Kommunfullmäktige — 22 juni 2026

§ 61 Ändringar i föredragningslistan 2026 Diarienummer KST 2025/817 Kommunfullmäktiges beslut Ärende som utgår vid dagens sammanträde:  Allmänhetens frågestund (inga frågor har kommit in)  Motion om att kommunen skyndsamt bör utse områden lämpliga för vindkraft (återtagen) Ärende som tillkommer på dagens sammanträde:  Motion om att återuppta grundskoleverksamhet för årskurs 6-9 vid Stölletskolan  Motion om årligt driftbidrag till hembygdsföreningar  Motion om utegym anpassat till seniorer  Motion om att införa gratis barnomsorg Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 62 Ordet är fritt 2026 Diarienummer KST 2026/138 Kommunfullmäktiges beslut Ordförande tackar för framträdena. Sammanfattning av ärendet Susanne Sätterlund (SD) begär ordet och lyfter lite av allt bra som socialnämnden och socialförvaltningen gör, sådant som nästan aldrig syns utåt. Inom funktionsstöd har de byggt upp ett stort utbud av roliga och meningsfulla aktiviteter. FC Skött spelar matcher och cuper och många åker till Solaspelen i Karlstad. Öppenvården och familjecentralen har startat nya insatser tack vare den nya socialtjänstlagen. Fler får stöd tidigare, och det märks genom att färre barn behöver utredas eller placeras. Det skolsociala teamet jobbar med familjer där barn har svårt att komma till skolan. Flera barn har redan fått ordning på sin skolgång. Socialstyrelsen vill komma och se hur Torsbys äldreomsorg fungerar, inte för att granska utan för att lära. Susanne nämner vidare projektet Bryggan, där kommunen samarbetar med psykiatrin och vårdcentralen för att hjälpa personer som både har beroende och psykisk ohälsa. Torsbys sätt att jobba har fått så mycket uppmärksamhet att de varit i Danmark och berättat om det. Peter Jonsson (S) fortsätter Ordet är fritt med att prata om Torsbybadet som kommunfullmäktige tidigare tagit beslut att renovera. Han tycker det var ett bra beslut om att renovera Torsbybadet, och arbetet är nu nästan helt klart. Badhuset har fått ny vattenrening, ny ventilation och nya ytskikt. Den nya tekniken är dubbelt så effektiv som tidigare. Det kommer att bli ett mycket fint och trevligt badhus. Kommunstyrelsen har följt arbetet och gjort studiebesök. Fullmäktige kommer att bjudas in till en rundvandring och prova-på-bad under vecka Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare 34. Alla hälsas välkomna till det som beskrivs som ett av Sveriges finaste badhus. Annika Kollfelt (DO!T) begär ordet och hon vill uppmärksamma att det snart har gått fyra år sedan De oberoende i Torsby kom in i kommunpolitiken. Startskottet för dem var nedläggningen av Aspeds skola och Finnskogahemmet. Hon tycker de har jobbat på bra och uppnått mål som att återöppna förskolan i Vitsand. De tycker att man ska kunna bo i hela kommunen, inte bara i centralorten. Bengt Enneby (C) begär slutligen ordet och pratar om radio Fryksdalen. Den nuvarande radiolokalen är trång och begränsande, och att en ny lokal skulle kunna göra verksamheten mer tillgänglig och locka fler deltagare, särskilt ungdomar och personer med funktionsvariation. Det finns också ett behov av fler som vill engagera sig som sändare och tekniker, gärna från Sysslebäcksområdet. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 63 Information om pumpkraftverket i Höljes Diarienummer KST 2026/438 Kommunfullmäktiges beslut Ordförande tackar för informationen. Sammanfattning av ärendet Vid dagens sammanträde deltar Markus Johnsson, ansvarig för ny pumpkraft på Fortum, som informerar om Fortums planer för ett pumpkraftverk i Höljessjön. Han redogör för hur pumpkraftverk fungerar samt vilken lagringskapacitet det planeras för. Han beskriver projekt- och tillståndsprocessen där det just nu pågår det som kallas samråd. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 64 Ny ersättare för ledamot i Diarienummer KST 2026/269 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige lägger ärendet till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen i Värmland har beslutat att Pia Hansson (KD) är ny ersättare i kommunfullmäktige efter Benjamin Dyke (KD). Handlingar i ärendet Beslut från Länsstyrelsen i Värmland, 2026-06-05 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 65 Avsägelse av uppdraget som revisor Diarienummer KST 2026/312 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen från Eva Söderström. 2. Kommunfullmäktiges valberedning får i uppdrag att lämna förslag på ny revisor vid kommunfullmäktiges sammanträde 28 september 2026. Sammanfattning av ärendet Eva Söderström (SD) har avsagt sig uppdraget som revisor. Handlingar i ärendet Avsägelse från Eva Söderström (SD) Kommunfullmäktiges valberedning 2026-06-22 § 7 Beslutet skickas till Kommunkansliet HR-avdelningen Kommunfullmäktiges valberedning Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 66 Policy för ekonomistyrning Diarienummer KST 2026/315 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar ’Policy för ekonomistyrning’. 2. ’Policy för ekonomistyrning’ ersätter ’Regler och principer för ekonomistyrning’, ’Riktlinjer för användande av inköpskort’ och ’Reglemente ekonomiska transaktioner’. 3. Policyn finns som bilaga till kommunfullmäktiges protokoll. Sammanfattning av ärendet Dokumentet ’Regler och principer för ekonomistyrning’ har uppdaterats flera gånger och avsnitt har lagts till eller ändrats. Nu finns behov av att göra en ordentlig genomgång av dokumentet och ändra både struktur och formuleringar för att göra dokumentet tydligare. Samtidigt behövs några uppdateringar och ändringar göras. Dokumentets namn har ändrats från ’Regler och principer för ekonomistyrning’ till ’Policy för ekonomistyrning’. Dokumentets innehåll och mening är i stort detsamma som tidigare men struktur och formuleringar har gjorts tydligare. Fokus har flyttats från detaljbeskrivning till övergripande riktlinjer. I den nuvarande versionen av ekonomistyrdokumentet finns många riktlinjer om investeringar. Då avsnittet om investeringar är relativt stort samtidigt som det behöver förtydligas är bedömningen att det finns behov av att ha riktlinjer som rör investeringar i ett eget dokument. Den information som gäller investeringar är därför inte med i ’Policy för ekonomistyrning’ utan finns nu i det nya dokumentet ’Policy för investeringar’. ´Policy för ekonomistyrning´ ersätter därmed ’Regler och principer för ekonomistyrning’ samt två tidigare beslutade styrdokument: ’Riktlinjer för användande av inköpskort’ och ’Reglemente ekonomiska transaktioner’. Det föreslagna dokumentets grundläggande syfte är detsamma som med det nuvarande dokumentet, att skapa effektivitet i kommunens Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare ekonomiska planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Följande delar är uppdaterade eller nya i förslaget till ’Policy för ekonomistyrning’: ’Policy för ekonomistyrning’ ska antas i kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Avsnitt om attesträtt tydliggör vilka befattningar som får ta beslut, inte minst för underliggande ansvar. För kontinuitetsplanering behövs en reservrutin om kommunen har en situation där det inte finns tillgång till attestanter och betalningar inte kan göras. Kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen eller krisledningsnämnden kan då för en begränsad period utse lämpliga personer som får behörighet att attestera kostnader för del av eller hela kommunen. Ett nytt avsnitt har tillkommit, ’Riktlinjer för god ekonomisk hushållning’, som innehåller information om måluppfyllelse av finansiella mål och verksamhetsmål för att Torsby kommun som helhet ska nå god ekonomisk hushållning. ’Vision och mål 2040’ antogs 2022 och de finansiella målen för 2026 beslutades av kommunfullmäktige den 23 juni 2025. Budgetprocessen har uppdaterats där budgetanvisningar ska beslutas av kommunstyrelsen i början av året. Budgetunderlaget från nämnder och kommunstyrelsen till budgetberedningen ska innehålla information per verksamhetsområde. Detaljbudgetdokument som sammanställs inför kommande år ersätts av ’Budget och verksamhetsplan’ som innehåller beslutad budget samt målen för budgetåret. Resursfördelningsprinciper är ett nytt avsnitt som efterfrågades vid granskning av budgetprocessen. Här beskrivs hur kommunens budget ändras mellan åren. Under uppföljningsprocessen beskrivs hur negativa avvikelser inom nämndens verksamhetsområden ska hanteras, vilket inte har funnits med tidigare. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Handlingar i ärendet Regler och principer Ekonomistyrning KF 2021-12-13 Förslag till policy för ekonomistyrning Tjänsteskrivelse av ekonomichef Marianne O’Hare, 2026-05-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 106 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 124 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder och kommunstyrelsen Datum 2026-06-22 Antal sidor 17 Policy för ekonomistyrning 2 Styrdokument Dokumenttyp Policy Diarienummer KST 2026/315 Dokumentansvarig Ekonomichef Gäller för Torsby kommun Giltighetstid Från och med 2026-06-22 Antagen av, datum och § Kommunfullmäktige, 2026-06-22 § 66 3 Innehållsförteckning 4 Syfte och styrande dokument Policy för ekonomistyrning beslutas av kommunfullmäktige. Med denna policy fastställs regler och principer för ekonomistyrningen i Torsby kommun. Det grundläggande syftet är att skapa effektivitet i kommunens ekonomiska planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Övriga styrande dokument inom ekonomi: • Finanspolicy • Policy för investeringar • Upphandlingspolicy • Reglemente för Intern Kontroll 4 Syfte och styrande dokument Policy för ekonomistyrning beslutas av kommunfullmäktige. Med denna policy fastställs regler och principer för ekonomistyrningen i Torsby kommun. Det grundläggande syftet är att skapa effektivitet i kommunens ekonomiska planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Övriga styrande dokument inom ekonomi: • Finanspolicy • Policy för investeringar • Upphandlingspolicy • Reglemente för Intern Kontroll 5 Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod fastställa kommunens policy för ekonomistyrning. Nämndernas/kommunstyrelsens ansvar och befogenheter fastställs av kommunfullmäktige i reglementet för respektive nämnd/styrelse. Nämnden/styrelsen är ansvarig för den verksamhet som bedrivs och att de resurser som kommunfullmäktige tilldelat i budgeten används så att målen för verksamheten uppnås. Om det uppstår konflikt mellan att hålla sig inom givna resurser enligt budgeten och måluppfyllelsen har budgeten företräde. Förvaltningschefen ska kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamheten, organisationen, bemanningen och arbetssättet inom sitt verksamhetsområde. Det ska ske utifrån de övergripande mål- och riktlinjer som gäller för förvaltningen och de resurser som fastställs i budget. Omdisponering av medel Omdisponering av medel mellan nämnderna beslutas av kommunfullmäktige. Omdisponering mellan verksamhetsområden och ansvar inom en nämnds driftbudget beslutas av berörd nämnd. Omdisponering av drift- och reinvesteringsbudget inom ett ansvar verkställs av budgetansvariga. Omdisponeringar av investeringsprojekt beslutas av den instans som har beslutat om investeringsprojektet. Attesträtt Attest innebär att intyga att transaktionen är kontrollerad och felfri. Kommunstyrelsen och nämnder ska årligen samt vid ändringar besluta om en förteckning över beslutsattestanter. Förteckningen visar vilka befattningar som har rätt att besluta om och attestera kostnader inom sin verksamhet samt vilka befattningar som är ersättare till beslutsattestanterna. Bemanning av befattningarna verkställs enligt delegationsordning för personaladministrativa ärenden. Den som bemannar befattningarna ansvarar för att utsedda attestanter har 6 tillräcklig kunskap om uppdragets innebörd och gällande regler. Attestanten ansvarar för att tillämpa fastställda anvisningar samt att rapportera fel och brister till närmast överordnad chef eller ekonomiavdelningen. Kommundirektör och biträdande kommundirektör har attesträtt för hela kommunen. Kommunstyrelsen kan besluta om att attesträtten reduceras eller upphör för kommundirektör och biträdande kommundirektör. Attestanter har attesträtt för tilldelat ansvar och alla underliggande ansvar, det betyder att verksamhetschefen kan attestera alla ansvar inom sitt verksamhetsområde samt att chefer kan attestera för underliggande attestanter. Vid extraordinär händelse där kommunens attestanter inte är tillgängliga kan kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen eller krisledningsnämnden för en begränsad period utse lämpliga personer som får behörighet att attestera kostnader för del av eller hela kommunen. . 7 Huvudprinciper för ekonomistyrning Kommunens ekonomistyrning baseras på fyra huvudprinciper: • Lagar och förordningar ska följas. • Verksamheten ska styras med mål. • Tillgängliga resurser utgör ram. • Befogenheter bör delegeras. Lagar och förordningar, tillgängliga resurser samt övergripande mål utgör ram för den verksamhet som ska bedrivas. Vid varje beslutstillfälle på nämnd-/styrelsenivå eller ansvarsnivå ska hänsyn tas till vad som är bäst för kommunen och koncernen Torsby, inte enbart det mest fördelaktiga för den egna verksamheten. Befogenheter delegeras till närmst effektiva nivå med avseende på måluppfyllelse. En bärande princip är att ansvaret för verksamhet, ekonomi och resultat ska ligga hos en och samma befattningshavare. 8 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Torsby kommun har definierat termen ”god ekonomisk hushållning” som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För verksamheten anges mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmål Fullmäktige antog under 2022 en vision för 2040, som sedan förtydligades med fyra inriktningsmål i följande kategorier: • Bo, leva och uppleva. • Livslångt lärande. • Hållbar utveckling och samspel. • Näringsliv och arbete. Varje nämnd och styrelse ska anta egna nämndmål inom ramen för kommunfullmäktiges inriktningsmål. Nämndmålen ska tydliggöra nämndens/styrelsens mål för innevarande mandatperiod inom de olika kategorierna och till dem ska mätbara indikatorer finnas. Därefter är det upp till förvaltningen att planera för att säkerställa att nämndens mål och indikatorer uppnås. Efter val till kommunfullmäktige ska nämnd/styrelse besluta om mandatperiodens nämndmål och indikatorer. Nämndmålen och indikatorerna ska därefter senast i november varje år fastställas inför det kommande året. I samband med det finns möjlighet till justering av nämndmål och indikatorer. Indikatorerna ligger till grund för att årligen bedöma om nämndens mål och kommunfullmäktiges inriktningsmål är uppnådda. Avstämning av nämndmål och indikatorer görs först i nämnderna och i kommunstyrelsen. Därefter görs en uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Bedömningen om huruvida nämndmålen har uppfyllts utgår från nämndmålens indikatorer. Bedömningen om huruvida kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts utgår från alla underliggande nämndmåls indikatorer. 9 Måluppfyllelse för nämndmål och inriktningsmål Måluppfyllelsen på ett nämndmål avgörs av utfall på underliggande indikatorer. På kommunfullmäktiges inriktningsmål avgörs måluppfyllelsen av alla indikatorer på underliggande nämndmål. Måluppfyllelse för nämndmål och inriktningsmål bedöms enligt följande kriterier: • Grön (Uppfyllt): 66 % - 100 % av indikatorerna är uppfyllda. • Gul (Delvis uppfyllt): 50 % - 65 % av indikatorerna är uppfyllda. • Röd (Ej uppfyllt): 0 % - 49 % av indikatorerna är uppfyllda. I samband med delårsbokslutet lämnar kommunstyrelsen och nämnderna en prognos på måluppfyllelse på indikatorer. I årsbokslutet redovisas verkligt utfall på indikatorer. Måluppfyllelse för indikatorer: En indikator är antingen uppfylld eller inte uppfylld. I samband med delårsbokslutet lämnar kommunstyrelsen och nämnderna en prognos på måluppfyllelse på indikatorer. I årsbokslutet redovisas verkligt utfall på indikatorer. Finansiella mål Kommunfullmäktige ska årligen besluta om minst fyra finansiella mål. Dessa mål ska omfatta hur mycket verksamheten får kosta, investeringar och finansiering samt förmögenhetsutvecklingen. De finansiella målen för Torsby kommun 2026 är: • Torsby kommun ska redovisa ett resultat på minst 4 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnetto. • Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar ska uppgå till minst 25 %. • Soliditet exklusive pensionsåtaganden ska uppgå till minst 35 %. • Soliditet inklusive pensionsåtaganden ska årligen öka. Måluppfyllelse bedöms enligt följande kriterium: Ett finansiellt mål är antingen uppfyllt eller inte uppfyllt. God ekonomisk hushållning 10 Bedömningen om huruvida god ekonomisk hushållning uppnås för kommunen som helhet utgår från måluppfyllelse på kommunfullmäktiges inriktningsmål och finansiella mål. Måluppfyllelse av God ekonomisk hushållning för kommunen bedöms enligt följande kriterier: • Grön: (Uppfyllt): 75 % - 100 % av målen är uppfyllda. • Gul (Delvis uppfyllt): 50 % - 74 % av målen är uppfyllda. • Röd (Ej uppfyllt): 0 % - 49 % av målen är uppföljda. I samband med delårsbokslutet lämnas en helårsprognos på måluppfyllelsen på kommunfullmäktiges inriktningsmål utifrån prognos på underliggande indikatorer. I årsbokslutet redovisas verkligt utfall på kommunfullmäktiges inriktningsmål och dess underliggande faktorer. 11 Budgetprocessen Kommunen ska enligt kommunallagen upprätta en ekonomisk treårsplan där budgetåret alltid är periodens första år. I budgeten ska även skattesatsen beslutas om. Kommunfullmäktige ska anvisa medel för driftbudgeten genom att anslå ett nettobelopp för respektive nämnd och styrelse. Kommunstyrelsen beslutar om anvisningar och förutsättningar för budgetarbetet senast februari året innan budgetåret. Nämnder och kommunstyrelsen tar fram budgetunderlag baserat på analys av verksamhetens behov och utmaningar som efter beredning och beslut ska vara budgetberedningen tillhanda enligt tidplanen i budgetanvisningarna. Budgetunderlaget ska innehålla nettobudget för nämnden som helhet och för respektive verksamhetsområde (ett verksamhetsområde är exempelvis förskola, grundskola, vård och omsorg, funktionsstöd, tekniska eller kulturavdelningen). Vidare ska underlaget visa förändringen mellan budget för nästa kalenderår mot budget för nuvarande kalenderår per verksamhetsområde. Budgetberedningen (kommunstyrelsens arbetsutskott) har sammanträde senast i maj för att stämma av tidigare beslutade ramar. I avstämningen ingår budgetunderlagen från nämnder och kommunstyrelse samt senaste intäktsprognos enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Till sammanträdet är kommunstyrelsen och nämndernas presidium samt förvaltningschefer inbjudna och får berätta om läget och kommande års utmaningar, eventuella äskanden och verksamhetsförändringar. En plan för kommande års nämndmål och indikatorer presenteras på en översiktlig nivå. Budgetberedningen sammanställer ett förslag till beslut till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om utdebiteringsnivå och budgetramar för respektive nämnd/styrelse för det kommande året samt två år till. I beslutet ingår också skatteintäkter, utjämningsbidrag, pensionskostnader, finansiella kostnader och intäkter. Utifrån förslag upprättas en driftredovisning samt förslag till kommande års investeringsram. Kommunfullmäktige ska besluta om budgeten för det kommande året samt två år till senast i juni. Nämndmål och indikatorer fastställs senast i november. Budget och kommunens mål sammanställs i ett dokument, ”Budget och verksamhetsplan”, som kommunfullmäktige beslutar om i december. Budget- och verksamhetsplan beskriver hur kommunen kommer att arbeta under planperioden utifrån tilldelade ramar och beskriver planen 12 för att uppnå God ekonomisk hushållning, vilket innefattar kommunfullmäktiges inriktningsmål och finansiella mål. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsinstrument för verksamheten, en återrapportering om hur det avses att arbeta för att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål (verksamhetsmål). I verksamhetsplanerna framgår bland annat hur de övergripande målen har brutits ned och vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelsen. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Ändringsbudget Kommunfullmäktige kan ta beslut om budgetändringar under förutsättning att de finansiella målen fortfarande kan uppnås under budgetåret. En nämnd/styrelse som önskar förändrad budgetram ska ta fram en genomarbetad analys som styrker behov/önskemål. Underlaget ska beredas och beslutas i nämnd och därefter behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott, som också är kommunens instans som budgetberedning. I samband med att kommunstyrelsen arbetsutskott behandlar och lämnar förslag till beslut ska det tas hänsyn till kommunens ekonomi som helhet, det vill säga kommunens driftredovisning, investeringar, likviditet, låneskuld och mål. . 13 Resursfördelningsprinciper Torsby kommun tillämpar rambudgetering. Det innebär i stort att ett eventuellt tillskott eller avdrag i nästkommande budget relateras till föregående årsbudget, där förändringen mellan åren är i fokus. Undantaget är de avgiftsfinansierade verksamheterna som inte tilldelas någon ram men där kostnaderna täcks av intäkter. Även kost- och städavdelningen samt fastighetsavdelningen har en nollbudget där kostnaderna ska täckas av intäkter förutom vissa tilldelade objekt som kommunen finansierar. Vissa verksamheter har budget som är tilldelad baserat på förväntade volymer. Torsby kommun har en minskande befolkning och därmed ett intäktsunderlag som minskar. Efter att verksamheter har gjort uppräkning av pris- och löneökningar och tagit med alla parametrar för beräkning ska utvärdering göras om möjliga effektiviseringar finns, om kostnader kan minskas och externa intäkter kan ökas innan äskning av ytterligare medel görs. Den av kommunfullmäktige fastställda driftbudgeten till nämnden gäller för budgetåret och ska hållas. Det innebär att överskott eller underskott inte kan överföras till nästa budgetår. De avgiftsfinansierade verksamheterna (VA och renhållning) är undantagna, då det ekonomiska årsresultatet ska föras över till nästa budgetår via en resultatfond. 14 Uppföljningsprocessen Budgetuppföljningar Varje styrelse och nämnd ska fortlöpande följa upp verksamheten både i verksamhetsmässiga och ekonomiska termer inom respektive ansvarsområde. För nämnderna görs löpande budgetuppföljning inklusive prognos på respektive utskott eller nämndsammanträden. Löpande uppföljning görs också i kommunstyrelsens arbetsutskott för kommunstyrelsen och dess avdelningar. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa nämndernas verksamhet på övergripande nivå. I kommunstyrelsen redovisas en budgetuppföljning på driftnettot som innefattar kommunstyrelsen och alla nämnder. Det görs löpande till kommunstyrelsens sammanträden förutom då det är delårsuppföljning per april, delårsbokslut per augusti och årsbokslut. Förvaltningscheferna redogör för sina verksamheter två gånger per år enligt särskild plan till kommunstyrelsen. I samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska även det verksamhetsmässiga utfallet följas upp och avvikelser mot mål redovisas, liksom åtgärder för att nå målen. Vid uppkomna eller förväntade negativa avvikelser mot budget på nämndnivå ska nämnden ta fram en åtgärdsplan som redovisas i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar därefter hur en uppföljning av avvikelsen ska hanteras. Det kan vara ytterligare uppföljning, uppdrag eller återrapportering av nämndens plan för att nå en budget i balans. Om negativa avvikelser finns inom nämndens budget samtidigt som den totala nämndbudgeten inte överskrids är det den berörda förvaltningschefens ansvar att vidta åtgärder så att respektive avdelning eller motsvarande når en ekonomi i balans, alternativt kan nämnden besluta om att omfördela medel inom nämnden. Delårsuppföljning Delårsuppföljningen per april är kommunens första stora avstämning under året. En budgetavstämning görs av respektive nämnds/avdelnings driftnetto och en prognos för helår tas fram. I ett tidigt skede kan eventuella avvikelser upptäckas och det finns tid att göra nödvändiga åtgärder för att hålla sig inom budgeterad ram. För kommunen som helhet görs en sammanställd budgetuppföljning och prognos för helår. En uppföljning av investeringsbudgeten görs för nämnder och kommunstyrelsen och en prognos för helår lämnas. Delårsuppföljningen för hela kommunen lämnas till kommunstyrelsen och sedan vidare till kommunfullmäktige för beslut. Delårsbokslut Delårsbokslutet per augusti är kommunens andra stora avstämning under året och 15 kommunens officiella delårsbokslut. En budgetavstämning görs av respektive nämnds/avdelnings driftnetto och en prognos för helår tas fram. För kommunen som helhet görs en sammanställd budgetuppföljning och prognos för helår. Eventuella avvikelser redovisas och det finns ännu tid att göra nödvändiga åtgärder för att hålla sig inom budgeterad ram. En uppföljning av investeringsbudgeten görs för nämnder och kommunstyrelsen och en prognos för helår lämnas. En prognos av måluppfyllelsen på finansiella mål och verksamhetsmål tas fram för att se om kommunen bedöms nå målen på helår och om ”God ekonomisk hushållning” bedöms uppnås. Delårsbokslutet för hela kommunen lämnas till kommunstyrelsen och sedan vidare till kommunfullmäktige för beslut. Årsbokslut Årsbokslutet sammanställs för helår. Utvärdering görs av de prognoser som lämnats i samband med delårsbokslutet per augusti. Resultat i kommunstyrelsen och nämnder jämförs mot både helårsbudget, lämnad prognos i delårsbokslutet samt mot utfall föregående år. Prognosarbetet som görs under året är en viktig del för att tidigt fånga upp avvikelser som kan påverka helårsresultatet och för att kunna åtgärda eller dämpa dessa. Uppföljning av måluppfyllelsen på finansiella mål och verksamhetsmål görs för att se om kommunen uppnått ”God ekonomisk hushållning”. Kommunstyrelsen arbetsutskott kallar till en bokslutsberedning i början/mitten på februari. Till sammanträdet är kommunstyrelsen och nämndernas presidium samt förvaltningschefer inbjudna där de får berätta om året som varit, viktiga händelser under året, avvikelser mot budget, framtiden, investeringsredovisning, uppföljning av nämndmål/verksamhetsmål/nyckeltal samt internkontroll. 16 Tillgångar, skulder och eget kapital Kommunens skulder, tillgångar och eget kapital ska hanteras i enlighet med god kommunal redovisningssed. Med god kommunal redovisningssed avses Kommunallagen, Lagen om kommunal bokföring och redovisning, Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer samt andra tillämpliga lagar och regler. Kommunfullmäktige har beslutat om finanspolicy där riktlinjer för likviditetshantering och skuldförvaltning framgår. Anläggningstillgångar ska underhållas så att kapitalförstöring inte sker. För att bibehålla värdet på kommunens anläggningstillgångar tillförs varje år ett reinvesteringsutrymme motsvarande föregående års avskrivningar. Kommunens inventarier bokförda som investering finns i kommunens anläggningsreskontra. För varje objekt finns uppgifter om inköpsdatum, inköpspris och till vilken förvaltning inköpet är gjort. Förteckning över kommunens konstverk finns i en databas som utsedd person har behörighet att hantera och uppdatera. 17 Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar årligen om taxe- och avgiftssättningen i kommunen. Kommunfullmäktige kan under vissa omständigheter delegera till nämnd eller styrelse att enligt kommunfullmäktiges anvisningar besluta om taxor och avgifter för respektive taxe- eller avgiftsfinansierad verksamhet. Ny avgiftsfinansiering av verksamheter beslutas alltid av kommunfullmäktige. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 67 Policy för investeringar Diarienummer KST 2026/316 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar ’Policy för investeringar’ i enlighet med bilaga till protokollet. Sammanfattning av ärendet I det nuvarande dokumentet ’Regler och principer för ekonomistyrning’ finns många riktlinjer för investeringar. Då avsnittet om investeringar är relativt stort samtidigt som det behöver förtydligas så är bedömningen att det finns behov av att ha riktlinjer som rör investeringar i ett eget dokument. Den information som gäller investeringar är därför inte med i `Policy för ekonomistyrning’ utan finns nu i det nya dokumentet ’Policy för investeringar’. Policyn fastställer hur investeringar ska hanteras inom Torsby kommun. Dokumentet tydliggör hur redovisningen av investeringar ska ske, kvalitetssäkrar arbetsmoment i processen och säkerställer genomarbetade beslutsunderlag. Syftet med policyn är också att följa god redovisningssed för kommunal verksamhet. Det föreslagna dokumentets grundläggande syfte är precis som det nuvarande dokument, att skapa effektivitet i kommunens ekonomiska planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Följande delar är uppdaterat eller nytt i förslaget till ’Policy för investeringar’ jämfört med dokumentet ’Regler och principer för ekonomistyrning’: Avsnittet om verksamhetsanpassningar är nytt och beskriver hur det går till när verksamheten önskar att göra ändringar i den fastighet som de hyr. Avsnitt om internräntan är uppdaterat så att internräntan ska baseras på kommunens egen bedömda upplåningskostnader i stället för en uppskattning från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Det beskriver även hur internräntekostnaden för kommunens VA-verksamhet justeras i årsbokslutet så den faktiska kostnaden belastar VA-kollektivet. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Under avsnittet om nyinvesteringar har investeringsplanen lagts till för att beskriva kommunens finansiella planering. Handlingar i ärendet Regler och principer Ekonomistyrning KF 2021-12-13 Föreslag till Policy för investeringar Tjänsteskrivelse av ekonomichef Marianne O’Hare, 2026-05-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 107 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 125 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder och kommunstyrelsen Datum 2026-06-22 Antal sidor 12 Policy för investeringar 2 Styrdokument Dokumenttyp Policy Diarienummer KST 2026/316 Dokumentansvarig Ekonomichef Gäller för Torsby kommun Giltighetstid Från och med 2026-06-22 Antagen av, datum och § Kommunfullmäktige, 2026-06-22 § 67 3 Innehållsförteckning 4 Syfte Policy för investeringar beslutas av kommunfullmäktige. Policyn fastställer hur investeringar ska hanteras inom Torsby kommun. Dokumentet tydliggör hur redovisningen av investeringar ska ske, kvalitetssäkrar arbetsmoment i processen och säkerställer genomarbetade beslutsunderlag. Syftet med policyn är även att följa god redovisningssed för kommunal verksamhet som utgår från kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning, Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer samt andra tillämpliga lagar och regler. 5 Investering Med en investering menas en anläggningstillgång, alltså en tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller längre innehav i verksamheten. En utgift ska bokföras som en investering och anläggningstillgång i kommunens balansräkning om följande kriterier är uppfyllda: • Den är avsedd för stadigvarande bruk. • Nyttjandeperioden beräknas till minst tre år. • Det totala beloppet överstiger ett prisbasbelopp. För anskaffningar bestående av flera inventarier bör det undersökas om det är en investering. Om det sammanlagda anskaffningsvärdet överstiger ett prisbasbelopp och inventarierna har ett naturligt samband kan de hanteras som investering. Detsamma kan gälla för en anskaffning som anses vara ett led i en större inventarieinvestering. Kostnader för reparationer som inte förlänger livslängden eller ökar kapaciteten på en tillgång, ska kostnadsföras även om beloppet överstiger ett prisbasbelopp, till exempel ommålning av en fasad eller akut lagning av en vattenläcka i tak. Nedlagda kostnader för en projektering som inte leder till en kommande investering ska kostnadsföras. Verksamhetsanpassningar Som undantag från den generella beloppsgränsen i avsnitt 2 gäller följande för verksamhetsanpassningar av lokaler. Lokalanpassningar på verksamhetens beställning som har en utgift (kostnad) upp till två prisbasbelopp redovisas som driftkostnad på den beställande verksamheten. Detta gäller oavsett om kommunen äger eller hyr lokalen. Anpassningar som har en utgift på mer än två prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång och kräver ett investeringsanslag. Investeringsanslaget ska fastighetsförvaltningen ha i sin investeringsbudget och gäller för alla nämnder. Om det överskrider den budget som finns för verksamhetsanpassningar behöver fastighetsförvaltningen äska om ytterligare investeringsmedel för anpassningen. Projekteringskostnader innan projektet är beslutat ska kostnadsföras på den beställande nämnden. Den årliga kapitalkostnaden påförs hyran till den verksamhet som beställt verksamhetsanpassningen. 6 Fastigheter, anläggningar och gator Anskaffningsvärde Huvudregeln vid värdering av anläggningstillgångar i bokföringen är att de vid förvärvstillfället tas upp till anskaffningsvärdet, det vill säga utgiften för anskaffandet och/eller tillverkningen av tillgången. I anskaffningsvärdet ska ingå samtliga utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet och/eller tillverkningen. En schablonkostnad för lön för den personal som arbetar med att utveckla och iordningsställa anläggningstillgångar ska tas med i anskaffningsvärdet. Dock får endast löneutgift för den nedlagda arbetstiden tas med. Markinköp är alltid en investering oavsett anskaffningsvärdet och skrivs inte av. Komponentredovisning En anläggningstillgång ska delas upp i komponenter om nyttjandetiden väsentligt skiljer sig åt mellan de olika komponenterna. Syftet med komponentredovisning är att fördela kostnaden utifrån komponentens nyttjandeperiod vilket då ska spegla den faktiska resursförbrukningen. Respektive komponent ska skrivas av separat. Utgångspunkten vid indelning av anläggningstillgångar i komponenter är att väga arbetsinsatsen mot väsentlighet och nytta. En komponent ska vara relativt stor i relation till den totala investeringen och ha en nyttjandetid som skiljer sig från övriga delar av investeringen. Kostnader som inte kan hänföras till någon betydande komponent, kan hanteras genom en restpost/övrig komponent. Återanskaffning/utbyte av komponent redovisas som en investering. Eventuellt restvärde på utbytt komponent kostnadsförs vid utrangering. Vid reinvestering på äldre anläggning ska en ny anläggningstillgång med specifik nyttjandetid läggas upp. Om den utbytta delen av en komponent utgör väsentlig del av komponenten samt förlänger livslängden eller ökar kapaciteten ska den räknas som en investering. Om komponenten enbart delvis är utbytt (till exempel en fasadsida av fyra) ska del av komponenten utrangeras och ny investering göras. Detaljerade anvisningar för komponentindelning framgår av dokumentet ’Komponentavskrivning – Information och anvisningar’. 7 Kapitaltjänstkostnader Varje investering genererar kapitaltjänstkostnader (avskrivning och internränta). Kapitaltjänstkostnaderna belastar verksamheten som äger tillgången. Avskrivningar och avskrivningstider Anläggningstillgångar som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med en värdeminskning (avskrivning). Avskrivningar fördelas över tillgångens beräknade nyttjandetid. För mark som är obebyggd sker ingen avskrivning då mark förutsätts ha en obegränsad livslängd och ett bestående värde. Kommunen tillämpar den nominella metoden för beräkning av kapitaltjänstkostnader. Det innebär att avskrivning beräknas utifrån anskaffningsvärde och tillgångens bedömda nyttjandetid. Avskrivningstider sätts utifrån SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) vägledning och kommunens egna bedömningar. Vid komponentavskrivning bör avskrivningstider där det är möjligt kopplas till de bedömningar som görs i berörd underhållsplan. Avskrivningar påbörjas tre gånger per år: i januari, maj och september. Internränta Den procentuella nivån på internräntan bygger på kommunens egna bedömda upplåningskostnader. Internräntan för kommande år beslutas i samband med budgetprocessen. Internräntan beräknas på investeringens bokförda värde. Internräntekostnad för kommunens VA-verksamhet justeras i årsbokslutet så att den speglar kommunens faktiska låneränta för året. 8 Värdejusteringar Försäljning När en investering sälja ska den inte längre redovisas som en tillgång. Vinst eller förlust redovisas som mellanskillnaden mellan bokfört värde och försäljningsbeloppet. Nedskrivning Nedskrivning gör i två steg. Först bedöms om det finns skäl att ifrågasätta tillgångens värde (steg 1). Exempel på sådana skäl är: • Att tillgången inte längre används och beslut om avveckling har fattats. • Att tekniska eller legala förändringar gör att tillgången inte kan användas för sitt ursprungliga ändamål. • Att fysiska skador väsentligt försämrat tillgångens funktion. Om minst ett sådant skäl föreligger, beräknas vad kommunen som bäst skulle kunna få ut av tillgången, det så kallade återvinningsvärdet (steg 2) Om det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet ska skillnaden skrivas ned och kostnadsföras i resultaträkningen. Justering av avskrivningar Om en ny bedömning av nyttjandetiden väsentligt avviker från tidigare bedömningar ska avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder justeras. Utrangering När en investering tas ur bruk ska den inte längre redovisas som en tillgång. Eventuellt restvärde ska kostnadsföras. 9 Reinvestering Budgetansvarig för respektive verksamhet ska tilldelas ett investeringsutrymme motsvarande föregående års avskrivningar. Det ska användas för att underhålla kommunens befintliga tillgångar, bibehålla det ekonomiska värdet och säkerställa att tillgångarna är i gott skick. Principen innebär att nya investeringar årligen görs i samma takt som befintliga tillgångar förslits. Fördelningen av de tillförda medlen inom varje verksamhet avgörs av budgetansvarig, som även har möjlighet att under året omfördela medel efter behov. Reinvesteringsmedel tilldelas årligen. Utrymme som inte har utnyttjats under året överförs till kommande års investeringsutrymme. På samma sätt minskar ett underskott kommande års utrymme. Rapportering om hur de tillförda medlen har förbrukats sker i samband med delårsuppföljning, delårsbokslut och årsbokslut. 10 Nyinvesteringar Investeringar som inte ryms inom reinvesteringsutrymmet beslutas löpande. Investeringar som finansieras av eget kapital (årets resultat) beslutas av kommunstyrelsen. Investeringar som helt eller delvis ska finansieras med upplåning, eller som har strategisk betydelse för kommunen, beslutas av kommunfullmäktige. Skattefinansierad verksamhet Vid beslut om nyinvesteringar ska stipuleras hur finansiering görs för tillkommande driftkostnader. Analys behöver finnas av hur eventuell ökad kostnad påverkar, det kan vara internhyran för en verksamhet eller en ökad kapitaltjänstkostnad som inte täcks av internhyra. När investeringen är färdigställd och aktiverad tas beslut om nivå på ersättning för kapitaltjänstkostnad eller för en ökad internhyra. Affärsverksamhet Vid beslut om nyinvesteringar ska stipuleras hur finansiering görs för tillkommande driftkostnader. Analys behöver finnas om eventuell ökad kostnad ryms inom affärsverksamheten, det vill säga kan täckas av taxor och avgifter. Beräkning av taxor och avgifter görs för att möta kostnaden när investeringen är färdigställd och aktiverad. Investeringsplan Ekonomiavdelningen sammanställer en central investeringsplan som ska innehålla alla kända investeringsprojekt samt ett uppskattat belopp per år. Det uppskattade beloppet används för att ge en uppfattning om projektets storlek och avsätta utrymme i den finansiella planeringen. Faktisk budget fastställs i investeringsbeslutet. Investeringsplanen är dessutom ett underlag för att på längre sikt kunna bedöma nivå på låneskuld och vilken nivå på resultat som behövs för att finansiera investeringarna med minst 50 % av egna medel. Kostnader som påverkas i driftredovisningen är kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) och externa räntekostnader. 11 Pågående nyanläggningar Investeringar som sträcker sig över flera perioder redovisas som pågående nyanläggningar tills dess att tillgången är färdigställd och tas i bruk. Aktivering sker först när tillgången är i sådant skick att den kan användas för sitt avsedda ändamål. Avskrivning påbörjas vid närmast följande avskrivningstillfälle efter aktivering. Under byggtiden ska nedlagda utgifter löpande bokföras på investeringsprojektet. 12 Finansiell leasing Leasingavtal ska klassificeras som antingen finansiell eller operationell leasing. Ett finansiellt leasingavtal föreligger när de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförs till leasingtagaren. Finansiella leasingavtal ska redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av enligt samma principer som övriga anläggningstillgångar. Operationella leasingavtal kostnadsförs löpande. Bedömning av leasingavtalets klassificering görs av ekonomiavdelningen. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 68 Bostadsförsörjningsprogrammet 2027- 2030 Diarienummer KST 2026/220 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar Bostadsförsörjningsprogrammet för 2027–2030. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar måste alla kommuner ha riktlinjer eller en handlingsplan för bostadsförsörjning. När det nuvarande bostadsförsörjningsprogrammet (2023–2026) togs fram gjordes ett gediget arbete med bland annat enkäter och workshops. Med anledning av detta bedömer Torsby kommun att bostadsförsörjningsprogrammet som antogs 2022 fortsatt är aktuellt och att det för perioden 2027-2030 räcker med en revidering av programmet. Innan valet 2030 tas ett omtag och en handlingsplan för bostadsförsörjning inför nästkommande period tas då upp för beslut i kommunfullmäktige. I bostadsförsörjningsprogrammet för perioden 2027-2030 har enstaka redaktionella ändringar gjorts, stavfel rättats till samt viss statistik och siffror uppdaterats. Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram ger en samlad bild av nuvarande och framtida bostadsläge i kommunen. Programmet syftar till att skapa en fortsatt hållbar utveckling av bostadsförsörjningen i kommunen och ska vara vägledande vid planläggning och bygglovsärenden. Målsättning Utifrån beslutade nationella, regionala och kommunala mål och visioner har ett övergripande och tre underliggande mål med bostadsförsörjningen tagits fram. Kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen är: ”Torsby kommun ska vara en tillgänglig kommun med attraktiva Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare livsmiljöer och hållbar livskvalité i livets olika skeden.” De underliggande målen är att det i Torsby kommun ska finnas:  Ett brett utbud av bostäder i attraktiva lägen med närhet till service, naturmiljö och kulturupplevelser.  Varierande boendemiljöer och upplåtelseformer för livets olika skeden.  Trygga boendemiljöer som skapar förutsättningar för god hälsa. För att nå målen bedömer kommunen att det är viktigt att arbeta strategiskt med till exempel översikts- och detaljplanering samt med mark och exploatering. Det är även viktigt att ha ett nära samarbete med det kommunala bostadsbolaget, grannkommuner och övriga aktörer. För att möta det framtida bostadsbehovet bedöms det behöva tillkomma 55 lägenheter per år de kommande fyra åren. Tillkommande bostäder bör vara av varierande bostadsform (småhus, flerbostadshus och speciallägenheter) samt av olika upplåtelseformer. Handlingar i ärendet Bostadsförsörjningsprogrammet 2027–2030 Bilagor till Bostadsförsörjningsprogrammet Tjänsteskrivelse av samhällsplanerare Sara Johansson, 2026-03-31 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 78 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 129 Beslutet skickas till Samhällsplanerare Sara Johansson Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 69 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Diarienummer KST 2026/292 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar bestämmelser om omställning och pensioner för förtroendevalda (OPF KR 26). 2. Bestämmelserna träder i kraft den 15 oktober 2026. Sammanfattning av ärendet Den 19 december 2025 antog styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR 26). Regelverket är avsett att tillämpas för politiska uppdrag som tillträds efter valet 2026 och träder i kraft först efter beslut i kommunfullmäktige. Det innebär att förtroendevalda som avslutar sina uppdrag i samband med valet 2026 fortsatt omfattas av OPF-KR 25 i nuvarande lydelse, inklusive eventuella rättigheter till omställningsstöd efter uppdragets upphörande. OPF-KR 26 ska tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2026, under förutsättning att deras första politiska uppdrag tillträddes efter valet 2014 eller senare. De huvudsakliga förändringarna i OPF-KR 26 avser i första hand samordningen av omställningsstöd med andra inkomster. Omställningsstödet ska samordnas med all förvärvsinkomst och annan inkomst redan från och med det första året med omställningsstöd. Detta innebär en förändring jämfört med nuvarande bestämmelser, där det första året med ekonomiskt omställningsstöd är samordningsfritt. Även en ny bestämmelse införs som innebär att rätt till omställningsstöd inte finns vid fängelsedom om två år eller mer. Vidare tydliggörs att tid hos annan uppdragsgivare kan räknas in i kvalifikationstiden för omställningsstöd. Inom pensionsområdet införs bland annat en beloppsgräns som innebär att pension inte betalas ut om årsbeloppet understiger 250 kronor. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Möjlighet till kortare utbetalningstid införs, med en minsta utbetalningstid om tio år. Den tidigaste uttagsåldern fastställs till 62 år och automatisk utbetalning ska påbörjas vid 70 års ålder. Beskrivning av ärendet Sedan 2014 har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) haft ett gemensamt regelverk för omställningsstöd och pension för förtroendevalda, benämnt OPF. En grundläggande utgångspunkt för regelverket är att underlätta för förtroendevalda att kunna förena sitt politiska uppdrag med ett yrkesliv. Bestämmelserna har därför, i den utsträckning det är möjligt, anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. OPF-KR 26 är utformat för att tillämpas lokalt och kräver ett beslut i varje enskild kommun eller region för att bli gällande. Den 19 december 2025 beslutade styrelsen för SKR att anta nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Regelverket är avsett att tillämpas för uppdrag som tillträds efter valet 2026. Det innebär att förtroendevalda som avslutar sina uppdrag i samband med valet 2026 fortsatt omfattas av OPF-KR 25 i dess nuvarande lydelse. OPF-KR 26 ska tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett eller flera uppdrag, i Torsby kommun, efter valet 2026, under förutsättning att deras första politiska uppdrag tillträddes efter valet 2014 eller senare. SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande tidigast den 15 oktober 2026. Datumet har valts för att sammanfalla med början av en ny mandatperiod, och syftar till att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod samt att skapa förutsägbarhet och likvärdiga förutsättningar för de förtroendevalda. Bestämmelserna i OPF-KR 26 syftar, liksom tidigare regelverk, till att underlätta för förtroendevalda att kombinera sitt politiska uppdrag med arbetslivet och är i möjligaste mån anpassade till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommunsektorn. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Att inneha ett förtroendeuppdrag innebär särskilda förutsättningar. Ett politiskt uppdrag är inte en anställning, och den förtroendevalde är därmed inte anställd av kommunen. Förtroendevalda omfattas därför inte av den arbetsrättsliga lagstiftning som reglerar exempelvis semester, arbetstid, anställningsskydd eller tjänstepension. Mot denna bakgrund är det rimligt att den som lämnar ett förtroendeuppdrag erbjuds stöd i omställningen tillbaka till arbetslivet. Eftersom förtroendevalda har olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar är det viktigt att det finns ändamålsenliga och flexibla möjligheter till stöd och återgång. Omställningsbestämmelserna i OPF-KR 26 syftar till att främja en aktiv omställning genom riktade insatser och tidsbegränsade ekonomiska stöd. Målet är att stärka den enskildes möjligheter att utvecklas och gå vidare i sin yrkeskarriär efter avslutat uppdrag. I OPF-KR 26 justeras även samordningsreglerna för ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöden ska samordnas med all förvärvsinkomst och annan inkomst redan från och med det första året med omställningsstöd. Vidare införs bestämmelser som ger fullmäktige möjlighet att besluta om att omställningsstöd inte ska utbetalas. Kommunfullmäktige får besluta att en förtroendevald inte ska beviljas aktiva omställningsinsatser eller ekonomiskt omställningsstöd om den förtroendevalde har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa, och domen har vunnit laga kraft. Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna för förtroendevalda inom kommunsektorn klassificeras inte som tjänstepensionsförsäkring, eftersom det inte förekommer något anställningsförhållande mellan kommunen och den förtroendevalde. De förmåner som regleras i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar innehållet i tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, och regelverkets struktur är uppbyggd i linje med detta avtal. Intjänandet till den Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare avgiftsbestämda pensionsbehållningen baseras på en livsinkomstprincip kopplad till det politiska uppdraget. Det finns ingen nedre åldersgräns för att omfattas av pensionsbestämmelserna. Däremot gäller bestämmelserna inte för förtroendevalda som tillträder ett uppdrag efter den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS). Tidigare revideringar av OPF Bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF) har genomgått flera revideringar sedan de först antogs 2014. Den första revideringen skedde i samband med att ett avsnitt om familjeskydd 2018 tillfördes. Den andra revideringen skedde under våren 2025 då pensionsavgifterna justerades från 4,5 procent till 6 procent. OPF-KR gäller inte kommunala bolag Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas inte av OPF-KR 26. Villkor för dem regleras istället genom aktiebolagslagen. Ekonomiska konsekvenser Införandet av OPF-KR 26 kan innebära förändrade ekonomiska konsekvenser jämfört med OPF-KR 25. En central skillnad är att ekonomiskt omställningsstöd enligt OPF-KR 26 ska samordnas med annan inkomst från första utbetalningen, vilket kan medföra att beloppen i vissa fall blir lägre och att kommunens kostnader därmed kan minska. Samtidigt påverkas den samlade kostnadsbilden av hur många förtroendevalda som beviljas ekonomiskt omställningsstöd under en mandatperiod, liksom av de enskildas inkomster och förutsättningar under omställningsperioden. Mot denna bakgrund är det i nuläget inte möjligt att ange några exakta ekonomiska konsekvenser. Handlingar i ärendet Avtal OPF-KL 2026 Tjänsteskrivelse av biträdande kommundirektör/HR-chef Anders Björck, Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 104 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Beslutet skickas till HR-avdelningen HR-chef/bitr kommundirektör Anders Björck Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 70 Delårsuppföljning per 2026-04-30 Diarienummer KST 2026/366 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar delårsuppföljningen per 30 april 2026. Sammanfattning av ärendet Nämnder och kommunstyrelsen har nu stämt av sina verksamheter i samband med delårsuppföljning per 30 april. En prognos har lämnats över hur verksamheterna kommer att klara tilldelad budget för innevarande år. Resultatet för rapportperioden uppgår till 0,2 mnkr vilket är 8,9 mnkr bättre än periodbudget. För helår prognostiseras ett resultat på 52 mnkr vilket är 8,5 mnkr bättre än budgeterat. För de olika delarna i driftsbudgeten lämnas följande redovisning per 30 april och helårsprognos. Driftnetto totalt för nämnder visar ett överskott på 0,5 mnkr och totalt prognostiseras ett underskott på 1,1 mnkr. Följande avvikelser finns på driftnettot:  Kommunfullmäktige redovisar för perioden ett överskott på närmare 0,3 mnkr. För helår prognostiseras ett utfall i nivå med budget.  Kommunstyrelsen redovisar för perioden ett överskott på 2,7 mnkr mot periodbudget. Överskott eller utfall nära budget redovisas på de flesta avdelningar. Underskott redovisas på fastighetsförsäljning som därmed dämpar överskottet. För helår prognostiseras ett överskott på 1,3 mnkr som kan härledas till ett prognostiserat överskott på 2 mnkr för skogsförvaltningen och ett underskott på fastighetsförsäljning på 0,7 mnkr.  Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt för perioden ett mindre överskott nära budget. Inom nämnden finns både negativa och positiva avvikelser. Positiv avvikelse på 0,7 mnkr finns inom grundskolan medan negativa avvikelser redovisas på förskolan med 0,4 mnkr och gymnasieskolan med 0,2 mnkr. Kulturskola och Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare förvaltningsövergripande redovisar resultat nära budget. Helårsprognos i nivå med budget.  Socialnämnden redovisar ett underskott på 3,4 mnkr för perioden. Avvikelse återfinns inom vård och omsorg med -1,6 mnkr och inom individ- och familjeomsorg med -1,8 mnkr. Funktionsstöd och förvaltningsövergripande redovisar utfall nära budget. Prognos för helår är ett underskott på 2,4 mnkr som kan härledas till individ- och familjeomsorg.  Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar för perioden ett resultat som är 0,4 mnkr bättre än budget. För helår prognostiseras ett resultat i nivå med budget.  Valnämnden redovisar för perioden ett överskott på 0,4 mnkr. Helårsprognos i nivå med budget.  Överförmyndarnämnden redovisar för perioden ett överskott på 0,1 mnkr och för helår ett utfall i nivå med budget. Till driftnettot läggs övergripande kostnader som då sammantaget redovisas under verksamhetens nettokostnader. För perioden redovisas ett underskott på 0,4 mnkr och för helår prognostiseras ett underskott på närmare 1,8 mnkr. Följande avvikelser redovisas:  För kapitalkostnader och avskrivningar sammanräknat redovisas för perioden ett mindre underskott på närmare 0,1 mnkr och för helår prognostiseras ett utfall nära budget.  Det finns också budgeterade nedskrivningar som ännu inte har behövt användas, men för helår prognostiseras ett utfall i nivå med budget.  För finansiell leasing görs en avstämning centralt på finansförvaltningen som för perioden redovisar ett underskott på 0,2 mnkr. För helår prognostiseras ett utfall på -650 tkr vilket också är det underskott som prognostiseras då inte någon budget finns för detta. Inför 2027 och fortsatt är budget föreslaget.  Pensionskostnader för perioden är 2,5 mnkr högre än budgeterat men kommer att jämnas ut på helår och redovisas i nivå med budget. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare För skatter och bidrag inklusive finansnetto redovisas för perioden ett överskott på 8,9 mnkr och för helår prognostiseras ett överskott på 8,5 mnkr. Följande avvikelser redovisas:  För skatteintäkter redovisas ett överskott på 0,3 mnkr. För helår prognostiseras ett underskott på 8 mnkr. Preliminär slutavräkning för år 2025 är -1,5 mnkr och för år 2026 -7,2 mnkr, det har medtagits i prognosen med noteringen att det är preliminärt.  För generella statsbidrag och utjämning redovisas ett utfall för perioden som är 4,5 mnkr bättre än budget. Överskott beror på ett generellt bidrag på 1,1 mnkr avseende vindkrafts stöd som inte var budgeterat, att befolkningsförändringen var bättre än vad som låg till grund för beräkningen samt att nya intäktsprognoser kommit efter att beslut togs om budget för 2026. Helårsprognosen är ett överskott på 11,3 mnkr mot budget inkluderat vindkrafts stöd.  För kommunal fastighetsavgift och LSS redovisas mindre överskott nära budget. För helår prognostiseras ett överskott på totalt 0,4 mnkr.  Finansnettot för perioden är 4,4 mnkr bättre än budget och bidrar till ett resultat som är bättre än budget för perioden. Finansiella kostnader för helår prognostiseras till 16 mnkr, vilket är 5,7 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror på att inte lån har behövt tas i samma utsträckning som förväntats på grund av bra resultat samt att investeringar har senarelagts. På finansiella intäkter prognostiseras ett överskott på 0,9 mnkr som kan härledas till att både överskottsmedel från Kommuninvest och ränteintäkter som prognostiseras blir högre än budget. Sammantaget är finansnettot helårsprognos ett överskott på 6,6 mnkr. Handlingar i ärendet Delårsuppföljning 2026-04-30 Finansrapport 2026-04-30 Delårsuppföljning verksamheternas berättelse Torsby kommun 2026-04-30 Delårsuppföljning verksamheternas berättelse kommunstyrelsen 2026-04- 30 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Tjänsteskrivelse av controller Inger Thörngren, 2026-05-26 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 128 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 71 Budget 2026-2028 revidering Diarienummer KST 2025/261 Kommunfullmäktiges beslut 1. Uppdatering av finansiella kostnader har gjorts enligt senaste beräkningen. 2. Med ovan beslutade justeringar blir budget för 2026 enligt nedan tabell. 2026 Kommunfullmäktige -2 280 Kommunstyrelsen -154 420 Barn- och utbildningsnämnden -325 720 Socialnämnden -400 050 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden -24 455 Valnämnden -450 Överförmyndarnämnden -2 700 Summa driftnetto -910 075 Avskrivningar -58 535 Nedskrivningar -5 500 Pensionsutbetalningar -27 000 Kapitalkostnader 85 387 VERKSAMHETSNETTO -915 723 Skatteintäkter 607 690 Generella stb och utjämning 307 730 Kommunal fastighetsavgift 41 900 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare LSS-utjämning 21 415 Finansiella intäkter 2 200 Finansiella kostnader -16 000 INTÄKTER 964 935 FÖRÄNDRING EGET KAPITAL 49 212 5,1 % Reservation Pia Sohl Hansson (KD), Sture Lindqvist (KD), Ambjörn Hagström (Nvk) reserverar sig mot beslutet. Karin Täppers (C), Dag Nyström (C), Bengt Enneby (C) lämnar följande reservation: "Vi reserverar oss mot beslutet att inte ta upp centerpartiets tilläggsyrkande till behandling. Vi menar att yrkandet låg inom ramen för det beredda ärendet om ändringsbudget, var skriftligt, finansierat och hade tydlig resultatpåverkan. Fullmäktige borde därför ha prövat yrkandet i sak." Daniel Eriksson (M), Mikael Löfvenholm (M), Lillemor Wass Ronge (M), Tommy Persson (M), Mikael Persson (M) lämnar följande reservation: "(M) finner det olyckligt att inte centerns budgetförslag togs upp till behandling, och ställer sig frågande till om fullmäktige verkligen kan rösta om huruvida ett förslag får föras fram eller inte". Protokollsanteckning Karin Täppers (C): Centerpartiet har lagt ett skriftligt tilläggsyrkande i ärendet om nämndens budget men fullmäktige beslutar att inte ta upp yrkandet till behandling. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av kommunstyrelsen har en uppdatering av budgeten för 2026 gjorts. Enligt senaste beräkningen kommer den finansiella kostnaden för 2026 vara 16 000 tkr, budgeten är på 21 700 kr. Att den finansiella kostnaden bedöms lägre beror på att lån inte har behövts tas i samma Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare omfattning under 2025 på grund av bra resultat samt att vissa investeringar har senarelagts. Budgeten för finansiella kostnader föreslås ändras från 21 700 tkr till 16 000 tkr för 2026. Förändringen innebär en resultatförbättring med 5 700 tkr för 2026. Förslag till beslut gäller enbart för 2026. Kommunfullmäktige ajournerar sig 19.20-19.35. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av ekonomichef Marianne O´Hare, 2026-06-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 § 98 Kommunstyrelsen 2026-06-15 § 109 Yrkande Peter Jonsson (S), Susanne Sätterlund (SD): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Karin Täppers (C): Centerpartiet lämnar ett tilläggsyrkande om att socialnämnden tillförs ett tillfälligt tilläggsanslag för 2026 om 2,5 miljoner kronor och barn- och utbildningsnämnden ett tillfälligt tilläggsanslag om 2 miljoner kronor och att respektive nämnd själva får disponera medlen inom sitt ansvarsområde utifrån de prioriteringar nämnden bedömer som mest angelägna under 2026. Tilläggsanslagen finansieras genom det förbättrade resultatet i den reviderade budgeten för 2026. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om förslagspunkt 1 och 2 kan behandlas för sig och frågan om tilläggsyrkandet för sig, vilket kommunfullmäktige beslutar. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag punkterna 1 och 2. Ordförande ställer frågan om tilläggsyrkandet ska behandlas i dag eller om det ska avslås. Votering begärs. Ordförande ställer frågan om detta kan göras genom en försöksvotering med handuppräckning vilket kommunfullmäktige beslutar. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Försöksvotering genomförs och ordförande finner att tilläggsyrkandet ska avslås. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 72 Extra personalsatsning för månadsanställd baspersonal inom hemtjänst, särskilda boenden och funktionsstöd Diarienummer KST 2026/306 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja socialnämnden 2 350 tkr för 2026 för att betala ut en sommarbonus till personal. Bonusen finansieras genom årets resultat. Reservation Karin Täppers (C), Dag Nyström (C), Bengt Enneby (C), Pia Sohl Hansson (KD), Sture Lindqvist (KD) reserverar sig mot beslutet. Daniel Eriksson (M), Lillemor Wass Ronge (M), Mikael Löfvenholm (M), Mikael Persson (M) och Tommy Persson (M) lämnar följande reservation: "(M) anser att alla löner skall sättas av arbetsmarknadens parter och att kommunens resurser kan användas effektivare." Jäv Adam Passin (S) och Zenitha Bäck (S) deltar inte i handläggningen eller beslutet i ärendet på grund av jäv. Sammanfattning av ärendet Under senare tid har baspersonalen inom hemtjänst, särskilda boenden och funktionsstöd upplevt åtgärder som, trots att de på sikt är ämnade att leda till att bibehålla eller förbättra arbetsmiljön, har fått konsekvenser som många upplevt har påverkat arbetsmiljön negativt. På grund av bristande vikarietillgång inför sommaren har socialförvaltningen med kort varsel beslutat om att gå från två till tre fasta semesterperioder, vilket förlängt den period som personalen får sin sommarsemester och lett till att semesterplaneringar behövts göras om. Antalet medarbetare som ingår i de arbetsgrupper som fått göra om sin semesterplanering och gå över till tre semesterperioder beräknas till cirka Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare 415 stycken. En sommarbonus på 4 000 kronor i bruttolön/berörd medarbetare leder till en totalkostnad på 2 350 tkr inklusive PO-kostnader. Då socialnämnden i delårsredovisningen för första tertialen 2026 har ett prognosticerat underskott på 2 400 tkr, trots påbörjade och planerade sparåtgärder, finns ingen möjlighet att finansiera denna satsning inom socialnämndens budget. Därigenom tillskriver nämnden istället kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige med en begäran om att finansiera förslaget. Föreslagen sommarbonus ska ses som en engångsåtgärd detta år kopplat till det korta varsel som uppstått och ämnas inte utbetalas kommande år, oavsett antal semesterperioder. Kommunfullmäktige beslutade 2026-06-22 § 71 att revidera budgeten för 2026. Handlingar i ärendet Socialnämnden 2026-04-14 § 45 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 109 Socialnämnden 2026-06-02 § 77 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-08 § 86 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 112 Kommunstyrelsen 2026-06-15 § 109 Kommunfullmäktige 2026-06-22 § 71 Yrkande Peter Jonsson (S), Susanne Sätterlund (SD), Tommy Olsson (S), Annika Kollfelt (DO!T): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Daniel Eriksson (M): Yrkar på avslag till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner genom försöksvotering med handuppräckning att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Beslutet skickas till Socialnämnden Ekonomiavdelningen HR-avdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 73 Utdebitering 2027 Diarienummer KST 2026/318 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige fastställer oförändrad utdebitering för 2027 till 22:02 Sammanfattning av ärendet Kommunen ska årligen fastställa utdebitering för kommande år. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av controller Inger Thörngren, 2026-05-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-19 § 84 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 126 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 74 Budget 2027-2029 Diarienummer KST 2026/6 Kommunfullmäktiges beslut 1. Befolkningsutvecklingen beräknas bli -100 personer per år under budgetperioden 2027-2029. 2. Sveriges kommuner och regioners prognos av skatter och bidrag ligger till grund för beräkningen av intäkterna i budget 2027–2029. En uppdatering av intäkterna har gjorts enligt senaste prognos från SKR (cirk 26:18, 2026-04-29). 3. Parametrar enligt kommunstyrelsens antagna budgetanvisningar KS 25 § 2026-02-09 fastställs för 2027. 4. Budget för finansiella kostnader kvarstår som tidigare för 2027 med 23 mnkr, för 2028 med 27 mnkr och för 2029 läggs en budget på 27 mnkr. 5. Uppdatering av kapitalkostnader och avskrivningar har gjorts enligt senaste beräkning. 6. Investeringsramen för 2027 bestäms till värdet av och finansieras genom avskrivningar plus resultat. Nyinvesteringar där nyupplåning krävs eller investeringar som är av väsentlig betydelse för kommunen beslutas av kommunfullmäktige. 7. För att uppnå god ekonomisk hushållning beslutar Torsby kommun om följande finansiella mål för 2027:  Torsby kommun ska redovisa ett resultat på minst 4 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnettot.  Årets resultat ska uppgå till minst 25 % av kommunens investeringar för året (självfinansiering).  Kommunens soliditet i balansräkningen ska uppgå till minst 35 %.  Kommunen ska årligen göra avbetalningar om minst 1 mnkr av pensionsskulden. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare 8. För att uppnå god ekonomisk hushållning på verksamhetsmålen mäts måluppfyllelsen på kommunfullmäktiges inriktningsmål. 9. Om utrymme finns ska en avbetalning av pensionsskulden om minst 1 mnkr och max 5 mnkr göras innan årets slut, vilket verkställs av ekonomichefen. 10. För 2027 tillförs en budget på 300 tkr för nedskrivningar. 11. För 2027 och fortsatt läggs en budget på 650 tkr för finansiell leasing som hanteras på finansförvaltningen. 12. Barn- och utbildningsnämnden tilldelas 10 630 tkr för 2027 och fortsatt, varav 7 630 tkr avser kompensation för pris- och löneökningar och 3 000 tkr för ökad hyreskostnad på Kvistbergsskolan. 13. Socialnämnden tilldelas 11 500 tkr för 2027 och fortsatt som avser kompensation för pris- och löneökningar. 14. Kommunstyrelsen tilldelas 12 445 tkr för 2027 och fortsatt, varav 4 020 tkr avser kompensation för pris- och löneökningar, 6 000 tkr avser hyra för badhuset, 2 225 tkr för redan beslutade kapitalkostnader och 200 tkr för satsning på äldre. 15. Kommunstyrelsen tilldelas 5 000 tkr för 2027 för införande av kommunövergripande HR-system och ekonomisystem. 16. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden tilldelas 950 tkr för 2027 och fortsatt, varav 650 tkr för pris- och löneökningar och 300 tkr för övriga kostnadsökningar. 17. Överförmyndarnämnden tilldelas 430 tkr för 2027 och fortsatt, varav 40 tkr för pris- och löneökningar och 390 tkr för övriga kostnadsökningar. 18. Kommunfullmäktige tilldelas 50 tkr för 2027 och fortsatt för pris- och löneökningar. 19. På pensionsutbetalningar läggs 1 700 tkr för att kunna nå det finansiella målet om en avbetalning på pensionsskulden utanför balansräkningen. 20. Budget för 2027-2029 föreslås enligt nedan: Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare RESULTATBUDGET/PLAN 2027 2028 2029 Kommunfullmäktige -2 330 -2 330 -2 330 Kommunstyrelsen -171 165 -166 165 -166 165 Barn- och utbildningsnämnden -330 350 -330 350 -330 350 Socialnämnden -408 550 -408 550 -408 550 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden -25 405 -25 405 -25 405 Valnämnden -100 -100 -100 Överförmyndarnämnden -3 130 -3 130 -3 130 Summa driftnetto -941 030 -936 030 -936 030 Avskrivningar -61 935 -61 935 -61 935 Nedskrivningar -300 0 0 Finansiell leasing -650 -650 -650 Pensionsutbetalningar -28 700 -27 000 -27 000 Kapitalkostnader 91 387 91 387 91 387 VERKSAMHETSNETTO -941 228 -934 228 -934 228 Skatteintäkter 624 710 649 620 670 040 Generella stb och utjämning 322 260 325 080 327 020 Kommunal fastighetsavgift 42 605 42 605 42 605 LSS-utjämning 22 050 21 850 21 650 Finansiella intäkter 2 200 2 200 2 200 Finansiella kostnader -23 000 -27 000 -27 000 INTÄKTER 990 825 1 014 355 1 036 515 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare FÖRÄNDRING EGET KAPITAL 49 597 80 127 102 287 5,0% 7,9% 9,9% Reservation Bengt-Olof Nordahl (SD), Susanne Sätterlund (SD), Torbjörn Olsson (SD), Kenneth Persson (SD), Uno Jönsson (SD), Annika Kollfelt (DO!T), Ann- Christine Pollack (DO!T), Fredrik Nordén (DO!T), Hanni Andersson (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Befolkningsförändringen i en kommun har betydelse för hur kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämningar ska budgeteras Utifrån den befolkningsstatistik som tillhandahålls från SCB (statistiska centralbyrån) görs en bedömning hur stor befolkningen bedöms vara per den 1 november. Den 1 november varje år är ett avräkningsdatum för kommunerna. Utifrån hur kommunens befolkningsantal är vid detta datum så sätts nivån på både skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar. Enligt senaste befolkningsstatistik som räcker till och med 28 februari 2026 kan vi notera en befolkningsminskning mellan den 1.11.2025 och den 28.02.2026. Det visar en minskning med 37 personer. Då uppgifterna från SCB (statistiska centralbyrån) bara omfattar till och med februari så är det tidigt att omvärdera tidigare beslutad befolkningsminskning på 100 personer per år. Det föreslås att tidigare beslutad minskning med 100 personer per år kvarstår. I ekonomiavdelningens kalkyl som ligger till grund för dagens överläggningar har det därför använts en befolkningsminskning med 100 personer per år för perioden 2027-2029. En uppdatering av intäkterna för budgetperioden 2027–2029 har gjorts enligt senaste intäktsprognos (SKR cirkulär 26:18 2026-04-29). Sveriges Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare kommuner och regioners prognos av skatter och bidrag ligger till grund för beräkningen av intäkterna. Förutsättningar för beräkning av budget 2027–2029 föreslås enligt följande: Följande förutsättningar har tagits med i beräkningen när förslag till budget 2027-2029 har tagits fram. Befolkningsutvecklingen beräknas bli -100 personer per år under budgetperioden 2027-2029. Sveriges kommuner och regioners prognos av skatter och bidrag ligger till grund för beräkningen av intäkterna i budget 2027–2029. En uppdatering av intäkterna har gjorts enligt senaste prognos från SKR (cirk 26:18, 2025- 04-29). Budgetanvisningar inklusive förutsättningar Budgetanvisningar inklusive förutsättningar för 2027 beslutades i kommunstyrelsen 2026-02-09 § 25 Budget 2027-2029. Besluten har skickats till nämnder för kännedom samt att ekonomichef deltagit i nämndmöten för att beskriva budgetprocessen inklusive förutsättningarna. Fördelning av resurser Torsby kommun har en minskande befolkning och därmed ett minskande intäktsunderlag. Verksamheterna ska därför arbeta för att effektivisera, minska kostnader och öka externa intäkter innan de begär en ramökning. När en uppräkning behövs för att kunna upprätthålla verksamheten används följande parametrar PO (personalomkostnader): 41 % Löneökning: 2,5 % Övriga kostnader: 2 % Internränta: 2,9 % Kost: 2,5 % Internhyror: 3 % Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Övriga interna avgifter: Max 2 % men hänsyn ska tas till det faktiska kostnadsunderlaget Intäkterna baseras på beräkning. Kostnadsförändringar kan variera mellan olika områden beroende på kundunderlag och kostnadsnivå. Om en annan ökning eller minskning används inom något område bör detta anges i budgetunderlaget. Utökad verksamhet eller särskilda satsningar ska också specificeras i budgetunderlaget. Den procentuella ökningen för kosten och internhyran har beräknats utifrån procentsatserna för löneökning och internränta. För övriga kostnader används 2 %, med undantag för fjärrvärme där 4 % tillämpas. Investeringar och finansiella kostnader Budget för finansiella kostnader kvarstår som tidigare för 2027 med 23 mnkr, för 2028 med 27 mnkr och för 2029 läggs en budget på 27 mnkr. Det för att finansiera befintliga och planerade lån samt bedömd räntenivå. Investeringsramen för 2027 bestäms till värdet av och finansieras genom avskrivningar plus resultat. Nyinvesteringar där nyupplåning krävs eller investeringar som är av väsentlig betydelse för kommunen beslutas av kommunfullmäktige. Enligt beslut KF § 60 2025-06-23 tillförs en investeringsbudget för exploatering på 1 mnkr per år för 2026 och fortsatt. Finansiering sker inom eget kapital. Medlen gäller innevarande år och flyttas inte med. Exploateringsbudgeten hanteras inom kommunledningskansliet under kommunstyrelsen. Enligt beslut KF § 60 2025-06-23 tillförs en investeringsbudget för verksamhetsanpassningar på 1 mnkr per år för 2026 och fortsatt. Finansiering sker inom eget kapital. Medlen gäller innevarande år och flyttas inte med. Verksamhetsanpassningsbudgeten hanteras inom tekniska avdelningen under kommunstyrelsen. Uppdatering av kapitalkostnader och avskrivningar har gjorts enligt senaste beräkning. För 2027 och fortsatt görs en ökning per år av kapitalkostnaderna med 6 mnkr varav 3,4 mnkr avser avskrivning och 2,6 mnkr internränta. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Budget för kapitalkostnader och avskrivningar för kommande år kan vid behov uppdateras i slutet av året då ett mer detaljerat underlag finns för beräkning. Tidigare beslut har tagits i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som påverkar driftkostnaden för 2027. Dessa beslut kommer att redovisas så att budgetberedningen kan ta ställning och lämna förslag till budget för 2027- 2029 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Följande beslut på 8 425 tkr har lyfts i dagens budgetberedning som det tagits ställning till och som ingår i de förslag till beslut som lämnats:  Hyreskostnad ombyggnation badhus, KF 2024-05-20 § 68 (6 000 tkr)  Flytt av lågspänningsledning NOTE, KF 2023-02-27 § 9 (375 tkr)  Åtgärder vid Henrik Sörensens väg, KS 2025-01-13 § 13 (450 tkr)  Upprustning av gatubeslysning, KS 2025-05-05 § 67 (130 tkr)  Ventilation och kyldistribution skidtunneln STEG 2 (2229), KS 2023- 11-28 § 175 (400 tkr)  Ventilation och kyldistribution skidtunneln STEG 3 (2209), KS 2025- 09-15 § 123 (320 tkr)  Asfaltering av motionsspår i Valberget, KS 2023-03-06 § 48 (550 tkr)  Utökat verksamhetsstöd för 65+, KF 2026-02-23 § 8 (200 tkr) God ekonomisk hushållning För att uppnå god ekonomisk hushållning utifrån verksamhetsmål har Torsby kommun antagit Vision och mål 2040. Måluppfyllelsen på kommunfullmäktiges inriktningsmål mäts utifrån underliggande indikatorer och avgör om god ekonomisk hushållning uppnås för verksamheterna. Kommunens nämnder och kommunstyrelsen redovisar till budgetberedningen nämndmålen för 2027 på en översiktlig nivå som en del i att Torsby kommun ska nå god ekonomisk hushållning. De definitiva nämndmålen och indikatorerna ska vara fastställda senast i november och det tillsammans med beslutad budget beskriver hur kommunen kommer Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare att arbeta under planperioden utifrån tilldelade ramar för att uppnå god ekonomisk hushållning. Torsby kommuns finansiella mål för 2027 föreslås vara:  Torsby kommun ska redovisa ett resultat på minst 4 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnettot.  Årets resultat ska uppgå till minst 25 % av kommunens investeringar för året (självfinansiering).  Kommunens soliditet i balansräkningen ska uppgå till minst 35 %.  Kommunen ska årligen göra avbetalningar om minst 1 mnkr av pensionsskulden Pensionsskulden Kommunen har en pensionsskuld som redovisas utanför balansräkningen. För att minska framtida pensionsåtagande har Torsby kommun ett finansiellt mål om att göra årliga avbetalningar och därmed minska pensionsskulden. I samband med den slutliga årsavstämningen av pensionerna görs en bedömning av utrymme för avbetalning. Finns utrymme ska en avbetalning om minst 1 mnkr och max 5 mnkr göras innan årets slut. Budgetberedningen 2026-05-19 Inbjudna till budgetberedningen sammanträde 2026-05-19 var ordförande, vice ordförande, 2:e och 3:e vice ordförande och förvaltningschefer från barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, miljö-, bygg- och räddningsnämnden, överförmyndarnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Där fick de möjlighet att berätta om sina möjligheter och utmaningar som man ser inför planperioden. I samband med årsbokslutet för 2025 gjordes en justering av den finansiella leasingen så att RKR (Rådet för kommunal revision) följs och för att säkerställa att redovisning och klassificering av kostnader görs på rätt sätt. Från och med 2026 och 2027 fortsatt kommer en avstämning av den finansiella leasingen göras översiktligt på finansförvaltningen. För 2027 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare och fortsatt läggs en budget för finansiell leasing som hanteras på finansförvaltningen. Vid fördelning av medel har budgetberedningen i första hand tagit hänsyn till pris och löneökningar, därefter kostnadsökningar som redan är beslutade och mindre nämnders kostnadsökningar. Resterande utrymme på 1 700 tkr läggs på pensionsutbetalningar för att kunna nå det finansiella målet om en avbetalning på pensionsskulden utanför balansräkningen. Kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-08 På kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-08 lämnar Sverigedemokraterna ett motförslag där de föreslår ett resultat på 4 % för 2027 och en satsning på 10 000 000 kronor på kärnverksamheten. Fördelning av de 10 000 000 kronorna Barn- och utbildningsnämnden, 4 700 000 kronor 3 000 000 kronor enligt äskande från BUN till satsningar på:  Läsinlärning, läsning och kompetenshöjning hos lärarna.  Närvaro, fortsatt arbete med det skolsociala teamet och skolsamverkan 2.0.  Ytterligare satsningar på inkludering, psykisk hälsa och att motverka mobbing. Detta genom ökad vuxennärvaro på skoltid. 1 700 000 kronor till förstärkning av:  Fritidshemmen med ökade personalresurser och kompetensutbildning så att fritidshemmen i större utsträckning kan uppfylla läroplanen för fritidshem som är en förstärkning av skolans lärande. Fritidsförvaltningen, 500 000 kronor Utökning av fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Socialnämnden, 4 800 000 miljoner kronor 2 800 000 kronor enligt äskande från SN till satsningar på: Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare  Anhörigsamordnare, för att nå upp till det ökade lagkravet på anhörigstöd.  Psykiatrisjuksköterska som ska handleda och utbilda personal eftersom det blivit mer komplex problematik inom särskilda boenden och LSS-boenden.  Familjebehandlare för att bättre kunna förbereda blivande familjehem och minska uppbrott samt uppföljning av placerade barn och förebyggande av SIS- och HVB-placeringar.  Skor till personal (500 000 kronor). 2 000 000 kronor till den budgeterade personaltätheten för att minska behovet av samplanering inom äldreomsorgen. Handlingar i ärendet Budgetanvisningar 2027, Kommunstyrelsen KS §25 2026-02-09 Budget 2027-2029 Kommunstyrelsen KS § 92 2026-05-11, Budget 2027-2029 för kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden, BUN § 9 2026-05-12, Budget 2027-2029 för barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden, SN §46 2025-04-14, Budget 2027-2029 för socialnämnden Miljö-, bygg- och räddningsnämnden, MBR §41 2026-04-29, Budget 2027-2029 Överförmyndarnämnden, ÖFN § 3 2026-04-15, Budget 2027 och framåt Kommunfullmäktige Budget 2027-2029 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-19 § 85 Budget 2027 (Sverigedemokraternas motförslag) Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 127 Yrkande Peter Jonsson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Susanne Sätterlund (SD) med instämmande av Fredrik Nordén (DO!T): Yrkar ett resultat på 4 % för 2027 och en satsning på 10 000 000 kronor på kärnverksamheten i enlighet med Sverigedemokraternas motförslag som Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare finns redovisade ovan. Beslutsgång Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Beslutspunkterna 1-6 beslutas genom acklamation. Ordförande finner att dessa punkter beslutas i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Vid beslutspunkt 7 ställer ordförande kommunstyrelsens förslag mot Susanne Sätterlunds förslag och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner genom försöksvotering med handuppräckning att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslutspunkterna 8-20 beslutas genom acklamation. Ordförande finner att dessa punkter beslutas i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Nämnder och styrelser Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 75 Utökad investeringsbudget för uppförande av nytt centralkök och beredskapsfunktion Diarienummer KST 2025/354 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt tekniska avdelningen att teckna entreprenadkontrakt för uppförande av nytt centralkök och beredskapsfunktion med den sedan tidigare upphandlade samverkansentreprenören Peab Sverige AB. 2. Kommunfullmäktige anslår 107 500 000 kronor i investeringsmedel till tekniska avdelningen för fullgörande av betalningsförpliktelser i samband med uppförandet. 3. Uppförandet finansieras genom eget kapital samt genom upplåning av 54 000 000 kronor. 4. Kostnaden för uppförandet kommer att fördelas i kostnader för centralkök, kostnader för beredskapsfunktion och kostnader för energioptimering. 5. Kapitalkostnaderna för centralköket ska täckas av kost- och städenheten genom hyra. Kapitalkostnaderna för beredskapsfunktionen ska täckas av kommunledningen centralt genom hyra. Kostnaderna för energioptimering ska täckas av fastighetsenhetens reinvesteringsmedel. Vid aktivering av projektets kostnader kommer central kommunlednings budgetram utökas motsvarande dess pålagda hyra. Kost- och städenheten kommer i budgetarbetet att höja sina portionspriser motsvarande dess sammanlagda nettoförändring av hyres- och driftskostnader. Sammanfattning av ärendet Projektet avser uppförande av ett nytt centralkök i direkt anslutning till Stjerneskolan samt anordnade av ett robust och flexibelt mediaförsörjningssystem (el, värme, vatten, kyla) med möjlighet till full ö- Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare drift av centralköket och Stjerneskolans huvudbyggnad samt strömförsörjning av Stjernehallen. Centralköket uppförs för en produktionskapacitet om 2 500 portioner per dag med möjlighet att paketera och snabbkyla en fjärdedel för vidare distribution som kylvara. Befintligt mottagningskök för Stjerneskolan rivs och funktionen integreras i det nya centralköket. Omgivande utemiljö anpassas för centralkökets in- och utflöden. Tidsmässigt bedöms centralkök och beredskapsfunktioner kunna tas i drift under fjärde kvartalet 2027, förutsatt byggstart tredje kvartalet 2026. Projektet som helhet inklusive projektering beräknas kosta 117 500 000 kronor varav 5 000 000 kronor redan beviljats av kommunstyrelsen (2025- 06-09 § 88). Vid senare fördelning av kostnader per enhet ska kost- och städenheten genom hyra täcka kapitalkostnader beräknade på det lägsta av 98 500 000 kronor eller 84 % av faktisk totalkostnad. Kommunstyrelsen centralt ska genom hyra täcka kapitalkostnader beräknade på det lägsta av 14 000 000 kronor eller 12 % av faktisk totalkostnad. Årlig kapitalkostnad motsvarar ca 7,5 % av aktiverad kostnad. 4 % av faktisk totalkostnad ska anses vara kostnader för energioptimeringsåtgärder och täckas av fastighetsenhetens reinvesteringsmedel. Konvertering av fastighetens värmesystem till bergvärme/fjärrvärme- hybrid beräknas minska uppvärmningskostnaden med ca 500 000 kronor per år, möjliggöra komfortkylning av kök och matsal via bergkyla samt möjliggöra uppvärmning av hela byggnaden även vid bortfall av el- och fjärrvärmenät. Stationärt reservkraftaggregat och nödvattenbrunn ger kapacitet att med beredskapsmenyer och skiftgång upprätthålla måltidsförsörjningen till kommunens verksamheter samt sjukhuset och omsorgstagare i händelse av kris samt möjlighet att ta emot och härbärgera behövande även vid allvarliga samhällsstörningar och infrastrukturhaverier. Borträknat den kostnadsdel som hänförts till energioptimering, men inklusive övriga beredskapsfunktioner beräknas kostnad i förhållande till Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare produktionskapacitet landa runt 45 000 kronor per portion, vilket ligger i linje med närliggande referensobjekt (Sunne). Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av fastighetsingenjör Jimmy Olsson, 2025-05-07 Bilaga till tjänsteskrivelse 2025-05-21 Tjänsteskrivelse av fastighetsingenjör Jimmy Olsson, 2026-05-07 Bilaga till tjänsteskrivelse 2026-05-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 100 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 130 Beslutet skickas till Teknisk chef Marie Johansson Ekonomichef Marianne O´Hare Kost- och städchef Madeleine Kringerås Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 76 Svar på motion om Dalbygården i Sysslebäck Diarienummer KST 2025/883 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Reservation Annika Kollfelt (DO!T), Fredrik Nordén (DO!T), Ann-Christine Pollack (DO!T), Ambjörn Hagström (Nvk) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion. "Det finns ett behov av flera boendeplatser vid Dalbygården i Sysslebäck. Ett antal platser togs bort där för att istället skapa utrymme för hemtjänsten. Behovet av platser är stort, inte minst för när det gäller avlastningsplatser. Hemtjänstens lokalbehov borde kunna ordnas i den tidigare förskolan, f.d. elevhemmet. De oberoende i Torsby yrkar på att: De borttagna boendeplatserna i Dalbygården återskapas." Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 § 147 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motion Antalet platser inom särskilt boende i Torsby kommun anpassas och dimensioneras utifrån behovsanalyser och en långsiktig planering för vård och omsorgsverksamheterna, för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet som möter det faktiska behovet. Under en längre tid har samtliga särskilda boende i kommunen haft ett relativt högt antal lediga platser. För att upprätthålla en balans mellan behov och kapacitet har platsantalet anpassats och succesivt minskats eller lagts vilande på samtliga boenden i hela kommunen. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Den aktuella behovsanalysen visar att nuvarande antal platser på Dalbygården är väl avvägt och motsvarar det behov som för närvarande och för en överskådlig framtid föreligger. Det finns därmed inte underlag som motiverar att återskapa antalet vilande platser på Dalbygården. Handlingar i ärendet Motion, daterad 2025-12-15 Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 147 Socialnämnden 2026-03-17 § 30 Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 91 Yrkande Annika Kollfelt (DO!T), Ambjörn Hagström (Nvk): Motionen ska bifallas. Ida Gullbrandsson (S): Motionen ska anses besvarad. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Motionären Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 77 Svar på motion om saltsand för halkbekämpning Diarienummer KST 2025/729 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Ambjörn Hagström (Nvk), Annika Kollfelt (DO!T), Fredrik Nordén (DO!T) och Ann-Christine Pollack (DO!T), reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Nordvärmlands kommunparti har genom Roland Jonsson lämnat följande motion: "Varje år orsakar fallolyckorna under vintertid ett stort lidande för enskilda personer och onödiga samhällskostnader. Enligt uppgift kostar fallolyckorna på vintern 22 miljarder per år för vårt land, samtidigt lägger stat och kommuner ut endast en halv miljard på halkbekämpning och snöröjning. Vi vill att våra kommunmedlemmar i minsta möjliga mån skall utsättas för dessa risker med fallolyckor vintertid och föreslår därför att tekniska avdelningen snarast får uppdraget att ordna så att det finns möjlighet för kommunmedlemmarna att fritt hämta sand dygnet runt på följande platser: Höljes, Bograngen, Sysslebäck, Likenäs, Stöllet, Vitsand, Östmark, Lekvattnet och Torsby samhälle. Det här är ett mycket rimligt krav på grundläggande service för våra kommunmedlemmar som kan minska det personliga lidandet och som kan minska kostnaderna för och belastningen av sjukvården." Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 § 149 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen Halkolyckor kan kosta samhället mycket pengar och den enskilda personen stort lidande. En kommun ansvarar för offentlig utemiljö med kommunalt huvudmannaskap. Fastighetsägaren ansvarar för att utemiljön Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare är säker på sin fastighet. Torsby kommun har valt att erbjuda gratis sand för husbehov på två orter i kommunen vilket är en extra service utöver lagstadgade krav till invånarna. Vintrar då det råder mycket halka kan det gå åt flera lastbilslass i veckan för att tillhandahålla gratis sand. En fastighetsägare behöver själv ta ansvar för och ordna med halkbekämpning på sin fastighet. Utöver att hämta gratis sand på kommunens hämtningsställen finns möjligheter att köpa sand, både av privata aktörer som erbjuder hemkörning för större volymer och köp i säckar i olika affärer. Den som själv inte har möjlighet att ordna med halkbekämpning på sin fastighet behöver ta hjälp av närstående eller köpa tjänsten av någon näringsidkare. Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2025-12-15 Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 149 Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-03-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 75 Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 99 Yrkande Ambjörn Hagström (DO!T): Bifall till motionen. Kommunstyrelsens förslag: Motionen ska avslås. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutet skickas till Motionären Gatuchef Anna Bakken Andersson Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 78 Svar på motion om att synliggöra nämndinitiativ Diarienummer KST 2025/722 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. 2. Riktlinje för hantering av nämndinitiativ kompletteras med en rutin för publicering. Sammanfattning av ärendet Torbjörn Olsson (SD) har lämnat följande motion: "För att allmänheten ska få en ytterligare lättillgänglig och överskådlig bild över respektive partis politiska engagemang förslår vi att registret över motioner och medborgarförslag på kommunens hemsida utökas med lagda nämndinitiativ. Nämndinitiativ är en viktig del i det politiska arbetet och genom att lägga dom tillgängligt på hemsidan ökar transparensen gentemot medborgarna, vars förtroende vi förvaltar. Medborgarna får därvid en bättre överblick över Torsby kommuns politiska liv. Den ökade tillgängligheten tror vi kan öka intresset och förståelsen för politik och demokrati. Med anledning av detta yrkar Sverigedemokraterna på följande: Att inlämnade nämndinitiativ, deras behandlingsprocess samt beredningsstatus och slutligen även utfall skall göras tillgängligt på Torsby kommuns hemsida. Att nämndinitiativ görs tillgängliga för nedladdning. Att nämndinitiativen förs in i registret över motioner och medborgarförslag som finns på Torsby kommuns hemsida." Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 § 142 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Svar på motionen I dag finns riktlinje för hantering av nämndinitiativ men där står ingenting om slutlig publicering av dem. Motioner och medborgarförslag publiceras i varsin mapp på kommunens webbplats torsby.se, där de publiceras efter att ha blivit behandlade i kommunfullmäktige första gången. Där läggs både själva motionen/förslaget och kommunfullmäktiges paragraf som hör till ärendet. När ärendet har varit uppe för beslut eller kännedom publiceras återigen kommunfullmäktiges paragraf i mappen. Motioner beslutas av kommunfullmäktige medan medborgarförslag oftast beslutas av kommunstyrelsen och skickas till kommunfullmäktige för kännedom. Under handläggningens gång finns motionen/medborgarförslaget i respektive beslutsprotokoll. Samtliga protokoll går att ladda ner från torsby.se. Det ska gå att göra på liknande sätt för nämndinitiativen. Då ska en mapp med namnet "Nämndinitiativ" finnas på kommunens webbplats. Respektive nämnd ska då ansvara för nämndinitiativet och publicering av detta samt efterföljande beslutsparagrafer i en publik mapp på torsby.se. Själva beredningsprocessen kommer att finnas i respektive nämndprotokoll som finns på kommunens webbplats och som är nedladdningsbara. Med detta arbetssätt kan nämndinitiativ publiceras på torsby.se och motionen kan bifallas. Handlingar i ärendet Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 142 Motion, daterad 2025-10-29 Tjänsteskrivelse av administrativ chef Helena Westh, 2026-03-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 80 Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 100 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Beslutet skickas till Motionären Kommunkansliet Nämnder och styrelser Administrativ chef Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 79 Svar på motion om uppstart av utbildning för skogsmaskinsförare och skogsmaskinsreparatörer Diarienummer KST 2025/683 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet De oberoende i Torsby har genom Joe Bengtsson lämnat en motion om utbildning för skogsmaskinsförare samt skogsmaskinsreparatörer som lyder: "Skogsbruket är en stor arbetsgivare i Torsby kommun. Företagen som driver avverkningsverksamhet har idag stora problem med att rekrytera personal varpå de framöver står inför stora utmaningar på grund av pensionsavgångar. Beskedet om att Ransbysågen skall läggas ned innebär även att många ur personalstyrkan kommer att bli arbetslösa. Därför är en utbildning av skogsmaskinförare och reparatörer av mycket stor vikt. En utbildning av dessa yrkeskategorier behöver snarast komma igång i lämpliga lokaler inom kommunen. Eftersom många berörda finns i norra delarna av kommunen kan utbildningen med fördel anordnas i kommunens nordliga delar." Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-27 § 113 att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Svar på motionen Skogsbruket är en stor arbetsgivare i Torsby kommun. Behovet av utbildning för skogsmaskinförare och reparatörer har därför lyfts i en tidigare motion. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Barn- och utbildningsförvaltningen har under 2023 och 2024 fört dialog med skogsföretag och entreprenörer för att undersöka möjligheterna till en uppdragsutbildning, där skolan fungerar som utbildningssamordnare och företagen står för utbildningskostnaden. Flera företag har visat intresse för att bidra med finansiering, men det har inte varit möjligt att nå hela vägen fram till en lösning. Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar att statsbidragen för denna typ av utbildning på inget sätt täcker de faktiska kostnaderna, vilket skulle innebära en mycket stor kostnad för förvaltningen om utbildningen skulle bedrivas helt i kommunens egen regi. Utifrån de möten som förvaltningen haft med skogsbranschen framkom en samlad bild av att uppdragsutbildning var det alternativ som branschen förespråkade, bland annat eftersom det gav dem möjlighet att vara delaktiga i urvalsprocessen för de sökande. Barn- och utbildningsförvaltningen är fortsatt beredd att bistå som utbildningssamordnare och delta i dialogen med branschen. Förvaltningen föreslår därför att motionen anses besvarad med ovanstående redogörelse. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-08 noteras att kommunstyrelsens ordförande kontaktar Mats Broberg (DO!T), som har kompetens inom området, för att följa upp möjligheterna kring utbildning. Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2025-10-13 Kommunfullmäktige 2025-10-27 § 113 Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-01-18 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-01-22 § 3 Barn- och utbildningsnämnden 2026-02-05 § 5 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 120 Beslutet skickas till Motionären Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsens ordförande Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 80 Felparkeringsavgifter 2027 Diarienummer KST 2026/186 Kommunfullmäktiges beslut Felparkeringsavgifter behålls oförändrade år 2027 och fastställs till:  1000 kronor för överträdelse gällande parkering på parkeringsplats avsedd för personer med särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade.  500 kronor för överträdelse av: 1. generella förbud att stanna och parkera enligt trafikförordning (1998:1276) 2. lokala trafikföreskrifter (LTF) om förbud att stanna och parkera fordon. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen föreslår att felparkeringsavgifterna ska vara oförändrade inför 2027. För information ger upphandlingen av vaktbolag tekniska avdelningen möjlighet att använda vaktbolaget för att utfärda felparkeringsavgifter. Vaktbolaget administrerar då detta. Tekniska avdelningen kan välja att antingen anlita vaktbolaget per timme mot ordinarie timtaxa, då går intäkterna av felparkeringsavgifterna till kommunen, alternativt att vaktbolaget administrerar allt utan kostnad mot att de behåller felparkeringsavgifterna. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 72 Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 99 Beslutet skickas till Tekniska avdelningen Ekonomiavdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 81 Bidrag till enskilda vägar 2027 Diarienummer KST 2026/185 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige fastställer bidrag till enskilda vägar för år 2027 enligt sammanfattningen nedan. Jäv Dag Nyström (C), Ann-Christine Pollack (DO!T) och Fredrik Nordén (DO!T) deltar inte i handläggningen eller beslutet i ärendet på grund av jäv. Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen föreslår följande bidrag till enskilda vägar: Kommunalt årligt driftbidrag Årligt kommunalt driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag betalas ut med 10 % av den kostnad som Trafikverket beräknar för vägdriften, vilket beräknas belasta budgeten med: 1 600 000 kronor. Årligt kommunalt bidrag till enskilda vägar utan statsbidrag, det vill säga vägar som är minst 300 meter långa mätt från allmän väg samt att det ska vara minst en fast boende i vägs ände, betalas ut med 3 kronor per meter, vilket beräknas belasta budgeten med: 100 000 kronor. Kommunalt bidrag till särskilt vägbidrag För iståndsättningsarbete av enskilda vägar med statsbidrag betalas ut kommunalt bidrag med 10 % av den kostnad som Trafikverket beräknar för arbetet samt till enskilda vägar som inte får statsbidrag ska ersättning betalas ut med 40 % av kostnaden för extra åtgärder, till exempel byten av större trummor, vilket beräknas belasta budgeten med: 800 000 kronor. Bidraget för extra åtgärder kan endast beviljas om medel för detta finns kvar i budget. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Summa budget kommunala vägbidrag: 2 500 000 kronor. Detta att jämföra med 2026 års budget för vägbidrag som är: 2 500 000 kronor. I ovanstående sammanställning ingår inte ersättning i samband med översvämningar eller andra naturkatastrofer. Om förändringar i ersättningsnivåerna till enskilda vägar höjs måste motsvarande medel tillföras tekniska avdelningen. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-02-10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 73 Kommunstyrelsen 2026-05-11 § 96 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Tekniska avdelningen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 82 Årsredovisning för Värmlands läns kalkningsförbund 2025 Diarienummer KST 2026/387 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2025 för Värmlands läns kalkningsförbund. Sammanfattning av ärendet Värmlands läns kalkningsförbund har lämnat årsredovisning för 2025. Handlingar i ärendet Årsredovisning Beslutet skickas till Värmlands läns kalkningsförbund Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 83 Medborgarförslag om ökad trygghet och kontinuitet inom vård och omsorg Diarienummer KST 2026/371 Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen skickar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Emma Svedlund har lämnat följande medborgarförslag: " Jag vill lämna ett medborgarförslag kring samplanering och personalbemanning inom kommunens vård och omsorg. Idag upplever många att samplaneringen leder till minskad kontinuitet för omsorgstagare samt ökad stress och otrygghet för personalen. Personal flyttas ofta mellan olika arbetsplatser och verksamheter, vilket gör det svårare att skapa trygga relationer och god kännedom om individernas behov och rutiner. Inom vård och omsorg är trygghet, igenkänning och kontinuitet mycket viktigt. För många omsorgstagare skapar fasta personalgrupper större lugn och bättre kvalitet i omsorgen. Det minskar även risken för missförstånd, stress och brister i kommunikationen. Samplaneringen påverkar även arbetsmiljön mycket negativt. Många upplever att stressen ökar när personal ständigt flyttas runt och när arbetsgrupper aldrig får stabilitet. Detta skapar irritation och frustration i arbetsgrupperna samt försämrar samarbetet mellan kollegor. Konsekvenserna syns också i personalomsättningen. Personal säger upp sig, blir sjukskrivna eller söker sig bort från verksamheten. Det har även blivit svårare att få vikarier att vilja komma tillbaka när arbetsmiljön upplevs som otrygg och rörig. Samtidigt upplevs den korta frånvaron ha ökat, vilket leder till ytterligare belastning på verksamheten och bidrar till en ond cirkel av stress. Jag anser att åtgärder för bättre kontinuitet och mindre samplanering skulle göra större skillnad för arbetsmiljön än enbart lönehöjningar. Högre Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare lön förbättrar inte de grundläggande problemen med ständig omflyttning, stress och brist på stabilitet i verksamheten. Jag önskar därför att kommunen:  ser över omfattningen av samplanering inom vård och omsorg,  arbetar mer med fasta arbetsgrupper och kontinuitet,  stärker grundbemanningen på varje arbetsplats,  ser över den administrativa enhet och organisation som ansvarar för personalbemanning och vikariehantering,  samt ser över socialnämndens budget och prioriteringar för att säkerställa långsiktigt hållbara arbetsmiljöer och god kvalitet i omsorgen. Förslaget grundar sig bland annat i:  Socialtjänstlagens värdegrund om att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande,  kraven på god kvalitet och trygghet inom omsorgen enligt Socialtjänstlagen (Sol),  Arbetsmiljölagens krav på en hållbar arbetsmiljö,  samt kommunens ansvar att bedriva verksamheten med god kvalitet och kontinuitet. Bristande kontinuitet påverkar både omsorgstagare och personal negativt och riskerar att på sikt försämra kvaliteten i verksamheten. Detta skulle kunna bidra till:  ökad trygghet för omsorgstagare,  bättre arbetsmiljö för personal,  minskad sjukfrånvaro och personalomsättning,  minskad korttidsfrånvaro,  lättare att behålla och rekrytera vikarier,  högre kvalitet i omsorgen, Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare  och mer hållbara verksamheter på lång sikt. Jag hoppas att kommunen tar frågan på allvar och utreder hur kontinuiteten inom vård och omsorg kan stärkas." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 84 Medborgarförslag om djurkyrkogård Diarienummer KST 2026/373 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Birgitta Axelsson har lämnat följande medborgarförslag: " Önskemål om en djurkyrkogård inte alltför långt från tätorten där man kunde begrava sina små husdjur och ha en plats att gå till. Hundar, katter, Skulle finnas en plats för både kremerade djur och vanlig plats för dem som inte kan eller vill kremera sina husdjur. Det skulle vara bra om en sådan plats fanns." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (beredning) Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 85 Medborgarförslag om balansparker vid kommunens äldreboenden Diarienummer KST 2026/393 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Anna-Stina Persson har lämnat följande medborgarförslag: " Jag föreslår att kommunens utreder och successivt anlägger balansparker som även kan användas av allmänheten i anslutning till kommunens äldre/trygghetsboenden. Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador och försämrad livskvalitet hos äldre personer. Regelbunden träning av balans styrka och rörlighet minskar risken för fall och bidrar till en bättre hälsa och större trygghet i vardagen. Min man har ramlat 33 gånger på ett av kommunens boenden och har ständiga sår och blåmärken över stora delar av den gamla kroppen, han är 95 år. Nu sitter han för det mesta i rullstol, sorgligt att se funnits tillgång till balansträningpå boendet som han kom till p g a demens, så kanske han hade sluppit en del av alla såromläggningar, penicillin- och värktabletter mm. En balanspark med exempelvis ledstänger, balansgångar, trästockar mm och några sittplatser skulle: Minska fallolyckor bland äldre och öka livskvaliteten och den sociala gemenskapen. Främja fysisk aktivitet och förebyggande hälsa. På sikt minska kostnader för vård och rehabilitering relaterade till fallskador. Förslag till beslut Ge berörd förvaltning i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga balansparker vid kommunens äldreboenden. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Genomföra ett pilotprojekt vid ett eller flera äldreboenden i kommunen och ta fram en plan för utbyggnad om projektet faller väl ut." Handlingar i ärendet Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (beredning) Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 86 Motion om utvärdering av tre semesterperioder inom äldreomsorg och LSS Diarienummer KST 2026/367 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Karin Täppers (C) har lämnat följande motion: " Inför sommaren har socialförvaltningen infört tre semesterperioder inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Bakgrunden uppges vara svårigheter att rekrytera sommarvikarier och säkerställa bemanning under semesterperioden. Förändringen har samtidigt väckt oro och frustration hos många anställda. Särskilt barnfamiljer påverkas när semesterperioderna inte är valbara utan tilldelas utifrån verksamhetens behov. Möjligheten till återhämtning och planering av familjeliv riskerar därmed att försämras. Även kommunens långsiktiga kompetensförsörjning kan påverkas. Gymnasieelever inom vård- och omsorgsutbildningar har ofta endast möjlighet att arbeta under delar av sommaren och riskerar därför att inte kunna arbeta i verksamheten i samma omfattning som tidigare. Det är viktigt att kommunen följer upp större förändringar som påverkar arbetsmiljö, personalförsörjning och möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att socialförvaltningen får i uppdrag att utvärdera införandet av tre semesterperioder inom äldreomsorg och LSS efter sommaren 2026, 2. att utvärderingen ska belysa påverkan på: arbetsmiljö, - sjukfrånvaro, - personalens upplevelse av återhämtning och möjlighet till familjeliv, Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare - rekrytering av sommarvikarier, - samt möjligheten för gymnasieungdomar inom vård- och omsorgsutbildningar att arbeta inom verksamheten, 3. att socialförvaltningen i utvärderingen även redovisar vilka alternativa lösningar som kan vara möjliga inför kommande år, 4. att resultatet återrapporteras till kommunfullmäktige." Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 87 Motion om hållbar och flexibel semesterplanering inom äldreomsorg och LSS Diarienummer KST 2026/368 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Karin Täppers (C) har lämnat följande motion: " Socialförvaltningen står inför stora utmaningar när det gäller bemanning under sommarmånaderna. Samtidigt är det avgörande att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där personalen ges rimliga möjligheter till återhämtning, familjeliv och inflytande över sin arbetssituation. Införandet av tre semesterperioder har visat på den svåra balansgången mellan verksamhetens behov och personalens situation. För många anställda handlar frågan inte enbart om vilken semesterperiod man får, utan också om möjligheten att påverka sitt arbetsliv och känna delaktighet i de lösningar som tas fram Kommunen behöver därför arbeta mer långsiktigt och flexibelt med kompetensförsörjning och semesterplanering för att stärka både arbetsmiljö och rekrytering. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att socialförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på mer flexibla och frivilliga lösningar kring semesterförläggning där verksamheten så långt möjligt tillåter, 2. att möjligheten till särskild ersättning eller andra incitament för personal som frivilligt väljer mindre efterfrågade semesterperioder utreds, 3. att socialförvaltningen stärker arbetet med långsiktig rekrytering av sommarvikarier genom riktade insatser mot exempelvis studenter, pensionärer och tidigare anställda, Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare 4. att samarbetet med vård- och omsorgsutbildningar utvecklas för att underlätta för gymnasieungdomar att arbeta inom verksamheten under sommaren, 5. att verksamheterna ges möjlighet att pröva lokala lösningar där arbetsgrupper och personal ges större inflytande över schemaläggning och semesterplanering, 6. att arbetet ska syfta till att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare och förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla personal inom äldreomsorg och LSS." Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 88 Motion om att utreda projekt för ökad gemenskap mellan ungdomar och äldre inom vård och omsorg Diarienummer KST 2026/385 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Karin Täppers (C) har lämnat följande motion: " I en tid där både ensamhet bland äldre och brist på sommarjobb för unga är växande utmaningar behöver kommunen hitta lösningar som stärker gemenskapen och skapar framtidstro i hela bygden. Många omsorgstagare inom äldreomsorg, hemtjänst och LSS upplever ensamhet i vardagen. Samtidigt har många ungdomar, särskilt på landsbygden, svårt att få sitt första arbete. Avstånd, begränsad kollektivtrafik och färre arbetsgivare gör att möjligheterna ofta är mindre än i större städer. I Arvika kommun har projektet ”Ungdomar för gemenskap” genomförts, där ungdomar anställts för att skapa sociala aktiviteter och gemenskap för äldre inom vård och omsorg. Projektet har enligt kommunen varit uppskattat både av omsorgstagare och ungdomar samt bidragit till ökat intresse för arbete inom vård och omsorg. (arvika.se) Ett liknande projekt i Torsby kommun skulle kunna ge flera positiva effekter samtidigt:  minska ensamhet bland äldre,  skapa meningsfulla sommarjobb för ungdomar,  stärka relationen mellan generationer,  ge fler ungdomar möjlighet till arbetslivserfarenhet,  bidra till framtida rekrytering inom äldreomsorg och LSS,  samt stärka framtidstro och gemenskap i hela kommunen. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Projektet skulle också kunna fungera som ett viktigt komplement till ordinarie verksamhet under sommarmånaderna. När omsorgspersonal ofta arbetar under hög belastning kan ungdomarnas närvaro bidra till att stärka de sociala delarna av omsorgen genom exempelvis promenader, samtal, aktiviteter och gemenskap. Det kan skapa större utrymme för ordinarie personal att fokusera på omvårdnad och andra kärnuppgifter, samtidigt som de äldre får ökad livskvalitet. I en kommun med stora geografiska avstånd behöver ett sådant projekt anpassas utifrån landsbygdens förutsättningar så att möjligheten att delta finns i flera delar av kommunen och inte enbart i centralorten. I många delar av kommunen är möjligheten att ta sig till arbete beroende av egna transportlösningar. För vissa ungdomar kan exempelvis A-traktor eller andra egna färdsätt vara avgörande för att kunna delta i arbetslivet och ta sig mellan olika verksamheter och uppdrag. Det finns också skäl att undersöka möjliga externa finansieringsformer och projektmedel som skulle kunna bidra till att möjliggöra satsningen. Centerpartiet yrkar därför att: 1. Torsby kommun utreder möjligheten att starta ett projekt där ungdomar anställs för att bidra med sociala aktiviteter och gemenskap inom äldreomsorg, hemtjänst och LSS. 2. Utredningen särskilt ska belysa hur satsningen kan skapa arbetstillfällen och framtidstro för ungdomar i hela kommunen. 3. Utredningen ska belysa hur projektet kan fungera som ett komplement till ordinarie verksamhet och bidra till ökad kvalitet, social gemenskap och bättre förutsättningar inom omsorgen. 4. Utredningen ska omfatta möjliga former för genomförande inom både tätorter och landsbygd samt belysa hur ungdomars möjligheter att ta sig till olika verksamheter och uppdrag kan underlättas. 5. Kommunen ska undersöka möjligheten att söka externa bidrag och projektmedel för satsningen. 6. Utredningen ska belysa projektets möjliga effekter för framtida kompetensförsörjning och rekrytering inom vård och omsorg." Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 89 Motion om att utreda anslutning till CEMR -deklarationen för jämställdhet Diarienummer KST 2026/386 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Karin Täppers (C) har lämnat följande motion: " Bakgrund Torsby kommun har idag en jämställdhetsplan som utgör ett viktigt verktyg för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter inom kommunen som arbetsgivare. Planen omfattar bland annat arbetsmiljö, lönevillkor, kompetensutveckling, rekrytering och arbetet mot diskriminering. Det är ett viktigt arbete. Samtidigt är kommunen betydligt mer än en arbetsgivare. Kommunen fattar varje dag beslut som påverkar människors möjligheter att leva, bo, arbeta, driva företag, studera, engagera sig politiskt och ta del av service. Beslut inom exempelvis samhällsplanering, näringslivsutveckling, utbildning, omsorg, kultur, fritid och kollektivtrafik påverkar kvinnor och män på olika sätt. För att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i hela kommunens verksamhet finns den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen används av kommuner och regioner som vill arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågor i såväl den egna organisationen som i samhällsutvecklingen. Motivering Centerpartiet ser jämställdhet som en fråga om frihet, möjligheter och rättvisa. Alla människor ska ha samma möjligheter att utvecklas, påverka sin situation och forma sina liv – oavsett kön. I debatten hörs ibland argumentet att kön inte spelar någon roll, utan att det är kompetensen som ska avgöra. Kompetens ska självklart alltid vara Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare avgörande. Men ett jämställdhetsarbete handlar inte om att välja bort kompetens – det handlar om att säkerställa att all kompetens får möjlighet att komma fram och tas tillvara. För en kommun som Torsby är detta särskilt viktigt. Vi vill att både kvinnor och män ska kunna bo kvar, starta företag, ta ledande roller, engagera sig i föreningslivet och bidra till utvecklingen av hela kommunen. Den nuvarande jämställdhetsplanen fokuserar huvudsakligen på kommunen som arbetsgivare. CEMR-deklarationen har ett bredare perspektiv och omfattar kommunen som demokratisk organisation, samhällsbyggare och servicegivare. Genom att utreda en anslutning till CEMR-deklarationen kan kommunen få ett underlag för hur det befintliga jämställdhetsarbetet kan utvecklas och stärkas. Det handlar inte om att ersätta dagens arbete utan om att undersöka hur kommunen kan ta nästa steg och säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i hela den kommunala verksamheten. Ett sådant arbete kan bidra till bättre beslutsunderlag, ökad delaktighet och en mer hållbar utveckling för hela Torsby kommun. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att Torsby kommun ansluter sig till CEMR -deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 2. Att utredningen ska belysa vilka möjligheter, konsekvenser och eventuella resursbehov en anslutning innebär för Torsby kommun. 3. Att utredningen även ska redovisa hur kommunens nuvarande jämställdhetsarbete kan kompletteras och utvecklas genom CEMR - deklarationens principer. 4. Att resultatet återrapporteras till kommunfullmäktige med förslag till fortsatt hantering." Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Handlingar i ärendet Motion Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (beredning) Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 90 Motion om skolsociala team Diarienummer KST 2026/401 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Sverigedemokraterna har igenom Susanne Sätterlund och Torbjörn Olsson lämnat en motion. Vad gör det skolsociala teamet? Det skolsociala teamets arbete syftar till att stödja barn och unga genom att hjälpa till att skapa fungerande rutiner i vardagen, ge stöd till vårdnadshavare samt fungera som en länk mellan familj, skola, vård och myndigheter. Teamet arbetar med att tidigt identifiera och beakta elevens behov, erbjuder enskilda samtal med elever, ger stöd i att möjliggöra en aktiv fritid samt bistår i situationer som upplevs som svåra för eleven. I dagsläget består det skolsociala teamet av två personer, en från skolan och en från socialtjänsten. Arbetet har redan lett till positiva förändringar för vissa barn, men bedöms endast nå en begränsad del av de barn som är i behov av stöd. Bedömningen är att det i nuläget finns ett stort antal barn som befinner sig i ett tidigt eller mellanliggande skede av problematik och som behöver insatser för att inte hamna i mer allvarliga svårigheter. För detta saknas i dag tillräckliga personalresurser. Initiativet utgår från en uppdelning av insatser i tre nivåer:  Främjande insatser, riktade till alla elever.  Förebyggande insatser, riktade till elever med kända riskfaktorer eller begynnande närvaroproblem.  Åtgärdande insatser, riktade till elever med etablerade närvaroproblem och behov av reaktiva åtgärder. Mot denna bakgrund föreslår Sverigedemokraterna i Torsby att skola, fritidsverksamhet och socialtjänst gemensamt identifierar hur många barn som befinner sig på respektive nivå, vilka behov detta medför samt vilka resurser respektive förvaltning kan bidra med i form av fler trygga vuxna Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare runt barnen, både i skolan och på fritiden. Detta arbete ska resultera i ett gemensamt förslag avseende behov av personalresurser och tillhörande kostnadsbedömning. Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 91 Motion om stärkt stöd för elever som återvänder till skolan Diarienummer KST 2026/408 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Centerpartiet har igenom Karin Täppers, Dag Nyström och Bengt Enneby lämnat följande motion: " Barn och ungas psykiska hälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Allt fler elever upplever oro, stress, ångest och svårigheter att hitta sin plats i skolan. För vissa leder detta till ökad frånvaro och i vissa fall till att eleven helt tappar kontakten med sin skolgång. Torsby kommun har tagit viktiga steg för att möta dessa utmaningar. Genom det skolsociala teamet bedrivs ett värdefullt arbete för att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro tillbaka till skolan. Kommunen har också genom Frykenresursen skapat en viktig verksamhet för elever som av olika skäl har svårt att fungera i den ordinarie skolmiljön. Dessa verksamheter gör stor skillnad för många barn och unga. Men att få en elev tillbaka till skolan är inte målet – det är början. Under samtal med medarbetare inom skolans verksamheter har det återkommande lyfts att allt fler elever kämpar med psykisk ohälsa, oro och social problematik. Lärare och mentorer beskriver ett växande behov av stöd samtidigt som de har svårt att räcka till inom ramen för sina ordinarie uppdrag. Flera medarbetare har särskilt lyft behovet av fler vuxna i skolmiljön, fler kuratorer och ökade möjligheter att arbeta relationsskapande med elever som behöver extra stöd. Signalerna handlar inte om bristande engagemang hos skolans personal. Tvärtom finns ett starkt engagemang för elevernas bästa. Utmaningen är att behoven ökar samtidigt som tiden för det förebyggande och relationsskapande arbetet minskar. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Flera medarbetare beskriver också att arbetet med problematisk skolfrånvaro ofta är långsiktigt och resurskrävande. Samtidigt som en elev får stöd att återvända till skolan uppstår ofta nya behov hos andra elever. Detta visar att arbetet inte bara behöver fokusera på att hjälpa elever tillbaka, utan också på att förebygga att fler elever hamnar i samma situation. Särskilt viktigt är stödet till de elever som återvänder efter längre frånvaro. Att ta steget tillbaka till skolan kräver ofta stort mod. Om eleven inte möts av tillräckligt stöd, struktur och trygga relationer riskerar frånvaron att återkomma. Ingen elev ska behöva ta det modiga steget tillbaka till skolan för att sedan bli sittande ensam i en korridor. Därför behöver kommunen se över hur stödet kring dessa elever kan stärkas och om fler vuxna i skolmiljön kan bidra till ökad trygghet, bättre psykisk hälsa och högre skolnärvaro. En möjlig väg framåt kan vara att införa heltidsmentorer eller liknande funktioner med fokus på relationer, trygghet och närvaro. Sådana funktioner skulle kunna bidra till att upptäcka signaler tidigare, bygga starkare relationer med eleverna och skapa bättre förutsättningar för att förebygga frånvaro innan den blivit omfattande. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar: att ge barn - och utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga hur elever med problematisk skolfrånvaro idag följs upp och stöttas efter återgång till skolan, att utreda behovet av fler trygga vuxna i skolmiljön, inklusive möjligheten att införa heltidsmentorer eller liknande funktioner med fokus på relationer, trygghet och skolnärvaro, att utreda hur elevhälsan kan stärkas för att bättre möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga, inklusive behovet av fler kuratorer, att kartlägga vilka stödinsatser som idag erbjuds genom elevhälsan, Frykenresursen, skolsociala teamet och övrig skolverksamhet för elever med psykisk ohälsa eller problematisk skolfrånvaro samt identifiera eventuella brister i stödkedjan, Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare att resultaten redovisas till kommunfullmäktige tillsammans med förslag på åtgärder, kostnadsberäkningar och finansieringsalternativ för att stärka elevernas psykiska hälsa, trygghet och möjlighet att fullfölja sin skolgång." Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 92 Motion om volontärsportal till rastverksamheten på Frykenskolan Diarienummer KST 2026/411 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Sverigedemokraterna genom Susanne Sätterlund och Torbjörn Olsson har lämnat följande motion: " Användande av "Volontärportalen efter badhuspersonalens återgång till normal tjänst och långsiktig lösning av rastverksamhet. Personal från badhuset har stöttat Frykenskolan som rastvakter under tiden som badhuset har varit stängt. Denna lösning har varit värdefull för att utnyttja personalen effektivt och skapa en trygg utemiljö för Frykenskolans elever. När badhuset öppnar igen återgår de till sin ordinarie tjänster. Detta lämnar ett tomrum i skolan eftersom behovet av vuxennärvaro under rasterna kvarstår. Genom att engagera civilsamhället - exempelvis pensionärer, föreningsaktiva eller andra medborgare som vill bidra till en trygg skolmiljö kan vi bibehålla en hög vuxennärvaro. Att använda volontärportalen ger en möjlighet att hitta frivilliga. Volontärinsatserna ska ses som ett komplement till skolpersonalens arbete med focus på socialsamvaro och trygghetsskapande. Med anledning av detta yrkar Sverigedemokraterna: - Att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan för hur rastvakts behovet vid Frykenskolan ska tacklas framöver. - Att volontärsportalen används aktivt för att rekrytera rastföräldrar eller volontärer som kan stötta skolan vid behov." Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Handlingar i ärendet Motionen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 93 Motion om årligt driftbidrag till hembygdsgårdar Diarienummer KST 2026/427 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet De Oberoende i Torsby har, genom Joe Bengtsson, lämnat in följande motion: "De Oberoende i Torsby yrkar på att alla hembygdsföreningar i Torsby kommun skall få ett årligt driftbidrag på SEK 100 000:-" Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-06-16 Beslutet skickas till KS beredning Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 94 Motion om att införa gratis barnomsorg Diarienummer KST 2026/439 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Nordvärmlands Kommunparti har genom Ambjörn Hagström lämnat in följande motion: "En minskande befolkning är ett växande problem. Vi vill underlätta så mycket som möjligt för våra barnfamiljer genom att införa gratis barnomsorg i Torsby kommun. Vi föreslår att: vi under en treårsperiod successivt avvecklar barnomsorgsavgifterna i vår kommun." Handlingar i ärendet Motion, inkommen 2026-06-22 Beslutet skickas till KS beredning Barn- och utbildningsnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 95 Motion om utegym anpassat till seniorer Diarienummer KST 2026/426 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Sverigedemokraterna har, genom Torbjörn Olsson och Susanne Sätterlund, lämnat in följande motion: "Att bibehålla en god hälsa och rörlighet högt upp i åldrarna är avgörande för både den enskilde individens livskvalitet och för att minska trycket på kommunens vård och omsorg. Forskning visar entydigt att regelbunden styrke-, balans- och rörlighetsträning minskar risken för fallolyckor dramatiskt och förlänger perioden som äldre kan bo kvar i sina egna hem. Kommunens befintliga utegym är utformade för yngre eller mer träningsvana målgrupper, med tunga lyft och stationer som kräver hög grundstyrka. För att sänka tröskeln till fysisk aktivitet för kommunens äldre invånare behövs ett specialanpassat utegym. Ett seniorgym kännetecknas av maskiner med låg startvikt, hydrauliskt eller justerbart motstånd, samt specifika stationer för balansträning och rörlighet i vardagsnära rörelser. Förutom de rent fysiska hälsofördelarna fungerar en sådan anläggning som en viktig social mötesplats, vilket motverkar ofrivillig ensamhet. Gymmet bör placeras centralt, tillgängligt med rullator eller rullstol, nära befintliga promenadstråk och utrustas med sittplatser. Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att kommunfullmäktige beslutar: 1. Att kommunen uppdrar åt berörd nämnd att projektera och anlägga ett utegym specifikt anpassat för seniorer. 2. Att gymmet placeras i Tingshusparken. 3. Att utformningen sker i samråd med med det lokala pensionärsrådet (KPR) samt expertis inom geriatrik eller fysioterapi för att säkerställa rätt utrustning och tillgänglighet. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare 4. Att undersöka om det finns behov av utegym för seniorer på andra ställen i kommunen" Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-06-16 Beslutet skickas till KS beredning Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 96 Motion om att återuppta grundskoleverksamhet för årskurs 6-9 vid Stölletskolan Diarienummer KST 2026/439 Kommunfullmäktiges beslut Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Nordvärmlands Kommunparti har, genom Ambjörn Hagström, lämnat in följande motion: "Områdena i kommunens södra delar i Klarälvdalen är idag populära för inflyttade par och barnfamiljer från övriga Sverige och Europa. Att uppmuntra sådan inflytt till landsbygden skulle bidra till att bromsa befolkningsminskningen i kommunen och bidra till att de möjligheter vår kommun har tas till vara. Att underlätta så mycket som möjligt för barnfamiljer, oavsett om de bott här länge eller är nyinflyttade, är en investering för framtiden. För att ta ett exempel, behöver skolungdomar åk 6-9 boende i Stöllet resa 8 mil och ungefär 2 timmar per dag för att nå sin närmaste grundskola. För de familjer som är intresserade av att bosätta sig eller redan bor i kommunens östra delar närmare Dalagränsen blir restiden än mer problematisk och deras restid kan närma sig 3 timmar per dag för att nå någon av kommunens 2 högstadieskolor. I en kommun som har över 14 mils resväg från norr till söder räcker det inte att bara ha två grundskolor i de senare skolåren om vi samtidigt vill att hela kommunen ska leva. Vi i Nordvärmlands Kommunparti yrkar därför att: Grundskoleverksamheten återupptas inom Norra Ny i årskurserna 6-9. Verksamheten kan exempelvis förläggas till Stöllet och åtminstone vissa delar av elevernas skolgång borde kunna ske i Norra Ny." Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Handlingar i ärendet Motion, inlämnad 2026-06-22 Beslutet skickas till KS beredning Barn- och utbildningsnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 97 Svar på medborgarförslag om sänkning av hastigheten på Vitsandsvägen Diarienummer KST 2026/246 Kommunfullmäktiges beslut Ärendet läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Sören Jonsson har lämnat in följande medborgarförslag: "Jag/vi vill att ni fortsätter på den inslagna väg ni har startat med att sänka hastigheten på Vitsandsvägen, tyvärr så fungarar det dåligt då folk bokstavligt skiter i vad det står på hastighets skyltarna eller den hastighetsdämpande åtgärden vid busshållsplatserna mitt på Vitsandsvägen, har även bett Anna Bakken att fortsätta mäta hastigheten med den röda/gröna gubben tavlan, fick till svar att flera ställen hade behov av dom tavlorna. Mitt förslag denna gången är att göra flera hastighetssänkande åtgärder på flera ställen längs Vitsandsvägen med start Kyrkogatan till korsningen Vinkelvägen Vitsandsvägen. Hagfors kommun har sedan länge gjort chikaner genom tätorten å det är en kostnadseffektivt sätt att få ner hastigheten, i annat fall får kommunen anlägga flera förhöjningar av körbanan och på så sätt försöka dämpa hastigheten, men den åtgärden fungerar dåligt eller inte tillfredsställande Har vid flertalet gånger bett polisen göra hastighetskontroller, vilket dom gjort, vilket resulterar i att många blev bötfällda, nu har inte polisen tid att stå och trafikövervaka hela tiden så bollen ligger hos er om ni vill att hastigheten ska sänkas eller inte." Kommunfullmäktige beslutade 2026-04-27 § 47 att ärendet skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Svar på medborgarförslag Kommunen har i samråd med polisen sänkt hastigheten till 30 km/h på den aktuella sträckan då det rör sig många skolungdomar i området. Det finns en förhöjd busshållplats där kommunen har satt upp avskiljare Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare mellan vägbanorna så att det inte går att köra om bussar som stannar för på- och avstigning och det är en avsmalning vid det södra övergångsstället (norr om korsningen vid Tingshusgatan). Kommunen har informerat allmänheten och med hjälp av skolan informerat föräldrar till skolungdomarna om att kommunen har gjort dessa insatser just för att hålla hastigheten nere. Kommunen har i två omgångar satt upp digitala hastighetsskyltar. Skyltarna flyttas runt i hela kommunen då det råder problem med fortkörning på fler vägar men sätts med jämna mellanrum upp på den aktuella vägen och de sitter där oftare än på andra ställen. Kommunen har även en tät dialog med polisen som inte har samma bild som avsändaren till medborgarförslaget. Polisen anser att de åtgärder som är gjorda på den aktuella sträckan har haft effekt och att hastigheten har sänkts. Kommunstyrelsen har beslutat att avslå medborgarförslaget. Kommunfullmäktige får på dagens sammanträde ärendet för kännedom. Handlingar i ärendet Medborgarförslag, inlämnat 2026-04-08 Kommunfullmäktige 2026-04-27 § 47 Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-04-17 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 114 Beslutet skickas till Marie Johansson, teknisk chef Förslagsställaren Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 98 Svar på medborgarförslag om att främja artrikedomen vid Kajsheden Diarienummer KST 2025/622 Kommunfullmäktiges beslut Ärendet läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kerstin Sandberg har lämnat följande medborgarförslag. "De flesta medborgare är idag säkert medvetna om den förändring som sker i naturen då invasiva arter tar över växtligheten på både stora och små ytor. Vi är nog överens om att alla måste hjälpas åt för att vår miljö ska få en chans att behålla artrikedomen. Vill därför ge kommunen en eloge för den fjärilspark som skapats i centrala Torsby. Jag har ett förslag på en enkel åtgärd inom ett område i tätorten för att förbättra artrikedomen, men behöver kommunresurser för förändringsarbetet. Om man åker norrut efter 45:an och passerar Toria-rondellen, fortsätter förbi Östmarksvägen kan man på vänster sida se ett ganska stort grönområde på Kajsheden. Tidigare fanns där otroligt många olika ängsblommar längst 45:an ända fram till där träden tar vid. Idag är marken mest beväxt med olika slags gräs. Hela detta område slår kommunen varje sommar före midsommar. Men för att kunna återställa den tidigare växtligheten kan man, enligt den kunskap som finns idag, slå under tiden 15 juli - 15 augusti och att man låter gräset ligga kvar bara någon enstaka dag för att släppa ifrån sig frö. Gräset forslas sedan bort, annars gödslas marken. Ängsväxter vill ha mager mark. Det finns förmodligen en fröbank i marken på området sen tidigare, men även de få ängsblommor som fortfarande finns kvar ges en chans att sprida sina frö om slåttern senareläggs. Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Om kommunen är intresserad av föreslagen förändring så kan vi nog så småningom se fram emot ett vackert blommande område vid vägkanten som kanske även kan bli en överraskning för förbipasserande turister. Sammanfattning: Vänta med slåtter till 15 juli - 15 augusti där man vill ha ängsblommor. Forsla bort gräset efter någon enstaka dag dels för att ge avslagna blommor en chans att fröa av sig, och dels för att hindra att marken gödslas. Min förhoppning är att mitt förslag om ändrat sätt att utföra slåtter på området vid Kajsheden tas på allvar och ser fram emot ett positivt svar senast under våren 2026." Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-13 § 74 att återremittera ärendet för komplettering av svaret på medborgarförslaget. Kompletterat svar föreligger. Svar på medborgarförslag Torsby kommun arbetar med att lägga upp en plan för bekämpning av invasiva arter. En viktig faktor för att undvika spridning är att slå tidigt innan växtligheten går upp i blom. Detta gör att de föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommunens plan och därmed avslås förslaget. Kommunstyrelsen har beslutat att avslå medborgarförslaget. Kommunfullmäktige får på dagens sammanträde ärendet för kännedom. Handlingar i ärendet Medborgarförslag, inkommet 2025-09-23 Kommunfullmäktige 2025-10-27 § 115 Tjänsteskrivelse av teknisk chef Marie Johansson, 2026-03-30 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-13 § 74 Tjänsteskrivelse av gatuchef Anna Bakken Andersson, 2026-04-20 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 99 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 115 Beslutet skickas till Marie Johansson, teknisk chef Förslagsställaren Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 99 Svar på medborgarförslag om informationstavla vid Gunnar Ehnes tunnel Diarienummer KST 2025/199 Kommunfullmäktiges beslut Ärendet läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Inga-Karin Bergkvist har lämnat följande medborgarförslag: "Vid gångtunneln Gunnar Ehnes tunnel borde det finnas en kort presentation av vem Gunnar Ehne var och vad han betytt för bygden. Vem är Gunnar Ehne som fått en gångtunnel uppkallad efter sig? Jag vet vem han var, men det vet inte alla kommuninnevånare eller besökare. Därför föreslår jag att kommunen sätter upp en informationstavla vid tunneln med presentation av Gunnar Ehne och samtidigt en inbjudan till att, sätta sig en stund på soffan och lyssna till något som han skrivit/diktat." Kommunfullmäktige beslutade 2025-04-28 att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Svar på medborgarförslag Planen har hela tiden varit att en informationsskylt ska sättas upp vid Gunnar Ehnes tunnel. Just nu pågår arbete med att ta fram en skyltstrategi för att sedan kunna påbörja utformning av skylten. Den beräknas sättas upp under 2026. Kommunstyrelsen har beslutat att bifalla medborgarförslaget. Kommunfullmäktige får på dagens sammanträde ärendet för kännedom. Handlingar i ärendet Medborgarförslag, inkommet 2025-02-27 Kommunfullmäktige 2025-04-28 § 43 Tjänsteskrivelse av kulturchef Evelina Nilsson, 2026-05-05 Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 105 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 123 Beslutet skickas till Kulturchef Evelina Nilsson Förslagsställaren Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 100 Information om Länsstyrelsens tillsyn av överförmyndarnämnden i Torsby kommun år 2025 Diarienummer KST 2026/365 Kommunfullmäktiges beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen genomförde i november 2025 en skrivbordstillsyn av överförmyndarnämnden varvid nio stickprovsvis utvalda akter granskades; godmanskap, förvaltarskap och förmyndarskap. Länsstyrelsen har under tillsynsåret 2025 särskilt kontrollerat överförmyndarnämndens granskning av ospecificerade poster i redovisningshandlingar, handläggning av byte av ställföreträdare och inkomna klagomål mot ställföreträdare samt uppföljning av uttagsmedgivanden från omyndigas spärrade bankkonton. Handlingar i ärendet Länsstyrelsens protokoll 2026-04-21 Överförmyndarnämnden 2026-05-12 § 6 Kommunstyrelsen 2026-06-08 § 119 Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden Digital signatur av ordförande, justeringsperson/er och sekreterare

§ 101 Avslutningsord vid kommunfullmäktige 22 juni 2026 Diarienummer KST 2026/441 Kommunfullmäktiges beslut Ordförande Kjell-Erik Mattsson (S) önskar alla en fin sommar. Sammanfattning av ärendet Bengt Berg (V) avslutar dagens sammanträde med att läsa Gunnar Ehnes dikt ”Sammôrn dä ä”. UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Sida 1/1Comfact Signature Referensnummer: 350961SE