Kommunfullmäktige — 23 april 2026

§ 58 Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan (32/30) KS/2024:237 • Antar Tranemoförslaget genom förslag 2 – Ritning Tranäng 60 grader och på- och avstigningszon Tranemo kommun har fått ett Tranemoförslag där Jenny Härngren har 2024-05-16 lämnade in ett förslag om trafiksituationen på Tranängskolan. Förslagsställaren anser att trafiksituationen är under all kritik och en förändring behöver ske på Tranängskolans parkeringar och Kyrkogatan. Trafiksituationen vid Tranängskolan beskrivs av förslagsställaren stressig och otrygg, särskilt vid hämtning och lämning av barn. Det är trångt på skolans parkering där personal, skolbussar och elever delar yta, vilket gör att föräldrar även använder Kyrkogatan. För att öka trafiksäkerheten har chikaner satts upp på Kyrkogatan för att sänka hastigheten, och parkeringen vid Brogatan har skyltats om och målats tydligare. Förslag Utefter önskemål från Kommunfullmäktige har tre förslag tagits fram för att förbättra parkeringssituationen: 2. En av- och påstigningszon med färre parkeringsplatser, med fokus på hållbart resande. 3. En helhetslösning för hela området, vilket kräver större utredning och mer resurser. Förvaltningen avser även att köpa mark från Svenska kyrkan som är avsedd för gata enligt detaljplan. Kyrkan är positiv till försäljningen och planerar en egen parkeringslösning, där ett samnyttjandeavtal kan ge skolpersonal och föräldrar tillgång till fler parkeringsplatser. 2026-03-26 Ärendet Detta Tranemoförslag återremitterades på kommunfullmäktige den 16 oktober 2025, med önskemål om att förvaltningen skulle ta fram flera förslag på trafiklösning. Bakgrund och människor känner en tidspress skapas röriga platser i trafiken. Detta är vanligt på skolor, vårdnadshavare, elev eller anställd skiljer sig svaren åt. Kyrkogatan har förvaltningen beslutat om chikaner som ställts fram på gatan. Detta för att sänka hastigheten och att bilar ska turas om att köra förbi chikanerna. Snedparkeringar skapar framför allt ett bättre trafikflöde med en Gång- och cykelväg från busshållplatsen på Brogatan. Detta med en säker övergång förbi parkeringen för oskyddade trafikanter. Förvaltningen har enligt önskemål från Kommunfullmäktige tagit fram tre förslag som politik önskar ta ställning till. Detta förslag har ingen på och av- och påstigningszon, men erbjuder fler parkeringsplatser än vad som finns idag. 2026-03-26 Detta förslag har en på och avstigningszon, men färre parkeringsplatser. Förslaget innebär att kommunen arbetar enligt antagna klimatlöften och främjar hållbart resande. Detta förslag är en skiss på hur en lösning för hela platsen kan vara fördelaktig. Då krävs en större utredning och ett större ekonomiskt utrymme. Förvaltningen har för avsikt att förvärva kvarvarande mark på Kyrkogatan som i detaljplan är planerad som allmän platsmark (gata) och som idag ägs av Svenska kyrkan. Detta med syfte att ge fler parkeringsmöjligheter. Svenska kyrkan har ställt sig positiv till en försäljning av marken och planerar även att anlägga en parkeringslösning för den egna verksamheten och är beredda att ingå ett samnyttjandeavtal med Tranemo kommun. Ett sådant avtal skulle innebära att även personal och föräldrar ges möjligheten att använda parkeringen, till pojkar och flickor kan röra sig mer självständigt och mindre ansvar läggs på föräldrarna. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger fler pojkar än flickor att de känner sig mycket trygga på väg till och från skolan. AU § 30, 2026-03-05 Tjänsteskrivelse om svar på Tranemoförslag om trafiksituationen – Svar på återremittering KF § 127, Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan Trafikplanerare Egzon Kelmendi föredrar ärendet och svarar på frågor över Teams. 2026-03-26 Niklas Gardewik (M), Joakim Erlandsson (SD), Driton Bilalli (S) och Kathleen Wireklev (M) deltar i debatt. Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till allmänna utskottets förslag. Slutinstans Status 2026-03-05

§ 30 Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan (32/30) KS/2024:237 • Antar Tranemoförslaget genom förslag 2 – Ritning Tranäng 60 grader och på- och avstigningszon Tranemo kommun har fått ett Tranemoförslag där Jenny Härngren har 2024-05-16 lämnade in ett förslag om trafiksituationen på Tranängskolan. Förslagsställaren anser att trafiksituationen är under all kritik och en förändring behöver ske på Tranängskolans parkeringar och Kyrkogatan. Trafiksituationen vid Tranängskolan beskrivs av förslagsställaren stressig och otrygg, särskilt vid hämtning och lämning av barn. Det är trångt på skolans parkering där personal, skolbussar och elever delar yta, vilket gör att föräldrar även använder Kyrkogatan. För att öka trafiksäkerheten har chikaner satts upp på Kyrkogatan för att sänka hastigheten, och parkeringen vid Brogatan har skyltats om och målats tydligare. Förslag Utefter önskemål från Kommunfullmäktige har tre förslag tagits fram för att förbättra parkeringssituationen: 2. En av- och påstigningszon med färre parkeringsplatser, med fokus på hållbart resande. 3. En helhetslösning för hela området, vilket kräver större utredning och mer resurser. Förvaltningen avser även att köpa mark från Svenska kyrkan som är avsedd för gata enligt detaljplan. Kyrkan är positiv till försäljningen och planerar en egen parkeringslösning, där ett samnyttjandeavtal kan ge skolpersonal och föräldrar tillgång till fler parkeringsplatser. 2026-03-05 Ärendet Detta Tranemoförslag återremitterades på kommunfullmäktige den 16 oktober 2025, med önskemål om att förvaltningen skulle ta fram flera förslag på trafiklösning. Bakgrund och människor känner en tidspress skapas röriga platser i trafiken. Detta är vanligt på skolor, vårdnadshavare, elev eller anställd skiljer sig svaren åt. Kyrkogatan har förvaltningen beslutat om chikaner som ställts fram på gatan. Detta för att sänka hastigheten och att bilar ska turas om att köra förbi chikanerna. Snedparkeringar skapar framför allt ett bättre trafikflöde med en Gång- och cykelväg från busshållplatsen på Brogatan. Detta med en säker övergång förbi parkeringen för oskyddade trafikanter. Förvaltningen har enligt önskemål från Kommunfullmäktige tagit fram tre förslag som politik önskar ta ställning till. Detta förslag har ingen på och av- och påstigningszon, men erbjuder fler parkeringsplatser än vad som finns idag. 2026-03-05 Detta förslag har en på och avstigningszon, men färre parkeringsplatser. Förslaget innebär att kommunen arbetar enligt antagna klimatlöften och främjar hållbart resande. Detta förslag är en skiss på hur en lösning för hela platsen kan vara fördelaktig. Då krävs en större utredning och ett större ekonomiskt utrymme. Förvaltningen har för avsikt att förvärva kvarvarande mark på Kyrkogatan som i detaljplan är planerad som allmän platsmark (gata) och som idag ägs av Svenska kyrkan. Detta med syfte att ge fler parkeringsmöjligheter. Svenska kyrkan har ställt sig positiv till en försäljning av marken och planerar även att anlägga en parkeringslösning för den egna verksamheten och är beredda att ingå ett samnyttjandeavtal med Tranemo kommun. Ett sådant avtal skulle innebära att även personal och föräldrar ges möjligheten att använda parkeringen, till pojkar och flickor kan röra sig mer självständigt och mindre ansvar läggs på föräldrarna. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger fler pojkar än flickor att de känner sig mycket trygga på väg till och från skolan. Tjänsteskrivelse om svar på Tranemoförslag om trafiksituationen – Svar på återremittering KF § 127, Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan Trafikplanerare Egzon Kelmendi föredrar ärendet och svarar på frågor. 2026-03-05 Slutinstans Status Vår ref: Egzon Kelmendi Trafikutredare Svar på Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan – svar på återremittering (32/30) • Antar Tranemoförslaget genom förslag 2 – Ritning Tranäng 60 grader och på- och avstigningszon Tranemo kommun har fått ett Tranemoförslag där Jenny Härngren har 2024-05- 16 lämnade in ett förslag om trafiksituationen på Tranängskolan. Förslagsställaren anser att trafiksituationen är under all kritik och en förändring behöver ske på Tranängskolans parkeringar och Kyrkogatan. Trafiksituationen vid Tranängskolan beskrivs av förslagsställaren stressig och otrygg, särskilt vid hämtning och lämning av barn. Det är trångt på skolans parkering där personal, skolbussar och elever delar yta, vilket gör att föräldrar även använder Kyrkogatan. För att öka trafiksäkerheten har chikaner satts upp på Kyrkogatan för att sänka hastigheten, och parkeringen vid Brogatan har skyltats om och målats tydligare. Förslag Utefter önskemål från Kommunfullmäktige har tre förslag tagits fram för att förbättra parkeringssituationen: 2. En av- och påstigningszon med färre parkeringsplatser, med fokus på hållbart resande. 3. En helhetslösning för hela området, vilket kräver större utredning och mer resurser. Förvaltningen avser även att köpa mark från Svenska kyrkan som är avsedd för gata enligt detaljplan. Kyrkan är positiv till försäljningen och planerar en egen parkeringslösning, där ett samnyttjandeavtal kan ge skolpersonal och föräldrar tillgång till fler parkeringsplatser. Ärendet Jenny Härngren har 2024-05-16 lämnat ett Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan. Förslagsställaren anser att trafiksituationen är under all kritik och en förändring behöver ske på Tranängskolans parkeringar och Kyrkogatan. Anställda på skolan och föräldrar vittnar om totalt kaos vid lämning runt kl. 08.00 och hämtning runt kl. 13.00. Förslagsställaren vill att kommunen bygger om området så att alla elever kan ta sig till skolan på ett säkert sätt. förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Inga ytterligare punkter lyftes. Detta Tranemoförslag återremitterades på Kommunfullmäktige den 16 oktober 2025, med önskemål om att förvaltningen skulle ta fram flera förslag på trafiklösning. Bakgrund Trafiksituationen på skolans område kan upplevas som stressig, rörig och ibland otrygg. Särskilt under hämtning och lämning på skoldagar. När det är hög trafikintensitet på kort tid och människor känner en tidspress skapas röriga platser i trafiken. Detta är vanligt förekommande på skolor i Sverige. Beroende på vem som blir tillfrågad om trafiksituationen på skolor, vårdnadshavare, elev eller anställd skiljer sig svaren åt. Förvaltningen kan konstatera att det är platsbrist på Tranängskolans parkering. Anställda, skolbussar och elever ska samsas om en gemensam yta och därför använder föräldrar även Kyrkogatan som en plats för hämtning och lämning. Med anledning av hämtning och lämning och den trafikintensitet som skapades på Kyrkogatan har förvaltningen beslutat om chikaner som ställts fram på gatan. Detta för att sänka hastigheten och att bilar ska turas om att köra förbi chikanerna. Parkeringsområdet utanför skolan med infart från Brogatan skyltades om och målades för att göra det tydligare för trafikanter på parkeringen. Det har tagits fram ritningar på hur parkeringsområdet kan förändras med snedparkeringar. Snedparkeringar skapar framför allt ett bättre trafikflöde med en Gång- och cykelväg från busshållplatsen på Brogatan. Detta med en säker övergång förbi parkeringen för oskyddade trafikanter. Förvaltningen har enligt önskemål från Kommunfullmäktige tagit fram tre förslag som politik önskar ta ställning till. Detta förslag har ingen på och av- och påstigningszon, men erbjuder fler parkeringsplatser än vad som finns idag. Detta förslag har en på och avstigningszon, men färre parkeringsplatser. Förslaget innebär att kommunen arbetar enligt antagna klimatlöften och främjar hållbart resande. Detta förslag är en skiss på hur en lösning för hela platsen kan vara fördelaktig. Då krävs en större utredning och ett större ekonomiskt utrymme. Förvaltningen har för avsikt att förvärva kvarvarande mark på Kyrkogatan som i detaljplan är planerad som allmän platsmark (gata) och som idag ägs av Svenska kyrkan. Detta med syfte att ge fler parkeringsmöjligheter. Svenska kyrkan har ställt sig positiv till en försäljning av marken och planerar även att anlägga en parkeringslösning för den egna verksamheten och är beredda att ingå ett samnyttjandeavtal med Tranemo kommun. Ett sådant avtal skulle innebära att även personal och föräldrar ges möjligheten att använda parkeringen, till En trygg trafikmiljö på skolans parkering är en viktig åtgärd för att minska riskerna för olyckor och öka barns trygghet. En säkrare trafikmiljö bidrar positivt ur ett jämställdhetsperspektiv för barnen. Det gör att pojkar och flickor kan röra sig mer självständigt och mindre ansvar läggs på föräldrarna. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger fler pojkar än flickor att de känner sig mycket trygga på väg till och från skolan. Tjänsteskrivelse om svar på Tranemoförslag om trafiksituationen – Svar på KF § 127, Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan Beslutsgång Slutinstans Status Manda Schillerås Egzon Kelmendi Utvecklingschef Trafikutredare Brogatan 1:5 1:8 DATUM ANSVARIG HANDLÄGGARE INNEHÅLL 4 INNEHÅLL 3 INNEHÅLL 2 INNEHÅLL 1 STATUS/HANDLING PROJEKTNAMN PROJEKTDEL STORGATAN 26 514 80 TRANEMO 0325-57 60 00 Brogatan 1:5 1:8 DATUM ANSVARIG HANDLÄGGARE INNEHÅLL 4 INNEHÅLL 3 INNEHÅLL 2 INNEHÅLL 1 STATUS/HANDLING PROJEKTNAMN PROJEKTDEL STORGATAN 26 514 80 TRANEMO 0325-57 60 00 Brogatan 1:5 1:8 DATUM ANSVARIG HANDLÄGGARE INNEHÅLL 4 INNEHÅLL 3 INNEHÅLL 2 INNEHÅLL 1 FÖRSLAGSSKISS TRANÄNGSKOLAN TRAFIKSITUATION STORGATAN 26 514 80 TRANEMO 0325-57 60 00 2025-10-16

§ 127 Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan (32/30) KS/2024:237 • Ärendet återremitteras för vidare beredning och framtagande av ytterligare alternativ med en av- och påstigningszon samt ett förbättrat trafikflöde. Ärendet Bakgrund och människor känner en tidspress då skapas röriga platser i trafiken. Detta är vanligt på skolor, vårdnadshavare, elev eller anställd så kan svaren skilja sig åt. Kyrkogatan har förvaltningen beslutat om chikaner som ställdes på gatan. Detta för att sänka hastigheten och bilar ska turas om att köra förbi chikanerna. Snedparkeringar skapar framförallt ett bättre trafikflöde, ger fler parkeringsplatser och en Gc-väg från busshållplatsen på Brogatan med en säker övergång förbi parkeringen för oskyddade trafikanter. 2025-10-16 pojkar och flickor kan rör sig mer självständigt och mindre ansvar läggs på föräldrarna. Enligt statistik från SCB uppger fler pojkar än flickor att de känner sig mycket trygga på väg till och från skolan. En offert på arbetet enligt föreslagen ritning har begärts in. Kostnaderna för arbetet enligt ritningen beräknas bli 150 000 till 200 000 kronor. Kostnaderna kommer att belasta investeringsbudgeten för 2025 negativt. KS § 145, 2025-09-24 AU § 94, 2025-09-04 Ritning Tranäng Trafiklösning 60 grader 2025-08-20 Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan Kathleen Wireklev (M), Niklas Gardewik (M) och Fredrik Risby (M) yrkar på återremiss av ärendet för vidare beredning och framtagande av ytterligare alternativ med en av- och påstigningszon samt ett förbättrat trafikflöde. Wajdi-Louis Azouri (SD) yrkar bifall till förslaget om återremiss. Driton Bilalli (S) och Lina Chalhoub (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs. Följande beslutsgång fastställs: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för att återremittera ärendet 2025-10-16 Votering genomförs (se närvaro- och omröstningslista 7/2025) och med 23 ja-röster, 12 nej- röster och 2 frånvarande beslutar kommunfullmäktige att ärendet återremitteras enligt regeln för minoritetsåterremiss. Slutinstans Status Pågår 2026-03-26

§ 56 Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Förvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att språklig trygghet är av stor betydelse inom äldreomsorgen, särskilt för personer med kognitiva sjukdomar såsom demens. Språket påverkar trygghet, delaktighet och möjligheten att uttrycka sina behov och är därför en viktig del i den personcentrerade omsorgen. Förvaltningen bedömer dock att förslaget om att inrätta en särskild finskspråkig avdelning på Gudarpsgården inte är genomförbart utifrån kommunens ansvar att erbjuda jämlik och jämställd vård och omsorg. En språkspecifik avdelning skulle innebära att resurser och personal riktas till en avgränsad grupp brukare, vilket riskerar att skapa skillnader i tillgång till omsorg som inte är förenliga med principerna om likvärdig service för alla. Kommunen arbetar redan idag utifrån individens behov av vård och omsorg, vilket innebär att språkliga, kulturella och personliga förutsättningar vägs in i planeringen av omsorgen. Denna individanpassade modell bedöms vara den mest rättvisa och hållbara, eftersom den möjliggör att flera olika språk- och kommunikationsbehov kan bemötas inom samma verksamhet. finsktalande personal, något som i dagsläget inte kan säkerställas. Kommunen står redan inför betydande utmaningar inom kompetensförsörjningen, bland annat svårigheter att rekrytera utbildad omsorgspersonal. Att samtidigt säkerställa dygnetruntbemanning med specifik språklig kompetens skulle skapa en organisatorisk sårbarhet och riskera att påverka kvalitet och kontinuitet i omsorgen negativt. Med hänsyn till detta bedömer förvaltningen att en särskild finskspråkig avdelning inte är en långsiktigt hållbar lösning. I stället fortsätter arbetet med att förstärka språkligt stöd, anpassade kommunikationslösningar och individanpassade insatser inom ramen för befintlig verksamhet. I linje med målet om en jämlik, jämställd och personcentrerad äldreomsorg. 2026-03-26 Förslagsställaren, representant för Tranemo finska pensionärer, föreslår att en avdelning på Gudarpsgården avsätts för finsktalande brukare, med bemanning av personal som behärskar finska. Bakgrunden är att personer med demens ofta återgår till sitt modersmål och därmed behöver språkligt stöd på finska för att känna trygghet och kunna kommunicera. Förvaltningens bedömning är att språklig trygghet är central i omsorgen, men att en särskild avdelning inte är genomförbar utifrån jämlikhet, personalförsörjning och långsiktig hållbarhet. I stället sker anpassningar utifrån individuella behov inom ramen för ordinarie verksamhet. Ärendet Pentti Arkko har 2025-04-09 lämnat ett Tranemoförslag om att inrätta finskspråkiga vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården. Förslagsställaren anser att det bör finnas en avdelning på Gudarpsgården med finsktalande personal som i första hand är avsedd för finsktalande äldre. Språket är en viktig del av identitet, trygghet och kommunikation, särskilt för personer med demenssjukdom. Förvaltningen instämmer i att språkligt stöd är en viktig kvalitetsaspekt. Samtidigt måste verksamheten organiseras så att den erbjuder jämlik och jämställd vård och omsorg för alla brukare, oavsett språk och bakgrund. Kommunens arbetssätt utgår från individens behov, där språkliga och kulturella aspekter är en integrerad del av omsorgsplaneringen. Genom att arbeta med personcentrerade insatser, anpassad kommunikation, språkstöd, matchning av personal när det är möjligt samt digitala verktyg och tolkstöd kan brukares språkliga behov tillgodoses på ett flexibelt sätt. Att inrätta en särskild språkspecifik avdelning skulle däremot kräva att kommunen säkerställer rekrytering och långsiktig bemanning av finsktalande personal. Givet de betydande utmaningar som finns inom kompetensförsörjningen i äldreomsorgen både lokalt, regionalt och nationellt är detta inte möjligt utan att riskera verksamhetens kvalitet och hållbarhet. Förvaltningen bedömer att resurserna i stället behöver riktas mot att stärka Ärendet bedöms inte påverka barn, då målgruppen är äldre personer i behov av vård och omsorg. Därför finns ingen direkt påverkan kopplad till barnets bästa. Ärendet bedöms inte påverka jämställdhet eller diskrimineringsgrunderna negativt. Bedömningen har sin grund i att omsorgsinsatsen ska vara lika tillgänglig och likvärdig för alla, och att arbetssättet med individanpassning säkerställer att olika behov kan mötas på ett likvärdigt sätt. 2026-03-26 Förvaltningen bedömer att en särskild språkspecifik avdelning skulle medföra ökade kostnader kopplat till bemanning, kompetensförsörjning och organisatoriska anpassningar. Vid avslag bedöms ärendet inte ha någon ekonomisk påverkan. OU § 14, 2026-02-19 Tranemoförslag om att avsätta vård och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare Pentti Arkko Slutinstans Status 2026-02-19

§ 14 Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Omsorgsutskottet förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Förvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att språklig trygghet är av stor betydelse inom äldreomsorgen, särskilt för personer med kognitiva sjukdomar såsom demens. Språket påverkar trygghet, delaktighet och möjligheten att uttrycka sina behov och är därför en viktig del i den personcentrerade omsorgen. Förvaltningen bedömer dock att förslaget om att inrätta en särskild finskspråkig avdelning på Gudarpsgården inte är genomförbart utifrån kommunens ansvar att erbjuda jämlik och jämställd vård och omsorg. En språkspecifik avdelning skulle innebära att resurser och personal riktas till en avgränsad grupp brukare, vilket riskerar att skapa skillnader i tillgång till omsorg som inte är förenliga med principerna om likvärdig service för alla. Kommunen arbetar redan idag utifrån individens behov av vård och omsorg, vilket innebär att språkliga, kulturella och personliga förutsättningar vägs in i planeringen av omsorgen. Denna individanpassade modell bedöms vara den mest rättvisa och hållbara, eftersom den möjliggör att flera olika språk- och kommunikationsbehov kan bemötas inom samma verksamhet. finsktalande personal, något som i dagsläget inte kan säkerställas. Kommunen står redan inför betydande utmaningar inom kompetensförsörjningen, bland annat svårigheter att rekrytera utbildad omsorgspersonal. Att samtidigt säkerställa dygnetruntbemanning med specifik språklig kompetens skulle skapa en organisatorisk sårbarhet och riskera att påverka kvalitet och kontinuitet i omsorgen negativt. Med hänsyn till detta bedömer förvaltningen att en särskild finskspråkig avdelning inte är en långsiktigt hållbar lösning. I stället fortsätter arbetet med att förstärka språkligt stöd, anpassade kommunikationslösningar och individanpassade insatser inom ramen för befintlig verksamhet. I linje med målet om en jämlik, jämställd och personcentrerad äldreomsorg. 2026-02-19 Förslagsställaren, representant för Tranemo finska pensionärer, föreslår att en avdelning på Gudarpsgården avsätts för finsktalande brukare, med bemanning av personal som behärskar finska. Bakgrunden är att personer med demens ofta återgår till sitt modersmål och därmed behöver språkligt stöd på finska för att känna trygghet och kunna kommunicera. Förvaltningens bedömning är att språklig trygghet är central i omsorgen, men att en särskild avdelning inte är genomförbar utifrån jämlikhet, personalförsörjning och långsiktig hållbarhet. I stället sker anpassningar utifrån individuella behov inom ramen för ordinarie verksamhet. Ärendet Pentti Arkko har 2025-04-09 lämnat ett Tranemoförslag om att inrätta finskspråkiga vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården. Förslagsställaren anser att det bör finnas en avdelning på Gudarpsgården med finsktalande personal som i första hand är avsedd för finsktalande äldre. Språket är en viktig del av identitet, trygghet och kommunikation, särskilt för personer med demenssjukdom. Förvaltningen instämmer i att språkligt stöd är en viktig kvalitetsaspekt. Samtidigt måste verksamheten organiseras så att den erbjuder jämlik och jämställd vård och omsorg för alla brukare, oavsett språk och bakgrund. Kommunens arbetssätt utgår från individens behov, där språkliga och kulturella aspekter är en integrerad del av omsorgsplaneringen. Genom att arbeta med personcentrerade insatser, anpassad kommunikation, språkstöd, matchning av personal när det är möjligt samt digitala verktyg och tolkstöd kan brukares språkliga behov tillgodoses på ett flexibelt sätt. Att inrätta en särskild språkspecifik avdelning skulle däremot kräva att kommunen säkerställer rekrytering och långsiktig bemanning av finsktalande personal. Givet de betydande utmaningar som finns inom kompetensförsörjningen i äldreomsorgen både lokalt, regionalt och nationellt är detta inte möjligt utan att riskera verksamhetens kvalitet och hållbarhet. Förvaltningen bedömer att resurserna i stället behöver riktas mot att stärka Ärendet bedöms inte påverka barn, då målgruppen är äldre personer i behov av vård och omsorg. Därför finns ingen direkt påverkan kopplad till barnets bästa. Ärendet bedöms inte påverka jämställdhet eller diskrimineringsgrunderna negativt. Bedömningen har sin grund i att omsorgsinsatsen ska vara lika tillgänglig och likvärdig för alla, och att arbetssättet med individanpassning säkerställer att olika behov kan mötas på ett likvärdigt sätt. 2026-02-19 Förvaltningen bedömer att en särskild språkspecifik avdelning skulle medföra ökade kostnader kopplat till bemanning, kompetensförsörjning och organisatoriska anpassningar. Vid avslag bedöms ärendet inte ha någon ekonomisk påverkan. Tranemoförslag om att avsätta vård och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare Sektionschef Gun Bylund föredrar ärendet. Pentti Arkko Slutinstans Status Vår ref: Fidan Bilalli Verksamhetschef Svar på Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare (46/30) • Avslår Tranemoförslaget Förvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att språklig trygghet är av stor betydelse inom äldreomsorgen, särskilt för personer med kognitiva sjukdomar såsom demens. Språket påverkar trygghet, delaktighet och möjligheten att uttrycka sina behov och är därför en viktig del i den personcentrerade omsorgen. Förvaltningen bedömer dock att förslaget om att inrätta en särskild finskspråkig avdelning på Gudarpsgården inte är genomförbart utifrån kommunens ansvar att erbjuda jämlik och jämställd vård och omsorg. En språkspecifik avdelning skulle innebära att resurser och personal riktas till en avgränsad grupp brukare, vilket riskerar att skapa skillnader i tillgång till omsorg som inte är förenliga med principerna om likvärdig service för alla. Kommunen arbetar redan idag utifrån individens behov av vård och omsorg, vilket innebär att språkliga, kulturella och personliga förutsättningar vägs in i planeringen av omsorgen. Denna individanpassade modell bedöms vara den mest rättvisa och hållbara, eftersom den möjliggör att flera olika språk- och kommunikationsbehov kan bemötas inom samma verksamhet. finsktalande personal, något som i dagsläget inte kan säkerställas. Kommunen står redan inför betydande utmaningar inom kompetensförsörjningen, bland annat svårigheter att rekrytera utbildad omsorgspersonal. Att samtidigt säkerställa dygnetruntbemanning med specifik språklig kompetens skulle skapa en organisatorisk sårbarhet och riskera att påverka kvalitet och kontinuitet i omsorgen negativt. Med hänsyn till detta bedömer förvaltningen att en särskild finskspråkig avdelning inte är en långsiktigt hållbar lösning. I stället fortsätter arbetet med att förstärka språkligt stöd, anpassade kommunikationslösningar och individanpassade insatser inom ramen för befintlig verksamhet. I linje med målet om en jämlik, jämställd och personcentrerad äldreomsorg. Förslagsställaren, representant för Tranemo finska pensionärer, föreslår att en avdelning på Gudarpsgården avsätts för finsktalande brukare, med bemanning av personal som behärskar finska. Bakgrunden är att personer med demens ofta återgår till sitt modersmål och därmed behöver språkligt stöd på finska för att känna trygghet och kunna kommunicera. Förvaltningens bedömning är att språklig trygghet är central i omsorgen, men att en särskild avdelning inte är genomförbar utifrån jämlikhet, personalförsörjning och långsiktig hållbarhet. I stället sker anpassningar utifrån individuella behov inom ramen för ordinarie verksamhet. Ärendet Pentti Arkko har 2025-04-09 lämnat ett Tranemoförslag om att inrätta finskspråkiga vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården. Förslagsställaren anser att det bör finnas en avdelning på Gudarpsgården med finsktalande personal som i första hand är avsedd för finsktalande äldre. Språket är en viktig del av identitet, trygghet och kommunikation, särskilt för personer med demenssjukdom. Förvaltningen instämmer i att språkligt stöd är en viktig kvalitetsaspekt. Samtidigt måste verksamheten organiseras så att den erbjuder jämlik och jämställd vård och omsorg för alla brukare, oavsett språk och bakgrund. Kommunens arbetssätt utgår från individens behov, där språkliga och kulturella aspekter är en integrerad del av omsorgsplaneringen. Genom att arbeta med personcentrerade insatser, anpassad kommunikation, språkstöd, matchning av personal när det är möjligt samt digitala verktyg och tolkstöd kan brukares språkliga behov tillgodoses på ett flexibelt sätt. Att inrätta en särskild språkspecifik avdelning skulle däremot kräva att kommunen säkerställer rekrytering och långsiktig bemanning av finsktalande personal. Givet de betydande utmaningar som finns inom kompetensförsörjningen i äldreomsorgen både lokalt, regionalt och nationellt är detta inte möjligt utan att riskera verksamhetens kvalitet och hållbarhet. Förvaltningen bedömer att resurserna i stället behöver riktas mot att stärka Ärendet bedöms inte påverka barn, då målgruppen är äldre personer i behov av vård och omsorg. Därför finns ingen direkt påverkan kopplad till barnets bästa. Ärendet bedöms inte påverka jämställdhet eller diskrimineringsgrunderna negativt. Bedömningen har sin grund i att omsorgsinsatsen ska vara lika tillgänglig och likvärdig för alla, och att arbetssättet med individanpassning säkerställer att olika behov kan mötas på ett likvärdigt sätt. Förvaltningen bedömer att en särskild språkspecifik avdelning skulle medföra ökade kostnader kopplat till bemanning, kompetensförsörjning och organisatoriska anpassningar. Vid avslag bedöms ärendet inte ha någon ekonomisk påverkan. Tranemoförslag om att avsätta vård och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare Beslutsgång Pentti Arkko Slutinstans Status Gun Bylund Fidan Bilalli Sektionschef Verksamhetschef Andersson Anna Från: Skickat: Till: Ämne: Uppföljningsflagga: Flagga: Förnamn: Efternamn: Adress: Postnummer: Ort: E-post: Telefon: Här skriver du ditt Tranemoförslag: p I Tranemo kommun bor ett stort antal äldre finska invandrare som i framtiden kommer att behöva hjälp med det dagliga livet, med olika sjukdomar och åldrande, även vård platser inom äldreomsorgen. Till exempel förlorar äldre personer med demens sina svenska språkkunskaper ju längre sjukdomen fortskrider, och det finns säkert andra åldersrelaterade sjukdomar som kräver ständig hjälp och kommunikation på det egna språket. Så vi Tranemon finska pensionärer skulle föreslå att: På äldreboendet Gudarpsgården skulle det finnas platser för finländare på en avdelning, som skulle ha några finska sjuksköterskor som arbetar på det internatet idag. Platser skulle givetvis också finnas för andra nationaliteter, om det inte fanns behov av finskspråkiga patienter. ordf. Tranemo Finska Pensionärer Tranemo ehdotus Tranemon kunnassa asuu suuri määrä iäkkäitä Suomalaisia siirtolaisia, ketkä tulevaisuudessa tarvitsevat apua päivittäisessä elämisessä, erinäisten sairauksien ja vanhenemisen myötä, jopa hoitopaikkoja vanhustenhuollossa. Esimerkiksi Dementoituneet vanhukset menettävät Ruotsin kielen taitonsa mitä pidemmälle sairaus etenee, ja on varmasti muitakin ikään liittyvä sairauksia mitkä kaipaavat jatkuvaa apua ja kanssakäymistä omalla kielellään. Siis me Tranemon Suomalaiset Eläkeläiset ehdottaisimme että: Gudarpsgårdenin vanhustenasuntolaan asetettaisiin paikkoja suomalaisille yhdelle osastolle, jossa olisi joitakin suomalaisia hoitajia, joita tänäkin päivänä työskentelee kyseisessä asuntolassa. Paikat olisivat tietenkin käytettävissä myös muille kansalaisuuksille, jos ei olisi tarvetta Suomenkielisille potilaille. 2026-03-26

§ 57 Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun(31/30) KS/2025:37 Elisabeth Jershed har föreslagit att Tranemo kommun bör införa drogtester för personalen inom kommunal verksamhet, särskilt inom vård, omsorg och skola. Förvaltningen har efter arbetsrättslig bedömning konstaterat att det saknas lagstöd för sådana tester inom offentlig sektor. Skyddet för personlig integritet är starkt enligt lagen om offentlig anställning. Förvaltningen följer gällande lagstiftning och bevakar frågan inför eventuella framtida förändringar. Ärendet Då samhället ser ut som det gör och droger blir allt vanligare både hos vuxna och ungdomar, borde kommunen bidra till ett drogfritt samhälle genom att förhindra droganvändning på arbetsplatserna. Vård, omsorg och skola är speciellt utsatta arbetsplatser där det lättare kan gå obemärkt förbi då mer ensamarbete förekommer och det blir våra äldre som får mötet med den påverkade personalen först, likaså elever och lärare. tillfälle att utveckla sitt förslag. Elisabeth hade inget mer att tillägga. Efter en arbetsrättslig bedömning kan konstatera att det i dagsläget inte föreligger rättsligt stöd för att genomföra sådana tester inom offentlig sektor. Till skillnad från privata arbetsgivare, som under vissa omständigheter kan genomföra drogtester med stöd av arbetsledningsrätten, omfattas offentliga arbetsgivare av särskild lagstiftning. Detta regleras bland annat i lagen om offentlig anställning (LOA), där skyddet för den personliga integriteten är särskilt starkt. Slumpmässiga drogtester utgör en ingripande åtgärd som kräver tydligt lagstöd, vilket för närvarande saknas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Arbetsgivarverket har framfört en hemställan till regeringen om att utreda möjligheten att införa drogtester inom offentlig sektor. Någon 2026-03-26 lagändring har dock ännu inte trätt i kraft, varför kommuner i nuläget inte har befogenhet att genomföra sådana tester. medarbetarnas rätt till personlig integritet. Förvaltningen följer utvecklingen i frågan och kommer att beakta eventuella framtida förändringar i regelverket. Drogtester kan bidra till att säkerställa att personal som arbetar med barn är nyktra och drogfria, vilket stärker barnets rätt till en trygg och säker miljö. Föräldrar och barn kan även känna större tillit till kommunens omsorgsverksamheter om det finns tydliga rutiner för att upptäcka och hantera drogrelaterade problem. Om testerna leder till misstro eller oro bland personalen kan det påverka arbetsklimatet negativt, vilket i sin tur kan påverka barnens upplevelse av trygghet och omsorg. Om drogtester införs på ett rättssäkert och transparent sätt kan det bidra till att alla medarbetare behandlas lika, oavsett kön, bakgrund eller befattning. Det kan uppfattas som ett uttryck för att kommunen tar arbetsmiljö och säkerhet på allvar för alla. Införandet av slumpmässiga drogtester i kommunal verksamhet skulle innebära både kostnader och potentiella besparingar för kommunen. På den positiva sidan kan drogtester bidra till att förebygga arbetsplatsolyckor och minska sjukfrånvaro, vilket i förlängningen kan leda till lägre kostnader för rehabilitering, försäkringsärenden och produktionsbortfall. Det kan också stärka kvaliteten i verksamheten och öka förtroendet för kommunen som arbetsgivare, vilket kan minska personalomsättning och underlätta rekrytering. Samtidigt innebär förslaget stora kostnader med provtagning via företagshälsovården och utan tydligt lagstöd finns även en risk för rättsliga processer, vilket kan bli kostsamt. AU § 19, 2026-02-19 Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun Hemställan om översyn av utökade möjligheter att utföra drogtester inom den offentliga sektorn 2026-03-26 Slutinstans Status 2026-02-19

§ 19 Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun(31/30) KS/2025:37 Elisabeth Jershed har föreslagit att Tranemo kommun bör införa drogtester för personalen inom kommunal verksamhet, särskilt inom vård, omsorg och skola. Förvaltningen har efter arbetsrättslig bedömning konstaterat att det saknas lagstöd för sådana tester inom offentlig sektor. Skyddet för personlig integritet är starkt enligt lagen om offentlig anställning. Förvaltningen följer gällande lagstiftning och bevakar frågan inför eventuella framtida förändringar. Ärendet Då samhället ser ut som det gör och droger blir allt vanligare både hos vuxna och ungdomar, borde kommunen bidra till ett drogfritt samhälle genom att förhindra droganvändning på arbetsplatserna. Vård, omsorg och skola är speciellt utsatta arbetsplatser där det lättare kan gå obemärkt förbi då mer ensamarbete förekommer och det blir våra äldre som får mötet med den påverkade personalen först, likaså elever och lärare. tillfälle att utveckla sitt förslag. Elisabeth hade inget mer att tillägga. Efter en arbetsrättslig bedömning kan konstatera att det i dagsläget inte föreligger rättsligt stöd för att genomföra sådana tester inom offentlig sektor. Till skillnad från privata arbetsgivare, som under vissa omständigheter kan genomföra drogtester med stöd av arbetsledningsrätten, omfattas offentliga arbetsgivare av särskild lagstiftning. Detta regleras bland annat i lagen om offentlig anställning (LOA), där skyddet för den personliga integriteten är särskilt starkt. Slumpmässiga drogtester utgör en ingripande åtgärd som kräver tydligt lagstöd, vilket för närvarande saknas. 2026-02-19 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Arbetsgivarverket har framfört en hemställan till regeringen om att utreda möjligheten att införa drogtester inom offentlig sektor. Någon lagändring har dock ännu inte trätt i kraft, varför kommuner i nuläget inte har befogenhet att genomföra sådana tester. medarbetarnas rätt till personlig integritet. Förvaltningen följer utvecklingen i frågan och kommer att beakta eventuella framtida förändringar i regelverket. Drogtester kan bidra till att säkerställa att personal som arbetar med barn är nyktra och drogfria, vilket stärker barnets rätt till en trygg och säker miljö. Föräldrar och barn kan även känna större tillit till kommunens omsorgsverksamheter om det finns tydliga rutiner för att upptäcka och hantera drogrelaterade problem. Om testerna leder till misstro eller oro bland personalen kan det påverka arbetsklimatet negativt, vilket i sin tur kan påverka barnens upplevelse av trygghet och omsorg. Om drogtester införs på ett rättssäkert och transparent sätt kan det bidra till att alla medarbetare behandlas lika, oavsett kön, bakgrund eller befattning. Det kan uppfattas som ett uttryck för att kommunen tar arbetsmiljö och säkerhet på allvar för alla. Införandet av slumpmässiga drogtester i kommunal verksamhet skulle innebära både kostnader och potentiella besparingar för kommunen. På den positiva sidan kan drogtester bidra till att förebygga arbetsplatsolyckor och minska sjukfrånvaro, vilket i förlängningen kan leda till lägre kostnader för rehabilitering, försäkringsärenden och produktionsbortfall. Det kan också stärka kvaliteten i verksamheten och öka förtroendet för kommunen som arbetsgivare, vilket kan minska personalomsättning och underlätta rekrytering. Samtidigt innebär förslaget stora kostnader med provtagning via företagshälsovården och utan tydligt lagstöd finns även en risk för rättsliga processer, vilket kan bli kostsamt. Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun Hemställan om översyn av utökade möjligheter att utföra drogtester inom den offentliga sektorn 2026-02-19 Slutinstans Status Vår ref: Emma Bengtsson HR-strateg Svar på Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun (31/30) Elisabeth Jershed har föreslagit att Tranemo kommun bör införa drogtester för personalen inom kommunal verksamhet, särskilt inom vård, omsorg och skola. Förvaltningen har efter arbetsrättslig bedömning konstaterat att det saknas lagstöd för sådana tester inom offentlig sektor. Skyddet för personlig integritet är starkt enligt lagen om offentlig anställning. Förvaltningen följer gällande lagstiftning och bevakar frågan inför eventuella framtida förändringar. Ärendet Då samhället ser ut som det gör och droger blir allt vanligare både hos vuxna och ungdomar, borde kommunen bidra till ett drogfritt samhälle genom att förhindra droganvändning på arbetsplatserna. Vård, omsorg och skola är speciellt utsatta arbetsplatser där det lättare kan gå obemärkt förbi då mer ensamarbete förekommer och det blir våra äldre som får mötet med den påverkade personalen först, likaså elever och lärare. förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Elisabeth hade inget mer att tillägga. Efter en arbetsrättslig bedömning kan konstatera att det i dagsläget inte föreligger rättsligt stöd för att genomföra sådana tester inom offentlig sektor. Till skillnad från privata arbetsgivare, som under vissa omständigheter kan genomföra drogtester med stöd av arbetsledningsrätten, omfattas offentliga arbetsgivare av särskild lagstiftning. Detta regleras bland annat i lagen om offentlig anställning (LOA), där skyddet för den personliga integriteten är särskilt starkt. Slumpmässiga drogtester utgör en ingripande åtgärd som kräver tydligt lagstöd, vilket för närvarande saknas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Arbetsgivarverket har framfört en hemställan till regeringen om att utreda möjligheten att införa drogtester inom offentlig sektor. Någon lagändring har dock ännu inte trätt i kraft, varför kommuner i nuläget inte har befogenhet att genomföra sådana tester. medarbetarnas rätt till personlig integritet. Förvaltningen följer utvecklingen i frågan och kommer att beakta eventuella framtida förändringar i regelverket. Drogtester kan bidra till att säkerställa att personal som arbetar med barn är nyktra och drogfria, vilket stärker barnets rätt till en trygg och säker miljö. Föräldrar och barn kan även känna större tillit till kommunens omsorgsverksamheter om det finns tydliga rutiner för att upptäcka och hantera drogrelaterade problem. Om testerna leder till misstro eller oro bland personalen kan det påverka arbetsklimatet negativt, vilket i sin tur kan påverka barnens upplevelse av trygghet och omsorg. Om drogtester införs på ett rättssäkert och transparent sätt kan det bidra till att alla medarbetare behandlas lika, oavsett kön, bakgrund eller befattning. Det kan uppfattas som ett uttryck för att kommunen tar arbetsmiljö och säkerhet på allvar för alla. Införandet av slumpmässiga drogtester i kommunal verksamhet skulle innebära både kostnader och potentiella besparingar för kommunen. På den positiva sidan kan drogtester bidra till att förebygga arbetsplatsolyckor och minska sjukfrånvaro, vilket i förlängningen kan leda till lägre kostnader för rehabilitering, försäkringsärenden och produktionsbortfall. Det kan också stärka kvaliteten i verksamheten och öka förtroendet för kommunen som arbetsgivare, vilket kan minska personalomsättning och underlätta rekrytering. Samtidigt innebär förslaget stora kostnader med provtagning via företagshälsovården och utan tydligt lagstöd finns även en risk för rättsliga processer, vilket kan bli kostsamt. Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet i Tranemo kommun Hemställan om översyn av utökade möjligheter att utföra drogtester inom den offentliga sektorn Beslutsgång Slutinstans Status Elin Stark De La Barra Emma Bengtsson HR-chef HR-strateg Tranemoförslag Förnamn: Elisabeth Efternamn: Jershed Adress: Postnummer: Ort: E-post: Telefon: Här skriver du ditt Tranemoförslag: Drogtest borde införas inom kommunal verksamhet. Då samhället ser ut som det gör och droger blir allt vanligare både hos vuxna och ungdomar, borde kommunen bidra till ett drogfritt samhälle genom att förhindra droganvändning på arbetsplatserna. Vård, omsorg och skola är speciellt utsatta arbetsplatser där det lättare kan gå obemärkt förbi då mer ensamarbete förekommer och det blir våra äldre som får mötet med den påverkade personalen först, likaså elever och lärare. 2026-03-26

§ 43 Detaljplan, Radhusvägen, Dalstorp 1:133 m.fl. KS/2016:311 Ärendet Radhusvägen i Dalstorp. Planområdet omfattas främst av Tranemo kommuns mark. Planområdet är utpekat i översiktsplanen för bostäder och ligger även som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med planen går i linje med intentioner i kommunens översiktsplan i övrigt och kommunens tillväxtmål. 2025 10 09 fattade allmänna utskottet beslut om att skicka rubricerad plan på granskning. Utifrån yttranden som kommit in under granskningstiden har ett granskningsutlåtande sammanställts och ett justerat förslag på plankarta och planbeskrivning har upprättats. Under granskningstiden har två frågor lyfts, den ena om upplösning av samfällighet och den andra om tillgänglighet för utryckningsfordon. Förvaltningen ser positivt på förslaget och föreslår kommunfullmäktige att anta planen. Detaljplanen bekostas av Tranemo Bostäder AB då de har ansökt om planbesked för planen. Ett avtal är skrivet mellan Tranemo Bostäder AB och Tranemo kommun som innebär att kommunal VA-huvudman tar driftkostnad för dagvattenanläggning inom kvartersmark. Frågeställningar som berört barn och barns bästa har varit närvarande under planprocessen där frågorna gett förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad. Frågeställningar som berör jämställdhetsperspektivet har tagits i beaktande under framtagandet av detaljplanen. 2026-03-26 AU § 25, 2026-03-05 Slutinstans Status 2026-03-05

§ 25 Detaljplan, Radhusvägen, Dalstorp 1:133 m.fl. KS/2016:311 Ärendet Radhusvägen i Dalstorp. Planområdet omfattas främst av Tranemo kommuns mark. Planområdet är utpekat i översiktsplanen för bostäder och ligger även som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med planen går i linje med intentioner i kommunens översiktsplan i övrigt och kommunens tillväxtmål. 2025 10 09 fattade allmänna utskottet beslut om att skicka rubricerad plan på granskning. Utifrån yttranden som kommit in under granskningstiden har ett granskningsutlåtande sammanställts och ett justerat förslag på plankarta och planbeskrivning har upprättats. Under granskningstiden har två frågor lyfts, den ena om upplösning av samfällighet och den andra om tillgänglighet för utryckningsfordon. Förvaltningen ser positivt på förslaget och föreslår kommunfullmäktige att anta planen. Detaljplanen bekostas av Tranemo Bostäder AB då de har ansökt om planbesked för planen. Ett avtal är skrivet mellan Tranemo Bostäder AB och Tranemo kommun som innebär att kommunal VA-huvudman tar driftkostnad för dagvattenanläggning inom kvartersmark. Frågeställningar som berört barn och barns bästa har varit närvarande under planprocessen där frågorna gett förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad. Frågeställningar som berör jämställdhetsperspektivet har tagits i beaktande under framtagandet av detaljplanen. 2026-03-05 Planarkitekt Linnéa Hamrén och utvecklingschef Manda Schillerås föredrar ärendet och svarar på frågor. Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar på förvaltningens förslag och finner att allmänna utskottet bifaller det samma. Slutinstans Status Vår ref: Olle Ekberg Mark- och exploateringsingenjör Tjänsteskrivelse om beslut för antagande av detaljplan Dalstorp 1:133 m.fl. Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Ärendet Radhusvägen i Dalstorp. Planområdet omfattas främst av Tranemo kommuns mark. Planområdet är utpekat i översiktsplanen för bostäder och ligger även som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med planen går i linje med intentioner i kommunens översiktsplan i övrigt och kommunens tillväxtmål. 2025 10 09 fattade allmänna utskottet beslut om att skicka rubricerad plan på granskning. Utifrån yttranden som kommit in under granskningstiden har ett granskningsutlåtande sammanställts och ett justerat förslag på plankarta och planbeskrivning har upprättats. Under granskningstiden har två frågor lyfts, den ena om upplösning av samfällighet och den andra om tillgänglighet för utryckningsfordon. Förvaltningen ser positivt på förslaget och föreslår kommunfullmäktige att anta planen. Detaljplanen bekostas av Tranemo Bostäder AB då de har ansökt om planbesked för planen. Ett avtal är skrivet mellan Tranemo Bostäder AB och Tranemo kommun som innebär att kommunal VA-huvudman tar driftkostnad för dagvattenanläggning inom kvartersmark. Frågeställningar som berört barn och barns bästa har varit närvarande under planprocessen där frågorna gett förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad. Frågeställningar som berör jämställdhetsperspektivet har tagits i beaktande under framtagandet av detaljplanen. Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Slutinstans Status Manda Schillerås Olle Ekberg Utvecklingschef Mark- och exploateringsingenjör Detaljplan för del av fastigheten Dalstorp 1:133 med flera Radhusvägen i Dalstorp Tranemo kommun, Västra Götalands län Antagandehandling februari 2026 Utökat förfarande Beslutsprotokoll – Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Påbörjad 2016-05-19 Laga kraft – Medverkande Ansvarig för framtagandet av detaljplanen är planarkitekten Frida Fält och planchef Vigan Oruci på samhällsutvecklingsförvaltningen i Gislaveds kommun. Medverkande i projektgruppen och arbetet har varit medarbetare från samhällssektionen i Tranemo kommun och samhällsutvecklingsförvaltningen i Gislaveds kommun. Så här görs en detaljplan UPPDRAG En plan initieras av en beställare genom en ansökan om planbesked. Det är kommunen som beslutar om planbeskedet och vid positivt planbesked tas beslut om att påbörja en detaljplan. SAMRÅD Efter beslut om planuppdrag ordnas formalia kring planens omkostnader och ansvar i ett planavtal. Omfattande planarbete med tillhörande utredningar sker inför samråd. Efter beslut hos Allmänna utskottet Tranemo, skickas planförslaget ut så berörda och intresserade kan lämna synpunkter på förslaget. GRANSKNING Efter samrådet sammanställs och besvaras skriftligt inkomna synpunkter. Planförslaget reviders utifrån de ändringar som synpunkterna medfört till. Efter beslut skickas en uppdaterad version av planförslaget ut för granskning. ANTAGANDE Efter granskning sammanställs och besvaras skriftligt inkomna synpunkter. Planförslaget bearbetas och ändras i begränsad omfattning. De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda får meddelande om det i samband med att förslaget antas av kommunens beslutsfattare. ÖVERKLAGANDE Under tre veckor från det att antagandebeslutet har publicerats på kommunens digitala anslagstavla (tranemo.se) har de, vars synpunkter som inte blivit tillgodosedda, möjlighet att överklaga beslutet. LAGA KRAFT Planförslaget får laga kraft om ingen överklagat. Om planen överprövas får planen laga kraft först då ärendet är avgjort i domstol. Innehållsförteckning Fornlämningar, kulturminnen och särskilt värdefull kulturhistorisk miljö . 19 1. Handlingar I detta kapitel beskrivs de planeringsunderlag som legat till grund för detaljplanen. Kommunala underlag Här listas och beskrivs gällande detaljplaner, planprogram och översiktsplaner som berör aktuellt planområde. Här beskrivs även tillhörande handlingar till planen. Översiktsplan Tranemo kommun Gällande översiktsplan för Tranemo kommun antogs av kommunfullmäktige 2024-06-27. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden inom kommunen ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Förslag till utvidgning av byggnadsplanen för del av Dalstorps samhälle (området väster om skolan) Dalstorps kommun, Älvsborgs län detaljplaner. Byggnadsplanen från 1971 har beteckning 122 och medger allmän plats, park och väg samt radhusbostäder i en våning med tillhörande garage- och parkeringsändamål. Förslag till byggnadsplan över Dalstorps samhälle i Dalstorps socken, Älvsborgs län detaljplaner. Byggnadsplanen från 1955 har beteckning 113 och medger olika markanvändningar, mestadels bostadsändamål, fristående hus men också vägmark och park eller plantering. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunens undersökning om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökning enligt 6 kapitlet 6 § MB. Undersökningen påvisar att planförslagets genomförande inte har en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Kommunens ställningstagande om detaljplanens genomförande kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Kommunen beslutade att planens genomförande inte innebär en betydande miljöpåverkan § 109 (KSau, 2025). Samrådsredogörelse Sammanställning och svar på skriftliga synpunkter som kommit in till kommunen i samband med detaljplanens samrådstid. Utredningar Här listas och beskrivs de utredningar som framställts i och med planuppdraget. Naturvärdesbedömning av grönområden inom planerad detaljplan Dalstorp 1:132 med flera Miljöavdelningen i Gislaveds kommun har tagit fram en naturvärdesbedömning (12 januari 2021) för en översiktlig beskrivning av de naturvärden som finns inom grönområdet inom planområdet. Naturvärdena inom området bedöms utgöra de äldre asparna och det fuktiga området som gränsar till våtmarken norr om planområdet. I övrigt resulterade bedömningen i att det inte behövs en naturvärdesinventering. Översiktlig geoteknisk undersökning Undersökningen är framtagen i juli 2021 av Gunnar Karlssons Bygg- och Geokonstruktioner AB. Undersökningens syfte har varit att kontrollera jordens geotekniska egenskaper som underlag för framtagning av denna detaljplan. Undersökningen påvisar att planerad bostadsbebyggelse är lämplig utifrån geotekniska förutsättningarna på platsen om all mullhaltig jord avlägsnas i samband med byggnation och i vissa fall kan underliggande lösa jordskikt behöva utskiftas samt att byggnaderna utförs radonskyddande. För byggnader högre än tre våningar kan det vara aktuella att grundlägga på samma sätt som lägre byggnader men undersökningen rekommenderar att detaljerad undersökning utförs i samband med projektering av ny byggnad högre än tre våningar, när byggnadens placering och utformning är känd. Även stabiliteten vid den högre slänten ner mot norr bedöms som god även med belastning av byggnader. Dagvattenutredning Bsv arkitekter & ingenjörer har (mars 2025) utfört beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsanalys för dagvatten (20-årsregn, Kf 1,25) och skyfall (100-årsregn, Kf 1,4) som uppkommer i och med planerad utökning av befintligt bostadsområde. Följande slutsatser i utredningen är att 34 kubikmeter dagvatten uppdelat i två delområden behöver fördröjas för att vattenflödet nedströms planområdet inte ska öka jämfört med befintlig situation. Fördröjning och rening sker med makadammagasin inom det södra delområdet och med en dagvattendamm i det norra delområdet. För båda områdena föreslås brunnfilter efter föreslagna anläggningar för att sedan låta dagvattnet släppas i anvisad anslutningspunkt för dagvatten. Utredningen påvisar förekomst av befintliga lågpunkter som måste höjdsättas, liksom avledningsväg för vatten vid skyfall som måste säkerställas. Utredningen uppmärksammar även att tillstånd och anmälan kan krävas då planområdet ligger inom vattenskyddsområde. Om uträknade volymer och krav på rening följs, är planerad markanvändning lämplig utifrån ett dagvattenperspektiv (inkl skyfall) och miljökvalitetsnormerna påverkas inte negativt av planens genomförande. Tranemo kommun Flygfoto med vy över planområdet från Dalstorpasjön. Tätortsöversikt – Dalstorp Dalstorpasjön Dalstorpskolan Hjälmå servicehus Dalstorpasjön 2. Sammanfattning av detaljplanen Planområdet ligger i den nordvästra delen av Dalstorp, i anslutning till radhusbebyggelsen utmed Kyrkvägen. Området avgränsas i norr av ett sankmarksområde, i söder till befintligt villaområde med Granvägen och Bäckvägen. I väster avgränsas området till serviceboendet Hjälmå och i öster delvis till Kyrkvägen och till radhusbebyggelsen utmed Kyrkvägen. Planområdet utgör cirka 8900 m2 mark. Planen möjliggör för ytterligare bostäder utmed Radhusvägen däribland ett nytt flerbostadshus i flera våningar. Planen innebär även komplettering av befintligt vägnät med utrymme för separat gc-väg och en ändamålsenlig vändplan i slutet av Bäckvägen. Illustrationsskiss över planområdet, del av Dalstorps tätort. Illustrationen visar på ett exempel på byggnation som planen kan möjliggöra för. 3. Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra för förtätning av bostäder i området vid Radhusvägen i Dalstorp som ligger i närheten av grundskola, äldre- och barnomsorg samt Dalstorp centrum. Området omfattas av strandskydd och vattenskyddsområde Dalstorp. 4. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från det datum planen fått laga kraft. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 21 § PBL. 5. Ställningstaganden Nedan redovisas påverkade riksintressen och områdesskydd samt relevanta ställningstaganden och beslut av Tranemo kommun. Översiktsplaner I den kommunomfattande översiktsplanen för Tranemo kommun (antagen 2024) är aktuellt planområdet markerat som tätort och LIS-område blandad typ. Översiktsplanen tydliggör ett antal utvecklingsstrategier som innebär bland annat att: • kommunen ska verka för en hållbar tillväxt med ökat invånarantal i ett varierat bostadsbestånd med trygga livsmiljöer. • kommunen ska möjliggöra för fler sjönära och attraktiva boenden på landsbygden och erbjuda naturskön landsbygd som andas livskvalitet. • kommunen även arbetar för god kommunikation och infrastruktur för barn och unga att kunna ta sig till och från sina fritidsaktiviteter. • kommunen ska arbeta för minskad klimatpåverkan och energieffektivitet ska eftersträvas. • vid förtätning behöver tillräckliga grön- och rekreationsområden fortfarande finnas att tillgå. Förtätning får inte ske på bekostnad av tätortsnära natur. Planen anses vara förenlig med utvecklingsstrategierna i kommunens översiktsplan då den möjliggör en förtätning med bostäder och ändå ha kvar tillräckligt med grön- och rekreationsområden. Planen medför till en fortsatt god infrastruktur för barn och ungars transporter till fritidsaktiviteter. Vattenskyddsområde Dalstorp Planområdet omfattas av skyddat område för dricksvattenförekomst. Syftet med skyddsområdet är att ge vattenförekomsten ett tillräckligt gott skydd så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsområdet beslutades av Tranemo kommun som också är ansvarig för dispens och tillståndsbeslut. Planerade åtgärder kommer kräva tillstånd och anmälan, här följer några av åtgärderna: • Skyddsområdet innebär bland annat att markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten med en sammanhängande volym mindre än 150 m3 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. • Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m2 vid samma tillfälle kräver anmälan. • Inom primär skyddszon är nyetablering av enskild avloppsanläggning där avloppsvatten leds till grundvattnet förbjuden. Medan det för samma åtgärd krävs tillstånd inom den sekundära skyddszonen. Generell anmälningsplikt gäller vid anläggande av dagvattenanläggning inom vattenskyddsområde. • Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. • Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. • Nyetablering av anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. • Även begränsningar i användning av marken förekommer så som förbud att tvätta fordon, hur uppläggning av snö sker från trafikerade ytor. Reglering i detaljplan Dagvattenanläggningar får inte leda ytledes vatten till grundvattnet inom den inre skyddszonen. Planerade anläggningar tillåts enligt plan lokaliseras inom och i direkt angränsning till inre skyddszonen. Anläggningen inom inre skyddszonen regleras med utformningskrav för allmän platsmark. Detta innebär att fördröjningsmagasin för dagvatten ska utföras så anläggningen är tät och inte leder vatten till grundvattnet. För planerad anläggning i direkt angränsning till den inre skyddszonen ställs inget direkt krav på anläggningen i detaljplanen. Men då vatten från planerad anläggning leds in i inre skyddszonen, regleras kvartersmarken direkt öster om utpekat område för dagvattenanläggning. Regleringen görs för att avledning av dagvatten från uppströms dagvattenanläggning ska uppföras tät så den inte leder vatten till grundvattnet. Oavsett regleringar i detaljplan kan det vid tillståndsprövning eller genom försiktighetsmått vid en anmälan, tillkomma krav på utformningen på något sätt beroende på hur man vill utforma dagvattenanläggningar inom planområdet. Detaljplaner Nedanstående befintliga detaljplaner berörs direkt av planförslaget. För de markområden som ingår i det nya detaljplaneförslaget upphör nedanstående plan att gälla vid den tidpunkt då den nya detaljplanen fått laga kraft. 113 Förslag till byggnadsplan över Dalstorps samhälle i Dalstorps socken av Älvsborgs län, fastställd den 17 juni 1955. 122 Förslag till utvidgning av byggnadsplanen för del av Dalstorps samhälle (området väster skolan) i Dalstorps kommun, Älvsborgs län, fastställd den 30 augusti 1971. detaljplaner. Ovanstående plan har inte någon genomförandetid kvar. Mindre del av plan 113 kommer upphävas i och med att denna plan får laga kraft. Den del som denna plan kommer upphäva, medger vägmark (torg) i plan 113. Större delen av de västra och södra delarna av plan 122 kommer att upphävas i och med att denna plan får laga kraft. Berörda delar av plan 122 medger allmän plats gata och park samt område för bostadsändamål, radhus. Utklipp från plan 122 med ungefärlig avgränsning för denna detaljplan. Riksintressen Planområdet omfattas inte av och påverkar inget närliggande riksintresse. Kulturmiljövård Område för riksintresse för kulturmiljön finns strax norr om planområdet. Område norr och nordväst om Dalstorpasjön har intressanta fornlämningsmiljöer från stenålder till modern tid. Spår av stenåldersbosättningar, stensättningar och rösen från järn- och bronsåldern förekommer. Närmast, bortanför våtmarken i norr, finns Dalstorps gamla kyrkoplats med kyrka och prästgård, sockenstuga, kvarvarande sakristian av Dalstorps gamla kyrka samt två järnåldersgravfält. Planområdet är inte enligt Riksantikvarieämbetets kartläggning ett område där fornlämningar förekommer. Konsekvenser Planens exploatering bedöms inte ha någon negativ påverkan på närliggande kulturmiljö runt Dalstorps kyrka och prästgård. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan En undersökning är framtagen för att komma fram till om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Kommunen kommer efter samrådet fatta ett särskilt beslut om planens genomförande innebär en betydande miljöpåverkan eller inte. I framtagen undersökning av betydande miljöpåverkan har kommunen bedömt att planen inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen stöds med följande skäl: – Planens genomförande påverkar inte några Natura 2000 områden och kräver därmed inga tillstånd enligt MB 7 kap §28. – Planens genomförande bedöms inte vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan. – Planens genomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla nationella, regionala eller lokala miljökvalitetsmål på ett negativt sätt. – Planens genomförande bedöms inte ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. – Planens genomförande ger inte upphov till risker för människors hälsa eller för miljön. – Planens genomförande bidrar inte till att miljökvalitetsnormer överskrids. – Planens genomförande påverkar inte någon natur som har erkänt nationell eller internationell skyddsstatus t.ex. riksintressen, strandskydd eller naturreservat. Del av område som strandskyddet återinförs för, föreslås på nytt upphävas i detaljplanen med stöd av lagliga skäl. Under samråd ges Länsstyrelsen möjlighet att yttra sig över kommunens bedömning. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kapitlet miljöbalken Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Planen omfattas inte av och påverkar inte närliggande jord- och skogsbruk eller oexploaterade områden och ekologiskt särskilt känsliga områden. Strandskydd För vattenförekomsten gäller utökat strandskydd 200 meter från strandlinjen, både utöver vattnet och in över land. Bebyggelse som tillåts enligt detaljplan 122 omfattas inte av strandskyddet eftersom planen gällde innan strandskyddslagstiftningen trädde i kraft. Stora delar av planområdet ligger inom 200 meter från strandlinjen. Vid ny planläggning återinträder strandskyddet. För att kunna bygga enligt detaljplanen utan krav på dispens måste strandskyddet upphävas för mark inom planen. Kommunen avser häva strandskyddet inom kvartersmark för bostäder (B) och allmän platsmark gata (GATA) med hänvisning till 7 kap. miljöbalken § 18d, med det särskilda skälet att området behövs för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Mark inom 200 meter från Dalstorpasjöns strandlinje är utpekat som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge i Tranemo kommuns översiktsplan. Utpekat område (LIS27) är sedan tidigare bebyggt med bostäder och skola. Ytterligare förtätning bedöms kunna ske utan att påverka tillgängligheten negativt till sjön, Jälmåleden och riksintresset för kulturmiljövård. Avsikten är att effektivisera användningen i redan ianspråktagen mark inom LIS-området. Vid all planering av nya byggnader ska största hänsyn tas till att bevara/stärka tillgängligheten för det rörliga friluftslivet och en fri passage för allmänheten. Upphävande av strandskyddet inom planerad kvartersmark och allmän platsmark GATA kommer inte påverka naturområdet negativt, det finns bilväg, stigar och närliggande utsiktsplats som tillgodoser allmänhetens framkomlighet och tillgång till vattnet. Våtmarken direkt norr om planområdet utgör en naturlig koppling till sjön och dess stränder för djur och växtliv. Strandskyddet inom planområdet upphävs först när detaljplanen fått laga kraft. Konsekvenser Ett upphävande av strandskyddet enligt planen påverkar inte negativt allmänhetens tillgång till vattnet eller livsvillkoren för djur- och växtliv på land och i vatten i förhållande till rådande tillgång. 6. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser I denna del av planbeskrivningen beskrivs de fysiska förutsättningarna vid och inom planområdet, liksom de regler och juridiska förutsättningar som har stor påverkan på detaljplanen. Även förändringarna som möjliggörs av planen och anledningarna till förändringarna samt konsekvenserna av ändringarna beskrivs. Beskrivningarna delas in ämnesvis. Natur Norr om planområdet finns en sumpskog med skoglig nyckelbiotop (skogsstyrelsen). Nordost om planområdet ligger Dalstorpasjön. Utsiktsplats vid Dalstorpasjön i närheten av planområdet. I anslutning till planområdet finns det grönområden i form av parkmark, badplats och grönytor. Detta skapar goda förutsättningar till utomhusaktiviteter och rekreation utöver de friytor intill bostadshusen som erbjuds inom planområdet. I anslutning till planområdet består vegetationen mellan befintliga radhuslängor av anlagd gårdsmiljö. Utmed norra Radhusvägen finns en björkallé i en enkel rad. Lövträden omfattas av ett generellt biotopskydd för trädallé enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Inom planområdet är vegetationen mer av vildvuxen karaktär och består av blandskog. Delar av vegetationsområdena har otillgängliga partier med lövträd och buskar. Höjdskillnaden inom området uppgår till cirka fem meter med högre nivåer i väst. För övrigt upplevs området som flackt. En naturvärdesbedömning är framtagen för att översiktligt beskriva naturvården inom planområdet. Naturvärden är främst knutna till asparna och det fuktiga område som gränsar till sumpskogen i norr. Området är litet och påverkat av gallring. Delar av vegetationsområdena upplevs som insynsskyddade in på angränsande villatomter. I övrigt bedöms planområdet inte innehålla några särskilda naturvärden. Förändringar Planen innebär att landskapsbilden kring Dalstorpasjön kan få ett tillskott i och med att ny högre byggnad kan bli synlig från sjön. Planerad höjd på byggnad innebär att den kommer bli visuell för de som uppehåller sig på sjön eller på andra sidan sjön. Planen kan innebära mindre påverkan på det fuktiga området med några av asparna genom att planlägga det som kvartersmark för bostäder med plats för dagvattendamm. Område i norr med några större träd säkerställs genom planläggning av allmänt naturområde med kommunalt huvudmannaskap. Det finns ett par ädellövträd inom byggrätten mellan Hjälmå och befintliga radhus som med tiden kan tillhandahålla många värden. Planen säkerställer inte något skydd för träden men kommunen förordar att det vore bra för exploatören att bevara dem i samband med byggnation då redan uppvuxna träd kan utgöra livsmiljö för flertalet arter och ge boendemiljön ekosystemtjänster så som skugga och lokal temperatursänka till framtida vistelseytor för boende i området. Dessa tjänster har visat sig har stor betydelse, särskilt för äldre och mindre barn. De vildvuxna vegetationsområdena mellan radhusområdet och befintliga villor kommer till större del ersättas av bostadsbebyggelse och tillhörande gårdsmiljö för friyta och hemfridszon för boende. För planerad bostadstomt som kommer angränsa direkt till befintlig villatomt, anser kommunen det som fördelaktigt att använda uppvuxen vegetation för att fungera som insynsskydd mellan ny och befintlig bebyggelse. Träden bidrar även till svalka under perioder med värmebölja. Del av vegetationsområdet kvarstår som naturområde i plan och ska tillgängliggöras för omledning av gc-vägen från Granvägen och placering av underjordiskt dagvattenmagasin. I naturområden är avsikten att spara redan uppvuxen växtlighet, särskilt den växtlighet som upplevs utgöra insynsskydd in på angränsande villatomter. Konsekvenser En enstaka byggnad som sträcker sig upp i höjd med trädkronorna bedöms som ett positivt inslag för sjöns landskapsbild. Planens genomförande bedöms medföra en ändring av naturvärdet inom planområdet, från vildvuxen relativt otillgänglig natur till välordnad, tillgänglig växtlighet i gårdsmiljö. Planen anses inte ha någon negativ påverkan på naturvärdet för aktuell tätortsdel då det finns större sammanhängande naturområden i planområdets närområde. Geotekniska förhållanden Planområdets mark består av isälvssediment och sand (SGU och geoteknisk undersökning från juli 2021). För gräsytor och naturmark förekommer ett ytligt lager med vegetation och mulljord som har en mäktighet mellan 0,1 och 0,4 meter i provtagningspunkterna. Under det översta skiktet består jorden av mellan- och finsand, siltig finsand och finsandig silt ner till ett provtagningsdjup av tio meter som djupast. Jorden blir finare mot djupet. Trycksonderingarna visar ett sonderingsmotstånd mellan cirka fyra och tio kN. CPT-sonderingarna visar ett spetstryck mellan cirka fyra och tio MPa. Skikt med högre sonderingsmotstånd än tio kN respektive tio MPa förekommer också. Sonderingarna har drivits till djup där sonden inte kan neddrivas ytterligare med för metoden normalt förfarande på djup mellan 6,8 och 20,8 meter under markytan. Grundvattennivån inom planområdet skiljer sig upp till cirka sex meter i provtagningspunkterna. Inom östra delen av undersökt område, vid befintlig bebyggelse, ligger grundvattennivån mellan 3,66 och 4,03 meter under markytan. Inom naturområdet i väster ligger grundvattennivån 7,12 meter under markytan i den högre liggande terrängen. I nordvästra hörnet av planområdet där terrängen är som lägst och gränsar till våtmarken i norr, ligger grundvattennivån 1,58 meter under markytan. Inom det lägre området krävs höjdsättning av byggnad och dränering måste utföras så att inga problem med fuktskador på byggnader uppstår. Gränsvärde för radonhalt i nya byggnader och riktvärde för radonhalt i befintliga bostäder är 200 Bq/m³. I utförda radonmätningar uppmättes halt mellan tio och femton kBq/m3. Halterna innebär att marken klassas som normalradonmark. Åtgärdskravet vid normalradonmark är radonskyddande utförande. Frågan bevakas i bygglovsskedet. Förändringar En geoteknisk undersökning (juli 2021, Gunnar Karlssons Bygg- och Geokonstruktioner AB) påvisar att planerad bostadsbebyggelse är lämplig utifrån geotekniska förutsättningarna på platsen om all mullhaltig jord avlägsnas i samband med byggnation och i vissa fall kan underliggande lösa jordskikt behöva utskiftas samt att byggnaderna utförs radonskyddande. Grundläggning av lägre byggnader kan generellt utföras på naturligt lagrad sand med utbredda grundplattor eller kantförstyvad betongplatta på mark. För byggnader upp till tre våningar kan det vara aktuellt att grundlägga på samma sätt som lägre byggnader. Detaljerad undersökning bör utföras i samband med projektering av ny byggnad högre än tre våningar när byggnadens placering och utformning är känd. Ytvatten ska alltid avledas genom att markytan närmast byggnaderna lutas från huset, ett vanligt krav är minst 0,15 meters fall på tre meters längd ut från byggnad. Dränering runt byggnader utförs med dräneringsrör. Tillräckliga åtgärder för att förhindra skadlig fuktvandring från underliggande jord utförs. Detta innebär att ett dränerande och kapillärbrytande skikt, normalt minst 200 mm makadam och minst en mäktighet av dubbla kapillära stighöjden i materialet, utläggs vid golv på mark. Erforderlig värmeisolering, beroende på användningen av byggnaden, utläggs. Tillfälliga schaktslänter beräknas stå i lutning 1:1,5 i sanden. Vid schakt och grundarbeten måste eventuellt grundvatten vara avsänkt till minst 0,5 meter under schaktbotten. Permanenta slänter ställs med lutning 1:2 eller flackare. Eventuella fyllningar för grundläggning av byggnader utförs med skiktvis packad friktionsjord. Planen säkerställer största tillåtna släntlutning med planbestämmelse n 1, släntlutning ska inte vara större än 1:2. Mot bakgrund av utförda undersökningar kan bedömas att marken inom området utgörs av friktionsjord med mindre inslag av finjord. Vägar, parkeringar och liknande kan dimensioneras efter materialtyp 2 med tjälfarlighet klass 1 enligt tabell VB/1 AMA Anläggning 20. Vid anläggning av vägar, parkeringar och liknande bortschaktas all organisk jord som mull, sandig mull och liknande. Då grundvattnet står högt i de lägre markområdena inom planen, regleras begränsning av byggrätterna i södra delen av planområdet som innebär att källare inte får finnas. Konsekvenser Inga konsekvenser på markens geotekniska förutsättningar anses förekomma i och med planens genomförande. Fornlämningar, kulturminnen och särskilt värdefull kulturhistorisk miljö Enligt 2 kap 10 § i Kulturmiljölagen finns skyldighet för arbetsföretagaren att omedelbart avbryta arbetet och anmäla till Länsstyrelsen om fornlämning skulle påträffas under arbetet. Planområdet gränsar till ett område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Öster om planområdet mellan Kyrkvägen och Dalstorpasjön finns ett område som är känt för fornlämningar och gravplatser där både gravar och stenrösen förekommer från stenåldern till medeltiden. Det är även känt att det finns industrilämningar från ett järnbruk och ortens medeltida kyrkoplats med ödekyrkogård vid Jälmåns utlopp. Enligt rapporten Riksintressen för kulturmiljövården – Västra Götalands län består Dalstorp av vetenskapligt intressanta fornlämningsmiljöer från stenåldern till medeltiden där det största uttrycket för riksintresset ligger i rösen och stensättningar från järnåldern med järnåldersgravfält och fossil åkermark. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturminnen. Planområdet är enligt Riksantikvarieämbetets kartläggning inte ett område där fornlämningar förekommer. Förändringar Planen innebär inga förändringar för angränsande kulturmiljöer av riksintresse. Konsekvenser Planen kan innebära ett ökat nyttjande av de kulturhistoriska miljöerna. Bebyggelse I söder gränsar planen till befintligt villaområde i Granvägen och Bäckvägen. I öster till befintligt radhusområde. I nära anslutning till planområdet förekommer flera olika arbetsplatser. Bland annat Dalstorpsskolan, vård- och omsorgsboendet Servicehuset Hjälmå och mataffären ICA Nära Dalstorp. Närliggande bebyggelse består mestadels av småhus. Den närliggande bebyggelsen kännetecknas främst av röda och gula bostadshus från 50-talet och 60-talet men det förekommer även enstaka bostadshus från 90-talet. Utmed lokalgatorna ligger friliggande bostadshus medan radhusen omfamnas av två parkeringsområden. Bostadshusen har fasader i tegel, trä och ibland även en kombination av de bägge materialen. Bebyggelsens karaktär och uttryck varierar. Det sammanhållande är att byggnaderna är i 1-2 våningar med sadeltak (frånsett något enstaka undantag). Förändringar Planen möjliggör med användningen B - Bostäder, uppförandet av flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. Genom reglering av nockhöjd på byggnadsverk och största byggnadsarea kan planens maximala utbyggnad innebära ett femvåningshus och två tvåvåningshus. Till bostäder hör även friytor, komplementbyggnader/miljöhus och garage/parkering. Vid maximal utbyggnad uppskattas planen innebära cirka 30 nya lägenheter. Exempel på ett flerbostadshus som planen möjliggör. Sektion av BSV arkitekter och ingenjörer AB. Planen reglerar exploateringsgraden, som mest får angiven byggnadsarea byggas inom respektive egenskapsområde. På tomter som ska bebyggas med bostäder ska det finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse. Tomter ska ordnas så att det finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska friyta ordnas i första hand. Observera att friyta ska anordnas, medan parkering med mera ska ordnas i skälig utsträckning. Storleken och kvalitén på en friyta är avgörande för vardagsrörelsen vid bostaden och bostadsnära spontanidrott. Vid maximal utbyggnad möjliggör planen sammanlagt 1060 kvm byggnadsarea. Med reglering av exploateringsgraden är ny kvartersmark väl tilltagen och anses möjliggöra plats för friytor för lek och rekreation. Då möjlig bebyggelse delvis avviker från den befintliga småhusbebyggelsen i omfång och höjd är det viktigt att den anpassas så att den harmonierar med befintlig bebyggelse. Takutformningen regleras för den högre byggnationen till att enbart upprättas med valmat tak, sadel- eller pyramidtak med minsta lutning på 27 grader eftersom befintlig småhusbebyggelse är upprättat med sadeltak. Med liknande takutformning och skäligt avstånd till befintliga byggnader, harmonierar den större byggnadsvolymen med befintliga. Planerad byggrätt utmed Kyrkvägen regleras med minsta taklutning. Taklutningen för byggrätten utmed Kyrkvägen ska vara minst 14 grader med respekt för stads- och landskapsbilden utmed vägen eftersom kulturhistoriska miljöer ligger utmed vägen så som Dalstorps kyrka och dess prästgård. Byggrätten utmed Kyrkvägen har reglerats med placeringsbestämmelser p1 och p 2 som innebär att minsta avstånd mellan huvudbyggnad respektive komplementbyggnad till fastighetsgräns är 4,5 meter respektive 2 meter. På så sätt ges en god helhetsverkan och minskad risk för skada vid eventuell brand. Konsekvenser Planen möjliggör för cirka 30 nya lägenheter vilket innebär en ökning av bostäder och flera boende i centrala Dalstorp som bidrar till ett ökat nyttjande av handel och service på orten. Möjliggörande av flerbostadshus breddar bostadsbeståndet vilket kan innebära en ökad mångfald av samhällsgrupper i Dalstorp. Gator och trafik Planområdet omfattar del av Bäckvägen och gc- vägen mellan Radhusvägen och Granvägen. Väghållare för berörda bilvägar och gc-vägar är Uppmätta trafikmängder (Trafikverket, 2012) på angränsande och mer trafikerad väg (Ulricehamnsvägen) är cirka 1200 fordon per dygn. Trafikmängderna på Kyrkvägen uppskattas vara lägre än den på Ulricehamnsvägen. Gång- och cykelrörelser utmed Kyrkvägen förekommer både till närliggande skola och förskola samt till kyrkogård och rekreationsområde norrut och runt sjön. Gc-förbindelsen i Radhusvägens förlängning är en väg med blandtrafik till skola och förskola liksom till service- och omsorgsboendet och rekreationsområde utmed Dalstorpasjön. Hastighetsbegränsning på Bäckvägen är 40 km/h. Kyrkvägens hastighetsbegränsning utmed skolan är begränsad till 30 km/h. Kartbild över del av Dalstorp Trafikinfrastruktur Planområdet är lokaliserat strax norr om Dalstorps centrala vägkorsning mellan Nittorpsvägen, Kyrkvägen och Ulricehamnsvägen. Trafiken till planområdet matas via Kyrkvägen (med utbyggd gång- och cykelväg på östra sidan) och via lokalgatorna Radhusvägen och Bäckvägen. Gång- och cykeltrafik kan även ta sig till planområdet via gc-väg mellan Granvägen och Radhusvägen. Gc-vägen leder in oskyddade trafikanter över Radhusvägens parkeringsområde som har skola och rekreationsområdet vid sjön som målpunkt. Närliggande busshållplats, Dalstorp Torg, kan nås på gångavstånd, cirka 150 meter, via gc-väg till planområdet. Hållplatsen trafikeras av busslinje mellan Ulricehamn-Tranemo (208). Enligt Boverkets byggregler ska: – en angöringsplats för bil finnas. – en parkeringsplats avsedd för fordon till rörelsehindrade kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från tillgänglig och användbar entré. Enligt 8 kap. 9 § i Plan- och bygglagen ska lämpligt utrymme för parkering av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Det är den enskilde fastighetsägarens skyldighet att inrätta parkeringsplatser till den verksamhet som finns på fastigheten. Enligt Plan- och bygglagen ska lämpligt parkeringsutrymme för cykel finnas då även dessa räknas som fordon. Kommunens parkeringsnorm (2021) är en bilplats/lägenhet för flerbostadshus och två bilplatser/lägenhet för småhus. Förändringar Trafiken på kringliggande gator förväntas öka något i samband med exploateringen. Men inte i sådan omfattning att någon förändring i biltrafikinfrastrukturen behövs. Någon hastighetssänkning i o m planens exploatering bedöms inte aktuell. Planen möjliggör för en ändamålsenlig vändplan som ger plats för ytterligare en bostadstomt mellan Bäckvägen och Kyrkvägen. Storleken på vändplanen avser kunna inrymma en vändande sopbil. Då trafik kommer öka på Radhusvägen säkras en omledning av trafiken från gc-vägen mellan Granvägen och Radhusvägen till ny parallell men separat gång- och cykelväg. I detaljplan kan ny gc-väg anläggas inom allmänt naturområde och del av kvartersmark för bostäder. Vilket regleras med markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. Anledningen till regleringen är att säkerställa en mer säker och gen förbindelse för gång- och cykeltrafik till skola och rekreationsområde runt sjön. Planen möjliggör cirka 30 nya lägenheter, 25 i flerbostadshus och fem i småhus vilket innebär att 35 bilplatser ska möjliggöras för vid maximal utbyggnad av planen. Parkering kan anordnas på kvartersmark inom planen men även på kvartersmark inom fastigheten Dalstorp 1:132 vilket prövas i bygglovsskedet. Konsekvenser Tillkommande trafik innebär viss ökning av trafikbuller. Läs mer om trafikens konsekvenser i kapitel 7 - Miljö, hälsa och säkerhet. Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik innebär begränsning på utpekad del av kvartersmarken. Aktuellt markområde ska göras tillgänglig för gång- och cykeltrafik. I förlängningen av ny gc-väg över Kyrkvägen behövs en trafiksäkerhetsåtgärd genomföras. Det är med anledning av att fler oskyddade trafikanter kommer ledas till aktuellt vägavsnitt för att passera vägen till befintlig gc-väg utmed skoltomten. Utfarter Enligt 8 kap 9 § i Plan- och bygglagen ska lämpligt utrymme för lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Befintligt radhusområde angörs via två parkeringsområden med anslutning till Kyrkvägen. Parkeringsområdena har namnet Radhusvägen. Förändringar Tillkommande bebyggelse ska nyttja samma angöring via parkeringsområden som befintligt radhusområde. Planen reglerar mark utmed Kyrkvägen med parkområde, vilket innebär förbud för ut- och infart för motortrafik från planområdet ut på Kyrkvägen. Streckad linje visar på ungefärlig sträckning av ny allmän gc-väg som leds över allmän naturmark och gata samt ett avgränsat område över kvartersmark som reserveras för att tillgängliggöra allmännyttig gång- och cykeltrafik. Konsekvenser Mer trafik in på södra parkeringsområdet ökar risken för olyckor. Oskyddade trafikanter vars målpunkt är grundskolan eller rekreationsområdet norröver och runt sjön, leds till en ny parallell men separat gång- och cykelväg. Se förändring under rubriken Trafikinfrastruktur i föregående avsnitt. Teknisk försörjning Ledningar Inom planen förekommer det allmännyttiga ledningar för VA, el, fiber och fjärrvärme. Även en serviskabel finns inom planområdet som matar el till enskild fastighet. Förändringar Ledningar inom planområdet för fjärrvärme och VA ska inte flyttas i och med detaljplanens exploatering. Allmännyttiga ledningar som avses ligga kvar förekommer inom planerad allmän platsmark gata eller natur. Befintliga elkablar ligger tvärs över planerad byggrätt i planens nordvästra del. Elkablarna måste flyttas. Allmännyttig fiberledning mellan Bäckvägen och Kyrkvägen planläggs för bostäder och ligger inte i enligt med markupplåtelseavtal (2014) mellan Tranemo kommun och ledningsägare. Kommunen anser ändå att befintligt läge är det läge som bäst kan samordnas med andra intressen. Aktuellt markområde planläggs med bestämmelsen u 1 – som tillgängliggör mark för allmännyttiga underjordiska ledningar och försvårar för kommande exploatering som kan skada ledning. Annan del av samma fiberledning är inte heller anlagd enligt avtalet. Aktuell del av ledning ligger mellan Hjälmå- fastigheten till och med del av fastigheten Dalstorp 1:132. Marken är planerad för bostäder och fiberledningen måste flyttas till mark med bestämmelsen u 1 – som tillgängliggör mark för allmännyttiga underjordiska ledningar samt till allmän platsmark natur, fördelaktigt utmed planerad gc-väg i naturområdet. Omlokalisering av fiberledning bör samordnas med Konsekvenser Genomförande av planen innebär fysisk påverkan på befintliga ledningar utan servitut eller ledningsrätt samt för ledning som inte är anlagd enligt överenskommelse med Tranemo kommun. Flytt av befintlig kabel/ledning bekostas av ledningsägaren. Markreservat i planen (u-område) säkerställer inte befintliga ledningar. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver befintligt nyttjanderättsavtal förnyas och ledningsrätt eller servitut upplåtas. Eventuell skada i och med exploatering på ledning som ska ligga kvar, påkostas av exploatören. Vatten och avlopp Detta avsnitt omfattar dricksvatten- och avloppsförsörjning (VA). Planområdet omfattas av kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp, inklusive dagvatten. Befintliga fastigheter inom planområdet är anslutna till kommunalt VA. Planområdet ligger inom Dalstorps vattenskyddsområde. Inom skyddsområdet gäller särskilda regler och krav på tillstånd. Förändringar Befintlig VA-kapacitet kommer att klara av ytterligare volymer som planen innebär. Dagvatten Dagvatten inom planområdet avleds i två väderstreck, nordlig och sydlig. Kvartersmarken kan anslutas till kommunalt dagvattenledning via anslutningspunkt i Kyrkvägen för fastigheten Dalstorp 1:132. Dagvatten leds därefter till våtmarken norr om planområdet som har sitt utflöde till vattenrecipienten Dalstorpasjön. Ansvaret ligger på den enskilde fastighetsägaren att rena det dagvatten som faller inom sin fastighet och avleda dagvattnet från sin tomt till kommunen angiven anslutningspunkt. Som huvudman för dagvatten är kommunens VA-kollektiv ansvarig för att avleda dagvattnet från anslutningspunkten. Planområdet ligger inom Dalstorps vattenskyddsområde. Inom skyddsområdet gäller särskilda regler och krav på tillstånd. Delar av Dalstorps vattenskyddsområde, inre och yttre skyddsområde. Förändringar Vid dagvattenberäkningar har ett regn med åtkomsttiden 20 år och klimatfaktorn 1,25 varit dimensionerande. Fördröjning av dagvatten har beräknats utifrån principen att dagvattenflödet inte ska vara större från området efter den föreslagna exploateringen jämfört med befintlig situation. Planområdet har delats in i två delar, en nordlig och en sydlig del. Beräkningar visar att 16 m3 dagvatten behöver fördröjas för det norra området och 18 m3 för det södra för att uppnå principen. För att ta hand om dagvattnet föreslås olika dagvattenåtgärder såsom makadammagasin i den södra delen och en dagvattendamm i den norra. För att säkerställa att dricksvattentäkten inte påverkas negativt av exploateringen föreslås också brunnfilter som extra rening efter de föreslagna dagvattenanläggningarna. Ytterligare rening och fastläggning av föroreningar kommer sannolikt också ske i våtmarken norr om planområdet. Planen säkerställer en dagvattendamm dimensionerad för minst 16 m3 i den norra planområdesdelen och en makadammagasin dimensionerad för minst 18 m3 i den södra. Konsekvenser Beräkningar av föroreningshalter och mängder har utförts för planområdet. Beräkningen visar att en del halter och mängder ökar efter den föreslagna exploateringen jämfört med den befintliga situationen av skogsmark medan andra minskar beroende på dagvattenanläggningen. Endast fosfor överstiger riktvärde för de föreslagna dagvattenanläggningarna, förutom för våt dagvattendamm. Riktvärdet är väldigt lågt satt och kommunen bedömer att de föreslagna dagvattenanläggningarna med tillhörande brunnsfilter uppnår En arbetsskiss inför samråd som visar områden lämpliga för dagvattenanläggningar. Norra området markerat med röd skraffering och södra området med blått. I den röda skrafferingen föreslås dagvattendamm. I den blå, makadammagasin. acceptabel reduktion även för fosfor då ytterligare rening förväntas ske i befintlig våtmark. Energi Fjärrvärme finns draget till planområdet och befintliga byggnader angränsande planen är anslutna. Återvinning och avfallshantering Utrymme för hantering av avfall ska finnas på fastigheten. Angränsande fastigheter hanterar sitt avfall på fastigheten. Hämtning sker utmed lokalgatan för en- och tvåbostadshusen medan det för grupphusområdet hämtas inne på fastigheten. Förändringar Avfallshanteringen avses ske på samma sätt. Planen innebär ökad mängd avfall från grupphusområdet. Planen möjliggör även för en ny vändplan i slutet av Bäckvägen, vilken är dimensionerad att underlätta för vändning av avfallstransport utan backning. 7. Miljö, hälsa och säkerhet Några kända riskfaktorer så som farligt gods, ras- och skredrisk eller markföroreningar förekommer inte. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i svensk lagstiftning för att kontrollera miljöpåverkan och berör luft, vatten och omgivningsbuller. MKN reglerar krav på miljökvalitet som kommuner och myndigheter ska följa vid planering och planläggning för att i huvudsak skydda människors hälsa och naturmiljö. Den tänkta markanvändningen medför inte att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet MB överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. Luft Miljökvalitetsnormer finns bl.a. gällande utomhusluft. Det finns gränsvärden för kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bly, marknära ozon och partiklar. Enligt rapporten Objektiv skattning av luftkvaliteten i Tranemo kommun (2022), framtagen av Luftvårdsförbundet för Västra Sverige – Luft i Väst, bedöms halter av ovannämnda ämnen understiga gränsvärdena i Dalstorp. Förändringar Luftkvalitén påverkas av trafikens utsläpp. Planen innebär en viss förtätning av bostäder och det en viss ökning av trafiken till området. Även med ökningen av trafiken bedöms inte planens genomförande medföra till att några miljökvalitetsnormer för luft överskrids eller riskerar att överskridas. Vatten Det finns miljökvalitetsnormer för vatten, där ser man på ekologisk och kemisk status. Planområdet omfattas av ån Ätrans avrinningsområde. Närmast påverkad recipient är Dalstorpasjön som har kontakt med grundvattenförekomsten Dalstorp-Tranemo. Sjön har en måttlig ekologisk statusklassning. Anledningen till klassningen beror på att fiskar inte kan vandra i vattensystemet kopplat till sjön på grund av vandringshinder skapta av människan. Den kemiska statusklassningen för sjön uppnår ej god status. Gränsvärden för kvicksilver och PBDE överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster och därmed får även Dalstorpasjön samma klassning. Förändringar Planen innebär förtätning av bostäder, vilket innebär större parkeringsytor och ökad trafik och liknande verksamhet som innebär ökat utsläpp av partiklar via dagvattnet. Även med planens föreslagna dagvattenåtgärder bedöms mängden fosfor och kväve och en del andra ämnen att öka med planens exploatering i förhållande till oexploaterad skogsmark. Det rör sig förvisso om mindre mängder och ytterligare rening förväntas ske i befintlig våtmark innan dagvattnet når sjön. Planområdet enligt föreliggande förslag bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas så länge volymer och krav för rening följs. Omgivningsbuller Det finns miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller och kan definieras som ett återkommande oönskat ljud (buller) från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Miljökvalitetsnormer finns för att eftersträva att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, bör buller från vägar inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 m2 men ekvivalentnivån vid fasad är istället 65 dBA. Förändringar Trafikflödena bedöms vara lägre på Kyrkvägen än på Ulricehamnsvägen men uppmätt mängden trafik på Ulricehamnsvägen används i beräkningen av trafikbuller. I och med detaljplanen uppskattas trafiken öka med 120 nya biltrafikrörelser (fyra resor per nytt hushåll/dag). Med tillkommande bostäder är antal fordon per dygn cirka 1220 fordon. På femton meters avstånd från vägmitt visar tabell 1 och diagram 1 att uppskattad dygnsekvivalent ljudnivå hamnar under rekommenderad högsta ljudnivå (60 dBA) för nybyggnation men över rekommenderad högsta ljudnivå vid uteplats (50 dBA) för nybyggnation. Enligt tabell 1 och diagram 1 behöver uteplats utan bullerskydd placeras cirka 35 meter från Kyrkvägens vägmitt för att klara rekommenderad ljudnivå. Krav på bullerdämpad uteplats regleras i detaljplanen med bestämmelsen m1 – Uteplats måste uppföras bullerskyddat om det inte finns annan uteplats inom fastigheten som klarar 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Det innebär att en uteplats inom 35 meter från vägkant måste uppföras bullerskyddat om det inte finns en annan gemensam uteplats på fastigheten som klarar bullernivån. Konsekvenser Eftersom planen reglerar skyddsåtgärd i och med bedömd bullerstörning vid maximal utbyggnad av planen, anses inte bullersituationen innebära några negativa konsekvenser för planerad eller befintlig bebyggelse. 54 Tabell och diagram för översiktlig bedömning av vägtrafikbuller. Framtagen av Boverket och SKL 2016. Skyfall Inom planområdet, strax söder om Radhusvägen, bildas ett instängt område (se område B i bild nedan) som vid breddning bildar rinnväg söderut. Även ett lågpunktsområde uppstår vid regn i angränsning till planen i väster (C) vilken bildar en rinnväg in och förbi planområdet vidare ut på Radhusvägen. Rinnväg från lågpunktsområde (D) i västra delen av planområdet är befintligt redan vid små mängder regn. Rinnvägen leds vidare norrut utmed radhusområdets västra fastighetsgräns. Förändringar Bebyggelse bör generellt höjdsättas högre och interna gator och lokalgator med rinnvägar lägre så att skyfallsvatten kan rinna på dem utan att riskera att skada bebyggelse. Lågpunktsområde som är angivet som B och som planeras för byggnation i sydöstra delen av planområdet, regleras en färdigt golvhöjd på + 193,5 meter över nollplanet i plankartan. På grund av hög grundvattennivå regleras förbud att ha källare inom de två södra områdena. Rinnvägen från lågpunktsområde D säkerställs i detaljplanen genom krav på marklutning norrut. För rinnvägen från lågpunktsområde C regleras krav på marklutning inom planerat naturområdet så dagvattnet vid skyfall helt kan ledas bort från befintligt grupphusområde och istället ledas mot ny vändplan och vidare söderut via Bäckvägen. Befintliga avrinningsvägar i blått vid ett regn av 200 mm. Grön färg visar vattensamling med vattendjup upp till 10 cm, gult 10-30 cm och rött över 30 cm. Utdrag från Scalgo Live, BSV arkitekter och ingenjörer AB, 2025. Konsekvens Med reglerade skyfallsåtgärder anses marken lämplig för planerad markanvändning. Fördel med att omleda rinnväg från lågpunktsområde D söderut gör resan längre för vattnet innan den når vattenrecipienten och ökar chansen att eventuella föroreningar som flyter med vid skyfall aldrig når vattenrecipienten. Brandrisk Vid en brand inom eller angränsande planområdet, kommer området utsättas för kontaminerat släckvatten. Eftersom planområdet ligger inom vattenskyddsområde bör en bedömning göras av risken för miljöpåverkan av kontaminerat släckvatten och om åtgärder behöver vidtas. Tillåts källare finns det behov av att kunna stoppa flödet av släckvatten till dagvattenledning. Närmast brandpost finns på skolområdet öster om planområdet. Kartan visar exempel på byggnation som är möjlig enligt detaljplanen. Pilar visar flödesriktning i form av ytliga rinnvägar vid skyfall efter exploatering av planområdet. Blå pilar visar skyfallsvatten från själva planområdet och röda pilar från markområden utanför planområdet som rinner in och ut från området. Karta av BSV arkitekter och ingenjörer AB, 2025. Förändringar Vid en brand kommer kontaminerat släckvatten att rinna samma väg som dagvatten. Vattnet rinner ner till de dagvattenanläggningar som planen möjliggör för på kvartersmark och allmän platsmark. Planen tillåter källare i delar av planområdet. Behov av avstängningsventil hanteras vid lovprövning. Då högt uttag i brandpost kan innebära problem med vattenkvalitén ser kommunen att brandvatten i första hand tas från vattenkiosken som finns belägen vid avloppsreningsverket i Dalstorp. Några nya brandposter inom planområdet eller dess direkta närhet är inte aktuellt. Konsekvens Med reglerade dagvattenåtgärder är risken acceptabel för negativ miljöpåverkan vid kontaminerat släckvatten. Tillgången till brandvatten bedöms som acceptabel. Hälso- och säkerhetsrisker i övrigt Kartering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar inte någon risk att området drabbas av höga vattenstånd. Stabiliteten vid den högre slänten ner mot norr bedöms som god även med belastning av byggnader. Det finns inga utpekade potentiella förorenade områden inom eller angränsande planområdet som kan medföra en hälsorisk. Befintliga byggnader har endast använts för bostadsändamål och inga andra verksamheter har förekommit. Några kända risker för farligt gods, ras och skred eller markföroreningar föreligger inte. 8. Genomförandefrågor I kapitlet redovisas det hur planen är avsedd att genomföras och vilka konsekvenser som detaljplanens genomförande medför för berörda fastighetsägare och andra som berörs av planen. Huvudmannaskap Med planen blir det kommunalt huvudmannaskap för all allmän platsmark inom planområdet. Vägföreningen Dalstorp är ansvarig för Dalstorp ga:1, en gemensamhetsanläggning som omfattar gatunätet och vissa parkeringsanläggningar i Dalstorp. Kommunen har sedan tidigare åtagit sig drift, underhåll och investering av gatunätet. Då det finns flera kommunala verksamheter för allmännyttan (skola, äldreboende) kommer kommunen på sikt överta huvudmannaskapet för gatunätet som vägföreningen är ansvarig för. Avsikten är att överta huvudmannaskapet för gatunätet allt eftersom nya detaljplaner upprättas inom Dalstorp. Konsekvenser Med ändrat huvudmannaskap kan de fastighetsägare med andel i Dalstorps vägförening förväntas slippa omkostnader för gatumarken inom planområdet. Även om kommun åtar sig ansvaret istället för vägföreningen, upphör vägföreningens rättsliga ansvar först efter en genomförd omprövning av gemensamhetsanläggningen. Ansvarsområde för vägar och parkeringsytor – Dalstorp vägförening – Dalstorp ga:1 (1973). Mark- och utrymmesförvärv Med planerad mark- och utrymmesförvärv får allmänheten bättre tillträde på så vis att tidigare allmän gång- och cykelväg leds om, inom grönområdet istället för igenom nuvarande bilparkering. Skyldighet inlösen, huvudman Om mark ska användas som allmän plats vilken kommunen är huvudman för, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in marken. Allmän platsmark i planen ägs redan av kommunen. Denna plan innebär ingen inlösen av mark. För de flesta markreservat gäller inlösenskyldighet. Om markreservatet avser en allmän trafikanläggning på mark som ska användas för enskilt byggande är den som ska vara huvudman för anläggningen skyldig att förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestämma med vilken rätt som förvärvet ska avse. Inom planen förekommer markreservat för allmän gång- och cykeltrafik. Enligt markanvisningsavtal kommer Tranemobostäder vara framtida fastighetsägare. Kommunen blir skyldig att förvärva nyttjanderätt i den omfattning som behövs för ändamålet. Huvudmannen, Tranemo kommun får bestämma med vilken rätt som förvärvet ska avse. Fastighetsrättsliga frågor Planens genomförande innebär att Tranemobostäder köper kvartersmark av kommunen och reglerar in nyköpt mark till befintlig bostadsfastighet, Dalstorp 1:132. Fastighetsinnehav Marken inom planområdet omfattar del av fastigheten Dalstorp 1:133 och fastigheten Dalstorp 1:132. Fastigheten Dalstorp 1:133 ägs av Tranemo kommun. Fördelning av markinnehav inom planområdet kan utläsas i fastighetkonsekvenskartan på sida 35. Fastighetsbildning När detaljplanen har fått laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detaljplanen påbörjas, vilket innebär: • Fastigheter regleras så planens kvartersmark ingår i ombildad fastighet Dalstorp 1:132 medan allmän plats blir kvar i ombildad fastighet Dalstorp 1:133. • Gemensamhetsanläggningen Dalstorp ga:1 behöver omprövas. Enligt 40 a § anläggningslagen ska ägaren till den mark som blir av med belastningen av en ga betala ersättning till de fastigheter som deltar i ga:n om det uppkommer en skada. Den del av ansvarsområdet för vägföreningen som planen påverkar omfattar en planerad vändplats i slutet av Bäckvägen. Då planlagd vändplats inte är genomförd och aktuell mark ägs av Tranemo kommun, anses ingen skada skedd i och med genomförande av denna plan. Ändring på grund av planens genomförande innebär en minskning av gemensamhetsanläggningens ansvarsområde med cirka 190 kvm. Konsekvenser Kommunens fastighet Dalstorp 1:133 kommer ombildas. Delar av fastigheten 1:133 som utgör kvartersmark inom planen kommer övergå i fastigheten Dalstorp 1:132 efter fastighetsreglering. Kommunen avser initiera omprövning av gemensamhetsanläggning Dalstorp ga:1 först när hela gemensamhetsanläggningens ansvarsområde är planlagt med kommunalt huvudmannaskap. Om omprövningen resulterar i ett beslut hos Lantmäteriet att upphäva gemensamhetsanläggningen kan föreningen som förvaltar ga:1, dvs Dalstorps vägförening, gå vidare med processen att upplösas. Fastighetskonsekvens- kartan redovisar fastigheter som påverkas på grund av planens genomförande. Grönmarkerade områden är mark ägd av kommunen. Lilamarkerade områden är delar från kommunens fastighet Dalstorp 1:133 som ska regleras som del av fastighet Dalstorp 1:132. Kartan visar även del av gemensamhetsanläggningen Dalstorp ga:1 som förekommer inom planområdet Servitut och ledningsrätt Det förekommer allmännyttiga underjordiska ledningar inom planen. Allmännyttiga ledningar för VA är skyddade med ledningsrätt. Mark med ledningsrätt planläggs som allmän gata och allmän natur. Allmännyttig fjärrvärmeledning inom planområdet planläggs som allmän gata och allmän natur. Det förekommer ledningar för el och fiber inom planerad kvartersmark som inte är säkrade med servitut, ledningsrätt eller markupplåtelse. Ägare av ledning, vars ledning inte är säkrade med ovan skydd, ansvarar för att servitut eller ledningsrätt upprättas för aktuell ledning. Konsekvenser Planen medför inte till några konsekvenser på servitut och ledningsrätter. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Planens genomförande innebär anläggande av dagvattenåtgärder; makadammagasin och dagvattendamm samt brunnfilter. Fastighetsägaren ansvarar för anläggning av nödvändiga anläggningar och interna ledningar för att fördröja och rena dagvattnet. Drift och skötsel av anläggningarna (exklusive enskilda ledningar) ansvarar kommunens VA-kollektiv tillika VA- huvudman för. Detaljprojektering och genomförande av nödvändiga dagvattenanläggningar initierat av fastighetsägaren och VA-huvudmannen ska medverka i projektering och genomförande av anläggningarna. Utbyggnad allmän plats Utbyggnad av gc-väg ska ske i park- och naturområde inom planområdet samt nytt fördröjningsmagasin inom naturområdet. Omläggning av ledning bör samordnas med utbyggnad av allmän plats i dialog med Tranemo kommun och berörd ledningsägare. Gatuåtgärder inom användningsområdet för gata ansvarar kommunal huvudman för. Det gäller utbyggnad av Bäckvägens vändplats inom planområdet samt ev. trafiksäkerhetsåtgärd på Kyrkvägen i höjd med där ny gc-väg kommer ansluta enligt planförslaget, se ungefärligt läge i illustration på sida 23. Anläggning av dagvattenmagasin inom allmän plats byggs ut av VA- huvudman men bekostas av exploatör, se avsnitt Avtal på sida 39. Utbyggnad vatten och avlopp Utbyggnad av vatten och avlopp (inkl. dagvatten) enligt detaljplan ansvarar ägaren för fastigheten Dalstorp 1:132 för. Huvudman för vatten och avlopp ska medverka i projektering och genomförandet av dagvattenanläggningar som omfattas av planen. Eventuell ombyggnation av övriga allmännyttiga VA- ledningar inom planområdet ansvarar VA-huvudman för. Ekonomiska frågor Planekonomi Planen innebär en samhällsvinst för Dalstorps samhälle eftersom planen medför till fler bostäder i attraktivt sjönära läge, nära skola och service. Planen innebär en förbättring ur miljösynpunkt eftersom ändamålsenlig dagvatten- och skyfallshantering medvetandegörs och ordnas upp utifrån kända risker inom skyddsområde för vattentäkt. Planen innebär en värdeförändring av tidigare naturområde då planen möjliggör delar av det till bostadskvarter. Tranemo kommun ska vara medveten om att antagande av planen kommer att medföra kostnader. Exempel på kostnader är: exploateringskostnader, ombyggnad av allmänna platser, utbyggnad av teknisk infrastruktur (t.ex. dagvattenanläggningar, åtgärder mot skyfall), iordningsställande av kvartersmark. Ovanstående exempel är inte uttömmande utan andra åtgärder kan landa på kommunen att bekosta. Även driftskostnader för anläggningar som kommunen ansvarar för bör tas i beräkning. För att kunna få en bra prisbild på kommunens åtaganden krävs en utredning som fastställer kommunens ansvar och utförandet med tillhörande kostnadsuppskattning. Planavgift Kostnaden för detaljplanen tas ut via planavtal mellan kommunen och beställaren av planen. Ingen planavgift tas ut vid bygglov. Drift allmän plats Kommunen är huvudman för all allmän plats inom planområdet och därtill ansvarig för driften av densamma. Drift vatten och avlopp Planområdet omfattas av kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp inkl. dagvatten. Vilket innebär att driften av allmän vatten- och avloppsanläggning ansvarar kommunens VA-huvudman för. Då en dagvattenanläggning avses anläggas inom kvartersmark och som VA- huvudman vill ha kontroll av avses avtal upprättas innan planen antas. Se avsnitt Avtal för mer information. Gatukostnader Planen innebär anläggande av vändplan på Bäckvägen samt omledning av gc- väg. Kommunen är väghållare för Bäckvägen och avses bära gatukostnad för vändplatsen. Kostnader för separat gc-väg inom allmän plats natur, tar Tranemo kommun. Organisatoriska frågor Tidsplan 2016 Positivt planbesked för att uppföra bostäder på fastigheten Dalstorp 1:133. 2020 Start av detaljplan, upprättande av tillhörande planavtal. 2020-2026 Arbete med detaljplan och beslut om samråd, granskning och antagande av planen. 2026-2031 Fastighetsreglering enligt avtal. Detaljprojektering och genomförande av allmän plats enligt avtal. Markanvisning Ett markanvisningsavtal tecknades mellan Tranemo kommun och Tranemobostäder AB den 25 februari 2025. Markanvisningsavtalet ger byggherren, Tranemobostäder AB, ensamrätt att förbereda exploatering på del av fastigheten Dalstorp 1:133 i den omfattning som blivande detaljplan medger. Parternas avsikt är att avtalet ska leda till tecknande av överlåtelse för samma del av Dalstorp 1:133. I samband med överlåtelsen regleras parternas rättigheter och skyldigheter. Markanvisningen är villkorad med följande: - Upplåtelseform står Tranemobostäder fritt att välja. - Kvartersmarken för bostäder kommer att överlåtas med äganderätt. - En långsiktig kvalitets- och miljöprofil ska eftersträvas. Avtalet beskriver även att kommunen ansvarar för ansökan om fastighetsbildning. Och att det är parternas skyldighet att godkänna en jämkning mellan fastigheterna Dalstorp 1:132 och del av Dalstorp 1:133 som uppkommer vid blivande fastighetsbildning. Enligt markanvisningsavtalet ska fastighetsbildning för tillskapandet av fastigheter för respektive ändamål bekostas av Tranemobostäder. Enligt avtalet är det Tranemobostäders ansvar att bekosta bygg- och anläggningsåtgärder inom blivande kvartersmark, anslutnings- och återställningsarbeten som behövs på och i anslutning till allmän platsmark till följd av Tranemo bostäders arbeten på blivande kvartersmark liksom anslutningsavgifter för el, fiber m.m. enligt gällande taxor. Tranemobostäder ska utföra och bekosta projektering och utbyggnad av alla erforderliga anpassningar i kvartersmarkens gräns för funktionell anslutning till allmän platsmark eller annan omgivande mark. Tranemobostäder ska utföra och bekosta projektering och byggnation av eventuella GC- vägar inom kvartersmarken för en tillfredsställande gemensam funktion med kringliggande allmän platsmark. Parkering ska lösas inom kvartersmarken enligt gällande parkeringsnorm. Kostnaderna ska fördelas mellan kommunen och Tranemobostäder efter nyttan av den enligt gällande detaljplan. Tillkommande kostnader regleras i avtalet om överlåtelse av del av fastighet. Avtal Tranemobostäder AB och Tranemo kommun har den 29 juni 2020 skrivit planavtal för del av Dalstorp 1:133 där Tranemobostäder är den part som står för utredningskostnader i samband med planarbetet. Framtagandet av detaljplan regleras i planavtalet. Plankostnad har reglerats i avtalet. Tranemobostäder AB och Tranemo kommun har den 25 februari 2025 undertecknat markanvisningsavtal med syfte att ange förutsättningar om överlåtelse av del av fastigheten Dalstorp 1:133, vilket innebär att Tranemobostäder har ensamrätt att förbereda exploatering på del av fastigheten. Landsbygdsnät i Tranemo och Tranemo kommun har den 30 juni 2014 skrivit markupplåtelseavtal för att anlägga och för all framtid bibehålla ledning i mark med tillhörande skåp, brunnar m.m. enligt kartskiss. VA-kollektivet och exploatören (Tranemobostäder AB) har den 16 februari 2026 ingått ett avtal. Intentionen med avtalet är en överenskommelse om kostnads- och ansvarsfördelning för dagvattenanläggningar inom detaljplanen. Tranemobostäder står för investeringskostnad för dagvattenanläggningar inom planområdet medan Tranemo kommun står för drift-, skötsel- och underhållskostnader för samma anläggningar. Del av fastigheten Dalstorp 1:133 som avses överlåtas är de gula ytorna som motsvarar cirka 5000 kvm. Konsekvenser Befintliga och framtida fastighetsägare som berörs av planen kan förvänta sig att slippa betala för de kostnader som exploatören har åtagit sig att betala. Om tvist skulle uppstå, eller om exploatören går i konkurs, finns det dock en risk att dessa kostnader faller på framtida fastighetsägare. Markupplåtelseavtalet mellan Landsbygdsnät i Tranemo och Tranemo kommun måste förnyas då nerlagd ledning inte stämmer överens med avtalat läge och planen medför till ändringar. Att exploatören bekostar investeringen för allmän anläggning för breddningsvatten vid skyfall, medför till att uppströms fastighetsägare i området kan förvänta sig att slippa den kostnaden, då ansvaret för följder på grund av skyfall ligger på både fastighetsägare, VA-huvudman och kommunen. Även om ingånget avtal innebär att drift, skötsel och underhåll för dagvattenanläggning inom kvartersmark bekostas av kommunen, ligger ansvaret på anläggningens funktion ytterst på markägaren. Så konsekvenser för eventuell felfunktion av anläggning vid till exempel utsläppsolycka åläggs alltid markägaren. 9. Samlad konsekvensbeskrivning av planens genomförande I detta kapitel finns en samlad beskrivning av konsekvenserna av detaljplanens genomförande. Beskrivningen är uppdelad i tre fokusområden; miljö- och hälsoaspekter, jämlikhet samt barnperspektiv. Miljö- och hälsoaspekter I framtagen undersökning av betydande miljöpåverkan har kommunen låtit undersöka de förutsättningar som kan innebära en betydande miljöpåverkan. Följande miljö- och hälsoaspekter uppmärksammades: - Det förekommer lågpunkter och genomgående skyfallsvägar inom planområdet. Genom föreslagen dagvattenhantering innebär lågpunkterna och skyfallsvägarna ingen skada på planerad eller befintlig bebyggelse. - Genom föreslagen dagvattenhantering inkl. skyfallsåtgärder påverkas miljökvalitetsnormen för vatten positivt av planförslaget. - Uppräknad trafik på Kyrkvägen kan medföra till bullerstörning för planerad bostadstomt och dess utemiljö som gränsar till Kyrkvägen. Planen reglerar störningsskydd vilket innebär att planens genomförande inte har en negativ påverkan med hänsyn till hälsoaspekten. - Då grundskolan ligger angränsande planområdet kan trafiken till och från planområdet innebära ökad risk för trafikolyckor. Planen begränsar utfartsmöjligheten utmed Kyrkvägen för att upprätthålla en god trafiksituation samt leder om gc-väg så oskyddad trafik får en mer trafiksäker rörelse genom planområdet. Jämlikhet För att bidra till jämlikhet med hjälp av samhällsplanering är det viktigt att vi planerar för inkluderande miljöer. För en sådan miljö behöver hänsyn tas till kultur, tillgänglighet, trygghet, normer och ekonomiska förutsättningar. Planen innebär nya bostäder nära skola och allmänt grönområde utmed sjön Dalstorp. Tillgänglighet säkerställs då befintlig gc-väg omläggs inom allmän platsmark. Inom planområdet är marken plan och det förekommer inte större höjdskillnader vilket medför att platsen har förutsättningar för att vara tillgänglig. Frågor om tillgänglighet berör i första hand hur bebyggelse ska utformas avseende entréer och inomhusmiljö. Hur detta ska ske bevakas i samband med lovprövning. Den upplevda tryggheten ökar då gc-vägen leds om så rörelser av oskyddade trafikanter istället kan ta sig över Kyrkvägen i höjd med skolan utan att stå oskyddad vid korsningen med Radhusvägen. Genom att till exempel göra medvetna val av placering av siktskymmande vegetation och belysning i området kan otrygghet minskas. Barnperspektiv Med närhet till skola kan planerad gc-väg ha en viktig funktion som pendlingsväg för skolelever men även som väg för obevakade barn som ska till skolgården för spontanlek när skolan är stängd. Viktigt att ny gc-väg utformas med hänsyn till trygghet, både vad gäller belysning men också att den utformas för en så tydlig trafiksituation som möjligt, särskilt där gc-vägen leder oskyddade trafikanter över Kyrkvägen. 10. Motiv till detaljplanens regleringar Här redovisas motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen utgår från detaljplanens syfte och plan- och bygglagen, förkortad PBL (SFS 2010:900). Användning av mark och vatten allmän platsmark gata En gata är en allmän plats som är avsedd för både fordonstrafik samt gång- och cykeltrafik. Användningen inkluderar även tillhörande komplement som behövs för gatans funktion. Reglerad markanvändning syftar till att säkerställa trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö enligt 6 § 2 kap. allmän platsmark natur Användningen natur avser områden med friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Användningen inrymmer även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning så som olika dagvattenanläggningar och anlagda gång- och cykelvägar. Även mindre byggnader ingår när dessa behövs för områdets skötsel eller bruk. Reglerad markanvändning har som syfte att säkerställa landskapsbilden nära befintlig våtmark samt ta hänsyn till intresset av en god helhetsverkan enligt 6 § 2 kap. allmän platsmark park Användningen park avser grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. Användningen inrymmer även komplement till parkens användning så som gång- och cykelvägar, planteringar m.m. Reglerad markanvändning har som syfte att säkerställa en god trafikmiljö samt ta hänsyn till intresset av en god helhetsverkan enligt 6 § 2 kap. kvartersmark bostäder Användningen Bostäder används för områden för olika former av boende av varaktig karaktär. Även bostadskomplement ingår i användningen. I användningen ingår vanliga bostäder, fritidshus och olika typer av kategoribostäder som till exempel studentbostäder och seniorbostäder. Även boenden som innefattar viss omsorg kan ingå om inte vårdinslaget är för stort. Reglering av markanvändning bostäder stämmer med syftet att möjliggöra för fler bostäder i området vid Radhusvägen i Dalstorp. kvartersmark transformatorstation Användningen Transformatorstation används för att möjliggöra anläggning för el transformation. Bestämmelsen säkerställer möjligheten att fortsatt ordna vattenförsörjning, avlopp, elektronisk kommunikation enligt 5 § 2 kap. Egenskapsbestämmelser för allmän plats minsta marklutning fördröjning 1 – fördröjningsmagasin för dagvatten Bestämmelsen säkerställer möjligheten att ordna avlopp (dagvatten) och förebygga vattenföroreningar samt säkerställer markens lämplighet för ändamålet med hänsyn till risken för översvämning enligt 5 § 2 kap. tät anläggning1 – tät dagvattenanläggning Bestämmelsen säkerställer lämplig dagvattenhantering med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och möjlighet att ordna vattenförsörjning enligt 5 § 2 kap. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Begränsning av markens utnyttjande Inom planområdet regleras mark utnyttjande så den inte förses med byggnad. Den gemensamma anledningen är att det inte är lämpligt att bebygga marken då den behöver vara byggnadsfri. I följande tematiska karta redovisas vilket motiv som gäller för vilka markområden. Motiv 1: Regleringen görs för att den tillkommande bebyggelsen ska ha samma indrag från gatan som befintlig bebyggelse. Regleringen tar hänsyn till stads- och landskapsbilden utmed Kyrkvägen och Bäckvägen i enlighet med 6 § 2 kap. Motiv 2: Reglering skyddar allmänna underjordiska ar. Med bestämmelsen tar planen hänsyn till möjligheten att ordna el- och vattenförsörjning, avlopp, elektronisk kommunikation enligt 5 § 2 kap. Motiv 3: Bestämmelsen säkerställer ett respektavstånd till angränsande byggnader och säkra yta för översvämmande vatten vid skyfall. På så sätt tar planen hänsyn till risken för översvämning enligt 5 § 2 kap. och hänsyn till intresset av en god helhetsverkan enligt 6 § 2 kap. Motiv 4: Bestämmelsen säkerställer ett respektavstånd till angränsande byggnader, på så sätt tar planen hänsyn till det allmänna intresset att möjliggöra en god helhetsverkan enligt 6 § 2 kap. o 1 14 - minsta takvinkel Med bestämmelser om minsta takvinkel säkerställs en taklutning som tar hänsyn till områdets karaktär utmed Kyrkvägen och dess kulturhistoriska värden. Syftet med denna reglering är att säkerställa en god helhetsverkan med hänsyn till rådande stads- och landskapsbild enligt 6 § 2 kap. o 1 27 - minsta takvinkel Med bestämmelser om minsta takvinkel säkerställs en taklutning som tar hänsyn till områdets karaktär. Syftet med denna reglering är att säkerställa en god helhetsverkan med hänsyn till rådande stads- och landskapsbild enligt 6 § 2 kap. h 1 7,5 – höjd på byggnadsverk Bestämmelsen om en högsta nockhöjd på 7,5 meter införs för att begränsa höjden på nya byggnader och byggnadsverk inom kvartersmark avsedd för en- och tvåbostadshus. Syftet med denna begränsning är att säkerställa en god helhetsverkan med angränsande grupphus- och småhusområde enligt 6 § 2 kap. h 1 20,5 – höjd på byggnadsverk Bestämmelsen om en högsta nockhöjd på 20,5 meter införs för att begränsa höjden på nya byggnader inom kvartersmark avsedd för bostadsändamål. Syftet med denna begränsning är att säkerställa en god helhetsverkan med hänsyn till rådande stads- och landskapsbild enligt 6 § 2 kap. n 1 – begränsad släntlutning jordförhållanden enligt 5 § 2 kap. minsta marklutning f1 – takutformning ska vara valmat, sadel- eller pyramidtak Säkerställer att tillkommande byggnader följer områdets karaktär vad gäller takutformning. Regleringen innebär att hänsyn tas till landskapsbilden och en god helhetsverkan enligt 6 § 2 kap. f2 – fördröjnings- och reningsanläggning Bestämmelsen säkerställer möjligheten att ordna avlopp (dagvatten) och förebygga vattenföroreningar samt säkerställer markens lämplighet för ändamålet med hänsyn till risken för översvämning enligt 5 § 2 kap. p 1 – placering av huvudbyggnad minst 4,5 meter från Regleringen medför att hänsyn tas till rådande stads- och landskapsbild och en god helhetsverkan samt säkerställer skydd från spridning av brand enligt 6 § 2 kap. p 2 – placering av komplementbyggnad minst 2 meter från Regleringen medför att hänsyn tas till rådande stads- och landskapsbild och en god helhetsverkan samt säkerställer skydd från spridning av brand enligt 6 § 2 kap. b 1 – lägsta färdigt golvhöjd b 2 – källare får inte finnas b 3 – tät dagvattenavledning Bestämmelsen säkerställer lämplig avledning av dagvatten med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och möjlighet att ordna vattenförsörjning enligt 5 § 2 kap. m1 – bullerskyddad uteplats Med bestämmelsen kring bullerskyddad uteplats tar planen hänsyn till bullerstörningar enligt 5 § 2 kap. u 1 – markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar Bestämmelsen säkerställer möjligheten att fortsatt ordna vattenförsörjning, avlopp, elektronisk kommunikation enligt 5 § 2 kap. x 1 – markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik Bestämmelsen säkerställer möjligheten att ordna trafik och minska risken för olyckor enligt 5 § 2 kap. Bestämmelsen innebär även att hänsyn tas till skydd mot trafikolyckor och bidra till en god trafikmiljö där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området enligt 6 § 2 kap. a 2 – upphävande av strandskydd Strandskyddet upphävs för att landsbygd i strandnära lägen ska kunna utvecklas enligt § 18d 7 kap. miljöbalken och att kunna få en god helhetsverkan med hänsyn till rådande stads- och landskapsbild enligt 6 § 2 kap. a 3 – ändrad lovplikt fem års genomförandetid Innan genomförandetiden gått ut får detaljplanen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. enligt 2 kap 6 § PBL. POSTADRESS Tranemo kommun, 514 80 Tranemo BESÖKSADRESS Storgatan 26 TELEFON 0325-57 60 00, kontaktcenter E-POST samhallsplanering@tranemo.se WEBBPLATS tranemo.se 2026-02-17 Detaljplan för del av Dalstorp 1:133 med flera i Dalstorp GRANSKNINGSUTLÅTANDE Inledning Den 9 oktober 2025 beslutade allmänna utskottet i Tranemo kommun att sända ut detaljplan, Radhusvägen, del av Dalstorp 1:133 m.fl. för granskning. Granskningen varade mellan 20 oktober – 10 november 2025. Myndigheter, sakägare och berörda informerades skriftligen och annonsering om granskningen gjordes i ortstidning. Efter granskningen har ett granskningsutlåtande upprättats där skriftligt inkomna yttranden sammanställts och besvarats. Syftet med planen är att möjliggöra för förtätning av bostäder i området vid Radhusvägen i Dalstorp som ligger i närheten av grundskola, äldre- och barnomsorg samt Dalstorp centrum. Området omfattas av strandskydd och vattenskyddsområde Dalstorp. Allmänna utskottet (AU) beslutade den 19 maj 2016 att ge förvaltningen i uppdrag att upprätta ny detaljplan för fastigheterna Dalstorp 1:132 och 1:133. Den 22 april 2025 beslutade allmänna utskottet i Tranemo kommun att sända ut detaljplaneförslaget på samråd. Skriftliga yttranden inkomna under granskningstiden Inkom datum Sida Länsstyrelsen i Västra Götaland 2025-11-07 2 Lantmäteriet 2025-11-12 2 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2025-11-07 3 Nedan redovisas synpunkter följt av kommentarer. För fullständiga formuleringar hänvisas till respektive skrivelse, som finns tillgängliga på Tranemo kommun. 1. Länsstyrelsen i Västra Götaland Tranemo kommun har på ett tillfredsställande sätt bemött Länsstyrelsens synpunkter från samrådet. Länsstyrelsen bedömer därför med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10§ PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen befarar inte att ett riksintresse kommer att skadas påtagligt, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs, att strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Kommentar: Noterat. 2. Lantmäteriet UPPLÖSNING AV SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Planbeskrivningen nämner att ansökan om omprövning av Dalstorp ga:1 kommer att göras i ett senare skede. Om omprövningen resulterar i ett beslut hos Lantmäteriet att upphäva gemensamhetsanläggningen kan föreningen som förvaltar ga:1 gå vidare med processen att upplösas. Under rubriken ”Konsekvenser” på sidan 35 i beskrivningen anges att Dalstorps vägförening kan ansöka om att upphöra hos Länsstyrelsen. Det alternativet används oftast vid andra typer av fall. Vid upphävandet av ga:n kan Lantmäteriet förordna att samfällighetsföreningen, dvs Dalstorps vägförening, ska upplösas. Därefter är det styrelsen som behöver vidta en rad åtgärder enligt reglerna i ”Lagen om förvaltning av samfälligheter”. När dessa åtgärder är utförda är det Lantmäteriet och den del av Lantmäteriet som hanterar samfällighetsföreningsregistret som ansvarar för det och därmed dit föreningen ska skicka sina handlingar. Kommentar: Konsekvensbeskrivning revideras på sida 35 i planbeskrivningen utifrån Lantmäteriet synpunkt. 3. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund I räddningstjänstens förra yttrande hade vi synpunkt på att tillträde till byggnaderna inte kunde säkerställas. I samrådsredogörelsen skriver Samhällssektionen att ”En fråga om avstånd mellan räddningstjänstens uppställningsplats för släckfordon till angreppsväg tillvaratas i samband med bygglovsprövning.”. Utifrån plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. 6§ bör det i planskedet beaktas sådana förutsättningar som krävs för att marken ska vara lämplig att bebygga med föreslagen byggnation, vilket enligt SÄRF:s uppfattning inkluderar räddningstjänstens framkomlighet. Vägnät för räddningstjänstens framkomlighet till byggnaden är en förutsättning för räddningstjänstens framkomlighet och därför en förutsättning för planlagd byggnation. SÄRF ser det därför som lämpligt att ange detta i plankarta. • Vägnät bör anges i plankartan. Kommentar: Kommunen anser att man har beaktat sådana förutsättningar så som tillträde till planerade byggnader. Genom att detaljplanen säkerställer mark där byggnad inte får upprättas inom kvartersmark liksom att maximal byggnadsarea regleras, kan det med säkerhet inrymmas en enskild gata inom kvartersmarken. Då genomförandet av planen innebär att Dalstorp 1:132 ska omprövas och även innefatta övrig kvartersmark enligt planförslaget kommer kravet på tillgänglighet för t.ex. utryckningsfordon genomföras inom en och samma fastighet. Enligt PBL 8 kap. 9 § ska tomt ordnas så kravet tillgodoses gällande framkomlighet för utryckningsfordon. Tranemo kommun förväntar sig att PBL följs vid bygglovsprövning för ny byggnad inom tomt. Förbundets önskemål om att reglera placering av enskild väg i plankartan kommer inte tillgodoses. En detaljplan ska inte reglera det som redan regleras på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Övrigt • I plankartan har bestämmelsen för komplementbyggnads minsta avstånd till fastighetsgräns (p2) redovisat 1 meter istället för 2 meter. Plankartan ändras avseende felskrivning. • Planbeskrivningen revideras vad gäller ingått avtal mellan VA-kollektivet och Tranemobostäder AB. Sammanfattning av förändringar efter granskningstiden • Redaktionella ändringar i plankarta och planbeskrivning. • Revidering av konsekvensbeskrivning på sida 35 i planbeskrivningen. Gislaved 2025-11-13 Frida Fält Manda Schillerås Planarkitekt Verksamhetschef W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W G f G G G G G G G G G G G G G G f G G G fG q q PP P UU UU UU UU UU q q q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU PP P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU PP P q q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU PP P q q q q q q q PP P UU q q q q 1:133 1:132 1:97 1:124 1:58 1:57 1:43 1:59 1:60 1:42 1:1 1:131 1:44 1:61 1:72 S:1 1:1 1:45 DALSTORP 193 192 194 195 191 190 198 190 193 193 193 193 193 195 190 192 194 193 194 194 193 191 193 194 193 193 195 191 150600 150700 6387500 6387600 0 10050 m ± ANTAGANDEHANDLING Planens beteckning Antagen av Fått laga kraft Skala 1:1000 (A3)Planarkitekt Vigan Oruci Genomförandetidens slut Detaljplan för del av fastigheten Radhusvägen Tranemo kommun Dalstorp 1:133 med flera Upprättad i november 2025 i Dalstorp ___ Enhetschef detaljplaner Frida Fält ___ ___ Uppgifter om grundkartan Upprättad och ajourförd av Geodata- enheten i Gislaved fram till Koordinatsystem i plan SWEREF 99 13 30 Höjdsystem RH2000 Enhetschef geodata Marcus Josefsson Bäckvägen Kyrkvägen Granvägen Radhusvägen Markens anordnande och vegetation (sekundär egenskap) GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år över hela planområdet och börjar gälla fr.o.m. laga kraft datum. n 1 Släntlutning ska inte vara större än 1:2. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom all kvartersmark eller all allmän plats eller allt vattenområde på plankartan. GRÄNSLINJER ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Höjd på byggnadsverk Takvinkel Utnyttjandegrad Utformning Skydd mot störningar Marken får inte förses med byggnad. @@@@@@ @@@@@@ @@@@@@ @@@@@@ Utformning av allmän plats Placering Markreservat för allmännyttiga ändamål Upphävande av strandskydd Utförande Ändrad lovplikt Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Sekundär egenskapsgräns Sammanfallande egenskapsgränser P P P P P P Mur StaketUU UU q q Häck Ägoslagsgräns Belysningsstolpe[! HöjdpunktÒ 147,3 Ensamstående barrträd/Lövträdf G Barrskog/Lövskog p n Byggnad, husliv Uthus Skärmtak Grundkartans beteckningar h 1 0,0 Högsta nockhöjd är angivet värde i meter. o 1 00 Minsta takvinkel är angivet värde i grader. Radhusvägen 2025-10-01. M Dike, Kant Körbanas kant Nivåkurvor 155 Gång o cykelväg Allmän- offentlig och industribyggnad, takkontur Allmän- offentlig och industribyggnad, husliv Byggnad, takkontur Gränspunkter Ledningsrätt/Servitut Registernummer1:2 RegistområdeBroaryd Rutnätg Trakt/Kvartergräns e 1 0,0 Största byggnadsarea är angivet värde i m². b 3 Dagvattenavledning från uppströms dagvattenanläggning ska utföras tät så vatten inte leds till grundvattnet. b 2 Källare får inte finnas. f2 Fördröjnings- och reningsanläggning för dagvatten med en volym av 16 m³. f1 Takutformning ska vara valmat, sadel- eller pyramidtak. tät anläggning1 Fördröjningsmagasin för dagvatten ska utföras så den är tät och inte leder vatten till grundvattnet. fördröjning 1 Fördröjningsmagasin för dagvatten med en volym av 18 m³. p 1 Huvudbyggnad ska placers minst 4,5 meter från fastighetsgräns. u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. x1 Markreservat för allmännyttig gc-trafik. m1 Uteplats måste uppföras bullerskyddat om det inte finns annan uteplats inom fastigheten som klarar 50 dBA ekvivalent ljudnivå. (sekundär egenskap) a 2 Strandskyddet är upphävt. (sekundär egenskap) a 3 Marklov krävs även för ändring av marknivå oavsett omfattning. (sekundär egenskap) !1:1000 Minsta marklutning är 1:1000. (Pilen pekar uppåt) (sekundär egenskap) TransformatorstationE1BostäderB GataGATA ParkPARK NaturNATUR !1:1000 Minsta marklutning är 1:1000. (Pilen pekar uppåt) b 1 Lägsta färdigt golvhöjd för entreplanet ska vara +193,50 meter över nollplanet. p 2 Komplementbyggnad ska placeras minst 2 meter från fastighetsgräns. 2026-03-26

§ 44 Policy för kommunikation KS/2025:228 Ärendet Kommunikationspolicyn omfattar både kommunen och bolagen som ingår i koncernen. Policyn för kommunikation anger de grundläggande principerna för hur Tranemo kommun och hela koncernen kommunicerar internt och externt. Syftet är att säkerställa en öppen, tydlig och samordnad kommunikation som stärker förtroendet för kommunen och bidrar till en effektiv och demokratisk verksamhet. Policyn tillsammans med ”Riktlinjer för kommunikation” bidrar till att kommunikationen är samordnad, tydlig, förtroendeskapande, stödjer demokrati och service samt klargör att information, delaktighet och inflytande stärks. Genom krav på tillgänglig, begriplig och inkluderande kommunikation ökar möjligheten för barn och unga att förstå beslut som berör dem och att komma till tals, vilket är i linje med barnkonventionen. Policyn bidrar också till att barn och unga får trygg och korrekt information, särskilt vid förändringar eller kriser. Policyn för kommunikation påverkar ekonomin direkt genom kostnader för material, system och personal, men påverkar ännu mer indirekt genom effektivisering, riskreducering, förtroendeskapande och attraktivitet. Dessa kostnader ligger inom ram för budget. Policyn för kommunikation är ett verktyg för att tillämpa jämlikhet i praktiken och säkerställa att kommunens kommunikation når alla medborgare på lika villkor, oavsett diskrimineringsgrund. 2026-03-26 AU § 17, 2026-02-19 Hemsidan Policy för kommunikation Slutinstans Status 2026-02-19

§ 17 Policy för kommunikation KS/2025:228 Allmänna utskottets beslut • Förvaltningen får i uppdrag att redaktionellt se över syftesformuleringen i dokumentet innan ärendet tas upp i kommunstyrelsen. Ärendet Kommunikationspolicyn omfattar både kommunen och bolagen som ingår i koncernen. Policyn för kommunikation anger de grundläggande principerna för hur Tranemo kommun och hela koncernen kommunicerar internt och externt. Syftet är att säkerställa en öppen, tydlig och samordnad kommunikation som stärker förtroendet för kommunen och bidrar till en effektiv och demokratisk verksamhet. Policyn tillsammans med ”Riktlinjer för kommunikation” bidrar till att kommunikationen är samordnad, tydlig, förtroendeskapande, stödjer demokrati och service samt klargör att information, delaktighet och inflytande stärks. Genom krav på tillgänglig, begriplig och inkluderande kommunikation ökar möjligheten för barn och unga att förstå beslut som berör dem och att komma till tals, vilket är i linje med barnkonventionen. Policyn bidrar också till att barn och unga får trygg och korrekt information, särskilt vid förändringar eller kriser. Policyn för kommunikation påverkar ekonomin direkt genom kostnader för material, system och personal, men påverkar ännu mer indirekt genom effektivisering, riskreducering, förtroendeskapande och attraktivitet. Dessa kostnader ligger inom ram för budget. 2026-02-19 Policyn för kommunikation är ett verktyg för att tillämpa jämlikhet i praktiken och säkerställa att kommunens kommunikation når alla medborgare på lika villkor, oavsett diskrimineringsgrund. Kommunikatör Veronica Ronnemo föredrar ärendet och svarar på frågor. Niklas Gardewik (M) yrkar att syftesformuleringen i dokumentet ses över innan ärendet tas upp i kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden frågar på Gardewiks yrkande och finner att allmänna utskottet bifaller detta. Hemsidan Policy för kommunikation Slutinstans Status Vår ref: Veronica Ronnemo Kommunikatör Tjänsteskrivelse Policy för Kommunikation Ärendet Policyn för kommunikation omfattar både kommunen och bolagen som ingår i koncernen. Policyn för kommunikation anger de grundläggande principerna för hur Tranemo kommun och hela koncernen kommunicerar internt och externt. Syftet är att säkerställa en öppen, tydlig och samordnad kommunikation som stärker förtroendet för kommunen och bidrar till en effektiv och demokratisk verksamhet. Policyn tillsammans med ”Riktlinjer för kommunikation” bidrar till att kommunikationen är samordnad, tydlig, förtroendeskapande, stödjer demokrati och service samt klargör att kommunikation är en del av ledning, styrning och ansvar. information, delaktighet och inflytande stärks. Genom krav på tillgänglig, begriplig och inkluderande kommunikation ökar möjligheten för barn och unga att förstå beslut som berör dem och att komma till tals, vilket är i linje med barnkonventionen. Policyn bidrar också till att barn och unga får trygg och korrekt information, särskilt vid förändringar eller kriser. Policyn för kommunikation påverkar ekonomin direkt genom kostnader för material, system och personal, men påverkar ännu mer indirekt genom effektivisering, riskreducering, förtroendeskapande och attraktivitet. Dessa kostnader ligger inom ram för budget. Policyn för kommunikation är ett verktyg för att tillämpa jämlikhet i praktiken och säkerställa att kommunens kommunikation når alla medborgare på lika villkor, oavsett diskrimineringsgrund. Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Hemsidan Slutinstans Status Manda Schillerås Veronica Ronnemo Utvecklingschef Kommunikatör Policy Policy för kommunikation för Tranemo kommun Styrdokument Handlingstyp: Policy för kommunikation för Tranemo kommun Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2026-xx-xx Dokumentansvarig: Servicesektionen Gäller för: Kommunkoncernen Revideras: Minst vart fjärde år Följs upp av: Kommunikatör, Utvecklingsfunktionen Tidigare versioner: KS/2018:629 Giltigt tom: 2030-xx-xx Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Policy för kommunikation för Tranemo kommun 3 4. Implementering och tillämpning 3 5. Uppföljning 4 1. Inledning Policyn ersätter tidigare Kommunikationspolicy från 2018. Kommunikationspolicyn ger hela kommunkoncernen en gemensam riktning för hur vi kommunicerar - internt och externt. Policyn tillsammans med ”Riktlinjer för kommunikation” bidrar till att kommunikationen är samordnad, tydlig, förtroendeskapande, stödjer demokrati och service samt klargör att 2. Syfte Syftet är att säkerställa en öppen, tydlig och samordnad kommunikation som stärker förtroendet för kommunen och bidrar till en effektiv och demokratisk verksamhet. 3. Policy för kommunikation för Tranemo kommun Mål Kommunikationen ska: • Bidra till att invånare, företag, andra myndigheter och medarbetare känner förtroende för kommunen. • Göra det enkelt att förstå beslut, service och mål. • Skapa delaktighet och engagemang i kommunens utveckling. • Stödja verksamheternas mål och politiska beslut. Grundprinciper All kommunikation från Tranemo kommun ska vara: • Öppen och transparent– enligt offentlighetsprincipen. • Trovärdig – saklig, korrekt och faktabaserad. • Tillgänglig – begriplig för alla, oavsett bakgrund eller funktionsvariation. • Enhetlig – följa kommunens gemensamma grafiska profil. • Respektfull – bygga på förtroende, likabehandling och respekt för människors olikheter. 4. Implementering och tillämpning Kommunikationspolicyn finns tillgänglig för chefer och medarbetare och invånare genom att finnas både på webbplatsen, tranemo.se och Nemo, kommunens intranät. Ansvar • Kommunikatörerna ansvarar för att policyn är aktuell och följs. Stöttar, leder och utvecklar kommunens kommunikation. • Kommundirektören har det övergripande ansvaret för kommunens kommunikation. • Chefer på alla nivåer ansvarar för att deras verksamhet kommunicerar enligt policyn. • Alla medarbetare är ambassadörer för kommunen och bidrar till öppen och god kommunikation, både intern och externt. 5. Uppföljning Policyn följs upp löpande genom återkommande utvärdering av kommunikatörerna. Revidering görs var 4:e år eller vid behov. 1 Policy Kommunikationspolicy 2 Styrdokument Handlingstyp: Kommunikationspolicy Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Tobias Edoff/Servicesektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Tjänstemannaberedningen Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Beskrivning Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Implementering och tillämpning Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Uppföljning 4 4 1 Inledning Tranemo kommuns verksamheter är till för dess invånare, näringsliv och föreningar. För att kunna ta del av den kommunala servicen, samt utöva den grundlagsstadgade rätt som finns att påverka kommunala beslut, måste god möjlighet till information och kommunikation med och från Tranemo kommun finnas. Kommunikationspolicyn ersätter den tidigare kommunikationsstrategin med diarienummer KS/2016:575. Tidigare styrdokument: • Kommunikationsstrategi KS/2016:575 • Riktlinjer för användning av sociala medier i Tranemo kommun KS/2016:261. • Regler för uppstart av konton på sociala medier, bloggar och liknande KS/ 2016:261. • Riktlinjer för Tranemo kommuns officiella hemsida på internet KS/1998:24 2 Syfte Syftet med kommunikationspolicyn är att definiera grundstenarna i Tranemo kommuns kommunikation. 3 Kommunikationspolicy Kommunikationen vilar på Tranemo kommuns värderingar och bidrar till att levandegöra vår vision och övergripande mål. Grundstenarna i Tranemo kommuns kommunikationsarbete är: • Bemötande • Tillgänglighet • Delaktighet Kommunikationspolicyn är ett långsiktigt och kommunövergripande styrdokument som gäller för samtliga medarbetare i Tranemo kommun. Vår kommunikation omfattar allt utbyte av information och åsikter som sker genom kommunens kommunikationskanaler eller som har kommunen som part eller avsändare. 4 Uppföljning Minst vart fjärde år. 2026-03-26

§ 59 Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden (M och KD) KS/2025:269 • Bifaller motionen avseende utredning. • Ger förvaltningen i uppdrag att återkomma efter omorganisationen i frågan om inköpsärenden för att underlätta för hemtjänstpersonalen senast juni 2027. Jäv Ordförande Driton Bilalli (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggning eller beslut i ärendet. Seyda Polat (S) går in som ersättare i ärendet. 1e vice ordförande Niklas Gardewik (M) går in som ordförande i ärendet. Karin Ljungdahl (C) väljs att justera paragrafen. Samtidigt befinner sig hemtjänstorganisationen i nuläget i en omfattande översyn av struktur, arbetssätt och resursfördelning. Denna process kräver betydande lednings- och verksamhetsresurser under innevarande år. Att parallellt genomföra en bred utredning av digitala inköpslösningar, med krav på juridisk, ekonomisk, teknisk och arbetsmiljömässig analys samt facklig samverkan, bedöms medföra en hög arbetsbelastning som verksamheten i nuläget inte har förutsättningar att hantera. Mot denna bakgrund bedömer Förvaltningen att uppdraget inte kan genomföras under innevarande år utan risk för negativ påverkan på kärnverksamheten. Motionen föreslås därför anses besvarad. hemtjänstpersonalens traditionella inköpsärenden i butik med digitala inköpslösningar. Motionärerna menar att detta skulle frigöra tid för omsorgspersonalen, skapa en säkrare hantering av privata medel och öka delaktigheten för hemtjänsttagare. Förvaltningen bedömer att frågan är relevant och i linje med utvecklingen i andra kommuner, men att tidpunkt och organisatoriska förutsättningar i nuläget inte medger att en sådan utredning genomförs under innevarande år. 2026-03-26 Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M), Ulf Nyberg (M) och Brigitte Barenfeld (KD) har inkommit med en motion daterad 2025-06-23 angående digitala inköpslösningar för hemtjänsten. Förslagsställarna anser att hemtjänstpersonalen lägger mycket tid på att handla i fysisk butik och att digitala lösningar skulle frigöra tid för omsorg, öka kvaliteten och öka säkerheten i hantering av privata medel. Förvaltningen har analyserat motionens innehåll och noterar att digitala inköp i hemtjänsten kan ge flera möjliga fördelar men att området även rymmer juridiska och organisatoriska frågor, bland annat: Flera kommuner har infört digitala inköp, men ofta efter omfattande pilotstudier och kostnadsanalyser. Förvaltningen bedömer att en motsvarande process krävs i Tranemo kommun. Ärendet är ännu inte fackligt samverkat. Samverkan bör ske i samband med att utredningen påbörjas eftersom förslaget kan påverka personalens arbetsuppgifter och arbetsmiljö. 2026-03-26 Motionen berör inte verksamhet som riktar sig direkt till barn. Förvaltningen bedömer att förslaget inte har någon negativ påverkan på barn utifrån ett barnrättsperspektiv. En barnkonsekvensanalys bedöms därför inte vara nödvändig i detta skede. hemtjänsten är kvinnor. Effektiviseringar och minskad administration kan därmed ha en positiv påverkan på en kvinnodominerad sektor. För brukare kan digitala inköp öka delaktigheten för personer med funktionsvariationer eller begränsad rörlighet. Samtidigt måste digitalt utanförskap beaktas, särskilt för äldre personer. Detta ska analyseras i den kommande utredningen OU § 13, 20269-02-19 Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden – se över digitala inköps- lösningar för hemtjänsten (M och KD) Brigitte Barenfeld (KD), Karin Ljungdahl (C), Johnny Letth (SD), Viktoria Haraldson (C), Kathleen Wireklev (M), Emelie Romland (C) och Rose Torkelsson (S) deltar i debatt. Karin Ljungdahl (C) yrkar att ett tillägg görs i andra beslutspunkten ”Ger förvaltningen i uppdrag att återkomma efter omorganisationen i frågan om inköpsärenden för att underlätta för hemtjänstpersonalen senast juni 2027.” Rose Torkelsson (S) yrkar bifall till Ljungdahls (C) tilläggsyrkande. Kathleen Wireklev (M) yrkar bifall till motionen och bifall till Ljungdahls (C) tilläggsyrkande. Emelie Romland (C) yrkar bifall till Wireklevs (M) yrkande och Ljungdahls (C) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordföranden frågar först på Ljungdahls (C) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. 2026-03-26 Därefter ställer ordföranden allmänna utskottets förslag om avslag på motionen mot Wireklevs (M) förslag om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla motionen. Ulf Nyberg (M) Brigitte Barenfeld (KD) Slutinstans Status 2026-02-19

§ 13 Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden (M och KD) KS/2025:269 Omsorgsutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar • Avslår motionen. • Ger förvaltningen i uppdrag att återkomma efter omorganisationen i frågan om inköpsärenden för att underlätta för hemtjänstpersonalen. Samtidigt befinner sig hemtjänstorganisationen i nuläget i en omfattande översyn av struktur, arbetssätt och resursfördelning. Denna process kräver betydande lednings- och verksamhetsresurser under innevarande år. Att parallellt genomföra en bred utredning av digitala inköpslösningar, med krav på juridisk, ekonomisk, teknisk och arbetsmiljömässig analys samt facklig samverkan, bedöms medföra en hög arbetsbelastning som verksamheten i nuläget inte har förutsättningar att hantera. Mot denna bakgrund bedömer Förvaltningen att uppdraget inte kan genomföras under innevarande år utan risk för negativ påverkan på kärnverksamheten. Motionen föreslås därför anses besvarad. hemtjänstpersonalens traditionella inköpsärenden i butik med digitala inköpslösningar. Motionärerna menar att detta skulle frigöra tid för omsorgspersonalen, skapa en säkrare hantering av privata medel och öka delaktigheten för hemtjänsttagare. Förvaltningen bedömer att frågan är relevant och i linje med utvecklingen i andra kommuner, men att tidpunkt och organisatoriska förutsättningar i nuläget inte medger att en sådan utredning genomförs under innevarande år. Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M), Ulf Nyberg (M) och Brigitte Barenfeld (KD) har inkommit med en motion daterad 2025-06-23 angående digitala inköpslösningar för hemtjänsten. 2026-02-19 Förslagsställarna anser att hemtjänstpersonalen lägger mycket tid på att handla i fysisk butik och att digitala lösningar skulle frigöra tid för omsorg, öka kvaliteten och öka säkerheten i hantering av privata medel. Förvaltningen har analyserat motionens innehåll och noterar att digitala inköp i hemtjänsten kan ge flera möjliga fördelar men att området även rymmer juridiska och organisatoriska frågor, bland annat: Flera kommuner har infört digitala inköp, men ofta efter omfattande pilotstudier och kostnadsanalyser. Förvaltningen bedömer att en motsvarande process krävs i Tranemo kommun. Ärendet är ännu inte fackligt samverkat. Samverkan bör ske i samband med att utredningen påbörjas eftersom förslaget kan påverka personalens arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Motionen berör inte verksamhet som riktar sig direkt till barn. Förvaltningen bedömer att förslaget inte har någon negativ påverkan på barn utifrån ett barnrättsperspektiv. En barnkonsekvensanalys bedöms därför inte vara nödvändig i detta skede. 2026-02-19 hemtjänsten är kvinnor. Effektiviseringar och minskad administration kan därmed ha en positiv påverkan på en kvinnodominerad sektor. För brukare kan digitala inköp öka delaktigheten för personer med funktionsvariationer eller begränsad rörlighet. Samtidigt måste digitalt utanförskap beaktas, särskilt för äldre personer. Detta ska analyseras i den kommande utredningen Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden – se över digitala inköps- lösningar för hemtjänsten (M och KD) Sektionschef Gun Bylund föredrar ärendet. Ellinor Liljegren Kalmar (M) yrkar på att förvaltningen återkommer efter omorganisationen i frågan om inköpsärenden för att underlätta för hemtjänstpersonalen. Beslutsgång Ordförande frågar på yrkandet och finner att utskottet beslutar i enlighet med yrkandet. Ulf Nyberg (M) Brigitte Barenfeld Slutinstans Status Vår ref: Fidan Bilalli Verksamhetschef Svar på Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden (M och KD) Alla beslut som rör barn ska vara barnrättsbaserade i enlighet med barnkonventionen. Beslut ska alltid föregås av prövning av barnets bästa och i större frågor samt vid beslut som kan ha negativ inverkan på barnet/barnen, ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Samtidigt befinner sig hemtjänstorganisationen i nuläget i en omfattande översyn av struktur, arbetssätt och resursfördelning. Denna process kräver betydande lednings- och verksamhetsresurser under innevarande år. Att parallellt genomföra en bred utredning av digitala inköpslösningar, med krav på juridisk, ekonomisk, teknisk och arbetsmiljömässig analys samt facklig samverkan, bedöms medföra en hög arbetsbelastning som verksamheten i nuläget inte har förutsättningar att hantera. Mot denna bakgrund bedömer Förvaltningen att uppdraget inte kan genomföras under innevarande år utan risk för negativ påverkan på kärnverksamheten. Motionen föreslås därför anses besvarad. hemtjänstpersonalens traditionella inköpsärenden i butik med digitala inköpslösningar. Motionärerna menar att detta skulle frigöra tid för omsorgspersonalen, skapa en säkrare hantering av privata medel och öka delaktigheten för hemtjänsttagare. Förvaltningen bedömer att frågan är relevant och i linje med utvecklingen i andra kommuner, men att tidpunkt och organisatoriska förutsättningar i nuläget inte medger att en sådan utredning genomförs under innevarande år. Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M), Ulf Nyberg (M) och Brigitte Barenfeld (KD) har inkommit med en motion daterad 2025-06-23 angående digitala inköpslösningar för hemtjänsten. Förslagsställarna anser att hemtjänstpersonalen lägger mycket tid på att handla i fysisk butik och att digitala lösningar skulle frigöra tid för omsorg, öka kvaliteten och öka säkerheten i hantering av privata medel. Förvaltningen har analyserat motionens innehåll och noterar att digitala inköp i hemtjänsten kan ge flera möjliga fördelar men att området även rymmer juridiska och organisatoriska frågor, bland annat: Flera kommuner har infört digitala inköp, men ofta efter omfattande pilotstudier och kostnadsanalyser. Förvaltningen bedömer att en motsvarande process krävs i Ärendet är ännu inte fackligt samverkat. Samverkan bör ske i samband med att utredningen påbörjas eftersom förslaget kan påverka personalens arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Motionen berör inte verksamhet som riktar sig direkt till barn. Förvaltningen bedömer att förslaget inte har någon negativ påverkan på barn utifrån ett barnrättsperspektiv. En barnkonsekvensanalys bedöms därför inte vara nödvändig i detta skede. hemtjänsten är kvinnor. Effektiviseringar och minskad administration kan därmed ha en positiv påverkan på en kvinnodominerad sektor. För brukare kan digitala inköp öka delaktigheten för personer med funktionsvariationer eller begränsad rörlighet. Samtidigt måste digitalt utanförskap beaktas, särskilt för äldre personer. Detta ska analyseras i den kommande utredningen Motion om att avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden – se över digitala inköps-lösningar för hemtjänsten (M och KD) Beslutsgång Ulf Nyberg (M) Brigitte Barenfeld Slutinstans Status Gun Bylund Fidan Bilalli Sektionschef Verksamhetschef Motion: Avlasta omsorgspersonal från inköpsärenden – se över digitala in- köpslösningar för hemtjänsten. Bakgrund: Inom hemtjänsten spenderar personalen mycket tid på att gå och handla, stå i kö och packa varor. I nuläget har personalen hand om den enskildes kontanter eller kort då de ska handla åt hemtjänsttagaren, vilket kan skapa en osäkerhet kring ansvar, integritet och ekonomiska transaktioner. Genom att göra digitala matinköp kommer hemtjänstpersonal att fokusera mer tid på att göra det viktigaste med uppdraget vilket är att utföra en vård av god kvalitet. Det ger också hemtjänsttagarna möjlighet att vara delaktiga med sina inköp ef- tersom de sker hemma vid köksbordet. Det blir också en säkrare hantering av hemtjänsttagarnas privata medel då de inte behöva lämna ifrån sig pengar eller betalkort. Med anledning av ovanstående föreslår Moderaterna och Kristdemokra- terna att kommunfullmäktige beslutar: Att förvaltningen utreder möjligheten att fasa ut hemtjänstpersonalen inköps- ärenden i butik och ersätter med digitala lösningar. Ulf Nyberg (M) Brigitte Barenfeld (KD) 2026-03-26

§ 60 Motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M) KS/2025:469 • Avslår motionen. Förvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av ordning, respekt och fokus under kommunfullmäktiges sammanträden. Samtidigt bedömer förvaltningen att ett generellt mobilförbud inte är ändamålsenligt eller proportionerligt. I stället bör frågan hanteras genom tydligare ordningsregler, presidiets ansvar samt en stärkt möteskultur. Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-12-11 lämnat en motion angående mobilförbud i Förslagsställaren anser att kommunfullmäktige ska införa förbud för tjänstgörande ledamöter i kommunfullmäktige att använda mobiltelefon under kommunfullmäktiges sammanträden. Användning av mobiltelefon uppfattas som respektlöst gentemot både talare, övriga ledamöter och det uppdrag kommunfullmäktigeledamöterna har. Ett mobilförbud markerar att ledamöterna tar sitt uppdrag på största allvar och säkerställer att varje ledamot är fullt närvarande i sitt ansvar som förtroendevald. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2026-02-05 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen instämmer i att mobilanvändning i vissa situationer kan upplevas som störande och bidra till minskad uppmärksamhet under debatt och beslutsfattande. Det är samtidigt viktigt att beakta att digitala verktyg i dag utgör en integrerad del av det politiska arbetet. Ett generellt mobilförbud riskerar att bli svårt att tillämpa i praktiken och kan också få oönskade konsekvenser. Ledamöter använder i dag mobiltelefoner och surfplattor för att ta del av handlingar, söka relevant information, kommunicera i tjänsten samt hantera brådskande kontakter. Ett totalförbud kan därmed begränsa möjligheten till ett effektivt och väl underbyggt beslutsfattande. 2026-03-26 Det finns redan i dag möjlighet för presidiet att upprätthålla ordning vid sammanträden enligt kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunallagens bestämmelser om sammanträdets ledning. Presidiet kan vid behov påtala störande beteenden och vidta åtgärder för att säkerställa ett värdigt och välfungerande sammanträde. • tydliggörande av förväntningar på ledamöters uppträdande under sammanträden, • påminnelser om att mobiltelefoner ska vara avstängda eller satta i ljudlöst läge, • fortsatt utveckling av en god sammanträdeskultur präglad av respekt för talare och deltagare. AU § 20, 2026-02-19 Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer Gardewiks (M) yrkande om bifall till motionen mot allmänna utskottets förslag om avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå motionen. Motionären Slutinstans Status 2026-02-19

§ 20 Motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M) KS/2025:469 Förvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av ordning, respekt och fokus under kommunfullmäktiges sammanträden. Samtidigt bedömer förvaltningen att ett generellt mobilförbud inte är ändamålsenligt eller proportionerligt. I stället bör frågan hanteras genom tydligare ordningsregler, presidiets ansvar samt en stärkt möteskultur. Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-12-11 lämnat en motion angående mobilförbud i Förslagsställaren anser att kommunfullmäktige ska införa förbud för tjänstgörande ledamöter i kommunfullmäktige att använda mobiltelefon under kommunfullmäktiges sammanträden. Användning av mobiltelefon uppfattas som respektlöst gentemot både talare, övriga ledamöter och det uppdrag kommunfullmäktigeledamöterna har. Ett mobilförbud markerar att ledamöterna tar sitt uppdrag på största allvar och säkerställer att varje ledamot är fullt närvarande i sitt ansvar som förtroendevald. Förvaltningen var i kontakt med förslagsställaren 2026-02-05 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen instämmer i att mobilanvändning i vissa situationer kan upplevas som störande och bidra till minskad uppmärksamhet under debatt och beslutsfattande. Det är samtidigt viktigt att beakta att digitala verktyg i dag utgör en integrerad del av det politiska arbetet. Ett generellt mobilförbud riskerar att bli svårt att tillämpa i praktiken och kan också få oönskade konsekvenser. Ledamöter använder i dag mobiltelefoner och surfplattor för att ta del av handlingar, söka relevant information, kommunicera i tjänsten samt hantera 2026-02-19 brådskande kontakter. Ett totalförbud kan därmed begränsa möjligheten till ett effektivt och väl underbyggt beslutsfattande. Det finns redan i dag möjlighet för presidiet att upprätthålla ordning vid sammanträden enligt kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunallagens bestämmelser om sammanträdets ledning. Presidiet kan vid behov påtala störande beteenden och vidta åtgärder för att säkerställa ett värdigt och välfungerande sammanträde. • tydliggörande av förväntningar på ledamöters uppträdande under sammanträden, • påminnelser om att mobiltelefoner ska vara avstängda eller satta i ljudlöst läge, • fortsatt utveckling av en god sammanträdeskultur präglad av respekt för talare och deltagare. Niklas Gardewik (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer Gardewiks (M) yrkande om bifall till motionen mot avslag och finner att allmänna utskottet beslutar avslå motionen. Motionären Slutinstans 2026-02-19 Status Svar på motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M) Förvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av ordning, respekt och fokus under kommunfullmäktiges sammanträden. Samtidigt bedömer förvaltningen att ett generellt mobilförbud inte är ändamålsenligt eller proportionerligt. I stället bör frågan hanteras genom tydligare ordningsregler, presidiets ansvar samt en stärkt möteskultur. Ärendet Ellinor Liljegren Kalmar (M) har 2025-12-11 lämnat en motion angående mobilförbud i kommunfullmäktige Förslagsställaren anser att kommunfullmäktige ska införa förbud för tjänstgörande ledamöter i kommunfullmäktige att använda mobiltelefon under kommunfullmäktiges sammanträden. Användning av mobiltelefon uppfattas som respektlöst gentemot både talare, övriga ledamöter och det uppdrag kommunfullmäktigeledamöterna har. Ett mobilförbud markerar att ledamöterna tar sitt uppdrag på största allvar och säkerställer att varje ledamot är fullt närvarande i sitt ansvar som förtroendevald. motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen instämmer i att mobilanvändning i vissa situationer kan upplevas som störande och bidra till minskad uppmärksamhet under debatt och beslutsfattande. Det är samtidigt viktigt att beakta att digitala verktyg i dag utgör en integrerad del av det politiska arbetet. Ett generellt mobilförbud riskerar att bli svårt att tillämpa i praktiken och kan också få oönskade konsekvenser. Ledamöter använder i dag mobiltelefoner och surfplattor för att ta del av handlingar, söka relevant information, kommunicera i tjänsten samt hantera brådskande kontakter. Ett totalförbud kan därmed begränsa möjligheten till ett effektivt och väl underbyggt beslutsfattande. Det finns redan i dag möjlighet för presidiet att upprätthålla ordning vid sammanträden enligt kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunallagens bestämmelser om sammanträdets ledning. Presidiet kan vid behov påtala störande beteenden och vidta åtgärder för att säkerställa ett värdigt och välfungerande sammanträde. • tydliggörande av förväntningar på ledamöters uppträdande under sammanträden, • påminnelser om att mobiltelefoner ska vara avstängda eller satta i ljudlöst läge, • fortsatt utveckling av en god sammanträdeskultur präglad av respekt för talare och deltagare. Beslutsgång Motionären Slutinstans Status Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/kommunjurist Motion – Införande av mobiltelefonförbud I kommunfullmäktige Bakgrund Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. För att säkerställa god ordning, hög kvalitet i debatten och ett profession- ellt beslutsfattande krävs full närvaro och koncentration från samtliga le- damöter. Tranemo kommun har redan tagit tydlig ställning för mobilfrihet i skolan genom att införa mobilfri skolgång. Det är därför rimligt och konsekvent att kommunens högsta beslutförsamling följer samma principer. Motivering Användning av mobiltelefoner under sammanträden uppfattas som re- spektlöst både gentemot talare, övriga ledamöter och det uppdrag som väljarna gett oss. När ledamöter sitter upptagna av sina mobiltelefoner signalerar det bris- tande respekt för mötesdisciplinen och kan underminera förtroendet för det demokratiska systemet. Ett mobilförbud markerar att vi tar vårt uppdrag på största allvar och sä- kerställer att varje ledamot är fullt närvarande i sitt ansvar som förtroen- devald. Med stöd av ovan föreslår undertecknad kommunfullmäktige beslutar att införa förbud för tjänstgörande ledamöter i kommunfullmäktige att an- vända mobiltelefon under sammanträdet 2026-03-26

§ 61 Motioner och Tranemoförslag under beredning, vår 2026 KS/2026:94 Ärendet kommunstyrelsen redovisa antal samt beräknad svarstid för inkomna Tranemoförslag och motioner. Detta ska göras två gånger om året till kommunfullmäktige. Vid avstämning 2026-02-12 finns det 7 motioner och 15 Tranemoförslag under beredning: Motioner • Motion om Solbacken som demensboende (M), inkom 2025-02-18 och är i politisk process. • Motion om klimakterieutbildning (M), inkom 2025-03-31 och är i politisk process. • Motion om löneutbetalning den 25:e varje månad (M), inkom 2025-04-02. Motionen återremitterades av allmänna utskottet 2025-12-11 med ett uppdrag om att utreda förutsättningar för ett införande av motionen från och med 1 januari 2027. inköpslösningar för hemtjänsten (M, KD), inkom 2025-06-26 och är i politisk process. • Motion om att stärka Tranemo kommuns krisberedskap (M), inkom 2025-10-22 och är under beredning. • Motion om psykiatriboende i Tranemo kommun (M), inkom 2025-10-22 och är under beredning. • Motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M), inkom 2025-12-17 och är i Tranemoförslag 2026-03-26 • Tranemoförslag om bokningssystem i idrottshallar, lämnat för beredning 2024-02-19, återremitterades av kommunstyrelsen 2025-02-27, ytterligare beredning pågår, svar förväntas under våren 2026. • Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan, lämnat för beredning 2024- 05-16, ärendet återremitterades av kommunfullmäktige 2025-10-16 för vidare beredning och framtagande av ytterligare alternativ med en av- och påstigningszon samt ett förbättrat trafikflöde, beredning pågår. • Tranemoförslag om att införa drogtester inom kommunal verksamhet, lämnat för • Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker, lämnat för beredning 2025-02-12, beredning pågår. • Tranemoförslag om att bygga ut matsalen på Tranängskolan, lämnat för beredning 2025-02-12, beredning pågår. • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås och Remmabo, lämnat för beredning 2025-02-12, ärendet återremitterades på kommunstyrelsen 2025-12-18, • Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/Saxofonvägen/Kornettvägen, • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo, lämnat för • Tranemoförslag om cykelvägar mellan Grimsås och närliggande byar, lämnat för • Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare, lämnat för beredning 2025-06-26, är i politisk process. • Tranemoförslag om bike-park i Länghem, lämnat för beredning 2025-07-28, • Tranemoförslag om att inför tvålärarsystem i åk 2-3 på Tranängskolan, lämnat för • Tranemoförslag om att upprätta en löparbana (400 m) i kommunen, lämnat för • Tranemoförslag om duschbås i Tranemo simhall, lämnat för beredning 2026-02-12. • Tranemoförslag om att inte bygga fler vindkraftsparker, lämnat för beredning 2026- 02-12. 2026-03-26 Avstämningen är en kontroll av att den demokratiska processen med motioner och Tranemoförslag efterlevs. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är en del av en uppföljningsprocess för andra ärenden. AU § 32, 2026-03-05 Slutinstans Status 2026-03-05

§ 32 Motioner och Tranemoförslag under beredning, vår 2026 KS/2026:94 Ärendet kommunstyrelsen redovisa antal samt beräknad svarstid för inkomna Tranemoförslag och motioner. Detta ska göras två gånger om året till kommunfullmäktige. Vid avstämning 2026-02-12 finns det 7 motioner och 15 Tranemoförslag under beredning: Motioner • Motion om Solbacken som demensboende (M), inkom 2025-02-18 och är i politisk process. • Motion om klimakterieutbildning (M), inkom 2025-03-31 och är i politisk process. • Motion om löneutbetalning den 25:e varje månad (M), inkom 2025-04-02. Motionen återremitterades av allmänna utskottet 2025-12-11 med ett uppdrag om att utreda förutsättningar för ett införande av motionen från och med 1 januari 2027. inköpslösningar för hemtjänsten (M, KD), inkom 2025-06-26 och är i politisk process. • Motion om att stärka Tranemo kommuns krisberedskap (M), inkom 2025-10-22 och är under beredning. • Motion om psykiatriboende i Tranemo kommun (M), inkom 2025-10-22 och är under beredning. • Motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M), inkom 2025-12-17 och är i Tranemoförslag 2026-03-05 • Tranemoförslag om bokningssystem i idrottshallar, lämnat för beredning 2024-02-19, återremitterades av kommunstyrelsen 2025-02-27, ytterligare beredning pågår, svar förväntas under våren 2026. • Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan, lämnat för beredning 2024- 05-16, ärendet återremitterades av kommunfullmäktige 2025-10-16 för vidare beredning och framtagande av ytterligare alternativ med en av- och påstigningszon samt ett förbättrat trafikflöde, beredning pågår. • Tranemoförslag om att införa drogtester inom kommunal verksamhet, lämnat för • Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker, lämnat för beredning 2025-02-12, beredning pågår. • Tranemoförslag om att bygga ut matsalen på Tranängskolan, lämnat för beredning 2025-02-12, beredning pågår. • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås och Remmabo, lämnat för beredning 2025-02-12, ärendet återremitterades på kommunstyrelsen 2025-12-18, • Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/Saxofonvägen/Kornettvägen, • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo, lämnat för • Tranemoförslag om cykelvägar mellan Grimsås och närliggande byar, lämnat för • Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare, lämnat för beredning 2025-06-26, är i politisk process. • Tranemoförslag om bike-park i Länghem, lämnat för beredning 2025-07-28, • Tranemoförslag om att inför tvålärarsystem i åk 2-3 på Tranängskolan, lämnat för • Tranemoförslag om att upprätta en löparbana (400 m) i kommunen, lämnat för • Tranemoförslag om duschbås i Tranemo simhall, lämnat för beredning 2026-02-12. • Tranemoförslag om att inte bygga fler vindkraftsparker, lämnat för beredning 2026- 02-12. 2026-03-05 Avstämningen är en kontroll av att den demokratiska processen med motioner och Tranemoförslag efterlevs. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är en del av en uppföljningsprocess för andra ärenden. Slutinstans Status Vår ref: Ida Josefsson Utredare Tjänsteskrivelse om motioner och Tranemoförslag under beredning, vår 2026 Ärendet kommunstyrelsen redovisa antal samt beräknad svarstid för inkomna Tranemoförslag och motioner. Detta ska göras två gånger om året till kommunfullmäktige. Vid avstämning 2026-02-12 finns det 7 motioner och 15 Tranemoförslag under beredning: Motioner • Motion om Solbacken som demensboende (M), inkom 2025-02-18 och är i • Motion om klimakterieutbildning (M), inkom 2025-03-31 och är i politisk process. • Motion om löneutbetalning den 25:e varje månad (M), inkom 2025-04-02. Motionen återremitterades av allmänna utskottet 2025-12-11 med ett uppdrag om att utreda förutsättningar för ett införande av motionen från och med 1 januari 2027. inköpslösningar för hemtjänsten (M, KD), inkom 2025-06-26 och är i • Motion om att stärka Tranemo kommuns krisberedskap (M), inkom 2025- 10-22 och är under beredning. • Motion om psykiatriboende i Tranemo kommun (M), inkom 2025-10-22 och är under beredning. • Motion om mobiltelefonförbud i kommunfullmäktige (M), inkom 2025- 12-17 och är i politisk process. Tranemoförslag • Tranemoförslag om bokningssystem i idrottshallar, lämnat för beredning 2024-02-19, återremitterades av kommunstyrelsen 2025-02-27, ytterligare beredning pågår, svar förväntas under våren 2026. • Tranemoförslag om trafiksituationen på Tranängskolan, lämnat för beredning 2024-05-16, ärendet återremitterades av kommunfullmäktige 2025-10-16 för vidare beredning och framtagande av ytterligare alternativ med en av- och påstigningszon samt ett förbättrat trafikflöde, beredning pågår. • Tranemoförslag om att införa drogtester inom kommunal verksamhet, • Tranemoförslag om klippning av gräset i parken bakom Fotbollsgatan samt övriga parker, lämnat för beredning 2025-02-12, beredning pågår. • Tranemoförslag om att bygga ut matsalen på Tranängskolan, lämnat för • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Grimsås och Remmabo, lämnat för beredning 2025-02-12, ärendet återremitterades på kommunstyrelsen 2025-12-18, beredning pågår. • Tranemoförslag om grillstuga i parken på Hestravägen/Saxofonvägen/Kornettvägen, lämnat för beredning 2025-03- 26, beredning pågår. • Tranemoförslag om gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo, • Tranemoförslag om cykelvägar mellan Grimsås och närliggande byar, • Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare, lämnat för beredning 2025-06- 26, är i politisk process. • Tranemoförslag om bike-park i Länghem, lämnat för beredning 2025-07- 28, beredning pågår. • Tranemoförslag om att inför tvålärarsystem i åk 2-3 på Tranängskolan, • Tranemoförslag om att upprätta en löparbana (400 m) i kommunen, • Tranemoförslag om duschbås i Tranemo simhall, lämnat för beredning 2026-02-12. • Tranemoförslag om att inte bygga fler vindkraftsparker, lämnat för beredning 2026-02-12. Avstämningen är en kontroll av att den demokratiska processen med motioner och Tranemoförslag efterlevs. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är en del av en uppföljningsprocess för andra ärenden. Beslutsgång Slutinstans Status Kajsa Montan Ida Josefsson Kanslichef/kommunjurist Utredare 2026-03-26

§ 62 Entledigande av suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse KS/2026:149 • Entledigar Johnny Letth (SD) från uppdraget som suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse. Reservation Joakim Erlandsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Jäv Milot Gjakova (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut i ärendet. Rickard Strömberg (S) går in som ersättare i ärendet. Johnny Letth (SD) anser sig inte vara jävig i ärendet. Kanslichef/kommunjurist Kajsa Montan meddelar att förvaltningen anser att jäv föreligger för Johnny Letth (SD) i ärendet. Johnny Letth (SD) deltar inte i handläggning och beslut i ärendet. Ellinor Liljegren Kalmar (M) går in som ersättare i ärendet. Protokollsanteckning Johnny Letth (SD) meddelar att han inte anser sig vara jävig i ärendet. Ärendet Kommunfullmäktige är, i egenskap av ägare till Tranemo Utvecklings AB, ansvarig för bolagets övergripande styrning, inklusive sammansättning av bolagets styrelse. Det regleras i kommunallagen och i bolagsordningen. Tranemo Utvecklings ABs styrelse har uppmärksammat moderbolaget Tranemo Forum AB på styrelsemöte och samråd 2026-03-03 § 9 att styrelsen inte kan utföra ett ändamålsenligt styrelsearbete. Tranemo Utvecklings AB ber ägaren agera och gå vidare med ett ärende om att entlediga suppleant Johnny Letth (SD) från sitt uppdrag i Tranemo Utvecklings AB. Mot denna bakgrund föreslås att kommunfullmäktige beslutar att entlediga Johnny Letth (SD) från uppdraget som suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse samt uppdrar till ägarombudet att vid bolagsstämma verkställa/fastställa beslutet. 2026-03-26 Ärendet har ingen påverkan ut ett barnrättsperspektiv. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämlikhetsperspektiv. Tranemo Forum AB, 2026-03-03 § 9 Tranemo Utvecklings AB bolagsstämma Slutinstans Tranemo Utvecklings ABs Bolagsstämma Status Tjänsteskrivelse om entledigande av suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse • Entledigar Johnny Letth (SD) från uppdraget som suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse Ärendet Kommunfullmäktige är, i egenskap av ägare till Tranemo Utvecklings AB, ansvarig för bolagets övergripande styrning, inklusive sammansättning av bolagets styrelse. Det regleras i kommunallagen och i bolagsordningen. Tranemo Utvecklings ABs styrelse har uppmärksammat moderbolaget Tranemo Forum AB på styrelsemöte och samråd 2026-03-03 § 9 att styrelsen inte kan utföra ett ändamålsenligt styrelsearbete. Tranemo Utvecklings AB ber ägaren agera och gå vidare med ett ärende om att entlediga suppleant Johnny Letth (SD) från sitt uppdrag i Tranemo Utvecklings AB. Mot denna bakgrund föreslås att kommunfullmäktige beslutar att entlediga Johnny Letth (SD) från uppdraget som suppleant i Tranemo Utvecklings ABs styrelse samt uppdrar till ägarombudet att vid bolagsstämma verkställa/fastställa beslutet. Ärendet har ingen påverkan ut ett barnrättsperspektiv. Ärendet har ingen påverkan ur ett jämlikhetsperspektiv. Tranemo Forum AB, 2026-03-03 § 9 Beslutsgång Tranemo Utvecklings AB bolagsstämma Slutinstans Tranemo Utvecklings ABs Bolagsstämma Status Eva Thelin Kajsa Montan Kommundirektör Kanslichef/kommunjurist Tranemo Forum AB 2026-03-03

§ 9 Årsredovisning TUAB 2025 TUAB/2026:7 (samråd TUAB) Styrelsens beslut • Bordlägger ärendet till nästkommande sammanträde. Ärendet TUAB informerar om Tranemo Utvecklings årsredovisning för verksamhetsår 2025. Årsredovisningen är undertecknad av samtliga styrelseledamöter förutom Sverigedemokraterna som har påtalat att de inte kommer signera årsredovisningen. Samtliga närvarande ledamöter i Tranemo Utvecklings AB informerar moderbolaget att styrelsen inte kan utföra ett ändamålsenligt styrelsearbete. Samtliga närvarande styrelseledamöter i Tranemo Utvecklings AB uppmuntrar ägaren att agera och entlediga berörda ledamöter. 2026-03-19

§ 35 Valärende - Avsägelse från Birger Agerling (SD) som ledamot i styrelsen i TUAB KS/2026:147 • Entledigar Birger Agerling (SD) som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB). • Val av ny ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Birger Agerling (SD) har inkommit med en avsägelse gällande uppdraget som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB). Avsägelse från Birger Agerling som ledamot i styrelsen för Tranemo Utvecklings AB (TUAB) Wajdi-Louis Azouri (SD) ber att få återkomma på kommunfullmäktiges nästa sammanträde med förslag på ny ledamot i Tranemo Utvecklings AB (TUAB). TUAB Processtöd Lön Status Ämne: VB: Tuab Från: Andersson Anna Till: Engren Ingalena Mottaget: 2026-03-11 09:13:45 Från: Agerling Birger <birger.agerling@fv.tranemo.se> Skickat: den 9 mars 2026 05:35 Till: Andersson Anna <anna.andersson1@tranemo.se> Ämne: Tuab Hej Anna Jag vill bli entledigad från styrelseplatsen i Tuab med omedelbar verkan. Mvh Skickat från Outlook för Android 2026-03-19

§ 34 Valärende - Avsägelse från Christina Gunnarsson (M) som ledamot i Bygg- och miljönämnden Gislaved Tranemo KS/2026:133 • Entledigar Christina Gunnarsson (M) som ledamot i bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo. • Val av ny ledamot i bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Christina Gunnarsson (M) har inkommit med en avsägelse gällande uppdraget som ledamot i bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo. Avsägelse från Christina Gunnarsson (M) som ledamot i bygg- och miljönämnden Gislaved- Tranemo. Kathleen Wireklev (M) ber att få återkomma på kommunfullmäktiges nästa sammanträde med förslag på ny ledamot i bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo. Christina Gunnarsson Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo Lön Processtöd Status Uppsägning av politiska uppdrag Uppsägning Jag vill säga upp mina politiska uppdrag Namn CHRISTINA ELISABET GUNNARSSON E-post Partibeteckning Moderaterna Inom vilken/vilka instanser vill du säga upp dina uppdrag? Nämnd Nämnd Vilken nämnd har du uppdrag inom som du vill säga upp? Bygg- och miljönämnden Gislaved Tranemo Roll i bygg- och miljönämnden Gislaved Tranemo Ledamot Ankomst: 2026-03-02 04:02 Ärendenummer: 20260302-TR159-2OZRZ 2026-03-19

§ 36 Valärende - efterträdarval Gunilla Blomgren (L) KS/2026:153 • Noterar informationen att Marcus Björk utsetts till ersättare i kommunfullmäktige för Liberalerna efter Gunilla Blomgren. • Utser Johanna Persson (L) till ersättare i kommunstyrelsen efter Gunilla Blomgren (L). • Val av ny ledamot till arvodesberedningen tas upp på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärendet Ersättare i kommunfullmäktige Gunilla Blomgren (L) har avlidit och en ny sammanräkning har genomförts av Länsstyrelsen. Gunilla Blomgren (L) var också ersättare i kommunstyrelsen, ersättare i budgetutskottet och ledamot i arvodesberedningen. Beslut om efterträdarval (L) i kommunfullmäktige Ana Alvarez Björk (L) förslår Johanna Persson (L) som ny ersättare i kommunstyrelsen och ber att få återkomma gällande uppdraget som ledamot i arvodesberedningen. Johanna Persson Processtöd Lön Status 1 (3) Postadress: 403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter Tranemo kommun Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutar att utse ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 17 mars 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Tranemo kommun Parti: Liberalerna Avgången ersättare: Gunilla Blomgren Ny ersättare: Marcus Björk Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Tranemo kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Gunilla Blomgren har avlidit. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Protokoll Datum 2026-03-18 Diarienummer 11072-2026 Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 2026-03-18 2 (3) 11072-2026 Begäran om entledigande hos fullmäktige Om du av någon anledning inte vill vara ledamot eller ersättare för ledamot i fullmäktige ska du vända dig till fullmäktige i den kommun eller region som du blivit utsedd i och begära att du önskar avgå. När fullmäktige beslutat om ditt entledigande kommer länsstyrelsen att utse en ny ledamot eller ersättare. Om du däremot anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt på något sätt, t.ex. att beslutat om att fastställa valresultatet inte har följts när en ny ledamot eller ersättare har utsetts, kan du överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. Beslutande Beslutet har fattats av handläggare David Forsberg. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Liberalerna Marcus Björk Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 2026-03-18 3 (3) 11072-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Västra Götaland antingen via e-post; vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Västra Götaland, 403 40 Göteborg. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 40 00. Ange diarienummer 11072-2026. Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Tranemo Valkrets: Tranemo Parti: Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Invalsdatum: 2026-03-17 Ledamot Ersättare Álvarez Björk, Ana 1. Persson, Johanna 2. Björk, Marcus *