Barn- och utbildningsnämnden — 29 oktober 2026

MBL § 11 28 11 29 17 2 21 2 BUN 14 4 18 13 24 9 28 9 Beredning kl. 08:30 AU kl. 08:30 MBL kl. 13:00 BUN kl. 09:00 (Förmöte kl. 08:30) Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutar om sammanträdestider för 2027. Handlingar i ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 29 Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson 2026-10-22 Beslutet skickas till Fackliga organisationer Kommunstyrelsen 2026-10-29

§ 58 Jäv och intressekonflikter Diarienummer BU 2026/2 Sammanfattning av ärendet Ingen anmäler jäv under dagens sammanträde. 2026-10-29

§ 59 Besök från fritidshemmet på Holmesskolan Diarienummer BU 2026/250 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för informationen. Sammanfattning av ärendet Marie Gerke och Kristina Olsén informerar om fritidshemmens verksamhet och uppdrag. Fritidshemmet är ett komplement till skolan och ska erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt stimulera deras utveckling och lärande. Vidare redogörs för det läs- och språkfrämjande utvecklingsarbete som bedrivs inom fritidshemmen. Arbetet omfattar bland annat högläsning, läsaktiviteter, läshörnor och samverkan med skolbiblioteket. Handlingar i ärendet Presentation, fritidshem 2026-10-29

§ 60 Budgetuppföljning 2026 Diarienummer BU 2026/3 Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av budgetuppföljningen per 2026-09-30. 2. Barn- och utbildningsnämnden ser mycket allvarligt på budgetunderskottet och ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet enligt åtgärdsplanen. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden redovisar per den 30 september 2026 ett underskott på 5,2 miljoner kronor. Underskottet beror främst på fortsatt höga personalkostnader, som uppvisar en negativ avvikelse mot budget på 5,4 miljoner kronor. Även övriga kostnader överstiger budget med 3,1 miljoner kronor. Samtidigt är intäkterna 3,4 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket dämpar den totala negativa avvikelsen. Det största underskottet återfinns inom grundskolan. Beloppen i tabellerna anges i tusentals kronor. Driftredovisning Utfall Budget Avvikelse Budget 09/2026 09/2026 2026 INTÄKTER 56 763 53 409 3 354 71 207 KOSTNADER -297 311 -288 753 -8 558 -396 927 Personalkostnader -171 394 -165 954 -5 440 -233 168 Övriga kostnader -124 961 -121 852 -3 109 -162 506 Kapitalkostnader -956 -947 -9 -1 253 DRIFTNETTO -240 547 -235 344 -5 203 -325 720 2026-10-29 Redovisning per avdelning Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos 09/2026 09/2026 2026 2026 Förskola -59 359 -58 202 -1 157 -79 203 -79 203 Grundskola -123 935 -120 195 -3 740 -166 501 -166 501 Gymnasieskola -54 380 -53 713 -667 -75 554 -75 554 Kulturskola -2 323 -2 630 307 -3 627 -3 627 Förvaltnings- -550 -604 54 -835 -835 övergripande Förskola Förskoleverksamheten uppvisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. Personalkostnaderna överskrider budgeten med 1,2 miljoner kronor och även övriga kostnader är högre än budgeterat, med en negativ avvikelse på 0,8 miljoner kronor. Detta beror fortfarande huvudsakligen på att utbetalade bidrag till fristående verksamheter överstiger budgeterad nivå. Grundskola Grundskoleverksamheten redovisar ett underskott på 3,7 miljoner kronor och står därmed för den största delen av nämndens totala underskott. Personalkostnaderna uppvisar en negativ avvikelse på 3,3 miljoner kronor och övriga kostnader ett underskott på 1,5 miljoner kronor. Gymnasieskola Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Personalkostnaderna överstiger budget med 1,0 miljoner kronor och övriga kostnader med 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen på övriga kostnader har stigit med cirka 500 tusen kronor sedan föregående månad. Detta förklaras främst av utbetalningar av interkommunal ersättning samt kostnader kopplade till uppstarten av läsåret. 2026-10-29 Handlingar i ärendet Budgetuppföljning per 2026-09-30 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 26 Åtgärdsplan för budget 2026 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Revisorerna 2026-10-29

§ 61 Fördelning av budget 2027 Diarienummer BU 2026/240 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar fördelningen av budget för 2027 enligt följande: Förskola: 80,496 miljoner kronor; Grundskola: 171,96 miljoner kronor; Gymnasieskola: 73,382 miljoner kronor; Kulturskola: 3,625 miljoner kronor; Förvaltningsövergripande: 0,887 miljoner kronor; Totalt: 330,35 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, kulturskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Verksamheterna är uppdelade i fem kanslier: Frykenskolans kansli, Holmesskolans kansli, Kvistbergsskolans kansli, Förskolans kansli och Stjerneskolans kansli. Enskild förskoleverksamhet bedrivs vid föräldrakooperativet Kottarna i Torsby och vid personalkooperativet Småfôlk i Rådom. Budgetförutsättningar • PO: 41 % • Lönehöjning: 2,5 % (enl. SKR) • Övriga kostnader: 2 % (enl. SKR) • Hyror: följer KPI, 3 % • Interna kostnader: 2 % • Kost: 2,5 % • Internränta: 2,9 % 2026-10-29 Fördelning och jämförelse av budget 2027 Budgetramen för 2026 uppgick till 325,72 miljoner kronor. Budgetramen för 2027 uppgår till 330,35 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 4,63 miljoner kronor, motsvarande 1,4 procent. Fördelningen mellan verksamheterna samt jämförelsen med 2026 framgår av tabellen nedan. Belopp anges i tusentals kronor. Budget Budget Procentuell 2027 2026 förändring Förskola 80 496 79 203 1,6 % Grundskola 171 960 166 501 3,3 % Gymnasieskola 73 382 75 554 -2,9 % Kulturskola 3 625 3 627 -0,1 % Förvaltningsövergripande 887 835 6,2 % Totalt 330 350 325 720 1,4 % Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren arbetat kontinuerligt med att följa upp och anpassa verksamhetens kostnader till tilldelade ekonomiska ramar. Trots detta arbete visar samtliga verksamheter, med undantag för kulturskolan, ett budgetunderskott under 2026. Förskolan Inom förskolan har de planerade verksamhetsanpassningarna inte kunnat genomföras på grund av ett ökat barnantal i Torsby tätort under 2026. Aktuella prognoser visar att barnantalet förväntas minska från sommaren 2027, vilket skapar förutsättningar för att genomföra planerade anpassningar under budgetåret. 2026-10-29 Grundskolan Under hösten 2026 behöver åtgärder genomföras inom grundskolan för att skapa förutsättningar för ekonomisk balans. Särskilt inom grundskolan kvarstår betydande organisatoriska utmaningar kopplade till att möta barns och elevers behov av särskilt stöd. Även om behovsbilden varierar mellan verksamheterna är dessa utmaningar närvarande inom hela nämndens ansvarsområde och ställer krav på fortsatt utveckling av organisation, resursfördelning och arbetssätt. Gymnasieskolan Gymnasieskolans elevantagning har utvecklats positivt under 2026, vilket medfört att intäktsprognosen för 2027 har kunnat revideras uppåt. Bedömningen är att den ökade elevvolymen stärker de ekonomiska förutsättningarna inför kommande budgetår. Samtidigt är gymnasieskolans ekonomi fortsatt beroende av elevutvecklingen och förändringar i elevströmmar kan påverka de ekonomiska förutsättningarna under budgetåret. För att nå budget i balans krävs ett fortsatt fokus på kostnadskontroll och genomförande av beslutade verksamhetsanpassningar. Arbetet behöver samtidigt präglas av ett långsiktigt perspektiv där verksamheternas uppdrag och barns och elevers behov kan tillgodoses inom tilldelade ekonomiska ramar. Barnkonsekvensanalys Fördelningen av budgeten syftar till att säkerställa att barn och elever även fortsättningsvis erbjuds en likvärdig utbildning inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige beslutat om. Hur barns bästa har beaktats Bedömningen är att fördelningen av budgeten ger förutsättningar att upprätthålla barns tillgång till utbildning och elevhälsa inom nämndens verksamheter. Samtidigt innebär de planerade verksamhetsanpassningarna att verksamheterna behöver fortsätta utveckla organisation och arbetssätt för att säkerställa en likvärdig utbildning inom tilldelade ekonomiska ramar. 2026-10-29 Eventuella intressekonflikter Vid fördelning av kommunens resurser behöver olika behov och verksamheter vägas mot varandra. Budgeten innebär prioriteringar inom tillgängliga ekonomiska ramar. Arbetet med närvaro, språk och läsning samt trygghet och studiero kommer att fortsätta inom befintlig verksamhet, men utan de extra satsningar som nämnden har bedömt skulle stärka utvecklingen inom dessa områden. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Någon särskild dialog med barn har inte genomförts inom ramen för budgetprocessen. Barnperspektivet har i stället beaktats genom verksamheternas underlag och elev- och brukarenkäter. Bedömning Fördelningen av budgeten för 2027 bedöms vara förenlig med barnkonventionens grundläggande principer. Budgeten bedöms ge förutsättningar för att fortsatt bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet inom nämndens verksamheter. Budgeten ger dock inte utrymme för de extra satsningar som nämnden bedömt skulle stärka utvecklingen inom närvaro, språk och läsning samt trygghet och studiero. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson, 2026-10-12 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 27 Barn- och utbildningsnämnden MBL § 19 2026-10-15 Barn- och utbildningsnämnden MBL § 11 2026-10-22 Riskbedömning inför fördelning av budget 2027, 2026-10-21 Beslutsgång Sammanträdet ajourneras på begäran av Adam Passin (S), kl. 10:20–10:30. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen 2026-10-29

§ 62 Förteckning över beslutsattestanter 2027 Diarienummer BU 2026/241 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förteckningen över beslutsattestanter för 2027 enligt följande: Ansvar Befattning – Ordinarie Befattning – Ersättare 07000000 Skolchef Kommundirektör 07101000 Rektor för Stjerneskolan Rektor för idrottsgymnasium och gymnasiechef 07101000 Vht 45007, akt 644/645 - inköpsansvarig ammunition 07221000 Rektor för Holmesskolan, Biträdande rektor för Oleby skola och Östmarks Holmesskolan, Oleby skola och skola Östmarks skola 07223000 Rektor för Biträdande rektor för Kvistbergsskolan och Holmesskolan, Oleby skola och Stölletskolan Östmarks skola 07231000 Rektor för Frykenskolan Biträdande rektor för Frykenskolan 07260000 Ledare för kulturskolan Skolchef 07310000 Rektor 1 förskolorna Rektor 2 och 3 förskolorna Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen ska årligen komplettera budgetfördelningen med en förteckning över de befattningar som har rätt att besluta om och attestera ekonomiska transaktioner samt ersättare för dessa befattningar. 2026-10-29 En förteckning över beslutsattestanterna (befattningar) och deras ersättare (befattningar) ska årligen överlämnas till barn- och utbildningsnämnden i samband med att fördelningen av budgeten antas. Att bemanna befattningarna är verkställighet. Handlingar i ärendet Förteckning över barn- och utbildningsnämndens attestanter 2027 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Samtliga skolkanslier 2026-10-29

§ 63 Kvalitetsdialoger Diarienummer BU 2026/4 Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden tackar för redogörelsen. 2. Barn- och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde den 3 december 2026 presentera ett förslag till reviderade indikatorer kopplade till nämndens mål och fokusområden. Nämndmålen ska vara oförändrade. Sammanfattning av ärendet Kvalitetsdialogerna visar sammantaget att det finns en tydlig samsyn i organisationen kring de tre gemensamma fokusområdena läsning, frånvaro samt trygghet och studiero. Dialogerna synliggör samtidigt ett antal gemensamma utvecklingsbehov som behöver hanteras mer sammanhållet från förskola till gymnasium. Läsning och språk Gemensamma styrkor Inom området läsning framträder en stark gemensam förståelse för språkets och läsningens avgörande betydelse för barns och elevers lärande. Arbetet löper som en tydlig röd tråd genom utbildningskedjan, från förskolans högläsning, boksamtal och språkutvecklande lärmiljöer till grundskolans kartläggningar, läsprojekt och schemalagda lässtunder. Det betonas samtidigt att läsning inte kan avgränsas till svenskämnet, utan behöver förstås som ett gemensamt ansvar för alla ämnen. Det tar sig uttryck genom arbete med ämnesspecifik läsförståelse, bildstöd, anpassade texter samt ett mer medvetet fokus på yrkes- och ämnesspråk. Sammantaget visar dialogerna att verksamheterna har en tydlig vilja att bygga vidare på arbetssätt som fungerar och att göra de läsfrämjande insatserna mer långsiktiga och hållbara över tid. 2026-10-29 Gemensamma utvecklingsområden Samtidigt visar dialogerna att organisationen behöver fortsätta utveckla arbetet för de barn och elever som inte fullt ut tillgodogör sig insatserna i språk och läsning. Utmaningarna ser olika ut i olika delar av utbildningskedjan, men de hänger tydligt samman. I förskolan handlar det bland annat om att stärka stödet till barn med svenska som andraspråk, samtidigt som barn som redan har kommit långt i sin språkliga utveckling behöver få tillräckliga utmaningar. I de yngre åldrarna uppmärksammas svårigheter med språkljud och munmotorik, vilket kan få betydelse för den fortsatta läs- och skrivinlärningen. I grundskolan finns elever som når högre årskurser utan tillräckligt stabila grundläggande läsfärdigheter, medan gymnasiet och komvux beskriver utmaningar kopplade till svenska som andraspråk, ämnesspråk och elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningens texter. En central utvecklingsfråga är därför att följa upp effekten av läsinsatserna mer sammanhållet, så att progression, övergångar och resultat kan analyseras på huvudmannanivå. Samlad bedömning Läsning är ett väl förankrat gemensamt fokusområde och en tydlig styrka i organisationen. Nästa steg är att utveckla en mer sammanhållen uppföljning av progression och effekt, så att huvudmannen kan se vilka insatser som ger resultat, vilka elevgrupper som inte nås och hur övergångarna mellan skolformerna kan stärkas. Frånvaro Gemensamma styrkor När det gäller frånvaro visar kvalitetsdialogerna att medvetenheten om frågans betydelse är hög i samtliga verksamheter. Frånvaro beskrivs inte enbart som en procentsats, utan också som ett uttryck för återkommande mönster, sena ankomster, korttidsfrånvaro och 2026-10-29 andra tidiga signaler som behöver uppmärksammas innan problemen blir mer omfattande. Verksamheterna arbetar på olika sätt med tidig upptäckt, uppföljning av frånvaromönster och kontakt med vårdnadshavare, och i arbetet kring barn och elever med mer omfattande frånvaro används elevhälsa, skolsocialt team, socialtjänst och andra externa aktörer som viktiga samverkansparter. Flera dialoger visar också att tidiga kontakter och samordnade insatser kan få konkret betydelse för att förbättra närvaron. Gemensamma utvecklingsområden Samtidigt framstår frånvaro som ett av organisationens mest angelägna utvecklingsområden. Rutinerna är i flera fall kända och utvecklade, men de får inte alltid tillräcklig effekt i form av förändrad närvaro. Signaler uppmärksammas ibland för sent, frånvaroutredningar behöver i vissa fall inledas tidigare och tillämpningen av rutinerna varierar mellan verksamheterna. Flera verksamheter efterfrågar därför tydligare eller reviderade huvudmannarutiner, liksom en mer enhetlig ansvarsfördelning. Dialogerna visar också att samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer inte alltid fungerar tillräckligt väl, samtidigt som psykisk ohälsa, NPF och social problematik återkommer som bakomliggande faktorer. Eftersom frånvaroproblematik kan följa eleven mellan skolformerna, medan stödinsatser inte alltid följer med i samma utsträckning, behöver huvudmannen stärka arbetet med övergångar och skapa en mer sammanhållen närvarokedja. Samlad bedömning Organisationen har byggt upp en god medvetenhet och flera fungerande arbetssätt, men behöver skapa en mer sammanhållen närvarokedja. Huvudmannen behöver särskilt säkerställa en enhetlig tillämpning, tidiga upptäckter och insatser, tydliga ansvar och fungerande övergångar från förskola till grundskola och vidare till gymnasiet. 2026-10-29 Trygghet och studiero Gemensamma styrkor Inom området trygghet och studiero finns en bred samsyn om att goda relationer, tydlig vuxennärvaro, gemensamma förväntningar och förutsägbara lärmiljöer är centrala förutsättningar för att barn och elever ska kunna känna trygghet och delta aktivt i undervisningen. Verksamheterna använder delvis olika modeller och begrepp, men den pedagogiska riktningen är i grunden gemensam. Förskolan arbetar exempelvis med tydliggörande pedagogik, bildstöd, gruppindelningar och förutsägbara övergångar, medan grundskolan bland annat lyfter rutiner för god undervisning, PBS (positivt beteendestöd), kooperativt lärande, organiserade rastmiljöer, Elmemodellen och elevhälsans handledning. På gymnasiet betonas relationellt bemötande, elevhälsoforum samt ökad närvaro av skolledning och elevhälsa bland eleverna. Genomgående framhålls relationen till mentor eller annan trygg vuxen som en särskilt betydelsefull skyddsfaktor. Gemensamma utvecklingsområden Även om tryggheten generellt beskrivs som god visar dialogerna att studieron är mer ojämn och att det finns behov av ett mer likvärdigt ledarskap i undervisningen. Skillnader mellan elevernas och de vuxnas upplevelser gör att enkäter behöver kompletteras med andra underlag såsom observationer, elevsamtal och personalens erfarenheter. Särskilt viktigt blir det att skapa större samsyn kring tydlighet, struktur och förväntningar så att elever möter en mer konsekvent pedagogisk miljö oavsett verksamhet, arbetslag eller undervisningsgrupp. Vuxennärvaron behöver dessutom säkerställas på rätt platser och vid rätt tidpunkter, inte minst under raster och i gemensamma utrymmen. 2026-10-29 Stödinsatserna behöver också utformas så att eleverna får rätt stöd samtidigt som de ges möjlighet att utvecklas utifrån realistiska förväntningar. Samlad bedömning Trygghetsarbetet är en styrka i organisationen, framför allt genom det relationella perspektivet och den tydliga betoningen av vuxennärvaro. Det största gemensamma utvecklingsbehovet ligger i studieron och i att skapa ett mer likvärdigt ledarskap. Huvudmannen bör söka den gemensamma kärnan i de olika modeller som används och tydliggöra vilka grundläggande förväntningar som ska känneteckna alla lärmiljöer. Övergripande slutsats Sammanfattningsvis visar kvalitetsdialogerna att de gemensamma fokusområdena är väl förankrade och att ett omfattande utvecklingsarbete pågår i samtliga verksamheter. Organisationens främsta styrkor ligger i det relationella förhållningssättet, den gemensamma prioriteringen av språk och läsning samt den ökade medvetenheten om betydelsen av tidiga och förebyggande insatser. Dessa styrkor ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling, men för att arbetet ska få större genomslag behöver huvudmannen i högre grad hålla samman analyser, uppföljning och prioriteringar mellan skolformerna. Det fortsatta utvecklingsarbetet behöver därför fokusera på att stärka elevernas läsutveckling, utveckla ett mer sammanhållet och likvärdigt arbete med frånvaro samt tydliggöra gemensamma arbetssätt kring vuxennärvaro, struktur och ledarskap i undervisningen. De tre fokusområdena bör samtidigt inte behandlas som isolerade delar, eftersom bristande läsförmåga kan påverka både motivation, studiero och närvaro, samtidigt som otrygghet, låg studiero och hög frånvaro begränsar möjligheten för barn och elever att tillgodogöra sig undervisningen. Det fortsatta kvalitetsarbetet behöver därför i högre grad analysera hur områdena påverkar varandra och vilka samordnade insatser som ger störst effekt för barn och elever. 2026-10-29 Handlingar i ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 28 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-10-29

§ 64 Organisation för gymnasieskolan 2027/2028 Diarienummer BU 2026/242 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar gymnasieorganisationen på Stjerneskolan för läsåret 2027/2028: Bygg- och anläggningsprogrammet 30 Inriktning Husbyggnad Inriktning Mark- och anläggning Ekonomiprogrammet 28 Inriktning Ekonomi Fordons- och transportprogrammet 8 Inriktning Personbil IMVFT FT Tävlingsmekaniker (Riksintag) 8 FTPER00R IN Svetsteknik (Riksintag) 16 INSVE00R Industritekniska programmet *) 4 Inriktning Svetsteknik IMVIN Nationellt program inom anpassade gymnasieskolan 5 Hälsa, vård och omsorg Naturvetenskapsprogrammet 24 Inriktning Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet 28 Inriktning Medier, information och kommunikation Inriktning Beteendevetenskap Inriktning Samhällsvetenskap 2026-10-29 Teknikprogrammet 16 Inriktning Design och produktutveckling Vård- och omsorgsprogrammet 24 Inga nationella inriktningar IMVVO *) under förutsättning att inte alla platser på INSVE00R är fyllda. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag till gymnasieorganisation för Stjerneskolan läsåret 2027/2028. Förslaget anger antalet utbildningsplatser inom respektive program och utbildning. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson 2026-10-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 30 Beslutet skickas till Antagningsenheten Stjerneskolans kansli 2026-10-29

§ 65 Svar på motion om renovering av gymnastiksalen i Kvistbergsskolan Diarienummer BU 2025/346 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Joe Bengtsson (DO!T) har lämnat följande motion: "Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan är i stort behov av renovering snarast. Taket läcker och det bedrivs verksamhet i lokalerna. Gymnastiksalen är viktig då det finns mängder av redskap där som saknas eller går att ha i GA hallen. Närheten till Kvistbergsskolan möjliggör aktiviteter även på raster då avståndet till GA hallen inte gör det möjligt. Jag yrkar på: • att taket lagas snarast • att byggnaden bevaras med en välplanerad renovering." Svar på motionen Gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan ingår inte i den planerade ombyggnationen av skolan. Inom ramen för planeringen har utgångspunkten varit att skolans behov av lokaler för undervisning i idrott och hälsa kan tillgodoses genom tillgången till GA-hallen. Undervisningen bedrivs redan i dag i GA-hallen. Kursplanen i idrott och hälsa anger bland annat att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla allsidiga rörelseförmågor och att eleverna ska få möta olika slags aktiviteter i varierande miljöer och sammanhang. I det centrala innehållet ingår även rörelseaktiviteter med och utan redskap. Kursplanen ställer däremot inte krav på tillgång till vissa specifika redskap eller anläggningar, såsom ribbstolar eller ringar. 2026-10-29 Det stämmer att vissa redskap som finns i gymnastiksalen vid Kvistbergsskolan inte finns i GA-hallen. Förvaltningen har varit i dialog med skolledningen och konstaterar att undervisningen i idrott och hälsa kan genomföras i enlighet med kursplanen utifrån de lokaler och förutsättningar som finns tillgängliga. En renovering av gymnastiksalen bedöms därför inte vara aktuell för att tillgodose skolans behov av lokaler för idrottsundervisning. När det gäller möjligheterna till aktiviteter under raster har dessa behov också beaktats i ombyggnationen av Kvistbergsskolan. Skolans uppehållsytor har renoverats och förbättrats och skolan kommer även att få en nyrenoverad skolgård. Förutsättningarna för elevernas aktiviteter under raster är därmed inte beroende av tillgången till gymnastiksalen. Gymnastiksalen har samtidigt en funktion under den pågående ombyggnationen av Kvistbergsskolan och behöver kunna användas av verksamheten under renoveringsprocessen. Det takläckage som uppmärksammats har åtgärdats, vilket tillgodoser det omedelbara behov som lyfts i motionen. När ombyggnationen är genomförd bedöms verksamheten inte ha ett långsiktigt behov av gymnastiksalen för att kunna fullgöra skolans grunduppdrag. En mer omfattande renovering av byggnaden skulle därmed innebära en ytterligare investering utöver den planerade ombyggnationen av Kvistbergsskolan. En sådan investering bedöms inte stå i rimlig proportion till verksamhetens behov. Mot denna bakgrund föreslås att motionen avslås. Handlingar i ärendet Motion inlämnad av Joe Bengtsson 2025-11-30 Kommunfullmäktige 2025-12-15 § 143 Tjänsteskrivelse av skolchef Johan Nilsson 2026-10-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 32 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2026-10-29

§ 66 Statistik för slutbetyg 2026 Diarienummer BU 2026/245 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för redogörelsen. Sammanfattning av ärendet Statistiken gäller avgångselever 2026 på grundskolorna Frykenskolan och Kvistbergsskolan samt Stjerneskolans årskurs 3 eller 4 för idrottselever. Statistiken är framtagen för att vara direkt jämförbar med Skolverkets årliga statistik för grundskolan, som vanligtvis publiceras i slutet av september varje år. Antal avgångselever juni 2026 Frykenskolan: 114 elever med grundskolebetyg och 2 elever med betyg från anpassad grundskola, totalt 116 elever. Kvistbergsskolan: 9 elever med grundskolebetyg. Frykenskolans genomsnittliga meritvärde för avgångselever Frykenskolan -26 16 betyg (jmf. riket) 17 betyg (jmf. riket) Flickor 205,7 (229,5) 213,4 (237,9) Pojkar 198,4 (214,5) 200,8 (222,0) Flickor och pojkar 201,9 (221,8) 206,8 (229,7) Föregående år 16 betyg 17 betyg Frykenskolan -25 193,5 198,6 Frykenskolan -24 212,4 219,3 Frykenskolan -23 210,4 218,0 Frykenskolan -22 225,3 234,1 2026-10-29 Kvistbergsskolans genomsnittliga meritvärde för avgångselever Kvistbergsskolans elevantal är lågt och man ska ha i beaktande att enskilda elevers låga eller höga meritvärden ger stort avtryck i den totala statistiken. Kvistbergsskolan -26 16 betyg (jmf. riket) 17 betyg (jmf. riket) Flickor 256,7 (229,5) 269,2 (237,9) Pojkar 241,3 (214,5) 250,4 (222,0) Flickor och pojkar 246,4 (221,8) 256,7 (229,7) Föregående år 16 betyg 17 betyg Kvistbergsskolan -25 * * Kvistbergsskolan -24 218,8 225,3 Kvistbergsskolan -23 225,8 235,8 Kvistbergsskolan -22 203,9 210,7 * Uppgift redovisas inte på grund av för få elever. Jämförelse av meritvärde (17 ämnen) Medelmeritvärde (17 ämnen) Jämförelsegrupp Flickor Pojkar Samtliga Frykenskolan 213,4 200,8 206,8 Kvistbergsskolan 269,2 250,4 256,7 Torsby kommun 216,4 208,5 212,2 Landsbygdskommuner 223,4 199,2 211,2 Riket 237,9 222,0 229,7 2026-10-29 Torsby kommuns samlade medelmeritvärde är 212,2, vilket är ungefär i nivå med jämförbara landsbygdskommuner (211,2) men tydligt lägre än riket (229,7). Att Torsby når en likvärdig nivå med landsbygdskommunerna beror framför allt på pojkarnas relativt höga resultat: 208,5 jämfört med 199,2 i landsbygdskommunerna. Flickornas resultat i Torsby, 216,4, är däremot lägre än motsvarande resultat i landsbygdskommunerna, 223,4. Kvistbergsskolans resultat ligger över riksgenomsnittet, men bör tolkas försiktigt eftersom skolan har få avgångselever. Behörighet till gymnasiet, årskurs 9 (jmf. riket) 2026 Yrkes ES EK,HU,SA NA,TE Ej behörig Torsby 84,6 % 82,1 % 81,3 % 75,6 % 15,4 % (83,5 %) (82,4 %) (80,6 %) (78,8 %) (16,5 %) Frykenskolan 83,3 % 80,7 % 79,8 % 73,7 % 16,7 % Kvistbergsskolan 100 % 100 % 100 % 100 % 0 % Ej behörig till gymnasiet, årskurs 9, föregående år Torsby -25 26,2 % Torsby -24 30,4 % Torsby -23 21,3 % Torsby -22 23,1 % Stjerneskolans avgångselever 2026 Antalet avgångselever på Stjerneskolan 2026 är 131 elever. Andelen elever som gick ut med examensbevis är 88,5 %. Andelen elever som gick ut med studiebevis är 11,5 %. 2026-10-29 Genomsnittligt meritvärde åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg eller 17 bästa betygen om eleven läst moderna språk som språkval. Betygen omvandlas till följande betygsvärde: Betyg Betygsvärde A 20,0 B 17,5 C 15,0 D 12,5 E 10,0 F 0 Varje betyg omvandlas till ett betygsvärde. Betygsvärdena summeras sedan till ett meritvärde. Maximalt meritvärde med 16 betyg är således 20 x 16 = 320 poäng samt för 17 betyg 340 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet är medelvärdet för eleverna på den aktuella skolan. Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program Behörigheten till ett nationellt program skiljer sig åt beroende på vilket program eleven söker till. ”Lägst” behörighet är det att söka till ett yrkesprogram. Det är också denna behörighet som brukar stå för det allmänt vedertagna begreppet ”behörig till gymnasiet”. Program Behörighet som krävs Yrkesprogram Godkända betyg i sv/sva, ma, eng samt minst fem andra valfria ämnen ES (Estetiska Godkända betyg i sv/sva, ma, eng samt minst nio programmet) andra valfria ämnen EK, HU, SA Godkända betyg i sv/sva, ma, eng, hi, re, ge, sh samt fem andra valfria ämnen 2026-10-29 NA, TE Godkända betyg i sv/sva, ma, eng, ke, fy, bi, tk samt fem andra valfria ämnen En elev som inte är behörig till ett nationellt program ska erbjudas plats på något av hemkommunens introduktionsprogram. Vilket introduktionsprogram som är aktuellt beror bland annat på elevens behörighet, mål och utbildningsbehov. Gymnasieexamen och studiebevis För att nå en gymnasieexamen ställs vissa krav på godkända resultat för studierna. Det är olika krav beroende på om eleven genomgått ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Yrkesprogram – Gymnasieexamen För att få en gymnasieexamen från ett yrkesprogram ska nedanstående krav uppfyllas: • Minst 2 250 godkända gymnasiepoäng, från en utbildning som omfattar 2 500–2 800 gymnasiepoäng. • Godkänt betyg i Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1. • Godkänt betyg i Engelska 5. • Godkänt betyg i Matematik 1. • Godkänt gymnasiearbete. • Minst 400 poäng godkända i de programgemensamma ämnena. Högskoleförberedande program – Gymnasieexamen För att få en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ska nedanstående krav uppfyllas: • Minst 2 250 godkända gymnasiepoäng, från en utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng. • Godkända betyg i Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3. • Godkända betyg i Engelska 5 och 6. 2026-10-29 • Godkänt betyg i Matematik 1. • Godkänt gymnasiearbete. Studiebevis Om man har genomfört en treårig utbildning på ett nationellt gymnasieprogram, men inte uppfyllt kraven för examensbevis, får man ett studiebevis. Studiebevis är ett dokument där alla lästa kurser finns, med tillhörande betyg. Handlingar i ärendet Statistik för slutbetyg 2026 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-10-29

§ 67 Revidering av riktlinje för hantering av nämndinitiativ Diarienummer BU 2024/251 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner revideringen av riktlinjen för hantering av nämndinitiativ. Sammanfattning av ärendet Riktlinjen för hantering av nämndinitiativ kompletteras med rubriken ”Publicering av nämndinitiativ” och följande text: ”Nämndinitiativet publiceras på kommunens webbplats torsby.se, där kallelser och protokoll finns, under mappen Nämndinitiativ. Där publiceras nämndinitiativet, nämndens beslut om hantering av initiativet samt nämndens slutliga beslut efter eventuell behandling av initiativet.” Handlingar i ärendet Riktlinje för hantering av nämndinitiativ 2024-09-26 Barn- och utbildningsnämnden 2024-09-26 § 52 Kommunstyrelsen 2026-09-15 § 134 Beslutet skickas till Policypärmen 2026-10-29

§ 68 Sammanträdestider 2027 Diarienummer BU 2026/229 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden antar följande sammanträdestider för 2027: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Beredning 14 11 8 20 12 30 11 AU och 21 25 22 3 26 14 25

§ 69 Informationsärenden Diarienummer BU 2026/5 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för informationen. Sammanfattning av ärendet Reformer inom skolan Barn- och utbildningsnämnden informeras om kommande reformer och förändringar inom skolan. Utvärdering av pedagogisk omsorg i Likenäs Barn- och utbildningsnämnden informeras om arbetsutskottets beslut 2026-10-15 § 31 att återremittera utvärderingen av pedagogisk omsorg i Likenäs för komplettering av beslutsunderlaget. Handlingar i ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-10-15 § 33 2026-10-29

§ 70 Meddelanden Diarienummer BU 2026/6 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner inkomna meddelanden. Handlingar i ärendet Förteckning över meddelanden som inkommit till barn- och utbildningsnämnden. 2026-10-29

§ 71 Delegeringsbeslut Diarienummer BU 2026/7 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redogörelsen för delegeringsbeslut. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegeringen. Personalärenden Anställningar september 2026–oktober 2026. Barn- och utbildningsnämndens MBL § 19, 2026-10-15. Barn- och utbildningsnämndens MBL § 11 Detaljbudget 2027, 2026-10-22. Skolskjuts Skolskjutssamordnare Lina Rimnäs, beviljad skolskjuts, nio ärenden. Skolskjutssamordnare Lina Rimnäs, avslagen skolskjuts, ett ärende. Avtal och övrigt Rektorerna Ann Charlotte Nygren, Catarina Björklund, Marie Holmqvist, Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-08- 10. Rektor Madelene Çiçek, Stölletskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-09-22. Rektor Madelene Çiçek, Kvistbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-09-23. Rektor Meta Keck Carle, Holmesskolans plan mot diskriminering och 2026-10-29 kränkande behandling, 2026-10-01. Rektor Meta Keck Carle, Oleby skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-10-01. Rektor Meta Keck Carle, Östmarks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-10-01. Rektor Anna Renhult, Frykenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-10-01. Rektor Sara Alwan, Stjerneskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, 2026-10-04. Skolchef Johan Nilsson, Inera Mitt gymnasieval - Anslutning till folkbokföringsregistret, 2026-10-06. Skolchef Johan Nilsson, Begäran om att elev får vara inskriven i skola i annan kommun än hemkommunen, 2026-10-12. Rektor Anders Larsson, Avtal i samband med USM i handboll 17–18 oktober 2026, 2026-10-14. Rektor Anna Renhult, Beslut om inskrivning på prov i anpassad grundskola, 2026-10-12. Skolchef Johan Nilsson, Avtal omfattande RapidReach SAAS har ingåtts med Enera International AB, 2026-10-22. 2026-10-29

§ 72 Skolpliktsärenden Diarienummer BU 2026/8 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redogörelsen för skolpliktsärenden. Handlingar i ärendet Förteckning över skolpliktsärenden. UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 389777SE Sida 1/1