Barn- och utbildningsnämnden — 5 mars 2026

Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna.

Tina Bengtsson redogör för årsbokslut av sjukfrånvaron i barn- och utbildningsnämndens verksamheter, bilaga till protokollet. Sjukfrånvaro Under året 2025 minskade den totala sjukfrånvaron något bland anställda (alla anställningsformer) i Torsby kommun, i jämförelse med 2024. Sjukfrånvaron för 2025 redovisas till 6,22% (2024: 6,34%). Sjukfrånvaron är fortsatt högre bland kvinnor än bland män; Kvinnors totala sjukfrånvaro 2025 har dock minskat sedan förra året och den ligger nu på 6,79%. (6,97% 2024.) Under året har sjukfrånvaron ökat bland män och den totala sjukfrånvaron för gruppen landade på 4,26% (2024: 4,19%). Sjukfrånvaro som pågått 60 dagar eller längre har minskat sedan fjolåret. Av all sjukfrånvaro, så har 40,19% varat minst 60 dagar. (Under 2024: 41,57%.) Jämför man olika åldersgrupper så är sjukfrånvarotiden, liksom förra året, högst bland anställda i åldersgruppen 50 år eller äldre (6,56%). Sjukfrånvarotid för de som är 29 år eller yngre landar på 5,82% och åldersgruppen 30-49 år redovisar 5,91 % i total sjukfrånvaro. Torsby kommun har som OSA-mål (OSA; organisatorisk och social arbetsmiljö) att sjukfrånvaron ej ska överstiga 5 %. Det målet nådde vi inte under 2025. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att löpande sätta arbetsmiljö i fokus, att se och bedöma risker och åtgärda dessa i ett förebyggande syfte. Allt för att förväntra ohälsa och skador via arbetet. Arbetsgivaren vill även att man uppmärksammar de s.k. friskfaktorer som redan finns. Det som fungerar bra, det ska vi förstärka och behålla. Under hösten 2026 kommer HR att sätta fokus på "friskfaktorer", via ett arbetsmaterial från Sunt Arbetsliv. Tillsammans med Kommunal, har under 2025 en samverkan kring materialet påbörjats för att senare implementeras i verksamheterna. Chefer innehar arbetsmiljöansvaret men som anställd har man ansvar för att vara delaktig i det arbetet, "arbetsmiljö är allas ansvar". Som medarbetare ska man bidra till en god arbetsmiljö. HR-avdelningen finns som stöd i arbetet, för såväl organisation, chefer och medarbetare. Bland annat anordnas utbildningar inom arbetsmiljö i HR-avdelningens regi. Under oktober 2025 genomfördes BAM-utbildning (bättre arbetsmiljö) för chefer och skyddsombud. Utbildningen pågår under tre heldagar och leds av vår företagshälsa Hälsolänken tillsammans med HR. Syftet är att öka kunskapen inom arbetsmiljöområdet och även att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan medarbetare och chefer. Vidare deltar även HR-avdelningen i återkommande skyddskommitteer (per förvaltning) där parterna ska samverka kring arbetsmiljöområdet. I september 2025 anordnade HR-avdelningen "Ny som chef'. Där ingår introduktion och utbildning i arbetsmiljöansvaret och hur man, som chef i Torsby kommun, förväntas arbeta. Chefer får information om vilket stöd de kan få inom olika ansvarsområden. Inom arbetsmiljöområdet finns två digitala system till förfogande: "Adato" (prehab/rehab) samt "Stella" (rapportering av tillbud och skada). För att möta medarbetarna och samlas kring "arbetsmiljö och medarbetarskap", föreläser HR-avdelningens strateg för anställda inom kommunens verksamheter. Vi samtalar kring ämnen som "uppdraget, arbetsmiljöansvar, återhämtning, kommunikation" mm. Under 2026 kommer Torsby kommun att genomföra en "Medarbetarenkät" för anställda, vilket vi förberett för under slutet av 2025. Den (OSA-enkäten via Prevent) ska vara återkommande vartannat år. Kommungemensamt resultat samlas in av HR. Som stöd i hantering av resultat i en personalgrupp, finns HR med vid önskemål från ansvarig chef. I såväl januari som i november 2025 bjöd HR in cheferna till "Frukostmöten", där innehållet handlar om "arbetsmiljö, ledarskap och kommunikation". Vi har under året bl. a berört tillbud-och skaderapportering, Omställningsfondens roll, föreläsning om spelberoende mm. Syftet med chefsträffarna är även att skapa tillfälle för chefer att träffa ledare från andra förvaltningar och verksamheter, då det gynnar samverkan och samarbete. Vid vårens (10 april) samt höstens (6 nov) "Kommunintroduktion för nyanställda", föreläste HR-strateg om medarbetarskap, uppdraget, arbetsmiljö, återhämtning med mera, tillsammans med extern konsult. HR tillsammans med vår företagshälsa, Hälsolänken, arbetar ständigt för utveckling inom arbetsmiljöområdet. Genom bland annat avstämningsmöten, där vi utvärderar insatser och verktyg som Hälsolänken bidrar med, kan vi kvalitetssäkra de metoder vi använder oss av. Vårt samarbete är en viktig och betydelsefull komponent inom förebyggande-rehabilitering- och arbetsmiljöarbetet. För året 2025 redovisar miljö-, bygg-och räddningsnämnden en total sjukfrånvaro på 2,24%, vilket är lägst av alla nämnder. Kommunstyrelsen sänker 2025 den totala sjukfrånvaron mest av alla förvaltningar, en minskning från 4,58% (2024) till 2025: 2,72%, vilket är en påtaglig sänkning. Barn-och utbildningsnämnden landar på 4,49% en något lägre sjukfrånvaro än föregående år (4,93%). Högst sjukfrånvaro finner vi i socialnämnden, den har under 2025 ökat och landar på 8,95 %. Vad gäller sjukfrånvaro som pågått 60 dagar eller mer, så är den mest förekommande bland sjukskrivna som är anställda i socialnämnden, där den ligger på 44,85%. För anställda i kommunstyrelsen 23,92%, där den långvariga sjukfrånvaron sänkts anmärkningsvärt under året. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en sänkning, från 2024: 36,53%, till 2025: 32,63%

Fredrik Andersson från Hälsolänken diskuterar omvärldsbevakningen. Sjukpenning, planeringssamtal, kartläggning, aktiveringskurser och kränkande behandling på arbetsplatsen diskuteras. Något som observeras i samhället är arbetssjukdomar, och specifikt hörselproblematik kopplat till arbetslivet. Inom förskolan och grundskolan har anmälningar om arbetsskada kopplat till hörsel ökat.

Samtliga verksamheter har under våren genomfört skyddsronder. Nedan är en sammanfattning av de risker som framkom. Den psykosociala arbetsmiljön är den mest framträdande riskkategorin i alla skolformer. Många beskriver att bristen på vikarier leder till hög stress, känslor av otillräcklighet och svårigheter att planera verksamheten på ett hållbart sätt. Personal i förskola, grundskola och gymnasium upplever också periodvis hög arbetsbelastning, särskilt i samband med organisatoriska förändringar, utmanande barn- och elevgrupper och schemaändringar. Fysiska risker återkommer i form av slitage i lokalerna, till exempel utslitna golv och mattor, brister i ventilation samt problem med temperatur. I utemiljöerna nämns halkrisker, bristande snöröjning och otillräcklig skugga, vilket kan innebära ökad risk för UV-exponering. Förskolorna lyfter framför allt stress kopplad till bemanning, barngrupper och begränsad planeringstid. Höga ljudnivåer samt brister i utemiljön, såsom grindar, ramper och halkrisker, nämns ofta. Oklara lokalsituationer och flyttar bidrar också till ökad belastning. I grundskolan finns liknande psykosociala utmaningar, men här lyfts även elevrelaterade frågor som konflikter, språkbruk och oro i korridorerna. Trafiksäkerheten vid lämning och hämtning samt leveransfordon på skolgården är återkommande risker, liksom behovet av tydligare avgränsningar i utemiljön. På Stjerneskolan finns både psykosocial belastning kopplad till schema, planering och förändringar samt fysiska risker inom yrkesutbildningarnas lokaler. Även buller mellan olika undervisningsmiljöer och brandsäkerhetsrisker vid matintag i klassrum uppmärksammas. Sammanfattningsvis framstår bristen på vikarier som den mest genomgripande orsaken till psykosociala risker i alla skolformer. De fysiska riskerna varierar mellan verksamheterna men handlar ofta om slitage, ventilation och utemiljö. Varje skolform har dessutom sina egna särskilda risker som behöver hanteras med riktade åtgärder.

Anna Renhult redogör för tillbuds- och olycksfallsrapportering för barn och elever, bilaga till protokollet. En ökning av antalet rapporter observeras sedan rapporteringen sker digitalt.