Kungjort.

Torsby · Möte · Protokoll

Barn- och utbildningsnämnden — 15 oktober 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 25 Sammanfattning av ärendet

diarienr: torsby:BU:2026:2
§ 25 Jäv och intressekonflikter Diarienummer BU 2026/2 Sammanfattning av ärendet Ingen anmäler jäv vid dagens sammanträde. 2026-10-15

§ 26 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner

beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:3
§ 26 Budgetuppföljning 2026 Diarienummer BU 2026/3 Arbetsutskottets beslut 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner budgetuppföljning per 2026-09-30. 2. Arbetsutskottet ser mycket allvarligt på budgetutvecklingen och ger förvaltningen i uppdrag att uppvisa en åtgärdsplan till kommande nämndsammanträde 2026-10-29. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden redovisar per den 30 september 2026 ett underskott på 5,2 miljoner kronor. Underskottet beror främst på fortsatt höga personalkostnader, som uppvisar en negativ avvikelse mot budget på 5,4 miljoner kronor. Även övriga kostnader överstiger budget med 3,1 miljoner kronor. Samtidigt är intäkterna 3,4 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket dämpar den totala negativa avvikelsen. Det största underskottet återfinns inom grundskolan. Driftredovisning Utfall Budget Avvikelse Budget 09/2026 09/2026 2026 INTÄKTER 56 763 53 409 3 354 71 207 KOSTNADER -297 311 -288 753 -8 558 -396 927 Personalkostnader -171 394 -165 954 -5 440 -233 168 Övriga kostnader -124 961 -121 852 -3 109 -162 506 Kapitalkostnader -956 -947 -9 -1 253 DRIFTNETTO -240 547 -235 344 -5 203 -325 720 2026-10-15 Redovisning per avdelning Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos 09/2026 09/2026 2026 2026 Förskola -59 359 -58 202 -1 157 -79 203 -79 203 Grundskola -123 935 -120 195 -3 740 -166 501 -166 501 Gymnasieskola -54 380 -53 713 -667 -75 554 -75 554 Kulturskola -2 323 -2 630 307 -3 627 -3 627 Förvaltnings- -550 -604 54 -835 -835 övergripande Förskola Förskoleverksamheten uppvisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. Personalkostnaderna överskrider budgeten med 1,2 miljoner kronor och även övriga kostnader är högre än budgeterat, med en negativ avvikelse på 0,8 miljoner kronor. Detta beror fortfarande huvudsakligen på att utbetalade bidrag till fristående verksamheter överstiger budgeterad nivå. Grundskola Grundskoleverksamheten redovisar ett underskott på 3,7 miljoner kronor och står därmed för den största delen av nämndens totala underskott. Personalkostnaderna uppvisar en negativ avvikelse på 3,3 miljoner kronor och övriga kostnader ett underskott på 1,5 miljoner kronor. Gymnasieskola Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Personalkostnaderna överstiger budget med 1,0 miljoner kronor och övriga kostnader med 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen på övriga kostnader har stigit med cirka 500 tusen kronor sedan föregående månad. Detta förklaras främst av utbetalningar av interkommunal ersättning samt kostnader kopplade till uppstarten av läsåret. Handlingar i ärendet Budgetuppföljning per 2026-09-30 2026-10-15 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-10-15

§ 27 Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden

beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:240
§ 27 Detaljbudget 2027 Diarienummer BU 2026/240 Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden antar budgetramar för 2027 enligt följande fördelning: Förskola: 80,496 miljoner kronor, Grundskola: 171,96 miljoner kronor, Gymnasieskola: 73,382 miljoner kronor, Kulturskola: 3,625 miljoner kronor, Gemensam verksamhet: 887 tusen kronor, Totalt: 330,35 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, kulturskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Verksamheterna är uppdelade i fem kanslier; Frykenskolans kansli, Holmesskolans kansli, Kvistbergskolans kansli, Förskolans kansli och Stjerneskolans kansli. Enskild förskoleverksamhet bedrivs vid föräldrakooperativet Kottarna i Torsby och vid personalkooperativet Småfôlk i Rådom. Budgetförutsättningar • PO 41% • Lönehöjning 2,5% (enl. SKR) • Övriga kostnader 2% (enl. SKR) • Hyror Följer KPI, 3% • Interna kostnader 2% • Kost 2,5% • Internränta 2,9% 2026-10-15 Fördelning av budget 2027 Budgetramen för 2026 uppgick till 325,72 miljoner kronor. Budgetramen för 2027 har ökat till 330,35 miljoner kronor. Budgetramen fördelas enligt följande: Förskola: 80,496 miljoner kronor, Grundskola: 171,96 miljoner kronor, Gymnasieskola: 73,382 miljoner kronor, Kulturskola: 3,625 miljoner kronor, Gemensam verksamhet: 887 tusen kronor, Totalt: 330,35 miljoner kronor. Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren arbetat kontinuerligt med att följa upp och anpassa verksamhetens kostnader till tilldelade ekonomiska ramar. Trots detta arbete visar samtliga verksamheter, med undantag för kulturskolan, ett budgetunderskott under 2026. Förskolan Inom förskolan har de planerade verksamhetsanpassningarna inte kunnat genomföras på grund av ett ökat barnantal i Torsby tätort under 2026. Aktuella prognoser visar att barnantalet förväntas minska från sommaren 2027, vilket skapar förutsättningar för att genomföra planerade anpassningar under budgetåret. Grundskolan Under hösten 2026 behöver åtgärder genomföras inom grundskolan för att skapa förutsättningar för ekonomisk balans. Särskilt inom grundskolan kvarstår betydande organisatoriska utmaningar kopplade till att möta barn och elevers behov av särskilt stöd. Även om behovsbilden varierar mellan verksamheterna är dessa utmaningar närvarande inom hela nämndens ansvarsområde och ställer krav på fortsatt utveckling av organisation, resursfördelning och arbetssätt. 2026-10-15 Gymnasieskolan Gymnasieskolans elevantagning har utvecklats positivt under 2026, vilket medfört att intäktsprognosen för 2027 har kunnat revideras uppåt. Bedömningen är att den ökade elevvolymen stärker de ekonomiska förutsättningarna inför kommande budgetår. Samtidigt är gymnasieskolans ekonomi fortsatt beroende av elevutvecklingen och förändringar i elevströmmar kan påverka de ekonomiska förutsättningarna under budgetåret. För att nå budget i balans krävs ett fortsatt fokus på kostnadskontroll och genomförande av beslutade verksamhetsanpassningar. Arbetet behöver samtidigt präglas av ett långsiktigt perspektiv där verksamheternas uppdrag och barns och elevers behov kan tillgodoses inom tilldelade ekonomiska ramar. Barnkonsekvensanalys Fördelningen av budgeten syftar till att säkerställa att barn och elever även fortsättningsvis erbjuds en likvärdig utbildning inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige beslutat om. Hur barns bästa har beaktats Bedömningen är att budgetramarna ger förutsättningar att upprätthålla barns tillgång till utbildning och elevhälsa inom nämndens verksamheter. Samtidigt innebär de planerade verksamhetsanpassningarna att verksamheterna behöver fortsätta utveckla organisation och arbetssätt för att säkerställa en likvärdig utbildning inom tilldelade ekonomiska ramar. Eventuella intressekonflikter Vid fördelning av kommunens resurser behöver olika behov och verksamheter vägas mot varandra. Budgeten innebär prioriteringar inom tillgängliga ekonomiska ramar. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Någon särskild dialog med barn har inte genomförts inom ramen för budgetprocessen. Barnperspektivet har i stället beaktats genom verksamheternas underlag och elev- och brukarenkäter. 2026-10-15 Bedömning Budgetramarna för 2027 bedöms vara förenliga med barnkonventionens grundläggande principer. Budgeten bedöms ge förutsättningar för att fortsatt bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet inom nämndens verksamheter. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-12 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen 2026-10-15

§ 28 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för

diarienr: torsby:BU:2026:4
§ 28 Kvalitetsdialoger Diarienummer BU 2026/4 Arbetsutskottets beslut 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för redogörelsen. 2. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde den 3 december 2026 presentera ett förslag till reviderade indikatorer kopplade till nämndens mål och fokusområden. Nämndmålen ska vara oförändrade. Sammanfattning av ärendet Kvalitetsdialogerna visar sammantaget att det finns en tydlig samsyn i organisationen kring de tre gemensamma fokusområdena läsning, frånvaro samt trygghet och studiero. Dialogerna synliggör samtidigt ett antal gemensamma utvecklingsbehov som behöver hanteras mer sammanhållet från förskola till gymnasium. Läsning och språk Gemensamma styrkor Inom området läsning framträder en stark gemensam förståelse för språkets och läsningens avgörande betydelse för barns och elevers lärande. Arbetet löper som en tydlig röd tråd genom utbildningskedjan, från förskolans högläsning, boksamtal och språkutvecklande lärmiljöer till grundskolans kartläggningar, läsprojekt och schemalagda lässtunder. Det betonas samtidigt att läsning inte kan avgränsas till svenskämnet, utan behöver förstås som ett gemensamt ansvar för alla ämnen. Det tar sig uttryck genom arbete med ämnesspecifik läsförståelse, bildstöd, anpassade texter samt ett mer medvetet fokus på yrkes- och ämnesspråk. Sammantaget visar dialogerna att verksamheterna har en tydlig vilja att bygga vidare på arbetssätt som fungerar och att göra de läsfrämjande insatserna mer långsiktiga och hållbara över tid. 2026-10-15 Gemensamma utvecklingsområden Samtidigt visar dialogerna att organisationen behöver fortsätta utveckla arbetet för de barn och elever som inte fullt ut tillgodogör sig insatserna i språk och läsning. Utmaningarna ser olika ut i olika delar av utbildningskedjan, men de hänger tydligt samman. I förskolan handlar det bland annat om att stärka stödet till barn med svenska som andraspråk, samtidigt som barn som redan har kommit långt i sin språkliga utveckling behöver få tillräckliga utmaningar. I de yngre åldrarna uppmärksammas svårigheter med språkljud och munmotorik, vilket kan få betydelse för den fortsatta läs- och skrivinlärningen. I grundskolan finns elever som når högre årskurser utan tillräckligt stabila grundläggande läsfärdigheter, medan gymnasiet och komvux beskriver utmaningar kopplade till svenska som andraspråk, ämnesspråk och elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningens texter. En central utvecklingsfråga är därför att följa upp effekten av läsinsatserna mer sammanhållet, så att progression, övergångar och resultat kan analyseras på huvudmannanivå. Samlad bedömning Läsning är ett väl förankrat gemensamt fokusområde och en tydlig styrka i organisationen. Nästa steg är att utveckla en mer sammanhållen uppföljning av progression och effekt, så att huvudmannen kan se vilka insatser som ger resultat, vilka elevgrupper som inte nås och hur övergångarna mellan skolformerna kan stärkas. Frånvaro Gemensamma styrkor När det gäller frånvaro visar kvalitetsdialogerna att medvetenheten om frågans betydelse är hög i samtliga verksamheter. Frånvaro beskrivs inte enbart som en procentsats, utan också som ett uttryck för återkommande mönster, sena ankomster, korttidsfrånvaro och 2026-10-15 andra tidiga signaler som behöver uppmärksammas innan problemen blir mer omfattande. Verksamheterna arbetar på olika sätt med tidig upptäckt, uppföljning av frånvaromönster och kontakt med vårdnadshavare, och i arbetet kring barn och elever med mer omfattande frånvaro används elevhälsa, skolsocialt team, socialtjänst och andra externa aktörer som viktiga samverkansparter. Flera dialoger visar också att tidiga kontakter och samordnade insatser kan få konkret betydelse för att förbättra närvaron. Gemensamma utvecklingsområden Samtidigt framstår frånvaro som ett av organisationens mest angelägna utvecklingsområden. Rutinerna är i flera fall kända och utvecklade, men de får inte alltid tillräcklig effekt i form av förändrad närvaro. Signaler uppmärksammas ibland för sent, frånvaroutredningar behöver i vissa fall inledas tidigare och tillämpningen av rutinerna varierar mellan verksamheterna. Flera verksamheter efterfrågar därför tydligare eller reviderade huvudmannarutiner, liksom en mer enhetlig ansvarsfördelning. Dialogerna visar också att samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer inte alltid fungerar tillräckligt väl, samtidigt som psykisk ohälsa, NPF och social problematik återkommer som bakomliggande faktorer. Eftersom frånvaroproblematik kan följa eleven mellan skolformerna, medan stödinsatser inte alltid följer med i samma utsträckning, behöver huvudmannen stärka arbetet med övergångar och skapa en mer sammanhållen närvarokedja. Samlad bedömning Organisationen har byggt upp en god medvetenhet och flera fungerande arbetssätt, men behöver skapa en mer sammanhållen närvarokedja. Huvudmannen behöver särskilt säkerställa en enhetlig tillämpning, tidiga upptäckter och insatser, tydliga ansvar och fungerande övergångar från förskola till grundskola och vidare till gymnasiet. 2026-10-15 Trygghet och studiero Gemensamma styrkor Inom området trygghet och studiero finns en bred samsyn om att goda relationer, tydlig vuxennärvaro, gemensamma förväntningar och förutsägbara lärmiljöer är centrala förutsättningar för att barn och elever ska kunna känna trygghet och delta aktivt i undervisningen. Verksamheterna använder delvis olika modeller och begrepp, men den pedagogiska riktningen är i grunden gemensam. Förskolan arbetar exempelvis med tydliggörande pedagogik, bildstöd, gruppindelningar och förutsägbara övergångar, medan grundskolan bland annat lyfter rutiner för god undervisning, PBS (positivt beteendestöd), kooperativt lärande, organiserade rastmiljöer, Elmemodellen och elevhälsans handledning. På gymnasiet betonas relationellt bemötande, elevhälsoforum samt ökad närvaro av skolledning och elevhälsa bland eleverna. Genomgående framhålls relationen till mentor eller annan trygg vuxen som en särskilt betydelsefull skyddsfaktor. Gemensamma utvecklingsområden Även om tryggheten generellt beskrivs som god visar dialogerna att studieron är mer ojämn och att det finns behov av ett mer likvärdigt ledarskap i undervisningen. Skillnader mellan elevernas och de vuxnas upplevelser gör att enkäter behöver kompletteras med andra underlag såsom observationer, elevsamtal och personalens erfarenheter. Särskilt viktigt blir det att skapa större samsyn kring tydlighet, struktur och förväntningar så att elever möter en mer konsekvent pedagogisk miljö oavsett verksamhet, arbetslag eller undervisningsgrupp. Vuxennärvaron behöver dessutom säkerställas på rätt platser och vid rätt tidpunkter, inte minst under raster och i gemensamma utrymmen. 2026-10-15 Stödinsatserna behöver också utformas så att eleverna får rätt stöd samtidigt som de ges möjlighet att utvecklas utifrån realistiska förväntningar. Samlad bedömning Trygghetsarbetet är en styrka i organisationen, framför allt genom det relationella perspektivet och den tydliga betoningen av vuxennärvaro. Det största gemensamma utvecklingsbehovet ligger i studieron och i att skapa ett mer likvärdigt ledarskap. Huvudmannen bör söka den gemensamma kärnan i de olika modeller som används och tydliggöra vilka grundläggande förväntningar som ska känneteckna alla lärmiljöer. Övergripande slutsats Sammanfattningsvis visar kvalitetsdialogerna att de gemensamma fokusområdena är väl förankrade och att ett omfattande utvecklingsarbete pågår i samtliga verksamheter. Organisationens främsta styrkor ligger i det relationella förhållningssättet, den gemensamma prioriteringen av språk och läsning samt den ökade medvetenheten om betydelsen av tidiga och förebyggande insatser. Dessa styrkor ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling, men för att arbetet ska få större genomslag behöver huvudmannen i högre grad hålla samman analyser, uppföljning och prioriteringar mellan skolformerna. Det fortsatta utvecklingsarbetet behöver därför fokusera på att stärka elevernas läsutveckling, utveckla ett mer sammanhållet och likvärdigt arbete med frånvaro samt tydliggöra gemensamma arbetssätt kring vuxennärvaro, struktur och ledarskap i undervisningen. De tre fokusområdena bör samtidigt inte behandlas som isolerade delar, eftersom bristande läsförmåga kan påverka både motivation, studiero och närvaro, samtidigt som otrygghet, låg studiero och hög frånvaro begränsar möjligheten för barn och elever att tillgodogöra sig undervisningen. Det fortsatta kvalitetsarbetet behöver därför i högre grad analysera hur områdena påverkar varandra och vilka samordnade insatser som ger störst effekt för barn och elever. 2026-10-15

§ 29 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen

beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:229
§ 29 Sammanträdestider 2027 Diarienummer BU 2026/229 Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att se över förslaget till sammanträdestider och återkomma med ett reviderat förslag. Sammanfattning av ärendet Ett förslag på sammanträdestider 2027 presenteras för barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. Under sammanträdet föreslår Adam Passin (S) att ett sammanträde för barn- och utbildningsnämnden läggs in i juni, med möjlighet att vid behov utgå. Zenitha Bäck (S) föreslår därutöver att förvaltningen ser över möjligheten att lägga till sammanträden i juni och november. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett reviderat förslag till sammanträdestider, inklusive förslag om sammanträden i juni och november. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson 2026-09-28 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-10-15

§ 30 2027/2028

beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:242
§ 30 Organisation för gymnasieskolan 2027/2028 Diarienummer BU 2026/242 Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden antar gymnasieorganisationen på Stjerneskolan för läsåret 2027/2028: Bygg- och anläggningsprogrammet 30 Inriktning Husbyggnad Inriktning Mark- och anläggning Ekonomiprogrammet 28 Inriktning Ekonomi Fordons- och transportprogrammet 8 Inriktning Personbil IMVFT FT Tävlingsmekaniker (Riksintag) 8 FTPER00R IN Svetsteknik (Riksintag) 16 INSVE00R Industritekniska programmet *) 4 Inriktning Svetsteknik IMVIN Nationellt anpassade gymnasieprogrammet 5 Hälsa, vård och omsorg Naturvetenskapsprogrammet 24 Inriktning Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet 28 Inriktning Medier, information och kommunikation Inriktning Beteendevetenskap Inriktning Samhällsvetenskap 2026-10-15 Teknikprogrammet 16 Inriktning Design och produktutveckling Vård- och omsorgsprogrammet 24 Inga nationella inriktningar IMVVO *) under förutsättning att inte alla platser på INSVE00R är fyllda. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag till gymnasieorganisation för Stjerneskolan läsåret 2027/2028. Förslaget anger antalet utbildningsplatser inom respektive program och utbildning. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-02 Beslutet skickas till Antagningsenheten Stjerneskolans kansli 2026-10-15

§ 31 förskolan Solbackens lokaler

beslutstyp: återremissdiarienr: torsby:BU:2025:107
§ 31 Utvärdering av pedagogisk omsorg i förskolan Solbackens lokaler Diarienummer BU 2025/107 Arbetsutskottets beslut 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att återremittera ärendet för komplettering av beslutsunderlaget avseende ekonomi, personaltäthet, synpunkter från vårdnadshavare och personal, konsekvenser för framtida etablering av pedagogisk omsorg samt barn- och elevutveckling. 2. Förvaltningen får i uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde den 3 december 2026 presentera det kompletterade beslutsunderlaget. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 15 maj 2025 (§ 31) att erbjuda pedagogisk omsorg i Likenäs. Verksamheten bedrivs i förskolan Solbackens lokaler. Under 2025 framfördes även önskemål till nämnden om att erbjuda pedagogisk omsorg i Vitsand. Barn- och utbildningsnämnden behandlade frågan den 18 september 2025 (§ 42) och beslutade att en utvärdering av verksamheten i Likenäs skulle genomföras innan frågan om pedagogisk omsorg vid förskolan Junibacken i Vitsand beslutas om. Verksamheten i Likenäs har fortgått och ansvarig rektor har sammanställt en utvärdering av den pedagogiska omsorgen. Utvärderingen visar att de vårdnadshavare som nyttjar verksamheten är nöjda med den flexibilitet som den pedagogiska omsorgen erbjuder. Samtidigt framkommer att verksamheten har medfört högre kostnader än budgeterat. I utvärderingen framhålls även att pedagogisk omsorg skiljer sig från fritidshem vad gäller uppdrag och styrning. Verksamheten omfattas inte av samma läroplan och kvalitetskrav som fritidshemmet, vilket innebär att barnen inte ges samma förutsättningar att ta del av den pedagogiska verksamhet som erbjuds inom fritidshemmet. 2026-10-15 Handlingar i ärendet Barn- och utbildningsnämnden (2025-05-15 § 31) Barn- och utbildningsnämnden (2025-09-18 § 42) Utvärdering av pedagogisk omsorg i förskolan Solbackens lokaler, 2026 08-24 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott (2026-09-03 § 17) Beslutet skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-10-15

§ 32 gymnastiksalen i Kvistbergsskolan

beslutstyp: avslagdiarienr: torsby:BU:2025:346
§ 32 Svar på motion om renovering av gymnastiksalen i Kvistbergsskolan Diarienummer BU 2025/346 Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion: "Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan är i stort behov av renovering snarast. Taket läcker och det bedrivs verksamhet i lokalerna. Gymnastiksalen är viktig då det finns mängder av redskap där som saknas eller går att ha i GA hallen. Närheten till Kvistbergsskolan möjliggör aktiviteter även på raster då avståndet till GA hallen inte gör det möjligt. Jag yrkar på: • att taket lagas snarast • att byggnaden bevaras med en välplanerad renovering." Svar på motionen Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan ingår inte i den planerade ombyggnationen av skolan. Inom ramen för planeringen har utgångspunkten varit att skolans behov av lokaler för undervisning i idrott och hälsa kan tillgodoses genom tillgången till GA-hallen. Undervisningen bedrivs redan idag i GA-hallen. Kursplanen i idrott och hälsa anger bland annat att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla allsidiga rörelseförmågor och att eleverna ska få möta olika slags aktiviteter i varierande miljöer och sammanhang. I det centrala innehållet ingår även rörelseaktiviteter med och utan redskap. Kursplanen ställer däremot inte krav på tillgång till vissa specifika redskap eller anläggningar, såsom ribbstolar eller ringar. 2026-10-15 Det stämmer att vissa redskap som finns i gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan inte finns i GA-hallen. Förvaltningen har varit i dialog med skolledningen och konstaterar att undervisningen i idrott och hälsa kan genomföras i enlighet med kursplanen utifrån de lokaler och förutsättningar som finns tillgängliga. En renovering av gymnastiksalen bedöms därför inte vara aktuell för att tillgodose skolans behov av lokaler för idrottsundervisning. När det gäller möjligheterna till aktiviteter under raster har dessa behov också beaktats i ombyggnationen av Kvistbergsskolan. Skolans uppehållsytor har renoverats och förbättrats och skolan kommer även att få en nyrenoverad skolgård. Förutsättningarna för elevernas aktiviteter under raster är därmed inte beroende av tillgången till gymnastiksalen. Gymnastiksalen har samtidigt en funktion under den pågående ombyggnationen av Kvistbergsskolan och behöver kunna användas av verksamheten under renoveringsprocessen. Det takläckage som uppmärksammats har åtgärdats, vilket tillgodoser det omedelbara behov som lyfts i motionen. När ombyggnationen är genomförd bedöms verksamheten inte ha ett långsiktigt behov av gymnastiksalen för att kunna fullgöra skolans grunduppdrag. En mer omfattande renovering av byggnaden skulle därmed innebära en ytterligare investering utöver den planerade ombyggnationen av Kvistbergsskolan. En sådan investering bedöms inte stå i rimlig proportion till verksamhetens behov. Mot denna bakgrund föreslås motionen avslås. Handlingar i ärendet Motion inlämnad av Joe Bengtsson, 2025-11-30 Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 143 Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-02 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-10-15

§ 33 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för informationen.

diarienr: torsby:BU:2026:5
§ 33 Informationsärenden Diarienummer BU 2026/5 Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för informationen. Sammanfattning av ärendet Reformer inom skolan Arbetsutskottet informeras om kommande reformer och förändringar inom skolan. Besök från fritidshemmet på Holmesskolan Arbetsutskottet informeras om att skolledning och personal från fritidshemmet på Holmesskolan kommer att besöka barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2026 för att presentera sin verksamhet. UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 383412SE Sida 1/1