Kommunstyrelsen — 5 mars 2026

§ 77 Nationell transportinfrastrukturplan 2026-2035 Beslut Direktionen ställer sig bakom förslaget till yttrande gällande nationell transportinfrastrukturplan 2026-2037. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning Den 30 september skickade Trafikverket remissversionen av den Nationella transportinfrastrukturplanen 2026-2037. Den nationella planen uppdateras vart fjärde år på uppdrag av regeringen och beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas under de kommande tolv åren. Planen beskriver hur pengarna ska fördelas mellan drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, investeringar i statliga vägar, järnvägar, farleder och slussar, åtgärder för att minska infrastrukturens miljöpåverkan samt medel till forskning och innovation. Utgångspunkterna för framtagandet av planförslaget 2026–2037 är de transportpolitiska målen och principerna, infrastrukturpropositionen och regeringens direktiv. Regeringen har i proposition och direktiv bland annat betonat vikten av underhåll av vägar och järnvägar, att totalförsvarets behov beaktas och att investeringsmedlen ska fördelas så att de ger största möjliga samhällsnytta. Totalförsvaret stärks bland annat genom en stor satsning på underhåll av infrastrukturen och på vägar och järnvägar som klarar tyngre och längre fordon. Underhållet av järnvägen fortsätter med ökad kraft och grunden läggs för att vara i fas till 2050. Vägnätets eftersatta underhåll ska åtgärdas under planperioden. Stora investeringar görs i nya järnvägssträckor och i järnvägens nya signalsystem. Omkring 80 % av planens namngivna investeringar går till att utveckla järnvägen. En grundprincip för planförslaget är att skapa största möjliga samhällsnytta med de medel som satsas på infrastrukturen. Infrastrukturplaneringsprocessen är utformad så att investeringar ska utredas och beslutas i flera steg, innan definitivt beslut fattas. Om projekt under utredningsfasen visar sig bli för dyra ska Trafikverket ansvara för att ompröva dem. Trafikverket föreslår därför att ett antal investeringar, vars kostnader visat sig vara mycket högre än deras nytta, utgår ur den nya infrastrukturplanen. Därmed bereds plats till andra satsningar som ger mer nytta för pengarna. Västra Götalandsregionens yttrande Västra Götalandsregionen (VGR) tar fram ett gemensamt yttrande på remissen som bereds i BHU den 6 november inför beslut i regionstyrelsen den 2 december. Ett förslag till yttrande tas fram av tjänstepersoner på VGR som sedan diskuteras i en arbetsgrupp med infrastrukturstrategerna från de fyra kommunalförbunden. Infrastruktur- och kollektivtrafiknämndens (IKN) yttrande tillsammans med de fyra kommunalförbundens yttranden utgör underlag till det gemensamma yttrandet. För att hinna hantera remissen politiskt behöver ett utkast till gemensamt yttrande vara klart i slutet av oktober. Den korta tiden för beredning medför att det i praktiken saknas tid för bredare förankring i kommunerna. Direktionen Sida 3 (3) Boråsregionen välkomnar planförslagets prioritering och behovet av kapacitetsförstärkning på Västra Stambanan. Det är också positivt att Västra Stambanan nu beskrivs som nationellt viktig. Utöver detta vill Boråsregionen betona följande: Ny järnväg Göteborg – Borås Det är positivt att ny järnväg Göteborg – Borås, med fyra spår och bibana till Mölnlycke, ingår i förslaget till nationell transportinfrastrukturplan 2026-2037. För att klara byggstart 2029-2031 behövs ett nära samarbete mellan kommun, Trafikverket och Länsstyrelsen. Boråsregionen vill även betona att det är viktigt med en fortsatt utbyggnad av järnvägen mot Jönköping och Stockholm via Ulricehamn och även säkra fortsatt omledningsmöjlighet mot Herrljunga. Översyn av nationellt vägnät – inkludera väg 27 Boråsregionen anser att det i kommande planomgång bör göras en översyn av det nationella vägnätet och att väg 27 inkluderas. För att utgöra ett realistisk alternativ till transportväg ner i Europa behövs åtgärder både för framkomlighet och trafiksäkerhet utmed hela vägsträckan. För att främja utvecklingen i stråket Borås – Värnamo arbetar förbundet tillsammans med kommunerna för att stärka transportinfrastrukturen på väg och räls. Detta som ett komplement till arbetet inom Baltic Link. Väg 40 Under kommande planperiod behöver sträckan mellan Ulricehamn och Jönköping utredas till minst 2+2-väg av Trafikverket så att åtgärder på väg 40 kan prioriteras när det finns tillgängliga medel. Övriga inspel Järnvägsunderhåll Underhåll behövs på Kust-till Kustbanan för att säkra en alternativ transportled ut i Europa som ett komplement till det starka transportstråket i väst. BK4 Det stora regionala vägnätet behöver kompletteras med åtgärder på det anslutande finmaskiga nätet och parallellvägar. Utformning och bärighet behöver även omfatta vägnätet för HCT, dvs. high capacity transport, med längre fordon upp till 34,5 meter. För att skapa ett sammanhängande BK4- nät behöver Trafikverket arbeta tillsammans med kommunerna där det statliga regionala vägnätet övergår till kommunalt vägnät. Viktiga åtgärder vid utökad ram För att skapa ett robust och effektivt väg- och järnvägssystem är det tydligt att rambudgeten behöver ökas med 10 %. Document history SENT BY OWNER: Linda Bergholtz · 24.10.2025 15:31 DOCUMENT ID: SkgvTkbFAxl ENVELOPE ID: SJPjy-YRge-SkgvTkbFAxl DOCUMENT NAME: Boråsregionen Direktionsprotokoll § 77 2025-10-24.pdf 3 pages SHA-512: 7aad7b4881ac354eb3c0f0395bb0ac22c54e6b64858014 d0eae8d0c6fe973947ba9e0713a4d1fda0bdf6e98d05f5d cd49aa5d8058a71b367e6f0f4f102724e98 Activity log Linda Bergholtz Signed 24.10.2025 15:35 Email IP: 148.160.250.6 linda.bergholtz@borasregio nen.se Ulf Olsson Signed 24.10.2025 15:36 Email IP: 2a09:bac2:5369:28c::41:c0 ulf.olsson@boras.se Authenticated 24.10.2025 15:36 Low IP: 2a09:bac2:5369:28c::41:c0 Annette Carlson Signed 24.10.2025 15:39 Email IP: 2a09:bac2:5376:2878::408:10 annette.carlson@boras.se Authenticated 24.10.2025 15:34 Low IP: 2a09:bac2:5376:2878::408:10 SJPJY-YRGE- SKGVTKBFAXL Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Attachments Custom events Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Yttrande Sida 1 (2) karin.bjorklind@borasregionen.se Johanna Dalqvist, Regionutvecklare Johanna.dalqvist@borasregionen.se Nationell transportinfrastrukturplan 2026-2037 Boråsregionens synpunkter Boråsregionen välkomnar planförslagets prioritering och behovet av kapacitetsförstärkning på Västra Stambanan. Det är också positivt att Västra Stambanan nu beskrivs som nationellt viktig. Det är en bra start att lokaliseringsutredning för sträckan Olskroken –Partille finns med i Trafikverkets planförslag. Förbundet vill dock lyfta behovet att se till hela sträckan Göteborg – Alingsås när utredningen genomförs. Det är mycket angeläget att så snabbt som möjligt utveckla Västra Stambanan och att byggstarten sker snarast möjligt. Utöver ovanstående vill Boråsregionen betona följande Ny järnväg Göteborg – Borås Det är positivt att ny järnväg Göteborg – Borås, med bibana till Mölnlycke, ingår i förslaget till nationell transportinfrastrukturplan 2026-2037. Nu pågår ett intensivt arbete för att möjliggöra byggstart 2029-2031. För att klara detta krävs ett tätt samarbete mellan parterna, där Länsstyrelsen har en viktig roll, vid sidan av kommunerna och Trafikverket. Det ligger i allas intresse att samtliga parter har nära kontakt, utbyter underlag, erfarenheter och stöd och att det etableras snabba och smidiga kontaktvägar. Boråsregionen vill även betona att det är viktigt med en fortsatt utbyggnad av järnvägen mot Jönköping och Stockholm via Ulricehamn och även säkra fortsatt omledningsmöjlighet mot Herrljunga. Översyn av nationellt vägnät – inkludera väg 27 Boråsregionen anser att det i kommande planomgång bör göras en översyn av det nationella vägnätet och att väg 27 inkluderas. Det finns behov av att skapa en robust transportled i östra Sverige som ett alternativ till den starka transportleden till Europa i västra Sverige. Trafiken kommer sannolikt att öka i väst när tunneln Fehmarnbelt öppnar och därmed ökar sårbarheten, det kan exempelvis röra sig om incidenter i trafiksystemet, cyberstörningar eller andra provokationer mot viktiga samhällsfunktioner. Väg 27 är redan idag en viktig relation mellan hamnarna i Karlskrona och Kalmar och Göteborgs hamn till Europa via den baltiska korridoren. För att utgöra ett realistisk alternativ till transportväg ner i Europa behövs åtgärder både för framkomlighet och trafiksäkerhet utmed hela vägsträckan. För att främja utvecklingen i stråket Borås – Värnamo arbetar förbundet tillsammans med kommunerna för att stärka transportinfrastrukturen på väg och räls. Detta som ett komplement till arbetet inom Baltic Link. Yttrande Sida 2 (2) Väg 40 Väg 40 mellan Ulricehamn och Jönköping är en av de första sträckor som byggdes med 2+1 väg. I efterhand har det visat sig att utformningen inte är optimal. Vägavsnitt med ett körfält och med mitt- och sidoräcken omöjliggör för räddningstjänsten och andra blåljusfordon att passera andra fordon. Väl fungerande och robusta öst-västliga transportvägar genom Sverige är avgörande ur beredskaps- och försvarssynpunkt. Väg 40 pekas ut som en av de största och viktigaste vägarna för förbindelsen från västra till östra Sverige och Stockholm. Under kommande planperiod behöver därför sträckan mellan Ulricehamn och Jönköping utredas till minst 2+2-väg av Trafikverket så att åtgärder på väg 40 kan prioriteras när det finns tillgängliga medel. Övrigt inspel Järnvägsunderhåll. Trots en ökning av medel till järnvägsunderhåll ger planförslaget en beskrivning av att lågtrafikerade banor som inte är viktiga för omledning inte kommer att prioriteras. Detta innebär att återtagande av eftersatt underhåll inte uppfylls vilket kommer att leda till försämrad funktionalitet. Här vill förbundet lyfta att åtgärder på Kust-till Kustbanan är nödvändiga för att säkra en alternativ transportled ut i Europa som ett komplement till det starka transportstråket i väst. BK4 Boråsregionen ser positivt på att medlen för bärighetsåtgärder på vägarna nästan fördubblas till 42 miljarder kronor. Trafikverket har en förhoppning om att det under planperioden ska gå att upplåta större delen av vägnätet för den högsta bärighetsklassen BK4. Viktigt här är att åtgärder på det stora regionala vägnätet kompletteras med åtgärder på det finmaskiga anslutande nätet. På samma sätt bör också utformning och bärighet inkludera arbetet med vägnätet för HCT, dvs. high capacity transport, med längre fordon upp till 34,5 meter. Detta för att reducera antalet transporter vilket innebär energieffektivisering och minskade CO2-utsläpp och därmed minskad klimatpåverkan. I en framtid kan totalförsvaret behöva transportera både många och tunga transporter och vägnätet som helhet behöver anpassas till detta, där parallellvägar till det större vägnätet kan fylla en viktig funktion, ett exempel är tidigare riksväg 40. En viktig fråga är när det statliga regionala vägnätet övergår till kommunalt vägnät och de tunga transporterna behöver passera kommunala broar och tättbebyggda områden, vilka inte är byggda för den belastningen. Här behöver Trafikverket arbeta tillsammans med kommunerna för att skapa ett sammanhängande BK4-nät. Viktiga åtgärder vid utökad ram För att skapa ett robust och effektivt väg- och järnvägssystem är det tydligt att rambudgeten behöver ökas med 10 %, detta framgår i de objekt som beskrivs som möjliga vid utökad ram. Detta eftersom behoven är stora och en utökad ram möjliggör investeringar med stor nytta, inte minst för godstransporter i hela Sverige. 2025-10-17 DIREKTIONSPROTOKOLL Plats och tid Brandstationen Borås, 2025-10-17 kl. 13.30-16.00 Omfattning § 67 - § 79 Närvarande ledamöter Rose-Marie Liljenby Andersson Borås Ulf Sjösten Borås Ulf Rapp Bollebygd AnnSofi Tureson Mark Johan Björkman Svenljunga Lennart Haglund Tranemo Johan Josefsson Ulricehamn Närvarande ersättare Petra Vainionpää Borås Bengt Göran Persson Borås Daniel Persson Bollebygd Peter Branshöj Mark Torsten Lindh Svenljunga Övriga närvarande Andreas Leandersson, förbundsdirektör Ann Malm, ekonomichef Björn Larsson, avdelningschef Stefan Bengtsson, avdelningschef Madelene Nordkvist, avdelningschef Per Johansson t f avdelningschef Andreas Johansson t f biträdande avdelningschef Susanne Kling, sekreterare § 67 - § 75 Utses att justera Ulf Sjösten Underskrifter Sekreterare: _____digital signering ______________________ Susanne Kling §67-§75 Stefan Bengtsson §76-§79 Ordförande: ____digital signering ______________________ Rose-Marie Liljenby Andersson Justerande: _____digital signering ______________________ Ulf Sjösten Justeringen tillkännagiven på SÄRFs och medlemskommunernas anslagstavlor 2025-11-03 2025-10-17 § 67 Upprop Upprop med kontroll av närvaro. § 68 Val av justerare Ulf Sjösten utses att jämte ordföranden justera protokollet. § 69 Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns. § 70 Rapport delegationsärenden (Dnr.2025-000004) Direktionen har fastställt delegationsbestämmelser för SÄRF. I delegationsbestämmelserna anges att vissa beslut ska anmälas eller meddelas till direktionen vid varje sammanträde. Delegationsbesluten avseende brandskyddskontroll omfattar perioden 2025-05-01 – 2025-08-31. Övriga delegationsbeslut omfattar perioden 2025-09-01-2025-09-30. att lägga delegationsärenden enligt förteckning till handlingarna. § 71 Rapport ärenden för kännedom (Dnr.2025-000012). Ärenden där SÄRFs medlemskommuner, annan myndighet, organisation eller motsvarande har tagit beslut alternativt ska återkomma till SÄRF redovisas i rapport. att lägga rapporten till handlingarna. § 72 Taxa för SÄRFs myndighetsutövning 2026 (Dnr. 2025-000723) Kommunfullmäktige från respektive medlemskommun har givit direktionen i uppdrag att årligen justera myndighetstaxan för SÄRF enligt PKV för februari månad innehavande år. Nuvarande timavgift samt grundavgift för 2025: 1 200 kr PKV februari 2025 inför 2026: 3,0% Ny timavgift samt grundavgift för 2026: 1 236 kr att timavgift och grundavgift för myndighetstaxa justeras enligt PKV och fastställs till grundavgift 1 236 kr (exklusive moms) och timavgift 1 236 kr (exklusive moms) att gälla fr. o m 2026-01-01. 2025-10-17

§ 73 Taxa för anmälning vid sprängning eller förvaring av explosiv vara i flyttbart förråd (Dnr. 2025-000724) 2025-07-15 trädde en ny föreskrift från MSB i kraft, MSBFS 2025:5 Föreskrifter om anmälningsskyldighet vid användning av explosiva varor eller förvaring av explosiva varor i flyttbart förråd. I samband med detta skedde även en förändring i Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor: ” 18 a § Den som har tillstånd enligt 18 § andra stycket att använda explosiva varor eller förvara explosiva varor i ett flyttbart förråd ska anmäla användningen eller förvaringen till tillsynsmyndigheten i den kommun där användningen eller förvaringen ska ske. Anmälan ska vara skriftlig och göras i god tid innan användningen eller förvaringen påbörjas. Lag (2025:711).” Detta innebär att SÄRF (som tillsynsmyndighet) ålagts uppgiften att ta emot och hantera dessa anmälningar om sprängningar eller förvaring i flyttbart förråd inom SÄRF:s område. SÄRF har, enligt MSBs föreskrift MSBFS 2025:5, en möjlighet att ta ut en avgift från anmälare som finansiering av den tillkomna uppgiften. Förebyggande avdelningen uppskattar en handläggningstid på cirka 0,5 timmar per anmälan vilket, med 2025 års taxa för tillståndshantering LBE, innebär 600 kr. Taxan bör räknas upp med aktuellt PKV inför varje kalenderår. PKV februari 2025 inför 2026 är 3,0%. att fastställa taxa för anmälan av sprängning och förvaring av explosiv vara i flyttbart förråd till 600 kr per tillfälle (exklusive moms) att gälla fr. o m 2025-11-10 att taxan fortsättningsvis justeras årligen med aktuellt PKV för februari månad innevarande år att taxan fr. o m 2026-01-01 räknas upp med PKV 3,0% och fastställs till 618 kr per tillfälle (exklusive moms) att förklara paragrafen omedelbart justerad. § 74 Delårsbokslut januari – augusti 2025 (Dnr. 2025-000725) Delårsrapport har upprättats för perioden januari – augusti 2025. Resultatet för perioden visar ett negativt resultat på 7,7 Mnkr. Prognosen för hela 2025 är ett negativt resultat på 7,97 Mnkr vilket är minus 1,96 Mnkr jämfört med budget. Förbundet har hög följsamhet mot verksamhetens budget men avvikelser finns främst avseende pensionskostnader, men även på intäktssidan. Förbundet har under perioden även haft ej budgeterade kostnader för ansvarsutredning och provtagningsplan gällande PFAS, samt en rättning i bokföringen som härrör från 2024 om totalt 1,2 Mnkr. Ytterligare ej budgeterade kostnader för provtagning, analys och rapport av PFAS tillkommer under sista tertialen med 0,5 Mnkr enligt avtal. 2025-10-17 att godkänna delårsrapporten för perioden januari – augusti 2025 att översända delårsrapporten bifogat revisorernas utlåtande och granskningsredogörelse till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för beslut. § 75 Information angående arbetet med budget 2026 (Dnr. 2025-000457) Vid direktionens sammanträde 2025-09-05 efterfrågades mer detaljerad information kring några områden som kan påverka internbudgeten inför 2026. Vid dagens sammanträde görs en genomgång kring detta. att ge förbundsdirektören i uppdrag att till sammanträdet 2025-12-12 redovisa hur stort eget kapital som behövs att redovisa effektiviseringar och besparingar inklusive konsekvensbeskrivningar.

§ 76 Framtida brandstation Ulricehamn - lägesuppdatering (Dnr.2023-000921) Direktionen informeras om slutsatserna från den tidigare redovisade rapporten om finansiering av ny brandstation. Tjänstemän i Ulricehamns kommun har framfört önskemål om att det tecknas en avsiktsförklaring. Direktionen meddelar att det i dagsläget saknas tillräckligt underlag för att kunna skriva på en avsiktsförklaring. Direktionen konstaterar även att förbundsordningen behöver kompletteras med text om hur nybyggnationer ska hanteras. att ge förbundsdirektören i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för nybyggnation av brandstationer och ökade hyreskostnader § 77 Begäran om förnyad tomtreservation Viared (Dnr. 2023-000779) Sedan en längre tid tillbaka har Borås Stad och SÄRF haft en dialog om behovet av en nyetablering av ytterligare en brandstation i Borås. SÄRFs direktion beslutade 2023-10-13 att begära tomreservation för marken och detta finns upptaget i "Detaljplan för Viared Östra, del av Viared 5:1, 6:27 med flera". Borås stad har nu meddelat att planarbetet på Viared återigen har aktualiserats och att tomtreservationen behöver förnyas för att konkretisera SÄRFs behov. 2025-10-17 att ge förbundsdirektören i uppdrag att ta fram en analys som visar på eventuellt behov av att förnya markreservationen i Viared § 78 Sammanträdesdatum för medlemsrådet 2026 Direktionen beslutade 2025-09-05 att avvakta med att fastställa sammanträdesdagarna för SÄRFs medlemsråd. att fastställa sammanträdesdagarna för SÄRFs medlemsråd till 2026-04-24 samt 2026-11-06.

§ 79 Information från förbundsdirektören Utredning om räddningsregion Västra Götaland samt räddningsregion Halland En projektgrupp utreder sedan en tid tillbaka om de olika räddningsledningssystemen kan samverka ytterligare. Olika alternativ kommer att presenteras inom kort. Ändamålsenliga lokaler Information har sammanställts angående de olika stationernas bemanning, fordon, materiel m m som påverkar hur lokalerna behöver vara utformade. Förebyggande information Ny lagstiftning och föreskrifter angående brandfarliga och explosiva varor har medfört utökade arbetsuppgifter inom avdelningen. PFAS Provtagning vid Guttasjöns övningsanläggning pågår. Skrivelse angående ansvarsfrågorna, som tagits fram av SÄRF med hjälp av miljöjurist, är klar och kommer inom kort att sändas till Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen i Borås stad. Bockabyn Besiktningen av anläggningen är slutförd under vecka 41. Nu återstår att röja upp skräp och skrot. Evenemang Under brandvarnardagen den 1 december kommer all SÄRFs personal att genomföra en riktad insats för att informera om vikten av att alla hem har en fungerande brandvarnare. Insatsen genomförs på eftermiddagen genom synlighet lokalt på orterna vid exempelvis matvarubutiker. 2025-10-17 SÄRF i media Information om ett antal reportage i media. Utmärkelse från Svenska Livräddningssällskapet I juni inträffade en drunkningsolycka i Borås, ett barn räddades och mår idag bra. Nu har den personal som deltog i insatsen fått utmärkelsen Livräddaren guld i kategori yrke från Svenska Livräddningssällskapet. Kairos Future Framtidsspaningarna ”säkerhetsparadoxen”, ”det demografiska skiftet” och ”från plikt till livspussel” medför att tänkvärda ställningstaganden inför framtiden. RäddsamVGs höstkonferens Genomförs 26-27 november i Strömstad. Intresse anmäls till förbundsdirektören. Sidan har bifogats av Hogia Signit Sida 1 av 1 c397ef8d-fe09-422c-ba8c-8dca3124ac4e Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Direktionen Sida 1 (24) Plats och tid Borås kl 10.30-15.30 Beslutande Ulf Olsson (S) Borås Stad, Ordförande Annette Carlson (M) Borås Stad, 1:e vice ordförande Tomas Ekberg (M) Mark Ulf Rapp (S) Bollebygd Mats Palm (S) Herrljunga Johan Björkman (M) Svenljunga Driton Bilalli (S) Tranemo §§ 65-73 Wiktor Öberg (M) Ulricehamn Bengt Hilmersson (C) Vårgårda Ersättare Helena Ruderfors (C) Borås Stad Niklas Arvidsson (KD) Borås Stad Patrik Harrysson (S) Svenljunga Ruza Källström (S) Ulricehamn Tony Willner (S) Vårgårda Adjungerade Mikael Levander (NU) Anna Svalander (L) §§ 65-78 Övriga deltagare Magnus Haggren, Förbundsdirektör Linda Bergholtz, Administrativ chef Anna Laang, Enhetschef Regional utveckling Helen Nordling, Enhetschef Välfärdsutveckling § 69 Kristin Lidberg, Praktikant Boråsregionen Karin Björklind, Regionutvecklare §§ 65-67, 76 Johanna Dalqvist, Regionutvecklare §§ 65-67, 76 Marie Elm, Projektledare § 69 Karin Jensen, Regionutvecklare § 69 Rebecca Strömberg, Ekonom § 70 Jonas Blomster (MP) ledamot Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden §§ 65-67 Oskar Pihlblad (KD) ledamot Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden §§ 65-67 Martin Karlsson (L) ledamot Västtrafiks styrelse §§ 65-67 Anna Kronvall, Regionutvecklare Västra Götalandsregionen §§ 65-67 Adrien Moysset, Regionutvecklare Västra Götalandsregionen §§ 65-67 Sara Twedmark, Samhällsutvecklare Västtrafik §§ 65-67 Mats Tinnsten, Högskolan i Borås § 68 Jörgen Einarsson, Trafikverket § 76 Katja Saari, Kommundirektör Herrljunga §§ 65-77 Lillemor Berglund Andreasson, Kommundirektör Mark §§ 65-69 Sebastian Nydén, Kommunchef Svenljunga Gustaf Olsson, Kommunchef Ulricehamn Ann-Charlotte Lilja, Kommundirektör Vårgårda §§ 65-67 Direktionen Sida 2 (24) Utses att justera Annette Carlson (M) Borås Stad Omfattning §§ 65-76, 78-84 Underskrifter Protokollet har signerats digitalt av Ulf Olsson, ordförande, Annette Carlson, justerare och Linda Bergholtz, sekreterare Direktionen Sida 3 (24) Innehåll Direktionen Sida 4 (24)

§ 65 Fastställande av dagordning Beslut Dagordningen fastställs med tillägg av en övrig fråga gällande EU-finansiering

§ 66 Val av justerare Beslut Annette Carlson (M) Borås Stad utses att jämte ordförande justera dagens protokoll Direktionen Sida 5 (24)

§ 67 Delregionalt kollektivtrafikråd Beslut Sammanfattning 1. Aktuellt från Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden, IKN Jonas Blomster (MP) och Oskar Pihlblad (KD) informerar om aktuella frågor. • Trafikförsörjningsprogram 2025-2029 hanteras av Regionfullmäktige den 4 november. • Dokumentet gällande Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland är på remiss, beslut tas i mars 2026. • Det har ännu inte tagits något slutgiltigt beslut gällande eventuell justering av biljettpriserna. En eventuell prishöjning kommer tidigast i slutet av maj 2026. • Den skrivelse som Boråsregionen skickat till IKN gällande förändrad betalningsmodell för fritidskort kommer att hanteras på sammanträdet i mitten av november. • På senaste mötet hanterades Västtrafiks uppdrag 2026-2028. Bland annat ska Västtrafik utreda möjligheten att erbjuda fritidskort i enbart en zon samt möjligheten att ändra giltighetstiden på fritidskorten. De har även fått ett uppdrag att se över öppettiderna i stråken. • Regional transportinfrastrukturplan behandlas på BHU 6 nov och skickas till regeringen februari 2026. • Arbetet med remissen av nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037 pågår. 2. Aktuellt från Västtrafik Martin Karlsson (L) informerar om aktuella frågor. • Digitala seniorbiljetter har smyglanserats i Boråsregionen. Den 6 november är det officiell start. • I fyra kommuner, bland annat Vårgårda, pågår det test med digital bokning av närtrafiken. Detta kommer att pågå under hösten samt våren 2026. • Det pågår fortfarande test med Buss on Demand. Resandet har ökat och resenärerna är nöjda. Dock har inte det totala resandet ökat och kostnaden är högre än kostnaden för linjetrafik. En större utvärdering kommer att genomföras under hösten. Tomas Ekberg (M) påtalar att det varit en del uppstartsproblem och att det är först på senare tid som det fungerat bra. Användandet ökar kontinuerligt och kommunen vill vara med i dialogen innan beslut tas. • I Göteborg rullar Sveriges första självkörande buss. I dagsläget är det endast en förare på bussen, men planen är att släppa på passagerare under hösten. Johan Björkman (M) lyfter att det vore intressant att testa självkörande bussar även i landsbygdskommuner där det finns linjer med enstaka passagerare. 3. Aktuellt från Boråsregionen Johanna Dalqvist, Boråsregionen, informerar om pågående arbete i stråken Göteborg -Borås och Borås-Värnamo. VGR är en part när det gäller Göteborg-Borås och kommer att hållas uppdaterade när det gäller det fortsatta arbetet i stråket Borås-Värnamo, exempelvis vid kommande DKR. Direktionen Sida 6 (24) 4. Målbild tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen Adrien Moysset, VGR, redogör för den utvärdering av Målbild tåg 2035 som genomförts inför revideringen av dokumentet som påbörjas i december. Resultatet visar att de lokala arbetsmarknadsregionerna blivit större och färre. Resandet har dock inte ökat i paritet med de uppsatta målen och ambitionerna. Det har skett en utökning i flera stråk, dock har en del satsningar senarelagts och kostnaderna ökat. Pågående banarbeten påverkar resandet. Mycket återstår även för att nå Västtågsutredningens mål och sju nya stationer. Dialog om strategiska vägval kommer att genomföras under 2026, inför framtagandet av ett nytt dokument under 2027. Beslut tas 2028. Ulf Rapp (S) påtalar att det är viktigt att den parallellgående busstrafiken inte läggs ner när järnvägen mellan Göteborg och Borås är på plats eftersom det kommer att leda till att Bollebygd saknar förbindelse. Wiktor Öberg (M) lyfter att sträckan mellan Jönköping och Borås är stark och framåt bör få den tågliknande struktur som buss 100 mellan Borås och Göteborg har. Detta som underlag till fortsatt tågutbyggnad och som del i utvecklingen av den storregionala busstrafiken. 5. Avståndsbaserad Närtrafik Boråsregionen har lyft problematiken med befintlig modell för närtrafik, som enbart är möjlig inom kommunen. Det finns flera exempel där närmaste knutpunkt ligger i en angränsande kommun dit det inte finns någon busstrafik. Jonas Blomster (MP) menar att man känner till problematiken men att fokus just nu har varit digitaliseringen av närtrafiken samt att arbeta med fler punkter nära kommungränsen. En problematik är att man måste se till alla 49 kommuner, men han lovar att ta med sig frågan. Anna Kronvall, VGR, lyfter att en lösning skulle kunna vara att titta på närtrafikpunkter i stråk. Detta kommer Bollebygd att ta upp i kommande kommundialoger med Västtrafik. Direktionen Sida 7 (24)

§ 68 Högskolan i Borås Beslut Sammanfattning Mats Tinnsten, rektor på Högskolan i Borås, informerar om högskolans ambitioner att utvecklas från högskola till profiluniversitet med inriktning textil; Sveriges Textiluniversitet, STU. En utveckling mot universitetsstatus skulle innebära en kraftig ökning av forskningsmedel. Högskolans styrelse har ställt sig bakom den nya inriktningen. Direktionen Sida 8 (24)

§ 69 Reviderat Hälso- och sjukvårdsavtal Beslut Direktionen ställer sig bakom förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och rekommenderar medlemskommunerna att ta beslut om förslaget, med tillhörande överenskommelser i form av underavtal, att gälla från och med 1 januari 2027 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser i Västra Götaland reglerar samverkan och ansvar för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR). Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan VGR och kommunerna, med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. - Avtalets innehåll och fokus: Avtalet förtydligar ansvarsfördelningen, betonar primärvårdens gemensamma ansvar och stärker patientsäkerhetsarbetet inklusive hantering av oenighet och tvister. - Process och bakgrund: Ett politiskt samråd och arbetsgrupper har arbetat sedan 2024 med att ta fram avtalet, med remissrunda och dialogkonferenser under våren 2025 där samtliga 49 kommuner deltagit. - Relation till tidigare avtal: Det nya avtalet bygger på tidigare Regionbildningsavtal och Primärvårdsavtal från 1998 och ersätter det nuvarande avtalet som gäller till slutet av 2026. - Modern och hållbar samverkan: Avtalet stödjer länsgemensam strategi för god och nära vård, förbättrar förutsättningar för vård i hemmet och tar höjd för framtida behov. - Villkor för avtalets giltighet: Uppsägning av avtalet påverkar även underavtalen, som kan sägas upp eller revideras individuellt utan att huvudavtalet påverkas. - Struktur och läsning: Huvudavtalet innehåller nio avsnitt och ska läsas tillsammans med fyra underavtal som är beroende av huvudavtalets giltighet. - Remissynpunkter och förändringar: Remissvaren visade behov av förtydliganden, särskilt kring ansvarsfördelning, samverkan och patientsäkerhet, vilket lett till justeringar i avtalet och kommer att föranleda fortsatt arbete efter att avtalsförslagen gått för beslut. Viktiga förändringar jämfört med remissförslagen - Avtalets förhållande till regionbildningsavtalet och det första primärvårdsavtalet, liksom gällande hälso- och sjukvårdsavtal har förtydligats. - Avtalet tydliggör det gemensamma ansvaret för primärvården. - Förtydligande kring ansvar för kompetens inom kommunal primärvård. - Kortvarigt och långvarigt behov har kompletterats med grundprincip för regionen och kommunens ansvar med utgångspunkt personcentrerad vård och vad som är bäst för den enskilda patientens trygghet och kontinuitet. - Texter om samverkan som inte regleras i avtalet har begränsats i avtalstexten. - Större fokus på gemensamt patientsäkerhetsarbete. - Hantering av oenighet och tvist är reglerat i avtalet. Direktionen Sida 9 (24) Avtal och överenskommelser bedöms ge goda förutsättningar för den nära vården och förbättrade förutsättningar för vård i hemmet. Avtalet tydliggör primärvårdens gemensamma ansvar samt sätter större fokus på gemensamt patientsäkerhetsarbete. Särskilt viktigt har varit att ta fram en modell för att vid behov kunna eskalera ärenden där avvikelse och oenighet inte har kunnat lösas. Detta har också lett till ett parallellt uppdrag om att ta fram en riktlinje avseende patientsäkerhet och eskalering av ärenden (Eskaleringstrappan). Villkor för avtalets ingående och fortsatta giltighet I avtalsförslaget framgår att vid uppsägning av avtalet upphör avtalet att gälla när den aktuella perioden på fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden på tre år löper ut. Det räcker att en part säger upp avtalet för att det ska upphöra att gälla för samtliga avtalsparter. En uppsägning av avtalet får till följd att även överenskommelserna sägs upp, eftersom de i egenskap av underavtal är direkt kopplade till avtalets giltighet. Överenskommelserna kan var och en för sig sägas upp eller revideras, utan att huvudavtalet påverkas. Uppbyggnad av avtal och överenskommelser Hälso- och sjukvårdsavtalet ska läsas i sin helhet. De fyra underavtalen, i form av överenskommelser, ska vart och ett läsas tillsammans med hälso- och sjukvårdsavtalet. Varje överenskommelse är beroende av ett gällande hälso- och sjukvårdsavtal. Beslutsgång VästKoms styrelse behandlade ärendet den 4 september och rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att var för sig besluta att anta förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser i form av underavtal, att gälla från 1 januari 2027. Direktionen Sida 10 (24) § 70 Delårsbokslut 2025 Beslut Direktionen godkänner för egen del upprättat förslag till delårsbokslut per den 31 augusti 2025 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och översänder detsamma tillsammans med revisionsberättelse till medlemskommunerna för kännedom Sammanfattning Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling av både permanent och tillfällig karaktär. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Periodiserat utfall för samtliga verksamheter inom förbundet visar på ett positivt resultat om 10 431 tkr fördelat på Förbundskansli 1 714tkr Vård- och omsorgscollege 459 tkr Förbundskansliets positiva resultat härrör från lägre pensionskostnader än budgeterat samt ett budgeterat överskott. För administrationen förklaras det positiva resultatet av lägre personal- kostnader till följd av vakans. Båda enheterna har även en buffert som inte nyttjats under perioden samt ej bokförda kostnader som kommer att belasta sista tertialen 2025. Det positiva resultatet inom regional utveckling beror på överflyttade projektmedel från 2024 inom arbetet med den gemensamma avfallsplanen. Enhet välfärdsutvecklings positiva resultat härrör främst från lägre pensionskostnader. Navet science centers resultat för perioden beror främst på en minskning av semesterlöneskulden. Övriga verksamheters positiva resultat beror på överflyttade överskott från 2024 samt generellt lägre kostnader än budgeterat. Förbundet som helhet prognosticerar ett positivt resultat på helårsbasis om 688 tkr i förhållande till budget. Den positiva avvikelsen förklaras av högre ränteintäkter än budgeterat samt lägre personalkostnader till följd av lägre pensionskostnader samt vakans. Navet science center prognosticerar ett negativt resultat om 427 tkr, vilket överensstämmer med budget och beror på driftsunderskott. Direktionen Sida 11 (24) Måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter och bedömningen är att genomförda och planerade aktiviteter ligger i linje med förbundets grunduppdrag samt specifika mål och uppdrag för året. Direktionen Sida 12 (24) § 71 Arvode kulturpolitiskt nätverk Beslut Direktionen beslutar enligt valberedningens förslag att sammanträdesarvode ska utgå vid möten med det kulturpolitiska nätverket Sammanfattning Det kulturpolitiska nätverket ligger organisatoriskt under beredningen för hållbar regional utveckling, BH7 och består av en ledamot från respektive kommun. Nätverket träffas fyra-fem gånger per år och driver samverkansfrågor på regional nivå gentemot Västra Götalandsregionens kulturnämnd och övriga förbund, stödjer beredningen i bedömningen av kulturutvecklingsprojekt och förstudier som finansieras med delregionala utvecklingsmedel samt bevakar genomförandet av målen i den delregionala kulturplanen. Frågan har väckts kring arvodering av nätverkets representanter, vilket enligt gällande regelverk hanterats av valberedningen. Valberedningen föreslår att det ska utgå sammanträdesarvode enligt gällande arvodesreglemente. Direktionen Sida 13 (24)

§ 72 Ledamot strategiskt partnerskap för EUs fonder i Västsverige Beslut Direktionen beslutar enligt valberedningens förslag att nominera Tomas Johansson (M) till ledamot i strategiskt partnerskap för EUs fonder för sysselsättning- och tillväxt i Västsverige Sammanfattning I december 2022 nominerades Tomas Johansson (M) till ledamot i det regionala Strukturfondspartnerskapet i Västsverige för programperioden 2021-2027. Strukturfondspartnerskapen kommer från och med 1 november att ersättas med en ny partnerskapsordning som regleras i förordning Förvaltning av program för vissa EU-fonder (2022:1379). Det ska finnas ett strategiskt partnerskap inom det geografiska området för varje programområde för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och motsvarande regional handlingsplan för Europeiska socialfonden+ (ESF+). För Västsverige innebär det ett fortsatt gemensamt partnerskap mellan Halland och Västra Götaland. Regeringen har utsett Madeleine Jonsson (MP), Västra Götalandsregionen, till ordförande i Strategiska partnerskapet Västsverige för EUs fonder för sysselsättning och tillväxt programperioden 2021-2027. Det är ordföranden som ska utse övriga ledamöter, ersättare och en vice ordförande. De nya partnerskapen ska ha en strategisk roll i genomförandet av ERUF och ESF+ i Västsverige, där tonvikten i arbetet ligger i utlysningsfasen. Som ledamot i det strategiska partnerskapet förväntas man medverka i framtagandet av regionala behovsanalyser och utlysningsplaner för att säkra att pengarna via ERUF och ESF+ nyttjas på bästa sätt. De strategiska partnerskapen ska bestå av förtroendevalda från berörda kommuner och regioner, arbetsmarknadens organisationer, berörda intresseorganisationer samt företrädare för myndigheter utpekade av regeringen. Till följd av den nya förordningen har kommunalförbunden erbjudits att nominera två personer, en man och en kvinna, till ledamotsposten för delregional nivå. Ordförande beslutar vilka organisationer som erbjuds ordinarie plats och/eller ersättande plats. Det är fler organisationer som erbjuds att nominera än vad det kommer finnas platser till. Då Tomas Johansson (M) tidigare nominerats och valts för perioden 2021-2027 är valberedningens förslag att återigen nominera Tomas Johansson (M) att fullfölja uppdraget. Direktionen Sida 14 (24) § 73 Överenskommelse delregionala utvecklingsmedel 2026 Beslut Direktionen beslutar att anta överenskommelse om delregionala utvecklingsmedel för 2026 Sammanfattning Miljö- och regionutvecklingsnämnden samt kulturnämnden avsätter årligen medel för delregional utveckling. De regionala medlen motfinansieras till samma nivå av medlemskommunerna. Syftet är att med gemensam finansiering skapa en god grund för regional och delregional utveckling genom flernivåsamverkan. Överenskommelsen fastställer syftet med utvecklingsmedlen, vad de ska bidra till samt vilket ansvar som vilar på respektive part i arbetet runt medlen. Den regionala utvecklingsstrategin för perioden har reviderats enligt förordningen om regionalt utvecklingsarbete (2017:583). Den reviderade versionen ska antas av Regionstyrelsen i februari 2026. Arbetet med att ta fram nya överenskommelser om delregionala utvecklingsmedel och samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden har inletts. Den nya överenskommelsen kommer antas i maj-juni 2026 och ska gälla för perioden 2027 - 2031. Med anledning av att arbetet med att ta fram en ny flerårig överenskommelse som täcker in hela programperioden pågår, tecknas en ettårig överenskommelse för 2026 om delregionala utvecklingsmedel och samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden. Direktionen Sida 15 (24)

§ 74 Politisk gruppering stråket Borås-Värnamo Beslut Direktionen rekommenderar berörda kommuner i stråksamverkan Borås-Värnamo att utse en representant till en politisk gruppering Sammanfattning Samverkan i stråket Borås-Värnamo har fokus på att stärka stråkets prioritering på regional och nationell nivå. Stråksamverkan syftar till att stärka samhälls- och näringslivsutvecklingen i stråket, öka hållbara transportlösningar på väg och räls samt stärka samverkan över regiongränsen. I det inledande arbetet har det initierats ett behov av att knyta en politisk gruppering till stråket, detta för att få större tyngd i frågorna. Flertalet av de frågeställningar som diskuteras i stråksamverkan kräver politisk förankring och dialog med politiker på regional och nationell nivå. Stråksamverkan Borås-Värnamo efterfrågar en representant från respektive deltagande kommun, vilket från Boråsregionen innebär Borås Stad, Svenljunga kommun och Tranemo kommun. Dessa ska utgöra en politisk gruppering som arbetar aktivt för aktuella frågor i stråksamverkan tillsammans med politiska representanter från Gnosjö och Gislaveds kommuner. Borås Stad Svenljunga kommun Tranemo kommun Gnosjö kommun Gislaveds kommun Direktionen Sida 16 (24) § 75 Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Beslut Direktionen ställer sig bakom förslaget till yttrande för Samverkansformer kring kollektivtrafik i Sammanfattning Remissen gäller en uppdaterad version av dokumentet som reglerar samverkansformerna mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik, kommunerna, kommunalförbunden samt övriga aktörer i arbetet med att utveckla, planera och genomföra kollektivtrafiken i Västra Götaland. I samband med skatteväxlingen 2011 övergick huvudmannaskapet för kollektivtrafiken från kommunerna till Västra Götalandsregionen. Dokumentet om samverkansformer syftar till att samla och tydliggöra ansvarsfördelning, roller och samverkansprinciper mellan regionen, kommunerna och andra aktörer. Detta för att säkerställa fortsatt samordning och förankring på regional, delregional och lokal nivå. Samverkan om kollektivtrafik sker bland annat i dessa forum: • På regional nivå i Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU) • På delregional nivå inom ramen för de delregionala kollektivtrafikråden (DKR) • Fördjupande samråd för stadstrafik i så kallade stadstrafikforum. Borås Stad är aktuell för detta inom Boråsregionen • Löpande kommunsamverkan genom de samverkansmöten kommunerna har med Västtrafik Dokumentet om Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland har tidigare uppdaterats vid tre tillfällen; 2011, 2017 och 2020. Följande remissyttrande har tagits fram i nära samarbete med Boråsregionens nätverk för kollektivtrafik samt genom dialog med kommunalförbundets politik. • Förbundet ser positivt på att dokumentet redovisar vikten av bred samverkan för kollektivtrafikens utveckling, där olika processer och forum säkerställer deltagande på både politisk- och tjänstepersonsnivå. • På lokal nivå framhåller Sjuhärads kommuner att de årliga samverkansmötena med Västtrafik är en uppskattad del i samverkan kring kollektivtrafikens utveckling • Förbundet ser positivt på ett breddat forum som tar sin utgångspunkt i frågor där kommunernas och IKN:s ansvar angränsar och/eller överlappar, med kollektivtrafik och infrastruktur som det centrala navet i dialogen Direktionen Sida 17 (24) • Förbundet ser behov av att förtydliga beskrivningen av processen för det gemensamma framtagandet av strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogrammet. Ökad tydlighet skapar bättre förutsättningar för ett välgrundat arbete och kommunal förankring. • Det framgår att störst påverkan sker genom framtagandet av strategisk inriktning till trafikförsörjningsprogrammet. Då den dialogen sker i regionala och delregionala forum upplever många kommuner att de står långt ifrån processen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar till kommunal förankring, vilket även nämns under frågeställningen ovan. • Utöver påverkan av strategisk karaktär är det bra att dokumentet lyfter upp andra samverkansmöjligheter, såsom samarbete mellan kommun och Västtrafik i tidiga skeden samt genom handlingsplaner och avsiktsförklaringar. • Boråsregionen anser att syftesbeskrivningen bör revideras; det är viktigt att skapa tydliga förväntningar på forumets innehåll och funktion. • Boråsregionen anser att forumet även framöver bör ha en stark koppling till den strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken, men ser också synergieffekter med att frågor om kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering hanteras i nära dialog. • Grundförutsättningen med deltagande från Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden samt Västtrafiks styrelse är bra. Vid frågeställningar som berör ytterligare nämnder inom VGR och/eller Trafikverket finns goda anledningar att även bjuda in dessa till dialog. • Boråsregionen föreslår DIKR – Delregionalt Infrastruktur- och kollektivtrafikråd. Detta knyter an till IKNs uppdrag samt bygger vidare på redan etablerade DKR. • Boråsregionen är positiv till fortsatt dialog gällande att reglera forumets arbete i överenskommelse då det kan bidra till en tydligare struktur för roller, ansvar och innehåll. • Boråsregionen anser att dialogen på tjänstepersonsnivå om den delregionala kollektivtrafiken på väg och räls bör stärkas genom att använda kommunalförbundets befintliga nätverk. För bred samverkan önskas VGR, Västtrafik och Trafikverket delta. Direktionen Sida 18 (24) § 76 Trafikverket Beslut Sammanfattning Jörgen Einarsson, Trafikverket, informerar om vilka beslut som är tagna gällande trängselskatter i Göteborg samt hur systemet föreslås hanteras inom ramen för förslag till ny nationell transportinfrastrukturplan. Direktionen Sida 19 (24)

§ 78 Lokalöversyn kommunalförbundet Beslut Sammanfattning Magnus Haggren informerar om de arbetsmiljöutmaningar som finns i förbundets lokaler, vilket föranlett en dialog med fastighetsägaren gällande ombyggnation. Kansliet återkommer med ett beslutsunderlag till kommande direktionsmöte. Direktionen Sida 20 (24) § 79 Förbundsdirektör informerar Beslut Sammanfattning Från Bryssel till Borås Tack för deltagande på konferensen och särskilt tack till Borås Stad för särskilda åtaganden i samband med värdskapet. Direktionens strategidagar Materialet från gruppdialogerna gällande målbilder 2045 bearbetas av tjänstepersonerna på förbundet och kommer att vara ett underlag i revideringen av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad som kommer att presenteras för beredningarna under våren 2026. Direktionen Sida 21 (24)

§ 80 Rapport från kommunchefsgruppen Beslut Sammanfattning Den 10 oktober genomfördes årets nätverksdag där prioriterade nätverk samlades för att fortsätta stärka den delregionala samverkan. Den 20 mars 2026 arrangeras Temadag ekonomi och utmaningar där ekonomicheferna ansvarar för planeringen. Direktionen Sida 22 (24)

§ 81 Återkoppling från VästKoms styrelse, BHU, SRO och övrig politisk information Beslut Sammanfattning Direktionen får information om dagordningen till kommande regionala möten. Ulf Olsson (S) rapporterar från det första mötet med politiska arbetsgrupp som fått uppdraget att se över process och principer för fördelning av medel i den kommande revideringen av den regionala transportinfrastrukturplanen. Gruppen består av kommunalförbundens ordförande samt regionala representanter. Direktionen Sida 23 (24)

§ 82 Anmälningsärenden Beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns Sammanfattning Följande delegationsbeslut anmäls till Direktionen Datum Beslut Delegat 250623 1. Licensavtal Skolmedia Biträdande verksamhetschef Navet 250908 2. Uppdragsutbildning Bollebygds kommun Enhetschef Välfärdsutveckling 250908 3. PUB-avtal värdkommun, E-arkiv Sjuhärad Administrativ chef 250908 4. Överenskommelse finansieringslots kultur Enhetschef Regional utveckling 250916 5. Överenskommelse Nationell samverkan för psykisk hälsa, Närvårdssamverkan samt Boråsregionen Förbundsdirektör 250918 6. Överenskommelse Nationell samverkan för psykisk hälsa, Närvårdssamverkan samt Boråsregionen Enhetschef Välfärdsutveckling 250922 7. Avtal samt PUB-avtal Almstrand Consulting AB Förbundsdirektör Direktionen Sida 24 (24) § 83 Övriga frågor Beslut Kommunchefsgruppen ges i uppdrag att utreda hur vi gemensamt kan öka vårt arbete med EU- finansiering och återkomma med förslag på åtgärder till Direktionen Sammanfattning Wiktor Öberg (M) lyfter behovet av ett gemensamt arbete för att ta del av de finansieringsmöjligheter som finns inom EU. § 84 Nästa sammanträde äger rum den 5 december kl 9-12 Direktionen Sida 16 (24)

§ 75 Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Beslut Direktionen ställer sig bakom förslaget till yttrande för Samverkansformer kring kollektivtrafik i Sammanfattning Remissen gäller en uppdaterad version av dokumentet som reglerar samverkansformerna mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik, kommunerna, kommunalförbunden samt övriga aktörer i arbetet med att utveckla, planera och genomföra kollektivtrafiken i Västra Götaland. I samband med skatteväxlingen 2011 övergick huvudmannaskapet för kollektivtrafiken från kommunerna till Västra Götalandsregionen. Dokumentet om samverkansformer syftar till att samla och tydliggöra ansvarsfördelning, roller och samverkansprinciper mellan regionen, kommunerna och andra aktörer. Detta för att säkerställa fortsatt samordning och förankring på regional, delregional och lokal nivå. Samverkan om kollektivtrafik sker bland annat i dessa forum: På regional nivå i Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU) På delregional nivå inom ramen för de delregionala kollektivtrafikråden (DKR) Fördjupande samråd för stadstrafik i så kallade stadstrafikforum. Borås Stad är aktuell för detta inom Boråsregionen Löpande kommunsamverkan genom de samverkansmöten kommunerna har med Västtrafik Dokumentet om Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland har tidigare uppdaterats vid tre tillfällen; 2011, 2017 och 2020. Följande remissyttrande har tagits fram i nära samarbete med Boråsregionens nätverk för kollektivtrafik samt genom dialog med kommunalförbundets politik. Förbundet ser positivt på att dokumentet redovisar vikten av bred samverkan för kollektivtrafikens utveckling, där olika processer och forum säkerställer deltagande på både politisk- och tjänstepersonsnivå. På lokal nivå framhåller Sjuhärads kommuner att de årliga samverkansmötena med Västtrafik är en uppskattad del i samverkan kring kollektivtrafikens utveckling Förbundet ser positivt på ett breddat forum som tar sin utgångspunkt i frågor där kommunernas och IKN:s ansvar angränsar och/eller överlappar, med kollektivtrafik och infrastruktur som det centrala navet i dialogen Direktionen Sida 17 (24) Förbundet ser behov av att förtydliga beskrivningen av processen för det gemensamma framtagandet av strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogrammet. Ökad tydlighet skapar bättre förutsättningar för ett välgrundat arbete och kommunal förankring. Det framgår att störst påverkan sker genom framtagandet av strategisk inriktning till trafikförsörjningsprogrammet. Då den dialogen sker i regionala och delregionala forum upplever många kommuner att de står långt ifrån processen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar till kommunal förankring, vilket även nämns under frågeställningen ovan. Utöver påverkan av strategisk karaktär är det bra att dokumentet lyfter upp andra samverkansmöjligheter, såsom samarbete mellan kommun och Västtrafik i tidiga skeden samt genom handlingsplaner och avsiktsförklaringar. Boråsregionen anser att syftesbeskrivningen bör revideras; det är viktigt att skapa tydliga förväntningar på forumets innehåll och funktion. Boråsregionen anser att forumet även framöver bör ha en stark koppling till den strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken, men ser också synergieffekter med att frågor om kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering hanteras i nära dialog. Grundförutsättningen med deltagande från Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden samt Västtrafiks styrelse är bra. Vid frågeställningar som berör ytterligare nämnder inom VGR och/eller Trafikverket finns goda anledningar att även bjuda in dessa till dialog. Boråsregionen föreslår DIKR Delregionalt Infrastruktur- och kollektivtrafikråd. Detta knyter an till IKNs uppdrag samt bygger vidare på redan etablerade DKR. Boråsregionen är positiv till fortsatt dialog gällande att reglera forumets arbete i överenskommelse då det kan bidra till en tydligare struktur för roller, ansvar och innehåll. Boråsregionen anser att dialogen på tjänstepersonsnivå om den delregionala kollektivtrafiken på väg och räls bör stärkas genom att använda kommunalförbundets befintliga nätverk. För bred samverkan önskas VGR, Västtrafik och Trafikverket delta. Yttrande Sida 1 (3) joel.bohm@borasregionen.se Karin.bjorklind@borasregionen.se Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Boråsregionens synpunkter Sedan regionen tog över som huvudman har samverkan mellan kommuner, regionen och andra aktörer successivt utvecklats för att kollektivtrafikens utveckling ska gå i linje med samhällsbyggandet. Att gemensamt få utrymme att diskutera aktuella frågeställningar om kollektivtrafikens utveckling är värdefullt och bidrar till bättre förståelse för varandras ambitioner och utmaningar. Att samverka kring kollektivtrafiken är en avgörande förutsättning för att främja tillgänglighet och hållbart resande. Förbundet ser positivt på att dokumentet redovisar vikten av bred samverkan för kollektivtrafikens utveckling, där olika processer och forum säkerställer deltagande på både politisk- och tjänstepersonsnivå. På lokal nivå framhåller Sjuhärads kommuner att de årliga samverkansmötena med Västtrafik är en uppskattad del i samverkan kring kollektivtrafikens utveckling. De delregionala mötena, DKR, mellan kommunalförbundets Direktion, ledamöter från infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden (IKN) och representanter från Västtrafiks styrelse är också ett uppskattat forum, men med behov av utveckling för att förbättra dialogen. Därav ser förbundet förslaget om att förändra och vidga forumets behandlingsområde som naturligt, inte minst med tanke på IKN:s breddade uppdrag. Som föreslaget bör forumet ta sin utgångspunkt i frågor där kommunernas och IKN:s ansvar angränsar och/eller överlappar, med kollektivtrafik och infrastruktur som det centrala navet i dialogen. Som nämnts ovan ser förbundet positivt på att dokumentet både lyfter fram vikten av bred samverkan för kollektivtrafikens utveckling samt redovisar olika processer och forum för deltagande, på politisk- och tjänstepersonsnivå. Samtidigt vill förbundet lyfta en viss tveksamhet kring hur tydligt den gemensamma processen för framtagande av den strategiska inriktningen för Trafikförsörjnings- programmet är beskriven. Även om den strategiska inriktningen omnämns vid flera tillfällen i dokumentet, framgår det inte med full tydlighet hur processen konkret ser ut från initiering till beslut. DKR framhålls som det forum där dialog om den strategiska inriktningen sker, medan BHU sedermera gör ställningstaganden inför beslut. För att skapa en bredare förankring på kommunal nivå, särskilt med tanke på att dialog och ställningstaganden huvudsakligen sker på delregional och regional nivå, Yttrande Sida 2 (3) ser förbundet ett behov av ökad transparens och tydlighet i den gemensamma processen för framtagande av den strategiska inriktningen. Det bör tydligare framgå hur de olika forumen samverkar, aktuell tidplan samt vilka aktörer som har ansvar i de olika skedena av processen. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att fler ska kunna bidra; inte minst genom ökad möjlighet till kommunal förankring, vilket gynnar ett välgrundat förarbete. I dokumentets avsnitt 4.2 fastslås att den största möjligheten att påverka kollektivtrafikens utveckling sker genom dialogen om den strategiska inriktningen till Trafikförsörjningsprogrammet. Den strategiska inriktningen framhålls som extra viktig för kommunerna vad gäller att påverka mål, prioriteringar och utveckling av kollektivtrafiken. När den strategiska inriktningen är fastställd, är det främst detaljerna i det framväxande Trafikförsörjningsprogrammet som går att justera innan programmet antas och blir styrande för utvecklingen kommande period. I det färdiga Trafikförsörjningsprogrammet är de olika målen måttsatta och indikationer och ambitionsnivåer är formulerade. Då dialogen kring den strategiska inriktningen till Trafikförsörjningsprogrammet sker i delregionala sammanhang bidrar det till att kommunerna till viss del upplever att deras möjlighet till faktisk påverkan är begränsad och att de står relativt långt ifrån processen om att utveckla kollektivtrafiken. Det är en relativt kort tidsperiod då möjlighet till mer strategisk påverkan finns, vilket medför att det är viktigt att förbereda för utrymme till förankring och förståelse i kommunerna. Detta är även något som framhålls under frågeställningen ovan. Utöver påverkan av strategisk karaktär anser förbundet att dokumentet på ett bra sätt lyfter de områden där samarbete är avgörande för kollektivtrafikens utveckling. När kommuner och Västtrafik samverkar i tidiga skeden, skapas betydligt bättre förutsättningar för att lokalisering av bostads- och verksamhetsområden ska gå i linje med kollektivtrafikförsörjningen. Förbundet ser även positivt på att dokumentet betonar vikten av handlingsplaner och avsiktsförklaringar; verktyg där aktörer kan kraftsamla för utvecklingen inom specifika geografiska områden. Boråsregionen anser att syftesbeskrivningen för forumet bör revideras. I förslaget står att forumet syftar att genom politisk dialog verka för ett hållbart samhälle. Det finns en risk att ett så brett formulerat syfte kan leda till otydliga förväntningar på forumets innehåll och funktion. Forumet bör även framöver ha en stark koppling till den strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken, även om det sker en breddning till att inkludera den infrastruktur som IKN har i uppdrag att arbeta med. Dokumentet berör trots allt samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland; även om det finns synergieffekter med att frågor om kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering hanteras i nära dialog. Dagens upplägg med medverkan av politiker från IKN och Västtrafiks styrelse, tillsammans med tjänstepersoner från både VGR och Västtrafik, fungerar generellt bra. Om forumet kommer att bredda sitt fokus på innehåll ser förbundet dock en möjlighet att även bredda deltagandet. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik är delaktig i att stärka ett hållbart resande och knyta samman regionen, vilket kopplar an till den regionala utvecklingsstrategin och således andra delar av VGR:s organisation. Då kommunerna inte är ansvariga för större delen av väg- och järnvägsnätet finns goda anledningar till att också Trafikverket bjuds in och deltar. Yttrande Sida 3 (3) Grundförutsättningen har fördelar att vara densamma, med politiskt deltagande från IKN och Västtrafik, men vid frågeställningar som på en strategisk nivå omfattas av Miljö och regionutvecklingsnämndens (MRU) uppdrag, bör även de bjudas in och delta. På samma sätt bör Trafikverket ges möjlighet att delta i forumen när relevanta infrastrukturfrågor aktualiseras, särskilt med tanke på deras ansvar för statliga vägar och järnvägar. Förbundet anser att benämningen strategiskt samhällsplaneringsforum är för bred och vill se en tydligare koppling till den strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken. Förbundet anser att det är viktigt att tydliggöra innehållet i forumet och koppla det närmare det breddade uppdrag som IKN har idag jämfört med när det delregionala kollektivtrafikrådet inrättades. Ett förslag är därför att benämna forumet Delregionalt Infrastruktur- och kollektivtrafikråd (DIKR). Namnet knyter an till IKN:s uppdrag och bygger vidare på det tidigare etablerade DKR. Det utesluter inte breddat deltagande utöver IKN och Västtrafiks styrelse, då kollektivtrafik och infrastruktur i hög grad hänger samman med både regional utveckling och utvecklingen av väg- och järnvägsnätet. Överenskommelser tydliggör roller och ansvar och kan anpassas efter aktuella behov. Separata överenskommelser per kommunalförbund kan skapa lokal förankring, men riskerar även variationer som försvårar samordning och regional utveckling. Förbundet är positiv till fortsatt dialog gällande att reglera forumets arbete i överenskommelser då det kan bidra till en tydligare struktur för roller, ansvar och innehåll. I remissvaret till förslaget om Trafikförsörjningsprogram 2026-2029 lyfte Boråsregionen behovet av att på tjänstepersonsnivå diskutera den delregionala kollektivtrafiken på väg och räls. Ett sådant forum för dialog kan exempelvis underlätta för kommunerna att hantera de förändringar och kommande behov som följer av den demografiska utvecklingen. Som ett led i olika former av samverkan ser förbundet att Västra Götalandsregionen och Västtrafik bör delta och även Trafikverket är en passande aktör vid ett sådant forum, för att uppnå en helhet kopplat till väg- och järnvägsnätet. Förbundet kan vara sammankallande, exempelvis genom en breddning av befintliga nätverksmöten mellan förbundet och kommunerna som genomförs fem till sex gånger per år. Ett eller två av dessa möten kan dedikeras till att diskutera den delregionala kollektivtrafiken på väg och räls med mål om att stärka förutsättningarna om hållbar och förbättrad tillgänglighet. Dessa möten kan ses som ett komplement till de årliga samverkansmöten kommunerna har med Västtrafik, med fokus på den delregionala kontexten. Mötesforumen kan även bidra med underlag till politiska dialoger och/eller omhänderta frågor initierade från kommunalförbundets eller regionens politik. Direktionen Sida 12 (24)

§ 71 Arvode kulturpolitiskt nätverk Beslut Direktionen beslutar enligt valberedningens förslag att sammanträdesarvode ska utgå vid möten med det kulturpolitiska nätverket Sammanfattning Det kulturpolitiska nätverket ligger organisatoriskt under beredningen för hållbar regional utveckling, BH7 och består av en ledamot från respektive kommun. Nätverket träffas fyra-fem gånger per år och driver samverkansfrågor på regional nivå gentemot Västra Götalandsregionens kulturnämnd och övriga förbund, stödjer beredningen i bedömningen av kulturutvecklingsprojekt och förstudier som finansieras med delregionala utvecklingsmedel samt bevakar genomförandet av målen i den delregionala kulturplanen. Frågan har väckts kring arvodering av nätverkets representanter, vilket enligt gällande regelverk hanterats av valberedningen. Valberedningen föreslår att det ska utgå sammanträdesarvode enligt gällande arvodesreglemente. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument TILLSYNSPLAN 2026 PLAN- OCH BYGGLAGEN ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Byggfunktionen [Normerande] [Aktiverande] Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Innehåll 4 1 Förord Miljö- och byggnämnden ska med hänsyn till den enskilde människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god, långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Miljö- och byggnämnden ansvarar för handläggning av tillsyn enligt plan- och bygglagen, PBL, för att en god bebyggd miljö uppfylls och bibehålls i Ulricehamns kommun. Termer Plan- och bygglagen (2010:900) PBL Plan- och byggförordningen (2011:338) PBF Obligatorisk ventilationskontroll OVK Boverkets byggregler BBR 2 Tillsynsarbetet Miljö- och byggnämndens arbete med tillsyn regleras i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Målet med miljö- och byggnämndens arbete med tillsyn är att säkerställa att den bebyggda miljön är säker, hälsosam och tillgänglig samt att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras och risken för olyckor och olägenhet inte uppkommer. 2.1 Informera, förebygga och planera Information vid rådgivning och på kommunens hemsida ska vara lätt att förstå för att minska risken att felaktigheter uppstår. Informationsmaterial ska finnas tillgängligt för allmänheten i kommunens publika lokaler och på hemsidan. En informationsinsats ska göras minst en gång per år via kommunens sociala medier. Planeringen av tillsynsarbetet görs årsvis genom att tillsynsplanen uppdateras. 2.2 Bevaka Miljö- och byggnämnden ska bevaka att lagstiftningen följs, att brister inte uppkommer och att felaktigheter åtgärdas. Det som byggs ska ha de tillstånd som krävs. Byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att byggnadens utformning och tekniska egenskaper bevaras. Allmänna platser och publika lokaler ska vara tillgängliga och hållas i vårdat skick. Tomter ska hållas i vårdat skick och bidra till en säker miljö för omgivningen och trafiken. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Hiss, port och annan motordriven anordning ska vara besiktigad för att säkerställa en säker och trygg användning. Ventilationsanordningar ska säkerställa en god inomhusmiljö. Skyltar inom vägområden ska ha de tillstånd som krävs. Reglerna om individuell mätning och debitering (IMD) ska följas. Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har över 20 parkeringsplatser ska ha minst en laddplats för elfordon. 5 2.3 Utreda och prioritera Vid misstanke om en överträdelse mot plan- och bygglagstiftningen ska ärende startas och utredas. Alla nya ärenden läggs in i ett ärendehanteringssystem där de kategoriseras. Ärenden prioriteras enligt följande: • Prioritet ett är ärenden som innebär fara för hälsa och säkerhet. • Prioritet två är de ärenden som kopplar till bygglovsärenden. • Prioritet tre är att avsluta ärenden där rättelsen är gjord. • Prioritet fyra är att jobba med övriga ärenden. Alla ärenden ska handläggas så skyndsamt som möjligt. Handläggaren utreder ärendet och gör en bedömning om en överträdelse har skett eller inte. 2.4 Ingripa Ett ingripande är en påföljd för den som gjort en överträdelse mot plan- och bygglagstiftningen eller den som gynnas av överträdelsen. Påföljd kan innebära ett beslut om föreläggande eller ett användningsförbud. Beslutet kan förenas med byggsanktionsavgift, vite och genomförande av åtgärd på den ansvariges bekostnad. 2.5 Följa upp Miljö- och byggnämnden bevakar att beslut följs. Om ett beslut inte följs fattas ett nytt beslut förenat med vite, dubbel sanktionsavgift eller att åtgärd genomförs på den ansvariges bekostnad. Miljö- och byggnämnden kan begära handräckning av kronofogden för att genomföra den åtgärd som är beslutad. 2.6 Avsluta Om det inte finns någon överträdelse avslutas ärendet med ett beslut om att inte ingripa. Om miljö- och byggnämnden har ingripit avslutas ärendet med ett beslut om att rättelse är utförd eller byggsanktionsavgift är betald. När beslutet fått laga kraft arkiveras ärendet. 2.7 Utvärdera Miljö- och byggnämnden ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsarbetet enligt 8 kap. 8 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. 6 3 Tillsynsområden Miljö- och byggnämndens tillsynsområden enligt PBL framgår av 8 kap 2 § PBF. Utöver det finns det en del tillsynsområden som inte direkt gäller PBL. Nedan redovisas en sammanfattning av miljö- och byggnämnden tillsynsområden med förtydligande av de krav som ska bevakas genom tillsyn. 3.1 Bristande underhåll av byggnadsverk (PBL 8:14, 8:13) Byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att utformningen och de tekniska egenskaperna bevaras. Det innebär att byggnadstekniskt underhåll skall ske så att byggnaden bibehåller de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om t.ex. bärförmåga, säkerhet vid användning och vid brand, skydd med hänsyn till hälsa och lämplighet för det avsedda ändamålet. Byggnadens värden ska bevaras, olägenheter och olycksrisker för omgivning och trafik ska inte uppkomma. Särskilt värdefulla byggnadsverk ska inte förvanskas. 3.2 Ovårdade tomter, skymd sikt och bristande underhåll av lekplatser (PBL 8:9, 8:10, 8:13, 8:15) I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Tomter skall underhållas och skötas oavsett om de är bebyggda eller inte. Anordningar, häckar och annan växtlighet ska inte störa trafiksäkerheten. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Om kraven inte uppfylls ska miljö- och byggnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar. 3.3 Tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder (PBL 8:12, 8:13, 8:16, HIN 3) Där allmänheten har tillträde ska det vara tillgängligt, det handlar om bland annat publika lokaler, allmänna platser och lekplatser. Enkelt avhjälpta hinder ska alltid avhjälpas för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället och bidra till jämställdhet och rättvisa i samhället. 3.4 Installationer Ventilationsanordningar (PBL 8:4, 8:25, PBF 5:1-7) Ägaren ansvarar för att en ventilationsanläggning underhålls och besiktigas i tid. Ett protokoll för obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska alltid skickas till miljö- och byggnämnden. OVK utförs för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. Om ett godkänt protokoll inte kan uppvisas vid begäran startas ett tillsynsärende hos miljö- och byggnämnden. 7 Hiss, port och annan motordriven anordning (PBL 8:4, 8:24, PBF 5:8-16) Ägaren ansvarar för att en hiss, port eller annan motordriven anordning underhålls och besiktigas i tid. Besiktningsprotokoll ska kunna uppvisas på miljö- och byggnämndens begäran. Om en motordriven anordning bedöms ha en allvarlig brist vid besiktning skickas protokollet till miljö- och byggnämnden. Om ett godkänt protokoll inte kan uppvisas vid begäran omfattas hissen av ett användningsförbud och ett tillsynsärende startas hos miljö- och byggnämnden. IMD Lag (2022:333) om energimätning i byggnader Lagen om individuell energimätning i byggnader, IMD, innebär att uppvärmning och tappvarmvatten mäts separat på lägenhetsnivå. Mätningen ska utföras för de byggnader som berörs av lagen. Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsyn över reglerna om IMD. Denna tillsyn sker utifrån lagen, förordningen och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader. Plan- och bygglagens regler om tillsyn ska alltså inte användas när tillsynen gäller IMD. Detta innebär till exempel att det inte möjligt att besluta om rättelseföreläggande med stöd av PBL. En kommun får ta ut avgifter för sin tillsyn gällande IMD. Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek. Laddplats (PBF 3:20 c) Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har över 20 parkeringsplatser ska ha minst en laddplats för elfordon. Kravet är retroaktivt. Miljö- och byggnämnden har tillsynsansvar över att laddningspunkt finns där kravet ska tillämpas. Krav på fastighetsautomation och fastighetsstyrning (PBF 3:15) Vissa byggnader som inte är bostadshus ska vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning för att uppfylla de krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900). 3.5 Olovlig åtgärd (PBL kap 8, 9 och 10, PBF 6:1-6) Om en åtgärd som kräver bygglov, marklov eller rivningslov har påbörjats utan lov eller startbesked är åtgärden olovligt påbörjad. Om en anmälningspliktig åtgärd påbörjats utan startbesked är åtgärden olovligt påbörjad. Om ett byggnadsverk tagits i bruk innan slutbesked utfärdats har byggnadsverket tagits i bruk olovligt. Miljö- och byggnämnden ska besluta om en byggsanktionsavgift för olovliga åtgärder. 8 3.6 Säkerhet och ingripande under byggnation, rivning samt säkerhetskrav som tillkommit i efterhand (PBL kap 8 och 10, PBF 3:11 och 5:17) Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsynen att säkerhetskrav som tillkommit i efterhand uppfylls på uppförda byggnader. Miljö- och byggnämnden ansvarar för att bevaka att byggarbetsplatser, pågående byggnadsarbete och rivningsarbete uppfyller plan- och bygglagens bestämmelser. När det gäller pågående byggarbeten får åtgärder inte innebära betydande olägenhet eller bryta mot plan- och bygglagens bestämmelser, då ska arbetet stoppas om det bedöms nödvändigt. 3.7 Skyltar Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814). Kommunstyrelsen i Ulricehamn har beslutat att miljö- och byggnämnden ansvarar för kommunens tillsynsuppdrag enligt Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Tillsynen avser att skyltar som är uppsatta utanför planlagt område och vägområde som kräver tillstånd ska ha tillstånd från Länsstyrelsen. Tillsynen gäller även bevakning av skyltar som får sättas upp utan tillstånd i maximalt 4 veckor. Miljö- och byggnämnden får besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas. I ett beslut om föreläggande eller förbud får vite sättas ut. Blir ett föreläggande eller förbud inte åtlytt får miljö- och byggnämnden låta vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. Miljö- och byggnämnden får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. 4 Sammanfattning av 2025 4.1 Resultat Under perioden 1 januari - 1 oktober 2025 har det avslutats fler ärenden än som startats. Majoriteten av ärenden som startats handlar om olovlig byggnation och skymd sikt. En bidragande faktor till resultatet är att den resurs som tillkommit under 2024 har fått stanna under hela 2025 samt en tillfällig resurs som arbetar två dagar i veckan från juni 2025 till december 2025. Det har gett möjlighet att inventera och prioritera ärenden. Det har resulterat i att arbetet utförs mer effektivt än tidigare. 9 4.3 Sammanfattning Under 2025 har vi arbetat med att starta och utreda ärenden gällande skymd sikt enligt den anmälan av flertalet korsningar som kom in under 2019. Alla ärenden enligt anmälan är startade, målet är att alla ärenden ska vara hanterade fram till ett första beslut under 2026. Ett arbete med inventering och prioritering har utförts och ska föras över till ett arbetssätt som visualiseras med hjälp av en kanban-tavla. En övergång av ventilationsärenden har påbörjats från handläggare till administration. Arbetet utförs mer effektivt och det har avslutats fler ärenden än vad som startats. Det finns fortfarande ett stort antal ärenden som inte är hanterade. För att miljö- och byggnämnden ska uppfylla sitt tillsynsansvar enligt PBL krävs ökade resurser. Tillsynen är viktig för att säkerställa likabehandling och respekt för lagens krav. 5 Planering inför 2026 5.1 Övergripande prioritering Planeringen är att arbeta utifrån den prioriteringsordning som finns. Utöver det är målsättningen att följa upp de ärenden där det har beslutats om förelägganden. Att följa upp att förelägganden efterlevs är av yttersta vikt för att upprätthålla förtroendet för myndigheten och säkerställa att lagstiftningen efterlevs. De föreslagna ändringarna i PBL kommer leda till en ökad ärendeinströmning av tillsynsärenden enligt prognos av SKR och Boverket. Den omfördelning av resurser på enheten som gjordes under 2024 kommer att kvarstå även under 2026 under förutsättning att läget inte förändras i bygglovsfunktionen. Ytterligare resurser kan tillkomma under förutsättning att ärendeinströmningen av bygglov fortsätter vara låg. Varje heltidsanställd handläggare beräknas lägga ca 1100 timmar effektiv tid på ärendehantering och 1500 timmar för administratörer. Övrig tid beräknar man läggs på bland annat rådgivning, APT, enhetsmöten, utveckling, andra möten, semestrar etc. I sektorn satsas mycket på förbättringsarbete som i förlängningen kan ge bättre förutsättningar men i det korta perspektivet tar tid. Vid bristfällig resurstilldelning kommer den effektiva tiden för handläggning dock att minska då mer tid får läggas på att svara på frågor kring ärendestatus på pågående ärenden. 10 5.2 Behov för hantering av tillsyn 2026 Uppskattningen av nya ärenden under 2026 inkluderar inte eventuell ökning av ärenden till följd av ny lagstiftning som beräknas träda i kraft 1 december 2025. Antal aktiva ärenden Uppskattning 2026 Ärendetyp Antal aktiva ärenden inför 2026 (1 oktober) Uppskattade nya ärenden under 2026 Totalt antal timmar Olovlig åtgärd (20 h/ärende) 81 30 2220 Ovårdade fastigheter och platser ink lekplatser (10 h/ärende) 95 45 1400 Bristande underhåll av byggnader (20 h/ärende) 14 4 360 Ej godkända/inkomna installationer (hiss/OVK) (8 h/ärende) 34 45 632 Laddplats och fastighetsautomation (inklusive administration) 500 Skyltar och väghållning (inklusive administration) 500 Summa 222 124 5 612 Administrativt Objekttyp Totalt antal objekt Uppskattade inkomna protokoll 2026 Total tid Registervård och uppbyggnad av ärendetypregister för nya områden 200 Registrering OVK (15 min/protokoll) 720 400 100 Registrering av hiss (15 min/protokoll) 163 80 20 Registrering lekplatser (1 h/protokoll) 78 20 20 961 500 340 Utifrån antal timmar som tillsynsarbetet kräver 2026 enligt ovanstående tabell skulle det behövas 5,10 heltidsanställda för att miljö- och byggnämnden ska klara av att utföra sitt tillsynsuppdrag. Därför är prioritering enligt avsnitt 2.1 nödvändig. Då inkommande ärenden under året är oberäkneliga kan ingen annan prioritering göras. Områden som inte är inventerade, så som laddplats, fastighetsautomation och skyltar och vägrenhållning har en uppskattning av tidsåtgång för framtida ärenden. TILLSYNS- OCH KONTROLLPLAN 2026– 2028 För tillsyn- och kontroll av livsmedel, alkohol samt tobak, folköl och receptfria läkemedel ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Enhetschef miljö- och byggenheten 2 3 4 Innehåll 5 5 Tillsyn enligt tobakslagen, lagen om tobaksfria nikotinprodukter och kontroll enligt lagen 6 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel. Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun är behörig myndighet för kontroll av livsmedelsanläggningarna inom kommunens gränser enligt 23 och 25 §§ i livsmedelsförordningen. Detta ansvarsområde regleras även av EG-förordningar samt andra lagar, förordningar och föreskrifter. Kontrollansvaret inbegriper dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet. Miljö- och byggnämnden ansvarar för att kontrollen på dessa områden är effektiv och ändamålsenlig. Kontrollen utförs normalt genom inspektion eller revision, samt vid behov provtagning och analys. I arbetsuppgifterna ingår även att handlägga registrering av livsmedelsanläggningar inklusive riskklassificering. Misstänkta matförgiftningar och klagomål ska utredas. Därutöver ska beslut fattas om avgifter, sanktioner och åtalsanmälan. Varje år ska också uppgifter om kontrollen rapporteras till Livsmedelsverket. Kontrollansvaret omfattar ca 200 livsmedelsanläggningar, varav majoriteten utgörs av restauranger, butiker och omsorgsverksamheter t.ex. skolor och boenden. Det kommer finnas 1,5 tjänster att tillgå för kontrollen som utförs under 2026–2028. I huvudsak är kontrollen avgiftsfinansierad. Kontrollen baseras på riskklassificeringar av anläggningarna och tidigare erfarenheter. Livsmedelsfunktionen har en intern planering inför varje år där det framgår vilka livsmedelsanläggningar som ska besökas och när. Förutom nämndens riktlinjer och rutiner, sker kontrollen utifrån Livsmedelsverkets vägledningar. Miljö- och byggnämnden bedriver även tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen samt lagen om receptfria läkemedel. Tillsyn enligt alkohollagen omfattar servering och försäljning av alkohol och utförs både genom förebyggande tillsyn som informationsinsatser, samt genom yttre tillsyn där vi gör platsbesök hos tillståndshavarna för att se om utfärdat tillstånd efterlevs på ett korrekt sätt. Det är beräknat med ett tillsynsbesök per år för de verksamheter med serveringstillstånd som finns i kommunen, detsamma gäller för försäljningsställen av folköl. Tillsyn enligt tobakslagen och kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel syftar till att säkerställa att försäljningen av tobak, tobaksvaror och receptfria läkemedel sker på ett ansvarsfullt sätt. Utgångspunkten är att samtliga tillsynsobjekt som försäljer tobak, tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllnadsbehållare samt handel med vissa receptfria läkemedel får ett tillsynsbesök per år. Tillsynen samordnas i möjligaste mån med annan tillsyn. 7 I kontrollplanen redovisas vad miljöenheten under nuvarande resurssituation räknar med att kunna klara av om inte förändringar i lagstiftning, arbetsuppgifter, organisation, personalrörlighet, oförutsedda händelser, befintliga resurser och så vidare påverkar enheten. Kontrollplanen fastställs av miljö- och byggnämnden. 1.1 Planeringen 2026–2028 Kontrollplanen för livsmedelstillsynen kommer att utgå ifrån den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan med tillhörande fokusområden, samt nämndens mål om effektiv, rättssäker och ändamålsenlig tillsyn. Eventuella projekt som anordnas av miljösamverkan och egna fokusområden utifrån verksamheternas behov tas även det med i planen. Indikatorer för uppföljning av dessa mål förs in i verksamhetsplan och följs upp tertialvis. I samband med uppföljning sker även rapportering till nämnden. En kompetensförsörjningsplan för livsmedelskontrollen har tagits fram och kommer framöver finnas som en bilaga till kontrollplanen. Kompetensutvecklingen för livsmedelsinspektörerna kommer fortsättningsvis göras med utgångspunkt i kompetensförsörjningsplanen. 2 Kontrollplan livsmedel 2.1 Mål för myndigheterna i livsmedelskedjan Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Gemensamma mål för myndigheterna inom livsmedelskedjan är följande:  Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerande och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.  De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.  Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.  De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap. 2.1.1 Gemensamma effektmål för myndigheterna i livsmedelskedjan Med utgångspunkt från de övergripande målen har fyra gemensamma effektmål fastställts. Effektmålen utgår från fyra fokusområden; säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan. 8 2.1.2 Gemensamma effektmål Säkert dricksvatten Effektmål: För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska. Varför: Dricksvatten är ett baslivsmedel. Effektmålen berör både kontroll och beredskap. Bra dricksvatten bidrar till friska djur och sunda växter. Mikrobiologiska risker Effektmål: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, liste- ria, EHEC/VETC och norovirus. Varför: Livsmedelsburna utbrott orsakade av campylobakter, listeria, EHEC/VTEC och matförgiftningar orsakade av bristande kunskap eller hantering i storhushåll leder till att många konsumenter drabbas, och i vissa fall med allvarliga konsekvenser som följd. Kemiska risker Effektmål: Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. Varför: För att nå målen om säkra livsmedel, friska djur och sunda växter behöver vi höja kompetensen och öka vårt fokus när det gäller de kemiska riskerna och i synnerhet när det gäller kemiska risker i baslivsmedel och för riskgrupper. Information i livsmedelskedjan Effektmål: Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. Varför: Spårbarhet är en grundbult i lagstiftningen och omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord, inklusive införsel och import. Att verifiera att information och dokumentation i hela kedjan är korrekt bidrar till säkra livsmedel, friska djur och växter och att ingen blir lurad. För att nå full spårbarhet, för att informationen ska bli rätt och ingen bli lurad behöver vi utveckla vårt samarbete och våra metoder och underlätta för företagen att göra rätt men också samarbeta med branscherna för att upptäcka fusk. 2.1.3 Fokusområden De gemensamma effektmålen för livsmedelskedjan kompletteras med fokusområden och mål. De har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Målen sträcker sig mellan 2026–2029. 2.2 Ulricehamns kommuns mål för livsmedelskontroll Alla livsmedelsverksamheter inklusive dricksvattenverksamheter ska få en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker livsmedelskontroll. Det innebär att kontrollen ska utföras och inriktas på ett sådant sätt att kontrollmyndigheten kan avgöra om kraven på säkra livsmedel och redlighet uppfylls av livsmedelsföretagarna i kommunen. 9 • Alla livsmedelsverksamheter inklusive dricksvattenverksamheter får regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet och varje enskild livsmedelsverksamhet kontrolleras minst vart femte år. Under 2026 kommer vi att fokusera på att kontrollera allergeninformation och redlighet. Aktuella aktiviteter inom Livsmedelsverkets framtagna fokusområden och mål 2026 • Kontroll av spårbarhet - Obligatorisk repetition av webutbildning om livsmedelsfusk - Nytt stödmaterial från Livsmedelsverket samt eventuellt delta i andra aktiviteter anordnade av Livsmedelsverket • Beredskap - Delta i livsmedelsverkets webinarier om beredskap - Obligatorisk repetition av webutbildning inom beredskap - Uppdatera beredskapsplanen - Genomföra beredskapsövning 2.3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 2.3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 § i Livsmedelsförordningen (2006:814). 2.3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 § Livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs, dels av Livsmedelsverket, och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. 2.3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 § 0ch 25 § Livsmedelsförordningen (2006:813). I Ulricehamns kommun ansvarar Miljö- och byggnämnden för den offentliga livsmedelskontrollen. 2.3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljö- och byggenheten utför kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar. Ansvarsfördelningen mellan olika arbetsområden framgår av nedanstående tabell. Arbetsområde/uppgift Ansvarig/ansvariga Planerad kontroll i olika riskklasser livsmedelsinspektör 10 Uppföljande kontroll livsmedelsinspektör Prövning av nya anläggningar livsmedelsinspektör Registrering av nya anläggningar administratör/livsmedelsinspektör Beslut om avgift för registrering livsmedelsinspektör Riskklassning och beslut om årlig avgift livsmedelsinspektör Erfarenhetsklassning och beslut om årlig avgift livsmedelsinspektör Beslut om avgift för uppföljande kontroll livsmedelsinspektör Riksprojekt livsmedelsinspektör Länsprojekt livsmedelsinspektör Egna projekt livsmedelsinspektör Klagomål, frågor via telefon och mail livsmedelsinspektör Utredning av matförgiftningar livsmedelsinspektör Sanktionsbeslut livsmedelsinspektör Handlägga överklagningsärenden livsmedelsinspektör Förbereda och föredra nämndärenden livsmedelsinspektör Planering av kontrollverksamheten livsmedelsinspektör/ enhetschef Uppföljning av kontrollverksamheten livsmedelsinspektör/ enhetschef Rapportering och redogörelse för nämnden livsmedelsinspektör/ enhetschef Årlig rapportering till Livsmedelsverket Livsmedelsinspektör/administratör Kompetensutveckling (kurser, länsmöten, inläsning mm) livsmedelsinspektör/ enhetschef Handlägga remisser livsmedelsinspektör/ enhetschef Samråd externa (smittskydd, alkoholhandläggare, plan- och bygg m fl) livsmedelsinspektör Upphandling av laboratorietjänster enhetschef Upprätta och upprätthålla information administratör/livsmedelsinspektör Allmän administration, t ex underhålla register, uppdatera blanketter mm administratör/livsmedelsinspektör 2.4 Samordning Livsmedelskontrollen i Ulricehamns kommun genomför följande aktiviteter för samordning av kontrollen: • Varje år deltar handläggare i de länsmöten som Miljösamverkan Västra Götaland arrangerar under totalt två heldagar och där representanter från länsstyrelsen, länets kommuner och Livsmedelsverket deltar. • Miljö- och byggenheten deltar årligen i miljöchefsträff för Västra Götaland. • Miljö- och byggenheten och nämndens presidium deltar i regelbundna presidiemöten inom Sjuhäradsregionen. • Handläggarna deltar i sjuhäradsmöten för livsmedelsinspektörer som hålls ca 4 gånger per år. Vid dessa möten diskuteras samsynsfrågor och svåra ärenden och någon gång per år genomförs en samsynsinspektion. • Vid inspektion av mobila verksamheter registrerade i annan kommun, informeras den kommun som registrerat anläggningen om resultatet av kontrollen. • Upptäcks oegentligheter kan även samordning med polis ske. 11 2.5 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Ingen del av livsmedelskontrollen i Ulricehamns kommun delegeras till någon annan instans. Livsmedelsinspektörerna och chef har dock en långtgående delegation från Miljö- och byggnämnden att fatta beslut i ärenden med stöd i livsmedelsförfattningarna. 2.6 Befogenheter och resurser för kontrollen 2.6.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Behörig nämnds befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813). Miljö- och byggenheten handläggare har relativt långtgående delegation, vilken regleras i delegationsordning. Enligt 20 § Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner- se avsnitt 2.9. 2.6.2 Kontrollpersonal och utrustning Kontrollpersonalen består huvudsakligen av livsmedelsinspektörer som också arbetar med tillsyn enligt miljöbalken, alkohollagen samt lagen om handel med vissa receptfria läke- medel. Prioritering av den offentliga livsmedelskontrollen görs enligt de principer som presenteras under avsnitt 2.8. Prioriteringen innebär att verksamheter i de högre risk- klasserna kommer att få sin kontrolltid först, och övrig tid fördelas mellan verksamheter i de lägre riskklasserna. Utöver livsmedelsinspektörer deltar ansvarig enhetschef i planering och utvärdering av livsmedelskontrollen samt som stöd och ”bollplank”. Administrativt stöd, faktureringsstöd samt chefsstöd finns också tillgängligt för den totala livsmedelskontrollen. Jäv styrs av regler i 6 kap. 28–32 §§ i kommunallagen (2017:725). Där framgår i vilka situationer en handläggare och beslutsfattare är jävig. Personalens bisysslor styrs genom krav som finns i Lagen om offentlig anställning (1994:260) där det stadgas att arbetstagare inte får ha bisysslor som kan rubba förtroendet för arbetstagarens opartiskhet eller kan skada myndighetens anseende. Ulricehamns kommun har även riktlinjer för bisysslor och jäv, antagna av kommunfullmäktige 2018-04-26. Livsmedelskontrollen har tillgång till provtagningskyl, termometrar, ATP-mätare, och tvättmaskin, vilket beräknas uppfylla behovet av utrustning. En behovsutredning har gjorts på enhetsnivå för 2026–2028 och den kommer att uppdateras årligen. Det beräknade resursbehovet för 2026–2028 täcks av de tillgängliga resurserna vilket innebär att planen kan bedömas vara realistisk. 12 2.6.3 Finansiering av kontrollen Enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166) ska finansieringen bestå till 100 % av avgifter. Övrig verksamhet inom livsmedelsområdet (såsom rådgivning, information, utredning av obefogade klagomål etc.) ska finansieras till 100 % av skattemedel, i enlighet med samma lag. Livsmedelskontroller efterhandsdebiteras enligt artikel 7 i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter. Avgift för uppföljande kontroll tas ut, per timma, för att finansiera kontrollen enligt EU:s kontrollförordning (EU) 2017/625. Timtaxa för livsmedelskontrollen framgår av taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Timtaxan debiteras dels för normal kontroll och dels för den tid som läggs ned vid uppföljande kontroll, men ska även täcka kostnaderna för: ledning, planering och uppföljning, kvalitetsarbete, interna möten, externa möten, samverkan, handläggares medverkan vid nämnd och beredning, projektplanering och sammanställning, tid för kompetensutveckling och själva utbildningarna och konferenserna, rapportering till livsmedelsverket, remisser, externa revisioner, riskklassificering och beslut om årsavgifter, sanktionsbeslut, administration (även inklusive ekonomi, kansli och lön), fakturering, kontorsmaterial, nämndens kostnader, företagshälsovård, poolbilar, bilersättning och traktamenten, lokaler/städ, IT, resekostnader, övernattning, telefon och provtagning samt övriga verksamhetskostnader. 2.6.4 Kompetenskrav och utbildning I (EU) 2017/625 finns krav på att all personal som arbetar inom livsmedelskontrollen får lämplig utbildning, erforderlig kompetens och håller sig uppdaterade så att kontrollen kan utföras med kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. I livsmedelskontrollen ingår kompetensförsörjning som en central del. Detta görs genom att befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande områden:  Anläggningstyper  Aktuell lagstiftning  Kontrollområden  Kontrollmetoder För att kartlägga vilken kompetens som finns på enheten och vad som saknas används verktyget kompetensrosen (se Bilaga 2). Detta är en graf som visar gapet mellan medarbetarnas kompetens och enhetens behov och vad medarbetaren behöver kunna för att fullt ut bidra till att verksamhetens mål uppnås. En bedömning görs för varje livsmedelsinspektör i samband med utvecklingssamtalet och kurser och utbildningar planeras sedan utifrån resultatet. På det sättet säkerställs att uppgifterna i kompetensförsörjningsplanen är aktuella och utgår ifrån enhetens behov. Under 2026 kommer vi fokusera på de utbildningar som livsmedelsverket har tagit fram och som berör de nya fokusområdena. Kompetensutveckling sker även löpande genom deltagande i kurser anordnade av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bl. a genom deltagande i 13 länsmöten i Miljösamverkan Västra Götalands regi och i livsmedelsmöten inom Sjuhärad. Studiebesök på anläggningar och självstudier av böcker inom olika områden kan också förekomma. 2.7 Organisation och utförande av kontrollen 2.7.1 Registrering av kontrollobjekt Det finns runt 200 registerförda livsmedelsanläggningar i Ulricehamns kommun. I (EU) 2017/625 finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Registret uppdateras kontinuerligt, och i samband med verksamhetsplanering, livsmedelsfakturering samt årlig rapportering av livsmedelskontrollen till Livsmedelsverket. 2.7.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll Grundläggande riskklassning av anläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell för riskklassning tillämpas. Genom denna tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid beroende på risk. Det ger i sig en prioritering av den sammanlagda kontrolltiden över de olika objekten. I händelse av resursbrist utförs i första hand kontroll av de anläggningar som medför störst risk och sedan i fallande ordning. Kontrollintervall och vilka kontrollmetoder som används bestäms från år till år och åter- finns i en nedbruten kontrollplan i excelformat som återfinns i livsmedelsfunktionens teams. Val av kontrollintervall och kontrollmetoder liksom kontrollområden styrs av miljö- och byggenheten tidigare erfarenheter av verksamheterna. De kontrollområden som bedömts vara problemområden prioriteras liksom de som inte kontrollerats på länge. Samtliga kontrollområden på Livsmedelsverkets rapporteringsmall bör ha kontrollerats inom 5 år beroende på verksamhetens riskklass. Vilka kontrollområden som ska kontrolleras avgör vilken kontrollmetod som är mest lämplig, men även verksamhetens storlek och art kan inverka. Vilka kontrollområden som kontrolleras påverkar längden ett besök beräknas ta och påverkar därför även antalet besök en anläggning kan få på ett år. Kontrollen kan exempelvis läggas upp i projektform, där ett projekt kan omfatta ett visst antal relaterade kontrollområden, en viss typ av anläggning eller både och. 2.7.3 Rutiner för utförande av kontroll Rutiner för arbetet i Ulricehamns kommun har tagits fram. Uppdateringar sker fortlöpande. 2.7.4 Provtagning och analys efter utförd livsmedelsprovtagning Provtagning görs också om möjligt i samband med utbrott av livsmedel- eller vattenburen smitta, samt i vissa fall vid klagomål. Provtagning kan också förekomma vid genomförandet av olika projekt. I samtliga fall följs livsmedelsenhetens rutin för provtagning. Efter provtagning analyseras livsmedelsprover i nuläget huvudsakligen av AK Lab, Borås. 14 2.7.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat från all kontroll dokumenteras och företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet, i enlighet med artikel 32 (EU) 2017/625. Alla resultat dokumenteras och bevaras hos tillsynsmyndigheten. Kommuner är skyldig att rapportera resultatet av livsmedelskontrollen till Livsmedelsverket årligen. Kontrollresultat m.m. rapporteras årligen till Livsmedelsverket senast 31 januari enligt Livsmedelsverkets anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen samt enligt Livsmedelsverkets beslut om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter på livsmedelsområdet. Rapporteringsskyldigheten framgår även av Livsmedelsverkets föreskrifter (2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter, samt 37, 38 och 39 §§ i Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 39 § i förordningen ska även smittskyddsläkaren underrättas om iakttagelser av betydelse för människors smittskydd. Enligt 10 § i smittskyddslagen (2004:168) ska också myndigheter som berör smittskyddsfrågor, samverka för att förebygga och begränsa spridning av smitta. Motsvarande står också i 4 § Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:7) om epidemiologisk utredning av livsmedelsburna utbrott. Det innebär att även t.ex. länsstyrelsen kan behöva underrättas om utbrott. Nytt för 2026 är att Livsmedelsverket begär in fler uppgifter från kommunerna och att dessa uppgifter kommer analyseras och sammanställas. De områden som kommer följas upp är att livsmedelskontrollen är riskbaserad, likvärdig, effektiv och enhetlig. 2.7.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och skyddade handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt Myndigheter, kontrollorgan och laboratorier i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan. Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 13 i (EU) 2017/625. Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling. 2.8 Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad De juridiska befogenheterna för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bland annat i artikel 138 (EU) 2017/625. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren 15 avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till arten av den bristande efterlevnaden och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i 2224 §§ Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller tillfälligt stänga en verksamhet i avvaktan på rättelse. Möjlighet finns att förena beslut med vite. 2.9 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 2.9.1 Uppföljning Resultat från varje besök noteras per kontrollområde. Utifrån föregående års resultat planeras nästa års kontroll, vilket är en förutsättning för att kontrollen ska vara riskbaserad och ändamålsenlig (i enlighet med (EU) 2017/625). Arbetet med att likrikta kontroller sker genom att några kontroller görs av två inspektörer, bedömningsfrågor diskuteras på möten inom enheten samt inom samverkan med andra kommuner. Utöver det fastställs varje år en intern kontrollplan för miljö- och byggnämnden. Enligt kommunallagen ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål och riktlinjer för verksamheten samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kontrollplanen syftar till att säkerställa detta. Uppföljning av tillsyns- och kontrollplanen görs kontinuerligt samt i samband med olika avstämningar, såväl ekonomiskt utfall som verksamhetsutfall i övrigt. Återrapportering till miljö- och byggnämnden sker tertialvis. 2.9.2 Revisioner Enligt (EU) 2017/625 ska de behöriga myndigheterna utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i förordningen. Tidigare utförde Länsstyrelsen externa revisioner av kommuners livsmedelskontroll, senast besöktes Ulricehamns kommun 2020. Länsstyrelsen har inte lägre kvar detta uppdrag, utan det är numer kommunernas egen uppgift att låta någon extern part utföra revisioner. Hur detta ska göras har diskuterats med övriga kommuner i sjuhärad, men det är fortfarande under utredning. Inom enheten genomförs nu även egenkontroll för att säkerställa att rutiner följs som bl. a säkerställer rättssäkerhet, enhetlighet och likabehandling. 16 2.10 Beredskap Vid en kris gäller tre grundprinciper:  Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation.  Likhetsprincipen - Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.  Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. Riktlinjer för hantering av särskilda och extraordinära händelser har tagits fram under 2021 och beslutats av nämnden. Riktlinjerna kommer vara ett komplement till kommunens övergripande “Handlingsplan för hantering av extraordinära händelser i fredstid” och kommer omfatta alla typer av extra ordinära händelser som ligger inom livsmedelskontrollens ansvarsområde. 2.10.1 RASFF – Rapid Alert System for Food and Feed RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan utgöra en risk för människors hälsa. Alla behöriga myndigheter i livsmedelskontrollen har skyldighet att göra och följa upp notifieringar. 2.11 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och animaliska biprodukter är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se. 3 Kontrollplan för Animaliska biprodukter och foder (ABP) 3.1 Bakgrund Miljö- och byggnämnden ska bedriva kontroll över animaliska biprodukter och foder. Exempel på kontrolluppgifter är hantering av animaliskt matavfall från livsmedelslokaler och hantering av kadaver inom primärproduktionen Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsyn och kontroll inom följande områden: • Nedgrävning av animaliska biprodukter • Utlämnade och transport av matavfall • Kontroll av livsmedelsanläggningar 17 • Kompostering av matavfall när detta inte görs i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning • Förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen • Förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter i • primärproduktionen • Användning av organiska gödningsmedel, naturgödsel i primärproduktionen Ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter och foder, exempelvis döda djur eller köttavfall från slakterier eller butiker, delas mellan kommunen, Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. 3.2 Verksamhetsmål och kontroll Målet med kontrollen är att förhindra smittspridning och ha en god fodersäkerhet. Kontrollen kommer prioriteras till de verksamheter där riskerna är som störst i första hand. Kontrollen av animaliska biprodukter som ligger inom miljöinspektörernas tillsynsområde, t ex kontroll av förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen ligger i tillsynsplanen för miljöbalkens tillämpningsområde. Kontroll av animaliska biprodukter inom livsmedelsverksamheter sker projektbaserat. Då Ulricehamns kommun inte har några livsmedelsverksamheter med större risker gällande animaliska biprodukter sker kontrollen i liten omfattning. 4 Tillsynsplan enligt alkohollagen 4.1 Bakgrund Miljö- och byggnämnden har även att bedriva tillsyn enligt alkohollagen. Tillsynen omfattar servering och försäljning av alkohol och bedrivs av livsmedelsinspektörer och miljöinspektör samt handläggare. Miljö- och byggnämnden beslutar om riktlinjer för alkoholservering som stöd för handläggning av serveringstillstånd och tillsyn. 4.2 Tillsyn 4.2.1 Förebyggande tillsyn Förebyggande tillsyn i form av information och utbildning i ansvarsfull alkoholservering, som sker i samarbete med Borås stad, ska erbjudas innehavare av serveringstillstånd minst en gång per år. Under 2025 har utbildning erbjudits samt information skickats till verksamhetsutövare. Utbildning och informationsutskick kommer att fortlöpa under 2026. 18 4.2.2 Inre tillsyn Med inre tillsyn avses den administrativa tillsynen och kontrollen över tillståndshavare, t.ex. underhåll av tillståndsregister, kontakter med andra myndigheter, planering av tillsynsverksamhet, rapportskrivning och utarbetande av beslutsunderlag. Tillståndshavare ligger på bevakning hos Creditsafe som är en kreditupplysningstjänst som kommunen har avtal med. Alla ändringar hos innehavare av serveringstillstånd som vid restföring av skatt, ändring av styrelse, ansökan om betalningsföreläggande m.m. skickas till ansvarig handläggare via mejl. Om det skulle finnas skäl att inleda ett tillsynsärende p.g.a. detta kommer ytterligare tid att tas i anspråk genom kontakt med andra myndigheter. Det är viktigt att hålla kontakt med Skatteverket, Kronofogdemyndighet m.fl. för att se till att tillståndshavare sköter sina ekonomiska förehavanden och den personliga vandeln i övrigt. En annan del kan vara att kontrollera försäljningsställenas annonsering och marknadsföring så att den inte uppenbart uppmuntrar till förtäring av alkoholhaltiga drycker. 4.2.3 Yttre tillsyn Yttre tillsyn sker genom besök hos tillståndshavarna på plats för att se om utfärdat tillstånd efterlevs på ett korrekt sätt. Den yttre tillsynen måste till största delen ske utanför den ordinarie arbetstiden. Att granska matsedlar, lokaler, antal sittplatser m.m. kan i viss mån göras på dagtid, men den största delen av yttre tillsynen måste göras på obekväm arbetstid som sena fredags- och lördagskvällar eller andra helgkvällar. Tillsyn på plats bör, under kvällar och nätter, utföras av två personer. Det är beräknat med ett tillsynsbesök per år för de verksamheter med serveringstillstånd som finns i kommunen. Vid anmärkningar, tips och rapport från polisen kan det bli aktuellt med ytterligare tillsyn. I dagsläget finns 27 tillståndshavare i Ulricehamns kommun. Tillsynsplan för objekt med serveringstillstånd för alkohol Alkoholtillsyn av objekt med serveringstillstånd Antal objekt Intervall Planerade besök Tillsyn stadigvarande serveringstillstånd allmänhet 25 Årligen 25 Tillsyn stadigvarande serveringstillstånd slutet sällskap 2 Vart annat år 1 Tillsyn av tillfälliga serveringstillstånd1 4 2 Uppföljande tillsyn2 1 Vid behov 0 Under året kommer tillsynen vid minst ett tillfälle samordnas med polis, skatteverk och räddningstjänsten. 1 Uppskattat antal 2 Uppskattat antal 19 4.3 Slutna sällskap Alkoholservering till slutna sällskap bedöms inte kräva en särskilt frekvent tillsynsverksamhet. En tillsyn per 2 år bör vara tillräcklig. Servering med stöd av tillfälliga tillstånd till slutna sällskap bör endast få tillsynsbesök om särskilda skäl föranleder det. Det bör förekomma en viss inre tillsyn för att kontrollera så att tillställningen arrangeras av föreningar som är seriösa och att tillställningarna inte riskerar att bli allmänna. 4.4 Försäljning av folköl Försäljningsställen av folköl besöks varje år. I dagsläget finns 15 försäljningsställen för folköl inom Ulricehamns kommun. Tillsynsplan folköl Folköl Antal objekt Intervall Planerade besök 5 Tillsyn enligt tobakslagen, lagen om tobaksfria nikotinprodukter och kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 5.1 Bakgrund Miljö- och byggnämnden har att bedriva tillsyn över försäljning av tobak, tobaksvaror, tobaksfria nikotinprodukter och e-cigaretter samt kontroll över verksamheter som handlar med vissa receptfria läkemedel. 5.2 Verksamhetsmål Försäljningen av tobak, tobaksvaror, tobaksfria nikotinprodukter och receptfria läkemedel ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Minska exponering av tobaksrök genom tillsyn av de områden som omfattas av lag om tobak och liknande produkter. 20 5.3 Tillsyn 5.3.1 Inre tillsyn Med inre tillsyn avses den administrativa tillsynen och kontrollen över tillståndshavare, t.ex. underhåll av tillståndsregister, kontakter med andra myndigheter, planering av tillsynsverksamhet, rapportskrivning och utarbetande av beslutsunderlag. Tillståndshavare ligger på bevakning hos Creditsafe som är en kreditupplysningstjänst som kommunen har avtal med. Alla ändringar hos innehavare av försäljningstillstånd för tobak som vid restföring av skatt, ändring av styrelse, ansökan om betalningsföreläggande m.m. skickas till ansvarig handläggare via mejl. Om det skulle finnas skäl att inleda ett tillsynsärende p.g.a. detta kommer ytterligare tid att tas i anspråk genom kontakt med andra myndigheter. Det är viktigt att hålla kontakt med Skatteverket, Kronofogdemyndighet m.fl. för att se till att tillståndshavare sköter sina ekonomiska förehavanden och den personliga vandeln i övrigt. 5.3.2 Yttre tillsyn Utgångspunkten är att samtliga tillsynsobjekt som säljer tobak, tobaksvaror, e-cigaretter, påfyllnadsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter samt handel med vissa receptfria läkemedel får ett tillsynsbesök per år. I möjligaste mån samordnas tobakstillsynen, tillsynen av tobaksfria nikotinprodukter och kontrollen över handeln med vissa receptfria läkemedel. Detta gäller främst för butiker. Samordning sker även med alkoholtillsynen där det är möjligt. Tillsyn över rökfria miljöer såsom skolmiljöer och serveringslokaler samordnas med hälsoskyddstillsynen respektive livsmedelskontrollen. När det gäller skolmiljöer bedrivs tillsyn årligen av rökfria miljöer. Tillsynsplan Tobak Tobak och e-cigaretter Antal objekt Intervall Planerade besök Tillsynsplan Tobaksfria nikotinprodukter Tobaksfria nikotinprodukter Antal objekt Intervall Planerade besök Tillsynsplan Receptfria läkemedel Receptfria läkemedel Antal objekt Intervall Planerade besök Tillsyn 13 Vart annat år 13 21 Inom Ulricehamns kommun finns 15 försäljningsställen för tobak, 14 försäljningsställen för tobaksfria nikotinprodukter och 13 med försäljning av receptfria läkemedel. 22 Bilaga 1 - Kompetensros livsmedelsfunktionen TILLSYNSPLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 2026 – 2028 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Enhetschef Miljö- och byggenheten 2 3 Innehåll 4 1 Inledning Tillsynsplanen tas fram för att säkerhetsställa att verksamheter i Ulricehamns kommun följer miljöbalken och annan lagstiftning som hör till miljöområdet. Tillsynsplanen grundar sig i Miljö- och byggnämndens behovsutredning som visar det sammanlagda behovet som krävs för att utföra uppdraget som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. I tillsynsplanen anges de riktade insatser som avses utföras under 2026 med utblick mot 2028. I tillsynsplanen anges även aktuella mål kopplade till den nationella tillsynsstrategin, delar av den nationella kontrollplanen inom livsmedelskedjan och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram samt eventuella fokusområden för verksamheterna som hör till Sveriges nationella miljömål. 1.1 Syfte Syftet med tillsynsplanen är att strukturera tillsynen enligt miljöbalken samt visa hur tillsynen prioriteras. I denna tillsynsplan sammanfattas hur arbetsuppgifter ska prioriteras utifrån författningskrav, miljönytta samt krav på myndigheternas tillgänglighet och service. Tillsynsplanen omfattar även en uppskattad mängd ansökningar, anmälningar och remisser eftersom det inte går att veta i förväg hur stort detta behov blir under det kommande året. Denna plan visar planeringen av Miljö- och byggnämndens tillsynsarbete inom miljö- och hälsoskydd, strandskydd och miljöövervakning, samt övriga uppgifter kopplade till tillsynen. Tillsynsplanen syftar även till att tydliggöra vilka områden som prioriteras bort till följd av begränsade resurser. 1.2 Uppföljning Uppföljning av tillsynsplanen görs kontinuerligt samt i samband med olika avstämningar, såväl ekonomiskt utfall som verksamhetsutfall i övrigt. Återrapportering till miljö- och byggnämnden sker tertialvis. 1.3 Vårt uppdrag Tillsynen ska säkerställa att verksamheter i Ulricehamns kommun följer miljöbalken och annan lagstiftning som kopplar till miljöområdet. Vi kontrollerar att lagstiftningen följs, vidtar åtgärder för att åstadkomma rättelse och genom rådgivning och information skapar förutsättningar för att underlätta så att lagstiftningens ändamål tillgodoses. Nedan och i följande kapitel beskrivs vad Miljö- och byggnämnden har till uppgift att utföra med stöd av, och krav i, olika författningar. 5 Miljöbrottsärenden och miljösanktionsavgifter Vissa typer av miljöfarliga verksamheter som inte bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning kommer att föreläggas om rättelse eller försiktighetsmått för fortsatt bedrivande av verksamhet. Denna typ av ärenden har en tendens att dra ut på tiden och det är inte ovanligt att hela arbetsveckor kan få läggas på ett enda ärende. Samtidigt måste dessa ärenden prioriteras med anledning av att det annars kan löna sig att inte följa miljölagstiftningen vilket i sin tur skulle kunna leda till snedvridning av konkurrensen på grund av bristande likabehandling samt fara för människors hälsa eller miljön. Miljö- och byggnämnden har en skyldighet att anmäla misstänkt miljöbrott. Dessa ärenden prioriteras alltid. Vid vissa typer av överträdelser har Miljö- och byggnämnden en skyldighet att besluta om miljösanktionsavgifter. Information/rådgivning/kundservice Till Miljö- och byggnämnden kommer ofta frågor från både verksamhetsutövare och privatpersoner. Att svara på dessa frågor och ge rådgivning ingår i Miljö- och byggnämndens serviceskyldighet. God service gynnar ett bra samarbete mellan samtliga parter. Kunniga och välinformerade verksamhetsutövare och kommuninvånare är positivt för miljöarbetet som helhet. Inom vissa delar av miljöskyddsområdet informeras de större verksamheterna om aktuell information och nyheter genom ett julbrev som skickas ut vid varje årsskifte. Inom detta område kan ingen nedprioritering göras, men ett arbete pågår kontinuerligt med att kunna hänvisa till olika informationskanaler såsom egen hemsida och andra regionala och centrala myndigheters hemsidor. Utbildning/fortbildning/informationsutbyte Under året kommer medarbetarna att delta i, och eventuellt själva anordna, träffar och projekt inom samverkan för centrala tillsynsmyndigheter, Sjuhäradskommunerna och även delta i Miljösamverkan Väst kurser och träffar. Detta är tidsbesparande projekt där flera kommuner arbetar med att ta fram material som sedan kan användas av handläggare i samtliga kommuner. Det är dessutom mycket värdefulla tillfällen för lärande och erfarenhetsutbyte. Samverkan och samordning Samordning mellan kommuner leder generellt sett till tidsbesparing och en mer enhetlig tillsyn mellan Sjuhäradskommunerna samt inom Miljösamverkan Västra Götaland. Detta leder till att verksamhetsutövare i olika kommuner får liknande krav ställda på sig oavsett i vilken kommun de bedriver sin verksamhet, vilket även utgör en grund för lika konkurrensvillkor.  Miljöpresidieträffar anordnas någon gång per år. Här träffas nämndernas ordförande/vice ordförande samt miljöchefer eller motsvarande från respektive Sjuhäradskommun, vilket också leder till ökad samsyn samt samverkan inom Sjuhärad.  Miljö- och byggnämnden deltar i Sjuhäradskommunernas olika samverkansgrupper. Här kan bl.a. nämnas avloppsgrupp, miljötillsynsgrupp, hälsoskyddsgrupp, strandskyddsgrupp, lantbruksgrupp samt arbete med förorenad mark. 6  Miljöfunktionen deltar årligen i de centrala myndigheternas vägledningsmöten inom respektive områden, t.ex. möten om nationell kontrollplan och animaliska biprodukter. Miljö- och byggnämnden deltar dessutom i de träffar som Länsstyrelsen anordnar för handläggare inom miljö- och hälsoskyddsområdet, naturvårdsområdet samt miljöövervakning. Samordning sker också vid medverkan i nationella tillsynsprojekt. Inom Sjuhäradskommunerna finns ett samverkansavtal inom miljöbalkens område som möjliggör för en miljöenhet att låna resurser från en annan kommun som har anslutit sig till avtalet. Miljö- och byggnämnden har tidigare bistått med personal för att möjliggöra för andra kommuner att nå sina tillsynsmål. Om frågan kommer igen kommer Miljö- och byggnämnden vara behjälplig under förutsättning att det finns resurser för det. Olyckor Området olyckor är ett av de svåraste att göra tidsuppskattning inom, då detta område är helt händelsestyrt. Här görs bedömningar utifrån tidigare erfarenhet och statistik men vissa år tar området mycket mer resurser i anspråk än vad som kunnat förutspås. Klagomål Klagomål från allmänhet eller andra berörda som anmäls till Miljö- och byggnämnden leder till allt från någon timme till flera veckors utredning och inspektioner. Vanligtvis görs en inspektion för att utreda om klagomålet är befogat eller inte. Ibland räcker det dock med telefonkontakt. I andra fall krävs en mer omfattande utredning som kan leda till förelägganden, förbud, anmälan om misstanke om brott, miljösanktionsavgift etc. Ärenden gällande klagomål på avfallshantering tar en stor del av resurserna i dagsläget och leder i flera fall till anmälan om misstanke om brott. Rapportering och remisser Kraven på rapportering till olika myndigheter såsom olika centrala verk och Länsstyrelsen m.fl. är ganska omfattande och tar resurser i anspråk, särskilt i början av varje verksamhetsår. Förutom rapportering har enheten att besvara enkäter och remisser från olika myndigheter. Externa remisser från statliga instanser samt internremisser såsom bygglov, planärenden, yttranden till kommunstyrelsen, kommunala nämnder m.fl. besvaras där det anses skäligt. 1.4 Nationell tillsynsstrategi Den nationella strategin för miljöbalkstillsynen fungerar som ett gemensamt verktyg för Sveriges kommuner och länsstyrelser för att uppnå en effektiv och likvärdig tillsyn nationellt. Nuvarande strategi gäller 2026–2029 och innehåller åtta tillsynsområden. Vart och ett av dessa har inringade fokusområden med tillhörande preciseringar kopplade till sig. Till varje fokusområde finns ett nationellt effektmål för tillsynen. Preciseringarna utgör strategi för att uppnå effektmålen. Strategin är ett av underlagen för prioritering av tillsyn. 7 Bland annat berör följande effektmål och aktiviteter i den nationella tillsynsstrategin miljö- och byggnämnden 2026:  Avfall o Bygg- och rivningsavfall  Förorenade områden o Prioriterade förorenade områden o PFAS-förorenade brandövningsplatser  Hälsoskydd o Inomhusmiljö i bostäder o Anmälningspliktiga hygieniska verksamheter  Miljöfarlig verksamhet o Avloppsledningsnät och dagvattenanordningar  Naturtillsyn o Strandskyddstillsyn 1.5 Nationella kontrollplanen (NKP) Kontrollförordningen (EU) 2017/625 började tillämpas i december 2019 inom livsmedelskedjan. Ett uttryck som brukar nämnas i sammanhanget är ”från jord till bord”. Inom miljöområdet innefattas områdena växtskyddsmedel och animaliska biprodukter av kontrollförordningen. Sverige har tagit fram den nationella kontrollplanen (NKP) och mål för 2026–2029. Den nationella kontrollplanen är styrande för alla myndigheter i livsmedelskedjan och här finns myndigheternas gemensamma mål samlade. Gällande växtskyddsmedel så är de övergripande målen dels att kontrollmyndigheterna ska ha rätt förutsättningar för att utföra en likvärdig och effektiv kontroll och dels att aktörerna ska följa reglerna så att växtskyddsmedel distribueras och hanteras på ett säkert sätt som inte medför risker för människors eller djurs hälsa eller miljön. Aktivitetsmål är bl.a.: att hålla tillsynsregister över aktörer uppdaterade, utföra regelbundna kontroller över aktörer, att saluförda växtskyddsmedel är godkända, kontroll av sprutjournal och integrerat växtskyddsarbete, delta i årliga webbinarium. NPK:n omfattar även verksamheter som hanterar animaliska biprodukter såsom t.ex. stallgödsel och andra organiska gödselmedel samt verksamheter som förvarar animaliska biprodukter inom primärproduktionen (till exempel döda lantbruksdjur). Där är de övergripande målen riskbaserad kontroll, åtgärd vid avvikelse samt verktyg och förutsättningar för en riskbaserad kontroll. 8 Följande tillsynsinsatser planeras att genomföras under 2026 inom miljöområdet och är kopplade till den nationella kontrollplanen:  Regelbunden tillsyn på verksamheter som yrkesmässigt hanterar växtskyddsmedel utifrån central myndigheters vägledning  Tillsyn i fält för U-verksamheter inom jordbruk när det gäller växtskyddsmedel  Tillsyn gällande animaliska biprodukter i samband med tillsyn på C-verksamheter inom djurhållande verksamhet  Årlig inventering av växtskyddsmedelsaktörer och uppdatering av vårt tillsynsregister fortsätter  Kontrollera distributörer utifrån nationell tillsynskampanj 1.6 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in. Detta så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Vårt område tillhör Västerhavets vattendistrikt och dess åtgärdsprogram. Nuvarande åtgärdsprogram gäller fram till 2027. Följande områden är kopplade till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som berör Miljö- och byggnämndens planerade tillsyn 2026:  Miljöfarliga verksamheter  Förorenade områden  Dricksvattenskydd  Små avlopp  Avloppsreningsverk  Jordbruk och djurhållande verksamheter  Vattenskyddsområden 2 Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet Inom tillsynen av miljöfarliga verksamheter granskas främst efterlevnaden av miljöbalken med tillhörande författningar samt domar och beslut. Detta görs genom oanmälda och anmälda inspektioner. 9 I övrigt innebär tillsynen även rådgivning och information till verksamhetsutövarna. Den lokala tillsynen sker främst genom inspektion av verksamheterna. Under inspektionen sker bland annat kontroll av egenkontrollprogram samt att gällande författningar följs. 2.1.1 Biologisk mångfald & Cirkulära flöden Under 2026 kommer tillsynstemat vara biologisk mångfald och cirkulära flöden. Tillsynen kommer dock anpassas så temat passar de B-, C- och U-verksamheter som har årlig tillsyn. Anpassningen sker för att kunna prioritera tillsynsfrågorna utifrån verksamheternas behov. Miljöbalken ska tillämpas så att bland annat den biologiska mångfalden bevaras och att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. I förarbetena till miljöbalken betonas att det är den ekologiskt hållbara utvecklingen som åsyftas (Prop. 1997/98:45 del 1, sid. 154 ff.). I propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45 sid. 169) redogörs för tanken bakom den fjärde meningen i 1 kap. 1 § miljöbalken i ett stycke som handlar om hushållningsaspekten och kretsloppsprincipen. Det anges att hushållning kan ske dels genom ett optimalt utnyttjande med så resurs- och energisnåla processer som möjligt, dels genom att utnyttja ett kretslopp med slutna materialflöden där material genom återanvändning eller återvinning kommer till ny användning. Kretsloppsprincipen syftar till att vad som utvinns ur naturen ska på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas med minsta möjliga resursförbrukning utan att naturen skadas. I förarbetena uttalas också att lagstiftningens roll är att skapa förutsättningar för ett decentraliserat och förebyggande miljöarbete som ska inspirera verksamhetsutövare att tänka och handla så att de föregriper lagstiftningens obligatoriska krav. Syftet med 2026 års tillsynstema är att:  Anpassa tillsynen utifrån verksamheternas behov  Diskutera och förbereda verksamheterna på kommande krav om att nyttja material på cirkulärt sätt  Ge verksamheter förutsättningar att bidra till biologisk mångfald på lokal nivå Tillsynstemat bidrar positivt till många miljömål, exempelvis:  Ett rikt växt- och djurliv 10 2.1.2 Jordbruk – kemikaliehantering, växtskyddsmedel och växtnäring Under 2026 kommer tillsynen på U-verksamheter inom jordbruk fokusera på tillsyn i fält och omfattar områdena växtskyddsmedel och växtnäring. Detta i och med att vi deltagit i det nationella tillsynsprojektet som Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen tillsammans med kommunerna drev under 2025 och vill fortsätta med samma projekt för de verksamheter som ska få tillsyn 2026. Vi kommer även att ta upp frågan om hur animaliska biprodukter (ABP) hanteras. För C-objekt inom jordbruk och djurhållning kommer tillsynen främst fokuseras på kemikaliehanteringen inklusive växtskyddsmedel samt ABP. Riskbedömning av verksamhet och med det tilldelning av tillsynsintervall sker utifrån centrala myndigheters vägledning om gödsel och växtskyddsmedel, vilket kommer fortsätta ske i samband med tillsynsbesöken. Inventeringar av små verksamheter kommer fortsätta ske i mån av resurser. Uppdatering av tillsynsobjekt sker så fort nya uppgifter framkommer. 2.1.1 IED-anläggning Under våren 2023 uppmärksammade Naturvårdsverket att vissa tillståndspliktiga verksamheter i Sverige har fått felaktig klassning och att de även ska ha IED-klassning. Industriutsläppsdirektivets (IED, 2010/75/EU) syfte är att minska industrins påverkan på människors hälsa och miljön. Detta ska bland annat ske genom en integrerad tillståndsprövning där utgångspunkten är att bästa tillgängliga teknik ska tillämpas. En av Ulricehamns kommuns verksamheter påverkas och är numera klassad som en IED- anläggning. IED-anläggningen ska besökas minst en gång per år. Om allvarlig brist i uppfyllandet av de villkor som gäller för verksamheten eller annat som bedöms allvarligt uppmärksammas under tillsynsbesöket genomförs ett nytt tillsynsbesök inom sex månader. 2.1.1 Små avlopp Miljö- och byggnämnden utför årligen tillsyn av små avlopp. Under våren 2026 ska två tillsynsprojekt genomföras, en fortsättning av området kring Hällstad - Härna som påbörjades 2025 samt ett projekt som riktar sig särskilt mot livsmedelsverksamheter. Totalt rör det sig om cirka 70 respektive 10 objekt. På grund av bortfall av resurser har tillsynen 2026 behövt skalas ner. Miljö- och byggnämnden har tagit fram en långsiktig tillsynsstrategi för små avlopp för att identifiera områden för tillsyn flera år framåt. Tillsynsstrategin har tagits fram i enlighet med den nya riskkartläggningen samt de utpekade områden i VA-planen. Under året kommer arbetet med att uppdatera det digitala ärendehanteringsregistret för samtliga små avlopp i kommunen att fortgå. Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns ett uppsatt mål om att det ska finnas ett komplett avloppsregister till 2026. I övrigt förväntas åtgärdandet av befintliga utdömda avlopp att fortgå genom ansökningar och beslut om förbud. Under hösten 2026 planeras återigen en entreprenörsträff i syfte att informera om vilka krav och riktlinjer som ställs för att uppnå en mer effektiv handläggning av ärenden samt att främja gott samarbete. 11 2.1.1 Förorenad mark Under 2026 kommer fokus ligga på att göra ansvarsbedömningar för objekt i riskklass 2 enligt Länsstyrelsens EBH-lista (Efterbehandlingsstöd). Under året kommer ansökan om statligt bidrag skickas in för eventuella undersökningar och åtgärdsförberedelser för ovan nämnda objekt. Ansökningshandlingar skickas in till Länsstyrelsen av kommunens huvudman för förorenade områden. I övrigt är arbetet med förorenad mark händelsestyrt. Nationell tillsynskampanj inom PFAS på brandövningsplatser Ambitionen är att delta i den nationella tillsynskampanjen men då vi inte vet hur omfattande kampanjen kommer att vara är det svårt att avgöra om vi har resurser nog i nuläget. Då vi endast har vetskap om en brandövningsplats i kommunen anses resursbehovet för kampanjen vara relativt litet i dagsläget. 2.2 Projekt 2026 2.2.1 Tillsyn masshantering och rivningsavfall Under 2026 kommer projekt avseende tillsyn på rivningsavfall att fortlöpa. Tillsynen kommer bland annat vara inriktad på att kontrollera byggarbetsplatsers utsortering av avfall. Projektet är händelsestyrt och tillsynen styrs efter bygg- och rivningslov som kommer in. Tillsynen ligger i linje med den nationella tillsynsstrategin. Projektet berör bland annat miljömålen: 2.2.2 Tillsyn eldningsoljecisterner Tillsynen av eldningsoljecisterner är i dagsläget nästan obefintlig och behovet ses som stort då brister misstänks. Under 2026 planeras ett tillsynsprojekt att startas gällande cisterner för eldningsolja i verksamheter som vi vanligtvis inte utför tillsyn på. Under 2025 har det skett ett förarbete med inventering och förstudie gällande eldningsoljecisternerna. De områden som projektet kommer att beröra är kemikaliehantering, vattenskyddsområde, energianvändning, nationell tillsynsstrategi samt miljökvalitetsnormer för vatten. Projektet berör miljömålen:  Frisk luft  Levande sjöar och vattendrag  Grundvatten av god kvalitet 12 2.2.3 Matavfall från livsmedelsverksamheter Syftet med tillsynen är att kontrollera huruvida livsmedelsverksamheter hanterar matavfall på ett hållbart sätt. I nuläget är tillsynen av livsmedelsverksamheters sortering av matavfall obefintlig. Behovet är däremot stort då livsmedelskontrollanter noterat att sortering av matavfall ofta brister bland livsmedelsverksamheter. Projektet kommer utifrån nuvarande resurser pågå under två år. Under det första året kommer fokus vara på att upprätta strategi, ärendehantering samt ha samtal med Ulricehamns Energi för att få insyn i verksamheternas förutsättningar att hantera matavfall på lämpligt sätt. Projektet kommer sedan övergå till inventering, tillsyn och sammanställning. Under 2024 genomförde miljösamverkan en tillsynskampanj som gett användbar tillsynsvägledning och checklistor, som kommer vara underlag till projektets tillsyn. Projektet bidrar till att uppnå miljömålen: 2.2.4 Tillsyn av växtskyddsmedel hos återförsäljare Projektets huvudsakliga fokus är att kontrollera att växtskyddsmedel som säljs i butiker är godkända. Projektet berör miljömålen:  Ett rikt växt- och djurliv 2.3 Tillsynsplan miljöskydd 2026 Tabell över tillsynsplaneringen 2026 miljöskydd 13 2.4 Tillsynsplan förorenad mark 2026 Tabell över tillsynsplaneringen 2026 förorenad mark 14 2.5 Tillsynsplan små avlopp 2026 Tabell över tillsynsplaneringen 2026 små avlopp 3 Tillsyn och prövning av hälsoskyddsverksamheter Med hälsoskyddsobjekt avses en rad olika hygienlokaler, till exempel frisörer, fotvårdare, tatuerare, massörer samt skolor, förskolor, allmänna lokaler och bad. Enheten prioriterar att bedriva tillsyn över skolor och förskolor för att säkerställa en god skolmiljö genom att bl. a titta på ventilation, städning och att miljön är giftfri. Den operativa tillsynen av hälsoskyddsobjekt sker varje till vart tionde år beroende på verksamhetstyp. Vid tillsynsbesöket kan till exempel bullerfrågor, ventilation, egenkontroll och rutiner diskuteras. 3.1.1 Skolor, förskolor och övriga anmälningspliktiga samlingslokaler Planerad tillsyn på förskolor och skolor ligger i linje med målen i den nationella strategin. Miljö- och byggnämnden planerar att under 2026 genomföra skrivbordstillsyn där egenkontrollen eller delar av egenkontrollen kommer att granskas. Syftet är att genom granskning säkerställa att säkerställa att verksamheterna har en fungerande egenkontroll som är anpassad efter verksamheten. Under 2026 kommer även oanmälda tillsynsbesök utföras i syfte att kontrollera att rutinerna för egenkontroll efterlevs. 15 3.1.2 Inomhusmiljö i bostäder Under 2026 kommer miljö- och byggnämnden fortsätta med tillsynen över hyresvärdar som påbörjades år 2025. Tillsyn ligger i linje med den nationella tillsynsstrategin där ett fokusområde är inomhusmiljö i bostäder. Syftet med tillsynen är att kontrollera om det är god inomhusmiljö i bostäder samt kontrollera fastighetsägarnas egenkontroll. Miljö- och byggnämnden ska arbeta förebyggande och utöva en effektiv bostadstillsyn. Tillsynen kommer genomföras genom att utföra stickprov på olika fastigheter. 3.2 Projekt 2026 3.2.1 Rökfria miljöer busshållplatser Under 2026 kommer miljö- och byggnämnden utföra tillsyn på busshållplatser. Detta utförs i projektform i samarbete med länsstyrelsen i Halland och Västra Götalands län. Projektet kommer bedrivas under första tertialen enligt länsstyrelsens tidsplan. Syftet är att kontrollera hur rökförbudet upprätthålls inom kollektivtrafikens områden i Ulricehamns kommun. 3.3 Tillsynsplan hälsoskydd 2026 Tabell över tillsynsplaneringen 2026 hälsoskydd 16 4 Övrig tillsyn och uppgifter enligt miljöbalken Inom ramen för miljöbalken ligger tillsynen av strandskyddet och handläggningen av strandskyddsdispenser. Enheten är även sakkunnig och yttrar sig i frågor om vindkraft samt bygglov kopplat till t.ex. strandskyddet. Inspektörer deltar i granskning av bygglovsärenden, vilket prioriteras, samt är sakkunniga gällande miljöfrågor vid planarbete. Remisser i prövningsärenden där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet samt från centrala myndigheter kommer att besvaras i mån av tid samt i de fall där det finns viktiga synpunkter att framföra. Detsamma ska gälla remisser från regeringen där Ulricehamns kommun är utpekad som remissinstans. 4.1.1 Strandskydd Arbetet med tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt handläggning av dispenser från strandskyddet är en betydande del av miljö- och byggnämndens arbete. Tillsyn inom strandskyddade områden sker kontinuerligt, projekt har genomförts 2021, 2023 och 2024. Under 2025 genomfördes inget strandskyddsprojekt på grund av en omfördelning av resurser, men planen är att ett nytt projekt kommer att genomföras under 2026. Utöver tillsynsprojekten där geografiskt avgränsade områden väljs ut och granskas följs även tidigare beviljade strandskyddsdispenser upp, 5 år efter att de vunnit laga kraft. Det avsätts totalt 540 timmar för tillsynsarbetet under 2026. Det uppskattas att det kommer in 40 ansökningar om strandskyddsdispens under 2026, tiden för att handlägga ärendena uppgår till 320 timmar. De stora variationerna vad gäller inkomna ansökningar om dispens innebär svårigheter att bedöma det faktiska antalet för 2026. Om fältprojektet genomförs bedöms det som sannolikt att antalet retroaktiva ansökningar om strandskyddsdispens ökar. Arbetet med tillsyn respektive dispenser är således delvis sammankopplade. 4.1.2 Vindkraft och planfrågor m.m. Miljö- och byggnämnden har tillsynsansvar för de vindkraftverk som finns inom kommunen. Enheten deltar vid samråd med vindkraftsbolag, svarar på interna remisser och även remisser från Länsstyrelsen vid t.ex. planarbeten eller vid ansökan om att få bygga nya vindkraftverk. Periodvis svarar nämnden på stora mängder frågor angående pågående vindkraftsprojekt från allmänheten. Miljö- och byggnämnden gör bedömningar utifrån den dokumentation och kunskap om naturvärden som kan finnas inom det aktuella området. Bedöms det att kunskapen inte är tillräcklig kan enheten även svara på vilka ytterligare utredningar som kan behövas för att säkerställa att exempelvis inget brott mot artskyddsreglerna sker. 17 Miljö- och byggnämnden är även behjälplig gentemot plan- och exploateringsenheten i framtagandet av nya detaljplaner; främst ifråga om naturvärden eller förorenad mark. 4.2 Tillsynsplan övrig tillsyn enligt miljöbalken 2026 Tabell över tillsynsplaneringen 2026 övrig tillsyn 5 Prioritering utifrån befintliga resurser Under perioden 2026–2028 kommer arbetet fortsätta med att utveckla verksamheten och kommunikationen i enlighet med sektorns kvalitetsledningssystem, både med fokus på externa och interna kunder. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet prioriteras tillsynen av anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter. Detta innebär i korthet att beroende på hur många timmar en verksamhet är klassad för så får verksamheten tillsyn en, eller flera gånger årligen, eller vart annat och i vissa fall vart tredje år. Detta sätt att arbeta innebär att en god tillsyn kan genomföras samtidigt som verksamhetsutövarna får det stöd och den service som de kan behöva. Det bör dock betonas att tillsynen också är riskbaserad. Det innebär att tillsyn inte endast görs utifrån den klassning som verksamheten har, utan även beroende av tidigare erfarenheter av verksamheten och hur välskött denna är. Planeringen för 2026–2028 gäller under förutsättning att erforderliga resurser finns, samt att det inte inträffar större oförutsedda händelser som kräver stora insatser och som påverkar möjligheten att följa tillsynsplanen. 18 5.1 Bortprioritering Inventering av U-verksamheter Inventering av U-verksamheter planeras fortsätta 2026 men i mån av tid utifrån befintliga resurser. Inventeringen innebär bland annat arbete i form av att uppdatera befintligt register över registrerade verksamheter samt registrera verksamheter som tidigare inte funnits med i verksamhetssystemet så systemet enbart innehåller aktiva verksamheter. Tillsyn givna värmepumpstillstånd inom vattenskyddsområde Majoriteten av kommunens vattenskyddsföreskrifter har snart varit beslutade i 20 år och det finns ett behov av att följa upp tidigare givna tillstånd för att kontrollera villkorsefterlevnad. Detta kommer dock få prioriteras bort under 2026 på grund av resursbrist. Förorenad mark Den egeninitierade tillsynen inom förorenad mark nedprioriteras. Detta då vi saknar personalresurser och kunskap inom området. Konsekvensen av avsaknaden av tillsyn inom området är att kommunen riskerar att inte uppnå de nationella miljömålen god bebyggd miljö och giftfri miljö. Tillsynskampanj konstgräs och gummiytor hösten 2026 Tillsynen syftar till att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner och gummiytor genom att i tillsynen kontrollera verksamhetsutövarnas skyddsåtgärder och rutiner. Från 2031 kommer avsiktligt tillsatta mikroplaster vara förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach och en rad ersättningsmaterial kommer att testas. Förbudet kommer dock inte leda till att spridningen av mikroplaster upphör på redan befintliga ytor. Förbudet gäller utsläppande på marknaden och granulat som redan är inköpt kommer att kunna fortsätta användas. Studier visar att även undermattor och andra gummiytor ger upphov till utsläpp. Tillsynskampanjen prioriteras bort på grund av resursbrist. Tillsynskampanj illegala avfallsverksamheter För att upptäcka illegal avfallsverksamhet krävs uppsökande och mer kontrollerande tillsyn. Denna tillsyn behöver utföras av alla tillsynsmyndigheter inom avfallsområdet. Hantering av avfall, och särskilt farligt avfall, medför kostnader som i vissa fall kan bli mycket höga. Det gör att det finns en stark drivkraft att undvika att klassa någonting som avfall och istället bedöma det som en biprodukt, att avfallet upphör att vara avfall eller att det utgör en begagnad vara för återbruk med mera. Miljö- och byggnämndens medverkande i tillsynskampanjen bortprioriteras på grund av resursbrist. Avfallsbrottslighet är det tredje största brottet i världen och bortprioriteringen innebär en ökad risk för att de illegala avfallsverksamheter fortsatt kan bedrivas och att avfall som egentligen borde klassats släpps ut på marknaden som produkter. Avlopp En rimlig åtgärdstakt för små avlopp, vilket anges i kommunens VA-plan, är att bedriva tillsyn på ca 275 objekt årligen. På grund av begränsade personalresurser kommer 195 objekt prioriteras bort under 2026. Utsläpp från små avlopp spelar en mycket viktig roll för miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Bortprioriteringen resulterar i att det tar längre tid att åtgärda kommunens bristfälliga avlopp och att det inte sker någon återkommande tillsyn på befintliga avlopp. Uppdatering av 19 det digitala ärendehanteringsregistret för samtliga avlopp görs endast i mån av tid. Det innebär att det är osäkert om målet kommer uppnås med att ha ett komplett avloppsregister till 2026. 6 Administration Miljö- och byggnämnden arbetar löpande för att förbättra strukturen gällande akthantering. Arbetet med gemensamma rutiner, skrivmallar, material på hemsidor, bättre användande av ärendehanteringssystem, kvalitetsledningsarbete m.m. kommer att fortsätta. Administration har tidigare tagit en påtaglig del av tiden från den direkta ärendehandläggningen. De ökade resurserna inom den administrativa funktionen har dock inneburit att vissa delar har kunnat flyttas över från handläggarna till administratörerna och skapat mer tid för den operativa tillsynen och övrig ärendehandläggning. Uppskattningsvis frigör administrationen motsvarande en handläggartjänst genom att överta mycket av det administrativa arbetet. Under 2026 kommer fokus fortsatt läggas på systematiskt kvalitetsarbete och där är administrationen en mycket viktig del i fråga om att identifiera förbättringsområden och effektivare och rättssäkrare arbetssätt på enheten. Styrelsemöte Mediapoolen Datum: 6 november 2025 Tid: 10.00-12.00 Plats: Mediapoolen Uddevalla Beslutsmässiga Johan Björkman (ordförande Sjuhärad) ledamöter: Åsa Karlsson (vice ordförande Skaraborg) Ingemar Samuelsson (styrelseledamot Fyrbodal) Kristian Sandström (styrelseledamot Uddevalla) Beslutande ersättare: Övriga närvarande: Karin Arvidsson (styrelsesuppleant Skaraborg) Carina Sahlén (VD Mediapoolen) Lennart Pehrsson (ekonomisk konsult) Mattias Hultqvist (administrativ chef Mediapoolen) Andreas Johansson (redaktionschef Mediapoolen) Linda Ekström (sekreterare Mediapoolen) Sara Perlerot (personalrepresentant Mediapoolen)

§39 Val av justerare Åsa Karlsson

§40 Godkännande av dagordningen Att godkänna dagordningen.

§41 Föregående protokoll Att lägga föregående protokoll till handlingarna.

§42 Ekonomi Lennart Pehrsson presenterade periodrapport gällande januari till september. Lennart Pehrsson presenterade även försäljnings- och monteringsresultat, rapporten försäljningsmarginal, likviditetsrapport samt rapporten avstämning ekonomi. Skatteverket Lennart Pehrsson visade att skatteinbetalningar gjorts enligt plan. Styrelsen: Noterade informationen.

§43 Budget 2026 Lennart Pehrsson informerade om budgetarbetet som pågår för år 2026. Styrelsen: Noterade informationen och poängterade att utgångspunkten för 2026 års budget ska fastställas i enlighet med budgeterat resultat för år 2025.

§ 44 VD rapport, omvärldsbevakning Carina Sahlén informerade om att ledningsgruppen har genomfört en strategidag där bland annat det systematiska arbetsmiljöarbetet och bolagets policys genomlystes. Vidare berättade Carina Sahlén att Mediapoolen deltog vid Fyrbodals ägardialog och informerade om bolaget. Mediapoolen har tillsammans med science centers Innovatum, Balthazar, Dalenium samt Navet, planerat och framgångsrikt genomfört gemensamma STEM-dagar som en följd av regeringens nya STEM-strategi. Samverkan med ovan nämnda science centers kommer fortlöpa då våra verksamheter har gemensamt syfte och mål. Mediacentraler i samverkan har träffats i Växjö och bland annat diskuterat utvecklingsmöjligheter för Digital Kvart. Samtliga mediacentraler uttryckte en tydlig önskan om fördjupad och långsiktig samverkan. Som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Mediapoolen har montörer samt VD och redaktionschef genomgått en trafikutbildning med halkkörning i Kinnekulle. Vidare berättade Carina Sahlén att utvecklingsgruppen har genomfört sin första fysiska träff i Trollhättan. Arbetet med att fortsätta kartlägga och definiera relevanta utvecklingsområden fortskrider. Den nyligen lanserade nanokurssidan, som riktar sig till kommunanställda inom alla arbetsområden och roller, lyftes som ett tydligt exempel på ett gemensamt projekt inom ramen för detta arbete. Affärsplan för kommande år är under arbete. Underlag presenteras vid styrelsens decembermöte. Återkoppling från föregående styrelsemöte gällande fråga om välfärdsteknik: Carina Sahlén berättade att frågan har analyserats och att Mediapoolen fortsätter bedriva verksamhet på samma sätt som redan görs. Avtalsrisker Inget att rapportera. Styrelsen: Noterade informationen.

§ 45 Policydokument - beslutspunkt Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet har en ny policy arbetats fram för att främja en trygg och hälsosam arbetsmiljö för Mediapoolens montörer. Riskanalyser skall tas fram för att identifiera och kartlägga potentiella risker i arbetsmiljön. Att anta policyn.

§ 46 Plattform – beslutspunkt Att Mediapoolen skall övergå till abonnemangsform i stället för ägande av plattform.

§ 47 Sammanträdesdagar 2026 - utkast Mattias Hultqvist presenterade förslaget som tagits fram gällande nästa års sammanträdesdagar. Styrelsen: Bestämde att, efter överenskomna ändringar, sammanträda enligt förslaget.

§ 48 Övriga frågor Mattias Hultqvist berättade att Mediapoolen önskar avsluta sin prenumeration på tillägget för styrelseutvärdering i mötesportalen TeamEngine. Styrelsen gav bifall till detta men önskar att en styrelseutvärdering görs under våren 2026. Vidare undrade Mattias Hultqvist om styrelsen önskar fortsätta använda TeamEngine som mötesportal eller om alternativa lösningar bör undersökas. Styrelsen gav Mediapoolen i uppdrag att undersöka och jämföra mötesportaler, men framhåller att TeamEngine är en väl fungerande mötesportal som i många fall används av kommunerna. Carina Sahlén informerade styrelsen om att Mediapoolen firar 25 år 2026. Styrelsen gav Mediapoolen i uppdrag att ta fram förslag på hur detta kan uppmärksammas. Mattias Hultqvist ställde en fråga till styrelsen avseende utskick av agenda inför 2025 års ägarsamråd. Styrelsen godkände att samma agenda som vid föregående ägarsamråd används. Under mötet uppkom en diskussion kring hur Mediapoolen skall agera vid anbudsförfrågningar. Styrelsen gav bolaget i uppdrag att analysera frågan.

§ 49 Nästa sammanträde 19 december, klockan 11.30- 13.00 på Mediapoolens kontor i Borås Signatures for document with ID: E8675941-BECA-4624-AB71-3BE268DB295A. Resultaträkning 2025 JANUARI - SEPTEMBER UTFALL BUDGET PROGNOS HELÅR Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning -Avtal 10.305.492 10.206.360 13.735.000 -Försäljning 17.932.938 17.452.020 31.500.000 -Övrigt 182.875 _______0 180.000 Summa intäkter mm 28.421.305 27.658.380 45.415.000 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -15.702.248 -15.639.356 - 27.100.000 Övriga externa kostnader -3.859.074 -3.632.794 - 5.170.000 Personalkostnader -9.792.065 -9.731.659 - 13.425.000 Intäkter personal +357.822 +366.658 + 470.000 Avskrivningar av materiella och -103.197 -105.004 - 150.000 Immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader -29.098.762 -28.742.155 - 45.375.000 Rörelseresultat -677.457 -1.083.775 40.000 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 51.347 45.842 60.000 Räntekostnader och liknande resultatposter ____0 _____0 _____0 Summa resultat från finansiella investeringar 51.347 45.842 60.000 Resultat efter finansiella poster -626.110 -1.037.933 100.000 Periodens resultat -626.110 -1.037.933 100.000 MEDIAPOOLEN PERIODRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2025 KOMMENTARER För årets första 9 månader redovisar bolaget ett resultat på – 626 110 kr mot budgeterat resultat -1 037 933 kr. Prognostiserat resultat för helåret 2025 är 100 000 kr (budget 220 000 kr). Direktionen Sida 10 (24)

§ 70 Delårsbokslut 2025 Beslut Direktionen godkänner för egen del upprättat förslag till delårsbokslut per den 31 augusti 2025 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och översänder detsamma tillsammans med revisionsberättelse till medlemskommunerna för kännedom Sammanfattning Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling av både permanent och tillfällig karaktär. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Periodiserat utfall för samtliga verksamheter inom förbundet visar på ett positivt resultat om 10 431 tkr fördelat på Förbundskansli 1 714tkr Vård- och omsorgscollege 459 tkr Förbundskansliets positiva resultat härrör från lägre pensionskostnader än budgeterat samt ett budgeterat överskott. För administrationen förklaras det positiva resultatet av lägre personal- kostnader till följd av vakans. Båda enheterna har även en buffert som inte nyttjats under perioden samt ej bokförda kostnader som kommer att belasta sista tertialen 2025. Det positiva resultatet inom regional utveckling beror på överflyttade projektmedel från 2024 inom arbetet med den gemensamma avfallsplanen. Enhet välfärdsutvecklings positiva resultat härrör främst från lägre pensionskostnader. Navet science centers resultat för perioden beror främst på en minskning av semesterlöneskulden. Övriga verksamheters positiva resultat beror på överflyttade överskott från 2024 samt generellt lägre kostnader än budgeterat. Förbundet som helhet prognosticerar ett positivt resultat på helårsbasis om 688 tkr i förhållande till budget. Den positiva avvikelsen förklaras av högre ränteintäkter än budgeterat samt lägre personalkostnader till följd av lägre pensionskostnader samt vakans. Navet science center prognosticerar ett negativt resultat om 427 tkr, vilket överensstämmer med budget och beror på driftsunderskott. Direktionen Sida 11 (24) Måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter och bedömningen är att genomförda och planerade aktiviteter ligger i linje med förbundets grunduppdrag samt specifika mål och uppdrag för året. Delårsbokslut 2025 Innehåll Bilagor 1. Delårsrapport Driftverksamheter 2. Delårsrapport Navet science center Delårsbokslut Sida 3 (31) 1. Förvaltningsberättelse 1.1 Organisation Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är en samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Förbundet leds av en Direktion där medlemskommunerna företräds av politiskt valda ledamöter. De två beredningsgrupperna Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Sjuhärads kommunalförbund är delägare i bolagen Gryning Vård AB och Mediapoolen AB. Förbundets medlemmar ingår även i VästKom, som på regional nivå ska företräda och samordna kommunernas intressen inom de hälso- och sjukvårdsfrågor som har ett tydligt länsperspektiv samt tillhörande digitalisering. Förbundet utser Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom, Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU) och det politiska samrådsorganet SRO. 1.1.1 Syfte och strategiskt mål Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Detta görs genom att med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Förbundet syftar till att stärka Sjuhäradsregionen samt att främja medlemmarnas samverkan för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Enligt förbundsordningen ska förbundet aktivt tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen, bland annat regionalt och nationellt, samt vara en plattform för medlemmarnas sammanhållning byggd på samsyn över kommun- och partigränser. Ändamål med verksamheten 1. Att verka för samordning av strategiska angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna i deras roll och verksamheter 2. Samverkan i andra frågor där medlemmarna bedömer detta lämpligt 3. Att svara för drift av verksamheter som Direktionen samfällt beslutar 1.1.2 Grunduppdrag Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förbundet har specialistkompetens som kan utgöra ett viktigt stöd för medlemskommunerna och bidra till utveckling av Sjuhärad. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling av både permanent och tillfällig karaktär samt fördelar utvecklingsmedel enligt överenskommelse med Västra Götalandsregionen. Förbundskansliet stödjer de politiska grupperingarna och är kontakt gentemot medlemskommunerna samt andra myndigheter och organisationer. I syfte att tillvarata och fånga upp utvecklingsbehov deltar förbundet i grupperingar på såväl delregional, regional som nationell nivå. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan styrs av ett delregionalt politiskt samråd bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Delårsbokslut Sida 4 (31) 1.1.3 Styrdokument Verksamheten grundar sig på förbundsordningen. Styrdokument inom regional utveckling är Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021-2030 samt Kulturplan Sjuhärad 2024-2027. Inom område välfärdsutveckling styrs verksamheten utifrån gällande lagstiftning samt regionala och delregionala avtal och överenskommelser. Övriga verksamheter har planer och uppdragsbeskrivningar som beskriver deras arbete. 1.1.4 Finansiering Verksamheten finansieras via medlemsavgifter från medlemskommunerna samt via bidrag för tillväxtsatsningar från Västra Götalandsregionen. Utvecklingsmedel och projektmedel utgör de största intäktsposterna för förbundet. Merparten av dessa delas sedan ut till externa parter för olika projekt och utvecklingsarbeten enligt fastställd modell. Business Region Borås, Dataskyddsombudsverksamheten, Medarbetarcentrum och Navet science center finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna och förs därför som egna enheter i den interna redovisningen. Detta gäller även Vård- och omsorgscollege Sjuhärad och Närvårdssamverkan Södra Älvsborg som finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Utöver ovanstående bedriver förbundet en rad projekt där finansiering sker i särskild ordning. Verksamhet Finansiering Basverksamhet Medlemsavgift 41 kr, Varberg 11 kr/invånare. Total intäkt ca 10 150 tkr. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Utvecklingsmedel samt projekt Förbundet erhåller enligt beslutad överenskommelse, medel från Västra Götalandsregionen avseende delregionala utvecklingsmedel. Medlen betalas ut från miljö- och regionutvecklingsnämnden (9 000 tkr) samt kulturnämnden (2 050 tkr). Medlemskommunerna motfinansierar dessa medel med 37 kr/invånare, totalt 8 480 tkr. Medlen förvaltas av kommunalförbundet och används för att ge stöd till projekt som främjar hållbar regional utveckling och tar sig an aktuella samhällsutmaningar i Västra Götaland enligt den Regionala utvecklingsstrategin 2030, Kulturstrategi 2024–2027 och Klimat- och miljöstrategin 2030. Utöver utvecklingsmedel erhålls projektmedel från andra externa parter. Business Region Borås Medlemsavgift 6 kr/invånare. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Dataskyddsombud Verksamheten finansieras genom en fast avgift om 142 tkr per deltagande kommun samt en rörlig avgift om 6,86 kr/invånare. Uppräkning enligt avtal 2,5 %. Medarbetarcentrum Medlemsavgift samt försäljning av tjänster. Uppräkning enligt avtal 2,5 %. Vård- och omsorgscollege Verksamheten finansieras av kommunerna och Västra Götalandsregionen enligt fastställd modell. Kommunernas kostnader fördelas utifrån invånarantal. Uppräkning enligt PKV, dock ingen uppräkning till 2025 enligt särskilt beslut. Navet science center Medlemsavgift, Skolverket, Västra Götalandsregionen, sålda tjänster, temporära projektmedel. Uppräkning skolavtal 2,5 %. Närvårdssamverkan Medlemsavgift 6 kr/invånare (50 %), Delregional nämnd södra 50 %, temporära projektmedel. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Delårsbokslut Sida 5 (31) 1.2 Händelser av väsentlig betydelse Arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har pågått sedan hösten 2024 och i augusti presenterades ett förslag som nu ska beslutas i kommunalförbunden och kommunerna. Arbetet har varit en välfungerande process med hög delaktighet från kommunerna och förslaget är modernt och framåtsyftande. Arbetet efter VGR:s pausbeslut gällande Millennium fortgår genom att det tillsatts en temporär arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga kommunernas vägval framåt. Uppdraget är att klarlägga möjliga alternativ för kommunerna att hantera sitt informationsutbyte fristående från VGR:s beslut om systemstöd. 1 juli 2025 trädde den nya Socialtjänstlagen i kraft. Tack vare ett gott förberedelsearbete i samverkan var samtliga Sjuhäradskommuner väl förberedda och hade genomfört justeringar i verksamheten. Omställningen är ett långsiktigt arbete och kommer att fortgå i samverkan. Det har skett ett intensifierat arbete gällande investeringsfrämjande inom ramen för satsningen västsvenska etableringar för grön omställning, vilket bidragit till att Sjuhärads kommuner, genom Business Region Borås, blivit mer synliga; både regionalt, nationellt och internationellt. Under våren nåddes en milstolpe i projektet E-arkiv Sjuhärad då sju kommuner och kommunalförbundet slutförde upphandlingen av en gemensam e-arkivslösning, vilken implementeras under hösten. 1.3 Utfall per 31 augusti 2025 Periodiserat utfall för samtliga verksamheter inom förbundet visar på ett positivt resultat om 10 431 tkr fördelat på: Förbundskansli 1 714 tkr Vård- och omsorgscollege Sjuhärad 459 tkr Förbundskansliets positiva resultat härrör från lägre pensionskostnader än budgeterat samt ett budgeterat överskott. För administrationen förklaras det positiva resultatet av lägre personalkostnader till följd av vakans. Båda enheterna har även en buffert som inte nyttjats under perioden samt ej bokförda kostnader som kommer att belasta sista tertialen 2025. Det positiva resultatet inom regional utveckling beror på överflyttade projektmedel från 2024 inom arbetet med den gemensamma avfallsplanen. Enhet välfärdsutvecklings positiva resultat härrör främst från lägre pensionskostnader. Navet science centers resultat för perioden beror främst på en minskning av semesterlöneskulden. Övriga verksamheters positiva resultat beror på överflyttade överskott från 2024 samt generellt lägre kostnader än budgeterat. 1.4 Prognos och förväntad utveckling 2025 Förbundet som helhet prognosticerar ett positivt resultat på helårsbasis om 688 tkr i förhållande till budget. Den positiva avvikelsen förklaras av högre ränteintäkter än budgeterat samt lägre personalkostnader till följd av lägre pensionskostnader samt vakans. Navet science center prognosticerar ett negativt resultat om 427 tkr, vilket överensstämmer med budget och beror på driftsunderskott. Delårsbokslut Sida 6 (31) 1.5 Balanskravsutredning utifrån helårsprognos Kommunalförbundet prognosticerar ett positivt ekonomiskt resultat för 2025 om 688 tkr. Förbundet får inte använda resultatutjämningsreserv (RUR). Beräkning av balanskravsresultat Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen 688 Reducering realisationsvinster 0 Balanskravsresultat 688 1.6 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 11 kap §1 ska kommuner, kommunalförbund och regioner ha god ekonomisk hushållning. Förbundet ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning enligt följande riktlinjer: 1. Förbundet ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för Boråsregionen och medlemskommunerna - Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas - Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån Direktionens reglemente, riktlinjer och beslut 2. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt 3. Direktionens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. Kommunallagen anger att ekonomin ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Förbundets finansiella mål 2025 är: 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 000 tkr Förbundet prognosticerar ett positivt resultat om 688 tkr på helårsbasis. Med hänsyn till det förväntade resultatet beräknas förbundets egna kapital vid årets slut uppgå till 13 768 tkr. Förbundets bedömning är därmed att de finansiella målen för verksamheten kommer att uppnås. Måluppfyllelsen för förbundets verksamheter är generellt god och bedömningen är att kraven för god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas. 1.7 Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder Samma redovisningsprinciper har använts i delårsbokslutet som för årsredovisning 2024. 1.8 Investeringsredovisning Kansliet har budgeterat 250 tkr för investeringar av anpassning av lokal, detta kommer inte att genomföras. Under året genomför Navet science center investeringar av ny teknik till lokalen Kuben samt en ny utställning om el och magnetism. Projekt Budget 2025 Utfall 2501–2508 Prognos 2025 Avvikelse Anpassning av lokal – kansliet 250 tkr 0 tkr 0 tkr + 250 tkr El- och magnetismutställning – Navet 300 tkr 189 tkr 300 tkr 0 tkr Teknik Kuben – Navet 1 500 tkr 0 1 500 tkr 0 tkr Arbetet med intern kontroll fortlöper enligt fastställd plan. Delårsbokslut Sida 7 (31) 2. Räkenskaper 2.1 Resultaträkning total RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall 2501–2508 Utfall 2401–2408 Budget helår 2025 Prognos helår 2025 Utfall helår 2024 Verksamhetens intäkter 60 933 56 163 162 942 174 426 77 726 Verksamhetens kostnader -51 708 -49 218 -164 637 -175 510 -80 743 Avskrivningar/nedskrivningar -493 -447 -785 -785 -674 Verksamhetens nettokostnader 8 732 6 498 -2 480 -3 109 -3 691 Finansiella intäkter 1 736 2 840 2 500 -2 600 4 228 Finansiella kostnader -37 -30 -20 -43 -26 Periodens resultat 10 431 9 308 0 688 511 2.1.1 Resultaträkning total, januari-augusti utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Not Budget 2025 Prognos 2025 Verksamhetens intäkter 26 964 28 864 29 614 1 123 114 134 721 Verksamhetens kostnader -49 218 -52 702 -51 708 2 -164 637 -175 510 Avskrivningar -447 0 -493 -785 -785 Verksamhetens nettokostnader -22 701 -23 838 -22 587 -42 308 -41 574 Förbundsbidrag, Förbundskansli 2 513 2 301 2 301 3 3 452 3 452 Förbundsbidrag, Administration 0 1 408 1 408 4 2 112 2 112 Förbundsbidrag, Regional utv. 8 706 8 886 8 886 5 12 359 12 359 Förbundsbidrag, Välfärdsutv. 1 576 1 394 1 394 6 2 092 2 092 Medlemsavgifter, BRB 1 567 1 491 1 491 7 1 375 1 375 Medlemsavgifter, DSO 2 107 2 380 2 380 8 2 711 2 711 Medlemsavgifter, MC 2 077 2 260 2 260 9 2 746 2 746 Medlemsavgifter, VO-college 990 931 931 10 908 908 Medlemsavgifter, Navet 5 894 6 092 6 092 11 9 323 9 200 Medlemsavgifter, NVS 3 769 4 176 4 176 12 2 750 2 750 Finansiella intäkter 2 840 0 1 736 13 2 500 2 600 Finansiella kostnader -30 -37 -37 14 -20 -43 Resultat före extraordinära poster 9 308 7 444 10 431 0 688 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Periodens resultat 9 308 7 444 10 431 0 688 Delårsbokslut Sida 8 (31) 2.1.2 Resultaträkning Förbundskansli utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens intäkter 18 957 957 1 435 Förbundsbidrag, Förbundskansli 2 513 2 301 2 301 3 452 Finansiella intäkter 2 840 0 1 736 2 600 Finansiella kostnader -12 -35 -35 -40 Resultat före extraordinära poster 2 738 -109 1 714 573 Periodens resultat 2 738 -109 1 714 573 2.1.3 Resultaträkning Administration utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Avskrivningar -21 0 -40 -60 Verksamhetens nettokostnader 813 -320 -278 -1 990 Förbundsbidrag, Administration 0 1 408 1 408 2 112 Resultat före extraordinära poster 813 1 088 1 130 122 Periodens resultat 813 1 088 1 130 122 Delårsbokslut Sida 9 (31) 2.1.4 Resultaträkning Regional utveckling utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Förbundsbidrag, Regional utveckling 8 706 8 886 8 886 12 359 Resultat före extraordinära poster 1 110 826 1 094 0 Periodens resultat 1 110 826 1 094 0 2.1.5 Resultaträkning Välfärdsutveckling utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens nettokostnader -1 376 -801 -760 -1 672 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling 1 576 1 394 1 394 2 092 Delårsbokslut Sida 10 (31) 2.1.6 Resultaträkning Business Region Borås utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens nettokostnader -802 -817 -746 -1 375 Medlemsavgifter, BRB 1 567 1 491 1 491 1 375 2.1.7 Resultaträkning Dataskyddsombud utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens intäkter 0 0 0 572 Medlemsavgifter, DSO 2 107 2 380 2 380 2 711 Delårsbokslut Sida 11 (31) 2.1.8 Resultaträkning Medarbetarcentrum utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens intäkter 390 81 81 1 165 Medlemsavgifter, MC 2 077 2 260 2 260 2 746 2.1.9 Resultaträkning Vård- och omsorgscollege Sjuhärad utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Verksamhetens intäkter 0 0 0 325 Verksamhetens kostnader -585 -481 -472 -1 233 Verksamhetens nettokostnader -585 -481 -472 -908 Medlemsavgifter, VO-college 990 931 931 908 Delårsbokslut Sida 12 (31) 2.1.10 Resultaträkning Navet science center utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Avskrivningar -426 0 -453 -725 Medlemsavgifter, Navet 5 894 6 092 6 092 9 200 Finansiella kostnader -18 -2 -2 -3 Resultat före extraordinära poster -101 -141 359 -427 Periodens resultat -101 -141 359 -427 2.1.11 Resultaträkning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg utfall 2401–2408 Utfall 2501–2508 Periodiserat utfall 2501–2508 Prognos 2025 Medlemsavgifter, NVS 3 769 4 176 4 176 2 750 Resultat före extraordinära poster 2 287 2 780 2 835 0 Periodens resultat 2 287 2 780 2 835 0 Delårsbokslut Sida 13 (31) 2.2 Balansräkning Tkr 2401–2408 2401–2412 2501–2508 Not Anläggningstillgångar 3 973 4 185 3 880 Maskiner och inventarier 3 461 3 673 3 368 15 Värdepapper 512 512 512 16 Omsättningstillgångar 144 967 113 827 135 909 Kortfristiga fordringar 4 414 7 272 4 838 17 Fordringar hos Borås Stad 140 546 106 549 131 064 18 Kassa 7 6 7 Summa tillgångar 148 940 118 012 139 790 Eget kapital 21 877 13 080 23 511 19 Därav årets resultat 9 308 511 10 431 Därav resultatutjämningsreserv 0 0 0 Avsättningar 9 991 6 841 6 841 Andra avsättningar 9 991 6 841 6 841 20 Skulder 117 072 98 092 109 438 Kortfristiga skulder 117 072 98 092 109 438 21 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 148 940 118 012 139 790 2.3 Noter 1 Verksamhetens intäkter Statsbidrag 3 458 3 838 6 095 MRU NAVET 1 771 2 657 1 771 MRU DRUM 6 000 9 000 6 000 KN DRUM 1 367 2 050 1 367 MRU Fossilfri Boråsregion 335 335 0 MRU LUMP 0 289 0 MRU Digitaliseringsstrateg 0 34 172 MRU Västsvenska etableringar för grön omställning 498 775 578 MRU Fullföljda studier 1 003 1 984 2 878 MRU Strategisk kompetensförsörjning 0 0 240 VGR Tekniktrappan 572 1 166 614 VGR Socialt hållbart föräldrastöd- ABC 496 1 006 525 VGR SamBio 150 223 0 VGR Suicidprevention välfärd 1 528 1 528 4 076 VGR Samsjuklighet välfärd 675 675 0 VGR Närvårdssamverkan 9 953 6 253 4 176 Nollning av projektkostnader genom tidigare utbetalade medel -12 008 -8 151 -11 516 EU-bidrag 1 339 2 086 576 Övriga intäkter 9 827 17 280 12 064 Delårsbokslut Sida 14 (31) 2 Verksamhetens kostnader Bidrag till projekt/verksamheter 6 763 10 789 7 992 Personalkostnader 28 575 47 662 28 068 Material och tjänster 13 789 22 185 15 556 Revisionskostnader 91 107 92 3 Förbundsbidrag, Förbundskansli Medfinansiering projekt VEGO 0 -800 0 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2024* 0 -600 0 4 Förbundsbidrag, Administration Borås 0 0 652 Mark 0 0 200 Tranemo 0 0 67 Summa 0 0 1 408 5 Förbundsbidrag, Regional utveckling Mark 1 385 1 879 1 243 Ulricehamn 996 1 340 894 Överskott Gemensam avfallsplan 2023 461 0 0 Överskott Gemensam avfallsplan 2024 0 0 756 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2024 -996 -1 115 0 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2025 0 0 -115 Delårsbokslut Sida 15 (31) 6 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling Borås 730 1 603 646 7 Medlemsavgifter, Business Region Borås 8 Medlemsavgifter, DSO 9 Medlemsavgifter, Medarbetarcentrum Delårsbokslut Sida 16 (31) 10 Medlemsavgifter, VO-college Mark 82 123 82 Fakturerat SÄS och Närhälsan 78 118 74 Summa 990 971 931 11 Medlemsavgifter, Navet 12 Medlemsavgifter, Närvårdssamverkan Fakturerat HSNK 917 1 377 917 Överskott 2023 1 934 1 934 0 Överskott 2024 0 -2 342 2 342 13 Finansiella intäkter Ränteintäkter kortfristiga fordringar 2 840 4 228 1 736 14 Finansiella kostnader Räntekostnader 30 26 37 Summa 30 26 37 15 Maskiner och inventarier Ingående balans 3 409 3 409 3 673 Investeringar 500 938 189 Avskrivningar -447 -674 -493 Utgående balans 3 461 3 673 3 368 16 Värdepapper Aktier i Mediapoolen AB och Gryning Vård AB 512 512 512 Delårsbokslut Sida 17 (31) 17 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 195 3 117 599 Interimsfordringar 4 220 4 155 4 239 18 Fordringar hos Borås Stad Internbanken 140 546 106 549 131 064 19 Eget kapital Ingående eget kapital 12 569 12 569 13 080 Årets resultat 9 308 511 10 431 Utgående eget kapital 21 877 13 080 23 511 20 Andra avsättningar Bidrag till statlig infrastrukur 8 491 5 341 5 341 Medfinansiering Högskolan 1 500 1 500 1 500 Sjuhärads kommunalförbund beslutade i december 2014 att medfinansiera utbyggnad av E20 genom Västra Götaland med 15 miljoner kronor i 2013 års penningvärde plus anläggningsindex. Bidraget redovisas i balans- och resultaträkning och upplöses på fem år. Från 2017 tillkommer indexuppräkning. Upplösning tkr 2013 års prisnivå Index Betalt 2014 9 500 0 0 2015 1 375 0 0 2016 1 375 0 0 2017 1 375 310 0 2019 0 477 0 2020 0 343 1 351 2023 0 -1 972 1 346 2024 0 0 3 151 2025 0 0 0 Återstående skuld 5 341 21 Kortfristiga skulder Semesterlöneskuld 724 2 338 514 Interimsskulder, huvudsakligen inkomstförskott 99 601 72 635 90 995 Beslutade projekt 9 376 8 304 10 467 Pensioner individuell del, inkl löneskatt 1 520 1 260 1 600 Leverantörsskulder 995 8 192 875 Preliminär skatt 617 646 660 Arbetsgivaravgift 763 787 817 Övriga löneskatter 1 894 1 998 2 003 Moms mm 1 582 1 930 1 507 Delårsbokslut Sida 18 (31) Övrigt Interna poster exkluderade från verksamhetens intäkter och kostnader. 2.4 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat före extraordinära poster 9 308 511 10 432 Justering för av- och nedskrivningar 447 674 493 Justering för gjorda avsättningar 1 500 -1 651 0 Medel från verksamheten före förändring av 11 255 -466 10 925 rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar -41 117 -9 971 -22 081 Ökning kortfristiga skulder 30 349 11 363 11 346 Kassaflöde från den löpande verksamheten 487 926 190 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -500 -938 -189 Kassaflöde från Investeringsverksamheten -500 -938 -189 Finansieringsverksamheten Minskning av långfristig skuld 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Årets kassaflöde -12 -13 1 Likvida medel vid årets början 19 19 6 Likvida medel vid årets slut 7 6 7 -12 -13 1 Delårsbokslut Sida 19 (31) 2.5 Driftsredovisning Tkr Utfall 2401–2408 Budget 2025 Budget 2501–2508 Utfall 2501–2508 Avvikelse Avvikelse prognos 2025 Verksamhetens intäkter 26 964 123 114 82 076 29 614 -52 462 11 607 Verksamhetens kostnader -49 218 -164 637 -109 758 -51 708 58 050 -10 873 Avskrivningar -447 -785 -523 -493 30 0 Verksamhetens nettokostnader -22 701 -42 308 -28 205 -22 587 5 618 734 Förbundsbidrag, Förbundskansli 2 513 3 452 2 301 2 301 0 0 Förbundsbidrag, Administration 0 2 112 1 408 1 408 0 0 Förbundsbidrag, Regional utveckling 8 706 12 359 8 239 8 886 647 0 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling 1 576 2 092 1 395 1 394 -1 0 Medlemsavgifter, BRB 1 567 1 375 917 1 491 574 0 Medlemsavgifter, DSO 2 107 2 711 1 807 2 380 573 0 Medlemsavgifter, MC 2 077 2 746 1 831 2 260 429 0 Medlemsavgifter, VO-college 990 908 605 931 326 0 Medlemsavgifter, Navet 5 894 9 323 6 215 6 092 -123 -123 Medlemsavgifter, NVS 3 769 2 750 1 833 4 176 2 343 0 Finansiella intäkter 2 840 2 500 1 667 1 736 69 100 Finansiella kostnader -30 -20 -13 -37 -24 -23 Resultat före extraordinära poster 9 308 0 0 10 431 10 431 688 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Periodens resultat 9 308 0 0 10 431 10 431 688 Delårsbokslut Sida 20 (31) 3. Måluppfyllelse 3.1 Strategiskt mål Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Detta görs genom att med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter och bedömningen är att genomförda och planerade aktiviteter ligger i linje med det övergripande strategiska målet. 3.2 Grunduppdrag Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förutom de politiska beredningarna samt Direktionen, driver förbundet ca 25 nätverk för tjänstepersoner i kommunerna. De fastställda styrdokumenten Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad beskriver förbundets grunduppdrag och fokusområden inom regional utveckling och kulturområdet. Projektverksamheten regleras i den överenskommelse gällande delregionala utvecklingsmedel som tecknats mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i samband med beslutet om den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030. Grunduppdraget inom enheten för välfärdsutveckling utgår från medlemskommunernas behov tillsammans med gällande lagstiftning samt regionala och delregionala avtal och överenskommelser. Förbundet företräder medlemskommunerna på regional och länsnivå samt nationell nivå i partssamtal med olika myndigheter och organisationer. Uppföljning 31 augusti Utvecklingsstrategi Sjuhärad 2021-2030 Utvecklingsstrategi Sjuhärad lyfter fram prioriterade fokusområden, inriktningar och önskade effekter. Strategin är styrande för förbundet och fungerar som vägledning och inspiration för alla parter som bidrar till utvecklingsarbetet i Sjuhärad. Strategins fem fokusområden är: En innovativ och konkurrenskraftig delregion, Strategisk kompetensförsörjning, En socialt hållbar delregion, En cirkulär och hållbar framtid samt Hållbar samhällsplanering. Arbete pågår enligt plan inom alla områden, vilket beskrivs i nedanstående måluppfyllelse. En halvtidsutvärdering av utvecklingsstrategin pågår med syfte att kartlägga hur projekten bidragit till att nå de regionala och delregionala målen i strategierna samt vilka resultat, effekter och kvalitativa synergieffekter projekten bidragit till i det regionala utvecklingsarbetet i Sjuhärad. Under våren har även arbetet med att revidera utvecklingsstrategin påbörjats, vilket går i linje med revideringen av den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland. Förutom förbundets arbete som drivs i samverkan med kommunerna, drivs även 24 externa projekt, varav nio förstudier, som beviljats delregionala utvecklingsmedel för att bidra till de uppsatta inriktningarna och effekterna i utvecklingsstrategin. Kulturplan Sjuhärad 2024-2027 Utifrån Kulturstrategi Västra Götaland – en regional kulturplan, har en delregional kulturplan tagits fram som anger riktning och prioriteringar för satsningar under perioden 2024–2027. Kultursamverkan i Boråsregionen ska bidra till att uppfylla målen i regionens kulturstrategi. Kulturplan Sjuhärad har sex prioriteringar för samverkan: Barn och ungas rätt till kultur, Kulturskola, Bibliotek, demokrati och läsfrämjande, Kultur och samhällsbygge, Kultur och Delårsbokslut Sida 21 (31) lokal utveckling samt Kultur och lokalt engagemang. En intern halvtidsutvärdering av den delregionala kulturplanen har genomförts. Underlaget utgör en del av det material som kommer att användas av extern konsult vid vidare utvärdering av kulturplanen under hösten 2025. Förutom förbundets arbete som drivs i samverkan med kommunerna, drivs fyra externa projekt som beviljats delregionala utvecklingsmedel för att bidra till de sex prioriteringarna i Kulturplan Sjuhärad. Uppföljning av de delregionala utvecklingsmedlen, DRUM, enligt regional modell Miljö- och regionutvecklingsnämnden samt kulturnämnden avsätter årligen medel för delregional utveckling. De regionala medlen motfinansieras till samma nivå av medlemskommunerna. Syftet är att med gemensam finansiering skapa en god grund för regional och delregional utveckling genom flernivåsamverkan. De projekt som beviljats delregionala utvecklingsmedel följs regelbundet upp genom rekvisitioner halvårsvis. I slutet av varje år lämnar förbundet en redovisning av pågående utvecklingsprojekt samt processledartjänster inom den regionala utvecklingsstrategin till Västra Götalandsregionen som sedan årligen presenterar DRUM-projektens resultat och effekter för Direktionen. En extern utvärdering av effekt och resultat av de delregionala utvecklingsmedel som beviljats 2021–2024 pågår och ska redovisas under hösten. Uppföljning och utlysning av medel har genomförts enligt plan och utan avvikelser. VGR redovisade en uppföljning av DRUM 2024 på Direktionen i september. Årlig enkät till nätverken utifrån grunduppdraget. Enkäten skickas ut vid årets slut. Uppföljning av övriga verksamheter och projekt utifrån fastställda uppdrag och planer Enligt förbundsordningen kan Direktionen besluta att förbundet ska svara för drift av verksamheter. Dessa finansieras av kommunerna separat och har specifika uppdrag och planer. Måluppfyllelse för följande driftverksamheter presenteras i bilagan Delårsrapport Driftverksamheter: Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad samt Närvårdssamverkan. Navet science center redovisas separat till följd av verksamhetens omfattning. Det löpande grunduppdraget pågår enligt plan inom samtliga enheter och verksamheter. Den samlade bedömningen är att de aktiviteter som genomförts och planeras inom ramen för Utvecklingsstrategi Sjuhärad är i linje med strategins syfte och intentioner. Detsamma gäller arbetet inom kulturområdet. Gällande enheten för välfärdsutveckling är arbetet starkt knutet till de olika chefsnätverken inom välfärdsområdet, vilket kommenteras nedan. En enkät kommer att skickas ut till samtliga nätverk i slutet av året. Driftverksamheternas omfattning och uppdrag skiljer sig åt, vilket framgår av redovisningen. Måluppfyllelsen är generellt god och arbetet inom verksamheterna löper på enligt plan. Bedömningen är att grunduppdraget utförs med god kvalitet och i linje med det strategiska målet. Delårsbokslut Sida 22 (31) 3.3 Mål och uppdrag 2025 Utifrån den nulägesbeskrivning som presenteras i verksamhetsplanen sattes följande mål och uppdrag för 2025: Enhet Regional utveckling Mål/uppdrag Uppföljning 31 augusti En innovativ och konkurrenskraftig delregion Marknadsföra delregionen genom ett gemensamt erbjudande i det investeringsfrämjande arbetet I januari genomfördes en workshop som avslutning på den utbildning i business attraction management, BAM, alla kommuner deltog i under hösten 2024. Vid workshopen presenterade alla kommuner ett utkast på lokalt värdeerbjudande. Under våren påbörjades även arbetet med ett delregionalt värdeerbjudande, vilket diskuterats i nätverket med näringslivschefer. Arbetet har lett till ökad insikt om betydelsen av värdeerbjudande – både för det interna arbetet i kommunerna och externt gentemot investerare och övriga intressenter. Arbetet fortsätter under hösten och ett gemensamt innehåll kommer att presenteras i slutet av året. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Stödja kommunerna att stärka sin offertberedskap genom utbildning och samarbete I utvärderingen av BAM-satsningen, se ovan, framkom att det finns ett intresse för årliga träffar för etableringsteamen; både för att säkerställa att arbetet lever vidare och som ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. Detta kommer att genomföras. Löpande arbete med Business Swedens verktyg SiteFinder för att säkerställa att samtliga lediga siter i Sjuhärad finns publicerade; i dagsläget 38 stycken. Under året har kommunerna svarat på flera av Business Swedens förfrågningar och skickat in lämpliga siter, vilket är en utveckling från tidigare år. Uppdraget är delvis nått och kommer att nås under året. innovationssystemet, kommunerna och företagen I april genomfördes eventet Sjuhärads smörgåsbord 2.0 där näringslivscheferna träffade de aktörer i innovationsstödssystemet som stöttar företag i tillväxtfas. Alla kommuner i Sjuhärad deltog samt 11 aktörer. Eventet var mycket uppskattat av samtliga deltagare och de kontakter som knöts har lett till olika typer av samarbeten. Ny träff planeras till nästa år, temat är ännu ej fastställt. Målet anses delvis uppnått och förväntas nås under året. Öka graden av proaktivt arbete kopplat till potentiella expansionsmöjligheter för befintligt näringsliv Inom ramen för Business Swedens satsning Expand & Retain har ett antal företagsbesök genomförts vilket lett till tre större processer där Business Region Borås haft en betydande roll för att samordna och vara brygga mellan olika aktörer. Ett tydligt resultat är det identifierade kompetens- behovet inom extrudering (tillverkningsmetod inom plastindustrin) som lett till en ansökan om YH-utbildning. Ett arbete har gjorts för att identifiera de bolag som kan vara aktuella för kommande besök och insatser. Målet är delvis uppnått och förväntas nås under året. Strategisk kompetensförsörjning Skapa branschforum genom samverkan i Kompetensrådet Fem olika branschforum planeras under året, varav två träffats under perioden. Initiativet att skapa branschforum har mötts positivt av berörda parter och kommer att bidra till ökad förståelse för behovet av kompetens mellan branschen och utbildningsaktörerna. Målet är delvis nått och kommer att nås under året. Stärka kommunerna i utvecklingen av samverkan skola-arbetsliv, SSA SSA-nätverket, med representanter från kommunerna, har lett till erfarenhetsutbyte och inventering av vad som görs i respektive kommun samt en samsyn mellan kommunerna hur arbetet kan bedrivas framåt. Dialog pågår i respektive kommun för ett politiskt ställningstagande kring den strukturerade samverkan mellan skola och arbetsliv. Dialog pågår även med andra insatser, såsom projektet Tekniktrappan som drivs av Delårsbokslut Sida 23 (31) Navet science center. Vidare har frågan lyfts till regional nivå, där yrkesattraktion blivit en fråga för gemensamma insatser i regionen. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Utveckla strukturer för samarbete med yrkesutbildningsaktörer samt högskolan En inventering av de aktörer som bedriver yrkeshögskoleutbildningar i Sjuhärad har genomförts och dialogen kommer att fortsätta under hösten. Ett utvecklat samarbete kring YH-utbildningar har även skett på regional nivå, vilket synliggjort fördelningen av utbildningar inom Västra Götaland. En arbetsgrupp har bildats för att stärka YH i regionen; både när det gäller antal utbildningar och inriktningen på dem, samt den geografiska fördelningen. Arbetet har lett till att förståelsen ökat för de olika delregionernas förutsättningar för utbildningar, både på gymnasie- och YH-nivå. I samarbete med Högskolan i Borås utarbetas ett koncept för att stärka kopplingen mellan högskolan, kommunerna och deras näringsliv som kommer att testas under hösten. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. En cirkulär och hållbar framtid Skapa en framåtsyftande och samordnad energiplanering över kommungränser som integreras i kommunala samhällsplaneringen Arbetet sker inom ramen för projektet Krafttag i Väst – Elsa; en samverkan mellan samtliga kommunalförbund, VGR, Länsstyrelsen och Energikontor Väst. Kommunbesök har genomförts för att kartlägga hur kommunerna arbetar med energiplanering. Frågan om energiplanering har fått tydligare fokus i flera av kommunernas övriga arbete, exempelvis detaljplanering. Kontakter har skapats mellan planerare som arbetar med liknande frågor och samarbeten har inletts. Flera av kommunerna har utvecklat sitt arbete med energiplanerna. Flera webinarier har arrangerats och under hösten planeras aktiviteter för att titta på en lämplig målbild för Sjuhärad. Regionala workshops utifrån energiplanering i kustzon, täta- och glesa geografier kommer att genomföras. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Stimulera omställningen till ett fossiloberoende samhälle genom kunskapshöjande insatser inom utbud av arbetsmaskiner Arbetet sker inom ramen för projektet GreenFleets, där samverkan bland annat sker med Fyrbodals kommunalförbund, vilket innebär att 22 kommuner är målgrupp. Under perioden har flertalet kunskapshöjande insatser skett, bland annat genom webinarier och rapporter. Planeringen inför en arbetsmaskinsmässa i Vårgårda och Trollhättan i oktober pågår. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Stimulera omställningen och samverkan till ett cirkulärt och hållbart samhälle med fokus på matsvinn, engångsartiklar och bygg- och rivningsmaterial Resurssmart kommun Sjuhärad är ett treårigt samverkansprojekt som syftar till att minska matsvinn, använda färre engångsartiklar samt öka källsorteringen i kommunala verksamheter i fem kommuner i Sjuhärad. Under våren har projektet lagt en stark grund genom att bygga nätverk, förankra arbetet i kommunerna, utveckla verktyg och påbörja förändringsprocesser i verksamheterna. Hittills har 11 platsbesök och två workshops genomförts. Parallellt har teamet arbetat med att ta fram workshopunderlag för höstens aktiviteter, utbildningsmaterial samt en kommunikationsplan för projektets interna och externa dialog. Det faktiska utfallet kommer sannolikt att kunna följas upp under hösten när metoder och material börjar användas praktiskt. I januari genomfördes en tematräff kring cirkulärt byggande och cirkulära massor med miljöstrategiska nätverket samt avfallsplanenätverket och genom olika aktiviteter har vi fått bättre överblick över pågående initiativ och behov i medlemskommunerna. Förbundet deltar i projektgruppen i projektet Cirkulär Upphandling Väst som fokuserar på plastartiklar och återbruk i byggnader. Bollebygds kommun deltar med fokus på cirkulära lösningar för en ny skola och inom projektet kommer samtliga kommuner att bjudas in till öppna webinarier för erfarenhetsutbyte. Målet är delvis uppnått och bedöms nås under året. Delårsbokslut Sida 24 (31) Stödja kommunerna i genomförandet av Klimat 2030 med fokus på klimatlöften 2024-2026 Frågan diskuteras löpande i nätverket för miljöstrateger för kunskap och erfarenhetsutbyte. Inom projekten GreenFleets, Krafttag i Väst- ElSa och Resurssmart kommun Sjuhärad har det genomförts aktiviteter som bidrar till kommunernas genomförande av klimatlöftena, på samma sätt som arbetet med den gemensamma avfallsplanen. Genom GreenFleets samlas Sjuhärads fordonsansvariga, upphandlare och miljöstrateger regelbundet för att ge stöttning i genomförandet av klimatmålen 16,17 och 18. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Hållbar samhällsplanering Öka samverkan kring strategisk samhällsplanering inom grönblå stråk Under våren har det genomförts ett flertal aktiviteter för att öka samverkan mellan olika aktörer; studiebesök på Regionens Hus med samhällsplanerarnätverket, dialogmöte mellan samhällsbyggnadschefer och Länsstyrelsen samt mellan samhällsbyggnadschefer och näringslivschefer. Dialog med Region Halland och yttrande kring deras Regionala fysiska plan samt dialog med Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kring bostadsförsörjning och demografiutmaningen i regionen. Aktiviteterna har haft god effekt. Förbundets roll som mötesplats och möjliggörare för dialog har stärkts och dialogerna mellan kommunerna, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har skapat bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt kunskap om vad som är på gång framöver. Målet är delvis nått och bedöms nås under året. Kartlägga förutsättningarna för utveckling och samverkan i stråket Borås - Värnamo En nulägesanalys är framtagen och ett underlag om stråket är påbörjat; bilder med budskap och fakta kring stråkets förutsättningar finns samlat och logga och grafisk profil är framtagen. Ett dialogmöte är genomfört med tjänstepersoner från kollektivtrafikhuvudmännen Västtrafik och Jönköpings länstrafik samt kommunerna för att diskutera länsöverskridande resande. Detta har varit ett önskemål under lång tid och resulterade i viktiga insikter. Ett politiskt informationsmöte genomfördes i augusti, där även Västra Götalandsregionen och Region Jönköpings län deltog. Mötet satte ljus på stråkets arbete och alla enades om att en samlad röst är viktig för att nå resultat. Vidare lyftes frågan om gemensamma politiska skrivningar för att få till ökat hållbart resande i stråket. Önskemål om att tillsätta en politisk gruppering som arbetar för stråket och dess prioritering framfördes. Genom genomförda aktiviteter lyfts stråket i en bredare krets och flera aktörer har visat intresse för arbetet. Detta är dock ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Målet är delvis nått och bedöms nås under året. Samordna prioriteringar av inspel till regional transportinfrastrukturplan Nätverket inom infrastruktur med representanter från samtliga kommuner har haft stor roll i arbetet. VGR har genomfört dialogmöten med tjänstepersoner inom kommunalförbunden och politiskt har frågan diskuterats på beredningen för regional utveckling Sjuhärad vid ett flertal tillfällen. En politisk samsyn har uppnåtts om förbundets fördelning av medel för tillkommande utrymme inom Boråsregionen och beslut togs av Direktionen i september, vilket avslutade en lång process. Målet är nått. Samordna remissyttranden för Trafikförsörjnings- programmet och Strategisk plan för kollektivtrafik på jämlika villkor Detta är en välfungerande och inarbetad process där kommunerna inkommer med yttranden, som sammanställs till ett gemensamt yttrande för hela delregionen. Beslut togs i Direktionen i februari. Målet är nått. Delårsbokslut Sida 25 (31) Kultursamverkan Genomföra de prioriterade målområdena i den delregionala kulturplanen Nätverken inom kulturområdet, exempelvis bibliotekschefer, kulturchefer och kultursamordnare, ansvarar för måluppfyllelse inom respektive område. En intern halvtidsutvärdering av den delregionala kulturplanen genomfördes under den så kallade Sjuhäradsdagen tillsammans med samtliga tjänstepersons- och politiska nätverk inom kulturområdet. Underlaget utgör en del av det material som kommer att användas av extern konsult vid vidare utvärdering av kulturplanen under hösten 2025. Utvärderingen kommer att visa prioriteringar kring kulturplanens fortsatta arbete till och med 2027. Ett samverkansforum för folkbildningsfrågor mellan kulturchefsnätverket och representanter från studieförbund har startats upp, vilket lett till fördjupad förståelse kring förutsättningar i Sjuhärad och framtida samverkansfrågor inom folkbildningen. Samverkansforumet fortsätter under hösten, där tydligare ramar och mål kommer att sättas Samverkan med nätverk inom samhällsplanering har lett till gemensamma projektansökningar med fokus på gestaltad livsmiljö och New European Bauhaus, NEB. Målet är delvis nått och förväntas nås under året. Stärka förutsättningarna för att fler kulturaktörer i Sjuhärad ska söka utvecklingsmedel Genom funktionen finansieringslots kultur har ansökningar om totalt 32 000 tkr möjliggjorts. Arbetssättet med coachning för kulturaktörer och kunskapshöjande insatser, exempelvis vid föreningsträffar, används nu strategiskt. Aktiviteterna har stärkt aktörernas långsiktiga kapacitet att söka medel. Förstärkning av samverkan inom regionen har skett genom ett nystartat nätverk för finansieringslotsar. Strategiskt arbete kring kreativa och kulturella branscher, KKB, har genomförts i samverkan med VGR. Internationella kontakter är tagna, med fokus på framtida utbyte och nätverksträffar med nordiska och baltiska samarbetsparters. Detta kommer att möjliggöra för kommuner att delta i Intereg-Europé. De internationella insatserna har breddat perspektiven och ökat relevansen för målet genom att skapa nya arenor för samarbete och utveckling. Målet är delvis nått och förväntas nås under året. Utlysa medel för kulturprojekt 2025-2027 En utlysning för kulturprojekt genomfördes under perioden december 2024 - februari 2025. Ett projekt och en förstudie beviljades medel i linje med den delregionala kulturplanen. Då antalet sökande var lågt kommer det att genomföras en analys och översyn kring sökande parter för utvecklingsmedel samt dialog med det kulturpolitiska nätverket och kulturchefsnätverket kring hur utvecklingsmedel ska stärkas framöver. Målet är nått. Övergripande Samordna kommunernas svar på remissen om reviderad utvecklingsstrategi för Västra Götaland Under våren genomfördes besök i alla kommuners kommunledningar samt workshops i utvalda delregionala chefsnätverk för att samla in synpunkter på det utsända förslaget på aktualiserad utvecklingsstrategi för Västra Götaland. Ett samlat yttrande från samtliga kommuner sammanställdes och beslutades av Direktionen i september. Alla kommuner har även skickat in egna yttranden som komplement. Slutgiltigt beslut kring den regionala strategin kommer att tas av regionfullmäktige i februari 2026. Vårens aktiviteter bedöms ha ökat den kommunala förankringen samt höjt kunskapen om värdet av det gemensamma regionala utvecklingsarbetet. Uppdraget är nått. Delårsbokslut Sida 26 (31) Tillsammans med kommunerna formulera en reviderad version av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2026-2030 I samband med kommunturnén och workshoparna under våren, se ovan, samlades även synpunkter in gällande den delregionala utvecklingsstrategin för Sjuhärad. En extern utvärdering av effekt och resultat av de delregionala utvecklingsmedel som beviljats 2021–2024 pågår och ska redovisas under hösten. Resultatet av aktiviteterna kommer att ligga till grund för den reviderade utvecklingsstrategin som kommer att färdigställas under våren 2026, efter att den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland antagits. Kommunerna har varit delaktiga i arbetet och det har inkommit många bra synpunkter. Som en del i arbetet kommer Direktionen att formulera strategiska målbilder som kommer att ingå i den reviderade strategin. Uppdraget pågår och kommer att slutföras under våren 2026. Utlysa medel till förstudier inom regional utveckling En öppen utlysning genomfördes under februari och mars. Fem förstudier beviljades medel till en summa av 500 tkr inom ramen för Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad. Målet är nått. Under 2025 har förbundet flyttat fram positionerna som samverkansplattform för Sjuhärads bästa på flera områden inom regional utveckling. Det har skett inom kultursamverkan, infrastruktur, samhällsplanering, kollektivtrafik, investeringsfrämjande samt inom miljöområdet. Förbundet har även breddat det mellanregionala arbetet över regiongränserna inom stråksamverkan, en positiv riktning som kräver både långsiktighet och uthållighet, men det finns en tydlig vilja och en samsyn av värdet av fortsatt samverkan. Det regionala samarbetet har stärkts ur ett västsvenskt perspektiv och Sjuhärads position har stärkts internationellt inom kultur, investeringsfrämjande och miljöområdet. Kultursamverkan har stärkts genom breddad tvärsektoriell samverkan och utvecklingsinsatser för kulturaktörer. Internationaliseringen har intensifierats genom nya kontakter och planerade samarbeten i nordisk-baltisk kontext. En politisk samsyn har uppnåtts under våren om förbundets fördelning av medel till den regionala transportinfrastrukturplanen. En process som pågått länge och som tack vare det starka förtroendet för förbundet och det goda samarbetsklimatet mellan förbundet och kommunerna resulterat i ett gemensamt remissyttrande om prioriteringar. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har genomfört en regional kunskapsöversikt i syfte att belysa och tydliggöra det regionala perspektivet inom kultursamverkansmodellen. Resultatet visar att kommunalförbundens roll och arbete upplevs som centrala för kommunerna i regionen. Förbunden fungerar som viktiga aktörer för delregional samverkan och har en dubbel funktion: dels som mötesplatser där kommunernas behov kan fångas upp och legitimitet skapas genom politikernas delaktighet, dels som stöd i det praktiska arbetet. Det finns ett stort förtroende för kommunalförbunden som nära samarbetspartners, men dialogen mellan regionen och kommunerna kan utvecklas. Det regionala samarbetet inom kompetensområdet har lett till att regionen och kommunalförbunden numera arbetar med samlad kraft för att gemensamt öka antalet utbildningar inom vuxenutbildningen. Vårens inventering av utbildningar i Sjuhärad har lett till en insikt om vilka aktörer som är verksamma inom vuxenutbildningen och vilka insatser som krävs för att öka andelen utbildningar i vår delregion. En regional grupp har bildats för att stärka yrkeshögskoleutbildningen och åstadkomma en mer rättvis fördelning, både när det gäller antal utbildningar och inriktningen på dem, samt den geografiska fördelningen. Under våren har ett koncept utformats för att knyta kommunerna närmare akademin. Arbetet med revideringen av den regionala utvecklingsstrategin och turnén till alla kommuner har lett till ökad förståelse för det regionala utvecklingsarbetet. Turnén bidrog till att synliggöra förbundets roll gentemot kommunerna som helhet och har lett till att kommunernas kunskap om flernivåsamverkan och dess möjligheter ökat. En effekt är att kommunerna vill delta aktivt i utvecklingsarbetet och ser potentialen i regional samverkan. De delregionala utvecklingsprojektens resultat och effekter för Sjuhärads utveckling har synliggjorts genom dialogmöten mellan projektägarare och ansvarig beredning. Projektens mål, syfte och Sjuhäradsperspektiv har blivit tydliga för politikerna på ett tillfredställande sätt och det har synliggjorts att projekten leder till bra resultat för alla kommuner. Delårsbokslut Sida 27 (31) Enhet Välfärdsutveckling Övergripande mål för enhetens grunduppdrag • Tillsammans är Sjuhärads kommuner redo att möta framtidens välfärdsutmaningar • Förbundet är kommunernas förstahandsval av arena för samverkan inom välfärden Mål/uppdrag Uppföljning 31 augusti Nära vård Ett modernt hälso- och sjukvårdsavtal är framtaget där Sjuhärads behov tagits tillvara Förbundet har varit delaktig i flera olika grupperingar under framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal och förslaget skickades ut på remiss under våren. Förbundet anordnade delregionala remissmöten för att nå enighet i sakfrågor samt för att stärka kommunerna inför sina respektive remissvar. Samordningen och enigheten vad gäller synpunkter har lett till större påverkansmöjlighet vid justeringar och att Sjuhärads behov tagits tillvara. Samtliga Sjuhäradskommuner har skickat in remissvar, vilka hanterades under sommaren. Ett slutgiltigt avtalsförslag beslutas på delregional nivå under oktober och skickas därefter vidare till respektive kommun för beslut under hösten och våren 2026. Arbetet med framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal har varit en välfungerande process och förslaget är modernt och framåtsyftande. Uppdraget att ta fram ett avtal är uppnått. Omställning ny socialtjänstlag Sjuhärad har en plan för gemensamt, långsiktigt arbete kring omställningen till ny socialtjänstlag Samverkan kopplad till den nya socialtjänstlagen bedrivs dels i de ordinarie chefsnätverken, dels i det specifika SoL- nätverket med uppdrag att bidra till att omställningen till den nya socialtjänstlagen ska vara effektiv och jämlik i Sjuhärad. Nätverket har träffats kontinuerligt under våren, vilket lett till att kommunerna fått förutsättningar att planera sin egen omställning med kunskap och erfarenheter från hela Sjuhärad. Socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli och samtliga Sjuhäradskommuner har tack vare god samverkan varit förberedda och genomfört förändringar och justeringar. Nätverken planerar fortsatt samarbete för att uppnå likriktning i Sjuhärad i samband med större förändringar. Workshops har genomförts i tre chefsnätverk för att identifiera lämpliga samverkansområden. Socialchefsnätverket och samhällbyggnadschefsnätverket har haft en gemensam workshop vilket ledde till erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning gällande varandras uppdrag. Utifrån workshopen har en arbetsgrupp startats för att möjliggöra samverkansinitiativ framöver. Omställningen av socialtjänsten är en stor utmaning som kräver ett långsiktigt arbete. Uppdraget är delvis nått och kommer att fortsätta under året. Kompetensförsörjning Sjuhärad har ett välfungerande forum som arbetar strategiskt tillsammans med kompetensförsörjning inom välfärdsområdet Nätverket har tagit viktiga steg mot att utvecklas till en strukturerad och samarbetsinriktad arena. Deltagarna har fått gemensam förståelse för nätverkets uppdrag, mål och arbetsformer, vilket skapat en tydligare riktning och ökat engagemang. Den kommunikationsplan som upprättats har bidragit till transparens och förankring i kommunernas förvaltningsledningar och chefsnätverk, vilket stärker nätverkets legitimitet, trovärdighet och genomslagskraft framåt. En workshop i början av året resulterade i tre fokusområden: Utveckling av karriärmodell och differentieringsmetodik, Kunskapsunderlag för hållbar schemaläggning samt Inhämtning av fakta kring kommunernas förhållningssätt till vuxenutbildningar och vård- och omsorgsprogrammet. Genom att enas om gemensamma fokusområden och skapa en strukturerad arbetsprocess har nätverket tagit viktiga steg mot ett mer strategiskt och Delårsbokslut Sida 28 (31) samordnat kompetensförsörjningsarbete. Under våren har det genomförts omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte gällande karriärmodell. Arbetet med schemaläggning har påbörjats genom en enklare kartläggning av olika yrkesgruppers förutsättningar. Faktainsamling kring vuxenutbildning och vård- och omsorgsprogrammet har ännu inte prioriterats, då området är omfattande och det samtidigt pågår flera nationella satsningar och åtgärder under hösten. Det gemensamma forskningsprojektet med FoU-enheten har fortsatt under våren och cirka 120 undersköterskor i fyra kommuner har deltagit genom individuella intervjuer, fokusgrupper och workshopar för att identifiera faktorer som påverkar kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Syftet är att koppla samman verksamhet och forskning och projektet har uppmärksammats i media. Under hösten planeras presentation av resultaten på FoU Välfärds konferens i Stockholm samt besök hos kommunernas verksamhetsledningar för dialog om möjliga åtgärder. Samarbetet mellan FoU-enheten, förbundet och kommunerna har stärkts och målet att stärka samarbetet mellan forskning och verksamhet bedöms nås under året. Digitalisering Sjuhärads kommuner har ett delregionalt forum för att gemensamt omhänderta välfärdens digitalisering Under våren bildades ett delregionalt digitaliseringsforum; Gemensam digitalisering i Sjuhärad. Gruppen arbetar på tre nivåer – regionalt, delregionalt och med externa aktörer – och har identifierat fem fokusområden med tillhörande mål. Arbetet under våren har framförallt fokuserat på att tydliggöra uppdrag och fokusområden med tillhörande mål som gruppen ska arbeta med. Arbetet har varit framgångsrikt och det finns en tydlig riktning framåt. Kommunerna har även fått tydlig förankring i och återkoppling från regionala och nationella nätverk. Operativt arbete har startats i kommunerna genom arbetsgrupper som arbetar med två av initiativen i Handslaget: SDK (säker digital kommunikation) och Digital Post, samt en arbetsgrupp för att ta fram en gemensam kravbank för upphandling av IT-system. Arbetsgrupperna leder till stöd och hjälp för kommunerna under införandet som är pågående under 2025 samt stöd i kommande upphandlingar. Uppdraget att skapa ett delregionalt forum pågår och kommer att slutföras under året. Fullföljda studier Destination gymnasiet Sjuhärad är etablerat och bidrar till godkända betyg i matematik för elever i åk 9 i alla Sjuhärads kommuner Arbetet med att förankra Destination Gymnasiet Sjuhärad har skett genom att projektledarna träffat skolchefer, verksamhetschefer, utvecklingsledare och rektorer i samtliga Sjuhäradskommuner för att sprida information och skapa intresse och engagemang för insatsen. Sju av åtta kommuner har valt att delta. I nästa steg fördes dialog med lärare och övrig skolpersonal för att informera om vad insatsen innebär samt rekrytera deltagare. Inledningsvis var uppskattningen att 50 elever skulle delta under hösten 2025. Intresset har dock varit stort i kommunerna och antalet platser har utökats till 89 stycken. Med hjälp av lärarna i kommunerna har även coacher rekryterats och verksamheten kommer att starta upp som planerat under hösten. Uppdraget är delvis nått och kommer att nås under hösten. Psykisk hälsa Sjuhärad har en struktur där frågor rörande psykisk hälsa omhändertas och samordnas delregionalt och regionalt Under våren har kommunalförbunden och VGR tagit fram en länsgemensam organisering för att omhänderta frågor rörande psykisk hälsa och suicidprevention i Västra Götaland bestående av politisk styrning och fyra grupperingar. Berörda verksamheter kommer att börja samverka inom de nya formerna under hösten. Delårsbokslut Sida 29 (31) Under våren har det även genomförts en behovsinventering i form av workshopar och dialogmöten med nyckelpersoner från samtliga Sjuhäradskommuner. Inventeringen har mynnat ut i en rapport som beskriver flera olika perspektiv på hur kommunala verksamheter kan stärka sitt arbete med att främja den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa i samverkan. Rapporten har presenterats för socialchefsnätverket och kommer att omhändertas i det nätverk för psykisk hälsa och suicidprevention som ska formas under hösten. Nätverket kommer i första hand att arbeta delregionalt i Sjuhärad, men kan vid behov knyta an till den länsgemensamma organisationsstrukturen inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget är delvis nått och kommer att nås under året. Omställningsarbetet har dock endast påbörjats och är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå framöver. Nätverksarbete Inom enhet välfärdsutveckling är arbetet starkt knutet till de olika chefsnätverken och i början av året genomfördes en workshop med samtliga välfärdsnätverk med syfte att utveckla samverkan inom och mellan nätverken. Under dagen genomfördes övningar som ökade kunskapen om varandras nätverk och dialoger kring utveckling av samverkansformerna. Utifrån resultatet har socialchefsnätverket beslutat om ett fortsatt uppdrag för att få tydligare struktur och stärkt samverkan. Arbetet planeras fortsätta under hösten 2025. Nedan följer exempel på uppdrag och gemensamma arbeten inom ramen för nätverken. Millennium Arbetet efter VGR:s pausbeslut gällande Millennium fortgår genom att det tillsatts en temporär arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga kommunernas vägval framåt. Uppdraget är att klarlägga möjliga alternativ för kommunerna att hantera sitt informationsutbyte fristående från VGR:s beslut om systemstöd. Socialcheferna och övrig berörd personal har deltagit i den utvärdering SWECO genomfört gällande Millenniumprojektet. Personal- och kompetensförsörjning Arbetet med de nationella yrkesresorna börjar ta form. Under våren bildades ett nätverk med representanter från alla kommuner i Sjuhärad för att planera och samordna genomförandet av Yrkesresan Funktionshinder; en kompetenshöjande utbildningsinsats inom socialtjänsten som omfattar all utförandepersonal inom funktionshinderverksamheterna. Samtliga kommuner kommer att påbörja utbildningsinsatsen i oktober. Under hösten ska Yrkesresan Äldreomsorg lanseras och förbundet följer även planeringen av yrkesresorna Barn och unga samt Skadligt bruk och beroende för att senare ta ställning om deltagande. Beslut har tagits om ny omgång av uppdragsutbildning Grunden 2025/2026, en uppskattad utbildning för baspersonal med högt deltagande som ger god kompetensutveckling. Utifrån ett identifierat behov att gemensamt utbilda yrkesverksamma familjehemssekreterare i att handleda familjehem har Högskolan i Borås fått uppdrag att hålla i en utbildning med start under hösten. Förbundet har ett delregionalt samordningsansvar för VFU för Sjuhäradskommunerna. Möten har hållits i det delregionala samverkansforumet mellan kommuner, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Arbetet har syftat till att möjliggöra samverkan mellan parter och förbättra omhändertagandet av VFU-studenter. Under våren har möten skett med övriga kommunalförbund och Göteborgs universitet med syfte att öka möjligheten för kommunerna att få fler arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenter. Planeringsarbete har påbörjats för att även samordna VFU för dessa grupper. Vårgårda kommun och Högskolan i Borås planerar att starta en kommunal utbildningsenhet vård- och omsorg, KUVO, och övriga kommuner följer arbetet. Delårsbokslut Sida 30 (31) Suicid Under året har det suicidpreventiva nätverket arbetat med att ta fram en delregional rutin för efterlevandestöd vid suicid. Ansvarig arbetsgrupp består av två representanter från nätverket samt representanter från psykiatrin på SÄS, kommunernas socialtjänst och elevhälsa, vårdcentraler, polis, ambulans, spes Västra krets samt Svenska kyrkan. Bland annat har en större workshop genomförts, där representanter från kommun, region, blåljusverksamheter och civilsamhälle bjöds in för att komma med synpunkter på rutinen. Målsättningen är att rutinen ska beslutas under hösten för att kunna träda i kraft under 2026. Med anledning av att flera av kommunernas lokala handlingsplaner för suicidprevention löper ut har det förts samtal i nätverket om hur dessa ska revideras/uppdateras. Då även den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention löpt ut, kommer kommunerna att förlänga sina lokala handlingsplaner och avvakta med större revideringar till de länsgemensamma handlingsplanerna är på plats. En konferens genomfördes på Suicidpreventiva dagen den 10 september. Enheten för välfärdsutveckling arbetar med frågor inom hela sociala välfärdens område. Arbetet och uppdragen styrs i hög grad av medlemskommunernas behov, vilka fångas upp genom de nätverk förbundet samordnar. Förbundet utgör även en viktig länk och plattform mellan nationell, regional och lokal nivå. Enheten har formulerat två övergripande målsättningar för grunduppdraget. Tillsammans är Sjuhärads kommuner redo att möta framtidens välfärdsutmaningar Välfärden står inför flera stora omställningar de kommande åren, vilka kräver långsiktighet, uthållighet och samverkan mellan många aktörer på flera nivåer. Förbundets stöd till kommunerna i arbetet med omställningen inför införandet av ny socialtjänstlag har bidragit till ökad samsyn kring aktuella utmaningar och förutsättningar för att socialtjänsten i Sjuhärads kommuner kommer att uppnå intentionerna i nya lagstiftningen såsom kunskapsbaserad, lättillgänglig och mer förebyggande, samt blir jämlik och jämställd. Arbetet kommer att fortsätta med gemensamma insatser inom de områden där samverkan bedöms ha störst effekt och genom att inkludera de aktörer som kan bidra i arbetet. Genom det goda samarbetsklimatet ökar kommunernas möjligheter att möta kommande utmaningar. Förbundet är kommunernas förstahandsval av arena för samverkan inom välfärden Under året har förbundets ställning som samverkansplattform stärkts ytterligare inom flera av välfärdens områden. En redan god samverkan, såväl inom som mellan nätverken, har stärkts och utvecklats som ett resultat av den samverkansdag som arrangerades för samtliga välfärdsnätverk under våren. Förbundet arbetar vidare med uppdraget att skapa bryggor och öka transparensen mellan nätverken. I samtliga nätverk är engagemanget och deltagandegraden hög och det faktum att kommunerna fortsatt ger förbundet olika typer av uppdrag, tyder på stor tillit till förbundet. Under våren har strukturen för Yrkesresan Funktionshinder tagit form, vilket är en bekräftelse på att den delregionala samordningen som sker på förbundet mellan den nationella satsningen på yrkesresor och det lokala utförandet i varje kommun har en viktig funktion för att arbetet ska fungera. Arbetssättet kommer att användas inom fler yrkesresor i takt med att kommunerna väljer att ansluta sig till dem. Arbetet med att kraftsamla tillsammans kring kompetensförsörjning välfärd har utvecklats och skapat en stabil grund för kommunerna för fortsatt arbete tillsammans. Det gemensamma forskningsprojektet med FoU-enheten har stärkt samarbetet mellan forskning och verksamhet och lett till ökad kunskap om varandras områden. Arbetet med framtagandet av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland har varit en prioriterad fråga under våren. Processen har fungerat väl och dialogen varit god. På kommunsidan har arbetet letts av VästKom, där förbundet varit delaktig i både den politiska referensgruppen, styrgruppen och arbetsgruppen. Samordning har också skett på delregional nivå där information och dialog skett i berörda nätverk och i en tillfälligt utsedd referensgrupp. Delårsbokslut Sida 31 (31) Då VästKom fick ett avsmalnat uppdrag under 2023 övertog kommunalförbunden ansvar för samordning av psykisk hälsa och suicidprevention i samarbete med VGR. En effekt av att ansvaret flyttat till delregional nivå är att antal aktiviteter utifrån kommunernas behov ökat. Den delregionala kartläggning som genomfördes under våren ligger nu till grund för det fortsatta arbetet. Ytterligare ett exempel där förbundet haft en betydande roll när det gäller stöd och samordning för Sjuhäradskommunerna är införandet av Millennium. Genom att agera samlande och stödjande har förbundet bidragit till att skapa ett tydligt underlag för beslut och verkat för att införandet pausats. Den samlande bedömningen är att de mål och uppdrag som enheten arbetat med under våren bidragit till båda de övergripande målen. Delårsrapport Driftverksamheter Bilaga till delårsbokslut 2025 Inledning Enligt förbundsordningen kan Direktionen ta beslut om att förbundet ska ansvara för drift av verksamheter. I dagsläget har förbundet följande driftverksamheter: • Business Region Borås • Dataskyddsombud • Medarbetarcentrum • Vård- och omsorgscollege Sjuhärad • Navet science center • Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Ekonomiskt finansieras och nyttjas driftverksamheterna olika av medlemskommunerna och förs därför som egna enheter i förbundets övergripande budget. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad och Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Driftverksamheternas verksamhet varierar i storlek och inriktning och därmed även deras målstruktur. Navet science center redovisas separat till följd av omfattningen på verksamheten. Business Region Borås Under 2025-2026 fokuserar verksamheten på fyra huvudområden med underliggande fokusområden; Samverkan för en stark region, Kartläggning och kunskap, Förutsättningar för start och tillväxt samt Investera och etablera. Under perioden pågår satsningen Västsvenska etableringar för grön omställning, VEGO, ett samarbete mellan de fyra etableringsfrämjarna i Västra Götaland; Business Region Borås, Business Region Göteborg, Business Region Skaraborg och Business Region Väst. Arbetet leds och finansieras av Västra Götalandsregionen med medfinansiering av Tillväxtverket. Parterna vill stärka de proaktiva investeringsfrämjande verksamheterna i regionen, för fler och strategiskt hållbara investeringar och etableringar inom den gröna omställningen. Satsningen kommer att pågå till och med sista december 2026 och arbetet utgår från fyra arbetspaket: • Industristruktur och värdekedjor – analys och planering • Ökad offertberedskap – samspel med kommuner och andra intressenter • Expansionsmöjligheter för befintligt näringsliv • Investeringsfrämjande – marknadsbearbetning Marknadsföra delregionen genom ett gemensamt erbjudande i det investeringsfrämjande arbetet I januari genomfördes en workshop som avslutning på den utbildning i business attraction management, BAM, alla kommuner deltog i under hösten 2024. Vid workshopen presenterade alla kommuner ett utkast på lokalt värdeerbjudande som de fick respons på för att kunna utveckla vidare. Under våren påbörjades även arbetet med ett delregionalt värdeerbjudande, vilket diskuterats i nätverket med näringslivschefer. Arbetet har lett till ökad insikt om betydelsen av värdeerbjudande – både för det interna arbetet i kommunerna och externt gentemot investerare och övriga intressenter. Arbetet fortsätter under hösten och ett gemensamt innehåll kommer att presenteras i slutet av året. Uppdraget är delvis nått och bedöms nås under året. Stödja kommunerna att stärka sin offertberedskap genom utbildning och samarbete, exempelvis formandet av etableringsteam I utvärderingen av BAM-satsningen, se ovan, framkom att det finns ett intresse för årliga träffar för etableringsteamen; både för att säkerställa att arbetet lever vidare och som ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. Nätverket med näringslivschefer har bestämt att genomföra en träff i januari 2026, en planeringsgrupp är skapad och ett preliminärt tema satt. Det pågår löpande arbete med Business Swedens verktyg SiteFinder för att säkerställa att samtliga lediga siter i Sjuhärad finns publicerade; i dagsläget 38 stycken. Under året har vi svarat på flera av Business Swedens förfrågningar och skickat in lämpliga siter, vilket är en utveckling från tidigare år. Uppdraget är delvis nått och kommer att nås under året. innovationssystemet, kommunerna och företagen I april genomfördes eventet Sjuhärads smörgåsbord 2.0 där näringslivscheferna träffade de aktörer i innovationsstödssystemet som stöttar företag i tillväxtfas. Alla kommuner i Sjuhärad deltog samt 11 aktörer. Eventet var mycket uppskattat av samtliga deltagare och de kontakter som knöts har lett till olika typer av samarbeten. Ny träff planeras till nästa år, temat är ännu ej fastställt. Målet anses delvis uppnått och förväntas nås under året. Implementera arbetssättet för att identifiera potentiella tillväxtföretag inom projektet Företagsrevitalisering I januari genomfördes en workshop i Tillväxtradarn; det verktyg som utvecklats inom projektet och som är en urvalsmetod för att hitta företag i tillväxt. Syftet är att kunna erbjuda företagen rätt stöd i det skede de befinner sig. Genom att arbeta med Tillväxtradarn får näringslivsenheten i respektive kommun ett bra underlag att utgå ifrån vid företagsbesök och en möjlighet att se till att bolaget kommer i kontakt med rätt aktör i innovationsstödssystemet. Kommunen har sedan en fortsatt dialog och följer upp att samarbetet fungerar. Arbetet följs på träffarna med näringslivscheferna. Målet anses delvis uppnått och förväntas nås under året. Öka graden av proaktivt arbete kopplat till potentiella expansionsmöjligheter för befintligt näringsliv, exempelvis genom Expand & Retain vid utlandsägda bolag Inom ramen för Business Swedens satsning Expand & Retain har ett antal företagsbesök genomförts vilket lett till tre större processer där BRB haft en betydande roll för att samordna och vara brygga mellan olika aktörer. Ett tydligt resultat är det identifierade kompetensbehovet inom extrudering (tillverkningsmetod inom plastindustrin) som lett till en ansökan om YH- utbildning. En uppdatering av målbolagslistan har gjorts för att fånga upp de bolag som kan vara aktuella för kommande besök och insatser. Målet är delvis uppnått och förväntas nås under året. Vara en aktiv part i arbetet med omställningen till en cirkulär textilvärdekedja Beredningen hållbar utveckling Västra Götaland, BHU, har tagit beslut om det västsvenska materialsystemet. Delregioner, innovationsaktörer, ideell second hand och näringslivet har varit delaktiga i processen. Science Park Borås kommer att ha en betydande roll i arbetet framåt. Rekrytering av en ”materialmäklare” för att hålla ihop arbetet pågår. Skapandet av ett cirkulärt system i Västra Götaland som behåller en större volym av insamlat kvalitetsmaterial stärker textil cirkulär konkurrenskraft, innovationer och affärsutveckling i Sverige. Business Swedens affärsområde Bioeconomy & Circular Materials möttes i Borås i september med deltagare från hela Sverige. Att Business Sweden förlägger sin workshop kring cirkulära material i Borås, skapar ett bra tillfälle för Sjuhärad att stärka sin position inom cirkulär ekonomi och hållbar utveckling - och textil. Mötespunkt med Borås, Mark och Ulricehamns kommuner initierades innan sommaren för att se hur vi kan stärka utvecklingsarbetet i det textila fältet tillsammans. I augusti genomfördes ett första möte där prioriteringar och former diskuterades. Den 6 juni presenterades Sustainable Textiles & Fashion i den nordiska paviljongen under Världsutställningen i Osaka, Japan. Textilhögskolan i Borås var avsändare, genom regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030. BRB har haft en avgörande roll i arbetet som ledde fram till möjligheten att delta. Deltagandet på världsutställningen i Osaka skapar förutsättningar för framtida investeringar och samarbeten i hela Västra Götaland. För den regionala plattformen Textile Movement är Boråsregionen och BRB en naturlig samarbetspartner – tillsammans med flera andra textila nyckelaktörer i Västra Götaland. Som en del av det strategiska syftet och det operativa arbetet i sk. "spetsar" har BRB också arbetat för att lyfta vikten av ett gemensamt investeringsfrämjande arbete. Med utgångspunkt i att se värdet av att attrahera och kommunicera med en stark budskapsbank för textil och mode, får vi ännu större genomslagskraft både regionalt och nationellt. Uppdraget är delvis uppnått och arbetet fortsätter under året. Kompetensrådet, Kontinuerlig representation från näringslivschefsnätverket på Kompetensrådets möten. På nätverksmötet för näringslivschefer i september kommunerna och företagen är temat kompetensförsörjning. Tillsammans med övriga delregioner och VGR har ett projekt startats för att attrahera, ta emot och behålla internationell kompetens. En aktivitet tillsammans med Högskolan i Borås för att stärka samarbetet mellan kommunerna och deras näringsliv har planerats och kommer genomföras under hösten. Uppdraget är delvis nått och kommer att slutföras under året. Arbetet inom ramen för västsvenska etablering för grön omställning, VEGO, har gjort att BRB tagit plats och blivit mer synliga; både på den regionala, nationella och internationella arenan. Inför 2025 bestämde nätverket med näringslivschefer att fokusera på fyra ess under året; Offertberedskap, BAM, Företagsrevitalisering och Expand & Retain. Ambitionen var att hitta en kraftfull kommunikation internt och kunna fokusera på ett antal tydliga områden där vi ville se praktiskt arbete och framdrift. Vi ser att det haft önskad effekt; det har hjälpt oss i vår planering då vi fokuserat på ett ess vid varje möte och vi har tagit stora steg framåt inom alla fyra områden, vilket framgår i uppföljningen. Just den samverkan och de samarbeten som startat upp med olika parter lokalt, regionalt, nationellt och även internationellt är en av de stora positiva effekterna. Framförallt handlar det om arbetet inom värdekedjorna batteri och textil som lett till många nya kontakter; både i lokala arbetsgrupper, regionalt med olika aktörer, nationellt vid samverkan med Business Sweden och investeringsfrämjare i övriga Sverige samt internationellt i samband med de mässor och event vi deltagit på. Även insatserna inom Expand & Retain har bidragit till utökad samverkan, exempelvis genom den sambandsgrupp som satts samman kopplat till utmaningarna för glasbruket i Limmared, där BRB, aktuell kommun, Länsstyrelsen, Vattenfall och VGR deltar - vilket stärker samverkan generellt. Samarbetet med innovationsstödssystemet har fördjupats ytterligare under året; framförallt de aktörer som stöttar företag i tillväxt i samband med arbetet med Tillväxtradarn. Det verktyget kan hjälpa till att identifiera de starkast växande företagen och det är också de företagen som har förmågan att skapa arbetstillfällen och ge pengar tillbaka i form av ökade skatteintäkter till kommunen. Flera frågor och projekt som är centrala inom VEGO-satsningen drivs av enhet regional utveckling, exempelvis elförsörjning, markanvändning och textilåtervinning. Här bidrar vi med våra olika kompetenser för att få en större helhet. Dataskyddsombud Medlemskommunerna har gått samman om en gemensam dataskyddsfunktion. Syftet med verksamheten är att bevaka en rättssäker och korrekt hantering av den personliga integriteten. Målet är att kommunmedlemmar och kommunalt anställda ska känna sig trygga med hur deras personliga uppgifter hanteras. Fortsätta att leverera en proaktiv och professionell DSO-tjänst efter framtagen modell Vi har genomfört den årliga granskningsomgången samt stöttat i arbetet med incidenthantering, konsekvensbedömningar, utredningar, mm. Insatserna har lett till ökad förståelse och höjd kvalitet i dataskyddsarbetet samt bidragit till upprätthållandet av ett systematiskt arbetssätt med integritetsfrågorna. Målet Genom informationsinsatser bidra till att öka kunskapen hos beslutsfattarna i kommunerna om utmaningar kring hanteringen av kommande regelverk från EU Informationsspridning har skett via nyhetsbrev och i samband med träffar med den politiska nivån. Det finns utmaningar i att nå rätt nivå i beslutskedjan och därmed skapa full förståelse för frågor kopplat till dataskydd samt behov om nödvändiga aktiviteter. Målet bedöms nås under året. Marknadsföra och genomföra relevanta utbildningar inom dataskydd De utbildningar vi erbjuder framgår i nyhetsbreven. Förståelsen har ökat genom en digital grundutbildning i GDPR som genomfördes under våren. Under hösten är en fördjupningsutbildning i GDPR planerad i Marks kommun. Målet Stötta verksamheterna i att integrera dataskyddsarbetet i det dagliga arbetet genom att bidra med metoder och arbetssätt Kommunerna erbjuds en väl genomarbetad metod för granskningar, utbildningar, rådgivningar och information. Under våren har granskning genomförts, omfattande rådgivning getts, kommunrapport överlämnats och utbildningar hållits, vilket förhoppningsvis skapar struktur och grund för dataskyddsarbetet. Målet bedöms nås under året. Bedriva omvärldsbevakning och egen kompetensutveckling som hjälper till att stötta kommunernas och bolagens behov I vårt uppdrag ingår att följa rättsutvecklingen och ny kunskap inom arbetsfältet. Omvärldsbevakning leder till ny kunskap som delges kommunerna i form av tips och råd. Kommunerna har möjlighet att använda sig av de råd som lämnas, vilket sker i skiftande omfattning. Målet bedöms nås under året. Mätetal Uppföljning 31 augusti Alla verksamheter (ca 75) ska under året ha genomfört minst en granskningsomgång 74 av 75 verksamheter är genomförda. Målet kommer att nås under året. Alla åtta kommuner ska under året ha genomfört en genomgång med Mognadsmatrisen Mognadsmatrisen är planerad till hösten. Stötta verksamheterna med råd i både enkla och mer komplexa frågor och utredningar Alla hittills inkomna ärenden är hanterade. Besöka nätverk och personalträffar/APT för att informera om dataskydd och stärka medvetenheten kring integritetsfrågor Deltagit i de träffar vi blivit inbjudna till såsom Digital arena och AI-labbet i Borås m.fl. På uppdrag arrangera utbildningar samt publicera minst tre nyhetsbrev. Genomföra två fasta grundutbildningar i webbinarieform. En av två grundutbildningar är genomförd och den andra är planerad till oktober. Fördjupningsutbildning är planerad. Ett nyhetsbrev har skickats ut och minst ett till är planerat under hösten. Stötta arbetet vid alla misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter De hittills 29 inrapporterade incidenterna är hanterade. Finnas tillhands för alla registrerade personer, medarbetare, verksamheter och tillsynsmyndigheten som önskar hjälp med ärenden, information etc. Alla ärenden ska vara återkopplade till frågeställaren inom fem arbetsdagar Vi har hanterat alla olika former av ärenden och bidrar i flera utredningar som löper över längre tid. Organisera och kontinuerligt inhämta nyheter och kunskap genom omvärldsbevakning, deltagande i relevanta nätverk och utbildningar Vi deltar aktivt i många olika sammanhang för att inhämta aktuell och relevant kunskap. Genom årlig utvärdering av gångna periodens verksamhet bättre möta efterfrågade aktiviteter och skapa relevant verksamhetsplan och budget Genomförs i slutet på året. Enkätundersökning gällande DSO-verksamheten Kommer inte att genomföras i år. I stället ges kommunerna möjlighet att utvärdera och ta ställning till om dagens form ska fortsätta gälla. Med den ökade förståelse och höjda kvaliteten i dataskyddsarbetet i våra kommuner har vi upprätthållit ett systematiskt arbetssätt med integritetsfrågorna, vilket ökar följsamheten till GDPR. Rapporteringen till respektive ledningsgrupp har i år ersatts med en kommunövergripande rapport som lämnats till respektive kommunstyrelseförvaltning, vilket förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse på högsta nivå. Det är en utmaning att nå beslutsfattarna för att skapa förståelse för frågorna kring ny lagstiftning som har beroende till GDPR, exempelvis AI-förordning, Öppna datalagarna, Cybersäkerhetslagar. Arbetet fortsätter för att underlätta för kommunerna i sitt förberedelsearbete. Att man aktivt har börjat avropa de olika utbildningspaketen i GDPR visar på att erbjudandet är rätt och ligger väl i tiden samt att kommunernas generella GDPR-kunskap ökar. Medarbetarcentrum Medarbetarcentrums syfte är att stödja och utveckla anställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Syftet är att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam personalrörlighet. Genom Medarbetarcentrum erbjuds ledarskapsutbildningar och grupputveckling samt individuellt stöd i roll och yrkeskarriär. Bidra till personalrörlighet Reflekterande samtal och jobbmatchning är genomfört enligt plan. 33 förändringar har gett en personalrörlighet. Bidra till ökad kompetens hos cheferna i medlemskommunerna Ledarskapsutbildningen är avslutad. Alla deltagare har angett att de är nöjda och har fått ökad kompetens. Bidra till sunda arbetsplatser Coachande samtal och gruppuppdrag är utförda. Nöjda medarbetare, chefer och arbetsgrupper. Många av dessa är referenser idag. Kontinuerlig dialog med medlemskommunerna kring behov på insatser Dialog med HR-avdelningar samt chefer och deras arbetsgrupper, exempelvis på APT. Dialogen har bidragit till deltagare i våra ledarutvecklingsprogram och skapandet av ett nytt program för potentiella chefer. Den har också lett till fler gruppuppdrag och chefscoachningar. Ökat antal medlemskommuner Samtal pågår, inget beslut taget. Marknadsföra vad Medarbetarcentrum kan erbjuda medlemskommuner Marknadsföring har skett genom att nyhetsbrev och informationsblad skickas ut kontinuerligt. Hemsidan hålls uppdaterad och verksamhetspresentationer sker löpande. Vi ser en generell ökad användning av våra tjänster. Mätetal Uppföljning 31 augusti 90 % ska vara nöjda med det reflekterande samtalet 100 % nöjda med samtalet 90 % av deltagarna på ledarskapsprogrammet ska ange att de kan rekommendera utbildningen till annan 100 % nöjda och kan rekommendera andra att gå utbildningen Kortare uppdrag: 90 % av cheferna ska vara nöjda med insatsen Längre uppdrag: gruppens upplevda prestation ska ha ökat Alla är nöjda med de kortare insatserna. Hos de grupper som mätts, har gruppernas prestation och välmående ökat Ökat nyttjande av Medarbetarcentrums tjänster Målet bedöms nås under året Ökat antal medlemskommuner Samtal pågår, beslut är ännu inte taget Ökad kännedom om Medarbetarcentrums verksamhet och ökat användande av tjänsteutbudet Målet bedöms nås under året Dialog pågår med en kommun gällande eventuellt medlemskap. Resterande aktiviteter pågår enligt plan och samtliga mål bedöms nås under året. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad Vård- och omsorgscollege är en organisation för certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Syftet är att samverka kring kompetensförsörjningsfrågor inom vård- och omsorgsbranschens gymnasiala yrkesgrupper, till exempel undersköterska. Samverkan sker på regional och lokal nivå inom kommuner och Västra Götalandsregionen. Samtliga kommuner i Sjuhärad deltar i samverkan. Regionala mål VOC Sjuhärad 2025-2029 Öka andelen medarbetare med relevant kompetens Regional processledare för vård- och omsorgscollege deltar i det nystartade nätverket för kompetensförsörjning i Sjuhärad som beslutat att ett av de fokusområden man ska arbeta med är en gemensam karriärmodell, bland annat för undersköterskor i Sjuhärad. Se även enhet välfärdsutveckling. Öka antalet antagna och elever som fullgör sin vård- och omsorgsutbildning Det genomförs många aktiviteter för att hålla god kvalitet i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare som tar emot elever på arbetsplatsförlagt lärande, APL. Skolorna lägger ner ett omfattande arbete för att stötta de elever som behöver extra stöd för att klara studierna. Ca 90 % av de gymnasieelever som påbörjar sin vård- och omsorgsutbildning i Sjuhärad slutför utbildningen. Nationellt är det 78 %, enligt Skolverkets rapport 2023:2 Inom vuxenutbildningen i Sjuhärad varierar andelen som slutför sin utbildning inom vård och omsorg mellan 45-62 % de senaste åren. En kartläggning av möjliga marknadsföringsinsatser riktat mot främst ungdomar har påbörjats i Sjuhärad. Ett nationellt avtal med Go Care har tecknats vilket kommer att resultera i nationell marknadsföring under oktober. Utveckla och kvalitetssäkra praktik, APL/LIA-platser Till följd av att mer marknadsföring riktat mot ungdomar kommer att genomföras de närmaste åren, kommer antagligen behovet av APL/LIA-platser öka, framförallt inom regionens verksamheter (Södra Älvsborgs sjukhus samt primärvården). Det finns en ambitionshöjning kring APL/LIA platserna där vikten av huvudhandledare har lyfts. Stödja och inspirera språkutvecklande arbetssätt i verksamheterna Utbildningen av språkombud har minskat i Sjuhärad, dels på grund av viss behovsmättnad, dels som ett resultat av en osäkerhet kring vad den kommande språkkravsutredningen kommer att innebära. Insatsen “prata om jobbet” har spridits i flera verksamheter i Sjuhärad. Verksamhet och uppdrag 2025 Uppföljning 31 augusti Initiera samverkan mellan kommunerna kring modell för karriärvägar/yrkestrappa samt lönekriterier kopplade till denna Regional processledare för vård- och omsorgscollege deltar i det nystartade nätverket för kompetensförsörjning i Sjuhärad som beslutat att ett av de fokusområden man ska arbeta med är en gemensam karriärmodell, bland annat för undersköterskor i Sjuhärad. Se även enhet välfärdsutveckling. Målet bedöms nås under året. Initiera/undersöka möjligheten för anställningsgaranti, körkortsbidrag till elever och/eller bidrag till busskort Målet bedöms inte nås under året. Stärka samverkan mellan utbildningsanordnare och En gång per termin anordnas Samverkansmöten APL/LIA där verksamheter och utbildningsanordnare träffas för att planera verksamheter i syfte att öka andelen utbildade handledare kommande termins APL. Vid dessa tillfällen ser man över balansen mellan beställda och erbjudna platser. I Sjuhärad har vi idag drygt 500 utbildade handledare. I nuläget råder en bra balans mellan tillgång och efterfrågan på APL-platser. Målet bedöms uppnått. Fortsatt utveckling av regional stödstruktur för språkutvecklande arbetsplatser och språkombud Ett behov av att stötta och öka språkombudens kompetens har uppdagats. Nätverk för språkombud har startats som kommer att träffas två gånger per år i varje lokalt college. Insatsen “prata om jobbet” fortsätter att spridas på flera enheter. Målet Kvalitetsutveckling av stödstruktur för validering Målet bedöms inte nås under året. Marknadsföringsinsatser Det finns stora behov av att genomföra marknadsförings- insatser med fokus på både ungdomar och vuxna. Arbete för att ta fram strategi och insatser pågår både nationellt inom Vård och omsorgscollege och lokalt i Sjuhärad. Nationellt avtal med Go Care har tecknats vilket kommer att leda till en nationell marknadsföringskampanj som riktas mot ungdomar med start i oktober. Kampanjen kommer att pågå under tre år. Målet bedöms nås under året. Vård- och omsorgsambassadörsutbildning Behovet av ambassadörer är i nuläget mättat, ingen utbildning har genomförts. Målet är nått. Vård och omsorgscollege har målsättningen att öka antalet elever inom vård- och omsorg, med extra fokus på gymnasieelever. Ökningar i antalet elever som söker och slutför gymnasieutbildningen kan ses de senaste åren. Målet kan därför anses vara uppnått. Behovet av utbildad personal i verksamheterna är dock större än vad som utbildas. I och med avtalet med Go Care ökar sannolikheten att fler elever kommer att söka till vård och omsorgsutbildningar. Antalet APL/LIA platser är i balans, men ett ökat elevantal kommer att kräva fler platser, arbetet med detta påbörjas under hösten 2025. Målet anses vara uppnått i nuläget. Sedan målen formulerades har mer fokus lagts på ökad marknadsföring för utbildningen till jämfört med att locka med exempelvis körkortsbidrag. Målet att undersöka möjligheten med körkortsbidrag eller bidrag till busskort bedöms därför inte uppnås under 2025. Under 2026 kommer en ambitionshöjning att påbörjas med fokus på att attrahera fler elever och fortsätta att ha en hög kvalitet på arbetet med APL/LIA. Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattar kommunal primärvård, socialtjänst och skola i Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt regional hälso-och sjukvård i Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg arbetar genom samverkan för att vården och omsorgen ska vara god och fungera sömlöst för den enskilde. Närvårdskontoret har i uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden samt följa upp samverkan inom olika grupper. Närvårdskontorets medarbetare har ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen. Närvårdskontoret har valt mål utifrån en strävan att vara en förebild i hur man samarbetar och samverkar, i det komplexa uppdrag som samarbetet mellan kommun och region innebär. Utgångspunkten är att involverade parter ska vara nöjda med det arbete som Närvårdskontoret utför och är ålagda att genomföra. Fokusområden 2025 • Få alla i Närvårdssamverkan att ta ett genuint ansvar för samverkan • Få alla i Närvårdssamverkan att ta ett genuint ansvar för samverkan Mål 2025 Uppföljning 31 augusti Ge förutsättning för värdeskapande möten Aktiviteter: skicka kallelser i tid, bereda ärenden väl, skriva tydliga protokoll, göra tydliga informationsbrev, skriva tydliga mötesanteckningar. Av de som svarat på utskickad enkät har 100 % svarat ja på frågor om aktuella aktiviteter, vilket ger förutsättningar för värdeskapande möten. Professionalitet i de aktiviteter där Närvårdskontoret har ansvar 1. Närvårdskontorets personal ska vara professionella 2. Närvårdskontorets personal ska vara tillgängliga 3. Närvårdskontorets personal ska stötta ordföranden för uppdragsgrupperna 4. Närvårdskontorets personal ska ge bra handledning till projekt- och processledare Av de som svarat på utskickad enkät har 100 % svarat ja på frågorna förutom fråga 1 där 98 % svarat ja och 2 % delvis. Detta innebär att det finns en professionalitet i de aktiviteter där Närvårdskontoret har ansvar. Svarsfrekvensen har minskat i de flesta frågor sedan tidigare enkät genomfördes. Enligt svaren som inkommit är måluppfyllelsen god och tillfredsställande. De arbetssätt som Närvårdskontoret arbetar utifrån förefaller vara väl anpassade till beställarnas önskemål och krav. Åtgärder för att öka svarsfrekvensen behöver göras. 1 Delårsrapport 2025 2025 är ett år där många pusselbitar faller på plats. I februari 2025 lanserade regeringen en STEM-strategi för Sverige i syfte att stärka den svenska kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik. Att få fler utbildade inom naturvetenskap och teknik sker inte genom kortsiktiga insatser varför det var glädjande att strategin innebär en långsiktig ambition där många aktörer behöver samverka. Särskilt glädjande var det att science centers pekas ut i strategin som en viktig pusselbit. I april tog Direktionen beslut om att föreslå avtalskommunerna att från och med verksamhetsår 2026 höja finansieringsgraden till Navet. Bakgrunden till beslutet var att Direktionen i samband med beslut om verksamhetsplan och budget för 2024 gav kansliet i uppdrag att se över den långsiktiga finansieringen av Navet science center gällande drift och investeringar. Sammantaget visade utredningen att trots det faktum att Navet expanderat sin verksamhet och ökat sina intäkter, förelåg problem med att hantera framförallt reinvestering och nyinvestering i lokaler och nya utställningsmiljöer. Det nya beslutet innebär att Navet from 2026 kommer att kunna omhänderta den ökade efterfrågan med fortsatt god kvalitet och erbjuda attraktiva och ändamålsenliga utställningsmiljöer. Som ett resultat av en långtgående dialog och samverkan tecknade Bollebygds kommun i slutet av vårterminen skolavtal med Navet. I samband med undertecknandet släpptes ett pressmeddelande med följande uttalanden: - Det känns fantastiskt att vi i Bollebygd nu har ett avtal som öppnar dörren till hela Navets utbud, sa Johan Berntsson, utbildningschef i Bollebygds kommun. - Vi är särskilt glada att välkomna Bollebygd just i år när Navet inleder arbetet med en ny affärsplan där kommunen nu blir en viktig samtalspartner, sa Lisa Belfrage, verksamhetschef på Navet. Delårsrapporten är utformad efter Navets affärsplans fem verksamhetsområden: • Navet skola och förskola • Navet kompetens • Navet mötesplats • Navet utvecklingsarena • Navet drift Utifrån affärsplanens prioriterade områden har årets prioriterade insatser identifierats. Navet skola och förskola Navets förskole- och skolverksamhet ska bidra till inspiration, lust att lära och nyfikenhet hos barn och elever. Det sker genom besök från skolklasser i huset, uppsökande/mobila lektioner, 2 digitala lektioner, lektioner baserad på utomhuspedagogik samt genom att låna ut undervisningsmaterial som kan användas självständigt av lärare och elever i klassrummet. Även andra typer av skräddarsydda, riktade arbetssätt kan användas. I dialog med kommunal förvaltning eller bolag kan särskilda uppdrag genomföras under längre perioder. Målgrupperna är elever i förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, fritidshem samt riktade insatser för målgrupper inom vuxenutbildningen. Sjuhärads kommuner är det primära upptagningsområdet men Navets tjänster nyttjas även av andra kommuner i Västra Götaland och i viss mån nationellt. Under 2025 har skolverksamheten varit i extra fokus i verksamhetsplanen. Exempel på prioriterade insatser har varit att göra en genomlysning av alla program med avseende på kvalitet och aktualitet mm. Detta arbete påbörjades under pedagogernas uppstartsdagar i januari 2025 och har pågått vidare under året. Extra fokus på skolkommunikation har också genomsyrat året, särskilt prioriterat har varit att försöka nå ut till alla skolor på ett likvärdigt sätt. Navet återupptog konceptet med att ta fram och distribuera planscher till alla skolor och förskolor i Sjuhärad, något som gav effekten att vårens bokningar kom i gång ovanligt tidigt och våren blev mer eller mindre fullbokad redan i första delen av vårterminen. Under perioden 1 januari till 31 augusti 2025 har Navet mött 12 403 elever och förskolebarn, en ökning jämfört med samma period förra året med hela 47%. En stor del av (men inte hela) ökningen kan härledas till två arrangemang, dels SM-veckan i Borås där Navet mötte elever i åk 7–9 med aktiviteter kring teknik och energi, dels Navets digitala medverkan i Göteborgs vetenskapsfestival där klasser från hela landet deltog. Fram till 31 augusti 2025 har andelen elever i åldern 5–19 år som besökt eller besökts av Navet uppgått till följande: Borås Stad 33%, Marks kommun 12%, Svenljunga kommun 45%, Tranemo kommun 54%, Ulricehamns kommun 17% och Herrljunga kommun 47%. I samband med terminsstart, både hösttermin och vårtermin, har Navet bjudit in till Öppet hus för att lärare ska kunna ta del av Navets utbud. Under vårterminen 2025 lanserades tre nya skolprogram, två inom ramen för projektet SamBio (se nedan) samt ett kopplat till Navets nya utställning El och magnetism som byggdes under vårterminen. Under vårterminen och början av höstterminen 2025 arbetades ytterligare fem nya skolprogram fram och dessa lanseras i höstterminens programutbud. fyra av programmen fokuserar på teknik och är därmed inom ramen för ett av Navets projekt – Tekniktrappan. För åk 1–3 samt åk 4–6 har två program med utbildningsmaterialet LEGO® Education SPIKE™ tagits fram. Utbildningsmaterialet är heltäckande för teknikutbildning för åk 1–6 och därmed en god investering för Navet. Materialet är kreativt, roligt och lärorikt. Barnen lär sig att bygga fysiska konstruktioner samt programmera dessa konstruktioner till att röra sig och utföra uppgifter. Eleverna får konstruera både enligt instruktioner och genom att använda fantasin. Att eleverna känner till Lego sedan tidigare gör att deras engagemang och lärförmåga ökar, intresset för programmen är högt under höstterminen. 3 För åk 7–9 har teknikprogrammet Skapa något helt unikt – med laser tagits fram. Provklasser har fått ta del av programmet och det erbjuds nu som ett mobilt program i höstens programutbud. Programmet är ett kreativt och skapande program där eleverna får prova på digital design och sedan skära ut sin produkt med laserskärare. Ytterligare ett skolprogram har arbetats fram, med fokus på evolution, anpassning och biologisk mångfald. Programmet är ett mobilt program som riktar sig till åk 1–3, där eleverna får fundera och diskutera några av livets stora frågor. Ett roligt inslag under vårterminen 2025 var Navets gästspel på Alfons Åberg Kulturhus i Göteborg. Två av Navets pedagoger besökte Alfons Åbergs kulturhus med skolprogrammet Tundas fysikcirkus. Tre förskolegrupper samt ca 40 allmänhetsbesökare fick ta del av skolprogrammet som har fokus på yngre barns utforskande av fysik. Pedagogerna fick under besöket ta del av Alfons Åbergs kulturhus teaterprogram, möta deras skådespelare, övrig personal samt studenter vid Chalmers, vilket resulterade i ett fint kollegialt lärande inom Västra Götaland. Alfons Åbergs kulturhus har tidigare gästspelat på Navet på motsvarande sätt, något som också planeras för till höstterminen 2025. Arbete pågår för att dessa ömsesidiga gästspel ska bli till ett stående inslag. Mobila skolprogram Navet har varit ute och träffat elever i nästan samtliga Sjuhäradskommuner på mobila skolprogram, både inomhus och utomhus. Särskilt populärt har teknikprogrammet De fem mäktiga varit. Under vårterminen 2025 har också Navet träffat många klasser på skolprogrammet Det brinner! Under ett par veckors tid byggdes programmet upp i Ulricehamn och Svenljunga och alla åk 5-klasser i de respektive kommunerna deltog. Ett provisoriskt labb byggdes upp i respektive kommun och Räddningstjänsten körde dit en utbränd container där eleverna får uppleva ett rum där det brunnit och även leta efter ledtrådar. Syftet med "Det brinner!" är att ge eleverna en fördjupad förståelse för både naturvetenskapliga och samhälleliga aspekter av bränder. Genom att anta rollen som kriminaltekniker får eleverna möjlighet att utforska och analysera bevismaterial som hittats i samband med en fiktiv brand. De använder olika kemiska analyser för att identifiera orsakerna bakom branden och undersöka potentiella brott. Efter det praktiska arbetet deltar eleverna i ett rollspel i form av en rättegång, där de diskuterar och reflekterar över de juridiska och etiska konsekvenserna av att anlägga eller oavsiktligt orsaka en brand. Det leder till en djupare insikt i både rättssystemet och de allvarliga samhällskonsekvenserna av sådana händelser. Reaktionerna efter programmet har varit mycket positiva, både från elever och lärare. Senare i höst har Bollebygd bokat en mobil vecka med Det brinner!. Digitala skolprogram Under året har Navet fortsatt att utveckla sina digitala skolprogram för att nå fler elever på distans inom Sjuhäradskommunerna. Genom att använda plattformar som Zoom och Microsoft Teams kan vi möta elever live medan de befinner sig i sina klassrum, vilket gör det 4 möjligt för skolor i vårt närområde att delta utan att behöva resa till oss. De digitala skolprogrammen fungerar som ett komplement till Navets fysiska skolprogram. Under vårterminen genomfördes ett antal tillfällen med matematik för förskolan digitalt, ett program som också är en del av Ulricehamns kommuns Navettrappa – ett grepp som ska tillgängliggöra Navets skolprogram på ett likvärdigt sätt för alla skolor och förskolor i kommunen. Fler tillfällen erbjuds under höstterminen. För äldre elever har Navet erbjudit det digitala programmet Escape room – Kistans mysterium. Det har, förutom att ha varit en del av Navets ordinarie programutbud, också erbjudits via Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Tack vare festivalen har klasser från Alingsås, Onsala, Göteborg, Skärholmen, Gunnilse, Västra Frölunda, Kungsbacka, Mölndal, Sjöbo, Tomelilla, Åkersberga, Sävedalen, Lillhärdal, Lerum, Lund och Ramsele tagit del av programmet. SamBio SamBio är ett västsvenskt projekt finansierat av Västra Götalandsregionen som syftar till att öka kunskapen om biologisk mångfald. Tillsammans med diverse institutioner vid Göteborgs universitet, parker, museer och science centers har de olika parterna skapat elevprogram som nu erbjuds till målgrupper runtom i Västra Götaland. Ett exempel på detta är Navets skolprogram Eken – en nyckel till mångfald som sedan vårterminen 2025 varit en del av Navets programutbud. Ett 15-tal klasser deltog under våren. Programmet är ett mobilt skolprogram som riktar sig till åk 4–7 och är utformat som en escape-box med uppdrag, lås och nycklar som leder till en förståelse för ekologiska samband och biologisk mångfald. Ömsesidiga gästspel har genomförts tillsammans med Botaniska trädgården i Göteborg, en av samarbetsparterna för projektet. Navet har gästat Botaniska med sina skolprogram och Botaniska har gästat Navet med sina. Inom ramen för SamBio har Navet också arbetat fram ett skolprogram för gymnasiet. Övningarna handlar om biologisk mångfald i produktionsskog och för att presentera programmet för lärarna har tillfällen med lärargenomgång erbjudits. Lärare från två gymnasier har genomgått utbildningen. På en av skolorna ska programmet genomföras nu under hösten för deras ettor. Det blir då ett nytt inslag i GY25 och naturkunskapen som har blivit obligatorisk för fler program. Experimentlådor Som ett komplement till skolprogram erbjuder Navet experimentlådor där elever får möjlighet att arbeta laborativt och praktiskt i klassrummet. Lådorna är utformade så att de ska inspirera till ett nyfiket, självständigt och naturvetenskapligt arbetssätt och innehåller uppgifter som riktar sig direkt till eleverna och kompletteras med information och inspiration till ansvarig pedagog. Lådorna bidrar med laborativt material till lärarna och deras undervisning, något skolorna har visat ett behov av då de ofta har en tajt budget. Under 2025 har Navet erbjudit experimentlådor via bokningssystemet, så att lärare själva kan boka dem. Detta har fungerat utmärkt! Lådorna kan även skickas via Internposten till 5 skolor/förskolor i Borås. Detta har varit mycket lyckat och efterfrågan på lådorna ökar i Borås Stad. Utmaningen framöver är att få skolor utanför Borås att boka lådorna mer. Lådorna kan bokas av Navets samtliga avtalskommuner men de skolor som ligger utanför Borås Stad behöver själva hämta och lämna lådorna på Navet. Tekniktrappan Projektet Tekniktrappan drivs i samverkan med IUC Sjuhärad med finansiering från bla Västra Götalandsregionen. Under Tekniktrappan 2025–2027 har fokus flyttats från en aktivitetsbaserad strategi till en mer långsiktig samverkansstrategi. Arbetet har främst handlat om att stärka och utveckla befintliga mötesplatser och nätverk mellan skola och näringsliv för att främja kompetensförsörjningen inom teknik i Sjuhärad. Inledningsvis var målsättningen att själva etablera nya mötesplatser, men eftersom flera kommuner redan hade påbörjat detta arbete skulle insatserna riskera att bli överflödiga. Framåt planeras att samla aktörer från Borås Stads teknikgymnasier och Högskolan i Borås för att gemensamt arrangera en fortbildningsdag inom teknik. Syftet är att bygga en hållbar samverkanskultur genom hela utbildningskedjan – från förskola till högskola – där vi stärker lärarnas kompetens och samverkar kring eleverna. På så sätt kan vi bidra till att fler barn och unga väljer teknikutbildningar i framtiden. En viktig insats är att samla alla teknikaktörer till en gemensam uppstartsdag och etablera former för arbete som möjliggör långsiktiga effekter. För att säkerställa att innehållet blir både relevant och attraktivt har Navet och Tekniktrappan skapat en referensgrupp med tekniklärare. Gruppen är i dagsläget liten, och det har varit en utmaning att nå ut till fler lärare som vill engagera sig. Trots detta har gruppen redan bidragit med värdefulla insikter som används i planeringen av kommande aktiviteter. I linje med regeringens lansering av en nationell STEM-strategi har Tekniktrappans syfte blivit än mer aktuellt, vilket har gett projektet god medvind under det första halvåret. Vi ser en tydlig vilja till samverkan, och för första gången har aktörer som tidigare betraktat varandra som konkurrenter börjat förstå värdet av att samarbeta. Detta skapar helt nya möjligheter att etablera långsiktiga strukturer för samarbete. Drömstaden Drömstaden är ett kunskapsprojekt inom hållbar utveckling som Navet driver i samarbete med Borås Energi och Miljö AB. Det riktar sig till klasser i åk 5 i Borås Stad. Läsåret 2024/2025 var 9:e året med Drömstaden. I projektet får klasserna göra uppdrag på vilka de får individuell feedback från Navet, delta i utomhusprogram med Navet och åka på studiebesök till Sobacken. Den kunskap de får med sig ska de sedan i slutet av våren använda för att drömma och fantisera fram sin Drömstad. I årets upplaga var det många klasser som anmälde sig, men tyvärr var några klasser tvungna att hoppa av i halvtid av olika orsaker och till slut var det 8 klasser som lyckades genomföra utbildningen, vilket är lite färre än vad det brukar vara. Under våren 2025 genomfördes en lite större genomlysning av de 40 uppdragen, vilken främst gick ut på att göra innehållet i 6 texterna något enklare och kortare för att göra det mer tillgängligt för fler. Även en del innehåll i övningarna ändrades, då hållbar utveckling är ett väldigt dynamiskt område där ständig uppdatering behövs. Skolhackathon Navet arrangerar tillsammans med Ung Företagsamhet Älvsborg (UF) ett s.k. Skolhackathon i Minecraft för första gången i Sjuhärad under läsåret 25/26. Under årets första månader har inventering genomförts för att säkerställa de tekniska förutsättningarna inför starten. Målsättningen var att engagera 10 klasser, men intresset har glädjande nog varit rekordstort och totalt har 49 klasser med sammanlagt 972 elever anmält sig. Skolhackathon är ett spännande koncept där eleverna får känna delaktighet i samhällsfrågor och samtidigt lära sig mer om innovation, demokrati och entreprenörskap. Hackathonet syftar dessutom till att stimulera kreativitet, problemlösning och digital kompetens hos eleverna genom en lärmiljö de känner igen och uppskattar. Skolhackathon är också ett bra sätt att bredda det digitala utbudet till skolor som har svårt att ta sig till Navet. Hackathonet kommer att genomföras under höstterminen 2025 med regionfinal i januari 2026 och vinnarna där representerar Älvsborg i riksfinalen den 3 februari 2026. Navet kompetens Navet ska bygga kompetens för att rusta Sjuhärad för samtidens och framtidens utmaningar. Som en del i det genomförs kompetensutveckling i form av fortbildning på Navet, på berörd arbetsplats, utomhus eller digitalt. Det finns både skräddarsydda insatser och generella, allmänna erbjudanden. Den främsta målgruppen är pedagoger inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Sjuhärad, men även pedagoger från andra kommuner har möjlighet att köpa Navets olika kompetensutvecklingar. Under perioden 1 januari till 31 augusti 2025 har Navet mött 357 lärare och förskollärare i olika kompetensutvecklingsinsatser. En insats inom ramen för Navet kompetens som varit en succé under höstterminen 2024 och som avslutades i januari 2025 är den universitetskurs som Göteborgs universitet erbjuder i samverkan med Navet. Det är en kurs som stärker yrkesverksamma förskolepedagoger inom ämnena fysik och teknik. Varje hösttermin utbildas ca 20 pedagoger. I januari var två av Navets pedagoger med och såg studenternas examinerande presentationer. Kursutvärderingen har visat att studenterna uppskattar kursen. Studenterna uttrycker att kursen varit inspirerande, rolig och lärorik. Lärarnas engagemang uppskattas. Träffarna på Navet framhålls, särskilt att kursen inleddes med en heldag på Navet. Det ses som väldigt positivt att träffarna på Navet har innehållit så många praktiska övningar som varit lätta att direkt applicera i den egna barngruppen. Andra större kompetensutvecklingsinsatser som kan nämnas är dels att Navet träffade alla fritidspedagoger i Ulricehamns kommun och hade kompetensutveckling i naturvetenskap och 7 teknik, dels att Navet varit del av Herrljungas matematiksatsning genom att träffa alla F-9- lärare i Herrljunga som undervisar i matematik under en dag som planerades och genomfördes tillsammans med Högskolan i Borås. En annan målgrupp för Navet kompetens är medarbetare på t ex kommunala bolag och förvaltningar i Sjuhärad, dvs vuxna utanför skolans värld. Under perioden 1 januari – 31 augusti har Navet haft en hållbarhetsutbildning för personal i Svenska kyrkan, Ulricehamns pastorat, där Navet mötte 90 personer och bjöd in till praktiska övningar och diskussioner i hållbarhetsfrågor, särskilt med tonvikt på skogen och skogsnäringen och biologisk mångfald – ett högaktuellt ämne för Svenska kyrkan. AI-utbildningar Under vårterminen 2025 har Navet påbörjat arbetet med att ta fram koncept för kompetensutveckling inom AI riktade till lärare i Navets avtalskommuner, en variant för lärare som undervisar i åk F-6 och en variant för lärare som undervisar i åk 7–9 samt gymnasiet. Utbildningarna kommer att börja erbjudas hösten 2025. Kompetensutvecklingarna tar avstamp i Johan Falks rapport till Föreningen Svenska Science Centers, i vilken Johan lyfter fram fyra centrala områden för skolan att förhålla sig till i AI. De fyra områdena är AI-verktyg för elever, vad eleverna får lära sig om vad AI är, AI-verktyg för lärare samt systemeffekter på skolan. Med teoretiska och praktiska moment syftar kompetensutvecklingen till att få lärare att prova på och diskutera frågor kring AI. De första grupperna startar kompetensutvecklingen i oktober 2025. Navet mötesplats Vetenskapligt kapital (science capital) är ett begrepp som beskriver den samlade mängden erfarenheter, kunskaper, attityder, nätverk och förebilder som en individ har i relation till naturvetenskap, teknik och matematik (STEM). Det handlar både om faktiska kunskaper och om känslan av tillhörighet och relevans: att se STEM som ”något för mig”. Forskning visar att individer med högt vetenskapligt kapital i högre grad intresserar sig för STEM och har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Genom att bland annat erbjuda Navet som ett besöksmål för allmänhet, event och konferenser för vuxna och yrkesverksamma och meningsfulla fritidsaktiviteter så som kollon för barn och unga stärker Navet det vetenskapliga kapitalet i samhället. Besöksmålet Sedan 2023 har Navet ökat antalet allmänbesökare från under 20 000 till stabilt över 35 000 besökare per år. Besökarna är fortsatt mycket nöjda, med ett betyg på 4,8 av 5 på Google. Årets mål har varit att bibehålla antal besökare och betyg, fortsätta professionalisera det interna arbetet och utöka Navets utbud av shower, aktiviteter och kollon. 8 Besökare och betyg För att bibehålla antalet besökare och det starka betyget har Navet bland annat fortsatt stärka sin kommunikation mot allmänheten. Marknadsföringen och kommunikationen har drivit in besökare till besöksmålet samtidigt som upplevelsen väl på plats har motsvarat – och ofta överträffat – besökarnas förväntan. ”Fantastiskt för barn att få upptäcka och uppleva” och ”KANONBRA!” lyder några kommentarer Navet mottagit i en undersökning under hösten. Interna arbetet 2025 har Navets arbetsgrupp för besöksmålet förstärkt sitt arbete med fler möten, tydligare struktur och arbetsfördelning. Ett årshjul har upprättats i planeringsarbetet och blivit ett viktigt verktyg för att planera resurser, undvika krockar och identifiera nya utvecklingsmöjligheter. Årshjulet ska även underlätta planeringen av personalresurser och för kommunikationsinsatser. Utökat utbud Navet har en viktig funktion i samhället – att stärka det vetenskapliga kapitalet. För att göra det krävs att Navets erbjudanden och utbud håller en vetenskaplig och pedagogisk nivå – att det Navet gör är av god kvalitet. Samtidigt behövs en frekvens och en kvantitet i det Navet erbjuder. Öppettider och besökskapacitet är avgörande för hur långt Navets funktion når ut i samhället. För att kunna utöka Navets utbud har man under 2025 kompetensutvecklat helgpersonal. Med rätt stöd och utbildning kan helgpersonalen planera och genomföra aktiviteter för Navets besökare med god kvalitet. Tack vare kompetensutvecklingen av helgpersonalen har Navet under 2025 kunnat öka besökskapaciteten vid kollon och pop up-aktiviteter samt öka frekvensen av shower. Sommaren bjöd på en uppskattad nyhet i huset – Experimentkiosken. Helgpersonalen bemannade kiosken och möjliggjorde därmed för kiosken att stå öppen samma tider varje dag under sommaren. I kiosken kunde besökare beställa kemiexperiment och laborera enligt instruktioner – barn och vuxna tillsammans. Aktiviteten blev mycket lyckad och uppskattad av besökarna och ett tydligt bevis på att satsningen mot att kompetensutveckla och nyttja helgpersonal för att stärka Navets funktion fungerar väl. Om inte besökaren kommer till Navet… … så kommer Navet till besökaren. Navet vill också möta sin publik där de är, på stadsfestivaler, områdesdagar och liknande evenemang för att bidra med roliga och lärande STEM-aktiviteter som en del av folkfesten. Genom att vara på plats i olika sammanhang når Navet nya målgrupper och stärker rollen som en öppen och tillgänglig aktör i staden. Vid till exempel Vattendagen i Borås stadspark mötte Navet tusentals besökare, framför allt barnfamiljer, genom aktiviteter där smådjur håvades upp ur Viskan och studerades i luppar och mikroskop. Nytt för året var samarbetet med kommunbiologerna, vilket gav mervärde för båda parter och markerade starten på ett framtida samarbete kring biologisk mångfald. 9 Evenemanget belyste också en aktuell fråga: hur Borås Stad kan förbättra funktionaliteten hos strömmande vatten i ljuset av EU:s kommande naturrestaureringslag. Arbetet med vattendrag innebär målkonflikter, bland annat med energiproduktion och kulturvärden, vilket gör dialogen extra viktig framåt. Konferenser Konferenser är fortsatt en viktig del av Navets verksamhet, både som intäktskälla och för att lokalerna ska nyttjas när skola eller allmänhet inte är på plats. Årets mål har varit att konceptualisera konferensutbudet för att skapa en tydligare Navetkänsla med genomtänkta produkter, inramning och aktiviteter samt öka merförsäljningen. Under 2025 har Navet därför tydligare presenterat lokalerna på hemsidan med bilder och information om utrustning och kapacitet. Samtidigt har man investerat i ny utrustning såsom whiteboards, blädderblockställ och serveringsdetaljer för att stärka helhetsupplevelsen. Som ett led i att utveckla merförsäljningen lyfter Navet också fram möjligheten att kombinera möten med aktiviteter i utställningarna – något som både berikar besöket och skapar en unik upplevelse. Ett exempel värt att nämna är när RISE valde att fira att meterkonventionen fyllde 150 år på Navet i maj med 300 deltagare. Konferenssamarbetet öppnade sedan upp för vidare samarbete mellan Navet och RISE. Sammantaget har insatserna under året stärkt Navetkänslan i konferensutbudet och lagt en god grund för ökad merförsäljning framåt. Fram till och med 1 september har ca 4 700 personer deltagit i möten och evenemang i våra lokaler. Lånekort Det är viktigt för Navet att sänka trösklar och tillgängliggöra vetenskap för alla. Därför lanserade Navet under 2024 lånekort och under 2025 har projektet fortlöpt. Lånekorten finansieras framför allt av kommuner men nytt för 2025 är att två lokala företag gått in och sponsrat korten i Svenljunga. Lånekorten möjliggör att familjer kan besöka Navet kostnadsfritt. Korten administreras av familjecentraler/mötesplatser i respektive kommun och det är kommunerna själva som avgör vilka familjer som ska få tillgång till kortet. I dagsläget finns det 14 lånekort i omlopp, 2024 var det 8 kort. Konceptet nyttjas av Marks kommun, Svenljunga kommun samt Borås Stad. Framåt hoppas Navet kunna engagera fler aktörer ur näringslivet i konceptet och på sikt underlätta transport till och från Navet för lånekortsinnehavare. Detta för att ytterligare sänka trösklarna för fler besökare att ta del av Navet och det vetenskapliga kapitalet som Navet bidrar till. Kollo Navet har under flera år samarbetat med Ericsson AB och erbjudit programmeringskollon under skollov för att ytterligare stärka det vetenskapliga kapitalet och bidra till att barn har en meningsfull fritid. Två nivåer har utarbetats, med en grundkurs och en fortsättningskurs. Konceptet kördes under påsklovet men är nu pausat. Behovet av den här typen av aktivitet är 10 fortsatt stort så dialog förs mellan Navet och Ericsson kring att finna nya former för samarbetet och upplägg för att möta målgruppen på bästa sätt. För tredje året i rad erbjöd Navet tillsammans med Bostäder i Borås AB och Ro-Gruppen ”Byggkollo” – ett sommarkollo. Kollot är en del av det tidigare nämnda projekt Tekniktrappan som Navet driver tillsammans med IUC. Årets upplaga byggde på erfarenheter från tidigare år och några nya inslag testades, framför allt förflyttningen från att bygga i trä till att programmera med Lego Spike. Man har nu hittat en modell för konceptet som kan repriseras med endast små justeringar. Många barn och unga kan emellertid inte komma till Navet på kollo. Därför var det både roligt och viktigt att under våren kunna testa ”Svenljunga science club”. Under fyra veckor träffades en grupp på 12 tjejer en gång i veckan under 90 minuter på en mindre skola i södra delen av kommunen för att testa praktiska övningar kopplat till teknik. Det handlade om både programmering, att koppla/bygga elektriska kretsar och att skapa smycken med laserskärare. Flera av tjejerna uttryckte att de vågade komma till träffarna just för att det bara var för tjejer. Under hösten ska konceptet genomföras i norra delen av Svenljunga samt centralorten. Navet utvecklingsarena Navet är både projektägare och projektpartner i flertalet projekt, både regionala, nationella och internationella. Inom ramen för verksamhetsområde Utvecklingsarena har fokus legat på genomförande av pågående projekt, följa upp de projekt som löper mot sitt slut, analysera resultat samt undersöka behov och förutsättningar för fortsättning. Socialt hållbart föräldraskapsstöd Ett projekt som syftar till att arbeta med social hållbarhet är Socialt hållbart föräldraskapsstöd i Borås där Navet har rollen att utveckla meningsfulla, lärande aktiviteter för barn 6–12 år med utlandsfödda föräldrar. I samband med att berörda föräldrar deltar på föräldraskapsutbildningen ABC, får deras barn delta på aktiviteter inom kemi, astronomi, matematik och fysik. Navet har inkluderat helgpersonal/ungdomar i genomförandet, vilka har blivit inspirerande förebilder för de yngre barnen. Ett annat sätt att närma sig målgruppen har varit att delta på områdesdagar såsom Norrbydagen, Hässlefest och Hej Hulta. Under 2025 har barnen erbjudits aktiviteter inom digital design och teknik. Syftet har varit att bredda förståelsen för STEM och nå målgrupper som annars sällan deltar. Genom att skapa egna produkter i digitala program, tillverka dem med laserskärning och ta med resultaten hem har barnen förenat kreativitet, teknik och digital kompetens – och stärkt tilltron till sin egen förmåga. ABC-verksamheten i Borås Stad har stärkts genom fler utbildade gruppledare – nu totalt 42 stycken. Det ger bättre samverkan mellan förvaltningar och skapar förutsättningar för en gemensam modell för ABC-kurser på stadsövergripande nivå. 11 Lärdomar • Barn och vuxna efterfrågar alternativ till idrott och kulturskola. • Kemi och kreativa aktiviteter så som laserskärning väcker störst intresse. • Tillgänglighet kräver både praktiska anpassningar och nära dialog. • Samverkan är avgörande för långsiktigt hållbara och meningsfulla aktiviteter. SciCo Navet har från december 2022 till maj 2025 medverkat i projektet SCI-CO+. Projektets syfte har varit att stärka vetenskapskommunikation i science centers och museer genom att utveckla och sprida metoder för digitala, elevaktiva upplevelser. Projektet samlade sju europeiska parter; förutom Navet ett science center i Portugal, samt universitet i Irland, Italien och Rumänien. Slutkonferensen hölls i Neapel i maj 2025. Under projekttiden bidrog Navet med innehåll till kurser för vetenskapskommunikation, samt bidrag till SCI-CO+-boken på samma tema. Navet stod under projektet även värd för en delkonferens i juni 2024. DG7 – Destination Gymnasiet Sjuhärad Under 2025 har Navet, tillsammans med Kunskapsnod Fullföljda studier Sjuhärad, etablerat DG7 – Destination Gymnasiet Sjuhärad, en modell för extramatematik riktad till niondeklassare. Beslutet att testa modellen fattades av Västra Götalandsregionen i december 2024 och redan i januari startade arbetet med att förankra och förbereda satsningen i alla åtta kommuner. Våren ägnades åt ett omfattande förankringsarbete med att etablera kontaktpersoner, presentera konceptet och rekrytera både familjer och mattecoacher. En viktig del har varit att ta en modell utvecklad i Borås och anpassa den till lokala förutsättningar i de mindre kranskommunerna. Responsen har varit mycket positiv: totalt 87 elever har tackat ja till matten på söndagar, fler än de 50 som var målet, och intresset är så stort att det finns en kö. Den 7 september gick vi live med 13 mattecoacher fördelade på fem kommuner, där eleverna tog med sig matteboken och fick stöd på plats. Arbetet framåt handlar om att fortsätta anpassa modellen efter lokala förutsättningar. Då projektet bara är ettårigt har ett viktigt spår varit att möjliggöra finansiering för ytterligare tre år. Omfattande dialog och förankring sker därför genom möten med utvecklingsledare, pedagoger, samordnare, rektorer och skolchefer. Ambitionen är att växla upp projektet så att det även omfattar insatser för yngre barn som behöver extrastöd i matte men även spetsaktiviteter för särskilt motiverade elever. En ansökan om finansiering ska skickas till VGR i november 2025. 12 Navet drift Ökad finansieringsgrad Direktionen för Boråsregionen gav i samband med sitt beslut om verksamhetsplan och budget för 2024 kansliet i uppdrag att se över den långsiktiga finansieringen av Navet science center gällande drift och investeringar. Trots en stadig tillväxt med kraftigt stigande intäkter är verksamheten ansträngd ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta beror i huvudsak på att grundfinansieringen på grund av omvärldsfaktorer inte täcker de löpande kostnaderna samt att Skolverket minskat sitt bidrag till verksamheten. Navet har också varit verksamt i nuvarande lokaler i Simonsland i cirka 20 år, vilket innebär ett ökat behov av reinvestering i lokalerna, men också ett ökat långsiktigt investeringsbehov i syfte att erbjuda attraktiva och ändamålsenliga utställningsmiljöer för Navets målgrupp. En arbetsgrupp bestående av ekonomichefer från medlemskommuner, kansliet och Navet arbetade under 2024 med att analysera situationen. Slutsatserna presenterades i en utredning. Sammantaget visade utredningen att trots det faktum att Navet expanderat sin verksamhet och ökat sina intäkter, förelåg problem med att hantera framförallt reinvestering och nyinvestering i lokaler och nya utställningsmiljöer. I april tog Direktionen beslut om att föreslå avtalskommunerna att från och med verksamhetsår 2026 höja finansieringsgraden till Navet. Det nya beslutet innebär att Navet from 2026 kommer att kunna omhänderta den ökade efterfrågan med fortsatt god kvalitet och erbjuda attraktiva och ändamålsenliga utställningsmiljöer. Intern administration Under hösten 2024 sjösattes en ny övergripande struktur för Boråsregionens administrativa funktioner. Målet var att dela upp och gruppera om för att rätt frågor ska hanteras i rätt forum. Bland annat bildades gruppen Upphandling och Inköp, med mål att se över rutiner och regler kring inköp och upphandling. Gruppen har haft gemensamma möten men mindre enheter har formats för att arbeta mer detaljerat och verksamhetsnära. Resultatet är mycket gott och har bland annat lett till att samarbetet mellan Navet och kommunalförbundets kansli har ökat, att kunskapsnivån i verksamheten höjts, kontakter knutits till Borås Stads avdelning Koncerninköp samt att rutiner som tydliggjort inköps- och upphandlingsförfaranden har skapats. En annan grupp i den nya strukturen arbetar med ekonomi. Gruppen arbetar med löpande ekonomiadministrativa frågor, men har även en plan för ärenden med lite längre tidshorisont. Möten med systemleverantör har genomförts för att utnyttja ekonomisystemets funktioner för att förbättra, förenkla och säkra ekonomiarbetet i en slimmad organisation. En översyn och ändring av Navets projektredovisning har genomförts och kommer från och med 2026 gälla för alla nya projekt som ingås. Navet är nu helkund hos Borås Stad vad gäller IT, både infrastruktur och tjänsteköp ligger nu med support från Dataservice. Internt har arbetet med att strukturera Navets 13 dokumenthantering och datalagring fortsatt. En extern översyn av Navets SharePoint-struktur har gjorts och ett arbete för att bygga om behörighetsstruktur har beställts och genomförs under hösten. Detta arbete påverkas och följer även Boråsregionens nya Informationshanteringsplan. Ny affärsplan 2026–2030 I februari 2022 antogs en Affärsplan 2022–2025 där bland annat Navets uppdrag och målgrupp reviderades. Navet har de senaste tre åren, i linje med sin affärsplan, tagit viktiga steg mot att komplettera sitt grundläggande uppdrag med att öppna upp verksamheten för fler besökare och konferenser. Verksamheten har nästan fördubblat antal besökare, förlängt sina öppettider och ökat tillgängligheten till verksamheten. Under 2025 har arbetet med att ta fram en ny affärsplan för perioden 2026–2030 tagit sitt avstamp i dels en process med att ta fram en ny vision för Navet, dels i en utvärdering av nuvarande affärsplan. I arbetet har både samarbetspartners och medarbetare engagerats. Utvärderingen presenterades i en rapport för beredning Välfärd och kompetens, samt har skickats ut till samtliga kommuner (skolchefer och utvecklingsledare) för återkoppling och dialog. Nästa steg är att mejsla fram relevanta mål för kommande affärsplansperiod och att förankra dessa lokalt innan beslut tas i Direktionen. Tillgänglighetsarbete Under 2024 gjordes en genomlysning av Navets tillgänglighetsarbete med målet att skapa en än mer inkluderande verksamhet, där fler människor kan delta och ta del av våra erbjudanden, oavsett förutsättningar. Arbetet resulterade i en tillgänglighetspolicy vilken syftar till att förbättra mötet med våra besökare utifrån bemötande (hur vi tar emot individer och grupper, samt hur vi utformar aktiviteter), digitalt (utformning av våra digitala miljöer och upplevelser) samt fysiskt (anpassning av våra lokaler och stationer för att underlätta tillgänglighet). Under 2025 har Navets arbete med att implementera tillgänglighetspolicyn resulterat i följande aktiviteter: • En riktad utbildningsinsats för helgpersonalen med fokus på bemötande och information om Navets tillgänglighetspolicy har genomförts • En checklista kring framtagande av nya skolprogram har implementerats av enheten Lärande och kompetens. Den checklistan har kompletterats med en punkt som berör tillgänglighet. Enheten är överens om att utgå ifrån den lista som kulturpedagogiska projekt, framtagen av Västra Götalandsregionen, använder sig av. Under hösten kommer dokumentet att omarbetas så att det ligger bättre i linje med den tillgänglighetspolicy som redan är vedertagen på Navet • Det rörliga material som presenteras på Navet samt på Navets sociala medier textas i allt större utsträckning • En genomlysning av Navets hörslingor pågår med målsättning att få ett bättre system samt att indikatorerna för hörslingorna ska vara tydliga och visuellt synliga. 14 Kommunikation Att kommunicera Navets verksamhet är A och O för att nå ut med dess erbjudanden. Navet har flera målgrupper: verksamma inom skola och kommun, allmänhetsbesökare och företag. För att nå ut med information till skolor har man under 2025 distribuerat planscher med information om skolprogrammen till alla skolor i avtalskommunerna och efterfrågan på programmen har därmed ökat. Nyhetsbrev skickas ut med jämna mellanrum med aktuell information om verksamheten, även sociala medier används i viss utsträckning för att kommunicera Navets skolprogram och annat relevant. Under 2025 har Navet identifierat en viktig informationslucka hos målgruppen allmänna besökare - få vet vad ett science center är. För att tydliggöra besöksmålet för målgruppen har man under början av hösten börjat addera benämningen “experimentmuseum” till Navet science center. Detta har mottagits väl både bland besökare, samarbetsparter och medarbetare och kommer att följas upp i besöksstatistiken under hösten. Fortsatt arbetar Navet för att synliggöra och tydliggöra verksamheten, både lokalt och med geografisk spridning. Detta genom att optimera marknadsföring, fortsatt förankra varumärket och göra information om verksamheten tillgänglig för alla. Alltihop samlas och sammanfattas i verksamhetsberättelsen Qualia, en layoutad katalog som ges ut till samverkanspartners, skolor, förskolor och kommuner i Sjuhärad. Utställningarna Vid årsskiftet påbörjades byggnationen av en helt ny utställning om el och magnetism. I utställningen bjuds både stora och små, barn och vuxna in till att upptäcka detta område. Pedagogiska illustrationer i storformat varvas med stationer för fysiskt upptäckande och fördjupande texter. En av stationerna visar upp textil teknologi som forskats fram på Borås textilmuseum, vilket innebär en möjlighet att sprida lokala tekniska framsteg till allmänheten på ett begripligt och tillgängligt sätt. Huvudrollen har den station där en skyttel puttas upp för en backe med hjälp av elektromagnetism. Bara några få lyckas och ännu färre vet om knepet för att med en hemlig knappkombination få stationen att lösa det på egen hand. Under våren utökades det team som arbetar med utställningar och lokaler på Navet. En digital utvecklare med kunskap inom bland annat elektronik, teknik och programmering rekryterades till Navet. Med ett stärkt team kan nu både drift och utveckling av utställningar säkerställas. Att Navet ska få en ny utställning om vatten har länge legat på önskelistan och 2025 går arbetet över i en genomförandefas. Utställningen kommer att tas fram i bred samverkan tillsammans med Borås Energi och Miljö AB, mfl. Utställningen kommer att beröra vatten ur flera olika aspekter, så som vattnets fysikaliska egenskaper, vatten som resurs nu och i framtiden och vattnets naturliga kretslopp. Ett mål är också att skapa en relation och ökad förståelse till Viskan och det liv som Viskan rymmer. 15 Navets olika avdelningar och rum har länge haft inofficiella/interna namn. Det har inte varit tydligt vilka avdelningar som har hetat vad eller varför. Avdelningsnamn som utgår från ett användarperspektiv har tagits fram och kompletteras under året med fysiska skyltar samt karta på hemsidan. Avdelningsnamn som Ekologica och Humana ger besökarna en föraning om avdelningarnas innehåll inför ett besök och underlättar även besökarnas orientering i huset. 2025-10-27 Revisorerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Till Till samtliga medlemskommuner i Sjuhärads kommunalförbund Bedömning av delårsrapport 31 augusti 2025 avseende Boråsregionen Sjuhärads Vi revisorer i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med finansiella mål samt de mål för verksamheten som Direktionen beslutat om. Vårt uppdrag har sin utgångspunkt i Kommunallagens bestämmelser om granskning av delårsrapport. Vi har granskat delårsrapporten för januari-augusti 2025. Kommunallagen ställer krav på att det både för verksamheten och ekonomin skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För att kunna uttala oss om huruvida Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet har vi översiktligt granskat resultat- och balansräkning per 31 augusti 2025. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en revision. Granskningen omfattar resultaträkning, balansräkning, underlaget för periodiseringar, anläggnings- tillgångar, efterlevnad av regelverk samt måluppfyllelse och har genomförts med biträde av sakkunniga. Granskningen har i tillämpliga delar genomförts i enlighet med Standard för kommunal räkenskaps- revision. Kommunalförbundet har i ”Budget och verksamhetsplan 2025” fastställt ett övergripande strategiskt mål samt 21 mål för enheten regional utveckling och sex mål för enheten välfärdsutveckling. Utöver detta har förbundet följt upp de strategier och planer som styr förbundet. Revisorerna bedömer att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund inom ramen för delårsbokslutet redogör för väsentliga händelser och lämnar genom sin förvaltningsberättelse en översiktlig redogörelse över vilka aktiviteter som genomförts under delårsperioden i syfte att uppnå de olika mål som Direktionen fastställt. För de olika verksamheterna i förbundet presenteras fortfarande uppföljningen av verksamhetsmål och indikatorer som en bilaga till delårsrapporten. Förbundets bedömning är att samtliga mål förutom två för 2025 kommer att uppnås. Resultatet för perioden är ett överskott om 10,4 mnkr. Prognosen för helåret 2025 är ett positivt resultat om 688 tkr. Vi bedömer sammanfattningsvis att den av kommunalförbundet upprättade delårsrapporten uppfyller lagstiftarens krav och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer avseende innehåll och utformning. Det har i vår översiktliga granskning av delårsrapporten inte framkommit några väsentliga avvikelser från god redovisningssed. Resultatet i delårsrapporten bedöms i huvudsak vara förenligt med de mål Direktionen beslutat om. Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att direktionen bedömer att det lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. Vi åberopar bifogad rapport och det sakkunniga biträdets yttrande. Marijke Hallencreutz Olof Qvist Bengt Melkersson Göran Nordh Borås den 27 oktober 2025 Boris Preijde Jonny Gustafsson Bilagor: Rapport - Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsrapport 2025 Document history SENT BY OWNER: Samuel Kaufman · 04.11.2025 21:41 DOCUMENT ID: BJwgrJuybg ENVELOPE ID: ByIerkuy-e-BJwgrJuybg DOCUMENT NAME: Bedömning delårsbokslut 2025 Sjuhärads kommunalför bund.pdf 2 pages SHA-512: d4e30a8521c4fd99d9e60f52c1965ac24c25cd82a4a4cd 4892632790f9c08f05422be630c79ab7f4eac8316a96bf5 117400dab2ece50d65c38324d58ea3bb10b BYIERKUY-E- BJWGRJUYBG Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Activity log BENGT ÅKE MELKERSSO N bengt.melkersson@fv.tra nemo.se BORIS PREIJDE Signed 06.11.2025 07:41 eID Swedish BankID (DOB: 1953/12/07) boris.preijde@politiker.bo ras.se Authenticated 06.11.2025 07:40 Low IP: 2a02:1406:1ea:29fa:7102:39e5:4cee:75d6 GÖRAN NORDH Signed 06.11.2025 07:56 eID Swedish BankID (DOB: 1948/03/27) goran.nordh@bollebygd.s e GÖSTA JONNY GUSTAFS SON jonny.gustafsson@herrlju nga.se Authenticated 06.11.2025 09:36 Low IP: 2001:2042:5a32:8200:c9fa:c236:1a99:4188 MARIJKE E H HALLENCR EUTZ Marijke.Hallencreutz.polit iker@mark.se Nils Olof Qvist Signed 13.11.2025 12:19 eID Swedish BankID (DOB: 1982/01/04) olof.qvist@fv.ulricehamn. se Attachments Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Custom events Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Borås Stads Revisionskontor Postadress Besöksadress Webbplats E-Post Tel 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se/revisionskontoret revisionskontoret@boras.se 033-35 71 56 Yttrande 2025-10-27 Till revisorerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund (organisationsnummer 222000-1008) Sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av utfall och ställning i delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund för perioden 2025-01-01– 2025-08-31. Det är Direktionen som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vårt ansvar är att uttala en slutsats grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, Översiktlig granskning av delårsrapport. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. De gransknings- åtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Det sakkunniga biträdets granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av förbundets drift- och investeringsverksamhet Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” och ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räken- skapsrevision. Detta innebär att vår granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av förbundets drift- och investeringsverksamhet har en annan inriktning och betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättade i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). En förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Översiktlig beskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten har det inte framkommit några om- ständigheter som ger oss anledning att anse att det prognostiserade resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som Direktionen fastställt. Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att Direktionen bedömer att det lagstadgade balans- kravet kommer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär.1 Undertecknande Borås den 27 oktober 2025 Revisionskontoret Borås Stad Andreas Ekelund Anna Duong Revisionschef Ansvarigt sakkunnigt biträde Certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen med betydelse för god ekonomisk hushållning samt själva bedömningen av huruvida resultaten i del- årsrapport och årsredovisningen är förenliga med målen omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Denna granskning har genomförts enligt Skyrevs rekommendation R5. Document history SENT BY OWNER: Samuel Kaufman · 04.11.2025 21:54 DOCUMENT ID: Bks-dyOkWg ENVELOPE ID: SktZ_k_yWx-Bks-dyOkWg DOCUMENT NAME: Sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport Sjuhära ds kommunalförbund 2025.pdf 2 pages SHA-512: 732cef8d87aad438a9ff2beea2691533bdb4e585e9eef4a 2ec5df4b3ee825424b94b0cd00646ff78c6b718a80090ef 1820d51fd72319d3e5a0b99f6c89b655a2 Activity log ANNA DUONG Signed 04.11.2025 21:59 eID Swedish BankID (DOB: 1987/09/04) anna.duong@boras.se Authenticated 04.11.2025 21:59 Low IP: 148.160.250.6 OLOF ANDREAS EKELUND Signed 05.11.2025 09:29 eID Swedish BankID (DOB: 1974/03/20) andreas.ekelund@boras.se Authenticated 05.11.2025 09:24 Low IP: 148.160.250.6 Attachments SKTZ_K_YWX- BKS-DYOKWG Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Custom events Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed RAPPORT 2025 Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsrapport JANUARI-AUGUSTI 2025 Samuel Kaufman Anna Duong Essidora Avdylaj BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse 3 1.4 Metod 4 1.5 Projektorganisation 4 2 GRANSKNINGSRESULTAT 5 2.1 Lagar och rekommendationer 5 2.2 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 6 2.2.1 Redovisningsprinciper 6 2.3 Resultat- och balansräkning 6 2.4 Förvaltningsberättelse 7 2.5 Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat 7 2.5.1 Resultatanalys 7 2.5.2 Drift- och investeringsredovisning 7 2.6 Måluppfyllelse 8 2.7 Intern kontroll 10 3 REVISIONSKONTORETS BEDÖMNING 11 BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 1 Inledning Enligt kommunallag (2017:725) ska förbundets revisorer pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna ska även bedöma om delårsbokslutet är förenligt med de mål som Direktionen fastställt. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Granskning av delårsbokslutet inklusive verksamhetsmässigt resultat/måluppfyllelse har genomförts av Borås Stads revisions- kontor och redovisas i innevarande rapport. Delårsrapporten och revisorernas bedömning ska behandlas av respektive medlemskommuns Kommunfullmäktige. Syftet är bland annat att ge Kommunfullmäktige underlag för uppföljning och styrning av den fortsatta verksamheten under året, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. 1.1 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att pröva om delårsrapporten och räkenskaperna är rättvisande. Granskningen ska ge revisorerna underlag för sin delårsbedömning. Delårsgranskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Är delårsrapporten upprättad enligt gällande lagstiftning, rekommendationer och god redovisningssed? • Ger delårsrapporten en rättvisande bild av resultat och ställning för förbundet? • Ger delårsrapporten en samlad bedömning om huruvida resultat/måluppfyllelse kommer att kunna uppnås? • Finns större bedömningsposter eller komplexa transaktioner som behöver särskild uppmärksamhet inför årsbokslutet? 1.2 Revisionskriterier Revisionskriterier är: • Kommunallag (2017:725) • Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) • God redovisningssed (Bokföringsnämnden, BFN) • Skyrevs Rekommendation R5 granskning av delårsrapport och årsredovisning • Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund – Budget och verksamhetsplan 2025 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse Direktionen i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund är ansvarig. BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 1.4 Metod Granskningen har utförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskning har även utförts i enlighet med Skyrevs rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning. Granskningen har grundats på analys av resultat- och balansräkning samt utökad granskning av poster och processer som är av väsentlig betydelse för resultat och ställning. Granskningen har innefattat att granska ett urval av underlag samt att pröva de redovisningsprinciper som använts i verksamheten. Granskningen har genomförts med utgångspunkt i en risk- och väsentlighets- analys, där insatser koncentrerats till områden där risken för väsentliga fel är störst. Bedömning av om delårsrapporten är rättvisande har genomförts. Granskningen är genomförd med kontrollmålsmetodik och systemstödet Hogia Audit. Granskning av fakturaunderlag och stickprov av specifikationer har genomförts. Stickprov av konton med större avvikelser mellan delåren 2024 och 2025 har utförts. Stickprov har framför allt gjorts på konton som inte granskats vid föregående delårsrapport. Totalt har 57 stickprov granskats. Fakturaanalys har genomförts med hjälp av AI.1 En genomgång av balanskontona samt rutiner för periodiseringar har genomförts. Vidare har avstämningar och kontroll av moms- och skatteredovisning utförts. Intervju och avstämning har skett med tjänstepersoner vid Boråsregionen Sjuhärads kommunal- förbund. 1.5 Projektorganisation Samuel Kaufman är granskningsledare och granskningsmedarbetare är Anna Duong och Essidora Avdylaj vid Revisionskontoret. 1 Klang.AI BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 2 Granskningsresultat 2.1 Lagar och rekommendationer Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska kommunen minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. En årsprognos ska ingå.2 Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunen och kommunkoncernens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysning ska lämnas om förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning och händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.3 Delårsrapporten ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.4 I förarbetena anger regeringen att delårsrapporten är ett viktigt styrdokument som används av fullmäktige för uppföljning av ekonomi och verksamhet.5 Delårsrapporten ska enligt kommunal- lagen (KL) 11 kap. 16 § överlämnas till revisorer och Kommunfullmäktige senast två månader efter rapportperiodens slut.6 Delårsrapporten ska innehålla:7 • en resultaträkning • en balansräkning • en förenklad förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen ska information lämnas om viktiga händelser som inträffat under rapportperioden. Lagen omfattar även kommunalförbund. Enligt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation R17 som berör delårsrapport kan kommunen välja att i mindre omfattning än i årsredovisningen tillhandahålla information i sin delårsrapport. Delårsrapporten ska också enligt RKR R17 innehålla en samlad men översiktlig beskrivning av drifts- och investeringsverksamhet.8 Samma redovisningsprinciper som används i årsredovisningen ska tillämpas vid upprättandet av delårsrapporten.9 Enligt bestämmelserna i kommunallag (2017:725) ska revisorerna bedöma om resultatet i delårs- rapporten är förenligt med de mål som Kommunfullmäktige beslutat om och om den uppfyller lagstiftarens krav och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer (RKR) avseende innehåll och utformning.10 I detta fall avses de mål som Direktionen har beslutat om. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsrapport och revisorernas bedömning ska behandlas av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Syftet är bland annat att ge respektive kommunfullmäktige underlag för uppföljning och styrning av den fortsatta verksamheten under året, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. 3 Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation R17, fastställd mars 2024 4 13 kap. 1 § Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 5 Regeringens proposition 2017/18:149 En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning, sid 100 6 Kommunal bokförings- och redovisningslag, kommentarer och tolkning, Eriksson, Haglund och Tagesson Studentlitteratur (2019) sid 141 8 Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation R17, fastställd mars 2024 9 Kommunal bokförings- och redovisningslag, kommentarer och tolkning, Eriksson, Haglund och Tagesson Studentlitteratur (2019) sid 142 10 12 kap, 2 § Kommunallag (2017:725) samt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation R17, fastställd mars 2024 BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 2.2 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.11 Revisionskontoret noterar att bokslutsprocessen har adekvata anvisningar som har informerats i rimlig tid innan delårsbokslutets transaktioner ska vara genomförda. Bokslutsjusteringar har i huvudsak bokförts i redovisningssystemet. 2.2.1 Redovisningsprinciper I delårsrapporten har samma redovisningsprinciper använts som vid föregående bokslut. 2.3 Resultat- och balansräkning Enligt 13 kap. 3 § LKBR ska för varje post eller delpost i resultaträkningen i en delårsrapport redovisas belopp för motsvarande period under närmast föregående räkenskapsår, prognos för resultatet för räkenskapsåret och budget för innevarande räkenskapsår. I samma paragrafs andra stycke anges att för varje post eller delpost i balansräkningen i en del- årsrapport ska redovisas belopp för motsvarande post för närmast föregående räkenskaps utgång. Uppställningen i delårsrapporten bör överensstämma med resultaträkning och balansräkning enligt årsredovisningen för det närmast föregående räkenskapsåret. Delårsrapporten bör också innehålla jämförelsesiffror för motsvarande period föregående år.12 Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund upprättar sin delårsrapport per 31 augusti vilket är en period av åtta månader. Detta är inom den tidsram som LKBR anger. Delårsrapporten innehåller: • Resultaträkning • Resultaträkning för delårsperioden med jämförelsetal för motsvarande period närmast föregående räkenskapsår • Balansräkning • Balansräkning per den aktuella delårsperiodens slut • Förenklad förvaltningsberättelse • Översiktlig beskrivning av drift- och investeringsverksamhet • Helårsprognos • Årsbudget Uppställningarnas form beträffande resultat- och balansräkningar för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund överensstämmer med uppställningen i senaste årsredovisningen. BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 2.4 Förvaltningsberättelse Enligt RKR R17 behöver inte delårsrapporten innehålla en fullständig förvaltningsberättelse, utan bara en förenklad förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen om god ekonomisk hushållning kommer nås under året. Revisionskontoret konstaterar att förvaltningsberättelsen i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsrapport innehåller en sammanställning av ett strategiskt mål och mål för verksamheterna. Framställningen är i allt väsentligt deskriptiv. I delårsrapporten genomför Direktionen en samlad bedömning huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås under 2025. Revisionskontoret bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds verksamhet, upplysning om ekonomi och ställning, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling samt andra förhållanden av vikt. Delårsrapportens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. 2.5 Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat 2.5.1 Resultatanalys Periodiserat utfall för samtliga verksamheter inom förbundet visar på ett överskott om 10,4 mnkr för perioden. Det positiva resultatet beror bland annat på lägre pensionskostnader än budgeterat samt vakanser. Avvikelsen beror även på att flera verksamheter har överflyttande projektmedel från 2024. God ekonomisk hushållning och Finansiella mål Enligt förbundets budget för år 2025 finns det två finansiella mål. 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 mnkr. Sammantaget prognosticerar förbundet ett positivt resultat om 688 tkr för helåret 2025. Den positiva avvikelsen återfinns främst inom förbundskansliet och förklaras av lägre pensions- kostnader och vakanser. Med hänsyn till det förväntade resultatet beräknas förbundets egna kapital vid årets slut uppgå till cirka 13,8 mnkr. Förbundets bedömning är därmed att de finansiella målen för verksamheten kommer att uppnås. Förbundet bedömer att måluppfyllelsen för förbundets verksamheter generellt är god och bedömningen är att kraven för god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas. Balanskravsutredning utifrån helårsprognos Kommunalförbundet prognosticerar ett positivt balanskravsresultat för 2025 om 688 tkr. Förbundet får inte använda resultatutjämningsreserv (RUR). 2.5.2 Drift- och investeringsredovisning I delårsrapporten redovisas en driftredovisning och en investeringsredovisning. Enligt delårs- rapporten framgår det att Navet science center arbetat med projektet el- och magnetutställning på Navet som uppgår till 189 tkr under perioden. Revisionskontoret noterar att investerings- budgeten uppgår till ca 2,1 mnkr, prognosen för investeringarna för 2025 uppgår till 1,8 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 250 tkr. BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 2.6 Måluppfyllelse Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds målarbete Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds förbundsordning utgör grunden för förbundets verksamhet och fastställs av respektive medlemskommuns fullmäktige. Direktionen har beslutat om det övergripande målet; Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Verksamheten arbetar mot målet genom att Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Förbundet har två beredningsgrupper, Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens. Beredningsgrupperna arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Förutom de politiska bered- ningarna samt Direktionen, driver förbundet ca 25 nätverk för tjänstepersoner i kommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård och omsorgscollege, Navet science center samt Närvårdssamverkan. Dessa verksamheter finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Vård och omsorgscollege och Närvårdssamverkan finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Styrdokument inom regional utveckling är Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021–2030 samt Kulturplan Sjuhärad 2024–2027. Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad beskriver förbundets grunduppdrag. Utifrån de fastställda styrdokumenten och fokusområden inom regional utveckling och kultur- området följer förbundet löpande upp grunduppdraget. Projektverksamheten regleras i den överenskommelse gällande delregionala utvecklingsmedel som tecknats mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i samband med beslutet om den nya regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030. Grunduppdraget inom enheten för välfärdsutveckling utgår från medlemskommunernas behov tillsammans med gällande lagstiftning samt regionala och delregionala avtal och överenskommelser. De övriga verksamheterna har planer och uppdragsbeskrivningar som beskriver deras arbete. Förbundet uppger sammantaget att det löpande arbetet utifrån grunduppdraget pågår enligt plan inom samtliga enheter och verksamheter. Det framgår av delårsrapporten att förbundet gör bedömningen att grunduppdraget utförs med god kvalitet och i linje med det strategiska målet.13 13 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Delårsrapport, 2025-08-31 BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) Mål och uppdrag i verksamhetsplan och budget 2025 Utifrån förbundets verksamhetsplan och budget 2025 har mål formulerats i syfte att nå förbundets övergripande målsättning. Målen och dess uppföljning delas in under följande enheter: • Regional utveckling • Välfärdsutveckling För 2025 har förbundet ett övergripande strategiskt mål och 27 enhetsmål. För de olika drift- verksamheterna i förbundet presenteras uppföljning av verksamhetsmål och indikatorer som en bilaga till delårsrapporten. Förbundet har i delårsrapport 2025 rapporterat vilken måluppfyllelse som nåtts under tiden januari-augusti 2025 samt gjort en bedömning ifall mål kommer att uppnås på helårsbasis. Regional utveckling För enheten Regional utveckling har förbundet ställt upp 21 mål inom 6 fokusområden. Förbundet bedömer i delårsrapporten att femton av målen delvis är uppnådda och att fem av målen har nåtts. Förbundet bedömer att ett mål delvis är uppnått men kommer att uppnås helt först våren 2026. Det mål som förbundet delvis uppnått men som bedöms att nås helt våren 2026 är: • Tillsammans med kommunerna formulera en reviderad version av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2026–2030 Förbundet redovisar sammantaget måluppfyllelsen för enheten Regional utveckling i delårs- rapporten enligt nedan: Välfärdsutveckling För enheten Välfärdsutveckling har förbundet ställt upp sex mål inom sex fokusområden. Förbundet bedömer att ett mål är uppnått. Förbundet uppger även att fyra mål är delvis uppnådda men att dessa kommer att uppnås under året. Ett av målen uppger förbundet har delvis uppnåtts men de gör ingen bedömning huruvida målet kommer nås under året. Det mål förbundet bedömer delvis uppnått men de gör ingen bedömning om målet kommer att uppnås under året är: • Sjuhärad har en plan för gemensamt, långsiktigt arbete kring omställningen till ny socialtjänstlag Förbundet redovisar sammantaget måluppfyllelsen för enheten Välfärdsutveckling i delårsrapporten enligt nedan: Sammanfattningsvis konstateras att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund i budget och verksamhetsplan för 2025 har fastställt ett övergripande strategiskt mål samt 21 mål för enheten regional utveckling och sex mål för enheten välfärdsutveckling. Utöver detta har förbundet följt upp de strategier och planer som styr förbundet. BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) Förbundet har i delårsrapporten redovisat vad de gjort för att närma sig sitt övergripande strategiska mål och förbundet gör för delåret bedömningen att måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter. Förbundet gör bedömningen att grunduppdraget utförs med god kvalitet och i linje med det strategiska målet. Kommunalförbundet har också redogjort för de olika enheternas måluppfyllelse avseende delåret samt om de förväntas uppnå målen under verksamhetsåret. Sammantaget är måluppfyllelsen för perioden: Direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundsordning samt de före- skrifter som gäller för verksamheten. Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har vidare ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har en plan för intern kontroll för 2025 som antagits av Direktionen 2024-12-06. Direktionen har tillsammans med övriga förbundet genomfört en riskanalys som grund för upprättandet av plan för intern kontroll. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund uppger i delårsrapporten att arbetet med intern kontroll fortlöper enligt fastställd plan. BORÅS STAD RAPPORT 2025 (12) 3 Revisionskontorets bedömning I granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsbokslut 31 augusti 2025 ska de förtroendevalda revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som Direktionen beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är Direktionens analys i förvaltningsberättelsen. Kommunallagen ställer inte samma krav på granskning av en delårsrapport som på en årsredovisning. De förtroendevalda revisorernas bedömning baseras på en genomgång av Direktionens redovisning och analys i delårsrapporten, och på en översiktlig granskning av Direktionens delårsbokslut som presenteras i innevarande rapport. Granskning har utförts i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Revisionskontoret i Borås Stad bedömer att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds delårsrapport i huvudsak är upprättad i enlighet med God redovisningssed, lag om kommunal bokföring och redovisning, kommunallagen och RKR R17 Delårsrapport. Vidare konstateras att förbundets delårsrapport är upprättad i enlighet med de krav som finns gällande uppställningsformer för resultat- och balansräkningar. Delårsrapporten innehåller en förenklad förvaltningsberättelse och lämnar upplysning om finansiella mål. Periodiserat utfall för samtliga verksamheter inom förbundet visar på ett överskott om ca 10,4 mnkr för perioden. Förbundet prognosticerar sammantaget ett positivt resultat om 688 tkr för helåret 2025 och balanskravsresultatet prognostiseras att uppfyllas vid årets slut. Förbundet bedömer att de kommer att uppnå målsättningarna för god ekonomisk hushållning under året. Kommunalförbundet har i ”Verksamhetsplan och budget 2025 Boråsregionen Sjuhärads kommunal- förbund” beslutat om ett övergripande strategiskt mål samt 27 enhetsmål för förbundets verksamhet. Uppföljning av verksamhetsspecifika mål och indikatorer presenteras i en bilaga till delårs- rapporten. Förbundet gör bedömningen att måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter. Förbundet har uppnått sex av 27 mål och bedömer att 25 mål kommer vara uppnådda vid verksamhetsårets slut. Sammanfattningsvis kan revisorerna konstatera att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund överlag har redovisat vad de gjort för att uppnå övergripande mål och enhetsmål. Revisionskontoret bedömer att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund inom ramen för delårsbokslutet redogör för väsentliga händelser och lämnar genom sin förvaltningsberättelse en översiktlig redogörelse över hur förbundets verksamhet utvecklats under året. Med utgångspunkt i att förbundet i delårsrapport per 31 augusti 2025 redogör för genomförda aktiviteter i syfte att uppnå Direktionens fastställda mål, bedömer Revisionskontoret att redovisningen av verksamhets- resultaten i huvudsak är förenlig med de mål som Direktionen fastställt. Grundat på Revisionskontorets översiktliga granskning av delårsrapporten har det inte fram- kommit några omständigheter som ger anledning att anse att det prognostiserade resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som Direktionen fastställt. Revisionskontoret konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att direktionen bedömer att det lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. Revisionskontoret ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. Borås 2025-10-27 Andreas Ekelund, Revisionschef, Revisionskontoret Borås Stad Samuel Kaufman Certifierad kommunal yrkesrevisor, Revisionskontoret Borås Stad Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 2026-02-10 Sida 1 av 1 § XX Informationsärende till beslut Sammanfattning  Direktionsprotokoll Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2025- 12-12  Öppet brev till kommunstyrelsen om äldres trygghet – Regeringskansliet 2025-12-22 Informationen läggs till handlingarna Sida 1 av 1 Informationsärende till kommunstyrelsen 2026-03-05 Förslag till beslut Sammanfattning  Direktionsprotokoll Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2025-12-12  Öppet brev till kommunstyrelsen om äldres trygghet – Regeringskansliet 2025-12-22 Susanne Borg Administratör Kanslienheten 2026-01-12 2025-12-12 DIREKTIONSPROTOKOLL Plats och tid Åhaga Event, Borås, 2025-12-12 kl. 8.30 – 12.20 Omfattning § 80 - § 91 Närvarande ledamöter Rose-Marie Liljenby Andersson Borås Ulf Sjösten Borås Ulf Rapp Bollebygd AnnSofi Tureson Mark Torsten Lindh för Johan Björkman Svenljunga Lennart Haglund Tranemo Johan Josefsson Ulricehamn Närvarande ersättare Bengt Göran Persson Borås Daniel Persson Bollebygd Peter Branshöj Mark Niklas Gardewik Tranemo Per-Ola Johansson Ulricehamn Övriga närvarande Andreas Leandersson, förbundsdirektör Ann Malm, ekonomichef Björn Larsson, avdelningschef Stefan Bengtsson, avdelningschef Madelene Nordkvist, avdelningschef Per Johansson t f avdelningschef Andreas Johansson t f biträdande avdelningschef Susanne Kling, sekreterare Joakim Ståhl, facklig representant BRF Utses att justera Lennart Haglund Underskrifter Sekreterare: _____digital signering ______________________ Susanne Kling Ordförande: ____digital signering ______________________ Rose-Marie Liljenby Andersson Justerande: _____digital signering ______________________ Lennart Haglund Justeringen tillkännagiven på SÄRFs och medlemskommunernas anslagstavlor 2025-12-30 2025-12-12 § 80 Upprop Upprop med kontroll av närvaro. Torsten Lindh ersätter Johan Björkman. § 81 Val av justerare Lennart Haglund utses att jämte ordföranden justera protokollet. § 82 Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns.

§ 83 Rapport delegationsärenden (Dnr.2025-000004) Direktionen har fastställt delegationsbestämmelser för SÄRF. I delegationsbestämmelserna anges att vissa beslut ska anmälas eller meddelas till direktionen vid varje sammanträde. Delegationsbesluten omfattar perioden 2025-10-01-2025-10-31. att lägga delegationsärenden enligt förteckning till handlingarna.

§ 84 Rapport ärenden för kännedom (Dnr.2025-000012). Ärenden där SÄRFs medlemskommuner, annan myndighet, organisation eller motsvarande har tagit beslut alternativt ska återkomma till SÄRF redovisas i rapport. Direktionen beslutade 2025-06-13 om en förnyad dispensansökan avseende arbetstid för operativ personal. Denna dispensansökan bygger på att heltidstationerna i Borås och Skene övergår till schemaläggning med fem skiftlag och att arbetstiden kan förläggas i 24-timmarspass kombinerat med schemalagt arbete i dagtid. Beslut från Arbetstidsnämnden inkom 2025-10-13 och innebär att dispens för 24-timmarspass endast medgavs för sommarperioden, helger och helgdagar/storhelger. att ge förbundsdirektören i uppdrag att utarbeta underlag för en ny dispensansökan för beslut i direktionen i januari/februari att lägga rapporten till handlingarna.

§ 85 Information ändrad revisor Tranemo kommun (Dnr. 2025-000931) Tranemo kommun har meddelat att Jörgen Hansson avgår som revisor för SÄRF och ersätts av Malin Lidén fr. o m 2025-06-26. att lägga informationen till handlingarna 2025-12-12

§ 86 Information från medlemsrådets sammanträde 2025-11-07 Direktionen informeras om de diskussioner som fördes vid medlemsrådets senaste sammanträde. Medlemsrådet efterfrågar att direktionen tar tydligare initiativ för att driva större verksamhetsfrågor framåt, exempelvis den ekonomiska situationen, finansieringsmodell vid nybyggnationer av lokaler, framtida investeringsbehov.

§ 87 Sammanträdesdatum extra medlemsråd (Dnr. 2025-000605) Vid medlemsrådets sammanträde 2025-11-07 konstaterades att det finns behov av en fördjupad diskussion kring SÄRFs ekonomiska förutsättningar och budgetprocess. Ett extra medlemsråd ska därför genomföras så att ambitionsnivå och ekonomiska förutsättningar kan beredas i tid inför beslut om rambudget 2027. att ett extra medlemsråd genomförs tillsammans med direktionens representanter 2026-03-04 kl. 15.00-ca 17.30

§ 88 Reviderat handlingsprogram fr. o m 2026-01-01 (Dnr. 2025-000930) Handlingsprogrammet utgör ett styrdokument för SÄRFs verksamhet och beskriver SÄRFs förebyggande-, operativa- och stödverksamhet. Det ska ses som ett övergripande dokument över hur SÄRF arbetar för att uppnå de nationella målen i Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), nationella strategier utfärdade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt förbundsmedlemmarnas krav som finns formulerade i SÄRFs förbundsordning. SÄRFs nuvarande handlingsprogram beslutades av direktionen 2023-12-15 och gäller fr. o m 2024-01-01 och tillsvidare men kan tas upp för revidering när behov finns. Handlingsprogrammet har nu reviderats med anledning av de förändringar i bemanning som genomförts avseende RIB-stationerna i Fritsla, Sätila och Trädet. att fastställa SÄRFs reviderade handlingsprogram att gälla fr. o m 2026-01-01 och tillsvidare.

§ 89 Verksamhetsplan och internbudget 2026 (Dnr. 2025-000457) Direktionen beslutade 2025-06-13 om en rambudget för 2026 på 207,6 Mnkr enligt de förutsättningar som SÄRF:s medlemsråd tidigare anvisat. Rambudgeten innebar en finansiering med 5,7 Mnkr från Eget kapital. Förbundsdirektören gavs, vid detta sammanträde, i uppdrag att presentera en internbudget i balans. Direktionen har informerats om den ekonomiska situationen 2025-09-05 och 2025-10-17 och förbundsdirektören har fått i uppdrag att redovisa vilka effektiviseringar/besparingar inklusive konsekvensbeskrivningar som krävs för att uppnå en internbudget i balans. 2025-12-12 SÄRFs medlemsråd diskuterade vid sammanträdet 2025-11-07 SÄRFs ekonomiska situation och konstaterade att det är angeläget att de ekonomiska förutsättningarna kopplat till verksamheten ses över i god tid inför år 2027 och framåt. Vid dagens sammanträde redovisar förbundsdirektören den översyn och analys som genomförts avseende effektiviseringar, besparingar och konsekvenser för att kunna uppnå en internbudget i balans inför 2026. Översynen omfattar SÄRF:s organisation som helhet. Förslaget till verksamhetsplan och internbudget 2026 utgår från de målsättningar som finns i SÄRFs handlingsprogram samt de övriga krav som ställs via lagstiftning, avtal m m och krävs för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Förslaget innebär att internbudgeten finansieras med 5,6 Mnkr från Eget kapital. Direktionen diskuterar den ekonomiska situationen och de konsekvenser i verksamheten som ytterligare effektiviseringar och besparingar skulle innebära. att fastställa verksamhetsplan 2026 enligt bilaga att fastställa internbudget 2026 till 207,6 Mnkr enligt bilaga samt finansiering med 5,6 Mnkr från eget kapital att fastställa investeringsbudget för 2026 till 19,2 Mnkr enligt bilaga

§ 90 Framtida brandstation Ulricehamn - lägesuppdatering (Dnr.2023-000921) Ulricehamns kommun kommer att ta fram en tidplan för genomförandet av byggnationen och har meddelat till SÄRF att detaljplanearbetet beräknas ta cirka två år. Direktionen gav 2025-10-17 förbundsdirektören i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för nybyggnation av brandstationer och ökade hyreskostnader. Detta kommer att presenteras om diskussionsunderlag vid direktionens sammanträde 2026-01-23. Planen är att direktionen vid sammanträdet 2025-02-20 kan ta beslut om finansieringsmodellen samt att denna sedan kan ingå i en reviderad förbundsordning. Beslut om SÄRFs förbundsordning ska tas av direktionen samt därefter fastställas av Kommunfullmäktige i alla medlemskommuner.

§ 91 Information från förbundsdirektören Direktionens heldagsmöte 2025-01-23 Förbundsdirektören kommer att redovisa pågående uppdrag (finansieringsmodell för nybyggnationer, tomtreservation Viared m m). I övrigt kommer mötet i huvudsak att genomföras som ett arbetsmöte för information och diskussioner. 2025-12-12 MSBs tillsyn över räddningsledningssystemet MSB har vid sin tillsyn över SÄRFs ledningssystem framfört krav på en utökad bemanning i SÄRFs ledningscentral, vilket skulle innebära utökade personalkostnader. SÄRF samverkar redan med andra ledningssystem inom Västra Götaland för att säkerställa redundans och tillgång till lednings kapacitet vid stora händelser. Ett projekt har nu inletts för att se hur detta samarbete kan utvecklas ytterligare för att möta MSBs krav. SÄRF har överklagat MSBs föreläggande till förvaltningsrätten. Intresse från räddningstjänsten i Herrljunga kommun Räddningstjänsten i Herrljunga kommun har visat intresse för att eventuellt söka medlemskap i SÄRF. Förbundsdirektören har träffat Herrljungas kommundirektör och diskuterat hur ärendet tas vidare. PFAS Svar från den provtagning som genomförts vid Guttasjöns övningsanläggning delgavs till SÄRF 2025-12-11. Flera delar inom området visar höga halter av PFAS, både i vattendragen och i marken. Svaren kommer nu att sändas till Miljöförvaltningen i Borås stad. SÄRF kommer att fortsätta att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att om möjligt minska påverkan och spridning inom området.

§ 92 Avslutning Ordföranden tackar direktionen och SÄRFs personal för arbetsinsatserna under år 2025 och önskar God Jul och Gott Nytt År. Sidan har bifogats av Hogia Signit Sida 1 av 1 c397ef8d-fe09-422c-ba8c-8dca3124ac4e Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. 2025-12-22 S2025/02201 Till KommunstyrelsenSocialdepartementet Äldre- och socialförsäkringsministern Hej, Juletid förknippar många med glädje, värme och gemenskap. Tyvärr har den senaste tidens rapportering om missförhållanden och helt obeskrivbara övergrepp mot äldre inom hemtjänsten överskuggat allt det som julen egentligen ska stå för. Jag tror ni alla delar min bestörtning och frustration över sakers tillstånd och därför är det också viktigt att vi alla – gemensamt – gör vad vi kan för att skapa trygga och säkra miljöer för äldre i behov av vård och omsorg. Jag vill med detta brev förtydliga hur viktigt arbetet med att säkerställa äldres trygghet är. Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit att kommuner ska få kräva utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret avseende den som ska arbeta med äldre personer och vuxna med funktions- nedsättning i hemmet – till exempel hemtjänstpersonal (prop. 2025/26:61). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Intentionen är att hjälpa kommunerna att motverka att personer med brottsliga eller illojala syften anställs. Det stärker skyddet för de människor, däribland äldre personer, som riskerar att drabbas. Det minsta medborgarna kan begära är att helt grundläggande saker fungerar. Jag utgår från att varje kommun tar denna nya möjlighet och gör bakgrundskontroller och begär utdrag från både brotts- och misstanke- register för de som ska arbeta inom äldreomsorgen. Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-24 46 31 Besöksadress: Fredsgatan 8 Webb: www.regeringen.se E-post: s.registrator@regeringskansliet.se 2 (3) För att systemet ska fungera är det också helt avgörande att alla kommuner går till botten med, och åtgärdar, varje signal på missförhållanden som uppdagas i kommunen. Allvarliga missförhållanden ska anmälas till IVO och för mig är det helt självklart att utgångspunkten i alla kommuners arbete ska vara att stötta den enskilde och att alla misstankar om övergrepp ska polis- anmälas. Om missförhållanden aldrig anmäls och kommer upp till ytan bryter man förtroendet mot medborgarna. Avsaknaden av polisanmälningar minskar också möjligheterna för andra kommuner runt om i landet att få värdefull information när de i sin tur gör bakgrundskontroller. Regeringen har vidtagit fler åtgärder för att stärka tryggheten och säkerheten för äldre. Bland annat har Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och stödja implementering av kunskapsstöd för att motverka äldres våldsutsatthet och i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Därtill innebär nya sekretessbrytande bestämmelser att socialtjänsten lättare kan lämna uppgifter till brottsbe- kämpande myndigheter. En pågående utredning har även i uppdrag att lämna förslag på obligatoriska registerkontroller vid anställning inom välfärdsverksamheter som riktar sig till bland annat äldre personer, och dessutom ska utredningen ta fram förslag på ett regelverk för uppföljande kontroller under pågående anställning (dir. 2025:83). Regeringen har den 11 december 2025 också fattat beslut om att ge Sveriges Kommuner och Regioner medel för att sprida kunskap om bland annat våld mot äldre och personer med funktionsnedsättningar. För att säkerställa att kommunerna tar tillvara de möjligheter som finns att garantera äldres trygghet har vi även gett Socialstyrelsen i uppdrag att bland annat: • kartlägga förekomsten av bakgrundskontroller av uppgifter ur misstankeregistret och belastningsregistret avseende personal inom äldreomsorgen, • kartlägga riktlinjer eller rutiner inom socialtjänsten för hantering av misstanke om brott mot äldre personer, och • utveckla stöd till socialtjänsten särskilt vad avser förutsättningar för socialtjänsten att utan hinder av sekretess lämna uppgifter som angår misstanke om brott till brottsbekämpande myndigheter. 3 (3) Kartläggningen av förekomsten av bakgrundskontroller ska redovisas 1 juni och en slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 1 december 2026. Jag ser framemot att ta del av kartläggningen och en fortsatt dialog med er om hur den nya lagstiftningen kommer användas i verksamheterna runt om i landet och hur vi kan fortsätta arbeta för en trygg äldreomsorg. Om det är någon kommun som har några som helst tveksamheter kring hur angelägen frågan om äldres trygghet är så är jag fullt tillgänglig för dialog när som helst. Jag passar även på att önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Med vänliga hälsningar Anna Tenje Äldre- och socialförsäkringsminister