Kommunstyrelsen — 12 maj 2026

Kommunstyrelsen beslutar att till protokollet notera att kommunstyrelsen tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen inbjuds verkställande direktör eller annan representant för bolaget att redovisa hur verksamheten har planerats och genomförts utifrån generella och specifika ägardirektiv samt destinerade inriktningsmål och beskriva framtida utmaningar/möjligheter. Bolagsinformation lämnas av vd Jan Ridfeldt.

Kommunstyrelsen beslutar att bevilja dispens inom personlig assistans för verksamhet 0685720. att bevilja dispens inom personlig assistans för verksamhet 0001854. Ärendebeskrivning Bakgrund: I november 2022 tecknade parterna en överenskommelse om att göra ändringar i bestämmelserna om dygnsvila. I bestämmelserna anges att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar samt under vilka förutsättningar det är möjligt att göra undantag från reglerna om dygnsvila. Centrala parter konstaterar att dispens ska tillämpas restriktivt och att det alltid ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov av att säkraemanningen. Parterna har utifrån verksamhetens karaktär fört särskild dialog kring arbetstidsförläggning inom funktionshinderomsorgen. Detta innebär att det inom funktionshinderomsorgen är möjligt att, under vissa förutsättningar överstiga förläggning av 20 timmars arbetspass om det är nödvändigt för att säkerställa omsorgstagarens rättigheter och friheter enligt lag. I de fall det efter analys konstateras att det krävs ett undantag från huvudregeln kan en ansökan om dispens upprättas. Beslut om dispens är tidsbegränsat, max 12 månader. Analys utifrån aktuella ärenden: Verksamhet 0685720 under tidigare schemaperioder har arbetsgivaren testat med schemaförändringar som innebär fler personalbyten per dygn. Införandet med kortare pass skapar dock stor påverkan på brukaren och således också personalgruppen. Därav är bedömningen att det är nödvändigt att förlägga arbete i kombination jour längre än 20 timmar för att kunna upprätthålla verksamheten. Arbetsgivaren kommer att fortsätta att pröva två personalbyten per dygn vd tre tillfällen per fyravekorsperiod. Det planeras även för utbildning av personalen i ESL. Vilket är en pedagogisk metod i arbetet. Verksamheten söker dispens för 10 månader denna gång. Anledningen är att arbetsgivaren ser ett värde i att samtliga dispenser hanteras samtidigt. Det innebär att nästa ansökan för detta ärende skulle kunna gå upp i kommunstyrelsen i januari 2027, tillsammans med övriga dispenser inom personlig assistans. Analys utifrån aktuella ärenden: Verksamhet 0001854 har tidigare försökt med ett schema som innebär personalbyten två gånger/ dag. Detta påverkade brukaren negativt i form av stress och oro. Bedömningen är fortsatt att införandet av kortare pass i schemat får för stor negativ påverkan på brukaren och således också personalgruppen för att det ska vara möjligt. Därav är bedömningen att det är nödvändigt att förlägga arbete i kombination jour längre än 20 timmar för att kunna upprätthålla verksamheten. Arbetsgivaren arbetet tillsammans med personalen och god man kring förbättringar av rutiner och metoder. Ett par medarbetare i gruppen kommer också att utbildas i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Verksamheten söker dispens för 10 månader denna gång. Anledningen är att arbetsgivaren ser ett värde i att samtliga dispenser hanteras samtidigt. Det innebär att nästa ansökan för detta ärende skulle kunna gå upp i kommunstyrelsen i januari 2027, tillsammans med Övriga dispenser inom : personlig assistans. Facklig dialog: Berörda fackliga organisationer har tagit del av arbetsgivarens analys och har i samband med MBL-förhandling haft möjlighet att komma med inspel och förslag till åtgärder för att undvika dispens.

Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig över revisionsgranskning av Umeå kommuns digitaliseringsarbete i enlighet med stadsledningskontorets förslag. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen har under hösten 2025 genomfört revisionsgranskning av Umeå kommuns digitaliseringsarbete. Granskningen har fokuserat på om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställt att digitaliseringsarbetet i kommunen utförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommunrevisionens sammanfattade bedömning är att tekniska nämnden och kommunstyrelsen delvis har säkerställt att digitaliseringsarbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommunrevisionen konstaterar även att betydande delar av styrningen av digitaliseringsområdet är nyligen beslutad eller under utveckling. Kommunrevisionen bedömer att organisation och ansvarsfördelning i digitaliseringsfrågor är delvis ändamålsenlig. Detta då kommunfullmäktige har beslutat om styrdokument som definierar ansvarsfördelning på övergripande nivå. Kommunrevisionen bedömer att det finns en ändamålsenlig samverkansmodell för digitaliseringsarbetet. Implementering av samverkansmodellen påbörjades år 2024 och implementeringsarbetet är pågående. Kommunrevisionen påtalar dock att det finns behov av ytterligare insatser för att främja implementering. Kommunrevisionen ser positivt på att tekniska förvaltningen planerar sådana ytterligare insatser. Kommunrevisionen bedömer även att det vid tidpunkten för granskningen inte fanns relevanta styrdokument, handlingsplaner och riktlinjer. Detta då den övergripande styrningen är under utveckling, styrdokument är inte anpassade till samverkansmodellen, och det finns begränsat med vägledning för uppföljning och riskhantering. Kommunrevisionen bedömer även att det generellt finns tydliga mål och syften i enskilda digitaliseringsinitiativ. Teknik- och fastighetsförvaltningen har upprättat stöd för att identifiera mål och uppskatta effekter. Det upprättas delvis tillräckliga risk- och konsekvensanalyser i digitaliseringsprojekt. Stickprov visar att risk beaktas i digitaliserings- initiativ och samverkansmodellen ger goda förutsättningar för att hantera risk. Dock finns det ej någon riktlinje för riskhantering vilket kan leda till ojämlik hantering och bristande kontroll. Den information som återrapporteras till styrelsen är inte tillräcklig för att ge styrelsen en helhetsbild av digitaliseringsarbetet. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar Kommunrevisionen kommunstyrelsen och tekniska nämnden att: e - Stärka översynen och samordningen över förvaltningarnas implementeringar av digitala projekt för att säkerställa att alla IT- och digitaliseringsinitiativ är i linje med kommunens övergripande mål och strategier. e — Säkerställ att det finns tillräckliga och ändamålsenliga styrdokument, handlingsplaner och riktlinjer för hur digitaliseringsarbetet ska implementeras i kommunens verksamheter. Utifrån granskningens iakttagelser rekommenderar kommunrevisionen kommunstyrelsen att: e — Säkerställ att uppföljning och återrapportering sker enligt plan för digital omställning. Informationen som återrapporteras ska vara tillräcklig för att dels säkerställa intern kontroll dels uppfylla kommunstyrelsens uppsiktsplikt. | » — Säkerställ att uppföljning och återrapportering som behandlar | målområdet datadriven kommun i tertialrapport 2 är tillräcklig omfattande för att arbetet ska kunna utvärderas. Stadsledningskontorets förslag till yttrande Kommunstyrelsen har i sak ej något att erinra mot de rekommendationer kommunrevisionen lämnat. De områden som kommunrevisionen lämnat rekommendationer inom har med en delvis bredare ansats identifierats i det organisations- översynsarbete som stadsdirektör fick i uppdrag att genomföra vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 mars 2026 (då kommunstyrelsen beslutade att ge Stadsdirektör i uppdrag att genomföra en utredning av och återkomma med förslag på justering av organisation för stadsledningskontorets förvaltning). Då de rekommendationer kommunrevisionen riktat till kommunstyrelsen och tekniska nämnden avseende strategisk styrning förutsätter vissa förtydliganden av rådande ansvars- och rollfördelning mellan kommunstyrelsen och tekniska nämnden föreslås att dessa rekommendationer hanteras inom det uppdrag om organisationsöversyn som stadsdirektör har. När det gäller kommunrevisionens rekommendationer avseende uppföljning och återrapportering hanteras dessa genom att befintlig uppföljning fördjupas och förstärks.

Kommunstyrelsen beslutar att Umeå kommun svarar på remiss SOU 2026:20 Belägg för broms? i enlighet med reviderat yttrande 2026-05-05. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Särskilt uttalande Anders Ågren (M), Lena Andersson (M) och Veronica Kerr (KD) — Deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Regeringen beslutade den 28 augusti 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar ökande skattesatser och statliga åtgärder som stimulerar skattesänkningar i kommuner och regioner kan utformas, samt lämna förslag på sådana åtgärder. Till särskild utredare förordnades den 28 augusti 2025 f.d. chefs- ekonomen vid SKR Annika Wallenskog. Utredningen har i mars 2026 överlämnat sitt slutbetänkande Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) till regeringen. Finansdepartementet har därefter lämnat utredningen på remiss till 110 remissinstanser varav Umeå kommun är en. Nedan redovisas utredningens förslag och förvaltningens förslag till yttrande: 1. Ett system med skattebroms och skattesänkningsbidrag bör införas Utredningen föreslår att ett system med skattebroms och skattesänkningsbidrag ska införas. Förslaget lyder enligt följande: e — En kommun eller region som sänker skattesatsen jämfört med föregående budgetår ska få ett årligt bidrag i tre år, motsvarande 25 procent av skattesänkningen år 1, 15 procent år 2 och 10 procent år 3. e — En kommun eller region som höjer skattesatsen ska betala motsvarande skattebromsavgift under tre år. e Om kommunen eller regionen gör flera ändringar av skattesatsen under en treårsperiod ska varje ändring beräknas för sig och årligen summeros till ett samlat belopp som antingen blir ett bidrag eller en avgift. e - Om skattesatsförändringen sker till följd av en skatteväxling ska ingen skattebromsavgift eller skattesänkningsbidrag utgå. Det finns argument både för och emot att införa ett skattebromssystem och detta diskuteras i utredningen. Enligt proportionalitetsprincipen i regeringsformen ska behovet av åtgärder, vägas mot den inskränkning i beskattningsrätten och den kommunala självstyrelsen som det innebär, Utredaren påtalar att proportionalitetsbedömningen är en politisk bedömning och att utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag om en skattebroms och en skattesänkningspremie, utredaren gör således ingen bedömning i sak om de åtgärder som föreslås ligger i linje med proportionalitetsprincipen. Utredaren påtalar att Sverige har höga skatter på arbete i jämförelse med andra länder inom OECD, varav inkomstskatter är en viktig del. Utredaren redovisar även resonemang om att höga inkomstskatter kan skapa negativa samhällsekonomiska effekter bl.a. i form av minskat arbetsutbud och investeringar i utbildning och näringsverksamhet, vilket kan tala för att det finns ett behov av att sänka inkomstskatterna. Kommande års demografiska förändringar innebär även risk för skattehöjningar i kommuner och regioner, samtidigt som incitamenten att sänka skattesatser bedöms vara svaga. Statistiken visar att det är få kommuner och regioner som väljer att sänka skattesatserna, sett över längre tid. Utredaren påtalar även att såväl erfarenhet som statistik visar på att de fleat kommuner och regioner så långt som möjligt undviker att höja skattesatsen. Det finns alltså inte en entydig problembild när det gäller skattesatsnivåerna i kommunsektorn. Utredaren påtalar även att det är svårt att dra några säkra slutsatser om vilka effekter ett skattebromssystem skulle få, särskilt på lång sikt. Den kraftiga skattebroms som tillämpades under 90-talskrisen kombinerades med ökade statsbidrag vilket minskade frekvensen av skattehöjningar.\nErfarenheter från den kraftiga, men även långsiktiga skattebroms som under lång tid tillämpats i Danmark visar dock att effekten av ett skattebromssystem avtar över tid. Utredaren påtalar också att det finns också en risk med ett skattebromssystem som bör tas i beaktande, nämligen att de kommuner och regioner som av någon anledning måste höja skattesatsen behöver höja den ännu mer för att finansiera en avgift för en skattebroms.\n 2. Statliga skattereduktioner gör att staten finansierar delar av kommunalskattehöjningar Utredaren har även haft i uppdrag att analysera hur åtgärder som stimulerar till sänkta skattesatser och åtgärder som motverkar höjda skattesatser kan utformas. Jobbskatteavdraget (skattereduktionen för inkomst av arbete för personer under 66 år) och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning innebär att höjningar av kommunala skattesatser subventioneras av staten och vid sänkningar av skattesatsen minskas subventionen genom att storleken på skattereduktionerna är proportionella mot den kommunala inkomstskatten. De höjningar och sänkningar av skattesatserna som genomförs blir alltså mindre kännbara för skattskyldiga kommuninvånare. Utredaren föreslår därför att: e - Storleken på statliga skattereduktioner ska inte påverkas av förändringar av kommunernas och regionernas skattesatser.\nSkattereduktionerna föreslås beräknas med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för 2026 i aktuell hemortskommun som bas, i stället för den faktiska skattesatsen för kommunal inkomstskatt. e - Förändringar av skattesatser kommer därför att få större genomslag då de till fullo kommer slå igenom för de egna kommuninvånarna.\n e — Statistiska Centralbyrån (SCB) får i uppdrag att informerå kommuner och regioner om konsekvenserna av åtgärden på incitament för lägre skattesatser. 3. Åtgärder för att främja förutsättningarna för lägre skattesatsnivåer och ökad medvetenhet om skattesatsbesluten Utredaren föreslår även åtgärder som ska främja effektivitet i kommunal verksamhet och åtgärder som ställer krav på framförhållning/planering för kommunens framtida skattenivå. Utredaren föreslår också att skälen för att höja skattesatsen ska anges i budgeten, syftet är att skapa öppenhet och syn gällande de överväganden som görs i kommunen när förslag om skattehöjning framförs. Utredaren föreslår därför att: e | kommunallagen införs ett krav på att eftersträva hög effektivitet i kommunal verksamhet. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska omfatta även det målet. e - Iriktlinjerna ska det också finnas en plan för kommunens eller regionens skattesatsnivå. e — Uppföljning och utvärdering i förvaltningsberättelsen ska omfatta de nya målen och riktlinjerna, och revisorerna ska i sin granskning även pröva om verksamheterna sköts på ett effektivt sätt.\n+ - Det införs en skyldighet för kommuner och regioner att redovisa en motivering till en höjd skattesats i budgeten.\ne - Regeringen ger i uppdrag till Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) att utveckla och administrera nyckeltatl för justerad skattesats för kommuner och för regioner. 4, Allmänna förutsättningar för så låga skattesatser som möjligt I kombination med förslaget om att införa ett krav på att kommuner och regioner ska eftersträva effektivitet i verksamheten beskriver utredaren ett antal andra åtgärder (ej förslag) som skulle bidra till att underlätta planering och effektiv resurshushållning i kommuner och regioner och på det sättet ge ökade förutsättningar för att hålla nere skattesatsnivåerna: + - Fördelningen av generella statsbidrag: Tillskott till generella statsbidrag bör fördelas mellan kommuner och regioner på ett sätt som bättre svarar mot ökning av behov snarare än dagens kostnader. + - Förutsägbarhet i fråga om intäkter genom statsbidrag: En effektiv ekonomisk planering i kommuner och regioner förutsätter\ninformation om förväntade intäkter, framför allt från generella statsbidragen men även de riktade. + — Tydlighet i fråga om statliga krav och styrning: Otydliga krav och oklarheter I fråga om styrningen från staten riskerar att leda till onödiga kostnader för kommunsektorn. 5, Ett system med konjunkturstabiliserande statsbidrag vid tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget bör utredas Utredaren påtalar även att det behöver utredas hur ett system med automatisk konjunktur-stabilisering av skatteunderlaget kan utformas. Ett sådant system kan leda till mer effektiv konjunkturpolitik, lägre statliga kostnader i händelse av en ekonomisk kris samt mindre risk att skattesatser höjs till en tillfällig nivå som sedan riskerar bli permanent. Ett sådant system kan i sin tur kombineras med ett tillfälligt skattestopp om risken bedöms vara stor att många kommuner eller regioner höjer\nskattesatser. Beslutsunderlag SOU 2026:20 - Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser. Yttrande reviderat 2026-05-05. Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) — Bifall till tjänsteskrivelsens förslag med följande ändring, Stryka text i yttrandet. Umeå-kormmun-tillstyrkerinförande-av-ett j förtiänstf s fin få s höss skatten,-de-tvingas-til-det-Närskatten-välhöjtsfinns-detdeckfå ineltament-att-genomföra-skattesänkningar-Ettskattesänkningsbidrag skulle-utgöra-ett-sådantineitament: Bore Sköld (V) — Att i remissvaret stryka de stycken som tillstyrker delar av propositionen. Särskilt uttalande Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) — Deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag inklusive Hans Lindbergs ändring mot Bore Skölds förslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag med Hans Lindbergs ändring. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Mattias Larsson (C) och Janet Ågren (S) - Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Bore Sköld (V) — Att i remissvaret stryka de stycken som tillstyrker delar av propos