Socialnämnden — 13 maj 2026

§ 21 Dnr KS/2025:662 Motion om äldreombudsman Sammanfattning Motion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman En motionhar inkommit från MariaJohansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) som föreslår attUddevallakommun ska inrätta en äldreombudsman. Syftet är att stärka äldres rättigheter och inflytande, särskilt eftersommånga äldre idag saknarnärstående i sin närhet somkanhjälpa dem. En äldreombudsman ska enligtmotionen varaen fristående företrädare för de äldre och kan ansvara föruppdrag såsom att: • Hjälpa och företräda enskilda äldre i kontaktenmedkommunen och andra myndigheter. • Ta emot synpunkter och klagomål samt bidratill att förbättraäldreomsorgen. • Lyssnapå äldre och vara äldres röst och synliggörabehov och viktiga frågor. • Genomföratillsyn och stickprovskontroller. • Arbetanärapersonal i verksamheter för atthitta lösningarpåproblem. Kommunfullmäktige beslutar 2025-09-15 att sändamotionen till socialnämnden för beredningmedremiss till rådet för äldre samt attmotionen ska avgöras senast den 10 september2026. Socialnämnden inleder enutredning för attutredabehovet av en äldreombudsman. Socialnämndenredogöri sittremissvar att ansvaret för att stödja, bevaka och kvalitetssäkrainsatser för äldre redan ärväl fördelat inomkommunens befintliga verksamheteroch strukturer, både inom socialtjänsten och andradelar av Uddevalla kommuns förvaltningar. De uppgifter som en äldreombudsman föreslås ansvara förtill stor del redanutförs genom ordinarie verksamhet ochnuvarande organisation ger goda förutsättningar att säkerställa äldres behov ochrättigheter. Kommunalarådet för äldre är enigamed socialtjänstens förslag. Påpekardock att det hade varit bättre att ha enpersonmed specifikkunskap, attringa till, än attkontaktaKontaktcenter. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse ommotion från MariaJohansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman, 2026-03-30 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2025-09-10 §180 anmälan avmotion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman Motion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman Utredning gällande äldreombudsman i Uddevallakommun, 2026-03-30 Socialtjänstens förslag till beslut är att avslåmotionen. Utdragsbestyrkande "f..V4< Protokollsutdrag ~ < Kommunala rådet för äldre :;.;;, ~. 2026-05-04 +o ~ MM. Forts. § 21 Beslut Kommunalarådet för äldrebeslutar att ställa sigbakom socialtjänstens svarpåmotionen. Vidprotokollet Anna-LenaLundin Justerat2026-05-07 Ann-CharlottGustafsson(UP), GöranHolmberg Skickattill Socialtjänsten Utdragsbestyrkande "'\)\:.V4.C Protokollsutdrag ::.:> ~)." Kommunfullmäktige + ~ ' 2025-09-10 OllfM

§ 23 - Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun 2026 Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionenbeslutar: • att rekommendera respektive medlemskommunbesluta omen ersättningsnivå fastställdtill 833 kr/timme, under 2026 förkommunal primärvårdvidtillfällig vistelse i annankommun än hemkommun. • attrespektive medlemskommunskickarinformationombeslutettillVästKom, info@vastkom.se, medangivet diarienummer: 2026_001. Sammanfattning Rekommendation om ersättningsnivå förkommunal primärvårdi annankommun uppdateras årligen. Nyttföri årärbeslutsgången, därvarjekommunvarförsig skafatta beslut om rekommendationen omersättningförkommunal primärvårdi annankommun 2026. Närrespektive kommunharfattatbeslutska information omdettaskickas till VästKom. Regionernaska enligthälso- och sjukvårdslagen (HSL) erbjudaengodhälso- ochsjukvård till allasomärbosattai regionen. Sedan den 1januari 1999 ansvararde 49 kommunerna i Västra Götalandförhälso- ochsjukvårdi ordinärtboende enligt Hälso- och sjukvårdsavtal (14kap. 1 § HSL). Detinnebärattkommunenbäransvarförhälso- och sjukvårdi hemmet somomfattas avavtalet, kommunerna ärinte skyldigaatt erbjudavårdtill andra änpersoner som ärbosatta (folkbokförda) i kommunen. Kommunenharen möjlighet (12 kap. 2 § HSL) attpåfrivilliggrunderbjuda demsomvistas tillfälligtikommunenhälso- ochsjukvårdi hemmet, enligt rekommendation omersättningavkommunal primärvårdi annankommun. Västkoms styrelse ställde sigbakomrekommendationen omersättningförkommunal primärvårdi annankommun den 19 februari 2026. En rekommenderadersättningsnivå och engemensamhanteringskaparförutsägbarhet mellankommunerna ilänet ochbidrartill en likvärdighantering avberörda personer, oavsettvistelseort. Förekonomiskregleringfinns Riksavtaletförutomlänsvård. VästKomrekommenderaratt kommunernaiVästra Götalandföljerdettaavtal sinsemellan ochanvänderdenprissättning som Samverkansnämnden iVästra sjukvårdsregionenbeslutarvarje år. Ersättningför kommunal primärvårdi annankommun 2026fastställs till 833 krpertimme. § tkopplartill målet "en godochhållbarvälfärdsutvecklingsombidrartill detgodalivet". Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rekommendation om ersättningförkommunal primärvårdi annan kommun 2026, 2026-02-23 VästKoms Rekommendation omersättningförkommunal primärvårdi annankommun 2026, 2026-01-12 FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottetföreslårdirektionenbesluta: • attrekommendera respektive medlemskommunbesluta omen ersättningsnivå fastställdtill 833 kr/timme, under 2026 förkommunal primärvårdvidtillfällig vistelse i annankommun än hemkommun. • attrespektive medlemskommun skickarinformation ombeslutettillVästKom, info@vastkom.se, medangivet diarienummer: 2026_001. Beslutet skickas till Medlemskommuner Diarium Socialstrateg •• Tjänsteskrivelse •• Fyrbodals Dnr: 2026/0036 • kommunal • fo••rbund 2026-02-23 Sid 1 (2) Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun 2026 Förslag till beslut Arbetsutskottetföreslårdirektionenbesluta: • attrekommendera respektive medlemskommunbeslutaom en ersättningsnivå fastställdtill 833 kr/timme, under 2026 förkommunal primärvårdvidtillfällig vistelse i annankommunän hemkommun. • attrespektive medlemskommun skickarinformationombeslutettillVästKom, info@vastkom.se, medangivet diarienummer: 2026_001. Sammanfattning Rekommendation om ersättningsnivåförkommunal primärvårdi annankommun uppdateras årligen. Nyttföri årärbeslutsgången, därvarje kommunvarförsig skafatta beslutomrekommendationen om ersättningförkommunal primärvårdi annankommun 2026. Närrespektive kommun harfattatbeslut skainformation omdettaskickas till VästKom. Regionerna skaenligthälso- ochsjukvårdslagen (HSL) erbjuda engodhälso- och sjukvårdtill alla somärbosatta iregionen. Sedan den 1januari 1999 ansvararde 49 kommunerna iVästra Götalandförhälso- och sjukvårdi ordinärtboende enligt Hälso ochsjukvårdsavtal (14kap. 1 § HSL). Detinnebärattkommunenbäransvarförhälso och sjukvårdihemmet som omfattas avavtalet, kommunerna ärinte skyldiga atterbjuda vårdtillandra än personer somärbosatta (folkbokförda) i kommunen. Kommunenhar en möjlighet (12 kap. 2 § HSL) attpåfrivilliggrunderbjuda demsomvistas tillfälligti kommunenhälso- och sjukvårdihemmet, enligtrekommendation omersättningav kommunal primärvårdi annankommun. Västkoms styrelse ställde sigbakomrekommendationen omersättningförkommunal primärvårdi annankommun den 19 februari 2026. En rekommenderad ersättningsnivå och engemensamhanteringskaparförutsägbarhet mellankommunerna ilänet och bidrartill enlikvärdighantering avberördapersoner, oavsettvistelseort. Fyrbodals kommunalförbund -14 kommunersamarbetarförhållbarutveckling Kaserngården 38(3vån) • Box305 •451 18 Uddevatla eVxl0522-440820 •kansli@fyrbodal.se •fyrbodal.se f: Tjänsteskrivelse Fyrbodals Dnr: 2026/0036 • kommunalförbund 2026-02-23 Sid 2 (2) Förekonomiskregleringfinns Riksavtaletförutomlänsvård. VästKom rekommenderar attkommunerna iVästraGötalandföljerdetta avtal sinsemellan ochanvänderden prissättningsom Samverkansnämnden iVästra sjukvårdsregionenbeslutarvarje år. Ersättningförkommunal primärvårdiannankommun 2026 fastställs till 833 kr per timme. Ärendet kopplartill målet "engodochhållbarvälfärdsutvecklingsombidrartill detgoda livet". Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rekommendation om ersättningförkommunal primärvårdi annan kommun 2026, 2026-02-23 VästKoms Rekommendation omersättningförkommunalprimärvårdi annankommun 2026, 2026-01-12 Beslutet skickas till Medlemskommuner Diarium Socialstrateg Handläggare av ärendet Eva-Maria Persdotter Socialstrateg Fyrbodals kommunalförbund-14 kommunersamarbetarförhållbarutveckling Kaserngården 38(3vån) • Box305 •451 18 Uddevalla •Vxl0522-440820 •kansli@fyrbodal.se •fyrbodal.se VvästKom Göteborg 2026-01-12 Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun 2026 Denna rekommendation reglerarersättningförkommunal primärvård i annan kommun, och ärgällande i de kommuneriVästra Götaland som efterbeslutställtsig bakom rekommendationen. Förkommunersom inte beslutatfölja rekommendationen behöveren överenskommelseomersättning mellan hemkommun ochvistelsekommuntasfram. Bakgrund Varje region ska erbjuda en god hälso-och sjukvårdåtpersonersom ärbosatta i regionen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Sedan1januari 1999 harde49 kommunerna i Västra Götaland ansvarförhälso- ochsjukvård i ordinärtboende i enlighet medgällande Hälso-och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Det innebärattkommunerna i Västra Götaland ska ge kommunal primärvård i ordinärtboendeåtpersonerbosatta inom länet, oavsettom deär kommuninvånareellerinte. Kommunen kan inte neka insatstill "icke kommuninvånare" med hänvisningtill resursbrist utan alla sökanden ska behandlaslika. Enligt HSL kan en region gesjukvårdtill personersomvistas i regionen utan attvara bosatta där. Samtliga regioneri landetharsigemellan ettavtal, dets.k. riksavtaletförutomlänsvård, som reglerarden ekonomiska ersättningen, närvård gesavannan regionän därden enskildeärbosatt. VästKom harrekommenderatatt kommunerna i Västra Götalandföljerdetta avtal sinsemellan. Därförföreslåskommunerna atttillämpa den prissättning somfastställsårligen avSamverkansnämndVästra sjukvårdsregionen1 . Sedan 2018 harVästra sjukvårdsregionen harmoniseratpriserna med Södra sjukvårdsregionen. Ersättningsnivå Förhälso- och sjukvård som utgårifrån beslutavsjuksköterska, arbetsterapeutochfysioterapeut, rekommenderaskommunerna attunder2026följa det beloppsomfastställtsavSamverkansnämndenför Västra sjukvårdsregionen. Beloppetärför2026satttill 833 kr/timme. Fakturering vid kommunal primärvård i annan kommun Nären patient begärkommunal primärvård i vistelsekommun skavistelsekommunenstämma avmed hemkommunenomomfattningen påvårdinsatsen innan beslutlämnastill den enskilde. Näromfattningen på insatsen bestämsskaförutom självavårdinsatsen även restid inräknasom sådan krävs. 1 Överenskommelseomersättningar2026förhälso- och sjukvårdstjänsterenligtsamverkansavtalförVästra sjukvårdsregionen. Datum 2025-12-12 DiarienummerOSN 2025-01072 Västsvenskakommunalförbundenssamorganisation Box5073,40222GÖTEBORG Besök:AndersPersonsgatan8GÖTEBORG E-post:info@vastkom.se www.vastkom.se Org.nr:858501-2084 VVästKom I praktiken innebärdetta,förkommunerna i Västra Götaland, attdenvårdgivande kommunen debiterar hemkommunfördetantaltimmarsom man överenskommitsig emellan närdetgällervårdinsatsen. Det ankommeralltså påvårdgivande kommun, atthos hemkommunenförankra omfattningen påvården som ska ges innanfakturering sker. Beslutsgång för rekommendationen Varje kommun ska varförsigfatta beslutom rekommendation om ersättningförkommunal primärvård i annan kommun 2026. Närbeslut harfattatsavrespektive kommun skickas information om dettatill VästKom, enligt nedan. Diarienummerska anges. VästKom, diarienummer: 2026_001 info@vastkom.se Ansvarig chef Handläggare Kristina Lännergren Tobias Hellström DirektörVästKom Strateg hälso- och sjukvård, VästKom VästKom 260112UtkastRekommendationomersättningförkommunalprimärvårdiannankommunzozfi.docx 2 Motion om äldreombudsman. Utifrånäldresalltmerökade otrygghetärdetdags attväckanyttlividengamlafolkpartistiskaidenom äldreombudsman. FlerakommunerharredaninförtdettaochnuverkardetvarahögtidförUddevalla. Vibliralltäldreochalltflerbehöverhjälppååldernshöst. Förrkundemankanskefåstörrehjälp attfåsinarättigheter tillgodoseddagenombarn, barnbarnellerandrasläktingarsombodde inärheten. Mennusersamhälletannorlundaut. Vi flyttarmerochdetärinte säkertattdeanhörigaborinärhetenellerens ilandet. Detbehövs därförenäldreombudsmaniUddevalla. Ensådanskalyssnapååldersrika,varaderasröstochsynliggöra behovochviktigafrågor. ÅldersrikaiUddevallabehöverenföreträdare somkanhjälpatillikontaktenmedansvariga tjänstemän, tillsynsmyndigheterosv. Ettviktigtlediattstärkadeäldres självbestämmande ärattstärkaderas möjlighetertillattanvändasinarättigheter. Äldreombudsmannenärenviktigmöjlighettillhjälpmeddetta. Förca 10 årsedanfanns enombudsmanföräldreochpersonermedfunktionsnedsättningmendettaharmedtiden runnitutiKontaktcenterochtankenärattde skahjälpatillattförmedlakontakter, spridainformationosv. Menvi menarattdetärviktigtattäldreombudsmannenges enstark, fristående ställninggentemotkommunensförvaltningar, intra- ochentreprenörer. Äldreombudsmannenskavaradeåldersrikas ombudochsvaraförderasintressenoch ingentingannat. Äldreombudsmannenkandärutöverhaenradviktigafunktioner. Detkanhandlaomattvarakontaktmanförde äldre gentemotpersonal,politikerochtjänstemän. Enannanfunktionskullekunnavaraattutvärderaochgöra stickprovskontrollerinomäldreomsorgenförattseattalltfungerarsomdetska. Enannanviktigdelavuppdragetbör förståsvaraatttalamedpersonalenförattsmidigthittalösningarpåproblemsomkanuppstå. Äldreombudsmannenkanocksåsamlainsynpunkterochklagomål förattkunnabidratillattförbättraäldreomsorgen. Närsakersomintefungerarkommerframiljusetfinns enmöjlighetattförändra, ochnärvifårredapåettgott exempel, enide somförverkligatsnågonstans, dåkanvispridadetvidare. Syftetmedäldreombudsmannenär att förebyggaattbristeruppkommerochattskapaettforumförökatinflytande fråndemsomärberoendeavkommunens äldreomsorg. Detärviktigtattde åldersrikakanpåverkasinomsorgochsjälvaharmöjlighetattväljahurdenskaseut. Detärockså viktigtattviarbetarförettrespektfulltbemötande inomäldreomsorgenprecis sominomövrigadelaravsamhället. LiberalernaUddevallavilldärför attUddevallakommuninförenäldreombudsmanenligtexempelvis(men inteuttömmande)ovan. LiberalernaUddevalla LIBERALERNA UDDEVALLA uddevalla@liberalerna.se Tjänsteskrivelse 1(2) Socialtjänsten 2026-05-06 Dnr SN/2025:289 Handläggare Verksamhetsutvecklare HelenaYngström Telefon +46522698237 helena.yngstrom@uddevalla.se Motion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman Sammanfattning Enmotionhar inkommit från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) som föreslår att Uddevallakommun ska inrätta en äldreombudsman. Syftet är att stärka äldres rättigheter och inflytande, särskilt eftersommånga äldre idag saknarnärstående i sinnärhet som kanhjälpa dem. En äldreombudsman ska enligt motionen varaen fristående företrädare för de äldre ochkan ansvara föruppdrag såsom att: • Hjälpa och företräda enskilda äldre i kontaktenmedkommunen och andra myndigheter • Ta emot synpunkter ochklagomål samtbidratill att förbättraäldreomsorgen • Lyssnapå äldre och vara äldres röst och synliggörabehov ochviktiga frågor • Genomföratillsyn och stickprovskontroller • Arbetanärapersonal i verksamheter för atthittalösningarpåproblem. Kommunfullmäktigebeslutar2025-09-15 att sändamotionentill socialnämnden för beredningmed remiss till rådet för äldre samt attmotionen ska avgöras senast den 10 september2026. Socialnämnden inleder en utredning för att utredabehovet av en äldreombudsman. Socialnämndenredogöri sittremissvar att ansvaret för att stödja, bevaka och kvalitetssäkrainsatser för äldreredan ärväl fördelat inomkommunens befintliga verksamheter och strukturer, både inom socialtjänsten och andra delar av Uddevalla kommuns förvaltningar. De uppgifter som en äldreombudsman föreslås ansvara förtill stor del redanutförs genom ordinarieverksamhet ochnuvarande organisation ger goda förutsättningar att säkerställa äldres behov ochrättigheter. Socialnämndenredogör för sittremissvartill kommunalarådet för äldre 2026-05-04. Kommunalarådet för äldre är enigamed socialtjänstens förslag. Påpekar dock att det hade varit bättre attha en personmed specifikkunskap, att ringatill, än att kontakta Kontaktcenter. Kommunalarådet för äldre beslutar att ställa sigbakom socialtjänstens svarpåmotionen. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse ommotion från MariaJohansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman, 2026-03-30 Tjänsteskrivelse 2(2) Socialtjänsten SN/2025:289 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2025-09-10 §180 anmälan avmotion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsmanMotion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsmanUtredning gällande äldreombudsman i Uddevallakommun, 2026-03-30 Protokollsutdrag Kommunalarådet för äldre, 20~6-05-04 § 21 Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att avslåmotionen MalinNormann Hampus Karlsson Socialchef Biträdande socialchef Beslutetochunderlagetskaskickastillsocialtjänstens förvaltningsledningochkommunfullmäktige Utredning gällande äldreombudsman i Uddevalla kommun Utredning gällande äldreombudsman i Uddevalla kommun efter Motion från Maria Johansson (L) och Carl Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman 2026-03-30 Socialtjänsten Helena Yngström Fastställd 2026-03-30 Dnr: 2025:289 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Inkommenmotion från Liberalerna 3 1.2 Frågeställning 3 2 Underlag fårbeslut 3 2.1 Demografiskutveckling i Uddevalla 3 2.2 Nya socialtjänstlagen ochnäravård .4 2.3 Historik 5 2.4 Nuvarande strukturer för att arbetamed aktuella områden 5 2.4.1 Mottagande, rådgivning och uppsökande 6 2.4.2 Ställföreträdarskap och stöd i kontakt med kommunens verksamheter 6 2.4.3 Tillsyn, kontroll och synpunktshantering 6 2.4.4 Bevaka äldrefrågor i kommunen samt rådgivande organ 7 2.5 Omvärldsbevakning 7 2.6 Kostnad och ekonomi 8 3 Analys och slutsats 8 4 Förslag till beslut 8 1 Inledning 1.1 Inkommen motion från Liberalerna Motionen föreslår attUddevallakommun ska inrätta en äldreombudsman. Syftet är att stärka äldres rättigheteroch inflytande, särskilt eftersommånga äldre idag saknarnärstående i sinnärhet somkanhjälpa dem. En äldreombudsman ska enligt motionen vara en fristående företrädare för de äldre och kan ansvara föruppdrag såsom att: • Hjälpaoch företräda enskilda äldre i kontaktenmedkommunen och andra myndigheter • Ta emot synpunkter och klagomål samtbidratill att förbättra äldreomsorgen • Lyssnapå äldre och vara äldres röst och synliggörabehov ochviktiga frågor • Genomföratillsyn och stickprovskontroller • Arbetanärapersonal i verksamheter för att hitta lösningarpåproblem Motionenbetonarocksåvikten avrespektfullt bemötande och att skapa möjligheter förde äldre attpåverka sin egen omsorg. Kommunfullmäktigebeslutar2025-09-15 att sändamotionentill socialnämnden förberedning med remiss till rådet för äldre samt attmotionen ska avgöras senast den 10 september2026. Socialnämnden inleder enutredning för att medutgångspunkt i motionens innehåll bedömabehov ochmöjligheter av attbemötamotionen. 1.2 Frågeställning Dennautredning syftartill attundersökakommunens behov av en äldreombudsman samt genom detta föreslå ett förslag till beslut påmotionen. 2 Underlag för beslut 2.1 Demografisk utveckling i Uddevalla Utifrån Uddevallas befolkningsprognos 2025 går det att se att andelen ålderspensionärer, 66 år och äldre, beräknas ökamedknappt 13% eller ca 1 555 personerinnan 2034. Utav dessaberäknas antalet personer som är 80 åroch äldre ökamedknappt 23% eller ca 865 personer. Antaloch andel mvånareiUddevallaperåldersgrupp 2014·2034 1000) oeom i..JLJO ~{}OCVJ 100fO 10001 iooco 0 201l 1014 10l4 Diagrammetvisarantalocha1uJeli1n·tinareil'ddevallakommunper.åldeusgn.,pp.Faktiskbefollmingfor10l-1.20/9och1014 ochprognosftir1019och10JJ. UtvecklingavantatäldreiUddevallaperåldersklass faktiskbefolkning 2014·2024.prognos 2025-2034 100(0 8000 1000 60:\0 sooo 4COO 3000 0 1014 2t11', zors 2()11 2018 ?.019 1000 2021 2022 2QB l024 202t; 20li l0'-1 1023 20}<J 2030 2031 1002 20.H 2034 -6619 -so.w Diagrammeti-isarun·eckJingtn•antald/dre(66iirochiildreJIUdde1-aJlatommunperåldersgrupp.Fabisiun-ecklingdr1014- 101-1ochprognost1ceraJun,~klingdr1025-103-1. 2.2 Nya socialtjänstlagen och nära vård Dennya socialtjänstlagen, somträdde i kraft den 1 juli 2025, har somhuvudsyfte att skapa enmer förebyggande och lättillgänglig socialtjänst för allainvånare. Lagstiftningenbetonarvikten av tidiga insatser och stärker socialtjänstens ansvar att arbetauppsökande och stödjande innanproblemblir omfattande. Genom att förenklakontaktvägar och ökatillgängligheten ska detbli enklare förpersoner att fåhjälp och stöd, oavsettbakgrund ellerlivssituation. Sammantaget syftarlagen till att främja social hållbarhet och förebygga socialaproblem genom ettmer inkluderande ochproaktivt arbetssätt. Den nya socialtjänstlagen tonarocksåner målgruppsperspektivet ochuppmuntrar att se individerutifrån ett helhetsperspektiv. Vidare sker arbetetmed omställning till en god och näravård vilket innebär att vård och omsorg ska finnas närmare invånarna och varamerlättillgänglig, med fokus på förebyggande insatseroch samverkanmellan olika aktörer. För äldreomsorgens verksamhetsområde innebär detbland annat att insatserkan sättas in tidigare, att samarbetet mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra aktörer stärks samt attkontaktenmed äldre underlättas. Sammantaget leder omställningen till enmer sammanhållen och individanpassad omsorg där äldre personer fårbättre stödutifrån sinabehov och förutsättningar, vilket ocksåbidrar till ökad trygghet och livskvalitet. 2.3 Historik Utredningargällande en äldreombudsmanhar genomförts i Uddevallakommun vid ett flertal tillfällen (bland annat 1997-729, 2002-111). I strategiskplan 2007- 2010 beslutades det att införa en äldreombudsman, något som verkställdes 2016. Uppdraget beskrevs i den strategiskaplanenprimärt omfattainformation, hänvisning och synpunktshantering samt attvarabehjälplig vid överklaganden och ansvaraför samtalsmedling (KS Dnr2009/00283). Undertidsperioden 2016-2017 hadeUddevallakommun ett ombud för äldre och funktionshindrade somvar organiserad undermedborgarkontoret. Rollen omfattade 40% av enheltidstjänst och arbetade i storutsträckningmed vägledning och samtalsstöd. Detkundehandla om att lyssnainbehov, vägledning samt stöd vid ansöknings- elleröverklagningsförfarande. Rollen fanns tillgängligpå medborgarkontoret varje vardagmellan 09:00-12:00 för fysiskabesök eller telefonsamtal. Vidare ansvaraderollen för att deltavid de kommunalaråden för äldre och funktionsnedsatta samthade dialogmed intresseföreningen Funktionsrätt. Rollen samordnade även Seniorträffar för seniorerdär de fick information och föreläsningar från till exempel tandvården, måltidsservice, budget och skuldrådgivningmm. Vidutredning och beslut omkommunens Kontaktcenterbeslutades det att ansvaret förvägledning skulle inkluderas i Kontaktcenters ansvar. Vid dialogmed Kontaktcenterbeskriver de att de inteupplever svårigheter i attbemöta frågor från den äldremålgruppen och inteheller ser särskildabehovkopplat till aktuell målgrupp. 2.4 Nuvarande strukturer för att arbeta med aktuella områden Enligt förslaget i motionen så ska äldreombudsmannen förslagsvis men inte uteslutande arbetamed att: • Hjälpa och företräda enskilda äldre i kontaktenmedkommunen och andra myndigheter • Ta emot synpunkter ochklagomål samtbidratill att förbättra äldreomsorgen • Lyssnapå äldre och vara äldres röst och synliggörabehov ochviktiga frågor • Genomföratillsyn och stickprovskontroller • Arbetanärapersonal i verksamheter för atthittalösningarpåproblem Idag ligger ansvaret för samtliga av dessa arbetsuppgifter och ansvarsområden inom andraverksamheterbåde i ochutanför socialtjänstens verksamhetsområden. 2.4.1 Moffagande, rådgivning och uppsökande Kontaktcenter ansvararidag för att ta emot frågor ochvägleda samtliga medborgare somkommeri kontaktmedkommunens verksamheter och den rådgivande funktion som tidigare ombud för äldre och funktionshindradehade beslutades skulle ingå i kontakcenters ansvarsområde i sambandmed att detta startade upp. Vidare har socialtjänsten utökat sitt förebyggande arbete. Bland annat arbetar socialtjänsten idagmeduppsökande insatser såsomhälsosamtal, mötesplatser och seniorträffar. Inomramen för dessauppdrag ingår idag samverkanmed föreningsliv, likt den ombudsroll 2016. Socialtjänstenhar också inlett ett arbetemed att startaupp rollen välfärdsrådgivare, vilket är en funktion som organiseras under avdelningen för vuxenstöd. Välfärdsrådgivarekommer att finnas på akutenpåNÄL från våren 2026 samtplaneras även till vårdcentraler från ochmedhösten 2026. En välfärdsrådgivarekommer atthauppdraget att arbeta informerande, förebyggande ochuppsökande för attmötaindivideroch vägleda dessa för att stärka dess förutsättningar attbo kvarhemmamed rätt stöd. 2.4.2 Ställföreträdarskap och stödi kontakt med kommunens verksamheter Varje verksamhet inomkommunenhar ett ansvar attmöta och stöttapersoner som tarkontakt. Den lagstiftade serviceskyldigheten innebär att verksamheten ska underlättakontakten och ge det stöd som behövs, så att ingen lämnas utanhjälp i sinkontaktmed kommunen. Dennya socialtjänstlagen som trädde i kraft 1 juli 2025 ställer ocksåkravpå att socialtjänstens verksamheter skavaralätt tillgängligavilket innebär att verksamheterna skautformas på ett sådant sätt att det är enkelt atthakontaktenmed kommunen. Förde personer som avnågon anledning behöverytterligare stöd i kontakt med kommunalaverksamheter finns det också andra alternativ. Bland annatkan en god man eller förvaltare utses som en ställföreträdare förnågon som saknar förmåga att företräda sig själv i olika situationer. Vidare finns det möjlighet att ansöka om ettpersonligt ombud förvissa individer för att få stöd i till exempel myndighetskontakter, verka för attbehov ochrättighetertillgodoses samt vara behjälplig i attkartlägga och samordnainsatser. 2.4.3 Tillsyn, kontroll och synpunktshantering Gällandetillsyn, kontroll ochhantering av synpunkter ochklagomål så finns det tydliga arbetssätt förhur detta arbetas med inomkommunen och förvaltningen där ansvaret för att ta emot, utreda ochbesvara synpunkter ligger inom ramen för varje verksamhet. Förvaltningenhar också ett ansvar att löpande analysera inkomna synpunkter och användadettaunderlag i verksamhetsutvecklingen. Det finns ocksåtydligaramar för egenkontroll ochkvalitetskontroll av verksamheterna somregleras i Socialstyrelsens föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) därtillsyn skerbåde av särskilda funktioneri förvaltningen (medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och medicinskt ansvarig förrehabilitering) och egenkontroll skerinomramen för den egnaverksamheten. 2.4.4 Bevaka äldrefrågori kommunen samt rådgivande organ Kommunalarådet för äldre är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig informationmellan organisationerna för äldre och för å ena sidan och kommunen och dess nämnder å andra sidan. Rådet gerkommunenmöjlighet att informera organisationerna omplanerpå förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation och därmed inhämta synpunkter från organisationsrepresentanterna, så att dessakanpåverkakommunalabeslut. Organisationernas medlemmarges också genom sinarepresentantermöjlighet att framföra synpunkterpå denkommunalaverksamhetens utformning och föreslå förändringar och förbättringari frågor som är aktuella fördennamedborgargrupp. Inomkommunen finns det också detkommunalarådet för social hållbarhet som haruppdraget atthjälpakommunstyrelsen att leda och samordna arbetet med folkhälsa och förebyggande insatseri Uddevalla. 2.5 Omvärldsbevakning Äldreombudsman finns i ett flertal svenskakommuner. Någon generell överblick gårinte att fåmen kommuner somharrollen ärbland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Linköping, Surahammar, Norrtälje ochNorrköping. Omvärldsbevakninghar genomförts genom textgranskningpårespektive kommuns hemsida. Sammanfattningsvis påvisar omvärldsbevakning att det finns kommuner somhar en äldreombudsman. Uppdragets omfattning varierarmen gemensamt är attrollen ofta ärkommunövergripande, strategisk och att de inte företräder enskilda i ärenden. De flesta äldreombudsmän ansvarar för att: • Bevaka äldres intressen ochrättigheterpå övergripande nivå • Spridakunskap om äldrepersoners behov och livssituation • Samverkamedkommunens verksamheter, pesionärsråd, myndigheter och ideburna aktörer. • Ta emot synpunkter, men i regel inte handlägga enskilda ärenden • Rapporteraregelbundet till kommunstyrelsen eller fullmäktige. Generellt verkarrollen ansvaraför attpå ett strategisktplanbevaka och vara rådgivande genom att samla inkunskap, synliggöra äldres behov ochbidramed beslutsunderlag. I de flesta av de aktuellakommunerna ingårinte hantering av enskilda ärenden i äldreombudsmannens roll, utan ansvaret för dettahänvisas generellt till ordinariemyndighet. Rollenkompletterar generelltbefintliga struktureri stället för att ersätta dem. Historiskt hardet dock funnits äldreombudsmän eller äldrelotsari andra kommuner. Vid det tillfälle somUddevallakommunhade ett ombud för äldre och funktionshindrade såuppskattades det finnas motsvarande funktion i ungefär 90 kommuneri Sverige. Det är dock oklart om dessa funktioner finns kvaridag, då vissa av dessakommunerplanerade att ersättarollenmed Kontaktcenter eller liknande funktioner. 2.6 Kostnad och ekonomi Kostnaden för en äldreombudsmanberäknas påkostnaden för en tjänsteperson som ej är arbetar som chefmen sombehöver eftergymnasial utbildning. ---------·--·•---•---··-------· --- Tjänstgöringsgrad ; Kostnad för helårstjänst 2026 50% 340 tkr -····-··----··---···-··-·------·-----i---- 100% 680 tkr 3 Analys och slutsats Sammanfattningsvis gårdet alltså att se att ansvaret för att stödja, bevaka och kvalitetssäkrainsatser för äldre redan ärväl fördelat inomkommunens befintliga verksamheter och strukturer, både inom socialtjänsten och andradelar av Uddevallakommuns förvaltningar. Kommunenhar strukturer och arbetssätt för att bådeunderlättakontakt, ge stöd och ta emot synpunkter samt för attbevaka och utveckla arbetetkring äldrefrågor. Det framgår att de uppgifter som en äldreombudsman föreslås ansvara förtill stor del redanutförs genom ordinarie verksamhet och att nuvarande organisation ger goda förutsättningar för att säkerställa att äldres behov ochrättighetertillgodoses på ett systematiskt och strategiskt sätt. Även om det i dennautredning intehar genomförts någonkartläggning av hurväl verksamheternauppfyller sitt ansvar, bedöms det inte somnödvändigt eller motiverat att inrätta en särskild tjänst för attkomplettera ellerkompenseraredan befintliga strukturer. Eventuella insatserböri stället riktas direktmot de verksamheter där detbehövs. Det ärockså avgörande att kontinuerligt följaupp ochutvecklaverksamheterna så att depåbästa sättmötermålgruppens behov. På såvis säkerställs att ansvaret liggerkvar där det hörhemmaoch att förbättringsarbetet sker där det görmest nytta. Utifrån detta föreslås därför att inte att införa en roll som äldreombudsman i enlighetmedmotionens förslag. 4 Förslag t~II beslut Förslag till beslut är att avslåmotionenmedhänvisning till att ansvaret för de aktuella frågornaredan ärväl fördelat ochhanteras inomramen förkommunens befintligaverksamheter och strukturer. Därmed anses ytterligare organisatoriska förändringar ellerinrättande av en särskild funktion inte varamotiverat. Protokollsutdrag Kommunala rådet för äldre 2026-05-04

§ 180 Dnr KS/2025:662 Anmälan av motion från Maria Johansson (L) och Carl-Gustav Gustafsson (L) om äldreombudsman Beslut Kommunfullmäktigebeslutar att sändamotionentill socialnämnden förberedningmedremiss till rådet för äldre, samt attmotionen ska avgöras senast den 10 september 2026. Vidprotokollet FredrickGöthberg Justerat2025-09-15 ChristinaNilsson(KD), AnibalRojasJorquera(KD), CamillaJohansson (C) Justeringentillkännagivenpåanslagstavlan2025-09-15 FredrickGöthberg Skickat2025-09-16 Motionärer Socialnämnden Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2026-05-11 Dnr SN/2026:182 Handläggare Utvecklare Lisa Svanberg Telefon +46707858342 lisa.svanberg@uddevalla.se Revidering av socialnämndens delegationsordning gällande kamerabevakning Sammanfattning Kommunfullmäktige antog 2025-11-12 § 200 Riktlinjer förkamerabevakning. Riktlinjernas syfte är att skapa enkommungemensamhantering av kamerabevakning inomkommunen och säkerställa att kamerabevakningslagen och dataskydds förordningen (GDPR) tillämpas för all kamerabevakning. Riktlinjerna, som gäller alla verksamheter, tydliggörbl abeslutsgång och organisation gällande kamerabevakning. Socialnämnden ansvarar förkamerorinom socialtjänstens verksamhetsområde där verksamhet bedrivs (internakameror). Exempel påverksamhet därdet finns kameror är Barnahus ochnågraboenden. Kommunstyrelsen ansvarar för externakameroroch då avses bevakning av allmännaplatser, exempelvis gator, torg, parker och större parkeringsplatser inomkommunen. Beslut om kamerabevakning äridag inte delegerat och för attunderlättabeslutsfattande föreslås beslut avseende kamerabevakning delegeras till biträdande förvaltningschef. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-05-11. Riktlinjer förkamerabevakning, Uddevalla författningssamling 2025-11-12, §200. Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att delegerabeslut omkamerabevakning inom socialnämndens verksamhetertill biträdande förvaltningschef. Malin Normann Lisa Svanberg Förvaltningschef Utvecklare Beslutetochunderlagetskaskickastill MalinNormann, förvaltningschef HampusKarlsson,biträdande förvaltningschef Avdelningschefer Uddevalla kommuns författningssamling 1(4) Riktlinjer för kamerabevakning Innehållsförteckning Riktlinjer förkamerabevakning 1 Syfte och avgränsning 2 Lagstiftningen om kamerabevakning 2 Grundläggande principer förkamerabevakning inom Uddevallakommun 2 Organisation och beslutsprocess 3 Initierande nämnds ansvar 3 Kommunstyrelsens ansvar 3 Säkerhetschef 4 Dokumenttyp: Riktlinjer Dnr: DiarienummerKS/2025:634 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagen: 2025-11-12, § 200 Dokumentansvarig: Säkerhetschef Senast reviderad: - Senast granskad: 2025-11-18 Syfte och avgränsning Kamerabevakning kanvaraett sätt förUddevallakommun att skapatrygghet och förebyggabrott inom kommunen. Dessariktlinjerbeskriver kommunfullmäktiges övergripande viljeinriktning förhur kamerabevakning ska användas inom Uddevallakommun. Riktlinjernas syfte är att skapa en kommungemensamhantering av kamerabevakning inomkommunen och säkerställa att kamerabevakningslagen (2018:1200) och dataskyddsförordningen (GDPR) tillämpas för all kamerabevakning. Riktlinjernatydliggörkommunens grundläggande principer samt beslutsgång och organisation gällande kamerabevakning. Riktlinjerna gäller för allaverksamheter inom Uddevallakommun. Alla som fattar beslut omkamerabevakning inomkommunen ska efterlevariktlinjerna. Riktlinjerna gäller inte direkt förUddevallakommuns direkt eller indirekt helägdabolag, utan bolagen förväntas anta egna styrdokument som gäller för respektive bolags kamerabevakning. Lagstiftningen om kamerabevakning Verksamheter somkamerabevakarbehöver följareglernai kamerabevakningslagen (2018:1200) och dataskyddsförordningen (GDPR). Den somkamerabevakar ska själv göraen bedömning av omkamerabevakningen är tillåten enligtkamerabevakningslagen. För attkamerabevakningen skavaratillåten krävs att intresset av bevakningenvägertyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Kamerabevakningslagens krav innebär bland annat att intresseavvägningenmellan bevakningsintresset och integritetsintresset skaha genomförts och dokumenterats innan bevakningenpåbörjas, att den sombevakar skaha en förteckning över kamerabevakningen och att upplysning om kamerabevakningen ska lämnas genom tydlig skyltning. Därutöver gäller GDPR:s krav för den personuppgiftsbehandling som sker genom kamerabevakningen. Dessakrav innebärbland annat att enkonsekvensbedömning enligt GDPR skagenomföras vid behandlingar av personuppgifter somkan ledatill högarisker. Grundläggande principer för kamerabevakning inom Uddevalla kommun Kamerabevakning inom Uddevallakommun: • måste föranledas av ett reellt och dokumenterat problem med brottslighet eller otrygghet; • skainte användas om andraåtgärder ärtillräckligaför att skapatrygghet och säkerhet; 'Qf,V,1,( 3(4) ~ < ~. "1' * +o Af~ • får endast användas om intresset av sådan bevakning vägertyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad; • ska värnadenpersonliga integriteten, exempelvis genom begränsning avtiden förbevakningen och de områden som filmas så långt det ärmöjligt; och • ska ske genom attkommunens upphandlade kamerautrustning används och så att dentekniska lösningen samordnas med kommunens övriga bevakningssystem. Organisation och beslutsprocess Initierande nämnds ansvar Nämnderna initierar behovet av kamerabevakning inom nämndens verksamhetsområde, (internakameror). Med internakameror avses bevakning av exempelvis inomhusmiljöer, arbetsplatser ochytor i fastigheter därnämnden bedriververksamhet. Berörd nämnd sertill attbehovsanalys, intresseavvägning och i förekommande fall konsekvensbedömning enligt GDPR genomförs och dokumenteras. Genomfördabedömningar ska översändas till kommunens säkerhetschefi anvisat system för samråd och samordning av kommunens samlade kamerabevakning. Nämnden fattar sedanbeslut ombevakningen och står ocksåför kostnaden för inköp av utrustningen och driften av bevakningen. Införbeslut omkamerabevakning ansvarar nämnden för att förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationer enligt lagen (1976:580) ommedbestämmande i arbetslivet (MBL) fullgörs. Initierande nämnd ärpersonuppgiftsansvarig för de personuppgifter som hanteras inom ramen för kamerabevakningen och ansvarar för att kamerabevakning sker i enlighet med kraven i kamerabevakningslagen och GDPR. Initierande nämnd ansvarar således för att kamerabevakningen inom verksamheten finns upptagen i en förteckning, att erforderlig skyltning och information omkamerabevakningen finns till de bevakade, att behovet av kamerabevakning löpande utvärderas och attkamera som inte längre behövs avvecklas. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ansvararpåmotsvarande sätt som initierande nämnd för kameror inom kommunstyrelsens verksamhet, vilket bland annat omfattar Stadshuset (interna kameror) samt förkamerabevakning som genomförs på offentlig plats inom kommunen (externakameror). Med externakameror avses bevakning av exempelvis gator, torg, parker och större parkeringsplatser inom kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar också för att samordna och följaupp kommunens kamerabevakning. I detta ingår att säkerställa att organisation och resurser finns för att driva arbetet. Säkerhetschef Kommunens säkerhetschefansvarar för att stödja andraverksamheter i samband med att kamerabevakning övervägs. Säkerhetschefhar dokumentansvar för riktlinjer samt ansvarar för attta framunderliggande tillämpningsanvisningar som kan behövas. Socialnämndens ärendebalanslista 2026 Initierats Fråga Kommentar 2025-10-15 § 421 Margareta Wendel (S) önskar information om hur minutplanerade schema i hemtjänsten ser ut, samt hur avvikelser i schemat hanteras. 2025-10-15 § 421 Camilla Johansson (C) önskar information om Kvinnojouren och Hälsokällan, hur ser finansiering och samverkan ut, vem gör vad. 2025-11-19 § 475 Nämnden önskar infonnation om hur återrapportering av Brukarundersökningama inom äldreomsorgen, kan delges nämnden på bästa sätt. 2025-12-16 § 535 Nora Garbaya Åkare (S) önskar information om vilka effekterna har blivit efter att Athenagården lades ner. 2025-12-16 § 535 Margareta Wendel (S) önskar information om hur Tas upp i maj man arbetar med utbildning och stöttning till familjehem, samt vilka kriterier det finns för att bli familjehem (tillagt på SN 260121) 2025-12-16 § 535 Ann-Charlott Gustafsson (UP) önskar information om upplägget för genomförandeplaner. 2026-01-21 § 19 Margareta Wendel (S) önskar information om Tas upp i maj provtagningar på vårdnadshavare inför umgänge med barnet. 2026-03-18 § 127 Nora Garbaya Åkare (S) önskar information om Hälsoschema 2026-03-18 § 127 Christina Nilsson (KD) önskar information om Hemtagning av utskrivningsklara patienter på sjukhus. 2026-04-15 § 173 Nora Garbaya Åkare (S) önskar information om antal fast omsorgskontakt i både kommunal som privat verksamhet 2026-04-15 § 173 Karin Engdahl (S) önskar information om prissättningen/hemtjänsttimme, i både kommunal och privat verksamhet 2026-04-15 § 173 KarinEngdahl (S) önskarinformation omUddevalla kommun arbetar enligt Islandsmodellen. Islandsmodellen är en samarbetsmodell mellanpolis, socialjour, socialtjänst ochhälso-och sjukvårdenvid akutavåldshändelseri familjermedbarnunder 18 år. Startades av VGR2015. Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2026-05-12 Dnr SN/2026:3 Handläggare Nämndsekreterare Anna-LenaLundin Telefon +46720837740 anna-1ena.Iundin@uddevalla.se Anmälningsärenden 2026 Sammanfattning 1. KF beslut 2026-04-08 § 54 Motion från CamillaJohansson (C) ochJennie Ekland (C) om omsorg i förändring (SN 2025 186) 2. KF beslut 2026-04-08 § 57 omRiktlinje för styrning och ledning samt internkontroll (SN 2026 158) 3. KFbeslut 2026-04-08 § 60 omreviderad grafiskprofil förUddevallakommun (SN 2026818) 4. KS beslut 2026-04-29 § 112 IOP med Saronhuset ochUddevallakommun 5. Beslut från IVO gällande lex Maria 30642 (SN 2026 93) 6. Beslut frånDiskrimineringsombudsmannen (SN 2025 401) 7. Samverkansavtal med Trollhättans stad, Vänersborgs kommun ochUddevalla kommun gällande VälfärdsrådgivarepåNorraÄlvsborgs Länssjukhus (SN 2026 136) 8. Framställan, frånVårdförbundet, ombegäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagen 6 kap § 6 a. (SN 2026 142) 9. Framställan, frånKommunal, enligt 6 kap§ 7 Arbetsmiljölagenmedbegäran om Skyddsombudsstopp (SN2026 186) Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-05-12 Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att noterainformationen. Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2026-05-13 Dnr SN/2026:6 Handläggare Nämndsekreterare CarinaMagnusson Telefon +46720837741 carina.magnusson@uddevalla.se Sammanställning av synpunkter för år 2026 - april Sammanfattning Enligt rutinerna förhantering av synpunkter ska en sammanställning av inkomna synpunkterrapporteras till ansvarig nämnd. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-05-13 Inkomna synpunkter- april 2026 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att noterainformationen. ~~1r~ i~: :o••·· Af~ Sammanställning synpunkter 2026 - mars Antal Ärendenr • Synpunkt Avdelning Inkom / Avslutad ·L 2026MC17747 Synpunktgällandetrvgghetslarm och Hemtjänst 0·ch LOV-företaget Midas 2026-02-16I _hemtjänst via Midas Omsorg Omsorg 2026-03-17 2. 2026MC18861 Synpunktgällande vård och omsorg på Hälso- och sjukvård 2026-03-06I korttidsenhet 2026-03-30 3. ,2026MC19013 Synpunktgällande bemötande samt · Barn och unga 2026-03-02 I handläggning 2026-03-06 4. 2026MC19271 Synpunktgällande hemtjänstvia Midas LOV-företaget Midas Omsorg 2026-03-06I Omsorg 2026-03-06 5. 2O26MC19275 • Synpunktgällande omvårdnad Vård- och ornsorgsboende, 2026-03-06I ytterområde 2026-03-06 6. 2026MC19812 Synpunktgällande handläggning Barn- och unga 2026-03-10I 2026-03-26 7. 2026MC19812 Synpunkt gällande bemötande Hemtjänst 2026-03-13 / 2026-03-13 8. 2026MC20761 Synpunktgällande bilkörning Hemtjänst 2026-03-22 / 2026-03-26 '9. . 2026MC22297 Synpunkt gällande matleveranser Samhall/Hemtjänst '2026-03-23 I 2026-03-25 10. 2026MC22783 Synpunkt gällande familjehemsfrågor Barn- och unga 2026-03-25 I 2026-04-07 11~ 2O26MC22904 Beröm gällande Facebook-tnlägg Vård- och omsorgsboende, 2026-03-17 angående sommarjobb vtterornråde . - 12. 2026MC24200 Beröm Socialtjänsten 2026-03-31 -Q~V4.( Tjänsteskrivelse 1(1) ~ < Socialtjänsten ::.:;;; ~. 2026-05-12 Dnr SN/2026:4 +o ~ Mt.\ Handläggare Nämndsekreterare CarinaMagnusson Telefon +46720837741 carina.magnusson@uddevalla.se Anmälan av beslut fattade enligt socialnämndens delegationsordning 2026 Sammanfattning • Redovisning av delegationsbeslut fattade av ordförande 2026-05-11 • Redovisning av delegationsbeslut fattade av avdelningschef2026-05-11 • Redovisning av delegationsbeslut fattade av I:e socialsekreterare 2026-05-11 • Redovisning av delegationsbeslut fattade avbiträdande socialchef2026-05-11 • Sammanställning - statistikbeslut, tertial I 2026 • Arbetsutskottets protokoll - april Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-05-12 Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att lägga anmälan om delegationsbesluttill handlingarna.

§ 327 • Samhällsbyggnadsnämndenbeslutade 2024-12-12 § 336 att påbörja detaljplaneprocessen • Samhällsbyggnadsnämndenbeslutade 2026-04-16, § 91 att planhandlingama skabli föremål för samråd. UTSTÄLLNING Planförslaget är utställt för samråd undertiden 2026-04-24 till 2026-05-29. KUNGÖRELSE 3 (4) OM SAMRÅD AV DETALJPLAN Dnr 2023.3396 2024-04-23 ARB:687 Tillplanförslagethörplankarta, planbeskrivning, illustrationsplan och utredningar. Planhandlingama finns tillgängligapå följande platser: • Kontaktcenter, Rådhuset, Kungsgatan 29, Uddevalla, Öppettider: måndag - fredag kl. 08:00 -16:30. • Utställningsplats på Uddevalla Stadshus, Varvsvägen 1. Öppettider: måndag - torsdag kl. 07:30 -16:30, fredag kl. 07:30 -14:00. • Kommunens hemsida: https://\,vww.uddevalla.se/byQga-bo-och- milio/samhallsplanering/detaljplaner-omradesbestammelser/pagaende detaliplaner/skredsvik/hogstorps-verksamhetsomrade-vastra.html Scanna QR koden för att kommatill vårplansida SYNPUNKTER Eventuella synpunkterpå förslagetkan lämnas via e-tjänstenpåkommunens hemsida (se länk eller QR-kod ovan). Dukan också skicka dittyttrande till: Uddevallakommun, Samhällsbyggnad, 451 81 Uddevalla ellertill vår e-postadress samhallsbyggnacl(@uddevalla.se Senast 2026-05-29 ska synpunkternahainkommit. Samhällsbyggnadsnämndentar del av era eventuella synpunkter. Svar kommer att återfinnas i en samrådsredogörelse, som åtföljerplanenvid ett beslut om antagande avplanförslaget. Den som inte senast undergranskningstidenhar lämnat någon skriftlig synpunktpå förslagetkan förlorarätten att överklagabeslut att antaplanen. INFORMATIONSTRÄFF Välkommenpå drop-in-besöktisdag 19 maj mellanklockan 17:30-19:30 i Uddevalla Stadshus. Kommunen och exploatören kommer att finnas påplats för att informeraom detaljplanearbetet och svarapå frågor. Samrådsmötet hålls i form av öppet hus (drop-in), vilket innebär att du är välkommen attkomma förbi när somhelst under den angivna tiden för att ställa frågor eller fåmer information. "£,V-4~ ~ < ..,, ~. +o ~ MM KUNGÖRELSE 4 (4) OM SAMRÅD AV DETALJPLAN Dnr 2023.3396 2024-04-23 ARB:687 Tid: 19 maj, kl.17:30-19:30. Plats: Uddevalla Stadshus, mötesrum Bäve (hus 2, plan 0). Varvsvägen 1,451 81 Uddevalla. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Uddevalla kommun Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2026-04-24 Dnr SN/2026:85 Handläggare NämndsekreterareAnna-Lena Lundin Telefon +46720837740 anna-lena.lundin@uddevalla.se Remiss från Finansdepartementet om Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV Sammanfattning Genomregeringsbeslut vid regeringssammanträde 2025-06-26 fick Konkurrensverket i uppdrag att lämna förslag sombidrartill attmotverkakriminella ellerpå annat sättoseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Finansdepartementetharmed anledning av dettauppdrag skickat rapporten Nya grindvaktsfunktioneri LOV-förslag sombidrartill attmotverkakriminellaoch oseriösaleverantörer i valfrihetssystem, påremiss. Remissvar skahainkommit till Finansdepartementet senast 22 maj, efterbegärd förlängd svarstid. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-04-24 Socialtjänstens yttrande 2026 Följebrevtill remiss gällandeNya grindvaktsfunktioneri LOV 2026-02-17 Rapport-Nya grindvaktsfunktioneri LOV Bilagor-Nya grindvaktsfunktioner i LOV Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att översända socialtjänstens remissvartill Finansdepartementet, samt att förklaraparagrafen omedelbartjusterad. MalinNormann Linda Lundgren Förvaltningschef Strateg Beslutetochunderlagetskaskickastill Finansdepartementet "\)f.V,'\< Yttrande 1(1) ~ < 2026-04-24 ::.;:; ~. . Dnr: SN/2026:85 +o ~ MM. Handläggare Strateg LindaLundgren Telefon +46522697030 linda.lundgren@uddevalla.se Remissvar gällande Nya grindvaktsfunktioner i LOV (Fi2025/02401) Sammanfattning av synpunkterna Uddevallakommuntillstyrker samtliga av Konkurrensverkets förslag. Förslagutgör viktiga åtgärder för attmotverkakriminella och oseriösaleverantörer samt stärka förtroendet förvalfrihetssystemen. Synpunkter Uddevallakommun ärpositivatill: • införandet av ansökningsfönster som alternativtill löpande annonsering, • utökade och förtydligade uteslutningsgrunder samtvidgadpersonkrets, • införandet av skyldighet att avslutakontraktunder vissa förutsättningar, • tydligare reglerom förfrågningsunderlag ochkontraktsvillkor, • införandet avbestämmelserom systematiskkontroll ochuppföljning, • åtgärder för förbättrad informationsdelning och ökad datatillgång. Uddevallakommun anser att förslagen sammantaget stärkerupphandlande myndigheters möjligheter att förebygga, upptäcka ochhanteraoseriösa aktörer. Förslagenbedöms bidratill ökadrättssäkerhet, transparens och effektiv användning av offentligamedel. Vi haringainvändningarmot förslagen. MalinNorman Linda Lundgren Förvaltningschef Strateg Socialförvaltningen Socialförvaltningen Uddevallakommun Postadress Besöksadress Telefon 451 81 Uddevalla Stadshuset,Varvsvägen 1 0522-696000 www.uddevalla.se E-postkommunen@uddevalla.se 8 Remiss Regeringskansliet 2026-02-17 Fi2025/02401 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Enheten för offentlig upphandling Ann Fryksdahl Remiss av rapporten Nya grindvaktsfunktioner i LOV Remissinstanser I 1. Almega 2. Aneby kommun 3. Arbetsförmedlingen 4. Arboga kommun 5. Arvika kommun 6. Bolagsverket 7. Brottsförebyggande rådet 8. Coompanion 9. Danderyds kommun 10. Ekobrottsmyndigheten 11. Famna 12. Forum - ideburna organisationer med social inriktning 13. Funktionsrätt Sverige 14. Fysioterapeuterna 15. Företagarna 16. Förvaltningsrätten i Karlstad 17. Förvaltningsrätten i Malmö 18. Förvaltningsrätten i Stockholm 19. Förvaltningsrätten i Luleå 20. Göteborgs kornmun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 10333Stockholm Besöksadress: Jakobsgatan24 Webb: www.regeringen.se E-post: fi.registrator@regeringskansliet.se 21. Helsingborgs kommun 22. Huddinge kommun 23. Hässleholms kommun 24. Ideell kulturallians 25. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 26. Inspektionen för vård och omsorg 27. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 28. Karlshamns kommun 29. Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje 30. Landsorganisationen i Sverige 31. Luleå kommun 32. Malå kommun 33. Nacka kommun 34. Norsjö kommun 35. Nykvarn kommun 36. Nyköpings kommun 37. Pensionärernas riksorganisation 38. Polisen 39. Region Norrbotten 40. Region Stockholm 41. Region Skåne 42. Riksrevisionen 43. Sala kommun 44. Skatteverket 45. Skövde kommun 46. SmåKOM 47. Socialstyrelsen 48. Sollentuna kommun 49. Solna kommun 50. Stockholms kommun 51. Svenska kyrkan 52. Svenskt näringsliv 53. Sveriges advokatsamfund 54. Sveriges akademikers centralorganisation 55. Sveriges kommuner och regioner 56. Sveriges läkarförbund 57. Sveriges offentliga inköpare 58. Sveriges riksidrottsförbund 59. Södertälje kommun 60. Tjänstemännens centralorganisation 61. Upphandlingsmyndigheten 62. Uppsala kommun 63. Vellinge kommun 64. Vårdföretagarna 65. Västra Götalandsregionen 66. Uddevalla kommun 67. Umeå kommun 68. Unizon 69. Uppsala kommun 70. Ydre kommun 71. Åklagarmyndigheten 72. Örebro kommun 73. Östersunds kommun 74. Överkalix kommun Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 17 maj 2026. Svaren bör lämnas per e-post till fi.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till ann.fryksdahl@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Fi2025/02401 och remissinstansens namn i ämnesraden på e postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Andreas Hamren Departementsråd Konkurrensverket, december 2025 Kontaktperson: Karin Morild Foto: Scandinav 2 Innehåll Begrepp och förkortningar 6 Sammanfattning 9 1 Författningsförslag 22 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 22 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning 23 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi 24 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem 25 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihethos Arbets£örmedlingen 39 2 Uppdraget och genomförandet 40 2.1 Regeringsuppdraget 40 2.2 Avgränsningar och begrepp ~ 41 2.3 Uppdragets genomförande 44 3 Bakgrund 46 3.1 Vad är valfrihetssystem och varför finns de? 46 3.2 Förflyttning från skydd av leverantörer till att även stötta de upphandlande myndigheterna 47 3.3 Värdet av de tjänster som tillhandahålls av externa utförare inom ramen för valfrihetssystemen 50 3.4 Stora variationer både vad gäller antaletvalfrihetssystem i kommuner och regioner samtvilka verksamheter som organiseras i valfrihetssystem 52 3.5 Leverantörerna i valfrihetssystemen 55 3.6 Fördelar med valfrihetssystem enligt LOVjämfört med upphandling enligt LOU 61 3.7 Närliggande utredningar och myndighetsuppdrag 62 4 Gällande rätt 81 4.1 EU-rätten 81 4.2 Lagen om valfrihetssystem 89 3 4.3 Lagen om valfrihethos Arbetsförmedlingen 96 4.4 Andra relevanta regleringar 97 5 Problembeskrivning 100 5.1 Välfärdsbrottslighet 100 5.2 Utmaningar med att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen 101 6 Bedömningar och förslag 120 6.1 Kravetpå löpande annonsering kan avskaffas 120 6.2 Y_arken valfrihetssystem eller kontraktbör tidsbegränsas i författning 134 6.3 Ytterligare uteslutningsgrunder ska införas och fler ska kontrolleras 136 6.4 Det ska införas ytterligare bestämmelser om förfrågningsunderlagets innehåll 155 6.5 Upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning bör stärkas 169 6.6 Andra förslag och bedömningar 178 6.7 Förslagen på ändringar i LOV medför behov av följdändringar 190 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 192 7.1 Ikraftträdandebestämmelser 192 7.2 Övergångsbestämmelser 193 8 Konsekvensutredning 196 8.1 Deluppdrag 1-Kravetpå löpande annonsering ska avskaffas genom attinföra ett alternativt förfarande med ansökningsfönster... 196 8.2 Deluppdrag 2 -Ingen tidsbegränsning av valfrihetssystemen eller kontrakti författning 209 8.3 Deluppdrag 3 -Ytterligare bestämmelser om uteslutning ska införas 209 8.4 Deluppdrag 4 -Ytterligare krav på förfrågningsunderlagets innehåll ska införas 218 8.5 Deluppdrag 5 -Förslag för att stärka kontroll ochuppföljning 222 8.6 Deluppdrag 6 -Övriga förslag 229 8.7 Gemensamma konsekvenser 232 4 9 Författningskommentar 239 9.1 Förslaget till lag om ändringar ilagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 239 9.2 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning 240 9.3 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi 241 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem 242 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihethos Arbetsförmedlingen 267 Referenser 268 5 Begrepp och förkortningar Begreppochförkortning Förklaring ABL Aktiebolagslagen(2005:551). Avtal Begreppetanvändsiregeringsuppdragetsomsynonymtmed begreppetkontrakti LOV. I dennarapportanvändshuvudsakligenbegreppetkontraktmen någonskill nadi betydelseärinteavseddvidanvändningenavdetvåbegreppen. Isamman hangetavkontrolloch uppföljninganvändsbegreppetavtalsuppföljning. A-LOV Lagen(2010:536)omvalfrihethosArbetsförmedlingen. Brå Brottsföreby-gganderådet. CPV CommonProcurementVocabulary(CPV)ärettklassificeringssystemframtagetav kommissionen (Kommissionensförordning [EG] nr2013/2008)somstandardiserar dereferensersom användsavupphandlandemyndigheterförattbeskrivaföre måletfören upphandling. I LOVanvändsCPV-koderförattdefinieratillämpnings områdetförlagen. Digg Myndigheten·fördigitalförvaltning. Direktivstyrda upphand- Med begreppetavses upphandlingarsomomfattasavnågotavEU:s lingar upphandlingsdirektiv. DIS Dynamisktinköpssystem, ettelektronisktförkvalificeringssystemsom äröppetför nyaleverantörerunderhelagiltighetstidenochantaletleverantörerkanintebe gränsas. Reglernaomdynamiskainköpssystemfinnsi8kap. LOUochgällervid upphandlingövertröskelvärdetsom inteavserupphandlingavsocialatjänsteroch andrasärskildatjänster. EU:s upphandlings- EttsamlingsbegreppförEU:sfyradirektivom upphandling,dvs. LOU-direktivet1 , direktiv LUF-direktivet2, LUFS-direktivet3och LUK-direktivet4. EUF-fördraget Fördragetom EuropeiskaUnionensfunktionssätt. Frittvalutredningen S2007:04(dir. 2007:38, 2007:149och2007:180). LämnadebetänkandetLOVatt välja-LagOm Valfrihetssystem(SOU2008:15). Företag Begreppetomfattarvarjeformavverksamhetavekonomiskellerkommersiell natur, oavsettomdenärinriktad påattgevinstellerinte. Detspelarinteheller någonroll ivilkenjuridiskformdenbedrivs. I rapportenskonsekvensutredning användsdärmedbegreppetföretagsomsamlingsbegreppförallaverksamheter somärverksammaellerpotentielltkanträdainpåvalfrihetssystemensmarknader oavsettomverksamhetenbedrivsiaktiebolag, handelsbolag, enskildafirmor, ekonomiskaföreningar,stiftelseroch ideellaföreningarellernågonannanjuridisk form. GDPR Dataskyddsförordningen.5 HSL Hälso-ochsjukvårds1agen(2017:30). 1Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2014/24/EUavden26februari2014omoffentligupphandlingoch upphävandeavdirektiv2004/18/EG. 2Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2014/25/EUavden26februari2014omupphandlingavenhetersomär verksammapåområdenavatten,energi,transporterochposttjänsterochomupphävandeavdirektiv2004/17/EG. 3Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2009/81/EGavden13juli2009ochsamordningavförfarandenavid tilldelningavvissakontraktförbyggentreprenader,varorochtjänsteravupphandlandemyndigheterochenheter påförsvars-ochsäkerhetsområdet. 4Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2014/23/EUavden26februari2014omtilldelningavkoncessioner. 5Europaparlamentetsochrådetsförordning(EU)2016/679avden27april2016omskyddförfysiskapersonermed avseendepåbehandlingavpersonuppgifterochomdetfriaflödetavsådanauppgifterochomupphävandeav direktiv95/46/EG(dataskyddsförordningen). 6 Begreppochförkortning Förklaring HVB Hemförvårdochboende. lcke-direktivstyrdaupp Med begreppetavsesupphandlingartillettvärdeundertröskelvärdenaförEU:s handlingar upphandlingsdirektiv. Dessareglerasi 19och 19akap. LOU, 19och19akap. LUF, 15och 15akap. LUKsamt1'5kap. LUFS. IVO Inspektionenförvårdochomsorg. IMY Integritetsskyddsmyndigheten. Kommunallagen Kommunallagen(2017:725). Kontrakt Enligt2kap.2§LOVärdetettskriftli'gtavtal meddeekonomiskaochandravillkor somslutitsmellanenellerfleraupphandlandemyndigheterochenellerfleraleve rantöreravseendetillhandahållandetavdetjänstersomvalfrihetssystemetomfat tar. I regeringsuppdragetharbegreppetavtalanväntsochidennarapportanvänds huvudsakligenbegreppetkontraktmennågonskillnadibetydelseärinteavsedd vidanvändningenavdetvåbegreppen. I sammanhangetavkontrolloch uppföljninganvändsbegreppetavtalsuppföljning. Leverantörskontroll Fi 2022:8(dir. 2022:50). LämnadebetänkandetEnsamordnadregisterkontrollför utredningen upphandlandemyndigheterochenheter(SOU 2023:43). LOF Lagen(1993:1652)omersättningförfysioterapi. LOH Lagen(2021:579)omförbudmototillbörligahandelsmetodervidköpavjordbruks ochlivsmedelsprodukter. LOL Lagen(1993:1651)omläkarvårdsersättning. LUF Lagen(2016:1146)om upphandlinginomförsörjningssektorerna. LUFS Lagen(2011:1029)omupphandlingpåförsvars-ochsäkerhetsområdet. LOU Lagen(2016:1145)om offentligupphandling. LOU-direktivet Europaparlamentetsochrådetsdirektiv2014/24/EUavden26februari2014om offentligupphandlingochupphävandeavdirektiv2004/18/EG. LOV Lagen(2008:962)omvalfrihetssystem. LOV-propositionen Prop. 2008/09:29Lagomvalfrihetssystem. LUK Lagen(2016:1147)om upphandlingavkoncessioner. LUS Lagen(2019:668)om upphandlingsstatistik. LSS Lagen(1993:387)omstödochservicetillvissafunktionshindrade. OSL Offentlighets-ochsekretesslagen(2009:400). Penningtvättsdirektivet Europaparlamentetsochrådetsdirektiv(EU)2024/1640avden 31 maj2024om demekanismersom medlemsstaternaskainrättaförattförhindraattdetfinansiella systemetanvändsförpenningtvättellerfinansieringavterrorism, omändringav direktiv(EU)2019/1937ochomändringoch upphävandeavdirektiv(EU) 2015/849. Peppol Pan-EuropeanPublicProcurementOn-Line(Peppol)ärettramverkförinteropera bilitetförelektroniskainköpsombeståravfleradelar, blandannatentekniskinfra strukturochgemensammameddelandestandarder. Organisationensom utvecklar nätverketheterOpenPeppolochbeståravmedlemmarfrånbådeoffentligoch privatsektor.6 Produktivitetskommis Fi 2023:03(dir. 2023:58). Lämnadedetvåbetänkandena Godamöjlighetertillökat sionen välstånd(SOU 2024:29)ochFlermöjlighetertillökatvälstånd(SOU 2025:96). RF Regeringsformen(1974:152). 6Peppol,"About-OpenPeppol",OpenPeppol. (besökt2025-12-15),SFTI,"Peppol I SFTI I SKR", SFTI. (besökt 2025-12-15). 7 Begreppochförkortning Förklaring SFTI SingleFacetoIndustry, ettsamarbetemedattfrämjaförutsättningarförendigital ochstandardiseradinköpsprocessi offentligsektor. HuvudmänärSKR, Digg, Upp handlingsmyndighetenochKammarkollegiet. SKR Sverigeskommunerochregioner. Sol Socialtjänstlagen(2001:435). Upphandlingslagarna Ettsamlingsbegreppfördefyraupphandlingslagarna LOU, LUF, LUFSochLUK. Valfrihetslagarna Ettsamlingsbegreppsomavserdetvålagarnaomvalfrihetssystem-LOVoch A-LOV. Vårdansvarskommitten S2023:04(dir. 2023:73). LämnadebetänkandetAnsvaretförhälso-ochsjuk vården(SOU2025:62). Välfärdsutredningen Fi 2015:01 (dir2015:22, 2015:100och2015:108). Lämnadedetvå betänkandena Ordningochredaivälfärden(SOU 2016:78)ochKvalitetivälfärden-bättreupp handlingochuppföljning(SOU 2017:38). Ägarprövningsutred Fi2012:11 (dir. 2012:131,2014:3,2014:141 och2015:1). Lämnadeslutbetänk ningen andetKravpåprivataaktörerivälfärden(SOU2015:7). ÄLOU Lagen(2007:1091)omoffentligupphandling. 8 Sammanfattning Den 26juni 2025 fick Konkurrensverketi uppdrag av regeringen att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Detta innebär attuppdraget inte omfattar en bred översyn av hela lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Under senare århar ettflertal olika rapporter och utredningar pekatpå attvälfärds brottslighet är ettväxande problem och attvälfärdssektom är en betydande in komstkälla för den organiserade brottsligheten med en direktkoppling till den kri minella ekonomin. Under 2024 fanns det totalt 451 valfrihetssystemhos 174 upp handlande myndigheter. Det saknas offentligt tillgänglig statistik om värdena som omsätts i dessa system. Konkurrensverkets uppgiftsinsamling visar att närmare 55,2 miljarder kronor betalades utunder 2024 inom 259 av 451 valfrihetssystem, vilket visar på vikten av reformer i LOV för attunderlätta förupphandlande myndigheter att motverka dessa aktörer. Konkurrensverkets förslag syftar till att göra detenklare förupphandlande myndig heter attkontrollera leverantörer både vid inträdet ochunder kontraktstiden. För slagenbestårbland annat inya uteslutningsgrunder, en vidgad personkrets ochnya arbetssätt vid kontroll av sökande och leverantörer, förtydliganden av möjligheter na att ställa kvalificeringskrav och kontraktsvillkor i förfrågningsunderlaget, och vikten av kontroll och uppföljning. Därutöver lyfter Konkurrensverket också några övriga områden där detpågår uppdrag med potential attunderlätta för upphand lande myndigheter med valfrihetssystem samtnågra områden för ytterligare utredning. Bakgrunden Syftena med införandet av LOV var flera. När LOV infördes hade ett antal kom muner och landsting infört olika förfaranden där leverantörer kvalificerade sig ge nom attuppfylla uppställda villkor och de enskilda fick sedan välja vem de ville anlita. De kunde då välja mellan de kvalificerade leverantörerna och eventuell verk samhet i egen regi. Ett syfte med LOV var därför att tydliggöra rättsläget ochunder lätta för kommuner och landsting som ville öka valfriheten inom sina verksamheter. Införandet av LOV skedde i en tid präglad av nybyggaranda och en vilja att låta olika initiativ blomstra. Därmed var ett syfte även attunderlätta etablering av egenföretagande avseende vård- och omsorgstjänster. I efterhand kan detnoteras att "oseriösa företag" endastnämns på ett ställe i LOV propositionen. Sedan LOV infördes har problem med kriminella och oseriösa aktörer uppmärksammats alltmer. Det svenska samhällethar historisktbyggt på en stark tillit till varandra och till samhället. Vi litar på att offentlig sektor ska agera objektivt och hantera våra skattepengar korrekt, men också på attprivata företag och samhället i stort följer regler ochnormer. När kriminella och oseriösa aktörer tränger sig in i vårt välfärdssystem skadas den tilliten och tilltron till det offentliga. 9 Mot denna bakgrund konstaterar Konkurrensverket att det är viktigt att en förfaran delagstiftning som LOV inte bara fokuserar på leverantörernas perspektiv, utan även omhändertar de upphandlande myndigheternas behov av stöd och möjlig heter attkunna stänga ute denna typ av aktörer från offentligtfinansierade system. Detfinns en inbyggd svårighet att kontrollera den typ av tjänster som valfrihets system omfattar. Detta då dethandlar om tjänster som utförs vid ettvissttillfälle till tredje man utan närvaro av någon annan. Tjänsternas utförande bygger därför på förtroende mellan utföraren och beställaren. Därmed blir det extra viktigt att kon trollera vilka som tillåts i systemet och följa upp de leverantörer som anslutits. Under genomförandet av uppdragethar det framkommit att LOV ger stort hand lingsutrymme för de upphandlande myndigheterna vid utformningen av valfrihets systemet. Men lagens utformning medför också att det uppstårutmaningar, för de upphandlande myndigheter som inrättar valfrihetssystem, att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer. Detfinns en osäkerhet vid tillämpningen av LOV - vad den upphandlande myndigheten får och kan göra. Till exempel saknas grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen och det finns utmaningar kopplade till förfråg ningsunderlagen och tillämpningen av uteslutningsgrunderna. Begränsad tillgång till relevant information och otillräcklig uppföljning ökar risken för oupptäckta av vikelser. Utformningen av de kommersiella villkoren är viktiga förutsättningar sam tidigt som skadeståndsrisken sänker de upphandlande myndigheternas incitament att avsluta kontrakt. Variationen är stor både vad gäller antaletvalfrihetssystem ikommuner och regi oner och vilka verksamheter som organiseras i valfrihetssystem. Många av valfri hetssystemenhar funnits under en lång tid. Av 451 valfrihetssystem iKonkurrens verkets uppgiftsinsamling är över hälften inrättade 2014 eller tidigare. Inom ramen för uppgiftsinsamlingen framkommer också en bild av att det är stor variation i an tal leverantörer i valfrihetssystemen. Framför alltregionerna och Arbetsförmedling en harvalfrihetssystem med många leverantörer. Samtidigtharnio av tio valfrihets system hos kommunerna och nästan två tredjedelar av regionernas valfrihetssystem färre än 20 leverantörer, en del av dem har ingen leverantör. Uppgiftsinsamlingen indikerar också att omsättningen av leverantörer är låg i de flesta valfrihetssystem även om detfinns vissa valfrihetssystem med ettstort antal ansökningar per år. Kravet på löpande annonsering ska avskaffas genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster Konkurrensverketkonstaterar att det är möjligt att under vissa förutsättningar av skaffa kravetpå löpande annonsering utan attvalfrihetssystemen omfattas av upp handlingsdirektiven. Under genomförandet av uppdragethar det framkommit att den lämpligaste metoden är attinföra ett alternativt förfarande för att ge upphand lande myndigheter möjlighet attvälja vilket förfarande som är lämpligasti valfri hetssystemet. Dethar också framkommit att ett förfarande med ansökningsfönster är ett bättre alternativ än ett förfarande med en ramavtalsmodell. 10 Konkurrensverket föreslår därför attkravetpå löpande annonsering ska avskaffas genom attinföra ett alternativt förfarande med ansökningsfönster. För detbehövs ytterligare bestämmelser i LOV som reglerar ansökningsfönstrensutformning. För slagenbeskrivs närmare i avsnitt 6.1 men de mest centrala delarna i förslaget är att införa följande bestämmelser: • Annonsering av inrättandet eller ändring av ett valfrihetssystem ska bland annatinnehålla uppgifter om vilket förfarande som tillämpas och, om det är ansökningsfönster, hur ofta ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. • Ett ordinarie ansökningsfönster ska öppnas minstvart fjärde år. Enupphand lande myndighet får välja att öppna ordinarie ansökningsfönster oftare. • En upphandlande myndighet kan öppna extra ansökningsfönster, men det påverkar inte närnästa ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. • Väsentliga ändringar i förfrågningsunderlaget får inte göras när ettvalfrihets system med ansökningsfönster är stängt för ansökningar. • Ansökningsfönster ska annonseras minst 10 dagar innan det öppnar ochhållas öppetunder minst en månad. En upphandlandemyndighetkan välja atthålla ansökningsfönstret öppetunder en längre tid än en månad. Hur länge det är öppet ska framgå av annonsen. • Efterannonsering av beslut i fråga om en ansökan ska ske senast 60 dagar efter attbeslutetfattats. Vid förfarande med ansökningsfönster kan efterannonser ingen ske samlat 60 dagar efter att ansökningsfönstret stängts. • Annonser om valfrihetssystem ska även fortsättningsvis publiceras på den nationella webbplatsen. Konkurrensverkethar gjortbedömningen att detinte behövs några övergångsbe stämmelser, se avsnitt 7.2. Däremotbedömer Konkurrensverket att Upphandlings myndigheten kommer attbehöva tid för att göra om den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem innan ansökningsfönster kanbörja tillämpas. Där för föreslår Konkurrensverket att förslagen i denna del träder i kraft den 30juni 2028, se avsnitt 7.1. För såväl valfrihetssystem med få ansökningar som för valfrihetssystem med många ansökningar finns en rationalitet i att ge den upphandlande myndigheten möjlighet attvälja mellan ett förfarande med löpande-annonsering och ett förfarande med an sökningsfönster. Detta för att den upphandlande myndigheten ska kunna välja det förfarande som bästpassar det aktuella valfrihetssystemet. Därmed medför änd ringarna varken några ökade kostnader för de upphandlande myndigheterna eller några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. 11 Skillnaden mellan ettförfarande med ansökningsfönster och ett förfarande med löpande annonsering ärnär en ansökan kan lämnas in. Förfarandet i sig påverkar inte förutsättningarna i övrigt för att delta eller godkännas till ettvalfrihetssystem. Därmed medför ett införande av ett förfarande med ansökningsfönster varken några direkta kostnadsökningar eller kostnadsminskningar för de leverantörer som avser att delta i ettvalfrihetssystem. Skillnaden för leverantörerna är framför allt att de måste anpassa sina beslut om att träda in på en ny marknad eller attutvidga sin verksamhet till de tidpunkter då valfrihetssystemet i fråga öppnas för ansökningar. Detta utgör dock ingen skillnadjämförtmed upphandlingar enligtLOU. Av annon sen om inrättande av valfrihetssystemet ska detframgå vilket förfarande som till lämpas och när ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. Detta skapar en förutsebarhetför leverantörerna och ger dem goda möjligheter att planera och för bereda ansökan inför att ansökningsfönstret öppnar. Upphandlingsmyndigheten har skattatkostnaderna för att möjliggöra de nya form erna av annonsering som följer av förslagen till 2,4miljoner kronor ikostnader plus 400 arbetstimmar interntpå myndigheten. Varken valfrihetssystem eller kontrakt börtidsbegränsas i författning Konkurrensverkets bedömning är att det inte bör införas någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihetssystemen eller kontrakten som sluts inom ramen för ettvalfrihetssystem. Motiveringen i sin helhet finns i avsnitt 6.2. I dag finns ingen reglering i LOV av vare sig valfrihetssystemens löptid eller löp tiden för kontrakt. Det finns dock inget som hindrar upphandlande myndigheter att själva införa sådana tidsgränser. Med förfarandena löpande annonsering och ansök ningsfönster som föreslås i avsnitt 6.1 säkerställs möjligheterna till inträdepå den marknad som ettvalfrihetssystem utgör genom attnya aktörer löpande eller regel bundetkan ansöka, godkännas och teckna kontrakt. Icke tidsbegränsade kontrakt innebär att en leverantör kan leverera inom ramen för ett valfrihetssystem under mycket lång tid, i teorin i flera decennier, utan attbehöva prövas mot exempelvis uteslutningsgrunderna på nytt. Konkurrensverketbedömer att det är lämpligt attupphandlande myndigheter tidsbegränsar sina valfrihets system och kontrakt. Men en generell och tvingande tidsgräns skulle i praktiken in skränka den upphandlande myndighetens möjligheter att beakta exempelvis tjänst ernas karaktär, den aktuella marknadens struktur och förutsättningar, samtmyn dighetens interna arbete med kontroll och uppföljning. Därför föreslår Konkurrens verket inte någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihets systemen eller kontrakten. Däremot ska den upphandlande myndigheten ange kontraktens löptid i förfrågningsunderlaget, se avsnitt 6.4.3. Om kravet avseende löpande annonsering ersätts av en ramavtalsmodelFbedömer Konkurrensverket däremot attkontrakten måste tidsbegränsas i författning. En 7JftEU-domstolensdomavden1mars2018, TirkkonenC-9/17, EU:C:2018:142. 12 lämplig utgångspunkt skulle i så fall kunna vara fyra år med möjlighettill längre kontraktnär särskilda skäl för detta föreligger.8 Det bör införas ytterligare bestämmelser om uteslutning i LOV Uteslutningsgrundema är ett centralt verktyg förupphandlande myndigheter att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. De har i vissa avseenden en ännu merbetydelsefull roll inom LOV än inom LOU. Eftersom alla leverantörer som uppfyller kvalificeringskraven och inte är föremål för uteslutning ska godkännas till ett valfrihetssystem utgöruteslutningsgrundema - tillsammans med kvalificeringskraven - de enda grindvaktsfunktionema som denupphandlan de myndigheten kan använda för att inte släppa in oseriösa eller kriminella leveran törer i valfrihetssystemet. Vissa av uteslutningsgrunderna ska justeras och en ny uteslutningsgrund för all varliga missförhållanden utanför tjänsten ska införas. För att ge upphandlande myndigheter bättre förutsättningar attutesluta oseriösa och kriminella aktörer och dess företrädare ska bestämmelserna om uteslutningsgrundemajusteras. Det ska vara obligatoriskt attutesluta en sökande som omfattas av uteslutningsgrundema i 7 kap. 1 § och 2 § första stycket LOV enligtlydelsen i SOU 2023:43. De frivilliga ute slutningsgrundema som föreslogs i SOU 2023:43 skajusteras och kompletteras så att en sökande får uteslutas om denupphandlande myndigheten kan visa att den sökande har • gjort sig skyldig tillnågotbrott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhetkan ifrågasättas, • gjort sig skyldig till brott eller annatmissförhållande utanför yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet allvarligtkan ifrågasättas, eller • visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligtkrav i tidigare kontrakt. Personkretsen vid kontroll av uteslutningsgrunderna ska även omfatta nyckel personer och anknutna bolag. Under genomförandet av uppdragethar det fram kommit att den personkrets som finns i LOU, och som Leverantörskontrollutred ningen föreslog ska införas i LOV, är för snäv för att ge upphandlande myndigheter de verktyg de behöver för attmotverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihets systemen. Därför föreslår Konkurrensverket attpersonkretsen vidgas till att även omfatta 1) personer med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet som har gjort sig skyldig till brottet eller ett sådant fel som avses iuteslutningsgrunden, och 2) andra juridiska personer med koppling till den sökande. En möjlighet att begära in tidigare kontrakt från en sökande. För attytterligare underlätta upphandlande myndigheters utredning av om en sökande ska uteslutas 8Jfr7kap.2§LOU. 13 föreslår Konkurrensverkettre nyabestämmelser som gäller utredningen av en sök ande till valfrihetssystemet. 1) Denupphandlande myndigheten fårbegära in upp gifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt enligt LOV ellernågon av upp handlingslagarna. När det gäller avslutade kontraktbegränsas det till kontrakt som avslutats de senaste tre åren. 2) Om denupphandlande myndigheten överväger att utesluta en leverantör ska myndigheten särskiltbeakta tjänstens karaktär i förhåll ande till de omständigheter som myndigheten avser att lägga till grund förbeslutet. 3) Den upphandlande myndigheten får låta bli att följa en skyldighet attutesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. En skyldighet att undervissa förutsättningar avsluta avtal. Avslutningsvis i detta deluppdrag föreslår Konkurrensverket att det ska införas en skyldighetför upp handlande myndigheter att under vissa omständigheter avsluta kontraktmed leve rantörer som godkänts till valfrihetssystemet, oberoende av om en sådan möjlighet framgår av kontraktet. Därför ska skyldigheten att avsluta kontrakt åtföljas av rätts medel så atten leverantör vars kontrakthar avslutats kan ansöka om rättelse. En domstol ska också kunna besluta om inhibition under tiden för prövningen i dom stolen. Skyldigheten att avsluta kontrakt ska gälla om 1. det framkommer attleverantörenborde ha uteslutits enligt 7 kap. vid hand läggningen av ansökan till valfrihetssystemet, 2. leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att den, om den varit sökande till valfrihetssystemet, skulle varit föremål föruteslutning enligt 7 kap., eller 3. leverantören saknar relevanta tillstånd förbedrivande av tjänsten. Bestämmelserna om avslutande av kontrakt samlas i ettnytt kapitel 12 Avslutande av kontrakt. Bestämmelserna om rättsmedel förs in i detbefintliga kapitlet 10 Rätts medel m.m. som samtidigtbyter namn till kapitel 13 Rättsmedel och tillsyn. Kon kurrensverketföreslår att förslagen inom ramen för dethär deluppdragetska träda ikraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att det inte behövs några övergångs bestämmelser. Konsekvensutredningen finns i avsnitt 8.3. Bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll, kontraktsvillkor och åberopad kapacitet ska struktureras om och utökas • För att det ska bli tydligare för upphandlandemyndigheter vilka verktyg som finns för att motverka kriminella och oseriösa aktörer, bör bestämmelserna om förfråg ningsunderlagets innehåll struktureras om ochutökas. LOV bör därför tillföras bestämmelser om förfrågningsunderlagets innehåll, tillgången till förfrågnings underlagen, kontraktsvillkor som får och bör ställas, möjligheter attbegära att en åberopad kapacitet byts ut, samtkrav avseende underleverantörer. 14 Förfrågningsunderlagets innehåll bör konsolideras och förtydligas så att såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och andra på ett enkelt sätt får en överblick över dessa bestämmelser. Därför föreslår Konkurrensverket attbestäm melsen om förfrågningsunderlagets innehåll i LOV ska innehålla följande ickeut tömmande lista över vilka uppgifter som ska finnas i förfrågningsunderlaget: 1) de tillstånd som krävs för den aktuella tjänsten, 2) de uteslutningsgrunder som enligt 7 kap. 2 § andra stycket samt 3-4 §§ ska tillämpas i valfrihetssystemet, 3) vilka krav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet som en sökande ska uppfylla för attfå delta i valfrihetssystemet, 4) grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör, 5) vilka övriga kommersiella och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet, 6) villkor för kontroll och uppföljning, 7) löptiden för kontraktet, 8) på vilket sätt ansökan ska ges in, 9) inom vilken tid denupphandlan de myndigheten kommer att fatta beslut om godkännande, samt 10) övrigt som är relevant. Fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget är en förutsättning för att villkoren ska vara tydliga för alla aktörer som överväger att ansöka till valfrihetssystemet. Konkurrensverket föreslår därför att en upphandlande myndighet ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till förfrågningsunderlaget på sin webbplats från den dag då annonsen om valfrihetssystemetpubliceras. Detta har även andra för delar- det ger granskandejournalister, forskare och medborgare tillgång till för frågningsunderlagen, vilket är viktigtur exempelvis perspektivet av antikorrup tionsarbete. Bestämmelserna om kontraktsvillkorbör enligt Konkurrensverket konsolideras, utökas och förtydligas. Konkurrensverketbedömer attbestämmelserna i LOV om kontraktsvillkor börutökas och därför samlas i ettnytt kapitel 10 Fullgörande av kontrakt. Konkurrensverket föreslår att det i LOV tas in en ickeuttömmande lista över villkor, som måste regleras i kontraktet. Bestämmelsen säger dock inte hur kontraktsvillkoren ska utformas, detbehöver göras i förhållande till förutsättning arna i valfrihetssystemet. Sådana villkor som enligtuppräkningen ska regleras i kontraktsvillkoren är: • förutsättningarna för att avsluta kontraktet om valfrihetssystemet avslutas, • förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att leverantören, om den varit sökande till valfrihetssystemet, inte hade godkänts till valfrihetssystemet av andra skäl än att leverantören omfattas av uteslutningsgrunderna, • . förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens ägarförhållanden eller ledning ändras, • kontroll och uppföljning, och • sanktioner vid kontraktsbrott. 15 Denupphandlande myndigheten får även ställa andra kontraktsvillkor. Denbefint liga bestämmelsen om attupphandlandemyndigheter får ställa särskilda miljömäs siga, sociala och andra villkor formuleras om så att även arbetsrättsliga villkor inkluderas i lydelsen. Det ska tydliggöras att sökande kan vara skyldig att byta ut åberopad kapacitet. Inom ramen för dethär deluppdragethar Konkurrensverket också konstaterat att bestämmelsen om åberopad kapacitetbör tillföras enuttalad skyldighet attunder vissa förutsättningarbyta ut en åberopad kapacitet. Detta för att det inte ska finnas några tveksamheter om att även om en sökandehar rätt att åberopa någon annans kapacitet så finns det situationernär sökandenmåste byta ut den åberopade kapaciteten, och om detinte görs kan den upphandlande myndigheten besluta att inte godkänna ansökan. Kontraktsvillkor som avser underleverantörer. Under uppdragets utförande har det framkommit att det i leverantörers verksamheter ofta förekommerunderlever antörer, och att det är bland underleverantörer som direktmedverkar tillutförandet av uppdraget som det kan finnas problematiska utförare. Detta oavsett om det rör sig om breda eller djupa leverantörskedjor. Konkurrensverketkonstaterar att även om det i dag inte är reglerat i LOV finns det stora möjligheter att ställa krav avse ende underleverantörer, särskiltunderleverantörer som direktmedverkar till full görandet av kontraktet. Därför föreslårKonkurrensverket att det i kapitel 10 Full görande av kontrakt tas in bestämmelser som tydliggör ett antal villkor som enupp handlande myndighet alltid kan ställa avseendeunderleverantörer som direktmed verkar till fullgörandet av kontraktet. Det innebärinte att upphandlande myndig heter är förhindrade att ställa andra kontraktsvillkor avseende såvälunderleveran törer som direktmedverkar till fullgörandet av kontraktet som andraunderleve rantörer. Som konstaterats ovan finns det ett storthandlingsutrymme attutifrån det aktuella valfrihetssystemets karaktärutforma andra kontraktsvillkor. Det gäller även kontraktsvillkor som avser underleverantörer. Sådana villkor behöver dockha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser, vara i överensstämmelse med principerna i 1 kap. 2 § LOV, samt anges i förfrågningsunderlaget. Konkurrensverket föreslår att förslagen inom ramen för dethär deluppdraget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och görbedömningen att detinte behövs några övergångsbestämmelser. Bristande avtalsuppföljning är en möjliggörare för kriminella och oseriösa aktörer- därför bör bestämmelser om kontroll och uppföljning införas i LOV Avtalsuppföljning är ettviktigtverktyg generellt för att motverka oseriösa aktörer i offentlig upphandling, och för att upphandlandemyndigheter genom en aktiv och strukturerad uppföljning ska kunna säkerställa att dess leverantörer uppfyller kon traktsvillkoren så att skattemedel används på ett effektivt sätt. Bristande avtalsupp följning har också identifierats som en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. I de intervjuer som genomförts framhålls detdär för som avgörande attupphandlande myndigheter inte enbart genomför kontroller 16 vid ansökan, utan även följerupp leverantörer regelbundet och systematisktunder avtalets löptid. Det är avgörande för attmotverka oseriösa och kriminella aktörer ivalfrihetssys temen att en upphandlande myndighetmed valfrihetssystem tillämpar ett strateg iskt och enhetligtförhållningssätt till kontroll ochuppföljning samt genomför löpan de kontroller ochuppföljningar av de leverantörer som anslutits. I tidigare reger ingsuppdrag9 som redovisats underhösten konstaterade Konkurrensverket att efter som många upphandlande organisationerbrister i sin kontroll och uppföljning av offentliga kontrakt framstår det som lämpligt att öka styrningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning i författning. Åtgärder som nämndes där var att införa en skyldighet förupphandlande organisationer att följa upp sina avtal iupp handlingslagstiftningen och krav på riktlinjer. Konkurrensverkethar sett det som rimligt atti detta regeringsuppdrag gå vidare med frågan om att öka styrningen i LOV utifrån de aspekter som togs upp i det tidigare regeringsuppdraget. Därför föreslår Konkurrensverket att det i LOV införs ettnytt kapitel 11 Kontroll och uppföljning som innehåller: En skyldighet förupphandlande myndighetermedvalfrihetssystem attbesluta omriktlinjerförkontroll och uppföljning. Riktlinjer för kontroll och uppföljning behöver inte vara separata, utan kan också ingå som ett avsnitti ettmer omfattande upphandlingsreglemente eller motsvarande. Bestämmelsen reglerar inte innehålleti riktlinjerna. Vidare föreslås en möjlighet för tillsynsmyndigheten attförelägga en upphandlande myndighetmed valfrihetssystem attbesluta om riktlinjer för kontroll och uppfölj ning om det inte finns några sådana. En skyldighet förupphandlande myndigheter attregelbundetkontrollera att leverantörerna ivalfrihetssystemetuppfyllervillkoren i förfrågningsunderlaget ochinte omfattas avuteslutningsgrundernai 7 kap. En bestämmelse om regel bunden kontroll av leverantörenbör införas, som också ska ange att denna kontroll ochuppföljning ska dokumenteras. Bestämmelsen säger dock inte hur kontrollen ska ske - detmåste denupphandlande myndighetenutformautifrån valfrihets systemen. Bestämmelsen innebär att den upphandlande myndighetens riktlinjer om kontroll och uppföljning omsätts ipraktiken. Dessutom finns möjligheter att under lätta kontrollen genom kontraktsvillkor om leverantörens medverkan. Attuppfölj ningen ska ske regelbundet innebär attkontrollen och uppföljningen ska säkerställa att kravställningen i förfrågningsunderlaget och uteslutningsgrundema upprätt hålls under kontraktstiden. Ingen leverantör ska heller kunna undgå all form av kontroll och uppföljningunder lång tid. 9Konkurrensverketsrapport2025:5,Förslagfårattunderlättahanteringenavonormaltlågaanbudsominteärseriöst menade,ochrapport2025:7,Metoderförattbeaktakvalitetioffentligakontrakt. 17 Bestämmelser om fördjupad utredning. För att ge upphandlande myndigheter ett bättre stöd både vid handläggningen av ansökningar och vid den regelbundna kon trollen bör det införas bestämmelser om fördjupad utredning av en sökande eller leverantör om detfinns skäl attmisstänka att denne inte uppfyller förutsättningarna för att delta i valfrihetssystemet. Den fördjupade dokumentationen ska också doku menteras. Bestämmelsen är ettuttryck för behovet av att genomföra riskbaserade kontroller av leverantörer. Syftet är att skapa en mer träffsäker och effektiv kontroll, där resurserna används där risken för oseriösa aktörer är som störst, samtidigt som prövningen inte blir onödigtbetungande. Information till enskilda om hur de kan anmäla missförhållanden. Avslutningsvis konstaterar Konkurrensverket att enskilda - såvälbrukare och anhöriga som an ställda hos utföraren - av naturliga skälhar en unik inblick i leverantörernas verk samhet och hur tjänsterna inom valfrihetssystemen faktisktutförs. Deras iakttagel ser kan därför spela en avgörande roll för attupptäcka missförhållanden. En mycket enkel åtgärd, som inte är särskilt betungande, för att stärka arbetet mot kriminella och oseriösa aktörer är att göra det enkelt för enskilda atthitta information om vart de kan vända sig för att anmäla missförhållanden. Därför föreslår Konkurrensverket att det i kapitel 9 införs en ny informationsplikt- atttillhandahålla tydlig informa tion till enskilda omhur och till vem de kan rapportera misstankar om fel i tjänsten och brister hos leverantören. Lämpligen finns denna information i anslutning till den information som tas fram enligt den befintliga informationsskyldigheten avse ende brukarens vali valfrihetssystemet. Konkurrensverket föreslår att förslagen inom ramen för dethär deluppdraget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att detinte behövs några övergångsbestämmelser. Övriga förslag Under genomförandet av uppdragethar detframkommit ettflertal frågor som kan bidra till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer iupphand lande myndigheters valfrihetssystem som inte omfattas av de ovan redovisade del uppdragen. De har samlats i det avslutande avsnittet 6.6. Det bör göras en översyn över bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn. En generell översyn av bestämmelserna är påkallad men redan nu bör två ändringar göras av bestämmelserna som rör tillsyn. Uppdraget attutöva tillsyn över att lagen följs ska inte skilja sig åtmellan LOV och LOU - därförbör tillsynsparagrafen for muleras om. Tillsynsmyndigheten bör också ha samma möjligheter i LOV som i upphandlingslagarna att förelägga en upphandlande myndighet att lämna upp gifter. De förslag som lämnas om ändringar av bestämmelserna som gäller tillsynen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Några övergångsbestämmelserbedöms inte behövas. 18 Regeringen bör utreda hur fler uppgifter o~ valfrihetssystemen kan samlas in och tillgängliggöras. Tillgång till grundläggandeuppgifter om valfrihetssystemen på en aggregerad nationell nivå är viktigt av flera skäl. Inte minst är det avgörande för attkunna upptäcka avvikelser och oegentligheter och därigenom motverka oseriösa och kriminella aktörer. I dag saknas det dock flera grundläggande upp gifter om valfrihetssystemen. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det är av hög prioritet att sådana uppgifter tas fram. Konkurrensverket föreslår därför att regeringen låter genomföra enutredning för att ta fram ettförslag på vilka uppgifter som bör samlas in om valfrihetssystemen, hur insamling av dessa uppgifter kan ske, samthur både rådata och bearbetade uppgifter i form av statistik kan göras tillgängliga. Det aviserade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten om en satsning mot väl färdsbrottslighet ska omfatta ett utökat stöd om tillämpningen av LOV. Under uppdragets genomförande har det framkommit ettrelativtutbrett behov av mer stöd och vägledning kopplat till tillämpningen av LOV, då det stöd som finns för LOU inte i alla delar är rakt av tillämpligt inom LOV. Flera anser att den generella kunskapsnivån om LOV och dess tillämpning i allmänhetbehöverhöjas. Motbak grund av det stora antalvalfrihetssystem som finns och de stora summor som de omfattar bedömer Konkurrensverket det som angeläget attbehovet av ytterligare stöd tillgodoses. Konkurrensverketföreslår därför att det aviserade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten att stödja kommunerna i arbetetmed att motverka arbetslivs- och välfärdsbrottslighet ska inkludera attvidareutveckla stödet avseende tillämpningen av LOV. Det finns behov av forum för erfarenhetsutbyte om att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Flera upphandlande myndigheter har lyft betydelsen av attutbyta erfarenheter med varandra kringhur man arbetar för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Konkurrens verketbedömer att ett sådant erfarenhetsutbyte kan vara positivt av flera skäl. Inte minst kan detbidra till spridning av kunskap och goda exempel. Detkan vara sär skilthjälpsamtför mindre upphandlande myndigheter som saknar resurser. Kon kurrensverketharnoterat att det finns en tendens att se valfrihetssystemen som en "lillebror" till offentlig upphandling som ofta hamnar i skymundan. Det, tillsam mans med att valfrihetssystemenhar karaktärsdrag som offentlig upphandling saknar, gör det viktigt att det även finns arenor där man kanutbyta erfarenheter som rör valfrihetssystem specifikt. Konkurrensverket föreslår därför att regeringen bör överväga att förtydliga någotuppdrag som redan finns eller avses beslutas med ettuppdrag attleda arenor för erfarenhetsutbyte avseende attmotverka oseriösa och kriminella aktörer ivalfrihetssystemen. Vidareutveckling av flera pågående initiativ kan bidra till att möta behovet av tillgång till information. Tillgången till relevant information är en central förutsätt ning förupphandlande myndigheters kontroll och uppföljning. För närvarande på går flera olika initiativ på andra områden som, ibland med viss utveckling, skulle 19 kunna bidra till att ge upphandlande myndigheter bättre tillgång till sådan infor mation som är relevantvid kontroll och uppföljning. Sådana är till exempel: • E-hälsomyndighetens nationellakatalogövervårdgivare och utförareavsocialtjänst skulle kunna samla information om dess tidigarekontrakt. Den kan också inne hålla andra uppgifter av vikt för kontroll av sökande till valfrihetssystemen och för den löpande kontrollen av godkända leverantörer. • Upphandlande myndigheters tillgång till informationfrånIVObörförbättras. Det finns skälför regeringen att närmareutreda möjligheten för IVO attpå ett snabbt och säkert sätt tillgängliggöra information till upphandlande myndig heter om när tillstånd har återkallats eller när andra sanktionsåtgärder har vidtagits. En sådan ordning skulle bidra till attunderlätta upphandlande myndigheters kontroll av leverantörers lämplighet, öka transparensen i välfärdssystemet och minska risken för att oseriösa aktörer erhåller eller behåller offentliga uppdrag. • Kommunersom inte redan äranslutna tillIVO:s e-tjänst Placeringsstöd böransluta sig. I e-tjänsten Placeringsstöd har IVO tagit fram en lösning för att tillgänglig göra information som är av viktför kommuner vid placering av framför allt barn ochunga. E-tjänsten innehåller den typ av information som ofta efter frågas från upphandlande myndigheter. Därför anser Konkurrensverket att det är anmärkningsvärt att inte alla kommuner redan är anslutna och nyttjar till gången till information när den finns inom ett så viktigt område. • Bolagsverkets systemförsamordnad registerkontrollkan vidareutvecklas för attmöta fler behov från upphandlande myndigheter. • Utredningom ettändamålsenligt regelverkförbakgrundskontroller som regeringen tillsatte den 25 september 2025 är välkommen. Vid genomförandet av upp draget är det viktigt attutredningen inte enbartbehandlar offentlig upphand ling enligtupphandlingslagarna utan även ser till valfrihetssystemen enligt LOV och A-LOV. Annars kan detuppstå en oavsedd diskrepans mellan förut sättningarna att göra bakgrundskontroller till exempel vid ingående eller upp följning av kontraktberoende på om det är ettupphandlatkontrakt eller ett kontrakt som tecknats inom ramen för ett valfrihetssystem. Även förslag på andra områden kan bidra till att motverka oseriösa och krimi nella aktörer inom valfrihetssystemen. Konkurrensverkethar under genomföran det av uppdragetidentifieratnågra återkommande förslag som inte omfattas av uppdragetmen som framförts av flera aktörer. Vissa menar att sådana insatser skulle kunna få betydligt större genomslag för upphandlande myndigheters möjlig het till kontroll ochuppföljning, än ändringar av LOV kan medföra. Mot denna bakgrund lyfter Konkurrensverketkort fram dessa nedan. EnligtKonkurrens verkets bedömning kan det finnas skäl för regeringen att framöver utreda dessa frågor närmare. 20 • Ökadesatsningarpåstandardiseringoch digitalisering. Att somupphandlande myndighetha tillgång till rätt information vid rätttid är en central förutsätt ning för att kunna genomföra en effektiv kontroll och uppföljning av leveran törer inom valfrihetssystemen. EnligtKonkurrensverket skulle en digitaliserad inköpsprocessha flera fördelar för samhället i stort. Inte minst skulle detkunna öka effektiviteten, transparensen och spårbarheten samtbidra till bättre möjlig heter till kontroll och uppföljning. Det skulle i sin tur kunna leda till storabe sparingar. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det finns skäl för regeringen attutreda möjligheterna till en bred satsning på standardisering och digitalisering av detoffentligas inköpsprocesser och system. • Ett belastningsregisterfårjuridiska personer bör utredas. I dagsläget saknas ettbe lastningsregister förjuridiska personer, i stället är uppgifter omjuridiska perso ners lagöverträdelserutspridda på många myndigheter och i många fall inte sökbara. Eftersom det äruppgifter som upphandlande myndigheter skulle kunna ha stor nytta av vid sin kontroll och uppföljning av leverantörer, inte enbart inom ramen för LOV, finner Konkurrensverket det otillfredsställande. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att regeringen börutreda åt gärder för att göra uppgifter omjuridiska personers lagöverträdelser mer lättillgängliga för såväl upphandlande myndigheter som för andra. Exempelvis genom attutveckla en motsvarighet till belastningsregister förjuridiska personer eller genom krav på att offentliga myndigheter som beslutar om sanktioner vid sådana lagöverträdelser ska ha en skyldighet att göra dem tillgängliga. • Detkanfinnas skäl att överväga en utökad revisorsplikt. Långt ifrån alla leveran törer inom valfrihetssystemen omfattas av revisionsplikt. Det innebärbland annat att ettbetydande ansvar läggs på de upphandlande myndigheterna att själva kontrollera leverantören i avseenden därbrister hade kunnatupptäckas inom ramen för en extern revision. Under rundabordssamtalen påpekades att en mer omfattande revisionsplikt skulle kunna avlasta de upphandlande myn digheterna och samtidigtbidra till en högre grad av insyn och transparens i verksamheterna. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att detkan finnas skälför regeringen att överväga en utökad revisionsplikt. En sådanut redning bör särskiltpröva om revisionspliktenbör omfatta fler företag verk samma inom ramen för LOV. • Informationsutbytekanfrämjas avflersekretessbrytande bestämmelser. Flera upp handlande myndigheterhar uppgett att kontrollen och uppföljningen av leve rantörer inom valfrihetssystemen försvåras av att relevanta uppgifterhos andra kommuner, regioner och myndigheter ivissa fall omfattas av sekretess. Proble met synes främstuppstå mellan olika upphandlande myndigheter, men i vissa fall även inom en och samma myndighet. Mot denna bakgrund bedömer Kon kurrensverket att det kan finnas skäl för regeringen attutreda huruvida detbör införas fler sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ettmer ändamåls enligtinformationsutbyte mellanupphandlande myndigheter. 21 Tjänsteskrivelse 1(3) Socialtjänsten 2026-04-10 Dnr SN/2026:52 Handläggare Utvecklare Lisa Svanberg lisa.svanberg@uddevalla.se Komplettering och revidering av styrdokument avseende färdtjänst och riksfärdtjänst Sammanfattning I Uddevallakommuns författningssamling finns regler och styrande dokument som är beslutade avnämnd ellerkommunfullmäktige. En översynhar gjorts av de styrande dokument som finns gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Detuppmärksammas attbestämmelser för färdtjänst saknas i författningssamlingen samtidigt som det finns bestämmelser förriksfärdtjänst. För att tydliggöraochmotsvarakraven som gäller fördokument i författningssamlingen, har enrevidering gjorts av bestämmelser för färdtjänst och riksfärdtjänst. Kommunalarådet för äldre ochkommunalarådet förpersonermed funktionsnedsättning, informeras på deras möte 2026-05-04. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-04-10. Bestämmelse för färdtjänst ochriksfärdtjänst 2026-02-19. Handbok och tillämpningsföreskrifter färdtjänst ochriksfärdtjänst, SN 2023-02-15 §27. Bestämmelser förriksfärdtjänst i Uddevallakommun, SN 2009-06-18 §89. Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar attupphävahandbok och tillämpningsföreskrifter färdtjänst ochriksfärdtjänst antagna av socialnämnden 2023-02-15 §27, attupphävabestämmelser förriksfärdtjänst i Uddevallakommun antagna av socialnämnden SN 2009-06-18 §89, samt att antabestämmelse för färdtjänst och riksfärdtjänst, 2026-02-19. Ärendebeskrivning Färdtjänst är en anpassad typ avkollektivtrafik som finns till förpersonermed olika funktionsnedsättningar. Precis som i den övrigakollektivtrafikenreserman tillsammans med andramen resorna skeri personbilar, rullstolsbilar ellerrullstolsbussar. Personers rätt till färdtjänstregleras i lag om färdtjänst. I Uddevallakommun ansvarar Social- Tjänsteskrivelse 2(3) Socialtjänsten SN/2026:52 nämnden för färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänsthandläggare hår delegationpå att fattabeslut om färdtjänst ochriksfärdtjänst. Genom avtal harkommunen låtit Västtrafik AB upphandla och administrerautförandet av färdtjänsten. När det gällerriksfärdtjänst bokas flertalet avresorna genom Riksfärdtjänsten Sverige AB. 2009 beslutade socialnämnden omrevidering av bestämmelser förriksfärdtjänst och dessapublicerades i författningssamlingen. Ijuni 2021 beslutadekommunfullmäktige om en nyberäkningsmodell för egenavgift förresormed färdtjänst och samtidigt uppdaterades avsnittet avseende "Avgift och regler för färdtjänst" i Uddevalla författningssamling. 2023 beslutade socialnämnden att anta "Handbok och tillämpningsföreskrifter för färdtjänst ochriksfärdtjänst". Dennahandbokmed tillämpningsföreskrifter ger vägledning och förutsättningarvidhandläggning ochbeslutsfattande. Denhar dock inte publicerats i författningssamlingen som ett styrande dokument. En översyn av de styrande dokument som finns beslutade av socialnämnden gällande färdtjänst ochriksfärdtjänsthar gjorts utifrån de anvisningar som finns. Det uppmärksammas attbestämmelser för färdtjänst inte finns publicerat i författningssamlingenmer än i de delar avreglerna som framgår i dokumentet "Avgifter ochregler för färdtjänst" som ärbeslutat av kommunfullmäktige. För att tydliggöraochmotsvarakraven som gäller förvilkadokument som skavara publicerade i författningssamlingen samt hur dessa skavarautformade har enrevidering gjorts. Dennaharresulterat i att det konstaterats attnuvarandebestämmelse för riksfärdtjänst samthandbok och tillämpningsföreskrifter för färdtjänst ochriksfärdtjänst börupphävas och istället ersättas med enbestämmelse för färdtjänst ochriksfärdtjänst sompubliceras i författningssamlingen. I dennuupprättade bestämmelsen för färdtjänst ochriksfärdtjänsthar följande förändringar ellerrättningargjorts avseende innehåll i förhållande till de dokument som föreslås upphävas. Punkt 2.2 (arbetsresor) Det förekommer att detblirproblem för debarn somborväxelvis hos båda sina föräldrar. Närde ärhos föräldern därbarnet inte är folkbokfört får de enligttidigare tillämpningsföreskrifterna inte resamed sin arbetsresa. Detta ärinte i linjemedbarns bästa och förslag lämnas att förbarnmed växelvis boende godkänns ävenresa från den förälder därbarnet inte har sin folkbokföringsadress. Punkt 2.3 Landstingharbytts ut mot region då det ärrättnamn i VästraGötaland. Tjänsteskrivelse 3(3) Socialtjänsten SN/2026:52 Punkt3 Rättninghargjorts till korrektkapitel ochparagrafi socialtjänstlagen. Gällande framkomlighet för färdtjänstfordonet har ett tillägg gjorts där det framgår att det handlar om en låstbom vid de tillfällenresenären självmåste ta sig till närmaste tillgängliga plats t ex i ettbostadsområde. Punkt 3.3 och 3.4 Tidigare har det angetts att ledsagare ellermedresenärinte fårhamed hjälpmedel. Denna informationhar lämnats avVästtrafik och det harvisat sig vara felaktigt. Ledsagare ellermedresenär fårhamed hjälpmedel om det ej föranlederbehov av större fordon. Punkt4 I gällande handbok och tillämpningsbestämmelse anges att endast arbetsresorkan läggas som fastaresor. Dettaharrättats då även vanliga färdtjänstresor går att lägga som fastaresor. Sammantaget görs bedömningen att de förändringar ellerrättningar som föreslås inte gernågra försämringari förhållande till de tillämpningsföreskrifter somtidigare gällt för färdtjänst ochriksfärdtjänst. Med stöd av ovan föreslås socialnämndenbesluta attupphävahandbok och tillämpningsföreskrifter färdtjänst ochriksfärdtjänst ochbestämmelser förriksfärdtjänst i Uddevallakommun samt att antabestämmelse för färdtjänst och riksfärdtjänst. Malin Normann Lisa Svanberg Socialchef Utvecklare Beslutetochunderlagetskaskickastill SaraBackmanEngblom, avdelningschef JasminaSaljaPajic, enhetschef AnnaThöm, färdtjänsthandläggare Uddevalla kommuns författningssamling 1(11) Bestämmelse för färdtjänst och riksfärdtjänst InnehåIlsförteckning Bestämmelse för färdtjänst ochriksfärdtjänst 1 1. Inledning 2 2. Tillstånd får färdtjänst 2 2.1 Barns rättighet till färdtjänst 3 2.2 Olikatyper avresor 3 2.3 Begränsningar 4 3. Färdtjänsttillståndets omfattning 5 3.1 Giltighetstid 5 3.2 Föreskrifter och individuellavillkor 5 3.3 Medföljande ledsagare 6 3.4 Medresenärpåresan 6 3.5 Assistanshund och sällskapsdjur 6 3.6 Hjälpmedel, bagage ochbilbarnstol 6 3.7 Trappklättring 7 4. Beställning avresa 7 5. Färdtjänstområde 7 6. Avgifter färdtjänst 7 6.1 Egenavgift 7 6.2 Resa i annankommun, RIAK 8 7. Återkallande och omprövning av färdtjänsttillstånd 8 8. Tillstånd för Riksfärdtjänst 9 8.1 Allmänna förutsättningar förresormed riksfärdtjänst 9 9. Myndighetsutövningen............................................................................................... 10 Ansökan omtillstånd 10 Utredningens genomförande 10 Beslut om färdtjänsttillstånd 11 10. Avtal med Västtrafik om särskild kollektivtrafik 11 Dokumenttyp: Bestämmelse Dnr: SN:2026/52 Antagen av: Socialnämnden Antagen: 2026-04-15 §xx Dokumentansvarig: Avdelningschef, avdelningenförvuxenstöd, socialtjänsten Senast reviderad: - Senast granskad: 2026-04-15 1. Inledning Färdtjänst är en anpassad typ avkollektivtrafik som finns till förpersonermed olika funktionsnedsättningar. Precis som i den övrigakollektivtrafikenreserman tillsammans med andramenresorna sker i personbilar, rullstolsbilar ellerrullstolsbussar. Personers rätt till färdtjänstregleras i Lag (1997:736) om Färdtjänst. Innan det blev en särskild lag om färdtjänst fattades färdtjänst beslut om enligt Socialtjänstlagen. "Färdtjänstska inte längreprimärt behandlas som enform av biståndförattuppnå skäliglevnadsnivå ellerpå annatsättvara en delavsocialtjänsten. Å·ven om den alltjämtär ettuttryckförsocialomsorgska den i huvudsakbehandlas som en trafikpolitiskfråga i syfte attbidra tillen tillfredsställande trafikförsörjningocksåför funktionshindrade. Avsikten är inte attvidga denpersonkrets som ska ha tillgångtill fårdtjdnst."(Prop. 1996/97:115 s. 35 som ligger som grund för Lag om färdtjänst.) Färdtjänstjämställs med den allmännakollektivtrafiken ochman försökeri så stor utsträckning sommöjligthaliknande förutsättningar fördenna och de allmänna kommunikationerna. Dettainnebärbland annat att man försöker anpassa de allmänna kommunikationerna så att fler funktionshindrade kan använda sig av dessa. Den allmännakollektivtrafiken i Uddevallakommunutgörs avbussar, tåg, flexbuss och närtrafik. Flexbussen är enmindrebuss som ärhandikappvänlig ochkanbokas under fastatidertill/frånbestämdahållplatser. Chaufförenkanvarabehjälplig vid på/avstigning. DennatrafikerarhelaUddevallatätort inklusive Torpköpcentrum. Närtrafiken är en taxi somkanbokas förpersoner somborpålandsbygd långt från busshållplats. På landsbygden är adressen öppen, men i tätortutgårdentill/från bestämdahållplatseroch denbokas liksom flexlinjenpåbestämdatider. I Uddevallakommun ansvarar Socialnämnden för färdtjänst ochriksfärdtjänst. Färdtjänsthandläggare har delegationpå att fattabeslut om färdtjänst ochriksfärdtjänst. Uddevallakommunhar genom avtal låtit VästtrafikAB upphandla och administrera utförandet av färdtjänsten. När det gällerriksfärdtjänstbokas resorna genom Riksfärdtjänsten Sverige AB. 2. Tillstånd för färdtjänst Färdtjänst är en särskilt anpassad del avkollektivtrafiken som efter behovsprövning är tillgänglig förpersoner sompå grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, • harväsentliga svårigheter att förflytta sigpå egen hand eller • attresamed allmännakommunikationer Enligt praxis ska funktionsnedsättningenberäknas bestå i minst tre månader för att inte betraktas som tillfällig. Detta innebär att funktionsnedsättningar som vararunderkortare tid och som för den enskildekan ge stora svårigheter i upprättande av socialakontakter eller för att genomförainköp, inte faller inom Lag om Färdtjänst. Vad lagen avsermed väsentliga svårigheter är inte definierat. Praxis blir därför en vägledning i bedömningen. Bristfälliga allmännakommunikationerberättigar inte till färdtjänst, inteheller bristande förmåga att framföra eget fordon eller avsaknad avkörkort. För färdtjänsttillstånd gäller följande i Uddevallakommun: • Den sökande är folkbokförd i kommunen • Funktionshindret bedöms beståi minsttremånader • Funktionshindret ska ge väsentliga svårighetervid förflyttningar ellervid resa med allmännakommunikationer. • Det ska finnas ett tydligt samband mellan funktionsnedsättningen och svårigheterna att förflytta sig själv eller att genomföra självaresan. • Tillstånd till färdtjänst ärpersonligt ochkan ej överlåtas till annan. 2.1 Barns rättighet till färdtjänst När åtgärderrörbarn ska barnets bästa särskiltbeaktas. (Barnkonventionen) Utgångspunktenvidbedömning avbarns behov av färdtjänst grundar sig i barnets funktionsnedsättning och graden av denna. Föreligger sådanaväsentliga svårigheter som avses i Lag om Färdtjänst och som i huvudsakberorpå funktionshinder, skabarnet beviljas färdtjänst, oavsettdet faktum attbarnet i vuxens sällskap skullekunna förflytta sig eller skulle kunnaresautan väsentliga svårigheter. Ombarnets svårigheteri huvudsakberorpå den för ålderntypiskautvecklingsnivån och mognaden, fallerbarnets möjligheter att förflytta sigpå föräldraansvaret. När det gäller störrebarnbörutredningenklargöraombarnetpå grund av funktionshindret klarar att göraresor somjämnåriga normalt kan görapå egenhand. 2.2 Olika typer av resor • Färdtjänstresa. Med färdtjänstresamenas alla såkallade fritidsresormed färdtjänsttillstånd. Tillstånd för färdtjänstresakanbeviljas med antingenpersonbil eller specialfordon. Resamed personbil är den typ avresa som de flestabeviljas. Även om enperson mestadels sitter i rullstol beviljas personbil om den enskildeklarar förflyttningmellan rullstol ochbilsäte. Specialfordonbeviljas när denna förflyttning inte ärmöjlig. För att färdas sittande i rullstol rekommenderas att den är godkänd att sittai underresa. • Arbetsresormed färdtjänsttillstånd. Arbetsresorna ärindelade i tre kategorier: ✓ Omsorgsresa; resortill/från daglig verksamhet LSS. Omsorgsresorbeviljas med maximalt en tur- och returresaper dag, mellan folkbokförings-adressen och verksamheten. ✓ Dagverksamhetsresa; resatill/från dagverksamhet förpersonermed demenssjukdom. Dagverksamhetsresabeviljas med maximalt entur- och returresaper dag, mellan folkbokföringsadressen och dagverksamheten. ✓ Arbetsresor; resortill/från förvärvsarbete eller studier somberättigartill studiemedel eller studiestöd från CSN. Beviljas medmaximalt en tur- och returresaperdag, mellan folkbokföringsadressen och arbetsplatsen/platsen för studier. Förbarnmed växelvis boende godkänns ävenresa från den förälder där barnet intehar sin folkbokföringsadress. Ett anställningsbevis ellerintyg från CSNkrävs. Det är färdtjänsthandläggaren sombeslutarom färdsätt till/från arbete/studier, t ex resamed tåg ellerbuss. Omresan skermed kollektivtrafik, kan anslutningsresa skemed annat färdsätt. Arbetsresorbeviljas inomkommunen samt till och från angränsande kommuner. Förresa till icke angränsande kommuner får färdtjänst nyttjas till ordinarie egenavgift. För andraresor som syftartill arbete men där ett anställningsförhållande inte föreligger, såsom resortill praktik, skaresebehovet i förstahand tillgodoses av huvudmannaskapet för åtgärden (tex skola eller arbetsförmedling) och i andra hand kan färdtjänst nyttjas till ordinarie egenavgift. 2.3 Begränsningar Färdtjänsttillståndet omfattar inte resor som avnågon anledningbekostas av det allmänna eller om annan betalningsansvarig finns. Exempel på sådanaresorkanvara skolskjuts, sjukresor och arbetslivsinriktadrehabilitering. Dettainnebär att vidresor som enligt lag eller författning skabekostas av det allmänna, det vill säga staten, kommunen ellerregion, föreligger ingenrätt att använda färdtjänst. Eftert ex. ett olycksfall/en skadakan det finnas enprivat försäkring somtäckerresor, färdtjänst beviljas då ej. Tillståndet kanbegränsas med individuellaföreskrifter såsom att endast gälla förresa mellan bostaden ochnärmastebusshållplats. Detta gäller omresenärklarar att åkamed allmännakommunikationsmedel men inte kan ta sig till hållplatsenpå grund av för långt avstånd. I Uddevallatillämpas platspoäng 1.0, vilket innebär attvid samåkningkan baksätet delas avtre personer. Färdtjänsttillstånd fårinte användas förresor som görs i tjänsten, då dessaresor är ett ansvar för arbetsgivaren. Sökande som inte är folkbokförd i Sverige, t ex asylsökande flyktingarkan inte beviljas färdtjänst. Den sökande ska i stället hänvisas till Migrationsverket. Färdtjänstenhar ingen skyldighet att tillgodose bärhjälp och/eller liggande transport. Färdtjänstenharingen skyldighet att tillgodose resa i andrakommunerutöver det egna färdtjänstområdet. Dåkan såkallad RIAK (resa i annankommun) beviljas. Sepunkt 6.2. Barnunder 12 år ska alltid ha en vuxen ledsagare medunderresan, en såkallad villkorad ledsagare. 3. Färdtjänsttillståndets omfattning Färdtjänst är enbart självaresan, från attpersonen sätter sig i bilen till personen stiger ur. Allt som chaufförenhjälpertill med före och efterresan är service. Enligt gällande avtal med Västtrafikhämtaroch lämnar chauffören vid yttre dörri markplan. Om den enskilde med färdtjänsttillståndhar etthjälpbehov som sträcker sig utöverovanhänvisas till ansökan om insats enligt 11 kap. 1 § Social-tjänstlagen, såsom t ex hemtjänst ellerledsagning. Färdtjänsten är en del avkollektivtrafiken och därmed en samordnad transportform. Detta innebär attresornaofta skertillsammans med andra resenärer och att fordonet inte alltid åker dennärmaste vägen, vilket gör attrestidenkan påverkas. Det går inteheller att uträtta ärenden och göra stopp underresan. Ska ett ärende uträttas, måste den fortsattaresanbeställas som en nyresa. Resenärenhämtas och lämnas på enplats som ärtillgänglig för färdtjänsten. Det ärinte färdtjänstens ansvar att lösauppkomna framkomlighetsproblem sombegränsar framförandet av fordon. Vid framkomlighetsproblemmåsteresenärenpå egenhand ta sig till närmaste, för färdtjänsten, tillgängligaplats, t ex i bostadsområdemed låstbom. 3.1 Giltighetstid Ett färdtjänsttillståndkan varatidsbegränsat, fråntremånadertill maximalt fem år. Däreftermåste den enskilde åter ansöka om färdtjänst ombehovkvarstår. Vid osäkerhet om funktionshindrets varaktighet, skakortastmöjligagiltighetstidbeslutas. I de fall där det ärkonstaterat att förflyttningssvårighetema är avväsentlig karaktär ochbedöms vara varaktigakan ett tillsvidarebeslut fattas. Även om beslutet gällertills vidare kan det komma att omprövas t ex. vid förändring av färdtjänstens struktur, införande avny kollektivtrafik ex. närtrafiken förpersonerpå landsbygd. Detta framgåri beslutet genom ett förbehåll. Omperson sombeviljats färdtjänst förbättras i sina funktioner är det dennes ansvar att meddela attbehov av färdtjänst inte längre föreligger. I Uddevallakommuns färdtjänstområdekan resorna användas underhela dygnet alla dagari veckan. De somnyttjar sin färdtjänst regelbundet får enpåminnelse om attny ansökanbehöver göras när etttidsbegränsatbeslut ärpåväg att löpaut. 3.2 Föreskrifter och individuella villkor Ett färdtjänsttillstånd kan varautformat med föreskrifter som är individuella, exempelvis att tillståndet enbart gällerundervinterhalvåret på grund avhalkrisk, ett visst antal resorper år, enbart gällertill vissa adresser, t ex dit det inte fungerarmed flexbuss/närtrafik, typ av fordon, placering i fordonet, ensamåkning, ledsagare eller ledarhund. Det är färdtjänsthandläggaren sombeslutarutifrån den enskildaindividens behov. Finns särskildabehov ska det styrkas av ett medicinsktutlåtande, undantagkan göras. ~~V,1< 6(11) ~ < ~ )., +o ~ MM 3.3 Medföljande ledsagare Ledsagare enligt Lag om Färdtjänst innebär att den färdtjänstberättigadehar ett hjälpbehov i bilen, under självaresan. Detkan exempelvis varaettmedicinskt behov eller enutåtagerande person somblir en faraför chauffören eller andramedresenärer. Behovet av ledsagaremåste styrkas genom ettmedicinskt utlåtande. Det är fåpersoner sombeviljas ledsagare, då de allra flestaklarar självaresanmedhjälp avtaxichauffören. Oftastblir den somblirbeviljad ledsagarebeviljad envillkorad sådan. Dekan alltså aldrig genomföra en färdtjänstresautan attha en ledsagare med sig. Behov avhjälp före eller efterresan samthjälp påresmåletberättigar inte till ledsagare. För ledsagare i Uddevallakommun gäller: • Tillståndshavarenharbehov avhjälp under självaresan • Ledsagaren ska stigapå och av vid sammaplats som tillståndshavaren. • Ledsagare reserutankostnad • Ledsagaren skakunnatillgodose tillståndshavarens hjälpbehov • Kommunen är inte skyldig atttillhandahålla ledsagare • Hjälpmedel som föranleder större fordon får ej medtagas. Nedan skataxichauffören varabehjälplig med: • Hjälp till och från ytterdörri markplan • Hjälp in i ochutur fordonet • Hjälp med säkerhetsbältet • Hjälp medhjälpmedel ochbagage in i ochut ur fordonet 3.4 Medresenär på resan Tillståndshavarenharrätt atthamed en annanperson i sällskap vid färdtjänstresa. Gäller även om ledsagare ärbeviljad. Att en medresenärmedföljer skauppges vid beställning avresa. Medresenären ska stigapå och av vid sammaplats som tillståndshavaren. Medresenärenbetalar sammataxa som den färdtjänstberättigade. Västtrafikmedger ej att medresenärtarmed hjälpmedel som föranleder större fordon än det den färdtjänstberättigade ärbeviljad. 3.5 Assistanshund och sällskapsdjur Färdtjänst är enpersontransport och sällskapsdjur fårintemedfölja. Undantag gäller för certifierad ledarhund samt certifierad assistanshund. En certifieradhund fårmedfölja utan avgift. Certifiering eller legitimation skakunnauppvisas påbegäran. Tillståndshavaren ansvarar för att tillhandahållatransportbur alternativt hundsäkerhetsbälte och sätesskydd. 3.6 Hjälpmedel, bagage och bilbarnstol Tillståndshavaren fårtamed etthjälpmedel sombehövs förresans genomförandet ex. gånghjälpmedel ellerrullstol. Övrigahjälpmedel får ej medtagas. Scooter/minicrosser får ej medföras vid färdtjänstresa. Bagage fårmedföras med upp till tvåväskor/kassarperperson. Vid behov avbilbamstol/bilkudde skadennatillhandahållas av tillståndshavaren. 3.7 Trappklättring Trappklättring kanbeviljas under en övergångsperiod i max sex månader (Västtrafik erbjuder enbart sexmånader). Det ärVästtrafik somutreder ochbeslutar om det är möjligt att användatrappklättrare på ett säkert sätt. En trappklättrare kan användas för att förflytta enperson i invändig trappa till och från den egnabostaden i ett flerbostadshus. Trappklättringutförs inte inne i den egnabostaden elleri utomhustrappor. 4. Beställning av resa Den sombeviljats tillstånd till färdtjänst ska själv ellermedhjälp av annanbeställa sin resagenom avkommunen anvisad beställningscentral. Resan skabeställas i så godtid sommöjligt. I Uddevallakommun gäller att resan kanbeställas tidigast 14 dagari förväg och senast en (1) timme innanplanerad resa. Återresakanbeställas samtidigt. Den som ärrullstolsburen ochhartillstånd attresamed specialfordonbörhelstbeställa resan dagen innan, dåtillgångenpå specialfordonkanvarabegränsad. Den somreserregelbundet till och från samma ställe kanboka fastaresor enligt ett uppgjort schema. 5. Färdtjänstområde Den sombeviljas färdtjänst i UddevallakommunkanresainomhelaVästraGötaland. Varje kommun är en egen zon och taxan regleras utifrånhurmånga zonerresan går genom. Se vidareunder avsnittet Avgifterkap. 6. Vidresorutanför färdtjänstområdet finns möjlighet att ansöka omriksfärdtjänst enligt Lag om Riksfärdtjänst (se under avsnittet Tillstånd för Riksfärdtjänst). 6. Avgifter färdtjänst 6.1 Egenavgift Egenavgiftsmodellen för färdtjänstutgår från att varjekommuns geografiska område är en avgiftszon. Personmed giltigt tillstånd till färdtjänst får fritt väljaresmål utan annan begränsning än att resa får ske inom/mellan samtligakommuner inom VästraGötaland. Egenavgiften för färdtjänst (fritidsresor) baseras påhurmångakommuner/zoner i Västra Götalandresan skerigenom. Egenavgiften för färdtjänst indexregleras med den procentuella förändringen av Västtrafiks pris förperiodbiljett för 30 dagari zon C inom kollektivtrafiken. Närresanbeställs hos Västtrafik lämnas uppgift till resenären om vilken avgift som ska betalas. Egenavgiften för arbetsresormotsvararkollektivtrafikens periodbiljett för 30 dagarmed ettpåslagpå 15 procent. Avgiften gäller förden somharregelbundna arbetsresor 3-5 dagarpervecka. För den somharregelbundna arbetsresor 1-2 dagarpervecka gäller 50 procents egenavgift enligt sammaregel. För enstaka arbetsresa gäller samma egenavgift som för färdtjänstresa. Debitering av arbetsresor skervia socialtjänstens avgiftshandläggning. 6.2 Resa i annan kommun, RIAK Färdtjänsthandläggarenkanbevilja enperson med giltigt tillstånd för färdtjänst och folkbokförd i Uddevallakommunresa/resormed färdtjänst i annan kommunmed en så kallad RIAK-kupong, maximalt 8 styckenperresetillfälle. Det kant ex avse resamellan hållplats, station eller flygplats till eller från resmålet. Egenavgiften för färdtjänstresa med RIAK-kupong i kommun som inte ingår i Uddevalla färdtjänstområde är 10 kr/km med enminimiavgiftpå aktuell färdtjänsttaxa i enkommunzon. Den enskildebetalar själv sin egenavgifttill taxiföraren ochUddevalla kommun debiteras mellanskillnaden. 7. Återkallande och omprövning av färdtjänsttillstånd Ett färdtjänsttillståndkan återkallas vid vissa omständigheter. Även föreskrifter och villkor får ändras, om ändrade förhållanden föranleder det. Ett färdtjänsttillstånd får återkallas om förutsättningarna för färdtjänst inte längre finns, exempelvis omtillståndshavarens funktionsförmågahar förbättrats eller om den allmännakollektivtrafiken anpassats sedan färdtjänsttillståndet beviljades. Ett färdtjänsttillstånd kan också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga ochupprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller. Ett beslut om återkallande kan ej delegeras och det är därför Socialnämnden sombeslutar om återkallande av färdtjänsttillstånd. Detta kan föranledas av nedan situationer: • Upprepade icke avbokade och icke genomfördabeställdaresor, såkallade bomresor • Användande av färdtjänst för fel ändamål, t ex i stället för sjukresa ellerresa i tjänsten. • Att den färdtjänstberättigade låter obehöriganyttja färdtjänsten. • Vid hotfullt uppträde samt vållande av obehag förmedpassagerare eller förare. • Vid alkohol- och/ellerdragpåverkan i den omfattning att detkan äventyra säkerheten för färdtjänstresan. • Att den färdtjänstberättigade skadar fordonet eller dess utrustning. Om tillståndshavare folkbokfört sig i annankommunupphör färdtjänsttillståndet att gälla När ett färdtjänstbeslut löpt ut eller ärpåväg att löpaut görs en nyprövning av den enskildes behov av färdtjänst. För att dennaprövning ska göras krävs en ny ansökan från den enskilde. Om förhållandenahar ändrats, både vad gäller enskilds behov, men också den allmännakollektivtrafikenkan detbli så att den enskilde inte längre harrätt till ett färdtjänsttillstånd. Det är alltså inte så attbaraför att enskild en gång haft färdtjänstbeviljadharrätt till nytttillstånd vid förnyad ansökan. 8. Tillstånd för Riksfärdtjänst I Lag om Riksfärdtjänst anges att en enskildmed storaoch varaktiga funktions-hinder som tvingas resa extrakostsamt ska få ersättning för det. Syftet med resan skavara rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet. Eftersomkollektivtrafikenhar anpassats alltmer så att ävenpersonermed funktionsnedsättning skakunnanyttja denbeviljas somregel inte taxi vid riksfärdtjänstresa, utanresamed allmännakommunikationer (tåg ellerbuss) och ledsagare. Vid varje ansökan görs en individuell prövningutifrån funktionsnedsättningens grad samt vartresan ska gå. Det händer attbåde allmännakommunikationer och taxi beviljas vid ansöktresa. Första sträckan gårkanske att åkatåg, medan anslutningsresanbehöver göras med taxi. Om enskildhar färdtjänsttillstånd fårdetta i förstahand användas tillbuss/tågstation i hemkommunen. Kommunenbeviljar somregel detbilligaste färdsättet och resealtemativ som ärpraktisktmöjligt för den sökande. 8.1 Allmänna förutsättningarför resor med riksfärdtjänst Som grund förriksfärdtjänst gäller: • Lag omriksfärdtjänst (SFS 1997:735) • Förordning om egenavgiftervid resormed riksfärdtjänst (1993:1148) I Uddevalla gäller följande som ettkomplement till lagstiftningen: • Tillstånd till riksfärdtjänst beviljas inte förresa inom Uddevallakommuns färdtjänstområde vilket inkluderar allaVästra Götalands kommuner. Detta gäller förutsatt att sökande har färdtjänstbeviljad. • Somhuvudregel gäller att ansökan om tillstånd till riksfärdtjänst görs för varje resa. • Ansökanbör ske senast 14 dagar före resans påbörjande. Andra tiderkangälla forresorvidhögtidex. vidjul. • Beslut omriksfärdtjänst skall innehålla vilket/vilka färdsätt som får användas, om ledsagning omfattas, ressträcka, giltighetstid samt de villkor som i övrigt bedöms behövliga. • Omresan ärbeviljadmed ledsagare ska denne stigapå och av på samma adress somtillståndshavaren. • Behovet av ledsagare ska varaknutettill resan och inte till exempelvis vistelsen vidresmålet. • Om ledsagare ärbeviljad anskaffas denna av tillståndshavaren. Kommunenhar ingen skyldighet attbistå med ledsagare. • Avsaknad av ledsagare ärinte ett skäl för attbeviljas dyrare färdsätt och inte heller om allmännakommunikationer saknas i samband med avgångs- eller ankomsttider för internationellaresor. • Omriksfärdtjänstresan skermedpersonbil eller specialfordon gäller samåkning. • Tillståndshavarenharrätt att tamedmedresenärvidresa i personbil/ specialfordon. Dennebetalardå samma egenavgift som tillståndshavaren. • Tillståndshavares barnharrätt attmedföljai mån avplats i anvisat fordon. Medresande barntom 6 årbetalaringen egenavgift. Medresande barn, 7-16 år betalarhalv egenavgift. Medresande barns ålder skall uppges vid beställning av resan. • Vid resamed allmännakommunikationerbetalarmedresenären, oavsett ålder, hela sinreskostnad samt eventuell bokningsavgift. • Uträttande av ärendenunderresan är ej tillåten. • Extrahjälpmedel i form av scooter ellerlift är ej tillåtet. Endast gånghjälpmedel/rullstol samthjälpmedel sombehövs förtransporten får medtagas oavsett färdsätt. • Utöver förflyttningshjälpmedel fårbagagemedupp till tvåväskor/kassarper personmedföras vid resamedpersonbil/specialfordon. • Kommunenbokarresan genom Riksfärdtjänsten SverigeAB. 9. Myndighetsutövningen Ansökan om tillstånd Ansökan om färdtjänstkan ske såväl skriftligt sommuntligt. Om den enskilde inte själv kan ansökakan ansökan göras av ett ombud. Med ombudmenas enperson somharrätt att helt eller delvis föratalan förnågon, även i dennes frånvaro. Om den sökande är under 18 år företräds denne av sin/sinavårdnadshavare. Vid gemensam vårdnad ska vårdnadshavarna vara överens om åtgärder som gällerbarnet, vilket innefattar ansökan om färdtjänsttillstånd. Utredningen ska inledas och genomföras skyndsamt efter inkommen ansökan. Utredningens genomförande För att fattabeslut om färdtjänsttillstånd behöverhandläggaren inhämtatillräckliga uppgifter för attkunnabedöma om förutsättningarna för attbeviljas tillstånd är uppfyllda. Det som framkommer och som är avbetydelse förbeslut om färdtjänst ska dokumenteras. Ansökan och eventuellt intyg skavisa att den enskildeharväsentliga svårigheter att förflytta sigpå egenhand eller attresamed allmännakommunikationer. Det är den sökandes ansvar att visa/styrka att behov av färdtjänst föreligger. Ett intyg frånmedicinskt legitimeradprofessionkankomma att efterfrågas som en del i beslutsunderlaget. Intyget i sigberättigarinte till färdtjänsttillstånd. Det är den sökandes ansvar att inkommamed ochbekosta de handlingar somhandläggaren efterfrågar. Beslut om färdtjänsttillstånd Beslut om färdtjänsttillstånd ska fattas av den som enligt gällande delegationsordning är behörig. Beslutet ska innehållabland annat vilka färdsätt som gäller samt giltighetstid. Beslutet skameddelas skriftligt. Ettbeslut med avslag/delavslag ska innehållatydliga skäl till avslaget och tillsammans med besvärshänvisning skickas hem till den sökande. 10. Avtal med Västtrafik om särskild kollektivtrafik Kommunenhar ett lagstadgat ansvar att anordnakommunala serviceresor så som färdtjänst och skolresormed taxi. Uddevallakommunhar sedan år 2001 uppdragit åt Västtrafik attupphandla, samordna ochutföradennatrafik vilkenbenämns särskild kollektivtrafik. Avtalet har setts överoch år2021 ingickUddevallakommunnytt avtal med Västtrafik AB angående upphandling, samordning ochutförande av särskild kollektivtrafik. Kommunledningskontoret ansvarar för avtalet och frågor som uppkommer i samband med det. Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2026-04-28 Dnr SN/2026:146 Handläggare Nämndsekreterare Anna-Lena Lundin Telefon +46720837740 anna-lena.lundin@uddevalla.se Ersättning för kommunal primärvård i annan kommun än hemkommunen 2026 Sammanfattning Regionerna ska enligt hälso-och sjukvårdslagen (HSL) erbjuda en godhälso-och sjukvård till alla som ärbosatta i regionen. Det innebär attkommunerna i Västra Götaland ska gekommunal primärvård i ordinärt boende åt personerbosatta inom länet, oavsett om de ärkommuninvånare ellerinte. Kommunenkan inte nekainsats till "icke kommuninvånare" medhänvisning till resursbrist utan alla sökanden skabehandlas lika. Ersättningsnivå Förhälso- och sjukvård somutgårifrånbeslut av sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut, rekommenderas kommunerna attunder2026 följadetbelopp som fastställts av Samverkansnämnden förVästrasjukvårdsregionen. Beloppet är för2026 satttill 833 kr/timme. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2026-04-28 Fyrbodals Kommunalförbunds protokoll 2026-03-26 § 23 Fyrbodals Kommunalförbunds tjänsteskrivelse 2026-02-3 Rekommendation från VästKom om ersättning till kommunal primärvård i annan kommun änhemkommunen 2026-01-12 Förslag till beslut Socialnämndenbeslutar att ersättning förkommunal primärvård i annankommun änhemkommunen, för år 2026, sätts till 833 kronorpertimme. MalinNormann SaraGustafsson Socialchef AvdelningschefHälso-och sjukvård och Sara Gustafsson förebyggande Beslutetochunderlagetskaskickas till AvdelningschefHälso-ochsjukvårdochförebyggande VästKominfo@vastkom.se (dnr2026_001) FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26