckling, t.ex. tillkomsten av en fast förbindelse, framtida tågtrafik och utbyggnaden av de utpekade utvecklings- områdena. Det går idag inte att veta något bestämt om genomförandet och vid vilken tid samt i vilken takt och ordning dessa projekt kan bli av. I denna situation är det viktigt att de löpande, mindre beslut om markens användning som allt eftersom kommer att tas bidrar till översiktsplanens vision och inriktning. Eller åtminstone inte väsentligt försvå- rar eller omöjliggör ett framtida genomförande av översiktsplanens vision och markanvändning. Bedömningen är att översiktsplanens olika delar var för sig bidrar till de övergripande målen för planen. Utbyggnadstidpunkt och -takt vad gäller bostäder och verksamheter avgörs i första hand av de mark- nadsmässiga förutsättningarna, varför det är svårt peka ut någon särskild utbyggnadsordning för områ- dena. Kommunen skapar dock förutsättningar för de privata investeringarna genom bl.a. utbyggnad av infrastruktur och allmän platsmark. Vision över centrala Holmsund med ny bebyggelse. Illustration: DetailGroup. 11 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 12 Planförslag 3.2 Nya områden med bostäder i Holmsund U8.Märkpojken.–.resurs.för.Holmsund.på.kort.och.lång.sikt OOmmrrååddeett MMäärrkkppoojjkkeenn uuttggöörr ddeett ggaammllaa ssååggvveerrkkssoommrrååddeett ii HHoollmmssuunndd oocchh aavvggrräännssaass aavv jjäärrnnvvääggeenn ii ssööddeerr,, EE1122::aann ii öösstteerr oocchh ÖÖsstteerrfjfjäärrddeenn ii vväässtteerr.. II ssaammrrååddssvveerrssiioonneenn 22002233 rreeddoovviissaaddeess fföörr oommrrååddeett eenn ssttöörrrree uuttbbyyggggnnaadd aavv eenn nnyy ssttaaddssddeell mmeedd bboossttääddeerr oocchh vveerrkkssaammhheetteerr.. KKoommmmuunneenn hhaaddee oocckkssåå 22001177 lläämmnnaatt eetttt ppllaannbbeesskkeedd mmeedd iinnrriikkttnniinnggeenn aatttt hhäärr pprröövvaa fföörruuttssäättttnniinnggaarrnnaa fföörr bboossttääddeerr,, hhaannddeell,, iinndduussttrrii,, vvåårrdd,, sskkoollaa mm..mm.. EEnn oommffaattttaannddee uuttbbyyggggnnaadd bbeeddöömmss iinnttee ttrroolliigg ii nnäärrtitidd,, mmeenn hhaannddlliinnggssffrriihheetteenn fföörr ddeettttaa ppåå llåånngg ssiikktt bböörr bbeehhåållllaass.. DDeett cceennttrraallaa llääggeett oocchh nnäärrhheetteenn titillll vvaattttnneett ggeerr mmööjjlliigghheett aatttt hhäärr sskkaappaa eenn aattttrraakktitivv mmiilljjöö mmeedd bboossttääddeerr,, vveerrkkssaammhheetteerr,, ooffffeennttlliiggaa ppllaattsseerr oocchh eenn aallllmmäänntt titillllggäänngglliigg kkaajj oocchh ssttrraannddpprroommeennaadd.. OOmmrrååddeett kkaann oocckkssåå vvaarraa iinnttrreessssaanntt fföörr vveerrkkssaammhheetteerr ssoomm bbeehhöövvss eelllleerr mmööjjlliiggggöörrss mmeedd eenn ffrraammtitiddaa ffaasstt fföörrbbiinnddeell-- ssee mmeedd FFiinnllaanndd.. II nnäärrtitidd aavvssäättttss oommrrååddeett fföörr ii fföörrssttaa hhaanndd vveerrkkssaammhheetteerr ssoomm ssttööttttaarr oocchh bbiiddrraarr titillll hhaammnneenn oocchh ddeessss uuttvveecckklliinngg eelllleerr titillll aannddrraa ffuunnkktitioonneerr ssoomm äärr vviikktitiggaa fföörr HHoollmmssuunnddss oocchh UUmmeeååss uuttvveecckklliinngg.. II ddee bbeefifinnttlliiggaa bbyyggggnnaaddeerrnnaa kkaann vveerrkkssaammhheetteerr eettaabblleerraass ssoomm ffuunnggeerraarr uunnddeerr ddee nnuuvvaarraannddee fföörruuttssäättttnniinnggaarrnnaa.. DDee vveerrkkssaammhheetteerr oocchh aannllääggggnniinnggaarr ssoomm eettaabblleerraass ii oommrrååddeett bböörr iinnttee fföörrhhiinnddrraa eelllleerr vväässeennttlliiggtt fföörrssvvåårraa eenn uuttbbyyggggnnaadd ppåå llåånngg ssiikktt aavv bboossttääddeerr mm..mm.. eennlliiggtt oovvaann.. II ddeellaarr aavv oommrrååddeett fifinnnnss mmaarrkkfföörroorreenniinnggaarr ffrråånn ssååggvveerrkksstitiddeenn ssoomm bbeehhöövveerr ssaanneerraass vviidd uuttbbyyggggnnaadd aavv bboossttääddeerr oocchh aannnnaann kkäännsslliigg mmaarrkkaannvväännddnniinngg.. II ssööddrraa ddeellaarrnnaa aavv oommrrååddeett fifinnnnss rriisskk fföörr öövveerrssvväämmnniinngg vviidd 110000--åårrssrreeggnn.. EEnn uuttbbyyggggnnaadd aavv bboossttääddeerr bbeehhöövveerr ssaannnnoolliikktt vvaarraa ggaannsskkaa oommffaattttaannddee fföörr aatttt ggee uunnddeerrllaagg fföörr ddee iinnvveessttee-- rriinnggaarr ii iinnffrraassttrruukkttuurr mm..mm.. ssoomm kkrräävvss rreeddaann ii eetttt titiddiiggtt sskkeeddee.. II fföörrssttaa hhaanndd äärr bboossttaaddsseeftfteerrffrrååggaann oocchh ddee aaffffäärrssmmäässssiiggaa fföörruuttssäättttnniinnggaarrnnaa aavvggöörraannddee fföörr mmööjjlliigghheetteenn aatttt bbyyggggaa bboossttääddeerr.. EE1122::aann uuttggöörr eenn bbaarrrriiäärr mmeellllaann cceennttrraallaa HHoollmmssuunndd oocchh MMäärrkkppoojjkkeenn.. VVääggeenn äärr eenn vviikktitigg ttrraannssppoorrttlleedd titillll hhaammnneenn oocchh uuttggöörr rriikkssiinnttrreessssee fföörr kkoommmmuunniikkaatitioonneerr,, vviillkkeett iinnnneebbäärr aatttt vvääggeenn ssåå llåånnggtt mmööjjlliiggtt sskkaa sskkyydd-- ddaass mmoott ååttggäärrddeerr ssoomm ppååttaagglliiggtt kkaann fföörrssvvåårraa uuttnnyyttttjjaannddeett aavv ddeenn.. DDeett mmeeddfföörr aatttt ddeett fifinnnnss rreessttrriikktitioonneerr vvaadd ggäälllleerr hhuurr mmåånnggaa kkoorrssnniinnggaarr,, titillllffaarrtteerr oocchh ppaassssaaggeerr aavv vvääggeenn ssoomm kkaann titillllååttaass oocchh hhuurr ddee uutftfoorrmmaass oocchh ppllaacceerraass,, eeftfteerrssoomm ddee ppååvveerrkkaarr ffrraammkkoommlliigghheett oocchh kkaappaacciitteett ppåå EE1122::aann.. DDee vveerrkkssaammhheetteerr oocchh ffuunnkktitioonneerr ssoomm eettaabblleerraass ii MMäärrkkppoojjkkeenn ffåårr ddäärrfföörr pprröövvaass uutitiffrråånn bbll..aa.. vviillkkeenn ttrraafifikk ssoomm ggeenneerreerraass,, bbeehhoovv aavv ppaassssaaggeerr fföörr oosskkyyddddaaddee ttrraafifikkaanntteerr oocchh vviillkkaa ttrraafifikkllöössnniinnggaarr ssoomm äärr mmööjjlliiggaa mmeedd hhäännssyynn titillll EE1122::aannss ffuunnkktitioonn.. VVeerrkkssaammhheetteerr ssoomm fföörrvväännttaass ffåå eetttt ssttoorrtt aannttaall bbeessöökkaannddee ggååeennddee oocchh ccyykklliisstteerr bbeeddöömmss mmiinnddrree lläämmpplliiggaa ii MMäärrkkppoojjkkeenn,, oomm iinnttee eenn ppllaannsskkiilldd ggåånngg-- oocchh ccyykkeellppaassssaaggee aavv EE1122::aann bbyyggggss.. EEnn eevveennttuueellll ffrraammtitiddaa uutt-- bbyyggggnnaadd aavv bboossttääddeerr ii oommrrååddeett fföörruuttssäätttteerr oocckkssåå eenn ppllaannsskkiilldd ggåånngg-- oocchh ccyykkeellppaassssaaggee.. DDeenn bböörr ppllaacceerraass ssåå aatttt ddeenn ggeerr eenn ggeenn kkoopppplliinngg titillll cceennttrruummoommrrååddeett kkrriinngg HHiimmmmeellsskkaa ffrriiddeennss ttoorrgg oocchh vviiddaarree mmoott ddeenn ggåånngg-- oocchh ccyykkeellttuunnnneell uunnddeerr jjäärrnnvvääggeenn ssoomm ppllaanneerraass,, oocchh mmoott eenn eevveennttuueellll ffrraammtitiddaa jjäärrnnvvääggssssttaatitioonn vviidd JJäärrnnvvääggssggaattaann.. LLäämmpplliiggtt llääggee fföörr eenn ggåånngg-- oocchh ccyykkeellttuunnnneell uunnddeerr EE1122 äärr vviidd IInndduussttrriiggaattaann,, eelllleerr aalltteerrnnaa-- titivvtt vviidd SSvveeddbbeerrggssggaattaann.. Riktlinjer Märkpojken •• HHaannddlliinnggssffrriihheetteenn bbeehhåållllss fföörr eenn uuttbbyyggggnnaadd ppåå llåånngg ssiikktt aavv bboossttääddeerr oocchh vveerrkkssaammhheetteerr ssoomm titillllvvaarraattaarr ddeett cceennttrraallaa llääggeett oocchh nnäärrhheetteenn titillll vvaattttnneett.. •• II nnäärrtitidd aavvssäättttss oommrrååddeett ii fföörrssttaa hhaanndd fföörr vveerrkkssaammhheetteerr ssoomm ssttööttttaarr oocchh bbiiddrraarr titillll hhaammnneenn oocchh ddeessss uuttvveecckklliinngg eelllleerr titillll aannddrraa ffuunnkktitioonneerr ssoomm äärr vviikktitiggaa fföörr HHoollmmssuunnddss oocchh UUmmeeååss uuttvveecckklliinngg.. •• DDee vveerrkkssaammhheetteerr oocchh ffuunnkktitioonneerr ssoomm eettaabblleerraass ii MMäärrkkppoojjkkeenn pprröövvaass uutitiffrråånn vviillkkaa ttrraafifikkllööss-- nniinnggaarr ssoomm äärr mmööjjlliiggaa mmeedd hhäännssyynn titillll EE1122::aannss ffuunnkktitioonn oocchh ssttaattuuss ssoomm rriikkssiinnttrreessssee.. •• BBoossttääddeerr oocchh vveerrkkssaammhheetteerr ssoomm aallssttrraarr mmyycckkeett ggåånngg-- oocchh ccyykkeellttrraafifikk fföörruuttssäätttteerr eenn ppllaannsskkiilldd ggåånngg-- oocchh ccyykkeellppaassssaaggee aavv EE1122::aann.. 12 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 13 Planförslag Planförslag Kartan och bilden visar skolvägar och föreslagna lägen för planskilda passager av E12:an och järnvägen vid en framtida omvand- ling av Märkpojken med bostäder och verksamheter som skapar behov av säkra gång- och cykelvägar. Planering av en gång- och cykeltunnel under Holmsundsvägen och järnvägen pågår. 13 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 14 Planförslag U1.Utredningsområde.Sandviksudden.-.verksamhetsområde.som.på.sikt.kan.övervägas.för.annan. markanvändning Visionsbild över Sandviksudden i Holmsund norrifrån, med utveckling av området med ny bebyggelse, strandpromenad och bryggor. Illustration: DetailGroup Sandviksudden som framtidsläge! Sandviksudden utgör en unik resurs för Holmsund med sitt vattennnära läge i Umeälven, 1 km från centrala Holmsund och utan restriktioner och risk för störningar från hamn och trafik. Här finns en potential för ny bebyggelse samt strandpromenad och grönområden som gör stränderna tillgängliga för allmänheten. En breddad användning märks redan idag i områdets södra del, och natursköna vattennära ytor nyttjas av närboende sommartid. Goda förutsättningar finns för att ansluta området till befint- ligt gång- och cykelnät. I denna plan illustreras ett exempel på en möjlig framtida användning av Sandviksudden. Det är en av flera tänkbara sätt att nyttja marken på. Den detaljerade användningen får prövas i fortsatta utredningar och planarbe- ten. Inriktningen är att hitta en markanvändning som tillvaratar möjlighe- terna utifrån platsens förutsättningar. En åtgärd i närtid kan vara att förbättra tillgängligheten till vattnet med en strandpromenad och park/naturområde vid udden längst i norr. På lång sikt bör möjligheterna med en omvandling av områdets markanvändning utredas, med syfte att undersöka hur det centrala och vattennära läget kan bidra till att utveckla Holmsund. Sandviksudden. Den streckade linjen runt udden illustrerar en möjlig framtida promenadväg. 14 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 15 Planförslag Planförslag Planeringsförutsättningar På udden anlades i mitten på 1800-talet, i samband med att Holmsund började växa fram, ett sågverk. Området präglades av sågverksverksamheten fram till nedläggning 1962. Såghuset från 1950 samt delar av byggnaderna från slutet av 1800-talet finns fortfarande kvar i södra delen av området. Efter sågverkets nedläggning har området nyttjats för olika verksamheter som idag samlas under namnet Sandviks industripark. Byggnaderna utgörs i huvudsak av verksamhetsbyggnader i en våning och olika typer av lager- och garagebyggnader. Marken används för verksamheternas behov och som uppställningsytor. Området är planlagt som småindustri och för allmänt ändamål och präglas av de olika verksamhetslokalerna och av många delvis extensivt använda uppställningsytor m.m. En del icke nyttjad impedimentmark finns också. Det är ett område som i många avseenden fungerar väl för de verksamheter som är verksamma där idag. Området består till största del av utfylld mark med rester från sågverksepoken, vilket kan begränsa hur marken kan användas. Även föroreningar i utfyllnadsmaterialet kan förekomma. Fördjupade utredning- ar behövs därför för att klarlägga markförhållandena. Eventuell förekomst av mindre hackspett behöver utredas. Sandviksudden är låglänt med en liten höjd över omgivande vatten. Delar av marken hotas av s.k. 100-årsflöde, vilket innebär att marknivån där behöver höjas för att möjliggöra ny bebyggelse. Riskob- jekt och samhällsfunktioner av betydande vikt är inte lämpligt i området. Risken för översvämning och hur mark och bebyggelse ska utformas med hänsyn till det behöver noggrannare utredas inför exploa- tering. Riktlinjer för prövning av ny bebyggelse inom områden med risk för höga flöden ges i översikts- planen för Älvslandskapet (2012). Riktlinjer Sandviksudden • Utred förutsättningarna för en utvecklad markanvändning som tillvaratar platsens förutsätt- ningar och bidrar till Holmsunds utveckling. • Sträva efter att förbättra allmänhetens tillgänglighet till vattnet och möjligheter till vistelse på yttersta udden. • Markförhållanden, eventuella föroreningar och översvämningsrisk vid skyfall och högt vattenstånd i Umeälven behöver särskilt beaktas vid utredning om ändrad markanvändning. Ny bebyggelse planeras och prövas i enlighet med riktlinjerna i översiktsplan för Älvsland- skapet. 15 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 16 Planförslag U2.Utredningsområde.Djupsundsudden.–.bebyggelse,.bostäder Området bestående av skogsmark mellan Sjöstigen/Fiskestigen/Smultronstigen och Ljumviken är på sikt intressant för ny bostadsbebyggelse, primärt småhus. Läget är mycket fint mot sydväst med möjlighet till utblickar mot Djupsundsviken och Ljumviken samt närheten till badplats. Den omgivande bebyggelsen är av mycket gles karaktär, dels före detta fritidshusbebyggelse i strandlä- gen vid Djupsundsudden, dels gles småhusbebyggelse vid Fiskestigen och Smultronstigen. Ny bebyggelse anpassas till omgivande bebyggelse samtidigt som en högre täthet bör prövas. I sam- band med utveckling av området kan möjligheter att länka samman gatunät prövas för att skapa tydliga- re stråk till samhället och målpunkter. Avgränsningen av utbyggnadsområdet får göras utifrån bl.a. dokumenterade naturvärden, som i första hand berör de södra och västra delarna av Djupsundsudden. Befintliga leder och rekreationsstråk ge- nom området behöver beaktas och vid behov ledas om. Den nordöstra delen är delvis bergigt. Avlopp för ny bebyggelse förutsätts lösas genom en utökning av nuvarande verksamhetsområden. I arbetet med utökningen får prövas om befintlig bebyggelse längs stranden ska ingå i verksamhetsområdet eller om andra avloppslösningar är möjliga för den bebyggelsen. Hamnens utveckling och en eventuell framtida fast förbindel- se med Finland kan påverka bullerförhållandena och därmed förutsättningarna för ny bebyggelse i området, varför en utbyggnad bör prövas först när dessa förutsättningar har klarnat. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. I anslutning till befintlig bebyggelse i den sydöstra delen av Holmsund finns möjligheter till komplettering med nya bostä- der som bör tillvaratas. Riktlinjer Djupsundsudden och öster om Ljumviken • Område enligt karta för ny bostadsbebyggelse för utbyggnad på lång sikt. Primärt småhus anpassad till omgivande bebyggelse men en högre täthet kan prövas. • Möjligheten att ansluta området till kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp, alternativt andra avloppslösningar, utreds inför planläggning. • Avgränsning gentemot område med höga natur- värden utreds inför planläggning. • Utbyggnaden prövas när förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och tillkomsten av en fast förbindelse till Finland tydliggjorts. 16 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 17 Planförslag Planförslag B12.Utvecklingsområde.Kassjöberget Planen redovisar möjligheten till bostadsbebyggelse på Kassjöber- get, med möjlighet till en gång- och cykelbro över Holmsundsvägen och järnvägen till en framtida järnvägsstation/resecentrum på den nuvarande godsbangården. Det skulle möjliggöra nya bostäder i ett fint läge med utsikt över Holmsund och förbättra tillgängligheten till centrum och stationsområdet från den nordöstra delen av Holm- sund. Idag är det ett grönt område på Kassjöberget men det bör vara möjligt att pröva bostäder på en del av området samtidigt som allmänheten ges fortsatt tillgång till området. Den norra delen av grönområdet har höga naturvärden och är ut- pekat som en nyckelbiotop med hänvisning till förekomsten av upp till 300 år gamla tallar. Den södra delen av området planlades som naturmark 2019 och har också naturvärden men lägre som en följd av avverkningspåverkan. Marken ägs av kommunen. Kassjöbergets är värdefullt som grönområde med höga naturvär- den, men för för Holmsunds utveckling i stort bedöms platsen kunna få större betydelse om den tillvaratas för bebyggelse och kopplas till en förbindelse över järnvägen och framtida järnvägsstation. Även utan en järnvägsstation är en bro över järnvägen värdefull för att minska den barriär järnvägen utgör i Holmsund, särskilt efter att den nuvarande järnvägspassagen norr om godsbangården tagits bort. Fördjupade utredningar om markförhållanden, buller och avgränsning gentemot naturvärdena behövs för att klarlägga möjligheten att bebygga området. Visionsbild med ny bebyggelse på Kassjöberget och gångbro över Holm- sundsvägen och järnvägen, till framtida järnvägsstation på Järnvägsga- tan.. Illustration: DetailGroup. Riktlinjer Kassjöberget • Området föreslås för bostäder som ansluter till gång- och cykelbro över Holmsundsvägen och järnvägen till eventuell framtida järnvägsstation/resecentrum på västra sidan järnvägen. 17 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 18 Planförslag B7,.B9,.B10.Utvecklingsområden.för.nya.bostäder.i.östra.Holmsund I östra delen av Holmsund finns möjligheter att tillskapa nya bostäder i lägen med närhet till både natur och friluftsliv kring Västerlångslädan och till skola och verksamheter i Storsjöhallen. Området rymmer både möjligheter till komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse, och till utbyggnad på tidigare ej bebyggd mark öster om Bräntevägen. Kopplingen med centrum och samhället på västra sidan av järnvägen kommer att förbättras och bli tryggare genom den planerade gång- och cykeltunnel under Holmsundsvägen och järnvägen. Vatten och spillvatten löses genom utökning av befintliga verksamhetsområden, men det kommer att krävas kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga spillvattennätet innan bostäder kan etableras i områ- dena. Lövösundet och Västerlångslädan har 2026 måttlig respektive ej god ekologisk och kemisk status och problem med algblomning, vilket beror på näringsläckage från omgivande markanvändning. Kommu- nen planerar att närmare utreda orsakerna till detta och ta fram förslag till åtgärder för att förbättra situationen. En utgångspunkt för ny bebyggelse i området att det inte leder till att nuvarande vattenstatus försäm- ras, och det kommer därför att behöva ställas höga krav på dagvattenlösningar etc. Insatser för att förbättra den nuvarande situationen kan underlätta framtida ny bebyggelse i området. B9 Bostäder i förlängning av Zakrisvägen Kompletterande bostadsbebyggelse söderut längs Zakrisvägen kan ge ett tillskott på 20 – 30 småhus- tomter. Närheten till Lövösundet och bollplanerna vid Sundsparken samt till golfbanan är kvaliteter i om- rådet. Mindre flerbostadshus eller annan typ av bebyggelse som kan vara intressanta utifrån närheten till golfbanan kan också prövas. Ett visst skyddsavstånd mellan golfbanan och bostadsbebyggelsen kan komma att krävas. 18 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 19 Planförslag Planförslag B10 Utvecklingsområde för bostäder och friluftsliv öster om Bräntevägen Öster om Bräntevägen finns möjligheter till både nya anläggningar för friluftslivet och mark för bostä- der, i första hand småhus men även mindre flerbostadshus kan prövas. Området är i gällande över- siktsplan för Umeå (antagen 2011, reviderad 2018) utpekat som rekreationsområde, och större delen av området är i gällande detaljplan (från 1967) avsatt för idrottsändamål samt parkering, men möjligheten att kombinera idrott/friluftsliv med bostäder bedöms intressant. Närheten till Västerlångslädan och verksamheterna längs Solbackavägen är kvaliteter för området. En bollplan bör kunna inrymmas i områ- det och förstärka stråket mot Storsjöhallen. Befintliga elljusspår i området behöver dras om och anpas- sas till ny bebyggelse och anläggningar. Trafiksäkra passager över Bräntevägen behöver iordningställas. Fördjupade utredningar behövs för att klarlägga hur ytorna kan nyttjas och därmed hur stort tillskottet av bostäder kan bli, liksom förutsättningarna för idrotts- och friluftslivsanläggningar m.m. och hur de kan samexistera med bostäder i området. I området finns fast sankmark med mindre bra markförhål- landen för bebyggelse, men som kan ha betydelse för vattenregleringen i området. B7 Kompletteringsmöjligheter läng Solbackavägen och Frejavägen Solbackavägen och Frejavägen utgör idag stråk som förbinder Holmsunds centrum med skol- och idrottsverksamheter samt med naturområden kring Västerlångslädan. Stråken har flera målpunkter som drar många besökare under stora delar av dygnet, vilket gör det lämpligt att lokalisera handel och verk- samheter hit som kan dra nytta av och stärka befintliga målpunkter. Den planerade gång- och cykeltun- neln under Holmsundsvägen och järnvägen kommer att knyta samman området tydligare med centrum väster om järnvägen, vilket ökar tillgängligheten till befintliga och framtida verksamheter. Planen redovisar mark som bör kunna prövas för nya verksamheter eller bostäder. Det är önskvärt med en något högre exploateringsgrad i dessa stråk för att tillvara närheten till verksamheterna och anlägg- ningarna i närheten. Innan en större utbyggnad medges i området, och arbetet med en detaljplan för ett delområde på- börjas, bör en samlad utredning för hela området kring skolorna mellan Solbackavägen och Frejavägen genomföras, med syfte att klarlägga hur marken kan användas och disponeras på ett optimalt sätt för bebyggelse, parkering, skolgård etc. Skolornas och förskolornas utvecklingsmöjligheter på längre sikt be- höver beaktas i ett sådant arbete. Storsjöparken ska även fortsättningsvis upplevas publikt och tillgäng- ligt. Riktlinjer för utvecklingsområden i östra Holmsund • B9.Förlängning.av.Zakrisvägen. Området längs Zakrisvägens förlängning mot söder plane- ras för utbyggnad av småhus eller annan bostadsbebyggelse. Områdets avgränsning och väganslutning prövas i detaljplan. • B10.Öster.om.Bräntevägen. Området öster om Bräntevägen, mellan Vokalistgränd och Bränteberget (pulkabacke), prövas för bostäder och anläggningar för idrott och friluftsliv. • B7.Komplettering.längs.Solbackavägen.och.Frejavägen. Kommunen ser positivt på kom- plettering med bostäder och nya verksamheter längs Solbackavägen och Frejavägen öster om Erikdalsvägen. En effektiv markanvändning eftersträvas för att tillvarata det strategiska läget nära befintliga målpunkter och för att stärka stråket mot centrum. En samlad utred- ning om markanvändningen i området kring Storsjöskolan mellan Solbackavägen och Freja- vägen bör genomföras innan större utbyggnad av ny bebyggelse medges. • Särskild hänsyn behöver tas till vattenstatusen i Västerlångslädan och Lövösundet vid pröv- ning av ny bebyggelse och dagvattenlösningar så att dess vattenstatus inte försämras. 19 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 20 Planförslag 3.3 Nya områden med bostäder, verksamheter och natur i Obbola Söder om Obbola I översiktsplan Fördjupning för Umeå är ett område söder om Obbola redovisat som ett utredningsområde för bostäder. I denna översiktsplan redovisas en fördju- pad bedömning av förutsättningarna för utbyggnad av bostäder i områdets olika delar. Ny bebyggelse i södra delen av Obbola ökar behovet av gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen genom söd- ra delen av Obbola tätort, samt kopplingar till befintligt cykelvägnät i Obbola. På lång sikt, om tillskottet av bo- städer söder om Obbola blir betydande, kan det uppstå ett behov av att avlasta Södra Obbolavägen genom södra delen av Obbola med en ny väg. Handlingsfriheten för en ny väg i nord-sydlig riktning, väster om befintlig bebyg- gelse i Obbola by, ska därför behållas. Se 3.6 Trafik. Standarden på Södra Obbolavägen, mellan område B1 och U3 och söderut, kan också behöva anpassas utifrån den bebyggelse som kan tillkomma i de redovisade utvecklingso mrådena. De norra utbyggnadsområdena (B1, B2 och U5) får vatten och avlopp genom utvidgning av av verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. För kompletteringsom- rådena (K1-3) samt utredningsområdet U6 löses avlopp enskilt och vatten genom vattenförening. Området norr om K3/väster om K2/söder om U5 bedöms mindre lämpligt för ny bebyggelse med hänsyn till mark- förhållandena. Områdena närmast vattnet ligger mot hamnen i Holmsund på andra sidan Österfjärden. Ljud från verk- samheterna i hamnen kan komma höras i Obbola, dock under riktvärdena för buller enligt de bullerbe- räkningar som gjorts. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. B1.+.U3.Byviken Byviken har ett fint läge med hamn och en tydlig historisk koppling, inte minst till fiske. Här finns också ett stråk med växthus, rökeri och matförädling som kopplar an till platsens historiska funktion och gör området till ett besöksmål och en plats för rekreation. Bredviks havsbad ligger också i anslutning till gästhamnen. Det är önskvärt att områdets kvaliteter och nuvarande verksamheterna kan utvecklas. Ett tillskott av boende och verksamheter med överblick över badet och gästhamnen kan bidra till detta. En utbygg- nad av ett promenadstråk vore också positivt. Marken är till största delen kommunal och har goda kopplingar till bebyggelsen i södra delen av Obbola. Goda markförhållanden i ett attraktivt läge i slutt- ningen mot vattnet. Ansluter till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Det fina läget motiverar en något högre exploatering, exempelvis bostäder med mindre flerbostadshus/stadsradhus. Hamnens utveckling kan påverka bullerförhållandena och därmed förutsättningarna för ny bebyggelse i området. I första hand bör därför en utbyggnad i områdets västra delar (B1) , som inte ligger expone- rade mot hamnen, kunna prövas. Genom utformning och placering av bebyggelsen kan risken för bul- lerpåverkan från hamnen minimeras. Utbyggnad av bostäder och andra störningskänsliga verksamheter i de delar av området som ligger närmast vattnet och mot hamnen (U3) bör inte ske förrän den framtida bullerpåverkan från hamnen tydliggjorts. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. 20 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 21 Planförslag Planförslag Riktlinjer utvecklingsområden söder om Obbola • B1.+.U3,.Byviken:.Området prövas för bostadsbebyggelse med effektivt markutnyttjande som tillvaratar områdets kvaliteter och intressanta läge. Kompletterande verksamheter som kan bidra till att platsen levandegörs bejakas. Området ansluts till Södra Obbolavägen men koppling till en eventuella framtida ny väg väster om Byvägen möjliggörs. Delar av området är av Länsstyrelsen utpekat som utredningsområde för naturvärden, vilket innebär att en utredning av naturvärden behöver genomföras inför en eventuell planläggning. I första hand kan en utbyggnad i områdets västra delar (B1), som inte ligger exponerade mot hamnen, prövas. Ny bebyggelse utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras. För den östra delen (U3) bedöms en utbyggnad inte aktuell förrän förutsättning- ar vad gäller bullerpåverkan från hamnen har tydliggjorts. • B2.Utvecklingsmöjligheter längs Södra Obbolavägen. Anpassning krävs till befintliga jord- bruksverksamhet i norra delen av området. Kan bli en förlängning av område B1. Goda markförhållanden, privatägd mark med bostäder i norra delen. Lämpligt med friliggande småhus. Området ansluts till Södra Obbolavägen och en koppling till en eventuell framtida ny väg väster om Byvägen möjliggörs. • U5.Utredningsområde för bostadsbebyggelse, småhus. Eventuellt utbyggnadsområde för bostäder längs Södra Obbolavägens östra sida. Osäkra markförhållandena gör att ytterligare utredningar krävs för att klargöra lämpligheten • U6.Utredningsområde för bostadsbebyggelse. Eventuellt utbyggnadsområde för bostäder (småhus) söder om Storhällsvägen. Osäkra markförutsättningar med sammanhängande område med berg i dagen (utan befintlig bebyggelse) samt våtmark. Ytterligare utredningar behövs för att klargöra lämpligheten. Riktlinjer kompletteringsområden längs kustlinjen • K1.+.K2..Kompleteringsområden.längs.kuststräckan.söder.om.Obbola, från Granskärsvi- ken och söderut, är till stor del bebyggd men kan rymma enstaka kompletteringar i anslut- ning till den befintliga bebyggelsen. Lämpligheten får prövas i bygglov. • K3.Kompletteringsområden.i.söder. I södra delen av området, längs Bredskärsvägen, finns möjlighet till kompletteringar till befintlig bebyggelse. Höjdskillnaderna längs och utblickarna mot vattnet tillför rekreativa värden. Avståndet till tätorten och infrastruktur gör området mindre lämpligt för en mer omfattande utveckling. Visionsbild, framtid utveckling av av Byviken i Obbola. Illustration: Detail Group 21 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 22 Planförslag Väster om Obbola I översiktsplan Fördjupning för Umeå, är ett område väster om Obbola redovisat som ett utvecklingsområde för bostäder. I denna översiktsplan redovisas en fördjupad bedömning av förutsättningarna för utbyggnad av bostäder i områdets olika delar. Området rymmer möjligheter till nya bostäder där närheten till befintlig service (skola m.m.) och till natur- och friluftslivsområden/anläggningar är viktiga kvaliteter, men som också ny bebyggelse behöver avgränsas och anpassas till. Vatten och avlopp löses genom utvidgning av verksamhetsområde. Området norr om Anderssons väg har av kommunen upplåtits till Obbola Idrottsklubb som där byggt upp en multiarena med utomhusgym och ter- rängcykelbanor. Planförslaget innebär att den västra delen, där arenan och banorna ligger, avsätts som natur-/rekreationsområde och slås samman med rekreationsområdet kring Harpsjön i norr. Den östra delen redovisas som utbyggnadsområde för bostäder. Avgränsningen mot arenaområdet får prövas i detaljplan. Området söder om Andersson väg utgörs till stor del av jordbruksmark med kulturhistoriska anslag. Ny bebyggelse kan prövas som enstaka kom- pletteringar i anslutning till befintlig bebyggelse. Handlingsfriheten för en parallellväg till Södra Obbolavägen bör behållas, se avsnitt 3.6. Riktlinjer utvecklingsområden väster om Obbola • N1.Området avsätts som natur- och rekreationsområde runt Harpsjön och SCA Arena. •. B3 Område för bostadsutbyggnad, småhus med effektiv markanvändning, vilket innebär att möjlighet till exempelvis parhus, kedjehus eller mindre flerbostadshus bör ges. För delar av området gäller en detaljplan från 2024. Goda markförhållanden. Möjligheten till en ny väg väster om Byvägen i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr ska behållas. Genom området går vandringsleder mot Själafjärden som behöver beaktas och eventuellt ges nya sträckningar. I östra delen av området finns risk för översvämningar vid skyfall, åtgärder utreds i efterföljande planering. Befintlig jordbruksmark i östra delen av området, som också har betydelse för dagvattenhanteringen, undantas från exploateringen. •. B4.Kommunägd mark med goda markförhållanden. Bostäder, småhus med effektiv mark- användning, exempelvis parhus, kedjehus eller mindre flerbostadshus. Möjligheten till en ny väg väster om Byvägen i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr ska behållas. •. B5.Kommunägd mark i centralt läge i samhället med goda markförhållanden och närhet både till natur- och rekreationsområde i norr och väster, och till befintliga verksamheter (skola, affär) i öster. Det centrala läget motiverar en effektiv markanvändning med flerbo- stadsbebyggelse. Skogen har vissa naturvärden och ev. förekomst av mindre hackspett, vilket behöver utredas i detaljplaneskedet. Avgränsningen mot arenaområdet i väster får prövas i detaljplan. ••.. KK44 Äldre delar av Obbola by och verksamheter såsom salteri. Kompletteringar till den befint- liga bebyggelsen kan prövas med hänsyn till områdets struktur och karaktär. •. K5. Centralt läge längs Väntvägen med närhet både till rekreation, jordbruksområde och skola. Till största del privatägd mark, delvis med berg i dagen. Kompletteringar till den be- fintliga bebyggelsen kan prövas med hänsyn till områdets struktur och karaktär. 22 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 23 Planförslag Planförslag Norra Obbola Området omfattar mark för verksamheter och bostäder norr om bebyggelsen i Obbola, på norra och södra/västra sidan av väg E12. Delar av området är i översiktsplan Fördjupning för Umeå utpekat som ett verksamhetsområde. Området längs E12:an föreslås för verksamheter, och den södra för bostadsutbyggnad. Vatten och avlopp löses genom utvidgning av verksamhetsområde. 23 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 24 Planförslag Riktlinjer utvecklingsområden norra Obbola • B6.+.K6..Möjlighet på norra sidan Ångmanskroken med bostäder, komplettering till befintli- ga bostäder i öster. En blandning av boendestorlekar och byggnadstyper bör kunna prövas. En del inslag av berg i dagen kan begränsa utbyggnadsmöjligheterna. Området kan vara utsatt för buller från E12 varför en utformning som avgränsar bullret kan behövas. Det får prövas i detaljplan. Området rymmer naturvärden varför en naturvärdesinventering, liksom en artskyddsutredning (mindre hackspett), kan behöva göras i detaljplaneskedet. Delvis kommunägd mark. • B11 Utbyggnadsområde för bostäder. Området består till större delen av berg i dagen med ytliga skikt av morän. Eventuellt krävs en relativt omfattande exploatering för att få ekono- mi i en utbyggnad med hänsyn till markförhållandena. Närhet till natur- och friluftsområdet kring Harpsjön i söder är en kvalitet. En artskyddsutredning (mindre hackspett) kan behöva göras i detaljplaneskedet. Norra delen av området är kommunägt, södra delen privatägd. • V2 Område för verksamheter på södra sidan E12. Fördelaktigt läge för verksamheter med skyltläge mot E12:an. Avgränsningen mot bostäder i område B6 behöver studeras noggran- nare, och typen av verksamheter behöva anpassas till bostäder i område B6. Verksam- heter kan också utformas så att de skärmar av bullret mot B6. Möjligheter finns att skapa ett entréområde här för Obbola med verksamheter som drar nytta av läget vid E12. God tillgänglighet till området med gång och cykel från samhället en fördel. Infart från Södra Obbolavägen. Huvuddelen av marken är kommunägd. • V3.Område för verksamheter på norra sidan E12. Infart och infrastruktur kan samordnas med friluftsområdet N2 i norr. För friluftsområdet kan verksamhetsområdet verka trygg- hetsskapande genom tillkomsten av belysta vägar och fler människor som rör sig i området. Handel och andra besöksalstrande verksamheter bör undvikas för att minska korsande trafik över E12, och i första hand lokaliseras i område V2. Vid utbyggnad av verksamheter i område V3 och aktiviteter i N2 kan tillfarten till områdena behöva ses över.. • V4 Möjlighet till 0mråde för verksamheter nordväst om Obbola, i anslutning till E12 på västra sidan. Möjligt för mer ytkrävande verksamheter och verksamheter i behov av avskilt läge. Markförhållanden samt närheten till Natura 2000-området gör exploatering på den nordöstra sidan av E12 mindre lämplig. Huvuddelen av området är privatägd. • N2.Området avsätts för friluftsliv/rekreation. På den före detta industrideponin norr om Obbola har cykel-/mountainbikebanor, gångbanor och pulkabacke färdigställts i ett sam- verkansprojekt mellan SCA och Obbola IK. Den höga kullen bjuder också på fin utsikt över nejden. Idéer finns att utveckla områden kring kullen med exempelvis gångvägar, fika-/grill- platser o.dyl. Verksamheter i område V3 bör kunna fungera tillsammans med aktiviteterna i området och samordna infart och gator. Vid utbyggnad av verksamheter i område V3 och aktiviteter i N2 kan tillfarten till områdena behöva ses över. 24 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 25 Planförslag Planförslag 3.4 Mark för verksamheter i Holmsund Område.V1.Umeå.hamn Umeå hamn redovisas i denna översiktsplan som verksamhetsområde för hamnverksamhet och verksamheter som har behov av att ligga i anslutningen till hamnen. För att möjliggöra den planerade utvecklingen i hamnen tar kommunen fram nya detaljplaner för hela verksamhetsområdet, i vilka påver- kan på omgivande samhälle och berörda riksintressen beskrivs. Kommunen har tecknat en avsiktsförklaring med Trafikverket som bl.a. innebär att den nuvarande gods- bangården i centrala Holmsund flyttas till hamnen. Ett av syftena med den översiktsplan som nu tas fram är att skapa goda förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Enligt tidigare beslut bör en generell försiktighetsprincip tillämpas i fråga om att tillåta ny bostadsbebyggelse inom hamnverksamhetens influensområden för att inte förhindra eller försvåra ett fullt utnyttjande av hamnen. För att bedöma den framtida bullersituationen på en viss plats används de bullerberäkningar som gjorts för hamnen. Beräkningarna visar en prognosticerad bullernivå 2050 utifrån de verksamheter som möj- liggörs enligt detaljplan, och är gjorda dels för industribuller, dels för trafikbuller. Kommunens hänsynstagande till hamnens utvecklingsmöjligheter innebär att nya bostäder och stör- ningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller överskrids enligt bullerberäkningarna för 2050. Kartan på nästa sida visar översiktligt gränsen för industribuller 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå från hamnen år 2050 enligt en prognos för framtida verksamheter i hamnen. 45 db(A) är riktvärdet för högsta industribuller som bör kunna accepteras kvällar och nattetid för ny bostadsbebyggelse. De utbyggnadsområden som föreslås i denna översiktsplan ligger utanför denna gräns. Därutöver bör även särskild försiktighet tas vad gäller att planlägga nya områden med bostäder och andra störningskänsliga verksamheter inom delar som ligger nära 45 db(A)-gränsen, i spannet 40 - 45 db(A) enligt bullerberäkningarna. Det berör delar av de redovisade utbyggnadsområdena U2 i Holm- sund och U3 i Obbola, liksom kompletteringsområden längs vattnet i Obbola. En eventuell framtida väg och/eller järnvägsbro från Finland kan också påverka bullersituationen, vars sträckning enligt den finska utredningen berör de sydöstra delarna av Holmsund, se avsnitt 3.6. 25 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 26 Planförslag Den framtida omfattningen av och inriktningen på verksamheterna i hamnen liksom tillkomsten av en fast förbindelse är osäker, och därmed även bullersituationen på lång sikt. Men för att inte riskera att hamnens utvecklingsmöjligheter begränsas bedöms en bostadsutbyggnad i område U2 (Djupsunds- udden och öster om Ljumviken) inte aktuell förrän förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och en fast förbindelse tydliggjorts. Det går idag inte att säga när detta har skett, utan det får prövas vid varje tillfälle frågan om exploatering aktualiseras. Samma förhållningssätt gäller för område U3 i Obbola. Se riktlinjer för områdena i avsnitt 3.2. Område B1 i Obbola ligger inte exponerat mot hamnen och bör dessförinnan kunna prövas för ny be- byggelse om den utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras. Kompletteringar med nya bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse inom Obbola och Holmsund samhällen bör normalt också kunna ske även i de delar som ligger under men nära 45 db(A)-gränsen. För övriga utbyggnadsområden som ligger nära riktvärdena kommenteras bullerfrågan särskilt i res- pektive avsnitt. Ett antal bostäder nära Umeå hamn är också redan idag bullerutsatta med ljudnivåer som tangerar eller överstiger riktvärden. För Märkpojken bedöms riktvärdena klaras om bebyggelsen utformas och placeras på särskilt sätt, se nedan. Utöver industribullret från hamnen behöver buller från andra verksamheter, bl.a. SCA i Obbola, samt från trafik på väg och järnväg beaktas vid lämplighetsprövning av ny bebyggelse. Dessa är inte redovisa- de på kartan på nästa sida, men de utbyggnadsområden för bostäder som redovisas i planen kommer inte utsättas för buller över riktvärdena enligt gjorda bullerberäkningar. För vissa områden kan särskilda åtgärder behövas vilket kommenteras i berörda avsnitt. Buller från industri respektive trafik har olika riktvärden. Annat som påverkar lämpligheten för ny bebyggelse är under vilken tid på dygnet som bullret uppkommer och bullrets karaktär (exempelvis förekomst av lågfrekvent buller och framträdande toner). På sikt kan också lagstiftning och riktvärden förändras som påverkar möjligheten till ny bebyggelse i olika delar av samhället på ett sätt som idag inte kan förutses. Samtidigt som hamnens förutsättningar för utveckling inte får riskeras är det också angeläget att Holm- sund och Obbola kan utvecklas med nya bostäder, verksamheter och offentliga platser. I vissa lägen kan det innebära att anpassningar i utformning och placering av bostäder och andra störningskänsliga verksamheter behöver göras, för att bullerriktvärdena för trafik och industrier ska uppfyllas. Sammanfattningsvis innebär hänsynstagandet gentemot hamnens utveckling följande: • nya bostäder och andra störningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller över- skrids enligt prognosticerad bullernivå 2050 från hamnen med tillhörande trafik på väg och järnväg • nya områden med bostäder och andra störningskänsliga verksamheter bör inte planläggas inom delar som ligger nära 45 db(A)-gränsen kring hamnen förrän förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och en fast förbindelse tydliggjorts • område B1 i Obbola, som inte ligger exponerat mot hamnen, kan prövas för ny bebyggelse utifrån dagens förutsättningar om bebyggelse utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras • i anslutning till befintlig bebyggelse i Obbola och Holmsund bör normalt kompletteringar med nya bostäder kunna ske även i de delar som ligger under men nära 45 db(A)-gränsen • vägar och anslutande mark utformas så att framkomligheten för transporter till och från hamnen inte förhindras eller väsentligt försvåras • byggnader och markanvändning anpassas med hänsyn till transporter av farligt gods längs utpeka- de vägar. Vid förändrad markanvändning inom Märkpojken som innebär behov av fler tillfarter och passager, be- höver trafiklösningar finnas som inte påtaglig försämrar E12:ans kapacitet och funktion som tillfartsväg till hamnen. Se mer i avsnittet om Märkpojken. 26 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 27 Planförslag Planförslag För att främja förutsättningarna att nå hamnen och färjeterminalen med gång och cykel bör en gång- och cykelväg till färjeterminalen tillkomma. Den bör ansluta till befintliga gång- och cykelvägar i sam- hället. Handlingsfriheten för en framtida fast förbindelse mellan Umeå och Vasa ska behållas genom hamnområdet, liksom möjligheten till framtida persontågtrafik till färjeterminalen. Se avsnitt 3.6 om fast förbindelse till Finland. Från hamnen sker skrymmande transporter, vilket förväntas öka i framtiden. De mest utrymmeskrävan- de är frakt av delar till vindkraftverk, vilka ställer stora krav på fri höjd och hinderfrihet längs transport- vägarna. Idag går dessa transporter längs med Holmsundsvägen men inriktningen är att de i framtiden ska kunna gå på E12. Se avsnitt 3.6. Även transporter av farligt gods till och från hamnen behöver kunna ske längs utpekade transportvägar. Översiktsbild av gränsen (grön linje) för industribuller 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå från hamnen år 2050 vid maximal utbyggnad enligt enligt en prognos för framtida verksamheter i hamnen. 45 db(A) är riktvärdet för högsta industribuller som bör kunna accepteras kvällar och nattetid för ny bostadsbebyggelse. För en noggrannare tolkning av bullerkartan hänvisas till detaljpla- nens bullerutredning. 27 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 28 Planförslag Riktlinjer för Umeå hamn • Området avsätts som verksamhetsområde för hamnens utveckling. • Skapa förutsättningar för hamnens utveckling genom att vid planering av bebyggelse och infrastruktur ta hänsyn till den framtida bullersituationen. • Planera för en gång- och cykelväg till färjeterminalen. • Behåll handlingsfriheten för en eventuell framtida fast förbindelse till Vasa/Finland. • Behåll handlingsfriheten för en eventuell framtida persontågsförbindelse till färjeterminalen. • Säkerställ framkomligheten för tunga och skrymmande transporter till hamnen. 28 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 29 Planförslag Planförslag Område.V5,.Lövön.och.området.norrut.längs.Holmsundsvägen Området är utpekat i översiktsplanen Fördjupning för Umeå (2018) för industri/verksamheter och är sedan tidigare detaljplanelagt för industri. Större delen är oexploaterad, endast delen längst i söder är ianspråktagen. För den norra, ej exploaterade, delen av området har arbetet med en ny detaljplan påbörjats. Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förut- sättningar för industri med möjlighet till spåranslut- ning. Förutsättningar för etablera en underhålls- verkstad för persontåg för Norrtåg utreds också, vilket ställer krav på insatser på Holmsundsbanan. Syftet är också att säkerställa dagvattenhanteringen så att Natura-2000 området som ligger väster om planområdet inte blir påverkat av exploateringen. Planen var ute på samråd hösten 2021. För de- taljplanens innehåll och konsekvenser hänvisas till planhandlingarna. För kommunen är det angeläget att området kan tillvaratas eftersom behovet av ny verksamhets- mark är stort och området har ett mycket strate- giskt läge: • området kan ges spåranslutning eftersom det ligger i anslutning till järnvägen Umeå – Holmsund, vilket möjliggör transporter med järnväg till framtida verksamheter. Tillgången till sådana områden är mycket begränsad och det därför ytterst angeläget att de kan tillvaratas för att ge förutsättningar för miljövänliga transporter och effektiva logistiklösningar. Trafikverket och Umeå kommun har tecknat en avsiktsförklaring avseende effek- tivare godstrafik på järnväg Gimonäs-Umeå hamn, i vilken åtgärder för att möjliggöra en anslutning av området ingår • närheten till Umeå hamn möjliggör samordning med eventuella framtida behov av verksamhetsytor med koppling till hamnverksamheten. Norr om V5 ligger i översiktsplanen Fördjupning för Umeå ett utpekat verksamhetsområde mellan järn- vägen och Holmsundsvägen (väg 531). Medan E12 föreslås som prioriterad väg för tyngre transporter får Holmsundsvägen genom Holmsund och in mot Umeå en annan funktion med cykelbana och anslutning- ar till de utpekade verksamhetsområdena.Se avsnitt 3.6. Riktlinjer • Området avsätts för verksamheter, i första hand för verksamheter som har behov av spår- anslutning. 29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 30 Planförslag 3.5 Handel och service Tillkommande bostäder i Holmsund och Obbola ger utökat underlag till den handel och service som idag finns på orterna. För att handeln ska stärkas är det viktigt att tillgängligheten från nya områden till han- deln är god med samtliga färdmedel. Inriktningen bör vara att så långt möjligt samla tillkommande ny offentlig och kommersiell service i an- slutning till befintlig service och viktigare målpunkter. I Holmsund är det önskvärt att ny handel etableras i det nuvarande centrumområdet kring Himmelska fridens torg, men handel och verksamheter kan också prövas längs Solbackavägen och Frejavägen, i ett läge som kan dra nytta av närheten till Storsjöhallen och andra målpunkter i området. Den planerade gång- och cykeltunneln under järnvägen och Holmsunds- vägen i Solbackavägens förlängning kommer knyta samman området med centrumområdet. Se avsnitt 3.2 om utvecklingsområden för nya bostäder i östra Holmsund. Holmsunds.centrum.och.Himmelska.fridens.torg Det finns ett behov av att stärka Himmelska fridens torg och Holmsunds centrum som en gemensam plats för handel, möten och vistelse. Den nuvarande användningen och utformningen av torget upplevs som bristfällig och i behov av upprustning. På den allmänna platsmarken på torget som kommunen har rådighet över kan det t.ex. handla om att iordningställa en park, torgyta, lekplats, scen, bänkar, utomhus- gym etc. Det är också önskvärt att komplettera centrumområdet med nya bostäder och verksamheter för att ge ett bättre underlag för både befintlig och framtida handel. Kring torget och i centrumområdet finns ett flertal fastigheter, delvis planlagda, där ny bebyggelse kan tillkomma. En högre exploatering än befintlig bebyggelse bör här kunna medges för att stärka befolkningsunderlaget för både handel och en eventuell framtida tågstation vid Järnvägsgatan. På lång sikt kan torget bli en del i ett stråk som via Industrigatan - torget - Trädgårdsgatan knyter sam- man centrum med en framtida järnvägsstation/resecentrum vid Järnvägsgatan. Detta stråk bör ges en omsorgsfull gestaltning med syfte att skapa en trygg förbindelse för fotgängare och cyklister som rör sig genom centrum mot järnvägsstationen och andra målpunkter. Med ökade flöden och befolkningsunder- lag förbättras förutsättningarna för utveckling av fastigheterna längs stråket med bostäder, verksamhe- ter och handel. Kommunen är positiv till ny bebyggelse längs stråket och kring torget och närliggande kvarter. Handlingsfriheten för att koppla stråket mot Märkpojken bör också behållas, liksom möjligheten till en planskild passage av E12 för gång och cykel mot Märkpojken. Ett annat stråk som också är intressant att stärka är Svedbergsgatan som kan komma att få en viktig roll för oskyddade trafikanter vid en eventuell framtida bostadsbebyggelse på Märkpojken. Längst Svedbergsgatan finns också potential att komplettera med fler bostäder samt verksamheter. Stråk Märkpojken - Himmelska Fridens Torg - Trädgårdsgatan - framtida resecentrum/järn- vägsstation 30 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 31 Planförslag Planförslag Riktlinjer handel och service • Ny offentlig och kommersiell service bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintlig service och målpunkter. • Torgets gestaltning och utveckling behöver ske med ett helhetsperspektiv tillsammans med angränsande bebyggelse och allmän platsmark. • Ny bebyggelse med bostäder, handel och verksamheter i centrumområdet längs stråket Industrigatan - Trädgårdsgatan och kring Himmelska Fridens Torg med närliggande kvarter är önskvärd. En något högre exploatering än befintlig bebyggelse ska prövas. • På lång sikt utvecklas stråket Industrigatan - Himmelska Fridens Torg - Trädgårdsgatan - framtida järnvägsstation till en trygg och gen förbindelse för fotgängare och cyklister. . Centrum.och.handel.i.Obbola Obbola saknar en tydlig centrumpunkt, även om det längs Nils Jansvägen centralt i samhället ligger en livsmedelsbutik och restaurang. Med fler invånare i framtiden ökar underlaget för kommersiell service. För att tydliggöra ett centrumområde är det önskvärt att eventuellt tillkommande service och andra centrumfunktioner lokaliseras i anslutning till befintlig service. Nils-Jansvägen har potential att utvecklas som stråk genom koppling till framtida utbyggnadsområde för bostäder väster om Södra Obbolavägen, som därmed får närhet till befintlig livsmedelsbutik. Även Linjevägen kan stärkas som stråk genom att den knyter samman Folkets hus, förskola och skola med arenaområdet och ny bebyggelse väster om Obbolavägen. 31 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 32 Planförslag 3.6 Trafik och infrastruktur Hållbart.resande Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvänd- ningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden, till exempel genom kampanjer, bättre utbud och kommunikationsinsatser. Dessa beteendepåverkansåtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos åtgärder i infrastrukturen eftersom vi ofta reser som vi alltid har gjort av gammal vana. Översiktsplanens strategier har sin utgångspunkt i hållbar utveckling och ett fokus på hållbart resande samt minskad klimatpåverkan. Planförslaget bidrar till öka möjligheterna till hållbart resande genom att huvuddelen av nya bostäder föreslås som komplettering till befintlig bebyggelse, eller i utbyggnads- områden med närhet till kollektivtrafik och målpunkter. En högre täthet i Holmsund och Obbola innebär förutsättningar för både möten mellan människor och att service, arbetsplatser m.m. kan nås med gång eller cykel. Ett systematiskt och långsiktigt arbete för beteendepåverkan är också centralt för att öka andelen håll- bara transporter och för att uppnå ett effektivt användande av orternas infrastruktur. Kollektivtrafik Den framtida förväntade befolkningsökningen i Holmsund och Obbola har potential att stärka kollek- tivtrafiken i form av ett större potentiellt kundunderlag som förhoppningsvis ger en högre turtäthet som gynnar det hållbara resandet. I utbyggnadsfaserna av de båda tätorterna kan det bli aktuellt att se över linjedragningar och hållplatslägen för att utifrån den nya strukturen kunna erbjuda de tätbefolkade områdena en attraktiv kollektivtrafik. Huvuddelen av utbyggnadsområdena i Holmsund ligger inom gångavstånd (ca 5 minuters promenad) till busslinjer med bra turtäthet. Närmast Sandviksudden saknas idag närhet till kollektivtrafik vilket är önskvärt vid utbyggnad av bostäder där. Även södra delen av Djupsundsudden har långa avstånd till närmaste busshållplats. I Obbola ligger utbyggnadsområdena i huvudsak inom gångavstånd från busshållplats. Söder om områ- de B1/U3 i södra Obbola är dock avstånden till ändhållplatsen vid Byviken långa, och det är tveksamt om ett tillräckligt passagerarunderlag kan skapas som motiverar en förlängning av busslinjen hit. 32 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 33 Planförslag Planförslag Framtida.biltrafik.i.Holmsund.och.Obbola Den framtida utvecklingen av Holmsund kommer att innebära en ökning av fordonstrafiken som till stor del styrs av utbyggnadstakten för de nya områdena. De beräkniningar av trafikalstring som gjorts visar att de största ökningarna kommer att ske på de större vägarna; E12, Holmsundsvägen, Järnvägsgatan och Storgatan. Men även gator av mer lokal karaktär som Svedbergsgatan kan på lång sikt, beroende på hur Holmsunds utvecklas, få en betydande ökning vilket kan skapa ett behov av åtgärder för att styra trafiken mot de större vägarna som har kapacitet att klara det. Exempel på det kan vara ett genomfarts- förbud för biltrafik. I Obbola koncentreras de större trafikflödena till Södra Obbolavägen och Linjevägen. Det är också de vägarna som förväntas få de största trafikökningarna i takt med att tätorten byggs ut. Då merparten av tillkommande bebyggelse planeras ligga nära eller i direkt anslutning till Södra Obbolavägen blir trafiksäkerheten längs denna sträcka en viktig fråga att fortsätta att arbeta med. 2021 byggdes åtta nya farthinder i Obbola med fokus på platser där gång- och cykelvägnätet korsar bilvägar. Gång-.och.cykelvägar I takt med att Holmsund och Obbola byggs ut och befolkningen ökar behöver gång- och cykelvägnätet ses över och byggas ut för att skapa säkra kopplingar till de nya målpunkterna. Särskilt fokus bör ligga på trafiksäkra och gena stråk för barn och unga att färdas på till förskolor, skolor och fritidsaktiviteter. När nya områden bebyggs i Holmsund och Obbola är det viktigt att utbyggnaden av gång- och cykelväg- nätet sker tidigt för att skapa förutsättningar för ett hållbart resande redan från start. Om det på lång sikt etableras bostäder och verksamheter med många besökare i Märkpojken kan det behövas en planskild gång- och cykelpassage med E12 för att skapa säkra kopplingar mot den befintliga bebyggelsen i Holmsund. Som ett led i utvecklingen av gång- och cykelvägnätet planeras en tunnel under järnvägen och Holm- sundsvägen i höjd med Skärgårdsskolan för att skapa en tryggare passage för barn och unga som ska till och från skolorna i östra delarna av Holmsund. Tunneln bidrar också till att minska de stora barriäreffek- terna av den tunga infrastrukturen i Holmsund. Obbolabron kan upplevas som otrygg för fotgängare och cyklister eftersom mycket tung trafik också trafikerar bron. Åtgärder för att öka säkerheten är önskvärda men är mycket svåra att få till på grund av brons konstruktion. Strandpromenad Holmsund För att stärka tillgängligheten till vattnet redovisas möjligheten till en framtida strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till befintligt promenadstråk på Ombergets västra sida, fortsätter runt Sandviksudden ner mot E12:an. På lång sikt, beroende på den framtida användningen av Märkpojken, kan det vara intressant att där fortsätta med en strand/kajpromenad. En möjlighet är att strandpromenad kan bli en del av en park/grönområde i norra delen av udden, se avsnitt 3.2. om Sandviksudden. Gång- och cykelväg mellan Holmsund och Umeå En gång- och cykelväg har färdigställts längs Holmsundsvägen mellan Umeå och Holmsund. Se avsnitt ”E12:ans och Holmsundsvägens framtida funktioner” nedan. Gång- och cykelvägnät i Obbola Gång- och cykelvägnätet i Obbola är centrerat till det gröna stråket som löper centralt genom tätorten i nord-sydlig riktning. Från detta stråk finns även kopplingar till anslutande gator. Parallellt med den- na sträckning finns även separat gång- och cykelväg längs hela Linjevägen från skolan upp till väg E12 och vidare över bron mot Holmsund. Den framtida utbyggnaden av Obbola skapar ett behov av att se över den befintliga infrastrukturen och utreda vilka sträckor som behöver kompletteras med separata gång- och cykelvägar. Ett sådan stråk är Södra Obbolavägen från skolan och söderut för att skapa trygga färdvägar för barn och unga. Se avsnitt nedan om Södra Obbolavägen. 33 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 34 Planförslag Riktlinjer gång- och cykelvägar Siffrorna ansluter till kartan. • (1) Bygg en gång- och cykeltunnel under järnvägen och Holmsundsvägen vid Solbackavägen. • (2) Planera för en gång- och cykelpassage av järnvägen i norra delen av godsbangården. Behåll handlingsfriheten för en framtida gång- och cykelbro över järnvägen i motsvarande läge. • (3) Behåll handlingsfriheten för en planskild passage av E12 vid Märkpojken för att säkerställa säker skolväg m.m. • (4) Skapa utrymme för en säker gång- och cykelväg för oskyddade trafikanter till hamnen och färjeterminalen. Med färjeterminalen och utökade verksamheter ökar behovet av att oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) ska kunna ta sig på ett tryggt sätt till ham- nen. Idag får dessa färdas i blandtrafik längs vägar med smala eller inga vägrenar. Hänsyn till till anslutningen av en framtida fast förbindelse behöver tas. • (5) En gång- och cykelbana/ökad standard för oskyddade trafikanter längs Södra Obbolavä- gen mellan södra Obbola och Obbola skola bör utredas utifrån tillkomsten av nya bostäder i området. • (6) Utred en förlängning av den befintliga genomgående gång- och cykelvägen i grönstråket från Östibyvägen söderut. • (7) En anpassning av Södra Obbolavägen för bland annat fotgängare och cyklister söder om befintligt samhälle (dvs. från B1 och söderut) bör utredas utifrån den bebyggelse som kan tillkomma i de redovisade utvecklingsområdena. • (8) Planera för en strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till befintligt pro- menadstråk runt Omberget, fortsätter runt Sandviksudden med möjlighet till en framtida strand/kajpromenad på lång sikt vid Märkpojken. 34 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 35 Planförslag Planförslag Järnvägen.genom.Holmsund.och.godsbangården Järnvägen mellan Umeå och Umeå hamn (Holmsundsbanan) är en viktig länk i transportkedjorna till hamnen och övriga verksamheter i Holmsund och Obbola. Som en följd av utökade godsvolymer i hamnen kommer järnvägens betydelse att bli än större i framtiden. Kommunen har därför tillsammans med Trafikverket tecknat en avsiktsförklaring om ett flertal åtgärder för att öka järnvägens kapacitet och driftsäkerhet. Godsbangården i centrala Holmsund utgörs av ett drygt 600 meter långt spårområde med upp till sex järnvägsspår som nyttjas för rangering och uppställning av järnvägsvagnar. Trafikverket och kommunen har sedan 2017 en inriktning om att minska på antalet spår på bangården och flytta tågbildning, upp- ställning och växling till hamnområdet på Hillskär. Dessa åtgärder samt uppbyggnad och flytt av motsva- rande funktioner till hamnen finns med i avsiktsförklaringen. Detta innebär att järnvägens markanspråk och bullrande verksamhet på sikt kan minska inom de centrala delarna av Holmsund. Järnvägen är och förblir dock en barriär som skär genom hela samhället. Viktiga målpunkter finns på båda sidor av järnvägen vilket skapar behov av att korsa den. Det finns idag tre planskilda passager av järnvägen, vid E12 i söder och vid Storgatan samt vid Brogatan/Tobaksvägen i norr. Korsningar i plan finns i godsbangårdens södra och norra del, på Lövön samt på flera platser i hamnområdet, där järnvägsnätet förgrenar sig. Instängsling av bangården har gjorts för att förhindra olämpligt spring över spårområdet. Kommunen har beslutat att den nuvarande passagen i plan i södra delen av godsbangården, mellan Solbackavägen och Järnvägsgatan, ska ersättas med en gång- och cykeltunnel under järnvägen och Holmsundsvägen. Trafikverket har beslutat att gång- och cykelpassagen i norra delen av bangården ska stängas p.g.a. säker- hetsproblem. Kommunens uppfattning är att passagen behöver ersättas med en ny i ett liknande läge, eftersom avståndet mellan passagen i södra delen av godsban- gården och den vid Storgatan är en dryg kilometer. Det innebär enligt kommunen en oacceptabelt lång sträcka som ytterligare skulle förstärka järnvägens barriäreffekt. En vision på lång sikt är att bygga en gång- och cykelbro över järnvägen som ansluter till en framtida järnvägssta- tion och till eventuell framtida bebyggelse på Kassjöber- get (se avsnitt 3.2). Riktlinjer • Planskild passage för gång och cykel planeras i södra delen av godsbangården. • Den stängda passagen i norra delen av godsbangården behöver ersättas med en ny i mot- svarande läge. • Handlingsfriheten behålls för en gång- och cykelbro över järnvägen mellan Kassjöberget och framtida järnvägsstation. • Flytta godsbangårdens funktioner som tågbildning, uppställning, växling m.fl. till läge utanför centrala Holmsund, och minska antalet spår på nuvarande godsbangård. 35 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 36 Planförslag Framtida.resecentrum.och.tågpersontrafik Norrtåg har utrett förutsättningarna för persontrafik på tåg till Holmsund. De grundläggande förutsätt- ningarna finns med järnvägen genom samhället och med ett möjligt stationsläge på en central plats. Dessutom fortsätter spåret ned till färjeterminalen i hamnen, vilket öppnar upp för att vissa turer kan ansluta till färjans ankomst- och avgångstider. Förutsättningarna för att iordningställa nödvändiga platt- formar etc. vid färjeterminalen är dock inte utredda. Norrtågs utredning ger en översikt av möjliga trafikupplägg och nödvändiga investeringar i infrastruktu- ren. Norrtågs slutsats är att det finns förutsättningar på lång sikt för persontrafik, men för att skapa en bra trafik krävs omfattande insatser i infrastrukturen. Tågparallell busstrafik behöver också reduceras för att få god trafikekonomi. Umeå kommun ser att persontrafik på tåg kan komma att få mycket stor betydelse för Holmsunds utveckling och bedömer att det på lång sikt finns goda förutsättningar för att tillskapa det. Kommunen ska därför i olika sammanhang verka för att trafiken kommer till, och i den fysiska planeringen skapa förutsättningar för det. Underlag, förutsättningar och utmaningar Avgörande förutsättningar för en framtida persontågstrafik till Holmsund är att det går att skapa ett trafikutbud som är attraktivt och konkurrenskraftigt vad gäller restider och turtäthet i jämförelse med alternativa transportsätt, i första hand biltrafik men även i jämförelse med dagens busstrafik. Det är viktigt att det finns stort resandeunderlag inom gång- och cykelavstånd från järnvägsstationen. Om avstånden och tiden att ta sig till stationen är för stora minskar tågtrafikens konkurrenskraft. Som acceptabelt gång- och cykelavstånd räknas 600 m respektive 1200 meter. I Holmsund bor ca 2900 per- soner inom gångavstånd och ca 5200 personer inom cykelavstånd från ett framtida stationsläge. Det är jämförbart med antal boende på gångavstånd till stationen i Vännäs, men fler inom cykelavstånd. Det är också mer än dubbelt så många än dem som bor inom gång- respektive cykelavstånd från stationen i Hörnefors. I jämförelse med andra orter i regionen med tågtrafik bör alltså ett tillräckligt underlag finnas för tåg- trafik till Holmsund. Holmsund ligger dock relativt nära Umeå vilket gör att tidsvinsten med att ta tåget jämfört med bilen blir mindre jämfört med orter som ligger på större avstånd. Skillnaden i restid mellan tåg och bil är dock jämförbar med den mellan Vännäs och Holmsund. Norrtåg anger att tågresan mellan Holmsund och Umeå östra beräknas ta 13 minuter, jämfört runt 20 minuter med bil och buss. Sävar, som kommer att få tågtrafik, ligger på ungefär samma avstånd till Umeå, men med betydligt färre boende inom gång- och cykelavstånd från den kommande stationen. På sikt förväntas dock befolkning- en att öka i Sävar. Utöver restiden är även turtätheten viktig. För att tågtrafik ska bli attraktiv bör det vara halvtimmes- trafik under högtrafiktid och timmestrafik under lågtrafiktid. Turtätheten för busstrafiken är bra idag med ca 70 turer/vardag till Holmsund. Bussarna går också runt samhället vilket innebär att många har korta avstånd till närmaste busshållplats. En stor andel, knappt 40 procent, av Holmsundsborna har sin arbetsplats i Umeå centrum med närom- råde eller på universitets- och sjukhusområdet och kan alltså ha möjlighet att nå sin arbetsplats från Umeå C eller Umeå östra. Sammanfattningsvis bedöms det finnas förutsättningar på lång sikt för persontågstrafik till Holmsund. Men det behövs ytterligare fördjupade utredningar för att klargöra förutsättningarna och därefter ställ- ningstaganden hos olika aktörer med ansvar för infrastruktur och trafikering, innan ett beslut om trafik kan fattas. Från kommunens sida krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete för att skapa förutsättning- arna för tågtrafik, se riktlinjerna nedan. 36 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 37 Planförslag Planförslag Järnvägsstation/resecentrum Möjlig plats för Holmsunds järnvägsstation är i mellersta eller södra delen av nuvarande godsbangård, på dess västra sida mellan spåren och Järnvägsgatan. Här ligger bl.a. den gamla stationsbyggnaden, som idag är privatägd. Tre alternativa lägen för plattformar har studerats i tidigare utredningar, mellan gamla stationsbyggnaden i norr och nära en framtida gång- och cykeltunnel i söder. I sin enklaste form utgörs stationen endast av plattformen och ett enklare väderskydd, men med tanke på Holmsunds storlek är det rimligt att planera för någon form av stationsbyggnad med tillhörande funktioner. I det fortsatta arbetet bör fördjupade skisser på området göras i dialog med berörda markägare. 37 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 38 Planförslag Riktlinjer persontågtrafik • Kommunen ska verka för persontrafik på tåg till Holmsund. • Skapa förutsättningar för en framtida järnvägsstation vid nuvarande godsbangården. • Komplettera med nya bostäder och verksamheter inom gångavstånd från framtida stations- läge. Det finns idag ett flertal fastigheter i centrala Holmsund som kan bebyggas. En högre täthet och exploateringsgrad bör eftersträvas inom centrumområdet och gångavstånd från stationsläget. • Verka för en upprustning av Holmsundsbanan. Detta är nödvändigt för att skapa kapacitet och konkurrenskraftiga restider. Detta är också angeläget för godstrafiken till hamnen. • Skapa god tillgänglighet för fotgängare och cyklister till en framtida station. Gena och trygga gång- och cykelvägar behövs från samhällets olika delar. Knyt ihop stationsområdet med centrum och Himmelska fridens torg så att ett sammanhållet stråk bildas. Planera för kopplingar på lång sikt till Märkpojken. Utred förutsättningarna för en planskild gång- och cykelpassage över järnvägen och Holmsundsvägen till Kassjöberget som ger god tillgänglig- het till stationen från de östra delarna av Holmsund. • Bygg ett attraktivt resecentrum med funktioner och verksamheter som underlättar för rese- närerna och skapar trygghet och rörelse. • Handlingsfriheten för tågpersontrafik till färjeterminalen i hamnen ska behållas. E12:ans.och.Holmsundsvägens.framtida.funktioner Holmsund och Obbola nås från Umeå via E12 respektive Holmsundsvägen (väg 531). Båda vägarna har relativt hög standard och används av såväl personbilar, lastbilar som cyklister. Trafikverket har tidigare utrett behov av åtgärder för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för båda vägarna, t.ex. utbyggnad av gång- och cykelbana, mitträcke och busshållplatser. Eftersom det är statliga vägar är det staten som ansvarar för finansiering och genomförande av alla åtgärder. E12:an utgör riksintresse för kommunikationer, vilket iinnebär att vägen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av den. Vägen har en mycket viktig funktion som transportled till hamnen och behöver därför ha en kapacitet som klarar framtida ökade transporter. Som underlag till statens prioritering av åtgärderna finns behov av att klarlägga vilka funktioner som är de viktigaste för respektive väg. Detta får också betydelse för kommunens planering av markanvänd- ning och trafiklösningar i olika sammanhang. Kommunens inriktning är att prioritera tunga och skrymmande transporter på E12 och utforma den för hög framkomlighet och kapacitet. Transporter med lägre krav på framkomlighet, inklusive gång och cykel, hänvisas till Holmsundsvägen (väg 531). Kommunen har prioriterat en gång- och cykelbana längs Holmsundsvägen med hänvisning till Holmsunds storlek och att de flesta arbetsplatserna och de största målpunkterna i Umeå ligger längs vägen (Universitets- och sjukhusområdet) och på norra sidan Umeälven. Det är också en fördel att gång- och cykeltrafiken inte sker längs samma väg som de tunga transporterna. Gång- och cykelbanan längs Holmsundsvägen färdigställdes 2025. På sikt är det dock önskvärt att det ges möjlighet att cykla även från Obbola mot Umeå på den södra sidan älven. En särskild utmaning utgör de mycket skrymmande transporterna av vindkraftverk från hamnen. Dessa förväntas öka både i antal och storlek, vilket ställer särskilda krav utformning på gaturummet längs de vägar där transporterna sker. Idag sker transporterna via Holmsundsvägen eftersom ekipagen inte kommer under järnvägsbron över E12 vid Kyrkogatan/Centralgatan, samt under Botniabanans bro norr om Storrinneln. Mark för att lösa detta behöver avsättas utifrån de lösningar för som utretts. Innan detta har genomförts behöver de mest skrymmande transporterna ske över Holmsundsvägen. Tunga transporter genom Holmsund mellan verksamhetsområdet på Lövön (område V5) och hamnen kan också förväntas i framtiden. 38 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 39 Planförslag Planförslag Riktlinjer E12 Holmsund - Obbola - Umeå • Prioriterad väg för de tunga och skrymmande transporterna, av t.ex. vindkraftverk, genera- torer och insatsvaror till industrin, från hamnen. Hög framkomlighet prioriteras, utbyggnad av mötesseparering (mitträcke) prioriteras på E12 före Holmsundsvägen • Möjligheten till en ny passage av järnvägen för skrymmande transporter vid Kyrkogatan/ Centralgatan i Holmsund enligt utredda lösningar behålls. Riktlinjer Holmsundsvägen (väg 531) Holmsund - Umeå • Anslutningar/korsningar ska möjliggöras till framtida verksamhetsområden mellan Holm- sund och Umeå enligt översiktsplan för Umeås framtida tillväxtområde • Framkomlighet och hastigheter anpassas för att möjliggöra anslutningar till befintliga och framtida verksamhetsområden, samt till gång- och cykelbana. Fast.förbindelse.över.Kvarken.till.Finland I Umeås översiktsplan 2018 redovisas en fast förbindelse över Kvarken som en långsiktig vision som skulle innebära radikalt förändrade strukturella förutsättningar för Umeå och norra Sverige. Ett antal alternativa korridorer för en fast förbindelse har studerats i olika sammanhang. Flera av dessa angör land i Umeå hamn för vidare anslutning till E12. Korridorerna utgör infrastrukturreservat vilket inne- bär att handlingsfriheten för en framtida fast förbindelse genom Holmsund ska behållas. Umeå kommun har en principiellt positiv syn på projektet och vill i sin planering ge förutsättningar för dess genomförande. På uppdrag av den finska regeringen har det finska Trafikledsverket genomfört en förutredning om den fasta förbindelsen mellan Finland och Umeå. Utredningen innehåller dels en behovsanalys, dels en redogörelse för tekniska lösningar och förslag på sträckning med konse- kvensbeskrivning och kostnadsuppskattning. Utredningen är ett underlag för fortsatt hantering av berörda aktörer i Finland och Sverige. Några beslut om att genomföra projektet finns inte, men Kvarkenrådet kom- mer att fortsätta utreda förutsättningarna och nyttorna. Förutredningens innehåll I utredningen redovisas sex alternativa lösningar för en fast förbindelse över Kvarken med olika kombi- nationer av väg och/eller järnväg och i olika kombinationer av bro, bank och tunnel. I samtliga alternativ redovisas att förbindelsen ansluter till Patholmsvikens västra sida i norra delen av hamnen, se karta. En anslutning på hamnens sydspets har inte bedömts möjlig på grund av det höjdläge förbindelsen behö- ver ha över eller under farleden i havet utanför Holmsund och vilken lutning som kan medges. Den finska utredningen beräknar att den tunga vägtrafiken skulle utgöra cirka 500 fordon per dygn och mängden personbilstrafik mellan 2000 och 3000 fordon per dygn. Antal tågpassagerare uppskattas till cirka 1 500 passagerare per dygn. Kommunens bedömning är att godstransporterna har större potential är persontrafiken. 39 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 40 Planförslag Utredningen har inte detaljerat redovisat hur anslutningen i Holmsund ska ske, men utifrån det underlag som finns kan följande övergripande slutsatser och konsekvenser av förslaget ses: • En fast förbindelse som ansluter till Holmsund innebär att orten blir en entrépunkt till Sverige från utlandet vilket innebär nya, stora möjligheter för Holmsunds utveckling. • Pågående markanvändning och bebyggelse som tas i anspråk av förbindelsen berör hamnverk- samhet samt trafik- och verksamhetsytor norr om hamnen. Ingen bostadsbebyggelse eller övriga verksamheter utanför hamnområdet bedöms beröras, förutsatt att riktvärden från trafikbuller inte överskrids och befintliga väg- och järnvägssträckningar genom samhället behålls. • Väg- och järnvägsanslutning till hamnen kommer att förändras, men detaljerna kring hur anslut- ningen till befintliga vägar och järnväg ska göras är inte klarlagda. • Småbåtshamnen i Patholmsviken kommer sannolikt att behöva avvecklas • En bro och dess trafik kommer att höras och skära av utblicken mot havet från bebyggelse och grönområden i södra delen av samhället och Kroklandet. • De vägtrafikmängder som utredningen redovisar bedöms kunna hanteras på befintligt vägnät genom samhället, primärt på E12. De ska dock adderas till den trafikökning som förväntas utifrån ökade godsvolymer i hamnen, vilket sammantaget kommer att förstärka den barriär som E12:an ut- gör. Kapacitetshöjande åtgärder kan behövas om trafikmängderna ökar väldigt mycket. Buller från trafiken kan ställa krav på anpassningar av tillkommande bebyggelse i anslutning till vägen. • Den befintliga järnvägen till Umeå (Holmsundsbanan) behöver redan idag uppgraderas för att tillgo- dose förväntat ökade godsvolymer till Umeå hamn. Med en järnvägsförbindelse över Kvarken blir en sådan uppgradering än mer nödvändig. • Det kan uppstå behov av mark för olika markanspråk som följer eller möjliggörs av förbindelsen, exempelvis parkering, tank-/laddningsstationer samt olika servicefunktioner som hotell och handel. Möjliga större ytor för sådana behov är kvarteret Märkpojken samt de föreslagna nya verksam- hetsområdena längs E12 norr om Obbola (V2, V3 och V4). Förutsättningarna för nya ytkrävande funktioner i direkt anslutning till Patholmsvikens västra sida där förbindelsen når land i norra hamn- området är sannolikt begränsade men behöver studeras noggrannare. Nya underlag och utredningar om den fasta förbindelsen kommer att tas fram i det fortsatta arbetet, varför nya lösningar och trafikprognoser kan komma att presenteras som kan ge andra konsekvenser för Holmsund än de ovan redovisade. Umeå kommun följer arbetet och bör därför ha en beredskap för detta i sin planering. Riktlinjer fast förbindel över Kvarken till Finland • Umeå kommun är positiv till en fast förbindelse mellan Holmsund och Finland och ska i sin planering ge förutsättningar för dess genomförande. Handlingsfriheten för redovisad sträck- ning enligt den finska utredningen 2025 ska behållas. • Handlingsfriheten i kv. Märkpojken och i de föreslagna verksamhetsområdena norr om Obbola ska behållas för funktioner och verksamheter som behövs för, eller möjliggörs med, en fast förbindelse. 40 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 41 Planförslag Planförslag Södra.Obbolavägen Södra Obbolavägen är det huvudstråk som går från anslutningen vid E12:an hela vägen genom Obbola och vidare söderut mot Vitskärsudden. Den är av stor vikt både för trafik som ska till/från Obbola och för interna resor mellan norra och södra delarna av tätorten. Kapaciteten på Södra Obbolavägen är idag mycket god. Flödena under ett vardagsdygn varierar från ca 2700 fordon i norr till ca 1600 på den södra delen. Vägen som sådan kan hantera mer trafik än så utan större konsekvenser. Det som måste studeras närmare är kapaciteten i korsningar och eventuella kö- bildningar, exempelvis korsningen Södra Obbolavägen/Linjevägen. Dock är trafiken på anslutande gator så pass låg att det inte är troligt att några kapacitetsproblem kan förväntas uppstå. Allt eftersom Obbola växer kan trafiken längs vägen förväntas öka. Det är viktigt att ta med konsekven- serna för trafiken i beslutet kring utbyggnadstakten för utvecklingsområdena i södra Obbola. Eftersom en stor del av utbyggnaden kan ligga flera decennier fram i tiden är det dock svårt att göra säkra prog- noser på framtida trafikmängder. Konsekvenserna kopplade till trafik och infrastruktur av utbyggnaden i Obbola blir också varierande beroende på vilket av de utpekade utvecklingsområdena som byggs ut först, och hur många bostäder och därmed vilken trafik som tillkommer. 41 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 42 Planförslag I första hand görs åtgärder på den befintliga sträckningen av Södra Obbolavägen söder om Byviken utifrån hur trafiken utvecklas i södra Obbola. Vid en större utbyggnad på lång sikt av nya bostäder söder om befintligt samhälle skulle dock ett behov kunna uppstå av att avlasta Södra Obbolavägen genom södra delen av Obbola. Handlingsfriheten bör därför behållas för en väg i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr, se karta. Behovet får prövas i samband med att utbyggnad aktualiseras i de utpekade utbyggnadsområdena i västra och södra Obbola, utifrån vilket tillskott med bostäder som planeras och trafiksituationen på Södra Obbolavägen. Sträckningen är inte studerad i mer detalj, utan får göras i samband med eventuell förändrad mar- kanvändning i området som aktualiserar behovet av att lägga fast vägens sträckning. En möjlig nordlig anslutning mot Södra Obbolavägen kan vara genom område B5, eftersom Anderssons väg närmast Södra Obbolavägen är trång. Vägreservatet berör privat mark och ett genomförande kräver därför en överenskommelse om markförvärv. Behovet av bra infrastruktur för cyklister och fotgängare kommer att öka. Skolan i Obbola är en central målpunkt för många barn och unga och det är viktigt att trygga skolvägar säkerställs i takt med att ny bebyggelse tillkommer och trafiken på vägarna ökar. För att i framtiden säkerställa att de hållbara färdsätten är ett attraktivt och tryggt alternativ för exempelvis skolbarn bör möjligheterna att bygga en gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen från skolan och söderut utredas. Där har kommunen fått synpunkter på att sträckan upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter och en utbyggnad av Obbola kan motivera att gång- och cykelvägnätet byggs ut. Kopplingarna mot det befintliga cykelvägnätet bör också ses över. I dagsläget slutar den befintliga ge- nomgående cykelvägen genom Ängsparken och det nord-sydliga grönstråket vid Östibyvägen, men en förlängning av den söderut bör utredas för att koppla mot utpekade utbyggnadsområden i söder. Riktlinjer Södra Obbolavägen • Utred utbyggnad av gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen och förlängning av cykel- vägen vid Östibyvägen i samband med bostadsutbyggnad som ökar trafiken längs Södra Obbolavägen • Utred standarden på Södra Obbolavägen söder om Byviken i samband med bostadsutbygg- nad i redovisade utvecklingsområdena söder om Obbola. • Behåll handlingsfriheten för en ny väg väg i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr enligt karta. 42 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 43 Planförslag Planförslag 3.7 Grönstruktur; natur och rörligt friluftsliv Parker.och.rekreationsområden Närheten till vattnet och naturen är en av de kvaliteteter som Holmsunds- och Obbolaborna uppskattar mest med sina orter, enligt den medborgardialog som kommunen genomfört. På den västra sidan av Obbola och på den östra sidan av Holmsund ligger de stora rekreationsområdena kring Harpsjön res- pektive Västerlångslädan, med vandringsleder, skidspår, terrängcykelbanor, utegym m.m. som är myck- et värdefulla och uppskattade. Småbåtshamnar, badplatser och gångvägar ger tillgänglighet till vattnet. Runt Holmsund går Holmsundsleden som förbinder grönområden, badplatser, rastplatser m.m. Den västra delen av Västerlångslädan föreslås som utbyggnadsområde för bostäder samt för anlägg- ningar för friluftsliv, se avsnitt 3.2. Det innebär att befintliga eljjusspår i området behöver dras om och anpassas till ny bebyggelse och anläggningar. En utbyggnad av bostäder ger möjigheter att också utveckla ytor och anläggningar för friluftslivets behov i området. Närheten till befintliga och framtida bostäder är positivt, samtidigt som anpassningar kan behöva göras för att hantera eventuella störningar mellan friluftsliv och bostäder. När Holmsund och Obbola växer med fler invånare och delar av omgivande natur bebyggs, är det viktigt att utveckla de befintliga natur- och friluftslivsområdena och att göra dem mer tillgängliga. Närheten till havet är en stor tillgång som bättre bör kunna tillvaratas i både Holmsund och Obbola. Idag blockerar industrier och hamnverksamheten allmänhetens tillgång till stora delar av stränderna. Förbättrade möjligheter att nå vattnet och använda vattennära lägen är önskvärda, liksom att tillvarata höjdlägen med utblickar mot havet och samhället. I både Holmsund och Obbola ger de sammanhängande grön- och parkstråken möjlighet till rekreation, lek och motion. En stor kvalitet för Obbola är stadsdelsparken Ängsparken och det gröna nord-sydliga stråket som är tillgängligt från större delen av Obbola och som når ner mot vattnet vid Byviken ( se karta nedan). Utvecklingsmöjligheter med exempelvis bollplan/samlingsplats finns i stråket, och det är önskvärt att stärka kopplingen ner mot vattnet. De utbyggnadsområden för bostäder i Obbola som redovisas i denna plan ligger i huvudsak i anslutning till befintliga grönområden. I Holmsund ligger parkerna samlade längs ett grönt stråk som förbinder flera mindre lekparker och na- turområden i östra delen av Holmsund, från Sundsparken i norr ner mot Kroklandet i söder. Stråket gör dem mer tillgängliga vid exempelvis motionsrundor och därmed mer funktionella. Parkstråket når också ned till vattnet vid Ljumviken. Storsjöparken i anslutning till Storsjöskolan och bad- och träningsanlägg- ningen Storsjöhallen utgör Holmsunds största och mest välnyttjade park. Genom Holmsund går även Umeleden, en vandringsturistled längs Umeälven genom hela kommunen. I söder ligger Kroklandet med vandringsleder och i norr på Lövölandet Umeå golfsklubbs golfbana. 43 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 44 Planförslag Holmsund Kartan visar befintliga och möjliga framtida gröna platser och stråk i Holmsund och de utvecklingsmöj- ligheter som redovisas i denna översiktplan. Holmsund: utvecklingsmöjligheter grönområden, stråk och kopplingar • Sandviksudden. Den norra udden av Sandviksudden har ett fint läge i Österfjärden, varför möjligheten till att på sikt iordningställa den som en park/grönområde tillgängligt för all- mänheten bör utredas . • Strandpromenad. För att stärka tillgängligheten till vattnet redovisas möjligheten till en framtida strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till Umeleden inom Ume Älv- dal och befintligt promenadstråk runt Omberget, fortsätter runt Sandviksudden och med en möjlig framtida förlängning till en strand/kajpromenad vid Märkpojken. • Märkpojken.På lång sikt i samband med ändrad markanvändning i Märkpojken kan förut- sättningarna för park och andra allmänt tillgängliga offentliga platser prövas. Även koppling- en till Västerbackens kan då utvecklas. • Himmelska.fridens.torg. Den framtida gestaltningen och användningen av Himmelska fridens torg bör utredas, se avsnitt 3.5. En möjlighet är att iordningställa torget eller en del av det som en park i någon form. • Planskilda.passager.av.E12.och.järnvägen. Nya planskilda passager i södra och norra delen av godsbangården för fotgängare och cyklister, som kommer att öka tillgängligheten till parker och grönområden i Holmsund, föreslås. Handlingsfriheten för en gång- och cykel- passage av E12 vid Märkpojken bör också behållas. 44 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 45 Planförslag Planförslag Obbola Kartan visar befintliga och möjliga framtida gröna platser och stråk i Obbola och de utvecklingsmöjlighe- ter som redovisas i denna översiktplan. Obbola: utvecklingsmöjligheter grönområden, stråk och kopplingar • Norr.om.Obbola.Rekreationsområde kring cykel- och pulkabacken på gamla deponin norr om Obbola. • Harpsjön: Rekreationsområdet kring Harpsjön utökas med området kring SCA Arena (ter- rängcykelbanor, utegym) • Parkstråket: Tillvarata utvecklingsmöjligheter i parkstråket genom Obbola. • Ny.gång-.och.cykelkoppling.i södra delen av Obbola som ansluter till parkstråket i söder. • Utbyggnadsområden.för.bostäder: Anslutningar görs från de framtida utbyggnadsområde- na till angränsaden rekreationsområden. 45 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 46 Planförslag Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Kommunen har genomfört en analys av ekosystemtjänsterna i Holmsund och Obbola, som syftat till att identifiera de ekosystemtjänster som idag finns inom planområdet, vilka som saknas och vilka som är möjliga att tillskapa. Tillgångar, brister och avvägningar i översiktsplanen En viktigt struktur för att producera ekosystemtjänster är den sammanhängade skog som ligger väster om Obbola respektive öster om Holmsund. De ger ekosystemtjänster som klimatreglering, pollinering, habitat, livsmiljö och samvaro. Delar av utbyggnadsområdena i både Obbola och Holmsund berör dessa skogar. Vad gäller Obbola utgörs i princip all mark kring befintligt samhället av skog, och det är därför svårt att utöka samhället utan att ta någon skog i anspråk och samtidigt värna jordbruksmark. Ett stor naturom- råde kring Harpsjön avsätts dock där ingen ny bebyggelse kommer att ske, och väster om planområdet kvarstår stora skogsområden. Vad gäller Holmsund finns ett sammanhängande skogsområde som sträcker sig från Lövölandet i norr, via ömse sidor om Västerlångslädan till Kroklandet i söder. Planförslaget redovisar ett utvecklingsområ- de för bostäder och friluftsliv öster om Bräntevägen som berör denna skog. Avvägningen är att området bedöms strategiskt lämpligt för att skapa en hållbar boendemiljö med närhet till både natur och skolor m.m. längs Solbacka vägen. Se även kommentarer i konsekvensanalysen, kapitel i 6. I både Holmsund och Obbola finns bestånd av både äldre och bredkroniga träd. Dessa är viktiga för ekosystemtjänster som flödesreglering, vattenrening och biologisk mångfald. De bidrar också till att hantera dagvatten och minska uppvärmningen sommartid. Bestånd finns bl.a. inom utbyggnadsom- rådena på Kassjöberget (B12), Djupsundsudden (U2) och öster om Bräntevägen (B10). I detaljplan får prövas hur ny bebyggelse ska avgränsas och placeras i förhållande till dessa träd. Ett generell förhållande för både Holmsund och Obbola är att mängden småhus är mycket stor och att den allmänna platsmarken till ytan är mycket mindre, både den utbyggda och outbyggda. Inom samhäll- ena har därför kommunen begränsad rådighet att förbättra förmågan att producera ekosystemtjänster inom området. Utveckling För att tillskapa ekosystemtjänster bör kommunen bevara samt plantera fler träd och blommande ängsytor längs vägar, på allmänna platser och i bryn. I nya detaljplaner ska behovet av och möjligheten till ekosystemtjänster beaktas, med utgångspunkt från ekosystemtjänstanalysen och de behov som där redovisas. Vid utbyggnad av strandpromenader bör träd och vegetation planteras och bidra till en sammanhållen grönstruktur. Riktlinjer ekosystemtjänster • Bevara och utöka beståndet av äldre och bredkroniga träd i gator och bryn. • Planera för strandpromenad i Holmsund med träd och vegetation som bidrar till en sam- manhållen grönstruktur. • I detaljplaner prövas möjligheten att tillskapa ekosystemtjänster inom planområdet. utifrån områdets naturvärden. 46 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 47 Planförslag Planförslag 3.8 Riksintressen, kommunens ställningstagande Riksintressen är av staten utpekade områden och funktioner som inte påtagligt får skadas. Länsstyrel- sen kan överpröva detaljplaner och andra beslut om de bedöms innebära en påtalig skada på riksintres- set. Inom planavgränsningen finns åtta områden av riksintresse. Flertalet berör kommunikationer så som väg E12, järnväg, farled och ankarplats. Förutom detta finns ett område av riksintresse för kultur- miljö på Västerbacken i Holmsund. Arbete med en precisering av riksintresse för hamnen och flyget pågår men har inte kunnat redovisas i detta planförslag. Anspråk Beskrivning Ställningstagande Riksintresse kultur- Västerbacken - Industrimiljö från Planförslaget innebär att området vid miljö 1850-talet vid Baggböle sågverks Västerbacken på en tydligare vis kopp- dåvarande lastageplats. Ett tiotal väl las samman med Holmsunds tätort då bibehållna timrade arbetarbostäder det angränsar till utpekat bebyggel- från 1850-talet med senare uppförda seområde. Detta medför att området uthuslängor. Söder därom kyrka och tillgängliggörs för fler och möjligheten prästgård som företaget uppförde till att levandegöra kulturmiljön stärks. under 1860-1880-talen. För området gäller detaljplan som reglerar att byggnadernas yttre form och karaktär ej förvanskas. Riksintresse hamn Umeå hamn - Anspråket inkluderar vid Ett av planens delsyften är att ta vara sidan av Umeå Hamnområde även när- på hamnens intressen och säkra möj- liggande vattenområde samt vatten- ligheten till en framtida expansion. Till- området via älven upp till Kyrkbron. kommande bebyggelse planeras så att Från den yttre hamnområdesgränsen den ej inverkar på hamnens funktion. till Obbolabron avser anspråket i detta En precisering av hamnens riksintres- sammanhang sjösäkerhetsanordningar se görs under 2026, men fanns inte (fyrar och så vidare) som ombesörjs av presenterad inför samrådet om denna Umeå Hamn. översiktsplan. Riksintresse farled Östra kvarken Planen medför inga negativa konse- kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse sjöfart Måsungen-Orions grund Planen medför inga negativa konse- ankarplats kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse väg Väg E12 - ingår i det nationella stam- Vägen löper genom Holmsund och vägnätet som riksdagen fastställt. Väg- kommer på så vis att beröras när orten ar som binder samman anläggningar utvecklas. Tillkommande bebyggelse av riksintresse. Funktionellt prioriterat anpassas efter skyddsavstånd samt vägnät för godstransporter, för långvä- möjligheten till skrymmande trans- ga personresor samt rekommenderad porter på så vis att dess funktion inte färdväg för farligt gods. påtagligt skadas. Att tillskapa säkra passager blir centralt för att planerad utveckling ska fungera i ett större sam- manhang tillsammans med nuvarande tätort. Riksintresse järn- Umeå- Hillskär - TEN-T övergripande Inom ramen för den fördjupade över- väg nät. Järnväg som trafikeras av godstra- siktsplanen har utredningar gjorts som fik och som binder samman anlägg- visar på åtgärder som skapar förutsätt- ningar av riksintresse. ningar för persontrafik. Även hamnens utveckling innebär mer tågtrafik. I övrigt medför planen inga anspråk på riksintresset. 47 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 48 Planförslag Karta över riksintressen som berör planområdet. 48 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande 49 Planförslag Anspråk Beskrivning Ställningstagande Natura 2000 UUmmeeäällvveennss ddeellttaa Verksamhetsområdet V5 (Lövön) inne- bär inte någon förändring i förhållande till kommunens gällande översiktsplan. Område U1, Sandviksudden, del av området föreslås utredas för park/ grönområde och på sikt ändrad mark- användning, vilket inte bedöms vara negativt, snarare positivt, för Natura 2000-området. Naturområde N2 i Obbola utgör i över- siktsplan 2018 ett verksamhetsområde tillsammans verksamhetsområde V3. Detta planförslags minskning av verk- samhetsområdet bedöms vara positivt för Natura 2000-området. Sammantaget bedöms planförslaget vara positivt för Natura 2000-området i förhållande gällande översiktsplan. Den samlade påverkan på Natura 2000-området av framtida utbygg- nadsområden för bostäder och verk- samheter i dess närområde behöver bedömas i ett övergripande samman- hang inom ramen för fördjupningen av översiktsplanen för Umeå framtida tillväxtområde. Yrkesfiske hav Täftefjärden Planen medför inga negativa konse- kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse flyg Flyghinder kring Umeå flygplats Norra delen av Holmsund, norr om Lövöviken, berörs av influensområde/ flyghinderyta kring Umeå flygplats, vilket ger höjdrestriktioner för nya byggnader och anläggningar. Pla- nen ger inga negativa konsekvenser eftersom det inte är aktuellt med höga byggnader i berört område. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande 3.9 Risker Dagvatten Inom planområdet ligger vattenförekomsterna Österfjärden, Fjärdgrundsområdet, Västerlångslädan samt Österlångslädan, vilka är värdefulla resurser som inte ska påverkas negativt av dagvatten. En stor del av avrinningsområdet till Österfjärden är redan hårdgjord. Mot bakgrund av rådande markförut- sättningar finns begränsat med möjligheter för naturlig infiltration, fördröjning och rening. Det finns därmed behov av åtgärder som förbättrar dagvattensituationen både sett till volym och rening vid be- byggelseutveckling på redan hårdgjorda ytor. Samtidigt som det finns risker med fler hårdgjorda ytor i och med att planförslaget föreslår bebyggelse på naturmark. Det är därför av stor vikt att tillkommande bebyggelse tar om hand om dagvattnet lokalt där så är möjligt, samt redan hårdgjorda ytor kan prövas för mer genomsläpplighet vid utveckling. I första hand bör öppna, mångfunktionella dagvattenlösningar som även skapar andra, rekreativa värden prövas. Enligt skyfallskartering för Holmsund och Obbola är generellt riskerna för översvämning begränsade i föreslagna bebyggelseområden. Ett undantag är B3 Väster om Obbola, där det finns risk för översväm- ning vid skyfall i den östra delen av området, vilket behöver beaktas i efterföljande planering. Kommunens dagvattenprogram anger riktlinjer för dagvattenhanteringen som ska följas i den efterföl- jande planeringen. Riktlinjer dagvattenhantering • Vattenkvaliteten i Österfjärden ska inte påverkas negativt av dagvatten. • Dagvatten hanteras lokalt där så är möjligt, både utifrån rening och volym. • I första hand bör öppna, mångfunktionella dagvattenlösningar som även skapar andra, rekreativa värden prövas. Risker.för.skred,.erosion.och.översvämning Planområdet omfattar långa sträckor av kusten, på båda sidor om Umeälvens delta. Det finns förutsätt- ningar för skred kopplat till finkorniga jordarter längs stora delar av kusten. Kusten har även bedömd viss eroderbarhet inom vissa områden, bland annat Byviken i Obbola. I övrigt är bedömningen att risken för erosion är låg. Det finns viss befintlig bebyggelse som kan beröras av risker för skred och erosion, men riskerna bedöms som relativt små och föranleder därför inte åtgärder för stabilitet. Tillkommande bebyggelse kommer till största del att lokaliseras utanför strandskyddat område, vilket innebär att de inte kommer att påverkas av riskerna med skred och erosion. Utveckling av U8 Märkpojken och eventuellt U1 Sandviksudden är områden som kräver att strand- skyddet upphävs. Även om delar av områdena är hårdgjorda sedan tidigare krävs det i samband med bebyggelseutveckling åtgärder för att förstärka stabiliteten vid mötet med vattnet för att minska risken för skred och erosion. Risk för översvämning vid höga flöden (100-årsregn) finns för Sandviksudden och närmast kustlinjen i delar av södra Obbola. Se även riktlinjer för Sandviksudden i avsnitt 3.2 samt i översiktsplan för Älvs- landskapet. Kartor över översvämning och skyfall finns tillgänglig på kommunens webbplats. 50 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Genomförande Genomförande Klimat Pågående klimatförändringar kommer att medföra ökad risk för varmare och blötare perioder med värmeböljor och torka samt ökad risk för kraftigt regn. Skyfall ger en ökad risk för översvämningar, skred och erosion. Detta är förutsättningar som behöver beaktas för såväl befintlig bebyggelse som tillkom- mande, vilket konkretiseras i efterföljande planering. Att arbeta både med att minska klimatpåverkan och samtidigt planera för ett mer robust samhälle genom klimatanpassning är något som behöver ske genom olika skeden i planeringen, där översiktsplanen lägger grunden för efterföljande planering och åtgärder. De utbyggnadsområden i planförslaget som kan påverkas av klimatförändringar är särskilt de delar som ligger inom riskområden för översvämning, höga flöden och erosion, se ovan. I detaljplaner får behov av klimatanpassningar i form av markanvändning samt placering och utformning av bebyggelse närmare utredas och prövas. Buller I Holmsund och Obbola är det i första hand buller från verksamheterna i hamnen och SCA, samt den trafik som dessa verksamheter alstrar på väg och järnväg, som påverkar den omgivande markanvänd- ningen. I avsnitt 3.4 om Umeå hamn beskrivs bullersituationen och de hänsynstaganden som dessa kräver vid prövning av ny bebyggelse. 51 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Planeringsförutsättningar 4. Genomförande 4.1 Översiktsplanen som strategidokument Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska planeringsinstrument. Den ger vägledning för be- slut enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och annan speciallagstiftning. Kommunens myndighetsutöv- ning i samband med planläggning och bygglov styrs till stora delar av översiktsplanen. Översiktsplanen är också vägledande för andra myndigheters beslut. Översiktsplanens ställningstaganden verkar genom de signaler som ges till marknadens aktörer om spelreglerna för bland annat lokalisering, byggande och utveckling av verksamheter i Holmsund och Obbola. 4.2 Markägande, markpolitik Översiktsplanen har en lång tidshorisont och kommunen har inte möjlighet att på egen hand styra takten i vilken utbyggnader genomförs. Kommunen äger inte all mark inom de planerade exploaterings- områdena vilket innebär att den föreslagna utvecklingen till stor del är beroende av privata fastighetsä- gares initiativ och genomförandeförmåga. Kommunen har en ovillkorlig rättighet och skyldighet att lösa in mark som i detaljplan planläggs för all- män plats med kommunalt huvudmannaskap, till exempel utrymmen för gator och parker. Kommunen har även rätt att i vissa fall lösa in kvartersmark för allmänt ändamål om markens användning inte kan anses säkerställd. Den planerade utvecklingen av Holmsund och Obbola medför att åtgärder kommer behöva genomföras i det offentliga rummet. Fastighetsägare/exploatörer kommer genom samarbets- avtal eller exploateringsavtal åläggas att delta i kostnader för genomförandet i den mån det är skäligt. Rätten att ålägga en fastighetsägare/exploatör med skyldighet att bygga ut eller bekosta utbyggnad av infrastruktur inom ramen för ett exploateringsprojekt regleras i plan- och bygglagen. 4.3 Bostadsbyggande Kommunen tar ansvar för bostadsbyggandet genom att ha en god plan- och markberedskap och genom att i bostadsförsörjningsprogram tydliggöra var och när kommunen önskar att ny bebyggelse genom- förs. Kommunen kan initiera planläggning för bostadsbyggande på mark som kommunen själv äger. När en ny detaljplan för bostadsbyggande inom kommunal mark är färdig och nödvändig infrastruktur byggts ut, bjuder kommunen i normalfallet in byggaktörer att inkomma med intresseanmälan och lämna förslag på vad de vill bygga inom detaljplaneområdet. Kommunen ställer upp krav och villkor för byggandet, och den/de aktörer som bäst uppfyller det som efterfrågats i kommunens inbjudan får teckna ett markan- visningsavtal som ger dem ensamrätt att under en viss tid förbereda för byggstart inom området, och senare förvärva det markanvisade området från kommunen. När det handlar om kommunal mark som ska markanvisas och säljas har kommunen möjlighet att på- verka vilken typ av bostäder som ska byggas, exempelvis om det ska vara hyresrätter eller äganderätter och andra aspekter som inte går att styra i en detaljplan. Kommunens tillvägagångssätt för markanvis- ning styrs av Umeå kommuns markanvisningspolicy som finns tillgänglig på Umeå kommun, Mark och exploaterings webbsida. Om det handlar om mark för småhustomter säljer kommunen i normalfallet dem direkt till privatperso- ner för att bygga eget hus på, när väl detaljplan är klar och infrastruktur utbyggd. Bostadsprojekten på privat mark drivs av fastighetsägare/byggaktörer på marknadens villkor. Kommunen kan också själv genom sitt bostadsbolag, AB Bostaden, bidra direkt till bostadsbyggandet, dock sker även det på marknadsmässiga villkor. 52 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar 4.4 Sektorsvisa genomförandefrågor Bostäder.och.verksamheter.generellt För att uppnå den bebyggelsestruktur som översiktsplanen siktar mot krävs ett konsekvent beaktande av översiktsplanens riktlinjer och strategier vid detaljplaneläggning och bygglovgivning. Detsamma gäller övriga nämnders arbete som berör frågor som behandlas i översiktsplanen. Teknisk.infrastruktur Tekniska försörjningssystem utreds senast i samband med detaljplaneläggning. Ledningsnäten för el, IT-infrastruktur samt vatten och avlopp byggs ut i samband med områdesexploateringar. Spillvattensystemet i Holmsund och Obbola saknar idag kapacitet för kommande planerad utbyggnad. Det är ett flertal flaskhalsar som bidrar till att kapaciteten är begränsad. Ett grundläggande problem är främst det stora inläckaget av regn- och dräneringsvatten som sker i spillvattenledningsnätet i både Holmsund och Obbola. Delar av spillvattennätet är i dåligt skick och i behov av förnyelse. Dessutom har flertalet pumpstationer samt tryckledningar från Holmsund och Obbola vidare in mot Ön begränsad kapacitet. Vakin jobbar med en åtgärdsplan för att identifiera nödvändiga kapacitetshöjande åtgärder för pumpstationer och ledningsnät. För de flesta utpekade bebyggelseområden föreslås utvidgning av verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Sannolikt kommer det även att omfatta dagvatten, men bebyggelsens täthet och möjlighet till infiltration avgör behovet. När det gäller tillkommande bebyggelse i områden som försörjs via vattenföreningar löses avloppen enskilt och dricksvatten kommer från vattenförening kopplat mot det kommunala nätet. Gällande vattenföreningar sker en översyn och exempelvis kan kompletterings- områden i Obbola kan komma att beröras. Det är angeläget att åtgärder för att säkerställa nödvändig kapacitet i vatten- och avloppsnäten görs för verksamhetsutvecklingsområdena Lövön och Umeå hamn. Hamnen ligger inte inom verksamhetsområ- de för vattentjänster men deras behov behöver lösas i dialog med Vakin. För Holmsund är det i övrigt i första hand viktigt att va-situationen inte förhindrar möjligheten till ny bebyggelse i centrala Holmsund och i stråket mot skolorna (område B7). Motsvarande gäller för utbyggnads områdena i västra och norra Obbola. Fjärrvärme finns utbyggd i Holmsund och kapacitet finns att ansluta fler kunder, både till befintlig be- byggelse och till de föreslagna utbyggnadsområdena. I översiktsplan Fördjupning för Umeå anges som riktlinje att fjärrvärme ska finnas i Holmsund. Nya.bebyggelseområden För ett antal av de föreslagna exploateringsområdena kommer genomförandet försvåras av att mar- kägandet idag är uppdelat på ett antal olika markägare. Det kan leda till ett komplicerat genomförande, eller att utbyggnaden som helhet dröjer. Ett alternativ är att kommunen genom markförvärv skaffar sig förfoganderätt över större områden, annars krävs det en samverkan mellan flera privata fastighetsäga- re inklusive kommunen inför och under genomförandet. Även svåra markförhållanden så som inslag av berg i dagen kan begränsa utbyggnadsmöjligheterna i de olika utpekade områdena. Detta är något som behöver utredas mer i detalj i eller inför kommande detaljplan i respektive område. Skolor,.förskolor Obbola: Totalt innehåller planförslaget möjlighet till bostäder för ca 3000 nya invånare i Obbola. Det är dock stora osäkerheter i denna bedömning eftersom tillskottet avgörs av hur de olika utbyggnadsom- rådena kan exploateras och vilken typ av bebyggelse som blir aktuell. Det är också osäkert i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. En stor del av de nya bostäderna bedöms dock tillhöra barnfamiljer, vilket innebär att planen långsiktigt medför ett behov av fler förskolor och skolor i Obbola. 53 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Planeringsförutsättningar Utifrån nuvarande prognoser för befolkning och bostadsbyggande finns redan från 2031 ett behov av fler förskoleavdelningar i Obbola. Ytterligare utbyggnad kan, beroende på utbyggnadstakt, innebära en påtagligt ökning av detta behov och en förskola behöver planeras i samband med exploateringen. Obbolaskolan beräknas däremot klarar ett förväntat ökat antal elever den närmaste 10-årsperioden, men kan behöva utökas på längre sikt. Det finns samordningsfördelar om en framtida ny skola byggs i anslutning till den befintliga, förutsättningar för detta behöver studeras vidare. Holmsund: Det är svårt att beräkna antalet nya bostäder som kan tillkomma i de utpekade utbyggnads- områdena i Holmsund och som komplettering i anslutning till befintliga bostäder. Enligt prognoserna för de närmaste 10 åren finns dock ledig kapacitet både i förskolor och skolor, och även på längre sikt har förskolor och skolor i Holmsund relativt goda möjlighet att ta emot fler elever. Vid en större utbygg- nad kan dock behov av nya skolor och förskolor eller utbyggnad av de befintliga uppstå. De befintliga skolornas utvecklingsmöjligheter ska beaktas vid prövning av förändrad markanvändning i dess närhet. Behov.av.boenden.för.äldre.och.särskilda.boendeformer Befolkningsprognosen för Umeå 2025 - 2036 visar på en kraftig ökning av antalet personer i åldern 80 år och äldre Holmsund och Obbola, från drygt 500 personer 2024 till drygt 800 personer 2036. Åldersgruppen 65 - 79 år minskar däremot något under perioden, från knappt 1500 personer till knappt 1200 personer. Vad detta innebär i form av behov av olika former för boenden för äldre i området är inte preciserat. Vad gäller behov av särskilda boenden så bedöms det finnas ett visst behov av nya boenden inom den närmaste 10-årsperioden i Holmsund och Obbola. Det gäller LSS-boenden samt lokaler för daglig verksamhet. Det är önskvärt att dessa placeras i lägen med bra tillgänglighet till kollektivtrafik. Det kan också behövas fler mötesplatser för medborgarnära arbete, i enlighet med nya socialtjänstlagens inrikt- ning mot mer närvaro nära medborgarna. 4.5 Exploateringsekonomi Investeringar. Där kommunen är fastighetsägare täcks kostnader för infrastruktur som gator, gång- och cykelvägar och grönytor som behövs för området av intäkter som uppstår då kommunen säljer mark för explo- atering. Även när annan fastighetsägare exploaterar sin mark ska projektet bära kostnaderna för den infrastruktur som behövs för området och som är till nytta för exploateringen. Fastighetsägarens deltagande i sådana kostnader regleras i exploateringsavtal. Ibland kan infrastruk- turen även fylla ett syfte för det allmänna och då kan en fördelning av kostnader mellan exploatör och kommun bli aktuellt utifrån vad som är skäligt. Övergripande infrastruktur, så kallade generalplaneinvesteringar, samt skolor och andra anläggningar med kommunal service finansieras normalt med skatteintäkter. Investeringar som berör statlig infra- struktur finansieras generellt via de nationella respektive regionala transportplanerna. Investeringskostnader för utbyggnad av teknisk försörjning, som vatten- och avloppsledningar, fjärrvär- me och el-/IT-infrastruktur finansieras med avgifter till de ledningsägande bolagen. Driftkostnader. Kostnader för drift och underhåll av gator samt tillkommande parker och naturområden och ett ökat nyttjande av befintlig grönstruktur kan tillkomma. Tekniska nämndens driftbudget behöver därför öka i relation till den tillkommande mängd gator, parker och naturområden som planläggs med kommunalt huvudmannaskap. 54 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar 4.6 Exploateringsavtal I samband med att privata fastighetsägare ansöker om planbesked hos kommunen och byggnadsnämn- den beslutar om att påbörja planarbetet, bör en dialog mellan Umeå kommun och fastighetsägaren inledas om hur den planerade exploateringen ska genomföras. Innan ny detaljplan kan antas av bygg- nadsnämnden eller kommunfullmäktige ska exploateringsavtal ha träffats. I exploateringsavtal klargörs bland annat vilka tekniska anordningar som behövs, dess standard och vem som ska betala kostnaden för utförandet. Om kommunen ska vara huvudman för gator utförs dessa av kommunen. Det innebär dock inte att kommunen svarar för kostnaden, investeringskostnader betalas av den eller de fastighetsägare som har nytta av åtgärden. I exploateringsavtalet regleras även kostnadsansvar för åtgärder utanför det aktuella planområdet, till exempel kvalitetshöjningar i grön- strukturen eller kvalitetshöjande åtgärder i gatusystemet. 55 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB 5. Planeringsförutsättningar Holmsund och Obbola är två mindre tätorter som ligger vid Umeälvens mynning drygt en mil söder om Umeå stad. Det vattennära läget tillsammans med närheten till Umeå ger attraktiva boendemiljöer samt ett gynnsamt klimat för näringslivet. Hamnens lokalisering i Holmsund ger goda förutsättningar för verksamheter och båda orterna har en stark prägling av industrin, historiskt såväl som idag. I både Holmsund och Obbola är tillgången till offentlig service i form av exempelvis skola, förskola, bibliotek och badhus god. Planeringen av Holmsund och Obbola har skett med stöd av ett omfattande underlagsmaterial där olika förutsättningar för planeringen har kartlagts. Bland annat har data om befolkning, trafik, teknisk infrastruktur och naturvärden sammanställts och en landskapsbildanalys och analys av ekosystemtjäns- ter har tagits fram specifikt för detta projekt. Här beskrivs planeringsförutsättningar av övergripande karaktär medan de mer områdesspecifika förutsättningarna lyfts under respektive delområde. 5.1 Befolkning och bostadsbestånd Antalet boende i Holmsund och Obbola uppgår till drygt Andel bostäder i olika bostadstyper 2025 6000 respektive 2200 invånare. I både orterna är ande- 90% 80% len familjer med barn relativt hög. Andelen unga vuxna 70% 60% i åldern 19-24 är lägre än övriga åldersklasser medan 50% gruppen 65+ år är förhållandevis stor. 40% 30% 20% I dagsläget utgörs majoriteten av bostäderna i båda 10% 0% orterna av småhus. Cirka en tredjedel av bostadsbestån- Småshus Flerbostadhus Övriga Specialbostad Uppgift bostäder saknas det består av lägenheter i flerbostadshus (se figur). Dessa Bestånd/Hushåll utgörs nästan uteslutande av hyresrätter. Holmsund Obbola Sysselsättningsgraden är hög och ligger på 89 respektive 90 procent i Obbola och Holmsund. Som jämförelse ligger andelen sysselsatta i Umeå tätort på 78 pro- cent. Arbetsresor för boende i Holmsund och Obbola görs till 82 procent med bil, 9 procent cykel och 5 procent gång. 5.2 Naturgivna förutsättningar Orterna präglas av närheten till hav och älv. I norra delen av Obbola består markförhållandena i huvud- sak av postglacial sand, berg i dagen och morän medan det i södra delarna finns inslag av torv. Kusten är relativt flack med låglänta åsryggar i nord-sydlig riktning. Ett stort område i anslutning till SCA:s fabrik består av fyllnadsmassor. I Holmsund utgörs huvuddelen av marken av morän. Vid Omberget samt strax söder om Sandvik utgörs markförhållanden av berg i dagen. Förutom detta så utgörs områdena för de större industrierna samt hamnen av fyllnadsmassor. Umeälven innehar i dagsläget måttlig ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassning. Detsamma gäller för Västerlångslädan öster om Holmsund och Själafjärden söder om Obbola. Se avsnitt 3.9 Risker där dessa förutsättningar beskrivs utförligare. Naturvärden.och.ekosystemtjänster. Generellt är tillgången till allmänna parker och platser inne i både Obbola och Holmsund relativt begränsad, även om det finns många och sammanhängande stråk av naturmark inom både Holmsund och Obbola. Det finns också stora rekreationsområden i närområdet som är viktiga att tillvarata och utveckla. Norr om bebyggelsen i Obbola samt söder om Harpsjön finns skogsmarksområden med höga naturvärden. I Holmsund innehar skogen öster om Bräntevägen vissa till höga naturvärden. Dessutom finns ett område med lövskog med höga värden på udden väster om Lövöviken, som ingår i naturreser- vatet för Umeälvens delta. På södra delen av Obbolahalvön finns spridda våtmarksområden med höga naturvärden. Havsstranden vid Bredviken klassas som biotop med högsta naturvärde. 56 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB De sammanhängande skogsområdena i anslutning till Holmsund och Obbola (exempelvis omkring Väs- terlångslädan och Lövösundet) pekas i ekosystemtjänstanalysen ut då de bidrar med reglerande ekosys- temtjänster till sin omgivning. Många av de områden med höga naturvärden som nämns inledningsvis återfinns även inom dessa större skogspartier. En annan viktig struktur som tillför ekosystemtjänster är de äldre och bredkroniga träd som återfinns inom bebyggelsen och som är viktiga för flödesreglering, vattenrening och för den biologiska mångfal- den. Generellt och i jämförelse med andra områden i Umeå är förmågan att producera ekosystemtjäns- ter inom Holmsund Obbola låg med hänvisning till få skogsområden inom samhällena. Se även avsnitt 3.7 om översiktsplanens avvägningar och utvecklingsmöjligheter vad gäller ekosystem- tjänster. Kulturmiljö.och.landskapsbild Holmsund Obbola är två industripräglade skärgårdssamhällen. Områdena bär historik som speglar såg- verkseran med flottning och träindustri men här finns även spår av jordbruks- och fiskenäring. Orterna är småskaliga och här finns en tydlig småorts- eller bykaraktär samtidigt som de präglas av barriärer i form av tung infrastruktur och industri. Obbola by är en av de äldre byarna i Umeå kommun. Orten omnämns i Gustav Vasas jordebok från 1559 och består då av fyra gårdar. Byn har vuxit allt eftersom, till en början med grund i jordbruks- och fiske- näringen och under det senaste seklet med avstamp i industrialiseringen och anläggning av industrier så som SCA. Obbola karaktäriseras av äldre gårdar, slingrande bygator och fiskeläge i syd samt nyare villabebyggelse i anslutning till fabriken i norra och nordöstra delen av samhället. Särskilt värdefulla miljöer återfinns i Byviken där fiskeläget ger en tydlig historisk koppling. Även den äldre jordbruks- bebyggelsen och mosaiklandskapet sydvästra delen av byn har kulturhistoriska värden som berättar om den tidiga jordbruksbygden. Holmsund har en relativt kort bebyggelsehistoria och tillkom först under 1800-talet i och med industri- alisering och i samband med hamnens tillkomst. I Holmsund finns tydligt avläsbara årsringar där den tidiga 1800-talets träbebyggelse såväl som efterkrigstiden och miljonprogramseran sätter sin prägel. 57 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Sågverkstiden speglas bland annat i Västerbacken där arbetarbostäder, kyrka och skola finns bevarade och utpekat som område av riksintresse. Förutom detta återfinns höga värden i rutnätsbebyggelsen längs Storgatan med sin balkongprydda träbebyggelse som har tydlig skärgårdsprägel. Även höjdskillna- derna i Holmsund är karaktärsskapande. Här finns potential att nyttja höjdlägen för ny bebyggelse. Kopplingen till vattnet är central för båda orterna och är viktig att bibehålla och förstärka i en framtida utveckling. Orienterbarheten är relativt låg och det saknas tydliga stråk som binder samman målpunkter och älvsrummet. Den landskapsbildsanalys som tagits fram för Obbola lyfter närheten till strandlinjen och de utblickar och den vattenkontakt som detta ger. Analysen pekar även ut mosaiklandskapet av jordbruksmark och småskalig bebyggelse (i sydvästra delen av byn) eftersom detta landskap tillför rekreativa värden sam- tidigt som det vittnar om Obbolas ursprung som fiske- och jordbruksby. Även området kring Harpsjön med sin tallskog lyfts då detta landskapsrum och dess gröna kvaliteter bidrar med rekreativa värden till de boende i Obbola. 58 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB 5.3 Samråd och dialog Medborgardialog Under oktober 2021 genomförde kommunen en medborgardialog inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Tjänstepersoner från kommunen var på plats på Holmsunds respektive Obbolas bibliotek vid fyra tillfällen för att samtala med boende i området. Som komplement till dessa träffar har det även funnits möjlighet att komma med inspel via ett webbformulär på kommunens hemsida. Sammantaget har nästan 300 personer bidragit med sina reflektioner om orternas värden och framtida utveckling. Många inkomna synpunkter berör trafiksituationen i de båda orterna. I Obbola finns en farhåga om att en utveckling i södra delen av samhället ska medföra en ökad trafikmängd längs Obbolavägen genom byn. Dessutom lyfts önskan om en gång-och cykelväg längs E12 in mot Umeå samt en stärkning av kollektivtrafiken. Närheten till havet och skogen nämns som viktiga kvaliteter som bör värnas vid en ut- veckling av samhället. Många är positiva till att Obbola planeras växa och ser stora nyttor i en tillkomst av bostäder och service men är ändå måna om att bevara småskaligheten och bykänslan, speciellt kring jordbrukslandskapet vid Anderssons väg. För Holmsund lyfter många av de boende miljön kring centrum och Himmelska fridens torg som upplevs som tråkigt och i behov av utveckling. Det finns även en oro att ytan vid centrum blir eftersatt i det fall Coop flyttar till nytt läge vid Märkpojken. I dialogen framkom även att Kroklandet, Lövölandet och Omberget utgör värdefulla naturområden som bör värnas och utvecklas när Holmsund växer. På samma sätt nämns närheten till vatten som en stor tillgång men med potential att stärkas, exempelvis genom utbyggnad av strandpromenad. Många är positiva till att Holmsund väntas växa och ser att det finns behov av tillskott av bostäder men också service och mötesplatser. Precis som i Obbola är trafik- frågan viktig. Särskilt nämns behov av gång- och cykelväg in till Umeå och inom samhället, säkerhetsåt- gärder vid järnvägen samt önskemål om persontrafik på järnväg. 59 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Samråd.2023 Hösten 2023 genomfördes ett samråd om ett förslag till översiktsplan för Holmsund och Obbola. Under samrådet inkom ca 100 yttranden, varav drygt 70 från privatpersoner och övriga från myndigheter, kommunala nämnder, politiska partier och föreningar. De inkomna synpunkterna är sammanfattade i en samrådsredogörelse med en kommentar om hur de bedömts i planarbetet. Efter samrådet ändrades förutsättningarna för några av de viktigaste frågorna i samrådsversionen 2023. Eftersom det innebar en omfattande omarbetning av planförslaget, har kommunen bedömt att ett nytt samråd behöver göras. I samrådsredogörelsen beskrivs de viktigaste förändringarna i det nya planförslaget jämfört med försla- get. 2023. Där framgår också vilka ändringar som gjorts utifrån inkomna yttranden 2023. 60 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB 6. Konsekvenser och miljöbedömning En översiktsplan anger förutsättningar för kommande verksamheter och åtgärder som kan antas med- föra betydande miljöpåverkan. Vilka effekter på miljön som kan följa av planens genomförande jämfört med nollalternativet redogörs för i detta kapitel. Därtill görs bedömningar av planens påverkan på möjligheten att uppnå miljömål, miljökvalitetsnormer och en hållbar utveckling. 6.1 Avgränsning Miljöbedömningen omfattar hela planområdet som i huvudsak utgörs av tätorterna Holmsund och Obbola inom Umeå kommun. Avgränsningssamråd har hållits med Länsstyrelsen i Västerbottens län för att avgränsa de aspekter av planen som kan innebära betydande miljöpåverkan. Under planarbetet avfärdades vissa aspekter utifrån att de inte kan komma att påverkas och medföra betydande miljöpå- verkan. Resterande aspekter beskrivs i avsnittet Miljöbedömning nedan. Nuläge Nuläget avser pågående markanvändning, det vill säga som det ser ut just nu utan att ta hänsyn till det som är planerat. Mycket är på gång och under planering inom planområdet, men i miljöbedömningen ska planförslaget och nollalternativet vägas mot nuläget. 6.2 Nollalternativ I miljöbedömningen ska nollalternativet jämföras med nuläget. Nollalternativet avser en trolig utveck- ling enligt gällande översiktsplanestöd, det vill säga att Obbola och Holmsund utvecklas enligt översikts- planedelarna Fördjupningen för Umeå (2011), Fördjupningen för kusten (2012) och Fördjupningen för Älvslandskapet (2012). Utvecklingen av Obbola och Holmsund har stöd i tre olika översiktsplanedelar men ger ingen samlad bild över orternas utveckling. Den framtida utvecklingen i nollalternativet har exempelvis inte utgått från lokala dialoger och med risk att mervärden missas då det varit svårare att ha ett helhetsperspektiv för respektive ort. Det har inte funnits lika stor möjlighet att knyta ihop och länka samman olika projekt och riskerat att gå miste om potentialer i bland annat stråk och koppling för att minska barriärer och stärka centrumbildningar. I nollalternativet finns även en risk att projekt tar lång tid i efterföljande processer då knäckfrågor inte hanterats på en övergripande nivå. I Obbola finns en risk att tidiga projekt följer befintlig, gles struktur och blir strukturbildande, med risk att missa potentialer i både bebyggelse och gröna värden. I ett nollalternativ skulle utvecklingen av hamnen och dess påverkan på samhället varit mer osäker. 61 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB 6.3 Planförslag I miljöbedömningen ska planförslaget jämföras med nolläget. I och med planförslaget läggs en samlad grund för Holmsunds och Obbolas utveckling, en samlad vision om framtiden ger tryggade förutsätt- ningar för utvecklingen och ökade möjligheter att alla aktörer kan bidra. Det ges större möjligheter att tätorternas särarter tas med i transformationen och med ny plan har en rad analyser genomförts som fångar och lyfter värden. En tydligare helhetsbild ges med nya underlag såsom landskapsrumsanalys, ekosystemanalys samt analys av tätorternas särarter. Genom en ny plan ges möjlighet att beskriva möj- liga omvandlingsområden gällande bebyggelse i både Holmsund och Obbola vilket ger transparens till marknadens aktörer, bland annat gällande en eventuell framtida omvandling av Sandsviksudden. När det gäller kommunikationer ger planförslaget en vision om samlade centrumfunktioner och vitali- serande stråk (som tillför liv, rörelse och upplevelser) mellan bland annat Himmelska fridens torg och ett framtida stationsläge. Vilket ger möjligheter att få till bättre koppling mellan funktioner och goda förutsättningar för hållbart resande. Genomförda utredningar liksom tillhörande dialog med myndighe- ter medför även förbättrade förutsättningar för framtida persontrafik på järnväg. Aspekt Planförslag Nollalternativ Bebyggelse.(och. Planförslaget ger förutsättningar för I gällande planer finns stöd för bebyggelsestruk- sammanhängande bebyggelsestruktu- utveckling i Holmsund och Obbola. tur) rer både i Obbola och Holmsund. Dock utan analyser av stråk, centrum- funktioner, överbryggande av barriä- Närhetsprinciper och hållbar, effektiv rer mm. Risk finns att ny bebyggelse markanvändning är utgångspunk- till största del följer den befintliga gle- ter för planförslaget och föreslagna sa strukturen, med gleshet och långa bebyggels eområden skapar förutsätt- avstånd som följd. ningar för sammanhållna samhällen. Troligt är att utveckling sker, men Med planen ges förbättrade möjlighe- att potentialer till sammanbindande ter att orterna får ett bredare utbud av strukturer missas. bostäder och bostadsformer. Planen har stort fokus på att adressera och överbrygga barriärer, då det finns viktiga funktioner av infrastruktur i framför allt Holmsund. Bedömd.miljöpåverkan Stor positiv miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan Liten positiv miljöpåverkan. 62 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Trafikstruktur.och. Planen ger mer konkreta förutsätt- Utan en ny översiktsplan finns risken hållbara.trans- ningar för stationsläge, med förslag att bebyggelsestrukturen blivit gles porter till passage mellan målpunkter och i med långa avstånd mellan målpunk- förlängningen persontrafik på järnvä- ter, och därmed inte skapat förutsätt- gen. En utveckling enligt planförslaget ningar för hållbart resande i samma innebär även ett ökat underlag för utsträckning. kollektivtrafik, såväl buss som framtida Utan ny plan hade inte heller samma tågtrafik. förutsättningar för stationsläge Planen föreslår ett reservat för framti- skapats, inte heller kopplingar kring da parallellväg i Obbola, för att skapa järnvägspassagen. förutsättningar för trafiksäker miljö Det finns risk att potentialer till och minska belastningen på de befint- kopplingar och stråk inte hade tagits liga vägarna. tillvara på. Sammantaget skapar planförslaget förbättrade förutsättningar för hållbart resande. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan. 63 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Rekreation.och. Planförslaget tydliggör förutsättningar- Utan ny översiktsplan finns inte lika friluftsliv na för att behålla och utveckla rekrea- tryggade förutsättningar för rekrea- tion och ekologiska stråk. Planen lyfter tion och friluftsliv. möjligheter hur grönområden kopplar Utan planen är planstödet för strand- till varandra och preciserar bebyggelse- promenad i läget vid Märkpojken områden i framför allt Obbola, vilket svagare. Likaså gällande eventuell skapar utrymme för grönstruktur och framtida utveckling vid Sandviksud- värden i anslutning till bebyggelse- den. områdena. Planen tar mark för friluftsliv (vand- ringsleder, skidspår) i östra delen av Holmsund i anspråk för bostäder. Det kräver anpassningar av spåren, men kan också ge också förutsättningar för nya anläggningar för friluftsliv med när- het till befintliga och framtida bostäder samt till verksamheterna längs Solback- avägen. Som en del av arbetet med planeringen har en ekosystemtjänstanalys tagits fram, vilket har legat till grund för planförslaget. Den sammanhängande skogen kring Holmsund och Obbola rymmer ekosystemtjänster som kan minska när områden tas i anspråk för ny bebyggelse, men i jämförelse med gällande översiktsplan avgränsar planförslaget utbyggnadsområdena och därmed påverkan på ekosystem- tjänsterna. Planförslaget bidrar till att steg tas framåt mot en sammanhängande strandpromenad. Med framtida ut- veckling av Märkpojken och eventuellt Sandviksudden ges därtill möjligheter att skapa ett rekreativt sammanhäng- ande stråk längs vattnet. Planen skapar möjligheter att återskapa det befintliga samhällets kontakt med vatten, vilket bedöms positivt. Planen innebär att skogsmark tas i an- språk för bebyggelse, dock innebär det inte någon negativ skillnad jämfört med nollalternativet. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan 64 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Kulturmiljöer.och. Förbättrade förutsättningar för att Utan ny översiktsplan finns risk att landskapsbild utvecklingen tar stöd i och bidrar till orternas läsbarhet och värden inte ökad läsbarhet av orternas historiska beskrivits lika tydligt. Med följd att utvecklingssteg liksom särarter utifrån värden riskerats att inte uppmärk- landskapsbild. Dels har en översiktlig sammas i framtida utvecklingen. kulturmiljöanalys genomförts som identifierat särarter för orterna, dels finns ytterligare underlag i form av landskapsbildsanalys för Obbola. Med planförslaget ges på sikt möjlighet att tillgängliggöra kulturmiljöerna vid Västerbacken och minska Västerback- ens avgränsning mot omgivande om- råden. Positivt är att området tydligare kan länkas till framtida Märkpojken vilket i sin tur kan bidra till att kultur- miljön blir mer närvarande och få en tydligare roll som resurs för Holmsund på ett nytt sätt. Finns en del fornlämningar inom plan- området, vilket behöver utredas innan exploatering. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan Stor positiv miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan. Odlingslandskap I planförslaget har områden utretts Utan ny plan och övergripande och hänsyn tagits till befintlig od- utredningar finns risk att odlingsmark lingsmark som i stor utsträckning har tas i anspråk då stora områden varit kunnat undanhållas bebyggelse. Min- utpekade för bebyggelseutveckling. dre begränsade ytor tas i anspråk för bebyggelse, vilket är motiverat utifrån bebyggelsestruktur och att annan loka- lisering av den föreslagna bebyggelsen inte kan ske på annan plats. Förändrad markanvändning på ytorna bedöms inte ha negativ påverkan i ett större perspektiv. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan. Våtmarker Utredningar av grönstruktur inklusi- Bebyggelseområden är utpekade där ve våtmarker har gjorts och lämplig våtmarker inte avgränsats. bebyggelsestruktur har studerats vilket gett att våtmarker kunnat undanhållas bebyggelse. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan. 65 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Naturvärden Planförslaget innebär att naturvärden I ett nollalternativ skulle bebyggelse och ekosystemtjänster knuten till kunna utvecklas i enlighet med ytor skogsområden tas i anspråk för nyex- utpekade i Fördjupning för Umeå ploatering av bebyggelse exempelvis i och Fördjupning för kusten men utan område B6 och B5, samt utvecklings- att värdena studerats och kopplats områden i östra Holmsund (område samman såsom i utredningen av B10). Även inom områden U3 finns bebyggelseytor i Obbola. några mindre områden med högsta naturvärde - nyckelbiotop. Förslaget motiveras ändå då det är strategiska områden för utveckling av en hållbar bebyggelsestruktur. I planen har dock värdena och strukturer studerats. När det gäller värden kopplat till Umedeltat och dess Natura 2000-klassning bedöms planförslaget inte ge någon störning. Skulle Sandvik- området U1 omvandlas till att stör- ningskänslig bebyggelse skulle snarare en positiv påverkan kunna uppnås. Bedömd.miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan. Negativ miljöpåverkan Jämfört med översiktsplan Fördjupning för Umeå ger planförslaget mindre miljö påverkan eftersom utbyggnads- områdena avgränsats och natur- värdena inom dessa tydliggjorts. Trafikbuller Som följd av att orternas utveckling Skillnaden mellan nollalternativet kommer mängden trafik troligt att och planförslaget är att nollalter- öka och därmed ökat trafikbuller. nativet endast redovisar verksam- Risk finns för störningar från trafik- hetsytor intill E12 i Obbola, medan buller på bebyggelse i områdena B6 i planförslaget medger bostäder i delar Obbola, U8 i Holmsund eftersom det av områdena. Detta innebär att noll- gränsar till E12. Med utbyggnad av alternativet kan generera mer tung hamnen och SCA i Obbola följer även trafik. Andelen bostäder som riskerar ökade mängder tung trafik på E12 och utsättas för trafikbuller är däremot Holmsunds vägen. En eventuell fast mindre än planförslaget. förbindelse med Finland bidrar också I nollalternativet saknas även ett de- till mer trafik. Det kan få påverkan på taljerat förslag till sträckning för fast befintlig bebyggelse. I efterföljande förbindelse. planering hanteras bullersituationen kopplat till bostäder i enlighet med gällande lagstiftning och riktvärden. I vissa lägen kan det innebära att an- Bedömd.miljöpåverkan. passningar i utformning och placering Liten negativ miljöpåverkan av nya bostäder och andra störnings- känsliga verksamheter behöver göras, för att bullerriktvärdena för trafik och industrier ska uppfyllas. Bedömd.miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan. 66 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Järnvägsbuller Med hamnens utbyggnad följer ökad Ingen skillnad mot planförslaget. trafik på järnväg vilket kan ge påverkan I nollalternativet saknas ett detaljerat på befintlig bebyggelse. Banans kapa- förslag till sträckning för fast förbin- citet genom Holmsund begränsar dock delse. omfattningen på tågtrafiken. Planens inriktning är att godsbangården ska flyttas från den nuvarande platsen i centrala Holmsund, vilket minskar bullret där. Bedömd.miljöpåverkan:. En eventuell fast förbindelse med Fin- Liten negativ miljöpåverkan land kan bidra med mer järnvägstrafik, men omfattningen är svår att bedöma idag. I efterföljande planering hanteras bullersituationen kopplat till bostäder i enlighet med gällande lagstiftning och riktvärden. Bedömd.miljöpåverkan:. Liten negativ miljöpåverkan. Buller.från.ham- Inom ramen för detaljplanen för ham- Ingen skillnad mot planförslaget, då nen nen har bullerutredningar genomförts. hamnen hade kunnat utvecklats, Utvecklingen av hamnens verksam- Märkpojken hade planerats och heter kommer troligtvis att innebära Djupsundsberget har planstöd i Föp högre bullernivåer, men får inte över- kusten. Dock har inte nollalternativet skrida riktvärdena för buller kopplad riktlinjer kring hänsyn till hamnen vid till intilliggande bebyggelse. tillkommande bostadsbebyggelse. Hamnen är viktig för kommunen, så Planförslaget möjliggör för viss bebyg- troligtvis hade inte hamnens utveck- gelse inom influensområde för buller lingsmöjligheter riskerats i nollalter- kopplat till hamnen, bland annat i U8 nativet. Märkpojken och U2 Djupsundsudden. Planen anger att utbyggnad av nya bostäder i dessa områden inte bör ske förrän den framtida bullerpåverkan från hamnen tydliggjorts. Bullernivåer kopplat till hamnens verksamhet regle- ras även i hamnens miljötillstånd. Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan Buller.från.SCA Planförslaget föreslår inte någon Ingen skillnad mot planförslaget. tillkommande bebyggelse i anslutning till befintliga bullerutsatta områden kring SCA. Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan 67 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Risker;.Se- Inom hamnens område finns Ingen skillnad mot planförslaget. veso-verksam- Sevesoverksamheter, bland annat ol- heter jeförvaring, farligt avfallshantering och fodercentral. Med planförslaget finns förutsättningar för hamnen att utveck- las och därmed även möjlighet att det tillkommer fler sevesoverksamheter eller att befintliga utökas. Planförslaget möjliggör även för fler tillkommande bostäder i närområdet, dock inte när- mare än befintlig bostads bebyggelse. Eventuella risker och skyddsavstånd hanteras i respektive tillstånd för verk- samheten. Bedömd.miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Farligt.gods Med orternas utveckling och ökade Ingen skillnad mot planförslaget. flöden kan man anta att risken ökar för olyckor även om de vägar och järnvä- gar som påverkas är de som redan är utpekade och används för transporter av farligt gods. Genom att tillämpa riktvärden och skyddsavstånd för tillkommande bebyggelse i efterföljan- de planering, i enlighet med vägled- ning från Länsstyrelsen, bedöms de rekommenderade vägarna för farligt gods, E12 och väg 531 (Holmsundsvä- gen) fortsättningsvis vara lämpliga för transport av farligt gods. För farligt gods på båt finns risker Bedömd.miljöpåverkan. kopplade till hantering i hamnen, detta Ingen betydande miljöpåverkan hanteras inom ramen för hamnens ut- veckling, exempelvis i miljötillståndet. Bedömd.miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan 68 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Konsekvenser och MKB Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Områden.med. Planförslaget har tagits fram med ana- Befintliga planer har inte haft samma risk.för.översväm- lyser av höga flöden och skyfall som underlag och därför finns risk för att ning.och.erosion underlag och risker hanteras genom framtida utveckling inte tar hänsyn till riktlinjer. risker kring höga flöden och över- svämning i samma utsträckning som Höga flöden i Umeåälven kan få påver- en ny plan. kan på Sandviksudden och Märkpojken vilket behöver hanteras i efterföljande Rutiner finns för att hantera detta i planering. detaljplaneprocessen, dock finns risk att frågorna hanteras avgränsat i ett Enligt skyfallskartering för Obbola och litet område och missar potentialer i Holmsund finns några områden som helheten. riskerar att påverkas av översvämning, bland annat inom B3 Västra Obbola och U1 Sandviksudden. Eftersom det finns begränsat med plat- ser för naturligt infiltration, fördröjning och rening är det särskilt viktigt att efterföljande planering tar hänsyn till dagvattenhanteringen, vilket regleras genom riktlinjer i planhandlingen. Det finns förutsättningar för skred kopplat till finkorniga jordarter längs stora delar av kusten. Kusten har även bedömts ha viss eroderbarhet inom vissa områden, bland annat Byviken i Obbola. I övrigt är bedömningen låg eroderbarhet. Dessa aspekter behöver beaktas i efterföljande planeringsske- de. Bedömd.miljöpåverkan Bedömd.miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan 69 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Aspekt Planförslag Nollalternativ Österfjärden Österfjärden innehar måttlig ekologisk Utan sammantagen analys av tillkom- status. För att inte försämra statusen mande bebyggelse och riktlinjer kring i fjärden är dagvattenhanteringen av dagvattenhanteringen finns risk för stor vikt. Umeå kommuns dagvatten- påverkan på fjärdens status. program är styrande för hur dagvat- tenhanteringen bör ske, och konkreti- seras genom riktlinjer i planförslaget. För att inte försämra statusen i fjärden finns krav på skyddsnivå för små av- lopp där så eventuellt blir aktuellt. De stora delarna av planområdet föreslås anslutas till kommunalt VA. Bedömd.miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan. Liten risk för försämrings av Öster- Planen bedöms inte innebära en fjärndens ekologisk status försämring av Österfjärdens ekologiska status, givet riktlinjerna i kommunens dagvattenprogram. Strandskyddade. Områden som föreslås som bebyg- Stora delar av utvecklingen kring områden gelseområden och ligger delvis inom strandnära lägen har stöd i gällande strandskydd är Märkpojken, Sand- planer, dock utan övergripande ana- viksudden, Obbola U3. lys över tillgängligheten till stranden och åtgärder för att stärka tillgänglig- Områdena ligger strategiskt till inom heten. Risk för att både naturvärden respektive samhälle och har potential och allmänhetens tillgänglighet till att stärka bebyggelsestrukturen. Ut- stranden påverkas negativt. gångspunkten för utpekade områden är att stärka allmänhetens tillgänglig- het till stranden. Dock kan planen få påverkan på naturvärden kring stran- den i samband med exploatering. Bedömd.miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan Förorenad.mark Det förekommer förorenad mark inom Sandviksudden hade troligen inte områden som föreslås för bostads- blivit föremål för ändrad markan- bebyggelse, Märkpojken och Sand- vändning och därmed ingen påverkan viksudden (dock osäkerheter i vilken jämfört med nuläget. utsträckning). Innan exploatering kan Märkpojken kan möjliggöras och ske krävs därför troligtvis sanering. En därmed även saneras inom nollalter- sanering av områdena bedöms positivt nativet. ur miljösynpunkt. Utöver dessa finns förorenad mark inom befintliga, pågående verksam- heters område (SCA och Hamnen). Planen föreslår ingen förändras mar- kanvändning gällande dessa. Bedömd.miljöpåverkan. Bedömd.miljöpåverkan. Stor positiv miljöpåverkan Liten positiv miljöpåverkan 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) 66..44 PPllaanneennss öövveerreennssssttäämmmmeellssee mmeedd mmiilljjöömmååll Miljömål Måluppfyllelse Analys Biologisk.mång- Förhindrar inte Planen innebär att områden av särskild vikt för biologisk fald måluppfyllelse mångfald bekräftas och undanhålls bebyggelse. God.bebyggd. Bidrar till målupp- Genom planförslaget utvecklas Holmsund och Obbola miljö fyllelse med en god bebyggelsestruktur på ett miljöanpassat sätt. Den historiska kulturmiljön bildar en bas som utvecklingen tar avstamp i, vilket gör att tillkommande bebyggelse kan ske i samklang med den befintliga. Planen ger även stöd för hållbart resande med korta avstånd och möjligheter till kollektivt resande, utvecklade centrumbildningar och varierade boendeformer. Rikt.odlingsland- Förhindrar inte De stora områdena med jordbruksmark undanhålls bebyg- skap måluppfyllelse gelse och bekräftas i planen, för att möjliggöra ett framtida aktivt jordbruk. Levande.skogar Förhindrar inte Även om viss del av skogsmarken föreslås bebyggas i måluppfyllelse planförslaget, så har avvägningar gjorts och tidigare utpe- kade bebyggelseytor begränsats i storlek för att behålla tätortsnära skogsmarker och samla bebyggelse i effektiv markanvändning. Myllrande.våt- Förhindrar inte Våtmarksområden inom planområdet har bekräftats och marker måluppfyllelse undanhållits bebyggelse. Hav.i.balans Förhindrar inte Planen innebär att förutsättningar skapas för att skapa en måluppfyllelse tydligare och förbättrad kontakt med kusten och havet. Ingen.övergöd- Förhindrar inte Med riktlinjer kring dagvatten och VA-lösningar bedöms ning måluppfyllelse inte statusen i fjärden försämras. Levande.sjöar.och. Förhindrar inte Umeälven mynnar ut i Bottenviken inom planområdet. Pla- vattendrag måluppfyllelse nen bedöms inte påverka Umeälvens delta på ett negativt sätt. Grundvatten.av. Ej relevant god.kvalitet Säker.strålmiljö Ej relevant Skyddande.ozon- Ej relevant skikt Bara.naturlig. Förhindrar inte Trafik, jordbruk och industri är de lokala faktorer som har försurning måluppfyllelse störst risk att bidra till försurning. Genom att Holmsund och Obbola byggs ut på ett geografiskt samlat sätt minskar behovet av biltrafik. Det finns ett antal befintliga industrier inom planområdet, deras påverkan regleras inom miljötill- stånden. Frisk.luft. Ej relevant Begränsad.klimat- Bidrar till målupp- Planen innebär att Holmsund och Obbola utvecklas på ett påverkan fyllelse samlat sätt, med korta avstånd mellan målpunkter. Det innebär att förutsättningarna för hållbart resande ökar, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) 6.5 Miljökvalitetsnormer Buller Miljökvalitetsnormen för buller är en målsättningsnorm med innebörden att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte leder till skadliga effekter på människors hälsa. Gällande riktlinjer medför att rikt- värden för buller för att säkra människors hälsa säkerställs i efterföljande planeringsskede. Planhand- lingen säkerställer detta genom riktlinjer. Utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft finns uttryckta både som gränsvärdesnormer för olika ämnen i luften som inte får överskridas och som målsättningsnormer för olika ämnen som ska eftersträvas. Planens inriktning mot en sammanhållen bebyggelsestruktur med korta avstånd gynnar gång, cykel och kollektivtrafik (buss samt framtida persontrafik på järnvägen) vilket ger ett minskat behov av biltrafik och därmed en mindre påverkan på luftkvaliteten från trafik. Med en utveckling av hamnen samt SCA kan dock mängden tung trafik öka jämfört med nuläget. Bedömningen är att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten anger krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Vattenförekomster inom planområdet är Österfjärden, Fjärdgrundsområdet, Västerlångslädan samt Österlångslädan, vilka enligt miljökvalitetsnormen ska uppnå god ekologisk status 2027 respektive 2039 (Österfjärden) och god kemisk ytvattenstatus. Åtgärder genomförs genom kommunala preciseringar av åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i Bottenviken, med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget be- döms inte leda till att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom planområdet överskrids. 6.6 Konsekvenser för social hållbarhet Genomförandet av planen bedöms innebära positiva konsekvenser för social hållbarhet. Genom samlade bebyggelsestrukturer med korta avstånd möjliggörs att ta sig fram med gång och cykel mellan målpunkter inom planområdet oavsett fysiska eller ekonomiska förutsättningar vilket bland annat gyn- nar barn och unga. Stärkta kopplingar och stråk mellan olika målpunkter minskar barriäreffekter kring de större infrastrukturområdena, vilket knyter samman olika delar av samhällena. Planförslaget skapar förutsättningar för centrumutveckling, större flöden av människor och fler mötesplatser inom områ- det, vilket är positivt ur ett socialt perspektiv. Att tillgängliggöra områden kring kusten möjliggör att återskapa samhällenas kontakt med vattnet, vilket tillsammans med andra rekreationsområden skapar förutsättningar för naturnära mötesplatser. Planen möjliggör även för ett tillskott av underrepresente- rade boendeformer, vilket skapar en större variation och blandning för att tillgodose behov i livets olika skeden samt minskad risk för segregation. 6.7 Sammanfattande redogörelse Planförslaget innehåller mark för nya bostadsområden, verksamhetsområden och utveckling av natur- och rekreationsområden. För bostadsbebyggelse innebär planen en utveckling av Holmsund och Obbola med en sammanhängande struktur med korta avstånd, med en blandning av olika sorters boenden. Det finns även förutsättningar för utvecklade centrum och mötesplatser. Planen säkerställer även en utveckling av befintlig verksamhet inom exempelvis hamnen, vilket säkrar viktiga funktioner för kommunen, men troligen innebär ökade mängder tung trafik på väg och järnväg. Planen hanterar detta genom att föreslå stråk och kopplingar för att minska barriärerna kring de stora vägarna och järnvägen. Till största del värnas områden med höga naturvärden och jordbruksmark, även om några föreslagna bostadsområden innehåller områden med höga naturvärden och jordbruksmark. För att minska de negativa konsekvenserna av detta föreslås riktlinjer inför det fortsatta planarbetet. Sammanfattningsvis väntas planförslaget övervägande bidra till positiva miljökonsekvenser och ligga i linje med miljömålen. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Plankarta Fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola, samråd 2026 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Översiktsplan för Holmsund och Obbola samråd 2026 (1) Stadsledningskontoret Strategisk.utveckling Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A Postadress: 901 80 Umeå 090–16 10 00 umea.kommun@umea.se www.umea.se 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Sändlista samråd FÖP Holmsund Obbola maj 2026 Sändlista FÖP Holmsund Obbola samråd maj 2026 Kommunala nämnder och bolag Myndigheter, region Brand- och räddningsnämnden Försvaret Byggnadsnämnden Länsstyrelsen Västerbotten Fritidsnämnden Trafikverket För- och grundskolenämnden Luftfartsverket Gymnasie- och vuxenutbildningen Region västerbotten Individ- och familjenämnden Västerbottens museum Jämställdhetsutskottet Kulturnämnden Politiska partier Miljö- och hälsoskyddsnämnden Arbetarpartiet Personalnämnden Centerpartiet Tekniska nämnden Kristdemokraterna Valnämnden Liberalerna Äldrenämnden Miljöpartiet Överförmyndarnämnden Moderaterna Landsbygdsutvecklingsrådet Sverigedemokraterna VAKIN Socialdemokraterna Umeå Energi Vänsterpartiet Umeå Parkering AB INAB Föreningar Bostaden IFK Holmsund Visit Umeå Sandviks IK UKF Kollektivtrafik PRO Holmsund SPF Skärgården Holmsund/Obbola Holmsunds soc. Förening Obbola hembygdsförening Obbola IK Pro Obbola Obbola sydvästra vägförening 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 172 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-05-05

§ 130 Diarienr: KS-2026/00271 Remiss av förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att överlämna förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag på remiss till kommunens nämnder att kommunens nämnder åläggs att inkomma med skriftligt remissyttrande till kommunstyrelsen senast 1 september 2026. Ärendebeskrivning Umeå kommun saknar idag politiskt fastställd styrning som  normerar arbetet med att bedöma, besluta, rekvirera, bokföra, nyttja och återrapportera riktade statsbidrag.  tydliggör ansvars- och rollfördelning i de fall riktade statsbidrag kan/bör fördelas till flera nämnder. Avsaknad av politiskt fastställd styrning inom området försvårar ansvarsfördelning och gränsdragning mellan kommunens nämnder. Avsaknad av gemensamma principer/förhållningsätt och arbetssätt (normering) innebär att sådan normering behöver upparbetas vid bedömning och rekvirering av varje enskilt riktat statsbidrag som kan/bör fördelas till två eller flera nämnder, något som är administrativt betungande och därför inte sker i den omfattning och med den kvalitet i beslutsunderlag som är eftersträvansvärd. Umeå kommun saknar även systematik/stödjande strukturer som:  Underlättar nämnders och förvaltningars arbete med bevakning och bedömning av de riktade statsbidrag som staten aviserar. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag130 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07  Ger överblick över vilka riktade statsbidrag som rekvireras av nämnder och förvaltningar och vilken omfattning dessa statsbidrag har. Avsaknad av överblick/helhetsbild innebär att det är svårt att bedöma konsekvenser för kommunen som helhet, enskild nämnd och berörd verksamhet om ett eller flera riktade statsbidrag tillkommer eller faller bort. Mot ovanstående bakgrund beslutade kommunstyrelsen den 17 mars att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att inleda beredning av förslag till riktlinje för hantering av statsbidrag. Stadsledningskontorets avdelning för ekonomi & styrning har därför upparbetat förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag. Förslaget har upparbetats i samråd med förvaltningarnas ekonomichefer. Förslaget lämnas nu på remiss till kommunens nämnder. För att underlätta kommunens, nämndernas och förvaltningarnas arbete med bevakning och bedömning av de riktade statsbidrag som staten aviserar har regeringen gett Ekonomistyrningsverket och Statskontoret i uppdrag att inrätta en statsbidragsportal. Portalen ska enligt regeringens uppdrag inrättas senast den 31 mars 2026. Komplettering av reglemente för kommunens nämnder och styrelse Med anledning av genomförd översyn har stadsledningskontoret även identifierat behov av ett tillägg till reglemente för kommunens nämnder och styrelse. Förslaget är att i reglementets avsnitt 1.1 Nämndernas uppdrag stryka nuvarande skrivning om att respektive nämnd svarar inom sitt område för att ansöka om statsbidrag gällande nämndens verksamhet och ersätta denna skrivning med respektive nämnd svarar inom sitt område för att hantera riktade statsbidrag inom nämndens område, och i förekommande fall samordna denna hantering för flera nämnder när detta bedöms lämpligt. Sådan förändring sker med fördel efter att remisshantering är genomförd, dvs när förslag till riktlinje ska fastställas. Beslutsunderlag Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag130 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07 Remissutgåva – Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Samtliga nämnder Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunstyrelsen KS-2026/00271 2026-10-13, § XX Kommunstyrelse och nämnder Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig Riktlinje Tills vidare SLK Ekonomi & styrning 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Innehåll Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Syfte ..................................................................................................................................................... 3 Omfattning och avgränsning ............................................................................................................... 3 Vilka styrs av riktlinjen? ....................................................................................................................... 3 Begrepp och definitioner..................................................................................................................... 4 Principiell roll- och ansvarsfördelning ..................................................................................................... 4 Krav på hantering av riktade statsbidrag ................................................................................................ 5 1. Bevakning ................................................................................................................................... 5 2. Bedömning ................................................................................................................................. 5 3. Rekvirering ................................................................................................................................. 5 4. Fördelning .................................................................................................................................. 6 5. Redovisning/bokföring ............................................................................................................... 6 6. Genomförande av prestation enligt villkor ................................................................................ 6 7. Återrapportering ........................................................................................................................ 6 8. Återbetalning .............................................................................................................................. 7 Revidering av riktlinjerna ........................................................................................................................ 7 Relaterade styrdokument ....................................................................................................................... 7 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Bakgrund Statens styrning över kommuner sker dels via lagstiftning och författning, dels via generella och riktade statsbidrag. Hantering av riktade statsbidrag ska ske i enlighet med av kommunfullmäktige fastställda riktlinje för god ekonomisk hushållning och riktlinje för kommunens planeringsprocess, detta innebär att hanteringen av riktade statsbidrag ska:  främja effektiv användning av de medel kommunen som helhet förfogar över  skapa förutsättningar för långsiktighet  främja samordning mellan kommunens nämnder och de kommunala bolagen  vara transparent och att vägval/beslut ska vara spårbara i efterhand Generella statsbidrag De generella statsbidragen fördelas inom ramen för det kommunala utjämningssystemet och utfaller i enlighet med den fördelningsmodell staten tillämpar. De generella statsbidragen är ej villkorade utan varje kommun kan nyttja dessa medel utifrån egna prioriteringar och förutsättningar. Umeå kommunfullmäktige fördelar de generella statsbidrag som tilldelas kommunen i samband med beslut om drifts- och investeringsbudget för kommande år. Staten kan även tilldela kommunerna generella statsbidrag för riktade frågor, även om staten kommunicerar att medlen avser ”riktade” satsningar så föreligger inget rekvirerings- eller återrapporteringskrav. Dvs det står kommunerna fritt att nyttja och förfoga över tilldelade medel utifrån egna prioriteringar och förutsättningar. Riktade statsbidrag Riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan behöver rekvireras och återrapporteras. Flera betydande riktade statsbidrag hanteras bland annat av Skolverket, Socialstyrelsen, Migrationsverket och Myndigheten för Civilt Försvar (MCF). Syfte Dessa riktlinjer syftar till att tydliggöra definitioner och begrepp, normera hantering av riktade statsbidrag samt tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i kommunstyrelses och nämnders hantering av riktade statsbidrag. Detta gäller särskilt i de fall då en nämnd har ansvar för att samordna hanteringen av bidrag som berör flera nämnder. Omfattning och avgränsning Denna riktlinje normerar hantering av riktade statsbidrag. Denna riktlinje normerar inte hantering av generella statsbidrag, projektmedel samt bidrag riktade till enskilda individer (fr arbetsförmedling etc). Vilka styrs av riktlinjen? Kommunstyrelse, kommunens nämnder samt kommunstyrelsens och nämndernas förvaltningar. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Begrepp och definitioner Villkor Ett villkor definieras som ett krav på prestation från bidragsmottagaren att genomföra vissa avgränsade åtgärder för att få tillgodogöra sig bidraget. Generella statsbidrag Bidrag från staten utan villkor Generella statsbidrag redovisas under posten Generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär att generella statsbidrag fördelas av Umeå kommunfullmäktige i samband med beslut om drifts- och investeringsbudget för kommande år. Riktade statsbidrag Bidrag från staten med villkor Riktade statsbidrag redovisas som en post under Verksamhetens intäkter. Detta innebär att riktade statsbidrag ingår i verksamhetens nettokostnader och är utöver tilldelade medel från kommunfullmäktige. Hantering av Med hantering av riktade statsbidrag menas i detta dokument en process i vilken följande moment ingår: Bevaka, bedöma, rekvirera, fördela, följa upp, återrapportera och återbetala samt överklaga beslut om det aktuella statsbidraget. Principiell roll- och ansvarsfördelning  Nämnd1 ansvarar för att den kommunövergripande riktlinjen för hantering av riktade statsbidrag följs. Nämnderna kan vid behov skapa egna skriftliga rutiner för att säkerställa att bevakning, ansökan och återrapportering av statsbidrag sker i enlighet med den kommunövergripande riktlinjen.  Nämnd har ansvar för att hantera riktade statsbidrag som endast berör den egna nämnden. Nämnderna kan med fördel delegera hanteringen av statsbidragen.  En nämnd kan ha samordningsansvar för hanteringen av riktade statsbidrag inom ett verksamhetsområde som berör flera nämnder. Nämnden kan med fördel delegera samordningsansvaret.  En nämnd med samordningsansvar ska hantera riktade statsbidrag i samverkan med övriga berörda nämnder. Samtliga berörda nämnder ska komma överens om moment såsom bedömning och fördelning mellan nämnder samt övriga moment som inte är av administrativ karaktär.  Nämnd har ansvar för att hantera riktade statsbidrag som berör den egna nämnden och extern part. Nämnderna kan med fördel delegera hanteringen av statsbidragen. Nämnden ansvarar för att skriftligen komma överens med extern part om moment såsom bedömning och fördelning samt övriga moment som inte är av administrativ karaktär. 1 innefattar även kommunstyrelsen som nämnd 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Krav på hantering av riktade statsbidrag 1. Bevakning Respektive nämnd har ansvar för att bevaka utlysningar om riktade statsbidrag inom nämndens ansvarsområde (samt inom de utgifts- och politikområden som ligger inom nämndens befintliga eller potentiella grunduppdrag). Sådan bevakning bör innefatta både tillkomst och bortfall av riktade statsbidrag. Nämnderna kan med fördel delegera sådan bevakning av riktade statsbidrag till förvaltningschef eller annan tjänsteperson. Om nämnden delegerar bevakning bör delegat informera nämnden om väsentliga förändringar (tillkomst/bortfall av riktade statsbidrag) när hen får kännedom om att väsentliga förändringar aviserats. Nämnd har ansvar för att inom ramen för årlig planerings- och uppföljningsprocess informera kommunstyrelsen om väsentliga förändringar avseende riktade statsbidrag som nämnden fått kännedom om. 2. Bedömning Respektive nämnd har ansvar för att bedöma om utlysta riktade statsbidrag ska rekvireras. Vid sådan bedömning bör nämnden bedöma om de medel nämnden kan rekvirera genom det riktade statsbidraget är tillräckliga för att tillgodose de krav på prestation, administration och återrapportering som åläggs nämnden vid beviljad rekvirering. Nämnd ansvarar för att säkerställa en medvetenhet om vilka möjligheter och åtaganden som statsbidraget medför. Stadsbidrag som bedöms medföra väsentlig ambitionshöjning eller varaktig kostnadsökning ska särskilt beaktas. Vid bedömning ska även dialog med eventuella andra nämnder som bedöms ha möjlighet att rekvirera ett specifikt riktat stadsbidrag genomföras. Vid dialog ska frågan om vilken nämnd (om flera nämnder kan söka) som har samordningsansvar för hantering och rekvirering av statsbidraget för kommunens räkning avgöras. 3. Rekvirering Efter bedömning och eventuell dialog med andra berörda nämnder har den nämnd som utsetts som samordningsansvarig nämnd ansvar för att rekvirering sker. Nämnderna kan med fördel delegera rekvirering och vidare hantering av riktade statsbidrag. Respektive nämnd behöver i så fall säkerställa att nämndens delegationsordning innehåller delegation avseende ansökan eller rekvisition av riktade statsbidrag om beslut om ansökan ska fattas av tjänsteperson. Beslut enligt delegation om att ansöka/rekvirera eller inte söka ett statsbidrag ska meddelas nämnden, beslutet ska motiveras. Statsbidrag som kräver åtaganden utöver ordinarie verksamhet ska beslutas av nämnd om inte frågan om rekvirering av specifikt riktat statsbidrag delegerats från nämnd till tjänsteperson. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 4. Fördelning Vid fördelning av riktat statsbidrag mellan flera nämnder ska förslag till fördelningsnyckel upparbetas i dialog mellan berörda nämnder. Förslag till fördelning ska dokumenteras skriftligt och innehålla motivering till vald fördelning. Förslag till fördelning ska fastställas av berörda nämnder. Kommunstyrelsen har ansvar för att, om behov bedöms föreligga, besluta om samordningsansvar och/eller fördelning av riktade statsbidrag som berör flera nämnder i de fall berörda nämnder ej kan komma överens om samordningsansvar eller fördelning mellan berörda nämnder. 5. Redovisning/bokföring Nämnderna ansvarar för att redovisa statsbidrag på ett korrekt sätt enligt god redovisningssed och anvisning från Stadsledningskontoret. 6. Genomförande av prestation enligt villkor Den/de nämnder som är mottagare av medel från ett riktat statsbidrag ansvarar för att prestation och övriga villkor som förknippas med det riktade statsbidraget tillgodoses. För de statsbidrag som kräver en utökad organisation eller särskilda kostnadsökningar ska en separat handlingsplan redogöra för hur prestationen ska utföras och hur övriga villkor som förknippas med det riktade statsbidraget tillgodoses. I planen ska det framgå hur eventuella återbetalningskrav ska fördelas (se även punkt 8 nedan). Handlingsplanen ska anmälas till den/de nämnder som ansvarar för att prestation genomförs och villkor efterlevs. 7. Återrapportering Nämnderna återrapporterar nyttjande av medel och prestationskrav för de statsbidrag nämnden rekvirerat på ett korrekt sätt till ansvariga myndigheter i enlighet med de villkor som följer med det riktade statsbidraget. Under året ska en fortlöpande återrapportering avseende nämndens nyttjande av riktade statsbidrag ske från nämndens förvaltning till nämnden i lämplig omfattning. Om förvaltning identifierar att villkor/prestationskrav riskerar att ej tillgodoses ska nämnden informeras så tidigt som möjligt. Om nämnd får indikation på att villkor/prestationskrav ej kommer att tillgodoses och det därmed uppstår risk för återbetalning ska nämnd informera kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder. Utöver den löpande rapporteringen ska en mer omfattande återrapportering till nämnd ske en gång per år. Årlig återrapportering ska innefatta:  En sammanställning över de riktade statsbidrag nämnden nyttjat, omfattning av de medel nämnden rekvirerat och beviljats per statsbidrag samt uppgift om ev återbetalning till följd av att nämnden ej uppfyllt statsbidragets villkor. Denna sammanställning ska behandlas i samband med nämndens rapport för tertial 3. Protokollsutdrag och sammanställning ska vidarerapporteras till kommunstyrelsen i samband med att nämnden överlämnar rapport för tertial 3 till kommunstyrelsen. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissutgåva riktlinje hant statsbidrag mars 2026 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 8. Återbetalning Om prestation ej tillgodoses har respektive nämnd ansvar för att hantera ev återbetalning av riktade statsbidrag som endast berör den egna nämnden. Om riktat statsbidrag fördelats till flera nämnder och en/eller flera nämnder ej uppfyller prestationskrav och krav på återbetalning därmed uppstår för det riktade statsbidraget i sin helhet ska den/de nämnder som ej tillgodosett villkor/prestationskrav stå för återbetalningskravet. Revidering av riktlinjerna Denna riktlinjes aktualitet och relevans prövas kontinuerligt i enlighet med Umeå kommuns Riktlinje för styrande dokument. Om aktualitets- och relevansprövning påvisar behov av revidering tillställs denna bedömning kommunstyrelsen för beslut om att riktlinjen ska revideras. Förslag till revidering bereds och tillställs därefter kommunstyrelsen för fastställande. Relaterade styrdokument Riktlinje för God ekonomisk hushållning Riktlinje för planeringsprocess 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-04-14

§ 172 Diarienr: KS-2026/00356 Remiss informationssäkerhetspolicy och informationssäkerhetsriktlinjer Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att överlämna remiss av reviderad informationssäkerhetspolicy och reviderad riktlinje för informationssäkerhet till kommunens nämnder för yttrande senast 5 oktober 2026. Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens beslut avseende aktualitets- och relevansprövning av styrande dokument i april 2024 ska informationssäkerhetspolicy samt riktlinje för informationssäkerhet revideras. Den reviderade informationssäkerhetspolicyn har uppdaterats utifrån ny lagstiftning på informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Policyn syftar till att beskriva informationssäkerhetsarbetets övergripande inriktning. Den nuvarande informationssäkerhetsriktlinjen är mycket omfattande och kommer i samband med revideringen att delas upp och omhändertas utifrån olika områden, för en tydligare och mer ändamålsenlig styrning av informationssäkerhetsarbetet. Den reviderade riktlinjen ”systematiskt informationssäkerhetsarbete” har uppdaterats utifrån ny lagstiftning inom informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Riktlinjen syftar till att stödja nämndernas arbete genom att beskriva och konkretisera de fokusområden som Umeå kommuns verksamheter ska arbeta med för att Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Protokollsutdrag 172 Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-05-05 uppnå ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete i enlighet med lagstiftning och relevanta standarder. Beslutsunderlag Remissversion: Informationssäkerhetspolicy Remissversion: Riktlinjer systematiskt informationssäkerhetsarbete Beredningsansvariga Jonas Andersson Wikström, säkerhetschef Hanna Öberg, informationssäkerhetssamordnare Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Protokoll och remisshandlingar ska skickas till samtliga nämnder. Svar på remiss skickas till ksdiarium@umea.se senast den 5 oktober 2026. Ange ärendenummer KS-2026/00356 i ämnesraden. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhet REMISSVERSION Informationssäkerhetspolicy Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunfullmäktige [XXXX] [20XX-XX-XX, § XX] Alla nämnder Dokumenttyp: Giltigh etstid: Dokumentansvarig: Policy [20XX-XX-XX] Kommunstyrelsen 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy Umeå kommuns informationssäkerhetsarbete omfattar Umeå kommuns verksamhetsinformation och utgår från principen att var och en ska kunna lita på informationen och vara trygg med hur den hanteras. Verksamhetsinformation omfattar all information som skapas, tas emot och förvaltas i aktiviteter under Umeå kommuns uppdrag i alla dess former, oavsett hur informationen hanteras. All verksamhetsinformation har en informationsägare. Informationsägaren ansvarar för verksamhetsinformation ges ett tillräckligt skydd. Verksamhetsinformation ägs organisatoriskt av respektive myndighet där den ansvarige är nämnden. Informationssäkerhetsarbetets inriktning 1. Det kommungemensamma arbetet med informationssäkerhet utformas utifrån ISO/IEC 27001 och 27002 och inriktningen i denna policy. Arbetet ska kontinuerligt utvecklas, följas upp och förbättras. 2. Informationssäkerhetsarbetet i alla nämnder ska säkerställa att informations konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet upprätthålls. 3. Information ska erhålla rätt nivå av skydd genom ett systematiskt och riskbaserat arbetssätt. 4. Information ska skyddas genom organisatoriska, fysiska, tekniska och personalrelaterade säkerhetsåtgärder i enlighet med författningskrav och interna styrdokument. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Informationssäkerhetspolicy Begrepp Information: Kunskap om objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som inom ett visst sammanhang har en särskild betydelse. Informationssäkerhet: Bevarande av informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationsägare: Person eller enhet som har ansvaret för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten. Konfidentialitet: Egenskap som innebär att information inte tillgängliggörs eller avslöjas för obehöriga individer, objekt eller processer. Riktighet: Egenskap som innebär att information är korrekt och fullständig. Säkerhetsåtgärd: Åtgärd för att bibehålla och/eller förändra risker. Tillgänglighet: Egenskap som innebär att information är åtkomlig och användbar på begäran från ett behörigt objekt. Verksamhetsinformation: Information som skapas, tas emot och underhålls som bevis och/eller som en tillgång av en organisation eller person för att uppfylla legala förpliktelser eller för att utföra transaktioner i verksamheten, oavsett typ av medium och format. Relaterade styrdokument • Riktlinjer för informationssäkerhet • Policy för informationsförvaltning 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Informationssäkerhet REMISSVERSION Riktlinje informationssäkerhet Systematiskt informationssäkerhetsarbete Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunstyrelsen [XXXX] [20XX-XX-XX, § XX] Alla nämnder Dokumenttyp: Giltigh etstid: Dokumentansvarig: Riktlinje [20XX-XX-XX] Kommunstyrelsen 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Bakgrund och syfte ................................................................................................................. 3 Lagar och standarder .............................................................................................................. 3 Angränsande styrdokument ................................................................................................... 3 Omfattning och avgränsning .................................................................................................. 4 Begrepp och definitioner ........................................................................................................... 5 Ansvar ......................................................................................................................................... 6 Informationsägare .................................................................................................................. 6 Systemägare ........................................................................................................................... 6 Fokusområden i nämndernas systematiska arbete ................................................................... 7 Informationskartläggning ....................................................................................................... 7 Informationssäkerhetsklassning ............................................................................................ 7 Riskhantering .......................................................................................................................... 7 Säkerhetsåtgärder .................................................................................................................. 8 Informationssäkerhet i leverantörskedjan ............................................................................. 8 Incidenthantering ................................................................................................................... 9 Kontinuitetshantering ............................................................................................................ 9 Informationssäkerhetskultur och utbildning ......................................................................... 9 Bilaga 1 – Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer ................................................. 10 Klassningsmatris ................................................................................................................... 11 Bilaga 2 – Riskhantering ........................................................................................................... 12 Kriterier för värdering av sannolikhet och konsekvens ....................................................... 12 Sannolikhet ....................................................................................................................... 12 Konsekvens ....................................................................................................................... 12 Riskmatris ............................................................................................................................. 13 Kriterier för riskacceptans .................................................................................................... 13 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Inledning Bakgrund och syfte Umeå kommuns informationssäkerhetsarbete omfattar Umeå kommuns verksamhetsinformation och utgår från principen att var och en ska kunna lita på informationen och vara trygg med hur den hanteras. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete utgör grunden för att skydda information, upprätthålla förtroendet för organisationen och efterleva författningskrav. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete ökar också möjligheten att kunna stå emot och hantera störningar och avbrott kopplat till informationshanteringen. Denna riktlinje syftar till att stödja nämndernas arbete genom att beskriva och konkretisera de fokusområden som Umeå kommuns nämnder ska arbeta med för att uppnå ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete. Lagar och standarder Krav på informationssäkerhet utgår från gällande lagstiftning och relevanta standarder, t.ex: • Cybersäkerhetslagen • Myndigheten för civilt försvars och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och utbildning (ej beslutade) • Myndigheten för civilt försvars föreskrifter om incidentrapportering och informationsskyldighet (ej beslutade) • Dataskyddsförordningen • Offentlighets- och sekretesslagen • Arkivlagen • ISO/IEC 27001 och 27002 Angränsande styrdokument • Informationssäkerhetspolicy • Policy för informationsförvaltning 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Omfattning och avgränsning Denna riktlinje gäller för alla nämnder i Umeå kommun och all information som skapas, tas emot och förvaltas i aktiviteter under kommunens uppdrag i alla dess former, oavsett hur informationen hanteras. Om det vid något tillfälle råder motsättningar mellan författningskrav och interna styrdokument har författningskrav företräde i tolkningen. Verksamhet och information som omfattas av säkerhetsskyddslagen omfattas inte av denna riktlinje. För sådan gäller säkerhetsskyddslagen och dess relaterade författningskrav och interna styrdokument. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Begrepp och definitioner Samtliga begrepp och definitioner är hämtade från Umeå kommuns begreppsmodell för informationsförvaltning1. Incident: Händelse som kan vara eller skulle kunna leda till en störning, en förlust, ett nödläge, eller en kris. Information: Kunskap om objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som inom ett visst sammanhang har en särskild betydelse. Informationssystem: Uppsättning av applikationer, tjänster, informationsteknologiska tillgångar och andra informationshanteringskomponenter. Informationssäkerhet: Bevarande av informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationstillgång: information, och resurser som hanterar den, som är av värde för en organisation. Informationsägare: Person eller enhet som har ansvaret för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten. Konfidentialitet: Egenskap som innebär att information inte tillgängliggörs eller avslöjas för obehöriga individer, objekt eller processer. Kontinuitet: Förmåga att upprätthålla verksamhet på en i förhand bestämd nivå. Riktighet: Egenskap som innebär att information är korrekt och fullständig. Tillgänglighet: Egenskap som innebär att information är åtkomlig och användbar på begäran från ett behörigt objekt. Skyddsnivå: Samling uttalade behov avseende skydd. Systemägare: Den som äger och har ett överordnat ansvar för administration, drift och säkerhet för ett informationssystem. Säkerhetsåtgärd: Åtgärd för att bibehålla och/eller förändra risker. Verksamhetsinformation: Information som skapas, tas emot och underhålls som bevis och/eller som en tillgång av en organisation eller person för att uppfylla legala förpliktelser eller för att utföra transaktioner i verksamheten, oavsett typ av medium och format. 1 Begreppsmodell informationsförvaltning — OpenDataUmea 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Ansvar Umeå kommun ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete enligt kommunens informationssäkerhetspolicy. Ansvar för informationssäkerhet följer ordinarie verksamhetsansvar. Den betyder att den som är chef för en viss verksamhet är också formellt ansvarig för informationssäkerhetsarbetet i verksamheten. Informationsägare All verksamhetsinformation (benämns hädanefter information i detta dokument) ska ha en utsedd informationsägare. Respektive nämnd är ytterst ansvarig för den information som hanteras i nämnden, förvaltningen och dess verksamheter. Det innebär att nämnden är informationsägare ur ett juridiskt perspektiv. Nämnden delegerar det operativa ansvaret till förvaltningen som har det operativa ansvaret för att informationssäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt och riskbaserat. Som informationsägarens representant ansvarar förvaltningen och dess verksamheter för att informationssäkerhetsarbetet leds, planeras, genomförs, dokumenteras och följs upp. Informationssäkerhetsarbetet ska integreras med befintliga sätt att leda och styra organisationen. Systemägare Alla informationssystem ska ha en utsedd systemägare. Respektive nämnd är ytterst ansvarig för de informationssystem som förvaltas i nämnden, förvaltningen och dess verksamheter. Det innebär att nämnden är systemägare ur ett juridiskt perspektiv. Nämnden delegerar det operativa ansvaret till förvaltningen vilket innebär att förvaltningen har det operativa ansvaret för drift och säkerhet i de informationssystem som förvaltningen innehar. Som systemägarens representant ansvarar förvaltningen och dess verksamheter för att säkerställa att informationssystem upprätthåller det skydd som motsvarar skyddsbehovet i den information som förekommer i informationssystemet. Skyddsnivå fastställs av informationsägaren. För informationssystem som ingår i ett samverkansobjekt enligt Umeå kommuns samverkansmodell för digitalisering så utgör objektägaren förvaltningens representant för systemägaren. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Fokusområden i nämndernas systematiska arbete Nedan beskrivs de områden som informationsägare och systemägare (genom dess representanter i förvaltningen och dess verksamheter) ansvarar för i arbetet med att upprätthålla ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete. Informationskartläggning Informationsägaren ska säkerställa att all information är kartlagd och dokumenterad. Dokumentationen ska redogöra för vilken verksamhetsprocess informationen hanteras i, vem som är informationsägare samt var informationen hanteras (t.ex. informationssystem). Informationssäkerhetsklassning Informationsägaren ansvarar för att arbete med informationssäkerhetsklassning genomförs och dokumenteras. All information ska värderas avseende konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet utifrån vilka konsekvenser ett bristande skydd kan få. Författningskrav och interna krav ska vägas in i klassningen. Informationssäkerhetsklassning ska genomföras innan information behandlas i informationssystem. Informationssäkerhetsklassningen ska följas upp och utvärderas vid behov men minst årligen. Se bilaga 1 - Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer. Riskhantering Informationsägaren ska utifrån ett allriskperspektiv identifiera, analysera och värdera risker med informationshanteringen för att få underlag för valet av lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder. Resultatet av informationssäkerhetsklassningen och eventuella risker som identifierats genom omvärldsbevakning används som ett ingångsvärde i riskanalysen. Riskanalys ska genomföras innan information behandlas i informationssystem och vid förändrade hot och nya sårbarheter. De säkerhetsåtgärder som väljs för att åtgärda identifierade risker ska dokumenteras i en åtgärdsplan. Arbetet med säkerhetsåtgärder enligt åtgärdsplanen ska följas upp utifrån identifierat behov, men minst var tredje månad. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Informationsägaren ansvarar för att arbete med riskhantering utförs och att resultatet fastställs avseende den information denne ansvarar för. Systemägaren ansvarar för att arbete med riskhantering utförs och att resultatet fastställs avseende de informationssystem och de delar av den digitala miljön som denne ansvarar för. Se bilaga 2 – Riskhantering. Säkerhetsåtgärder Informationsägaren ska säkerställa att information skyddas med lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder utifrån resultat från genomförda informationssäkerhetsklassningar och riskanalyser. Informationsägaren ska involvera systemägaren i arbetet med att identifiera och hantera behov av säkerhetsåtgärder i informationssystem. Informationsägaren fastställer och kommunicerar krav på säkerhetsåtgärder i informationssystem till systemägare som har ett överordnat ansvar för informationssäkerheten i informationssystem. Informationsägaren ska vid behov men minst årligen bedöma effektiviteten av införda säkerhetsåtgärder genom att följa upp och utvärdera deras lämplighet och proportionalitet i förhållande till externa krav, interna behov och identifierade risker. Säkerhetsåtgärder avseende information som hanteras i informationssystem är framtagna i en kommungemensam kravkatalog. Kravkatalogen anger en miniminivå av rekommenderade säkerhetsåtgärder för informationssystem, med utgångspunkt i informationens skyddsnivå. Kravkatalogen utgår från SS-EN ISO/IEC 27002: 2022 samt gällande lagstiftning inom informationshanteringsområdet. Informationssäkerhetsklassning ligger till grund för vilka säkerhetsåtgärder som väljs från kravkatalogen. Riskanalys ligger till grund för ytterligare säkerhetsåtgärder som behöver vidtas utifrån de åtgärdsförslag som beslutats i riskanalysen. Informationssäkerhet i leverantörskedjan Innan avtal upprättas med en leverantör som ska behandla kommunens information, t.ex. i ett av leverantören tillhandahållet informationssystem ska informationsägaren ha: • Säkerställt att systemägare är utsedd. • Genomfört en informationssäkerhetsklassning av den information som ska hanteras av leverantören och i informationssystemet. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet • Identifierat och åtgärdat de risker som finns med att informationen hanteras av leverantören och i informationssystemet. • Identifierat de krav på säkerhetsåtgärder som behöver ställas på leverantören och informationssystemet. • Kontrollerat att tilltänkt leverantör och informationssystem uppfyller kraven på säkerhetsåtgärder och bedömt att dessa kommer att kunna uppfylla kraven under avtalstiden. Innan leverantören påbörjar behandlingen av information ska informationsägaren godkänna informationsbehandlingen och systemägare fatta beslut om driftsättning av informationssystemet. Incidenthantering Informationsägaren ska säkerställa att incidenter relaterade till information och informationssystem upptäcks, rapporteras, hanteras, dokumenteras och följs upp i samverkan med systemägaren. Incidenter ska hanteras och åtgärdas skyndsamt för att minimera skador i verksamheten och för individer. Informationsägaren ska säkerställa att informationssäkerhetsincidenter och personuppgiftsincidenter där anmälningsskyldighet finns enligt lag eller förordning, anmäls till ansvarig myndighet. Kontinuitetshantering Verksamhet som kommunen är skyldig att utföra enligt författning ska kunna bedrivas på en acceptabel nivå trots nedsatt funktionalitet eller allvarlig störning/avbrott i informationssystem. Informationsägaren ska säkerställa att det finns avbrottsplaner eller kontinuitetsplaner för informationssystem som är nödvändiga för att bedriva sådan verksamhet. Informationssäkerhetskultur och utbildning Informationsägaren ska säkerställa att alla medarbetare har förutsättningar för att behandla information på ett säkert sätt. Alla medarbetare ska ha relevant och aktuell kunskap och kompetens för att kunna omhänderta risker vid åtkomst till information och informationssystem, utifrån sina behov. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Bilaga 1 – Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer Klassning av information görs utifrån tre olika perspektiv - konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationen värderas utifrån vilka konsekvenser som kan uppstå om dessa perspektiv inte upprätthålls. • Konfidentialitet – information ska enbart ska vara tillgänglig för den som är behörig till den. • Riktighet – information ska vara korrekt och fullständig. • Tillgänglighet – information ska finns tillgänglig för den som behöver den när den behöver den. Bedömningen av vilka konsekvenser som kan uppstå om konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet brister leder fram till att man kan avgöra skyddsnivå. Umeå Kommun använder sig av fem skyddsnivåer vid klassning av information, se klassningsmatris. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Klassningsmatris Skyddsnivå Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet K5 R5 T5 5. Särskild Information som omfattas av Säkerhetsskyddslagen. Information som omfattas av Säkerhetsskyddslagen. Information som omfattas av Säkerhetsskyddslagen. Hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteras enligt särskilda rutiner. K4 R4 T4 Information där förlust av konfidentialitet kan medföra allvarlig Information där förlust av riktighet kan medföra allvarlig Information där förlust av tillgänglighet kan medföra allvarlig 4. Hög påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra allvarlig bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra allvarlig påverkan på liv och hälsa. allvarlig påverkan på liv och hälsa. påverkan på liv och hälsa. K3 R3 T3 Information där förlust av konfidentialitet kan medföra Information där förlust av riktighet kan medföra betydande Information där förlust av tillgänglighet kan medföra 3. Utökad betydande påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, betydande påverkan på förmågan att upprätthålla bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra verksamhet, bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller betydande påverkan på liv och hälsa. betydande påverkan på liv och hälsa. medföra betydande påverkan på liv och hälsa. K2 R2 T2 2. Information där förlust av konfidentialitet kan medföra måttlig Information där förlust av riktighet kan medföra måttlig Information där förlust av tillgänglighet kan medföra måttlig påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla Grundläggande förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra måttlig påverkan bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra måttlig på liv och hälsa. måttlig påverkan på liv och hälsa. påverkan på liv och hälsa. K1 Information där förlust av konfidentialitet inte medför negativa 1. Låg konsekvenser för förmågan att upprätthålla verksamhet, Krav finns alltid att information Krav finns alltid att information ska vara riktig, bedöms ej. ska vara riktig, bedöms ej. bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra någon påverkan på liv och hälsa. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Bilaga 2 – Riskhantering Vid en riskanalys identifieras vilka oönskade händelser som kan påverka informationshanteringen och varför de kan ske, detta formuleras som risker. Riskerna värderas utifrån hur stor sannolikhet det är att risken inträffar och vilka konsekvenser risken kan medföra om den inträffar. Därefter identifieras vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna och vem som är ansvarig för att åtgärderna vidtas. Umeå Kommun använder sig av fyra nivåer vid bedömning av sannolikhet och konsekvens, se riskmatris. Utifrån riskernas värdering finns krav på att riskerna hanteras, se kriterier för riskacceptans. Kriterier för värdering av sannolikhet och konsekvens Sannolikhet Sannolikhet innebär bedömningen av hur stor chans det är att en identifierad oönskad händelse inträffar. Sannolikheten bedöms utifrån fyra nivåer: 1. Osannolik/ Mycket låg 2. Mindre sannolik 3. Möjlig/ Hög 4. Sannolik/ Mycket hög/ Kan ej bedömas Konsekvens Konsekvens innebär bedömningen av hur det påverkar en verksamhet eller en enskild individ om en identifierad oönskad händelse inträffar. Konsekvensen bedöms utifrån fyra nivåer: 1. Ingen/ Försumbar skada 2. Måttlig skada 3. Betydande skada 4. Allvarlig skada 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Remissversion_Riktlinje informationssäkerhet Riskmatris Riskmatrisen visar hur risker värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Genom att multiplicera värdet för sannolikhet med värdet för konsekvens erhåller varje risk ett riskvärde. Allvarlig 4 Betydande 3 Måttlig 2 Försumbar 1 Konsekvens/ Sannolik/kan ej Osannolik Mindre sannolik Möjlig Sannolikhet bedömas Kriterier för riskacceptans Tabellen visar hur beslut om att acceptera risker eller vidta åtgärder ska fattas. Krav på genomförande av Riskvärde Riskhantering Åtgärder åtgärd Låg risk Acceptera risk Inga krav Inga krav 1-2 Medelhög risk Åtgärder för att minska risk Ska genomföras inom rimlig tid baserat Reducera risk (sannolikhet eller konsekvens) ska på åtgärdens omfattning (tid, kostnad, 3-6 finnas med i åtgärdsplan resurser) Hög risk Åtgärder för att minska risk Ska genomföras snarast möjligt Reducera risk (sannolikhet eller konsekvens) ska baserat på åtgärdens omfattning (tid, 8-9 finnas med i åtgärdsplan kostnad, resurser) Omfattande åtgärder för att minska Mycket hög risk risk ska finnas med i åtgärdsplan, alt. Eliminera/undvik risk Ska genomföras omedelbart. 12-16 ändra förfarande helt för att undvika risken 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 Statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2026 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige Bidraget utgår med 30 000 kr per kommun + kommunens andel av det totala antalet röstberättigade i riket vid val till kommunfullmäktige, beräknat efter en fingerad valdag den 2 mars 2026 multiplicerat med 341 300 000 kr, varvid brutet tal ska avrundas nedåt till helt krontal. För kommunernas inköp av förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på röstmottagningsställen, utgår bidraget med kommunens andel av det totala antalet röstberättigade i riket vid val till kommunfullmäktige, beräknat efter en fingerad valdag den 2 mars 2026 multiplicerat med 3 000 000 kr, varvid brutet tal ska avrundas nedåt till helt krontal. Konteringssträng VG: 48201303 Finans: 3672 Kostnadsbärare: 482013 Bokföringskonto 7751 Kostnadsställe 20006 Utbetalningarna ska gå i betalflöde SCR För För Antal kommunernas kommunernas Totalt att utbetala Kommunkod Kommun Konto Referens Org. nr. Postadress röstberättigade medverkan inköp SEKFakturatext Förfallodag 0114 Upplands Väsby 745-3061 212000-0019 Upplands Väsbys kommun, Kassan, 194 80 UPPLANDS VÄSBY 38 420 1 598 504 13 787 1 612 291RKR-val 2026 2026-04-29 0115 Vallentuna 347 57-5 212000-0027 186 86 VALLENTUNA 26 867 1 126 850 9 641 1 136 491RKR-val 2026 2026-04-29 0117 Österåker 5015-2347 212000-2890 Ekonomienheten, 184 86 ÅKERSBERGA 38 137 1 586 950 13 685 1 600 635RKR-val 2026 2026-04-29 0120 Värmdö 5108-2972 212000-0035 Kommunledningskontoret, 134 81 GUSTAVSBERG 35 907 1 495 910 12 885 1 508 795RKR-val 2026 2026-04-29 0123 Järfälla 239-2082 212000-0043 177 80 JÄRFÄLLA 69 062 2 849 470 24 782 2 874 252RKR-val 2026 2026-04-29 0125 Ekerö 10 02 70-8 212000-0050 Box 205, 178 23 EKERÖ 21 624 912 804 7 759 920 563RKR-val 2026 2026-04-29 0126 Huddinge 5467-6831 212000-0068 Kassan, 141 85 HUDDINGE 85 979 3 540 110 30 853 3 570 963RKR-val 2026 2026-04-29 0127 Botkyrka 624-1061 212000-2882 Box 510, 147 85 TUMBA 72 657 2 996 237 26 072 3 022 309RKR-val 2026 2026-04-29 0128 Salem 210-9569 212000-2874 144 80 Rönninge 12 938 558 196 4 642 562 838RKR-val 2026 2026-04-29 0136 Haninge 5799-9260 212000-0084 136 81 HANINGE 76 922 3 170 356 27 603 3 197 959RKR-val 2026 2026-04-29 0138 Tyresö 5674-3529 Ans 111000/130100 212000-0092 Redovisningen, 135 81 TYRESÖ 38 121 1 586 297 13 679 1 599 976RKR-val 2026 2026-04-29 0139 Upplands-Bro 5420-3674 Ansvar 1304 1000 212000-0100 196 81 KUNGSÄNGEN 24 724 1 039 362 8 872 1 048 234RKR-val 2026 2026-04-29 0140 Nykvarn 5376-3975 212000-2999 155 80 NYKVARN 9 319 410 450 3 344 413 794RKR-val 2026 2026-04-29 0160 Täby 1627887-1 212000-0118 183 80 TÄBY 60 208 2 488 004 21 605 2 509 609RKR-val 2026 2026-04-29 0162 Danderyd 5748-8090 212000-0126 Box 66, 182 05 DJURSHOLM 24 790 1 042 056 8 895 1 050 951RKR-val 2026 2026-04-29 0163 Sollentuna 2 57 15-4 212000-0134 Kassan plan 7, 191 86 SOLLENTUNA 59 087 2 442 239 21 203 2 463 442RKR-val 2026 2026-04-29 0180 Stockholm 39 29 29-6 212000-0142 108 Valnämnden, Box 7005, 121 07 STOCKHOLM 796 857 32 561 852 285 952 32 847 804RKR-val 2026 2026-04-29 0181 Södertälje 34318-6 212000-0159 151 89 SÖDERTÄLJE 78 646 3 240 739 28 222 3 268 961RKR-val 2026 2026-04-29 0182 Nacka 2 95 01-4 ansvar 11200 VDN 212000-0167 131 81 NACKA 86 011 3 541 416 30 865 3 572 281RKR-val 2026 2026-04-29 0183 Sundbyberg 5688-2640 212000-0175 Sundbyberg stad, 172 92 SUNDBYBERG 45 057 1 869 461 16 168 1 885 629RKR-val 2026 2026-04-29 0184 Solna 620-7898 212000-0183 Solna stad, Redovisning 4 tr, 171 86 SOLNA 69 061 2 849 429 24 782 2 874 211RKR-val 2026 2026-04-29 0186 Lidingö 5186-6812 212000-0191 Lidingö stad, 181 82 LIDINGÖ 37 217 1 549 391 13 355 1 562 746RKR-val 2026 2026-04-29 0187 Vaxholm 5302-9435 212000-2908 Vaxholms stad, Ekonomikontoret, 185 83 VAXHOLM 9 244 407 388 3 317 410 705RKR-val 2026 2026-04-29 0188 Norrtälje 3 20 65-5 212000-0217 Box 800, 761 28 NORRTÄLJE 54 720 2 263 955 19 636 2 283 591RKR-val 2026 2026-04-29 0191 Sigtuna 233-9083 212000-0225 195 85 MÄRSTA 39 612 1 647 168 14 214 1 661 382RKR-val 2026 2026-04-29 0192 Nynäshamn 63 45-3 212000-0233 149 81 NYNÄSHAMN 24 039 1 011 397 8 626 1 020 023RKR-val 2026 2026-04-29 0305 Håbo 10 22 00-3 212000-1611 Ekonomiavdelningen, 746 80 BÅLSTA 17 840 758 321 6 401 764 722RKR-val 2026 2026-04-29 0319 Älvkarleby 789-3233 212000-0258 Box 4, 814 21 SKUTSKÄR 7 592 339 944 2 724 342 668RKR-val 2026 2026-04-29 0330 Knivsta 25 17 37-3 212000-3013 741 75 KNIVSTA 16 077 686 346 5 769 692 115RKR-val 2026 2026-04-29 0331 Heby 366-5114 212000-2049 744 88 HEBY 11 364 493 937 4 077 498 014RKR-val 2026 2026-04-29 0360 Tierp 644-1588 212000-0266 Ekonomienheten, 815 80 TIERP 16 713 712 311 5 997 718 308RKR-val 2026 2026-04-29 0380 Uppsala 347-3287 212000-3005 Finansförvaltningen, 753 75 UPPSALA 197 698 8 101 061 70 943 8 172 004RKR-val 2026 2026-04-29 0381 Enköping 230-8203 212000-0282 745 80 ENKÖPING 37 977 1 580 418 13 628 1 594 046RKR-val 2026 2026-04-29 0382 Östhammar 233-1361 212000-0290 Box 66, 742 21 ÖSTHAMMAR 17 889 760 322 6 419 766 741RKR-val 2026 2026-04-29 0428 Vingåker 624-8371 212000-0308 643 80 VINGÅKER 7 004 315 939 2 513 318 452RKR-val 2026 2026-04-29 0461 Gnesta 142-6980 212000-2965 Västra Storgatan 15, 646 80 GNESTA 8 872 392 201 3 183 395 384RKR-val 2026 2026-04-29 0480 Nyköping 619-0342 212000-2940 611 83 NYKÖPING 45 999 1 907 918 16 506 1 924 424RKR-val 2026 2026-04-29 0481 Oxelösund 991-1991 212000-0324 Ekonomiavdelningen, 613 81 OXELÖSUND 9 594 421 677 3 442 425 119RKR-val 2026 2026-04-29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 0482 Flen 5854-6045 212000-0332 Ekonomikontoret, 642 81 FLEN 12 220 528 884 4 385 533 269RKR-val 2026 2026-04-29 0483 Katrineholm 5798-1938 212000-0340 Ekonomikontoret, 641 80 KATRINEHOLM 26 875 1 127 177 9 644 1 136 821RKR-val 2026 2026-04-29 0484 Eskilstuna 1 00 05-7 212000-0357 631 86 ESKILSTUNA 83 379 3 433 964 29 920 3 463 884RKR-val 2026 2026-04-29 0486 Strängnäs 621-6907 212000-0365 645 80 STRÄNGNÄS 30 829 1 288 600 11 062 1 299 662RKR-val 2026 2026-04-29 0488 Trosa 5350-0732 212000-2957 Ekonomiadministriva teamet, 619 80 TROSA 11 742 509 369 4 213 513 582RKR-val 2026 2026-04-29 0509 Ödeshög 315-5231 212000-0373 599 80 ÖDESHÖG 4 245 203 303 1 523 204 826RKR-val 2026 2026-04-29 0512 Ydre 489-3582 212000-0381 Kommunkontoret, 570 60 Ydre 2 957 150 720 1 061 151 781RKR-val 2026 2026-04-29 0513 Kinda 390-4000 212000-0399 590 40 KISA 7 899 352 478 2 834 355 312RKR-val 2026 2026-04-29 0560 Boxholm 131-8047 212000-0407 Box 79, 590 10 BOXHOLM 4 384 208 977 1 573 210 550RKR-val 2026 2026-04-29 0561 Åtvidaberg 132-1678 212000-0415 Box 206, 597 26 ÅTVIDABERG 9 177 404 652 3 293 407 945RKR-val 2026 2026-04-29 0562 Finspång 132-7493 212000-0423 Kassan, 612 80 FINSPÅNG 17 080 727 294 6 129 733 423RKR-val 2026 2026-04-29 0563 Valdemarsvik 563-5107 212000-0431 615 80 VALDEMARSVIK 6 239 284 708 2 238 286 946RKR-val 2026 2026-04-29 0580 Linköping 99 65-5 ID 119100 212000-0449 581 81 LINKÖPING 134 613 5 525 603 48 305 5 573 908RKR-val 2026 2026-04-29 0581 Norrköping 5618-9012 212000-0456 Internbanken, 601 81 NORRKÖPING 114 249 4 694 239 40 998 4 735 237RKR-val 2026 2026-04-29 0582 Söderköping 5921-5103 212000-0464 614 80 SÖDERKÖPING 11 572 502 429 4 152 506 581RKR-val 2026 2026-04-29 0583 Motala 366-5486 212000-2817 Ekonomienheten, 591 86 MOTALA 34 423 1 435 326 12 352 1 447 678RKR-val 2026 2026-04-29 0584 Vadstena 5720-2277 212000-2825 592 80 VADSTENA 6 239 284 708 2 238 286 946RKR-val 2026 2026-04-29 0586 Mjölby 791-9848 212000-0480 Mjölby kommun, Ekonomienheten, 595 80 MJÖLBY 22 499 948 526 8 073 956 599RKR-val 2026 2026-04-29 0604 Aneby 10 51 86-1 212000-0498 Box 53, 578 22 ANEBY 5 336 247 843 1 914 249 757RKR-val 2026 2026-04-29 0617 Gnosjö 542-4163 212000-0506 335 80 GNOSJÖ 7 139 321 451 2 561 324 012RKR-val 2026 2026-04-29 0642 Mullsjö 5932-8807 212000-1603 Box 800, 565 18 MULLSJÖ 5 891 270 501 2 113 272 614RKR-val 2026 2026-04-29 0643 Habo 5251-4221 212000-1611 Box 212, 566 24 HABO 9 786 429 515 3 511 433 026RKR-val 2026 2026-04-29 0662 Gislaved 426-7225 212000-0514 Redovisningsenheten, 332 80 GISLAVED 22 486 947 995 8 069 956 064RKR-val 2026 2026-04-29 0665 Vaggeryd 5950-7434 212000-0522 Box 43, 568 21 SKILLINGARYD 11 460 497 856 4 112 501 968RKR-val 2026 2026-04-29 0680 Jönköping 341-9363 212000-0530 Stadskontoret/kassan, 551 89 JÖNKÖPING 116 078 4 768 908 41 654 4 810 562RKR-val 2026 2026-04-29 0682 Nässjö 5886-9868 212000-0548 571 80 NÄSSJÖ 24 460 1 028 584 8 777 1 037 361RKR-val 2026 2026-04-29 0683 Värnamo 141-7195 212000-0555 Ekonomiavdelningen/kassan, 331 83 VÄRNAMO 27 194 1 140 200 9 758 1 149 958RKR-val 2026 2026-04-29 0684 Sävsjö 588-7062 212000-0563 Sävsjö kommun, 576 80 SÄVSJÖ 8 862 391 792 3 180 394 972RKR-val 2026 2026-04-29 0685 Vetlanda 289-7551 212000-0571 574 80 VETLANDA 21 471 906 558 7 704 914 262RKR-val 2026 2026-04-29 0686 Eksjö 5813-0089 212000-0589 575 80 EKSJÖ 14 030 602 777 5 034 607 811RKR-val 2026 2026-04-29 0687 Tranås 1 27 22-5 212000-0597 573 82 TRANÅS 14 749 632 130 5 292 637 422RKR-val 2026 2026-04-29 0760 Uppvidinge 858-5291 212000-0605 Box 59, 364 21 ÅSEDA 7 112 320 348 2 552 322 900RKR-val 2026 2026-04-29 0761 Lessebo 673-6672 212000-0613 365 31 LESSEBO 6 274 286 137 2 251 288 388RKR-val 2026 2026-04-29 0763 Tingsryd 982-4251 212000-0621 Box 88, 362 22 TINGSRYD 9 716 426 657 3 486 430 143RKR-val 2026 2026-04-29 0764 Alvesta 5871-1797 212000-0639 Ekonomikontoret, 342 80 ALVESTA 15 260 652 992 5 476 658 468RKR-val 2026 2026-04-29 0765 Älmhult 5720-0073 212000-0647 Box 500, 343 23 ÄLMHULT 13 287 572 444 4 768 577 212RKR-val 2026 2026-04-29 0767 Markaryd 279-5706 212000-0654 285 22 MARKARYD 7 868 351 212 2 823 354 035RKR-val 2026 2026-04-29 0780 Växjö 5006-0961 212000-0662 Box 1222, 351 12 VÄXJÖ 77 121 3 178 480 27 674 3 206 154RKR-val 2026 2026-04-29 0781 Ljungby 156-0879 212000-0670 341 83 LJUNGBY 22 571 951 465 8 099 959 564RKR-val 2026 2026-04-29 0821 Högsby 855-3307 212000-0688 Kommunalkontoret, 579 80 HÖGSBY 4 184 200 812 1 501 202 313RKR-val 2026 2026-04-29 0834 Torsås 642-3446 212000-0696 Box 503, 385 25 TORSÅS 5 691 262 336 2 042 264 378RKR-val 2026 2026-04-29 0840 Mörbylånga 991-1876 212000-0704 386 80 MÖRBYLÅNGA 12 918 557 380 4 635 562 015RKR-val 2026 2026-04-29 0860 Hultsfred 5734-0150 212000-0712 Box 500, 577 26 HULTSFRED 10 790 470 503 3 871 474 374RKR-val 2026 2026-04-29 0861 Mönsterås 855-6110 212000-0720 Box 54, 383 22 MÖNSTERÅS 10 493 458 378 3 765 462 143RKR-val 2026 2026-04-29 0862 Emmaboda 991-1868 212000-0738 Box 54, 361 21 EMMABODA 7 186 323 369 2 578 325 947RKR-val 2026 2026-04-29 0880 Kalmar 2 44 00-4 212000-0746 Box 611, 391 26 KALMAR 57 651 2 383 614 20 688 2 404 302RKR-val 2026 2026-04-29 0881 Nybro 991-1827 212000-0753 Ekonomikontoret, 382 80 NYBRO 15 724 671 935 5 642 677 577RKR-val 2026 2026-04-29 0882 Oskarshamn 3 21 46-3 212000-0761 Box 706, 572 28 OSKARSHAMN 21 411 904 108 7 683 911 791RKR-val 2026 2026-04-29 0883 Västervik 3 47 45-0 212000-0779 593 80 VÄSTERVIK 29 512 1 234 833 10 590 1 245 423RKR-val 2026 2026-04-29 0884 Vimmerby 7 48 59-0 212000-0787 598 81 VIMMERBY 12 289 531 700 4 409 536 109RKR-val 2026 2026-04-29 0885 Borgholm 650-5044 212000-0795 Box 52, 387 21 BORGHOLM 9 141 403 183 3 280 406 463RKR-val 2026 2026-04-29 0980 Gotland 18 97 50-3 212000-0803 Region Gotland, 621 81 VISBY 49 386 2 046 193 17 722 2 063 915RKR-val 2026 2026-04-29 1060 Olofström 703-7567 212000-0811 Olofströms kommun, Box 302, 293 24 OLOFSTRÖM 10 428 455 725 3 742 459 467RKR-val 2026 2026-04-29 1080 Karlskrona 5321-8301 212000-0829 Redovisningsenheten/Kommunledningsförvaltningen, 371 83 KARLSKRONA 52 935 2 191 082 18 995 2 210 077RKR-val 2026 2026-04-29 1081 Ronneby 11 00 20-5 212000-0837 372 80 RONNEBY 22 745 958 569 8 162 966 731RKR-val 2026 2026-04-29 1082 Karlshamn 991-1777 212000-0845 374 81 KARLSHAMN 25 475 1 070 022 9 141 1 079 163RKR-val 2026 2026-04-29 1083 Sölvesborg 343-5625 212000-0852 Ekonomikontoret, 294 80 SÖLVESBORG 14 213 610 248 5 100 615 348RKR-val 2026 2026-04-29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 1214 Svalöv 663-7367 212000-0993 268 80 SVALÖV 11 114 483 731 3 988 487 719RKR-val 2026 2026-04-29 1230 Staffanstorp 281-1222 212000-1017 Ekonomiservice, Torget 6, 245 80 STAFFANSTORP 20 216 855 322 7 254 862 576RKR-val 2026 2026-04-29 1231 Burlöv 11 20 10-4 212000-1025 Box 53, 232 21 ARLÖV 15 367 657 360 5 514 662 874RKR-val 2026 2026-04-29 1233 Vellinge 5896-1467 212000-1033 KF/KS MED FL, 235 81 VELLINGE 28 914 1 210 420 10 375 1 220 795RKR-val 2026 2026-04-29 1256 Östra Göinge 265-9399 212000-0860 Storgatan 4, 289 41 BROBY 10 791 470 544 3 872 474 416RKR-val 2026 2026-04-29 1257 Örkelljunga 672-7051 212000-0878 28680 ÖRKELLJUNGA 8 216 365 419 2 948 368 367RKR-val 2026 2026-04-29 1260 Bjuv 3 45 82-7 212000-1041 Box 501, 267 25 BJUV 12 353 534 313 4 432 538 745RKR-val 2026 2026-04-29 1261 Kävlinge 603-8657 212000-1058 Kassan, 244 80 KÄVLINGE 24 797 1 042 342 8 898 1 051 240RKR-val 2026 2026-04-29 1262 Lomma 673-1236 212000-1066 Finans, Hamngatan 3, 234 81 LOMMA 18 464 783 796 6 625 790 421RKR-val 2026 2026-04-29 1263 Svedala 284-9735 212000-1074 Ekonomienheten, Kommunhuset, 233 80 SVEDALA 17 349 738 276 6 225 744 501RKR-val 2026 2026-04-29 1264 Skurup 610-8799 212000-1082 274 80 SKURUP 13 362 575 506 4 794 580 300RKR-val 2026 2026-04-29 1265 Sjöbo 662-7574 212000-1090 275 80 SJÖBO 15 559 665 199 5 583 670 782RKR-val 2026 2026-04-29 1266 Hörby 434-1046 212000-1108 242 80 HÖRBY 12 412 536 722 4 454 541 176RKR-val 2026 2026-04-29 1267 Höör 327-2952 212000-1116 Box 53, 243 21 HÖÖR 13 616 585 876 4 886 590 762RKR-val 2026 2026-04-29 1270 Tomelilla 5346-0465 212000-0886 (SOFIA/SUS), 273 80 TOMELILLA 10 990 478 669 3 943 482 612RKR-val 2026 2026-04-29 1272 Bromölla 674-1094 212000-0894 Storgatan 48, 295 31 BROMÖLLA 9 979 437 394 3 580 440 974RKR-val 2026 2026-04-29 1273 Osby 281-6809 212000-0902 283 80 OSBY 10 220 447 233 3 667 450 900RKR-val 2026 2026-04-29 1275 Perstorp 206-3857 212000-0910 284 85 PERSTORP 5 543 256 294 1 989 258 283RKR-val 2026 2026-04-29 1276 Klippan 991-2122 212000-0928 Trädgårdsgatan 12, 264 80 KLIPPAN 14 144 607 431 5 075 612 506RKR-val 2026 2026-04-29 1277 Åstorp 5103-2951 212000-0936 265 80 ÅSTORP 12 480 539 498 4 478 543 976RKR-val 2026 2026-04-29 1278 Båstad 11 11 11-1 212000-0944 Båstads Kommunstyrelse, 26980 BÅSTAD 13 092 564 483 4 698 569 181RKR-val 2026 2026-04-29 1280 Malmö 991-1900 Förvaltning 099 212000-1124 Valnämnden, 205 80 MALMÖ 286 639 11 732 096 102 860 11 834 956RKR-val 2026 2026-04-29 1281 Lund 991-1355 212000-1132 Ekonomiservice DK1, Box 41, 221 00 LUND 105 776 4 348 327 37 957 4 386 284RKR-val 2026 2026-04-29 1282 Landskrona 868-6123 212000-1140 Ekonomiavd, Övr In/Utbetalningar, 261 80 LANDSKRONA 37 044 1 542 328 13 293 1 555 621RKR-val 2026 2026-04-29 1283 Helsingborg 1 32 83-7 212000-1157 Helsingborgs stad stadsledningsförvaltningen, 251 89 HELSINGBORG 119 139 4 893 874 42 753 4 936 627RKR-val 2026 2026-04-29 1284 Höganäs 5395-7247 212000-1165 Stadshuset, 263 82 HÖGANÄS 22 591 952 282 8 106 960 388RKR-val 2026 2026-04-29 1285 Eslöv 991-1264 212000-1173 Kommunledningskontoret, 241 80 ESLÖV 27 004 1 132 443 9 690 1 142 133RKR-val 2026 2026-04-29 1286 Ystad 5454-2121 212000-1181 Ekonomikont BOX 1505, 271 00 YSTAD 26 173 1 098 518 9 392 1 107 910RKR-val 2026 2026-04-29 1287 Trelleborg 992-5322 212000-1199 Algatan 13, 231 83 TRELLEBORG 37 314 1 553 351 13 390 1 566 741RKR-val 2026 2026-04-29 1290 Kristianstad 657-9536 212000-0951 Ekonomikontoret/Kassan, 291 80 KRISTIANSTAD 67 958 2 804 399 24 386 2 828 785RKR-val 2026 2026-04-29 1291 Simrishamn 591-6580 212000-0969 Ekonomikontoret, 272 80 SIMRISHAMN 15 819 675 813 5 676 681 489RKR-val 2026 2026-04-29 1292 Ängelholm 991-1280 212000-0977 262 80 ÄNGELHOLM 35 872 1 494 481 12 872 1 507 353RKR-val 2026 2026-04-29 1293 Hässleholm 866-3494 212000-0985 Stadshuset, 281 80 HÄSSELHOLM 41 238 1 713 549 14 798 1 728 347RKR-val 2026 2026-04-29 1315 Hylte 434-4354 212000-1207 314 80 HYLTEBRUK 7 889 352 070 2 830 354 900RKR-val 2026 2026-04-29 1380 Halmstad 72 21 26-0 212000-1215 SK-KOMA BOX 153, 301 05 HALMSTAD 83 739 3 448 662 30 049 3 478 711RKR-val 2026 2026-04-29 1381 Laholm 991-1926 212000-1223 Humlegången 6, 312 80 LAHOLM 21 071 890 227 7 561 897 788RKR-val 2026 2026-04-29 1382 Falkenberg 11 52 00-8 212000-1231 Falkenbergs Kommun Ekonom, 311 80 FALKENBERG 37 393 1 556 576 13 418 1 569 994RKR-val 2026 2026-04-29 1383 Varberg 10247-5 212000-1249 Ekonomikontoret, 432 80 VARBERG 55 107 2 279 754 19 775 2 299 529RKR-val 2026 2026-04-29 1384 Kungsbacka 426-4610 212000-1256 Intern Banken, Stadshuset, 434 81 KUNGSBACKA 66 668 2 751 734 23 923 2 775 657RKR-val 2026 2026-04-29 1401 Härryda 7 72 84-8 212000-1264 Råda Torg, 435 80 MÖLNLYCKE 29 990 1 254 347 10 761 1 265 108RKR-val 2026 2026-04-29 1402 Partille 550-5292 212000-1272 433 82 PARTILLE 30 918 1 292 233 11 094 1 303 327RKR-val 2026 2026-04-29 1407 Öckerö 5294-9609 212000-1280 475 80 ÖCKERÖ 10 438 456 133 3 745 459 878RKR-val 2026 2026-04-29 1415 Stenungsund 430-7203 212000-1298 444 82 STENUNGSUND 21 678 915 008 7 779 922 787RKR-val 2026 2026-04-29 1419 Tjörn 641-9741 212000-1306 Kommunkontoret, 471 80 SKÄRHAMN 12 985 560 115 4 659 564 774RKR-val 2026 2026-04-29 1421 Orust 645-8368 212000-1314 473 80 HENÅN 12 673 547 377 4 547 551 924RKR-val 2026 2026-04-29 1427 Sotenäs 543-4253 212000-1322 456 80 KUNGSHAMN 7 737 345 864 2 776 348 640RKR-val 2026 2026-04-29 1430 Munkedal 549-6260 212000-1330 R 044, Fack 440001, 106 54 STOCKHOLM 8 195 364 562 2 940 367 502RKR-val 2026 2026-04-29 1435 Tanum 429-8634 212000-1348 Ekonomikontoret, 457 81 TANUMSHEDE 10 451 456 664 3 750 460 414RKR-val 2026 2026-04-29 1438 Dals-Ed 5039-7983 212000-1413 Box 31, 668 00 ED 3 708 181 379 1 330 182 709RKR-val 2026 2026-04-29 1439 Färgelanda 890-9269 212000-1421 Allhemsvägen 5, 458 80 FÄRGELANDA 5 066 236 820 1 817 238 637RKR-val 2026 2026-04-29 1440 Ale 895-6120 212000-1439 Ekonomienheten, 449 80 ALAFORS 24 610 1 034 708 8 831 1 043 539RKR-val 2026 2026-04-29 1441 Lerum 3 31 43-9 212000-1447 443 80 LERUM 32 469 1 355 553 11 651 1 367 204RKR-val 2026 2026-04-29 1442 Vårgårda 5930-5003 212000-1454 447 80 VÅRGÅRDA 9 597 421 799 3 443 425 242RKR-val 2026 2026-04-29 1443 Bollebygd 5932-7304 212000-2973 517 83 BOLLEBYGD 7 571 339 087 2 716 341 803RKR-val 2026 2026-04-29 1444 Grästorp 5479-7816 212000-1595 467 80 GRÄSTORP 4 567 216 448 1 638 218 086RKR-val 2026 2026-04-29 1445 Essunga 960-7805 212000-2916 465 82 NOSSEBRO 4 405 209 835 1 580 211 415RKR-val 2026 2026-04-29 1446 Karlsborg 5173-2444 212000-1629 546 82 KARLSBORG 5 856 269 072 2 101 271 173RKR-val 2026 2026-04-29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 1447 Gullspång 11 87 30-1 212000-1637 Box 83, 545 22 TÖREBODA 4 148 199 342 1 488 200 830RKR-val 2026 2026-04-29 1452 Tranemo 5691-4047 212000-1462 Box, 514 80 TRANEMO 9 397 413 634 3 372 417 006RKR-val 2026 2026-04-29 1460 Bengtsfors 5070-5847 212000-1470 Box 14, 666 21 BENGTSFORS 7 390 331 698 2 651 334 349RKR-val 2026 2026-04-29 1461 Mellerud 5502-2776 212000-1488 464 80 MELLERUD 7 283 327 329 2 613 329 942RKR-val 2026 2026-04-29 1462 Lilla Edet 891-0440 212000-1496 463 80 Lilla Edet 11 190 486 834 4 015 490 849RKR-val 2026 2026-04-29 1463 Mark 5208-1866 212000-1504 Ekonomikontoret, 511 80 KINNA 27 710 1 161 266 9 943 1 171 209RKR-val 2026 2026-04-29 1465 Svenljunga 616-9759 212000-1512 Ekonomienheten, 512 80 SVENLJUNGA 8 440 374 564 3 028 377 592RKR-val 2026 2026-04-29 1466 Herrljunga 841-0078 212000-1520 Box 201, 524 23 HERRLJUNGA 7 609 340 639 2 730 343 369RKR-val 2026 2026-04-29 1470 Vara 992-2360 212000-2924 Ekonomikontoret, 534 81 VARA 12 838 554 114 4 606 558 720RKR-val 2026 2026-04-29 1471 Götene 5824-9814 212000-1652 Finansförvaltningen, Box, 533 80 Götene 10 572 461 604 3 793 465 397RKR-val 2026 2026-04-29 1472 Tibro 221-4286 212000-1660 543 80 TIBRO 8 971 396 242 3 219 399 461RKR-val 2026 2026-04-29 1473 Töreboda 12 09 00-6 212000-1678 Box 83, 545 22 TÖREBODA 7 363 330 596 2 642 333 238RKR-val 2026 2026-04-29 1480 Göteborg 5316-3515 212000-1355 Göteborgs stad, Valnämnde C/O GBG Stad Intraservice, 403 31 GÖTEBORG 486 978 19 910 977 174 752 20 085 729RKR-val 2026 2026-04-29 1481 Mölndal 991-2858 212000-1363 Ekonomiavd, 431 82 MÖLNDAL 56 113 2 320 824 20 136 2 340 960RKR-val 2026 2026-04-29 1482 Kungälv 11 62 10-6 212000-1371 Ekonomikontoret, 442 81 KUNGÄLV 39 259 1 632 756 14 088 1 646 844RKR-val 2026 2026-04-29 1484 Lysekil 11 62 20-5 212000-1389 453 80 LYSEKIL 11 369 494 141 4 079 498 220RKR-val 2026 2026-04-29 1485 Uddevalla 874-4948 212000-1397 451 81 UDDEVALLA 44 571 1 849 620 15 994 1 865 614RKR-val 2026 2026-04-29 1486 Strömstad 5492-8379 212000-1405 452 80 STRÖMSTAD 10 583 462 053 3 797 465 850RKR-val 2026 2026-04-29 1487 Vänersborg 67 02-5 212000-1538 Ekonomikontoret, 462 85 VÄRNERSBORG 31 729 1 325 343 11 385 1 336 728RKR-val 2026 2026-04-29 1488 Trollhättan 992-2352 212000-1546 Ekonomikontoret, 461 83 TROLLHÄTTAN 46 150 1 914 083 16 560 1 930 643RKR-val 2026 2026-04-29 1489 Alingsås 360-3420 212000-1553 Fack, 441 81 ALINGSÅS 33 449 1 395 562 12 003 1 407 565RKR-val 2026 2026-04-29 1490 Borås 991-1025 212000-1561 Stadskassan, 501 80 BORÅS 90 289 3 716 067 32 400 3 748 467RKR-val 2026 2026-04-29 1491 Ulricehamn 5689-3332 212000-1579 Ekonomienheten, 523 86 ULRICEHAMN 19 790 837 930 7 101 845 031RKR-val 2026 2026-04-29 1492 Åmål 991-2353 212000-1587 Box 62, 662 22 ÅMÅL 9 434 415 145 3 385 418 530RKR-val 2026 2026-04-29 1493 Mariestad 5726-3840 212000-1686 Ekonomienheten, 542 86 MARIESTAD 19 774 837 277 7 095 844 372RKR-val 2026 2026-04-29 1494 Lidköping 863-5260 ref 151110 212000-1694 531 81 LIDKÖPING 32 385 1 352 124 11 621 1 363 745RKR-val 2026 2026-04-29 1495 Skara 214-7296 212000-1702 532 88 SKARA 14 831 635 478 5 322 640 800RKR-val 2026 2026-04-29 1496 Skövde 991-1843 212000-1710 Ekonomikontoret, 541 83 SKÖVDE 46 080 1 911 225 16 535 1 927 760RKR-val 2026 2026-04-29 1497 Hjo 216-3905 212000-1728 Kommunledningskontoret, Ekonomiavd, 544 81 HJO 7 433 333 453 2 667 336 120RKR-val 2026 2026-04-29 1498 Tidaholm 12 14 20-4 212000-1736 522 83 TIDAHOLM 10 115 442 946 3 629 446 575RKR-val 2026 2026-04-29 1499 Falköping 5659-1803 YY12 212000-1744 Kassan, 521 81 FALKÖPING 25 746 1 081 085 9 238 1 090 323RKR-val 2026 2026-04-29 1715 Kil 12 21 10-0 212000-1751 Box 88, 665 23 KIL 9 419 414 532 3 380 417 912RKR-val 2026 2026-04-29 1730 Eda 560-9912 212000-1769 Box 66, 673 22 CHARLOTTENBERG 6 630 300 671 2 379 303 050RKR-val 2026 2026-04-29 1737 Torsby 443-7992 212000-1777 2. Ekonomiavd, 685 80 TORSBY 9 276 408 694 3 328 412 022RKR-val 2026 2026-04-29 1760 Storfors 113-1275 212000-1785 Box 1001, 688 29 STORFORS 3 141 158 231 1 127 159 358RKR-val 2026 2026-04-29 1761 Hammarö 112-8222 212000-1793 Box 26, 663 21 SKOGHALL 12 613 544 928 4 526 549 454RKR-val 2026 2026-04-29 1762 Munkfors 111-8298 212000-1801 Box 13, 684 21 MUNKFORS 3 001 152 516 1 076 153 592RKR-val 2026 2026-04-29 1763 Forshaga 5162-3239 212000-1819 Box 93, 667 22 FORSHAGA 8 829 390 445 3 168 393 613RKR-val 2026 2026-04-29 1764 Grums 5674-8270 212000-1827 Ekonomi, 664 80 GRUMS 7 165 322 512 2 571 325 083RKR-val 2026 2026-04-29 1765 Årjäng 117-3244 212000-1835 Box 906, 67229 ÅRJÄNG 7 886 351 947 2 829 354 776RKR-val 2026 2026-04-29 1766 Sunne 744-2684 212000-1843 3. Ekonomienheten, 686 80 SUNNE 10 777 469 973 3 867 473 840RKR-val 2026 2026-04-29 1780 Karlstad 405-2213 212000-1850 Karlstad kommun, Redovisningsenheten, 65184 KARLSTAD 80 344 3 310 060 28 831 3 338 891RKR-val 2026 2026-04-29 1781 Kristinehamn 110-0213 212000-1868 Kristinehamns kommun, Ek. avd 1 , 68184 KRISTINEHAMN 19 304 818 089 6 927 825 016RKR-val 2026 2026-04-29 1782 Filipstad 811-0579 212000-1876 Filipstads kommun, Box 303, 68227 FILIPSTAD 7 882 351 784 2 828 354 612RKR-val 2026 2026-04-29 1783 Hagfors 108-3179 212000-1884 Hagfors kommun, EKONOMIAVDELNINGEN, 68380 HAGFORS 9 426 414 818 3 382 418 200RKR-val 2026 2026-04-29 1784 Arvika 269-5732 212000-1892 Arvika Kommun, 67181 ARVIKA 20 547 868 835 7 373 876 208RKR-val 2026 2026-04-29 1785 Säffle 294-7935 212000-1900 Säffle kommun, 66180 SÄFFLE 12 031 521 168 4 317 525 485RKR-val 2026 2026-04-29 1814 Lekeberg 5924-3360 212000-2981 Lekebergs kommun, BANGATAN 7, 71681 FJUGESTA 6 475 294 343 2 323 296 666RKR-val 2026 2026-04-29 1860 Laxå 5195-6027 212000-1918 Laxås kommun, Box 66, 69521 LAXÅ 4 392 209 304 1 576 210 880RKR-val 2026 2026-04-29 1861 Hallsberg 577-3338 212000-1926 Hallsberg Kommun, 69480 HALLSBERG 12 527 541 417 4 495 545 912RKR-val 2026 2026-04-29 1862 Degerfors 5861-9370 212000-1934 Degefors Kommun, 3 EKONOMIAVDELNINGEN, 69380 DEGERFORS 7 542 337 903 2 706 340 609RKR-val 2026 2026-04-29 1863 Hällefors 193-8950 212000-1942 Hällefors kommun, KOMMUNKONTORET, 71283 HÄLLEFORS 5 167 240 943 1 854 242 797RKR-val 2026 2026-04-29 1864 Ljusnarsberg 3 41 61-0 212000-1959 Ljunsnarsbegs kommun, 71480 KOPPARBERG, 3 680 180 236 1 320 181 556RKR-val 2026 2026-04-29 1880 Örebro 5912-5161 212000-1967 Örebro Kommun /Allämnt, BOX 30050, 70135 ÖREBRO 127 060 5 217 250 45 595 5 262 845RKR-val 2026 2026-04-29 1881 Kumla 5205-3147 212000-1975 Kumla Kommun, EKONOMIAVDELNINGEN, 69280 KUMLA 17 340 737 909 6 222 744 131RKR-val 2026 2026-04-29 1882 Askersund 5822-6515 212000-1983 Askersund Kommun, Ekonomikontoret, 69682 ASKERSUND 9 318 410 409 3 343 413 752RKR-val 2026 2026-04-29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 1883 Karlskoga 441-4736 212000-1991 Karlskoga Kommun, 3.Ekonomiavdelningen, 69183 KARLSKOGA 24 392 1 025 808 8 753 1 034 561RKR-val 2026 2026-04-29 1884 Nora 203-2258 212000-2007 Nora Kommun, TINGSHUSET, 71380 NORA 8 466 375 626 3 038 378 664RKR-val 2026 2026-04-29 1885 Lindesberg 821-3134 212000-2015 Lindesberg Kommun, EKONOMIAVD, 71180 LINDESBERG 18 402 781 265 6 603 787 868RKR-val 2026 2026-04-29 1904 Skinnskatteberg 790-0756 212000-2023 Skinnskatteberg Kommun, Box 101, 73922 SKINNSKATTEBERG 3 498 172 806 1 255 174 061RKR-val 2026 2026-04-29 1907 Surahammar 5337-5853 212000-2031 Surahammar Kommun, BOX 203, 73523 SURAHAMMAR 7 671 343 170 2 752 345 922RKR-val 2026 2026-04-29 1960 Kungsör 811-0165 212000-2056 Kungsör Kommun, EKONOMIAVD., 73685 KUNGSÖR 6 679 302 671 2 396 305 067RKR-val 2026 2026-04-29 1961 Hallstahammar 12 36 90-0 212000-2064 Hallstahammar Kommun, BOX 506, 734 27 Hallstahammar 12 971 559 543 4 654 564 197RKR-val 2026 2026-04-29 1962 Norberg 2 92 36-7 212000-2072 Norberg Kommun, Box 25, 738 21 Norgberg 4 328 206 691 1 553 208 244RKR-val 2026 2026-04-29 1980 Västerås 356-6692 212000-2080 V 72 ä 1 st 8 e 7 r å V s Ä K S o T m ER m Å u S n, KONSULT OCH SERVICE, EKONOMICENTER, 125 890 5 169 485 45 175 5 214 660RKR-val 2026 2026-04-29 1981 Sala 5766-0151 212000-2098 Sala Kommun, BOX 304, 73325 SALA 18 027 765 956 6 468 772 424RKR-val 2026 2026-04-29 1982 Fagersta 12 37 80-9 212000-2106 Fagersta Kommun, Ekonomikontoret, 73780 FAGERSTA 10 135 443 763 3 636 447 399RKR-val 2026 2026-04-29 1983 Köping 991-1215 212000-2114 Köping Kommun, DRÄTSELKONTORET, 73185 KÖPING 20 374 861 772 7 311 869 083RKR-val 2026 2026-04-29 1984 Arboga 481-1667 212000-2122 Arboga Kommun, BOX 45, 73221 ARBOGA 11 207 487 528 4 021 491 549RKR-val 2026 2026-04-29 2021 Vansbro 361-2843 212000-2130 Vansbro Kommun, Medborgarhuset, 78050 VANSBRO 5 505 254 742 1 975 256 717RKR-val 2026 2026-04-29 2023 Malung-Sälen 357-6105 212000-2148 M M a A l L u U n N g- G Sälen Kommun, "Manuell inbetalning", Box 14, 78221 8 448 374 891 3 031 377 922RKR-val 2026 2026-04-29 2026 Gagnef 472-4134 212000-2155 G 78 a 5 g 6 n 1 e f D K J o U m RÅ m S un, EKONOMIAVDELNINGEN, Färjbacksvägen 5, 8 011 357 050 2 874 359 924RKR-val 2026 2026-04-29 2029 Leksand 985-2971 212000-2163 Leksand Kommun, Ekonomiavdelningen, 79380 LEKSAND 13 087 564 279 4 696 568 975RKR-val 2026 2026-04-29 2031 Rättvik 469-9179 212000-2171 Rättvik Kommun, 79580 RÄTTVIK 9 227 406 694 3 311 410 005RKR-val 2026 2026-04-29 2034 Orsa 12 42 60-1 212000-2189 Orsa Kommun, BOX 23, 79421 ORSA 5 698 262 622 2 044 264 666RKR-val 2026 2026-04-29 2039 Älvdalen 36977-7 212000-2197 Älvdalen Kommun, 5 658 260 989 2 030 263 019RKR-val 2026 2026-04-29 2061 Smedjebacken 820-9538 212000-2205 Smedjebacken Kommun, 77781 SMEDJEBACKEN 8 805 389 465 3 159 392 624RKR-val 2026 2026-04-29 2062 Mora 12 42 10-6 212000-2213 Mora Kommun, 79280 MORA 16 689 711 331 5 988 717 319RKR-val 2026 2026-04-29 2080 Falun 218-0289 212000-2221 Falun Kommun, EKONOMIKONTORET, 79183 FALUN 47 354 1 963 236 16 992 1 980 228RKR-val 2026 2026-04-29 2081 Borlänge 5349-1486 212000-2239 Borlänge Kommun, EKONOMIKONTORET, 78181 BORLÄNGE 40 467 1 682 073 14 521 1 696 594RKR-val 2026 2026-04-29 2082 Säter 5934-8771 212000-2247 Säter Kommun, EKONOMIKONTORET, 78327 SÄTER 8 926 394 405 3 203 397 608RKR-val 2026 2026-04-29 2083 Hedemora 433-2409 212000-2254 Hedemora Kommun, BOX 201, 77628 HEDEMORA 12 135 525 413 4 354 529 767RKR-val 2026 2026-04-29 2084 Avesta 337-8841 212000-2262 Avesta Kommun, Ekonomienheten, 77481 AVESTA 17 899 760 730 6 423 767 153RKR-val 2026 2026-04-29 2085 Ludvika 467-5088 212000-2270 Ludvika Kommun, EKONOMIENHETEN, 77182 LUDVIKA 20 768 877 857 7 452 885 309RKR-val 2026 2026-04-29 2101 Ockelbo 127-3291 212000-2288 Ockelbo Kommun, 81680 OCKELBO 4 695 221 674 1 684 223 358RKR-val 2026 2026-04-29 2104 Hofors 226-1501 212000-2296 Hofors Kommun, 81381 HOFORS 7 421 332 963 2 663 335 626RKR-val 2026 2026-04-29 2121 Ovanåker 8 29 75-4 212000-2304 Ovanåker Kommun, 82880 EDSBYN 9 057 399 753 3 250 403 003RKR-val 2026 2026-04-29 2132 Nordanstig 88 38 20-3 212000-2312 Nordanstig Kommun, BOX 56, 82070 BERGSJÖ 7 417 332 800 2 661 335 461RKR-val 2026 2026-04-29 2161 Ljusdal 3 23 33-7 212000-2320 Ljusdal Kommun, 82780 LJUSDAL 15 035 643 806 5 395 649 201RKR-val 2026 2026-04-29 2180 Gävle 5568-4211 212000-2338 Gävle Kommun, 801 84 Gävle 82 936 3 415 879 29 761 3 445 640RKR-val 2026 2026-04-29 2181 Sandviken 3 22 28-9 212000-2346 Sandviken Kommun Ekonomi, 811 80 Sandviken 30 725 1 284 354 11 025 1 295 379RKR-val 2026 2026-04-29 2182 Söderhamn 192-3473 212000-2153 Söderhamn Kommun, Ekonomikontoret, 826 80 Söderhamn 19 724 835 236 7 077 842 313RKR-val 2026 2026-04-29 2183 Bollnäs 594-2636 212000-2361 Bollnäs Kommun, 821 80 Bollnäs 20 928 884 389 7 510 891 899RKR-val 2026 2026-04-29 2184 Hudiksvall 991-1967 212000-2379 Hudiksvall Kommun, Ekonomiavdelningen, 824 80 Hudiksvall 30 330 1 268 228 10 883 1 279 111RKR-val 2026 2026-04-29 2260 Ånge 5274-3994 212000-2387 Ånge Kommun, Att: Ann-Christine Dahlqvist, 841 81 Ånge 7 362 330 555 2 641 333 196RKR-val 2026 2026-04-29 2262 Timrå 5672-9387 212000-2395 Timrå Kommun, Serviceenhetens Fakturahantering, 861 82 Timrå 14 053 603 716 5 042 608 758RKR-val 2026 2026-04-29 2280 Härnösand 5576-5218 212000-2403 Härnösand Kommun, 871 80 Härnösand 19 453 824 172 6 980 831 152RKR-val 2026 2026-04-29 2281 Sundsvall 12 58 80-5 212000-2411 Sundsvall Kommun, KS-EKON, 851 85 Sundsvall 79 430 3 272 746 28 503 3 301 249RKR-val 2026 2026-04-29 2282 Kramfors 5472-5395 212000-2429 Kramfors Kommun, 872 80 Kramfors eller Box, 872 80 Kramfors 14 342 615 515 5 146 620 661RKR-val 2026 2026-04-29 2283 Sollefteå 770-6229 212000-2437 Sollefteå Kommun, 881 80 Sollefteå 14 727 631 232 5 284 636 516RKR-val 2026 2026-04-29 2284 Örnsköldsvik 188-4774 212000-2445 Örnsköldsvik Kommun, KLF Ekonomiavdelningen, Ekonomi, 891 88 Örnsköldsvik44 130 1 831 616 15 836 1 847 452RKR-val 2026 2026-04-29 2303 Ragunda 267-8761 212000-2452 Ragunda Kommun, Box 150, 840 70 Hammarstrand 4 172 200 322 1 497 201 819RKR-val 2026 2026-04-29 2305 Bräcke 109-2394 212000-2460 Bräcke Kommun, 840 60 Bräcke 4 934 231 431 1 770 233 201RKR-val 2026 2026-04-29 2309 Krokom 5926-4770 212000-2478 Krokom Kommun/HuvudBG, 835 80 Krokom 11 995 519 698 4 304 524 002RKR-val 2026 2026-04-29 2313 Strömsund 991-1918 212000-2486 Strömsund Kommun,Box 500, 833 24 Strömsund 8 948 395 303 3 210 398 513RKR-val 2026 2026-04-29 2321 Åre 5813-5245 212000-2494 Åre Kommun, Box 201, 837 22 Järpen 10 063 440 824 3 611 444 435RKR-val 2026 2026-04-29 2326 Berg 781-2316 212000-2502 Bergs Kommun, Box 73, 845 21 Svenstavik 5 706 262 948 2 047 264 995RKR-val 2026 2026-04-29 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : Statsbidrag 2026 2361 Härjedalen 251-5294 212000-2510 Härjedalens Kommun, Medborgarhuset, 842 80 Sveg 8 408 373 258 3 017 376 275RKR-val 2026 2026-04-29 2380 Östersund 991-1249 212000-2528 Östersund Kommun, Ekonomikontoret, Ekoplan, 831 82 Östersund 51 913 2 149 358 18 628 2 167 986RKR-val 2026 2026-04-29 2401 Nordmaling 763-2086 212000-2536 Nordmaling Kommun, 914 81 Nordmaling 5 589 258 172 2 005 260 177RKR-val 2026 2026-04-29 2403 Bjurholm 625-9121 212000-2833 Bjurholm Kommun, Storg 9, 916 81 Bjurholm 1 863 106 057 668 106 725RKR-val 2026 2026-04-29 2404 Vindeln 595-9168 212000-2544 Vindeln Kommun, 922 81 Vindeln 4 250 203 507 1 525 205 032RKR-val 2026 2026-04-29 2409 Robertsfors 763-8034 212000-2551 Robertsfors Kommun, 915 81 Robertsfors 5 318 247 108 1 908 249 016RKR-val 2026 2026-04-29 2417 Norsjö 5741-0151 212000-2858 Norsjö Kommun, Kommunkontoret, 935 81 Norsjö 3 051 154 557 1 094 155 651RKR-val 2026 2026-04-29 2418 Malå 5092-2954 212000-2866 Malå Kommun, Storgatan 13, 939 31 Malå 2 323 124 836 833 125 669RKR-val 2026 2026-04-29 2421 Storuman 765-0336 212000-2577 Storuman Kommun, 923 81 Storuman 4 557 216 040 1 635 217 675RKR-val 2026 2026-04-29 2422 Sorsele 764-8470 212000-2585 Sorsele Kommun, 924 81 Sorsele 1 942 109 282 696 109 978RKR-val 2026 2026-04-29 2425 Dorotea 601-7404 212000-2809 Dorotea Kommun, 917 81 Dorotea 1 851 105 567 664 106 231RKR-val 2026 2026-04-29 2460 Vännäs 5950-1874 212000-2841 Vännäs Kommun, 911 81 Vännäs 7 031 317 042 2 523 319 565RKR-val 2026 2026-04-29 2462 Vilhelmina 307-1404 212000-2601 Vilhelmina Kommun, Torget 6, 912 81 Vilhelmina 5 059 236 534 1 815 238 349RKR-val 2026 2026-04-29 2463 Åsele 762-0255 212000-2791 Åsele Kommun, Box 200, 919 85 Åsele 2 173 118 713 779 119 492RKR-val 2026 2026-04-29 2480 Umeå 759-8899 212000-2627 Umeå Kommun, Ekonomikontoret, Ekonomiavd/Kassan, 901 84 Umeå 107 959 4 437 448 38 741 4 476 189RKR-val 2026 2026-04-29 2481 Lycksele 6 23 56-1 212000-2635 Lycksele Kommun,921 81 Lycksele 9 618 422 656 3 451 426 107RKR-val 2026 2026-04-29 2482 Skellefteå 12 68 70-5 212000-2643 Skellefteå Kommun, 931 85 Skellefteå 59 575 2 462 161 21 378 2 483 539RKR-val 2026 2026-04-29 2505 Arvidsjaur 5143-7903 212000-2650 Arvidsjaur Kommun, 933 81 Arvidsjaur 4 957 232 370 1 778 234 148RKR-val 2026 2026-04-29 2506 Arjeplog 203-7273 212000-2668 Arjeplog Kommun, Tingsbacka, 930 90 Arjeplog 2 153 117 896 772 118 668RKR-val 2026 2026-04-29 2510 Jokkmokk 625-7331 212000-2676 Jokkmokk Kommun, 962 85 Jokkmokk 3 874 188 156 1 390 189 546RKR-val 2026 2026-04-29 2513 Överkalix 797-9311 212000-2684 Överkalix Kommun, 956 81 Överkalix 2 664 138 758 955 139 713RKR-val 2026 2026-04-29 2514 Kalix 6 02 50-8 212000-2692 Kalix Kommun, 952 81 Kalix 12 620 545 214 4 528 549 742RKR-val 2026 2026-04-29 2518 Övertorneå 178-0592 212000-2700 Övertorneå Kommun, Kommunalhuset, 957 85 Övertorneå 3 363 167 295 1 206 168 501RKR-val 2026 2026-04-29 2521 Pajala 758-5151 212000-2718 Pajala Kommun, Ekonomiavdelningen, 984 85 Pajala 4 645 219 633 1 666 221 299RKR-val 2026 2026-04-29 2523 Gällivare 754-1576 212000-2726 Gällivare Kommun, Ekonomienheten, 982 81 Gällivare 13 884 596 817 4 982 601 799RKR-val 2026 2026-04-29 2560 Älvsbyn 5256-0471 212000-2734 Älvsbyn Kommun, Box 175, 942 85 Älvsbyn 6 269 285 933 2 249 288 182RKR-val 2026 2026-04-29 2580 Luleå 6 02 00-3 212000-2742 Luleå Kommun, 971 85 Luleå 64 975 2 682 617 23 316 2 705 933RKR-val 2026 2026-04-29 2581 Piteå 12 72 30-1 212000-2759 Piteå Kommun, Ekonomikontoret, 941 85 Piteå 33 922 1 414 872 12 172 1 427 044RKR-val 2026 2026-04-29 2582 Boden 600-7181 212000-2767 Bodens Kommun, Ekonomikontoret, Stadshuset, 961 86 Boden 22 723 957 671 8 154 965 825RKR-val 2026 2026-04-29 2583 Haparanda 855-3232 212000-2775 Haparanda Kommun ,Ekonomikontoret, 953 85 Haparanda 7 356 330 310 2 639 332 949RKR-val 2026 2026-04-29 2584 Kiruna 991-1199 Ref 809200 212000-2783 Stadshuset, Kiruna Kommun, Hjalmar Lundbohmsvägen 31, 981 36 Kiruna 17 970 763 628 6 448 770 076RKR-val 2026 2026-04-29 Totalt 8 360 031 349 999 849 2 999 851 352 999 700 Anna Nyqvist Kanslichef 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : brev till pilotkommuner 260409 2026-04-09 Information till pilotkommuner Ändring i genomförandet av pilot för digital röstlängd 2026 Av säkerhetsskäl behöver Valmyndigheten göra en förändring i hur försöket med digitala röstlängder genomförs. Piloten kommer att genomföras som ett test, vid sidan av den tryckta röstlängden. Vad ändringen innebär Röstmottagarna kommer använda både digital röstlängd i datorn och en tryckt röstlängd. De ska markera att väljarna har röstat i båda. Den digitala röstlängden kommer att innehålla samma uppgifter som den tryckta röstlängden. Ni ska föra in alla rättelser och tillägg i den tryckta röstlängden, enligt ordinarie rutiner. I den digitala röstlängden sker detta automatiskt. Uppstår en skillnad i antalet markeringar i den digitala röstlängden och den tryckta röstlängden gäller markeringarna i den tryckta. Det är den tryckta röstlängden som ska användas vid rösträkningen i vallokalen och markeringarna ska jämföras med antalet valkuvert i valurnan och antalet röster. Flödet i vallokalen där piloten genomförs kommer därför skilja sig mot hur det skulle vara med enbart digital röstlängd. Vi behöver arbeta fram det bästa flödet tillsammans med er när ni kommer hit den 16–17 april. Det kan till exempel komma att behövas ytterligare röstmottagare i vallokalen. Varför lämnar vi denna information nu? Valmyndigheten vill vara transparenta med er pilotkommuner och se till att ni har fullständig information. Tveka inte att höra av er om ni har några frågor eller funderingar. På workshopen/informationsträffen den 16–17 april kommer vi redogöra för ändringarna, prova att rösta och att ta emot röster samt finslipa på flödet som dubbla röstlängder innebär. Vänliga hälsningar, Valmyndigheten 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : 260417 Pilotprojekt digitala röstlängder - information till utvalda kommuner Datum 2026-04-17 Pilotprojekt digitala röstlängder 2026 Budskap som Valmyndigheten tagit fram som ni kan återanvända om ni vill: • Valmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att analysera och redovisa förutsättningarna för att införa digitala röstlängder. • Valmyndigheten ser flera fördelar med att digitalisera röstlängderna, som effektivare röstmottagning när flera röstmottagare kan jobba i röstlängden samtidigt, möjlighet till snabbare ändringar i röstlängden och lägre risk för felaktiga avprickningar. • Kommuner har själva fått anmäla sitt intresse att delta och bland de anmälda har 20 kommuner blivit utvalda. • Försök med digitala röstlängder kommer genomföras i en vallokal per utvald kommun – här kan ni namnge vilken om ni vill och vet. • Fyll på med citat och hänvisning till era egna kontaktpersoner inom kommunen. Frågor och svar Faktaunderlag som ni kan ha som stöd vid eventuella mediefrågor: Vad är en röstlängd och vad innebär det att den blir digital? Röstlängd är en förteckning över personer som har rösträtt vid ett val eller en folkomröstning. Att röstlängden digitaliseras innebär att röstmottagaren använder en dator för att markera i en digital röstlängd vilka som röstat, i stället för att markera det på en pappersröstlängd med penna och linjal. Under försöket vid 2026 års val kommer både pappersröstlängd och digital röstlängd att användas parallellt av säkerhetsskäl. Kan ni beskriva kort vad det innebär att använda en digital röstlängd? I stället för att ta fram papperslistor, förbereder Valmyndigheten en digital fil som används av röstmottagarna, som markerar i röstlängden som de har i datorn. När valdagen är slut och man avslutar röstmottagningen får man hjälp av systemet att räkna ihop antalet markeringar. Man kan inte markera fel förutsatt att man skrivit in rätt personnummer. Man får upp enbart den väljaren vars personnummer man skrivit in. Blir det effektivare flöden eller kortare köer för att det är digital röstlängd? Det kan bli effektivare eftersom flera röstmottagare kan arbeta i samma röstlängd samtidigt. Du kan också arbeta med granskning och markering av förtidsröster vid sidan av röstmottagningen. Under försöket kommer vi inte att se några effektivitetsvinster eftersom pappersröstlängd kommer användas parallellt med digital röstlängd. Vilka kommuner och vallokaler är utvalda för att testa digitala röstlängder? Det är 20 kommuner i landet som deltar med en vallokal vardera. De utvalda kommunerna beslutar själva om vilken vallokal det gäller i deras kommun. Stockholms län: Stockholm kommun, Lidingö kommun Postadress: Box 1010, 171 21 Solna Telefon: 010-57 57 000 www.val.se 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : 260417 Pilotprojekt digitala röstlängder - information till utvalda kommuner Datum 2026-04-17 Uppsala län: Enköpings kommun Södermanlands län: Vingåkers kommun Östergötlands län: Ödeshögs kommun Jönköpings län: Jönköpings kommun Kronobergs län: Tingsryds kommun Blekinge län: Olofströms kommun Skåne län: Malmö kommun, Svedala kommun Hallands län: Halmstads kommun Västra Götalands län: Skövde kommun, Uddevalla kommun Värmlands län: Torsby kommun Örebro län: Hallsbergs kommun Dalarnas län: Ludvika kommun Gävleborgs län: Hudiksvalls kommun Västerbottens län: Umeå kommun Norrbottens län: Bodens kommun, Arjeplogs kommun Hur gjordes urvalet? Valmyndigheten fick in anmälningar om intresse från 37 kommuner i 16 län. Av dessa valdes 21 kommuner ut. I urvalet utgick Valmyndigheten ifrån att alla län, med anmälda kommuner, ska vara representerade. I de fall fler kommuner anmält sig från samma län utgick Valmyndigheten ifrån kommunstorlek, geografisk spridning och unika förutsättningar för att få ett så diversifierat urval som möjligt. I de fall flera kommuner inom samma län hade likvärdiga förutsättningar skedde urvalet genom lottning. Då Valmyndigheten hade planerat för 21 kommuner valde de ytterligare fem kommuner efter att en kommun från varje län utsetts. Dessa valdes för att stärka representationen från landsändar där representationen var svagare samt från stora län med många röstberättigade och/eller många anmälda kommuner. En kommun har sedan dess valt att avstå medverkan. Kan väljare från hela kommunen välja att rösta i vallokalen med digital röstlängd, eller bara de som har det som ”sin” vallokal? Enbart de väljare som tillhör vallokalen kan rösta i den specifika vallokalen. Varje valdistrikt har en vallokal öppen under valdagen. I vallokalen kan enbart de röstberättigade som hör till valdistriktet rösta. Varje valdistrikt har en unik röstlängd där de röstberättigade som får rösta i vallokalen finns med. Detta påverkas inte av om röstlängden är digital eller inte. 23/26 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 - VN-2026/00002-5 Informationsärenden Valnämnden 18 maj 2026 : 260417 Pilotprojekt digitala röstlängder - information till utvalda kommuner Datum 2026-04-17 Vilka fördelar ser Valmyndigheten med att införa digitala röstlängder? Valmyndigheten ser flera fördelar med att digitalisera röstlängderna. Digital röstlängd kan effektivisera röstmottagningen då flera röstmottagare kan jobba i röstlängden samtidigt, det ger även möjlighet till snabbare ändringar i röstlängden och lägre risk för felaktiga avprickningar. Det kommer också att underlätta och effektivisera andra myndigheters arbete med valdeltagandestatistik. Ser Valmyndigheten några risker med att införa digitala röstlängder? Det finns alltid risker med nyutveckling. Men Valmyndigheten ser stora vinster med att göra de här förändringarna, det är nödvändigt att digitalisera delar av röstningsprocessen för att upprätthålla vårt robusta valsystem. Flera risker som finns i dagens system minskar med de här förändringarna. Valmyndigheten har gjort och gör fortsatt risk- och konsekvensbedömningar och jobbar mycket med säkerheten i utvecklingsarbetet. Förtroendet för valet är centralt i den här processen. Redan idag behöver vårt it-system vara tillgängligt under röstningen för att röstmottagarna ska kunna skriva ut dubblettröstkort, så det finns stora krav på säkerheten redan idag. Vad händer om det blir strömavbrott eller internet går ned? Under valdagen 2026 kommer både digital och pappersröstlängd användas i vallokalen. Vid strömavbrott eller internetbortfall kan röstmottagarna under den stunden enbart markera i den fysiska röstlängden. Vilka krav ställs på kommunernas it-infrastruktur och typ av internetuppkoppling? Kommunens it behöver kunna tillhandahålla support eller exempelvis åka ut med en ny dator vid problem. Röstlängden kräver inte mycket bandbredd men det är viktigt att uppkopplingen är tillförlitlig. Mobil bredbandsuppkoppling går bra så länge den är stabil. Lösningen kräver också handskanners för att skanna id-kort och granska inkomna förtidsröster, vilka tillhandahålls av Valmyndigheten. Vad kan det vara för kostnader för kommunerna som deltar? Får man någon ersättning från Valmyndigheten? Eftersom datorer redan används i förtidsröstningen är det ingen ökad kostnad för hårdvara. Valmyndigheten står för handskanner och numeriskt tangentbord. I framtida val, när digitala röstlängder potentiellt rullats ut överallt, kan det bli det en större ekonomisk kostnad för kommuner med många distrikt som behöver införskaffa datorer. Fler frågor och svar hittar ni här: Frågor och svar om digitala röstlängder | Valcentralen 24/26 Anmälningsärenden 18 maj 2026 - VN-2026/00003-1 Anmälningsärenden 18 maj 2026 : Anmälningsärenden 18 maj 2026 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-05-05 Valnämnden Diarienr: VN-2026/00003 Anmälningsärende Valnämnden 18 maj 2026 Förslag till beslut Valnämnden beslutar att godkänna anmälningsärendet Ärendebeskrivning Enligt valnämndens delegationsordning ska genomförda upphandlingar anmälas till nämnden. Under perioden 1 januari – 30 april 2026 har följande upphandlingar skett; Vara/tjänst Belopp exkl moms Gatupratare 26 850 Flexlight notställslampa LED 26 100 Förvaringslåda SmartStore Classic 7 950 Platsback Teff 32 014 Transporter förtidsröster 288 874 Tröskelrampar 25 168 Vallokals skylt 32 100 Etablering av vallokaler, transporter, lagerarbete 341 600 Beredningsansvariga Marie Sandström Peder Halläng Marie Sandström Peder Halläng Enhetschef Samordnare