Kommunstyrelsens — 9 juni 2026

§ 237 Diarienr: KS-2026/00418 Upphandling: Vintervägsalt med diarienummer 26140 - Förfrågningsunderlag Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att godkänna förfrågningsunderlag 26140 Vintervägsalt. Ärendebeskrivning Upphandlingen avser ett ramavtal för löpande avrop. Avtalstid fr.o.m. 2026-10-01-2028-09- 30 med möjlighet till 1+1 års förlängning. Beslutsunderlag Se bilagor Beredningsansvariga Sabina Skoglund, upphandlare Anders Blom, enhetschef Upphandlingsbyrån Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Sabina Skoglund

§ 238 Diarienr: KS-2026/00535 Upphandling: Upphandlingskonsulter, diarienummer 26154 – Delegation till upphandlingschef att besluta om att godkänna förfrågningsunderlag Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att ge delegation till upphandlingschef att besluta om godkännande av förfrågningsunderlag. Ärendebeskrivning Nytt behov av ramavtal på upphandlingskonsulter. Brådskande upphandlingsärende som behöver göras under KSNAU:s sommaruppehåll. Beredningsansvariga Anders Blom, enhetschef upphandling och inköp Emma Åström, upphandlare Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Emma Åström

§ 239 Diarienr: KS-2026/00554 Upphandling: Reservkraft 26179 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att godkänna att Umeå kommun anmäler sig som avropande part i det avtal som Adda upphandlat avseende Dnr: 10648 Reservkraft 2025. Jäv Bore Sköld (V) deltar inte i handläggning eller beslut på grund av jäv. Ärendebeskrivning Adda har upphandlat ett ramavtal för Reservkraft. Avrop kommer att ske genom ett så kallat rangordnat avtal. Ramavtalet omfattar i första hand:  mobila reservkraftaggregat i olika effektstorlekar  reservkraftaggregat i container för semistationär drift  standardprodukter med fasta priser Avtalsperioden är 2026-03-16 - 2030-03-15 Avtalets värde uppskattas till ca 4 000 000 kronor per år. Beslutsunderlag  Atlas Copco Compresor Aktiebolag Ramavtal  Prislista Reservkraft 2025 Atlas Copco Compresor Aktiebolag  Priser för tilläggstjänster-reservkraft 2025  Kontraktsvillkor Adda Beredningsansvariga Sabina Skoglund Anders Blom Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Jäv Bore Sköld (V) deltar inte i handläggning eller beslut på grund av jäv. Beslutet ska skickas till Upphandlingsbyrån

§ 240 Diarienr: KS-2026/00583 Upphandling: Godkännande av avrop från ADDA:s ramavtal "Eldningsprodukter och drivmedel i bulk 2022" Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att godkänna avrop från ADDA:s ramavtal avseende Eldningsprodukter och drivmedel i bulk 2022. Ärendebeskrivning Nytt behov hos verksamheten och vi ska avropa från ADDA:s avtal. Avropsvärdet är ca. 4 000 000 kr per år. Beslutsunderlag Se bifogat förfrågningsunderlag Beredningsansvariga Igne Aukstuolyté Anders Blom Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Igne Aukstuolyté

§ 241 Diarienr: KS-2026/00584 Upphandling: Avrop från ADDA:s ramavtal "Stationstankning 2025" (26195) Beslut Näringslivs-och arbetsutskottet beslutar att godkänna att avropa från ADDA:s ramavtal avseende ”Stationstankning 2025”. Ärendebeskrivning Nytt behov hos verksamheten och vi ska avropa från ADDA:s avtal. Avropsvärdet är ca. 12 000 000 kr per år Beslutsunderlag Se bifogat förfrågningsunderlag Beredningsansvariga Igne Aukstuolyté Anders Blom Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Igne Aukstuolyté

§ 242 Diarienr: KS-2026/00203 Medfinansiering: FAIR 3 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja FAIR 3 20 000 kr/år 2026-2027, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Kvarkenrådet EGTS söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet FAIR 3. Övriga medfinansiärer är bland andra Interreg Aurora, Regional Council of Lapland, Vasek och Uleåborg. FAIR 3 syftar till att stärka gränsöverskridande samarbete och tillgänglighet i norra Norden genom att utveckla gemensamma juridiska, organisatoriska och ekonomiska ramverk för upphandling av regional flygtrafik över nationsgränser. Projektet bygger vidare på FAIR och FAIR 2 genom att gå från analys till genomförande. Inom projektet ska konkreta verktyg tas fram, såsom upphandlingsmodeller och principer för kostnadsfördelning och vägledning i nationella regelverk för att möjliggöra gemensam planering, finansiering och upphandling av regionala flygförbindelser i Sverige, Finland och Norge. Målgrupp är offentliga aktörer som kommuner, flygplatser och regionala utvecklingsorganisationer i Kvarkenregionen, Bottenviksområdet och norra Norge. Projektet kommer att genomföras i nära samverkan med dessa aktörer och med stöd av externa experter, och resultaten förankras genom workshops och dialogprocesser där Umeå kommun/Strategisk utveckling deltar. Projektet ska pågå under 2026-2027 och leds av Kvarkenrådet EGTS. Total budget är 364 000 euro, ca 4 000 000 kr, varav Umeå kommun medfinansierar med 40 000 kr. Väntat resultat är verktyg som gör det möjligt för kommuner och regioner att gemensamt upphandla gränsöverskridande regional flygtrafik. Detta ramverk ska omfatta ett avtalsupplägg och en modell för kostnadsfördelning, utformade så att de är juridiskt hållbara och anpassade till regelverken i Sverige, Finland och Norge. Umeå kommun har deltagit i de tidigare projekten FAIR och FAIR 2, som haft fokus på hållbart flyg, dess potential och efterfrågan i regionen. FAIR 3 tar nästa steg genom att utveckla förutsättningar för gemensam upphandling och drift av sådana lösningar, med målet att bidra till långsiktigt hållbara transportlösningar i Kvarkenregionen. Genom deltagandet får Umeå kommun möjlighet att påverka utvecklingen av framtida gränsöverskridande transportlösningar och bidra till förbättrad regional tillgänglighet för näringsliv och invånare. Projektet samlar ett brett partnerskap och omfattar flera större kommuner i Norr- och Västerbotten, flygplatser och motsvarande parter på den finska sidan. Trafikverket och den finska motsvarigheten Traficom kommer att följa arbetet genom en referensgrupp. Projektet bidrar till genomförandet av Umeå och Vasas gemensamma utvecklingsstrategi område 3, Attraktiva stads- och livsmiljöer. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Interreg Aurora Beredningsansvariga Cecilia Aketch Akanga, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman Emmy Sundin

§ 243 Diarienr: KS-2026/00227 Medfinansiering: Norrbyskär, Ett vädersäkrat besöksmål för alla dagar Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja Norrbyskär, Ett vädersäkrat besöksmål för alla dagar 161 500 kr 2026, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Stiftelsen Mo Ångsåg/Norrbyskärs Museum söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet Norrbyskär, Ett vädersäkrat besöksmål för alla dagar. Övriga medfinansiärer är Leaderområdet Idériket Umeåregionen 2030. Projektet syftar till att utveckla Norrbyskär till ett mer tillgängligt besöksmål året runt genom att skapa en vädersäkrad, interaktiv familjeutställning samt installera energieffektiva värmelösningar i museets lokaler. Bakgrunden är att besöksverksamheten idag är starkt säsongs- och väderberoende, vilket begränsar både tillgängligheten för besökare och möjligheten till långsiktig verksamhet för lokala aktörer. Projektet ska därför bidra till att förlänga turistsäsongen, jämna ut besöksflöden och stärka platsens attraktionskraft. Projektet omfattar uppbyggnad av en kostnadsfri, pedagogisk och tillgänglig utställning som möjliggör självguidade besök för barn, familjer och skolor, oberoende av väder och behov av guidning. Genom detta ökar möjligheten för fler målgrupper att ta del av platsens kulturarv. Total budget 2026-2027 är 1 615 600 kr varav Umeå kommun medfinansierar med 161 500 kr. Projektet ska resultera i ett mer tillgängligt och vädersäkrat besöksmål, vilket skapar förutsättningar för ökad besöksverksamhet och stärker både kulturarvets tillgänglighet och den lokala besöksnäringen. Umeå kommun bidrar i dag till Norrbyskärs museums verksamhet genom både driftstöd och tillfälligt utvecklingsstöd. Därtill pågår större investeringar på Norrbyskär i infrastruktur som färjekajer, stigar och skyltning. Det föreslagna projektet utgör ett viktigt komplement som stärker effekten av redan gjorda och pågående investeringar. Genom att ytterligare tillgängliggöra och kvalitetssäkra besöksmålet Norrbyskär skapas långsiktiga mervärden i form av ökad attraktionskraft, fler besökare och en mer robust besöksnäring. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Idériket Umeåregionen 2030 Beredningsansvariga Karin Björk, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 244 Diarienr: KS-2026/00250 Medfinansiering: Robusta och hållbara livsmedelsföretag i Västerbotten Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja Robusta och hållbara livsmedelsföretag i Västerbotten 300 000 kr 2026, 670 000 kr/år 2027-2028, 360 000 kr 2029, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Region Västerbotten söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet Robusta och hållbara livsmedelsföretag i Västerbotten. Övriga medfinansiärer är Tillväxtverket/EU:s regionala fond, kommunerna Skellefteå, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. Robusta och hållbara livsmedelsföretag i Västerbotten syftar till att stärka små och medelstora livsmedelsföretags tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft i hela Västerbotten. Genom att bygga vidare på tidigare länssamverkan, inte minst det gemensamma projektet Stärkt livsmedelsnäring, ska projektet omsätta kunskap och nätverk i praktiska och skalbara lösningar som förbättrar företagens produktion och förädling, försäljning, logistik och digitalisering – samt ökar beredskap och motståndskraft vid störningar i livsmedelskedjan. Projektet genomförs av Region Västerbotten med Umeå kommun och Skellefteå kommun som partners. Projektet omfattar ett stort antal företagsnära insatser som kartläggning av efterfrågan och krav hos offentliga kök, handel och besöksnäring, kompetenshöjande stöd inom ekonomi, prissättning, försäljning, upphandling, exportstöd. Projektet innehåller även utveckling och test av pilotlösningar för samordnad logistik, lokala hubbar/lagerlösningar och vidareutveckling av digitala plattformar. Total budget 2026-2029 är 12 700 000 kr varav Umeå kommun medfinansierar med 2 000 000 kr. Projektet väntas resultera i att minst 50 företag ska ha infört nya lösningar eller ingå i samverkansmodeller som stärker deras konkurrenskraft och bidrar till en mer robust regional livsmedelsförsörjning. Livsmedelsnäringen är ett prioriterat utvecklingsområde i Västerbotten, bland annat genom den regionala livsmedelsstrategin ”Mer mat från Västerbotten” 2021–2030. Strategin slår fast målet att öka både produktion och efterfrågan på livsmedel från Västerbotten för att stärka sysselsättning, regional tillväxt och livsmedelsförsörjning samt minska sårbarheten vid kriser. Föreslaget projekt bygger vidare på samarbetet Stärkt livsmedelsnäring som avslutas hösten 2026. Mer än 100 företagsbesök har genomförts i hela länet för behovsinventering och träffar inom exempelvis förpackningsdesign, regelverk och finansiering. Projektet har varit aktiv vid SM i Mathantverk, Bondens egen marknad, Norrland Food Summit samt haft ett nära samarbete med de offentliga köken kring upphandling. Framåt är tanken att arbeta än mer konkret och gå från generell kompetenshöjning till mer riktad rådgivning och ökad affärsnytta, med fokus på företag som har störst potential att växa. Umeå kommun kommer att ha en delprojektledare finansierad av projektet som arbetar nära livsmedelsföretag i hela Umeåregionen och stärker kommunernas näringslivsutvecklingsarbete. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Tillväxtverket Beredningsansvariga Mårten Bäck, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 245 Diarienr: KS-2026/00291 Medfinansiering: Bothnian Coastal Tourism Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja Bothnian Coastal Tourism 120 000 kr 2026, 220 000 kr/år 2027- 2028 och 100 000 kr 2029, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Kvarkenrådet EGTS söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet Bothnian Coastal Tourism. Övriga medfinansiärer är bland andra Interreg Aurora, Regionförbund, Wasaline samt ett flertal städer runt Bottenviken. Utvecklingen av besöksnäringen i Bottenviken har stor potential och intresset för kustdestinationer ökar. Bothnian Coastal Tourism (BCT) ska fortsatt stärka Bottenvikskustens position som en attraktiv och hållbar turistdestination i ett större geografiskt område. Genom att förlänga besökares vistelser och sprida besöken över året ska projektet bidra till en starkare besöksnäring och ökad regional tillväxt. Målet är att stärka regionen som en besöksredo och hållbar destination, öka den internationella attraktionskraften och konkurrenskraften och utveckla företagens förmåga att verka på internationella marknader. BCT innehåller insatser som stärker den gemensamma destinationsprofilen och utvecklar en mer konsumentinriktad kommunikation och digital närvaro. Projektet har även riktade insatser för att nå nya marknader genom samarbeten med researrangörer och gemensam produktutveckling. Små och medelstora turismföretag ska stärkas genom kompetensutveckling inom bland annat prissättning, digitalisering, hållbarhet och produktutveckling. Total budget 2026-2028 är 2 650 000 euro varav Umeå kommun medfinansierar med 60 000 euro, ca 660 000 kr. Genom insatserna förväntas fler företag bli exportmogna, den internationella synligheten öka och fler hållbara turismprodukter utvecklas. Projektet ska även bidra till en mer sammanhållen destinationsbild och stärka den långsiktiga samverkan inom regionen. Stärkt besöksnäring i Kvarkenregionen har länge prioriterats högt av Umeå kommun, inte minst sedan den nya färjan Aurora Botnia invigdes. Vi ser ett stadigt ökat antal besökare, fler övernattningar och nya samarbeten mellan svenska och finska aktörer. Kvarkenrådet har koordinerat flera besöksnäringsprojekt, och det senaste Bothnian Coastal Route 2023-2025 har bland annat lett till ett kraftigt ökat intresse för regionen hos internationella researrangörer, liksom ett ökat intresse för regionen som vinterdestination. Tidigare har endast sommaren varit aktuell för internationella researrangörer. Det märks även ett ökat intresse från lokala företag att engagera sig i det långsiktiga internationella införsäljningsarbetet. I BCT tas arbetet vidare och partnerskapet stärks då även Wasaline, destination Höga Kusten och Sundsvall ansluter. Visit Umeå kommer att ha en projektledare finansierad av projektet vilket stärker deras uppdrag kring paketering, marknadsföring och försäljning av Umeå som besöksdestination. Tidigare inskickad ansökan av Kvarkenrådet EGTS, Bothnian Coastal Route 2 (Ksnau beslut 2026-01-07) fick avslag från Interreg Aurora. BCT är ett omtag och en vidareutveckling av den ansökan. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Interreg Aurora Beredningsansvariga Gabriella Hed Vall, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 246 Diarienr: KS-2026/00292 Medfinansiering: AI för export - Ett verktyg för smartare affärer Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja AI för export - Ett verktyg för smartare affärer 200 000 kr 2026, 453 000 kr/år 2027-2028 samt 251 633 kr 2029, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Handelskammaren i Västerbotten söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet AI för export - Ett verktyg för smartare affärer. Övriga medfinansiärer är Tillväxtverket/EU:s regionala fond, Region Västerbotten, Skellefteå och Lycksele kommuner. AI för Export – Ett verktyg för smartare affärer ska stärka små och medelstora företags förmåga att arbeta internationellt genom mer tillgängliga och effektiva digitala arbetssätt, med AI som praktiskt verktyg i affärs- och exportprocesser. Projektet drivs av Handelskammaren i samverkan med Umeå universitet. Insatser ska genomföras hos företag i hela Västerbotten och kombinerar öppna seminarier och workshops med fördjupade utvecklingsspår i några utvalda pilotföretag, där behov kartläggs, handlingsplaner tas fram och nya eller förbättrade digitala processer testas och implementeras. Det kan röra exempelvis marknadsval, kundbearbetning, exportadministration, leveranskedjor och internationella affärsmodeller. Därtill finns en del i projektet som handlar om stärkt universitets- och studentsamverkan med företag. Det sker dels via metodstöd och kunskap från forskare från Institutionen för informatik, dels via studentpraktik, projektkurser och examensarbeten där projektet samordnar kontakter mellan företag och studenter. Total budget 2026-2029 är 14 300 000 kr varav Umeå kommun medfinansierar med 1 357 633 kr. Projektet ska resultera i att minst 20 företag i Västerbotten har utvecklat och påbörjat implementering av AI- integrerade exportstrategier och att minst 100 ytterligare företag har stärkt sin digitala mognad genom projektets öppna aktiviteter. Varken Handelskammaren eller Umeå universitet bidrar med egen medfinansiering i projektbudgeten men bidrar med andra resurser och förberedande arbete för att anpassa universitetskurser utifrån företagens behov. Behovet av projektet har identifierats utifrån de exportsatsningar som Handelskammaren har genomfört under de senaste åren, vilka även har medfinansierats av Umeå kommun. En tydlig slutsats är att exporterande företag i Västerbotten efterfrågar mindre generella stödinsatser och i högre grad stöd för konkret problemlösning och individanpassad rådgivning. Ett identifierat behov är också att vidareutveckla företagens användning av AI, där många i dag uppger att de saknar struktur, metod och kapacitet för att omsätta möjligheterna i praktiken. Umeå kommun ser positivt på stärkt samverkan mellan företag och universitet eftersom det kan bidra till kompetensförsörjning och framtida rekrytering i regionen. Genom samverkan får företagen tillgång till akademisk kompetens, nya perspektiv och möjlighet att etablera kontakter med framtida arbetskraft. Detta bör knytas till Karriärcentrum vid Umeå universitet, som planeras starta hösten 2026. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Tillväxtverket Beredningsansvariga Thomas Nyström, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 247 Diarienr: KS-2026/00294 Medfinansiering: BRIDGE Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja BRIDGE 120 000 kr 2026, 220 000 kr/år 2027-2028 och 100 000 kr 2029, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Kvarkenrådet EGTS söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet BRIDGE - Business Resilience Initiative for Development & Growth Ecosystems. Övriga medfinansiärer är bland andra Interreg Aurora, Region Västerbotten, Regional Council of Lapland och Skellefteå kommun. BRIDGE syftar till att stärka små och medelstora företags långsiktiga konkurrenskraft och resiliens i Kvarkenregionen. Bakgrunden är den ökade geopolitiska osäkerheten och behovet av robustare leverantörskedjor, affärsmodeller och gränsöverskridande samarbeten mellan företag i Sverige och Finland. BRIDGE genomförs 2026-2029 och leds av Kvarkenrådet EGTS i samarbete med bland andra Umeå kommun och Vasek. Insatserna omfattar en nulägesanalys av handeln över Kvarken, kartläggningar av företagens behov, ett tillväxtprogram för 20 företag, webinarier, identifiering av prioriterade värdekedjor och nätverk, matchmaking mellan företag och ett policy lab för att ta fram en gemensam färdplan för ökad resiliens i näringslivet i Kvarkenregionen. Total budget 2026-2029 är 1 380 000 euro varav Umeå kommun medfinansierar med 60 000 euro, 660 000 kr. Projektet ska bland annat leda till fler och starkare gränsöverskridande affärsrelationer mellan företag i Sverige och Finland, en minskad sårbarhet i leverantörskedjor genom fler alternativa leverantörer och bredare nätverk, samt stärkt regional kapacitet och samordning mellan kommuner, regioner och näringslivsfrämjande aktörer. Projektet är en vidareutveckling på samarbetet inom ramen för Umeå och Vasas utvecklingsstrategi område 1, Stärkt näringsliv. Partnerskapet som består av fem kommuner, tre regioner och Kvarkenrådet EFGTS som projektägare, siktar på att få fler företag att se möjligheter till affärer och samarbeten. Intresset från företagens sida är redan ganska stort och företag har redan anmält intresse för medverkan. Umeå kommun Näringsliv kommer att ha en årsarbetstid finansierad av projektet samt finnas med i styrgruppen. Tidigare inskickad ansökan av Kvarkenrådet EGTS, Business Contact Kvarken (Ksnau beslut 2026-01-07) fick avslag från Interreg Aurora. BRIDGE är ett omtag och en vidareutveckling av den ansökan. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Interreg Aurora Beredningsansvariga Åsa Fällman, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 248 Diarienr: KS-2026/00301 Medfinansiering: Skalbara processer för återbruk i byggsektorn Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja Skalbara processer för återbruk i byggsektorn 125 000 kr 2026, 250 000 kr 2027 och 125 000 kr 2028, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning ABC Umeå Ekonomisk förening söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet Skalbara processer för återbruk i byggsektorn. Övriga medfinansiärer är Tillväxtverket/EU:s regionala fond, Umeå universitet, samt arbetstid från privata aktörer i ABC. Projektet Skalbara processer för återbruk utgår från bygg- och fastighetssektorns stora klimatutsläpp och att betydande mängder fullt fungerande byggmaterial i dag går till förbränning eller deponi. Projektet ska utveckla, testa och implementera standardiserade arbetssätt som gör återbruk praktiskt, juridiskt och ekonomiskt genomförbart i ordinarie byggprocesser. Projektet ägs av den cirkulära bygghandeln ABC Umeå Ekonomisk förening och genomförs i samverkan med Umeå universitet/Arkitekthögskolan. Projektets målgrupp är små och medelstora företag i bygg- och fastighetssektorn, samt offentlig sektor och akademi. Målet är att ta fram, dokumentera och implementera standardiserade och skalbara processer för materialinventering, selektiv demontering, logistik och mellanlagring, kvalitetssäkring och spårbarhet, samt ta fram upphandlingsrutiner och cirkulära affärsmodeller som gör återbruk genomförbart i ordinarie byggprocesser. Total budget 2026-2028 är 9 537 000 kr varav Umeå kommun medfinansierar med 500 000 kr. Projektet förväntas resultera i nya processer för återbruk, vilka även ska verifieras genom ett pilotprojekt i form av en demonstrationsbyggnad som till stor del uppförs med återbrukade byggmaterial. Arbetet med att utveckla en cirkulär bygghandel är en viktig del av Umeå kommuns ambitioner inom Klimatneutrala Umeå 2040. Sedan 2024 utgör föreningen ABC och den fysiska platsen Byggåterbruket en samverkansplattform där Umeå kommuns klimatmål omsätts i konkret handling inom bygg- och fastighetssektorn genom återbruk och mätbara utsläppsminskningar. Ett stort antal aktörer inom bygg- och fastighetssektorn är involverade via medlemskap, operativt deltagande i Byggåterbruket och medverkar i piloter och utveckling av cirkulärt byggande. Det föreslagna projektet möjliggör ett betydande steg framåt i arbetet med att etablera skalbara processer för återbruk i byggsektorn. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Tillväxtverket Beredningsansvariga Liv Öberg, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 249 Diarienr: KS-2026/00475 Medfinansiering: Creative Tech North Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja Creative Tech North 245 000 kr 2026, 490 000 kr/år 2027-2028 och 247 000 kr 2029, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt att beslutet gäller under förutsättning att övrig sökt medfinansiering beviljas. Ärendebeskrivning Luleå tekniska universitet söker medfinansiering från Umeå kommun till projektet Creative Tech North. Övriga medfinansiärer är Tillväxtverket/EU:s regionala fond, Region Norr- och Västerbotten, Skellefteå Science City och Boden Business Park AB. Creative Tech North ska stärka små och medelstora företag inom spel och angränsande kreativa teknologier i Norrbotten och Västerbotten. Projektet tar sikte på strukturella hinder som i dag försvårar att idéer, utbildningsprojekt och tidiga bolag utvecklas till skalbara och investeringsredo företag, bland annat genom fragmenterade stödstrukturer och bristande koppling mellan utbildning, inkubation, finansiering och marknad. Målgruppen är små och medelstora företag samt startups inom spel och angränsande kreativa teknologier, entreprenöriella individer som studenter och kreatörer. Arbetet sker dels genom återkommande mötesplatser och kompetensutbyte, dels genom ett företagsstärkande spår som kan omfatta tidig validering, bolagsutveckling, investeringsberedskap och strukturerad finansieringsdialog, samt insatser för marknadsnärvaro. Därutöver ingår kartläggning och kompetenshöjning av finansieringsekosystemet med strukturerade finansieringsevent, exempelvis Umeå Game Conference, insatser för att stärka övergången från utbildning till inkubation, kunskapsutveckling om kompetensförsörjning, inkludering och arbetsvillkor. Total budget 2026-2029 är 33 364 000 kr varav Umeå kommun medfinansierar med 1 472 000 kr. Projektet väntas resultera i att fler spel- och kreativa tech-bolag i Norr- och Västerbotten blir mer stabila och investeringsredo, med starkare marknadsnärvaro och bättre förutsättningar att växa. Spelbranschen har varit ett prioriterat område för Umeå kommun de senaste åren. Genom projekten Intersective Game och Game Attraction North har betydande resultat uppnåtts, bland annat i form av stärkt nationell och internationell positionering, nya spelutbildningar och fler studenter till Umeå samt ökade investeringar i bolag inom branschen. Med Creative Tech North tas detta arbete vidare och breddas till att omfatta en större del av den kreativa tekniksektorn, där spelbolag utgör en viktig del. Ambitionen är också att på sikt knyta satsningen närmare Umeås nya Science Park. Sökt medfinansiering från Umeå kommun har sedan ansökan skickades in till Tillväxtverket höjts, från 750 000 kr till 1 472 000 kr. Detta gjordes för att bättre kunna matcha den regionala medfinansieringen. Sökt medfinansiering från Region Västerbotten är 8 000 000 kr. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr 2028 28 061,4 tkr Handlingar Inskickad ansökan till Tillväxtverket Beredningsansvariga Agneta Filén, Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 250 Diarienr: KS-2026/00571 Kvarkenrådet EGTS, medlemsavgift 2026-2027 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja 520 000 kr/år 2026-2027 till medlemsavgift i Kvarkenrådet EGTS, att tas från kommunstyrelsens anslag för tillväxt. Ärendebeskrivning Umeå kommun är medlem i Kvarkenrådet, som 2021 ombildades från ideell förening till en Europeisk Gruppering för Territoriellt Samarbete (EGTS). I samband med ombildningen höjdes medlemsavgiften för Umeå kommun till 40 000 euro/år. Vid Kvarkenrådets årsmöte 2024 beslutades även att medlemsavgiften ska indexuppräknas årligen. För 2026 uppgår medlemsavgiften till 47 879 euro. Under perioden 2022-2025 har avgiften finansierats via kommunstyrelsens tillväxtanslag, och samma upplägg föreslås för 2026-2027. EGTS är EU:s juridiska verktyg för gränsöverskridande samarbete och gör det möjligt för aktörer i två eller flera medlemsstater att samverka inom en gemensam juridisk struktur. Kvarkenrådet bedriver samverkan och driver frågor och projekt inom bland annat transporter, näringsliv, högre utbildning och mellanfolkliga kontakter. Umeå kommun representeras i styrelsen av Hans Lindberg (S) och Elmer Eriksson (M). Stadsledningskontoret fick 2024 i uppdrag att genomföra en översyn av de kommungemensamma avtal och avgifter som finansieras av kommunstyrelsen/stadsledningskontoret, där medlemsavgiften till Kvarkenrådet EGTS ingår. Kvarvarande medel i tillväxtanslaget (2026-05-20) 2026 3 059,7 tkr 2027 12 986,6 tkr Beredningsansvariga Emmy Sundin Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Budgetgruppen/Anna Engman, Emmy Sundin

§ 251 Diarienr: KS-2025/00672 Nämndinitiativ: Förstärkta insatser mot antisemitism och hatbrott i Umeå kommun; Hans Lindberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att godkänna rapporten Förstärkta insatser mot antisemitism och hatbrott i Umeå kommun som svar på nämndinitiativet. 2. att uppdra till berörda nämnder att inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering beakta rapportens föreslagna åtgärder. 3. att det fortsatta arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv ska integreras i kommunens ordinarie styrning, uppföljning och minoritetspolitiska arbete. Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att komplettera ärendet med en åtgärdsplan för att motverka andra former av hatbrott. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att besvara nämndinitiativet Förstärkta insatser mot antisemitism och hatbrott i Umeå kommun. Uppdraget har omfattat att genomlysa kommunens befintliga arbete mot antisemitism och hatbrott, analysera behov av ytterligare åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utveckling. En rapport har tagits fram av Stadsledningskontoret. Rapporten bygger på genomgång av nationella strategier och kunskapsunderlag, dialog med representanter för den judiska gruppen i Umeå, omvärldsanalys samt kartläggning av kommunens pågående arbete inom bland annat minoritetspolitik, skola, kultur, trygghet/säkerhet och brottsförebyggande arbete. Genomlysningen visar att Umeå kommun redan bedriver ett omfattande arbete som berör antisemitism, diskriminering, nationella minoriteter, trygghet/säkerhet och våldsbejakande extremism. Arbetet bedrivs främst inom befintliga strukturer, exempelvis genom skolans värdegrundsarbete, minoritetspolitiken, kulturverksamheter och det brottsförebyggande arbetet. Rapporten visar samtidigt att antisemitismens särskilda uttryck behöver synliggöras tydligare. Lokala judiska röster beskriver ökad otrygghet, särskilt kopplat till synlighet, sociala medier och samhällsklimat. Skillnaden mellan den officiella bilden och den upplevda utsattheten behöver tas på allvar. Rapporten föreslår bland annat att kommunen:  stärker nulägesbilden genom bättre kunskapsunderlag och ökad samverkan,  utvecklar dialogen med den judiska minoritetsgruppen,  fortsätter och utvecklar kunskapshöjande insatser inom skolan,  stärker skolpersonalens förmåga att upptäcka och hantera antisemitiska uttryck,  fortsätter arbetet med att synliggöra judiskt liv genom kultur, bibliotek och samverkan med civilsamhället. Bedömningen är att kommunen inte behöver bygga upp ett nytt parallellt system/en ny strategi för arbetet mot antisemitism. I stället bör befintliga strukturer stärkas, samordnas och tydliggöras inom ramen för kommunens ordinarie styrning och uppföljning. Beslutsunderlag Länk till rapporten Beredningsansvariga Aino Dahl Magnus Burvall Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag samt att komplettera ärendet med en åtgärdsplan för att motverka andra former av hatbrott. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till tjänsteskrivelsens förslag inklusive Hans Lindbergs (S) förslag om att komplettera ärendet. Ordföranden finner att utskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag inklusive Hans Lindbergs (S) förslag om att komplettera ärendet med en åtgärdsplan för att motverka andra former av hatbrott. Beslutet ska skickas till  Kommunstyrelsen  För- och grundskolenämnden  Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden  Kulturnämnden  Fritidsnämnden  Säkerhetsavdelningen

§ 252 Diarienr: KS-2026/00349 Umeå kommuns yttrande på SOU 2026:8 - Rättssäker samhällsvård för barn och unga Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att godkänna förslag till yttrande enligt nedan. Ärendebeskrivning Umeå kommun har givits möjlighet att inkomma med yttrande på Rättssäker samhällsvård för barn och unga som är slutbetänkandet av Utredningen om stärkt barnperspektiv i LVU. FGN, GVN, JUSK och IFN har yttrat sig på remissen. Slutbetänkandet innehåller förslag kring hur samhällsvård för barn och unga ska bli mer rättssäker med målet om en tydlig och förutsägbar lag där beslut om samhällsvård fattas på ett gediget och korrekt underlag. Umeå kommuns yttrande Umeå kommun välkomnar ambitionen att stärka rättssäkerheten för barn och unga inom LVU-processen. Beslut om tvångsvård är bland samhällets mest ingripande åtgärder och det är därför avgörande att besluten vilar på hög kompetens, tydliga rättssäkerhetsprinciper och barnets bästa. Kommunen ser därför positivt på att barnrättsperspektivet ska vara utgångspunkt i arbetet. I förslagen ska barn och ungas perspektiv särskilt belysas och beaktas och det framgår genomgående i betänkandet. Ökad sakkunskap i LVU-processen (kap 3) Enligt förslaget ska förvaltningsrätter och kammarrätter, om det behövs, kunna höra en sakkunnig vid en muntlig förhandling eller hämta in ett skriftligt yttrande. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att förorda sakkunniga och sammanställa en lista över dessa. Umeå kommun ser att det ibland kan vara positivt att kunna kalla en sakkunnig till muntlig förhandling angående ansökan om vård. Det kan också vara en resurs för socialtjänsten som i vissa fall kan vara hjälpta av ett generellt utlåtande från en expert. Det anses också rimligt att Socialstyrelsen får i uppdrag att förorda sakkunniga och sammanställa en lista över dessa. Samtidigt vill kommunen understryka vikten av balans mellan expertkunskap och den konkreta kunskap som finns om det enskilda barnet. Generella teorier eller modeller får aldrig väga tyngre än individuella omständigheter och den samlade bilden av barnets situation. Umeå kommun vill därför understryka vikten av att Socialstyrelsen tar fram ett kunskapsstöd och utbildningsmaterial kring hur och när expertkompetens ska användas i LVU-processen. Utredningen bedömer att det inte är rimligt att reglera exakt vilka utbildningar eller legitimationer som de sakkunniga ska ha men nämner som exempel specialister i barn- och ungdomspsykiatri och barn och ungdomsmedicin, legitimerade psykologer med specialistutbildning och legitimerade psykoterapeuter med socionomexamen, med erfarenhet av att arbeta med barn och unga inom sitt fält. Här vill Umeå kommun understryka vikten av expertis med kunskaper och erfarenheter av olika former av funktionsvariationer är av stor betydelse. Kompetensområdet beskrivs väl av olika punkter i funktionshinderkonventionen. Vidare är det också viktigt med expertis med förståelse för och kunskap om makt och kön. En genomgång av närmare 300 LVU-domar som Ekot gjorde 2023 visade att sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka men bara var sextonde pojke som omhändertas på grund av eget beteende. Vidare är det positivt att yrkesverksamma inom förskola och skola samt elevhälsa vid behov kan bidra i en LVU-process och ses som viktiga sakkunniga i relation till bedömningen av det enskilda barnets bästa och att sakkunskap bör tillföras ärenden i ett så tidigt skede som möjligt. Skolan är en central och sakkunnig aktör i barnets vardag, som ofta har en viktig roll i att förmedla relevant information om barnets utveckling, mående och eventuella oro. I utredningen föreslås att begäran bör göras skriftligt och innehålla specificerade frågor och att svaret ska kontrolleras, och följas upp så att de uppfattats korrekt och noteras att det är gjort, något som Umeå kommun ser positivt på. Ska åklagare få fatta beslut om omedelbart omhändertagande? (kap 4) Umeå kommun är starkt kritisk till det förslag som innebär en begränsad och sekundär befogenhet för åklagare att fatta interimistiskt beslut om omedelbart omhändertagande. Kommunen håller med om samtliga risker som utredaren redogör för och delar bedömningen att det inte finns brister i dagens ordning som skulle avhjälpas genom att ge åklagare en befogenhet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande. Däremot finns en risk att en sådan ordning leder till att barn och unga omhändertas på felaktiga grunder och att tilliten till systemet skadas. Det begränsade förslaget som utredaren varit ålagd att lämna gäller när det trots ansträngningar inte går att nå behörig beslutsfattare. Det ska då vara fråga om situationer då barnet eller den unge, utan ett beslut om omedelbart omhändertagande, uppenbarligen kommer att lida allvarlig skada. Detta framstår inte som en reell situation eftersom socialtjänsten har ett tillgänglighetskrav och därmed alltid finns att nå i dessa situationer. I ett akut läge där det är fråga om ett omedelbart omhändertagande är det under alla omständigheter socialtjänsten som är bäst lämpad att finnas där. Umeå kommun avstyrker förslaget i sin helhet. Förutsättningar för att ett omhändertagande för vård ska upphöra (kap 6) Förslaget innebär att när någon av förutsättningarna för ett omhändertagande för vård inte längre är uppfyllda, ska en socialnämnd besluta att ett omhändertagande ska upphöra. Ett omhändertagande ska upphöra om vården inte är till barnets eller den unges bästa, även om grundproblematiken inte är löst. I figur 6.1 samt figur 6.2 finns förslag på utformning av förutsättningar för att ett omhändertagande med stöd av 2 § LVU respektive 3 § LVU ska upphöra. Figuren visar hur en prövning ska göras i tre led där frågor kan besvaras med ”ja, omhändertagandes upphör” eller ”nej”. Umeå kommun anser att det är viktigt att det i den schematiska bilden tydliggörs att barnets bästa ska beaktas genom hela processen. Umeå kommun vill också peka på att det kan tillkomma problematik i hemmet under tiden ett barn är placerat. Grundproblemet kan ha upphört samtidigt som nya uppgifter kan ha tillkommit som visar på annan omsorgsbrist. Detta kan göra att det inte är det bästa för barnet att flytta hem trots att grunden till att barnet först placerats har åtgärdats. Vidare finns en skrivning i figuren som säger att ”Bedömningen ska göras om barnets behov av skydd och vård överväger de eventuella negativa konsekvenser som vården får för barnet. Barnets egen inställning ska ges en ökad betydelse i takt med stigande ålder”. Här anser kommunen att formuleringarna bör följa socialtjänstlagens formulering kring hur barnets åsikter ska tillmätas betydelse, det vill säga: ”i förhållande till ålder och mognad”. Det är mycket individuellt i vilken takt ett barn når en viss mognadsgrad och detta bör inte enbart utgå från ålder. Obligatorisk domstolsprövning Det föreslås att ett omhändertagande för vård på grund av barnets/den unges eget beteende ska underställas förvaltningsrättens prövning var sjätte månad. Vid socialnämndens omprövning ska finnas rätt till offentligt biträde. Umeå kommun håller med om att det är viktigt att barnet får komma till tals i fråga om sin placering men ställer sig tveksam till om obligatorisk domstolsprövning var sjätte månad är rätt väg att gå. Idag finns ingen obligatorisk domstolsprövning men rätten finns att överklaga på barnets eget initiativ. Kommunen skulle hellre se ett förslag där socialtjänstens skyldigheter att informera och hjälpa barnet med ett överklagande tydliggörs. Utifrån barnets perspektiv är det inte alltid självklart att en rättsprocess var sjätte månad är önskvärd. En rättsprocess kan innebära en stor belastning och det förekommer också fall där barnet själv önskar vara placerat trots att vårdnadshavare inte samtycker. Kommunen saknar också en beskrivning av barns egna tankar om att vara i en rättsprocess som del i utredningen. Enligt förslaget ska ett omhändertagande för vård upphöra om beslutet inte har underställts förvaltningsrätten inom föreskriven tid. Även om socialnämnden enligt lag ska underställa förvaltningsrätten ett omprövningsbeslut inom föreskriven tid går det inte att bortse från risken att det i vissa fall kan ske en fördröjning. Kommunen vill påpeka att ett upphörande på fel grunder kan gå ut över barnets bästa. Om kontakt med och information till vårdnadshavare Umeå kommun vill framhålla att det är ett mycket komplext uppdrag att stötta både barnet och föräldern när ett barn är placerat utanför hemmet. I socialtjänstens uppdrag ingår redan idag att vårdnadshavaren ska få stöd när ett barn ges vård utanför hemmet. I förslaget framgår att det ska vara en annan person som är vårdnadshavarens kontakt än den som är barnets socialsekreterare, och kommunen har förståelse för att den vuxne i många fall inte vill prata med barnets socialsekreterare. I Umeå kommun tillhandahålls detta stöd idag genom Föräldrastödsenheten som ger ett kontinuerligt och individuellt anpassat stöd till vårdnadshavare med placerade barn. Detta upplevs vara väl fungerande och vi ser inte att kvaliteten på stödet skulle förbättras genom ett krav på en utsedd socialsekreterare till vårdnadshavare. Kommuner som saknar specifikt stöd riktat till dessa föräldrar kan ha nytta av ett förtydligat uppdrag kring stöd till föräldrar med barn som vårdas utanför hemmet, men ett krav på ytterligare socialsekreterare är mycket resurskrävande och en fråga om hur socialtjänstens resurser ska fördelas. Det bör vara upp till varje socialnämnd hur uppdraget ska utföras. Utredningen föreslår att en vårdplan som gäller barn som huvudregel även ska innehålla en beskrivning av vilka förändringar som behövs för att ett barn ska kunna återvända hem och vilket stöd en socialnämnd kan erbjuda vårdnadshavarna för att det ska vara möjligt. Kommunen anser att det är bra att vårdplanen innehåller en beskrivning av vilka förändringar en vårdnadshavare behöver göra. Det kan dock vara svårt att göra en exakt checklista och det behöver tas hänsyn till att det ofta handlar om komplexa bedömningar av t.ex. omsorgsförmåga. Det är därför av största vikt att Socialstyrelsen tar fram tydliga kunskapsstöd i dessa frågor. Stärkt skydd och rättssäkerhet vid umgänge och vårdens upphörande (kap 7) Utredningen föreslår att beslut om umgängesbegränsning ska utgå från barnets bästa och inte ändamålet med vården. Umeå kommun ställer sig generellt positiva till en tydligare bestämmelse om umgänge med barnets bästa som utgångspunkt. Kommunen står också bakom att det utifrån ett barnrättsperspektiv är viktigt att tydliggöra barns rätt till umgänge med syskon och andra anhöriga. Däremot finns tveksamheter om umgängesbegränsning med syskon och andra anhöriga än vårdnadshavare bör prövas på samma sätt som vårdnadshavares. En sådan lagstiftning skulle medföra en risk för ökad påfrestning för barnen samt en mycket stor ökning av arbetsbördan inom socialtjänsten. Upprepade och omfattande rättsliga processer kan vara mycket ansträngande och i värsta fall vara till skada för barnet. Det är inte ovanligt att exempelvis far- och morföräldrar behöver begränsas utifrån samma grunder som vårdnadshavarna och de är ofta lika angelägna som föräldrarna att begränsandet ska upphöra. Med överväganden fyra gånger om året skulle det innebära en betydande ökning i handläggning av ärenden. Umeå kommun är för det första tveksamma till om en sådan ordning är till barnets bästa, och för det andra om det är en bra fördelning av socialtjänstens resurser. Socialtjänsten kan och bör ändå förbättra sitt arbete för att barn ska få träffa sina syskon och andra anhöriga när det är barnets bästa, men det bör finnas andra mer lämpliga sätt att stärka barns rätt till umgänge. Ett exempel skulle vara att vidare undersöka tillämpningen av 22 kap. 9 § i socialtjänstlagen (SoL). Om inhämtande av uppgifter och utförande av drogtester Utredningens uppfattning är att en socialnämnd har ett behov av att under tiden för ett omhändertagande kunna hämta in uppgifter från externa aktörer, exempelvis hälso- och sjukvården, även när det inte pågår en utredning om ett barns behov av skydd eller stöd. Detta för att få ett bättre underlag för bedömningar bland annat när det gäller umgänge och vårdens upphörande. Umeå kommun ser en risk i att det kan leda till otydligheter kring när en utredning pågår och inte. Möjligheten att när som helst inhämta information under tiden barnet är placerat kan bli en integritetsfråga för en enskild vårdnadshavare, vilket riskerar att skada förtroendet till socialtjänsten. Trots detta ser nämnden samtidigt att en sådan ordning kan stärka barnets rättsliga ställning. När det gäller förslag kring drogtester föreslås att kommuner ska instruera regioner att utföra drogtester som kommunerna finansierar. Kommunen är i huvudsak positiva till att det blir tydligt hur och när drogtester ska utföras. Uppföljning av ett barns situation (kap 8) Utredningen lyfter fram att skolan är en central informationskälla vid socialnämndens uppföljning av ett barns situation efter avslutad vård, särskilt när det gäller att bedöma om barnets tillvaro är trygg och stabil. Trots detta föreslås ingen tvingande uppgiftsskyldighet för skolan under uppföljningsfasen. Socialnämnden förväntas i stället inhämta uppgifter genom frivilligt informationslämnande eller genom skolans ordinarie anmälningsskyldighet vid oro. Umeå kommun saknar i detta sammanhang en tydlig beskrivning av hur en återgång till skolan ska stödjas och förberedas på bästa sätt. En sådan vägledning är central för att säkerställa att den enskilda elevens återgång till skolan sker under goda förutsättningar och i enlighet med barnets eller den unges bästa. Inte heller nämns vikten av att den omhändertagne ges möjlighet att fortsätta sina studier där den är placerad för att kunna slutföra sina studier på gymnasienivå. Beslutsunderlag SOU 2026:8 Rättssäker samhällsvård för barn och unga För- och grundskolenämndens yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande Individ- och familjenämndens yttrande Jämställdhetsutskottets yttrande Beredningsansvariga Annika Dalén, utvecklingsstrateg Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till s.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till s.sof@regeringskansliet.se i enlighet med anvisningarna i remissmissivet

§ 253 Diarienr: KS-2025/00852 Uppdrag: Efterlevnad av avtalet med Umeå kommun, kopplat till en situation under våren 2025 där kommunen ej gavs tillgång till visselblåsarsystemet Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att återkalla och avskriva följande uppdrag som gavs till upphandlingsenheten 2026-01-23: Att uppdra till upphandlingsenheten att ta ställning till huruvida CRD Protection AB har efterlevt avtalet med Umeå kommun, kopplat till en situation under våren 2025 där kommunen ej gavs tillgång till visselblåsarsystemet. Uppföljningen av avtalet bör följa den rutin som finns inom Umeå kommun för avtalsuppföljning. Ärendebeskrivning I ärendet Förslag på fortsatt hantering av PwC:s rekommendationer 4 och 6 i PwC:s rapport ”Granskning av Umeå kommuns visselblåsarfunktion samt omvärldsanalys" beslutade kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-01-23 om tre punkter varav den första punkten var: att uppdra till upphandlingsenheten att ta ställning till huruvida CRD Protection AB har efterlevt avtalet med Umeå kommun, kopplat till en situation under våren 2025 där kommunen ej gavs tillgång till visselblåsarsystemet. Uppföljningen av avtalet bör följa den rutin som finns inom Umeå kommun för avtalsuppföljning. Stadsledningskontoret bedömer utifrån det nuvarande läget att denna kvarvarande punkt inte längre är aktuell och föreslår därför att kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att återkalla och avskriva uppdraget som gavs till upphandlingsenheten. Beslutsunderlag KSNAU 2026-01-23 - Protokoll Beslutet ska skickas till Upphandling

§ 254 Diarienr: KS-2026/00023 Anmälningsärenden 2026-06-09 Klimat- och näringslivsdepartementet - Förslag till författningsändringar till följd av EU:s reviderade avloppsvattendirektiv. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Vakin för eget yttrande till Klimat- och näringslivsdepartementet senast 30 juni 2026 Utrikesdepartementet - En översyn av det konsulära regelverket (Ds 2026:6). Individ- och familjenämnden har fått remissen för svar senast 21 augusti 2026 men har meddelat att de avstår från att yttra sig då det är kort svarstid i kombination med förhållandevis liten påverkan i praktiken för socialtjänsten. Region Västerbotten Tillsammans för en hållbar besöksnäring i Västerbotten, regional strategi 2027-2030. Näringsliv för handläggning till kommunstyrelsen som skickar kommunens yttrande till Region Västerbotten senast 31 oktober 2026. Tidplan: KSNAU 2026-09-08 KS 2026- 09-15 KF 2026-09-28

§ 255 Diarienr: KS-2026/00525 Samråd: Kommunövergripande styrning - intern kontroll Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet 2026-06-09 informerar koordinator Sara Nordström om kommunövergripande styrning och intern kontroll.

§ 256 Diarienr: KS-2026/00575 Information: EU:s konsultation om ny ungdomsstrategi efter 2027 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet informerar jämställdhetsstrateg Linda Gustafsson om ärendet. Umeå kommun avser att yttra sig över ny ungdomsstrategi.

§ 257 Diarienr: KS-2025/00794 Stadsdirektören informerar 2026-06-09 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet informerar: Beredskapsdirektör Eva-Lena Fjällström om status gällande civilpliktsutbildning. Ekonomidirektör Lena Höök Gustafsson om fråga från Vasa samt om pågående arbete på upphandlingsbyrån. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF