och tillika förbundsstyrelse. Direktionen — 30 mars 2026

§ 1 Överlämning av beredningsuppdrag Beredningens beslut • Överlämnar framtaget förslag på Arvodesreglemente för förtroendevalda Tranemo kommun 2027–2030, inklusive bilagor, till kommunfullmäktiges presidium. Ärende En tillfällig arvodesberedning med en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige, utsågs av kommunfullmäktige 2025-06-26, § 95. Vid samma sammanträde fick beredningen sitt uppdrag: ”Kommunfullmäktiges presidium föreslår att en tillfällig beredning utses för att ta fram ett arvodesreglemente för förtroendevalda samt att göra en utvärdering av Tranemo kommuns Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2023 – 2026, samt ta hänsyntill de förändringar som kan komma att tillkomma med anledning av den pågående politiska organisationsöversynen som kommer att antas inför nästa mandatperiod. På grund av uppdragets art behöver inga medborgardialoger genomföras. Däremot kan grundläggande diskussioner med och inom partigrupperna behövas samt en omvärldsbevakning genomföras.” Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-11-14 gavs även ett tilläggsuppdrag till nästkommande arvodesberedning: ”Huruvida de partier som finns representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen har möjlighet till arvoderade insynsplatser.” Beslutsunderlag Överlämningsprotokoll arvodesberedningen Överlämning av beredningsuppdrag Förslag Arvodesreglemente för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030 Status Kommunfullmäktiges presidium Kommundirektör Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 d5ae38e51b06-ba2b-d544-83b3-2af426bd :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare LENNART HAGLUND JÖRGEN HANSSON Förtroendevald Revisor 3FwoOhDzpa77xYOZZQ35Fw 2026-03-30 15:24:14Z ZP9HUU7qEm2ius5JJwmGkg 2026-03-30 20:53:36Z IDA JOSEFSSON 2i/1cuAl8YRyNFwsl9B65A 2026-03-31 05:35:18Z Dokument i försändelsen Överlämningsprotokoll arvodesberedningen.pdf SHA256: e0420bb45a5fa7bc182873e7ee9253f28823f0b91cd1cf2758c53cfb2df33cf0 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. d5ae38e51b06-ba2b-d544-83b3-2af426bd :remmun-DI ngiS oddA Regler Arvodesreglemente - Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030 1 Styrdokument Handlingstyp: Arvodesreglemente - Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027 - 2030 Diarienummer: Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Servicesektionen Följs upp av: Kanslifunktionen Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030 4 2.1 Tillämpningsområden 4 2.2 Tolkning 5 2.3 Ersättningsformer 5 2.4 Hel- och deltidsarvode 5 2.5 Övriga förtroendevalda 6 3 Gruppledare 10 4 Insynsplatser i kommunstyrelsen 10 5 Uppräkning 10 6 Frånvaro 10 7 Utbetalning 10 8 Bestämmelser för omställningsstöd och pension 10 9 Förmåner till förtroendevalda 11 10 Digitala sammanträden och digital justering 11 11 Preskriptionstid 11 12 Övrigt 11 3 1 Inledning Arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda ska vara rimliga och upplevas rättvisa. Regler ska vara tydliga och lätta att tolka. Syftet med ersättningar och arvoden är att göra det möjligt för förtroendevalda att, oavsett yrke, ålder, bostadsort, familjesituation med mera kunna tacka ja till ett uppdrag. Dessutom ska den förtroendevalde kunna känna att hens insats för samhället värderas. Arvodesregler ska i möjligaste mån anpassas till det moderna yrkeslivet och till digitala lösningar, samtidigt som de ska vara öppna, transparenta och kontrollerbara. Det är svårt att skapa ett regelverk som tillgodoser allas behov, vissa generella förenklingar är nödvändiga för att regelverket ska fungera. För att den förtroendevalde lättare ska kunna förhålla sig till regelverket (och för att allmänhet och media ska ha en inblick) skapas en ”politikerplattform” på kommunens hemsida, där mer konkreta exempel på hur reglerna ska tolkas ges. 2 Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030 2.1 Tillämpningsområden Bestämmelserna tillämpas på: 1. Förtroendevalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, beredningar, och utskott och bolagsstyrelser. Gällande bolagen är fullmäktiges beslut en rekommendation, beslut om arvodesbestämmelser fattas på bolagsstämman i respektive bolag. 2. Förtroendevald som utsetts av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd/beredning/utskott/bolagsstyrelse. • I samarbetsorgan med andra myndigheter, organisationer eller motsvarande • I interna samrådsorgan, partsammansatta organ eller motsvarande • Som kommunens representant vid bolagsstämmor, förbundsstämmor o dyl. • Som kommunens representant i samband med särskilda uppdrag. 3. Kommunens revisorer. 4. Gruppledare 5. Partiernas säkerhetsansvariga 4 2.2 Tolkning Kommunstyrelsens allmänna utskott tolkar och granskar tillämpningen av dessa regler. Vid tolkningstillfället deltar kommunjurist. Alla utskottets beslut ska delges (avidentifierade) kommunstyrelsen vid kommunstyrelsens nästkommande sammanträde. 2.3 Ersättningsformer Ersättning kan utbetalas i form av årsarvode, sammanträdesarvode, förrättningsarvode, resekostnadsersättning, färdtidsersättning samt ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner, dessutom kan ersättning utbetalas för vissa kostnader i samband med utövandet av uppdragen (se 2.5.6 Ersättning för övriga kostnader) 2.4 Hel- och deltidsarvode Hel- och deltidsarvodet beräknas från en av kommunfullmäktige beslutad grundnivå (för närvarande 85% av Inkomstbasbeloppet (IKB) 90 % av riksdagsledamotarvodet – beskrivs också i arvodesbilagan). Kommunstyrelsens ordförande, tillika kommunalråd, arvoderas till 100% av grundnivån. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, tillika kommunalråd, arvoderas till 80 % 70 % av grundnivån. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, tillika oppositionsråd, arvoderas till 45% 80 % av grundnivån. Ovanstående förtroendevalda har stationeringsort Tranemo. Arvodet till förtroendevald med ersättning på 40 % eller mer av grundnivån innefattar alla arvoden samt ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner som har samband med angivet uppdrag eller som utförts på uppdrag av styrelsen/nämnden. I ovan angivet arvode för kommunstyrelsens ordförande och de båda vice ordförandena ingår ledamotskap i kommunstyrelsen, i något av kommunstyrelsens utskott, styrelsen för kommunens moderbolag, ledningsgrupper och olika samverkansorgan med andra kommuner samt eventuellt ledamotskap i kommunfullmäktige. Hel- eller deltidsarvoderade har rätt till ledighet i den utsträckning som uppdraget medger med 30 arbetsdagar per år utan att arvodet reduceras. Om en hel- eller deltidsarvoderad förtroendevald blir sjukskriven för en sammanhängande längre tid än 30 dagar ska en ersättare utses. Arvodet utbetalas då till den som går in och ersätter den förtroendevalde fram till dess att sjukskrivningen upphör och hen kan fullgöra sitt uppdrag igen. Vid föräldraledighet som planeras för sammanhängande längre tid än 30 dagar ska samma regel gälla. Tjänstgör hel- och deltidsarvoderad förtroendevald i andra centrala, regionala eller lokala funktioner för vilka förordnandet skett av kommun, SKR eller Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har den förtroendevalde rätt till eventuellt 5 kompletterande arvode från berörda organ för dessa uppdrag. Vid heltidsarvoderads frånvaro för att fullgöra andra politiska uppdrag ska avdrag på arvode göras. Förtydligande: med betydande del av heltid skall enligt förarbetena till gällande kommunallag förstås uppdrag omfattande 40% av heltid eller mer. När en förtroendevald har flera deltidsuppdrag där vart och ett av uppdragen understiger 40% men där den sammanlagda procentsatsen omfattar 40% eller mer skall dessa förtroendevalda inte ersättas för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Se vidare på kommunens politikerplattform. 2.5 Övriga förtroendevalda 2.5.1 Årsarvoden Årsarvoden utbetalas till kommunala förtroendevalda enligt bilaga A. Årsarvodet avser uppdraget i och för den nämnd eller motsvarande för vilket årsarvodet utbetalas och inkluderar samtliga uppdrag som har direkt samband med detta. Årsarvodet omfattar INTE andra kommunala uppdrag som förtroendevald innehar. Årsarvoderade har rätt till ledighet i den utsträckning som uppdraget medger med 30 arbetsdagar per år utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas med fyra veckor under semesterperioden (juni, juli, augusti) och övrig ledighet bör fördelas över året när uppdraget medger. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår inte för arbete som omfattas av årsarvodet. I årsarvode till ordförande/vice ordförande/motsvarande inkluderas ersättning för bl. a. följande arbete: • att leda fullmäktiges, nämndens, utskottets, bolagsstyrelsens eller beredningens verksamhet • att följa kommunförvaltningens arbete. • överläggningar med förvaltningschefen/sektionschefen/VD eller motsvarande och förvaltningen i övrigt • överläggningar med myndigheter samt med övriga kommunala organ. • genomgång/beredning/presidiemöte inför sammanträde/förrättning, besiktning och dylikt • representera fullmäktige, nämnden, utskottet, bolagsstyrelsen eller beredningen i kontakter med massmedia och allmänheten samt vid uppvaktningar och dylikt. • övriga uppdrag som nämnden, utskottet, eller beredningen kan besluta om. • protokolljustering. • Inläsning av handlingar Tjänstgör årsarvoderade förtroendevalda i andra centrala, regionala eller lokala funktioner för vilka förordnande skett av kommunen, SKR eller Boråsregionen 6 Sjuhärads kommunalförbund har den förtroendevalde rätt till eventuellt kompletterande arvode från berörda organ för dessa uppdrag. 2.5.2 Sammanträdes/förrättningsarvode Alla med årsarvode under 40 % och ledamot utsedd av kommunstyrelsen har rätt till sammanträdes/förrättningsarvode. I den mån uppdrag enligt nedan ingår i årsarvodet enligt 2.5.1 utgår ej sammanträdes/förrättningsarvode. Med förrättning avses i dessa bestämmelser deltagande i: • sammanträde som ledamot i fullmäktige, fullmäktigeberedningar, kommunstyrelse, bolagsstyrelse och övriga nämnder, utskott, revisorernas sammanträden samt sammanträden med utredningskommittéer, projekt- och arbetsgrupper. • kurs, konferens, kongress, studiebesök, studieresa, informationsmöte, sammanträde med utomstående myndighet eller organisation eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala uppdraget, efter vederbörligt beslut. • fullgörande av granskning inom ramen för revisionsuppdrag. • Sammanträde eller motsvarande med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. Förtydligande: Vid sammanträde/förrättning ska förtroendevald rapportera sitt deltagande digitalt. Om protokoll inte förs ska minnesanteckning föras från sammanträdet som innehåller uppgift om datum, tidsåtgång, närvarande och sammanträdesändamål. Uppgifterna ska styrkas av fungerande ordförande. Se vidare på kommunens politikerplattform. Sammanträdes/förrättnings- och protokolljusteringsarvode utbetalas enligt bilaga B. Vid sjukskrivning eller föräldraledighet sammanhängande längre än 30 dagar gäller samma regler som för hel- och deltidsarvoderade (se 2.4 Hel- och deltidsarvode). Förtydligande: För att förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner skall utbetalas vid deltagande i kurs/konferens eller motsvarande krävs beslut om deltagande enligt gällande delegationsordning. Beslut om deltagande kan inte fattas efter att kursen/konferensen motsv. är genomförd. Sammanträdesarvode/förrättningsarvode utgår för den tid som sammanträdet/förrättningen pågår. Se vidare på kommunens politikerplattform. 7 2.5.3 Färdtidsersättning Vid förrättning inklusive deltagande i kurs/konferens utanför kommunen utgår färdtidsersättning enligt bilaga B. 2.5.4 Förlorad arbetsinkomst och förlorade ekonomiska förmåner Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. I speciella fall, där ersättning för förlorad arbetsinkomst krävs för längre tid än förrättningen + skälig restid, ska särskilt intyg bifogas och bedömning av rimlighet göras. (se 2.2 Tolkning). Förutom förlorad lön, pensions- och semesterförmåner ersätts också de förlorade socialförsäkringsrättsliga ersättningarna så som arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Inkomstuppgift skall på eget initiativ snarast lämnas till kommunens HR-funktion vid påbörjat uppdrag samt vid varje förändring av inkomsten. Ersättning för förlorad arbetsinkomst ersätts fr.o.m. att inkomstuppgift lämnats till HR-funktionen. Retroaktiv justering av belopp kan inte ske. När kurs/konferens ställs in med mycket kort varsel kan ersättning för förlorad arbetsinkomst ges om den förtroendevalde lämnar intyg på löneavdrag. Likaså när ett planerat möte med angiven mötestid blir mycket kortare än vad som angivits och då förtroendevald inte kan återgå till arbete (vikarie inkallad, lång resväg till arbetsplats med mera). Sammanträde bör förläggas i början eller slutet av dagen så att ersättningsskyldig spilltid minimeras. Förtydligande: Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde faktiskt har förlorat arbetsinkomster och ekonomiska förmåner. En förtroendevald som tagit partiell och generell tjänstledighet har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Den förtroendevalde är skyldig att vid anmodan styrka förlusten. Kan den förtroendevalde inte styrka förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner på sätt som kommunen begär, blir den förtroendevalde återbetalningsskyldig om ersättning hunnit betalas ut. Förtroendevald som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40% eller mer) har inte rätt till ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdragen. Se vidare på kommunens politikerplattform. Egna företagare, fria yrkesutövare och förtroendevalda som fritt disponerar sin arbetstid ersätts med ett timbelopp som utgår från den till Försäkringskassan registrerade årsinkomsten i förhållande till den registrerade årsarbetstiden dock inte under beslutad lägsta ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt bilaga B. 8 Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår för högst åtta timmar per dag. Om förtroendevald visar att arbetsinkomst förlorats för mer än åtta timmar utgår ersättning även för denna tid. Intyg om detta skall lämnas samtidigt med begäran om ersättning. Förtydligande: Har den förtroendevalde ett uppdrag på ledig tid; uttag av flextid, semester etc., föreligger inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Det innebär också att en förtroendevald som byter arbetspass för att få ledig tid när den förtroendevalde har ett uppdrag för kommunen inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. En förtroendevald som är anställd och själv kan reglera sin arbetstid/arbetsschema så att uppdraget utförs på ”ledig tid” och därför inte föranleder något löneavdrag har inte heller rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Se vidare på kommunens politikerplattform. 2.5.5 Ersättning för övriga kostnader För andra extra kostnader, till exempel barntillsyn, avbytartjänst, funktionshindrads särskilda kostnader utbetalas ersättning under förutsättning att den förtroendevalde kan verifiera kostnaden. 2.5.6 Förlorad semesterförmån Förtroendevald som tagit tjänstledigt för att fullgöra förtroendeuppdrag för kommunen i så stor omfattning att tjänstledigheten minskar antalet betalda semesterdagar är berättigad till ersättning för den förlorade semesterförmånen. Förtydligande: För att pröva rätten till ersättning för förlorad semesterförmån krävs begäran från den förtroendevalde. Begäran skall vara styrkt av arbetsgivare. Förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40%) har inte rätt till ersättning för förlorade semesterförmåner. Se vidare på kommunens politikerplattform. 2.5.7 Resekostnadsersättning och traktamente Vid sammanträde och förrättning inom eller utom kommunen utbetalas reseersättning till förtroendevald som har mer än 5 km mellan sin folkbokföringsplats och sammanträdesplatsen. Traktamente samt ersättning för övriga resekostnader och vid sammanträde, förrättningar eller andra uppdrag utbetalas enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare. I de fall tåg, hyrbil, buss eller flyg används ska biljetter beställas genom kanslifunktionen. Kommunstyrelsens presidium disponerar tillsammans en pool-bil som inte kan bokas av någon annan. 9 3 Gruppledare Varje parti, representerat i kommunfullmäktige, ska utse en gruppledare som har till uppgift att hålla samman partigruppen och vara talesperson och kontaktperson för partigruppen. Gruppledaren har rätt till arvode under fullmäktiges mandatperiod under förutsättning att partiet har anmält namnet på gruppledaren till förvaltningen. Gruppledarens rätt till årsarvode upphör den dag då partiet anmäler en annan gruppledare eller anmäler att partiet inte har någon gruppledare. När gruppledare blir kallad till överläggning med förvaltning eller fullmäktiges presidium utgår timarvode. 4 Insynsplatser i kommunstyrelsen De partier som är representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen kan utse en representant (likt gruppledare) som besätter en insynsplats. Arvode utgår inte, dock ersätts denne för förlorad arbetsinkomst. 5 Uppräkning Samtliga arvoden räknas om årligen enligt det beslutade inkomstbasbeloppet (IKB) riksdagsledamotarvodet. Grundnivån utgör 85 % av inkomstbasbeloppet 90 % av riksdagsledamotarvodet. 6 Frånvaro För årsarvoderad såväl som hel- och deltidsarvoderad förtroendevald som är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en sammanhängande tid som överstiger 1 månad ska arvodet minskas i motsvarande mån. 7 Utbetalning Begäran om arvode och andra ersättningar lämnas in månadsvis. Utbetalning sker månadsvis. Arvode utbetalas månaden efter förrättningen under förutsättning att korrekt ifyllt underlag, vederbörligen attesterat, inlämnas till HR-funktionen senast den 10:e i månaden efter förrättningen. 8 Bestämmelser för omställningsstöd och pension 10 Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet i Tranemo kommun. För förtroendevalda gäller ”Bestämmelserna om Omställningsstöd och Pension för Förtroendevalda (OPF-KL)”. ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 25”, antaget av kommunfullmäktige 2025-03-20 § 33. Avtalet innefattar samtliga förtroendevalda som avses i KL 4 kap 1 §. För att se särskilda bestämmelser, se det av kommunfullmäktige antagna avtal om Omställningsstöd och pension för förtroendevalda omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 25. Avtalspension (OPF-KR 25) avsätts med 6 % för inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 31,5 % på inkomster därutöver. Om det inbetalda pensionsbeloppet understiger 3 % av ett inkomstbasbelopp förgående år, betalas summan ut till den förtroendevalde som ej pensionsgrundande arvode. Pensionsavsättning för inkomster över 3 % av ett inkomstbasbelopp sätts av i kommunens balansräkning och utbetalas månadsvis, livslångt efter uppnådd pensionsålder. 9 Förmåner till förtroendevalda Förtroendevalda med årsarvode på 70 % eller mer, har rätt till samma förmåner som anställda beträffande: • Friskvårdsbidrag, inklusive fria bad i Tranemo och Svenljunga simhall • Terminalglasögon • Miljöbil 10 Digitala sammanträden och digital justering Kommunfullmäktige kan besluta om ett sammanträde kan ske digitalt eller delvis digitalt. Förtroendevalda som deltar på sammanträden digitalt blir arvoderade likt de förtroendevalda som deltar fysiskt på sammanträdet. Regler kring digitalt deltagande regleras i respektive kommunfullmäktiges arbetsordning/reglemente. Digital justering ska göras inom fastställd tid för att ersättning ska kunna utgå. 11 Preskriptionstid Begäran om arvode och andra ersättningar rapporteras digitalt månadsvis. Ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år avslås/utbetalas ej. 12 Övrigt Det är varje enskild förtroendevalds ansvar att vara väl insatt i gällande 11 arvodesbestämmelser, och snarast på eget initiativ anmäla förändring som påverkar arvoden och andra ersättningar till arvodesansvarig på personalfunktionen. En förtroendevalds sammanlagda ersättning av arvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst från Tranemo kommun, exklusive ersättning från helägda kommunala bolag, får inte överstiga grundnivån enligt bilaga A. Ett felaktigt utbetalt arvode skall återbetalas. 12 Datum: Dnr: Politikerarvoden i Tranemo kommun 2023–2026 2027-2030, bilaga A (reviderad enligt grundnivå 2026) Samtliga arvoden utgår från det årligen fastställda, statligt beslutade, inkomstbasbeloppet riksdagsledamotarvodet. Grundnivån utgör 85 % 90 % av inkomstbasbeloppet riksdagsledamotarvodet. Grundnivå 2026 baserad på inkomstbasbelopp riksdagsledamotarvodet (81 400 kr/mån) (83 400 kr) Inkomstbasbelopp Riksdagsledamotarvodet x 12 x 0,90 = 822 120 kr/år 879 120 kr/år Timarvode beräknas med 0,3% av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode. Sammanträdestiden avrundas uppåt till närmsta halvtimme. Heltids-, deltids- och årsarvoderad sammanlagda arvode är maximerat till 100 % av grundbeloppet. Uppdrag Arvodering i % av Summa 2026 grundnivån Kommunfullmäktige Ordförande 30 % 255 204 kr 263 736 kr 1:e vice ordförande (majoriteten) 15 % 10 % 127 602 kr 87 912 kr 2:e vice ordförande (oppositionen) 10 % 15 % 85 068 kr 131 868 kr Beredningsledare 8-15 % 1 127 602 kr 70 330 – 131 868 kr Ställföreträdande beredningsledare 4-7% 59 548 kr 35 165 – 61 538 kr 1 Arvode till beredningsledare och ställföreträdande beredningsledare bestäms av kommunfullmäktige, på förslag från presidiet, i samband med att uppdragsbeskrivningen fastställs. Revisorer Ordförande 5 % 42 534 kr 43 956 kr Vice ordförande 4 % 34 027 kr 35 164 kr Ordinarie ledamot 3 % 25 520 kr 26 374 kr Kommunstyrelsen Ordförande 100 % 850 680 kr 879 120 kr 1:e vice ordförande (majoriteten) 80 % 70 % 680 544 kr 615 384 kr 2:e vice ordförande (oppositionen) 45 % 80 % 382 806 kr 703 296 kr Utskottsordförande (ej allmänna 15 % 127 602 kr utskottet) Ordförande LU 131 868 kr Ordförande OU 20 % 170 136 kr 175 824 kr 1:e vice ordförande i utskott 8 % 4 % 68 054 kr (majoriteten) 35 165 kr 2:e vice ordförande i utskott 4 % 8 % 34 027 kr (oppositionen) 70 330 kr Gruppledare 2 % 17 014 kr 17 582 kr Valnämnden Ordförande 1 % 8 507 kr 8 791 kr Vice ordförande 1 % under valår 8 507 kr 8 791 kr Bygg- och miljönämnden Vice ordförande 4 % 35 165 kr Tranemobostäder AB Ordförande 10 % 85 068 kr 87 912 kr Vice ordförande 5 % 42 534 kr 43 956 kr Tranemo Utvecklings AB Ordförande 10 % 85 068 kr 87 912 kr Vice ordförande 5 % 42 534 kr 43 956 kr Arvoden och ersättningar vid sammanträden/förrättningar, bilaga B För ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, beredningar, kommunstyrelsen, nämnderna och revisionen samt valförrättare utgår sammanträdesarvode enligt följande: Timarvode 213 kr/timme 220 kr/timme (Första h ersätts med 2,5 h vid sammanträden) Protokollsjustering 213 kr/timme 220 kr/timme (KS/KF 1h) (Ej vice ordförande) Färdtidsersättning (50 % av timarvodet/restimma) 107 kr/timme 110 kr/timme För valnämndens ledamöter utgår sammanträdesarvode + 100 % vid valdag som inträffar sön- och helgdagar. För valdistriktsordförande utgår valår, utöver den tid ordföranden tjänstgör valdagen, ett förrättningsarvode om 12 timmar 4 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode (2 930 kr). För vice valdistriktsordförande utgår valår, utöver den tid vice ordföranden tjänstgör valdagen, ett förrättningsarvode om 0 kr 1,5 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode (1 099 kr). För valförrättare röstmottagare inkl. valdistriktsordförande utgår sammanträdesarvode + 100 % vid valdag som inträffar under sön- och helgdagar. För röstmottagare som inte fullgör uppdrag som anställd utgår arvode enligt dessa bestämmelser. Samtliga sammanträdes-/förrättningsarvoden räknas om årligen enligt det beslutade inkomstbasbeloppets (IKB) procentuella förändring riksdagsledamotarvodet. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16

2 § Medlemmar Förbundet utgörs av 47 medlemmar. Medlemsorganisationerna är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg, Åmål samt Öckerö.

3§ LUV ska upphöra 9 Överväganden av 13 § 3 st LVU Utskott vårdnadsöverflytt 10 Beslut om hur umgänge ska 14 § 1-2 p. LVU Utskott utövas eller vistelseort ej ska röjas 11 Beslut om upphörande av vård 21 § LVU Utskott 12 Beslut om tillsättande av 22 § 1-2 p. LVU Utskott särskilt kvalificerad kontaktperson eller öppen behandling 13 Prövning om beslut enligt 22 § 22 § 3 st. LVU Utskott LVU fortfarande behövs 14 Beslut om att insats enligt 22 § 22 § 3 st. LVU Utskott LVU ska upphöra 15 Ansökan hos förvaltningsrätten 24-25 §§ LVU Utskott om flyttningsförbud 16 Övervägande om 26 § 1 st. LVU Utskott flyttningsförbud fortfarande behövs 17 Beslut att flyttningsförbud ska 26 § 2 st. LVU Utskott upphöra 18 a. Beslut om tillfälligt 27 § 1 st. LVU a. Utskott flyttningsförbud b. Ordförande eller vice 35 b. Beslut om tillfälligt ordförande i flyttningsförbud i brådskande utskott fall 19 Beslut om läkarundersökning 32 § LVU Handläggare samt utse läkare och bestämmande av plats för läkarundersökning 20 Drogtester inför umgänge och 32a §, 32b § LVU Utskott inför att vården sa upphöra 21 a. Beslut om begäran om biträde 43 § 2 p. LVU a. Utskott för att bereda läkare tillträde till b. Ordförande den unges hem eller för att eller vice inställa den unge till ordförande i läkarundersökningen utskott b. I brådskande fall 22 Beslut att begära 43 § 2 p. LVU Handläggare Förordnande till polismyndighetens biträde för tjänsteperson at genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 23 Rätt att såsom ombud föra 30 kap. 2 § SoL Enhetschef nämndens tala i mål och ärenden vi domstol med rätt att fullfölja eller återkalla ansökan om vård enligt LVU 24 Beslut om tillfälligt 31 § LVU Utskott Beslutet ska utreseförbud underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades. 5.4 Placering av barn i skyddat boende NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om ansökan hos 3 kap 3 § Lag om Utskott förvaltningsrätten om placering placering av barn i skyddat i skyddat boende 36 2 a. Beslut om omedelbar 4 kap 1 § Lag om a. Utskott placering av barn i skyddat placering av barn i b. Ordförande i boende skyddat boende utskott b. Beslut om omedelbar placering av barn i skyddat boende i brådskande fall 3 Ansökan om förlängd tid för 4 kap 6 § Lag om Enhetschef ansökan om placering på placering av barn skyddat i skyddat boende 4 Beslut om att omedelbar 4 kap 8 § Lag om Ordförande i placering av barn i skyddat placering av barn Utskott boende ska upphöra i skyddat boende 5 a. Beslut om hur vården ska 5 kap 1 § Lag om a. Utskott ordnas och var barnet ska placering av barn b. Ordförande i placeras i skyddat boende utskott b. Beslut om hur vården ska ordnas och var barnet ska placeras i brådskande fall 6 Övervägande om placering med 5 kap 3 § Lag om Utskott stöd av 4 kap 1 § fortfarande placering av barn behövs i skyddat boende 7 a. Beslut om 5 kap 4 § 2.p och 5 a. Utskott umgängesbegränsning kap 5 § Lag om b. Ordförande i placering av barn b. Beslut om utskott i skyddat boende umgängesbegränsning i brådskande fall 8 a. Beslut om hemlighållande 5 kap 4 § 1.p och 5 a. Utskott av vistelseort kap 5 § Lag om b. Ordförande i placering av barn b. Beslut om hemlighållande utskott i skyddat boende av vistelseort i brådskande fall 9 Övervägande om fortsatt 5 kap 6 § Lag om Utskott hemlighållande av vistelseort placering av barn eller umgängesbegränsning i skyddat boende 10 Avvisande av framställning 5 kap 7 § Lag om Enhetschef frånvårdnadshavare om att placering av barn beslut om hemlighållande av i skyddat boende vistelseort eller 37 umgängesbegränsning ska upphöra 11 Beslut om att placering av barn i 7 kap 1 § Lag om Utskott skyddat boende ska upphöra placering av barn i skyddat boende 12 Avvisande av framställning 7 kap 2 § Lag om Enhetschef från vårdnadshavare om att placering av barn insats enligt 3 kap. ska upphöra i skyddat boende 13 Beslut om att begära 8 kap 7 § Lag om Handläggare Förordnande till polismyndighetens biträde för placering av barn tjänsteperson att genomföra beslut om i skyddat boende placering 5.5 Beslut om bistånd – placering av vuxna NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Utskott Kan utskottets beslut placering av vuxna i familjehem ej avvaktas får eller hem för vård och boende ordförande eller 1:e vice ordförande i utskottet fatta beslut som kan gälla i två månader. 2 Beslut om särskilda kostnader 12 kap. 1, 4 §§ SoL a. Handläggare som uppstår under tid den b. Enhetschef enskilde är placerade i familjehem eller på institution c. Utskott a. Högst 15 % av basbeloppet/person och år b. Högst 50 % av basbeloppet/person och år c. Därutöver 3 Beslut om eftervård 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef 38 4 Beslut om arvode/ersättning till SKR:s a. Handläggare familjehem rekommendation b. Enhetschef a. Enligt SKR:s rekommendation b. Därutöver 5 Beslut om avgift från den 32 kap. 2 § SoL Handläggare enskilde vårdtagaren 6 Beslut att föra talan i 33 kap 4 § SoL Enhetschef förvaltningsrätten angående ersättning 7 Beslut om eftergift av ersättning 33 kap. 6 § SoL a. Handläggare a. Upp till 10 000 kr b. Enhetschef b. 10 000 kr till 50 % av c. Utskott basbeloppet c. Därutöver 8 Beslut om befrielse från avgift 33 kap. 6 § SoL a. Handläggare a. Upp till 10 000 kr b. Enhetschef b.10 000 kr till 50 % av c. Utskott basbeloppet c. Därutöver 9 Anmälan till försäkringskassan 106 kap. 13 § Handläggare om att nämnden ska uppbära Socialförsäkrings del av sjukpenning för den som balken bereds vård i sådant HVB eller familjehem enligt SoL som ger behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika 5.6 Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att inleda utredning 7 § LVM Enhetschef om det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård enligt LVM 39 2 Beslut om att utredning enligt 7 § LVM Enhetschef LVM inte ska inledas eller läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 3 Beslut om läkarundersökning 9 § LVM Handläggare samt utse läkare 4 Beslut om ansökan till 11 § LVM Utskott förvaltningsrätten om vård enligt LVM 5 a. Beslut om omedelbart 13 § 1-2 st. LVM a. Utskott Beslutet ska anmälas omhändertagande vid nästa b. Ordförande sammanträde b. Beslut om omedelbart eller vice omhändertagande om ordföranden i utskottsbeslut inte kan avvakta utskott 6 Beslut om att ett 18 b § LVM Utskott omhändertagande ska upphöra 7 Beslut om att begära 45 § 1 p. LVM Enhetschef polismyndighetens biträde för att föra missbrukare till läkarundersökning 8 Beslut om att begära biträde av 45 § 2 p. LVM Enhetschef polis för inställelse till vårdinstitution 9 Beslut om ersättning från den 32 kap. 2 § SoL Handläggare enskilde vårdtagaren och 6 kap. 1 § socialtjänstförord ningen 10 Ansöka till förvaltningsrätten 38 § 2 st. LVM Enhetschef om förlängd utredningstid 11 Rätt att såsom ombud föra 30 kap. 2 § SoL Enhetschef nämndens talan i mål och ärenden vi domstol med rätt att fullfölja eller återkalla ansökan om vård enligt LVM 40 5.7 Övrigt bistånd för barn eller vuxna NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare stödsamtal med socialsekreterare 2 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare intern öppenvård 3 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef intern öppenvård för ungdom över 15 år utan vårdnadshavarens samtycke 21 kap. 1 § första och andra stycket SoL 4 Kostnad drogtest 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare 5 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef intern öppenvård för barn 21 kap. 1 § första under 15 år med endast den ene och andra stycket vårdnadshavarens samtycke SoL 6 kap. 13a § Föräldrabalken 6 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1 § SoL Enhetschef godkännande av psykiatrisk 6 kap. 13a § eller psykologisk utredning Föräldrabalken eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) med endast den ene vårdnadshavarens samtycke 7 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef extern öppenvård 8 Beslut i fråga om nytt bistånd i 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef form av kontaktperson eller med stöd av 13 Handläggare kontaktfamilj kap. 7 § SoL Prövning av bistånd 41 9 Beslut i fråga om nytt bistånd i 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef form av kontaktperson eller kontaktfamilj för barn under 15 år med endast en 21 kap 1 § SoL vårdnadshavares samtycke 13 kap. 7 § SoL 6 kap. 13a § Föräldrabalken 10 Beslut om tillsättande av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef särskilt kvalificerad kontaktperson 13 kap. 7 § SoL 11 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare vistelse i feriehem eller koloni med stöd av 18 kap. 1-2 §§ SoL 12 Beslut om att utse handledare 18 kap. 8 § SoL Handläggare vid ungdomstjänst 13 Avgift från föräldrar för vistelse 32 kap. 1 § SoL Handläggare i feriehem/koloni 14 Underrättelse till 15 kap. 5 § SoL Handläggare åklagarmyndighet i samband med ungdomsvård eller ungdomstjänst 15 Beslut om arvodes- och SKR:s a. Handläggare omkostnadsersättning till rekommendation b. Enhetschef kontaktperson/kontaktfamilj a. Enligt SKR:s rekommendation b. Därutöver 16 Beslut om ersättning till SKR:s a. Handläggare feriehem rekommendation b. Enhetschef a. Enligt SKR:s rekommendation b. Därutöver 17 Ansvarsförbindelse för Enhetschef kontraktsvård 42 5.8 Utredning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att utredning ska 14 kap. 2 § SoL Handläggare Av enhetschef utsedd inledas eller inte 20 kap. 2 § SoL (gällande barn och unga) 2 Beslut om att utredning ska 14 kap. 2 § SoL Handläggare Av enhetschef utsedd läggas ned 3 Beslut om omedelbar 20 kap. 1 § SoL Handläggare Av enhetschef utsedd skyddsbedömning 4 Beslut om att utredning ej ska 20 kap. 3-5 §§ SoL Handläggare Av enhetschef utsedd föranleda någon åtgärd 5 Beslut om förlängd utredning 20 kap. 3 § SoL Enhetschef under viss tid 6 Beslut om att uppföljning av ett 23 kap. 1 § SoL Handläggare Av enhetschef utsedd barns situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas utan beslut om insats 7 Beslut om att uppföljning av ett 23 kap. 2 § SoL Handläggare Av enhetschef utsedd barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett hem för vård och boende har upphört 8 Framställan till domstol rörande 5 kap. 2 § Handläggare vårdnad och förmyndarskap socialtjänst- samt barns behov av förordningen målsägarbiträde 9 Beslut om att till 5 kap. 3 § Handläggare överförmyndare anmäla behov socialtjänst- av god man/förvaltare eller förordningen 43 anmäla att behov ej längre föreligger 5.9 Familjerätt NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Godkännande av 1 kap. 4 § 1-2 st. Socialassistent - om faderskapserkännande FB föräldrarna är sammanboende och eniga om faderskapet Handläggare - i övriga fall 2 Godkännande av föräldraskap 1 kap 4, 9 §§ FB Handläggare då ett barn har kommit till genom assisterad befruktning enligt lagen om genetisk integritet mm 3 Beslut att väcka och föra talan i 3 kap. 5-6 §§ FB Handläggare faderskaps- och 6 kap. 8 § FB föräldraskapsmål 6 kap. 8 a § FB 4 Beslut om att inleda utredning 2 kap. 1 § FB Handläggare om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas. 6 Beslut om att återuppta nedlagd 2 kap. 1 § FB Handläggare utredning 7 Beslut om att inleda utredning 2 kap. 1 § FB Handläggare om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet. 8 Beslut att godkänna samt vägra 6 kap. 6 §, 14a § Handläggare avtal om vårdnad, boende och 2 st., 15a § 3 st. FB umgänge 44 9 Beslut om att väcka talan om 6 kap. 15 § FB Handläggare umgänge 10 Beslut att utse umgängesstöd 6 kap. 15 § FB Handläggare 11 Förordnande av utredare 6 kap. 19 § FB Enhetschef 12 Yttrande till allmän domstol i 6 kap. 19 § 2 st. FB Handläggare fråga om vårdnad, umgänge 6 kap. 20 § FB och boende 13 Beslut att godkänna avtal 7 kap. 7 § FB Handläggare rörande underhållsbidrag för max 3 månader 14 Beslut att vägra godkänna 7 kap. 7 § FB Enhetschef föräldrars avtal rörande underhållsbidrag 15 Avge yttrande om förordnande 11 kap. 16 § FB Handläggare av god man, förvaltare eller särskilt förordnad vårdnadshavare 16 Framställning eller ansökan till 5 kap. 2 § Enhetschef domstol angående att åtgärd socialtjänst- behöver vidtas i fråga om förordningen vårdnad, umgänge eller förmyndarskap för ett barn 17 Framställning eller ansökan till 5 kap. 2 § Handläggare domstol om behov av socialtjänst- målsägandebiträde förordningen 18 Beslut om medgivande att ta 24 kap. 1 § SoL Utskott emot barn för adoption 19 Återkallelse av medgivande till 24 kap. 4 § SoL Utskott adoption 20 Prövning av samtycke till 24 kap. 5 § SoL a. Handläggare fortsatt adoptionsförfarande b. Utskott a. Vid samtycke b. Ej samtycke 21 Yttrande enligt namnlagen Lag om Handläggare Personnamn (2016:1013) 45 22 Yttrande till länsstyrelsen, 5 kap. 5 § ÄktB Handläggare upplysningar till annan kommun samt begäran om biträde med upplysningar av annan kommun i ärenden om omedelbar äktenskapsskillnad eller ansökan om tillstånd till äktenskap 5.10 Beslut om bistånd för äldre och funktionsnedsatta NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om förordnande och 13 kap. 7 § SoL Handläggare entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj 2 Beslut om bistånd i form 11 kap. 1, 4 §§ a. Handläggare SoL a. av hjälp i hemmet b. socialassistent/ (hemtjänst) omvårdnad, handläggare/ service, trygghet automatiserad beslutsfunktion b. av trygghetslarm 3 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ a. Handläggare ledsagning, SoL b. Enhetschef kontaktperson/familj, boendestöd, avlösarservice, dagverksamhet a. Enligt riktlinjer b. Utöver riktlinjer 4 Beslut om avlösarservice 11 kap. 1, 4 §§ Handläggare SoL 5 Beslut om bistånd i form av plats 11 kap. 1, 4 §§ a. Enhetschef i särskild boendeform SoL b. Verksamhetschef a. Inom kommunen och enligt c. Utskott riktlinjer 46 b. Inom kommunen utöver riktlinjer c. Extern verkställighet 6 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 3 § SoL Enhetschef medboende på särskilt boende inom kommunen 7 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ a. Handläggare växelvård/korttidsplats SoL b. Enhetschef a. Inom kommunen och enligt riktlinjer b. Inom kommunen utöver riktlinjer 8 Beslut om bistånd under kvällar, 11 kap. 1, 4 §§ Sjuksköterska helger och röda dagar, i form av SoL korttidsplats eller hemtjänstinsats 9 Beslut i form av plats i 11 kap. 1, 4 §§ Handläggare dagverksamhet SoL 10 Beslut om ledsagarservice 11 kap. 1, 4 §§ Handläggare SoL 11 Beslut att justera gemensam 11 kap. 1, 4 §§ Handläggare vårdplan för patienter enligt lag SoL (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, avseende socialnämndens insatser 12 Beslut om jämkning/avskrivning 11 kap. 1, 4 §§ a. Enhetschef av avgifter för insatser inom SoL b. Verksamhetschef äldre- och 32 kap. 1 § SoL funktionsnedsättningsområdet 32 kap. 4-9 §§ a. max 2 mån SoL b. därutöver 13 Fastställa individuell avgift 32 kap. 1 § SoL Administratör enligt riktlinjer och taxa. 47 14 Beslut om att till 5 kap. 3 § Handläggare överförmyndaren anmäla om Socialtjänst- behov av god man/förvaltare förordningen 15 Beslut om att till överförmyndare 5 kap. 3 § Handläggare anmäla att behov av god Socialtjänst- man/förvaltare inte längre förordningen föreligger 16 Avsluta utredning enligt Lex 27 kap. 5 § SoL MAS Sarah med bedömning eller ställningstagande 17 Anmäla till IVO om allvarligt 27 kap. 6 § SoL MAS missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande 5.11 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om personkretstillhörighet 1 § LSS Handläggare 2 Beslut om biträde av personlig 7 § och 9 § 2 p. LSS Enhetschef assistans 3 Tillfälliga utökningar av biträde 7 § och 9 § 2 p. LSS Enhetschef av personlig assistans 4 Beslut om ekonomiskt stöd till 7 § och 9 § 2 p. LSS Enhetschef skäliga kostnader för personlig assistans 5 Beslut om ekonomiskt stöd för att 7 § och 9 § 2 p. LSS Enhetschef bekosta personlig assistans vid tillfälligt utökade behov 6 Beslut om ledsagarservice 7 § och 9 § 3 p. LSS Handläggare 7 Beslut om biträde av 7 § och 9 § 4 p. LSS Handläggare kontaktperson 48 8 Beslut om ersättning till SKR:s riktlinjer a. Familjehems- kontaktperson sekreterare a. Enligt SKR:s riktlinjer b. Enhetschef b. Utöver SKR:s riktlinjer 9 a. Beslut om korttidsvistelse 7§ och 9 § 6p.LSS a. Handläggare utanför det egna hemmet b. Enhetschef b. Verkställighet hos annan utförare 10 Beslut om korttidsvistelse utanför 7 § och 9 § 6 p. LSS Handläggare det egna hemmet i form av stödfamilj 11 Beslut om ersättning till SKR:s riktlinjer a. Familjehems- stödfamilj sekreterare a. Enligt SKR:s riktlinjer b. Enhetschef b. Utöver SKR:s riktlinjer 12 Beslut om avlösarservice i 7 § och 9 § 5 p. LSS Handläggare hemmet 13 Beslut om korttidstillsyn för 7 § och 9 § 7 p. LSS Handläggare skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 14 Beslut om boende med särskild 7 § och 9 § 8 p. LSS Enhetschef Gäller även extern service för barn och ungdom placering 15 Godkännande av familjehem 22 kap. 2 § SoL Utskott 16 Beslut om arvode/ersättning till SKR:s a. Handläggare familjehem rekommendation b. Enhetschef a. Enligt SKR:s rekommendation b. Därutöver 17 Beslut om boende för vuxna i 7 § och 9 § 9 p. LSS Enhetschef Gäller även extern bostad med särskild service placering 18 a. Beslut om daglig verksamhet 7 § och 9 § 10 p. LSS a. Handläggare för personer i yrkesverksam ålder b. Enhetschef som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 49 b. Genom annan utförare 19 Justera gemensam vårdplan för 7 § och 9-10 §§ LSS Handläggare patienter enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, avseende socialnämndens insatser 20 Beslut om att utbetala 11 § LSS Enhetschef assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 21 Beslut om 12 § LSS Verksamhetschef återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög assistansersättning 22 Beslut om upphörande av insats Delegat i enligt LSS ursprungs- beslut 23 Anmälan till överförmyndare att 15 § 8 p. LSS Handläggare person som omfattas av LSS är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 24 Anmälan till överförmyndare att 15 § 6 p. LSS Handläggare förmyndare, förvaltare och god man inte längre behövs 25 Anmäla till Försäkringskassan 15 § 8 p. LSS Handläggare när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 § 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken 26 Underrätta Försäkringskassan 15 § 9 p. LSS Handläggare när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans 50 27 Anmälan till Försäkringskassan 15 § 10 p. LSS Enhetschef om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter 28 Anmälan till IVO om det finns 15 § 11 p. LSS Verksamhetschef anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas 29 Förhandsbesked om rätt till insats 16 § LSS Handläggare enligt LSS för person som inte är bosatt i kommunen 51 30 Beslut om att utreda behoven för 16 § 4 st. LSS Handläggare enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS 31 Beslut om att ingå avtal med 17 § LSS Enhetschef vårdgivare 32 Beslut om att ta ut avgift för 19 § LSS Omsorgs- bostad, fritidsverksamhet eller assistent/ kulturella aktiviteter socialassistent 33 Beslut att ta ut avgift från 20 § LSS Handläggare föräldrar vars barn är under 18 år 5 § LSS-förordningen och får omvårdnad i ett annat 6 kap 2 § socialtjänst- hem än det egna förordningen 34 Beslut om att uppbära 20 § LSS Handläggare underhållsbidrag som avser barnet 35 Anmäla till IVO beträffande 24 a-g § LSS MAS missförhållande inom socialtjänsten och omsorgen om personer med funktionsnedsättning 36 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare arbete, sysselsättning, rehabilitering för psykiskt funktionshindrade 37 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare boendestöd för psykiskt funktionshindrade 38 Beslut om förordnande och 13 kap. 7 § SoL Handläggare entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj 39 Anmäla till IVO om allvarligt 27 kap. 6 § SoL MAS missförhållande eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande 52 5.12 Hälso- och sjukvård NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att anmäla händelser som 3 kap. 5 § MAS har medfört eller jade kunnat Patientsäkerhetslagen medföra en allvarlig skada 2 Ansvar enligt hälso- och HSL 11 kap. 2 § Verksamhetschef sjukvårdslagen/särskilt boende och (2017:30) hälso- och daglig verksamhet för äldre enligt sjukvård SoL 3 Ansvar enligt hälso- och HSL 11 kap. 2 § Verksamhetschef sjukvårdslagen/hemsjukvård (2017:30) hälso- och sjukvård 4 Ansvar enligt hälso- och HSL 1 kap. 12 § Verksamhetschef sjukvårdslagen för särskilt boende (2017:30) hälso- och och daglig verksamhet LSS samt SoL sjukvård inom funktionsnedsättningsområdet 5.13 Yttranden NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Yttrande till åklagare vid 46 § LVM Enhetschef åtalsprövning 2 Yttrande till allmän domstol då 31 kap. 2 § BrB Utskott den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 3 Yttrande till tillsynsmyndighet Enhetschef 4 Yttrande till åklagarmyndighet 11, 31 och 33 §§ Handläggare LuL 32 kap. 4 § BrB 5 Yttrande till Transportstyrelsen 3 kap. 8 § Handläggare eller polismyndigheten körkorts- åklagarmyndigheten, förordningen socialnämnden el. annan myndighet 53 6 Yttrande avseende icke 34 kap. 1-2 §§ SoL Utskott verkställda beslut 7 Yttrande till passmyndighet vid 3 § 2 st. Handläggare utfärdande av pass utan passförordningen vårdnadshavares medgivande för barn under 18 år 8 Yttrande till Länsstyrelsen över 15 kap. 1 § ÄktB Handläggare ansökan om äktenskapsdispens 9 Yttrande till skatteverket med 17 a § Handläggare anledning av ansökan om Folkbokförings- skyddad adress lagen 10 Yttrande till allmän domstol i Aktuell Den som har överklagningsärenden delegat delegation på att överklaga är också den som kan avge yttranden 5.14 Beslut under Sociala jouren NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Utfärda/besluta om: 43 § LVU Sociala jouren i Borås Stad - Handräckningsbeg 45 § LVM äran LVU och 11 kap. 1, 4 §§ SoL LVM 14 kap. 2 § SoL - Tillfällig placering enligt SoL 12 kap. 1 § SoL - Att inleda utredning enligt SoL - Beviljande av ekonomiskt bistånd fram till nästkommande vardag 54 5.15 Övrigt NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att utse ombud 30 kap. 2 § SoL a) Sektionsche för kommunstyrelsen i f ärende eller mål vid b) Enhetschef a) allmän domstol samt att utfärda fullmakt att företräda nämnden i sådana ärenden eller mål b) förvaltningsdomstol samt att utfärda fullmakt att företräda nämnden i sådana ärenden eller mål 2 Anmälan om behov av 3 § lagen om offentligt Handläggare offentligt biträde biträde 3 Dödsboanmälan till 20 kap. 8 a § Socialassistent/ Skatteverket ärvdabalken handläggare 4 Beslut att ordna 5 kap. 2 § Socialassistent/ gravsättning Begravningslagen handläggare 5 Begäran om utdrag ur 11 § 8 p. förordningen Handläggare belastningsregister och om belastningsregister misstankeregister och 4 § 9 p. förordningen om misstankeregister 6 a. Väcka talan om en 10 § lag om god man a. Utskott särskilt förordnad för ensamkommande b. Handläggare vårdnadshavare barn b. Anmäla behovet om en särskilt förordnad vårdnadshavare 7 Beslut om framställning 29 kap. 10 § SoL Enhetschef om överflyttning av ärende till annan kommun samt 55 beslut i fråga om mottagande av ärende 8 Ansökan hos IVO om 29 kap. 11 § SoL Verksamhetsc överflyttning av ärende till hef annan kommun 9 Beslut om överklagande av 35 kap. 2 § SoL Verksamhetsc IVO:s beslut om hef överflyttning av ärende 10 Lämna uppgift till annan 15 kap. 4 § SoL Socialassistent/ myndighet om utbetalad handläggare ekonomisk hjälp 11 Anmäla till 5 kap. 3 § Socialtjänst- Handläggare överförmyndare om behov förordningen finns av god man eller förvaltare eller att någon inte längre behöver förvaltare 12 På begäran från rätten, 6 § Lag om särskild Enhetschef åklagaren eller personutredning i kriminalvården lämna brottmål upplysningar om den misstänkte och lämna förslag på åtgärder som nämnden anser behövs för att främja personens anpassning i samhället 13 På begäran från rätten, 6 § Lag om särskild Socialassistent/ åklagaren eller personutredning i handläggare kriminalvården lämna brottmål upplysningar om den misstänkte är aktuell i ett ärende eller inte 14 Framställning till åklagare 38 § LuL Enhetschef om begäran av prövning hos domstol om förande av bevistalan 15 På begäran lämna ut 15 kap. 3 § SoL Verksamhetsc personuppgifter till statliga hef myndigheter för forskningsändamål 56 16 Beslut om jäv i 6 kap. 28-32 §§ Verksamhets- personärenden kommunallagen chef 17 Avvisande av ombud 9 § förvaltningslagen Utskott 18 Teckna andrahandsavtal 12 kap. 39 § 2 st. Enhetschef med klient avseende Jordabalken bostad (hyreslagen) 19 Beslut om uppsägning av 12 kap. 39 § 2 st. Enhetschef hyresavtal på grund av Jordabalken hyresskuld, störande (hyreslagen) beteende eller annat brott mot överenskommelse i avtalet 20 Beslut om ansökan hos Lagen om Enhetschef kronofogde-myndigheten betalningsföreläggande om betalnings-föreläggande och handräckning 21 Beslut om ansökan hos Lagen om Enhetschef kronofogde-myndigheten betalningsföreläggande om att avhysa hyresgäst och handräckning 22 Beslut om 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef ansvarsförbindelse avseende bostad 23 Reparationsräkningar 11 kap. 4 § och 12 kap. Enhetschef avseende lägenheter där 4 § SoL ansvarsförbindelse föreligger 24 Polisanmälan gällande brott 10 kap 21-23 §§ OSL Handläggare mot barn 30 kap. 2 § SoL 57 6. Samhäll 6.1 Allmänt NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Initiera, godkänna och företräda Ekonomicontroller kommunen i egenskap av fastighetsägare vid lantmäteriförrättningar med rätt att vid förfall utse ersättare 2 Rätt att ingå avtal avseende Handläggare kollektivtrafiktjänster 3 Rätt att ingå avtal avseende fiber Utskott och tomrörsanläggningar över tio basbelopp (under 10 basbelopp anses som verkställighet) 4 Godkänna reduktion av Sektionschef avgiftspliktig tomtyta inom verksamhetsområde om fastighet har så stor areal och är så belägen, att VA-verkets kostnad för det lokala VA-nätet i förhållande till fastighetens areal är väsentligt lägre än för fastigheter inom verksamhetsområde i allmänhet 5 Besluta om igångsättningsbidrag Verksamhetschef till enskilda vägar eller vägbelysningsanläggningar 6 Ändring eller utökning av Utskott befintlig belysningsanläggning såvitt ändringen eller utökningen omfattar mer än 20 ljuspunkter (under 20 punkter anses som verkställighet) 7 Ärenden angående fastställande Utskott av avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Tranemo 8 Ärenden enligt ordningslagen Ordningslagen Handläggare (1993:1617) 58 9 Besluta om att kommunen skall 2 § kommunal Utskott svara för parkeringsövervakning parkeringsövervaknin g m.m. 10 Förordnande av parkeringsvakter 6 § lagen om Utskott för parkeringsövervakning kommunal parkeringsövervaknin g m.m 11 Beslut att parkeringsvakter får tas 7 § lagen om Utskott i anspråk för att biträda polismän kommunal vid fullgörande av parkeringsövervaknin trafikövervakningsuppgifter g m.m. 12 Fastighetsförvärv och a. Utskott fastighetsförsäljning upp till b. Verksamhetschef a. 20 basbelopp b. 10 basbelopp 13 Grävtillstånd Handläggare 14 Varaktiga förändringar av Verksamhetschef öppethållande för allmänheten och föreningar i simhallen i Tranemo (övriga förändringar avseende öppettider anses som verkställighet) 15 Beslut om fastställande av 10-11 §§ Lagen om Handläggare belägenhetsadress samt lägenhetsregister lägenhetsnummer 16 Lämna grannmedgivande för 9 kap 35 § 3 st. PBL Handläggare bygglovsbefriad åtgärd som placeras närmare än 4,5 meter till gräns mot kommunal fastighet som inte är planlagd som allmän plats, eller närmare än 4,5 meter till gräns mot allmän plats med kommunalt huvudmannaskap 6.2 Trafik NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 59 1 Beslut om parkeringstillstånd 13 kap. 8 § Handläggare trafikförordningen 2 Beslut om lokala trafikföreskrifter 10 kap. 1 § Handläggare trafikförordningen 3 Beslut angående dispenser för 4 kap. Handläggare tungt eller brett fordon trafikförordningen 4 Beslut enligt lagen om Lag om särskilda Enhetschef gaturenhållning och skyltning bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 5 Beslut om flyttning av fordon Lag (1982:129) om Handläggare flyttning av fordon i vissa fall och Förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. 6 Avsteg från parkeringsnorm Allmänna Enligt KS utskottet beslutade parkeringsnorm 6.3 Färdtjänst NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om tillstånd till färdtjänst 6-9 §§ Lag om Handläggare med regelkomplettering färdtjänst 2 Beslut om färdtjänstavgifter 10 § Lag om färdtjänst Handläggare 3 Beslut om att återkalla tillstånd till 12 § Lag om färdtjänst Handläggare färdtjänst om förutsättningarna inte längre finns 4 Beslut om tillstånd till 5 § Lag om Handläggare riksfärdtjänst riksfärdtjänst 5 Beslut om ersättning för 8 § Lag om Handläggare riksfärdtjänst riksfärdtjänst 6 Beslut om att återkalla 9 § Lag om Handläggare riksfärdtjänst om behovet inte riksfärdtjänst längre finns. 60 6.4 Bostadsanpassning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om 5 och 10 §§ lag om a. Handläggare bostadsanpassningsbidrag bostadsanpassnings- b. Sektionschef bidrag a. Upp till 250 000 kr c. Utskott b. Upp till 40 pbb c. Över 40 ppb 2 Beslut om återställningsbidrag 12-14 §§ lag om Handläggare bostadsanpassnings- bidrag 3 Återkalla beslut om beviljat 19 § lag om Handläggare bidrag före utbetalning bostadsanpassnings- bidrag 4 Beslut om återbetalning av 21 § lag om Utskott erhållet bidrag bostadsanpassnings- bidrag 6.5 Renhållning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om ansökan om §37 Handläggare gemensamt sopkärl/behållare Renhållningsföreskrifter 2 Beslut om uppehåll i hämtning §38 Handläggare av kärlavfall Renhållningsföreskrifter 3 Beslut om uppehåll i § 39 Handläggare slamtömning Renhållningsföreskrifter 61 6.6 Mark och exploatering NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att avvisa erbjudande Sektionschef om förvärv 2 Ansöka om lagfart, nedsättning, Mark- och utsträckning, relaxation av exploateringsansvarig inteckningar samt utbyte och dödning av pantbrev 3 Ansöka om inskrivning av Mark- och rättigheter och andra jämförbara exploateringsansvarig åtgärder 4 Ansöka om dödning av Sektionschef rättigheter och andra jämförbara åtgärder 5 Ansöka om och godkänna Mark- och lantmäteriförrättning exploateringsansvarig 6 Rätt att föra kommunens talan Mark- och vid lantmäteriförrättningar exploateringsansvarig 7 Teckna avtal om servitut och Mark- och ledningsrätt, upp till två exploateringsansvarig prisbasbelopp 8 Teckna avtal om servitut och Sektionschef ledningsrätt upp till tio prisbasbelopp 9 Teckna avtal om nyttjanderätt a. Mark- och och andra jämförbara avtal exploateringsansvarig a. Tidsbestämda avtal upp till b. Sektionschef tre år c. Mark- och b. Tidsbestämda avtal upp till exploateringsansvarig fem år d. Sektionschef c. Tillsvidareavtal med en uppsägningstid upp till tolv månader d. Tillsvidareavtal med en uppsägningstid upp till 24 månader 62 10 Teckna avtal om friköp från Sektionschef och mark- Samråd ska ske med skyldighet att ordna parkering - och exploaterings- verksamhetschef för parkeringsköp ansvarig gata 11 Begära och lämna yttrande över remisser beträffande mark- och exploateringsverksamheten 12 Beslut om och undertecknande Mark- och Endast inom av handlingar avseende förvärv exploateringsansvarig planlagd mark genom köp, byte, gåva, (detaljplan, stadsplan fastighetsreglering, expropriation och byggnadsplan) eller inlösen av fastighet eller fastighetsdel, till ett värde som uppgår till högst tio prisbasbelopp per förvärv 13 Beslut om pris/ersättning och Sektionschef Endast inom undertecknande av handlingar planlagd mark avseende förvärv genom köp, (detaljplan, stadsplan byte, gåva fastighetsreglering, och byggnadsplan) expropriation eller inlösen av fastighet eller fastighetsdel, till ett värde som uppgår till högst 50 prisbasbelopp per förvärv 14 Beslut om och undertecknade av Mark- och Endast inom handlingar avseende försäljning-, exploateringsansvarig planlagd mark byte-, fastighetsreglering-, (detaljplan, stadsplan expropriation- eller inlösen av och byggnadsplan) fastighet eller fastighetsdel, till ett värde som uppgår till högst 10 prisbasbelopp 15 Undertecknande av Mark- och överenskommelse om exploateringsansvarig fastighetsreglering utom planlagd mark gällande servitut eller gemensamhetsanläggning med ersättning som uppgår till högst två prisbasbelopp 16 Beslut om markanvisningsavtal Kommundirektör med en beräknad köpeskilling (sektionschef är ersättare) upp till 50 prisbasbelopp för en längsta tid om två år 63 17 Beslut om förlängning av Kommundirektör tidigare beslutat (sektionschef är ersättare) markanvisningsavtal med en beräknad köpeskilling upp till 50 prisbasbelopp för en längsta tid om ett år 18 Beslut om avsteg från riktlinjer Utskott för markanvisning 19 Beslut om och undertecknande Kommundirektör Exploateringsavtal är av exploateringsavtal med en (sektionschef är ersättare) ett ekonomisk ersättning till ett genomförandeavtal värde som uppgår till högst 50 mellan kommun och prisbasbelopp exploatör som reglerar ansvars- och kostnadsfördelningen i samband med att mark ska byggas. Avtalet kännetecknas också av att exploatören äger den mark som ska byggas är avtalet ingås. 20 Beslut om och undertecknande Kommundirektör Avtal om överlåtelse av överlåtelseavtal om mark med (sektionschef är ersättare) av mark är ett en ekonomisk ersättning till ett genomförandeavtal värde som uppgår till högst 50 där kommunen prisbasbelopp förbinder sig överlåta mark som ska byggas till exploatör kombinerat med villkor som parterna ska uppfylla i samband med exploateringen 21 Inom angivet projekt, Mark- och entreprenad eller motsvarande exploateringsansvarig företräda kommunen, låta utföra och projektledare för besiktningar enligt Allmänna investeringsprojekt bestämmelser (AB04 och ABT06) samt begära yttranden och lämna yttranden gällande remisser 22 Rätt att inom angivet projekt, Sektionschef entreprenad eller motsvarande 64 ge fullmakt till mark- och exploateringsansvarig för - Beställa varor och tjänster upp till 12 pbb - Hantera avvikelser i uppdrag och handlingar - Skicka förfrågningar vid upphandling och anbudsgivning - Fatta tilldelningsbeslut 23 Ansöka till miljödomstol om Sektionschef tillstånd för vattenverksamhet 24 Anmäla till länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan eller motsvarande 25 Beslut om rivning av Sektionschef saneringsfastighet 6.7 Plan NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om samråd och 3 kap 7 § PBL Utskott utställning av upprättad översiktsplan, tematiska tillägg och fördjupade översiktsplaner 2 Beslut om samråd och 3 kap. 6,9 och 11 Utskott utställning av detaljplaner §§ PBL 3 Beslut om namnsättning av t.ex. Utskott kommundelar, kvarter, gator, vägar, torg, parker och andra infrastrukturanläggningar 4 Beslut om planuppdrag som Utskott följer ordning i fastställd planprioriteringslista 65 5 Teckna planavtal och besluta 12 kap 9-11 §§ Verksamhetschef om planavgift enligt tillämplig PBL taxa 6 Prioriteringsordning för Utskott detaljplaner 6.8 Bibliotek NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om varaktiga Sektionschef förändringar i öppethållande inom biblioteksverksamheten 6.9 Kultur och fritid NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om intagning av elever Verksamhetschef till kulturskolan 2 Beslut om avstängning från Verksamhetschef elevplats i kulturskolan på grund av obetalda avgifter 3 Beslut om beviljande av Enligt fastställda Handläggare kulturarrangörsbidrag regler för bidrag till föreningslivet 4 Beslut om mottagare av Verksamhetschef I samråd med kulturpris priskommitté 5 Beslut om mottagare av Verksamhetschef I samråd med arkitekturpris priskommitté 6 Beslut om beviljande av lokal- Enligt fastställda Verksamhetschef och anläggningsbidrag, regler för bidrag verksamhetsbidrag och till föreningslivet utvecklingsbidrag 7 Beslut om investerings- och Enligt fastställda Utskott upprustningsbidrag regler för bidrag till föreningslivet 66 8 Beslut om förskott på Enligt fastställda Verksamhetschef föreningsbidrag regler för bidrag till föreningslivet 9 Beslut om bidrag till Enligt fastställda Verksamhetschef studieförbund m.fl. regler för bidrag till föreningslivet 10 Beslut om utdelning av Enligt fastställda Handläggare Beslut efter samråd ”Snabba pengar” ”Idéverket” regler för bidrag med enhetschef (Bidrag till aktiviteter av unga till föreningslivet för unga) 11 Beslut om pris till Utskott föreningsledare och pris till unga föreningsledare 12 Beslut om varaktiga Enhetschef förändringar i öppethållande inom fritidsgårdsverksamheten 67 7. Övrigt 7.1 Folkhälsa NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om folkhälsobidrag enligt Regler om Folkhälsostrateg verksamhetsplan för folkhälsobidrag folkhälsoverksamhet 7.2 Lotteritillstånd NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om registreringslotterier, Spellagen 6 kap, 9 § Handläggare godkännande av föreståndare och kontrollant samt fastställande av arvode för kontrollant 7.3 Sponsring NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om sponsring i enlighet Riktlinjer för Kommundirektör med fastställda riktlinjer sponsring Sektionschef 7.4 Flaggning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Flaggning vid särskilda tillfällen Enligt riktlinjer för Sektionschef utöver allmänna flaggdagar flaggning Verksamhetschef 68 7.5 Eldningsförbud NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om eldningsförbud 10 kap. 1 § 2-3 st. lagen KSO Beslut får fattas på (2003:778) om skydd inrådan från mot olyckor (LSO) och Räddningstjänsten 2 kap. 7 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) 7.6 Bussresor NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag Handläggare till enskild avseende rabatt på busskort 7.7 Kamerabevakning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om kamerabevakning Kamerabevakningslag Sektionschef I samråd med en (2018:1200) informationssäke rhetssamordnare 69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

AU § 4, 2025-01-09 Tjänsteskrivelse 2024-12-05 Budgetmodell Tranemo kommun Föredragning och debatt Tf. kommundirektör/ekonomichef Konrad Fredh föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Mikael Skattberg Fastighetschef Datum: 2022-05-23 Dnr: KS/2022:272 Regler Regler för internhyra Styrdokument Handlingstyp: Regler för internhyra Diarienummer: KS/2022:272 Fastställandedatum: 2022-08-22 Fastställs av: Kommunens ledningsgrupp Dokumentansvarig: Fastighetschef samhällssektionen Revideras: Senast 2023-08-22, därefter minst vart fjärde år Följs upp av: Kommunens ledningsgrupp, via Samhällssektionen Tidigare versioner: Finns ej Giltigt tom: 2026-08-22 Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Beskrivning Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Implementering och tillämpning 8 5 Uppföljning 8 1 Inledning Internhyresmodellen skall vara det system som fördelar ut kostnaderna för lokaler till de verksamheter som använder lokalerna. Vid införandet av internhyra sker en omfördelning av kommunens befintliga lokalkostnader och en omfördelning av budgetanslagen måste därmed ske, för att modellen ska bli kostnadsneutral för de olika sektionerna och för kommunen som helhet. Kommunens faktiska lokalkostnader kommer inte att förändras vid övergången till det nya principerna, men det kommer att tydliggöras. 2 Syfte Syftet med införandet av internhyra är att få bättre kontroll över fastighetskostnaderna samt en rättvis fördelning av dessa, det ska också vara tydligt för hyresgästen vilka kostnader som ingår i internhyran. Internhyran ska motivera till ett mer kostnads- och lokaleffektivt utnyttjande av kommunens lokaler. 3 Beskrivning Det ska vara tydligt vilka kostnadsposter som ingår i internhyran och varför man betalar just den internhyra man gör. • Modellen ska vara förutsägbar, tydlig och transparent. Den ska spegla hyresobjektens årliga faktiska kostnader samt gemensamma kostnader per lokalkategori. • Modellen ska göra det lätt att jämföra lokalkostnader över tid. • Modellen ska ge förutsättningar att jämföra kommunens faktiska lokalkostnader med andra kommuner och kommersiella bolag. För att kunna fördela de indirekta lokalkostnaderna, så som personalkostnader och administration som inte är direkt hänförbara till ett hyresobjekt, delas samtliga lokaler in i kategorier baserat på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen. Lokalerna delas in följande kategorier: • Lärande • Omsorg • Samhäll • Gemensamma Fastigheterna läggs i den kategori där respektive sektion bedriver verksamhet. För fastigheter där två eller flera sektioner hyr lokaler kategoriseras fastigheterna till den grupp där merparten av lokalerna hör. Därefter fördelas kostnaden för fastigheten procentuellt utefter nyttjandet mellan sektionerna. I kategorin Gemensamma fastigheter läggs till exempel Forumhuset, där sektionerna gemensamt nyttjar hela fastigheten. Kostnaderna för gemensamma fastigheter fördelas procentuellt utefter den totala kvadratmeterytan per sektion. Kostnader som ingår i hyran: Driftkostnader enligt gränsdragningslista som bifogas till hyreskontrakt Underhåll (felavhjälpande samt inre underhåll) enligt gränsdragningslista som bifogas till hyreskontrakt Personalkostnader för förvaltning och administration inom fastighet Reinvesteringsåtgärder och verksamhetsnära investeringar enligt schablonkostnad per kvadratmeter För kostnader ovan debiteras beräknad kostnad per kvadratmeter Kapitalkostnader Debiteras enligt faktiska kapitalkostnader per fastighet Exempel på kostnader som inte ingår i hyran: Verksamhetsstöd Lokalvård Renhållning/sophämtning Fastighetsdatasystem Försäkring och fastighetsskatt Drift- och underhållskostnader För drift- och underhållskostnader räknas en kostnad per kvadratmeter per grupp fram. Beräkningen görs genom att totalkostnaden för till exempel lärandefastigheter fördelas på totalt antal kvadratmeter inom gruppen Lärande. Drift- och underhållskostnaden per kvadratmeter kan alltså skilja sig mellan de olika grupperna. Vilka kostnader som ingår i drift och underhåll framgår av gränsdragningslistor som bifogas till hyreskontrakten. Samtliga lokaler har samma gränsdragningslistor och därmed samma servicegrad. För att fastställa drift- och underhållskostnaden i hyran för 2023 används utfallet för 2021 med uppräkning för prisökningar enligt konsumentprisindex (KPI). Vid kostnadsökningar som överstiger KPI (t ex nya upphandlingar/avtal som medför ökade kostnader) görs uppräkning för dessa kostnader enligt faktisk ökning. Utfallet för kostnader som kan skilja sig mycket mellan åren, t ex uppvärmning och snöröjning normalårskorrigeras. Personal- och reinvesteringskostnader fördelas med samma summa per kvadratmeter för samtliga fastigheter. Kapitalkostnader Kapitalkostnaden består av avskrivning, beräknad på fastighetens bokförda värde fördelat på avskrivningstiden, samt internränta. Internräntan följer SKR:s rekommendationer och fastställs årligen. För 2023 är internräntan 1,25 %. Vid förändring av kapitalkostnaden, både när avskrivningar minskar/ökar samt när internräntan förändras, justeras hyran i motsvarande mån till nästkommande år. Kapitalkostnaden som ingår i hyran beräknas både på befintliga lokaler och på pågående investeringar som beräknas färdigställas under de två första tertialen kommande året. Kapitalkostnader som en följd av ny- eller ombyggnation debiteras den sektion som använder lokalerna. I de fall två eller flera sektioner delar objekt fördelas kapitalhyran procentuellt mellan sektionerna baserat på hur stor andel av lokalytan som respektive sektion nyttjar. Reinvesteringsåtgärder/investeringsunderhåll Reinvesteringsåtgärder medför ökade kapitalkostnader och ska ingå i internhyran. Summan per fastighetsgrupp/sektion är svår att beräkna då det kan bli stora skillnader både beroende av vilken slags åtgärd som utförs och avskrivningstiden. En schablonkostnad per kvadratmeter räknas därför fram årligen och fördelas på samtliga fastigheter. Kostnaden beräknas enligt följande: • Investeringarna avslutas jämt över året, dvs halva summan utgör det genomsnittliga beloppet. • Den genomsnittliga avskrivningstiden för investeringsunderhåll 20 år används vid beräkning. • Fastställd internräntesats används för att beräkna räntekostnaden. Vid större planerade underhållsåtgärder ska verksamheten informeras i god tid. Externt inhyrda lokaler För externt inhyrda lokaler hanterar Samhällssektionen drifts- o underhållsfrågor som åligger hyresgästen enligt hyreskontrakt samt hyresfakturor från extern hyresvärd. Internhyra debiteras sedan till hyresgästen för faktisk hyra. Rivning/sanering Kostnader för rivning och sanering hanteras i investeringsprojekten vid ny eller ombyggnationer. Rivning utanför investeringsprojekten hanteras med särskilda äskanden i budgetprocessen. Årlig revidering av hyran: Driftkostnaderna uppräknas årligen enligt följande: - Drift och underhåll: höjning enligt KPI (eller faktisk ökning för enskilda kostnadsslag vid t ex nya upphandlingar/avtal) - Personal: höjning enligt PKV – personalkostnad Kapitalkostnaderna följer beräknat utfall under kommande år (beräknat på befintliga lokaler samt investeringar som planeras att färdigställas under de två första tertialen kommande år). Internräntan beräknas enligt SKR:s rekommendation. Preliminär hyra meddelas till hyresgästen i samband med budgetarbetet för kommande år. Tecknande av kontrakt: För hyresvärden undertecknas hyreskontrakt av Fastighetschef. För hyresgästen undertecknas hyreskontrakt av sektionschef. Uppsägning av lokaler: Hyran förlängs automatiskt om inte uppsägning sker. Uppsägningstiden är resterande del av det år som uppsägningen sker + 24 månader. Exempel: Om uppsägning sker 1:e mars 2023 löper kontraktet till 2025-12-31. Hyra enligt kontrakt debiteras hyresgästen tills annan hyresgäst tar över lokalerna eller lokalerna kan avyttras, dock längst till uppsägningstidens utgång. Uppsägning av del av lokal kan endast göras om hyresvärden bedömer att det finns möjlighet att hyra ut del av lokalerna till annan hyresgäst alternativt avyttra dessa. Bedömning görs från fall till fall av hyresvärden. Tomställda lokaler: Kommunens egenägda tomställda lokaler hanteras av Samhällssektionen och finansieras inom internhyresmodellen. Över-/underskott vid årets slut Vid över- eller underskott på kostnader som ingår i internhyran vid årets slut fördelas detta ut procentuellt på sektionerna utefter total kvadratmeteryta. 4 Implementering och tillämpning Internhyressystemet införs från 1:e januari 2023, med en implementeringstid på ett år. Hyreskontrakt för samtliga lokaler med kommunal verksamhet tecknas med sektionerna och undertecknas för hyresgäst av sektionschef. Omfördelning av befintlig budget för 2023 görs mellan sektionerna. 5 Uppföljning Utvärdering och uppföljning av internhyressystemet görs årsvis. Första utvärderingen och uppföljningen ska ske av kommunens ledningsgrupp. Vår ref: Tomas Appelkvist Fastighetschef Datum: 2026-04-07 Dnr: KS/2025:389 Regler Regler för internhyra 1 Styrdokument Handlingstyp: Regler för internhyra Diarienummer: KS/2025:389 Fastställandedatum: Fastställs av: Kommunstyrelsen Dokumentansvarig: Fastighetschef Revideras: vart fjärde år Tidigare versioner: KS/2022:272 Giltigt tom: 2030- Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Beskrivning 4 4 Implementering och tillämpning 8 5 Uppföljning 8 3 1 Inledning Internhyresmodellen skall vara det system som fördelar ut kostnaderna för lokaler till de verksamheter som använder lokalerna. Vid införandet av internhyra sker en omfördelning av kommunens befintliga lokalkostnader och en omfördelning av budgetanslagen måste därmed ske, för att modellen ska bli kostnadsneutral för de olika sektionerna och för kommunen som helhet. Kommunens faktiska lokalkostnader kommer inte att förändras vid övergången till det nya principerna, men det kommer att tydliggöras. 2 Syfte Syftet med införandet av internhyra är att få bättre kontroll över fastighetskostnaderna samt en rättvis fördelning av dessa, det ska också vara tydligt för hyresgästen vilka kostnader som ingår i internhyran. Internhyran ska motivera till ett mer kostnads- och lokaleffektivt utnyttjande av kommunens lokaler. 3 Beskrivning Det ska vara tydligt vilka kostnadsposter som ingår i internhyran och varför man betalar just den internhyra man gör. • Modellen ska vara förutsägbar, tydlig och transparent. Den ska spegla hyresobjektens årliga faktiska kostnader samt gemensamma kostnader per lokalkategori. • Modellen ska göra det lätt att jämföra lokalkostnader över tid. • Modellen ska ge förutsättningar att jämföra kommunens faktiska lokalkostnader med andra kommuner och kommersiella bolag. För att kunna fördela de indirekta lokalkostnaderna, så som personalkostnader och administration som inte är direkt hänförbara till ett hyresobjekt, delas samtliga lokaler in i kategorier baserat på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen. Lokalerna delas in följande kategorier: • Lärande • Omsorg 4 • Samhäll • Gemensamma Fastigheterna läggs i den kategori där respektive sektion bedriver verksamhet. För fastigheter där två eller flera sektioner hyr lokaler kategoriseras fastigheterna till den grupp där merparten av lokalerna hör. Därefter fördelas kostnaden för fastigheten procentuellt utefter nyttjandet mellan sektionerna. I kategorin Gemensamma fastigheter läggs till exempel Forumhuset, där sektionerna gemensamt nyttjar hela fastigheten. Kostnaderna för gemensamma fastigheter fördelas procentuellt utefter den totala kvadratmeterytan per sektion. Kostnader som ingår i hyran: Driftkostnader enligt gränsdragningslista som bifogas till hyreskontrakt Underhåll (felavhjälpande samt inre underhåll) enligt gränsdragningslista som bifogas till hyreskontrakt Personalkostnader för förvaltning och administration inom fastighet Reinvesteringsåtgärder och verksamhetsnära investeringar enligt schablonkostnad per kvadratmeter För kostnader ovan debiteras beräknad kostnad per kvadratmeter Kapitalkostnader Debiteras enligt faktiska kapitalkostnader per fastighet Exempel på kostnader som inte ingår i hyran: Verksamhetsstöd Lokalvård Renhållning/sophämtning Fastighetsdatasystem Försäkring och fastighetsskatt Drift- och underhållskostnader För drift- och underhållskostnader räknas en kostnad per kvadratmeter per grupp fram. Beräkningen görs genom att totalkostnaden för till exempel lärandefastigheter fördelas på totalt antal kvadratmeter inom gruppen Lärande. Drift- och underhållskostnaden per kvadratmeter kan alltså skilja sig mellan de olika grupperna. Vilka kostnader som ingår i drift och underhåll framgår av gränsdragningslistor som bifogas till hyreskontrakten. Samtliga lokaler har samma gränsdragningslistor och därmed samma servicegrad. 5 För att fastställa drift- och underhållskostnaden i hyran för 2023 används utfallet för 2021 med uppräkning för prisökningar enligt konsumentprisindex (KPI). Vid kostnadsökningar som överstiger KPI (t ex nya upphandlingar/avtal som medför ökade kostnader) görs uppräkning för dessa kostnader enligt faktisk ökning. Utfallet för kostnader som kan skilja sig mycket mellan åren, t ex uppvärmning och snöröjning normalårskorrigeras. Personal- och reinvesteringskostnader fördelas med samma summa per kvadratmeter för samtliga fastigheter. Kapitalkostnader Kapitalkostnaden består av avskrivning, beräknad på fastighetens bokförda värde fördelat på avskrivningstiden, samt internränta. Internräntan följer SKR:s rekommendationer och fastställs årligen. För 2023 är internräntan 1,25 %. Vid förändring av kapitalkostnaden, både när avskrivningar minskar/ökar samt när internräntan förändras, justeras hyran i motsvarande mån till nästkommande år. Kapitalkostnaden som ingår i hyran beräknas både på befintliga lokaler och på pågående investeringar som beräknas färdigställas under de två första tertialen kommande året. Kapitalkostnader som en följd av ny- eller ombyggnation debiteras den sektion som använder lokalerna. I de fall två eller flera sektioner delar objekt fördelas kapitalhyran procentuellt mellan sektionerna baserat på hur stor andel av lokalytan som respektive sektion nyttjar. Reinvesteringsåtgärder/investeringsunderhåll Reinvesteringsåtgärder medför ökade kapitalkostnader och ska ingå i internhyran. Summan per fastighetsgrupp/sektion är svår att beräkna då det kan bli stora skillnader både beroende av vilken slags åtgärd som utförs och avskrivningstiden. En schablonkostnad per kvadratmeter räknas därför fram årligen och fördelas på samtliga fastigheter. Kostnaden beräknas enligt följande: • Investeringarna avslutas jämt över året, dvs halva summan utgör det genomsnittliga beloppet. • Den genomsnittliga avskrivningstiden för investeringsunderhåll 20 år används vid beräkning. • Fastställd internräntesats används för att beräkna räntekostnaden. Vid större planerade underhållsåtgärder ska verksamheten informeras i god tid. 6 Externt inhyrda lokaler För externt inhyrda lokaler hanterar Samhällssektionen drifts- o underhållsfrågor som åligger hyresgästen enligt hyreskontrakt samt hyresfakturor från extern hyresvärd. Internhyra debiteras sedan till hyresgästen för faktisk hyra. Rivning/sanering Kostnader för rivning och sanering hanteras i investeringsprojekten vid ny eller ombyggnationer. Rivning utanför investeringsprojekten hanteras med särskilda äskanden i budgetprocessen. Årlig revidering av hyran: Driftkostnaderna uppräknas årligen enligt följande: - Drift och underhåll: höjning enligt KPI (eller faktisk ökning för enskilda kostnadsslag vid t ex nya upphandlingar/avtal) - Personal: höjning enligt PKV – personalkostnad Kapitalkostnaderna följer beräknat utfall under kommande år (beräknat på befintliga lokaler samt investeringar som planeras att färdigställas under de två första tertialen kommande år). Internräntan beräknas enligt SKR:s rekommendation. Preliminär hyra meddelas till hyresgästen i samband med budgetarbetet för kommande år. Tecknande av kontrakt: För hyresvärden undertecknas hyreskontrakt av Fastighetschef. För hyresgästen undertecknas hyreskontrakt av sektionschef. Uppsägning av lokaler: Hyran förlängs automatiskt om inte uppsägning sker. Uppsägningstiden är resterande del av det år som uppsägningen sker + 24 månader. Exempel: Om uppsägning sker 1:e mars 2023 löper kontraktet till 2025-12-31. Hyra enligt kontrakt debiteras hyresgästen tills annan hyresgäst tar över lokalerna eller lokalerna kan avyttras, dock längst till uppsägningstidens utgång. Uppsägning av del av lokal kan endast göras om hyresvärden bedömer att det finns möjlighet att hyra ut del av lokalerna till annan hyresgäst alternativt avyttra dessa. Bedömning görs från fall till fall av hyresvärden. 7 Tomställda lokaler: Kommunens egenägda tomställda lokaler hanteras av Samhällssektionen och finansieras inom internhyresmodellen. Över-/underskott vid årets slut Vid över- eller underskott på kostnader som ingår i internhyran vid årets slut fördelas detta ut procentuellt på sektionerna utefter total kvadratmeteryta. 4 Implementering och tillämpning Internhyressystemet införs från 1:e januari 2023, med en implementeringstid på ett år. Hyreskontrakt för samtliga lokaler med kommunal verksamhet tecknas med sektionerna och undertecknas för hyresgäst av sektionschef. Omfördelning av befintlig budget för 2023 görs mellan sektionerna. 5 Uppföljning Utvärdering och uppföljning av internhyressystemet görs årsvis. Första utvärderingen och uppföljningen ska ske av kommunens ledningsgrupp. 8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16

5 § SoL c. Utskott b. Upp till fyra månader c. Därutöver 6 Beslut om begravningshjälp och Handläggare skäliga avgifter i omedelbar 12 kap. 1 § SoL anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 33 kap. 2-3 §§ SoL 7 Beslut om vägran eller 12 kap. 1 § första Handläggare nedsättning av fortsatt och andra stycket, försörjningsstöd med stöd av 12 kap. 7 § SoL 30 8 Beslut att återkräva ekonomiskt 33 kap. 1-3 §§ SoL Ursprunglig delegat bistånd som beviljats enligt 12 kap. 1-2 §§ SoL (om biståndet beviljats under villkor om återbetalning) 9 Beslut att återkräva ekonomiskt 33 kap. 1 § SoL Enhetschef bistånd som beviljats enligt 12 kap. 1, 2 §§ SoL (om biståndet som beviljats utgått obehörigen eller med för högt belopp) 10 Beslut om att föra talan om Utskott återbetalning hos 33 kap. 4 § SoL förvaltningsrätten 11 Beslut om av- eller 33 kap. 6 § SoL a. Handläggare nedskrivning av fordran enligt b. Enhetschef gällande regler c. Utskott a. Upp till 10 000 kr b. 10 000 kr till ett halvt basbelopp c. Med ett belopp därutöver 12 Beslut om att polisanmäla brott 15 kap. 7 § SoL Utskott mot den egna verksamheten (ex misstänkt bidragsbedrägeri) 13 Anmälan om allvarligt 27 kap. 6 § SoL Medicinskt Enligt LEX Sarah missförhållande eller en ansvarig till IVO påtaglig risk för ett allvarligt sjuksköterska, MAS missförhållande. 5.2 Beslut om bistånd – placering av barn NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL a. Enhetschef I brådskande fall placering av barn och ungdom i med stöd av 22 får ordförande eller b. Utskott familjehem eller hem för vård kap. 2 § SoL 1:e vice ordförande och boende i utskottet fatta a. Internt 31 b. Externt beslut som gäller 2+2 månader. 2 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL a. Enhetschef I brådskande fall placering av barn och ungdom i får ordförande med stöd av b. Utskott jourhem eller 1:e vice 22 kap. 2, 4 §§ SoL ordförande i a. Internt utskottet fatta b. Externt beslut som gäller 2+2 månader. 3 a. Beslut om tillfällig a. Enhetschef omplacering (högst 3 månader) 11 kap. 1, 4 §§ SoL b. Utskott b. Beslut om omplacering för stadigvarande vård och fostran 22 kap. 2, 4 §§ SoL 4 Beslut om eftervård 11 kap. 1, 4 §§ SoL Enhetschef 5 Beslut om särskilda kostnader a. Handläggare som uppstår under tid barn är 12 kap. 1, 4 §§ SoL b. Enhetschef placerade på familjehem eller på institution c. Utskott a. Högst 15 % av basbeloppet/barn och år b. Högst 50 % av basbeloppet/barn och år c. Därutöver 6 Beslut om basutrustning i 12 kap. 1, 4 §§ SoL a. Handläggare samband med placering, b. Enhetschef omplacering eller flytt från c. Utskott familjehem eller HVB a. Upp till 15 % av basbeloppet/barn och år b. Upp till 50 % av basbeloppet/barn och år c. Därutöver 7 Beslut om att förbjuda eller 18 kap. 11 § SoL Utskott begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom 32 kommunen att i hemmet ta emot andras barn 8 Beslut om medgivande för att ta Utskott emot underårig som inte tillhör 22 kap. 2 § SoL familjen för stadigvarande vård och fostran 9 Övervägande om fortsatt vård 22 kap. 13 § SoL Utskott för minderårig som är placerad med stöd av SoL 10 Övervägande om 22 kap. 14 § SoL Utskott vårdnadsöverflyttning 11 Ansökan om vårdnadsöverflytt 6 kap. 8 § 2 st. FB, Utskott 6 kap. 8a § FB, 6 kap. 9 § FB 12 Ansökan om att utse tillfälligt 6 kap. 10d § FB Utskott särskild förordnad vårdnadshavare (SFV) 13 Beslut om ersättning till särskild Enhetschef förordnad vårdnadshavare 14 Beslut om ersättning till särskild Enligt SKR:s Enhetschef förordnad vårdnadshavare som rekommendation tidigare varit er familjehemsförälder 15 Beslut om arvode/ersättning till a. Handläggare kontaktperson/-familj b. Enhetschef a. Enligt SKR:s rekommendation b. Därutöver 16 Beslut om ersättning till SKR:s Enhetschef familjehem rekommendation 17 Beslut om ersättning från 32 kap. 3 § SoL Handläggare förälder vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 18 Beslut om befrielse från 32 kap. 3 § SoL Handläggare ersättning inom aktuell beräkningsperiod 33 33 kap. 6 § SoL 19 Beslut att föra talan i 33 kap. 4 § SoL Enhetschef förvaltningsrätten angående ersättning från förälder 20 Beslut om eftergift av ersättning 33 kap. 6 § SoL a. Handläggare från förälder b. Enhetschef a. Upp till 10 000 kr c. Utskott b. 10 000 kr till 50 % av basbeloppet c. Därutöver 21 Framställan till CSN om ändring 2 kap. 33 § Handläggare av betalningsmottagare av Studiestödsförord studiehjälp ningen 5.3 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om ansökan hos 4 § LVU Utskott förvaltningsrätten om vård 2 a. Beslut om omedelbart 6 § LVU a. Utskott Delegaten måste omhändertagande enligt lag vara b. Ordföranden ledamot i nämnd, ej b. Beslut om omedelbart eller 1:e vice ersättare. omhändertagande i brådskande ordföranden i fall utskott 3 Ansökan om förlängd tid för 8 § LVU Enhetschef ansökan om vård hos förvaltningsrätten 4 Beslut om att ett omedelbart 9 § LVU Utskott omhändertagande genast ska upphöra 5 a. Beslut om hur vården ska 11 § 1 st. LVU a. Utskott ordnas och var den unge ska b. Ordföranden vistas eller 1:e vice b. Brådskande fall 34 ordföranden i utskott 6 a. Beslut om att den unge får 11 § 2 st. LVU a. Utskott vistas i sitt eget hem under b. Ordföranden vårdtiden eller 1:e vice b. Beslut om att den unge får ordföranden i vistas i sitt eget hem under utskott vårdtiden i brådskande fall 7 Överväganden om vård med 13 § 1 st. LVU Utskott stöd av 2 § LUV fortfarande behövs 8 Prövning om vård med stöd av 13 § 2 st. LVU Utskott

AU § 6, 2025-01-09 Tjänsteskrivelsen 2024-12-09 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) yrkar att ärendet ska återremitteras för ytterligare beredning. Niklas Gardewik (M) och Driton Bilalli (S) yrkar bifall till Haglunds (C) yrkande. Beslutsgång Ordföranden frågar på Haglunds (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Allmänna utskottet Samhällssektionen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-27 Slutinstans Kommunfullmäktige Status Allmänna utskottet Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16

7 § Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Västra Götalandsregionen. Arvoden och ekonomiska ersättningar bekostas av förbundet. Förbundsordning 2 (5)

8 § Revisorer Förbundet ska ha två förtroendevalda revisorer som utses av Västra Götalandsregionen. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat sina revisionsberättelser. Det första året i varje mandatperiod inleds således med dubbla revisorskollegier. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till direktionen och till respektive medlems fullmäktige.

9 § Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: • ledamot i direktionen • medlem genom dess fullmäktige eller styrelse • organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt

10 § Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens möten. Vid ordinarie ledamots förhinder tjänstgör ersättare. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Direktionens möten är inte offentliga med undantag från mötet då budgeten beslutas.

11 § Beslut Direktionen fattar beslut med enkel majoritet i samtliga ärenden. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

12 § Anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på förbundets webbplats. Förbundets tillkännagivanden anslås på förbundets anslagstavla.

13 § Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninvånare som andelskapital vid inträde i förbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet.

14 § Andel i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

KS § 15 Budgetmodell Tranemo kommun Föredragning och debatt Sektionschef Kristina Ström föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samhällssektionen Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 Vår ref: Tina Haglund Handläggare Datum: 2026-03-23 Dnr: KS/2026:162 Tjänsteskrivelse om förändrade nivåer i internhyressystemet Förslag till beslut • Upphäver beslutet om att nivåerna i internhyressystemet låses till 2025 års nivå med årlig reglering enligt prisindex i kommunal verksamhet (PKV). § 15 Budgetmodell Tranemo kommun KS/2024:491 • Fördelar lokalkostnader enligt gällande Regler för internhyra från och med 1 januari 2026. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade i samband med ny budgetmodell för Tranemo kommun att nivåerna i internhyressystemet skulle låsas till 2025 års nivå med årlig reglering enligt PKV. Beslutet har tillämpats i budget 2026. Förvaltningen gör bedömningen att lokalkostnader fortsatt ska fördelas enligt gällande Regler för internhyra. En korrekt fördelning av lokalkostnader är viktigt för att säkerställa rättvis resursfördelning, tillförlitliga ekonomiska underlag samt ett effektivt nyttjande av kommunens lokaler. Mot denna bakgrund föreslås att tidigare beslut om låsning av nivåerna av internhyressystemet upphävs och att lokalkostnader framöver fördelas enligt gällande regler. Ärendet I samband med beslut om budgetmodell för Tranemo kommun beslutade Kommunstyrelsen, 2025-02-27, att ”Nivåerna i internhyressystemet låses till 2025 års nivå med årlig reglering enligt prisindex i kommunal verksamhet (PKV)”. Beslutet om låsning av internhyran har tillämpats i budget 2026 och innebär att Samhällssektionen bär kostnaderna utöver reglering enligt PKV. En grundläggande utgångspunkt i internhyressystemet är att lokalkostnaderna ska belasta rätt verksamhet. Detta är viktigt för att säkerställa en rättvis och korrekt resursfördelning mellan kommunens verksamheter. Om lokalkostnader inte fördelas korrekt riskerar kostnadsbilden att bli missvisande, vilket kan leda till att vissa verksamheter framstår som mer eller mindre kostnadseffektiva än de faktisk är. Vidare är korrekt fördelning av lokalkostnader en förutsättning för att skapa tillförlitliga beslutsunderlag. Kommunens styrning, prioriteringar och resursfördelning baseras på ekonomiska uppföljningar, och felaktigt fördelade lokalkostnader kan därmed påverka beslut negativt. Att verksamheter bär sina egna lokalkostnader skapar också incitament till ett effektivt lokalutnyttjande. Det bidrar till ökad medvetenhet kring hur lokaler används och kan på sikt leda till mindre kostnader genom bättre planering och samutnyttjande av lokaler. En korrekt kostnadsfördelning bidrar även till en ökad transparens och tydligare ansvarsfördelning inom organisationen, vilket är särskilt viktigt i offentlig verksamhet. Det möjliggör också mer rättvisande jämförelser mellan verksamheter, både internt och med andra kommuner. Mot bakgrund av detta bedömer förvaltningen att lokalkostnader fortsättningsvis ska fördelas enligt gällande regler för internhyra för att säkerställa en rättvisande ekonomisk styrning och ett effektivt resursutnyttjande. Ekonomisk påverkan Ärendet innebär ingen förändring av kommunens totala kostnader för lokaler, men påverkar hur lokalkostnader fördelas mellan kommunens verksamheter. Beräkning av faktisk internhyra innebär en ökad debitering om totalt 2,2 mnkr. Denna fördelas enligt följande: 1,6 mnkr till Lärandesektionen, 0,1 mnkr till Omsorgssektionen samt 0,5 mnkr till Samhällssektionen. Detta är kostnader som enligt gällande beslut belastar samhällssektionens budget. Barnkonventionen Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn och unga. Förslaget avser förändring i principer för fördelning av lokalkostnader mellan kommunens verksamheter och riktar sig inte till enskilda individer eller specifika verksamheter för barn. Indirekt kan en korrekt och rättvisande fördelning av lokalkostnader bidra till en mer effektiv resursanvändning inom kommunen, vilket på sikt kan skapa bättre förutsättningar för verksamheter som riktar sig till barn och unga. Någon negativ påverkan på barn bedöms inte föreligga och därmed har ingen särskild prövning eller barnkonsekvensanalys genomförts. Jämlikhetsperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan utifrån diskrimineringsgrunderna. Förslaget avser en övergripande ekonomisk princip för fördelning av lokalkostnader och påverkar inte enskilda grupper eller individer utifrån kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning eller könsidentitet. En korrekt fördelning av lokalkostnaderna bidrar dock till en mer rättvis och transparent resursfördelning mellan kommunens verksamheter, vilket är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva sina verksamheter på ett likvärdigt sätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 KS § 15 Budgetmodell Tranemo kommun Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samhällssektionen Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kristina Ström Sektionschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-27 § 15 Budgetmodell Tranemo kommun KS/2024:491 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige • Godkänner budgetmodell för Tranemo kommun från och med budget 2026. Kommunstyrelsens beslut • Nivåerna i internhyressystemet låses till 2025 års nivå med årlig reglering enligt prisindex i kommunal verksamhet (PKV). • Förvaltningen får i uppdrag att omarbeta nytt förslag till internhyresmodell. Uppdraget ska vara klart Q3 2025 för verkställande från 2026 efter beslut av KS. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Budgetmodellen beskriver hur arbetet och processen ska gå till för att ta fram kommunens underlag till budgetbeslut. Modellen fastslår ett antal arbetssätt och metoder samt anger när i tid dessa ska ske. Modellen i bedöms inte vara särskilt omfattande. Däremot är arbetet kring modellen olika processer omfattande och involverar stora delar av kommunen. Såväl förvaltning, fackliga och politik är alla vitala delar av att modellen fungerar. Två större förändringar föreslås jämfört tidigare modell. 1. Processen kring äskanden tas bort och ersätts av konsekvensbeskrivningar utifrån de medel vi idag disponerar över. 2. Beslut om preliminär budget stannar i Kommunstyrelsen och därmed utgår budgetdebatt i Kommunfullmäktige i juni. Barnkonventionen Modellen som sådan har ingen direkt påverkan på detta perspektiv. Däremot har beslutet om budget en direkt påverkan. Ekonomisk påverkan Modellen som sådan har ingen direkt påverkan på detta perspektiv. Däremot har beslutet om budget en direkt påverkan. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-27 Jämställdhetsperspektiv Modellen som sådan har ingen direkt påverkan på detta perspektiv. Däremot har beslutet om budget en direkt påverkan. Beslutsunderlag

16 § Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa den av direktionen antagna finanspolicyn. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige.

17 § Insyn och informationsskyldighet Medlemmarna i förbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i förbundet. Direktionen ska avlämna den information över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen ansvarar för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar.

KS § 18 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen (35/30) Föredragning och debatt Sektionschef Kristina Ström föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Förslagsställaren Jörgen Levinsson Samhällssektionen Slutinstans Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 Vår ref: Tomas Appelkvist Fastighetschef Datum: 2026-04-01 Dnr: KS/2024:89 Svar på Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen Förslag till beslut • Avslår Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Förvaltningen gick upp med ett förslag om att medel om ca 200 000 kronor skulle tillskjutas för en mer omfattande utredning eftersom detta tranemoförslag ansågs vara av den karaktär att en mer omfattande utredning krävdes. Kommunstyrelsen återremitterade dock ärendet, 2025-02-27 KS § 18, till förvaltningen för fortsatt beredning vad gäller möjligheter och kostnader utifrån förslaget utan extra medel för utredningen. (Se bifogat protokoll KS § 18) Medskicket från politiken var också att det inte är idrottshallen i Tranemo som avses i förslaget primärt vad avser låsfunktionen utan idrottshallarna i övriga orter. Jörgen Levinsson har 23-12-13 lämnat ett Tranemoförslag om ett nytt bokningssystem för kommunens idrottshallar. Förslagsställaren anser att dagens bokningssystem där man binder upp sig för en hel säsong är förlegat. Idag finns det andra tekniska lösningar exempelvis via en APP som både möjliggör att boka strötider samt att man får en kod för in passage till idrottshallen. Förvaltningen var i kontakt med frågeställaren 2024-12-09 för att ge frågeställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Grunden i förslaget handlar om att fylla ut strötimmar i våra hallar som inte redan idag är bokad av kommunens föreningar, skolor etc. Förvaltning har undersökt vad det innebär om man går frågeställaren till mötes, utifrån investeringsbehov samt löpande årlig driftkostnad. I dag har i princip samtliga kommunens fastigheter ett TAGG system för inpassering. Ett nytt system med koder/app kräver förutom investering i systemet även investeringar i de fastigheter som blir aktuella. Förslaget är att montera ARX där så krävs samt koppla ARX mot ”Inter Book fri” ett system som Kultur och Fritid administrerar vilket ger en enkel hantering som styr ytterdörr samt belysning. Följande idrottshallar berörs Tranemo 2 st, Limmared, Länghem, Dalstorp, Grimsås, Ambjörnarp, Ljungsarp samt Sjötofta. Förvaltningen är positiv till medborgarförslaget och förstår förslagsställarens intentioner både gällande enkelhet och nyttan för fler som kan motionera/träna. Kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att bygga om befintliga lås, passagesystem samt styrning av belysning. När vi undersökt detta utifrån en lösning som hanterar lås och belysning krävs det en investering på ca 730 tkr samt en ökad driftkostnad om ca 200 tkr/år. Dessa kostnader ryms inte inom budgeten för Fastighet. Förvaltningen föreslår därför att Tranemoförslaget avslås. Barnkonventionen Även om Tranemoförslaget avslås har invånarna möjlighet att, på samma sätt som idag, boka idrottshallarna för barn- och ungdomsaktiviteter. Ärendet medför därför inte någon negativ påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektivet Frågan om vilket bokningssystem Tranemo kommun ska ha i idrottshallarna påverkar kvinnor och män lika. Ekonomisk påverkan Den stora kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att anpassa, bygga om befintliga lås/passagesystem. Kostnaden för detta är beräknad till ca 730 000 kr (2025). Beräknad ökade driftkostnader (El, vatten, lokalvård, tillsyn) i samtliga anläggningar beräknas till ca 200 000 kr/år. (2025) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2026-02-03 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen KS § 18 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen (35/30) Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Förslagsställaren Jörgen Levinsson Samhällssektionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kristina Ström Tomas Appelkvist Sektionschef Verksamhetschef Fastighet prst Från: {field:firstname_1636109468444} <processtod@tranemo.se> Skickat: den 13 december 2023 07:02 Till: prst Ämne: Tranemoförslag Förnamn: Jörgen Efternamn: Levinsson Här skriver du ditt Hej! Tranemoförslag: Jag heter Jörgen Levinsson och bor i Dalstorp. Jag har ett förslag gällande bokning av idrottshallarna i kommunen. Det vore bra om det fungerade likt padelhallarna i Tranemo och Dalstorp. Där kan man gå in och se lediga tider, boka och spela när det passar en själv. Det är ju inte säkert att man vill binda upp sig en viss tid och dag för en hel säsong. När man bokar padelhallarna får man en kod i telefonen som funkar just för den tiden man bokat. Då slipper ni ha en massa ”taggar” till dörrarna ute hos en de som hyr hallarna, och det skulle garanterat bli fler som hyr tider, helt enkelt för att det är mer tillgängligt. Som det är nu så struntar man i det istället. Fler uthyrda tider = mer intäkter antar jag. Men den största vinsten måste ändå vara att fler kommer att motionera och röra på sig. För de som inte vet eller använt detta, titta i appen "Matchi! Väldigt enkelt och bra. //Jörgen. 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-27 § 18 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen (35/30) KS/2024:89 Kommunstyrelsens beslut • Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Beslutsmotivering I grunden är förvaltningen positiv till medborgarförslaget och förstår förslagsställarens intentioner både gällande enkelhet och nyttan för fler som kan motionera/träna. Den stora kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att anpassa, bygga om befintliga lås, passagesystem, styrning av belysning. Vad som behöver utföras samt kostnaden för detta i respektive fastighet som berörs är inte utredd. Därför är förslaget att kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att utreda frågan vidare. Ärendet Jörgen Levinsson har 23-12-13 lämnat ett medborgarförslag om ett nytt bokningssystem för kommunens idrottshallar. Förslagsställaren anser att dagens bokningssystem där man binder upp sig för en hel säsong är förlegat. Idag finns det andra tekniska lösningar exempelvis via en APP som både möjliggör att boka strötider samt att man får en kod för in passage till idrottshallen. Förvaltningen var i kontakt med frågeställaren 2024-12-09 för att ge frågeställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Grunden i förslaget handlar om att fylla ut strötimmar i våra hallar som inte redan idag är bokad av kommunens föreningar, skolor etc. Förvaltning har undersökt vad det innebär om man går frågeställaren till mötes. Utifrån: Investeringsbehov samt Löpande årlig driftkostnad. I dag har i princip samtliga kommunens fastigheter ett TAGG system för inpassering. Ett nytt system med koder kräver förutom investering i systemet även investeringar i de fastigheter som blir aktuella. Vi hamnar även i ett läge med olika passagesystem i kommunens fastighetsbestånd vilket inte är till fördel. De system vi tittat på likt det förslagsställaren nämner i sitt förslag är anpassade för byggnader med en entré och uppdelade banor, vilket inte är fallet med exempelvis Tranemo sim &idrottshall. Detta medför vissa svårigheter med vad som skall låsas upp, hur ljus skall tändas mm. Förvaltning följer utveckling och är bereda på att utreda detta vidare om beslut om det fattas och medel för en utredning beslutas. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-27 Barnkonventionen Vi ser ingen påverkan utifrån ett barnperspektiv eftersom det endast handlar om ett förändrat sätt att boka tider i hallarna. Jämställdhetsperspektivet Vi ser ingen påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom det endast handlar om ett förändrat sätt att boka tider i hallarna. Ekonomisk påverkan Den stora kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att anpassa, bygga om befintliga lås, passagesystem, styrning av belysning. Kostnaden för detta är inte utredd för att göra en sådan utredning krävs resurser och frågan är inte prioriterad i dagsläget. En utredning med förstudie och kalkyl torde kosta ca 200 000 - 300 000 kronor. Investeringsbehov för ett nytt bokningssystem per anläggning om ca 29 000 kr samt en årlig driftkostnad om ca 18 000 kr Utöver detta kostar varje bokning 15 kr/st. Vilket man kan lägga på uthyrningstaxan. Exempel om 1000 bokningar på ett år ger en kostnad om 15 000 kr. Kan ett digitalt bokningssystem inte frigöra resurser som idag sköter detta manuellt? Jo det finns säkert en viss påverkan, dock måste all ”säsongsbokning” som görs av föreningar precis som idag hanteras manuellt även om man går över till en digitaltjänst. Som tidigare sagts. Grunden i förslaget handlar om att fylla ut strötimmar i våra hallar som inte redan idag är bokad av kommunens föreningar, skolor etc. Beslutsunderlag

19 § Årsredovisning och delårsrapport Direktionen ska senast den 30 mars ha upprättat årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlem för beslut om godkännande i fullmäktige samt beslut om prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen upprättar även en delårsrapport som efter revision översänds till respektive medlem för behandling i fullmäktige.

20 § Inträde av ny medlem Vid önskan om att inträda som medlem i förbundet ska ansökan ställas till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet om ny förbundsordning till medlemmarna. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmar, ansökande och befintliga, genom fullmäktigebeslut antagit den nya förbundsordningen.

§ 21 Anmälan om inkomna kränkningar till huvudman 2026 KS/2026:80 Lärandeutskottets förslag till kommunstyrelsen • Godkänner redovisningen av inkomna anmälningar av kränkning till huvudmannen. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling regleras i skollagen enligt följande paragraf: ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” Skollagen 2010:800 6 kap. 10 § Huvudmannens ansvar att utreda och åtgärda är i Tranemo kommun delegerat till rektor och biträdande rektor. Detta redovisas separat som delegationsbeslut. Ärendet Lärandesektionen redovisar anmälningar om kränkning som har inkommit i mars månad. Antal kränkningar redovisas per månad, för att underlätta jämförelse med tidigare år. Under mars månad har 52 anmälningar inkommit. Nedan redovisas samtliga ärenden som är aktuella, dvs. ännu inte avslutade. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Lärandeutskottet 2026-04-16 Ekonomisk påverkan Ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Alla barn och elever ska känna sig trygga och respekterade för den person de är. Detta är reglerat i såväl barnkonventionen som skollagen. Rutinerna för anmälan och utredning av kränkningar och diskriminering är en del av Lärandesektionens trygghetsarbete, sammantaget syftar till att uppnå trygghet och trivsel för alla barn och elever i verksamheten. Jämlikhetsperspektiv Skolans arbete för jämställdhet omfattar bland annat elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Skolan ska synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevers lärande, val och utveckling. Ett aktivt jämställdhetsarbete är en del i att skolans verksamhet ska vila på en demokratisk grund och respektera människors lika värde. Över tid sker kränkningar i huvudsak av pojkar. Både pojkar och flickor utsätts för kränkningar. Av de elever som utsatts för kränkningar under den aktuella tidsperioden är 40% flickor, 59% pojkar, 1% annan könsidentitet, 1 vet ej. Av de elever som utsatt andra elever för kränkningar är 14% flickor, 85% pojkar, 1% vet ej, 1% ej angivet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-01 Föredragning och debatt Sektionschef Julio Garcia Atterström föredrar ärendet. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Lärandeutskottet 2026-04-16 Beslutet skickas till Lärandesektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 Vår ref: Helena Karlsson Barn- och elevhälsochef Datum: 2026-04-01 Dnr: KS/2026:80 Tjänsteskrivelse om anmälan av kränkning till huvudman (Lärandesektionen) Förslag till beslut • Godkänner redovisningen av inkomna anmälningar av kränkning till huvudmannen. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling regleras i skollagen enligt följande paragraf: ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” Skollagen 2010:800 6 kap. 10 § Huvudmannens ansvar att utreda och åtgärda är i Tranemo kommun delegerat till rektor och biträdande rektor. Detta redovisas separat som delegationsbeslut. Ärendet Lärandesektionen redovisar anmälningar om kränkning som har inkommit i mars månad. Antal kränkningar redovisas per månad, för att underlätta jämförelse med tidigare år. Under mars månad har 52 anmälningar inkommit. Nedan redovisas samtliga ärenden som är aktuella, dvs. ännu inte avslutade. Ekonomisk påverkan Ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Alla barn och elever ska känna sig trygga och respekterade för den person de är. Detta är reglerat i såväl barnkonventionen som skollagen. Rutinerna för anmälan och utredning av kränkningar och diskriminering är en del av Lärandesektionens trygghetsarbete, sammantaget syftar till att uppnå trygghet och trivsel för alla barn och elever i verksamheten. Jämlikhetsperspektiv Skolans arbete för jämställdhet omfattar bland annat elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Skolan ska synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevers lärande, val och utveckling. Ett aktivt jämställdhetsarbete är en del i att skolans verksamhet ska vila på en demokratisk grund och respektera människors lika värde. Över tid sker kränkningar i huvudsak av pojkar. Både pojkar och flickor utsätts för kränkningar. Av de elever som utsatts för kränkningar under den aktuella tidsperioden är 40% flickor, 59% pojkar, 1% annan könsidentitet, 1 vet ej. Av de elever som utsatt andra elever för kränkningar är 14% flickor, 85% pojkar, 1% vet ej, 1% ej angivet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-01 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Lärandesektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Slutinstans Kommunstyrelsen Status Julio Garcia Atterström Helena Karlsson Sektionschef Barn- och elevhälsochef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsutskottet 2026-04-16

§ 22 Tranemoförslag om en gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo (32/30) KS/2025:206 Kommunstyrelsens beslut • Ärendet återremitteras och förvaltningen får i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelplan. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Monika Sneath har 2025-05-15 lämnat ett Tranemoförslag om gång och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo. Förslagsställaren anser en gång och cykelväg mellan Nittorp samhälle och Tranemo skulle verka som en säkerhet mot landsvägstrafiken, verka hälsofrämjande för folkhälsan, samt knyta ihop landsbygden med resten av samhället utan att kräva bilkörning (vilket samtidigt gynnar klimatet). Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2025-12-05 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren hade inget att tillägga. Föreslagen sträcka på 11 km finns i dagsläget inte med i kommunens cykelprogram. Förvaltningen delar dock förslagsställarens uppfattning att en gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo skulle bidra till ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, främja folkhälsan samt stärka kopplingen mellan orterna. Vid bedömning av nya gång- och cykelvägar behöver de samhällsekonomiska nyttorna vägas mot investeringskostnaderna. Nittorp har 217 invånare och Tranemo har 3 479 invånare år 2024, vilket innebär att den gång- och cykelpotential, särskilt i Nittorp, är begränsad. Trafikflödet på väg 156 mellan orterna uppgår till cirka 1 137 fordon per dygn (ÅDT). Det finns flera tänkbara nyttor kopplade till en gång- och cykelväg på sträckan men det är svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa fordon skulle ersättas av gång- och cykelresor om en sådan väg byggdes. Detta medför att nyttan i dagsläget är svår att bedöma i förhållande till kostnader. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-02-26 Barnkonventionen Att avslå Tranemoförslaget påverkar inte den nuvarande situationen och medför därmed inga negativa konsekvenser för de barn som det berör. Jämställdhetsperspektivet Att avslå Tranemoförslaget påverkar inte den nuvarande situationen och medför därmed inga negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ingen ekonomisk påverkan om Tranemoförslaget avslås. Om Tranemoförslaget antas uppskattas en kostnad för projektet på 165 mnkr. Om gång och cykelvägen spelas in till regionen och regionen/Trafikverket står för halva kostnaden blir det 82,5 mnkr kr för Tranemo kommun. Detta är beräknat utifrån Västra Götalandsregionens schablonbelopp på 15 000 kr/m utmed statlig väg, i tidigt skede. Beslutsunderlag

§ 23 Tranemoförslag om cykelvägar som går mellan Grimsås och närliggande byar (34/30) KS/2025:237 Kommunstyrelsens beslut • Ärendet återremitteras och förvaltningen får i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelplan. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Jenny Coomer har 2025-06-26 lämnat ett Tranemoförslag om cykelvägar som går mellan Grimsås och närliggande byar. Förslagsställaren föreslår cykelvägar som går mellan Grimsås och angränsande byar som Tranemo, Nittorp, Dalstorp, Ljungsarp och Hestra. Detta skulle påverka miljön och säkerheten för cyklisten samt hälsan då fler har valmöjligheten att cykla mer till jobb med mera. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2025-12-08 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Initiativtagaren hade inget att tillägga. Förvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att bättre cykelförbindelser skulle bidra positivt till både miljö, trafiksäkerhet och folkhälsa, samt ge fler möjlighet att välja cykel som vardagligt transportmedel. Omfattningen av ett sådant projekt innebär betydande ekonomiska utmaningar. Att anlägga cykelvägar mellan flera orter kräver stora investeringar i både mark, infrastruktur och långsiktigt underhåll. Tranemo kommun har ett gällande cykelprogram som anger kommunens prioriteringar, inriktningar och planerade projekt avseende cykelinfrastruktur. Eventuella synpunkter eller förslag rörande framtida gång- och cykelvägar eller cykelstråk hanteras lämpligen i samband med nästa revidering av cykelprogram, vilken är planerad att genomföras under år 2028. I Cykelprogrammets prioriteringslista ingår en gång- och cykelväg på sträckan Grimsås - Hestra. I nuläget finns en uppmärkt vandring och cykelväg upprättad mellan Grimsås – Hestra. Barnkonventionen Att avslå Tranemoförslaget påverkar inte den nuvarande situationen och medför därmed inga negativa konsekvenser för de barn som det berör. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-02-26 Jämställdhetsperspektivet Att avslå Tranemoförslaget påverkar inte den nuvarande situationen och medför därmed inga negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ingen ekonomisk påverkan om Tranemoförslaget avslås. Om Tranemoförslaget antas kan ingen uppskattad kostnad göras i nuläget, då det råder osäkerhet kring cykelvägsdragningen till alla orter samt vilken typ av slitlager som skulle användas. Dessa frågor behöver därför utredas vidare innan en uppskattad kostnad kan fastställas. Beslutsunderlag

24 § Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. Förbundsordning 5 (5) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 27 Anmälan enligt lex Maria. KS/2025:466 Omsorgsutskottets förslag till kommunstyrelsen • Informationen är mottagen och ärendet avslutas. Beslutsmotivering Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet och kommer inte vidta några ytterligare åtgärder. IVO har bedömt att vårdgivaren, efter begärd komplettering har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Ärendet Anmälan handlar om läkemedelshantering. I samband med iordningställande av patientbundna läkemedel (apodospåsar, dosförpackade läkemedel) saknades en apodosrulle med läkemedel för flera dagar, den innehöll bland annat narkotikaklassade läkemedel. Händelsen är polisanmäld. Ekonomisk påverkan Kostnad som uppkommit ryms inom befintlig budget. Barnkonventionen Ärendet har en positiv påverkan ur ett barnrättsperspektiv då åtgärderna i utredningen leder till systematiskt kvalitetsarbete. Jämlikhetsperspektiv Anmälan bedöms inte ha någon direkt påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tranemo kommun har som mål att varje sektion ska agera för att garantera likvärdig behandling och motverka diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Beslutet skickas till Omsorgssektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsutskottet 2026-04-16 Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Ann-Marie Nors Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: 2026-03-23 Dnr: KS/2025:466 Tjänsteskrivelse om beslut från IVO. Förslag till beslut • Informationen är mottagen och ärendet avslutas. Beslutsmotivering Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet och kommer inte vidta några ytterligare åtgärder. IVO har bedömt att vårdgivaren, efter begärd komplettering har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Ärendet Anmälan handlar om läkemedelshantering. I samband med iordningställande av patientbundna läkemedel (apodospåsar, dosförpackade läkemedel) saknades en apodosrulle med läkemedel för flera dagar, den innehöll bland annat narkotikaklassade läkemedel. Händelsen är polisanmäld. Ekonomisk påverkan Kostnad som uppkommit ryms inom befintlig budget. Barnkonventionen Ärendet har en positiv påverkan ur ett barnrättsperspektiv då åtgärderna i utredningen leder till systematiskt kvalitetsarbete. Jämlikhetsperspektiv Anmälan bedöms inte ha någon direkt påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tranemo kommun har som mål att varje sektion ska agera för att garantera likvärdig behandling och motverka diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Omsorgssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Slutinstans Kommunstyrelsen Status Gun Bylund Ann-Marie Nors Sektionschef MAS Vår ref: Ida Josefsson Utredare Datum: 2026-05-08 Dnr: KS/2026:136 Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut • Antar kommunstyrelsens delegationsordning. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Delegering innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan – det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut på dess vägnar. Överföring av beslutanderätt sker då från nämnd till utskott, ledamot, ersättare, anställd eller annan uppdragstagare. Ett beslut som fattats med stöd av delegering från en nämnd gäller alltså som om nämnden själv fattat beslutet i fråga. Nämnders möjlighet till delegering av beslut inom olika ärenden regleras i 6 kap 37–39 §§ kommunallagen. Att delegera beslutanderätten fyller i huvudsak två syften: - Att avlasta nämnden från vissa ärenden för att skapa mer utrymme för betydelsefulla och principiella ärenden. - Att möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. I samband med föregående revidering inkom förvaltningen med en revidering och ett tillägg till delegationsordningen. Ärendet var då redan i politisk process och ändringarna kunde inte göras, ärendet lyfts därför igen för att få med dessa. En revidering av kommunstyrelsens delegationsordning föreslås enligt nedan punkter: - 1.1.1.10 Beslut om att inte utlämna uppgifter eller allmänna handlingar Texten ändras till: ”Beslut att inte utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande.” Laghänvisning uppdateras till 2 kap. 15 § TF, 10 kap. 14 § OSL och 6 kap. 3 § OSL - 3.1.2 Tilldelningsbeslut vid upphandling av varor, tjänster samt entreprenader Ekonomichef, kanslichef, HR-chef, utvecklingschef läggs till (utöver sektionschef) som delegat under punkt b, 20 – 80 basbelopp. - 7.7 Kamerabevakning Denna punkt saknades tidigare. Laghänvisning till kamerabevakningslagen. Delegat är sektionschef och beslutet ska fattas i samråd med informationssäkerhetssamordnare. Det som är tillagt är markerat med gult och det som förslås tas bort är överstruket. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Det positivt ur ett barnrättsperspektiv att kommunstyrelsen antar en delegationsordning som anger delegation till de tjänstepersoner eller utskott som har kunskap inom området att fatta beslut. Detta förkortar beslutsprocessen. Viktigt att varje delegat beaktar vilken påverkan varje beslut har ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Med en delegationsordning för kommunstyrelsen förkortas beslutsprocessen. Korta beslutsvägen kan påverka jämlikhetsperspektivet på flera olika sätt. Vid delegering är det en person som beaktar jämställdhetsperspektivet utifrån sitt perspektiv. När flera personer fattar beslutet får man in flera perspektiv. Det viktigt att varje delegat beaktar vilken påverkan varje beslut har ur ett jämlikhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-08 Delegationsordning för kommunstyrelsen (med ändringar) Delegationsordning för kommunstyrelsen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner Författningssamlingen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Delegationsordning för kommunstyrelsen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kajsa Montan Ida Josefsson Kanslichef/kommunjurist Utredare Regler Delegationsordning för kommunstyrelsen Styrdokument Handlingstyp: Delegationsordning för kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2026:136 Fastställandedatum: 2026- Gäller från och med: 2026- Dokumentansvarig: Kanslichef, Kanslifunktionen Gäller för: Kommunstyrelsen Revideras: Minst vart fjärde år Följs upp av: Kommunstyrelsen Tidigare versioner: KS/2024:334, KS/2025:141, KS/2025:364 Giltigt tom: 2030- 1 Innehåll Inledning 4 1. Allmänna ärenden 9 1.1 Allmänt ............................................................................................................... 9 1.2 Dataskyddsförordningen (GDPR) ................................................................ 11 2. HR 12 3. Ekonomi 15 3.1 Upphandling/inköp ........................................................................................ 16 4. Lärande 17 4.1 Allmänt ............................................................................................................. 17 4.2 Förskola ............................................................................................................. 18 4.3 Fritidshem ......................................................................................................... 19 4.4 Förskoleklass .................................................................................................... 19 4.5 Grundskola ....................................................................................................... 20 4.6 Anpassad grundskola ..................................................................................... 21 4.7 Gymnasieskola ................................................................................................. 22 4.8 Anpassad gymnasieskola ............................................................................... 25 4.9 Kommunal vuxenutbildning ......................................................................... 26 4.10 Utbildning i svenska för invandrare ........................................................... 26 4.11 Särskild utbildning för vuxna ...................................................................... 27 4.12 Särskilda utbildningsformer ........................................................................ 27 4.13 Annan pedagogisk verksamhet ................................................................... 27 4.14 Skolskjuts ........................................................................................................ 28 5. Omsorg 30 5.1 Individ och familjeomsorg ............................................................................. 30 5.2 Beslut om bistånd – placering av barn ......................................................... 31 5.3 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ....................... 34 5.4 Placering av barn i skyddat boende .............................................................. 36 5.5 Beslut om bistånd – placering av vuxna ...................................................... 38 5.6 Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) .......................................... 39 5.7 Övrigt bistånd för barn eller vuxna .............................................................. 41 5.8 Utredning.......................................................................................................... 43 5.9 Familjerätt ......................................................................................................... 44 5.10 Beslut om bistånd för äldre och funktionsnedsatta .................................. 46 5.11 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) ............. 48 5.12 Hälso- och sjukvård ...................................................................................... 53 5.13 Yttranden ........................................................................................................ 53 2 5.14 Beslut under Sociala jouren .......................................................................... 54 5.15 Övrigt .............................................................................................................. 55 6. Samhäll 58 6.1 Allmänt ............................................................................................................. 58 6.2 Trafik ................................................................................................................. 59 6.3 Färdtjänst .......................................................................................................... 60 6.4 Bostadsanpassning .......................................................................................... 61 6.5 Renhållning ...................................................................................................... 61 6.6 Mark och exploatering .................................................................................... 62 6.7 Plan .................................................................................................................... 65 6.8 Bibliotek ............................................................................................................ 66 6.9 Kultur och fritid ............................................................................................... 66 7. Övrigt 68 7.1 Folkhälsa ........................................................................................................... 68 7.2 Lotteritillstånd ................................................................................................. 68 7.3 Sponsring .......................................................................................................... 68 7.4 Flaggning .......................................................................................................... 68 7.5 Eldningsförbud ................................................................................................ 69 7.6 Bussresor ........................................................................................................... 69 3 Inledning Inom den kommunala organisationen finns ett stort antal uppgifter som ska fungera rättssäkert och effektivt. Detta kräver en effektiv hantering av de ärenden som kommer in till kommunen. Denna delegationsordning ska underlätta och effektivisera arbetet och säkerställa att beslut fattas på rätt nivå i organisationen. Delegation innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan – det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut på dess vägnar. Överföring av beslutanderätt sker då från nämnd till utskott, ledamot, ersättare eller anställd. Den som via delegation får rätt att fatta beslut kallas delegat. Ett beslut som fattats med stöd av delegation från en nämnd gäller alltså som om nämnden själv fattat beslutet i fråga. Att delegera beslutanderätten fyller i huvudsak två syften: • Att avlasta nämnden från vissa ärenden för att skapa mer utrymme för betydelsefulla och principiella ärenden. • Att möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Rätt att delegera Delegation krävs enligt kommunallagen för att tjänstemän ska få fatta beslut, till skillnad från att utföra det som betecknas som ren verkställighet. Beslut kännetecknas ofta av att det är avgöranden som kan överklagas. Nämndens möjligheter att delegera begränsas i 6 kap. 38 § KL som föreskriver att följande slag av ärenden inte får delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet; 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats; 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt; 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om delegaten finner att någon av dessa förutsättningar föreligger ska ärendet hänskjutas till nämnden för avgörande, även om ärendetypen är delegerad. Nämnden kan när som helst återkalla eller ändra ett givet delegationsuppdrag. 4 Beslut som fattas med stöd av delegation från nämnden ska alltid, enligt 6 kap 40 § KL, anmälas på nämndens nästa sammanträde. Rättighet hos delegaten I denna delegationsordning omfattar beslutanderätten såväl negativa som positiva beslut. Delegaten har möjlighet att avstå från att fatta beslut med stöd av given delegation i ett visst ärende, t.ex. om ärendets karaktär eller andra omständigheter motiverar det, ärendet ska då hänskjutas för avgörande till nämnden. En delegat behöver således inte fatta beslut om denne känner sig osäker vid handläggningen, särskilt om inte nämndens inställning är känd. I syfte att kvalitetssäkra besluten har självfallet delegaten möjlighet att samråda med kollegor eller tjänstemän med specialistfunktion. Delegerad beslutanderätt Delegerad beslutanderätt till ordförande får vid dennes frånvaro utövas av vice ordförande. Delegerad beslutanderätt till tjänstemän får vid dennes frånvaro utövas av förordnad ersättare för denne eller tjänstemannens chef. Delegerad beslutanderätt till chef får vid dennes frånvaro utövas av tillförordnad chef. Vikarierande arbetstagare erhåller delegerad beslutanderätt i överenskommelse med ordinarie arbetstagares delegerade beslutanderätt. Sektionschef har rätt att inom sitt område fatta beslut i alla ärenden som är delegerad till underställd tjänsteman. Jäv Enligt 6 kap. 28 § KL är en anställd eller en förtroendevald jävig bland annat om saken angår hen själv eller närstående, eller om ärendets utgång kan förväntas medföra synnerligen nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Jäv kan även föreligga om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till hens opartiskhet i ärendet. Vid jäv får den anställde eller den förtroendevalda inte delta i handläggningen i beslutet av ärendet. Vid jäv, frånvaro eller annat förhinder för en delegat att besluta i enlighet med delegationsordningen, inträder vikarie/ställföreträdare som delegat om inte annat anges uttryckligen i delegationsförteckningen. Om ordinarie delegat (inklusive vikarie och ställföreträdare) har förfall och beslut inte kan dröja, ska ärendet avgöras av delegatens chef, om inget annat anges under respektive punkt. Delegationsbeslut och verkställighetsbeslut I kommunen fattas både så kallade verkställighetsbeslut och delegationsbeslut. Frågan om vilket slags beslut det rör sig om har bland annat betydelse för den enskildes möjlighet att överklaga med laglighetsprövning. Ett verkställighetsbeslut kan inte överklagas genom laglighetsprövning till skillnad från ett delegationsbeslut. 5 Delegationsbeslut I delegationsordningen regleras enbart delegationsbeslut. Endast de är beslut i kommunallagens mening. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att beslutsfattare måste göra vissa självständiga överväganden och bedömningar och i normalfallet finns det för delegationsbeslut alternativa lösningar. Ett delegationsbeslut kan överklagas. Beslut som fattas av delegat med stöd av nämnddelegation är juridiskt sett nämndens beslut och kan som huvudregel inte ändras av nämnden. Beslutet ska anmälas till nämnden för kännedom (inte ”godkännas” av nämnden). En nämnd som är missnöjd med hur en delegat beslutar, kan när som helst återkalla sitt delegationsuppdrag eller själv ta över ett ärende och besluta. Delegationsbeslut kan överklagas på samma sätt och enligt samma regler som beslut fattade av nämnd. Detta innebär att det måste finnas skriftlig dokumentation för delegationsbeslut. Varje beslut ska innehålla: • uppgift om ärende • vem som beslutat • när beslutet fattats • vilket beslut som fattats och hänvisning till aktuell punkt i delegeringsordningen • namn på beslutsfattare Endast en person kan vara beslutsfattare. Anmälan till nämnden tillgodoser kravet på kontroll och registrering, rättssäkerhet och information. När protokollet från nämndens sammanträde efter justering anslås, börjar överklagandetiden löpa för de delegationsbeslut som anmälts vid sammanträdet. När det gäller förvaltningsbeslut som fattats på delegation av handläggare börjar överklagningstiden att löpa direkt i samband med att den enskilde tar del av beslutet. När nämnden avser att överklaga en förvaltningsdomstols beslut börjar överklagningstiden att löpa från domstolens beslutsdatum, alltså inte från det datum då nämnden tog del av beslutet. Verkställighetsbeslut Vid verkställande beslut är ställningstaganden styrt av riktlinjer, tidigare nämndbeslut, avtal m.m. Dessa beslut är därmed mer eller mindre mekaniska utifrån fastställda principer som rutiner eller befattningsbeskrivningar och kräver inga bedömningar på samma sätt som delegationsbesluten gör. Exempel på verkställighetsbeslut är avgiftsdebitering, enligt en redan fastställd taxa, eller tilldelning av förskoleplats, enligt en klar turordningsprincip. Rätten för anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegation utan följer av den arbetsfördelning mellan förtroendevalda och anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska fungera. 6 Övrigt Om ändringar i lagstiftningen sker som inte påverkar innehållet utan endast t.ex. paragrafnummer och mindre ändringar i text, anses delegationsordningen ändå vara gällande. Delegationsordningen anses även vara gällande i det fall titulaturen förändras generellt inom kommunen för tjänstemän. Författningar och förkortningar Kommunallagen (2017:725) (KL) Förvaltningslagen (2017:900) (FL) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) Rättegångsbalken (1942:740) (RB) Dataskyddsförordningen 2016/679 (DSF) (GDPR) Lagen om anställningsskydd (1982:80) (LAS) Allmänna bestämmelser (AB) Skollagen (2010:800) (SL) Gymnasieförordningen (2010:2039) (GF) Skolförordningen (2011:185) (SkolF) Socialtjänstlag (2025:400) (SoL) Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lag (1988:870) om vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) Föräldrabalken (1949:381) (FB) Äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) Lag (1997:736) om färdtjänst Lag (1997:735) om riksfärdtjänst Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) Begravningslag (1990:1144) Brottsbalk (1962:700) (BrB) Folkbokföringslag (1991:481) Förordning (1999:1134) om belastningsregister Förordning (1999:1135) om misstankeregister Förordning (1997:405) om offentligt biträde Körkortsförordning (1998:980) (KörkortsF) Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende Lag (2016:1013) om personnamn Passförordning (1979:664) Socialförsäkringsbalk (20410:110) 7 Socialtjänstförordning (2001:937) Ärvdabalk (1958:637) Förkortningar: KSO – Kommunstyrelsens ordförande IHP – Informationshanteringsplan 8 1. Allmänna ärenden 1.1 Allmänt NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Utfärda fullmakt att föra 6 kap 15 § KL KSO kommunens talan inför 1:e vice KSO domstol och andra 2:e vice KSO myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag 2 Beslut i ärenden som är så 6 kap 39 § KL KSO brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 3 Avvisande av ombud eller 14 § 2 st FL Sektionschef biträde 4 Avvisande av ett för sent 44-45 § FL Sektionschef inkommit överklagande Verksamhetschef 5 Beslut om 38 §§ FL Aktuell delegat rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat enligt de förutsättningar som anges i 26 § respektive 27 § FL 6 Överklaga beslut och begära 42-43 FL a. Närmast inhibition samt beslut om att 28 § FPL överordnad återkalla överklagande och delegaten yrkande om inhibition b. Utskott a. När tjänsteman fattat beslut b. När utskott fattat beslut 7 Yttrande till allmän domstol 6 kap. 15 § KL Sektionschef 6 kap. 38 § KL 2p. Funktionschef 8 Ta ställning till krav på 3 kap 1 § a. Enhetschef skadestånds- eller andra Skadeståndslagen b. Sektionschef ersättningskrav riktade mot kommunen a. Upp till ¼ av prisbasbeloppet 9 b. Upp till 4 prisbasbelopp 9 Överklagande av beslut från Verksamhetschef annan myndighet samt avge yttrande till annan myndighet avseende sådana beslut som är av mindre principiell betydelse. 10 Beslut om att helt eller delvis 2 kap. 12-14 §§ TF Sektionschef Prioriterad avslå enskilds framställan om 2 kap. 15 § TF Funktionschef arbetsuppgift som utlämnande av allmän 10 kap. 14 § OSL Verksamhetschef ska hanteras handling eller beslut att 6 kap. 3 § OSL Enhetschef skyndsamt. lämna ut allmän handling Upphandlare med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen Beslut att inte utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande. 11 Teckna hyresavtal för Verksamhetschef bostad/lokal och fastighet överenskommelser liksom säga upp och teckna nya hyresavtal 12 Besluta om revidering av Kanslichef informationshanteringsplan (IHP) och om ändring av gallringsfristerna i IHP 13 Beslut om registerkontroll och Säkerhetsskyddslagen Säkerhets- verkställa personutredning skyddschef enligt säkerhetsskyddslagen 14 Beslut i Säkerhetsskyddslagen Säkerhets- säkerhetsprövningsärenden skyddschef 15 Avge yttranden över remisser Utskott som ankommer på kommunstyrelsen att besvara, när svarstiden inte medger att ärendet behandlas på ordinarie kommunstyrelsesammanträde 10 16 Undertecknande av avtal och Chef Notera att andra rättshandlingar som undertecknanden avser löpande ärenden inom av vissa avtal är av det egna verksamhetsområdet verkställande under förutsättning att ärendet karaktär. inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt 17 Fatta beslut om att på begäran Lag (2006:544) om Kommundirektör lämna hjälp till andra kommuners och kommuner, vid kris som berör regioners åtgärder annan kommun. inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 4 kap, 1 § 1.2 Dataskyddsförordningen (GDPR) NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Teckna Art. 28 DSF Sektionschef I samråd med personuppgiftsbiträdes-avtal (GDPR) Funktionschef ansvarig för aktuellt Verksamhetschef system 2 Beslut att ta ut en avgift eller Art. 12.5 DSF Informationssäkerhets vägra att tillmötesgå begäran (GDPR) samordnare 3 Beslut om den registrerades Art. 15 DSF Informationssäkerhets Handläggare vid rätt till tillgång (GDPR) samordnare respektive enhet dit frågan ställs 4 Beslut om rätt till rättelse Art. 16 DSF Informationssäkerhets Kontakta alltid HR- (GDPR) samordnare funktionen 5 Beslut om rätt till radering Art.17 DSF Informationssäkerhets Notera att det kan (GDPR) samordnare finnas uppgifter som inte kan raderas utifrån annan lagstiftning 6 Beslut om rätt till Art. 18 DSF Informationssäkerhets begränsning av behandling (GDPR) samordnare 11 7 Beslut om underrättelse till Art. 19 DSF Informationssäkerhets tredje man om rättelse, (GDPR) samordnare radering eller begränsning 8 Beslut om rätt till Art. 20 DSF Informationssäkerhets dataportabilitet (GDPR) samordnare 9 Beslut om rätt att göra Art. 21 DSF Informationssäkerhets invändningar (GDPR) samordnare 10 Beslut om rätt att inte bli Art. 22 DSF Informationssäkerhets föremål för automatiserad (GDPR) samordnare behandling, inbegripet profilering 11 Beslut att anmäla en Art. 33-34 Informationssäkerhets personuppgiftsincident till DSF (GDPR) samordnare tillsynsmyndighet 2. HR NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Anställningsbeslut a. KSO a. Kommundirektör b. Kommundirektör b. Sektionschef c. Sektionschef c. Funktionschef/ Verksamhetschef/ d. Funktionschef/ Enhetschef Verksamhetschef/ d. Övriga Enhetschef 2 Lönesättning exklusive I samråd med HR lönetillägg a. Allmänna a. Kommundirektör utskottet b. Sektionschef b. Kommundirektör c. Funktionschef/ Verksamhetschef c. Sektionschef d. Övriga d. Funktionschef/ Verksamhetschef/ Enhetschef 12 3 Uppsägning av 7-10 §§ LAS a. HR-chef Huruvida uppsägning av chef a. Personal b. Allmänna omfattas av LAS utskottet b. Kommundirektör regleras i c. Kommundirekt- anställningsavtal. c. Sektionschef ör d. HR-chef d. Överordnad chef 4 Avsked av 18-20 §§ LAS a. HR-chef Huruvida uppsägning av chef a. Personal b. Allmänna omfattas av LAS utskottet b. Kommundirektör regleras i c. Kommundirekt- anställningsavtal. c. Sektionschef ör d. HR-chef d. Överordnad chef 5 Avstängning av 3 kap 10 § AB a. HR-chef a. Personal b. Allmänna utskottet b. Kommundirektör, sektionschef c. Överordnad chef c. HR-chef 6 Prövning av löneförmån under 3 kap 10 § AB HR-chef avstängning 7 Disciplinpåföljd (skriftlig 3 kap 11 § AB a. HR-chef varning) för b. Allmänna a. Personal utskottet b. Kommundirektör, c. Överordnad sektionschef chef c. HR-chef 8 Tecknande/ uppsägning av HR-chef kollektivavtal 9 Beslut om inriktning Allmänna utskottet löneöversyn i samråd med HR- chef 10 Löneöversyn (inklusive Särskilt utsedd HR- överläggning/avstämning/förha strateg ndling) 13 11 Beslut om lönetillägg HR-chef 12 Avskrivning av lönefordran HR-chef 13 Beslut om tjänstledighet (100%) a. Närmsta chef som ej regleras i lag eller avtal b. sektionschef a. Max 6 mån b. Över 6 månader 14 Beslut om facklig ledighet med Särskilt utsedd HR- lön strateg 15 Nekande av bisyssla HR-chef 16 Beslut om stridsåtgärd Kommunalt Allmänna utskottet Huvudavtal i samråd med HR- chef 17 Träffa särskild 3. Kommundirekt I samråd med HR- överenskommelse med ör chef arbetstagare om avslutande av 4. Överordnad anställning chef a. Sektionschef b. Övrig personal 18 Företräda kommunen som MBL §§ 11-14, a. Kommundirekt I samråd med HR arbetsgivarpart i samverkan 19 samt 38 ör eller förhandling b. Sektions- a. Hela förvaltningen /funktionschef b. Sektion/funktion c. Verksamhetsch ef c. Verksamhet d. Enhetschef d. Enhet Övriga beslut i frågor om anställning och anställningsförhållanden för arbetstagare inom kommunstyrelsens verksamhetsområde är verkställighetsåtgärder som är varje chefs ansvar i förhållande till underställda medarbetare. 14 3. Ekonomi NR ÄRENDEGRUPPER LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Utse besluts- och Kanslichef behörighetsattestanter Ekonomichef 2 a. Statsskuldsväxlar, max 1 år a-g Ekonomichef Likviditet b. Certifikat, max 1 år c. Statsobligationer, högst 1 års återstående löptid d. Kommunobligationer, högst ett års återstående löptid e. Bostadsobligationer, högst ett års återstående löptid f. Inlåning i svensk bank g. Företag med K1-rating 3 Aktier, räntebärande Ekonomichef Långsiktig värdepapper, medelsförvaltning värdepappersfonder, strukturerade instrument Okorrelerade instrument Obligationer 4 Optioner, terminer swapavtal Utskott Derivatinstrument 5 Upplåning inom de ramar som Ekonomichef Skuldförvaltning angivits i kommunfullmäktiges beslut om budget 6 Skadereglering mot 3:e man a. Sektionschef a. Upp till 20 % av basbeloppet b. Utskott b. Mellan 20-100 % av basbeloppet 7 Borgensbeslut inom ram Utskott Se aktuellt beslut tilldelad av fullmäktige fullmäktige 15 3.1 Upphandling/inköp NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Tilldelningsbeslut vid a. Sektionschef upphandling på entreprenad (Samhällssektionen) rörande husbyggnads-, gatu-, b. Ekonomichef lednings- och liknande arbete a) Entreprenad inkl. projektering som ryms inom kostnadsberäkning. b) Entreprenad inkl. projektering som överstiger kostnadsberäkning 2 Tilldelningsbeslut vid a. Verksamhetschef/ upphandling av varor, tjänster Enhetschef samt entreprenader för drift och b. Sektionschef eller skötsel för respektive ekonomichef, verksamhet kanslichef, HR-chef, a. Upp till 20 basbelopp per utvecklingschef tillfälle b. 20-80 basbelopp c. Utskott c. Över 80 basbelopp 3 Tilldelningsbeslut vid a. Ekonomichef Avtalstecknande samordnade med leverantör b. Sektionschef eller ramavtalsupphandlingar tecknas av ansvarig ekonomichef, tillsammans med andra chef för respektive kanslichef, HR-chef, upphandlande myndigheter verksamhet. utvecklingschef Kommunövergripan a. Kommunövergripande de avtal tecknas av b. Sektionsnivå ekonomichef. 4 Yttrande till Upphandlare Avser ej sådana förvaltningsdomstol vid ärenden som avses i upphandlingsärenden 6 kap 38 § 2 p 5 Avbrytande av upphandling Upphandlare 16 4. Lärande 4.1 Allmänt Nr ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Anställning av lärare eller 2 kap 20 § SL Sektionschef förskolelärare utan erforderlig legitimation längre tid än sex månader 2 Anställning av lärare eller 2 kap 18-20 §§ Rektor/bitr. rektor förskollärare utan erforderlig SL legitimation högst sex månader 3 Besluta om avstängning längre 5 kap 14-21 §§ Sektionschef Dokumentera tid än en vecka SL 4 Beslut om uppskjuten skolplikt 7 kap 10 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: 28 kap 12 § 1 st 2 p SL Skolväsendets överklagandenämnd 5 Beslut om förlängning av 7 kap 13 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: 28 skolplikt kap 12§ 1 st 3 p SL Skolväsendets överklagandenämnd 6 Beslut om upphörande av 7 kap 14 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: 28 skolplikt kap 12 § 1 st 3 p SL Skolväsendets överklagandenämnd 7 Besluta om att förelägga 7 kap 23 § SL Utskott Får förenas med vite vårdnadshavare att fullgöra sina Besvärshänvisning: 28 skyldigheter, om en skolpliktig kap 5 § 4 p SL elev inte fullgör sin skolgång. Allmän förvaltningsdomstol 8 Beslut om att förelägga en 26 kap 10 § SL Sektionschef huvudman att fullgöra sina skyldigheter 9 Beslut om att tilldela en 26 kap 11 § SL Sektionschef huvudman en anmärkning 17 10 Återkallande av beslut om rätt 26 kap 13 § SL Utskott Besvärshänvisning: 28 till bidrag kap 5 § 1p SL Överklagan till allmän förvaltningsdomstol 11 Beslut om att förbjuda 26 kap 18 § SL Utskott Besvärshänvisning: 28 huvudman att tillsvidare, helt kap 5 § 9 p SL eller delvis, driva verksamheten Allmän vidare. Beslutet får enligt lag förvaltningsdomstol högst gälla i sex månader 12 Förena ett föreläggande med 26 kap 27 § SL Utskott Besvärshänvisning: vite Allmän förvaltningsdomstol 13 Företräda huvudmannen Sektionschef gentemot andra myndigheter inom skolans verksamhetsområden 16 Utreda inkomna anmälningar 6 kap 10 § SL Rektor/bitr. rektor Gäller i alla av kränkande behandlingar skolformer 17 Nedstängning av hela eller del Sektionschef av verksamhet på skolenhet eller förskola p.g.a. smittorisk, sjukdom, frånvaro av personal eller väderförhållanden 18 Ändring av Utskott upptagningsområde/geografiska områden 19 Beslut om läsårstider 3 kap 2-3 § SkolF Sektionschef 4.2 Förskola NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Placering utifrån barnets eget 8 kap 5,7§§ SL Rektor/bitr. rektor behov på grund av familjens situation eller utifrån barnets behov av stöd i sin utveckling 18 2 Mottagande av elev från annan 8 kap 13 § SL Verksamhetschef Besvärshänvisning: kommun inom förskola Ej överklagningsbart, mer information i rutin för interkommunalt avtal 3 Beslut om avstängning från 8 kap 16 § SL Sektionschef plats på grund av obetalda avgifter 4 Beslut om barngruppernas 8 kap 8 § SL Rektor/bitr. rektor storlek 4.3 Fritidshem NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om elevgruppernas 14 kap 9 § SL Rektor/bitr. rektor storlek 2 Placering utifrån barnets egen 14 kap 5, 6 §§ SL Rektor/bitr. rektor behov på grund av familjens situation eller utifrån barnets behov av stöd i sin utveckling. 3 Beslut om avstängning från 14 kap 12 § SL Sektionschef plats på grund av obetalda avgifter. 4.4 Förskoleklass NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om elevgruppernas 14 kap 9 § SL Rektor/bitr. rektor storlek 2 Placering utifrån barnets egen 14 kap 5, 6 §§ SL Rektor/bitr. rektor behov på grund av familjens situation eller utifrån barnets behov av stöd i sin utveckling. 19 3 Beslut om mottagande av elev 9 kap 13 § Verksamhetschef Besvärshänvisning: 28 från annan kommun kap 12 § 1 st 4 p. SL Skolväsendets överklagandenämnd 4.5 Grundskola NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om placering vid annan 10 kap 30 § SL Verksamhetschef Besvärshänvisning: 28 skolenhet än den kap 12 § 1 st 6 p SL vårdnadshavaren önskar Skolväsendets överklagandenämnd 2 Beslut om mottagande av elev 10 kap 25, 27 §§ Verksamhetschef Besvärshänvisning: 10 från annan kommun SL kap 25 § SL, 28 kap 12 § 1 st 4 p SL Skolväsendets överklagandenämnd 10 kap 27 § SL: Ej överklagningsbart 3 Beslut om avsteg från att 10 kap 29 § SL Utskott Besvärshänvisning: organisera grundskolan så att 28 kap 12 § 1 st 5 p elev kan bo kvar i det egna SL hemmet Skolväsendets överklagandenämnd 4 Beslut om mottagande av elev 4 kap 2 § 2st. Rektor/bitr. rektor som inte anses bosatt i Sverige SkolF 5 Beslut om placering vid annan 10 kap 30 § SL Rektor/bitr. rektor skolenhet än den vårdnadshavaren önskar om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. 20 6 Medgivande att fullgöra 7 kap 16 § SL Rektor/bitr. rektor skolgång efter skolpliktens slut 7 Beslut om ytterligare 9 kap 3 § SkolF Rektor undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden 8 Fördelning mellan årskurserna 9 kap 4 SkolF Verksamhetschef av undervisningstiden 4.6 Anpassad grundskola NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om mottagande i 7 kap 5 § SL Barn och Besvärshänvisning: anpassad grundskola elevhälsochef Skolväsendets överklagandenämnd 2 Beslut om mottagande av elev 11 kap 25, 26 §§ Barn och Yttrande från från annan kommun SL elevhälsochef hemkommunen ska inhämtas Besvärshänvisning: 11 kap 25 § SL 28 kap 12 § 1 st 4 p SL Skolväsendets överklagandenämnd 11 kap 26 § SL: Ej överklagningsbart 3 Beslut om mottagande av elev 4 kap 2 § 2 st. Rektor/bitr. rektor som inte anses bosatt i Sverige SkolF 4 Beslut om mottagande på 7 kap 8 § SL Barn- och försök i anpassad grundskola elevhälsochef 5 Beslut om att elev som tas emot 11 kap 8 § SL Rektor/bitr. rektor i anpassad grundskola ska läsa ämnen eller ämnesområden 6 Beslut om att frångå 11 kap 29 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: 28 vårdnadshavares önskemål om kap 12 § 6 p SL placering vid skolenhet skolväsendets överklagandenämnd 21 7 a) Beslut att en elev inom 7 kap 5, 5a, 5b, Rektor/bitr. rektor anpassad grundskola ska få sin och 5c §§. SL utbildning i grundskolan b) Beslut om upphävande av beslut att en elev inom anpassad grundskola ska få sin utbildning inom grundskolan 8 a) Beslut att en elev inom 7 kap 5, 5a, 5b, Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: 28 grundskolan ska få sin och 5c §§. SL kap 12 § 1p SL utbildning i anpassad Skolväsendets grundskola överklagandenämnd b) Beslut om upphävande av beslut att en elev inom grundskolan ska få sin utbildning inom anpassad grundskola 4.7 Gymnasieskola NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om stöd till 15 kap 32 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: inackordering Kap 28. 5 § 6p SL Överklagan till allmän förvaltningsdomstol 2 Programutbud 2 kap 4 § GF, 15 Sektionschef kap 12 § SL 3 Beslut om att elevs utbildning 16 kap 14 § SL Rektor/bitr. rektor på nationellt program får avvika från vad som annars gäller vid programmet 4 Beslut om att utbildningen 16 kap 15 § SL Rektor/bitr. rektor fördelas på längre tid än 3 år 22 5 Beslut om sökanden är behörig 16 kap 36 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: 28 och om den sökande ska tas kap 12 § 1 st 7p. SL 17 kap 14 § SL emot Skolväsendets överklagandenämnd Grupp elever: 28 kap 13 § 1 st 1p SL Skolverkets överklagandenämnd 6 Beslut om undantag från 17 kap 11 § SL Rektor/bitr. rektor behörighet till yrkesintroduktion och individuellt alternativ 7 Beslut om vilka kurser som 4 kap 6 § GF Rektor/bitr. rektor erbjuds som programfördjupning 8 Beslut om vilka kurser som 4 kap 7 § GF Rektor/bitr. rektor erbjuds som individuellt val 23 9 Beslut om att byta ut 4 kap 13 § GF Rektor/bitr. rektor arbetsplatsförlagt lärande till motsvarande utbildning förlagd till skolan 10 Beslut om antalet 4 kap 22 § GF Rektor/bitr. rektor undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras 11 Beslut om det antal platser som 7 kap 3 § GF Rektor/bitr. rektor ska avsättas (avser fri kvot) 12 Preliminärt beslut om 7 kap 7 § GF Rektor/bitr. rektor Gemensam antagning antagning Sjuhärad 13 Beslut att anta en sökande vid 7 kap 8 § GF Rektor/bitr. rektor senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen 14 Beslut att elev ska få byta 7 kap 9 § GF Rektor/bitr. rektor studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen 15 Beslut att anta elev som slutat i 7 kap 10 § GF Rektor/bitr. rektor gymnasieskolan innan eleven slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare 16 Beslut att undervisningen på ett 9 kap 7 § GF Rektor/bitr. rektor nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år 24 17 Beslut att minska utbildningens 17 kap 6 § SL Rektor/bitr. rektor omfattning på introduktionsprogrammet på grund av särskilda skäl 18 Fastställa en plan för 17 kap 7 § SL Rektor/bitr. rektor utbildningen på ett introduktionsprogram 4.8 Anpassad gymnasieskola NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att sökande tillhör 18 kap 5 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: målgruppen 28 kap 12 § 1 st 8 p SL Skolväsendets överklagandenämn d 2 Beslut att elev inte tillhör 18 kap 7 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: anpassad gymnasieskolas 28 kap 12 § 1 st 8 p målgrupp SL Skolväsendets överklagandenämn d 3 Beslut att utbildningen fördelas 19 kap 17 § SL Rektor/bitr. rektor på längre tid än fyra år 4 Beslut om mottagande på 19 kap 29 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: anpassad gymnasieskola 28 kap 13 § 1st 1p SL Skolväsendets överklagandenämn d 25 4.9 Kommunal vuxenutbildning NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att utbildningen på 20 kap 9 § SL Rektor/bitr. rektor kursen ska upphöra 2 Beslut om mottagande till 20 kap 14, 22 §§ Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: kommunal vuxenutbildning SL 28 kap 12 § 1 st 9 p. SL Skolväsendets överklagandenämn d 3 Beslut om åtagande att svara för 20 kap 21 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: kostnaderna med hänsyn till 28 kap 12 § 1 st 12 personliga förhållanden p. SL Skolväsendets överklagandenämn d 4 Beslut om antagning av 20 kap 23 § SL Rektor/bitr. rektor sökande till utbildning på gymnasial nivå 4.10 Utbildning i svenska för invandrare NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om att undervisningens 20 kap. 24 § SL Rektor/bitr. rektor tid ska minskas om eleven begär det 2 Beslut om att en person ska 20 kap. 33 § SL Rektor/bitr. rektor Besvärshänvisning: antas till utbildningen 28 kap 12§ 1 st 9 p. SL Skolväsendets överklagandenämn d 26 4.11 Särskild utbildning för vuxna NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om antagande till 21 kap. 7 § SL Rektor/bitr. rektor utbildning på gymnasial nivå 2 Beslut om att utbildningen på 20 kap. 9 § 2st SL Rektor/bitr. rektor kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg 4.12 Särskilda utbildningsformer NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om medgivande för 24 kap. 23 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: fullgörande av skolplikt på Kap 28 7 § 3 p SL annat sätt. Allmän förvaltningsdomsto l 2 Ett beslut om återkallelse av ett 24 kap. 24 § SL Sektionschef Besvärshänvisning: medgivande Kap 28 7 § 3 p SL Allmän förvaltningsdomsto l 4.13 Annan pedagogisk verksamhet NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Godkännande och beslutande 25 kap. 10–16 §§ Utskott Enligt fastställda om rätt till bidrag för SL riktlinjer för bidrag pedagogisk omsorg, öppen Besvärshänvisning: fritidsverksamhet och övriga Kap. 28 5 § 8 p SL verksamheter Allmän förvaltningsdomstol 27 4.14 Skolskjuts NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om skolskjuts för elever 10 kap. 32 § SL Handläggare Besvärshänvisning: 28 på grundskolan. kap 5 § 5p SL Allmän förvaltningsdomstol 2 Beslut om skolskjuts för elever 10 kap. 33 § SL Handläggare Besvärshänvisning: 28 på grundskolan mellan den kap 5 § 5p SL tillfälliga bostaden och den Allmän plats där utbildningen bedrivs förvaltningsdomstol 3 Beslut om skolskjuts vid val av 10 kap. 40 § SL Handläggare fristående grundskola inom kommunen 4 Beslut om skolskjuts för elever 11 kap. 31 § SL Handläggare Besvärshänvisning: på anpassad grundskola Första stycket: 28 kap. 5 § 5p SL Allmän förvaltningsdomstol 5 Beslut om skolskjuts för elever 11 kap. 32 § SL Handläggare Besvärshänvisning: på anpassad grundskola mellan Första stycket: 28 kap. den tillfälliga bostaden och den 5 § 5p SL plats där utbildningen bedrivs Allmän förvaltningsdomstol 6 Beslut om skolskjuts vid val av 11 kap. 39 § SL Handläggare fristående anpassad grundskola inom kommunen 7 Beslut om skolskjuts för elever 18 kap. 30 § SL Handläggare Besvärshänvisning: 28 på anpassad gymnasieskola. kap. 5 § 5p SL Allmän förvaltningsdomstol 8 Beslut om skolskjuts för elever 18 kap. 31 § SL Handläggare Besvärshänvisning: på anpassad gymnasieskola Första stycket: 28 kap. mellan den tillfälliga bostaden 5 § 5p SL 28 och den plats där utbildningen Allmän bedrivs förvaltningsdomstol 9 Beslut om skolskjuts vid val av 18 kap. 35 § SL Handläggare fristående anpassad gymnasieskola inom kommunen 10 Beslut om skolskjuts för elever i 9 kap. 15b § SL Handläggare Besvärshänvisning: förskoleklass. Första stycket: 28 kap. 5 § 5p SL Allmän förvaltningsdomstol 11 Beslut om skolskjuts för elever i 9 kap. 15c § SL Handläggare Besvärshänvisning: förskoleklass mellan den Första stycket: 28 kap. tillfälliga bostaden och den 5 § 5p SL plats där utbildningen bedrivs. Allmän förvaltningsdomstol 12 Inställning av skolskjuts p.g.a. Sektionschef Kommunikation ska väderförhållanden ske med entreprenör och skolskjutshandläggare 29 5. Omsorg 5.1 Individ och familjeomsorg NR ÄRENDEGRUPP LAGRUM DELEGAT KOMMENTAR 1 Beslut om ekonomiskt bistånd i Handläggare enlighet med riksnorm och 12 kap. 1-2 §§ SoL bistånd till livsförsörjningen i övrigt 2 Beslut om bistånd i form av 11 kap. 1, 4 §§ SoL Handläggare förmedling av egna medel 3 Beslut om bistånd till skulder 12 kap. 1, 4 §§ SoL a. Enhetschef a. Upp till 20 % av b. Utskott prisbasbelopp b. Därutöver 4 Beslut om nödvändig tandvård 12 kap. 1 § SoL a. Handläggare a. Max 20% av prisbasbelopp b. Enhetschef b. Därutöver 5 Beslut om bistånd till kostnad a. Handläggare för boende på skyddat boende 12 kap. 1-2 §§ b. Enhetschef med stöd av 9 kap a. Upp till två veckor

§ 32 Protokollsutdrag 20260320, årsredovisning och verksamhetsuppföljning 2025, SÄRF Ärende från SÄRFs direktion Årsredovisning 2025 – SÄRF Uppföljning verksamhetens mål 2025 – SÄRF Uppföljning SÄRF Internkontrollplan 2025 – SÄRF Revisionsberättelse 2025 – SÄRF Sakkunniga revisionsbiträdens yttrande 2025 – SÄRF Rapport Revisorernas granskning av rapport årsredovisning 2025 – SÄRF Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Ali Awada Controller Datum: 2026-04-09 Dnr: KS/2026:184 Årsredovisning 2025 - Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, SÄRF Förslag till beslut • Godkänner Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning för år 2025. • Beviljar ansvarsfrihet till direktionen och dess ledamöter. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet SÄRF är ett kommunalförbund som för medlemskommunernas räkning ansvarar för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Förbundet arbetar för ett säkert och olycksfritt samhälle och deras uppdrag innebär att identifiera risker för att förhindra och begränsa konsekvenserna av oönskade händelser, förbereda och genomföra räddningsinsatser, uppföljning och erfarenhetsåterföring av inträffade händelser samt att delta i samhällets krishantering. Kommunalförbundet består av kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundet finanserias till största del av skattemedel och under 2025 var medlemsbidraget 201,5 Mnkr vilket innebär en bidragsfinansiering av verksamheten med 84,1 procent. Resterande intäkter kommer från myndighetsutövning och avtalstjänster. Kostnaden per invånare inom förbundet var under året 972 kronor. Årets resultat uppgick till minus 4 Mnkr på en omsättning om 235,9 Mnkr (232 Mnkr för 2024). Vid utgången av år 2025 uppgick det egna kapitalet till 63,4 Mnkr och soliditeten var 31 procent. Eget kapital ska täcka ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 på 10,4 Mnkr samt förbundets risker. Kärnverksamheten har haft en hög budgetföljsamhet med en avvikelse mot budget på +0,96% vilket beror på försäljningar av anläggningstillgångar, samt lägre avskrivningar, personal och- lokalkostnader har kunnat kompensera för de ökade kostnaderna för material och tjänster där den ej budgeterande kostnaden för provtagning och andra konsulttjänster kopplade till PFAS har tillkommit med 1,2 Mnkr. Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Den sammantagna bedömningen är att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt med utvecklingsområden. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Revisorerna bedömer att direktionen behöver upprätta balanserade budgetar kommande år i enlighet med kommunallagen, besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och ta initiativ mot en tydligare styrmodell för förbundets finansiering. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Jämställdhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF § 32 Protokollsutdrag 20260320, årsredovisning och verksamhetsuppföljning 2025, SÄRF Ärende från SÄRFs direktion Årsredovisning 2025 – SÄRF Uppföljning verksamhetens mål 2025 – SÄRF Uppföljning SÄRF Internkontrollplan 2025 – SÄRF Revisionsberättelse 2025 – SÄRF Sakkunniga revisionsbiträdens yttrande 2025 – SÄRF Rapport Revisorernas granskning av rapport årsredovisning 2025 – SÄRF Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF susanne.kling@serf.se Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Slutinstans Kommunfullmäktige Status Konrad Fredh Ali Awada Ekonomichef Controller Ämne: Ärende från SÄRFs direktion Från: Susanne Kling <Susanne.Kling@serf.se> Till: Bollebygds kommun <kommunen@bollebygd.se>; Borås stad (boras.stad@boras.se) <boras.stad@boras.se>; Marks kommun (ks@mark.se) <ks@mark.se>; Svenljunga kommun (kansliet@svenljunga.se) <kansliet@svenljunga.se>; Tranemo kommun; Ulricehamns Kommun Mottaget: 2026-04-07 12:50:04 Hej Bifogar ärende från SÄRFs direktion för vidare hantering och beslut i Kommunfullmäktige. Årsredovisning 2025 Själva årsredovisningen kan ni ladda ner i någon av dessa länkar. Övriga underlag bifogas. SÄRF_ÅR25_A4_Sida.pdf SÄRF_ÅR25_A4_Uppslag.pdf När beslut är taget i KF önskar vi protokollsutdrag från er. mvh/Susanne Susanne Kling Personalstrateg Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Tel: 033-17 29 03, mobil: 070-992 51 29 e-post: susanne.kling@serf.se FÖLJ OSS @raddningSARF Revisionskontoret RAPPORT 2025 Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 2026-03-24 Stefan Sjöblom Anna Sandström Aleksandra Popovic BORÅS STAD RAPPORT 2025 2 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse 3 1.4 Metod 3 1.5 Projektorganisation 4 1.6 Beslut 4 2 Granskningsresultat 5 2.1 Årsredovisning 5 2.1.1 Förvaltningsberättelse 5 2.2 Redovisningsprinciper 6 2.3 Balanskrav 6 2.4 Resultaträkning 6 2.4.1 Ekonomiskt resultat 7 2.4.2 Stickprov 8 2.5 Balansräkning 8 2.6 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 8 2.6.1 Drift- och investeringsredovisning 8 2.6.2 Kassaflödesanalys 9 2.6.3 Övriga rekommendationer från RKR 9 2.7 Bedömning av Direktionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 10 2.8 Måluppfyllelse 10 2.9 Särskilda bevakningsområden 11 2.10 Intern kontroll 14 2.11 Övriga iakttagelser 15 2.11.1 Internbanken i Borås Stad 15 3 Sammanfattande bedömning 16 BORÅS STAD RAPPORT 2025 3 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 1 Inledning Enligt kommunallag (2017:725) ska förbundets revisorer pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna ska även bedöma om årsredovisningen är förenligt med de mål som Direktionen fastställt. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Granskning av årsredovis- ningen inklusive verksamhetsmässigt resultat/måluppfyllelse har genomförts av Borås Stads Revisionskontor och redovisas i innevarande rapport. Årsredovisningen och revisorernas bedömning ska behandlas av respektive medlemskommuns Kommunfullmäktige. Syftet är bland annat att ge Kommunfullmäktige underlag för uppföljning och styrning av den fortsatta verksamheten, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. Ställningstagandena i revisionsberättelsen utgår från en samlad bedömning av all den granskning av förbundets verksamhet som har genomförts under året. 1.1 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att den ska vara ett underlag till revisorernas ställningstagande i revisionsberättelsen gällande ansvarsfrihet. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsent- lighetsperspektiv. Denna styr vilka Rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) som används i granskningen. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Är årsredovisningen upprättad enligt gällande lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), gällande rekommendationer från RKR samt i enlighet med God redovisningssed? • Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? (med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar) • Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? • Ger årsredovisningen en rättvisande bild av resultatet för förbundet? • Har balanskravet uppfyllts? • Har verksamheten bedrivits på ett sätt som gör att Direktionens beslutade mål, finansiella likväl som verksamhetsmässiga, för god ekonomisk hushållning uppnåtts? 1.2 Revisionskriterier Granskningen har utförts enligt kommunallag (2017:725), lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), God revisionssed i kommunal verksamhet samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse Direktionen i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ansvarig. 1.4 Metod Granskningen har utförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär bl.a. att tillämpliga ISA, ISAE och ISRE har följts. Standarden beskriver förutsättningar och tar hänsyn BORÅS STAD RAPPORT 2025 4 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) till den kommunala särarten samt de regler som sakkunniga biträden, däribland kommunala yrkesrevisorer och auktoriserade/godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag har att följa.1 Granskningen grundas på analys av resultat- och balansräkning samt utökad granskning av poster och processer som är av väsentlig betydelse för resultat och ställning. Granskningen innefattar att granska ett urval av underlag och annan information i räkenskapssammandraget samt att pröva de redovisningsprinciper som använts i verksamheten. Planeringen har genomförts med utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys, där insatser koncentreras till där risken för väsentliga fel är störst. Därutöver ska granskningen innehålla en bedömning om årsredovisningen är rättvisande, d.v.s. att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till felaktigt beslutsfattande. Räkenskaperna granskas enligt följande: • Att redovisningen följer krav på räkenskapsföring enligt 11 kap kommunallagen, d.v.s. att räkenskaper och årsredovisning upprättats. • Att upplysning lämnats om utfallet, finansieringen av verksamheten och den ekonomiska ställningen vid årets slut. • Att upplysning lämnats om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. • Att årsredovisningen är upprättad med iakttagande av god redovisningssed. God redovisningssed innebär att redovisningsskyldiga i första hand ska följa lagar och rekommendationer och i övriga fall, då det inte finns någon specifik regel, tillämpa god sed. • Att redovisningen är materiellt rätt (alla tillgångar och skulder existerar och avser SÄRF). • Att redovisningen är rätt periodiserad (alla intäkter och kostnader avser redovisningsåret). Övriga delar har granskats översiktligt i syfte att bedöma om uppgifter som ska ingå i års- redovisningen enligt lag och rekommendationer från RKR har lämnats. Granskningen är genomförd med kontrollmålsmetodik och systemstödet Hogia Audit. Granskning av fakturaunderlag och stickprov av specifikationer har genomförts. Stickprov av konton med större avvikelser mellan åren 2024 och 2025 har utförts. Stickprov har delvis bearbetats med hjälp av AI.2 En genomgång av balanskontona samt rutiner för periodiseringar har genomförts. Vidare har avstämningar och kontroll av anläggningsreskontran samt moms- och skatteredovisning utförts. En redogörelse av pensionsavsättning och prognos har avhandlats. Avstämning har skett med förbundets ekonomiavdelning. Intervjuade har tillställts rapportutkast för faktagranskning. 1.5 Projektorganisation Stefan Sjöblom är granskningsledare. Granskningsmedarbetare är Anna Sandström och Aleksandra Popovic vid Revisionskontoret Borås Stad. 1.6 Beslut Projektplanen för granskningen har beslutats av de förtroendevalda revisorerna 27 oktober 2025. 1 Standard för kommunal räkenskapsrevision, SKR, Skyrev och FAR, senast ändrad genom FAR N 2025:48, träder i kraft 1 januari 2025, https://extra.skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/standardforkommunalrakenskapsrevision.92968.html 2 Klang.ai BORÅS STAD RAPPORT 2025 5 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 2 Granskningsresultat Nedan avrapporteras de iakttagelser och granskningsresultat som framkommit vid granskning av förbundets årsredovisning. 2.1 Årsredovisning Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska kommunalförbund upprätta en årsredovisning.3 En årsredovisning ska bestå av: • en resultaträkning, • en balansräkning, • en kassaflödesanalys, • noter, • en driftredovisning, • en investeringsredovisning, och • en förvaltningsberättelse. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. 2.1.1 Förvaltningsberättelse Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) 11 kap ska en förvaltnings- berättelse innehålla följande delar: • Utvecklingen av verksamheten • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Händelser av väsentlig betydelse • Förväntad utveckling • Väsentliga personalförhållanden • Andra förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning • God ekonomisk hushållning • Ekonomisk ställning • Balanskravsresultat I förvaltningsberättelsen ska information lämnas om viktiga händelser som inträffat under rapportperioden. Revisionskontoret bedömer att SÄRF:s årsredovisning i allt väsentligt följer den uppställning som anges i 11 kap i LKBR. 3 LKBR, 1 kap. 3§ BORÅS STAD RAPPORT 2025 6 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Revisionskontoret noterar att väsentliga personalförhållanden gällande sjukfrånvaro för kvinnor respektive män är undantagna från redovisning av integritetsskäl enligt 11 kap. § 6 LKBR.4 Revisionskontoret konstaterar att förvaltningsberättelsen innehåller en sammanställning av mål och uppdrag och att framställningen i allt väsentligt är deskriptiv. I årsredovisningen genomförs en samlad bedömning om att målen för god ekonomisk hushållning uppnås under 2025. Revisionskontoret bedömer att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. 2.2 Redovisningsprinciper I årsredovisningen har samma redovisningsprinciper använts som vid föregående bokslut. 2.3 Balanskrav Ett kommunalförbund ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet som ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt kommunallagen regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har i sin rekommendation RKR R15 Förvaltningsberättelse5 lämnat information om beräk- ning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och kommunallagen. Enligt 11 kap. 10 § LKBR ska upplysningar om årets resultat efter balanskravsjusteringar och balanskravsresultat redovisas i förvaltningsberättelsen. Vidare framgår att vid beräkningen av balanskravsresultatet, som är kopplat till kommunallagens balanskrav, ska årets resultat rensas för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. SÄRF redovisar en avstämning av balanskravet i enlighet med RKR R15 i förvaltningsberättelsen. Förbundets underskott för året uppgår till cirka -4,0 mnkr och det finns inget negativt historiskt resultat att beakta då ingående balanskravsresultat från 2024 uppgick till 0,0 mnkr. En balans- kravsjustering har gjorts gällande jämförelsestörande poster på 0,6 mnkr och reducering av samtliga realisationsvinster om minus 0,5 mnkr. Balanskravsresultatet blir därmed -3,9 mnkr för SÄRF 2025.6 Direktionen åberopar i årsredovisningen synnerliga skäl för att inte åter- ställa underskottet under de kommande tre åren. Det synnerliga skälet är förbundets starka finansiella ställning. 2.4 Resultaträkning Enligt 5 kap. 1 § LKBR ska resultaträkningen i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Revisionskontoret noterar att SÄRF:s resultaträkning redovisar samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen följer i huvudsak lagstiftningens uppställning. I upp- ställningen har förbundet bytt ut posten skatteintäkter mot medlemsbidrag. För att förtydliga redovisningen i resultaträkningen kan man komplettera med andra poster och delposter enligt LKBR 5 kap 3§, vilket förbundet numera gjort.7 4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025, beslutad 4 mars 2026, sid. 23 5 https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2024/07/RKR-R15-Forvaltningsberattelse_maj-2024.pdf 6 SÄRF årsredovisning 2025, sid 25 7 Eriksson, Haglund, Tagesson, ”Kommunal bokförings- och redovisningslag”, 2019, sid 66-67 BORÅS STAD RAPPORT 2025 7 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 2.4.1 Ekonomiskt resultat Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) redovisar ett underskott på cirka 4,0 mnkr för perioden 1 januari 2025 till 31 december 2025. Budgeten för 2025 är underfinansierad med 6,0 mnkr (underfinansierad budget med 2,5 mnkr år 2024).8 Därför blir skillnad mot budget ett positivt utfall om 2,0 mnkr. Förbundets förklaring till budgetavvikelserna är att intäkter avviker mot budget avseende avtal med ett negativt resultat om 1,0 mnkr samt att det finns ökade intäkter på 4,0 mnkr som ej budgeterats avseende försäljning av anläggningstillgångar. Intäkterna har även påverkats av ersättningar gällande utbildning från Myndigheten för civilt försvar (MCF) samt ersättning för utrustning till civilplikten. Förbundet berättar vidare att verksamhetens kostnader visar positiv avvikelse mot budget med 1,7 mnkr och består främst av minskade personalkostnader och förbrukningsavgifter för lokaler. Därutöver finns det kostnader som ej budgeterats för utrustning till civilplikten och tjänster för PFAS som påverkat resultatet. Vidare finns en positiv avvikelse på avskrivningar med 0,8 mnkr då budgeterade investeringar på 16,3 mnkr är påbörjade men kommer att slutföras först under 2026.9 Det egna kapitalet uppgår vid utgången av 2025 till 63,4 mnkr (år 2024: 67,4 mnkr). Eget kapital ska täcka den ingående ansvarsförbindelse som finns för pensionsutfästelse före 1998 på 10,4 mnkr (2025) samt förbundets risker. Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsbidrag enligt beslutad rambudget och kostnad för pension enligt KPA:s prognos. Förbundet förväntas inte generera något överskott utan målet är nollresultat varje enskilt år. Förbundet konstaterar i budget 2025 att kostnader för materiel, hyror och värme samt pensionsutfästelse före 1998 är högre än vad som beräknades i budgetramen då SKR:s prognos för PKV10 användes. Med hänvisning till förändrad kostnadsbild föreslås att Direktionen anför synnerliga skäl att utnyttja förbundets goda soliditet som kommer från tidigare positiva budgetavvikelser och beslutar att underskottet tas mot eget kapital. Revisionskontoret noterar att förbundet har lagt en minusbudget om 6,0 mnkr för räkenskaps- året 2025. Enligt kommunallagen 11 kap 5 § ska det varje år upprättas en budget där intäkterna överstiger kostnaderna, undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultat- utjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. Av förbundets budget framgår vilka synnerliga skäl som åberopas för att fatta beslut om en underfinansierad budget 2025: ”Med hänvisning till förändrad kostnadsbild föreslås att Direktionen anför synnerliga skäl att utnyttja förbundets goda soliditet som kommer från tidigare positiva budgetavvikelser och beslutar att underskottet på 6,0 mnkr tas mot eget kapital.” 11 Synnerliga skäl kan vara att tillfälligt utnyttja en god soliditet om förbundets egna kapital klarar att täcka budgeterat underskott för 2025, men det innebär en försämring av förbundets ekonomiska ställning. Möjligheten att underbalansera budgeten skall användas med restriktivitet och normalt sett endast något enstaka år. Att konsekvent underbalansera budgetarna är inte heller förenligt med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen.12 Revisionskontoret kan konstatera att förbundet har haft en underfinansierad budget åren 2020 till 2025. 8 SÄRF, Verksamhetsplan och Internbudget 2025, diarienr 2024–000420, beslutad av Direktionen 2024-12-13, sid. 8. 9 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025, beslutad 4 mars 2026, 2026-03-20, sid 30. 10 Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 11 Ibid. 12 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/god-ekonomisk-hushallning-i-kommuner-och- landsting_GR03105/html/ BORÅS STAD RAPPORT 2025 8 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) SÄRF har genomfört effektiviseringar under år 2025. Krav på effektiviseringsåtgärder ledde till en utredning kring den operativa förmågan. Utredningen presenterades och Direktionen fattade beslut om minskad bemanning på stationerna i Fritsla, Sätila och Trädet. För Fritsla innebar det omvandling av organisationsformen från räddningstjänstpersonal i beredskap till räddnings- värnspersonal. Effektiviseringen medförde en besparing på cirka 2,5 mnkr.13 Revisionskontorets uppdrag är att bedöma om årsredovisningens ekonomiska resultat är förenligt med Direktionens beslut om finansiella mål och om verksamheten bedrivs i enlighet med fast- ställda mål. Revisionskontoret noterar att det finansiella målet om ett nollresultat inte uppnås även om budgetmålet för 2025 överträffas. 2.4.2 Stickprov Revisionskontoret har genomfört cirka 60 stycken stickprov (60 stycken 2024) av ca 10 konton i resultaträkningen som har stora avvikelser mellan åren 2024 och 2025. Vid granskning av delårsbokslutet gjordes ett större stickprov av cirka 140 verifikationer på 22 konton. Konton som har granskats är främst konton i kontoklass 4–7. Konton som berörs av granskningen är kommunikationsradio, upplupna löner, logi och representation för anställda, övriga inventarier, skyddsutrustning, uppvaktningar och minnesgåvor samt konsulter m.fl. Därutöver har samtliga kreditkortsfakturors verifikationer under en månad granskats. Granskningen visar att det inte förekommer några större avvikelser i de stickprov som genomförts. 2.5 Balansräkning Enligt 6 kap 2 § LKBR ska balansräkningen i sammandrag redovisa förbundets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Revisionskontoret konstaterar att SÄRF:s balansräkning i huvudsak är uppställd i enlighet med 6 kap 2 § LKBR och omfattar tillräckliga noter. 2.6 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Bokslutsprocessen har adekvata anvisningar som har informerats i rimlig tid innan bokslutets transaktioner ska vara genomförda. Huvudsakliga bokslutsjusteringar har bokförts i redovis- ningssystemet och dokumenterats i programmet Kommunresurs. 2.6.1 Drift- och investeringsredovisning Revisionskontoret har granskat drift- och investeringsredovisningen i SÄRF. Förbundets investeringar består huvudsakligen av nödvändiga reinvesteringar inom fordonsparken och har uppgått till 7,1 mnkr (19,7 mnkr). Årets investeringar avviker mot budget. Dessa kommer enligt förbundet att genomföras under 2026 varav inköp av två släckbilar, en transportbil och fler motorsprutor med mera är påbörjade och ingår med 17,7 mnkr i kvarstående investeringar per den 31 december 2025. 13 SÄRF årsredovisning 2025, sid 8 BORÅS STAD RAPPORT 2025 9 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Budgeterade och färdigställda investeringar fördelas enligt nedanstående tabell: Bild 1. Förbundets investeringar 2025 (mnkr).14 Revisionskontoret bedömer att SÄRF:s drift- och investeringsredovisning i huvudsak är upprättad i enlighet med RKR R14.15 2.6.2 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har in- verkat på verksamhetens likvida ställning. Revisionskontoret har granskat kassaflödesanalysen enligt RKR R13 Kassaflödesanalys.16 Räkenskapsårets kassaflöden ska i kassaflödesanalysen hänföras till sektorerna; löpande verksamhet, investeringsverksamhet samt finansieringsverk- samhet. Kassaflödesanalysen med tillhörande noter är korrekt uppställd. Revisionskontoret bedömer att SÄRF:s kassaflödesanalys numera i huvudsak är upprättad i enlighet med RKR R13. 2.6.3 Övriga rekommendationer från RKR Revisionskontoret har granskat immateriella anläggningstillgångar enligt RKR R3 Immateriella anläggningstillgångar. SÄRF har inga immateriella anläggningstillgångar. Revisionskontoret har granskat materiella anläggningstillgångar enligt RKR R4 Materiella anlägg- ningstillgångar. Revisionskontoret noterar att SÄRF har lämnat not i balansräkningen avseende anläggningstillgångar. Revisionskontoret noterar att såväl avskrivningar samt avskrivningstider finns uppställda i avsnittet redovisningsprinciper, vilket är i enlighet med RKR R4. I boksluts- materialet finns även förteckning över sålda/utrangerade inventarier. Revisionskontoret har översiktligt granskat leasing enligt RKR R5 Leasing.17 Leasingavtal kan vara finansiella eller operationella. Enligt RKR R5 Leasing ska objekt, vilka innehas till följd av ett leasingavtal som klassificeras som finansiellt, redovisas hos leasingtagaren som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska hos leasingtagaren redovisas som en skuld. Revisionskontoret rekommenderar förbundet att se över sina hyresavtal.18 Detta för att se om några av dessa kan klassificeras som finansiell leasing, i samband med översynen av hyresavtal. Översynen har påbörjats under år 2025 men ännu ej avslutats, uppger intervjuade tjänstepersoner vid SÄRF. 14 SÄRF årsredovisning 2025, sid 31 15 https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2023/10/RKR-R14-Drift-och-investeringsredovisning_okt-23.pdf 16 https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2024/11/RKR_R13-Kassaflodesanalys_nov-2024.pdf 17 https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2023/11/RKR-R5-Leasing_maj-2023.pdf 18 Revisionskontoret noterar att samtliga SÄRFs hyresavtal är uppsagda per 31 december 2024. Direktionens protokoll §94, 15 december 2023. BORÅS STAD RAPPORT 2025 10 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 2.7 Bedömning av Direktionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Från och med år 2006 gäller för samtliga kommuner och kommunalförbund att Kommunfullmäktige ska fastställa mål för ”god ekonomisk hushållning” enligt 11 kap 1 § kommunallagen. Enligt kommunallagen föreligger därutöver krav på att ”fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen”. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 6 § första och andra styckena kommunallagen har uppnåtts och följts.19 Förbundet bedömer i årsredovisningen att SÄRF uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning med utgångspunkt från en underfinansierad budget. Revisionskontoret noterar att SÄRF:s budget och årsredovisning har en skrivning om god ekonomisk hushållning. Förbundet saknar beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I sådana riktlinjer ska både finansiella som verksamhetsmässiga mål framgå som är av vikt för god ekonomisk hushållning. Avsaknaden av riktlinjer och mål gör det svårt att bedöma om förbundet har en god ekonomisk hushållning. Detta i synnerhet då budgeten är underfinansierad och det saknas ställningstagande från Direktionen om hur stort det egna kapitalet ska vara för att ha en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen enligt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor och verksamhetsplan och internbudget 2025 redovisas nedan i avsnitt 2.8. 2.8 Måluppfyllelse Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds målarbete Kommunallagen ställer krav på att budgeten ska vara i balans och att budget och flerårsplan ska innehålla finansiella mål, samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen ska följas upp kontinuerligt, och det är Direktionens ansvar att i årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen. Södra Älvsborgs Räddningstjänsts (SÄRF) förbundsordning utgör grunden för förbundets verk- samhet. Direktionen beslutar om ett handlingsprogram som reglerar målsättning och ambitioner för SÄRF för varje mandatperiod. Förbundsordning och handlingsprogram fastställs av respektive medlemskommuns fullmäktige. Direktionen tog beslut 15 december 2023 om SÄRF:s vision samt om det övergripande hand- lingsprogrammet för perioden 2024 och framåt. Handlingsprogrammet gäller tillsvidare. Handlingsprogrammet syftar till att vara ett strategiskt styrdokument för SÄRF som kan anpassas utefter rådande förhållanden och förändringar som sker i samhället. Programmet beskriver SÄRF:s förebyggande-, operativa- och stödverksamhet samt drar upp breda riktlinjer för de kommande fyra åren. De övergripande målen i handlingsprogrammet bygger på räddningstjänstens uppdrag som bryts ned till mål i årliga verksamhetsplaner. Säkerhetsmålen beskriver den nivå av skydd och säkerhet som SÄRF vill uppnå i samhället för perioden 2024 och tillsvidare. Hur detta ska genomföras beskriver SÄRF i den årliga verksamhets- planen. Säkerhetsmålen (totalt 12 stycken) är uppdelade i tre kategorier; före händelse, under händelse och efter händelse. Varje säkerhetsmål är uppdelat på ett eller flera årliga prestations- mål. Prestationsmål för 2025 fastställdes av Direktionen 13 december 2024 i Verksamhetsplan och internbudget för 2025. Sammantaget fastställdes 18 prestationsmål för 2025 uppdelat på kategorierna; före händelse (8 st.), under händelse (8 st.) och efter händelse (2 st.).20 19 LKBR 11 kap. 8 § 20 SÄRF:s Verksamhetsplan och internbudget 2025, beslutad av Direktionen 13 december 2024 BORÅS STAD RAPPORT 2025 11 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) I årsredovisningen21 framgår de säkerhetsmål som gäller för perioden 2024 och framåt samt de årliga prestationsmål som är beslutade för 2025. Samtliga beslutade prestationsmål i verksamhetsplanen följs upp i årsredovisningen tillsammans med en skattning i procent av måluppfyllelsen/genomförandet. Måluppfyllelsen per den 31 december 2025 redovisas i enlighet med nedanstående: Förbundets prestationsmål 2025 för säkerhetsmål, Före händelse 0 3 5 av 8 prestationsmål 2025 Förbundets prestationsmål 2025 för säkerhetsmål, Under händelse 0 1 7 av 8 prestationsmål 2025 Förbundets prestationsmål 2025 för säkerhetsmål, Efter händelse 0 0 2 av 2 prestationsmål 2025 Sammantaget redovisar förbundet följande måluppfyllelse per 31 december 2025 0 4 14 av 18 prestationsmål 2025 Sammantaget är 14 av 18 prestationsmål helt uppfyllda under 2025. Förbundet skattar i års- redovisningen måluppfyllelsen totalt sett till 94 % uppnått under året. Förbundet uppger att de arbetat med samtliga prestationsmål under året. Vissa aktiviteter har dock bortprioriterats helt som en konsekvens av det ändrade schemat för den operativa personalen, samt att NATEV- registret22 tagit mer resurser i anspråk inom det förebyggande området framhåller förbundet. Därför uppnås inte alla 18 prestationsmål helt, menar förbundet. 2.9 Särskilda bevakningsområden Revisorerna i SÄRF har särskilt under året bevakat följande områden: Omlokalisering av brand- stationen i Ulricehamn, hyressättning av verksamhetslokaler, de nya arbetstidsreglerna i kollektivavtal (EU:s krav om dygnsvila), samt sanering av Viskan (Guttasjön). Omlokalisering av brandstationen i Ulricehamn Ulricehamns kommun har under en längre tid arbetat tillsammans med SÄRF med att utreda var den nya brandstationen ska lokaliseras. Den planerade nybyggnationen av brandstationen i Ulricehamn har försenats i förhållande till det tidigare beslutet i Kommunfullmäktige, där det fastställdes att en ny brandstation skulle vara färdigställd senast den 31 december 2024. I december 2024 förvärvade Ulricehamns kommun fastigheten FG Snickeri för cirka 15 miljoner kronor. Fastigheten omfattar en total yta om 19 600 kvadratmeter, är planlagd för småindustri och inrymmer en industribyggnad på 1 700 kvadratmeter. Som jämförelse uppgår den nuvarande brandstationens yta till 2 032 kvadratmeter. 21 Uppföljning av Verksamhetens mål 2025 som är bilaga till årsredovisningen. 22 Nationellt tillståndsregister för explosiva varor BORÅS STAD RAPPORT 2025 12 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Under 2025 har Ulricehamns kommun arbetat vidare med detaljplan för Bogesund 1:330 ”Ny brandstation”. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra omlokalisering av Ulricehamns brandstation till fastighet Bogesund 1:330 i centrala Ulricehamn. Den nya placeringen ska möjlig- göra för bättre framkomlighet i nära anslutning till väg 157, reglering av markanvändningen och utveckling av räddningstjänstens verksamhet som kan möta framtidens behov. När detaljplanen är färdigställd kan byggnationen starta. Den befintliga byggnaden kommer att monteras ner och ersättas av en ny byggnad anpassad för verksamheten.23 För närvarande är det oklart enligt intervjuade tjänstepersoner vid förbundet om det behövs en ny detaljplan som omfattar plats för ambulans, eller huruvida Stationen i Ulricehamn ska vara framtidsförberedd för att eventuellt bli en heltidsstation. Tjänstepersoner från SÄRF har i ett tidigt skede skickat in en behovsspecifikation. SÄRF kommer att bilda en projektgrupp för det fortsatta arbetet med lokalutformning. I denna kommer SÄRFs ledning, personalföreträdare och huvudskyddsombud att ingå. Direktionen beslutade den 31 maj 2024 att uppdra åt ekonomichefsgruppen att ta fram en finansieringsmodell för nybyggnationer, vilket nu omfattar samtliga projekt, inte enbart brand- stationen i Ulricehamn. Hyressättning av verksamhetslokaler De förtroendevalda revisorerna genomförde 2020 en granskning av hyressättning av SÄRF:s verksamhetslokaler. Syftet med granskningen har varit att granska hur principerna för hyressättning, renoveringar, nybyggnationer och nyetableringar av de lokaler förbundet hyr i medlemskommunerna ser ut. Den samlade bedömningen var att medlemskommunerna, med få undantag, inte i tillräcklig utsträckning lever upp till förbundsordningens krav om att tillämpa självkostnadsprincipen, samt att tillhandahålla nödvändiga och ändamålsenliga lokaler. Det saknades dessutom en sammanhållen process inom förbundet som tydliggör beslutsgången för investeringar. Rapporten är utskickad till medlemskommunerna. Ekonomichefsgruppen har haft uppe rapporten. SÄRF:s ekonomichef samt chef för avdelningen Teknik och fastighet fick hösten 2022 i uppdrag att genomföra dialogmöten med samtliga medlemskommuner. Detta slutfördes i mars 2023. Frågan flyttades därefter över till medlemskommunernas ekonomichefsgrupp som redovisade ett gemensamt förslag på modell för hyressättning för SÄRFs verksamhetslokaler. Detta redo- visades på medlemsrådet 21 april 2023 och förankrades i medlemsrådet 17 november 2023.24 Samtliga hyresavtal med de kommunala hyresvärdarna har sagts upp.25 Samtliga avtal var vid utgången av år 2024 ännu inte inkomna och alla avtal var inte heller färdigdiskuterade mellan SÄRF och medlemskommunerna. Förbundsdirektören gavs i uppdrag att vid Direktionens sammanträde 24 januari 2025 presentera effekterna av de nya avtalen i sin helhet (ekonomi, lokalstandard, underhåll). Fram tills dess skulle underskrifter avvaktas av de nya hyresavtalen.26 23 https://www.ulricehamn.se/arkiv/pagaende-projekt/pagaende-projekt/2025-12-03-nya-lokaler-for-raddningstjanst-och-ambulans 24 Direktionens sammanträdesprotokoll §94, 15 december 2023 25 Ibid. 26 Direktionens sammanträdesprotokoll §66, 13 december 2024 BORÅS STAD RAPPORT 2025 13 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Under de första månaderna 2025 signerades de nya avtalen. För att arbeta närmare medlems- kommunerna och möta de nya hyresavtalen har SÄRF infört en samordningsorganisation med särskilda uppdrag mot förbundets stationer och övningsfält.27 Direktionen konstaterar att det är viktigt att fastighetsägarna och SÄRF gemensamt aktivt arbetar med översyn av lokalerna så att de är ändamålsenliga. Behov av åtgärder sammanställs i lokalbehovsplaner som ska redovisas till Direktionen.28 De nya arbetstiderna i kollektivavtal (EU-krav om dygnsvila) De centrala parterna träffade överenskommelse 11 november 2022 om att göra ändringar i bestämmelserna om dygnsvila i Allmänna bestämmelser (AB) att gälla från och med 1 oktober 2023. Där anges att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar samt under vilka förutsättningar det är möjligt att göra undantag från reglerna om dygnsvila, både vad avser planerad arbetstidsförläggning och vid oförutsedd händelse. Vidare anges att den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av arbete i kombination med jour får vara högst 20 timmar. Det förändrade regelverket har medfört att flera kommunala och regionala verksamheter, bl.a. räddningstjänsten, ser problem med arbetstidsförläggningen. De centrala parterna har träffat överenskommelse under hösten 2023 om att ge möjlighet att ansöka om dispens från regelverket. De centrala parterna anger att beslut om dispensansökan ska tas av den politiska ledningen. Det är Arbetstidsnämnden som beslutar om dispensansökningar. Förbundet har under år 2024 och 2025 fått totalt tre dispensansökningar behandlade av Arbetstidsnämnden. Förbundet uppger att ett omfattande arbete har bedrivits partsammansatt för att se över olika schema- alternativ och bedöma hur dessa påverkar förmåga, verksamhet och arbetsmiljö. Arbetet har fortgått under 2025. SÄRF har i nuläget dispens för att förlägga arbete med 24-timmarspass under sommarperiod, under helger och storhelger samt enstaka tillfällen under kortare perioder för övning/utbildning och då det råder kompetensbrist. Resterande dagar är arbetstiden förlagd i operativa dag- och nattpass. Sanering av Viskan (Guttasjön) Det har under flera år pågått en process mellan Länsstyrelsen, Borås Stad och Borås Energi och Miljö AB som avser sanering av förorenade sediment i Viskan. I processen har flera olika ansvarsutredningar tagits fram. Som en del av processen har Länsstyrelsen 2024 inkommit till SÄRF med ett avtalsförslag gällande undersökning av PFAS-förekomst i sedimentet i vatten- områden kring Guttasjöns utbildningsanläggning. Förbundet har haft dialog med Miljöförvaltningen i Borås Stad avseende den provtagning som behövde genomföras på området. Direktionen beslutade den 21 februari 2025 att ge förbunds- direktören i uppdrag att ta fram en handlingsplan, att anlita miljöjurist samt att kostnader för provtagningsplan, provtagning samt juridiskt stöd finansieras inom fastställd budget 2025. SÄRF uppger i årsredovisningen att de under året har arbetat tillsammans med inhyrda konsulter för att genomföra en fullständig provtagning av marken i och runt anläggningen vid Guttasjön. Den färdiga rapporten, som visar höga halter av PFAS i området, lämnades i slutet av 2025 över till Miljöförvaltningen i Borås Stad. SÄRF följer noga utvecklingen på nationell liksom lokal nivå. Förbundet ser att ansvarsfrågan bör utredas närmare och ställer sig även frågande till om sanering kommer att vara möjlig i närtid sett till bristen på beprövade saneringsmetoder. 27 SÄRF, årsredovisning 2025, s.13 28 Direktionens sammanträdesprotokoll §6, 24 januari 2025 BORÅS STAD RAPPORT 2025 14 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 2.10 Intern kontroll Direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundsordning samt de före- skrifter som gäller för verksamheten. Direktionen för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har vidare ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Direktionen har 13 oktober 2017 antagit en policy för intern styrning och kontroll. Policyn är reviderad och beslutad av Direktionen 15 december 2023. Policyn beskriver syfte, organisation och uppföljning av SÄRF:s verksamhet och mål genom internkontroll. I policyn framgår även roller och ansvarsfördelning samt hur riskhanteringsprocessen är uppbyggd. Förbundet har genomfört en riskanalys för 2025, som identifierade 64 risker (63 risker år 2024).29 Riskanalysen ligger till grund för upprättandet av plan för intern kontroll. Två risker, med tillhörande fyra aktiviteter, från riskanalysen togs med till planen för intern kontroll. Planen för intern kontroll 2025 har antagits av Direktionen 14 mars 2025. Processen för förbundets arbete med intern kontroll beskrivs i bilden nedan. Bild 2. Process för intern kontroll i SÄRF, 2023-09-22. Arbetet med intern kontroll har fortsatt löpande under året i förbundet. En tjänsteperson från kansliet leder den interna internkontrollgruppen där en från varje avdelning ingår i gruppen. Gruppen väljer att utföra kontroller utifrån riskanalys. Gruppen gör bland annat stickprovs- kontroller på löner och redovisning. En del kontrollåtgärder ska utföras och en viss nivå av stick- prov ska göras enligt riskanalys/intern kontrollplan för 2025. Gruppen kan dock själv bestämma att utföra flera stickprov än dessa. Gruppen går ut till varandras avdelningar och stämmer av arbetet med intern kontroll. Man ser verksamheten med ”nya ögon” och kan exempelvis ställa frågor om varför en avdelning arbetar på ett visst sätt menar gruppen. Att gå runt till varandras avdelningar, menar gruppen, leder till ständiga förbättringar och att personalen blir mer engagerad i sin verksamhet. Gruppen skriver åtgärdsrapporter samt beslutsprotokoll och arbetar med förbättringsarbete. 29 Internkontrollplan 2025, Diarienummer 2025–000114, giltig från 2025-01-01, beslutad 14 mars 2025 BORÅS STAD RAPPORT 2025 15 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Det görs en intern uppföljning av planen för intern kontroll och beslutade kontrollåtgärder i riskanalysen i samband med tertialuppföljningar. SÄRF redovisar uppföljningen av intern kontroll 2025 som en bilaga till årsredovisningen. Uppföljning av samtliga två internkontrollmoment i planen har genomförts under 2025. Samtliga kontrollmoment är avrapporterade till Direktionen den 20 mars 2026. Uppföljningen av den interna kontrollen innehåller kortfattade analyser och åtgärder. 2.11 Övriga iakttagelser 2.11.1 Internbanken i Borås Stad Revisionskontoret noterar att SÄRF för närvarande erhåller ränta om 2,5 mnkr 2025 (ca 3,9 mnkr under 2024) på förbundets medel om 119,9 miljoner kronor som är insatt hos internbanken i Borås Stad. Räntan var 2,25 procent i snitt under 2025 enligt intervjuade. BORÅS STAD RAPPORT 2025 16 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) 3 Sammanfattande bedömning Granskningen av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning bedöms i huvudsak utifrån kommunallagen, lag om kommunal bokföring och redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning och God redovisningssed. Granskning har utförts i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. I granskningen av förbundets årsredovisning utgår bedömningarna från följsamhet mot Direktionens budgetbeslut och eventuella beslut om specifika mål och prioriterade aktiviteter som avser budgetåret 2025. Den interna kontrollen bedöms utifrån riskanalys och plan för intern kontroll samt dess uppföljning. I den samman- fattande bedömningen ingår i förekommande fall också granskningsresultat från granskning av bevakningsområden och de fördjupade granskningar som har varit riktade mot förbundet under året. Granskningen visar att förbundets årsredovisning är upprättad i enlighet med de krav som finns för resultat- och balansräkning. Revisionskontoret konstaterar att SÄRF:s resultaträkning redovisar samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen följer i huvudsak lagstiftningens uppställning. För helåret 2025 redovisar förbundet ett underskott om 4,0 mnkr, vilket är 2,0 mnkr bättre jämfört med budget. Revisionskontoret noterar att budgeten för 2025 var underfinansierad med 6,0 mnkr. Enligt kommunallagen 11 kap. 5 § ska det varje år upprättas en budget där intäkterna överstiger kostnaderna, undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. Av förbundets budget framgår vilka synnerliga skäl som åberopas för att fatta beslut om en underfinansierad budget 2025. Möjligheten att under- balansera budgeten skall användas med restriktivitet och normalt sett endast något enstaka år. Revisionskontoret kan konstatera att förbundet har haft en underfinansierad budget under åren 2020 till 2025. Revisionskontoret bedömer med utgångspunkt i ovanstående att Direktionen behöver upprätta balanserade budgetar kommande år i enlighet med kommunallagen. Revisionskontoret noterar att ett nollresultat inte uppnås men att budgetmålet för 2025 över- träffas. Balanskravet är inte uppfyllt och Direktionen åberopar synnerliga skäl för att inte reglera balanskravsresultatet inom tre år. Bedömningen av vad som utgör synnerliga skäl avgörs bland annat av vad som är god ekonomisk hushållning utifrån vad som är förutsättningarna i förbundet. Mot denna bakgrund av att förbundet saknar riktlinjer för god ekonomisk hushållning blir det svårt att bedöma huruvida synnerliga skäl föreligger eller inte. Förbundet har över tid byggt upp ett avsevärt eget kapital. Det finns dock inte tydliga beslut av Direktionen att detta gjorts i syfte att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Förbundet saknar beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I sådana riktlinjer ska både finansiella som verksamhetsmässiga mål framgå som är av vikt för god ekonomisk hushållning. Avsaknaden av riktlinjer och mål gör det svårt att bedöma om förbundet har en god ekonomisk hushållning. Detta i synnerhet då budgeten är underfinansierad och det saknas ställnings- tagande från Direktionen om hur stort det egna kapitalet ska vara för att ha en god ekonomisk hushållning. Direktionen behöver enligt Revisionskontorets bedömning besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna behöver innefatta både verksamhetsmässiga och finansiella mål avseende god ekonomisk hushållning. I granskningen framkommer avvikelser i form av upprättande av negativa budgetar, avsaknad av riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tydliga beslut av Direktionen avseende syftet med det egna kapitalet. Detta medför enligt Revisionskontorets bedömning att väsentliga styr- principer för förbundets ekonomi saknas. Direktionen behöver därför enligt Revisionskontorets bedömning ta initiativ mot en tydligare styrmodell för förbundets finansiering. BORÅS STAD RAPPORT 2025 17 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Revisionskontoret noterar att de materiella anläggningstillgångarna i huvudsak är redovisade i enlighet med RKR R4. Enligt RKR R5 Leasing ska objekt, vilka innehas till följd av ett leasingavtal som klassificeras som finansiellt, redovisas hos leasingtagaren som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska hos leasingtagaren redovisas som en skuld. Revisionskontoret rekommenderar förbundet att se över sina hyres- avtal. Detta för att se om några av dessa kan klassificeras som finansiell leasing, i samband med översynen av hyresavtal. Revisionskontoret noterar att en sådan process har initierats av förbundet under 2025. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse och lämnar upplysningar om målupp- fyllelse. Sammantaget konstateras att förbundet genomfört uppföljning avseende samtliga de 18 prestationsmål Direktionen fastställt för 2025. Sammantaget är 14 av 18 prestationsmål helt genomförda per 31 december 2025. Förbundet skattar i årsredovisningen måluppfyllelsen till 94 % genomfört under året. Förbundet uppger i årsredovisningen att även det finansiella målet för året uppnås. Detta då budget på - 6,0 mnkr uppnås genom ett resultat om - 4,0 mnkr. Förbundet bedömer därmed att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Direktionen har 15 december 2023 antagit en reviderad policy för intern styrning och kontroll. Förbundet har genomfört en riskanalys, som identifierade 64 risker. Riskanalysen ligger till grund för upprättandet av plan för intern kontroll. Två risker från riskanalysen togs med till planen för intern kontroll. Planen för intern kontroll 2025 har antagits av Direktionen 14 mars 2025. SÄRF redovisar uppföljningen av intern kontroll 2025 som bilaga till årsredovisningen. Uppföljning av samtliga två internkontroller/moment i planen har genomförts under 2025. Samtliga kontroll- moment är avrapporterade till Direktionen den 20 mars 2026. Uppföljningen av den interna kontrollen innehåller kortfattade analyser och åtgärder. Revisionskontoret bedömer att förbundets årsredovisning i huvudsak är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning, kommunallagen och God redovisningssed. Årsredovisningen följer i huvudsak rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. Revisionskontoret bedömer att förbundets årsredovisning redogör för väsentliga händelser och lämnar genom sin förvaltningsberättelse en översiktlig redogörelse över hur förbundets verk- samhet utvecklats under året. Samtliga av Direktionens prestationsmål följs upp på ett enhetligt sätt i årsredovisningen. Revisionskontoret bedömer att redovisningen av verksamhetsresultat och mål i årsredovisningen i huvudsak är förenliga med de mål som Direktionen beslutat om. BORÅS STAD RAPPORT 2025 18 Revisionskontoret Granskning av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning 2025 (19) Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Bedömningen är att verksamheten i förbundet har skötts på ett ändamålsenligt sätt. Från ekonomisk synpunkt bedöms förbundet skötts på ett tillfreds- ställande sätt med utvecklingsområden. Direktionen behöver upprätta balanserade budgetar till kommande år i enlighet med kommunallagen, besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och ta initiativ mot en tydligare styrmodell för förbundets finansiering. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Borås 2026-03-24 Andreas Ekelund Revisionschef, Revisionskontoret Borås Stad Stefan Sjöblom Certifierad kommunal yrkesrevisor, Revisionskontoret Borås Stad Aleksandra Popovic Praktikant, Revisionskontoret Borås Stad Revisionskontoret Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 1 (3) Yttrande 2026-03-24 Till revisorerna i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF organisationsnummer 222000-0810 Sakkunniga biträdets yttrande om årsredovis- ningens balansräkning, resultaträkning, kassa- flödesanalys, driftredovisning samt noter Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-24. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödes- analys samt noter Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund den 2026-03-20. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi noterar att budgeten för 2025 var underfinansierad med 6,0 mnkr. Enligt kommunallagen 11 kap. 5 § ska det varje år upprättas en budget där intäkterna överstiger kostnaderna, undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. Av förbundets budget framgår vilka synnerliga skäl som åberopas för att fatta beslut om en under- finansierad budget 2025. Möjligheten att underbalansera budgeten skall användas med restriktivitet och normalt sett endast något enstaka år. Vi kan konstatera att förbundet har haft en underfinansierad budget under åren 2020 till 2025. Vi bedömer med utgångspunkt i ovanstående att Direktionen behöver upprätta balanserade budgetar kommande år i enlighet med kommunallagen. Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Borås Stads Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 Revisionskontor E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 2 (3) Direktionens ansvar Det är Direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultat- räkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i Direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelse- fulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Borås Stads Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 Revisionskontor E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 3 (3) Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är Direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredo- visningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investerings- redovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. I den granskning som genomförts utöver standard för kommunal räkenskapsrevision har vi konstaterat ytterligare avvikelser. Dessa framgår i särskild rapportering ”Granskning av SÄRF:s årsredovisning 2025”. Undertecknande Borås den 24 mars 2026 Revisionskontoret Borås Stad Andreas Ekelund Revisionschef Anna Sandström Ansvarigt sakkunnigt biträde Av Skyrev certifierad kommunal yrkesrevisor Borås Stads Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 Revisionskontor E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen Document history R B J Y M 9W 5F F F G D U S J W -E L - Document summary COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME: 31.03.2026 09:52 Sakkunniga biträdets yttrande Södra Älvsborgs Räddnin gstjänstförbund 2025.pdf SENT BY OWNER: 3 pages Stefan Sjöblom · 30.03.2026 17:10 SHA-512: DOCUMENT ID: 4f3a827503f5d95220c3db56cc0193788130d23053b0b3 rJM5ffdsWl 62f01935e665806ab9cf38315b82f2af854d92f89b5a6e8 ENVELOPE ID: a2c6d5328d467697aa2f3ceefb197b057d8 By9wfGuj-e-rJM5ffdsWl Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS OLOF ANDREAS EKELUND Signed 30.03.2026 17:21 eID Swedish BankID (DOB: 1974/03/20) andreas.ekelund@boras.se Authenticated 30.03.2026 17:19 Low IP: 148.160.240.14 ANNA HELENA SANDSTRÖ Signed 31.03.2026 09:52 eID Swedish BankID (DOB: 1970/11/30) M anna.sandstrom@boras.se Authenticated 31.03.2026 09:51 Low IP: 148.160.250.6 * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Attachments No attachments related to this document Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Custom events No custom events related to this document Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Uppföljning av Verksamhetens mål 2025 2026-03-20 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Dokumentnamn: Giltigt från: Uppföljning av Verksamhetens mål 2025 2026-03-20 Diarienummer: Reviderat: 2026-xxxxxx Upprättad av: Beslutad av: Förbundsdirektör Direktionen Målgrupp: Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Innehållsförteckning 1 Uppföljning av verksamhetens mål 2025 .............................................................................................. 4 1.1 Inledning ........................................................................................................................................... 4 1.2 Handlingsprogram ........................................................................................................................... 4 1.3 Säkerhetsmål ..................................................................................................................................... 4 1.4 Verksamhetsplan.............................................................................................................................. 5 1.5 Uppföljning av mål .......................................................................................................................... 5 1.6 Måluppfyllelse .................................................................................................................................. 5 1.7 Uppföljning Säkerhets- och Prestationsmål ................................................................................ 6 1.8 Förklaringar till förkortningar ...................................................................................................... 10 Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT 1 Uppföljning av verksamhetens mål 2025 1.1 Inledning Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds uppdrag, nedan SÄRF, grundar sig i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I Förbundsordningen beskrivs styrningen och innehållet i organisationens uppdrag och ansvarsområden. Säkerhetsmål är styrande för verksamheten. Kopplingarna mellan de olika styrdokumentens mål illustreras nedan. Handlingsprogrammets Säkerhetsmål bryts ner till ettåriga prestationsmål i verksamhetsplanen som i sin tur formuleras i aktiviteter. Lagen om skydd mot olyckor Nationella mål Handlingsprogram Säkerhetsmål Årliga verksamhetsplaner Prestationsmål Aktiviteter SÄRF:s styrdokument och hur de hänger samman. 1.2 Handlingsprogram Handlingsprogrammet utgör ett styrdokument för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (SÄRF) verksamhet från 2024 och tills vidare. Det ska ses som ett övergripande dokument över hur SÄRF arbetar för att uppnå de nationella målen i LSO, nationella strategier utfärdade av Myndigheten för civilt försvar (MCF), förbundsmedlemmarnas krav formulerade i förbundsordningen samt den politiska viljan när det gäller att förebygga bränder och andra olyckor som ingår i uppdraget att bedriva en effektiv räddningstjänst. 1.3 Säkerhetsmål Säkerhetsmålen beskriver den nivå av skydd och säkerhet som SÄRF vill uppnå i samhället. Målen är uppdelade på Före, Under och Efter Räddningstjänst (operativ verksamhet) och förebyggande åtgärder och framgår i detalj i uppställningen nedan. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT 1.4 Verksamhetsplan Direktionen fastställde 2024-12-13 Verksamhetsplan och Internbudget för 2025 som övergripande beskriver hur SÄRF avser att arbeta under året för att uppnå Handlingsprogrammets mål tillika en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna i förbundets verksamhet. De övergripande målen har brutits ner till förbundsgemensamma prestationsmål och respektive avdelning arbetar utefter beslutade aktivitetsplaner för att nå dessa mål. 1.5 Uppföljning av mål Säkerhetsmålen som syftar till att ge styrning till organisationen, delas upp till prestationsmål i verksamhetsplaner som följs upp årligen. Om prestationsmålen uppfylls anses säkerhetsmålen uppfyllda. Som stöd för uppföljning av prestationsmål används %-andel av färdigställande. Vid varje prestationsmål finns förklarande text om vilka aktiviteter som har genomförts under året. 1.6 Måluppfyllelse Kategorier Utfall Helår 2025 Säkerhetsmål Före, 5st. (8 Prestationsmål) 91 % Säkerhetsmål Under 5st. (8 Prestationsmål) 91 % Säkerhetsmål Efter 2st. (2 Prestationsmål) 100 % Totalt 12st. 94 % Totalt har förbundet uppnått 94% i måluppfyllelse för 2025. Sammanfattningsvis kan konstateras att förbundet under året har arbetat med samtliga prestationsmål. För helåret är utfallet för två av tre kategorier inte 100%, vilket exempelvis beror på att vissa aktiviteter bortprioriterats helt som en konsekvens av det ändrade schemat för den operativa personalen, samt att NATEV-registret tagit mer resurser i anspråk inom det förebyggande området. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT 1.7 Uppföljning Säkerhets- och Prestationsmål Utfall Säkerhetsmål, Före Prestationsmål Helår Aktiviteter 2025 Höstens utbildningar har genomförts i projektet brandutbildning för elever i ÅK 2. 89% (82 klasser) av de som erbjöds utbildningen tackade ja. 13 personer från RiB och Värn har involverats i utbildningen. Skolor och utbildare har hittills upplevts nöjda med upplägget. Utbildningsmaterialet har också uppdaterats inför utbildningar under våren 2026. Projektet med inriktning att kunna erbjuda samtliga medlemskommuner FABIS (Förebygga Anlagd Brand i Skola) har varit vilande under året och har fått bortprioriterats helt som en konsekvens av det ändrade schemat för den operativa personalen. En riktad insats kring vattensäkerhet på lokala badplatser har genomförts i förbundet 2025. Insatser har skett under juni till augusti. En riktad insats har genomförts under 1.1 Den enskildes och brandvarnardagen 1/12. Deltagande har skett från verksamheters förmåga att samtliga avdelningar 1/12 i anslutning till 1. Den enskildes och förebygga och hantera matvarubutiker inom SÄRF:s område (RiB/Värn verksamheters förmåga att bränder och andra olyckor deltog 1/12 alternativt vid annat lokalt evenemang förebygga och hantera bränder ska stärkas genom att under advent/jul). Syfte med den riktade insatsen var och andra olyckor ska stärkas. samordna och utveckla 86% informationsspridning om vikten av en fungerande SÄRF:s utbildning, brandvarnare i hemmet. rådgivning och information. En riktad insats har genomförts på stationerna i Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo och Skene för att möta motordriven ungdom med syfte att skapa kontakt och prata om trafiksäkerhet. Samverkan tillsammans med polis och kommun. Alla RiB-stationer har genomfört minst ett tillfälle för informationsspridning vid lokalt evenemang. Deltagande har skett vid ca 50 event under 2025. Alla lag vid Borås och Skene heltidstationer har genomfört minst ett tillfälle för informationsspridning vid lokalt evenemang. Deltagande har skett vid ca 25 event under 2025. För riskeliminering av teknik/IT och för att öka driftsäkerheten har fortsatt teknikutbyte genomförts under 2025. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT För riskeliminering gällande RAKEL har utbyte av befintlig RAKEL-utrustning som behöver bytas genomförts enligt plan. Totalt har 161 nya tillsynsärenden genomförts under året vilket motsvarade 98% av tillsynsplanen. Avdelning Förebyggande har haft en del ändringar i bemanning under 2025; utlåning till andra avdelningar, sjukfrånvaro och föräldraledighet samt 2. Det förebyggande skyddet ny avdelningschef. Samtidigt har ett helt nytt 2.1 Effektivisera tillsyns- mot brand och andra olyckor byggregelverk trätt i kraft och nya föreskrifter LBE informations- och ska stärkas i byggnader och har kommit ut. Tillsynsmål för året reviderades under rådgivningsarbetet för att andra anläggningar via T1 2025. Tillsyn LBE beslutades att nedprioriteras till stärka det förebyggande 94% information, rådgivning, tillsyn, förmån för tillsyn LSO och målet för tillsyn LSO skyddet mot brand och andra myndighetssamverkan och uppfylldes nästintill för 2025. olyckor hos verksamheter och deltagande i plan- och fastighetsägare. byggprocessen. En förstudie har påbörjats som beskriver behovet av radhustillsyn samt hur ett sådant genomförande skulle kunna se ut. Utkast på förstudie om upplägg och uppskattad mängd objekt för vissa medlemskommuner finns framtaget. Förstudien ska slutföras 2026. 2.2 Bibehålla och stärka relationerna medlemskommunernas Under året har bygglovsavdelningarna i Svenljunga byggavdelningar i syfte att i 100% kommun och Ulricehamns kommun besökts för ett tidigt skede påverka och brandutbildning, frågeställning och nätverkande. stärka brandskyddet i byggprocessen. 2.3 Stärka kommunernas SÄRF har utbildat Svenljunga kommuns personal kunskap om riskhantering vid som jobbar med planfrågor i de frågor som berör detaljplanering samt 100% räddningstjänstens intressen. Detta för att uppnå ett räddningstjänstens bättre samarbete och en större förståelse bland intresseområde i planhandläggarna i kommunen. planprocessen. 3.1 För verksamheter klassade enligt LSO 2 kap 4§ eller omfattas av LBE ska Tillsyn enligt LBE har genomförts och 18 tillsyner av 3. Verksamheters förmåga att nödvändiga åtgärder 40 tillsyner har genomförts. Tillsyn LSO 2:4 Ardagh hantera kemikalier, brandfarlig kontinuerligt vidtas för att har utförts. LBE-tillsyner pausades tidigare under vara och explosiv vara på ett minska risken och hindra eller 45% 2025 för att säkerställa att LSO-tillsyner och tillstånd säkert och riskminimerande sätt begränsa konsekvenserna av prioriterades. Det nya registret NATEV för ska stärkas genom information, en olycka. Även otillåten och tillsynsområdet LBE och nya föreskrifter LBE har rådgivning, tillsyn och tillstånd. felaktig hantering av tagit stor del av personalresurserna i anspråk. brandfarlig och explosiv vara i samhället ska minska. 4.1 Information om farliga verksamheter som 4. Allmänheten ska ha tillgång överskrider gränsvärdena i lag till uppdaterad information om (1999:381) om åtgärder för att Inga nya verksamheter har rapporterats till LST. riskerna vid verksamheter som förebygga och begränsa 100% Uppföljning/bevakning har skett varje tertial. hanterar kemikalier i en större följderna av allvarliga omfattning. kemikalieolyckor (Sevesolagstiftningen) ska vara aktuell och tillgänglig. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT 5. Brandskyddet i byggnader 5.1 SÄRF ska ha en och andra anläggningar ska uppfyllnadsgrad enligt stärkas genom att sotning och Entreprenörernas uppdrag har under året följts upp gällande lagstiftning för 100% brandskyddskontroll enligt rutin. rengöring (sotning) och genomförs inom föreskrivet brandskyddskontroller. intervall. 5.2 SÄRF ska möjliggöra för enskilda att ha förmåga att Utbildning för egensotning har genomförts två rengöra och detektera fel på 100% gånger. eldstadsrelaterade uppvärmningsanordningar. Måluppfyllelse 91% Utfall Säkerhetsmål, Under Prestationsmål Helår Aktiviteter 2025 Arbete har pågått med att skapa rutiner för utbildning och övning utifrån förmågebeskrivningarna. Även en revidering av vilken utrustning som ska vara kopplad till respektive förmåga har genomförts. Reviderat 1.1 handlingsprogram beslutades på direktionsmöte i Räddningstjänstverksamheten oktober. ska vara ändamålsenligt ordnad i alla tidsskalor utifrån Övningar för brandmän och befäl har genomförts riskbild och gällande avtal. enligt övningsplan. Nystart av ämnesgrupperna har Räddningstjänstverksamheten bidragit till detta. ska förberedas i dagliga verksamheten med Introduktionsprogram för samtliga kvalitetssäkrade 100% ledningsfunktioner i räddningsledningssystemet finns utbildningar/övningar, förses 1. Räddningsinsatser ska framtaget och är uppdaterat enligt senaste med rätt material/utrustning planeras, förberedas och ledningshandbok/ledningsdoktrin. och förtydligas med rutiner genomföras med en god och och policys. Under insats ska likvärdig kvalité utefter de Samverkansövning NAPUS med övriga ändamålsenligheten följas upp lokala förhållandena. blåljusorganisationer har genomförts under våren. utifrån nuvarande läge och Fyra huvudsakliga syften övades: anpassas genom räddningsledningschefens • Pågående dödligt våld försorg. • CBRNE (RUHB) • Aktörskunskap • Stabsarbete Rutin och strukturerat arbetssätt för nya 1.2 Arbetsmiljön för SÄRF:s arbetsmiljöregler kring filtermask och rökskydd har medarbetare vid insatser, implementerats med syfte att säkerställa personalens 100% övningar samt utbildningar arbetsmiljö på skadeplats. Utrustning för ska vara säker. täthetskontroll och tillpassning av masker beräknas köpas in under T1 2026. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT 2.1 Genomföra 2. Ha förmågan att under insats kompetensinhämtning och skydda känsliga miljöområden, Arbetet med att implementera släckmetoder hos kompetensutveckling om dricksvattentäkter och operativ personal för att följa naturvårdsverkets lagar, regelverk, rutiner och 100% reningsverk från verkningar av rekommendationer för förorenat släckvatten har metoder för att säkerställa släckvatten och kemikalier vid fortsatt med regelbunden övning. medvetet beslutsfattande vid olyckor. pågående insats. SÄRF har deltagit i nationella, regionala och lokala forum för att stärka förmågan för att skydda 3. Via samverkan ha en god 3.1 SÄRF ska vara anpassad befolkningen vid samhällsstörningar. SÄRF har förmåga att hantera stora enligt gemensamma grunder exempelvis deltagit i MCF:s ledningskurser händelser med gemensamma för ledning och samverkan 100% MCF:s workshops för ledning och gemensamma ledningsresurser och gränslös vid samhällsstörningar och grunder, MCF:s Räddningstjänstråd, Länsstyrelsens räddningstjänst inom och enligt enhetligt regionala råd, Länsstyrelsens seminarier och utanför förbundets område. ledningssystem (ELS). workshops, Kommunernas sammankomster för säkerhet & trygghet och Krissamverkan Sjuhärad. SÄRF har aktivt följt lagstiftningsprocessen om 4.1 Genom samverkan och föreslagen ny lag om kommuners och regioners samarbete med andra aktörer grundläggande beredskap inför fredstida i krig och kris ska förbundets krissituationer och höjd beredskap (LKRB) för att 100% samlade förmåga resultera i säkerställa att organisationen är rätt rustad utifrån proportionerliga lagens slutgiltiga utformning samt att organisationen inriktningsbeslut. är anpassad för att optimera samspelet mellan lagen 4. SÄRF ska vid påfrestningar om skydd mot olyckor (LSO) och LKRB. på samhällets infrastruktur, Arbetet har inte genomförts internt inom SÄRF då bibehålla en god beredskap för metod för kontinuitetsplanering utifrån MCF:s att rädda och skydda modell har utvecklats under våren och hösten för befolkningen samt civil räddningstjänster inom RäddsamVG. Under egendom från verkningar av 4.2 Lägsta acceptabla nivå för november 2025 genomfördes utbildningsdag för brand och andra olyckor. stora påfrestningar i samhället metod i kontinuitetsplanering för räddningstjänster 30% verksamheten ska definieras utifrån MCF:s modell inom RäddsamVG. Under och kvalitetssäkras. 2026 planeras införande av metod för kontinuitetsplanering genomföras inom SÄRF inkluderat prioriterade områden och med utgångspunkt att vara självförsörjande under två veckor. 5.1 SÄRF ska anpassa sin SÄRF har genomfört de utbildningar för RUHB som organisation för att hantera 5. Planera för att SÄRF vid krig genom MCF varit planerade 2025. Samtliga grupper tillkommande uppgifter i 100% eller höjd beredskap kunna har utbildats med genomförandegrad över MCF:s LSO Kap 8 enligt statliga skydda och rädda befolkningen lägstanivå. krav. samt civil egendom genom SÄRF har samverkat med medlemskommuner, upptäckande, utmärkning och 5.2 SÄRF ska ha förmåga till Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Civilområdet röjning av farliga områden samt samverkan och samarbete och andra aktörer där samverkan bidrar till en för indikering, sanering och andra med andra aktörer vid höjd totalförsvaret högre förmåga. SÄRF har exempelvis åtgärder för skydd mot beredskap och krigshändelse 100% deltagit i nätverk med Västra Civilområdet, nätverk kärnvapen och kemiska samt förmåga till Höjd Beredskap i RäddsamVG med Länsstyrelsen, stridsmedel. proportionerliga Sjuhäradkommunernas forum för civilt försvar och inriktningsbeslut. höjd beredskap. Måluppfyllelse 91% Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Utfall Säkerhetsmål, Efter Prestationsmål Helår Aktiviteter 2025 1. Genomföra brand-, 1.1 Insatsuppföljningar efter olycksundersökningar och inträffade händelser ska En sammanfattning och uppföljning av 2025 års insatsutvärderingar i syfte att genomföras när kriterierna 100% uppföljningar har gjorts i slutet av året för att lära av inträffade händelser och för dessa är uppfyllda, utifrån säkerställa att åtgärder vidtas efter insatsuppföljning. utveckla räddningstjänsten i fastställd rutin. stort. 2. Efter avslutad 2.1 SÄRF ska efter avslutad räddningsinsats stödja drabbade räddningsinsats stödja Arbetet kring debitering vid utfört restvärdesarbete med information kring behov drabbade kring behov av 100% och hjälp till andra aktörer har följts upp. av bevakning, restvärdesskydd, bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning. sanering och återställning. Måluppfyllelse 100% 1.8 Förklaringar till förkortningar SÄRF Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RäddsamVG Räddningstjänster i Samverkan i Västra Götaland LST Länsstyrelsen Västra Götaland MCF Myndigheten för civilt försvar CBRNE CBRNE är en internationell förkortning för farliga ämnen och händelser: Kemiska, Biologiska, Radiologiska, Nukleära och Explosiva (på engelska: Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, Explosives) LSO Lagen om skydd mot olyckor LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor NATEV Nationellt tillståndsregister för explosiva varor RiB Räddningspersonal i Beredskap RUHB Räddningstjänst under Höjd Beredskap Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Uppföljning av SÄRF:s Internkontrollplan 2025 26-03-20 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund PLAN Dokumentnamn: Giltigt från: Uppföljning av SÄRF:s Internkontrollplan 2025 2026-03-20 Diarienummer: Reviderat: 2026-XXXXX Upprättad av: Beslutad av: Förbundsdirektör Direktionen Målgrupp: Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund PLAN INNEHÅLL 1 Bakgrund ............................................................................... 4 2 Risker och Åtgärder 2025 .................................................. 4 2.1 RISK NR 1.4 I RISKANALYS: TEKNIK ....................................................... 4 2.2 RISK NR 5.1 I RISKANALYS: FUNKTIONELLA LOKALER OCH ÖVNINGSFÄLT ......................................................................................................... 4 Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund PLAN 1 BAKGRUND Förbundet har genomfört en risk-, väsentlighets- och konsekvensanalys av verksamheten för 2025 genom att urskilja de rutiner och processer som är väsentliga för verksamheten att följa upp. Förbundets metod för riskhantering och internkontroll omfattar identifiering och värdering av risker samt framtagande av åtgärdsplaner. Nedanstående kontrollområden har uppmärksammats med särskilt fokus under 2025. 2 RISKER OCH ÅTGÄRDER 2025 2.1 RISK NR 1.4 I RISKANALYS: TEKNIK Risk: Avbrott i tekniska ledningssystem. Riskreducerande plan: Plan ska finnas för - redundans av tekniska ledningssystem - godkännande av master och teknikbodars funktionalitet - stationssyrning, navigationsutrustning. Ansvar: Avdelningschef Verksamhetsstöd Åtgärd: Under 2025 genomfördes en grundlig besiktigning av bland annat SÄRF:s teknikbodar. Mycket av tekniken är föråldrad och behöver bytas ut. Utbytet sker för att öka robustheten samt bygga en starkare redundans för kommunikation mellan olika enheter, exempelvis brandstationer. Som ett led i att stärka redundansen kopplas även fiber in i de brandstationer som saknar fiber idag. Arbetet med att koppla in fiber pågår. Till nästkommande år sker teknikutbyte (utifrån besiktningarna) och uppbyggnad av drift och redundans för att öka robustheten för hela SÄRF. SÄRF har under året genomför tester av nytt navigationssystem. Utvärdering om robusthet och användarvänlighet är pågående. Testningen har genomförts på huvudstationen i Borås. 2.2 RISK NR 5.1 I RISKANALYS: FUNKTIONELLA LOKALER OCH ÖVNINGSFÄLT Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund PLAN Risk: Lokaler finns inom förbundets område som riskerar att inte uppfylla SÄRF:s behov av ändamålsenlighet. Riskreducerande plan: Dialog med medlemskommuner/fastighetsägare. Ansvar: Förbundsdirektör Åtgärd: Räddningstjänstförbundet bildades 1995 med medlemskommunerna Borås, Bollebygd, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Mark gick med i förbundet 2010. Brandstationerna som gick med från kommunerna in i räddningstjänstförbundet är till största del fortfarande de samma. Två stationer är nybyggda, Horred och Töllsjö. Även övningsanläggningen Guttasjön har genomgått en större ombyggnation. På de resterande brandstationerna har det inte gjorts några större ombyggnationer. Förbundsordningen som är kommunernas styrning av förbundet har inte specifikt reglerat finansieringsmodell för större ny- och ombyggnationer. Horred och Guttasjön har finansierats via förbundets kostnadsmodell utan att extra medel har tillförts. Töllsjö har finansierats på detta sätt till 50%. 50% av hyran betalar Bollebygds kommun separat. Efter mycket dialog i direktionen under hösten 2025 fattades beslut i direktion kring finansieringsmodell för ny- och ombyggnationer på sammanträdet 2026-02-20. För att få en ytterligare tydlighet kring formulering att medlemskommunerna ska stå för ändamålsenliga lokaler till förbundet så har ett utkast för policy för ändamålsenliga lokaler tagits fram. Syftet är att tydliggöra definition av ändamålsenliga lokaler och kommer att läggas för beslut hos direktionen senare i år. Nästa steg är att utifrån skriften och inventeringen göra en prioritering för lokalerna framåt. Under 2025 började de nya hyresavtalen med medlemskommunerna att gälla. Syftet med de nya avtalen var att alla kommuner skulle ha liknande hyresavtal. Förbundets åsikt är att syftet inte har blivit till fullo uppfyllt och utfallet har inte heller blivit bra. Med anledning av detta träffade SÄRF Marks kommuns ekonomichef och fastighetschef för att starta upp en fortsatt dialog. Dialogen var positiv och ledde till att avdelningschef verksamhetsstöd blev inbjuden till nätverket för fastighetschefer i Sjuhärad för att fortsätta dialogen kring hyresavtalen. För att möta utmaningen med de nya hyresavtalen justerade SÄRF under hösten 2025 organisationen och en ny driftorganisation för fastighetssamordning i SÄRF skapades. Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås 033-17 29 00 (vx) serf@serf.se www.serf.se ÅRSREDOVISNING 2025 Dygnet runt, 365 dagar om året, finns vi för invånarnas säkerhet och upprätthåller beredskap för att hantera olika typer av olyckor. Vi är omkring 500 anställda och tillsammans arbetar vi för att nå vår vision om ett säkert och olycksfritt samhälle för alla. Produktion: Caroline Nyalnder och Sofia Säfverblad. Foto: SÄRF och Johfors. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund © 2026 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1 Förbundsledningen har ordet 5 1.2 Uppdrag och mål 6 2. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 2.1 Verksamhetsutveckling 8 2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 11 2.3 Händelser av väsentlig betydelse 12 2.4 Förväntad utveckling 18 2.5 Väsentliga personalförhållanden 20 2.6 Styrning och uppföljning av verksamheten 24 2.7 God ekonomisk hushållning 24 2.8 Ekonomisk ställning 25 2.9 Balanskravsutredning 25 3. FINANSIELLA RAPPORTER 26 4. NOTER 28 5. DRIFTSREDOVISNING 30 6. INVESTERINGSREDOVISNING 31 FÖRBUNDSDIREKTIONEN BORÅS 2026-03-20 Förbundsdirektionen för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2023-2026 avlämnar denna årsredovisning. FÖRBUNDSDIREKTIONEN TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE I: Rose-Marie Liljenby Andersson (S), Ordförande, Borås Bollebygds kommun Ulf Sjösten (M), Borås Borås Stad Ulf Rapp (S), Bollebygd Marks kommun AnnSofi Tureson (S), Mark Svenljunga kommun Johan Björkman (M), Svenljunga Tranemo kommun Lennart Haglund (C), Tranemo Ulricehamns kommun Johan Josefsson (M), Ulricehamn ERSÄTTARE Petra Vainonpää (S), Borås Bengt Göran Persson (KD), Borås Daniel Persson (SD), Bollebygd Peter Branshøj (M), Mark Niklas Gardevik (M), Tranemo Torsten Lindh (S), Svenljunga Per-Ola Johansson (S), Ulricehamn 4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 GNINDELNI Från vänster: Lennart Haglund, Bengt Göran Persson, Daniel Persson Peter Branshöj, AnnSofi Tureson, Ulf Sjösten, Rose-Marie Liljenby Andersson, Ulf Rapp, Johan Josefsson, Johan Björkman, Torsten Lindh. FÖRBUNDSLEDNINGEN HAR ORDET 2025 har passerat och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, har genom 2 210 räddningsinsatser, förebyggande och rådgivande arbete både mot brand och andra olyckor bidragit till ett säkrare samhälle för våra cirka 210 000 invånare. För att ha en stark och robust organisation i höjd beredskap och krig så krävs en stark och robust organisation i vardagen. I skrivande stund har det passerat fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har vid årsskiftet blivit Myndigheten för civilt försvar, MCF. Myndigheten uppmanar räddningstjänster såväl som kommuner att fortsätta bygga det civila försvaret för att bidra till totalförsvaret. Räddningstjänsten och är väsentlig del av det civila försvaret och myndigheten menar att totalförsvaret ska prägla alla delar av kärnverksamheten. Flera myndigheter, bland annat Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, har släppt sina årsrapporter som tyvärr visar att det säkerhetspolitiska läget inte går åt rätt håll. Utöver ett alltmer försämrat omvärldsläge har SÄRF upplevt en höst där det gängkriminella våldet gjort sig påmint. Detta har getts i utryck av att vi tillsammans med andra myndigheter fått hantera explosiva varor vid flera tillfällen. De många sprängningarna runt om i landet har också resulterat i att vi fått större krav från staten kring tillsyn och tillstånd för brandfarliga- och explosiva varor. Räddningstjänsten måste alltså klara av att hantera beredskap för hela hotskalan, från vardagen till krig och allt däremellan. Det gäller att nu och fortsatt kunna hålla flera bollar i luften. Allt detta samtidigt som ekonomin för offentlig verksamhet är tuff och att vi fortsatt måste jobba hårt och vara noggranna med att beskriva det behov vi har för att fortsätta vara en modern, ändamålsenlig och likvärdig räddningstjänst för våra invånare. I tider som detta är det viktigt att inte glömma av att även arbeta med de mjuka värdena. SÄRF:s operativa personal har genom MCF fått en utbildning kring krigets kontext för att ha en möjlighet att mentalt förbereda sig för om det värsta skulle hända. SÄRF har även gjort satsningar på personalen i övriga personalkategorier. Bland annat genom en föreläsning från försvarsmakten kring omvärldsläget. Kopplat till de mjuka värdena har SÄRF under 2025 också tagit fram en ny värdegrund med nya värdeord som vi med stolthet kan säga är framtagna av vår egen personal för vår egen personal. En värdegrund är inte bättre än vad vi gör den. Under 2026 ska vi fortsätta utveckla oss som organisation med värdengrunden i ryggen. Rose-Marie Liljenby Andersson Andreas Leandersson Ordförande Förbundsdirektör ”Räddningstjänsten måste alltså klara av att hantera beredskap för hela hotskalan, från vardagen till krig och allt däremellan”. 5 Årsredovisning 2025 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund UPPDRAG OCH MÅL Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, ansvarar för räddningstjänst och förebyggande verksamhet i sex INFORMERA kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo Genom information, utbildning och Ulricehamn. Förbundet bildades 1995 och Marks och kommunikation förebyggs kommun anslöt 2010. oönskade händelser för ett säkrare samhälle. SÄRF arbetar för ett säkert och olycksfritt samhälle, för alla och är en räddningstjänst i tiden, för framtiden. STÖDJA Invånare och medlemskommuner stödjs i skyddet mot olyckor och kriser. HANTERA Genom insatser vid risker, olyckor och kriser räddas och skyddas människor, egendom och miljö. UTVECKLA Den egna förmågan utvcklas ständigt och SÄRF deltar aktivt i utvecklingen av samhällets kris- och säkerhetsarbete. 6 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 GNINDELNI RÄDDNINGSTJÄNSTUPPDRAGETS OLIKA DELAR Uppdraget innebär att identifiera risker för att förhindra och begränsa konsekvenserna av oönskade händelser, förbereda och genomföra räddningsinsatser, uppföljning och erfarenhetsåterföring av inträffade händelser samt att delta i samhällets krishantering. Organisationen är anpassad för att driva och stödja RÄDDA räddningstjänsuppdragets olika Beredskapen pågår delar. dygnet runt, året FÖREBYGGA RÄDDA runt för att utföra FÖREBYGGA räddningsinsatser. Arbetet Genom tillsyn, information, innebär utveckling rådgivning och utbildning och bibehållande av tillgodoses lagstiftningens krav kompetens, metoder på skydd och säkerhet i samhället FÖLJA UPP tekniska resurser för på lokal nivå. upprätthållande av effektiv räddningstjänstförmåga. Arbetet bygger på en kontinuerlig och nära samverkan med invånare, näringsliv SÄRF stödjer medlemskommunerna i och medlemskommuner. kris och katastrofer med resurser och kompetens i samverkan. I samverkan med kommunerna utformas risk- och sårbarhetsanalyser. SÄRF medverkar FÖLJA UPP i samhällsplanering, utbildar och ger råd och För att ständigt utveckla verksamheten i takt information till samverkande myndigheter med samhällets förändrade riskbild identifieras, näringsidkare och allmänheten. dokumenteras och analyseras risker, tillbud och olyckor. Att ständigt lära oss av det inträffade och genom att tillvarata erfarenheter, såväl förebyggande som insatsoperativt höjs och omvärderas förbundets kapacitet. FRÅN NATIONELLA MÅL TILL AKTIVITETER Med utgångspunkt i förbundets problembild, förbundsordningen och de nationella målen Lag om skydd mot olyckor Nationella mål i Lag om skydd mot olyckor, LSO, pågår ett långsiktigt visionsarbete med strategiska inriktningar. Ett handlingsprogram med Handlingsprogram Säkerhetsmål säkerhetsmål för perioden 2024 och tills vidare är styrande för verksamheten. Handlingsprogrammets säkerhetsmål omsätts Årliga verksamhetsplaner Prestationsmål i ettåriga prestationsmål i verksamhetsplanen som följs upp årligen. Aktiviteter Ta del av samtliga säkerhetsmål i Handlingsprogrammet. 7 Årsredovisning 2023 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund VERKSAMHETSUTVECKLING räddningstjänstorganisationer dit SÄRF de senaste åren utvecklat de repetitionsutbildade civilpliktiga förbundets övergripande ledning. Under knyts. I Västra Götaland är SÄRF 2024 driftsattes Räddningsledningssystem och Räddningstjänsten Storgöteborg, Älvsborg, ett gemensamt system RSG, värdorganisationer. Till varje för SÄRF och Alingsås och Vårgårda värdorganisation för civilplikten kopplas Räddningstjänstförbund, AVRF. planerings- och utbildningsresurser Räddningsledningssystem Älvsborg som har till uppgift att stödja egen är i sin tur en del av Räddningsregion organisation och länets övriga Västra Götaland, RRVG, där totalt fyra räddningstjänstorganisationer i planering räddningsledningssystem ingår. I praktiken och utbildning inför räddningstjänst innebär det att ett ledningssystem bistår under höjd beredskap, RUHB. MCF en annan del av räddningsregionen finansierar genom överenskommelser, vid behov. Samverkansmodellen 2025-2028, motsvarande en och en halv ger en ökad samlad förmåga och personell resurs med placering i SÄRF. uthållighet för att klara större och komplexa räddningsinsatser. EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER Under 2025 har ett större projekt, 2025 har varit ett tufft ekonomiskt år för för att ytterligare utveckla och hitta offentlig verksamhet och SÄRF är inget former för framtidens gemensamma undantag. Krav på effektiviseringsåtgärder ledning med övriga organisationer ledde till en utredning kring den operativa i RRVG och södra Halland, pågått. förmågan. Utredningen presenterades och Arbetet kommer att fortlöpa 2026. direktionen fattade beslut om minskad bemanning på stationerna i Fritsla, Sätila ARBETSTIDER och Trädet. För Fritsla innebar det omvandling av organisationsformen från För SÄRF, liksom många andra räddningstjänstpersonal i beredskap till räddningstjänster, innebar förändringarna räddningsvärnspersonal. Effektiviseringen gällande dygnsvila 2023 att arbetstids- medförde en besparing på cirka 2,5 mnkr. system och scheman behövde anpassas för schemabunden operativ personal. Utredningen föreslog även minskning av Arbetstidsreglerna har medfört bemanning på stationen i Limmared. begränsade möjligheter att på ett flexibelt På grund av gällande avtal med ett företag sätt kunna använda personal för andra i Limmared samt med Tranemo kommun verksamhetsuppgifter än de operativa. kommer förslaget att behandlas vidare. Ett omfattande arbete har bedrivits Det har varit knappt med tid för partsammansatt för att se över genomförande av förändringarna och olika schemaalternativ och bedöma anpassning av förmåga för den nya hur dessa påverkar förmåga, bemanningen på de olika stationerna. verksamhet och arbetsmiljö. Detta Trots att förutsättningarna inte arbete har fortgått under 2025. har varit optimala har samarbetet fungerat väl med berörd personal. SYSTEMUTVECKLING För att vara en räddningstjänst i tiden för ÖVERGRIPANDE LEDNING framtiden krävs kontinuerlig uppgradering Räddningstjänsten ska enligt lag (2003:778) av hårdvara och system, inte minst kopplat om skydd mot olyckor säkerställa förmåga till säkerhet. Under 2025 har införandet av att leda och samordna räddningsinsatser. ett nytt lönesystem krävt mycket resurser. Många av landets räddningstjänster ingår idag i räddningsledningssystem och räddningsregioner som ett led i att uppfylla lagkravet. 8 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF BEFOLKNINGS- OCH OMRÅDESUTVECKLING SÄRF är ett förbund som sträcker sig över en stor geografisk yta, 90x90 kilometer, och utgörs främst av skog och landsbygd. Senaste befolkningsmätningen är i samma nivå som föregående år, vilket innebär drygt 210 000 invånare. Inom förbundet finns vissa riskkällor som skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för liv, egendom och miljö. Det finns tio verksamheter som klassas som farlig verksamhet och genom området går ett flertal leder för farligt gods. Relativt låg andel farligt gods transporteras dock via järnväg i förbundet. Närmare 20 procent av befolkningen bor på orter med färre än 200 invånare. En olycka som inträffar i glesbygd riskerar att ta längre tid att upptäcka och för räddningstjänsten att komma fram till. Invånare i glesbygd bör därmed ha en högre grad av egen förmåga att själva agera, hantera och begränsa olyckor. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP Räddningstjänsten behöver förstärkas med personal och materiel för att hantera uppgifter under höjd beredskap samt tillkommande uppgifter enligt kap 8 LSO. Sedan januari 2024 är civilplikten aktiverad för personer med relevant kompetens och erfarenhet inom räddningstjänst. Dessa personer utgör en resurs som kan omhändertas för att snabbt få till en personalförstärkning. Myndigheten för civilt försvar, MCF, har identifierat att det finns behov av att stärka upp räddningstjänstens arbete med planering och utbildning inför höjd beredskap och krig. I varje län finns av MCF utsedda Befolkningen håller sig stadigt på 210 000 invånare i SÄRF:s medlemskommuner. Soliditet vid årsskiftet 2025/2026 30,8% ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING ÄGARFÖRHÅLLANDEN • Heltidsanställda brandmän som redan ingick i SAP-R den 2023-01-01 SÄRF är ett kommunalförbund som fick välja att kvarstå i pensionsavtalet består av Borås Stad samt kommunerna alternativt få 2 136 kr/månad utbetalt Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och som ett lönetillägg eller som en extra Ulricehamn, som finansieras till största avsättning till tjänstepension. delen med skattemedel. Medlemsbidraget 2025 var 201,5 Mnkr. Det innebär en • Den som har uppfyllt kraven för bidragsfinansiering av verksamheten med SAP-R vid 58 års ålder kan lämna 84,1% och kostnaden per invånare var önskemål om att frysa sin/fördröja 972 kr. Resterande verksamhet sitt uttag av SAP-R och i stället få en finansieras genom intäkter från extra pensionsavsättning på 12%. myndighetsutövning och avtalstjänster. Förbundet utgick för 2025 med en PENSIONSFÖRPLIKTELSER beräknad pensionsålder på 59,5 år. En anställd inom räddningstjänst med huvudsaklig tjänstgöring i utryckning RISKER har tidigare haft rätt till SAP-R (Särskild avtalspension inom Räddningstjänst) från SÄRF har vid utgången av 2025 Eget 58 år om vissa kriterier är uppfyllda. kapital på 63,4 Mnkr och en soliditet på 30,8 % vilket garanterar en långsiktig och stabil verksamhet som klarar stora I det nya avtalet från och med händelser. Det egna kapitalet ska täcka 2023 finns tre förändringar: den Ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen samt förbundets risker. • Nyanställda (som inte tidigare haft anställning inom Räddningstjänst) har inte rätt till SAP-R utan får i stället 2 136 kr/månad utbetalt som ett lönetillägg alternativt som en extra avsättning till tjänstepension. 2025 års kostnad per invånare 972 kr 11 Årsredovisning 2025 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF genomförde under året 3st kompetens- höjande övningar i huseldning HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE TOTALFÖRSVAR OCH Prioriteringar har genomförts under OLYCKSUTREDNING RÄDDNINGSTJÄNST året för att SÄRF ska nå upp till kraven. Under 2024 genomförde SÄRF ovanligt Tillsyner har genomförts på planerade UNDER HÖJD BEREDSKAP många livräddande insatser vid bränder objekt samt där SÄRF fått kännedom i boendemiljö. En olycksutredning med Under 2025 har den utbildningsresurs om oegentligheter i brandskydd. fokus på dessa insatser genomfördes som tillsatts genom MCF haft i uppdrag under 2025. Utmärkande för händelserna att skapa medvetenhet inom området Ytterligare förändringar har skett var att de drabbade hade en nedsatt ”Krigets kontext”. Utbildningen har i nationellt byggregelverk där nya utrymningsförmåga, social eller psykisk riktat sig till brandmän och befäl inom föreskrifter trädde i kraft 1/7 2025. sårbarhet eller bristande stödinsatser. SÄRF och övriga räddningstjänster Interna utbildningsinsatser har hållits Bland utredningens rekommendationer i Västra Götaland. Utbildningens för att personal ska vara förberedd på lyfts behovet av riktade förebyggande innehåll bestod av erfarenheter från de omfattande ändringar som de nya insatser för sårbara grupper, minskade kriget i Ukraina, vad räddningstjänst föreskrifterna medför. SÄRF besöker sekretesshinder mellan myndigheter under höjd beredskap och krig årligen ett antal medlemskommuner, och en fortsatt satsning på den innebär, mental förberedelse samt enligt löpande schema, för att diskutera kommunala räddningstjänsten. reflektioner och gruppdiskussioner. frågor kopplat till brandskydd i byggreglerna och risker i kommunerna. Inför 2026 har instruktörer som UTBILDNING ska hålla i utbildningar på temat Den största förändringen i det SÄRF bedriver såväl intern som extern ammunitions- och minhantering förebyggande uppdraget har uppkommit utbildning. Den interna utbildningen utbildats. Under hösten fick en på grund av det ökade antalet illegala riktar sig främst till SÄRF:s operativa av SÄRF:s instruktörer möjlighet sprängningar som skett i Sverige och som personal och gäller såväl grund- att delta på en studieresa till medfört att lagen om brandfarliga och som vidareutbildning. Den externa Ukraina i MCF:s regi. Bland annat explosiva varor ändrats. SÄRF registrerar utbildningsverksamheten utgörs i stor besöktes fronten i Charkiv. sedan 2024 uppgifter kopplade till tillstånd utsträckning av utbildning i brandskydd för brandfarliga och explosiva varor i och hjärt- och lungräddning. SÄRF utbildar ett nationellt register samt har sedan FÖRÄNDRAD anställda i fem av sex medlemskommuner sommaren 2025 administrerat anmälningar LAGSTIFTNING i brandkunskap. I samverkan med tre av användning av explosiv vara. Flertalet gymnasieskolor, Sven Eriksonsgymnasiet nya föreskrifter avseende lagen har även Förändringar i LSO 2022 medför i Borås, Marks gymnasieskola och remitterats räddningstjänsten och dessa fortsatt ett ökat krav på tillsyner Tranemo gymnasieskola, bedrivs förväntas träda i kraft under 2026. för landets räddningstjänster. räddningstjänstutbildning. 12 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF Förbundets utbildning- och PFAS nya avtalen. För att arbeta närmare övningsanläggning, Guttasjön, medlemskommunerna och möta PFAS är ett samlingsnamn för över är till stor del platsen för olika de nya hyresavtalen har SÄRF infört 10 000 flourerande ämnen. Det återfinns utbildningsgenomföranden. en samordningsorganisation med bland annat i stekpannor, impregnering, Metodutveckling i form av olika försök särskilda uppdrag mot förbundets kläder och brandskum. PFAS bryts inte och tester hålls också på fältet. stationer och övningsfält. ner och kan därför ligga kvar i skog och mark under mycket lång tid. FLAMMYS BRANDSKOLA ROBUSTA SYSTEM I äldre brandskum fanns ofta PFAS i stora Under hösten lanserades en satsning SÄRF följer utvecklingen gällande koncentrationer. PFAS-haltigt släckskum på brandutbildning för elever i årskurs 2 cyberhot och arbetar kontinuerligt användes av landets räddningstjänster med ett erbjudande till samtliga med att höja cybersäkerheten främst under 80- och 90-talet. Så grundskolor inom förbundet. och förmågan att möta framtida gjordes även i samband med övning och I utbildningsmaterialet återkommer hot. Arbete med att byta ut och utbildning på anläggningen vid Guttasjön. Flammy, Brandskyddsföreningens maskot, uppgradera hårdvara och system vad Efter forskningsrapporter om miljö- som är populär bland målgruppen. Syftet gäller utlarmning, kommunikation och och hälsorisker med PFAS minskade är att stärka elevernas kunskap om navigation, ihop med åtgärder för att användningen av skum successivt. Idag är brandskydd i hemmet och i skolan samt stärka säkerheten, har genomförts. det skum som används mer miljövänligt att bygga förtroende mellan individen och Under året har flertalet större projekt och används ytterst restriktivt. räddningstjänsten. Hittills har utbildare initierats i syfte att bygga robusthet från heltid, RiB och räddningsvärn med redundans för kritiska teknik- mött 82 klasser med nyfikna barn. SÄRF har under året arbetat tillsammans och IT-system. Arbetet kommer att med inhyrda konsulter för att genomföra fortgå under lång tid framöver. en fullständig provtagning av marken i CIVILFÖRSVARS- och runt anläggningen vid Guttasjön. Den ANLÄGGNING färdiga rapporten, som visar höga halter FORDON OCH MATERIEL Som ett led i att utöka Guttasjöns av PFAS i området, lämnades i slutet av Fortsatt materielutbyte har skett under utbildning- och övningsområde har 2025 över till Miljöförvaltningen i Borås året. Stationerna i Horred, Sätila och SÄRF skrivit avtal med Borås Stad om Stad. SÄRF följer noga utvecklingen på Vegby tilldelades nya larmställ enligt att hyra Bockabyn. Bockabyn byggdes nationell liksom lokal nivå. Förbundet ser plan för utbyte av utrustning. SÄRF upp som en kulisstad för att öva att ansvarsfrågan bör utredas närmare och fick möjlighet att beställa utrustning till strid i bebyggelse när Försvarmaktens ställer sig även frågande till om sanering civilpliktiga som är krigsplacerade hos infanteriregemente 15 var stationerat kommer att vara möjlig i närtid sett till förbundet. Ett större inköp av materiel i Borås. 1997 överfördes Bockabyn till bristen på beprövade saneringsmetoder. gjordes, vilket bekostades av MCF. Borås Stad sedan regementet avvecklats. FASTIGHETER SÄRF har en investeringsbudget för Anläggningen skapar möjligheter att att kontinuerligt kunna byta ut äldre I syfte att få en liktydighet i SÄRF:s stärka totalförsvaret genom att flera materiel och fordon. Under året hyresavtal togs beslut om att säga upp alla olika aktörer kan öva och utbilda. Den beställdes bland annat nya släckbilar. hyresavtal i slutet på 2023. Tillsammans lämpar sig väldigt väl för att genomföra En långsiktig plan för bland annat med medlemskommunerna arbetades nya, övning och utbildning i RUHB. Under fordonsflottan finns för att öka uppdaterade hyresavtal fram under 2024. hösten togs säkerhetsbestämmelser fram investeringstakten för hela förbundet. Under årets första månader signerades de för att minimera tillbud och skador. FÖREBYGGANDE ARBETE I SIFFROR LSO LBE Tillsyn LSO 2:2 161 Tillsyn LBE 18 Tillsyn 2:4 1 Tillstånd explosiv vara 36 Sotningsförelägganden 2 Tillstånd brandfarlig vara 48 Egensotning tillstånd 37 Anmälan föreståndare 12 Ansökan låta annan sota 8 och deltagare exp. vara Anmälan om sprängning 74 eller tillfällig förvaring Remisshantering Övrigt Planärende 23 Sakkunnigutlåtande 11 Byggärenden 167 Olycksutredning 1 Serveringstillstånd 46 Övriga remisser 12 Polistillstånd 159 Totalt antal ärenden 816 13 METOD- OCH FÖRMÅGEUTVECKLING Under året har tre huseldningar genomförts. På så sätt har operativ heltidspersonal och RiB-personal fått möjlighet att öva och utveckla sin förmåga under verklighetslika förhållanden. Då flera stationer har få skarpa larm med rökdykning är möjligheten till övningar där olika släckmetoder kan testas mycket värdefulla för att upprätthålla förmågan. I samband med huseldningar har samverkan skett med forskningsinstitutet RISE samt Göteborgs Universitet som genomfört olika former av tester. I GOD SAMVERKAN SÄRF deltar kontinuerligt i nätverk för att informations- och erfarenhetsutbyte med liknande organisationer. Det rör SÄRF har arrangerat ett tiotal egna event Vid årets rekryteringskampanjer för exempelvis samarbete med övriga under året, bland annat välbesökta öppet brandmän, RiB liksom heltid, har personal räddningstjänstorganisationer i hus på heltidsstationerna i samband med medverkat i kampanjmaterialet. Personalen närområdet liksom räddningstjänster påsklovet. Grupper av både yngre och är personer som de sökande får möta med jämförbar storlek och riskbild. äldre personer har haft möjligheten att under rekryteringsprocessen och i boka in studiebesök på stationerna i Borås kontakten med SÄRF. Målsättningen med Under våren hölls större och Skene. I år enligt ett nytt koncept detta är att skapa igenkänning och genom samverkansövningar med polis med fasta datum där personal informerat att tydligt beskriva rekryteringsprocess och ambulanssjukvård vid ett antal om brandskydd i hemmet, visat fordon och anställningstester skapa intresse för tillfällen. Syftet var att stärka den och materiel samt svarat på nyfikna yrket och för SÄRF som arbetsgivare, och gemensamma förmågan vid händelser frågor. Vuxenutbildningens elever har på så vis stärka arbetsgivarvarumärket. med pågående dödligt våld. utgjort den största delen av besökarna. Olycksförebyggande inslag har bland annat Varm rökövning för den operativa Vid flera tillfällen har ungdomar som bestått av filmer där brandmän beskriver heltidspersonalen i Borås hölls kör A-traktor och EPA bjudits in till en händelse de larmats till, däribland en under hösten i ett nytt övningshus lokala brandstationer med syfte att drunkningsolycka och en lägenhetsbrand. hos Alingsås och Vårgårda nå målgruppen med information om Kampanjerna har främst annonserats Räddningstjänstförbund, AVRF. I trafiksäkerhet samt få tillfälle att berätta digitalt, men också kompletterats samband med övningen gavs möjlighet mer om räddningstjänstens arbete. med annonsering i lokalpress samt till samverkan mellan medarbetare Med fokus på framtida rekrytering utomhusreklam. För sommarens kampanj från de båda förbunden. bjöds gymnasieungdomar även in till med fokus på vikten av att använda flytväst Borås brandstation under våren. SÄRF:s prisades SÄRF med två förstaplatser på Ett större projekt för att hitta former förhoppning är att så frön inför framtida den lokala reklamgalan Din Bästa Sida. för gemensam ledning med övriga yrkesval och berätta mer om de olika organisationer i Räddningsregion kompetenser som räddningstjänsten Västra Götaland och södra Halland har behov av nu och framöver. har pågått. Mer om projektet finns att läsa på sida 18. KOMMUNIKATION SÄRF har fortsatt hög närvaro på AKTIV SAMHÄLLSAKTÖR sociala medier. Innehållet utgörs SÄRF:s personal har deltagit vid av olycksförebyggande budskap, över 60 lokala evenemang runtom i verksamhetsinformation och information förbundet 2025. Dessa evenemang om SÄRF som arbetsgivare. En stor del av utgör bra tillfällen att nå ut med förbundets innehåll består av film. Digital olycksförebyggande budskap liksom annonsering sker i högre utsträckning än information om räddningstjänstens tidigare, och sen januari 2025 i egen regi, verksamhet till allmänheten. vilket har visat sig vara kostnadseffektivt. 14 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF Under året utbildade SÄRF 82st klasser med elever i årskurs 2 SKADEHÄNDELSER I SÄRF 2016-2025 ANTAL VANLIGT FÖREKOMMANDE HÄNDELSER 2023-2025 *Sammanslagning av: annat sjukvårdslarm, hjärtstoppslarm, annan hjälp till ambulans ANTAL INSATSER PER MEDLEMSKOMMUN ANTAL INSATSER PER TUSEN 2023-2025 INVÅNARE I RESPEKTIVE KOMMUN ANTAL TRAFIKOLYCKOR 2023-2025 ANTAL BOSTADSBRÄNDER 2023-2025 15 Årsredovisning 2025 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE EN AV ÅRETS HÄNDELSER Det var en söndagskväll i juni, strax Snart fick Petter syn på pojken som För insatsen belönades personalen med efter kl. 19, som larmet gick på Borås befann sig på fyra meters djup och utmärkelsen Livräddaren Guld, i kategori brandstation. En ung pojke hade drog upp honom till ytan. Personalen Yrke, av Svenska Livräddningssällskapet, försvunnit i vattnet i Ramnasjön. hjälptes åt att bära pojken till den SLS. Utmärkelsen delas ut för att väntande ambulansen. Från det att sprida goda exempel och informera - Vi var på stationen när det larmet kom till att pojken var uppe på om simkunnighet och vattensäkerhet. vakthavande befälet ropade ut att han land tog det mindre än sju minuter. hade medlyssning på en drunkning och SLS besökte Borås brandstation att det var en ung person. Då ilade vi Efter några dygn på Södra Älvsborgs i september för att dela ut ut till brandbilarna. När det framkom Sjukhus kunde pojken komma hem, utmärkelsen och för att spela in en att det var ett barn kom vi iväg ännu fullt frisk. film om händelsen. Scanna QR-koden fortare om möjligt, säger brandman nedan för att ta del av filmen. och räddningsdykare Petter Gahm. - Det är sällan ett drunkningslarm den här utgången. Det är väldigt Insatsen har uppmärksammats av flera - Det gick rasande fort ut, häftigt att få vara med om. medier, lokala liksom nationella, och fortsätter han. de involverade medarbetarna har ställt Det var många saker som fungerade upp i flertalet intervjusammanhang. Det Yttre befäl, som var först på plats, väldigt bra vid insatsen. har dels handlat om att berätta om började att intervjua vittnen. händelsen, dels om att beskriva vikten Dykarna var snabbt i vattnet. - En duktig chaufför som gjorde att vi av att räddningsdykare är en del av tog oss fram snabbt, bra magkänsla hos räddningstjänstens kompetens. Det har - Vi får information att personen dykledaren, bra kommunikation mellan även arrangerats ett möte med pojken, skulle vara tio meter ut. Jag går alla inblandade. Det var en fantastiskt hans mamma och delar av personalen ner under ytan och börjar söka. bra insats, alla de små kugghjulen i som ryckte ut den där junikvällen. maskineriet passade helt perfekt. – Jättemäktigt. Det är sällan vi får - När jag kommer några meter ut säger dykledaren att han tycker - Dyklarm är ju något av en sällanhändelse träffa personer efteråt som vi har att tio meter är lite väl långt ut men vi övar på det så pass mycket hanterat på ett larm, avslutar Petter. för en så ung person, och säger att vi är väldigt duktiga på det. att vi ska söka mer mot land. 16 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF Vill du se filmen? SCANNA QR-KODEN Petter Gahm Brandman och räddningsdykare På bilden från vänster: Patrik Bohman, Petter Gahm, Jonas Carlberg, Jonas Johannesson, Christer Dyrfelt, Marcus Aronsson, och David Dalqvist. Deltog i insatsen gjorde även Erik Werner Norving, Tobias Steen, Ellinor Larsson och Sonny Landin. FAKTARUTA DYKORGANISATION SÄRF är en av få räddningstjänster Under 2025 har SÄRF:s dykare larmats i Sverige som har räddningsdykare. vid elva tillfällen. Det händer också att Dykorganisationen är placerad på förbundets räddningsdykare larmas ut Borås brandstation. Det finns minst till angränsande kommuner som saknar två utbildade räddningsdykare och kompetensen. Petter Gahm en dykledare i tjänst dygnet runt. Brandman och räddningsdykare Dykövningar genomförs en gång i veckan, året runt. 17 Årsredovisning 2023 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund FÖRVÄNTAD UTVECKLING EN FÖRÄNDERLIG Arbetet med RUHB syftar till att utredning för att lämna förslag på mer OMVÄRLD säkerställa SÄRF:s beredskap att agera ändamålsenlig tillståndsprövning och under höjd beredskap och fokus effektiv tillsyn för hantering av explosiva SÄKERHETSLÄGET ligger på att återuppta och stärka varor. Detta ledde till förändringar i förmågan att skydda samhället vid hot Lagen om brandfarliga och explosiva Händelseutvecklingen i omvärlden och risker i en föränderlig omvärld. varor under 2024 och 2025, samt kännetecknas av osäkerhet och Detta sker i samverkan med såväl nya och skärpta föreskriftskrav. Under snabba förändringar. En orolig medlemskommunerna som andra kommande år ser SÄRF att skärpningen omvärld fortsätter att påverka svensk berörda aktörer. Arbetet är dynamiskt i föreskrifterna gällande både tillsyn och säkerhet och den samlade hotbilden och kommer därför att behöva tillstånd för brandfarliga och explosiva mot Sverige är fortsatt allvarlig. utvecklas och uppdateras i enlighet varor framförallt kommer påverka Främmande makt agerar oförutsägbart med aktuella inriktningar för civilt förbundets förebyggande avdelning. och förnekbart vilket gör att hoten försvar och höjd beredskap. SÄRF följer Tillsynstakten behöver ökas samtidigt är svårbedömda. Detta bidrar till fortsatt utvecklingen av det nationella som administrationen av tillstånden tar en större komplexitet än tidigare. arbetet kring civilt försvar och RUHB. mer tid i anspråk, så även under 2025. I september 2025 fattade generaldirektören för MCF och RISKER OCH MÖJLIGHETER ÖVERGRIPANDE LEDNING Sveriges överbefälhavare beslut om Ett projekt inom samverkan i PFAS Utgångspunkter för totalförsvaret Räddningsregion Västra Götaland, 2025–2030. Dokumentet utgör PFAS, per- och polyflourerande RRVG, och södra Halland har pågått grunden för Sveriges planering alkylsubstanser, är ett samlingsnamn under 2025 med slutredovisning i början och utveckling av totalförsvaret de för över 10 000 syntetiska ämnen. av 2026. Syftet har varit att utveckla kommande åren. Utgångspunkterna PFAS återfinns idag i allt ifrån och förbättra övergripande ledning i riktar sig till alla aktörer som deltar stekpannor till funktionskläder. medverkande ledningssystem. Det kan i totalförsvarsförberedelserna och Historisk fanns PFAS även i brandskum. komma att bli aktuellt att det inom RRVG beskriver vad aktörerna bör utgå skapas två ledningssystem där Fyrbodal, ifrån i sin planering, förberedelse Äldre brandskum innehållande PFAS Halmstad samt Älvsborg ingår i det ena och utveckling för att kunna agera hade en god effekt för släckning av och Samhällsskydd Mellersta Skaraborg effektivt vid krigsfara och krig. exempelvis oljebränder. Släckning och Skaraborg ingår i det andra. med skum, innehållande PFAS, CIVILT FÖRSVAR OCH HÖJD utvecklades och var en nationell Under 2026 kommer arbetet med BEREDSKAP strategi från 1980-talet och framåt. skapande av de nya ledningssystemen På såväl nationell- som kommunal nivå fortgå i olika arbetsgrupper med målet Räddningstjänst och skydd av arbetar idag myndigheter ihop för att att driftsätta dem under mars 2027. civilbefolkningen är ett prioriterat kartlägga spridningen av PFAS i mark område inom det civila försvaret under och miljö. SÄRF följer noga utvecklingen, försvarsbeslutsperioden 2025–2030. I stort innebär förändringen att de inte minst gällande ansvarsfrågan och Den planeringsresurs som tillsatts tre ledningscentralerna i det nya hur den kommer att bedömas framåt. genom MCF ska stödja SÄRF och ledningssystemet kommer verka som länets samtliga räddningstjänster med en ledningscentral med gemensamt Medlemskommuner inom förbundet planering avseende höjd beredskap. vakthavande befäl och vakthavande har hört av sig till SÄRF via dialog SÄRF fortsätter utveckla planeringen räddningschef. För att kunna bibehålla alternativt föreläggande om provtagning/ under 2026 och framåt gällande den lokala kompetensen kommer kartläggning. Det gäller för områden robusthetshöjande åtgärder avseende de nuvarande ledningscentralerna som tidigare använts för övning och förberedelser för mottagande av vara bemannade med ett larm- och utbildning med brandskum. Arbetet tillkommande resurser, lokal riskanalys ledningsbefäl vardera. När det nya med kartläggning och provtagning och hotbild, kontinuitetshantering, systemet är i drift kommer det hantera förväntas pågå under lång tid framöver. krigsorganisation och säkerhetsskydd. ca 11 000 larm per år och täcka en Den utbildningsresurs som tillsatts region med över 700 000 invånare. genom MCF ska koordinera utbildning LAGEN OM BRANDFARLIGA OCH för SÄRF och länets samtliga EXPLOSIVA VAROR Förändringen förväntas dessutom räddningstjänster, under 2026 inom Efter ökningen av illegala sprängningar i åtgärda de anmärkningar som uppkom ammunition- och minhantering. Sverige mellan 2021-2024 tillsattes en vid tillsynen som MCF genomfört på respektive ledningssystem. 18 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF Samverkans- övningar Napus under våren 2025 8st VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ORGANISATION SÄRF har en ny organisation från och med 2025-01-01, se modell till höger. BEMANNING Året har inneburit flera förändringar i förbundets bemanning. Förbundsdirektör Jill Jingbrant har gått i pension och efter en extern rekryteringsprocess har Andreas Leandersson tillträtt tjänsten fr. o m 2025-09-01. Uppkommen vakans som avdelningschef inom operativa HELTIDSSTATIONER RIB-STATIONER avdelningen och följdverkningar av detta har tillfälligt bemannats Under hösten 2024 genomfördes en Räddningstjänstpersonal i beredskap, genom interna lösningar. Uppstart av rekryteringsprocess för brandmän till RiB, är en betydande del av SÄRFs rekryteringar planeras till våren 2026. förbundets heltidsstationer i Borås totala beredskap. Årligen genomförs två och Skene. Detta resulterade i att tre rekryteringsprocesser under vår och höst. Extern rekrytering för ny brandmän tillsvidareanställdes under 2025. avdelningschef till den förebyggande SÄRF använder en modell med praktik avdelningen har genomförts Den rekryteringsprocess som gjordes som en av åtgärderna för att underlätta med tillträde 2025-09-01. under hösten 2025 innebär att tre rekrytering till stationerna. Detta brandmän tillträder tillsvidareanställningar i innebär att intresserade personer får En vakans som enhetschef inom januari 2026 och ytterligare tre brandmän möjlighet att prova på arbetet under avdelning verksamhetsstöd har kommer att inleda sina anställningar i maj en begränsad period och därefter under året tillfälligt bemannats 2026. Individerna som anställs utgörs av förhoppningsvis söka och bli aktuella för med interna lösningar. Extern båda könen. Vid denna rekryteringsprocess anställning. Av de 21 som nyanställdes rekryteringsprocess är genomförd användes en förändrad modell för fysiska under året hade 12 personer tidigare och tillträde sker i mars 2026. tester. Bemanningen vid heltidsstationerna prövat arbetet som praktikant. utökas för att möjliggöra en övergång till fem skiftlag under 2026. 20 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF 2025 var personalomsättningen 10,8% för heltidsanställd personal i SÄRF (9,2%). Som en följd av effektiviseringskrav har av Arbetstidsnämnden. I nuläget uppdrag att arbeta med jämställdhets- åtgärder genomförts som kommer har SÄRF dispens för att förlägga och mångfaldsfrågor. Under året har att innebära förändrad bemanning för arbete med 24 timmarspass under gruppen slutfört sitt arbete med att ett antal stationer fr. o m 2026-01-01. sommarperiod, under helger och förändra de fysiska anställningstesterna Bemanningen vid stationen i Trädet ändras storhelger samt enstaka tillfällen under vid rekrytering av personal till till en styrkeledare och en brandman och kortare perioder för övning/utbildning heltidsstationerna. Den nya modellen, bemanningen vid stationen i Sätila ändras och då det råder kompetensbrist. där en momentbana ersätter tidigare till en styrkeledare och två brandmän. Resterande dagar är arbetstiden förlagd fysiska tester, användes för första Dessa förändringar har genomförts i operativa dagpass och nattpass. gången vid höstens rekrytering. I genom naturlig avgång. RiB-stationen återkoppling från sökande framgår att i Fritsla kommer fr. o m 2026-01-01 många ser positivt på förändringen. ARBETSMILJÖ att förändras till ett räddningsvärn. Det var även fler kvinnliga sökanden SÄRF:s uppdrag är förenat med risker jämfört med tidigare år vilket som behöver omhändertas med tydliga SÄRF ser som mycket positivt. RÄDDNINGSVÄRN rutiner och systematiska åtgärder. Det SÄRF:s räddningsvärn utgör en viktig resurs systematiska arbetet sker i samverkan Förbundet har ett lokalt nätverk i förbundet. Ett räddningsvärn består av mellan arbetsgivare och medarbetare för kvinnliga anställda. Syftet är att omkring tio personer som bor och ofta i den dagliga kontakten, genom värna de kvinnliga medarbetarna även arbetar på orten. De står frivilligt till utvecklingssamtal, på arbetsplatsträffar samt skapa förutsättningar, fysiska förfogande för att användas för en första samt genom samverkan på övergripande som psykosociala, för att kvinnor insats vid bränder och andra slags olyckor. nivå i Arbetsmiljökommittén. ska trivas på SÄRF:s arbetsplatser 10,8% och på sikt bli fler. Under året har SÄRF använder sedan 2025-01-01 en rutin för nätverket utarbetats ARBETSTID IA-systemet för anmälan av tillbud och och en samordnare utsetts. Två Det centrala kollektivavtalet Allmänna arbetsskador. Under året anmäldes fysiska träffar har hållits. bestämmelser, AB, som gäller inom 33 tillbud och 18 arbetsskador. kommunala verksamheter, förändrades En arbetsskada har anmälts SÄRF är medlem i Nätverket för fr. o m 2023-10-01 i de regler som till Arbetsmiljöverket. Jämställd Räddningstjänst, NJR, och gäller för dygnsvila. För SÄRF, liksom Kvinnor inom räddningstjänsten, många andra räddningstjänster, innebar Skyddsronder har genomförts och KIR. Vid KIR:s årliga nätverksträff, förändringarna att arbetstidssystem utmynnat i åtgärdsplaner som följs denna gång i Halmstad, deltog och schema behövde förändras för upp kontinuerligt. Skyddsronder över 20 av SÄRF:s medarbetare schemabunden operativ personal. dokumenteras via IA-systemet. från olika yrkeskategorier. De förändrade arbetstidsreglerna har inneburit stora svårigheter att flexibelt göra förändringar i arbetstid för att JÄMSTÄLLDHET OCH VÄRDEGRUND kunna använda personal för andra MÅNGFALD Hösten 2024 genomfördes verksamhetsuppgifter än de operativa. medarbetardagar med all SÄRF är en räddningstjänst för alla heltidsanställd personal samt men likt flertalet räddningstjänster är Inom SÄRF har ett omfattande arbete stationsansvariga för RiB- och SÄRF underrepresenterat avseende bedrivits partsammansatt för att räddningsvärn. Syftet var bland annat kvinnor och utlandsfödda medarbetare. se över olika schemaalternativ och få in underlag för en ny värdegrund. Sedan 2024 är förbundet en HBTQI- bedöma hur dessa påverkar förmåga, En arbetsgrupp har därefter bearbetat certifierad verksamhet och arbetet verksamhet och arbetsmiljö. Detta materialet och presenterade för att vara en trygg och inkluderande arbete har fortgått även under 2025. under hösten 2025 SÄRF:s nya arbetsplats fortsätter. Under 2026 värdegrund. Med utgångspunkt i kommer fler medarbetare att utbildas De centrala parterna träffade under inom HBTQI+ för att medvetandegöra ETT SÄRF är förbundets värdeord hösten 2023 en överenskommelse som och bryta invanda mönster. Engagemang, Trygghet och bland annat innebar att räddningstjänster Tydlighet. Arbete med förankring kan söka dispens från regelverket. i verksamheten och formulering En intern arbetsgrupp med representanter SÄRF har under 2024 och 2025 fått av ny vision sker under 2026. för olika yrkesgrupper har särskilt i tre dispensansökningar behandlade 21 ANTAL ANSTÄLLDA Antalet anställda inklusive tidsbegränsat anställda uppgick 2025 -12-31 till 515 personer, 43 kvinnor och 472 män. Fördelning per personalgrupp enligt nedan: Personalgrupper 2025 2024 2023 Heltidsanställd operativ personal, ledning och stödfunktioner 151 150 147 Räddningstjänstpersonal i beredskap fördelade på 17 stationer 292 290 281 Personal i räddningsvärn fördelade på sex stationer 72 68 62 Totalt 515 508 490 22 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF VÄRDEGRUND ENGAGEMANG TRYGGHET TYDLIGHET Det sitter i hjärtat, Mod att möta, Riktning i orden, inte i titeln styrka att stå kvar kraft i stegen Vi ser möjligheter, I med- och motgång står Dialog föder förståelse, tar initiativ och driver vi stadigt. Med kunskap, förståelse bygger utveckling – för oss själva, mod och gemenskap byggs relationer. Genom att för varandra och för en förtroende, tillit och styrka. dela kunskap, lyssna aktivt starkare räddningstjänst. och kommunicera öppet Genom att lära, förebygga blir vi ETT SÄRF där alla och rädda bidrar vi till räknas. Med struktur och stabilitet i vardag som i kris enkla vägar för samarbete – idag och för kommande utvecklas en organisation generationer. som fungerar idag – och imorgon. PERSONALSTATISTIK Antal anställda, sjukfrånvaro samt medelålder innefattar alla anställda (tillsvidareanställda, vikarier, visstidsanställda). Avgångar, nyanställda och personalomsättning omfattar endast tillsvidareanställningar. 2025 2024 2023 Borås och Skene heltidskårer samt dagtidspersonal Antal anställda 151 150 147 varav kvinnor 23 21 22 varav män 128 129 125 Avgångar under året 11 10 5 Nyanställda under året 10 12 6 Personalomsättning (%) 10,8 9,2 3,6 Sjukfrånvaro (%) 1,99 1,95 5,84 Medelålder Borås heltidskår 42 43 43 Skene heltidskår 44 44 44 Dagtidspersonal 48 47 48 RiB-personal Antal anställda 292 290 281 varav kvinnor 15 15 17 varav män 277 275 264 Avgångar under året 22 12 22 Nyanställda under året 21 6 11 Personalomsättning (%) 6,6 4,4 7,4 Sjukfrånvaro (%) 2,45 2,52 6,02 Medelålder 44 44 44 Värnpersonal Antal anställda 72 68 62 varav kvinnor 5 3 2 varav män 67 65 60 Avgångar under året 0 1 3 Nyanställda under året 4 7 2 Medelålder 49 49 50 Personalomsättning (%) 0,0 2,6 5,9 Arbetsskador och tillbud för samtliga personalgrupper Anmälda arbetsskador 18 11 6 Anmälda tillbud 33 27 19 SJUKFRÅNVARO FÖRDELAT PER ÅLDERSGRUPP OCH LÅNGTIDSSJUKA Statistiken omfattar heltidsanställd operativ personal samt dagtidspersonal. I statistiken ingår inte räddningstjänstpersonal i beredskap, RiB, eller personal vid räddningsvärn. Sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid. Långtidssjuka, 60 dagar och mer, anges i procent av den totala sjukfrånvaron. Fördelning av sjukfrånvaro för kvinnor och män samt åldersgruppen 29 och yngre redovisas inte av integritetsskäl. Ålder Sjuk % varav Långtidssjuk % 29 år eller yngre - - 30-49 år 1,18 0,0 50 år eller äldre 3,50 72,18 Samtliga åldersgrupper 1,99 40,55 23 Årsredovisning 2025 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN MÅLUPPFÖLJNING INTERN STYRNING OCH De verksamhetsansvariga cheferna inom KONTROLL SÄRF ska följa regler och anvisningar Direktionen fastställde 2024-12-13 om intern kontroll, och informera verksamhetsplanen för 2025 som Kommunallagen anger att direktionen övriga anställda om innebörden. De övergripande beskriver hur SÄRF ska tillse att kontrollen är tillräcklig ska verka för att arbetsmetoderna avser att arbeta under året för och att det finns en intern styrning bidrar till en god intern kontroll. att uppnå handlingsprogrammets och kontroll som fungerar på ett fyraåriga säkerhetsmål. Säkerhetsmålen tillfredsställande sätt. Det vill säga att syftar till att ge styrning till INTERNKONTROLLPLAN de ska med rimlig grad av säkerhet organisationen och delas upp i årliga säkerställa att följande mål uppnås: 2025 prestationsmål och om de uppfylls Förbundet har genomfört en risk- anses säkerhetsmålen uppfyllda. ► Ändamålsenlig och väsentlighets- och konsekvensanalys av kostnadseffektiv verksamhet verksamheten genom att ringa in de Totalt har förbundet nått 94 % i rutiner och processer som är viktiga måluppfyllelse för prestationsmål 2025. ► Tillförlitlig finansiell rapportering att följa upp. Förbundets metod för Sammanfattningsvis kan konstateras och information om verksamheten riskhantering och internkontroll omfattar att förbundet under året har arbetat identifiering och värdering av risker med samtliga prestationsmål. På grund ► Efterlevnad av tillämpliga samt framtagande av åtgärdsplaner. av resursbrist har utförandet av ett lagar, föreskrifter och riktlinjer fåtal aktiviteter behövt planeras om. För årets uppföljning hänvisas till rapporten Förbundsdirektören ansvarar för ”Uppföljning Internkontrollplan 2025”. För detaljer kring uppföljning av mål konkreta regler och anvisningar hänvisas till rapporten ”Uppföljning för en god intern kontroll och ska av verksamhetens mål 2025”. årligen rapportera till direktionen hur den interna kontrollen fungerar. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning är att klara erbjuda samtliga medlemskommuner lokalkostnader har kunnat kompensera balansgången mellan uppsatta mål, FABIS, har varit vilande under 2025, då för de ökade kostnaderna för material beslutad förmåga, god arbetsmiljö, hög operativ personal inte haft tillräckligt och tjänster där den ej budgeterade säkerhet och en ekonomi i balans. med tid för att utföra uppgiften, samt att kostnaden för provtagning och andra antalet NATEV och nya föreskrifter LBE konsulttjänster kopplade till PFAS Det finansiella målet för 2025 är har tagit stor del av personalresurserna har tillkommit med 1,2 Mnkr resultatet av en underfinansierad på förebyggande avdelningen i anspråk. budget på -6,0 Mnkr som Det är förbundets uppfattning att uppfyllts genom ett negativt Förbundet har fortsatt arbetat med medlemsbidragen och övriga ekonomiska resultat på -4,0 Mnkr. effektivisering vilket resulterat i hög medel används på ett effektivt sätt och budgetföljsamhet för kärnverksamheten. att SÄRF därmed uppfyller kravet på god Årets prestationsmål har uppfyllts Total avvikelse mot budget är +0,96 % ekonomisk hushållning, med utgångspunkt till 94 % avvikelsen beror på att ett vilket beror på intäkter från försäljning från en underfinansierad budget. projekt med inriktning att kunna av anläggningstillgångar, samt att lägre avskrivningar, personal- och 24 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 ESLETTÄREBSGNINTLAVRÖF EKONOMISK STÄLLNING OCH BALANSKRAVSUTREDNING ÅRETS RESULTAT Balanslikviditeten har minskat, BALANSKRAVS- medan rörelsekapitalet har ökat, UTREDNING Resultat efter finansiella intäkter och se kassaflödesanalys. Eget kapital kostnader uppgår till minus 4,0 Mnkr uppgår till 63,4 Mnkr och ska täcka Enligt Kommunallagen 11 Kap 5 på en omsättning som uppgår till den ansvarsförbindelse som finns § ska det varje år upprättas en 235,9 Mnkr (232,0 Mnkr för 2024). för Pensionsutfästelse före 1998 på budget där intäkterna överstiger 10,4 Mnkr samt förbundets risker. kostnaderna, undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. % och Mnkr 2025 2024 2023 2022 Balanslikviditet 275% 309% 313% 368% Förbundet använder inte (Oms. tillgång/kortfristig skuld i %) Resultatutjämningsfond Rörelsekapital 82,9 82,3 80,5 81,4 (RUR) då denna är avsedd för (Oms. tillgång - kortfristig skuld) utjämning av skatteintäkter. Soliditet 31% 34% 36% 34% (Eget kapital/tillgångar) Uppgift om årets balanskravsresultat Soliditet inkl. Ansvarsförbindelse 26% 28% 30% 27% ska redovisas i Årsredovisningen och ska rensas från poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. BERÄKNING AV BALANSKRAVSRESULTAT Förbundet redovisar ett negativt Belopp i Mnkr balanskravsresultat om 3,9 mnkr. Direktionen beslutar i samband Ingående balanskravsresultat från 2024 0 med att de tar beslut om Årets resultat 2025 -4,0 årsredovisningen att inte återställa Reducering av Jämförelsestörande poster 0,6 det negativa balanskravsresultatet. Reducering av samtliga realisationsvinster -0,5 Direktionen hänvisar i beslutet till Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,9 att synnerliga skäl enligt 11 kap. 13§ Balanskravsresultat -3,9 kommunallagen föreligger. Detta eftersom förbundet har en stark ekonomisk ställning. Underskottet behöver därför inte återställas. 25 BALANSRÄKNING, TKR Not 2025 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 7 75 243 76 439 Summa Anläggningstillgångar 75 243 76 439 Omsättningstillgångar Fodringar 8 10 550 10 583 Kassa och bank 9 119 905 111 110 Summa Omsättningstillgångar 130 454 121 693 Summa Tillgångar 205 698 198 132 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital -67 417 -66 221 Årets resultat 4 037 -1 197 Summa eget kapital -63 380 -67 418 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 10 -94 807 -91 356 Skulder Kortfristiga skulder 11 -47 511 -39 358 Summa eget kapital, avsättningar och skulder -205 698 -198 132 26 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 RETROPPAR ALLEISNANIF RESULTATRÄKNING, TKR Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 34 418 32 086 Verksamhetens kostnader 2 -229 028 -219 649 Avskrivningar 3 -10 678 -8 891 Verksamhetens nettokostnader -205 288 -196 454 Medlemsbidrag 4 201 516 200 315 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 Verksamhetens resultat -3 772 3 861 Finansiella intäkter 5 2 459 3 974 Finansiella kostnader 6 -2 724 -6 638 Resultat efter finansiella poster -4 037 1 197 Extraordinära poster 0 0 Resultat efter extraordinära poster -4 037 1 197 KASSAFLÖDESANALYS, TKR Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat -4 037 1 197 Justering för ej likviditetspåverkande poster 13 18 317 23 497 Övriga likviditetspåverkande poster -4 189 -3 957 Poster som redovisas i annan sektion 14 -545 -562 Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 9 546 20 175 Förändring av kortfristiga fodringar 36 17 450 Förändring av kortfristiga skulder 8 150 1 666 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 732 39 291 Investeringsverksamheten Anskaffning av materiella anläggningstillgångar -9 538 -18 944 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 601 562 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 937 -18 382 Kassaflöde från finansieringverksamheten 0 5 Årets kassaflöde 8 795 20 914 Likvida medel vid årets början 111 110 90 196 Likvida medel vid årets slut 119 905 111 110 27 Not 1 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Automatiska brandlarm 13 330 13 508 Myndighetsutövning 3 116 3 562 Uppdragsutbildning 4 539 5 303 Avtal 4 644 4 264 Bidrag och kostnadsersättning från staten 5 866 2 213 Uthyrning lokaler, fordon 1 360 1 651 Teknisk service 510 408 Övrigt 366 615 Realisationsvinst 687 562 Summa 34 418 32 086 Not 2 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Löner och arvoden 155 832 150 984 Pensioner 18 043 21 548 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader 14 666 14 698 Materiel 16 118 11 285 Not 9 Kassa och bank 2025 2024 Tjänster 24 369 21 134 Koncernkonto 119 905 111 110 Summa 229 028 219 649 Not 3 Avskrivningar 2025 2024 Avskrivningar maskiner och inventarer 10 678 8 891 Nedskrivning/återföring byggnader och anläggningar 0 0 Summa 10 678 8 891 Not 4 Medlemsbidrag 2025 2024 Bollebygd 11 631 11 535 Borås 104 372 103 620 Not 11 Kortfristiga skulder 2025 2024 Mark 34 232 34 065 Leverantörsskulder 21 151 9 601 Svenljunga 12 538 12 514 Moms 801 2 936 Tranemo 13 532 13 502 Personalens skatter, avgifter och avdrag 5 767 4 012 Ulricehamn 25 211 25 079 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner)1 1 784 11 355 Summa 201 516 200 314 Upplupna pensionskostnader 6 510 8 157 Övriga kortfristiga skulder 8 2 588 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 490 709 Summa 47 511 39 358 28 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 RETON NOTER, TKR Not 7 Anläggningstillgångar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 202 255 187 933 Omklassificeringar under året 9 537 18 944 Försäljningar och utrangeringar -1 358 -4 622 Utgående anskaffningsvärde 210 434 202 255 Varav pågående investeringar 6 260 3 690 Ingående ackumulerade avskrivningar 125 816 121 547 Försäljningar och utrangeringar -1 303 -4 622 Årets avskrivningar enligt plan 10 678 8 891 Ugående ackumulerade avskrivningar 135 191 125 816 Summa 75 243 76 439 Not 8 Kortfristiga fordingar 2025 2024 Kundfodringar 4 002 3 867 Övriga kortfristiga fodringar 1 050 1 099 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 497 5 617 Summa 10 549 10 583 Not 10 Avsättningar för pensioner 2025 2024 Ingående avsättningar till pensioner inkl löneskatt 91 356 80 706 Nyintjänad pension 4 264 5 973 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 710 6 631 Årets utbetalningar -4 189 -3 957 Övrig post -8 -75 Förändring löneskatt 674 2 078 Summa 94 807 91 356 Not 5 Finansiella intäkter 2025 2024 Ränteintäkter 2 29 Ränta från Borås Stads Internbank 2 457 3 945 Summa 2 459 3 974 Not 12 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland Not 6 Finansiella kostnader 2025 2024 skulder eller avsättningar Ränta pensionsavsättning 2 710 6 631 2025 2024 Övriga finansiella kostnader 14 7 Ingående ansvarsförbindelse för pensioner Summa 2 724 6 638 intjänade före 1998 inkl löneskatt 11 757 10 101 Årets utbetalningar -1 335 -1 550 Ränte- och basbeloppsuppräkning 473 801 Övrig post -474 2 405 Summa ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt 10 421 11 757 REDOVISNINGSPRINCIPER Not 13 Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningstider enligt plan på 2025 2024 anskaffningsvärdet Avskrivningar 10 678 8 891 Höjdfordon 18 år Övriga stora fordon 14 år Gjorda avsättningar för pensioner 7 639 14 606 Personbilar/Båtar/Maskiner 7/10 år Summa 18 317 23 497 Räddningsmateriel 7/10 år Not 14 Poster som redovisas i annan sektion Radioutrustning 5 år 2025 2024 Elektronik/Kameror/Datorer 3 år Realisationsresultat vid försäljningar av anläggningstillgångar -562 -545 Not 15 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision 2025 2024 Sakkunnigt biträde 55 49 Förtroendevalda revisorer 27 42 Räkenskapsrevision 55 50 Summa 137 141 ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunalförbundet tillämpar Särskild avtalspension inom Avskrivningar Kommunallagen, KL, Lagen om Räddningstjänst, SAP-R, är beräknad Förbundet tillämpar Kommunal bokföring och redovisning, på pensionsålder 59,5 år. komponentavskrivning av sina tillgångar. LKBR, samt rekommendationer från Enligt RKR 11:4 ska avskrivningarna Rådet för kommunal redovisning. Värdet av utfästa pensionsåtaganden spegla hur tillgångars värde successivt redovisas under rubriken avsättningar. förbrukas och då måste skillnader, VÄRDERINGSPRINCIPER i förbrukning och nyttjandeperioder Pensionsutfästelser före 1997-12-31 av betydande komponenter i en Intäkter och kostnader redovisas som ansvarsförbindelse. materiell anläggningstillgång, beaktas. Förväntas skillnaden i förbrukningen Periodisering av inkomster och utgifter av en materiell anläggningstillgångs har gjorts enligt god redovisningssed. Fordringar och Skulder betydande komponenter vara Fordringar har tagits upp till det väsentlig, ska tillgången delas Fakturor överstigande 5 tkr exklusive belopp varmed de beräknas inflyta. upp på dessa och respektive moms har periodiserats. komponent skrivas av separat. Avsättning har gjorts för bedömda Pensionskostnader förlustrisker. Skulder har tagits Förbundets befintliga upp till nominella värden. anläggningstillgångar och de som Förbundets pensionskostnader utgörs har aktiverats under året med dels av under året utbetalda pensioner värde som uppgår till väsentligt och pensionspremier, dels av årets Investering belopp består av räddningsfordon. förändring av kapitalvärdet av utgående En investering anses föreligga Fordonen har i sin helhet samma och utfästa framtida pensioner. när tillgången är anskaffad för förbrukning och nyttjandeperiod och stadigvarande bruk, tillgången har en förbundets bedömning är att varje Värdering av pensionsförpliktelserna ekonomisk livslängd på minst 3 år och fordon består av en komponent. är gjord enligt den av SKR anskaffningsvärdet uppgår till minst antagna beräkningsmodellen för ett halvt prisbasbelopp exkl. moms. pensionsförpliktelser, RIPS 23. 29 Årsredovisning 2025 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens intäkter avviker mot Vidare finns avvikelse på avskrivningar med MEDLEMSBIDRAG budget avseende avtal med -1,0 Mnkr +0,8 Mnkr då budgeterade investeringar Medlemskommunerna ersätter förbundet samt att det finns intäkter på +4,0 på 16,3 Mnkr är påbörjade men kommer genom bidrag för att utföra uppdraget Mnkr som ej budgeterats avseende att slutföras först under 2026. enligt gällande handlingsprogram. försäljning av anläggningstillgångar Medlemsbidraget är förbundets största och ersättningar från MCF som Personalkostnader inklusive pension intäkt och uppgår till 201,5 Mnkr vilket utbildning samt ersättning för utgör 72,5% (75,5%) av förbundets är en höjning från 2024 med 0,6%. utrustning till civilplikten. totala kostnader och tillsammans med Detta innebär en bidragsfinansiering av lokalkostnader för förbundets 24 verksamheten på 84,0% (86,6 %). Kostnad Verksamhetens kostnader avviker totalt brandstationer är det 77,7% (81,0%), för Räddningstjänst per invånare inom mot budget med +1,7 Mnkr och består det är en personalintensiv verksamhet förbundet är 2025 972 kr (966kr). främst av minskade personalkostnader i ett stort geografiskt område. och förbrukningsavgifter för lokaler samt att det finns kostnader som ej budgeterats för utrustning till civilplikten och tjänster för PFAS. Mnkr Utfall 2025 Budget 2025 Avvikelse Utfall 2024 Verksamhetens intäkter 34,4 31,0 3,4 32 Verksamhetens kostnader -211,0 -209,3 -1,7 -198,1 Pensionsförpliktelser -18,0 -17,1 -0,9 -21,5 Avskrivning -10,7 -11,5 0,8 -8,9 Nettokostnader -205,3 -206,9 1,6 -196,5 Medlemsbidrag 201,5 201,5 0,0 200,3 Finansiella intäkter 2,5 2,7 -0,2 4 Finansiella kostnader -2,7 -3,3 0,6 -6,6 Årets resultat -4,0 -6,0 2,0 1,2 Budgetsäkerhet % 2025 2024 2023 2022 Budgetavvikelse Årets resultat +0,96 +2,0 +6,0 +2,5 (exkl. medlemsbidrag) 30 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2025 GNINSIVODERSTFIRD Verksamhetens kostnader 2025 Pensionskostnader inkl. Löneskatt Avgiftsbestämd ÅP Avsättning till pension SAP-R Finansiell kostnad ÅRETS INVESTERINGAR Årets investeringar består huvudsakligen Årets investeringar avviker mot budget av nödvändiga reinvesteringar inom men dessa kommer att genomföras under fordonsparken och har uppgått 2026 varav inköp av två släckbilar, en till 7,1 Mnkr (19,7 Mnkr). transportbil och fler motorsprutor mm är påbörjade och ingår med 17,7 Mnkr i kvarstående investeringar 2025-12-31. Investeringar i Mnkr Pågående 2025-01-01 Budget 2025 Färdigställda 2025 Kvarstående 2025-12-31 Släck/Räddningsbil 0 10 0 10 Motorsprutor (Räddningsutrustning) 2,2 0,9 -1,4 3,9 Räddningsconatiner 2 0 -0,5 1,5 Räddningsutrustning 2,7 5,2 -1,2 6,7 Terräng-, person- och transportbilar 3 6,5 -2,5 7,0 Säkerhet (master passage) 0 1,7 0 1,7 IT, Teknik, Utbyte Rakel 1,2 4,6 -1,1 4,7 IT, Teknik 5,2 3,4 -0,4 8,2 SUMMA 16,3 32,3 -7,1 43,7 Mnkr 2025 2024 2023 2022 Avskrivningar 10,7 8,9 8,0 7,3 31 Årsredovisning 2023 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund INVESTERINGSREDOVISNING FÖLJ OSS raddningSARF BESÖKSADRESS Olovsholmsgatan 12, 506 34 Borås Telefon 033-17 29 00 | serf@serf.se | www.serf.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

KF § 36, 2026-03-19 Beslut om efterträdarval (L) i kommunfullmäktige Beslutet skickas till Processtöd Lön Kommunstyrelsen Status Pågår Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1

§ 50 Uppdrag - uppdrag att omarbeta nytt förslag till internhyresmodell. KS/2025:389 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Förlänger giltigheten för styrdokumentet Regler för internhyra i avvaktan på utredningen om Tranemo utvecklings AB (TUAB) och ägandeskapet av kommunens fastigheter. • En eventuell omarbetning av internhyresmodellen görs först efter att TUAB- utredningen är klar. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunstyrelsen gav, 2025-02-27 § 15, förvaltningen i uppdrag att omarbeta nytt förslag till internhyresmodell. Efter detta har Kommunfullmäktige tagit beslut om att det ska genomföras en utredning gällande Tranemo Utvecklings AB (TUAB) och ägandeskapet av kommunens fastigheter. Förvaltningen föreslår därför att den efterfrågade omarbetningen inte görs utan i stället att giltighetstiden förlängs för nuvarande styrdokument Regler för internhyra som beslutades av kommunens ledningsgrupp 2022-08-22. Hur detta styrdokument ska omarbetas längre fram är beroende på utfallet av kommande utredning om ägandet av fastigheterna och de politiska beslut som kommer att tas kring detta. Ekonomisk påverkan Att förlänga giltighetstiden för det aktuella styrdokumentet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv då det endast handlar om att förlänga giltigheten för ett styrdokument gällande internhyra. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämlikhetsperspektiv då det endast handlar om att förlänga giltigheten för ett styrdokument gällande internhyra. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-25

§ 51 Förändrade nivåer i internhyressystemet KS/2026:162 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Upphäver beslutet om att nivåerna i internhyressystemet låses till 2025 års nivå med årlig reglering enligt prisindex i kommunal verksamhet (PKV). § 15 Budgetmodell Tranemo kommun KS/2024:491 • Fördelar lokalkostnader enligt gällande Regler för internhyra från och med 1 januari 2026. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade i samband med ny budgetmodell för Tranemo kommun att nivåerna i internhyressystemet skulle låsas till 2025 års nivå med årlig reglering enligt PKV. Beslutet har tillämpats i budget 2026. Förvaltningen gör bedömningen att lokalkostnader fortsatt ska fördelas enligt gällande Regler för internhyra. En korrekt fördelning av lokalkostnader är viktigt för att säkerställa rättvis resursfördelning, tillförlitliga ekonomiska underlag samt ett effektivt nyttjande av kommunens lokaler. Mot denna bakgrund föreslås att tidigare beslut om låsning av nivåerna av internhyressystemet upphävs och att lokalkostnader framöver fördelas enligt gällande regler. Ärendet I samband med beslut om budgetmodell för Tranemo kommun beslutade Kommunstyrelsen, 2025-02-27, att ”Nivåerna i internhyressystemet låses till 2025 års nivå med årlig reglering enligt prisindex i kommunal verksamhet (PKV)”. Beslutet om låsning av internhyran har tillämpats i budget 2026 och innebär att Samhällssektionen bär kostnaderna utöver reglering enligt PKV. En grundläggande utgångspunkt i internhyressystemet är att lokalkostnaderna ska belasta rätt verksamhet. Detta är viktigt för att säkerställa en rättvis och korrekt resursfördelning mellan kommunens verksamheter. Om lokalkostnader inte fördelas korrekt riskerar kostnadsbilden att bli missvisande, vilket kan leda till att vissa verksamheter framstår som mer eller mindre kostnadseffektiva än de faktisk är. Vidare är korrekt fördelning av lokalkostnader en förutsättning för att skapa tillförlitliga beslutsunderlag. Kommunens styrning, prioriteringar och resursfördelning baseras på Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 ekonomiska uppföljningar, och felaktigt fördelade lokalkostnader kan därmed påverka beslut negativt. Att verksamheter bär sina egna lokalkostnader skapar också incitament till ett effektivt lokalutnyttjande. Det bidrar till ökad medvetenhet kring hur lokaler används och kan på sikt leda till mindre kostnader genom bättre planering och samutnyttjande av lokaler. En korrekt kostnadsfördelning bidrar även till en ökad transparens och tydligare ansvarsfördelning inom organisationen, vilket är särskilt viktigt i offentlig verksamhet. Det möjliggör också mer rättvisande jämförelser mellan verksamheter, både internt och med andra kommuner. Mot bakgrund av detta bedömer förvaltningen att lokalkostnader fortsättningsvis ska fördelas enligt gällande regler för internhyra för att säkerställa en rättvisande ekonomisk styrning och ett effektivt resursutnyttjande. Ekonomisk påverkan Ärendet innebär ingen förändring av kommunens totala kostnader för lokaler, men påverkar hur lokalkostnader fördelas mellan kommunens verksamheter. Beräkning av faktisk internhyra innebär en ökad debitering om totalt 2,2 mnkr. Denna fördelas enligt följande: 1,6 mnkr till Lärandesektionen, 0,1 mnkr till Omsorgssektionen samt 0,5 mnkr till Samhällssektionen. Detta är kostnader som enligt gällande beslut belastar samhällssektionens budget. Barnkonventionen Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn och unga. Förslaget avser förändring i principer för fördelning av lokalkostnader mellan kommunens verksamheter och riktar sig inte till enskilda individer eller specifika verksamheter för barn. Indirekt kan en korrekt och rättvisande fördelning av lokalkostnader bidra till en mer effektiv resursanvändning inom kommunen, vilket på sikt kan skapa bättre förutsättningar för verksamheter som riktar sig till barn och unga. Någon negativ påverkan på barn bedöms inte föreligga och därmed har ingen särskild prövning eller barnkonsekvensanalys genomförts. Jämlikhetsperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan utifrån diskrimineringsgrunderna. Förslaget avser en övergripande ekonomisk princip för fördelning av lokalkostnader och påverkar inte enskilda grupper eller individer utifrån kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning eller könsidentitet. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 En korrekt fördelning av lokalkostnaderna bidrar dock till en mer rättvis och transparent resursfördelning mellan kommunens verksamheter, vilket är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva sina verksamheter på ett likvärdigt sätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23

§ 52 Prioritetslista detaljplaner 2026 KS/2026:158 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Godkänner planprioritering för detaljplaner 2026. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Varje år uppdateras listan planprioritering för detaljplaner. Listan innefattar både pågående uppdrag samt förslag på nya områden som kan tas fram kopplat till översiktsplanens viljeriktning. Prioritetsordningen kan komma att ändras utefter vilka planbesked som kommer in. Extern plan innebär framtagning av detaljplanen som bekostas av annan part dvs inte kommunen. Interna planer tillika kommunens planer bekostas av kommunen. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Planerna som tas fram ligger inom ram för budget. Barnkonventionen Frågeställningar som berör barn och barns bästa ska vara närvarande under planeringsarbetet då de är förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad. Jämlikhetsperspektiv En lista för planprioritering av detaljplaner har ingen påverkan ur ett jämlikhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Prioritetslista detaljplaner 2026 Föredragning och debatt Utvecklingschef Manda Schillerås föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Servicesektionen Samhällssektionen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Olle Ekberg Mark- och exploateringsingenjör Datum: 2026-03-23 Dnr: KS/2026:158 Tjänsteskrivelse om planprioritering för detaljplaner 2026 Förslag till beslut • Godkänner planprioritering för detaljplaner 2026. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Varje år uppdateras listan planprioritering för detaljplaner. Listan innefattar både pågående uppdrag samt förslag på nya områden som kan tas fram kopplat till översiktsplanens viljeriktning. Prioritetsordningen kan komma att ändras utefter vilka planbesked som kommer in. Extern plan innebär framtagning av detaljplanen som bekostas av annan part dvs inte kommunen. Interna planer tillika kommunens planer bekostas av kommunen. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Planerna som tas fram ligger inom ram för budget. Barnkonventionen Frågeställningar som berör barn och barns bästa ska vara närvarande under planeringsarbetet då de är förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad. Jämlikhetsperspektiv En lista för planprioritering av detaljplaner har ingen påverkan ur ett jämlikhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Prioritetslista detaljplaner 2026 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Samhällssektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Manda Schillerås Olle Ekberg Utvecklingschef Mark- och exploateringsingenjör Prioritetslista detaljplaner 2026 Prioritering 1: • Del av Limmared 1:6, industri (extern plan) • Radhusvägen Dalstorp 1:133, bostäder (extern plan) • Trädet 1:3 Tranemo, bostäder (extern plan) • Länghemskök, industri (extern plan) • Turnwood Tranemo, bostäder • Kroksjön Tranemo, bostäder Prioritering 2: • Limmared 36:6, 36:7 och 36:8, flerbostäder • Ingsvallen Länghem, bostäder SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 55 Årsredovisning 2025 för Kommunassurans Försäkring AB KS/2026:71 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner årsredovisning 2025 för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. • Godkänner att Kommunassurans Syd Försäkrings AB under 2025 har bedrivit sin verksamhet utifrån de fastställda ändamålen och inom ramen för de kommunala befogenheterna. • Beviljar ansvarsfrihet för Kommunassurans Syd Försäkrings AB styrelse. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunassurans startade sin verksamhet under 2005 och ägs av 76 stycken kommuner från olika delar av Sverige. Syftet med bolaget är att delägarna alltid erhåller ett försäkringsskydd, utgör en konkurrent till befintlig marknad och stimulerar delägarna i deras skatteförbyggande arbete. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 102,4 mnkr. Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar var för året positivt på +5,6 mnkr att jämföra med 2024 då värdeförändringen var +15,5 mnkr. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen pröva om den verksamhet som kommunens aktiebolag under föregående kalenderår har bedrivit varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunassurans styrelse gör i det särskilda uttalandet bedömningen att bolaget har bedrivits och utvecklats i enlighet med ändamålet med verksamheten och inom de kommunala befogenheterna. Revisionen och lekmannarevisorerna gör bedömningen att bolagets verksamhet har skötts på ett tillfredsställande sätt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Lekmannarevisorerna bedömer även att verksamheten bedrivits utifrån fastställda ägardirekt och inom de kommunala befogenheterna samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 för Kommunassurans Syd Försäkring Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB - signerad Granskningsrapport 2025 fr n Lekmannarevision – signerad Revisionsberättelse Kommunassurans 2025 signerad Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Kommunassurans, info@kommunassurans.se Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Ali Awada Controller Datum: 2026-04-01 Dnr: KS/2026:71 Tjänsteskrivelse om Årsredovisning 2025 för Kommunassurans försäkring Förslag till beslut • Godkänner årsredovisning 2025 för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. • Godkänner att Kommunassurans Syd Försäkrings AB under 2025 har bedrivit sin verksamhet utifrån de fastställda ändamålen och inom ramen för de kommunala befogenheterna. • Beviljar ansvarsfrihet för Kommunassurans Syd Försäkrings AB styrelse. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunassurans startade sin verksamhet under 2005 och ägs av 76 stycken kommuner från olika delar av Sverige. Syftet med bolaget är att delägarna alltid erhåller ett försäkringsskydd, utgör en konkurrent till befintlig marknad och stimulerar delägarna i deras skatteförbyggande arbete. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 102,4 mnkr. Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar var för året positivt på +5,6 mnkr att jämföra med 2024 då värdeförändringen var +15,5 mnkr. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen pröva om den verksamhet som kommunens aktiebolag under föregående kalenderår har bedrivit varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunassurans styrelse gör i det särskilda uttalandet bedömningen att bolaget har bedrivits och utvecklats i enlighet med ändamålet med verksamheten och inom de kommunala befogenheterna. Revisionen och lekmannarevisorerna gör bedömningen att bolagets verksamhet har skötts på ett tillfredsställande sätt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Lekmannarevisorerna bedömer även att verksamheten bedrivits utifrån fastställda ägardirekt och inom de kommunala befogenheterna samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 för Kommunassurans Syd Försäkring Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB - signerad Granskningsrapport 2025 fr n Lekmannarevision – signerad Revisionsberättelse Kommunassurans 2025 signerad Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Kommunassurans, info@kommunassurans.se Slutinstans Kommunfullmäktige Status Konrad Fredh Ali Awada Ekonomichef Controller Ämne: KS prövning av ändamål 2025 - Kommunassurans Försäkring AB Från: Kommunassurans (Allmänna frågor) <info@kommunassurans.se> Till: Kommunassurans (Allmänna frågor) <info@kommunassurans.se>; Jan-Åke Troedsson (Kommunassurans styrelseordförande) <styrelseordforande@kommunassurans.se>; Anders Ramäng <anders.ramang@kommunassurans.se>; Fredrik Omdal <fredrik.omdal@kommunassurans.se>; Andreas Forsén <andreas.forsen@kommunassurans.se>; Åke Christiansson <ake.christiansson@malmo.se>; Andersson Bruno <bruno.andersson@ystad.se>; Sylve Qvillberg <sylve@qvillberg.com>; Bengt Wallin <bengt@wallin.be> Mottaget: 2026-02-11 09:44:17 Du får inte ofta e-post från info@kommunassurans.se. Läs om varför det här är viktigt Till respektive ägarkommuns kommunstyrelse, genom kommunens ekonomichef eller bolagsansvarig. Vänligen se bifogad skrivelse med uttalande från Kommunassurans styrelse ang. respektive kommunstyrelses prövning av ändamål, gällande Kommunassurans Försäkring AB år 2025. Med vänlig hälsning Anders Ramäng VD Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 (växel) www.kommunassurans.se - 040-611 24 50 (direkt och mobil) anders.ramang@kommunassurans.se 070-329 05 25 (sms) Malmö den 11 februari 2026 Till ägarkommunerna i Kommunassurans Tillställs resp. ekonomichef via e-post Styrelsens uttalande om verksamheten i Kommunassurans år 2025 med anledning av ägarkommunernas kommunstyrelsers årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform Kommunassurans dnr. K2026.0005 Styrelsen i det kommunala försäkringsaktiebolaget Kommunassurans Försäkring AB (516406-0294) har vid styrelsemöte den 5 februari 2026 beslutat att göra följande uttalande beträffande den verksamhet som har bedrivits i bolaget under år 2025. Samtliga delägarkommuner i det kommunala försäkringsbolaget tillställs uttalandet. Uttalandet kan utgöra underlag för kommunstyrelsernas årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform. 1. Verksamhetens drift, utveckling och befogenheter Verksamheten i Kommunassurans har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i gällande bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning och ägardirektiv har efterlevts. 2. Styrdokument Kommunassurans nu gällande bolagsordning antogs av bolagsstämman den 21 juni 2023 och godkändes av Finansinspektionen den 17 oktober 2023 respektive registrerades av Bolagsverket den 18 oktober 2023. I ett försäkringsaktiebolag är bolagsordningen först gällande när den har registrerats av Bolagsverket. Kommunassurans nu gällande ägardirektiv antogs av bolagsstämman den 16 november 2022. 3. Bolagsstruktur Kommunassurans har inte bildat eller förvärvat dotterbolag under år 2025. Bolaget har heller inte avyttrat eller likviderat dotterbolag under år 2025. Bolaget ingår inte i någon koncernstruktur. 4. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning, antagen den 8 maj 2025, ska styrelsen hålla minst fem ordinarie sammanträden, dock bör minst sju sammanträden hållas. Styrelsen har under år 2025 hållit åtta protokollförda sammanträden, varav merparten via teams och ett per capsulam. Kommunassurans Försäkring Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 • info@kommunassurans.se • kommunassurans.se Kommunassurans Försäkring AB, 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner oc h bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. 5. Ärenden till delägarkommunernas kommunfullmäktige Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige få ta ställning innan ett kommunalägt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Under år 2025 har inte något ärende från Kommunassurans överlämnats till delägarkommunernas kommunfullmäktige. 6. Rapportering Årsredovisning 2025, kallelse till årsstämma 2026, revisionsberättelse och granskningsrapport kommer att tillställas respektive delägarkommun i enlighet med vad som stadgas i ägardirektivet. Årsstämmoprotokoll kommer att tillställas respektive delägarkommun efter att årsstämman har avhållits i maj månad 2026. __________ Att ovanstående uppgifter är korrekta bekräftas. Enligt styrelsens uppdrag Kommunassurans Försäkring AB Anders Ramäng VD anders.ramang@kommunassurans.se 040-611 24 50 (direkt) Sändlista • Akten K2026.0005 • Lekebergs kommun, genom ekonomichefen • Tomelilla kommun, genom ekonomichefen • Lessebo kommun, genom ekonomichefen • Tranemo Kommun, genom ekonomichefen • Alvesta kommun, genom ekonomichefen • Ljungby kommun, genom ekonomichefen • Trelleborgs kommun, genom ekonomichefen • Bjuvs kommun, genom ekonomichefen • Lomma kommun, genom ekonomichefen • Uddevalla kommun, genom ekonomichefen • Borgholms kommun, genom ekonomichefen • Lunds kommun, genom ekonomichefen • Uppvidinge kommun, genom ekonomichefen • Bromölla kommun, genom ekonomichefen • Malmö stad, genom økonomichefen • Vadstena kommun, genom ekonomichefen • Burlövs kommun, genom ekonomichefen • Malung-Sälens kommun, genom ekonomichefen • Valdemarsvik kommun, genom ekonomichefen • Båstads kommun, genom ekonomichefen • Markaryds kommun, genom ekonomichefen • Vansbro kommun, genom ekonomichefen • Eda kommun, genom ekonomichefen • Melleruds kommun, genom ekonomichefen • Varbergs kommun, genom ekonomichefen • Eslövs kommun, genom ekonomichefen • Mönsterås kommun, genom ekonomichefen • Vellinge kommun, genom ekonomichefen • Essunga kommun, genom ekonomichefen • Olofströms kommun, genom ekonomichefen • Vetlanda kommun, genom ekonomichefen • Grästorps kommun, genom ekonomichefen • Osby kommun, genom ekonomichefen • Vänersborgs kommun, genom ekonomichefen • Halmstads kommun, genom ekonomichefen • Ovanåker kommun, genom ekonomichefen • Ydre kommun, genom ekonomichefen • Hjo kommun, genom ekonomichefen • Perstorps kommun, genom ekonomichefen • Ystads kommun, genom ekonomichefen • Hultsfreds kommun, genom ekonomichefen • Ronneby kommun, genom ekonomichefen • Åstorps kommun, genom ekonomichefen • Hässleholms kommun, genom ekonomichefen • Simrishamns kommun, genom ekonomichefen • Åtvidabergs kommun, genom ekonomichefen • Högsby kommun, genom ekonomichefen • Sjöbo kommun, genom ekonomichefen • Älmhults kommun, genom ekonomichefen • Hörby kommun, genom ekonomichefen • Skinnskattebergs kommun, genom ekonomichefen • Älvdalens kommun, genom ekonomichefen • Höörs kommun, genom ekonomichefen • Skurups kommun, genom ekonomichefen • Älvsbyns kommun, genom ekonomichefen • Jokkmokks kommun, genom ekonomichefen • Smedjebackens kommun, genom ekonomichefen • Ödeshögs kommun, genom ekonomichefen • Karlshamns kommun, genom ekonomichefen • Staffanstorps kommun, genom ekonomichefen • Örkelljunga kommun, genom ekonomichefen • Karlskrona kommun, genom ekonomichefen • Surahammars kommun, genom ekonomichefen • Östra Göinge kommun, genom ekonomichefen • Kinda kommun, genom ekonomichefen • Svalövs kommun, genom ekonomichefen • Klippans kommun, genom ekonomichefen • Svedala kommun, genom ekonomichefen • Lekmannarevision (kopia för kännedom) • Kristianstads kommun, genom ekonomichefen • Sävsjö kommun, genom ekonomichefen • Styrelseordföranden (kopia för kännedom) • Kävlinge kommun, genom ekonomichefen • Sölvesborgs kommun, genom ekonomichefen • VD (kopia för kännedom) • vVD (kopia för kännedom) • Laholms kommun, genom ekonomichefen • Tibro kommun, genom ekonomichefen • Ekonomichefen (kopia för kännedom) • Landskrona stad, genom ekonomichefen • Tingsryds kommun, genom ekonomichefen Ämne: Kommunassurans årsredovisning 2025 Från: Andreas Forsén <andreas.forsen@kommunassurans.se> Till: Mottaget: 2026-03-27 15:08:14 Some people who received this message don't often get email from andreas.forsen@kommunassurans.se. Learn why this is important Till kommunens ekonomichef Hej, Jag är ny ekonomichef på Kommunassurans sedan den 2 januari i år, och jag ser fram emot att samarbeta med er. Enligt Kommunassurans ägardirektiv ska årsredovisningen distribueras senast den 30 mars varje år. Jag översänder därför härmed signerad årsredovisning för 2025 samt revisionsberättelse och granskningsrapport. Upplysningsvis kan jag nämna att kallelse till årsstämman den 6 maj 2026 kl 10.00 på Savoy i Malmö (eller digitalt) skickas till ägarkommunerna i nästa vecka. Tveka inte att ta kontakt med mig för frågor eller information. En trevlig helg tillönskas! Med vänliga hälsningar Andreas Andreas Forsén Ekonomi- och analyschef Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 (växel) www.kommunassurans.se - 040-611 27 04 (direkt och mobil) andreas.forsen@kommunassurans.se 070-611 27 04 (sms) Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB 516406-0294 Kommunassurans Försäkring Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 • info@kommunassurans.se • kommunassurans.se Kommunassurans Försäkring AB, 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Innehåll Året i korthet ..................................................................................................................................................................................3 Styrelsens ordförande ...................................................................................................................................................................4 VD har ordet ..................................................................................................................................................................................5 Styrelse .........................................................................................................................................................................................6 Personal ........................................................................................................................................................................................7 Förvaltningsberättelse ...................................................................................................................................................................8 Ägarstruktur ..........................................................................................................................................................................8 Verksamheten .......................................................................................................................................................................8 Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen ...................................................9 Organisation .........................................................................................................................................................................9 Resultat och skadeutfall ......................................................................................................................................................10 Väsentliga händelser under året .........................................................................................................................................10 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen ...........................................................................................................10 Hållbarhetsupplysning ........................................................................................................................................................10 Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust .........................................................................11 Femårsöversikt ............................................................................................................................................................................12 Resultatanalys .............................................................................................................................................................................13 Resultaträkning ...........................................................................................................................................................................14 Balansräkning .............................................................................................................................................................................15 Förändringar i eget kapital ...........................................................................................................................................................16 Redovisningsprinciper och risker ................................................................................................................................................17 Not 1 Redovisningsprinciper ...............................................................................................................................................17 Not 2 Risker och riskhantering ............................................................................................................................................23 Noter till finansiella poster ...........................................................................................................................................................27 Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring ...............................................................................................................27 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen .........................................................................................................27 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning ...................................................................................................27 Not 6 Driftskostnader ..........................................................................................................................................................28 Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar .........................................................................................................29 Not 8 Revisionsuppdrag......................................................................................................................................................30 Not 9 Kapitalavkastning, intäkter ........................................................................................................................................30 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader ..................................................................................................................................30 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar ..........................................................................................30 Not 12 Skatter .....................................................................................................................................................................31 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper .................................................................................................31 Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder .................................................................................................32 Not 15 Immateriella tillgångar .............................................................................................................................................33 Not 16 Materiella tillgångar .................................................................................................................................................33 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..............................................................................................33 Not 18 Avsättning för oreglerade skador ............................................................................................................................33 Not 19 Övriga skulder .........................................................................................................................................................33 Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ..............................................................................................34 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden .........................................................................................34 Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder ..................................................................................34 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk ..................................................................34 Not 24 Derivat .....................................................................................................................................................................35 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen .................................................................................................................35 Not 26 Vinstdisposition .......................................................................................................................................................35 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Året i korthet Resultat för år 2025 uppgick till 102,4 Mkr före dispositioner och skatt. Placeringstillgångarnas orealiserade värdeförändringar var för året +5,6 Mkr, att jämföra med 2024 då värdeförändringen var +15,5 Mkr. Premier för egen räkning uppgår till 117,2 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 9,6 Mkr jämfört med 2024. Bruttopremieinkomsten ökade med 11,5 Mkr på grund av tillkomsten av nya försäkrade och nya objekt, samt på grund av ett bredare produkterbjudande i form av olycksfallsförsäkring. Samtidigt ökade premier för avgiven återförsäkring med 1,8 Mkr, huvudsakligen relaterat till den nya produktlinjen olycksfallsförsäkring. Försäkringsersättningar för egen räkning uppgår till 13,1 Mkr vilket är 48,2 Mkr lägre än för år 2024. Under året har bolaget tecknat 71 försäkringsavtal för 71 av totalt 76 ägarkommuner samt ett försäkringsavtal för ett kommunalförbund. Många av ägarkommunerna har även kommunala bolag och kommunalförbund medförsäkrade i sina kommunförsäkringar. Årets avsättning till säkerhetsreserven uppgår till 605 tkr, vilket utgör maximal tillåten avsättning. Styrelsen föreslår även avseende 2025 att inte lämna aktieutdelning mot bakgrund att bolagets verksamhet inte syftar till att bereda vinst åt aktieägarna utan att tillhandahålla aktieägande kommuner, regioner och deras organisationer tjänster inom risk- och försäkringsområdet. Samtliga av bolagets försäkringstagare har valt internupphandling enligt bestämmelserna i 3 kap. LOU. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens ordförande Kommunassurans står starka. Egenandelsprogrammet ger de effekter som förväntades bl a minskar kostnaderna för återförsäkring. Av våra 76 delägare har 71 valt att ingå i egenandelsprogrammet. Programmet ger möjligheter till att flytta risker från återförsäkrare till Kommunassurans till kommunen, i syfte att uppnå en mer välavvägd riskaptit för kommunsektorn och respektive kommun. Om man är beredd att ta större risk i den egna kommunen eller inom ramen för egenandelsprogrammet kan återförsäkringskostnaden minska vilket innebär att pengarna stannar inom kommunen eller inom egenandelsprogrammet. Detta förutsätter att man är beredd att stå för större andel av skadekostnaderna själv men också att det utgår en lägre premie utanför organisationen. Vi ser också en ökad medvetenhet om försäkringsriskerna och fördelning av riskerna från delägarna och att försäkring inte bara är en kostnad som ska konkurrensutsättas. Egenandelsprogrammet ger också möjlighet att lägga in fler försäkringsområden som bostadsbolag, kollektiv olycksfallsförsäkring för elever och andra grupper eller andra kommunala bolag i programmet. Denna förändring måste ske i samverkan med Kommunassurans så att kompetens och resurser kan möta behoven från delägarna. I takt med att vi kan ta hem effekterna av egenandelsprogrammet kommer ekonomin att stärkas ytterligare. Vilket på sikt ger möjligheten att sänka premierna till egenandelarna. Vi har valt att låta resultatet stanna i Kommunassurans som en del i att kunna sänka premierna framöver förutsatt att det inte uppstår många stor-skador. Ju större reserver bolaget har desto större andel av kommande skador kan bolaget bära och därmed kunna minska ägarkommunernas gemensamma premiekostnad för återförsäkring hos externa försäkringsbolag. Kommunassurans står starka med en SCR-kvot på 400% vilket är ett mått på bolagets beredskap att möta eventuella kommande skador. Kommunassurans organisation har utvecklats mot att klara större delen av skaderegleringen i egen regi, kundtjänstfunktionen byggs upp för att klara delägarnas behov av service inom sina försäkringsområden, det skadeförebyggande arbetet utvecklas också vilket är en förutsättning för att hindra skador. Bolaget står starkt både ekonomiskt och organisatoriskt att möte 2026 och kommande år. Jan-Åke Troedsson Styrelseordförande 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA VD har ordet Verksamhetsåret 2025 har uppvisat ett mycket positivt skadeutfall hos Kommunassurans delägarkommuner och därmed även för bolaget. Samtidigt har de positiva ekonomiska effekterna av egenandelsprogrammet nu på allvar börjat synas i resultatet. Sammantaget ger dessa två omständigheter ett mycket positivt resultat, som gör att bolagets förmåga att bära risk för ägarkommunernas räkning stärks ytterligare – helt i linje med strategin och egenandelsprogrammets syfte. Den produktstruktur som löpande har etablerats i försäkringsvillkor och försäkringsbrev kommer inom kort att även börja tillämpas i Kommunassurans analyser, vilket medför att vi på sikt kan lämna ännu mer detaljerad information till kommunerna om deras riskbild. Fler och fler kommuner nyttjar Kommunassurans tjänster inom olika områden och numera internupphandlar alla kommuner som köper sitt försäkringsskydd hos bolaget. Den ökade flexibiliteten och den sänkta kostnadsbilden anges som tungt bärande skäl för internupphandling, men även den omfattande riskvägledning som ägarkommunerna får genom att samarbeta så nära med det egna försäkringsbolaget. Den kraftigt ökade efterfrågan från delägarkommunernas sida på Kommunassurans tjänster har medfört att bolagets personalgrupp har utökats. I slutet av 2025 och början av 2026 har Kommunassurans för första gången insourcat både egna skaderegleringsresurser och egen analyskapacitet. Dessutom har kapaciteten avseende det skadeförebyggande arbetet utökats och vi har fått en ny risk- och försäkringsrådgivare inom kundteamet. Samarbetet med våra kompetenta konsulter är viktigt, men när omfattningen på verksamheten ökar ser vi även stora fördelar att kunna hantera ärenden helt internt inom kommunsektorn. I detta sammanhang bör särskilt nämnas att det är en fördel att kunna hantera för kommunsektorn principiellt viktiga frågor med kommunsektoranställd personal. Anders Ramäng Verkställande direktör 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelse Jan-Åke Troedsson Lars Niklasson Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Styrelsens ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot F.d. ekonomidirektör i F.d. ekonomidirektör i F.d. kanslichef och Kommunchef i Malmö stad Lunds kommun kommunstrateg m.m. i Olofströms kommun Alvesta kommun Malin Ekblad Jan Willgård Helena Steffansson Carlson Ann-Christin Walméus Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant Säkerhetschef i F.d. VD S:t Erik Försäkring Ekonomichef i Ekonomichef i Trelleborgs kommun Malung-Sälens kommun Vellinge kommun Stefan Tengberg Tove Möller Andersson Suppleant Suppleant F.d. ekonomidirektör i Bolagsstrateg i Varbergs kommun Lunds kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Personal Maria Carlson Andreas Forsén Karl Helgesson Brittmarie Elg Hjörneby Kundansvarig Ekonomi- och analyschef Skadereglerare Senior konsult Ann-Louise Möller Martin Möller Annie Olsen Fredrik Omdal Kundansvarig Risk- och brandingenjör Skadereglerare Skadechef Anders Ramäng David Ringdahl Stephanie Wilson Mathias Årup VD Handläggare Handläggare, Kundansvarig skadeförebyggande Charlotta Östberg Skadereglerare 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Kommunassurans Försäkring AB (”Kommunassurans”), organisationsnummer 516406-0294, med säte i Lund, Skåne län, avger härmed årsredovisning för 2025. Ägarstruktur Kommunassurans bildades år 2005 och ägs av 76 kommuner från olika delar av Sverige. Kommunassurans bildades år 2005 som ett kommunsektorinternt försäkringsföretag, ibland kallat kommuncaptive. De ursprungliga delägarkommunerna var 30 av de 33 skånska kommunerna och försäkringsaktiebolagets stiftare var Kommunförbundet Skåne (numera Skånes kommuner). Den skånska kopplingen är inte längre lika tydlig, sedan delägargruppen har vuxit betydligt och numera innefattar drygt 25 % av landets kommuner, för närvarande 76 till antalet. Huvuddelen av ägarkommunerna finns i södra halvan av Götaland, men även kommuner längre norrut förekommer. I den befintliga ägargruppen finns ett tiotal kommuner från mer nordliga landsdelar, vilka anslöt till Kommunassurans i samband med avvecklingen av kommuncaptivet Förenade Småkommuners Försäkrings AB. Inget privat ägarintresse förekommer i Kommunassurans. Ägargruppen består i dagsläget av de kommuner som anges på sista sidan. Verksamheten Kommunassurans har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse för att till sina ägare och deras kommunkoncerner meddela direkt försäkring i följande försäkringsklasser.  Olycksfall  Spårfordon  Luftfartyg  Fartyg  Godstransport  Brand och naturkrafter  Annan sakskada  Luftfartyg  Fartygsansvar  Allmän ansvarighet  Annan förmögenhetsskada  Rättsskydd Kommunassurans har även tillstånd gällande mottagen återförsäkring för samma försäkringsklasser. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen Styrelsen har vid sitt möte den 5 februari 2026 fastställt att den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som är tillämpliga för bolaget. Styrelsens uttalande har tillställts respektive ägarkommuns kommunstyrelsen den 11 februari 2026. Uttalandet lyder i dess helhet som följer. Styrelsens uttalande om verksamheten i Kommunassurans år 2025 med anledning av ägarkommunernas kommunstyrelsers årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform Kommunassurans dnr. K2026.0005 Styrelsen i det kommunala försäkringsaktiebolaget Kommunassurans Försäkring AB (516406-0294) har vid styrelsemöte den 5 februari 2026 beslutat att göra följande uttalande beträffande den verksamhet som har bedrivits i bolaget under år 2025. Samtliga delägarkommuner i det kommunala försäkringsbolaget tillställs uttalandet. Uttalandet kan utgöra underlag för kommunstyrelsernas årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform. 1. Verksamhetens drift, utveckling och befogenheter Verksamheten i Kommunassurans har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i gällande bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning och ägardirektiv har efterlevts. 2. Styrdokument Kommunassurans nu gällande bolagsordning antogs av bolagsstämman den 21 juni 2023 och godkändes av Finansinspektionen den 17 oktober 2023 respektive registrerades av Bolagsverket den 18 oktober 2023. I ett försäkringsaktiebolag är bolagsordningen först gällande när den har registrerats av Bolagsverket. Kommunassurans nu gällande ägardirektiv antogs av bolagsstämman den 16 november 2022. 3. Bolagsstruktur Kommunassurans har inte bildat eller förvärvat dotterbolag under år 2025. Bolaget har heller inte avyttrat eller likviderat dotterbolag under år 2025. Bolaget ingår inte i någon koncernstruktur. 4. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning, antagen den 8 maj 2025, ska styrelsen hålla minst fem ordinarie sammanträden, dock bör minst sju sammanträden hållas. Styrelsen har under år 2025 hållit åtta protokollförda sammanträden, varav merparten via teams och ett per capsulam. 5. Ärenden till delägarkommunernas kommunfullmäktige Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige få ta ställning innan ett kommunalägt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Under år 2025 har inte något ärende från Kommunassurans överlämnats till delägarkommunernas kommunfullmäktige. 6. Rapportering Årsredovisning 2025, kallelse till årsstämma 2026, revisionsberättelse och granskningsrapport kommer att tillställas respektive delägarkommun i enlighet med vad som stadgas i ägardirektivet. Årsstämmoprotokoll kommer att tillställas respektive delägarkommun efter att årsstämman har avhållits i maj månad 2026 Organisation Vid ordinarie bolagsstämma den 8 maj 2025 beslutades omval av Jan-Åke Troedsson (ordförande), Lars Niklasson (vice styrelseordförande), Iréne Robertsson, Kjell Rosenlöf, Jan Willgård (försäkringssakkunnig, i den nya bolagsordningen istället benämnd oberoende ledamot), Malin Ekblad och Helena Steffansson Carlsson, att utgöra bolagets styrelse. Till suppleanter i styrelsen omvaldes Ann- Christin Walméus, Stefan Tengberg och Tove Möller Andersson. Styrelsen hade åtta sammanträden under verksamhetsåret 2025. Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret bestått av VD, vice VD och teamledare inom riskavdelningen. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För att uppfylla kraven på företagsstyrning har Kommunassurans erforderliga centrala funktioner för intern styrning och kontroll. Arbetet inom de centrala funktionerna utförs till betydande del av externa leverantörer då bolagets verksamhet och storlek inte motiverar egen personal för dessa funktioner. För varje central funktion finns en av styrelsen utsedd beställaransvarig, vilka samtliga har hämtats från styrelsen. Vid utgången av 2025 hade bolaget totalt nio anställda varav fyra kvinnor och fem män. Principer för ersättningar och förmåner behandlas under not 7 till balans- och resultaträkningen. Resultat och skadeutfall Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 102 418 tkr (59 461tkr). Bolaget avsatte till säkerhetsreserven 605 tkr (29 856 tkr). Resultatet efter skatt uppgick till 61 046 tkr (20 402 tkr). Premieintäkterna för egen räkning uppgick till 117 162 tkr (107 538 tkr). Skadekostnaderna för egen räkning uppgick till 13 190 tkr (61 344 tkr), vilket motsvarar en minskning med 48 155 tkr jämfört med år 2024. Under 2025 har bolagets finansiella placeringar ökat i värde med 5 563 tkr (15 530 tkr) och vidare har vinster vid värdepappersförsäljningar realiserats med 1 073 tkr (2 426 tkr). Väsentliga händelser under året Under 2025 introducerade bolaget olycksfallsförsäkringar och försäkring för kommunala bostadsbolag, och tre kommuner valde att teckna olycksfallsförsäkring hos bolaget. Inför år 2026 har ytterligare en kommun tecknat olycksfallsförsäkring i bolaget. Den enskilt största skadan under 2025 var en brand, vilket de flesta år är den skadetyp som utgör den största enskilda skadan. Vidare uppjusterades reserven för en brandskada som inträffade under 2022 markant, vilket innebar att bolagets fordran på återförsäkrarna ökade i motsvarande utsträckning. Bolaget har under året åtnjutit återförsäkringsavtal till fortsatt bra kostnadsnivå, mycket tack vare att många kunder deltar i egenandelsprogrammet. I slutet av året påbörjades insourcing av skadereglering och riskanalysarbete. Dessutom utökades arbetet med skadeförebyggande åtgärder. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Kommunassurans uppdrag består i att tillhandahålla försäkringslösningar som är anpassade till kommunernas försäkringsbara risker och förutsättningar. Arbetet med att utveckla försäkringslösningarna sker kontinuerligt och under 2026 fortsätter översyn och harmonisering av bolagets egendomsförsäkringar. Försäkringsportföljen vad avser kommunförsäkring förväntas vara fortsatt stabil men kan variera något över tid beroende på omfattningen av medförsäkrade bolag. Avseende olycksfallsportföljen förväntas den öka kraftigt de kommande åren. Hållbarhetsupplysning Hållbarhet för Kommunassurans inkluderar ekonomiska, sociala, miljömässiga och affärsetiska frågor. Kommunassurans stödjer de Globala målen ’Agenda 2030’ och FN-direktivet Global Compacts principer för ansvarsfullt företagande som inkluderar områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti- 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA korruption. Hållbarhetsarbetet inom Kommunassurans sker i dialog med intressenter såsom ägare, kunder, anställda, leverantörer, samarbetspartners, bransch- och intresseorganisationer och myndigheter. Ansvarsfullt företagande innebär att Kommunassurans integrerar hållbarhet i affärsverksamheten. Det innebär bl.a. att god regelefterlevnad och god affärsetik ska genomsyra alla verksamhetsdelar och att motsvarande hållbarhetskrav som ställs på bolagets medarbetare även ska ställas på bolagets intressenter. Bolaget upprättar styrdokument för att främja efterlevnaden av de lagkrav, regelverk och hållbarhetskrav som bolaget och dess verksamhet omgärdas av. Styrdokumenten innehåller bl.a. riktlinjer för intressekonflikter, hantering av personuppgifter, försäkringstekniska beräkningar, försäkringsdistribution, uppdragsavtal, klagomålshantering och riktlinjer för arbetet i de centrala funktionerna. Kommunassurans har ambitionen att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare där en god företagskultur och sunda värderingar skapar förutsättningar för alla medarbetare att trivas och utvecklas. Mångfald, jämställdhet, kompetensutveckling, lärande, hälsa, arbetsmiljö och trygghet lyfts här fram som särskilt viktiga områden. Bolaget arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att uppnå tillfredsställande arbetsmiljö och för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Kommunassurans verkar för att minska verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan, såväl avseende bolaget som dess försäkringstagare och andra intressenter. Som utpräglat tjänsteföretag är resor ett av de områden som har direkt miljöpåverkan, och därför utnyttjas digitala verktyg i största möjliga utsträckning för att hantera samarbetet med bolagets intressenter på distans. Ett annat område med direkt miljöpåverkan är pappers- och posthantering som minimeras genom digitaliserade verksamhetsprocesser och digitaliserade skadeanmälningsprocesser. Utöver försäkringslösningar och skadereglering omfattar bolagets uppdrag också att bistå försäkringstagarna i deras skadeförebyggande arbete. Genom att med information och kunskap verka för minskat antal bränder har Kommunassurans viss möjlighet att indirekt påverka risken för utsläpp av koldioxid, giftiga ämnen och föroreningar till följd av brand. Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen i bolaget fritt eget kapital om sammanlagt 129 0850 006 kr: Balanserad vinst 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning överförs 129 683 396 kr. Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande redovisningshandlingar med belopp angivna i tusental kronor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Femårsöversikt 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat Premieinkomst för egen räkning 117 162 107 538 63 573 57 603 42 839 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 9 722 3 331 0 1 738 Försäkringsersättningar för egen räkning -13 190 -61 344 -37 162 -28 187 -33 223 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 -3 819 -6 933 -7 721 Driftskostnader -20 524 -20 677 -17 693 -15 830 -10 516 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 8 230 6 653 -6 883 Årets resultat 61 046 20 402 10 615 -20 324 8 081 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 227 654 288 484 242 654 221 434 213 557 Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning 82 420 95 961 55 237 50 734 47 112 Konsolideringskapital 313 589 227 475 172 521 152 401 157 846 Varav uppskjuten skatt 22 080 16 916 10 000 8 141 Kapitalbas 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav primärkapital 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav tilläggskapital - - - - - Minimikapitalkrav 43 234 45 946 47 310 44 513 37 954 Solvenskapitalkrav 75 946 78 394 51 893 52 436 51 559 SCR-kvot 400% 276% 320% 288% 258% Nyckeltal Skadeförsäkringsrörelse Skadeprocent, f.e.r 11,3% 57,0% 58,5% 48,9% 77,6% Driftskostnadsprocent, f.e.r 17,5% 19,2% 27,8% 27,5% 24,5% Totalkostnadsprocent, f.e.r 28,8% 76,3% 86,3% 76,4% 102,1% Kapitalförvaltning Direktavkastning 6,0% 7,8% 7,2% 3,5% 3,0% Totalavkastning 8,6% 14,6% 7,6% -8,7% 4,5% Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad 267,7% 211,5% 271,4% 264,6% 368,5% Definitioner Konsolideringskapital beräknas som summan beskattat eget kapital och obeskattade reserver. Skadeprocent är beräknad som försäkringsersättningar i procent av premieintäkterna. Driftkostnadsprocent är beräknad som försäkringsrörelsens driftskostnader i procent av premieintäkterna. Totalkostnadsprocent är beräknad som summan av skadekostnads- och driftskostnadsprocenten. Direktavkastning är beräknad som kapitalavkastning, intäkter, i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Totalavkastning är beräknad som direktavkastning jämte orealiserade och realiserade värdeförändringar på placeringstillgångar i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Konsolideringsgrad är beräknad som konsolideringskapitalet i procent av premieinkomsten för egen räkning. Kapitalbas är beräknad som det tillgängliga kapitalet, i förevarande fall det egna kapitalet med tillägg för obeskattad reserv. För egen räkning (f e r) definieras som belopp efter avgiven återförsäkring. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultatanalys Sjuk- och Företag och olycksfall fastighet Not Total Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) (a) 117 162 1 163 116 000 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (b) -41 622 -611 -41 010 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återförsäkring) 28 432 -316 28 748 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader -20 524 -499 -20 025 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 -233 87 493 Avvecklingsresultat -18 834 0 -18 834 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Oreglerade skador 164 975 -4 102 -160 873 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring 164 975 -160 873 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 93 899 3 786 90 113 Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 93 899 3 786 90 113 Noter till Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse (a) Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 170 932 4 152 166 780 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -2 989 -50 780 (b) Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -41 850 -839 -41 010 Återförsäkrares andel 228 228 0 Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -14 915 -2 751 -12 164 Återförsäkrares andel 43 347 2 435 40 912 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultaträkning TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not 2025 2024 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 3 170 093 159 887 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -51 911 Förändring i avsättning för ej intjänade premier 839 -438 Summa premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 117 162 107 538 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 6 774 9 722 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 5 -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel 5 228 1 698 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återföräkring) Före avgiven återförsäkring -14 915 -13 526 Återförsäkrares andel 43 347 -9 570 Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -13 190 -61 344 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 Driftskostnader 6,7,8 -20 524 -20 677 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 Kapitalavkastning, intäkter 9 16 030 21 858 Kapitalavkastning, kostnader 10 0 -111 Orealiserad värdeförändring på placeringstillgångar 11 5 563 15 530 Kapitalavkastning överförd till skadeföräkringsrörelsen 4 -6 774 -9 722 Övriga intäkter 340 671 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 102 418 59 461 Förändring av säkerhetsreserv -605 -29 856 Avsättning periodiseringsfond -24 463 -3 715 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt på årets resultat 12 -16 304 -5 488 ÅRETS RESULTAT 61 046 20 402 Rapport över totalresultat 2025 2024 Årets resultat 61 046 20 402 ÅRETS TOTALRESULTAT 61 046 20 402 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Balansräkning TILLGÅNGAR Not 2025-12-31 2024-12-31 Placeringstillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 227 654 288 484 Återförsäkrares andel av Försäkringtekniska avsättningar Oreglerade skador ÅF 93 899 55 809 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 65 193 71 218 Övriga fordringar 270 295 65 463 71 513 Andra tillgångar Immateriella tillgångar 15 2 429 0 Materiella tillgångar 16 728 266 Kassa och bank 289 162 149 474 Aktuell skattefordran 0 3 365 Uppskjuten skattefordran 2 496 3 642 294 814 156 747 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 3 955 4 269 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 1 129 574 5 084 4 843 SUMMA TILLGÅNGAR 686 914 577 396 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 76 720 76 720 Reservfond 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 8 632 8 632 Balanserad vinst eller förlust 60 005 39 603 Årets resultat 61 046 20 402 206 404 145 358 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 71 912 71 307 Periodiseringsfond 35 273 10 810 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande 3 401 4 240 Oreglerade skador 18 164 975 142 402 Återbäring och rabatter 7 943 5 128 176 319 151 770 Skulder Skatteskuld 9 423 0 Derivat -850 14 420 Övriga skulder 19 12 795 15 079 21 367 29 499 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 175 639 168 652 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 686 914 577 396 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2025 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 Fördelning fg års resultat 20 402 -20 402 0 Årets resultat/totalresultat 61 046 61 046 Utgående balans 2025 76 720 1 8 632 60 005 61 046 206 404 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2024 76 260 1 8 111 28 988 10 615 123 975 Nyemission 460 521 981 Fördelning fg års resultat 10 615 -10 615 Årets resultat/totalresultat 20 402 20 402 Utgående balans 2024 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Redovisningsprinciper och risker Not 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning avseende perioden 2025-01-01 - 2025-12-31 för Kommunassurans Försäkring AB har upprättats och godkänts för utfärdande av styrelse och verkställande direktören och kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2026 för fastställande. Bolaget är ett svenskt försäkringsaktiebolag med säte i Lund, Skåne län. Huvudkontorets adress är Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö. Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2019:23 samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 redovisning för juridisk person. Bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Föreskrifter från Finansinspektionen hänvisar med vissa undantag och begränsningar till IFRS. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Viktiga bedömningar vid tillämpningar av företagets redovisningsprinciper Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De viktigaste bedömningar som gjorts under året avser de försäkringstekniska avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie bokslutsarbetet. Eventuellt överskott eller underskott i avsättningen för oreglerade skador, exklusive innevarande skadeår, redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat. Värderingen av de finansiella tillgångarna baseras på observerbara marknadspriser. Placeringstillgångarna har varit placerade i bank, kommun- och företagsobligationer samt andra räntebärande värdepapper i enlighet med bolagets placeringspolicy. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya redovisningsregler som ännu inte börjat tillämpas Det finns inga nya eller kommande IFRS standarder som bedöms ha väsentliga effekter på Bolagets finansiella rapporter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Valuta Bolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör rapporteringsvaluta. Transaktioner med närstående Bolaget klassificerar närstående parter enligt följande: A Nyckelpersoner i ledande ställning B Familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande ställning C Andra parter än A och B som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över företaget och kan påverka företagets finansiella och operativa strategier. Nyckelpersoner i ledande ställning omfattar styrelseledamöter, VD och vice VD. Några övriga närstående parter har inte identifierats. Inga transaktioner med närstående har skett under året. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras i kategorierna Finansiella tillgångar, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Klassificeringen av de finansiella tillgångarna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som initialt identifierats att tillhöra denna kategori. Tillgångar i denna kategori utgörs av andra finansiella placeringstillgångar. Redovisning och värdering Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då bolaget förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunktens till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I balansräkningen utgörs lånefordringar och kundfordringar av posterna övriga fordringar samt övriga förutbetalda kostnader, upplupna intäkter samt kassa och bank. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Utdelningsintäkter från värdepapper i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen i Kapitalavkastning intäkter, vinster när bolagets rätt att erhålla betalning har fastställts. Ränta på lånefordringar och kundfordringar redovisas i resultaträkningen som en del av kapitalavkastning, intäkter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Finansiella skulder Finansiella skulder avser posten Skulder. Finansiella skulder klassificeras som kategorierna Finansiella skulder, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, och Övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Klassificeringen av de finansiella skulderna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som initialt identifierats till denna kategori. Förändring i verkligt värde redovisas i resultaträkningen och ingår i Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Övriga finansiella skulder Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde och avser posterna övriga skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Materiella tillgångar Materiella tillgångar avser kontorsinventarier. De redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över fem år. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser systemlicenser för IT-system. Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över åtta år. Försäkringsavtal Försäkringsavtal är avtal där bolaget åtar sig en betydande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att förbinda sig att kompensera försäkringstagaren om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Samtliga tecknade försäkringsavtal har utvärderats och klassificerats som försäkringsavtal. Premieinkomst/intäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för eventuella kundrabatter. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Som premieintäkten redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen redovisas som Försäkringstekniska avsättningar. Beräkning av avsättningen för ej intjänade premier sker genom att premieinkomsten periodiseras utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid, vilket i bolagets fall är på ett år. Även återförsäkrares andel av premieinkomsten periodiseras och den del som hänför sig till efter balansdagen redovisas som en fordran, Återförsäkrares andel av ej intjänade premier. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar motsvarar under redovisningsperioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. I försäkringsersättningarna ingår förutom skadeersättningar även kostnader för skadereglering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkningen under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av ej intjänade premier och kvardröjande risker samt oreglerade skador och motsvarar förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas tidsproportionellt baserat på premieinkomsten (pro rata temporis beräkning). En uppskattning görs av de förväntade kostnaderna under den återstående löptiden för redan ingångna försäkringsavtal. Uppskattning av driftskostnader bygger på företagets tidigare erfarenhet med hänsyn till förväntade förändringar i kostnadsutvecklingen. I det fall premienivån för redan ingångna försäkringsavtal bedöms som otillräcklig, och det finns en risk att ersättningskrav och kostnader för försäkringsavtal inte kommer att kunna täckas av ej intjänade och förväntade premier efter räkenskapsårets utgång, görs en avsättning för kvardröjande risker. Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador avser att täcka uppskattade slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång, med avdrag för vad som redan utbetalats. Avsättning för kända men oreglerade skador har gjorts med de belopp som är kända vid årsskiftet. Avsättning för inträffade, men ännu ej rapporterade skador (IBNR) har beräknats med vedertagna aktuariella metoder med beaktande av en skattning av företagets erfarenhet av fördröjning av rapporterade försäkringsfall. Återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal och redovisas som en tillgång. Övriga tillgångar avseende avgiven återförsäkring består av fordran på återförsäkrare beroende av förväntade skadeanspråk enligt återförsäkringsavtalet. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Driftskostnader Driftskostnader avseende skadereglering redovisas under Försäkringsersättningar och övriga administrativa kostnader under posten Driftskostnader. De totala driftskostnaderna avser både direkta och indirekta kostnader och funktionsindelas i not 6. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Övrig redovisning i resultaträkningen Resultatet redovisas i två huvuddelar. Skadeförsäkringens tekniska resultat samt ett icke tekniskt resultat som omfattar den del av kapitalförvaltningen som återstår efter överförd avkastning till försäkringsrörelsen. Posterna som ingår i det tekniska resultatet avser hela verksamheten som försäkringsgivare. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Avkastning på den del av kapitalet som funnits tillgänglig för placeringar hänförligt till försäkringsverksamheten. Gäller skador som är reservsatta, för egen räkning. Kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%). Kapitalavkastning, intäkter Posten kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster. Kapitalavkastning, kostnader Under kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader samt realisationsförluster. Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Ingen rörlig ersättning utgår till anställda eller styrelse. Bolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Företagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, i övrigt totalresultat alternativt direkt i eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen redovisas. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Obeskattade reserver Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resultaträkningen som bokslutsdispositioner. Obeskattade reserver kvittas i förekommande fall mot skattemässiga förlustavdrag eller blir föremål för beskattning när de löses upp. Säkerhetsreserven utgör en kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Åtkomsten är begränsad och kräver i vissa fall myndighetstillstånd. Upplösning kan endast ske mot förluster i försäkringsrörelsen eller vid minskad volym i försäkringsrörelsen. I obeskattade reserver ingår också avsättning till periodiseringsfond. Återbäring och rabatter Bolaget har ett system för premieåterbäring där de kommuner som under året har ett gynnsamt skadeutfall kan få återbäring på inbetald premie. Derivat Bolaget har endast derivatinstrument vid valutasäkring för att eliminera valutaexponering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 2 Risker och riskhantering Risk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag, och förmågan att identifiera, förebygga och hantera risker är av fundamental vikt. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda till nya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader. Bolaget har inrättat ett riskhanteringssystem vilket är en integrerad del av företagsstyrningssystemet. Syftet med bolagets riskhanteringssystem är att säkerställa att bolagets risker blir löpande identifierade, bedömda, prioriterade och hanterade på ett enhetligt sätt för att uppnå bolagets fastlagda mål. Ytterst är målet att säkerställa en fortlöpande uthållig verksamhet genom att skydda bolagets anställda, dess tillgångar och åtaganden samt ytterst dess anseende och förtroende. Styrelsen för Kommunassurans har det yttersta ansvaret för riskhanteringssystemet och har utfärdat centrala styrdokument för intern kontroll och riskhantering, riskhanteringsfunktionen samt för den löpande egna risk- och solvensutvärderingen (ORSA). Bolaget upprätthåller de fyra centrala funktioner som, inom respektive funktions ansvarsområde, i enlighet med externa regelverk och interna riktlinjer bistår styrelse och VD i riskhanteringsarbetet. Dessa funktioner utgörs av riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, aktuariefunktionen och internrevision. De tre förstnämnda rapporterar till både styrelse och VD medan internrevisionen arbetar självständigt direkt på styrelsens uppdrag. I riskhanteringssystemet har bolaget delat upp de väsentliga riskerna i de fyra huvudgrupperna försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker samt affärsrisker. Samtliga risker omfattas av bolagets process för identifiering och hantering av risker. För försäkringsrisker och finansiella risker finns kvantitativa risktoleranser fastställda som följs löpande. Operativa risker identifieras och värderas strukturerat inom bolagets samtliga processer minst vartannat år och i samband med större förändringar. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker analyseras främst inom den årliga ORSA- processen. I riskhanteringssystemet ingår av styrelsen fastställda toleransnivåer och limiter som också omfattar mål och toleransnivåer för kapitalkvoter. Målet för bolagets SCR-kvot enligt Solvens II-regelverket är 200 procent. Solvenskapitalkravet beräknas härvid enligt regelverkets standardformel. Bolaget har i ORSA- processen under året utvärderat kapitaliseringen under en förväntad utveckling liksom i ett antal mer negativa scenarier. Slutsatsen är att bolaget har tillräckligt kapital för att möta sina risker även vid en kraftigt negativ utveckling under prognosperioden. Kapitalsituation enligt Solvens II 2025 2024 Kapitalbas, tkr 303 926 216 485 Solvenskapitalkrav, tkr 75 946 78 394 SCR-kvot 400% 276% Försäkringsrisker Storleken på det försäkringsåtagande som bolaget får ikläda sig, totalt och per riskgrupp, är begränsat enligt interna riktlinjer vilka endast får frångås efter beslut från styrelsen. Ett centralt verktyg i hantering och begränsning av riskkoncentrationer från försäkringsrisker utgörs av bolagets återförsäkringsprogram som tecknas för respektive riskgrupp och med ett antal återförsäkringsföretag med god kreditvärdighet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För 2025 gäller utöver försäkringstagarnas självrisk ett självbehåll om 25 Mkr per skada avseende egendom och den totala kostnaden för egendomsskador som ersätts av bolaget, aggregerat, var maximerad till 35 Mkr. För ansvarsskador var självbehållet 2 Mkr per skadehändelse och maximerat till 6 Mkr per år. Dessutom har en mindre egen exponering för bolaget om 0,1 Mkr per skada förelegat avseende återförsäkringsskydd för terrorism. Bolagets känslighet för förändringar i parametrar relaterade till försäkringsriskerna är enligt följande, allt annat lika, avseende ett helårsresultat: Riskparameter Förändring Påverkan på försäkringstekniskt resultat (kkr.) Skadeprocent +10 procentenheter -11 176 Skadeinflation +1 procentenhet -132 Bolagets försäkringsaffär är i huvudsak kortsvansad, de försäkringstekniska avsättningarna har en medelduration om 1,4 år. Skadekostnad – Före avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 27 473 96 929 16 609 37 528 74 806 37 516 89 313 56 334 60 653 44 297 ett år senare 53 294 89 673 15 840 34 962 87 959 29 732 80 233 52 856 53 316 två år senare 40 769 82 006 13 502 29 039 83 960 26 606 80 639 58 421 tre år senare 40 899 81 715 13 739 28 251 70 092 24 124 103 793 fyra år senare 40 663 80 582 12 088 27 142 69 014 22 031 fem år senare 40 129 80 871 12 081 26 985 68 263 sex år senare 40 146 80 861 12 010 27 311 sju år senare 40 145 80 805 11 994 åtta år senare 40 089 80 796 nio år senare 40 084 Nuvarande skattning av total skadekostnad 40 084 80 796 11 994 27 311 68 263 22 031 103 793 58 421 53 316 44 297 Totalt utbetalt 40 084 80 791 11 977 26 278 61 103 21 230 41 849 33 115 27 416 1 488 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 161 801 61 944 25 306 25 900 42 809 164 975 Skadekostnad – Efter avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 20 146 34 000 16 605 26 533 30 460 35 000 35 294 40 020 51 598 31 851 ett år senare 19 847 34 512 14 861 27 223 31 962 28 307 35 975 42 770 43 378 två år senare 21 886 34 643 12 418 22 814 32 295 26 020 35 964 43 488 tre år senare 22 016 34 445 12 939 22 027 32 561 23 965 38 675 fyra år senare 21 780 33 311 12 064 20 917 32 613 22 031 fem år senare 21 246 33 386 12 064 20 761 32 692 sex år senare 21 264 33 375 12 010 21 086 sju år senare 21 262 33 320 11 994 åtta år senare 21 206 33 310 nio år senare 21 202 Nuvarande skattning av total skadekostnad 21 202 33 310 11 994 21 086 32 692 22 031 38 675 43 488 43 378 31 851 Totalt utbetalt 21 202 33 306 11 977 20 053 25 601 21 230 35 082 33 136 25 997 1 046 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 092 801 3 592 10 352 17 381 30 805 71 076 Finansiella risker Finansiella risker består av marknadsrisker, motpartsrisker antingen i likvida medel eller från återförsäkring samt likviditetsrisker. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Marknadsrisker och motpartsrisker i likvida medel Bolagets exponering mot marknadsrisker bedöms som relativt begränsad, då placeringar enligt bolagets riktlinjer företrädesvis ska ske i följande instrument.  Obligationer, certifikat och andra skuldförbindelser, utgivna av svenska staten, svensk kommun, svensk region eller därmed jämförlig samfällighet inom Europeiska gemenskaperna.  Obligationer, certifikat, efterställt kapital (förlagslån eller motsvarande) och andra skuldförbindelser utgivna av ett publikt aktiebolag.  Bostadsobligationer.  Aktier och andra värdepapper, vilka getts ut av publikt aktiebolag, som kan jämställas med aktier utan kapitalgaranti.  Strukturerade produkter.  Inlåning på konto i bank Bolaget har ingen exponering mot valutakursrisker och har inga finansiella skulder. Känslighetsanalystabell på placeringar 2025 2024 allmän allmän ökade kreditrisk ökade kreditrisk marknads- (förändring i marknads- (förändring i räntor spread) räntor spread) Förändring 1% 0,5% 1% 0,5% Förändring i resultaträkningen 767 1 158 767 1 464 Förändring i eget kapital 767 1 158 767 1 464 Löptidsanalystabell 2025 2024 <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 28 928 21 567 177 159 227 654 - 70 051 218 433 - 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 18 771 56 312 15 639 93 899 9 633 28 898 16 090 1 189 55 809 Upplupen ränteintäkt 3 955 3 955 4 269 - - - 4 269 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 1 129 574 - - - 574 Skulder Försäkringstekniska avsättningar 34 679 100 637 27 477 5 583 168 376 25 120 75 374 41 734 4 414 146 642 Derivat 404 -113 -1 142 -850 2 138 12 282 - 14 420 Övriga skulder 12 795 12 795 15 079 - - - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 175 639 168 652 - - - 168 652 Summa finansiella tillgångar och skulder 276 300 178 403 219 133 5 583 682 596 223 326 176 461 288 539 5 603 693 929 samt försäkringstekniska åtaganden Motpartsrisk i återförsäkring Motpartsriskerna i återförsäkringen begränsas genom att flera olika återförsäkrare används över de olika programmen och i vissa fall även inom programmen. Återförsäkrare ska ha en extern rating om A- eller bättre enligt Standard & Poor’s, eller motsvarande från annat ratinginstitut. Valutarisk Valutarisk uppkommer när tillgångar och skulder i samma utländska valuta inte överensstämmer storleksmässigt. Bolaget har inga affärer i utländsk valuta. I de fall bolaget köper värdepapper utställda i annan valuta så valutasäkras dessa till svenska kronor i samband med köpet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Operativa risker Operativa risker identifieras och värderas strukturerat årligen inom bolagets samtliga processer och även i samband med större förändringar i verksamheten. Identifiering och värdering sker vid särskilda workshoppar i form av en självutvärdering av ansvariga i verksamheten, vid behov med stöd av riskhanteringsfunktionen. Operativa risker klassificeras i olika typer och värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. För risker som överstiger av styrelsen fastställda toleransnivåer beroende på typ av risk ska åtgärder genomföras, för risker inom toleransnivåerna genomförs åtgärder i den mån det är kostnadseffektivt. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker Affärsrisker innefattar intjäningsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. Bolagets uppdrag innefattar att hantera affärsrisker relaterade till försäkringsmarknaden för kunderna tillika ägarnas räkning. Affärsrisker analyseras inom ramen för processerna för affärsplanering och ORSA. Styrelsen är involverad i processerna varför separat återrapportering inte är nödvändig. Finansiella risker Bolagets placeringspolicy reglerar vilka värdepapper som bolaget ska placera i. Bolagets finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, utgörs av värdepapper (se not 14 för mer information) vilka är klassificerade enligt tillgängliga för försäljning, innebärande att de värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat. Dessa värdepapper är värderade enligt priser som är noterade på en aktiv marknad, vilket innebär att de har nivåtillhörighet 1. Bolaget har i allt väsentligt finansiella instrument värderade inom nivå 1 och 2. Likviditetsrisk Likviditetsrisken bedöms vara begränsad. Bolagets skulder utgörs främst av förutbetalda premier och avsättningar för oreglerade skulder, utbetalning av dessa måste matchas mot tillgång till likvida medel. Bolaget placerar sina likvida medel i olika värdepapper med en spridning i förfall. Många av papperna är också likvida såtillvida att det finns en andrahandsmarknad. Koncentrationsrisk Här avses risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser. Förutom själva marknadsriskerna bedöms övriga koncentrationsrisker som låga främst genom den diversifiering som uppkommer genom bolagets placeringsinriktning. Placeringarna ska användas för skuldtäckning vilket också innebär att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Noter till finansiella poster Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring 2025 2024 Premieinkomst 170 093 159 887 Summa premieinkomst före avgiven återförsäkring 170 093 159 887 All premieinkomst härör från Sverige Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalavkastning som överförs till försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%) Ingen flytt görs på grund av minusränta. 2025 2024 Ingående avsättning för oreglerade skador 142 402 126 675 Ingående premiereserv 4 240 3 802 146 642 130 477 Utgående avsättning för oreglerade skador 163 474 142 402 Utgående premiereserv 3 401 4 240 166 875 146 642 Genomsnittlig avsättning 156 759 138 560 Kalkylränta 6,0% 7,8% Avkastning 6 774 9 722 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning 2025 2024 Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -36 898 -35 892 Utbetalda skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 228 1 698 Återförsäkrares andel av utbetalda skaderegleringskostnader 0 0 Summa utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning -41 622 -38 248 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 6 Driftskostnader 2025 2024 Administration Administrationskostnader -20 524 -20 677 Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen -20 524 -20 677 Övriga driftskostnader Skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa totala driftskostnader, funktionsindelning -25 475 -24 731 Totala driftskostnader, per kostnadsslag Personalkostnader -12 901 -10 497 Lokalkostnader -660 -600 Avskrivningar -383 -125 Övriga driftskostnader -6 581 -9 455 Summa totala driftskostnader, kostnadsindelning -25 475 -24 731 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar 2025 2024 Medelantalet anställda, Sverige Män 6 6 Kvinnor 5 5 11 11 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, övriga medarbetare Löner och andra ersättningar 7 483 6 607 Sociala kostnader*) 3 344 3 185 10 826 9 792 *) -varav pensionskostnader 915 1 081 Rörlig ersättning har ej utgått till övriga medarbetare. Antal kvinnor bland ledande befattningshavare Styrelse 3 4 VD 0 0 Vice VD 0 0 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Styrelse*) 2025 2024 Löner och andra ersättningar 351 452 Sociala avgifter 73 95 Övriga pensionskostnader - - VD Löner och andra ersättningar 1 518 1 519 Sociala avgifter 506 507 Övriga pensionskostnader 369 391 Vice VD Löner och andra ersättningar 997 993 Sociala avgifter 324 323 Övriga pensionskostnader 130 199 4 269 4 479 *) Styrelseledamöter under 2025 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 103 10 - 113 Lars Niklasson 74 8 - 82 Malin Ekblad 18 6 - 24 Jan Willgård 91 28 - 119 Iréne Robertsson 22 7 - 28 Kjell Rosenlöf 22 7 - 29 Helena Steffansson Carlsson 22 7 - 28 351 73 - 424 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA *) Styrelseledamöter under 2024 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 130 13 - 143 Lars Niklasson 93 9 - 102 Malin Ekblad 29 9 - 38 Jan Willgård 114 36 - 150 Iréne Robertsson 30 9 - 39 Kjell Rosenlöf 29 9 - 38 Helena Steffansson Carlsson 15 5 - 20 Catarina Willman 12 4 - 16 452 95 - 547 Ingen styrelseledamot är anställd i bolaget. Styrelsearvode beslutas årligen av bolagsstämman. Inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna. Ersättning till VD och vice VD har utgjorts av lön, andra ersättningar samt pensionskostnad. Utöver styrelsen, VD och vice VD finns inga ledande befattningshavare. Bolaget har inga incitamentsprogram. Bolaget har i övrigt antagit en ersättningspolicy som anger att ingen rörlig ersättning skall utgå till någon befattningshavare. Avgångsvederlag för VD Vid uppsägning från VD är uppsägningstiden 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader och ett avgångsvederlag erhålls som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Not 8 Revisionsuppdrag 2025 2024 Ersättning till revisorer för revisionsuppdrag Ersättning till KPMG AB -786 -915 Summa ersättning till revisorer -786 -915 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelses och verkställande direktörs förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samtrådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 9 Kapitalavkastning, intäkter 2025 2024 Ränteintäkter Realisationsvinster Obligationer och andra räntebärande papper 1 073 1 992 Ränteintäkter 14 957 19 866 Summa ränteintäkter 16 030 21 858 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader 2025 2024 Övriga räntekostnader 0 -111 Summa kapitalavkastning, kostnader 0 -111 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar 2025 2024 Obligationer och andra räntebärande papper 5 563 15 530 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 5 563 15 530 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 12 Skatter 2025 2024 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -1 186 -3 192 Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad -15 118 -2 296 Total redovisad skattekostnad -16 304 -5 488 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt enligt gällande skattesats -15 934 -5 333 Skatteeffekt av: - ej avdragsgilla kostnader 2 4 - skatt hänförlig till tidigare år -40 7 - schablonränta på säkerhetsreserv -332 -167 Redovisad effektiv skatt -16 304 -5 488 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet Verkligt Upplupet Verkligt anskaffn.värde värde anskaffn.värde värde 2025 2025 2024 2024 Noterade värdepapper Svenska kommuner 4 006 3 859 9 171 8 729 Företagsobligationer och räntebevis 203 064 197 267 249 188 252 895 Strukturerade produkter och fonder 27 000 26 528 27 000 26 861 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 234 070 227 654 285 359 288 484 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2025 Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 227 654 - - 227 654 Övriga fordringar - 75 013 - 75 013 Övriga förutbet. kostnader och Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - 1 129 - 1 129 Kassa och bank - 289 162 - 289 162 Summa 227 654 365 304 - 592 958 Skulder Övriga skulder - 39 257 - 39 257 Derivat 850 - 850 Övriga upplupna kostnader och - - - - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - 175 639 - 175 639 Summa 850 214 896 - 215 746 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 377 212 - - 377 212 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2024 Tillgångar Obligationer och andra värdepapper 288 484 - - 288 484 Övriga fordringar - 81 341 - 81 341 Övriga förutbet. kostnader och - upplupna intäkter - 574 - 574 Kassa och bank - 149 474 - 149 474 Summa 288 484 231 389 - 519 873 Skulder Övriga skulder - 26 747 - 26 747 Derivat 14 420 - - 14 420 Övriga upplupna kostnader och - - - 0 förutbetalda intäkter - 168 651 - 168 651 Summa 14 420 195 398 - 209 818 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 310 055 - 310 055 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Då bolaget tillämpar IFRS 7 för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande värdehierarki, där nivåerna är enligt IFRS 13: - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1) - Andra observerbara data för tillgången eller skulden noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (nivå 2). - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (nivå 3) Följande tabell visar bolagets tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2025. Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Obligationer och andra värdepapper 222 774 4 879 - 227 654 Skulder Derivat -850 - - -850 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 15 Immateriella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden - - Inköp under året 2 680 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 680 - Ingående ackumulerade avskrivningar - - Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -251 - Utgående ackumulerade avskrivningar -251 - Utgående balans 2 429 - Not 16 Materiella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 808 772 Inköp under året 592 36 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 400 808 Ingående ackumulerade avskrivningar -542 -417 Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -130 -125 Utgående ackumulerade avskrivningar -672 -542 Utgående balans 728 266 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda försäkringspremier 40 0 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 089 574 Summa övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 574 Not 18 Avsättning för oreglerade skador 2025 2024 Inträffade och rapporterade skador 141 694 123 274 Inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 23 281 19 128 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 2025 2024 Ingående balans 142 402 126 675 Förväntad kostnad för skador som inträffat under den innevarande perioden 34 157 40 543 Utbetalt/förändringar av skador som inträffat tidigare år -11 584 -24 815 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 Not 19 Övriga skulder 2025 2024 Leverantörsskulder 2 713 1 408 Skuld klientmedel 9 472 12 967 Personalskatt 192 231 Lagstadgade sociala avgifter 196 211 Särskild löneskatt 222 262 Summa övriga skulder 12 795 15 079 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Förutbetalda premier 171 874 166 941 Semesterlöneskuld 807 536 Sociala kostnader 254 168 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 705 1 007 Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 168 652 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 2025 2024 För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar Aktier - - Obligationer 74 282 90 638 Kassatillgångar - - Övriga placeringar - - Summa ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 74 282 90 638 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande papper 54 275 173 379 227 654 70 051 218 433 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekninska avsättningar 74 876 19 023 93 899 38 531 17 278 55 809 Övriga fordringar 65 463 2 496 67 959 74 878 3 642 78 520 Immateriella tillgångar 2 429 2 429 Materiella tillgångar 728 - 728 266 - 266 Kassa och bank 289 162 - 289 162 149 474 - 149 474 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 084 - 5 084 4 843 - 4 843 Summa tillgångar 492 017 194 898 686 914 338 043 239 353 577 396 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Skulder Försäkringstekniska avsättningar 134 954 33 422 168 376 100 494 46 148 146 642 Derivat -291 -559 -850 2 138 12 282 14 420 Obeskattade reserver - 107 185 107 185 - 82 117 82 117 Återbäring och rabatter 7 943 - 7 943 5 128 - 5 128 Övriga skulder 12 795 - 12 795 15 079 - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 - 175 639 168 652 - 168 652 Summa skulder 331 040 140 048 471 087 291 491 140 547 432 038 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk Sjuk- och Företag och Total olycksfall fastighet Premieintäkt, brutto 170 932 4 152 166 780 Försäkringsersättningar, brutto -56 764 -3 590 -53 174 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader, brutto -20 524 -499 -20 025 Resultat av avgiven återförsäkring -10 195 -326 -9 869 Resultat 87 260 -233 87 493 Premieinkomst, brutto 170 093 4 152 165 941 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 24 Derivat Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde 2025 2025 2024 2024 Derivat Valutaswappar 0 -850 0 14 420 Summa derivat 0 -850 0 14 420 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Not 26 Vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande medel: Från tidigare år balanserat 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning balanseras 129 683 396 kr. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Årsredovisningen har fastställts av styrelsen den 19 mars 2025. Malmö, den dag som framgår av elektronisk underskrift Jan-Åke Troedsson, Lars Niklasson, Ordförande Vice ordförande Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Jan Willgård Malin Ekblad Helena Steffansson Carlsson Anders Ramäng Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. KPMG AB Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Åke Christiansson Sylve Qvillberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14 211 33 Malmö 516406-0294 040-611 22 00 info@kommunassurans.se Alvesta kommun Malung-Sälens kommun Vetlanda kommun Bjuvs kommun Markaryds kommun Vänersborg kommun Borgholms kommun Mellerud kommun Ydre kommun Bromölla kommun Mönsterås kommun Ystads kommun Burlövs kommun Olofströms kommun Åstorps kommun Båstads kommun Osby kommun Åtvidabergs kommun Eslövs kommun Ovanåkers kommun Älmhults kommun Eda kommun Perstorps kommun Älvdalens kommun Essunga kommun Ronneby kommun Älvsbyns kommun Grästorps kommun Simrishamns kommun Ödeshögs kommun Halmstads kommun Sjöbo kommun Örkelljunga kommun Hjo kommun Skinnskattebergs kommun Östra Göinge kommun Hultsfreds kommun Skurups kommun Hässleholms kommun Smedjebackens kommun Högsby kommun Staffanstorps kommun Hörby kommun Surahammar kommun Höörs kommun Svalövs kommun Jokkmokks kommun Svedala kommun Karlshamns kommun Sävsjö kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Kinda kommun Tibro kommun Klippans kommun Tingsryds kommun Kristianstads kommun Tomelilla kommun Kävlinge kommun Tranemo kommun Laholms kommun Trelleborgs kommun Landskrona stad Uddevalla kommun Lekebergs kommun Uppvidinge kommun Lessebo kommun Vadstena kommun Ljungby kommun Valdemarsviks kommun Lomma kommun Vansbro kommun Lunds kommun Varberg kommun Malmö stad Vellinge kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Jan Åke Thomas Troedsson LARS NIKLASSON Ordförande Vice ordförande e2jxrG16BzkPXK2QKWaPNA 2026-03-19 10:59:44Z SITZdLvdlRPhcDMNQwwR0Q 2026-03-19 11:27:14Z Kjell Olof Rosenlöf IRÉNE ROBERTSSON Ledamot Ledamot NBOGy04UB0xTmLzvL7nT4w 2026-03-19 12:01:30Z iInT1w7syQjUxFEMV0K8xA 2026-03-19 12:39:14Z Jan Arne Willgård Malin Elisabeth Ekblad Ledamot Ledamot hkHDnutST10Aote0tc60EQ 2026-03-19 13:14:48Z yoGqCfRYwAekzpaT9xLm0Q 2026-03-19 14:31:27Z Ingrid Helena Carlsson Anders Ramäng Ledamot Verkställande direktör HqhVg6qOmMA+WRWFP7GDFg 2026-03-19 15:01:23Z 63VYidarqJdEIuVMmIjy/g 2026-03-19 15:14:07Z Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare GUNILLA WERNELIND Åke Christiansson Auktoriserad revisor Lekmannarevisor ziCZG3hPyESiMk2udFaKIQ 2026-03-19 15:25:51Z eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 10:47:53Z SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 10:52:49Z Dokument i försändelsen Kommunassurans årsredovisning 2025.pdf SHA256: b851cc74d821989c5eae184e26328ead0ee2f34835ad427d087a78741e3987b7 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Till årsstämman i Kommunassurans Försäkring AB (org.nr 516406-0294) Granskningsrapport för 2025 Vi, av årsstämman utsedda lekmannarevisorer, har granskat Kommunassurans Försäkring AB:s (org.nr 516406-0294) verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmanna- revisorernas uppgift är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt pröva den interna kontrollen och om verksamheten bedrivits enligt ägarnas uppdrag och mål. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för prövning och bedömning. Vid vår granskning har vi samrått med våra ersättare Bruno Andersson, Ystad, och Bengt Wallin, Sölvesborg. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att verksamheten bedrivits enligt fastställt ägardirektiv och inom de kommunala befogenheter som gäller för bolaget. Någon grund för anmärkning mot styrelsens eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Malmö 2026-03-26 Åke Christiansson, Malmö Sylve Qvillberg, Skurup Av årsstämman utsedda lekmannarevisorer 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Åke Christiansson SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Lekmannarevisor eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 13:23:25Z Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 13:29:03Z Dokument i försändelsen Granskningsrapport 2025_lekmannarevisionen.pdf SHA256: ba1e04870f795f10b481dc767b8bd5860e0f5fde0598184b6994444f984329fa Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Kommunassurans Försäkring AB för år 2025. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 8-36 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunassurans Försäkring ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till styrelsen i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Kommunassurans Försäkring AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Avsättning för oreglerade skador inom försäkringstekniska avsättningar Se redovisningsprinciper i not 1 och andra relaterade upplysningar om försäkringstekniska avsättningar i not 2 samt not 18 för detaljerade upplysningar och beskrivningar av området Beskrivning av området Hur området har beaktats i revisionen Bolagets avsättning för oreglerade skador inom försäkringstekniska Vi har bedömt de aktuariella antaganden i reserveringsmetoderna avsättningar uppgår till 164 975 tkr per 31 december 2025. genom att jämföra mot tidigare år och följt upp avvecklingsresultat. Detta är ett område som innefattar betydande bedömningar Vi har kontrollerat att bokningen görs korrekt i huvudboken. avseende osäkra framtida utfall, främst avseende tidpunkt och Vi har använt våra interna specialister på aktuariella frågor för att storlek för inträffade skador. utmana de metoder och antaganden som använts. Vidare har vi via Bolaget använder aktuariella metoder för beräkningarna av kontrollberäkningar verifierat att avsättningen är rimlig. avsättningen för oreglerade skador. Modellens komplexitet ger Vi har också kontrollerat fullständigheten i de underliggande fakta och upphov till risk för fel på grund av otillräcklig/ofullständig data eller omständigheter som presenteras i upplysningarna i årsredovisningen felaktig utformning eller tillämpning. och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå Bolagets avsättning för oreglerade skador består av ett fåtal olika företagsledningens bedömningar. produkter med olika karaktär såsom avvecklingstid och skademönster, vilket är viktiga indata för att uppskatta avsättningarna. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 3-7. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Styrelsen och fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören oegentligheter eller misstag. Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 1 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis användare fattar med grund i årsredovisningen. som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme längre kan fortsätta verksamheten. och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:  utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om  identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta identifierat. agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla  skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka den interna kontrollen. av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av  utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för används och rimligheten i styrelsens och verkställande väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i upplysningar. revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.  drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kommunassurans Försäkring AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Kommunassurans Försäkring AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är betryggande sätt. försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande skötas på ett betryggande sätt. bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt  på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot försäkringsföretag eller bolagsordningen. eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av  företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 2 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande aktiebolagslagen. granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Kommunassurans Försäkring ABs revisor av bolagsstämman den 8 maj 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2022. Stockholm den 19 mars 2026 KPMG AB Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 3 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." GUNILLA WERNELIND Auktoriserad revisor Serienummer: ee06ca12ee7e34[…]2d77213fb7e1b IP: 195.84.xxx.xxx 2026-03-19 15:22:56 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP Vår ref: Ali Awada Controller Datum: 2026-04-09 Dnr: KS/2026:181 Årsredovisning 2025 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Förslag till beslut • Godkänner Sjuhärads kommunalförbunds årsredovisning för år 2025. • Beviljar ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Varberg. Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och främja innovation och nytänkande i Sjuhärad/Boråsregionen. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling. Totalt redovisar förbundet ett positivt resultat om 391 tkr gentemot budget (511 tkr förgående år). Förbundskansliet redovisar ett positivt resultat om knappt 500 tkr, vilket beror på budgeterat överskott samt ej utnyttjad buffert. Navet science center uppvisar ett negativt resultat om knappt 200 tkr. Navet budgeterade ett negativt resultat om 440 tkr. I april 2025 tog direktionen beslut om ny finansieringsmodell för Navet, vilket möjliggör långsiktig stabilitet både när det gäller drift och investeringar. Business Region Borås, Dataskyddsverksamheten, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad samt Närvårdskontoret redovisar balanserat resultat vilket beror på att de interna överskotten i verksamheterna i sin helhet överförs till 2026. Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och balanskravet bedöms som uppfyllt. Sammantaget bedömer de att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen fastställt. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen direkt ekonomisk påverkan. Jämställdhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen Ärende för vidare hantering – Årsbokslut 2025 Bilaga 1 Protokollsutdrag § 10 260227 Årsbokslut 2025 Bilaga 2 Årsbokslut Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2025 inkl bilagor Bilaga 3 Revisionsberättelse för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund år 2025 signerad Bilaga 4 Rapport – Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 Bilaga 5 Sakkunniga biträdets yttrande om årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, driftredovisning samt noter. Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Boråsregionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Konrad Fredh Ali Awada Ekonomichef Controller Ämne: Boråsregionen Ärende för vidare hantering - Årsbokslut 2025 Från: Info Boråsregionen <info@borasregionen.se> Till: boras.stad@boras.se <boras.stad@boras.se>; herrljunga.kommun@herrljunga.se <herrljunga.kommun@herrljunga.se>; kansliet@svenljunga.se <kansliet@svenljunga.se>; Tranemo kommun; Ulricehamns Kommun; kommunen@bollebygd.se <kommunen@bollebygd.se>; kommunen@vargarda.se <kommunen@vargarda.se>; ks@mark.se <ks@mark.se>; ks@varberg.se <ks@varberg.se>; delregional.namnd.sodra@vgregion.se <delregional.namnd.sodra@vgregion.se>; Rebecca Strömberg <rebecca.stromberg@borasregionen.se>; Magnus Haggren <magnus.haggren@borasregionen.se> Mottaget: 2026-04-02 09:36:16 Årsbokslut 2025 Direktionen beslutade vid sitt sammanträde 2026-02-27 att godkänna årsbokslut 2025 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och översända detsamma tillsammans med revisionsberättelse till medlemskommunerna samt Delregional nämnd södra för prövning av ansvarsfrihet. Beslut meddelas Boråsregionen senast 2026-06-26 på info@borasregionen.se Bilagor 1. Protokollsutdrag 2. Årsbokslut 2025 inklusive bilagor 3. Revisionsberättelse 4. Granskningsrapport 5. Sakkunniga biträdets yttrande Hälsningar Linda Bergholtz Administrativ chef Tel: 0729-649697 Skaraborgsvägen 1A, 506 30 Borås www.borasregionen.se När du kommunicerar med Boråsregionen behandlar vi dina personuppgifter. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter (borasregionen.se) Årsbokslut 2025 Innehåll 1. Politisk representation ......................................................................................................................................................... 4 1.1 Direktion ............................................................................................................................................................................. 4 1.2 Revisorer ............................................................................................................................................................................ 4 2. Förvaltningsberättelse ......................................................................................................................................................... 5 2.1 Organisation ...................................................................................................................................................................... 5 2.1.1 Syfte och strategiskt mål ................................................................................................................................ 5 2.1.2 Grunduppdrag ................................................................................................................................................... 5 2.1.3 Styrdokument .................................................................................................................................................... 6 2.1.4 Finansiering ........................................................................................................................................................ 6 2.2 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................................................................... 7 2.3 Ekonomiskt resultat ........................................................................................................................................................ 7 2.3.1 Kommentarer till ekonomiskt resultat i förhållande till delårsbokslutet ....................................... 7 2.4 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning........................................................................................ 8 2.5 Balanskravsresultat ......................................................................................................................................................... 8 2.6 Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder ................................................................................................... 8 2.7 Investeringsredovisning ................................................................................................................................................ 9 2.8 Intern kontroll ................................................................................................................................................................... 9 2.9 Väsentliga personalförhållanden................................................................................................................................ 9 2.10 Förväntad utveckling .................................................................................................................................................... 10 3. Räkenskaper .......................................................................................................................................................................... 13 3.1 Resultaträkning total .................................................................................................................................................... 13 3.1.1 Resultaträkning Förbundskansli................................................................................................................ 13 3.1.2 Resultaträkning Administration ................................................................................................................. 14 3.1.3 Resultaträkning Regional utveckling ........................................................................................................ 14 3.1.4 Resultaträkning Välfärdsutveckling.......................................................................................................... 15 3.1.5 Resultaträkning Business Region Borås .................................................................................................. 15 3.1.6 Resultaträkning Dataskyddsombud ......................................................................................................... 16 3.1.7 Resultaträkning Medarbetarcentrum ...................................................................................................... 16 3.1.8 Resultaträkning Vård- och omsorgscollege Sjuhärad ........................................................................ 17 3.1.9 Resultaträkning Navet science center ..................................................................................................... 17 3.1.10 Resultaträkning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg ....................................................................... 18 3.2 Balansräkning .................................................................................................................................................................. 18 3.3 Noter .................................................................................................................................................................................. 19 3.4 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................................................ 24 3.5 Driftredovisning ............................................................................................................................................................. 25 4. Måluppfyllelse ...................................................................................................................................................................... 26 4.1 Strategiskt mål ............................................................................................................................................................... 26 4.2 Grunduppdrag ............................................................................................................................................................... 26 4.3 Mål och uppdrag 2025 ................................................................................................................................................. 29 4.4 Intressebolag ................................................................................................................................................................... 41 Bilagor 1. Uppföljning internkontrollplan 2025 2. Årsrapport Driftverksamheter 3. Årsrapport Navet science center Årsbokslut 2026-02-20 1. Politisk representation 1.1 Direktion Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionen hade sex sammanträden under 2025. Ordförande Ulf Olsson (S) Borås Stad 1e vice ordförande Annette Carlson (M) Borås Stad 2e vice ordförande Ulf Dahlberg (S) Marks kommun Ledamot Ulf Rapp (S) Bollebygds kommun Ledamot Mats Palm (S) Herrljunga kommun Ledamot Johan Björkman (M) Svenljunga kommun Ledamot Driton Bilalli (S) Tranemo kommun Ledamot Wiktor Öberg (M) Ulricehamns kommun Ledamot Bengt Hilmersson (C) Vårgårda kommun Ersättare Daniel Persson (SD) Bollebygds kommun Ersättare Helena Ruderfors (C) Borås Stad Ersättare Helena Ishizaki (KD) Borås Stad Tom 250511 Ersättare Niklas Arvidsson (KD) Borås Stad From 250512 Ersättare Gunnar Andersson (M) Herrljunga kommun Ersättare Tomas Ekberg (M) Marks kommun Ersättare Patrik Harrysson (S) Svenljunga kommun Ersättare Niklas Gardewik (M) Tranemo kommun Ersättare Ruza Källström (S) Ulricehamns kommun Ersättare Tony Willner (S) Vårgårda kommun Adjungerad Tobias Carlsson (L) Varbergs kommun Adjungerad Jeanette Qvist (S) Varbergs kommun Adjungerad Arthur Thiry (V) Adjungerad Mikael Levander (NU) Adjungerad Anna Svalander (L) 1.2 Revisorer Förbundet ska revideras av minst tre revisorer som är gemensamma för förbundsmedlemmarna. Borås, Mark och Ulricehamn utser vardera en revisor. Borås Stads revisor är sammankallande. Dessutom kan övriga medlemskommuner om de så önskar utse vardera en revisor. Boris Preijde (M) Borås Stad Marijke Hallencreutz (M) Marks kommun Olof Qvist (SD) Ulricehamns kommun Göran Nordh (FR) Bollebygds kommun Jonny Gustafsson (-) Herrljunga kommun Bengt Melkersson (C) Tranemo kommun Weine Eriksson (S) Vårgårda kommun Tom 250423 Årsbokslut 2026-02-20 2. Förvaltningsberättelse 2.1 Organisation Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är en samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Förbundet leds av en Direktion där medlemskommunerna företräds av politiskt valda ledamöter. De två beredningsgrupperna Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens (VoK) arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Sjuhärads kommunalförbund är delägare i bolagen Gryning Vård AB och Mediapoolen AB. Förbundets medlemmar ingår även i VästKom, som på regional nivå ska företräda och samordna kommunernas intressen inom de hälso- och sjukvårdsfrågor som har ett tydligt länsperspektiv samt tillhörande digitalisering. Förbundet utser Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom, Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU) och det politiska samrådsorganet SRO. 2.1.1 Syfte och strategiskt mål Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Detta görs genom att med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Förbundet syftar till att stärka Sjuhäradsregionen samt att främja medlemmarnas samverkan för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Enligt förbundsordningen ska förbundet aktivt tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen, bland annat regionalt och nationellt, samt vara en plattform för medlemmarnas sammanhållning byggd på samsyn över kommun- och partigränser. Ändamål med verksamheten 1. Att verka för samordning av strategiska angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna i deras roll och verksamheter 2. Samverkan i andra frågor där medlemmarna bedömer detta lämpligt 3. Att svara för drift av verksamheter som Direktionen samfällt beslutar 2.1.2 Grunduppdrag Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förbundet har specialistkompetens som kan utgöra ett viktigt stöd för medlemskommunerna och bidra till utveckling av Sjuhärad. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling av både permanent och tillfällig karaktär samt fördelar utvecklingsmedel enligt överenskommelse med Västra Götalandsregionen. Förbundskansliet stödjer de politiska grupperingarna och är kontakt gentemot medlemskommunerna samt andra myndigheter och organisationer. I syfte att tillvarata och fånga upp utvecklingsbehov deltar förbundet i grupperingar på såväl delregional, regional som nationell nivå. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan styrs av ett delregionalt politiskt samråd bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Årsbokslut 2026-02-20 2.1.3 Styrdokument Verksamheten grundar sig på förbundsordningen. Styrdokument inom regional utveckling är Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021-2030 samt Kulturplan Sjuhärad 2024-2027. Inom område välfärdsutveckling styrs verksamheten utifrån gällande lagstiftning samt delregionala och länsgemensamma styrdokument. Övriga verksamheter har planer och uppdragsbeskrivningar som beskriver deras arbete. 2.1.4 Finansiering Verksamheten finansieras via medlemsavgifter från medlemskommunerna samt via bidrag för tillväxtsatsningar från Västra Götalandsregionen. Utvecklingsmedel och projektmedel utgör de största intäktsposterna för förbundet. Merparten av dessa delas sedan ut till externa parter för olika projekt och utvecklingsarbeten enligt fastställd modell. Business Region Borås, Dataskyddsombudsverksamheten, Medarbetarcentrum och Navet science center finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna och förs därför som egna enheter i den interna redovisningen. Detta gäller även Vård- och omsorgscollege Sjuhärad och Närvårdssamverkan Södra Älvsborg som finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Utöver ovanstående bedriver förbundet en rad projekt där finansiering sker i särskild ordning. Verksamhet Finansiering Basverksamhet Medlemsavgift 41 kr/invånare, Varberg 11 kr/invånare. Total intäkt ca 10 150 tkr. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Utvecklingsmedel samt Förbundet erhåller, enligt beslutad överenskommelse, medel från Västra projekt Götalandsregionen avseende delregionala utvecklingsmedel. Medlen betalas ut från miljö- och regionutvecklingsnämnden (9 000 tkr) samt kulturnämnden (2 050 tkr). Medlemskommunerna motfinansierar dessa medel med 37 kr/invånare, totalt 8 480 tkr. Medlen förvaltas av kommunalförbundet och används för att ge stöd till projekt som främjar hållbar regional utveckling och tar sig an aktuella samhällsutmaningar i Västra Götaland enligt den Regionala utvecklingsstrategin 2030, Kulturstrategi 2024–2027 och Klimat- och miljöstrategin 2030. Utöver utvecklingsmedel erhålls projektmedel från andra externa parter. Business Region Borås Medlemsavgift 6 kr/invånare. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Dataskyddsombud Verksamheten finansieras genom en fast avgift om 142 tkr per deltagande kommun samt en rörlig avgift om 6,86 kr/invånare. Uppräkning enligt avtal 2,5 %. Medarbetarcentrum Medlemsavgift samt försäljning av tjänster. Uppräkning enligt avtal 2,5 %. Vård- och omsorgscollege Verksamheten finansieras av kommunerna och Västra Götalandsregionen enligt fastställd modell. Kommunernas kostnader fördelas utifrån invånarantal. Uppräkning enligt PKV, dock ingen uppräkning till 2025 enligt särskilt beslut. Navet science center Medlemsavgift, Skolverket, Västra Götalandsregionen, sålda tjänster, temporära projektmedel. Uppräkning skolavtal 2,5 %. Närvårdssamverkan Medlemsavgift 6 kr/invånare (50 %), Delregional nämnd södra 50 %, temporära projektmedel. Ingen uppräkning till 2025 till följd av minskad befolkningsutveckling. Årsbokslut 2026-02-20 2.2 Händelser av väsentlig betydelse Under 2025 har förbundet flyttat fram positionerna som samverkansplattform för Sjuhärads bästa på flera områden, såväl inom regional utveckling som inom välfärdsutveckling. Med målet att stärka transportinfrastrukturen och förbättra kommunikationerna mellan våra kommuner, inom och utom länets gränser, har arbetet inom stråksamverkan förstärkts genom aktiva insatser inom stråken Borås – Värnamo och Borås – Göteborg. Ambitionen med insatserna är att utöka vår arbetsmarknadsregion, öka möjlighet och tillgänglighet för persontransporter på väg och järnväg samt underlätta och öka attraktiviteten i stråken ur ett näringslivsperspektiv. Energifrågorna har fortsatt haft en hög prioritet och genom den regionala energiöverenskommelsen som tecknats mellan samtliga kommuner i regionen har arbetet intensifierats ytterligare med ambitionen om att utarbeta en målbild energi för Sjuhärad. Under året har Business Region Borås haft ett starkt fokus på proaktivt, samordnat och strategiskt näringslivsfrämjande arbete. Arbetet har i hög grad möjliggjorts genom den regionala satsningen västsvenska etableringar för grön omställning, som både stärkt kapaciteten och fördjupat samarbetet mellan delregionerna i Västra Götaland. Samtliga kommuner presenterar nu sina etableringsområden på en gemensam plattform vilket underlättar för eventuella nyetableringar till vårt område. Funktionen finansieringslots för kultur har resulterat i att över 33 000 tkr sökts för att utveckla kulturprojekt i Sjuhärad. Den delregionala lotsen har bidragit till att skapa förutsättningar för entreprenörskap och idéutveckling som leder till regional utveckling med extern finansiering. Inom välfärdsområdet har året präglats av framtagande av nya samverkansavtal inom ett antal viktiga områden samt samverkan kring implementering av ny lagstiftning. Viktiga samverkansavtal som hanterats under året är nytt hälso- och sjukvårdsavtal samt processen att utveckla former för samverkan inom naturbruksutbildningarna. Arbetet har skett med hög delaktighet från samtliga kommuner i Sjuhärad. Inom välfärdsområdet har året i hög grad även präglats av Västra Götalandsregionens beslut att avbryta implementeringen av Millenium som nytt vårdinformationssystem. Beslutet, som tagits väl emot av samtliga kommuner i Sjuhärad, har inneburit att ett mellankommunalt arbete inletts för att klarlägga vilka alternativ kommunerna har samt vilka krav som kan ställas vid ett kommande skifte av informationssystem. En viktig milstolpe har varit det gemensamma projektet kring införande av E-arkiv Sjuhärad där upphandling genomförts och implementering skett under hösten i sju av våra åtta medlemskommuner. Ytterligare exempel på väl fungerande samverkan mellan kommunerna i Sjuhärad är det samarbete som byggts upp kring gemensam digitalisering. Att förbundets roll som samverkansplattform är stark, bekräftas av den enkät som skickats ut till 22 nätverk och där 94 % av de svarande anger att de är nöjda med nätverkssamarbetet. 2.3 Ekonomiskt resultat Totalt redovisar förbundet ett positivt resultat om 391 tkr gentemot budget vilket är i paritet med resultatet 2024. Förbundskansliet redovisar ett positivt resultat om knappt 500 tkr, vilket beror på budgeterat överskott samt ej utnyttjad buffert. Navet science center uppvisar ett negativt resultat om knappt 200 tkr, jämfört med ett budgeterat negativt resultat om 440 tkr. I april tog Direktionen beslut om ny finansieringsmodell för Navet, vilket möjliggör långsiktig stabilitet både när det gäller drift och investeringar. Business Region Borås, Dataskyddsverksamheten, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad samt Närvårdskontoret redovisar balanserat resultat vilket beror på att de interna överskotten i verksamheterna i sin helhet överförs till 2026. 2.3.1 Kommentarer till ekonomiskt resultat i förhållande till delårsbokslutet Prognos för helårsresultat i samband med delårsbokslutet var ett positivt resultat om 688 tkr i förhållande till lagd budget, vilket är i paritet med utfallet. Årsbokslut 2026-02-20 2.4 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Enligt kommunallagen 11 kap §1 ska kommuner, kommunalförbund och regioner ha god ekonomisk hushållning. Förbundet ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning enligt följande riktlinjer: 1. Förbundet ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för Boråsregionen och medlemskommunerna - Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas - Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån Direktionens reglemente, riktlinjer och beslut 2. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt 3. Direktionens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. Kommunallagen anger att ekonomin ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Förbundets finansiella mål 2025 är: 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 000 tkr Förbundets positiva resultat samt att det totala egna kapitalet vid årets utgång uppgår till 13 471 tkr innebär att de finansiella målen är uppnådda. Utöver de finansiella målen redovisar förbundet god måluppfyllelse. Grunduppdraget har genomförts enligt plan och med gott resultat, sett till uppföljningen av styrdokumenten samt den enkät som besvarats av 143 deltagare i förbundets nätverk där 94 % anger att de är nöjda med nätverken i sin helhet. När det gäller de mål och uppdrag som sattes för 2025 är 27 av 28 uppfyllda och ett delvis uppfyllt. Även driftverksamheterna uppvisar god måluppfyllelse. Samtliga verksamheter har ett tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv, bygger på gränsöverskridande samverkan samt främjar nytänkande. Det är förbundets samlade bedömning att verksamheten når såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen och att kraven för god ekonomisk hushållning därmed kan anses vara uppfyllda. 2.5 Balanskravsresultat Kommunalförbundet redovisar ett positivt ekonomiskt resultat för 2025 om 391 tkr. Förbundet får inte använda resultatutjämningsreserv (RUR). Beräkning av balanskravsresultat Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen 391 Reducering realisationsvinster 0 Balanskravsresultat 391 2.6 Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder Samma redovisningsprinciper har använts som i årsbokslut 2024. Årsbokslut 2026-02-20 2.7 Investeringsredovisning Då kansliet planerar en större ombyggnation av kontorslokalerna under 2026 har inga anpassningar gjorts under året. De planerade investeringarna på Navet flyttas till 2026. Projekt Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Anpassning av lokal, kansliet 250 tkr 0 tkr -250 tkr Utställning samt belysning, Navet 1 800 tkr 0 tkr -1 800 tkr 2.8 Intern kontroll Uppföljning av intern kontrollplan för 2025 är genomförd och redovisas i bilaga 1. Beslut om intern kontrollplan 2026 fattades av Direktionen 2025-12-05. 2.9 Väsentliga personalförhållanden Det faktum att förbundet endast har 53 anställda innebär att enstaka personer kan leda till stora svängningar i mätningarna. 2023 2024 2025 Antal anställda, åa 49,0 54,4 52,8 Sjukfrånvaro total i % 3,3 2,0 2,2 Män 2,9 1,1 0,6 Kvinnor 3,5 2,3 2,8 Sjukfrånvaro 1-14 dgr i % av total sjukfrånvaro 52,8 74,4 64,3 Män 43,5 60,7 100 Kvinnor 55,5 13,7 61,8 Sjukfrånvaro över 15 dgr i % av total sjukfrånvaro 9,2 17,1 18,3 Män 0 0 0 Kvinnor 11,9 17,1 19,6 Sjukfrånvaro över 60 dgr i % av total sjukfrånvaro 38 8,6 17,4 Män 56,5 0 0 Kvinnor 32,5 8,6 18,6 Sjukfrånvaro 29 år och yngre 2,0 0 3,0 Män 1,6 0 1,7 Kvinnor 2,2 0 3,7 Sjukfrånvaro 30-49 år 2,6 2,4 2,1 Män 6,3 0,4 1,1 Kvinnor 1,8 1,9 2,3 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 4,2 1,8 2,2 Män 1 0,2 0,3 Kvinnor 5,8 1,7 3,3 Medianlön för tillsvidareanställda, kr/månad 46 250 47 700 50 000 Män 50 800 48 875 51 600 Kvinnor 45 800 46 000 49 125 Tillsvidareanställda med heltidsanställning i % 92 93 98 Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 98 99 99 Årsbokslut 2026-02-20 2.10 Förväntad utveckling Samhället står inför utmaningar som geopolitisk osäkerhet, demografiska förändringar, förlust av biologisk mångfald och negativa effekter av klimatförändringar, vilka har stor påverkan på såväl offentlig verksamhet som på det privata näringslivet. Detta kan hindra en god utveckling i Sjuhärad och Västsverige. Dessa utmaningar hanteras bäst i samverkan där förbundet, i sin roll som samverkansplattform, kan bidra till att olika aktörer arbetar tillsammans. Aktuella områden är kompetensförsörjning, energiplanering, hållbar samhällsplanering och välfärdens utmaningar. För att stärka Sjuhärads position och skapa goda förutsättningar för långsiktig utveckling behöver förbundet intensifiera påverkansarbetet under 2026. Att i dialog med andra aktörer gemensamt driva Sjuhärads frågor med större kraft; regionalt, nationellt och internationellt. Ett prioriterat arbete under 2026 är att bygga starka samarbeten över länsgränser och därigenom ta tillvara de möjligheter som ges när vi agerar tillsammans. För att lyckas med dessa ambitioner måste det ske en uppväxling av resurser; både genom ökad extern finansiering och genom att bättre nyttja Sjuhärads samlade kompetens. En innovativ och konkurrenskraftig delregion Västsveriges och Sjuhärads ekonomi och näringsliv står inför hårdare global konkurrens, snabb förändring i värdekedjor och ökade krav på nyckelkompetenser. För att behålla länets ledande position inom forskning, innovation och utveckling krävs snabbhet och stärkta satsningar. Världsläget påverkar företagens vilja att investera, expandera och etablera sig, vilket innebär ett fortsatt fokus på att stödja tillväxtkraften i befintligt näringsliv. Västra Götaland är Sveriges industriregion. Att satsa på industrins gröna omställning är avgörande för konkurrenskraften, för att bevara jobben samt för att minska klimatpåverkan. Utmaningarna kräver nya arbetssätt mellan regionen, förbunden och kommunerna. Nyckelfaktorer som rätt kompetens, tillräcklig energiförsörjning och robusta cirkulära värdekedjor är centrala för att lyckas med omställningen. De regionala samverkansprojekten för att trygga energiförsörjningen och främja västsvenska etableringar i den gröna omställningen fortsätter under kommande år. Strategisk kompetensförsörjning Den demografiska utvecklingen med minskande födelsetal, ökande medellivslängd och lägre andel befolkning i yrkesverksam ålder leder till utmaningar att klara välfärdens uppdrag och näringslivets kompetensförsörjning. Bristen på vissa kompetenser är stor, samtidigt som många saknar arbete. Det är nödvändigt att främja kompetensomställning och livslångt lärande; att verka för olika möjligheter till lärande och utbildning som kan möta arbetslivets behov, teknologiska skiften och demografiska förändringar. Detta är grundläggande för att säkra framtidens arbetskraft, stärka konkurrenskraften och därmed attraktionskraften. En cirkulär och hållbar framtid Förutsättningarna för en cirkulär och hållbar framtid i Västsverige bygger på samverkan mellan företag, offentliga aktörer och akademi, tillgång till finansiering och stöd, utveckling av cirkulära affärsmodeller samt utbildning och verktyg som stärker kompetensen i regionen. Att minska den negativa klimatpåverkan och stoppa förlusten av biologisk mångfald är utmaningar som kräver samverkan. Ny lagstiftning inom ekodesign, producentansvar för textil och bindande mål för minskat matsvinn till 2030 påverkar både kommuner och näringsliv. Kommunerna har en strategiskt viktig roll för att klimat- och miljömål ska uppnås och för att bygga motståndskraft mot framtidens utmaningar. Förbundet är ett stöd i kommunernas arbete att öka resurseffektiviteten, bli fossilfria och skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Genom regionala och lokala projekt arbetar förbundet och kommunerna tillsammans för att säkra energiförsörjningen, ställa om transporterna till fossilfria alternativ och öka den cirkulära omställningen. Årsbokslut 2026-02-20 Hållbar samhällsplanering En samordnad planering för fysisk infrastruktur, transport, hållbar markanvändning och bebyggelse är viktig för att göra Västra Götaland robust och konkurrenskraftigt. Utvecklingsbehoven för transportinfrastruktur är fortsatt stora, särskilt för järnväg och kollektivtrafik. De demografiska förändringarna påverkar förutsättningarna för arbetskraft, service och bostadsförsörjning. Aktuella behov i Sjuhärad handlar om att öka beredskapen, säkra transporter och energiförsörjning samt bygga robusta samhällen. Samhällsplaneringen måste bidra till motståndskraft i energiplanering, livsmedelssystem och samhällsviktiga funktioner för att möta klimatförändringar och nya säkerhetsutmaningar. Förbundet arbetar med sammanhängande grönstruktur, klimatanpassning och robust vattenhantering för att stärka både ekosystem och människors välbefinnande. Tillsammans arbetar förbundet och kommunerna för en hållbar och robust samhällsutveckling där samplanering i gränslandet mellan kommunerna är avgörande för att binda samman orter och skapa ett fungerande vardagsliv. Genom stråksamverkan över kommun- och länsgränser skapas gemensamma lösningar för transportinfrastruktur, kollektivtrafik och strategisk markanvändning som stärker regionens tillväxt, sammanhållning och hållbara utveckling. Kultursamverkan Kulturlivet i Sverige står inför stora utmaningar sett till finansiering, inkludering och tillgänglighet. Kultursamverkansmodellen är under översyn och utveckling. En regional kunskapsöversikt visar att kommunalförbundens roll och arbete upplevs centrala för kommunerna i regionen. Förbunden fungerar som viktiga aktörer för delregional samverkan och har en dubbel funktion; dels som mötesplatser, dels som stöd i det praktiska arbetet och förmedlare av den lokala politikens behov. En halvtidsutvärdering av Kulturplan Sjuhärad 2024–2027 ska genomföras under 2026. Syftet med utvärderingen är att analysera i vilken utsträckning målen hittills uppfyllts, vilka områden som är på god väg att nås samt vilka som fått mindre fokus och kan behöva prioriteras under den återstående perioden. Regional utveckling En aktualiserad version av den regionala utvecklingsstrategin antas i början av 2026 med tre nya kraftsamlingar; Industrins gröna omställning, Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering samt Framtidsrusta barn och unga. Ändringarna kommer att omhändertas i revideringen av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad som pågår parallellt och arbetssätt kopplat till de nya kraftsamlingarna kommer att utarbetas. En ny överenskommelse för delregionala utvecklingsmedel och samverkan ska tecknas mellan Västra Götalandsorganisationen och kommunalförbunden under 2026. Den sätter ramarna för hanteringen av det delregionala utvecklingsarbetet och flernivåsamverkan under åren 2027-2031. Det pågår även två statliga utredningar som kommer att påverka inriktningen och förutsättningarna för det regionala utvecklingsarbetet framåt; dels SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, dels Utredning av kultursamverkansmodellen. Sociala välfärdens omställning Den sociala välfärden står inför en omfattande omställning där välfärdens strukturer ska anpassas till nya behov. Socialtjänsten ska vara lätt att nå, jämlik och jämställd, förebyggande och kunskapsbaserad. En central del i sociala välfärdens omställning handlar om att bygga och bevara tillit till välfärden. I det nationella konceptet Lärprocess Framtidens socialtjänst som startar 2026, får kommunerna stöd att driva förändring i linje med nya socialtjänstlagen. Målet med omställningen till god och nära vård är att vården ska ges jämlikt med tydligt fokus på hälsofrämjande och förebyggande och innebär ett personcentrerat förhållningssätt. Detta leder till att alltmer hälso- och sjukvård kommer att ges i hemmet, vilket ställer förändrade krav på den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Under 2026 kommer kommunerna att ta ställning till ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland som går i linje med omställningen till nära vård. Förändrad demografi leder till utmaningar och behovet att säkra den sociala välfärdens Årsbokslut 2026-02-20 kompetensförsörjning är stort. Behovet av nya arbetssätt ökar och digitalisering är ett område som måste utvecklas. En socialt hållbar delregion innebär att alla invånare har jämlika förutsättningar att leva ett gott liv och delta i samhällslivet. Livsvillkoren för barn och unga är ojämlika och påverkas av socioekonomisk bakgrund samt var de växer upp. Utvecklingen går åt fel håll med en fortsatt stor andel barn som inte klarar skolan. Tillsammans behöver vi kraftsamla för att framtidsrusta barn och unga. Den ökande psykiska ohälsan bland befolkningen ställer nya krav på verksamheterna, vilket medför ett större behov av samordning och samverkan. Som utgångspunkt i fortsatt arbete är den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Under året kommer även beslut att tas om den nationella samsjuklighetsutredningen. Förbundets roll inom välfärdens område är att stödja kommunerna genom att skapa forum för samverkan. Genom att inspirera, facilitera och omvärldsbevaka bidrar förbundet till utvecklingen av den sociala välfärden. Årsbokslut 2026-02-20 3. Räkenskaper 3.1 Resultaträkning total Tkr 2025 2024 Not Verksamhetens intäkter 48 018 43 028 1 Verksamhetens kostnader -84 146 -80 743 2 Avskrivningar -720 -674 Verksamhetens nettokostnader -36 848 -38 389 Förbundsbidrag, Förbundskansli 1 462 1 272 3 Förbundsbidrag, Administration 712 0 4 Förbundsbidrag, Regional utveckling 12 964 11 397 5 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling 1 592 3 462 6 Medlemsavgifter, BRB 1 243 1 452 7 Medlemsavgifter, DSO 2 333 2 418 8 Medlemsavgifter, MC 2 217 2 540 9 Medlemsavgifter VO-college 813 971 10 Medlemsavgifter, Navet 9 200 8 841 11 Medlemsavgifter, NVS 2 218 2 345 12 Finansiella intäkter 2 521 4 228 13 Finansiella kostnader -36 -26 14 Resultat före extraordinära poster 391 511 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 391 511 3.1.1 Resultaträkning Förbundskansli Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 492 45 Verksamhetens kostnader -4 949 -4 713 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -3 457 -4 668 Förbundsbidrag, Förbundskansli 1 462 1 272 Finansiella intäkter 2 521 4 228 Finansiella kostnader -34 -11 Resultat före extraordinära poster 492 821 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 492 821 Årsbokslut 2026-02-20 3.1.2 Resultaträkning Administration Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter* 8 394 8 567 Verksamhetens kostnader* -8 960 -7 614 Avskrivningar -59 -77 Verksamhetens nettokostnader -625 875 Förbundsbidrag, Administration 712 0 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 87 875 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 87 875 *Inkl. interna poster om 8 869 tkr 3.1.3 Resultaträkning Regional utveckling Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 15 645 19 926 Verksamhetens kostnader -28 605 -31 142 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -12 960 -11 216 Förbundsbidrag, Regional utveckling 12 964 11 397 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 3 182 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 3 182 Årsbokslut 2026-02-20 3.1.4 Resultaträkning Välfärdsutveckling Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 7 667 290 Verksamhetens kostnader -9 254 -3 752 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -1 587 -3 462 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling 1 592 3 462 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 5 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 5 0 3.1.5 Resultaträkning Business Region Borås Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 243 2 440 Verksamhetens kostnader -3 486 -3 892 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -1 243 -1 452 Medlemsavgifter, BRB 1 243 1 452 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 0 0 Årsbokslut 2026-02-20 3.1.6 Resultaträkning Dataskyddsombud Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 0 0 Verksamhetens kostnader -2 333 -2 418 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 333 -2 418 Medlemsavgifter, DSO 2 333 2 418 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 0 0 3.1.7 Resultaträkning Medarbetarcentrum Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 689 655 Verksamhetens kostnader -2 906 -3 195 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 217 -2 540 Medlemsavgifter, MC 2 217 2 540 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 0 0 Årsbokslut 2026-02-20 3.1.8 Resultaträkning Vård- och omsorgscollege Sjuhärad Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 0 0 Verksamhetens kostnader -813 -971 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -813 -971 Medlemsavgifter, VO-college 813 971 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 0 0 3.1.9 Resultaträkning Navet science center Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 17 479 15 965 Verksamhetens kostnader -26 213 -25 561 Avskrivningar -661 -596 Verksamhetens nettokostnader -9 395 -10 192 Medlemsavgifter, Navet 9 200 8 841 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader -2 -15 Resultat före extraordinära poster -197 -1 366 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat -197 -1 367 Årsbokslut 2026-02-20 3.1.10 Resultaträkning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Tkr 2025 2024 Verksamhetens intäkter 3 278 2 474 Verksamhetens kostnader -5 496 -4 818 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 218 -2 345 Medlemsavgifter, NVS 2 218 2 345 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 0 0 3.2 Balansräkning Tkr 2025 2024 Not Anläggningstillgångar 3 465 4 185 Maskiner och inventarier 2 953 3 673 15 Värdepapper 512 512 16 Omsättningstillgångar 110 089 113 827 Kortfristiga fordringar 8 876 7 272 17 Fordringar hos Borås stad 101 211 106 549 18 Kassa och bank 2 6 Summa tillgångar 113 554 118 012 Eget kapital 13 471 13 080 19 Därav årets resultat 391 511 Därav resultatutjämningsreserv 0 0 Avsättningar 2 902 6 841 Andra avsättningar 2 902 6 841 20 Skulder 97 181 98 092 Kortfristiga skulder 97 181 98 092 21 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 113 554 118 012 Årsbokslut 2026-02-20 3.3 Noter Tkr 2025 2024 1 Verksamhetens intäkter Statsbidrag 8 207 3 838 MRU NAVET 2 657 2 657 MRU DRUM 9 000 9 000 KN DRUM 2 050 2 050 MRU Fossilfri Boråsregion 0 335 MRU LUMP 0 289 MRU Digitaliseringsstrateg 438 34 MRU Västsvenska etableringar för grön omställning 843 649 MRU Strategiskt kompetensförsörjning 469 0 MRU Strategiskt kompetensförsörjning förstudie 75 0 MRU Fullföljda studier 2 878 1 984 MRU DG7 Kunskapsnod fullföljda studier 426 0 VGR Tekniktrappan 982 1 166 VGR Socialt hållbart föräldrastöd- ABC 989 1 006 VGR SamBio 85 223 VGR Suicid prevention välfärd 0 1 528 VGR Samsjuklighet välfärd 0 675 Nollning av projektkostnader genom tidigare -3 408 -8 025 utbetalade medel EU-bidrag 576 2 086 Övriga intäkter 19 651 17 280 Summa 48 018 43 028 2 Verksamhetens kostnader Bidrag till projekt/verksamheter 12 428 10 789 Personalkostnader 45 340 47 662 Material och tjänster 26 259 22 185 Revisionskostnader 118 107 Summa 84 146 80 743 3 Förbundsbidrag, Förbundskansli Bollebygd 132 105 Borås 1557 1 237 Herrljunga 128 103 Mark 479 381 Svenljunga 146 116 Tranemo 161 129 Ulricehamn 340 272 Varberg 250 197 Vårgårda 169 133 Medfinansiering projekt VEGO 0 -800 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2024* 0 -600 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2025** -1 900 0 Summa 1 462 1 272 *Projekt 503 **Projekt 2003, 4004, 477, 503 Årsbokslut 2026-02-20 4 Förbundsbidrag, Administration 2025 2024 Bollebygd 83 0 Borås 978 0 Herrljunga 80 0 Mark 301 0 Svenljunga 92 0 Tranemo 101 0 Ulricehamn 214 0 Varberg 157 0 Vårgårda 106 0 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2025** -1 400 0 Summa 712 0 **Projekt 2003, 4004, 477, 503 5 Förbundsbidrag, Regional utveckling Bollebygd 550 518 Borås 6003 6 106 Herrljunga 534 506 Mark 1875 1 879 Svenljunga 601 574 Tranemo 659 635 Ulricehamn 1345 1 340 Varberg 192 297 Vårgårda 691 657 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2024 0 -1 115 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2025 608 0 Överskott 2024 GA 756 0 Överskott 2025 GA -850 0 Summa 12 964 11 397 6 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling Bollebygd 82 136 Borås 969 1 603 Herrljunga 80 133 Mark 298 493 Svenljunga 91 151 Tranemo 100 167 Ulricehamn 212 352 Varberg 156 256 Vårgårda 105 172 Beslutade och ej avslutade interna projekt 2025** -500 0 Summa 1 592 3 462 **Projekt 2003, 4004, 477, 503 Årsbokslut 2026-02-20 7 Medlemsavgifter, Business Region Borås 2025 2024 Bollebygd 58 58 Borås 688 688 Herrljunga 57 57 Mark 212 212 Svenljunga 64 65 Tranemo 71 72 Ulricehamn 150 151 Vårgårda 75 74 Överskott 2023 0 649 Överskott 2024 574 -574 Överskott 2025 -706 0 Summa 1 243 1 452 8 Medlemsavgifter, Dataskyddsombud Bollebygd 209 204 Borås 929 907 Herrljunga 207 203 Mark 384 375 Svenljunga 216 211 Tranemo 224 219 Ulricehamn 314 307 Vårgårda 228 222 Överskott 2023 0 342 Överskott 2024 572 -572 Överskott 2025 -951 0 Summa 2 333 2 418 9 Medlemsavgifter, Medarbetarcentrum Borås 1 724 1 682 Mark 626 611 Svenljunga 186 181 Tranemo 210 205 Överskott 2023 0 291 Överskott 2024 429 -429 Överskott 2025 -959 0 Summa 2 217 2 540 10 Medlemsavgifter, Vård- och omsorgscollege Bollebygd 34 34 Borås 399 399 Herrljunga 33 33 Mark 123 123 Svenljunga 37 38 Tranemo 41 41 Ulricehamn 87 88 Vårgårda 43 43 Fakturerat SÄS och Närhälsan 111 118 Överskott 2023 0 380 Överskott 2024 325 -325 Överskott 2025 -421 0 Summa 813 971 Årsbokslut 2026-02-20 11 Medlemsavgifter, Navet science center 2025 2024 Bollebygd 123 0 Borås 6 955 6 772 Herrljunga 204 202 Mark 831 817 Svenljunga 246 235 Tranemo 270 264 Ulricehamn 570 551 Summa 9 200 8 841 12 Medlemsavgifter, Närvårdssamverkan Bollebygd 58 58 Borås 688 688 Herrljunga 57 57 Mark 212 212 Svenljunga 64 65 Tranemo 71 72 Ulricehamn 150 151 Vårgårda 75 74 Fakturerat HSNK 1 375 1 377 Överskott 2023 0 1 934 Överskott 2024 2 342 -2 342 Överskott 2025 -2 875 0 Summa 2 218 2 345 13 Finansiella intäkter Ränteintäkter kortfristiga fordringar 2 521 4 228 14 Finansiella kostnader Räntekostnader 36 26 15 Maskiner och inventarier Ingående balans 3 673 3 409 Investeringar 0 938 Avskrivningar -720 -674 Utgående balans 2 953 3 673 16 Värdepapper Aktier i Mediapoolen AB och 512 512 Gryning Vård AB 17 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 100 3 117 Interimsfordringar 4 776 4 155 Summa 8 876 7 272 18 Fordringar hos Borås Stad Internbanken 101 211 106 549 19 Eget kapital Ingående eget kapital 13 080 12 569 Årets resultat 391 511 Utgående eget kapital 13 471 13 080 Årsbokslut 2026-02-20 20 Andra avsättningar 2025 2024 Bidrag till statlig infrastruktur 1 402 5 341 Medfinansiering socionomutbildning 1 500 1 500 Summa 2 902 6 841 Sjuhärads kommunalförbund har i december 2014 beslutat att medfinansiera utbyggnad av E20 genom Västra Götaland med 15 miljoner kronor i 2013 års penningvärde plus anläggningsindex. Bidraget redovisas i balans- och resultaträkning och upplöses på fem år. Indexuppräkning tillkommer från 2017. Upplösning tkr 2013 års prisnivå Index Utbetalning 2014 9 500 0 0 2015 1 375 0 0 2016 1 375 0 0 2017 1 375 310 0 2018 1 375 1 361 0 2019 0 477 0 2020 0 343 1 351 2021 0 1 270 4 717 2022 0 1 361 2 244 2023 0 -1 972 1 346 2024 0 0 3 151 2025 0 0 3 938 Summa 15 000 3 150 16 747 Återstående skuld 1 402 21 Kortfristiga skulder Semesterlöneskuld 1 808 2 338 Interimsskulder, huvudsakligen inkomstförskott 78 777 72 635 Beslutade projekt 7 206 8 304 Pensioner individuell del, inkl. löneskatt 1 639 1 260 Leverantörsskulder 2 342 8 192 Preliminär skatt 654 646 Arbetsgivaravgift 825 787 Övriga löneskatter 2 102 1 998 Moms mm 1 827 1 930 Summa 97 181 98 092 Interna poster på 8 869 tkr för 2025 och 7 332 tkr för 2024 har exkluderats från resultaträkningen. Debetposter om 4 tkr för 2025 och 36 tkr för 2024 på kortfristiga skulder har flyttats till kortfristiga fordringar. Årsbokslut 2026-02-20 3.4 Kassaflödesanalys Tkr 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat före extraordinära poster 391 511 Justering för av- och nedskrivningar 720 674 Justering för gjorda avsättningar -3 938 -1 651 Medel från verksamheten före förändring -2 827 -466 av rörelsekapital Minskning av varulager 0 0 Minskning/ökning kortfristiga fordringar 3 734 -9 971 Minskning/ökning kortfristiga skulder -911 11 363 Kassaflöde från den löpande -4 926 verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 -938 Finansieringsverksamheten Minskning av långfristig skuld Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 -13 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 6 19 Likvida medel vid årets slut 2 6 -4 -13 Årsbokslut 2026-02-20 3.5 Driftredovisning Tkr Utfall Utfall Budget Avvikelse 2024* 2025* 2025 budget Verksamhetens intäkter 50 360 56 887 123 114 -66 227 Verksamhetens kostnader -88 075 -93 015 -164 637 71 622 Avskrivningar -674 -720 -785 65 Verksamhetens nettokostnader -38 389 -36 848 -42 308 5 460 Förbundsbidrag, Förbundskansli 1 272 1 462 3 452 -1 990 Förbundsbidrag, Administration 0 712 2112 -1 400 Förbundsbidrag, Regional utveckling 11 397 12 964 12 359 605 Förbundsbidrag, Välfärdsutveckling 3 462 1 592 2 092 -500 Medlemsavgifter, BRB 1 452 1 243 1 375 -132 Medlemsavgifter, DSO 2 418 2 333 2 711 -378 Medlemsavgifter, MC 2 540 2 217 2 746 -529 Medlemsavgifter VO-college 971 813 908 -95 Medlemsavgifter, Navet 8 841 9 200 9 323 -123 Medlemsavgifter, NVS 2 345 2 218 2 750 -532 Finansiella intäkter 4 228 2 521 2 500 21 Finansiella kostnader -26 -36 -20 -16 Resultat före extraordinära poster 511 391 0 391 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Årets resultat 511 391 0 391 *Inkl. interna poster på 8 869 tkr för 2025 och 7 332 tkr för 2024 Årsbokslut 2026-02-20 4. Måluppfyllelse 4.1 Strategiskt mål Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Detta görs genom att med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter och bedömningen är att genomförda och planerade aktiviteter ligger i linje med det övergripande strategiska målet. 4.2 Grunduppdrag Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förutom de politiska beredningarna samt Direktionen, driver förbundet ca 25 nätverk för tjänstepersoner i kommunerna. De fastställda styrdokumenten Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad beskriver förbundets grunduppdrag och fokusområden inom regional utveckling och kulturområdet. Projektverksamheten regleras i den överenskommelse gällande delregionala utvecklingsmedel som tecknats mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i samband med beslutet om den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030. Grunduppdraget inom enheten för välfärdsutveckling utgår från medlemskommunernas behov tillsammans med gällande lagstiftning samt regionala och delregionala avtal och överenskommelser. Förbundet företräder medlemskommunerna på regional och länsnivå samt nationell nivå i partssamtal med olika myndigheter och organisationer. Enligt verksamhetsplanen ska det löpande grunduppdraget följas upp enligt nedan. Uppföljning 31 december Utvecklingsstrategi för Utvecklingsstrategi för Sjuhärad lyfter fram prioriterade fokusområden, Sjuhärad 2021-2030 inriktningar och önskade effekter. Strategin är styrande för förbundet och fungerar som vägledning och inspiration för alla parter som bidrar till utvecklingsarbetet i Sjuhärad. Strategins fem fokusområden är: En innovativ och konkurrenskraftig delregion, Strategisk kompetensförsörjning, En socialt hållbar delregion, En cirkulär och hållbar framtid samt Hållbar samhällsplanering. Arbete pågår enligt plan inom alla områden, vilket beskrivs i nedanstående måluppfyllelse. En halvtidsutvärdering av utvecklingsstrategin har genomförts, vilken kommer att resultera i en reviderad utvecklingsstrategi för Sjuhärad som ska antas våren 2026 (se 4.3). Som en del i arbetet har en extern utvärdering av de delregionala utvecklingsprojekten 2021-2024 genomförts med syfte att kartlägga hur projekten bidragit till att nå de regionala och delregionala målen i strategierna samt vilka resultat, effekter och kvalitativa synergieffekter projekten bidragit till i det regionala utvecklingsarbetet i Sjuhärad. Utvärderingen visar att medlen fördelats i enlighet med strategidokumentens målområden med särskild tyngdpunkt på kunskap, innovation och konkurrenskraft. Resultaten visar att insatserna bidragit till kompetens- utveckling, innovation och stärkt entreprenörskap i regionen. 625 företag har deltagit i kompetenshöjande insatser, 305 företag och entreprenörer har tagit del av innovationsstöd och drygt 2 300 individer har deltagit i aktiviteter som främjar entreprenörskap. Projekten har ofta involverat flera kommuner och haft ett tydligt Sjuhäradsperspektiv, i linje med strategins ambitioner. Enkäten visar att majoriteten av projektägarna bedömer att insatserna inte Årsbokslut 2026-02-20 hade genomförts utan finansiering från Boråsregionen, vilket understryker medlens betydelse som katalysator för regional utveckling. Rekommendationen är att förbundet fortsätter sitt nuvarande arbetssätt, men ökar proaktiviteten kring vilka konkreta resultat som ska uppnås med de insatser som finansieras. Förbundet bör införa ett tydligare portföljperspektiv i utvecklingsarbetet, där projekt ses som delar av en större helhet som bidrar till övergripande mål. Förutom förbundets arbete som drivs i samverkan med kommunerna, drivs även 24 externa projekt, varav nio förstudier, som beviljats delregionala utvecklingsmedel för att bidra till de uppsatta inriktningarna och effekterna i utvecklingsstrategin. Den samlade bedömningen är att de aktiviteter som genomförts och planeras är i linje med strategins syfte och intentioner. Kulturplan Sjuhärad Utifrån Kulturstrategi Västra Götaland – en regional kulturplan, har en 2024-2027 delregional kulturplan tagits fram som anger riktning och prioriteringar för satsningar under perioden 2024–2027. Kultursamverkan i Boråsregionen ska bidra till att uppfylla målen i regionens kulturstrategi. Kulturplan Sjuhärad har sex prioriteringar för samverkan: Barn och ungas rätt till kultur, Kulturskola, Bibliotek, demokrati och läsfrämjande, Kultur och samhällsbygge, Kultur och lokal utveckling, Kultur och lokalt engagemang. En intern halvtidsutvärdering av den delregionala kulturplanen har genomförts. Underlaget utgör en del av det material som kommer att användas av extern konsult vid vidare utvärdering av kulturplanen under våren 2026. Förutom förbundets arbete som drivs i samverkan med kommunerna, drivs fyra externa projekt som beviljats delregionala utvecklingsmedel för att bidra till de sex prioriteringarna i Kulturplan Sjuhärad. Uppföljning av de Miljö- och regionutvecklingsnämnden samt kulturnämnden avsätter årligen delregionala medel för delregional utveckling. De regionala medlen motfinansieras till utvecklingsmedlen, samma nivå av medlemskommunerna. Syftet är att med gemensam DRUM, enligt regional finansiering skapa en god grund för regional och delregional utveckling genom modell flernivåsamverkan. De projekt som beviljats delregionala utvecklingsmedel följs regelbundet upp genom rekvisitioner halvårsvis. I slutet av varje år lämnar förbundet en redovisning av pågående utvecklingsprojekt samt processledartjänster inom den regionala utvecklingsstrategin till Västra Götalandsregionen som sedan årligen presenterar DRUM-projektens resultat och effekter för Direktionen. En extern utvärdering av effekt och resultat av de delregionala utvecklingsmedel som beviljats medel 2021–2024 har genomförts, se ovan. Uppföljning och utlysning av medel har genomförts enligt plan och utan avvikelser. VGR redovisade en uppföljning av DRUM 2024 på Direktionen i september. Utvärderingen av delregionala utvecklingsprojekt 2021-2024 presenterades för beredning Hållbar regional utveckling Sjuhärad i november. Årlig enkät till 143 personer svarade på den enkät som skickades ut till 22 av förbundets nätverken utifrån nätverk, vilket motsvarar 64 % svarsfrekvens, jämfört med 63 % föregående år. grunduppdraget. Följande fråga ställdes: I vilken utsträckning är du nöjd med nätverket i sin helhet? 45 % svarade I mycket hög grad och 49 % I hög grad. Detta kan jämföras med 42 % respektive 53 % föregående år. Sammantaget är deltagarna mycket nöjda med förbundets nätverk och bedömningen är att förbundet uppvisar ett bra resultat när det gäller uppdraget att vara en samverkansplattform och verka för samordning och utveckling. Årsbokslut 2026-02-20 Uppföljning av övriga Enligt förbundsordningen kan Direktionen besluta att förbundet ska svara för verksamheter och drift av verksamheter. Dessa finansieras av kommunerna separat och har projekt inom samtliga specifika uppdrag och planer. Måluppfyllelse för följande driftverksamheter delregionala områden presenteras i bilagan Årsrapport Driftverksamheter: Business Region Borås, utifrån fastställda Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad uppdrag och planer samt Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Navet science center redovisas separat till följd av verksamhetens omfattning. Måluppfyllelsen är god. Sammanfattande bedömning Det löpande grunduppdraget pågår enligt plan inom samtliga enheter och verksamheter. Både intern verksamhet och externa aktörer arbetar tillsammans mot uppsatta inriktningar och effekter. Den samlade bedömningen är att de aktiviteter som genomförts och planeras inom ramen för Utvecklingsstrategi Sjuhärad är i linje med strategins syfte och intentioner, vilket också bekräftas av den externa utvärderingen. Detsamma gäller arbetet inom kulturområdet där den delregionala kulturplanen förankrats i nätverk och grupperingar och förbundet ses som en tillgång och resurs i kultursamverkansarbetet. Gällande enheten för välfärdsutveckling är arbetet starkt knutet till de olika chefsnätverken inom välfärdsområdet, vilket kommenteras nedan. Den enkät som skickades ut i slutet av året visar att 94 % av deltagarna är mycket nöjda med förbundets nätverk och att uppdraget som samverkansplattform uppnås. Driftverksamheternas omfattning och uppdrag skiljer sig åt, vilket framgår av redovisningen. Måluppfyllelsen är generellt god och arbetet inom verksamheterna löper på enligt plan. Bedömningen är att grunduppdraget utförs med god kvalitet och i linje med det strategiska målet. Årsbokslut 2026-02-20 4.3 Mål och uppdrag 2025 Utifrån den nulägesbeskrivning som presenteras i verksamhetsplanen sattes följande mål och uppdrag för 2025: Enhet Regional utveckling Mål/uppdrag Uppföljning 31 december En innovativ och konkurrenskraftig delregion Marknadsföra delregionen Under året har kommunerna utvecklat sina lokala värdeerbjudanden, genom ett gemensamt som togs fram inom den utbildning i business attraction management, erbjudande i det BAM, alla kommuner deltog i under hösten 2024. Ett delregionalt investeringsfrämjande värdeerbjudande har utarbetats och förankrats inom näringslivschefs- arbetet nätverket. Arbetet har lett till ökad insikt om betydelsen av värdeerbjudande – både för det interna arbetet i kommunerna och externt gentemot investerare och övriga intressenter. Parallella riktade insatser inom batterivärdekedjan, Lockryd samt internationella sammanhang och ambassadbesök har stärkt Västsveriges synlighet som etableringsregion, se även Business Region Borås uppföljning. Sammantaget bedöms aktiviteterna ha haft önskvärd effekt, Målet är uppfyllt. Stödja kommunerna att I utvärderingen av BAM-satsningen, se ovan, framkom att det finns ett stärka sin offertberedskap intresse för årliga träffar för etableringsteamen; både för att säkerställa genom utbildning och att arbetet lever vidare och som ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och samarbete kompetenshöjning. Det pågår löpande arbete med Business Swedens verktyg SiteFinder för att marknadsföra lediga siter i Sjuhärad; i dagsläget 43 stycken. Under året har kommunerna svarat på hälften av Business Swedens förfrågningar och skickat in lämpliga siter, vilket är en utveckling från tidigare år. Metoden har även använts för förfrågningar som inkommit från andra håll; exempelvis från innovationsstödssystemet eller direkt från bolag. Arbetet har även lett till identifiering av nya etablerings- möjligheter, inklusive industriell symbios i komplexa ärenden. Aktiviteterna har lett till ökad offertberedskap och målet är uppfyllt. Stärka samarbetet mellan På eventet Sjuhärads smörgåsbord 2.0 träffade näringslivscheferna de innovationssystemet, aktörer i innovationsstödssystemet som stöttar företag i tillväxtfas. Alla kommunerna och företagen kommuner deltog samt 11 aktörer. Eventet var mycket uppskattat av samtliga deltagare och de kontakter som knöts har lett till olika typer av samarbeten. Med stöd av urvalsverktyget Tillväxtradarn, resultatet av ett delregionalt utvecklingsprojekt, har matchningen mellan företag i tillväxtfas och innovationsstödsystemet effektiviserats. Inom ramen för VEGO-samarbetet har det genomförts ett gemensamt möte med IUC-bolagen i Västra Götaland i syfte att utveckla gemensamma arbetssätt kopplat till etablerings- och expansions- förfrågningar. Arbetssättet/verktyget Exportboost har tetats tillsammans med Exportcenter Väst med syfte att stärka samverkan mellan innovationssystem och företag. Genom en kombination av mötesplatser, gemensamma utvecklingsinsatser, metodtester och operativ samordning har samarbetet mellan innovationsstödsystemet, kommunerna och företagen stärkts både strukturellt och i praktisk tillämpning. Arbetet har lagt en stabil grund för fortsatt fördjupning och långsiktig samverkan kommande år. Målet är uppfyllt. Årsbokslut 2026-02-20 Öka graden av proaktivt Inom ramen för Business Swedens satsning Expand & Retain har ett antal arbete kopplat till potentiella företagsbesök genomförts vilka resulterat i flera konkreta processer, där expansionsmöjligheter för Business Region Borås haft en tydlig samordnande roll. Långsiktiga befintligt näringsliv dialoger har bidragit till att säkra och vidareutveckla befintliga verksamheter. Identifierade kompetensbehov inom plastindustrin har lett till en ansökan om YH-utbildning som beviljades och som kommer att starta 2026, se nedan. Sammantaget bedöms aktiviteterna ha haft tydlig effekt. Målet är uppfyllt. Strategisk kompetensförsörjning Skapa branschforum genom Fyra branschforum har träffats under året och ytterligare ett är planerat samverkan i Kompetensrådet till våren 2026. Branschforum är en prioriterad fråga för Kompetensrådet, deltagande aktörer är positiva och viljan att fortsätta arbeta tillsammans är stor. Aktiviteterna har lett till utökad dialog och förståelse mellan branscher och utbildningsaktörer. Branschforumen är dessutom förberedelser inför VGR:s branschdialoger, som genomförs i syfte att förse Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan med underlag för dimensionering av utbildningar. Målet är uppfyllt. Stärka kommunerna i SSA-nätverket, med representanter från kommunerna, har lett till utvecklingen av samverkan erfarenhetsutbyte och en inventering av vad som görs i respektive skola-arbetsliv, SSA kommun samt en samsyn mellan kommunerna hur arbetet kan bedrivas framåt. Flera insatser har initierats i kommunerna under året med inspiration av varandra. Strukturen för SSA-arbetet har blivit tydligare i samtliga kommuner. En förstudie om APL-platser har genomförts tillsammans med övriga delregioner. Förstudien var underlag till ett större regionalt projekt, där en av kommunerna i Sjuhärad valt att delta. Dialog pågår fortsatt med andra insatser, såsom projektet Tekniktrappan som drivs av Navet science center. Frågan har lyfts till regional nivå, där yrkesattraktion blivit en fråga för gemensamma insatser i regionen. Målet är uppfyllt. Utveckla strukturer för En inventering av de aktörer som bedriver yrkeshögskoleutbildningar i samarbete med Sjuhärad har genomförts under året. YH-utbildningar är ett prioriterat yrkesutbildningsaktörer samt område för Kompetensrådet under 2026, vilket innebär ett större fokus högskolan på frågan framöver. Ett utvecklat samarbete har även skett på regional nivå, vilket synliggjort fördelningen av utbildningar inom Västra Götaland. En arbetsgrupp har bildats för att stärka YH i regionen; både när det gäller antal utbildningar och inriktningen på dem, samt den geografiska fördelningen. Förståelsen har ökat för de olika delregionernas förutsättningar för utbildningar, både på gymnasie- och YH-nivå. I samarbete med Högskolan i Borås har ett koncept utarbetats för att stärka kopplingen mellan högskolan, kommunerna och deras näringsliv. Ett 40-tal personer deltog på en dag som innehöll nätverksmöjligheter och dialog, workshopinslag, presentationer och rundvandring i labbmiljöer. Dagen var uppskattad och ledde till att både företag och den kommunala organisationen fick ökad insikt och förståelse för hur samarbeten kan se ut. Ett par konkreta kontakter etablerades. Vid ett företagsbesök under våren identifierades ett behov av en viss kompetens inom plasttillverkning. En undersökning gjordes bland andra företag i branschen och totalt 20 företag valde att skriva en avsiktsförklaring och stötta en ansökan om YH-utbildning. Ansökan beviljades och Borås är en av tre utbildningsorter i Sverige där utbildningen kommer att starta under 2026. Målet är uppfyllt. Årsbokslut 2026-02-20 En cirkulär och hållbar framtid Skapa en framåtsyftande och Arbetet sker inom ramen för projektet Krafttag i Väst – Elsa; en samordnad energiplanering samverkan mellan samtliga kommunalförbund, VGR, Länsstyrelsen och över kommungränser som Energikontor Väst. integreras i kommunala Kommunbesök genomfördes under våren för att kartlägga samhällsplaneringen kommunernas arbete med energiplanering. Genom dialog har kunskap och erfarenheter delats mellan kommunerna. Förbundet har bidragit med stöd såsom granskning, bollplank och framtagande av statistik och flera av kommunerna i Sjuhärad börjar bli klara med sina energiplaner. Då samhällsplanerare ofta är involverade i arbetet, finns tydliga kopplingar till den kommunala samhällsplaneringen. En mer aktiv dialog gällande energi sker nu i fler områden än bara energiplanen; fjärrvärme och ledningsgator diskuteras allt oftare i samband med översikts- och detaljplaner. Projektet ElSa har därmed bidragit till att regional energiplanering integreras med kommunal samhällsplanering. Flera webinarier har arrangerats och under hösten har arbetet med att ta fram en målbild energi för Sjuhärad påbörjats genom dialog och workshops med politik och tjänstepersoner. Detta arbete kommer att fortsätta under första delen av 2026. Målet är uppfyllt. Stimulera omställningen till Arbetet sker inom ramen för projektet GreenFleets, där samverkan bland ett fossiloberoende samhälle annat sker med Fyrbodals kommunalförbund, vilket innebär att 22 genom kunskapshöjande kommuner är målgrupp. Under året har flertalet kunskapshöjande insatser inom utbud av insatser skett, bland annat genom webinarier, med totalt ca 200 arbetsmaskiner deltagare, och rapporter. Ett fokusområde har varit upphandlingar och resulterat i stärkta krav och marknadsdialoger. Under hösten anordnades arbetsmaskinsmässor i Vårgårda och Trollhättan, där ett 20- tal utställare presenterade utbudet av elektriska arbetsmaskiner. Kontakter knöts och två kommuner har valt att testa några av de maskiner som ställdes ut. Mässan gav nya insikter och kunskaper samt kontakter med näringslivet. Målet är uppfyllt. Stimulera omställningen och Resurssmart kommun Sjuhärad är ett treårigt samverkansprojekt med samverkan till ett cirkulärt syfte att minska matsvinn, använda färre engångsartiklar samt öka och hållbart samhälle med källsorteringen i kommunala verksamheter. Fem kommuner deltog från fokus på matsvinn, start, vilket under året utökats till 21 verksamheter från samtliga åtta engångsartiklar och bygg- kommuner. Under året har drygt 15 workshops genomförts i de olika och rivningsmaterial kommunerna och samtliga verksamheter har fått stöd i att testa konkreta åtgärder. Ett strukturerat och enhetligt workshopkoncept för källsortering har tagits fram samt ett koncept för mätning och kommunikation av matsvinn. Nya arbetssätt har integrerats och verksamheterna uppvisar bra resultat. En tematräff kring cirkulärt byggande och cirkulära massor med miljöstrategiska nätverket samt avfallsplanenätverket har genomförts och genom olika aktiviteter har vi fått bättre överblick över pågående initiativ och behov i medlemskommunerna. Förbundet deltar i projektgruppen i projektet Cirkulär Upphandling Väst som fokuserar på plastartiklar och återbruk i byggnader, där även två kommuner deltar. I november anordnades Cirkulära dagen för tjänstepersoner i Sjuhärad. 120 personer deltog och fick inspiration kring hur upphandling och inköp kan användas som strategiska verktyg för att främja cirkulära flöden, återbruk och hållbara lösningar. Studiebesök på temat cirkulärt byggande har arrangerats vilket lett till att flera kommuner visat intresse för cirkulärt och hållbart byggande i kommande projekt. Målet är uppfyllt. Årsbokslut 2026-02-20 Stödja kommunerna i Frågan diskuteras löpande i nätverket för miljöstrateger för kunskap och genomförandet av Klimat erfarenhetsutbyte. Inom projekten GreenFleets, Krafttag i Väst- ElSa och 2030 med fokus på Resurssmart kommun Sjuhärad har aktiviteter genomförts som bidrar till klimatlöften 2024-2026 kommunernas genomförande av klimatlöftena, på samma sätt som arbetet med den gemensamma avfallsplanen. Genom GreenFleets samlas Sjuhärads fordonsansvariga, upphandlare och miljöstrateger regelbundet för att ge stöttning i genomförandet av klimatmålen 16,17 och 18. Under våren presenterades guiden Återbruk inom och mellan kommuner och en arbetsgrupp med fokus på cirkulära möbler har startat. Under hösten genomfördes ett seminarium kring biogasproduktion, där lantbrukare i Tranemo kommun var målgrupp. Flera kommuner anser att det stöd de får genom de olika projekten och inom ramen för arbetet med avfallsplanen bidrar till genomförandet av klimatlöftena. Målet är uppfyllt. Hållbar samhällsplanering Öka samverkan kring Under året har det genomförts ett flertal aktiviteter för att öka strategisk samhällsplanering samverkan mellan olika aktörer; studiebesök på Regionens Hus med inom grönblå stråk samhällsplanerarnätverket, dialogmöte mellan samhällsbyggnadschefer och Länsstyrelsen samt mellan samhällsbyggnadschefer och näringslivschefer. Dialog med Region Halland och yttrande kring deras Regionala fysiska plan samt dialog med Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kring bostadsförsörjning. Representanter från VGR och samtliga kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram demografiska scenarier för Sjuhärad. Det stärker den strategiska planeringsförmågan i regionen kopplat till framtida behov. Intervjuer har genomförts med 15 personer för att kartlägga hur grönblå planering bedrivs i Sjuhärad och vilka aktörer som är involverade; en viktig grund för vidareutveckling av strategisk grönblå planering. En bred nätverksträff har genomförts för samtliga nätverk inom samhällsplanering, miljö, kultur, avfall, infrastruktur och kollektivtrafik. Detta har skapat ökad helhetssyn och tvärsektoriell samverkan, vilket är centralt för utvecklingen av sammanhängande grönblå stråk. Resultat från projektet Grönstrukturer i Sjuhärad har presenterats på delregionala träffar, för Länsstyrelsen samt en fransk delegation. Att projektets resultat fått ökad synlighet och legitimitet, stärker förutsättningarna för fortsatt implementering och samverkan. Möjligheter till ökad visualisering av gemensam data på karta har identifierats av digitaliseringssamordnare och GIS-koordinatorer; arbetet fortsätter under 2026. Detta lägger grunden för mer användarvänligt och datadrivet planeringsstöd. Aktiviteterna har haft god effekt. Förbundets roll som mötesplats och möjliggörare för dialog har stärkts och dialogerna mellan kommunerna, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har skapat bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt kunskap om vad som är på gång framöver. Målet är uppfyllt. Kartlägga förutsättningarna En nulägesanalys är genomförd och ett kommunikationsmaterial om för utveckling och samverkan stråket är framtaget. Detta har möjliggjort bättre kommunikation för att i stråket Borås - Värnamo lyfta stråket, dess förutsättningar och betydelse. Ett dialogmöte är genomfört med tjänstepersoner från kollektivtrafikhuvudmännen Västtrafik och Jönköpings länstrafik samt kommunerna för att diskutera länsöverskridande resande. Det har varit ett önskemål under lång tid och resulterade i viktiga insikter. Årsbokslut 2026-02-20 Ett politiskt informationsmöte genomfördes i augusti, där även Västra Götalandsregionen och Region Jönköpings län deltog. Mötet satte ljus på stråkets arbete och alla enades om att en samlad röst är viktig för att nå resultat. Vidare lyftes frågan om gemensamma politiska skrivningar för att få till ökat hållbart resande i stråket. Ett resultat av mötet är att en politisk gruppering som arbetar för stråket och dess prioritering är utsedd, vilket stärker möjligheterna till påverkan. I januari 2026 genomförs ett dialogmöte med representanter från näringsliv och besöksnäring samt handelskammaren i Västra Götaland och region Jönköping utifrån följande frågeställningar: Hur kan vi tillsammans verka för att stärka stråket, Vilka behov finns och vilka gemensamma aktiviteter kan vi göra? Genomförda aktiviteter har lyft stråket i en bredare krets och flera aktörer har visat intresse för arbetet. Detta är dock ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Målet är uppfyllt. Samordna prioriteringar av Nätverket inom infrastruktur med representanter från samtliga inspel till regional kommuner har haft stor roll i arbetet. VGR har genomfört dialogmöten transportinfrastrukturplan med tjänstepersoner inom kommunalförbunden och politiskt har frågan diskuterats på beredningen hållbar regional utveckling Sjuhärad vid ett flertal tillfällen. En politisk samsyn har uppnåtts om fördelning av medel för tillkommande utrymme inom Boråsregionen och beslut togs av Direktionen i september, vilket avslutade en lång process. Målet är uppfyllt. Samordna remissyttranden En väl fungerande och inarbetad process där kommunerna inkommer för Trafikförsörjnings- med yttranden, som sammanställs till ett gemensamt yttrande för hela programmet och Strategisk delregionen. Beslut togs i Direktionen i februari. Målet är uppfyllt. plan för kollektivtrafik på jämlika villkor Kultursamverkan Genomföra de prioriterade Nätverken inom kulturområdet, exempelvis bibliotekschefer, målområdena i den kulturchefer och kultursamordnare, ansvarar för måluppfyllelse inom delregionala kulturplanen respektive område. En intern halvtidsutvärdering av den delregionala kulturplanen genomfördes under den så kallade Sjuhäradsdagen tillsammans med samtliga tjänstepersons- och politiska nätverk inom kulturområdet. Underlaget utgör en del av det material som kommer att användas av extern konsult vid vidare utvärdering av kulturplanen under våren 2026. Utvärderingen kommer att visa prioriteringar kring kulturplanens fortsatta arbete till och med 2027. Ett samverkansforum för folkbildningsfrågor mellan kulturchefsnätverket och representanter från studieförbund har startats upp, vilket lett till fördjupad förståelse för förutsättningarna i Sjuhärad. En gemensam plan har tagits fram med prioriterade områden i det fortsatta arbetet. Samverkan med nätverk inom samhällsplanering har lett till gemensamma projektansökningar med fokus på gestaltad livsmiljö och New European Bauhaus, NEB. Youngspace är ett gemensamt projekt mellan kommunerna och Science Park Borås om barn och ungas påverkan på platsutveckling. Kontakter och nätverk har skapats, både mellankommunalt och internationellt. Målen för internationalisering och barn och ungas rätt till kultur har stärkts med hjälp av projektet. Gemensamma träffar mellan kommuner och civilsamhälleorganisationer har bidragit till att lyfta frågan om kultur som besöksnäring. Årsbokslut 2026-02-20 På kulturchefernas initiativ har en kartläggning genomförts hur ett delregionalt arbetssätt kring barn och ungas rätt till kultur i skolan kan se ut; Kulturträd Sjuhärad. Målet är uppfyllt. Stärka förutsättningarna för Genom funktionen finansieringslots kultur har ansökningar om totalt att fler kulturaktörer i 33 000 tkr möjliggjorts. Arbetssättet med coachning för kulturaktörer och Sjuhärad ska söka kunskapshöjande insatser, exempelvis vid föreningsträffar, används nu utvecklingsmedel strategiskt. Sju större utbildningsinsatser om stöd har genomförts. Aktiviteterna har stärkt aktörernas långsiktiga kapacitet att söka medel. Förstärkning av samverkan inom regionen har skett genom ett nystartat nätverk för finansieringslotsar. Strategiskt arbete kring kreativa och kulturella branscher, KKB, har genomförts i samverkan med VGR. Internationella kontakter är tagna, med fokus på framtida utbyte och nätverksträffar med nordiska och baltiska samarbetsparters. Detta kommer att möjliggöra för kommuner att delta i Intereg-Europé. De internationella insatserna har breddat perspektiven och ökat relevansen för målet genom att skapa nya arenor för samarbete och utveckling. Målet är uppfyllt. Utlysa medel för En utlysning för kulturprojekt genomfördes under perioden december kulturprojekt 2025-2027 2024 - februari 2025. Ett projekt och en förstudie beviljades medel i linje med den delregionala kulturplanen. Då antalet sökande var lågt kommer en analys och översyn att genomföras samt dialog med det kulturpolitiska nätverket och kulturchefsnätverket kring hur utvecklingsmedel ska riktas framöver för att nå önskad effekt. Resultatet från halvtidsutvärderingen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet samt en ny utlysning. Målet är uppfyllt. Övergripande Samordna kommunernas Under våren genomfördes besök i alla kommuners kommunledningar svar på remissen om samt workshops i utvalda delregionala chefsnätverk för att samla in reviderad utvecklingsstrategi synpunkter på förslaget till aktualiserad utvecklingsstrategi för Västra för Västra Götaland Götaland. Ett samlat yttrande från samtliga kommuner sammanställdes och beslutades av Direktionen i september. Alla kommuner har även skickat in egna yttranden som komplement. Slutgiltigt beslut kring den regionala strategin kommer att tas av regionfullmäktige i februari 2026. Vårens aktiviteter bedöms ha ökat den kommunala förankringen samt höjt kunskapen om värdet av det gemensamma regionala utvecklingsarbetet. Under hösten presenterades en sammanställning av de mest förekommande synpunkterna i remissvaren. Den nya kraftsamlingen Framtidsrusta barn och unga har skapat stort engagemang och uppfattningen är att det breddade perspektivet bättre speglar de utvecklingsbehov länet står inför jämfört med den tidigare kraftsamlingen Fullföljda studier. Kraftsamlingen beskrivs som relevant, välmotiverad och i linje med den nya socialtjänstlagen. Målet är uppfyllt. Tillsammans med I samband med kommunturnén och workshoparna under våren, se ovan, kommunerna formulera en samlades även synpunkter in gällande den delregionala reviderad version av utvecklingsstrategin för Sjuhärad. Direktionens strategidagar hade temat Utvecklingsstrategi för Med utblick mot 2045 och resulterade i fem målbilder, en per Sjuhärad 2026-2030 fokusområde. Genomförd kommunturné, dialoger med nätverken och politikens framarbetade målbilder har resulterat i ett välarbetat underlag till det fortsatta arbetet. Resultatet av den externa utvärderingen av de delregionala utvecklingsmedlen, se ovan uppföljning grunduppdrag, är ett bra underlag inför politiska dialoger hur medlen ska fördelas under kommande Årsbokslut 2026-02-20 programperiod. Den reviderade utvecklingsstrategin kommer att färdigställas under våren 2026, efter att den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland antagits i februari. Kommunerna har varit delaktiga i arbetet och det har inkommit många bra synpunkter. Uppdraget pågår och kommer att slutföras under våren 2026. Utlysa medel till förstudier En öppen utlysning genomfördes under februari och mars. Fem inom regional utveckling förstudier beviljades medel till en summa av 500 tkr inom ramen för Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad. Målet är uppfyllt. Gemensam digitalisering Under våren bildades ett delregionalt digitaliseringsforum; Gemensam Sjuhärad digitalisering i Sjuhärad. Gruppen arbetar på tre nivåer – regionalt, delregionalt och med externa aktörer – och har identifierat fem fokusområden med tillhörande mål. Under året har forumet bidragit till ökad samverkan, stärkt informationssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i kommunerna. Sjuhärads perspektiv har lyfts in i relevanta nationella och regionala digitaliseringsarenor och kommunerna har fått tydlig förankring och återkoppling från de olika nätverken. Operativt arbete i kommunerna har bland annat omfattat gemensamma initiativ inom Handslaget samt utveckling av gemensamma krav vid IT- upphandlingar. Parallellt har kompetenshöjande insatser inom AI genomförts för medarbetare, vilket stärker kommunernas förutsättningar för fortsatt digital utveckling. Arbetet har varit framgångsrikt och det finns en tydlig riktning framåt. I december beviljades fortsatta projektmedel från VGR för att det delregionala och regionala arbetet kring digitalisering ska fortlöpa under kommande år. Arbetet är särskilt aktuellt i Sjuhärads kommuner utifrån den nationella digitaliseringsstrategin som kom sommaren 2025 och lagändringen NIS2 vid årsskiftet 2025/2026 som har fokus på informationssäkerhet. Målet är uppfyllt. Sammanfattande bedömning enhet regional utveckling Utifrån den nulägesanalys som gjordes under hösten 2024 formulerades 21 specifika mål och uppdrag för 2025; områden och frågor där förbundet såg behov av extra fokus och utveckling. Under året tillkom satsningen gemensam digitalisering i Sjuhärad. Bedömningen är att 21 mål är uppfyllda under året och att ett är delvis uppfyllt. Under 2025 har förbundet flyttat fram positionerna som samverkansplattform för Sjuhärads bästa på flera områden inom regional utveckling. Det har skett inom kultursamverkan, infrastruktur, samhällsplanering, kollektivtrafik, investeringsfrämjande samt inom miljöområdet. Förbundet har även breddat det mellanregionala arbetet över regiongränserna inom stråksamverkan, en positiv riktning som kräver både långsiktighet och uthållighet - men det finns en tydlig vilja och en samsyn av värdet av fortsatt samverkan. Det regionala samarbetet har stärkts ur ett västsvenskt perspektiv och Sjuhärads position har stärkts internationellt inom kultur, investeringsfrämjande och miljöområdet. Kultursamverkan har stärkts genom breddad tvärsektoriell samverkan och utvecklingsinsatser för kulturaktörer. Internationaliseringen har intensifierats genom nya kontakter och planerade samarbeten i nordisk-baltisk kontext. En politisk samsyn har uppnåtts under våren om förbundets fördelning av medel till den regionala transportinfrastrukturplanen. En process som pågått länge och som tack vare det starka förtroendet för förbundet och det goda samarbetsklimatet mellan förbundet och kommunerna resulterat i ett gemensamt remissyttrande om prioriteringar. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har genomfört en regional kunskapsöversikt i syfte att belysa och tydliggöra det regionala perspektivet inom kultursamverkansmodellen. Resultatet visar att Årsbokslut 2026-02-20 kommunalförbundens roll och arbete upplevs som centrala för kommunerna i regionen. Förbunden fungerar som viktiga aktörer för delregional samverkan och har en dubbel funktion; dels som mötesplatser där kommunernas behov kan fångas upp och legitimitet skapas genom politikernas delaktighet, dels som stöd i det praktiska arbetet. Det finns ett stort förtroende för kommunalförbunden som nära samarbetspartners, men dialogen mellan regionen och kommunerna kan utvecklas. Det regionala samarbetet inom kompetensområdet har lett till att regionen och kommunalförbunden numera arbetar med samlad kraft för att gemensamt öka antalet utbildningar inom vuxenutbildningen. Vårens inventering av utbildningar i Sjuhärad har lett till en insikt om vilka aktörer som är verksamma inom vuxenutbildningen och vilka insatser som krävs för att öka andelen utbildningar i vår delregion. En regional grupp har bildats för att stärka yrkeshögskoleutbildningen och åstadkomma en mer rättvis fördelning, både när det gäller antal utbildningar och inriktningen på dem, samt den geografiska fördelningen. Under våren har ett koncept utformats för att knyta kommunerna närmare akademin. Arbetet med revideringen av den regionala utvecklingsstrategin och turnén till alla kommuner har lett till ökad förståelse för det regionala utvecklingsarbetet. Turnén bidrog till att synliggöra förbundets roll gentemot kommunerna som helhet och har lett till att kommunernas kunskap om flernivåsamverkan och dess möjligheter ökat. En effekt är att kommunerna vill delta aktivt i utvecklingsarbetet och ser potentialen i regional samverkan. De delregionala utvecklingsprojektens resultat och effekter för Sjuhärads utveckling har synliggjorts genom dialogmöten mellan projektägarare och ansvarig beredning. Projektens mål, syfte och Sjuhäradsperspektiv har blivit tydliga för politiken på ett tillfredställande sätt och det har synliggjorts att projekten leder till bra resultat för alla kommuner. Sammantaget visar bokslutet för 2025 på ett regionalt utvecklingsarbete med tydliga effekter, stärkt samordning och goda förutsättningar för fortsatt långsiktig utveckling i Sjuhärad Årsbokslut 2026-02-20 Enhet Välfärdsutveckling Övergripande mål • Tillsammans är Sjuhärads kommuner redo att möta framtidens för enhetens välfärdsutmaningar grunduppdrag • Förbundet är kommunernas förstahandsval av arena för samverkan inom välfärden Mål/uppdrag Uppföljning 31 december Nära vård Ett modernt hälso- Förbundet har varit delaktig i flera olika grupperingar under framtagandet av och sjukvårdsavtal är nytt hälso- och sjukvårdsavtal och förslaget skickades ut på remiss under våren. framtaget där Förbundet anordnade delregionala remissmöten för att nå enighet i sakfrågor Sjuhärads behov samt för att stärka kommunerna inför sina respektive remissvar. Samordningen tagits tillvara och enigheten vad gäller synpunkter har lett till större påverkansmöjlighet vid justeringar och att Sjuhärads behov tagits tillvara. Samtliga Sjuhäradskommuner har skickat in remissvar och ett slutgiltigt avtalsförslag beslutades på delregional nivå under oktober och skickades därefter till respektive kommun för beslut under hösten och våren 2026. Arbetet med framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal har varit en välfungerande process och förslaget är modernt och framåtsyftande. Under 2026 fortsätter arbetet med att stödja kommunerna i implementeringen av avtalet. Uppdraget att ta fram ett avtal är slutfört. Omställning ny socialtjänstlag Sjuhärad har en plan Samverkan kopplad till den nya socialtjänstlagen bedrivs dels i de ordinarie för gemensamt, chefsnätverken, dels i det specifika SoL- nätverket med uppdrag att bidra till att långsiktigt arbete omställningen till den nya socialtjänstlagen ska vara effektiv och jämlik i kring omställningen Sjuhärad. SoL-nätverket har träffats månadsvis under året, vilket lett till att till ny socialtjänstlag kommunerna fått förutsättningar att planera sin egen omställning med kunskap och erfarenheter från hela Sjuhärad. Socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli och samtliga Sjuhäradskommuner har tack vare god samverkan varit förberedda och genomfört förändringar och justeringar. Nätverken planerar fortsatt samarbete för att uppnå likriktning i Sjuhärad i samband med större förändringar. Workshops har genomförts i tre chefsnätverk för att identifiera lämpliga samverkansområden. Arbetet har synliggjort gemensamma utmaningar samt tydliggjort skillnader i arbetssätt och lokala förutsättningar. Träffarna har stärkt samverkan och kommunerna har lärt av varandra. Det har bidragit till ökad samsyn kring omställningens komplexitet. Nätverken har skapat förutsättningar för ett mer samordnat och strategiskt arbete på längre sikt, anpassat till respektive kommuns kontext. Det har varit utmanande att uppnå likriktning utifrån respektive kommuns organisatoriska förutsättningar och prioriteringar, samtidigt som arbetet bedöms skapa goda förutsättningar för ökad samsyn och gradvis likriktning över tid. Det långsiktiga arbetet stärker möjligheten till mer samordnade arbetssätt i takt med att omställningen fortskrider. Socialchefsnätverket och samhällbyggnadschefsnätverket har haft en gemensam workshop vilket ledde till erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning gällande varandras uppdrag. Utifrån workshopen har en arbetsgrupp bildats för att möjliggöra samverkansinitiativ framöver. Omställningen av socialtjänsten är en stor utmaning som kräver långsiktigt arbete. Sex kommuner i Sjuhärad kommer att delta i SKR:s lärprocess framtidens socialtjänst under 2026-2028. Syftet med lärprocessen är att stödja kommunerna att utveckla en mer förebyggande, tillgänglig, jämlik och jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst i linje med nya socialtjänstlagen. Processen bygger på en metod där socialtjänstens ledningsfunktioner jämför och lär av varandra. Uppdraget som formulerades inför 2025 är slutfört. Årsbokslut 2026-02-20 Kompetensförsörjning Sjuhärad har ett Nätverket har tagit viktiga steg mot att utvecklas till en strukturerad och välfungerande forum samarbetsinriktad arena. Deltagarna har fått gemensam förståelse för som arbetar nätverkets uppdrag, mål och arbetsformer, vilket skapat en tydligare riktning strategiskt och ökat engagemang. Den kommunikationsplan som upprättats har bidragit till tillsammans transparens och förankring i kommunernas förvaltningsledningar och med chefsnätverk, vilket stärker nätverkets legitimitet, trovärdighet och kompetensförsörjning genomslagskraft framåt. inom välfärdsområdet En workshop i början av året resulterade i tre fokusområden: Utveckling av karriärmodell och differentieringsmetodik, Kunskapsunderlag för hållbar schemaläggning samt Inhämtning av fakta kring kommunernas förhållningssätt till vuxenutbildningar och vård- och omsorgsprogrammet. Genom att enas om gemensamma fokusområden och skapa en strukturerad arbetsprocess har nätverket tagit viktiga steg mot ett mer strategiskt och samordnat kompetensförsörjningsarbete. Under våren genomfördes omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte gällande karriärmodell. Arbetet har resulterat i en gemensamt förankrad projektplan för utveckling av en karriärmodell för undersköterskor i äldreomsorgen i Sjuhärad. Karriärvägsmodellen beskrivs som ett strategiskt verktyg för att möta kompetensförsörjningsutmaningarna inom äldreomsorgen. Genom att kombinera differentiering av arbetsuppgifter med tydliga karriärvägar skapas både verksamhetsnytta och ökat värde för medarbetarna, samtidigt som yrkets attraktivitet och långsiktiga hållbarhet stärks. Projektplanen innehåller förslag på organisationsstruktur, ansvarsfördelning och genomförande. På sikt förväntas karriärmodellen bidra till ökad attraktivitet för yrket, bättre matchning mellan kompetens och uppdrag samt stärkta möjligheter att behålla och utveckla medarbetare inom äldreomsorgen. Arbetet med karriärmodell var ett första test av nätverkets arbetsformer och övriga identifierade fokusområden kommer att hanteras framöver. Det gemensamma forskningsprojektet med FoU-enheten fortsatte under året och cirka 120 undersköterskor i fyra kommuner deltog genom individuella intervjuer, fokusgrupper och workshopar för att identifiera faktorer som påverkar kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Syftet var att koppla samman verksamhet och forskning och projektet har uppmärksammats i media. Under hösten presenterades resultaten på FoU Välfärds konferens i Stockholm och ett avslutande seminarium planeras under 2026. Samarbetet mellan FoU-enheten, förbundet och kommunerna har stärkts. Målet är uppfyllt. Digitalisering Sjuhärads kommuner Efter dialog under hösten 2025 valde socialcheferna att avsluta har ett delregionalt digitaliseringsnätverket välfärd. Arbetet fortsätter inom ramen för satsningen forum för att Gemensam digitalisering Sjuhärad, som arbetar med digitalisering ur ett gemensamt bredare perspektiv. Se uppföljning enhet regional utveckling. Målet är uppfyllt. omhänderta välfärdens digitalisering Fullföljda studier Destination gymnasiet Under våren förankrades Destination Gymnasiet Sjuhärad genom att Sjuhärad är etablerat projektledarna träffade skolchefer, verksamhetschefer, utvecklingsledare och och bidrar till rektorer i samtliga Sjuhäradskommuner för att sprida information och skapa godkända betyg intresse och engagemang för insatsen. Sju av åtta kommuner valde att delta. I i matematik för elever nästa steg fördes dialog med lärare och övrig skolpersonal för att informera om i åk 9 i alla Sjuhärads vad insatsen innebär samt rekrytera deltagare. Inledningsvis var uppskattningen kommuner att 50 elever skulle delta under hösten 2025, intresset har dock varit stort i Årsbokslut 2026-02-20 kommunerna och antalet platser utökades. Med hjälp av lärarna i kommunerna rekryterades coacher som utbildats för att säkerställa god kompetens och likvärdighet i hur studiecoachningen bedrivs. Under höstterminen har 78 elever fått coachning i matematik. Genomförd utvärdering visar på hög nöjdhetsgrad bland både elever och vårdnadshavare, där 100 % av vårdnadshavarna anger att de rekommenderar Destination gymnasiet. 61 % av eleverna har uppnått godkända betyg under höstterminen, varav 21 % gjort en betygshöjning. Samverkan med kontaktpersonerna på skolorna har ökat förståelsen kring inskrivna elevers behov och status. Några elever har valt att avsluta coachningen, vilket dock inte berott på missnöje med programmet utan andra faktorer. När en inskriven elev avslutar, finns möjlighet att erbjuda en annan elev plats. Destination gymnasiet Sjuhärad är etablerat och bidrar till att eleverna når kunskapsmålen i matematik. Målet är uppfyllt. Psykisk hälsa Sjuhärad har en Under våren utarbetade kommunalförbunden och VGR en länsgemensam struktur där frågor organisation för att omhänderta frågor rörande psykisk hälsa och rörande psykisk hälsa suicidprevention i Västra Götaland bestående av politisk styrning och fyra omhändertas och grupperingar. samordnas delregionalt och En behovsinventering i form av workshopar och dialogmöten har genomförts regionalt med nyckelpersoner från samtliga Sjuhäradskommuner. Inventeringen mynnade ut i en rapport som beskriver flera olika perspektiv på hur kommunala verksamheter kan stärka sitt arbete med att främja den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa i samverkan. Rapporten har presenterats för socialchefsnätverket och tas om hand i det nätverk för psykisk hälsa och suicidprevention som startat upp i Sjuhärad. Resultatet av behovsinventeringen har även varit underlag för framtagandet av en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention, tillsammans med liknande inventeringar i övriga kommunalförbund och inom VGR. Målet är uppfyllt. Omställningsarbetet har dock endast påbörjats och är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå framöver. Nätverksarbete Inom enhet välfärdsutveckling är arbetet starkt knutet till de olika chefsnätverken och i början av året genomfördes en workshop med samtliga välfärdsnätverk med syfte att utveckla samverkan inom och mellan nätverken. Under dagen genomfördes övningar som ökade kunskapen om varandras nätverk och dialog kring utveckling av samverkansformerna. Utifrån resultatet har socialchefsnätverket tagit fram gemensamma ramar och riktlinjer för nätverken. Förbundet har även tagit fram en struktur för bryggmöten där information förmedlas mellan nätverken. Nedan följer exempel på uppdrag och gemensamma arbeten inom ramen för nätverken. Millennium Arbetet efter VGR:s pausbeslut gällande Millennium fortgår genom att det tillsatts en temporär arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga kommunernas vägval framåt. Uppdraget är att klarlägga möjliga alternativ för kommunerna att hantera sitt informationsutbyte fristående från VGR:s beslut om systemstöd. Personal- och kompetensförsörjning Arbetet med de nationella yrkesresorna tar form; en insats som riktar sig till flera yrkesgrupper inom socialtjänsten. Yrkesresan Barn och unga pågår sedan 2023 och under våren bildades ett nätverk med representanter från alla kommuner för att planera och samordna genomförandet av Yrkesresan Funktionshinder. Samtliga kommuner påbörjade utbildningsinsatsen i oktober och över 700 personer har ett konto i lärportalen. Under året har beslut tagits att även yrkesresorna Äldre samt Skadligt bruk och beroende ska lanseras under 2026. Årsbokslut 2026-02-20 Beslut har tagits om en ny omgång av uppdragsutbildning Grunden 2025/2026, en uppskattad utbildning för baspersonal med högt deltagande som ger god kompetensutveckling. Utifrån ett identifierat behov att gemensamt utbilda yrkesverksamma familjehemssekreterare i att handleda familjehem fick Högskolan i Borås ett uppdrag att ansvara för en utbildning som startade under hösten med 17 deltagare från fyra kommuner. Förbundet har ett delregionalt samordningsansvar för VFU för Sjuhäradskommunerna. Möten har hållits i det delregionala samverkansforumet mellan kommuner, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Arbetet syftar till att möjliggöra samverkan mellan parter och förbättra omhändertagandet av VFU- studenter och har under året lett till utveckling av introduktionen för studenterna samt en utveckling av studentenkäten. Studenter på akademiska vårdutbildningar rankar sina praktikplatser varje år. I år fick Högskolan i Borås för första gången högst betyg i landet och utsågs till ”Årets lärosäte 2025”. En bekräftelse på att arbetet har positiv effekt. Under året har möten skett med övriga kommunalförbund och Göteborgs universitet med syfte att öka möjligheten för kommunerna att få fler arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenter. Planeringsarbete har påbörjats för att även samordna VFU för dessa grupper. Arbetet fortsätter under 2026. Vårgårda kommun och Högskolan i Borås planerar att starta en kommunal utbildningsenhet vård- och omsorg, KUVO, under hösten 2026. Avtal har skrivits och förberedelsearbete pågår. Övriga kommuner följer arbetet. Suicid Under året har det suicidpreventiva nätverket arbetat med att ta fram en delregional rutin för efterlevandestöd vid suicid. Ansvarig arbetsgrupp består av två representanter från nätverket samt representanter från psykiatrin på SÄS, kommunernas socialtjänst och elevhälsa, vårdcentraler, polis, ambulans, spes Västra krets samt Svenska kyrkan. Bland annat har en större workshop genomförts, där representanter från kommun, region, blåljusverksamheter och civilsamhälle bjöds in för att komma med synpunkter på rutinen. Rutinen ska beslutas under våren 2026. Med anledning av att flera av kommunernas lokala handlingsplaner för suicidprevention löper ut har det förts samtal i nätverket om hur dessa ska revideras. Då även den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention löpt ut, kommer kommunerna att förlänga sina lokala handlingsplaner och avvakta med större revideringar till de länsgemensamma handlingsplanerna är på plats. En konferens genomfördes på Suicidpreventiva dagen den 10 september. Hälso- och sjukvårdens beredskap Information och dialog har förts under hösten om ny lagstiftning gällande hälso- och sjukvårdens beredskap. Ett gemensamt utvecklingsarbete har identifierats som kommer att genomföras under 2026. Sammanfattande bedömning enhet välfärdsutveckling Utifrån den nulägesanalys som gjordes under hösten 2024 formulerades sex specifika mål och uppdrag för 2025. Bedömningen är att samtliga uppfyllts under året. Inom enheten för välfärdsutveckling är arbetet starkt knutet till de olika chefsnätverken inom välfärdens område och de handlingsplaner nätverken tagit fram. Under 2025 har enhet välfärdsutveckling arbetat samlat med att stödja Sjuhärads kommuner inom grunduppdraget, med fokus på samverkan, strategisk utveckling och gemensamma lösningar. Arbetet har bedrivits genom delregional samordning, länsgemensamma strukturer och nätverk inom välfärdsområdet. Enheten har haft en aktiv roll i omställningen till nära vård genom representation i arbets- och styrgrupper, samordning av remissarbete samt dialog- och erfarenhetsutbyte, vilket har bidragit till ökad samsyn och stärkt kommunernas gemensamma påverkansmöjlighet. Arbetet med omställningen till ny socialtjänstlag har bedrivits genom chefs- och specialistnätverk med fokus Årsbokslut 2026-02-20 på gemensam kunskapsuppbyggnad och identifiering av områden där samverkan ger mervärde. Inom kompetensförsörjning har ett nytt delregionalt nätverk etablerats och utvecklats till en strategisk samverkansarena, vilket bland annat resulterat i ett gemensamt projekt för utveckling av karriärmodell för undersköterskor. Enheten har även haft en samordnande roll inom psykisk hälsa, fullföljda studier, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och digitalisering. Arbetet med psykisk hälsa har lett till etablerade nätverk och en länsgemensam samverkansstruktur. Destination Gymnasiet Sjuhärad har etablerats som en gemensam insats för fullföljda studier. Samordningen av VFU har vidareutvecklats i samverkan med region och lärosäten. Inom digitalisering har inriktningen justerats mot nya samverkansformer, då tidigare arbetssätt inte bedömts vara tillräckligt ändamålsenliga. Sammantaget bedöms enhet välfärdsutvecklings arbete under året i hög grad bidragit till de två övergripande målen för grunduppdraget. Genom strukturerad samordning, aktiv representation och ett utvecklat nätverksarbete har Sjuhärads kommuner stärkts i sin gemensamma förmåga att möta framtidens välfärdsutmaningar. Arbetet har präglats av långsiktighet, kunskapsdelning och en tydlig ambition att gå från analys till handling, vilket särskilt syns inom kompetensförsörjning, nära vård och omställningen till ny socialtjänstlag. Att flera gemensamma initiativ nu går in i genomförandefas visar på ökad mognad i den delregionala samverkan. Enheten har även tydligt positionerat förbundet som en central och relevant arena för samverkan. Kommunerna har i hög grad använt Boråsregionen som plattform för dialog, samordning och gemensam påverkan; delregionalt och länsgemensamt. Detta har ökat förbundets legitimitet och stärkt rollen som förstahandsval för samverkan inom välfärdsområdet. Nätverken har utvecklats från informationsforum till mer strategiska och i vissa fall operativa strukturer, vilket bidrar till ökad genomslagskraft. Samtidigt synliggör arbetet vissa utmaningar. Skillnader i kommunernas organisatoriska förutsättningar, prioriteringar och mognadsgrad har i flera processer försvårat snabb likriktning och gemensamt genomförande. Vissa områden har också behövt skjutas fram i tid eller prioriteras om, exempelvis inom digitalisering och delar av kompetensförsörjningsarbetet. Dessa utmaningar bedöms dock vara en naturlig del av komplex samverkan och hanteras genom successiv utveckling av former, tydligare styrning och mer fokuserade arbetsformer. Sammantaget visar året att enheten lagt en stabil grund för fortsatt samverkan och ökad effekt kommande år. 4.4 Intressebolag Förbundet är delägare i Gryning Vård AB samt Mediapoolen AB. Förbundet har under året hållit sig informerad om verksamheten i de båda bolagen genom löpande skriftlig och muntlig information samt deltagande vid ägarsamråd. Internkontrollplan 2025 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Avvikelser följs upp inom en 6-månadersperiod efter att internkontrollen genomförts. Avrapportering görs till Direktionen i samband med årsbokslut. Granskningsområde Kontrollmoment Kontrollmetod Frekvens Kontrollansvarig Resultat av granskning Ekonomi och administration 1. Räkenskapsinformation Kontroll att räkenskapsinformation Genomgång enligt 1 g/år Ekonomiansvarig Utan anmärkning förvaras på rätt sätt informations- hanteringsplanen 2. Redovisning Kontroll av bokförda poster 5 stickprov 2 ggr/år Ekonomiansvarig, Utan anmärkning projektekonom Kontroll av leverantörsfakturor 5 stickprov 2 ggr/år Projektekonom och kontering Kontroll att utbetalning skett med 5 stickprov 2 ggr/år Ekonomiansvarig, korrekta uppgifter och underlag projektekonom 3. Fakturering Kontroll att fakturering skett med 5 stickprov 2 ggr/år Projektekonom Utan anmärkning korrekta uppgifter och underlag 4. Moms och skatter Kontroll att rapportering skett på rätt 1 stickprov 2 ggr/år Projektekonom Utan anmärkning sätt, att avstämning finns upprättad och att inbetalning skett 5. Drift eller investerings- Kontroll att inventarieköp bokats på Kontroll av bokförda 2 ggr/år Ekonomiansvarig Utan anmärkning redovisning inventariekonto och uppfyller kraven inventariekostnader på inventarie 6. Attesträtt Kontroll att beslutattest skett av rätt 5 stickprov 1 g/år samt Administrativ chef Kontrolleras löpande i systemet person löpande för fakturahantering. Kontroll att beslut och sakgranskning 5 stickprov 1 g/år samt Administrativ chef Stickprov utan anmärkning skett av olika personer löpande 7. Löner Kontroll att rätt utbetalning skett till Genomgång av lönelista 1 2 ggr/år Administrativ chef Utan anmärkning rätt person månad Kontroll mot avtalad lön Genomgång av lönelista 1 2 ggr/år Administrativ chef månad 8. Arvoden och Kontroll att rätt utbetalning skett till Genomgång av lönelista 1 2 ggr/år Administrativ chef Utan anmärkning reseräkningar rätt person månad Kontroll mot avtalade ersättnings- Genomgång av lönelista 1 2 ggr/år Administrativ chef belopp månad 9. Företagskort Kontroll att utställda kontokort är Genomgång av fakturor Månadsvis Ekonomiansvarig Utan anmärkning aktuella och används på rätt sätt 10. Representation Kontroll av kontering, syfte och 5 stickprov 2 ggr/år Ekonomiansvarig Utan anmärkning deltagare 11. Handkassa Kontroll att handkassan är korrekt Kontroll att kontanter 3 ggr/år Ekonom Navet Utan anmärkning stämmer med bokfört belopp 12. Behörighetsrutiner IT Kontroll att behörigheter är korrekta Kontroll av aktuella 2 ggr/år Administrativ chef, Bitr Utan anmärkning och aktuella för person/period användarkonton verksamhetschef Navet 13. Mobiltelefoner Kontroll att aktuell förteckning Genomgång av fakturor Månadsvis Ekonomiansvarig Utan anmärkning av mobiltelefoner finns samt att telefonavgifter är rimliga i förhållande till tänkt användning 14. Tillträdeskontroll till Kontroll att rätt personer har Kontroll och genomgång 1 g/år Administratör, Bitr Utan anmärkning lokaler tillgång till lokalerna av nycklar och larmkoder verksamhetschef Navet Styrdokument och rutiner 15. Delegationsordning Kontroll att delegationsordningen är Kontroll av aktualitet 1 g/år Administrativ chef Utan anmärkning aktuell 16. Avtalshantering Kontroll att undertecknande av avtal 5 stickprov 2 ggr/år Administrativ chef Utan anmärkning sker i enlighet med gällande samt delegation löpande 17. Inköp och upphandling Kontroll att gällande rutiner för inköp Stickprovsgranskning 1 g/år Administrativ chef Utan anmärkning och upphandling är kända och av dokumentation, efterlevs kontroll och attest 18. Kris och säkerhet Kontroll att telefonlista till anhöriga Kontroll och revidering av 1 g/år Administratör, Bitr Utan anmärkning finns och är aktuell telefonlista verksamhetschef Navet 19. Medarbetare/kompetens Kontroll av organisationen ur ett Riskanalys 1 g/år Förbundsdirektör Utan anmärkning kompetensförsörjningsperspektiv Verksamhetschef Navet 20. Systematiskt arbetsmiljö- Kontroll att arbetsmiljö-almanackan Granskning av rutiner och 1 g/år Skyddskommittén Utan anmärkning arbete följs genomförande Årsrapport Årsrapport Driftverksamheter Driftverksamheter Bilaga till årsbokslut 2024 Bilaga till Årsbokslut 2025 Inledning Enligt förbundsordningen kan Direktionen ta beslut om att förbundet ska ansvara för drift av verksamheter. I dagsläget har förbundet följande driftverksamheter: • Business Region Borås • Dataskyddsombud • Medarbetarcentrum • Vård- och omsorgscollege Sjuhärad • Navet science center • Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Ekonomiskt finansieras och nyttjas driftverksamheterna olika av medlemskommunerna och förs därför som egna enheter i förbundets övergripande budget. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad och Närvårdssamverkan Södra Älvsborg finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Driftverksamheternas verksamhet varierar i storlek och inriktning och därmed även deras målstruktur. Navet science center redovisas separat till följd av omfattningen på verksamheten. Business Region Borås Under 2025-2026 fokuserar verksamheten på fyra huvudområden med underliggande fokusområden; Samverkan för en stark region, Kartläggning och kunskap, Förutsättningar för start och tillväxt samt Investera och etablera. Under perioden pågår satsningen Västsvenska etableringar för grön omställning, VEGO, ett samarbete mellan de fyra etableringsfrämjarna i Västra Götaland; Business Region Borås, Business Region Göteborg, Business Region Skaraborg och Business Region Väst. Arbetet leds och finansieras av Västra Götalandsregionen med medfinansiering av Tillväxtverket. Parterna vill stärka de proaktiva investeringsfrämjande verksamheterna i regionen, för fler och strategiskt hållbara investeringar och etableringar inom den gröna omställningen. Satsningen kommer att pågå till och med sista december 2026 och arbetet utgår från fyra arbetspaket: • Industristruktur och värdekedjor – analys och planering • Ökad offertberedskap – samspel med kommuner och andra intressenter • Expansionsmöjligheter för befintligt näringsliv • Investeringsfrämjande – marknadsbearbetning Mål och uppdrag 2025 Mål och uppdrag Uppföljning 31 december Marknadsföra delregionen Under året har kommunerna utvecklat sina lokala värdeerbjudanden, som togs genom ett gemensamt fram inom den utbildning i business attraction management, BAM, alla erbjudande i det kommuner deltog i under hösten 2024. Ett delregionalt värdeerbjudande har investeringsfrämjande utarbetats och förankrats inom näringslivschefsnätverket. Arbetet har lett till arbetet ökad insikt om betydelsen av värdeerbjudande – både för det interna arbetet i kommunerna och externt gentemot investerare och övriga intressenter. Utvecklingen av siten i Lockryd, Svenljunga, samt en aktiv närvaro i batterivärdekedjans utveckling har varit prioriterade områden. Löpande dialog har förts med Business Sweden och BRB har även besvarat flera förfrågningar kopplade till utländska elintensiva direktinvesteringar. Deltagande har skett vid internationella sammanhang kopplade till batterivärdekedjan, bland annat Nordic Battery Days med program i Japan. För att öka intresset för Västsverige som etableringsregion genomfördes besök vid amerikanska, franska och japanska ambassaderna i Stockholm. Syftet var att synliggöra Västra Götalands styrkor och förutsättningar för utländska företag att etablera sig och bli en del av regionens näringslivsekosystem. Aktiviteten har bidragit till stärkta relationer och skapat förutsättningar för framtida studiebesök och delegationsresor. Resan genomfördes gemensamt av aktörerna inom VEGO. Sammantaget bedöms aktiviteterna ha haft önskvärd effekt. Målet är uppfyllt. Stödja kommunerna att I utvärderingen av BAM-satsningen, se ovan, framkom att det finns ett intresse stärka sin offertberedskap för årliga träffar för etableringsteamen; både för att säkerställa att arbetet genom utbildning och lever vidare och som ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. samarbete, exempelvis Det pågår löpande arbete med Business Swedens verktyg SiteFinder för att formandet av marknadsföra lediga siter i Sjuhärad; i dagsläget 43 stycken. BRB har hittat en etableringsteam aktiv form för att effektivt svara på etableringsförfrågningar från Business Sweden. Metoden har även använts för förfrågningar som inkommit från andra håll, såsom från innovationsstödsystemet, från bolag direkt eller via våra delregionala kollegor/business regions. Antalet case från innovations- stödsystemet har ökat. Bolagen är ofta av start-up-karaktär, men med en systemroll i en värdekedja, vilket är spännande. I samband med en etableringsförfrågan från Business Sweden med komplexa krav identifierades initialt begränsade lokaliseringsmöjligheter. Genom fördjupad dialog med lokala företag och kartläggning av restströmmar identifierades dock nya möjligheter. I ett utvecklingsområde med närhet mellan processindustri, energiaktörer och jordbruk framkom potential för industriell symbios, bland annat genom restvärme, gas- och energiflöden samt biogena resurser. Detta har synliggjort förutsättningar för ett framtida cirkulärt industrikluster där samverkan och resurseffektivitet kan stärka områdets attraktionskraft för ny industri. Offertberedskapen har stärkts och målet är uppfyllt. Stärka samarbetet mellan På eventet Sjuhärads smörgåsbord 2.0 träffade näringslivscheferna de aktörer innovationssystemet, i innovationsstödssystemet som stöttar företag i tillväxtfas. Alla kommuner kommunerna och deltog samt 11 aktörer. Eventet var mycket uppskattat av samtliga deltagare företagen och de kontakter som knöts har lett till olika typer av samarbeten. Inom ramen för VEGO-samarbetet har det genomförts ett gemensamt möte med IUC-bolagen i Västra Götaland i syfte att utveckla gemensamma arbetssätt kopplat till etablerings- och expansionsförfrågningar. Arbetssättet/verktyget Exportboost har tetats tillsammans med Exportcenter Väst med syfte att stärka samverkan mellan innovationssystem och företag. Tillväxtradarn, se nedan, har använts som ett urvalsverktyg för att stärka effektivt innovationsstöd. Vid företagsbesök identifieras behov som sedan kan kanaliseras till rätt aktör inom innovationsstödssystemet. Genom en kombination av mötesplatser, gemensamma utvecklingsinsatser, metodtester och operativ samordning har samarbetet mellan innovationssystemet, kommunerna och företagen stärkts både strukturellt och i praktisk tillämpning. Arbetet har lagt en stabil grund för fortsatt fördjupning och långsiktig samverkan kommande år. Målet är uppfyllt. Implementera I januari genomfördes en workshop i Tillväxtradarn; det verktyg som utvecklats arbetssättet för att inom projektet och som är en urvalsmetod för att hitta företag i tillväxt. Syftet identifiera potentiella är att kunna erbjuda företagen rätt stöd i det skede de befinner sig. Genom att tillväxtföretag inom arbeta med Tillväxtradarn får näringslivsenheten i respektive kommun ett bra projektet underlag att utgå ifrån vid företagsbesök och en möjlighet att se till att bolaget Företagsrevitalisering kommer i kontakt med rätt aktör i innovationsstödssystemet. Kommunen har sedan en fortsatt dialog och följer upp att samarbetet fungerar. Arbetet följs på träffarna med näringslivscheferna. Tillväxtradarn har implementerats som ett gemensamt arbetssätt och beslut har fattats om att fortsätta använda verktyget efter projektslut. Metodiken används som stöd i kommunernas företagsdialoger. Arbetssättet är därmed integrerat i ordinarie verksamhet. Målet är uppfyllt. Öka graden av proaktivt Inom ramen för Business Swedens satsning Expand & Retain har ett antal arbete kopplat till företagsbesök genomförts vilka resulterat i flera konkreta processer, där BRB potentiella haft en tydlig samordnande roll. Långsiktiga dialoger har bidragit till att säkra expansionsmöjligheter för och vidareutveckla befintliga verksamheter. Identifierade kompetensbehov befintligt näringsliv, inom plastindustrin har lett till en ansökan om YH-utbildning som beviljades och som kommer att starta 2026. Målet är uppfyllt. Vara en aktiv part i arbetet Beredningen hållbar utveckling Västra Götaland, BHU, har tagit beslut om det med omställningen till en västsvenska materialsystemet. Delregioner, innovationsaktörer, ideell second cirkulär textilvärdekedja hand och näringslivet har varit delaktiga i processen och Science Park Borås kommer att ha en betydande roll i arbetet framåt. Skapandet av ett cirkulärt system i Västra Götaland som behåller en större volym av insamlat kvalitetsmaterial stärker textil cirkulär konkurrenskraft, innovationer och affärsutveckling i Sverige. Den 6 juni presenterades Sustainable Textiles & Fashion i den nordiska paviljongen under Världsutställningen i Osaka, Japan. Textilhögskolan i Borås var avsändare, genom regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030. BRB har haft en avgörande roll i arbetet som ledde fram till möjligheten att delta. Deltagandet på världsutställningen i Osaka skapar förutsättningar för framtida investeringar och samarbeten i hela Västra Götaland. Business Swedens affärsområde Bioeconomy & Circular Materials möttes i Borås i september med deltagare från 12 regioner i Sverige. Att Business Sweden förlägger sin workshop kring cirkulära material i Borås, skapar ett bra tillfälle för Sjuhärad att stärka sin position inom cirkulär ekonomi och hållbar utveckling - och textil. En gruppering med Borås, Mark och Ulricehamns kommuner har initierats för att se hur vi kan stärka utvecklingsarbetet i det textila fältet tillsammans. Syftet är att fånga upp vad som händer inom området; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Ett nationellt värdeerbjudande är under framtagande; ett samarbete mellan BRB, VGR och Science Park Borås. Boråsregionen och BRB är en samarbetspartner i den regionala plattformen Textile Movement. Som en del av det operativa arbetet i sk. "spetsar" har BRB arbetat för att lyfta vikten av ett gemensamt investeringsfrämjande arbete. Detta har lett till att arbetsområdet Investering, Etablering och Attraktion lagts till. Målet är uppfyllt. Stärka samarbetet mellan Det är kontinuerlig representation från näringslivschefsnätverket på Kompetensrådet, Kompetensrådets möten och kompetensförsörjning var temat på ett av kommunerna och näringslivschefernas möten under hösten. På nätverksdagen i september företagen valde näringslivscheferna kompetensförsörjning som en prioriterad fråga att arbeta med tillsammans över kommungränserna och det är även en av de två mest prioriterade frågorna för BRB 2026 och framåt. I november arrangerade BRB och Högskolan i Borås en gemensam arenaträff med fokus på kompetensförsörjning. Träffen vände sig till Sjuhärads kommuner och företag och syftade till att stärka samverkan mellan akademi, kommuner och näringsliv kring gemensamma kompetensutmaningar. Cirka 40 deltagare medverkade. I DoTank Center möttes näringslivets behov, relevanta utbildningsinsatser och aktuell forskning genom presentationer, dialog och workshopinslag, kompletterat med rundvandring i Högskolans labbmiljöer Kompetensförsörjning har etablerats som en gemensam prioriterad fråga i Kompetensrådet, näringslivschefsnätverket och i samverkan med akademin. Genom möten, gemensamma prioriteringar och arenaträffar har samarbetet stärkts, men behov kvarstår av mer strukturerade former för långsiktig samverkan. Målet är uppfyllt. Analys måluppfyllelse Under året har Business Region Borås gjort tydliga förflyttningar inom samtliga målområden, med ett stärkt fokus på proaktivt, samordnat och strategiskt näringslivsfrämjande arbete. Arbetet har i hög grad möjliggjorts genom den regionala satsningen VEGO, som både stärkt kapaciteten och fördjupat samarbetet mellan delregionerna i Västra Götaland. Inom det investeringsfrämjande arbetet har kommunernas lokala värdeerbjudanden utvecklats och ett delregionalt värdeerbjudande tagits fram och förankrats. I kombination med riktade insatser kopplade till batterivärdekedjan, utvecklingen av Lockryd samt internationella sammanhang – inklusive ambassadbesök i Stockholm – har detta bidragit till ökad synlighet och tydlighet kring Västsverige och Sjuhärad som etableringsregion. Offertberedskapen i kommunerna har stärkts genom förbättrade arbetssätt för SiteFinder och hantering av etableringsförfrågningar via Business Sweden samt samordning i komplexa etableringsärenden. Arbetet har inte enbart ökat effektiviteten i pågående ärenden, utan även lett till identifiering av nya etablerings- möjligheter, bland annat genom industriell symbios. Att kommunernas offertberedskap har stärkts syns tydligt genom att vi snabbt har kunnat svara på de förfrågningar som kommit och att vi lämnat förslag på möjlig verksamhetsmark till hälften av de förfrågningar Business Sweden skickat ut under året. Även om delar av arbetet fortsätter in i 2026, har årets insatser tydligt höjt den gemensamma kapaciteten. Samarbetet mellan innovationssystemet, kommunerna och företagen har utvecklats både genom gemensamma mötesplatser och mer operativ samverkan. Aktiviteter som Sjuhärads smörgåsbord 2.0, möten med IUC-bolagen samt metodtester tillsammans med Exportcenter Väst har bidragit till ökad samsyn kring roller, arbetssätt och erbjudanden gentemot företag i tillväxt. Implementeringen av Tillväxtradarn som gemensamt verktyg har ytterligare stärkt kopplingen mellan företagsdialoger och innovationsstöd. Sammantaget har detta lagt en stabil grund för långsiktig samverkan. Arbetet med Expand & Retain har under året resulterat i flera konkreta och långsiktiga processer som bidragit till att både säkra och vidareutveckla befintliga verksamheter i regionen. Identifierade kompetensbehov har även lett till konkreta utbildningsinsatser i form av en beviljad YH-utbildning inom plastindustrin. Inom området cirkulär textilvärdekedja har Business Region Borås tagit en tydlig ledande roll. Genom värdekedjearbete inom VEGO, samverkan i Textile Movement, internationella kontakter och värdskap för Business Swedens regionala träff har regionens position stärkts regionalt, nationellt och internationellt. Arbetet har resulterat i nya strukturer för samverkan och förbättrade förutsättningar för framtida investeringar. Kompetensförsörjning har under året etablerats som en gemensamt prioriterad fråga i flera centrala forum, inklusive Kompetensrådet, näringslivschefsnätverket och i samverkan med Högskolan i Borås. Arenaträffen i november bidrog till fördjupad dialog mellan akademi, kommuner och näringsliv. Samtidigt kvarstår behov av mer formaliserade och långsiktiga strukturer för samverkan. Sammanfattningsvis visar 2025 års arbete på en tydlig mognad i Business Region Borås arbetssätt, med ökad samverkan, tydligare roller och större genomslag. Resultaten har påverkat inriktningen framåt, där fokus för 2026 ligger på att fördjupa etablerade samarbeten, stärka strukturer för kompetensförsörjning och fortsätta utveckla det proaktiva investeringsfrämjande arbetet till nytta för kommunerna och regionens långsiktiga utveckling. Dataskyddsombud Medlemskommunerna har gått samman om en gemensam dataskyddsfunktion. Syftet med verksamheten är att bevaka en rättssäker och korrekt hantering av den personliga integriteten. Målet är att kommunmedlemmar och kommunalt anställda ska känna sig trygga med hur deras personliga uppgifter hanteras. Mål och uppdrag 2025 Mål och uppdrag Uppföljning 31 december Fortsätta att leverera en Vi har genomfört den årliga granskningsomgången samt stöttat i arbetet proaktiv och professionell DSO- med incidenthantering, konsekvensbedömningar och utredningar. tjänst efter framtagen modell Insatserna har lett till ökad förståelse och höjd kvalitet i dataskyddsarbetet samt bidragit till upprätthållandet av ett systematiskt arbetssätt med integritetsfrågorna. Målet är uppfyllt. Genom informationsinsatser Informationsspridning har skett via nyhetsbrev och i samband med träffar bidra till att öka kunskapen hos med politiska grupperingar. Det finns utmaningar i att nå rätt nivå i beslutsfattarna i kommunerna beslutskedjan och därmed skapa full förståelse för frågor kopplat till om utmaningar kring dataskydd samt behov av nödvändiga aktiviteter. Målet är uppfyllt. hanteringen av kommande EU- regelverk Marknadsföra och genomföra De utbildningar som erbjuds framgår av nyhetsbreven. En digital relevanta utbildningar inom grundutbildning har genomförts för ca 70 deltagare samt en dataskydd fördjupningsutbildning. Målet är uppfyllt. Stötta verksamheterna i att Kommunerna erbjuds en väl genomarbetad metod för granskningar, integrera dataskyddsarbetet i utbildningar, rådgivningar och information. Under året har granskning det dagliga arbetet genom att genomförts, omfattande rådgivning getts, kommunrapport överlämnats bidra med metoder och och utbildningar hållits, vilket förhoppningsvis skapar struktur och grund arbetssätt för dataskyddsarbetet. Målet är uppfyllt. Bedriva omvärldsbevakning I uppdraget ingår att följa rättsutvecklingen och ny kunskap inom och egen kompetensutveckling arbetsfältet. Omvärldsbevakning leder till ny kunskap som delges som hjälper till att stötta kommunerna i form av tips och råd. Målet är uppfyllt. kommunernas och bolagens behov Mätetal Uppföljning 31 december Alla verksamheter (ca 75) ska under året ha genomfört 74 av 75 granskningar är genomförda. Svar minst en granskningsomgång saknas från en organisation. Målet är uppfyllt. Alla åtta kommuner ska under året ha genomfört en Alla åtta kommuner har genomfört genomgång med Mognadsmatrisen mognadsmatrisen. Målet är uppfyllt. Stötta verksamheterna med råd i både enkla och mer Alla inkomna ärenden under året har komplexa frågor och utredningar hanterats i tid. Målet är uppfyllt. Besöka nätverk och personalträffar/APT för att informera Deltagit i ett flertal träffar, exempelvis Digital om dataskydd och stärka medvetenheten kring Arena och AI-labbet i Borås. Målet är uppfyllt. integritetsfrågor På uppdrag arrangera utbildningar samt publicera minst Två grundutbildningar samt en tre nyhetsbrev. Genomföra två fasta grundutbildningar i fördjupningsutbildning i GDPR genomförda. webbinarieform. Två nyhetsbrev publicerade. Målet är uppfyllt. Stötta arbetet vid alla misstänkta och bekräftade Drygt 40 inrapporterade personuppgifts- personuppgiftsincidenter incidenter är hanterade. Målet är uppfyllt. Finnas tillhands för alla registrerade personer, DSO har hanterat ärenden, frågor och medarbetare, verksamheter och tillsynsmyndigheten som rådgivningar under året inom angiven tid. önskar hjälp med ärenden och information. Alla ärenden Målet är uppfyllt. ska vara återkopplade till frågeställaren inom fem arbetsdagar Organisera och kontinuerligt inhämta nyheter och Omvärldsbevakning är en mycket viktig del av kunskap genom omvärldsbevakning samt deltagande i uppdraget och DSO har under året deltagit i relevanta nätverk och utbildningar möten, nätverksträffar och utbildningar samt tagit del av diverse rapporter, domslut och artiklar. Målet är uppfyllt. Genom årlig utvärdering av gångna periodens verksamhet Utvärdering och analys av verksamheten är bättre möta efterfrågade aktiviteter och skapa relevant genomförd och låg till grund för planeringen verksamhetsplan och budget av 2026. Målet är uppfyllt. Enkätundersökning gällande DSO-verksamheten Utvärderingen har skett genom dialog i kommunchefsgruppen. Målet är uppfyllt. Analys måluppfyllelse Med den ökade förståelse och höjda kvaliteten i dataskyddsarbetet i kommunerna har dataskyddsombuden upprätthållit ett systematiskt arbetssätt med integritetsfrågorna, vilket ökar följsamheten till GDPR. Rapporteringen till respektive ledningsgrupp har i år ersatts med en kommunövergripande rapport som lämnats till respektive kommunstyrelseförvaltning, vilket förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse på högsta nivå. Det är en utmaning att nå beslutsfattarna för att skapa förståelse för frågorna kring ny lagstiftning som har beroende till GDPR, exempelvis AI-förordning, Öppna datalagarna, Cybersäkerhetslagar. Arbetet fortsätter för att underlätta för kommunerna i sitt förberedelsearbete. Att man aktivt har börjat avropa de olika utbildningspaketen i GDPR visar på att erbjudandet är rätt och ligger väl i tiden samt att kommunernas generella GDPR-kunskap ökar. Medarbetarcentrum Medarbetarcentrums syfte är att stödja och utveckla anställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Syftet är att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam personalrörlighet. Genom Medarbetarcentrum erbjuds ledarskapsutbildningar och grupputveckling samt individuellt stöd i roll och yrkeskarriär. Mål och uppdrag 2025 Mål och uppdrag Uppföljning 31 december Bidra till personalrörlighet Reflekterande samtal och jobbmatchning är genomförda enligt plan. 36 förändringar har gett en personalrörlighet. Bidra till ökad kompetens hos Ledarskapsutbildningen är avslutad. Alla deltagare har angett att de är cheferna i medlemskommunerna nöjda och har fått ökad kompetens. Bidra till sunda arbetsplatser Coachande samtal och gruppuppdrag är utförda. Nöjda medarbetare, chefer och arbetsgrupper. Många av dessa är referenser idag. Kontinuerlig dialog med Dialog med HR-avdelningar samt chefer och deras arbetsgrupper, medlemskommunerna kring exempelvis på APT. Dialogen har bidragit till deltagare i våra behov på insatser ledarutvecklingsprogram och skapandet av ett nytt program för potentiella chefer. Den har också lett till fler gruppuppdrag och chefscoachningar. Ökat antal medlemskommuner Ulricehamns kommun är ny medlem från 2026. Marknadsföra vad Marknadsföring har skett genom att nyhetsbrev och informationsblad Medarbetarcentrum kan erbjuda skickas ut kontinuerligt. Hemsidan hålls uppdaterad och medlemskommuner verksamhetspresentationer sker löpande. Det har skett en ökad användning av tjänsterna. Mätetal Uppföljning 31 december 90 % ska vara nöjda med det reflekterande samtalet 100 % nöjda med samtalet 90 % av deltagarna på ledarskapsprogrammet ska ange att 100 % nöjda och kan rekommendera andra de kan rekommendera utbildningen till annan att gå utbildningen Kortare uppdrag: 90 % av cheferna ska vara nöjda med Alla är nöjda med de kortare insatserna. Hos insatsen de grupper som mätts, har gruppernas Längre uppdrag: gruppens upplevda prestation ska ha ökat prestation och välmående ökat Ökat nyttjande av Medarbetarcentrums tjänster Det har skett en ökad efterfrågan på tilläggsuppdragen Ökat antal medlemskommuner En ny medlemskommun from 2026 Ökad kännedom om Medarbetarcentrums verksamhet och Åtta nyhetsbrev och två omgångar ökat användande av tjänsteutbudet informationsutskick Analys måluppfyllelse Grunduppdragen gällande jobbmatchning och reflekterande samtal ger resultat och positiva effekter kontinuerligt. Totalt har 36 medarbetare meddelat en positiv förändring under året. Alla som svarat på enkäten om det reflekterande samtalet är nöjda. Exempel på kommentarer är att medarbetarna känner ett gott, varmt och tryggt bemötande, att coacherna lyssnar och ger feedback, att man fått bra coachning gällande CV, att coacherna inspirerar och peppar till att våga, att coacherna är proffsiga samt att Medarbetarcentrums databas/matchningstjänst ger en bra möjlighet till personalrörlighet. Ledarutvecklingsprogrammet har gett positiva effekter. Några svar från ledare/chefer; - Programmet har gett mer kunskap och verktyg för ledarskapet. Ökad självinsikt och självkännedom och det har tydliggjorts skillnaden mellan chefs- och ledarrollen. Tid för reflektion har varit värdefull och viktig - Positivt att få ta del av varandras vardag, utmaningar och framgångar - det ger perspektiv och bra input. Men jag har även reflekterat på egen kammare på ett annat sätt än tidigare. Jag har lagt mycket större fokus på min roll som ledare än jag gjort tidigare. Och fått positiv respons från gruppen på det - De coachande samtalen bidrog till att jag avsatte tid till att fundera på vad jag lärt mig och hur jag behöver utvecklas för att bli en bättre ledare. Jag fick ett ovärderligt stöd av coachen och tog mig tid att skriva ned mina tankar och hur jag behöver gå vidare med kunskapen Sammanfattningsvis känner deltagarna en ökad trygghet som chef och mer mod att våga prova och träna på ledarskapet. De grupputvecklingsinsatser som avslutats har bidragit till att stärka gruppernas arbetsmiljö och att prestation och välmående i arbetsgrupperna ökat. Dialog under året har lett fram till att Ulricehamns kommun är medlem i Medarbetarcentrum from 2026. Bedömningen är att samtliga mål är uppfyllda och att Medarbetarcentrum har en verksamhet med unika tjänster som är uppskattade av medarbetarna. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad Vård- och omsorgscollege är en organisation för certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Syftet är att samverka kring kompetensförsörjningsfrågor inom vård- och omsorgsbranschens gymnasiala yrkesgrupper, exempelvis undersköterska. Samverkan sker på regional och lokal nivå inom kommuner och Västra Götalandsregionen. Samtliga kommuner i Sjuhärad deltar i samverkan. Regionala mål VOC Sjuhärad 2025-2029 Öka andelen medarbetare Regional processledare för vård- och omsorgscollege har deltagit i nätverket med relevant kompetens för kompetensförsörjning i Sjuhärad som beslutat att ett av de fokusområden man ska arbeta med är en gemensam karriärmodell, bland annat för undersköterskor. Socialchefsnätverket har beslutat om implementering av en karriärvägsmodell för undersköterskor och arbetet inleds under 2026. Se även enhet välfärdsutveckling. En nationell marknadsföringsinsats är påbörjad som kommer att pågå under minst tre år. Dialog har påbörjats regionalt kring ytterligare marknadsföringsinsatser. Öka antalet antagna och Det genomförs många aktiviteter för att hålla god kvalitet i samverkan mellan elever som fullgör sin utbildningsanordnare och arbetsgivare som tar emot elever på vård- och arbetsplatsförlagt lärande, APL. För att ytterligare utveckla detta har ett omsorgsutbildning nätverk för huvudhandledare startats; flera kommuner saknar idag huvudhandledare. Arbetet fortsätter under kommande år. Utveckla och Till följd av att mer marknadsföring riktat mot ungdomar kommer att kvalitetssäkra praktik, genomföras de närmaste åren, kommer antagligen behovet av APL/LIA-platser APL/LIA-platser öka, framför allt inom regionens verksamheter (Södra Älvsborgs sjukhus samt primärvården). Beslut om att samla rektorer från samtliga skolor, studierektorer från Södra Älvsborgs sjukhus samt primärvården fattades under året. Syftet är att se om det går att effektivisera processen kring APL/LIA så att fler av de möjliga platser som finns används. Stödja och inspirera Utbildningen av språkombud har minskat i Sjuhärad, dels på grund av viss språkutvecklande behovsmättnad, dels som ett resultat av en osäkerhet hur den kommande arbetssätt i lagen kring språkkrav kommer att påverka äldreomsorgen. Ytterligare en verksamheterna faktor är att Skolverket upphandlat aktörer för att arbeta språkutvecklande i kommunerna. Verksamhet och uppdrag 2025 Uppföljning 31 december Initiera samverkan mellan kommunerna Regional processledare för vård- och omsorgscollege har kring modell för karriärvägar/yrkestrappa deltagit i nätverket för kompetensförsörjning i Sjuhärad som samt lönekriterier kopplade till denna beslutat att ett av de fokusområden man ska arbeta med är en gemensam karriärmodell, bland annat för undersköterskor. Socialchefsnätverket har beslutat om implementering av modellen som till stor del bygger på det arbete som gjorts inom Göteborgsregionen, GR. Arbetet inleds under 2026. Se även enhet välfärdsutveckling. Målet är uppfyllt. Initiera/undersöka möjligheten för Frågan har inte prioriterats, se även analysen nedan, och målet anställningsgaranti, körkortsbidrag till är inte uppfyllt. elever och/eller bidrag till busskort Stärka samverkan mellan I Sjuhärad finns idag ca 500 utbildade handledare inom utbildningsanordnare och primärvård, specialistvård och socialtjänst. Ett visst behov av att verksamheter i syfte att öka andelen utbilda ytterligare handledare har uppstått under året, utbildade handledare utbildningar genomförs regelbundet utifrån verksamheternas behov. Tre huvudhandledare har utbildats. Målet är uppfyllt. Fortsatt utveckling av regional Ett behov av att stötta och öka språkombudens kompetens har stödstruktur för språkutvecklande uppdagats. Nätverk för språkombud har startats som kommer arbetsplatser och språkombud att träffas två gånger per år i varje lokalt college. Insatsen “prata om jobbet” fortsätter att spridas på flera enheter. VO-College nationellt har under året strukturerat en stor mängd material på webbplatsen ”spraketpajobbet.se” för att stödja organisationer att bli mer språkutvecklande. Målet är uppfyllt. Kvalitetsutveckling av stödstruktur för Frågan har inte prioriterats av deltagarna och målet är inte validering uppfyllt. Marknadsföringsinsatser Det finns stora behov att genomföra marknadsföringsinsatser med fokus på både ungdomar och vuxna. Arbete för att ta fram strategi och insatser pågår både nationellt inom Vård och omsorgscollege och lokalt i Sjuhärad. En nationell marknadsföringskampanj via sociala medier, riktad mot ungdomar, startades i oktober och kommer att pågå under minst tre år. Dialog har påbörjats regionalt kring ytterligare marknadsföringsinsatser. Målet är uppfyllt. Vård- och Behovet av ambassadörer är i nuläget mättat, ingen utbildning omsorgsambassadörsutbildning har genomförts. Analys måluppfyllelse Vård- och omsorgscollege har målsättningen att öka antalet elever inom vård och omsorg, med extra fokus på gymnasieelever. De senaste åren har antalet elever som söker och slutför gymnasieutbildningen ökat, vilket är positivt. Behovet av utbildad personal i verksamheterna är dock större än vad som utbildas. Den nationella marknadsföringskampanjen ökar sannolikheten för att fler elever kommer att söka till vård- och omsorgsutbildningar framåt. Antalet APL/LIA platser är i balans, men ett ökat elevantal kommer att kräva fler platser och det arbetet påbörjades under 2025. Sedan målen formulerades har mer fokus lagts på ökad marknadsföring för utbildningen jämfört med att locka med exempelvis körkortsbidrag. Målet att undersöka möjligheten med körkortsbidrag eller bidrag till busskort har därför inte uppfyllts. Under 2026 kommer en ambitionshöjning att påbörjas med fokus på att attrahera fler elever och fortsätta att ha en hög kvalitet på arbetet med APL/LIA. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattar kommunal primärvård, socialtjänst och skola i Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt regional hälso- och sjukvård i Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg arbetar genom samverkan för att vården och omsorgen ska vara god och fungera sömlöst för den enskilde. Närvårdskontoret har i uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden samt följa upp samverkan inom olika grupper. Närvårdskontorets medarbetare har ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen. Uppföljning av verksamheten görs via enkät två gånger per år, i augusti och december. Målvärdet är att samtliga frågor ska besvaras med ja till minst 95 procent. Fokusområden 2025 • Få alla i Närvårdssamverkan att ta ett genuint ansvar för samverkan • Få alla i Närvårdssamverkan att se sin roll i helheten Mål 2025 Uppföljning 31 december Ge förutsättning för Aktiviteter: skicka kallelser i tid, bereda ärenden väl, skriva tydliga värdeskapande möten protokoll, göra tydliga informationsbrev, skriva tydliga mötesanteckningar. Av de som svarat på utskickad enkät har 100 % svarat ja på frågor om aktuella aktiviteter, vilket ger förutsättningar för värdeskapande möten. Professionalitet i de aktiviteter 1. Närvårdskontorets personal ska vara professionella där Närvårdskontoret har 2. Närvårdskontorets personal ska vara tillgängliga ansvar 3. Närvårdskontorets personal ska stötta ordföranden för uppdragsgrupperna 4. Närvårdskontorets personal ska ge bra handledning till projekt- och processledare Av de som svarat på utskickad enkät har 100 % svarat ja på frågorna förutom fråga 1 där 96 % svarat ja. Detta innebär att det finns en professionalitet i de aktiviteter där Närvårdskontoret har ansvar. Analys måluppfyllelse Svarsfrekvensen är fortsatt låg. Enligt svaren som inkommit är måluppfyllelsen god och tillfredsställande. De arbetssätt som Närvårdskontoret arbetar utifrån förefaller vara väl anpassade till beställarnas önskemål och krav. Åtgärder för att öka svarsfrekvensen behöver göras och dialog förs på vilket sätt svar ska inhämtas. Fortsatt dialog kommer att ske med projekt- och processledare för att tillgodose deras behov av handledning. Verksamhetsberättelse 2025 2025 var ett år då flera viktiga pusselbitar föll på plats för Navet. Under året uppgick antalet besök på eller av Navet till 73 416, vilket är det högsta antalet hittills. Under våren 2025 lanserade regeringen en nationell STEM-strategi för att stärka Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Strategin markerar en tydlig förflyttning från kortsiktiga insatser till ett mer uthålligt och samordnat arbete, där tidiga insatser, likvärdig tillgång till lärande och samverkan mellan skola, akademi, näringsliv och samhällsaktörer lyfts som avgörande framgångsfaktorer. Särskilt betydelsefullt för Navet var att science centers tydligt lyfts i strategin som en del av den struktur som behöver bära genomförandet. Det bekräftar den roll Navet sedan länge har i Sjuhärad som regional arena för upplevelsebaserat lärande, tidig inspiration och långsiktig kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom STEM. Under året tog STEM-strategin också form i regionala sammanhang. Västra Götalandsregionen arrangerade ett rundabordssamtal under Almedalsveckan med fokus på hur den nationella STEM-strategin kan omsättas i praktiken. Samtalet betonade regionernas roll, behovet av långsiktiga strukturer och science centers betydelse för tidiga insatser, breddat deltagande och kompetensförsörjning. Parallellt omsattes dessa frågor i konkreta lokala initiativ. I september arrangerade Navet tillsammans med Mediapoolen en STEM-dag i Borås för inspiration, kunskapsutbyte och samverkan. Under hösten bidrog Navet också till det nationella samtalet genom en gemensam skrivelse till utbildnings- och integrationsministern, där science centers roll i genomförandet av STEM-strategin och behovet av långsiktigt statligt stöd tydliggjordes. Som en avslutande och tydlig signal om fortsatt prioritering fattade miljö- och regionutvecklingsnämnden under hösten beslut om en särskild STEM-satsning från och med 2026, där ytterligare medel avsätts för att stärka science centers arbete med att omsätta den nationella STEM-strategin i Västra Götaland. Under 2025 tog Navet fram en ny strategisk plan för perioden 2026–2030. Den nya strategiska planen utgår från Navets uppdrag som science center och konkretiserar hur verksamheten ska bidra genom tidiga insatser, likvärdig tillgång till lärande och långsiktig samhällsnytta. På så sätt skapar planen en tydlig koppling mellan nationella och regionala STEM-ambitioner och Navets fortsatta utveckling. Verksamhetsberättelsen är utformad efter verksamhetsområdena i Navets affärsplan 2022– 2025: • Navet skola och förskola • Navet kompetens • Navet mötesplats • Navet utvecklingsarena • Navet drift 1 Hållbarhet Hållbar utveckling är en grundpelare i Navets uppdrag och genomsyrar hela verksamheten. Som science center har Navet en särskild roll i att stärka kunskap, förståelse och handlingskraft kring naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling, områden som är avgörande för att möta samtidens klimat- och samhällsutmaningar. Navets hållbarhetsarbete utgår från ett integrerat synsätt där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet inte behandlas som separata spår, utan som sammanlänkade perspektiv i styrning, planering och genomförande. Hållbarhet är därmed en del av Navets ordinarie verksamhet och kommer till uttryck i såväl strategiska prioriteringar som i det dagliga mötet med barn, unga, pedagoger och allmänhet. Den ekologiska hållbarheten tar i Navets verksamhet främst formen av indirekt påverkan. Genom utställningar, skolprogram, utbildningar och projekt bidrar Navet till ökad förståelse för klimatförändringar, naturresurser, biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Samtidigt arbetar Navet internt för en resurseffektiv och långsiktigt hållbar drift, bland annat genom mer hållbara materialval, långsiktig planering av utställningar och systematiskt arbete med lokaler och teknik. Den sociala hållbarheten är central i Navets uppdrag. Verksamheten präglas av ett kompensatoriskt och inkluderande arbetssätt där målet är att alla barn och unga i Sjuhärad, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska få tillgång till inspirerande och meningsfullt lärande. Detta tar sig uttryck i arbetet med likvärdighet, tillgänglighet, universell utformning, bemötande och breddat deltagande, samt särskilda insatser för grupper som traditionellt är underrepresenterade inom STEM-områden. Den ekonomiska hållbarheten handlar om att säkerställa en robust och långsiktigt hållbar verksamhet som möjliggör kvalitet, utveckling och stabilitet över tid. Genom tydliga strukturer för styrning, uppföljning och finansiering skapar Navet förutsättningar för att bedriva en verksamhet som är både effektiv och motståndskraftig i en föränderlig omvärld. Navets hållbarhetsarbete följs upp inom ramen för den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Hållbarhetsplanen är integrerad i verksamhetsplanen. I verksamhetsberättelsen redovisas genomförande, resultat och effekter. Prioriteringar och utvecklingsområden framåt konkretiseras i kommande verksamhetsplaner. Fördjupade rutiner, ansvarsfördelning och formella krav redovisas i Navets hållbarhetshandbok. På detta sätt är hållbarhet både ett förhållningssätt, ett kvalitetskrav och en drivkraft i Navets arbete för ett mer kunskapsbaserat, inkluderande och hållbart samhälle. Tillgänglighetsarbete Under 2024 gjordes en genomlysning av Navets tillgänglighetsarbete med målet att skapa en än mer inkluderande verksamhet, där fler människor kan delta och ta del av våra erbjudanden, oavsett förutsättningar. Arbetet resulterade i en tillgänglighetspolicy vilken syftar till att förbättra mötet med våra besökare utifrån bemötande, digitalt samt fysiskt. Under 2025 har Navets arbete med att implementera tillgänglighetspolicyn resulterat i följande aktiviteter: 2 • En riktad utbildningsinsats för guiderna med fokus på bemötande och information om Navets tillgänglighetspolicy har genomförts. • En checklista kring framtagande av nya skolprogram har implementerats av enheten Pedagogik och lärande, i vilken tillgänglighet lyfts fram som en viktig aspekt. • Det rörliga material som presenteras på Navet samt på Navets sociala medier textas i allt större utsträckning. • Utlåningsmaterial i form av taktila hjälpmedel, såsom fidget toys, timers och hörselkåpor, för att stödja fokus, minska stress och skapa en mer inkluderande miljö för våra besökare har tagits fram. Hjälpmedlen används flexibelt utifrån individuella behov och bidrar till ökad delaktighet i utställningen. Navet skola och förskola Navets förskole- och skolverksamhet ska bidra till inspiration, lust att lära och nyfikenhet hos barn och elever. Det sker genom besök från skolklasser i huset, uppsökande/mobila lektioner, digitala lektioner, lektioner baserad på utomhuspedagogik samt genom att låna ut undervisningsmaterial som kan användas självständigt av lärare och elever i klassrummet. Även andra typer av skräddarsydda, riktade arbetssätt kan användas. I dialog med kommunal förvaltning eller bolag kan särskilda uppdrag genomföras under längre perioder. Målgrupperna är elever i förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, fritidshem samt riktade insatser för målgrupper inom vuxenutbildningen. Sjuhärads kommuner är det primära upptagningsområdet men Navets tjänster nyttjas även av andra kommuner i Västra Götaland och i viss mån nationellt. Sommaren 2025 tecknade Navet skolavtal med Bollebygds kommun till allas stora glädje. Avtalet har inneburit att Navet träffat både skolelever och lärare på Navet och i Bollebygd under höstterminen. Under 2025 har Navet mött 21 541 elever och förskolebarn, en ökning med 22% jämfört med 2024. 2025 har andelen elever i åldern 5–19 år som besökt eller besökts av Navet uppgått till följande: Borås Stad 54%, Marks kommun 30%, Svenljunga kommun 64%, Tranemo kommun 92%, Ulricehamns kommun 38%, Herrljunga kommun 76% och Bollebygd 34% (avtal sedan halvårsskiftet). Därtill har Navet mött elever från totalt 18 kommuner som inte har skolavtal med Navet, från Sollefteå kommun i norr till Tomelilla kommun i söder. Skolverksamheten har varit i extra fokus i verksamhetsplanen under 2025. Exempel på prioriterade insatser har varit att göra en genomlysning av alla program med avseende på kvalitet och aktualitet mm. Detta arbete påbörjades under pedagogernas uppstartsdagar i januari 2025 och har pågått vidare under året. Extra fokus på skolkommunikation har också genomsyrat året, särskilt prioriterat har varit att försöka nå ut till alla skolor på ett likvärdigt sätt. Navet återupptog konceptet med att ta fram och distribuera planscher till alla skolor och förskolor i Sjuhärad, något som gav effekten att vårens bokningar kom i gång ovanligt tidigt och våren blev mer eller mindre fullbokad redan i första delen av vårterminen. I samband med terminsstart, både hösttermin och vårtermin, har Navet bjudit in till Öppet hus för att lärare ska kunna ta del av Navets utbud. Under 2025 har ett antal nya skolprogram utvecklats och lanserats i Navets ordinarie utbud av skolprogram: 3 • Eken – en nyckel till mångfald är ett mobilt skolprogram där eleverna genom en escape box får utforska ekosystemet runt en ek och lära sig mer om biologisk mångfald och hållbar utveckling. Programmet riktar sig till klasser i åk 4–6. Programmet har tagits fram inom ramen för ett av de projekt Navet deltar i – SamBio, se mer nedan. • Biologisk mångfald och skogsbruk är ett utomhusskolprogram för gymnasiet där eleverna gör ett antal fältundersökningar för att ta reda på hur biologisk mångfald och skogsbruk kan balanseras i en skog. Även detta program är framtaget inom ramen för SamBio. • Elektriska kretsar och magnetiska fält är ett program som utvecklats, uppdaterats och återlanserats i samband med den nya El och magnetism-avdelningen som färdigställdes under året. Programmet riktar sig till klasser i åk 4–6. • För klasser i åk 1–3 har ett skolprogram med utbildningsmaterialet LEGO® Education SPIKE™ tagits fram. Utbildningsmaterialet är heltäckande för teknikutbildning för åk 1–6 och därmed en god investering för Navet. Materialet är kreativt, roligt och lärorikt och eleverna lär sig att bygga fysiska konstruktioner samt programmera dessa konstruktioner till att röra sig och utföra uppgifter. Eleverna får konstruera både enligt instruktioner och genom att använda fantasin. Att eleverna känner till Lego sedan tidigare gör att deras engagemang och lärförmåga ökar och intresset för programmen har varit högt under höstterminen. Programmet har tagits fram inom ramen för ett av Navets projekt – Tekniktrappan, se mer nedan. • Även för åk 4–6 har ett skolprogram med utbildningsmaterialet LEGO® Education SPIKE™ tagits fram. • För åk 7–9 har teknikprogrammet Skapa något helt unikt – med laser tagits fram. Provklasser fick ta del av och komma med input till upplägget i programmet och det erbjuds sedan höstterminen som ett mobilt program i Navets programutbud. Programmet är ett kreativt och skapande program där eleverna får prova på digital design och sedan skära ut sin produkt med laserskärare. Även detta program har tagits fram inom ramen för Tekniktrappan. • Varför piper det? är ett mobilt skolprogram kring programmering och elektriska kretsar där elever i åk 7-9 får konstruera ett larm som piper när en kylskåpsdörr står öppen. Programmet har utvecklats och erbjudits mobilt under 2025, inom ramen för Tekniktrappan. • Ytterligare ett skolprogram som utvecklats och erbjudits under 2025 är ett program om evolution, anpassning och biologisk mångfald. Programmet är ett mobilt program som riktar sig till åk 1–3, där eleverna får fundera och diskutera några av livets stora frågor. Med hjälp av provklasser och diskussioner med lärare har målgrupp och innehåll justerats och från vårterminen 2026 finns programmet i Navets programutbud för åk 2–6. Under året har flera exempel på roliga inslag ägt rum. Ett sådant exempel under vårterminen 2025 var Navets gästspel på Alfons Åberg Kulturhus i Göteborg. Två av Navets pedagoger besökte Alfons Åbergs kulturhus med skolprogrammet Tundas fysikcirkus. Tre förskolegrupper samt ca 40 allmänhetsbesökare fick ta del av skolprogrammet som har fokus på yngre barns utforskande av fysik. Pedagogerna fick under besöket ta del av Alfons Åbergs kulturhus teaterprogram, möta deras skådespelare, övrig personal samt studenter vid Chalmers, vilket resulterade i ett fint kollegialt lärande inom Västra Götaland. Alfons 4 Åbergs kulturhus gästspelade på Navet på motsvarande sätt i december 2025. Då fick två lågstadieklasser under förmiddagen samt allmänhetsbesökare på Navet på eftermiddagen vara med på programmet Rymden med Alfons Åberg, ett uppskattat program med astronomi, sång och interaktivitet. Dialog pågår för att dessa ömsesidiga gästspel ska bli till ett stående inslag. Under året har flera arrangemang för gymnasieklasser genomförts. I början av höstterminen mötte Navet alla elever i årskurs 1 på teknikprogrammet samt eleverna på International Baccalaureate Diploma Programme på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås. De deltog i två olika kick off-aktiviteter med fokus på teknik och matematik. På Nobeldagen arrangerades ytterligare ett upplägg i samarbete med Högskolan i Borås. Samtliga gymnasieklasser i Sjuhärad bjöds in till Nobelföreläsningar som hölls av forskare från högskolan. Intresset var stort, närmare 300 elever och lärare från fem gymnasieskolor i Borås Stad och Marks kommun deltog. Under hösten har Navet agerat testbädd inom ramen för projektet Eco Loco, ett projekt som drivs av Navets branschkollegor på 2047 i Borlänge och som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Sparbanken Bergslagen. Projektet har tagit fram ett spel med både digitala och analoga inslag kring de konflikter som kan uppstå vid en samhällsomställning. Navet mött 4 högstadie- och gymnasieklasser som fick prova och utvärdera spelet. Mobila skolprogram – uppsökande verksamhet Navet har under året mött elever i samtliga Sjuhäradskommuner genom mobila skolprogram, både inomhus och utomhus. Särskilt populärt har teknikprogrammet De fem mäktiga och kemiprogrammet Det brinner! varit. Det brinner! innebär att ett provisoriskt labb byggs upp i respektive kommun och Räddningstjänsten kör dit en utbränd container där eleverna får uppleva ett rum där det brunnit och även leta efter ledtrådar. Syftet med "Det brinner!" är att ge eleverna en fördjupad förståelse för både naturvetenskapliga och samhälleliga aspekter av bränder. Genom att anta rollen som kriminaltekniker får eleverna möjlighet att utforska och analysera bevismaterial som hittats i samband med en fiktiv brand. De använder olika kemiska analyser för att identifiera orsakerna bakom branden och undersöka potentiella brott. Efter det praktiska arbetet deltar eleverna i ett rollspel i form av en rättegång, där de diskuterar och reflekterar över de juridiska och etiska konsekvenserna av att anlägga eller oavsiktligt orsaka en brand. Det leder till en djupare insikt i både rättssystemet och de allvarliga samhällskonsekvenserna av sådana händelser. Reaktionerna efter programmet har varit mycket positiva, både från elever och lärare. Det brinner! har under 2025 genomförts i Ulricehamn och Tranemo där alla åk 5-klasser i de respektive kommunerna deltog samt i Bollebygd där alla åk 7-klasser deltog. I början av höstterminen träffade också Navet alla elever i årskurs 2 i Vårgårda kommun. Navet åkte under två dagar runt och träffade alla klasserna utomhus i anslutning till respektive skola och hade ett matematikprogram. Digitala skolprogram Under året har Navet fortsatt att utveckla sina digitala skolprogram för att på distans nå fler elever inom Sjuhäradskommunerna. Genom att använda plattformar som Zoom och 5 Microsoft Teams kan vi möta elever live medan de befinner sig i sina klassrum, vilket gör det möjligt för skolor i vårt närområde att delta utan att behöva resa till Borås. De digitala skolprogrammen fungerar som ett komplement till Navets fysiska skolprogram. Under både vår- och höstterminen genomfördes ett antal tillfällen med matematik för förskolan digitalt, ett program som också är en del av Ulricehamns kommuns Navettrappa – ett grepp som ska tillgängliggöra Navets skolprogram på ett likvärdigt sätt för alla skolor och förskolor i kommunen. För äldre elever har Navet erbjudit det digitala programmet Escape room – Kistans mysterium. Det har, förutom att ha varit en del av Navets ordinarie programutbud, också erbjudits via Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Tack vare festivalen har klasser från Alingsås, Onsala, Göteborg, Skärholmen, Gunnilse, Västra Frölunda, Kungsbacka, Mölndal, Sjöbo, Tomelilla, Åkersberga, Sävedalen, Lillhärdal, Lerum, Lund och Ramsele tagit del av programmet. Under 2025 arrangerade Navet tillsammans med Ung Företagsamhet Älvsborg (UF) ett Skolhackathon i Minecraft för första gången i Sjuhärad. Målsättningen var att engagera 10 klasser, men intresset var glädjande nog rekordstort och totalt anmälde sig 49 klasser. Skolhackathon är ett spännande koncept där eleverna får känna delaktighet i samhällsfrågor och samtidigt lära sig mer om innovation, demokrati och entreprenörskap. Hackathonet syftar dessutom till att stimulera kreativitet, problemlösning och digital kompetens hos eleverna genom en lärmiljö de känner igen och uppskattar. Skolhackathon är också ett bra sätt att bredda det digitala utbudet till skolor som har svårt att ta sig till Navet. Hackathonet genomfördes under höstterminen 2025 med regionfinal i januari 2026. Vinnarna kommer representera Sjuhärad/Älvsborg i riksfinalen den 3 februari 2026. Första omgången av Skolhackathon har varit väldigt lärorikt både för eleverna och lärarna, men också för oss på Navet. Många problem kopplat till den digitala plattformen och hur den fungerar i olika kommuners IT-miljöer har dykt upp och lösts med gemensamma krafter och vi hoppas på att kunna använda dessa erfarenheter i kommande uppsättningar av Skolhackathon. SamBio SamBio är ett västsvenskt projekt finansierat av Västra Götalandsregionen som syftar till att öka kunskapen om biologisk mångfald. Tillsammans med diverse institutioner vid Göteborgs universitet, parker, museer och science centers har de olika parterna skapat elevprogram som nu erbjuds till målgrupper runtom i Västra Götaland. Ett exempel på detta är Navets skolprogram Eken – en nyckel till mångfald som sedan vårterminen 2025 varit en del av Navets programutbud. Programmet är ett mobilt skolprogram som riktar sig till åk 4–7 och är utformat som en escape-box med uppdrag, lås och nycklar som leder till en förståelse för ekologiska samband och biologisk mångfald. Ömsesidiga gästspel har genomförts tillsammans med Botaniska trädgården i Göteborg, en av samarbetsparterna för projektet. Navet har gästat Botaniska med sina skolprogram och Botaniska har gästat Navet med sina. Inom ramen för SamBio har Navet också arbetat fram ett skolprogram för gymnasiet. Övningarna handlar om biologisk mångfald i produktionsskog och för att presentera programmet för lärarna har tillfällen med lärargenomgång erbjudits. Lärare från tre gymnasier har genomgått utbildningen. Skolprogrammet blir ett nytt och relevant 6 erbjudande i och med den nya läroplanen GY25 där naturkunskap har blivit en obligatorisk kurs för fler program. I början av höstterminen träffade Navet alla elever i åk 1 på teknikprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås och höll en heldag med inriktning på natur utifrån skolprogrammet. Navet fick frågan från Västra Götalandsregionen om att delta i trippelkonferensen Från Bryssel till Borås, en konferens som innehöll den nationella miljömålskonferensen, en internationell miljökonferens samt en västsvensk EU-konferens om cirkularitet. Navet har jobbat mycket med elever och biologisk mångfald genom åren och hade precis tagit fram en övning om möjligheten för biologisk mångfald i produktionskog. Dessa övningar användes i ett av studiebesöken som arrangerades under konferensen. Studiebesöket som var i en skog utanför Borås hade inte bara dessa övningar som innehåll utan även Skogsstyrelsen och Södra var med och lyfte olika aspekter av skogsbruk från skogsbruksåtgärder till storpolitiska beslut och hur det påverkar ner till den enskilde markägaren. Navet har under året också deltagit i och bidragit till ett par kompetensutvecklingstillfällen inom ramen för Sambio: en för grundskollärare med föreläsningar och workshops om uteundervisning på Naturhistoriska museet i Göteborg och en för högstadie- och gymnasielärare, Ämnets dag i biologi i Göteborg. Experimentlådor Som ett komplement till skolprogram erbjuder Navet experimentlådor där elever får möjlighet att arbeta laborativt och praktiskt i klassrummet. Lådorna är utformade så att de ska inspirera till ett nyfiket, självständigt och naturvetenskapligt arbetssätt och innehåller uppgifter som riktar sig direkt till eleverna och kompletteras med information och inspiration till ansvarig pedagog. Lådorna bidrar med laborativt material till lärarna och deras undervisning, något skolorna har visat ett behov av då de ofta har en tajt budget. Under 2025 har Navet erbjudit experimentlådor via bokningssystemet, så att lärare själva kan boka dem. Detta har fungerat utmärkt, särskilt då lådorna även kan skickas via Internposten till skolor/förskolor i Borås. Detta har varit mycket lyckat och efterfrågan på lådorna ökar i Borås Stad. Utmaningen framöver är att få skolor utanför Borås att boka lådorna mer. Lådorna kan bokas av Navets samtliga avtalskommuner, men de skolor som ligger utanför Borås Stad behöver själva hämta och lämna lådorna på Navet. Tekniktrappan Projektet Tekniktrappan drivs i samverkan med IUC Sjuhärad med finansiering från bla Västra Götalandsregionen. Under Tekniktrappan 2025–2027 har fokus flyttats från en aktivitetsbaserad strategi till en mer långsiktig samverkansstrategi. Arbetet har främst handlat om att stärka och utveckla befintliga mötesplatser och nätverk mellan skola och näringsliv för att främja kompetensförsörjningen inom teknik i Sjuhärad. Inledningsvis var målsättningen att själva etablera nya mötesplatser, men eftersom flera kommuner redan hade påbörjat detta arbete skulle insatserna riskera att bli överflödiga. 7 Framåt planeras att samla aktörer från Borås Stads teknikgymnasier och Högskolan i Borås för att gemensamt arrangera en fortbildningsdag inom teknik. Syftet är att bygga en hållbar samverkanskultur genom hela utbildningskedjan – från förskola till högskola – där vi stärker lärarnas kompetens och samverkar kring eleverna. På så sätt kan vi bidra till att fler barn och unga väljer teknikutbildningar i framtiden. En viktig insats är att samla alla teknikaktörer till en gemensam uppstartsdag och etablera former för arbete som möjliggör långsiktiga effekter. För att säkerställa att innehållet blir både relevant och attraktivt har Navet och Tekniktrappan skapat en referensgrupp med tekniklärare. Gruppen är i dagsläget liten, och det har varit en utmaning att nå ut till fler lärare som vill engagera sig. Trots detta har gruppen redan bidragit med värdefulla insikter som används i planeringen av kommande aktiviteter. I linje med regeringens lansering av en nationell STEM-strategi har Tekniktrappans syfte blivit än mer aktuellt, vilket har gett projektet god medvind under det första halvåret. Vi ser en tydlig vilja till samverkan, och för första gången har aktörer som tidigare betraktat varandra som konkurrenter börjat förstå värdet av att samarbeta. Detta skapar helt nya möjligheter att etablera långsiktiga strukturer för samarbete. Drömstaden Drömstaden är ett kunskapsprojekt inom hållbar utveckling som Navet driver i samarbete med Borås Energi och Miljö AB. Det riktar sig till klasser i åk 5 i Borås Stad. Läsåret 2024/2025 var 9:e året med Drömstaden. I projektet får klasserna göra uppdrag på vilka de får individuell feedback från Navet, delta i utomhusprogram med Navet och åka på studiebesök till Sobacken. Den kunskap de får med sig ska de sedan i slutet av våren använda för att drömma och fantisera fram sin Drömstad. I årets upplaga var det många klasser som anmälde sig, men tyvärr var några klasser tvungna att hoppa av i halvtid av olika orsaker och till slut var det 8 klasser som lyckades genomföra utbildningen, vilket är lite färre än vad det brukar vara. Under våren 2025 genomfördes en lite större genomlysning av de 40 uppdragen, vilken främst gick ut på att göra innehållet i texterna något enklare och kortare för att göra det mer tillgängligt för fler. Även en del innehåll i övningarna ändrades, då hållbar utveckling är ett väldigt dynamiskt område där ständig uppdatering behövs. Höstterminen 2025 startade ett något mindre antal klasser än vad vi tidigare sett. Orsaken till detta är inte klar, men vår uppfattning är att det redan är många andra utvecklingsprocesser som är igång i skolorna och att hållbar utveckling inte är det mest aktuella området för många. Detta kan avspegla sig i antalet anmälda klasser. Navet kompetens Navet ska bygga kompetens för att rusta Sjuhärad för samtidens och framtidens utmaningar. Som en del i det genomförs kompetensutveckling i form av fortbildning på Navet, på berörd arbetsplats, utomhus eller digitalt. Det finns både skräddarsydda insatser och generella, allmänna erbjudanden. Den främsta målgruppen är pedagoger inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Sjuhärad, men även pedagoger från andra kommuner har möjlighet att köpa Navets olika kompetensutvecklingar. Under 2025 har Navet mött 1 145 lärare och förskollärare i olika kompetensutvecklingsinsatser. 8 En insats inom ramen för Navet kompetens som varit en succé, dels under höstterminen 2024 och med avslutning i januari 2025 och dels under höstterminen 2025 och med avslutning i januari 2026, är den universitetskurs som Göteborgs universitet erbjuder i samverkan med Navet. Det är en kurs som stärker yrkesverksamma förskolepedagoger inom ämnena fysik och teknik. Varje hösttermin utbildas ca 20 pedagoger. I januari var två av Navets pedagoger med och såg studenternas examinerande presentationer. En ny omgång av kursen med 17 deltagare startade under höstterminen 2025 med avslutande examination i januari 2026. Kursutvärderingen har visat att studenterna uppskattar kursen. Studenterna uttrycker att kursen varit inspirerande, rolig och lärorik. Lärarnas engagemang uppskattas. Träffarna på Navet framhålls, särskilt att kursen inleddes med en heldag på Navet. Det ses som väldigt positivt att träffarna på Navet har innehållit så många praktiska övningar som varit lätta att direkt applicera i den egna barngruppen. Andra större kompetensutvecklingsinsatser som kan nämnas är dels att Navet träffade alla fritidspedagoger i Ulricehamns kommun och hade kompetensutveckling i naturvetenskap och teknik, dels att Navet varit del av Herrljungas matematiksatsning genom att träffa alla F- 9-lärare i Herrljunga som undervisar i matematik under en dag som planerades och genomfördes tillsammans med Högskolan i Borås. En annan målgrupp för Navet kompetens är medarbetare på t ex kommunala bolag och förvaltningar i Sjuhärad, dvs vuxna utanför skolans värld. Under 2025 har Navet haft en hållbarhetsutbildning för personal i Svenska kyrkan, Ulricehamns pastorat, där Navet mötte 90 personer och bjöd in till praktiska övningar och diskussioner i hållbarhetsfrågor, särskilt med tonvikt på skogen och skogsnäringen och biologisk mångfald – ett högaktuellt ämne för Svenska kyrkan. AI-utbildningar Under vårterminen 2025 påbörjade Navet arbetet med att ta fram koncept för kompetensutveckling inom AI riktade till lärare i Navets avtalskommuner: en variant för lärare som undervisar i åk F-6 och en variant för lärare som undervisar i åk 7–9 samt gymnasiet. Utbildningarna började erbjudas hösten 2025, med tre öppna tillfällen där enskilda lärare kunde anmäla sig. Erbjudande om att boka in sin skola vid ett annat tillfälle fanns också. Kompetensutvecklingarna tar avstamp i Johan Falks rapport till Föreningen Svenska Science Centers, i vilken Johan lyfter fram fyra centrala områden för skolan att förhålla sig till i AI. De fyra områdena är AI-verktyg för elever, vad eleverna får lära sig om vad AI är, AI-verktyg för lärare samt systemeffekter på skolan. Med teoretiska och praktiska moment syftar kompetensutvecklingen till att få lärare att prova på och diskutera frågor kring AI. Kompetensutvecklingen var mycket uppskattad och flera skolor bokade in kompetensutvecklingen för sina lärare vid andra tillfällen under hösten. Under våren 2026 kommer utbildningen återigen erbjudas som öppna tillfällen. STEM-dagen I slutet av september bjöd Navet tillsammans med Mediapoolen in pedagoger från förskola till gymnasium, skolledare, utvecklare och politiker till en STEM-dag med anledning av den nationella STEM-strategin som antogs av regeringen i februari 2025. Dagen syftade till att ge inspiration för att väcka och stärka intresset för STEM-ämnen hos barn och elever, att ge en 9 översikt av STEM-strategin nationellt, regionalt och lokalt och att visa upp de resurser Navet erbjuder i form av skolprogram, material och utbildningar som hjälper skolor och förskolor att arbeta med STEM-ämnen. I samband med dagen höll Mediapoolen sin årliga teknikdag. STEM-dagen var mycket välbesökt och planeras bli ett årligt återkommande arrangemang. Navet mötesplats Vetenskapligt kapital (science capital) är ett begrepp som beskriver den samlade mängden erfarenheter, kunskaper, attityder, nätverk och förebilder som en individ har i relation till naturvetenskap, teknik och matematik (STEM). Det handlar både om faktiska kunskaper och om känslan av tillhörighet och relevans: att se STEM som ”något för mig”. Forskning visar att individer med högt vetenskapligt kapital i högre grad intresserar sig för STEM och har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Genom att bland annat erbjuda Navet som ett besöksmål för allmänhet, event och konferenser för vuxna och yrkesverksamma samt meningsfulla fritidsaktiviteter så som kollon för barn och unga stärker Navet det vetenskapliga kapitalet i samhället. Under 2025 mötte Navet ca 73 500 personer i verksamheten, varav ca 22 500 utgör barn och lärare på skolprogram och kompetensutveckling. Besöksmålet Totalt hade Navet 73 416 besökare 2025. Vad gäller allmänheten har Navet sedan år 2022 ökat antalet allmänbesökare med 75%. Besökstalen har under de senaste åren stabiliserats och kundnöjdheten är fortsatt mycket hög med ett betyg på 4,8 av 5 på Google. Årets mål har varit att bibehålla antal besökare och betyg, att fortsätta professionalisera det interna arbetet samt att utöka Navets utbud av shower, aktiviteter och kollon. För att nå dessa mål har Navet fortsatt att stärka sin kommunikation mot allmänheten. Marknadsföringen har drivit besökare till besöksmålet samtidigt som upplevelsen väl på plats har motsvarat, och ofta överträffat, besökarnas förväntan. ”Fantastiskt för barn att få upptäcka och uppleva” och ”KANONBRA!” lyder några kommentarer Navet mottagit under hösten. Under 2025 har Navet identifierat en viktig informationslucka hos målgruppen allmänbesökare: få känner till vad ett science center faktiskt är. För att tydliggöra besöksmålet för målgruppen har Navet därför under hösten börjat addera benämningen ”experimentmuseum” eller ”vetenskapsmuseum” som komplement till namnet Navet science center. Genom att addera ordet museum skapas en tydligare förförståelse om vad Navet är hos möjliga besökare. Förändringen har tagits emot väl av både besökare, samarbetsparter och medarbetare. Interna arbetet Under 2025 har Navets arbetsgrupp för besöksmålet stärkt sitt arbete genom fler gemensamma möten, tydligare struktur och arbetsfördelning. Ett årshjul har tagits fram som blivit ett viktigt planeringsverktyg för hela verksamheten. Det tydliggör viktiga dagar kopplade till Navets uppdrag, underlättar resursplanering och synliggör perioder med lägre aktivitet där utbudet kan stärkas. Genom årshjulet får verksamheten bättre överblick, kan undvika krockar och arbeta mer långsiktigt med både personal- och kommunikationsplanering. Året avslutades med en rekrytering av en projektledare för Navet Publikt som ska fortsätt arbetet med att professionalisera besöksmålsarbetet. 10 Utökat utbud Navet har en viktig roll i att stärka det vetenskapliga kapitalet i samhället. För att lyckas med det behöver Navets erbjudanden och utbud hålla en hög vetenskaplig nivå och pedagogisk kvalitet. Samtidigt behövs en frekvens och en kvantitet i det Navet erbjuder. Öppettider och besökskapacitet är därför avgörande för hur långt Navets uppdrag når ut. Vid ett besök på Navet på Navet finns det mycket att upptäcka och utforska på egen hand. Under loven och vid speciella dagar kan tillfälliga aktiviteter erbjudas. Under årets sportlov kunde besökarna välja att bygga sin egen fågelholk eller att vara med vid dissektion av ett hjärta. Fågelholksbygget genomfördes tillsammans med representanter från Naturskyddsföreningen och Borås Fågelklubb. Aktiviteten möjliggjordes tack vare sponsring av material från Holgers Stugmaterial AB. Navets policy är att alla aktiviteter och erbjudanden skall ingå i entrébiljetten. För att kunna öka utbudet har Navet under 2025 kompetensutvecklat guiderna. Med rätt stöd och utbildning kan guiderna nu självständigt, utan medverkan av ordinarie pedagoger, genomföra aktiviteter och shower med bibehållen kvalitet. Detta har i sin tur gjort det möjligt att öka kapaciteten vid såväl kollon som pop up-aktiviteter. Sommaren bjöd på en uppskattad nyhet: Experimentkiosken. Guiderna bemannade kiosken som höll öppet samma tider varje dag. Här kunde besökarna beställa kemiexperiment och experimentera tillsammans efter tydliga instruktioner. Aktiviteten blev mycket uppskattad och visar tydligt att satsningen på att kompetensutveckla och involvera guiderna stärker Navets förmåga att erbjuda ett brett och kvalitativt utbud. Förutom experimentkiosken, som nu blivit ett permanent inslag i Navets utbud, har guiderna under året genomfört flera uppskattade shower. Bland annat påsklovets ”Fru Ek gasar in våren” på temat Biologisk mångfald, en kemishow under höstlovet och en eldaktivitet med effektfulla experiment under jullovet. Dessa inslag har skapat fler möjligheter till lärandeupplevelser och gjort att Navet kunnat erbjuda ett mer varierat program under perioder med högre besökstal. Andra exempel på program och aktiviteter som bidrar till besöksmålets bredd och djup är Upptäckbart på Navet och Natt på Navet. Upptäckbart på Navet är en aktivitet för barn i åldern 3–6 år och medföljande vuxen, där de gemensamt får utforska naturvetenskap och teknik. Genom praktiska moment och samtal som tar barnens frågor på allvar, bidrar aktiviteten till att stärka det vetenskapliga kapitalet tidigt i livet. Under ledning av en pedagog tas barnens erfarenheter tillvara och deras egna, frågor ges utrymme och svar. I Navets inspirerande miljö får barnen stöd att förstå naturvetenskapliga begrepp och koppla dem till sin vardag. Natt på Navet är en årligt återkommande aktivitet som skiljer sig från den ordinarie verksamheten. När huset stänger förvandlas Navet till en upplevelse fylld av mysterier, där besökarna leds genom utställningar och bakom kulisserna för att lösa ett gemensamt uppdrag. Besökarna möter vetenskapsmän och -kvinnor som visar experiment och delar ut ledtrådar. Med ljus- och ljudeffekter skapas en mystisk och magisk stämning. Aktiviteten har blivit ett uppskattat inslag i Navets utbud och bidrar till att stärka intresset för naturvetenskap på ett lekfullt och minnesvärt sätt. 11 Om inte besökaren kommer till Navet… … så kommer Navet till besökaren. Navet vill också möta sin publik där de befinner sig, på stadsfestivaler, områdesdagar och liknande evenemang för att bidra med roliga och lärande STEM-aktiviteter som en del av folkfesten. Genom att vara på plats i olika sammanhang når Navet nya målgrupper och stärker rollen som en öppen och tillgänglig aktör i staden. Vid till exempel Vattendagen i Borås stadspark mötte Navet många, framför allt barnfamiljer, genom aktiviteter där smådjur håvades upp ur Viskan och studerades i luppar och mikroskop. Nytt för året var samarbetet med kommunbiologerna, vilket gav mervärde för båda parter och markerade starten på ett framtida samarbete kring biologisk mångfald. Evenemanget belyste också en aktuell fråga: hur Borås Stad kan förbättra funktionaliteten hos strömmande vatten i ljuset av EU:s kommande naturrestaureringslag. Arbetet med vattendrag rymmer flera målkonflikter, bland annat kopplade till energiproduktion och kulturvärden, vilket gör en fortsatt dialog särskilt viktig. ForskarFredag har sitt ursprung i EU-initiativet Researchers Night, ett initiativ som vill öppna forskningen för allmänheten. I Sverige sker detta ofta genom samarbeten mellan science centers och lärosäten, där möten mellan forskare och unga står i fokus. För Navet erbjuder ForskarFredag ett fint tillfälle för samarbete med Högskolan i Borås. Tillsammans bidrar verksamheterna till att göra forskning tillgänglig för allmänheten och särskilt verka för att stärka ungas vetenskapliga kapital. 2025 fanns pedagoger från Navet och forskare från Högskolan i Borås på höstmarknaden i Borås. Besökande allmänhet fick på årets tema som var ”Jorden under våra fötter”, utforska och möta forskning på nära håll genom att utforska jord med lupp och lära sig om seismiska vågor. Aktiviteten var utformad för sänka tröskeln till forskarvärlden och bidrar till att väcka intresse för naturvetenskap och teknik. Konferenser Konferenser är fortsatt en viktig del av Navets verksamhet, både som intäktskälla och för att lokalerna ska nyttjas när skola eller allmänhet inte är på plats. Årets mål har varit att konceptualisera konferensutbudet för att skapa en tydligare Navetkänsla med genomtänkta produkter, inramning och aktiviteter samt öka merförsäljningen. Under 2025 har Navet därför tydligare presenterat lokalerna på hemsidan med bilder och information om utrustning och kapacitet. Samtidigt har man investerat i ny utrustning såsom whiteboards, blädderblockställ och serveringsdetaljer för att stärka helhetsupplevelsen. Som ett led i att utveckla merförsäljningen lyfter Navet också fram möjligheten att kombinera möten med aktiviteter i utställningarna, såsom teambuilding med konferensgrupper, något som både berikar besöket och skapar en unik upplevelse. Ett exempel värt att nämna är när RISE valde att fira att meterkonventionen fyllde 150 år på Navet i maj med 300 deltagare. Konferenssamarbetet öppnade sedan upp för vidare samarbete mellan Navet och RISE. Ett annat exempel på viktigt och roligt konferensuppdrag var när Trafikverket valde att lägga sitt första samrådsmöte om den nya järnvägen mellan Borås och Göteborg på Navet. Sammantaget har insatserna under året stärkt Navetkänslan i konferensutbudet och lagt en god grund för ökad merförsäljning framåt. 12 Lånekort Det är viktigt för Navet att sänka trösklar och tillgängliggöra vetenskap för alla. Därför lanserade Navet under 2024 lånekort och under 2025 har projektet fortlöpt. Lånekorten finansieras framför av Borås Stad, Marks kommun samt två lokala företag i Svenljunga. Lånekorten möjliggör att familjer kan besöka Navet kostnadsfritt. Korten administreras av familjecentraler/mötesplatser i respektive kommun och det är kommunerna själva som avgör vilka familjer som ska få tillgång till kortet. I genomsnitt används korten av nära en familj per vecka, vilket inneburit att över 550 familjer kunnat besöka Navet kostnadsfritt 2025. Därtill har ett antal personer med LMA-kort kunnat besöka Navet kostnadsfritt. Framåt hoppas Navet kunna engagera fler aktörer ur näringslivet i konceptet och på sikt underlätta transport till och från Navet för lånekortsinnehavare. Detta för att ytterligare sänka trösklarna för fler besökare att ta del av Navet och det vetenskapliga kapitalet som Navet bidrar till. Kollo Navet har under flera år samarbetat med Ericsson AB och erbjudit programmeringskollon under skollov för att ytterligare stärka det vetenskapliga kapitalet och bidra till att barn har en meningsfull fritid. Två nivåer har utarbetats, med en grundkurs och en fortsättningskurs. För tredje året i rad erbjöd Navet tillsammans med Bostäder i Borås AB och Ro-Gruppen ”Byggkollo” – ett sommarkollo. Kollot är en del av det tidigare nämnda projekt Tekniktrappan som Navet driver tillsammans med IUC. Årets upplaga byggde på erfarenheter från tidigare år och några nya inslag testades, framför allt förflyttningen från att bygga i trä till att programmera med Lego Spike. Många barn och unga kan emellertid inte komma till Navet på kollo. Därför var det både roligt och viktigt att under våren kunna testa ”Svenljunga science club”. Under fyra veckor träffades en grupp på 12 tjejer en gång i veckan under 90 minuter på en mindre skola i södra delen av kommunen för att testa praktiska övningar kopplat till teknik och naturvetenskap. Det handlade om både programmering, att koppla/bygga elektriska kretsar och att skapa smycken med laserskärare. Flera av tjejerna uttryckte att de vågade komma till träffarna just för att det bara var för tjejer. Under hösten genomfördes konceptet i norra delen av Svenljunga samt centralorten. Tjejerna har fortsatt fått arbeta med teknik i form av programmering och laserskärning men även med kemi genom att tillverka eget smink. Navet utvecklingsarena Navet är både projektägare och projektpartner i flertalet projekt, både regionala, nationella och internationella. Inom ramen för verksamhetsområde Utvecklingsarena har fokus legat på genomförande av pågående projekt, följa upp de projekt som löper mot sitt slut, analysera resultat samt undersöka behov och förutsättningar för fortsättning. Socialt hållbart föräldraskapsstöd Projektet Socialt hållbart föräldraskapsstöd i Borås som letts av Navet under tre år 2023–2025 med sociala investeringsmedel från Västra Götalandsregionen som finansiering, avslutades vid årsskiftet. 13 Sammantaget har projektet uppnått både kvalitativa och kvantitativa mål och lagt en stabil grund för fortsatt förvaltningsövergripande samverkan kring föräldraskapsstöd i Borås. Projektet har visat att strategisk samverkan, tydlig samordning och ett lösningsorienterat arbetssätt är avgörande för att nå familjer som annars riskerar att hamna utanför befintliga välfärdsinsatser. Borås stad har genom projektet stärkt sin förmåga att erbjuda ett mer samordnat, jämlikt och långsiktigt föräldraskapsstöd till utlandsfödda föräldrar i åldern 6-12 år. En målgrupp som tidigare haft begränsad tillgång till stödinsatser har därmed kunnat nås i högre utsträckning. Deltagande föräldrar har upplevt stärkt trygghet i sin föräldraroll, ökad delaktighet och lägre trösklar till fortsatt deltagande i stadens olika aktiviteter och stödinsatser. Navet har samtidigt utvecklat sitt tillgänglighetsarbete och befäst rollen som en neutral och inkluderande mötesplats för fler familjer. Barnens deltagande i lärandeaktiviteter har stärkt intresset för naturvetenskap och teknik och därmed bidragit till ökat vetenskapligt kapital. SciCo Navet har från december 2022 till maj 2025 medverkat i projektet SCI-CO+. Projektets syfte har varit att stärka vetenskapskommunikation i science centers och museer genom att utveckla och sprida metoder för digitala, elevaktiva upplevelser. Projektet samlade sju europeiska parter; förutom Navet ett science center i Portugal, samt universitet i Irland, Italien och Rumänien. Slutkonferensen hölls i Neapel i maj 2025. Under projekttiden bidrog Navet med innehåll till kurser för vetenskapskommunikation, samt bidrag till SCI-CO+- boken på samma tema. Navet stod under projektet även värd för en delkonferens i juni 2024. DG7 – Destination Gymnasiet Sjuhärad Under 2025 har Navet, tillsammans med Kunskapsnod Fullföljda studier Sjuhärad, etablerat DG7 – Destination Gymnasiet Sjuhärad, en modell för extramatematik riktad till niondeklassare. Beslutet att testa modellen fattades av Västra Götalandsregionen i december 2024 och redan i januari startade arbetet med att förankra och förbereda satsningen i alla åtta kommuner. Efter ett omfattande förankringsarbete med att etablera kontaktpersoner, presentera konceptet och rekrytera både familjer och mattecoacher genomfördes under våren. Responsen blev mycket positiv: totalt 87 elever anmälde intresse att gå på extramatte på söndagar, många fler än de 50 som var målet. 13 mattecoacher fördelade på fem kommuner stöttar eleverna i matte varje söndag. En omfattande dialog och förankring genom möten med utvecklingsledare, pedagoger, samordnare, rektorer och skolchefer samt med Högskolan i Borås och Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet har genomförts under året. Resultatet är projektet Mattekraft som kommer att arbeta både förebyggande med tidiga insatser, fortsatt utveckling av Destination Gymnasiet, nya spetserbjudanden för särskilt intresserade elever samt kompetensutveckling och skolprogram inom matematik. Projektet har beviljats medel från Länsförsäkringar Älvsborg och Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. En ansökan om medfinansiering är dessutom inskickad till Västra Götalandsregionen. 14 Navet drift Ekonomi Verksamheten gick in i 2025 med ett budgeterat underskott. I början av året reviderades intäktsprognoserna dock ner, samtidigt visade sig att projektmedlen från Skolverket blev lägre än förväntat. Ledningen vidtog därför genast åtgärder för att minska kostnader, samtidigt bidrog hela organisationen aktivt för att stärka intäktssidan med nya uppdrag och samarbeten. Genom återhållsamhet i inköp, lägre personalkostnader och en god ekonomisk styrning kunde verksamheten redovisa ett resultat som var bättre än både budget och tidiga prognoser. Ökad finansieringsgrad Direktionen för Boråsregionen gav i samband med sitt beslut om verksamhetsplan och budget för 2024 kansliet i uppdrag att se över den långsiktiga finansieringen av Navet science center gällande drift och investeringar. Trots en stadig tillväxt med kraftigt stigande intäkter är verksamheten ansträngd ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta beror i huvudsak på att grundfinansieringen på grund av omvärldsfaktorer inte täcker de löpande kostnaderna samt att Skolverket minskat sitt bidrag till verksamheten. Navet har också varit verksamt i nuvarande lokaler i Simonsland i cirka 20 år, vilket innebär ett ökat behov av reinvestering i lokalerna, men också ett ökat långsiktigt investeringsbehov i syfte att erbjuda attraktiva och ändamålsenliga utställningsmiljöer för Navets målgrupp. En arbetsgrupp bestående av ekonomichefer från medlemskommuner, Boråsregionens kansliet och Navet arbetade under 2024 med att analysera situationen. Slutsatserna presenterades i en utredning. Sammantaget visade utredningen att trots det faktum att Navet expanderat sin verksamhet och ökat sina intäkter, förelåg problem med att hantera framför allt reinvestering och nyinvestering i lokaler och nya utställningsmiljöer. Underlaget låg sedermera till grund för Direktionens beslut i april om att avtalskommunerna att från och med verksamhetsår 2026 höjer finansieringsgraden till Navet. Det nya beslutet innebär att Navet from 2026 kommer att kunna omhänderta den ökade efterfrågan med fortsatt god kvalitet och erbjuda attraktiva och ändamålsenliga utställningsmiljöer. Nya samarbetsavtal RISE Mätteknik Under 2025 har ett nytt samverkansavtal tecknats mellan Navet och RISE Mätteknik med syftet att stärka barns och ungas vetenskapliga kapital samt öka intresset för studier och yrken inom naturvetenskap, teknik och matematik. Avtalet skapar en gemensam ram för långsiktigt samarbete som ger RISE möjlighet att bidra med kompetens, innehåll och närvaro i utställningar, temadagar, lärarfortbildning och publika aktiviteter. Samverkan ska bidra till att synliggöra RISE som arbetsgivare och kunskapsresurs samt bidra till livslångt lärande och genomförandet av Sveriges nationella STEM-strategi. Borås Fågelklubb Navet och Borås fågelklubb har under 2025 inlett ett samarbete där ett antal skolor erbjuds att delta varje år. De deltagande skolorna får ett antal fågelholkar, tillverkade av Borås fågelklubb, som sätts upp i skolans närmiljö. Med Navets pedagoger som stöd får eleverna en 15 introduktion till både fågelliv och en metod för regelbundna holkkontroller, och därefter tar de själva vid. Den data som samlas in kan sedan användas i undervisningen. Tanken är att projektet ska bli en återkommande tradition på skolan. Från vårterminen 2026 kommer tre skolor per år att erbjudas att delta. Intern administration Under hösten 2024 sjösattes en ny övergripande struktur för Boråsregionens administrativa funktioner. Målet var att dela upp och gruppera om för att rätt frågor ska hanteras i rätt forum. Bland annat bildades gruppen Upphandling och Inköp, med mål att se över rutiner och regler kring inköp och upphandling. Gruppen har haft gemensamma möten men mindre enheter har formats för att arbeta mer detaljerat och verksamhetsnära. Resultatet är mycket gott och har bland annat lett till att samarbetet mellan Navet och kommunalförbundets kansli har ökat, att kunskapsnivån i verksamheten höjts, kontakter knutits till Borås Stads avdelning Koncerninköp samt att rutiner som tydliggjort inköps- och upphandlingsförfaranden har skapats. En annan grupp i den nya strukturen arbetar med ekonomi. Gruppen arbetar med löpande ekonomiadministrativa frågor, men har även en plan för ärenden med lite längre tidshorisont. Möten med systemleverantör har genomförts för att utnyttja ekonomisystemets funktioner för att förbättra, förenkla och säkra ekonomiarbetet i en slimmad organisation. En översyn och ändring av Navets projektredovisning har genomförts och kommer från och med 2026 gälla för alla nya projekt som ingås. Navet är nu helkund hos Borås Stad vad gäller IT, både infrastruktur och tjänsteköp ligger nu med support från Dataservice. Internt har arbetet med att strukturera Navets dokumenthantering och datalagring fortsatt. En extern översyn av Navets SharePoint- struktur har gjorts och ett arbete för att bygga om behörighetsstruktur har beställts och genomförs under hösten. Detta arbete påverkas och följer även Boråsregionens nya Informationshanteringsplan. Ny Strategisk plan 2026–2030 Under 2025 beslutade Direktionen att anta en ny Strategisk plan för Navet science center för perioden 2026–2030. Planen ersätter tidigare affärsplan och utgör ett långsiktigt styrdokument som kompletteras med årliga verksamhetsplaner och uppföljning. Den föregående affärsplanen 2022–2025 innebar ett tydligt skifte där Navet, utöver sitt kärnuppdrag gentemot skolan, öppnade upp verksamheten för fler besökare, stärkte konferensverksamheten och ökade tillgängligheten. Under perioden har antalet besökare nästan fördubblats, öppettiderna utökats och Navet har stärkt sin position som regional mötesplats för lärande och vetenskap. Arbetet med den nya strategiska planen byggde på en samlad analys av perioden 2022–2025 samt dialog med medarbetare, ägare, skolhuvudmän och samverkanspartners. Analysen visade att den övergripande inriktningen ligger fast, men att verksamheten behöver en tydligare struktur, skarpare mål och en långsiktigt hållbar finansiering för att möta ökade förväntningar och en växande efterfrågan. 16 Den nya planen tydliggör Navets uppdrag genom två kärnverksamheter – Navet Skola & Kompetens och Navet Publikt – samt tre tvärgående områden: Utställningar & Lokaler, Projekt & Samverkan och Verksamhetsstöd. Planen innebär också en fortsatt ambitionshöjning för den publika verksamheten och ett tydligt fokus på kvalitet, likvärdighet och långsiktig samhällsnytta. Genom den strategiska planen positioneras Navet tydligare i relation till den nationella STEM-strategin och de regionala prioriteringarna. Planen skapar en stabil grund för Navets fortsatta utveckling som science center och regional aktör för kompetensförsörjning, bildning och hållbar utveckling i Sjuhärad och Västra Götaland. Kommunikation Att kommunicera Navets verksamhet är A och O för att nå ut med dess erbjudanden. Navet har flera målgrupper: verksamma inom skola och kommun, allmänhetsbesökare och företag. För att nå ut med information till skolor har man under 2025 distribuerat planscher med information om skolprogrammen till alla skolor i avtalskommunerna och efterfrågan på programmen har därmed ökat. Nyhetsbrev skickas ut med jämna mellanrum med aktuell information om verksamheten, även sociala medier används i viss utsträckning för att kommunicera Navets skolprogram och annat relevant. Fortsatt arbetar Navet för att synliggöra och tydliggöra verksamheten, både lokalt och med geografisk spridning. Detta genom att optimera marknadsföring, fortsatt förankra varumärket och göra information om verksamheten tillgänglig för alla. Att vi når fler, både inom närområdet och med geografisk spridning syns bland annat i följarantal och statistik från sociala medier. Antalet följare ökar successivt i respektive kanal samtidigt som antalet visningar, alltså hur många gånger sociala medie-användare ser våra inlägg, sticker i väg. På Facebook hade Navet till exempel under perioden november- december 76 282 visningar, en ökning på över 100% jämfört med föregående period. Linkedin: 1308 följare, 133 nya följare under 2025 jämnt fördelat över året. Facebook: 3500 följare, 99 nya följare under 2025. Instagram: 2639 följare, 60 nya följare under november-december. Utställningarna I början av året påbörjades byggnationen av en helt ny utställning om el och magnetism. I utställningen bjuds både stora och små, barn och vuxna in till att upptäcka detta område. Pedagogiska illustrationer i storformat varvas med stationer för fysiskt upptäckande och fördjupande texter. Navets olika avdelningar och rum har länge haft inofficiella/interna namn. Det har inte varit tydligt vilka avdelningar som har hetat vad eller varför. Avdelningsnamn som utgår från ett användarperspektiv har tagits fram och kommuniceras i texter och via kartor på hemsidan och på Navet. Under 2026 kommer kommunikationen förstärkas med fysiska skyltar vid respektive avdelning. Avdelningsnamn som Ekologica och Humana ger besökarna en 17 föraning om avdelningarnas innehåll inför ett besök och underlättar även besökarnas orientering i huset. Att Navet ska få en ny utställning om vatten har länge legat på önskelistan och 2025 gick arbetet över i en mer intensiv fas av idégenerering och fördjupning i ämnet. Utställningen tas fram i bred samverkan tillsammans med bland annat Borås Energi och Miljö AB, Uponor AB, Voice of the Ocean och Länsförsäkringar Älvsborg. I utställningen kommer besökare få följa vattnets kretslopp i allt från att hoppa ner som en regndroppe ner i vattentäkten Öresjö till att spolas ned i avloppsrör under marken i Borås. Vattnets resa går vidare via Viskan och allt dess liv till att till slut landa i havet. Allt görs med ett lokalt perspektiv för att göra innehållet angeläget. En större yta i utställningen kommer rymma en bassäng fylld med möjligheter till fysikaliska experiment. I projektet Upplev som Navet genomför tillsammans med Borås energi och Miljö, Högskolan i Borås, Borås science park och Borås stad får unga röster och perspektiv komma till tals när det kommer till vattenfrågan. Unga personer 15-18 år rekryterades som vattenambassadörer och fick bland annat ge sin syn på vattenfrågan, se hur vatten renas, lära sig om viskans betydelse och liv, göra rent vattenlås. Framförallt fick de skapa idéer på hur vi kan få Boråsare att spola rätt och hur vi kan få dem att uppskatta viskan och livet däri än mer. Projektet ger värdefulla insikter om vilka frågor som är viktiga för våra unga medborgare. Idéer ger avtryck hos alla verksamheter delaktiga i projektet. Avslutande ord Sammantaget har 2025 varit ett år präglat av både utveckling och förankring. Navet har stärkt sin skolverksamhet, breddat sitt publika erbjudande, utvecklat nya samarbeten och samtidigt tagit viktiga strategiska beslut för kommande år. Antalet besökare fortsätter att öka, samtidigt som kvalitet, tillgänglighet och långsiktighet varit vägledande i arbetet. Den nationella STEM-strategin, regionala satsningar och den nya strategiska planen 2026– 2030 tydliggör att Navets uppdrag är mer relevant än någonsin. Genom att kombinera upplevelsebaserat lärande, samverkan och kunskapsförmedling bidrar Navet till att stärka det vetenskapliga kapitalet i regionen och skapa förutsättningar för framtidens kompetensförsörjning. Med stärkt finansiering, nya partnerskap och kommande investeringar i utställningar står Navet väl rustat inför nästa utvecklingsfas. 18 Revisionskontoret RAPPORT 2025 Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 2026-03-24 Samuel Kaufman Anna Duong Aleksandra Popovic BORÅS STAD RAPPORT 2025 2 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse 3 1.4 Metod 4 1.5 Projektorganisation 5 1.6 Beslut 5 2 Granskningsresultat 6 2.1 Årsredovisning 6 2.2 Förvaltningsberättelse 6 2.3 Redovisningsprinciper 7 2.4 Resultaträkning 7 2.4.1 Ekonomiskt resultat 7 2.4.2 Stickprov 7 2.5 Balansräkning 7 2.6 Kassaflödesanalys 7 2.7 Drift- och investeringsredovisning 8 2.8 Balanskrav 8 2.9 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 8 2.10 Bedömning av Direktionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 8 2.11 Måluppfyllelse 9 2.11.1 Specifika bevakningsområden 12 2.12 Fördjupade granskningar 12 2.13 Intern kontroll 12 3 Sammanfattande bedömning 13 BORÅS STAD RAPPORT 2025 3 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 1 Inledning Enligt kommunallag (2017:725) ska förbundets revisorer pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna ska även bedöma om års- redovisningen är förenlig med de mål som Direktionen fastställt. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Granskning av årsredovisningen inklusive verksamhetsmässigt resultat/måluppfyllelse har genomförts av Borås Stads revisions- kontor och redovisas i innevarande rapport. Årsredovisningen och revisorernas bedömning ska behandlas av respektive medlemskommuns Kommunfullmäktige. Syftet är bland annat att ge Kommunfullmäktige underlag för uppföljning och styrning av den fortsatta verksamheten, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. Ställningstagandena i revisionsberättelsen utgår från en samlad bedömning av all den granskning av förbundets verksamhet som har genomförts under året. 1.1 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att den ska vara ett underlag till revisorernas ställningstagande i revisionsberättelsen gällande ansvarsfrihet. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsent- lighetsperspektiv. Denna styr vilka Rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) som används i granskningen. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Är årsredovisningen upprättad enligt gällande lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), gällande rekommendationer från RKR samt i enlighet med god redovisningssed? ○ Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? (med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar) ○ Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? • Ger årsredovisningen en rättvisande bild av resultatet för förbundet? • Har balanskravet uppfyllts? • Har verksamheten bedrivits på ett sätt som gör att Direktionens beslutade mål, finansiella likväl som verksamhetsmässiga, för god ekonomisk hushållning uppnåtts? 1.2 Revisionskriterier Granskningen har utförts enligt kommunallag (2017:725), lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), God revisionssed i kommunal verksamhet samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 1.3 Ansvarig nämnd/styrelse Direktionen i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund är ansvarig. BORÅS STAD RAPPORT 2025 4 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 1.4 Metod Granskningen har utförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär bl.a. att tillämpliga ISA, ISAE och ISRE har följts. Standarden beskriver förutsättningar och tar hänsyn till den kommunala särarten samt de regler som sakkunniga biträden, däribland kommunala yrkesrevisorer och auktoriserade/godkända revisorer samt registrerade revisions- bolag har att följa.1 Granskningen grundas på analys av resultat- och balansräkning samt utökad granskning av poster och processer som är av väsentlig betydelse för resultat och ställning. Granskningen innefattar att granska ett urval av underlag och annan information i räkenskapssammandraget samt att pröva de redovisningsprinciper som använts i verksamheten. Planeringen har genomförts med utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys, där insatser koncentreras till där risken för väsentliga fel är störst. Därutöver ska granskningen innehålla en bedömning om årsredovisningen är rättvisande, d.v.s. att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till felaktigt beslutsfattande. Räkenskaperna granskas enligt följande: • Att redovisningen följer krav på räkenskapsföring enligt 11 kap. kommunallagen, d.v.s. att räkenskaper och årsredovisning upprättats. • Att upplysning lämnats om utfallet, finansieringen av verksamheten och den ekonomiska ställningen vid årets slut. • Att årsredovisningen är upprättad med iakttagande av god redovisningssed. God redovisningssed innebär att redovisningsskyldiga i första hand ska följa lagar och rekommendationer och i övriga fall, då det inte finns någon specifik regel, tillämpa god sed. • Att redovisningen är materiellt rätt (alla tillgångar och skulder existerar och avser Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund). • Att redovisningen är rätt periodiserad (alla intäkter och kostnader avser redovisningsåret) Övriga delar har granskats översiktligt i syfte att bedöma om de uppgifter som ska ingå i års- redovisningen enligt lag och rekommendationer från RKR har lämnats. Granskningen är genomförd med en kontrollmålsmetodik och systemstödet Hogia Audit. Granskning av fakturaunderlag och stickprov av specifikationer har genomförts. Stickprov av konton med större avvikelser mellan åren 2024 och 2025 har utförts. Totalt har en genomgång av 103 stickprov genomförts. Stickprov har delvis bearbetats med hjälp av AI.2 En genomgång av balanskontona samt rutiner för periodiseringar har genomförts. Vidare har avstämningar och kontroll av moms- och skatteredovisning utförts. Avstämning har genom- förts med tjänstepersoner vid Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Tjänstepersoner vid Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har tillställts rapportutkast för faktagranskning. 1 Standard för kommunal räkenskapsrevision, SKR, Skyrev och FAR, senast ändrad genom FAR N 2025:48, träder i kraft 1 januari 2025, https://extra.skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/standardforkommunalrakenskapsrevision.92968.html 2 Klang.ai BORÅS STAD RAPPORT 2025 5 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 1.5 Projektorganisation Samuel Kaufman är granskningsledare. Granskningsmedarbetare är Anna Duong och Aleksandra Popovic vid Revisionskontoret. 1.6 Beslut Projektplanen för granskningen beslutades av revisorerna för Sjuhärads kommunalförbund den 27 oktober 2025. BORÅS STAD RAPPORT 2025 6 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 2 Granskningsresultat Nedan avrapporteras de iakttagelser och granskningsresultat som framkommit vid granskning av förbundets årsredovisning. 2.1 Årsredovisning Enligt 1 kap. 3 § lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska kommunal- förbund upprätta en årsredovisning. En årsredovisning ska bestå av: • en resultaträkning, • en balansräkning, • en kassaflödesanalys, • noter, • en driftredovisning, • en investeringsredovisning, och • en förvaltningsberättelse Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen, i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala bokförings- och redovisningslagen och god redovisningssed. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. 2.2 Förvaltningsberättelse Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kap. ska en förvaltnings- berättelse innehålla följande delar: • Utvecklingen av verksamheten • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Händelser av väsentlig betydelse • Förväntad utveckling • Väsentliga personalförhållanden • Andra förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning • God ekonomisk hushållning • Ekonomisk ställning • Balanskravsresultat I förvaltningsberättelsen ska information lämnas om viktiga händelser som inträffat under året. Revisionskontoret bedömer att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds årsredovisning i huvudsak följer den uppställning som anges i 11 kap. i LKBR. Rubrikerna följer inte den ordning som anges i lagstiftningen. Revisionskontoret konstaterar att förvaltningsberättelsen i Boråsregionen Sjuhärads kommunal- förbunds årsredovisning innehåller en sammanställning av fokusområden, uppdrag och mål. I årsredovisningen genomförs en samlad bedömning om att målen för god ekonomisk hushållning uppnås under 2025. Revisionskontoret bedömer att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen i huvudsak ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. BORÅS STAD RAPPORT 2025 7 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 2.3 Redovisningsprinciper I årsredovisningen har samma redovisningsprinciper använts som vid föregående bokslut. 2.4 Resultaträkning Enligt 5 kap. 1 § ska resultaträkning i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Revisionskontoret bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat och att noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster. Resultaträkningen är uppställd enligt LKBR. 2.4.1 Ekonomiskt resultat Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund redovisar ett överskott på 391 tkr för perioden 2025-01-01 – 2025-12-31 jämfört med budget (budget 2025 var ett nollresultat). Resultatet för förbundskansliet redovisar ett överskott om ca 492 tkr som beror bl.a. på budgeterade överskott och ej utnyttjad buffert. 2.4.2 Stickprov Revisionskontoret har genomfört 103 stycken stickprov av konton i resultaträkningen som har stora avvikelser mellan åren 2024 och 2025. Vid granskning av delårsbokslutet genomfördes ett större stickprov av cirka 57 verifikationer. Konton som har granskats är främst konton i konto- klass 4-6. Konton som berörs av granskningen är: tjänsteköp (inkl. konsulter), programvaror, resekostnader, hotellkostnader, reklam, förtäring, inköp av varor i butik, Inköp av material till underhåll av projekt, mobiltelefon samt arbetskläder/utrustning m.fl. Därutöver har samtliga kreditkortsfakturors verifikationer under en månad granskats. Granskningen visar att det inte förekommer några större avvikelser i de stickprov som genomfört. 2.5 Balansräkning Enligt 6 kap. 1 § LKBR ska balansräkningen i sammandrag redovisa kommunens eller kommunal- förbundets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räken- skapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Revisionskontoret bedömer att balansräkningen är i huvudsak uppställd enligt LKBR och omfattar tillräckliga noter. Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser. Specifikationer och underlag till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning och årets resultat enligt balansräkningen stämmer överens med resultaträkningen. Revisionskontorets samlade bedömning är att balansräkningen i allt väsentlighet ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. 2.6 Kassaflödesanalys Enligt 8 kap. 1 § LKBR ska kassaflödesanalysen redovisa kommunens eller kommunalförbundets in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Revisionskontoret bedömer att kassaflödesanalysen är uppställd enligt RKR R13 Kassaflödes- analys och överensstämmer i allt väsentligt med övriga delar i årsredovisningen. BORÅS STAD RAPPORT 2025 8 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 2.7 Drift- och investeringsredovisning Enligt 10 kap 1-2 §§ LKBR ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställs för den löpande verksamheten. Investeringsredovisningen ska innehålla en samlad redovisning av kommunens eller kommunalförbundets investerings- verksamhet. Förbundets har budgeterat 2 050 tkr i investeringar under år 2025, anpassning av lokaler, kansliet (250 tkr) och utställning och belysning, Navet (1 800 tkr). Utfallet för år 2025 är 0 tkr. Enligt årsre- dovisningen uppger förbudet att kansliet planerar en större ombyggnation av kontorslokalerna under 2026 har därmed inga anpassningar gjorts under året. De planerade investeringarna på Navet flyttas till 2026. Revisionskontoret noterar att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds drift- och inves- teringsredovisning är uppställd enligt RKR 14 Drift- och investeringsredovisning. Drift- och investeringsredovisningen överensstämmer i allt väsentligt med övriga delar i årsredovisningen. 2.8 Balanskrav Ett kommunalförbund ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet och redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt kommunallagen regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och kommunallagen. Enligt 11 kap. 10 § LKBR ska upplysningar om årets resultat efter balanskravsjusteringar och balanskravsresultat redovisas i förvaltningsberättelsen. Vidare framgår att vid beräkningen av balanskravsresultatet, som är kopplat till kommunallagens balanskrav, ska årets resultat rensas för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Revisionskontoret noterar att balanskravsutredningen i årsredovisningen redovisar ett positivt resultat om 391 tkr. 2.9 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Bokslutsprocessen har adekvata anvisningar som har informerats i rimlig tid innan bokslutets transaktioner ska vara genomförda. Huvudsakliga bokslutsjusteringar har bokförts i redovis- ningssystemet. 2.10 Bedömning av Direktionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Från och med år 2006 gäller för samtliga kommuner och kommunalförbund att Kommunfullmäktige ska fastställa mål för ”god ekonomisk hushållning” enligt 11 kap 1 § kommunallagen. Enligt kommunallagen föreligger därutöver krav på att ”fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen”. BORÅS STAD RAPPORT 2025 9 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 6 § första och andra styckena kommunallagen har upp- nåtts och följts. Förbundet har i budget och verksamhetsplan 2025 beslutat om två finansiella mål; 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital på lägst 6 mnkr. Revisionskontoret noterar att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds budget och års- redovisningen har en skrivning om god ekonomisk hushållning. Förbundet uppnår båda målen under året. Förbundets samlade bedömning är att verksamheten når såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen och att kraven för god ekonomisk hushållning därmed kan anses vara uppfyllda. 2.11 Måluppfyllelse Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds målarbete Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds förbundsordning utgör grunden för förbundets verksamhet och fastställs av respektive medlemskommuns fullmäktige. Direktionen har beslutat om det övergripande strategiska målet; Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Verksamheten arbetar mot målet genom att Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande. Förbundet har två beredningsgrupper, Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens. Beredningsgrupperna arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Förutom de politiska beredningarna samt Direktionen, driver förbundet drygt 25 nätverk för tjänstepersoner i kommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret. Dessa verk- samheter finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Vård och omsorgscollege och Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Styrdokument inom regional utveckling är Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021-2030 samt Kulturplan Sjuhärad 2024-2027. Inom område välfärdsutveckling styrs verksamheten utifrån gällande lagstiftning samt regio- nala och delregionala avtal och överenskommelser. De övriga verksamheterna har planer och uppdragsbeskrivningar som beskriver deras arbete. Projektverksamheten regleras i den överenskommelse gällande delregionala utvecklings- medel som tecknats mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i samband med beslutet om den nya regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030. BORÅS STAD RAPPORT 2025 10 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) Förbundet uppger i budget och verksamhetsplan för 2025 att grunduppdraget följs upp genom: • Uppföljning av Utvecklingsstrategi Sjuhärad 2021-2030 • Uppföljning Kulturplan Sjuhärad 2024-2027 Uppföljning av de delregionala utvecklingsmedlen, DRUM, enligt regional modell • Årlig enkät till nätverken utifrån grunduppdraget • Uppföljning av övriga verksamheter och projekt inom samtliga delregionala områden utifrån fastställda uppdrag och planer Mål och uppdrag i verksamhetsplan och budget 2025 Utifrån förbundets verksamhetsplan och budget 2025 har mål formulerats i syfte att nå för- bundets övergripande målsättning. Målen och dess uppföljning delas in under följande enheter: • Uppföljning av Grunduppdrag • Regional utveckling • Välfärdsutveckling För de olika driftverksamheterna, Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetar- centrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad Navet Science Center och Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, presenteras uppföljning av verksamhetsmål och indikatorer men som en bilaga till årsredovisningen. Förbundet redogör i årsredovisningen för uppföljningen av grunduppdraget med en samlad be- dömning om att de aktiviteter som genomförts och planeras inom ramen för Utvecklingsstrategi för Sjuhärad är i linje med strategins syfte och intentioner. Vad gäller resultatet för enkäten framgår att 94 % av respondenterna stämmer i hög och mycket hög grad in i påståendet att de är nöjda med förbundets nätverk i sin helhet. Vilket är en smärre försämring mot resultatet för 2024 då resultatet var 95 %. Svarsfrekvensen var 64 %. Förbundet gör bedömningen att grunduppdraget utförts med god kvalitet och i linje med det strategiska målet. Regional utveckling För den enheten Regional utveckling har förbundet ställt upp 22 mål. Förbundet bedömer i års- redovisningen att 21 av målen är uppnådda och att ett av målen delvis har nåtts. 0 1 21 0 av 22 mål Det mål som inte uppnåtts under året är: • Tillsammans med kommunerna formulera en reviderad version av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2026-2030 Den reviderade utvecklingsstrategin kommer att färdigställas under våren 2026, efter att den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland antagits i februari. I årsredovisningen uppger förbundet att arbetet med nulägesanalysen påbörjades under hösten och slutförs under våren 2025. BORÅS STAD RAPPORT 2025 11 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) Välfärdsutveckling Förbundet har formulerat två övergripande mål som avser enhetens grunduppdrag. • Tillsammans är Sjuhärads kommuner redo att möta framtidens välfärdsutmaningar • Förbundet är kommunernas förstahandsval av arena för samverkan inom välfärden För enheten Välfärdsutveckling har förbundet ställt upp sex mål. Förbundet bedömer i årsredo- visningen att samtliga sex mål är uppnådda. 0 0 6 0 av sex mål Förbundet bedömer att enhet välfärdsutvecklings arbete under året i hög grad bidragit till de två övergripande målen för grunduppdraget. Sammanfattningsvis konstateras att Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund i budget och verksamhetsplan för 2025 har fastställt ett övergripande strategiskt mål, 21 mål för enheten regional utveckling och sex mål för enheten välfärdsutveckling. Enheten välfärdsutveckling har även två övergripande mål som avser grunduppdraget. Utöver detta har förbundet följt upp de strategier och planer som styr förbundet samt genomfört en nöjdhetsenkät för deltagare i förbundets nätverk. Förbundet har i årsredovisningen redovisat vad de gjort för att närma sig sitt övergripande strate- giska mål och förbundet gör bedömningen att måluppfyllelsen är god inom förbundets samtliga verksamheter. Förbundet gör bedömningen att genomförda och planerade aktiviteter ligger i linje med det övergripande strategiska målet. Kommunalförbundet har också redogjort för de olika enheternas måluppfyllelse samt om de når målen under verksamhetsåret. Sammantaget är måluppfyllelsen för 2025: 0 1 27 0 av 28 mål Förbundet uppnår inte ett av de 28 mål som förbundet ställt upp för verksamhetsåret 2025. För de olika driftverksamheterna i förbundet presenteras uppföljningen av verksamhetsmål och indikatorer som en bilaga till årsredovisningen. BORÅS STAD RAPPORT 2025 12 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 2.12 Specifika bevakningsområden Efter att Västra Götalandsregionen i februari 2025 meddelade att införandet av journalsystemet Millennium pausats på obestämd tid har frågan fortsatt behandlas inom ramen för den regionala samverkan mellan kommunerna i länet. När regionen därefter fattade beslut om att stoppa projektet avslutades införandet formellt. I anslutning till detta bildades en arbetsgrupp med representation från förbundsdirektörer och kommundirektörer i Västra Götaland samt från VästKom. Arbetsgruppen har haft fokus på att identifiera kommunernas behov av informationsöverföring mellan regionens och kommunernas verksamheter. Arbetet syftar till att tydliggöra vilka behov kommunerna har inför att regionen presenterar en framtida lösning för vårdens verksamhetssystem och att skapa ett underlag för ett eventuellt kommunalt ställningstagande. Enligt uppgift från förbundet har delavstämningar genomförts med kommunerna och den politiska nivån har löpande informerats genom VästKoms arbetsutskott. Förbundet uppger vidare att man i nuläget inväntar besked från regionen om den fortsatta inriktningen för regionens verksamhetssystem för hälso- och sjukvården. 2.13 Fördjupade granskningar Förbundet har under 2025 inte varit föremål för någon fördjupad granskning. 2.14 Intern kontroll Direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundsordning samt de före- skrifter som gäller för verksamheten. Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har vidare ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har en plan för intern kontroll för 2025 som antagits av Direktionen 6 december 2024. Direktionen har tillsammans med övriga förbundet genomfört en riskanalys som grund för upprättandet av plan för intern kontroll. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund uppger i årsredovisningen att arbetet med intern kontroll har fortlöpt enligt fastställd plan med en avvikelse. Uppföljning av intern kontrollplan för 2025 redovisades vid direktionens sammanträde 27 februari 2026. Förbundet har även en aktuell delegationsordning samt en aktuell attestordning. BORÅS STAD RAPPORT 2025 13 Revisionskontoret Granskning av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Årsredovisning 2025 (14) 3 Sammanfattande bedömning Granskningen av Sjuhärads kommunalförbunds årsredovisning bedöms i huvudsak utifrån kommunallagen, lag om kommunal bokföring och redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning och God redovisningssed. Granskningen har genomförts i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision. I granskningen av förbundets årsredovisning utgår bedömningarna från följsamhet mot Direktionens budgetbeslut och eventuella beslut om specifika mål och prioriterade aktiviteter som avser budgetåret 2025. Den interna kontrollen bedöms utifrån riskanalys och plan för intern kontroll samt dess upp- följning. I den sammanfattande bedömningen ingår i förekommande fall också gransknings- resultat från granskning av bevakningsområden och de fördjupade granskningar som har varit riktade mot förbundet under året. Granskningen visar att förbundets årsredovisning är upprättad i enlighet med de krav som finns för resultat- och balansräkning. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt har upprättats i enlighet med LKBR och god redovisningssed. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. För helåret 2025 redovisas ett överskott på 391 tkr jämfört med budget. Balanskravet är uppfyllt. Revisionskontoret noterar att Sjuhärads kommunalförbunds budget och årsredovisning 2025 har en skrivning om god ekonomisk hushållning som innefattar två finansiella mål. Revisionskontoret konstaterar att förbundet uppnår båda de finansiella målen under 2025. Förbundets samlade bedömning är att verksamheten når såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen och att kraven för god ekonomisk hushållning därmed kan anses vara uppfyllda. Kommunalförbundet har i ”Verksamhetsplan och budget 2025 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund” beslutat om ett övergripande strategiskt mål samt 28 enhetsmål för förbundets verksamheter. Uppföljning av verksamhetsspecifika mål och indikatorer presenteras i bilagor till årsredovisningen. Förbundet uppnår inte ett av de 28 mål som förbundet ställt upp för verksamhetsåret 2025. Sammanfattningsvis kan Revisionskontoret konstatera att Sjuhärads kommunalförbund har redovisat vad de gjort för att uppnå det övergripande målet och de uppställda enhetsmålen. Revisionskontoret bedömer att Sjuhärads kommunalförbund inom ramen för årsbokslutet redogör för väsentliga händelser och lämnar genom sin förvaltningsberättelse en översiktlig redogörelse över hur förbundets verksamhet utvecklats under året. Med utgångspunkt i att förbundet i årsredovisning 2025 redogör för måluppfyllelsen i förhållande till Direktionens fast- ställda mål bedömer Revisionskontoret att redovisningen av verksamhetsresultaten i huvudsak är förenlig med de mål som Direktionen fastställt. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Borås 2026-03-24 Andreas Ekelund Samuel Kaufman Revisionschef, Revisionskontoret Kommunal yrkesrevisor, Revisionskontoret Borås Stad Borås Stad Revisionskontoret Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 1 (2) Yttrande 2026-03-24 Till revisorerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund organisationsnummer 222000-1008 Sakkunniga biträdets yttrande om årsredo- visningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, driftredovisning samt noter Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-24. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödes- analys samt noter Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund den 2026-02-27. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Direktionens ansvar Det är Direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Borås Stads Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 Revisionskontor E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen 2 (2) Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultat- räkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i Direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelse- fulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är Direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovis- ningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredo- visning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Undertecknande Borås den 24 mars 2026 Revisionskontoret Borås Stad Andreas Ekelund Anna Duong Revisionschef Ansvarigt sakkunnigt biträde Av Skyrev certifierad kommunal yrkesrevisor Borås Stads Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 Revisionskontor E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen Document history R H 1 K G -D W X X N 3 S O J O W - X L- Document summary COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME: 02.04.2026 11:05 Sakkunniga biträdets yttrande Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2025.pdf SENT BY OWNER: 2 pages Anna Duong · 02.04.2026 11:01 SHA-512: DOCUMENT ID: 93d2029994a34530e98cfe39c76a356415f5e6dc82f59fe Hk-dxnsjWx 4ee422cebe40881b0cf8db39f8ef39a6ab12dc87f078e08 ENVELOPE ID: f629f47980d3465190c1e4769c50ca13be r1Gwx3oo-l-Hk-dxnsjWx Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS ANNA DUONG Signed 02.04.2026 11:04 eID Swedish BankID (DOB: 1987/09/04) anna.duong@boras.se Authenticated 02.04.2026 11:03 Low IP: 148.160.250.6 OLOF ANDREAS EKELUND Signed 02.04.2026 11:05 eID Swedish BankID (DOB: 1974/03/20) andreas.ekelund@boras.se Authenticated 02.04.2026 11:04 Low IP: 148.160.250.6 * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Attachments No attachments related to this document Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Custom events No custom events related to this document Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 56 Årlig redovisning av partistöd 2025 KS/2026:142 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner samtliga partiers redovisningar av användandet av partistöd för 2025 och betalar ut partistöd till dessa partier enligt beslutade regler. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Redovisningen av utbetalt partistöd ska vara skriftlig och inlämnad via kommunens e-tjänst ”Redovisning av partistöd” senast vid mars månads utgång för att utbetalas senast i juni månads utgång. Redovisningen ska avse perioden 1 januari till 31 december föregående år och visa att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 § första stycket i kommunallagen. Till redovisningen ska även en granskningsrapport lämnas in från en utsedd granskare. Om ett parti inte har lämnat in en redovisning och granskningsintyg till kommunstyrelsen inom angiven tid för föregående år, är partiet inte berättigad till partistöd för nästkommande år. Detta gäller dock enbart under förutsättning att fullmäktige har beslutat att inget partistöd ska utgå till partier som inte redovisar i enlighet med gällande regler. Följande underlag efterfrågas i samband med redovisningen från alla partier, - Partiets organisationsnummer - Redovisning av aktiviteter och kostnader (hur partistödet använts) - Granskningsrapport av utsedd granskare - Föreningens stadgar Protokollsutdrag som visar: - Vald styrelse - Valda revisorer - Föreningens firmatecknare - Föreningens Bg/PG-nummer - Utsedd granskare I kommunallagen (2017:725) 4 kap. 31 § andra och tredje stycket anges ” En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas i redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisningen och granskningsrapport enligt första och andra stycket.” Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 Det år då allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige och region sker samt året efter detta, utgår stödet med: Grundstöd 24,7 % av prisbasbeloppet per parti och år. Mandatstöd 16,48 % av prisbasbeloppet per mandat och år. Redovisningarna har nu granskats av förvaltningen och redovisningen ser ut som följande; Liberalerna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Centerpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Kristdemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Miljöpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Socialdemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Sverigedemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Moderaterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Vänsterpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Ekonomisk påverkan Godkänns redovisningen av partistöd kommer partistöd för 2026 utbetalas enligt antaget reglemente för grundstöd och mandatstöd. Barnkonventionen Kommuner får ge ekonomiskt bidrag eller annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i demokratin. En redovisning av hur partistöden nyttjas säkerställer för alla samhällets invånare, vuxna som barn, att skattefinansierade medel används på riktigt sätt. Jämlikhetsperspektiv Stödet från kommunen grundas i likabehandlingsprincipen och mandatfördelningen. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-01 Regler för partistöd Samtliga partiers redovisningar Beslutet skickas till Samtliga gruppledare Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 Vår ref: Ida Josefsson Utredare Datum: 2026-04-01 Dnr: KS/2026:142 Tjänsteskrivelse om årlig redovisning av partistöd Förslag till beslut • Godkänner samtliga partiers redovisningar av användandet av partistöd för 2025 och betalar ut partistöd till dessa partier enligt beslutade regler. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Redovisningen av utbetalt partistöd ska vara skriftlig och inlämnad via kommunens e-tjänst ”Redovisning av partistöd” senast vid mars månads utgång för att utbetalas senast i juni månads utgång. Redovisningen ska avse perioden 1 januari till 31 december föregående år och visa att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 § första stycket i kommunallagen. Till redovisningen ska även en granskningsrapport lämnas in från en utsedd granskare. Om ett parti inte har lämnat in en redovisning och granskningsintyg till kommunstyrelsen inom angiven tid för föregående år, är partiet inte berättigad till partistöd för nästkommande år. Detta gäller dock enbart under förutsättning att fullmäktige har beslutat att inget partistöd ska utgå till partier som inte redovisar i enlighet med gällande regler. Följande underlag efterfrågas i samband med redovisningen från alla partier, - Partiets organisationsnummer - Redovisning av aktiviteter och kostnader (hur partistödet använts) - Granskningsrapport av utsedd granskare - Föreningens stadgar Protokollsutdrag som visar: - Vald styrelse - Valda revisorer - Föreningens firmatecknare - Föreningens Bg/PG-nummer - Utsedd granskare I kommunallagen (2017:725) 4 kap. 31 § andra och tredje stycket anges ” En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas i redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisningen och granskningsrapport enligt första och andra stycket.” Det år då allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige och region sker samt året efter detta, utgår stödet med: Grundstöd 24,7 % av prisbasbeloppet per parti och år. Mandatstöd 16,48 % av prisbasbeloppet per mandat och år. Redovisningarna har nu granskats av förvaltningen och redovisningen ser ut som följande; Liberalerna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Centerpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Kristdemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Miljöpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Socialdemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Sverigedemokraterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Moderaterna Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Vänsterpartiet Alla begärda underlag har lämnats in tillsammans med redovisningen. Ekonomisk påverkan Godkänns redovisningen av partistöd kommer partistöd för 2026 utbetalas enligt antaget reglemente för grundstöd och mandatstöd. Barnkonventionen Kommuner får ge ekonomiskt bidrag eller annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i demokratin. En redovisning av hur partistöden nyttjas säkerställer för alla samhällets invånare, vuxna som barn, att skattefinansierade medel används på riktigt sätt. Jämlikhetsperspektiv Stödet från kommunen grundas i likabehandlingsprincipen och mandatfördelningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-01 Regler för partistöd Samtliga partiers redovisningar Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga gruppledare Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kajsa Montan Ida Josefsson Kanslichef/kommunjurist Utredare Regler Regler för partistöd 2022 1 Styrdokument Handlingstyp: Regler för partistöd 2022 Diarienummer: KS/2022:487 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2022-12-12 §176 Dokumentansvarig: Kanslifunktionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige Tidigare versioner: KS/1998:165, KF 1998-10-26 § 116, KF/2014:211, 2017:827 Giltig längst t o m: 2026-12-12 Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Regler för partistöd 5 3 1 Inledning Av kommunallagen framgår att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet. Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens skriftliga rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. 2 Syfte Tranemo kommun ger ekonomiskt stöd till politiska partier och fullmäktige ska då enligt kommunallagen besluta om partistödets omfattning och formerna för stödet, därför finns dessa regler. Utöver vad som regleras i kommunallagens 4 kapitel 29-32 §§ gäller följande: 4 3 Regler för partistöd Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Tranemo kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kapitel 29 § andra stycket kommunallagen. Grundstöd och mandatstöd Partistöd utgår som ett grundstöd per parti och ett mandatstöd baserat på antalet mandat i kommunfullmäktige. Hälften av mandatstödet utgör utbildningsbidrag. ”Normalår” utgår stödet med: Grundstöd 24,7 % av prisbasbeloppet per parti och år. Mandatstöd 12,35 % av prisbasbeloppet per mandat och år. Det år då allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige och region sker samt året efter detta, utgår stödet med: Grundstöd 24,7 % av prisbasbeloppet per parti och år. Mandatstöd 16,48 % av prisbasbeloppet per mandat och år. Partistödets reglers årligen enligt regeringens fastställda prisbasbelopp. Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistödet beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Om vald ledamot inte kan fastställas upphör mandatstödet den dag som länsstyrelsen meddelar att ingen ledamot kan fastställas. Upphör ett parti från att vara representerade i fullmäktige utgår grundstödet endast för innevarande månad. Redovisning, granskning och årlig utbetalning Redovisningen ska vara skriftlig och inlämnad via kommunens e-tjänst ”Redovisning av partistöd” senast vid mars månads utgång för att utbetalas senast i juni månads utgång. Redovisningen ska avse perioden 1 jan – 31 dec och visa att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 § första stycket kommunallagen. Redovisningen ska innefatta; - Partiets organisationsnummer - Redovisning av aktiviteter och kostnader (hur parti partistödet använts) - Granskningsrapport - Föreningens stadgar - Protokollsutdrag som visar vald styrelse, valda revisorer, föreningens firmatecknare, föreningens konto/Bg/Pg-nummer, utsedd granskare Om ett parti inte har lämnat in redovisning och granskningsintyg inom angiven tid för föregående år, är partiet inte berättigat till partistöd för nästkommande år. Detta gäller 5 dock enbart under förutsättning att fullmäktige har beslutat att inget partistöd ska utgå till partier som inte redovisar i enlighet med gällande regler. Återbetalning Partierna är återbetalningsskyldiga om berättigande till partistöd upphör i enlighet med vad som anges i 3 §. 6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-04-29

§ 58 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen (35/30) KS/2024:89 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Avslår Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Förvaltningen gick upp med ett förslag om att medel om ca 200 000 kronor skulle tillskjutas för en mer omfattande utredning eftersom detta tranemoförslag ansågs vara av den karaktär att en mer omfattande utredning krävdes. Kommunstyrelsen återremitterade dock ärendet, 2025-02-27 KS § 18, till förvaltningen för fortsatt beredning vad gäller möjligheter och kostnader utifrån förslaget utan extra medel för utredningen. (Se bifogat protokoll KS § 18) Medskicket från politiken var också att det inte är idrottshallen i Tranemo som avses i förslaget primärt vad avser låsfunktionen utan idrottshallarna i övriga orter. Jörgen Levinsson har 23-12-13 lämnat ett Tranemoförslag om ett nytt bokningssystem för kommunens idrottshallar. Förslagsställaren anser att dagens bokningssystem där man binder upp sig för en hel säsong är förlegat. Idag finns det andra tekniska lösningar exempelvis via en APP som både möjliggör att boka strötider samt att man får en kod för in passage till idrottshallen. Förvaltningen var i kontakt med frågeställaren 2024-12-09 för att ge frågeställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Grunden i förslaget handlar om att fylla ut strötimmar i våra hallar som inte redan idag är bokad av kommunens föreningar, skolor etc. Förvaltning har undersökt vad det innebär om man går frågeställaren till mötes, utifrån investeringsbehov samt löpande årlig driftkostnad. I dag har i princip samtliga kommunens fastigheter ett TAGG system för inpassering. Ett nytt system med koder/app kräver förutom investering i systemet även investeringar i de fastigheter som blir aktuella. Förslaget är att montera ARX där så krävs samt koppla ARX mot ”Inter Book fri” ett system som Kultur och Fritid administrerar vilket ger en enkel hantering som styr ytterdörr samt belysning. Följande idrottshallar berörs Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Tranemo 2 st, Limmared, Länghem, Dalstorp, Grimsås, Ambjörnarp, Ljungsarp samt Sjötofta. Förvaltningen är positiv till medborgarförslaget och förstår förslagsställarens intentioner både gällande enkelhet och nyttan för fler som kan motionera/träna. Kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att bygga om befintliga lås, passagesystem samt styrning av belysning. När vi undersökt detta utifrån en lösning som hanterar lås och belysning krävs det en investering på ca 730 tkr samt en ökad driftkostnad om ca 200 tkr/år. Dessa kostnader ryms inte inom budgeten för Fastighet. Förvaltningen föreslår därför att Tranemoförslaget avslås. Barnkonventionen Även om Tranemoförslaget avslås har invånarna möjlighet att, på samma sätt som idag, boka idrottshallarna för barn- och ungdomsaktiviteter. Ärendet medför därför inte någon negativ påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektivet Frågan om vilket bokningssystem Tranemo kommun ska ha i idrottshallarna påverkar kvinnor och män lika. Ekonomisk påverkan Den stora kostnaden för att införa ett digitalt bokningssystem ligger i att anpassa, bygga om befintliga lås/passagesystem. Kostnaden för detta är beräknad till ca 730 000 kr (2025). Beräknad ökade driftkostnader (El, vatten, lokalvård, tillsyn) i samtliga anläggningar beräknas till ca 200 000 kr/år. (2025) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2026-02-03 Tranemoförslag gällande bokningssystem av idrottshallarna i kommunen

§ 59 Svar till kommunrevision - Granskning av fastighetsunderhåll KS/2026:159 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Godkänner svar på granskningsrapporten. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Azets Revision & Rådgivning AB har av Tranemo kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner vad gäller underhåll av fastigheter. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Kommunrevisionen överlämnar granskningen med frågan att besvara vilka åtgärder kommunstyrelsen avser att vidta med anledning av rekommendationerna i granskningen. Ärendet Nedan följer revisorernas bedömning och rekommendationer samt förvaltningens svar. Bedömning 1. Att ansvar och roller avseende underhåll av fastigheter inte är tydligt reglerat i styrande dokument. 2. Att det endast delvis finns fastställda och tydliga rutiner samt tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov avseende fastigheter. 3. Att det endast delvis finns upprättade och aktuella underhållsplaner som omfattar hela fastighetsbeståndet. 4. Att budgetering endast delvis utgår från faktiskt underhållsbehov och att utförts underhåll endast delvis är i paritet med identifierat underhållsbehov. 5. Att uppföljning och rapportering av utfört underhåll endast delvis är tillräckligt och att kommunstyrelsen vid behov endast delvis fattar beslut om åtgärder utifrån erhållen uppföljning. Utifrån iakttagelser och bedömningar rekommenderas kommunstyrelsen att: 1. Säkerställa att arbete sker med att upprätta dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov av fastigheter. Detta för att skapa Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs och därigenom få till stånd en ökad ändamålsenlighet kring rutiner och processer. Svar: Vi är idag framme med en samlad bild av vårt underhållsbehov i verktyget Pythagoras. Detta är dock ett pågående arbete som ständigt förändras, och påverkas av att vi schabloniserar vissa underhållsåtgärder i dagsläget. Vi implementerar även projekthanteringsverktyget Antura där vi skall jobba enligt fastlagda processer både vad som avser underhållsprojekt samt större investeringsprojekt. Det som behöver utvecklas vidare är ett övergripande ramverk för underhållsprocessen. Där vi dokumenterar och standardiserar rutiner för inventering, planering, genomförande och uppföljning. Vi arbetar med att säkerställa en enhetlig datastandard i systemen (snart klart) samt att etablera en långsiktig planeringsmodell kopplad till budget. Vi tydliggör roller och ansvar, säkerställer kontinuerlig uppföljning med nyckeltal i och med införandet av nytt projekthanteringsverktyg (Antura). 2. Fastställa och besluta en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. En sådan prioriteringsordning ska redovisa de grunder eller förhållanden som bedöms viktiga då fastighetsenheten beslutar om vilka åtgärder och insatser som ska genomföras respektive inte genomföras. Svar: Bedömning av vad som skall prioriteras skall framledes ske av det underlag vi har i Pythagoras, den slutgiltiga prioritering bör alltid ligga på vår fastighetsavdelning där kompetensen finns i dessa frågor. Idag brottas vi dock med en stor underhållsskuld som leder till akuta åtgärder, där prioritering och planering styrs och störs av att saker går sönder, läckande tak, kokgrytor som går sönder osv. 3. Bedöma om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finns. Svar: Förvaltningen kommer att genomföra en samlad analys av det långsiktiga underhållsbehovet i förhållande till nuvarande budgetramar, vilket kommer att presenteras i budgetarbetet inför 2027. Analysen kommer att ligga till grund för framtida budgetprocesser och vid behov föreslå justeringar av budgetnivåerna för att säkerställa att underhållet kan ska på en ändamålsenlig nivå och motverka ett växande underhållsbehov (underhållsskuld). 4. Tillse att de utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. Svar: För att komma till ett läge där vi når en balans mellan behov och tillsatta medel behöver vi tillföra extra medel för att arbeta bort den underhållsskuld som finns i Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 kommunen idag. Underhållsskulden bör förslagsvis hanteras på 10 år, vilket i praktiken innebär att man om 10 år kan ha en långsiktig balans mellan kostnader och behov. Förvaltningen kommer även att stärka kopplingen mellan identifierade behov och genomförda åtgärder genom en förbättrad planering och uppföljning, vilket skapas i och med införandet av Antura. 5. Tillse att fullständiga dokumenterade underhållsplaner upprättas för respektive fastighet samt att en löpande uppdatering sker med specifik information och uppgifter avseende de insatser och åtgärder som genomförs i syfte att säkerställa att underhållsplaner behåller sin aktualitet, dt vill säga ajourhålls. Svar: Arbetet med att ta fram fullständiga och fastighetsspecifika underhållsplaner pågår och kommer att presenteras i budgetarbetet inför 2027. Samtliga fastigheter ska omfattas av uppdaterade planer som innehåller information om status, planerade åtgärder och tidsintervall, här finns dock detaljer som vi idag bedömer utifrån schabloner. På sikt kommer fler och fler av dessa detaljer inte schabloniseras utan dessa kommer vara en korrekt underhållskostnad utifrån varje specifik fastighet. 6. Tillse att en löpande uppföljning sker till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som utförs vad gäller fastigheter. En mer frekvent uppföljning och rapportering kan leda till ytterligare ändamålsenlighet samt även att säkerställa att resurser läggs på rätt saker utifrån en god ekonomisk hushållning. Svar: I dagsläget redovisas uppföljning av investeringsbudgeten till kommunstyrelsen i samband med ordinarie månadsuppföljning 4 gånger per år (exklusive årsbokslut). I investeringsbudgeten ingår budgeten för underhåll och reinvesteringar i fastigheter. Vid uppföljningen redovisas bland annat prognostiserade budgetavvikelser. Ekonomisk påverkan Ärendet avser ett svar på revisionens granskning av fastighetsunderhåll och har ingen direkt ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet avser fastighetsunderhåll och har ingen direkt påverkan på barn. Indirekt bidrar väl fungerande underhåll till att trygga hälsosamma miljöer i lokaler där barn vistas, såsom skolor och förskolor. Föreslagna åtgärder bedöms stärka dessa förutsättningar och ärendet anses inte ha någon negativ påverkan på barn. Någon barnkonsekvensanalys bedöms därför inte vara nödvändig. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Jämlikhetsperspektiv Ärendet rör övergripande fastighetsunderhåll och riktar sig inte till specifika grupper. Ett strukturerat underhåll bidrar till likvärdig standard och tillgänglighet i kommunens lokaler. Bedömningen är att ärendet stödjer ett jämlikhetsperspektiv och inte medför några negativa konsekvenser utifrån diskrimineringsgrunderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Granskning av fastighetsunderhåll – Kommunrevision Följebrev fastighetsunderhåll - Kommunrevision E-post gällande förlängning av svarstiden Föredragning och debatt Sektionschef Kristina Ström föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samhällssektionen Azets Revision & Rådgivning AB - tim.sahlen.starcke@azets.com Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 4 Vår ref: Kristina Ström Sektionschef Samhällssektionen Datum: 2026-03-23 Dnr: KS/2026:159 Tjänsteskrivelse om svar på revisorernas granskningsrapport om fastighetsunderhåll Förslag till beslut • Godkänner svar på granskningsrapporten. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet Azets Revision & Rådgivning AB har av Tranemo kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner vad gäller underhåll av fastigheter. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Kommunrevisionen överlämnar granskningen med frågan att besvara vilka åtgärder kommunstyrelsen avser att vidta med anledning av rekommendationerna i granskningen. Ärendet Nedan följer revisorernas bedömning och rekommendationer samt förvaltningens svar. Bedömning 1. Att ansvar och roller avseende underhåll av fastigheter inte är tydligt reglerat i styrande dokument. 2. Att det endast delvis finns fastställda och tydliga rutiner samt tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov avseende fastigheter. 3. Att det endast delvis finns upprättade och aktuella underhållsplaner som omfattar hela fastighetsbeståndet. 4. Att budgetering endast delvis utgår från faktiskt underhållsbehov och att utförts underhåll endast delvis är i paritet med identifierat underhållsbehov. 5. Att uppföljning och rapportering av utfört underhåll endast delvis är tillräckligt och att kommunstyrelsen vid behov endast delvis fattar beslut om åtgärder utifrån erhållen uppföljning. Utifrån iakttagelser och bedömningar rekommenderas kommunstyrelsen att: 1. Säkerställa att arbete sker med att upprätta dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov av fastigheter. Detta för att skapa ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs och därigenom få till stånd en ökad ändamålsenlighet kring rutiner och processer. Svar: Vi är idag framme med en samlad bild av vårt underhållsbehov i verktyget Pythagoras. Detta är dock ett pågående arbete som ständigt förändras, och påverkas av att vi schabloniserar vissa underhållsåtgärder i dagsläget. Vi implementerar även projekthanteringsverktyget Antura där vi skall jobba enligt fastlagda processer både vad som avser underhållsprojekt samt större investeringsprojekt. Det som behöver utvecklas vidare är ett övergripande ramverk för underhållsprocessen. Där vi dokumenterar och standardiserar rutiner för inventering, planering, genomförande och uppföljning. Vi arbetar med att säkerställa en enhetlig datastandard i systemen (snart klart) samt att etablera en långsiktig planeringsmodell kopplad till budget. Vi tydliggör roller och ansvar, säkerställer kontinuerlig uppföljning med nyckeltal i och med införandet av nytt projekthanteringsverktyg (Antura). 2. Fastställa och besluta en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. En sådan prioriteringsordning ska redovisa de grunder eller förhållanden som bedöms viktiga då fastighetsenheten beslutar om vilka åtgärder och insatser som ska genomföras respektive inte genomföras. Svar: Bedömning av vad som skall prioriteras skall framledes ske av det underlag vi har i Pythagoras, den slutgiltiga prioritering bör alltid ligga på vår fastighetsavdelning där kompetensen finns i dessa frågor. Idag brottas vi dock med en stor underhållsskuld som leder till akuta åtgärder, där prioritering och planering styrs och störs av att saker går sönder, läckande tak, kokgrytor som går sönder osv. 3. Bedöma om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finns. Svar: Förvaltningen kommer att genomföra en samlad analys av det långsiktiga underhållsbehovet i förhållande till nuvarande budgetramar, vilket kommer att presenteras i budgetarbetet inför 2027. Analysen kommer att ligga till grund för framtida budgetprocesser och vid behov föreslå justeringar av budgetnivåerna för att säkerställa att underhållet kan ska på en ändamålsenlig nivå och motverka ett växande underhållsbehov (underhållsskuld). 4. Tillse att de utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. Svar: För att komma till ett läge där vi når en balans mellan behov och tillsatta medel behöver vi tillföra extra medel för att arbeta bort den underhållsskuld som finns i kommunen idag. Underhållsskulden bör förslagsvis hanteras på 10 år, vilket i praktiken innebär att man om 10 år kan ha en långsiktig balans mellan kostnader och behov. Förvaltningen kommer även att stärka kopplingen mellan identifierade behov och genomförda åtgärder genom en förbättrad planering och uppföljning, vilket skapas i och med införandet av Antura. 5. Tillse att fullständiga dokumenterade underhållsplaner upprättas för respektive fastighet samt att en löpande uppdatering sker med specifik information och uppgifter avseende de insatser och åtgärder som genomförs i syfte att säkerställa att underhållsplaner behåller sin aktualitet, dt vill säga ajourhålls. Svar: Arbetet med att ta fram fullständiga och fastighetsspecifika underhållsplaner pågår och kommer att presenteras i budgetarbetet inför 2027. Samtliga fastigheter ska omfattas av uppdaterade planer som innehåller information om status, planerade åtgärder och tidsintervall, här finns dock detaljer som vi idag bedömer utifrån schabloner. På sikt kommer fler och fler av dessa detaljer inte schabloniseras utan dessa kommer vara en korrekt underhållskostnad utifrån varje specifik fastighet. 6. Tillse att en löpande uppföljning sker till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som utförs vad gäller fastigheter. En mer frekvent uppföljning och rapportering kan leda till ytterligare ändamålsenlighet samt även att säkerställa att resurser läggs på rätt saker utifrån en god ekonomisk hushållning. Svar: I dagsläget redovisas uppföljning av investeringsbudgeten till kommunstyrelsen i samband med ordinarie månadsuppföljning 4 gånger per år (exklusive årsbokslut). I investeringsbudgeten ingår budgeten för underhåll och reinvesteringar i fastigheter. Vid uppföljningen redovisas bland annat prognostiserade budgetavvikelser. Ekonomisk påverkan Ärendet avser ett svar på revisionens granskning av fastighetsunderhåll och har ingen direkt ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet avser fastighetsunderhåll och har ingen direkt påverkan på barn. Indirekt bidrar väl fungerande underhåll till att trygga hälsosamma miljöer i lokaler där barn vistas, såsom skolor och förskolor. Föreslagna åtgärder bedöms stärka dessa förutsättningar och ärendet anses inte ha någon negativ påverkan på barn. Någon barnkonsekvensanalys bedöms därför inte vara nödvändig. Jämlikhetsperspektiv Ärendet rör övergripande fastighetsunderhåll och riktar sig inte till specifika grupper. Ett strukturerat underhåll bidrar till likvärdig standard och tillgänglighet i kommunens lokaler. Bedömningen är att ärendet stödjer ett jämlikhetsperspektiv och inte medför några negativa konsekvenser utifrån diskrimineringsgrunderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-23 Granskning av fastighetsunderhåll – Kommunrevision Följebrev fastighetsunderhåll - Kommunrevision E-post gällande förlängning av svarstiden Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samhällssektionen Azets Revision & Rådgivning AB - tim.sahlen.starcke@azets.com Slutinstans Kommunstyrelsen Status Eva Thelin Kristina Ström Kommundirektör Sektionschef Samhällssektionen Granskning av fastighetsunderhåll | Azets Granskning av fastighetsunderhåll Rapport Tranemo kommun 2026-03-13 Antal sidor 13 Sidan 1 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 6 3 Syfte och revisionsfrågor 6 4 Avgränsning 7 5 Revisionskriterier 7 6 Metod 7 7 Resultat av granskningen 8 7.1 Ansvarsfördelning för kommunens fastigheter 8 7.2 Organisation och ansvar – Fastigheter för kommunal verksamhet 8 7.3 Rutiner och processer 9 7.3.1 Bedömning 11 8 Samlad bedömning och rekommendationer 12 Sidan 2 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 1 SAMMANFATTNING Vi har av Tranemo kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner vad gäller underhåll av fastigheter. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Granskningen har visat att det endast till viss del finns dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov vad gäller fastigheter. Vi bedömer att kommunstyrelsen behöver arbeta vidare med detta område för att skapa ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsen behöver fastställa och besluta om en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. I samband med granskningstillfället framgår att någon prioriteringsordning för närvarande inte finns. Historiskt sett har Tranemo kommun avsatt för lite ekonomiska resurser vad gäller underhålls- och reinvesteringsarbetet för fastigheter. I samband med granskningstillfället framgår att en betydande underhållsskuld byggts upp under årens lopp. Vi bedömer att det är väsentligt att kommunstyrelsen bedömer om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finnas. Kommunstyrelsen behöver också tillse att det utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. Det finns till viss del upprättade underhållsplaner vad gäller fastigheter i form av uppgifter och information i systemet Pythagoras samt även i form av Excel-listor vad gäller de åtgärder och insatser som avser det närmaste året. Det finns en ambition om att upprätta fullständigt dokumenterade underhållsplaner för respektive fastighet framöver. Vi bedömer att kommunstyrelsen ska prioritera detta arbete och även se till att uppdatering sker löpande med specifik information och uppgifter utifrån det arbete som utförs i syfte att säkerställa att underhållsplanerna behåller sin aktualitet, det vill säga ajourhålls. Uppföljning och återrapportering till kommunstyrelsen vad gäller underhållsarbetet inom fastigheter har historiskt sett skett sparsamt. Vi bedömer att detta måste stärkas, d v s att det löpande ska ske en uppföljning till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som sker. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Sidan 3 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets Revisionsfråga Bedömning Är ansvar och roller avseende underhåll av Nej fastigheter tydligt reglerat i styrande dokument? Finns fastställda och tydliga rutiner samt tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma Endast delvis underhållsbehov avseende fastigheter? Finns upprättade och aktuella underhållsplaner Endast delvis som omfattar hela fastighetsbeståndet? Utgår budgetering av underhåll från faktiskt underhållsbehov och är utfört underhåll i paritet Endast delvis, gäller bägge frågorna med identifierat underhållsbehov? Är uppföljning och rapportering av utfört underhåll tillräcklig och fattar kommunstyrelsen Endast delvis, gäller bägge frågorna vid behov beslut om åtgärder utifrån erhållen uppföljning? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att arbete sker med att upprätta dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov på fastigheter. Detta för att skapa ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs och därigenom få till stånd en ökad ändamålsenlighet kring rutiner och processer. • Fastställa och besluta om en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. En sådan prioriteringsordning ska redovisa de grunder eller förhållanden som bedöms viktiga då fastighetsenheten beslutar om vilka åtgärder och insatser som ska genomföras respektive inte genomföras. • Bedöma om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finnas. • Tillse att det utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. • Tillse att fullständiga dokumenterade underhållsplaner upprättas för respektive fastighet samt att en löpande uppdatering sker med specifik information och uppgifter avseende de insatser och åtgärder som genomförs i syfte att säkerställa att underhållsplanerna behåller sin aktualitet, det vill säga ajourhålls. Sidan 4 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets • Tillse att en löpande uppföljning sker till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som utförs vad gäller fastigheter. En mer frekvent uppföljning och rapportering kan leda till en ytterligare ändamålsenlighet samt även säkerställa att resurser läggs på rätt saker utifrån en god ekonomisk hushållning. Sidan 5 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 2 BAKGRUND Vi har av Tranemo kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner vad gäller underhåll av fastigheter. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Fastigheter utgör en väsentlig del av kommunens tillgångar. Att fastigheter fungerar på ett ändamålsenligt sätt är även en förutsättning för att kommunens kärnverksamhet ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och för att kommunens övriga verksamhet ska kunna utföras enligt plan. Bristande underhåll av fastigheter medför därmed risk att kommunen inte fullgör sitt uppdrag, både ur ett ekonomiskt- och ett verksamhetsperspektiv. Därför är det viktigt att kommunen har en ändamålsenlig och tillräcklig styrning och kontroll av att fastigheters underhållsbehov tillgodoses. Underhållet indelas allmänt i dels förebyggande underhåll, dels avhjälpande underhåll (akuta åtgärder). Om kommunen investerar för lite i underhållet över tid uppkommer behov av omfattande förnyelse/ombyggnad att byggas upp och behovet av avhjälpande underhåll öka, vilket i regel är väsentligt dyrare än normalt förebyggande underhåll. Underhållsarbetet behöver också organiseras så att avhjälpande åtgärder hanteras på ett ändamålsenligt och tidsenligt sätt så att bestående skada på fastigheter kan undvikas. Revisorerna har i revisionsplaneringen för 2025 uppmärksammat risker beträffande kommunens underhåll av fastigheter. Revisionen upplever att det finns ett behov av att klarlägga ett antal frågeställningar avseende investeringar, drift och underhåll och vad ett bristande fastighetsunderhåll kan innebära för kommunen i ekonomiskt- och verksamhetsmässigt perspektiv. Med anledning av ovanstående drar kommunens revisorer slutsatsen i sin riskanalys att kommunens rutiner avseende underhåll av fastigheter behöver granskas. 3 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGOR Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. I granskningen ingår att besvara följande revisionsfrågor: • Är ansvar och roller avseende underhåll av fastigheter tydligt reglerat i styrande dokument? • Finns fastställda och tydliga rutiner samt tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov avseende fastigheter? • Finns upprättade och aktuella underhållsplaner som omfattar hela fastighetsbeståndet? • Utgår budgetering av underhåll från faktiskt underhållsbehov och är utfört underhåll i paritet med identifierat underhållsbehov? • Är uppföljning och rapportering av utfört underhåll tillräcklig och fattar kommunstyrelsen vid behov beslut om åtgärder utifrån erhållen uppföljning? Sidan 6 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 4 AVGRÄNSNING Granskningen omfattar kommunstyrelsens underhållsarbete avseende fastigheter. 5 REVISIONSKRITERIER Vi har bedömt om rutinerna uppfyller: — Kommunallagen 6 kap. 6 § ”Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.” — Tillämpbara interna regelverk, policyer och beslut, bl a planeringsverktyg som används i samband med underhållsarbetet samt upprättade underhållsplaner. 6 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer/avstämningar med berörda tjänstepersoner. En genomgång och analys har skett av framtagna underhållsplaner samt tillgängligt systemstöd. Som komplement till dokumentstudier och intervjuer har tillgänglig statistik inhämtats från verksamhetsåren 2022-2025 avseende såväl planerat/löpande underhåll som akut/avhjälpande underhåll. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av samtliga intervjuade. Sidan 7 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 7.1 ANSVARSFÖRDELNING FÖR KOMMUNENS FASTIGHETER I Tranemo kommun är ansvaret för fastigheter fördelat enligt nedan: • Tranemo kommun ansvarar för fastigheter som uteslutande används för kommunal verksamhet, exempelvis skolor och äldreboenden (samhällssektionen är ansvarig sektion). • Tranemo Utvecklings AB (TUAB) äger fastigheter som helt eller delvis omfattar extern verksamhet, såsom vårdcentraler, industribyggnader och kombinerade lokaler. Drift och underhåll sköts av kommunens fastighetspersonal inom samhällssektionen. • Tranemobostäder AB ansvarar för bostäder och vissa lokaler. Bolaget sköter drift och underhåll i egen regi. Vad gäller gränsdragning kring ansvar och roller har Tranemo kommun ett ramavtal (hyra) tecknat med TUAB. Där framgår att kommunen står för drift och mindre underhåll. Större underhållsåtgärder (över 20 000 kr) bekostas av TUAB och kapitalkostnaden för dessa åtgärder påverkar hyran framledes. Hyran är satt utifrån rådande kapitalkostnad och justeras årligen. Kommunen står för förvaltarskapet och dessa fastigheter hanteras på samma sätt som kommunens egna fastigheter. Detta gäller de fastigheter som regleras av ingånget avtal, TUAB i sin tur har andra fastigheter som ägs av bolaget. 7.2 ORGANISATION OCH ANSVAR – FASTIGHETER FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET Ansvaret för fastigheter och underhållet av dessa ligger under fastighetsenheten som organisatoriskt ligger under samhällssektionen. Ansvarig nämnd är Kommunstyrelsen. På fastighetsenheten sker förvaltning av fastigheter som storleksmässigt uppgår till ca 140 000 kvadratmeter, varav ca 110 000 kvadratmeter avser verksamhetsfastigheter. För ca ett år sedan sålde kommunen ett antal fastigheteter till det kommunala bolaget Tranemo Utvecklings AB, TUAB. Sedan försäljningen hyr kommunen dessa fastigheter av TUAB, Tranemo kommun ansvarar även för drift och underhåll som beskrivits ovan. På fastighetsenheten finns förutom verksamhetschef ett flertal olika kompetenser/funktioner såsom t ex enhetschefer, projektledare, fastighetsförvaltare, fastighetsingenjörer m fl. Inom fastighetsenheten finns dessutom några specialtjänster i form av t ex elansvarig och energiansvarig. Fastighetsenheten ansvarar även för bl a lokalvård, vaktmästeri och har dessutom tillgång till drifttekniker som kan bistå vad gäller frågor kring fastighetsdriften. Mindre insatser/underhållsåtgärder utförs i egen regi av tjänstepersoner inom fastighetsenheten, vid större underhållsinsatser och reinvesteringar sker avrop mot tecknade ramavtal och det förekommer också vid större projekt att s k projektspecifika upphandlingar genomförs. Fastighetsenheten skiljer mellan rena drift-/underhållsåtgärder, årliga reinvesteringar och nyinvesteringar. Komponentredovisning med därtill kopplad komponentavskrivning tillämpas. Vad gäller de fastigheter som hyrs ut ska internhyran täcka samtliga kostnader för bl a drift, underhåll, kapitalkostnad och ränta. Sidan 8 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 7.3 RUTINER OCH PROCESSER Vid granskningstillfället framgår att styrande riktlinjer och rutiner till stor del saknas vad gäller fastighetsunderhållet och hur detta ska hanteras. I nuläget sker inte bedömning/okulär besiktning av respektive fastighet utifrån status och skick samt underhållsbehov på ett enhetligt eller heltäckande sätt. Det finns en ambition framåt att systematisera detta arbete så att underhållsbesiktning sker konsekvent och löpande för respektive fastighet. I samband med granskningstillfället framgår att behov och önskemål fångas upp t ex i samband med fastighetsförvaltarnas löpande arbete och i olika rapporter som dessa erhåller, i samband med att drifttekniker genomför ronderingar samt genom felanmälningar av olika slag från hyresgäster. Utifrån den information som fångats in förs diskussioner och avstämningar och sedermera skapas budgetar för såväl de underhållsinsatser som reinvesteringar som bedöms aktuella. I samband med granskningstillfället framgår att det inte finns några fullständigt dokumenterade underhållsplaner. Ett visst underlag finns i form av Excel-listor, dessutom fungerar ett systemverktyg, Pythagoras, till viss del som ett underlag för de insatser/underhållsåtgärder som genomförs. Pythagoras är egentligen ett systemverktyg som används för felanmälningar, beställningar etc. Någon s k prioritetsordning för de insatser/underhållsåtgärder som ska genomföras finns inte upprättad i nuläget. Med prioriteringsordning avses de grunder, villkor och förutsättningar som ska styra vilka insatser och underhållsåtgärder som bestäms att genomföras och vilka som bestäms att inte genomföras. Under 2025 har fastighetsenheten påbörjat ett arbete med att upprätta fullständigt dokumenterade underhållsplaner, syftet med dessa är att skapa en bild av hur status och skick ser ut i nuläget, bedöma vilka åtgärder som behöver genomföras relativt omgående samt även att göra en bedömning av vilka insatser som bedöms som aktuella kommande år. I princip kommer det att röra sig om underhållsplaner som är ”eviga”, d v s en löpande uppdatering och påfyllning av olika uppgifter och information kommer att ske vad gäller underhållsplanerna. Uppgifter och information kommer att läggas in baserat på nuvarande kostnadsläge, d v s någon indexering framåt kommer inte att göras. Arbete sker löpande med att lägga in uppgifter och information i Pythagoras. Arbete sker även med Excel-filer där det framgår vad som ska göras det kommande året, d v s de åtgärder och insatser som prioriterats i närtid. Ambitionen är att det som ska göras för respektive år framåt ska hämtas från Pythagoras. I samband med granskningstillfället framgår att ytterligare rutiner kring fastighetsunderhållet och reinvesteringarna kommer att etableras och förfinas bland ansvariga tjänstepersoner. Bl a är det fastighetsförvaltare, elansvarig och energiansvarig som tillsammans kommer ha ett ansvar för att fånga upp de behov som identifierats. I Tranemo kommun har inte tillräckliga resurser eller ekonomiska medel avsatts historiskt avseende fastighetsunderhållet. Bedömning görs att underhållet är eftersatt och vid tidpunkten för granskningen framgår att den s k underhållsskulden uppgår till flertalet hundra miljoner kronor. Fastighetsenheten skiljer mellan löpande/planerat underhåll och akut/avhjälpande underhåll. Typ av kostnad respektive belopp är avgörande för hur bokföring sker men rent generellt aktiveras Sidan 9 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets löpande/planerat underhåll (d v s detta betraktas som en investering och bokförs som en tillgång i balansräkningen) och för akut/avhjälpande underhåll sker kostnadsföring i driftredovisningen. Nedan framgår utfall respektive budget för såväl det planerade/löpande underhållet som det akut/avhjälpande underhållet för åren 2022-2025. Sidan 10 av 13 P A l a 1 1 k 2 n e r 2 0 2 B e lo 6 1 5 u t / a 2 0 2 B e lo 0 3 9 a 5 p p v 5 p p t h / H H l ö p a e lå r s b 1 4 5 j ä l p e lå r s b 2 6 1 n u 5 a u 3 d d g 0 n d g e d e e t t e u n 2 0 B e 9 8 u 2 0 B e 2 2 d e 2 4 lo p p 3 8 n d 2 4 lo p p 4 5 r e h H H r å l l i t k e lå r s b u d g 1 0 7 0 4 h å l l i e lå r s b u d g 2 5 6 4 e t e r t k t r 1 2 0 B e 2 4 2 0 B e 1 8 5 2 lo 5 2 lo 6 3 p 8 3 p p p H H e e lå r s b 1 1 0 lå r s b 2 3 5 u 6 u 3 d 2 d g g e e t t 1 2 0 B e 3 1 2 0 B e 2 6 2 2 lo 8 2 lo 5 2 p 9 2 p p p H H e e lå r s b 1 4 8 lå r s b 2 4 6 u 5 u 9 d 0 d g g e e t t Information kring det arbete i form av olika insatser/underhållsåtgärder och reinvesteringar som sker kopplat till fastighetsbeståndet lämnas på en mycket övergripande nivå i såväl delårsrapporter som årsredovisningar. I samband med granskningen gör fastighetsenheten bedömningen att beskrivningen behöver bli fylligare och mer omfångsrik. Det sker ingen löpande rapportering till kommunstyrelsen eller dess tekniska utskott. Vid något tillfälle har verksamhetschef fastighet informerat utskottet om någon åtgärd avviker i högre grad från budgeterat belopp. Sektionschef brukar även närvara vid dessa tillfällen. Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 7.3.1 Bedömning Vår bedömning är att ansvar och roller avseende underhåll av fastigheter inte är tydligt reglerat i styrande dokument. Vår bedömning är att det endast delvis finns fastställda och tydliga rutiner samt tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov avseende fastigheter. Vår bedömning är att det endast delvis finns upprättade och aktuella underhållsplaner som omfattar hela fastighetsbeståndet. Vår bedömning är att budgetering endast delvis utgår från faktiskt underhållsbehov och att utfört underhåll endast delvis är i paritet med identifierat underhållsbehov. Vår bedömning är att uppföljning och rapportering av utfört underhåll endast delvis är tillräcklig och att kommunstyrelsen vid behov endast delvis fattar beslut om åtgärder utifrån erhållen uppföljning. Granskningen har visat att det till stor del saknas dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov på fastigheter. Vi bedömer att kommunstyrelsen behöver arbeta med att skapa ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs och därigenom få till stånd en ökad ändamålsenlighet kring rutiner och processer. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsen behöver fastställa och besluta om en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. En sådan prioriteringsordning ska redovisa de grunder eller förhållanden som bedöms viktiga då fastighetsenheten beslutar om vilka åtgärder och insatser som ska genomföras respektive inte genomföras. Vidare bedömer vi att det är väsentligt att kommunstyrelsen bedömer om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finnas. Kommunstyrelsen behöver också tillse att det utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsen behöver tillse att fullständiga dokumenterade underhållsplaner upprättas för respektive fastighet samt att en löpande uppdatering sker med specifik information och uppgifter avseende de insatser och åtgärder som genomförs i syfte att säkerställa att underhållsplanerna behåller sin aktualitet, det vill säga ajourhålls. Slutligen bedömer vi att det löpande ska ske en uppföljning/rapportering till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som sker vad gäller fastigheter. En mer frekvent uppföljning och rapportering kan leda till en ytterligare ändamålsenlighet samt även säkerställa att resurser läggs på rätt saker utifrån en god ekonomisk hushållning. Sidan 11 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets 8 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att arbete sker med att upprätta dokumenterade rutiner och tillförlitliga planeringsverktyg för att bedöma underhållsbehov på fastigheter. Detta för att skapa ett tydligare ramverk för det underhållsarbete som genomförs och därigenom få till stånd en ökad ändamålsenlighet kring rutiner och processer. • Fastställa och besluta om en prioriteringsordning för de insatser och åtgärder som utförs vad gäller underhållsarbetet för fastigheter. En sådan prioriteringsordning ska redovisa de grunder eller förhållanden som bedöms viktiga då fastighetsenheten beslutar om vilka åtgärder och insatser som ska genomföras respektive inte genomföras. • Bedöma om de budgetmedel som avsätts till underhåll och reinvesteringar är tillräckliga utifrån de underhållsbehov som konstaterats finnas. • Tillse att det utförda underhålls- och reinvesteringsarbetet är i paritet med identifierat underhållsbehov. • Tillse att fullständiga dokumenterade underhållsplaner upprättas för respektive fastighet samt att en löpande uppdatering sker med specifik information och uppgifter avseende de insatser och åtgärder som genomförs i syfte att säkerställa att underhållsplanerna behåller sin aktualitet, det vill säga ajourhålls. • Tillse att en löpande uppföljning sker till kommunstyrelsen kring det underhålls- och reinvesteringsarbete som utförs vad gäller fastigheter. En mer frekvent uppföljning och rapportering kan leda till en ytterligare ändamålsenlighet samt även säkerställa att resurser läggs på rätt saker utifrån en god ekonomisk hushållning. Sidan 12 av 13 Granskning av fastighetsunderhåll | Azets Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Ludwig Reismer Anders Petersson Certifierad kommunal yrkesrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor och uppdragsansvarig Sidan 13 av 13 Revisorerna i Tranemo kommun Granskning av fastighetsunderhåll Kommunrevisionen har genomfört en granskning avseende kommunens fastighetsun- derhåll. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsens styrning av fastighetsunderhållet är ändamålsenligt. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av fastigheter. Granskningsrapporten bifogas denna skrivelse. Kommunrevisionen överlämnar härmed granskningen med följande fråga: • Vilka åtgärder avser kommunstyrelsen att vidta med anledning av rekommendat- ionerna i granskningen? Vi önskar skriftligt svar på ovanstående fråga senast torsdag den 14 maj 2026. Det skrift- liga svaret översänds till vårt biträde via tim.sahlen.starcke@azets.com Malin Lidén Bengt Melkersson Ordförande i kommunrevisionen Vice ordförande i kommunrevisionen Ämne: VB: Granskning från kommunrevisionen (fastighetsunderhåll) Från: Ström Kristina Till: Haglund Tina Mottaget: 2026-03-30 14:56:59 Från: Tim Sahlén Starcke <tim.sahlen.starcke@azets.com> Skickat: den 23 mars 2026 17:19 Till: Ström Kristina <kristina.strom@tranemo.se> Kopia: Josefsson Ida <ida.josefsson@tranemo.se>; Montan Kajsa <kajsa.montan@tranemo.se> Ämne: Sv: Granskning från kommunrevisionen (fastighetsunderhåll) Hej, Absolut inga problem. Med vänliga hälsningar Tim Sahlén Starcke Verksamhetsrevisor och rådgivningskonsult Manager Mobil: +46702 43 01 42 E.post:tim.sahlen.starcke@azets.com Azets Revision & Rådgivning AB Stampgatan 14, 411 01 Göteborg azets.com/sv-se Växel + 46 10 457 50 00 We are an accounting, tax, audit, advisory and business services group that delivers a personal experience both digitally and at your door. Accounting | Advisory | Audit | Payroll | Tax | Technology This communication is intended for the person(s) named above only. It contains information that is confidential and legally privileged. If received in error, please delete this e-mail and notify the sender Från: Ström Kristina <kristina.strom@tranemo.se> Skickat: den 23 mars 2026 15:58 Till: Tim Sahlén Starcke <tim.sahlen.starcke@azets.com> Kopia: Josefsson Ida <ida.josefsson@tranemo.se>; Montan Kajsa <kajsa.montan@tranemo.se> Ämne: VB: Granskning från kommunrevisionen (fastighetsunderhåll) Hej! Jag har mottagit rapporten från er och det är jag som kommer att handlägga svaret. Jag ser i följebrevet att ni önskar svar senast den 14 maj. Ärendet behöver följa vår ärendehanteringsprocess och kommer till KS först den 28 maj, och därefter kan vi lämna ett svar. Hoppas att ni har överseende med det? Med vänlig hälsning Kristina Ström Sektionschef Samhällssektionen, Tranemo kommun Direkt: 0325 -57 61 57 • Växel: 0325-57 60 00 Besöksadress: Storgatan 26, Tranemo • Postadress: Tranemo kommun, 51480 Tranemo Webbplats: tranemo.se [tranemo.se] • Facebook: tranemokommun [facebook.com] • Instagram: tranemokommun [instagram.com] • LinkedIn: tranemo-kommun [linkedin.com] Nu växer vi! Läs vår interaktiva folder [sebroschyr.se] Från: Tim Sahlén Starcke <tim.sahlen.starcke@azets.com> Skickat: den 23 mars 2026 09:33 Till: Montan Kajsa <kajsa.montan@tranemo.se>; Josefsson Ida <ida.josefsson@tranemo.se> Kopia: Ludwig Reismer <ludwig.reismer@azets.com> Ämne: Granskning från kommunrevisionen (fastighetsunderhåll) Hej Kajsa och Ida, På revisorernas senaste sammanträde godkände kommunrevisionen den bifogade granskningen avseende kommunens fastighetsunderhåll. Bifogar även aktuellt följebrev. Har ni möjlighet att se till att den kommer vidare som vanligt? Revisorerna önskar svar från kommunstyrelsen senast i maj. Med vänliga hälsningar Tim Sahlén Starcke Verksamhetsrevisor och rådgivningskonsult Manager Mobil: +46702 43 01 42 E.post:tim.sahlen.starcke@azets.com Azets Revision & Rådgivning AB Stampgatan 14, 411 01 Göteborg azets.com/sv-se Växel + 46 10 457 50 00 We are an accounting, tax, audit, advisory and business services group that delivers a personal experience both digitally and at your door. Accounting | Advisory | Audit | Payroll | Tax | Technology This communication is intended for the person(s) named above only. It contains information that is confidential and legally privileged. If received in error, please delete this e-mail and notify the sender SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Lärandeutskottet 2026-04-16

§ 61 Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker i villaområden runt om i Tranemo (40/30) KS/2024:506 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Antar Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Halil Beqiri har 2024-12-13 lämnat ett Tranemoförslag om klippning av grönyta. Förslagsställaren anser att kommunen ska klippa mer gräs i parker och villaområden. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 26-03-18 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslaget gäller primärt ett område intill Fotbollsgatan i Tranemo. Förslagsställaren anger fyra skäl varför tätortsnära ytor ska klippas: 1 Barnsäkerhet 2 Risk för fästingar 3 Brandrisk 4 Estetisk påverkan och trivsel Parkenheten har en upprättad prioriteringslista för vilka ytor som ska skötas. Den föreslagna ytan intill Fotbollsgatan i Tranemo finns inte med i den. Alla ytor befintliga som tillkommande medför kostnader och med nuvarande resurser måste förvaltningen prioritera. Föreslagen yta utgör ett närområde till bebyggelse i alla väderstreck och en bedömning är gjord att förvaltningen kan klara klippning/röjning där en gång per säsong. Barnkonventionen Förslaget har en positiv påverkan på barn då klippning av tätortsnära ytor kan bidra till platser för utevistelse och lek. Enligt Barnkonventionen artikel 31 har barn rätt till lek, vila och fritid. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Jämlikhetsperspektivet Förslaget påverkar alla grupper lika. Ekonomisk påverkan Att klippa det föreslagna området intill Fotbollsgatan i Tranemo beräknas kosta 5000–6000 kronor per säsong, vilket tas från parkenhetens befintliga budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2025-12-05 Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker i villaområden runt om i Tranemo Beslutet skickas till Förslagsställaren Halil Beqiri Samhällssektionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Jan Sandberg Verksamhetschef infrastruktur Datum: 2025-12-05 Dnr: KS/2024:506 Svar på Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker i villaområden runt om i Tranemo (40/30) Förslag till beslut • Antar Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Halil Beqiri har 2024-12-13 lämnat ett Tranemoförslag om klippning av grönyta. Förslagsställaren anser att kommunen ska klippa mer gräs i parker och villaområden. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 26-03-18 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslaget gäller primärt ett område intill Fotbollsgatan i Tranemo. Förslagsställaren anger fyra skäl varför tätortsnära ytor ska klippas: 1 Barnsäkerhet 2 Risk för fästingar 3 Brandrisk 4 Estetisk påverkan och trivsel Parkenheten har en upprättad prioriteringslista för vilka ytor som ska skötas. Den föreslagna ytan intill Fotbollsgatan i Tranemo finns inte med i den. Alla ytor befintliga som tillkommande medför kostnader och med nuvarande resurser måste förvaltningen prioritera. Föreslagen yta utgör ett närområde till bebyggelse i alla väderstreck och en bedömning är gjord att förvaltningen kan klara klippning/röjning där en gång per säsong. Barnkonventionen Förslaget har en positiv påverkan på barn då klippning av tätortsnära ytor kan bidra till platser för utevistelse och lek. Enligt Barnkonventionen artikel 31 har barn rätt till lek, vila och fritid. Jämlikhetsperspektivet Förslaget påverkar alla grupper lika. Ekonomisk påverkan Att klippa det föreslagna området intill Fotbollsgatan i Tranemo beräknas kosta 5000–6000 kronor per säsong, vilket tas från parkenhetens befintliga budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2025-12-05 Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker i villaområden runt om i Tranemo Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Förslagsställaren Halil Beqiri Samhällssektionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kristina Ström Jan Sandberg Sektionschef Verksamhetschef Förnamn: Halil Efternamn: Beqiri Adress: Postnummer: Ort: E-post: Telefon: Här skriver du ditt Medborgarförslag till Tranemo kommun: Klippning av gräset i parken Tranemoförslag: bakom fotbollsgatan. Samt så gäller detta förslaget för övriga parker i villaområden runt om i Tranemo. Till: Tranemo kommun Jag vill härmed lämna in ett medborgarförslag angående klippning av gräset i parker och grönområden som ligger i närheten av villaområden. Under de senaste åren har det uppmärksammats att gräset i vissa parker inte klipps regelbundet, vilket skapar en olämplig och ibland farlig miljö för de barn och vuxna som vistas i dessa områden. Jag anser att det är viktigt att gräsytorna hålls på en säker nivå av flera skäl: 1. Barnsäkerhet: Barn som leker och rör sig i dessa parker kan lätt försvinna ur synhåll på grund av det höga gräset. Detta skapar en potentiell fara, särskilt när det gäller mindre barn. Högt gräs kan också dölja stenar, skräp och andra hinder som kan leda till fall och skador. 2. Risk för fästingar: Högt gräs ökar risken för fästingangrepp, vilket kan leda till spridning av sjukdomar som borrelia och TBE. I områden nära bostäder bör denna risk minimeras för att säkerställa invånarnas hälsa och trygghet. 3. Brandrisk: Under torra perioder kan högt gräs öka risken för gräsbränder, vilket kan vara farligt i närheten av bostadsområden. Att hålla gräset kort minskar risken för att bränder uppstår eller sprids. 4. Estetisk påverkan och trivsel: Parker och grönområden som hålls i gott skick bidrar till en trevligare och mer inbjudande miljö för alla. Högt gräs kan ge ett intryck av förfall och minskar områdets attraktionskraft. Jag föreslår därför att kommunen överväger att införa en tydlig plan för regelbunden gräsklippning i parker och grönområden nära bostadsområden för att säkerställa en trygg och trivsam miljö för alla boende. Tack för att ni tar er tid att beakta detta SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 62 Tranemoförslag om att bygga en liten grillstuga i parken vid Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen i Tranemo (34/30) KS/2025:134 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Avslår Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Protokollsanteckning Niklas Gardewik (M) vill att följande anteckning förs till protokollet: I diskussionen framkom det att förvaltningen ska titta på en enklare lösning för grillning på denna plats. Ärendet Birgitta Paakkonen har 2025-03-17 lämnat ett Tranemoförslag om byggnation av grillstuga vid grönområdet intill Hestravägen/Saxofonvägen/Kornettvägen Förslagsställaren anser att en grillstuga skulle berika området och skapa möjligheter för invånare till rikare fritid med möjligheter till grillning, värme och gemenskap. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2026-03-19 för att ge henne tillfälle att utveckla sitt förslag. I samtal med förslagsställaren framhåller hon att det är fråga om attraktivitetshöjande åtgärd genom anläggande av en mötesplats/grillplats i form av en grillstuga. Platsen intill den så kallade pulkabacken är, inte minst vintertid, välbesökt av såväl barn som föräldrar inte sällan mor- och farföräldrar också. Kostnaden för att bygga och placera ut en grillstuga beräknas kosta 85 000 kronor inklusive material, bygglovskostnad och byggnation. Årlig kostnad för skötsel och underhåll av grillstugan landar på ca 8 000 kronor. Dessa summor ryms inte inom parkenhetens budget. Förvaltningen föreslår därför att Tranemoförslaget avslås. Barnkonventionen Att avslå Tranemoförslaget har ingen negativ inverkan på barn. Parken, med pulkabacke vintertid, finns där för utevistelse och lek även utan den föreslagna grillstugan. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Jämlikhetsperspektivet Att Tranemoförslaget avslås påverkar alla lika. Ekonomisk påverkan Kostnaderna för att iordningställa en grillstuga på föreslagen plats beräknas uppgå till 85 000 kronor och skötsel och underhåll landar på runt 8 000 kronor årligen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2026-03-18 Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen Beslutet skickas till Birgitta Paakkonen Samhällssektionen Servicesektionen - Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Jan Sandberg Verksamhetschef infrastruktur Datum: 2026-03-18 Dnr: KS/2025:134 Svar på Tranemoförslag om att bygga en liten grillstuga i parken vid Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen i Tranemo (34/30) Förslag till beslut • Avslår Tranemoförslaget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Birgitta Paakkonen har 2025-03-17 lämnat ett Tranemoförslag om byggnation av grillstuga vid grönområdet intill Hestravägen/Saxofonvägen/Kornettvägen Förslagsställaren anser att en grillstuga skulle berika området och skapa möjligheter för invånare till rikare fritid med möjligheter till grillning, värme och gemenskap. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2026-03-19 för att ge henne tillfälle att utveckla sitt förslag. I samtal med förslagsställaren framhåller hon att det är fråga om attraktivitetshöjande åtgärd genom anläggande av en mötesplats/grillplats i form av en grillstuga. Platsen intill den så kallade pulkabacken är, inte minst vintertid, välbesökt av såväl barn som föräldrar inte sällan mor- och farföräldrar också. Kostnaden för att bygga och placera ut en grillstuga beräknas kosta 85 000 kronor inklusive material, bygglovskostnad och byggnation. Årlig kostnad för skötsel och underhåll av grillstugan landar på ca 8 000 kronor. Dessa summor ryms inte inom parkenhetens budget. Förvaltningen föreslår därför att Tranemoförslaget avslås. Barnkonventionen Att avslå Tranemoförslaget har ingen negativ inverkan på barn. Parken, med pulkabacke vintertid, finns där för utevistelse och lek även utan den föreslagna grillstugan. Jämställdhetsperspektivet Att Tranemoförslaget avslås påverkar alla lika. Ekonomisk påverkan Kostnaderna för att iordningställa en grillstuga på föreslagen plats beräknas uppgå till 85 000 kronor och skötsel och underhåll landar på runt 8 000 kronor årligen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen 2026-03-18 Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Birgitta Paakkonen Samhällssektionen Servicesektionen - Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kristina Ström Jan Sandberg Sektionschef Verksamhetschef Förnamn: Birgitta Efternamn: Paakkonen Adress: Postnummer: Ort: E-post: Telefon: Här skriver du ditt Bygg en liten grillstuga uppe i parken vid Hestravägen/ Tranemoförslag: Saxofonvägen/Kornettvägen. Nu på vintern när det är väldigt många barnfamiljer vid pulkabacken så skulle det vara fint att kunna grilla en korv till lunch t.ex. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16

§ 63 Beredningsuppdrag - Vision och strategisk plan KS/2024:119 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Antar förvaltningens yttrande avseende laglighet- ekonomi- och saklighet som sitt eget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunfullmäktige gav Demokrati- och visionsberedningen (DVB) i uppdrag 2024-03-14 § 38 att ta fram en ny vision för Tranemo kommun. Beredningen har tagit fram ett förslag och förvaltningen har behandlat förslaget utifrån laglighet, ekonomi och sakprövning. Laglighet: Förslaget till Vision och strategisk plan bedöms ligga inom den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Visionen är av övergripande karaktär och innebär i sig inga rättsligt bindande åtaganden. Det finns inga formuleringar i dokumentet som strider mot lag eller annan författning. Dock är det viktigt att betona att formuleringar om exempelvis “Sveriges bästa skola” inte får tolkas som löften som påverkar likabehandling eller rättssäker myndighetsutövning. Förvaltningen bedömer således att förslaget är lagligt. Ekonomi: Visionen och den strategiska planen är inte kostnadsberäknade. Dokumentet anger att visionen ska konkretiseras inom ramen för budgetprocessen, vilket är ändamålsenligt. Samtidigt innebär de högt ställda ambitionerna – särskilt inom skola, kultur och omsorg – potentiellt betydande ekonomiska konsekvenser på sikt. Förvaltningen bedömer att: - Genomförandet av visionen kan medföra ökade kostnader beroende på ambitionsnivå. - Prioriteringar kommer att behöva göras inom befintliga ekonomiska ramar eller genom resurstillskott. - Det finns behov av att i kommande budgetarbete tydligt koppla mätbara mål till finansiering. Saklighet: Visionen uttrycker en önskad framtidsbild för kommunen och innehåller ambitioner som Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 kan tolkas omfatta alla som bor och verkar i kommunen. De strategiska fokusområdena – barn och unga, kultur- och föreningsliv samt samverkan – bedöms vara relevanta och ligger i linje med kommunens kärnuppdrag. Det är viktigt att visionen utgör en grund för mål- och verksamhetsplanering samt att en tydlig koppling säkerställs mellan visionen och mätbara mål och indikatorer. Förvaltningens bedömning är att förslaget har tagits fram i enlighet med uppdraget och att innehållet är av sådan övergripande och inriktande karaktär som bör prägla en kommunal vision. Barnkonventionen Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns vision har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns vision har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-19 Beslutet skickas till Servicesektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Kajsa Montan Kanslichef/jurist Datum: 2026-03-02 Dnr: KS/2024:119 Yttrande från förvaltningen - Vision- och stgrategisk plan Förslag till beslut • Antar förvaltningens yttrande avseende laglighet- ekonomi- och saklighet som sitt eget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunfullmäktige gav Demokrati- och visionsberedningen (DVB) i uppdrag 2024-03-14 § 38 att ta fram en ny vision för Tranemo kommun. Beredningen har tagit fram ett förslag och förvaltningen har behandlat förslaget utifrån laglighet, ekonomi och sakprövning. Laglighet: Förslaget till Vision och strategisk plan bedöms ligga inom den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Visionen är av övergripande karaktär och innebär i sig inga rättsligt bindande åtaganden. Det finns inga formuleringar i dokumentet som strider mot lag eller annan författning. Dock är det viktigt att betona att formuleringar om exempelvis “Sveriges bästa skola” inte får tolkas som löften som påverkar likabehandling eller rättssäker myndighetsutövning. Förvaltningen bedömer således att förslaget är lagligt. Ekonomi: Visionen och den strategiska planen är inte kostnadsberäknade. Dokumentet anger att visionen ska konkretiseras inom ramen för budgetprocessen, vilket är ändamålsenligt. Samtidigt innebär de högt ställda ambitionerna – särskilt inom skola, kultur och omsorg – potentiellt betydande ekonomiska konsekvenser på sikt. Förvaltningen bedömer att: - Genomförandet av visionen kan medföra ökade kostnader beroende på ambitionsnivå. - Prioriteringar kommer att behöva göras inom befintliga ekonomiska ramar eller genom resurstillskott. - Det finns behov av att i kommande budgetarbete tydligt koppla mätbara mål till finansiering. Saklighet: Visionen uttrycker en önskad framtidsbild för kommunen och innehåller ambitioner som kan tolkas omfatta alla som bor och verkar i kommunen. De strategiska fokusområdena – barn och unga, kultur- och föreningsliv samt samverkan – bedöms vara relevanta och ligger i linje med kommunens kärnuppdrag. Det är viktigt att visionen utgör en grund för mål- och verksamhetsplanering samt att en tydlig koppling säkerställs mellan visionen och mätbara mål och indikatorer. Förvaltningens bedömning är att förslaget har tagits fram i enlighet med uppdraget och att innehållet är av sådan övergripande och inriktande karaktär som bör prägla en kommunal vision. Barnkonventionen Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns vision har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns vision har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-19 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/kommunjurist Datum: 2026-03-30 Dnr: KS/2024:119 Överlämningsdokument - Vision - och strategisk plan Beredningens förslag • Antar Vision- och strategisk plan 2040. • Ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för implementering av Vision- och strategisk plan 2040. Uppdraget Beredningens uppdrag är att skapa ett nytt styrdokument som ersätter vår nuvarande Vision och Strategiska plan. Med hjälp av en unik omvärldsanalys för Tranemo kommun kan nya idéer hittas för att forma den politiska viljeinriktningen. Fokus ska ligga på kommunens starka sidor och riktas mot våra långsiktiga mål. Syftet med arbetet är att ett av kommunens viktigaste styrdokument ska vara unikt, drivande och utvecklingsinriktat. Både riktade och breda dialoger skall genomföras med kommuninvånarna. I arbetet ingår även att ta fram en ny slogan som ersätter ”Lev livet på den gröna sidan”. Sammanfattning Beredningen har under processen utfört omfattande dialoger brett i alla samhällsskikt, arbetat fram först ett förslag och sedan omarbetat förslaget på nytt efter synpunkter från politik men fortfarande i samklang med vad som framkommit i ursprungliga medborgardialoger. I uppdraget stod att beredningen skulle ta fram en ny slogan. Efter omformulering av visionen beslutade beredningen att inte lämna förslag på en ny slogan då sammanfattningen av visionen (Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv) bedöms kunna fungera som slogan. Ärendet Vision- och strategisk inriktning En vision inom kommunen ska ange riktning och ambition på lång sikt och fungera som ett gemensamt framtidsmål för både den kommunala organisationen och samhället i stort. En kommunal vision ska svara på frågan ”Hur vill vi att vår kommun ska vara att leva, verka och växa i på lång sikt?” Den ska vara inspirerande, vägledande för politiska beslut och fungera som en gemensam kompass för hela kommunen. Beredningens arbete Efter att beredningen 2024-03-14 fått uppdraget från kommunfullmäktige om ny Vision- och strategisk plan, har beredningen i enlighet med processhjulet berett uppdraget genom medborgardialog, remissförfarande, vägledningsdebatt och partiförankring för att slutligen forma sitt förslag. Demokrati- och Visionsberedningen har under åren 2024-2026 arbetat med att ta fram en ny Vision- och strategisk plan. Under dessa år har beredningen haft 27 stycken beredningsmöten och löpande gett information om beredningsarbetet till kommunfullmäktige. 2024 - Kunskapshöjande besök och information från samtalsledare från Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Föredrag via teams med samhällsgeograf som talade om landsbygdsutveckling och utformande av visioner. - Träff med KPTR (Kommunala tillgänglighets- och pensionärsrådet) och Tillväxt Tranemo. - Möte med barnfamiljer i samband med biovisning. - Deltagande/besök på chefsdag, invånarsnack tillsammans med allmänna utskottet i flera orter, lärandesektionens chefsmöte, Centrum för ung och vuxen, anpassad grundskola,öppen förskola och besök på Länghemsskolan. - Tre ortsvisa medborgardialoger. - Digital medborgardialog via teams. - Utlyst tävling ”Ge liv åt vår Vision” 2025 - Medborgarråd med utvalda representanter. - Intervju med hemvändare och nyinflyttad - Digitalt möte med kanslichef från Varbergs kommun om implementeringen av deras vision. - Deltagande/besök på Växa upp i Tranemo (workshop), dialog näringslivet, hushållningssällskapet och Tillväxt Tranemo - Textbearbetning av det första utkastet på Vision och strategisk plan - Remissförfarande till Ungdomsrådet, KPTR och kommunstyrelsen - Enkät på hemsidan - Medborgarråd med utvalda representanter från olika instanser - Dialog med föreningen Aktiva kvinnor, SFI, elevråd Tranängskolan, skolråd gymnasieskola. - Deltagit på kommunstyrelsen (workshop) - Omarbetar utkast på Vision och strategisk plan - Utsett vinnare på tävlingen ”Ge liv åt vår Vision” Under beredningsarbetet utlystes även en tävling ”Ge liv åt vår Vision” där kommuninvånare, barn och äldre skulle kunna gestalta sin vision för Tranemo. Länghemsskolan var vinnare i tävlingen där priset var på 10 000 kr. Efter tävlingen fanns Länghemsskolans bidrag utställd på biblioteket. Under våren 2025 färdigställde beredningen ett förslag till Vision och strategisk plan, vilket skickades på remiss till KPTR, ungdomsrådet och kommunstyrelsen. Förslaget behandlades därefter i vägledningsdebatt i kommunfullmäktige (oktober 2025). Synpunkter som framfördes var att förslaget upplevdes som för generellt formulerat och i behov av ökad tydlighet och skärpa. På Tranemo kommuns hemsida, under ”Ny vision”, har alla invånare kunnat följa beredningens arbete. Här har man också kunnat lämna synpunkter under olika delar i processen. 2026 Med utgångspunkt i inkomna synpunkter på visionsförslaget omarbetades texten i balans med vad som framkommit i de ursprungliga medborgardialogerna. Därefter skickades det nya visionsförslaget till partiernas gruppledare. - Remiss- och förankringsrunda till alla partigrupper. Skriftliga och muntliga synpunkter har lämnats från Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. - Information och återkoppling till samtliga chefer gällande framtaget förslag. Efter sista remissrundan gjorde beredningen mindre justeringar. Efter omformulering av visionen beslutade beredningen att inte ta fram en separat slogan då essensen i visionen i sig är kortfattad och bedöms kunna fungera som slogan. Politiska processer Vägledningsdebatt KF 2024-10-16 Vägledningsdebatt KF 2025-10-17 Beslutsunderlag Uppdragsbeskrivning Vision- och strategisk plan för Tranemo kommun (kortversion) Vision- och strategisk plan för Tranemo kommun (styrdokument) Överlämningsprotokoll 2026-04-15 Överlämningsdokument Vision- och strategisk plan Yttrande från förvaltningen Yttrande från KFs presidium Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner och funktioner Författningssamlingen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Vision och strategisk plan Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kajsa Montan Anne Steine Kanslichef/kommunjurist Processekreterare BEREDNINGSUPPDRAG – NYTT STYRDOKUMENT Beredning: Demokrati- och Visionsberedning DVB Uppdragsbeskrivning: Beredningens uppdrag är att skapa ett nytt styrdokument som ersätter vår nuvarande Vision och Strategiska plan. Med hjälp av en unik omvärldsanalys för Tranemo kommun kan nya idéer hittas för att forma den politiska viljeinriktningen. Fokus ska ligga på kommunens starka sidor och riktas mot våra långsiktiga mål. Syftet med arbetet är att ett av kommunens viktigaste styrdokument ska vara unikt, drivande och utvecklingsinriktat. Både riktade och breda dialoger skall genomföras med kommuninvånarna. I arbetet ingår även att ta fram en ny slogan som ersätter ”Lev livet på den gröna sidan”. Det är viktigt med ett brett politiskt förankringsarbete under processen. Dokumentet ska till sin struktur passa in i den styrmodell som kommunen tillämpar. Processhjulet, se bilaga. Beredningen startar upp sitt arbete 2024-04-01. Medverkande tjänstemän: Sakkunnig: Kommundirektör Carita Brovall Processekreterare: Anne Steine Vägledningsdebatter: Kommunfullmäktige 17 oktober 2024 Kommunfullmäktige september 2025 Överlämnande av uppdrag: Mars 2026 Överlämningsdebatt: Kommunfullmäktige juni 2026 Tranemo 2024-02-29 Kommunfullmäktiges presidium Ulf Thifors (S) Stephan Bergman (M) Jörgen Erikson (C) Vision Vision och strategisk plan för Tranemo kommun Styrdokument Handlingstyp: Vision och strategisk plan för Tranemo kommun Diarienummer: KS/2024:119 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 20xx-xx-xx Dokumentansvarig: Servicesektionen Gäller för: Koncernen Revideras: 2040 eller vid behov Följs upp av: Servicesektionen Tidigare versioner: KS/2023:197 Giltigt tom: 2040 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Vision och strategisk plan för Tranemo kommun 3 3.1 Vision 2040 ......................................................................................................... 3 3.1 Övergripande strategi och förhållningssätt ................................................... 3 4. Implementering och tillämpning 4 5. Uppföljning 4 2 1. Inledning En vision är ett riktmärke som står högst upp i styrkedjan och visar vart vi är på väg. Visionen har skapats av förtroendevalda politiker och medarbetare i kommunen och grundar sig på medborgardialog och omvärldsanalys. 2. Syfte Syftet är att hela kommunen ska ha en gemensam riktning som visar hur vi vill att kommunen ska utvecklas i framtiden. 3. Vision och strategisk plan för Tranemo kommun 3.1 Vision 2040 I Tranemo kommun trivs familjen. Här bor du i en hållbar, trygg och naturnära miljö med Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv och en omsorg som ger livskvalitet för alla. Vi är stolta över våra landsbygdsorter och engagemanget i hela kommunen. Vårt rika föreningsliv bygger på sammanhållning som ger barn, ungdomar och vuxna möjlighet att växa, utvecklas och bidra – såväl i byar som centralort. Tranemo kommun är platsen där människor i alla åldrar möts, idéer förverkligas och gemenskapen ger framtidstro. ”Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv” 3.2 Övergripande strategi och förhållningssätt Den här delen handlar mer om vad kommunen som organisation - alltså den verksamhet som styrs av politiker och drivs av medarbetare, med uppdrag att ge service till invånarna – behöver arbeta med för att nå visionen 3 2040. Nedanstående fokusområden beskriver hur vi strategiskt ska arbeta för att uppnå visionen. Våra barn och unga Ett särskilt fokus ska läggas vid våra barn och unga, där skolan spelar en central roll. Alla barn ska ha rätt till en god utbildning, trygg uppväxt och en meningsfull fritid. Det innebär att vi ständigt arbetar med att utveckla skola, kulturskola, fritid och föreningsliv med inriktning mot barn och unga. Kultur- och föreningsliv Tranemo är en framgångsrik kulturkommun där kultur betraktas som en bärande del av samhällsutvecklingen. Tillsammans med vårt engagerade föreningsliv skapar vi gemenskap, identitet och livskvalitet för alla. En stark samverkan för utveckling Utvecklingen av kommunen kräver att vi samarbetar – över organisationsgränser, mellan sektioner, med invånare, föreningar, företag, andra kommuner och regionala aktörer. I dialog förenklar vi vardagen för våra kommuninvånare och medarbetare med utgångspunkten att alla vill och kan utvecklas. 4. Implementering och tillämpning Visionen, den strategiska planen och de övergripande målen ska i enlighet med Tranemo kommuns styrmodell genomsyra all planering och uppföljning i kommunens verksamheter. Visionen ska även konkretiseras som en obligatorisk del av kommunens årliga budget. 5. Uppföljning Efterlevnaden av visionen, den strategiska planen och de övergripande målen kommer i enlighet med Tranemo kommuns styrmodell att följas upp i samband med delårs- och årsbokslut. 4 Vision 2040 I Tranemo kommun trivs familjen. Här bor du i en hållbar, trygg och naturnära miljö med Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv och en omsorg som ger livskvalitet för alla. Vi är stolta över våra landsbygdsorter och engagemanget i hela kommunen. Vårt rika föreningsliv bygger på sammanhållning som ger barn, ungdomar och vuxna möjlighet att växa, utvecklas och bidra – såväl i byar som centralort. Tranemo kommun är platsen där människor i alla åldrar möts, idéer förverkligas och gemenskapen ger framtidstro. ”Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv” Övergripande strategi och förhållningssätt Nedanstående fokusområden beskriver hur vi strategiskt ska arbeta för att uppnå visionen. Våra barn och unga Ett särskilt fokus ska läggas vid våra barn och unga, där skolan spelar en central roll. Alla barn ska ha rätt till en god utbildning, trygg uppväxt och en meningsfull fritid. Det innebär att vi ständigt arbetar med att utveckla skola, kulturskola, fritid och föreningsliv med inriktning mot barn och unga. Kultur- och föreningsliv Tranemo är en framgångsrik kulturkommun där kultur betraktas som en bärande del av samhällsutvecklingen. Tillsammans med vårt engagerade föreningsliv skapar vi gemenskap, identitet och livskvalitet för alla. En stark samverkan för utveckling Utvecklingen av kommunen kräver att vi samarbetar – över organisationsgränser, mellan sektioner, med invånare, föreningar, företag, andra kommuner och regionala aktörer. I dialog förenklar vi vardagen för våra kommuninvånare och medarbetare med utgångspunkten att alla vill och kan utvecklas. Datum: 2026-04-23 Dnr: 2024:119 Yttrande från kommunfullmäktiges presidium gällande Vision och strategisk plan 2040 Demokrati- och Visionsberedningen fick 2024-03-19 i uppdrag att ta fram ett nytt styrdokument som ska ersätta nuvarande ”Vision och Strategisk plan” Med hjälp av en unik omvärldsanalys för Tranemo kommun kan nya ideér hittas för att forma den politiska viljeinriktningen. Fokus ska ligga på kommunens starka sidor och riktas mot våra lånsiktliga mål. Syftet med arbetet är att ett av kommunens viktigaste styrdokument ska vara unikt, drivande och utvecklingsinriktat. I arbetet ingick också att ta fram en slogan som ersätter ”Lev livet på den gröna sidan” Förslaget överlämnades till fullmäktiges presidium 2026-04-15. Presidiet kan avlämna följande yttrande över förslaget inför kommunfullmäktiges beslut. Beredningen har bedrivit sitt arbete enligt de intentioner som uppdrags- beskrivningen gav. Beredningen har genomfört breda dialoger men även riktade med kommunens invånare i alla åldrar, näringsliv, föreningsliv, medarbetare, verksamheter och samarbetsorgan s om exempelvis KPTR och Ungdomsråd. Förankringsarbetet har bedrivits under arbetets gång genom dialog med kommunstyrelsen, två vägledningsdebatter i kommunfullmäktige samt kontinuerliga avrapporteringar vid ordinarie kommunfullmäktigemöten. Partigrupperna har givits möjlighet att grundligt diskutera innehållet och givit värdefull återkoppling i framväxten av det slutliga förslaget. Enligt vår bedömning stämmer beredningens föreslag väl med uppdragets intentioner. Beredningen lämnar inget förslag till separat slogan då visionens sammanfattning ”Sveriges bästa skola, kultur- och föreningsliv” bedöms kunna fungera i marknadsföringssyfte. Presidiet föreslår att kommunfullmäktige fattar beslut i enlighet med beredningens förslag. • Antar Vision- och strategisk plan 2040. • Ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för implementering av Vision- och strategisk plan 2040. Tranemo den Eva-Karin Haglund (S) Stephan Bergman (M) Jörgen Erikson (C) Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 64 Beredningsuppdrag - Arvodesreglemente mandatperiod 2027- 2030 KS/2025:258 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut • Antar förvaltningens yttrande avseende laglighet- ekonomi- och saklighet som sitt eget. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunfullmäktige gav 2025-06-26, § 95 en tillfällig arvodesberedning med en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige i uppdrag att ta fram ett nytt arvodesreglemente. Beredningen har tagit fram ett förslag och förvaltningen har behandlat förslaget utifrån laglighet, ekonomi och sakprövning. Laglighet: Kommunen har enligt kommunallagen rätt att besluta om ersättningar till förtroendevalda. Det föreslagna arvodesreglementet bedöms ligga inom den kommunala kompetensen och innehåller inga delar som strider mot lag eller annan författning. Förvaltningen bedömer således att förslaget är förenligt med gällande lagstiftning. Ekonomi: Förslaget innebär en kostnadsökning för kommunen. Enligt beredningens redovisning medför det nya reglementet bland annat: • ökade kostnader för fasta arvoden till kommunstyrelsens presidium om cirka 377 tkr (14,6 %) • ökade kostnader för övriga fasta arvoden om cirka 107 tkr (5,6 %) • ökade kostnader för sammanträdesarvoden om cirka 37 tkr (3,1 %) Det är innebär en total kostnadsökning på ca 0,5 mkr. Därutöver tillkommer nya eller utökade kostnader, exempelvis arvoden kopplade till valorganisation samt kostnad för en reserverad poolbil till kommunstyrelsens presidium om cirka 8 000 kr per månad vilket innebär ytterligare ca 100 tkr per år. Förvaltningen bedömer att: Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 • kostnadsökningen är väsentlig och bör vägas mot kommunens ekonomiska förutsättningar. • det är viktigt att medel tillskjuts i budget 2027 för att täcka upp för kostnadsökningen som det föreslagna arvodesreglementet medför. Saklighet: Förslaget till arvodesreglemente innehåller förtydligade regler och en struktur som syftar till att skapa transparens, likabehandling och förutsägbarhet i ersättningssystemet. Reglementet omfattar såväl fasta arvoden som ersättningar för sammanträden, förlorad arbetsinkomst och övriga kostnader. Förändringar såsom ny beräkningsgrund, justerade arvodesnivåer samt tydligare beskrivningar av vad som ingår i olika uppdrag bedöms bidra till ett mer lättillämpat regelverk. Även ambitionen att möjliggöra ett brett deltagande i politiska uppdrag är i linje med kommunallagens intentioner. Förvaltningens samlade bedömning är att förslaget är sakligt utformat och ligger inom ramen för vad ett arvodesreglemente bör reglera, med undantag för en reserverad poolbil. Viktigaste noteringen från förvaltningen är att medel tillskjuts i budget med anledning av kostnadsökningen som det nya arvodesreglementet medför. Barnkonventionen Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns arvodesreglemente har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns arvodesreglemente har ingen påverkan ur ett jämlikhetshetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-10 Beslutet skickas till Servicesektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Kajsa Montan Kanslichef/kommunjurist Datum: 2026-04-01 Dnr: KS/2025:258 Yttrande från förvaltningen - arvodesreglemente Förslag till beslut • Antar förvaltningens yttrande avseende laglighet- ekonomi- och saklighet som sitt eget Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Kommunfullmäktige gav 2025-06-26, § 95 en tillfällig arvodesberedning med en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige i uppdrag att ta fram ett nytt arvodesreglemente. Beredningen har tagit fram ett förslag och förvaltningen har behandlat förslaget utifrån laglighet, ekonomi och sakprövning. Laglighet: Kommunen har enligt kommunallagen rätt att besluta om ersättningar till förtroendevalda. Det föreslagna arvodesreglementet bedöms ligga inom den kommunala kompetensen och innehåller inga delar som strider mot lag eller annan författning. Förvaltningen bedömer således att förslaget är förenligt med gällande lagstiftning. Ekonomi: Förslaget innebär en kostnadsökning för kommunen. Enligt beredningens redovisning medför det nya reglementet bland annat: • ökade kostnader för fasta arvoden till kommunstyrelsens presidium om cirka 377 tkr (14,6 %) • ökade kostnader för övriga fasta arvoden om cirka 107 tkr (5,6 %) • ökade kostnader för sammanträdesarvoden om cirka 37 tkr (3,1 %) Det är innebär en total kostnadsökning på ca 0,5 mkr. Därutöver tillkommer nya eller utökade kostnader, exempelvis arvoden kopplade till valorganisation samt kostnad för en reserverad poolbil till kommunstyrelsens presidium om cirka 8 000 kr per månad vilket innebär ytterligare ca 100 tkr per år. Förvaltningen bedömer att: • kostnadsökningen är väsentlig och bör vägas mot kommunens ekonomiska förutsättningar. • det är viktigt att medel tillskjuts i budget 2027 för att täcka upp för kostnadsökningen som det föreslagna arvodesreglementet medför. Saklighet: Förslaget till arvodesreglemente innehåller förtydligade regler och en struktur som syftar till att skapa transparens, likabehandling och förutsägbarhet i ersättningssystemet. Reglementet omfattar såväl fasta arvoden som ersättningar för sammanträden, förlorad arbetsinkomst och övriga kostnader. Förändringar såsom ny beräkningsgrund, justerade arvodesnivåer samt tydligare beskrivningar av vad som ingår i olika uppdrag bedöms bidra till ett mer lättillämpat regelverk. Även ambitionen att möjliggöra ett brett deltagande i politiska uppdrag är i linje med kommunallagens intentioner. Förvaltningens samlade bedömning är att förslaget är sakligt utformat och ligger inom ramen för vad ett arvodesreglemente bör reglera, med undantag för en reserverad poolbil. Viktigaste noteringen från förvaltningen är att medel tillskjuts i budget med anledning av kostnadsökningen som det nya arvodesreglementet medför. Barnkonventionen Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns arvodesreglemente har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Yttrande från förvaltningen gällande Tranemo kommuns arvodesreglemente har ingen påverkan ur ett jämlikhetshetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-10 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Arvodesreglementet Slutinstans Kommunstyrelsen Status Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/kommunjurist Vår ref: Ida Josefsson Utredare Datum: 2026-02-10 Dnr: KS/2025:258 Överlämning av beredningsuppdrag Beredningens förslag till beslut • Antar Arvodesreglemente för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027– 2030 med bilagan ”Politikerarvoden i Tranemo kommun 2027–2030”. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Sammanfattning av ärendet En tillfällig arvodesberedning med en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige, utsågs av kommunfullmäktige 2025-06-26, § 95. Vid samma sammanträde fick beredningen sitt uppdrag: ”Kommunfullmäktiges presidium föreslår att en tillfällig beredning utses för att ta fram ett arvodesreglemente för förtroendevalda samt att göra en utvärdering av Tranemo kommuns Regler, med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun 2023 – 2026, samt ta hänsyntill de förändringar som kan komma att tillkomma med anledning av den pågående politiska organisationsöversynen som kommer att antas inför nästa mandatperiod. På grund av uppdragets art behöver inga medborgardialoger genomföras. Däremot kan grundläggande diskussioner med och inom partigrupperna behövas samt en omvärldsbevakning genomföras.” Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-11-14 gavs även ett tilläggsuppdrag till nästkommande arvodesberedning: ”Huruvida de partier som finns representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen har möjlighet till arvoderade insynsplatser.” Beredningens arbete Beredningen har sammanträtt sex gånger under uppdragstiden. Beredningen började sitt arbete med att be partigrupperna och förvaltningen att komma med inspel på gällande reglemente. Därefter gjordes en omvärldsanalys där arvodesnivåer jämfördes mellan olika kommuner. De kommuner som beredningen jämförde var Tranemo, Gislaved, Lerum, Svenljunga, Ulricehamn och Vårgårda. Stefan Eriksson, SÄKRA, besökte beredningen för att informera om pensionsvillkor för förtroendevalda och beredningen har därefter arbetat med hur dessa kan förtydligas. Det fanns även förslag om att pensionsavsättningar för förtroendevalda skulle ske på samma sätt som för anställda. Detta är i dagsläget inte möjligt, men Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har 2025-12-19 gjort en hemställan till finansdepartementet om ändring i inkomstskattelagen för att möjliggöra tjänstepension för förtroendevalda inom kommuner och regioner. Utifrån detta togs sedan ett förslag fram som skickades på remiss till samtliga partigrupper. Följande förändringar föreslogs: • Ny beräkningsgrund, vi går från inkomstbasbeloppet (IBB) till riksdagsledamotarvodet, det betyder att ersättningen justeras utifrån löneutvecklingen i samhället i stället för ersättningar enligt socialförsäkringssystemet. Grundnivån höjs från 85 % av IBB till 90 % av riksdagsledamotarvodet, vilket innebär att grundnivån i 2026 års nivå blir 879 120 kr/år (73 260 kr/mån), vilket innebär en nivåhöjning med 3,1 %. • Arvodet till kommunstyrelsens presidium har justerats gällande nuvarande 2e vice ordförande/kommande 1e vice ordförande. Enligt förslaget blir arvodet till 1e vice ordförande 70 % av grundnivån och för 2e vice ordförande/oppositionsråd 80 % av grundnivån. • Nytt arvode till vice ordförande i bygg- och miljönämnden. Det är på samma nivå som övriga vice ordförandena utsedda av Gislaveds kommun. • Nytt arvode till vice ordförandena i valdistrikten har införts, då de har en viktig uppgift i valarbetet. • Skrivningar om vad som ingår i ordförande och vice ordförande i nämnder och styrelsers fasta arvoden har förtydligats. • Arvode till beredningsledare har nivåanpassats utifrån beredningsuppdragets svårighetsgrad. • I enlighet med erhållet uppdrag gällande ersättning för insynsplatser föreslår beredningen att de partier som är representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen kan utse en representant (likt gruppledare) som besätter en insynsplats. Arvode utgår inte, dock ersätts denne med förlorad arbetsinkomst. Arvodesberedningen har gjort bedömningen att arvodet till TUAB:s presidium är relevant utifrån bolagets nuvarande verksamhet. Om verksamhetens omfattning förändras väsentligt får arvodesnivån justeras. På mötet i februari diskuterades de synpunkter som kommit in och vissa justeringar av föreslaget arvodesreglemente gjordes. Mars 2026 överlämnar beredningen sitt förslag till kommunfullmäktiges presidium. Ekonomisk påverkan Om det föreslagna arvodesreglementet antas och en övergång från inkomstbasbeloppet till riksdagsmannaarvodet samt övriga föreslagna förändringar görs innebär det följande: Ökning totalt p g a nytt reglemente (inkl Fasta arvoden: PO) % KS ordf, 1:e v, 2:e v 377 622 14,6% Övriga fasta arvoden 107 201 5,6% Sammanträdesarvoden 37 421 3,1% Vice valdistriktsord 21 000 (valår) När en poolbil reserveras för kommunstyrelsens presidium kan det innebära ett ökat behov av poolbilar. En poolbil innebär en kostnad på ca 8 000 kr/månad. Förtydliganden i arvodesreglementet förmodas innebära en minskad kostnad som är svår att uppskatta. Barnkonventionen Den demokratiska aspekten ökar när fler ges möjligheten till att engagera sig politiskt och detta ger en positiv påverkan på våra barn i samhället då fler synsätt blir hörda i det politiska rummet. Jämlikhetsperspektiv Beredningens förslag på reglemente kan möjliggöra för förtroendevalda i alla åldrar eller stadier i livet att engagera sig politiskt. Förslaget ökar möjligheterna att kombinera förtroendeuppdrag med arbete. De förändringar beredningen föreslår innebär förbättringar ur ett jämlikhetsperspektiv. Beslutsunderlag Överlämning av beredningsuppdrag Överlämningsprotokoll arvodesberedningen Förslag Arvodesreglemente för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027-2030 Yttrande från förvaltningen – arvodesreglementet KFs presidium - Yttrande Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Kanslifunktionen Ekonomifunktionen Lön Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Arvodesreglemente för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030 Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kajsa Montan Ida Josefsson Kanslichef/kommunjurist Utredare Yttrande från kommunfullmäktiges presidium gällande förslag till Arvodesreglemente för förtroendevalda inför mandatperioden 2027–2030 En tillfällig arvodesberedningen fick 2025-06-16 i uppdrag att göra en översyn av senaste arvodesreglemente, samt att göra en utvärdering av Tranemo kommuns Regler med förtydliganden, för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun, där hänsyn ska tas till de förändringar som föreslås ska ta hänsyn till den politiska organisationsöversynen som nu antagits av kommunfullmäktige inför den kommande mandatperioden. Även tilläggsuppdraget från 2024-11-14 om att utreda ”Huruvida de partier som finns representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen har möjlighet till arvoderade insynsplatser.” Beredningen som bestått av ledamöter från samtliga partier överlämnade sitt förslag till fullmäktiges presidium 2026-03-30 Presidiet kan avlämna följande yttrande över förslaget inför kommunfullmäktiges beslut. Beredningen har bedrivit sitt arbete helt enligt de intentioner som uppdragsbeskrivningen uppgett. Beredningen har gjort omvärldsbevakning av närliggande kommuner samt givit partigrupperna möjlighet till grundliga diskussioner och erhållit synpunkter från dessa. Enligt vår bedömning kan de av beredningen föreslagna förändringarna anses som rimliga. Presidiet föreslår att kommunfullmäktige fattar beslut i enlighet med beredningens förslag • Antar förslaget till Arvodesreglemente för förtroendevalda i Tranemo kommun 2027–2030, med bilaga ”Politikerarvoden i Tranemo kommun 2027–20302”. Tranemo 2026-04-20 Eva-Karin Haglund (S) Stephan Bergman (M) Jörgen Erikson (C) Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arvodesberedningen 2026-03-30 Plats Openstensrummet, kommunhuset i Tranemo Tid 14.30 – 16.00 Närvarande Beslutande Lennart Haglund (C), beredningsledare Jörgen Hansson (M), vice beredningsledare Marita Nordin (S) Sven Turesson (KD) Erica Grönesjö Kiesbye (V) Övriga närvarande Ida Josefsson, processekreterare Paragrafer § 1 Utses att justera Jörgen Hansson (M) Protokollet signeras digitalt Underskrifter Sekreterare Protokollet signeras digitalt Ida Josefsson Beredningsledare Protokollet signeras digitalt Lennart Haglund (C) Justeringsperson Protokollet signeras digitalt Jörgen Hansson (M) ANSLAG/BEVIS Organ Arvodesberedningen Sammanträdesdatum 2026-03-30 Anslaget under tiden 2026-03-31—2026-04-22 Förvaringsplats Diariet för protokoll Protokollet är justerat, vilket tillkännagivits genom anslag Underskrift Protokollet signeras digitalt Ida Josefsson Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 d5ae38e51b06-ba2b-d544-83b3-2af426bd :remmun-DI ngiS oddA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arvodesberedningen 2026-03-30

§ 66 Avskrivning av utgångna styrdokument 2026 KS/2026:116, KS/2021:125, KS/2022:240, KS/2016:74 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Upphäver följande dokument: - Regler för försköningsmedel för samhällsmiljöer - Policy för inköp- och upphandling - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet En gång per år genomför förvaltningen en översyn av kommunens styrdokument i syfte att säkerställa att de är aktuella, ändamålsenliga och fortsatt i bruk, alternativt om de kan avskrivas. I detta arbete har förvaltningen identifierat tre dokument vars giltighetstid har löpt ut och som bedöms kunna avskrivas. - Policy för inköp- och upphandling Policy för Styrdokumentet har spelat ut sin roll och innehållet är reglerat är ersatt i styrdokument; Riktlinje upphandling och Riktlinjer för direktupphandling". - Regler för försköningsmedel för samhällsmiljöer Reglerna ingår numer i regler för föreningslivet i Tranemo kommun. - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare används inte längre. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-27 Beslutet skickas till Servicesektionen Protokollsutdrag till ärende 2021:125, 2022:240,2018:624 Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Anne Steine Processekreterare Datum: 2026-02-27 Dnr: KS/2026:116 Tjänsteskrivelse om avskrivna styrdokument 2026 Förslag till beslut • Upphäver följande dokument: - Regler för försköningsmedel för samhällsmiljöer - Policy för inköp- och upphandling - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet En gång per år genomför förvaltningen en översyn av kommunens styrdokument i syfte att säkerställa att de är aktuella, ändamålsenliga och fortsatt i bruk, alternativt om de kan avskrivas. I detta arbete har förvaltningen identifierat tre dokument vars giltighetstid har löpt ut och som bedöms kunna avskrivas. - Policy för inköp- och upphandling Policy för Styrdokumentet har spelat ut sin roll och innehållet är reglerat är ersatt i styrdokument; Riktlinje upphandling och Riktlinjer för direktupphandling". - Regler för försköningsmedel för samhällsmiljöer Reglerna ingår numer i regler för föreningslivet i Tranemo kommun. - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare används inte längre. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-27 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Servicesektionen Protokollsutdrag till ärende 2021:125, 2022:240,2018:624 Slutinstans Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Status Kajsa Montan Anne Steine Kanslichef/kommunjurist Processekreterare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-04-16

§ 67 Besöksnäringsstrategi Boråsregionen Sjuhärad 2026 KS/2025:434 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Antar Besöksnäringsstrategi 2030 - Destination Sjuhärad Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Sedan 2021 har kommunerna i Boråsregionen arbetat gemensamt genom Destination Sjuhärad för att utveckla besöksnäringen. Strategin som då antogs har reviderats under 2025 med sikte mot 2030. Den utgår från sju identifierade omvärldstrender: AI och digitalisering, naturupplevelser, hållbarhet, autenticitet, unika upplevelser, välbefinnande (calmcation) samt svalare resmål (coolcation) Strategin innehåller en gemensam vision: ”Sjuhärad – det givna valet i Väst för närodlade globetrotters och aktiva upptäckare” och lyfter tre positionsteman (natur, textil/design/konst, idrott/hälsa) samt sex strategiska inriktningar: digital/fysisk tillgänglighet, omvärldsanalys, destinationsutveckling, matupplevelser, paketering och invånare som ambassadörer. Dokumentet är vägledande för hela Sjuhärads delregion och förutsätter fortsatt gemensam finansiering och samverkan. Genom att anta strategin blir Tranemo kommun en aktiv del av den gemensamma utvecklingsresan mot en starkare besöksdestination. Barnkonventionen Strategin har en positiv påverkan ur ett barnrättsperspektiv då barn och ungdomar är en målgrupp som inryms i prioriterade satsningar. Ekonomisk påverkan Beslutet innebär ingen ny ekonomisk belastning för kommunen, insatser hanteras inom befintlig budget. Jämställdhetsperspektiv En bra plan har en positiv effekt på jämställdhetsperspektivet då hänsyn tas till olika målgrupper oavsett kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan religiös trosuppfattning eller funktionsvariation. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-11-26 Besöksnäringsstrategi 2030 - Destination Sjuhärad Beslutet skickas till Servicesektionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Susann Gustafsson Turist-och landsbygdsutvecklare Datum: 2025-11-26 Dnr: KS/2025:434 Tjänsteskrivelse Besöksnäringsstrategi 2030- Destination Sjuhärad Förslag till beslut • Antar Besöksnäringsstrategi 2030 - Destination Sjuhärad Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Sedan 2021 har kommunerna i Boråsregionen arbetat gemensamt genom Destination Sjuhärad för att utveckla besöksnäringen. Strategin som då antogs har reviderats under 2025 med sikte mot 2030. Den utgår från sju identifierade omvärldstrender: AI och digitalisering, naturupplevelser, hållbarhet, autenticitet, unika upplevelser, välbefinnande (calmcation) samt svalare resmål (coolcation) Strategin innehåller en gemensam vision: ”Sjuhärad – det givna valet i Väst för närodlade globetrotters och aktiva upptäckare” och lyfter tre positionsteman (natur, textil/design/konst, idrott/hälsa) samt sex strategiska inriktningar: digital/fysisk tillgänglighet, omvärldsanalys, destinationsutveckling, matupplevelser, paketering och invånare som ambassadörer. Dokumentet är vägledande för hela Sjuhärads delregion och förutsätter fortsatt gemensam finansiering och samverkan. Genom att anta strategin blir Tranemo kommun en aktiv del av den gemensamma utvecklingsresan mot en starkare besöksdestination. Barnkonventionen Strategin har en positiv påverkan ur ett barnrättsperspektiv då barn och ungdomar är en målgrupp som inryms i prioriterade satsningar. Ekonomisk påverkan Beslutet innebär ingen ny ekonomisk belastning för kommunen, insatser hanteras inom befintlig budget. Jämställdhetsperspektiv En bra plan har en positiv effekt på jämställdhetsperspektivet då hänsyn tas till olika målgrupper oavsett kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan religiös trosuppfattning eller funktionsvariation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-11-26 Besöksnäringsstrategi 2030 - Destination Sjuhärad Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Servicesektionen Slutinstans Kommunstyrelsen Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Manda Schillerås Susann Gustafsson Utvecklingschef Destinationsutvecklare Sjuhärad Destination Sjuhärad Besöksnäringsstrategi 2030 1 Innehåll Besöksnäring för regional utveckling 3 Strategins byggstenar 21 Bakgrund 5 Vision 22 Processen 6 Mission 24 Nuläge 7 Position 25 Möjligheter 8 Strategier 28 Utmaningar 10 Förutsättningar 34 Sju identifierade trender 11 Identifierade osäkerheter 19 Framgångsfaktorer för destinationer 20 2 Besöksnäring och regional utveckling Besöksnäringen har under 2000-talet varit en Detta bidrar i sin tur till att våra näringsidkare ökar av de tjänstenäringar i Sverige som skapat flest sin omsättning och kan till exempel utöka öppettider, arbetstillfällen, med drygt 100 000 personer vilket genererar bättre utbud för våra invånare. Det gör verksamma inom branschen. Turism och besöksnäring också att näringsidkaren kan anställa fler personer eller är platsbunden och ofta småskalig. Det offentliga själv leva på sitt arbete, vilket ökar sysselsättningen. äger och driver även verksamheter inom näringen, till Besöksnäringen är också en näring som många kommer exempel kulturinstitutioner. Kommuner och regioner i kontakt med som ett första jobb. behöver därför ta en annan roll för att bidra till en hållbar utveckling av svensk besöksnäring, jämfört med annan Besöksnäringen är viktig för att skapa attraktionskraft, näringslivsutveckling.* även om andra faktorer också bidrar. Hållbarhet har de senaste åren genomsyrat besöksnäringen och både Ett nytt sätt att mäta turismekonomisk omsättning kunskapen och insatserna har ökat markant. (TEM) lanserades 2025 av Tillväxtverket och enligt den omsatte besöksnäringen i Sverige 386 miljarder kr 2023 (2,6% av BNP). Två tredjedelar landar i den lokala ekonomin - våra butiker, restauranger, boendeanlägg- ningar och aktivitetsföretag. *enl SKR april 2024. 3 Framgångsfaktorer för att lyckas som destination Innan vi presenterar strategins byggstenar för Råvaran Sjuhärad, vill vi lyfta fram några centrala faktorer som forskning visar är avgörande för att lyckas som • Natur- och kulturvärden måste finnas som grund, turistmål. Turismforskare Robert Pettersson (Etour, i kombination med engagerade och kompetenta Mittuniversitetet) beskriver tre nyckelkomponenter: entreprenörer. Samarbete Dessa tre komponenter är inte bara generella framgångsfaktorer – de speglar också tydligt den 1 • Ett effektivt och brett samarbete där både offentliga väg Sjuhärad valt att följa. De utgör ett fundament för och privata aktörer samverkar är avgörande för att våra prioriteringar framåt och understryker vikten skapa en stark och hållbar destination. av det samarbete och de investeringar som nu görs i vår region. K A R N O Långsiktighet • Det krävs framtidsinriktade mål, en tydlig strategi, politisk förankring och långsiktig finansiering för att bygga något som håller över tid. 4 Bakgrund till besöksnäringen i Sjuhärad I Sjuhärad har det genomförts många projekt under Dessutom valde Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, årens lopp för att skapa ett samarbete mellan Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner att kommunerna i syfte att stärka besöksnäringen. ingå i samarbetet Destination Sjuhärad och avsätta ekonomiska och personella resurser för att genomföra 2020 led ansvariga tjänstepersoner av projekttrötthet. strategin. Ett första steg i Sjuhärads historia var Förutsättningarna för att jobba långsiktigt med taget – att gemensamt gå samman och skapa en destinationsutveckling och besöksnäring i ett enat destination för att kunna positionera sig som en grepp i vår delregion var bristfälliga. Det saknades en besöksnäringsdestination. gemensam och långsiktig finansiering och det fanns ingen enad politik. Detta upplevde tjänstepersonerna Denna strategi som du nu har i din hand är därför blev både dyrt och ineffektivt. ett viktigt dokument och ställningstagande för kommunerna i Sjuhärad. Genom att fortsätta 2021 enades äntligen samtliga medlemmar i samarbeta och avsätta resurser till en gemensam Boråsregionens kommunalförbund att anta en budget skapas förutsättningar till att stärka Sjuhärad gemensam strategi för besöksnäringen. Ett viktigt och som en attraktiv plats för de som arbetar, bor och stort steg för besöksnäringens utveckling i området. besöker denna plats. 5 Processen Besöksnäringsstrategin Boråsregionen Sjuhärad Revideringen har genomförts genom att strategin har 2025 som antogs 2021 har legat som grund och varit skickats ut på remiss till de aktörer som medverkade Stort tack ett framgångsrikt verktyg i vårt gemensamma arbete i framtagandet av strategin och där ett antal frågor att utveckla besöksnäringen i Sjuhärad. Strategin har ställdes. En omvärldsbevakning har också genomförts till alla som varit delaktiga i processen för revideringen lett till att vårt samarbete stärkts ytterligare och att där bland annat nya förutsättningar och nya trender har av strategin. vi har tagit viktiga steg framåt i arbetet med att skapa tagits hänsyn till. Sjuhärad som en gemensam destination. (Destination Sjuhärad består av ansvariga för besöksnäringsfrågor i medlemskommunerna – Ett stort arbete lades ner av besöksnäringsaktörer, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, tjänstemän och politiker för att med hjälp av en byrå Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt ta fram en strategisk och långsiktig strategi. Inför Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.) kommande åren 2026-2030 behövdes därför endast en revidering av strategin genomföras och antas av respektive kommun. 6 Vårgårda Herrljunga Sjuhärad idag Ulricehamn Borås En attraktiv region som erbjuder mycket En kreativ plats med driv Bollebygd • Rikt kulturarv och historia • Starka entreprenörer med driv Tranemo • Konst, textil, mode och design • Kreativa föreningar med driv Mark Svenljunga • Naturen och skogen är en styrka En ny, gemensam profil • Stort aktivitetsutbud; cykling, vandring, skidåkning, friluftsliv • Stort utbud av små reseanledningar, guldkorn • Gemensamma marknadsföringskanaler • Flera starka företag som är ”dragare” • Varierat utbud i regionen Stark samverkan • Etablerat samarbete mellan kommunerna I ett bra läge • Utvecklat samarbete med Turistrådet Västsverige • Tillgängligt och nära – lätt att ta sig hit • Storstadsnära landsbygd 7 Möjligheter • Locka besökare från ett större geografiska område, även utomlands • Få invånare i regionen att bli ambassadörer • Bygga ett VI-värdskap • Ta tillvara på det ideella engagemanget • Företagandet och drivet i regionen är en styrka • Ett bra geografiskt läge – närhet till flera stora marknader • Forma och utveckla varumärket/bilden av Sjuhärad • En långsiktig budget och samarbete • Utveckla och synliggöra matutbudet, lokalt och närproducerat • Arbeta mer med storytelling • Samverkan över länsgränser 8 Möjligheter • Stötta företagen till utvecklat samarbete och paketering • Utveckla naturupplevelserna för att locka fler och förbättra hållbarheten • Använda oss av identifierade trender • Bygga vidare och nyttja det unika textil- och kulturarvet • AI-nyttja tekniken för att kunna skapa sömlösa, skräddarsydda och optimerade upplevelser. Fortsätta att vara uppdaterade och följa utvecklingen inom AI. • Resenären idag är medveten och hållbarsinriktad, upplevelsen ska vara autentisk och lokal • Det unika lockar i form av boende, mat, aktiviteter där det interaktiva får ta en större roll 9 Utmaningar • Begränsade resurser hos de små aktörerna • Begränsade transportmöjligheter i vår region • Få Sjuhärad att bli ett vedertaget begrepp • Kommunicera hållbarhetsarbetet och prioritera fortsatt hållbarhetsarbete • Nå ut och nå fram i det snabba informationsflödet • Hitta kompetens och personal • Öka den digitala mognaden hos våra små aktörer • Få besökaren att upptäcka fler besöksmål, platser • Säsongsförlängning • Paketera produkter med och mellan olika företag • Brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 10 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 1. AI och reseplanering – en ny era för besöksnäringen 2. Naturupplevelser – en fördjupad relation till naturen 3. Hållbarhet – medvetna val och långsiktigt ansvar 4. Autencitet – sökandet efter det genuina och lokala 5. Unika upplevelser – innovation och interaktivitet 6. Calmcation – välbefinnande, inre balans och hälsa i centrum 7. Coolcations – att resa för ett svalare klimat 11 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 1. AI och reseplanering – en ny era för besöksnäringen Vi ser hur AI omformar resandet genom att skapa mer personliga och sömlösa upplevelser. Genom att analysera data möjliggör AI träffsäkra rekommendationer och en enklare planeringsprocess för resenärer. AI skapar dynamiska resplaner som minskar stressen vid bokning och kan justera rekommendationer i realtid baserat på efterfrågan och individuella behov. AI-agenter blir en allt viktigare del av reseplaneringen och kan fatta autonoma beslut, vilket ställer nya krav på besöksnäringen. Vi ser även att AI används för att skapa immersiva upplevelser, exempelvis genom interaktiva digitala guider och personaliserade upplevelser baserade på användarens preferenser. Vi ser också att AI förändrar hur information om resmål sprids och upptäcks. När AI används för reseplanering blir det avgörande att information är optimerad för AI-genererade sökningar. Därför blir sökmotoroptimering (SEO) en nyckel för att nå resenärerna. Med AI:s framsteg går vi mot en mer intuitiv och effektiv besöksnäring. För att möta denna utveckling behöver vi anpassa oss, utveckla rätt kompetenser och säkerställa att vår information är synlig i den AI-drivna framtiden. 12 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 2. Naturupplevelser – en fördjupad relation till naturen Vi ser en fortsatt stark längtan hos resenärer att fördjupa sin relation till naturen. Det handlar inte längre enbart om äventyr och fysisk utmaning, utan snarare om att finna ro och närvaro i naturliga miljöer. Aktiviteter som skogsbad, där man mediterar bland träden, och natturism, där stjärnskådning i områden med minimal ljusförorening står i fokus, blir allt populärare. Denna trend speglar en önskan att koppla bort från den digitala världen och återknyta till det enkla och ursprungliga i naturen. 13 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 3. Hållbarhet – medvetna val och långsiktigt ansvar Att vara hållbar som besöksdestination är idag avgörande. Besökare vill göra medvetna val och söker destinationer som aktivt arbetar med hållbarhet. Det handlar inte bara om att minska negativ påverkan, utan också om att bidra positivt till lokalsamhällen och naturen. Vi ser en växande trend inom regenerativ turism, där resenärer vill lämna platser i bättre skick än de fann dem. Volontärturism, deltagande i lokala projekt och stöd till småskaliga verksamheter blir allt viktigare. Samtidigt har även vintage travel ökat, där second-hand- shopping blir en reseanledning i sig själv. Slow travel är ett buzzword som syftar till att låta själva färdsträckan vara en del av resan, vi kan välja långsamma och mer hållbara färdmedel istället för att ta oss så fort som möjligt till slutdestinationen. Hållbarhet behöver kommuniceras tydligt för att attrahera dessa resenärer. De väljer i allt högre grad bort destinationer som inte visar sitt engagemang och föredrar platser där de kan bidra till en positiv utveckling. 14 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 4. Autenticitet – sökandet efter det genuina och lokala Dagens resenärer strävar efter äkta och oförfalskade upplevelser. De vill fördjupa sig i lokala kulturer, traditioner och berättelser. Genom att engagera sig i hyperlokala produkter, aktiviteter och lyssna till platsens unika storytelling, känner besökare en starkare koppling till destinationen. Denna trend understryker vikten av att erbjuda genuina möten och upplevelser som speglar platsens sanna identitet. 15 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 5. Unika upplevelser – innovation och interaktivitet i fokus Resenärer söker efter det unika och minnesvärda. Det kan vara genom att bo på innovativa och tematiska hotell, delta i interaktiva och digitaliserade aktiviteter som VR-upplevelser, eller utforska platser kända från populära filmer och serier, en trend kallad ”set jetting”. Måltidsturism, där man upptäcker lokala kulinariska specialiteter, och möjligheten att inkludera hela familjen, inklusive husdjur, i resan blir också allt viktigare. 16 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 6. Välbefinnande – inre balans och hälsa i centrum Trenden ”calmcation” betonar vikten av avkoppling och mental återhämtning under resan. Många söker sig till retreats med fokus på yoga, meditation och digital detox. Bastubad och andra traditionella hälsoritualer får förnyad popularitet. Dessutom ser vi en ökning av herresor där män fokuserar på välmående och mental hälsa, samt en växande efterfrågan på alkoholfria alternativ som en del av en hälsosam livsstil. Genom att förstå och integrera dessa trender kan vi bättre möta framtidens resenärers behov och förväntningar, samtidigt som vi främjar en hållbar och autentisk utveckling inom besöksnäringen. 17 7 identifierade viktiga trender i omvärlden 7. Coolcation – att resa för ett svalare klimat Klimatförändringar påverkar resmönster i allt större utsträckning. Under sommarhalvåret ser vi att allt fler väljer bort Sydeuropa på grund av extrem värme och istället söker sig till svalare destinationer. Trenden ”coolcation” innebär att resenärer aktivt planerar sin semester utifrån temperatur och komfort, där nordliga destinationer blir alltmer attraktiva. Samtidigt ser vi en ökad rörelse där sydeuropéer söker sig till svalare områden under sommarens hetta. Detta skapar nya möjligheter för destinationer med mildare klimat att positionera sig som eftertraktade sommarresmål. 18 Identifierade osäkerheter • Ett osäkert världsläge - ökat terrorhot, ekonomisk osäkerhet, politisk instabilitet • Påverkad Sverigebild • Snabb digital utvecklingstakt 19 Strategins Vision Sjuhärad byggstenar – det givna valet i Väst för närodlade globetrotters och aktiva upptäckare Mission Utveckla besöksnäringens utbud och stärka kommunikationen mot potentiella och befintliga besökare och invånare Positionsteman Koppla på och koppla Lära och uppleva design, Träna och tävla för av i naturen konst, textil bättre hälsa Strategi Utveckla digitala och Omvärldsbevakning Produkt-, affärs- och Lyfta mat- Paketera mera Göra invånare till stolta fysiska tillgängligheten och analys destinationsutveckling upplevelserna (bo, äta, göra) ambassadörer Förutsättning Tillsammans är vi starka! Samling runt destination Sjuhärad Hållbar utveckling 1. Så lite onödig miljöpåverkan som möjligt 3. Fler besökare när och där det inte är fullt 2. Bra för boende och besökare 4. Fler jobb och jobb som går att leva på 20 Vision Det givna valet i Väst för närodlade globet- rotters och aktiva upptäckare Besöksnäringen i Sjuhärad behöver fortsatt samlas kring en riktning för det gemensamma arbetet. Genom att ta till vara, samla och utveckla våra styrkor skapas förutsättningar för att skapa en stark besöksdestination med en tydlig profil. Att besöka Sjuhärad ska var ett givet val för de som reser och vill resa till Västsverige. Vi vill vara en destination som attraherar närodlade globetrotters; nyfikna besökare som vill uppleva och lära sig om det lokala, om kultur, få nya intryck och utvecklas. Vår destination ska stå högst upp på önskelistorna bland aktiva upptäckare som vill ha äkta naturupplevelser och aktiviteter av högsta klass, som månar om att de själva och de i deras närhet ska må bra. 21 Vision Det givna valet i Väst för närodlade globetrotters och aktiva upptäckare • I en allt mer snabbrörlig och tumultartad omvärld vill Sjuhärad • Vi vill skapa våra egna, extra unika, Sjuhäradsupplevelser genom vara en destination som bidrar till höja besökares och invånares att bli bäst på att kombinera kultur med natur. välmående, såväl fysiskt som mentalt. • Vi eftersträvar en tillväxt för regionens besöksnäringsföretag och • Vår vision uppmanar till rörelse, till aktiva val. Till att få fler närliggande verksamheter. människor att bege sig ut och uppleva vår kultur och natur. • Vi vill erbjuda upplevelser som uppmuntrar till lärande, nytänkande och idéutbyte. Sjuhärad vill vara en mötesplats för besökare och invånare. 22 Mission Utveckla besöksnäringens utbud och stärka kommunikationen mot potentiella och befintliga besökare och invånare • Genom att utveckla och kvalitetssäkra utbudet blir vi attraktiva för fler potentiella besökare, både utanför och inom regionen. • Genom en förstärkt gemensam kommunikation med tydliga budskap som samlar destinationen når vi fler. • Detta förväntas öka antalet besökare till regionen, öka sysselsättningen och öka omsättningen inom besöksnäringen. En välkänd och attraktiv destination förhöjer även livskvalitén för de som bor, verkar och besöker regionen. 23 Position Koppla på och koppla av i naturen • Sjuhärad ska utveckla sin position inom naturturism. • Naturen är en av Sjuhärads främsta tillgångar. Genom att gemensamt ta fram och utveckla fantastiska naturupplevelser så skapas fler och starkare besöksanledningar året runt. • Vi ska erbjuda naturaktiviteter i hög klass; välutvecklade leder som sträcker sig mellan kommunerna. • Vår tillgång till skidåkning, både utför och på längden, gör att vi kan locka besökare året runt! • Möjligheten att uppleva naturen från en cykelsadel ska locka både nybörjare och erfarna cyklister i alla åldrar. Detta gör oss till en av Västsveriges bästa cykeldestinationer. • Vår natur ska vara en arena för välmående och hälsa, en arena där besökarna kan varva ner och koppla av. 24 Position Lära och uppleva textil, design, konst • Sjuhärad har redan idag en stark position inom textil, design, • Att kunna ta del av, och bidra till, regionens stolta hantverks- och hantverk och gatukonst. formgivningstradition ska vara en stor besöksanledning. • Vi ska vara det främsta besöksmålet inom textil, design och konst. • Vår unika kombination av textil, design, hantverk och gatukonst med naturupplevelser skapar rubriker och får oss att sticka ut • För den som vill uppleva mode och lära sig mer om textil, design från mängden. och dess historia ska Sjuhärad vara det givna valet. 25 Position Träna och tävla för bättre hälsa • Sjuhärad ska bevara och utveckla sin position inom hälsa, idrott • Vi ska vara kända för våra stora och fina idrottsanläggningar och träning. vilka lockar föreningar från hela Sverige och Europa. Vi vill att allt fler deltar i våra tävlingar och lopp och att våra träningsläger i • Vi ska vara det givna valet för aktiva besökare och ha en tydlig världsklass är vida kända. profil som en aktiv destination där hälsa och välmående, såväl fysisk som mental, samt rörelse är i centrum. Regionen ska vara en • Vi vill utveckla vår position som den naturliga arenan för plats där alla, från vardagsmotionär till elitidrottare, kan stärka sin multisport-evenemang och förmå allt fler nationella och hälsa och sitt välmående. internationella idrottsgrenar att vilja lägga sina mästerskap i Sjuhärad. 26 Strategi Utveckla digital och fysisk tillgänglighet (mobilitet och marknadsföring) • För att nå ut till fler besökare behöver vi fortsätta att stärka vår digitala närvaro och kommunikation. • För att underlätta rörelse till och inom regionen behöver vi vara med i utvecklingen av nya och bättre mobilitetslösningar. 27 Strategi Omvärldsbevakning och analys • För att hänga med i en allt mer snabbrörlig och komplex värld krävs det att vi arbetar kontinuerligt med att bevaka och analysera vår omvärld. Vi behöver stärka våra analytiska kompetens inte minst när det kommer till att hantera dataströmmar och digital utveckling. 28 Strategi Produkt-, affärs- och destinationsutveckling • För att stärka attraktionskraften vill vi lyfta fram befintligt utbud och stimulera till fler, attraktiva företag. Vi vill jobba med att bibehålla och stärka autenticiteten, det personliga och lokala. • Stärka företagens digitala kompetens. 29 Strategi Lyfta matupplevelserna • Mat är viktig del i upplevelsen och kan också vara en reseanledning. Därför behöver vi lyfta matupplevelserna, de lokala producenterna och våra gårdsbutiker. 30 Strategi Paketera mera (bo, äta, göra) • Ett litet guldkorn räcker kanske inte för att motivera någon att resa till Sjuhärad. Därför behöver vi lyfta fram och visa på hur en semesterupplevelse kan se ut i sin helhet. Att möjliggöra egenpaketering av bo, äta, göra, på ett illustrativt sätt. • Skapa möjligheter för företagen till nätverk, inspiration och kunskap. I syfte att utveckla samarbetet mellan företagen. 31 Strategi Göra invånare till stolta ambassadörer • En av de vanligaste reseanledningarna är att besöka släkt och vänner. En av de viktigaste informationskällorna är också släkt och vänner. Därför ska vi göra invånarna i Sjuhärad till stolta ambassadörer. 32 Förutsättning Samling runt Destination Sjuhärad • Det krävs att det inom Sjuhärad finns en väl etablerad samsyn kring vart vi vill och att aktörerna inom besöksnäringen samarbetar och genomför satsningar tillsammans. • Mot 2030 behöver vi se till att vi drar nytta av varandra. En större kännedom om Destination Sjuhärad och om aktörerna i vår region är nödvändig om vi ska kunna hjälpa varandra att växa. • För att lyckas med strategin och för att bli framgångsrika mot 2030 krävs det således att vi fortsätter arbeta gemensamt, med gemensam finansiering och budget över kommungränserna. 33 Förutsättning Hållbar utveckling • Ett genuint hållbarhetstänk ska genomsyra alla de aktiveter och satsningar som görs inom besöksnäringen framåt. • Hållbarhetsklivet skapar en samsyn kring vilka principer som ska vägleda Destination Sjuhärads hållbarhetsarbete framåt. 1. Så lite onödig miljöpåverkan som möjligt 2. Bra för boende och besökare 3. Fler besökare när och där det inte är fullt 4. Fler jobb och jobb som går att leva på Läs mer om Hållbarhetsklivet >> 34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 68 Årsrapport fjärrvärme 2025 KS/2026:202 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner upprättade årsrapporter gällande fjärrvärme 2025 Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Enligt fjärrvärmelagen (2008:263) ska fjärrvärmeföretag inom sju månader från räkenskapsårets utgång redovisa årsrapporter till Energimarknadsinspektionen. Syftet med rapporteringen är att motverka en oskälig prissättning samt öka förtroendet hos kunderna. Förvaltningen har upprättat rapporter vilka ska godkännas av kommunfullmäktige innan de senast 31:e juli skickas till Energimarknadsinspektionen. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan enligt barnkonventionen då det endast är en redovisning av föregående års kostnader och verksamhet. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv då det endast är en redovisning av föregående års kostnader och verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-17 Årsrapport 2025 Rapport om drift- och affärsförhållanden 2025 Beslutet skickas till Samhällssektionen Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Sofie Öberg Controller Datum: 2026-04-17 Dnr: KS/2026:202 Tjänsteskrivelse om årsrapport fjärrvärme 2025 Förslag till beslut • Godkänner upprättade årsrapporter gällande fjärrvärme 2025 Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Enligt fjärrvärmelagen (2008:263) ska fjärrvärmeföretag inom sju månader från räkenskapsårets utgång redovisa årsrapporter till Energimarknadsinspektionen. Syftet med rapporteringen är att motverka en oskälig prissättning samt öka förtroendet hos kunderna. Förvaltningen har upprättat rapporter vilka ska godkännas av kommunfullmäktige innan de senast 31:e juli skickas till Energimarknadsinspektionen. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan enligt barnkonventionen då det endast är en redovisning av föregående års kostnader och verksamhet. Jämlikhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv då det endast är en redovisning av föregående års kostnader och verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-17 Årsrapport 2025 Rapport om drift- och affärsförhållanden 2025 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Samhällssektionen Ekonomifunktionen Slutinstans Kommunfullmäktige Status Konrad Fredh Sofie Öberg Ekonomichef Controller REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 2025 Årsrapport Fjärrvärme för REF00880 Företag Tranemo kommun Organisationsnummer 212000-1462 Redovisningsenhet REF00880 Ärendenummer 2026-102507 Checksumma FA-04-4C-7B Utskriftsdatum 2026-05-12 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Fjärrvärmeverksamheten i Tranemo kommun är organiserad inom kommunens samhällssektion. Fjärrvärme finns i tre av kommunens orter; Tranemo, Limmared och Dalstorp. Värmen köps in från privata bolag som äger och driver produktionsanläggningarna. Leverantörer är Adven Energilösningar AB, Ardagh Glass AB och Hållanders Energi AB. Ledningsnätet ägs av Tranemo kommun. Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret Inga väsentliga händelser har inträffat under eller efter räkenskapsåret. Egna aktier Fjärrvärmeverksamheten drivs i förvaltningsform och ägs till 100% av Tranemo kommun. Flerårsöversikt Nettoomsättning 2025: 31,0 mnkr 2024: 28,6 mnkr 2023: 26,6 mnkr 2022: 24,1 mnkr 2021: 25,7 mnkr Resultat efter finansiella poster 2025: -0,7 mnkr 2024: 0,8 mnkr 2023: 0,8 mnkr 2022: 0,3 mnkr 2021: 1,2 mnkr Soliditet 2025: 27,7% 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Förvaltningsberättelse 2024: 29,7% 2023: 26,6% 2022: 24,2% 2021: 22,9% Resultatdisposition Fjärrvärmens resultat räknas årligen med i kommunens totala resultat, både underskott och överskott. I och med att fjärrvärmen i Tranemo kommun drivs i förvaltningsform, ej i bolag, görs inte någon resultatdisposition. Byte av redovisningsprincip Inget byte av redovisningsprincip har skett under året. Miljöinformation - Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Verksamheten förväntas bedrivas i likhet med tidigare år. Övriga upplysningar 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Materiella anläggningstillgångar Pågående Summa Tilläggsupplysningar för materiella Maskiner och Inventarier, nyanlägg- ningar Byggnader och materiella anläggningstillgångar (tkr) (NO110-NO240 är andra tekniska verktyg och och förskott mark anläggnings- obligatoriska uppgifter) anläggningar installation avseende tillgångar materiella AT Ingående anskaffningsvärde NO110 0 98 961 1 846 0 100 807 Inköp NO120 0 682 0 2 959 3 641 Försäljningar/utrangeringar NO130 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO140 0 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärden NO150 0 99 643 1 846 2 959 104 448 Ingående avskrivningar NO210 0 −60 688 −1 809 0 −62 497 Återförda avskrivningar på NO220 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO230 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar NO240 0 −2 030 −8 0 −2 038 Utgående ackumulerade avskrivningar NO250 0 −62 718 −1 817 0 −64 535 Ingående uppskrivningar NO310 0 Återförda uppskrivningar på NO320 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar mm NO330 0 Årets uppskrivningar NO340 0 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp NO360 0 Utgående ackumulerade NO370 0 0 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Ingående nedskrivningar NO410 0 Återförda nedskrivningar på NO420 0 försäljningar/utrangeringar Återförd nedskrivning NO430 0 Omklassificeringar NO440 0 Årets nedskrivningar (anskaffningsvärde) NO450 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar NO460 0 0 0 0 0 (ansk.värde) Redovisat värde NO500 0 36 925 29 2 959 39 913 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Anläggningstillgångar specifikation Ack. Anläggningskategori Materiella anl. Anskaffnings- avskriv- Planenligt tillg. (samtliga uppgifter värde ningar restvärde obligatoriska) enligt plan Pågående Maskiner och Inventarier Byggnader och nyanläggningar andra tekniska verktyg och Summa Mark och förskott avs. anläggningar installation materiella AT Värmeproduktionsanläggningar NO5000 0 0 0 0 0 0 0 Kraftvärmeproduktionsanläggningar NO50100 0 0 0 0 0 0 0 Distributionsanläggningar NO5020 0 99 643 1 846 2 959 104 448 −64 535 39 913 Övrigt (Ska specificeras) NO5030 0 0 NO5040 0 0 NO5050 0 0 Summa materiella NO50600 0 99 643 1 846 2 959 104 448 −64 535 39 913 anläggningstillgångar 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Byggnadsår distr.anl. Byggnationsår distributions- Procent av total Procent av total Procent av total Procent av total anläggningar (samtliga uppgifter ledningslängd ledningslängd ledningslängd ledningslängd obligatoriska) 2025 2024 2023 2022 1950-talet eller tidigare AL001 0 0 0 0 1960-talet AL002 0 0 0 0 1970-talet AL003 0 0 0 0 1980-talet AL004 0 0 0 0 1990-talet AL005 0 0 0 0 2000-talet AL006 99 99 99 99 2010-talet AL007 1 1 1 1 2020-talet AL008 0 0 0 0 Summa AL000 100 100 100 100 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Not Resultaträkning Specifikation till Resultaträkningen (samtliga uppgifter är obligatoriska) Nettoomsättning (tkr) 2025 2024 Intäkter fjärrvärmeförsäljning för uppvärmning RR7131 29 998 27 536 Intäkter el (som producerats i kraftvärmeverk) RR7132 0 0 Intäkter anslutningsavgifter RR7133 44 41 Intäkter elcertifikat RR7134 0 0 Intäkter utsläppsrätter RR7135 0 0 Övrigt (ska specificeras) RR7115 RR7117 −121 Hyror och arrenden RR7119 970 1 128 Summa övrigt RR7130 970 1 007 Nettoomsättning RR7110 31 012 28 584 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Nettoomsättning RR7110 31 012 28 584 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för RR71120 0 0 annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning RR71140 0 0 Övriga rörelseintäkter 1 RR71150 0 0 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. RR71160 31 012 28 584 Råvaror och förnödenheter RR73120 0 0 Övriga externa kostnader 3 RR73130 −24 373 −19 911 Personalkostnader 5 RR73140 −3 961 −3 370 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar RR73150 −2 037 −3 309 Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar RR73160 0 0 Övriga rörelsekostnader 2 RR73180 0 0 Summa rörelsekostnader RR73190 −30 371 −26 590 Rörelseresultat RR74000 641 1 994 Resultat från finansiella investeringar: Intäkter från andelar i koncernföretag 6 RR75110 0 0 Intäkter från andelar i intresseföretag 6 RR75120 0 0 Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med RR75130 0 0 särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 RR75140 0 0 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar RR75145 0 0 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 RR75150 −938 −994 Summa finansiella poster RR75000 −938 −994 Resultat efter finansiella poster RR76000 −297 1 000 Extraordinära intäkter RR77110 0 0 Extraordinära kostnader RR77120 0 0 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag TU7713332 0 0 Lämnade koncernbidrag TU7713331 −358 −210 Förändring av periodiseringsfond TU771313 0 0 Förändring av överavskrivningar TU771323 0 0 Övriga bokslutsdispositioner TU771343 0 0 Summa bokslutsdispositioner TU771303 −358 −210 Resultat före skatt RR77135 −655 790 Skatt på årets resultat 9 RR77140 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Övriga skatter RR77150 0 0 Årets resultat RR78000 −655 790 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Balansräkning Tillgångar TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Tecknat men ej inbetalt kapital BR71100 0 0 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten BR71211 0 0 Koncessioner, patent, licenser och varumärken BR71212 0 0 Hyresrätter och liknande rättigheter BR71213 0 0 Goodwill BR71214 0 0 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar BR71215 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar BR71210 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark NO500 0 0 Inventarier, verktyg och installation NO5002 29 37 Maskiner och andra tekniska anläggningar NO5001 36 925 38 273 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar NO5003 2 959 0 Summa materiella anläggningstillgångar BR71220 39 913 38 310 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag BR71231 0 0 Fordringar hos koncernföretag BR71232 0 0 Andelar i intresseföretag BR71233 0 0 Fordringar hos intresseföretag BR71234 0 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav BR71235 0 0 Lån till delägare eller närstående BR71236 0 0 Andra långfristiga fordringar BR71237 0 0 Summa finansiella anläggningstillgångar BR71230 0 0 Summa anläggningstillgångar BR71200 39 913 38 310 Varulager m.m Råvaror och förnödenheter BR71311 0 0 Varor under tillverkning BR71312 0 0 Färdiga varor och handelsvaror BR71313 0 0 Övriga lagertillgångar BR71316 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR71314 0 0 Förskott till leverantörer BR71315 0 0 Summa varulager m.m. BR71310 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar BR71321 4 281 5 286 Fordringar hos koncernföretag BR71322 1 314 1 173 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Fordringar hos intresseföretag BR71323 0 0 Övriga fordringar BR71324 0 0 Upparbetad men ej fakturerad intäkt BR71327 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 BR71325 0 0 Summa kortfristiga fordringar BR71320 5 595 6 459 Kortfristiga placeringar Andelar i koncernföretag BR71331 0 0 Övriga kortfristiga placeringar BR71333 0 0 Summa kortfristiga placeringar BR71330 0 0 Kassa och bank Kassa och bank BR71340 0 0 Redovisningsmedel BR71341 0 Summa kassa och bank BR71342 0 0 Summa omsättningstillgångar BR71300 5 595 6 459 SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 45 508 44 769 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Balansräkning EK och Skulder EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Bundet eget kapital Aktiekapital BR72111 0 0 Ej registrerat aktiekapital BR721111 Uppskrivningsfond BR72113 0 0 Reservfond BR72115 0 0 Andra fonder BR72114 0 0 Inbetalda insatser och emissionsinsatser (endast för ek. för.) BR72116 0 0 Summa bundet eget kapital 11 BR72110 0 0 Fritt eget kapital Överkursfond BR72112 0 0 Balanserat resultat BR72121 13 293 12 506 Årets resultat RR78000 −655 790 Summa fritt eget kapital 11 BR72120 12 638 13 296 Eget kapital BR72100 12 638 13 296 Obeskattade reserver BR72200 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser BR72311 404 396 Avsättningar till skatter BR72312 0 0 Övriga avsättningar BR72313 0 0 Summa avsättningar BR72300 404 396 Långfristiga skulder Obligationslån BR72411 0 0 Checkräkningskredit BR72410 Skulder till kreditinstitut BR72412 0 0 Skulder till koncernföretag BR72413 28 505 24 226 Skulder till intresseföretag BR72414 0 0 Övriga skulder BR72415 1 472 1 340 Summa långfristiga skulder 12 BR72400 29 977 25 566 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit BR72510 Skulder till kreditinstitut BR72511 0 0 Förskott från kunder BR72512 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR72521 0 0 Fakturerad men ej upparbetad intäkt BR72522 0 0 Leverantörsskulder BR72513 2 485 5 511 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Växelskulder BR72514 0 0 Skulder till koncernföretag BR72515 0 0 Skulder till intresseföretag BR72516 0 0 Skatteskulder BR72517 0 0 Övriga kortfristiga skulder BR72518 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 BR72519 0 0 Summa kortfristiga skulder BR72500 2 485 5 511 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER BR72000 45 504 44 769 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser: Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och BR72625 0 0 avsättningar, varje slag för sig Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig BR72609 0 0 Ansvarsförbindelser BR72620 0 0 Övriga ansvarsförbindelser BR72621 0 0 Beräkning av sysselsatt kapital: SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 45 508 44 769 - Justerade skulder BR75200 −32 866 −31 473 + Räntebärande skulder BR75300 30 381 25 961 = SYSSELSATT KAPITAL BR75000 43 023 39 257 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Särskild rapport Särskild rapport 2025 2024 2023 2022 Leverans av värme för uppvärmning (MWh) Levererad värme inom koncernen FV12 4 951 5 541 4 980 5 107 Levererad värme till intresseföretag FV13 0 0 0 0 Levererad värme inom den juridiska personen FV14 6 731 6 873 7 153 6 862 Levererad värme externt FV15 23 825 23 620 24 941 23 868 Totalt levererad värme exkl. värmeförluster i nätet FV10 35 507 36 034 37 074 35 837 Leverans av el som ingår i fjärrvärmeverksamheten (MWh) Levererad el inom koncernen FV22 0 0 0 0 Levererad el till intresseföretag FV23 0 0 0 0 Levererad el inom den juridiska personen FV24 0 0 0 0 Levererad el externt FV26 0 0 0 0 Totalt levererad el FV20 0 0 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Tranemo kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avskrivningsprinciper Komponentavskrivning tillämpas, följande avskrivningstider används: Fjärrvärmeledningar 55 år Centraler 25 år Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder mm. Kostnader för central administrativ personal (ekonomifunktion m fl) fördelas genom uträkning av fjärrvärmeverksamhetens kostnader i förhållande till kommunens totala kostnader. Hänsyn tas även till antal abonnenter i förhållande till övriga affärsverksamheter (VA och renhållning). Kostnader för HR- funktionen fördelas genom uträkning av antal anställda inom fjärrvärmeverksamheten i förhållande till totalt antal anställda i kommunen. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan såväl koncernbolag som rörelsegrenar Självkostnadsprincip Övriga upplysningar Inga övriga upplysningar 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 1-3 Noter till resultaträkning 1. Övriga rörelseintäkter (tkr) 2025 2024 Specificera: TU711513 TU711523 TU711533 TU711543 Totalt 0 0 2. Övriga rörelsekostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: TU731343 TU731353 TU731363 TU731373 Totalt 0 0 3. Övriga externa kostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: Driftkostnader TU731383 −22 740 Underhållskostnader TU731384 −1 633 TU731385 TU731386 Totalt −24 373 −19 911 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 4-7 Noter till resultaträkning 4. Medelantal anställda 2025 2024 Män TU731413 4 4 Kvinnor TU731423 1 1 Totalt TU731403 5 5 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) 2025 2024 Styrelse och VD TU731443 0 0 Övriga anställda TU731453 −2 824 −2 282 Totalt TU731463 −2 824 −2 282 Sociala kostnader TU731473 −1 137 −1 089 varav pensionskostnad TU731483 −404 −396 varav pensionskostnad för styrelse och VD TU731493 0 0 Totalt löner och sociala kostnader TU731433 −3 961 −3 371 6. Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag (tkr) 2025 2024 Utdelning TU751113 0 0 Realisationsresultat vid avyttring av andelar TU751123 0 0 Nedskrivningar TU751133 0 0 Återförda nedskrivningar TU751143 0 0 Övrigt TU751153 0 0 Totalt TU751103 0 0 7. Ränteintäkter och liknande intäkter (tkr) 2025 2024 Ränteintäkter från koncernföretag TU751413 0 0 Övriga ränteintäkter TU751423 0 0 Övrigt TU751433 0 0 Totalt TU751403 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 8-10 Noter till resultaträkning 8. Räntekostnader och liknande kostnader (tkr) 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag TU751513 −938 −994 Övriga räntekostnader TU751523 0 0 Övrigt TU751533 0 0 Totalt TU751503 −938 −994 9. Skatt på årets resultat (tkr) 2025 2024 Aktuell skatt för året TU771413 0 0 Upplösning av avsättning för skatter TU771423 0 0 Uppskjuten skatt TU771433 0 0 Övrigt TU771443 0 0 Totalt TU771403 0 0 Noter till balansräkning 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2025 2024 Upplupna intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU713263 0 0 Övriga interimsposter TU713293 0 0 Totalt TU713253 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 11 Noter till balansräkning Inbetalda insatser 11. Förändring av eget Reservfond/ och Balanserat Årets Total eget kapital (tkr) (obligatorisk Aktiekapital Uppskrivningsfond Överkursfond andra fonder emissionsinsatser resultat resultat kapital uppgift) (ek. för.) Belopp vid årets ingång 0 0 0 0 12 503 790 13 293 Resultatdisposition enligt bolagsstämman: Utdelning 0 0 Balanseras i ny räkning 0 790 −790 Fondemission 0 0 0 0 Nyemission 0 0 0 Avskrivn. resp. försäljn. av 0 0 uppskriven tillgång Årets resultat −655 −655 Medlemsinsatser (ek. för.) Förlagsinsatser (ek. för.) Övrigt 0 Belopp vid periodens utgång 0 0 0 0 0 13 293 −655 12 638 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 12-13 Noter till balansräkning 12. Långfristiga skulder (tkr) 2025 2024 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen TU724163 0 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen TU724173 29 977 25 565 Totalt TU724153 29 977 25 565 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2025 2024 Förutbetalda intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU725194 0 0 Övriga interimsposter TU7251963 0 0 Totalt TU725193 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 14-16 Noter till resultat- eller balansräkning 14. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727013 TU727023 TU727033 TU727043 Totalt 0 0 15. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727053 TU727063 TU727073 TU727083 Totalt 0 0 16. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU7270013 TU7270023 TU7270033 TU7270043 Totalt 0 0 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Underskrifter Underskrifter Underskrifter Kommunalråd Kommundirektör Driton Bilalli Konrad Fredh 2026-05-12 13:12 FA-04-4C-7B REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 2025 Årsrapport Fjärrvärme för REF00880 Företag Tranemo kommun Organisationsnummer 212000-1462 Redovisningsenhet REF00880 Ärendenummer 2026-102507 Checksumma F9-F3-2F-1E Utskriftsdatum 2026-04-17 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Fjärrvärmeverksamheten i Tranemo kommun är organiserad inom kommunens samhällssektion. Fjärrvärme finns i tre av kommunens orter; Tranemo, Limmared och Dalstorp. Värmen köps in från privata bolag som äger och driver produktionsanläggningarna. Leverantörer är Adven Energilösningar AB, Ardagh Glass AB och Hållanders Energi AB. Ledningsnätet ägs av Tranemo kommun. Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret Inga väsentliga händelser har inträffat under eller efter räkenskapsåret. Egna aktier Fjärrvärmeverksamheten drivs i förvaltningsform och ägs till 100% av Tranemo kommun. Flerårsöversikt Nettoomsättning 2025: 31,0 mnkr 2024: 28,6 mnkr 2023: 26,6 mnkr 2022: 24,1 mnkr 2021: 25,7 mnkr Resultat efter finansiella poster 2025: -0,7 mnkr 2024: 0,8 mnkr 2023: 0,8 mnkr 2022: 0,3 mnkr 2021: 1,2 mnkr Soliditet 2025: 27,7% 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Förvaltningsberättelse 2024: 29,7% 2023: 26,6% 2022: 24,2% 2021: 22,9% Resultatdisposition Fjärrvärmens resultat räknas årligen med i kommunens totala resultat, både underskott och överskott. I och med att fjärrvärmen i Tranemo kommun drivs i förvaltningsform, ej i bolag, görs inte någon resultatdisposition. Byte av redovisningsprincip Inget byte av redovisningsprincip har skett under året. Miljöinformation - Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Verksamheten förväntas bedrivas i likhet med tidigare år. Övriga upplysningar 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Materiella anläggningstillgångar Pågående Summa Tilläggsupplysningar för materiella Maskiner och Inventarier, nyanlägg- ningar Byggnader och materiella anläggningstillgångar (tkr) (NO110-NO240 är andra tekniska verktyg och och förskott mark anläggnings- obligatoriska uppgifter) anläggningar installation avseende tillgångar materiella AT Ingående anskaffningsvärde NO110 0 98 961 1 846 0 100 807 Inköp NO120 0 682 0 2 959 3 641 Försäljningar/utrangeringar NO130 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO140 0 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärden NO150 0 99 643 1 846 2 959 104 448 Ingående avskrivningar NO210 0 −60 688 −1 809 0 −62 497 Återförda avskrivningar på NO220 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO230 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar NO240 0 −2 030 −8 0 −2 038 Utgående ackumulerade avskrivningar NO250 0 −62 718 −1 817 0 −64 535 Ingående uppskrivningar NO310 0 Återförda uppskrivningar på NO320 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar mm NO330 0 Årets uppskrivningar NO340 0 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp NO360 0 Utgående ackumulerade NO370 0 0 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Ingående nedskrivningar NO410 0 Återförda nedskrivningar på NO420 0 försäljningar/utrangeringar Återförd nedskrivning NO430 0 Omklassificeringar NO440 0 Årets nedskrivningar (anskaffningsvärde) NO450 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar NO460 0 0 0 0 0 (ansk.värde) Redovisat värde NO500 0 36 925 29 2 959 39 913 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Anläggningstillgångar specifikation Ack. Anläggningskategori Materiella anl. Anskaffnings- avskriv- Planenligt tillg. (samtliga uppgifter värde ningar restvärde obligatoriska) enligt plan Pågående Maskiner och Inventarier Byggnader och nyanläggningar andra tekniska verktyg och Summa Mark och förskott avs. anläggningar installation materiella AT Värmeproduktionsanläggningar NO5000 0 0 0 0 0 0 0 Kraftvärmeproduktionsanläggningar NO50100 0 0 0 0 0 0 0 Distributionsanläggningar NO5020 0 99 643 1 846 2 959 104 448 −64 535 39 913 Övrigt (Ska specificeras) NO5030 0 0 NO5040 0 0 NO5050 0 0 Summa materiella NO50600 0 99 643 1 846 2 959 104 448 −64 535 39 913 anläggningstillgångar 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Byggnadsår distr.anl. Byggnationsår distributions- Procent av total Procent av total Procent av total Procent av total anläggningar (samtliga uppgifter ledningslängd ledningslängd ledningslängd ledningslängd obligatoriska) 2025 2024 2023 2022 1950-talet eller tidigare AL001 0 0 0 0 1960-talet AL002 0 0 0 0 1970-talet AL003 0 0 0 0 1980-talet AL004 0 0 0 0 1990-talet AL005 0 0 0 0 2000-talet AL006 99 99 99 99 2010-talet AL007 1 1 1 1 2020-talet AL008 0 0 0 0 Summa AL000 100 100 100 100 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Not Resultaträkning Specifikation till Resultaträkningen (samtliga uppgifter är obligatoriska) Nettoomsättning (tkr) 2025 2024 Intäkter fjärrvärmeförsäljning för uppvärmning RR7131 29 998 27 536 Intäkter el (som producerats i kraftvärmeverk) RR7132 0 0 Intäkter anslutningsavgifter RR7133 44 41 Intäkter elcertifikat RR7134 0 0 Intäkter utsläppsrätter RR7135 0 0 Övrigt (ska specificeras) RR7115 RR7117 −121 Hyror och arrenden RR7119 970 1 128 Summa övrigt RR7130 970 1 007 Nettoomsättning RR7110 31 012 28 584 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Nettoomsättning RR7110 31 012 28 584 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för RR71120 0 0 annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning RR71140 0 0 Övriga rörelseintäkter 1 RR71150 0 0 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. RR71160 31 012 28 584 Råvaror och förnödenheter RR73120 0 0 Övriga externa kostnader 3 RR73130 −24 373 −19 911 Personalkostnader 5 RR73140 −3 961 −3 370 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar RR73150 −2 037 −3 309 Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar RR73160 0 0 Övriga rörelsekostnader 2 RR73180 0 0 Summa rörelsekostnader RR73190 −30 371 −26 590 Rörelseresultat RR74000 641 1 994 Resultat från finansiella investeringar: Intäkter från andelar i koncernföretag 6 RR75110 0 0 Intäkter från andelar i intresseföretag 6 RR75120 0 0 Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med RR75130 0 0 särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 RR75140 0 0 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar RR75145 0 0 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 RR75150 −938 −994 Summa finansiella poster RR75000 −938 −994 Resultat efter finansiella poster RR76000 −297 1 000 Extraordinära intäkter RR77110 0 0 Extraordinära kostnader RR77120 0 0 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag TU7713332 0 0 Lämnade koncernbidrag TU7713331 −358 −210 Förändring av periodiseringsfond TU771313 0 0 Förändring av överavskrivningar TU771323 0 0 Övriga bokslutsdispositioner TU771343 0 0 Summa bokslutsdispositioner TU771303 −358 −210 Resultat före skatt RR77135 −655 790 Skatt på årets resultat 9 RR77140 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Övriga skatter RR77150 0 0 Årets resultat RR78000 −655 790 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Balansräkning Tillgångar TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Tecknat men ej inbetalt kapital BR71100 0 0 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten BR71211 0 0 Koncessioner, patent, licenser och varumärken BR71212 0 0 Hyresrätter och liknande rättigheter BR71213 0 0 Goodwill BR71214 0 0 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar BR71215 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar BR71210 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark NO500 0 0 Inventarier, verktyg och installation NO5002 29 37 Maskiner och andra tekniska anläggningar NO5001 36 925 38 273 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar NO5003 2 959 0 Summa materiella anläggningstillgångar BR71220 39 913 38 310 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag BR71231 0 0 Fordringar hos koncernföretag BR71232 0 0 Andelar i intresseföretag BR71233 0 0 Fordringar hos intresseföretag BR71234 0 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav BR71235 0 0 Lån till delägare eller närstående BR71236 0 0 Andra långfristiga fordringar BR71237 0 0 Summa finansiella anläggningstillgångar BR71230 0 0 Summa anläggningstillgångar BR71200 39 913 38 310 Varulager m.m Råvaror och förnödenheter BR71311 0 0 Varor under tillverkning BR71312 0 0 Färdiga varor och handelsvaror BR71313 0 0 Övriga lagertillgångar BR71316 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR71314 0 0 Förskott till leverantörer BR71315 0 0 Summa varulager m.m. BR71310 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar BR71321 4 281 5 286 Fordringar hos koncernföretag BR71322 1 314 1 173 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Fordringar hos intresseföretag BR71323 0 0 Övriga fordringar BR71324 0 0 Upparbetad men ej fakturerad intäkt BR71327 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 BR71325 0 0 Summa kortfristiga fordringar BR71320 5 595 6 459 Kortfristiga placeringar Andelar i koncernföretag BR71331 0 0 Övriga kortfristiga placeringar BR71333 0 0 Summa kortfristiga placeringar BR71330 0 0 Kassa och bank Kassa och bank BR71340 0 0 Redovisningsmedel BR71341 0 Summa kassa och bank BR71342 0 0 Summa omsättningstillgångar BR71300 5 595 6 459 SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 45 508 44 769 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Balansräkning EK och Skulder EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Bundet eget kapital Aktiekapital BR72111 0 0 Ej registrerat aktiekapital BR721111 Uppskrivningsfond BR72113 0 0 Reservfond BR72115 0 0 Andra fonder BR72114 0 0 Inbetalda insatser och emissionsinsatser (endast för ek. för.) BR72116 0 0 Summa bundet eget kapital 11 BR72110 0 0 Fritt eget kapital Överkursfond BR72112 0 0 Balanserat resultat BR72121 13 297 12 506 Årets resultat RR78000 −655 790 Summa fritt eget kapital 11 BR72120 12 642 13 296 Eget kapital BR72100 12 642 13 296 Obeskattade reserver BR72200 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser BR72311 404 396 Avsättningar till skatter BR72312 0 0 Övriga avsättningar BR72313 0 0 Summa avsättningar BR72300 404 396 Långfristiga skulder Obligationslån BR72411 0 0 Checkräkningskredit BR72410 Skulder till kreditinstitut BR72412 0 0 Skulder till koncernföretag BR72413 28 505 24 226 Skulder till intresseföretag BR72414 0 0 Övriga skulder BR72415 1 472 1 340 Summa långfristiga skulder 12 BR72400 29 977 25 566 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit BR72510 Skulder till kreditinstitut BR72511 0 0 Förskott från kunder BR72512 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR72521 0 0 Fakturerad men ej upparbetad intäkt BR72522 0 0 Leverantörsskulder BR72513 2 485 5 511 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Växelskulder BR72514 0 0 Skulder till koncernföretag BR72515 0 0 Skulder till intresseföretag BR72516 0 0 Skatteskulder BR72517 0 0 Övriga kortfristiga skulder BR72518 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 BR72519 0 0 Summa kortfristiga skulder BR72500 2 485 5 511 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER BR72000 45 508 44 769 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser: Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och BR72625 0 0 avsättningar, varje slag för sig Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig BR72609 0 0 Ansvarsförbindelser BR72620 0 0 Övriga ansvarsförbindelser BR72621 0 0 Beräkning av sysselsatt kapital: SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 45 508 44 769 - Justerade skulder BR75200 −32 866 −31 473 + Räntebärande skulder BR75300 30 381 25 961 = SYSSELSATT KAPITAL BR75000 43 023 39 257 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Särskild rapport Särskild rapport 2025 2024 2023 2022 Leverans av värme för uppvärmning (MWh) Levererad värme inom koncernen FV12 4 951 5 541 4 980 5 107 Levererad värme till intresseföretag FV13 0 0 0 0 Levererad värme inom den juridiska personen FV14 6 731 6 873 7 153 6 862 Levererad värme externt FV15 23 825 23 620 24 941 23 868 Totalt levererad värme exkl. värmeförluster i nätet FV10 35 507 36 034 37 074 35 837 Leverans av el som ingår i fjärrvärmeverksamheten (MWh) Levererad el inom koncernen FV22 0 0 0 0 Levererad el till intresseföretag FV23 0 0 0 0 Levererad el inom den juridiska personen FV24 0 0 0 0 Levererad el externt FV26 0 0 0 0 Totalt levererad el FV20 0 0 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Tranemo kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avskrivningsprinciper Komponentavskrivning tillämpas, följande avskrivningstider används: Fjärrvärmeledningar 55 år Centraler 25 år Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder mm. Kostnader för central administrativ personal (ekonomifunktion m fl) fördelas genom uträkning av fjärrvärmeverksamhetens kostnader i förhållande till kommunens totala kostnader. Hänsyn tas även till antal abonnenter i förhållande till övriga affärsverksamheter (VA och renhållning). Kostnader för HR- funktionen fördelas genom uträkning av antal anställda inom fjärrvärmeverksamheten i förhållande till totalt antal anställda i kommunen. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan såväl koncernbolag som rörelsegrenar Självkostnadsprincip Övriga upplysningar Inga övriga upplysningar 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 1-3 Noter till resultaträkning 1. Övriga rörelseintäkter (tkr) 2025 2024 Specificera: TU711513 TU711523 TU711533 TU711543 Totalt 0 0 2. Övriga rörelsekostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: TU731343 TU731353 TU731363 TU731373 Totalt 0 0 3. Övriga externa kostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: Driftkostnader TU731383 −22 740 Underhållskostnader TU731384 −1 633 TU731385 TU731386 Totalt −24 373 −19 911 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 4-7 Noter till resultaträkning 4. Medelantal anställda 2025 2024 Män TU731413 4 4 Kvinnor TU731423 1 1 Totalt TU731403 5 5 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) 2025 2024 Styrelse och VD TU731443 0 0 Övriga anställda TU731453 −2 824 −2 282 Totalt TU731463 −2 824 −2 282 Sociala kostnader TU731473 −1 137 −1 089 varav pensionskostnad TU731483 −404 −396 varav pensionskostnad för styrelse och VD TU731493 0 0 Totalt löner och sociala kostnader TU731433 −3 961 −3 371 6. Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag (tkr) 2025 2024 Utdelning TU751113 0 0 Realisationsresultat vid avyttring av andelar TU751123 0 0 Nedskrivningar TU751133 0 0 Återförda nedskrivningar TU751143 0 0 Övrigt TU751153 0 0 Totalt TU751103 0 0 7. Ränteintäkter och liknande intäkter (tkr) 2025 2024 Ränteintäkter från koncernföretag TU751413 0 0 Övriga ränteintäkter TU751423 0 0 Övrigt TU751433 0 0 Totalt TU751403 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 8-10 Noter till resultaträkning 8. Räntekostnader och liknande kostnader (tkr) 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag TU751513 −938 −994 Övriga räntekostnader TU751523 0 0 Övrigt TU751533 0 0 Totalt TU751503 −938 −994 9. Skatt på årets resultat (tkr) 2025 2024 Aktuell skatt för året TU771413 0 0 Upplösning av avsättning för skatter TU771423 0 0 Uppskjuten skatt TU771433 0 0 Övrigt TU771443 0 0 Totalt TU771403 0 0 Noter till balansräkning 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2025 2024 Upplupna intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU713263 0 0 Övriga interimsposter TU713293 0 0 Totalt TU713253 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 11 Noter till balansräkning Inbetalda insatser 11. Förändring av eget Reservfond/ och Balanserat Årets Total eget kapital (tkr) (obligatorisk Aktiekapital Uppskrivningsfond Överkursfond andra fonder emissionsinsatser resultat resultat kapital uppgift) (ek. för.) Belopp vid årets ingång 0 0 0 0 12 506 790 13 296 Resultatdisposition enligt bolagsstämman: Utdelning 0 0 Balanseras i ny räkning 0 790 −790 Fondemission 0 0 0 0 Nyemission 0 0 0 Avskrivn. resp. försäljn. av 0 0 uppskriven tillgång Årets resultat −655 −655 Medlemsinsatser (ek. för.) Förlagsinsatser (ek. för.) Övrigt 0 Belopp vid periodens utgång 0 0 0 0 0 13 296 −655 12 641 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 12-13 Noter till balansräkning 12. Långfristiga skulder (tkr) 2025 2024 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen TU724163 0 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen TU724173 29 977 25 565 Totalt TU724153 29 977 25 565 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2025 2024 Förutbetalda intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU725194 0 0 Övriga interimsposter TU7251963 0 0 Totalt TU725193 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Tilläggsupplysningar 14-16 Noter till resultat- eller balansräkning 14. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727013 TU727023 TU727033 TU727043 Totalt 0 0 15. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727053 TU727063 TU727073 TU727083 Totalt 0 0 16. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU7270013 TU7270023 TU7270033 TU7270043 Totalt 0 0 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102507 212000-1462 Underskrifter Underskrifter Underskrifter Kommunalråd Kommundirektör Driton Bilalli Konrad Fredh 2026-04-17 12:37 F9-F3-2F-1E REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 2025 DoA-rapport Fjärrvärme för REF00880 Företag Tranemo kommun Organisationsnummer 212000-1462 Redovisningsenhet REF00880 Ärendenummer 2026-102911 Gruppnummer 1 Gruppnamn Tranemo kommun Checksumma FC-81-E7-2F Utskriftsdatum 2026-04-21 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Nätinformation Information Tranemo/Limmared Nätets/nätens namn FVD2001 Dalstorp Tranemo Ort/orter FVD20012 Limmared Dalstorp Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031 Sofie Öberg Tele FVD20032 0325-576053 Mail FVD20033 sofie.oberg@tranemo.se Kontaktperson - Distribution Namn FVD20041 Bo Nilsson Tele FVD20042 0325-576165 Mail FVD20043 bo.nilsson@tranemo.se Kontaktperson - Produktion Namn FVD20051 Bo Nilsson Tele FVD20052 0325-576165 Mail FVD20053 bo.nilsson@tranemo.se Förändringar inför nästa års rapportering FVD2010 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Prisinformation (kr inkl. moms) Småhus Total kostnad per år (kr Varav under året fast del Varav under året rörlig Årlig förbrukning inkl. moms) (kr inkl. moms) del (beräkning) 15 000 kWh FVP100 19 200 4 200 15 000 20 000 kWh FVP101 24 200 4 200 20 000 30 000 kWh FVP102 34 200 4 200 30 000 40 000 kWh FVP103 44 200 4 200 40 000 Förutsättningar för priset FVP104 Fjärrvärmecentraler ägs och underhålls av Tranemo kommun Flerbostadshus Total kostnad per år (kr Varav under året fast del Varav under året rörlig Årlig förbrukning inkl. moms) (kr inkl. moms) del (beräkning) 80 MWh FVP110 84 200 4 200 80 000 193 MWh FVP111 200 152 12 363 187 789 500 MWh FVP112 498 863 12 363 486 500 1000 MWh FVP113 968 206 33 206 935 000 Förutsättningar för priset FVP114 Fjärrvärmecentraler ägs och underhålls av Tranemo kommun Lokaler Total kostnad per år (kr Varav under året fast del Varav under året rörlig Årlig förbrukning inkl. moms) (kr inkl. moms) del (beräkning) 80 MWh FVP120 84 200 4 200 80 000 193 MWh FVP121 200 152 12 363 187 789 500 MWh FVP122 498 863 12 363 486 500 1000 MWh FVP123 968 206 33 206 935 000 Förutsättningar för priset FVP124 Fjärrvärmecentraler ägs och underhålls av Tranemo kommun Samfälligheter Total kostnad per år (kr Varav under året fast del Varav under året rörlig Årlig förbrukning inkl. moms) (kr inkl. moms) del (beräkning) 80 MWh FVP130 84 200 4 200 80 000 193 MWh FVP131 200 152 12 363 187 789 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Småhus 500 MWh FVP132 498 863 12 363 486 500 1000 MWh FVP133 968 206 33 206 935 000 Förutsättningar för priset FVP134 Fjärrvärmecentraler ägs och underhålls av Tranemo kommun 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Produktion i nätet Produktion 2025 2024 Total tillförsel av värme (GWh) FVD3001 42,7 43,3 Producerad värme i kraftvärmeverk (GWh) FVD30011 0,0 0,0 Producerad värme i hetvattenpanna (GWh) FVD30012 42,7 43,3 Elproduktion i kraftvärmeverk (GWh) FVD30013 0,0 0,0 Investeringar i produktion (tkr exkl. moms) FVD3006 0 0 Drift- och underhållskostnader för värmeproduktion inklusive kostnader för bränsle (tkr FVD3008 0 0 exkl. moms) Tillfört bränsle till nätets produktion (GWh) Bränsle till kraftvärmeproduktion 2025 2024 Biobränsle FVD3101 0,0 0,0 Avfall FVD3102 0,0 0,0 Avfallsgas FVD3103 0,0 0,0 Torv FVD3104 0,0 0,0 Naturgas FVD3105 0,0 0,0 Eldningsolja (fossil) FVD3106 0,0 0,0 Kol FVD3107 0,0 0,0 Övrigt (specificera) FVD3127 FVD3128 FVD3129 Summa övrigt FVD3130 0,0 Bränsle till hetvattenproduktion Biobränsle FVD3110 31,4 32,5 Avfall FVD3111 0,0 0,0 Torv FVD3112 0,0 0,0 Naturgas FVD3113 0,0 0,0 Eldningsolja (fossil) FVD3114 0,0 0,0 Kol FVD3115 0,0 0,0 Elförbrukning i elpanna FVD3116 0,0 0,0 Övrigt (specificera) FVD3137 FVD3138 FVD3139 Summa övrigt FVD3140 0,0 Värmepump FVD3117 0,0 0,0 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Produktion 2025 2024 El till värmepump FVD3118 0,0 0,0 Köpt hetvatten FVD3003 0,0 0,0 Industriell spillvärme FVD3004 11,2 10,8 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Distribution i nätet Distribution 2025 2024 Investeringar i fjärrvärmenät (tkr exkl. moms) FVD4101 3 641 414 Investeringar i fjärrvärmecentraler (tkr exkl. moms) FVD4103 0 0 Drift- och underhållskostnader för fjärrvärmenätet (tkr exkl. moms) FVD4105 24 373 19 911 Distributionsnätets ledningslängd (km) FVD4106 56 56 Distributionsnätets ålder (%) 1950-talet eller tidigare FVD41071 0 0 1960-talet FVD41072 0 0 1970-talet FVD41073 0 0 1980-talet FVD41074 0 0 1990-talet FVD41075 0 0 2000-talet FVD41076 99 99 2010-talet FVD41077 1 1 2020-talet FVD41078 0 0 Summa FVD41080 100 100 Kvalitet Antal aviserade avbrott FVD4108 0 2 Antal oaviserade avbrott FVD4109 1 0 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Levererad värme Småhus 2025 2024 Antal kunder vid räkenskapsårets början FVD4201 545 543 Antal kunder vid räkenskapsårets slut FVD42011 545 545 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början FVD4202 545 543 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut FVD42021 545 545 Såld värme (GWh) FVD4204 0,0 0,0 Intäkt från anslutningsavgifter (tkr exkl. moms) FVD4230 0 0 Intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD4205 0 0 Flerbostadshus Antal kunder vid räkenskapsårets början FVD4211 21 21 Antal kunder vid räkenskapsårets slut FVD42111 21 21 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början FVD4212 121 121 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut FVD42121 121 121 Såld värme (GWh) FVD4214 0,0 0,0 Intäkt från anslutningsavgifter (tkr exkl. moms) FVD4231 0 0 Intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD4215 0 0 Lokaler Antal kunder vid räkenskapsårets början FVD4206 37 37 Antal kunder vid räkenskapsårets slut FVD42061 37 37 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början FVD4207 56 56 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut FVD42071 56 56 Såld värme (GWh) FVD4209 0,0 0,0 Intäkt från anslutningsavgifter (tkr exkl. moms) FVD4232 0 0 Intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD4210 0 0 Samfälligheter Antal kunder vid räkenskapsårets början FVD4216 0 0 Antal kunder vid räkenskapsårets slut FVD42161 0 0 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början FVD4217 0 0 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut FVD42171 0 0 Såld värme (GWh) FVD4219 0,0 0,0 Intäkt från anslutningsavgifter (tkr exkl. moms) FVD4233 0 0 Intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD4220 0 0 Övrigt Antal kunder vid räkenskapsårets början FVD4221 17 17 Antal kunder vid räkenskapsårets slut FVD42211 17 17 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början FVD4222 0 0 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F REF00880 Tranemo kommun 2026-102911 212000-1462 Småhus 2025 2024 Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut FVD42221 0 0 Såld värme (GWh) FVD4224 35,5 36,0 Intäkt från anslutningsavgifter (tkr exkl. moms) FVD4234 44 41 Intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD4225 29 998 27 536 Totalt såld värme (GWh) FVD4227 35,5 36,0 Total intäkt för såld värme (tkr exkl. moms) FVD42271 29 998 27 536 2026-04-21 07:31 FC-81-E7-2F SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07

§ 69 Årsredovisning 2025, Tolkförmedling Väst (TFV) KS/2026:191 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst. • Beviljar ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Beslutsmotivering Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund som består av totalt 46 medlemskommuner och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemskommunerna köper enligt självkostnadsprincipen. Årets resultat uppgår till 315 tkr efter återbetalningen om 17 mkr. Balanskravet för 2025 uppfylls. Förbundet återställer det negativa resultatet 2023 om 215 tkr genom 2025 års positiva resultat. Från 2025 har direktionen fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. • Checkkrediten om 10 mkr ska inte nyttjas. Sammantaget har löpande verksamheten ett positivt resultat år 2025 och ingen checkkredit har nyttjats. Förbundet har en god ekonomisk hushållning. Direktionen har fastställt att eget kapital ska vara lägst 22 mnkr. År 2025 togs beslutet att inget eget kapital längre återbetalas, men man har möjligheten om överskott finns att betala ut till medlemskommunerna. Revisionen bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande. Vidare bedöms den interna kontrollen varit tillräcklig. Revisionens sammantagna bedömning är att resultatet är förenligt med de finansiella mål och de verksamhetsmål som direktionen uppställt. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Jämställdhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om Årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst Expediering av Årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst Årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst Tjänsteutlåtande Tolkförmedling Väst Internkontrollrapport Tolkförmedling Väst Revisionsberättelse Tolkförmedling Väst Protokollsutdrag Tolkförmedling Väst Förbundsordning 2026-01-01 Tolkförmedling Väst Sakkunniga biträdets yttrande Tolkförmedling Väst Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Tolkförmedling Väst Slutinstans Kommunfullmäktige Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2 Vår ref: Ali Awada Controller Datum: 2026-04-14 Dnr: KS/2026:191 Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2025, Tolkförmedling Väst (TFV) Förslag till beslut • Godkänner årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst. • Beviljar ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Beslutsmotivering Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund som består av totalt 46 medlemskommuner och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemskommunerna köper enligt självkostnadsprincipen. Årets resultat uppgår till 315 tkr efter återbetalningen om 17 mkr. Balanskravet för 2025 uppfylls. Förbundet återställer det negativa resultatet 2023 om 215 tkr genom 2025 års positiva resultat. Från 2025 har direktionen fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. • Checkkrediten om 10 mkr ska inte nyttjas. Sammantaget har löpande verksamheten ett positivt resultat år 2025 och ingen checkkredit har nyttjats. Förbundet har en god ekonomisk hushållning. Direktionen har fastställt att eget kapital ska vara lägst 22 mnkr. År 2025 togs beslutet att inget eget kapital längre återbetalas, men man har möjligheten om överskott finns att betala ut till medlemskommunerna. Revisionen bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande. Vidare bedöms den interna kontrollen varit tillräcklig. Revisionens sammantagna bedömning är att resultatet är förenligt med de finansiella mål och de verksamhetsmål som direktionen uppställt. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Jämställdhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om Årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst Expediering av Årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst Årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst Tjänsteutlåtande Tolkförmedling Väst Internkontrollrapport Tolkförmedling Väst Revisionsberättelse Tolkförmedling Väst Protokollsutdrag Tolkförmedling Väst Förbundsordning 2026-01-01 Tolkförmedling Väst Sakkunniga biträdets yttrande Tolkförmedling Väst Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Tolkförmedling Väst Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Slutinstans Kommunfullmäktige Status Konrad Fredh Ali Awada Ekonomichef Controller Ämne: Expediering av Årsredovisning 2025 Från: Kansli Tolkförmedlingväst <kansli@tolkformedlingvast.se> Till: kommunstyrelsen@alingsas.se <kommunstyrelsen@alingsas.se>; kommun@bengtsfors.se <kommun@bengtsfors.se>; kommunstyrelsen@bollebygd.se <kommunstyrelsen@bollebygd.se>; boras.stad@boras.se <boras.stad@boras.se>; kommun@dalsed.se <kommun@dalsed.se>; kommun@essunga.se <kommun@essunga.se>; kommunen@falkoping.se <kommunen@falkoping.se>; kommun@grastorp.se <kommun@grastorp.se>; info@gullspang.se <info@gullspang.se>; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se <stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se>; kommunstyrelsen@gotene.se <kommunstyrelsen@gotene.se>; Herrljunga kommun <herrljunga.kommun@herrljunga.se>; kommunen@hjo.se <kommunen@hjo.se>; kommun@harryda.se <kommun@harryda.se>; KOMMUN Mailbox <kommun@karlsborg.se>; kommun@kungalv.se <kommun@kungalv.se>; kommun@lerum.se <kommun@lerum.se>; kommun@lidkoping.se <kommun@lidkoping.se>; kommunen@lillaedet.se <kommunen@lillaedet.se>; registrator@lysekil.se <registrator@lysekil.se>; info@mariestad.se <info@mariestad.se>; ks@mark.se <ks@mark.se>; kommun@munkedal.se <kommun@munkedal.se>; kontakt@molndal.se <kontakt@molndal.se>; kommun@orust.se <kommun@orust.se>; kundcenter@partille.se <kundcenter@partille.se>; skara.kommun@skara.se <skara.kommun@skara.se>; SK-FN-SSV-Kommunstyrelsen <kommunstyrelsen@skovde.se>; info@sotenas.se <info@sotenas.se>; kommun@stenungsund.se <kommun@stenungsund.se>; kommun@stromstad.se <kommun@stromstad.se>; kansliet@svenljunga.se <kansliet@svenljunga.se>; kommun@tanum.se <kommun@tanum.se>; kommun@tibro.se <kommun@tibro.se>; tidaholms.kommun@tidaholm.se <tidaholms.kommun@tidaholm.se>; kommun@tjorn.se <kommun@tjorn.se>; Tranemo kommun; trollhattans.stad@trollhattan.se <trollhattans.stad@trollhattan.se>; Info Töreboda kommun <kommunen@toreboda.se>; kommunen@uddevalla.se <kommunen@uddevalla.se>; Ulricehamns Kommun; kommun@vara.se <kommun@vara.se>; kommunen@vargarda.se <kommunen@vargarda.se>; kommun@vanersborg.se <kommun@vanersborg.se>; region@vgregion.se <region@vgregion.se>; kommun@amal.se <kommun@amal.se>; kommun@ockero.se <kommun@ockero.se> Mottaget: 2026-04-09 16:09:13 Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst expedierar här Årsredovisning 2025. Bifogat finns även tjänsteutlåtande, internkontrollrapport, protokollsutdrag från direktionen, revisionsberättelse, sakkunniga biträdets yttrande samt den av medlemmarna beslutade förbundsordningen. Ärendet skickas ut till samtliga medlemsfullmäktige för beslut om att godkänna årsredovisningen samt beslut om ansvarsfrihet. Detta sker i enlighet med § 19 i förbundsordningen. Direktionens representanter och förbundets revisorer läggs som kopia i expedieringen för kännedom. Med vänlig hälsning Emma Davidsson Förbundssekreterare Tolkförmedling Väst E-post: emma.davidsson@tolkformedlingvast.se Telefon: 010-211 73 79 | Mobil: 0720-83 05 10 Postadress: Box 113 05, 404 27 Göteborg Besöksadress: Johan på Gårdas gata 5A, Göteborg www.tolkformedlingvast.se ______________________________________ ÅRSREDOVISNING Dnr 26/0005-2 2025-03-27 Årsredovisning 2025 Organisationsnummer 222000–2972 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................... 3 Vision ......................................................................................................................................................... 3 Ledord ....................................................................................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ........................................................................................................... 4 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................................. 4 Organisation ............................................................................................................................................. 5 Direktionen .......................................................................................................................................... 5 Förbundets verksamhet ...................................................................................................................... 8 Tolkar och översättare ........................................................................................................................ 9 Kunder ................................................................................................................................................ 13 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............................................................. 13 Ekonomi ............................................................................................................................................. 13 Likviditet ............................................................................................................................................. 14 Utvärdering av ekonomisk ställning ............................................................................................... 14 Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................................................... 15 Minskning av antal kontor ............................................................................................................... 15 Organisationsförändring .................................................................................................................. 15 TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk........................................................................................ 15 Händelser efter räkenskapsperiodens slut ..................................................................................... 15 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................................................................ 16 Övergripande verksamhetsmål ........................................................................................................ 16 Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse ..................................................................................... 17 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 19 Balanskravsresultat ................................................................................................................................ 20 Balanskravsavstämning ..................................................................................................................... 20 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................... 21 Medarbetare ....................................................................................................................................... 21 Tillsvidare- och visstidsanställda ..................................................................................................... 21 Sysselsättningsgrad ............................................................................................................................ 22 Sjukfrånvaro ....................................................................................................................................... 22 Pensioner ............................................................................................................................................ 23 Förväntad utveckling ............................................................................................................................. 23 Budget 2025 ............................................................................................................................................ 25 Ekonomisk plan 2025–2027 ............................................................................................................ 25 Räkenskaper ........................................................................................................................ 26 Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner ..................................................................... 26 Resultaträkning ....................................................................................................................................... 26 Resultaträkning .................................................................................................................................. 26 Balansräkning ..................................................................................................................................... 27 Kassaflödesanalys .............................................................................................................................. 28 Noter ................................................................................................................................................... 29 Driftsredovisning ................................................................................................................ 32 Utfall i förhållande till budget .............................................................................................................. 32 Bakgrund till budget .......................................................................................................................... 32 Utfall .................................................................................................................................................... 32 Förbundets investeringsverksamhet ................................................................................... 33 Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet har tilldelats uppdraget att bedriva språktolkförmedling och är huvudman för verksamheten. Tolkförmedling Väst förser därmed medlemsorganisationernas verksamheter med språktolk. Förbundet bedriver även översättningsverksamhet. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och består idag av 46 medlemmar; Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bengtsfors, Borås, Bollebygd, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Öckerö. Förbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Medlemmarna har kvar ytterst ekonomiskt ansvar Figur 1 Karta över förbundets medlemmar för verksamheten. Varje medlem har tillskjutit en krona per kommuninvånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. Förbundet styrs av en direktion bestående av ledamöter från respektive medlemsorganisation. Särskilt utsedda revisorer granskar förbundets verksamhet. Förbundet har sitt säte i Göteborg. Vision Genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster bidrar Tolkförmedling Väst till ökad integration i samhället. Ledord Förbundets ledord; professionalitet, tillgänglighet och trygghet är en del av förbundets varumärke. Ledorden talar om vad förbundet står för och ska genomsyra verksamheten. Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling De senaste åren har efterfrågan på tolk sakta minskat och kommer sannolikt fortsätta sjunka även de kommande åren. Nedgången är framför allt ett resultat av det minskade inflödet av nya tolkbehövande till landet. Förbundet gjorde under 2025 ett stort överskott och det negativa resultatet om 215 tkr från 2023 återställdes därmed. Direktionen beslutade 2024 att återbetala 8,7 mkr av eget kapital till medlemmarna. På grund av ändrad redovisningsrutin belastade utbetalningen resultatet i stället för det egna kapitalet, vilket gav ett negativt resultat för 2024. Det negativa resultatet justerades genom att synnerliga skäl åberopades i bokslutet för 2024. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. För att 2025 års positiva resultat inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet om 17,3 mkr undantaget 100 tkr, ska utbetalats till medlemmarna. Förbundet redovisar därmed ett resultat om 315 tkr för 2025. Efter reservering för utbetalning av överskott av 2025 års resultat samt återställt negativt resultat från 2023, redovisar förbundet i praktiken ett överskott om 100 tkr för året. Soliditet och likviditet är lägre jämfört med 2024 vilket beror på att utbetalningen av överskottet för 2025, som verkställs under våren 2026, har reserverats i 2025 års bokslut som en kortfristig skuld. Förbundets soliditet och likviditet är god. Förbundet (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 231 858 220 452 221 686 223 851 206 925 Verksamhetens kostnader 231 543 -224 402 -221 901 -213 340 -198 269 Årets resultat 315 -3 950 -215 4 177 5 442 Soliditet (%) 36% 47% 49% 50% 56% Likviditet (%) 147% 171% 176% 190% 201% Nettoinvesteringar 0 0 7 035 1 254 0 Långfristig skuld 0 0 0 0 0 Tabell 1 Översikt över verksamhetens utveckling 2021–2025. Organisation På uppdrag av direktionen leds tjänstemannaorganisationen av förbundsdirektören. Organisationen består av stab, verksamhetsstöd, tolk- och översättningsförmedling. Staben leds av förbundsdirektören. Tolk- och översättningsförmedlingen samt verksamhetsstöd leds av tre verksamhetschefer. Administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommuner i samverkan. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. Figur 2 Organisationsschema Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna antagit. Direktionen har haft fyra möten under året, varav två genomförts på distans. Direktionen för Tolkförmedling Väst utgjordes 2025-12-31 av: Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Claudia Nistor Pedrini (S), ordförande Dragan Dobromirovic (S), vice ordförande Zagros Hama Ada (M), ersättare Susanna Cassberg (M), ersättare Alingsås kommun Bengtsfors kommun Per-Gordon Tranberg (M), ledamot Taiga Feldman Burgelis (M), ledamot Ulla Dalén (MP), ersättare Bashir Sulaiman (S), ersättare Bollebygd kommun Borås Stad Fredrik Drugge (M), ledamot Marie Samuelsson (S), ledamot Lisette Vermeulen (SD), ersättare Birgitta Bergman (M), ersättare Dals-Eds kommun Essunga kommun Christina Virevik (C), ledamot Marie-Louise Svensson (M), ledamot Carina Halmberg (S), ersättare Pernilla Jönsson (M), ersättare Falköpings kommun Grästorps kommun Sture Olsson (M), ledamot Svante Classon (C), ledamot Niclas Hillestrand (S), ersättare Lars-Erik Tengeland (M), ersättare Gullspångs kommun Götene kommun Björn Thodenius (M), ledamot Rebecka Franzén (GF1), ledamot Ann-Christin Erlandsson (S), ersättare Björn Cavalli Björkman (S), ersättare Herrljunga kommun Hjo kommun Mats Palm (S), ledamot Eva-Lott Gram (KD), ledamot Gunnar Andersson (M), ersättare Lars-Göran Svensson (S), ersättare Härryda Kommun Karlsborgs kommun Maria Kornevik Jakobsson (C), ledamot Barbro Björklund (KD), ledamot Siw Hallbert (S), ersättare Hilkka Eskelinen (S), ersättare Kungälv kommun Lerums kommun Ulrica Brogren (S), ledamot Halim Azemi (S), ledamot Dagmar Marcusson (S), ersättare Yvonne Kuhlin (SD), ersättare Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Rebecca Borck (S), ledamot Gitte Jensen (S), ledamot Per Gunnar Lindahl (M), ersättare Johan Sösaeter Johansson (SD), ersättare Lysekils kommun Mariestads kommun Anders Nilsson (S), ledamot Richard Thorell (M), ledamot Gunvor Andén Hanstål (M), ersättare Janne Jansson (S), ersättare Marks kommun Munkedals kommun Niklas Herneryd (L), ledamot Fredrik Roos Fylksjö (SD), ledamot Kerstin Weimman-Lindén (M), ersättare Liza Kettil (S), ersättare Mölndals stad Orust kommun Shahla Alamshahi (S), ledamot Veronica Almroth (L), ledamot Delaram Wall (L), ersättare Martin Reteike (MP), ersättare Partille Kommun Skara kommun Anette Nord (KD), ledamot Suzanne Johansson (C), ledamot Eva Carlsson (S), ersättare Marie Nilsson (M), ersättare Skövde kommun Sotenäs kommun Maria Hjärtqvist (S), ledamot Gerardo Alas (S), ledamot Marie Ekman, (SP2)ersättare Roland Mattsson (M), ersättare Stenungsunds Kommun Strömstads kommun Maria Renfors (M), ledamot Hans-Robert Hansson (L), ledamot Annika Åberg-Darell (V), ersättare Merry Johansson (S), ersättare 1 Götene Framtid 2 Skövdepartiet Svenljunga kommun Tanums kommun Ann-Louise Karlsson (M), ledamot Roger Wallentin (C), ledamot Patrik Harrysson (S), ersättare Birgitta Nilsson (M), ersättare Tibro kommun Tidaholms kommun Peter Söderlund (L), ledamot Zelal-Sara Yesildeniz (VT3), ledamot Bodil Olsson (M), ersättare Jonas Storm (S), ersättare Tjörns kommun Tranemo kommun Cathrine Berntsson (L), ledamot Eva-Karin Haglund (S), ledamot Tina Baudino (S), ersättare Erene Bertilsson (KD), ersättare Trollhättans Stad Töreboda kommun Margreth Johnsson (S), ledamot Björn Lagerqvist (M), ledamot Dana Roman Blomster (KD), ersättare Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Uddevalla kommun Ulricehamn kommun Marie-Louise Andreasson (M), ledamot Sebastian Gustavsson (M), ledamot Stefan Skoglund (S), ersättare Kari Isomaa (S), ersättare Vara kommun Vårgårda kommun Elin Härling (SD), ledamot Bengt Hilmersson (C), ledamot Fredrik Pettersson (S) ersättare Tony Willner (S), ersättare Vänersborgs kommun Öckerö kommun Reidar Eriksson (S), ledamot Sandra Svensson (M), ledamot Gunnar Henriksson (L), ersättare Thomas Wijk (S), ersättare 3 Vi Tidaholm Förbundets verksamhet Tolkförmedling Väst har i uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet tillhandahåller tolk dygnet runt, årets alla dagar. Tolkuppdrag utförs såväl på plats som på distans. Distanstolkning sker via ljud, med eller utan bild, för såväl korta meddelanden som längre tolkuppdrag. Akuta tolkuppdrag på distans tillsätts inom några sekunder. Ett AI-baserat tolkverktyg erbjuds som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Bokning av förbundets tjänster kan ske digitalt via webben alternativt genom direktkontakt med förbundets förmedlingskontor. Förbundet erbjuder även olika översättningstjänster till sina medlemmar. Antal utförda Procentuell Antal utförda Antal utförda År uppdrag tillsättning, tolkuppdrag översättnings- tolkuppdrag uppdrag 2025 312 510 99,5% 311 710 800 2024 313 533 99,4% 312 599 934 2023 329 156 99,1% 328 053 1 103 2022 349 349 99,2% 347 789 1 560 2021 341 088 99,1% 339 366 1 722 Tabell 2 Uppdrag och tillsättningsgrad Under 2025 har förbundet utfört nära 313 0004 uppdrag, vilket är marginellt mindre än budgeterat antal uppdrag för året, och i stort sett samma antal som året innan. Efterfrågan av tolk över tid är svårbedömd, men en minskad efterfrågan är förväntad. Det minskade tolkbehovet är framför allt ett resultat av de senaste årens minskade inflöde av nya tolkbehövande till landet. Tillsättningsgraden har ökat även under 2025 och ligger nu på 99,5 %. Förbundet förmedlade under året tolkuppdrag på 149 olika språk och dialekter, vilket är fem språk fler än föregående år. Samtliga nytillkomna språk är numerärt mycket små. Arabiska och somaliska är liksom Arabiska tidigare år de mest efterfrågade Övriga27% 29% språken även om antalet uppdrag på dessa språk ligger något lägre än föregående år. Likaså har efterfrågan på dari minskat Ryska3% något. Albanska3% Somaliska 12% Turkiska3% Tigrinska4% Dari4% Ukrainska4% Persiska7% BKS4% Figur 3 Språkfördelning 2025 4 Av dessa 313 000 uppdrag är 0,3 % översättningsuppdrag 23% 18% 0% -4% -1% -1% -2% -3% -5% -11% Figur 4 Procentuell förändring per språk jämfört med 2024. Efterfrågan på ukrainska och ryska tolkar har dock fortsatt att öka. Ryska har under 2025 ersatt Sorani som det tionde mest efterfrågade språket. 120 000 100 000 80 000 2022 60 000 2023 40 000 2024 20 000 2025 0 Figur 5 Antal uppdrag per mest beställda språk 2022–2025 Förbundet har utfört översättningsuppdrag på 51 olika språk under året. Vanligast är att översättningar görs från svenska till ett annat språk. De flesta översättningarna har gjorts till engelska, arabiska, somaliska, persiska och finska. De största språken, där översättning görs från ett annat språk till svenska är arabiska, ukrainska, engelska och turkiska. Tolkar och översättare Den 31 december 2025 hade förbundet 1 472 aktiva uppdragstagare. Av dessa var 1 382 tolkar vilket är 20 fler jämfört med föregående år. Förbundet hade även 155 aktiva översättare, knappt tio fler än året innan. Totalt var 65 uppdragstagare aktiva som både tolk och översättare. 2025 2024 2023 2022 2021 Antal tolkar 1382 1362 1295 1160 1078 Antal översättare 155 146 137 116 109 - varav både tolk och översättare 65 58 44 37 33 Uppdragstagarnas samtliga auktorisationer 454 411 377 289 273 - Varav sjukvårdsauktorisationer 114 96 89 76 69 Tabell 3 Statistik över förbundets aktiva uppdragstagare I Sverige talas uppskattningsvis 200 5språk. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation av tolkar och översättare. Möjligheten till auktorisation erbjuds dock endast i 50 språk för tolkar respektive 30 språk för översättare. En uppdragstagare kan vara auktoriserad på flera språk. Förbundets uppdragstagare innehar tillsammans totalt 454 olika auktorisationer vilket återigen är en kompetensökning jämfört med föregående år. Av förbundets tolkar är 25% auktoriserade vilket är en spegling av den generella tillgången av auktoriserad tolk. 114 av förbundets 351 auktoriserade tolkar innehar även sjukvårdsauktorisation. Antalet tolkar med sjukvårdsauktorisation har ökat med hela 18 personer. Antal Antal Auktoriserad Auktoriserad Språk uppdrag tolkar tolk sjukvårdstolk Arabiska 89 945 227 54 13 Somaliska 38 337 129 14 0 Persiska 21 140 103 11 2 Bosniska/kroatiska/serbiska 13 759 59 30 15 Ukrainska 13 693 87 10 4 Dari 13 301 77 3 0 Tigrinska 11 715 57 4 0 Turkiska 9 535 45 10 4 Albanska 8 858 39 12 1 Ryska 8 443 90 45 28 Sorani 8 371 45 11 3 Polska 7 191 49 22 9 Tabell 4 Tolkuppdrag i relation till antal tolkar och auktorisationsnivå på de tolv mest efterfrågade språken per 31 december 2025. Tillgången på auktoriserade tolkar är begränsad och inte alltid i paritet med vilka språk som efterfrågas. På arabiska, förbundets mest efterfrågade språk, med totalt 227 tolkar är 54 tolkar auktoriserade, varav 13 med sjukvårdsauktorisation. Somaliska är det näst mest efterfrågade språket och förbundet har 129 aktiva somaliska tolkar, 14 av dessa är auktoriserade, dock ingen med sjukvårdsauktorisation. En stor andel av tolkarna inom språkgrupperna bosniska, kroatiska, serbiska (BKS) och ryska är auktoriserade och flera innehar även sjukvårdsauktorisation. Ryska är ett mindre efterfrågat språk, även om en ökning skett efter Rysslands invasion av Ukraina. Förbundet har auktoriserade tolkar i 39 olika språk. 100% Auktoriserad tolk Auktoriserad sjukvårdstolk 80% 60% 40% 20% 0% Figur 6 Auktorisationsfördelning per språk. 5 Flerspråkighet. Institutet för språk och folkminnen. Förbundet arbetar kontinuerligt med att rekrytera tolkar och fokus ligger framför allt på att attrahera redan utbildade och om möjligt auktoriserade tolkar. Under året har totalt 176 tolkar och nio översättare rekryterats. Av de rekryterade tolkarna var 116 redan utbildade och 27 auktoriserade, varav sju med sjukvårdsauktorisation. Av de rekryterade översättarna var fyra auktoriserade translatorer och en även sedan tidigare aktiv tolk i förbundet. År Tolkar Sjukvårds- Auktoriserade Utbildade Översättare Auktoriserade auktoriserade tolkar tolkar translatorer tolkar 2025 176 7 27 116 9 4 2024 178 3 22 91 15 4 2023 164 3 18 72 17 6 2022 161 3 9 64 10 3 2021 76 9 16 32 13 8 Tabell 5 Antal rekryterade tolkar/översättare samt fördelning per utbildningsnivå. Totalt genomförde 46 tolkaspiranter förbundets rekryteringstest under året vilket var en halvering mot tidigare år. Intresset för att tolka för förbundet har varit fortsatt stort hos redan utbildade tolkar, vilket förklarar varför färre gjort det grundläggande rekryteringstestet. Av de testade tolkaspiranterna fick 67% godkänt resultat, vilket är en ökning från tidigare år. Tolkar i mindre frekventa språk och dialekter efterfrågas alltmer, därmed har tolkar i bland annat språken blin, beembe, sichuan, ilkonao, kuku och norska rekryterats under året. Behovet av ukrainska tolkar har fortsatt varit stort under året, likaså efterfrågan på engelska tolkar. Under året har 21 ukrainska och 18 engelska tolkar rekryterats. År Antal personer som Andel godkända Antal utfärdade Antal personer som genomfört resultat, kursintyg genomgått SRHR- rekryteringstest rekryteringstest utbildning 2025 46 67% 336 25 2024 86 60% 231 35 2023 73 48% 127 73 2022 97 70% 224 65 2021 36 47% 268 10 Tabell 6 Test- och utbildningsstatistik Förbundet uppmuntrar aktiva tolkar och översättare att höja sin kompetens, bland annat genom att stötta inför preparandkurs och auktorisationsprov. 25 av förbundets anlitade tolkar, har auktoriserats och 17 har erhållit sjukvårdsauktorisation under året. 21 tolkar har även höjt sin kompetensnivå till utbildad tolk, vilket är nivån under auktorisation. En översättare har erhållit auktorisation som translator. Förbundets interna kurser för tolkar har även under 2025 varit mycket populära. Genom att samtliga kurser erbjuds på distans möjliggörs deltagande för alla tolkar oavsett bostadsort. Under året har 40 tolkar genomgått SRHR6-utbildning, 88 tolkar har gått kursen ”Våld i nära relationer”, 49 tolkar har gått ”Fördjupningskurs Psykiatri och psykisk ohälsa”, 30 tolkar har gått 6 Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter ”Fördjupningskurs Socialtjänst” och 42 tolkar har gått ”Att tolka i skolan”. Under året har 127 tolkar genomfört förbundets interna digitala introduktionskurs. Från och med hösten 2025 är introduktionskursen obligatorisk för alla nyrekryterade tolkar. Vid två tillfällen under året har förbundets uppdragstagare bjudits in till webbinarier på temat ”Kvalitet”. Förbundet har dessutom tillsammans med Röda Korset även erbjudit ett webbinarie avseende ”Tolkning vid behandling av svår psykisk ohälsa”. Vid dessa webinarier har närmare 400 uppdragstagare deltagit. I slutet av maj bjöds förbundets tolkar och översättare in till en vårträff med lättare förtäring, där drygt 60 uppdragstagare närvarade. Aktiviteten blev mycket lyckad, trots att den från början planerade utomhusaktiviteten fick hållas inomhus på grund av vädrets makter. I december hölls den traditionsenliga julfikan för förbundets tolkar och översättare. Återigen blev denna tillställning, och även årets julklapp mycket uppskattad av de närmare 120 uppdragstagare som slöt upp. Under hösten skickades den årliga tolkenkäten ut i syfte att fånga upp upplevelsen av Tolkförmedling Väst som uppdragsgivare. Totalt inkom 814 NTI svar vilket motsvarar en 5 svarsfrekvens om 61%. Tolkarna 4 4,5 4,4 4,5 4,5 var även i år mycket positiva. 3 3,9 Nöjd-Tolk-Index (NTI) ligger 2 som föregående år på hela 4,5 av 5 1 0 möjliga. 2022 2023 2024 2025 Figur 7 Nöjd-Tolk-Index, NTI (skala: 1–5) För fjärde året i rad ökade Employee Net Promotor Score (eNPS), det vill säga i vilken grad tolkarna rekommenderar Tolkförmedling Väst som eNPS uppdragsgivare. Årets eNPS 80 nådde den imponerande nivån 67 67 på skalan -100 till +100. 67 60 Liksom tidigare år inkom många 30 45 48 frisvar i form av synpunkter och idéer, vilka beaktas i förbundets kvalitets- och -20 2022 2023 2024 2025 utvecklingsarbete. Figur 8 Tolkarnas ambassadörskap, eNPS (skala: -100 till +100) TFV AI-Tolk Sedan december 2024 erbjuder förbundet ett AI-baserat tolkverktyg, vilket uppfyller kraven på datasäkerhet och patientsekretess. TFV AI-Tolk är tänkt att användas som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Verktyget har under året företrädesvis använts i vardagskommunikationen med inneliggande patienter. I de medicinska, mer komplexa samtalen används den mänskliga tolken. Användningen av TFV AI-Tolk ligger på en relativt låg nivå, vilket sannolikt är kopplat till olika verksamheters anpassning till ny teknik. Under året har verktyget använts i ett 40-tal verksamheter, framför allt inom hälso- och sjukvård. Terminologin har under året utvecklats och 14 nya språk har lagts till. Kunder Övriga medlems- Icke medlemmar Den 31 december 2025 hade förbundet kommuner15% 0,00% 4 086 registrerade medlemskunder. 99,99 % av uppdragen köptes av förbundets medlemmar7. Västra Götalandsregionen stod för 70 % av förbundets uppdrag under året vilket är samma andel som året innan. Göteborgs Stad 15% I motsats till tolkuppdragen där Västra VGR 70% Götalandsregionen beställer större delen av uppdragen så beställer medlemskommunerna nästan 70 % av samtliga översättningsuppdrag. Resterande del beställs av Västra Götalandsregionens verksamheter. Figur 9 Fördelning av bokade uppdrag Kundarbete Förbundets stora kundfokus har under året genererat ett löpande kundarbete i verksamheten. Under våren skickades den årliga NKI kundenkäten ut för mätning av Nöjd-Kund-Index (NKI). Återigen ökade kundnöjdheten och för 2025 uppgick NKI till otroliga 83 på 83 skalan 1 till 100. I de många frisvar som inkommit inhämtades värdefulla synpunkter från kunderna för verksamhetens utveckling. Under året har fem öppna webbinarier och tio specialanpassade informationsmöten, såväl på plats som på distans, genomförts för förbundets kunder i syfte att öka förutsättningarna för effektiva och kvalitativa samtal genom tolk. Totalt deltog 378 personer. Även sex informationstillfällen avseende förbundets AI-tolkverktyg har erbjudits förbundets kunder. Tolkförmedling Väst har som tidigare år även bjudits in till utbildningen för specialistläkare och sjuksköterskor i syfte att utbilda i tolkanvändning. För att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk erbjuds förbundets kunder föreläsningen Kulturdialog. Kulturdialog har under året genomförts på plats hos sju olika kunder. Totalt har 245 personer deltagit. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Ekonomi I enlighet med förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Verksamheten ska i enlighet med ett av de övergripande verksamhetsmålen bedrivas kostnadseffektivt. Intäkterna kommer genom förmedling av tolktjänster och förbundets största 7 Förbundet utför i ett fåtal akuta situationer tolkuppdrag till domstol och polis. kostnader är arvoden för utförda tolkuppdrag. Såväl den totala kostnaden för arvoden som den totala intäkten är direkt kopplat till hur många tolktjänster som utförs. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3,2 mkr. Likviditet Förbundet har haft en god likviditet under 2025 och checkkrediten har inte nyttjats under året. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Sedan start har förbundet byggt upp ett stabilt eget kapital. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är förbundets likvida medel. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 22 mkr, vilket motsvarar sex månaders löpande driftskostnad. Direktionen har årligen tagit beslut om återbetalning om eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Utbetalningen sker under våren 2026 och beloppet reserveras i bokslutet för 2025. Förbundets checkkredit kan komma att nyttjas om utbetalning av överskott sammanfaller med större inbetalningar, varför checkkrediten är beslutad att finnas kvar. Sedan driftstarten 2013 har likviditeten varit god och alla investeringar har klarats med egna medel. Det överskott som genererats i förbundet gör att den ekonomiska ställningen är god. Händelser av väsentlig betydelse Minskning av antal kontor Förbundets verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg, då lokalkontoret i Mariestad avvecklades. Förändringen innebar såväl ekonomiska som bemanningsmässiga effektiviseringar då samlokaliseringen har skapat bättre förutsättningar för samarbeten och därmed effektivare arbetsprocesser. Förbundets tolk- och översättningsförmedling leds nu av två verksamhetschefer i stället för som tidigare fyra. De senaste årens anpassning av antalet kontor, och därmed förbundets fasta kostnader, har bidragit till att förbundet kan möta den förväntade minskade efterfrågan på tolktjänster. Organisationsförändring Som ett led i avvecklingen av förbundets lokalkontor och den numera samlokaliserade verksamheten gjordes i januari en organisationsförändring av den övergripande administrationen, i syfte att effektivisera verksamheten och stärka kompetensen inom olika specialistområden. Förbundets kanslifunktion, tidigare organisatoriskt placerad under förbundsdirektören, löstes upp. En enhet för verksamhetsstöd inrättades, under vilken såväl systemförvaltning som systemutveckling samt verksamhetsutveckling och kommunikation samordnades. Även rekrytering och utbildningssamordning för tolkar ingår i enhetens verksamhet som leds av en verksamhetschef. Funktionerna förbundssekreterare, förbundscontroller och utvecklingsstrateg bildar nu i stället förbundsdirektörens stab. TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk Det, i december 2024, driftsatta AI-tolkverktyget; TFV AI-Tolk, har under året uppmärksammats av flera regioner och kommuner, både medlemmar och icke medlemmar. Förbundet har bjudits in till flera nationella IT- och AI-nätverk för att berätta om AI-tolkverktyget. TFV AI-Tolk ingår också sedan hösten 2025 i en studie, vars syfte är att undersöka om ett AI-tolkverktyg kan minska vårdtiderna för inneliggande patienter. Händelser efter räkenskapsperiodens slut Det finns inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Styrning och uppföljning av verksamheten Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att verksamheten kontinuerligt utvecklas och möter de krav som ställs av medlemmar, kunder och andra intressenter. Genom ledningssystemet, certifierat enligt ISO-standard 9001 (kvalitet) och 45001 (arbetsmiljö), har en stabil grund skapats för enhetliga arbetssätt, tydliga processer och ständiga förbättringar. Arbetet har under året kompletterats av internkontroller, internrevision samt uppföljning av interna avvikelser. Verksamhetens nyckeltal har månatligen följts upp. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska tillgodose medlemmarnas behov av språktolk och ska vara det självklara valet av förmedling för professionella uppdragstagare. Förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare vet sitt uppdrag och vem vi är till för. Tolkförmedling Väst ska vara i framkant och en förebild för andra. Förbundets värdegrund ska vara ett gemensamt förhållningssätt och verksamheten ska genomsyras av professionalitet, tillgänglighet och trygghet i alla led. Tolkförmedling Väst ska • ha god tillgänglighet och likvärdig service till förbundets kunder • hantera och tillvarata såväl kundernas som uppdragstagarnas synpunkter för verksamhetens kvalitetssäkring och utveckling • bedriva en hållbar verksamhet och arbeta kostnadseffektivt • verka för ökad kunskap om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället. Måluppfyllelse av övergripande mål Tillgängligheten av tolkar har under året varit god. Den höga andelen distanstolkning i kombination med ett kontinuerligt och systematiskt rekryteringsarbete säkerställer att kundernas tolkbehov tillgodoses. Genom tydliga och, i organisationen, gemensamma rutiner säkerställs även likvärdig service till förbundets olika kunder. För att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten sker ett kontinuerligt och systematiskt arbete med inkommande synpunkter från såväl kunder som uppdragstagare. Genom uppföljning och utveckling utifrån kundens behov, liksom en kontinuerlig utvärdering av såväl interna arbetsprocesser som organisationsstruktur säkerställs en hållbar och kostnadseffektiv verksamhet. Förbundet erbjuder kundanpassad information och utbildning, såväl på plats som på distans för att öka kunskapen om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar. Dessutom erbjuds kunderna så kallade Kulturdialoger, vilka syftar till att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk. Förbundet föreläser även regelbundet om tolkanvändning för studenter som kommer nyttja tolk i sina framtida yrkesroller. Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse Direktionen har fastslagit följande verksamhetsmål: Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel tillsatta beställningar ska överstiga 99%. 99,4% >99% 99,5% Andel tillfällen tolkar kommer sent eller uteblir från bokade 1,0% <1% 1,0% uppdrag ska understiga 1%. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad 12,5% ≥12% 13,6% sjukvårdstolk ska uppgå till minst 12%. Andel uppdrag som utförs av auktoriserad tolk ska uppgå till minst 33,6% ≥32% 37,9% 32%. Andel uppdrag som utförs av utbildad tolk ska uppgå till minst 55 %. 54,7% ≥55% 51,2% Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel beställningar som inkommer via digitala tjänster ska uppgå 79,5% ≥83% 81,5% till minst 83%. Nöjd-Kund-Index (NKI) ska uppgå till minst 80. 81 ≥80 83 Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Sjukfrånvaron ska understiga 6%. 11,2% <6% 7,1% Hållbart medarbetarengagemang (HME)8 ska uppgå till minst 90. 92 ≥90 92 Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel uppdrag som utförs på distans ska uppgå till minst 72%. 70,1% ≥72% 72,2% 8 Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett index som väger samman medarbetarnas upplevelse av ledarskap, motivation och styrning. Måluppfyllelse av verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfallet av andelen tillsatta beställningar blev 99,5 % vilket även i år är en höjning jämfört med året innan. Den högre tillsättningsgraden är sannolikt ett resultat av kontinuerlig rekrytering av tolkar på efterfrågade språk, framför allt framgångsrik rekrytering av tolkar inom numerärt små språk. Likaså är den fortsatt relativt höga andelen uppdrag på distans en bidragande faktor till ökad tillsättningsgrad. Andelen uppdrag där tolkar kommer sent eller uteblir från bokade uppdrag ska vara mindre än 1%. Liksom föregående år blev utfallet 1,0 %. I likhet med föregående år är utfallet framför allt relaterat till platstolkning i centrala Göteborg där oförutsebara trafikstörningar hindrat tolkarnas framkomlighet. Målet att ha en pålitlig leverans bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfallet av såväl andelen uppdrag som utförs av auktoriserad tolk som andelen hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad sjukvårdstolk har ökat jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att tolkning på distans ökar, och att tolkarnas tid i större utsträckning kan nyttjas till effektiv tolktid. Då uppdragen tillsätts med högsta tillgängliga kompetens utförs därför fler uppdrag av auktoriserade tolkar. Det faktum att förbundet under året har rekryterat 27 nya auktoriserade tolkar, varav sju även har sjukvårdsauktorisation, samt att 21 av förbundets befintliga tolkar erhållit auktorisation under året, har bidragit till den högre andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar. Andelen uppdrag som utförts av nivån utbildad tolk har minskat, vilket är kopplat till att andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar har ökat. Utfallet ses därmed inte som negativt då tolkuppdragen i stället utförts av högre kompetensnivåer. Målet att tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Trots att andelen beställningar som inkommit via digitala tjänster har ökat med 2 procentenheter under 2025, har inte målvärdet uppnåtts. Förbundets bokningssystem utvecklas kontinuerligt för att optimera användarvänligheten och därmed möjliggöra att beställningar i största möjliga mån inkommer via digitala tjänster. Dock finns det, och troligtvis kommer det alltid att finnas, ett visst behov av manuell hantering av beställningar. Hur stor andel är svår att bedöma. Den avtagande ökningen av andelen beställningar inkomna via digitala tjänster tyder dock på att målvärdet för året var högt satt. Årets NKI-mätning (Nöjd-Kund-Index) visade på en fortsatt ökad kundnöjdhet. Utfallet ökade från 81 till otroliga 83 (skala 1 till 100), vilket var 3 procentenheter över målvärdet om minst 80. Även i år var svarsfrekvensen hög och många frisvar inkom, vilka ligger till grund för förbundets utvecklingsarbete i syfte att möte kundernas behov. Målet att ligga i framkant och att verksamheten ska utvecklas bedöms därmed inte i sin helhet vara uppnått, då en av indikatorerna inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivs i verksamheten bedöms ha en fortsatt positiv inverkan på förbundets arbetsmiljö. Den höga ambitionsnivån att hållbart medarbetarengagemang (HME) skulle överstiga 90 uppnåddes, då snittvärdet för årets fyra mätningar uppgick till hela 92. Detta trots att det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang kopplat till nedstängningen av kontoret i Mariestad. Även om sjukfrånvaron under 2025 markant sjunkit jämfört med året innan, är den fortfarande något högre än önskat. Frånvaron är dock kopplad till ett fåtal personers, icke arbetsrelaterade, långtidsfrånvaro. Trots att målvärdet om 6 % sjukfrånvaro inte uppfylldes då utfallet för året blev 7,1 %, bedöms förbundet vara en välfungerande organisation med god arbetsmiljö. Något som det höga HME-värdet tydligt visar. Målet att förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Andelen uppdrag som utförts på distans har även i år ökat. Under 2025 utfördes 72,2 % av uppdragen på distans, vilket var en ökning om 2 procentenheter och strax över målvärdet om minst 72 %. Genom distanstolkning blir kundens kostnad lägre och tolkens tid kan nyttjas mer effektivt samtidigt som miljöpåverkan minskar. Målet att bedriva en hållbar verksamhet bedöms därmed uppnått. God ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. För 2025 har direktionen fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska inte nyttjas Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för 2025. Likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats. Förbundet bedöms ha en god soliditet. Förbundet bedöms ha uppfyllt fyra av fem verksamhetsmål samt de finansiella målen. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att förbundets intäkter måste vara högre än kostnaderna. Om resultatet i bokslutet är negativt och det egna kapitalet därmed minskar, är förbundet skyldig att inom tre år återställa det egna kapitalet. På grund av förändrad redovisning avseende tidigare återbetalning av eget kapital redovisades ett negativt resultat om 3 950 tkr för 2024. Det negativa resultatet för 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades i 2024 års redovisning. Det negativa resultat ska därmed inte återställas. Ett negativt resultat om 215 tkr från 2023 återställs genom 2025 års positiva resultat. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. Från och med 2025 kommer eget kapital inte längre återbetalas. I stället kan utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort prognostiserat positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Vid årets slut, efter utbetalning av överskott för 2025 återstår ett positivt resultat om 315 tkr, vilket återställer det negativa resultatet från 2023. Det negativa resultatet från 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades. Balanskravet uppfylldes därmed för år 2025. Den ekonomiska ställningen bedöms bra då likviditeten och soliditeten varit god under året. Förbundet har en långsiktig god ekonomisk hushållning. Balanskravsavstämning (tkr) 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 315 - 3 950 -215 - Samtliga realisationsvinster 0 0 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 +/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 315 -3 950 -215 Årets balanskravsresultat 315 -3 950 -215 Redovisning av återställning av balanskrav (tkr) 2025 2024 2023 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -215 -215 0 - Varav 2023 -215 -215 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen 315 -3 950 -215 + Synnerliga skäl att inte återställa 0 3 950 0 + Synnerliga skäl för att återställa under längre tid 0 0 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 -215 -215 UB Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid 0 0 0 UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -215 -215 - Varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -215 -215 Väsentliga personalförhållanden Medarbetare Efter omorganisation i januari är verksamheten uppdelad i två enheter för tolkförmedling, en för översättningssamordning och en för verksamhetsstöd samt stab. Samtlig verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg. Efter en period av förändring har organisationen under hösten stabiliserats i sin nya form och i december kompletterats med en ny verksamhetschef. Även om det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang (HME) kopplat till nedstängningen av kontoret HME i Mariestad är det totala medarbetarengagemanget i förbundet mycket högt. Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivits i 92 organisationen under flera år har en tydlig positiv effekt, vilket framgår av utfallet i arbetsmiljöverktyget Winningtemp, samt i årets mätningar av HME som för andra året i följd uppgick till hela 92 av 100 möjliga. 100 100 95 95 90 95 94 95 90 92 92 92 85 85 89 80 84 80 83 85 75 75 70 75 70 65 65 60 60 2020 2021 2022 2023 2024 2025 mars juni sept nov 2025 Figur 10 HME-mätningar 2025 Figur 11 HME-mätningar 2020–2025 Förbundsdagen genomfördes som tidigare år i december. Årets externa föreläsare Linda Hammarstrand genomförde en mycket energifylld förmiddag under rubriken ”Arbeta tillsammans, inte bredvid”. Eftermiddagen fortsatte på temat ”Tillsammans blir vi bättre”. Dagen var som alltid mycket uppskattad av förbundets medarbetare och dess värde för verksamheten är tydlig. Årets löneöversyn genomfördes i enlighet med avtal och ny lön betalades ut i maj med retroaktivitet för april. Löneöversynen föregicks av en lönekartläggning där inga osakliga löneskillnader förelåg. Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2025 hade förbundet 40 tillsvidareanställda arbetstagare samt en provanställd. Av de tillsvidareanställda arbetstagarna var 35 kvinnor och fem män. Vid mättillfället var en arbetstagare föräldraledig och två arbetstagare studielediga, samtliga på 100 %. Ytterligare två arbetstagare var partiellt föräldralediga. Under året har förbundet haft en hög personalomsättning vilket, utöver en naturlig omsättning inklusive två pensionsavgångar, i stor utsträckning påverkats av att lokalkontoret i Mariestad stängdes ner och att verksamheten flyttades till Göteborg. I samband med samlokaliseringen av verksamheten har arbetsprocesserna effektiviserats. Tillsammans med ökad digitalisering och automatisering har detta medfört ett minskat bemanningsbehov av tolkförmedlare. Antalet arbetade timmar har under året motsvarat 39,8 årsarbetare (åa), vilket är en minskning med 4,3 åa jämfört med föregående år. Under året har 56 personer arbetat i förbundet, 15 har slutat och 7 har nyanställts. Personalomsättningen för året var 33,9 %. År Tills vidare (åa) Visstid (åa) Timavlönade (åa) Totalt (åa) 2025 39,8 0,0 0,02 39,8 2024 42,0 2,0 0,1 44,1 2023 47,6 1,4 0,9 49,9 2022 48,8 0,9 0,3 50,0 2021 52,9 2,2 1,0 56,1 Tabell 7 Faktisk arbetad omvandlat till årsarbetare (åa) Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 99,5 % vilket är densamma som föregående år. 99,4 % av kvinnorna respektive 100 % av männen är heltidsanställda inom förbundet. Samtliga medarbetare är erbjudna heltidsanställning. Sjukfrånvaro 11,2% Den totala sjukfrånvaron för 2025 var 7,1 % vilket är en betydande minskning jämfört med 7,1% 6,4% 5,3% föregående år, även om första kvartalets nivå var 4,6% påverkat av långtidssjukfrånvaro. Från april har 5,6% 5,5% 4,4% 4,8% 5,1% sjukfrånvaron sjunkit och legat på en mer normal nivå. 2021 2022 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 12 Sjukfrånvaro 2021–2025 11,9% 12,2% 9,6% 9,4% 8,0% 6,2% 5,4% 7,5% 8,1% 4,7% 4,0% 3,7% 4,7% 9,4% 8,0% 4,4% 6,2% 3,5% 4,7% 4,0% 3,5% 4,7% 4,4% 1,9% Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 13 Sjukfrånvaro per månad 2025 Sjukfrånvaron har över lag minskat, undantaget åldrarna 29 år eller yngre där en liten höjning har skett. Sjukfrånvaron för såväl kvinnor som män har sjunkit, och ligger nu på 7,3 % respektive 5,7 %. En markant sänkning har skett av sjukfrånvaron för män vilken även har koppling till långtidssjukfrånvaron som har mer än halverats. Ingen sjukfrånvaro har bedömts vara arbetsrelaterad under året. År 2025 2024 2023 Total sjukfrånvaro 7,1% 11,2% 6,4% Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 23,0% 49,2% 19,9% Sjukfrånvaro för kvinnor 7,3% 9,5% 5,5% Sjukfrånvaro för män 5,7% 22,0% 11,2% Sjukfrånvaro i åldrarna 29 år eller yngre 6,0% 5,4% 4,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 30 - 49 år 6,8% 12,1% 6,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 50 år eller äldre 7,9% 11,5% 6,3% Tabell 8 Översikt sjukfrånvaro Kostnaden för företagshälsovård var fortsatt låg under året. Friskvårdsbidraget har under 2025 nyttjats av 71% av medarbetarna, vilket är samma nivå som föregående år. Pensioner Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen och är en pensionslösning via KPA. Förväntad utveckling Den rådande migrationspolitiken kommer sannolikhet fortsatt bidra till ett minskat behov av språktolk och därmed över tid en minskad efterfrågan på förbundets tolktjänster. Tidöpartierna gav i början av 2025, utifrån Tidöavtalet, ett utredningsdirektiv avseende rätten till avgiftsfri tolk. Som direktivet ser ut undantas sjukvård och rättsväsendet från utredningen. Om rätten till avgiftsfri tolk regleras kommer det sannolikt över tid påverka förbundets verksamhet. Utredningen förväntas vara klar under våren 2026. Eventuella lagförändringar sker sannolikt tidigast året därefter. Förbundet får från och med januari 2026 en ny medlemskommun. Direktionen beslutade under året att även för 2027 öppna upp för nya medlemmar i förbundet, då verksamheten på grund av en generell minskad efterfrågan av tolktjänster bedöms ha kapacitet att ta in fler medlemmar. Intresse har signalerats för medlemskap i förbundet. Den tekniska utvecklingen, och AI specifikt, kommer med stor sannolikhet att påverka tolkbranschen framöver. I vilken utsträckning och på vilket sätt är i dagsläget svårt att förutse. Förbundets tjänst TFV AI-Tolk som lanserades strax innan jul 2024 har nu varit i drift i drygt ett år. AI-tolken ersätter än så länge inte den mänskliga tolken utan används som ett komplement i enklare vardagssamtal med framför allt inneliggande patienter inom sjukvården. Hur verktyget kommer att användas framgent återstår att se. Än så länge råder en försiktighet från förbundets kunder avseende användning. Nyttjandet förväntas dock öka över tid. Under de senaste två åren har en allt tydligare kostnadsmedvetenhet kopplat till tolktjänster uppmärksammats från förbundets kunder. Efterfrågan på mer kostnadseffektiva tolktjänster förväntas därmed öka och distanstolkning borde bli än mer dominerande. Frågan är i vilken omfattning platstolkning kommer att efterfrågas då denna tjänst medför högre kostnader för kunden och tolkbehovet i de flesta fall likväl kan tillgodoses av en tolk på distans. Förbundet erbjuder sedan drygt ett år en kostnadsfri SMS-funktion för påminnelse om bokat besök, på valt tolkspråk, till patient/klient. SMS- påminnelsen syftar till att minska uteblivna patienter/klienter, och därmed onödiga kostnader för kund samt ineffektiv användning av viktiga samhällsfunktioner. SMS-funktionen används än så länge i mycket ringa omfattning av förbundets kunder. Användningen förväntas dock öka över tid, och därmed kan då tolkens tid nyttjas mer effektivt. Medlemskommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång (MTG) har i samverkan levererat administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön till Tolkförmedling Väst sedan förbundet bildades 2013. Då MTG-samarbetet upplöses vid årsskiftet 2026/2027 kommer Mariestads kommun från och med första januari 2027 vara tjänsteleverantör av ekonomi-, lön- och HR-stöd. Skövde kommun kommer vara tjänsteleverantör av IT. Förändringen kommer medföra ett stort omställningsarbete och eventuella oförutsedda kostnader under 2026. Genom att förbundet sedan våren 2025 har samlat all verksamhet i Göteborg och avvecklat lokalkontoren har en mer optimerad och kostnadseffektiv verksamhet möjliggjorts. Teknikens möjligheter och kundernas föränderliga behov ställer allt högre krav på innovation och en organisation som snabbt ställer om. Tolkförmedling Väst förväntas fortsatt ligga i framkant och vara en förebild i branschen samt inte minst genomsyras av högt medarbetarengagemang och hög kundnöjdhet. Budget 2025 Enligt förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter och medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Budget 2025 lades utifrån då gällande förutsättningar och efter samråd med förbundets medlemmar. Medlemmarnas behov beräknades till ca 315 000 uppdrag för 2025. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Budget 2025 (tkr) Verksamhetens intäkter 233 760 Verksamhetens kostnader 233 760 Årets resultat 0 Ekonomisk plan 2025–2027 Budget (tkr) 2025 2026 2027 Intäkter 233 760 236 000 238 000 Kostnader 233 760 236 000 238 000 Budgeterat resultat 0 0 0 Räkenskaper Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade sedan föregående årsredovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolk- och översättningsuppdragen har utförts och har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Inventarier av mindre värde (understigande ett halvt prisbasbelopp) aktiveras inte. Avskrivningar av inventarier och immateriella tillgångar skrivs av på fem år. Förbundet har tidigare återbetalat eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott att ske vid större positivt resultat, vilket sker i 2025 års bokslut. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Resultaträkning Budget Utfall Utfall (tkr) Not 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 233 760 231 858 220 452 Verksamhetens kostnader 2 -231 935 -229 672 -222 593 Avskrivningar 3 -1 800 -1 686 -1 734 Verksamhetens nettokostnader 25 501 -3 875 Finansiella intäkter 4 20 6 8 Finansiella kostnader 5 -45 -192 -83 Resultat före extraord. poster 0 315 -3 950 Extraordinära poster 0 0 0 Årets resultat 0 315 -3 950 Balansräkning (tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Not 2025 2024 Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgång 6,7 4 040 5 726 Inventarier 8 0 0 Summa anläggningstillgångar 4 040 5 726 Omsättningstillgångar Fordringar 9 47 669 42 839 Likvida medel 10 32 050 15 693 Summa omsättningstillgångar 79 718 58 532 SUMMA TILLGÅNGAR 83 758 64 258 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 11 26 781 30 731 Andelskapital, medlemmar 3 212 3 212 Årets resultat 315 -3 950 Summa eget kapital 30 308 29 993 Skulder Kortfristiga skulder 12 53 450 34 264 Summa skulder 53 450 34 264 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 83 758 64 258 Kassaflödesanalys Not Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 315 -3 950 Justering för av- och nedskrivning 3 1 686 1 734 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 001 -2 216 Förändring kortfristiga fordringar 9 -4 830 -784 Förändring kortfristiga skulder 12 19 185 -359 Medel från den löpande verksamheten 16 357 -3 358 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i anläggningstillgångar 6,7 0 0 Medel från investeringsverksamheten 0 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Andelskapital 13 0 77 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 77 ÅRETS KASSAFLÖDE 16 357 -3 281 Likvida medel vid årets början 15 693 18 974 Likvida medel vid årets slut 10 32 050 15 693 Noter Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 1 Verksamhetens intäkter Riktade bidrag 26 28 Återbetalning till medlemmar av överskott -16 960 -8 700 Förmedlingstjänster 248 789 228 992 Övriga intäkter 4 133 Summa verksamhetens intäkter 231 858 220 452 2 Verksamhetens kostnader Direktionskostnader -638 -609 Sociala avgifter direktion -176 -163 Personalkostnad -20 960 -20 355 Sociala avgifter personal -9 221 -8 958 Arvoden och ersättning tolkar -147 505 -142 823 Sociala avgifter tolkar -36 886 -35 830 Tolkutbildning -423 -329 Lokalkostnader -3 471 -3 317 IT-kostnader -6 449 -5 793 Inventarier, förbrukningsmaterial -332 -255 Administrativa- och konsulttjänster -3 360 -3 912 Summa verksamhetens kostnader -229 422 -222 343 Ersättning för revisorer Revisionsuppdraget, sakkunniga -250 -250 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, sakkunniga 0 0 Skatterådgivning 0 0 Övriga tjänster 0 0 Summa -250 -250 Verksamhetens totala kostnader -229 672 -222 593 3 Avskrivningar Inventarier -1 686 -1 734 Summa -1 686 -1 734 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 6 8 Övriga finansiella intäkter 0 0 Summa 6 8 5 Finansiella kostnader Räntekostnad -119 -11 Övriga finansiella kostnader -74 -71 Summa -192 -83 Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Pågående investeringar Pågående investeringar 0 0 Summa 0 0 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Årets investering 0 0 Årets utrangering 0 0 Omklassificering från pågående investering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Avskrivningar Ingående avskrivning -2 563 -877 Årets avskrivning -1 686 -1 686 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -4 250 -2 563 Utgående bokfört värde vid årets slut 4 040 5 726 8 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Årets försäljning 0 0 Årets utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar -1 341 -1 293 Årets avskrivning 0 -48 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -1 341 -1 341 Utgående bokfört värde 0 0 9 Fordringar Kundfordringar 28 085 26 390 Div. kortfristiga fordringar 73 117 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 511 16 332 Summa 47 669 42 839 10 Kassa och bank Bank 32 050 15 693 Summa 32 050 15 693 En checkkredit på 10 mkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december 2025. 11 Eget kapital Ingående balans Allmänt eget kapital 30 731 30 946 Reglering Årets Resultat -3 950 -215 Utgående balans Allmänt eget kapital 26 781 30 731 Årets resultat 315 -3 950 Andelskapital, medlemskommuner 3 212 3 212 Summa eget kapital 30 308 29 993 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 142 703 Moms 11 096 10 655 Personalens skatter och avgifter 4 243 4 272 Övriga kortfristiga skulder 17 047 0 Skulder till anställda 96 45 Upplupna semesterlöner 641 1 098 Upplupna tolkkostnader inkl. sociala avgifter 17 840 13 243 Övriga upplupna kostnader 1 344 4 248 Summa 53 450 34 264 13 Andelskapital Årets förändring av andelskapital 0 77 Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Summa 0 77 Driftsredovisning Driftsredovisningen redovisas för förbundet som helhet, då styrningen av verksamhet sker på en förbundsövergripande nivå. Kostnader kopplat till respektive enhet finns utfördelad, dock ligger de övergripande kostnaderna budgeterat centralt. Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Budget 2025 är lagd utifrån ett beräknat behov om 315 000 uppdrag och efter samråd med förbundets medlemmar. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Utfall Utfallet för 2025 blev 313 000 uppdrag vilket är 2 000 färre än budgeterat. Årets resultat blev 315 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Utfall Budget Utfall Belopp i tkr 2025 2025 2024 INTÄKTER Försäljning av förmedlingstjänster 248 789 233 760 228 992 Övriga intäkter 29 160 Återbetalning medlemmar 0 -8 700 Utbetalning av överskott -16 960 Summa verksamhetens intäkter 231 858 233 760 220 452 KOSTNADER Direktionskostnad 814 900 772 Personalkostnad 30 182 34 452 29 312 Arvoden uppdragstagare 184 391 183 333 178 653 Rekrytering och utbildning av tolkar 423 600 329 Lokalkostnader 3 471 3 548 3 317 IT-kostnader 6 449 4 896 5 793 Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial 332 266 255 Administrativa tjänster 3 609 3 940 4 161 Finansiella kostnader 1 872 1 825 1 809 Summa verksamhetens kostnader 231 543 233 760 224 402 ÅRETS RESULTAT +315 0 -3 950 Kundernas tolkbehov är påverkade av flera parametrar och behovsanalysen som ligger till grund för budgeten är därmed komplex och svårbedömd. Då antalet tolkuppdrag för 2024 kraftigt minskade fanns en stor osäkerhet i budgetarbetet avseende förväntat antal uppdrag 2025. Under året utfördes dock 313 000 uppdrag vilket var mycket nära det budgeterade antalet om 315 000 uppdrag. Trots detta blev förmedlingsintäkterna 15 mkr över budget. Förklaringen är främst en förändring i prismodellen, vilken styrs av uppdragstyp samt den utförande tolkens kompetensnivå. Parametrar som är mycket svåra att förutse. För 2026 har dock justeringar gjorts för att bättre matcha kostnader och intäkter. På grund av det stora överskottet 2025 kommer en utbetalning om närmare 17 mkr ske till medlemmarna. Utbetalningen har reserverats i årets bokslut, och resultatet balanserar därmed årets kostnader och utgifter. Direktionskostnaderna för året motsvarar budgeterat belopp. Personalkostnaderna för året är 4,3 mkr lägre än budgeterat vilket beror på organisationsförändringar, inklusive avveckling av lokalkontoret i Mariestad, samt vakanta tjänster och oförutsedda tjänstledigheter under året. Under 2025 har inte budgeten för rekrytering och utbildning av tolkar använts fullt ut. Detta beror bland annat på att tolkar deltagit i externa SRHR utbildningar där förbundet inte haft några kostnader, men också för att förbundet inte anlitat validerare då externa utbildningssamordnare tillhandahållit möjlighet att validera tolkerfarenheten. Förbundets kostnader kopplat till rekrytering och utbildning har de senare åren sjunkit, bland annat för att externa aktörer erbjuder ett större utbud kopplat till utbildning av tolk men också för att förbundet effektiviserat, digitaliserat och distansanpassat processerna runt rekrytering och utbildning av tolk. Förbundet har de senaste åren i allt högre grad rekryterat redan etablerade och utbildade tolkar, vilket har minskat behoven av grundutbildning i förbundets regi. Å andra sidan ökar intresset för auktorisation bland landets tolkar, vilket främjar en högre kompetensnivå. Därför ersätter förbundet tolkarna för auktorisationsprovsavgiften. Denna kostnad förväntas öka framöver. Budget för 2026 är sänkt för att bättre motsvara dagens behov. Utfallet för lokalkostnader för 2025 blev strax under budget. Direktionen beslutade under hösten 2024 att minska antalet kontor från två till ett, vilket resulterade i att kontoret i Mariestad stängdes ner i april 2025. Hyran för resterande avtalstid, som sträckte sig in i 2026, har belastat 2025 års resultat. Den högre lokalkostnaden för Mariestad har dock balanserats av en lägre lokalkostnad för Göteborgskontoret, vilket i sig är ett resultat av en avsevärt lägre hyreshöjning än budgeterat. Kostnadsutfallet för IT-program och licenser är drygt 1,5 mkr högre än budgeterat vilket främst beror på kostnader för utveckling av förbundets bokningssystem, samt indexuppräknad driftskostnad för bokningssystemet. Kostnader relaterat till administrativa tjänster var 300 tkr lägre än budgeterat, vilket beror på att extern jurist- och övrigt konsultstöd inte behövts i den utsträckning som budgeterats. Kostnadsutfallet för avskrivningar och finansiella kostnader ligger i linje med budget. Förbundets investeringsverksamhet Förbundet har inte haft någon investeringsverksamhet under året. dia Nistor Pedrini Dragan Dobromirovic Ordförande Vice ordförande Tolkar med kvalitet @Tolkförmedling Väst www.tolkformedlingvast.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 26/0005-1 2026-03-27 Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Direktionen beslutar att godkänna ÅRSREDOVISNING 2025 och översänder den därefter till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning av ärendet Efter varje räkenskapsår, tillika kalenderår, ska en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen ska innehålla förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter samt drift- och investeringsredovisning. Förbundsordningen reglerar att förbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Förbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3,2 mkr. Händelser av väsentlig betydelse: • Antalet kontor minskades och verksamheten samlokaliserades i Göteborg. • I januari gjordes en omorganisation i syfte att effektivisera verksamheten. • Förbundets AI-tolkverktyg har rönt uppmärksamhet. Det finns inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Under 2025 utfördes cirka 313 000 uppdrag vilket är nära det budgeterade antalet om 315 000 uppdrag. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för 2025. Förbundet gjorde ett överskott om 17,3 mkr, vilket i enlighet med direktionens beslut i november, undantaget 100 tkr, ska utbetalas till medlemmarna. Efter avsättning för utbetalning av överskott, blir årets resultat 315 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Förbundet återställer 2023 års negativa resultat om -215 tkr. Förbundet bedöms ha uppfyllt samtliga finansiella mål, samt fyra av fem verksamhetsmål. Likviditeten har varit god och förbundet har en god soliditet. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande • ÅRSREDOVISNING 2025, dnr 26/0005–2 • INTERNKONTROLLRAPPORT, dnr 26/0005–3 Beslutet ska skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna Åsa Fröding Förbundsdirektör Intern Bilaga till revisionsberättelse Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst 2026-03-03 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwd itwhi tcho cnofindfeidnecen c e> 1 TolkförmedlingVäst-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Väst revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och Innehåll årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 7 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 14 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 16 revisionen. Räkenskapsrevision Sundsvall den 3 mars 2026 05 Granskningsresultat- 19 God ekonomisk hushållning Kristoffer Bodin Liz Gard 06 Granskningsresultat- 23 Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 01 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål/verksamhetsmål Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 02 Inledning Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Vi har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som direktionen beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om förbundet efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 9 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan förbund och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 10 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Direktionsbeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser förbundets delårsrapport och årsredovisning som avges av direktionen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av förbundets ekonom. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen Azets > Move forward with confidence 12 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande I allt väsentligt nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning baseras på Förenligt meddirektionens beslut följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med direktionensbeslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med direktionensbeslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande Uppfylls nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 03 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 15 Granskningsresultat - 04 Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 16 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 17 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat finansiella ställning per den 31 december 2025 och och kassaflöde för året. av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet medlagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen enlighet med LKBR? om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 18 05 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 19 God ekonomisk hushållning Kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar förbundets ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Direktionen har i Budget och verksamhetsplan 2025-2027 antagit fem verksamhetsmål och två finansiella mål. Verksamhetsmål Utfall per 2025-12-31 Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet är i enlighet med eller över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och Målet har tre kopplade indikatorer. Utfallet för två av indikatorerna är över kvalificerade tolkar målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är över utvecklas målvärdet. Målet bedöms inte uppnått. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är i enlighet med eller övermålvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Målet har en kopplad indikator. Utfallet är över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Azets > Move forward with confidence 20 God ekonomisk hushållning forts. Finansiella mål Bedömning per 2025-12-31 Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat Av årsredovisningen framgår att den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för året. Målet bedöms uppnått. Checkkrediten ska ej nyttjas Av årsredovisningen framgår att likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats under året. Målet bedöms uppnått. Förbundet bedömer att fyra av fem verksamhetsmål och båda finansiella målen har uppnåtts. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Vi noterar att två av verksamhetsmålen bedöms olika trots att båda målen har två indikatorer varav endast ett är över målvärdet. Om indikatorer har olika viktning i bedömningen så bör det framgå tydligt redan i budget för att undvika subjektiva bedömningar i utvärderingen av målen. Azets > Move forward with confidence 21 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som direktionen beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Azets > Move forward with confidence 22 06 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 23 Balanskravsresultat Ett kommunalförbund ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. Azets > Move forward with confidence 24 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Inga synnerliga skäl har åberopats. Azets > Move forward with confidence 25 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > Förbundsordning Gäller fr.o.m. 2026-01-01 Diarienummer: Beslutad av: 25/0014-2 Respektive medlemsfullmäktige Uppdaterad: Granskad: 2025-03-28 2025-03-28 Dokumentansvarig: Förbundssekreterare

§ 70 Årsredovisning 2025 - Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, SÄRF KS/2026:184 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds årsredovisning för år 2025. • Beviljar ansvarsfrihet till direktionen och dess ledamöter. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet SÄRF är ett kommunalförbund som för medlemskommunernas räkning ansvarar för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Förbundet arbetar för ett säkert och olycksfritt samhälle och deras uppdrag innebär att identifiera risker för att förhindra och begränsa konsekvenserna av oönskade händelser, förbereda och genomföra räddningsinsatser, uppföljning och erfarenhetsåterföring av inträffade händelser samt att delta i samhällets krishantering. Kommunalförbundet består av kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundet finanserias till största del av skattemedel och under 2025 var medlemsbidraget 201,5 Mnkr vilket innebär en bidragsfinansiering av verksamheten med 84,1 procent. Resterande intäkter kommer från myndighetsutövning och avtalstjänster. Kostnaden per invånare inom förbundet var under året 972 kronor. Årets resultat uppgick till minus 4 Mnkr på en omsättning om 235,9 Mnkr (232 Mnkr för 2024). Vid utgången av år 2025 uppgick det egna kapitalet till 63,4 Mnkr och soliditeten var 31 procent. Eget kapital ska täcka ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 på 10,4 Mnkr samt förbundets risker. Kärnverksamheten har haft en hög budgetföljsamhet med en avvikelse mot budget på +0,96% vilket beror på försäljningar av anläggningstillgångar, samt lägre avskrivningar, personal och- lokalkostnader har kunnat kompensera för de ökade kostnaderna för material och tjänster där den ej budgeterande kostnaden för provtagning och andra konsulttjänster kopplade till PFAS har tillkommit med 1,2 Mnkr. Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Den sammantagna bedömningen är att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt med utvecklingsområden. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet 2026-05-07 Revisorerna bedömer att direktionen behöver upprätta balanserade budgetar kommande år i enlighet med kommunallagen, besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och ta initiativ mot en tydligare styrmodell för förbundets finansiering. Barnkonventionen Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv. Ekonomisk påverkan Ärendet har ingen ekonomisk påverkan. Jämställdhetsperspektiv Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF

§ 91 Valärende - efterträdarval som ersättare i budgetutskottet efter Gunilla Blomgren (L) KS/2026:153 Kommunstyrelsens beslut • Ärendet bordläggs till kommunstyrelsens nästa sammanträde då representation från Liberalerna saknas på dagens sammanträde. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Ersättare i kommunfullmäktige Gunilla Blomgren (L) har avlidit och en ny sammanräkning har genomförts av Länsstyrelsen. Gunilla Blomgren (L) var också ersättare i kommunstyrelsen, ersättare i budgetutskottet och ledamot i arvodesberedningen. Beslutsunderlag