Kommunfullmäktige — 28 september 2026

§ 5 Anläggningsavgifter bostadsfastigheter Följande avgifter 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet ingår för skall erläggas anläggningsavgift. bostadsfastighet Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servis- ledningar till förbindelsepunkter för V och S, 99 010 kr 123 762 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V och S, 85 301 kr 106 626 kr c) en avgift per m² tomtyta 27,45 kr 34,31 kr större än 2000 m², d) en avgift per Bostadsenhet. 21 325 kr 26 656 kr Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se § 8. Gemensam 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, förbindelsepunkt fördelas den del av avgiften enligt 5.1 a) som hänför sig till framdragning av servisledningar lika mellan fastigheterna. Tomtytan enligt 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1a, 5.1b och 5.1d. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1c i den mån ovan angiven begränsnings- regel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. Antalet bostadsenheter 5.4 Antalet bostadsenheter bestäms efter de ritningarna enligt bestäms efter vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller bygglovsritningar uppmätning som huvudmannen godkänner. Extra FP 5.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas Avgifter enligt 5.1a och 5.1b. Ökad tomtyta 5.6 Ökas fastighetens tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1c för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. Om- eller tillbyggnad 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1d för varje tillkommande bostadsenhet.

§ 6 Anläggningsavgifter annan fastighet Följande avgifter 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. ingår för annan fastighet= Avgift utgår per fastighet med: industrifastighet Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servis- ledningar till förbindelsepunkter för V och S, 99 010 kr 123 762 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V och S, 85 301 kr 106 626 kr c) en avgift per m² tomtyta mellan 83,77 kr 104,72 kr 2 000m² och 10 000m². Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se § 8. Gemensam 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, förbindelsepunkt fördelas avgifter enligt 6.1a lika mellan fastigheterna. Tomtytan enligt 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt nybyggnadskarta förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Anstånd 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, tomtyteavgift medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anstånds- medgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. Extra förbindelsepunkt 6.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgift enligt 6.1a och 6.1b. Ökad tomtyta 6.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 6.1c för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd.

§ 7 Obebyggd fastighet Avgifter för 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full obebyggd tomt anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1a 100 % 6.1a 100 % Avgift per uppsättning FP, 5.1b 100 % 6.1b 100 % Tomtyteavgift 5.1c 100 % 6.1c 70 % Bostadsenhetsavgift 5.1d 0 % ------- Avgifterna är uttryckta i % av full avgift. Avgift enligt 5.1c alt. 6.1c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar avgiften enligt 5.1a och 5.1b alt. 6.1a och 6.1b. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1c *1 6.1c 30 % Bostadsenhetsavgift 5.1d 100 % ------- Avgifterna är uttryckta i % av full avgift. *1 Bebyggs bostadsfastighet tas ytterligare avgift enligt 5.1b om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. Reducerad avgift, § 8 Reducerad avgift specialfall 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för upprättande av förbindelsepunkt - en ledning 75 % av avgiften enligt 5.1a resp. 6.1a - två ledningar 100 % av avgiften enligt 5.1a resp. 6.1a Avgifter i övrigt: V S Avgift per uppsättning FP 5.1b 45 % 55 % Tomtyteavgift 5.1c 45 % 55 % Bostadsenhetsavgift 5.1d 45 % 55 % Avgift per uppsättning FP 6.1b 45 % 55 % Tomtyteavgift 6.1c 45 % 55 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande förbindelsepunkter inte till högre belopp än 50 % av avgiften enligt 5.1a respektive 6.1a, även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. Senarelagd 8.3 För förbindelsepunkt som på fastighetsägarens begäran upprättas servisledning senare än övriga förbindelsepunkter skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1a. Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet ej utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. Särskilt avtal § 9 9.1 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 9.2 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighets- ägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Betalning av avgift § 10 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. Dröjsmålsränta 10.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt § 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Betungande avgift 10.3 Enligt lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggnings- avgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 10.2. Förändring skall anmälas 10.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande - t ex ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 10.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Fastighetsägaren § 11 ersätter extra anordningar 11.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 11.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servis- ledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 11.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Brukningsavgifter (§§ 12-18) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Årliga avgifter § 12 12.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet per mätställe och år 4 782 kr 5 978 kr en fast avgift för annan fastighet per mätare och år Qn 2,5 7 159 kr 8 949 kr Qn 6 15 158 kr 18 947 kr Qn 10 26 405 kr 33 006 kr Qn 15 37 812 kr 47 265 kr Qn 25 50 745 kr 63 431 kr Qn 40 eller större 60 794 kr 75 992 kr b) en avgift per m3 levererat vatten, V För mätt mängd mellan 0 och 9999 m3 22,17 kr 27,71 kr och mottaget spillavlopp, S 22,17 kr 27,71 kr Tillsammans V+S 44,34 kr 55,43 kr För mätt mängd från och med 10 000m3 levererat vatten, V 15,24 kr 19,05 kr och mottaget spillavlopp, S 15,24 kr 19,05 kr Tillsammans V+S 30,48 kr 38,10 kr c) en avgift per bostadsenhet och år för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet för vatten, V, spillvatten, S, - per Bostadsenhet 2 377 kr 2 971 kr d) en avgift per år och varje påbörjat 100-tal m2 tomtyta max 10 000 m² för annan fastighet V och S 24,14 kr 30,18 kr 12.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Fast avgift 12.1 a) 50 % 50 % Avgift per bostadsenh 12.1 c) 50 % 50 % Avgift efter tomtyta 12.1 d) 50 % 50 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Kostnad för 12.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som abonnemang levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för utan mätning bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 12.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 130 m3/bostadsenhet/år vid bostadsyta < 100 m2 och 200 m3/bostadsenhet/år vid bostadsyta > 100 m2. Är fastighet ansluten till kommunalt vatten men med egen avloppsrening fastställs förbrukningsavgiften för vatten genom mätning av levererad mängd vatten enligt taxa § 12.1.b eller om mätning ej kan ske, efter schablonförbrukning antagen av huvudmannen. Är fastighet anslutet till kommunalt spillvatten men med eget vatten fastställs förbrukningsavgiften för avlopp antingen med mätning genom vattenmätare på eget vatten enligt taxa 12.1b eller efter schablonförbrukning antagen av huvudmannen. Utesittningstid för vattenmätare skall följa de perioder som gäller för kommunens övriga vattenmätare. Byggvatten 12.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 12.1b. Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m3 per bostadsenhet. Extra mätställe 12.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 100 % av avgiften enligt 12.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. Särskild test 12.6 Antas vattenmätare visa annan förbrukning än den verkliga, låter av mätare huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos mark- och miljödomstolen. 12.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 16. Vatten till 12.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande dagvattennätet avleds till dagvattenledning (kylvatten o dyl.), skall erläggas avgift med 30 % av avgiften enligt 12.1 b) mottaget spillavlopp eller om mätning ej sker efter huvudmannens uppskattade mängd. Svårbehandlat § 13 Särskild avgift exkl. moms för svårbehandlat spillvatten Spillvatten Syftet med denna avgift är att ta betalt för den extra kostnad som, särskilt förorenat spillvatten förorsakar. Då spillvattnets beskaffenhet avsevärt avviker från normalt kommunalt spillvatten gäller följande debiterings- underlag och föreskrifter. 13.1 För spillvatten med en biokemisk syreförbrukning efter 7 dygn (BS7) som i medeltal överstiger 200 mg/l eller för avloppsvatten med en halt av suspenderat material som överstiger 260 mg/l erläggs en tilläggsavgift enligt följande: Halt i avloppsvatten BOD-7 Susp. Fosfor mg/l tillägg kr/kg tillägg kr/kg tillägg kr/kg 9 - 200 0,00 kr 0,00 kr 228,00 kr 200 - 260 18,00 kr 0,00 kr 228,00 kr >260 18,00 kr 6,00 kr 224,00 kr Mängden avloppsvatten som tillförs avloppsanläggningen i förbindelse- punkt skall mätas kontinuerligt med indikerande, registrerande och summerande utrustning. I förbindelsepunkten eller på annan av huvudmannen godkänd plats skall även finnas utrustning för kontinuerlig mätning och registrering av temperatur, pH och anordning för automatisk provtagning av flödesproportionella prover. Uppsamlingskärl för prover skall vara placerat i kylskåp. Föroreningsmängder och föroreningshalter i avloppsvattnet som tillförs avloppsanläggningen i förbindelsepunkten bestäms under 6 driftdygn per debiteringsperiod. Provtagning skall utföras i enlighet med av brukaren upprättat och av tillsynsmyndighet godkänt egenkontrollprogram. Brukaren installerar och underhåller utrustning enligt ovan. Kontroll av mätare skall ske enligt egenkontrollprogram. 13.2 För avloppsvatten som till beskaffenhet i annat avseende där bio- kemisk syreförbrukning avsevärt avviker från normalt kommunalt spillvatten äger kommunen utfärda särskilda föreskrifter och debiteringsgrunder. Överutsläpp till § 14 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som avloppsnätet svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. Obebyggd § 15 För obebyggd fastighet skall brukningsavgift ej erläggas. fastighet Särskild service § 16 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd, eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet, vatten- tillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning eller uppsättning av mätare (gäller ej öppnande eller avslutande av abonnemang) 1 828 kr 2 285 kr Avstängning eller påsläpp av vattentillförsel 1 127 kr 1 409 kr Montering eller demontering av strypbricka i vattenmätare 1 828 kr 2 285 kr Länsning av vattenmätarbrunn 1 828 kr 2 285 kr Byte av sönderfrusen eller skadad vattenmätare, inkl. ny mätare Självkostnad Provning av vattenmätare vid ackrediterad provningsanstalt Självkostnad Underlåtenhet att lämna tillträde vid besök för kontroll, avläsning, byte vattenmätare 914 kr 1 142 kr Byggvatten frostskyddat mätarskåp -uppsättning och nedmontering av mätarskåp 2 209 kr 2 761 kr -hyra av mätarskåp per månad 868 kr 1 085 kr Byggvatten sommarhalvåret enbostadshus Schablonavgift per påbörjad 6-månadsperiod 2 437 kr 3 046 kr Skötselavgift brandposter per styck 1 553 kr 1 942 kr Underlåtenhet att lämna in avläsningskort 354 kr 442 kr Kostnad för ej godkänd mätarplats 1 828 kr 2 285 kr Särskilt avtal § 17 17.1 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 17.2 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 12-15 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Avfallskvarn 17.3 Finns inom fastighet, för vilken den allmänna VA-anläggningen brukas, avfallskvarn installerad efter medgivande av huvudmannen utgår avgift härför med belopp som beräknas i varje enskilt fall. Betalningsperioder § 18 Avgift enligt 12.1a, 12.1c och 12.1d debiteras i efterskott per månad, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 12.1b debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i §§ 12-15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 10.2. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Abonnent med § 19 speciella krav Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållande, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Årlig reglering § 20 Huvudmannen fastställer avgiftsbeloppen, enligt §§ 12-16, av avgifter dock inte oftare än en gång årligen. Taxans införande Taxan träder i kraft § 21 Denna taxa träder i kraft 2027-01-01. De brukningsavgifter enligt §§12.1, 12.3 och 12.7 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall dock tillämpas, i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut, från närmast föregående avläsning. Tvist

Tvist § 22 Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolen jämlikt 53 § lagen om allmänna vattentjänster. 2026-09-28

§ 103 Ändringar i föredragningslistan 2026 Diarienummer KST 2025/817 Kommunfullmäktiges beslut Vid dagens sammanträde tillkommer följande ärenden: • Kulturskolan underhåller • Motion om att införa landsbygdssäkring av kommunala beslut Vid dagens sammanträde utgår följande ärende: • Allmänhetens frågestund (inga frågor har inkommit) 2026-09-28

§ 104 Kulturskolan underhåller Diarienummer KST 2026/290 Kommunfullmäktiges beslut Ordförande tackar för framförandet. Sammanfattning av ärendet Vid dagens sammanträde deltar Kulturskolans elever tillsammans med lärare Sara Kvarnlöf. Isabel Findsen Garcia framför på sång sin egenkomponerade melodi "Like nothing else matters", ackompanjerad av Chris von Essen på tamborin och Sara Kvarnlöf på gitarr. 2026-09-28

§ 105 Ordet är fritt 2026 Diarienummer KST 2026/138 Kommunfullmäktiges beslut Ordförande tackar för Bengt Bergs och Mikael Löfvenholms framföranden. Sammanfattning av ärendet Bengt Berg (V) begär ordet. Han avslutar nu sin tid i kommunfullmäktige efter 46 år. Han tackar för samarbetet under åren och läser två dikter av Gustaf Fröding. Det är dikten "I solnedgången" samt dikten "Idealism och realism". Mikael Löfvenholm (M) är nästa som begär ordet och han läser en outgiven dikt av Nils Ferlin, skriven 1926 under en vistelse på Anneborgs gård i Gräsmark. 2026-09-28

§ 106 Avsägelse av politiska uppdrag (B.J) Diarienummer KST 2026/553 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen från Bengt Johansson. Sammanfattning av ärendet Bengt Johansson har avsagt sig samtliga politiska uppdrag. Bengt är ersättare i kommunfullmäktige. Handlingar i ärendet Avsägelse från Bengt Johansson, 2026-09-09 Beslutet skickas till HR-avdelningen Kommunkansliet 2026-09-28

§ 107 Fjärrvärmetaxa 2027 Diarienummer KST 2026/483 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige fastställer fjärrvärmetaxor för Östmark enligt nedan tabell: Taxa 2026 (kr) Taxa 2027 (kr) Förändring (%) (inkl. moms) (inkl. moms) 1,34 (1,68) 1,37 (1,71) 2,2% Rörlig avgift småhus, lägenhet, lokal (kr/kWh) Fast avgift 3 050 (3 813) 3 100 (3 875) 1,6% småhus (kr/år) Fast avgift 1 850 (2 313) 1 900 (2 375) 2,7% lägenhet (kr/år) Fast avgift lokal 19 (23,8) 20 (25) 5,3% (kr/m²,år)* *Minimum fast avgift för en lokal = fast avgift för ett småhus. Sammanfattning av ärendet Torsby kommun äger och driver en fjärrvärmeanläggning i Östmark. Fjärrvärmeanläggningen i Östmark levererar värme till 20 lägenheter, 15 småhus och fyra lokaler. Kommunen äger samtliga lokaler och åtta lägenheter, resterande är privata. Fjärrvärmetaxan är uppdelad i en fast avgift och en rörlig avgift. Ökade kostnader för bland annat el, olja, flis och underhåll har lett till att taxorna måste öka för att i framtiden leda till en bättre kostnadstäckning av 2026-09-28 verksamheten. Taxorna kan vid kraftig förändring av världsmarknadens justeras ytterligare under år 2027. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av energiansvarig Pär Olsson, 2026-06-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-24 § 117 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 119 Beslutet skickas till Tekniska avdelningen 2026-09-28

§ 108 VA-taxa 2027 Diarienummer KST 2026/486 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar VA-taxa för 2027 enligt bilaga till kommunfullmäktiges protokoll. 2. VA-taxan gäller från och med 1 januari 2027. Reservation Ambjörn Hagström (Nvk) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen föreslår en höjning av VA-taxan på 8 %. Det ökande investeringsbehovet ligger till grund för höjningen. Tidigare prognos har visat ett behov av en höjning på 10 %. Anledning till minskad höjning är energieffektivisering av VA-anläggningar samt insatser för att minska kostnader i drift. Handlingar i ärendet Förslag till VA-taxa Torsby 2027 Presentation VA-taxa 2027 Tjänsteskrivelse av VA-chef Emil Bergman, 2026-08-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-24 § 118 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 120 Beslutet skickas till Tekniska avdelningen VA-chef Emil Bergman VA-TAXA 2027 för användande av Torsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Styrdokument Dokumenttyp Taxa Diarienummer KST 2026/486 Dokumentansvarig VA-chef Gäller för Torsby kommun Giltighetstid 2027 Antagen av, datum och § Kommunfullmäktige 2026-06-09-28 § 108 VA-TAXA 2027 för användande av Torsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Definitioner I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsändamål jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Shoppingcentrum Serverhallar Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Industri Lagerbyggnader Skola Sjukvårdslokal Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse, men inte ännu bebyggts. Bostadsenhet (tidigare lägenhetsavgift): Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet bostadsenhet inte är tillämpligt, räknas varje påbörjat 300-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2020 som en bostadsenhet. Information Utöver vad som sägs i denna taxa, avseende anläggnings- och brukningsavgifter, hänvisas till särskilt antagna kommunala föreskrifter om användningen av den kommunala va- anläggningen i Torsby kommun (Tidigare kallad ABVA) samt information till fastighetsägare för användande av Torsby kommuns vatten- och avloppsanläggningar. Taxa för Torsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Huvudman för den allmänna VA-anläggningen i Torsby kommun är kommunfullmäktige. Förvaltningen av VA-anläggningen handhas under kommunstyrelsen av tekniska avdelningen. Tekniska avdelningen äger enligt delegation rätt att ingå, teckna och häva avtal. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till huvudmannen. Avgiftsskyldighet § 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Torsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5§§ lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Engångsavgifter § 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter Periodiska avgifter engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Fastigheter § 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet. Avgifter § 4 Avgiftsskyldighet föreligger enligt §§ 24-28 i lagen om allmänna vattentjänster VA-lagen För vilka ändamål? 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggnings- Bruknings- avgift avgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvatten- avlopp från fastighet Nej Nej Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Nej Nej Avgiftsskyldighet 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V och S, inträder inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelse- punktens läge. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Anläggningsavgifter (§§ 5 – 11) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.

§ 110 Svar på motion om lyft i badhusen Diarienummer KST 2025/849 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion: "Det saknas fast lyft både i badhuset i Torsby som i Sysslebäck. Som enda kommun i Värmland så sticker Torsby kommun ut med avsaknaden av lyft. Då vi nu genomför en så omfattande renovering av Torsbybadet så är det av största vikt att även anpassa så att det finns en fast lyft där. Jag yrkar på: - att fast lyft installeras i Torsby badet, samt - att fast lyft installeras i Sysslebäcksbadet." Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 § 144 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen I en simhall, där det är mycket aktivitet och rörelse, skulle installerandet av fasta lyftar kunna utgöra en olycksrisk för till exempel lekande barn. Sysslebäcksbadet är dessutom en mindre anläggning där en fast lyft skulle ta upp mycket yta. Det finns heller ingen efterfrågan bland badgäster vad gäller fast lyft på Sysslebäcksbadet. I samband med renoveringen av TorsbyBadet kommer en semimobil lyft att köpas in för vilken infästningar kommer att göras i golvet. Lyften kommer att förvaras i simhallens insatsrum när den inte används och tas fram vid behov och därmed inte utgöra någon säkerhetsrisk. 2026-09-28 Handlingar i ärendet Motion, daterad 2025-11-30 Tjänsteskrivelse av fritidschef Kicki Velander, 2026-05-26 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 § 102 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 114 Yrkande Joe Bengtsson (DO!T): Yrkar att motionen återremitteras till kommunstyrelsen för ytterligare utredning då det är många fjällturister från Branäs som besöker Sysslebäcksbadet och som kan vara i behov av lyft. Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag, det vill säga att motionen avslås. Beslutet skickas till Motionären Fritidschef 2026-09-28

§ 111 Svar på motion om fartreducerande åtgärder i Likenäs Diarienummer KST 2026/10 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 2. Torsby kommun fortsätter dialogen med Trafikverket angående eventuella alternativa trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Reservation Ambjörn Hagström (Nvk), Annika Kollfelt (DO!T), Ann-Christin Pollack (DO!T) och Joe Bengtsson (DO!T) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat in följande motion: "Trafiken efter Rv 62 genom centrum i Likenäs har ökat och kommer att öka ytterligare i och med att Branäs byggs ut. Befolkningen i området är bekymrade över situationen. För att undvika att onödiga trafikolyckor inträffar så yrkar DO!T på att Torsby kommun tar kontakt med berörda myndigheter för att göra fartreducerande åtgärder typ fartgupp i anslutning till fyrvägskorsningen vid ICA i Likenäs." Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 § 16 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen Eftersom Riksväg 62 är en statlig väg är det Trafikverket som är väghållare. Torsby kommun har lyft förslaget med Trafikverket och fått följande svar: ”Platsen har nyligen ingått i Trafikverkets utredning PM trafiksäkerhet i korsningar i Värmland, som jag bifogar, samt efterföljande beslut om fortsatt hantering av trafiksäkerhetsåtgärder i länet. I utredningen bedömdes korsningen ha god trafiksäkerhetsklass utifrån korsningstyp, trafikflöden och rådande hastighetsnivåer, vilket innebar att platsen inte 2026-09-28 klassades som en trafiksäkerhetsbrist enligt den metodik som användes i utredningen. Samtidigt lyfter utredningen att problemen på platsen i stor utsträckning handlar om trafikantbeteenden och en komplex miljö där flera funktioner samsas inom samma område, bland annat handel, hållplats, parkering och rörelser tvärs över väg 62. Även den säsongsbetonade Branästrafiken nämns som en faktor som påverkar upplevelsen av trafiksituationen. Mot bakgrund av detta rekommenderades i utredningen i första hand fortsatt dialog kring hur ytorna kring verksamheterna kan tydliggöras och struktureras för att skapa en mer förutsägbar trafikmiljö, snarare än fysiska åtgärder i själva korsningen. Utifrån nuvarande underlag ser vi därför inte i nuläget att fartgupp är en självklar åtgärd på riksväg 62, bland annat med hänsyn till vägfunktion, framkomlighet och driftaspekter på det statliga vägnätet. Däremot ser vi positivt på fortsatt dialog kring platsens funktion och eventuella alternativa trafiksäkerhetshöjande åtgärder.” Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-02-23 Trafikverkets utredning "PM trafiksäkerhet i korsningar i Värmland" Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-05-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 § 108 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 123 Yrkande Joe Bengtsson (DO!T) med instämmande av Ambjörn Hagström (Nvk): Ärendet ska återremitteras till kommunstyrelsen för att få till en bättre trafiklösning av fyrvägskorsningen i Likenäs. Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad samt att Torsby kommun fortsätter dialogen med Trafikverket angående eventuella alternativa trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 2026-09-28 Beslutet skickas till Motionären GA-chef 2026-09-28

§ 112 Svar på motion om Europaväg 45 Diarienummer KST 2025/321 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att ytterligare se över möjligheten till hastighetsbegränsningar på den angivna sträckan. Sammanfattning av ärendet De Oberoende i Torsby har, genom Ann-Christine Pollack, Joe Bengtsson och Annika Kollfelt, lämnat en motion som lyder: "Vid E45:an söder om Torsby finns två avfarter med mycket anslutande trafik. Det handlar om dels om Västanviksvägen med stor lastbilstrafik både till och från Moelven Notnäs, dels om Kilåsen med vidare anslutning till Note via Graneviksvägen. En trafikmängd som beräknas öka i och med Notes expansion. Ett stort problem är fordon som skall vänstersvänga från Europavägen in på någon av de anslutande vägarna. Eftersom hastigheten på E 45 förbi dessa avfarter är 90 km/tim och incidenter med stillastående lastbilar på väg mot Notnäs inträffar varje månad , speciellt i samband med stugbytardagen vid skidanläggningar norrut. Vi föreslår att: -Torsby kommun tar initiativ till berörda myndigheter att verka för en snar hastighetsnedsättning förbi berörda avfarter till dess att eventuella trafiksäkerhetsåtgärder vid korsningarna blir genomförda." Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-27 § 109 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att förtydliga svaret i motionen i samråd med motionsställaren. Svar på motionen Vid mötet med Trafikverket den 11 mars 2026 tog Torsby kommun åter upp frågan om att sänka hastigheten på väg E45 söder om Torsby, förbi de två aktuella korsningarna. Det är länsstyrelsen som fattar beslut om 2026-09-28 hastighetssänkning på sträckor utanför tätbebyggt område, Trafikverket lämnar dock ett yttrande och länsstyrelsen går sällan emot detta. För den aktuella sträckan har Trafikverket uppgett att det är ett pågående planärende och bedömer att en sänkning av hastigheten inte skulle ge någon effekt. Trafiksituationen kommer att utredas inom ramen för det pågående planärendet. Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2024-04-28 Kommunfullmäktige 2025-04-28 § 47 Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, teknisk chef Marie Johansson, stadsarkitekt Evelina Palm Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-08-25 § 99 Kommunfullmäktige 2025-10-27 § 109 (ärendet blev återremitterat) Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 § 107 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 124 Yrkande Joe Bengtsson (DO!T) med instämmande av Peter Jonsson (S): Motionen ska återremitteras för att se över möjligheten till hastighetsbegränsningar på den angivna sträckan. Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Beslutet skickas till Motionären GA-chef 2026-09-28

§ 113 Svar på motion om anläggning av trottoar i Sysslebäck Diarienummer KST 2026/11 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. 2. Torsby kommun jobbar vidare med ansökan om reducering av hastigheten på den aktuella sträckan. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion: "I södra delen av Sysslebäck mellan infarten till badhuset / GA hallen, Pumptrack arena och Gunneby är den tillåtna hastigheten 80 km/. På denna sträcka rör sig ofta gående barn till skola, badhus och gymnastikhall och besökare till en lokal restaurang. Eftersom trafiken tidvis är omfattande så är det berättigat att göra vägen säkrare för de gående. Med anledning av ovanstående så yrkar DO!T på att: - Torsby kommun tar initiativ till att en trottoar anläggs på ovan nämnda sträcka." Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 § 15 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen Eftersom Riksväg 62 är en statlig väg är det Trafikverket som är väghållare. Torsby kommun har därför ställt frågan gällande trottoar och sänkning av hastigheten på den aktuella sträckan till Trafikverket. Trafikverkets svar "Trafikverket ser positivt på kommunens ambition att stärka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter igenom byn. Med hänsyn till begränsat vägområde och potentiellt omfattande markåtkomst bedöms dock en trottoar direkt längs Rv 62 kunna innebära höga kostnader och komplex genomförbarhet. 2026-09-28 Det kan därför vara lämpligt att kommunen i ett första steg analyserar alternativa GC-stråk inom det kommunala gatunätet samt identifierar lämpliga punkter för hastighetssäkrade passager över Rv 62. Trafikverket ser även att en översyn av hastighetsgränserna på sträckan kan vara relevant att utreda vidare. Justering från dagens 80km/h-50km/h till 60km/h-40km/h möjligtvis.” Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-02-23 Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-05-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 § 106 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 125 Beslutet skickas till Motionären GA-chef 2026-09-28

§ 114 Svar på motion om obligatorisk utbildning i kommunalrätt och nämndspecifik lagstiftning Diarienummer KST 2026/229 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Torbjörn Olsson och Susanne Sätterlund från Sverigedemokraterna har lämnat följande motion: "Efter varje val kliver nya förtroendevalda in i kommunalfullmäktige och nämnder. För att kunna fatta rättssäkra beslut och företräda medborgarna på ett ansvarsfullt sätt krävs goda kunskaper om de lagar som styr kommunal verksamhet. I kommunallagen sätts ramarna för hur beslut fattas, medan speciallagar reglerar specifika områden som skola, omsorg och miljö Även politiker som suttit länge har behov av repetition, då lagar ändras. En kontinuerlig kompetensutveckling säkerställer att politiker, oavsett erfarenhet, har samma förståelse för sina befogenheter och skyldigheter. Med denna motion vill Sverigedemokraterna stärka den lokala demokratin och säkerställa att kommunens beslut vilar på en stabil juridisk grund genom att erbjuda en strukturerad utbildning vid mandatperiodens början och löpande repetition. Med anledning av detta yrkar Sverigedemokraterna: - Att samtliga förtroendevalda i kommunalfullmäktige ska genomgå en obligatorisk grundutbildning i kommunallagen och förvaltningslagen vid varje ny mandatperiod. - Att respektive nämnd ska anordna verksamhetsspecifik utbildning i de lagar som styr deras område (exempelvis skollagen, socialtjänstlagen eller miljöbalken). - Att även erfarna politiker som omväljs ska delta i dessa utbildningar som en repetitionsinsats för att uppdatera sig på lagändringar och praxis. 2026-09-28 - Att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för hur dessa utbildningar ska genomföras och följas upp." Kommunfullmäktige beslutade 2026-04-27 § 53 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen I samband med varje ny mandatperiod ges utbildningar till politiker inom diverse områden. De senaste åren har det dock varit svårt att få föreläsare då de som vi tidigare anlitat har slutat och nya inte funnits i samma omfattning. Det är självklart att utbildningarna ges till både nya och omvalda politiker och de förtroendevalda har själva ett intresse av att tillgodose att de har aktuella kunskaper inom olika områden. Det som redan är inbokat är en grundutbildning i januari 2027 för alla ny- och omvalda förtroendevalda med fokus på kommunallagen, förvaltningslagen och offentlighet- och sekretesslagen samt sammanträdesteknik och regler. Samma vecka är det utbildning för presidier, sekreterare och chefer om bland annat roller, formalia och mötesteknik. Det kommer också bli utbildning bland annat inom arbetsmiljö, ekonomi, hot- och våld. Dessutom ges information inom en rad områden som de förtroendevalda har nytta av. Varje nämnd ger i sin tur information och utbildning inom sitt specifika verksamhetsområde och dess lagstiftning. Handlingar i ärendet Motion Kommunfullmäktige 2026-04-27 § 53 Tjänsteskrivelse av administrativ chef Helena Westh 2026-07-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-24 § 131 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 135 2026-09-28 Yrkande Susanne Sätterlund (SD): Motionen ska bifallas. Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag, det vill säga att motionen anses besvarad. Beslutet skickas till Motionärerna Administrativ chef 2026-09-28

§ 115 Fördjupad översiktsplan för Torsby tätort Diarienummer KST 2020/702 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar den fördjupade översiktsplanen för Torsby tätort. Sammanfattning av ärendet Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan. Planen ska spegla den politiska majoritetens vilja och beslutas av kommunfullmäktige. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att använda, utveckla och bevara mark- och vattenområden samt den bebyggda miljön. Planen är inte juridiskt bindande men vägledande i efterkommande planerings-, lov- och tillståndsprocesser. För områden i kommunen som behöver en mer detaljerad redovisning kan fördjupningar av översiktsplanen tas fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2020-11-09 § 182 att ge kommunens planhandläggare i uppdrag att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Torsby tätort. Under 2022 och 2023 utfördes medborgardialoger och workshops med tjänstepersoner. Därefter har ett samrådsförslag arbetats fram och en miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Delar av planförslaget (markanvändningskarta, strategikarta och förslag på kommunala ställningstaganden) var under våren 2025 på internsamråd och presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott. Samrådet pågick mellan 10 oktober 2025 och 4 januari 2026. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-03-16 § 43 att ställa ut den fördjupade översiktsplanen på granskning. Granskningen av planen pågick mellan 26 mars och 30 maj 2026. Planförslaget i korthet Den fördjupade översiktsplanen tar avstamp i Vision 2040. Torsby tätort föreslås växa både genom förtätning och nya utvecklingsområden. De större utvecklingsområdena är främst placerade i anslutning till E45 samt i området kring Västanvik. 2026-09-28 Landsbygden ska tillåtas att utvecklas i syfte att säkra en levande landsbygd och en stark areell näring, där marken hålls öppen och attraktiva boendemiljöer och underlag för kollektivtrafik skapas. Planen innehåller därför bland annat utvecklingsområden för landsbygden och ställningstaganden om byggande på jordbruksmark. Känslan av den trygga, gemytliga staden, näringslivet och närheten till naturen värderas högt i utvecklingen av tätorten. Därför pekas bland annat utvecklingsområden för grönområden ut och flera ställningstaganden kopplade till centrumutveckling, grönska och allmänna platser görs. Efter samrådet gjordes vissa justeringar av markanvändningskartan och tillhörande planbeskrivning. De ändringar som har gjorts mellan samråd och granskning finns listade i Samrådsredogörelsen, sida 44. Bland de justeringar som gjorts finns bland annat verksamhetsområdet vid Bergeby som minskats ner. Istället har ytterligare mark för verksamheter och handel pekats ut i anslutning till Inova Park. Kartan över utvecklingsinriktning har kompletterats och en förklarande text till kartan har tillkommit. En lokaliseringsutredning har genomförts och finns bifogad till planhandlingarna som en bilaga. Mellan granskning och antagande har kartan över riksintressen förtydligats vad gäller Riksintresse för transmissionsnätet, den civila delen, så att både riksintresseanspråket och påverkansområdet finns med. Detta har även förtydligats i planbeskrivningen kap. 4 Hänsyn och ställningstaganden. Information om bifogade handlingar Markanvändningskartan visar den sammanvägda avvägningen mellan dessa identifierade värden och risker och är en precisering av kartan över föreslagen utvecklingsinriktning. Markanvändningskartan är ett viktigt planeringsunderlag och behöver spegla politikens vilja då bygglov eller planärenden i strid med föreslagen markanvändning kan komma att nekas eller behöva föregås av långa planprocesser. Planbeskrivningen ska läsas parallellt med kartorna, i den förklaras föreslagna utvecklingsområden. Beskrivningen innehåller även en redogörelse över övergripande planeringsstrategier och kommunens 2026-09-28 ställningstaganden i vissa frågor, så som hur risk för ras och skred, kulturmiljövärden med mera ska hanteras. Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för planens påverkan på miljön och innehåller förslag på åtgärder för minskad påverkan. Samrådsredogörelsen visar samtliga yttranden som inkommit under samrådet och kommunens bemötande av dessa samt vilka ändringar som gjorts i planhandlingarna efter samrådet. Granskningsutlåtandet visar inkomna yttranden under granskningstiden och kommunens bemötande av dessa. Av granskningsutlåtandet framgår även vilka ändringar som gjorts inför antagande. Övriga handlingar Till planen hör fem tematiska kartor och flera bilagor: • Karta 1. MKN och riksintressen • Karta 2a. Natur och ekosystemtjänster • Karta 2b. Natur och ekosystemtjänster • Karta 3. Kulturmiljö • Karta 4. Klimatrelaterade risker • Karta 5. Hälsa och säkerhet • Bilaga 1. Medborgardialoger • Bilaga 2. Planeringsunderlag • Bilaga 3. Bebyggelseutveckling • Bilaga 4. Markanvändning tabellformat • Bilaga 5. Lokaliseringsutredning • Bilaga 7. Byggnadsinventering Torsby tätort Till skillnad från bifogade handlingar innehåller ovanstående kartor och bilagor få politiska ställningstaganden. De beskriver istället nuläget, rådande planeringsförhållanden och fördjupade förklaringar av utpekade markområden. För att förenkla administrationen av ärendet har dessa 2026-09-28 därför inte bifogats. Handlingarna är dock en del av planförslaget och har varit utställda på samråd och granskning. Handlingar i ärendet Karta för utvecklingsinriktning Markanvändningskarta Planbeskrivning i fem delar (kapitel 1-5) Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning Granskningsutlåtande Samrådsredogörelse Tjänsteskrivelse av samhällsplanerare Sara Johansson, 2026-08-12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-24 § 125 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 116 Beslutet skickas till Sara Johansson, samhällsplanerare 2026-09-28

§ 116 Antagande av ny pensionspolicy för förtroendevalda 29

§ 117 Redovisning av partistöd 2025 Diarienummer KST 2026/247 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av partistöd och lägger ärendet till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen står att kommunfullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts till det som det är avsett till (KL 4:31). Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Följande partier fanns representerade i kommunfullmäktige under år 2025: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, De oberoende i Torsby samt Nordvärmlands kommunparti. Ovan angivna partier har alla beviljats partistöd och samtliga har lämnat in redovisning av partistöd inom angiven tid. Handlingar i ärendet Partiernas redovisning och granskningsrapporter Tjänsteskrivelse av administrativ chef Helena Westh, 2026-07-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-24 § 132 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 137 Beslutet skickas till Inger Thörngren, ekonomiavdelningen Administrativ chef 2026-09-28

§ 118 Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning Diarienummer KST 2026/517 Kommunfullmäktiges beslut 1. Ansvaret för kommunala hyresgarantier delegeras till socialnämnden att hantera. 2. Socialnämndens reglemente ska kompletteras med det aktuella ansvarsområdet. Sammanfattning av ärendet Regeringen har beslutat om en ny lag avseende kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2026. Syftet med lagen är att kommunerna ska få ett större ansvar för att tillgodose personer som har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Detta ansvar har tidigare varit frivilligt för kommunerna men regeringen anser att kommunerna misskött sitt ansvar. Den nya lagen medför att kommunerna ska kunna utge hyresgarantier till hyresvärdar i etableringsfasen för enskilda individer. Dessa hyresgarantier kan även ställas ut för personer som har ekonomiska möjligheter att betala sin hyra men ändå ej kommer i fråga på bostadsmarknaden. Kommuner har rätt till ett bidrag om den utställda garantin avser en period om sex månader eller längre. Den nya lagstiftningen ska inte ha någon inverkan på kommunernas ansvar avseende bostadsförsörjning som är reglerat i socialtjänstlagen. För att få en effektiv hantering av handläggning av ärenden enligt den nya lagen föreslås att ansvarsområdet delegeras av kommunfullmäktige till socialnämnden. Socialnämnden och dess förvaltning har rutiner för att hantera sekretessärenden och kan göra en allomfattande bedömning avseende personers behov av att lösa sin bostadssituation. Möjligheten att ställa ut hyresgarantier är ytterligare ett instrument för socialförvaltningen att bistå enskilda individer att etablera sig på bostadsmarknaden. Socialnämndens reglemente ska kompletteras med uppdraget enligt den nya lagstiftningen. 2026-09-28 Handlingar i ärendet Regeringens proposition 2025/26:212 Tjänsteskrivelse av biträdande kommundirektör/HR-chef Anders Björck, 2026-08-27 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 131 Beslutet skickas till Socialnämnden 2026-09-28

§ 119 Årsredovisning 2025 för Värmlands läns vårdförbund Diarienummer KST 2026/430 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2025 för Värmlands läns vårdförbund. Sammanfattning av ärendet Värmlands läns vårdförbund har lämnat årsredovisning för 2025. Handlingar i ärendet Årsredovisning Beslutet skickas till Värmlands läns vårdförbund 2026-09-28

§ 120 Medborgarförslag om filmkollo till sommarlovslediga elever Diarienummer KST 2026/423 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Wilmer Löfvenholm Lundell har lämnat följande medborgarförslag: "Jag vill att Torsby kommun erbjuder filmkollo till sommarlovslediga elever från och med nästa sommarlov till de som är intresserade av att göra film. Filmkollo skulle kunna erbjuda de äldre eleverna från filmkursen sommarjobb som extrapersonal som hjälp till filmkurslärarna." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (beredning) Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-28

§ 121 Medborgarförslag om cykelbana från Rådom till Torsby Diarienummer KST 2026/424 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Maria Kristina Bengtsson har lämnat följande medborgarförslag: "Jag skulle vilja att ni fixade en cykelbana från typ Rådom till Torsby. Det är livsfarligt att cykla efter Östmarksvägen bilarna kör som idioter". Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-09-28

§ 122 Medborgarförslag om lättillgänglig och besöksvänlig offentlig toalett i Torsby samhälle Diarienummer KST 2026/466 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Gunilla Henriksson har lämnat följande medborgarförslag: "Jag vill lämna ett medborgarförslag om att Torsby kommun säkerställer att det finns en lättillgänglig, fräsch och besöksvänlig offentlig toalett i centrala Torsby. Förslaget grundar sig i en egen upplevelse under årets midsommarfirande. Händelsen fick mig att fundera över hur väl Torsby tar emot både sina invånare och de många besökare som kommer hit under semestertider och vid större evenemang. Jag anser att tillgång till en offentlig toalett är en grundläggande service i ett attraktivt och välkomnande samhälle, Tingshusparken har utvecklats till en mycket fin och familjevänlig mötesplats. I Tingshuset finns turistbyrån och där finns också en fräsch och tillgänglighetsanpassad toalett. Eftersom det var helg var byggnaden stängd och toaletten därför inte tillgänglig. Under vårt besök, när det var Borejoggen, behövde ett av mina barnbarn gå på toaletten. Eftersom ingen offentlig toalett fanns tillgänglig i närheten fick barnet kissa bakom Tingshuset. Det är varken en värdig eller önskvärd situation, vare sig för barnfamiljer, äldre personer eller andra besökare. Det finns visserligen en offentlig toalett vid Gamla torget, i närheten av före detta Quickly, men många upplever att den är ofräsch och den verkar dessutom inte vara tillgänglighetsanpassad. För den som besöker Torsby är det därför inte självklart vart man kan hitta en ren, trygg och tillgänglig toalett. En väl fungerande offentlig toalett är en viktig del av ett välkomnande samhälle. Den underlättar för barnfamiljer, äldre, personer med 2026-09-28 funktionsnedsättning och alla de besökare som kommer till Torsby för evenemang, handel eller turism. Den bidrar också till en renare och mer attraktiv miljö. Jag föreslår därför att Torsby kommun: • säkerställer att det finns minst en offentlig toalett i centrala Torsby som är ren, välskött och tillgänglighetsanpassad, • ser över möjligheten att hålla toaletten i Tingshuset öppen när parken används för större evenemang och under helger, alternativt ordnar en annan likvärdig lösning, • tydligt skyltar var den offentliga toaletten finns så att både invånare och besökare enkelt kan hitta den. Jag tror att en sådan satsning skulle göra stor nytta för både kommuninvånare och besökare och bidra till ett ännu mer välkomnande Torsby." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-09-28

§ 123 Medborgarförslag om järnvägsövergången vid Oleby Diarienummer KST 2026/414 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Sture Arnesson har lämnat följande medborgarförslag: "I och med att järnvägsövergången norr om Oleby flyttats norrut har situationen för gående och folk på cykel och elsparkcykel till och från Oleby radikalt försämrats. De tvingas nu återigen ut i trafiken i en skymd kurva. Skolungdomar med uppmärksamheten på mobilen lever farligt. Risken är också att de kommer att korsa järnvägen längre söderut, vilket är förbjudet. Att ev. stängsel klipps upp har vi tyvärr erfarenhet av här i Torsby. Situationen kommer att bli ännu värre när hängbron åter öppnas. Jag önskar att kommunen tar kontakt med Trafikverket och snarast åtgärdar detta problem. Här två förslag: 1. Kommunen bidrar till att Trafikverket bygger en bevakad gångfålla över järnvägen där den tidigare övergången låg. Då kan folk som kommer från Torsbyhållet gå eller färdas tryggt på den befintliga gång/cykelvägen väster om järnvägen. Öster om gångfållan byggs ett övergångsställe med farthinder över till en gång/cykelväg som lätt kan byggas på outnyttjad mark som tillhör golfbanan. Det rör sig om endast 50 meter fram till avtagsvägen till Oleby Folkets Hus, där de kan fortsätta utan störande biltrafik. 2. En gång- och cykelväg anläggs öster om landsvägen från nuvarande järnvägsövergång fram till avtagsvägen till Oleby Folkets Hus. Ett övergångsställe med fartgupp behövs längst norrut och vid en fastighet längre söderut föreslås en enkelriktning och avsmalning i stil med hur det ser ut på Vikbron just nu. Det man kan göra där kan man göra här. Förhandlingar med Trafikverk och 2026-09-28 berörda markägare inleds omedelbart. En hastighetsbegränsning mottas säkert med glädje av berörda fastighertsägare. Om ni på plats vill diskutera dessa alternativ eller annat ställer jag gärna upp. Våra ungdomar är värda detta." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-09-28

§ 124 Medborgarförslag om förbud av gräsklippning på söndagar i tätbebyggt område Diarienummer KST 2026/475 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Catherine Grollemund har lämnat följande medborgarförslag: "Gräsklippare körning förbud på söndagar i tät område som t ex Ria då villaägare inte tar hänsyn till oss som bor i lägenhet. Önskar lugn och ro hela söndag". Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-09-28

§ 125 Motion om att skyndsamt utse områden lämpliga för vindkraft Diarienummer KST 2026/568 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Björn Nilsson (S) har lämnat in följande motion: "Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Torsby kommun skyndsamt utser områden lämpliga för vindkraft. Vi behöver energi för att vårt samhälle skall fungera. Det instabila världsläget gör det tydligt att vi inte kan vara beroende av diktaturer i världen som producerar olja. Vi kan producera energi själva och den verksamheten är till gagn både för bygden lokalt, för kommunen och för vårt samhälle i stort. Världsläget med krig och ökande oljepriser visar hur sårbart vårt samhälle är på grund av beroendet av fossila bränslen. Vår beredskap vid kris och krig blir bättre med en spridd egenproducerad energiproduktion. Ukrainakriget visar detta tydligt. Utsläpp från förbränning av fossilbränslen gör att extremväder ökar globalt. Vetenskapens rön måste vi ta på allvar. Framtiden ser oviss ut. Miljöpåverkan genom byggandet av ett vindkraftverk är kompenserad efter 6 månaders drift. Regeringen har beslutat att fördela 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026 till kommuner med vindkraft. Drygt en halv miljon kommer årligen till Torsby tack vare vindkraftsparken med fem verk vid Stöllsäterberget. Ersättningen är avsedd att vara långsiktig. Erfarenheterna från Stöllsäterberet är goda. Arbetstillfälle och ersättning till skogsägare. Bra och väl underhållna vägar till gagn för skogsbruket. Bygdemedel utgår till föreningen Norra Ny utveckling som årligen 2026-09-28 fördelar dessa, i år 112 000 kr, till olika aktiviteter som gett bygden ett uppsving. Det finns alltså många goda skäl för oss i Torsby kommun att utse områden lämpliga för vindkraft. Vi har stora glest befolkade eller obefolkade områden som kunde nyttjas till gagn för lokalbefolkning, för kommunen och för samhället i stort." Handlingar i ärendet Motion, inkommen 2026-09-14 Motion, kompletterad 2026-09-22 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-09-28

§ 126 Motion om att införa landsbygdssäkring av kommunala beslut Diarienummer KST 2026/608 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Karin Täppers (C), Daniel Eriksson (M) och Roger Larsson (KD) har lämnat följande motion: "Torsby kommun är en av Sveriges största kommuner till ytan. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan centralorten, tätorterna och landsbygden. Därför kan kommunala beslut få olika konsekvenser beroende på var invånarna bor eller bedriver sin verksamhet. För att fatta väl avvägda beslut behöver konsekvenserna för hela kommunen synliggöras redan i beslutsunderlagen. På samma sätt som ekonomiska, juridiska och andra konsekvenser redovisas bör även ett landsbygdsperspektiv beaktas när det är relevant. Landsbygdssäkring handlar inte om att försvåra beslutsfattandet, utan om att ge tjänstepersoner och förtroendevalda ett bättre beslutsunderlag. Genom att tidigt analysera hur ett förslag påverkar olika delar av kommunen kan negativa konsekvenser identifieras och, där det är möjligt, förebyggas eller begränsas. En öppen redovisning av landsbygdskonsekvenser stärker också den lokala demokratin. När konsekvensbeskrivningen ingår i beslutsunderlaget ges kommuninvånare möjlighet att ta del av kommunens bedömningar och förstå vilka överväganden som ligger bakom ett beslut. Mot denna bakgrund anser vi att Torsby kommun bör införa en modell för landsbygdssäkring av kommunala beslut. Kommunfullmäktige föreslås besluta 2026-09-28 • att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram och införa en modell för landsbygdssäkring av kommunala beslut, • att modellen ska användas vid framtagande av beslutsunderlag när ett beslut bedöms kunna få betydande konsekvenser för olika delar av kommunen, • att modellen ska innehålla en konsekvensbeskrivning av hur beslutet påverkar möjligheten att leva, bo, arbeta och bedriva verksamhet i olika delar av kommunen samt, där det är relevant, redovisa möjliga åtgärder för att minska negativa konsekvenser, • att konsekvensbeskrivningen ska utgöra en del av det offentliga beslutsunderlaget och vara tillgänglig för såväl förtroendevalda som kommunens invånare inför beslut, • att kommunstyrelsen tar fram riktlinjer för när landsbygdssäkring ska genomföras och hur modellen ska tillämpas i kommunens verksamheter." Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-09-29 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 376696SE Sida 1/1