Kommunfullmäktige — 21 maj 2026

§ 1 Årsredovisning 2025 KS/2026:46 kommunfullmäktige beslutar • Godkänner att ej nyttjade investeringsmedel 2025 flyttas över till 2026 enligt bilaga 1. • Godkänner ombudgetering i investeringsplanen 2026–2030 enligt bilaga 1. Ärendet Kommunens kärnverksamheter har fortsatt haft ett stabilt ekonomiskt år där budgetbalans uppnås för samtliga fyra sektioner, även om den makroekonomiska ekonomin som helhet gett ett svagt skatteunderlag. Koncernens bolag lämnar ett starkt år bakom sig med god måluppfyllelse och stärkt ekonomisk ställning. Måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål/indikatorer uppnås inom en del områden, medans andra fortsatt visar på utmaningar till att nå uppsatta mål. Endast ett av de fyra övergripande målen uppnås. Sjukfrånvaron fortsätter att ligga på stabila nivåer där en viss minskning ses mellan åren och antalet årsarbetare har ökat på samtliga sektioner med totalt trettio stycken. Kommunen har god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Motivering: samtliga fem finansiella mål sett över planperioden uppnås (planperiod avser innevarande år samt de tre tidigare åren), för enbart 2025 nås fyra av fem finansiella mål. 2026-03-10 Kommunen har inte god ekonomisk hushållning ur ett verksamhet perspektiv. Motivering: ett av fyra övergripande verksamhetsmål uppnås, detta för andra året på rad. En majoritet av kommunens indikatorer uppnås inte. till underhåll en ekonomisk påverkan. Att göra erforderliga underhåll i kommunens fastigheter och andra anläggningar bedöms ha en långsiktig positiv ekonomisk påverkan. Att tidigarelägga betalflöden kommer att på kort sikt ha en negativ påverkan på kommunens kassaflöde, men bedöms hanterbart. Detta kommer under investeringsperioden (fem år) planas ut och effekten på kassaflödet blir således neutral. till underhåll en positiv påverkan på barn då detta kan bidra till att upprätthålla eller förbättra kvalitén i kommunala fastigheter och anläggningar. Uppföljning internkontroll. Uppföljning folkhälsa. Ombudgetering investeringar (KS). Ekonomichef Konrad Fredh, HR-chef Elin Stark De La Barra, utvecklingschef Manda Schillerås, kanslichef/kommunjurist Kajsa Montan, kommundirektör Eva Thelin, sektionschef Julio Garcia Atterström, sektionschef Gun Bylund och verksamhetschef Magnus Sundling föredrar ärendet. Slutinstans 2026-03-10 Status Vår ref: Konrad Fredh Ekonomichef Årsredovisning 2025 – Tranemo kommun • Godkänner att ej nyttjade investeringsmedel 2025 flyttas över till 2026 enligt bilaga 1. • Godkänner ombudgetering i investeringsplanen 2026–2030 enligt bilaga 1 (KS). Ärendet Kommunens kärnverksamheter har fortsatt haft ett stabilt ekonomiskt år där budgetbalans uppnås för samtliga fyra sektioner, även om den makroekonomiska ekonomin som helhet gett ett svagt skatteunderlag. Koncernens bolag lämnar ett starkt år bakom sig med god måluppfyllelse och stärkt ekonomisk ställning. Måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål/indikatorer uppnås inom en del områden, medans andra fortsatt visar på utmaningar till att nå uppsatta mål. Endast ett av de fyra övergripande målen uppnås. Sjukfrånvaron fortsätter att ligga på stabila nivåer där en viss minskning ses mellan åren och antalet årsarbetare har ökat på samtliga sektioner med totalt trettio stycken. Kommunen har god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Motivering: samtliga fem finansiella mål sett över planperioden uppnås (planperiod avser innevarande år samt de tre tidigare åren), för enbart 2025 nås fyra av fem finansiella mål. Kommunen har inte god ekonomisk hushållning ur ett verksamhet perspektiv. Motivering: ett av fyra övergripande verksamhetsmål uppnås, detta för andra året på rad. En majoritet av kommunens indikatorer uppnås inte. påverkan. Däremot har förslaget om att ombudgetera och därmed tidigarelägga investeringar kopplat till underhåll en ekonomisk påverkan. Att göra erforderliga underhåll i kommunens fastigheter och andra anläggningar bedöms ha en långsiktig positiv ekonomisk påverkan. Att tidigarelägga betalflöden kommer att på kort sikt ha en negativ påverkan på kommunens kassaflöde, men bedöms hanterbart. Detta kommer under investeringsperioden (fem år) planas ut och effekten på kassaflödet blir således neutral. Då ärendet främst är en uppföljning har uppföljningen i sig ingen ekonomisk påverkan. Däremot har förslaget om att ombudgetera och därmed tidigarelägga investeringar kopplat till underhåll en positiv påverkan på barn då detta kan bidra till att upprätthålla eller förbättra kvalitén i kommunala fastigheter och anläggningar. Då ärendet främst är en uppföljning har uppföljningen i sig ingen ekonomisk påverkan. Uppföljning internkontroll. Uppföljning folkhälsa. Ombudgetering investeringar (KS). Beslutsgång Slutinstans KF Status Konrad Fredh Ekonomichef Årsredovisning 2025 2 Tranemo visar att kultur kan bidra till samhällen som hänger ihop, gemenskap, en större förståelse för andra och till att skapa framtidstro. – Fina ord som sades när Tranemo fick Visions utmärkelse – ÅRETS KULTURKOMMUN 2025! Foto framsida: Sommarfinal och folkfest vid sjön. 3 4 Tranemo kommun Året i korthet Kommunens kärnverksam- heter har fortsatt haft ett sta- bilt ekonomiskt år där bud- getbalans uppnås för samt- liga fyra sektioner, även om den makroekonomiska eko- nomin som helhet gett ett svagt skatteunderlag. Koncernens bolag lämnar ett starkt år bakom sig med god måluppfyllelse och stärkt ekonomisk ställning. Måluppfyllelsen av kom- munfullmäktiges mål/indi- katorer uppnås inom en del områden, medans andra fortsatt visar på utmaningar till att nå uppsatta mål. Endast ett av de fyra över- gripande målen uppnås. Sjukfrånvaron fortsätter att ligga på stabila nivåer där en viss minskning ses mel- lan åren och antalet årsarbe- tare har ökat på samtliga sektioner med totalt trettio stycken. 5 När vi nu summerar 2025 kan vi återigen konstatera att Tranemo kom- mun levererar ett starkt ekonomiskt resultat. Året landar på drygt 35 miljoner kronor, jämfört med en budget på 30 miljoner. Det är ett kvitto på ett ansvarsfullt arbete i hela organisationen. Särskilt gläd- jande är att samtliga sektioner redovisar en budget i balans – för fjärde året i rad under denna mandatperiod. Det är något som är mycket ovanligt i Sverige och något vi alla tillsammans ska känna stolthet över. Samtidigt måste vi vara självkritiska där det behövs. Precis som föregående år når vi endast ett av våra fyra övergripande mål. Det är inte tillräckligt bra. Framåt behöver vi arbeta mer proaktivt med våra mål och säkerställa att vi i ett tidigare skede fångar upp när utvecklingen går åt fel håll, så att vi kan justera och stärka insatserna i tid. Året har också varit händelserikt organisatoriskt. Under perioder har flera ordinarie chefer saknats, vilket naturligtvis påverkar verksamheten. Därför är det extra glädjande att vi vid årets slut återigen är ett fullt lag. Det skapar bättre förutsättningar för stabilitet, tydlighet och fortsatt utveckling i våra verksamheter. Under året har vi också kunnat se resultatet av viktiga politiska satsningar. I Dalstorp har vi invigt Björkhagens förskola och i Ambjörnarp har Björnens förskola öppnat sina dörrar – två satsningar som möter behovet av bra och moderna miljöer för våra yngsta invånare. Men viktigast av allt är människorna som varje dag får vår kommun att fungera. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla våra medarbetare. Vi har omkring 1100 stjärnor i vår organisation som dagligen levererar en verksamhet med hög kvalitet till våra kommuninvånare. Ert engagemang, er kompetens och ert arbete är grunden till allt vi åstadkommer. Tranemo kommun är dock inte bara sin kommunorganisation. Vårt starka näringsliv fortsätter att vara en avgörande motor och bidrar varje år genom samverkan och utveckling. Föreningslivet skapar meningsfulla aktiviteter och mötesplatser för människor i alla åldrar, och civilsamhället finns alltid där och stöttar när det behövs. Tranemo är den kommun vi är tack vare allas bidrag. Det är också mycket glädjande att vi under 2025 har blivit fler invånare. Befolkningen har ökat med 34 personer och vi är nu 11 873 invånare i kommunen. Det är ett starkt kvitto på att de satsningar vi gör politiskt, tillsammans med det arbete som näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle bidrar med, gör Tranemo till en attraktiv kommun – inte bara för dem som redan bor här, utan också för dem som väljer att flytta hit. Jag är oerhört stolt över allt vi tillsammans har åstadkommit under året. Samtidigt vet vi att det finns mycket kvar att göra. Men tillsammans är jag övertygad om att vi kommer att möta och lösa de utmaningar som ligger framför oss – och fortsätta utveckla Tranemo kommun till en ännu bättre plats att leva och verka i. Driton Bilalli (S) 6 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande När vi nu summerar 2025 kan vi konstatera att Tranemo kommun redo- visar ett positivt ekonomiskt resultat. Bokslutet visar ett överskott, vilket bidrar till att stärka kommunens finansiella ställning och ger oss hand- lingsutrymme framåt. Samtidigt är det viktigt att betona att ett enskilt års resultat inte ensamt avgör den långsiktiga ekonomiska hållbarheten. Kommunens ekonomi behöver fortsatt präglas av realism, framförhållning och tydlig kunskap om våra samlade åtaganden. Det är samtidigt angeläget att kommunen tar fram en tydlig och samlad bild av sina långsiktiga underhållsbehov och de kostnader som följer av dessa. Det är också viktigt att kommunens ekonomi ses i ett helhetsperspektiv, där även den verksamhet som bed- rivs inom våra kommunala bolag ingår. Investeringar och åtaganden inom kommunkoncernen är en del av kommunens samlade utveckling och behöver följas med samma långsiktighet och ansvarstagande. Vi ser samtidigt att kommunsektorn som helhet står inför betydande utmaningar. Demografiska förändringar med ett lägre barnafödande och en åldrande befolkning påverkar förutsättningarna för kommunens verksam- heter. Att fler lever längre är i grunden mycket positivt, men det ställer samtidigt ökade krav på planering, resurser och rätt dimensionerade verksamheter inom vård och omsorg. Det är också viktigt att konstatera att kommunen under året endast uppnått ett av de fyra politiskt fastställda målen. Måluppfyllelse är en central del i styrningen av kommunens verksamhet och ett viktigt kvitto på att vi utvecklas i rätt riktning. Att nå våra mål, inte minst inom områden som rör tillväxt och långsiktig utveckling, är avgörande för kommunens framtida styrka och attraktivitet. Resultatet visar att detta arbete behöver ha ett fortsatt tydligt fokus under kommande år. Kompetensförsörjning, kostnadsutveckling och organisatorisk stabilitet är avgörande faktorer för kommunens framtida utveckling. För Tranemo kommun innebär detta att vi behöver fortsätta arbeta målmedvetet med att skapa långsiktigt hållbara verksamheter och säkerställa att våra resurser används på ett ansvarsfullt och effek- tivt sätt. Samtidigt finns det mycket som talar till vår styrka. Tranemo kommun har engagerade medarbetare, ett aktivt näringsliv och invånare som bidrar till att utveckla vår kommun. Detta engagemang är en av våra viktigaste tillgångar. Framåt behöver vi fortsätta arbeta med tydliga prioriteringar, stärka kommunens attraktivitet och skapa förut- sättningar för tillväxt. En långsiktigt hållbar ekonomi bygger ytterst på att fler människor väljer att bo, leva och arbeta i vår kommun. Jag vill rikta ett varmt tack till alla medarbetare, förtroendevalda och invånare för ert arbete och ert engage- mang under året. Tranemo kommun står stabil idag – och vårt gemensamma ansvar är att fatta kloka beslut som säkerställer en lika stabil och hållbar framtid. Niklas Gardewik (M) 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen 7 Tranemo kommun i ett sjuhäradsperspektiv I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Bollebygd 3,5 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Borås 6,1 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Herrljunga 4,1 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Mark 4,3 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Svenljunga 4,3 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Tranemo 3,7 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Ulricehamn 3,8 Arbetslöshet 18-65 år, årsmedelvärde, andel av befolkningen (%) Vårgårda 4,3 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Bollebygd 88,4 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Borås 80,3 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Herrljunga 71,2 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Mark 77,0 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Svenljunga 80,3 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Tranemo 76,8 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Ulricehamn 80,4 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Vårgårda 78,2 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Bollebygd 12,0 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Borås 11,8 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Herrljunga 10,6 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Mark 10,7 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Svenljunga 11,5 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Tranemo 11,5 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Ulricehamn 10,9 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola åk 1-9, antal (2024) Vårgårda 12,1 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Bollebygd 143 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Borås 155 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Herrljunga 30 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Mark 110 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Svenljunga 168 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Tranemo 84 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Ulricehamn 189 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs kommunranking Vårgårda 1 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Bollebygd 3,0 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Borås 1,4 8 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Herrljunga 0,6 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Mark 0,7 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Svenljunga -1,1 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Tranemo 0,0 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Ulricehamn -2,9 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, andel (%) Vårgårda 4,7 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Bollebygd 78,7 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Borås 76,7 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Herrljunga 81,3 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Mark 79,2 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Svenljunga 72,3 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Tranemo 80,2 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Ulricehamn 73,1 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2024) Vårgårda 77,2 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Bollebygd 3,3 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Borås 3,8 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Herrljunga 3,1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Mark 3,5 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Svenljunga 1,6 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Tranemo 3,1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Ulricehamn 4,1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%), (2024) Vårgårda 3,6 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Bollebygd 4,7 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Borås 8,4 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Herrljunga 6,8 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Mark 7,7 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Svenljunga - Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Tranemo 5,9 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Ulricehamn 6,5 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (2024) Vårgårda 7,2 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Bollebygd 5,4 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Borås 5,1 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Herrljunga 4,9 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Mark 4,7 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Svenljunga 4.8 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Tranemo 4,9 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Ulricehamn 5,6 9 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, kommunal regi, antal (2024) Vårgårda 5,3 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Bollebygd 100 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Borås 92 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Herrljunga 88 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Mark 90 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Svenljunga 83 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Tranemo 89 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Ulricehamn 91 Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun (%) Vårgårda 89 Skattesats till kommun (%) Bollebygd 21,59 Skattesats till kommun (%) Borås 21,31 Skattesats till kommun (%) Herrljunga 21,94 Skattesats till kommun (%) Mark 21,51 Skattesats till kommun (%) Svenljunga 22,05 Skattesats till kommun (%) Tranemo 21,50 Skattesats till kommun (%) Ulricehamn 21,05 Skattesats till kommun (%) Vårgårda 21,61 10 Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen 11 Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en majoritet som leds av socialdemokraterna. Kommunfullmäktige består av 47% kvinnor och 53% män. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även moderbolaget Tra- nemo Forum AB samt dotterbolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunala uppdragsföretag Det har under året funnits tre enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Skogsduvan i Mossebo, Tranbäret i Tranemo samt Prästkragen i Månstad. Vivida Assistans, Primacura, Vägabo skola, Famac Assistans, Omsorgscompaniet, Monument assi- stans, Frösunda personlig assistans, Poolarna Assistans samt Älvsborgs assistans utför tjänster inom personlig assistans. Därtill kommer företag där kommunen köper platser för vård i exempelvis HVB eller konsulentstött familjehem. Sophämtningen sköttes under året av Nordisk Återvinning AB och grönyteskötseln hanterades av Tranemo Trädgårdstjänst AB. Tranemo kommun är medlem i Tolkförmedling Väst och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Motiv att bedriva verksamhet i olika organisationsformer Koncernens organisering utgår från att leverera välfärds- och samhällstjänster till högsta möjliga kvalitet givet de ekonomiskt givna förutsättningarna. För att klara uppdraget har koncernen använt både privata utförare samt samverkat i kommunalförbund och verksamhet bedrivits i bolag. Kom- munens verksamheter har ett tydligt internt fokus där invånarna och kommunens lagstadgade kärn- uppdrag står i centrum medans våra bolag i större omfattning bedriver extern verksamhet samt an- nan koncernövergripande strategisk utveckling med utgångspunkt och basen i att äga och förvalta fastigheter. 12 Översikt över verksamhetens utveckling Översikt över verksamhetens utveckling i koncernen och kommunen Kommunen gör ett finansiellt starkt resultat och stärker flertalet vitala nyckeltal där god ekonomisk hushållning uppnås ur det finansiella perspektivet. Koncernens bolag lämnar ett starkt år bakom sig, både gällande ekonomin (där avkastningskrav uppnås med god marginal) samt i relation till uppsatta mål och koncernsamordning. Sammantaget gör koncernen ett resultat på 39,7 mnkr, vilket är strax under resultatet för året innan. En tydlig nedgång syns i ökningstakten av nettokostnaderna, som uppgår till 0,8 procent (att jäm- föra med ett femårssnitt på 2,7%). En förklaring till den minskade ökningstakten är mer "normala" pensionskostnader efter flera år av hög inflation som drivit upp dessa samt en svag utveckling av skatteintäkterna vilket påverkat kommunens möjlighet att spendera. På tillgångssidan finns ökade såväl omsättningstillgångar som anläggningstillgångar samt skulder. Ett flertal större investeringar har genomförts i kommunen under året (två förskolor samt nytt re- ningsverk och därtill medfinansiering till infrastrukturprojekt till Trafikverket). En större redovis- ningsmässig effekt påverkar jämförelsen mellan åren där en del hyreskontrakt klassats som finansi- ella vilket har en påverkan på drygt 120 mnkr, kontrakten återfinns både inom koncernen samt helt externt. Femårsöversikt koncernen EKONOMISKT RESULTAT KONCERNEN Årets resultat, mnkr 40,3 42,3 32,4 40,0 38,3 Ökning nettokostnader, % 0,8% 2,1% 5,7% 3,7% 1,8% TILLGÅNGAR/SKULDER KONCERNEN Totala tillgångar, mnkr 1 854,0 1 621,7 1 578,7 1 642,5 1 595,0 varav Omsättningstillgångar, mnkr 310,0 254,0 245,7 306,6 290,0 Anläggningstillgångar och bidrag till infrastruktur, mnkr 1 544,0 1 367,6 1 333,0 1 335,9 1 305,0 Totala skulder, mnkr 970,4 792,7 846,5 960,2 960,6 varav Kortfristiga skulder, mnkr 344,4 333,1 213,9 217,9 176,5 Långfristiga skulder, mnkr 626,0 459,6 632,6 742,3 784,2 13 Femårsöversikt kommunen Årets resultat, mnkr 35,0 38,9 34,1 43,2 33,6 Årets balanskravsresultat, mnkr 29,4 38,6 34,1 43,1 29,9 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster , mnkr 35,0 38,9 34,1 49,2 39,4 Ökning nettokostnader, % 1,2 3,0 6,3 2,6 2,3 Ökning skatteintäkter, % 1,6 3,1 4,7 4,4 4,6 Personalkostnader, mnkr 676,7 664,1 627,9 571,0 566,4 NETTOINVESTERINGAR Skattefinansierade investeringar, mnkr 72,2 38,1 28,2 18,2 64,5 Taxefinansierade investeringar, mnkr 18,7 34,5 25,2 15,3 12,5 Självfinansiering skattefinansierade investeringar, % 110 239 305 517 128 TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mnkr 1 335,3 1 228,4 1 172,0 1 227,2 1 215,5 varav Omsättningstillgångar, mnkr 301,7 258,9 244,9 306,8 281,8 Anläggningstillgångar och bidrag till infrastruktur, mnkr 1 033,6 969,5 927,1 920,4 933,7 Totala skulder, mnkr 652,0 577,1 559,5 648,8 898,9 varav Kortfristiga skulder, mnkr 214,4 329,7 208,8 228,4 204,8 Långfristiga skulder, mnkr 284,0 110,6 268,2 358,0 415,6 SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, % 35,6 35,9 34,1 29,9 26,1 Soliditet exkl pensionsskuld, % 51,2 53,0 52,3 47,1 44,0 SKATTESATS Kommunal skattesats, % 21,5 21,5 21,5 21,5 21,5 Total skattesats, % 32,98 32,98 32,98 32,98 32,98 INVÅNARE Folkmängd 11 874 11 839 11 883 11 940 11 937 Befolkningsförändring 35 -44 -57 3 52 Födda 106 90 97 106 130 Döda 107 127 121 127 119 Födelsenetto -1 -37 -24 -21 11 Inflyttning 580 618 594 670 690 Utflyttning 543 624 626 656 656 Flyttningsnetto 37 -6 -32 14 34 14 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Omvärldsanalys Omvärlden påverkar oss Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur efter flera år av återkommande externa chocker. Tillväxten förblir svag och hushållens konsumtion hålls tillbaka av global oro och höga levnadskost- nader. Efter två tuffa år börjar det ljusna för kommuner och regioner med lägre kostnadsökningar och nå- got starkare resultat, men förutsättningarna är fortsatt ansträngda. För kommunernas del är den övergripande bilden ljus, men spridningen i de ekonomiska förutsättningarna är stora. Investeringsbehoven är stora och spridda över samtliga kommuntyper. För regionerna lättar pens- ionskostnaderna men den medicintekniska utvecklingen, som innebär längre och friskare liv, skapar ett ekonomiskt utsatt läge för regionerna. Den ekonomiska politiken är expansiv, men präglas av kortsiktighet. För att stärka kommunsek- torns ekonomi på längre sikt krävs långsiktiga planeringsförutsättningar och en finansiering som möter strukturförändringar, stärker det lokala självstyret och möjliggör fortsatt hög kvalitet i välfär- den. Offentliga finanser tyngs av lågkonjunkturen - läget kräver aktiva insatser framåt Lågkonjunkturen och de finanspolitiska satsningarna sätter tydliga avtryck i det offentliga sparan- det genom högre utgifter och lägre skatteinkomster. Det finansiella sparandet i statlig sektor visar underskott de kommande två åren, de största sedan 1990-talskrisen, exklusive pandemiåret 2020. Skillnaden mot 1990-talet är dock markant: då uppgick ränteutgifterna för den offentliga sektorn som mest till omkring 5 procent av BNP, att jämföra med dagens nivå på cirka 1 procent. Kommunsektorn redovisar fortsatt negativt finansiellt sparande, men närmar sig en nivå där skuld- kvoten förblir stabil. Under lång tid har statens skuld minskat som andel av BNP medan kommun- sektorns ökat, men trenden är nu på väg att vända. Den offentliga bruttoskulden bedöms öka till 38 procent av BNP till år 2029, huvudsakligen till följd av stigande statlig skuldsättning, medan kom- munsektorns andel förblir oförändrad. Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat har försämrats flera år i rad. Det har bidragit till en minskad självfinansie- ringsgrad av investeringar och en gradvis ökad upplåning. Det långsiktiga finansiella handlingsut- rymmet har därmed fått stå tillbaka för att hantera tillfälliga kostnadsökningar, inte minst kopplade till pensionskostnaderna. Var tredje kommun redovisade underskott 2024 och i år räknar drygt var femte med ett negativt re- sultat. Samtidigt ligger investeringsnivåerna kvar på historiskt höga nivåer, vilket fortsätter att driva upp skuldsättningen. Soliditeten i kommunkoncernerna har försvagats med 2,3 procentenheter de senaste två åren, även om nivån i ett längre perspektiv varit relativt stabil. Anpassning, anpassning och anpassning För de flesta kommuner handlar de demografiska utmaningarna inte längre om att möta ett väx- ande uppdrag, utan om att anpassa verksamheterna till ett förändrat behov. Framför allt påverkas förskola och grundskola, där elevkullarna fortsätter att minska, samtidigt som gruppen äldre ökar kraftigt. Långsiktighet och omställningsförmåga blir därför centrala ledord för kommunsektorn framöver. Kommunerna står inför en rad svåra beslut; att anpassa verksamheter till färre barn och elever, höja 15 taxor inom VA-området samt ställa om individ- och familjeomsorgen i takt med ny socialtjänstlag. I SKR:s enkät bedömer knappt en tredjedel av kommunernas ekonomichefer de ekonomiska förut- sättningarna för 2026 som i stort sett oförändrade jämfört med innevarande år, en fjärdedel anger att det är något bättre och en tredjedel att det är något sämre. Spridningen är större, svaren har tidigare varit mer entydiga. Under prognosperioden antas kommunerna inte fullt ut kunna anpassa kostnaderna i takt med det minskade elevunderlaget. Kostnadsökningen beräknas uppgå till omkring 1 procent per barn och elev i både förskola och grundskola. Samtidigt har regeringen i budgetpropositionen presenterat flera nya skolreformer, där informationen om innehåll och finansiering ännu är knapphändig. Ris- ken är att dessa reformer, som till stor del är underfinansierade, ytterligare försvårar den nödvän- diga anpassningen i skolsektorn. Källa: SKR, ekonomirapport okt 2025 Utvecklingen i Tranemo kommun Kommunens kärnverksamheter har fortsatt haft ett stabilt ekonomiskt år där budgetbalans uppnås för samtliga fyra sektioner, även om den makroekonomiska ekonomin som helhet gett ett svagt skatteunderlag. Koncernens bolag lämnar ett starkt år bakom sig med god måluppfyllelse och stärkt ekonomisk ställning. Måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål/indikatorer uppnås inom en del områden, medans andra fortsatt visar på utmaningar till att nå uppsatta mål. Endast ett av de fyra övergripande målen uppnås och det är framförallt inom skolans olika områden som kommunen inte når uppsatta mål. Sjukfrånvaron fortsätter att ligga på stabila nivåer där en viss minskning ses mellan åren och antalet årsarbetare har ökat på samtliga sektioner med totalt trettio stycken. Nya välfärdsbehov och en förskjuten vård till hemmet är en trend som påverkat såväl 2025 som kommande år. Att möta brukarnas vilja om mer vård nära hemmet i relation till vårdbehov och plat- ser på vård- och omsorgsboende kommer att ha en påverkan i planeringen av kommunens omsorgs- verksamhet framöver. Vidare ger de demografiska förändringarna, med färre barn i förskolan, kommunen utmaningar kring organisering samt finansiering av förskoleverksamheten (och på sikt även skolverksamheten). Totalt har volymerna minskat med omkring 100 barn de tre senaste åren, en trend som inte bara på- verkar barngrupperna utan också skolans finansiering. Färre barn innebär lägre ersättningar från staten i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kommunen har varit tämligen framgångs- rik i att kunna täcka upp för de lägre ersättningarna med andra kommunala medel, men med stora kostnadsökningar inom flertalet områden kommer den utveckling av kompensation vara svår att upprätta över tid om barngrupperna skulle fortsätta att minska. Satsningar, så som avgiftsfri för- skola, hoppas kunna attrahera familjer att flytta till kommunen. 16 Händelser av väsentlig betydelse Det har under året inte skett några större händelser som kraftigt påverkat kommunens ekonomiska ställning negativt. Däremot har det inom kommunkoncernen skett förändringar som påverkar såväl kommunens räkenskaper som ett av våra bolags och försvårar den ekonomiska jämförelsen mellan åren samt byggnationen av nya kommunala byggnader. Tranemo Utvecklings AB köper kommunalt ägda fastigheter Det av koncernen helägda bolaget, Tranemo Utvecklings AB, köpte i början av året kommunala fas- tigheter samt tog över lån från primärkommunen. Omfattningen var ungefär 130 mnkr, skedde till bokfört värde och påverkar både bolagets och kommunens balansräkningar i motsvarande storleks- grad. Flytt av verksamheter I budget 2026 som beslutades av kommunfullmäktige i december 2025 fattades beslut om att verk- samheterna samhällsutveckling samt kultur- och fritid flyttas mellan två av kommunens totalt fyra sektioner. Denna förändring påverkar inte räkenskapsåret 2025 utan kommer att följas upp under kommande år. Nya förskolor Under året färdigställdes två nya förskolor. Björkhagen i Dalstorp samt Björnen i Ambjörnarp. För- skolorna har kapacitet att både ta hand nuvarande barnkullar i stimulerande och attraktiva miljöer men också utrymme att växa i. Detta är en del i att aktivt göra Tranemo kommun till attraktiv kom- mun för barn- och familjer. Årets kulturkommun Tranemo visar att kultur kan bidra till samhällen som hänger ihop, gemenskap, en större förståelse för andra och till att skapa framtidstro. – Fina ord som sades när Tranemo fick Visions utmärkelse – ÅRETS KULTURKOMMUN 2025! Entrén till Centralen är nu gestaltad och upplyst. 17 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Tranemo kommun når ett av fyra övergripande mål 2025. Under kommuninvånarens perspektiv nås indikatorer för trygghet i skolan, företagsfrågor, jäm- ställdhet i föreningar, barn som ansökt om kultur och musikskola. Utbildningsresultat, personalkon- tinuitet, kontakten med tjänstepersoner för företag och lokalt föreningsindex uppnås inte. Några av de indikatorer som inte nås ligger nära målet. För målet hållbarhet uppnås indikatorerna för klimatlöften, matavfall, antalet laddstolpar medan indikatorer för behörighet till yrkesprogram, energieffektivisering, skillnad på pojkars och flickors resultat och antalet berusade elever inte uppnåddes. Indikatorn för social isolering mättes inte un- der 2025. Gällande målet befolkningstillväxt nås inte indikatorn om att bli fler invånare medan indikatorn för planlagd mark nås. Attraktiv arbetsgivare är det övergripande mål som uppfylls. Indikatorerna sjukfrånvaro, delaktig- het i verksamhetsplanering samt hälsa-frisknärvaro nås. Uppföljning av kommunens prioriterade mål Kommuninvånarens perspektiv är utgångspunkt för verk- samheten Målet är inte uppfyllt Hållbart samhälle Målet är inte uppfyllt 14 000 invånare 2035 Målet är inte uppfyllt Attraktiv arbetsgivare Målet är uppfyllt Kommuninvånarens perspektiv är utgångspunkt för verksamheten Andel elever i åk 1 som förväntas ha godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i svenska Nej Målet med indikatorn har inte uppnåtts. Andel elever i åk 1 som inte har godtagbara eller mer än godtagbara kun- skaper i svenska eller svenska som andra språk var 83,5 %, jämfört med målvärdet 90%. Det är något lägre än förra året. I Svenska som andraspråk är det 50% av eleverna som har godtagbara kunskaper i ämnet. Sammanställs Sv/SvA så har 78,5% av eleverna godkända resultat. De elever som inte klarade betygskriterierna i svenska är 19, men de elever som inte klarade kunskapskraven i svenska som andra språk var 10, vilket är färre elever än förra mät- perioden. Resultaten visar på att fler elever inom målgruppen för Svenska som inte klarar klarar betygskriterierna och färre 18 inom Svenska som andraspråk än förra mätperioden. Hitta språket är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i språklig medvetenhet i förskoleklass och åk 1. Med hjälp av detta material kan läraren under höstterminen tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå godtagbara kun- skaper. Resultaten blir särskilt viktiga för att anpassa undervisningen för de flerspråkiga eleverna. uppnå? Resultatet behöver analyseras och se vad det beror på på enhetsnivå men även grupp och individnivå. Skolorna har Intensivundervisning i läsflyt och läsförståelse genomförs systematiskt för de elever som riskerar att inte nå målen. Kunskaps- och språkutvecklande undervisning genomförs för de elever som läser svenska som andra språk. I de fall då dessa insatser inte räcker sätts extra anpassningar och särskilt stöd in. Det organiseras av skolans specialpedago- ger/ speciallärare. Arbetet med tidiga läsinsatser- och in- tensivläsning samt ett strukturerad SvA- undervisningen gynnar de elever som har behov av det. Andel elever i åk 1 som förväntas ha godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i matematik Nej Målet med indikatorn har inte uppnåtts men ligger nära. Andel elever i åk 1 som har godtagbara eller mer än god- tagbara kunskaper i matematik är 88,9 % jämfört med målvärdet 90%. Vilket är markant högre än förra mätperi- oden och visar ett stabilt värde. Hitta matematik är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i matematisk medvetenhet i förskoleklass och åk 1. Med hjälp av detta material kan läraren under höstterminen ti- digt identifiera elever som riskerar att inte nå godtagbara kunskaper. Resultaten blir särskilt viktiga för att kunna lägga upp intensiv undervisning i taluppfattning för de elever som riskerar att inte nå målen under resten av läså- ret. uppnå? Det som eleverna har svårigheter kring är de grundläg- gande matematiska begreppen, metoder och strategier för att lösa matematiska problem De har också svårt för upp- fatta antal, utan att behöva räkna. Intensiv undervisning i taluppfattning genomförs systematiskt för de elever som riskerar att inte nå målen samt arbete med konkret material för att befästa kunskaper. Satsningen på tidiga in- satser i matematik av bland annat speciallärare har gett 19 resultat. Elever i åk.8 som känner sig trygga i skolan Ja. I Skolinspektionens skolenkät har åk 8 på Tranängskolan ett högre indexvärde än riket avseende trygghet (Tranemo 8,1 jämfört med riket 7,8). Andel elever i åk 8 som känner sig trygga i skolan har ökat sedan föregående Skolenkät 2023. Enligt kommungemensam trygghetsenkät för 2025 uppger 92 procent av eleverna i åk 8 uppger att de är trygga i sko- lan. Skillnaden mellan flickor och pojkar har minskat, en högre andel flickor uppger att de är trygga i skolan jäm- fört med tidigare mätning. Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Nej. Målet för indikatorn är inte uppnått. Som referens för ett målvärde har vi valt riksnittet för innevarande år, det vill säga 73,4 procent, men i juni 2025 nådde vi 64,5 procent. Skolan har emellertid utmärkt sig positivt ännu ett år för sitt arbete med elever på introduktionsprogrammen, fad- deföretagsamhet och UF, språkutvecklande arbetssätt och det tryggetsskapande arbetet. Dock finns det fortsatta ut- vecklingsbehov i verksamheten. uppnå? De regelbundet återkommande uppföljningarna av elever- nas studier har fortsatt genom väl fungerande klassav- stämningar och klasskonferenser. Elevhälsan tillsammans med mentorer har fortsatt arbetet med att kartlägga och analysera elevers frånvaro. Skolan arbetar aktivt för att ut- veckla elevernas förmåga till eget ansvar för sitt lärande. Vidare fortsätter skolan att arbeta med att utveckla sko- lans hela IT-miljö och skolans lärplattform för att bli ett ef- fektivare instrument för elever och pedagoger. Insatser för att förbättra elevernas läs- och skrivutveckling fortsätter också. Under läsåret samverkar ämneslagen på Tranängskolan 7- 9 och Tranemo Gymnasieskola regelbundet. På samver- kansträffarna har det förts pedagogiska och strategiska samtal som bland annat lett till samarbete på elevnivå med gemensamma undervisningsinsatser och utvecklings- arbete mellan enheterna. 20 Barn och unga 6-15 år som ansökt om kultur- och mu- sikskola som erbjudits plats. Ja, för att uppnå målet för indikatorn: Detta följs varje termin. Kulturskolan öppnar kurser i alla ämnen. Lärarna åker till alla skolor i kommunen, undervi- sar öppet också på fritidsgårdar, samarbetar i olika projekt med grundskolan och på loven. Öppen verksamhet kan inte redovisas, likaså grupper av elever som vi i korta kur- ser träffar på lov och i samarbete med grundskolan. Dessa kurser är inte sökbara i vårt elevsystem. Det uppstår oftast kö på vissa ämnen/instrument, så som piano, trummor och gitarr där det är många som söker på alla orter. Vi har inga 100 % tjänster och resurserna räcker inte till för att säkra att alla får plats. Vi erbjuder "köande" ungdomar plats i andra ämnen än det de sökt. Så alla er- bjuds plats men tyvärr inte på första valet. Så länge inte alla elever känner att de får plats enligt sin önskan kan vi inte vara helt nöjda Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänst- tagare med minst 2 besök dagligen möter under 14 dagar, medelvärde Nej. Den senaste mätningen visade ett genomsnitt på 20 perso- ner. Under 2025 har uppföljningen av måttet upphört i da- tabasen Kolada. Hemtjänsten har under året arbetat för att säkerställa en stabil grundbemanning. Arbetet har dock påverkats av hög korttidsfrånvaro samt svårigheter att rekrytera utbil- dad personal. Verksamheten har försökt implementera ar- betssättet med fast omsorgskontakt, men har inte lyckats fullt ut på grund av personalfrånvaro samt brist på utbil- dade undersköterskor, vilket är ett krav för rollen. Planerarna har arbetat för att den fasta omsorgskontakten i första hand ska besöka och genomföra insatser hos sina brukare. Samtidigt har vårdtyngden varit hög under året, med många dubbelbemanningar och omfattande insatser under dygnets alla timmar, vilket har påverkat kontinuite- ten. uppnå? Hemtjänsten behöver fortsatt arbeta med att säkerställa grundbemanning med utbildad personal samt minska sjukfrånvaron. Detta förväntas bidra till ökad kontinuitet i schema- och insatsplanering. Ett nytt insatsplaneringssy- stem kommer att implementeras för att möjliggöra en mer kvalitativ och säker uppföljning av verksamheten. 21 Vidare kommer arbetet med att förtydliga rollen som fast omsorgskontakt fortsätta, liksom utvecklingen av arbete i mindre team kring brukarna. Under 2026 planeras även en översyn av hela hemtjänstorganisationen i syfte att stärka arbetsmiljön för chefer och medarbetare samt höja kvali- teten för brukarna. Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknads- verksamhet, andel deltagare som börjat arbeta eller stu- dera Ja AME hade under året arbetat med 115 deltagare. I åldern 16–24 år 18 personer (9 kvinnor och 9 män) och 25-65 år 93 personer (53 kvinnor och 41 män). 3 deltagare (2 kvinnor och 1 man) var över 65 år. Det är störst del 42% som anvisats till AME är från Arbets- förmedlingen. Del av dessa deltagare är också gemensamt med IFO. IFO har anvisat 18% av deltagare som enbart är från IFO. 21% är anvisade av Migrationsverket och För- säkringskassan 9%. Andra remittenter är också VGR, Sko- lan, HR och egen ansökan från deltagaren. Avslutsorsak: • Börjat arbeta: 15 personer (8kvinnor och 7 män) • Börjat studera: 5 personer (2 kvinnor och 3 män) • Överförd till annan myndighet: 22 personer (11 kvinnor och 11 män) • Slutförda uppdrag: oftast att se hur stor arbets- förmåga personer har i procenten, 25,50,75 eller 100: 4 personer (4 kvinnor) • Någonting annat än ovan: kan vara flytt, föräld- raledig eller kommer inte. 14 personer (11kvin- nor och 3 män) Statistik visar att 58% av deltagare på AME, har varit borta från ett arbete mer än 24 månader. Nu visar statistiken att 54% av deltagare går vidare från AME mellan 6–12 måna- der. År innan var andelen större, att de var kvar i över 24 månader på AME. Det finns fortfarande 8 % av deltagare som har en längre uppstatssträcka. När uppdraget på AME är klart, det kan vara till ett arbete eller till studier. Men större delen av deltagares avslut är till annan insats. Det kan vara att de får komma i kontakt med vården och kan då få hjälp av Försäkringskassan. Att de får rätt kodning för Arbetsförmedlingens insatser osv. Ohälsan hos våra deltagare, är fortfarande den största an- delen orsak på ansökningarna till AME. Statistik visar att 39% av deltagare har en gymnasial ut- bildning med sig. 29% har grundskola och 9% 22 eftergymnasial utbildning. 19% utan fullgjord grundskola och 4% okänd. Slutsats 2025 har fler har gått till arbete och studier. De som kom- mer till AME har stått lite närmare ett arbete, då de som står längre ifrån har gått till projektet Starta. Det är fortfa- rande i en period där arbetslösheten är påtaglig. Vi har ty- värr fortfarande många deltagare som står i kö till vården, för att få sina utredningar. uppnå? Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjnings- stöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Målet för denna indikatorn är att vi är bland de 25% kom- muner med minst återkommande till försörjningsstöd. Den jämförelsen är from 2025 inte längre möjlig då KKIK inte får in denna data från Sveriges kommuner. Däremot uppfyller vi för 2025 det andra, lokalt satta, målet i att ligga över 80%. För de individer där man bedömer eller ser en arbetsför- måga: • Pröva individers arbetsförmåga via Starta, AME och eller andra externa samverkanspartners såsom regionen. • Ge stöd åt individer att skaffa sig referenser för framtida självförsörjande arbete. I form av prak- tik eller omvänt försörjningsstöd (en samverkan med arbetsförmedling). Om det omvända försörj- ningsstödet inte leder till självförsörjande arbete, kan det istället innebära A-kassa eller aktivitets- stöd via jobb- och utvecklingsgarantin (jobben), som i sin tur innebär inkomster för självförsörj- ning. För de individer där man inte bedömer eller ser en arbets- förmåga: • Ge stöd till individer att ta de kontakter som är nödvändiga för att få sin försörjning tillgodosedd av annan aktuell huvudman och i dessa fall för- säkringskassa. Vården eller regionen blir även nödvändig i detta. Det innebär för enheten att ge stöd och även vara närvarande med individen vid olika besök hos vården (regionen) och försäk- ringskassa. Det kräver tid för enheten och arbete för att skapa förtroende mellan individ och soci- alsekreterare. Här kan personligt ombud (AME) 23 vare en samverkanspart. Dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare Ja Många företagsbesök hos stora som små företag. All- männa utskottet och kommundirektör är ute ihop med nä- ringslivsutvecklare och chef. uppnå? Vi uppfyller målet. Rankingplacering inom vår kommungrupp Ja Vi har bra samverkan med företagen, både tjänstepersoner och politiker. Tar tag i problem och återkopplar när de uppstår. uppnå? Vi har nått målen. Rimlig handläggningstid Ja, vi uppfyller målet och ligger bra till, över snittet i Västra Götalands län. 2025: Tranemo lov 38 ärenden 31 dagar, Tranemo anmälan 10 ärenden 11 dagar Sammanslaget: Genomsnittstid 20 dagar (3 veckor). Den lagstadgade tids- fristen är 10 veckor. riv en kort beskrivning av vad ni gjort för att uppnå må- let för indikatorn: Utbildningsinsatser för anställda, avstämningsmöten mel- lan Tranemo och Gislaveds kommuner var tredje vecka. Företagsbesök, Avstämning mellan politiker i Gislaved och Tranemo kommuner. 24 uppnå? Vi uppfyller målet. Det är lätt att komma i kontakt med kommunens handläggare Väldigt nära att fylla upp målet. Ligger 0,01 ifrån att uppnå målet. uppnå? Har haft hög omsättning på personal som påverkat åter- koppling. Mer samverkansmöten och medvetna hand- lingar om att återkoppla våra företag. Företagslotsen har fått ökad bevakning efter ny näringslivsutvecklare börjat. Anslag i kommunens investeringsbudget där 1% av- sätts för konstnärlig utsmyckning Ja, under 2025 har medel för konstnärlig utsmyckning an- vänts. Det finns en rad i investeringsbudget, där avsatts 1 miljon kronor för konstnärlig gestaltning på 5 år fördelade på 200 tkr varje år. Det motsvarar inte 1 % av den totala inve- steringsbudget. uppnå? Vi planerar att ha en avstämning med beslutfattare för att gå igenom våra riktlinjer och vad de tillåter. Dessa riktlin- jer håller på att revideras. Eftersom det inte finns årliga anslag i investeringsbudge- ten, utan dessa sträcker sig över en femårsperiod har för- valtningen valt att räkna på kostnader för pågående inve- steringsprojekt under 2025. Alla planerade insatser har ge- nomförts. Målet uppnås. Jämställdhet i de föreningars styrelser som får ekono- miskt stöd från kommunen Har vi uppnått målet för indikatorn? Ja, i samband med att föreningar skickar sina handlingar kollas fördelning i de olika styrelser. Skriv en kort beskrivning av vad vi gjort för att uppnå Styrelserna håller fördelningen 46% kvinnor och 54% män. Vi når målet. Föreningar har skickat årsmötes handlingar där de redovisar styrelsernas sammansättning. Det verkar finnas stabilitet. Hittills kan vi se en fördelning av 46 % kvinnor 54 % män. Samma fördelning som 2024. Vi för en dialog med föreningar om föreningsutveckling. 25 Vi läser årsmötesprotokoll där vi ser sammansättningen av styrelsen. Även om vi totalt når målet så skiljer sig föreningarna åt. Beroende på föreningskategori de tillhör domineras styrel- ser ibland av kvinnor ibland av män. Genom dialog med föreningarna vill vi hjälpa dem med att utveckla styrelse- arbetet. Dessa dialoger har genomförts hösten 2024 och har fortsatt under 2025. Det ska tas en handlingsplan att arbeta med för att vi ska bli Sveriges bästa föreningskom- mun. Jämställdhetsfrågan kommer att diskuteras Lokalt föreningsindex Tranemo kommun Nästan nått målet. Målvärde är 3 och vi ser utifrån de frågor som förening- arna svarar på att utvecklingen har varit mycket positiv 2025. Här följer resultat och jämförelse med 2024 Skriv en kort beskrivning av vad vi gjort för att uppnå En enkät med följande frågor har skickats till samtliga för- eningar, svarsfrekvensen blev 60 % 2024 63 % 2025 • Upplever ni att det är enkelt och tydligt hur ni som förening kan kommunicera med ansvariga kontaktpersoner? medelvärde 2024 3,15 medel- värde 2025 3,54 • Upplever ni att kommunikation och återkoppling fungerar bra? Medelvärde 2024 3,07 - medel- värde 2025 3,37 • Upplever ni att ni får tydlig och tillräcklig in- formation från kommunen angående riktlinjer, regler och möjligheter som berör er förening? Medelvärde 2024 2,77 - medelvärde 2025 3 • Upplever ni att de bidrag ni får är tillräckliga för att bedriva och utveckla er verksamhet? Medel- värde 2024 2,46- medelvärde 2025 2,63 • Upplever ni att ansökningsprocessen för bidrag är tydlig och enkel att förstå? Medelvärde 2024 2,43 - medelvärde 2025 2,59 • Är ni nöjda med återkopplingen och tiden det tar att få beslut om bidrag från kommunen? Medel- värde 2024 2,62 - medelvärde 2025 2,93 • Upplever ni att kommunen kan ge er stöd och vägledning när er förening behöver detta, t.ex. vad gäller tips om andra bidrag att söka men också i stort kring utmaningar föreningar kan ha? Medelvärde 2024 2,47 - medelvärde 2025 2,69 26 • Upplever ni att kommunen aktivt arbetar för att stödja och utveckla föreningslivet i stort? Medel- värde 2024 2,95 - medelvärde 2025 3,33 • Upplever ni att kommunen "ser" er förening och att vi engagerar oss för att stödja er och främja utveckling och tillväxt? Medelvärde 2024 2,57 - medelvärde 2025 2,93 • Upplever ni att ni har tillräckliga möjligheter att påverka kommunens beslut som berör förenings- livet? Medelvärde 2024 2,12 - medelvärde 2025 2,39 Det samlade resultatet för 2025 visar ett genomsnittligt medelvärde på 2,94, vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2024 och mycket nära målvärdet på 3. Utvecklingen är genomgående positiv inom samtliga frågeområden, vil- ket indikerar att de insatser som genomförts haft effekt. Särskilt tydliga förbättringar syns inom områden som rör kommunikation, återkoppling och upplevelsen av att kommunen aktivt stödjer och engagerar sig i föreningsli- vet. Detta bekräftas även i de dialoger som förts med före- ningarna, där många lyfter att kontakterna med kommu- nen blivit tydligare och mer tillgängliga. Samtidigt visar resultaten att frågor kopplade till bidrags- nivåer, bidragsprocesser och föreningarnas möjligheter att påverka beslut fortsatt ligger under målvärdet. Detta över- ensstämmer med de behov och önskemål som förening- arna själva lyft i dialogerna, där en tydligare struktur, för- bättrad samverkan med beslutsfattare och ökad delaktig- het efterfrågas. Mot denna bakgrund har verksamheten tagit fram en handlingsplan med målsättningen att Tranemo ska upple- vas som en föreningsvänlig kommun. Handlingsplanen har skickats på remiss till föreningarna och har mottagits med mycket positiv respons. Under processen har ett fler- tal meningsfulla dialoger förts med det lokala civilsam- hället, där fokus inte enbart varit på att lösa aktuella frå- gor utan på att bygga långsiktiga relationer och gemen- sam utveckling. Föreningarna ska inte enbart vara mottagare av stöd, utan aktiva medskapare i kommunens utveckling. För att ytter- ligare stärka analysens träffsäkerhet och säkerställa ett brett underlag behöver svarsfrekvensen i kommande en- käter öka ytterligare, vilket blir en prioriterad del i det fortsatta arbetet. Tydliga styrkor 2025 Kommunikation, dialog och engagemang Upplevelsen av att kommunen aktivt stödjer 27 föreningslivet Att föreningarna känner sig mer sedda Bidragens nivå Påverkansmöjligheter Tydlighet i bidragsprocesser . Hållbart samhälle Andel uppfyllda klimatlöften Ja Kommunens klimatlöften sträcker sig mellan 2024-2026 vilket gör att vi nu går in i slutfasen. Av 15 antagna löften så har samtliga påbörjats och 10 är redan genomförda. Ett antal workshops och webinarier har förvaltningen deltagit i. Utförda åtgärder är ett fortsatt arbete inom kosten med klimatsmart meny och minskat svinn vilket gör att vi i slu- tet av året når de nivåer som återfinns i löftet. Samverkan med näringslivet syftar till minskat beroende av naturgas genom elektrifiering. Under 2025 har vi haft ett lunchmöte på Torps lantbruk, ett av kommunens största lantbrukare, som berättat om sin omställning till biogas, de är nu helt självförsörjande i frågan och har genom en företagarlunch inspirerat andra företag i Tranemo kommun. Energitillsyn hos ytterligare ett företag har skettt vid miljötillsyn och vi deltar i Kommunvelometern som granskar och poängsät- ter vårt arbete med cykelfrågor, där bla en cykelbox instal- leras för att under lätta cykelpendling. Under perioden har vi köpt in någon enstaka elbil men de flesta bilar är fortsatt fossilbränsledrivna. Tanken är att fordonscentrali- seringen ska få fart på övergången till framförallt elbilar. I många fall så har arbetet med klimatlöften just börjat då de siktar mot 2026. Med stöd från Klimat 2030 och i sam- verkan inom Boråsregionen så underlättar genomföran- det. Andel matavfall som går till återvinning Ja. Resultatet sammanställs för år, 2025. Målet är att minst 60% av matavfallet ska gå till återvinning. 28 Plockanalys har genomförts under våren 2025 på matav- fallet och resultatet visar att 84% av matavfallet går till återvinning. uppnå? Antal laddpunkter vid kommunkoncernens arbets- platser ska öka Ja Samhällssektionen har fått i uppdrag att genomföra en ut- redning gällande möjligheten till att elektrifiera fordons- flottan samt se över befintlig laddinfrastruktur och de be- hov som finns. Utredningen presenterades för KLG och presidiet den 5 maj och innehåller en sammanställning av befintlig fordonsflotta, befintlig laddinfrastruktur samt en kostnadskalkyl för att uppgradera befintliga laddpunkter samt installation av nya. Sedan dess pågår arbetet med att sätta upp fler laddpunkter. I samband med KLG den 12 maj fattades följande beslut: • Samhällssektionen får i uppdrag att uppgradera laddmöjligheterna i enlighet med avsatta medel och vid behov återkomma om ökad investerings- behov. • Elektrifiera hela fordonsflotta med undantag för kontinutetsplaneringen. • Samhällssektionen får i uppdrag att föreslå en- hetlig bilmodell och starta upphandling i dialog med TUAB. 2025 satte vi upp 16 laddare vilket innebär 32 nya ladd- punkter. Från 2020-2024 har vi satt upp 41 laddare 82 laddpunkter totalt. Nu pågår installationsdelen på Västergården och nästa blir Gudarpsgården. På Västergården blir det totalt 12 laddpunkter och på Gu- darpsgården 16 nya laddpunkter. Målet är att det skall vara minst 7kW tillgängligt på varje laddpunkt i kommunen. Arbete tillsammans med Elatek är gjort för att utreda var vi kunde använda oss av lastbalansering för att optimera laddningen av våra bilar. Detta har sedan gjorts på samtliga laddare på Hjälmå och dom nya vid Forumhuset. Arbetet fortsätter under 2026. Detta innebär att Forums nya laddare och samtliga lad- dare på Hjälmå kan ladda upp till 22kW per laddnings- punkt. 29 Enkelt sätt kan man säga att dom delar på huvudström- men till stolparna så beroende på hur många som laddar och i vilken laddcykel bilen är. uppnå? Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hem- kommun, andel (%) Nej Målet är att andelen elever som blivit behöriga till yrkes- program ligger på samma nivå som 2024 och i nivå med riket, vilket tyder på stabilitet. Följande kan utläsas av betygen ht-25 i åk 9. Då är 76,3 % av eleverna i Tranemo kommun behöriga till ett yrkespro- gram jämfört med riket på 76,8 %. Det är dock en bit ifrån målvärdet på 90%. Skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat avsevärt i år, då flickor har lägre en behörighet till ett yrkesprogram än förra året 72,6 % jämfört med poj- karnas som har ökat sin behörighet markant till 79,5%. Åtgärder pågår med syfte att höja måluppfyllelsen ytterli- gare i samtliga årskurser på Tranängskolan 7-9 och även på F-6 skolorna. uppnå? Bland de åtgärder som har satts in för att höja måluppfyl- lelsen finns intensiv undervisning i de kärnämnen som eleverna riskerar att inte få godkända betyg i men även i övriga ämnen. Det erbjuds också läxhjälp, obligatorisk lovskola och i förekommande fall en anpassad studiegång. Samtliga skolenheter behöver arbeta med kognitionsve- tenskap, studieteknik, stödjande strukturer samt med kon- tinuerlig lästräning från åk 1-9. På högstadiet erbjuds även obligatorisk lovskola för att höja måluppfyllelsen under läsåret. Extra satsningar pågår i ämnet matematik för att höja måluppfyllelsen i det ämnet både kring utökad undervisning samt ett samarbete med gymnasiet samt läx- hjälp på mellanstadiet på alla våra F-6 skolor. Akutskolan har använts under året, vilket lett till en lugnare studie- miljö på Tranängskolan 7-9. Vidare behöver skolorna fortsätta att arbeta med förtroen- defulla relationer samt utveckla strategier för hur man be- möter flickor och pojkar i undervisningen, så att de ut- vecklas i riktning mot utbildningens mål. De behöver även arbeta med att utveckla den kvalitativa goda 30 undervisningen i alla ämnen. Social isolering och ensamhet (16-84 år) Mätningen genomfördes inte under 2025 utan sker under våren 2026 och resultat presenteras förhoppningsvis un- der hösten 2026. Tranemo kommun samverkar bland annat med förenings- livet för att motverka ensamhet bland äldre. Tre separata samarbeten med föreningen SPF Östra kind, Gula fabriken och Uddebo bygdegårdsförening har pågått sedan 2022 och har precis avslutats och slutredovisats. Alla projekt har syftat till att bland annat motverka frivillig ensamhet bland äldre. Kommunen driver också arbetet "Senior Sport School" som syftar till att äldre får träffa människor i samma ålder och testa på olika föreningsidrotter samt lära sig mer om kroppen och hjärnan genom tematräffar. För ungdomar som känner sig ensamma/har övervikt har vi en specifik insats för att motverka social isolering och ensamhet som heter Dans för hälsa som syftar till att de som är med ska hitta en rörelseform de mår bra av och fortsätta med denna efter projektets slut. Samverkan sker med barn- och elevhälsan och kulturskolan. uppnå? Energieffektivisering av fastigheter Nej. Vi arbetar stegvis med energieffektivisering i vårt fastig- hetsbestånd, utifrån de medel som tilldelas. Målet är att minska energianvändningen och samtidigt förbättra in- omhusmiljön för våra hyresgäster. Insatserna anpassas efter behov och kan till exempel om- fatta justering eller utbyte av värme- och ventilationssy- stem, samt ersättning av äldre armaturer med moderna och energieffektiva alternativ. För att följa upp resultaten mäter vi varje månad den to- tala energianvändningen per fastighet. Mätningen är nor- malårskorrigerad (baserad på grad dagar) och relaterad till byggnadens Atemp (energianvändning per kvadratme- ter uppvärmd area). Målet är att minska energiförbrukningen med 1 procent, men prognosen just nu är att minskningen kommer bli 0,6 procent. Dock är det en tidig, och därmed relativt osäker prognos. 31 uppnå? Det finns fortfarande goda möjligheter att utveckla arbetet vidare, både genom nya tekniska lösningar och ett mer systematiskt arbetssätt över tid. Att energieffektivisera in- nebär ofta stora investeringskostnader, vilket gör att vi har svårt att upprätthålla önskad takt i arbetet utifrån avsatta medel. Skillnad i pojkars och flickors resultat i åk.9, antal godkända ämnen Nej. Målet är att skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar ska minska, när det gäller antal godkända i samtliga äm- nen i åk 9. I åk 9 är 63,4 % av eleverna godkända i alla ämnen. Det ligger långt ifrån det förväntade resultatet på 75% för 2025. Skillnaden mellan könen är fortfarande stor men har minskat något, då 67,5 % av flickorna har godkänt i alla ämnen och pojkarna 58,5 %. Åtgärder pågår med syftet att höja måluppfyllelsen i samtliga ämnen i alla kurser på Tranängskolan 7-9, för att minska skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar. uppnå? Bland de åtgärder som har satts in för att höja måluppfyl- lelsen finns intensiv undervisning i de kärnämnen som eleverna riskerar att inte få betyg godkänd men även i öv- riga ämnen. Det erbjuds också läxhjälp, lovskola och i fö- rekommande fall en prioriterad timplan. Samtliga årskur- ser arbetar med studieteknik, stödjande strukturer samt kontinuerlig läs- och matematikträning. Det erbjuds även lovskola i åk 8 och 9. Extra satsningar pågår i ämnet mate- matik för att höja måluppfyllelsen i det ämnet både kring utökad undervisning samt ett samarbete med gymnasiet. Vidare arbetar skolan fortsatt med förtroendefulla relat- ioner elever och vuxna emellan samt att utveckla strate- gier för hur man möter flickor och pojkar i undervis- ningen. Andel elever som varit berusade i åk.9 Nej. En drogvaneundersökning genomförs varje år hos ele- verna på Tranängskolan 7-9 i samband med skolstarten. Undersökningen utförs av Drogförebyggarna från Örebro. 32 2025 genomfördes undersökningen den 25 augusti via di- gital enkät, 75% av eleverna i åk 9 svarade på enkäten. 15,5 % av eleverna angav att de hade varit berusade vid något tillfälle det senaste året. Detta är en signifikant minskning jämfört med förra året, då andelen blev 21%. Tranemo hade 2025 den bästa utvecklingen av alla de 15 kommuner som drogförebyggarna genomför sin enkät i. Resultaten visade på en rejäl minskning av konsumtionen av alkohol, nikotin (alla sorter) och narkotika bland våra elever i åk 7-9. Undersökningen visade även på ett bättre moendeindex bland eleverna. Se bilderna nedan. Utifrån undersökningens resultat och den dialog som sko- lan har på utvecklingssamtal, gruppsamtal och föräldra- möten har elevhälsan gjort riktade insatser, skickat ut in- formation, arbetat via trygghetspersoner både på individ- och gruppnivå, med olika delar. Vi har också använt oss av polisens olika material, mentorer har haft riktade sam- tal, utställt material i caféet mm. Vid behov skrivs riktade brev till vårdnadshavare kring olika aktuella företeelser. ”Delbart” – polisens material kring sociala medier, bilddelning mm - har ex distribue- rats via Infomentor. uppnå? 33 Lärandesektionen tog hösten 2024 fram en handlingsplan för att förebygga missbruk och knarkhandel på Tranängs- kolan 7-9. Detta skedde i nära samverkan med polis, soci- altjänst och kommunens folkhälsostrateg och brottsföre- byggande samordnare. En strategisk och operativ samverkansgrupp för barn och unga i Tranemo kommun startades 2024. Gruppens syfte är att förebygga och motverka utanförskap, brottslighet, missbruk, beroende samt andra normbrytande beteenden bland barn och unga. Bland de aktiviteter som gruppen har genomfört sedan starten bör särskilt sommaraktivite- terna lyftas fram. Dessa har engagerat flera verksamheter inom kommunen, inklusive föreningslivet, och har tagits emot mycket väl av kommunens barn och unga. 14000 invånare 2035 Invånare totalt Nej Vi har inte uppnått målet att bli fler i kommunen. Under året har kommunen haft flera framgångar bland annat årets kulturkommun, priser inom vård och omsorg, barn- vänlig kommun enligt Länsförsäkringars mätning, näst bäst tillväxt bland företagen i hela VGR samt gott närings- livsklimat, framgångsrik skola enligt mätningar för goda skolresultat för att nämn några insatser. uppnå? Fortsätta arbeta tillsammans i samverkan med näringsliv och föreningsliv samt mellan verksamheter inom förvalt- ningen. Jobba med och kommunicera vår vision och stra- tegiska plan. Kommunicera mer av det vi är bra på ut till invånare, verksamma i vår kommun men också till nya potentiella invånare, företag och kunder. Att det finns planlagd mark för bostäder för att upp- fylla kommunens målsättning om en önskad befolknings- tillväxt på 1% Ja Det finns detaljplanerad mark för att bygga ca 100 bostä- der per år. Men det är trots det viktigt att fortsätta att ta fram bostäder i attraktiva lägen då det äter på den markre- serv av bostäder som vi har detaljplanerad idag. Ny pri- oritetslista för detaljplaner 2025 pekar ut fler bostadspla- ner. 34 uppnå? Attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro Ja, målet har uppnåtts på kommunnivå. Den totala sjuk- frånvaron ligger under målvärdet på 7,3 %. Samtliga sekt- ioner uppnår målvärdet förutom Omsorgssektionen. Under 2025 har ett mer strukturerat arbete med rehabilite- ring påbörjats i samverkan med verksamhetens chefer. HR har haft en aktiv och nära stödjande roll i rehabiliteringsä- renden genom att varje sektion har tillgång till en dedike- rad HR-strateg. Vid en jämförelse mellan sektionerna framgår att lärande-, samhälls- och servicesektionen har en sjukfrånvaro som ligger tydligt under målvärdet på 7,3 %, medan omsorgs- sektionen har en högre sjukfrånvaro på 9,6 % och därmed inte når målvärdet. Arbetet har haft fokus på att både sänka sjukfrånvaron där den varit hög och att bibehålla låga nivåer i de sektioner som redan ligger under målvärdet uppnå? På kommunnivå har målet uppnåtts, men omsorgssekt- ionen har fortsatt en sjukfrånvaro som överstiger målvär- det. Omsorgsverksamheten är i högre grad platsbunden, vilket begränsar möjligheten till exempelvis distansarbete. Detta indikerar samtidigt ett behov av att fortsatt priori- tera förebyggande insatser och ett strukturerat rehabilite- ringsarbete. En viktig del i detta är att ytterligare stärka cheferna i deras arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar med stöd från HR. Hälsa - Frisknärvaro Ja, målvärdet på 27 % har uppnåtts. Utfallet är 31 %. Dock är detta en försämring jämfört med 2024 då utfallet var 32 %. Utvecklingen av indikatorn har följts över tid och frågan har hållits aktuell i verksamheten som en del av det lö- pande uppföljningsarbetet. Detta ger ett underlag för kommande insatser kopplade till arbetet med friskfak- torer. 35 uppnå? Under 2026 planeras ett strukturerat arbete med att identi- fiera och stärka friskfaktorer. Delaktighet i verksamhetsplanering Ja. Ingen mätning har skett, detta efter önskemål från verk- samheten om att minska antalet enkäter. Istället har en di- alog skett, där den övergripande uppfattningen är att re- spektive chef tillsammans med personalgruppen kunnat planera sin egen verksamhet utifrån givna förutsättningar. Det finns mer arbete att göra i syfte att öka delaktigheten bland personalgrupperna, vilket blir ett fokus kommande år. Skärvor – framtidsutställning på Väveriet i Uddebo, kommunpoet Jimmy Alm framför en dikt på invigningen. 36 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I budget antogs fem stycken finansiella mål och fyra stycken verksamhetsnära mål för god ekono- misk hushållning. Kommunen har god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Motivering: samtliga fem finansiella mål sett över planperioden uppnås (planperiod avser innevarande år samt de tre tidigare åren), för enbart 2025 nås fyra av fem finansiella mål. Kommunen har inte god ekonomisk hushållning ur ett verksamhet perspektiv Motivering: ett av fyra övergripande verksamhetsmål uppnås, detta för andra året på rad. En majo- ritet av kommunens indikatorer uppnås inte och flertalet har utvecklats i fel riktning. Mer om utvär- deringen av de fyra övergripande målen finns att läsa under avsnittet ”Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten”. God ekonomisk hushållning Kommuner har krav på sig att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som uppfyller en god ekono- misk hushållning. Kommunfullmäktige beslutar årligen om mål, som anges i budget, för att uppnå god ekonomisk hushållning utifrån det lagstadgade kravet i kommunallagen. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär bland annat att varje generation själv ska bära sina egna kostnader för den kommunala service som tillhandahålls. I praktiken bety- der det att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generation har konsumerat. Verksamhetsperspektivet av god ekonomisk hushållning innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnads- och ändamålseffektivt sätt. För att kommunen sammantaget ska bedö- mas ha en god ekonomisk hushållning behöver majoriteten av de finansiella målen samt majoriteten av de verksamhetsnära målen vara uppfyllda vid årsbokslutet. ________________________________________________________________________________________ Årets balanskravsresultat Ett viktigt mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är balanskravsresultatet. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter i förhållande till verksam- hetens kostnader. Vedertaget är att resultatet bör ligga på mellan 3% och 4% över en längre tidspe- riod. Med en sådan resultatnivå klarar en genomsnittlig kommun av att likvidfinansiera större delen av sina investeringar med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sinFINANSIELLA MÅL Mål 2025 Planperiod Balanskravsresultat minst 3,0 % 3,0% 3,3% 4,3% Självfinansieringsgraden skatteinvesteringar 100% 100% 110% 291% Intäktsökning jmf kostnadsökning 0,0% 0,4% 0,8% Nettokostnadsavvikelsen ska minska Minska 0,7 mnkr 20 mnkr Soliditet ska vara oförändrad eller öka =/+ 51,2% 50,9% planperiod avser innevarande år samt de tre tidigare åren 37 finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt i form av likviditet och soliditet. För expansiva kommuner med stor investeringsvolym bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 4% och 6% om kommunens finansiella handlingsutrymme ska behållas. Genom att generera ett överskott i kommu- nens löpande driftverksamhet ges förutsättningar för en ekonomi i balans. Överskottet som blir an- vänds till att finansiera kommunens investeringar med egna medel i stället för lånat kapital, till att amortera av lån och till att sätta av pengar till framtida pensionsutbetalningar. För 2025 når kommunen ett balanskravsresultat motsvarande 29,4 mnkr. Resultatet motsvarar en resultatnivå om 3,3 procent, vilket ska jämföras med det finansiella målet om 3 procent. Det genom- snittliga resultatet över planperioden har varit 4,3%, en bra bit över det finansiella målet. Sektionernas samlade överskott om 7,8 mnkr väger upp för en annars svag utveckling av skattein- täkterna till följd av det makroekonomiska läget. Självfinansieringsgraden av årets investeringar Självfinansieringsgraden av årets investeringar indikerar hur stor del av årets investeringar som har finansierats med egna medel. Med egna medel avses avskrivningar samt årets resultat. Om självfi- nansieringsgraden är 100 procent eller mer innebär det att samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent har investeringarna finansie- rats med annat kapital. För 2025 uppgår självfinansieringsgraden till 110 procent, vilket är över målvärdet på 100 procent. Genomsnittet under planperioden är 291 procent, ett utfall som varit möjligt genom starka resultat och balanserade investeringar. Utfallet har sjunkit under 2025, dels på grund av lägre resultatnivå än tidigare år men framförallt till följd av en hög takt bland kommunens investeringar, drygt 90 mnkr i investeringsutgifter (snittet i planperioden har varit omkring 60 mnkr). 38 Nettokostnaden ska inte öka i snabbare takt än summan av skatteintäkter och generella statsbi- drag Målet mäter balansen mellan ökade kostnader och ökade intäkter. Utvecklingen vid negativ diffe- rens ska ses som oroande om effekten är ihållande. Det kommer att innebära en nedmontering av den finansiella handlingsberedskapen och slutligen kommer det innebära att kommunen inte kan bära sina kostnader med sina egna intäkter för driftverksamheten. För 2025 ökar skatteintäkterna och statsbidragen med 1,6 procent från föregående år, vilket ligger lågt i en historisk jämförelse. Den bör också ställas i relation till sektorns generella kostnadsutveckl- ing och kan då ses som mycket låg. Kostnadsökningen för Tranemo kommun är kontrollerad med 1,2 procent för året, en tydlig minskning jämfört 2024 (3,0%). Det är framförallt pensionskostna- derna som inte fortsatt att öka i samma omfattning likt de två senaste åren. Att kommunen trots de låga intäktsökningarna fortsatt levererar goda resultat och överskott beror på en underliggande stark ekonomi. Kommunen bedöms ha god kontroll på sina egna finansiella tillgångar och de senaste åren lyckats hålla nere räntekostnader och annat därtill som i högre grad påverkat vår omvärld. Under planperioden har ökningen av intäkterna jämfört kostnaderna varit positiv, motsvarande 0,8 procent i genomsnitt per år. Målet nås både 2025 och som snitt över planperioden. Negativ avvikelse mellan redovisad nettokostnad och referenskostnad ska minska Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ("statistiskt förväntad" 39 kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga. hög ambitionsnivå och/eller låg effektivi- tet. Det går endast att följa upp nyckeltalet per helår då nyckeltalet delvis bygger på kommunernas inrapporterade kostnader. Nyckeltalet finns endast för kommunens pedagogiska verksamheter samt omsorgsverksamheter. Tranemos finansiella mål tar sikte på att den negativa avvikelsen mellan redovisad nettokostnad och referenskostnad ska minska. För 2025 finna ännu ingen data, varvid avvikelsen för år 2024 gäller och visar på att verksamheten i Tranemo kommun är 8,5 mnkr dyrare än vad som strukturellt förväntas utifrån vår struktur. Det är 0,6 mnkr lägre avvikelse jämfört året innan, men det har skett skillnader mellan de olika verksam- heterna. Det är lärandesektionen, som i stort sett ensamt, står för avvikelsen. En avvikelse som varit högst medveten i och med de ekonomiska satsningar som gjorts på skolan de senaste åren. Målet som sådant uppnås. Soliditet Soliditeten visar hur stor andel av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Syf- tet med soliditeten är att bedöma en kommuns långsiktiga betalningsförmåga och dess rörelserikt- ning. Desto större andel eget kapital som utgörs av kommunens tillgångar, desto högre är solidite- ten. En soliditet på 100 procent innebär en finansiering med enbart eget kapital och en soliditet på 0 procent innebär att det inte finns något eget kapital alls, utan samtliga tillgångar har finansierats med främmande kapital i form av avsättningar och skulder. Beräkningen av nyckeltalet innebär att 40 det aldrig kan överstiga 100 procent, men att 0 procent inte är det lägsta möjliga värdet. Det finns kommuner som har en negativ soliditet, vilket uppkommer när skulderna är större än tillgångarna. En låg soliditet kan innebära hög risk för verksamheten, medan en hög soliditet innebär en låg fi- nansiell risk. Man brukar kalla en låg soliditet för ”svag soliditet” och en hög soliditet för ”god soli- ditet”. En kommun med hög soliditet har i regel bättre motståndskraft mot eventuella finansiella föränd- ringar i form av bland annat lägre resultatnivåer under en period. Det egna kapitalets storlek i för- hållande till kommunens övriga skulder är även av intresse för banker och kreditinstitut i samband med att kommunen förhandlar om lån eller krediter. För 2025 uppgår soliditeten till 51,2 procent, det är en minskning från tidigare år som dels förklaras av höga investeringsvolymer som krävt mer kapital varvid tidigare i förtid betalda amorteringar nu har omsatts till nya lån samt en högre koncernkassa än tidigare år. Soliditeten har dock ökat från början av planperioden (47,1 procent) till ett genomsnitt om 50,9 procent. Målet om en ökad eller oförändrat soliditet har således uppnåtts mätt över planperioden men med en minskning under 2025. 41 Ekonomisk ställning Kommunens samlade överskott de senaste sex åren uppgår till nästan 200 mnkr, i relation till de ut- manande tider som svenska kommuner haft de senaste åren med extrem inflation, höga pensions- kostnader, skenande räntor och lågt skatteunderlag ska Tranemo kommun vara mycket nöjda med utfallet. Detta har skett samtidigt som samtliga sektioner visar på god budgetdisciplin, år efter år. Ett resultat av den goda ekonomin har varit avsättningar till framtida pensioner på nästan 100 mnkr samt amorteringar av lån på än mer därtill. _______________________________________________________________________________________ Resultat (+ 35,0 mnkr) Resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 3,9 procent och förklaras av nedan: Sektionerna (+ 7,8 mnkr). Sektionerna har ungefär 800 mnkr i kommunbidrag exkluderat för stats- bidrag, taxor och andra intäkter. Sektionernas totala omsättning uppgår till drygt 1 000 mnkr. Utfal- let är i balans hos samtliga, med en samlad positiv budgetavvikelse om mindre än 1 procent. Finansförvaltningen (- 2,8 mnkr). Finansen där skatteintäkter, statsbidrag, pensioner, räntor, kapi- talkostnader och liknande poster hanteras prognosticerar ett underskott om sammantaget 2,8 mnkr, denna avvikelse förklaras nedan; • Skatter & statsbidrag (- 7,6 mnkr). Jämfört med föregående prognos har skatteunderlaget 2024 reviderats ned ytterligare (vilket påverkar 2025 års slutavräkning), främst med anled- ning av utfall från Skatteverket. Även 2025 har skatteunderlagstillväxten reviderats ned, vil- ket beror på ny inkommande statistik. Det finns även en viss differens mellan befolkningsan- tagandet i budget 2025 och de faktiska antalet vilket legat till grund för Skatteverkets beräk- ningar. • Pensioner (- 7,6 mnkr). Pensionerna blir högre jämfört budget. Främsta bidraget kommer från högre pensionsavsättning då det inkommit ny information om tidigare anställningar vil- ket ger högre förmån att skuldföra. Även prognosen för den avgiftsbestämda pensionen är högre genom nya anställningar. • Finansiella kostnader (+ 1,8 mnkr). Den positiva avvikelsen förklaras i huvudsak av en överskottsutdelning från Kommuninvest samt avkastning på likvid. • Kapitalkostnader & avskrivningar (- 6,7 mnkr). Kommunens avskrivningar och kapital- kostnader har ett lägre utfall än budget. Lägre investeringstakt i slutet på förra året samt ef- fekten av de överflyttade fastigheterna till Tranemo Utvecklings AB förklarar skillnaden. Ef- fekten blir negativ på finansen men motsvarande positivt på sektionerna. • Övriga finansiella poster (+ 17,3 mnkr). Effekter av vårändringsbudget; nyttjande av kom- munreserv (utfördelat till sektionerna) samt medel ej nyttjade i kommunens löneöversyn återfinns bland annat här. 42 Skulder Amorteringen av koncernens långsiktiga skulder fortsätter, även om det under 2025 skett ett antal förändringar som försvårar jämförelsen. Den största påverkan har flytten av fastigheter och överta- gande av lån mellan primärkommunen och Tranemo Utvecklings AB där kommunens lån minskade och bolagets lån ökade motsvarande. Det finns även en eftersläpningseffekt från tidigare år, då kom- munen haft svårt att komma upp i planerad investeringsvolym samt ett framtida likvida behov upp- taget av Tranemo Utvecklings AB för lösen av bilar som påverkar. Investeringar som till hög grad genomförs 2025 innebär också att högre likvidbehov, varvid lån som tidigare förfallits utan att om- sättas nu behöver tas upp på nytt. Avsättning till framtida pensionsutbetalningar fortsätter enligt plan. Redovisning av skulder till banker: 43 44 Finanspolicy Tranemo kommun har antagit en finanspolicy som syftar till att fastställa ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten i koncernen ska bedrivas. För att begränsa ränteriskerna ska räntebindningsti- den i låneportföljen för koncernen spridas över den tidsram som är fastställd i policyn. Samtliga ny- upplåningar och omsättningslån som har tagits under året har gjorts med beaktande av finanspoli- cyn.Tabellen visar på hur spridningen ser ut 2025 och prognosticeras se ut framöver om inga nya lån upptas eller omsätts. Det finns ett antal kritiska räntebindningar, där riskerna bör spridas bättre vid omsättning eller nyupptagning av lån. Givet att ovan är ett utdrag på bokslutsdagen kan uppfölj- ningen vara missvisande. Sett över en årscykel förfaller lånen givet sina avslutsdatum i andra inter- valler. En del lån planeras också att amorteras av, varvid de korta löptiderna ligger i linje med det. Bolagens ekonomi Tranemo Forum AB Tranemo Forum AB är ett helägt kommunalt bolag som ägs av Tranemo kommun. Tranemo Forum AB har två dotterbolag, Tranemo Utvecklings AB och Tranemobostäder AB. Bolaget har sitt säte i Tranemo Forum AB redovisar ett nollresultat 2025 (före koncernbidrag från Tranemo Utvecklings AB är resultatet ett underskott på -336 tkr). Kostnaderna står till övervägande del av finansiella kostnader, förvaltningsersättning samt revisionskostnader. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 2,8 mnkr (2024: 2,6 mnkr) att jämföra med bolagets budgeterade resultat efter finansiella poster 4,2 mnkr. Årets resultat är påverkat av att hyresgrun- dande räntor är något lägre än budgeterat. Bolagets ekonomiska utveckling på senaste åren har gyn- nats av ett ränteklimat där hyresgrundande räntor stigit mer än bolagets faktiska räntor. Under det senaste året har vi kunnat konstatera en vändning där hyresgrundande räntor sjunker, vilket på sikt missgynnar bolagets ekonomiska utveckling i takt med att bolagets faktiska räntekostnader ökar. Avkastningskravet exkl. fastigheterna som hyrs ut till primärkommunen prognosticeras att uppnås med god marginal och uppgår till 9,58 procent (2024: 11,1 procent). Avkastningen inklusive fastig- heterna som hyrs av primärkommunen uppgår till 7,57 procent. Avkastningskravet är ställt till 7,25 procent. Tranemo Bostäder AB Tranemobostäder AB resultat för räkenskapsåret 2025 ett positivt resultat på 4 352 tkr vilket är ett överskott mot budget före skatt på 3 829 tkr. Rörelsens intäkter uppgår till 70,6 mkr visar på ett överskott med 1,6 mkr mot budget. Framför allt förklaras det av att uthyrningsläget förbättrats något, försäkringsersättning för ute- blivna hyresintäkter i samband med brand, återbäring ifrån försäkringsbolag samt en ersättning vid förlikning med leverantör. 45 Fastighetskostnaderna som uppgår till 55,9 mkr ger ett överskott mot budget på ca 1,7 mkr. Den största posten utgörs av ett överskott på personalkostnader (ca 1,1 mkr) med anledning av se- narelagd rekrytering samt flera längre sjukskrivningar. Driftskostnaderna visar ett överskott där kostnaderna för el samt ett omförhandlat bevakningsavtal utgör förklaringar till överskottet. Kostnader för underhåll visar på ett överskott med förklaring till att åtgärder senarelagts. 46 Pensionsplaceringar 47 Under 2025 flyttade kommunen över långsiktig kapitalförvaltning för att möta framtida pensions- skuld till Säkra-kapitalförvaltning. En initial engångsplacering om 45 mnkr genomfördes under vå- ren genom försäljning av dåvarande placeringar till förmån för den nya strategin. Förvaltningen utformades med beaktande av kommunens hållbarhetskrav och med målsättningen att uppnå en god riskjusterad avkastning över tid. En bred och diversifierad portfölj etablerades med inriktning mot både aktier och räntebärande tillgångar, samt en långsiktig målsättning om en fördelning om cirka 60 procent aktier och 40 procent räntor. Utöver engångsplaceringen görs ett månatligt sparande om 1,5 mnkr för att successivt öka risknivån och närma sig önskad portföljbalans. Under året har portföljen följts upp löpande och utvärderats månadsvis utifrån rådande marknadsläge. Mot bakgrund av fortsatt global osäkerhet har en försik- tig risknivå tillämpats, med viss undervikt mot aktier och fokus på stabilitet på räntesidan. Tidigare placerade medel, som fram till årsskiftet 2024/2025 hade genererat en avkastning om unge- fär 9 mnkr fick en svajig start på 2025 och minskade i värde med drygt 4 mnkr innan övergången till den nya portföljen. Avkastningen för perioden 1 maj till 31 december 2025 uppgick till 6,86 procent, motsvarande cirka 3,4 mnkr. Den långsiktiga placeringsstrategin bedöms fortsatt vara ändamålsenlig och ger goda förutsätt- ningar för stabil avkastning över tid. Jazz i Tranemo med våra grammisvinnare; Daniel Andersson Runevad och August Björn i trion Sara Aldén. 48 Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kost- nader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravet avser kommunens nämnds- och förvalt- ningsorganisation. Tranemo kommun har inget underskott att återställs då balanskravet uppfyllts samtliga år sedan införandet år 2000. När det gäller resultatutjämningsreserv (RUR) så har Tranemo kommun ingen sådan. Inga planer finns heller på att göra avsättning till nya resultatreserven (RER). För 2025 når kommunen ett balanskravsresultat motsvarande 29,4 mnkr. Resultatet motsvarar en resultatnivå om 3,3 procent, vilket ska jämföras med det finansiella målet om 3 procent. Det genom- snittliga resultatet över planperioden har varit 4,3%, en bra bit över det finansiella målet. Sektionernas samlade överskott om 7,8 mnkr väger upp för en annars svag utveckling av skattein- täkterna till följd av det makroekonomiska läget. Balanskravsutredning (tkr) Årets resultat 35,0 (-) samtliga realisationsvinster -2,3 (+) realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 (+) realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 (+/-) orealiserade vinster och förluster i värdepapper -3,3 (+/-) återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 Resultat efter balanskravsjusteringar 29,4 (+/-) förändring av resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 29,4 49 Väsentliga personalförhållanden Nyckeltalen i tabell 1a beskriver antal månadsavlönade tillsvidareanställda och visstidsanställda samt hur många årsarbetare detta motsvarar (per 251231). Antalet i båda dessa anställningsformer summeras och redovisas i vänster i tabellen. Tabell 1b visar procentuellt hur respektive sektions könsstruktur ser ut och redovisas utifrån biologiskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna. Tabell 2 fokuserar på timanställningar (intermittent anställning). Antalet timavlönade (per 251231) och antalet timmar som timanställda arbetat under perioden 250101-251231 samt hur många årsar- betare detta motsvarar. Nyckeltalen beskriver tillsammans hur helheten för anställningsformer fördelas mellan de olika grupperna. Tabellerna utgår från de aktiva anställningsavtal som finns upprättade vid mättidpunk- ten. Tabell 1a - Anställda per anställnings- och löneform Antal personer Månadsavl. tillsvid. Visstids månadsavl. Motsv. antal årsarbetare Lärande 439 426 391 373 49 54 429,9 416,9 Omsorg 501 463 442 425 59 37 497,5 453,8 Samhäll 148 146 139 142 10 4 140,9 138,8 Service 36 38 33 38 3 0 36 39 Totalt 1 124 1 073 1 005 978 121 95 1 104,3 1 048,5 Tabell 1b - anställda per anställnings-, löneform och kön Antal personer Månadsavl. tillsvid. Visstids månadsavl. Motsv. antal årsarbetare Kön 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Kvinnor 906 876 813 792 95 76 892,4 848,6 Män 218 206 192 187 26 19 211,9 199,9 Totalt 1 124 1 082 1 005 979 121 95 1 104,3 1 048,5 Tabell 2 - antal timmar utförda av timavlönade visstidsanställda Visstids timavl. Antal timmar Motsvarande antal årsarbetare Sektion 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lärande 77 97 25 431 28 121 12,84 14,25 Omsorg 189 197 107 579 89 150 54,33 45,03 Samhäll 39 39 8 644 9 272 4,37 4,68 Service 3 3 928 327 0,47 0,17 Totalt 308 336 142 582 126 870 72,01 64,13 50 Sysselsättningsgrad - intervall (månadsavlönade) Nyckeltalen i tabell 3 beskriver den överenskomna sysselsättningsgraden fördelat på antalet hel och deltidsanställda av samtliga månadsavlönade. Sysselsättningsgraden redovisas utifrån den fak- tiska procent som det står på anställningsavtalet som gäller vid mättillfället. Tabellens högra kolumn beskriver medelsysselsättningsgrad och räknas fram genom att antalet årsarbetare divideras med antalet anställda. Tabell 3 - Sysselsättningsgrad - intervall (månadsavlönade) Heltid, 100% Deltid, 75-99% Deltid, 1-74% Sysselsättning, medel Lärande 93 % 92 % 3 % 3 % 4 % 5 % 97,6 % 96,9 % Omsorg 99 % 99 % 0 % 0 % 1 % 1 % 99,4 % 97 % Samhäll 85 % 86 % 4 % 5 % 11 % 9 % 93,7 % 93,2 % Service 100 % 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % 100 % Totalt 95 % 94 % 2 % 2 % 3 % 4 % 97,9 % 96,6 % Personalstruktur Nyckeltalen i tabell 4a beskriver åldersstruktur uppdelat per sektion och totalt för kommunen. Tabell 4b visar procentuellt hur respektive sektions könsstruktur ser ut och redovisas utifrån biolo- giskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna. För att klara framtida kompetensförsörjning finns ett stort värde i att verka för att medarbetare väl- jer att arbeta längre. Arbetet med kompetensförsörjning pågår i respektive sektion och är en fråga som är direkt knutet till respektive sektions verksamheter, mål och uppdrag. För en enhetlig struk- tur i arbetet i kompetensförsörjningen finns ett gemensamt arbetssätt i form av sektionsspecifika kompetensförsörjningsplaner. Tabell 4a - åldersfördelning (månadsavlönade) 0 -29 år 30 -39 år 40 -49 år 50 -59 år 60 -99 år Sektion 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lärande 8,8 8,9 23,0 23,3 23,6 24,6 23,9 24,6 20,7 18,6 Omsorg 13,9 14,5 22,7 23,3 25,2 23,1 24,8 25,1 13,5 14,0 Samhäll 3,3 4,8 19,3 17,1 20,7 21,2 28,0 28,8 28,7 28,1 Service 2,8 0,0 44,4 42,1 19,4 21,1 19,4 18,4 13,9 18,4 Totalt 10,1 10,4 23,0 23,1 23,8 23,4 24,7 25,2 18,4 17,9 51 Tabell 4b - åldersfördelning per kön (månadsavlönade) 0 -29 år 30 -39 år 40 -49 år 50 -59 år 60 -99 år Kön 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Kvinnor 8,0 8,6 17,8 18,7 19,7 18,5 20,0 20,9 14,6 14,1 Män 2,1 1,8 5,2 4,4 4,1 4,9 4,6 4,3 3,8 3,8 Totalt 10,1 10,4 23,0 23,1 23,8 23,4 24,7 25,2 18,4 17,9 Tabell 5 - Kön (månadsavlönade) Man Kvinna Sektion 2025 2024 2025 2024 Lärande 0,17 16,9 82,9 83,1 Omsorg 13,6 13,0 86,4 87,0 Samhäll 44,9 46,6 55,1 53,4 Service 9,1 15,8 90,9 84,2 Totalt 19,2 19,2 80,8 80,8 Frisktal Nyckeltalen i tabellen beskriver andelen friska medarbetare. Vi mäter andelen medarbetare som inte har någon sjukfrånvaro under perioden, vi mäter andelen medarbetare som har 1-5 dagar sjuk- frånvaro och andelen medarbetare som har fler än 5 sjukfrånvarodagar under året. Nyckeltalet hälsa är ett sätt att lyfta fram organisatoriska faktorer som påverkar medarbetares hälsa. Det ska endast användas för analys på organisationsnivå. Definitionen är antalet helårsfriska medar- betare under 1 år. Det hjälper till att flytta fokus från individens sjuklighet till faktorer på organisat- ionsnivå som har betydelse för hälsa och välmående. Frånvaro på grund av sjukdom ligger i en ge- nomsnittlig grupp människor någonstans mellan två och fyra procent. Omräknat till sjukdagar handlar det om ett spann mellan 0 och 5 sjukdagar på ett år vid max tre tillfällen. Hög grad helårs- frisk medarbetare påverkas av friskfaktorer. Friskfaktorer är tillstånd som gör att vi mår bra och pre- sterar på arbetet. Används de aktivt, systematiskt och långsiktigt finns stor chans att skapa en god arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Mycket hänger på ledarskapet. Men framför allt krävs en organi- sation där cheferna har förutsättningar att leda på ett sätt som får medarbetarna att må bra. Friskfak- torer som bidrar till god hälsa är: 1. En rättvis och transparent organisation Medarbetarna upplever organisationen som schysst. Beslut är välmotiverade, rättvisa, transparenta och efterlevs. Roller, ansvar och mandat är tydliga. Det råder tillit mellan organisationens olika ni- våer, verksamheter och individer. Värdegrund, policys och rutiner är väl kända, relevanta och följs. 2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap Ledare är tillgängliga, tydliggör mål, inspirerar och visar vägen. De utvecklar relationer och visar tillit genom att ge ansvar, stöd och möjligheter. Chefer och medarbetare tar ansvar och tydliggör vad de behöver för att göra sina uppgifter och nå uppsatta mål. Alla ser till verksamhetens bästa och dri- ver gemensamt verksamheten framåt. 52 3. Delaktighet och inflytande Organisationen skapar förutsättningar för medarbetare att ha inflytande över sin arbetssituation och vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen. Rutiner, arbetssätt, mötes- och beslutsstrukturer utformas för att ta vara på medarbetares tankar, åsikter och idéer. Alla kommer till tals och bidrar med olika erfarenheter och perspektiv. 4. En välutvecklad kommunikation och återkoppling Samtalsklimatet är öppet och tillåtande uppåt, nedåt och åt sidorna. Det finns fungerande kommu- nikationsvägar och forum för information och dialog. Alla lyssnar på varandra. Återkoppling ges på beteenden och hur de påverkar verksamhetens resultat. Sakfrågor hanteras utan att det blir person- ligt. 5. Prioritering av arbetsuppgifter Det förs regelbundna samtal för att främja balans mellan krav och resurser. Det finns samsyn om vad som är viktigt, bråttom och rätt sak att göra. Medarbetarna upplever att de kommer till sin rätt och är trygga i den prioritering de gör i vardagen. Vid hög belastning får medarbetarna hjälp att pri- oritera bland arbetsuppgifterna. 6. Kompetensutveckling hela arbetslivet Det finns strukturer för att ta vara på och utveckla kompetens och erfarenhet inom organisationen. Det sker genom utbildning, byte av arbetsuppgifter/roll eller annan form av kompetensutbyte. Or- ganisationen är lärande – medarbetare får möjlighet att lära av varandra och utvecklas tillsammans i vardagen. 7. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och verksamhetsutvecklingen. Det är rutin att löpande bedöma risker för ohälsa och olycksfall, och reflektera över vad som funge- rar bra på arbetsplatsen. Man tar till olika åtgärder för att förebygga risker och främja en god arbets- miljö, och följer upp åtgärderna. 8. Tidiga insatser och arbetsanpassning Kunskapen om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker till sjukfrånvaro är god. Det finns väl kända rutiner vid kort- och långtidssjukfrånvaro som efterlevs. Alla uppmärksammar sin chef om de inte mår bra och chefen agerar på tidiga signaler. Arbetsanpassning och andra tidiga insatser sker i dialog med medarbetare och andra aktörer så som företagshälsovård och försäkringskassa. Tranemo kommun har ett frisktal på 31% som motsvarar den andel medarbetare som inte bär en enda sjukdag under perioden 2025-01-01--2025-12-31. I kommunen har vi 26% procent av våra med- arbetare som har 1-5 sjuk frånvarodagar och 44% procent som har fler än 5 sjuk frånvarodagar. 53 Personalrörlighet Nyckeltalet personalrörlighet som redovisas i tabell 6 beskriver personalomsättning uppdelat på pensions-, extern och intern-avgångar. Nyckeltalet mäts genom att antalet avgångar under året och divideras med antal anställda vid årets början. Personer som lämnat sin anställning för att ta ut pension redovisas under pensionsmåttet. Personer som helt lämnat kommunen räknas in i den ex- terna omsättningen och även personer som lämnat en tillsvidareanställning (egen begäran, uppsäg- ning, etc.). De personer som lämnat en anställning för att påbörja en ny inom kommunen räknas istället in i det interna rörlighetsmåttet. Nyckeltalen ska tolkas med varsamhet när en sektion under- stiger 50 anställda medarbetare eftersom enstaka avgångar då får oproportionerliga utslag på resul- tatet. Tabell 6 - Personalomsättning (tillsvidare månadsavlönade) Personalomsättning Pension Extern Intern Lärande 8,6 8,8 0,8 2,4 6,7 5,3 1,1 1,1 Omsorg 14,2 21,3 1,4 1,6 10,2 11,2 2,6 8,4 Samhäll 14,1 13,4 2,8 1,4 9,9 6,9 1,4 5,6 Service 28,9 13,5 0,0 0,0 21,1 8,1 7,8 5,4 Totalt 12,7 15,1 1,3 1,8 9,4 8,2 2,0 5,1 Personalkostnader Nyckeltalet i tabell 7 visar spridningen på olika typer av lönekostnader. Spridningen visar i vilken utsträckning kommunen använder sin ordinarie arbetskraft för att utföra arbete och hur mycket till- fällig personal som används. Den visar också hur stor andel ersättning för fyllnad och övertid som utbetalas. Differensen mellan de olika lönekostnadsgrupperna och totalen förklaras med att exem- pelvis arvoden, beredskapsersättning, OB och liknande inte särredovisas. 54 Tabell 7 - Fördelning lönekostnader arbetad tid Månadslön Motsv. antal års- arb. Timlön Motsv. antal års- arb. Fyllnads- och övertid Motsv. antal årsarb. Sektion 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lärande 95,6 95,1 325,16 321,34 2,8 4,2 12,8 14,3 0,3 0,6 1,63 2,06 Omsorg 79,1 85,7 300,5 286,92 10,7 13,5 54,33 45,03 1,2 0,8 2,31 2,74 Samhäll 90,3 94,7 113,94 112,28 2,98 3,9 4,37 4,68 2,57 1,3 2,01 1,6 Service 95,5 98,7 31,56 31,20 1,2 0,5 0,47 0,17 0,9 0,7 0,11 0,23 Totalt 88,3 91,4 771,16 751,74 5,9 7,8 72,01 64,18 1,0 0,8 5,97 6,63 Frånvaro Sjukfrånvaron har under året utvecklats olika inom kommunens sektioner. Inom omsorgssektionen har sjukfrånvaron fortsatt att minska något, vilket delvis förklaras av ett ökat fokus på att stärka grundbemanningen. Korttidsfrånvaron har sjunkit från 5,5 till 5,1 procent jämfört med föregående år. Även lärandesektionen uppvisar en positiv utveckling, där den totala sjukfrånvaron minskat från 5,48 till 4,9 procent och långtidssjukfrånvaron från 1,68 till 1,2 procent. Detta bedöms vara ett resul- tat av ett mer systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete samt ökad organisatorisk stabilitet. För samhällssektionen har den totala sjukfrånvaron däremot ökat något, från 4,08 till 4,2 procent. Samtidigt minskar långtidssjukfrånvaron från 1,4 till 1,2 procent, medan korttidssjukfrånvaron ökar från 2,68 till 3 procent. Servicessektionen. Tabell 8 - Sjukfrånvaro (månads- och timavlönade) Sjukfrånvaro total Sjukfrånvaro korttids Sjukfrånvaro långtids (mer än 59 dagar) Sektion 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lärande 4,9 % 5,8 % 3,7 % 3,8 % 1,2 % 1,7 % Omsorg 9,6 % 10,1 % 5,1 % 5,5 % 4,5 % 4,6 % Samhäll 4,2 % 4,1 % 3,0 % 2,7 % 1,2 % 1,4 % Service 2,8 % 2 % 2,6 % 1,6 % 0,3 % 0,4 % Totalt 6,8 % 7,1 % 4,2 % 4,3 % 2,6 % 2,8 % Tabell 9 Sjukfrånvaro kön (månads- och timavlönade) Kvinna Man Sektion 2025 2024 2025 2024 Lärande 5,2 % 5,8 % 3,2 % 3,8 % Omsorg 10,0 % 10,7 % 7,1 % 6,3 % Samhäll 6,0 % 5,3 % 2,9 % 2,7 % Service 9,2 % 2,2 % 0,3 % 0,8 % Totalt 7,4 % 7,9 % 4,2 % 4,1 % 55 Tabell 10 Sjukfrånvaro åldersintervall (månads- och timavlönade) Sjukfrånvaro 0-29 Sjukfrånvaro 30-49 Sjukfrånvaro 50-99 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Totalt 8,7 % 8,6 % 6,8 % 6,8 % 6,3 % 7,0 % Barnteatern MIN! – Scenkonst med ett högaktuellt ämne för barnen i de mindre åldrarna. 56 Förväntad utveckling Stabil skatteunderlagstillväxt, men svagare köpkraft i sektorn Att få fart på BNP- tillväxten, så att sysselsättningen stärks, är avgörande även för kommunsektorn. Skatteunderlaget bedöms öka med i genomsnitt 4,2 procent per år 2026– 2029, med något starkare utveckling 2027. Trots att fler arbetade timmar väntas framöver blir deras bidrag till skatteunderlagstillväxten lägre än genomsnittet det senaste decenniet. Timlöneutvecklingen ger däremot ett starkare bidrag. Skill- naden är betydande, en skatteunderlagstillväxt driven av löner innebär också ökade kostnader för kommunsektorn, till skillnad från när den drivs av fler arbetade timmar. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med 1,4 procent per år under perioden 2026– 2029, nå- got över det historiska genomsnittet. Men återhämtningen måste ses i ljuset av den köpkraftsförlust som följde på den höga inflationen 2023–2024. Kommunsektorns ekonomiska utrymme har försva- gats varaktigt, då inflationen minskat den verksamhetsvolym som skatteintäkterna kan finansiera. Mot slutet av prognosperioden väntas skatteunderlaget per invånare i reala termer åter nå en nivå i linje med en trendmässig utveckling, främst till följd av den låga befolkningstillväxten. Framöver ser ekonomin ut att gå in i ett nytt normalläge med svagare demografisk tillväxt, men med högre rän- tor, priser och löner än under åren före pandemin. Tranemo kommuns finanser fortsatt starka men försvagas. Kommunens ekonomiska utveckling de senaste åren har varit god och kommunens finansiella ställ- ning har stärkts i tider då andra kommuners försvagats. De trender vi haft de senaste åren med höga resultatnivåer, hög självfinansieringsgrad, amorteringar och stärkta nyckeltal kommer att börja att avta. I Budget 2026 har planerade amorteringar minskats från 18 mnkr/år till 3,5 mnkr/år, resul- tatnivån sänkts och för 2026 prognosticeras inte något av kommunens fyra finansiella mål att upp- nås. 57 Uppdrag från politik Förvaltningen får i uppdrag att omar- beta nytt förslag till internhyresmodell. Uppdraget ska vara klart Q3 2025 för verkställande från 2026 efter beslut av KS. Politiskt uppdrag 2025-02-27 Pågående Förvaltningen får i uppdrag att åter- komma till kommunstyrelsen med en redovisning av budgetpåverkan och lo- kaleffektivitet. Fortsatt arbete krävs i framtiden för att möta helhetsbehoven på Tranängskolans område. Ger förvaltningen i uppdrag att iord- ningställa en modullösning med tillag- ningskök på befintlig tomt med place- ring på annan plats än där befintlig skolbyggnad står idag. Verksamheten skall omfatta både förskola och fritids- hem för upptagningsområde Ambjör- narp och Sjötofta. Politiskt uppdrag 2024-08-12 Avslutad Ger förvaltningen i uppdrag att upp- rätta ett reglemente för ungdomsrådet. Politiskt uppdrag 2024-10-22 Avslutad Ger nästkommande arvodesberedning i uppdrag att se över möjliga lösningar i frågan. Politiskt uppdrag 2024-11-21 Arvodesberedningen fick uppdraget 26 juni. Arbetet löper på enligt plan. Granskningsrapport äldreomsorgen - Förvaltningen får i uppdrag att åter- komma till kommunstyrelsen med en uppföljning av åtgärderna i februari 2025. Politiskt uppdrag 2024-10-24 Ärendet är uppskjutet till KS 24/9 Motion : Avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden - se över digitala inköps- lösningar för hemtjänsten Motion 2025-07-02 Ärendet är anmält till TPB. Motion om att stärka Tranemos krisbe- redskap (M) Motion 2025-10-22 Pågående Motion om begränsning av användan- det av pyrotekniska varor Motion 2024-02-08 Avslutad Motion om framtagande av en Energi- plan Motion 2024-02-08 Avslutad Motion om klimakterieutbildning Motion 2025-04-16 Pågående. Motion om löneutbetalning den 25e Motion 2025-04-16 Motionen återremitteras med ett upp- drag till förvaltningen om att utreda förutsättningar för ett införande av motionen från och med 1 januari 2027 (AU2025-12-11) Motion om mobiltelefonförbud i kom- munfullmäktige (M) Motion 2025-12-17 Pågående Motion om psykiatriboende i Tranemo kommun (M) Motion 2025-10-22 Motionen är fördelad men ej påbör- jad. 58 Motion om Solbacken som demensbo- ende Motion 2025-03-26 Ärendet är i politisk process. Motion om Solrosboende i Tranemo kommun Motion 2024-02-08 Avslutad Personalpolitiska riktlinjer Politiskt uppdrag 2023-02-23 Beslut KF 2025-09-18 Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare Tranemoförslag 2025-07-02 Ärendet är i politisk process. Tranemoförslag om att bygga ut matsa- len på Tranängskolan Tranemoförslag 2025-02-12 Återrapport om nuläge och process gavs AU/LU 2025-10-16. Tilldelningsbeslut har tagits till entre- prenör och är i inledningen av ge- nomförande. Tranemoförslag om att det borde infö- ras minst en friskvårdstimma i veckan för anställda i kommunen (33/30) Tranemoförslag 2024-08-12 Avslutad Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet Tranemoförslag 2025-02-12 Ärendet är i politiskt process. Tranemoförslag om att införa tvålärar- system i åk 2-3 på Tranängskolan Tranemoförslag 2025-09-25 Ärendet är under beredning. Tranemoförslag om att klassa ett om- råde till ett tyst område Tranemoförslag 2024-05-21 Avslutad Tranemoförslag om att uppmärksamma Ramadan genom offentlig belysning... Tranemoförslag 2025-05-21 Avslutad Tranemoförslag om att upprätta en löp- arbana (400 m) i kommunen Tranemoförslag 2025-11-18 Pågående Tranemoförslag om bikepark i Länghem Tranemoförslag 2025-07-28 Pågående Tranemoförslag om bokningssystem i idrottshallar 35/30 Tranemoförslag 2024-02-19 Ärendet är återremitterat och förvalt- ningen återkommer med svar under våren 2026. Tranemoförslag om cykelvägar mellan Grimsås och närliggande byar Tranemoförslag 2025-07-02 Pågående Tranemoförslag om en gång- och cykel- väg mellan Nittorp och Tranemo Tranemoförslag 2025-05-21 Pågående Tranemoförslag om förkortad arbetstid med bibehållen lön (36/30 Tranemoförslag 2024-08-12 Avslutad Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/Saxofonvägen/Kornett- vägen Tranemoförslag 2025-03-26 Verksamheten följer plan för skötsel av utemiljö efter inventering Tra- nemoförslaget föreslås att avslås med hänvisning till prioritering av resur- ser. Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås och Remmabo Tranemoförslag 2025-02-12 Ärendet återremitterades på kom- munstyrelsen 2025-12-18. Handläg- gare bereder ärendet. 59 Tranemoförslag om idrottsgala i Tra- nemo kommun Tranemoförslag 2024-04-12 Avslutad Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom fotbollsgatan samt öv- riga parker Tranemoförslag 2025-02-12 Verksamheten följer plan för skötsel av utemiljö efter inventering. Med nuvarande resurser medger inte yt- terligare ytor. Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan (32/30) Tranemoförslag 2024-05-02 Återremitterades på KF 2025-12-11 Uppdrag - avveckla Sörgårdens för- skola och fritidshem när lokaler i Am- björnarp är etablerade. Politiskt uppdrag 2024-07-03 Avslutad Uppdrag - förstudie gällande solceller på ishallen i Nittorp Politiskt uppdrag 2024-02-14 Ärendet är återremitterat och förvalt- ningen återkommer med svar under våren 2026. Uppdrag - Ger förvaltningen i uppdrag att göra separata upphandlingar av skolskjuts och samhällsbetalda resor. Avtal är tecknat med alla anbudsom- råden. Tilldelningsbeslut 16 oktober 2025. Uppdrag - Ger förvaltningen i uppdrag att utreda hur lokalerna i Sjötofta fort- satt kan användas. Det pågår diskussion om att hyra ut delar av lokalen till föreningslivet. Gym mm. Vallokal till hösten. Fastighet håller i frågan. Uppdrag - Tranängskolan (Återkopp- ling med tidsram till kommunstyrelsen 2020-08-24) 2020-05-06 Lokalförsörjning är löst för mellansta- diet och projektering pågår med till- och ombyggnad av matsal och kök. Arbete pågår också med översyn av trafiklösningen för hela området .Samverkan med Trafikverket krävs. I budget finns ett uppdrag att upp- föra en idrottshall med möjlighet för truppgymnastik. Uppdrag från budget - Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med Tra- nemo Gymnastikförening klarlägga för- utsättningarna att starta en nationell godkänd idrottsutbildning vid gymna- sieskolan. Uppdraget innefattar även förutsättningarna för en föreningsägd idrottshall Uppdrag från beta vidare med ärendet i samråd med lärandeutskottet. Uppdrag från budget - Förvaltningen får i uppdrag att utreda hur ett solros- boende kan utformas. Utredningen ska visa både fysisk utformning, ekono- miska förutsättningar samt behov både för eget bruk och eventuella möjligheter att sälja tjänster Uppdrag från beta vidare med ärendet i samråd med omsorgsutskottet. Projektet har tilldelats en projektledare som arbe- tar med att ta fram ett underlag för vidare beslut gällande solrosboende. Uppdrag från budget - Samtliga lägen- heter inom omsorg och LSS ska få till- gång till bredband genom fiber. Upp- draget ska genomföras i nära samarbete Uppdrag från omsorgsutskottet i uppdrag att arbeta vidare med ärendet. Införandet av välfärdsbredband via fiber pågår för 60 med övriga aktörer som jobbar med fi- bertjänster som fiberföreningar etc. närvarande på kommunens särskilda boenden för äldre. När införandet är slutfört kommer motsvarande anslut- ningar inom LSS att genomföras ge- nom avrop i samverkan med berörd fiberförening. Arbetet sker samordnat för att säkerställa kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara lösningar. Uppdrag från budget - Vi ska bli Sveri- ges bästa föreningskommun. Förvalt- ningen får i uppdrag att i samarbete med föreningslivet ta fram en hand- lingsplan för hur det kan genomföras Uppdrag från beta vidare med ärendet. Hör med Juan. Uppdrag: Uppföljning av Policy för medarbetar- och ledarskap till KS i au- gusti 2027 Politiskt uppdrag 2025-09-29 Pågående Verkställighet - Bevara och renovera ut- omhuspoolen i Grimsås (Från medbor- garförslag och budget) beslut 2024-06-27 Entreprenad start v 39 Arbete pågår enligt plan. Färdigställs april 2026. Verkställighet - Ger förvaltningen i upp- drag att iordningställa en modullösning med tillagningskök på befintlig tomt med placering på annan plats än där be- fintlig skolbyggnad står idag. Verksam- heten skall omfatta både förskola och fritidshem för upptagningsområde Am- björnarp och Sjötofta. beslut 2024-06-13 Avslutad Verkställighet - Införa en demokratidag för elever i årskurs 7–9. beslut 2024-10-22 Skolan arbetar med demokratiupp- draget och har ett väl fungerande ar- bete för elevinflytande eller redan ger positiva resultat i mätningar. Vi går nu vidare med att strukturera arbete tydligare där elevråd, mentor- skap och värdegrundsarbete binds samman i ett långsiktigt och systema- tiskt utvecklingsarbete. Verkställighet - Uppdrag Solbacken Verkställighet av beslut 2024-03-21 Upphandling klar. Slutprojektering pågår. Beräknad byggstart mars 2026. 61 Finansiella rapporter Resultaträkning, Mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Verksamhetens intäkter 1 293,3 276,4 198,6 226,5 211,4 Verksamhetens kostnader 1,22 -1 053,2 -1 032,6 -1 010,7 -1 021,6 -994,3 Avskrivningar 2 -70,8 -67,9 -53,6 -50,3 -52,6 Verksamhetens nettokostnader -830,7 -824,0 -865,6 -845,4 -835,4 Skatteintäkter 3 641,9 632,0 648,7 641,9 632,0 Generella statsbidrag 3 249,8 245,5 251,1 249,8 245,5 Verksamhetens resultat 61,0 53,4 34,2 46,3 42,1 Finansiella intäkter 4 6,5 6,7 2,9 7,6 7,2 Finansiella kostnader 4 -27,3 -17,8 -7,1 -18,9 -10,4 Årets resultat 40,3 42,3 30,0 35,0 38,9 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat med justering för jämförelsestörande poster 40,3 42,3 30,0 35,0 38,9 62 Kassaflödesanalys Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 40,3 42,3 35,0 38,9 Justering för ej likviditetspåverkande poster 5 74,0 99,6 52,9 84,3 Övriga likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Poster som redovisas i annan sektion -2,4 -1,4 -2,3 -0,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 111,9 140,6 85,6 122,9 Ökning/minskning av periodiserade anslutningsavgifter 0,5 0,7 0,5 0,7 Ökning/minskning av förråd och varulager -4,0 0,0 -4,1 0,0 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -44,9 4,2 6,4 11,5 Ökning/minskning av kortfristiga placeringar -28,6 -38,7 -28,6 -38,7 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 47,0 0,3 -117,6 -10,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 81,8 107,1 -57,9 86,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar 6 -124,2 -82,5 -95,4 -74,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6 10,8 1,1 114,7 0,3 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 7 0,0 -1,2 0,0 -1,2 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -113,4 -82,7 19,3 -75,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 19 93,0 110,0 93,0 75,0 Amortering av skulder för finansiell leasing 0,0 -0,5 0,0 -0,5 Amortering av långfristiga skulder 19 -49,6 -151,7 -42,6 -103,0 Erhållna offentliga investeringsbidrag 1,4 0,0 1,4 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 44,7 -42,2 51,8 -28,5 Årets kassaflöde 13,2 -17,8 13,2 -17,7 Likvida medel vid årets början 87,2 105,0 87,2 105,0 Likvida medel vid årets slut 100,4 87,2 100,4 87,2 2024 års siffror har justerats med 1 mnkr mellan kortfristiga placeringar och kassa och bank avseende depåkonton, samt att 38,7 mnkr avseende förvärv av aktier/fonder flyttats från finansieringsverksamheten till löpande verksamhetens kortfristiga placeringar. 63 Balansräkning, Mnkr Utfall 251231 Utfall 241231 Utfall 251231 Utfall 241231 TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 465,0 1 306,8 960,0 903,0 Maskiner och inventarier 9 36,7 28,8 25,4 28,6 Summa 1 501,7 1 335,6 985,5 931,6 Finansiella anläggningstillgångar 10 13,3 13,3 19,2 19,2 Summa anläggningstillgångar 1 515,0 1 348,9 1 004,7 950,8 Bidrag till infrastruktur 11 29,0 18,7 29,0 18,7 Förråd m m 12 36,3 32,2 36,0 31,9 Fodringar 13 87,5 80,6 79,4 85,8 Kortfristiga placeringar 14 85,9 54,0 85,9 54,0 Kassa och bank 15 100,4 87,2 100,4 87,2 Summa omsättningstillgångar 310,0 254,0 301,7 258,9 Summa tillgångar 1 854,0 1 621,7 1 335,3 1 228,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 722,6 685,3 683,4 651,3 därav årets resultat 40,3 42,3 35,0 38,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 120,3 112,6 119,4 111,7 Andra avsättningar 18 40,8 31,1 34,1 25,1 Skulder Långfristiga skulder 19 626,0 459,6 284,0 110,6 Kortfristiga skulder 20 344,4 333,1 214,4 329,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 854,0 1 621,7 1 335,3 1 228,4 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 17 208,6 214,8 208,6 214,8 Borgensförbindelser, panter och därmed jämförliga säkerheter 21 15,2 15,2 506,9 373,5 Övriga ansvarsförbindelser 22 21,9 19,3 21,9 19,3 2024 års siffror har justerat med 1 mnkr mellan kortfristiga placeringar och kassa och bank avseende depåkonton. 64 Redovisningsprinciper Kommunen Tranemo kommun följer Lagen om kommunal bokfö- ring och redovisning (LKBR) (2018:597) och de rekom- mendationer som lämnats av Rådet för kommunal redo- visning (RKR) eller dess företrädare. Byte av redovisningsprincip - leasing fastigheter Under år 2025 har en genomgång gjorts av kommunens hyreskontrakt på fastigheter och merparten av kontrak- ten har klassificerats som finansiella. Både externa hy- reskontrakt som kommunen har samt kontrakt på loka- ler som hyrs av det kommunala bolaget Tranemo Ut- vecklings AB har klassificerats. Klassificeringen av hyreskontrakt som finansiella inne- bär att ingående balans för 2025 har justerats i balans- räkningen för anskaffningsvärde avseende leasing fas- tigheter med 22,6 mnkr, avskrivning finansiell leasing - 12,6 mnkr och långfristig leasingskuld -13,0 mnkr. En re- sultatförsämrande effekt på 2,5 mnkr har uppstått till följd av klassificeringen. Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatten har periodiserats i enlighet med re- kommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovis- ning och baseras på SKR:s decemberprognos. Generella statsbidrag Riksdagen beslutade under våren 2021 om statsbidrag till kommuner som i externredovisningen klassificeras som generella men ligger utanför ordinarie utgiftsom- råde för allmänna bidrag till kommuner. Bidragen in- täktsredovisas enligt nedan: Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre intäktsredovisas med en jämn fördelning från och med juni 2024 t o m december 2025. Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boen- den. Det garanterade grundbeloppet intäktsredovisas med en jämn fördelning från och med januari 2024 t o m december 2025. Resterande intäktsförs fr o m juni 2024 t o m december 2025. Bidragen har periodiserats i enlighet med rekommen- dationer från RKR. Redovisning av vissa lönekostnader Timlöner, OB-ersättningar och vissa andra ersättningar som tjänats in i december kostnadsredovisas också på det år det avser. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas skulden som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen uppta- gits till anskaffningsvärdet med avdrag för avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar påbörjas när tillgångarna tas i bruk. Tillgångarna skrivs av med linjär avskrivning, det vill säga tillgångarna skrivs av med lika stora belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Fr o m år 2015 tillämpar Tranemo kommun komponent- avskrivning på samtliga nya investeringar. Beträffande äldre objekt har man valt att enbart ändra till kompo- nentavskrivning på Tranängskolan, som är den största investeringen på senare år. Avskrivningstider Licenser och IT-system redovisas bland maskiner och in- ventarier. Inventarier av ringa värde (under ett halvt prisbasbelopp) har kostnadsförts direkt. Utgifterna för lån kostnadsförs löpande och ökar följakt- ligen inte anskaffningsvärdet på anläggningstillgång- arna. Under året har inga emissionsutgifter eller andra trans- aktionsutgifter i samband med upptagande av lån före- kommit. Exploateringstillgångar Kommunens exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar VA-/fjärrvärmeanslutningsavgifter och gatukostnadser- sättningar bokförs initialt som en skuld. I takt med att motsvarande investeringsanläggningar skrivs av intäkts- förs inkomsterna. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kost- nader uppstår. Flyktingbidrag periodiseras till den pe- riod då kostnaderna är bokförda (RKR 18:1). Redovisning av pensioner Tranemo kommun redovisar pensioner enligt blandmo- dellen i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning. Det innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen istället för att redovisas som avsätt- ning. Värderingen av kommunens pensionsförpliktelser görs med tillämpning av RIPS 07. Avtal om alternativ pensionslösning har träffats för vissa sektionschefer och andra medarbetare med motsvarande 65 befattning. Avtalet är tecknat med utgångspunkt från PFA och är kostnadsneutralt för kommunen. Utbetalda premier under 2025 uppgår till 3.484 tkr (2024: 4.396 tkr). Tranemo kommun har ingen pensionsförsäkring med överskottsmedel. Avfallsdeponier För nedlagda deponier ska avsättningar göras för att täcka framtida kostnader för kontroller och åtgärder. Avsättning har gjorts för Gudarpsdeponin i Tranemo samt för del av Änglarpsdeponin i Svenljunga kommun. Änglarpsdeponin användes gemensamt av Tranemo och Svenljunga kommuner och ett avtal finns om fördelning av framtida kostnader t o m 2045. För båda deponierna finns planerade åtgärder och årliga kontroller. 2022 har även en avsättning gjorts för nedlagda mindre deponier där kommunen har ett ansvar för eventuell sanering och andra åtgärder. Bidrag till infrastruktur Under 2024 tecknades ett medfinansierings- och samver- kansavtal med Trafikverket om cirkulationsplats vid Källsvedjan i Tranemo. Medfinansieringen är kostnads- beräknad till 19,5 mnkr och redovisas som en avsättning till bidrag till infrastruktur med en upplösning på 25 år. Ytterligare ett medfinansierings- och samverkansavtal har tecknats med Trafikverket under 2025, den här gången gällande ny infart på RV 27 vid Ljungsnäs. Den här medfinansieringen beräknas kosta 11,5 mnkr och re- dovisas även den som en avsättning till bidrag till infra- struktur med en upplösning på 25 år. Leasing De avtal avseende leasing och hyra av lös egendom som tecknats från och med år 2019 har redovisats i Tranemo kommun i enlighet med RKR R5. Samtliga fordonsavtal avslutades under 2025 då kommunens bolag Tranemo Utvecklings AB övertog ägandet av fordonen från lease- givarna. Kommunen leasar nu fordonen från Tranemo Utvecklings AB istället och avtalen redovisas som oper- ationella då risk/fördelar vid avtalstidens slut ligger hos bolaget. Fr o m år 2025 redovisas även kommunens hyresavtal avseende fastigheter som finansiell leasing i de fall då de klassats som sådana. Finansiella avtal redovisas som anläggningstillgång och förpliktelsen att betala leasingavgiften redovisas som skuld i balansräkningen. Uppgift om ej uppsägningsbara operationella och finan- siella leasingavtal, med en avtalstid överstigande tre år, lämnas i not. Koncernen Den sammanställda redovisningen (koncernredovis- ningen) upprättas enligt den kommunala redovisnings- lagen och utformas enligt god redovisningssed. Koncernredovisningen omfattar kommunen samt bolag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett vä- sentligt inflytande över. Ett väsentligt inflytande anses enligt praxis föreligga då kommunen har en röstandel överstigande 20 %. De redovisningsenheter, utöver kom- munen, som ingår i koncernredovisningen är Tranemo Forum AB, Tranemobostäder AB och Tranemo Utveckl- ings AB. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmet- oden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvs- metoden värderas, vid förvärvstidpunkten, de över- tagna nettotillgångarna i dotterföretaget till ett pris som motsvarar priset för dotterföretagsandelarna i moderfö- retaget. Dotterföretagsandelarnas anskaffningspris har avräknats mot förvärvat eget kapital. Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommen- dation 8.2 om sammanställd redovisning. Fr om 2018 tillämpar även Tranemo Utvecklings AB komponentav- skrivning. 66 Noter Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Försäljning 33,5 37,6 33,5 36,4 Taxor, avgifter och hyror 181,1 170,8 117,7 109,3 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 62,5 52,4 62,5 52,4 Offentliga bidrag (investeringar) 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga bidrag 5,7 12,0 5,7 12,0 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella Övriga intäkter 3,4 2,0 0,0 0,0 Summa intäkter 293,3 276,4 226,5 211,4 Verksamhetens kostnader Personalkostnader exklusive pensionskostnader -636,1 -606,7 -624,0 -593,9 Pensionskostnader -53,9 -72,8 -52,7 -70,1 Lämnade bidrag -33,2 -28,2 -33,2 -28,2 Köp av verksamhet -93,9 -104,7 -93,9 -104,7 Material, tjänster och avgifter -235,3 -219,2 -217,5 -197,2 Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter -0,3 0,0 -0,3 0,0 Bolagsskatt -0,6 -1,0 0,0 0,0 Summa kostnader -1 053,2 -1 032,6 -1 021,6 -994,3 Not 2 Avskrivningar/Nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -70,8 -66,9 -50,3 -52,2 Nedskrivningar 0,0 -1,0 0,0 -0,3 Summa avskrivningar -70,8 -67,9 -50,3 -52,6 Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt 645,7 632,9 645,7 632,9 Slutavräkning föregående år -0,1 -3,1 -0,1 -3,1 Preliminär avräkning innevarande år -3,8 2,2 -3,8 2,2 Summa skatteintäkter 641,9 632,0 641,9 632,0 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 163,3 147,7 163,3 147,7 Regleringsbidrag 31,3 36,3 31,3 36,3 Kostnadsutjämning 12,3 10,2 12,3 10,2 Bidrag för LSS-utjämningen 2,0 7,5 2,0 7,5 Kommunal fastighetsavgift 36,2 36,6 36,2 36,6 Generella bidrag från staten 4,8 7,2 4,8 7,2 67 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Summa generella statsbidrag 249,8 245,5 249,8 245,5 Summa skatter och statsbidrag 891,7 877,5 891,7 877,5 Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Räntor på likvida medel 1,7 2,8 1,1 2,0 Kommunal borgen 0,0 0,0 1,7 1,4 Orealiserade vinster (verkligt värde) finansiella omsättningstillgångar* Övriga finansiella intäkter 1,4 1,5 1,4 1,4 Summa finansiella intäkter 6,5 6,7 7,6 7,2 Kostnadsräntor lån -11,5 -10,0 -3,2 -2,7 Ränta på leasingskuld -8,1 0,0 -8,1 0,0 Ränta pensionsskuld -3,3 -7,7 -3,3 -7,7 Försäljningspris finansiella omsättningstillgångar 40,3 0,0 40,3 0,0 Bokfört värde finansiella omsättningstillgångar -44,6 0,0 -44,6 0,0 Värdereglering finansiella omsättningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Summa finansiella kostnader -27,3 -17,8 -18,9 -10,4 *Tranemo kommun har placerat medel till framtida pensionsutbetalningar i värdepapper och fonder. Den verkliga värdeökningen (baserad på marknadsvärdet) av dessa placeringar uppgick till 3,3 mnkr år 2025. Not 5 Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 70,8 67,8 50,3 52,6 Avsättning pensioner 5,2 35,1 5,2 35,1 Avsättning deponier 0,0 -0,3 0,0 -0,3 Upplösning gatukostnadsers/anläggn-anslutn avg/investeringsbidrag -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Upplösning bidrag till infrastruktur -1,2 0,8 -1,2 0,8 Förändring finansiella reavinster -1,1 -3,5 -1,1 -3,5 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,7 0,0 0,1 0,0 Summa justering 74,0 99,6 52,9 84,3 Not 6 Investeringar Maskiner och inventarier -15,4 -4,7 -4,0 -4,7 Fastigheter och anläggningar -108,8 -77,8 -91,4 -69,8 Summa investeringar -124,2 -82,5 -95,4 -74,5 Avyttrade anläggningstillgångar Avyttrade maskiner och inventarier 0,8 0,2 0,8 0,0 Avyttrade fastigheter och anläggningar 9,9 0,8 113,9 0,3 Summa avyttrade anläggningstillgångar 10,8 1,1 114,7 0,3 68 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 7 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kommuninvest 0,0 -1,2 0,0 -1,2 Summa inköp av värdepapper -0,0 -1,2 -0,0 -1,2 2024 års siffror har justerats genom att 38,7 mnkr avseende förvärv av aktier/fonder har flyttats från förvärv av finansiella anläggningstillgångar till löpande verksamhetens kortfristiga placeringar. Not 8 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 1 306,8 1 290,4 903,0 879,1 Årets nedskrivningar -0,1 -0,4 0,0 -0,3 Utrangering/försäljning -7,6 -0,4 -111,6 -0,0 Utgående bokfört värde 1 347,6 1 306,8 842,5 903,0 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 2 342,6 1 739,0 1 669,2 Inköp 108,8 91,5 69,8 Försäljningar -76,6 -180,6 -0,0 Utrangeringar -14,9 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 2 360,0 1 649,8 1 739,0 Ingående ack avskrivningar/nedskrivningar -1 036,5 -836,0 -790,1 Försäljningar 69,0 69,0 0,0 Utrangeringar 14,8 0,0 0,0 Årets avskrivningar -60,4 -40,2 -45,6 Årets nedskrivningar 0,6 0,0 -0,3 Ugående ack avskrivningar -1 012,6 -807,3 -836,0 Anskaffningsvärde Markreserv 22,9 23,3 Verksamhetsfastigheter 964,0 1 055,9 Fastigheter för affärsverksamhet 456,5 410,2 Publika fastigheter 169,6 157,4 Fastigheter för annan verksamhet 12,3 38,6 Övriga fastigheter 0,6 0,6 Pågående investeringar 24,0 53,0 Summa anskaffningsvärde 1 649,9 1 739,0 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar Markreserv -10,9 -10,9 Verksamhetsfastigheter -526,3 -557,3 Fastigheter för affärsverksamhet -202,8 -192,5 Publika fastigheter -58,3 -55,2 Fastigheter för annan verksamhet -9,1 -20,2 Summa ack avskrivningar/nedskrivningar -807,3 -836,0 69 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Finansiell leasing fastigheter Fr o m år 2025 redovisas leasing av fastigheter, i de fall då avtalen klassas som finansiella, som finansiell leasing. Värden för år 2024 har räknats om för att få jämförbarhet. Totalt mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 465,1 1 306,8 960,0 903,0 Not 9 Utrangering/försäljning -0,8 0,0 -0,8 0,0 Ingående anskaffningsvärde 100,5 96,7 92,0 Inköp 15,4 4,0 4,7 Försäljningar -2,1 -2,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 113,8 98,7 96,7 Ingående ack avskrivningar/nedskrivningar -73,2 -69,5 -63,4 Försäljningar 1,3 1,3 0,0 Årets avskrivningar -5,2 -5,0 -6,1 Utgående ack avskrivningar -77,1 -73,3 -69,5 Finansiell leasing maskiner och inventarier Utrangering avslutade avtal -1,5 0,0 -1,5 0,0 Totalt maskiner och inventarier samt finansiell leasing 36,7 28,8 25,4 28,6 Not 10 Aktier och andelar i kommunens koncernföretag 0,0 0,0 6,0 6,0 Aktier och andelar i övrigt* 13,3 13,3 13,2 13,2 Summa finansiella anläggningstillgångar 13,3 13,3 19,2 19,2 *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter be- slutat om insatsemissioner om sammanlagt 2.989 tkr för Tranemo kommun. Utöver det betalade Tranemo kommun in en särskild insats om 6.958 tkr år 2015. Tranemo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2025-12-31 till 15.132 tkr. 70 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 11 Bidrag till infrastruktur Bidrag till Trafikverket avseende cirkulationsplats Källsvedjan Totalt bidrag 19,5 19,5 19,5 19,5 Ackumulerad upplösning -1,6 -0,8 -1,6 -0,8 varav årets upplösning -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Bidrag till ny anslutning till väg 27 Ljungsnäs Totalt bidrag 11,5 0,0 11,5 0,0 Ackumulerad upplösning 0,0 0,0 0,0 0,0 varav årets upplösning -0,5 0,0 -0,5 Summa bidrag till infrastruktur 29,0 18,7 29,0 18,7 Not 12 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Oljeförråd 0,3 0,3 0,0 0,0 Exploateringsfastigheter som ska avyttras 36,0 31,9 36,0 31,9 Not 13 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 21,7 17,5 18,0 17,2 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersätt- ningar* Interimsfordringar (utgiftsförskott, inkomster) 14,7 27,6 11,8 24,4 Övriga kortfristiga fordringar 48,5 34,0 47,0 42,8 Summa kortfristiga fordringar 87,5 80,6 79,4 85,8 *Riktade statsbidrag intäktsredovisas i takt med att villkoren uppfylls. Beslutade men ej erhållna riktade statsbidrag uppgår totalt till 2,6 mnkr. Av de upplupna riktade statsbidragen är huvuddelen hänförbara till Samhällsektionen (1,6 mnkr). Not 14 Kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde aktier/fonder 74,8 48,7 74,8 48,7 Värdereglering 3,4 2,4 3,4 2,4 Marknadsvärde 78,2 51,1 78,2 51,1 Depåkonton 2,7 0,1 2,7 0,1 Leif & Eva Johanssons fond (Kulturskolan) 5,1 2,8 5,1 2,8 Totala kortfristiga placeringar 85,9 54,0 85,9 54,0 2024 års siffror har justerats med 1 mnkr mellan kortfristiga placeringar och kassa och bank avseende depåkonton. 71 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 15 Kassa och bank Bank* 100,4 87,2 100,4 87,2 Summa kassa och bank 100,4 87,2 100,4 87,2 *därav bolag och stiftelser 38,3 14,4 38,3 14,4 2024 års siffror har justerats med 1 mnkr mellan kortfristiga placeringar och kassa och bank avseende depåkonton. Not 16 Eget kapital Ingående eget kapital 685,3 643,0 651,3 612,5 Justering eget kapital * -3,0 0,0 -3,0 0,0 Årets resultat 40,3 42,3 35,0 38,9 Utgående eget kapital 722,6 685,3 683,4 651,3 *Ingående eget kapital har justerats med 3 mnkr med anledning av övergång till redovisning av finansiell leasing avseende fastigheter. Not 17 Avsättning för pensioner intjänade fr o m 1998 Ingående avsättning 112,8 77,6 111,7 76,6 Nyintjänad pension, varav - förmånsbestämd ålderspension 3,3 22,9 3,3 22,9 - särskild avtalspension -0,1 0,1 -0,1 0,1 - efterlevandepension 0,0 0,0 0,0 0,0 - övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets utbetalningar -2,0 -1,9 -1,9 -1,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 3,3 6,3 3,2 6,2 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 -0,0 0,0 0,0 Övriga poster 1,7 0,9 1,7 0,8 Byte av tryggande 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av löneskatt 1,5 6,9 1,5 6,8 Utgående avsättning till pensioner inkl löneskatt 120,5 112,6 119,4 111,7 Ansvarförbindelse, pensioner intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 210,8 212,3 210,8 212,3 Justering ingående ansv förbindelse 0,0 -4,0 0,0 -4,0 Årets utbetalningar -13,4 -12,7 -13,4 -12,7 Ränte- och basbeloppsuppräkning 6,7 13,6 6,7 13,6 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig post 1,5 1,1 1,5 1,1 Minskning av ansvarsförbindelse 0,0 0,0 0,0 0,0 Nyintjänad pension 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av löneskatten -1,2 0,5 -1,2 0,5 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 204,5 210,8 204,5 210,8 Övriga pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder/avsättningar, belopp i kkr Visstidspension eller liknande* 4,1 4,0 4,1 4,0 Utgående pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelse 208,6 214,8 208,6 214,8 72 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Total pensionsskuld Pensionsförpliktelser Total pensionsförpliktelse i balansräkningen Avsättning inkl särskild löneskatt 98- 119,4 115,6 119,4 111,7 Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt 208,6 214,8 208,6 214,8 Summa pensionsförpliktelser 328,0 330,3 328,0 326,5 Årets avsättning 98- 6,4 28,4 6,2 28,2 Avsättning löneskatt 98- 1,6 6,9 1,5 6,8 Summa årets avsättning inkl löneskatt 8,0 35,3 7,7 35,1 Utredningsgrad 1,0 1,0 Antal visstidsförordnanden 1 1 Not 18 Andra avsättningar Uppskjuten skatteskuld 6,7 6,0 0,0 0,0 Deponier 5,3 5,6 5,3 5,6 Bidrag till infrastruktur 19,5 19,5 28,8 19,5 Summa andra avsättningar 31,5 31,1 34,1 25,1 Not 19 Låneskuld Ingående låneskuld 584,3 635,9 226,0 254,0 Nyupplåning under året 236,0 110,0 93,0 75,0 Årets amorteringar -182,1 -161,7 -172,6 -103,0 Summa låneskuld 638,1 584,3 146,4 226,0 Därav kortfristig del av långfristig skuld 149,8 139,3 0,0 130,0 Genomsnittsränta 1,92% 1,60% 2,78% 1,04% Genomsnittlig räntebindningstid 1,34 år 1,37 år 2,25 år 0,83 år Analys över upplåningens förfallostruktur Förfall inom ett år 277,5 250,4 0,0 152,0 Förfall inom 1-3 år 235,6 230,9 39,4 0,0 Förfall inom 3-5 år 68,0 68,0 68,0 44,0 Tillsvidarelån 57,0 35,0 39,0 30,0 Kommunens och de kommunala bolagens finansverksamhet ska bedrivas på ett säkert och effektivt sätt. Förvaltning av långsiktig likvidi- tet ska ske för att över tid motsvara kommunens pensionsskulder. Avsättningar till detta ska ske över tid för att motverka risken för kort- siktiga negativa effekter vid olika placeringsalternativ. Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om ramar för kommunens långfristiga upplåning i form av ramar för nyupplåning och omsättning av lån som ska gälla för kommande budgetperiod (3 år). Det övergripande syftet med kommunens skuldförvaltning är att säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt samt att inom finanspoli- cyns ramar och riktlinjer minimera kommunens räntekostnader. 73 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Finansiella och operationella leasingavtal Operationell leasing Varav kommunkoncerninterna operationella leasingavtal Varav externa operationella leasingavtal Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Framtida finansiella kostnader 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Enbart externa finansiella leasingavtal Fastigheter Operationell leasing Varav kommunkoncerninterna operationella leasingavtal 74 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Varav externa operationella leasingavtal Finansiell leasing Framtida finansiella kostnader -133,5 -7,8 -133,5 -7,8 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal Totala minimileaseavgifter 240,9 3,9 Framtida finansiella kostnader -128,0 -1,5 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 112,9 2,4 Inom 1 år 1,8 0,3 Senare än 1 år men inom 5 år 8,4 1,6 Senare än 5 år 102,7 0,5 Varav externa finansiella leasingavtal Framtida finansiella kostnader -5,5 -6,3 -5,5 -6,3 Värden för år 2024 har räknats fram för att få jämförbarhet. Skuld för ersättningar, avgifter och bidrag Gatukostnadsersättningar 0,0 0,3 0,2 0,3 Anläggnings-/anslutningsavgifter 0,0 9,9 10,2 9,9 Investeringsbidrag 0,0 3,0 4,3 3,0 Summa skulder för ersättningar, avgifter och bi- drag Summa långfristiga skulder 626,0 459,6 284,0 123,6 75 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 20 Kortfristig del av långfristig låneskuld 149,8 139,3 0,0 130,0 Individuell del pensioner 16,6 16,3 16,6 16,3 Individuell del löneskatt 4,0 3,9 4,0 3,9 Leverantörsskulder 44,6 62,2 40,4 61,5 Semesterlöneskuld 32,6 32,8 32,6 32,8 Övertidsskuld 1,7 1,7 1,7 1,7 Förutbetalda generella statsbidrag 4,7 4,7 4,7 4,7 Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersätt- ningar Övriga interimsskulder 65,4 58,2 49,6 46,2 Övriga kortfristiga skulder 20,4 12,3 21,7 16,7 Resultatfond VA -0,2 -1,4 -0,2 -1,4 Resultatfond renhållning 3,6 2,0 3,6 2,0 Skuld Tranemo Forum AB checkräkningskredit 0,0 0,0 0,8 0,7 Skuld Tranemobostäder AB checkräkningskredit 0,0 -0,0 24,7 19,0 Skuld Tranemo Utvecklings AB checkräkningskredit 0,0 -0,0 13,0 -5,5 Skuld till fonderna 0,2 0,2 0,2 0,2 Summa kortfristiga skulder 344,4 333,1 214,4 329,7 Förutbetalda generella statsbidrag består av bidrag för prestationsersättningar sjuksköterskor och timanställda med restriktionen att det avsåg 2024 och 2025. Bidragen som var på sammanlagt 7,8 mnkr har intäktsförts med 3 mnkr år 2024, varför 4,8 mnkr periodiseras till år 2025. Not 21 Borgensförbindelser Helägda/delägda bolag 0,0 0,0 491,7 358,3 Egna hem och småhus 0,0 0,0 0,0 0,0 Fiberföreningar 15,2 15,2 15,2 15,2 Summa borgensförbindelser 15,2 15,2 506,9 373,5 Tranemo kommun har i november 2001, KF § 86, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommunin- vest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekono- misk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tranemo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Tranemo kommun andel av de totala förpliktelserna uppgick till 700 825 408 kronor och andelen av de to- tala tillgångarna till 731 138 510 kronor. 76 Utfall 2025 Koncernen Utfall 2024 Kommunen Utfall 2025 Kommunen Utfall 2024 Not 22 Förvaltade stiftelser F A Nordqvists donation 0,6 0,6 0,6 0,6 Brunkeparkens fond 0,0 0,0 0,0 0,0 Lindgrens donation 0,0 0,0 0,0 0,0 Samfond inom skolan 0,1 0,1 0,1 0,1 Social samfond 0,0 0,0 0,0 0,0 Stiftelsen Bengt Claessons minne 18,4 18,4 18,4 18,4 Thomas Rundqvists 90-årsfond 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa förvaltade stiftelser 19,2 19,3 19,2 19,3 Not 23 Kostnader för räkenskapsrevision Total kostnad för räkenskapsrevision 0,1 0,1 Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. 77 Driftredovisning Bokslut Urspr budg Juste- ring Budget Intäkter Kostna- der Bokslut Avvi- kelse Verksamhetsområde 2024 2025 budget 2025 2025 2025 2025 2025 Servicesektionen -48,4 -93,8 17,3 -76,5 12,7 -85,7 -73,1 3,4 Övergripande verksamhet -14,6 -15,4 5,3 -21,3 -16,0 -0,6 Fastighet -18,2 -15,8 88,7 -105,8 -17,1 -1,3 Kost -29,4 -29,8 11,2 -39,8 -28,5 1,3 Infrastruktur -15,2 -22,0 36,1 -58,2 -22,1 -0,1 Kultur och fritid -22,7 -26,5 1,3 -26,9 -25,6 0,9 Samhällsutveckling -11,0 -13,1 2,1 -13,9 -11,7 1,4 Affärsverksamheter -0,3 -0,3 63,7 -64,0 -0,3 0,0 Samverkansnämnd miljö och bygg -5,5 -5,5 0,0 -5,8 -5,8 -0,3 Samhällssektionen -116,9 -126,5 -1,8 -128,3 208,6 -335,6 -127,1 1,3 Övergripande verksamhet -53,8 -60,4 10,1 -63,7 -53,6 6,8 Grundskola, förskola, särskola -217,5 -213,4 37,6 -252,5 -214,9 -1,5 Gymnasium -70,0 -68,7 11,2 -82,6 -71,4 -2,7 Lärandesektionen -341,3 -328,0 -14,4 -342,4 58,9 -398,8 -339,9 2,5 Övergripande verksamhet -7,2 -20,7 5,0 -22,3 -17,3 3,4 Vård och omsorg -79,5 -54,3 93,4 -151,1 -57,7 -3,4 Funktionsnedsättning och socialt stöd -70,6 -77,4 23,5 -100,2 -76,7 0,7 Myndighetsfunktion -149,4 -161,0 17,3 -178,4 -161,1 0,0 Omsorgssektionen -306,7 -310,1 -3,3 -313,4 139,1 -451,9 -312,8 0,6 Summa sektionerna -813,3 -858,4 -2,2 -860,6 419,3 -1 272,1 -852,8 7,8 Justering poster ej hänförbara till verksamhetens intäkter och kostnader i resultaträkningen Interna intäkter/kostnader 70,7 77,9 0,0 77,9 -211,0 280,9 69,9 -8,0 Generella bidrag -14,7 -7,3 0,0 -7,3 -6,8 0,0 -6,8 0,5 Kommungemensamma intäkter/ kostnader -25,5 -22,1 0,0 -22,1 7,9 -13,3 -5,4 16,7 Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 17,1 -17,1 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter och kostna- der enligt resultaträkningen -782,8 -809,9 -2,2 -812,1 226,5 -1 021,6 -795,1 17,0 Upplysning om tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader visar sektionernas ekonomiska resultat. Utöver de intäk- ter och kostnader som finns i resultaträkningen, räknas för sektionerna även med kommuninterna 78 poster, såsom köp och försäljning mellan de olika sektionerna/verksamheterna. I resultaträkningens intäkter och kostnader finns poster som inte återfinns i driftredovisningen på sektionsnivå. De pos- ter det handlar om är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Poster som kalkylmässigt simulerats i driftredovisningen är: • Personalomkostnader, d v s arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt. Dessa beräknas schablonmässigt till att uppgå till 40,24% av lönekostnaden. • Kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på anläggningstillgångarnas avskrivningsbara värde och ränta på tillgångarnas bokförda restvärde. Den internt beräknade räntan har satts till 2,25%. Avskrivningstider framgår i re- dovisningsprinciperna. • Gemensamma kostnader som interndebiteras mellan kommunens olika verksamheter är in- ternhyra, fordonskostnader, verksamhetsstöd, VA, renhållning, fjärrvärme, administrations- ersättning för affärsverksamheterna avseende personal på samhällssektionen m m. Gemen- samma kostnader som fördelas med schabloner är kommungemensamma ledningskostna- der, löne- och ekonomiadministration. Förändringar i budgeten under 2025:

KF §159 2024 Justering för personalomkostnadspålägg enligt SKR:s rekommendationer, sektioner- nas och finansförvaltningens ram justeras med -4,8 mnkr. KF §/11 2025 Extra anslag om 4 mnkr till lärandesektionen.

KS §45 2025 Extra tillskott av medel om 3 mnkr fördelas från servicesektionen till lärandesektionen. Vårändringsbudget 0,5 mnkr till samhällssektionen för idrottsgala samt 2,5 mnkr till lärandesekt- ionen för läromedel. Kommentarer driftredovisningen Servicesektionen (Resultat + 3,4 mnkr) Servicesektionen gör ett överskott på 3,4 mnkr, främst på grund av lägre personalkostnader till följd av vakanser. HR-samverkan med Svenljunga avslutades i oktober och har för perioden medfört ute- blivna intäkter, medan fasta kostnader samt personal ökat. Lärandesektionen (Resultat + 2,5 mnkr) Sammantaget summerar Lärandesektionens resultat för 2025 till ett överskott på 2,5 mnkr. Försko- lan redovisar ett litet överskott. Gymnasiet redovisar däremot ett underskott på på grund av ökade IKE-kostnader, lägre intäkter och högre personalkostnader. Även grundskolan redovisar ett under- skott då man har fortsatt stora utmaningar kopplade till minskade statliga ersättningar och ökade elevbehov. Administration och IKT, samt barn- och elevhälsan redovisar överskott. Omsorgssektionen (Resultat +0,6 mnkr) Omsorgssektionen redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,6 mnkr. Överskottet beror främst på få placeringar av barn och vuxna i externa HVB och familjehem. Insatser har istället kunnat erbjudas på hemmaplan till en lägre kostnad. Inom hemtjänst har antalet individer som beviljats hemtjänst ökat och verksamheten har utöver det haft en hög sjukfrånvaro, vilket medfört höga kostnader för sjuklön, timvikarier och övertid. Nettokostnaden för ekonomiskt bistånd har ökat. Även grupp- och servicebostäder inom Funktionsnedsättning redovisar ett underskott. Samhällssektionen (Prognos +1,3 mnkr) Samhällssektionen redovisar ett överskott på 1,3 mnkr. Underskott uppstår för bostadsanpassning 79 och ett avgångsvederlag, men kompenseras delvis av överskott inom färdtjänst. Kosten redovisar överskott tack vare högre intäkter och lägre personalkostnader än budgeterat. För fastighet har det blivit ett stort underskott p g a akuta åtgärder i fastigheterna. En vakant tjänst på fastighetsdriften gör dock att underskottet sänks något. Infrastruktur redovisar ett mindre underskott, men med vari- erande resultat inom verksamheten. Park och fjärrvärme redovisar underskott medan vägbelys- ningen ger ett överskott. Samhällsutveckling och kultur och fritid redovisar överskott. Film för fler med visningar ute i Solgårdsparken. 80 Investeringsredovisning Skattefinansierade investeringar Budget Utfall Avvikelse Ack budget Ack ut- fall Total prognos geterat LÄRANDESEKTIONEN 9214 Björkhagen 29,9 26,4 3,5 37,0 36,5 37,0 0,0 9216 Parkering Tranäng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9218 Ambjörnarps förskola 5,0 4,7 0,3 5,0 4,7 5,0 0,0 -3,0 9223 Tranäng kök och matsal 2,5 3,4 -0,9 2,5 3,4 3,5 -1,0 1,5 9243 Flytt Elprogram till Tranehal- len 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 9247 Multisportarena 0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 0,7 0,0 9286 Solbacken 10,0 3,2 6,8 99,0 3,3 99,0 0,0 9204 Renovering Grimsåsbas- sängen 12,0 4,5 7,5 12,0 4,6 12,0 0,0 5,0 9210 Reservkraftverk 1,7 3,5 -1,8 5,0 3,8 5,0 0,0 9220 Omb Moavägen/Personal- utrymmen fastighet och infra- struktur 1,2 1,2 -0,1 7,0 7,1 7,1 -0,1 9226 Solgårdsparken 0,6 0,6 0,0 3,0 3,0 3,0 0,0 9229 Digital informationstavla RV 27 9248 Sprinklers omsorgsboenden 4,0 2,9 1,1 4,0 2,9 4,0 0,0 -1,0 9285 Laddinfrastruktur 1,6 1,6 0,0 4,0 2,1 4,0 0,0 9306 Sanering vid skjutbanan, väg 1728 0,2 0,0 0,2 2,2 2,0 2,0 0,2 -1,2 9327 Åtgärder efter detaljplan Källsvedjan 9329 Cirkulationsplats medborgar- platsen 9361 Iordningställande Medbor- garplatsen 2,6 2,8 -0,1 3,0 3,1 3,1 -0,1 9373 Attraktivitetshöjande åtgär- der tätort 9377 Lekplatser underhåll 1,9 1,1 0,8 1,9 1,1 1,9 0,0 9378 Toppbeläggningar banvallar, vägar, gc 81 Budget Utfall Avvikelse Ack budget Ack ut- fall Total prognos geterat Exploateringsnetto 1,8 -2,6 4,4 -5,5 årligt anslag Fastighet (verksamhetsnära/årliga) 14,8 11,8 3,0 58,0 årligt anslag -1,0 Utemiljö (verksamhetsnära/årliga) 0,6 0,6 0,0 1,8 årligt anslag Gata (verksamhetsnära/årliga) 2,0 1,4 0,6 10,0 årligt anslag ÖVERGRIPANDE 9239 Konstnärlig utsmyckning 0,2 0,1 0,1 1,0 årligt anslag 9987 Projekteringsmedel skattefi- nansierade 0,2 0,0 0,2 1,0 årligt anslag Inventarier & verksamhetsnära kostnader 3,7 2,5 1,2 4,5 årligt anslag SUMMA SKATTE- FINANSIERADE 106,3 72,2 34,1 Avgiftsfinansierade investeringar Budget Utfall Avvikelse Ack budget Ack ut- fall Total prognos geterat VA (NY-/OMBYGGNAD & EX- PANSION) 9359 Omb Grimsås reningsverk 8,3 7,8 0,5 34,0 34,0 34,0 0,0 2,5 VA (Verksamhetsnära/årliga) 6,0 6,5 -0,5 30,0 årligt anslag RENHÅLLNING 9301 Inpasseringssystem ÅVC 0,8 0,0 0,8 0,8 0,0 0,8 0,0 9316 Om- och tillbyggnad ÅVC 0,8 1,0 -0,1 6,5 6,6 6,6 -0,1 9317 Investering renhållning 0,2 0,0 0,2 1,0 årligt anslag 9319 Återvinningsstationer 0,2 0,0 0,2 1,0 årligt anslag 9320 Fastighetsnära insamling 2,1 0,1 2,0 18,7 0,6 18,7 0,0 -2,8 FJÄRRVÄRME/FIBER 9241 Investering fjärrvärme 0,4 0,5 -0,1 2,0 årligt anslag 9242 Fiber 2,5 2,7 -0,2 3,3 årligt anslag SUMMA TAXEFINANSIERADE 21,4 18,7 2,7 SUMMA TOTALT 127,7 90,9 36,8 82 Utfall Finansiella justeringar enl kassaflödesanalys Anslutningsavgifter 0,5 Försäljning av materiella anlägg- ningstillgångar -114,7 Exploateringsnetto 2,6 Investeringsbidrag 1,4 Kassaflöde från investerings- verksamheten -19,3 Utfallet i investeringsredovisningen är totalt 90,9 mnkr (2024: 72,6 mnkr) vilket innebär att 36,8 mnkr (2024: 39,6 mnkr) inte har använts, främst p.g.a. att projekt har försenats. Förändringar i budgeten under 2025: KS §117: 3 mnkr från 9218, 1 mnkr från 9248 och 1 mnkr från 9299 flyttas till 9204 Renovering Grim- såsbassängen KS §124: 1,5 mnkr flyttas från 9320 Fastighetsnära insamling till 9223 Tranäng kök och matsal KS §217: 1,2 mnkr flyttas från 9306 Väg 1728 och 1,3 mnkr från 9320 Fastighetsnära insamling flyttas till 9359 Omb Grimsås reningsverk Skattefinansierade investeringar: 9214 Björkhagens förskola: Den nya förskolan färdigställdes under 2025 och inflyttning skedde un- der hösten 2025. 9218 Ambjörnarps förskola: Skolan i Ambjörnarp revs och under året kom nya lokaler för förskola på plats. Verksamheten flyttade in under hösten 2025. 9223 Tranäng kök och matsal: Arbete med mark och ledningar pågår. Projektet beräknas vara klart under hösten 2026. 9247 Multisportarena: Projektet kommer att färdigställas under 2026. 9286 Solbacken: Upphandlingen tilldelades i slutet av 2025. Byggnadsarbeten beräknas påbörjas vå- ren 2026 och huset beräknas stå färdigt till årsskiftet 2027/2028. 9204 Renovering Grimsåsbassängen: Arbetet pågår. Beräknas färdigställas under våren 2026. 9210 Reservkraftverk: Reservkraftverk har köpts in och installerats på Gudarpsgården och Resurs- centrum. 9220 Omb Västergården o Moavägen: Projektet färdigställdes under 2025. 9226 Solgårdsparken: Projektet färdigställdes under 2025. 9229 Digital informationstavla RV27: Projektet är försenat p.g.a. att vi ännu inte fått tillstånd för skylten. 9285 Laddinfrastruktur: Arbetet med att bygga ut laddinfrastrukturen för kommunens fordon på- går. Vid Glimringe och Hjälmå är arbetet klart, laddstolparna vid Forum har tagits i drift. Investe- ringen fortsätter under nästa år. 83 9306 Väg 1728 Hållanders: Ny väg som är klar och invigd under 2025. 9361 Iordningsställande medborgarplatsen: Projektet färdigställdes under våren 2025. 9377 Lekplatser underhåll: Ny utrustning är inköpt men all montering är inte färdig. Kommer att färdigställas under 2026. 9378 Toppbeläggningar banvallar, vägar, gc: Under året har banvallensträckan mellan Limmared och Månstad asfalterats om. Avgiftsfinansierade investeringar: 9359 Grimsås reningsverk: Projektet färdigställdes under 2025. 9316 Om- och tillbyggnad ÅVC: Projektet är klart och invigdes under våren 2025. 84 Miljöredovisning Begränsad klimatpåverkan År 2025 blev globalt sett ett av de tre varmaste åren som någonsin uppmätts, med temperaturer nära rekordåret 2023. Det präglades av en varm inledning med januari som den varmaste månaden som någonsin uppmätts globalt, samt extremt höga havstemperaturer och omfattande väderrelaterade översvämningar, bland annat i Asien. EU:s klimattjänst Copernicus varnar för att Parisavtalets önsk- värda högsta temperaturgräns på 2 grader kan nås redan 2030 – mer än ett årtionde tidigare än vän- tat. För Sverige som helhet har årsmedeltemperaturen ökat med mer än 2 grader. Klimatrelaterade vä- derhändelser som stack ut 2025 var värmeböljan i norra Sverige med temperaturen en bra bit över 30 grader. Skyfallen i Västernorrland i september ledde tillsammans med intilliggande kalhyggen att banvallen sköljdes bort vilket i sin tur ledde till totalstopp i tågtrafiken på viktiga sträckor. Förvaltningens utsläpp har med undantag från förra året sakta minskat, så också i år. Genom att sta- digt minska utsläpp från bland annat fordonsflottan där varje nytt elfordon ersätter förbränning av fossila bränslen. Trots ökad elektrifiering minskar elförbrukningen inte bara i kommunen utan även i landet. Kommunens klimatlöften är alla påbörjade och de flesta är redan genomförda även om vi har hela 2026 på oss att genomföra. Giftfri miljö Kommunens mest förorenade plats, SJ´s gamla inpregneringsplats i Limmared, har under 2025 återi- gen inventerats och undersökts. Verksamheten pågick mellan 1946-1964 och har lämnat bland annat 8,5 ton arsenik och 56 ton olja. Spridningen till närliggande vattendrag och grundvatten är långsam. Knappt 2 kg arsenik läcker ut i Månstadsån varje år. Dock finns en risk att belastningen ökar om de förorenade massorna lämnas kvar. Vatten Samverkan inom Ätrans vattenråd har under 2025 varit fortsatt hög. Inom Simmesjöns avrinnings- områden har gemensam tillsyn mot torvtäkter både i Tranemo och Svenljunga kommun genom- förts. Torvtäkter påverkar likväl vattenkvalitén som förändrade flöden. Eftersom torvmossen dräne- ras förlorar den sin naturliga förmåga att lagra vatten. Detta innebär att vatten rinner av snabbare, vilket kan medföra högre toppflöden och ökad risk för översvämningar nedströms, samt lägre flö- den under torra perioder. Dessutom frigörs partiklar som grumlar vattnet. Under 2025 genomfördes flera viktiga åtgärder för förbättrad vattenkvalitet. I Musån återvätes ett flertal våtmarker, vandringshinder för fisk avlägsnades, rensade strömsträckor restaurerades och lekbottnar nyskapades. Åtgärder skedde även i Jälmån. God bebyggd miljö Träd påverkar vår livsmiljö genom att förändra klimatet, förbättra luftkvaliteten, reducera mängden dagvatten, och möjliggör habitat där djur kan leva. I samhällen som omges av skog tas träden ofta för givet. Ofta får de ge vika för infrastruktur och överdriven rädsla för olyckor. Vi kan aldrig ersätta ett stort stadsträd med ett yngre - inte ens två träd kan ersätta ett gammalt. Vi behöver tänka mer 85 långsiktigt så att ersättningsträd kan planteras innan de gamla träden ger vika. Under 2025 har åt- gärder gjorts för att påbörja denna framtida generationsväxling och vi har även kompletterat viktiga områden som redan förlorat sina träd. De flesta förskolorna i kommunen fick under året nya träd för kommunens barn att växa under. Natur Om våren är den tid där livet vänder åter. Även under 2025 kunde ett flertal naturvårdsåtgärder ge- nomföras. Den torra våren underlättade naturvårdsbränningar som genomfördes på ett flertal plat- ser blanda annat utefter banvallen. Brand är ett viktigt verktyg för att föryngra naturen. Viktiga kantzoner kring vattendrag gallrades fram till fördel för lövskog och värdefull dödved skapades i våra alltför unga skogar. I samverkan med förenings- och näringslivet samlades hotade ängsväxt- frön in för att drivas upp till livskraftiga plantor och förstärkning av tynande populationer. Bekämp- ning av den invasiva växten Jättebalsamin utfördes i stor och systematisk skala på flera ställen i kommunen. Sammanfattning När saker äntligen sker. En björk som planteras, en stillad fors som åter brusar, ett frö som gror, en fossil bil som slutar rulla, en våtmark som återvätas. Små hållbara steg är det som krävs för att vända oss framåt. Effekten är viktig, men agerandet i sig har även det ett värde, särskilt för mänsk- ligheten. Lika viktigt är det vi inte gör. Asfalten som inte läggs, det ohuggna trädet, möbeln som inte köps in eller ett obesprutat äpple är också värdefullt. Hållbarhet och hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Hur stora får våra behov vara? Nästa år lägger vi hjärtat i jorden och funderar på vad som är viktigt. 86 Befolkning & Arbetsmarknad Befolkningstillväxt Att jobba med ett tillväxtmål om 14 000 invånare till 2035 innebär att Tranemo kommun behöver växa med ca 70-90 bostäder per år. En ambitiös befolkningstillväxt på 1% per år skulle numera inne- bära att vi når målet på 14 000 invånare först under 2042. Under 2025 har detaljplaneringen fungerat bra vilket lett till att fyra detaljplaner har antagits och vunnit laga kraft. Kraven från myndigheter kopplat till utredningar är fortfarande höga i Västra Götaland. Kommunens nya översiktsplan öpp- nar upp för en gemensam och långsiktig utveckling framåt, med nya och spännande möjligheter och utvecklingsområden. Samverkan med näringslivet har fortsatt, både med den ideella föreningen Tillväxt Tranemo och föreningen Företagarna Svenljunga och Tranemo. Små som stora företag visar fortsatt intresse för samverkan. Teman som den ideella föreningen Tillväxt Tranemo arbetar med är service och infra- struktur, kompetensförsörjning, attraktiv kommun, kommunikation och 14 000 invånare. Dessa ar- betsgrupper följer kommunens handlingsplan för näringslivsarbetet. Helåret 2025 ser ut att innebära en ökad befolkning. Under kvartal 3, år 2025 var befolkningen 11 869 invånare. Det är en ökning från helår jämfört med 2024 som hade 11 839 invånare vid samma tidpunkt. Alla siffror från SCB för 2025 presenteras först i mitten av 2026. Kommunen har ökat anta- let industritomter under 2025 och det säljs fortfarande villatomter ute i kommunen då intresse finns från kund. Infrastrukturprojekt och övrig strategisk planering är viktiga för en befolkningstillväxt där processarbetet för samhällsbyggnadsfrågor effektiviserats under året. Arbetsmarknaden I november 2025 låg antalet arbetslösa i riket på 6,73%. I Tranemo kommun är siffran fortsatt låg på 4,6% (Källa: Skatteverket, Tillväxtanalys och Arbetsförmedlingen). De flesta företagen i Tranemo kommun har fortsatt gått bra under året trots utmaningarna. Industrin Hydra Specma lade tyvärr ner sin produktionsanläggning i Tranemo under 2025 och flyttade verksamheten till Polen. Även Kongsberg i Ljungsarp meddelade att de kommer att flytta sin verksamhet. Flertalet företag går fort- farande starkt i kommunen. Tranemo kommun är som känt en stark industrikommun med stora ar- betsgivare som bland annat tillverkar glas, kablar och plast. Under året har kommunen jobbat mer med att öka dialogen med tjänsteföretag och mindre företag. I oktober 2025 fanns enligt Skatteverkets uppgifter 346 arbetsgivare i Tranemo kommun. Det är en ökning med +8 (+2,4%) sedan samma månad i fjol. Det är en starkare utveckling än i riket (+1,0%), starkare utveckling än i Västra Götaland i stort (+1,3%) och starkare utveckling än i kommungrup- pen, "Lågpendlingskommun nära större stad" (+0,1%). Den gröna omställningen är ett ämne för de flesta företag. Energiförsörjningsfrågan är oerhört viktig för kommunen och regionen där kommunen och företag bland annat samverkar med Vattenfall för att utveckla regionnätet med en ny kraftledning mellan Tranemo och Limmared. Gröna näringar och jordbruket är också en viktig bransch som står för nästan 7% av kommunens företag. Våra mindre företag och entreprenörer på landsbygden är framgångsrika och är oerhört viktiga för kom- munen. 87 Samverkansnämnder Bygg & Miljönämnden Sedan 2019 har Tranemo kommun en gemensam nämnd genom ett samverkansavtal för bygg och miljö ihop med Gislaveds kommun. Gislaveds kommun är värdkommun. Samverkan är lyckad där kundindexen som ges från våra invånare, företag och föreningar ligger bra till. Mnkr Bokslut 2025 Budget 2025 Bokslut 2024 -varav personalkostnader 0,0 0,0 0,0 RESULTAT -0,3 0,0 -0,2 Bygg och miljö avslutar 2025 med ett underskott på -0,3 mnkr. 88 Servicesektion Kanslifunktionen Funktionen arbetar med processtöd till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, politiska bered- ningar och utskott. Funktionen har även det övergripande ansvaret för kommunens diarieföring och arkiv. Kommunens ekonomiadministration, reception och telefonväxel finns på funktionen samt kommunens jurist. Kommunledningsstaben I kommunledningsstaben ingår kommunikation, folkhälsa, kvalitetsarbete (vakant tjänst från au- gusti 2025), krisberedskap, informationssäkerhet och brottsförebyggande samordnare. Kommunika- törerna arbetar med strategiska och operativa kommunikationsfrågor och kvalitetsstrateg ansvarar för kommunens övergripande kvalitetsarbete. Krisberedskapssamordnare ansvarar för kommunens övergripande planering och uppföljning avseende krisberedskap. Brottsförebyggande samordnare och folkhälsostrateg arbetar med kommunens övergripande trygghets- och brottsförebyggande frå- gor respektive övergripande och strategiska folkhälsofrågor. HR-funktionen Under första halvåret 2025 var HR-funktionen gemensam med Svenljunga kommun, med Tranemo kommun som värdkommun. Därefter har en omorganisation genomförts vilket innebär att HR- funktionen nu är separat. Funktionen ansvarar för och stödjer kommunens sektioner och chefer i frågor som rör tolkning av lagar och avtal, rekrytering, arbetsmiljö, rehabilitering samt övriga HR- frågor. Funktionen har det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, är ekonomistöd till övriga sektioner samt bolag och stöd i upphandlings- och avtalsfrågor. Löneenheten Enheten ansvarar för att betala ut löner till medarbetarna i Tranemo kommun och Svenljunga kom- mun samt därtill tillhörande administration och hantering av personaladministration och systemför- valtning. IT Samverkansavtal med Ulricehamn finns gällande IT-utveckling och drift där Ulricehamn är värd- kommun. Servicesektionen har tillsynsansvaret från Tranemos sida gällande IT-verksamheten som från och med 2023 övergått i en renodlad avtalssamverkan. Sammanfattning Servicesektionen gör ett överskott motsvarande 3,4 mnkr för helåret 2025, det motsvarar ungefär 4 procent av sektionens budgetram. Sjukfrånvaron är fortsatt låg men har ökat något jämfört med 2024, från cirka 2% till 2,8%. 89 Flertalet kvalitetsfaktorer och en del av uppsatta utvecklingsmål är uppnådda, medans andra inte påbörjats eller löper över flera år. Stödja och utveckla samspel och dialog mel- lan politiska instanser Kommentar I början av mars 2023 genomförde den politiska ledningen, bestående av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier, tillsammans med förvaltningsledningen gemensamma utveckl- ingsdagar i syfte att utarbeta grunden för gott samspel under mandatperioden 2023–2026. De fyra huvudpunkterna för dagarna var följande: 1. Utvecklad styrning och ledning – varför? 2. Organisation och roller (politik och förvaltning) 3. Samspelet - politiker och tjänstepersoner 4. Arbetssätt avseende mål, uppföljning, ärenden, uppdrag, mm. Utifrån utvecklingsdagarna utarbetades ett handlingsprogram för gott samspel under mandatpe- rioden. Handlingsplanen skulle följas upp två gånger årligen på Polsam. Uppföljningar har skett löpande fram till våren 2025 då Polsam beslutade att sluta med uppföljningen av handlingspla- nen. Eftersom beslut har tagits om att handlingsplanen inte längre ska följas upp kommer heller inte aktiviteterna att redovisas. Många av aktiviteterna är genomförda, vilket är en del av anled- ningen till att handlingsplanen inte längre ska följas upp. Ledarskapsutveckling Målet är inte uppfyllt Kommentar Detta arbete kommer att upptas under 2026. Genomförande av jämställdhetsarbete Målet är inte uppfyllt Kommentar Planerat arbete med jämställd rekrytering har inte startats upp då arbetsbelastningen på HR- funktionen varit hög, bland annat på grund av vakanser. Avsatta medel för sociala investeringar som planerades att användas för jämställdhetsarbetet har tagits bort enligt politiska prioriteringar. AI-utveckling Målet är uppfyllt Kommentar Staben har tagit fram och implementerat en nyckeltalsgenerator och ett verktyg för att analysera påverkan kopplat till NIS2. På Kansliet har man tagit fram en GPT som skapar underlag för tjäns- teskrivelser. Ekonomifunktionen och HR har under tertialet arbetat med ChatGPT, men ännu inte implementerat någon AI-baserad lösning i verksamheterna utöver det. Däremot har man imple- menterat AI i sitt arbetssätt och sina rutiner, vilket leder till bedömningen att målet är uppfyllt. Utvecklingsdagen genomfördes den 5 juni med föreläsare och inspiratörer från bland annat Atea 90 och vår gemensamma IT-avdelning. Likvärdigt stöd vid uppföljning Kvalitén uppnås Kommentar Analys Under 2025 kommer inga enkäter att skickas ut eftersom verksamheterna har uttryckt önskemål om att minska antalet enkäter. Istället sker dialog med verksamheterna på andra sätt för att säker- ställa fortsatt stöd från stödfunktionerna. Både tidigare enkäter (som visat på goda resultat gäl- lande stödet) och de dialoger som skett bekräftar en bild av gott stöd, men med möjlighet att inom en del områden utvecklas ytterligare för att stödja sektionerna än mer adekvat. Som ett exempel på dialog är de besök från funktionscheferna till sektionernas ledningsgrupper som skett i syfte att möte sektionernas behov av stöd. Detta har skett utöver de löpande samtal och dialoger som sker mellan de stödfunktioner som löpande deltar på sektionsledningarna. Under året har en ny organisation för HR trätt i kraft efter att kommunen bröt sin tidigare samver- kan med Svenljunga kommun. Den nya organisationen har inneburit en stor satsning och utök- ning av resurserna, vilket har tagits emot väl. Slutsats Sektionerna är över lag nöjda med stödet i samband med uppföljningar. Men det finns fortsatt möjlighet att under kommande år landa in ännu mer i linje med de förväntningar som finns. Digital mognad - Förvaltningsobjekt ledning Kvalitén är på väg att inte uppnås Kommentar Analys Arbetet med våra förvaltningsobjekt pågår enligt plan och flera system håller på att klassas. Det saknas fortsatt några få systemförvaltare, bland annat kopplat till personalomsättning, men detta förväntas bli åtgärdat inom kort. Slutsats Arbetet löper på enligt fastställd planering. För mer information se kvalitetsindikatorerna. Satsning i budget på arbetsmiljö Kvalitén uppnås Kommentar Samtliga funktioner har använt hela eller del av ha kul-pengen. Gällande kompetensutveckling har avsatta medel använts. Effektiva processer Kvalitén uppnås Kommentar 91 Analys Under perioden 2025-01-01 – 2025-12-31 finns de för servicesektionen: 3 pågående Tranemoförslag, 2 avslutade. Inget försenat. 4 motioner varav inget beräknas bli försenat. 3 uppdrag från politik (inklusive uppdrag från budget) varav samtliga är avslutade. Slutsats Sektionen har god kontroll. Viktigt att fortsätta med de regelbundna uppföljningarna med stött- ning från processtöd. Efterlevnad av ny budgetmodell Kvalitén uppnås Kommentar Analys Budgetmodellen, som i stora delar är likt tidigare modell med vissa nya inspel, har implementeras och arbetet skedde överlag väl enligt den planering som gjordes. Det finns numera en tydlig och transparent redovisning till politiken över samtliga verksamheters konsekvensbeskrivningar uti- från den preliminärt antagna budgeten (maj). Det upplevs också som att tiden med att arbeta med analysen är mer generös och tilltagen utifrån beslut i vårbudgeten fram till budgetutskott under hösten. En utmaning har varit de tämligen stora förändringarna i sektionernas uppdrag och ramar som skett sent (dec). Dessa har inom ramen för budgetmodellen inte haft en tydlig process för analys och kommunikation. Troligen är den bästa lösningen att större förändringar dels utreds först samt att slutliga beslut i fullmäktige inte förskjuts till december med verkställande från januari. Slutsats Budgetmodellen har implementeras och arbetet skedde överlag väl enligt den planering som gjor- des. Dock finns aspekter, utanför modellen som sådan, som behöver annan hantering. God arbetsmiljö Kvalitén uppnås Kommentar Analys Under året har de flesta enheter inom sektionen genomfört s.k. pulsmätningar. Dessa mätningar undersöker ett antal kritiska områden som arbetsgivaren bedömer påverkar personalens mående. mål. Resultaten av mätningarna har respektive enhet/verksamhet arbetat med på sina APT:er. Slutsats 92 mål. Viktigt att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågorna under 2026. Likvärdigt stöd vid uppföljning Upplevt stöd från HR vid månadsrapport Kommentar Enkät ej aktuell som uppföljningsmetod. HR-funktionen är nu fulltalig och har representanter i form av HR-strateger i sektionernas ledningrupper samt att HR-chef representerar i KLG. Upplevt stöd från Ekonomi vid månadsrap- port Kommentar Vid tidigare enkäter har resultatet gällande stödet från ekonomi varit mycket bra, med genomgå- ende betyg på mellan 4-5 på en 5-gradig skala. Under 2025 skickas ingen enkät ut då verksamhet- erna har framfört önskemål om att minska ner på antalet enkäter. Dialog med verksamheterna har skett i andra former för att tillse att verksamheterna fortsätter vara nöjda med stödet från ekono- mifunktionen. Nöjdheten bland sektionerna är ett av funktionens mest vitala mål. Upplevt stöd från Stab vid tertialrapport Kommentar Under tertial 1 har en workshop tillsammans med Samhällssektionen genomförts. Stödfunktioner som medverkade var Kvalitetsstrateg, HR-strateg och Ekonomicontroller. Syftet var att finnas till- gängliga för att hjälpa cheferna att rapportera för Tertial 1. Upplevelsen var att de som medver- kade var nöjda med workshopen.. Beskrivning av kvalitetsfaktor I samband med månadsuppföljningar finns HR och Ekonomi som stöd för chefer. Vid tertialuppfölj- ningar finns Staben (Kvalitet) som stöd. Stödet gör uppföljningen effektivare för cheferna. Ett bra och enhetligt stöd från alla sektionens delar kopplat till uppföljningar skapar en gemensam stan- dard. Analys Under 2025 kommer inga enkäter att skickas ut eftersom verksamheterna har uttryckt önskemål om att minska antalet enkäter. Istället sker dialog med verksamheterna på andra sätt för att säkerställa fortsatt stöd från stödfunktionerna. Både tidigare enkäter (som visat på goda resultat gällande stö- det) och de dialoger som skett bekräftar en bild av gott stöd, men med möjlighet att inom en del om- råden utvecklas ytterligare för att stödja sektionerna än mer adekvat. Som ett exempel på dialog är de besök från funktionscheferna till sektionernas ledningsgrupper som skett i syfte att möte sektionernas behov av stöd. Detta har skett utöver de löpande samtal och dialo- ger som sker mellan de stödfunktioner som löpande deltar på sektionsledningarna. Under året har en ny organisation för HR trätt i kraft efter att kommunen bröt sin tidigare 93 samverkan med Svenljunga kommun. Den nya organisationen har inneburit en stor satsning och ut- ökning av resurserna, vilket har tagit emot väl. Slutsats Sektionerna är över lag nöjda med stödet i samband med uppföljningar. Men det finns fortsatt möj- lighet att under kommande år landa in ännu mer i linje med de förväntningar som finns. Digital mognad - Förvaltningsobjekt ledning Andel system som klassats de senaste 3 åren. Kommentar Arbetet med att informationsklassa kommunens system har fortsatt under de senaste tre åren som en viktig del i att stärka informationssäkerheten och skapa bättre förutsättningar för riskbaserade prioriteringar. Under perioden har 35 % av systemen klassats, vilket innebär ett tydligt steg framåt i etableringen av en mer strukturerad och säker hantering av information. Målet är att nå 100 % klassning, och resultaten hittills visar att processen är igång och utvecklas successivt. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att öka takten och säkerställa att samtliga system omfattas av klassning för att ge ett heltäckande underlag för säkerhetsåtgärder och fram- tida digital utveckling. Andel system med aktuell systemförvalt- ningsplan Kommentar Arbetet med att säkerställa aktuella systemförvaltningsplaner har fortsatt under året som en del av att stärka styrning, ansvarsfördelning och långsiktig hållbarhet i kommunens systemförvalt- ning. Vid årets slut hade 35 % av systemen en aktuell systemförvaltningsplan. Även om målet om 71 % ännu inte har uppnåtts, visar resultatet att strukturen för systematisk förvaltning är etablerad och att ett prioriterat utvecklingsarbete pågår. Det fortsatta fokuset ligger på att öka täckningsgraden och säkerställa att fler system omfattas av uppdaterade planer, vilket skapar bättre förutsättningar för kvalitet, säkerhet och kostnadseffektiv förvaltning. Andel system med utsedd systemägare & systemförvaltare Kommentar Tydlig ansvarsfördelning är en grundförutsättning för en effektiv och säker systemförvaltning. Under året har arbetet med att formalisera roller och ansvar fortsatt, vilket har resulterat i att 56 % av systemen nu har utsedd systemägare och systemförvaltare. Även om målet om 90 % ännu inte är uppnått, visar utfallet att en stabil struktur för styrning och förvaltning successivt etableras. Det fortsatta arbetet fokuserar på att säkerställa att samtliga sy- stem omfattas av tydligt definierade roller, vilket stärker både verksamhetsnytta, informationssä- kerhet och långsiktig hållbarhet i den digitala miljön. 94 Satsning i budget på arbetsmiljö Nyttjandegrad av ha kul peng. Kommentar Den avsatta ha-kul pengen är nyttjad. Kompetensutveckling hos medarbetare Kommentar Avsatta medel för kompetensutveckling har nyttjats. Effektiva processer Antal försenade ärenden Kommentar Inga ärenden är försenade från Servicesektionen. Efterlevnad av ny budgetmodell Konsekvensbeskrivning inom utsatt tid Kommentar Samtliga sektioner har lämnat in konsekvensbeskrivningar för budgetramen 2026 inom utsatt tid. Beskrivning av kvalitetsfaktor Inför budget 2026 har kommunen en ny budgetmodell. Servicesektionen behöver följa modellen och leverera rätt saker i rätt tid. Analys Budgetmodellen, som i stora delar är likt tidigare modell men med vissa nya inspel, har implemen- teras och arbetet skedde överlag väl enligt den planering som gjordes. Det finns numera en tydlig och transparent redovisning till politiken över samtliga verksamheters konsekvensbeskrivningar ut- ifrån den preliminärt antagna budgeten (maj). Det upplevs också som att tiden med att arbeta med analysen är mer generös och tilltagen utifrån beslut i vårbudgeten fram till budgetutskott under hösten. En utmaning har varit de tämligen stora förändringarna i sektionernas uppdrag och ramar som skett sent (dec). Dessa har inom ramen för budgetmodellen inte haft en tydlig process för analys och kommunikation. Troligen är den bästa lösningen att större förändringar dels utreds först samt att slutliga beslut i fullmäktige inte förskjuts till december med verkställande från januari. Slutsats Budgetmodellen har implementeras och arbetet skedde överlag väl enligt den planering som gjor- des. Dock finns aspekter, utanför modellen som sådan, som behöver annan hantering. 95 God arbetsmiljö Ledarskap Arbetsklimat Arbetsbelastning Prioritering Arbetsglädje Analys Under året har de flesta enheter inom sektionen genomfört s.k. pulsmätningar. Dessa mätningar un- dersöker ett antal kritiska områden som arbetsgivaren bedömer påverkar personalens mående. Det är överlag tillfredsställande resultat. Där sammantaget fyra av fem områden når sina uppsatta mål. Resultaten av mätningarna har respektive enhet/verksamhet arbetat med på sina arbetsplatsträffar. Slutsats mål. Ekonomi -7,6 -7,1 -9,2 Stab -10,4 -13,0 -10,4 Kansli -10,1 -10,2 -10,1 HR -11,0 -11,6 -7,9 Politik -9,4 -9,7 -10,2 Kommundirektör o övr -24,5 -24,9 0,3 Servicesektionen gör ett överskott motsvarande 3,4 mnkr för helåret 2025, det motsvarar ungefär 4 96 procent av sektionens budgetram. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader till följd av vakanser och icke tillsatta tjäns- ter. En del av dessa personalkostnader är kopplat till ej genomförda utökningar utifrån extra sats- ningar (se mer nedan under "Extra satsningar"). En del vakanser har ersätts av tillfälligt inhyrd per- sonal och andra utvecklingsprojekt har kunnat finansierats i och med de lägre personalkostnaderna. Efter att kommunens HR-funktion delades från Svenljunga kommun under året har detta haft en negativ resultatpåverkan, då intäkter för perioden uteblivit medans fasta kostnader samt personal ökat. Även en del interna bidrag påverkar sektionen negativt. En större skillnad mellan åren i tabellen ovan syns under ”Kommundirektör och övrigt” vilket beror på att budget och kostnaden för kommunalförbunden låg tidigare på finansen samt annan hantering av tidigare kommunreserv. Extra satsningar • 2,0 mnkr för ökat friskvårdsbidrag till 3 500 kr per person och år med slopad egeninsats (verkställt och väl mottaget, ungefär 3/4 av kommunens anställda har nyttjat bidraget). • 0,8 mnkr till aktivitetssamordnare seniorboenden (ej verkställt 2025, men verkställt från 1 ja- nuari 2026 inom ramen för kultur- och fritid). • 0,8 mnkr till EU-koordinator för att jobba mer aktivt med internationellt arbete (ej verkställt, plockas bort enligt KF beslut inför 2026). • 0,6 mnkr till arbetsmiljöåtgärder, lunchkuponger och satsning på att behålla anställda som ska gå i pension (en s.k. "ha kul peng" á 500 kr/person är utfördelad och nyttjad i hög grad, även delen om att justera lönenivån cirka 20% av de som annars skulle gått i pension är ge- nomfört. Lunchkuponger är inte verkställt). • 0,2 mnkr för gratis kaffe för personal och politiker (verkställt, inga löneavdrag är gjorda). • 0,2 mnkr för ungdomsråd (verkställt). Personal Under 2025 ökade antalet arbetade timmar för timanställda jämfört med 2024, med störst nyttjande inom kansli, ekonomi och HR. Andelen män på servicesektionen minskade med 6,7 procentenheter, och kvinnor utgör nu 90,9% av de anställda på sektionen. Sjukfrånvaron är fortsatt låg men har ökat något jämfört med 2024, från cirka 2% till 2,8%. Personalomsättningen uppgick till 28,9%, vilket motsvarar 11 personer, där den högsta omsättningen återfanns inom HR bland annat på grund av omorganisation samt intern rörlighet. 2025 2024 Antal årsarbetare 36 38 97 2025 2024 Antal timmar 927,76 327 2025 2024 Sjukfrånvaro 2025 2024 2025 2024 98 Lärandesektionen Lärandesektionen bedriver förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning. Anpassad utbildning för vuxna samt en del av anpassad gymnasieskola bedriver vi inte själva utan köper av andra huvudmän. 1. Förskola: Det bedrivs förskoleverksamhet på 11 unika platser i kommunens regi. Dessa finns i to- talt nio orter. På fem av de små förskolorna är också fritidshemsverksamhet inkluderad i förskolan. 2. Grundskola, fritidshem och anpassad grundskola: Grundskola inklusive förskoleklass bedrivs idag i fem av kommunens orter. I anslutning till varje låg- och mellanstadieskola finns också ett fri- tidshem. Anpassad grundskola ligger i centralorten men en del elever i de lägre åldrarna läser inte- grerat på skolorna nära hemorten. I centralorten finns också kommunens enda högstadieskola, Tranängskolan. 3. Gymnasieskola och vuxenutbildning: Tranemo Gymnasieskola ligger mitt i centralorten och er- bjuder en jämn blandning av högskoleförberedande program (4 st), yrkesprogram (5 st) och lärlings- utbildningar. Gymnasiet bedriver även vuxenutbildning inom vård och omsorg samt industri. SFI utgör den största delen av vuxenutbildningen. 4. Barn- och elevhälsa: På övergripande nivå finns en central Barn- och elevhälsa där bland annat Familjecentralen ingår. Denna verksamhet är lokaliserad till Resurscentrum i Tranemo. 5. Övergripande verksamhet och administration: Innefattar ett mindre kansli som leder, planerar och administrerar sektionen. Härifrån hanteras även övergripande frågor såsom skolskjutsar, ersätt- ning/bidrag/avtal med andra huvudmän, digitala resurser etc. 99 Sammanfattning Förskolan Förskolorna kännetecknas av en god verksamhet. Trivseln är god och vårdnadshavarna överlag nöjda. Grundskolan Andelen elever i åk 9 behöriga till gymnasiet 2025 blev 85,2%, en signifikant ökning jämfört med förra årets 80,1%. Även andelen elever med minst E (63,4 %) i samtliga ämnen och meritvärdet (208,9) har ökat. Anpassad grundskola Eleverna inom anpassad grundskola har även detta år utvecklats tillfredsställande mot målen. Gymnasiet Andelen elever som nått gymnasieexamen 2025 är högre än föregående läsår. 90% av eleverna nådde gymnasieexamen i år, 25 flickor (100%) och 57 pojkar (86%). Ekonomi Sektionsövergripande avslutar Lärandesektionen 2025 med en positiv avvikelse på 0,73% på totalen, i form av ett positivt resultat om 2,5 mnkr. Genom skapande skola med textilgraffiti får barnen använda sina händer, uttrycka sina egna tankar och känslor genom konst och skapa sin egna närmiljö. 100 Lärandesektionen redovisar sammantaget ett positivt resultat för 2025, både vad gäller verksam- hetsresultat och ekonomi. Resultatet behöver dock analyseras utifrån skilda förutsättningar mellan verksamhetsområden, pågående strukturella anpassningar samt förändrade demografiska, ekono- miska och personalmässiga villkor. Ur ett verksamhetsperspektiv har flera centrala resultat förbättrats under året. I grundskolan har andelen elever i årskurs 9 som uppnår gymnasiebehörighet ökat jämfört med föregående år, liksom andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen och det genomsnittliga meritvärdet. Även gymnasieskolan uppvisar förbättrade resultat, där andelen elever som nått gymnasieexamen är högre än föregående läsår. Dessa resultat kan i hög grad kopplas till ett mer systematiskt kvalitetsar- bete med undervisningen i fokus, stärkt pedagogiskt ledarskap samt ett ökat fokus på närvaro, trygghet och relationellt arbete. Implementeringen av utvecklingsarbetet Skolkurage bedöms bidra till ökad samsyn, tydligare gemensam riktning och ett mer medvetet arbetssätt grundat i forskning kring kognition, självreglering och lärande. Samtidigt kvarstår betydande utmaningar, särskilt kopplade till full måluppfyllelse i grundskolan. Trots förbättringar når en relativt stor andel elever inte godkända betyg i samtliga ämnen. Frånva- ron i årskurs 7–9 har minskat något men är fortsatt hög för en mindre, resurskrävande elevgrupp. Analysen visar att psykisk ohälsa, social problematik och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanligt förekommande bland elever med hög skolfrånvaro. Detta medför ökade krav för rektors uppdrag, elevhälsans främjande, förebyggande arbete, specialpedagogiska insatser och samverkan med andra aktörer, vilket påverkar både verksamhetens och organisationens resursbehov. Ekonomiskt avslutar Lärandesektionen 2025 med ett positivt resultat om 2,5 mnkr, motsvarande en avvikelse på +0,73 procent. Att budget i balans har kunnat uppnås trots betydande verksamhetsut- maningar bedöms bero på flera samverkande faktorer. Minskade barn- och elevtal, särskilt inom fri- stående förskolor, har medfört lägre kostnader än budgeterat. Överskott har även uppstått inom skolskjuts, modersmålsundervisning, administration och IKT, delvis till följd av vakanser, lägre systemkostnader och effektivare organisation. Därtill har ersättningar från Migrationsverket översti- git budget, vilket bidragit positivt till helårsresultatet. Därtill visar analysen att flera kärnverksamheter haft svårt att nå ekonomisk balans på egen hand. Grundskolan redovisar ett underskott, främst till följd av ökade behov av individuellt anpassade stödinsatser i kombination med minskade ekonomiska ramar, till följd av demografiska föränd- ringar. Även gymnasieskolan uppvisar ett underskott, där ökade kostnader för interkommunal er- sättning, lägre intäkter samt högre personalkostnader påverkat resultatet negativt. Dessa underskott har dock kunnat balanseras av överskott inom andra delar av sektionen, vilket möjliggjort ett samlat positivt resultat. De politiska satsningarna under 2025 har haft stor betydelse för såväl verksamhetsresultat som ar- betsmiljö. Riktade medel till elever med extraordinära behov, tidiga insatser i skola och förskola samt lindring av planerade personalanpassningar har skapat bättre förutsättningar att möta ökade stödbehov, genomföra nödvändiga anpassningar i ett kontrollerat tempo och samtidigt värna kvali- tet och arbetsmiljö. Verksamhetsnära investeringar har bidragit till mer ändamålsenliga lärmiljöer och stärkt förutsättningarna för undervisning i linje med dagens krav. Personal- och organisationsförutsättningarna har under året utvecklats i positiv riktning. Antalet anställda och årsarbetare har ökat, andelen tillsvidareanställda har stärkts och både sjukfrånvaro och personalomsättning har minskat. Detta bedöms bidra till ökad organisatorisk stabilitet och bättre förutsättningar för kontinuitet och långsiktigt utvecklingsarbete. Parallellt visar den fördju- pade personalanalysen att skillnaden mellan formell bemanning och faktiskt arbetad tid är bety- dande, bland annat till följd av deltidsarbete, tjänstledigheter och frånvaro. Detta innebär att 101 bemanningens reella kapacitet behöver analyseras fortsatt noggrant för att säkerställa hållbara lös- ningar ur både arbetsmiljö- och kvalitetsperspektiv. Sammanfattningsvis bedöms Lärandesektionens resultat för 2025 vara en följd av ett målmedvetet och systematiskt utvecklingsarbete, riktade politiska satsningar samt återhållsam och anpassnings- bar ekonomistyrning. Att budget i balans har kunnat uppnås trots ökade stödbehov, demografiska förändringar och strukturella utmaningar bedöms vara ett styrkebesked. Vidare visar analysen att fortsatt arbete krävs för att långsiktigt säkerställa hög måluppfyllelse och ekonomisk hållbarhet, sär- skilt i ljuset av prognosticerat minskat barn- och elevunderlag, ökande komplexitet i elevgruppernas behov samt behovet av fortsatt strategiskt personalarbete. Utveckla en undervisning av god kvalitet som möter alla barn och elever och som främjar närvaro. Målet är på väg att uppfyllas Kommentar Lärandesektionen har detta år arbetat systematiskt för att utveckla en undervisning av god kvali- tet som främjar trygghet, lärande och ökad närvaro. Genom utvecklingsarbetet Skolkurage har fo- kus legat på gemensam riktning, stärkt professionellt ledarskap och en forskningsbaserad praktik som möter alla barn och elevers behov. Skolkurage Under året har förbättringsarbetet Skolkurage implementerats i verksamhetsledningen. Inför an- sökan formulerades följande syfte och mål: "Syftet med detta arbete är att skapa en trygg och lärande miljö för alla barn och elever, där de ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att fokusera på trygghet, motivation och samverkan vill vi stärka barnens och elevernas självkänsla, delaktig- het och lärande. Vi vill också ge pedagoger och vårdnadshavare rätt verktyg för att stötta barnen och skapa en skola och förskola där varje individ blir sedd och får möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar." "Vårt långsiktiga mål är att alla barn och elever, från förskola till gymnasiet, ska utvecklas till självständiga, trygga och ansvarstagande individer med en stark tro på sin egen förmåga. Genom en holistisk och forskningsbaserad undervisning ska vi stärka deras kognitiva, sociala och emot- ionella färdigheter så att de blir väl förberedda för framtiden. Vi strävar efter en förskola och skola där inkludering, prestigelöshet och samverkan mellan pedagoger, vårdnadshavare och elever är en naturlig del av verksamheten. Vi vill att vår förskola och skola ska vara en förebild för ett tryggt och utvecklande lärande, där alla barn och elever får möjlighet att nå sin fulla potential och möta framtiden med kunskap, självförtroende och nyfikenhet." I december formulerade verksamhetsledningen följande vision: "I Lärandesektionen står bildning i centrum. Genom en trygg, kreativ och utvecklande lärmiljö ges barn och elever möjlighet att bli självständiga och att få lyckas – idag och i framtiden". 102 Under senare vår- och hösttermin har Christian Eidevald regelbundet träffat rektorerna samt före- läst för samtlig personal inom förskola och skola. Inför vårterminen 2026 har arbetet fokus på följande områden: • Ökade kunskaper om processledning • Kunskap om begreppen kring kognitionsvetenskap och självreglering • Samsyn kring visionen och begreppen i visionen Förstelärare och mellanledare Under vårtermin 2025 deltog förstelärarna i planering och utvärdering av den gemensamma kom- petensutvecklingsdagarna i mars. Kompetensutvecklingsdagen innehöll stadieövergripande ar- bete i respektive ämne. Under höstterminen har fokus under träffarna varit att göra mellanledare och förstelärare delaktiga i processen kring Skolkurage. Fokus har legat på Christian Eidevalds föreläsningar om kognitionsvetenskap och självreglering. Rutin för ökad skolnärvaro Frånvaron i åk F-6 fortsätter att minska som en följd av det systematiska arbete som rektorerna leder på sina skolor. Frånvaron i åk 7-9 har minskat marginellt. Gymnasiet har egen rutin för ökad skolnärvaro, vilken även den innebär att frånvaron följs upp kontinuerligt på skol- och klassnivå, Mentor följer upp frånvaron med varje elev. Stärka barnens och elevernas läs- och skriv- förmåga samt grunderna i matematik - tidiga insatser Målet är på väg att uppfyllas Kommentar I Lärandesektionen finns rutiner för att planera och genomföra kartläggning och bedömningsstöd i förskoleklass respektive åk 1. Bornholmsmodellen används genomgående. Barn i behov av stöd identifieras genom kartläggningen och åtgärder, främst på gruppnivå, men även i mindre grup- per sätts in. På Tranängskolan används LegiLexi och bedömningsstöd för åk 1 redan i förskole- klass. I sin analys uppger flera skolor att en hög andel av de elever som inte klarar de olika delarna i 103 kartläggningsmaterialet för förskoleklass är elever med annat modersmål och/eller elever som har generella språkliga svårigheter. Språkliga svårigheter påverkar resultaten både i Hitta språket och Hitta matematiken. I Tranemo kommun behöver SVA-undervisningen struktureras, det behövs lärare med kompetens att undervisa i SVA och man behöver arbeta för att kartläggningsmaterialet används i planeringen av undervisningen. Skolan behöver arbeta för att kompensera eleverna för brister i det svenska språket. Där har de olika skolorna kommit olika långt i sitt arbete. Satsning på utbildade specialpedagoger/speciallärare ger möjlighet till insatser som intensivläs- ning och intervention i matematik. För elever som har svårigheter med sin läsning är det viktigt att lästräningen sker intensifierat, inte minst under de tidiga åren. Däremot kan elever ha behov av att lyssna på åldersadekvata texter högre upp i skolåren, för att kunna tillgodogöra sig ett ål- dersadekvat språk och innehåll. Slutsats För att stärka elevernas läs- och skrivförmåga samt grunderna i matematik tillämpas följande åt- gärder sedan läsårsstarten 25-26: • Gemensamma träffar förskola-förskoleklass där man diskuterar förskolans läroplansområ- den kopplade till kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken samt dis- kuterar förskolans och förskoleklassens arbetssätt, så att förskoleklassen kan bygga vidare på de kunskaper som barnen har när de börjar i förskoleklass. • Gemensamma träffar för lärare i förskoleklass där man diskuterar bedömning. • Fortsatt arbete med intensivläsning, skrivträning och intensivträning i matematik. • Fortsatt språkutvecklande arbetssätt där man befäster ord och begrepp. • Lärare med uppdrag att arbeta med intensivläsning finns på samtliga F-6-skolor fr.o.m. ht 2025. • Lärare/speciallärare med särskild kompetens inom matematik finns på samtliga F-6-skolor sedan hösten 2025. Dessa har till uppdrag att samordna tidiga insatser i matematik. • Fortsatt utveckling av SvA-arbetet i samtliga årskurser. Stärka jämställdheten bland våra barn och elever Målet är uppfyllt Kommentar Lärandesektionen arbetar 2024-2026 med och för jämställdhet utifrån följande områden i alla sina verksamhetsformer, från förskola och grundskola till gymnasiet och Komvux: 1. Minska skillnader i resultat mellan flickor och pojkar genom särskilda satsningar inom: o Läsning och skrivning o Matematik o Differentierad undervisning 2. Införa normkritiskt perspektiv i all undervisning, fokus på modellering (förebildning). 3. Stärka barn- och elevinflytandet: Engagera i än högre grad barn och elever i sin egen 104 skolsituation och lärande, med fokus på normkritiska förhållningssätt och beteenden. 4. Medvetandegöra hur kön har betydelse för psykisk hälsa bland barn och unga. 5. Stärka samverkan hem-skola. 6. Arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, för att höja elevernas valkom- petens och motverka könsstereotypa yrkesval. 7. Skapa en bättre könsbalans bland de elever som söker sig till TG, särskilt inom de yrkesin- riktade programmen. På samtliga enheter inom sektionen fortsätter värdegrundsarbetet och arbetet med trygghet och studiero. Vi arbetar för att relationerna pedagog-barn och lärare-elev ska stärkas och för att bar- nen/eleverna ska bli delaktiga och känna trygghet och gemenskap. Barn- och elevhälsan och andra aktörer, som ex polis och socialtjänst, har främjande och förebyggande aktiviteter. Tranängskolan 7-9 har ett pågående värdegrundsarbete där mentorer och elevhälsan kontinuer- ligt arbetar med elevernas språkbruk och samtalar om begrepp kopplade till diskriminerings- grunderna. Arbetet med delaktighet och inflytande fortsätter. Tranemo gymnasieskola arbetar fortlöpande med det normkritiska perspektivet i alla delar av undervisningen. Skolan fortsätter också medvetet och strukturerat att stärka elevernas delaktighet och inflytande. Arbetet med att bredda studie- och yrkesvägledningen för att höja elevernas valkompetens och motverka könsstereotypa yrkesval fortsätter i alla skolformer, särskilt inom grundskolan. Samver- kan mellan Tranängskolan 7-9, Tranemo gymnasieskola och näringslivet bedöms som mycket lyckad av samtliga aktörer. Förhoppningen är att denna nära samverkan bidrar till att höja attrak- tiviteten av vår gymnasieskola och att flera av våra högstadieelever väljer att gå sin gymnasietid här i Tranemo. Stärka övergångar inom och mellan skolfor- mer Målet är på väg att uppfyllas Kommentar Rutiner för övergångar är implementerade och förankrade i respektive verksamhet. Elevhälsa och lärare behöver fortsatt diskutera vilken information som ska lämnas över, så att överlämnings- samtalen blir kvalitativa och gynnar elevens utveckling mot utbildningens mål. Överlämningarna behöver fokusera på hur den undervisning som ska möta eleven ska utformas och inte tvärtom. Överlämningarna behöver följas upp under höstterminen, viktigt att följa de rutiner som finns. Det behöver finnas möjlighet för lärare och specialpedagoger att ställa kompletterande frågor och diskutera anpassningar och eventuella stödinsatser för elever. I förskoleklass kan förskolans och skolans specialpedagoger gemensamt genomföra observationer kring elevgrupper eller enskilda elever. Inför övergången förskola till förskoleklass ht 2025 besökte förskoleklassens pedagoger barnen på förskolorna. Vid skolstarten följde flera av förskolans pedagoger med barnen några dagar i för- skoleklassen. Detta skapade trygghet för barn och föräldrar och upplevdes som positivt av 105 pedagoger både i förskola och skola. Rutinerna för överlämningar behöver utvärderas och revideras kontinuerligt. Aktiviteterna som sker inom ramen för Röda tråden syftar till att stärka helheten i undervisningen förskola/förskoleklass tom gymnasieskola och underlätta övergångarna och progressionen för varje elev. Träffar mellan förskolans förskollärare och lärare i förskoleklass organiseras fr.o.m. vt 2025 Skapa attraktiva arbetsplatser i HÖK 24 med fokus på faktorer som bidrar till framgångsrik skolutveckling Kommentar Fram till 2024 har det från statligt håll ställts krav på arbetsgivaren att tillsammans med fackliga parter ta fram en handlingsplan kopplad till huvudöverenskommelsen (HÖK). Denna plan har vi inom Lärandesektionen tagit fram och reviderat varje år, fram till och med 2025. Handlingsplanens inriktning har varit strategisk kompetensförsörjning. Ambitionen var att vår lärarbehörighet skulle ligga i paritet med eller över riket, och där det fanns behov inom vissa äm- nen höja den. Handlingsplanen omfattade områdena lönebildning, arbetstid, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Kravet på arbetsgivaren att ta fram en handlingsplan kring detta finns inte längre och vid genom- gång av områdena konstaterades det att merparten av innehållet omhändertas i andra rutiner och dokument. Efter samverkan med de fackliga i SSG beslutades det att inte fortsätta med formen handlingsplan. Det identifierades dock ett behov att sammanfatta delar av innehållet under områ- det arbetstid, för att fortsatt förtydliga hantering av bland annat uppdragsdialog och internt vika- riat. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) på alla verksamhetsnivåer i Lärande- sektionen Kommentar Analys Lärandesektionen har sedan våren 2024 utvecklat en ny modell för kvalitetsrapport som överens- stämmer med Skolverkets nya nationella kvalitetssystem med nationella delmål och kvalitetsindi- katorer. Under läsåret 24/25 har den nya kvalitetsrapporten diskuterats i de olika ledarteamen på verksamhetsnivå och gemensamt på sektionsnivå. Arbetet i den nya kvalitetsrapporten påbörja- des under hösten 2025 och kommer att fortgå under vårterminen 2026. Målet med arbetet har varit att sammanstråla den kvalitetsrapport som tidigare funnits i 106 verksamheten med det nya kvalitetssystemet på ett intuitivt sätt. Dessutom innehåller den nya rapporten avstämningspunkter som stämmer överens med det initierade arbete kring en mitter- minsavstämning på alla enheter. För förskolan genomförs det en halvårsavstämning, likt tidigare år, och rapporten genomförs på respektive förskoleområde och inte på enhetsnivå som det varit tidigare. Vid mitterminavstämningarna samlas underlag in fram till v.42 respektive v.12 och un- der de efterföljande veckorna kommer analyser att genomföras på verksamhetsnivå. Diskussionerna har utmynnat i en överenskommelse om indikatorer som både är föreslagna som nationella kvalitetsindikatorer från Skolverket och lokala indikatorer. I arbetet har det varit viktigt att inom samma verksamhet följa upp samma indikatorer på samtliga enheter/områden för att jämförelserna ska vara relevanta och att analysarbetet på verksamhetsnivå kan utvecklas. Den nya kvalitetsrapporten utgår från ett nuläge i början av terminen där verksamhetens förut- sättningar redogörs. Sedan planeras aktiviteter utifrån de nationella delmålen och de gemen- samma indikatorerna följs upp. I analysen finns det ett tydligare fokus på de aktiviteter, insatser och anpassningar som gjorts i verksamheten under det gångna läsåret och vilka effekter det har gett. Där har analysmötena på sektions- och verksamhetsnivå en stor funktion. Aktiviteter, som tidigare benämndes insatser, planeras i relation till de nationella delmålen och det finns en strävan från sektionen att arbetet med aktiviteter ska omfatta fler och slutligen att samtlig pedagogisk personal känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta utvär- deras delvis genom en sektionsövergripande enkät som genomförs i slutet av höstterminen. Utifrån det nationella kvalitetssystemet beslutades det också att sektionen ska arbeta med en ge- mensam faktor för framgångsrik skolutveckling: Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus. Dessutom arbetar förskolan med: Kompetent ledarskap, eftersom detta arbete sedan tidi- gare initierats av rektorerna. De nationella delmålen följs upp och analyseras på olika sätt inom olika verksamheter. Vilka ta- beller, underlag och resultat som ska innefattas är ett kontinuerligt arbete som initierades under läsåret 24/25, men som fortsätter under läsåret 25/26 för att kvalitetsrapporten och mitterminsav- stämningarna ska innehålla relevanta och kvalitativa underlag för en god analys både på enhets-, verksamhets och sektionsnivå. Slutsats Sektionen befinner sig i en implementeringsfas av en ny gemensam kvalitetsrapport som är an- passad till Skolverkets nationella kvalitetssystem. Arbetet har bidragit till en ökad samsyn kring nationella delmål, gemensamma indikatorer och analysstrukturer samt skapat bättre förutsätt- ningar för jämförbarhet och utvecklad analys på verksamhets- och sektionsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är tydligare kopplat till undervisningens utveckling genom pla- nering, uppföljning och analys av aktiviteter i relation till identifierade behov och förutsättningar. Samtidigt kvarstår ett utvecklingsbehov i att ytterligare fördjupa analysen av genomförda aktivi- teter och deras effekter samt att säkerställa ett brett och hållbart deltagande från samtliga delar av den pedagogiska personalen. Detta arbete fortsätter under vårterminen 2026 och kommande läsår. 107 Det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på alla verksamhetsnivåer i Lärande- sektionen Kommentar Analys Initiativ har tagits att göra det lättare att nyttja SAM-kalendern genom en sortering av den publi- cerade dokumentationen. Genom detta har det skapats en större tydlighet i vilket material som ska användas för respektive sektion. Med denna förändring ökar möjligheten för varje rektor att använda sig av materialet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Slutsats Vid uppföljning av hur rektorsområdena rapporterat in de månadsvisa delarna i Stratsys ser vi att alla enheter arbetar med SAM- årshjulet. Dock har inte alla lyckats fullfölja de olika momenten samtliga månader. Grundförutsättningar för att bedriva en för- skola som styrs och genomsyras av läroplanen Kvalitén uppnås Kommentar Analys Att bedriva en förskoleverksamhet som utgår från och genomsyras av läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer kräver goda strukturella och organisatoriska förutsättningar. Det handlar om att skapa tid, forum och ledarskap som möjliggör reflektion, planering, kollegialt lärande och en medveten undervisning med barnets bästa i centrum. Här redovisas hur förskolorna i kommunen har arbetat med att stärka dessa grundförutsättningar genom organisatoriska förändringar, kompetenshöjande insatser och utveckling av det kollegiala lärandet, både inom och över förskolegränser. Vidare ser vi vissa utmaningar, särskilt kopplat till skillnader i förutsättningar mellan större och mindre enheter, samt hur förändrade yttre villkor, såsom minskat barnunderlag, påverkar verksamhetens möjligheter att hålla en hög och likvärdig kvalitet. Behörighet, rekrytering och organisatoriska förutsättningar Under året har en positiv utveckling märkts vad gäller möjligheten att rekrytera förskollärare, även till vikariat, vilket tidigare varit svårt. Denna förändring bedöms bero på minskad efterfrå- gan i omkringliggande kommuner till följd av minskade barngrupper. Detta har skapat ett gynn- samt läge för Tranemo kommun Samtidigt ser vi effekter av ett minskat barnunderlag även i delar av Tranemo kommun, speciellt på de mindre förskolorna. Detta innebär nya förutsättningar och utmaningar som behöver beaktas i den långsiktiga planeringen. Trots minskat barnantal kvarstår behovet av personal för att täcka öppettiderna, vilket kan försvåra möjligheten att skapa en hållbar arbetsorganisation, särskilt på mindre enheter, där varje tjänst är avgörande. Mindre förskolor har även begränsade möjligheter att skapa utrymme för kollegiala träffar och 108 gemensam planering, vilket påverkar kvaliteten i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Större en- heter har i högre grad kunnat organisera sig så att avdelningar avlastar varandra och skapar ut- rymme för reflektion och dokumentation. Denna skillnad innebär en långsiktig risk för att kvaliteten i de mindre förskolorna kan försämras om vi inte säkerställer alternativa lösningar som skapar likvärdiga förutsättningar. Det handlar bland annat om tillgång till planeringstid, möjligheter till kollegialt lärande, både inom enheten och i möten med kollegor från andra förskolor, samt pedagogiskt stöd i det dagliga arbetet. Där- för har det tillförts extra medel till varje förskoleområde, så att de har möjlighet att sätta in vika- rier för att hela arbetslagen på de mindre förskolorna ska få möjlighet att samplanera. Organisatoriska åtgärder För att möta behoven har förskolorna fortsatt använda sig av den modell, där personalen arbetar en längre arbetsdag per månad, så kallade "långa dagar". Under dessa dagar ges utrymme för APT, planering och utvecklingsinsatser. Utvärderingar visar att modellen generellt fungerar väl och möjliggör kollegiala träffar som annars hade varit svåra att genomföra. Däremot finns det en utmaning gällande arbetsbelastning då den dagen blir extra lång. Utvecklingsområde: Ledarskap Förskolorna i Tranemo kommun har haft en gemensam inriktning på att utveckla pedagogernas ledarskap genom att arbeta med självledarskap. Detta har skett vid insatser riktade till hela för- skoleverksamheten, med syfte att stärka det pedagogiska ledarskapet och skapa samsyn kring uppdraget. Samtliga förskolor har deltagit i kollegiala träffar ledda av utbildade samtalsledare, där Skolver- kets moduler har använts som grund. Kommunen har även erbjudit föreläsningar med fokus på kollegialt samspel och genomfört insatser för att tydliggöra roller såsom Mellanledare och SKA- pedagoger. Dessa funktioner har haft en viktig roll i att stödja det pedagogiska ledarskapet, både genom kollegialt lärande och genom att stärka undervisningen. Ledarskapsutvecklingen har fokuserat på tre områden: • Att leda sig själv • Att leda kollegor • Att leda barngruppen Utöver de gemensamma insatserna har varje förskoleområde arbetat vidare utifrån sina lokala be- hov. Några exempel på dessa är, workshops, litteraturbearbetning och auskultationer. Dessa in- satser har bidragit till ökad trygghet i ledarrollen och ett tydligare fokus på undervisningen. I och med den reviderade läroplanen så har arbetet med rörelse och hälsa fördjupas. Detta innebär både utveckling av utemiljöer och att skapa fler undervisningssituationer där rörelse, motorik och välbefinnande integreras naturligt i vardagen. Ett fortsatt starkt fokus på språkutveckling, särskilt i en mångkulturell kontext, är nödvändigt för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn. Slutsats Det arbete som genomförts i förskolorna i Tranemo kommun visar på en stark vilja att utveckla 109 verksamheten i linje med läroplanens intentioner. De genomförda insatserna har lagt en stabil grund för fortsatt utveckling där ledarskap, kollegialt lärande och organisatoriska förutsättningar är avgörande faktorer för hög kvalitet. För att arbetet ska få fortsatt genomslag krävs fortsatt uthållighet, engagemang och nära koppling till vardagen. Att stärka grundförutsättningarna för en förskola som genomsyras av läroplanen är ett ständigt pågående arbete. Varje enhet behöver ges möjlighet att bära sin utvecklingsorganisat- ion, så att förändringen blir verkligt förankrad i barnens utbildning och undervisning. Grundförutsättningar för att bedriva en skola som levererar undervisning av god kvalitet sä- kerställs Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys I oktober 2023 granskade kommunens revisorer rektorernas förutsättningar i grundskolan. Uti- från revisionensbedömning och angivna rekommendationer tog förvaltningen i mars 2024 fram en handlingsplan med åtgärder tänkta att avhjälpa de påtalade bristerna. Åtgärderna, som i febru- ari följdes upp inför Kommunrevisionen, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige, fortlöper enligt planen och utvärderas kontinuerligt i verksamhetsledningen och i sektionens samverkans- grupp (SSG). Grundskolans ledningsfunktion består av skolchef, verksamhetschef och rektorer med ansvar för skolenheter i linje med skollagens krav. Till stöd finns biträdande rektorer. Skolledarna erhåller stöd inom en rad områden såsom ekonomi, personal och juridik. Rektorerna har fått utökat stöd inom ekonomi både genom controller men även att verksamhets- chef, utifrån ett helhetsperspektiv, stöttar och är behjälplig inom området. Verksamhetschef utma- nar och stöttar rektorerna att bedriva och utveckla sitt pedagogiska ledarskap för att höja kvali- teten och likvärdigheten i undervisningen och i verksamheten. Verksamhetschef ska också vara ett stöd för rektorerna i arbetet med att vara pedagogisk ledare. Stödet är tänkt att vara på både strategiskt och operativt plan, allt efter de behov som finns i verk- samheterna. Verksamhetschefen ska även stötta rektorerna i deras systematiska kvalitetsarbete. Inom fastighets- och lokalfrågor har det gjorts en omorganisation, så att beslutsvägarna ska upple- vas kortare och att rektor snabbare ska få stöd och hjälp. Det centrala administrativa stödet från sektionen är ett pågående arbete, där vi riktar stöd till rek- torerna i de digitala system som finns att tillgå och genom personellt stöd från handläggare och verksamhetsutvecklare inom It. Slutsats Utifrån revisionens bedömning och angivna rekommendationer fortlöper arbetet enligt gällande handlingsplan, för att avhjälpa de påtalade bristerna. Arbetet utvärderas kontinuerligt i verksam- hetsledningen och i sektionens samverkansgrupp (SSG). 110 Fullföljd grundskola Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Frånvaron i åk 7-9 har minskat något under ht 2025, men är fortfarande hög. Under ht 2025 var 6,4% av eleverna i åk 7-9 frånvarande mer än 40%. Sociala svårigheter, psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förekommer hos en hög andel av den grupp elever som har hög skolfrånvaro. Ingen väsentlig skillnad syns över tid mellan flickor och pojkar. Frånvaron är normalt sett högre i anslutning till lov samt i mars månad. Skolorna har intensifierat arbetet med att följa upp och arbeta med skolfrånvaro enligt Lärande- sektionens rutin, men det behöver fortfarande utvecklas. Tranängskolans trygghetspersoner arbe- tar förebyggande under raster och håltimmar för att säkerställa att eleverna är trygga i skolan och att eleverna går till sina lektioner. Arbete sker för att säkerställa att rutinerna följs. Skolan samver- kar med skolsociala teamet. F-6-skolorna har arbetat intensivt och systematiskt för att minska skolfrånvaron, vilket har gett resultat över tid. 88,4% av eleverna i F-6 har minst 85% närvaro under Ht 2025. Skolorna följer Lä- randesektionens rutin, som är implementerad i åk F-6. Man tar kontakt med elever som har från- varo, följer upp och för samtal om frånvaron på samtliga nivåer, mentor gör kartläggningar och man utreder frånvaron hos elever som har frånvaro om mer än 15%. Samtliga skolor samverkar med skolsocialt team. Fortfarande behöver man hitta former för att arbeta med tidiga insatser hos elever med psykisk ohälsa och sociala svårigheter, ofta i kombination med NPF. Lärandesektionen har påbörjat ett ar- bete där man arbetar med elevers självreglering, vilken har avgörande betydelse för elevers skol- resultat och sociala välbefinnande. Det främjande och förebyggande arbetet med trygghet och stu- diero fortsätter, liksom arbete för att stärka relationerna lärare-elev och elev-elev. Samverkan med hemmen fortsätter. Slutsats Fortfarande behöver såväl det åtgärdande som det främjande och förebyggande arbetet med trygghet och studiero fortsätta, liksom arbete för att stärka relationerna lärare-elev och elev-elev. Samverkan med hemmen behöver stärkas, liksom samverkan med BUP och socialtjänst. Arbete kring självreglering kommer att bli en viktig del i det förebyggande arbetet. Grundförutsättningar för att bedriva en lik- värdig anpassad grundskola säkerställs Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Grunden för att en elev som är mottagen i anpassad grundskola individintegreras i grundskolan är att vårdnadshavaren medger detta. I dagsläget saknas förutsättningar i form av lokaler och lä- rarkompetens för att ytterligare elever i åk 1-6 ska kunna erbjudas undervisning på Tranängsko- lans område, i de lokaler som är avsedda för anpassad grundskola. I stället erbjuds 111 individintegrering i första hand för elever som läser ämnen. Elever i åk 7-9 går i en egen klass i Vita huset, samtliga har även en tillhörighet i en grundskoleklass. En elev är individintegrerad i grundskolan åk 7-9. De elever som går i åk 1-6 på Tranängskolan, Sjösidan, är i första hand elever som bedömts läsa efter ämnesområden. På Sjösidan går också ett fåtal elever där hemskolan har svårt att anpassa skolmiljön efter elevernas behov, exempelvis om eleven har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism, nivå 2 eller 3. Några av de elever som läser ämnesområden bedöms se- nare kunna läsa ämnen. Hiss saknas i Sjösidans lokaler, vilket är ett hinder för elevernas delaktighet och försvårar organi- sering av undervisningen. Handledning och nätverksträffar för speciallärare/specialpedagoger samt lärare som arbetar med dubbla läroplaner organiseras av barn- och elevhälsochef tillsammans med speciallärare i anpas- sad grundskola två gånger per termin. Syftet är att höja lärares kompetens att arbeta med dubbla läroplaner och bättre möta elevernas behov. Slutsats I de fall där vårdnadshavarna önskar behöver Lärandesektionen skapa förutsättningar för att ta emot samtliga elever i anpassad skola på Tranängsområdet. Verksamheten bedrivs för övrigt på ett ändamålsenligt sätt. Kvaliteten i undervisningen bedöms vara god. Arbete sker för att utveckla elevernas kommunikation och delaktighet. Grundförutsättningar för att bedriva en gym- nasieskola som levererar undervisning av god kvalitet säkerställs Kommentar Analys Tranemo gymnasieskolans arbets- och utvecklingsorganisation bedöms av sektions- och skolled- ningen samt lärarna vara ändamålsenlig och väl fungerande. Skolan fortsätter att ha goda resultat, i år blev det 90% av eleverna i åk 3 som nådde gymnasieexa- men. Det har gjorts flera insatser för att öka elevernas måluppfyllelse under läsåret. Bland annat visar omläsningskurserna på mycket goda resultat. Skolan arbetar aktivt utifrån läroplansmålen. Varje program grundar sin utvecklingsplan för läså- ret utifrån föregående läsårs analys. Även i år framgår att läroplansmålen som rör elevernas an- svarstagande för sina studier och förmåga till studieplanering är lågt värderade av programlagen. Bedömningen är att skolan måste fortsätta arbeta aktivt för att utveckla elevernas förmåga till eget ansvar. Det finns ett tydligt samband mellan hög frånvaro och låg måluppfyllelse. EHT har under läsåret skapat rutiner med bland annat snabbare feedback till mentorerna vad gäller mentorernas frånvarokartläggningar. Arbetet med att öka elevernas närvaro har ännu inte gett utslag i skolans närvarostatistik. Däremot visar andelen elever som uppnått gymnasieexamen att det sannolikt finns ett samband mellan det intensifierade frånvaroförebyggande arbetet och den förbättrade 112 måluppfyllelsen (gymnasieexamen) i årskurs tre. De regelbundet återkommande uppföljningarna av elevernas studier har fortsatt genom väl fun- gerande klassavstämningar och klasskonferenser. Förbättringspotential finns fortfarande i att for- mulera tydliga frågeställningar innan utredningar påbörjas. Ett annat förbättringsområde är att formulera tydliga, konkreta och utvärderingsbara mål när extra anpassningar skrivs. Att motivera elever att skolan får ha fortsatt kontakt med vårdnadshavare även efter elevers 18-årsdag är också viktigt då det är tydligt att detta leder till bättre närvaro och studieresultat. Elevernas svar i trygghetsenkäten visar i hög grad att eleverna känner sig trygga och trivs på sko- lan, 95,9% respektive 97,1%. Överlämningsrutinerna mellan grundskolan och gymnasiet är tydliga och sker innan skolstart för samtliga klasser i åk 1. Överlämningskonferenser sker även för klasser i åk 2 och 3 på skolan. För elever med särskilda behov och för elever som ska börja på introduktionsprogrammets individu- ella alternativ och språkintroduktion börjar överlämnandet mellan skolorna redan tidigt under våren. Förstelärarna och skolledningen utgör utvecklingsgruppen och har haft regelbundna möten. Förstelärarna initierar och samordnar det kollegiala lärandet. Lärarna har under förstelärarnas ledning arbetat i tvärgrupper med förberedelser inför GY25. Förstelärarna har också lett arbetet med gruppsamtal vad gäller att öka elevernas egna ansvarstagande och arbetet med att ta fram skolans fuskpolicy. Samverkan med Tranäng 7-9, som påbörjades förra läsåret, har fortsatt. Under innevarande läsår har det varit tre träffar. Syftet med träffarna är att ta fram en plan för hur ämnena kan utveckla samarbetet, hur man kan dra nytta av varandra och vad man kan göra tillsammans. Flera ämne- slag har tagit fram planer för sitt arbete. De ekonomiska ramarna som getts har blivit mindre under flera år. Skolledning och personal för- söker vara återhållsamma, men det är kostsamt att driva en liten gymnasieskola då det ibland måste bli små undervisningsgrupper. Tjänsteläget är ansträngt både vad gäller skolledningen och lärare och det finns en oro för att stressen/sjuktalen för personalen ökar då arbetsbelastningen kommer att vara fortsatt hög kommande läsår. Skolan har lå 25/26 startat en lokal idrottsutbildning (LIU) för innebandy i samarbete med Tra- nemo Innebandyklubb. Skolan planerar också att inom tre eller fyra år starta en nationell idrotts- utbildning för gymnastik i samarbete med Tranemos Gymnastikförening. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar under 20 år som är folkbokförda i Tranemo kommun och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt gymnasiepro- gram eller motsvarande. Kommunen har enligt skollagen ansvar för att löpande följa upp dessa ungdomars sysselsättning, hålla kontakt samt erbjuda individuellt anpassade insatser med målet att motivera till studier eller annan meningsfull sysselsättning. Arbetet med KAA i Tranemo kommun bedrivs strukturerat och i nära samverkan mellan gymna- sieskolan, Arbetsmarknadsenheten (AME), individ- och familjeomsorgen (IFO) samt andra 113 aktörer. För ungdomar med mer omfattande och sammansatta behov sker samordnade insatser inom samverkansprojektet Team Unga, där individanpassade planer tas fram och följs upp regel- bundet. Under läsåret 2024/2025 har antalet ungdomar inom KAA minskat från 57 till 37, vilket indikerar att de samordnade insatserna haft effekt. Samtidigt visar både lokal erfarenhet och nationell statistik att målgruppen inom KAA förändras. En ökad andel ungdomar har psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), vilket medför behov av mer långsiktiga, flexibla och individanpassade insatser än tidigare. Mot denna bakgrund har en utvecklingsplan för KAA i Tranemo kommun 2026–2028 tagits fram. Utvecklingsplanen syftar till att säkerställa en långsiktig, sammanhållen och rättssäker organi- sation för KAA efter att nuvarande ESF-projekt Team Unga avslutas i augusti 2026. Planen ska även utgöra underlag för kommunstyrelsens budgetarbete från och med 2027. Centralt i planen är att KAA och Team Unga föreslås övergå från projektform till ordinarie, egenbudgeterad verk- samhet, med tydlig ansvarsfördelning mellan Lärandesektionen, Omsorgssektionen och Arbets- marknadsenheten. De viktigaste föreslagna utvecklingsområdena är: • Långsiktig organisation och finansiering av KAA och Team Unga, inklusive tydlig hu- vudmannastruktur och gemensamt ansvar mellan berörda sektioner. • Permanent etablering av Team Unga som samverkansfunktion och nav för ungdomar med sammansatta behov. • Förstärkt bemanning, bland annat genom koordinatorfunktion och arbetsmarknadscoach med särskild kompetens inom NPF och praktiknära stöd. • Tidigare och mer proaktiva insatser, med kortare tid från identifierat behov till påbörjad åtgärd. • Tydligare processer och uppföljning, inklusive gemensamt KAA-register, regelbundna tvärsektoriella uppföljningar och individuella planer med tydliga mål. • Minskad risk för långvarigt utanförskap, genom insatser som inte avbryts vid organisato- riska eller åldersmässiga gränser. Sammantaget bedöms KAA-arbetet i Tranemo kommun fungera väl i nuläget, men utvecklings- planen tydliggör behovet av att gå från projektbaserade lösningar till en stabil och långsiktig struktur som möter en växande och mer komplex målgrupp. Slutsats Verksamheten på Tranemo gymnasieskola bedrivs på ett ändamålsenligt och lyckat sätt, detta ur ett elevhälsofrämjande och förebyggande perspektiv och utifrån uppvisade resultat i förhållande till socioekonomi de tre senaste läsåren. 114 Grundförutsättningar för att bedriva en till- gänglig vuxenutbildning för invånarna i Tra- nemo kommun säkerställs Kommentar Analys Tranemo kommun har en mycket liten vuxenutbildning på hemmaplan. Den största delen av ut- bildningen är upphandlad av andra kommuner eller aktörer, t.ex. Borås, Svenljunga, Ulricehamn, Hermods och ABF. Detta gör att uppföljningen av resultat blir en svårarbetad process. SFI bedrivs i moderna och ändamålsenliga lokaler. Yrkesutbildningarna bedrivs i ungdomsgym- nasiets lokaler, vilka är anpassade efter utbildningens innehåll. Samarbetet med Svenljunga har utvecklats för att öka möjligheten att läsa utbildning inom vård- och omsorgsprogrammet med tätare startintervall. En extra utbildningsstart har gjorts i september 2025 med 14 elever för äldreomsorgslyftet. I och med detta är det två undervisningsgrupper detta läsår inom Vårdvux. Höstterminen 2025 går åtta elever Industri-vuxenutbildning. Ingen från Tranemo, samtliga kom- mer från Boråsregionens kommuner. På SFI har det under lå 24-25 i snitt varit 35-40 elever in- skrivna och 104 kursstarter har skett Ca 150-170 elever har studerat via Borås, Svenljunga och Ulricehamn på grundläggande och gymnasial nivå, på plats eller distans. Slutsats De invånare i Tranemo kommun som vill utbilda sig som vuxna har tillgång till ändamålsenlig utbildning. Detta lyckas kommunen med genom en god samverkan med andra kommuner och utbildningsanordnare. Gymnasiebehörighet till yrkesprogram bland elever i åk 6 och i åk 9 Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Följande kan utläsas av de senaste inlagda resultaten i Infomentor i december 2025: I åk 6 är 66,7% av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det förväntade målvärdet för perioden är 80%, vilket inte är uppnått. I åk 9 är 76,3 % av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det är högre än förra årets mätperiod då behörigheten låg på 72,3 % och har närmat sig något mot målvärdet på 90%. Skillnaden mellan könen har förändrats markant: Flickorna har en behörighet till ett yrkesprogram på 72,6 % och pojkarna 79,5 %. Där har flickorna en lägre behörighet sedan förra årets mätperiod 78,4% medan pojkarna har höjts från 76,5%. Slutsats Det som går att utläsa av det förväntade resultatet är att eleverna i årskurs 6 har försämrat sitt re- sultat mot målvärdet vid den senaste mätningen och att årskurs 9 ligger en bra bit ifrån sitt 115 målvärde. Åtgärder för att fortsätta höja måluppfyllelsen i årskurs 9 är satsningar som intensiv undervisning, studiestöd, utökad tid i matematik och obligatorisk lovskola. Mellanstadieskolorna lägger extra resurser på att eleverna ska lyckas få godkända betyg i alla äm- nen och har sedan våren 2025 främst kraftsamlat i ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk, där flest elever inte når betyg godkänt. Vi ser att många elever generellt i alla årskurser saknar betyg godkänt i något eller ett par av kärn- ämnena på högstadiet. Tranängskolan 7-9 har därför under hela 2025 arbetat intensivt med att hjälpa de elever som saknar godkänt betyg i enstaka kärnämnen för att höja upp gymnasiebehö- righeten. Elever godkända i alla ämnen Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Följande kan utläsas av betygsresultaten i december 2025: I åk 6 har 60,7 % av eleverna godkända betyg i alla ämnen. Det förväntade resultatet är 70 % och det uppnådda resultatet är markant en bit ifrån detta, vilket innebär att betygen har försämrats sedan förra året. Skillnaden mellan könen är fortfarande stor, då 68,2 % av flickorna respektive 53,6 % av pojkarna är godkända i alla ämnen. Flickorna ligger nära målvärdet för 2025. I åk 9 är 49,3 % av eleverna godkända i alla ämnen. Det ligger långt ifrån det förväntade resultatet på 75% för 2025. Skillnaden mellan könen har minskat men även resultaten, då 48,4 % av flickorna har godkänt i alla ämnen och pojkarna 50,0 %. Slutsats I både årskurs 6 och 9 har eleverna inte uppnått det förväntade målvärdet. I åk 9 är det fortfa- rande långt ifrån det förväntade resultatet. Det är även en stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Mellanstadieskolorna har sedan 2025 kraftsamlat främst i kärnämnena, där flest elever inte når betyg godkänt, speciellt i SvA. Men det behövs insatser även i övriga ämnen. Vi ser att många elever generellt i alla årskurser saknar godkänt betyg i något eller ett par av kärn- ämnena på högstadiet. Tranängskolan 7-9 har därför under 2025 arbetat intensivt med att hjälpa de elever som saknar godkänt betyg i enstaka kärnämnen eller andra ämnen för att höja upp måluppfyllelsen och gymnasiebehörigheten. Rektor använder befintliga resurser effektivt och ändamålsenligt Kvalitén uppnås Kommentar Analys Arbetet med att skapa och befästa strukturer för löpande uppföljning av resultat på varje enhet har pågått i över två år och kan anses vara väl integrerade i vardagsarbetet. • Nya riktlinjer för kunskapsuppföljning för grundskolan och anpassad grundskola togs 116 fram i juni 2023. Rutinerna har tillämpats sedan dess på varje skola, där resurser löpande omfördelats efter kartlagda resultat och behov. Rutinerna reviderades under vt 2025, med syfte att göra uppföljning av resultat tätare än hittills från förskoleklass till åk 6. En mitter- minsavstämning kommer med start ht 2025 att göras på varje grundskoleenhet och delges skolchef. • Rektorerna har regelbundna resultatuppföljningar med ekonom och HR-strateg (2 ggr/ter- min) och verksamhetschef (4 ggr/termin). • Verksamhetschef har regelbundna resultatuppföljningar med skolchef (4 ggr/termin). Slutsats Sektionsledningens bedömning är att rektorerna arbetar aktivt med att använda befintliga resur- ser optimalt. I ledningsgruppens nuvarande narrativ motiveras förändringar inte längre bara uti- från ett ekonomiskt läge, men främst utifrån ett arbets- och synsätt, där en vision och långsiktiga mål kommer först. En vision och långsiktiga mål som arbetas fram tillsammans på varje enhet, som utgår från uppdraget i läroplanen och som beskriver vad förskolan och skolan ska vara till för. Den styrande principen ska vara att barnens och elevernas bästa alltid kommer först. Schemaläggning, löpande resultatuppföljning, klasskonferenser, barn- och elevhälsoarbetet, ut- vecklingsarbetet och andra viktiga ledstänger används numera för att se till att rätt kompetens är på rätt plats i rätt tid och gör rätt saker, utifrån visionen och uppdraget. Rektor kan fastställa tillförlitliga budgetpro- gnoser och nå ekonomisk balans Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Som ett led i att förenkla för rektorerna och förenkla systemmiljön inom ekonomistödet har re- sursplaneringsverktyget i Stratsys sagts upp. Detta innebär att ett system mindre kommer att an- vändas gällande den ekonomiska hanteringen. De funktioner som använts i resursplaneringsverk- tyget gällande bemanningsplanering, statistikrapportering till SCB och kontroll över lärarbehörig- heter kommer att flyttas till andra verksamhetssystem Slutsats För att skapa trygghet i budgetarbetet behöver fortsatt förutsägbarheten öka, vilket är detsamma som att prognosarbetet behöver förbättras i alla led, från rektors- till ekonomistöds- och sektions- chefens nivå. I oktober 2023 granskade Tranemo kommuns revisorer som bekant rektorers och lärares förutsätt- ningar i grundskolan. Granskningen gjordes av revisionsbyrån KPMG. Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen genom sin styrning säkerställde att rektorer och lärare gavs förutsättningar att utföra sina respektive uppdrag i enlighet med gällande styrdokument. Av revisionsrapporten framgick det att det stöd som rektorerna fick inte motsvarade de behov som skolledarna bedömde att de hade i sitt uppdrag. KPMG påtalade i sin rapport att det fanns 117 brister i administrativt stöd till rektor inom en rad områden, men främst inom ekonomi och fastig- het/lokaler. De brister som lyftes gällande ekonomistödet påverkar enligt rektorerna deras möjlig- het att kunna fastställa tillförlitliga prognoser. Dessa brister finns fortsatt och en del av detta beror på bristfälligt systemstöd. För att hantera budgetprocessen behöver rektor använda för många olika resurser: Personec, Infokey, Excelfil, Stratsys-Budget i balans, Stratsys-Resursplanering. Detta försvårar arbetet och medför att det lätt blir fel då uppgifter skall finnas i flera olika system och dessa inte är integrerade med varandra. Slutsats För att kunna fastställa träffsäkra och tillförlitliga prognoser och därav kunna göra nödvändiga effektiviseringar och eventuella budgetanpassningar i tid förtydligade Lärandesektionen sin upp- följningsrutin under hösten 2023. Rutinen har tillämpats fullt ut sedan januari 2024. Sektionsledningen i nära samverkan med controller behöver fortsatt skapa förutsättningar för rek- torerna att kunna utföra simuleringar av kostnader utifrån olika organisering i sin bemanning. Detta görs lämpligen i särskild framtagen excelfil som alla rektorer och controller använder och fyller i. Ett stödmaterial om hur en kommunal budget fungerar kommer att tas fram av ekonomichef un- der vt 2026. Syftet med stödmaterialet är att förtydliga samt öka transparensen kring hur Tranemo kommuns budgetprocess fungerar. Stödmaterialet gås igenom med rektorernas, som sedan ska kunna göra det samma för sin egen personal. Flickornas och pojkarnas studieresultat och upplev trygghet och studiero Kvalitén uppnås Kommentar Analys Trygghet: • 96% av eleverna, 93% av flickorna respektive 95% av pojkarna i F-9 känner sig trygga i skolan. • 100% av eleverna i anpassad grund- och gymnasieskola känner sig trygga i skolan. 8 elever 118 • 97% av eleverna i gymnasieskolan, 100% av flickorna, 96% av pojkarna, 33% elever med annan könsidentitet känner sig trygga i skolan. Andelen elever som känner sig trygga i skolan har ökat sedan föregående läsår. Studiero: 74% av eleverna i F-9, 70% av flickorna, 77% av pojkarna, upplever att de har studiero i skolan. 87% av eleverna i gymnasieskolan, 86% av flickorna, 88% av pojkarna, 67% av elever med annan könsidentitet, uppger att de har studiero under lektionerna. 80% av eleverna i anpassad grundskolan uppger att de har arbetsro under lektionerna. 8 elever Totalt uppger 80,5% av eleverna i grund-, anpassad grund- och gymnasieskola att de har studiero i skolan. Slutsats En hög andel av eleverna känner sig trygga i skolan. Fortfarande behöver man arbeta vidare med trygghet, studiero och elevers delaktighet och inflytande. Samverkan med hemmet liksom det re- lationsskapande arbetet är av avgörande betydelse i samtliga årskurser och skolformer. Skolornas arbete med självreglering har till avsikt att öka elevers förmåga att hantera känslor och impulser, förväntningen är att det på sikt ska leda till att färre elever utsätter andra elever för kränkningar samt att studieron ska förbättras. Huvudmannen följer elevers upplevelse av trygghet och studiero genom kommungemensam trygghetsenkät 2 gånger/år. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) på alla verksamhetsni- våer i Lärandesektionen Andel rektorer som har en Kvalitetsrapport av god kvalitet Kommentar Vad som ska känneteckna en rapport av god kvalitet definierades i samband med Chefsmöte vå- ren 2023. Uppföljning av indikatorer görs löpande under varje läsår. Enheternas kvalitetsrappor- ter blev klara 31/8. Därefter hade verksamheterna ca en månad på sig att ta fram utvecklingspla- nen för lå 25/26. Andel rektorer som har en utvecklingsplan klar i början av läsåret Kommentar Varje enhet ska ha en utvecklingsplan i Stratsys. Man har september på sig att lägga upp denna. 119 Det är helt i sin ordning att revidera i den under läsåret om man är klar med vissa delar eller ser att andra behov har uppkommit som behöver fokuseras. Höstterminen 2025 har varit ansträngd i verksamheterna, inte minst inom grundskolan. Dock har samtliga enheter varit klara med sina ut- vecklingsplaner i början av hösten. Det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på alla verksam- hetsnivåer i Lärandesektionen Alla verksamheter bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt kommunens SAM- hjul Kommentar Vid uppföljning av årets arbete i SAM-kalendern kan konstateras att arbetet generellt sett funge- rar bra och att alla verksamheter bedriver ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Ge- nom SAM-kalendern finns förutsättningar för ett likvärdigt systematiskt arbetsmiljöarbete. Upp- följningen har genomförts i Verksamhetsledningsgruppen. Årlig uppföljning / analys samt Handlings- plan för Lärandesektionen gällande det syste- matiska arbetsmiljöarbetet. Kommentar Årlig uppföljning har genomförts i samverkan med fackliga representanter. Resultatet redovisas i SAM-kalendern. Bedömningen är att det bedrivs ett strukturerat och ändamålsenligt systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med lagstiftningen. Alla verksamheter inom Lärandesektionen ge- nomför en arbetsmiljörond Kommentar Samtliga enheter (21 st) har genomfört den fysiska arbetsmiljöronden. Inga enskilda ronder har genomförts för fritidshem utan dessa är en del av grundskolans och för- skolans ronder. Grundförutsättningar för att bedriva en förskola som styrs och genomsy- ras av läroplanen Andel förskollärare med lärarlegitimation Kommentar 120 Lärarbehörigheten är i förhållande till riket relativt god, den har ökat något från förra året, från 44% läsåret 23-24 till 47% läsåret 24-25. Den politiska viljan är 66,33%, vilket verksamheten i övrigt anser vara ett fullt rimligt mål. Kompetensen och behörigheten varierar bland förskolorna. I riket ligger behörigheten på 46% jämfört med Tranemo kommun på 47%. Andel av förskolans avdelningar som har schemalagd planeringstid enligt lokal HÖK- överenskommelse 2021 Kommentar Vid samtal med förskollärare och rektorer i samband med verksamhetsbesöket under ht-25 och i dialog med rektorerna i förskolan framkommer det att de flesta enheter nu har ett system för att personal ska kunna utföra pedagogiskt utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Varje avdelning har 15 timmar schemalagd planeringstid på tre heltidstjänster. Samtliga rektorsområden har infört en så kallad "lång måndag", då personal kan mötas inom och över förskolegränser för planerings- och utvecklingsarbete i olika konstellationer. I och med vårens politiska satsning, har varje förskole- område fått medel för att kunna ta in vikarier, så att personalen ska kunna utföra sitt planerings- arbete på förskolan och att alla i arbetslaget ska få möjlighet till det. Grundförutsättningar för att bedriva en skola som levererar undervisning av god kvalitet säkerställs Andel skolor som har en ändamålsenlig ar- betsorganisation Kommentar I Lärandesektionens verksamhetsidé definieras begreppen arbetsorganisation och utvecklingsor- ganisation. I samband med att verksamhetsidén fastställdes genomfördes kompetensutveckling i rektorsgruppen under 2019 och 2020. Som tidigare sagts granskade Tranemo kommuns revisorer hösten 2023 rektorers och lärares för- utsättningar i grundskolan. Granskningen gjordes av revisionsbyrån KPMG. Syftet med gransk- ningen var att bedöma om kommunstyrelsen genom sin styrning säkerställde att rektorer och lä- rare gavs förutsättningar att utföra sina respektive uppdrag i enlighet med gällande styrdoku- ment. Granskningens resultat i korthet Grundskolans ledningsfunktion bestod av skolchef och rektorer med ansvar för skolenheter i linje med skollagens krav. Till stöd fanns biträdande rektorer. Skolledarna erhöll stöd inom en rad om- råden såsom ekonomi, personal och juridik. Av revisionsrapporten framgick dock att stödet inte motsvarade de behov som skolledarna bedömde att de hade. KPMG bedömde att det fanns brister 121 i administrativt stöd till rektor inom en rad områden, men primärt inom ekonomi och fastighet/lo- kaler. Dessa brister gjorde att rektorernas kommunala uppdrag inte utfördes effektivt och att det påverkade förutsättningar för ett ändamålsenligt pedagogiskt ledarskap negativt. Rektorerna ledde det pedagogiska arbetet på olika sätt. I granskningen framgick att rektorerna ansåg att de inte hade förutsättningar att leva upp till sitt uppdrag som pedagogiska ledare i en- lighet med nationella styrdokument. Lärarna efterfrågade inte administrativt stöd, men bedömde att administrationen hade ökat. De bedömde också att det saknades personal. Detta gjorde att lärarna bara till viss del ansåg sig ha förutsättningar att genomföra sitt uppdrag i enlighet med nationella styrdokument. För att stötta rektorerna mera i deras arbete, tillsattes hösten 2024 ett nytt chefsled i form av en verksamhetschef, som är rektorernas närmaste chef. Avsikten var att rektorerna skulle ges ett nära strategiskt och operativt stöd i olika frågor, inklusive stöd i arbetsmiljöarbetet. Förvaltningens handlingsplan Utifrån revisionens bedömning och angivna rekommendationer togs en handlingsplan fram för att avhjälpa de påtalade bristerna. Handlingsplanen följdes upp av KS i februari 2025. Arbetet fortlöper och utvärderas kontinuerligt i verksamhetsledningen och i sektionens samverkansgrupp (SSG). Andel skolor som har en effektiv utvecklings- organisation Kommentar Förvaltningen redovisade för KF i mars 2024 en handlingsplan med åtgärder efter kommunrevis- ionens granskning av rektorers och lärares förutsättningar i november 2023. I maj 2024 redovisade förvaltningen också för Skolinspektionen handlingsplan efter den kvalitetsgranskning som myn- digheten gjorde i oktober 2023 av Tranemo kommun som huvudman för undervisningen i grund- skolan. Skolverket tog i dec 2023 fram underlag som stöd för skolor och huvudmän att genomföra själv- värderingar av den egna verksamheten med utgångspunkt i vad som anses vara faktorer för fram- gångsrik skolutveckling. Underlaget ska ses som en del av det nya nationella kvalitetssystemet, som är framtaget för att följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Det nya nationella kvalitetssystemet och dess underlag för självvärdering presenterades första gången för rektorerna vid sektionsledningens strategidagar i februari och augusti 2024. Under 2025 har sektionen fortsatt arbetat med att implementera det nationella kvalitetssystemet i verk- samheten. Inför lå 2025-2026 har det för samtliga skolformer valts att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete som faktor för framgångsrik skolutveckling. Förskolan arbetar därutöver med kompetent ledarskap som ytterligare en faktor. Parallellt arbetade Lärandesektionen under hösten 2023 och våren 2024 med att förtydliga förste- lärarnas uppdrag i kommunen. I det nya förtydligade uppdraget, som trädde i kraft i mars 2024, förväntas förstelärarna vara en tydligare kraft i det gemensamma arbetet med elevernas 122 utveckling och resultat på varje skola. Förstelärarna ska även utgöra centrala aktörer i arbetet för en undervisning av god kvalitet samt fungera som en länk mellan rektors ledarskapspraktik och övriga kollegors pedagogiska undervisningspraktik. De ska även vara behjälpliga i skolornas sys- tematiska kvalitetsarbete. Sektionsledningen bedömer att förstelärarnas förtydligade roll kommer att bidra till en större del- aktighet bland lärarna i den egna skolans och sektionens utvecklingsarbete samt stärka kommuni- kationen mellan sektionsledningen och verksamheten. Fullföljd grundskola Andel elever som har minst 100% närvaro i åk 7-9 Kommentar 60,1% av eleverna har minst 85% närvaro under Ht 2025. Frånvaron har minskat något under ht, men är fortfarande hög. Under ht 2025 var 6,4% av ele- verna i åk 7-9 frånvarande mer än 40%. Sociala svårigheter, psykisk ohälsa och/eller neuropsykia- triska funktionsnedsättningar förekommer hos en hög andel av den grupp elever som har hög skolfrånvaro. Ingen väsentlig skillnad syns över tid mellan flickor och pojkar. Frånvaron är nor- malt sett högre i anslutning till lov samt i mars månad. Skolorna har intensifierat arbetet med att följa upp och arbeta med skolfrånvaro enligt Lärande- sektionens rutin, men det behöver fortfarande utvecklas. Tranängskolans trygghetspersoner arbe- tar förebyggande under raster och håltimmar för att säkerställa att eleverna är trygga i skolan och att eleverna går till sina lektioner. Fortfarande behöver såväl det åtgärdande som det främjande och förebyggande arbetet med trygghet och studiero fortsätta, liksom arbete för att stärka relationerna lärare-elev och elev-elev. Samverkan med hemmen behöver stärkas, liksom samverkan med BUP och socialtjänst. Andel elever som har minst 100% närvaro i F-6 Kommentar 88,4% av eleverna i F-6 har minst 85% närvaro under Ht 2025. 123 Samtliga F-6-skolor har arbetat intensivt för att minska skolfrånvaron, vilket har gett resultat över tid. Skolorna följer Lärandesektionens rutin, som är implementerad i åk F-6. Man tar kontakt med elever som har frånvaro, följer upp och för samtal om frånvaron på samtliga nivåer, mentor gör kartläggningar och man utreder frånvaron hos elever som har frånvaro om mer än 15%. Samtliga skolor samverkar med skolsocialt team. Fortfarande behöver man hitta former för att arbeta med tidiga insatser hos elever med psykisk ohälsa och sociala svårigheter, ofta i kombination med NPF. Lärandesektionen har påbörjat ett ar- bete där man arbetar med elevers självreglering, vilken har avgörande betydelse för elevers skol- resultat och sociala välbefinnande. Det främjande och förebyggande arbetet med trygghet och stu- diero fortsätter, liksom arbete för att stärka relationerna lärare-elev och elev-elev. Samverkan med hemmen fortsätter. Grundförutsättningar för att bedriva en likvärdig anpassad grundskola sä- kerställs Handledningsträffar för skolor med integre- rade elever inom anpassad grundskolan Kommentar Handledning och nätverksträffar erbjuds samtliga lärare och specialpedagoger/speciallärare som arbetar med integrerade elever, dvs med dubbla läroplaner. Träffarna sammankallas av barn- och elevhälsochef och leds av speciallärare, anpassad grundskola. Grundförutsättningar för att bedriva en gymnasieskola som levererar undervisning av god kvalitet säkerställs Andel elever som väljer att gå i den egna gym- nasieskolan Kommentar Vid höstterminens start 250915 (vi räknar med det datum antagningen gör sista skolplaceringen) är det 109 nya elever i åk 1 inskrivna på skolan, 54 flickor (49,5 %) och 55 pojkar (50,4 %). Av de 146 elever (66 flickor och 80 pojkar) som gick ut åk 9 på Tranängskolan i juni 2025 var det 90 elever (82 %) som valde Tranemo gymnasieskola, varav 48 flickor (53,4 %) och 42 pojkar (46,6 124 %). Det betyder att vi inför innevarande läsår ökade i andel elever från Tranemo som valde vår gym- nasieskola, men vi hade också fler elever än föregående läsår som var obehöriga och som därför började på Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMA). Värt att notera är det att vi detta år lyckades ta emot fler flickor än pojkar. Antal elever från andra kommuner som väljer Tranemo gymnasieskola Kommentar Skolverket avrundar elevantal 55-64 till 60. Siffran ovan är mao inte exakt. Flest elever kommer från Svenljunga kommun, 44 elever innevarande läsår (lå 24/25, 57 elever). Två elever kommer från andra kommuner. Det enligt följande fördelning: • Bygg- och anläggning, 4 elever från Svenljunga • El- och energiprogrammet, 5 elever från Svenljunga, 2 från annan kommun • Ekonomi, 11 elever från Svenljunga • Försäljning och Service, 2 elever från Svenljunga • Introduktionsprogrammet /IMS, 3 elever från Svenljunga • Industritekniska programmet, 1 elev från Svenljunga • Naturvetenskapliga programmet,2 elever från Svenljunga • Samhällsvetenskapliga programmet, 10 elever från Svenljunga • Teknikprogrammet, 0 elev från Svenljunga • Vård- och omsorgsprogrammet, 6 elever från Svenljunga Gymnasiebehörighet till yrkesprogram bland elever i åk 6 och i åk 9 Andel elever som är behöriga till yrkespro- gram på gymnasiet i åk 6 (prognos) Kommentar I åk 6 är 75,3% av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det förväntade målvärdet för perioden är 80%, vilket inte är helt uppnått. Däremot så är behörigheten högre än vid samma period föregå- ende år 2023/2024. Följande kan utläsas av de senaste inlagda resultaten i Infomentor i december 2025: I åk 6 är 66,7% av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det förväntade målvärdet för perioden är 80%, vilket inte är uppnått. 125 Andel elever som är behöriga till yrkespro- gram på gymnasiet i åk 9 Kommentar I åk 9 är 85,2% av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det är en ökning sedan förra årets mät- period då behörigheten låg på 80,1% och en förbättring mot målvärdet på 90%. Skillnaden mellan könen har minskat och är marginell i år. Flickorna har en behörighet till ett yrkesprogram på 85,7% och pojkarna 84,6%. I åk 9 är 76,3 % av eleverna behöriga till ett yrkesprogram. Det är högre än förra årets mätperiod då behörigheten låg på 72,3 % och har närmat sig något mot målvärdet på 90%. Skillnaden mellan könen har förändrats markant: Flickorna har en behörighet till ett yrkesprogram på 72,6 % och pojkarna 79,5 %. Där har flickorna en lägre behörighet sedan förra årets mätperiod 78,4% medan pojkarna har höjts från 76,5%. Elever godkända i alla ämnen Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 6 Kommentar I åk 6 är 68,2% av eleverna godkända i alla ämnen. Det förväntade resultatet var 70% och det upp- nådda resultatet är inte långt ifrån detta, vilket innebär att betygen har ökat sedan förra året. Skill- naden mellan könen är stor då 73,3% av flickorna respektive 63,3% av pojkarna är godkända i alla ämnen. Flickorna har alltså uppnått målvärdet 2025. Följande kan utläsas av betygsresultaten i december 2025: I åk 6 har 60,7 % av eleverna godkända betyg i alla ämnen. Det förväntade resultatet är 70 % och det uppnådda resultatet är markant en bit ifrån detta, vilket innebär att betygen har försämrats sedan förra året. Skillnaden mellan könen är fortfarande stor, då 68,2 % av flickorna respektive 53,6 % av pojkarna är godkända i alla ämnen. Flickorna ligger nära målvärdet för 2025. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 Kommentar I åk 9 är 63,4 % av eleverna godkända i alla ämnen. Det ligger en bra bit ifrån det förväntade re- sultatet på 75% för 2025. Skillnaden mellan könen har minskat sedan förra året och nu har 67,5% 126 av flickorna har godkänt i alla ämnen och pojkarna 58,5%. I åk 9 är 49,3 % av eleverna godkända i alla ämnen. Det ligger långt ifrån det förväntade resultatet på 75% för 2025. Skillnaden mellan könen har minskat men även resultaten, då 48,4 % av flickorna har godkänt i alla ämnen och pojkarna 50,0 %. Rektor använder befintliga resurser effektivt och ändamålsenligt Andel rektorer som tillämpar ett system för lö- pande resultatuppföljning Kommentar Strukturer och rutiner för löpande resultatuppföljning och intern omfördelning av resurser har skapats på varje enhet. Nya riktlinjer för kunskapsuppföljning för grundskolan och anpassad grundskola togs fram i juni 2023. Rutinerna har tillämpats sedan dess på varje skola, där resurser löpande omfördelats efter kartlagda resultat och behov. Rutinerna reviderades under vt 2025, med syfte att göra uppföljning av resultat tätare än hittills från förskoleklass till åk 6. Andel rektorer som har en tydlig aktivitets- plan för högre måluppfyllelse på individ- och gruppnivå Kommentar Strukturer och rutiner för löpande resultatuppföljning och intern omfördelning av resurser finns framtagna på varje enhet. Sektionen behöver dock stärka analysdjupet i sitt systematiska kvalitets- arbete, så att kopplingen mellan uppföljning, analys och beslutade åtgärder tydliggörs ytterligare på både enhets- och sektionsnivå. Rektor kan fastställa tillförlitliga budgetprognoser och nå ekonomisk ba- lans Andel rektorer med hög följsamhet mellan prognos och resultat Kommentar Samtliga rektorsområden har under 2025 uppvisat en relativt hög följsamhet i budgeten. Sektions- ledningen erbjuder olika stöd till de rektorer som har svårigheter att klara verksamheten inom den tilldelade ramen. I vissa fall innebär stödet att rektor får avsluta året med ett visst underskott. Sektionen prognosticerar dock att avsluta året med en budget i balans. 127 Flickornas och pojkarnas studieresultat och upplev trygghet och studiero Andel flickor respektive pojkar som är behö- riga till yrkesinriktade gymnasieprogram Kommentar I årskurs 9 är 85,2 % av eleverna i juni 2025 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är en ökning jämfört med betygsresultaten i juni 2024 och har närmat sig förväntat målvärde. Behöriga till ett yrkesprogram är 85,7 % av flickorna och 84,6 % av pojkarna. Andel flickor respektive pojkar som känner sig trygga i skolan Kommentar Kommungemensam trygghetsenkät: 96% av eleverna i F-9, 93% av flickorna respektive 95% av pojkarna, känner sig trygga i skolan. 100% av eleverna i anpassad grund- och gymnasieskola känner sig trygga i skolan. 8 elever ingår i urvalet. 97% av eleverna i gymnasieskolan, 100% av flickorna, 96% av pojkarna, 33% elever med annan könsidentitet, känner sig trygga i skolan. Andel flickor respektive pojkar som känner studiero i skolan Kommentar 74% av eleverna i F-9, 70% av flickorna, 77% av pojkarna, upplever att de har studiero i skolan. 87% av eleverna i gymnasieskolan, 86% av flickorna, 88% av pojkarna, 67% av elever med annan könsidentitet, uppger att de har studiero under lektionerna. 80% av eleverna i anpassad grundskolan uppger att de har arbetsro under lektionerna. 8 elever Totalt uppger 80,5% av eleverna i grund-, anpassad grund- och gymnasieskola att de har studiero i skolan. 128 RESULTAT 2,5 0,0 -16,8 Lärandesektionen övergripande -53,6 -60,4 -53,8 Ungdomsgymnasiet -71,4 -68,7 -70,0 Grundskola/förskola/ anpassad skola -214,9 -213,4 -217,5 Lärandesektionen avslutar 2025 med en positiv avvikelse på 0,73% på totalen. Lärande övergripandes prognosförändring beror till stor del på de kooperativ vi har i kommunen som i stadig takt tappat barn. Detta medför sänkta utgifter. Interkommunal ersättning för För- skola/grundskola/fritids lämnar överskott 2025 jämfört med budget. Även skolskjuts har avslutats med ett överskott för 2025 likt 2024. Modersmålsundervisningen lämnar ett överskott till följd av vakanser. Ersättning för migrationsverket är högre än budgeterat 2025. Vi har fått fler barn/elever som ingår i etableringen, som är orsaken till differensen. Övrigt är central reservation som summerar upp till prognosen +4,9 mnkr just nu för Lärande övergripande. Barn och elevhälsan vakanshållit en tjänst samt föräldraledighet som förändrat prognosen sedan uppföljningen av T1. Budgetavvikelse för 2025 blir +0,7 mnkr på helår. Administration och IKT gör ett överskott pga lägre kostnader för program än budgeterat. Gymnasiet och Komvux: Kostnaden för gymnasiets interkommunala ersättning har ökat jämfört med vad som var budgeterat inför 2025 och även intäkterna är lägre än budgeterat 2025. Delvis bidrar en negativ differens för personalkostnader undervisning jämfört med budget. Försäljning av verksamhet för Komvux når inte upp till den budgeterade intäkten som fanns för 2025. Allt summerat hamnar Gymnasiet på -2,8 mnkr i differens för 2025. Förskolan lämnar +0,3 mnkr för helåret 2025. Tre av fyra områden lämnar överskott vilket bidrar till den totala budgetens balans. Grundskolan fortsätter sitt arbete med att återställa balansen efter de utmaningar som kvarstår från 2024. Bakgrunden är dels en demografisk förändring som har lett till minskad statlig ersättning, dels 129 att behoven hos eleverna ökar. Fler elever är i dag i behov av en individuellt anpassad skolgång, vilket ställer högre krav på resur- ser, kompetens och organisation. Detta innebär att skolan samtidigt möter minskade ekonomiska ramar och ökade krav på stödinsatser. För att tillse dessa behov/utmaningar arbetar grundskolan aktivt med att anpassa verksamheten – både pedagogiskt och organisatoriskt – för att fortsatt kunna erbjuda en likvärdig och inkluderande utbildning för alla elever. Flera av grundskolorna har nu intecknat åtgärder inför höstens prognos vilket gör att situationen för dessa enheter såg för T2 bättre ut än vid T1. Grundskolan lämnar således ett underskott på -3,4 mnkr för 2025 totalt. Anpassad grund- och gymnasieskola har en lägre kostnad för personal än budgeterat på grund av frånvaro och vakanser, vilket balanserar upp en del av ovannämnda prognos. +1,6 mnkr för 2025. Det totala resultatet för Lärandesektionen 2025 visar +2,5 mnkr. Detta inklusive semesterlöneskul- den. Politiska satsningar Inför budget 2025 fattade kommunstyrelsen beslut om särskilda satsningar inom Lärandesektionen enligt nedan. • Satsning på elever med extraordinära behov – 4,7 mnkr: Medlen fördelades till skolorna ef- ter genomgång av inkomna äskanden och efterföljande ställningstaganden. Resurserna har använts för riktade insatser utifrån upprättade åtgärdsprogram och har haft god effekt på både elevers mående och deras måluppfyllelse. • Lindring av planerade personalanpassningar – 4,0 mnkr: Genom denna satsning har skolor och förskolor fått ökat tidsutrymme för att anpassa bemanningen till den minskande demo- grafin. Detta har bidragit till en påtagligt förbättrad arbetsmiljö samt bibehållen och i flera fall stärkt kvalitet i undervisningen. • Tidiga insatser i skola och förskola – 3,0 mnkr (helår 7,0 mnkr från 2026: Samtliga plane- rade insatser, inklusive etableringen av en akutskola, är i drift sedan höstterminens start 2025. Uppföljning av de förväntade effekterna sker löpande, bland annat genom mittermins- avstämningar med respektive rektor samt inom verksamhetsledningen. • Verksamhetsnära investeringar – extra anslag om 2,5 mnkr: En samlad plan för anskaffning av pedagogisk utrustning och nödvändiga inventarier, såväl inomhus som utomhus, har ta- gits fram för samtliga enheter inom sektionen och genomförts enligt plan. Sammantaget har satsningen bidragit till att verksamheterna nu har en mer ändamålsenlig utrustning anpas- sad till dagens undervisningskrav. Anpassningar även på strukturnivå Barnafödandet prognosticeras fortsätta att sjunka fram till 2028. Mot den bakgrunden behöver an- passningar på enhetsnivå och effektiviseringar på strukturnivå fortsätta att göras, för att nå en eko- nomisk hållbarhet. Budgetarbete på strategisk nivå Sektionens samtliga verksamheter med högstadiet i spetsen arbetar aktivt med att marknadsföra Tranemos gymnasieskola. Detta i tätt samarbete med näringslivet. 130 Sektionens arbete för att få en budget i balans och nå en ekonomisk hållbarhet ser ut som visas i bil- den nedan: Personal Personalläget inom Lärandesektionen 2025 visar sammantaget på en ökad organisatorisk stabilitet och flera positiva utvecklingstendenser jämfört med föregående år. Antalet anställda har ökat från 426 till 440 personer, samtidigt som antalet årsarbetare enligt personalsystemet Personec har ökat från 413,6 till 429,95. Denna utveckling bedöms kunna stärka förutsättningarna för kontinuitet, kva- litet och ett mer långsiktigt utvecklingsarbete i verksamheterna. Den faktiska ökningen av antalet årsarbetare 2024-2025 Samtidigt visar en fördjupad genomgång av personalläget, där antalet faktiskt arbetade timmar har räknats om till årsarbetare, på en mer begränsad ökning. Enligt dessa manuellt framtagna uppgifter har antalet årsarbetare ökat med cirka tre mellan 2024 och 2025. Skillnaden mellan dessa två sätt att redovisa årsarbetare indikerar en betydande diskrepans mellan formell sysselsättning och faktiskt arbetad tid. 131 2023 2024 2025 Månads- avlönade Timavlö- nade Total åa Månads- avlönade Timavlö- nade Total åa Månads- avlönade Timavlö- nade Total åa Lärande- sektionen 352,61 16,08 368,69 320,31 14,64 334,95 325,16 12,84 338 Tranemo kommun 795,26 63,25 858,51 749,74 63,83 813,57 771 72 843 Diskrepansen bedöms bero på att en relativt stor andel av medarbetarna inom Lärandesektionen är tjänstlediga, föräldralediga, sjukskrivna eller arbetar deltid. Se diagram nedan. Detta är en företeelse som är väl känd inom kvinnodominerade verksamheter såsom förskola, fritidshem och skola, och som påverkar möjligheten att fullt ut omsätta formell bemanning i faktisk närvaro och tillgänglig arbetstid i verksamheten. Mot denna bakgrund är det angeläget att resultaten från personalsystemet tolkas med försiktighet och kompletteras med analyser av faktiskt arbetade timmar. En sådan samlad bild ger bättre förut- sättningar för att bedöma bemanningens reella kapacitet och för att planera verksamheten långsik- tigt utifrån både arbetsmiljö- och kvalitetsaspekter. Andelen tillsvidareanställda har ökat medan visstids- och timanställningar har minskat. Detta be- döms bidra till en mer långsiktigt hållbar bemanningsstruktur, även om effekten på den faktiska be- manningen i verksamheterna delvis påverkas av ovan nämnda faktorer. Andel heltidsarbetande Kolada-statistik visar i tabellen nedan att andelen heltidsarbetande månadsavlönade i Tranemo kommun uppgick till 66,1 procent under 2024, vilket är en ökning jämfört med 62,7 procent 2023. Utvecklingen bedöms vara positiv, men nivån ligger fortsatt under riksgenomsnittet, som under samma period uppgick till cirka 75 procent. Inom Lärandesektionens verksamheter syns en särskilt positiv utveckling i förskolan, där andelen heltidsarbetande ökade till 61,6 procent, samt i grundsko- lan där andelen uppgick till 74,0 procent och därmed närmar sig riksnivån. Gymnasieskola och Komvux uppvisar fortsatt en hög andel heltidsarbetande, i nivå med riket. Den ökande andelen heltidsarbetande bedöms kunna bidra till ökad kontinuitet i undervisningen, stärkt ekonomisk trygghet för medarbetare och förbättrade förutsättningar för Tranemo kommun att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt visar jämförelsen med riket att det fortsatt finns utvecklingspotential, särskilt inom förskolan, vilket vi behöver beakta i vårt fortsatta strate- giska personalarbete. Könsfördelningen bland månadsavlönade är fortsatt ojämn, med en tydlig övervikt av kvinnor. 132 Fördelningen är relativt stabil över tid och bedöms i huvudsak spegla den nationella strukturen inom utbildningssektorn. Låg sjukfrånvaro och personalomsättning Sjukfrånvaron har minskat från 5,48 procent till 4,9 procent under 2025. Även långtidssjukfrånvaron har reducerats, från 1,68 till 1,2 procent. Denna utveckling bedöms kunna vara ett resultat av ett mer systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete samt ökad organisatorisk stabilitet, även om flera samverkande faktorer kan påverka utfallet. Personalomsättningen har minskat från 8,8 till 7,8 procent. Detta bedöms kunna bidra till ökad kon- tinuitet, erfarenhetsuppbyggnad och förbättrade förutsättningar för långsiktigt kvalitets- och ut- vecklingsarbete inom verksamheterna. Avslutande bedömning Sammantaget bedöms personalläget 2025 visa på en positiv utveckling med ökad stabilitet, förbätt- rad bemanningsstruktur, minskad sjukfrånvaro och en växande andel heltidsarbetande. Samtidigt kvarstår långsiktiga utmaningar, särskilt i förhållande till riksnivåer för sysselsättningsgrad, könsba- lans och framtida kompetensförsörjning, vilka fortsatt behöver prioriteras i det strategiska personal- arbetet inom Lärandesektionen. 2025 2024 2025 2024 Sjukfrånvaro 2025 2024 133 2025 2024 Ungdomsbandet Nameless tog plats på stora scenen under Sommarfinalen. Omsorgssektion Omsorgssektionen är indelad i tre verksamhetsområden samt administration. Gemensam lednings- funktion omfattar sektionschef, 3 verksamhetschefer, digitaliseringsstrateg, systemförvaltare, syste- madministratör samt medicinskt ansvarig sköterska (MAS). Dessutom finns i varje verksamhetsom- råde en verksamhetsutvecklare. Verksamhetsområde Vård och omsorg Vård- och omsorgsboende: • Gudarpsgården: 60 platser. 27 platser för personer men demenssjukdom. 22 platser soma- tiska platser. 11 platser korttid. • Glimringe: 34 platser. 13 platser för personer med demenssjukdom, 2 korttidsplatser för per- soner med demenssjukdom samt 19 platser för somatiska orsaker. • Hjälmå: 32 platser. 8 platser för personer med demenssjukdom och 24 platser för somatik. Hemtjänst • Hemtjänst utgår från tre orter: hemtjänst Söder Tranemo och hemtjänst Norr Limmared och Dalstorp. • Hemtjänst natt utgår ifrån Tranemo och arbetar över hela kommunen. Stöd vård och omsorg inkl. bemanningsenhet: • Bemanningsenheten är sektionsövergripande och arbetar mot både vård och omsorg samt funktionsnedsättning. • Bemanningsenheten med tillhörande två bemanningssamordnare, en bemanningscontroller och en bemanningspool. • Omsorgshandledare i hemtjänst och i vård- och omsorgsboenden. Funktionsnedsättning och Socialt stöd (Samtliga är placerade i Tranemo förutom Ängslyckan) Sysselsättning: • Daglig verksamhet LSS/SoL • Centrum för Ung/Vuxen (Lågtröskelverksamhet) Arbetsmarknadsenhet (startades upp hösten -24)) Särskilt boende LSS / SoL • Parkgatans Gruppbostad • Timotejstigens Gruppbostad • Havrestigen Gruppbostad • Ängslyckans Gruppbostad (Grimsås) • Grässtigen Gruppbostad • Gnistan Servicebostad • Solsidan Servicebostad Korttids Barn och Unga 135 Personlig assistans Socialt stödteam Ledsagning Anhörigstöd Verksamhetsområde: Myndighet och Hälso- och sjukvård. Myndighet är lokaliserad i Tranemo. Genom rättssäker och likställd myndighetsutövning hjälper, stödjer och stärker Myndighet enskilda individer som bor eller vistas i Tranemo kommun vars be- hov inte kan tillgodoses på annat sätt. • Barn och unga • Familjehem samt familjerätt, • Vuxen, missbruk, våld i nära relation, ekonomiskt bistånd, • Bistånd äldreomsorg och LSS • Administration Hälso- och sjukvård Verksamheten är sektionsövergripande och arbetar mot både vård och omsorg samt funktionsned- sättning och finns på ett flertal geografiska platser i kommunen. Fem olika team bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och 3 undersköters- kor. Sammanfattning Omsorgssektionen har nått de flesta av sina mål och några mål är på väg att uppnås. Det ekono- miska resultatet blev en positiv budgetavvikelse med 0,6 mnkr Omsorgssektionen redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,6 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att sektionen har haft få placeringar av barn och vuxna i externa HVB och familjehem. Insatser har till stor del istället kunnat erbjudas på hemmaplan till en lägre kostnad. Tillfälliga vakanser inom ett flertal verksamheter har också bidragit till att det har blivit ett budgetöverskott för sektionen. Under 2025 har verksamheterna inom vård, omsorg och socialtjänst arbetat målmedvetet för att höja kvaliteten, öka brukarnas självbestämmande och stärka rättssäkerhet samt arbetsmiljö. Centrala in- satser har varit införande av evidensbaserade arbetsmetoder (bl.a. pedagogiskt förhållningssätt och nya öppenvårdsinsatser), förstärkt dokumentation och genomförandeplaner, införande av roller som förste handläggare och förtydligad omsorgshandledarroll samt satsningar på utbildning och metodstöd. Internt har organisationen byggt tydligare strukturer genom bättre organisering, ökat teamarbete, utvecklade mötesformer och förstärkta samverkansrutiner med både interna och ex- terna aktörer. Kvalitets- och brukarperspektivet har prioriterats. Trygghet, bemötande, kontinuitet och förebyg- gande arbete har stått i centrum. Projektinsatser som t.ex. ESF-projekt med lågtröskelverksamhet, Team Unga och socialt stödteam har bidragit till fler tidiga, förebyggande och individanpassade in- satser i brukarnas egna miljöer. Inom barn- och unga området samt vuxen- och familjeverksamhet 136 har förebyggande arbete, insatser mot våld i nära relationer och stärkt samverkan med primärvår- den prioriterats. Arbetsmiljö och personalförsörjning har varit viktiga fokusområden. Insatser för introduktion, fort- bildning, stödövergångar mellan enheter och förbättrade arbetsformer har gett ökad arbetsglädje och en positiv trend i sjukfrånvaro. Trots det är frånvaron fortfarande för hög och personal- och kontinuitetsbrister kvarstår, särskilt i hemtjänsten där korttidsfrånvaro och otillräcklig grundbeman- ning påverkat planering och ekonomi. Ekonomiskt visar flera enheter balans eller överskott tack vare effektiv planering och god beman- ning i äldreboenden. Men utmaningar finns som ökande antal komplexa ärenden samt underskott inom försörjningsstöd och ökat antal hemtjänstbeslut. En stor utmaning är brist på lämpliga boen- den inom socialpsykiatri och LSS, där sektionen ser ett ökat behov. Sammanfattningsvis levererade verksamheterna 2025 god kvalitet och visade utvecklingsvilja. Orga- nisationen står stabil med förbättrade strukturer och metoder, men behöver fortsätta stärka grund- bemanning, minska korttidsfrånvaro, säkra finansiering utöver projektmedel och tillgodose ökande och mer komplexa omsorgsbehov för att långsiktigt säkerställa brukarnas trygghet och medarbetar- nas arbetsmiljö. Chefers förutsättningar Målet är uppfyllt Kommentar Att vara chef och ledare innebär en rad ledarskapsutmaningar i strävan att försöka uppnå goda resultat, högre arbetsmotivation bland medarbetarna och leda i förändringar. Denna typ av utma- ningar handlar om att leda andra människor, grupper och verksamheter. Ledarskap kan beskrivas som en social process där en person engagerar andra i att genomföra en gemensam uppgift men även att som ledare ta stöd av andra ledare för sin egen utveckling som för verksamhetens. Omsorgssektionen planerade möten för alla chefer inom sektionen som har genomförts. Dessa möten är obligatoriska och ska bidra till att öka kunskap inom utvalda områden och skapa ett samarbete samt relationell kontakt över gränserna. Sektionens möten för chefer kommer att fort- sätta under 2026. Sektionen kommer under 2026 att se över antal medarbetare per chef för att skapa förutsättningar att det ska vara hållbart att arbeta som chef i Tranemo kommun. Utvecklingsgrupper och forum i sektionen. Målet är uppfyllt Kommentar Under 2025 har verksamheten arbetat med olika forum och utvecklingsgrupper i sektionen. Syfte med utvecklingsgrupper och forum har varit följande: • Att förbättra kvaliteten på sektionens service och tjänster. • Att hitta effektiva arbetssätt som skapar nöjda brukare/kunder/klienter. 137 • Att stödja chefer och medarbetare i deras funktioner genom systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsgrupp Kvalitetsgruppen fungerar som en central funktion som driver och koordinerar arbetet för att upprätthålla höga standarder och främja kontinuerlig utveckling. I gruppen ingår digitaliserings- strateg, medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) samt sektionschef. Möten har genomförts regel- bundet under hösten och kommer att fortsätta under 2026. Digitaliseringsforum Strukturerade roller som digitaliseringsstrateg, och digitaliseringsrepresentant skapar en tydlig ansvarsfördelning och säkerställer att digitaliseringsarbetet integreras effektivt inom hela om- sorgssektionen. Forumet leds av digitaliseringsstrateg och representanter för digitalisering från de olika verksamheterna. Forumet fungerar som en plattform för samordning, informationsutbyte och beslutsfattande kring digitalisering inom omsorgssektionen. Syftet är att: • Säkerställa kontinuitet och samordning i digitaliseringsarbetet. • Följa upp pågående projekt och utvärdera nya initiativ. • Diskutera utbildningsbehov och strategier för kompetensutveckling inom digitalisering och välfärdsteknik. • Adressera utmaningar och identifiera förbättringsmöjligheter i verksamheterna. Nya Socialtjänstlagen 2025 Målet är uppfyllt Kommentar Den nya Soicaltjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. i juni genomfördes en halvdag med KS där Omsorgssektionen tagit fram "montrar" som beskrev de olika verksamhetsområdena. Montrarna skapade dialog mellan de olika politiska partierna och tjänstemän. Ett bra sätt att medvetandegöra hela kommunens ansvar för lagstiftningen. Sektionen har arbetat på med att få icke biståndsbedömda insatser beslutade för att följa lagstiftningens am- bitioner. Även "Treserva" är uppdaterat så att beslut fattas inom rätt lagrum och att övriga proces- ser som påverkas av den nya Socialtjänstlagen följs. En verksamhetsutvecklare är anställd under myndighet som kommer att arbeta 50% med den nya Socialtjänstlagen och har i sin roll att koordinera och effektivisera insatser och samverkan inom socialtjänsten. Verksamhets utvecklaren arbetar för att uppnå en helhetssyn, tillgänglighet och fö- rebyggande insatser som främjar social hållbarhet och rättssäkerhet inom hela förvaltningen. Ar- betet med den nya Socialtjänstlagen fortsätter under 2026. Att sänka sjukfrånvaron. Målet är på väg att uppfyllas Kommentar Sjuktalen för sektionen har minskad något, vilket kan bero på att fokus har lagts på arbetet med 138 minskad sjukfrånvaro. Korttidsfrånvaron inom sektionen har minskat, jämfört med motsvarande period under föregående år. Digitalisering och utveckling av välfärdsverk- tyg. Målet är uppfyllt Kommentar Samtliga infrastruktursatsningar för Administrativt nät Hjälmå, Administrativt nät Glimringe, Administrativt nät Gudarpsgården samt Välfärdsbredband Infrastruktur på dessa enheter är avslutade, med full Wi-Fi-täckning och förberedande kabeldragning genomförd under budget. Projektet Omvärldsbevakning är etablerat och avslutat som en del av omsorgens digitaliserings- forum, med tydliga processer för löpande bevakning, dialog med leverantörer och kunskapsut- byte. Internet uppkoppling lägenheter VÅBO pågår, där upphandling och tjänsteskrivelse tas fram för politiskt beslut kring innehåll i grundpaket i samverkan med fastighetschef. E-tjänsten Innovation och förbättringar är i drift (version 1.0) och vidareutvecklas med planerade versioner 2.0 och 3.0 under 2025, varefter den går in i förvaltningsfas. Arbetet med Förbättringar och ökad nyttjandegrad av Treserva pågår kontinuerligt under året med fokus på utbildning, vägledning och att antingen fullt ut använda eller avveckla befintlig funktionalitet för att maximera nyttan av gjorda investeringar. Lägre sjukfrånvaro Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Sektionen har sänkt budgeten för sjuklönekostnader med cirka 1 500 tkr från 2024 till 2025, och redovisar för Tertial 3 2025 ett överskott på 202 tkr, vilket innebär att den nya lägre budgeten har kunnat hållas. Detta ligger i linje med tidigare beskrivning av minskade sjuktal och minskad kort- tidsfrånvaro till följd av fokus på arbetet med minskad sjukfrånvaro. Samtidigt framgår att fortsatt arbete krävs med grundbemanning och minskad personalomsättning för att långsiktigt säkra kva- liteten. Sammantaget bedöms kvalitén som att den är på väg att uppnås då målet delvis uppfylls men fortfarande är beroende av fortsatta insatser. Slutsats Bedömning är att sektionen kommer nå kvalitet eftersom både sjuktal och sjuklönekostnader ut- vecklas i önskad riktning och den sänkta budgeten för 2025 klaras. Et arbetas redan med åtgärder såsom systematiskt arbetsmiljöarbete, aktivt medarbetarskap och stöd till chefer för tidiga insat- ser, vilket stärker förutsättningarna ytterligare. Inga större oväntade negativa händelser framkom- mer i underlaget, men risken kopplad till bemanning och personalomsättning kvarstår och kräver 139 fortsatt fokus. MOS Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Systemägare uppfyller helt kvaliteten då samtliga system har utsedda systemägare. Avtalskontroll bedöms som grön med ett utfall på 100 %, och arbetet med systemförvaltningsplaner för Timcare, Treserva, TES och Edvent är påbörjat enligt plan. Systemförvaltningsplaner når däremot inte upp till önskad kvalitet (75 % måluppfyllelse), främst på grund av tidsbrist under 2025. Planen är att uppdatera och färdigställa samtliga systemförvaltningsplaner löpande under 2026 med målsätt- ning att vara klara senast juni 2026. Slutsats Bedömningen är att kvalitén är på väg att uppnås, då grundstrukturen finns på plats med system- ägare utsedda och pågående arbete med systemförvaltningsplaner, men att full måluppfyllelse kräver fortsatt arbete under 2026. Jämställdhet Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Utfallet för kvalitetsindikatorn Kundnöjdhet i Tertial 3 2025 är 89 %, vilket visar på en genomgå- ende mycket positiv upplevelse av kontakten med handläggare. Bemötandet bedöms som bra el- ler mycket bra av 91 % av respondenterna, medan endast 3,8 % anger ett dåligt bemötande, vilket tyder på hög kvalitet i det professionella bemötandet. Tillgången till information upplevs som till- räcklig av 89 %, men en mindre andel är osäkra eller upplever brister, vilket indikerar ett visst be- hov av förtydliganden i kommunikationen. Nästan samtliga (94 %) upplever att de blivit lyssnade på och förstådda, vilket stärker bilden av ett gott klientfokus, samtidigt som tillgängligheten (82,9 % nöjda med kontakt inom rimlig tid) visar god nivå men med förbättringspotential. För kvalitetsindikatorn Jämställdhet saknas data för Tertial 3 2025, vilket gör att ingen bedömning av kvaliteten inom detta område kan göras i nuläget. Slutsats Bedömningen är att kvalitén för Kundnöjdhet är på väg att uppnås, då utfallet och delresultaten visar stabilt goda värden men med identifierade förbättringsområden inom information och till- gänglighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att stärka strukturer för tydlig och komplett information samt ytterligare korta svarstider för kontakt med handläggare. För Jämställdhet är kvalitén på väg att inte uppnås, då avsaknad av data innebär att uppföljning och styrning inte kan ske på ett sys- tematiskt sätt. För att säkerställa kvalitet inom Jämställdhet behöver mätningar genomföras enligt plan till kommande tertial och analyseras på motsvarande sätt som Kundnöjdhet. Jämställdhet - medvetenhet Kvalitén uppnås 140 Kommentar Analys Mångfaldsspelet används återkommande och beskrivs som ett verktyg som både stärker person- lig utveckling och förbättrar gruppdynamik och arbetsmiljö. Det ökar medvetenheten om vad mångfald innebär i praktiken, bland annat kopplat till kön, etnicitet, ålder, funktionsvariation, sexualitet och kulturella skillnader. Deltagarna får möjlighet att reflektera över egna fördomar och omedvetna bias, vilket ligger i linje med tidigare arbete där Mångfaldsspelet spelats i samband med ledningsgruppsmöten. Sammantaget bedöms kvalitén vara på väg att uppnås, då arbetssättet är etablerat men ännu saknar tydliga uppföljningsdata. Slutsats Bedömningen är att vi kommer att nå önskad kvalitet eftersom Mångfaldsspelet kontinuerligt an- vänds och riktar sig mot centrala områden inom jämlikhet och inkludering. Arbetet med spelet fungerar som en konkret åtgärd för att lyfta kvalitén genom ökad kunskap och reflektion, även om utfallet ännu inte är kvantitativt uppföljt. Inga större oväntade händelser framkommer i nulä- get, men fortsatt systematisk uppföljning av effekterna behövs för att säkerställa att kvalitén fullt ut uppnås. Lägre sjukfrånvaro Besparing sjuklönekostnader Kommentar Budgeten för sjuklönekostnader är lagd på 4 789 tkr (inkl. PO-pålägg) för 2025. Inför året har sekt- ionen haft som mål att sänka sjukfrånvaron, och budgeten har därför sänkts med ca 1 500 tkr från 2024 till 2025. Sektionen redovisar ett överskott jämfört med budget med 202 tkr för sjuklönekost- nader, och har därmed lyckats hålla den nya sänkta budgeten. MOS Systemägare Kommentar Samtliga system har utsedda systemägare Avtalskontroll Kommentar Samtliga systemförvaltningsplaner är påbörjade. Systemförvaltningsplaner kommer att finnas för Timcare, Treserva, TES och Edvent Systemförvaltningsplaner 141 Kommentar Vi når inte riktigt hela vägen under 2025. Detta beror till största del på grund av tidsbrist. System- förvaltningsplaneras uppdateras löpande under 2026 och vi räknar med att vara i mål senast Juni 2026. Det finns systemförvaltningsplaner men de är ej fullkomliga. Jämställdhet Kundnöjdhet Kommentar Resultaten visar överlag en mycket positiv upplevelse av kontakten med handläggare. En stor ma- joritet av respondenterna upplevde bemötandet som bra eller mycket bra (91 %), medan endast en liten andel upplevde ett dåligt bemötande (3,8 %). De flesta ansåg också att de fick tillräcklig in- formation under mötet (89 %), även om en mindre grupp uppgav att informationen var otillräck- lig eller var osäker. Vidare upplevde nästan samtliga respondenter att de blev lyssnade på och för- stådda av handläggaren (94 %). När det gäller tillgänglighet uppgav (82,9 %) att de fick kontakt med en handläggare inom rimlig tid, vilket indikerar en generellt god tillgänglighet men med viss förbättringspotential. Jämställdhet Jämställdhet - medvetenhet Mångfaldsspelet Kommentar Mångfalds spelet bidrar till både personlig utveckling och förbättring av gruppdynamik och ar- betsmiljö. Spelet hjälper spelarna att förstå vad mångfald innebär i praktiken, inklusive perspektiv som rör kön, etnicitet, ålder, funktions variation, sexualitet, och kulturella skillnader. Det gör att deltagarna blir mer medvetna om sina egna fördomar och omedvetna bias. 142 Gemensam verksamhet -17,3 -20,7 -7,2 Vård och omsorg -57,7 -54,3 -79,6 Funktionsnedsättning -76,7 -77,4 -70,6 Myndighetsfunktion -161,1 -161,0 -149,4 Omsorgssektionen redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,6 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att sektionen har haft få placeringar av barn och vuxna i externa HVB och familjehem. Insatser har till stor del istället kunnat erbjudas på hemmaplan till en lägre kostnad. Tillfälliga vakanser inom ett flertal verksamheter har också bidragit till att det har blivit ett budgetöverskott för sektionen. En svår utmaning har istället varit att hålla budgeten för hemtjänsten. Antalet individer som har be- viljats hemtjänst enligt Socialtjänstlagen har ökat sedan 2024, från i genomsnitt 190 till 201 vårdta- gare per månad. Verksamheten har därtill haft en hög sjukfrånvaro, vilket har bidragit till höga kost- nader för sjuklön, timvikarier och övertid. Rekrytering av fler ordinarie personal har genomförts un- der året, med ett mål om att sänka behovet av timvikarier och kostnader för övertid. Målet med re- kryteringen har även varit att det ska bidra till en förbättrad arbetsmiljö, lägre sjukfrånvaro och per- sonalomsättning samt i slutändan även till en bättre kontinuitet och kvalitet för våra brukare. En annan utmaning för sektionen är det ekonomiska biståndet, där nettokostnaden har ökat med ca: -1,8 mnkr (18,2 %) jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd har ökat, från i genomsnitt 84 till 95 hushåll per månad (13,1 %). Antal hushåll där arbetslöshet eller sjukskrivning har angivits som orsak till försörjningsstödet är dock oförändrat från december 2024 till december 2025. Istället består ökningen till stor del av hushåll där socialt hinder har angivits som orsak. Ett budgetunderskott redovisas även för grupp- och servicebostäder inom Funktionsnedsättning. En del av våra boenden står inför en tuff utmaning med en åldrande målgrupp och ett ökat omsorgsbe- hov, samt en avsaknad av lämpliga fastigheter. Detta har bidragit till att bemanningen har behövt förstärkas. Avsaknaden av lämpliga och väl anpassade boenden för denna målgrupp har även inne- burit att antalet externa placeringar i HVB har ökat under året. 143 Inför året har sektionen tilldelats budgetmedel för fyra politiska satsningar: 1. Ökad grundbemanning/var tredje-helg-schema 7,8 mnkr. Dessa medel har till viss del använts för att möjliggöra för personal att kunna arbeta färre helger än tidigare. Medlen har även använts för att höja grundbemanningen inom hemtjänsten. 2. Höjt bidrag till kvinnojouren 0,1 mnkr. Medlen har använts för att höja det årliga bidraget från 12 till 20 kr per invånare. 3. Höjd habiliteringsersättning till personer med daglig verksamhet 0,1 mnkr. Medlen har använts för att höja ersättningen från 79 till 95 kr per heldag. 4. Fiber i alla äldreboenden 0,5 mnkr. Fiber har installerats i alla äldreboenden. Personal Kompetensförsörjning Under året har flera viktiga insatser genomförts för att stärka kompetensförsörjningen inom sektorn. Inom hemtjänsten har grundbemanningen utökats, vilket har bidragit till ökad kontinuitet och en mer hållbar bemanning. Detta har skapat bättre förutsättningar för både medarbetare och brukare samt minskat behovet av kortsiktiga bemanningslösningar. Inom Hälso- och sjukvårdsverksamheten (HSL) har vi valt att säkerställa bemanningen med tillsatt sjuksköterskekompetens istället för att förlita oss på övertidsarbete under sommaren. Denna inrikt- ning har stärkt arbetsmiljön, minskat belastningen på befintlig personal och skapat bättre långsik- tiga förutsättningar för en trygg och stabil vård. På de särskilda vård- och omsorgsboendena har bemanningssituationen varit stabil under året, vil- ket har möjliggjort kontinuitet i omsorgen och en arbetsmiljö med goda förutsättningar för kvalitets- säkra insatser. Samtidigt har kompetensförsörjningen inom myndighetsområdet fortsatt att vara en utmaning. Det är svårt att rekrytera och behålla rätt kompetens, vilket påverkar både handläggningskapacitet och kontinuitet. Arbetet med att stärka områdets attraktivitet och utveckla interna karriärvägar fortsät- ter därför att vara prioriterat. Under året har sektionen haft ett antal tillförordnade chefer på olika nivåer. Detta har skapat möjlig- heter för medarbetare att prova nya roller och utveckla sina ledarskapsförmågor. Erfarenheterna från de tillförordnade uppdragen har i flera fall bidragit till att vi har kunnat rekrytera internt när tjänster sedan annonserats ut. 2025 2024 144 2025 2024 Antal tillsvidareanställda har ökat betydligt jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på att Arbetsmarknadsenheten, som tidigare delades med Svenljungas kommun, har startats upp i egen regi och att ett flertal medarbetare då anställdes av Tranemo kommun. Vård och omsorg har ökat sin grundbemanning för att möjliggöra ökad kvalitet och stabilitet inom verksamheten. Den arbetade tiden hos timavlönad personal har också ökat i jämförelse med föregående år. Det kan delvis förklaras med att verksamheten tillfälligt har använt timavlönad personal för att kunna möj- liggöra en övergång till flexibel schemaläggning. 2025 2024 Sjukfrånvaro 2025 2024 Sjuktalen för sektionen har fortsatt att minska något, vilket kan bero på att fokus har lagts på arbetet med minskad sjukfrånvaro genom en högre grundbemanning. Korttidsfrånvaron inom sektionen har minskat, jämfört med motsvarande period under föregående år från 5,5% till 5,1%. 2025 2024 145 Samhällssektionen är uppdelad i följande verksamhetsområden: Fastighet: Verksamheten är indelad i tre enheter; fastighetsdrift, verksamhetsstöd och skog/park. Alla tre en- heterna opererar över hela kommunens område och har samtliga som bor, arbetar eller besöker kommunen som kunder. Kost: Verksamheten är indelad i områdena skola/förskola samt äldreomsorg. Verksamheten lagar dagli- gen ca 2500 portioner och levererar även kyld mat till äldre brukare i hemmet. Infrastruktur: I område infrastruktur ingår de taxefinansierade enheterna: VA, Avfall och Fjärrvärme/fiber samt de skattefinansierade enheterna Gata och Fordonssamordning. VA och Avfall rapporteras separat. VA ansvarar för produktion och leverans av dricksvatten och omhändertagande och rening av av- loppsvatten från de fastigheter som ligger inom beslutade VA-områden. Avfall ansvarar för hämtning av rest- och matavfall samt kommunens återvinningscentral. Fjärrvärme/fiber ansvarar för kommunens fjärrvärmenät i Tranemo, Limmared och Dalstorp. Värme köps in från Adven AB och Ardagh Glass AB till näten i Tranemo och Limmared och från Hållan- ders Energi AB till nätet i Dalstorp. Gata ansvarar för de gator och gång- och cykelvägar som kommunen är så kallad väghållare för. Fordonssamordningen är en intern service för övriga verksamheter rörande inköp, hantering och försäljning av kommunens fordon. Samhällsutveckling: Verksamheten ansvarar för samhällsplanering, naturvård, näringsliv och turism, samt mark och ex- ploatering. Detaljplanearbete samt GIS och kart-/mättjänster köps genom samverkansavtal in från Gislaveds kommun. Samverkansnämnd bygg och miljö: Bygg och miljöfunktionen bedrivs i samverkansnämnd med Gislaveds kommun där Gislaved är värdkommun. Kultur och fritid: Folkbiblioteksverksamheten i Tranemo kommun består av huvudbibliotek i Centralen och en bok- buss som servar ytterskolor, förskolor, äldreboenden samt större och mindre orter i hela kommu- nen. Bokbussen används även för uppsökande verksamhet. Genom flytten till Centralen har biblioteket fått en mer framträdande placering och fungerar även som nav i det samverkansavtal som finns i huset och där flera parter ingår: Tranemo hotellförvalt- ning AB, Entreprenör Fridas Hotell & Bistro, Föreningen Centralen samt olika verksamheter i 146 kommunen. Föreningsutveckling består av stöd och service till 80 föreningar och studieförbund, utredningar och handläggning inom området inklusive lotterihandläggning. Ung i Tranemo består sedan oktober 2023 av Tranemo kulturskola som bedriver frivillig undervis- ning inom musik- och kulturområden drama, konst, teater, dans, slöjd, spelutveckling, podcast, för- fattarskola och film för barn och unga. Kulturskolan bedriver uppsökande verksamhet och eftersträ- var ökad tillgänglighet för alla målgrupper samt öppen ungdomsverksamhet på två fritidsgårdar, mobil verksamhet samt lovverksamhet på alla lov. Kultur i Tranemo kommun arbetar utifrån hela kommunens perspektiv. Samverkan mellan sekt- ioner, bolag, föreningsliv, fria kulturutövare med flera uppmuntras då det skapar förutsättningar för ett rikare, varierat kulturutbud och tillgänglighet i alla kommunens delar. Vi fördelar verksamhetsbidrag för kulturföreningar och ger möjlighet att söka kulturarrangörsbi- drag. Kulturpris delas varje år till föreningar eller personer som har gjort betydande insatser för kul- turlivet. Vi samordnar insatser inom skapande skola och skapar kulturevenemang för alla invånare med prioritet barn och unga. Kulturchef, bibliotekschef, ung i Tranemo chef och kultursamordnare representerar kommunen vid delregionala, regionala och nationella sammanhang där kultur är på dagordningen. Sammanfattning Sektionen redovisar varierat resultat vad gäller måluppfyllelse. Två av målen når vi inte, flera av målen är vi på väg att nå medan även flera mål uppnås. Sektionen redovisar vid årets slut ett överskott, dock ser vi stora skillnader mellan sektionens verk- samhetsområden. Sektionens chefer tillsammans med våra medarbetare tar ett stort ansvar, genom ett medvetet och strukturerat arbete med regelbundna uppföljningar för att nå våra mål. Sektionen redovisar varierat resultat vad gäller måluppfyllelse. Två av målen når vi inte, flera av målen är vi på väg att nå medan även flera mål uppnås. Sektionen redovisar vid årets slut ett överskott, dock ser vi stora skillnader mellan sektionens verk- samhetsområden. Sektionens chefer tillsammans med våra medarbetare tar ett stort ansvar, genom ett medvetet och strukturerat arbete med regelbundna uppföljningar för att nå våra mål. Om vi tittar närmare på respektive verksamhetsområde målas följande bild upp: Kost: Under 2025 har vi nått en mer anpassad och stabil situation avseende livsmedelspriserna samt vår matsedelsplanering. Genom ett långsiktigt och strukturerat arbete har vi skapat bättre förutsätt- ningar för budgetföljsamhet och kostnadskontroll. Årets överskott på 1 288 tkr beror till största de- len på lägre personalkostnader än budgeterat. Kostledningen har under året aktivt och medvetet arbetat med olika aktiviteter och åtgärder för att 147 nå våra resultatmål. En avgörande framgångsfaktor har varit den regelbundna och tydliga kommu- nikationen med våra medarbetare, vilket har bidragit till ökad förståelse, delaktighet och följsamhet i verksamheten. Som jämförelse präglades 2024 fortsatt av höga livsmedelspriser, vilket påverkade möjligheten att upprätthålla en balanserad budget. Året avslutades med ett underskott på 93 tkr. För att möta kost- nadsutvecklingen genomfördes revideringar av matsedlarna samt åtgärder för att minska utgif- terna. Detta innebar bland annat att vissa kostsamma rätter togs bort och att standarder för sallader, frukost och mellanmål justerades. En ytterligare kostnadsdrivande faktor under 2025 var ökade utgifter för timvikarier. I samband med nedläggningen av en verksamhet inom lärande blev vi under en period beroende av timvika- rier, vilket belastade budgeten. Trots detta lyckades vi genom samlade åtgärder förbättra prognosen från ett beräknat underskott på cirka 700 tkr under tertial 1 och 2 till det slutliga resultatet. Inför och under 2025 har vi fortsatt att arbeta strukturerat med månadsuppföljningar. Periodise- ringen har justerats för att möjliggöra snabbare och mer precisa åtgärder vid förändringar, vilket yt- terligare har stärkt vår ekonomiska styrning och handlingsberedskap Fastighet: Under året har vi jobbat med att sätta förvaltar rollen och jobbat med underhållsplanen i Pythago- ras. Underhållsplanen är fortfarande en utmaning att komma fullt i mål med, det är många fastig- heter och många underhållsåtgärder som skall in i systemet och underlagen som finns är bristande. Inom driften har vi gått med 1 vakans under året vilket har påverkat arbetsbördan för driftavdel- ningen. Utöver det har det tillkommit fastigheter samt anläggning som kräver drift insatser, exem- pelvis reservkraftanläggningar. Oavsett detta ser vi en positiv utveckling gällande hantering av exempelvis felanmälan och beställ- ningar. Pengarna som finns för periodiserat underhåll har fått användas till akuta åtgärder då fastigheterna har ett stort underhållsbehov och saker går sönder. Pengarna för detta underhåll gick över budget med ca 1,3 mkr. Samhällsutveckling: Samhällsutveckling visar goda resultat gällande måluppfyllelse och avslutar år 2025 med ett över- skott på 1,0 mnkr till följd av högre intäkter än budgeterat och lägre personalkostnader än budgete- rat. De lägre personalkostnaderna är kopplade till vakanta tjänster del av året. Kultur och fritid: Kultur och Fritid visar ett positivt budget resultat som beror bl a på vakanser i cheftjänst Ung i Tra- nemo samt att våra nya fritidsledare började en bit in i 2025. Sammantaget hög måluppfyllelse uti- från invånarnas behov av kultur- och fritidsverksamhet. Arbetet präglas av systematisk uppföljning, dialog och samverkan, både internt och externt. Föreningslivet är en central del av verksamheten och under året har samverkan och dialog fortsatt att utvecklas. Framtagande av en handlingsplan för att bli en föreningsvänlig kommun och ett ökat fokus på delaktighet och återkoppling har bidragit till en mer strukturerad och transparent samver- kan. Barn och unga är fortsatt en prioriterad målgrupp. Ung i Tranemo, som omfattar kulturskola och öppen fritidsverksamhet, visar på god utveckling med ökade besökstal, hög delaktighet och ett brett utbud av aktiviteter. Samverkan mellan kulturskola och fritidsgårdar har stärkts genom 148 gemensamma projekt inom bland annat film, musik, teater och skapande verksamhet. Verksam- heten bygger på frivilligt deltagande och egen motivation, vilket ställer krav på kvalitet, relevans och lyhördhet. Kulturgarantin säkerställer att alla barn och unga i grundskolan får ta del av professionella kultur- upplevelser som en del av sin skoltid. Satsningen bidrar till likvärdig tillgång till kultur, ökad delak- tighet och stärker barn och ungas möjligheter till eget skapande i samverkan mellan skola och kul- turliv. Biblioteket och Centralen har fortsatt att utvecklas som viktiga mötesplatser i kommunen. Antalet besökare och aktiva låntagare har ökat och samverkan inom Knallebiblioteken har fördjupats. Bok- bussen och uppsökande verksamhet och läsfrämjande insatser, bidrar till ökad tillgänglighet och når nya målgrupper. Kulturlivet i Tranemo har haft ett mycket aktivt år med ett brett och varierat utbud av arrangemang, kulturprojekt och samarbeten med föreningar och kulturaktörer. Stora publika evenemang, såsom Sommarfinalen, filmfestival och jazzfestival, har lockat många besökare och bidragit till ett levande kulturliv i hela kommunen. Biblioteket, Glasets hus, bygdegårdar och andra lokala arenor har varit viktiga platser för kulturutövande och möten. Det långsiktiga och samlade arbetet inom Kultur och fritid har under året uppmärksammats genom att Tranemo kommun har varit Årets kulturkommun 2025. Utmärkelsen speglar ett målmedvetet arbete där kultur, samverkan och samhällsutveckling ses som en helhet och en viktig del i kommu- nens attraktivitet och framtid. Infrastruktur: Med nya inriktningar och en målsättning att alltid sätta invånare och kunder i främsta rummet har enheterna inom verksamhetsområdet lyckats med sina verksamhetsmål, dock med ett mindre bud- getunderskott. Under året har verksamheten tagit fram underhållsplaner för både VA och gata som indikerar fram- tida investeringsbehov. Fortsatt arbete med att utveckla ledarskapet och medarbetarskapet. Målet är uppfyllt Kommentar Sektionen fortsätter att aktivt arbeta med ledarskap och medarbetarskap. Vi har under våren ge- nomfört en chefsdag tillsammans med Medarbetarcentrum med fokus på medarbetarskapet. Vi fick en uppföljning och påfyllnad av tidigare genomförd utbildning i medarbetarskap. Sektionens enhetschefer ses regelbundet i sitt nätverk för att lära och inspireras av varandra. Cheferna fokuserar på att skapa delaktighet och engagemang bland annat genom samverkansmö- ten, vertikala dialoger och andra verksamhetsspecifika möte. Den 8 oktober planerad det för en dag för sektionens chefer tillsammans med en konsult från 149 Public Partner. • Syftet med dagen är att öka den gemensamma förståelsen bland chefer i sektionen kring innebörden av att arbeta i politiskt styrda organisationen och de logiker som ryms inom den. (Kommunallag och konstitutionen berörs) Agenda för dagen • Syfte och mål på ett övergripande plan • Presentation • Incheckning • AB kommunen • Olika logiker som påverkar och ibland krockar ▪ Den politiska logiken ▪ Tjänstelogiken ▪ Den fackliga logiken ▪ Hur rustar vi oss inför ett valår. ▪ Summering, nästa steg och utcheckning Fortsatt arbete med jämställdhet. Målet är på väg att uppfyllas Kommentar Vi har tittat och genomfört dialog kring filmen om jämställdhet. Vi har ännu inte påbörjat arbetet med att se över våra annonser vid rekryteringar. Här ser vi ett stort behov av stöd från HR. Våra handläggare stöttar i framtagandet av tjänsteskrivelser och vi arbetar aktivt med att utveckla jämställdhetsperspektivet i våra analyser. Verksamheterna inom sektionen arbetar med olika aktiviteter kopplat till jämställdhet. Bland an- nat kan nämnas att man använder sig av kortleken för att belysa ämnet, man skapar lokaler som främjar anställning av båda könen. Strategiskt arbete på sektionen Målet är inte uppfyllt Kommentar Arbetet påbörjades under våren 2025 men är inte slutfört. Anledningen till detta är att de ekono- miska förutsättningarna förändrats och att det inte skjuts till medel för förändrad organisation, samt att det inte inom sektionens ramar är möjligt att tillsätta någon extra tjänst. Kompetensförsörjning Målet är uppfyllt Kommentar Genomförd tidigare under året i samarbete med HR-strateg. 150 Ledarskapet Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys Det finns en bra medvetenhet om ledarskap och vikten av ett gott sådant bland sektionens chefer. Sektionsledningen arbetar aktivt med att utveckla och stärka ledningsgruppen. Slutsats Vi arbetar aktivt med att stärka ledarskapet inom sektionen genom en rad aktiviteter som utbild- ning, nätverk, samverkan. Budgetföljsamhet Kvalitén uppnås Kommentar Analys P.g.a. högre intäkter och lägre personalkostnader (vakanta tjänster) än budgeterat landar kosten år 2025 på ett överskott. Fastighet lämnar år 2025 med ett stort underskott p.g.a. akuta åtgärder i fastigheterna. Underskot- tet sänks något tack vare en vakant tjänst på fastighetsdriften. Som helhet landar verksamheten Infrastruktur på en budget i balans men det finns varierande re- sultat inom verksamheten. Park och fjärrvärme avslutar året med ett underskott. Det har varit mild temperatur under året vilket inneburit lägre intäkter än budgeterat för fjärrvärmen. Dessa underskott balanseras med anledning av överskott på vägbelysningen. Överskottet beror på mins- kade elkostnader med anledning av byte till LED-armaturer. Färdtjänsten avslutar år 2025 med ett mindre underskott medan bostadsanpassningen avslutar året med ett större underskott. Samhällsutveckling och Kultur & fritid redovisar överskott till följd av högre intäkter än budgete- rat och lägre personalkostnader, p.g.a. vakanta tjänster del av året, än budgeterat. Vad gäller de taxefinansierade verksamheterna gick VA in i 2025 med ett ackumulerat underskott på -1,4 mnkr. Det underskottet har minskat under året då verksamheten avslutar året med ett överskott på 1,2 mnkr. Det kvarstår med andra ord ett ackumulerat underskott på -0,2 mnkr. Överskottet år 2025 beror delvis på högre intäkter än budgeterat men största delen av överskottet är kopplat till vakanta tjänster. Även renhållningen landar på ett överskott för 2025 (1,6 mnkr). Den största anledningen till över- skott är lägre kapitalkostnader än budgeterat då vi räknade med att om- och tillbyggnaden av ÅVC skulle generera kostnader tidigare än vad det gjorde. I övrigt har vi även fått in ett större bi- drag för förpackningsinsamlingen än vad vi räknat med. Årets överskott gör att renhållningen nu har ett ackumulerat överskott på 3,6 mnkr. 151 Slutsats Samhällssektionen avslutar 2025 med ett överskott på 1,3 mnkr. Efterlevnad av styrdokument Kvalitén uppnås Kommentar Analys Arbetet går enligt plan. Sektionsledningen har gått igenom samtliga styrdokument som behöver revideras på grund av giltighetstid och relevans. Flera styrdokument har reviderats hittills under året. Slutsats Bra fungerande arbetssätt där processektreterare regelbundet besök sektionsledningen för genom- gång av styrdokument, motioner, uppdrag och Tranemoförslag. Intern brukare Kvalitén uppnås Kommentar Analys Det aktiva arbetet internt med dialoger, både inom sektionen men även med andra verksamheter fungerar bra. Slutsats Vi har en bra struktur på arbetet med ökad samverkan och dialog internt. Upplever att samverkan inom sektionen och med andra verksamheter fungerar väl. Extern brukare Kvalitén uppnås Kommentar Analys Sektionen arbetar aktiv med dialoger i många olika typer av frågor och forum. Vidare har sekt- ionen jobbat aktivt med bland annat funktionen Företagslots så att det ska bli lättare att komma i kontakt med kommunen. Slutsats Sektionen är generellt bra på att föra dialoger och att på olika sätt förenkla kontaktsätten för all- mänhet, näringsliv, föreningar mm. Arbetet med det flyter på enligt planerna. Revidera Regler för investeringsprojekt Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Ett utkast till nya Regler för investeringar är framtaget men ännu inte flödat för beslut. Underhållsplaner för fastighet, gata och VA Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Analys 152 Vi kan vid uppföljningen konstatera att vi slutfört arbetet ,ed underhållsplaner för VA och gata. Arbetet med underhållsplaner pågår men är ännu inte slutfört. Slutsats Vår förhoppning var att vi vid årsredovisningen skulle ha kommit längre med underhållsplaner för kommunens fastigheter. I nuläget är alla fastigheter inlagda i Pythagoras och arbete pågår med att lägga in underhållsåtgärder för fastigheterna, vilket är ett omfattande arbete som fortlö- per in i 2026. Hantering av uppdrag av olika slag från poli- tiken Kvalitén uppnås Kommentar Följs upp regelbundet i samband med AU, investeringsuppföljningar och när vi tillsammans med processtöd går igenom uppdrag, motioner och Tranemoförslag. Investeringar - Tidsram Kvalitén uppnås inte Kommentar Följs upp regelbundet i samband med investeringsuppföljningar. Investeringar -Ekonomi Kvalitén är på väg att uppnås Kommentar Följs upp regelbundet i samband med investeringsuppföljningar. Ledarskapet • Andel medarbetare som känner sig delakt- iga i verksamhetsplaneringen Kommentar Resultat av genomförd enkät Känner du till vilka mål ni har på er enhet för 2025? Ja: 90,6% Nej: 9,4% Fick du möjlighet att påverka din enhets mål inför nästa år (2026)? Ja: 66,7% Nej: 33,3% Enkäten skickades till 144 personer, 117 svar inkom, dvs 81,2% av sektionens medarbetare sva- rade på enkäten. 153 Resultatet är baserat på en sammanslagning av svaren från de båda frågorna. • Låg sjukfrånvaro Kommentar Sjukfrånvaro 2025 Sjukfrånvaron totalt för 2025 är 4,2% jämfört med 4,08 2024. Långtidsfrånvaron 1,2% jämfört med 1,4% 2024. T2 Sjukfrånvaron totalt för tertial 2 2025 4,6 % jämfört med 4,1% samma period föregående år. Långtidsfrånvaron tertial 2 1,4% jämfört med 1,3 samma period föregående år. T1 Sjukfrånvaron totalt för tertial 1 2025 6,7% jämfört med 4,8% samma period föregående år. Långtidsfrånvaron tertial 1 1,9% jämfört med 1,4 samma period föregående år. Andel medarbetare som upplever gott ledar- skap Kommentar Då den kommungemensamma medarbetarenkäten inte genomfördes under 2025 har sektionen valt att genomföra en egen enkät med fokus på ledarskap. Följande frågor fick medarbetarna inom sektionen besvara. • Min närmsta chef visar uppskattning för min arbetsinsats. • Min närmsta chef visar förtroende för mig som medarbetare. • Min närmsta chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete. Enkäten skickades till 144 personer, 117 svar inkom, dvs 81,2% av sektionens medarbetare sva- rade på enkäten. Svaren graderas från 1-5. 1=stämmer inte alls, 5= stämmer mycket bra. Resultat • Min närmsta chef visar uppskattning för min arbetsinsats. Medelvärde 4,11, 77,8% • Min närmsta chef visar förtroende för mig som medarbetare. Medelvärde 4,38, 84,5% • Min närmsta chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete. 4,25, 81,3% Det totala resultatet på enkäten omvandlat i procent är 81% av medarbetarna upplever gott ledar- skap, baserat på svaren från de tre frågorna. Efterlevnad av SAM-hjulet Kommentar 154 Vi följer upp efterlevnaden av SAM-hjulet på varje SSG-möte. Vi ha runder året kunnat konstatera att många aktiviteter är genomförda under året, men att det saknas registrering i Stratsys. Detta har påpekats under våra uppföljningar. En åtgärd för detta har varit att vi i samband med ett av sektionens chefsöten har gått igenom efterlevnaden av SAM-hjulet samt erbjudit cheferna stöd i systemet. Budgetföljsamhet Andel av cheferna som känner till och förstår budgetprocessen. Kommentar Beslut för 2025 att enkät ej kommer att genomföras. Åtgärdsplaner vid budgetavvikelser Kommentar Sektionen har under året prognostiserat en budget i balans på helheten, vilket gjort att vi bedömt att åtgärdsplaner inte varit aktuellt. Efterlevnad av styrdokument Antal genomgångna styrdokument Kommentar Sektionsledningen har regelbundet under året gått igenom aktuella styrdokument . Revidering av flera styrdokument har gjorts under året. Intern brukare Dialoger Kommentar Flertalet dialoger är genomförda. Exempelvis har vi infört en stående punkt på AU med informat- ion från Fastighet och Infrastruktur. MEX-möten rullar på enligt plan. Klimatanpassningsgruppen träffas regelbundet samt vid behov. Husmöten är pausade men lokalberedningsmöten genomförs enligt plan. 155 Kostråden ligger vi på för att få vara med på. Extern brukare Dialoger Kommentar Externa dialoger har ökat. Arbetet löper på enligt handlingsplanerna för näringslivet och bästa föreningskommun. Sektionens chefer har fått till sig från allmänhet, näringsliv mm att det har blivit lättare att komma i kontakt med kommunen och att bemötandet då är trevligt och bra. Revidera Regler för investeringsprojekt Regler för investeringsprojekt Kommentar Ett utkast till nya Regler för investeringar är framtaget men ännu inte beslutat. Underhållsplaner för fastighet, gata och VA Underhållsplan för Fastighet Kommentar Pythagoras är implementerat som verktyg för att ta fram underhållsplaner för kommunens fastig- heter och fastigheterna är inlagda i systemet. Dock pågår ett fortsatt arbete med att uppdatera fas- tigheterna med samtliga underhållsåtgärder, vilket är ett väldigt omfattande arbete som fortlöper. Underhållsplan för Gata Kommentar En scanning är genomförd av kommunens gator. Speglar behovet 2023 - löpande beställs jobb uti- från ekonomiska medel inför varje budgetår. Underhållsplan för VA Kommentar En underhålls- och investeringsplan har tagits fram under 2025 i enlighet med politiskt uppdrag. Densamma är redovisad på allmänna utskottet. 156 Planen är uppbyggd som ett användbart underlag för budgetarbete Hantering av uppdrag av olika slag från politiken Genomförande av uppdrag Kommentar För att arbetet med uppdrag ska löpa på bra under året finns "information från fastighet och infra- struktur" nu som en stående punkt på AUs dagordning. Investeringar - Tidsram Antal investeringar som håller tidsplanen Kommentar Mätningen görs på de projekt som inte är årliga investeringar och bedömningen om projekten hål- ler tidsplanen eller inte görs utifrån vilket/vilka år det är tillsatt medel för projekten enligt budge- ten. Projekt som vi bedömt inte håller tidsplanen är: • Multisportarena - Medel tilldelades för år 2025 men projektet är ännu inte avslutat. • Solgårdsparken - Medel tilldelades initialt för år 2022-2023 men projektet avslutades först år 2025. • Digital informationstavla RV 27 - Medel tilldelades för år 2025, skylten är inköpt men vi väntar på tillstånd från Länsstyrelsen. • Lekplatser underhåll - Medel tilldelades för år 2025 men all utrustning är ännu inte monte- rad. • Ombyggnad Grimsås reningsverk - Medel tilldelades initialt för år 2019-2022 men pro- jektet avslutades först år 2025. • Inpasseringssystem ÅVC - Medel tilldelades för år 2025 men projektet är ännu inte avslu- tat. • Om- och tillbyggnad ÅVC - Medel tilldelades initialt för år 2022-2023 men projektet avslu- tades först år 2025. Investeringar -Ekonomi Antal investeringar som håller de ekonomiska budgetramarna 157 Kommentar Mätningen görs på de projekt som inte är årliga investeringar och bedömningen om projekten hål- ler budgetramarna eller inte görs utifrån den ursprungliga budgetram som tilldelats projekten. Vissa av projekten som är med i bedömningen är ännu inte färdiga och där vet vi inte än om bud- getramen kommer att hålla. Dessa projekt har i nuläget bedömts hålla budgetramen. Övergripande -15,9 -15,3 -14,6 Kostverksamhet -28,5 -29,8 -29,4 Fastighet -17,1 -15,8 -18,2 Infrastruktur -22,1 -22,0 -15,2 VA/Renhållning -0,3 -0,3 -0,3 Samhällsutveckling -17,6 -18,6 -16,5 Kultur och fritid -25,6 -26,5 -22,8 Samhällssektionen avslutar 2025 med ett överskott på 1,3 mnkr. P.g.a. högre intäkter och lägre personalkostnader (vakanta tjänster) än budgeterat landar kosten år 2025 på ett överskott. Fastighet lämnar år 2025 med ett stort underskott p.g.a. akuta åtgärder i fastigheterna. Underskottet sänks något tack vare en vakant tjänst på fastighetsdriften. Som helhet landar verksamheten Infrastruktur på ett mindre underskott men det finns varierande resultat inom verksamheten. Park och fjärrvärme avslutar året med ett underskott. Det har varit mild temperatur under året vilket inneburit lägre intäkter än budgeterat för fjärrvärmen. Dessa un- derskott balanseras med anledning av överskott på vägbelysningen. Överskottet beror på minskade elkostnader med anledning av byte till LED-armaturer. Färdtjänsten avslutar år 2025 med ett mindre överskott medan bostadsanpassningen avslutar året med ett större underskott. 158 Samhällsutveckling och Kultur & fritid redovisar överskott till följd av högre intäkter än budgeterat och lägre personalkostnader, p.g.a. vakanta tjänster del av året, än budgeterat. Vad gäller de taxefinansierade verksamheterna gick VA in i 2025 med ett ackumulerat underskott på -1,4 mnkr. Det underskottet har minskat under året då verksamheten avslutar året med ett överskott på 1,2 mnkr. Det kvarstår med andra ord ett ackumulerat underskott på -0,2 mnkr. Överskottet år 2025 beror delvis på högre intäkter än budgeterat men största delen av överskottet är kopplat till va- kanta tjänster. Även renhållningen landar på ett överskott för 2025 (1,6 mnkr). Den största anledningen till över- skott är lägre kapitalkostnader än budgeterat då vi räknade med att om- och tillbyggnaden av ÅVC skulle generera kostnader tidigare än vad det gjorde. I övrigt har vi även fått in ett större bidrag för förpackningsinsamlingen än vad vi räknat med. Årets överskott gör att renhållningen nu har ett ackumulerat överskott på 3,6 mnkr. Inför året har sektionen tilldelats budgetmedel för politiska satsningar: 1. 2,1 mnkr för rivning utrangerade byggnader och extra underhåll. Medel har använts till riv- ning av Ambjörnarp skola. 2. 2,0 mnkr för satsning på barn och unga inom kultur och fritid. Medel har använts till gratis kulturskola för barn samt utökat antal fritidsledare. 3. 1,0 mnkr för attraktivitetshöjande åtgärder. 0,5 mnkr har använts till föreningsbidrag. 0,5 mnkr var tilldelat i investeringsbudgeten men har inte använts då de skulle avse föreningar och vi inte kan investera i andras fastigheter. 4. 0,8 mnkr för att inrätta en näringslivs-/centrumutvecklare. Tjänsten är tillsatt. 5. 0,5 mnkr för driftkostnad cirkulationsplats. Medel har använts. 6. 0,2 mnkr för mensskydd. Medel har använts. 7. 0,5 mnkr för aktiviteter kopplade till Årets kulturkommun. Medel har bl.a. använts till fler aktiviteter under Sommarfinalen. 8. 0,3 mnkr för bidrag studieförbund. Medel har betalats ut. 9. 0,1 mnkr för guldkant i kosten. Medel har använts. 10. 2,1 mnkr för toppbeläggningar på GC och gator. Medel har använts. 11. 0,7 mnkr för multisportarena. Projektet är inte färdigt. 12. 12,0 mnkr för renovering Grimsås bassäng. Projektet är inte färdigt. 13. 5,0 mnkr för ökad underhållspott för fastighet. 1,0 mnkr fördes över till projektet för renove- ring Grimsås bassäng. Resterande 4,0 mnkr har använts till underhåll, framförallt till Nit- torps ishall. Personal Antalet månadsavlönade inom samhällssektionen har ökat från 146 årsarbetare 2024 till 148 årsarbe- tare 2025. Antalet årsarbetare ökar från 137,9 2024 till 140,97 2025. Under 2025 har behovet av timavlönade minskat på sektionen från 9272 timmar 2024 till 8644 timmar 2025. De timavlönade inom samhällssektionen är främst knutet till verksamhetsom- rådena kost och infrastruktur. Andelen män och kvinnor inom sektionen är näst intill oförändrad, andelen män gick från 46,6 pro- cent 2024 till 45 procent 2025 och andelen kvinnor ökade från 53,4 procent 2024 till 55 procent 2025. 159 Sjukfrånvaron på samhällssektionen totalt sett ökat från 4,08 procent 2024 till 4,2 procent 2025. Lång- tidssjukfrånvaron minskar från 1,4 procent 2024 till 1,2 procent 2025 och korttidssjukfrånvaron ökar från 2,68 procent 2024 till 3 procent 2025. Personalomsättningen har minskat från 13,4 procent 2024 till 11,3 procent 2025. 2025 2024 2025 2024 Sjukfrånvaro 2025 2024 2025 2024 160 Fjärrvärme -varav personalkostnader -2,2 .2,1 -2,1 Verksamhetens resultat -0,3 0,4 1,0 Budgetanslag -0,4 -0,4 -0,2 RESULTAT -0,7 0,0 0,8 2025 har varit ett milt år vilket har resulterat i lägre kostnader för köp av fjärrvärme än budgeterat men det har också inneburit lägre intäkter än budget vilket gör att fjärrvärmen landar på ett under- skott mot budget på -0,7 mnkr. 161 Resultaträkning fjärrvärme (mnkr) Not 2025 2024 Intäkter Brukningsavgifter 1 31,0 28,6 Kostnader Kostnader 2 -26,6 -22,0 Interna kostnader inom koncernen 3 -1,6 -1,3 Avskrivningar -2,0 -3,3 Verksamhetens nettokostnad 0,6 2,0 Intern ränta -3,0 -1,0 UTFALL -0,3 1,0 Kommunbidrag -0,4 -0,2 RESULTAT -0,7 0,8 162 Balansräkning fjärrvärme (mnkr) Not 251231 241231 Materiella anläggningstillgångar 4 39,9 38,3 Totala anläggningstillgångar 39,9 38,3 Fordringar Kundfordringar 5,6 6,5 Totala fordringar SUMMA TILLGÅNGAR 45,5 44,8 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 12,6 13,3 Avsättningar Pensioner 0,4 0,4 Totala avsättningar 0,4 0,4 Förutbetalda anslutningsavgifter 1,5 1,3 Avräkning kommunen 28,5 24,2 Totala långfristiga skulder 30,0 25,6 Leverantörsskulder 2,5 5,5 Totala kortfristiga skulder 2,5 5,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 45,5 44,8 163 Noter fjärrvärme (mnkr) 2025 2024 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 20,2 18,4 Kommunen 5,5 5,1 Tranemobostäder AB 4,3 4,0 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga externa intäkter 0,6 0,6 Övriga interna intäkter 0,4 0,4 Not 2 Kostnader Driftkostnader -22,7 -18,6 Underhållskostnader -1,6 -1,3 Personalkostnader -2,2 -2,1 Not 3 Administrationskostnader Samhällssektionen -1,3 -0,8 Central administration -0,4 -0,4 Summa administrations- kostnader -1,7 - 1,3 2025 2024 Not 4 Ingående bokfört värde 38,3 41,2 Årets anskaffningar 3,6 0,4 Årets avskrivningar - 2,0 -3,3 Materiella anläggningstill- gångar Anskaffningsvärde 104,4 100,8 Ackumulerade avskriv- ningar -64,5 -62,5 Utgående bokfört värde Verksamhetsanläggningar 39,9 38,3 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat 13,3 12,5 Årets resultat -0,7 0,8 Utgående eget kapital 12,6 13,3 164 VA Verksamhetens resultat 0,9 -0,3 1,0 VA gick in i 2025 med ett ackumulerat underskott på -1,4 mnkr. Det underskottet har minskat under året då verksamheten avslutar året med ett överskott på 1,2 mnkr. Det kvarstår med andra ord ett ackumulerat underskott på -0,2 mnkr. Överskottet år 2025 beror delvis på högre intäkter än budge- terat men största delen av överskottet är kopplat till vakanta tjänster. 165 Resultaträkning VA (mnkr) Not 2025 2024 Intäkter Brukningsavgifter 1 39,3 34,9 Kostnader Kostnader 2 -22,6 -19,5 Interna kostnader inom koncernen 3 -3,1 -3,0 Avskrivningar -8,0 -7,2 Verksamhetens nettokostnad 5,6 5,2 Intern ränta -4,7 -4,2 UTFALL 0,9 1,0 Kommunbidrag 0,3 0,3 RESULTAT 1,2 1,3 Avsättning till VA-fond -1,2 -1,3 Resultat efter avsättning 0,0 0,0 166 Balansräkning VA (mnkr) Not 251231 241231 Materiella anläggningstillgångar 4 211,2 203,3 Totala anläggningstillgångar 211,2 203,3 Fordringar Kundfordringar 3,8 3,0 Totala fordringar 3,8 3,0 SUMMA TILLGÅNGAR 215,0 206,4 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 -0,2 -1,3 Avsättningar Pensioner 1,3 1,2 Totala avsättningar 1,3 1,2 Förutbetalda anslutningsavgifter 9,5 8,6 Investeringsbidrag 0,3 0,0 Avräkning kommunen 200,4 195,4 Totala långfristiga skulder 210,2 203,9 Leverantörsskulder 3,7 2,5 Totala kortfristiga skulder 3,7 2,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 215,0 206,4 167 Noter VA (mnkr) 2025 2024 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 32,9 29,2 Kommunen 2,0 1,9 Tranemobostäder AB 3,7 3,2 Övriga externa intäkter 0,2 0,2 Övriga interna intäkter 0,4 0,4 Not 2 Kostnader Driftkostnader -12,8 -10,4 Underhållskostnader -3,7 -3,0 Personalkostnader -6,2 -6,0 Not 3 Administrationskostnader Samhällssektionen -2,5 -2,4 Central administration -0,6 -0,6 Summa administrations- kostnader -3,1 - 3,0 2025 2024 Not 4 Ingående bokfört värde 203,3 183,9 Årets anskaffningar 15,8 26,6 Årets avskrivningar -8,0 -7,2 Nedskrivningar 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 339,7 325,7 Ackumulerade avskriv- ningar -130,4 -122,4 Utgående bokfört värde VA-nät 107,4 109,0 VA-verk, byggnader 76,1 42,2 Pumpstationer 23,3 24,3 Pågående investering 1,8 26,4 Inventarier, fordon, mätare etc 2,5 1,3 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat -1,4 -2,7 Årets resultat 1,2 1,3 Utgående eget kapital -0,2 -1,4 168 Avfall Verksamhetens resultat 1,6 0,0 1,4 Renhållningen landar på ett överskott för 2025 (1,6 mnkr). Den största anledningen till överskott är lägre kapitalkostnader än budgeterat då vi räknade med att om- och tillbyggnaden av ÅVC skulle generera kostnader tidigare än vad det gjorde. I övrigt har vi även fått in ett större bidrag för för- packningsinsamlingen än vad vi räknat med. Årets överskott gör att renhållningen nu har ett acku- mulerat överskott på 3,6 mnkr. FÖRSLAG INVESTERINGSBUDGET INOM RAM SKATTEFINANSIERADE 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2026-2030 Total budget Lärande Tranängskolan matsal 2,5 21,6 21,6 25,0 Flytt av elprogram/daglig verksamhet (AME:s lokal) 0,0 1,4 1,4 1,5 Nybyggnad Björkhagens förskola 29,9 0,5 0,5 37,0 Ambjörnarps skola omb för förskola 5,0 0,3 0,3 5,0 Multisportarena 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa lärande 38,1 24,6 0,0 0,0 0,0 0,0 24,6 69,2 Omsorg Solbacken inventarier 6,0 6,0 6,0 Solbacken reservkraft o nödvatten 3,5 3,5 3,5 Solbacken 10,0 36,8 58,0 94,8 98,0 Summa omsorg 10,0 36,8 67,5 0,0 0,0 0,0 104,3 107,5 Samhäll Renovering Grimsåsbassängen 12,0 7,5 7,5 12,0 Digital informationstavla RV27 0,6 0,05 0,0 0,6 Åtgärder detaljplan Källsvedjan 5,0 4,9 4,9 5,0 Iordningsställande lekplatser 1,9 0,8 0,8 1,9 Cirkulationsplats Källsvedjan 1,0 15,0 0,5 15,5 16,5 Infart 27:an 5,0 6,5 11,5 11,5 GC-väg Länghem 1676 2,5 10,0 12,5 12,5 Infrastruktur detaljplaner Ljungsnäs 1,0 1,0 10,0 Laddinfrastruktur 1,6 1,0 1,0 2,0 6,0 Reservkraftverk 1,7 0,2 1,0 1,2 5,0 Sprinkler/myndighetskrav 5,0 2,1 1,0 1,0 4,1 5,0 Brygga Centralen 1,0 1,0 1,0 A-trakors garage 1,5 1,5 1,5 Fastighet verksamhetsnära (årligt anslag) 14,8 11,2 8,1 5,4 5,4 5,4 35,5 35,5 Utemiljö verksamhetsnära (årligt anslag) 0,6 0,7 0,6 0,4 0,4 0,4 2,5 2,5 Gata verksamhetsnära (årligt anslag) 2,0 1,9 1,3 0,8 0,8 0,8 5,6 5,6 Summa samhäll 46,2 52,9 20,0 10,2 16,7 7,7 107,4 132,2 ÖVERGRIPANDE Kultur, fritid, föreningsliv 0,2 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 2,6 2,6 Inventarier & verksamhetsnära kostnader (årligt) 1,7 1,4 0,3 0,3 0,3 0,3 2,6 2,6 Projekteringsmedel 0,2 0,5 0,3 0,3 0,3 0,3 1,7 1,7 Summa övergripande 2,1 2,5 1,1 1,1 1,1 1,1 6,9 6,9 SUMMA SKATTEFINANSIERADE 96,4 116,8 88,6 11,3 17,8 8,8 243,2 315,8 AVGIFTSFINANSIERADE VA VA verksamhetsnära (årligt anslag) 6,0 4,5 5,0 3,3 3,3 3,3 19,5 19,5 Renhållning Inpasseringssystem ÅVC 0,8 0,8 0,8 0,8 Investering renhållning (årligt anslag) 0,2 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 1,2 1,2 FNI (fastighetsnära insamling) 3,5 20,1 20,1 21,5 Reinvestering ÅVS (årligt anslag) 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,7 0,7 Fjärrvärme/fiber Investering fjärrvärme (årligt anslag) 0,4 0,4 0,5 0,3 0,3 0,3 1,9 1,9 Fiber (årligt anslag) 2,5 0,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,7 0,7 SUMMA TAXEFINANSIERADE 13,6 26,5 6,1 4,1 4,1 4,1 44,9 46,3 Övriga projekt (skatte- o taxefinans) 78,0 SUMMA TOTALT 188,0 143,3 94,7 15,4 21,9 12,9 288,1 362,1 ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2025-01-01—2025-12-31 TRANEMO FORUM AB EN DEL AV TRANEMO KOMMUNKONCERN Organisationsnummer 559058–4511 1 Förvaltningsberättelse Tranemo Forum AB, organisationsnummer 559058–4511. Tranemo Forum AB är ett helägt kommunalt bolag som ägs av Tranemo kommun. Tranemo Forum AB har två dotterbolag, Tranemo Utvecklings AB och Tranemobostäder AB. Bolaget har sitt säte i Tranemo kommun. Styrelsen och verkställande direktören för Tranemo Forum AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Styrelse och ledning Ordinarie ledamöter Ersättare Driton Bilalli (S), ordförande Rose Torkelsson (S) Kathleen Wireklev (M) Karin Ljungdahl (C) Eva Thelin, VD Niklas Gardewik (M), vice ordf. Politiker VD Lars-Erik Enoksson (C) Revisorer ordinarie Huvudansvarig revisor Helena Patriksson Bengt Melkersson, lekmannarevisor Malin Lindén, lekmannarevisor Revisorer ersättare Ingelis Öhvall, lekmannarevisor Bo Erlandsson, lekmannarevisor Sammanträden Styrelsen har under året haft 7 protokollförda styrelsesammanträden, en ordinarie bolagsstämma och ett konstituerande styrelsesammanträde. Förslag till vinst-/förlustdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande medel: Balanserad förlust 0 Årets vinst/förlust 0 Kronor 0 Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande behandling av vinsten/förlusten: Att i ny räkning överföra 0 kr. 2 Vårt uppdrag och vår affärsidé Styra våra dotterbolag och tillsammans med kommunen agera styrande i frågor som rör våra bolag, samordna dessa samt verka för att verkställa kommunfullmäktiges beslutade inriktning. Bolagsordningen Verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att övergripande samordna de kommunala bolagens verksamheter genom att äga och förvalta aktier och andelar i bolag ägda av Tranemo kommun. Bolaget ska också ha till föremål att äga, förvalta, köpa och sälja aktier och andelar och fast egendom samt att bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna som gäller för kommunal verksamhet. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, samordna ägaransvaret för de kommunägda bolagen inom Tranemo kommun i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av kommunens resurser. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Tranemo kommun. Ägardirektivet Allmänt Bolagen har samma övergripande syfte som den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform, att skapa nytta för Tranemo kommuns medlemmar. Det är därför viktigt att bolagsverksamheterna samordnas med kommunens verksamhet så långt det är möjligt och lämpligt. Bolagets ändamål Bolagets ändamål är att initiera och driva utveckling i syfte att samordna och effektivisera kommunens bolagsverksamhet. Hållbar samhällsutveckling • Bolaget ska tillse att den samordning inom koncernen som krävs utförs i den mån det är möjligt för att uppnå koncernnytta och undvika suboptimering. Ekonomi Bolaget ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att Tranemo kommunkoncernens ekonomiska ställning bibehålls eller förbättras. 3 Vision och värdegrund Tranemo Forums uppgift är främst att genom dialog ställa krav, följa upp och samordna att koncernens bolag tar sitt ansvar i arbetet med kommunens vision och mål. Detta kan till exempel ta sig uttryck genom hög tillgänglighet, effektivitet och ändamålsenlig styrning av döttrar och där säkerställa att kommunkoncernen är en part i företags lokaletableringar samt byggnation av varierande bostäder med brukaren som utgångspunkt. Därtill kan krav ställas på döttrar i bland annat upphandlingar avseende social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet för att uppnå ett hållbart samhälle. Vision ”Tranemo är en hållbar och attraktiv kommun som kännetecknas av kreativitet och framtidstro.” o Våra barn är vår framtid o Attraktiv arbetsgivare o Ett levande Tranemo Mål (kommunkoncernen) o Brukarens perspektiv är utgångspunkten för verksamheten o Attraktiv arbetsgivare o Hållbart samhälle o 14 000 invånare 2035 Utvecklingsmål för Tranemo Forum AB o Utreda möjligheter till koncernoptimering inom olika områden för att skapa ökad lönsamhet för kommunkoncernen. 4 Sammanfattning Utifrån Tranemo kommuns vision och Kommunfullmäktiges mål är den viktigaste delen för Tranemo Forum AB att skapa en god samverkan i hela kommunkoncernen och samordna kommunens verksamheter mellan primärkommunen och dotterbolagen för att ge så stor nytta som möjligt till medborgarna. För perioden som har gått har arbetet fortlöpt med att samordna kommunkoncernens verksamheter för att skapa nytta till medborgarna. Verkställande av tidigare beslut om koncernsamordningen inom fastigheter och fordon har haft stort fokus likaså den fortsatta dialogen för att optimera koncernens verksamheter. Fortsatt arbete har skett i koncernledningen och med samtliga VD:ar för att upprätthålla gott samarbete och kännedom om varandras verksamheter. 5 Uppföljning av kvalitetsfaktorer Sammanfattande bedömning över grund till måluppfyllelse • Externa fastigheter till Tranemo Utvecklings AB. Under året verkställdes Tranemos Utvecklings AB:s köp av externa fastigheter från primärkommunen. I samband med detta har lån motsvarande 130 mnkr flyttats från kommunen. Tranemo Utvecklings AB totala lokalyta överstiger nu 30 000 kvm. För att sköta den nya organisationen och med bakgrund i att Tranemo Utvecklings AB endast har en VD på 20 procent har samordning skett mellan bolag och primärkommun. Det finns nya avtal om stöd inom fastighet, administration och flertalet upphandlingar har under året samordnats. • Fordonsflotta till Tranemo Utvecklings AB. Precis efter att räkenskapsåret stängdes för 2025 verkställdes överflytten av kommunens fordonsflotta från kommunen och externa leasingsgivare till Tranemo Utvecklings AB. Ett arbete med att bygga organisation och prismodell har samordnats och arbetet kommer att följas upp under nästkommande år. • Aktivitetssamordnare Tranemo Bostäder AB. Under slutet på året samverkades en ny organisation fram för att möta fullmäktiges uppdrag om att anställa en aktivitetssamordnare. Flera olika alternativ diskuterades innan vi slutligen landade i en samordning mellan befintlig organisation inom kommunens kultur- och fritidsverksamhet. Återkoppling från bostadsbolaget har varit mycket positiv och kommunen ser flera samordningsvinster med att nyttja redan befintliga relationer och arbetsrätt med civilsamhället. • Tillväxt Tranemo. Tranemo Forum AB har under året tagit en ny aktiv roll i föreningen Tillväxt Tranemo. VD sitter med i den nystartade gruppen 14 000 invånare år 2035. Gruppen arbetar tillsammans med andra VD:ar i kommunen för att öka befolkningsantalet och driva på arbetet som sker både från kommunens sida men likaväl från kommunens näringsliv. • Samråd med dotterbolagen. Det har under året skett löpande samråd med koncernens dotterbolag och moderbolaget har följt deras utveckling. Samråden under året har varit mycket goda och relationerna inom koncernen har stärkts. • Uppdrag om koncernoptimering och utveckling. Under slutet på året hade Tranemo Forum AB samråd med Tranemo Utvecklings AB och skickade vid det tillfället med ett flertal tankar om ”koncernoptimering” samt utveckling i linje med kommunfullmäktiges tillväxtmål. En del av vad som diskuterades var; bolagering av fastigheter, affärsverksamheter, profilering, sponsring samt utveckling av koncept för byggnation av småhusvillor. Dessa dialoger fick Tranemo Utvecklings AB i uppdrag att ta med sig till sin styrelse för vidare samtal (återrapporteras tertial 1 2026). • Nya lokaler för el/industriprogrammet och daglig verksamhet. Kommunens verksamheter är i behov av andra typer av verksamhetslokaler som innebär att en del behöver flytta ut medan andra behöver flyttas in och ombyggnad göras. Då den aktuella fastigheten ägs av Tranemo Utvecklings AB och investeringar och kostnader behöver tas av olika juridiska personer har Tranemo Forum AB en viktig roll i att samordna arbetet. • Omsorgens hus. Kommunens omsorgsverksamheter sitter idag utspritt på flera geografiska platser och i stor omfattning i externa lokaler. Det finns ett önskemål och ett behov (både ur kostnadssynpunkt och även för verksamhetens kvalitet) att samla dessa verksamheter under samma tak. Tranemo Forum AB har i samspel med primärkommunen identifierat en lämplig fastighet för ändamålet och gett Tranemo Utvecklings AB i uppdrag att utreda ett köp för vidare ombyggnad till ”Omsorgens hus”. • Ny VD i Tranemo Utvecklings AB Tranemo Utvecklings AB har under året fått en ny VD. Introducering och stöd till denne har under året prioriterats. • Rapportering och planering Det har tidigare år gjorts ett arbete med samtliga bolag gällande rapportering av planering och uppföljning. Kommunkoncernens styrmodell följs nu även för bolagen när det gäller detta arbete. Redovisning av planering och uppföljning sker nu mer på ett mer likartat sätt från bolagen och det går i linje med primärkommunens styrmodell. • Översyn av den politiska organisationen Arbetet med översyn av den politiska organisationen är pågående och förslaget till kommunfullmäktige innebär att bolaget kommer att få en bredare politisk representation i nästa mandatperiod. 5.1 Samordning inom kommunkoncernen 5.2 Förmågan att styra koncernens dotterbolag 5.3 Samverka med koncernens dotterbolag 6 Uppföljning av prioriterade utvecklingsmål 6.1 Utreda möjligheter till koncernoptimering inom olika områden för att skapa ökad lönsamhet för kommunkoncernen 7 Internkontroll Kontrollpunkt Kontroll Risk och Riskvärde 1–16 Uppföljning Efterlevnad av bolagsordningar och ägardirektiv Kontroll av tertialrapporter och protokoll Att dotterbolagen utför verksamhet som ej är beslutad av ägaren. Riskvärde: 9 Efter att ha gått igenom tertialrapporter och protokoll från styrelsesammanträden finns ingenting som indikerar på att något av dotterbolagen har agerat utanför bolagsordningar och ägardirektiv. Efterlevnad av VD-instruktion Kontroll av tertialrapporter, och protokoll Att VD utför verksamhet som ej är beslutad av styrelsen. Riskvärde: 9 Efter att ha gått igenom tertialrapporter och protokoll från styrelsesammanträden finns ingenting som indikerar på att någon av dotterbolagens VD:ar har agerat utanför de befogenheter som finns i VD- instruktionerna. 8 Ekonomi 8.1 Ekonomiskt utfall Tranemo Forum AB redovisar ett nollresultat 2025 (före koncernbidrag från Tranemo Utvecklings AB är resultatet ett underskott på -336 tkr). Kostnaderna står till övervägande del av finansiella kostnader, förvaltningsersättning samt revisionskostnader. Flerårsöversikt 2021–2025 Nettoomsättning, tkr 0 0 0 0 0 Rörelseresultat, tkr -349 -365 -179 -155 -127 Resultat efter finansiella poster, tkr -336 -337 -175 -245 -141 Resultat efter koncernbidrag, tkr 0 0 0 0 225 Balansomslutning, tkr 12 104 12 060 12 078 18 096 16 070 Soliditet % (eget kapital/totalt kapital) 99,1 99,5 99,4 66,3 37,3 Belåningsgrad (Långfr skulder/summa tillg) 0,0 0,0 0,0 0,0 62,2 Skuldsättningsgrad (kortfr + långfr skulder/eget kapital) 0,0 0,0 0,0 0,5 1,7 Ränteintäkter 13 28 65 15 219 Räntekostnader 0 0 -61 -105 -232 8.2 Resultaträkning RESULTATRÄKNING, kr Noter Utfall 2025 Utfall 2024 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2 -349 477 -365 256 Summa kostnader -349 477 -365 256 Finansiella intäkter o kostnader Ränteintäkter o liknande 3 13 233 27 842 Räntekostnader o liknande 0 0 Summa finansiella intäkter och kostnader 13 233 27 842 Resultat efter finansiella poster -336 244 -337 414 Koncernbidrag 336 244 337 414 Resultat före skatt 0 0 Skatt på årets resultat 0 0 8.3 Balansräkning Noter 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Aktier och andelar koncernföretag 4 11 000 000 11 000 000 Summa anläggningstillgångar 11 000 000 11 000 000 Övrig fordran 183 182 Fordran Tranemo Utvecklings AB 336 244 337 414 Fordran Tranemo kommun 767 766 722 579 Summa omsättningstillgångar 1 104 193 1 060 175 Summa tillgångar 12 104 193 12 060 175 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Aktiekapital 6 000 000 6 000 000 Summa bundet eget kapital 6 000 000 6 000 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 0 0 Erhållna aktieägartillskott 6 000 000 6 000 000 Summa fritt eget kapital 6 000 000 6 000 000 Summa eget kapital 12 000 000 12 000 000 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 5 104 193 60 175 Summa kortfristiga skulder 104 193 60 175 Summa skulder 104 193 60 175 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 12 104 193 12 060 175 8.4 Eget kapitalräkning, kr Aktie- kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Eget kapital Ingående balans 2024-01-01 6 000 000 6 000 000 0 12 000 000 Disposition av föregående års resultat 0 0 0 Utgående balans 2024-12-31 6 000 000 6 000 000 0 12 000 000 Aktie- kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Eget kapital Ingående balans 2025-01-01 6 000 000 6 000 000 0 12 000 000 Disposition av föregående års resultat 0 0 0 Utgående balans 2025-12-31 6 000 000 6 000 000 0 12 000 000 Aktiekapitalet består av 6000 aktier med kvotvärde 1 000 kr. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tranemo Forum AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell tillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 2025 2024 Noter resultaträkningen Not 2 Övriga externa kostnader Styrelsearvoden o andra ersättningar -8 777 -10 876 Revisionsarvode* -84 193 -103 509 Försäkringspremier -2 694 -2 584 Förvaltningsersättning Tranemo kommun -240 000 -240 000 Övrigt -13 814 -8 287 Summa övriga externa kostnader -349 478 -365 256 * Revisionsarvode för år 2024 beräknades uppgå till 85 tkr i summan ovan för år 2024 ingår revisionsarvode avseende 2023 med 19 tkr. Not 3 Ränteintäkter bank 13 233 27 842 Summa finansiella intäkter 13 233 27 842 Noter balansräkningen Not 4 Aktier och andelar i koncernföretag 11 000 000 11 000 000 Namn Org nr Säte Ägarandel Belopp Tranemobostäder AB 556449-1966 Tranemo kommun 100% 5 000 000 Tranemo Utvecklings AB 556662-4952 Tranemo kommun 100% 6 000 000 Not 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Beräknat arvode revision* 104 193 59 688 Övrigt 0 487 Summa upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 104 193 60 175 *I revisionsarvodet 2025 ingår 20 tkr från 2024 som ej är fakturerat ännu. Övriga noter Not 6 Koncernförhållanden Tranemo Forum AB är ett moderbolag, men med stöd av ÅRL 7 kap 3§ upprättas inte någon koncernredovisning. Not 7 Ställda säkerheter Ställda panter: Inga Inga Ansvarsförbindelser: Inga Inga Underskrifter Årsredovisningens innehåll fastställdes den 2026-02-24. Tranemo den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Styrelsen Driton Bilalli, ordf Niklas Gardewik, vice ordf Karin Ljungdahl, styrelseledamot VD Eva Thelin, VD Revision Vår revisionsberättelse har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Undertecknare DRITON BILALLI seY6NKFOYAsa+zuXja1Mug Niklas Gardewik Förtroendevald sSG2yRinkYXAGY7oIWPaGw KARIN LJUNGDAHL Förtroendevald e6hnF/g6aisiCK8HZOHaBw Eva Kristina Thelin OWvi/hwPLhdnjgpRoEuGVg Helena Kristina Patriksson xG/mP3+nPztYIn3/hQnOUQ Dokument i försändelsen Årsredovisning Tranemo Forum AB 2025 (2026-04-17).pdf SHA256: c18289c4456097b113d4f75b612e1c980bd40a72aca80d99db115d5c537db6f7 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det matematiska hashvärdet för originaldokumentet. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. Hur man verifierar dokumentets äkthet Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tranemo Forum AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tranemo Forum ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tranemo Forum AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Tranemo Forum AB, org.nr 559058-4511 1(2) Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tranemo Forum AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tranemo Forum AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Jönköping den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Helena Patrikson Helena Patrikson 2(2) Helena Kristina Patriksson (SSN-validerad) Signing Partner Serienummer: 9f28647884163b[…]ec1295f692745 ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2025-01-01—2025-12-31 ”TUAB” Organisationsnummer 556662–4952 2 - Förvaltningsberättelse 3 - Årets verksamhet 5 - I blickfånget 2025 7 - Dåtid, nutid och framtid 10 - Ekonomiskt utfall 11 - Framtid & risker 12 - Uppföljning verksamhetsplan 13 - Internkontroll 17 - Resultaträkning 19 - Balansräkning 20 - Noter 22 - Fastighetsbestånd 27 - Hyrda lokaler 34 3 Förvaltningsberättelse Organisationsnummer 556662–4952. Tranemo Utvecklings AB är ett helägt dotterbolag till Tranemo Forum AB. Bolaget har sitt säte i Tranemo kommun. Styrelsen och verkställande direktören för Tranemo Utvecklings AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Bolagets styrelse Ordinarie ledamöter i styrelsen Madde Lind Jansdotter, ordförande Fredrik Risby, vice ordförande Sven-Olof Andersson Torbjörn Edgren Ersättare i styrelsen Mari Kockali Stephan Bergman Milot Gjakova Jörgen Erikson Johnny Letth Verkställande direktör Konrad Fredh, VD (fram till och med 2025-01-13) Christoffer Andersson, VD (från och med 2025-02-12) Kajsa Montan, Vice VD (fram till och med 2025-03-11) Revisorer ordinarie Helena Patriksson, auktoriserad revisor Malin Lidén, lekmannarevisor Ingelis Öhvall, lekmannarevisor Revisorer ersättare Bengt Melkersson, lekmannarevisor Per Simonsson, lekmannarevisor Sammanträden Styrelsen har under året haft 14 protokollförda styrelsesammanträden, en ordinarie bolagsstämma, ett konstituerande styrelsesammanträde samt två extra bolagsstämmor. 4 Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande medel: Balanserad vinst 13 322 211 Årets vinst 1 519 148 Kronor 14 841 359 Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande behandling av vinsten: Att i ny räkning överföra 14 841 359 kr. 5 Årets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Tranemo kommun bygga, förvalta, uthyra och försälja bebyggda fastigheter avsedda för näringsverksamhet. Bolaget får bebygga fastigheter för produktion av förnybar el för vidare försäljning på elmarknaden. På kommunstyrelsens uppdrag får bolaget förvärva fastigheter avsedda för näringsverksamhet. Markförsäljning sker inom kommunen. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att vara ägare till kommunkoncernens fordonspark. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tranemo Forum AB och ska därför följa de kommunalrättsliga principerna som gäller för kommunal verksamhet. Bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med den bolagsordning samt de ägardirektiv som fastställts av kommunfullmäktige och bolagsstämman. Under verksamhetsåret har Tranemo Utvecklings AB genomgått en betydande utveckling. Vid årsskiftet 2024/2025 förvärvade bolaget nio fastigheter från Tranemo kommun, vilket markerade ett viktigt steg i bolagets fortsatta uppdrag. Under året har flera utredningar genomförts och kommunfullmäktige har fattat beslut om att verkställa byggnation av ett företagshotell i Grimsås. Den nya bolagsordningen registrerades av Bolagsverket den 29 augusti 2025, varefter bolaget påbörjade arbetet med att ta över kommunens fordonsflotta från externa leasinggivare. Under 2025 har Tranemo Utvecklings AB även genomfört försäljningen av fastigheten Genhöve 2:2. Fastighetsbeståndet Bolagets fastighetsbestånd har en totalyta om 44 000 kvm samt därtill mark om drygt 150 000 kvm. Lokalerna är dagligen en arbetsplats för hundratals medarbetare. Förvaltade fastigheter: • Genhöve 2:2 i Ljungsarp (såld 2025-10-10) Fastigheten köptes i maj 2008 och är uthyrd i sin helhet till Ljungsarps Mekaniska AB. Återköpsavtal finns. Fastigheten köptes i juli 2009 och är uthyrd i sin helhet till NRI Holding AB. Återköpsavtal finns. • Grimslund 2:77 i Grimsås Fastigheten färdigställdes hösten 2021 och är i sin helhet uthyrd till Nexans Sweden AB med återköpsavtal. • Ömmestorp 1:41 i Tranemo Fastigheten köptes i juni 2024 och är ett företagshotell med 5.st hyresgäster. • Tranemo 1:26 i Tranemo 6 • Fåle 1:3 i Limmared • Dalstorp 1:63 och 1:64 i Dalstorp • Hyltegärde 2:2 i Hyltegärde • Pajet 1:15 i Ljungsarp • Länghem 6:22 i Länghem Fastigheten köptes i januari 2025 och är uthyrd i sin helhet till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). Hyrda lokaler: TUAB hyr lokalen av ”AB Gudarp 24” fr. januari 2025 och är uthyrd av TUAB till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). • Limmared 11:1 i Limmared TUAB hyr lokalen av ”Ardagh Glass Limmared AB” fr. januari 2025 och är uthyrd av TUAB till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). • Dalstorp 1:39 i Dalstorp TUAB hyr lokalen av ”Tranemo Bostäder” fr. januari 2025 och är uthyrd av TUAB till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). 7 I blickfånget 2025 Fordon Tranemo Utvecklings AB har, efter beslut i Tranemo Forum, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, fått i uppdrag att samla och förvalta kommunens fordonspark inom bolaget. Bolagsordning som möjliggör uppdraget registrerades hos Bolagsverket den 29 augusti 2025, vilket innebar att verkställandet därefter kunde påbörjas. Från och med årsskiftet 2025/2026 övertar TUAB samtliga fordon där Tranemo kommun har avtal med externa leverantörer avseende finansiell leasing. TUAB kommer därmed att agera leasinggivare till kommunen för dessa fordon. Syftet med förändringen är att stärka den koncerngemensamma styrningen av fordonsparken samt att uppnå ekonomiska fördelar genom ett samlat ägande och effektivare hantering. Åtgärden bedöms vara positiv ur ett koncernperspektiv och förväntas bidra till minskade kostnader över tid. Solceller på kommunens fastigheter Från och med årsskiftet 2025/2026 kommer Tranemo Utvecklings AB (TUAB) att vara ägare till solcellsanläggningarna på några av kommunens fastigheter. Detta omfattar anläggningarna vid ÅVC, Björkhagens förskola samt fastigheten på Moavägen. Kommunen kommer att hyra anläggningarna av TUAB. Företagshotell Grimsås Under 2025 väcktes ett ärende i Tranemo Utvecklings AB:s styrelse om en strategisk satsning för att stärka näringslivets utveckling längs väg R27, i ett första steg med inriktning på området Mossebo– Grimsås. Efter hantering i TUAB beslutade bolaget att skicka frågan vidare till kommunfullmäktige för beslut om verkställande av ett företagshotell i Grimsås. Under december 2025 beslutade kommunfullmäktige att verkställa byggnationen. Genhöve 2:2 - Ljungsarps Mekaniska Under andra tertialet 2025 mottog TUAB en förfrågan från ägarna till Ljungsarps Mekaniska om att förvärva fastigheten i förtid. Storleken på affären uppgick till 7,9 mnkr genom köpeskilling samt ersättning för återstående tilläggshyra. TUAB sålde fastigheten under oktober månad. 8 Solcellsanläggning Under 2024 har bolaget tillsammans med Tranemo kommun sett över möjligheten att placera solceller på icke nyttjad mark. Initialt har en tidigare deponi varit aktuell sett från TUAB:s vinkel. Denna fastighet är dessvärre inte möjlig för bolaget för tillfället. En förstudie har då skett om solceller på en testamenterad fastighet i Månstad om ca 10ha och 5MW. Kommunens bedömning är enligt nedan: • En anmälan från beställare behöver ske till regionnätet. Efter anmälan tar det ca 6–12 månader innan svar. • En utredning på ca 150 000 kr kommer behövas för att se över caset. • Uppskattningsvis kommer en ny luftledning på 40 kv krävas med en kostnad på ca 30 mnkr. Tidigast kan en sådan ledning komma upp från 2034. • Det inte är lönsamt utifrån ovan förutsättningar. TUAB har därför valt att tillsammans med kommunen be om vidare utredningar för att se över markreserver (om det finns sådana med ovan syfte) närmare Limmared och Tranemo. Det för att dra ner på kostnaderna. TUAB kommer tillsammans med kommunen att fortsätta arbetet med att se över förutsättningarna för att etablera en solcellsanläggning på en alternativ plats. Syftet är att hitta en lösning som är långsiktigt hållbar och ekonomiskt lönsam för kommunkoncernen i sin helhet. Arbetet omfattar bland annat utvärdering av möjliga lokaliseringar, tekniska och miljömässiga aspekter samt affärsmässiga förutsättningar. Externa fastigheter (primärkommunen) Tranemo Utvecklings AB fick i uppdrag av Tranemo Forum AB 2024-01-08 § 4 att utreda en placering av kommunens fastigheter med externa hyresgäster placerade i Tranemo Utvecklings AB. Verkställande ska enligt beslutet ske senast 2025. Efter beslut om verkställande från Tranemo Forum AB och kommunstyrelsen så genomfördes köpet av fastigheterna 2025-01-01. Totalt köptes 9 fastigheter. Av de niofastigheter som nu har förvärvats av TUAB, hyrs åtta av primärkommunen. Detta innebär att huvuddelen av fastighetsbeståndets externa hyresgäster kommer hanteras av primärkommunen. En av fastigheterna omfattas av hyresavtalen med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). NRI Tranemo Logistik 27 – Effektiv Lager- och Logistiklösning: Genom varumärket Logistik 27 tar NRI ett stort steg mot att skapa en av de mest effektiva lager- och logistiklösningarna i regionen. Den geografiska närheten till riksväg 27 ger unika möjligheter till smidig distribution och logistikhantering. Logistik 27 riktar sig inte enbart mot den interna logistiken inom NRI:s verksamhet, utan öppnar även upp för externa aktörer som söker moderna och effektiva lösningar för lagerhållning och logistik. Ambitionen är att erbjuda en förstklassig infrastruktur som stödjer både tillväxt och flexibilitet för framtida behov. 9 JABO – En Moderniserad Produktportfölj: Det andra varumärket som NRI driver från anläggningen i Tranemo är JABO, som är specialiserat på försäljning av produkter för trädgård och utemiljö. Under det gångna året har ett omfattande och målmedvetet arbete genomförts för att uppdatera och förnya JABO:s produktportfölj. Arbetet har syftat till att modernisera utbudet, möta kundernas förändrade behov och stärka varumärkets position på marknaden. Framtidssatsning – Showroom i Tranemo: Som en del av den fortsatta utvecklingen planerar NRI att under 2025 etablera ett showroom på anläggningen i Tranemo. Planen är att omvandla en av de befintliga utomhuslagerbyggnaderna till en inspirerande utställningsyta om cirka 180 m². Syftet är att kunna visa upp både nyheter och det befintliga sortimentet på ett attraktivt och lättillgängligt sätt, vilket kommer att stärka både kundupplevelsen och försäljningsarbetet. NRI har under året skickat in en bygglovsansökan samt fått den beviljad. Detta markerar ett viktigt steg i den framtidssatsning som nu hyresgästen gör. Underhållsplaner för periodiskt underhåll TUAB har, i samarbete med primärkommunen, påbörjat arbetet med att ta fram underhållsplaner för periodiskt underhåll av hela bolagets fastighetsbestånd. Syftet är att skapa en långsiktig och systematisk planering av underhållsinsatser för att säkerställa fastigheternas värde, funktion och driftssäkerhet över tid. Arbetet är omfattande och inkluderar genomgång och bedömning av samtliga fastigheter inom beståndet. Framtagandet av underhållsplanerna har pågått under hela 2025 och arbetet kommer fortsätta under 2026. Underlaget är viktigt och kommer utgöra grunden för framtida budget och prioriteringar för underhållsinsatser. 10 Dåtid och fråmtid Urval av aktiviteter som skett senaste åren: • Nexans lagerlokalbyggnation • Försäljning CJ Automotive • Renovering Utemiljö Grimsås • Försäljning av fastighet i Grimsås till Grimsås Åkeri • Försäljning mark 192 000 kvm till kommunen • Dialoger kring byggnationer till företag i Tranemo och Länghem. • Förfrågningar från bolag i kringliggande kommuner. • Lån lägre än bokfört värde (amorteringsplan) • Verksamhets/strategisk plan/KF: mål nedbrutna. Inkluderade i TUABs verksamhetsplan. • Från underskott 2020 till rekord år 2021/22/23/24 (+ 10 mnkr) • Aktieägartillskott till TFAB 2021/22/23/24 (1 mnkr) • Åtgärdat internkontroll • Förstudie köp av befintlig fastighet + nybyggnation (båda för uthyrning) • Köp av företagshotell á fem hyresgäster • Fastigheter från primärkommunen med externa hyresgäster samlas i bolaget. • Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) har nu endast TUAB som hyresvärd – nya avtal påskrivna. • Försäljning Genhöve 2:2 Nutid: • Solceller Björkhagens förskola • Solceller på ÅVC • Solceller på Moavägen • Underhålls- och fastighetskontroller • Showroom NRI • Företagshotell Grimsås • Kommunens fordonspark i TUAB Framtid • Solcellspark • Bokbuss • Utredning om solceller företagshotellet • Strategisk satsning längst R27 Verksamheten förväntas att ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat i nivå med fastställt avkastningskrav. 11 Ekonomiskt utfåll Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 2,8 mnkr (2024: 2,6 mnkr) att jämföra med bolagets budgeterade resultat efter finansiella poster 4,2 mnkr. Årets resultat är påverkat av att hyresgrundande räntor är något lägre än budgeterat. Bolagets ekonomiska utveckling på senaste åren har gynnats av ett ränteklimat där hyresgrundande räntor stigit mer än bolagets faktiska räntor. Under det senaste året har vi kunnat konstatera en vändning där hyresgrundande räntor sjunker, vilket på sikt missgynnar bolagets ekonomiska utveckling i takt med att bolagets faktiska räntekostnader ökar. Avkastningskravet exkl. fastigheterna som hyrs ut till primärkommunen prognosticeras att uppnås med god marginal och uppgår till 9,58 procent (2024: 11,1 procent). Avkastningen inklusive fastigheterna som hyrs av primärkommunen uppgår till 7,57 procent. Avkastningskravet är ställt till 7,25 procent. I uträkningen för avkastningskravet exklusive fastigheterna som hyrs ut till primärkommunen så har vi helt exkluderat effekten på rörelseresultatet, avskrivningar och det bokförda värdet på fastigheterna. Däremot så ligger administrations- och försäljningskostnader kvar på en högre nivå då det inte går att exkludera den kostnaden över tid i takt med att bolaget utvecklas. Bolagets kostnader består till övervägande del av kapitalkostnader, de planenliga avskrivningskostnaderna uppgår till 10,3 mnkr inklusive nedskrivningar (2024: 5,1 mnkr inklusive nedskrivningar) och de finansiella kostnaderna uppgår till 1,4 mnkr (2024: 0,4 mnkr). TUABs belåningsgrad har ökat under 2025. Bolaget har en faktisk ränta på lånen som är lägre än internräntan om 2,5 procent som ligger till grund för hyresnivåerna till primärkommunen. Hyresintäkterna under 2025 uppgår till 17,4 mnkr (2024: 9,4 mnkr). 12 Personal Tranemo Utvecklings AB har sedan februari 2025 anställt en extern verkställande direktör. Administrativa tjänster köps av Tranemo kommun. Frågor som rör fastighetsunderhåll, utredningsunderlag och upphandling köps av Tranemo kommun och av externa parter vid behov. Framtiden TUAB förväntas fortsätta leverera ett positivt ekonomiskt resultat under de kommande åren. Bolaget har ett tydligt fokus på koncernen som helhet och på den nytta TUAB kan skapa för primärkommunen. Arbetet bedrivs med stor omsorg och utifrån ett faktabaserat arbetssätt. En framgångsfaktor i detta arbete har varit de goda relationer som etablerats med Tranemo kommun, särskilt inom områden som rör köp av tjänster inom olika administrativa expertområden. Samarbetet har bidragit till ökad effektivitet och kvalitet i bolagets verksamhet. Det finns ett fortsatt stort behov av att köpa in teknisk fastighetskompetens samt projektledarkompetens från kommunen. Att säkerställa tillgång till denna kompetens är avgörande för att bygga en mer robust och långsiktig organisation. Samtidigt finns en ekonomisk dimension där det bedöms vara kostnadseffektivare att nyttja kompetens inom koncernen istället för att köpa motsvarande tjänster externt. En viktig prioritering framåt är att fortsatt arbeta aktivt med bolagets kostnader. I ett förändrat ränteklimat, där hyresgrundande räntor sjunker samtidigt som bolagets faktiska räntekostnader ökar, blir kostnadskontroll än mer avgörande för god lönsamhet. Det är av största vikt att noga analysera och hantera alla kostnadsdrivande faktorer för att säkerställa bolagets långsiktiga lönsamhet och motståndskraft mot externa ekonomiska förändringar. En ökad intern kontroll och ett fortsatt effektivt resursutnyttjande kommer därför att vara centrala delar av TUAB:s arbete under de kommande åren. Risker De risker som finns i bolagets verksamhet handlar om kreditrisker. Bolaget har ett fåtal hyresgäster. Om det skulle inträffa att någon av dessa hyresgäster får försämrad kreditvärdighet på ett sätt som inte kan förutses nu skulle det kunna få återverkan på bolagets resultat och ekonomiska ställning. Bolaget hanterar kreditriskerna genom att löpande följa upp hyresgästernas ekonomiska utveckling. 13 Uppföljning av verksamhetsplan I budgetarbetet inför verksamhetsåret 2025 har bolaget arbetat fram ett strategidokument, konkretiserat i en nulägesanalys och verksamhetsplan samt tillhörande internkontrollplan. Arbetsmetoden för framtagandet har följt kommunens styrmodell och metodstöd. Utgångspunkten har varit kommunens övergripande budget, dess politiska avsiktsförklaring och övergripande målsättning. Verksamhetsidé Tillsammans med näringslivet vara med att finansiera företagsutveckling, etablering och sysselsättning och på så vis bidra till utveckling av näringslivet i Tranemo kommun. Med ett affärsmässigt förhållningssätt tar vi ansvar för kommunens ekonomi. Utifrån ett brett koncernperspektiv delta i och samordna ekonomisk och verksamhetsmässig aktivitet med kommuninvånarens bästa i fokus genom ägande, utveckling och förvaltning av fastigheter, solcellsanläggningar och fordon. Interna o Tranemo Forum AB (TUAB upplever att vi har en god samverkansdialog med moderbolaget genom de regelbundna samråden. Dessa samråd utgör betydelsefulla forum för att diskutera och analysera både bolagets aktuella situation och framtida utveckling. Samråden bidrar till att skapa en gemensam förståelse, samordna insatser och säkerställa att bolaget arbetar mot gemensamma mål inom koncernen.) o Tranemo kommun (Kommunens näringslivsenhet är en särskilt viktig part i samarbetet för att kunna matcha potentiella etableringar med rätt fackkunskap och tillgänglig verksamhetsmark. Dialogen fungerar väl och hålls mellan tjänstepersoner regelbundet). Externa o Hyresgäster TUAB har under året fört dialoger med samtliga hyresgäster kring de frågor som är viktiga för deras funktionalitet och verksamhet i våra lokaler. Denna löpande kommunikation är en avgörande faktor för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling.) o Potentiella nya kunder (TUAB har under året haft samtal med potentiella nya kunder kring köp och nybyggnation) 14 Vision, utvecklingsområden & mål Nedan följer hur Tranemo Utvecklings AB valt att bryta ner kommunens övergripande vision, utvecklingsområden och mål. Utgångspunkten har varit de områden bolaget berörs av och kan vara med och påverka. Vision ”Tranemo är en hållbar och attraktiv kommun som kännetecknas av kreativitet och framtidstro.” o Ett levande Tranemo kommun i hela kommunen är en förutsättning för att vi tillsammans ska nå våra ambitioner inom flera andra områden. I Tranemo Utvecklings AB är vi med att bidrar genom att stötta de företag som av olika anledningar behöver en annan finansiär än sedvanliga kreditinstitut för att hela näringslivet ska leva och arbetstillfällen bibehållas och skapas samt i projekt som av olika anledningar är av betydelse för Tranemo kommun. Alla våra investeringsbeslut utgår från de avkastningskrav som ägaren beslutat om. TUAB har också ett arbetssätt som innebär att vi lyssnar på och utvärderar alla förfrågningar som kommer oss till känna. Mål o Hållbart samhälle Ställ krav i upphandlingar på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Premiera byggprojekt med hållbart fokus framför andra samt enbart tillhandahålla fossilfria fordon (nya inköp) i kommunens fordonsflotta. o 14 000 invånare 2035 Visa hög tillgänglighet, effektivitet och vara en part i företagsetableringar och tillväxtsammanhang. 15 Kvalitetssäkring av grunduppdraget ur budget 2025 Målgrupp o Samverkan med kommun och näringsliv För att bidra till utveckling av näringslivet i Tranemo kommun behöver TUAB ha ett gott samarbete med kommunens näringslivsenhet samt de intressenter som finns runt om i kommunen. Ett undermåligt samarbete kan påverka kommunens näringslivsklimat negativt. Former för samverkan behöver bibehållas, utvecklas och etableras. Ett gott exempel på en aktiv samverkan är att TUAB från 2025 kommer vara mer aktivt i Tillväxt Tranemos arbetsgrupp. o Befintliga hyresgäster (behåll goda relationer) TUAB är en långsiktig aktör som över tid vill verka för ett gott näringslivsklimat och bidra till att företag både kan utvecklas och etableras. En nära och förtroendefull relation med befintliga hyresgäster ses som central, inte bara för att goda samarbeten sprider sig i kommunen, utan också för att kunna föra dialoger om bolagens långsiktiga affärsutveckling. TUAB för därför årligen flera dialoger med hyresgästerna, i syfte att skapa ömsesidig förståelse, fånga upp behov och tillsammans arbeta för hållbar utveckling. Verksamhet o Reviderade ägardirektiv Bolags ägardirektiv har reviderats. Förnybar energi har tillkommit. Fastighetsbeståndet har ökat. Fordonsflotta har tillkommit. Nya affärer har genomförts. Detta kommer leda till positiva effekter för kommunkoncernen. Arbetet med detta har konkretiserats under 2024. TUAB har projekterat solceller på fastigheterna med externa hyresgäster, det finns en plan för placering av kommunens fordonsflotta i TUAB och tre avtal har skrivits för solceller på kommunens fastigheter där kommunen hyr solcellerna från TUAB. Fram till årsskiftet 25/26 så arbetade TUAB med verkställandet gällande placering av kommunens leasade fordonsflotta i bolaget. o Faktabaserat arbetssätt som möjliggör utveckling och framgång TUAB ska agera professionellt och fatta beslut på sakliga och faktabaserade grunder. Lagstiftningen ska efterlevas och bolagets stabilitet förbättras. 16 Ekonomi o Stark resultatutveckling TUAB har under senare år arbetat för att utveckla affärsmodellen. Den ekonomiska lönsamheten har varit ett starkt fokus för att få upp bolagets vinster och marginaler. Det är viktigt att arbetet fortsätter för att stärka både nuvarande och framtida affärer. o Ökad låneskuld och långsiktig finansiering. TUAB lånar kapital för att finansiera byggnationer och i framtiden även fordon. I takt med att låneskulden ökar och fastigheternas bokförda värde (avskrivningar) minskar behöver låneskulden minska. Det är av stor vikt att beslutad amorteringsplan efterlevs. Vidare behöver bolag som en del av koncernen förhålla sig till koncernens samlade ekonomiska ställning. Det innebär att större nybyggnationer inte alltid kommer att inrymmas inom den av kommunfullmäktige givna låneramen, varvid TUAB kan behöva analysera och finna andra finansieringsformer. 17 Internkontroll ur budget 2025 Risk Kontroll Riskvärde 1–16 Uppföljning Långsiktig finansiering Risk att verksamheten är olönsam Analysera långsiktiga finansieringsmöjligheter och visa på lönsamhet över planperioden. 9 TUAB bevakar ständigt sin lönsamhet och beaktar risker inom såväl ränteutveckling och kreditrisker. Att fortsätta med ett bra samarbete hos såväl befintliga hyresgäster som för nya är avgörande för TUABs långsiktighet. Finansieringsmöjligheterna är idag goda och upplåning sker idag via Kommuninvest. Reviderade ägardirektiv Risk att förståelse för och efterlevnad av styrdokumentet inte finns. Aktivt arbeta med ägardirektiv och bolagsordning och skapa intern förståelse för dess innebörd. 9 TUAB:s inriktning har tydligt fastslagits i de ärenden som styrelsen har behandlat under året och som också skrivits om i denna uppföljning. Under 2025 blev den nya bolagsordningen registrerad på bolagsverket och från årsskiftet 2025/2026 tog TUAB över som leasinggivare till kommunen. Samverkan med Risk att samverkan ej sker. Upprätta effektiva arbetssätt för samverkan med kommunen gällande fastighetsförvaltning och fordonssamordning. 9 Tranemo Utvecklings AB upplever samverkan med Tranemo kommun som mycket god. TUAB har utöver samråden med Tranemo Forum AB, har bolaget VD uppföljning med kommunens fastighetsförvaltning var 14:e dag för att följa upp pågående ärenden. Detta är något som återrapporteras till TUABs styrelse vid varje sammanträde. Det finns även en plan framtagen för hanteringen av fordonssamordning. Faktabaserat arbetssätt för att möjliggöra utveckling och framgång. Risk att utveckling inte sker. Genomgång av bolagets affärsområden för att säkerställa ett professionellt agerande. 9 Löpande arbete där bolaget har sett till att ta in extern expertis i bland annat värderingsfrågor, energifrågor, momsfrågor, leasingfrågor mer mera (främst kopplat till de möjliga affärer som ligger för verkställande). 18 Flerårsöversikt 2019-2025 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Nettoomsättning, tkr 17 939 10 048 9 510 8 703 7 465 5 177 7 397 Rörelseresultat, tkr 4 138 2 995 3 104 2 472 3 874 566 1 427 Resultat efter finansiella poster, tkr 2 762 2 591 2 803 1 847 3 170 71 778 Resultat före skatt (inkl koncernbidrag) 2 426 2 254 2 628 1 602 2 804 71 778 Balansomslutning, tkr 209 377 72 652 80 653 101 452 104 812 81 591 82 218 Soliditet % (eget kapital/totalt kapital) 10,0 26,6 21,8 15,3 13,4 14,0 15,5 Räntabilitet % (Resultat efter finansiella poster/eget kapital) 13,3 13,4 15,9 11,9 22,6 0,6 6,1 Direktavkastning ägare (Rörelseres exkl avskrivn/genomsn marknadsvärde=bokf värde) 7,57 11,11 11,47 10,21 8,61 5,60 8,03 Belåningsgrad (Långfr skulder/summa tillg) 18,1 55,1 55,8 59,1 79,8 84,1 83,4 Skuldsättningsgrad (kortfr + långfr skulder/eget kapital) 9,0 2,8 3,6 5,5 6,5 6,1 5,5 Hyresintäkter 17 350 9 447 9 177 7 381 6 371 4 789 6 953 Övriga förvaltningsintäkter 589 518 334 531 363 388 444 Övriga intäkter 0 83 0 791 731 0 0 Fastighetskostnader -11 989 -5 838 -5 598 -5 618 -3 095 -3 927 -5 431 Central administration -1 811 -1 215 -808 -613 -496 -683 -539 19 RESULTATRÄKNING, kr Noter År 2025 År 2024 Nettoomsättning Hyresintäkter 2 17 350 032 9 446 694 Övriga förvaltningsintäkter 3 588 708 518 288 Övriga intäkter 3 0 82 705 Summa nettoomsättning 17 938 740 10 047 687 Fastighetskostnader Driftskostnader 4 -1 284 042 -516 700 Fastighetsskatt -438 156 -239 160 Avskrivningar och nedskrivningar 8,9 -10 267 156 -5 081 844 Summa fastighetskostnader -11 989 354 -5 837 704 Bruttoresultat 5 949 386 4 209 983 Centrala administrations- och försäljningskostnader 5 -1 811 215 -1 214 928 Rörelseresultat 4 138 171 2 995 055 Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 135 731 146 306 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 -1 511 639 -550 126 Resultat efter finansiella poster 2 762 264 2 591 235 Bokslutsdispositioner Koncernbidrag -336 244 -337 414 Upplupen skatt återföring 0 0 Resultat före skatt 2 426 019 2 253 821 Skatt på årets resultat 9 -906 871 -515 047 20 BALANSRÄKNING, kr Tillgångar Noter 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader och mark 7 179 433 361 72 029 254 Maskiner och inventarier 8 10 833 049 55 000 Summa anläggningstillgångar 190 266 410 72 084 254 Kundfordringar 3 429 625 96 624 Skattefordringar 0 275 506 Övriga fordringar 10 2 495 298 10 864 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 11 215 940 184 506 Fordran Tranemo kommun 12 12 969 394 0 Summa omsättningstillgångar 19 110 257 567 500 Summa tillgångar 209 376 666 72 651 754 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Aktiekapital 6 000 000 6 000 000 Summa bundet eget kapital 6 000 000 6 000 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 13 322 211 11 583 437 Summa fritt eget kapital 14 841 359 13 322 211 Summa eget kapital 20 841 359 19 322 211 Skulder till kreditinstitut 13 38 000 000 40 000 000 Summa långfristiga skulder 38 000 000 40 000 000 Leverantörsskulder 14 620 437 147 044 Skatteskulder 57 869 0 Skuld till koncernföretag 336 244 337 414 Skuld till Tranemo kommun 15 0 5 510 937 Övriga kortfristiga skulder 16 145 751 611 5 696 847 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 17 3 769 147 1 637 302 Summa kortfristiga skulder 150 535 308 13 329 543 Summa skulder 188 535 308 53 329 543 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 209 376 666 72 651 754 21 Eget kapitalräkning Aktie-kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Eget kapital Ingående balans 2024-01-01 6 000 000 9 558 253 2 025 184 17 583 437 Disposition av föregående års resultat 2 025 184 -2 025 184 0 Utgående balans 2024-12-31 6 000 000 11 583 437 1 738 773 19 322 210 Aktie-kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Eget kapital Ingående balans 2025-01-01 6 000 000 11 583 437 1 738 773 19 322 210 Disposition av föregående års resultat 1 738 773 -1 738 773 0 Utgående balans 2025-12-31 6 000 000 13 322 210 1 519 148 20 841 358Addo Sign ID-nummer: 48df7bde-6f17-4ea7-b605-9c0501ed0595 22 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tranemo Utvecklings ABs årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är desamma som föregående år. Intäkter Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Övergång till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan på byggnader baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar som fördelats på komponent. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Då det gäller fastigheter införskaffade under 2025 har ännu ingen indelning gjorts i komponenter utan man har använt sig av en schablon för avskrivningstiden. En översyn kommer att ske under 2026 för att göra uppdelningen i komponenter. Vi bedömer inte att det har väsentlig påverkan. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Industribyggnader, kontorsbyggnader 12-45 år Inventarier och verktyg 3 år Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 23 NOTER 2025 2024 Noter resultaträkningen Not 2 Hyresintäkter Lokaler 17 350 032 9 446 694 Därav hyresintäkter från Tranemo kommun 48,0% 0,0% Not 3 Övriga förvaltningsintäkter Ers för fastighetsskatt från hyresgäster 307 427 239 158 Ers för fastighetsförsäkring från hyresgäster 186 627 200 480 Övrigt 94 654 78 650 Summa övriga förvaltningsintäkter 588 708 518 288 Övriga intäkter Statliga bidrag 0 82 705 Not 4 Driftskostnader Försäkringspremier fastigheter -306 284 -200 479 Lokalhyra -566 125 0 Övriga kostnader -411 632 -316 221 Summa driftskostnader -1 284 042 -516 700 Därav kostnader till Tranemo kommun -10,9% 0,0% Not 5 Centrala administrations- och försäljningskostnader Styrelsearvoden o andra ersättningar -633 538 -110 334 Sociala avgifter -193 922 -32 993 Revisionsarvode -180 400 -78 860 Förvaltningsersättning inkl upphandling Tranemo kommun -312 383 -665 452 Ansvarsförsäkring -4 235 -4 060 Konsultarvode -46 408 0 Övriga kostnader -440 330 -323 226 Summa centrala adm- o försäljn kostnader -1 811 215 -1 214 925 Därav kostnader till Tranemo kommun 17,2% 57,2% Not 6 Ränteintäkter bank 135 257 145 798 Övriga ränteintäkter 474 508 Summa ränteintäkter 135 731 146 306 Räntekostnader till kreditinstitut -904 642 -265 890 Övriga räntekostnader -3 830 -1 945 Kommunal borgen -603 167 -282 291 Summa räntekostnader -1 511 639 -550 126 24 Noter balansräkningen Not 7 Byggnader och mark Ingående ack anskaffningsvärden 126 475 663 122 667 063 Nyanskaffningar 125 000 164 3 808 600 Överfört från pågående investering 0 0 Försäljning och utrangering -22 643 068 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 228 832 759 126 475 663 Ingående ack avskrivning enligt plan -48 658 297 -44 243 636 Årets avskrivning enligt plan -9 562 321 -4 414 661 Utrangering 14 843 826 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -43 376 792 -48 658 297 Ingående ackumulerad nedskrivning -5 788 113 -5 130 931 Årets nedskrivning -649 836 -657 182 Utgående ack nedskrivning -6 437 949 -5 788 113 Utgående bokfört värde byggnader och mark 179 018 019 72 029 254 Pågående investering Nyanskaffningar 415 342 0 Pågående investering 415 342 0 Totalt bokfört värde byggnader, mark, pågående investering 179 433 361 72 029 254 Taxeringsvärden Byggnader 54 819 000 39 945 000 Mark 18 652 000 7 887 000 Summa Taxeringsvärden 73 471 000 47 832 000 Not 8 Ingående ack anskaffningsvärden 472 359 472 359 Årets anskaffning 10 788 049 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 260 408 472 359 Ingående ack avskrivning enligt plan -417 359 -407 359 Årets avskrivning -10 000 -10 000 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -427 359 -417 359 Utgående bokfört värde maskiner och inventarier 10 833 049 55 000 Not 9 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -906 871 -515 047 Uppskjuten skatt 0 0 Redovisad skattekostnad -906 871 -515 047 25 Not 10 Övriga kortfristiga fordringar Skattekonto 60 309 10 864 Momsfordran 2 434 989 0 Summa kortfristiga fordringar 2 495 298 10 864 Not 11 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Ers försäkringspremier 0 20 552 Naturvårdsverket 0 82 705 Förutbetalda hyreskostnader 142 602 81 250 Övriga upplupna intäkter 73 338 0 Summa förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 215 940 184 506 Not 12 Fordran Tranemo kommun 12 969 394 0 (Tranemo Utvecklings AB är beviljade en checkräkningskredit på 7 miljoner kr) Not 13 Kommuninvest 183 000 000 45 000 000 Summa lån 183 000 000 45 000 000 Därav kortfristig del 145 000 000 5 000 000 Summa långfristiga skulder 38 000 000 40 000 000 Lånestruktur och räntebindningstid Fast ränta 170 000 000 45 000 000 Rörlig ränta 13 000 000 0 Genomsnittsränta Kommuninvest 0,530% 0,470% Upplåningens förfallostruktur Förfaller inom 0-5 år 183 000 000 45 000 000 Rörlig 13 000 000 0 Not 14 Leverantörsskulder Leverantörsskulder 107 667 136 539 Leverantörsskulder till Tranemo kommun/Tranemo Forum/Tranemobostäder 512 770 10 505 Summa leverantörsskulder 620 437 147 044 Not 15 Skuld Tranemo kommun 0 5 510 937 (Tranemo Utvecklings AB är beviljade en checkräkningskredit på 7 miljoner kr) Not 16 Övriga kortfristiga skulder Momsskuld 689 419 547 388 Kortfristig del av långfristig skuld 145 000 000 5 000 000 Övriga kortfristiga skulder 62 192 62 237 Tranemo kommun kortfristig skuld 0 87 222 Summa övr kortfristiga skulder 145 751 611 5 696 847 26 Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Beräknat arvode revision 125 000 58 100 Upplupna utgiftsräntor 130 613 31 475 Förutbetalda hyresinkomster 3 052 435 816 928 Fastighetsskatt 368 669 478 320 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 52 000 Tranemo kommun upplupen kostnad 92 430 200 479 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 769 147 1 637 302 Övriga noter Not 18 Ställda säkerheter Ställda panter: Inga Inga Ansvarsförbindelser: Inga Inga Not 19 Koncernförhållanden Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tranemo Forum AB, org nr 559058-4511. 27 FASTIGHETSBESTÅND Ljungsarps Mekaniska AB (såld 2025-10-10) • Fastighetsbeteckning: Tranemo Genhöve 2:2 • Köpt/Byggd: Förvärvades 2008 • Återköpsavtal till senast: 2026 Nordic Room Improvement Holding AB (NRI) • Återköpsavtal till senast: 2035 28 Nexans Sweden AB • Fastighetsbeteckning: Grimslund 2:77 • Byggd: 2021 Fotograf: Jesper Rydin, Nexans Företagshotellet Tranemo • Fastighetsbeteckning: Grimslund 2:77 • Areal: ca2 000 m2 • Lokalyta: ca600 m2 • Byggd: 2021 29 Centralen Tranemo Västergården Tranemo • Fastighetsbeteckning: Tranemo 1:26 30 Tranehallen Tranemo Glasets Hus Limmared • Fastighetsbeteckning: Fåle 1:3 31 Distriktssköterskemottagning Dalstorp • Fastighetsbeteckning: Dalstorp 1:63 och 1:64 Resurscentrum / Närhälsan Tranemo 32 Militärförråd Hyltegärde • Fastighetsbeteckning: Dalstorp 1:63 och 1:64 • Lokalyta: 640m2 • Anskaffningsvärde: 9 Tkr • Bokfört värde 2024-12-31: 9Tkr Kuben Ljungsarp • Fastighetsbeteckning: Pajet 1:15 33 Brandstation Länghem • Fastighetsbeteckning: Länghem 6:22 34 HYRDA LOKALER Brandstation Tranemo • Hyresvärd: AB Gudarp 24 Brandstation Limmared • Fastighetsbeteckning: Limmared 11:1 • Hyresvärd: Ardagh Glass Limmared AB 35 Brandstation Dalstorp • Fastighetsbeteckning: Dalstorp 1:39 • Hyresvärd: Tranemo Bostäder 36 Underskrifter Innehållet i denna årsredovisning bestämdes den 10 februari 2026. Tranemo den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Styrelsen Madde Lind Jansdotter, ordförande Fredrik Risby, vice ordförande Sven-Olof Andersson, styrelseledamot Torbjörn Edgren, styrelseledamot VD Christoffer Andersson, VD Revision Vår revisionsberättelse har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Helena Patriksson, Auktoriserad revisor Undertecknare MADDE LIND JANSDOTTER sdCI2+ZmGeAmOXk4hLpiuw Fredrik Arne Ola Philip Risby AE8+xe1RLYZXYGo9l+01lA SVEN-OLOF YNGVE ANDERSSON Förtroendevald gi2PmAfbXfWHz0vqZ1ZbBg TORBJÖRN EDGREN Förtroendevald dze7s0P8dCmLsQK6lrWhBA CARL CHRISTOFFER ANDERSSON VD Tranemo Utvecklings AB eZb79qJ35KG8V2BbJOcVRA Helena Kristina Patriksson xG/mP3+nPztYIn3/hQnOUQ Dokument i försändelsen Årsredovisning Tranemo Utvecklings AB 2025.pdf SHA256: 8a62c5b53183fc9b0489eaa4ae97b5f2939590b4bc528f6705889cbd5dfd76c6 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det matematiska hashvärdet för originaldokumentet. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. Hur man verifierar dokumentets äkthet Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tranemo Utvecklings AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tranemo Utvecklings ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tranemo Utvecklings AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Tranemo Utvecklings AB, org.nr 556662-4952 1(2) Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tranemo Utvecklings AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tranemo Utvecklings AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Jönköping den dag som framgår av vår elektroniska underskrift 2(2) Helena Kristina Patriksson (SSN-validerad) Signing Partner Serienummer: 9f28647884163b[…]ec1295f692745 Till årsstämman i Tranemobostäder AB Vi av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer har granskat Tranemobostäder AB. Vi bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Malin Lidén Bengt Melkersson Penneo dokumentnyckel: UJUKR-OTU2F-GMJGX-NP6SP-SMJ9L-VLA8V MALIN LIDÉN Penneo dokumentnyckel: UJUKR-OTU2F-GMJGX-NP6SP-SMJ9L-VLA8V Medel för folkhälsostrategtjänst Budget Utfall Resultat DRNS Kommun DRNS Kommun DRNS Kommun Tjänst folkhälsostrateg (lön inkl. lönebikostnader) 422 000 261 000 322 000 261 000 0 0 Eventuell motfinansiering av folkhälsostrategtjänst via annan typ av tjänst Totalsumma tjänst/tjänster 422 000 261 000 422 000 261 000 0 0 Medel för lokala folkhälsoinsatser Budget Utfall Resultat DRNS Kommun Övrigt DRNS Kommun Övrigt DRNS Kommun Övrigt Folkhäloinsatser 14 kronor/nvånare och part 166 362 166 362 166 362 166 362 0 0 Överflyttade medel från 2024 till 2025 på eget initiativ enligt avtal* Överflyttande medel från 2024 till 2025 efter av DRNS beviljad ansökan*. Eventuella andra medel Summa totala folkhälsomedel 166 362 166 362 166 362 166 362 0 0 *=Medel som inte används under året ska återbetalas till respektive part. Om redovisningen är preliminär skickas det slutliga in senase 15 februari. Redovisningen är: Preliminär Slutlig Eventuella kommentarer till budget Eventuella kommentarer till utfall och resultet Tranemo kommun Budget folkhälsotjänst och folkhälsoinsatser 2025 Resultat folkhälsotjänst och folkhälsoinsatser 2025 Eventuella kommentarer till tjänst/tjänster: Eventuella kommentarer till tjänst/tjänster: Skriv här om ni motfinansierar DRNS medel för folkhälsoinsatser via tjänst, vilken typ av tjänst det är samt omfattning i %. 31 oktober - sista datum att skicka in verksamhetsplan och ansökan om att föra över medel. Kommandot för att byta rad i rutan är Alt+Retur. Skriv här om ni kommer att återbetala, föra över medel på eget initiativ eller ansöka om att föra över medel till kommande år. 25 januari är sista datum för preliminärt resultat och 15 februari är sista datum för slutlig ekonomisk redovisning. Noll (0) innebär medlen använts enligt budget 1/3 Detaljbudget folkhälsoinsatser 2025 Budget Utfall Resultat Folkhälsoinsatser DRNS Kommun Övrigt DRNS Kommun Övrigt DRNS Kommun Övrigt Det tidiga livets villkor Tillsammans för barnet 20 000 25 000 20 000 25 000 0 0 Föräldraskapsstöd 20 000 25 000 20 000 25 000 0 0 Kunskaper, kompetenser och utbildning Tranemo & Svenljunga Pride 15 000 15 000 20 000 20 000 -5 000 -5 000 Handlingsplan ANDTS-förebyggande arbete 20 000 20 000 20 000 20 000 0 0 Senior Sport School 20 000 20 000 20 000 20 000 0 0 Kontroll, inflytande och delaktighet Skolprojekt obesitas 10 000 10 000 10 000 10 000 0 0 Ungas delaktighet och inflytande 15 000 15 000 15 000 15 000 0 0 ExorLive - fysisk aktivitet 20 000 10 000 20 000 10 000 0 0 Hälsovågen 15 000 15 000 10 000 10 000 5 000 5 000 Bidrag för broddar 1 362 1 362 1 362 1 362 0 0 Övrigt Bidrag till föreningar 10 000 10 000 10 000 10 000 0 0 Summa 166 362 166 362 0 166 362 166 362 0 Eventuella kommentarer till detaljbudget Eventuella kommentarer till utfall och resultat i detaljbudget Tranemo kommun 2/3 Då färre aktiviteter än planerat genomfördes inom Hälsovågen är ca 10 000 kr istället använda till Prideveckan. 3/3 Tranemo kommun – Uppföljning avseende samverkansavtal lokalt folkhälsoarbete 2025 Sida 1 Uppföljning lokalt folkhälsoarbetebete Delregionala nämnden södra (DRNS) har två samverkansavtal med varje kommun inom sitt geografiska område avseende folkhälsa. Ett avtal gäller folkhälsoarbete. Med folkhälsoarbete menas lokala systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och att utjämna skillnader i hälsa. Ett annat samverkansavtal gäller tjänsten som driver det lokala folkhälsoarbetet. Avsikten med avtalen är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Avtalen följs varje år upp tillsammans med verksamhetsplanen för det lokala folkhälsoarbete som bedrivits för gemensamma medel. Besvara frågorna kortfattat och hänvisa inte till eventuellt medsänt material. Eventuella ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet till exempel verksamhetsberättelse, projekt, utvärderingar eller liknande, kan skickas in tillsammans med uppföljningen som kompletterande information. Mejla in uppföljningen till DRNS diarium på delregional.namnd.sodra@vgregion.se med kopia till lars.paulsson@vgregion.se senast den 25 januari. Uppföljningen skickas även till kommunstyrelsen eller annan ansvarig nämnd. Om den ekonomiska redovisningen inte är helt klar den 25 januari, skickas ett preliminärt resultat in. Använd den särskilda Excel- eller Wordmallen för detta. Den slutliga ekonomiska redovisningen skickas in senast den 15 februari. Sida 2 Utgångspunkter för samverkansavtal och verksamhetsplan Internationella och nationella styrande dokument anger riktningen för folkhälsoarbetet medan regionala och lokala styrande dokument, tillsammans med dialoger mellan kommunen och DRNS, utgör grunden för prioriteringar och insatser inom samverkansavtalet. Internationella och nationella styrande dokument som anger riktningen för folkhälsoarbetet • Det övergripande nationella folkhälsomålet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. • FN:s Agenda 2030 med 17 Globala målen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och agendans grundläggande princip om att alla ska inkluderas och ingen lämnas utanför. Exempel på regionala/lokala styrande dokument och uppdrag som ligger till grund för prioriteringar och insatser Regionala dokument • Regionfullmäktiges budget • Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030. Av särskild relevans är den långsiktiga prioriteringen ökad inkludering och kraftsamling fullföljda studier. Kommunala dokument • Budget 2025–2027 • Vision och Strategisk plan för Tranemo kommun • Handlingsplan för införlivande av barnkonventionen • Äldreplan för Tranemo kommun • Handlingsplan för ANDTS-förebyggande arbete 2024–2025 Sida 3 Lokal styrning, ledning och samverkan Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Det ska vara långsiktigt, utgå från identifierade behov hos befolkningen samt bedrivas i samverkan med olika samhällsaktörer. Det lokala folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas strategiskt. Folkhälsoarbetet förankras i den kommunala förvaltningen genom att folkhälsostrategen regelbundet för dialog med kommunledningen eller en motsvarande strategisk grupp. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till, och föra dialog med, relevanta politiska nämnder och forum. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att synkronisera folkhälsoarbetets planeringsprocess med den kommunala planerings- och budgetprocessen, att integrera folkhälsoperspektivet i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot att de insatser som görs främjar utvecklingen av en mer jämlik hälsa. Arbetet med att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs behöver därmed fortsätta. Uppföljningsfrågor om styrning, ledning och samverkan Vilka forum har du/kommunen för att samarbeta/samverka inom folkhälsoarbetet vad gäller internt i kommunen, med regionens verksamheter och/eller andra externa aktörer? Folkhälsostrateg har regelbunden dialog med kommunledningen och vid efterfrågan dialog med kommunstyrelsen. Utöver denna centrala dialog samverkar folkhälsostrategen med övriga sektioner i kommunen genom olika lokala samverkansgrupper, med lärandesektionen när det gäller familjecentral, barn- och elevhälsa, med samhällssektionen när det gäller kultur och fritid och med omsorgssektionen kring frågor som har med exempelvis öppenvården och IFO att göra. Kommunen samverkar med Länsstyrelsen när det gäller frågor om ANDTS och med regionen när det gäller till exempel Närvårdssamverkans uppdragsgrupp Strategi för hälsa samt det regionala folkhälsonätverket där Tranemo kommun representerar Sjuhärads kommuner. Ett långsiktigt arbete med att utveckla samverkan för att främja jämlik hälsa är prioriterat i folkhälsoarbetet, dels i den främjande delen kring samverkan med föreningar och kultur och fritid och dels i den förebyggande delen kring barn och unga som är i behov av stöd från socialtjänst. Tranemo kommuns familjecentral är ett betydande nav i arbetet med att främja och utveckla barns inflytande och delaktighet. För målgruppen äldre samverkar vi med föreningslivet som är en viktig aktör för att hjälpas åt att minska den ofrivilliga ensamheten, framför allt bland äldre. Vi kommer till exempel att fortsätta arbetet med Senior Sport School under våren 2026 Sida 4 vilket innebär en stor samverkan med föreningslivet. Vi har också haft tre projekt med tre olika föreningar under 2022–2025 där alla har syftat till att motverka den ofrivilliga ensamheten hos äldre. Finns det forum där du saknar tillträde till, eller skulle behöva, för att kunna förankra och driva folkhälsoarbetet? Vi har inte haft en lokal ledningsgrupp i Tranemo när det gäller Närvårdssamverkan. Det har gjort att det under 2025 har varit vissa frågor som hamnar mellan stolarna. Exempel på en sådan fråga är suicidprevention, där det blir otydligt vem som har hand om och tar beslut i frågan. Finns det forum eller verksamheter som du/ni saknar tillträde till för att kunna samverka med regionen inom folkhälsoarbetet? Nej. Rollen som folkhälsostrateg Är det några särskilda arbeten eller processer som du deltar i eller driver som du vill lyfta fram och som inte finns med delen om ”Uppföljning folkhälsoinsatser? Om ja, vilka? Nej. Ekonomisk redovisning för lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoinsatserna är 50/50-finansierade och respektive part avsätter 14 kronor/invånare. Folkhälsotjänsten finansieras enligt separat avtal. Den ekonomiska redovisningen görs i en Excelmall och skickas in tillsammans med avtalsuppföljningen. Det är enbart de insatser som genomförs med gemensamma medel som ska finnas med i den ekonomiska redovisningen. Lokala insatser som inte finansieras gemensam inom avtalet, men som tagits upp i verksamhetsplanen, skrivs in i kolumnen ”Övrigt” i Excelmallen. Uppföljning folkhälsoinsatser Det som följs upp är vad insatsen har lett till, om insatsen genomfördes enligt plan, en förklaring till eventuell avvikelse och hur insatsen genomfördes i stället, och vad kommunen tar med sig i det fortsatta arbetet. Sida 5 Område: Det tidiga livets villkor Tillsammans för barnet - Barn 0–9 år och vårdnadshavare ”Tillsammans för barnet” är en insats som handlar om att stärka samverkan kring barn 0– 9 år där det finns oro för negativ social utveckling. Folkhälsomedel kommer bland annat att finansiera informationsmaterial, lekmaterial och föräldrautbildning. Samverkan sker mellan familjecentral, socialtjänst, förskola och barnhälsovården. Insatsen fortgår enligt plan. Under 2025 arbetade man aktivt med 11 ärenden, ytterligare tre påbörjades, men avslutades inte under året. Varje ärende inleds med en kartläggning, därefter gör man en individuell plan tillsammans med föräldrarna, i några fall sker samverkan även med skolan. Familjecentralens förskollärare, specialpedagog och socionom/familjepedagog deltar i insatserna. Följande insatser erbjuds efter kartläggning, föräldrarna kan delta individuellt eller i grupp: -FCU - Family Check-up -FiV - Föräldraskap i vardagen -Trygghetscirkeln -ABC (alla barn i centrum) föräldraträffar -Spädbarnsmassage -Lilla Öppna förskolan Utvärdering tillsammans med föräldrarna visar att de genom insatsen har utvecklat och fördjupat relationen till sina barn. Föräldrautbildningarna har lett till att föräldrarnas bemötande och samspel med barnet har förbättrats; kommunikation förälder - barn har blivit bättre och utagerande beteende hos barnet har minskat. Föräldrarna har kunnat hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor och man Sida 6 har minskat konflikter förälder-barn. I flera fall har man samverkat med skolan, vilket upplevts som positivt både av skola och föräldrar och insatsen har bidragit till att man fått samsyn kring bemötandet av barnet. Under året har specialpedagog genomgått utbildning i Family Check-up, förskollärare har genomgått utbildning i Trygghetscirkeln. Vi fortsätter att utveckla arbetet i Tillsammans för Barnet. Vi har påbörjat arbetet med utökade hembesök, där Familjecentralens socionom tillsammans med barnmorska/BVC besöker föräldrar i behov av stöd/tidiga insatser. Föräldraskapsstöd – Barn och vårdnadshavare Arbete med föräldraskapsstöd kommer att ske främst genom två insatser. Dels genom ”språkstimulera mera”, vilket innebär att stärka föräldrars kunskaper om hur de kan stimulera sitt barns språk, detta genom att bland annat ta hjälp av en logoped. Den andra insatsen handlar om att arbeta med integration bland föräldrar med migrationsbakgrund, att stärka deras föräldraskap. Detta kommer att göras genom att utarbeta informationsmaterial på andra språk, föräldrautbildning och kulturmöten. Samverkan sker med familjecentralen där båda insatserna kommer att ske. Insatsen har genomförts, men reviderats. Under några terminer har Öppna förskolan erbjudit en riktad grupp för föräldrar till barn med försenad språklig utveckling som ett komplement till VG- regionens utredningar och insatser. Under vårterminen 2025 fick insatsen pausas då antal anmälda blev för få. Under höstterminen ändrade man konceptet till ett utbildningstillfälle i stället för en kurs om fem träffar. Informationstillfället blev välbesökt. Vi kommer att fortsätta med en träff i stället för kurser. Sida 7 De föräldrar som inte har möjlighet att delta i Språkstimulera mera försöker man i stället att fånga upp på öppna förskolan eller i de riktade grupperna. Föräldrarna kan få stöd och råd av specialpedagog på Öppna förskolan, BVC-sköterska från Vårdcentralen och Tranehälsan deltar i verksamheten varje vecka och kan ge stöd och råd. På Öppna förskolan arbetar man aktivt för att öka föräldrarnas medvetenhet om barnets tidiga språkutveckling och hur man som förälder kan skapa förutsättningar för barnet att utvecklas språkligt. Man arbetar med bokpåsar som föräldrarna kan låna med hem, med BabyLäs, Bokstartsprojekt och man samtalar om språket under föräldraträffar, i samverkan med BVC. Man har en tät samverkan med biblioteket. Information om bildstöd och alternativ kommunikation anpassas efter behov. Samverkan med SFI fortsätter; resultatet har blivit att andelen utlandsfödda föräldrar på Öppna förskolan har ökat markant. Föräldrar och barn från många länder och kulturer har fått mötas och lära känna varandra och barnen har lekt och haft roligt tillsammans. Föräldrar Sida 8 och barn har tränat sin svenska samtidigt som de samspelat med sina barn. Utlandsfödda föräldrar deltar både i Öppna förskolans verksamhet, i Tillsammans för barnet och i övriga riktade grupper. Under ht 2025 genomfördes studiecirkeln Älskade barn, vilken vänder sig till föräldrar i nytt land. Under cirkeln träffades man vid nio tillfällen och samtalade om hur det är att leva som familj i Sverige. Studiecirkeln genomfördes under kvällstid. Under året har vi tagit fram informationsmaterial om Familjecentralen, på engelska och arabiska. Inför vt 2026 fortsätter vi med Älskade Barn. Vi anordnar barnpassning under föräldrautbildningar kvällstid. Område: Kunskaper, kompetenser och utbildning Tranemo & Svenljunga Pride - Planera och delta i Tranemo & Svenljunga Pride, en vecka och festival med syftet att lyfta frågor kring HBTQI och mänskliga rättigheter. Veckan sker i samverkan med RFSL Sjuhärad, Västra Götalandsregionen, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan och Svenljunga kommun. Tranemo & Svenljunga Pride genomfördes som planerat. Föreläsningar, quiz, utställning, regnbågsmässa och bio var några av aktiviteterna under veckan. Tyvärr blev några av aktiviteterna inställda på grund av sjukdom men det blev ändå en fin vecka. Som vanligt var det några incidenter där flaggor Sida 9 togs ner och förstördes. Vi har också fått till oss fler kommentarer i år så som att veckan inte är önskad från personer som inte står bakom det som veckan står för. Vi tar med oss detta till nästa års planering och trycker på vikten av att det är viktigt att fortsätta med Prideveckan, både för invånarna men också för anställda inom Handlingsplan för ANDTS-förebyggande arbete 2023–2025 – men främst inriktad på barn och unga Genomföra insatser inom olika verksamheter som står beskrivna i handlingsplanen med syftet att bidra till de övergripande målen för ANDT-respektive spelpolitiken; ett samhälle som är fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Exempel på insatser: - Kontinuerligt sprida ett informationshäfte för vårdnadshavare på högstadiet om olika narkotikapreparat, effekter av narkotika, tecken på narkotikaanvändning och lokal kontaktlista för stöd. Informationshäftet ska finnas på flera språk och spridas både digitalt och i fysisk form. Flera av insatserna i handlingsplanen för ANDTS är genomförda enligt plan. Drogvaneundersökningen har genomförts som planerat, i år med goda resultat. Vi har haft en halvdag med kompetenshöjning kring spel om pengar för anställda som jobbar med unga inom skola och socialtjänst. Informationshäfte om ANDTS har delats ut via utvecklingssamtal i åk 7- 9. Vi har gjort regelbundna informationsinsatser i samband med riskhelger eller högtider där barn och unga är lediga från skolan. Alla de här insatserna är viktiga ur ett förebyggande perspektiv när det gäller ANDTS. Det är viktigt att regelbundet jobba med frågan för att inte tappa Sida 10 - Kontinuerlig information till vårdnadshavare om tobaks- och nikotinprodukter, alkohol och andra droger, antilangning och aktuell ANDTS- situation i kommunen vid mötesplatser för vårdnadshavare i årskurs 5 och årskurs 7. - Utveckla förebyggande insatser mot spelproblem bland ungdomar och vuxna där det handlar om spel med pengar samt överdrivet spel om pengar Samverkan sker med polisen och civilsamhället. Genomföra lokal drogvaneundersökning i högstadiet, årskurs 7–9 och i gymnasiet årskurs 1. Samverkan för undersökningen sker med Öckerö kommun (Öckerömetoden). fart när det gäller det informativa arbetet, till ungdomar men också till anställda och vårdnadshavare. Senior Sport School – 60 år och äldre Senior Sport School är ett hälsoäventyr där personer över 60 år får möjlighet att prova på olika fysiska aktiviteter hos de lokala idrottsföreningarna i Tranemo kommun kombinerat med intressanta föreläsningar. Syftet med Senior Sport School är att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande i Västra Götaland, att inspirera till en aktiv och meningsfull fritid Senior Sport School har genomförts som planerat. Det var en grupp på 9 personer som deltog i olika föreningsaktiviteter, så som padel, skytte, mattcurling, basket, orientering och gåfotboll. Utöver det hade vi de teoretiska träffarna samt matlagning och HLR. De som deltog var nöjda med skolan och kan tänka Sida 11 samt visa på möjligheterna till en aktiv roll inom idrotten hela livet. Senior Sport School sker i samverkan mellan kommun, RF SISU och lokala idrottsföreningar. sig att rekommendera den vidare vilket känns väldigt roligt. Vi planerar att köra ännu en omgång våren 2026. Det har varit tydligt att insatsen är uppskattat av målgruppen, det har vi fått till oss av utvärderingar men också av vårat tillgänglighets- och pensionärsråd där kommunens tillgänglighets- och pensionärsföreningar är representerade. Område: Kontroll, inflytande och delaktighet Skolprojekt obesitas – ungdomar med övervikt Detta projekt kommer att fortsätta under 2025 men i en annan form än tidigare. Förhoppningsvis kommer vi att kunna ha två grupper under 2025, en med fokus på dans genom metoden Dansa utan krav och en med fokus på gym/gruppträning. Ungdomar i mellan- och högstadiet som har eller är i risk för obesitas får möjlighet att delta i den grupp de vill. Tanken är att de ska hitta en rörelseform de mår bra av och fortsätta med denna efter projektets slut. Samverkan sker med barn- och elevhälsan, kulturskolan och fastighet. Det här projektet har tyvärr inte kunnat starta under året på grund av för få anmälda. Däremot har en danspedagog gått utbildningen och haft dans med personal för att utbilda fler. Vi hoppas på fler anmälda under våren 2026. Vi tror fortfarande att detta är ett bra koncept och kommer att jobba för att få fler ungdomar intresserade under 2026. Ungas delaktighet och inflytande – Barn och unga Ett ungdomsråd kommer att upprättas som ska följa den politiska strukturen, en demokratidag för elever i årskurs 7–9 ska införas och förslagslådor och frågelådor kommer att införas på fritidsgårdarna runtom i kommunen. Det ska också finnas ett fritidsgårdsråd på Ett ungdomsråd startade under våren 2025. Det är 15 ungdomar som är med i rådet och vi har hittills haft tre möten. Tanken är att ha minst fyra möten per år men ungdomarna har redan flaggat för att det är för lite och Sida 12 fritidsgårdarna som ska fungera som remissinstans. Samverkan kommer att ske tvärsektoriellt inom kommunen. vill ses fler gånger. Vi håller på att se över hur det kan komma att se ut under 2026. Vi tar med oss att ungdomarna är mycket nöjda överlag med hur rådet fungerar men att de önskar mer återkoppling från kommunen i vissa frågor. Som exempel ges när det svarat på remisser, att de önskar veta vad som händer med det arbetet efteråt. De vill också ha lite mer tid för egna frågor under mötena. Nu har det varit många tjänstepersoner på besök den första tiden (stort intresse) men vi tar med oss att de också vill diskutera frågor som de själva får bestämma över. När det gäller frågelåda, förslagslåda och fritidsgårdsråd har detta uppdrag tagits om hand på och är således ingenting som följs upp av folkhälsostrateg. ExorLive - ExorLive är en helhetslösning för att förmedla träning. Tanken med tjänsten är att erbjuda möjlighet till ökad rörelse bland invånarna i Tranemo kommun. Med hjälp av ExorLive kan Tranemo kommun erbjuda färdiga träningsvideos på kommunens hemsida, USB med Exorlive har tyvärr inte fallit ut som vi tänkt oss. Från och med 2026 kommer vi inte längre att erbjuda träningsappen i Det beror helt enkelt på för få användare. Sida 13 träningsvideos till kommunens boenden samt en kostnadsfri träningsapp till alla invånare i Tranemo kommun. Under 2025 kommer vi marknadsföra appen brett för att sedan utvärdera och ta beslut på om vi fortsatt ska erbjuda den till Tranemo kommuns invånare. Samverkan sker tillsammans med företaget ExorLive. Vi hade behövt få till en bättre samverkan mellan våra sektioner för att marknadsföra appen, och på så sätt fått fler att använda den. Men vi tar med oss att det från början var 250 användare som var intresserade av att ha ett inlogg och använda appen, tyvärr har intresset dalat under åren. Hälsovågen – Personer med funktionsvariation Hälsovågen innebär aktiviteter för personer med funktionsvariaton. Under 2025 kommer det att erbjudas rörelseaktiviteter vid fyra tillfällen, två på våren och två på hösten. Syftet är att erbjuda fler aktiviteter för personer med funktionsvariaton, för att de ska känna en samhörighet och delaktighet i Tranemo kommun med det långsiktiga målet att de ska få en bättre hälsa. Samverkan kommer till viss del att ske med RF SISU. Två av fyra aktiviteter har erbjudits under 2025, paradans och funkisfestival. På grund av sjukskrivning blev aktiviteterna under hösten inställda. De här aktiviteterna är väldigt uppskattade av målgruppen och kommer således att fortsätta under 2026. Under våren planeras samma aktiviteter men med ännu mer fokus på rörelse och paraidrott. Bidrag för broddar – 65 år och äldre Personer som är 65 år och äldre kan ansöka om ersättning upp till 100 kr för inköp av broddar. Syftet är att ge ökad möjlighet till fysisk aktivitet året runt. Ansökan om ersättning sker via en e-tjänst som administreras av folkhälsostrateg. Tjänsten ligger öppen mellan den 31 oktober och 28 februari. Under 2025 har 16 personer ansökt om ersättning för broddar och alla har blivit beviljade. Den här insatsen ses fortsatt som viktig för att äldre ska komma ut och röra på sig även vintertid. Övrigt Sida 14 Bidrag till föreningar - Stöd ges till folkhälsoinsatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa hos invånarna i Tranemo kommun. Föreningar har möjlighet att söka detta bidrag. Förening: SPF Seniorerna Västra Kind (Länghem – Månstad) Insats: Ett friskare liv – Tillsammans Syfte: Erbjuda anhöriga till hemmaboende avlastning genom att erbjuda aktiviteter av olika slag, till exempel föreläsningar, olika idrottsevenemang, mässor och utställningar. Målgrupp: Anhöriga och ensamma. Resultat: • Föreläsning om vikten av fysisk aktivitet och vikten av bra kost och god sömn i sitt egna arbete mot god såväl fysisk som psykisk ohälsa. • Månatliga träffar för ensamma för en pratstund, med fika eller lunch. • Frukostmöte med temat ”Är tro bra för hälsan” där en präst i svenska kyrkan föreläste. • Visat två fotbollsmatcher på storbildsskärm på Ingsvallen i Länghem vid två tillfällen. • Busstransport till julbord på Torpa. • Utökat vår volontärskara med flera nya volontärer, för att dessa ska kuynna söka upp ensamma/anhöriga. Vad föreningen tar med sig från insatsen: Att de med deras nya aktiviteter och volontärarbete skapar förutsättningar för ensamma och de som vårdar anhöriga i hemmet att kunna och vågar ta sig ut. Aktiviteterna kommer att fortsätta under 2026. Än så länge är idrottsevenemang och föreläsningar inplanerade. Till årsstämman i Tranemo Forum AB Vi av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer har granskat Tranemo Forum AB. Vi bedömer i nuläget att internkontrollarbetet endast är delvis tillfredsställande, eftersom riskanalysen och internkontrollplanen är så begränsade i omfång att de inte kan anses omfatta bolagets samtliga väsentliga risker. Malin Lidén Bengt Melkersson Penneo dokumentnyckel: NHYWM-FQMHI-OOU12-JOA1S-AI3JF-I4MZG MALIN LIDÉN Penneo dokumentnyckel: NHYWM-FQMHI-OOU12-JOA1S-AI3JF-I4MZG Till årsstämman i Tranemo Utvecklings AB Vi av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer har granskat Tranemo Utvecklings AB. Vi bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Malin Lidén Ingelis Öhvall Penneo dokumentnyckel: VY9IK-7FRWW-59ECH-JTTL3-Z0X8N-WZF4O MALIN LIDÉN INGELIS ÖHVALL Serienummer: 68457f538c3a89[…]f0deb6c909811 Penneo dokumentnyckel: VY9IK-7FRWW-59ECH-JTTL3-Z0X8N-WZF4O Revisorerna i Tranemo kommun, 2026-05-11 Till: Kommunfullm‰ktige i Tranemo kommun, Organisationsnummer: 212000-1462 Revisionsber‰ttelse 2025 Vi, av fullm‰ktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, n‰mnder och genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens fˆretag. Granskningen av kommunen har utfˆrts av sakkunniga frÂn Azets Revision & RÂdgivning som bitr‰der revisorerna. Styrelse och n‰mnder ansvarar fˆr att verksamheten bedrivs enligt g‰llande mÂl, beslut och riktlinjer samt de lagar och fˆreskrifter som g‰ller fˆr verksamheten. De ansvarar ocks fˆr att det finns en tillr‰cklig intern kontroll i verksamheten samt fˆr Âterredovisning till fullm‰ktige. Revisorerna ansvarar fˆr att granska verksamhet, intern kontroll och r‰kenskaper samt att prˆva om verksamheten bedrivits enligt fullm‰ktiges uppdrag och mÂl samt de lagar och fˆreskrifter som g‰ller fˆr verksamheten. Granskningen har utfˆrts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomfˆrts med den inriktningen och omfattning som behˆvs fˆr att ge rimlig grund fˆr bedˆmning och ansvarsprovning. Vi har under Âret granskat Ârsredovisning, delÂrsredovisning och genomfˆrt fˆrdjupade granskningar av fastighetsunderhÂllet, det kommunala aktivitetsansvaret samt kompetensfˆrsˆrjning och rutiner fˆr rekrytering. Vi har ‰ven genomfˆrt en grundl‰ggande granskning av kommunstyrelsen. UtifrÂn resultatet av vÂr granskning vill vi s‰rskilt, i likhet med revisionsber‰ttelsen fˆregÂende Âr, lyfta mÂluppfyllelsen vad g‰ller indikatorerna till de fyra av kommunfullm‰ktige beslutade mÂlen. Av totalt 28 indikatorer uppnÂs 15 indikatorer medan 13 inte uppnÂs, varken helt eller delvis fˆr 2025. Detta inneb‰r att 46 procent av indikatorerna inte uppnÂs. Under 2024 uppnÂddes inte 48 procent av indikatorerna. Fˆr 2025 inneb‰r utfallet att enbart ett av kommunfullm‰ktiges fyra ˆvergripande mÂl nÂs. Kommunrevisionens bedˆmning ‰r att mÂluppfyllelsen ‰ven detta Âr ‰r lÂg och vill Âterigen betona vikten av att kommunfullm‰ktiges mÂl uppnÂs. En bristande mÂluppfyllelse ‰r en av de grunder som revisorerna, enligt god revisionssed, ska ta h‰nsyn till i sin bedˆmning i ansvarsfrÂgan. Kommunrevisionen ‰r starkt kritiska till den lÂga mÂluppfyllelsen. Vi anser ‰ven att den lÂga mÂluppfyllelsen p sikt utgˆr ett hot mot den nuvarande goda ekonomin. Vi vill s‰rskilt uppm‰rksamma resultatet av granskningen av personal- och kompetensfˆrsˆrjning samt rutinerna fˆr rekrytering. Vi kommer att fˆlja denna frÂga och genomfˆra ytterligare granskningar inom omrÂdet under 2026. Vi bedˆmer sammantaget att styrelse och n‰mnder i Tranemo kommun har bedrivit verksamheten p ett ‰ndamÂlsenligt och frÂn ekonomisk synpunkt tillfredsst‰llande s‰tt, bortsett frÂn den bristande mÂluppfyllelsen ovan. Vi bedˆmer att r‰kenskaperna i allt v‰sentligt ‰r r‰ttvisande. Vi bedˆmer att styrelsens och n‰mndernas interna kontroll i allt v‰sentligt har varit tillr‰cklig, med undantag fˆr de brister som identifierats i granskningen av personal- och kompetensfˆrsˆrjning samt rekryteringsrutiner. Vi bedˆmer sammantaget att resultatet enligt Ârsredovisningen i allt v‰sentligt ‰r fˆrenligt med det finansiella mÂl som kommunfullm‰ktige fastst‰llt. Vi bedˆmer d‰remot att resultatet inte ‰r fˆrenligt med de verksamhetsmÂl som kommunfullm‰ktige fastst‰llt. Vi tillstyrker att fullm‰ktige beviljar ansvarsfrihet fˆr styrelse och n‰mnder samt enskilda ledamˆter i dessa organ. Vi tillstyrker att fullm‰ktige godk‰nner kommunens Ârsredovisning fˆr 2025. Tranemo kommun, digital underskrift och datum enligt nedan Malin LidÈn Bengt Melkersson Ordfˆrande Vice ordfˆrande Ingelis ÷hvall Bo Erlandsson Bilagor till vÂr revisionsber‰ttelse: • Granskningsrapport grundl‰ggande granskning • Granskningsrapport fˆr Tranemo Forum AB • Granskningsrapport fˆr Tranemobost‰der AB • Granskningsrapport fˆr Tranemo Utvecklings AB MALIN LIDÉN BO ERLANDSSON Serienummer: d06ab378bf0879[…]234d4e44083ca INGELIS ÖHVALL Serienummer: 68457f538c3a89[…]f0deb6c909811 2026-04-29

§ 71 Vårändringsbudget 2026 KS/2026:173 • Tillför totalt 7,9 mnkr 2026 i driftsmedel genom ett internt bidrag mellan finansen och sektionerna enligt fördelningen; Omsorgssektionen (1,75 mnkr), Lärandesektionen (1,75 mnkr), Samhällssektionen (4 mnkr) och servicesektionen (0,4 mnkr). • I anslaget om driftsmedel till sektionerna (7,9 mnkr) ingår att anställa en lokalstrateg. • Avsätter 1,1 mnkr för investeringar i reservkraft 2026, 0,75 mnkr för projekt idrottshall samt 1,25 mnkr för föreningsbidrag, sommarfinal, studieförbund och Tranemoförslag. • Delegerar till allmänna utskottet att besluta om fördelning av medlen (1,25 mnkr) avseende föreningsbidrag, sommarfinal, studieförbund och Tranemoförslag. Ärendet Tranemo kommun har för verksamhetsåret 2026 ett starkare skatteunderlag än vad som beräknats i budget. Det är drivet av både starkare skatteunderlag nationellt men i synnerhet lokalt där en starkare befolkningsutveckling, högre volymer i förskola, skola och äldreomsorg ger högre ersättning i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Därutöver har kommunen beviljats 3 mnkr i vindkraftsstöd för 2025/2026, medel som kommunen är fria att själva disponera över. Förvaltningen bedömer därför att det finns ett utrymme på 11 mnkr till reformer. Dessa medel skulle kunna användas till att stärka sektionernas ramar och på så vis också den kvaliteten som levereras till våra kommuninvånare samt bygga robusthet med ökad reservkraft. Efter en genomgång där de olika sektionernas behov har ställts i relation till sektionernas uppdrag föreslår förvaltningen att fyra generella ramhöjningar sker. I korthet ska dessa användas till; • Omsorgssektionen: Att implementera ny lagstiftning samt stärka omsorgsarbetet (1,75 mnkr). • Lärandesektionen: Att finansiera ökade internhyreskostnader för två nya förskolor samt bidra till en budget i balans inom skolverksamheten (1,75 mnkr). 2026-04-29 • Servicesektionen: Medel till utredningar beslutade i budget under utrednings- och projekttid (0,4 mnkr) • Projekt idrottshall: 0,75 miljoner • Föreningsbidrag, Sommarfinal, Studieförbund, Tranemoförslag: 1,25 miljoner Totalt: 11 mnkr. Tilldelning sker för 2026 men ingången att driftsmedlen som avser återkommande kostnader permanentas i budget 2027, medel till utredningar gäller endast under utrednings- och projekttid. BU § 4, 2026-04-27 Vårändringsbudget 2026 2.0 förslag S,C,L Kommunstyrelsens ordförande Driton Bilalli (S) föredrar budgetutskottets förslag på vårändringsbudget. Kommunstyrelsens 1e vice ordförande Niklas Gardewik (M) föredrar förvaltningens förslag på vårändringsbudget. 2026-04-29 Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag på vårändringsbudget. Karin Ljungdahl (C) yrkar bifall till budgetutskottets förslag med följande tillägg; I anslaget om driftsmedel till sektionerna (7,9 mnkr) ingår att anställa en lokalstrateg. Delegerar till allmänna utskottet att besluta om fördelning av medlen (1,25 mnkr) avseende föreningsbidrag, sommarfinal, studieförbund och Tranemoförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar först på Ljungdahls tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Därefter ställer ordföranden budgetutskottets förslag med Ljungdahls tilläggsyrkande mot Gardewiks yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller budgetutskottets förslag med Ljungdahls tillägg. Slutinstans Status 2026-04-27

§ 4 Vårändringsbudget KS/2026:173 • Tillför totalt 7,9 mnkr 2026 i driftsmedel genom ett internt bidrag mellan finansen och sektionerna enligt fördelningen; Omsorgssektionen (1,75 mnkr), Lärandesektionen (1,75 mnkr), Samhällssektionen (4 mnkr) och servicesektionen (0,4 mnkr). • Avsätter 1,1 mnkr för investeringar i reservkraft 2026, 0,75 mnkr för projekt idrottshall samt 1,25 mnkr för föreningsbidrag, sommarfinal, Studieförbund och Tranemoförslag. Ärendet Tranemo kommun har för verksamhetsåret 2026 ett starkare skatteunderlag än vad som beräknats i budget. Det är drivet av både starkare skatteunderlag nationellt men i synnerhet lokalt där en starkare befolkningsutveckling, högre volymer i förskola, skola och äldreomsorg ger högre ersättning i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Därutöver har kommunen beviljats 3 mnkr i vindkraftsstöd för 2025/2026, medel som kommunen är fria att själva disponera över. Förvaltningen bedömer därför att det finns ett utrymme på 11 mnkr till reformer. Dessa medel skulle kunna användas till att stärka sektionernas ramar och på så vis också den kvaliteten som levereras till våra kommuninvånare samt bygga robusthet med ökad reservkraft. Efter en genomgång där de olika sektionernas behov har ställts i relation till sektionernas uppdrag föreslår förvaltningen att fyra generella ramhöjningar sker. I korthet ska dessa användas till; • Omsorgssektionen: Att implementera ny lagstiftning samt stärka omsorgsarbetet (1,75 mnkr). • Lärandesektionen: Att finansiera ökade internhyreskostnader för två nya förskolor samt bidra till en budget i balans inom skolverksamheten (1,75 mnkr). • Servicesektionen: Medel till utredningar beslutade i budget under utrednings- och projekttid (0,4 mnkr) • Projekt idrottshall: 0,75 miljoner 2026-04-27 • Föreningsbidrag, Sommarfinal, Studieförbund, Tranemoförslag: 1,25 miljoner Totalt: 11 mnkr. Tilldelning sker för 2026 men ingången att driftsmedlen som avser återkommande kostnader permanentas i budget 2027, medel till utredningar gäller endast under utrednings- och projekttid. Vårändringsbudget 2026 2.0 förslag S,C,L Budgetutskottets ordförande Driton Bilalli (S) föredrar majoritets förslag på vårändringsbudget. Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Karin Ljungdahl (C) yrkar bifall till majoritetens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag mot majoritetens förslag och finner att budgetutskottet bifaller majoritetens förslag. 2026-04-27 Slutinstans Status Vår ref: Konrad Fredh Ekonomichef Tjänsteskrivelse om Vårändringsbudget • Tillför totalt 9,9 mnkr 2026 i driftsmedel genom ett internt bidrag mellan finansen och sektionerna enligt fördelningen; Omsorgssektionen (2 mnkr), Lärandesektionen (2 mnkr), Samhällssektionen (4 mnkr) och servicesektionen (1,9 mnkr). • Avsätter 1,1 mnkr för investeringar i reservkraft 2026. Ärendet Tranemo kommun har för verksamhetsåret 2026 ett starkare skatteunderlag än vad som beräknats i budget. Det är drivet av både starkare skatteunderlag nationellt men i synnerhet lokalt där en starkare befolkningsutveckling, högre volymer i förskola, skola och äldreomsorg ger högre ersättning i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Därutöver har kommunen beviljats 3 mnkr i vindkraftsstöd för 2025/2026, medel som kommunen är fria att själva disponera över. Förvaltningen bedömer därför att det finns ett utrymme på 11 mnkr till reformer. Dessa medel skulle kunna användas till att stärka sektionernas ramar och på så vis också den kvaliteten som levereras till våra kommuninvånare samt bygga robusthet med ökad reservkraft. Efter en genomgång där de olika sektionernas behov har ställts i relation till sektionernas uppdrag föreslår förvaltningen att fyra generella ramhöjningar sker. I korthet ska dessa användas till; • Omsorgssektionen: Att implementera ny lagstiftning samt stärka omsorgsarbetet (2 mnkr). • Lärandesektionen: Att finansiera ökade internhyreskostnader för två nya förskolor samt bidra till en budget i balans inom skolverksamheten (2 mnkr). • Servicesektionen: Medel till utredningar beslutade i budget under utrednings- och projekttid (1,9 mnkr) • Totalt: 11 mnkr. Ovan tilldelningar bedöms inte påverka kommunens finansiella ställning negativt då prognosen visar på högre intäkter än budget. Tilldelning sker för 2026 men ingången att driftsmedlen som avser återkommande kostnader permanentas i budget 2027, medel till utredningar gäller endast under utrednings- och projekttid. I förslaget tillförs mer medel till kommunens verksamheter, en tilldelning som stärker resurserna har troligen en positiv påverkan på detta perspektiv även om medlen är mer generella i sitt anslag. I förslaget tillförs mer medel till kommunens verksamheter, en tilldelning som stärker resurserna har troligen en positiv påverkan på detta perspektiv även om medlen är mer generella i sitt anslag. Beslutsgång Slutinstans Status Eva Thelin Konrad Fredh Kommundirektör Ekonomichef - Omsorgssektionen 1,75 miljoner - Lärandesektionen 1,75 miljoner - Samhällssektionen 4 miljoner - Service 0,4 miljoner ------------------------------------------------------------- TOTALT 7,9 miljoner VINDPENGEN Tack vare att vi i Tranemo Kommun har valt att anlägga vindkraftsparker i vår fina kommun och bidra till att producera grön el, bidra till Sveriges elförsörjning, får vi nu ersättning från staten. Dessa pengar vill vi ska gå tillbaka till våra invånare och väljer därför att satsa på saker som gör skillnad ute i vår fina kommun. - Projekt idrottshall 0,75 miljoner - Reservkraft 1,1 miljoner - Föreningsbidrag, Sommarfinal, Studieförbund, Tranemoförslag 1,25 miljoner * -------------------------------------------------------------- TOTALT 3,1 miljoner *När det gäller Vindpengen vill vi att föreningar och studieförbund ska kunna söka pengar från potten. Motkravet är att man motiverar vad man ska göra för pengen samt att aktiviteten/åtgärden sker i Tranemo Kommun. Denna pott har AU presidiet mandat att besluta kring. Driton Bilalli (S) Karin Ljungdahl (C) Ana Alvares Björk (L) Vårändringsbudget 2026 - Tranemo kommun Bakgrund Tranemo kommun har för verksamhetsåret 2026 ett starkare skatteunderlag än vad som beräknats i budget. Det är drivet av både starkare skatteunderlag nationellt men i synnerhet lokalt där en starkare befolkningsutveckling, högre volymer i förskola, skola och äldreomsorg ger högre ersättning i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Därutöver har kommunen beviljats 3 mnkr i vindkraftsstöd för 2025/2026, medel som kommunen är fria att själva disponera över. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer därför att det finns ett utrymme på 11 mnkr till reformer. Dessa medel skulle kunna användas till att stärka sektionernas ramar och på så vis också den kvaliteten som levereras till våra kommuninvånare samt bygga robusthet med ökad reservkraft. Förvaltningens förslag Efter en genomgång där de olika sektionernas behov har ställts i relation till sektionernas uppdrag föreslår förvaltningen att fyra generella ramhöjningar sker. I korthet ska dessa användas till; • Omsorgssektionen: Att implementera ny lagstiftning samt stärka omsorgsarbetet (2 mnkr). • Lärandesektionen: Att finansiera ökade internhyreskostnader för två nya förskolor samt bidra till en budget i balans inom skolverksamheten (2 mnkr). • Servicesektionen: Medel till utredningar beslutade i budget under utrednings- och projekttid (1,9 mnkr) • Totalt: 11 mnkr. Tilldelning sker för 2026 men ingången att driftsmedlen som avser återkommande kostnader permanentas i budget 2027, medel till utredningar gäller endast under utrednings- och projekttid. Process • 23 mars – Kommunledning har dialog kring behov och tillgängliga medel. • 24 mars – Fackliga (KSG) dialog kring behov och tillgängliga medel. • 25 mars – Interna arbetsmöten förvaltningen. • 26 mars – Kommunstyrelsen delges information om tillgängliga • 30 mars - Kommunledning har dialog kring behov och tillgängliga medel. • 13 april – Kommunledningen ser över förslag på tilldelning. • 21 april – Fackliga (KSG) synpunkter inhämtas kring förslag på tilldelning. • 29 april – Kommunstyrselen tar ställning till eventuell Vårändringsbudget. • 21 maj – Kommunfullmäktige tar ställning till eventuell Vårändringsbudget. • Tillför totalt 9,9 mnkr 2026 i driftsmedel genom ett internt bidrag mellan finansen och sektionerna enligt fördelningen; Omsorgssektionen (2 mnkr), Lärandesektionen (2 mnkr), Samhällssektionen (4 mnkr) och servicesektionen (1,9 mnkr). • Avsätter 1,1 mnkr för investeringar i reservkraft 2026. 2026-04-29

§ 89 Svar på Tranemoförslag om Gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo (103/30) KS/2024:518 Ärendet Förslagsställaren anser att en gång- och cykelväg (GC-väg) skulle verka som en säkerhet mot återremitterades. Förvaltningen fick i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelprogram. Förvaltningen var än en gång i kontakt med förslagsställaren 2025 10 27 för att ge hen tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram är de svårt att rättfärdiga en gång- och cykelväg som saknar en tydlig målpunkt. Gång- och cykelvägar behöver vara ändamålsenliga och binda samman viktiga platser. En gång- och cykelväg bör byggas för ett sammanhängande stråk, nytta för pendlare, elever eller för kombinationsresor. 2026-04-29 Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram går det att anlägga en gång- och cykelväg utifrån rekreation som mål. Men i detta förslag äger inte Tranemo kommun marken fram till platsen som föreslås. För att sträckan ska arbetas in i cykelprogrammet behövs en revidering av densamma. Förvaltningen har påbörjat detta arbete. Riktlinjer och rekommendationer behöver ses över och sänkta krav för utbyggnad behöver läggas till i olika former av kategorier. Det antagna cykelprogrammet syftar idag till att göra Tranemo kommun till en cykelvänlig kommun. Detta genom att koppla viktiga målpunkter och skapa förutsättningar för att ersätta korta bilresor med cykel. Inom de fem närmsta åren finns inga medel undansatta i investeringsbudgeten för G-C- vägar i Tranemo kommun förutom G-C- vägen i Länghem. AU § 43, 2026-03-19 Tjänsteskrivelsen om Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo – Svar på återremittering KS §202, 2025-12-18 AU § 126, 2025-11-13 Remmabo 2026-04-29 Slutinstans Status 2026-03-19

§ 43 Tranemoförslag om Gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle Ärendet Förslagsställaren anser att en gång- och cykelväg (GC-väg) skulle verka som en säkerhet mot återremitterades. Förvaltningen fick i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelprogram. Förvaltningen var än en gång i kontakt med förslagsställaren 2025 10 27 för att ge hen tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram är de svårt att rättfärdiga en gång- och cykelväg som saknar en tydlig målpunkt. Gång- och cykelvägar behöver vara ändamålsenliga och binda samman viktiga platser. En gång- och cykelväg bör byggas för ett sammanhängande stråk, nytta för pendlare, elever eller för kombinationsresor. 2026-03-19 Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram går det att anlägga en gång- och cykelväg utifrån rekreation som mål. Men i detta förslag äger inte Tranemo kommun marken fram till platsen som föreslås. För att sträckan ska arbetas in i cykelprogrammet behövs en revidering av densamma. Förvaltningen har påbörjat detta arbete. Riktlinjer och rekommendationer behöver ses över och sänkta krav för utbyggnad behöver läggas till i olika former av kategorier. Det antagna cykelprogrammet syftar idag till att göra Tranemo kommun till en cykelvänlig kommun. Detta genom att koppla viktiga målpunkter och skapa förutsättningar för att ersätta korta bilresor med cykel. Inom de fem närmsta åren finns inga medel undansatta i investeringsbudgeten för G-C- vägar i Tranemo kommun förutom G-C- vägen i Länghem. Tjänsteskrivelsen om Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo – Svar på återremittering KS §202, 2025-12-18 AU § 126, 2025-11-13 Remmabo 2026-03-19 Utvecklingschef Manda Schillerås och trafikutredare Egzon Kelmendi föredrar ärendet och svarar på frågor. Slutinstans Status Vår ref: Egzon Kelmendi Trafikutredare Svar på Tranemoförslag om Gång- och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo (103/30) Ärendet Jesper Rydin har 2024-10-19 lämnat ett Tranemoförslag om en gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo. Förslagsställaren anser att en gång- och cykelväg (GC-väg) skulle verka som en säkerhet mot landsvägstrafiken för de som dagligen går eller cyklar den populära Fiås-rundan på dryga 4 km. Att kunna komma ut på en daglig motionsrunda främjar den viktiga folkhälsan och förhindrar de hälsoproblem som kommer med stillasittande arbeten och fritid. återremitterades. Förvaltningen fick i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelprogram. Förvaltningen var än en gång i kontakt med förslagsställaren 2025 10 27 för att ge hen tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. Föreslagen sträcka finns inte med i kommunens cykelprogram och därmed inget som kommunen föreslagit i den regionala cykelplanen. Planeringen för Tranemo kommuns cykelnät utgår främst från viktiga målpunkter till andra målpunkter. Utbyggnaden av infrastruktur har höga kostnader och tar lång tid, särskilt längs det statliga nätverket, som detta förslag innebär. Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram är de svårt att rättfärdiga en gång- och cykelväg som saknar en tydlig målpunkt. Gång- och cykelvägar behöver vara ändamålsenliga och binda samman viktiga platser. En gång- och cykelväg bör byggas för ett sammanhängande stråk, nytta för pendlare, elever eller för kombinationsresor. Utifrån Tranemo kommuns cykelprogram går det att anlägga en gång- och cykelväg utifrån rekreation som mål. Men i detta förslag äger inte Tranemo kommun marken fram till platsen som föreslås. För att sträckan ska arbetas in i cykelprogrammet behövs en revidering av densamma. Riktlinjer och rekommendationer behöver ses över och sänkta krav för utbyggnad behöver läggas till i olika former av kategorier. Det antagna cykelprogrammet syftar idag till att göra Tranemo kommun till en cykelvänlig kommun. Detta genom att koppla viktiga målpunkter och skapa förutsättningar för att ersätta korta bilresor med cykel. därmed inga negativa konsekvenser för de barn som det berör. därmed inga negativa konsekvenser utifrån jämställdhetsperspektivet. Inom de fem närmsta åren finns inga medel undansatta i investeringsbudgeten för G-C-vägar i Tranemo kommun förutom G-C- vägen i Länghem. Tjänsteskrivelsen om Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo – Svar på återremittering KS §202, 2025-12-18 AU § 126, 2025-11-13 Tjänsteskrivelsen om Tranemoförslag om gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo Beslutsgång Slutinstans Status Manda Schillerås Egzon Kelmendi Utvecklingschef Trafikutredare 2025-12-18

§ 202 Tranemoförslag om Gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle Kommunstyrelsens beslut • Ärendet återremitteras. Förvaltningen får i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelplan. Ärendet Förslagsställaren anser att en gång och cykelväg skulle verka som en säkerhet mot Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2025-10-27 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. 2025-12-18 AU § 126, 2025-11-13 Remmabo 2025-10-24 Karin Ljungdahl (C), Rose Torkelsson (S), Driton Bilalli (S), Gunilla Blomgren (L) och Niklas Gardewik (M) deltar i debatten. Karin Ljungdahl (C) yrkar att ärendet återremitteras och ger förvaltningen i uppdrag att se över alternativa lösningar med gång- och cykelväg utmed nämnda sträcka, samt arbeta in sträckan i kommunens cykelplan. Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till Ljungdahls yrkande om återremiss. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet. Jesper Rydin Slutinstans Status 2025-11-13

§ 126 Tranemoförslag om Gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle • Tranemoförslaget avslås. Ärendet Förslagsställaren anser att en gång och cykelväg skulle verka som en säkerhet mot Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2025-10-27 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. 2025-11-13 Remmabo 2025-10-24 Jesper Rydin Slutinstans Status Vår ref: Egzon Kelmendi Trafikutredare Svar på Tranemoförslag om Gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo (103/30) Ärendet Jesper Rydin har 2024-10-19 lämnat ett Tranemoförslag om en gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo. Förslagsställaren anser att en gång och cykelväg skulle verka som en säkerhet mot landsvägstrafiken för de som dagligen går eller cyklar den populära Fiås- rundan på dryga 4 km. Att kunna komma ut på en daglig motionsrunda främjar den viktiga folkhälsan och förhindrar de hälsoproblem som kommer med stillasittande arbeten och fritid. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2025-10-27 för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren förtydligar att det handlar om en GC-väg från idrottshallen i Grimsås utmed väg 1720 till Remmabo, för att separera trafiken från gående och cyklister. Föreslagen sträcka finns inte med i kommunens cykelprogram och därmed inget som kommunen föreslagit i den regionala cykelplanen. Planeringen för Tranemo kommuns cykelnät utgår främst från viktiga målpunkter till andra målpunkter. Utbyggnaden av infrastruktur har höga kostnader och tar lång tid, särskilt längs det statliga nätverket, som detta förslag innebär. därmed inga negativa konsekvenser för de barn som det berör. därmed inga negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Tjänsteskrivelsen om Tranemoförslag om gång och cykelväg mellan Grimsås samhälle och Remmabo 2025-10-24 Beslutsgång Jesper Rydin Slutinstans Status Kristina Ström Egzon Kelmendi Sektionschef Trafikutredare 2026-04-29

§ 78 Uppdrag - förstudie gällande solceller på ishallen i Nittorp KS/2024:96 • Monterar ca 400 kvm solceller i samband med renovering av taket på Nittorps ishall, under förutsättning att ekonomiska förutsättningar finns. • I samband med projektering av solcellerna ska nyttan av en batterianläggning kopplad till solcellerna undersökas. Ärendet på Nittorps ishall gällande solceller. Då förstudien var framtagen behandlades ärendet i kommunstyrelsen 2025-11-20 där ärendet återremitterades för att även undersöka batterilösning för en hållbar anläggning. Solceller är bra, framför allt när den producerad energin (elen) kan användas direkt i berörd upp och ner därav visar bifogad kalkyl en dags bild. Batterilagring av producerad el är något som ökar mer och mer, nyttan av att kunna lagra producerad el och använda när behovet uppstår är väldigt bra. Dock är utvecklingen av teknik och batterier stor, därav förslaget att man i samband med projektering av solceller för ishallen inkluderar att undersöka den nytta en batterianläggning skapar för fastigheten. konstruktion. 2026-04-29 generationer internränta. Om man adderar batterier till en solcellsanläggning räknar man idag med att payoff tiden förlängs med ca 15 år, det är dock många faktorer som påverkar detta, exempelvis elpriset, inköpspriset, bidrag och elproduktion. Vilket förvaltningen får studera i samband med att projektering av solceller sker. Ärendet påverkas inte ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är en tekniklösning på en fastighet som ej har påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. AU § 35, 2026-03-19 2026-04-29 KF §4 Svar – Medborgarförslag om solceller på Nittorps ishall Nittorps IK Slutinstans Status 2026-03-19 § 35 Uppdrag - förstudie gällande solceller på ishallen i Nittorp KS/2024:96 • Monterar ca 400 kvm solceller i samband med renovering av taket på Nittorps ishall, under förutsättning att ekonomiska förutsättningar finns. • I samband med projektering av solcellerna ska nyttan av en batterianläggning kopplad till solcellerna undersökas. Ärendet på Nittorps ishall gällande solceller. Då förstudien var framtagen behandlades ärendet i kommunstyrelsen 2025-11-20 där ärendet återremitterades för att även undersöka batterilösning för en hållbar anläggning. Solceller är bra, framför allt när den producerad energin (elen) kan användas direkt i berörd upp och ner därav visar bifogad kalkyl en dags bild. Batterilagring av producerad el är något som ökar mer och mer, nyttan av att kunna lagra producerad el och använda när behovet uppstår är väldigt bra. Dock är utvecklingen av teknik och batterier stor, därav förslaget att man i samband med projektering av solceller för ishallen inkluderar att undersöka den nytta en batterianläggning skapar för fastigheten. konstruktion. 2026-03-19 generationer internränta. Om man adderar batterier till en solcellsanläggning räknar man idag med att payoff tiden förlängs med ca 15 år, det är dock många faktorer som påverkar detta, exempelvis elpriset, inköpspriset, bidrag och elproduktion. Vilket förvaltningen får studera i samband med att projektering av solceller sker. Ärendet påverkas inte ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är en tekniklösning på en fastighet som ej har påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. KF §4 Svar – Medborgarförslag om solceller på Nittorps ishall 2026-03-19 Nittorps IK Slutinstans Status Vår ref: Tomas Appelkvist Verksamhetschef Fastighet Tjänsteskrivelse om förstudie gällande solceller på ishallen i Nittorp • Monterar ca 400 kvm solceller i samband med renovering av taket på Nittorps ishall, under förutsättning att ekonomiska förutsättningar finns. • I samband med projektering av solcellerna ska nyttan av en batterianläggning kopplad till solcellerna undersökas. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024-02-08 i ärendet KS/2023:111 att en förstudie genomförs på Nittorps ishall gällande solceller. Då förstudien var framtagen behandlades ärendet i kommunstyrelsen 2025-11-20 där ärendet återremitterades för att även undersöka batterilösning för en hållbar anläggning. Solceller är bra, framför allt när den producerad energin (elen) kan användas direkt i berörd fastighet. I fallet med Nittorps ishall kan man lägga till att solceller kan skapa en möjlighet att använda ishallen även under del av sommaren. Skälet är att solcellerna ger mest el under sommartid och därmed minskas kostnaden för att skapa is. Isanläggningen måste dock stängas ner för underhåll en viss tid varje år. Det sker hela tiden tekniska framsteg, solpaneler ger mer och mer kWh per kvm. Elpriset går upp och ner därav visar bifogad kalkyl en dags bild. Batterilagring av producerad el är något som ökar mer och mer, nyttan av att kunna lagra producerad el och använda när behovet uppstår är väldigt bra. Dock är utvecklingen av teknik och batterier stor, därav förslaget att man i samband med projektering av solceller för ishallen inkluderar att undersöka den nytta en batterianläggning skapar för fastigheten. Förstudien som innefattade platsbesök med konstruktör samt granskning av ritningar visar att den lägre delen av ishallens tak (utbyggnaden) lämpar sig för solceller ur ett konstruktionsperspektiv. Det stora taket lämpar sig inte för solceller på grund av takets konstruktion. Förslaget är att montera solceller i samband med en kommande takrenovering. Detta grundar sig i att det är dyrt att först montera och sedan plocka ner solceller för att renovera underliggande tak. Den aktuella delen av taket planeras att renoveras inom en 5 års period om ekonomiska medel finns att tillgå. Allt arbete med alternativ energiproduktion som inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp är positivt för att minska klimatavtrycket och alltså är det positivt för barn och kommande generationer solcellsinvesteringar och förvaltningen får en hyreskostnad beräknad på avskrivning och internränta. Beräkning visar att investering ger payoff efter cirka 10 år vilket är en tredjedel av den beräknade livslängden på 30 år. Efter cirka 15 år byts växelriktaren ut därav en rak linje i grafen. Se mer i bifogad förstudie. Om man adderar batterier till en solcellsanläggning räknar man idag med att payoff tiden förlängs med ca 15 år, det är dock många faktorer som påverkar detta, exempelvis elpriset, inköpspriset, bidrag och elproduktion. Vilket förvaltningen får studera i samband med att projektering av solceller sker. Ärendet påverkas inte ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är en tekniklösning på en fastighet som ej har påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. KF §4 Svar – Medborgarförslag om solceller på Nittorps ishall Beslutsgång Nittorps IK Slutinstans Status Kristina Ström Tomas Appelkvist Sektionschef Verksamhetschef Fastighet 2025-11-20

§ 185 Uppdrag - förstudie gällande solceller på ishallen i Nittorp KS/2024:96 • Ärendet återremitteras för att även undersöka batterilösning för en hållbar anläggning. Ärendet på Nittorps ishall gällande solceller. Solceller är bra, framförallt när den producerad energin (elen) kan användas direkt i berörd upp och ner därav visar bifogad kalkyl en dagsbild. konstruktion. generationer 2025-11-20 internränta. Ärendet påverkas inte ur ett jämlikhetsperspektiv. AU § 117, 2025-10-16 KF §4 Svar – Medborgarförslag om solceller på Nittorps ishall Emelie Romland (C) yrkar att ärendet återremitteras för att även undersöka batterilösning för en hållbar anläggning. Joakim Erlandsson (SD) yrkar bifall till Romlands förslag om återremiss. Kathleen Wireklev (M) yrkar bifall till Romlands förslag om återremiss. 2025-11-20 Beslutsgång Ordföranden frågar på Romlands (C) yrkande om återremiss och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Slutinstans Status Förvaltningen Ämne: Medborgarförslag Från: Marita Till: Tranemo kommun Förnamn: Marita Efternamn: Nilsson Här skriver du ditt medborgarförslag: Solceller Tranemo Kommun har ett av de bästa taken i kommunen att montera solceller på. Det jag menar är taket på ishallen i Nittorp. En hel långsida mot söder, inga träd i vägen. Önskar att det åtminstone görs en ”förstudie” om vad det skulle kosta och vad det skulle ge tillbaka, för att få fram en kalkyl. Det är många som pratar om detta, men mer har det inte blivit. Lev upp till ert motto ”lev livet på den gröna sidan” 2026-04-29

§ 80 Policy för kommunens skogsinnehav KS/2026:109 • Antar Policy för kommunens skogsinnehav. Ärendet Den nu gällande policyn för kommunens skogsinnehav antogs 2022. Eftersom kommunens styrdokument ska revideras vart fjärde år presenteras därför nu en revidering. Förutom revidering av denna policy ska även styrdokumentet Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning revideras. Det görs i ärende KS/2026:128 och går upp för politiskt beslut parallellt med detta ärende. Den skogsbruksplan som togs fram efter att policyn (och riktlinjerna) antogs 2022 är giltig fram till 2034 och baseras på både dessa styrdokument. Då skogsinnehav är ett långsiktigt åtagande har policyn som fastställdes 2022 bara ändrats redaktionellt vid denna revidering. Detta ärende har ingen ekonomisk påverkan då det bara gäller en revidering av redaktionell karaktär. Detta ärende har en positiv påverkan på barn då det pekas ut att kommunen ska verka för långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. AU § 37, 2026-03-19 2026-04-29 Slutinstans Status 2026-03-19

§ 37 Policy för kommunens skogsinnehav KS/2026:109 • Antar Policy för kommunens skogsinnehav Ärendet Den nu gällande policyn för kommunens skogsinnehav antogs 2022. Eftersom kommunens styrdokument ska revideras vart fjärde år presenteras därför nu en revidering. Förutom revidering av denna policy ska även styrdokumentet Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning revideras. Det görs i ärende KS/2026:128 och går upp för politiskt beslut parallellt med detta ärende. Den skogsbruksplan som togs fram efter att policyn (och riktlinjerna) antogs 2022 är giltig fram till 2034 och baseras på både dessa styrdokument. Då skogsinnehav är ett långsiktigt åtagande har policyn som fastställdes 2022 bara ändrats redaktionellt vid denna revidering. Detta ärende har ingen ekonomisk påverkan då det bara gäller en revidering av redaktionell karaktär. Detta ärende har en positiv påverkan på barn då det pekas ut att kommunen ska verka för långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Sektionschef Kristina Ström och miljöstrateg Thomas Tranefors föredrar ärendet och svarar på frågor. 2026-03-19 Slutinstans Status Vår ref: Tina Haglund Handläggare Tjänsteskrivelse om policy för kommunens skogsinnehav • Antar Policy för kommunens skogsinnehav Ärendet Den nu gällande policyn för kommunens skogsinnehav antogs 2022. Eftersom kommunens styrdokument ska revideras vart fjärde år presenteras därför nu en revidering. Förutom revidering av denna policy ska även styrdokumentet Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning revideras. Det görs i ärende KS/2026:128 och går upp för politiskt beslut parallellt med detta ärende. Den skogsbruksplan som togs fram efter att policyn (och riktlinjerna) antogs 2022 är giltig fram till 2034 och baseras på både dessa styrdokument. Då skogsinnehav är ett långsiktigt åtagande har policyn som fastställdes 2022 bara ändrats redaktionellt vid denna revidering. Detta ärende har ingen ekonomisk påverkan då det bara gäller en revidering av redaktionell karaktär. Detta ärende har en positiv påverkan på barn då det pekas ut att kommunen ska verka för långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Beslutsgång Slutinstans Status Kristina Ström Sektionschef 1 Policy Policy för Tranemo kommuns skogsinnehav med ändringar markerade Överstruket = föreslås för borttagning Gulmarkerat = föreslag på ny text 2 Styrdokument Handlingstyp: Skogspolicy Diarienummer: KS/2018:726 KS/2026:109 Fastställelsedatum: 2022-03-14 §44 Dokumentansvarig: Samhällssektionen Giltig t o m: 2026-03-14 3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Skogspolicy 4 4 Implementering och tillämpning 4 5 Uppföljning 4 4 1 Inledning I kommunens strategiska plan är det övergripande planeringsdirektivet hållbar utveckling där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna vägs samman på ett balanserat sätt. Till denna policy ska det fastställs riktlinjer för hur kommunens skogsförvaltning genomförs utifrån dessa aspekter. Skogsbruksplanen som är giltig fram till 2034 baseras på både på denna policy och på tillhörande Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning. Då skogsinnehav är ett långsiktigt åtagande har policyn som fastställdes 2022 bara ändrats redaktionellt vid denna revidering. 2 Syfte Syftet med policyn för kommunens skogsinnehav är att klargöra Tranemo kommuns syn på sitt skogsinnehav. Till denna policy ska det fastställs riktlinjer för hur skogsförvaltning genomförs. Skötselinriktningen ska arbetas in i skogsbruksplanen, som på ett mer detaljerat plan beskriver skötseln för varje enskilt skogsområde och fungerar som underlag för planering och genomförande av skogsåtgärder. 3 Skogspolicy Tranemo kommuns skog ska ha höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Kommunens skogsinnehav skall idag och i framtiden innehålla en mångfald och förvaltas för att generera värden över tid. 4 Implementering och tillämpning Implementering sker genom de riktlinjer som hör samman med policyn. (Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning) 5 Uppföljning Policyn ska revideras en gång per mandatperiod eller vid behov. 1 Policy Policy för Tranemo kommuns skogsinnehav 2 Styrdokument Handlingstyp: Skogspolicy Diarienummer: KS/2026:109 Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Samhällssektionen Giltig t o m: 3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Skogspolicy 4 4 Implementering och tillämpning 4 5 Uppföljning 4 4 1 Inledning I kommunens strategiska plan är det övergripande planeringsdirektivet hållbar utveckling där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna vägs samman på ett balanserat sätt. Till denna policy ska det fastställs riktlinjer för hur kommunens skogsförvaltning genomförs utifrån dessa aspekter. Skogsbruksplanen som är giltig fram till 2034 baseras på både på denna policy och på tillhörande Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning. Då skogsinnehav är ett långsiktigt åtagande har policyn som fastställdes 2022 bara ändrats redaktionellt vid denna revidering. 2 Syfte Syftet med policyn för kommunens skogsinnehav är att klargöra Tranemo kommuns syn på sitt skogsinnehav. 3 Skogspolicy Tranemo kommuns skog ska ha höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Kommunens skogsinnehav skall idag och i framtiden innehålla en mångfald och förvaltas för att generera värden över tid. 4 Implementering och tillämpning Implementering sker genom de riktlinjer som hör samman med policyn. (Riktlinjer för kommunens skogsförvaltning) 5 Uppföljning Policyn ska revideras en gång per mandatperiod eller vid behov. 2026-04-29

§ 86 Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar KS/2026:139 Ärendet Vart fjärde år görs en översyn av styrdokument Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar. I kommunfullmäktige 2022-10-31, § 151 antogs föregående arbetsordning vilken behöver revideras. ekonomiskt. ut ifrån barnkonventionen. ur ett jämlikhetsperspektiv. 2026-04-29 AU § 47, 2026-04-01 Hemsidan Slutinstans Status 2026-04-01

§ 47 Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar KS/2026:139 Ärendet Vart fjärde år görs en översyn av styrdokument Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar. I kommunfullmäktige 2022-10-31, § 151 antogs föregående arbetsordning vilken behöver revideras. ekonomiskt. ut ifrån barnkonventionen. ur ett jämlikhetsperspektiv. 2026-04-01 Hemsidan Slutinstans Status Vår ref: Anne Steine Processekreterare Tjänsteskrivelse om Arbetsordning för Tranemo Ärendet Vart fjärde år görs en översyn av styrdokument Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar. I kommunfullmäktige 2022-10-31, § 151 antogs föregående arbetsordning vilken behöver revideras. påverkas inte ekonomiskt. påverkas inte ut ifrån barnkonventionen. påverkas inte ur ett jämlikhetsperspektiv. Beslutsgång Hemsidan Slutinstans Status Kajsa Montan Anne Steine Kanslichef/kommunjurist Processekreterare Vår ref: Sanna Pihlajamäki Blomgren Utredare/Processekreterare Arbetsordning Arbetsordning för Tranemo Styrdokument Handlingstyp: Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar Diarienummer: 2022:83 Fastställelsedatum: 2022-10.31 §151 Dokumentansvarig: Kanslifunktionen Tidigare versioner: Giltig t o m: 2026-10-31 Innehåll Inledning 4 Arbetsordning för fullmäktigeberedningar 5 Uppföljning 9 Inledning Enligt 3 kap § 2 i Kommunlagen får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller viss grupp av ärenden som ska avgöras i fullmäktige. Utöver vad som föreskrivs om fullmäktigeberedningar i kommunallagen, gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Fullmäktiges valberedning utgör formellt också fullmäktigeberedning men innefattas inte i denna arbetsordning. Arbetsordning för fullmäktigeberedningar Sammansättning och mandattid m.m. 1 § Det år då val av kommunfullmäktige ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för kommande, eller för återstående tid av mandatperioden en fast fullmäktigeberedning för demokratifrågor. Val av fullmäktigeberedning förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelse och övriga nämnder. 2 § Fullmäktige får tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar vid behov och för ett visst ärende. Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle mandattiden för sådan beredning. 3 § Till fullmäktigeberedningarna, både fast och tillfälliga utses ledamöter med en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Av dessa ledamöter utser fullmäktige en beredningsledare som representerar majoriteten och en vice beredningsledare som representerar oppositionen. Avstår något parti sin plats i beredning kan partiet överlåta platsen till annat parti. Fullmäktigeberedningarna har tillgång till en sekreterare och en sakkunnig tjänsteperson, samt övriga resurser för att fullgöra sina uppgifter. Beredningsuppdrag 4 § Kommunfullmäktiges presidium initierar efter samråd med Polsam (Politisk Samverkansgrupp) beredningsuppdrag. Därefter föreslår fullmäktiges presidium beredningsuppdraget som sedan kommunfullmäktige fastställer. Beredningsuppdragen ska vara av strategisk karaktär och vara av den typ att beredningen kan använda sig av fysiska eller digitala medborgardialoger under arbetets gång. Finns inget pågående uppdrag är beredningen vilande. Arbetsformer 5 § Fullmäktigeberedningarna bestämmer inom ramen för fullmäktiges beslut sina egna arbetsformer. 6 § Fullmäktigeberedningarnas arbete ska fokuseras på dialogande med medborgarna. 7 § Fullmäktigeberedningarna har ingen självständig beslutanderätt. De utgör således endast beredningsorgan till kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppdragsområde. 8 § Fullmäktigeberedningarna får inhämta de upplysningar, uppgifter och yttranden som beredningen behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Fullmäktigeberedningarna skall, i den omfattning fullmäktige bestämmer, kontinuerligt rapportera beredningens arbete. Fullmäktigeberedningarna skall ha tillgång till sekreterare och resurser i övrigt för att fullgöra sina uppgifter. Befattningsbeskrivningar 9 § Uppdraget som beredningsledare är ett ledarskap i en förändringsprocess som kräver mer än att sitta ordförande, fördela ordet och ha utslagsröst i traditionell nämnd. - Beredningsledaren har till uppgift att utforma beredningens arbetsplanering för beredningsuppdraget. Arbetsplaneringen ska innehålla planering och upplägg för beredningsuppdraget, metoder och arbetssätt. - Beredningsledarens roll handlar om att företräda, hålla samman och stödja gruppen i dess arbete med det aktuella uppdragets olika delar såsom faktainsamling, omvärldsbevakning, faktabearbetning och medborgardialog. - Beredningsledaren ska ha kontinuerlig kontakt med fullmäktiges presidium om beredningens arbete. - Beredningsledaren ansvarar för att beredningens skrivelser stämmer med de övergripande, långsiktiga och strategiska målen. - Beredningsledare ansvarar för att upprätta en dagordning och kalla ledamöterna senast en vecka innan sammanträdet, om inte annat anges. - Beredningsledaren ansvarar även för att uppdraget överlämnas inom utsatt tid. - Beredningsledaren ska ha kontinuerlig kontakt och planering med vice beredningsledare. 10 § Vice beredningsledare ska stödja beredningsledare i arbetet med att planera och leda beredningens arbete framåt. Vid beredningsledarens frånvaro tjänstgör vice beredningsledare som beredningsledare. Vid tjänstgöring som beredningsledare innefattas samtliga av beredningsledarens uppgifter. Kontinuerlig dialog ska ske med beredningsledaren. 11 § Ledamöternas uppgift är att sätta sig in i uppdraget och aktivt och engagerat arbeta med beredningsuppdraget. Ledamöterna ska aktivt delta vid medborgardialogerna. 12 § Till varje beredningsuppdrag utses minst en sakkunnig tjänsteperson från förvaltningen. Sakkunnig tjänsteperson ska bidra med kunskap inom området. Sakkunnig ska även bistå beredningen med hjälp vid framtagandet av slutprodukten/dokumentet. 13 § Sekreterarens roll är att stötta beredningen med administrativa uppgifter. Detta innebär att föra minnesanteckningar vid sammanträdena, skriva överlämningsprotokoll, bistå beredningsledaren med hjälp vid utskick av kallelse, boka sammanträdesrum och ta ut de handlingar beredningen efterfrågar. Sekreteraren ska vara ett administrativt stöd. Beredningsmöten 14 § Fullmäktigeberedning sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer. 15 § Vid öppna sammanträden kan medborgare och organisationer ges möjlighet att diskutera ärenden, framföra synpunkter samt ställa frågor till beredningen. Öppna sammanträden skall förläggas på ett sådant sätt vad avser tid, plats och sammanträdeslokal att det underlättar för medborgare och andra att delta vid sammanträdet. Närvarorätt 16 § Utöver invalda i beredningen, sekreterare och sakkunnig tjänsteperson får beredningen kalla anställda i kommunen eller andra personer/instanser som kan tillföra information och upplysningar i det fortsatta beredningsarbetet. Representant från fullmäktiges presidium har rätt att närvara vid beredningens möten. Kallelse 17 § Beredningsledaren ansvarar för att skriftlig kallelse till sammanträdena utfärdas. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt skickas till ledamöter senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och därtill hörande handlingar enligt beredningsledarens bedömning. Justering av protokoll 18 § Det ska alltid föras ett formellt protokoll när en fullmäktigeberedning beslutar om att överlämna ett förslag till fullmäktige. Protokollet skall justeras av beredningsledare och en ledamot. Protokollet ska anslås på kommunens digitala anslagstavla. Överlämning av beredningsuppdrag 19 § Fullmäktigeberedningarna skall bereda ärenden till fullmäktige och lämna förslag till ställningstagande i fullmäktige. Fullmäktigeberedningarnas förslag till fullmäktige skall alltid innehålla riktlinjer och tidplan för uppföljning och utvärdering. En överlämning av ett beredningsuppdrag innefattar; 1. Ett överlämningsprotokoll. 2. Beredningens sekreterare skriver ett överlämningsdokument. 3. Fullmäktiges presidium skriver ett yttrande som innehåller förslag till beslut gällande beredningens förslag. 4. Förvaltningen skriver ett yttrande gällande ekonomi, laglighet och sakprövan. Kommunstyrelsens beredande utskott och Kommunstyrelsen ska ta ställning till förvaltningens yttrande och fullmäktige ska efter beredningens överlämningsdebatt ta ställning till beredningens förslag till beslut. Budget och arvoden 20 § Beredningen disponerar inom ramen för sitt uppdrag de medel som ställts till förfogande av fullmäktige. Arvode till beredningsledare, vice beredningsledare och ledamöter utgår i enlighet med kommunens antagna reglemente för arvoden. Uppföljning Uppföljning av arbetsordningen görs minst en gång per mandatperiod. Arbetsordning för Tranemo Styrdokument Handlingstyp: Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar Diarienummer: KS/2026:139 Fastställelsedatum: 20xx-xx-xx Dokumentansvarig: Kanslifunktionen Gäller för: Kommunen Revideras: Minst vart fjärde år Tidigare versioner: 2022:83 Giltigt tom: 20xx-xx-xx Inledning 2 1. Inledning Enligt 3 kap § 2 i Kommunlagen får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller viss grupp av ärenden som ska avgöras i fullmäktige. Utöver vad som föreskrivs om fullmäktigeberedningar i kommunallagen, gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Fullmäktiges valberedning utgör formellt också fullmäktigeberedning men innefattas inte i denna arbetsordning. 2. Arbetsordning för Tranemo kommuns fullmäktigeberedningar Sammansättning och mandattid m.m. 1 § Det år då val av kommunfullmäktige ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för kommande, eller för återstående tid av mandatperioden en fast fullmäktigeberedning för demokratifrågor. Val av fullmäktigeberedning förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelse och övriga nämnder. 2 § Fullmäktige får tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar vid behov och för ett visst ärende. Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle mandattiden för sådan beredning. 3 § Till fullmäktigeberedningarna, både fast och tillfälliga utses ledamöter med en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Av dessa ledamöter utser fullmäktige en beredningsledare som representerar majoriteten och en vice beredningsledare som representerar oppositionen. Avstår något parti sin plats i beredning kan partiet överlåta platsen till annat parti. Fullmäktigeberedningarna har tillgång till en sekreterare och en sakkunnig tjänsteperson, samt övriga resurser för att fullgöra sina uppgifter. Beredningsuppdrag 4 § Kommunfullmäktiges presidium initierar efter samråd med Polsam (Politisk Samverkansgrupp) beredningsuppdrag. Därefter föreslår fullmäktiges presidium beredningsuppdraget som sedan kommunfullmäktige fastställer. Beredningsuppdragen ska vara av strategisk karaktär och vara av den typ att beredningen kan använda sig av fysiska eller digitala medborgardialoger under arbetets gång. Finns inget pågående uppdrag är beredningen vilande. Arbetsformer 5 § Fullmäktigeberedningarna bestämmer inom ramen för fullmäktiges beslut sina egna arbetsformer. 6 § Fullmäktigeberedningarnas arbete ska fokuseras på dialogande med medborgarna. 7 § Fullmäktigeberedningarna har ingen självständig beslutanderätt. De utgör således endast beredningsorgan till kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppdragsområde. 8 § Fullmäktigeberedningarna får inhämta de upplysningar, uppgifter och yttranden som beredningen behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Fullmäktigeberedningarna skall, i den omfattning fullmäktige bestämmer, kontinuerligt rapportera beredningens arbete. Befattningsbeskrivningar 9 § Uppdraget som beredningsledare är ett ledarskap i en förändringsprocess som kräver mer än att sitta ordförande, fördela ordet och ha utslagsröst i traditionell nämnd. Beredningsledaren har till uppgift att utforma beredningens arbetsplanering för beredningsuppdraget. Arbetsplaneringen ska innehålla planering och upplägg för beredningsuppdraget, metoder och arbetssätt. Beredningsledarens roll handlar om att företräda, hålla samman och stödja gruppen i dess arbete med det aktuella uppdragets olika delar såsom faktainsamling, omvärldsbevakning, faktabearbetning och medborgardialog. Beredningsledaren ska ha kontinuerlig kontakt med fullmäktiges presidium om beredningens arbete. Beredningsledaren ansvarar för att beredningens skrivelser stämmer med de övergripande, långsiktiga och strategiska målen. Beredningsledare ansvarar för att upprätta en dagordning och kalla ledamöterna senast en vecka innan sammanträdet, om inte annat anges. Beredningsledaren ansvarar även för att uppdraget överlämnas inom utsatt tid. Beredningsledaren ska ha kontinuerlig kontakt och planering med vice beredningsledare. 10 § Vice beredningsledare ska stödja beredningsledare i arbetet med att planera och leda beredningens arbete framåt. Vid beredningsledarens frånvaro tjänstgör vice beredningsledare som beredningsledare. Vid tjänstgöring som beredningsledare innefattas samtliga av beredningsledarens uppgifter. Kontinuerlig dialog ska ske med beredningsledaren. 11 § Ledamöternas uppgift är att sätta sig in i uppdraget och aktivt och engagerat arbeta med beredningsuppdraget. Ledamöterna ska aktivt delta vid medborgardialogerna. 12 § Till varje beredningsuppdrag utses minst en sakkunnig tjänsteperson från förvaltningen. Sakkunnig tjänsteperson ska bidra med kunskap inom området. Sakkunnig ska även bistå beredningen med hjälp vid framtagandet av slutprodukten/dokumentet. 13 § Sekreterarens roll är att stötta beredningen med administrativa uppgifter. Detta innebär att föra minnesanteckningar vid sammanträdena, skriva överlämningsprotokoll, bistå beredningsledaren med hjälp vid utskick av kallelse, boka sammanträdesrum och ta ut de handlingar beredningen efterfrågar. Sekreteraren ska vara ett administrativt stöd. Beredningsmöten 14 § Fullmäktigeberedning sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer. 15 § Vid öppna sammanträden kan medborgare och organisationer ges möjlighet att diskutera ärenden, framföra synpunkter samt ställa frågor till beredningen. Öppna sammanträden skall förläggas på ett sådant sätt vad avser tid, plats och sammanträdeslokal att det underlättar för medborgare och andra att delta vid sammanträdet. Närvarorätt 16 § Utöver invalda i beredningen, sekreterare och sakkunnig tjänsteperson får beredningen kalla anställda i kommunen eller andra personer/instanser som kan tillföra information och upplysningar i det fortsatta beredningsarbetet. Representant från fullmäktiges presidium har rätt att närvara vid beredningens möten. Kallelse 17 § Beredningsledaren ansvarar för att skriftlig kallelse till sammanträdena utfärdas. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt skickas till ledamöter senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och därtill hörande handlingar enligt beredningsledarens bedömning. Justering av protokoll 18 § Det ska alltid föras ett formellt protokoll när en fullmäktigeberedning beslutar om att överlämna ett förslag till fullmäktige. Protokollet skall justeras av beredningsledare och en ledamot. Protokollet ska anslås på kommunens digitala anslagstavla. Överlämning av beredningsuppdrag 19 § Fullmäktigeberedningarna skall bereda ärenden till fullmäktige och lämna förslag till ställningstagande i fullmäktige. Fullmäktigeberedningarnas förslag till fullmäktige skall alltid innehålla riktlinjer och tidplan för uppföljning och utvärdering. 1. En överlämning av ett beredningsuppdrag innefattar; 2. Ett överlämningsprotokoll. 3. Beredningens sekreterare skriver ett överlämningsdokument. 4. Fullmäktiges presidium skriver ett yttrande som innehåller förslag till beslut gällande beredningens förslag. 5. Förvaltningen skriver ett yttrande gällande ekonomi, laglighet och sakprövan. Kommunstyrelsens beredande utskott och Kommunstyrelsen ska ta ställning till förvaltningens yttrande och fullmäktige ska efter beredningens överlämningsdebatt ta ställning till beredningens förslag till beslut. Budget och arvoden 20 § Beredningen disponerar inom ramen för sitt uppdrag de medel som ställts till förfogande av fullmäktige. Arvode till beredningsledare, vice beredningsledare och ledamöter utgår i enlighet med kommunens antagna reglemente för arvoden. 3. Uppföljning Uppföljning av arbetsordningen görs minst en gång per mandatperiod. 2026-04-29

§ 87 Svar på Motion om att stärka Tranemos krisberedskap (M) KS/2025:333 • Avslår motionen. ska föregås av en barnkonsekvensanalys Ärendet Niklas Gardewik har 17 september 2025 lämnat en motion angående att stärka Tranemos krisberedskap. Förslagsställaren anser att förvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett avtal samt upprättande av en Frivilliga Resurs Grupp (FRG) Detta i syfte att stärka krisledningens aktiva förmåga att hantera kriser och samtidigt verka för en starkare förankring hos våra medborgare i beredskapsarbetet. Förvaltningen var i kontakt med Niklas Gardewik i januari för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen tycker att motionen är en god idé, men FRG är en modell som bygger på frivilligt engagemang inom civilsamhället och som genom avtal kan stödja kommunens krisberedskap. Det bedöms inte som lämpligt att kommunen själv är drivande i att bygga upp en FRG från grunden i de fall en sådan struktur inte redan finns lokalt. En sådan ordning riskerar att sudda ut gränsen mellan kommunal verksamhet och ideellt engagemang samt skapa otydlighet kring ansvar, styrning och långsiktig förvaltning. Kommunens roll bör vara att tydliggöra behov, skapa förutsättningar för samverkan och ingå avtal eller överenskommelser med frivilligorganisationer. Dvs att inte själv initiera och organisera den frivilliga strukturen. Detta ligger bättre i linje med principen om ett starkt civilsamhälle och ger förutsättningar för en mer hållbar och långsiktig krisberedskap. Idag finns Röda Korset i Tranemo kommun och med dem finns en överenskommelse att ge stöd vid behov utefter de resurser dom kan få fram. 2026-04-29 AU § 42, 2026-03-19 Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer allmänna utskottets förslag mot Gardewiks yrkande om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen bifaller allmänna utskottets förslag. Slutinstans Status 2026-03-19

§ 42 Motion om att stärka Tranemos krisberedskap (M) KS/2025:333 • Avslår motionen. ska föregås av en barnkonsekvensanalys Ärendet Niklas Gardewik har 17 september 2025 lämnat en motion angående att stärka Tranemos krisberedskap. Förslagsställaren anser att förvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett avtal samt upprättande av en Frivilliga Resurs Grupp (FRG) Detta i syfte att stärka krisledningens aktiva förmåga att hantera kriser och samtidigt verka för en starkare förankring hos våra medborgare i beredskapsarbetet. Förvaltningen var i kontakt med Niklas Gardewik i januari för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen tycker att motionen är en god idé, men FRG är en modell som bygger på frivilligt engagemang inom civilsamhället och som genom avtal kan stödja kommunens krisberedskap. Det bedöms inte som lämpligt att kommunen själv är drivande i att bygga upp en FRG från grunden i de fall en sådan struktur inte redan finns lokalt. En sådan ordning riskerar att sudda ut gränsen mellan kommunal verksamhet och ideellt engagemang samt skapa otydlighet kring ansvar, styrning och långsiktig förvaltning. Kommunens roll bör vara att tydliggöra behov, skapa förutsättningar för samverkan och ingå avtal eller överenskommelser med frivilligorganisationer. Dvs att inte själv initiera och organisera den frivilliga strukturen. Detta ligger bättre i linje med principen om ett starkt civilsamhälle och ger förutsättningar för en mer hållbar och långsiktig krisberedskap. Idag finns Röda Korset i Tranemo kommun och med dem finns en överenskommelse att ge stöd vid behov utefter de resurser dom kan få fram. 2026-03-19 Slutinstans Status Svar på Motion om att stärka Tranemos krisberedskap (M) • Avslår motionen Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys Ärendet Niklas Gardewik har 17 september 2025 lämnat en motion angående att stärka Tranemos krisberedskap. Förslagsställaren anser att förvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett avtal samt upprättande av en Frivilliga Resurs Grupp (FRG) Detta i syfte att stärka krisledningens aktiva förmåga att hantera kriser och samtidigt verka för en starkare förankring hos våra medborgare i beredskapsarbetet. Förvaltningen var i kontakt med Niklas Gardewik i januari för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen tycker att motionen är en god idé, men FRG är en modell som bygger på frivilligt engagemang inom civilsamhället och som genom avtal kan stödja kommunens krisberedskap. Det bedöms inte som lämpligt att kommunen själv är drivande i att bygga upp en FRG från grunden i de fall en sådan struktur inte redan finns lokalt. En sådan ordning riskerar att sudda ut gränsen mellan kommunal verksamhet och ideellt engagemang samt skapa otydlighet kring ansvar, styrning och långsiktig förvaltning. Kommunens roll bör vara att tydliggöra behov, skapa förutsättningar för samverkan och ingå avtal eller överenskommelser med frivilligorganisationer. Dvs att inte själv initiera och organisera den frivilliga strukturen. Detta ligger bättre i linje med principen om ett starkt civilsamhälle och ger förutsättningar för en mer hållbar och långsiktig krisberedskap. Idag finns Röda Korset i Tranemo kommun och med dem finns en överenskommelse att ge stöd vid behov utefter de resurser dom kan få fram. Beslutsgång Slutinstans Status Manda Schillerås Emil Hagstedt Utvecklingschef Krisberedskapssamordnare 1 Motion: Stärk Tranemos krisberedskap Bakgrund När kriser uppstår räcker det oftast inte att stå ensam. Tranemo kommun tar ledarskapet vid kris men det är först när kommunen och medborgarna agerar tillsammans som vi kan möta utmaningar effektivt och skapa trygghet för oss alla. Frivilliga Resursgruppen (FRG) är ett etablerat koncept där frivilliga, utbildade via Civilförsvarsförbundet och finansierade av MSB. FRG kan snabbt kan kallas in för att stärka kommunen vid kriser. Genom att avtala med FRG får kommunen tillgång till en organisation, där frivilliga genomgår en grundutbildning och kan kallas in vid behov för att bidra med allt från praktiskt stöd, informationsspridning, utrymning och hantering av nödvatten. Det är viktigt att poängtera att utbildningen av dessa frivilliga finansieras av MSB, vilket innebär att kommunen får tillgång till kompetent personal utan att behöva bära hela kostnaden själv. Genom att utbilda frivilliga kan kommunen effektivt stärka sin beredskap utan att duplicera insatser eller använda extra kommunala resurser. Mer information om FRG finns på deras hemsida: www.frivilligaresursgruppen.se Ett samarbete med FRG möjliggör och stärker förankringen hos våra medborgare som då blir en mer aktiv del i beredskapen, vilket ökar tryggheten och tilliten i hela kommunen. Det skapar en känsla av delaktighet och tilliten mellan kommunen och medborgarna och som samtidigt visar att vi tillsammans tar ansvar för vår säkerhet. Detta förslag möjliggör att vi bygger vi en egen lokal förmåga, där kommunens resurser och folkets engagemang samspelar för att klara framtida kriser. Med stöd av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: att förvaltningen ges i uppdrag att utredda möjligheten att ingå ett avtal samt upprättande av en Frivilliga Resurs Grupp (FRG) i syfte att stärka krisledningens aktiva förmåga att hantera kriser och samtidigt verka för en starkare förankring hos våra medborgare i beredskapsarbetet. Limmared den 17 september 2025 Niklas Gardewik (m) 2026-04-29

§ 88 Svar på Motion om Solbacken som demensboende (M) KS/2025:97 • Ger förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare eftersom förslaget är av den karaktär att en mer omfattande utredning krävs. Återrapportering till demenssjukdom och skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Förslaget om att upprätta Solbacken som en ”demensby” bedöms dock vara av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas, för att säkerställa förenlighet med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring, kompetensförsörjning och ekonomiska ramar. En motion har inkommit med förslag om att Nya Solbacken i Länghem ska uppföras som en ”demensby”. Omsorgssektionen ser positivt på ambitionen att utveckla demensanpassade boendemiljöer men bedömer att frågan kräver vidare utredning. Omsorgssektionen föreslår därför att kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna under året och återkomma med resultat. Ärendet kommunfullmäktige med förslag om att Solbacken i Länghem ska uppföras som en så kallad ”demensby”. Förslagsställaren bedömer att kommunen genom att samla vård och kompetens kring personer med demenssjukdom på ett och samma boende kan stärka trygghet, säkerhet och kvalitet i omsorgen. demenssjukdom och att skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Enligt socialtjänstlagen (2025:400) ska äldre ges möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, och insatser ska utformas med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) anger att vården ska vara av god kvalitet, säker och bygga på respekt för patientens självbestämmande. Socialstyrelsens nationella 2026-04-29 riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar vikten av anpassade boendemiljöer, personcentrerad omsorg samt tillgång till personal med rätt kompetens. Omsorgssektionen bedömer att förslaget aktualiserar flera strategiska frågor rörande framtida boendeformer, målgruppens storlek, organisatoriska konsekvenser samt behov av specialiserad kompetens. Att upprätta Solbacken som en demensby är av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas. Utredningen bör bland annat belysa nuvarande och framtida behov av demensboendeplatser i kommunen, olika former av demensanpassade boendemiljöer inklusive erfarenheter från andra kommuner, konsekvenser för befintliga särskilda boenden, ekonomiska konsekvenser samt krav på bemanning och kompetensförsörjning. Detta för att säkerställa att eventuella beslut är förenliga med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring och ekonomiska ramar Beslutet att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare medför begränsad ekonomisk påverkan inom ramen för ordinarie verksamhet. Eventuella framtida investeringar eller ökade driftskostnader redovisas i samband med att utredningen presenteras. Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn eller barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Någon prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys har därför inte bedömts nödvändig. Omsorg för personer med demenssjukdom berör kvinnor och män i hög utsträckning. Utredningen ska beakta jämställdhetsperspektivet samt säkerställa att framtida boendeformer utformas jämlikt och likvärdigt oavsett kön, ålder, funktionsvariation eller annan diskrimineringsgrund. OU § 22, 2026-03-19 Slutinstans 2026-04-29 Status 2026-03-19

§ 22 Motion om Solbacken som demensboende (M) KS/2025:97 Omsorgsutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar • Ger förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare eftersom förslaget är av den karaktär att en mer omfattande utredning krävs. Återrapportering till demenssjukdom och skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Förslaget om att upprätta Solbacken som en ”demensby” bedöms dock vara av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas, för att säkerställa förenlighet med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring, kompetensförsörjning och ekonomiska ramar. En motion har inkommit med förslag om att Nya Solbacken i Länghem ska uppföras som en ”demensby”. Omsorgssektionen ser positivt på ambitionen att utveckla demensanpassade boendemiljöer men bedömer att frågan kräver vidare utredning. Omsorgssektionen föreslår därför att kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna under året och återkomma med resultat. Ärendet kommunfullmäktige med förslag om att Solbacken i Länghem ska uppföras som en så kallad ”demensby”. Förslagsställaren bedömer att kommunen genom att samla vård och kompetens kring personer med demenssjukdom på ett och samma boende kan stärka trygghet, säkerhet och kvalitet i omsorgen. demenssjukdom och att skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Enligt socialtjänstlagen (2025:400) ska äldre ges möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, och insatser ska utformas med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) anger att vården ska vara av god kvalitet, säker och bygga på respekt för patientens självbestämmande. Socialstyrelsens nationella 2026-03-19 riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar vikten av anpassade boendemiljöer, personcentrerad omsorg samt tillgång till personal med rätt kompetens. Omsorgssektionen bedömer att förslaget aktualiserar flera strategiska frågor rörande framtida boendeformer, målgruppens storlek, organisatoriska konsekvenser samt behov av specialiserad kompetens. Att upprätta Solbacken som en demensby är av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas. Utredningen bör bland annat belysa nuvarande och framtida behov av demensboendeplatser i kommunen, olika former av demensanpassade boendemiljöer inklusive erfarenheter från andra kommuner, konsekvenser för befintliga särskilda boenden, ekonomiska konsekvenser samt krav på bemanning och kompetensförsörjning. Detta för att säkerställa att eventuella beslut är förenliga med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring och ekonomiska ramar Beslutet att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare medför begränsad ekonomisk påverkan inom ramen för ordinarie verksamhet. Eventuella framtida investeringar eller ökade driftskostnader redovisas i samband med att utredningen presenteras. Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn eller barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Någon prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys har därför inte bedömts nödvändig. Omsorg för personer med demenssjukdom berör kvinnor och män i hög utsträckning. Utredningen ska beakta jämställdhetsperspektivet samt säkerställa att framtida boendeformer utformas jämlikt och likvärdigt oavsett kön, ålder, funktionsvariation eller annan diskrimineringsgrund. Slutinstans 2026-03-19 Status Svar på Motion om Solbacken som demensboende (M) • Ger förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare eftersom förslaget är av den karaktär att en mer omfattande utredning krävs. Återrapportering till Omsorgssektionen delar motionens ambition att stärka omsorgen för personer med demenssjukdom och skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Förslaget om att upprätta Solbacken som en ”demensby” bedöms dock vara av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas, för att säkerställa förenlighet med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring, kompetensförsörjning och ekonomiska ramar. En motion har inkommit med förslag om att Nya Solbacken i Länghem ska uppföras som en ”demensby”. Omsorgssektionen ser positivt på ambitionen att utveckla demensanpassade boendemiljöer men bedömer att frågan kräver vidare utredning. Omsorgssektionen föreslår därför att kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna under året och återkomma med resultat. Ärendet kommunfullmäktige med förslag om att Solbacken i Länghem ska uppföras som en så kallad ”demensby”. Förslagsställaren bedömer att kommunen genom att samla vård och kompetens kring personer med demenssjukdom på ett och samma boende kan stärka trygghet, säkerhet och kvalitet i omsorgen. Omsorgssektionen delar motionens ambition att stärka omsorgen för personer med demenssjukdom och att skapa trygga och ändamålsenliga boendemiljöer. Enligt socialtjänstlagen (2025:400) ska äldre ges möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, och insatser ska utformas med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) anger att vården ska vara av god kvalitet, säker och bygga på respekt för patientens självbestämmande. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar vikten av anpassade boendemiljöer, personcentrerad omsorg samt tillgång till personal med rätt kompetens. Omsorgssektionen bedömer att förslaget aktualiserar flera strategiska frågor rörande framtida boendeformer, målgruppens storlek, organisatoriska konsekvenser samt behov av specialiserad kompetens. Att upprätta Solbacken som en demensby är av sådan omfattning att det kräver en samlad och fördjupad utredning innan ställning kan tas. Utredningen bör bland annat belysa nuvarande och framtida behov av demensboendeplatser i kommunen, olika former av demensanpassade boendemiljöer inklusive erfarenheter från andra kommuner, konsekvenser för befintliga särskilda boenden, ekonomiska konsekvenser samt krav på bemanning och kompetensförsörjning. Detta för att säkerställa att eventuella beslut är förenliga med kommunens långsiktiga planering, kvalitetssäkring och ekonomiska ramar Beslutet att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ytterligare medför begränsad ekonomisk påverkan inom ramen för ordinarie verksamhet. Eventuella framtida investeringar eller ökade driftskostnader redovisas i samband med att utredningen presenteras. Ärendet bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn eller barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Någon prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys har därför inte bedömts nödvändig. Omsorg för personer med demenssjukdom berör kvinnor och män i hög utsträckning. Utredningen ska beakta jämställdhetsperspektivet samt säkerställa att framtida boendeformer utformas jämlikt och likvärdigt oavsett kön, ålder, funktionsvariation eller annan diskrimineringsgrund. Beslutsgång Slutinstans Status Gun Bylund Fidan Bilalli Sektionschef Verksamhetschef Motion: Solbacken som Demensboende För att möta ett av kommunens satta mål ”Kommuninvånarens perspektiv”, anser jag att vi tydligare ska sätta medborgaren i centrum och i denna motion vill jag särskilt uppmärksamma de av våra medborgare som lider av sjukdomen demens. Jag ser nu den unika möjligheten att samla vår vård och kompetens gällande demens på ett och samma boende i vår kommun. Sammanför vi personal med spetskompetens på ett geografiskt område säkrar vi individens möjligheter till en trygg och säker omvårdad. Därför vill jag att vi säkrar det nya Solbacken som vår kommuns ”Demensby”. Att bygga en demensby gynnar individen då området helt är anpassat efter diagnosen, individen har möjlighet att röra sig fritt på ett stort område både inom och utomhus vilket blir en trygghet både för individen själv samt för anhöriga och personal Med stöd av ovan föreslår undertecknad, kommunfullmäktige beslutar: att Nya Solbacken i Länghem uppförs som ”Demensby” Uddebo den 10 februari 2025 Ellinor Liljegren Kalmár (m) 2026-04-29

§ 90 Sjuhärads samordningsförbund - Årsredovisning och revisionsberättelse 2025 KS/2026:119 Ärendet Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt Borås stad, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner är medlemmar. medborgare ska få samordnat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. Ägarparterna bidrar med var sin del till medlemsfinansieringen och kommunernas andel står i relation till befolkningsmängden vid föregående halvårsskifte. För år 2024 har Tranemo kommun bidragit med 228,2 tkr. Samordningsförbundet redovisar ett överskott på 407 tkr år 2025 och har överlag nyttjat de medel som stått till förfogande för verksamhet i linje med anslagen budget. Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på minst 2.000 tkr för att bedriva sin verksamhet. Vid utgången av 2025 är det egna kapitalet 3.691 tkr. Revisionskontoret på Borås stad. De har bedömt årsredovisningen för 2025 har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av dess resultat och ställning. De gör också bedömningen att styrelsen har utfört sitt uppdrag i enlighet med stadgarna och att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontroller har varit tillräcklig. 2026-04-29 AU § 44, 2026-03-19 Slutinstans Status 2026-03-19

§ 44 Sjuhärads samordningsförbund - Årsredovisning och revisionsberättelse 2025 KS/2026:119 Ärendet Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt Borås stad, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner är medlemmar. medborgare ska få samordnat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. Ägarparterna bidrar med var sin del till medlemsfinansieringen och kommunernas andel står i relation till befolkningsmängden vid föregående halvårsskifte. För år 2024 har Tranemo kommun bidragit med 228,2 tkr. Samordningsförbundet redovisar ett överskott på 407 tkr år 2025 och har överlag nyttjat de medel som stått till förfogande för verksamhet i linje med anslagen budget. Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på minst 2.000 tkr för att bedriva sin verksamhet. Vid utgången av 2025 är det egna kapitalet 3.691 tkr. Revisionskontoret på Borås stad. De har bedömt årsredovisningen för 2025 har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av dess resultat och ställning. De gör också bedömningen att styrelsen har utfört sitt uppdrag i enlighet med stadgarna och att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontroller har varit tillräcklig. 2026-03-19 Slutinstans Status Vår ref: Sanna Pihlajamäki Blomgren Upphandlare Tjänsteskrivelse Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund 2025 Ärendet Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt Borås stad, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner är medlemmar. medborgare ska få samordnat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. Ägarparterna bidrar med var sin del till medlemsfinansieringen och kommunernas andel står i relation till befolkningsmängden vid föregående halvårsskifte. För år 2024 har Tranemo kommun bidragit med 228,2 tkr. Samordningsförbundet redovisar ett överskott på 407 tkr år 2025 och har överlag nyttjat de medel som stått till förfogande för verksamhet i linje med anslagen budget. Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på minst 2.000 tkr för att bedriva sin verksamhet. Vid utgången av 2025 är det egna kapitalet 3.691 tkr. Revisionskontoret på Borås stad. De har bedömt årsredovisningen för 2025 har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av dess resultat och ställning. De gör också bedömningen att styrelsen har utfört sitt uppdrag i enlighet med stadgarna och att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontroller har varit tillräcklig. Beslutsgång Slutinstans Status Konrad Fredh Sanna Pihlajamäki Blomgren Ekonomichef Upphandlare Ämne: Fråga om ansvarsfrihet för 2025 Från: Anna Fagefors <anna.fagefors@sjusam.se> Till: kommunstyrelsen@bollebygd.se <kommunstyrelsen@bollebygd.se>; Borås Stad <boras.stad@boras.se>; Herrljunga kommun <herrljunga.kommun@herrljunga.se>; kommunstyrelsen <ks@mark.se>; Svenljunga kommun Kansliet <kansliet@svenljunga.se>; Tranemo kommun; Ulricehamns Kommun; kommunen@vargarda.se <kommunen@vargarda.se>; koncernkontoret.diarium@vgregion.se <koncernkontoret.diarium@vgregion.se>; Annika Ek <annika.ek@vgregion.se>; Delregional Nämnd Södra <delregional.namnd.sodra@vgregion.se>; koncernekonomi@forsakringskassan.se <koncernekonomi@forsakringskassan.se>; Eriksson Norén Linda (5090) <linda.noren.eriksson@forsakringskassan.se>; Ljungh Christer (4129) <christer.ljungh@forsakringskassan.se>; Sjuhärad <sjuharad@arbetsformedlingen.se> Fråga till förbundets medlemmar om ansvarsfrihet för styrelsen för Sjuhärads samordningsförbund: Årsredovisningen för Sjuhärads samordningsförbund är fastställd, undertecknad av beslutande ledamöter (styrelsemöte 20260202 §4) och revisionsberättelser har inkommit. Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Bifogade underlag för ärendet:  årsredovisning för 2025  två revisionsberättelser  en granskningsrapport Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Med vänlig hälsning, Anna Anna Fagefors, förbundschef 0708-854176 Bryggaregatan 8, 503 38 Borås www.sjusam.se Revisionsber‰ttelse Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund, org. nr 222000-2105, 2025 Revisionsber‰ttelse fˆr Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund, org. nr 222000-2105 Rapport om Ârsredovisningen Uttalanden Vi har utfˆrt en revision och granskning av Ârsredovisningen fˆr Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund fˆr Âr 2025 enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision1. Fˆrvaltningsber‰ttelsen och driftredovisningen har granskats enligt s‰rskild instruktion. Enligt vÂr bedˆmning har Ârsredovisningens balansr‰kning, resultatr‰kning samt noter uppr‰ttats i enlighet med lagen om kommunal bokfˆring och redovisning och ger en i alla v‰sentliga avseenden r‰ttvisande bild av fˆrbundets finansiella st‰llning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat fˆr Âret. Grund fˆr uttalanden Vi har utfˆrt revisionen enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. VÂrt ansvar enligt dessa standarder beskrivs n‰rmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget ‰r utfˆrt utifrÂn opartiskhet och sj‰lvst‰ndighet i fˆrhÂllande till fˆrbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inh‰mtat ‰r tillr‰ckliga och ‰ndamÂlsenliga som grund fˆr vÂra uttalanden. Annan information ≈rsredovisningen innehÂller ocks annan information ‰n balansr‰kning, resultatr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter och denna andra information Âterfinns p sidorna 3-12. Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr denna andra information. VÂrt uttalande avseende Ârsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vÂrt uppdrag ingÂr inte att genomfˆra en revision av denna information, men det ‰r vÂrt ansvar att l‰sa den och ˆverv‰ga om den i v‰sentlig utstr‰ckning ‰r ofˆrenlig med Ârsredovisningens balansr‰kning, resultatr‰kning samt noter. Vid denna genomgÂng beaktar vi ‰ven den kunskap vi i ˆvrigt inh‰mtat under revisionen och bedˆmer om den andra informationen verkar innehÂlla v‰sentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehÂller en v‰sentlig felaktighet, ‰r vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr att Ârsredovisningen uppr‰ttas och att den ger en r‰ttvisande bild enligt lagen om kommunal bokfˆring och redovisning. Styrelsen ansvarar ‰ven fˆr den interna kontroll som den bedˆmer ‰r nˆdv‰ndig fˆr att uppr‰tta en Ârsredovisning som inte innehÂller nÂgra v‰sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag. VÂra mÂl ‰r att uppn en rimlig grad av s‰kerhet om huruvida Ârsredovisningens balansr‰kning, resultatr‰kning, driftredovisning samt noter inte innehÂller nÂgra v‰sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag, och att l‰mna en revisionsber‰ttelse som innehÂller vÂra uttalanden. Rimlig s‰kerhet ‰r en hˆg grad av s‰kerhet, men ‰r ingen garanti fˆr att en revision som utfˆrs enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision alltid kommer att uppt‰cka en v‰sentlig felaktighet om en sÂdan finns. Felaktigheter kan uppst p grund av oegentligheter eller misstag och anses vara v‰sentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan fˆrv‰ntas pÂverka de ekonomiska beslut som anv‰ndare fattar med grund i ovan n‰mnda delar av Ârsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision anv‰nder vi professionellt omdˆme och har en professionellt skeptisk inst‰llning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedˆmer vi riskerna fˆr v‰sentliga felaktigheter i Ârsredovisningens balansr‰kning, resultatr‰kning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag, utformar och utfˆr granskningsÂtg‰rder bland annat utifrÂn dessa risker och inh‰mtar revisionsbevis som ‰r tillr‰ckliga och ‰ndamÂlsenliga fˆr att utgˆra en grund fˆr vÂra uttalanden. Risken fˆr att inte uppt‰cka en v‰sentlig felaktighet till fˆljd av oegentligheter ‰r hˆgre ‰n fˆr en v‰sentlig felaktighet som beror p misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, fˆrfalskning, avsiktliga utel‰mnanden, felaktig information eller Âsidos‰ttande av intern kontroll. o skaffar vi oss en fˆrstÂelse av den del av fˆrbundets interna kontroll som har betydelse fˆr vÂr revision fˆr att utforma granskningsÂtg‰rder som ‰r l‰mpliga med h‰nsyn till omst‰ndigheterna, men inte fˆr att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utv‰rderar vi l‰mpligheten i de redovisningsprinciper som anv‰nds och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhˆrande upplysningar. o utv‰rderar vi den ˆvergripande presentationen, strukturen och innehÂllet i Ârsredovisningens balansr‰kning, resultatr‰kning, driftredovisning samt noter, d‰ribland upplysningarna, och om Ârsredovisningen Âterger de underliggande transaktionerna och h‰ndelserna p ett s‰tt som ger en r‰ttvisande bild. o mÂste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten fˆr den. Vi mÂste ocks informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, d‰ribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika fˆruts‰ttningar som fˆreligger i ett finansiellt samordningsfˆrbund. Fr‰mst att rapporten inte avges av îsakkunnigt bitr‰deî eller st‰llts till îde fˆrtroendevalda revisorernaî. Revisionsber‰ttelse Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund, org. nr 222000-2105, 2025 Revisorns granskning av fˆrvaltningsber‰ttelsen samt driftredovisningen Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr fˆrvaltningsber‰ttelsen samt driftredovisningen och att dessa uppr‰ttas i enlighet med lagen om kommunal bokfˆring och redovisning. VÂr granskning har skett enligt till‰mpliga delar av îInstruktion fˆr granskning av fˆrvaltningsber‰ttelseî samt îInstruktion fˆr granskning av drift- och investeringsredovisningî i Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. Detta inneb‰r att vÂr granskning av fˆrvaltningsber‰ttelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning j‰mfˆrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillr‰cklig grund fˆr vÂra uttalanden. Fˆrvaltningsber‰ttelse har uppr‰ttats i enlighet med lagen om kommunal bokfˆring och redovisning. Driftredovisningen har uppr‰ttats i enlighet med lagen om kommunal bokfˆring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra fˆrfattningar Uttalanden Utˆver vÂr revision av Ârsredovisningen har vi ‰ven utfˆrt en revision av styrelsens fˆrvaltning fˆr Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund fˆr Âr 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamˆter beviljas ansvarsfrihet fˆr r‰kenskapsÂret. Vi bedˆmer ‰ven sammantaget att styrelsen i Sjuh‰rads Samordningsfˆrbund har bedrivit verksamheten p ett ‰ndamÂlsenligt s‰tt och att insatserna som finansierats ‰r i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vÂr granskning i enlighet med Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision, inte noterat nÂgra v‰sentliga brister i fˆrbundets interna kontroll. Grund fˆr uttalanden Vi har utfˆrt revisionen enligt god revisionssed fˆr kommunal verksamhet i Sverige. VÂrt ansvar enligt denna beskrivs n‰rmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi ‰r oberoende i fˆrhÂllande till fˆrbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i ˆvrigt fullgjort vÂrt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inh‰mtat ‰r tillr‰ckliga och ‰ndamÂlsenliga som grund fˆr vÂrt uttalande. Styrelsens ansvar Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr fˆrvaltningen och den interna kontrollen. VÂrt mÂl betr‰ffande revisionen av fˆrvaltningen, och d‰rmed vÂrt uttalande om ansvarsfrihet, ‰r att inh‰mta revisionsbevis fˆr att med en rimlig grad av s‰kerhet kunna bedˆma om nÂgon styrelseledamot i nÂgot v‰sentligt avseende fˆretagit nÂgon Âtg‰rd eller gjort sig skyldig till nÂgon fˆrsummelse som kan fˆranleda ers‰ttningsskyldighet mot fˆrbundet. Rimlig s‰kerhet ‰r en hˆg grad av s‰kerhet, men ingen garanti fˆr att en revision som utfˆrs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att uppt‰cka Âtg‰rder eller fˆrsummelser som kan fˆranleda ers‰ttningsskyldighet mot fˆrbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige anv‰nder vi professionellt omdˆme och har en professionellt skeptisk inst‰llning under hela revisionen. Granskningen av fˆrvaltningen grundar sig fr‰mst p revisionen av r‰kenskaperna. Vilka tillkommande granskningsÂtg‰rder som utfˆrs baseras p vÂr professionella bedˆmning med utgÂngspunkt i risk och v‰sentlighet. Det inneb‰r att vi fokuserar granskningen p sÂdana Âtg‰rder, omrÂden och fˆrhÂllanden som ‰r v‰sentliga fˆr verksamheten och d‰r avsteg och ˆvertr‰delser skulle ha s‰rskild betydelse fˆr fˆrbundets situation. Vi gÂr igenom och prˆvar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna Âtg‰rder och andra fˆrhÂllanden som ‰r relevanta fˆr vÂrt uttalande om ansvarsfrihet. I vÂr granskning skaffar vi oss en fˆrstÂelse av den del av fˆrbundets interna kontroll som har betydelse fˆr vÂr revision av Ârsredovisningen fˆr att utforma granskningsÂtg‰rder som ‰r l‰mpliga med h‰nsyn till omst‰ndigheterna, men inte fˆr att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. BorÂs den dag som framgÂr av vÂr elektroniska signatur Azets Revision & RÂdgivning AB Susanna Everborn SUSANNA EVERBORN Undertecknare 1 Serienummer: 48b696979570d0[…]048bd52fff464 RAPPORT 2025 Granskning av Sjuhärads samordningsförbunds årsredovisning 2026-02-23 Anna Sandström Anna Duong Aleksandra Popovic RAPPORT 2025 (11) 1 Inledning 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Avgränsningar 4 1.3 Revisionskriterier 4 1.4 Ansvarig nämnd/styrelse 4 1.5 Metod 4 1.6 Projektorganisation 4 1.7 Beslut 4 2 Granskningsresultat 5 2.1 Årsredovisning 5 2.2 Förvaltningsberättelse 5 2.3 Ekonomiskt resultat 6 2.4 Balansräkning 6 2.5 Balanskrav 6 2.6 Bedömning av Förbundsstyrelsens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 6 2.7 Övriga iakttagelser 7 2.8 Måluppfyllelse 7 2.9 Intern kontroll 8 3 Sammanfattande bedömning 9BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 1 Inledning Enligt kommunallag (2017:725) ska förbundets revisorer pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna ska även bedöma om års- redovisningen är förenligt med de mål och prioriterade insatser som Förbundsstyrelsen beslutat i verksamhetsplanen för 2025.1 Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Granskning av årsredovis- ningens verksamhetsmässiga måluppfyllelse har genomförts av Borås Stads Revisionskontor och redovisas i innevarande rapport. Granskning av Förbundets räkenskaper genomförs av Försäkringskassans auktoriserade revisor. Årsredovisningen och revisorernas bedömning ska behandlas av varje medlemskommuns Kommunfullmäktige samt Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Syftet är bland annat att ge Kommunfullmäktige och Regionfullmäktige underlag för uppföljning och styrning av den fortsatta verksamheten, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. Det är även ett underlag för respektive medlems ansvarsprövning av Sjuhärads Samordningsförbund. Ställningstagandena i revisorernas revisionsberättelse utgår från en samlad bedömning av all den granskning av förbundets verksamhet som har genomförts under året. 1.1 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att den ska vara ett underlag till revisorernas ställningstagande i revisionsberättelsen gällande ansvarsfrihet. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Är årsredovisningen upprättad enligt gällande lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och rekommendation RKR R15 Förvaltningsberättelse? • Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? (med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar) • Har balanskravet uppfyllts? • Har verksamheten bedrivits på ett sätt som gör att förbundsstyrelsens beslutade mål, finansiella likväl som verksamhetsmässiga, för god ekonomisk hushållning uppnåtts? • Har verksamheten bedrivits med en tillräcklig intern kontroll? Granskning av verksamheten I årets granskning har revisorerna beslutat om en särskild bevakning av förbundets verksam- hetsmål i förhållande till förbundets uppställda mål, delmål och aktiviteter för god ekonomisk hushållning. Granskningen har genomförts genom genomgång av förbundets dokumentation inom området samt genom löpande granskning av handlingar och protokoll. Kompletterande intervjuer med företrädare för förbundet har genomförts. 1 Sjuhärads samordningsförbund, Verksamhetsplan år 2025-2027.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 1.2 Avgränsningar Då upphandlad revisionsbyrå utför räkenskapsrevisionen kommer denna granskning inte att avse räkenskapernas redovisning. Den här granskningen avser de delar av årsredovisningen som inte omfattas av räkenskapsrevisionen (Standard för kommunal räkenskapsrevision). Avgränsningar finns därutöver i samband med Sjuhärads Samordningsförbunds storlek, då man är under tio stycken anställda, gällande väsentliga personalförhållanden. 1.3 Revisionskriterier Granskningen har utförts enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) Finsam, kommunallag (2017:725), tillämpliga delar av lag (2018:597) om kom- munal bokföring och redovisning (LKBR), God revisionssed i kommunal verksamhet samt rekommendation RKR R15 från Rådet för kommunal redovisning. 1.4 Ansvarig nämnd/styrelse Förbundsstyrelsen i Sjuhärads Samordningsförbund är ansvarig. 1.5 Metod Granskningen har utförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning. Avstämning har skett med tjänstepersoner vid Sjuhärads Samordningsförbund. 1.6 Projektorganisation Anna Sandström är granskningsledare och granskningsmedarbetare är Anna Duong och Aleksandra Popovic vid Revisionskontoret. 1.7 Beslut Projektplanen är beslutad av utsedd förtroendevald revisor Bo-Lennart Bäcklund den 14 januari 2026.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 2 Granskningsresultat Kommunerna Vårgårda, Herrljunga, Borås, Tranemo, Ulricehamn, Bollebygd, Mark och Svenljunga bildar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen Sjuhärads samordningsförbund. Styrelsen består av en ledamot och en ersättare från respektive medlem. 2.1 Årsredovisning Enligt 1 kap. 3 § lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska Samord- ningsförbund upprätta en årsredovisning. En årsredovisning ska bestå av: • en resultaträkning, • en balansräkning, • en kassaflödesanalys, • noter, • en driftredovisning, • en investeringsredovisning, och • en förvaltningsberättelse Revisionskontoret bedömer att årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling samt redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. 2.2 Förvaltningsberättelse Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kap. ska en förvaltnings- berättelse innehålla följande delar: • Översikt över verksamhetens utveckling • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Händelser av väsentlig betydelse • Styrning och uppföljning av verksamheten • God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning • Balanskravsresultat • Väsentliga personalförhållanden • Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen ska information lämnas om viktiga händelser som inträffat under året. Revisionskontoret bedömer att Sjuhärads Samordningsförbunds årsredovisning i huvudsak följer den uppställning som anges i 11 kap. i LKBR. Rubrikerna följer numera den ordning som anges i lagstiftningen. Revisionskontoret noterar att väsentliga personalförhållanden är undantagna från redovisning enligt 11 kap. § 6 LKBR. Revisionskontoret konstaterar att förvaltningsberättelsen i Sjuhärads Samordningsförbunds årsredovisning innehåller en sammanställning av mål, projekt och aktiviteter. I årsredovisningen genomförs numera en samlad bedömning om att målen för god ekonomisk hushållning uppnås under 2025. Revisionskontoret bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av förbundets resultat.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 2.3 Ekonomiskt resultat Sjuhärads Samordningsförbund redovisar ett överskott på ca 407 tkr för perioden 2025-01-01 – 2025-12-31. 2.4 Balansräkning Enligt 6 kap. 1 § LKBR ska balansräkningen i sammandrag redovisa kommunens eller Samord- ningsförbundets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Revisionskontoret bedömer att balansräkningen är uppställd enligt LKBR. Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på minst 2 000 tkr för att bedriva sin basverksamhet.2 Det egna kapitalet uppgår per den 2025-12-31 till 3 691 tkr och uppfyller därmed förbundsstyrelsens målsättning. 2.5 Balanskrav Ett samordningsförbund ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet som redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt kommunallagen regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Revisionskontoret noterar att förbundet redovisar ett positivt balanskravsresultat på 407 tkr. 2.6 Bedömning av Förbundsstyrelsens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Från och med år 2006 gäller för samtliga kommuner och samordningsförbund att det ska fastställas mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 1 § kommunallagen. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 6 § första och andra styckena kommunallagen har uppnåtts och följts. Förbundet har i budget och verksamhetsplan 2025–2027 beslutat om ett finansiellt mål och det är att Förbundet ska ha minst 2 000 tkr eget kapital för oförutsedda händelser.3 Det egna kapitalet är 3 691 tkr vid utgången av år 2025. Revisionskontoret noterar att Sjuhärads Samordningsförbunds budget och årsredovisning har en skrivning om god ekonomisk hushållning. Förbundet uppnår det finansiella målet samt redovisar ett positivt resultat för år 2025. Förbundet har numera genomfört en samlad bedömning om att verksamheten når det finansiella och de verksamhetsmässiga målen. Förbundets övergripande mål är att strukturövergripande och individinriktade aktiviteter ökar deltagares möjligheter till förvärvsarbete. Av årsredovisningen framgår att indikator för strukturövergripande insatser är värderingar utifrån parternas bedömningar. Sammantaget, menar förbundet, att svaren ger en övergripande positiv bild av förbundets aktiviteter och upplevs skapa strukturell nytta för de parter som deltar. Detta genom att möjliggöra ett mer förebyggande arbetssätt och genom att uppmärksamma individer som riskerar att hamna mellan olika ansvarssystem.4 2 Årsredovisning 2025, Sjuhärads Samordningsförbund, sid. 4 3 Verksamhetsplan 2025–2027, sid. 4 4 Årsredovisning 2025 Sjuhärads Samordningsförbund, sid. 10.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 2.7 Övriga iakttagelser Enligt förbundsordning för Sjuhärads Samordningsförbund § 13 Budget framgår det att budgeten ska innehålla en detaljerad budget för innevarande budgetår samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Revisionskontoret noterar att budget och verksamhetsplan 2025–2027 innehåller budget för tre år, benämnd Finansieringsplan.5 2.8 Måluppfyllelse Sjuhärads Samordningsförbunds målarbete Sjuhärads Samordningsförbunds förbundsordning utgör grunden för förbundets verksamhet. I verksamhetsplan 2025–2027 har Förbundsstyrelsen beslutat om ett övergripande mål och två delmål. Dessa är:6 Övergripande mål • De strukturövergripande och individinriktade aktiviteterna ökar deltagarnas möjligheter till förvärvsarbete. Indikatorer för att uppfylla det övergripande målet är: ○ Enkäter till medlemmar besvaras med positiva värdeomdömen kopplat till strukturell nytta för olika medlemmar. ○ Progressionsmätning av berörda deltagare påvisar positiv utveckling av de faktorer som enligt evidens ökar sannolikhet för individerna att komma i arbete. Delmål • Parterna nyttjar och följer upp de deltagaraktiviteter som avtalats Både strukturövergripande och individinriktat nyttjas de aktiviteter/insatser som bekostas. Indikator för delmålet är: antalsredovisning enligt uppföljning Finsam. • Förbundet ska ha minst 2000 tkr eget kapital för oförutsedda händelser Budgetens finansiella och verksamhetsmässiga mål följs upp tertialvis. Indikator för delmålet är: ekonomisk redovisning. I linje med målen fastställer Sjuhärads samordningsförbund prioriterade insatser uppdelat i individinsatser samt strukturövergripande aktiviteter i sin verksamhetsplan. Merparten av förbundets aktiviteter är individinriktade. Av förbundets egna medel har 87 % använts till Aktiv Kraft med tillhörande Pulsstöd och Gröna Vägen Framåt, vilket är högre än tidigare år.7 I verksam- heterna används metoder som ACT (Acceptance Commitment Training), Progressionsmätning och Jobmatch Talent.8 Metoderna värderas, enligt förbundets årsredovisning, högt av såväl chefer som personal och deltagare i de olika kommunerna. Förbundet uppger i årsredovisningen att indikatorn för det övergripande målet, de struktur- övergripande och individinriktade aktiviteterna ökar deltagarnas möjligheter till förvärvsarbete, bedömer förbundet att det övergripande målet uppnås för 2025. Totalt har 1 149 deltagare (ej unika deltagare) deltagit i olika strukturövergripande åtgärder under verksamhetsåret.9 5 Verksamhetsplan 2025–2027, sid. 8. 7 Årsredovisning 2025 Sjuhärads Samordningsförbund, sid. 7 9 Verksamhetsplan 2025–2027, sid. 8.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) Förbundet uppger i årsredovisningen att progressionsmätningar har använts som samtals- underlag och stöd för utformning av handlingsplan. Förbundets strukturövergripande insatser har i Finsam noterats till 549 deltagande personer (650 personer år 2024). Budgeterat var 659 personer. Beslut om verksamhetsplan 2025–2027 togs i 22 november 2024. Revisionskontoret noterar att förbundet numera uppger i årsredovisningen huruvida delmålet, parterna nyttjar och följer upp de deltagaraktiviteter som avtalats, uppnås. Enligt förbundet så följs det upp via utförarnas rapporter under året som lyfter både framgångsrika arbetssätt och utmaningar.10 I årsredovisningen redovisar förbundet att ekonomin är i balans och förbundets eget kapital skapar handlingsfrihet och medger fortsatt verksamhetsdrift och projektdrift. Det egna kapitalet är 3 691 tkr per 31 december 2025. Revisionskontoret noterar att förbundet numera uppger i årsredovisningen att delmålet, förbundet ska ha minst 2000 tkr eget kapital för oförutsedda händelser, uppnås. Sammanfattningsvis konstateras att Sjuhärads Samordningsförbund i huvudsak har redovisat vad de gjort under året för att uppnå det övergripande målet och två delmål. Förbundet redovisar numera i årsredovisningen en bedömning huruvida de mål som satts upp i verksamhetsplan 2025–2027 har uppnåtts. 2.9 Intern kontroll Grundläggande granskning av styrning och intern kontroll syftar till att översiktligt bedöma om det finns systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner som på en rimlig nivå säkerställer att:11 • verksamheten lever upp till målen och är effektiv, • informationen om verksamheten och om den finansiella rapporteringen ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig, • de regler och riktlinjer som finns för verksamheten följs. Förbundsstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundsordning samt verksamhetsplan. Förbundsstyrelsen för Sjuhärads Samordningsförbund har vidare ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfreds- ställande sätt. Sjuhärads Samordningsförbund har en plan för intern kontroll, innehållande åtta kontrollmoment, för 2025 som antagits av Förbundsstyrelsen 29 maj 2024. Förbundsstyrelsen har genomfört en egen riskanalys som legat till grund för internkontrollplanen. Sjuhärads samordningsförbund har genomfört löpande uppföljning av den interna kontrollen, tre gånger under året, och rapporterat till Förbundsstyrelsen. Uppföljning av den interna kontrollen är beslutad av Förbundsstyrelsen den 17 december 2025. 11 God revisionssed i kommunal verksamhet 2022, sid. 43BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) 3 Sammanfattande bedömning I granskning av Sjuhärads Samordningsförbunds årsredovisning ska revisorerna i huvudsak utgå ifrån lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, lag om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationen RKR R15 från Rådet för kommunal redovisning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i redovisningen är förenligt med de mål som förbundsstyrelsen beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är förbundsstyrelsens analys i förvaltningsberättelsen. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redo- visning och analys i årsredovisning och bokslut samt de kontroller som utförs av olika underlag. Den interna kontrollen bedöms utifrån riskanalys, plan för intern kontroll samt dess uppföljning. I den sammanfattande bedömningen ingår i förekommande fall också granskningsresultat från granskning av bevakningsområden. Granskningen visar att förbundets årsredovisning i huvudsak är upprättad i enlighet med de krav som finns för resultat- och balansräkning. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Sjuhärads samordningsförbunds resultat och ställning. Revisionskontoret bedömer att årsredovisningen i dessa avseenden har upprättats i enlighet med LKBR och god redovisningssed. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. För helåret 2025 redovisar förbundet ett överskott. Revisionskontoret noterar att förbundet re- dovisar ett positivt balanskravsresultat om 407 tkr. Sjuhärads Samordningsförbund har i Verksamhetsplan 2025–2027 beslutat om ett övergripande mål och två delmål. Samordningsförbundet har överlag redovisat vad de gjort under året för att uppnå det övergripande målet och delmålen. Förbundet redovisar numera en bedömning i årsredovisningen om att de mål som satts upp i Verksamhetsplan 2025–2027 har uppnåtts. Revisionskontoret noterar att Sjuhärads Samordningsförbunds verksamhetsplan och årsredo- visning 2025 har en skrivning om god ekonomisk hushållning. Revisionskontoret konstaterar att förbundet uppnår sitt finansiella delmål. Förbundet har numera uttryckt en samlad bedömning om att man når kraven för god ekonomisk hushållning. Sjuhärads Samordningsförbund har en plan för intern kontroll för 2025 som antagits av förbunds- styrelsen. Styrelsen har genomfört en egen riskanalys och den är dokumenterad. Sjuhärads Samordningsförbund redovisar uppföljningen av intern kontroll löpande på styrelsemöten under året. Uppföljning av den interna kontrollen är beslutad av förbundsstyrelsen den 17 december 2025.BORÅS STAD RAPPORT 2025 (11) Revisionskontoret bedömer att Sjuhärads Samordningsförbund inom ramen för årsredovisningen redogör för väsentliga händelser och lämnar genom sin förvaltningsberättelse en översiktlig redogörelse över hur förbundets verksamhet utvecklats under året. Förbundet redovisar numera i årsredovisningen en bedömning huruvida de mål som satts upp i verksamhetsplan 2025–2027 har uppnåtts. Samtliga av Förbundets mål anses vara uppfyllda. Revisionskontorets samman- tagna bedömning är att verksamheten har skötts ändamålsenligt samt från ekonomisk synpunkt tillfredsställande. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig. Borås 2026-02-23 Andreas Ekelund, Revisionschef, Revisionskontoret Borås Stad Anna Sandström Certifierad kommunal yrkesrevisor, Revisionskontoret Borås StadBORÅS STAD Besöksadress Sturegatan 42 Postadress 501 80 Borås Telefon 033-35 71 56 E-post revisionskontoret@boras.se Webbplats boras.se/stadsrevisionen Sida 1 Årsredovisning 2025 Beslutas av styrelsen 2026-02-02 Sida 2 Innehållsförteckning sidor Sida 3 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för år 2025. Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt Borås Stad, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Presidium bildas av ordförande och vice ordförande. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli. Uppdrag Samordningsförbundens uppgift är i första hand att finansiera insatser för att medborgare ska få samordnat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna, till största del utfört av personal med anställning i Sjuhärads olika kommuner. Basverksamheten är Aktiv Kraft som utförs i alla Sjuhäradskommuner. Inom Aktiv Kraft kan extra Pulsstöd ges för en begränsad målgrupp. Gröna Vägen framåt finns i Borås med Sjuhärad som upptagningsområde för en målgrupp med stressutlöst psykisk ohälsa. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre och har under året avslutat ett projekt. Det strukturella handlar främst om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Ägarparterna bidrar med varsin del till medlemsfinansieringen och för kommunerna står deras andel i relation till befolkningsmängd vid föregående halvårsskifte. Årets medlemsfinansiering är totalt 17670 tkr. Ytterligare medel tillförs genom ESF-projektet Vilja som beviljades under den tid då Nationella Rådet rekommenderade samordningsförbund att söka medel från Europeiska socialfonden. Utöver 17,6 milj. i förbundsfinansiering tillkommer ränteintäkt och 4,6 milj. socialfondsmedel. Verksamhetsidé och vision Genom Sjuhärads samordningsförbund kan de fyra ägarparterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en smidig samarbetsform. Samordningsförbundet är ett sätt att finansiera rehabilitering och ett sätt att arbeta för nytänkande och flexibilitet genom att pröva nya vägar att arbeta och tillsammans göra det som ingen enskild part har ansvar för att göra. Samverkande professioner och organisationer skapar gemensam syn kring olika behov och förbättrar sätt att stärka individens aktivitetsförmåga. Gemensam kraft med människans möjligheter i fokus! Sida 4 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling Belopp i tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkt från medlemmar rad 1 Externa projekt mm rad 2 +17 670 +4 720 +18 022 +4 932 +19 011 +2 685 +19 032 +5 988 +19 032 +10 859 Verksamhetens kostnader -21 983 -22 708 -22 501 -25 020 -29 798 Årets resultat 407 246 - 805 0 93 Soliditet 3691/ 9851 37% 3284/ 11708 28% 3038/ 9554 32% 3843/ 12 802 30% 3843/ 15 140 25% Antal anställda 0 0 0 0 0 Sjuhärads samordningsförbund har nyttjat de medel som medlemmarna ställt till förbundets förfogande. Verksamhetsplanen beräknade dock en minskning av det egna kapitalet, men delar av årets beräknade kostnader har täckts inom aktuell projektdrift och projektet ger ett överskott vilket gör att det egna kapitalet ökar. Egna medlemsanslag har återigen varit lägre än under föregående år. Även externa medel har varit lägre än året dessförinnan. Basverksamhet har bedrivits kontinuerligt och kompetensutvecklings- insatser har tillförts genom projektdrift. Verksamhetsresultatet för 2025 är 407 tkr. Det är förbundets samlade bedömning att verksamheten når såväl de finansiella som verksamhets- mässiga målen och att kraven för god ekonomisk hushållning därmed kan anses vara uppfyllda. 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Styrelsen har sedan tidigare bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på minst 2000 tkr för att bedriva sin basverksamhet. Förbundet har ett utgående eget kapital om 3691tkr. Enligt Nationella Rådets riktlinjer om rimligt kapital (den så kallade trappan) skulle förbundet kunna hålla ett eget kapital om totalt 2867 tkr relativt parternas egna medel. Förbundet har därutöver verkat med ESF-medel om 4,6 miljoner vilket kan motivera att förbundet har ett eget kapital i överkant sett till trappan. En motsvarande trappmodell finns inte för ESF-drift, men skulle omräknat som egen drift motivera ett ytterligare eget kapital om 920tkr och enligt denna räknemodell har förbundet ett välbalanserat eget kapital. Att driva projekt med ESF-medel innebär en ekonomisk risk som upphör först när projektet avslutats sett till det finansierande program inom EU som styr ansökan och utbetalningar. Det egna kapitalet kommer att sänkas i takt med att programmen successivt inaktualiseras och att kvarvarande risker därmed kan avskrivas. Medel från ESF har påverkat ekonomin positivt och frigjort eget budgetutrymme genom att personalkostnader som förbundet annars skulle ha täckt har kunnat hanteras inom projekt. Utöver inlånad personal har ordinarie medarbetare vid förbundets kansli även genomfört delar av kompetensutvecklingsinsatser inom projektet och projektledning. Kompetensutvecklingsprojektet Sida 5 har också tillfört flera utbildningar som efterfrågats för kommunanställda vilket gör att förbundets kostnader minskats samtidigt som antalet budgeterade utbildningsplatser och strukturövergripande insatser har uppnåtts. Enda skillnaden är en budgetförskjutning. Investeringar har i likhet med tidigare år varken planerats eller skett under året. 1.3. Händelser av väsentlig betydelse Merparten av förbundets aktiviteter är avtalade att utföras mot en fast årsersättning till den part som utför insatserna. Utförarmodellen skapar enkelhet och en stabil grund och innebär få riskmoment för förbundet i både utförande och ekonomiskt utfall. Avtalen är inte personknutna men personal- förändringar eller omorganisering hos utförare påverkar samtidigt ändå utförandet. Spridning av verksamheter och metoder har skett till andra samordningsförbund och till enskilda kommuner utanför Sjuhärad. För kansli och projektdrift har personella resurser funnits avtalade. I alla verksamheterna sker tillämpning av verkningsfulla evidensbaserade metoder. Metoder som använts mest utbrett är ACT (Acceptance and Commitment Training) som enligt evidens kan öka deltagarens psykologiska flexibilitet genom acceptans- och mindfulnessövningar i kombination med beteendeförändring. Progressionsmätning är en självskattningsmodell som arbetats fram av Vaeksthusets forskningscenter och passar väl för att skapa individuella handlingsplaner baserat på deltagarens egna utvecklingsbehov. Jobmatch Talent profilanalyser har använts för att ge deltagare mer insikt om sina egna egenskaper i relation till arbete. Metoderna värderas fortsatt högt av såväl chefer som personal och deltagare i de olika kommunerna. Både deltagare och personal intygar att det gett dem bra verktyg för insikt och förändring. ESF projekt Vilja som beviljades 2023 (i enlighet med då rådande nationell rekommendation) avslutas vid årsskiftet 2025. Ersättning för kostnader inom det pågående projektet baseras på en blandning av schablonbelopp och faktiska kostnader. Projektredovisning och ansökan till finansiär om utbetalning för att täcka projektets kostnader sker efter att förbundet betalat. Formerna gör att avräkning släpar tills allt är avräknat gentemot ESF och personal finns delvis kvar i början av 2026. 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten Medlemmarna samlades i mars till samråd om ägarparternas behov av olika insatser och riktning. Merparten av ägare hade till mötet utsett andra representanter än den person som är styrelseledamot, vilket bedöms som positivt för förankring, kunskapsspridning och att resurser ska kunna nyttjas på bästa sätt utifrån medlemmarnas behov. Förbundets beredningsmöten har under året varit digitala, förutom ett möte som hölls gemensamt med styrelsen. Styrelsen har hållit sex styrelsemöten. I mars kombinerat med medlemsmötet och i juni med att träffa beredningsgruppen. Både ordinarie och ersättare har blivit kallade till möten. Styrelsen har en jämn könsfördelning (inom 40/60 intervall) och har bestått av följande ledamöter: Ann-Charlotte Angren, Arbetsförmedlingen ord. Jonas Ryhr, Arbetsförmedlingen ers. Lars-Erik Olsson (S), Bollebygds kommun ord. Ewa-Maria Andorff-Ripa (SD), Bollebygds kommun ers. Sida 6 Marie Samuelsson (S), Borås Stad ord. Birgitta Bergman (M), Borås Stad ers. Cecilia Dahlquist, Försäkringskassan vice ordförande tom maj Linda Norén Eriksson, Försäkringskassan, ny ledamot och vice ordförande from juni Lovisa Ekelin Wiefel, Försäkringskassan ers. Carina Fredriksen (S), Herrljunga kommun ord. Magnus Lennartsson (SD), Herrljunga kommun ers. Yasin Abbes (S), Marks kommun ord. Elise Benjaminsson (M), Marks kommun ers Kjell Persson (M), Svenljunga kommun ord. Kerstin Göss-Lindh (S), Svenljunga kommun ers. Eva-Karin Haglund (S), Tranemo kommun ord. Kathleen Wireklev (M), Tranemo kommun ers. Ireen Wolter (L), Ulricehamns kommun ord. Tommy Mårtensson (S), Ulricehamns kommun ers. Arne Olsson (KD), Vårgårda kommun ord. Johan Larsson (S), Vårgårda kommun ers. Leif Dahl (S), Västra Götalandsregionen, Ordförande Annette Carlson (M), Västra Götalandsregionen ers. Ordförande har tillsammans med vice planerat för styrelsens kallelser etc i rollen av presidium. Ordförande avgör i vilken utsträckning ledamöter och ersättare får delta i styrelsemöten på distans. Distansmöten har inte genomförts under året. Styrelsen förnyade i mars attest- och delegationsordning samt påbörjade riskbedömning och uppdatering av plan för internkontroll. Reviderad internkontrollplan beslutades i juni. Styrdokument för arbetsmiljö fortlöper oförändrat och årets granskning av dataskydd är genomförd utan behov av åtgärder. Förbundets Dataskyddsombud verkar som tidigare genom Boråsregionen. Ett av de två ombuden avslutade sin anställning i december och förbundet har endast ett dataskyddsombud till dess att en efterträdare formellt har tillträtt tjänsten hos Boråsregionen och utsetts till ombud för förbundet av samordningsförbundets styrelse. Förbundets medlemmar höll personal för kansliet enligt antagna riktlinjer och medlemmarna har ansvarat som huvudmän för verksamheter till målgruppen i respektive kommun. Avtalade utförare har ansvarat för uppföljning av lokalt deltagande individer i verksamheterna. Avidentifierade progressionsmätningar och antal som rapporterats till kansliet har sammanställts i uppföljning Finsam. Bokföring och redovisningstjänster har köpts av ekonomiservice i Mariestad genom Västra Götalandsregionen. Borås stad har administrerat styrelsens arvoden. Förbundet har haft konton i Swedbank. Sida 7 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Uppföljning av verksamheten Merparten av kostnaderna har riktats individinriktat. Kvinnor och män i ålder 16 - 64 år har deltagit. Av förbundets egna medel har 87 % använts till Aktiv Kraft med tillhörande Pulsstöd och Gröna Vägen Framåt, vilket är högre än tidigare år. Sett till total drift inklusive projekt är andelen lägre (69%, men fortsatt högre än föregående år) eftersom projektdriften riktats till kompetensutveckling av personal vilket samtidigt indirekt gynnat målgruppen. Aktiviteter har funnits avtalade i enlighet med verksamhetsplan. Utbud av aktiviteter har anpassats efter lokala behov och förutsättningar. Samtliga aktiviteter har varit öppna för personer i Sjuhärad oavsett boendekommun. Det sker en låg grad av flöden mellan kommunerna med undantag för Gröna vägen framåt, som har drygt 10% inresande. Enligt indikatorer kommer deltagarna närmare arbete genom de insatser som sker och myndigheterna får underlag för fortsatt handläggning och stöd till berörda individer. Progressionsmätningar har använts som samtalsunderlag och stöd för utformning av handlingsplan. Unga i ålder 20 - 30 med funktionsnedsättning har i enlighet med verksamhetsplanen kunnat få ett utökat stöd enligt pulsmodellen. Att prioritera långsiktigt stöd till den särskilt utsatta målgruppen beräknas motsvara två inskrivna i Aktiv Kraft. När Pulsmodellen tillämpas för unga med funktionsnedsättning begränsas alltså antalet unika individer som kan ta del av insatser. Antalet platser som tagits i anspråk understiger budgeterat antal platser med 17%, medan antalet strukturövergripande deltagare är 64% högre än budgeterat. Målgrupper I prerehabiliterande individinriktade insatser har 375 kvinnor och 174 män deltagit, vilket är några färre än föregående år då 426 kvinnor och 224 män deltog. Andelen kvinnor är med andra ord fortsatt högre än andel män. Flera av deltagarna vill inte definiera sig som kvinna eller man, ser sig som ickebinära, eller vill definiera sig med ett annat kön än det kön de har. Samtliga mätningar utgår från deltagares kön enligt personnummer. Deltagande personer kan vara 16 - 66 år, aktuella hos minst två medlemmar, eller riskerar att bli aktuella hos minst två. Deltagare är vanligen arbetslösa och ej omedelbart anställningsbara. Oftast med sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad av debut, i arbetslivet. Förbundet ställer upp ett antal kriterier som ska vara ordnade inför deltagande och remittenter har generellt svarat upp väl till urval av målgrupp och stöd så att målgruppen ska kunna ta del av rehabiliteringsinsatsen. I den verksamhet som uteslutande riktas till personer med stressutlöst psykisk problematik har 97% av alla deltagare ersättning från Försäkringskassan under tiden för deltagande. I basverksamheterna fördelas försörjningsformen i samband med inkomna remisser enligt följande: 52% uppbär sjukpenning, 15% Aktivitetsersättning och 10% Aktivitetsstöd. 18% har försörjningsstöd och övriga 5% egen försörjning eller annat. Sida 8 Utöver den direkta målgruppen enligt ovan har också personer med offentlig anställning utbildats, främst genom förbundets projekt Vilja. Personerna inbjuds genom sin roll i arbetslivet och deras arbetstid har bekostats av respektive arbetsgivare. För strukturövergripande verksamhet registreras antal utan könsfördelning i uppföljning Finsam. Antalet deltagare i strukturövergripande insatser är registrerat till 1149 personer. Insatser Samtliga parter har möjlighet att remittera till alla verksamheter. Aktiv kraft har bestått av enskilda samtal kombinerat med olika aktiviteter som inkluderar ACT, arbetsmarknadskunskap, promenader ”walk and talk”, naturvistelse, yoga och träning på gym – med stor lokal variation. Individuella avstämningar har skett i intervall om ca sex veckor. Under året har ett antal aktiviteter vidareutvecklats. Några har inlett samarbeten med arbetsplatser för att minska avståndet från pre-rehabiliterande insatser till arbetsträning. Andra aktiviteter har bestått i att göra enklare uppdrag åt en reell arbetsplats på plats i egna lokaler. Även jobbskuggning, studiebesök mm har gett deltagare möjligheter till riktiga kontakter med arbetslivet. Även skapande verksamhet har genomförts i samarbetsformer och på platser som leder till nya sociala kontakter eller insikt i olika yrken. Metoden Pulsstöd för unga med funktionsnedsättning har byggt på aktivitetsutbudet i Aktiv Kraft med mer långtgående stöd. Individuella handlingsplaner har upprättats, följts upp och reviderats under de maximalt 12 månader som deltagande fått stöd enligt Puls. Flerpartssamtal har hållits återkommande under aktivitetsperioden. Gröna Vägen Framåt har bedrivit verksamhet i Björbostugan och i den omgivande naturen riktat till personer med stressutlöst psykisk ohälsa. Målgruppen har varit mer restriktivt hållen än för deltagande till andra aktiviteter. Deltagare har arbetat utifrån egna handlingsplaner med stöd av arbetsprofilanalyser kombinerat med ACT och arbetstränande naturbaserade aktiviteter. Projekt Vilja med medel från ESF har utbildat personal i att bygga inre styrka för eget professionellt omdöme och stärka deras relationsarbete för mer välfungerande lagarbete. Därtill har utbildats i att öka pedagogiska förmågor för att ge andra individer stärkt ställning på arbetsmarknaden och skapa en god arbetsmiljö. Utbildningar till personal har stärkt förutsättningarna att diskutera egenskaper, likheter och olikheter samt hur olika egenskaper kan vara till nytta inom olika yrkesroller. Inom alla förbundsfinansierade aktiviteter har ACT, Acceptance Commitment Training, tillämpats. Kunskap varvas med övningar som metod i separata aktiviteter och som generella förhållningssätt. JobMatch Talent profilanalyser har getts till ett urval av deltagare. Progressionsmätning har använts som metodmaterial för samtal, underlag för att skapa individuella handlingsplaner samt för att mäta och stimulera progression mot arbete i alla verksamheter. Deltagares progressionsmätningar legat till grund för mätning av indikatorer för progression mot arbete. Verksamheterna och projektet har drivits processinriktat med jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling som grundvärden för mer hållbarhet i arbetslivet. Beredningsrepresentanter har genomfört möten med fokus på frågor från styrelsen och att förnya formerna för förbundets beredning. Kanslipersonal har även medverkat till kunskapsspridning i samband med möten, konferenser osv som andra arrangerar men enbart de möten och utbildningar som arrangeras genom förbundets kansli och projekt har rapporterats som deltagare till uppföljning Finsam. Sida 9 Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Förbundets övergripande mål är att strukturövergripande och individinriktade aktiviteter ökar deltagares möjligheter till förvärvsarbete. Indikatorer ska vara att parterna värderar att den strukturella nyttan bidrar till måluppfyllelse (se nästa rubrik) tillsammans med att deltagare själva skattar en progression mot arbete; De fyra frågor i skattningen som ger starkast indikation på individers utveckling närmare arbete är enligt tidigare extern utvärdering följande: Hur väl vet du vad du ska göra för att förbättra dina möjligheter att få ett jobb?, Hur väl tror du att du kan klara ett arbete?, Hur tycker du din hälsa som helhet är (fysiskt och psykiskt) i förhållande till att kunna sköta ett arbete? samt Hur bra är du på att samarbeta med andra? Avidentifierade uppgifter om progressionsmätningar med minst två kompletta skattningar har legat till grund för analyser av progression mot arbete. Det förekommer att individer uppger sig inte kunna skatta vissa värden och underlag för mätning nås enbart för deltagare som gjort minst två skattningar. Andelen respondenter är i likhet med föregående år sammantaget drygt 38%. På individnivå finns skattningar över hela skalan och värden som är både ökande och minskande. Spridningen ligger mellan minus 6 och plus fjorton. För en individ som har svag insikt om egna förmågor kan en sänkning indikera en utveckling, men på gruppnivå indikerar ökning positiv utveckling. Det finns skillnader på gruppnivå mellan olika verksamheter. På gruppnivå sker sammanräknat i samtliga aktiviteter en ökning av hur högt individer skattar sig på dessa frågor. Budgeterat totalt antal i individinriktade aktiviteter var 659 personer (samma antal som för 2024). Verksamheterna har totalt nyttjats av 375 kvinnor och 174 män, vilket är lägre än 2024, då antalet totalt var 426 kvinnor och 224 män. Antalet är totalt deltagarantal och inte unika individer. Utöver att progressionsmätning som indikator påvisar stärkt utveckling finns också direkta förändrade förutsättningar som påvisar framgång. Av alla rapporterade individer går 29 personer vidare till arbete eller studier direkt efter insatsen. Av utskrivna noteras 14 individer vidare till studier och 15 till arbete, vilket i båda fallen är fler än år 2024 trots ett lägre antal individer totalt i verksamhet. Därutöver är 10 personer aktivt arbetssökande och 16 personer i arbetsträning efter avslutad aktivitet. Totalt har 30 % personer avslutats till Gemensam Kartläggning Arbetsförmedling/Försäkringskassa, 23% till Arbete, studier, aktivt arbetssökande och arbetsträning. 41% har gått vidare till fortsatt rehabilitering och 6% har avslutats mot annat. I utförarnas rapporter för året lyfts både framgångsrika arbetssätt och utmaningar: Tydlig uppföljning och avstämning med remittenter bedöms som avgörande för att skapa samsyn kring deltagarens fortsatta process. Digitala möten har fungerat väl och är i flera fall det enda alternativet för myndigheters handläggare. Svårigheter att få kontakt med remittenter, inom regionen men även från andra myndigheter, har i vissa fall identifierats som ett hinder. Metoderna som ska användas lyfts som betydelsefulla. Deltagarnas möjlighet att hitta varandra i gruppaktiviteter bedöms ofta ge stor påverkan på deras utveckling, i vissa fall större än en enskild handläggarkontakt. En positiv erfarenhet är att vissa deltagare har kunnat erbjudas förlängd tid i verksamheten. Detta har beviljats när progression och närvaro har varit tydlig, men där deltagaren samtidigt haft behov av ett extra varsamt och anpassat tempo. I vissa fall har insatser behövt Sida 10 förlängas med flera veckor, ibland upp till en månad, för att deltagarna inte ska tappa tempo i sin progression i väntan på gemensam kartläggning. Bland de främsta utmaningarna som lyfts är att många deltagare som remitteras till verksamheten har omfattande och komplexa hälsoutmaningar. Samordnare beskriver att remitteringar i allt större utsträckning gäller personer med multiproblematik, vilket innebär ett ökat stödbehov. Detta kan göra det svårt att delta fullt ut trots att aktiviteterna är utformade med låg tröskel. Samtidigt finns ofta en stark motivation hos deltagarna att delta för att få ingå i ett sammanhang, vilket ställer höga krav på verksamheterna att kunna möta anpassning och flexibilitet. Ett viktigt framgångsområde som lyfts utöver specifika metoder är nära och kontinuerligt stöd till deltagare, där balansen mellan att vara stöttande och samtidigt utmanande är central. I verksamheter där ansvarig handläggare inte är delaktig i utförandet av aktiviteterna beskrivs svårighet i aktivitets- förändring från mer lågintensiva insatser, som promenader eller avslappning, till tydligare gruppbaserad aktivitet, framför allt för deltagare som upplever svårigheter i sociala sammanhang. Avslutningsvis uttrycks stolthet över att flera deltagare under året har gått vidare till både studier och arbete. I flera fall har då vägen inneburit längre processer och återkommande insatser. Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Strukturövergripande redovisas deltagare endast till antal, men det är en övervägande andel kvinnor som medverkat. Antalet deltagare som registrerats i uppföljning Finsam är 1149 personer sammanräknat projekt och ordinarie budget för strukturövergripande insatser. Förbundets övergripande mål är att såväl strukturövergripande som individinriktade aktiviteter ökar deltagares möjligheter till förvärvsarbete. Indikator för strukturövergripande insatser är värderingar utifrån parternas bedömningar; Sammantaget ger svaren en övervägande positiv bild av förbundets aktiviteter. Aktiviteterna upplevs i stor utsträckning skapa strukturell nytta för de parter som deltar, bland annat genom att möjliggöra ett mer förebyggande arbetssätt och genom att uppmärksamma individer som riskerar att hamna mellan olika ansvarssystem. Aktiviteterna bedöms också i hög grad utgöra en god grund för samarbete mellan parterna. Samverkan lyfts fram som värdefull, särskilt i relation till individens behov, och flera svar från enkäten pekar på att arbetssätten stärker gemensamma processer och bidrar till bättre helhetslösningar. Samarbetet beskrivs som genomgående positivt och som något som gynnar både organisationer och individer. En medlem lyfter dock att personliga kontakter med samverkansparter är främsta grunden till gott samarbete. När det gäller nyttan av förbundets kompetensutveckling framkommer att den i stor utsträckning upplevs som betydelsefull och i vissa fall avgörande för vidareutveckling av verksamheter. Även parter som inte med egen personal tagit del av kompetensutvecklingsinsatser värderar nytta med kompetensutvecklingen och lyfter det som att stödja verksamhetens intention och riktning. Arbetsmarknadsenheterna hos kommunerna har exempelvis utbildats i flera evidensbaserade metoder som de förväntas använda till förbundets deltagare. Genom ESF-projekt Vilja genomfördes även en gemensam metoddag för personal. Erfarenhetsutbytet har rapporterats stimulera verksamhetsutveckling i flera kommuner. Flera verksamheter har också genomfört studiebesök sinsemellan på egna initiativ. Sida 11 Övergripande visar enkätsvaren att måluppfyllelsen bedöms som god, med ett tydligt värde i både nuvarande arbete och att det finns potential för fortsatt utveckling av samverkan, kompetens och strukturell nytta. Fristående utvärdering visar därutöver att projektet har god måluppfyllelse och att effekter på kort sikt uppnås. Bestående resultat och måluppfyllelse på längre sikt beror på hur förvaltandet sker. Implementering kan till viss del försvåras av att förbundet inte längre kan stödja genom ESFprojekt. Balanskravsresultat +407 tkr Årets resultat enligt resultaträkningen - 0 Samtliga realisationsvinster +0 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -/+ 0 Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- 0 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = +407 tkr Balanskravsresultat 1.6. Väsentliga personalförhållanden Förbundet har inga egna anställda. Tjänster har varit avtalade till kansli i enlighet med antagna riktlinjer för rekrytering av personal. Avtalen har omfattat både hel och deltider. Förbundschef har ansvarat för förbundets övergripande förvaltning enligt styrelsens anvisningar och har på deltid medverkat i förbundets ESF-projekt när ordinarie projektledare inte varit i tjänst eller arbetat i lägre omfattning än planerat. Ekonom och Administratör ansvarade tillsammans med Projektledare för redovisning i projektet. Kompetensutvecklingsinsatser genom projektet har genomförts av fem projektmedarbetare. Projektet har även anlitat externa tjänster som komplement till avtalad personal. Förbundets styrelse är inte formell arbetsgivare, men ett arbetsmiljöansvar följer med kansliets drift. Förbundet hyr lokaler för kansliet genom en extern hyresvärd och har därmed egna ytor för kontor och mindre möten, utbildningar etc. Kansliets lokaler har också återkommande nyttjats till olika möten och samlingar för projektet och till möten i medlemmars egen regi samt till nätverksträffar. 1.7. Förväntad utveckling Beredningsgrupp och styrelse förväntas fortsätta sin gemensamma dialog om utveckling av förbundet, strukturella behov, rutiner för drift och uppföljning mm. Medlemmar har tillfrågats om önskemål framöver. Inför framtiden efterfrågas ytterligare förstärkning av den strukturella nyttan genom bland annat ökad strategisk samverkan mellan förbundets parter samt utvecklad samverkan på individnivå. Förbundet kan ha nytta av att utöka sin omvärldsbevakning i fråga om hur andra förbund arbetar. Det finns även önskemål om forum för chefer som kan bidra till gemensamt lärande och stärkt ledningsperspektiv. Vidare lyfts behovet av att tydligare synliggöra och visualisera pågående insatser, exempelvis via hemsidan, för att bättre marknadsföra det stöd som finns. En annan utvecklingsfråga som lyfts är målgruppsdefinitionen, där det finns önskemål om att se över möjligheten att inkludera språksvaga individer i vissa insatser. Sida 12 Verksamheterna Aktiv kraft, Pulsmetoden i varje kommun och Gröna Vägen Framåt beräknas fortsatt drivas som gemensam stadigvarande basresurser för området. Utifrån vad parter och deltagare har behov av kan förbundets basverksamheter försiktigt omdanas när det finns nya behov eller sker samhällsförändringar. Avsikten är att fortsätta tillämpa evidensbaserade metoder för att stärka deltagare och strukturövergripande utveckling. Medlemmar lyfter även behov av fortsatt kompetensutveckling för personal. Detta kan gälla både avtalade metoder som ACT och Jobmatch talent, och övrigt som exempelvis inom coaching, motiverande samtal samt professionellt bemötande av personer med psykisk ohälsa. ESF-projekt är inte längre verksamma med aktiviteter eller kompetensutveckling och efter det sista projektets slutredovisning under 2026 kommer en successiv utfasning av uppbokningar för projektrisker och anpassningar av styrdokument. Utfasning behöver stå i relation till de perioder som styr finansierande program. 2. Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kr. Utfall Utfall jan-dec 2025 jan-dec 2024 Intäkter VILJA 4 622 714,00 4 718 108,00 Övriga intäkter -10,24 Not 1 -13,95 Summa Verksamhetens intäkter 4 622 703,76 4 718 094,05 Kostnader Arvoden -181 428,92 -162 726,69 Reseersättning -12 400,97 -9 836,21 Sociala avgifter -51 849,00 -38 762,00 Övriga Personalkostnader -1 142 476,27 -1 152 957,59 Verksamhetsanknutna kostnader -20 112 097,49 Not 2 -20 859 461,13 Lokalkostnader -190 352,00 -177 439,99 Övriga kostnader -291 096,40 Not 3 -303 605,40 Summa Verksamhetens kostnader -21 981 701,05 -22 704 789,01 RES1 Verksamhetens nettokostnad -17 358 997,29 -17 986 694,96 Erhållna bidrag från huvudmännen 17 670 000,00 18 022 000,00 Övriga finansiella intäkter 97 873,83 214 285,65 Övriga finansiella kostnader -1 755,50 -3 405,55 Summa Finansiella intäkter/kostnader 17 766 118,33 18 232 880,10 RES2 Res före extraordinära poster o spec beslut 407 121,04 246 185,14 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT 407 121,04 246 185,14 Sida 13 3. Balansräkning Belopp i kr. Ingående balans Förändring Utgående balans 2025-01-01 2025-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Fordningar och kassa Fordringar 4 294 177,00 -1 798 853,00 2 495 324,00 Not 1 Kassa och bank 7 414 219,07 -58 541,54 7 355 677,53 Not 2 Summa fordringar och kassa 11 708 396,07 -1 857 394,54 9 851 001,53 SUMMA TILLGÅNGAR 11 708 396,07 -1 857 394,54 9 851 001,53 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital 3 284 068,63 0,00 3 284 068,63 Periodens resultat 407 121,04 407 121,04 Summa Eget kapital 3 284 068,63 407 121,04 3 691 189,67 Skulder Kortfristiga skulder 8 424 327,44 -2 264 515,58 6 159 811,86 Not 3 Summa skulder 8 424 327,44 -2 264 515,58 6 159 811,86 SUMMA EK, AVS. och SKULDER 11 708 396,07 -1 857 394,54 9 851 001,53 4. Kassaflödesanalys Belopp i kr. Löpande verksamhet Årets resultat 407 121,04 Kassaflöde från löpande verksamhet 407 121,04 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar 1 798 853,00 Kortfristiga skulder -2 264 515,58 Överlåtelse inkomster Förändring av rörelsekapital -465 662,58 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Sida 14 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -58 541,54 Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel 7 355 677,53 IB Likvida medel 7 414 219,07 Summa: -58 541,54 Sida 15 5. Driftredovisning Utfall Budget Avvikelse Utfall 2025 2025 2025 2024 Belopp tkr Intäkt Kostnad Netto Netto Utfall- Budget netto Intäkt Kostnad Netto Ordinarie 17670 -17803 -133 -710 577 18022 18609 -587 Projektrelaterat mm 4720 -4180 540 0 540 4932 4099 833 Summa 22390 -21983 407 -710 1117 22954 -22708 246 Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Nettokostnad och finansnetto jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec i tkr per område 2025 2025 2025 2024 2024 2024 1001 Omkostnader Styrelse -261 -280 19 -223 -280 57 1003 Kostnader revision, ek service -164 -195 31 -174 -195 21 1010 Kansli ( personal, hyra, mtrl) -1 811 -2 280 469 -2 556 -3 455 899 3001 Aktiv Kraft Borås -6 340 -6 340 0 -6 340 -6 340 0 3005 Utbildning/Utveckling -192 -250 58 -281 -380 99 3006 Gröna Vägen Framåt -1 835 -1 835 0 -1 835 -1 835 0 3008 Aktiv Kraft Mark -2 225 -2 225 0 -2 225 -2 225 0 3011 Aktiv Kraft Bollebygd -610 -610 0 -610 -610 0 3013 Aktiv Kraft Svenljunga -705 -705 0 -705 -705 0 3015 Aktiv Kraft Tranemo -750 -750 0 -750 -750 0 3016 Aktiv Kraft Ulricehamn -1 550 -1 550 0 -1 550 -1 550 0 3018 Aktiv Kraft Vårgårda -750 -750 0 -750 -750 0 3019 Aktiv Kraft Herrljunga -610 -610 0 -610 -610 0 Summa -17 803 -18 380 577 -18 609 -19 685 1 076 Budget var enligt verksamhetsplan beräknad med kostnader högre än intäkter och avsikt att belasta förbundet med maximalt 710 tkr. Under året har förbundet meddelat medlemmarna att kostnaderna kommer att bli mindre än budgeterat och med högre personalomkostnader täckta genom ESF plus en ränteintäkt blir resultatet positivt istället för negativt. Utfall Utfall Nettokostnad och finansnetto i tkr per område jan-dec jan-dec 2025 2024 3047 VILJA -faktiska -752 -570 3048 VILJA -3 428 -4 129 Återförd uppbokning ESF Projekt 0 600 Summa -4 180 -4 099 Sida 16 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vissa anpassningar har gjorts till Finsam, i enlighet med anvisad nationell mall. Not 2. Verksamhetens intäkter Ägarparternas bidrag tkr Försäkringskassa 4 417,5 Arbetsförmedlingen 4 417,5 Kommuner 4 417,5 Delregionala nämnden södra 4 417,5 Totalt 17 670 Not 3. Resultaträkning Not 1 Övriga intäkter Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 3740 Öres- och kronutjämning -10,24 -13,95 3919 Övriga intäkter 0,00 0,00 Summa: -10,24 -13,95 Not 2 Verksamhetsanknutna kostnader Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 5538 Verksamhetsanknutna IT-kostnader 0,00 -497,50 5539 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -19 599 759,90 -20 691 706,70 5540 Övriga verksamhetsanknutna kostnader -182 316,96 387 231,50 5542 Verksamhetsanknutna resekostnader -104 034,18 -5 632,30 5544 Verksamhetsanknutna utbildn-, kurs- konferensk -224 196,45 -548 856,13 5545 Verksamhetsanknutna trycksaker -1 790,00 0,00 Summa: -20 112 097,49 -20 859 461,13 Not 3 övriga kostnader Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 6230 Datakommunikation -26 394,00 -32 826,00 6419 Övriga förbrukningsinventarier -18 787,40 -2 522,08 6451 Kontorsmaterial -3 511,80 -2 081,69 6911 Kostnader för information och -25 865,80 -22 012,03 7071 Representation (ej personal) -75,76 -3 564,68 7212 Tele, mobil -8 716,16 -11 682,88 7251 Postbefordran -46,00 -2 550,00 7541 IT-tjänster 0,00 -1 235,00 7551 Konsultarvoden spec utredn -91 791,00 -84 975,00 7599 Övriga tjänster -90 883,44 -116 919,47 7619 Övriga kostnader -25 025,04 -23 236,57 Summa: -291 096,40 -303 605,40 Bollebygd 187,9 Borås 2210,4 Herrljunga 181,8 Mark 679,4 Svenljunga 206,8 Tranemo 228.2 Ulricehamn 482,8 Vårgårda 240,2 Sida 17 * konto 7599: revision kostade totalt 72570 kr. Därav var 39050kr för KPMG, statens upphandlade bolag, och 33520kr för biträdande utsett av förtroendevald revisor för kommunerna och VGregion. Huvudsakligen avser biträdandekostnaden verksamhetsrevision och statlig granskning räkenskapsrevision. (motsvarande för 2024 var 88800kr, varav 39000kr för KPMG, och 49800kr för biträdande Räkenskapsrevision utgjorde sammantaget 63900kr av totala revisionskostnader. ) Not 4. Noter till Balansräkning NOTER UB 2025-12-31 UB 2024-12-31 Not 1: Fordringar 1511 Kundfordringar 1 866 500,00 1 902 900,00 1687 Redovisningskonto, Ludvikamoms 302 531,00 261 435,00 1712 Upplupna intäkter 326 293,00 2 129 842,00 Not 2: Kassa och bank 1930 Bankgiro Swedbank 5 026 781,88 5 100 251,73 1970 Företagskonto 2 328 895,65 2 313 967,34 Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder 5 582 861,95 6 708 146,97 2991 Upplupna kostnader 1 313 199,91 1 716 180,47 2992 Förutbetalda intäkter -736 250,00 0,00 Sida 18 7. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Uppdraget som ledamot är ett personligt mandat och underskrift sker inte i egenskap av representant för en myndighet utan från personens roll i Samordningsförbundets styrelse, därav parenteser nedan Borås 2026-02-02 Leif Dahl Linda Norén Eriksson Ordförande Vice Ordförande (Västra Götalandsregionen) (Försäkringskassan) Lars-Erik Olsson Ann-Charlotte Angren (Bollebygds kommun) (Arbetsförmedlingen) Birgitta Bergman Magnus Lennartsson (Borås Stad) (Herrljunga kommun) Yasin Abbes Kerstin Göss-Lindh (Marks kommun) (Svenljunga kommun) Eva-Karin Haglund Ireen Wolter (Tranemo kommun) (Ulricehamns kommun) …………………………………………….. Arne Olsson (Vårgårda kommun) 2026-04-23

§ 52 Valärende - Avsägelse från Birger Agerling (SD) som ledamot i styrelsen i TUAB KS/2026:147 • Ärendet om att utse ny ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Birger Agerling (SD) entledigades av från uppdraget som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) av kommunfullmäktige 2026-03-19. KF § 35, 2026-03-19 Avsägelse från Birger Agerling som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) Wajdi-Louis Azouri (SD) ber att få återkomma på kommunfullmäktiges nästa sammanträde med förslag på ny ledamot i Tranemo Utvecklings AB (TUAB). TUAB Processtöd Lön Status 2026-03-19

§ 35 Valärende - Avsägelse från Birger Agerling (SD) som ledamot i styrelsen i TUAB KS/2026:147 • Entledigar Birger Agerling (SD) som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB). • Val av ny ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Birger Agerling (SD) har inkommit med en avsägelse gällande uppdraget som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB). Avsägelse från Birger Agerling som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) Wajdi-Louis Azouri (SD) ber att få återkomma på kommunfullmäktiges nästa sammanträde med förslag på ny ledamot i Tranemo Utvecklings AB (TUAB). TUAB Processtöd Lön Status Ämne: VB: Tuab Från: Andersson Anna Till: Engren Ingalena Från: Agerling Birger <birger.agerling@fv.tranemo.se> Skickat: den 9 mars 2026 05:35 Till: Andersson Anna <anna.andersson1@tranemo.se> Ämne: Tuab Hej Anna Jag vill bli entledigad från styrelseplatsen i Tuab med omedelbar verkan. Mvh Skickat från Outlook för Android Vår ref: Eva Borg Redovisningsekonom Tjänsteskrivelse om val av auktoriserad revisor till Stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation • Utse Hanna Hoof till auktoriserad revisor för Stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation. Ärendet Nuvarande revisor för Stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation är ej längre auktoriserad, varför ny auktoriserad revisor måste utses. Hanna Hoof föreslås utses till ny auktoriserad revisor för Stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation. Beslutsgång Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Slutinstans Ange vilken slutinstans ditt ärendet har ex utskott (skriv vilket utskott det gäller), kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Ta inte bort rubriken. Använd ej förkortning. Status Konrad Fredh Eva Borg Ekonomichef Redovisningsansvarig