Kommunfullmäktige — 19 mars 2026

§ 4 Inkomna interpellationer och frågor KS/2026:83 • Interpellationen från Wajdi-Lois Azouri (SD) till kommunstyrelsens ordförande om SFI-lokaler godkänns. • Interpellationen besvaras på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Wajdi-Lois Azouri (SD) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Driton Bilalli (S) om lokaler för SFI. Interpellation från Wajdi-Lois Azouri (SD) till kommunstyrelsens ordförande Driton Bilalli (S) om lokaler för SFI. Wajdi-Lois Azouri (SD) föredrar sin interpellation till kommunstyrelsens ordförande Driton Bilalli (S). Status Pågår 1/2 Interpellation om SFI lokaler Tranemo kommun hyr sedan 2018 lokaler för SFI av Kettil Fastigheter AB med en kontraktstid på 20 år. Hyran var vid starten av hyrestiden 1092000kr eller 2000kr/m² per år. Vid en jämförelse med lokalerna som kommunen hyrde ut i Centralen är skillnaden i närheten av 100%, alltså kommunen hyrde ut lokalerna i Centralen för cirka 1000kr/m² och år, och hyr av Kettil Fastigheter AB för över 2000kr/m² och år. Enligt Kommunallagen 2 kap. 8 § följer: ”Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det” Det hyreskontrakt som kommunen har med Kettil Fastigheter AB kan bara tolkas som ett klart stöd till enskild näringsidkare. Detta då kommunen tydligt betalar ett kraftigt överpris. Utöver detta problem borde hyreskontraktet hanterats inom ramen för LOU(lagen om offentlig upphandling). Med anledning av ovanstående ställs följande frågor till Driton Bilalli, KSO: • 1. Har kommunen vidtagit åtgärder för att säkerställa att hyreskontrakt följer gällande lagstiftning? • 2. Varför har detta hyreskontrakt inte hanterats inom LOU? • 3. Hur stor är skillnaden idag mellan vad kommunen betalar till Kettil Fastigheter AB och lokalerna i Centralen hyrs ut för? Wajdi-louis Azouri 2/2 2026-02-26

§ 30 Översyn av politisk organisation - svar på återremiss KS/2025:142 • Godkänner förslag till ny politisk organisation enligt förslaget i bilaga ”Politisk organisation”. • En utvärdering av den nya organisationen ska göras i slutet av nästa mandatperiod. Reservation Niklas Gardewik (M), Kathleen Wireklev (M), Jörgen Hansson (M), Christina Yngvesson (SD) och Joakim Erlandsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Ärendet Uppdraget om översyn av den politiska organisationen gavs av Tranemo kommun till Sven- Martin Åkesson från Åkesson Managementkonsult AB (nedan benämnd konsulten) och genomfördes under 2024. Översynen skulle belysa hela organisationen och vilken sorts organisering man önskade i dagsläget och vad som skulle vara bäst i Tranemo kommun. Konsulten har genomfört intervjuer med politiker, kommunledning, bolagsledningar och processtöd till politiken (kansliet). Det har genomförts workshops med analyser och förslag på framtida organisation. Allt detta har sedan sammanfattats i en slutrapport med konsultens förslag på förändringar av den politiska organisationen. Någon förändring av förvaltningens organisation föreslås inte. Med utgångspunkt i konsultens slutrapport och efter samtal och dialog med politiken togs ett förslag fram. Detta förslag skickades till partigrupperna för remissyttrande under perioden 17 juni till 27 augusti 2025, svarstiden förlängdes sedan till den 3 september 2025. • Miljöpartiet • Moderaterna och Kristdemokraterna. 2026-02-26 Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-13 § 137 (i minoritet) att återremittera ärendet för att den tillträdande kommundirektören tillsammans med förvaltningen ska ta fram en konsekvensanalys på liggande förslag. Bifogat till ärendet finns nu en konsekvensanalys. Den föreslagna förändringen av den politiska organisationen i Tranemo kommun väntas inte ha någon påverkan utifrån ett barnrättsperspektiv. närvarorätt. Därmed antas arvodeskostnaden för dessa möten öka. Den förslagna förändringen av styrelserna för bolagen, Tranemo Forum AB, Tranemo Utveckling AB och Tranemobostäder AB, innebär att det sammanlagda antalet ledamöter ökar från 15 till 17. Vilket också antas innebära en viss kostnadsökning. närvarorätt. På detta sätt ges fler av kommunens invånare möjlighet att delta i kommunpolitiken. KF 2025-11-13 § 137 Kommundirektör Eva Thelin och kanslichef Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Rosé Torkelsson (S) yrkar bifall till förslaget med tillägget att en utvärdering av den nya organisationen görs i slutet av nästa mandatperiod. Kathleen Wireklev (M) föreslår att mötet ajourneras. 2026-02-26 Mötet ajourneras kl. 14.30-14.36 Jörgen Hansson (M) yrkar att liggande förslag till politisk organisation bordläggs, med motiveringen att kommunstyrelsen remitterar till de politiska partierna att återuppta diskussionen kring kommunens politiska organisation med syfte att utan ändring av liggande förslag jämföra denna med en traditionell nämndorganisation (ex. lärandenämnd, omsorgsnämnd). Driton Bilalli (S) förslår att mötet ajourneras. Mötet ajourneras kl. 14.41-14.50. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet bordläggas eller avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs. Omröstning Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång, Ja-röst för bordläggning av ärendet Nej-röst för att avgöra ärendet idag Votering genomförs. Omröstningsresultat Namn Ja Nej Avstår Karin Ljungdahl (C) X Lena Eksberg (S) X Rosé Torkelsson (S) X Milot Gjakova (S) X Torbjörn Edgren (C) X Love Andersson (C) X Ana Alvarez Björk (S) X Niklas Gardewik (M) X Kathleen Wireklev (M) X Jörgen Hansson (M) X Christina Yngvesson (SD) X Joakim Erlandsson (SD) X Driton Bilalli (S) X Resultat 5 8 2026-02-26 Med 5 Ja-röster för bordläggning av ärendet och 8 Nej-röster för att avgöra ärendet idag beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska avgöras idag. Reservation Niklas Gardewik (M), Kathleen Wireklev (M), Jörgen Hansson (M), Christina Yngvesson (SD) och Joakim Erlandsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Beslutsgång Ordföranden frågar på liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det samma. Ordföranden frågar därefter på Torkelssons tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Slutinstans Status Vår ref: Kajsa Montan Kanslichef/kommunjurist Tjänsteskrivelse om översyn av politisk organisation • Godkänner förslag till ny politisk organisation enligt förslaget i bilaga ”Politisk organisation” Ärendet Uppdraget om översyn av den politiska organisationen gavs av Tranemo kommun till Sven-Martin Åkesson från Åkesson Managementkonsult AB (nedan benämnd konsulten) och genomfördes under 2024. Översynen skulle belysa hela organisationen och vilken sorts organisering man önskade i dagsläget och vad som skulle vara bäst i Tranemo kommun. Konsulten har genomfört intervjuer med politiker, kommunledning, bolagsledningar och processtöd till politiken (kansliet). Det har genomförts workshops med analyser och förslag på framtida organisation. Allt detta har sedan sammanfattats i en slutrapport med konsultens förslag på förändringar av den politiska organisationen. Någon förändring av förvaltningens organisation föreslås inte. Med utgångspunkt i konsultens slutrapport och efter samtal och dialog med politiken togs ett förslag fram. Detta förslag skickades till partigrupperna för remissyttrande under perioden 17 juni till 27 augusti 2025, svarstiden förlängdes sedan till den 3 september 2025. • Miljöpartiet • Moderaterna och Kristdemokraterna. Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-13 § 137 (i minoritet) att återremittera ärendet för att den tillträdande kommundirektören tillsammans med förvaltningen ska ta fram en konsekvensanalys på liggande förslag. Bifogat till ärendet finns nu en konsekvensanalys. Den föreslagna förändringen av den politiska organisationen i Tranemo kommun väntas inte ha någon påverkan utifrån ett barnrättsperspektiv. lärandeutskottet och omsorgutskottet förslås utökas från tre till sex, och 1:e ersättarna ges närvarorätt. Därmed antas arvodeskostnaden för dessa möten öka. Den förslagna förändringen av styrelserna för bolagen, Tranemo Forum AB, Tranemo Utveckling AB och Tranemobostäder AB, innebär att det sammanlagda antalet ledamöter ökar från 15 till 17. Vilket också antas innebära en viss kostnadsökning. lärandeutskottet och omsorgutskottet förslås utökas från tre till sex, och 1:e ersättarna ges närvarorätt. På detta sätt ges fler av kommunens invånare möjlighet att delta i kommunpolitiken. KF 2025-11-13 § 137 Beslutsgång Slutinstans Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/kommunjurist Vår ref: Kajsa Montan Kanslichef/kommunjurist Med anledning av förslag om ny politisk organisation 1 Inledning och bakgrund Uppdraget om översyn av den politiska organisationen gavs av Tranemo kommun till Sven-Martin Åkesson från Åkesson Managementkonsult AB (nedan benämnd konsulten) och genomfördes under 2024. Översynen skulle belysa hela organisationen och vilken sorts organisering man önskade i dagsläget och vad som skulle vara bäst i Tranemo kommun. Konsulten har genomfört intervjuer med politiker, kommunledning, bolagsledningar och processtöd till politiken (kansliet). Det har genomförts workshops med analyser och förslag på framtida organisation. Allt detta har sedan sammanfattats i en slutrapport med konsultens förslag på förändringar av den politiska organisationen. Någon förändring av förvaltningens organisation föreslås inte. Med utgångspunkt i konsultens slutrapport och efter samtal och dialog med politiken togs ett förslag fram. Detta förslag skickades till partigrupperna för remissyttrande. 2025-11-13 § 137 beslutade kommunfullmäktige (i minoritet) att återremittera ärendet för att den tillträdande kommundirektören tillsammans med förvaltningen ska ta fram en konsekvensanalys på liggande förslag. 2 Konsekvensanalys av föreslagen ny politisk organisationsöversyn Demokratiska konsekvenser • Insynsplatser i kommunstyrelsen och budgetutskottet, uttalad närvarorätt för ersättare i kommunstyrelsens beredande utskott stärker den demokratiska insynen och möjligheten till bredare förankring. • Tydlig representation av både majoritet och opposition i presidier (kommunfullmäktige, kommunstyrelse och utskott) bidrar till ökad legitimitet och balans. • Uppdraget till kommunfullmäktiges presidium att vitalisera fullmäktigearbetet kan stärka fullmäktiges roll som politisk arena och öka medborgarintresset. • Insynsplatser utan yttrande- eller beslutsrätt kan upplevas som begränsade i praktiken, vilket ställer krav på tydlig kommunikation om roll och syfte. • Fler närvarande aktörer i politiska forum kan göra processerna mer komplexa och ställa högre krav på mötesledning. Konsekvenser för politisk styrning och ansvar • Utökat uppdrag till utskotten kring verksamhetsuppföljning och ekonomi kan stärka den politiska kontrollen och skapa bättre koppling mellan mål, ekonomi och verksamhet. • Tydligare roller för kommunalråd och oppositionsråd ger klarhet i ansvar och företrädarskap, särskilt i externa sammanhang. • Gemensam representation av majoritet och opposition vid externa kontakter kan bidra till ökad samstämmighet och långsiktighet. • Ett utökat utskottsuppdrag riskerar gränsdragningsproblem mellan utskott och tjänstepersonorganisation om reglementen inte är tillräckligt tydliga. • Ökad politisk detaljuppföljning kan påverka balansen mellan politisk styrning och professionellt ansvar. Organisatoriska och administrativa konsekvenser • Förändringarna bygger vidare på befintlig struktur, vilket minskar behovet av omfattande omställning. • Tydligare reglering i reglementen skapar bättre förutsättningar för likartat arbetssätt över tid. • Fler ersättare med närvarorätt och fler insynsplatser innebär fler deltagare i möten, vilket kan öka kraven på administration och mötesstöd. • Kansliets arbetsbelastning kan öka, särskilt initialt vid införande och förändringar i reglementen. Ekonomiska konsekvenser Positiva/neutrala konsekvenser • Förslaget innebär inga nya nämnder eller politiska organ, vilket begränsar direkta kostnadsökningar. • Minskad risk för större omställningskostnader jämfört med en mer genomgripande omorganisation. Möjliga kostnadsökningar • Fler ersättare och större bolagsstyrelser medför ökade arvodeskostnader. • Eventuellt ökat behov av administrativt stöd kan påverka indirekta kostnader. Konsekvenser för de kommunala bolagen • Stärkt moderbolagsstyrelse och representation från dotterbolagens presidier kan ge bättre koncernstyrning och helhetsperspektiv. • Mindre och mer fokuserade styrelser i dotterbolagen kan effektivisera beslutsfattandet. • Tydliga ägardirektiv och rollfördelning blir avgörande för att undvika oklarheter mellan moderbolag och dotterbolag. Samlad slutsats Den föreslagna politiska organisationen bedöms: • stärka demokratisk insyn och politisk delaktighet, • tydliggöra politiska roller och ansvar, • förbättra förutsättningarna för uppföljning och styrning, men kräver: • tydliga reglementen, • aktiv mötesledning, • och tillräckliga administrativa resurser för att fungera effektivt i praktiken. 3 Sammanfattande bedömning Den föreslagna organisationen innebär inga genomgripande strukturförändringar, utan är i huvudsak en justering och förstärkning av nuvarande modell. Förslagen bedöms sammantaget kunna stärka demokratisk insyn, politisk delaktighet och tydlighet i styrningen, men medför även ökade krav på samordning, reglementen och administrativt stöd. Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/Kommunjurist 2025-11-13

§ 137 Översyn av politisk organisation KS/2025:142 • Ärendet återremitteras för att den tillträdande kommundirektören tillsammans med förvaltningen ska ta fram en konsekvensanalys på liggande förslag. Ärendet Uppdraget om översyn av den politiska organisationen gavs av Tranemo kommun till Sven- Martin Åkesson från Åkesson Managementkonsult AB (nedan benämnd konsulten) och genomfördes under 2024. Översynen skulle belysa hela organisationen och vilken sorts organisering man önskade i dagsläget och vad som skulle vara bäst i Tranemo kommun. Konsulten har genomfört intervjuer med politiker, kommunledning, bolagsledningar och processtöd till politiken (kansliet). Det har genomförts workshops med analyser och förslag på framtida organisation. Allt detta har sedan sammanfattats i en slutrapport med konsultens förslag på förändringar av den politiska organisationen. Någon förändring av förvaltningens organisation föreslås inte. Med utgångspunkt i konsultens slutrapport och efter samtal och dialog med politiken togs ett förslag fram. Detta förslag skickades till partigrupperna för remissyttrande under perioden 17 juni till 27 augusti 2025, svarstiden förlängdes sedan till den 3 september 2025. • Miljöpartiet • Moderaterna och Kristdemokraterna Den föreslagna förändringen av den politiska organisationen i Tranemo kommun väntas inte ha någon påverkan utifrån ett barnrättsperspektiv. 2025-11-13 närvarorätt. Därmed antas arvodeskostnaden för dessa möten öka. Den förslagna förändringen av styrelserna för bolagen, Tranemo Forum AB, Tranemo Utveckling AB och Tranemobostäder AB, innebär att det sammanlagda antalet ledamöter ökar från 15 till 17. Vilket också antas innebära en viss kostnadsökning. närvarorätt. På detta sätt ges fler av kommunens invånare möjlighet att delta i kommunpolitiken. KS § 162, 2025-10-23 AU § 102, 2025-09-18 Niklas Gardewik (M), Driton Bilalli (S), Wajdi-Louis Azouri (SD), Viktor Lyresten (MP), Ulrika Glans (M), Viktoria Haraldson (C), Kathleen Wireklev (M), Ellinor Liljegren Kalmar (M) och Johanna Persson (L) deltar i debatten. Niklas Gardewik (M) yrkar att ärendet ska återremitteras och att den tillträdande kommundirektören tillsammans med förvaltningen får i uppdrag att ta fram en konsekvensanalys på liggande förslag. Wajdi-Louis Azouri (SD) yrkar bifall till Gardewiks (M) förslag. Viktor Lyresten (MP), Viktoria Haraldson (C) och Johanna Persson (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ulrika Glans (M) och Kathleen Wireklev (M) yrkar bifall till Gardewiks (M) förslag. 2025-11-13 Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs. Följande beslutsgång fastställs: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för att återremittera ärendet Omröstningsresultat Votering genomförs (se närvaro- och omröstningslista 8/2025) och med 23 ja-röster, 12 nej- röster och 2 frånvarande beslutar kommunfullmäktige att ärendet återremitteras enligt regeln för minoritetsåterremiss. Slutinstans Status Pågår Rapport Politisk organisation Politisk organisation Handlingstyp: Rapport Diarienummer: KS/2025:142 Fastställelsedatum: 2025-xx-xx § x Dokumentansvarig: Kanslichef Giltig från och med: 2027-01-01 Inledning Sven-Martin Åkesson från Åkesson Managementkonsult AB (nedan benämnd konsulten) har på uppdrag av Tranemo kommun genomfört en översyn av den politiska organisationen i kommunen. I denna rapport beskrivs den nuvarande organisationen och förslag på en ny organisation. Bakgrund Uppdraget om översynen gavs av Tranemo kommun och genomfördes under 2024. Översynen ska belysa hela organisationen och utredningen ska innehålla en utvärdering av hur det blivit sedan 2011 när det senast gjordes en större omorganisation och om syftet med den omorganisationen har uppnåtts. Det ska utredas vilken sorts organisering man önskar i dagsläget och vad som skulle vara bäst i Tranemo kommun. Utredningsdirektiv togs fram med hjälp av intervjuer med Polsam (fullmäktiges och kommunstyrelsens presidier). I samband med detta framkom några punkter som särskilt skulle belysas: • För- och nackdelar med facknämnder • Struktur på nuvarande organisation med kommunstyrelsens utskott • För- och nackdelar med att behandla individärenden i egen nämnd • Hur kan organisering ske för att möjliggöra politiskt engagemang på olika nivåer i olika tidsomfattande uppdrag? • Antal ledamöter i kommunfullmäktige och övriga instanser • Kommunrevisionens organisering • De kommunala bolagen – effektiv styrning Utifrån dessa direktiv har konsulten genomfört intervjuer med politiker, kommunledning, bolagsledningar och processtöd till politiken (kansliet). Intervjuerna har sammanställts och återkopplats både i form av dokumentation och film. Man har genomfört workshops med analyser och förslag på framtida organisation. Allt detta arbete har sedan sammanfattats i en slutrapport1, med konsultens förslag på förändringar av den politiska organisationen. Nedan presenteras nuvarande organisation och förslag på ny organisation. Nuvarande organisation Nuvarande politiska organisation har varit i drift sedan en omorganisation som genomfördes 2011. Då samlades den kommunala kärnverksamheten huvudsakligen under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har fyra utskott, tre verksamhetsutskott, allmänna utskottet (AU), lärandeutskottet (LU) och omsorgsutskottet (OU), med tre ledamöter och 1 Översyn av politisk organisation, konsultens slutrapport, Sven-Martin Åkesson, tre ersättare vardera. Det fjärde utskottet är ett budgetutskott (BU) som ansvarar för planering och uppföljning kopplat till kommunens budgetprocess. BU består av en ledamot från varje parti som är representerat i kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens presidium. Kommunfullmäktige består av 37 ledamöter och det finns en fast fullmäktigeberedning (demokrati- och visionsberedningen, DVB) som arbetar med demokratiutveckling, medborgardialog och samhällsutveckling. Beredningen består av en ledamot från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Det finns också möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar, exempelvis arvodesberedningen som aktiveras inför ny mandatperiod. Polsam är en politisk samordningsgrupp bestående av presidierna i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, här ingår även kommundirektör och kanslichef. Bygg- och miljönämnden är en gemensam nämnd med Gislaveds kommun. Kommunens bolag består av Tranemo Forum AB som är moderbolag, och dotterbolagen Tranemo Utvecklings AB och Tranemobostäder AB. Moderbolaget Tranemo Forum AB har idag en styrelse som består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare, Tranemo Utveckling AB:s styrelse består av fem ledamöter och fem ersättare och Tranemobostäder AB:s styrelse har sju ledamöter och sju ersättare. Kommunens tjänstepersoner är samlade i en gemensam förvaltning, uppdelad i sektioner utifrån verksamhet. Förslag på ny organisation Med utgångspunkt i konsultens översyn av den politiska organisationen och efter samtal och dialog med politiken föreslås nu följande förändringar i organisationen: Kommunfullmäktige och beredningar Ingen förändring gällande kommunfullmäktige eller den fasta fullmäktigeberedningen (demokrati- och visionsberedningen, DVB) som arbetar med demokratiutveckling, medborgardialog och samhällsutveckling. Det ska fortsatt finnas möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar. Förste vice ordförande i kommunfullmäktige ska tillsättas från majoriteten och andre vice ordförande från oppositionen. Kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att vitalisera det politiska arbetet i fullmäktige, till exempel genom debatter med olika teman. Ingen förändring föreslås gällande antalet ledamöter i kommunstyrelsen. Men insynsplatser ska ges till de partier som är representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen. Förste vice ordförande i kommunstyrelsen ska tillsättas från majoriteten och andre vice ordförande från oppositionen. Det samma ska gälla i kommunstyrelsens utskott. Kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande är tillika kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är tillika oppositionsråd. Kommunen företräds i första hand av kommunstyrelsen presidium. När kommunen i sitt externa arbete ska företrädas av den politiska ledningen och deltagandet är begränsat till två personer, ska detta göras av kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, så att både majoriteten och oppositionen representeras. Kommunstyrelsen har fortsatt fyra utskott, tre verksamhetsutskott, allmänna utskottet (AU), lärandeutskottet (LU) och omsorgsutskottet (OU), med tre ledamöter vardera. Samtliga ledamöter i utskotten ska ha en 1:e ersättare och en 2:e ersättare var. 1:e ersättarna har en uttalad närvarorätt på utskottens möten. Utskotten ska få ett utökat uppdrag kopplat till verksamhetsuppföljning och ekonomi. Detta ska regleras på ett tydligt sätt i reglemente för kommunstyrelsens beredande utskott. Det fjärde utskottet, budgetutskottet (BU), ansvarar som tidigare för planering och uppföljning kopplat till kommunens budgetprocess. De beslutande i BU ska fortsatt bestå av en ledamot från varje parti som är representerat i kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens presidium. Närvarorätt införs för övriga utskottsledamöter (som inte är invalda som ledamöter i BU). Insynsplatser ges till de partier som är representerade i kommunfullmäktige men inte i kommunstyrelsen. Tranemo kommuns bolag Tranemo Forum AB:s (moderbolaget) styrelse ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare. Dotterbolagens, Tranemo Utveckling AB:s och Tranemobostäder AB:s, ordförande och vice ordförande ska ingå i moderbolagets styrelse. Styrelserna i de båda dotterbolagen ska bestå av fem ledamöter och fem ersättare. Övrigt Inga förändringar föreslås gällande Polsam, revisorer (5 st.), valnämnd (5 ledamöter,5 ersättare), överförmyndarnämnd (3 ledamöter, 3 ersättare), krisledningsnämnd (3 ledamöter, 6 ersättare) eller bygg- och miljönämnden med Gislaveds kommun (4 ledamöter, 4 ersättare). Definitioner Insynsplats En insynsplats kan ges till de partier som inte är representerade i kommunstyrelsen eller utskottet, men som har mandat i kommunfullmäktige. Detta för att de ska kunna följa styrelsens/utskottets arbete. En insynsplats innebär att personen har rätt att vara med och lyssna men inte att tala, delta i diskussion eller beslut. En insynsplats ska ge möjlighet till demokratisk insyn. Närvarorätt Närvarorätt innebär att en person har rätt att närvara vid utskottsmöten. Detta för att de ska kunna följa utskottets arbete. Närvarorätt innebär att personen har rätt att närvara vid utskottets möte, man kan ha rätt att yttra sig men man har ingen rösträtt och kan inte delta i beslut. På uppdrag av Tranemo kommun Konsultens slutrapport 6 december 2024 Konsult Sven-Martin Åkesson Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Sammanfattning intervjuer och workshop Alla organisationer kan utvecklas och förbättras men översynen pekar främst på många positivt synpunkter både vad gäller organisation, arbetssätt och organisationskultur. Bedömningen är att den förändring av organisationen som genomfördes 2011 väl att uppfyllt sitt syfte. Det som framförallt lyfts är att det finns en helhetssyn i kommunstyrelsen över kommunens verksamhet och budget samt en närhet till varandra med väl fungerande samarbete på alla nivåer. Att endast ha en fast beredning (Demokrati- och visionsberedningen) bedöms positivt och det ges mycket positiva omdömen om deras arbete i viktiga frågor som demokrati, samhällsutveckling och medborgarinflytande. De svagheter som lyfts handlar främst om att de politiska uppdragen och mandaten är koncentrerade till ett fåtal politiker med stort inflytande och mycket information. Frågor kopplade till information, delaktighet, insyn och inflytande bedöms som viktiga i utvecklingen av organisationen. Det är viktigt att samtidigt tydliggöra och utveckla de politiska partiernas roll eftersom alla utmaningar inte kan lösas genom själva organisationen. Konsultens sammanfattande rekommendationer • Behåll nuvarande grundstruktur för den politiska organisationen med kommunstyrelsen som samlad verksamhetsnämnd. Öka antalet ledamöter i kommunstyrelsen (15+15) för ökad insyn, information och delaktighet. Inför insynsplatser för att möjliggöra för samtliga partier i fullmäktige att närvara på kommunstyrelsens möten. • Minska antalet ledamöter i budgetutskottet (9+7) och komplettera med insynsplatser som möjliggör att samtliga partier i kommunfullmäktige att närvara på budgetutskottets möten. • Tydliggör och bredda verksamhetsutskottens uppdrag samt öka antalet ledamöter (5+5) i syfte att öka insyn, information och delaktighet. • Inrätta en myndighetsnämnd för individärenden som kan minimera antalet personer med insyn i ärenden med sekretess där integriteten bör säkerställas. Nämnd får en överblick och helhetssyn i alla ärenden inom olika verksamhetsområden och ledamöterna blir specialiserade på denna myndighetsutövning. • Förstärk moderbolaget med avseende på antal ledamöter (5+5) samt kompetens avseende styrning och ledning inom koncernen. • Fortsätt utveckla arbetet i POLSAM och gruppledarmötena då detta är viktigt för informationsflödet och delaktigheten. • Satsa på politikerutbildningar för att stärka politikens möjligheter att utöva styrning och ledning på ett effektivt sätt. Rapportens disposition 1. Uppdraget och riktlinjer 2. Nuvarande politiska organisation 3. Upplägg och genomförande 4. Omvärldsanalys 5. Sammanfattning av intervjuer och workshop 6. Konsultens slutsatser och rekommendationer 1 Uppdraget och riktlinjer Uppdragsdirektivet Tranemo kommun ska genomföra en översyn av den politiska organisationen. Översynen ska belysa hela organisationen. Utredningen ska innehålla en utvärdering av hur det har blivit sedan 2011 när det senast gjordes en större omorganisation och om syftet med den omorganisationen har uppnåtts. Det ska utredas vilken typ av organisering som man önskar i dagsläget och vad som skulle vara bäst i just Tranemo kommun. Det är även viktigt att förvaltningsorganisationen tas i beaktning eftersom denna behöver samstämma med den politiska organisationen. Vid framtagande av utredningsdirektiv för att göra en översyn av den politiska organisationen i Tranemo kommun genomfördes intervjuer av POLSAMs deltagare (kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium). Intervjuerna genomfördes för att ta reda på om det fanns särskilda aspekter att belysa i utredningen. Särskilt ska följande punkter belysas: - För- och nackdelar med facknämnder - Strukturen på nuvarande organisering med Kommunstyrelsens utskott - För- och nackdelar med att behandla individärenden i egen nämnd - Hur kan organisering ske för att det ska möjliggöra politiskt engagemang på olika nivåer i olika tidsomfattande uppdrag? - Antal ledamöter i kommunfullmäktige och övriga instanser - Kommunrevisionens organisering - De kommunala bolagen - effektiv styrning Utredningen ska resultera i förslag på olika sätt att organisera den politiska organisationen samt ekonomisk påverkan på de olika förslagen. Utgångspunkten för uppdraget är att se till hela Tranemo kommuns bästa. Utredningen ska genomföras av extern part som ska samverka med både politiker och tjänstepersoner inom Tranemo kommun i genomförandet av utredningen. Tidplan • Slutrapport med slutsatser och rekommendationer före utgången av 2024 • Beslut om ny organisation ska fattas av kommunfullmäktige • Eventuell ny organisation från och med nästa mandatperiod. 2 Nuvarande politiska organisation Nuvarande politiska organisation – kommunens egna skiss Avvecklade 2024 Nuvarande politiska organisation Nedan följer några punkter som beskriver nuvarande organisationen i Tranemo kommun: – Den kommunala kärnverksamheten ligger huvudsakligen organiserad under kommunstyrelsen (med undantag av de verksamheter som ligger i bolag eller kommunsamarbeten). – Kommunstyrelsen har 4 utskott varav 3 är verksamhetsutskott och det fjärde är ett budgetutskott som fokuserar på planerings- och uppföljningsprocessen kopplat till kommunens budgetprocess. – Utskotten ska dels hantera frågor och beslut enligt delegation och dels följa upp och fördjupa sig i de verksamhetsområden som ligger inom utskottets ansvar. – Utskotten ska bereda ärenden inom verksamhetsområdet. – Det finns en fast fullmäktigeberedning (Demokrati- och visionsberedningen) som bl a arbetar med demokratiutveckling, medborgardialog, samhällsutveckling genom t ex vision och översiktsplan. – Det finns en politiks samordningsgrupp (POLSAM) som är en samverkan mellan KF presidium och KS presidium. – Bygg- och miljönämnden är en gemensam nämnd med Gislaved. – Personalnämnden har avvecklats och ersatts med avtalssamverkan inom HR och lön med Svenljunga kommun. – Arbetsmarknadsnämnden har avvecklas och fördelats till respektive kommuns verksamhet. – Det finns en kommunkoncern med Tranemo Forum som moderbolag och Tranemobostäder AB samt Tranemo Utvecklings AB som dotterbolag. – Kommunens tjänstepersoner finns organiserade i en samlad förvaltning med olika sektioner (eller bolag). Kommundirektör (en samlad förvaltning) 37 ledamöter + 23 ersättare (varav 36+21 tillsatta) Bygg- och miljönämnd Gemensam med Gislaveds kommun 13+13 Revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd 5+2 4 Tranemo Forum AB Tranemo Bostads AB Tranemo Utvecklings AB POLSAM Politisk samordningsgrupp KF+KS presidier Budgetutskottet Lärandeutskottet Nuvarande politiska organisation – konsultens skiss Arvodesberedning Valberedning Demokrati- och visionsberedningen Tillfälliga beredningar 3+3 11+8 3+3 3+3 4+4 3+3 7+75+5 5 5+5 3+3 3+6 8 8 8 Siffrorna i bilden anger antal ledamöter t ex 37 (ordinarie ledamöter) + 23 (ersättare) 3 Upplägg och genomförande Några viktiga utgångspunkter för översynen… • Alla kommuner har valt olika organisationer baserat på förutsättningarna. -det finns ingen given modell eller något som är rätt eller fel. • Det är viktigt att ha ett medborgar- och demokratiperspektiv i översynen av politisk organisation - det finns alltid en risk att hamna i ett internt perspektiv. • Politisk organisation behöver inte ha något med den politiska viljan att göra -förslaget till organisation ska vara opolitiskt och hållbart över tid. • En långsiktigt hållbar organisation förutsätter bred politisk förankring -översynen behöver säkerställa bred dialog och information. Upplägg/genomförande Översynen har genomförts enligt följande: • POLSAM –uppdragsgivare och styrgrupp • Gruppledare ansvar för förankring i sina respektive partigrupper • Extern part leder översynen • Intervjuer har genomförts med: – Politiker – Kommunledningen – Bolagsledningar – Processtöd till politiken som finns på kansliet • Intervjuerna har sammanställas och återkopplas i form av dokumentation och film • Workshops har genomförts med analyser och förslag till framtida organisation • Slutrapport med slutsatser och rekommendationer ska vara klara före utgången av 2024 • Beslut om ny organisation ska fattas av kommunfullmäktige • Eventuell ny organisation från och med nästa mandatperiod 4 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Som en del av översynen så har konsulten genomfört en omvärldsbevakning i syfte att skaffa kunskap och få idéer från kommuner som genomfört utvecklingsinsatser avseende sin organisation under senare år. Omvärldsbevakningen har dels gjorts genom intervjuer med representanter i kommuner som gjort utvecklingsinsatser avseende organisation och dels genom att konsulten sammanställt sina reflektioner utifrån de kommuner som konsulten kommer i kontakt med i sina uppdrag. Det finns troligtvis inte några kommuner i Sverige som har exakt samma organisation. Det finns ett antal saker som skiljer kommunerna åt. Nedan följer några punkter med exempel på hur organisationerna kan skilja sig åt. • Kommunstyrelsens uppdrag varierar – Både rollen som kommunstyrelse och rollen nämnd för delegerade verksamhetsområden från fullmäktige – Användningen av utskott varierar och påverkas av kommunstyrelsens uppdrag i relation till nämnder • Fullmäktigeberedningar eller inte – Fasta och tillfälliga beredningar • Antal nämnder – Allt från endast kommunstyrelsen som nämnd till många små nämnder • Samarbeten mellan två eller flera kommuner – Allt från inga till omfattande samarbeten genom avtalssamverkan, gemensam nämnd eller förbund • Relationen mellan antal nämnder och antal förvaltningar – 1-1 förhållande (varje nämnd har en förvaltning) – Fler nämnder än förvaltningar (en förvaltning kan rapportera till flera nämnder) – Fler förvaltningar än nämnder (flera förvaltningar kan rapportera till en nämnd) Omvärldsbevakning Några reflektioner från kommuner som genomfört utvecklingsinsatser under senare år Trenderna hos de kommuner som under senare år genomfört översyner av sin nämnder är: – Antalet nämnder minskar i syfte att öka helhetssynen och möjliggöra samverkan i kommunen. – Antalet förvaltningar minskar, ofta har man samma antal förvaltningar som nämnder eller färre antal förvaltningar än antalet nämnder. Idag är det inte ovanligt att samla alla tjänstepersoner i en förvaltning oavsett antalet nämnder (framförallt i mindre och medelstora kommuner). – Förutsättningarna för de politiska uppdragen utvecklas (t ex genom att fler politiker får ökad tid och utbildning för sitt uppdrag). – De kommuner som har kommunstyrelsen som enda nämnd har upplevt att kommunstyrelsens ordinarie roll enligt kommunallagen (leda/samordna och uppsiktsplikten) har prioriterats ned på grund av ett stort antal andra ärenden och frågor som behöver hanteras. – De kommuner som har nämnder har upplevt bristande helhetssyn och ”stuprörstänk” samt konkurrens om resurser. – Ofta behöver både kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens roll utvecklas. Man behöver gå tillbaka till grunderna – vad är syftet med dessa funktioner i den politiska organisationen och hur behöver vi då organisera oss och arbeta utifrån detta? Ytterligare några slutsatser från andra kommuner • Det är viktigt att inte bara tänka politisk organisation utan att också tänka på de politiska partiernas roll och arbetssätt. Det är framförallt viktigt att den breda delaktigheten ska skapas genom de politiska partierna eftersom det är svårt att skapa detta genom hur man organiserar sig. Det finns en risk för att det blir en massa specialgrupper i organisationen som ska hanteras vilket sällan blir effektivt. • De som arbetar med fullmäktigeberedningar anser att det skapar bättre kvalitet och effektivitet med ett fåtal fullmäktigeberedningar än flera stycken. Hellre en beredning med bredare deltagande. Fullmäktigeberedningarna ska inte ha någon koppling till ett specifikt verksamhetsområde utan ha medborgar-, demokrati och samhällsperspektiv. • Det politiska ledarskapet är helt avgörande för om organisationen fungerar eller inte. Är det rätt personer som sitter på ledande roller så är förutsättningarna för en fungerande organisation betydligt bättre. Ledarskap och personliga relationer är mer avgörande än organisationen i sig. • Flera kommuner upplever att det finns en risk att översynen av den politiska organisation sätter mer fokus internt på politikerna och de politiska uppdragen än på en effektiv organisation och demokrati utifrån ett medborgarperspektiv. • Flera kommuner har goda erfarenheter av att göra nämndernas uppdrag bredare/större då detta leder till ett ökat helhetsperspektiv och ökat fokus på ”rätt” frågor i nämnden. Färre nämnder skapar också bättre förutsättningar för samarbete mellan nämnderna. Förtroendevalda i kommuner och regioner 2023 2024 Demokratistatistik 2024:1 Sammanfattning I rapporten Förtroendevalda i kommuner och regioner 2023 redovisas analyser baserade på uppgifter om förtroendevalda som landets kommuner och regioner har skickat in till Statistiska centralbyrån (SCB). • Antalet förtroendevalda fortsätter att minska i kommunerna – men inte i regionerna. Även antalet förtroendeuppdrag minskade i kommunerna jämfört med 2019. • Uppdragskoncentrationen ökade också något till 1,69 i regionerna. 2019 var uppdragskoncentrationen 1,67. • Kvinnor, unga och utrikes födda är fortsatt under representerade bland förtroendevalda. • Allt fler äldre politiker. Andelen av de förtroendevalda som är 65 år och äldre fortsätter att öka som andel av de förtroendevalda. • Män har i högre utsträckning tyngre uppdrag. Studerar man fördelningen av förtroendeuppdrag efter kön blir det tydligt att det är en större andel män än kvinnor som har tyngre politiska uppdrag. • Fritidspolitiker i klar majoritet I likhet med tidigare undersökningar är fritidspolitikerna, det vill säga förtroendevalda med ett arvode för politiska uppdrag som understiger en 40 procentig arbetstid, i klar majoritet. Flera kommuner upplever att det är svårt att rekrytera och behålla politiker med rätt kompetens och förutsättningar. Omvärldsbevakning – statistik från SCB 5 Sammanfattning av intervjuer och workshop Sammanfattning av intervjuer och workshop Detta kapitel sammanfattar de intervjuer som genomförts samt den workshop som genomförts som en del av översynen. Detta avsnitt innehåller inga reflektioner från konsulten utan endast de tankar, reflektioner och synpunkter som lyfts fram i intervjuer och workshop. Intervjuer har skett med politiker (samtliga partier i kommunfullmäktige representerade), kommundirektörens ledningsgrupp samt processtödet på kansliet som arbetar med politiken. Intervjuerna har skett i grupp för att skapa goda dialoger och bred förståelse kring olika synsätt och synpunkter. Intervjuerna har skett utifrån följande frågeställningar: • Vilka styrkor/möjligheter finns i nuvarande politiska organisation? • Vilka svagheter/risker finns i nuvarande politiska organisation? • Vilka är de viktigaste utmaningarna/frågorna som den framtida organisationen behöver kunna hantera? Följdfrågor har ställt utifrån de frågor som finns i uppdragsdirektivet. Workshopen har varit fördjupade samtal utifrån följande frågeställningar: • Vilka är de viktigaste reflektionerna utifrån vår nuvarande organisation (styrkor, svagheter, möjligheter, risker)? • Hur kan vi utveckla organisationen framöver? – Själva organisationsstrukturen med olika funktioner och roller? – Hur vi styr och leder verksamheten? – Våra arbetssätt och vår samverkan? – Vår kompetens och våra förutsättningar? • Övriga frågor för reflektion – Kompetensförsörjning – Individärenden – Rekrytering av förtroendevalda – Utbildning av förtroendevalda – Insyn, dialog och delaktighet - förtroendevalda – Medborgarinflytande – Övriga frågor? Generellt om nuvarande organisation Här sammanfattas de generella reflektionerna om nuvarande organisation som framkommit i intervjuerna och workshop. Styrkor • I grunden en mycket bra och välfungerande organisation samt en mycket bra styrmodell. • Syftet från 2011, med helhetstänk, har väl uppfylls. • En kommunstyrelse med ett samlat verksamhetsansvar (med några undantag) som jobbar för kommunens bästa ur ett helhetsperspektiv såväl vad gäller medborgarnas perspektiv, verksamheternas kvalitet och prioritering av våra resurser. • Kommunstyrelsen får en bra överblick över helheten och verksamheterna. • Organisationen upplevs som effektiv. Anpassad efter kommunens storlek och förutsättningar. • Korta beslutsvägar som gör organisationen effektivare och besluten ger bättre effekt. • Organisationen skapar förutsättningar för en god samlad överblick (det upplevdes inte så när det var nämnder). • Bra med kommunsamarbeten. Detta bör utvecklas mer framöver. • Bättre insyn i denna organisationen. Det är enklare att fråga och enklare med helhetssyn jämfört med den tidigare organisationen med nämnder. • Det finns en närhet där vi möter varandra, har gemensamt ansvar och personligt ansvar. Vi har ett väldigt bra klimat inom politiken och i relationen med förvaltningen. Alla vill varandras och kommunens bästa. Svagheter • De politiska uppdragen och mandaten är koncentrerade till ett fåtal politiker med stort inflytande och mycket information. • Det finns ganska få politiska uppdrag viket gör att det är ett begränsat antal personer som har uppdrag. Särskilt tyngre uppdrag. • Insyn och inflytande kan vara en utmaning i nuvarande organisation. Särskilt upplever oppositionen vissa brister i insyn (främst i utskotten). • En organisation utan nämnder kan var lite svår för en ny politiker att orientera sig i. Det tar lite tid innan man lärt sig hur organisationen fungerar. • Det finns begränsad möjlighet till inskolning av nya politiker vilket kunde varit enklare med nämnder. • Organisationen kan vara sårbart då vissa roller blir väldigt viktiga vad gäller rätt person på rätt plats. • Risk för begränsad demokrati om inflytande och information inte hanteras på ett bra sätt. Kommunstyrelsen – med samlat verksamhetsansvar Styrkor - Kommunstyrelse med samlat verksamhetsansvar • Ökad helhetssyn och ansvar för helheten över den kommunala kärnverksamheten. Alla verksamheter och frågor hänger ihop och påverkar varandra. • Ett samlat ansvar för resurserna och hur de används på bästa sätt. • Information samlas i KS från verksamheterna och från ärenden vilket gör att KS får en överblick över helheten. • Det finns en närhet till alla instanser, både inom politikern och förvaltningen. • Det har blivit bättre helhetsdiskussioner och lättare att förankra i de politiska partierna när KS har det samlade ansvaret. • Det är kortare beslutsvägar och effektiv ärende-/beslutsprocess. Färre instanser ger effektivare hantering. • Ärendeprocessen är sammanhållen och genomsyras av ett helhetsperspektiv. • Kommunen är en liten organisation och behöver helhetssyn. Det finns inte resurser till för stor organisation. Svagheter - Kommunstyrelse med samlat verksamhetsansvar • Hög maktkoncentration i kommunstyrelsen. Det är ett fåtal personer med mycket information och stort inflytande. Detta begränsar informationsdelning och delaktighet samt gör organisationen sårbar. • Det är stora och olika verksamheter att styra för KS viket kan göra att kommunstyrelsens huvuduppdrag kan hamna i skymundan (leda, samordna, uppsikt). • Det är många frågor, ämnen och områden att vara påläst inom. KS förväntas kunna mycket i många frågor. Kunskapen blir inte tillräckligt djup i alla frågor. • Hög arbetsbelastning på kommunstyrelsen men inte så hög som man befarade vid införandet. • Det finns behov av mer långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete som bör ledas av kommunstyrelsen. • Individärenden exponeras för onödigt många personer och kan eventuellt hanteras i egen nämnd. • Alla partier är inte representerade i KS. • Fåtal ”lärplatser” för nya politiker vilket kan göra det svårt att slå sig in, lära och kunna påverka. • Kommunstyrelsen utövar uppsikt över sig själv eftersom KS både har verksamhetsansvar och uppsiktsplikt. Styrkor– Kommunstyrelsens utskott • En bra uppdelning med olika verksamhetsområden med möjlighet till fördjupning. • Möjlighet till ökad kunskap och uppföljning inom verksamhetsområdena. • Lättare med avrapportering från de olika delarna. • Bra att utskotten är beredande. • Effektivt att delegera vissa beslut. Avlastar kommunstyrelsen. Svagheter - Kommunstyrelsens utskott • Utskott kan endast bemannas med ledamöter från kommunstyrelsen (enligt kommunallagen) vilket begränsar vilka som kan delta. • Utskotten bedöms vara väldigt små och sårbara med endast 3 ledamöter. • Insynen i utskottens arbete upplevs som begränsad för oppositionen. • Utskottens arbetsformer blir väldigt beroende av vilka personers som sitter i utskottet. • Arbetssätten behöver utvecklas och bli mer likvärdiga. Gemensamma utbildningar borde genomföras. • Att sekretessfrågor i individärenden måste tas i hela KS (onödigt många får insyn i ärende även om ersättarna lämnar). • Uppdraget och delegationen kan eventuellt utökas till utskotten. • Nackdel att inte alla ordföranden í utskotten inte är delaktiga i budgetarbetet (budgetutskottet). • Allmänna utskottet har många frågor och verksamhetsområden. • Risk att frågor i utskottet stannar i utskottet när de borde informeras om eller förankras bredare. • Sammanträdestider behöver planeras och anpassas för att kunna möjliggöra så stort deltagande som möjligt. Demokrati- och visionsberedningen Styrkor – Demokrati- och visionsberedningen • Demokrati- och visionsberedningen fungerar väldigt bra. Många av de intervjuade är mycket nöjda med deras arbete. • Beredning har en stående punkt på kommunfullmäktiges agenda. • Det är bra att det bara är 1 beredning och inte flera. Tidigare fanns 3 beredning och då fungerade det inte lika bra. • Bra arbete med medborgardialoger och visionen. • Bra med fast beredning. • Fullmäktige får löpande återkoppling från t ex medborgardialoger. • Bra att det finns en funktion som jobbar med dessa frågor (medborgardialog, vision, demokrati, mm) • Uppdraget är konkret och betydelsefullt. • De som arbetar i Demokratiberedning upplever arbetet som bra och roligt. Samarbetet och dialogen är bra. • Arbetsformerna är fria och konstruktiva. • Att beredningen jobbar med helheten för helhetens bästa – ”Tranemos bästa för ögonen”. • Bra med medborgarförslag. Svagheter – Demokrati- och visionsberedningen • En risk kan vara om det sker personförändringar i beredningen så kan det påverka samarbetet. Idag fungerar det väldigt bra. • Viktigt att även använda tillfälliga beredningar oftare. Arbetsformer (hur det politiska arbetet fungerar, samarbete, samverkan, kultur) Styrkor avseende arbetsformer, samverkan och kultur • Det är en bra kultur i Tranemo. Mycket som fungerar bra. • Närhet till tjänstepersonerna och kontakten med ledningen fungerar bra. Gäller alla instanser både inom politiken och förvaltningen. • Vi har ett bra ”flow” i Tranemo. • V och MP bjuds i vissa sammanhang in som gäster vilket upplevs positivt. • Det är lätt att bygga relationer i Tranemo vilket skapar goda förutsättningar för bra samarbete och bra beslut. • Några tycker att kommunfullmäktiges möten har blivit mycket bättre, bl a tack vare demokrati- och visionsberedningens arbete. ”Debatten är mycket bättre nu än vad den var tidigare”. • Det finns en bra samverkan. Det är hängrännor och inga stuprör. Facknämnderna som fanns tidigare skapade konkurrens, revir och hinder för samverkan. • Lättare att samverka med externa aktörer och färre vägar in i organisationen vilket underlättar samarbeten. • Finns stort intresse av att lära i politiken och inte så mycket prestige. Svagheter avseende arbetsformer, samverkan och kultur • Några tycker att kommunfullmäktiges möten kan utvecklas ytterligare och att mycket redan är bestämt i förväg. • Bolagsstyrningen behöver utvecklas. Moderbolaget behöver förstärkas. • Det finns potential att utveckla samverkan och samverkansformer ytterligare. • Upplever ibland att en del frågor är förutbestämda i några partier och att det inte är tillräckligt öppen dialog/reflektion. • Dialogen kan ytterligare utvecklas. • Svag insyn från de som inte sitter med i vissa forum (särskilt i utskotten). • Viktigt med informationsflödet så att många är delaktiga. Fler möten bör bli öppna för ökad insyn och delaktighet. • Finns en sårbarhet med få viktiga personer vilket gör det viktigt att lyfta fram olika personer både i politiken och tjänstepersonerna. • Lite svårt att orientera sig som ny politiker och svårt att förstå hur det går till/fungerar. • Det finns ett behov av att utveckla de långsiktiga strategiska arbetet. Behöver hitta rätt forum och arbetsformer för detta. • Det behövs närmare dialog och avstämningar kring uppdrag för att säkerställa samsyn. Organisation med fler nämnder jämfört med nuvarande organisation Möjligheter med nämnder • Möjlighet för nämnden att fördjupa sig i de verksamhetsfrågor som ligger inom nämndens ansvar. • Nämnder kan avlasta kommunstyrelsen (både vad gäller arbetsbelastning och frågeområden). • Nämnder kan skapa djupare kunskap, ökad specialisering och intresse för specifika frågor. • Möjlighet att nämnden närmare kan följa verksamhetens arbete och oftare följa upp verksamhetens kvalitet och resultat. • Nämnder kan bredda mandat och minska maktkoncentration då inte alla beslut hamnar i kommunstyrelsen. • Möjlighet för fler politiker att få uppdrag med ett större ansvar samt ökad information och insyn. • Möjlighet för nya politiker att börja med ett avgränsat uppdrag och på så sätt utvecklas i det politiska arbetet. Svårt för fritidspolitiker att komma in i organisationens viktiga roller i nuläget. • Uppdraget för en nämnd kan vara tydligare än för ett utskott. Risker med nämnder • Risk för bristande helhetssyn vad gäller kommunens samlade verksamhetsansvar. • Risk för bristande helhetssyn vad gäller kommunens samlade budget. • Risk att nämndens verksamhetsområde blir viktigare än helheten. • Nämnder har prövats tidigare och nuvarande organisation bedöms fungera bättre. • Troligtvis ökad kostnader i form av arvoden till politiker. • Troligtvis ökad administration för kansliet. • Risk för ökat antal ärenden inom det verksamhetsområde som nämnden ansvarar för. • Risk för att nämnden hamnar ”för djupt” i vissa frågor viket kan skapa obalans i rollfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner. • Risk för att frågor inte hanteras lika effektivt och med en samlad helhetssyn. • Risk för stuprör, konkurrens och revirtänk. Viktigaste utmaningarna/frågorna för framtiden Rekryter och behålla politiker • Det är och kommer fortsätta vara en utmaning att attrahera nya politiker med rätt förutsättningar för det politiska uppdraget. • Det måst vara värt att engagera sig och känna att man kan påverka och göra skillnad. • Partierna har en mycket viktig roll när det gäller både rekrytering och utbildning av nya politiker men också när det gäller att göra alla politiker delaktiga genom information, insyn och förankring. • Som politiker behöver man fatta obekväma beslut vilket kräver mycket stöd. • Som politiker behöver man rätt förutsättningar för det politiska uppdraget. Rätt utbildning/kunskap men också rimliga förutsättningar att närvara och tid för att utföra uppdraget. • Mötestider, mötesformer och andra praktiska frågor behöver utvecklas för att attrahera fler. • Det behöver upplevas som attraktivt att engagera sig i politiken. Dels genom rimliga arvoden/ersättning men också praktiska frågor som mötestider/mötesformer och när på dygnet man förväntas deltaga. • Roller behöver beskrivas och tydliggöras. Det ska vara tydligt vad som förväntas som t ex ledamot i kommunfullmäktige. • Vi behöver skapa bättre förståelse hos invånarna för hur det politiska arbetet fungerar, t ex formalia, arbetssätt, processer, mm. • Politiken behöver vara möjlig att engagera sig i under olika skeden i livet. Det behöver bli mer av en profession. • Det digitala ställer nya krav på politiker i form av utbildning och stöd. Det digitala öppnar också upp många nya möjligheter. • Mycket uppdrag och samverkan sker utanför det interna arbetet med andra kommuner, region, mm Utmaningar för kommunen och verksamheten • Befolkningsutvecklingen är en stor utmaning. Hur ska vi få människor att vilja bo och bo kvar i Tranemo kommun? • Kompetensförsörjningen i verksamheterna är en stor utmaning. Ett stort behov av att kunna rekrytera behörig personal. Detta gäller alla områden men framförallt skola och omsorg. Vi behöver kunna säkra och utveckla kvaliteten i framtidens välfärd. • Bostadsbyggandet är en förutsättning för befolkningsutvecklingen. • Ekonomin är alltid en utmaning. Det krävs helhetsperspektiv och långsiktighet för att kunna skapa en hållbar ekonomi. Det är en stor utmaning att våga definiera rimlig kvalitet och göra de prioriteringar som krävs. Det finns en risk för att vi levererar för hög service i förhållande till våra ekonomiska förutsättningar. • Krisberedskap blir allt mer aktuellt och angeläget. • Kommunerna ska samverka istället för att konkurrera. Samverkan mellan kommuner behöver utvecklas. Konkreta förslag från intervjuer och workshops Individärenden • Ett förslag som kommit fram i intervjuerna är att bilda en särskild nämnd för Individärenden. Syftet är att hantera myndighetsfrågorna i ett mindre forum och därmed inte exponera informationen till onödigt många personer. Insyn, dialog och delaktighet • Det har framkommit önskemål/behov av att se över möjligheter till fler öppna möte och insynsplatser för att möjliggöra delaktighet. • Det har också kommit förslag om att öka antalet ledamöter i kommunstyrelsen och/eller utskotten. Utveckling och utbildning • Det finns önskemål/behov av utbildning för politiker för att säkerställa en grundläggande kompetens samt för att arbetssätten ska bli mer likvärdiga. Det finns också önskemål/behov av utveckling av roller och arbetsformer. Utskotten • Det har lyfts ett förslag om ett nytt utskott med fokus på samhällsbyggnadsfrågor (”Leva och bo”). • Det har lyfts förslag om fler ledamöter i utskotten för ökad insyn och delaktighet. • Det har lyfts förslag om tydligare och breddat uppdrag för utskotten. Bolagen • Det har framkommit förslag om att se över antalet ledamöter i bolagsstyrelserna och även i moderbolagets styrelse. Tankar om att moderbolagets styrelse behöver förstärkas har lyfts fram. Kommunsamarbeten • Det har lyfts fram att Tranemo är en liten kommun som behöver fortsätta söka och utveckla samarbeten med andra kommuner kring stora utmaningar. Samarbeten med andra kommuner kan öka kompetensen och minska sårbarheten. Medborgarinflytande • Det har lyfts fram att medborgarperspektivet behöver förstärkas fortsatt förstärkas. Formerna för dialog, kommunikation och inflytande behöver fortsätta utvecklas. Hur kan medborgarnas åsikter och idéer bäst tas om hand? Avvikelseanalys – vilka skillnader finns i åsikter? Om avvikelseanalysen Intervjuer har skett med politiker från alla partier som finns representerade i kommunfullmäktige samt med kommundirektörens ledningsgrupp och de processledare på kansliet som stödjer det politiska arbetet. Avvikelseanalysen syftar till att identifiera olika uppfattningar eller åsikter som skiljer sig åt mellan olika intressentgrupper utifrån de intervjuer som genomförts. Slutsatser av avvikelseanalysen Konsultens bedömning är att samstämmigheten generellt är mycket stor. Det är väldigt få avvikande uppfattningar som framkommer i intervjuerna. Beroende på vilken roll man har i organisationen så skiljer sig naturligtvis perspektiven åt t ex mellan politiken och tjänstepersonerna eller mellan majoritet och opposition. Den avvikelsen som noterats handlar om att framförallt representanter från oppositionen upplever brister i insyn och delaktighet i verksamhetsutskottens arbete. I övrigt är samstämmigheten i allt väsentligt mycket stor och det finns inga relevanta avvikelser som behöver noteras utan sammanfattningen av styrkor, svagheter samt möjligheter och risker finns med i detta material. Förutsättningar för politiken Utifrån dokumentation och det som framkommer vid intervjuerna så är stödet från tjänsteorganisationen till de förtroendevalda bra i Tranemo, vilket underlättar det viktiga arbete som dessa utför. Den politikerbildning som genomförs i början av en ny mandatperiod är omfattande och även kompletterande utbildningar hålls under löpande mandatperiod. Ett förbättringsområde som nämndes vid intervjuerna, var att kommunen behöver säkerställa att de som kommer in i den politiska organisationen under en löpande mandatperiod fångas upp och får den utbildning som övriga har fått i början. Ett annat förbättringsförslag som kom upp var att bättre utbilda styrelserna kring sitt uppdrag i bolagen. Kommunkompassen – augusti 2024 I augusti 2024 avslutades SKR´s analys av Tranemo kommun utifrån Kommunkompassen. Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av en kommuns sätt att styra och leda. I rapporten finns några områden som är relevanta för översynen av den politiska organisationen. Två saker som sticker ut och är intressanta redovisas nedan. Det handlar om förutsättningarna för politiken och samspelet mellan rollerna som förtroendevald respektive tjänsteperson. Från Kommunkompassen (Augusti 2024) 6 Konsultens slutsatser och rekommendationer Nämnder kontra utskott • I nuläget ligger allt verksamhetsansvar för kommunens kärnverksamheter (förutom bolagen och kommunsamarbeten) under kommunstyrelsen och vidare under kommunstyrelsens utskott. • I utredningen beskrivs för- och nackdelar med att fördela verksamhetsområden till en eller flera verksamhetsnämnder istället som idag till kommunstyrelsen och dess utskott. • Fördelarna med nuvarande organisation är helhetssynen med ett samlat ansvar för verksamhet och budget samt ett nära samarbete utifrån helheten. • Nackdelen med nuvarande organisation är den begränsade insynen och delaktigheten efter som antalet ledamöter i kommunstyrelsens och dess utskott är begränsade. • Slutsatsen är att de intervjuade anser att helhetssyn är viktig att bevara och att därför nuvarande organisation är att föredra men att insyn och delaktighet bör stärkas. Konsultens rekommendationer är: • att det inte inrättas några nya verksamhetsnämnder (med undantag av individnämnd som är en myndighetsnämnd – se längre fram). • att antalet ledamöter i kommunstyrelsen utökas till 15+15 ledamöter för ökad insyn och delaktighet. Konsulten föreslår också att kommunfullmäktige beslutar om insynsplatser i kommunstyrelsen för att säkerställa att samtliga partier har insyn i styrelsens arbete. • att utskottens uppdrag förtydligas och utvecklas samt att antalet ledamöter i utskotten utökas för ökad insyn och delaktighet. Kommunstyrelsen och utskotten I utredningen diskuterades olika alternativ avseende antalet utskott och vilka utskott som borde finnas under kommunstyrelsen. Konsultens bedömning är att nuvarande utskott är logiska och ändamålsenliga samt bidrar till helhetssyn. Bedömningen är därför att det finns några tydliga fördelar med att ändra strukturen. Konsultens förslag är därför att nuvarande struktur kvarstår men utvecklas enligt förslagen nedan på denna sida. • Antalet ledamöter i kommunstyrelsen rekommenderas att utökas till 15+15 ledamöter för ökad insyn och delaktighet. Konsulten föreslår också att kommunfullmäktige beslutar om insynsplatser i kommunstyrelsen för att säkerställa att samtliga partier har insyn i styrelsens arbete. • Kommunstyrelsens har som en del av sitt uppdrag att säkerställa kommunens långsiktiga strategiska utvecklingsarbete. I översynen lyfts att detta arbete behöver stärkas under kommande mandatperiod för att möta kommunens framtida utmaningar. • I nuläget består utskotten av 3+3 ledamöter. Konsultens rekommendation är att antalet ledamöter ökar till 5+5 ledamöter i de 3 verksamhetsutskotten. • Vad gäller budgetutskottet så är rekommendationen att det består av totalt av 9+7 ledamöter. Insynsplatser bör också inrättas i budgetutskottet för att säkerställa att samtliga partier har insyn i budgetarbetet. Ordförande i övriga utskott bör ingå i budgetutskottet för att tydligt koppla utskottens arbete till budgetutskottet. • Uppdraget för utskotten som finns i ”regler för kommunstyrelsens beredande utskott” bör utvecklas och förtydligas. Rekommendationen är att utskottens uppdrag består av följande huvudpunkter: – Bereda ärenden till kommunstyrelsen – Besluta om ärenden enligt delegation till utskottet – Inom respektive område genomföra uppföljning av verksamheter gällande kvalitet och måluppfyllelse samt övrig uppföljning för att kommunstyrelsen ska uppfylla sitt ansvar som arbetsgivare. Utskotten tar del av fördjupade verksamhetsgenomgångar som genomförs vid tidpunkten för bokslut. – Inom respektive område fördjupa verksamhetskunskapen. Detta sker bland annat genom att bjuda in verksamheter till utskottsmöten och/eller göra verksamhetsbesök. Syftet med verksamhetsbesök är att ge utskottsledamöter möjlighet att få förståelse och insyn i verksamheten. • Varje utskott behöver tydliggöra vikten av närvaro på möten samt skapa bästa möjliga förutsättningar för närvaro genom planering av mötestider. • Politikerutbildning är av stor betydelse för att utveckla kommunstyrelsens och utskottens arbete. • Alla frågor kopplade till information, delaktighet, insyn och inflytande kan inte lösas genom den politiska organisationen. Partierna har möjlighet genom valsamverkan att påverka vilka partier som är representerade i olika delar av organisationen. Individärenden I översynen har det lyfts synpunkter på att det finns ett stort antal politiker som får information om och insyn i individärenden eftersom styrelsen i sin helhet måste hantera vissa ärenden. Det har lyfts lite olika förslag på hur detta kan hanteras samt för- och nackdelar med olika lösningar. Slutsatsen är att det finns både för- och nackdelar med att införa en särskild nämnd för individärenden. Fördelarna är att den nämnden blir specialiserad på myndighetsutövningen av individärenden, att man får en helhetssyn över dessa ärenden samt att endast ett fåtal politiker hanterar den informationen som kan vara väldigt utlämnande för individen. Nackdelen är att det skapas en särskild nämnd som i praktiken kommer hantera endast ett fåtal ärenden per år. • Rekommendationen är att det inrättas en individnämnd (myndighetsnämnd) för att hantera och besluta i individärenden. • Antalet ledamöter förslås vara 3 ordinarie och 3 ersättare. • Syftet med rekommendationen är: – Att minimera antalet personer med insyn i individärenden med sekretess där integriteten bör säkerställas. – Att denna nämnd får en överblick och helhetssyn i alla ärenden inom olika verksamhetsområden. – Att några ledamöter blir specialiserade på denna myndighetsutövning. Bolagsstyrning • Intervjuer och workshop beskriver ett behov av att förstärka moderbolaget. Med förstärka avses såväl antal ledamöter, den samlade kompetensen samt styrningen av dotterbolagen i koncernen. • Det framkommer reflektioner i intervjuerna om att styrningen av koncernen fortfarande inte är utvecklad även om det samtidigt uttrycks att det blivit mycket bättre än vad det var för ett antal år sedan. Konsultens rekommendationer: Konsultens rekommendationer är: • att förstärka moderbolaget genom att öka antalet ledamöter till 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. • att harmonisera antalet ledamöter i samtliga bolag till att vara 5 ledamöter och 5 ersättare. • att moderbolaget initierar ett koncernövergripande strategiarbete i syfte att skapa en helhetssyn kring framtida mål och strategier. • att det genomförs särskilda politikerutbildningar som är anpassade till bolagsstyrning (ägarstyrning) generellt och de olika bolagetens uppdrag specifikt. • att arbetet utifrån styrmodellen med verksamhetsplanering och uppföljning leds och samordnas av moderbolaget. POLSAM och gruppledarmöten • POLSAM är ett möte mellan fullmäktiges presidium och kommunstyrelsens presidium. Detta forum finns i nuläget inritat i kommunens organisationsschema. Möten syftar till att dela information, säkerställa helhetssyn, samsyn, dialog och tillit. • Gruppledare utses för varje parti representerat i fullmäktige. Gruppledaren ansvarar för att hålla sig allmänt informerade om den kommunala verksamheten, inklusive de kommunala bolagen, och ansvarar för att informationen vidarebefordras till egna representanter i nämnder och styrelser samt den egna partigruppen. Gruppledare ansvarar för att leda den egna partigruppen i fullmäktige. I det ingår vissa åtaganden såsom att vidarebefordra viktig information till partigruppen. Det åligger gruppledare att delta i påkallade gruppledarträffar. • Gruppledarmöten är ett möte mellan samtliga gruppledare som syftar till att dela information, säkerställa helhetssyn, samsyn, dialog och tillit. • Fullmäktiges presidium är sammankallande till både POLSAM och gruppledarmöten. • POLSAM är ingen formell funktion tillsatt av kommunfullmäktige och bör därför inte vara inritat i kommunens organisationsschema. • POLSAM har däremot en mycket viktig roll för att stärka helhetssyn, samsyn, dialog och tillit. Rekommendationen är därför att kommunfullmäktiges presidium även fortsättningsvis ska bjuda in till dessa möten och utveckla dess innehåll och form. • Gruppledarmöten är också viktiga möten för att sprida information och stärka dialogen samt tilliten. Rekommendationen är därför att kommunfullmäktiges presidium även fortsättningsvis ska bjuda in till gruppledarmöten och utveckla dess innehåll och form. • Gruppledarna har en mycket viktig roll i att förmedla information till sina medlemmar och att ha dialoger utifrån medlemmarnas synpunkter och idéer. • Sammanfattningsvis är rekommendationen är att POLSAM och gruppledarmöten ska stärkas och utvecklas men inte vara formellt inritade i organisationsschemat. Detta kan istället formaliseras genom kommunfullmäktiges arbetsordning. Demokrati- och visionsberedningen samt tillfälliga beredningar • Demokrati- och visionsberedningen fungerar enligt intervjuerna väldigt bra. Många är mycket nöjda med deras arbete. Det är bra att det är en fast beredning och inte flera olika beredningar. Uppdraget är konkret och betydelsefullt. • Det är bra att samtliga partier i kommunfullmäktige är representerade i beredningen. • Arbetsformerna i beredningen skiljer sig från nämnder, styrelser och utskott vilket innebär att beredningen behöver anpassade politikerutbildningar utifrån deras specifika uppdrag. • Fullmäktige får tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar vid behov och för ett visst ärende. Fullmäktige fastslår tiden för beredningens arbete. • Demokrati- och visionsberedningen har ett mycket viktigt uppdrag utifrån samhällsutveckling, demokrati och medborgare. Fortsätt därför stärka och utveckla demokrati- och visionsberedningens arbete. • Konsultens rekommendation är att använda tillfälliga beredningar när det finns specifika uppdrag som kan gynnas av att hanteras i en särskild tillfällig beredning. Det får dock inte heller bli för många tillfälliga beredningar. Förvaltningsorganisationen • I nuläget finns en samlad förvaltningsorganisation (en förvaltning) som leds av kommundirektören. • Förvaltningsorganisationen är uppdelad i olika sektioner som speglar kommunens olika verksamheter. • Kommundirektören har ett delegerat ansvar för förvaltningens organisation samt utveckling av både organisationens struktur, arbetssätt och kultur. • Kommundirektören rapporterar till kommunstyrelsen. • Konsultens rekommendation är att en samlad förvaltning är ett effektivt och bra sätt att organisera verksamheten i Tranemo kommun med tanke på storlek och förutsättningar. • Utveckling och förändring av organisationen ägs av kommundirektören (och bör så göras även framöver). • Det ska finnas uppföljning och dialog mellan kommundirektör och kommunstyrelsen avseende verksamhetens kvalitet och effektivitet som kan föranleda olika utvecklingsinsatser eller förändringar i organisationen som i så fall ägs av kommundirektören. • Kommundirektörens ledningsgrupp har en viktig roll att leda det strategiska utvecklingsarbetet i kommunen på tjänstemannanivå utifrån de mål och inriktningar som kommunfullmäktige beslutat. Konsultens rekommendation – politikerutbildning och ”lärplatser” I de intervjuer och samtal som genomförts har behovet av ökad utbildning för förtroendevalda lyfts fram som en prioriterade fråga. Det ställs allt större krav på de förtroendevalda och de politiska uppdragen blir allt mer komplexa. Det behöver därför ges bästa möjliga förutsättningar för att kunna axla de politiska uppdragen och de ansvar och kunskaper de kräver. Det har också lyfts behov av ”lärplatser” för nya politiker för att kunna komma in i det politiska arbetet. Tanken är att tidigt kunna erbjuda roller i den politiska organisationen för att skapa både engagemang och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att det finns ett behov av kompetensutveckling av politiker inom flera områden. Syftet är både att göra det politiska arbetet mer attraktivt men framförallt att förstärka förmågan att styra och leda i de olika funktioner och roller som den politiska organisationen består av. • I grund och botten är de politiska partierna ansvariga för utbildningen av sina medlemmar. • Konsulten ser dock stora fördelar med att vissa typer av utbildningar genomförs i samarbete inom kommunen. Det är en fördel om de förtroendevalda som arbetar tillsammans har fått samma grundläggande förutsättningar i form av utbildning. • Exempel på utbildningar är: – Utbildning i styrning och ledning (t ex tillitsbaserad styrning och ledning, dialog som metod, mm) – Ledarskapsutbildning för förtroendeutvalda (t ex att leda grupper, möten och individer) – Utbildning i styrelsens/nämndens/utskottets/beredningens uppdrag och arbetssätt – Utbildning i specifik lagstiftning/regelverk som berör styrelsens/nämndens/utskottets/beredningens uppdrag – Särskild utbildning kring fullmäktigeberedningens roll och arbetsmetoder Konsulten förslår att det tillsätts en särskild arbetsgrupp eller en tillfällig beredning som tar fram ett förslag till program för politikerutbildning. Arbetsgruppen kan göra detta i samarbete och med stöd av kommundirektören. Vad gäller ”lärplatser” så har både nuvarande och rekommenderad organisation har begränsat antal politiska uppdrag. Detta innebär att de politiska partierna behöver ha en plan för utbildning av nya politiker samt en plan för vilka roller som kan vara lämpliga för nya politiker. Rekommendationen är att dels utnyttja ersättarplatserna i framförallt kommunstyrelsen och utskotten som ”lärplatser”. I uppdraget ingår att titta på olika möjliga lösningar vad gäller organisering av kommunrevisionen. Kommunallagen (KL) om kommunrevisionen • Kommuner och regioner ska utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten. Lag (2019:835). • Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas. • Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. • Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 10 kap. 2-6 §§, även verksamheten i de juridiska personerna. Sveriges kommuner och regioner (SKR) om kommunrevisionen • Alla kommuner och regioner väljer för en mandatperiod minst fem revisorer som ska granska verksamheten och pröva ansvaret årligen. Medelantalet revisorer är sex stycken och några kommuner har över tio förtroendevalda revisorer. • Revisorerna nomineras generellt av partier och väljs av fullmäktige. De utför sitt uppdrag oberoende från partipolitiken. • Revisionen kan organiseras på olika sätt. De flesta kommuner arbetar med en samlad revision, dvs. att fullmäktige väljer en grupp som svarar för revisionen av alla nämnder, styrelser och beredningar. • Om kommunen väljer att arbeta med delad revision delas uppdraget mellan två eller flera grupper. Delad revision förekommer i ett litet antal kommuner. Vid delad revision väljer fullmäktige vanligen också ett revisorskollegium som fungerar som en sammanhållande nämnd för revisionens förvaltningsbeslut. • Revisorerna ska anlita sakkunniga. I över 90 procent av kommunerna och regionerna sker detta genom att revisorerna upphandlar yrkesrevisorer från revisionsföretag. Konsultens slutsats • Konsultens slutsats är att möjligheten att organisera revisionen på olika sätt är mycket begränsad. Ett eget ”revisionskontor” återfinns endast i de allra största kommunerna. • Fullmäktiges styrning av revisionens arbete görs genom ett ”revisionsreglemente”. • Löpande dialoger mellan fullmäktiges presidium och revisionen skapar goda förutsättningar för ett bra samarbete. Kommunrevisionen Övriga slutsatser och rekommendationer Rekrytera och behålla politiker Det är och kommer fortsätta vara en utmaning att attrahera nya politiker med rätt förutsättningar och kompetens för det politiska uppdraget. Partierna har en mycket viktig roll när det gäller både rekrytering och utbildning av nya politiker men också när det gäller att göra alla politiker delaktiga genom information, insyn och förankring. Som politiker behöver man rätt förutsättningar för det politiska uppdraget. Rätt utbildning/kunskap men också rimliga förutsättningar att närvara och tid för att utföra uppdraget. Mötestider, mötesformer och andra praktiska frågor behöver utvecklas för att attrahera fler. Styrning och ledning (styrmodellen) Det finns en väl utvecklad styrmodell i Tranemo kommun som baseras på tillit och dialog. Styrmodellen har stegvis implementerats och utvecklats. Det framkommer i intervjuerna många positiva bilder om arbetet med styrning och ledning men också att tillit och dialog har förbättrats. Det finns en bra samverkan. Det är hängrännor och inga stuprör. Facknämnderna som fanns tidigare skapade konkurrens, revir och hinder för samverkan. Rekommendationen är att fortsätta utveckla modellen för styrning och ledning på den inslagna vägen. Ärendeprocessen Ärendeprocessen är viktig för att kunna säkerställa både delaktighet, insyn och kvalitet i fattade beslut. Förslag om utveckling av processen har lyfts. Medborgarinflytande Medborgarinflytande har lyfts som ett utvecklingsområde. Rekommendationen är att detta uppdrag läggs (ligger) hos Demokrati- och visionsberedningen som kan göra en omvärldsbevakning och föreslå framtida arbetssätt och strukturer för ökad medborgarinflytande. De politiska partiernas roll Det är viktigt i en översyn av den politiska organisationen i en kommun att inte glömma bort de politiska partiernas roll. Partierna har en mycket viktig roll i att rekrytera och utbilda politiker men också säkerställa kompetens samt att medlemmarna känner möjlighet till insyn, information och påverkan. Partierna har också möjlighet genom valsamverkan att påverka vilka partier som är representerade i olika delar av organisationen. Kommunsamarbeten Kommunerna ska samverka istället för att konkurrera är ett citat från intervjuerna. Kommunsamarbeten är en möjlighet att säkerställa samlad kompetens, resurser och styrning i frågor som kan vara effektivare att driva i samverkan än var och en för sig. Möjligheterna till att samverka har ökat över åren men kräver tydlig ledning och styrning. Möjligheterna till kommunsamarbeten bör ständigt utvecklas. Kommundirektör (en samlad förvaltning) 37 ledamöter + 23 ersättare (varav 36+21 tillsatta) Bygg- och miljönämnd Gemensam med Gislaveds kommun 15+15+Ins Revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd 5+2 4 Tranemo Forum AB Tranemo Bostads AB Tranemo Utvecklings AB Budgetutskottet Lärandeutskottet Förslag till ny politiska organisation Arvodesberedning Valberedning Demokrati- och visionsberedningen Tillfälliga beredningar 5+5 9+7+Ins 5+5 5+5 4+4 5+5 5+55+5 5 5+5 3+3 3+6 8 8 8 Individnämnd 3+3 Siffrorna i bilden anger förslag till antal ledamöter T ex 37 (ordinarie ledamöter) + 23 (ersättare) Motivering till förslag om antal ledamöter Inledning Översynen pekar på några tydlig styrkor och några tydliga utmaningar när det gäller nuvarande organisation. – Styrkorna är helhetssynen på både verksamhet och ekonomi, närheten till varandra och samarbetet. – Utmaningarna är att säkerställa bred delaktighet och information/insyn. Ovanstående styrkor och utmaningar har särskilt beaktats i förslaget. Fullmäktiges storlek varierar från minst 21 ledamöter i kommuner med högst 8 000 röstberättigade invånare till minst 101 ledamöter i kommuner med fler än 600 000 röstberättigade invånare. Tranemo kommun har 37 ledamöter. Rekommendationen är att behålla nuvarande antal då antalet ledamöter i fullmäktige inte bedöms som den mest relevanta frågan i nuläget. Kommunstyrelsen har i nuläget 13 ledamöter och 13 ersättare. Utifrån den utmaning som beskrivs ovan vad gäller bred delaktighet och information/insyn föreslår konsulten 15 ledamöter och 15 ersättare samt 2 insynsplatser. Detta förslag möjliggör också att fler ledamöter i utskotten. Kommunstyrelsens utskott har i nuläget 3 ledamöter och 3 ersättare i ”verksamhetsutskotten” medans budgetutskottet har 11 ledamöter och 8 ersättare (för att säkerställa bred delaktighet). Rekommendationen är att öka antalet till 5 ledamöter och 5 ersättare i ”verksamhetsutskotten”, dels eftersom det finns ett förslag till att tydliggöra och utöka utskottens uppdrag och dels för att öka delaktighet och insyn. Vad gäller budgetutskottet så är rekommendationen 9 ledamöter, 7 ersättare och 2 insynsplatser i syfte att säkerställa att alla partier och utskott är representerade i budgetutskottet. Bolagsstyrelserna Översynen beskriver att det finns en obalans i antalet ledamöter i bolagsstyrelserna samt önskemål om att förstärka moderbolaget. Förslaget är därför att samtliga styrelser ska ha 5 ledamöter och 5 ersättare. Övrigt För övrigt förslås inga ytterligare förändringar. Slutligen Ett stort tack för ett mycket trevligt och konstruktivt samarbete. Stort lycka till i det fortsatta arbetet och hoppas att detta underlag kan vara ett stöd för er. Kode i december 2024 Sven-Martin Åkesson E-post: sven-martin@akessonkonsult.se Mobil: 0705-13 47 31 STYRETS FÖRSLAG GÄLLANDE ORGANISATIONSÖVERSIKTEN Moderaterna KF Inga ändringar i antalet ledamöter (37). Men presidiet får fortsa< uppdrag a< utveckla sammanträden för a< få fler delakBga. OK- låt vara KS 1:e och 2:e Vice ordförande byter plats så a< 1:e ordförande kommer från majoriteten, 2:e ordförande för opposiBonsråd. Insyningsplatser skapas för parBer som ej har plats i KS. Ej byta plats på 1:e och 2:e Vice ordf. Öppna upp KS för alla. Bibehåll 13 ledamöter. Ej insynsplatser. UTSKOTT 3 ordinarie ledamöter med 1:e och 2:e ersä<are. 1:e ersä<are har närvarorä< på utsko<smöten. Uppdraget ändras så a< utsko<en får et tnämndelikt uppdrag. 5+5 ledamöter enligt MarBns förslag för OU och LU. Vi ser a< MarBns förslag a< utsko<en skall få nämndeliknande inflytande som posiBvt. INDIVID OCH MYNDIGH ETSNÄMN D Nej. NEJ BUDGETU TSKOTT Utsko<ssordförande + AU +/parB = ordinarie. Utsko<sordförande som ersä<are. Utsko<sordförande och opposiBonen företrädare skall var med. BOLAG TUAB och TBAB 5+5 i styrelserna. T FORUM 7+7. Ordförande i TUAB och TBAB blir ordinarie i T-Froum, Vice ordförande är ersä<are. OK ERSÄTTNI NGAR Ersä<ningar frågor hanteras av val arvodesberedning JA 1 1 Josefsson Ida Från: Lyresten Viktor Skickat: den 26 augusti 2025 10:13 Till: Josefsson Ida Ämne: Sv: Förslag på politisk organisation - sista dag för remissyttrande är 27 augusti Hej Ida. Miljöpartiet i Tranemo har inga anmärkningar att lämna på förslaget. Med vänlig hälsning Viktor Lyresten Gruppledare, Miljöpartiet de Gröna i Tranemo Från: Josefsson Ida <ida.josefsson@tranemo.se> Skickat: den 17 juni 2025 09:01 Till: Álvarez Björk Ana <Ana.AlvarezBjork@fv.tranemo.se>; Azouri Wajdi-Louis <wajdilouis.azouri@fv.tranemo.se>; Barenfeld Brigitte <Brigitte.Barenfeld@fv.tranemo.se>; Erikson Jörgen <jorgen.erikson@fv.tranemo.se>; Grönesjö Erica <erica.gronesjo@fv.tranemo.se>; Haglund Eva-Karin <eva-karin.haglund@fv.tranemo.se>; Lyresten Viktor <viktor.lyresten@fv.tranemo.se>; Wireklev Kathleen <kathleen.wireklev@fv.tranemo.se> Kopia: Montan Kajsa <kajsa.montan@tranemo.se> Ämne: Förslag på politisk organisation - sista dag för remissyttrande är 27 augusti Hej, Tranemo kommun har under 2024 genomfört en översyn av den politiska organisationen med stöd av en extern konsult, Sven-Martin Åkesson, Åkesson Managementkonsult AB. Med stöd i konsultens slutrapport och efter dialoger och work shops har ett förslag till ny politisk organisation tagits fram. I det bifogade förslaget ingår bland annat:  Införande av insynsplatser i kommunstyrelsen och budgetutskottet för partier som inte är representerade där.  Utskottens uppdrag ska förtydligas och förstärkas inom uppföljning och ekonomi.  Förtydligande av vice ordförandeposter i kommunstyrelse och utskott, med representation från både majoritet och opposition.  Förstärkning av bolagsstyrningen, bland annat genom att utöka styrelsen i Tranemo Forum AB till 7+7 ledamöter och justera sammansättningen. Ingen förändring föreslås i kommunfullmäktiges sammansättning eller i den fasta fullmäktigeberedningen (Demokrati- och visionsberedningen). Förvaltningen berörs inte heller av förslagen. Nu är det dags för partigrupperna att tycka till om förslaget! Välkomna att skicka in ert remissyttrande till undertecknad senast den 27 augusti 2025. Därefter kommer förslaget att lyftas in i den politiska processen. Trevlig sommar! Med vänlig hälsning Ida Josefsson Utredare/Processekreterare Direkt: 0325 57 60 22 ● Mobil: 0708 25 18 31 Kanslifunktionen TRANEMO KOMMUN Postadress: Tranemo kommun, 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26, Tranemo Växel 0325-57 60 00 ● www.tranemo.se ● Facebook: Tranemo kommun ● Instagram: @tranemokommun När du kommunicerar med Tranemo kommun behandlar vi dina personuppgifter. För mer information om hur Tranemo kommun hanterar personuppgifter se http://www.tranemo.se/personuppgifter 2 2026-02-26

§ 26 Revidering av styrdokumentet Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun KS/2023:252 Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktiges beslut Ärendet belysningsstrategi. Förvaltningen har använt sig av bilder i strategin för att pedagogiskt visa på goda exempel. Tranemo kommuns belysningsstrategi ska stödja gemensamma arbetssätt vid utveckling av kommunens belysningsanläggningar och ljussättning. Belysningsstrategin förenklar hanteringen av belysningsfrågor för kommunen vid investeringar, exploateringar och frågor från allmänheten. belysningsstrategin är att centrum- och landsbygdsmiljöer ska bli attraktivare, tryggare och mer trafiksäkra samt att undvika eller anpassa belysningen där den har en negativ påverkan. Långsiktig hållbarhet är en hörnsten i belysningsstrategin. Minskad klimatpåverkan genom ett aktivt arbete med energibesparing och nya tekniska lösningar är en röd tråd genom strategin. En belysningsstrategi stärker barns trygghet och säkerhet i den offentliga miljön under mörka tider på året. Det handlar om bl.a. att vara trygg på väg till skolan eller 2026-02-26 Antagandet av belysningsstrategin kostar inget. Belysningsstrategin bidrar till en långsiktig hållbar ekonomi genom effektiv resursanvändning och energieffektivisering. Belysningsstrategin bidrar till ökad jämställdhet genom att skapa trygga och tillgängliga offentliga miljöer för alla, oavsett kön. God belysning minskar upplevd otrygghet, särskilt för kvinnor och flickor, och möjliggör jämlikt deltagande i vardagsliv, rörelse och AU § 10, 2026-01-29 Slutinstans Status 2026-01-29

§ 10 Revidering av styrdokumentet Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun KS/2023:252 Ärendet belysningsstrategi. Förvaltningen har använt sig av bilder i strategin för att pedagogiskt visa på goda exempel. Tranemo kommuns belysningsstrategi ska stödja gemensamma arbetssätt vid utveckling av kommunens belysningsanläggningar och ljussättning. Belysningsstrategin förenklar hanteringen av belysningsfrågor för kommunen vid investeringar, exploateringar och frågor från allmänheten. belysningsstrategin är att centrum- och landsbygdsmiljöer ska bli attraktivare, tryggare och mer trafiksäkra samt att undvika eller anpassa belysningen där den har en negativ påverkan. Långsiktig hållbarhet är en hörnsten i belysningsstrategin. Minskad klimatpåverkan genom ett aktivt arbete med energibesparing och nya tekniska lösningar är en röd tråd genom strategin. En belysningsstrategi stärker barns trygghet och säkerhet i den offentliga miljön under mörka tider på året. Det handlar om bl.a. att vara trygg på väg till skolan eller 2026-01-29 Antagandet av belysningsstrategin kostar inget. Belysningsstrategin bidrar till en långsiktig hållbar ekonomi genom effektiv resursanvändning och energieffektivisering. Belysningsstrategin bidrar till ökad jämställdhet genom att skapa trygga och tillgängliga offentliga miljöer för alla, oavsett kön. God belysning minskar upplevd otrygghet, särskilt för kvinnor och flickor, och möjliggör jämlikt deltagande i vardagsliv, rörelse och Slutinstans Status Vår ref: Egzon Kelmendi Trafikutredare Tjänsteskrivelse om Belysningsstrategi för Tranemo kommun Ärendet belysningsstrategi. Förvaltningen har använt sig av bilder i strategin för att pedagogiskt visa på goda exempel. En belysningsstrategi stärker barns trygghet och säkerhet i den offentliga miljön under mörka tider på året. Det handlar om bl.a. att vara trygg på väg till skolan eller fritidsaktiviteter. Antagandet av belysningsstrategin kostar inget. Belysningsstrategin bidrar till en långsiktig hållbar ekonomi genom effektiv resursanvändning och energieffektivisering. Belysningsstrategin bidrar till ökad jämställdhet genom att skapa trygga och tillgängliga offentliga miljöer för alla, oavsett kön. God belysning minskar upplevd otrygghet, särskilt för kvinnor och flickor, och möjliggör jämlikt deltagande i vardagsliv, rörelse och fritidsaktiviteter. Beslutsgång Slutinstans Status Manda Schillerås Egzon Kelmendi Utvecklingschef Trafikutredare 1 Strategi Strategi för belysning och ljussättning i Belysningsstrategi för Tranemo kommun 2 Styrdokument Handlingstyp: Strategi för belysning – slutversion Belysningsstrategi Diarienummer: KS/2014:199 KS/2023:252 Fastställelsedatum: 2018-04-08 Dokumentansvarig: Sektionschef Tekniska sektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige Giltig längst t o m: 2023-04-08 3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Strategi för belysning i Tranemo kommun 5 4 Implementering och tillämpning 12 4 1 Inledning Allmänna utskottet gav förvaltningen i uppdrag, 2013-08-08 § 127, att utarbeta en strategi för kommunens åtaganden och insatser vad gäller belysning av vägar, gator och allmänna platser. Något liknande styrdokument finns inte sedan tidigare. Under de senaste åren har det kommit flera medborgarförslag kring belysning av gång- och cykelvägar. Med anledning av det har behovet av en strategi för belysningen i kommunen blivit ännu mer påtagligt. I svar på medborgarförslag har ofta hänvisning gjorts till att detta dokument håller på att arbetas fram. Detta dokument är en strategi både för belysning och ljussättning. Ljus kan vara ett redskap för att skapa en speciell stämning på en plats. Ljus kan skapa trygghet och säkerhet i en nattlig stadsbild, så att alla kan röra sig fritt och utan rädsla. Ljus på fel plats och fel tid är samtidigt ett hot mot biologisk mångfald och påverkar oss människor negativt genom att störa vår sömn. 2 Syfte Belysning och ljussättning berör många. Det är en angelägenhet för kommunen, dess invånare, fastighetsägare, näringsidkare och besökare. Samverkan är en 5 förutsättning för ett lyckat resultat, en lyckad helhet vad gäller belysning och ljussättning. Syftet med denna strategi är att politiskt lägga en grund för kommunens fortsatta arbete vad gäller belysning/ljussättning av vägar, gator och allmänna platser som harmonierar med kommunens vision ”Lev livet på den gröna sidan”. Belysning och ljussättning fyller en viktig funktion vad gäller att påverka den visuella miljön men framför allt vad gäller att höja säkerheten och skapa trygghet. Ljuset, rätt använt, kan göra våra centrum och torg vackra och attraktiva platser att vistas i. Ljus, fel använt, innebär en onödig störning för både människor och natur. Miljöbild från Lights in Alingsås 3 Strategi för Utveckling av belysning i Tranemo kommun Målet är att belysning och ljussättning i Tranemo kommun ska bidra till hög säkerhet, trygghet och vacker miljö utan onödig påverkan på omgivningen. Belysningen/ljussättningen ska genomföras dels utifrån barnperspektivet dels utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och präglas av professionellt genomförande vad gäller planering och hög kvalité i byggandet. Vid beaktande av barnperspektivet ska utgångspunkten vara FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) och då särskilt artikel 2 (Alla barn är lika mycket värda 6 och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras) och artikel 3 (Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn). Det finns två typer av belysning, dels funktionell belysning dels arkitektonisk ljussättning. Den funktionella belysningens uppgift är att tillgodose tillräcklig belysning för att man ska kunna uppfatta sin omgivning. Belysningen ska främja orienterbarhet, säkerhet och trygghet. Den arkitektoniska ljussättningens funktion är att förhöja den nattliga samhällsbilden genom att framhäva estetiska värden så som byggnader, konst, parker och landskapet. Den ena typen av belysning ska inte utesluta den andra. De ska samspela med varandra och behöver därför planeras och genomföras på ett genomtänkt vis. I vissa fall kan t.ex. en arkitektoniskt upplyst fasad även ge funktionell belysning på gatan nedanför. Inom Tranemo kommun ska det finnas möjligheter att med belysning och ljussättning skapa behagliga, attraktiva och spännande miljöer. Utgångspunkten är att ljus ska användas för att lyfta fram de kvaliteter som finns samt höja säkerheten och öka tryggheten för alla trafikanter. Kommunens och de olika orternas karaktär ska återfinnas, förstärkas och utvecklas under de mörka timmarna. Människors upplevelser och trygghetskänsla, särskilt barnens, ska vara i fokus för belysningsplaneringen. Inom kommunen ska det finnas attraktiva platser att vistas i under kvällstid. Belysningen i kommunen ska kännas varm och behaglig. För att lyfta fram en enhetlig samhällsstruktur ska alla gator inom en tätort belysas enligt samma principer. Belysta byggnader, träd och detaljer ska ge tätorter och samhällen dess identitet och göra dem till trevliga platser att vara på. 3.1 Hög säkerhet I Tranemo kommun präglas ljussättningen av genomtänkt trafikbelysning med prioritet på god belysning för oskyddade trafikanter. En god belysning och ljussättning av den offentliga miljön innebär att alla kan ta sig fram på ett säkert sätt. Säkerhet i trafiken handlar till stor del om samspel mellan olika trafikanter. En bra väg- och gatubelysning minskar antalet mörkerolyckor. I Tranemo kommun ska ljussättningen alltid prioritera de oskyddade trafikanterna säkerhet genom utgångspunkten; god belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik. Belysning för säkerhet handlar om att man kan se andra trafikanter, men också om att man som gående kan se var man sätter fötterna, att man som cyklist kan se om det finns hinder i cykelbanan. 7 Ljussättningen påverkar dessutom biltrafikens karaktär eftersom en gata med högt placerade ljuspunkter signalerar att en högre hastighet är tillåten medan en gata med lägre placerade ljuspunkter signalerar att hastigheten bör dämpas. 3.2 Trygghet I Tranemo kommun präglas ljussättningen av att alla människor, gammal som ung, ska uppleva trygghet när de vistas i den offentliga miljön efter mörkrets inbrott. Känslan av trygghet är en viktig aspekt vid planering av belysningen i kommunen. Genom att använda ljuskällor som har en bra färgåtergivning återges utomhusmiljön på ett mer naturligt sätt som gör att människor känner igen sig och känner sig tryggare. Avgörande för tryggheten är både hur belysningen görs och vad som lyses upp och att en plats känns attraktiv och behaglig att vistas på. En trygghetsskapande belysning innebär även att man kan se mötande människors ansikten. Det bästa sättet att skapa trygghet med belysning är att skapa attraktiva utomhusmiljöer som får fler människor att vistas utomhus under kvällstid så att den offentliga miljön blir mindre enslig och tom. Känslan av trygghet gör att en positiv spiral skapas. Om det känns som en trygg plats kommer fler och fler människor att vistas där. Upplevelsen av trygghet påverkar människors val av aktiviteter, färdväg och transportmedel. Rädsla är en av de faktorer som mest begränsar kvinnors rörelsefrihet i samhällena. Trygghetskänslan har därför både ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och påverkar jämställdheten i samhället. 8 3.3 Vackra miljöer I Tranemo kommun ska ljussättningen bidra till vackra miljöer med höga upplevelsevärden efter mörkrets inbrott. Då mörkret faller förändras miljöerna. Byggnader, landmärken och naturen tonas ned. Ljuset är en förutsättning för hur vi upplever vår omgivning. En bra ljussättning kan framkalla både stämning och karaktär. Hur det offentliga rummet upplevs är en kombination av ljuskällor och de omgivande ytornas förmåga att behandla ljuset. Kunskap om material, färg och form samt förståelse för de olika parametrar som påverkar en ljusupplevelse, är grundläggande för att skapa väl utformade ljusmiljöer. Att arbeta med ljus handlar lika mycket om att arbeta med mörker. Liksom ljus ger mörkret möjligheter att skapa atmosfär och att göra miljöerna upplevelserika. Samtidigt är många av dessa vackra äldre miljöer som kulturbyggnader och äldre broar, viktiga miljöer för fladdermöss och får inte belysas på ett sätt som stör dessa skyddade djur. I Tranemo kommun ska de olika orternas identitet och tidsanda, landskapsformationer och karaktärer förstärkas genom val av belysningsprinciper och armaturer. Områden och landskap skall beaktas och få en ljusmässig gestaltning utifrån sin särart. Det är viktigt att ta ställning till hur belysningen ska användas för att framhäva det som är karaktäristiskt. 3.4 Långsiktig hållbarhet I Tranemo kommun ska ljussättningen genomföras med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. 3.4.1 Miljöaspekter Det fenomen som kallas för ljussmog och uppstår när det ljus som sänds upp i atmosfären sprids av damm och vattendroppar är en ljusförorening och ska undvikas. För att motverka ljusföroreningar är det viktigt att välja armaturer och belysningsprinciper som inte skickar upp ljus i natthimlen. Djurlivet kan påverkas negativt av ljussättning. Missriktat ljus mot vattenytor kan skapa problem för fisklivet i vattendrag. Ett annat välkänt exempel är att fladdermöss är känsliga för ljusföroreningar och vissa arter helt undviker belysta platser. Därför måste äldre byggnader, andra anläggningar som stenbroar, hålträd och dammar som är viktiga fladdermuslokaler belysas på ett för djurlivet skonsamt sätt eller helt undvikas. 9 Den miljöpåverkan som ett belysningssystem orsakar under hela anläggningens livslängd ska beaktas; det vill säga från tillverkningen till driften, underhållet och sluthanteringsfasen. Belysningsanläggningar har en lång livslängd som ofta sträcker sig över ett par decennier. Den största miljöpåverkan uppstår genom energianvändningen i driftskedet, cirka 90 procent. Det finns goda förutsättningar att minska den totala miljöpåverkan genom att använda mer energieffektiva ljuskällor, utnyttja belysningsstyrning samt välja ytskikt som samspelar med ljuset. Miljöaspekterna är en fråga om val av teknik men också en fråga om samhällsplanering. Att spara energi kan handla om att prioritera mellan olika områden och olika vägsträckor. Inom det statliga och kommunala vägnätet ska energibesparingar göras för att Sverige ska uppnå miljöpolitiska mål som är uppsatta av riksdagen och av EU. Kommunerna måste se över så att energibesparande armaturer används och analysera var ljuset gör störst nytta och göra prioriteringar utefter det. Miljöpåverkan från tillverkningsfasen bedöms som liten (mindre än 5 procent). Det är då framförallt fråga om förekomsten av tungmetaller i råmaterialen. 3.4.2 Underhållsaspekter Regelbundet underhåll är av stor vikt för anläggningens funktion och livslängd. Därför ska en underhållsplan alltid tas fram. En stor del av driftskostnaden är underhåll av armaturer. Att lätt kunna öppna en armatur och byta ljuskällan är en viktig aspekt ur tidsbesparingssynpunkt, men även ur arbetsmiljösynpunkt. Driftskostnaden kan hållas nere om man väljer ljuskällor med längre livslängd och armaturer med goda materialegenskaper, dvs. hög IP-klass och IK-klass ”Jol” (armaturens täthet och tålighet för våld). Förutom dessa klasser skall armaturen klara av påfrestningar från vind, regn och salthalter i luften. Investeringskostnaderna är ofta en liten del av den totala livscykelkostnaden för en belysningsanläggning. Vid val av ljuskälla måste pris och ljuskvalité mätas i förhållande till ljusflödet. Utvecklingen av ny teknik för energibesparing och grön el går snabbt och nya ljuskällor dyker ständigt upp på marknaden. Vandalisering av armaturer är ett vanligt problem. En utsatt plats som är dåligt planerad, utan uppsikt, riskerar alltid att vandaliseras. En plats som är vackert ljussatt och som sköts om, utsätts mer sällan för vandalisering. Därför är det ytterst viktigt att snabbt åtgärda skadegörelse. Armaturens placering har betydelse. I projekteringsskedet bör platsens utsatthet vara med som en del av grundförutsättningarna. 10 3.5 Professionellt genomförande I Tranemo kommun ska ljussättningen präglas av professionell planering och hög kvalité i byggandet När man planerar belysning/ljussättning är det viktigt att göra en analys av omgivningen och hur ljusupplevelsen kan komma att påverkas. Det kan finnas boende eller verksamma runt omkring, objektet som påverkas av ljussättningen. Att besöka och analysera goda och mindre bra referensobjekt förbättrar förutsättningarna för ett gott resultat. Modern teknik som visualisering med 3D-bilder och beräkningsprogram bör användas vid planering av belysning/ljussättning. Kalkyler och analys av anläggningskostnader och livscykelkostnader samt provbelysning skall bör ligga till grund för arbetet. Effektbelysning (belysning för vacker miljö) kräver alltid provbelysning eftersom placering av armaturen och ljuskvaliteten är avgörande för resultatet. Provbelysningen bör göras på plats före installering för att man ska kunna undvika oväntade negativa effekter. Ibland kan det bli nödvändigt att göra flera provbelysningar med olika armaturer innan man kan godta resultatet. Det kan vara klokt att planera kanalisationer och infästning av armaturer så att man har flera möjligheter och handlingsfrihet i ett sent skede. Det är viktigt att man följer upp genomförda ljussättningar så att man drar lärdom av goda lösningar, men även det dåliga så att dessa inte upprepas. Dessa uppföljningar bör pågå under flera år. Höga krav ska ställas på kvalité vad gäller materialval, utformning samt byggande utifrån både det ekonomiska perspektivet och utifrån hållbarhetsperspektivet. Ljussättningen bör begränsas till de tider på dygnet som människor vistas ute. Ljussättning ska kunna aktivt reglera vid behov i annars helmörka miljöer som i parker och friluftsområden genom sensorer eller timmer. 11 Miljöbild från Lights in Alingsås 3.6 Kommunens åtagande Tranemo kommun ska via belysningsåtgärder verka för hög säkerhet för alla trafikanter, ökad trygghet och vackra miljöer. Tranemo kommuns åtagande vad gäller belysning/ljussättning gäller inom planlagda områden, utpekade viktiga stråk, samt i områden där kommunen är väghållare. Som tidigare nämns, se 3.1, är det de oskyddade trafikanterna som ska prioriteras. Antal gång- och cykelbanor med belysning inom tätorter bör därför successivt ökas. För att öka tryggheten, se 3.2 ovan, bör även belysningen på offentliga platser, så som de större busshållplatserna, torg och parker bli bättre över tid. Trasig belysning byts/repareras kontinuerligt. Vackra miljöer bidrar till trivsel och till att kommunen upplevs som attraktiv även efter mörkrets inbrott, se 3.3 ovan. Ljussättningen av offentliga platser ska därför öka successivt, gärna i samarbete med övriga aktörer så som fastighetsägare, näringsidkare och föreningar. Vid ljussättning ska hänsyn tas för att undvika onödig störning för ljuskänsliga organismer som exempelvis fladdermöss, se 3.4.1 ovan. Kommunens åtagande för landsbygden utanför tätort innebär att stå för driften vad gäller elförbrukningen och lampbyten men själva investeringarna är däremot respektive vägförenings/belysningsförenings ansvar. 12 4 Implementering och tillämpning Denna strategi ska hållas levande inom förvaltningen då den kommer att ligga till grund för de mer detaljerade styrdokumenten som ska tas fram så som riktlinjer för belysning och underhållsplaner för belysning. Förvaltningen ska även ta fram belysningsplaner för kommunens olika orter och för vissa specifika platser inom en ort, t.ex. för området Tranemo Park med anledning av nybyggnationen där. Uppföljning görs kontinuerligt genom kommunens systematiska kvalitetsarbete och genom förankring och samarbete inom förvaltningen. Sektionschefen för tekniska sektionen ansvarar för att detta dokument revideras och tas upp till politiskt beslut minst vart fjärde år. 1 Strategi Belysningsstrategi för Tranemo kommun 2 Foto: Tord Rydin Johnsson Styrdokument Handlingstyp: Belysningsstrategi Diarienummer: KS/2023:252 Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Samhällssektionen/Servicesektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Tidigare version: KS/2014:199 Giltig längst t o m: 2029-12-31 Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. 3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Utveckling av belysning i Tranemo kommun 5 4 Implementering och tillämpning 11 4 1 Inledning Ljus kan vara ett redskap för att skapa en speciell stämning på en plats. Ljus kan skapa trygghet och säkerhet i en nattlig stadsbild, så att alla kan röra sig fritt och utan rädsla. Ljus på fel plats och fel tid är samtidigt ett hot mot biologisk mångfald och påverkar oss människor negativt genom att störa vår sömn. 2 Syfte Belysning och ljussättning berör många. Det är en angelägenhet för kommunen, dess invånare, fastighetsägare, näringsidkare och besökare. Samverkan är en förutsättning för ett lyckat resultat, en lyckad helhet vad gäller belysning och ljussättning. Belysning och ljussättning fyller en viktig funktion vad gäller att påverka den visuella miljön men framför allt vad gäller att höja säkerheten och skapa trygghet. Ljuset, rätt använt, kan göra våra centrum och torg vackra och attraktiva platser att vistas i. Ljus, fel använt, innebär en onödig störning för både människor och natur. 5 3 Utveckling av belysning i Tranemo kommun Målet är att belysning och ljussättning i Tranemo kommun ska bidra till hög säkerhet, trygghet och vacker miljö utan onödig påverkan på omgivningen. Belysningen/ljussättningen ska genomföras dels utifrån barnperspektivet dels utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och präglas av professionellt genomförande vad gäller planering och hög kvalité i byggandet. Det finns två typer av belysning, dels funktionell belysning dels arkitektonisk ljussättning. Den funktionella belysningens uppgift är att tillgodose tillräcklig belysning för att man ska kunna uppfatta sin omgivning. Belysningen ska främja orienterbarhet, säkerhet och trygghet. Den arkitektoniska ljussättningens funktion är att förhöja den nattliga samhällsbilden genom att framhäva estetiska värden så som byggnader, konst, parker och landskapet. Den ena typen av belysning ska inte utesluta den andra. De ska samspela med varandra och behöver därför planeras och genomföras på ett genomtänkt vis. I vissa fall kan t.ex. en arkitektoniskt upplyst fasad även ge funktionell belysning på gatan nedanför. Inom Tranemo kommun ska det finnas möjligheter att med belysning och ljussättning skapa behagliga, attraktiva och spännande miljöer. Utgångspunkten är att ljus ska användas för att lyfta fram de kvaliteter som finns samt höja säkerheten och öka tryggheten för alla trafikanter. Människors upplevelser och trygghetskänsla, särskilt barnens, ska vara i fokus för belysningsplaneringen. Inom kommunen ska det finnas attraktiva platser att vistas i under kvällstid. 3.1 Hög säkerhet I Tranemo kommun präglas ljussättningen av genomtänkt trafikbelysning med prioritet på god belysning för oskyddade trafikanter. En god belysning och ljussättning av den offentliga miljön innebär att alla kan ta sig fram på ett säkert sätt. Säkerhet i trafiken handlar till stor del om samspel mellan olika trafikanter. En bra väg- och gatubelysning minskar antalet mörkerolyckor. 6 I Tranemo kommun ska ljussättningen alltid prioritera de oskyddade trafikanterna säkerhet genom utgångspunkten; god belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik. Belysning för säkerhet handlar om att man kan se andra trafikanter, men också om att man som gående kan se var man sätter fötterna, att man som cyklist kan se om det finns hinder i cykelbanan. Ljussättningen påverkar dessutom biltrafikens karaktär eftersom en gata med högt placerade ljuspunkter signalerar att en högre hastighet är tillåten medan en gata med lägre placerade ljuspunkter signalerar att hastigheten bör dämpas. 3.2 Trygghet I Tranemo kommun präglas ljussättningen av att alla människor, gammal som ung, ska uppleva trygghet när de vistas i den offentliga miljön efter mörkrets inbrott. Känslan av trygghet är en viktig aspekt vid planering av belysningen i kommunen. Genom att använda ljuskällor som har en bra färgåtergivning återges utomhusmiljön på ett mer naturligt sätt som gör att människor känner igen sig och känner sig tryggare. Avgörande för tryggheten är både hur belysningen utformas och vad som lyses upp och att en plats känns attraktiv och behaglig att vistas på. En trygghetsskapande belysning innebär även att man kan se mötande människors ansikten. Det bästa sättet att skapa trygghet med belysning är att skapa attraktiva utomhusmiljöer som får fler människor att vistas utomhus under kvällstid så att den offentliga miljön blir mindre enslig och tom. Känslan av trygghet gör att en positiv spiral skapas. Om det känns som en trygg plats kommer fler och fler människor att vistas där. Upplevelsen av trygghet påverkar människors val av aktiviteter, färdväg och transportmedel. Rädsla är en av de faktorer som mest begränsar kvinnors rörelsefrihet i samhällena. Trygghetskänslan har därför både ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och påverkar jämställdheten i samhället. 7 Belysta fasader gör rummets form lättare att uppfatta och är positivt för tryggheten. Glasets hus i Limmared Foto: Jonas Ingman 3.3 Vackra miljöer I Tranemo kommun ska ljussättningen bidra till vackra miljöer med höga upplevelsevärden efter mörkrets inbrott. Då mörkret faller förändras miljöerna. Byggnader, landmärken och naturen tonas ned. Ljuset är en förutsättning för hur vi upplever vår omgivning. En bra ljussättning kan framkalla både stämning och karaktär. Hur det offentliga rummet upplevs är en kombination av ljuskällor och de omgivande ytornas förmåga att behandla ljuset. Kunskap om material, färg och form samt förståelse för de olika parametrar som påverkar en ljusupplevelse, är grundläggande för att skapa väl utformade ljusmiljöer. Att arbeta med ljus handlar lika mycket om att arbeta med mörker. Liksom ljus ger mörkret möjligheter att skapa atmosfär och att göra miljöerna upplevelserika. Samtidigt är många av dessa vackra äldre miljöer som kulturbyggnader och äldre broar, viktiga miljöer för fladdermöss och får inte belysas på ett sätt som stör dessa skyddade djur. I Tranemo kommun ska de olika orternas identitet och tidsanda, landskapsformationer och karaktärer förstärkas genom val av belysningsprinciper och armaturer. Områden och landskap skall beaktas och få en ljusmässig gestaltning utifrån sin särart. Det är viktigt att ta ställning till hur belysningen ska användas för att framhäva det som är karaktäristiskt. 8 Ljus visar vägen och ger ett välkomnande intryck. Centralen i Tranemo. Foto: Tord Rydin Johnsson 3.4 Långsiktig hållbarhet I Tranemo kommun ska ljussättningen genomföras med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. 3.4.1 Miljöaspekter Det fenomen som kallas för ljussmog och uppstår när det ljus som sänds upp i atmosfären sprids av damm och vattendroppar är en ljusförorening och ska undvikas. För att motverka ljusföroreningar är det viktigt att välja armaturer och belysningsprinciper som inte skickar upp ljus i natthimlen. Djurlivet kan påverkas negativt av ljussättning. Missriktat ljus mot vattenytor kan skapa problem för fisklivet i vattendrag. Ett annat välkänt exempel är att fladdermöss är känsliga för ljusföroreningar och vissa arter undviker belysta platser. Därför måste äldre byggnader, andra anläggningar som stenbroar, hålträd och dammar som är viktiga fladdermuslokaler belysas på ett för djurlivet skonsamt sätt eller helt undvikas. Den miljöpåverkan som ett belysningssystem orsakar under hela anläggningens livslängd ska beaktas; det vill säga från tillverkningen till driften, underhållet och sluthanteringsfasen. 9 Belysningsanläggningar har en lång livslängd som ofta sträcker sig över ett par decennier. Den största miljöpåverkan uppstår genom energianvändningen i driftskedet, cirka 90 procent. Det finns goda förutsättningar att minska den totala miljöpåverkan genom att använda mer energieffektiva ljuskällor, utnyttja belysningsstyrning samt välja ytskikt som samspelar med ljuset. Miljöaspekterna är en fråga om val av teknik men också en fråga om samhällsplanering. Att spara energi kan handla om att prioritera mellan olika områden och olika vägsträckor. Inom det statliga och kommunala vägnätet ska energibesparingar göras för att Sverige ska uppnå miljöpolitiska mål som är uppsatta av riksdagen och av EU. Kommunerna måste se över så att energibesparande armaturer används och analysera var ljuset gör störst nytta och göra prioriteringar utefter det. Miljöpåverkan från tillverkningsfasen bedöms som liten (mindre än 5 procent). Det är då fram för allt fråga om förekomsten av tungmetaller i råmaterialen. 3.4.2 Underhållsaspekter Regelbundet underhåll är av stor vikt för anläggningens funktion och livslängd. Därför ska en underhållsplan alltid tas fram. En stor del av driftskostnaden är underhåll av armaturer. Att lätt kunna öppna en armatur och byta ljuskällan är en viktig aspekt ur tidsbesparingssynpunkt, men även ur arbetsmiljösynpunkt. Driftskostnaden kan hållas nere om man väljer ljuskällor med längre livslängd och armaturer med goda materialegenskaper, dvs. hög IP-klass och IK-klass ”Jol” (armaturens täthet och tålighet för våld). Förutom dessa klasser skall armaturen klara av påfrestningar från vind, regn och salthalter i luften. Investeringskostnaderna är ofta en liten del av den totala livscykelkostnaden för en belysningsanläggning. Vid val av ljuskälla måste pris och ljuskvalité mätas i förhållande till ljusflödet. Utvecklingen av ny teknik för energibesparing och grön el går snabbt och nya ljuskällor dyker ständigt upp på marknaden. Vandalisering av armaturer är ett vanligt problem. En utsatt plats som är dåligt planerad, utan uppsikt, riskerar alltid att vandaliseras. En plats som är vackert ljussatt och som sköts om, utsätts mer sällan för vandalisering. Därför är det ytterst viktigt att snabbt åtgärda skadegörelse. Armaturens placering har betydelse. I projekteringsskedet bör platsens utsatthet vara med som en del av grundförutsättningarna. 10 3.5 Professionellt genomförande I Tranemo kommun ska ljussättningen präglas av professionell planering och hög kvalité i byggandet När man planerar belysning/ljussättning är det viktigt att göra en analys av omgivningen och hur ljusupplevelsen kan komma att påverkas. Det kan finnas boende eller verksamma runt omkring, objektet som påverkas av ljussättningen. Att besöka och analysera goda och mindre bra referensobjekt förbättrar förutsättningarna för ett gott resultat. Modern teknik som visualisering med 3D-bilder och beräkningsprogram bör användas vid planering av belysning/ljussättning. Kalkyler och analys av anläggningskostnader och livscykelkostnader samt provbelysning bör ligga till grund för arbetet. Effektbelysning (belysning för vacker miljö) kräver alltid provbelysning eftersom placering av armaturen och ljuskvaliteten är avgörande för resultatet. Provbelysningen bör göras på plats före installering för att man ska kunna undvika oväntade negativa effekter. Ibland kan det bli nödvändigt att göra flera provbelysningar med olika armaturer innan man kan godta resultatet. Det kan vara klokt att planera kanalisationer och infästning av armaturer så att man har flera möjligheter och handlingsfrihet i ett sent skede. Det är viktigt att man följer upp genomförda ljussättningar så att man drar lärdom av goda lösningar, men även av mindre lyckade lösningar så att dessa inte upprepas. Dessa uppföljningar bör pågå under flera år. Ett medvetet val av olika ljusfärger kan ge intressanta effekter. Här i Dalstorp finns ett varmt ljus på bryggan, vilket skapar en varm känsla. 11 Höga krav ska ställas på kvalité vad gäller materialval, utformning samt byggande utifrån både det ekonomiska perspektivet och utifrån hållbarhetsperspektivet. Ljussättningen bör begränsas till de tider på dygnet som människor vistas ute. Ljussättning ska kunna aktivt reglera vid behov i annars helmörka miljöer som i parker och friluftsområden genom sensorer eller timmer. 3.6 Kommunens åtagande Tranemo kommun ska via belysningsåtgärder verka för hög säkerhet för alla trafikanter, ökad trygghet och vackra miljöer. Tranemo kommuns åtagande vad gäller belysning/ljussättning gäller inom planlagda områden, utpekade viktiga stråk, samt i områden där kommunen är väghållare. Som tidigare nämns, se 3.1, är det de oskyddade trafikanterna som ska prioriteras. Antal gång- och cykelbanor med belysning inom tätorter bör därför successivt ökas. För att öka tryggheten, se 3.2 ovan, bör även belysningen på offentliga platser, så som de större busshållplatserna, torg och parker bli bättre över tid. Trasig belysning byts/repareras kontinuerligt. Vackra miljöer bidrar till trivsel och till att kommunen upplevs som attraktiv även efter mörkrets inbrott, se 3.3 ovan. Vid ljussättning ska hänsyn tas för att undvika onödig störning för ljuskänsliga organismer som exempelvis fladdermöss, se 3.4.1 ovan. 4 Implementering och tillämpning Uppföljning görs kontinuerligt genom kommunens systematiska kvalitetsarbete och genom förankring och samarbete inom förvaltningen. 2026-02-26

§ 25 Revidering av taxebilaga Renhållning KS/2026:29 • Antar reviderad taxebilaga för 2026 att gälla från och med den 1 april 2026 • Upphäver nuvarande taxebilaga 2026 från och med den 1 april 2026 Förslaget syftar till att anpassa avfallstaxan till faktiska behov, skapa tydligare struktur och rättvis kostnadsfördelning, samt stödja det nya insamlingssystemet. Ärendet avser revidering av avfallstaxan för att bättre anpassa taxan till faktiska behov, förenkla strukturen och stödja det nya insamlingssystemet. Förslaget omfattar justeringar av vissa avgifter, tillägg och borttag av taxeposter samt förtydliganden i taxans utformning. Ärendet Förändringarna i avfallstaxan syftar till att bättre anpassa taxan till faktiska behov hos kommuninvånare och verksamheter samt till det nya insamlingssystemet. I nuvarande taxa saknas vissa taxeposter, vilket har begränsat möjligheten att erbjuda ändamålsenliga abonnemang. Taxan kompletteras därför med nya abonnemangsformer, samtidigt som strukturen förenklas genom färre abonnemangstyper. Avgiften för ett restavfallskärl 370L justeras med 6,7 procent för att harmonisera literpriset med övriga restavfallskärl och fyrfackskärl. Avgiften för kärl avsedda för tidningar och returpapper sänks, då tidigare nivå inte längre bedöms motiverad. En containerstorlek som inte efterfrågats under flera år tas bort. Övriga containertaxor räknas upp enligt index för en mer enhetlig och jämn kostnadsfördelning. Sammantaget utgör förändringarna ett första steg mot en mer stabil och långsiktigt hållbar avfallstaxa. Avfallsverksamheten har redovisat positiva resultat under 2024 och 2025, vilket ger förbättrade förutsättningar inför kommande år. Det fortsatta behovet av eventuella justeringar i taxan kommer att behöva bedömas utifrån framtida kostnadsutveckling och verksamhetens ekonomiska förutsättningar. Ärendet bedöms positivt påverka barns möjligheter att ta ansvar för avfall och sortering, genom att fler abonnemangsformer och tydligare taxestruktur ger ökad möjlighet till korrekt källsortering. 2026-02-26 De föreslagna förändringarna i avfallstaxan innebär både justeringar uppåt och nedåt samt tillägg och borttag av enskilda taxeposter. Förändringarna bedöms sammantaget syfta till en bättre anpassning av taxan till faktiska kostnader och behov samt till det nya insamlingssystemet. Åtgärderna genomförs inom ramen för avfallsverksamhetens självkostnadsprincip och bedöms inte medföra någon väsentlig negativ påverkan på verksamhetens ekonomi. Den ekonomiska effekten kommer att följas upp inom ordinarie uppföljning av avfallsverksamheten. De föreslagna förändringarna i avfallstaxan bedöms inte påverka jämställdshetsperspektivet då kommunal avfallshantering lyder under likabehandlingsprincipen. Taxebilaga 2026 KF December 2025 Taxebilaga 2026 KF December 2025 med ändringar markerade Reviderad Taxebilaga 2026 Enhetschef Hannes Rosvik föredrar ärendet och svarar på frågor. Love Andersson (C) yrkar att den nya taxan ska gälla från och med 1 april 2026 och den gamla upphävas från och med 1 april 2026. Detta eftersom ärendet kommer beslutas i kommunfullmäktige den 19 mars. Beslutsgång Ordföranden frågar på Anderssons yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller det samma. Slutinstans 2026-02-26 Status Vår ref: Hannes Rosvik Enhetschef avfall Tjänsteskrivelse om revidering av taxebilaga. • Antar reviderad taxebilaga för 2026 att gälla från och med den 1 mars 2026 • Upphäver nuvarande taxebilaga 2026 från och med den 1 mars 2026 Förslaget syftar till att anpassa avfallstaxan till faktiska behov, skapa tydligare struktur och rättvis kostnadsfördelning, samt stödja det nya insamlingssystemet. Ärendet avser revidering av avfallstaxan för att bättre anpassa taxan till faktiska behov, förenkla strukturen och stödja det nya insamlingssystemet. Förslaget omfattar justeringar av vissa avgifter, tillägg och borttag av taxeposter samt förtydliganden i taxans utformning. Ärendet Förändringarna i avfallstaxan syftar till att bättre anpassa taxan till faktiska behov hos kommuninvånare och verksamheter samt till det nya insamlingssystemet. I nuvarande taxa saknas vissa taxeposter, vilket har begränsat möjligheten att erbjuda ändamålsenliga abonnemang. Taxan kompletteras därför med nya abonnemangsformer, samtidigt som strukturen förenklas genom färre abonnemangstyper. Avgiften för ett restavfallskärl 370L justeras med 6,7 procent för att harmonisera literpriset med övriga restavfallskärl och fyrfackskärl. Avgiften för kärl avsedda för tidningar och returpapper sänks, då tidigare nivå inte längre bedöms motiverad. En containerstorlek som inte efterfrågats under flera år tas bort. Övriga containertaxor räknas upp enligt index för en mer enhetlig och jämn kostnadsfördelning. Sammantaget utgör förändringarna ett första steg mot en mer stabil och långsiktigt hållbar avfallstaxa. Avfallsverksamheten har redovisat positiva resultat under 2024 och 2025, vilket ger förbättrade förutsättningar inför kommande år. Det fortsatta behovet av eventuella justeringar i taxan kommer att behöva bedömas utifrån framtida kostnadsutveckling och verksamhetens ekonomiska förutsättningar. Ärendet bedöms positivt påverka barns möjligheter att ta ansvar för avfall och sortering, genom att fler abonnemangsformer och tydligare taxestruktur ger ökad möjlighet till korrekt källsortering. De föreslagna förändringarna i avfallstaxan innebär både justeringar uppåt och nedåt samt tillägg och borttag av enskilda taxeposter. Förändringarna bedöms sammantaget syfta till en bättre anpassning av taxan till faktiska kostnader och behov samt till det nya insamlingssystemet. Åtgärderna genomförs inom ramen för avfallsverksamhetens självkostnadsprincip och bedöms inte medföra någon väsentlig negativ påverkan på verksamhetens ekonomi. Den ekonomiska effekten kommer att följas upp inom ordinarie uppföljning av avfallsverksamheten. De föreslagna förändringarna i avfallstaxan bedöms inte påverka jämställdshetsperspektivet då kommunal avfallshantering lyder under likabehandlingsprincipen. Taxebilaga 2026 KF December 2025 Taxebilaga 2026 KF December 2025 med ändringar markerade Reviderad Taxebilaga 2026 Beslutsgång Slutinstans Status Kristina Ström Hannes Rosvik Sektionschef Enhetschef avfall MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING KANSLI Grundavgift 66,00 kr 82,50 kr 3,1% 66,00 kr 82,50 kr 0,0% därutöver för vitt papper, öre/kopia 0,71 kr 0,89 kr 3,2% 0,71 kr 0,89 kr 0,0% för färgat papper, öre/kopia 0,99 kr 1,24 kr 3,2% 0,99 kr 1,24 kr 0,0% Kopiering/utskrift papper A4 och A3, svartvitt, 10 sidor* 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering färg A0-A2, följande sidor, per sida 75,00 kr 75,00 kr 0,0% 75,00 kr 75,00 kr 0,0% Kopiering färg A3, A4, per sida 6,00 kr 6,00 kr 0,0% 6,00 kr 6,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, 20 sidor** 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, efter 20 sidor**, per sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), 10 sidor*** 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), följande sidor, per sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Digitala handlingar, per påbörjad 15 minuters period**** 125,00 kr 125,00 kr 0,0% 125,00 kr 125,00 kr 0,0% lagringsmedia**** 185,00 kr 185,00 kr 0,0% 185,00 kr 185,00 kr 0,0% mer än 1 gång per år, per st 200,00 kr 250,00 kr 0,0% 200,00 kr 250,00 kr 0,0% Planbesked kommuns taxa Plantaxa planavtal. Villatomt omfattande en lägenhet 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% Flerbostadshus Avgift per kvm lägenhetsyta 90,00 kr 90,00 kr 0,0% 90,00 kr 90,00 kr 0,0% Industritomter Avgift per kvm tomtyta 8,50 kr 8,50 kr 0,0% 8,50 kr 8,50 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, ideella föreningar 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, övriga 850,00 kr 850,00 kr 0,0% 850,00 kr 850,00 kr 0,0% Toalettvagn, per uth.tillf., fre-mån, ideella föreningar 600,00 kr 600,00 kr 0,0% 600,00 kr 600,00 kr 0,0% arrangemang) 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% Extra dag, ideella föreningar 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Extra dag, övriga 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% Registreringslotteri 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Kopiering ur referenslitteratur/sida (utöver 10 s.) 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Förkomna/förstörda vuxenböcker (inkl ljudböcker) 300,00 kr 300,00 kr 0,0% 300,00 kr 300,00 kr 0,0% Förkomna/förstörda barnböcker (inkl ljudböcker) 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Förkommen/förstörd tidsskrift 150,00 kr 150,00 kr 0,0% 150,00 kr 150,00 kr 0,0% lokal för studiecirkel på de andra orterna 1 500,00 kr 1 500,00 kr 50,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Enstaka uthyrning, per tillfälle 500,00 kr 500,00 kr 66,7% 500,00 kr 500,00 kr 0,0% lokaler Grundkurs, ämneskurs, per läsår - musik 0,00 kr 0,00 kr -100,0% 0,00 kr 0,00 kr #DIVISION/0! Vuxenundervisning, per läsår 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% Instrumenthyra, per läsår 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% a) Fast avgift per mätare, Qn 2,5, per år 5 091,00 kr 6 363,75 kr 15,0% 5 906,00 kr 7 382,50 kr 16,0% b) avgift per m3 levererat vatten 32,85 kr 41,06 kr 5,0% 34,00 kr 42,50 kr 3,5% jämställd fastighet 844,00 kr 1 055,00 kr 15,3% 979,00 kr 1 223,75 kr 16,0% MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING fastighet 80,80 kr 101,00 kr 14,8% 94,00 kr 117,50 kr 16,3% Kommunalt avlopp utan mätning, eget vatten 8 840,00 kr 11 050,00 0,0% 8 840,00 kr 11 050,00 kr 0,0% Kommunalt avlopp med mätning, eget vatten 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% Kommunalt vatten med mätning, eget avlopp 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% Nedtagning av vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Uppsättning av vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Frusen eller skadad vattenmätare 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% Avstängning av vattentillförsel 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Påsläpp av vattentillförsel 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Montering o demontering av strypbricka i vattenmätare 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% Länsning av vattenmätarbrunn 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% Underlåtenhet att lämna tillträde till vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Förgäves besök vid avtalad tid 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Extra avläsning av vattenmätare och debitering 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Avstängningsavgift 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% d) en avgift per lägenhet 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% d) en avgift per kvm byggnadsarea 34,40 kr 43,00 kr 0,0% 34,40 kr 43,00 kr 0,0% Grundavgift Per bostadsenhet, med helårsabonnemang 1 635,20 kr 2 044,00 kr 3,0% 1 748,00 kr 2 185,00 kr 6,9% Fritidshus, med delårsabonnemang 848,80 kr 1 061,00 kr 3,0% 972,00 kr 1 215,00 kr 14,5% Flerbostadshus/lgh 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% Verksamhet/företag 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% Grundavgift obebodd fastighet 743,20 kr 929,00 kr 3,1% 743,20 kr 929,00 kr 0,0% Rörlig avgift FNI Extra restavfall 190L, 13 ggr/år 1 200,00 kr 1 500,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda extra kärl för restavfall Extra restavfall 370L, 13 ggr/år 2 320,00 kr 2 900,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda extra kärl för restavfall Extra restavfall Fritid 190L 5 ggr/år 480,00 kr 600,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda extra kärl för restavfall Extra restavfall Fritid Plus 190L 9 ggr/år 840,00 kr 1 050,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda extra kärl för restavfall Hämtning var 14:e dag Hämtning en gång/vecka Köp av sopkärl Kärl 190 liter 918,00 kr 1 147,50 kr 5,0% 918,00 kr 1 147,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in kärlstorlek 80 till 370 liter, till 660 liters kärl ingår två bruna kärl. Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" 80 liter, ej valbart from 2025 1 826,00 kr 2 282,50 kr 10,0% 1 826,00 kr 2 282,50 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" 80 liter, ej valbart from 2025 984,00 kr 1 230,00 kr 3,0% 984,00 kr 1 230,00 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" 80 liter, ej valbart from 2025 593,00 kr 741,25 kr 10,0% 593,00 kr 741,25 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" 190 liter 816,00 kr 1 020,00 kr 10,0% 816,00 kr 1 020,00 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" med samhällssektionen 1 939,00 kr 2 423,75 kr 10,0% 1 939,00 kr 2 423,75 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING 140 liter 931,00 kr 1 163,75 kr 3,0% 931,00 kr 1 163,75 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" abonnemang/kärl. 726,00 kr 907,50 kr 3,0% 726,00 kr 907,50 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" Fritidsbostad 370 liter 1 622,00 kr 2 027,50 kr 3,0% 1 622,00 kr 2 027,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in Fastighetsnära insamling mat- och restavfall, förpackningar och tidningar, testområde: FNI villa Kärl 1 var 14:e dag (26 hämtningar) Kärl 2 var 4:e vecka (13 hämtningar) 1 222,00 kr 1 527,50 kr Ny taxa 1 222,00 kr 1 527,50 kr 0,0% Extrakärl FNI villa Extra restavfall 190 L, 13 ggr/år 1 346,00 kr 1 682,50 kr Ny taxa 1 346,00 kr 1 682,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in Lagt till text "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" FNI fritid Kärl 1, 10 hämtningar (maj-september) Kärl 2, 5 hämtningar (maj-september) 634,00 kr 792,50 kr Ny taxa 634,00 kr 792,50 kr 0,0% FNI fritid + Kärl 1, 14 hämtningar (maj-september + lov) Kärl 2, 9 hämtningar (maj-september + lov) 865,00 kr 1 081,25 kr Ny taxa 865,00 kr 1 081,25 kr 0,0% Latrin Latrin, minst 5 st vid årlig förfrågan 3 424,00 kr 4 280,00 kr 7,0% 3 526,72 kr 4 408,40 kr 3,0% Efterbeställning 792,00 kr 990,00 kr 7,0% 815,76 kr 1 019,70 kr 3,0% Hämtning var 4:e vecka, 13ggr/år, 370 l 1 978,00 kr 2 472,50 kr 3,0% 2 037,34 kr 2 546,68 kr 3,0% Container 6 kbm 31 344,00 kr 39 180,00 kr 3,0% 31 344,00 kr 39 180,00 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" Container 6 kbm 15 665,00 kr 19 581,25 kr 3,0% 15 665,00 kr 19 581,25 kr 0,0% Tidigare stod det "Kommer att tas bort när den nya taxan träder in" Hyra container/år 4 140,00 kr 5 175,00 kr 2,8% 4 260,00 kr 5 325,00 kr 2,9% Budning kr/tillfälle 441,00 kr 551,25 kr 3,0% 454,23 kr 567,79 kr 3,0% Tillkommer på ovanstående container; viktavgift/kg 1,55 kr 1,94 kr 3,3% 1,60 kr 1,99 kr 2,9% Pappersförpackningar 660 liter 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% Plastförpackningar 660 liter 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% Pappersförpackningar 660 liter 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% Plastförpackningar 660 liter 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Gemensam kärllösning 8 fraktioner (pris per hushåll och år) Småhus helår 900,00 kr 1 125,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda gemensamma kärl. Fritid 436,80 kr 546,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda gemensamma kärl. Fritid+ 572,00 kr 715,00 kr Ny taxa Om inte taxan finns kan vi inte erbjuda gemensamma kärl. Genomskinliga säckar, rulle 10 säckar 40,00 kr 50,00 kr 0,0% 40,00 kr 50,00 kr 0,0% Gångavstånd kr/meter/år 3,00 kr 3,75 kr 2,7% 3,06 kr 3,83 kr 2,0% Extrasäck i samband med ordinarie hämtning 173,00 kr 216,25 kr 3,0% 178,00 kr 222,50 kr 2,9% Extra hämtning inom ordinarie körtur 184,00 kr 230,00 kr 2,2% 189,00 kr 236,25 kr 2,7% Extra hämtning utanför ordinarie körtur 510,00 kr 637,50 kr 2,8% 525,00 kr 656,25 kr 2,9% Öppning av soprum kod, kr/kod/år 515,00 kr 643,75 kr 3,0% Taxan tas bort Öppning av soprum/nyckel el tagg/ kr/nyckel el tagg per år 2 678,00 kr 3 347,50 kr 3,0% 2 678,00 kr 3 347,50 kr 0,0% Öppning av soprum, bom, grind etc kr/tillfälle Utgår Upplåsning av kärl, kr/tillfälle Utgår Administrationsavgift byte av kärl 400,00 kr 500,00 kr 0,0% 400,00 kr 500,00 kr 0,0% Rengöringsavgift, vid ej rengjort kärl vid byte 550,00 kr 687,50 kr 0,0% 550,00 kr 687,50 kr 0,0% Felsorteringsavgift 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% sker som osorterat) 560,00 kr 700,00 kr 0,0% 560,00 kr 700,00 kr 0,0% Överfull behållare 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% som fakturerar beställaren. Avgifterna är de maximala avgifterna som får tas ut för tjänsten och består av en utställningsavgift, tömning/hemtagningsavgift samt hyra av behållare.. Behandlingsavgift tillkommer i enlighet med vad som gäller för respektive avfallstyp. Container: Utställning 953,00 kr 1 191,25 kr 3,0% 981,59 kr 1 226,99 kr 3,0% Hyra/dygn (container/liftdumper 10 kbm) 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 17,00 kr 21,25 kr 3,0% Hyra/månad (container/liftdumper 10 kbm) 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 302,82 kr 378,53 kr 3,0% Utställning 1-4 kärl 1 030,00 kr 1 287,50 kr 3,0% 1 030,00 kr 1 287,50 kr 0,0% Hyra/dygn/kärl 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 16,50 kr 20,63 kr 0,0% Hyra/månad/kärl 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 294,00 kr 367,50 kr 0,0% Behandlingskostnad trä 423,00 kr 528,75 kr 3,2% 435,69 kr 544,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tryckt trä 1 463,00 kr 1 828,75 kr 3,0% 1 506,89 kr 1 883,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tegel, sten, betong 155,00 kr 193,75 kr 3,3% 159,65 kr 199,56 kr 3,0% Behandlingskostnad deponi 1 730,00 kr 2 162,50 kr 3,0% 1 782,00 kr 2 227,50 kr 3,0% Behandlingskostnad osorterat 1 895,00 kr 2 368,75 kr 3,0% 1 951,85 kr 2 439,81 kr 3,0% Behandlingskostnad asbest 1 483,00 kr 1 853,75 kr 3,0% 1 527,89 kr 1 909,86 kr 3,0% osorterat. Företagskort Volymklass/år Upp till 500 kg 1 926,00 kr 2 407,50 kr 15,0% 1 926,00 kr 2 407,50 kr 0,0% Utskrift av dublettkort/st 210,00 kr 262,50 kr 0,0% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% BDT, per tömning 925,00 kr 1 156,25 kr 6,9% 952,75 kr 1 190,94 kr 3,0% 0-2,0 kbm per tömning 1 095,00 kr 1 368,75 kr 15,0% 1 127,85 kr 1 409,81 kr 3,0% 2,1-4,0 kbm, per tömning 1 185,00 kr 1 481,25 kr 7,0% 1 220,00 kr 1 525,00 kr 3,0% För varje kbm över 4 kbm, tillkommer per påbörjad kbm 151,00 kr 188,75 kr 7,1% 151,00 kr 188,75 kr 0,0% bokad tid för utförande 2 380,00 kr 2 975,00 kr 7,0% 2 450,00 kr 3 062,50 kr 2,9% Akut tömning inom 24 tim, mindre än 4 kbm** 2 655,00 kr 3 318,75 kr 7,0% 2 730,00 kr 3 412,50 kr 2,8% Akut tömning inom 3 timmar efter kl 16 samt helgdagar*** 4 000,00 kr 5 000,00 kr Ny taxa Lagkrav helgdagar 2 000,00 kr 2 500,00 kr Ny taxa Lagkrav "Bomkörning" 466,50 kr 583,13 kr 7,0% 480,50 kr 600,63 kr 3,0% extra framkomlighetsavgift 467,00 kr 583,75 kr 7,1% 480,00 kr 600,00 kr 2,8% Tidigare hette taxan "Om hinder ej åtgärdats till nästkommande tömning debiteras en extra framkomlighetsavgift utöver bomkörningsavgift" meter 420,00 kr 525,00 kr 7,0% 432,60 kr 540,75 kr 3,0% Dubbelbemanning kostnad/tim 723,00 kr 903,75 kr 7,0% 745,00 kr 931,25 kr 3,0% *** Akut tömning beställs direkt hos entreprenören. Lagkrav Mobila toaletter, akut tömning, avgift per tömning 1:a Mobila toaletter, budad tömning, avgift per tömning efterföljande behållare, per behållare 201,00 kr 251,25 kr 6,9% 205,00 kr 256,25 kr 2,0% Matavfall i tank, volym 0,5-4 kbm, per behållare 927,00 kr 1 158,75 kr 7,0% 950,00 kr 1 187,50 kr 2,5% Tillkommer för ytterligare kbm till ovan lämnat pris, per kbm 287,00 kr 358,75 kr 7,1% 295,00 kr 368,75 kr 2,8% Filter från fosforfälla, per tim 1 014,00 kr 1 267,50 kr 7,0% 1 040,00 kr 1 300,00 kr 2,6% Över 4 kbm, tillägg per kbm 702,00 kr 877,50 kr 7,0% 702,00 kr 877,50 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Mark per kvm 25,00 kr 25,00 kr 25,0% 25,00 kr 25,00 kr 0,0% Gatubyggnadsbidrag 42 000,00 kr 42 000,00 kr 5,0% 42 000,00 kr 42 000,00 kr 0,0% Avstyckningskostnad 37 000,00 kr 37 000,00 kr 5,7% 37 000,00 kr 37 000,00 kr 0,0% Fritidshustomter i Hofsnäs-området 210 000,00 kr 210 000,00 kr 5,0% 210 000,00 kr 210 000,00 kr 0,0% Arrenden Jakträttsupplåtelse, per hektar och år 120,00 kr 150,00 kr Ny taxa 120,00 kr 150,00 kr 0,0% 1-2 familjehus 1-2 familjehus, villa 64 000,00 kr 80 000,00 kr 0,0% 64 000,00 kr 80 000,00 kr 0,0% Övriga fastigheter som ej är tillverkningsindustri, pris per kvm 75,40 kr 94,25 kr 0,0% 75,40 kr 94,25 kr 0,0% utöver kvm-avgift 24 500,00 kr 30 625,00 kr 0,0% 24 500,00 kr 30 625,00 kr 0,0% För tillverkningsindustri fastställs avgiften i varje enskilt fall Avstängningsavgift 1 200,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 200,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Fast avgift Taxa 3: 500- MWh/år 26 564,80 kr 33 206,00 kr 15,0% 30 018,00 kr 37 522,50 kr 13,0% Taxa 1: 0-100 MWh/år, pris per MWh 800,00 kr 1 000,00 kr 9,9% 848,00 kr 1 060,00 kr 6,0% Taxa 2: 100-500 MWh/år, pris per MWh 778,40 kr 973,00 kr 10,0% 825,20 kr 1 031,50 kr 6,0% Taxa 3: 500- MWh/år, pris per MWh 748,00 kr 935,00 kr 10,0% 792,80 kr 991,00 kr 6,0% 110 mm kabelrör, exkl rör, i naturmark, per meter 46,80 kr 58,50 kr 0,0% 46,80 kr 58,50 kr 0,0% 32/40 mm fiberslang, exkl slang, i naturmark, per meter 41,60 kr 52,00 kr 0,0% 41,60 kr 52,00 kr 0,0% Kabelbrunn 4 400,00 kr 5 500,00 kr 0,0% 4 400,00 kr 5 500,00 kr 0,0% Kostnad för tryckning under väg, sprängning, schakt i hårdgjord yta, tillhandahållande av rör tillkommer. För uthyrning av kanalisation på villatomter för en- och tvåbostadshus (sträckan mellan huvudstam och hus) debiteras ett fast avstånd på 20 meter per villa Hyra av fiber till enskild slutkund på landsbygd via fiberförening/operatör fastställs i offert från 2.11 MÅLTIDER Måltidspriser Pensionärer: Frukost 40,18 kr 45,00 kr 12,5% 40,18 kr 45,00 kr 0,0% Lunch 75,89 kr 85,00 kr 9,0% 75,89 kr 85,00 kr 0,0% Kvällsmat 49,10 kr 55,00 kr 10,0% 49,10 kr 55,00 kr 0,0% Lunch icke pensionär 84,82 kr 95,00 kr 9,2% 84,82 kr 95,00 kr 0,0% Måltidsabonnemang, helpension 5 280,00 kr 5 280,00 kr 10,0% 5 410,00 kr 5 410,00 kr 2,5% Måltidsabonnemang, halvpension 2 640,00 kr 2 640,00 kr 10,0% 2 705,00 kr 2 705,00 kr 2,5% Korttidplats, kostnad per dygn 175,00 kr 175,00 kr 9,4% 180,00 kr 180,00 kr 2,9% Mat till ordinärt boende 2 750,00 kr 2 750,00 kr 10,0% 2 820,00 kr 2 820,00 kr 2,5% Lunch som säljs till intern verksamhet 80,00 kr 80,00 kr 6,7% 80,00 kr 80,00 kr 0,0% Transport tillkommer per leveranstillfälle och leveransställe Personallunch i skola och omsorg 62,50 kr 70,00 kr 7,7% 62,50 kr 70,00 kr 0,0% Subventionerad pedagogisk lunch - ej moms 45,00 kr 45,00 kr 12,5% 45,00 kr 45,00 kr 0,0% Städning och annan personell hjälp, per tim 500,00 kr 625,00 kr 0,0% 500,00 kr 625,00 kr 0,0% Biografsal Medborgarhuset, per ggn 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Medborgarhuset, per dag 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Ideella föreningar får 20% rabatt på ovanstående hyra Servicebil per tim 270,00 kr 337,50 kr 1,9% 276,80 kr 346,00 kr 2,5% Sopmaskin per tim 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr 301,00 kr 2,5% Lastbil per tim 375,00 kr 468,75 kr 1,4% 384,00 kr 480,00 kr 2,4% Traktor med släp per tim 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr 621,00 kr 2,4% Manskapsvagn per vecka 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr 621,00 kr 2,4% Laser per dag 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr 301,00 kr 2,5% Spolkärra per tim 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr 250,00 kr 2,6% Hjullastare per tim 300,00 kr 375,00 kr 1,7% 307,20 kr 384,00 kr 2,4% Sandspridare per tim 85,00 kr 106,25 kr 0,0% 87,20 kr 109,00 kr 2,6% Släntklippare per tim 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr 250,00 kr 2,6% Anläggningspersonal per tim 500,00 kr 625,00 kr 2,0% 512,00 kr 640,00 kr 2,4% Handläggare per tim 1 125,00 kr 1 406,25 kr 2,3% 1 152,00 kr 1 440,00 kr 2,4% 2.14 SIMHALLEN Simhallen Barn < 16 år o studerande < 20 år, per bad 25,00 kr 25,00 kr 0,0% 30,00 kr 30,00 kr 20,0% Rabatthäfte barn, 10 bad 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 210,00 kr 210,00 kr 5,0% Vuxna, per bad 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Rabatthäfte vuxna, 10 bad 560,00 kr 560,00 kr 3,7% 560,00 kr 560,00 kr 0,0% Pensionär, per bad* 45,00 kr 45,00 kr 50,0% 45,00 kr 45,00 kr 0,0% Rabatthäfte pensionär, 10 bad* 360,00 kr 360,00 kr 33,3% 360,00 kr 360,00 kr 0,0% Årskort barn 415,00 kr 415,00 kr 0,0% 450,00 kr 450,00 kr 8,4% Årskort vuxna 1 400,00 kr 1 400,00 kr 16,7% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 7,1% Årskort pensionär* 1 000,00 kr 1 000,00 kr 60,0% 1 000,00 kr 1 000,00 kr 0,0% Årskort familj (två vuxna och upp till 3 barn t o m 17 år) 2 200,00 kr 2 200,00 kr 0,9% 2 400,00 kr 2 400,00 kr 9,1% Babysim, 8 gånger 830,00 kr 830,00 kr 0,0% 830,00 kr 830,00 kr 0,0% Simskola barn, 8 gånger 625,00 kr 625,00 kr 0,0% 625,00 kr 625,00 kr 0,0% Vuxensimskola, per tillfälle. Entréavgift tillkommer 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Gym engångskort endast för tillfälliga gäster. Bad ingår ej. 55,00 kr 55,00 kr 10,0% 60,00 kr 60,00 kr 9,1% Årskort gym1 inkl bad 2 440,00 kr 2 440,00 kr 2,5% 2 640,00 kr 2 640,00 kr 8,2% Gym1 en månad inkl bad 360,00 kr 360,00 kr 1,4% 400,00 kr 400,00 kr 11,1% Gym1 sex månader inkl bad 1 700,00 kr 1 700,00 kr 2,4% 1 850,00 kr 1 850,00 kr 8,8% Årskort Gym1 inkl bad - pensionär* 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr 1 320,00 kr 5,2% Gym1 en månad inkl bad - pensionär* 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr 200,00 kr 8,1% Gym1, 6 månader inkl bad - pensionär* 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr 925,00 kr 5,7% Årskort Gym1 inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr 1 320,00 kr 5,2% Gym1 en månad inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr 200,00 kr 8,1% MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Gym1 sex månader inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr 925,00 kr 5,7% Månadsavgift Gym1 med autogiro 200,00 kr 200,00 kr 2,6% 220,00 kr 220,00 kr 10,0% Månadsavgift Gym1 med autogiro - pensionär* 100,00 kr 100,00 kr 0,0% 110,00 kr 110,00 kr 10,0% Uthyrning simhall, per tillfälle max 2 tim 850,00 kr 850,00 kr 2,4% 870,00 kr 870,00 kr 2,4% Uthyrning simhall, per timme 450,00 kr 450,00 kr 2,3% 460,00 kr 460,00 kr 2,2% Uthyrning kombisalen, per timme 90,00 kr 90,00 kr 2,3% 95,00 kr 95,00 kr 5,6% Passagetagg, engångskostnad 65,00 kr 65,00 kr 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av simhallen Idrottshallar Hel hall, per tim 190,00 kr 190,00 kr 8,6% 195,00 kr 195,00 kr 2,6% Halv hall, per tim 100,00 kr 100,00 kr 14,9% 105,00 kr 105,00 kr 5,0% Badmintonbana, per tim 90,00 kr 90,00 kr 25,0% 95,00 kr 95,00 kr 5,6% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av idrottshallar Tranemo idrottshall, per tim 280,00 kr 280,00 kr 2,6% 285,00 kr 285,00 kr 1,8% Idrottshallarna i Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, per tim 170,00 kr 170,00 kr 3,0% 175,00 kr 175,00 kr 2,9% Tranemo idrottshall, privata/ej bidragberättigade arrangörer per tim 525,00 kr 525,00 kr 1,9% 535,00 kr 535,00 kr 1,9% Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, privata/ej bidragberättigade arrangörer, per tim 315,00 kr 315,00 kr 1,6% 320,00 kr 320,00 kr 1,6% Vid korttidsuthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning tillkommer moms med 6%. Mån-sön 2.16 GATA Schaktning utan tillstånd 15 000,00 kr 15 000,00 kr 0,0% 15 000,00 kr 15 000,00 kr 0,0% Schakttillstånd 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Klassrum/ämnessal, per ggn 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 0,0% Klassrum/ arbetslagsyta, Tranängskolan, per ggn 640,00 kr 0,0% 640,00 kr 0,0% Trä- och metallslöjd, per ggn 585,00 kr 0,0% 585,00 kr 0,0% Textilslöjd, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Bildsal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Mediasal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Hemkunskap, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Musiksal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Dubbel avgift om salarna används > 3 tim per tillfälle. Konferensrum, Tmo gymnasium, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Aula, Tranängskolan, per ggn 2 400,00 kr 0,0% 2 400,00 kr 0,0% Personalrum, Tranängskolan, per ggn 1 780,00 kr 1,1% 1 780,00 kr 0,0% Aula, Länghemskolan, per ggn 510,00 kr 0,0% 510,00 kr 0,0% Vävsal, Länghemskolan 1 610,00 kr 1,3% 1 610,00 kr 0,0% Cafeterian, Tmo Gymnasium (exkl. städn och låsn), per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Grupper om 5-19 pers, per pers, per natt 65,00 kr 0,0% 65,00 kr 0,0% 20-39 personer, per natt 1 480,00 kr 1,4% 1 480,00 kr 0,0% 40- personer, per natt 1 820,00 kr 1,1% 1 820,00 kr 0,0% Hyresavgifter för gymnastiksalar: Sjötofta skola, per tim 65,00 kr 0,0% 65,00 kr 0,0% Förskoletaxa tas ut för barn från 1 år tills barnet börjar skolan Avgift vid förlorat terminskort 100,00 kr 0,0% 100,00 kr 0,0% När elev glömmer busskortet hemma kan eleven få intyg kostnadsfritt från skolan en gång. Uthyrnings specialpedagogstjänst, pris per timme 475,00 kr 0,0% 475,00 kr 0,0% Uthyrning kuratortjänst, pris per timme 405,00 kr 0,0% 405,00 kr 0,0% Uthyrning skolskötersketjänst, pris per timme 415,00 kr 0,0% 415,00 kr 0,0% Avgift för särskild anordnad prövning 500,00 kr 0,0% 500,00 kr 0,0% 3. elev inom den kommunala vuxenutbildningen som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller, MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Ansökan om godkännande av fristående förskola, engångsavgift 20 000,00 kr 20 000,00 kr Ansökan om utökning av fristående förskola, engångsavgift 15 000,00 kr 15 000,00 kr Ansökan om ägarbyte vid fristående förskola, engångsavgift 15 000,00 kr 15 000,00 kr 5. OMSORGSSEKTIONEN Socialtjänstlagen)* 2 642,00 kr 2 642,00 kr 2,6% * * Medboendeavgift, kr/mån 682,00 kr 682,00 2,6% * * Förbrukningsartiklar, kr/mån 286,00 kr 286,00 kr 0,0% 286,00 kr 286,00 kr 0,0% Omvårdnadsavgift hemtjänst, ej dagliga insatser, kr/mån 682,00 kr 682,00 2,6% * * Omvårdnadsavgift hemtjänst dagliga insatser, kr/mån 992,00 kr 992,00 2,6% * * Städ nivå 4, kr/mån 1 869,00 kr 1869,00 2,6% * * Tvätt nivå 5, kr/mån 1 612,00 kr 1612,00 2,6% * * Övrig serviceinsats kr/h 371,00 kr 371,00 2,5% * * * * Avgift vid ej avbokad hemtjänstinsats, kr/tillfälle** 371,00 kr 371,00 2,5% * * Hyra av digitalt larm, kr/mån 274,00 kr 274,00 2,6% 350,00 kr 350,00 kr 27,7% Dagverksamhet Dagverksamhet, kr/dag (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * * Resor dagverksamhet, kr/mån 577,00 kr 577,00 -1,9% 591,00 kr 591,00 kr 2,4% Omvårdnadsavgift, kr/dygn (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * * Kost Kost, helpension, kr/mån 3286,00 3286,00 0,6% * * Frukost 23,00 23,00 0,0% * * Lunch 46,00 46,00 0,0% * * Mellanmål 11,00 11,00 0,0% * * Kvällsmat 30,00 30,00 3,4% * * Förbrukningsartiklar gruppbostad 152,00 kr 152,00 kr 4,8% 152,00 kr 152,00 kr 0,0% Hemsjukvård (inklusive hyra av tekniska hjälpmedel) 514,00 kr 514,00 kr 2,6% * * Lunch, se kommentar nedan 46,00 kr 46,00 kr 0,0% * * Arbetsresor kr/månad 645,00 kr 645,00 kr 3,2% ** ** Arbetsresor kr/resa 28,00 kr 28,00 kr 3,7% ** ** Uppehälle vid missbruk, kr/dag 80,00 kr 80,00 kr 0,0% 130,00 kr 130,00 kr Om ett barn på initiativ av socialnämnden får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barnet. Socialnämnden får i sådana fall ta emot underhållsbidrag som avser barnet. MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Frukost 25,00 kr 25,00 kr 0,0% * * Lunch 50,00 kr 50,00 kr 2,0% * * Mellanmål 12,00 kr 12,00 kr 0,0% * * Kvällsmat 32,00 kr 32,00 kr 0,0% * * Barn 14 år -19 år 107,00 kr 107,00 kr 0,0% * * Egenavgift, familjerådgivning per besök 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Borttappat larm* * * * * Vaccination** ** ** ** ** MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 KANSLI Grundavgift 66,00 kr 82,50 kr 3,1% 66,00 kr 82,50 kr 0,0% därutöver för vitt papper, öre/kopia 0,71 kr 0,89 kr 3,2% 0,71 kr 0,89 kr 0,0% för färgat papper, öre/kopia 0,99 kr 1,24 kr 3,2% 0,99 kr 1,24 kr 0,0% Kopiering/utskrift papper A4 och A3, svartvitt, 10 sidor* 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering färg A0-A2, följande sidor, per sida 75,00 kr 75,00 kr 0,0% 75,00 kr 75,00 kr 0,0% Kopiering färg A3, A4, per sida 6,00 kr 6,00 kr 0,0% 6,00 kr 6,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, 20 sidor** 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, efter 20 sidor**, per sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), 10 sidor*** 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), följande sidor, per sida 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Digitala handlingar, per påbörjad 15 minuters period**** 125,00 kr 125,00 kr 0,0% 125,00 kr 125,00 kr 0,0% lagringsmedia**** 185,00 kr 185,00 kr 0,0% 185,00 kr 185,00 kr 0,0% mer än 1 gång per år, per st 200,00 kr 250,00 kr 0,0% 200,00 kr 250,00 kr 0,0% Planbesked kommuns taxa Plantaxa planavtal. Villatomt omfattande en lägenhet 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% Flerbostadshus Avgift per kvm lägenhetsyta 90,00 kr 90,00 kr 0,0% 90,00 kr 90,00 kr 0,0% Industritomter Avgift per kvm tomtyta 8,50 kr 8,50 kr 0,0% 8,50 kr 8,50 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, ideella föreningar 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, övriga 850,00 kr 850,00 kr 0,0% 850,00 kr 850,00 kr 0,0% Toalettvagn, per uth.tillf., fre-mån, ideella föreningar 600,00 kr 600,00 kr 0,0% 600,00 kr 600,00 kr 0,0% arrangemang) 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% Extra dag, ideella föreningar 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Extra dag, övriga 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% Registreringslotteri 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Kopiering ur referenslitteratur/sida (utöver 10 s.) 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Förkomna/förstörda vuxenböcker (inkl ljudböcker) 300,00 kr 300,00 kr 0,0% 300,00 kr 300,00 kr 0,0% Förkomna/förstörda barnböcker (inkl ljudböcker) 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Förkommen/förstörd tidsskrift 150,00 kr 150,00 kr 0,0% 150,00 kr 150,00 kr 0,0% lokal för studiecirkel på de andra orterna 1 500,00 kr 1 500,00 kr 50,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Enstaka uthyrning, per tillfälle 500,00 kr 500,00 kr 66,7% 500,00 kr 500,00 kr 0,0% lokaler Grundkurs, ämneskurs, per läsår - musik 0,00 kr 0,00 kr -100,0% 0,00 kr 0,00 kr #DIVISION/0! Vuxenundervisning, per läsår 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% Instrumenthyra, per läsår 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% a) Fast avgift per mätare, Qn 2,5, per år 5 091,00 kr 6 363,75 kr 15,0% 5 906,00 kr 7 382,50 kr 16,0% b) avgift per m3 levererat vatten 32,85 kr 41,06 kr 5,0% 34,00 kr 42,50 kr 3,5% jämställd fastighet 844,00 kr 1 055,00 kr 15,3% 979,00 kr 1 223,75 kr 16,0% fastighet 80,80 kr 101,00 kr 14,8% 94,00 kr 117,50 kr 16,3% Kommunalt avlopp utan mätning, eget vatten 8 840,00 kr 11 050,00 0,0% 8 840,00 kr 11 050,00 kr 0,0% Kommunalt avlopp med mätning, eget vatten 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% Kommunalt vatten med mätning, eget avlopp 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% Nedtagning av vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Uppsättning av vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Frusen eller skadad vattenmätare 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% Avstängning av vattentillförsel 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Påsläpp av vattentillförsel 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Montering o demontering av strypbricka i vattenmätare 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% Länsning av vattenmätarbrunn 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% Underlåtenhet att lämna tillträde till vattenmätare 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Förgäves besök vid avtalad tid 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Extra avläsning av vattenmätare och debitering 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Avstängningsavgift 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% d) en avgift per lägenhet 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% d) en avgift per kvm byggnadsarea 34,40 kr 43,00 kr 0,0% 34,40 kr 43,00 kr 0,0% Grundavgift Per bostadsenhet, med helårsabonnemang 1 635,20 kr 2 044,00 kr 3,0% 1 748,00 kr 2 185,00 kr 6,9% Fritidshus, med delårsabonnemang 848,80 kr 1 061,00 kr 3,0% 972,00 kr 1 215,00 kr 14,5% Flerbostadshus/lgh 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Verksamhet/företag 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% Grundavgift obebodd fastighet 743,20 kr 929,00 kr 3,1% 743,20 kr 929,00 kr 0,0% Rörlig avgift FNI FNI Fritidshus sommar 2x660L 10/5 tömningar per år 1 040,00 kr 1 300,00 kr FNI Fritidshus PLUS sommar 2x660L 14/9 tömningar per år 1 520,00 kr 1 900,00 kr Extra restavfall Fritid 190L 5 ggr/år 480,00 kr 600,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid Plus 190L 9 ggr/år 840,00 kr 1 050,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid 370L 5ggr/år 900,00 kr 1 125,00 kr Extra restavfall Fritid PLUS 370L 9 ggr/år 1 620,00 kr 2 025,00 kr FNI Verksamhet FRITID 2x370 fyrfackskärl 10/5 tömningar per år 772,00 kr 965,00 kr FNI Verksamhet FRITID 2x660 fyrfackskärl 10/15 tömningar per år 1 384,00 kr 1 730,00 kr Hämtning var 14:e dag Hämtning en gång/vecka Köp av sopkärl Kärl 190 liter 918,00 kr 1 147,50 kr 5,0% 918,00 kr 1 147,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in kärlstorlek 80 till 370 liter, till 660 liters kärl ingår två bruna kärl. 80 liter, ej valbart from 2025 1 826,00 kr 2 282,50 kr 10,0% 1 826,00 kr 2 282,50 kr 0,0% 80 liter, ej valbart from 2025 984,00 kr 1 230,00 kr 3,0% 984,00 kr 1 230,00 kr 0,0% 80 liter, ej valbart from 2025 593,00 kr 741,25 kr 10,0% 593,00 kr 741,25 kr 0,0% 190 liter 816,00 kr 1 020,00 kr 10,0% 816,00 kr 1 020,00 kr 0,0% 140 liter 931,00 kr 1 163,75 kr 3,0% 931,00 kr 1 163,75 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 abonnemang/kärl. 726,00 kr 907,50 kr 3,0% 726,00 kr 907,50 kr 0,0% Fritidsbostad 660 liter, specialabonnemang endast efter överenskommelse med samhällssektionen 1 770,00 kr 2 212,50 kr 3,0% 1 770,00 kr 2 212,50 kr 0,0% 370 liter 1 622,00 kr 2 027,50 kr 3,0% 1 622,00 kr 2 027,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in 660 liter, specialabonnemang endast efter överenskommelse med samhällssektionen 2 617,00 kr 3 271,25 kr 3,0% 2 617,00 kr 3 271,25 kr 0,0% Fastighetsnära insamling mat- och restavfall, förpackningar och tidningar, testområde: FNI villa Kärl 1 var 14:e dag (26 hämtningar) Kärl 2 var 4:e vecka (13 hämtningar) 1 222,00 kr 1 527,50 kr Ny taxa 1 222,00 kr 1 527,50 kr 0,0% Extrakärl FNI villa Extra restavfall 190 L, 13 ggr/år 1 346,00 kr 1 682,50 kr Ny taxa 1 346,00 kr 1 682,50 kr 0,0% Kommer att tas bort när den nya taxan träder in FNI fritid Kärl 1, 10 hämtningar (maj-september) Kärl 2, 5 hämtningar (maj-september) 634,00 kr 792,50 kr Ny taxa 634,00 kr 792,50 kr 0,0% FNI fritid + Kärl 1, 14 hämtningar (maj-september + lov) Kärl 2, 9 hämtningar (maj-september + lov) 865,00 kr 1 081,25 kr Ny taxa 865,00 kr 1 081,25 kr 0,0% Latrin Latrin, minst 5 st vid årlig förfrågan 3 424,00 kr 4 280,00 kr 7,0% 3 526,72 kr 4 408,40 kr 3,0% Efterbeställning 792,00 kr 990,00 kr 7,0% 815,76 kr 1 019,70 kr 3,0% Hämtning var 4:e vecka, 13ggr/år, 370 l 1 978,00 kr 2 472,50 kr 3,0% 1 600,00 kr 2 000,00 kr -19,1% Hämtning var 4:e vecka, 13ggr/år, 190 l 1 040,00 kr 1 300,00 kr Hyra container/år 4 140,00 kr 5 175,00 kr 2,8% 4 260,00 kr 5 325,00 kr 2,9% Budning kr/tillfälle 441,00 kr 551,25 kr 3,0% 454,23 kr 567,79 kr 3,0% Tillkommer på ovanstående container; viktavgift/kg 1,55 kr 1,94 kr 3,3% 1,60 kr 1,99 kr 2,9% Pappersförpackningar 660 liter 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% Plastförpackningar 660 liter 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Pappersförpackningar 660 liter 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% Plastförpackningar 660 liter 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% Gemensam kärllösning 8 fraktioner (pris per hushåll och år) Småhus helår 900,00 kr 1 125,00 kr Ny taxa Fritid 436,80 kr 546,00 kr Ny taxa Fritid+ 572,00 kr 715,00 kr Ny taxa Genomskinliga säckar, rulle 10 säckar 40,00 kr 50,00 kr 0,0% 40,00 kr 50,00 kr 0,0% Gångavstånd kr/meter/år 3,00 kr 3,75 kr 2,7% 3,06 kr 3,83 kr 2,0% Extrasäck i samband med ordinarie hämtning 173,00 kr 216,25 kr 3,0% 178,00 kr 222,50 kr 2,9% Extra hämtning inom ordinarie körtur 184,00 kr 230,00 kr 2,2% 189,00 kr 236,25 kr 2,7% Extra hämtning inom 7 arbetsdagar 189,00 kr 236,25 kr Extra hämtning utanför ordinarie körtur 510,00 kr 637,50 kr 2,8% 525,00 kr 656,25 kr 2,9% Extrahämtning inom 3 arbetsdagar 525,00 kr 656,25 kr Öppning av soprum kod, kr/kod/år 515,00 kr 643,75 kr 3,0% Taxan tas bort Öppning av soprum/nyckel el tagg/ kr/nyckel el tagg per år 2 678,00 kr 3 347,50 kr 3,0% 2 678,00 kr 3 347,50 kr 0,0% Öppning av soprum, bom, grind etc kr/tillfälle Utgår Upplåsning av kärl, kr/tillfälle Utgår Administrationsavgift byte av kärl 400,00 kr 500,00 kr 0,0% 400,00 kr 500,00 kr 0,0% Rengöringsavgift, vid ej rengjort kärl vid byte 550,00 kr 687,50 kr 0,0% 550,00 kr 687,50 kr 0,0% Felsorteringsavgift 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% sker som osorterat) 560,00 kr 700,00 kr 0,0% 560,00 kr 700,00 kr 0,0% Överfull behållare 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% som fakturerar beställaren. Avgifterna är de maximala avgifterna som får tas ut för tjänsten och består av en utställningsavgift, tömning/hemtagningsavgift samt hyra av behållare.. Behandlingsavgift tillkommer i enlighet med vad som gäller för respektive avfallstyp. Container: Utställning 953,00 kr 1 191,25 kr 3,0% 981,59 kr 1 226,99 kr 3,0% Hyra/dygn (container/liftdumper 10 kbm) 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 17,00 kr 21,25 kr 3,0% Hyra/månad (container/liftdumper 10 kbm) 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 302,82 kr 378,53 kr 3,0% Utställning 1-4 kärl 1 030,00 kr 1 287,50 kr 3,0% 1 030,00 kr 1 287,50 kr 0,0% Hyra/dygn/kärl 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 16,50 kr 20,63 kr 0,0% Hyra/månad/kärl 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 294,00 kr 367,50 kr 0,0% Behandlingskostnad trä 423,00 kr 528,75 kr 3,2% 435,69 kr 544,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tryckt trä 1 463,00 kr 1 828,75 kr 3,0% 1 506,89 kr 1 883,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tegel, sten, betong 155,00 kr 193,75 kr 3,3% 159,65 kr 199,56 kr 3,0% Behandlingskostnad deponi 1 730,00 kr 2 162,50 kr 3,0% 1 782,00 kr 2 227,50 kr 3,0% Behandlingskostnad osorterat 1 895,00 kr 2 368,75 kr 3,0% 1 951,85 kr 2 439,81 kr 3,0% Behandlingskostnad asbest 1 483,00 kr 1 853,75 kr 3,0% 1 527,89 kr 1 909,86 kr 3,0% osorterat. Företagskort Volymklass/år MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Upp till 500 kg 1 926,00 kr 2 407,50 kr 15,0% 1 926,00 kr 2 407,50 kr 0,0% Utskrift av dublettkort/st 210,00 kr 262,50 kr 0,0% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% BDT, per tömning 925,00 kr 1 156,25 kr 6,9% 952,75 kr 1 190,94 kr 3,0% 0-2,0 kbm per tömning 1 095,00 kr 1 368,75 kr 15,0% 1 127,85 kr 1 409,81 kr 3,0% 2,1-4,0 kbm, per tömning 1 185,00 kr 1 481,25 kr 7,0% 1 220,00 kr 1 525,00 kr 3,0% För varje kbm över 4 kbm, tillkommer per påbörjad kbm 151,00 kr 188,75 kr 7,1% 151,00 kr 188,75 kr 0,0% bokad tid för utförande 2 380,00 kr 2 975,00 kr 7,0% 2 450,00 kr 3 062,50 kr 2,9% Akut tömning inom 24 tim, mindre än 4 kbm** 2 655,00 kr 3 318,75 kr 7,0% 2 730,00 kr 3 412,50 kr 2,8% Akut tömning inom 3 timmar efter kl 16 samt helgdagar*** 4 000,00 kr 5 000,00 kr Ny taxa helgdagar 2 000,00 kr 2 500,00 kr Ny taxa "Bomkörning" 466,50 kr 583,13 kr 7,0% 480,50 kr 600,63 kr 3,0% extra framkomlighetsavgift 467,00 kr 583,75 kr 7,1% 480,00 kr 600,00 kr 2,8% meter 420,00 kr 525,00 kr 7,0% 432,60 kr 540,75 kr 3,0% Dubbelbemanning kostnad/tim 723,00 kr 903,75 kr 7,0% 745,00 kr 931,25 kr 3,0% *** Akut tömning beställs direkt hos entreprenören. Mobila toaletter, akut tömning, avgift per tömning 1:a behållaren, per behållare 717,00 kr 896,25 kr 7,0% 738,51 kr 923,14 kr 3,0% Mobila toaletter, budad tömning, avgift per tömning efterföljande behållare, per behållare 201,00 kr 251,25 kr 6,9% 205,00 kr 256,25 kr 2,0% Matavfall i tank, volym 0,5-4 kbm, per behållare 927,00 kr 1 158,75 kr 7,0% 950,00 kr 1 187,50 kr 2,5% Tillkommer för ytterligare kbm till ovan lämnat pris, per kbm 287,00 kr 358,75 kr 7,1% 295,00 kr 368,75 kr 2,8% Filter från fosforfälla, per tim 1 014,00 kr 1 267,50 kr 7,0% 1 040,00 kr 1 300,00 kr 2,6% Över 4 kbm, tillägg per kbm 702,00 kr 877,50 kr 7,0% 702,00 kr 877,50 kr 0,0% Mark per kvm 25,00 kr 25,00 kr 25,0% 25,00 kr 25,00 kr 0,0% Gatubyggnadsbidrag 42 000,00 kr 42 000,00 kr 5,0% 42 000,00 kr 42 000,00 kr 0,0% Avstyckningskostnad 37 000,00 kr 37 000,00 kr 5,7% 37 000,00 kr 37 000,00 kr 0,0% Fritidshustomter i Hofsnäs-området 210 000,00 kr 210 000,00 kr 5,0% 210 000,00 kr 210 000,00 kr 0,0% Arrenden Jakträttsupplåtelse, per hektar och år 120,00 kr 150,00 kr Ny taxa 120,00 kr 150,00 kr 0,0% 1-2 familjehus 1-2 familjehus, villa 64 000,00 kr 80 000,00 kr 0,0% 64 000,00 kr 80 000,00 kr 0,0% Övriga fastigheter som ej är tillverkningsindustri, pris per kvm 75,40 kr 94,25 kr 0,0% 75,40 kr 94,25 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 utöver kvm-avgift 24 500,00 kr 30 625,00 kr 0,0% 24 500,00 kr 30 625,00 kr 0,0% För tillverkningsindustri fastställs avgiften i varje enskilt fall Avstängningsavgift 1 200,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 200,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Fast avgift Taxa 3: 500- MWh/år 26 564,80 kr 33 206,00 kr 15,0% 30 018,00 kr 37 522,50 kr 13,0% Taxa 1: 0-100 MWh/år, pris per MWh 800,00 kr 1 000,00 kr 9,9% 848,00 kr 1 060,00 kr 6,0% Taxa 2: 100-500 MWh/år, pris per MWh 778,40 kr 973,00 kr 10,0% 825,20 kr 1 031,50 kr 6,0% Taxa 3: 500- MWh/år, pris per MWh 748,00 kr 935,00 kr 10,0% 792,80 kr 991,00 kr 6,0% 110 mm kabelrör, exkl rör, i naturmark, per meter 46,80 kr 58,50 kr 0,0% 46,80 kr 58,50 kr 0,0% 32/40 mm fiberslang, exkl slang, i naturmark, per meter 41,60 kr 52,00 kr 0,0% 41,60 kr 52,00 kr 0,0% Kabelbrunn 4 400,00 kr 5 500,00 kr 0,0% 4 400,00 kr 5 500,00 kr 0,0% Kostnad för tryckning under väg, sprängning, schakt i hårdgjord yta, tillhandahållande av rör tillkommer. För uthyrning av kanalisation på villatomter för en- och tvåbostadshus (sträckan mellan huvudstam och hus) debiteras ett fast avstånd på 20 meter per villa Hyra av fiber till enskild slutkund på landsbygd via fiberförening/operatör fastställs i offert från 2.11 MÅLTIDER Måltidspriser Pensionärer: Frukost 40,18 kr 45,00 kr 12,5% 40,18 kr 45,00 kr 0,0% Lunch 75,89 kr 85,00 kr 9,0% 75,89 kr 85,00 kr 0,0% Kvällsmat 49,10 kr 55,00 kr 10,0% 49,10 kr 55,00 kr 0,0% Lunch icke pensionär 84,82 kr 95,00 kr 9,2% 84,82 kr 95,00 kr 0,0% Måltidsabonnemang, helpension 5 280,00 kr 5 280,00 kr 10,0% 5 410,00 kr 5 410,00 kr 2,5% Måltidsabonnemang, halvpension 2 640,00 kr 2 640,00 kr 10,0% 2 705,00 kr 2 705,00 kr 2,5% Korttidplats, kostnad per dygn 175,00 kr 175,00 kr 9,4% 180,00 kr 180,00 kr 2,9% Mat till ordinärt boende 2 750,00 kr 2 750,00 kr 10,0% 2 820,00 kr 2 820,00 kr 2,5% Lunch som säljs till intern verksamhet 80,00 kr 80,00 kr 6,7% 80,00 kr 80,00 kr 0,0% Transport tillkommer per leveranstillfälle och leveransställe Personallunch i skola och omsorg 62,50 kr 70,00 kr 7,7% 62,50 kr 70,00 kr 0,0% Subventionerad pedagogisk lunch - ej moms 45,00 kr 45,00 kr 12,5% 45,00 kr 45,00 kr 0,0% Städning och annan personell hjälp, per tim 500,00 kr 625,00 kr 0,0% 500,00 kr 625,00 kr 0,0% Biografsal Medborgarhuset, per ggn 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Medborgarhuset, per dag 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Ideella föreningar får 20% rabatt på ovanstående hyra Servicebil per tim 270,00 kr 337,50 kr 1,9% 276,80 kr 346,00 kr 2,5% Sopmaskin per tim 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr 301,00 kr 2,5% Lastbil per tim 375,00 kr 468,75 kr 1,4% 384,00 kr 480,00 kr 2,4% Traktor med släp per tim 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr 621,00 kr 2,4% Manskapsvagn per vecka 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr 621,00 kr 2,4% Laser per dag 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr 301,00 kr 2,5% Spolkärra per tim 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr 250,00 kr 2,6% Hjullastare per tim 300,00 kr 375,00 kr 1,7% 307,20 kr 384,00 kr 2,4% Sandspridare per tim 85,00 kr 106,25 kr 0,0% 87,20 kr 109,00 kr 2,6% Släntklippare per tim 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr 250,00 kr 2,6% Anläggningspersonal per tim 500,00 kr 625,00 kr 2,0% 512,00 kr 640,00 kr 2,4% Handläggare per tim 1 125,00 kr 1 406,25 kr 2,3% 1 152,00 kr 1 440,00 kr 2,4% 2.14 SIMHALLEN Simhallen Barn < 16 år o studerande < 20 år, per bad 25,00 kr 25,00 kr 0,0% 30,00 kr 30,00 kr 20,0% Rabatthäfte barn, 10 bad 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 210,00 kr 210,00 kr 5,0% Vuxna, per bad 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Rabatthäfte vuxna, 10 bad 560,00 kr 560,00 kr 3,7% 560,00 kr 560,00 kr 0,0% Pensionär, per bad* 45,00 kr 45,00 kr 50,0% 45,00 kr 45,00 kr 0,0% Rabatthäfte pensionär, 10 bad* 360,00 kr 360,00 kr 33,3% 360,00 kr 360,00 kr 0,0% Årskort barn 415,00 kr 415,00 kr 0,0% 450,00 kr 450,00 kr 8,4% Årskort vuxna 1 400,00 kr 1 400,00 kr 16,7% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 7,1% Årskort pensionär* 1 000,00 kr 1 000,00 kr 60,0% 1 000,00 kr 1 000,00 kr 0,0% Årskort familj (två vuxna och upp till 3 barn t o m 17 år) 2 200,00 kr 2 200,00 kr 0,9% 2 400,00 kr 2 400,00 kr 9,1% Babysim, 8 gånger 830,00 kr 830,00 kr 0,0% 830,00 kr 830,00 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Simskola barn, 8 gånger 625,00 kr 625,00 kr 0,0% 625,00 kr 625,00 kr 0,0% Vuxensimskola, per tillfälle. Entréavgift tillkommer 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Gym engångskort endast för tillfälliga gäster. Bad ingår ej. 55,00 kr 55,00 kr 10,0% 60,00 kr 60,00 kr 9,1% Årskort gym1 inkl bad 2 440,00 kr 2 440,00 kr 2,5% 2 640,00 kr 2 640,00 kr 8,2% Gym1 en månad inkl bad 360,00 kr 360,00 kr 1,4% 400,00 kr 400,00 kr 11,1% Gym1 sex månader inkl bad 1 700,00 kr 1 700,00 kr 2,4% 1 850,00 kr 1 850,00 kr 8,8% Årskort Gym1 inkl bad - pensionär* 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr 1 320,00 kr 5,2% Gym1 en månad inkl bad - pensionär* 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr 200,00 kr 8,1% Gym1, 6 månader inkl bad - pensionär* 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr 925,00 kr 5,7% Årskort Gym1 inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr 1 320,00 kr 5,2% Gym1 en månad inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr 200,00 kr 8,1% Gym1 sex månader inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr 925,00 kr 5,7% Månadsavgift Gym1 med autogiro 200,00 kr 200,00 kr 2,6% 220,00 kr 220,00 kr 10,0% Månadsavgift Gym1 med autogiro - pensionär* 100,00 kr 100,00 kr 0,0% 110,00 kr 110,00 kr 10,0% Uthyrning simhall, per tillfälle max 2 tim 850,00 kr 850,00 kr 2,4% 870,00 kr 870,00 kr 2,4% Uthyrning simhall, per timme 450,00 kr 450,00 kr 2,3% 460,00 kr 460,00 kr 2,2% Uthyrning kombisalen, per timme 90,00 kr 90,00 kr 2,3% 95,00 kr 95,00 kr 5,6% Passagetagg, engångskostnad 65,00 kr 65,00 kr 65,00 kr 65,00 kr 0,0% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av simhallen Idrottshallar Hel hall, per tim 190,00 kr 190,00 kr 8,6% 195,00 kr 195,00 kr 2,6% Halv hall, per tim 100,00 kr 100,00 kr 14,9% 105,00 kr 105,00 kr 5,0% Badmintonbana, per tim 90,00 kr 90,00 kr 25,0% 95,00 kr 95,00 kr 5,6% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av idrottshallar Tranemo idrottshall, per tim 280,00 kr 280,00 kr 2,6% 285,00 kr 285,00 kr 1,8% Idrottshallarna i Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, per tim 170,00 kr 170,00 kr 3,0% 175,00 kr 175,00 kr 2,9% Tranemo idrottshall, privata/ej bidragberättigade arrangörer per tim 525,00 kr 525,00 kr 1,9% 535,00 kr 535,00 kr 1,9% Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, privata/ej bidragberättigade arrangörer, per tim 315,00 kr 315,00 kr 1,6% 320,00 kr 320,00 kr 1,6% Vid korttidsuthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning tillkommer moms med 6%. Mån-sön 2.16 GATA Schaktning utan tillstånd 15 000,00 kr 15 000,00 kr 0,0% 15 000,00 kr 15 000,00 kr 0,0% Schakttillstånd 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Klassrum/ämnessal, per ggn 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 0,0% Klassrum/ arbetslagsyta, Tranängskolan, per ggn 640,00 kr 0,0% 640,00 kr 0,0% Trä- och metallslöjd, per ggn 585,00 kr 0,0% 585,00 kr 0,0% Textilslöjd, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Bildsal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Mediasal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Hemkunskap, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Musiksal, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Dubbel avgift om salarna används > 3 tim per tillfälle. Konferensrum, Tmo gymnasium, per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Aula, Tranängskolan, per ggn 2 400,00 kr 0,0% 2 400,00 kr 0,0% Personalrum, Tranängskolan, per ggn 1 780,00 kr 1,1% 1 780,00 kr 0,0% Aula, Länghemskolan, per ggn 510,00 kr 0,0% 510,00 kr 0,0% Vävsal, Länghemskolan 1 610,00 kr 1,3% 1 610,00 kr 0,0% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Cafeterian, Tmo Gymnasium (exkl. städn och låsn), per ggn 525,00 kr 0,0% 525,00 kr 0,0% Grupper om 5-19 pers, per pers, per natt 65,00 kr 0,0% 65,00 kr 0,0% 20-39 personer, per natt 1 480,00 kr 1,4% 1 480,00 kr 0,0% 40- personer, per natt 1 820,00 kr 1,1% 1 820,00 kr 0,0% Hyresavgifter för gymnastiksalar: Sjötofta skola, per tim 65,00 kr 0,0% 65,00 kr 0,0% Förskoletaxa tas ut för barn från 1 år tills barnet börjar skolan Avgift vid förlorat terminskort 100,00 kr 0,0% 100,00 kr 0,0% När elev glömmer busskortet hemma kan eleven få intyg kostnadsfritt från skolan en gång. Uthyrnings specialpedagogstjänst, pris per timme 475,00 kr 0,0% 475,00 kr 0,0% Uthyrning kuratortjänst, pris per timme 405,00 kr 0,0% 405,00 kr 0,0% Uthyrning skolskötersketjänst, pris per timme 415,00 kr 0,0% 415,00 kr 0,0% Avgift för särskild anordnad prövning 500,00 kr 0,0% 500,00 kr 0,0% 3. elev inom den kommunala vuxenutbildningen som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller, Ansökan om godkännande av fristående förskola, engångsavgift 20 000,00 kr 20 000,00 kr Ansökan om utökning av fristående förskola, engångsavgift 15 000,00 kr 15 000,00 kr Ansökan om ägarbyte vid fristående förskola, engångsavgift 15 000,00 kr 15 000,00 kr 5. OMSORGSSEKTIONEN Socialtjänstlagen)* 2 642,00 kr 2 642,00 kr 2,6% * * Medboendeavgift, kr/mån 682,00 kr 682,00 2,6% * * Förbrukningsartiklar, kr/mån 286,00 kr 286,00 kr 0,0% 286,00 kr 286,00 kr 0,0% Omvårdnadsavgift hemtjänst, ej dagliga insatser, kr/mån 682,00 kr 682,00 2,6% * * Omvårdnadsavgift hemtjänst dagliga insatser, kr/mån 992,00 kr 992,00 2,6% * * Städ nivå 4, kr/mån 1 869,00 kr 1869,00 2,6% * * Tvätt nivå 5, kr/mån 1 612,00 kr 1612,00 2,6% * * Övrig serviceinsats kr/h 371,00 kr 371,00 2,5% * * * * Avgift vid ej avbokad hemtjänstinsats, kr/tillfälle** 371,00 kr 371,00 2,5% * * Hyra av digitalt larm, kr/mån 274,00 kr 274,00 2,6% 350,00 kr 350,00 kr 27,7% MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Dagverksamhet Dagverksamhet, kr/dag (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * * Resor dagverksamhet, kr/mån 577,00 kr 577,00 -1,9% 591,00 kr 591,00 kr 2,4% Omvårdnadsavgift, kr/dygn (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * * Kost Kost, helpension, kr/mån 3286,00 3286,00 0,6% * * Frukost 23,00 23,00 0,0% * * Lunch 46,00 46,00 0,0% * * Mellanmål 11,00 11,00 0,0% * * Kvällsmat 30,00 30,00 3,4% * * Förbrukningsartiklar gruppbostad 152,00 kr 152,00 kr 4,8% 152,00 kr 152,00 kr 0,0% Hemsjukvård (inklusive hyra av tekniska hjälpmedel) 514,00 kr 514,00 kr 2,6% * * Lunch, se kommentar nedan 46,00 kr 46,00 kr 0,0% * * Arbetsresor kr/månad 645,00 kr 645,00 kr 3,2% ** ** Arbetsresor kr/resa 28,00 kr 28,00 kr 3,7% ** ** Uppehälle vid missbruk, kr/dag 80,00 kr 80,00 kr 0,0% 130,00 kr 130,00 kr Om ett barn på initiativ av socialnämnden får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barnet. Socialnämnden får i sådana fall ta emot underhållsbidrag som avser barnet. Frukost 25,00 kr 25,00 kr 0,0% * * Lunch 50,00 kr 50,00 kr 2,0% * * Mellanmål 12,00 kr 12,00 kr 0,0% * * Kvällsmat 32,00 kr 32,00 kr 0,0% * * MOMS TAXA 2025 TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 Barn 14 år -19 år 107,00 kr 107,00 kr 0,0% * * Egenavgift, familjerådgivning per besök 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Borttappat larm* * * * * Vaccination** ** ** ** ** RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING KANSLI Grundavgift 3,2% 66,00 kr 82,50 kr 3,1% 66,00 kr 82,50 kr 0,0% därutöver för vitt papper, öre/kopia 3,0% 0,71 kr 0,89 kr 3,2% 0,71 kr 0,89 kr 0,0% för färgat papper, öre/kopia 2,1% 0,99 kr 1,24 kr 3,2% 0,99 kr 1,24 kr 0,0% A4 enkelsidig 3,0% 2,82 kr 3,52 kr 3,2% 2,82 kr 3,52 kr 0,0% A4 dubbelsidig 2,9% 5,84 kr 7,30 kr 3,2% 5,84 kr 7,30 kr 0,0% A3 enkelsidig 3,0% 4,67 kr 5,84 kr 3,2% 4,67 kr 5,84 kr 0,0% A3 dubbelsidig 2,9% 9,88 kr 12,35 kr 3,2% 9,88 kr 12,35 kr 0,0% Kopiering/utskrift papper A4 och A3, svartvitt, 10 sidor* 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% sida 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering färg A0-A2, följande sidor, per sida 0,0% 75,00 kr 75,00 kr 0,0% 75,00 kr 75,00 kr 0,0% Kopiering färg A3, A4, per sida 0,0% 6,00 kr 6,00 kr 0,0% 6,00 kr 6,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, 20 sidor** 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Skanning av pappershandlingar, efter 20 sidor**, per sida 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), 10 sidor*** 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% 50,00 kr 50,00 kr 0,0% Kopiering av kontrakt (LOU 12 kap 22 §), följande sidor, per sida 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Digitala handlingar, per påbörjad 15 minuters period**** 0,0% 125,00 kr 125,00 kr 0,0% 125,00 kr 125,00 kr 0,0% lagringsmedia**** 0,0% 185,00 kr 185,00 kr 0,0% 185,00 kr 185,00 kr 0,0% mer än 1 gång per år, per st 0,0% 200,00 kr 250,00 kr 0,0% 200,00 kr 250,00 kr 0,0% Planbesked kommuns taxa Plantaxa planavtal. Villatomt omfattande en lägenhet 6,1% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% Flerbostadshus Grundavgift 6,1% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% 17 500,00 kr 17 500,00 kr 0,0% Avgift per kvm lägenhetsyta 5,9% 90,00 kr 90,00 kr 0,0% 90,00 kr 90,00 kr 0,0% Industritomter Grundavgift 6,5% 33 000,00 kr 33 000,00 kr 0,0% 33 000,00 kr 33 000,00 kr 0,0% Avgift per kvm tomtyta 6,3% 8,50 kr 8,50 kr 0,0% 8,50 kr 8,50 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, ideella föreningar 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Tält, per uthyrningstillfälle, fre-mån, övriga 0,0% 850,00 kr 850,00 kr 0,0% 850,00 kr 850,00 kr 0,0% Toalettvagn, per uth.tillf., fre-mån, ideella föreningar 20,0% 600,00 kr 600,00 kr 0,0% 600,00 kr 600,00 kr 0,0% arrangemang) 0,0% 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% 1 200,00 kr 1 200,00 kr 0,0% Extra dag, ideella föreningar 81,8% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Extra dag, övriga 45,5% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% Registreringslotteri 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% 350,00 kr 350,00 kr 0,0% Fotokopia/utskrift svart/vit, A4, per sida 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Fotokopia/utskrift färg, A4, per sida 0,0% 4,00 kr 4,00 kr 0,0% 4,00 kr 4,00 kr 0,0% Fotokopia/utskrift svart/vit, A3, per sida 0,0% 4,00 kr 4,00 kr 0,0% 4,00 kr 4,00 kr 0,0% Fotokopia/utskrift färg, A3, per sida 0,0% 8,00 kr 8,00 kr 0,0% 8,00 kr 8,00 kr 0,0% Kopiering ur referenslitteratur/sida (utöver 10 s.) 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% 2,00 kr 2,00 kr 0,0% Förkomna/förstörda vuxenböcker (inkl ljudböcker) 50,0% 300,00 kr 300,00 kr 0,0% 300,00 kr 300,00 kr 0,0% Förkomna/förstörda barnböcker (inkl ljudböcker) 100,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% Förkommen/förstörd tidsskrift 50,0% 150,00 kr 150,00 kr 0,0% 150,00 kr 150,00 kr 0,0% lokal för studiecirkel på de andra orterna 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 50,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% Enstaka uthyrning, per tillfälle 0,0% 500,00 kr 500,00 kr 66,7% 500,00 kr 500,00 kr 0,0% lokaler Grundkurs, ämneskurs, per läsår - musik 0,0% 0,00 kr 0,00 kr -100,0% 0,00 kr 0,00 kr #DIVISION/0! Vuxenundervisning, per läsår -50,0% 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% 1 485,00 kr 1 485,00 kr 0,0% Instrumenthyra, per läsår 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% 400,00 kr 400,00 kr 0,0% a) Fast avgift per mätare, Qn 2,5, per år 17,0% 5 091,00 kr 6 363,75 kr 15,0% 5 906,00 kr 7 382,50 kr 16,0% b) avgift per m3 levererat vatten 3,5% 32,85 kr 41,06 kr 5,0% 34,00 kr 42,50 kr 3,5% jämställd fastighet 16,7% 844,00 kr 1 055,00 kr 15,3% 979,00 kr 1 223,75 kr 16,0% fastighet 17,3% 80,80 kr 101,00 kr 14,8% 94,00 kr 117,50 kr 16,3% Kommunalt avlopp utan mätning, eget vatten 10,0% 8 840,00 kr 11 050,00 0,0% 8 840,00 kr 11 050,00 kr 0,0% Kommunalt avlopp med mätning, eget vatten 10,0% 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% Kommunalt vatten med mätning, eget avlopp 10,0% 4 180,00 kr 5 225,00 0,0% 4 180,00 kr 5 225,00 kr 0,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Nedtagning av vattenmätare 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Uppsättning av vattenmätare 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Frusen eller skadad vattenmätare 4,7% 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% 1 800,00 kr 2 250,00 kr 0,0% Avstängning av vattentillförsel 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Påsläpp av vattentillförsel 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Montering o demontering av strypbricka i vattenmätare 5,0% 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% 1 260,00 kr 1 575,00 kr 0,0% Länsning av vattenmätarbrunn 4,7% 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% 900,00 kr 1 125,00 kr 0,0% Underlåtenhet att lämna tillträde till vattenmätare 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Förgäves besök vid avtalad tid 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Extra avläsning av vattenmätare och debitering 5,3% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% 632,00 kr 790,00 kr 0,0% Avstängningsavgift 5,0% 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% 924,00 kr 1 155,00 kr 0,0% förbindelsepunkt för V, S o Df 5,1% 28 400,00 kr 35 500,00 kr 0,0% 28 400,00 kr 35 500,00 kr 0,0% Df 5,0% 25 400,00 kr 31 750,00 kr 0,0% 25 400,00 kr 31 750,00 kr 0,0% c) en avgift per kvm tomtyta 5,4% 31,20 kr 39,00 kr 0,0% 31,20 kr 39,00 kr 0,0% d) en avgift per lägenhet 5,3% 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% 22 200,00 kr 27 750,00 kr 0,0% för Df upprättats 4,9% 9 340,00 kr 11 675,00 kr 0,0% 9 340,00 kr 11 675,00 kr 0,0% förbindelsepunkt för V, S o Df 4,9% 28 360,00 kr 35 450,00 kr 0,0% 28 360,00 kr 35 450,00 kr 0,0% Df 5,1% 47 800,00 kr 59 750,00 kr 0,0% 47 800,00 kr 59 750,00 kr 0,0% c) en avgift per kvm tomtyta 5,3% 16,00 kr 20,00 kr 0,0% 16,00 kr 20,00 kr 0,0% d) en avgift per kvm byggnadsarea 4,9% 34,40 kr 43,00 kr 0,0% 34,40 kr 43,00 kr 0,0% för Df upprättats 4,9% 13 740,00 kr 17 175,00 kr 0,0% 13 740,00 kr 17 175,00 kr 0,0% Grundavgift Per bostadsenhet, med helårsabonnemang 6,1% 1 635,20 kr 2 044,00 kr 3,0% 1 748,00 kr 2 185,00 kr 6,9% Fritidshus, med delårsabonnemang 6,1% 848,80 kr 1 061,00 kr 3,0% 972,00 kr 1 215,00 kr 14,5% Flerbostadshus/lgh 6,1% 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% Verksamhet/företag 6,1% 1 099,20 kr 1 374,00 kr 2,9% 1 156,00 kr 1 445,00 kr 5,2% Grundavgift obebodd fastighet 6,0% 743,20 kr 929,00 kr 3,1% 743,20 kr 929,00 kr 0,0% Rörlig avgift FNI FNI Fritidshus sommar 2x660L 10/5 tömningar per år 1 040,00 kr 1 300,00 kr Ny taxa FNI Fritidshus PLUS sommar 2x660L 14/9 tömningar per år 1 520,00 kr 1 900,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid 190L 5 ggr/år 480,00 kr 600,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid Plus 190L 9 ggr/år 840,00 kr 1 050,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid 370L 5ggr/år 900,00 kr 1 125,00 kr Ny taxa Extra restavfall Fritid PLUS 370L 9 ggr/år 1 620,00 kr 2 025,00 kr Ny taxa FNI Verksamhet FRITID 2x370 fyrfackskärl 10/5 tömningar per år 772,00 kr 965,00 kr FNI Verksamhet FRITID 2x660 fyrfackskärl 10/15 tömningar per år 1 384,00 kr 1 730,00 kr kärlstorlek 80 till 370 liter, till 660 liters kärl ingår två bruna kärl. 80 liter, ej valbart from 2025 11,0% 1 826,00 kr 2 282,50 kr 10,0% 1 826,00 kr 2 282,50 kr 0,0% 80 liter, ej valbart from 2025 11,0% 984,00 kr 1 230,00 kr 3,0% 984,00 kr 1 230,00 kr 0,0% abonnemang/kärl. 11,0% 726,00 kr 907,50 kr 3,0% 726,00 kr 907,50 kr 0,0% Fritidsbostad 190 liter 11,1% 634,50 kr 793,13 kr 3,0% 634,50 kr 793,13 kr 0,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING 140 liter 11,1% 476,00 kr 595,00 kr 3,0% 476,00 kr 595,00 kr 0,0% Latrin Latrin, minst 5 st vid årlig förfrågan 17,5% 3 424,00 kr 4 280,00 kr 7,0% 3 526,72 kr 4 408,40 kr 3,0% Efterbeställning 16,0% 792,00 kr 990,00 kr 7,0% 815,76 kr 1 019,70 kr 3,0% Hämtning var 4:e vecka, 13ggr/år, 370 l 11,0% 1 978,00 kr 2 472,50 kr 3,0% 1 600,00 kr 2 000,00 kr -19,1% Hämtning var 4:e vecka, 13ggr/år, 190 l 1 040,00 kr 1 300,00 kr Hyra container/år 10,0% 4 140,00 kr 5 175,00 kr 2,8% 4 260,00 kr 5 325,00 kr 2,9% Budning kr/tillfälle 9,9% 441,00 kr 551,25 kr 3,0% 454,23 kr 567,79 kr 3,0% Tillkommer på ovanstående container; viktavgift/kg 15,4% 1,55 kr 1,94 kr 3,3% 1,60 kr 1,99 kr 2,9% Pappersförpackningar 370 liter Ny taxa 210,00 kr 262,50 kr -6,7% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% Pappersförpackningar 660 liter Ny taxa 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% Plastförpackningar 370 liter Ny taxa 210,00 kr 262,50 kr -6,7% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% Plastförpackningar 660 liter Ny taxa 236,00 kr 295,00 kr 18,0% 236,00 kr 295,00 kr 0,0% Glas färgat 190 liter Ny taxa 157,50 kr 196,88 kr 5,0% 157,50 kr 196,88 kr 0,0% Glas ofärgat 190 liter Ny taxa 157,50 kr 196,88 kr 5,0% 157,50 kr 196,88 kr 0,0% Pappersförpackningar 660 liter Ny taxa 2 735,00 kr 3 418,75 kr 5,0% 2 735,00 kr 3 418,75 kr 0,0% Plastförpackningar 660 liter Ny taxa 2 735,00 kr 3 418,75 kr 5,0% 2 735,00 kr 3 418,75 kr 0,0% Glas färgat 190 liter Ny taxa 1 564,00 kr 1 955,00 kr 5,0% 1 564,00 kr 1 955,00 kr 0,0% Glas ofärgat 190 liter Ny taxa 1 564,00 kr 1 955,00 kr 5,0% 1 564,00 kr 1 955,00 kr 0,0% Pappersförpackningar 660 liter Ny taxa 4 103,00 kr 5 128,75 kr 5,0% 4 308,15 kr 5 385,19 kr 5,0% Plastförpackningar 660 liter Ny taxa 4 103,00 kr 5 128,75 kr 5,0% 4 308,15 kr 5 385,19 kr 5,0% Pappersförpackningar 370 liter Ny taxa 630,00 kr 787,50 kr -6,7% 630,00 kr 787,50 kr 0,0% Pappersförpackningar 660 liter Ny taxa 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% Plastförpackningar 370 liter Ny taxa 630,00 kr 787,50 kr -6,7% 630,00 kr 787,50 kr 0,0% Plastförpackningar 660 liter Ny taxa 709,00 kr 886,25 kr 18,2% 836,62 kr 1 045,78 kr 18,0% Glas färgat 190 liter Ny taxa 2 347,00 kr 2 933,75 kr 5,0% 2 417,41 kr 3 021,76 kr 3,0% Glas ofärgat 190 liter Ny taxa 2 347,00 kr 2 933,75 kr 5,0% 2 417,41 kr 3 021,76 kr 3,0% Glas färgat 190 liter Ny taxa 472,50 kr 590,63 kr 5,0% 486,68 kr 608,35 kr 3,0% Glas ofärgat 190 liter Ny taxa 472,50 kr 590,63 kr 5,0% 486,68 kr 608,35 kr 3,0% Gemensam kärllösning 8 fraktioner (pris per hushåll och år) 11,1% Småhus helår 900,00 kr 1 125,00 kr Ny taxa Fritid 436,80 kr 546,00 kr Ny taxa Fritid+ 572,00 kr 715,00 kr Ny taxa Genomskinliga säckar, rulle 10 säckar 11,1% 40,00 kr 50,00 kr 0,0% 40,00 kr 50,00 kr 0,0% Gångavstånd kr/meter/år 0,0% 3,00 kr 3,75 kr 2,7% 3,06 kr 3,83 kr 2,0% Dock högst 2 058 kr exkl moms vid 26 hämtningar/år 0,0% 2 332,00 kr 2 915,00 kr 3,0% 2 400,00 kr 3 000,00 kr 2,9% Dock högst 1 024 kr exkl moms vid 13 hämtningar/år 0,0% 1 160,00 kr 1 450,00 kr 3,0% 1 190,00 kr 1 487,50 kr 2,6% Extrasäck i samband med ordinarie hämtning 5,0% 173,00 kr 216,25 kr 3,0% 178,00 kr 222,50 kr 2,9% Extra hämtning inom 7 arbetsdagar 2,3% 184,00 kr 230,00 kr 2,2% 189,00 kr 236,25 kr 2,7% Extra hämtning inom 3 arbetsdagar 0,0% 510,00 kr 637,50 kr 2,8% 525,00 kr 656,25 kr 2,9% Öppning av soprum/nyckel el tagg/ kr/nyckel el tagg per år Ny taxa 2 678,00 kr 3 347,50 kr 3,0% 2 678,00 kr 3 347,50 kr 0,0% Administrationsavgift byte av kärl 0,0% 400,00 kr 500,00 kr 0,0% 400,00 kr 500,00 kr 0,0% Rengöringsavgift, vid ej rengjort kärl vid byte 0,0% 550,00 kr 687,50 kr 0,0% 550,00 kr 687,50 kr 0,0% Felsorteringsavgift 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% sker som osorterat) Ny taxa 560,00 kr 700,00 kr 0,0% 560,00 kr 700,00 kr 0,0% Överfull behållare 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% 100,00 kr 125,00 kr 0,0% som fakturerar beställaren. Avgifterna är de maximala avgifterna som får tas ut för tjänsten och består av en utställningsavgift, tömning/hemtagningsavgift samt hyra av behållare.. Behandlingsavgift tillkommer i enlighet med vad som gäller för respektive avfallstyp. Container: Utställning 5,1% 953,00 kr 1 191,25 kr 3,0% 981,59 kr 1 226,99 kr 3,0% Tömning/hemtagning 5,0% 1 839,00 kr 2 298,75 kr 3,0% 1 894,16 kr 2 367,70 kr 3,0% Hyra/dygn (container/liftdumper 10 kbm) 6,7% 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 17,00 kr 21,25 kr 3,0% Hyra/månad (container/liftdumper 10 kbm) 5,6% 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 302,82 kr 378,53 kr 3,0% Utställning 1-4 kärl 5,3% 1 030,00 kr 1 287,50 kr 3,0% 1 030,00 kr 1 287,50 kr 0,0% Tömning/hemtagning 5,0% 1 839,00 kr 2 298,75 kr 3,0% 1 839,00 kr 2 298,75 kr 0,0% Hyra/dygn/kärl 6,7% 16,50 kr 20,63 kr 3,1% 16,50 kr 20,63 kr 0,0% Hyra/månad/kärl 5,6% 294,00 kr 367,50 kr 3,2% 294,00 kr 367,50 kr 0,0% Behandlingskostnad trä 5,1% 423,00 kr 528,75 kr 3,2% 435,69 kr 544,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tryckt trä 5,2% 1 463,00 kr 1 828,75 kr 3,0% 1 506,89 kr 1 883,61 kr 3,0% Behandlingskostnad tegel, sten, betong 7,1% 155,00 kr 193,75 kr 3,3% 159,65 kr 199,56 kr 3,0% Behandlingskostnad deponi 5,0% 1 730,00 kr 2 162,50 kr 3,0% 1 782,00 kr 2 227,50 kr 3,0% Behandlingskostnad osorterat 5,1% 1 895,00 kr 2 368,75 kr 3,0% 1 951,85 kr 2 439,81 kr 3,0% Behandlingskostnad asbest 5,1% 1 483,00 kr 1 853,75 kr 3,0% 1 527,89 kr 1 909,86 kr 3,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING osorterat. Företagskort Volymklass/år Upp till 500 kg 13,9% 1 926,00 kr 2 407,50 kr 15,0% 1 926,00 kr 2 407,50 kr 0,0% Utskrift av dublettkort/st 9,4% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% 210,00 kr 262,50 kr 0,0% BDT, per tömning Ny taxa 925,00 kr 1 156,25 kr 6,9% 952,75 kr 1 190,94 kr 3,0% 0-2,0kbm, per tömning 1 095,00 kr 1 368,00 kr 15,0% 1 127,85 kr 1 409,81 kr 3,0% 2,1 kbm, per tömning 1 185,00 kr 1 481,25 kr 7,0% 1 220,00 kr 1 525,00 kr 3,0% För varje kbm över 4 kbm, tillkommer per påbörjad kbm 9,5% 151,00 kr 188,75 kr 7,1% 151,00 kr 188,75 kr 0,0% Extra tömning inom 3 arbetsdagar, mindre än 4 kbm 9,0% 2 108,00 kr 2 635,00 kr 7,0% 2 170,00 kr 2 712,50 kr 2,9% Extra tömning inom 5 arbetsdagar, mindre än 4 kbm 9,0% 1 828,00 kr 2 285,00 kr 7,0% 1 880,00 kr 2 350,00 kr 2,8% bokad tid för utförande 9,0% 2 380,00 kr 2 975,00 kr 7,0% 2 450,00 kr 3 062,50 kr 2,9% Akut tömning inom 24 tim, mindre än 4 kbm** 9,0% 2 655,00 kr 3 318,75 kr 7,0% 2 730,00 kr 3 412,50 kr 2,8% mindre än 4 kbm** 9,0% 3 747,00 kr 4 683,75 kr 7,0% 3 860,00 kr 4 825,00 kr 3,0% mindre än 4 kbm** 9,0% 2 931,00 kr 3 663,75 kr 7,0% 3 020,00 kr 3 775,00 kr 3,0% Akut tömning inom 3 timmar efter kl 16 samt helgdagar*** 4 000,00 kr 5 000,00 kr helgdagar 2 000,00 kr 2 500,00 kr "Bomkörning" 9,0% 466,50 kr 583,13 kr 7,0% 480,50 kr 600,63 kr 3,0% extra framkomlighetsavgift Ny taxa 467,00 kr 583,75 kr 7,1% 480,00 kr 600,00 kr 2,8% meter 9,0% 420,00 kr 525,00 kr 7,0% 432,60 kr 540,75 kr 3,0% Dubbelbemanning kostnad/tim 9,0% 723,00 kr 903,75 kr 7,0% 745,00 kr 931,25 kr 3,0% *** Akut tömning beställs direkt hos entreprenören. behållaren, per behållare 10,0% 576,50 kr 720,63 kr 7,0% 590,00 kr 737,50 kr 2,3% Mobila toaletter, akut tömning, avgift per tömning 1:a behållaren, per behållare 10,0% 717,00 kr 896,25 kr 7,0% 738,51 kr 923,14 kr 3,0% Mobila toaletter, budad tömning, avgift per tömning efterföljande behållare, per behållare 9,7% 201,00 kr 251,25 kr 6,9% 205,00 kr 256,25 kr 2,0% Matavfall i tank, volym 0,5-4 kbm, per behållare 9,9% 927,00 kr 1 158,75 kr 7,0% 950,00 kr 1 187,50 kr 2,5% Tillkommer för ytterligare kbm till ovan lämnat pris, per kbm 9,9% 287,00 kr 358,75 kr 7,1% 295,00 kr 368,75 kr 2,8% Filter från fosforfälla, per tim 9,9% 1 014,00 kr 1 267,50 kr 7,0% 1 040,00 kr 1 300,00 kr 2,6% Över 4 kbm, tillägg per kbm 9,9% 702,00 kr 877,50 kr 7,0% 702,00 kr 877,50 kr 0,0% Mark per kvm 0,0% 25,00 kr 25,00 kr 25,0% 25,00 kr Gatubyggnadsbidrag 0,0% 42 000,00 kr 42 000,00 kr 5,0% 42 000,00 kr -100,0% Avstyckningskostnad 0,0% 37 000,00 kr 37 000,00 kr 5,7% 37 000,00 kr -100,0% -100,0% Fritidshustomter i Hofsnäs-området 7,0% 210 000,00 kr 210 000,00 kr 5,0% 210 000,00 kr -100,0% Arrenden Jakträttsupplåtelse, per hektar och år 120,00 kr 150,00 kr Ny taxa 120,00 kr -100,0% 1-2 familjehus 1-2 familjehus, villa 14,3% 64 000,00 kr 80 000,00 kr 0,0% 64 000,00 kr Övriga fastigheter som ej är tillverkningsindustri, pris per kvm 16,0% 75,40 kr 94,25 kr 0,0% 75,40 kr -100,0% utöver kvm-avgift 16,7% 24 500,00 kr 30 625,00 kr 0,0% 24 500,00 kr -100,0% För tillverkningsindustri fastställs avgiften i varje enskilt fall -100,0% Avstängningsavgift 0,0% 1 200,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 200,00 kr -100,0% Fast avgift Taxa 1: 0-100 MWh/år 17,6% 3 360,00 kr 4 200,00 kr 23,5% 3 797,00 kr Taxa 2: 100-500 MWh/år 14,6% 9 890,40 kr 12 363,00 kr 15,0% 11 176,00 kr -100,0% Taxa 3: 500- MWh/år 0,0% 26 564,80 kr 33 206,00 kr 15,0% 30 018,00 kr -100,0% -100,0% Taxa 1: 0-100 MWh/år, pris per MWh 8,1% 800,00 kr 1 000,00 kr 9,9% 848,00 kr Taxa 2: 100-500 MWh/år, pris per MWh 12,0% 778,40 kr 973,00 kr 10,0% 825,20 kr -100,0% Taxa 3: 500- MWh/år, pris per MWh 12,0% 748,00 kr 935,00 kr 10,0% 792,80 kr -100,0% -100,0% 110 mm kabelrör, exkl rör, i naturmark, per meter 0,0% 46,80 kr 58,50 kr 0,0% 46,80 kr 32/40 mm fiberslang, exkl slang, i naturmark, per meter 0,0% 41,60 kr 52,00 kr 0,0% 41,60 kr -100,0% Kabelbrunn 0,0% 4 400,00 kr 5 500,00 kr 0,0% 4 400,00 kr -100,0% Kostnad för tryckning under väg, sprängning, schakt i hårdgjord yta, tillhandahållande av rör tillkommer. -100,0% Kr/m/år 0,0% 4,68 kr 5,85 kr 0,0% 4,68 kr För uthyrning av kanalisation på villatomter för en- och tvåbostadshus (sträckan mellan huvudstam och hus) debiteras ett fast avstånd på 20 meter -100,0% per villa Kr/m/år 0,0% 3,64 kr 4,55 kr 0,0% 3,64 kr Hyra av fiber till enskild slutkund på landsbygd via fiberförening/operatör fastställs i offert från -100,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING 2.11 MÅLTIDER Måltidspriser Pensionärer: Frukost 0,0% 40,18 kr 45,00 kr 12,5% 40,18 kr Lunch 0,0% 75,89 kr 85,00 kr 9,0% 75,89 kr -100,0% Kvällsmat 0,0% 49,10 kr 55,00 kr 10,0% 49,10 kr -100,0% Lunch icke pensionär 0,0% 84,82 kr 95,00 kr 9,2% 84,82 kr -100,0% Måltidsabonnemang, helpension 4,3% 5 280,00 kr 5 280,00 kr 10,0% 5 410,00 kr -100,0% Måltidsabonnemang, halvpension 4,3% 2 640,00 kr 2 640,00 kr 10,0% 2 705,00 kr -100,0% Korttidplats, kostnad per dygn 4,6% 175,00 kr 175,00 kr 9,4% 180,00 kr -100,0% Mat till ordinärt boende 4,2% 2 750,00 kr 2 750,00 kr 10,0% 2 820,00 kr -100,0% -100,0% Lunch som säljs till intern verksamhet 0,0% 80,00 kr 80,00 kr 6,7% 80,00 kr Transport tillkommer per leveranstillfälle och leveransställe -100,0% Personallunch i skola och omsorg 0,0% 62,50 kr 70,00 kr 7,7% 62,50 kr Subventionerad pedagogisk lunch - ej moms 0,0% 45,00 kr 45,00 kr 12,5% 45,00 kr -100,0% -100,0% Städning och annan personell hjälp, per tim 7,5% 500,00 kr 625,00 kr 0,0% 500,00 kr Biografsal Medborgarhuset, per ggn 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr -100,0% Medborgarhuset, per dag 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr -100,0% Ideella föreningar får 20% rabatt på ovanstående hyra -100,0% Servicebil per tim 5,2% 270,00 kr 337,50 kr 1,9% 276,80 kr Sopmaskin per tim 4,5% 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr -100,0% Lastbil per tim 5,7% 375,00 kr 468,75 kr 1,4% 384,00 kr -100,0% Traktor med släp per tim 5,6% 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr -100,0% Manskapsvagn per vecka 5,6% 485,00 kr 606,25 kr 2,1% 496,80 kr -100,0% Laser per dag 4,5% 235,00 kr 293,75 kr 2,2% 240,80 kr -100,0% Spolkärra per tim 5,6% 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr -100,0% Hjullastare per tim 5,4% 300,00 kr 375,00 kr 1,7% 307,20 kr -100,0% Sandspridare per tim 6,3% 85,00 kr 106,25 kr 0,0% 87,20 kr -100,0% Släntklippare per tim 5,6% 195,00 kr 243,75 kr 2,6% 200,00 kr -100,0% Anläggningspersonal per tim 5,4% 500,00 kr 625,00 kr 2,0% 512,00 kr -100,0% -100,0% Handläggare per tim 5,8% 1 125,00 kr 1 406,25 kr 2,3% 1 152,00 kr -100,0% 2.14 SIMHALLEN Simhallen Barn < 16 år o studerande < 20 år, per bad 0,0% 25,00 kr 25,00 kr 0,0% 30,00 kr Rabatthäfte barn, 10 bad 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 210,00 kr -100,0% Vuxna, per bad 0,0% 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr -100,0% Rabatthäfte vuxna, 10 bad 0,0% 560,00 kr 560,00 kr 3,7% 560,00 kr -100,0% Pensionär, per bad* 0,0% 45,00 kr 45,00 kr 50,0% 45,00 kr -100,0% Rabatthäfte pensionär, 10 bad* 0,0% 360,00 kr 360,00 kr 33,3% 360,00 kr -100,0% Årskort barn 3,8% 415,00 kr 415,00 kr 0,0% 450,00 kr -100,0% Årskort vuxna 4,3% 1 400,00 kr 1 400,00 kr 16,7% 1 500,00 kr -100,0% Årskort pensionär* 4,2% 1 000,00 kr 1 000,00 kr 60,0% 1 000,00 kr -100,0% Årskort familj (två vuxna och upp till 3 barn t o m 17 år) 3,8% 2 200,00 kr 2 200,00 kr 0,9% 2 400,00 kr -100,0% Babysim, 8 gånger 3,8% 830,00 kr 830,00 kr 0,0% 830,00 kr -100,0% Simskola barn, 8 gånger 4,2% 625,00 kr 625,00 kr 0,0% 625,00 kr -100,0% Vuxensimskola, per tillfälle. Entréavgift tillkommer 0,0% 65,00 kr 65,00 kr 8,3% 65,00 kr -100,0% Gym engångskort endast för tillfälliga gäster. Bad ingår ej. 0,0% 55,00 kr 55,00 kr 10,0% 60,00 kr -100,0% Årskort gym1 inkl bad 3,9% 2 440,00 kr 2 440,00 kr 2,5% 2 640,00 kr -100,0% Gym1 en månad inkl bad 2,9% 360,00 kr 360,00 kr 1,4% 400,00 kr -100,0% Gym1 sex månader inkl bad 3,8% 1 700,00 kr 1 700,00 kr 2,4% 1 850,00 kr -100,0% Årskort Gym1 inkl bad - pensionär* 3,8% 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr -100,0% Gym1 en månad inkl bad - pensionär* 2,9% 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr -100,0% Gym1, 6 månader inkl bad - pensionär* 3,6% 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr -100,0% Årskort Gym1 inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 3,8% 1 255,00 kr 1 255,00 kr 2,4% 1 320,00 kr -100,0% Gym1 en månad inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 2,9% 185,00 kr 185,00 kr 2,8% 200,00 kr -100,0% Gym1 sex månader inkl bad - barn 13-17 år i målsmans sällskap 3,6% 875,00 kr 875,00 kr 2,3% 925,00 kr -100,0% Månadsavgift Gym1 med autogiro 2,6% 200,00 kr 200,00 kr 2,6% 220,00 kr -100,0% Månadsavgift Gym1 med autogiro - pensionär* 2,0% 100,00 kr 100,00 kr 0,0% 110,00 kr -100,0% Uthyrning simhall, per tillfälle max 2 tim 3,8% 850,00 kr 850,00 kr 2,4% 870,00 kr -100,0% Uthyrning simhall, per timme 3,5% 450,00 kr 450,00 kr 2,3% 460,00 kr -100,0% Uthyrning kombisalen, per timme 3,5% 90,00 kr 90,00 kr 2,3% 95,00 kr -100,0% Passagetagg, engångskostnad 65,00 kr 65,00 kr 65,00 kr -100,0% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av simhallen -100,0% Idrottshallar Hel hall, per tim 2,9% 190,00 kr 190,00 kr 8,6% 195,00 kr Halv hall, per tim 2,4% 100,00 kr 100,00 kr 14,9% 105,00 kr -100,0% Badmintonbana, per tim 2,9% 90,00 kr 90,00 kr 25,0% 95,00 kr -100,0% Av kommunen bidragsberättigade föreningar har 70% rabatt vid hyra av idrottshallar -100,0% Tranemo idrottshall, per tim 3,0% 280,00 kr 280,00 kr 2,6% 285,00 kr Idrottshallarna i Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, per tim 3,1% 170,00 kr 170,00 kr 3,0% 175,00 kr -100,0% -100,0% Tranemo idrottshall, privata/ej bidragberättigade arrangörer per 3,0% 525,00 kr 525,00 kr 1,9% 535,00 kr Dalstorp, Grimsås, Limmared o Länghem, privata/ej 3,3% 315,00 kr 315,00 kr 1,6% 320,00 kr -100,0% Vid korttidsuthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning -100,0% Mån-sön Inom Tranemo kommun 0,00 kr Två kommuner 0,00 kr Tre kommuner 0,00 kr Fyra kommuner 0,00 kr Fem kommuner 0,00 kr Sex kommuner 0,00 kr Inom Tranemo kommun 0,00 kr Två kommuner 0,00 kr Tre kommuner 0,00 kr Fyra kommuner 0,00 kr Fem kommuner 0,00 kr Sex kommuner 0,00 kr 2.16 GATA Schaktning utan tillstånd 0,0% 15 000,00 kr 15 000,00 kr 0,0% 15 000,00 kr Schakttillstånd 0,0% 1 500,00 kr 1 500,00 kr 0,0% 1 500,00 kr -100,0% -100,0% Klassrum/ämnessal, per ggn 2,6% 400,00 kr 0,0% Klassrum/ arbetslagsyta, Tranängskolan, per ggn 2,4% 640,00 kr 0,0% -100,0% -100,0% Trä- och metallslöjd, per ggn 2,6% 585,00 kr 0,0% Textilslöjd, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% -100,0% Bildsal, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% -100,0% Mediasal, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% -100,0% Hemkunskap, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% -100,0% Musiksal, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% -100,0% Dubbel avgift om salarna används > 3 tim per tillfälle. -100,0% Konferensrum, Tmo gymnasium, per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Aula, Tranängskolan, per ggn 0,0% 2 400,00 kr 0,0% Personalrum, Tranängskolan, per ggn 0,0% 1 780,00 kr 1,1% Aula, Länghemskolan, per ggn 0,0% 510,00 kr 0,0% -100,0% Vävsal, Länghemskolan 0,0% 1 610,00 kr 1,3% -100,0% -100,0% Cafeterian, Tmo Gymnasium (exkl. städn och låsn), per ggn 2,9% 525,00 kr 0,0% Grupper om 5-19 pers, per pers, per natt 0,0% 65,00 kr 0,0% 20-39 personer, per natt 2,8% 1 480,00 kr 1,4% -100,0% 40- personer, per natt 2,9% 1 820,00 kr 1,1% -100,0% -100,0% -100,0% Avgift vid förlorat terminskort 0,0% 100,00 kr 0,0% När elev glömmer busskortet hemma kan eleven få intyg kostnadsfritt från skolan en gång. -100,0% Uthyrnings specialpedagogstjänst, pris per timme 3,3% 475,00 kr 0,0% Uthyrning kuratortjänst, pris per timme 3,8% 405,00 kr 0,0% -100,0% Uthyrning skolskötersketjänst, pris per timme 3,8% 415,00 kr 0,0% -100,0% -100,0% Avgift för särskild anordnad prövning 0,0% 500,00 kr 0,0% -100,0% Ansökan om godkännande av fristående förskola, engångsavgift 0,0% 20 000,00 kr Ansökan om utökning av fristående förskola, engångsavgift 0,0% 15 000,00 kr Ansökan om ägarbyte vid fristående förskola, engångsavgift 0,0% 15 000,00 kr Socialtjänstlagen)* 9,2% 2 642,00 kr 2 642,00 kr 2,6% * Medboendeavgift, kr/mån 9,2% 682,00 kr 682,00 2,6% * Förbrukningsartiklar, kr/mån 20,7% 286,00 kr 286,00 kr 0,0% 286,00 kr -100,0% Omvårdnadsavgift hemtjänst, ej dagliga insatser, kr/mån 9,2% 682,00 kr 682,00 2,6% * Omvårdnadsavgift hemtjänst dagliga insatser, kr/mån 9,1% 992,00 kr 992,00 2,6% * Städ nivå 4, kr/mån 9,2% 1 869,00 kr 1869,00 2,6% * Tvätt nivå 5, kr/mån 9,2% 1 612,00 kr 1612,00 2,6% * Övrig serviceinsats kr/h 9,0% 371,00 kr 371,00 2,5% * * Avgift vid ej avbokad hemtjänstinsats, kr/tillfälle** 9,0% 371,00 kr 371,00 2,5% * Hyra av digitalt larm, kr/mån 3,1% 274,00 kr 274,00 2,6% 350,00 kr -100,0% Dagverksamhet Dagverksamhet, kr/dag (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 8,9% 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * Resor dagverksamhet, kr/mån 5,8% 577,00 kr 577,00 -1,9% 591,00 kr Omvårdnadsavgift, kr/dygn (enligt maxtaxa i socialtjänstlagen) 8,9% 88,00 kr 88,00 kr 2,3% * Kost Kost, helpension, kr/mån 8,5% 3286,00 3286,00 0,6% * Frukost 9,5% 23,00 23,00 0,0% * Lunch 9,5% 46,00 46,00 0,0% * Mellanmål 10,0% 11,00 11,00 0,0% * Kvällsmat 7,4% 30,00 30,00 3,4% * Resetaxa kr/km 3,0% 2,50 kr 2,50 kr -51,5% 2,50 kr Förbrukningsartiklar gruppbostad Ny taxa 152,00 kr 152,00 kr 4,8% 152,00 kr -100,0% -100,0% RING TAXA 2025 EXKL MOMS TAXA 2025 INKL MOMS FÖRÄND- RING TAXA 2026 EXKL MOMS TAXA 2026 INKL MOMS FÖRÄND- RING Hemsjukvård (inklusive hyra av tekniska hjälpmedel) 9,2% 514,00 kr 514,00 kr 2,6% * Lunch, se kommentar nedan 9,5% 46,00 kr 46,00 kr 0,0% * Arbetsresor kr/månad 0,0% 645,00 kr 645,00 kr 3,2% ** Arbetsresor kr/resa 0,0% 28,00 kr 28,00 kr 3,7% ** Uppehälle vid missbruk, kr/dag 0,0% 80,00 kr 80,00 kr 0,0% 130,00 kr Om ett barn på initiativ av socialnämnden får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barnet. Socialnämnden får i sådana fall ta emot underhållsbidrag som avser barnet. Frukost 8,7% 25,00 kr 25,00 kr 0,0% * Lunch 81,5% 50,00 kr 50,00 kr 2,0% * Mellanmål 33,3% 12,00 kr 12,00 kr 0,0% * Kvällsmat -11,1% 32,00 kr 32,00 kr 0,0% * Barn 14 år -19 år 8,1% 107,00 kr 107,00 kr 0,0% * Resetaxa kr/km 3,0% 2,50 kr 2,50 kr -51,5% 2,50 kr -100,0% Egenavgift, familjerådgivning per besök 0,0% 200,00 kr 200,00 kr 0,0% 200,00 kr Resetaxa kr/km 3,0% 2,50 kr 2,50 kr -51,5% 2,50 kr -100,0% Borttappat larm* * * * -100,0% Vaccination** ** ** ** 2026-02-26

§ 28 Taxa externplacering KS/2025:407 • Godkänner att befintlig taxa för kost (helpension) för individer som bor i kommunens grupp- eller servicebostäder även inkluderar externplacering av vuxna utifrån LSS eller SoL (där annan taxa ej finns angiven). Ärendet servicebostäder. Motsvarande taxa saknas dock för individer som istället externplaceras. Det är således ekonomiskt fördelaktigt för en individ att bli externplacerad istället för att bo i något av kommunens egna boenden. Därför föreslås att en taxa för kost även införs för individer som externplaceras. Förslaget om ny taxa för kost innebär en ökad intäkt för omsorgssektionen. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv innebär föreslagen taxa att medborgaren får samma taxa oavsett var verkställandet sker. OU § 3, 2026-01-15 Slutinstans Status 2026-01-15

§ 3 Taxa externplacering KS/2025:407 Omsorgsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar • Godkänner att befintlig taxa för kost (helpension) för individer som bor i kommunens grupp- eller servicebostäder även inkluderar externplacering av vuxna utifrån LSS eller SoL (där annan taxa ej finns angiven). Ärendet servicebostäder. Motsvarande taxa saknas dock för individer som istället externplaceras. Det är således ekonomiskt fördelaktigt för en individ att bli externplacerad istället för att bo i något av kommunens egna boenden. Därför föreslås att en taxa för kost även införs för individer som externplaceras. Förslaget om ny taxa för kost innebär en ökad intäkt för omsorgssektionen. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv innebär föreslagen taxa att medborgaren får samma taxa oavsett var verkställandet sker. Slutinstans Status Vår ref: Victoria Valtersson Controller Tjänsteskrivelse om taxa för kost vid externplacering • Godkänner att befintlig taxa för kost (helpension) för individer som bor i kommunens grupp- eller servicebostäder även inkluderar externplacering av vuxna utifrån LSS eller SoL (där annan taxa ej finns angiven). Ärendet servicebostäder. Motsvarande taxa saknas dock för individer som istället externplaceras. Det är således ekonomiskt fördelaktigt för en individ att bli externplacerad istället för att bo i något av kommunens egna boenden. Därför föreslås att en taxa för kost även införs för individer som externplaceras. Förslaget om ny taxa för kost innebär en ökad intäkt för omsorgssektionen. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv innebär föreslagen taxa att medborgaren får samma taxa oavsett var verkställandet sker. Beslutsgång Slutinstans Status Gun Bylund Victoria Valtersson Tf. sektionschef Controller 2026-02-26

§ 31 Motion om klimakterieutbildning från (M) KS/2025:160 • Motionen bifalls under förutsättning att medel avsätts i budgetarbetet för 2027. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Förvaltningen anser att motionärerna lyfter ett angeläget ämne i sitt förslag om att genomföra klimakterieutbildning för kommunens anställda, med särskilt fokus på kvinnor i klimakterieåldern samt deras chefer. Klimakteriet är en naturlig fas i livet som för många kvinnor kan medföra fysiska och psykiska besvär med påverkan på arbetsförmåga och välmående. Motionen föreslår att Tranemo kommun genomför utbildning om klimakteriet för anställda och chefer. Förvaltningen bedömer att ämnet är angeläget och föreslår att utbildningen görs obligatorisk för chefer och frivillig för medarbetare. Utbildningen kan genomföras via företagshälsovården eller andra aktörer, men kräver att medel tillsätts då inga finns i budget 2026. Prisförslag från Avonova ligger mellan 20 000–25 000 kr per utbildning. Syftet är att skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö och att öka förståelsen för klimakteriets påverkan på arbetsförmåga och välmående. Ärendet Ulrika Glans (M), Kathleen Wireklev (M) och Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-04-10 lämnat en motion angående att ta initiativ till en utbildning om klimakteriet. Motionärerna anser att Tranemo kommun ska införa en klimakterieutbildning som riktar sig till alla kvinnliga medarbetare i åldern 40–60 år samt alla chefer, för att öka medvetenheten och förståelsen för de förändringar kvinnor går igenom under klimakteriet. Motionärerna föreslår att utbildningen ska genomföras genom workshops, föreläsningar och stödprogram som anpassas eftermedarbetarna och chefernas behov och poängterar vikten av att detta sker i samarbete med experter på området. Förvaltningen var i kontakt med Ulrika Glans, Kathleen Wireklev och Ellinor Liljegren Kalmar 2025-09-19 för att ge dem tillfälle att utveckla sitt förslag. I samtalet framkom bland annat att motionärerna gärna ser att en eventuell utbildningsinsats även riktar sig till män i organisationen. 2026-02-26 Förvaltningen har även varit i kontakt med Avonova, som är kommunens företagshälsovård, för att få en prisbild (se nedan under Ekonomisk påverkan). Förvaltningen förordar ett upplägg där utbildning är obligatoriskt för kommunens alla chefer och att utbildning är frivilligt för medarbetare (både kvinnor och män i alla åldrar), förslagsvis genom att erbjuda kostnadsfri föreläsning/utbildning både på dagtid och kvällstid. Avonova har lämnat två förslag till insatser där det ena förslaget enbart handlar om klimakteriet och det andra förslaget handlar om klimakteriet och stress, då dessa områden ofta samspelar. • Utbildningar för medarbetare (2 timmar): 20 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 3 utbildningar per dag. • Utbildningar för chefer (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 utbildningar per dag • Utbildning för medarbetare (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 • Utbildning för chefer (2 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 Till detta tillkommer eventuellt kostnader för avsatt arbetstid. Det finns inga medel avsatta för dessa utbildningar i budget 2026 Klimakteriet påverkar inte bara den som går igenom det, utan också familjen och barnen runt omkring. I våra egna verksamheter, som förskola och skola, möter vi barn varje dag – och majoriteten av personalen är kvinnor som kan befinna sig i klimakteriet. Genom ökad kunskap skapar vi en arbetsmiljö där både vuxna och barn får bättre förutsättningar för välmående och trygghet. Klimakteriet är en naturlig del av livet som påverkar många kvinnor – och därmed också arbetslivet. I våra verksamheter är majoriteten av personalen kvinnor. Genom att öka kunskapen om klimakteriet skapar vi en mer jämställd arbetsmiljö där alla medarbetare får rätt förutsättningar att må bra och prestera. Utbildningen ger chefer och anställda verktyg för att förstå, bemöta och stötta varandra, så 2026-02-26 att ingen ska behöva känna sig ensam eller begränsad av okunskap. Jämställdhet handlar om att se och förstå olika behov – och agera för att skapa lika möjligheter. AU § 13, 2026-01-29 Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimakterieutbildning Motion om klimakterieutbildning Kathleen Wireklev (M) yrkar bifall till motionen under förutsättning att medel avsätts i budgetarbetet för 2027. Beslutsgång Ordföranden ställer allmänna utskottets förslag mot Wireklevs yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Wireklevs yrkande. Ärende 2025:23 Slutinstans Status 2026-01-29

§ 13 Motion om klimakterieutbildning från (M) KS/2025:160 • Avslår motionen • Hänskjuter ärendet till budgetarbetet 2027. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Förvaltningen anser att motionärerna lyfter ett angeläget ämne i sitt förslag om att genomföra klimakterieutbildning för kommunens anställda, med särskilt fokus på kvinnor i klimakterieåldern samt deras chefer. Klimakteriet är en naturlig fas i livet som för många kvinnor kan medföra fysiska och psykiska besvär med påverkan på arbetsförmåga och välmående. Motionen föreslår att Tranemo kommun genomför utbildning om klimakteriet för anställda och chefer. Förvaltningen bedömer att ämnet är angeläget och föreslår att utbildningen görs obligatorisk för chefer och frivillig för medarbetare. Utbildningen kan genomföras via företagshälsovården eller andra aktörer, men kräver att medel tillsätts då inga finns i budget 2026. Prisförslag från Avonova ligger mellan 20 000–25 000 kr per utbildning. Syftet är att skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö och att öka förståelsen för klimakteriets påverkan på arbetsförmåga och välmående. Ärendet Ulrika Glans (M), Kathleen Wireklev (M) och Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-04-10 lämnat en motion angående att ta initiativ till en utbildning om klimakteriet. Motionärerna anser att Tranemo kommun ska införa en klimakterieutbildning som riktar sig till alla kvinnliga medarbetare i åldern 40–60 år samt alla chefer, för att öka medvetenheten och förståelsen för de förändringar kvinnor går igenom under klimakteriet. Motionärerna föreslår att utbildningen ska genomföras genom workshops, föreläsningar och stödprogram som anpassas eftermedarbetarna och chefernas behov och poängterar vikten av att detta sker i samarbete med experter på området. Förvaltningen var i kontakt med Ulrika Glans, Kathleen Wireklev och Ellinor Liljegren Kalmar 2025-09-19 för att ge dem tillfälle att utveckla sitt förslag. I samtalet framkom bland annat att motionärerna gärna ser att en eventuell utbildningsinsats även riktar sig till män i organisationen. 2026-01-29 Förvaltningen har även varit i kontakt med Avonova, som är kommunens företagshälsovård, för att få en prisbild (se nedan under Ekonomisk påverkan). Förvaltningen förordar ett upplägg där utbildning är obligatoriskt för kommunens alla chefer och att utbildning är frivilligt för medarbetare (både kvinnor och män i alla åldrar), förslagsvis genom att erbjuda kostnadsfri föreläsning/utbildning både på dagtid och kvällstid. Avonova har lämnat två förslag till insatser där det ena förslaget enbart handlar om klimakteriet och det andra förslaget handlar om klimakteriet och stress, då dessa områden ofta samspelar. • Utbildningar för medarbetare (2 timmar): 20 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 3 utbildningar per dag. • Utbildningar för chefer (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 utbildningar per dag • Utbildning för medarbetare (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 • Utbildning för chefer (2 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 Till detta tillkommer eventuellt kostnader för avsatt arbetstid. Det finns inga medel avsatta för dessa utbildningar i budget 2026 Klimakteriet påverkar inte bara den som går igenom det, utan också familjen och barnen runt omkring. I våra egna verksamheter, som förskola och skola, möter vi barn varje dag – och majoriteten av personalen är kvinnor som kan befinna sig i klimakteriet. Genom ökad kunskap skapar vi en arbetsmiljö där både vuxna och barn får bättre förutsättningar för välmående och trygghet. Klimakteriet är en naturlig del av livet som påverkar många kvinnor – och därmed också arbetslivet. I våra verksamheter är majoriteten av personalen kvinnor. Genom att öka kunskapen om klimakteriet skapar vi en mer jämställd arbetsmiljö där alla medarbetare får rätt förutsättningar att må bra och prestera. Utbildningen ger chefer och anställda verktyg för att förstå, bemöta och stötta varandra, så 2026-01-29 att ingen ska behöva känna sig ensam eller begränsad av okunskap. Jämställdhet handlar om att se och förstå olika behov – och agera för att skapa lika möjligheter. Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimakterieutbildning Motion om klimakterieutbildning Ärende 2025:23 Slutinstans Status HR-strateg Svar på Motion om klimakterieutbildning från (M) • Avslår motionen • Hänskjuter ärendet till budgetarbetet 2027. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Förvaltningen anser att motionärerna lyfter ett angeläget ämne i sitt förslag om att genomföra klimakterieutbildning för kommunens anställda, med särskilt fokus på kvinnor i klimakterieåldern samt deras chefer. Klimakteriet är en naturlig fas i livet som för många kvinnor kan medföra fysiska och psykiska besvär med påverkan på arbetsförmåga och välmående. Motionen föreslår att Tranemo kommun genomför utbildning om klimakteriet för anställda och chefer. Förvaltningen bedömer att ämnet är angeläget och föreslår att utbildningen görs obligatorisk för chefer och frivillig för medarbetare. Utbildningen kan genomföras via företagshälsovården eller andra aktörer, men kräver att medel tillsätts då inga finns i budget 2026. Prisförslag från Avonova ligger mellan 20 000–25 000 kr per utbildning. Syftet är att skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö och att öka förståelsen för klimakteriets påverkan på arbetsförmåga och välmående. Ärendet Ulrika Glans (M), Kathleen Wireklev (M) och Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-04-10 lämnat en motion angående att ta initiativ till en utbildning om klimakteriet. HR-strateg Motionärerna anser att Tranemo kommun ska införa en klimakterieutbildning som riktar sig till alla kvinnliga medarbetare i åldern 40–60 år samt alla chefer, för att öka medvetenheten och förståelsen för de förändringar kvinnor går igenom under klimakteriet. Motionärerna föreslår att utbildningen ska genomföras genom workshops, föreläsningar och stödprogram som anpassas eftermedarbetarna och chefernas behov och poängterar vikten av att detta sker i samarbete med experter på området. Förvaltningen var i kontakt med Ulrika Glans, Kathleen Wireklev och Ellinor Liljegren Kalmar 2025-09-19 för att ge dem tillfälle att utveckla sitt förslag. I samtalet framkom bland annat att motionärerna gärna ser att en eventuell utbildningsinsats även riktar sig till män i organisationen. Förvaltningen har även varit i kontakt med Avonova, som är kommunens företagshälsovård, för att få en prisbild (se nedan under Ekonomisk påverkan). Förvaltningen förordar ett upplägg där utbildning är obligatoriskt för kommunens alla chefer och att utbildning är frivilligt för medarbetare (både kvinnor och män i alla åldrar), förslagsvis genom att erbjuda kostnadsfri föreläsning/utbildning både på dagtid och kvällstid. Avonova har lämnat två förslag till insatser där det ena förslaget enbart handlar om klimakteriet och det andra förslaget handlar om klimakteriet och stress, då dessa områden ofta samspelar. • Utbildningar för medarbetare (2 timmar): 20 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 3 utbildningar per dag. • Utbildningar för chefer (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 utbildningar per dag • Utbildning för medarbetare (3 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 utbildningar per dag. HR-strateg • Utbildning för chefer (2 timmar): 25 000 kr (exkl moms) per utbildning. Max 2 utbildningar per dag. Till detta tillkommer eventuellt kostnader för avsatt arbetstid. Det finns inga medel avsatta för dessa utbildningar i budget 2026 Klimakteriet påverkar inte bara den som går igenom det, utan också familjen och barnen runt omkring. I våra egna verksamheter, som förskola och skola, möter vi barn varje dag – och majoriteten av personalen är kvinnor som kan befinna sig i klimakteriet. Genom ökad kunskap skapar vi en arbetsmiljö där både vuxna och barn får bättre förutsättningar för välmående och trygghet. Klimakteriet är en naturlig del av livet som påverkar många kvinnor – och därmed också arbetslivet. I våra verksamheter är majoriteten av personalen kvinnor. Genom att öka kunskapen om klimakteriet skapar vi en mer jämställd arbetsmiljö där alla medarbetare får rätt förutsättningar att må bra och prestera. Utbildningen ger chefer och anställda verktyg för att förstå, bemöta och stötta varandra, så att ingen ska behöva känna sig ensam eller begränsad av okunskap. Jämställdhet handlar om att se och förstå olika behov – och agera för att skapa lika möjligheter. Motion om klimkterieutbildning Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimakterieutbildningFöredragning och debatt Beslutsgång HR-strateg Hänskjutna ärenden till kommande budgetar (2025:23) Slutinstans Status Elin Stark – De La Barra Jenny Rydin Johnsson HR-chef HR-strateg Motion: Klimakterieutbildning för kvinnliga medarbetare och chefer i Tranemo och kommun Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av livet för alla kvinnor, men trots detta finns en betydande brist på information och stöd kring detta ämne. Många kvinnor mellan 40 och 60 år påverkas i sin vardag och på arbetsplatsen av klimakteriets fysiska och psykiska symtom. Symtom som värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar och minskad energi är vanliga men ofta tabubelagda. Detta leder till att många kvinnor känner sig isolerade och osäkra på hur de ska hantera förändringarna i sina liv. Enligt statistik påverkas cirka 60 % av alla kvinnor av klimakteriet, och en stor andel av dessa kvinnor är yrkesverksamma, särskilt inom offentlig sektor. Det är därför av stor vikt att både kvinnliga medarbetare och deras chefer får ökad kunskap och medvetenhet om klimakteriets påverkan, för att skapa en mer inkluderande och förstående arbetsmiljö. Förslag: Vi föreslår att Tranemo kommun inför en klimakterieutbildning som riktar sig till alla kvinnliga medarbetare i åldern 40–60 år samt alla chefer, för att öka medvetenheten och förståelsen för de förändringar kvinnor går igenom under klimakteriet. Genom att erbjuda denna utbildning kan vi: • Ge kvinnor de verktyg och kunskaper de behöver för att hantera sina symtom. • Skapa en mer empatisk och inkluderande arbetsmiljö. • Minska stigma och tabun kring klimakteriet. • Bidra till ökad hälsa och välmående bland de anställda. • Minska sjukfrånvaron, vilket i kommuner där sådan utbildning implementerats har visat sig vara en märkbar effekt. • Öka produktiviteten och engagemanget på arbetsplatsen. Genomförande: Utbildningen kan genomföras genom workshops, föreläsningar och stödprogram som anpassas efter medarbetarnas och chefernas behov. Detta kan göras i samarbete med experter på området, exempelvis läkare, psykologer eller andra specialister, för att säkerställa att informationen är korrekt och relevant. Förslag till beslut: • Att Tranemo kommun tar initiativ till att erbjuda klimakterieutbildning för alla kvinnliga medarbetare i åldern 40–60 samt för alla chefer inom kommunens verksamheter. • Att utbildningen inkluderar information om klimakteriets fysiska och psykiska symtom samt konkreta verktyg och stöd för att hantera dessa. • Att kommunen samarbetar med relevanta experter för att säkerställa att utbildningen är korrekt och anpassad efter de anställdas behov. Ulrika Glans – (M) Ellinor Liljegren-Kalmar – (M) Kathleen Wireklev - (M) 2026-02-26

§ 32 Rambudget och investeringar 2026 SÄRF KS/2025:441 Ärendet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och ansvarar för räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundets intäkter består till största delen av medlemsbidrag. Därutöver tillkommer intäkter från särskilda avtal som vattendykning, tillsyn och tillståndshantering, automatlarmshantering och utbildning. Direktionen fastställer årligen medlemsbidrag för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. I budgetförslaget som föreligger föreslås medlemsbidraget för år 2026 öka enligt PKV med 3,0 % medan kompensationen för befolkningsökning är 0,03%, en total ökning med 3,03 % för befintlig organisation. För 2027 ökas medlemsbidraget med 3,4 % och för 2028 med 3,1% i enlighet med PKV plus kompensation för befolkningsförändring med 0,3 % per år. Efter 2024 års bokslut uppgår förbundets egna kapital till 67.417 tkr och prognosen för 2025 är minus 6.009 tkr. Internbudget 2026, 2027 och 2028 är alla underfinansierade bl a på grund av ett nytt arbetstidsavtal och ökade investeringsbehov. Förbundets investeringar består huvudsakligen av nödvändiga reinvesteringar inom fordonsparken enligt långsiktig investeringsplan. Tillkommande poster är utbytet av RAKEL-systemet under de kommande åren samt inventarier till ny station i Ulricehamn. Tranemo kommuns kostnader för medlemsbidrag till SÄRF ökar motsvarande PKV, SKR:s prisindex för kommunal verksamhet, med 3,03 % år 2026. Ökningen täcks inom servicesektionens budget. 2026-02-26 AU § 2, 2026-01-15 § 49 Rambudget och investeringar 2026 Slutinstans Status 2026-01-15

§ 2 Rambudget och investeringar 2026 SÄRF KS/2025:441 Ärendet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och ansvarar för räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundets intäkter består till största delen av medlemsbidrag. Därutöver tillkommer intäkter från särskilda avtal som vattendykning, tillsyn och tillståndshantering, automatlarmshantering och utbildning. Direktionen fastställer årligen medlemsbidrag för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. I budgetförslaget som föreligger föreslås medlemsbidraget för år 2026 öka enligt PKV med 3,0 % medan kompensationen för befolkningsökning är 0,03%, en total ökning med 3,03 % för befintlig organisation. För 2027 ökas medlemsbidraget med 3,4 % och för 2028 med 3,1% i enlighet med PKV plus kompensation för befolkningsförändring med 0,3 % per år. Efter 2024 års bokslut uppgår förbundets egna kapital till 67.417 tkr och prognosen för 2025 är minus 6.009 tkr. Internbudget 2026, 2027 och 2028 är alla underfinansierade bl a på grund av ett nytt arbetstidsavtal och ökade investeringsbehov. Förbundets investeringar består huvudsakligen av nödvändiga reinvesteringar inom fordonsparken enligt långsiktig investeringsplan. Tillkommande poster är utbytet av RAKEL-systemet under de kommande åren samt inventarier till ny station i Ulricehamn. 2026-01-15 Tranemo kommuns kostnader för medlemsbidrag till SÄRF ökar motsvarande PKV, SKR:s prisindex för kommunal verksamhet, med 3,03 % år 2026. Ökningen täcks inom servicesektionens budget.

§ 49 Rambudget och investeringar 2026 Slutinstans Status Tjänsteskrivelse om rambudget samt investeringar 2026 SÄRF Ärendet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och ansvarar för räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundets intäkter består till största delen av medlemsbidrag. Därutöver tillkommer intäkter från särskilda avtal som vattendykning, tillsyn och tillståndshantering, automatlarmshantering och utbildning. Direktionen fastställer årligen medlemsbidrag för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. I budgetförslaget som föreligger föreslås medlemsbidraget för år 2026 öka enligt PKV med 3,0 % medan kompensationen för befolkningsökning är 0,03%, en total ökning med 3,03 % för befintlig organisation. För 2027 ökas medlemsbidraget med 3,4 % och för 2028 med 3,1% i enlighet med PKV plus kompensation för befolkningsförändring med 0,3 % per år. Efter 2024 års bokslut uppgår förbundets egna kapital till 67.417 tkr och prognosen för 2025 är minus 6.009 tkr. Internbudget 2026, 2027 och 2028 är alla underfinansierade bl a på grund av ett nytt arbetstidsavtal och ökade investeringsbehov. Förbundets investeringar består huvudsakligen av nödvändiga reinvesteringar inom fordonsparken enligt långsiktig investeringsplan. Tillkommande poster är utbytet av RAKEL-systemet under de kommande åren samt inventarier till ny station i Ulricehamn. Tranemo kommuns kostnader för medlemsbidrag till SÄRF ökar motsvarande PKV, SKR:s prisindex för kommunal verksamhet, med 3,03 % år 2026. Ökningen täcks inom servicesektionens budget. § 49 Rambudget och investeringar 2026 Beslutsgång Slutinstans Status Katarina Borg Eva Borg Tf Ekonomienhetschef Redovisningsansvarig PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 av 2 DIREKTIONEN Sammanträdesdatum 2025-06-13 § 49 Rambudget och investeringar 2026 (Dnr. 2025-000457) I förbundsordningen regleras att direktionen ska fastställa budget inom de ramar och enligt de riktlinjer som förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Förbundsordningen anger att budgetramen ska räknas upp med SKRs prisindex för kommunal verksamhet (PKV) samt kompensation för befolkningsökning. Vid medlemskommunernas medlemsråd 2025-04-11 presenterade SÄRF:s tjänstemän ökning av budgetram 2026 med 3,0 % enligt PKV samt kompensation för befolkningsökning med 0,03 %, totalt 3,03 %. Förbundets kostnader har dock inte hållit jämna steg med den allmänna löneutvecklingen på arbetsmarknaden eller samhällets stigande priser på varor och tjänster de senaste åren samtidigt som budgetramen för 2025 ökade endast med 0,6% inkl. befolkningsökning. Konsekvensen av ändrade kollektivavtal och skyddsregler påverkar förutsättningarna med nuvarande numerär av heltidsanställda inom den operativa verksamheten. För att möta de nya avtalsvillkoren är en ökning av antalet heltidsanställda brandmän en nödvändig förutsättning för att säkerställa en långsiktigt hållbar och effektiv operativ drift för att kvalitativt säkerställa de krav som förbundet är ålagt. Det tjänstemannaförslag som presenteras innebär en underfinansierad budget med 5,7 miljoner kronor som föreslås finansieras via Eget kapital. Direktionen diskuterar budgetunderlaget och den ekonomiska situationen. Man konstaterar att dialog och förankring angående verksamhet och ekonomi behöver genomföras med den politiska ledningen i medlemskommunerna. Sammanträdet ajourneras för enskilda politiska diskussioner. PROTOKOLLSUTDRAG Sida 2 av 2 DIREKTIONEN Sammanträdesdatum 2025-06-13 Direktionen beslutar enhälligt att fastställa medlemsbidrag för 2026 års verksamhet till 207,6 Mnkr samt finansiering med 5,7 Mnkr från Eget kapital enligt bilaga. att fastställa investeringar för 2026 till 19,2 Mnkr enligt bilaga att ge förbundsdirektören i uppdrag att upprätta verksamhetsplan med internbudget för 2026 för beslut vid direktionens sammanträde 2025-12-12 att ge förbundsdirektören i uppdrag att upprätta en internbudget 2026 i balans att ge förbundsdirektören i uppdrag att utarbeta underlag för dialog med medlemskommunerna angående den ekonomiska situationen. Rose-Marie Liljenby Andersson Ulf Rapp ordförande Justeringen tillkännagiven på SÄRFs och medlemskommunernas anslagstavlor 2025-06-27 Rätt utdraget betygar; Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Rambudget 2026 2 (8) Inledning Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och ansvarar för räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Det finns 24 brandstationer som är fördelade i samtliga medlemskommuner varav två stationer med heltidsanställd räddningspersonal, 17 stationer med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) och sex räddningsvärn (frivilliga). Antalet anställda uppgår till cirka 500, varav huvuddelen är hel- eller deltidsanställd räddningstjänstpersonal. Vårt huvudkontor finns i Borås där förbundets övningsanläggning också finns invid Guttasjön. Räddningstjänstuppdraget regleras i lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt förbundsordningen som är den överenskommelse som de sex medlemskommunerna tecknat i detta avseende. Direktionen har 2023-12-15 beslutat om SÄRF:s Handlingsprogram som ska gälla från och med 2024. Handlingsprogrammet tillsammans med Rambudget 2026, kommer att vara utgångspunkt för höstens arbete med Verksamhetsplan och Internbudget för 2026. Direktionen ska årligen fastställa medlemsbidrag för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Målsättningen är att sådana ramar från förbundsmedlemmarna ska kunna lämnas för längre tidsrymd än ett år åt gången. Från och med 2017 baseras förutsättningarna för befintlig verksamhet på SKR:s (Sveriges Kommuners och Regioner) beräkning av PKV (prisindex för kommunal verksamhet) per februari varje år samt infördes från och med 2024 kompensation för befolkningsförändringar. Medlemsråd genomfördes 2025-04-11 och där konstaterades att PKV per februari 2025 avseende 2026 är 3,0 %, 2027 3,4 % och 2028 3,1 %. Kompensation för befolkningsförändringar för 2026 blir 0,03 %. Dokumentnamn: Giltigt från: Rambudget 2026 2024-06-14 Diarienummer: Reviderat: Upprättad av: Beslutad av: Ekonomichef Direktionen Målgrupp: 3 (8) Processen för förbundets arbete med budget och verksamhetsplan ser ut så här: Rambudget 2026 med planering 2027 - 2028 Medlemsbidrag Förbundets intäkter består till största delen av medlemsbidrag. Därutöver tillkommer intäkter från särskilda avtal som vattendykning, tillsyn och tillståndshantering, automatlarmshantering och utbildning. Medlemsbidraget 2026 föreslås öka enligt PKV med 3,0 %, kompensation för befolkningsökning med 0,03 %, totalt 3,03 % för 2025 års för befintliga organisation. För 2027 ökas medlemsbidraget med 3,4 % och för 2028 med 3,1 % i enlighet med PKV plus kompensation för befolkningsförändringar vilket beräknas till ca 0,3 % per år. Fördelningsmodellen för medlemskommunerna innebär att 9 % fördelas med fast belopp per medlemskommun och 91 % fördelas enligt invånarantal per 31/12 året före. Medlemsbidrag 2026 fördelas enligt nedan, belopp i Tkr. Kommun Medlemsbidrag 2025 % Medlemsbidrag 2026 % Bollebygd 11 631 5,77% 12 044 5,80% Borås 104 372 51,79% 107 760 51,90% Mark 34 232 16,99% 35 140 16,92% Svenljunga 12 538 6,22% 12 905 6,22% Tranemo 13 532 6,72% 13 899 6,69% Ulricehamn 25 211 12,51% 25 875 12,46% Summa 201 516 100 % 207 622 100,00% Ökning i % +3,03 % Jan – April •Uppföljning föregående år •Omvärldsanalys •Vision April •PKV •Förändrat antal invånare •Medlemsråd April – Jun •Rambudget 3 år •Investeringar •Satsningar •Besparingar •Beslut Rambudget Direktionen Aug – Nov •Prestationsmål SÄRF •Personal •Behov/Avd. •Aktiviteter/Avd. •Gemensam prioritering •God ekonomisk hushållning •Kvalitetssäkring •Riskanalys Dec – Mars •Verksamhets- plan o Internbudget •Beslut Internbudget Direktionen •Plan för Intern kontroll 4 (8) Enligt Kommunallagen 11 kap 5 § ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från detta får göras om det finns synnerliga skäl. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Medlemsbidrag 2026 ökas med PKV och kompensation för befolkningsökning är 0,03% vilket totalt blir ökning med 3,03% vilket inte räcker för att självfinansiering ska nås. Förbundet har en god ekonomisk ställning och ett balanskravsresultat i balans. Ekonomisk ställning Förbundets egna kapital uppgår efter 2024 års bokslut till 67 417 tkr och prognosen för 2025 är minus 6 009 tkr. God ekonomisk hushållning kräver ett eget kapital som täcker ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser före 1998 samt förbundets finansiella risker som till exempel självrisk för stor skada. Ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser före 1998 uppgår till 11 077 Tkr, vilket innebär att det efter avdrag för ansvarsförbindelsen återstår 50 331 tkr i eget kapital. Eget kapital Belopp i Tkr Ingående balans 2025-01-01 67 417 Prognos 2025 -6 009 Utgående balans 2025-12-31 prognos 61 408 Ansvarsförbindelse 2025-12-31 prognos -11 077 Summa inkl. ansvarsförbindelse 50 331 Rambudget 2026 med planering 2027 – 2028 Förslag 1* Belopp i Tkr Internbudget 2025 Rambudget 2026 Rambudget 2027 Rambudget 2028 Verksamhetens nettokostnader -187 710 -198 188 -205 925 -209 896 Avgiftsbestämd ÅP inkl. löneskatt -10 316 -10 163 -10 767 -11 374 Övrig pension inkl. löneskatt -6 193 -6 165 -6 326 -6 712 Ränta pension -3 305 -1 271 -2 572 -3 407 Summa Pensionskostnader -19 814 -17 599 -19 665 -21 493 -11,20% +11,7 % -9,3 % Summa -207 524 -215 787 -225 590 -231 389 Medlemsbidrag 201 515 207 622 215 304 229 741 3,03% +3,7 % +3,4 % Mot Eget kapital -6 009 -8 165 -10 286 -8 764 * Utgår från att effektiviseringsförslaget inte antas. 5 (8) Förslag 2* Belopp i Tkr Internbudget 2025 Rambudget 2026 Rambudget 2027 Rambudget 2028 Verksamhetens nettokostnader -187 710 -195 688 -203 354 -207 261 Avgiftsbestämd ÅP inkl. löneskatt -10 316 -10 163 -10 767 -11 374 Övrig pension inkl. löneskatt -6 193 -6 165 -6 326 -6 712 Ränta pension -3 305 -1 271 -2 572 -3 407 Summa Pensionskostnader -19 814 -17 599 -19 665 -21 493 Summa -207 524 -213 287 -223 019 -228 754 Medlemsbidrag 201 515 207 622 215 304 222 624 3,03% +3,7 % +3,4 % Mot Eget kapital -6 009 -5 665 -7 715 -6 130 * Utgår från att effektiviseringsförslaget antas. Beskrivning av verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader baseras i förslag 1 på befintlig organisation med tillägg för 4 tillkommande tjänster för brandmän på heltid, i övrigt utgår de från internbudget 2025. Verksamhetens nettokostnader baseras i förslag 2 på befintlig organisation med tillägg för 4 tillkommande tjänster för brandmän på heltid och avdrag för kostnadsminskningar i effektiviseringsförslaget, i övrigt utgår de från internbudget 2025. Avskrivningskostnader är beräknade enligt långsiktig investeringsplan och förbundet tillämpar komponentavskrivning. De finansiella intäkterna avser avkastning på förbundets medel som är placerade på Borås Stads internbank och räntan beräknas sjunka jämfört med 2025. De finansiella kostnaderna utgör till största delen ränta på pensionsskulden för värdesäkring av tidigare avsättningar. Pensionskostnader Pensionskostnader är enligt prognos från KPA per 2024-12-31. KPA:s prognoser bygger på RIPS 2021 (Riktlinjer för beräkning av Pensionsskuld) och SKR:s bedömning av inflationstakt, ränte- och reallöneutveckling. Resultat Internbudget 2025 är underfinansierad med 6 009 Tkr och Direktionen fattade beslut 2024-12-13 att underskottet ska tas mot eget kapital. Internbudget 2026, 2027 och 2028 är alla underfinansierade bland annat på grund av nytt arbetstidsavtal och ökande investeringbehov, samt att förbundet har med sig ökade grundkostnader för både löner och investeringar från tidigare år. Förbundet har inte haft tillräckliga medel för att hålla jämna steg med tidigare års allmänna löneutveckling och generella prishöjningar. Tidigare års 6 (8) underfinansiering har dock resulterat i positiva resultat, främst till följd av åtstramningar, uppskjutna investeringar och inflation som minskat förbundets pensionskostnader genom stora räntesänkningar under pågående budgetår. Investeringar Förbundets investeringar består huvudsakligen av nödvändiga reinvesteringar inom fordonsparken enligt långsiktig investeringsplan. Investeringsplanen uppdateras årligen utifrån aktuellt behov och nytillkomna/avgående poster, där utbytet av RAKEL-systemet under de kommande åren samt inventarier till ny station i Ulricehamn är exempel på tillkommande poster. Investeringsbehovet ökar under de kommande åren, se tabell nedan. Investeringstyp Beslutsförslag 2026 Belopp i Tkr Plan 2027 Belopp i Tkr Plan 2028 Belopp i Tkr Räddningsutrustning 9 400 1 400 1 300 Övningsanordningar 0 10 000 5 000 Transport-, terräng- och Insatsledarbilar 3 100 5 900 0 Släck- och Räddningsbilar 5 000 12 000 22 000 Säkerhet, Master och Passagesystem 500 500 0 It, Teknik, Utbyte Rakel/SWEN 1 150 1 000 1 000 Inventarier ny station (Ulricehamn) 0 0 1 800 Summa investeringsplan 19 150 30 800 31 100 Ekonomiska påverkansfaktorer eller risker Pensioner Enligt prognos från KPA pension per 2024-12-31 beräknas pensionskostnader att minska 2026. Finansiell kostnad avser ränta på pensionsskulden för värdesäkring av tidigare avsättningar. Ny pensionsprognos kommer att beställas per 2025-08-31. Efter att prognosen har mottagits påbörjas arbetet med förbundets internbudget för 2026, där nettokostnaderna kommer att specificeras. Förbundet gör avsättning, enligt en statistisk beräkning, för avtalspension från och med 59 år och sex månader. I det fall någon eller några går i pension tidigare så belastar kostnaden aktuellt år. För de som väljer att fortsätta arbeta ytterligare ett år så kan extra utbetalning ske med 12% till tjänstepension. 7 (8) Självrisk vid stor skada I händelse av stor skada är SÄRF:s självrisk vid Räddningsinsats 0,02 % av aktuell kommuns sammanlagda skatteunderlag föregående år vilket betyder en risk på max ca 5 100 tkr per händelse. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 2025 2026 2027 2028 Pensionskostnader inkl Löneskatt (SAP-R prognosticeras med 59,5 år) Avgiftsbestämd ÅP Avsättning till Pension SAP-R Finansiell kostnad Tkr 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 2025 2026 2027 2028 Pensionskostnader inkl Löneskatt Totalt per år Linjär (Totalt per år) Tkr 8 (8) Arbetstidsavtal De nya arbetstidsavtalen har haft en direkt påverkan på bemanning och planering för heltidsanställda inom operativ verksamhet. Förbundet arbetar fortsatt med att anpassa bemanningsnivåerna utifrån verksamhetens ställda krav på förmåga, inte minst att för att säkerställa kvalitén inom övning och utbildning samt öka flexibiliteten både i den vardagsnära planeringen och den långsiktiga. Lokalkostnader Förbundet har enligt uppdrag sagt upp lokalavtalen för omförhandling med medlemskommunerna. Nya avtal som baseras på självkostnadshyra har tecknats från och med 2025-01-01. De kostnader som tillkommer utöver hyran kommer att analyseras vidare under höstens arbete med internbudgeten. Kostnader kopplade till eventuella åtgärder på stationerna, i syfte att uppnå ett ändamålsenligt skick, kommer att klarläggas i takt med att lokalbehovsplaner tas fram för respektive station. Befolkningsökning Inom förbundets område ökar befolkningen varje år och risk för olyckor har ett direkt samband med befolkningsstorlek. Förbundet får från 2024 kompensation för ökad befolkning vid beräkningen av medlemsbidrag. Besparingar Förbundet bedriver samhällsviktig verksamhet som är avgörande för trygghet och säkerhet i samhället. Ett aktivt arbete pågår sedan flera år tillbaka att genomföra besparingar för att säkerställa en hållbar ekonomi och effektiv resursanvändning, utan att äventyra verksamhetens kvalitet. Kostnad per invånare och år SÄRF:s kostnad per invånare och år inom förbundets område var för 2023: 932 kr. Enligt tillgänglig nationell statistik från Kolada visar jämförelser med andra regioner att SÄRF:s kostnad är förhållandevis låg, både i förhållande till genomsnittet per län och till snittet för Västra Götalands län. SÄRF:s kostnad per invånare och år är för 2024: 966 kr, 2025: 972 kr och 2026: 1 001 kr 2026-02-26

§ 33 Utbetalning av överskott 2025 - Tolkförmedling Väst KS/2025:463 • Godkänner Tolkförmedling Västs förslag om utbetalning av överskott till Ärendet Direktionen för Tolkförmedling Väst har beslutat att utbetala överskottet som överstiger 100 tkr av 2025 års resultat till medlemmarna. Utbetalningen baseras på respektive medlems andel av köpta tolk- och översättartjänster 2025. I enlighet med revisorernas bedömning kan inte återbetalning av eget kapital ske, vilket man beslutat om tidigare. I stället regleras eget kapital genom utbetalning av överskott. Exakt summa som utbetalas avgörs i januari när resultatet för 2025 fastställs. Utbetalning sker under våren 2026. Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. AU § 14, 2026-01-29 2026-02-26 Slutinstans Status 2026-01-29

§ 14 Utbetalning av överskott 2025 - Tolkförmedling Väst KS/2025:463 • Godkänner Tolkförmedling Västs förslag om utbetalning av överskott till Ärendet Direktionen för Tolkförmedling Väst har beslutat att utbetala överskottet som överstiger 100 tkr av 2025 års resultat till medlemmarna. Utbetalningen baseras på respektive medlems andel av köpta tolk- och översättartjänster 2025. I enlighet med revisorernas bedömning kan inte återbetalning av eget kapital ske, vilket man beslutat om tidigare. I stället regleras eget kapital genom utbetalning av överskott. Exakt summa som utbetalas avgörs i januari när resultatet för 2025 fastställs. Utbetalning sker under våren 2026. Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. 2026-01-29 Slutinstans Status Tjänsteskrivelse om utbetalning av överskott 2025 - Tolkförmedling Väst • Godkänner Tolkfömedling Västs förslag om utbetalning av överskott till Ärendet Direktionen för Tolkförmedling Väst har beslutat att utbetala överskottet som överstiger 100 tkr av 2025 års resultat till medlemmarna. Utbetalningen baseras på respektive medlems andel av köpta tolk- och översättartjänster 2025. I enlighet med revisorernas bedömning kan inte återbetalning av eget kapital ske, vilket man beslutat om tidigare. I stället regleras eget kapital genom utbetalning av överskott. Exakt summa som utbetalas avgörs i januari när resultatet för 2025 fastställs. Utbetalning sker under våren 2026. Ärendet har ingen påverkan ur ett barnrättsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv då utbetalningen avser överskott från köpta tjänster inom tolk-och översättartjänster under året som gått. Beslutsgång Slutinstans Status Katarina Borg Eva Borg TF Ekonomienhetschef Redovisningsansvarig TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 25/0063-1 2025-11-28 1 (1) Intern Utbetalning av överskott Direktionen beslutar att utbetala överskottet, överstigande 100 tkr, av 2025 års resultat till medlemmarna. Utbetalningen baseras på respektive medlems andel köpta tolk- och översättartjänster under verksamhetsåret 2025. Då förbundet i enlighet med revisorernas bedömning inte längre, som tidigare beslutats, kan återbetala eget kapital till medlemmarna, föreslås nivån på det egna kapitalet regleras genom utbetalning av överskott. Den exakta summan att utbetala avgörs i januari i samband med att nuvarande års resultat fastställs. Utbetalningen sker under våren 2026, avsättning sker i bokslutet för 2025. Det prognostiserade resultatet för verksamhetsåret 2025 förväntas uppgå till 15 mnkr. • Tjänsteutlåtande Beslutet ska skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna Åsa Fröding Förbundsdirektör 2026-02-26

§ 34 Verksamhetsplan och budget 2026 - Boråsregionen KS/2025:484 Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktiges beslut • Godkänner verksamhetsplan och budget 2026 för Boråsregionen Sjuhärads Ärendet samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på den förbundsordning som medlemskommunerna beslutat. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förbundets övergripande strategiska mål är att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. De finansiella målen är att förbundets kostnader ska överstiga intäkterna och att förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 mnkr. För år 2026 är förbundets totala budget ca 161 mnkr (165 mnkr år 2025). Medlemsavgiften för 2026 är 79,02 kronor/invånare, varav 42,02 kr för finansiering av basverksamheten och 37 kronor för finansiering av utvecklingsmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun är 11 kr/invånare. Förbundet som helhet uppvisar ett negativt resultat till följd av en engångskostnad om 2 mnkr för ombyggnation av befintliga kontorslokaler. Då förbundets egna kapital uppgår till 13 mnkr utgör en minskning av det egna kapitalet ingen risk för förbundets verksamhet i stort. Då kostnaden är av engångskaraktär och förbundet har en stark ekonomisk ställning, åberopas synnerliga skäl. Bedömningen är att förbundets verksamhet i sin helhet kommer att uppvisa ett negativt resultat på -2 mnkr år 2026. Ärendet kan ha en positiv indirekt påverkan ur ett barnrättsperspektiv i och med att förbundets verksamhet bl a innefattar Navet som bidrar till inspiration, lust att lära och 2026-02-26 nyfikenhet för alla barn i Sjuhärad med fokus på likvärdighet, måluppfyllelse och värdeskapande samverkan skola/näringsliv/akademi. AU § 15, 2026-01-29 Slutinstans Status 2026-01-29

§ 15 Verksamhetsplan och budget 2026 - Boråsregionen KS/2025:484 • Godkänner verksamhetsplan och budget 2026 för Boråsregionen Sjuhärads Ärendet samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på den förbundsordning som medlemskommunerna beslutat. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förbundets övergripande strategiska mål är att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. De finansiella målen är att förbundets kostnader ska överstiga intäkterna och att förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 mnkr. För år 2026 är förbundets totala budget ca 161 mnkr (165 mnkr år 2025). Medlemsavgiften för 2026 är 79,02 kronor/invånare, varav 42,02 kr för finansiering av basverksamheten och 37 kronor för finansiering av utvecklingsmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun är 11 kr/invånare. Förbundet som helhet uppvisar ett negativt resultat till följd av en engångskostnad om 2 mnkr för ombyggnation av befintliga kontorslokaler. Då förbundets egna kapital uppgår till 13 mnkr utgör en minskning av det egna kapitalet ingen risk för förbundets verksamhet i stort. Då kostnaden är av engångskaraktär och förbundet har en stark ekonomisk ställning, åberopas synnerliga skäl. Bedömningen är att förbundets verksamhet i sin helhet kommer att uppvisa ett negativt resultat på -2 mnkr år 2026. 2026-01-29 Ärendet kan ha en positiv indirekt påverkan ur ett barnrättsperspektiv i och med att förbundets verksamhet bl a innefattar Navet som bidrar till inspiration, lust att lära och nyfikenhet för alla barn i Sjuhärad med fokus på likvärdighet, måluppfyllelse och värdeskapande samverkan skola/näringsliv/akademi. Slutinstans Status Tjänsteskrivelse om Boråsregionens verksamhetsplan och budget 2026 • Godkänner verksamhetsplan och budget 2026 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Ärendet samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på den förbundsordning som medlemskommunerna beslutat. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förbundets övergripande strategiska mål är att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. De finansiella målen är att förbundets kostnader ska överstiga intäkterna och att förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 mnkr. För år 2026 är förbundets totala budget ca 161 mnkr (165 mnkr år 2025). Medlemsavgiften för 2026 är 79,02 kronor/invånare, varav 42,02 kr för finansiering av basverksamheten och 37 kronor för finansiering av utvecklingsmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun är 11 kr/invånare. Förbundet som helhet uppvisar ett negativt resultat till följd av en engångskostnad om 2 mnkr för ombyggnation av befintliga kontorslokaler. Då förbundets egna kapital uppgår till 13 mnkr utgör en minskning av det egna kapitalet ingen risk för förbundets verksamhet i stort. Då kostnaden är av engångskaraktär och förbundet har en stark ekonomisk ställning, åberopas synnerliga skäl. Bedömningen är att förbundets verksamhet i sin helhet kommer att uppvisa ett negativt resultat på -2 mnkr år 2026. Ärendet kan ha en positiv indirekt påverkan ur ett barnrättsperspektiv i och med att förbundets verksamhet bl a innefattar Navet som bidrar till inspiration, lust att lära och nyfikenhet för alla barn i Sjuhärad med fokus på likvärdighet, måluppfyllelse och värdeskapande samverkan skola/näringsliv/akademi. Beslutsgång Slutinstans Status Konrad Fredh Eva Borg Ekonomichef Redovisningsansvarig Ämne: Boråsregionen Ärende för vidare hantering Verksamhetsplan och budget 2026 Från: Info Boråsregionen <info@borasregionen.se> Till: 'boras.stad@boras.se' <'boras.stad@boras.se'>; herrljunga.kommun@herrljunga.se <herrljunga.kommun@herrljunga.se>; 'kansliet@svenljunga.se' <'kansliet@svenljunga.se'>; 'kommun@tranemo.se' <'kommun@tranemo.se'>; 'kommun@ulricehamn.se' <'kommun@ulricehamn.se'>; 'kommunen@bollebygd.se' <'kommunen@bollebygd.se'>; 'kommunen@vargarda.se' <'kommunen@vargarda.se'>; ks@mark.se <ks@mark.se>; Rebecca Strömberg <rebecca.stromberg@borasregionen.se> Mottaget: 2025-12-15 15:26:36 Verksamhetsplan och budget 2026 Direktionen beslutade vid sitt sammanträde 2025-12-05 att för egen del anta Verksamhetsplan, drift- och investeringsbudget 2026 samt att översända densamma till medlemskommunerna för godkännande. Kommunernas beslut meddelas Boråsregionen senast 2026-03-27 på info@borasregionen.se Bilagor 1. Protokollsutdrag 2. Verksamhetsplan och budget 2026 3. Verksamhetsplan driftverksamheter 2026 Jag bifogar även en sammanställning över intäkterna/medlemsavgifterna fördelade per verksamhet och kommun. Denna är inte en del av ärendet utan ett underlag för er om det uppkommer frågor under handläggningen. Hälsningar Linda Bergholtz Administrativ chef Boråsregionen Regionutvecklare Business Region Borås Tel: 0729-649697 Skaraborgsvägen 1A, 506 30 Borås www.borasregionen.se www.businessregionboras.se När du kommunicerar med Boråsregionen behandlar vi dina personuppgifter. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter (borasregionen.se) Direktionen Sida 8 (19) Justerare Utdragsbestyrkande

§ 89 Verksamhetsplan och budget 2026 Diarienummer: 2025/SKF0156 Beslut Direktionen antar för egen del Verksamhetsplan samt drift- och investeringsbudget 2026 och översänder densamma till medlemskommunerna för godkännande Sammanfattning Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är en samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på den förbundsordning som beslutats av medlemskommunerna. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förbundets samlade budget 2026 uppvisar en omsättning om drygt 159 000 tkr. Posten tjänster består i huvudsak av projektmedel. 2025 2026 INTÄKTER Förbundsmedel/medlemsavgifter 39 829 026 41 920 867 KOSTNADER Administrationen kommer under 2026 att ha en engångskostnad om 2 000 tkr för ombyggnation av befintliga kontorslokaler, som hyrs av annan fastighetsägare. Kostnaden innebär att förbundet som helhet uppvisar ett budgeterat negativt resultat om samma summa. Då förbundet enligt gällande lagstiftning inte kan tillämpa resultatutjämningsreserv, innebär det att budgeten underbalanseras. Förbundet har en stark ekonomisk ställning och vid ingången av 2026 beräknas det egna kapitalet uppgå till ca 13 000 tkr. Förbundets finansiella mål anger att eget kapital ska uppgå till minst 6 000 tkr. Marginalen i eget kapital innebär att ett negativt resultat om 2 000 tkr inte utgör någon risk för förbundets verksamhet i stort. Direktionen Sida 9 (19) Justerare Utdragsbestyrkande För att en minskning av det egna kapitalet inte ska bryta mot kravet för god ekonomisk hushållning ska det finnas kapital som täcker pensionsskulden. Förbundet har ingen pensionsskuld då den förmånsbestämda pensionen är försäkrad. I budgeten för 2026 samt i treårsplanen framgår att avskrivningskostnaderna för genomförda och planerade investeringar hanteras inom ram. En budgeterad buffert kan komma att nyttjas för oförutsedda kostnader eller ej planerade investeringar. Utifrån förbundets ekonomiska ställning och då kostnaden är av engångskaraktär, åberopas synnerliga skäl. Förbundets övriga enheter och driftverksamheter budgeterar ett balanserat resultat för 2026. Enligt förbundsordningen ska Direktionens förslag till budget och verksamhetsplan samt treårsplan översändas till förbundsmedlemmarna för godkännande. Expedieras till Medlemskommunerna VästKom Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Verksamhetsplan och budget 2026 Organisation 3 Syfte och strategiskt mål 4 Grunduppdrag 5 Regional utveckling 6 Välfärdsutveckling 7 Uppföljning grunduppdrag 8 Nuläge och förutsättningar 9 Mål och uppdrag regional utveckling 13 Nuläge och förutsättningar välfärdsutveckling 14 Mål och uppdrag välfärdsutveckling 15 God ekonomisk hushållning 16 Budget och finansiering 17 Investeringsbudget 23 Treårsplan 24 Bilaga Övriga verksamheter och projekt 25 Innehållsförteckning Foto Sida 3 – Orban Alija, iStockphoto Sida 7 – Marks kommun Sida 8 – Annica Berglund, Åsundenleden i Ulricehamn Sida 9 – Shutterstock Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är en samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Förbundet leds av en Direktion där medlemskommunerna företräds av politiskt valda ledamöter. De två beredningsgrupperna Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden. Sjuhärads kommunalförbund är delägare i bolagen Gryning Vård AB och Mediapoolen AB. Förbundet ingår även i VästKom, som på regional nivå ska företräda och samordna kommunernas intressen inom hälso- och sjukvårdsområdet samt tillhörande digitalisering. Förbundet utser Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom, Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU) och det politiska samrådsorganet SRO. Organisation Syfte och strategiskt mål Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i Detta görs genom att med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande Förbundet syftar till att stärka Sjuhäradsregionen samt att främja medlemmarnas samverkan för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Enligt förbundsordningen ska förbundet aktivt tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen, bland annat regionalt och nationellt, samt vara en plattform för medlemmarnas sammanhållning byggd på samsyn över kommun- och partigränser. Ändamål med verksamheten 1. Att verka för samordning av strategiska angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna i deras roll och verksamheter 2. Samverkan i andra frågor där medlemmarna bedömer detta lämpligt 3. Att svara för drift av verksamheter som Direktionen samfällt beslutar 4 Grunduppdrag VERKSAMHET Förbundet är en samverkansplattform med huvuduppdrag att verka för samordning och utveckling inom de områden medlemskommunerna anser vara angelägna. Förbundet har specialistkompetens som kan utgöra ett viktigt stöd för medlemskommunerna och bidra till utveckling av Sjuhärad. Förbundet har grunduppdrag inom regional utveckling och välfärdsutveckling av både permanent och tillfällig karaktär. Förbundskansliet stödjer de politiska grupperingarna och är kontakt gentemot medlemskommunerna samt andra myndigheter och organisationer. I syfte att tillvarata och fånga upp utvecklingsbehov deltar förbundet i grupperingar på såväl delregional, regional som nationell nivå. Förbundets verksamhet innefattar även verksamheter och uppdrag som finansieras av deltagande kommuner; Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan styrs av ett delregionalt politiskt samråd bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. STYRDOKUMENT Verksamheten grundar sig på förbundsordningen. Styrdokument inom regional utveckling är Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021-2030 samt Kulturplan Sjuhärad 2024-2027. Inom välfärdsutveckling styrs enhetens arbete och uppdrag av medlemskommunernas behov tillsammans med gällande lagstiftning samt delregionala och länsgemensamma styrdokument. Övriga verksamheter har planer och uppdragsbeskrivningar som beskriver deras arbete. 5 Regional utveckling GRUNDUPPDRAG OCH STYRDOKUMENT De fastställda styrdokumenten Utvecklingsstrategi för Sjuhärad samt Kulturplan Sjuhärad beskriver förbundets grunduppdrag och fokusområden inom regional utveckling och kulturområdet. Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2021-2030 Utvecklingsstrategi för Sjuhärad anger riktningen för det delregionala utvecklingsarbetet 2021–2030. Strategin lyfter fram prioriterade fokusområden, inriktningar och önskade effekter. Strategin är styrande för förbundet och fungerar som vägledning och inspiration för alla parter som bidrar till utvecklingsarbetet i Sjuhärad. Strategins fem fokusområden är • En innovativ och konkurrenskraftig delregion • Strategisk kompetensförsörjning • En socialt hållbar delregion • En cirkulär och hållbar framtid • Hållbar samhällsplanering Fokusområdena samspelar med Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 och dess långsiktiga prioriteringar och kraftsamlingar. Strategin lyfter också upp kopplingen till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Kulturplan Sjuhärad 2024-2027 Utifrån Västra Götalands kulturstrategi har en delregional kulturplan tagits fram som anger riktning och prioriteringar för satsningar under perioden 2024-2027. Kultursamverkan i Boråsregionen ska bidra till att uppfylla målen i regionens kulturstrategi. Kulturplan Sjuhärad har sex prioriteringar för samverkan • Barn och ungas rätt till kultur • Kulturskola • Bibliotek, demokrati och läsfrämjande • Kultur och samhällsbygge • Kultur och lokal utveckling • Kultur och lokalt engagemang Överenskommelse delregionala utvecklingsmedel Miljö- och regionutvecklingsnämnden samt kulturnämnden avsätter årligen medel för delregional utveckling. De regionala medlen motfinansieras till samma nivå av medlemskommunerna. Syftet är att med gemensam finansiering skapa en god grund för regional och delregional utveckling genom flernivåsamverkan. 6 Välfärdsutveckling GRUNDUPPDRAG Enheten för välfärdsutveckling arbetar med frågor inom hela välfärdens område. Arbetet och uppdragen styrs av medlemskommunernas behov, tillsammans med gällande lagstiftning samt regionala och delregionala styrdokument. Enheten skapar mötesplatser för kunskapsutveckling och nätverkande och fungerar som ett stöd för medlemskommunerna. Arbetet handlar om samordning, informationsspridning, kompetensutveckling, förhandlingsarbete och omvärldsbevakning. Förbundet företräder medlemskommunerna på länsnivå och nationell nivå i partssamtal med övriga kommunalförbund, myndigheter och organisationer. Flera omfattande omställningsarbeten pågår på länsnivå där förbundet samordnar det delregionala arbetet i form av projektledning och stöd till kommunerna. Enheten har formulerat två övergripande mål för grunduppdraget: • Tillsammans är Sjuhärads kommuner redo att möta framtidens välfärdsutmaningar • Förbundet är kommunernas förstahandsval av arena för samverkan inom välfärden Nätverkens planer Enheten samordnar ett flertal nätverk med representanter från medlemskommunerna. Nätverken tar årligen fram varsin plan med för nätverket prioriterade fokusområden och aktiviteter för kommande år. Förbundet utgör en viktig samverkansplattform för medlemskommunerna på såväl politisk nivå som för organisationen i övrigt. Förutom de politiska beredningarna samt Direktionen, driver förbundet ca 25 nätverk för tjänstepersoner i kommunerna. UPPFÖLJNING GRUNDUPPDRAG • Uppföljning av Utvecklingsstrategi Sjuhärad 2021-2030 • Uppföljning Kulturplan Sjuhärad 2024-2027 • Uppföljning av de delregionala utvecklingsmedlen, DRUM, enligt regional modell • Årlig enkät till nätverken utifrån grunduppdraget • Uppföljning av övriga verksamheter och projekt utifrån fastställda uppdrag och planer Uppföljning grunduppdrag Samhället står inför utmaningar som geopolitisk osäkerhet, demografiska förändringar, förlust av biologisk mångfald och negativa effekter av klimatförändringar, vilka har stor påverkan på såväl offentlig verksamhet som det privata näringslivet. Detta kan hindra en god utveckling i Sjuhärad och Västsverige. Dessa utmaningar hanteras bäst i samverkan där förbundet, i sin roll som samverkansplattform, kan bidra till att olika aktörer arbetar tillsammans. Aktuella områden är kompetensförsörjning, energiplanering, hållbar samhällsplanering och välfärdens utmaningar. För att stärka Sjuhärads position och skapa goda förutsättningar för långsiktig utveckling behöver förbundet intensifiera påverkansarbetet under 2026. Att i dialog med andra aktörer gemensamt driva Sjuhärads frågor med större kraft; regionalt, nationellt och internationellt. Ett prioriterat arbete under 2026 är att bygga starka samarbeten över länsgränser och därigenom ta tillvara de möjligheter som ges när vi agerar tillsammans. För att lyckas med dessa ambitioner måste det ske en uppväxling av resurser; både genom ökad extern finansiering och genom att bättre nyttja Sjuhärads samlade kompetens. Nuläge och förutsättningar 2026 EN INNOVATIV OCH KONKURRENSKRAFTIG DELREGION Västsveriges och Sjuhärads ekonomi och näringsliv står inför hårdare global konkurrens, snabb förändring i värdekedjor och ökade krav på nyckelkompetenser. För att behålla länets ledande position inom forskning, innovation och utveckling krävs snabbhet och stärkta satsningar. Världsläget påverkar företagens vilja att investera, expandera och etablera sig, vilket innebär ett fortsatt fokus på att stödja tillväxtkraften i befintligt näringsliv. Västra Götaland är Sveriges industriregion. Att satsa på industrins gröna omställning är avgörande för konkurrenskraften, för att bevara jobben samt för att minska klimatpåverkan. Utmaningarna kräver nya arbetssätt mellan regionen, förbunden och kommunerna. Nyckelfaktorer som rätt kompetens, tillräcklig energiförsörjning och robusta cirkulära värdekedjor är centrala för att lyckas med omställningen. De regionala samverkansprojekten för att trygga energiförsörjningen och främja västsvenska etableringar i den gröna omställningen fortsätter under kommande år. 10 STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den demografiska utvecklingen med minskande födelsetal, ökande medellivslängd och lägre andel befolkning i yrkesverksam ålder leder till utmaningar att klara välfärdens uppdrag och näringslivets kompetensförsörjning. Bristen på vissa kompetenser är stor, samtidigt som många saknar arbete. Det är nödvändigt att främja kompetensomställning och livslångt lärande; att verka för olika möjligheter till lärande och utbildning som kan möta arbetslivets behov, teknologiska skiften och demografiska förändringar. Detta är grundläggande för att säkra framtidens arbetskraft, stärka konkurrenskraften och därmed attraktionskraften. EN CIRKULÄR OCH HÅLLBAR FRAMTID Förutsättningarna för en cirkulär och hållbar framtid i Västsverige bygger på samverkan mellan företag, offentliga aktörer och akademi, tillgång till finansiering och stöd, utveckling av cirkulära affärsmodeller samt utbildning och verktyg som stärker kompetensen i regionen. Att minska den negativa klimatpåverkan och stoppa förlusten av biologisk mångfald är utmaningar som kräver samverkan. Ny lagstiftning inom ekodesign, producentansvar för textil och bindande mål för minskat matsvinn till 2030 påverkar både kommuner och näringsliv. Kommunerna har en strategiskt viktig roll för att klimat- och miljömål ska uppnås och för att bygga motståndskraft mot framtidens utmaningar. Förbundet är ett stöd i kommunernas arbete att öka resurseffektiviteten, bli fossilfria och skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Genom regionala och lokala projekt arbetar förbundet och kommunerna tillsammans för att säkra energiförsörjningen, ställa om transporterna till fossilfria alternativ och öka den cirkulära omställningen. 11 HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING En samordnad planering för fysisk infrastruktur, transport, hållbar markanvändning och bebyggelse är viktig för att göra Västra Götaland robust och konkurrenskraftigt. Utvecklingsbehoven för transportinfrastruktur är fortsatt stora, särskilt för järnväg och kollektivtrafik. De demografiska förändringarna påverkar förutsättningarna för arbetskraft, service och bostadsförsörjning. Aktuella behov i Sjuhärad handlar om att öka beredskapen, säkra transporter och energiförsörjning samt bygga robusta samhällen. Samhällsplaneringen måste bidra till motståndskraft i energiplanering, livsmedelssystem och samhällsviktiga funktioner för att möta klimatförändringar och nya säkerhetsutmaningar. Förbundet arbetar med sammanhängande grönstruktur, klimatanpassning och robust vattenhantering för att stärka både ekosystem och människors välbefinnande. Tillsammans arbetar förbundet och kommunerna för en hållbar och robust samhällsutveckling där samplanering i gränslandet mellan kommunerna är avgörande för att binda samman orter och skapa ett fungerande vardagsliv. Genom stråksamverkan över kommun- och länsgränser skapas gemensamma lösningar för transportinfrastruktur, kollektivtrafik och strategisk markanvändning som stärker regionens tillväxt, sammanhållning och hållbara utveckling. KULTURSAMVERKAN Kulturlivet i Sverige står inför stora utmaningar sett till finansiering, inkludering och tillgänglighet. Kultursamverkansmodellen är under översyn och utveckling. En regional kunskapsöversikt visar att kommunal- förbundens roll och arbete upplevs centrala för kommunerna i regionen. Förbunden fungerar som viktiga aktörer för delregional samverkan och har en dubbel funktion; dels som mötesplatser, dels som stöd i det praktiska arbetet och förmedlare av den lokala politikens behov. En halvtidsutvärdering av Kulturplan Sjuhärad 2024–2027 ska genomförs under 2026. Syftet med utvärderingen är att analysera i vilken utsträckning målen hittills uppnåtts, vilka områden som är på god väg att nås samt vilka som fått mindre fokus och kan behöva prioriteras under den återstående perioden. 12 REGIONAL SAMVERKAN En aktualiserad version av den regionala utvecklingsstrategin antas i början av 2026 med tre nya kraftsamlingar; Industrins gröna omställning, Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering samt Framtidsrusta barn och unga. Ändringarna kommer att omhändertas i revideringen av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad som pågår parallellt och arbetssätt kopplat till de nya kraftsamlingarna kommer att utarbetas. En ny överenskommelse för delregionala utvecklingsmedel och samverkan ska tecknas mellan Västra Götalandsorganisationen och kommunalförbunden under 2026. Den sätter ramarna för hanteringen av det delregionala utvecklingsarbetet och flernivåsamverkan under åren 2027-2031. Det pågår även två statliga utredningar som kommer att påverka inriktningen och förutsättningarna för det regionala utvecklingsarbetet framåt; dels SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, dels Utredning av kultursamverkansmodellen. En innovativ och konkurrenskraftig delregion Strategisk kompetensförsörjning En cirkulär och hållbar framtid Hållbar samhällsplanering Kultursamverkan Övergripande Arbeta för att attrahera investeringar, etableringar och kompetens genom delregionalt och regionalt värdeerbjudande Utveckla arbetet med Kompetensrådet och prioriterade branschforum Stimulera omställningen till ett cirkulärt och hållbart Sjuhärad genom ökad samverkan, med fokus på arbetskläder och källsortering i kommunala verksamheter Verka för stärkt samhällsutveckling och gynna den gemensamma planeringen i stråken Borås-Värnamo och Borås-Göteborg Tillsammans med kommunerna och kulturaktörer genomföra prioriterade mål i Kulturplan Sjuhärad Arbeta proaktivt för att stödja befintligt näringsliv i omställning och expansion Utarbeta en metod och ett arbetssätt att identifiera arbetsgivarnas kompetensbehov Stimulera omställningen till ett fossiloberoende samhälle genom att stödja kommunerna i att ställa krav på fossilfria transporter i upphandling Öka samverkan kring strategisk samhällsplanering inom grönblå stråk Tillsammans med kommunerna formulera en reviderad version av Utvecklingsstrategi för Sjuhärad 2026-2030 Stödja integrerad energiplanering i kommunernas befintliga planeringsprocesser Fokusområde Mål och uppdrag 2026 Utveckla samverkan mellan högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola, kommuner och näringsliv Genomföra en halvtidsutvärdering av Kulturplan Sjuhärad Stärka förbundets roll som möjliggörare för kommuners projektutveckling, särskilt inom internationalisering och finansiering Genom scenarioarbete stödja kommunerna i att hantera effekterna av den förändrade demografin Stödja kommunerna i genomförandet av Klimat 2030 med fokus på kommunernas klimatlöften Stödja integrerad energiplanering i kommunernas befintliga planeringsprocesser Stödja näringslivets gröna omställning till fossilfri energianvändning Arbeta för att attrahera och ta emot rätt kompetens till Sjuhärad Arbeta för att attrahera till yrken där det finns behov Tillsammans med region och kommunalförbund utarbeta förslag till ny överenskommelse om delregionala utvecklingsmedel 2027-2031 Mål och uppdrag regional utveckling 11 Utveckla samverkan mellan högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola, kommuner och näringsliv Utveckla det gränsöverskridande samarbetet Förändrad demografi leder till utmaningar och behovet att säkra den sociala välfärdens kompetensförsörjning är stort. Behovet av nya arbetssätt ökar och digitalisering är ett område som måste utvecklas. En socialt hållbar delregion innebär att alla invånare har jämlika förutsättningar att leva ett gott liv och delta i samhällslivet. Livsvillkoren för barn och unga är ojämlika och påverkas av socioekonomisk bakgrund samt var de växer upp. Utvecklingen går åt fel håll med en fortsatt stor andel barn som inte klarar skolan. Tillsammans behöver vi kraftsamla för att framtidsrusta barn och unga. Den ökande psykiska ohälsan bland befolkningen ställer nya krav på verksamheterna, vilket medför ett större behov av samordning och samverkan. Som utgångspunkt i fortsatt arbete är den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Under året kommer även beslut att tas om den nationella samsjuklighetsutredningen. Förbundets roll inom välfärdens område är att stödja kommunerna genom att skapa forum för samverkan. Genom att inspirera, facilitera och omvärldsbevaka bidrar förbundet till utvecklingen av den sociala välfärden. SOCIALA VÄLFÄRDENS OMSTÄLLNING Den sociala välfärden står inför en omfattande omställning där välfärdens strukturer ska anpassas till nya behov. Socialtjänsten ska vara lätt att nå, jämlik och jämställd, förebyggande och kunskapsbaserad. En central del i sociala välfärdens omställning handlar om att bygga och bevara tillit till välfärden. I det nationella konceptet Lärprocess Framtidens socialtjänst som startar 2026, får kommunerna stöd att driva förändring i linje med nya socialtjänstlagen. Målet med omställningen till god och nära vård är att vården ska ges jämlikt med tydligt fokus på hälsofrämjande och förebyggande och innebär ett personcentrerat förhållningssätt. Detta leder till att alltmer hälso-och sjukvård kommer att ges i hemmet, vilket ställer förändrade krav på den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Under 2026 kommer kommunerna att ta ställning till ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland som går i linje med omställningen till nära vård. Nuläge och förutsättningar välfärdsutveckling 14 God och nära vård Framtidens socialtjänst Sociala välfärdens kompetensförsörjning Psykisk hälsa och suicidprevention Framtidsrusta barn och unga Ett modernt hälso- och sjukvårdsavtal är implementerat där Sjuhärads behov tagits tillvara En samordnad kommunikationsstrategi är framtagen i syfte att öka tilliten till socialtjänsten En gemensam karriärmodell för undersköterska i Sjuhärad är framtagen och beslutad Behovsinventeringen inom området psykisk hälsa och suicidprevention är omhändertagen Stärkt struktur för samverkan i Boråsregionen kring barn och ungas psykiska hälsa Samsyn i det kommunala primärvårdsuppdraget på länsnivå Den nationella satsningen lärprocess om framtidens socialtjänst är uppstartad i samarbete med SKR och övriga Yrkesresorna Äldre respektive Skadligt bruk och beroende är startade i Sjuhärad En samlad bild av nödvändiga anpassningar i kommunerna kopplat till samsjuklighets- reformen är framtagen Kommunerna i Sjuhärad har i samverkan med psykiatrin implementerat organisation för integrerad beroendevård enligt FACT Fokusområde Mål och uppdrag 2026 Kommunerna är rustade utifrån lagförslag om nästa steg för god och nära vård Stärkt samverkan mellan aktörer som arbetar för, och har påverkan på, barn och ungas meningsfulla fritid Kompetensnivån hos VFU- handledare för sjuksköterskestudenter i Sjuhärad är kartlagd Kompetensutvecklingsplan för medarbetare som möter personer med intellektuell funktionsnedsättning med demenssjukdom är framtagen Samsyn i Sjuhärad om vilka insatser som kan ges utan biståndsbedömning Mål och uppdrag välfärdsutveckling 15 En kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten i Sjuhärad och civilsamhället är genomförd FINANSIELLA MÅL Kommunallagen anger att ekonomin ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Förbundets finansiella mål 2026 är 1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna 2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 6 000 tkr Enligt kommunallagen 11 kap §1 ska kommuner, kommunalförbund och regioner ha god ekonomisk hushållning. Förbundet ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning enligt följande riktlinjer: 1. Förbundet ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för Boråsregionen och medlemskommunerna • Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas • Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån Direktionens reglemente, riktlinjer och beslut 2. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt 3. Direktionens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. 16 FÖRBUNDETS SAMLADE VERKSAMHET Förbundet bedriver basverksamhet och delregionala projekt samt fördelar utvecklingsmedel enligt avtal med Västra Götalandsregionen. Medlemsavgiften för 2026 är 79,02 kronor/invånare, varav 42,02 kronor för finansiering av basverksamheten och 37 kronor för finansiering av utvecklingsmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun är 11 kronor/invånare. I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Vård- och omsorgscollege Sjuhärad, Navet science center samt Närvårdskontoret. Dessa verksamheter finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Vård- och omsorgscollege och Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Förbundet som helhet uppvisar ett negativt resultat till följd av en engångskostnad om 2 000 tkr för ombyggnation av befintliga kontorslokaler. 17 Förbundets egna kapital uppgår till ca 13 000 tkr och det finansiella målet anger att eget kapital ska uppgå till minst 6 000 tkr. En minskning av det egna kapitalet utgör därmed ingen risk för förbundets verksamhet i stort. I budgeten samt i treårsplanen framgår att avskrivningskostnaderna för genomförda och planerade investeringar hanteras inom ram. En budgeterad buffert kan komma att nyttjas för oförutsedda kostnader eller ej planerade investeringar. Då kostnaden är av engångskaraktär och förbundet har en stark ekonomisk ställning, åberopas synnerliga skäl. 2025 2026 INTÄKTER Förbundsmedel/medlemsavgifter 39 829 026 41 920 867 KOSTNADER FÖRBUNDSKANSLI Intäkterna består av förbundsmedel, ränteintäkter samt intäkt från fördelningsnyckeln. ADMINISTRATION I omsättningen ingår den fördelningsnyckel som tillämpas gällande gemensamma kostnader om 5 276 tkr. 2025 ingick projekt E-arkiv Sjuhärad i administrationens budget. 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 440 000 0 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER 18 REGIONAL UTVECKLING Anslag för tilldelning av utvecklingsmedel är ca 19 000 tkr varav medlemskommunerna bidrar med 8 489 tkr och Västra Götalandsregionen med resterande belopp. Utöver utvecklingsmedel erhålls projektmedel från andra externa parter. Pågående interna projekt omsätter 20 047 tkr. VÄLFÄRDSUTVECKLING Intäkterna består av förbundsmedel samt projektmedel inom välfärd och kompetens. 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 0 0 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 0 0 19 Verksamheten finansieras av medlemskommunerna med 6 kronor/invånare. Budgeten innefattar ett projekt om 2 155 tkr samt prognosticerat positivt resultat från 2025 om 650 tkr. Verksamheten finansieras genom en fast avgift om 142 tkr per deltagande kommun samt en rörlig del baserad på antal invånare. Det sker ingen uppräkning av avgiften till 2026. Övriga intäkter består av prognosticerat positivt resultat från 2025 om 740 tkr. 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 0 0 2025 2026 INTÄKTER Övriga intäkter 550 000 740 000 KOSTNADER RESULTAT 0 0 20 Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo kommun har avtal med Medarbetarcentrum. Avgiften räknas upp med 2,5 % årligen. Verksamheten har utöver intäkt enligt avtal även intäkter för sålda tjänster samt ett prognostiserat positivt resultat 2025 om 960 tkr. VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE SJUHÄRAD Verksamheten finansieras av medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen enligt fastställd modell. Kommunernas kostnader fördelas utifrån invånarantal. Det sker ingen uppräkning av medlemsavgiften till 2026. Övriga intäkter består av prognosticerat positivt resultat 2025 om 327 tkr. 2025 2026 INTÄKTER Övriga intäkter 840 000 1 300 000 KOSTNADER Tjänster 733 074 986 644 RESULTAT 0 0 2025 2026 INTÄKTER Medlemsavgifter 908 436 929 692 Övriga intäkter 190 000 327 000 KOSTNADER Personal 450 004 451 656 Tjänster 558 413 631 757 RESULTAT 0 0 21 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG I Närvårdssamverkan medverkar samtliga medlemskommuner, Delregional Nämnd Södra och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, som samordnar kommunernas arbete. Regionens parter står för 50 % av intäkterna och kommunerna för resterande 50 %. Kommunernas avgift fördelas utifrån invånarantal, 6 kronor/invånare. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt. Budgeten innefattar ett prognosticerat positivt resultat 2025 om 2 800 tkr. Avtalskommuner är Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Från 2026 har Navet en förändrad medlemsavgift som uppgår till 170,02 kr/barn i skolåldern. Avgiften räknas upp med 2,5 % årligen. Verksamheten har utöver intäkt enligt avtal även intäkter från Skolverket, Västra Götalandsregionen och sålda tjänster. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera projekt. 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT -440 000 0 2025 2026 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 0 0 22 Investeringsbudget 23 Under 2026 planerar förbundskansliet en ombyggnation av befintliga kontorslokaler. I samband med ombyggnationen kommer investeringar i inventarier och teknik att genomföras. 2025 hade Navet som avsikt att genomföra investering av teknik till lokalen Kuben. Investeringen har inte gjorts och flyttas till 2026. Navet planerar att bygga en ny vattenutställning samt att genomföra investeringar i befintliga utställningar. Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 FÖRBUNDSKANSLI Inventarier och teknik kontor 1 165 000 0 0 Teknik Kuben 1 500 000 0 0 Vattenutställning 5 000 000 0 0 Förtätningar utställningar 200 000 200 000 200 000 Utveckling utställning Ecologica 0 1 500 000 0 Utveckling utställning Humana 0 0 1 500 000 TOTALT 7 865 000 1 700 000 1 700 000 Treårsplan för förbundets samlade verksamhet. Intäktsmodeller för förbundsmedel samt driftverksamheter redovisas nedan. 2027 2028 2029 INTÄKTER Förbundsmedel/medlemsavgifter 42 726 000 43 416 000 44 122 000 Övriga intäkter 110 143 000 106 764 000 107 373 000 SUMMA INTÄKTER 152 869 000 150 180 000 151 495 000 KOSTNADER Personal 46 911 000 45 476 000 47 045 000 Övriga kostnader 13 535 000 13 628 000 13 934 000 Tjänster 92 454 000 91 112 000 90 662 000 SUMMA KOSTNADER 152 900 000 150 216 000 151 641 000 EFFEKTIVISERINGSKRAV -31 000 -36 000 -146 000 RESULTAT 0 0 0 INTÄKTSMODELL Förbundsmedel Årlig uppräkning 2,5 % Business Region Borås Utifrån invånarantal, ingen uppräkning Dataskyddsombud Årlig uppräkning 2,5 % Medarbetarcentrum Årlig uppräkning 2,5 % Vård- och omsorgscollege Årlig indexuppräkning utifrån PKV Navet science center Årlig uppräkning 2,5 % Närvårdskontoret Utifrån invånarantal, ingen uppräkning Treårsplan 24 DRIFTVERKSAMHETER • Business Region Borås • Dataskyddsombud • Medarbetarcentrum • Vård- och omsorgscollege Sjuhärad • Navet science center • Närvårdssamverkan Södra Älvsborg PÅGÅENDE PROJEKT OCH UPPDRAG • Fossilfri Boråsregion • GreenFleets Boråsregionen • Krafttag i Väst – ElSa • Västsvenska etableringar för grön omställning • Samordning gemensam avfallsplan - Mot en hållbar och cirkulär framtid • Strategisk markanvändning - GRID • Resurssmart kommun Sjuhärad • Strategisk kompetensförsörjning Sjuhärad • Kompetensförsörjning välfärd • Samordning yrkesresor • Framtidsrusta barn och unga • Psykisk hälsa • Framtidens socialtjänst • Gemensam digitalisering Sjuhärad • Finansieringslots kultur Övriga verksamheter och projekt 25 Verksamhetsplan driftverksamheter 2026 Enligt förbundsordningen kan Direktionen ta beslut om att förbundet ska ansvara för drift av verksamheter. I dagsläget har förbundet följande driftverksamheter: • Business Region Borås • Dataskyddsombud • Medarbetarcentrum • Vård- och omsorgscollege Sjuhärad • Navet science center • Närvårdskontoret Ekonomiskt finansieras och nyttjas driftverksamheterna olika av medlemskommunerna och förs därför som egna enheter i förbundets övergripande budget. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad och Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen. Driftverksamheternas mål och uppdrag 2026 sammanfattas i detta dokument. Driftverksamheter Verksamhet Business Region Borås, BRB, är Sjuhäradkommunernas samverkansorgan i övergripande tillväxtfrågor. BRBs arbete ska leda till ett expanderande näringsliv i hela regionen. BRBs mål är att vi tillsammans stärker varandras arbete så att vi på regional nivå kan vara en mer attraktiv region för investeringar, ett utvecklat näringsliv i framkant och god tillväxt. Detta leder till fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Arbetet ska synliggöras genom en aktiv profilering av Boråsregionen och stärkas genom ett ökat lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbete. BRB består av näringslivscheferna i de åtta kommunerna samt en koordinator på förbundet. Under 2024-2026 är organisationen förstärkt med 1,5 årsarbetare till följd av ett regionalt projekt kring västsvenska etableringar. Antalet investeringsförfrågningar minskar fortsatt, sett ur nationellt perspektiv, vilket ställer större krav på marknadsföring, proaktivt arbete och tydliga erbjudanden. Offertberedskapen hos kommuner och regioner är viktig för att snabbt kunna svara på förfrågningar; att i flernivåsamverkan positionera och utveckla ett gemensamt värdeerbjudande. Ett särskilt fokus läggs på att stötta kommunernas interna arbete. Ett prioriterat område är att stödja befintligt näringsliv att ställa om och expandera. Här är robusthet centralt; ett diversifierat näringsliv och en attraktiv arbetsmarknad där förbundet, kommunerna och innovationsstödssystemet kan säkerställa att företag och organisationer får rätt stöd i rätt tid för att våga investera och utvecklas. Kompetensförsörjningen är en utmaning; dels till följd av den demografiska utvecklingen, dels för att det saknas personer med rätt yrkeserfarenhet och/eller utbildning. Det är viktigt att fortsätta stärka samarbetet mellan Kompetensrådet, kommunerna, företagen och utbildningsanordnarna. Attraktionskraft för etableringar och kompetens består av många olika faktorer och kräver samverkan. Mål och uppdrag 2026 BRBs verksamhetsplan 2025-2026 fokuserar på fyra huvudområden med underliggande fokusområden; Samverkan för en stark region, Kartläggning och kunskap, Förutsättningar för start och tillväxt samt Investera och etablera. 2026 är tredje och sista året för satsningen Västsvenska etableringar för grön omställning, VEGO, ett samarbete mellan de fyra etableringsfrämjarna i Västra Götaland; Business Region Borås, Business Region Göteborg, Business Region Skaraborg och Business Region Väst. Arbetet leds och finansieras av Västra Götalandsregionen med medfinansiering av Tillväxtverket. Parterna vill stärka de proaktiva investeringsfrämjande verksamheterna i regionen, för fler och strategiskt hållbara investeringar och etableringar inom den gröna omställningen. Nära samarbete sker med aktörerna i det regionala samverkansprojektet Krafttag i Väst – ElSa, som arbetar för en trygg energiförsörjning i Västra Götaland utifrån intentionerna i den regionala energiöverenskommelsen. Business Region Borås har en central roll i förbundets arbete inom Utvecklingsstrategi för Sjuhärads olika fokusområden, exempelvis kopplat till hållbar samhällsplanering och kompetensförsörjning. Under året fortsätter arbetet inom ramen för VEGO med fokus på värdekedjorna batteri och textil, samarbete med innovationsstödssystemet och proaktivt arbete. Särskilt fokus läggs på att: • Arbeta för att attrahera investeringar, etableringar och kompetens genom att utveckla det delregionala och regionala värdeerbjudandet • Arbeta proaktivt för att stödja befintligt näringsliv i omställning och expansion • Stärka kopplingen mellan näringslivs- och samhällsbyggnadsprocesserna i kommunerna • Utveckla samverkan mellan högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola, kommuner och näringsliv • Definiera Business Region Borås samarbetsområden från 2027 Verksamhet Medlemskommunerna har gått samman om en gemensam dataskyddsfunktion. Syftet med verksamheten är att bevaka en rättssäker och korrekt hantering av den personliga integriteten. Målet är att kommunmedlemmar och kommunalt anställda ska känna sig trygga med hur deras personliga uppgifter hanteras. Dataskyddsombudens viktigaste uppgift är att ge råd och stöd till de kommunala verksamheterna om hur de bäst tillvaratar och skyddar den personliga integriteten på ett lagligt och korrekt sätt samt att genom olika former av granskningar följa upp efterlevnaden. Dataskyddsombuden ska också följa och kommunicera rättsutveckling och praxis relaterat till GDPR och angränsande regelverk, så att ansvariga inom kommunerna kan förhålla sig till detta inom sina verksamheter. Dessutom är de ombud gentemot alla enskilda vars personliga uppgifter hanteras inom den kommunala sfären. Inom ramen för EU:s digitala strategi 2030 väntar ökade regelverkskrav kopplat till GDPR och digitalisering, särskilt inom Artificiell intelligens (AI). Det finns utmaningar i att samordna beredning och implementering av denna lagstiftning. Det är viktigt att beakta ett säkert införande av AI i förhållande till integritetsskyddet. Det ökade antalet cyberattacker hotar integritetsskyddet. Det krävs ett säkert införande av cybersäkerhetslagar som skyddar integriteten. Kravet på utbildning och upprätthållande av kompetens i kommuner och bolag har ökat. Integritetsskyddsarbetet ska bli en naturlig del av kärnverksamheten. Mål och uppdrag 2026 • Fortsätta att leverera en proaktiv och professionell DSO-tjänst efter framtagen modell • Genom informationsinsatser bidra till att öka kunskapen hos beslutsfattarna i kommunerna om utmaningar kring hanteringen av kommande regelverk från EU • Marknadsföra och genomföra relevanta utbildningar inom dataskydd • Stötta verksamheterna i att integrera dataskyddsarbetet i det dagliga arbetet genom att bidra med metoder och arbetssätt • Bedriva omvärldsbevakning och egen kompetensutveckling som hjälper till att stötta kommunernas och bolagens behov Aktiviteter och mätetal • Alla verksamheter (ca 75) ska under året ha genomfört minst en granskningsomgång • Alla åtta kommuner ska under året ha genomfört en genomgång med Mognadsmatrisen • Stötta verksamheterna med råd i både enkla och mer komplexa frågor och utredningar • Besöka nätverk och personalträffar/APT för att informera om dataskydd och stärka medvetenheten kring integritetsfrågor Aktiviteter och mätetal • På uppdrag arrangera utbildningar samt publicera två till tre nyhetsbrev. Genomföra två fasta grundutbildningar i webbinarieform • Stötta arbetet vid alla misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter • Finnas tillhands för alla registrerade personer, medarbetare, verksamheter och tillsynsmyndigheten som önskar hjälp med ärenden, information etc. Alla ärenden ska vara återkopplade till frågeställaren inom fem arbetsdagar • Organisera och kontinuerligt inhämta nyheter och kunskap genom omvärldsbevakning, deltagande i relevanta nätverk och utbildningar • Genom årlig utvärdering av gångna periodens verksamhet bättre möta efterfrågade aktiviteter och skapa relevant verksamhetsplan och budget Verksamhet Medarbetarcentrums syfte att stödja och utveckla anställda i samverkande medlemskommuner Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Syftet är att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam personalrörlighet genom reflekterande samtal och jobbmatchning. Medarbetarcentrum erbjuder ledarskapsutbildningar, grupputveckling samt individuellt stöd i roll och yrkeskarriär. Medarbetarcentrum tar tillvara medarbetarnas kompetens, arbetar för välmående arbetsgrupper; för hälsa, trivsel och prestation såväl för chefer som för medarbetare. Medarbetarcentrum inspirerar medarbetare som önskar och har behov av en positiv Kraft till förändring. Medlemskommunerna kommer att erbjudas nya tjänster genom breddning av kompetens. Målet är att fortsatt säkra en hög kvalitet i tjänsteutbudet och en fortsatt god relation med medlemskommunerna. Vi ser en ökad efterfrågan på Medarbetarcentrums tjänster och därmed behov av expanderande verksamhet. Målet är att välkomna ytterligare medlemskommuner och integrera dessa genom marknadsföring och genom att kommunicera vad Medarbetarcentrum kan erbjuda samt nyttan av de tjänster som erbjuds. För att möta framtida behov mer effektivt kommer vi att utveckla vårt administrativa system. Mål 2026 Aktivitet Mätetal Bidra till sund personalrörlighet Reflekterande och coachande samtal samt jobbmatchning 90 % ska vara nöjda med det reflekterande samtalet Ökade förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart chefs- och ledarskap • Ledarutvecklingsprogram • Program för potentiella chefer • Erbjuda mentorsprogram för chefer 90 % av deltagarna på ledarskaps- programmen ska ange att de kan rekommendera utbildningen till annan Genomförs vid minst fem mentor/adeptpar Bidra till attraktiva arbetsplatser Grupputvecklingsinsatser utifrån behov Kortare uppdrag: 90 % av cheferna ska vara nöjda med insatsen Längre uppdrag, tre till sex månader: Gruppens upplevda välmående och prestation ska ha ökat utifrån basmätning Kontinuerlig dialog med medlemskommunerna kring behov av insatser • Dialogträffar med HR • Styrgruppsmöten med HR-chefer Ökat nyttjande och utveckling av Medarbetarcentrums tjänsteutbud Verka för att fler kommuner ansluter sig som medlemmar Tillsammans med HR-teamet i ny kommun planera och samordna informationsinsatser för att göra Medarbetarcentrum känt Säkerställa att ny kommun är informerad och förstår hur de kan nyttja tjänsterna Effektivisera databasen Utveckla och automatisera system genom integrering av AI Nytt system i drift under 2026 Verksamhet Vård- och omsorgscollege är en organisation för certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Syftet är att samverka kring kompetensförsörjningsfrågor inom vård- och omsorgsbranschens gymnasiala yrkesgrupper, till exempel undersköterska. Samverkan sker på regional och lokal nivå inom kommuner och Västra Götalandsregionen. Samtliga kommuner i Sjuhärad deltar i samverkan. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad • Enligt prognos kommer det att saknas cirka 2 800 undersköterskor i Sjuhärad år 2035 • Antalet antagna till vård- och omsorgsutbildningar måste öka, i nuläget ser vi dock ett minskat söktryck • Demografiska förändringar med åldrande befolkning kräver nya strategier för att klara kompetensförsörjningen Regionala mål 2025-2029 • Öka andelen medarbetare med relevant kompetens • Öka antalet antagna och elever som fullgör sin vård- och omsorgsutbildning • Utveckla och kvalitetssäkra praktik, APL/LIA • Stödja och inspirera språkutvecklande arbetssätt i verksamheterna Verksamhet och uppdrag 2026 • Förtydliga uppdrag och verka för likvärdiga förutsättningar för huvudhandledare I oktober 2025 bildades ett nätverk för huvudhandledare. Under 2026 ska nätverket konsolideras och målet är att utarbeta en övergripande uppdragsbeskrivning för huvudhandledare. • Förbättrad dialog för långsiktig APL-planering För att undvika platsbrist på APL behöver nyttjandet av befintliga platser optimeras, i synnerhet inom sjukvården. • Kartlägga möjlighet till APL i hemsjukvård Målet är att utöka antal APL-platser med sjukvårdsinriktning. • Genomföra utvärdering av hur språkombuden används För att få en bild av språkombudens förutsättningar att utföra sitt uppdrag genomförs en kartläggning med hjälp av enkät. • Ekonomiska förutsättningar för ambassadörer För att upprätthålla och om möjligt utöka tid och engagemang för ambassadörsuppdraget behövs en stabil ekonomisk lösning. • Initiera dialog med VO-rektorer om Nallesjukhus inom förskola Som ett led i att öka intresset för vård- och omsorgsutbildningar måste både barn och ungdomar få bättre kunskap om branschen. Konceptet “Nallesjukhus” har prövats på flera ställen i Sverige med gott resultat. • Verka för spridning av prao-konceptet som genomförts i Svenljunga och Bollebygd Denna modell bör om möjligt spridas till andra kommuner. Verksamhet Navet är en publik arena för bildning som ska vara med och utveckla Sjuhärad till en attraktiv och konkurrenskraftig delregion med hög utbildningsnivå och en befolkning med stort intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. På Navet sätts dessa ämnen i ett kreativt, upplevelsebaserat sammanhang baserat på vetenskap. Navet ska: 1. Bidra till att Sjuhärad har barn och unga som upplever naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling som intressanta och spännande ämnen. 2. Bidra till det livslånga lärandet genom att erbjuda kompetensutveckling och bildning inom naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. 3. Skapa upplevelser som stärker kreativitet och innovationsförmåga samt nyfikenhet och lust att lära om naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. 4. Vara en publik mötesplats för hållbar samhällsutveckling. Navets vision är ”Navet är en självklar aktör och samarbetspartner för förverkligande av Agenda 2030”. Navets mission är ”Navet ska inspirera till ökad nyfikenhet och lust att lära”. Navet samverkar med offentlig sektor, akademi, näringsliv och samhälle. 2026 inleder Navets nya strategiska plan 2026-2030. Arbetet vilar på goda resultat från de senaste åren, med stark utveckling inom framförallt publik verksamhet men också vad gäller skolavtal och verksamhet för elever och lärare. Därtill har ett omfattande internt kvalitets- och strukturarbete påbörjats. Direktionens beslut från april 2025 om tillskott till både drift och investeringar, förbättrar de ekonomiska förutsättningarna. Det innebär att reinvesteringsbehoven i lokaler och utställningar kan börja omhändertas efter en längre period av uppskjutna satsningar. Omvärldsläget präglas fortsatt av omställning inom skola och arbetsmarknad, minskade barnkullar och ökade krav på teknisk kompetens. Den nationella STEM-strategin (Science, Technology, Engineering & Mathematics) understryker behovet av tidiga insatser i matematik samt att tjejers intresse för teknik måste prioriteras. Samtidigt finns fortsatt stort behov av att stärka vetenskaplig förståelse och tillit till fakta. Sammantaget går Navet in i 2026 med en stärkt plattform, tydliga prioriteringar och förbättrade ekonomiska förutsättningar. Verksamhetsområde Prioriterade områden 2026-2030 Prioriterade insatser 2026 Navet Skola & kompetens Väcka intresse och stärka lärande • 20 000 elever i skolprogram • Utveckla nya skolprogram inom vatten, astronomi och lego med hållbarhet inkluderat • Mäta pedagogiska insatser, följa upp och utvärdera effekt Nå fler och utjämna skillnader • Utveckla fler flexibla format både mobilt och digitalt. • Stärka flickors intresse för teknik Vara en ledande kunskapsarena • 1 250 lärare i kompetenshöjande insatser • 200 individer i kompetensutvecklingsinsats (ej lärare) • Fler Sjuhäradsövergripande utbildningstillfällen: kemi, AI och programmering • Vidareutveckla kompetensutveckling inom matematik och hållbar utveckling • Paketering och kommunikation av kompetensutveckling Navet Publikt Nå fler och beröra djupare • 40 000 publika besök • Kommunikation för ökad kännedom om besöksmålet Navet Skapa inspirerande helhetsupplevelser • 200 barn i aktiviteter utanför skoltid • Attraktivt programutbud för hela familjen • Öppna föreläsningar för vuxna • Navet 30 år • Upptäckarklubb för barn åk 4+5 • Aktiviteter för att stärka flickors intresse för teknik Utveckla Navet som plats för möten och konferens • Kommunikation för ökad kännedom om mötesplatsen Navet Verksamhetsområde Prioriterade områden 2026-2030 Prioriterade insatser 2026 Utställningar & lokaler Förnya och utveckla upplevelserna • Nybyggnation vattenutställning • Sommarutställning • Mätteknikutställning med RISE • Projektering Ecologica 2027 Säkerställa kvalitet, tillgänglighet och hållbar drift • Installering ny teknik Kuben Skapa miljöer för lärande och möten • Genomlysning förråd och kontorsarbetsplatser Projekt & samverkan Stärka engagemanget för ungas lärande och samhällsutveckling • Aktivt medlemskap i näringslivsorganisationer och nätverk, samt närvaro på näringslivsträffar i Borås och Sjuhärad Använda projekt som verktyg för utveckling och lärande • Samverkansprojekt inom teknik, matematik och biologisk mångfald Vara en självklar partner för samverkan i Sjuhärad • 50 företag/organisationer samverkar med Navet • Fördjupad samverkan med akademi och forskning: Högskolan i Borås, Chalmers, GU och RISE • Teckna avtal med samarbetspartners • I samverkan erbjuda fritidsaktiviteter för barn Verksamhetsstöd Stärka ekonomi, planering och styrning • Utveckla strukturen för uppföljning och kommunikation med avtals- och samarbetspartners Säkerställa digital och organisatorisk robusthet • Utveckla systematisering av information och dokumentation • Stärkt beredskap inför krishantering • Utforska och tillämpa AI på ett etiskt och värdeskapande sätt Utveckla en hållbar och attraktiv arbetsplats • Fokus hälsofrämjande aktiviteter • Gemensam kunskapshöjning tillgänglighet Förstärka intern och extern kommunikation • Systematisering av målgruppsanalys Närvårdskontoret Framgångsrik samverkan kräver engagemang av samtliga ingående parter och att alla tar ett gemensamt ansvar. En utmaning är att skapa en mer proaktiv organisatorisk samverkan. Samverkan kräver resurser, framförallt tid, vilket i vissa sammanhang är en bristvara. Genom att erbjuda digitala lösningar samt hitta kreativa och flexibla lösningar i dialog med uppdragsgivarna, är förhoppningen att skapa värdeskapande möten som prioriteras. Den länsgemensamma samverkansstrukturen upplevs som otydlig, vilket bidrar till ytterligare komplexitet i samverkansarbetet delregionalt. Närvårdskontoret har valt mål utifrån en strävan att vara en förebild i hur man samarbetar och samverkar, i det komplexa uppdrag som samarbetet mellan kommun och region innebär. Verksamhet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattar primärvård, socialtjänst och skola i Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt regional hälso-och sjukvård i Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg arbetar genom samverkan för att vården och omsorgen ska vara god och fungera sömlöst för den enskilde. Närvårdskontoret har i uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden samt följa upp samverkan inom olika grupper. Närvårdskontorets medarbetare har ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen. Fokusområden 2026 • Få alla i Närvårdssamverkan att ta ett genuint ansvar för samverkan • Få alla i Närvårdssamverkan att se sin roll i helheten Mål • Ge förutsättning för värdeskapande möten • Professionalitet i de aktiviteter där Närvårdskontoret har ansvar Fördelning intäkter 2026 Basverksamhet 42,02 kr/inv, Varberg 11 kr/inv Utvecklingsmedel 37 kr/inv 6 kr/inv Dataskyddsombud* Fast avg 142 469 kr + 6,86/inv Närvårdssamverkan 6 kr/inv Vård- och omsorgscollege** Enl avtal, uppräkning enl PKV Processledare avfallsplan Fast avg 43 243 kr + 4,52 kr/inv Uppräkning 2,5% Kulturutvecklare finansiering Samordning Yrkesresor 2,51 kr/inv Totalt Kommun Bollebygd 411 376 362 230 58 740 209 601 - 58 740 327 630 34 069 89 652 35 000 24 573 1 611 611 Borås 4 827 888 4 251 115 689 370 930 333 1 767 381 689 370 7 910 436 399 835 576 288 230 000 288 386 22 560 401 Herrljunga 399 484 351 759 57 042 207 661 - 57 042 269 143 33 084 88 341 35 000 23 863 1 522 419 Mark 1 480 070 1 303 251 211 338 384 002 641 611 211 338 1 087 283 122 576 207 406 80 000 88 410 5 817 286 Svenljunga 448 564 394 975 64 050 215 670 190 253 64 050 317 939 37 149 93 749 40 000 26 794 1 893 193 Tranemo 499 744 440 041 71 358 224 022 215 183 71 358 360 274 41 388 99 389 40 000 29 851 2 092 608 Ulricehamn 1 049 407 924 038 149 844 313 722 - 149 844 750 982 86 910 159 954 62 000 62 685 3 709 385 Vårgårda 524 620 461 945 74 910 228 082 - 74 910 - 43 448 102 130 40 000 31 337 1 581 381 Varberg 762 597 - - - - - - - - - - 762 597 Summa per verksamhet 10 403 750 8 489 354 1 376 652 2 713 092 2 814 429 1 376 652 11 023 687 798 458 1 416 908 562 000 575 899 41 550 882 Ökning jmf med 2025 251 438 9 028 1 464 1 673 68 645 1 464 1 823 826 849 34 932 0 14 364 *Avgiften räknas inte upp till 2026 **3,48 kr/inv, avgiften räknas inte upp till 2026 Fördelning intäkter 2025 Basverksamhet 41 kr/inv, Varberg 11 kr/inv Utvecklingsmedel 37 kr/inv 6 kr/inv Fast avg 142 469 kr + 6,86/inv Uppräkning 2,5 % Närvårdssamverkan 6 kr/inv Vård- och omsorgscollege* Enl avtal, uppräkning enl PKV Processledare avfallsplan Fast avg 43 243 kr + 4,52 kr/inv Uppräkning 2,5% Kulturutvecklare finansiering Samordning Yrkesresor 2,45 kr/inv Totalt Kommun Bollebygd 399 668 360 676 58 488 209 313 - 58 488 123 347 33 923 87 306 35 000 23 883 1 366 210 Borås 4 702 208 4 243 456 688 128 928 913 1 724 274 688 128 6 955 255 399 114 561 661 230 000 280 986 21 121 138 Herrljunga 386 671 348 947 56 586 207 140 - 56 586 203 791 32 820 85 873 35 000 23 106 1 413 414 Mark 1 445 250 1 304 250 211 500 384 187 625 962 211 500 831 446 122 670 202 582 80 000 86 363 5 419 347 Svenljunga 439 971 397 047 64 386 216 054 185 613 64 386 246 048 37 344 91 750 40 000 26 291 1 782 599 Tranemo 485 399 438 043 71 034 223 652 209 935 71 034 269 567 41 200 96 758 40 000 29 006 1 946 622 Ulricehamn 1 027 050 926 850 150 300 314 243 - 150 300 570 407 87 174 156 475 62 000 61 373 3 444 799 Vårgårda 510 901 461 057 74 766 227 917 - 74 766 - 43 364 99 570 40 000 30 529 1 532 341 Varberg 755 194 - - - - - - - - - - 755 194 Summa per verksamhet 10 152 312 8 480 326 1 375 188 2 711 419 2 745 784 1 375 188 9 199 861 797 609 1 381 976 562 000 561 535 38 781 663 Ökning jmf med 2024 -5 022 -8 880 -1 440 63 780 66 970 -1 440 358 610 -835 31 976 415 808 561 535 *3,48 kr/inv, avgiften räknas inte upp till 2025 2026-02-05

§ 17 Valärende - Avsägelse från Maria Hulander (C) som ledamot i Lindgrens stiftelse KS/2025:470 • Entledigar Maria Hulander (C) som ledamot i Lindgrens stiftelse. • Val av ny ledamot tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Maria Hulander (C) har inkommit med en avsägelse som ledamot i Lindgrens stiftelse. Avsägelse från Maria Hulander (C) som ledamot i Lindgrens stiftelse Karin Ljungdahl (C) ber att få återkomma med förslag på ny ledamot i Lindgrens stiftelse på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kanslifunktionen Maria Hulander Status Pågår Uppsägning Namn MARIA AGNES ELISABET HULANDER E-post C Inom vilken/vilka instanser vill du säga upp dina uppdrag? Lindgrens stiftelse Roll Ledamot Ärendenummer: 20251209-TR159-RMAFQ 2026-02-05

§ 16 Valärende - Avsägelse från Sandra Kassel-Koster (MP) från Ärendet KF § 159, 2025-12-11 KF § 147, 2025-11-13 KF § 131, 2025-10-16 KF § 114, 2025-09-18 Status 2025-12-11

§ 159 Valärende - Avsägelse från Sandra Kassel-Koster (MP) från Ärendet KF § 147, 2025-11-13 KF § 131, 2025-10-16 KF § 114, 2025-09-18 Viktor Lyresten (MP) ber att få återkomma med förslag på ny ledamot i demokrati- och Status 2025-11-13

§ 147 Valärende - Avsägelse från Sandra Kassel-Koster (MP) från Ärendet KF § 131, 2025-10-16 KF § 114, 2025-09-18 Viktor Lyresten (MP) ber att få återkomma med förslag på ny ledamot i demokrati- och Status 2025-10-16

§ 131 Valärende - Avsägelse från Sandra Kassel-Koster (MP) från Ärendet KF § 114, 2025-09-18 Status 2025-09-18

§ 114 Valärende - Avsägelse från Sandra Kassel-Koster (MP) från Demokrati- och visionsberedningen KS/2025:311 • Entledigar Sandra Kassel-Koster (MP) från uppdraget som ledamot i demokrati- och visionsberedningen. • Val av ny ledamot i demokrati- och visionsberedningen tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet visionsberedningen. Sandra Kassel-Koster Lön Processtöd Status Pågår Uppsägning Namn SANDRA KASSEL-KOSTER E-post miljöpartiet Inom vilken/vilka instanser vill du säga upp dina uppdrag? Kommunfullmäktiges beredningar Kommunfullmäktiges beredningar I vilken beredning har du uppdrag du vill säga upp? Demokrati och visionsberedningen Roll i beredning Ledamot Ärendenummer: 20250901-TR159-IKPND Uppsägning Namn CHRISTINA ELISABET GUNNARSSON E-post Moderaterna Inom vilken/vilka instanser vill du säga upp dina uppdrag? Nämnd Nämnd Vilken nämnd har du uppdrag inom som du vill säga upp? Bygg- och miljönämnden Gislaved Tranemo Roll i bygg- och miljönämnden Gislaved Tranemo Ledamot Ärendenummer: 20260302-TR159-2OZRZ Ämne: VB: Tuab Från: Andersson Anna Till: Engren Ingalena Mottaget: 2026-03-11 09:13:45 Från: Agerling Birger <birger.agerling@fv.tranemo.se> Skickat: den 9 mars 2026 05:35 Till: Andersson Anna <anna.andersson1@tranemo.se> Ämne: Tuab Hej Anna Jag vill bli entledigad från styrelseplatsen i Tuab med omedelbar verkan. Mvh Birger Agerling Skickat från Outlook för Android