Barn- och utbildningsnämnden — 15 oktober 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 25 Sammanfattning av ärendet
diarienr: torsby:BU:2026:2
§ 25 Jäv och intressekonflikter
Diarienummer BU 2026/2
Sammanfattning av ärendet
Ingen anmäler jäv vid dagens sammanträde.
2026-10-15
§ 26 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner
beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:3
§ 26 Budgetuppföljning 2026
Diarienummer BU 2026/3
Arbetsutskottets beslut
1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner
budgetuppföljning per 2026-09-30.
2. Arbetsutskottet ser mycket allvarligt på budgetutvecklingen och ger
förvaltningen i uppdrag att uppvisa en åtgärdsplan till kommande
nämndsammanträde 2026-10-29.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden redovisar per den 30 september 2026 ett
underskott på 5,2 miljoner kronor. Underskottet beror främst på fortsatt
höga personalkostnader, som uppvisar en negativ avvikelse mot budget på
5,4 miljoner kronor. Även övriga kostnader överstiger budget med 3,1
miljoner kronor. Samtidigt är intäkterna 3,4 miljoner kronor högre än
budgeterat, vilket dämpar den totala negativa avvikelsen. Det största
underskottet återfinns inom grundskolan.
Driftredovisning
Utfall Budget Avvikelse Budget
09/2026 09/2026 2026
INTÄKTER 56 763 53 409 3 354 71 207
KOSTNADER -297 311 -288 753 -8 558 -396 927
Personalkostnader -171 394 -165 954 -5 440 -233 168
Övriga kostnader -124 961 -121 852 -3 109 -162 506
Kapitalkostnader -956 -947 -9 -1 253
DRIFTNETTO -240 547 -235 344 -5 203 -325 720
2026-10-15
Redovisning per avdelning
Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos
09/2026 09/2026 2026 2026
Förskola -59 359 -58 202 -1 157 -79 203 -79 203
Grundskola -123 935 -120 195 -3 740 -166 501 -166 501
Gymnasieskola -54 380 -53 713 -667 -75 554 -75 554
Kulturskola -2 323 -2 630 307 -3 627 -3 627
Förvaltnings- -550 -604 54 -835 -835
övergripande
Förskola
Förskoleverksamheten uppvisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor.
Personalkostnaderna överskrider budgeten med 1,2 miljoner kronor och
även övriga kostnader är högre än budgeterat, med en negativ avvikelse
på 0,8 miljoner kronor. Detta beror fortfarande huvudsakligen på att
utbetalade bidrag till fristående verksamheter överstiger budgeterad nivå.
Grundskola
Grundskoleverksamheten redovisar ett underskott på 3,7 miljoner kronor
och står därmed för den största delen av nämndens totala underskott.
Personalkostnaderna uppvisar en negativ avvikelse på 3,3 miljoner kronor
och övriga kostnader ett underskott på 1,5 miljoner kronor.
Gymnasieskola
Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 0,7 miljoner kronor.
Personalkostnaderna överstiger budget med 1,0 miljoner kronor och övriga
kostnader med 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen på övriga kostnader har
stigit med cirka 500 tusen kronor sedan föregående månad. Detta förklaras
främst av utbetalningar av interkommunal ersättning samt kostnader
kopplade till uppstarten av läsåret.
Handlingar i ärendet
Budgetuppföljning per 2026-09-30
2026-10-15
Beslutet skickas till
Barn- och utbildningsförvaltningen
2026-10-15
§ 27 Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden
beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:240
§ 27 Detaljbudget 2027
Diarienummer BU 2026/240
Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden antar budgetramar för 2027 enligt följande
fördelning:
Förskola: 80,496 miljoner kronor,
Grundskola: 171,96 miljoner kronor,
Gymnasieskola: 73,382 miljoner kronor,
Kulturskola: 3,625 miljoner kronor,
Gemensam verksamhet: 887 tusen kronor,
Totalt: 330,35 miljoner kronor.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg,
fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, kulturskola,
gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Verksamheterna är uppdelade i fem kanslier; Frykenskolans kansli,
Holmesskolans kansli, Kvistbergskolans kansli, Förskolans kansli och
Stjerneskolans kansli.
Enskild förskoleverksamhet bedrivs vid föräldrakooperativet Kottarna i
Torsby och vid personalkooperativet Småfôlk i Rådom.
Budgetförutsättningar
• PO 41%
• Lönehöjning 2,5% (enl. SKR)
• Övriga kostnader 2% (enl. SKR)
• Hyror Följer KPI, 3%
• Interna kostnader 2%
• Kost 2,5%
• Internränta 2,9%
2026-10-15
Fördelning av budget 2027
Budgetramen för 2026 uppgick till 325,72 miljoner kronor. Budgetramen
för 2027 har ökat till 330,35 miljoner kronor. Budgetramen fördelas enligt
följande:
Förskola: 80,496 miljoner kronor,
Grundskola: 171,96 miljoner kronor,
Gymnasieskola: 73,382 miljoner kronor,
Kulturskola: 3,625 miljoner kronor,
Gemensam verksamhet: 887 tusen kronor,
Totalt: 330,35 miljoner kronor.
Verksamhetsbeskrivning
Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren arbetat
kontinuerligt med att följa upp och anpassa verksamhetens kostnader till
tilldelade ekonomiska ramar. Trots detta arbete visar samtliga
verksamheter, med undantag för kulturskolan, ett budgetunderskott under
2026.
Förskolan
Inom förskolan har de planerade verksamhetsanpassningarna inte kunnat
genomföras på grund av ett ökat barnantal i Torsby tätort under 2026.
Aktuella prognoser visar att barnantalet förväntas minska från sommaren
2027, vilket skapar förutsättningar för att genomföra planerade
anpassningar under budgetåret.
Grundskolan
Under hösten 2026 behöver åtgärder genomföras inom grundskolan för att
skapa förutsättningar för ekonomisk balans. Särskilt inom grundskolan
kvarstår betydande organisatoriska utmaningar kopplade till att möta barn
och elevers behov av särskilt stöd. Även om behovsbilden varierar mellan
verksamheterna är dessa utmaningar närvarande inom hela nämndens
ansvarsområde och ställer krav på fortsatt utveckling av organisation,
resursfördelning och arbetssätt.
2026-10-15
Gymnasieskolan
Gymnasieskolans elevantagning har utvecklats positivt under 2026, vilket
medfört att intäktsprognosen för 2027 har kunnat revideras uppåt.
Bedömningen är att den ökade elevvolymen stärker de ekonomiska
förutsättningarna inför kommande budgetår. Samtidigt är
gymnasieskolans ekonomi fortsatt beroende av elevutvecklingen och
förändringar i elevströmmar kan påverka de ekonomiska
förutsättningarna under budgetåret.
För att nå budget i balans krävs ett fortsatt fokus på kostnadskontroll och
genomförande av beslutade verksamhetsanpassningar. Arbetet behöver
samtidigt präglas av ett långsiktigt perspektiv där verksamheternas
uppdrag och barns och elevers behov kan tillgodoses inom tilldelade
ekonomiska ramar.
Barnkonsekvensanalys
Fördelningen av budgeten syftar till att säkerställa att barn och elever även
fortsättningsvis erbjuds en likvärdig utbildning inom de ekonomiska
ramar som kommunfullmäktige beslutat om.
Hur barns bästa har beaktats
Bedömningen är att budgetramarna ger förutsättningar att upprätthålla
barns tillgång till utbildning och elevhälsa inom nämndens verksamheter.
Samtidigt innebär de planerade verksamhetsanpassningarna att
verksamheterna behöver fortsätta utveckla organisation och arbetssätt för
att säkerställa en likvärdig utbildning inom tilldelade ekonomiska ramar.
Eventuella intressekonflikter
Vid fördelning av kommunens resurser behöver olika behov och
verksamheter vägas mot varandra. Budgeten innebär prioriteringar inom
tillgängliga ekonomiska ramar.
Har barn fått uttrycka sina åsikter?
Någon särskild dialog med barn har inte genomförts inom ramen för
budgetprocessen. Barnperspektivet har i stället beaktats genom
verksamheternas underlag och elev- och brukarenkäter.
2026-10-15
Bedömning
Budgetramarna för 2027 bedöms vara förenliga med barnkonventionens
grundläggande principer. Budgeten bedöms ge förutsättningar för att
fortsatt bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet inom nämndens
verksamheter.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-12
Beslutet skickas till
Ekonomiavdelningen
Kommunstyrelsen
2026-10-15
§ 28 1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för
diarienr: torsby:BU:2026:4
§ 28 Kvalitetsdialoger
Diarienummer BU 2026/4
Arbetsutskottets beslut
1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för
redogörelsen.
2. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ger förvaltningen i
uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde den 3 december 2026
presentera ett förslag till reviderade indikatorer kopplade till
nämndens mål och fokusområden. Nämndmålen ska vara
oförändrade.
Sammanfattning av ärendet
Kvalitetsdialogerna visar sammantaget att det finns en tydlig samsyn i
organisationen kring de tre gemensamma fokusområdena läsning,
frånvaro samt trygghet och studiero. Dialogerna synliggör samtidigt ett
antal gemensamma utvecklingsbehov som behöver hanteras mer
sammanhållet från förskola till gymnasium.
Läsning och språk
Gemensamma styrkor
Inom området läsning framträder en stark gemensam förståelse för
språkets och läsningens avgörande betydelse för barns och elevers lärande.
Arbetet löper som en tydlig röd tråd genom utbildningskedjan, från
förskolans högläsning, boksamtal och språkutvecklande lärmiljöer till
grundskolans kartläggningar, läsprojekt och schemalagda lässtunder.
Det betonas samtidigt att läsning inte kan avgränsas till svenskämnet, utan
behöver förstås som ett gemensamt ansvar för alla ämnen. Det tar sig
uttryck genom arbete med ämnesspecifik läsförståelse, bildstöd, anpassade
texter samt ett mer medvetet fokus på yrkes- och ämnesspråk.
Sammantaget visar dialogerna att verksamheterna har en tydlig vilja att
bygga vidare på arbetssätt som fungerar och att göra de läsfrämjande
insatserna mer långsiktiga och hållbara över tid.
2026-10-15
Gemensamma utvecklingsområden
Samtidigt visar dialogerna att organisationen behöver fortsätta utveckla
arbetet för de barn och elever som inte fullt ut tillgodogör sig insatserna i
språk och läsning.
Utmaningarna ser olika ut i olika delar av utbildningskedjan, men de
hänger tydligt samman. I förskolan handlar det bland annat om att stärka
stödet till barn med svenska som andraspråk, samtidigt som barn som
redan har kommit långt i sin språkliga utveckling behöver få tillräckliga
utmaningar.
I de yngre åldrarna uppmärksammas svårigheter med språkljud och
munmotorik, vilket kan få betydelse för den fortsatta läs- och
skrivinlärningen.
I grundskolan finns elever som når högre årskurser utan tillräckligt stabila
grundläggande läsfärdigheter, medan gymnasiet och komvux beskriver
utmaningar kopplade till svenska som andraspråk, ämnesspråk och
elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningens texter.
En central utvecklingsfråga är därför att följa upp effekten av läsinsatserna
mer sammanhållet, så att progression, övergångar och resultat kan
analyseras på huvudmannanivå.
Samlad bedömning
Läsning är ett väl förankrat gemensamt fokusområde och en tydlig styrka i
organisationen. Nästa steg är att utveckla en mer sammanhållen
uppföljning av progression och effekt, så att huvudmannen kan se vilka
insatser som ger resultat, vilka elevgrupper som inte nås och hur
övergångarna mellan skolformerna kan stärkas.
Frånvaro
Gemensamma styrkor
När det gäller frånvaro visar kvalitetsdialogerna att medvetenheten om
frågans betydelse är hög i samtliga verksamheter.
Frånvaro beskrivs inte enbart som en procentsats, utan också som ett
uttryck för återkommande mönster, sena ankomster, korttidsfrånvaro och
2026-10-15
andra tidiga signaler som behöver uppmärksammas innan problemen blir
mer omfattande.
Verksamheterna arbetar på olika sätt med tidig upptäckt, uppföljning av
frånvaromönster och kontakt med vårdnadshavare, och i arbetet kring
barn och elever med mer omfattande frånvaro används elevhälsa,
skolsocialt team, socialtjänst och andra externa aktörer som viktiga
samverkansparter.
Flera dialoger visar också att tidiga kontakter och samordnade insatser kan
få konkret betydelse för att förbättra närvaron.
Gemensamma utvecklingsområden
Samtidigt framstår frånvaro som ett av organisationens mest angelägna
utvecklingsområden.
Rutinerna är i flera fall kända och utvecklade, men de får inte alltid
tillräcklig effekt i form av förändrad närvaro. Signaler uppmärksammas
ibland för sent, frånvaroutredningar behöver i vissa fall inledas tidigare
och tillämpningen av rutinerna varierar mellan verksamheterna.
Flera verksamheter efterfrågar därför tydligare eller reviderade
huvudmannarutiner, liksom en mer enhetlig ansvarsfördelning.
Dialogerna visar också att samverkan med vårdnadshavare och externa
aktörer inte alltid fungerar tillräckligt väl, samtidigt som psykisk ohälsa,
NPF och social problematik återkommer som bakomliggande faktorer.
Eftersom frånvaroproblematik kan följa eleven mellan skolformerna,
medan stödinsatser inte alltid följer med i samma utsträckning, behöver
huvudmannen stärka arbetet med övergångar och skapa en mer
sammanhållen närvarokedja.
Samlad bedömning
Organisationen har byggt upp en god medvetenhet och flera fungerande
arbetssätt, men behöver skapa en mer sammanhållen närvarokedja.
Huvudmannen behöver särskilt säkerställa en enhetlig tillämpning, tidiga
upptäckter och insatser, tydliga ansvar och fungerande övergångar från
förskola till grundskola och vidare till gymnasiet.
2026-10-15
Trygghet och studiero
Gemensamma styrkor
Inom området trygghet och studiero finns en bred samsyn om att goda
relationer, tydlig vuxennärvaro, gemensamma förväntningar och
förutsägbara lärmiljöer är centrala förutsättningar för att barn och elever
ska kunna känna trygghet och delta aktivt i undervisningen.
Verksamheterna använder delvis olika modeller och begrepp, men den
pedagogiska riktningen är i grunden gemensam.
Förskolan arbetar exempelvis med tydliggörande pedagogik, bildstöd,
gruppindelningar och förutsägbara övergångar, medan grundskolan bland
annat lyfter rutiner för god undervisning, PBS (positivt beteendestöd),
kooperativt lärande, organiserade rastmiljöer, Elmemodellen och
elevhälsans handledning.
På gymnasiet betonas relationellt bemötande, elevhälsoforum samt ökad
närvaro av skolledning och elevhälsa bland eleverna.
Genomgående framhålls relationen till mentor eller annan trygg vuxen
som en särskilt betydelsefull skyddsfaktor.
Gemensamma utvecklingsområden
Även om tryggheten generellt beskrivs som god visar dialogerna att
studieron är mer ojämn och att det finns behov av ett mer likvärdigt
ledarskap i undervisningen.
Skillnader mellan elevernas och de vuxnas upplevelser gör att enkäter
behöver kompletteras med andra underlag såsom observationer,
elevsamtal och personalens erfarenheter.
Särskilt viktigt blir det att skapa större samsyn kring tydlighet, struktur
och förväntningar så att elever möter en mer konsekvent pedagogisk miljö
oavsett verksamhet, arbetslag eller undervisningsgrupp.
Vuxennärvaron behöver dessutom säkerställas på rätt platser och vid rätt
tidpunkter, inte minst under raster och i gemensamma utrymmen.
2026-10-15
Stödinsatserna behöver också utformas så att eleverna får rätt stöd
samtidigt som de ges möjlighet att utvecklas utifrån realistiska
förväntningar.
Samlad bedömning
Trygghetsarbetet är en styrka i organisationen, framför allt genom det
relationella perspektivet och den tydliga betoningen av vuxennärvaro. Det
största gemensamma utvecklingsbehovet ligger i studieron och i att skapa
ett mer likvärdigt ledarskap. Huvudmannen bör söka den gemensamma
kärnan i de olika modeller som används och tydliggöra vilka
grundläggande förväntningar som ska känneteckna alla lärmiljöer.
Övergripande slutsats
Sammanfattningsvis visar kvalitetsdialogerna att de gemensamma
fokusområdena är väl förankrade och att ett omfattande utvecklingsarbete
pågår i samtliga verksamheter. Organisationens främsta styrkor ligger i det
relationella förhållningssättet, den gemensamma prioriteringen av språk
och läsning samt den ökade medvetenheten om betydelsen av tidiga och
förebyggande insatser.
Dessa styrkor ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling, men för att
arbetet ska få större genomslag behöver huvudmannen i högre grad hålla
samman analyser, uppföljning och prioriteringar mellan skolformerna.
Det fortsatta utvecklingsarbetet behöver därför fokusera på att stärka
elevernas läsutveckling, utveckla ett mer sammanhållet och likvärdigt
arbete med frånvaro samt tydliggöra gemensamma arbetssätt kring
vuxennärvaro, struktur och ledarskap i undervisningen.
De tre fokusområdena bör samtidigt inte behandlas som isolerade delar,
eftersom bristande läsförmåga kan påverka både motivation, studiero och
närvaro, samtidigt som otrygghet, låg studiero och hög frånvaro begränsar
möjligheten för barn och elever att tillgodogöra sig undervisningen.
Det fortsatta kvalitetsarbetet behöver därför i högre grad analysera hur
områdena påverkar varandra och vilka samordnade insatser som ger störst
effekt för barn och elever.
2026-10-15
§ 29 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen
beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:229
§ 29 Sammanträdestider 2027
Diarienummer BU 2026/229
Arbetsutskottets beslut
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen
i uppdrag att se över förslaget till sammanträdestider och återkomma med
ett reviderat förslag.
Sammanfattning av ärendet
Ett förslag på sammanträdestider 2027 presenteras för barn- och
utbildningsnämndens arbetsutskott.
Under sammanträdet föreslår Adam Passin (S) att ett sammanträde för
barn- och utbildningsnämnden läggs in i juni, med möjlighet att vid behov
utgå. Zenitha Bäck (S) föreslår därutöver att förvaltningen ser över
möjligheten att lägga till sammanträden i juni och november. Barn- och
utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen i uppdrag
att återkomma med ett reviderat förslag till sammanträdestider, inklusive
förslag om sammanträden i juni och november.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson 2026-09-28
Beslutet skickas till
Barn- och utbildningsförvaltningen
2026-10-15
§ 30 2027/2028
beslutstyp: godkännandediarienr: torsby:BU:2026:242
§ 30 Organisation för gymnasieskolan
2027/2028
Diarienummer BU 2026/242
Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden antar gymnasieorganisationen på
Stjerneskolan för läsåret 2027/2028:
Bygg- och anläggningsprogrammet 30
Inriktning Husbyggnad
Inriktning Mark- och anläggning
Ekonomiprogrammet 28
Inriktning Ekonomi
Fordons- och transportprogrammet 8
Inriktning Personbil
IMVFT
FT Tävlingsmekaniker (Riksintag) 8
FTPER00R
IN Svetsteknik (Riksintag) 16
INSVE00R
Industritekniska programmet *) 4
Inriktning Svetsteknik
IMVIN
Nationellt anpassade gymnasieprogrammet 5
Hälsa, vård och omsorg
Naturvetenskapsprogrammet 24
Inriktning Naturvetenskap
Samhällsvetenskapsprogrammet 28
Inriktning Medier, information och kommunikation
Inriktning Beteendevetenskap
Inriktning Samhällsvetenskap
2026-10-15
Teknikprogrammet 16
Inriktning Design och produktutveckling
Vård- och omsorgsprogrammet 24
Inga nationella inriktningar
IMVVO
*) under förutsättning att inte alla platser på INSVE00R är fyllda.
Sammanfattning av ärendet
Förvaltningen har tagit fram förslag till gymnasieorganisation för
Stjerneskolan läsåret 2027/2028. Förslaget anger antalet utbildningsplatser
inom respektive program och utbildning.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-02
Beslutet skickas till
Antagningsenheten
Stjerneskolans kansli
2026-10-15
§ 31 förskolan Solbackens lokaler
beslutstyp: återremissdiarienr: torsby:BU:2025:107
§ 31 Utvärdering av pedagogisk omsorg i
förskolan Solbackens lokaler
Diarienummer BU 2025/107
Arbetsutskottets beslut
1. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att
återremittera ärendet för komplettering av beslutsunderlaget
avseende ekonomi, personaltäthet, synpunkter från
vårdnadshavare och personal, konsekvenser för framtida etablering
av pedagogisk omsorg samt barn- och elevutveckling.
2. Förvaltningen får i uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde
den 3 december 2026 presentera det kompletterade
beslutsunderlaget.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 15 maj 2025 (§ 31) att
erbjuda pedagogisk omsorg i Likenäs. Verksamheten bedrivs i förskolan
Solbackens lokaler.
Under 2025 framfördes även önskemål till nämnden om att erbjuda
pedagogisk omsorg i Vitsand. Barn- och utbildningsnämnden behandlade
frågan den 18 september 2025 (§ 42) och beslutade att en utvärdering av
verksamheten i Likenäs skulle genomföras innan frågan om pedagogisk
omsorg vid förskolan Junibacken i Vitsand beslutas om. Verksamheten i
Likenäs har fortgått och ansvarig rektor har sammanställt en utvärdering
av den pedagogiska omsorgen.
Utvärderingen visar att de vårdnadshavare som nyttjar verksamheten är
nöjda med den flexibilitet som den pedagogiska omsorgen erbjuder.
Samtidigt framkommer att verksamheten har medfört högre kostnader än
budgeterat.
I utvärderingen framhålls även att pedagogisk omsorg skiljer sig från
fritidshem vad gäller uppdrag och styrning. Verksamheten omfattas inte
av samma läroplan och kvalitetskrav som fritidshemmet, vilket innebär att
barnen inte ges samma förutsättningar att ta del av den pedagogiska
verksamhet som erbjuds inom fritidshemmet.
2026-10-15
Handlingar i ärendet
Barn- och utbildningsnämnden (2025-05-15 § 31)
Barn- och utbildningsnämnden (2025-09-18 § 42)
Utvärdering av pedagogisk omsorg i förskolan Solbackens lokaler, 2026
08-24
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott (2026-09-03 § 17)
Beslutet skickas till
Barn- och utbildningsförvaltningen
2026-10-15
§ 32 gymnastiksalen i Kvistbergsskolan
beslutstyp: avslagdiarienr: torsby:BU:2025:346
§ 32 Svar på motion om renovering av
gymnastiksalen i Kvistbergsskolan
Diarienummer BU 2025/346
Arbetsutskottets förslag till barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå
motionen.
Sammanfattning av ärendet
Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion:
"Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan är i stort behov av renovering
snarast.
Taket läcker och det bedrivs verksamhet i lokalerna. Gymnastiksalen är
viktig då det finns mängder av redskap där som saknas eller går att ha i
GA hallen.
Närheten till Kvistbergsskolan möjliggör aktiviteter även på raster då
avståndet till GA hallen inte gör det möjligt.
Jag yrkar på:
• att taket lagas snarast
• att byggnaden bevaras med en välplanerad renovering."
Svar på motionen
Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan ingår inte i den planerade
ombyggnationen av skolan. Inom ramen för planeringen har
utgångspunkten varit att skolans behov av lokaler för undervisning i idrott
och hälsa kan tillgodoses genom tillgången till GA-hallen. Undervisningen
bedrivs redan idag i GA-hallen.
Kursplanen i idrott och hälsa anger bland annat att undervisningen ska ge
eleverna förutsättningar att utveckla allsidiga rörelseförmågor och att
eleverna ska få möta olika slags aktiviteter i varierande miljöer och
sammanhang. I det centrala innehållet ingår även rörelseaktiviteter med
och utan redskap. Kursplanen ställer däremot inte krav på tillgång till
vissa specifika redskap eller anläggningar, såsom ribbstolar eller ringar.
2026-10-15
Det stämmer att vissa redskap som finns i gymnastiksalen vid
Kvistbergsskolan inte finns i GA-hallen. Förvaltningen har varit i dialog
med skolledningen och konstaterar att undervisningen i idrott och hälsa
kan genomföras i enlighet med kursplanen utifrån de lokaler och
förutsättningar som finns tillgängliga. En renovering av gymnastiksalen
bedöms därför inte vara aktuell för att tillgodose skolans behov av lokaler
för idrottsundervisning.
När det gäller möjligheterna till aktiviteter under raster har dessa behov
också beaktats i ombyggnationen av Kvistbergsskolan. Skolans
uppehållsytor har renoverats och förbättrats och skolan kommer även att
få en nyrenoverad skolgård. Förutsättningarna för elevernas aktiviteter
under raster är därmed inte beroende av tillgången till gymnastiksalen.
Gymnastiksalen har samtidigt en funktion under den pågående
ombyggnationen av Kvistbergsskolan och behöver kunna användas av
verksamheten under renoveringsprocessen. Det takläckage som
uppmärksammats har åtgärdats, vilket tillgodoser det omedelbara behov
som lyfts i motionen.
När ombyggnationen är genomförd bedöms verksamheten inte ha ett
långsiktigt behov av gymnastiksalen för att kunna fullgöra skolans
grunduppdrag. En mer omfattande renovering av byggnaden skulle
därmed innebära en ytterligare investering utöver den planerade
ombyggnationen av Kvistbergsskolan. En sådan investering bedöms inte
stå i rimlig proportion till verksamhetens behov. Mot denna bakgrund
föreslås motionen avslås.
Handlingar i ärendet
Motion inlämnad av Joe Bengtsson, 2025-11-30
Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 143
Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-02
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
2026-10-15
§ 33 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för informationen.
diarienr: torsby:BU:2026:5
§ 33 Informationsärenden
Diarienummer BU 2026/5
Arbetsutskottets beslut
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tackar för informationen.
Sammanfattning av ärendet
Reformer inom skolan
Arbetsutskottet informeras om kommande reformer och förändringar
inom skolan.
Besök från fritidshemmet på Holmesskolan
Arbetsutskottet informeras om att skolledning och personal från
fritidshemmet på Holmesskolan kommer att besöka barn- och
utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2026 för att presentera
sin verksamhet.
UNDERSKRIFTSSIDA
Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska
underskrifter:
Comfact Signature Referensnummer: 383412SE Sida 1/1