Samhällsbyggnadsnämnden — 28 augusti 2026

10 § PBL inte följs eller tillgodoses. Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet framgår av yttrande dnr 402-35320-2020, daterat den 2020-10-07. Länsstyrelsen yttrade sig angående MKN vatten samt riksintresse för kommunikation. Syftet med detaljplanen Syftet med denna detaljplan är att på ett attraktivt läge i Tomelilla skapa nya möjligheter för verksamheter, handel och industri. Detaljplanensöverensstämmelse med översiktsplanen För området gäller Översiktsplan 2025. Planhandlingarna anger att planområdet är utpekat som verksamheter. Kommunen bedömer att detaljplaneförslaget inte överensstämmer med översiktsplanen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL, då även handel föreslås inom detaljplanen. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen gör bedömningen att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. MB. 256 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Utifrån aktuellt underlag delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ett genomförande av planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. miljöbalken. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen har med de aktuella planhandlingarna och nuvarande information inte några synpunkter på planförslaget utifrån 11 kap. 10–11 §§ PBL. Kommentar: Sedan detaljplanen varit ute på granskning under 2024 har planområdet utökats söderut med cirka 6,9 hektar inom kommunens egen fastighet Ramsåsa 12:1. Med anledning av planområdets utökning och det samlade planinnehållet har kommunen genomfört en ny undersökning om betydande miljöpåverkan. Den tidigare bedömningen har reviderats och kommunen har bedömt att betydande miljöpåverkan inte kan uteslutas. I samråd med Länsstyrelsen genomfördes därför ett avgränsningssamråd den 24 april 2026. Med utgångspunkt i avgränsningssamrådet har kommunen tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning samt kompletterat planförslaget med ytterligare utredningar avseende bland annat dagvatten, naturvärden, kulturmiljö och teknisk försörjning. Planhandlingarna har reviderats med utgångspunkt i genomförda utredningar och inkomna synpunkter under planprocessen. Kommunen noterar att Länsstyrelsen, utifrån de planhandlingar som låg till grund för granskningen 2024, inte framförde några synpunkter som kan föranleda ingripande enligt 11 kap. 10–11 §§ plan- och bygglagen. 2. Lantmäteriet. Sammanfattningsvis framför Lantmäteriet synpunkter avseende grundkartans aktualitet, redovisningen av markområdet under befintlig luftledning, motivet till parkeringsförbud inom ledningsområdet samt beskrivningen av befintliga ledningsrätter och deras framtida hantering. Kommentar: Inför den andra granskningen har grundkartan uppdaterats och planhandlingarna reviderats. Planbeskrivningen har kompletterats med förtydliganden avseende användningen av markområdet under luftledningen samt motivet till de planbestämmelser som reglerar markens användning inom ledningsområdet. Området under luftledningen utgör kvartersmark för verksamheter, industri och handel men omfattas samtidigt av särskilda planbestämmelser som säkerställer att luftledningens funktion och säkerhetskrav kan upprätthållas. 257 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Syftet med regleringen är att möjliggöra ett effektivt markutnyttjande samtidigt som erforderliga skyddsavstånd och säkerhetskrav tillgodoses. Planbeskrivningen har även kompletterats med förtydliganden avseende befintliga ledningsrätter och de fastighetsrättsliga åtgärder som kan bli aktuella i samband med detaljplanens genomförande. Kommunen bedömer att Lantmäteriets synpunkter har beaktats i planförslaget. 3. Trafikverket. Sammanfattning av synpunkter Trafikverket konstaterar att planförslaget har reviderats i enlighet med myndighetens tidigare synpunkter avseende anslutning till väg 19 och byggnadsfritt avstånd till det statliga vägnätet. Trafikverket bedömer därför att detaljplanen inte påverkar riksintresset för väg 19. Trafikverket har tagit del av den trafikutredning som tagits fram inför granskningen och bedömer att åtgärder kommer att krävas i korsningen mellan väg 11 och Tylegatan i samband med områdets utbyggnad. Trafikverket framhåller särskilt behovet av ett vänstersvängfält på väg 11 med hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet och förväntad trafikalstring från planområdet. Trafikverket bedömer vidare att åtgärderna behöver samordnas med det pågående vägplaneprojektet för väg 11 och att ett finansierings- och genomförandeavtal ska tecknas mellan kommunen och Trafikverket innan detaljplanen antas. Trafikverket lämnar även synpunkter avseende dagvattenhantering i anslutning till väg 19 och betonar att fördröjningsanläggningar inte får påverka vägområdet eller vägens säkerhetszon. Vidare efterfrågas ett tydligare resonemang kring förutsättningarna för gång- och cykeltrafik samt hur oskyddade trafikanter kan röra sig säkert inom och till planområdet. . Kommentar: Kommunen noterar att Trafikverket bedömer att planförslaget, efter genomförda revideringar, inte påverkar riksintresset för väg 19. 258 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Sedan granskningen har planområdet utökats och kompletterande utredningar tagits fram, däribland miljökonsekvensbeskrivning, dagvattenutredning samt ytterligare underlag avseende teknisk försörjning och genomförande. Trafikfrågorna har fortsatt varit en viktig del av planprocessen. Kommunen delar Trafikverkets bedömning att åtgärder kommer att krävas i korsningen mellan väg 11 och Tylegatan i samband med områdets utbyggnad. Efter fortsatt dialog mellan kommunen och Trafikverket har ett finansierings- och genomförandeavtal avseende ombyggnation av korsningen mellan väg 11 och Tylegatan tecknats. Avtalet reglerar ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av erforderliga trafikåtgärder. Dagvattenutredningen har utformats med utgångspunkt i att utflödet från planområdet inte ska öka jämfört med dagens situation. Områden som avsatts för dagvattenhantering har lokaliserats och dimensionerats så att de ligger utanför Trafikverkets vägområde och säkerhetszon. Kommunen bedömer därför att planerad dagvattenhantering kan genomföras utan påverkan på väg 19 funktion eller trafiksäkerhet. Planbeskrivningen har även kompletterats med förtydliganden kring gång- och cykeltrafik samt hur oskyddade trafikanter kan röra sig inom och till planområdet. Gatustrukturen inom planområdet har utformats så att utrymme finns för framtida gång- och cykelvägar. Kommunen bedömer sammantaget att Trafikverkets synpunkter har beaktats i planförslaget. 4. Ystads- Österlenregionens miljöförbund. Yttrande Sammanfattningsvis har miljöförbundet framfört synpunkter avseende buller från framtida verksamheter och byggskedet samt påmint om att gällande riktvärden, vägledningar och allmänna råd ska beaktas vid genomförandet av detaljplanen. Kommentar: Kommunen noterar miljöförbundets synpunkter. Frågor om buller har beaktats i planprocessen och behandlas i planhandlingarna samt i miljökonsekvensbeskrivningen. Detaljplanen reglerar markens användning medan den närmare prövningen av enskilda verksamheter sker i samband med bygglov, anmälan eller tillståndsprövning enligt annan lagstiftning. Frågor om buller från byggskedet hanteras i samband med projektering och genomförande av detaljplanen. Gällande riktvärden, vägledningar och allmänna råd ska följas vid genomförandet av planen och vid etablering av framtida verksamheter inom området. 259 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Kommunen bedömer att miljöförbundets synpunkter har beaktats i planförslaget. 5. Räddningstjänsten SÖRF Yttrande Sammanfattningsvis har Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund meddelat att de inte har något att erinra mot planförslaget ur risksynpunkt. Räddningstjänsten påpekar att brandvattenförsörjning ska säkerställas i enlighet med gällande rekommendationer. Kommentar: Kommunen noterar att Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund inte har något att erinra mot planförslaget ur risksynpunkt. Frågan om brandvattenförsörjning kommer att beaktas i den fortsatta projekteringen av området samt i samband med bygglovsprövning och utbyggnad av teknisk infrastruktur. Kommunen bedömer att räddningstjänstens synpunkter har beaktats i planförslaget. 6. Region Skåne Yttrande Sammanfattningsvis har Region Skåne meddelat att de avstår från att yttra sig över detaljplanen. Kommentar: Kommunen noterar att Region Skåne avstår från att yttra sig över planförslaget. 7. E.ON Energidistribution AB Yttrande Sammanfattningsvis har E.ON framfört synpunkter avseende befintliga elledningar inom planområdet, behovet av att anpassa eller flytta befintliga kablar i samband med planens genomförande, utformningen av planbestämmelser för transformatorstationer samt skydds- och säkerhetsavstånd kring befintliga luftledningar. E.ON påpekar även att eventuella flytt- och anpassningsåtgärder av befintliga elanläggningar ska bekostas av exploatören och att detta bör framgå av planhandlingarna. Kommentar: Kommunen noterar E.ON synpunkter. Sedan granskningen har planhandlingarna reviderats och kompletterats, bland annat avseende teknisk försörjning och befintliga ledningsanläggningar inom planområdet. Planbeskrivningen har förtydligats med information om befintliga luftledningar, 260 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 skyddsavstånd samt de särskilda restriktioner som gäller vid arbete och markåtgärder i närheten av elanläggningar. Kommunen delar E.ON bedömning att hänsyn behöver tas till befintliga ledningar under såväl projektering som genomförande av detaljplanen. Kommunen är medveten om att anpassningar av befintliga elledningar och kablar kan bli aktuella i samband med planens genomförande. Dialog kommer att föras med E.ON i samband med projektering och utbyggnad av området för att säkerställa lämpliga tekniska lösningar. Planbestämmelserna avseende transformatorstationer har setts över inför den andra granskningen. Detaljplanen innehåller en generell reglering som möjliggör uppförande av transformatorstationer inom kvartersmark där behov uppstår. Kommunen bedömer därmed att planförslaget ger tillräcklig flexibilitet för framtida utbyggnad av elnätet utan att särskilda områden behöver reserveras för ändamålet i den västra delen av planområdet. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med förtydliganden om ansvarsfördelning och kostnader för eventuella flyttar eller anpassningar av befintliga ledningsanläggningar. Kommunen bedömer sammantaget att E.ON synpunkter har beaktats i planförslaget. 8. Postnord Sverige AB Yttrande Sammanfattningsvis har PostNord informerat om de krav och riktlinjer som gäller för postmottagning vid nybyggnation. PostNord framhåller vikten av att postmottagningsfunktioner utformas i enlighet med gällande standarder samt att dialog förs med PostNord i god tid inför utbyggnad av området. Kommentar: Kommunen noterar PostNords synpunkter. Frågor om posthantering och placering av postmottagningsfunktioner hanteras i samband med fastighetsbildning, projektering och utbyggnad av området. Berörda fastighetsägare och exploatörer ansvarar för att samråda med PostNord inför genomförandet. Kommunen bedömer att PostNords synpunkter har beaktats i planförslaget. 9. Byggnadsnämnden Tomelilla kommun Yttrande Sammanfattningsvis bedömer byggnadsnämnden att planförslaget är väl genomarbetat. Nämnden har inga synpunkter att framföra och tillstyrker planförslaget. 261 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Kommentar: Kommunen noterar byggnadsnämndens yttrande och att nämnden tillstyrker planförslaget. 10. Sakägare 1 Yttrande En sakägare har meddelat att denne inte har några synpunkter på planförslaget. Kommentar: Noterat 11. Sakägare 2 Yttrande En sakägare har meddelat att denne inte har några synpunkter på planförslaget. Kommentar: Noterat 12. Sakägare 3 Yttrande Sammanfattningsvis framför sakägaren synpunkter avseende risk för buller och störningar från framtida verksamheter inom planområdet, särskilt kopplat till transporter, lastning och lossning under kvälls- och nattetid. Kommentar: Kommunen har förståelse för de synpunkter som framförs. Sedan granskningen har kommunen genomfört en miljöbedömning och tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen. I MKB har bland annat påverkan på närboende, buller och andra omgivningspåverkande frågor analyserats. Mellan planerad kvartersmark och befintliga bostadsfastigheter har områden avsatts för naturmark, dagvattenhantering och planteringar. Dessa områden fungerar som buffertzoner mellan verksamhetsområdet och omkringliggande bebyggelse. Naturmarken ger även möjlighet till vegetation, trädridåer, buskage och terrängmodellering som kan bidra till att begränsa påverkan från verksamhetsområdet. Detaljplanen reglerar markens användning men inte vilka enskilda verksamheter som etableras inom området. Frågor om buller kommer att prövas i samband med bygglovsprövning samt vid eventuell anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamhetsutövare ansvarar för att gällande riktvärden och krav följs. Se även kommunens kommentar till Ystad-Österlenregionens miljöförbund avseende bullerfrågor. 262 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 Kommunen bedömer sammantaget att planförslaget innehåller tillräckliga skyddsavstånd och buffertzoner för att begränsa påverkan på omkringliggande bostadsfastigheter. 13. Sakägare 4 Yttrande Sammanfattningsvis framför sakägaren synpunkter avseende att planförslaget upplevs innebära en försämring jämfört med tidigare förslag. Synpunkterna avser bland annat borttagandet av tidigare föreslagen gång- och cykelpassage över eller under väg 19, risk för buller, ljusstörningar och insyn från framtida verksamheter samt behovet av skyddsåtgärder i form av exempelvis jordvallar och vegetation. Sakägaren efterfrågar även en tydligare redovisning av hur planen påverkar den egna fastigheten och dess framtida utvecklingsmöjligheter. Kommentar: Kommunen har förståelse för de synpunkter som framförs. Under planprocessen har dialog förts med berörda sakägare och planförslaget har successivt reviderats utifrån inkomna synpunkter. Planområdet omfattar inte längre mark som kan användas för gång- och cykelpassage över eller under väg 19. Sedan granskningen har kommunen genomfört en miljöbedömning och tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen. I MKB har bland annat påverkan på närboende, landskapsbild, och andra omgivningspåverkande frågor analyserats. Mellan verksamhetsområdet och Tylegården har områden avsatts för naturmark, dagvattenhantering och planteringar. Avståndet mellan kvartersmark och befintliga bostadsfastigheter uppgår som minst till cirka 30 meter och överstiger på flera platser 200 meter. Naturmarken ger möjlighet till vegetation, trädridåer, buskage och terrängmodellering som kan bidra till att minska insyn samt begränsa påverkan från belysning och verksamheter inom området. Kommunen bedömer att dessa åtgärder sammantaget skapar bättre förutsättningar att begränsa insyn, ljusstörningar och upplevd påverkan jämfört med tidigare planförslag. Den del av planområdet som i tidigare skeden diskuterats för åkeriverksamhet ligger inte i direkt anslutning till Tylegården. De delar av kvartersmarken som skulle kunna användas för åkeriverksamhet kommer att ligga på ett avstånd om mer än 200 meter från bostadsbebyggelsen, med 263 Granskningsutlåtande Dp174 2026-06-10 dagvattendammar, naturmark och trädridåer mellan verksamheten och Tylegården. Frågor om buller kommer att prövas i samband med bygglovsprövning samt vid eventuell anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamhetsutövare ansvarar för att gällande riktvärden och krav följs. Se även kommunens kommentar till Ystad-Österlenregionens miljöförbund avseende bullerfrågor. Detaljplanen reglerar markanvändningen inom planområdet och innebär inte några direkta förändringar av användningen på omkringliggande fastigheter. Kommunen bedömer sammantaget att planförslaget innehåller tillräckliga skyddsavstånd, buffertzoner och gröna strukturer för att begränsa påverkan på omkringliggande bostadsfastigheter. Förändringar efter granskning Planhandlingarna har reviderats och kompletterats med anledning av inkomna synpunkter under granskningen. Förändringarna omfattar bland annat justeringar av plankartan, förtydliganden i planbeskrivningen samt kompletteringar avseende teknisk försörjning, ledningsfrågor och trafik. Kvarstående synpunkter efter granskning Det finns inga kvarstående synpunkter som inte har beaktats i den fortsatta planeringen. Samlad bedömning Kommunens samlade bedömning är att inkomna synpunkter har beaktats och att detaljplanen är lämpligt utformad utifrån planens syfte, platsens förutsättningar och genomförda utredningar. Kommunen bedömer att detaljplanen kan antas och avser därför att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Tomelilla kommun, 2026-06-10 Filip Evander Henrik Lundblad Planarkitekt Tillväxt- och utvecklingschef 264 DDD PM Naturvärden och ekologiska förutsättningar Dp174 Västra industriområdet Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4 och Tryde 19:5 Tomelilla kommun 1. Bakgrund och syfte Tomelilla kommun arbetar med detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl. (Dp174 Västra industriområdet Syd). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utvidgning av Västra industriområdet för verksamheter, industri, handel och teknisk infrastruktur. Inom planområdet finns några naturmiljöer och biotopskyddade objekt som behöver beaktas i planarbetet. Inventeringen av befintliga naturvärden har tagits fram som underlag till detaljplanen och den fortsatta miljöbedömningen. Syftet med inventeringen är att identifiera olika naturvärden inom planområdet samt att bedöma behov av hänsyn och eventuella skyddsåtgärder i samband med planens genomförande. 2. Metod Fältbesök genomfördes den 23 mars 2026 av Filip Evander, planarkitekt, och Emmie Holst, kommunekolog. Ett kompletterande platsbesök genomfördes den 23 april 2026 för uppföljning av märgelgrav och diken inom området. Vid inventeringarna besöktes följande objekt inom planområdet: • träddunge i områdets norra del med naturartad karaktär • stengärdsgård • hög/möjlig fornlämning • märgelgrav • diken och vattenmiljöer inom området • alléer och skyddsvärda träd 265 Inventeringen genomfördes som en okulär fältinventering med fokus på naturvärden, strukturer, potentiella livsmiljöer samt förekomst av skyddsvärda arter och biotoper. Ett tredje platsbesök genomfördes tillsammans med konsult från Sweco den 30 april 2026 inom ramen för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Fokus för besöket var att följa upp tidigare identifierade naturvärden samt att bedöma förutsättningarna för planerad dagvattenhantering och bevarande av naturmiljöer inom området. Vid platsbesöket bekräftades tidigare observationer avseende märgelgraven, de skyddsvärda sälgarna, stengärdsgården med tillhörande ekar samt träddungen i planområdets norra del. Bedömningen kvarstod att märgelgraven är påverkad av igenväxning och beskuggning samt att några groddjur inte kunde konstateras inom området. Besöket omfattade även den låglänta delen i planområdets nordöstra del. Området bedömdes ha betydelse för dagvattenhantering och skyfallsfördröjning. Inriktningen i det fortsatta planarbetet har därför varit att bevara området som naturmark och integrera det i områdets blågröna struktur. 3. Planområdet och dess naturmiljö Planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruksmark. Inom området finns dock flera mindre naturmiljöer och landskapselement som bidrar till biologisk mångfald och ekologiska samband i landskapet. Naturvärdena är främst knutna till träddungen i områdets norra del, märgelgraven med tillhörande sälgar, stengärdsgården med äldre ekar samt de biotopskyddade objekten inom jordbrukslandskapet. 4. Förutsättningar och identifierade naturvärden Träddunge Träddungen i planområdets norra del bedömdes ha naturskogsartad karaktär. Trädskiktet består bland annat av björk, körsbär och ek. Buskskiktet utgörs främst av slån och fläder. I mitten av området finns en mindre fördjupning utan förekomst av vatten vid inventeringstillfället. Marken var torr och markskiktet dominerades av mossor, gräs och svalört. Svampen scharlakansskål påträffades i ett mindre antal exemplar. Vid inventeringen observerades även bofink, blåmes, talgoxe och skata. Träddungen utgör ett värdefullt inslag i det annars öppna jordbrukslandskapet och bidrar med skydd, födosöksmiljöer och spridningsmöjligheter för flera arter. Stengärdsgård 266 Inom planområdet finns en stengärdsgård som löper i nord-sydlig riktning. I anslutning till stengärdsgården växer ett par större ekar med höga naturvärden. Ekarna bedöms vara skyddsvärda och bör bevaras vid fortsatt planering samt genomförande av detaljplanen. Skyddsvärda träd Vid märgelgraven finns flera grövre sälgar. Några av dessa är grova, uppvisar håligheter och bedöms vara skyddsvärda. Sälg är ett viktigt trädslag för biologisk mångfald då den erbjuder tidig blomning och födoresurser för pollinerande insekter. Dessa träd bör bevaras. Även de äldre ekarna vid stengärdsgården utgör viktiga strukturer för biologisk mångfald och landskapsbild. Hög/möjlig fornlämning I planområdets södra del finns en hög som kan utgöra en möjlig fornlämning. Området bedöms även kunna fungera som lämplig övervintringsmiljö för reptiler och groddjur. Inga arter observerades vid inventeringstillfället. Märgelgrav Märgelgraven hade vatten vid samtliga inventeringstillfällen. I anslutning till småvattnet finns flera grövre sälgar som bedöms ha naturvärden. Märgelgraven är delvis igenväxt och bedöms vara för beskuggad. Området kan med fördel röjas för att skapa en bättre lämpad miljö och därigenom förbättra förutsättningarna för groddjur. Ett kompletterande fältbesök genomfördes den 23 april 2026. Vid besöket observerades varken groddjur eller grodägg i märgelgraven. Småvattnet hade vid tillfället en stor förekomst av pollen på vattenytan vilket försvårade observationer. Bedömningen är dock att märgelgraven i nuläget sannolikt inte utgör en särskilt attraktiv groddjurslokal. Trots riktade inventeringsinsatser under groddjurens lekperiod påträffades inga groddjur eller grodägg inom planområdet. Diken och vattenmiljöer Vid det kompletterande besöket den 23 april 2026 noterades att delar av diket inom området innehöll vatten, medan området där vattenvårdsåtgärder nyligen genomförts fortsatt var torrt, vilket bedömdes vara förväntat vid tidpunkten för inventeringen. 267 Den nordöstra delen av planområdet utgör en naturlig lågpunkt med betydelse för områdets vattenbalans. Området bedöms vara lämpligt att bevara som naturmark och kan bidra till dagvatten- och skyfallshantering inom den framtida detaljplanen. Övriga värden Vanlig padda var inrapporterad i området enligt Artportalen. Några groddjur har dock inte påträffats vid de genomförda fältbesöken. 5. Bedömning och hänsyn Planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruksmark men innehåller även mindre naturmiljöer med lokala naturvärden. Särskild hänsyn bör tas till: • större ekar vid stengärdsgården • sälgar vid märgelgraven • märgelgraven som småvatten och möjlig groddjursmiljö • träddungen med naturskogsartad karaktär • sankmark/lågpunkt i områdets norra del • övriga biotopskyddade objekt inom området Vid fortsatt planering bör naturmiljöerna så långt som möjligt bevaras och integreras i områdets gröna och blå strukturer. 6. Slutsats Inventeringen visar att planområdet huvudsakligen består av jordbruksmark men att det även innehåller mindre naturmiljöer och landskapselement med lokala naturvärden. Dessa utgörs främst av träddungen i områdets norra del, märgelgraven med tillhörande sälgar, stengärdsgården med äldre ekar samt biotopskyddade objekt inom jordbrukslandskapet. Inga groddjur har påträffats vid genomförda inventeringar. Märgelgraven bedöms dock ha potential att utvecklas som livsmiljö för groddjur genom naturvårdande skötselåtgärder. Bedömningen är att detaljplanen kan genomföras under förutsättning att hänsyn tas till skyddsvärda träd, småvatten och övriga identifierade naturmiljöer inom området. 268 7. Bilder från platsbesök. Bild 1. Sälgen är markerad med grön prick och eken med blå. Bredvid eken står fler skyddsvärda träd. 269 Bild 2. Scharlakansskål Bild 3. Skogsdungen Bild 4.Skogsdungen 270 Bild 5. Märgelgraven Bild 7. Diket i Kronoskogen Bild 9 Diket öster om riksvägen 271 Översiktlig byråinventering inom projekt 260007, Ramsåsa – Tomelilla kommun Fredrik Grehn – Sydsvensk Arkeologi AB Inom fastigheten Ramsåsa 12:1, i Tomelilla kommun, arbetar Tomelilla kommun med en detaljplan för området, därför har Länsstyrelsen uppdragit åt Sydsvensk Arkeologi AB att genomföra en arkeologisk utredning inom två olika områden (Lst dnr: 38378-2025), och inom detta uppdrag ingår denna översiktliga byråinventering. Ramsåsa 12:1 ligger i den västra utkanten av Tomelilla, på en mindre höjdrygg. De två områdena utgörs idag av åkermark och ängsmark, och enligt SGUs jordartskarta består jordarten framför allt av sandig morän i det södra området och lerig morän i det norra området. Utrednings- områdena omfattar ca 9 hektar (figur 1). Figur 1. Utdrag ut Terrängkartan. De båda utredningsområdena i Tomelilla kommun markerat med rött. 272 Norra området (1) Det norra delområdet ligger väster om väg 19 och är ca 23 400 m2 stort och utgörs av åkermark (figur 1). Inom det norra området finns inga sedan tidigare kända eller registrerade fornlämningar. Södra området (2) Det södra området ligger öster om väg 19 och är ca 66 400 m2 stort och utgörs idag av åkermark (figur 1). Området är lokaliserat söder om de tre tidigare undersökta och borttagna boplatslämningarna L2023:4453, L2023:4454 och L2023:4456 inom samma fastighet. Det nu aktuella området berör området runt en åkerholme där den förmodade gravhögen Tylehögen, L1991:4324 ligger. Denna möjliga fornlämning ska dock utelämnas från utredningen. Enligt Skånska Rekognoseringskartan från första delen av 1800-talet ligger delar av det södra (2) utredningsområdet på en höjdrygg. Det norra (1) området korsas av en äldre väg i väster och verkar i övrigt ligga i ett låglänt/sankt område (figur 2). Figur 2. Skånska rekognoseringskartan från 1810–1820. Utredningsområdena (1 & 2) markerade med rött. 273 Enligt Arrhenius fosfatkarta från 1930-talet finns det något förhöjda fosfater inom det södra (2) området, men inte så mycket i det norra (1) området, förutom i den västra delen. Förhöjda fosfatvärden kan tyda på att boplatser har legat där (figur 3). Figur 3. Utdrag från Arrhenius fosfatkarta från 1930-talet. Utredningsområdena (1 & 2) markerade med rött. Ju mörkare färg, ju mer fosfater (de vita partierna är inte fosfatkarterade). Tidigare undersökningar Norr om det nu aktuella södra området har det tidigare genomförts en arkeologisk utredning och förundersökning (Jansson 2023 & 2025). Vid den arkeologiska utredningen kunde tre områden identifieras som områden med fornlämningar i form av boplatslämningar (L2023:4453 – boplats, L2023:4454 – boplats & L2023:4456 – boplats). Totalt omfattade dessa tre delområden en yta på ca 29 000 m2 och inom områdena påträffades lämningar i form av härdar, gropar, stolphål och kulturlager. De tre ytorna förslogs gå vidare till en arkeologisk förundersökning. 274 Vid den arkeologiska förundersökningen inom de tre ovan nämnda områdena togs sammanlagt 27 schakt togs upp. Den schaktade ytan uppgick till ca 2 000 m2. Inom de tre förundersökningsytorna mättes 33 arkeologiska objekt in, av dessa anläggningar tolkades 13 som härdar, fyra som gropar och en anläggning har tolkats som stensträng, som var en L-formad stensträngsliknande anläggning. Anläggningen gick att dokumentera på en sträcka som uppgick till ca 40 meter. Anläggningen var ca 1,2 – 2,6 m bred och bestod av till största delen handbollsstora stenar. Stensträngens funktion kunde inte fastställas, men arbetshypotesen är att det rört sig om antingen ett äldre täckdike, eller en delvis bortplockat stengärdsgård. Övriga 15 anläggningar har utgått efter att ha undersökts, och i de flesta fallen rörde det sig om troliga stenavtryck eller spår efter maskiner. Av härdarna som framkom var fyra dokumenterade redan vid utredningen. Sex 14C-dateringar gjordes vid förundersökningen, fyra av dom daterades till övergången mellan bronsålder och förromersk järnålder. En härd daterades till yngre romersk järnålder och en annan härd till tidigneolitikum. I närområdet har, förutom ovan nämnda undersökningar, få andra arkeologiska undersökningar genomförts. I förbindelse med Trafikverkets planerade ombyggnad av väg 11 mellan Anklam och Svampakorset genomförde Arkeologerna, Statens historiska museer, en arkeologisk utredning, steg 1, 2019. Sträckan närmast det nu aktuella utredningsområdet, direkt öster om Svampakorset var starkt påverkad av senare tiders ingrepp. Inga indikationer på forn- eller kulturlämningar registrerades i denna del av utredningsområdet (Trulsson & Söderberg 2019). Under 2023 genomförde Arkeologerna, Statens historiska museer, även en arkeologisk utredning, steg 1, i de västra delarna av Tomelilla. Utredningen genomfördes som en byråinventering med åtföljande fältinventering, varefter den södra halvan av området förordades gå vidare till en steg 2-utredning (Lindberg m.fl., 2024). Steg 2-utredningen genomfördes under sensommaren 2024 (Hyll, 2024). Vid detta tillfälle påträffades sammanlagt sju arkeologiska objekt, tre gropar, tre diken och delar av en äldre väg. Dikena som påträffades var alla stenfyllda och har tolkats som teggränser (Lst dnr: 31246-2023) (Hyll 2024). Fornlämningsmiljö (närområdet) Här nedan redogörs för registrerade fornlämningar i närområdet (tabell 1 & figur 4). Inom det nu aktuella södra utredningsområdet finns åkerholme i vilken en möjlig fornlämning är registrerad, L1991:4324, Tylehögen. Högen finns omnämnd på 1782 års karta. Idag är högen delvis täckt med odlingssten som plockats bort från åkrarna. Troligen finns dock resterna efter en gravhög kvar under stenarna. Cirka 900 m väster om området ligger fornlämning L1991:4051, ett gravfält från järnålder, där man registrerat en hög, fem stensättningar, en skeppssättning, en rest sten och rester av en domarring. Drygt 1 km norr om undersökningsområdet ligger fornlämning L1991:4876, registrerad som en rest sten, vilken möjligen kan utgöra resten av ett gravfält. Ytterligare ett stycke längre åt nordväst ligger ännu en inventerad boplats, L1991:4903. Här har man hittat en del slagen flinta tillsammans med slagg. Cirka 750 m västnordväst om området ligger fornlämning L1991:4325, en boplats, och ca 830 m söder om området finns fornlämning L1991:732, en boplats, registrerad. Cirka 400 m söder, respektive sydöst, om L1991:732, finns ytterligare två registrerade boplatser, L1991:731, 1991:660. Inom sista två fornlämningarna påträffades sparsamt med slagen flinta. 275 Tabell 1: Registrerade fornlämningar i närområdet. Se även figur 4. Lämningsnummer Typ Kommentar L1991:660 Boplats Fynd av slagen flinta. L1991:731 Boplats Fynd av slagen flinta. L1991:732 Boplats Fynd av slagen flinta. L1991:4051 Gravfält Stensättningar, osäker domarring, hög, skeppssättning, rest sten. L1991:4057 Fyndplats Fyndplats för skafthålsyxa. L1991:4206 Boplats Fynd av slagen flinta. L1991:4324 Hög Gravhög omnämnd 1782 (Tylehögen). L1991:4325 Boplats Enstaka flintavslag L1991:4876 Grav Rest sten L1991:4903 Boplats Fynd av slagen flinta. L1911:4955 Begravningsplats Pestkyrkogård L1991:5042 Boplats Fynd av slagen flinta. L2022:10535 Bro Stenvalvsbro. L2023:4453 Boplats Gropar, stolphål, undersökt. L2023:4454 Boplats Stolphål, gropar och härdar, undersökt. L2023:4456 Boplats Gropar och härdar, undersökt. 276 Figur 4. Utredningsområdena (1 & 2) markerade med svart. Registrerade fornlämningar i närområdet markerade med rött. Vid den kommande arkeologiska utredningen kan det förväntas under jord dolda boplatslämningar främst i form av stolphål, gropar och härdar, kanske främst i det södra området. I det södra området, vid gravhögen (L1991:4324), kan det dessutom finnas gravar, och kanske även lämningar efter ytterligare gravhögar. Det kan i så fall också förväntas metallfynd i matjorden efter sönderplöjda gravar. 277 Litteratur Hyll, N. 2024. Utbyggnad av västra Tomelilla – påträffade diken och gropar. Arkeologisk utredning steg 2. Statens historiska museer. Rapport 2024:109. Jansson, P. 2023. Trydebäcken-Fyleån- Ramsåsa 12:1 med flera. Arkeologisk utredning steg 2, 2023. Ramsåsa socken, Tomelilla kommun. Sydsvensk Arkeologi rapport 2023:27. Jansson, P. 2025. Ramsåsa 12:1. Härdområde på en höjd. Arkeologisk förundersökning 2024. RAÄ fornlämning nr L2023:4453, L2023:4454 och L2023:4456. Ramsåsa socken, Tomelilla kommun, Skåne län. Sydsvensk Arkeologi rapport 2025:28. Lindberg, S, Noge, A-S och Schmidt Sabo, K. 2024. Möjliga fornlämningar väster om Tomelilla. Arkeologisk utredning steg 1. Statens historiska museer. Rapport 2024:13. Trulsson, Nina & Söderberg, Bengt. 2019. Väg 11 Sträckan Anklam -Svampakorset. Arkeologisk utredning steg 1, 2019. Skåne, Sjöbo och Tomelilla kommuner, Ramsåsa, Röddinge, Tolånga och Tryde socknar. Arkeologerna, Statens historiska muser. Rapport 2019:90. Kartor Fosfatkartan – Arrhenius 1934. Skånska Regognoseringskartan – 1812–1820. Internet Fornsök - https://app.raa.se/open/fornsok/ SGU jordartskarta - https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html 278 Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för utbyggnad av västra industriområdet i Tomelilla Sammanställd av: Jon Halling och Vendela Cyrén, Sweco AB 2026-06-03 279 Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning ___________________________________________________ 3 1. Inledning ________________________________________________________________ 6 1.1 Miljöbedömning i planprocessen ..................................................................................................... 7 2. Planeringsförutsättningar ____________________________________________________ 8 2.1 Områdesbeskrivning.......................................................................................................................... 8 2.2 Gällande planer .................................................................................................................................. 9 2.3 Områden av riksintresse ................................................................................................................... 9 2.4 Skyddade områden ........................................................................................................................... 12 2.5 Vattenförekomster ........................................................................................................................... 15 3. Metod och avgränsning _____________________________________________________ 16 3.1 Metod ................................................................................................................................................. 16 3.2 Avgränsning ...................................................................................................................................... 18 4. Alternativ _______________________________________________________________ 21 4.1 Förslag till ny detaljplan .................................................................................................................. 21 4.2 Alternativ lokalisering...................................................................................................................... 22 4.3 Anpassningar av planförslaget ....................................................................................................... 22 4.4 Nollalternativ .................................................................................................................................... 23 5. Miljöeffekter och konsekvenser ______________________________________________ 24 5.1 Ytvatten ............................................................................................................................................. 24 5.2 Naturmiljö ......................................................................................................................................... 31 5.3 Kulturmiljö........................................................................................................................................ 37 5.4 Jordbruksmark .................................................................................................................................. 39 6. Kumulativa effekter _______________________________________________________ 41 6.1 Kumulativa effekter för detaljplanen ............................................................................................ 41 7. Påverkan under byggskedet __________________________________________________ 42 7.1 Dagvatten .......................................................................................................................................... 42 7.2 Buller .................................................................................................................................................. 42 8. Samlad bedömning ________________________________________________________ 43 8.1 Samlad bedömning .......................................................................................................................... 43 8.2 Avstämning mot miljömål .............................................................................................................. 43 9. Fortsatt arbete och uppföljning _______________________________________________ 45 10. Referenser ______________________________________________________________ 46 Omslagsbild: Drönarbild tagen på området söderifrån (Tomelilla kommun, 2026). 2 280 Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund En ny detaljplan föreslås på befintlig jordbruksmark väster om Tomelilla stad. Detaljplanen syftar till att möjliggöra utvidgning av industriverksamhet i anslutning till befintligt industriområde i västra Tomelilla. Området har utvecklats under lång tid för industri- och verksamhetsändamål, och behöver utvidgas för att möta ytterligare behov av planlagd mark. Planområdet omfattar jordbruksmark som behöver tas i anspråk för att möjliggöra den planerade utbyggnaden. Betydande miljöpåverkan och miljöbedömning Tomelilla kommun har, efter genomförd undersökning, bedömt att detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning har genomförts och föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Miljöbedömningen fokuserar på de miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta i ett planperspektiv, främst ytvatten, jordbruksmark, kulturmiljö samt naturmiljö. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny detaljplan antas och att planförslagets utbyggnad inte genomförs. Markanvändningen inom planområdet fortsätter därmed i huvudsak enligt nuläget. Konsekvenser – ytvatten Planförslaget innebär en ökad andel hårdgjorda ytor vilket förändrar dagvattenavrinningen både genom ökad och snabbare avledning av dagvatten vid nederbörd. Utan åtgärder skulle planförslaget leda till ökade utflöden från planområdet, särskilt vid extrema regnmängder, samt en ökad mängd föroreningar från planområdet. För att begränsa påverkan på recipienten Nybroån har ett system för rening av dagvatten föreslagits i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Dagvattnet föreslås avledas västerut mot naturmarkerna med anlagda våtmarker eller våta dammar samt biofilter, vilka tillsammans bidrar till både fördröjning och rening av dagvatten innan utsläpp till recipient sker. Sammanfattningsvis bedöms planförslagets effekter på ytvatten som obetydlig förutsatt att de åtgärder som föreslås i denna MKB följs. Konsekvenserna kan då bli små positiva då dagvattnet som lämnar planområdet kommer innehålla färre föroreningar och framför allt mindre mängd näringsämnen efter föreslagna åtgärder jämfört med nuläget. Konsekvenser – naturmiljö Kommunekolog på Tomelilla kommun har gjort fältbesök inom planområdet för att dokumentera de värden som finns samt eftersöka förekomsten av groddjur. Sweco har även inventerat groddjur inom planområdet. Groddjur påträffades ej under de undersökningar som genomfördes. Det förekommer fyra generella biotopskydd inom planområdet; en märgelgrav, två odlingsrösen samt en stenmur. Dessa utgör strukturer med betydelse för biologisk mångfald. Det finns även en sankmark i de norra delarna av planområdet som har naturvärden. 3 281 Genomförandet av detaljplanen innebär att ett av fyra biotopskydd behöver tas bort. Dispens för borttagande av en biotopskyddad struktur i form av ett odlingsröse har godkänts av Länsstyrelsen i Skåne (2022, dnr 35796-2021). I samband med borttagandet ska odlingsröset byggas upp i annan del av planområdet. Resterade tre biotopskydd bevaras. Sankmarken i de norra delarna av planområdet kommer bevaras som planlagd natur och inga intrång planeras. Planförslagets sammanvägda effekt på naturmiljön bedöms som försumbart negativ med förutsättningar för positiva konsekvenser. Detta baseras på att ett biotopskyddat värde tas bort och anläggs på ny plats samt tillkomsten av småvatten som kan tillföra habitat för groddjur. Konsekvenser – kulturmiljö Flera fornlämningar påträffades under en arkeologisk förundersökning inom planområdet 2024. Syftet med undersökningen var att fastställa omfattningen på de fornlämningar som hittats i området under tidigare genomförd arkeologisk utredning. Förundersökningen fann att fornlämningarna är dåligt bevarade och lämningstypen gör att det är svårt att åtgärda. Jordbruksverksamheten som funnits på platsen har troligen orsakat den låga bevarandegraden. Kulturmiljön inom planområdet bedöms ha litet värde. Då bevarandegraden på fornlämningarna inom planområdet är låg bedöms planförslaget inte medföra några egentliga negativa effekter på kulturmiljön. De totala effekterna samt konsekvenserna på kulturmiljön bedöms som försumbar. Konsekvenser – jordbruksmark Jordbruksmark är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Planförslaget innebär att cirka 22 hektar jordbruksmark och fyra hektar ängsmark/skogsområde tas i anspråk. Konsekvenserna blir att jordbruksmarken försvinner och att industriverksamhet och handel ökar. Området är stadsnära och planförslaget tillgodoser det ökade behovet av industrimark. Sammantaget bedöms effekterna på jordbruksmarken bli stora negativa, med stora negativa konsekvenser. Miljömål Planförslaget bedöms vara förenligt med relevanta nationella miljökvalitetsmål. Det bidrar till målet God bebyggd miljö genom en utvidgad industriverksamhet. Planförslaget bedöms medföra viss påverkan på naturmiljön, men påverkan kan begränsas genom hänsynsåtgärder och genom att de mest värdefulla naturmiljöerna lämnas opåverkade och därmed bedöms planförslaget vara förenligt med målet Ett rikt växt- och djurliv. Jordbruksmark tas i anspråk för att frigöra planlagd mark vilket medför att mark tillgänglig för livsmedelsförsörjning minskar. Planförslaget bedöms därmed bidra något negativt till miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Fortsatt arbete och uppföljning Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en MKB innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planförslaget medför. Uppföljning angående placeringen av stenröset, de biologiska värdena i dagvattendammarna samt eventuell påverkan på naturvärden planeras. 4 282 Medverkande Sweco Sverige AB, Jon Halling, Uppdragsledare MKB Vendela Cyrén, Handläggare MKB Robin Hansson, Kvalitetsgranskare MKB Tomelilla kommun Filip Evander, Planarkitekt 5 283 1. Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram som underlag till detaljplan för utvidgning av planlagd mark för industriverksamhet i anslutning till befintligt industri- och verksamhetsområde i västra Tomelilla, i Tomelilla kommun, se Figur 1-1. Planområdet omfattar främst jordbruksmark söder om det redan befintliga verksamhetsområdet. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och bedöma de miljöeffekter som detaljplanens genomförande kan medföra, samt att utgöra ett beslutsunderlag i den kommunala planprocessen. MKB:n ska bidra till att miljöaspekter integreras i planeringen så att en från miljösynpunkt lämplig mark- och vattenanvändning möjliggörs. MKB:n baseras på befintliga utredningar, däribland samrådsunderlag, arkeologisk utredning, dagvattenutredning, kompletterat med övrigt tillgängligt planerings- och miljöunderlag. Tomelillas kommun har bedömt att detaljplanen kan innebära betydande miljöpåverkan. Ett avgränsningssamråd har skett 2026-04-24 med Länsstyrelsen Skåne där lämpliga miljöeffekter att utreda i miljökonsekvensbeskrivningen identifierades. En miljöbedömning ska därför genomföras med fokus på naturmiljö, kulturmiljö, jordbruksmark och vattenmiljö. Figur 1-1. Översiktlig lokalisering av planerat detaljplaneområde. 6 284 1.1 Miljöbedömning i planprocessen Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. En strategisk miljöbedömning av en detaljplan innefattar analys och bedömning av effekter och konsekvenser av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Arbetet med den strategiska miljöbedömningen ska integreras med den övriga planeringsprocessen så att konflikter mellan olika intressen tidigt kan identifieras samt att möjligheten att finna miljöanpassade lösningar ökar. Resultatet av miljöbedömningen ska redovisas i en MKB (detta dokument) som tillsammans med detaljplanen läggs ut för granskning, se Figur 1-2. Beslut om Plansamråd Granskning Antagande Laga kraft planbesked Figur 1-2. Översiktlig visualisering av planprocessen. När planen har vunnit laga kraft ska kommunen följa upp de miljöeffekter som identifieras inom ramen för miljöbedömningen. Det innebär att den miljöpåverkan som genomförandet av planen eventuellt medför ska övervakas samt att det ska klarläggas om vidtagna åtgärder varit tillräckliga eller om ytterligare åtgärder behövs för att undvika eller begränsa miljöpåverkan. 7 285 2. Planeringsförutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i västra Tomelilla i Tomelilla kommun, i Skånes län. Området omfattar till största del jordbruksmark samt en liten skogsdunge i norra delen av planområdet. Planområdet är lokaliserat cirka 2,5 kilometer nordväst om centrala Tomelilla samt direkt söder om ett industri- och handelsområde, se Figur 2-1. Området omges i huvudsak av åkermark med enstaka skogspartier, samt några få områden med bostadsbebyggelse. Figur 2-1. Översiktsbild över planområdet i förhållande till Tomelilla med omnejd. Jordarterna inom planområdet är sandig och lerig morän i stora delar samt små ytor av isälvssediment i de norra delarna samt utanför planområdet på det befintliga industriområdet (SGU, 2026). Området är platt med små variationer i topografin. Planområdets norra delar avvattnas mot en sankmark i norr. Planområdets centrala och södra delar avvattnas mot söder. Vattendelaren ligger ungefär mitt i planområdet som idag saknar hårdgjorda ytor. Väster om området ligger två naturreservat avskilda från planområdet av en trafikled. Planområdet präglas av flera biotopskydd samt flera fornlämningar. 8 286 2.2 Gällande planer 2.2.1 Översiktsplan Tomelilla kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år 2018 och utgör kommunens övergripande strategiska dokument för mark- och vattenanvändning samt de översiktliga målen för kommunens långsiktiga utveckling. Översiktsplanen redovisar kommunens långsiktiga inriktning för bebyggelseutveckling, infrastruktur, grönstruktur samt teknisk försörjning och ska vägleda efterföljande detaljplanering och tillståndsprövning. Ett av översiktsplanens fem direktiv syftar till att ”Kommunen ska identifiera och planera utvecklingsområden för bostäder och verksamheter”. Översiktsplanen rekommenderar att ny bebyggelse i första hand placeras intill befintlig verksamhet. Översiktsplanen nämner också att befintlig jordbruksmark kommer att behöva tas i anspråk för att tillgängliggöra mark för verksamheter. När jordbruksmark tas i anspråk ska en bedömning utgå från värdet på markens brukbarhet. Översiktsplanen understryker att befintlig jordbruksmark inte ska vara ett hinder för kommunens utbyggnad och utveckling, samt att det är svårt att undvika att ta jordbruksmark i anspråk vid utbyggnad av verksamheter. Det befintliga industri- och verksamhetsområdet benämns i översiktsplanen som ett utbyggnadsområde för industri och handel där vattenhanteringen bör utredas i samband med genomförandet av detaljplanen. Området som föreslås för utbyggnad enligt föreliggande detaljplan beskrivs i översiktsplanen som ett område för utbyggnadsriktning av befintligt verksamhetsområde. Användningen som beskrivs för utbyggnadsriktningen är Verksamheter. Eftersom föreslagen detaljplan medger användningen Handel bedöms detaljplaneförslaget inte vara förenligt med Tomelilla kommuns översiktsplan. 2.2.2 Befintlig detaljplan Norr om föreslaget planområde finns en befintlig detaljplan som delvis överlappar med föreslagen ny detaljplan. Den befintliga detaljplanen gäller ett industri- och verksamhetsområde, S 71, och fastställdes 1975 av Länsstyrelsen, med godkända ändringar 1990 och 1993 i ny detaljplan kallad S 117. Syftet med ändringarna var att justera mängden bebyggelse på området, höjd på bebyggelse, utfartsförbud samt områdets användning. I den befintliga detaljplanen får marken användas till industri- och handelsverksamheter samt allmän yta i form av platsmark och park. Byggrätten är delvis begränsad till var byggnader inte får byggas, allmänna underjordiska ledningar och tillgänglig mark för allmän luftledning. Befintlig detaljplan har förbud gällande anläggning av utfart. Högsta tillåtna byggnadshöjd är mellan sex och nio meter i området. Verksamheterna som etablerats inom den befintliga detaljplanen S 71 utgörs av åkeri, maskinförsäljning, elfirma, poolförsäljning samt uthyrning av mobila toaletter. En bilhandel finns lokaliserad nordost om industriområdet. 2.3 Områden av riksintresse Angränsande mark- och vattenområden till planområdet berörs av flera riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Dessa riksintressen avser friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård. Nedan redovisas förekommande riksintressen i relation till planområdet. 9 287 2.3.1 Riksintresse för friluftsliv Cirka 550–600 meter från planområdet finns riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, avseende Fyledalen. Riksintresset omfattar åkermark, lövskog samt öppen mark. Planområdet är beläget utanför riksintressets geografiska avgränsning, se Figur 2-2. Planförslaget bedöms inte medföra någon påverkan på riksintresset. Figur 2-2. Planområdet i förhållande till närliggande riksintresse för friluftsliv. 10 288 2.3.2 Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresset Örup-Tosterup-Bollerup för kulturmiljövård är lokaliserat drygt två kilometer söder om planområdet, se Figur 2-3. Området är ett slottslandskap från medeltiden och framåt med fornlämningar från 1800-talet i form av vallgravar, alléer, sockenkyrkor, väderkvarnar, gravhögar samt skyddsvärd skog. Planförslaget bedöms inte medföra någon påverkan på riksintresset. Figur 2-3. Planområdet i förhållande till närliggande riksintresse för kulturmiljövård. 2.3.3 Riksintresse för naturvård Cirka 500 meter väster om planområdet finns riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med flöden. Riksintresset omfattar bland annat naturbetesmark, våtmarkskomplex, fuktängar, ädellövskog, samt sumpskog. Planområdet är 11 289 beläget utanför riksintressets geografiska avgränsning, se Figur 2-4. Planförslaget bedöms inte medföra någon påverkan på riksintresset. Figur 2-4. Planområdet i förhållande till närliggande riksintresse för naturvård. 2.3.4 Sammanfattning områden av riksintresse Inom eller i direkt anslutning till planområdet berörs inga riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Riksintresseområden i kommunen är belägna på sådant avstånd från planområdet att någon påverkan från den planerade markanvändningen inte bedöms uppstå. 2.4 Skyddade områden 2.4.1 Strandskydd Planområdet omfattas inte av något strandskydd. 2.4.2 Naturreservat Det närmsta naturreservatet till planområdet är Kronoskogen som är uppdelat i tre områden, fyra, sex respektive 50 hektar. De två mindre naturreservaten är belägna cirka 150 meter väster om planområdet samt 160 meter sydväst om planområdet, se Figur 2-5. Tryde naturreservat, med en yta på 17 hektar, är lokaliserat cirka 560 meter norr om planområdet. Mellan naturreservatet och planområdet finns riksväg 11. Naturreservaten bedöms inte beröras av planförslaget baserat på lokaliseringen utanför planområdet. 12 290 Figur 2-5. Planområdet i förhållande till närliggande naturreservat. 2.4.3 Natura 2000 Närmaste Natura 2000-område är Fyledalen (SE0420250), beläget cirka 2,1 kilometer väster om planområdet. Natura 2000-området ingår i Art och habitatdirektivet och har flera höga naturvärden, främst kopplade till dalformationens branta sidor, väletablerad skog, geologiska värden samt flera artfyndigheter i behov av skydd. Planområdet ligger på sådant avstånd att detaljplanens genomförande inte bedöms medföra någon direkt påverkan på Natura 2000-området, se Figur 2-6. Inga åtgärder inom ramen för detaljplanen innebär fysiskt intrång i Natura 2000-området, och verksamheten bedöms inte ge upphov till sådana utsläpp eller störningar att bevarandemålen för området riskerar att påverkas negativt. 13 291 Figur 2-6. Planområdet i förhållande till närliggande Natura 2000 art- och habitatdirektiv. 2.4.4 Biotopskydd Det förekommer flera generella biotopskydd inom planområdet. Dessa utgör främst strukturer med betydelse för biologisk mångfald som stenmur, odlingsröse och märgelgrav. Genomförandet av detaljplanen innebär att ett av fyra biotopskydd tas bort. Dispens för borttagande av en biotopskyddad struktur i form av ett odlingsröse har godkänts av Länsstyrelsen i Skåne. Stenarna i odlingsröset ska återanvändas för att bygga upp ett nytt odlingsröse inom planområdet i område planlagt som NATUR. Rivning av odlingsröset får ej ske under häckningssäsong. Resterande tre biotopskydd bevaras och planläggs som NATUR. Påverkan, effekter och konsekvenser på naturmiljön redogörs för i avsnitt 5.2. 2.4.5 Vattenskyddsområden Det närmaste vattenskyddsområdet ligger cirka 500 meter öster om planområdet. Vattenskyddsområdet bedöms inte påverkas av planförslaget. Det finns inga vattenskyddsområden inom eller i direkt anslutning till planområdet. 2.4.6 Fornlämningar Det finns tre fornlämningar i form av boplatser inom planområdet. Detta framkom under en arkeologisk utredning under 2023 samt vid efterföljande arkeologisk förundersökning sommaren 2024. Hösten 2026 ska en kompletterande arkeologisk undersökning genomföras för de tillkommande ytorna som ej var inkluderade i den första utredningen. Våren 2026 genomfördes 14 292 en inledande inventering som visade att det kan finnas fynd, främst boplatslämningar och eventuellt gravar, i den sydligaste delen av planområdet (Grehn, 2026). Påverkan, effekt och konsekvenser på kulturmiljön redogörs för i avsnitt 5.3. 2.5 Vattenförekomster I närområdet finns flera vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. Planerade markarbeten samt förändring i dagvattenavrinning till följ av ändrad markanvändning innebär att vattenförekomsterna är en central fråga i miljöbedömningen. 2.5.1 Ytvatten Dagvatten från området avleds till Stenbybäcken som är en mindre bäck utan statusklassning i Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Stenbybäcken är cirka 6,5 km lång med ett avrinningsområde på cirka 800 hektar. Stenbybäcken leds till recipienten Nybroån (WA68909120), också kallad Trydeån. Nybroån omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster är god ekologisk status med tidsfrist till år 2033 och god kemisk ytvattenstatus (förvaltningscykel 3). Nybroån uppnår idag måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus (VISS, 2026). Den planerade utbyggnaden innebär en ökad andel hårdgjorda ytor, vilket påverkar avrinning, infiltration och föroreningsbelastning. Förutsättningarna för dagvattenhantering har därför utretts särskilt i en dagvattenutredning. Effekter och konsekvenser på ytvattnet redogörs för i avsnitt 5.1. 2.5.2 Grundvatten Det förekommer ingen grundvattenförekomst inom planområdet. Det finns en grundvattenförekomst direkt norr om planområdet. Det planeras inga grundvattenuttag eller djupa schakt under byggskedet. Genomförandet av planförslaget bedöms därmed inte ha någon påverkan på grundvattenförekomsten. 15 293 3. Metod och avgränsning 3.1 Metod 3.1.1 Bedömning och skala Bedömningen och beskrivningen av planförslagets konsekvenser baseras på hur planförslaget påverkar miljön och människors hälsa, samt vilka värden som påverkas eller hur känslig miljön är för planförslagets påverkan. Bedömningen av genomförandet av detaljplanen beskrivs utifrån följande begrepp: • värdet eller känsligheten för förändring hos de miljöaspekter som påverkas av planförslaget, • påverkan/effekt beskriver den förändring av fysiska förutsättningar som planförslaget ger upphov till och • konsekvensen beskriver en sammanvägning av påverkan och det påverkade värdet eller miljöns känslighet. I konsekvensbedömningen görs en bedömning av påverkans omfattning utifrån den påverkade miljöaspektens värde eller känslighet, enligt bedömningsmatrisen i Tabell 3-1. Kombinationen av påverkan/effekt och värdet eller känsligheten ger planförslagets konsekvens för en viss miljöaspekt. Planförslagets konsekvenser kan vara antingen positiva, försumbara eller negativa. I MKB:n redovisas miljökonsekvensernas storlek utifrån skalan i Tabell 3-1 nedan. Tabell 3-1. Bedömningsmatris. Miljövärde/känslighet Stor effekt Måttlig Liten effekt Ingen/försumbar Positiv effekt effekt effekt Stort Mycket stor Stor negativ Måttlig negativ Ingen/försumbar Positiv miljövärde/känslighet negativ konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt Stor negativ Måttlig Liten negativ Ingen/försumbar Positiv miljövärde/känslighet konsekvens negativ konsekvens negativ konsekvens konsekvens konsekvens Litet Måttlig negativ Liten negativ Mycket liten Ingen/försumbar Positiv miljövärde/känslighet konsekvens konsekvens negativ negativ konsekvens konsekvens konsekvens Bedömningsskalan för miljökonsekvenserna kan tolkas enligt Tabell 3-2. 16 294 Tabell 3-2. Förklaring av konsekvensernas innebörd i bedömningsskalan. Grad av konsekvens Förklaring Mycket stor negativ konsekvens Stor förändring av stort värde som exempelvis Natura 2000-område, riksintresse, skyddsvärda arter eller liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har avsevärda effekter på värdet i området. Värdet försvinner eller påverkas i mycket hög grad. Många människor drabbas under lång tid. Stor negativ konsekvens Måttliga förändringar av exempelvis stort värde alternativt stor förändring av måttligt värde. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Relativt många människor drabbas. Måttlig negativ konsekvens Liten förändring av stort värde, måttlig förändring för måttligt värde eller stor förändring för litet värde. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet minskar i omfattning eller kvalitet. Relativt få människor drabbas. Liten eller försumbar konsekvens Måttlig förändring av litet miljövärde eller liten förändring för måttligt miljövärde. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet finns kvar, men kan minska något i kvalitet. Få människor drabbas. Positiv konsekvens Förbättrad situation för miljövärden, intressen, människor eller ekosystemtjänster. Bedömning av planförslagets respektive nollalternativets konsekvenser, i jämförelse med nuläget, redogörs för i avsnitt 5. 3.1.2 Bedömningsgrunder Bedömningen och beskrivningen av detaljplanens konsekvenser för miljön och människors hälsa baseras dels på utredningar som tagits fram inom planarbetet och tillståndsprocessen för verksamhetsutövarens planerade verksamhet inom planområdet, dels på relevanta kommunala planer, program och mål, nationella miljökvalitetsmål, aktuell forskning, riktvärden och miljökvalitetsnormer med mera. Relevanta bedömningsgrunder för respektive miljöaspekt redovisas i avsnitt 5. 3.1.3 Osäkerheter MKB:n genomförs utifrån bedömningar om en framtida situation då planförslaget antas vara utbyggt. Då det föreligger osäkerheter i hur framtiden kommer att ta form finns det alltid en viss osäkerhet applicerat på bedömningarna. Osäkerheter utgörs av oförutsedda fynd eller att förutsättningarna ändras på ett sådant sätt som inte varit möjligt att förutse vid tidpunkten för MKB:ns upprättande. Beräkningar av dagvattnets förväntade föroreningsinnehåll bygger på schablonvärden vid en viss markanvändning, vilket innebär vissa osäkerheter i resultatet. För vissa ämnen saknas ett 17 295 tillräckligt stort underlag vilket kan innebära att tillämpning av schablonvärden kan under- eller överskatta haltnivåerna. 3.2 Avgränsning 3.2.1 Miljöaspekter med betydande miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivnings omfattning och detaljeringsgrad ska, enligt 6 kap. miljöbalken, stå i proportion till den påverkan som detaljplanens genomförande kan antas medföra. MKB:n ska fokusera på de miljöaspekter där risken för betydande miljöpåverkan bedöms vara störst, medan övriga aspekter kan behandlas mer översiktligt eller hanteras inom ramen för annan prövning. Ett avgränsningssamråd har genomförts 2026-04-24 med Länsstyrelsen Skåne. Mot denna bakgrund bedöms miljöaspekterna nedan kunna påverkas och behandlas därför vidare i denna MKB. 3.2.1.1 Ytvatten Planområdet är beläget på åkermark med avrinning till ytvattenförekomsten Nybroån som är statusklassad enligt miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Genomförandet av detaljplanen innebär ökad andel hårdgjorda ytor vilket kan påverka dagvattenavrinningen, flödesförhållanden och tillförsel av föroreningar till recipienten Nybroån. Påverkan på ytvatten utreds separat i en dagvattenutredning och redogörs för i avsnitt 5.1. 3.2.1.2 Naturmiljö Inom och i anslutning till planområdet förekommer naturmiljöer med dokumenterade naturvärden, inklusive små ytor med skogsmark, vattendrag och strukturer som har betydelse för biologisk mångfald. Genomförandet av detaljplanen innebär att mark tas i anspråk, vilket kan leda till förlust eller fragmentering av livsmiljöer. Genomförandet kan också innebära en förbättring av miljöer som gynnar biologisk mångfald i form av till exempel grönstrukturer och dagvattendammar. Påverkan, effekt och konsekvenser på naturmiljö redogörs för i avsnitt 5.2. 3.2.1.3 Kulturmiljö En arkeologisk utredning genomfördes 2023 som visade tecken på fornlämningar inom planförslagets område. Efterföljande arkeologisk förundersökning sommaren 2024 identifierade tre fornlämningar inom planförslagets område. Bevarandegraden på dessa bedömdes som låg sannolikhet på grund av jordbruksverksamheten på området. Kompletterande arkeologisk utredning pågår för delar av området. Planförslagets påverkan, effekter och konsekvenser på kulturmiljön redogörs för i avsnitt 5.3. 3.2.1.4 Jordbruksmark Jordbruksmark är enligt 3 kap. 4 § miljöbalken av nationell betydelse. Genomförandet av detaljplanen medför förändrad markanvändning i form av att jordbruksmark tas i anspråk för verksamhetsområde. Påverkan på jordbruksmarken redogörs för i avsnitt 5.4. 3.2.2 Avgränsade miljöaspekter Enligt 6 kap. 12 § miljöbalken ska MKB:ns omfattning och detaljeringsgrad vara rimlig med hänsyn till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med exempelvis tillståndsprövningen av en verksamhet. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan avseende vissa av de miljöaspekter som kan ingå i en miljöbedömning. Dessa redovisas och redogörs för i korthet 18 296 nedan och behandlas inte vidare i denna MKB. Endast miljöaspekter med risk för betydande miljöpåverkan inkluderas i MKB:n. 3.2.2.1 Buller Genomförandet av detaljplanen kan ge upphov till buller, främst i samband med byggskedet samt genom transporter till och från planområdet. Ljudbilden i området kommer förändras vid genomförande av detaljplanen. Ett mindre antal bostadshus ligger i närområdet runt planområdet, men omfattningen av antal berörda bedöms inte vara så stor att bullerfrågan är avgörande för planens lämplighet. Därför behandlas inte buller vidare genom konsekvensbedömning i denna MKB. Buller kopplat till människors hälsa kommer dock att beaktas i planarbetet. 3.2.2.2 Lukt Genomförandet av detaljplanen bedöms inte påverka lukten inom eller i anslutning till planområdet. 3.2.2.3 Luftutsläpp och klimatpåverkan Utsläpp till luft från verksamheten bedöms vara begränsad och huvudsakligen kopplad till energianvändning och transporter. Omfattningen beror på vilken typ av verksamhet som etableras inom planområdet. Transporter till området förväntas öka något och därmed luftutsläppen till följd av detta. Bostäderna som ligger i närheten av planområdet är placerade i ett öppet landskap och eventuella luftföroreningar som uppkommer bedöms inte riskera ett överskridande av miljökvalitetsnormerna eller vara av betydelse för människors hälsa. Klimatpåverkan från verksamheten är främst relaterad till energianvändning och transporter och hanteras genom val av teknik, energiförsörjning och effektiv drift. Dessa frågor bedöms inte vara avgörande för detaljplanens lämplighet och behandlas därför inte vidare genom konsekvensbedömning i denna MKB. 3.2.2.4 Risk och säkerhet Beroende på vilken typ av verksamhet som etableras i området kan transporter med farligt gods uppstå. Riskerna kring detta styrs av regler och riktlinjer. En viss nivå av risk är acceptabel och krävs för genomförandet av detaljplanen. Sammantaget att intilliggande verksamhetsområde redan är ianspråktaget för industriverksamhet och att det inte förekommer några bostäder inom planområdet bedöms inte detaljplanen medföra sådan ny riskexponering för omgivningen att en fördjupad riskanalys krävs inom ramen för denna MKB. 3.2.2.5 Grundvatten Det finns inga utpekade grundvattenförekomster enligt VISS inom planområdet. Det finns inget vattenskyddsområde inom eller intill planområdet. Uttag av grundvatten bedöms inte ske inom planområdet och inte heller schakt vid byggskedet som påverkar grundvattnet. Genomförandet av planförslaget bedöms därmed inte ha någon påverkan på grundvattenförekomster i anslutning till planområdet. 3.2.2.6 Förorenad mark Planområdets nuvarande markanvändning, jordbruksmark, innebär en generell låg risk för föroreningar i marken. Det finns inga registrerade föroreningar inom planområdet enligt EBH- 19 297 kartan. Vid påträffande av potentiella föroreningar under byggskedet kommer dessa hanteras utifrån gällande regelverk. 3.2.2.7 Avfall och resurshushållning Avfall uppkommer under byggskedet. Hantering av avfall och resurshushållning är dock i första hand kopplad till verksamhetens genomförande och drift, och regleras genom tillstånd och gällande lagstiftning. Detaljplanens genomförande bedöms inte i sig medföra betydande miljöpåverkan avseende avfall och resurshushållning, varför dessa aspekter inte behandlas vidare genom konsekvensbedömning i denna MKB. 3.2.2.8 Stads- och landskapsbild Planområdet är beläget intill ett befintligt verksamhetsområde som sedan tidigare präglas av industriell markanvändning. Genomförandet av detaljplanen innebär till viss del en förändring i landskapsbilden. Mot bakgrund av detaljplanens position intill existerande verksamhet bedöms stads- och landskapsbild inte medföra en sådan påverkan att den behöver hanteras i miljöbedömningen. 3.2.3 Tidsmässig avgränsning Bedömningarna av nollalternativets och planförslagets effekter och konsekvenser utgår från situationen inom och omkring planområdet år 2036 då detaljplanen antas vara genomförd. 3.2.4 Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen av miljöbedömningen utgår i första hand från planområdet, det vill säga de markområden som omfattas av den föreslagna detaljplanen. Utöver planområdet omfattar miljöbedömningen även närliggande områden som kan påverkas indirekt av detaljplanens genomförande. Geografisk avgränsning för respektive miljöaspekt preciseras vidare i MKB:ns avsnitt om miljöeffekter. 20 298 4. Alternativ 4.1 Förslag till ny detaljplan En ny detaljplan, kallad Dp174 Västra industriområdet syd, har tagits fram för att möjliggöra en utbyggnad av det befintliga västra industri- och verksamhetsområdet i Tomelilla kommun. Detaljplanen ska möjliggöra ny planlagd mark för industri, verksamheter och handel i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Den nya detaljplanen avses komplettera och delvis ersätta befintlig detaljplan i området för att säkerställa en sammanhållen och ändamålsenlig markanvändning. Planområdet omfattar en yta om cirka 25 hektar, och består till stor del av jordbruksmark som behöver tas i anspråk för att för att tillgodose kommunens behov av verksamhetsmark i ett område med god tillgång till befintlig infrastruktur. Syftet med detaljplanen är att skapa en sammanhållen struktur i anslutning till befintligt verksamhetsområde, säkerställa utbyggnad av gata och teknisk infrastruktur, integrera dagvattenhantering och grönstruktur i områdets utformning, bevara naturmark som buffertzon mot angränsande bostäder och hästverksamhet, säkerställa befintlig elledning, skydda kulturhistoriskt värdefulla lämningar inom området, samt bidra till en långsiktig hållbar utveckling i huvudsak i enlighet med Tomelilla kommuns översiktsplan. Eftersom föreslagen detaljplan medger användningen Handel som inte är förenlig med översiktsplanen för Tomelilla kommun kommer detaljplanen prövas med utökat planförfarande. Planförslaget innehåller både kvartersmark med industri, verksamheter, handel (ej livsmedelsinriktat), kontor med tillhörande hårdgjorda ytor, industrigata med vändplats, samt allmän plats som planläggs som NATUR. I arbetet med planförslaget har anpassningar gjorts för att bevara identifierade natur- och kulturmiljövärden. Tre av fyra biotopskyddade objekt bevaras och planläggs som NATUR. Även grönområdet i den norra delen samt fornlämningen i planområdets södra del bevaras och planläggs som NATUR. Utbyggnaden innebär att planområdet kommer att vara på samma avstånd till befintlig bostadsbebyggelse som idag, vilket utgörs av enstaka bostadsfastigheter, framför allt i östlig riktning. Plankarta som beskriver föreslagen markanvändning i detaljplaneförslaget visas i Figur 4-1. 21 299 Figur 4-1. Plankarta för detaljplanen. Notera att plankartan är beskuren för att öka läsbarheten. 4.2 Alternativ lokalisering Enligt lokaliseringsprincipen i 2 kap. miljöbalken ska den plats väljas där ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Tomelilla kommun har utrett lokaliseringen av planområdet i rådande översiktsplan. Bedömningen har gjorts främst utifrån placering av befintlig verksamhet och markanvändningen på planområdet. Den befintliga lokaliseringen i västra industriområdet bedöms vara mest lämplig. 4.3 Anpassningar av planförslaget Planförslaget har genomgått flera anpassningar för att optimera bevarandet av naturområden. Tre av fyra generella biotopskydd bevaras och planläggs som NATUR. Ett odlingsröse har beviljats 22 300 dispens för att tas bort och i stället omlokaliseras inom planområdet på ny plats som planläggs som NATUR. Villkor för dispensen inkluderar tidsbestämmelser för rivning av röset och röjning av vegetation samt återanvändning av stenarna i odlingsröset för nytt odlingsröse inom planområdet. Buffertzoner ska anläggas som NATUR mellan planområdets gräns och verksamhetsytor. Anpassningarna kan eventuellt bidra till högre naturvärden, då anläggning av NATUR kan medföra högre biodiversitet än i föregående jordbruksmark, bland annat genom anläggande av ytor för hantering av dagvatten. I ett tidigt skede av planarbetet föreslogs grönytan i den norra delen att omvandlas till yta för hantering av dagvatten. I nuvarande förslag till detaljplan har grönområdet, som består av ett mindre skogsparti som tidvis är sankt, bevarats och planläggs som NATUR. 4.4 Nollalternativ Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en MKB tillhörande en detaljplan innehålla ett så kallat nollalternativ, det vill säga en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om detaljplanen inte genomförs. Nollalternativet innebär att den föreslagna detaljplanen inte antas och att någon utbyggnad av befintlig industri- och verksamhetsområde inte genomförs. Mark- och vattenanvändningen inom planområdet fortsätter därmed i huvudsak enligt dagens förhållanden. Planområdet förblir då i stort sett oförändrat, vilket innebär att den jordbruksmark som i planförslaget avses tas i anspråk inte exploateras utan fortsätter brukas som i dagsläget. Samtidigt kvarstår de begränsningar som dagens utformning av det befintliga industri- och verksamhetsområdet medför, främst avseende utrymmesbegränsningar. Därmed innebär nollalternativet att kommunens långsiktiga utvecklingsplan enligt översiktsplanen för utbyggnad av industri och verksamheter inte kan följas i takt med behoven. Detta bedöms få något negativa konsekvenser för kommunens möjligheter till tillväxt och utveckling. 23 301 5. Miljöeffekter och konsekvenser I detta avsnitt redovisas bedömda effekter och konsekvenser av planförslaget och nollalternativet. Inarbetade åtgärder i planförslaget redovisas när sådana finns. 5.1 Ytvatten Ytvattenförekomster i anslutning till planområdet kan påverkas av avrinningen från dagvatten och skyfall. Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan med ursprung i regn, smältvatten eller framträngande grundvatten. 5.1.1 Bedömningsgrunder 5.1.1.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet eller status vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status eller potential inom tidsfristen. En verksamhet eller åtgärd som bidrar till att en vattenförekomsts kvalitet försämras på ett otillåtet sätt eller äventyrar att miljökvalitetsnormer kan uppnås, får inte tillåtas enligt 5 kap. 4 § miljöbalken. I detaljplanen ska det framgå att gällande miljökvalitetsnormer har iakttagits och att detaljplanen inte motverkar att normerna kan följas. Miljöaspektens värde baseras på beskrivningen i Tabell 5-1 och bedömning av effekter bedöms utifrån Tabell 5-2. Tabell 5-1. Bedömning av värde/känslighet för dagvatten. Värde/Känslighet Beskrivning Högt Ett vatten som är av betydelse eller utgör en fundamental förutsättning för en utpekad och särskild skyddad ekologisk miljö. Ett vatten som nyttjas för ett stort antal personekvivalenter där reserv- och alternativkapacitet finns tillgänglig eller saknas. Ett vatten som nyttjas för ett medelstort antal personekvivalenter där reserv- och alternativkapacitet saknas. Ett betydelsefullt vatten för fiske. Måttligt Ett vatten som är av betydelse för djur och växter utan ett utpekat skydd. Ett vatten som nyttjas för ett medelstort antal personekvivalenter där reserv- och alternativkapacitet finns tillgänglig. Ett vatten som nyttjas för ett mindre antal personekvivalenter där reserv- och alternativkapacitet saknas. Ett vatten där fiske förekommer. Litet Övriga vatten. 24 302 Tabell 5-2. Bedömning av effekten av dagvatten. Effekt Beskrivning Stor negativ Stora delar av vattenområdet förorenas eller tas i anspråk så att förutsättningarna för brukandet och/eller kvaliteten förstörs eller försämras i hög grad. Möjligheten att uppnå MKN försämras påtagligt och för att uppnå MKN krävs omfattande åtgärder. Måttlig negativ Delar av vattenområdet förorenas eller tas i anspråk så att möjligheten till brukandet försvåras och/eller dess kvallitet försämras eller förstörs delvis. Möjligheten att uppnå MKN försämras något och för att uppnå MKN krävs vissa åtgärder. Liten negativ Vattenområdets omfattning eller möjligheter till brukandet av vattenområdet minskar marginellt. Föroreningar kan förekomma. Möjligheten att uppnå MKN påverkas inte. Ingen/obetydlig Åtgärden påverkar inte brukandet av vattenområdet eller dess kvalitet. Möjligheten att uppnå MKN påverkas inte. Positiv Åtgärden förbättrar möjligheten att uppnå MKN. 5.1.2 Nuläge En dagvattenutredning har genomförts av Sweco på uppdrag av Tomelilla kommun för att utreda eventuella förändringar på dagvattnet i området (Sweco, 2026). Markavvattningsföretag utgör i första hand recipienter för dagvatten. Ytvattenförekomsten Nybroån (WA68909120), även kallad Trydeån, utgör recipienten för dagvatten som avleds via markavvattningsföretag från planområdet. Innan dagvattnet når Nybroån, går det via Stenbybäcken som är en mindre bäck utan statusklassning. Stenbybäcken är cirka 6,5 km lång med ett avrinningsområde på cirka 800 hektar. Enligt gällande statusklassning har Nybroån måttlig ekologisk status, med krav på att god ekologisk status ska uppnås senast vid kommande förvaltningscykler, se Tabell 5-3 (VISS, 2026). För att god status ska kunna uppnås behöver fosforhalterna samt kvävehalterna minska. Vattenförekomsten är känslig för tillförsel av näringsämnen, särskilt fosfor och kväve. Den kemiska statusen uppnår inte god status, vilket beror på påverkan av de prioriterade ämnena bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Det saknas tekniska förutsättningar för att åtgärda den kemiska statusen som främst beror på atmosfärisk deposition. Dock får halterna av kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) inte öka i recipienten enligt icke-försämringskravet. Diffusa källor som bedömts ha en betydande påverkan på recipientens status är bland annat jordbruk, transport och infrastruktur, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition. Urban markanvändning bedöms inte ha någon betydande påverkan. 25 303 Tabell 5-3. Beslutad miljökvalitetsnorm och bedömd status för vattenförekomsten Nybroån: Örupsån - källa (WA68909120). Inget data Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Miljökvalitetsnorm (beslutad God ekologisk status 2033 God kemisk ytvattenstatus, med vissa förvaltningscykel 3, 2017-2021) undantag1 Nuvarande status Måttlig Uppnår ej god 1Undantag i form av mindre stränga krav avseende bromerade difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Planområdet utgörs främst av sandig morän, lerig morän samt isälvssediment. Det är främst i den norra delen av planområdet som det förekommer isälvssediment medan majoriteten av området domineras av sandig morän. Lerig morän förekommer i den västra delen av planområdet. Områden med isälvssediment och sandig morän har hög respektive medelhög genomsläpplighet. Grundvattennivåerna ligger inom en meter under markytan. Undersökningar visar att grundvattennivån ligger närmre markytan i de norra delarna av planområdet jämfört med de södra delarna. Höga grundvattennivåer begränsar möjligheterna till infiltration i marken. De södra delarna av planområdet avvattnas mot befintliga dikningsföretag i söder, och de norra delarna av planområdet mot norr, se Figur 5-1. Ungefär mitt i planområdet finns en vattendelare. Det södra avrinningsområdets gräns sammanfaller i stor utsträckning med planområdesgränsen. Inget ytligt vatten från områden utanför planområdet rinner in till planområdets södra del. Den norra delen av planområdet, framför allt skogsområdet och kvartersmarken i nordöstra hörnan, ligger inom en större lågpunkt, se Figur 5-1. Lågpunktens totala utbredning motsvarar cirka 0,14 km2 till ytan och kan som mest inrymma cirka 65 400 m3 vatten. Mark utanför planområdet har avrinning mot denna lågpunkt, vilket påverkar den vattenvolym som kan bli stående innanför planområdesgränsen. 26 304 Det totala värdet på de ytvatten som berörs av planförslaget bedöms i nuläget som måttligt med tanke på att recipienten för planområdet rinner genom ett Natura 2000-område nedströms från planområdet. Figur 5-1: Avrinningsområde och flödesvägar inom planområdet (observera att planområdesgränsen har uppdaterats). 5.1.3 Påverkan, effekter och konsekvenser av planförslaget Genomförandet av planförslaget innebär en utbyggnad av industriverksamhet. Detta medför en förändring i markanvändning från jordbruksmark till en ökning av andelen hårdgjorda ytor i form av industriområde, gator och naturmark. I jämförelse med nuläget innebär detta förändrade avrinningsförhållanden, med ökad och snabbare avledning av dagvatten vid nederbörd. Dagvattenutredningen visar att utan åtgärder skulle planförslaget leda till ökade utflöden från planområdet, särskilt vid extrema regnmängder (Sweco, 2026). Norra området är särskilt sårbart för förändrad markanvändning då området är en lågpunkt. Om lågpunkten i nordöstra planområdet hårdläggs kan det få stor påverkan nedströms på områden utanför planområdet genom tillrinning av ökade vattenvolymer. Befintliga byggnader som redan idag ligger inom lågpunkten riskerar att drabbas av översvämning framför allt vid skyfall. För att undvika stor påverkan i detta område och i resterande delar av planområdet föreslås flera åtgärder för att fördröja och infiltrera dagvattnet, se avsnitt 5.1.5. Förutom förändringar i hastighet och volym i avrinningen kan också föroreningar kopplade till verksamhetens ytor uppkomma i dagvattnet vid en förändring av markanvändning. Föroreningsberäkningar i dagvattenutredningen visar att belastningen av flera ämnen ökar i både halt och mängd till följd av exploateringen, se Tabell 5-4. Kväve är det enda ämnet som minskar i mängd efter exploateringen av marken. 27 305 Tabell 5-4: Beräknad föroreningsbelastning från planområdet före och efter exploatering utan rening eller fördröjningsåtgärder. Brun färgkodning innebär att belastning ökar jämfört med befintlig situation och grön färgkodning innebär att belastning minskar jämfört med befintlig situation. Före exploatering Efter exploatering Ämne Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) P 104 11 217 32 N 2 577 291 1 567 224 Pb 6,5 0,7 13,7 2,0 Cu 10,0 1,058 29,7 4,31 Zn 39 4,15 160 23,4 Cd 0,44 0,0495 0,98 0,143 Cr 2,0 0,193 10,3 1,49 Ni 1,5 0,132 11,7 1,68 Hg 0,0059 0,000566 0,0427 0,00589 SS 48 000 5 310 71 667 10 100 Oil 149 15,3 1 667 238 PBDE 0,00015 0,0000146 0,00020 0,0000285 BaP 0,005 0,000531 0,099 0,0145 För att begränsa påverkan på recipienten har ett system för rening av dagvatten föreslagits i dagvattenutredningen. Dagvattnet föreslås avledas västerut mot naturmarkerna där fördröjning och rening sker i våtmarker eller våta dammar samt biofilter, vilka tillsammans bidrar till både hydraulisk utjämning och rening av dagvatten innan utsläpp till recipient sker. Enbart rening i våtmark är inte tillräckligt för att sänka halterna av kvicksilver till godkända nivåer. Avledning av dagvatten norrut bedöms som direkt olämpligt med tanke på platsens lågpunkt samt de naturvärden som observerats. Planområdet har delats upp i tre områden med olika hantering av dagvatten, se Figur 5-2. Dagvatten föreslås i högsta grad undvikas att ledas mot delområde norr då området ligger i en lågpunkt. Dagvatten från kvartersmarken i delområde norr föreslås ledas till den planlagda naturen i delområde norr. Dagvatten inom delområde mitt föreslås avledas väster om kvartersmarken i planområdets mellersta del till våtmark/våt damm. Dagvatten inom delområde syd föreslås avledas väster om kvartersmarken i planområdets södra del till våtmark/våt damm, se Figur 5-2 (Sweco, 2026). Våtmarkerna utformas med dammytor och grundare växtzoner och har ett lägre medelvattendjup jämfört med en våt damm. Biofilter föreslås utformas som lokala lågpunkter innehållande växtbäddar. 28 306 . Figur 5-2. Indelning av planområdet i delområden för specifik dagvattenhantering. (observera att planområdesgränsen har uppdaterats) Reningsberäkningar för delområde Mitt (Tabell 5-5) och delområde Syd (Tabell 5-6) visar att föreslagna åtgärder medför god reduktion av nästan alla redovisade föroreningar. Mängden näringsämnen som når recipienten minskar betydligt jämfört med nuläget. Kvicksilver och benso(a)pyren ökar något till följd av den ökade hårdgörningsgraden trots att halterna är oförändrade. Tabell 5-5. Rening i delområde Mitt i biofilter, vars totala yta motsvarar 6,7% av reducerad avrinningsyta, och därefter rening i våtmark som är 10 800 m2 stor. Brun färgkodning innebär att belastning ökar jämfört med befintlig situation och grön färgkodning innebär att belastning minskar jämfört med befintlig situation. Före exploatering Efter rening Ämne Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) P 130 6,6 20 1,5 N 3 400 180 430 33 Pb 8,4 0,43 0,43 0,032 Cu 12 0,63 2 0,16 Zn 48 2,5 2,9 0,22 Cd 0,6 0,031 0,037 0,0028 Cr 2,1 0,11 0,55 0,042 Ni 1,3 0,069 0,54 0,041 Hg 0,0063 0,00032 0,0063 0,00048 SS 64 000 3 300 3500 270 Oil 180 9,1 65 5 29 307 Före exploatering Efter rening Ämne Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) PBDE 0,00016 0,0000084 0,000038 0,0000029 BaP 0,006 0,00031 0,005 0,00038 Tabell 5-6. Rening i delområde Syd i biofilter, vars totala yta motsvarar 5,8% av reducerad avrinningsyta, och därefter rening i våtmark som är 8 600 m2 stor. Brun färgkodning innebär att belastning ökar jämfört med befintlig situation och grön färgkodning innebär att belastning minskar jämfört med befintlig situation. Före exploatering Efter rening Ämne Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) P 130 3,7 20 0,78 N 3 400 99 440 17 Pb 8,4 0,24 0,45 0,017 Cu 12 0,35 2,3 0,09 Zn 48 1,4 2,8 0,11 Cd 0,6 0,017 0,033 0,0013 Cr 2,1 0,061 0,56 0,022 Ni 1,3 0,038 0,45 0,017 Hg 0,0063 0,00018 0,0063 0,00025 SS 64 000 1 800 3 600 140 Oil 180 5,1 64 2,5 PBDE 0,00016 0,0000047 0,000039 0,0000015 BaP 0,006 0,00017 0,005 0,00019 Dagvattenutredningen visar att dagvatten från planområdet, även efter föreslagen rening och fördröjning, kan innebära ökade belastningar av kvicksilver och benso(a)pyren. Detta är till följd av ökad andel hårdgjorda ytor och förändrad markanvändning inom planområdet. Kumulativa beräkningar av föroreningshalter har gjorts för de två delområdena för att utreda den totala påverkan från planområdet, se Tabell 5-7. Gränsvärdena som anges gäller för den klassade vattenförekomsten Nybroån, alltså inte de halter som är aktuella när vattnet lämnar planområdet. Halterna förväntas spädas i Stenbybäcken innan de når Nybroån. Därmed förväntas lägre halter ledas till vattenförekomsten Nybroån än vad som anges i Tabell 5-7. Tabell 5-7. Beräknad kumulativ total halt (µg/l) som lämnar planområdet för respektive parameter jämfört med gränsvärden enligt HVMFS 2019:25. Parameter Delområde Mitt Delområde Syd Total halt som Gränsvärde Halt efter Halt efter lämnar (HVMFS rening [µg/l] rening [µg/l] planområdet 2019:25) efter rening [µg/l] [µg/l] Kvicksilver (Hg) 0,0063 0,0063 0,0063 0,007* Benso(a)pyren 0,005 0,005 0,005 0,00017** *Maximal tillåten koncentration då gränsvärde för årsmedel saknas i HVMFS 2019:25. **Årsmedelvärde Tabell 5-8 visar en sammanställd beräkning av haltbidrag för kvicksilver och benso(a)pyren till recipienten Nybroån. Utsläppen som når Nybroån bedöms inte riskera att aktuell statusklassning 30 308 försämras. Planförslaget bedöms därmed inte försvåra recipientens möjlighet att uppnå utsatta miljökvalitetsnormer. Tabell 5-8. Sammanställning av beräknade haltbidrag, kumulativt från delområde Mitt och delområde Syd, i Nybroån: Örupsån-källa vid nuläge och föreslagen dagvattenlösning samt skillnaden mellan dem. Parameter Haltbidrag, Haltbidrag, Haltbidrag, nuläge (kumulativt) förslag (kumulativt) förslag, exkl. [µg/l] [µg/l] nuläge* (kumulativt) [µg/l] Kvicksilver (Hg) 9,6*10–5 9,6*10–5 0,0 Benso(a)pyren 1,5*10–5 1,2*10–5 -2,4*10–5 *Skillnaden i haltbidrag mellan nuläge och vid exploatering med rening. Sammanfattningsvis bedöms planförslagets effekter på ytvatten som obetydlig förutsatt att de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen följs. Konsekvenserna blir små positiva då dagvattnet som lämnar planområdet kommer innehålla färre föroreningar och framför allt mindre mängd näringsämnen efter föreslagna åtgärder jämfört med nuläget. 5.1.4 Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planförslaget inte antas. Markanvändningen inom planområdet förblir oförändrad och kvarstår därmed som jordbruksmark. Någon ökning av hårdgjorda ytor till följd av planlagd exploatering sker inte. Detta innebär att den nuvarande tillförseln av näringsämnen från jordbruksmarken till recipienten består. Effekterna och konsekvenserna av nollalternativet blir obetydliga och försumbara jämfört med nuläget. 5.1.5 Förslag till åtgärder Inga åtgärder utöver de som presenterats ovan i 5.1.3 föreslås. 5.2 Naturmiljö Med naturmiljö menas växter, djur och andra levande organismer, deras livsmiljö samt deras ekologiska funktion och samband. Naturmiljö avser inte bara orörda grönområden, utan även miljöer som skapats av människan såsom åkrar, skogsplantager och parker. Bevarandet av naturmiljöer är en förutsättning för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans. Vi människor lever av naturen och dess produkter och tjänster. Naturen ger estetiska värden och är viktig för vår rekreation. 5.2.1 Bedömningsgrunder Värdet av naturmiljön baseras på beskrivningen i Tabell 5-9 och bedömning av effekt bedöms utifrån Tabell 5-10. 31 309 Tabell 5-9. Bedömning av naturmiljöns värde/känslighet Värde/Känslighet Beskrivning Exempel Högt Områden som till stor del eller i stor • Nationalpark utsträckning har betydelse för biologisk mångfald (främst i ett • Natura 2000-områden nationellt-europeiskt perspektiv alternativt i ett regionalt-nationellt • Riksintressen 3. och 4 kap. MB perspektiv) eller ekologiska samband • Naturreservat och/eller marina reservat (främst i ett nationellt-europeiskt perspektiv alternativt i ett regionalt • Naturvärdesinventering klass 1-2 perspektiv) • Nyckelbiotoper Rödlistade/skyddade arter förekommer • Skogsområden med naturvårdsavtal • Våtmarks-, lövskogs-, sumpskogsområden, ängs- och betesmarksinv. Klass 1-2 • Naturvårdsprogram klass 1-2 • Biotopskyddsområden • Särskilt skyddsvärde träd • Naturminnen Måttligt Områden som till viss del eller i viss • Naturvärdesinventering klass 3 utsträckning har betydelse för biologisk mångfald (främst i ett lokalt- • Våtmarks, lövskogs-, sumpskogsområden, regionalt perspektiv) eller ekologiska ängs- och betesmarksinv. Klass 3-4 samband (främst i ett lokalt perspektiv) • Skogliga naturvärden • Strandskyddsområden • Naturvårdsprogram klass 3-4 • Utpekat i kommunal översiktsplan • Stora opåverkade områden enligt översiktsplanen (3 kap. 2 § MB) Litet Områden som saknar eller har liten • Grönområden med triviala, vanligt betydelse för biologisk mångfald eller förekommande biotoper ekologiska samband och som inte har utpekade värden • Urbana miljöer utan gröna ytor • Påverkade områden (industrimark, förorenat område) • Monokulturer 32 310 Tabell 5-10. Bedömning av effekt på naturmiljön. Effekt Beskrivning Stor negativ Ekologiska samband bryts eller artmångfalden minskar kraftigt Större delen av områdets yta och värdekärnan/värdekärnorna skadas varaktigt Bevarandestatus för rödlistade/skyddade arter påverkas negativt Måttlig negativ Ekologiska samband försvagas eller artmångfalden minskar Stora delar av området försämras varaktigt och delar av värdekärnan/ värdekärnorna påverkas negativt Rödlistade/skyddade arter riskerar att minska i antal eller utbredning, men utan att bevarandestatus påverkas negativt Liten negativ Ekologiska samband försvagas i liten utsträckning eller artmångfalden minskar marginellt Kanten av ett naturområde påverkas men ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Ingen/obetydlig Ingen eller marginell avverkning. Inga naturvärden påverkas Positiv Nya naturvärden introduceras. 5.2.2 Nuläge Planområdet omfattar cirka 26 hektar och är beläget väster om Tomelilla. Området består till största del av jordbruksmark med en skogsdunge i den norra delen. Det förekommer fyra generella biotopskydd inom planområdet; en märgelgrav, två odlingsrösen samt en stenmur, se Figur 5-3. Dessa utgör strukturer med betydelse för biologisk mångfald. Biotopskydd är små mark- och vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer. Biotopskyddet bidrar till att säkerställa långsiktig biologisk mångfald. 33 311 Figur 5-3. Naturvärden inom planområdet. Kommunekolog på Tomelilla kommun har gjort fältbesök inom planområdet för att dokumentera de värden som finns samt eftersöka förekomsten av groddjur i de småvatten som finns inom planområdet. Fältbesök har skett under två tillfällen under våren 2026 (23 mars samt 23 april). Sweco har även inventerat groddjur inom planområdet den 30 april 2026. Inga groddjur noterades under investeringstillfällena. Natur- och vattenmiljön inom planområdet är inte av tillräcklig kvalitet för att gynna groddjur. Sankmarken i de norra delarna av planområdet omfattar skog av naturskogskaraktär. Vid stengärsgården i östra delarna av planområdet finns flera gamla ekar med naturvärden, se Figur 5-4. Vid märgelgraven finns flera storvuxna skyddsvärda sälgar med håligheter, se Figur 5-5. Det sammanlagda värdet av naturmiljön bedöms som måttligt. 34 312 Figur 5-4. Skyddsvärd ek i nordöstra planområdet. Figur 5-5. Skyddsvärd sälg vid märgelgraven. 35 313 5.2.3 Påverkan, effekt och konsekvenser av planförslaget 5.2.3.1 Generella biotopskydd Genomförandet av detaljplanen innebär att det biotopskyddade odlingsröse tas bort och byggs upp på ny plats inom planområdet. Dispens för borttagandet har ansökts om och godkänts av Länsstyrelsen i Skåne (2022, dnr 35796-2021). Villkor för beslutet inkluderar att (1) rivning av röset samt röjning av vegetation inte får ske under häckningssäsong, (2) stenarna i odlingsröset ska återanvändas för att bygga upp ett nytt odlingsröse inom planområdet i område planlagt som NATUR, (3) dispensen gäller under förutsättningen att detaljplanen vinner laga kraft samt (4) dispensen upphör att gälla när detaljplanens genomförandetid löpt ut. Effekterna och konsekvenserna på de generella biotopskydden bedöms som försumbar då tre av fyra biotopskydd bevaras, samt att det fjärde byggs upp på planlagd natur inom planområdet. 5.2.3.2 Övriga objekt med naturvärden Sankmarken i de norra delarna av planområdet kommer att bevaras som planlagd natur och inga intrång planeras. Detta medför inga effekter på området som även kommer kunna utvecklas med tiden. Inget intrång planeras i stengärdsgården i östra delen och ekarna som växer där bedöms inte påverkas. Dessa bör dock skyddas under exploateringen för att undvika skada på grund av exempelvis påkörning eller påverkan på rotsystemet. Effekterna på övriga objekt med naturvärden bedöms som obetydliga med försumbara konsekvenser då sankmarken kommer att bevaras och ekarna inte påverkas. 5.2.3.3 Groddjur Groddjur påträffades ej inom planområdet under de undersökningar som genomfördes. Eventuella effekter och konsekvenser på groddjur uteblir därmed. Dock främjar åtgärderna föreslagna i denna MKB (avsnitt 5.2.5) en eventuell förbättrad livsmiljö för groddjur inom planområdet. Det medför en potentiell positiv effekt på groddjur av planförslaget, om åtgärderna genomförs. 5.2.3.4 Samlad bedömning av effekter och konsekvenser av planförslaget Planförslagets sammanvägda effekter bedöms som försumbart negativa med förutsättningar för positiva konsekvenser. Detta baseras på att ett biotopskyddat värde tas bort och anläggs på ny plats och tillkomsten av småvatten som kan tillföra habitat för groddjur. 5.2.4 Påverkan, effekt och konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen ny detaljplan antas och att planförslagets utbyggnad inte kan genomföras. Markanvändningen inom planområdet bedöms därmed i huvudsak fortsätta på samma sätt som i nuläget som jordbruksmark och delvis ängsmark. Utifrån MKB:ns bedömningsgrunder bedöms nollalternativets samlade effekt och konsekvens på naturvärden som något negativ jämfört med planförslaget då jordbruksmarken är en monokultur som inte främjar biologisk mångfald. 36 314 5.2.5 Förslag till åtgärder • Generellt bör avverkning av vegetation som kan påverka häckande fåglar inte utföras under häckningssäsong. Normalt brukar perioden 1 april till och med 31 juli anges då det är under den period som de flesta fåglar har sin huvudsakliga häckningsperiod. • Eventuella träd och vegetation som avverkas ska sparas och läggs upp som faunadepåer inom området. Placering sker i samråd med kommunekolog. • Dagvattendammarna/våtmarkerna som föreslås i dagvattenutredningen kan lämpligtvis utformas för att även gynna groddjur. Lägg upp stenhögar i anslutning till vattenmiljöerna för att skapa övervintringsplatser för groddjur. • Vegetation runt småvattnet där groddjur eftersökts skulle kunna röjas från en del vegetation för att öppna upp och skapa bättre förutsättningar för groddjur. • Upprätta skötselprogram för småvatten och dagvattendammar/våtmarker för att bibehålla värden för groddjur. • Plantering av växter kan gärna bestå av arter som gynnar biologisk mångfald, exempelvis tidigblommande arter och växtlighet som erbjuder frön och bär under vintern. 5.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de spår som människan har avsatt i landskapet och som berättar om historiska skeenden och processer som lett fram till det landskap vi ser idag. Dessa spår kan bestå av såväl enskilda objekt som stora landskapsavsnitt och tidsmässigt spänna över allt från förhistoriska lämningar till dagens bebyggelsemiljöer. Kulturmiljön bidrar till en stimulerande livsmiljö och är en viktig resurs för rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring men även till att skapa livskvalitet och förankring till en specifik plats. I samband med exploatering bör exploatören (och har en skyldighet när det gäller lagskyddade landskap och bebyggelse) ta tillvara och bygga vidare på vårt kulturarv för kommande generationer. 5.3.1 Bedömningsgrunder Värdet av naturmiljön baseras på beskrivningen i Tabell 5-11 och bedömning av effekt bedöms utifrån Tabell 5-12. Tabell 5-11. Bedömning av kulturmiljöns värde/känslighet. Värde/Känslighet Beskrivning Exempel Högt Områden som utgör en kulturhistorisk • Världsarv enligt UNESCO helhetsmiljö med höga och/eller unika vetenskapliga värden, upplevelsevärden • Kulturreservat och/eller pedagogiska värden, i ett nationellt- internationellt perspektiv. • Kulturmiljöer med regionala värden (områden utpekade av länsstyrelsen) Fornlämningar med unika värden i ett nationellt perspektiv. • Riksintressen för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § MB Måttligt Områden som utgör en kulturhistorisk • Kulturmiljö med lokala värden helhetsmiljö med vissa vetenskapliga värden, (utpekat i översiktsplanen eller upplevelsevärden och/eller pedagogiska värden. kulturmiljöprogrammet) Enstaka/få fornlämningar med höga värden. 37 315 Litet Områden med enstaka kulturhistoriska lämningar, som inte är unika i sig. Kulturhistoriskt sammanhang eller helhetsmiljö saknas. De vetenskapliga värdena, upplevelsevärdena och/eller pedagogiska värdena är låga. Tabell 5-12. Bedömning av effekten på kulturmiljön. Effekt Beskrivning Stor negativ Området tas helt i anspråk. Kulturhistoriska strukturer och samband bryts helt. De vetenskapliga värdena, upplevelsevärdena/pedagogiska värdena försvinner helt. Måttlig negativ Delar av kulturmiljön påverkas så att de vetenskapliga värdena, upplevelsevärdena och/eller pedagogiska värdena försvinner. Kulturhistoriska strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. De vetenskapliga värdena, upplevelsevärdena/pedagogiska värdena försvagas påtagligt. Liten negativ Enstaka lämningar, företrädelsevis fasta fornlämningar, tas bort/påverkas, men kulturmiljön som helhet påverkas inte påtagligt. Strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis. Delar av kulturmiljön påverkas, men ingen värdekärna skadas och de vetenskapliga värdena, upplevelsevärdena/pedagogiska värdena bibehålls i stor utsträckning. Ingen/obetydlig Inga/enstaka lämningar, företrädesvis övriga kulturhistoriska lämningar, tas bort/påverkas. Ingen bestående påverkan på kulturmiljöns upplevelsevärde eller pedagogiska värden. 5.3.2 Nuläge En arkeologisk förundersökning har genomförts i området av Sydsvensk arkeologi under juni 2024 (Jansson, 2025). Undersökningen berörde tre boplatslämningar som förekommer inom planområdet. Syftet med undersökningen var att fastställa omfattningen på de fornlämningar som hittats i området i tidigare genomförd arkeologisk utredning. Förundersökningen fann att fornlämningarna är dåligt bevarade och lämningstypen gör att det är svårt att förbättra skicket på lämningarna. Jordbruksverksamheten som funnits på platsen har troligen orsakat den låga bevarandegraden. Kulturmiljön inom planområdet bedöms ha litet värde. En kompletterande arkeologisk utredning ska genomföras hösten 2026 för de tillkommande ytorna, som inte ingick i den ovan nämnda förundersökningen. En inledande inventering gjordes våren 2026 som visade att det kan finnas fynd, främst boplatslämningar och eventuellt gravar, i 38 316 den sydligaste delen av planområdet, men det är mindre sannolikt att det finns fynd i den östra tillkommande ytan. 5.3.3 Påverkan, effekt och konsekvenser av planförslaget Generellt medför påverkan på fornlämningar en negativ effekt då lämningarna avlägsnas från dess naturliga miljö i samband med arkeologiska utgrävningar. Utgrävning av fornlämningsmiljöer bidrar dock till att öka vår kunskap om människans historia. Bevarandegraden på fornlämningarna inom planområdet bedömdes som låg och dessa avlägsnades därför från planområdet under den arkeologiska förundersökningen. Då kulturmiljön bedöms ha litet värde och planförslaget har obetydlig effekt bedöms konsekvenserna bli försumbara. En kompletterande arkeologisk utredning ska genomföras hösten 2026, efter vilken denna bedömning kan komma att ändras. 5.3.4 Påverkan, effekt och konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planförslaget inte antas. Kulturmiljön är undersökt och borttagen under den arkeologiska förundersökningen och finns inte kvar inom planområdet. Kulturmiljön bedöms ha ett litet värde och obetydlig effekt vilket medför försumbara konsekvenser. 5.3.5 Förslag till åtgärder Inga förslag till åtgärder då lämningarna är undersökta och borttagna. Bevarandegraden bedömdes som låg och skyddet för fornlämningarna föreslås upphöra (Jansson, 2025). 5.4 Jordbruksmark 5.4.1 Bedömningsgrunder Jordbruksmark är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade och företräde ska ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen om annan mark ej kan tas i anspråk för att uppfylla behovet. Värdet på den brukade jordbruksmarken bedöms som högt. 5.4.2 Nuläge Marken består till största del av brukningsvärd jordbruksmark och till liten del av ängsmark/skogsområde. Marken ligger stadsnära och intill ett industribelagt område i norr. Två trafikleder går norr och väster om planområdet. Tomelilla stad är lokaliserat öster om planområdet. Värdet på jordbruksmarken bedöms som stort. 5.4.3 Påverkan, effekt och konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär att cirka 22 hektar brukningsvärd jordbruksmark samt cirka 4 hektar ängs- och skogsmark tas i anspråk och därmed inte längre kan nyttjas för livsmedelsproduktion. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får jordbruksmark tas i anspråk endast om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. 39 317 Planförslaget bedöms tillgodose ett väsentligt samhällsintresse genom att möjliggöra etablering och utveckling av industri, verksamheter och handel i ett strategiskt läge i Tomelilla. Utbyggnaden skapar förutsättningar för näringslivsutveckling, nya arbetstillfällen och en stärkt lokal och regional ekonomi samt bidrar till kommunens långsiktiga planberedskap avseende verksamhetsmark. I och kring Tomelilla tätort utgörs större sammanhängande markområden i huvudsak av jordbruksmark. Andra markslag förekommer i begränsad omfattning och saknar ofta tillräcklig storlek och funktionell lämplighet för verksamhetsändamål. Planområdet utgör en naturlig utvidgning av befintligt verksamhetsområde i västra Tomelilla och har ett strategiskt läge i direkt anslutning till väg 11 och väg 19 samt befintlig teknisk infrastruktur. Tomelilla kommun har begränsad tillgång till planlagd verksamhetsmark samtidigt som behovet av etableringsytor för industri och verksamheter är stort. Sammantaget bedöms planförslaget, trots betydande negativa konsekvenser för jordbruksmarken, vara motiverat enligt 3 kap. 4 § miljöbalken mot bakgrund av det väsentliga samhällsintresset, bristen på alternativa lokaliseringar och områdets strategiska läge. Sammantaget bedöms effekterna på jordbruksmarken bli stora, med stora negativa konsekvenser. Ianspråktagande av jordbruksmark bör inte ses som en isolerad händelse utan betraktas i ett större sammanhang. Varje år exploateras brukningsvärd jordbruksmark för olika ändamål, inte minst i Skåne. Föreslagen exploatering av berörd jordbruksmark utgör en del av denna utveckling. 5.4.4 Påverkan, effekt och konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planförslaget inte antas. Markanvändningen kommer därmed inte att förändras utan fortsätter bedrivas som brukad jordbruksmark. Effekten av nollalternativet på jordbruksmarken bedöms till stora med stora positiva konsekvenser. 5.4.5 Förslag till åtgärder Inga skyddsåtgärder föreslås. 40 318 6. Kumulativa effekter Kumulativa effekter uppstår när flera olika effekter samverkar med varandra, det kan vara olika slags effekter från en och samma källa eller samverkande effekter från olika källor, vilket illustreras i Figur 6-1 (Naturvårdsverket, 2022). Syftet med att belysa kumulativa effekter i en MKB är att miljön påverkas av flera samtidiga och samverkande faktorer. Genom att beakta kumulativa effekter kan planförslagets miljöpåverkan bedömas i ett bredare sammanhang, där även påverkan från befintliga och planerade verksamheter i omgivningen inkluderas. Figur 6-1. Översiktlig visualisering över begreppet kumulativa effekter. 6.1 Kumulativa effekter för detaljplanen Detta avsnitt syftar även till att bedöma hur effekterna av det här planförslaget samverkar med effekter av andra tidigare, pågående och framtida projekt i kommunen. Nedan redovisas de kumulativa effekter som identifierats inom miljöbedömningen. 6.1.1 Transporter och buller Transporter kopplade till planförslaget tillkommer i ett område där trafik redan förekommer, främst kopplat till befintligt detaljplanerat område och lokal trafik på väg 19 och 11. Planförslaget bedöms medföra försumbara kumulativa effekter på trafikbuller och transporter. 41 319 7. Påverkan under byggskedet 7.1 Dagvatten Byggskedet bedöms framför allt kunna medföra påverkan på dagvatten på grund av föroreningar från utsläpp från entreprenadmaskiner och anläggningsarbeten. Utsläpp av dagvatten som innehåller partiklar och/eller föroreningar till recipienten kan skada naturvärden i vattnet. Reningsåtgärder tidigt i processen och så nära källan som möjligt är i så fall att föredra. 7.2 Buller Vid byggnation uppkommer buller från olika arbetsmoment, drift av arbetsmaskiner, materialhantering och transporter till och från arbets- och etableringsytorna. 42 320 8. Samlad bedömning 8.1 Samlad bedömning Den strategiska miljöbedömningen har genomförts för att analysera, beskriva och bedöma konsekvenser för människors hälsa och miljön som kan uppstå vid genomförandet av planförslaget respektive nollalternativet med bedömning mot nuläget. En sammanställning av bedömningen redovisas i Tabell 8-1. Tabell 8-1. Bedömning av planförslagets konsekvenser för studerade miljöaspekter. Miljöaspekt Motivering Planförslag Nollalterativ Ytvatten Planförslaget innebär förändrad markanvändning Positiv konsekvens Liten negativ och ökad andel hårdgjorda ytor. Det innebär en förutsatt att åtgärderna konsekvens ökad belastning av föroreningar till recipienten. föreslagna i denna MKB Om föreslagna åtgärder följs bedöms reningen av följs. dagvattnet resultera i färre föroreningar jämfört med nuläget. Nollalternativet innebär tillförsel av näringsämnen till recipienten. Naturmiljö Planförslaget innebär ökade ytor med planlagd Positiv konsekvens Liten negativ natur, samt att tre av fyra biotopskydd bevaras. konsekvens Planförslaget bedöms bidra till möjligheter för ökad biologisk mångfald inom planområdets planlagda natur samt möjliggör habitat för groddjur med anlagda våtytor. Nollalternativet innebär jordbruksmark med monokultur. Kulturmiljö Planförslaget innebär inte någon försämring av Ingen/försumbar Ingen/försumbar identifierad kulturmiljö som har lågt värde och konsekvens konsekvens låg bevarandestatus. Jordbruksmark Planförslaget innebär en minskning av Mycket stor negativ Positiv konsekvens jordbruksmark och en ökning av mark för konsekvens industriändamål samt planlagd natur. Planförslaget innebär stor förlust av jordbruksmark. Nollalternativet bevarar jordbruksmarken enligt nuläget och gör inget intrång på marken. 8.2 Avstämning mot miljömål De nationella miljömål som är relevanta för utvecklingen av detaljplaneområdet är följande: God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” 43 321 Planförslaget syftar till att möjliggöra vidareutveckling av befintligt verksamhetsområde för utveckling i kommunen samtidigt som hänsyn tagits till omgivande natur och kulturvärden. Planförslaget bedöms därmed bidra positivt till miljömålet. Ett rikt växt- och djurliv ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” Inom och i anslutning till planområdet finns naturvärden, i form av generellt biotopskydd, vattenmiljöer och gamla träd. Planförslaget medför viss påverkan på naturmiljön, men genom att de mest värdefulla områdena lämnas opåverkade och genom tillämpning av hänsynsåtgärder bedöms påverkan kunna begränsas. Planförslaget innebär ökad mängd grönstruktur. Vissa naturvärden bedöms öka i planförslaget då en ökad biodiversitet kan förväntas i områden som planläggs som NATUR. Planförslaget bedöms därmed bidra något positivt miljömålet. Ett rikt odlingslandskap ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras.” Planförslaget medför påverkan på jordbruksmark genom att ersätta befintlig jordbruksmark med industri- och verksamhetsområde. Mark tillgänglig för livsmedelsförsörjning antas minska vid genomförandet av planförslaget. Planförslaget bedöms därmed bidra negativt till miljömålet. Ingen övergödning ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.” Övergödning förändrar växtligheten i dessa miljöer och riskerar att tränga ut arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer. Vid förändring i markanvändning från jordbruksmark till industri- och verksamhetsområde minskar avrinningen av kväve till omgivningen. Därmed bedöms planförslaget bidra positivt till miljömålet. 44 322 9. Fortsatt arbete och uppföljning Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en MKB innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planförslaget medför. Syftet med uppföljningen är dels att kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större än avsett, dels att upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser. Uppföljningen är också av betydelse för det långsiktiga målet om hållbar utveckling. Uppföljning bidrar också till kunskapsuppbyggnad som på sikt kan ge bättre och effektivare miljöbedömningar. Tidpunkt för borttagande av stenröse, samt eventuell avverkning av vegetation, behöver säkerställas i upphandling av entreprenör. Skydd av vegetation under byggskedet, framför allt träd och då i synnerhet de storvuxna träden, behöver säkerställas i upphandling av entreprenör. Utformning av dagvattendammar samt rensning av märgelgrav för att gynna biologisk mångfald, exempelvis groddjur, bör ingå i upphandling av entreprenör. Uppföljning bör ske av stenrösets placering, att skydd av vegetation efterlevs under byggskedet, att dagvattendammarnas utformas för att även skapa värde för biologisk mångfald samt att märgelgraven rensas för att öka värden för biologisk mångfald. 45 323 10. Referenser Grehn, F. (2026). Översiktlig byråinventering inom projekt 260007, Ramsåsa - Tomelilla kommun. Sydsvensk Arkeologi AB. Jansson, P. (2025). Arkeologisk förundersökning 2024. Kristianstad: Sydsvensk Arkeologi. Naturvårdsverket. (2022). Kumulativa effekter. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/miljobalken/strategisk- miljobedomning/miljoeffekter/kumulativa-effekter/ SGU. (April 2026). Jordartskarta. Hämtat från Jordarter 1:25000-1:100000: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html Sweco. (2026). Dagvattenutredning Tomelilla . VISS. (Maj 2026). Nybroån: Örupsån-källa. Hämtat från VISS: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA68909120 46 324 Dnr: Ks 2015/307 Undersökning om betydande miljöpåverkan Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 Västra Industriområdet Syd Tomelilla kommun, Skåne län Granskningshandling 2026-06-10 325 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Undersökning om betydande miljöpåverkan Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) samt 6 kap. miljöbalken (1998:808) ska kommunen undersöka om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra betydande mil- jöpåverkan. Om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning ge- nomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Denna undersökning syftar till att bedöma om detaljplanen för del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4 och Tryde 19:5 kan antas medföra betydande miljöpåverkan samt att identi- fiera vilka miljöaspekter som behöver behandlas inom miljöbedömningen. Den aktuella detaljplanen möjliggör markanvändning för industri (J), verksamheter (Z) och handel (H). Vid undersökningen har kommunen beaktat kriterierna i miljöbedömningsförord- ningen (2017:966), inklusive de verksamheter och åtgärder som anges i förordningens bilagor. Mot bakgrund av planens omfattning, lokalisering och möjliggörande av industriändamål har kommunen bedömt att detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en strategisk miljöbedömning därför ska genomföras. Revidering av undersökningen Undersökningen om betydande miljöpåverkan har reviderats under planarbetets gång i takt med att ytterligare underlag och utredningar tagits fram. Bedömningen har särskilt beaktat re- sultaten från genomförd miljökonsekvensbeskrivning (MKB), dagvattenutredning, naturin- ventering samt arkeologiska utredningar och förundersökningar. Revideringen har inte ändrat slutsatsen att detaljplanen ska antas medföra betydande miljöpåverkan, men har bidragit till att tydliggöra vilka miljöaspekter som är relevanta för planens genomförande. Bedömning av detaljplanens miljöpåverkan Platsens förutsättningar Planområdet är beläget i den södra delen av Västra industriområdet i Tomelilla tätort. Områ- det utgörs huvudsakligen av brukad jordbruksmark med inslag av mindre naturmiljöer och landskapselement. Inom planområdet finns flera naturvärden och biotopskyddade objekt som har identifierats ge- nom kommunens platsbesök, naturinventering samt genomförda utredningar. Dessa utgörs bland annat av en mindre träddunge i områdets norra del, en märgelgrav med tillhörande säl- gar, en stengärdsgård med äldre ekar samt odlingsrösen. Flera av objekten omfattas av det ge- nerella biotopskyddet enligt 7 kap. miljöbalken. Planområdet innehåller även låglänta partier med betydelse för områdets dagvattenhantering. Särskilt den nordöstra delen av området fungerar som en naturlig lågpunkt där vatten kan samlas vid kraftig nederbörd. Området har därför identifierats som viktigt för dagvattenhante- ring och skyfallsfördröjning. 326 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Arkeologiska utredningar och förundersökningar har genomförts inom planområdet. Utred- ningarna visar att området innehåller både kända fornlämningar och områden med fortsatt ar- keologisk potential. Inom planområdet finns bland annat den registrerade fornlämningen Tylehögen samt flera tidigare identifierade boplatslägen. Planområdet omfattas inte av Natura 2000, naturreservat eller riksintressen för naturvård. Om- rådet berör däremot brukningsvärd jordbruksmark, vilket innebär att ett ianspråktagande be- höver prövas mot bestämmelserna i 3 kap. 4 § miljöbalken. Planområdet angränsar i norr till befintligt verksamhets- och industriområde. Söder och öster om området dominerar jordbrukslandskapet med enstaka bostäder och mindre verksamheter. Planområdet har ett strategiskt läge i anslutning till väg 11 och väg 19, vilket ger god tillgäng- lighet för verksamheter och transporter. Planens styrande egenskaper Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utvidgning av det befintliga verksamhets- och indu- striområdet väster om Tomelilla tätort. Planen möjliggör markanvändning för industri (J), verksamheter (Z) och handel (H) i anslutning till befintligt verksamhetsområde samt säker- ställer mark för teknisk infrastruktur, dagvattenhantering och grönstruktur. Planförslaget innebär att tidigare oplanlagd jordbruksmark tas i anspråk för verksamhetsända- mål. Samtidigt säkerställs naturmark inom delar av planområdet för att bevara biotopskyd- dade objekt, skyddsvärda träd, dagvattenfunktioner och buffertzoner mot omgivande bebyg- gelse. Planen innehåller även markreservat för allmänna ledningar, dagvattenanläggningar och ny gatustruktur som ansluter området till det befintliga vägnätet. Dagvattenhanteringen bedöms vara en central fråga för planens genomförande och behöver säkerställa att påverkan på recipi- enter och miljökvalitetsnormer för vatten kan begränsas. Planförslaget innebär att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Planen bedöms därför kunna medföra påverkan på hushållningen med markresurser. Vidare bedöms naturmiljö, bio- topskyddade objekt, kulturmiljö, fornlämningar samt ytvatten och miljökvalitetsnormer för vatten vara miljöaspekter som behöver analyseras närmare inom ramen för undersökningen. Planens tänkbara effekter Planförslaget innebär att ett större område jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksam- hets- och handelsändamål. Därmed förändras markanvändningen från jordbruksproduktion till bebyggd mark med tillhörande gator, teknisk infrastruktur och dagvattenanläggningar. Planen bedöms kunna påverka naturmiljön genom att jordbruksmark tas i anspråk samt ge- nom påverkan på befintliga naturmiljöer och biotopskyddade objekt inom området. Inom planområdet finns bland annat träddungar, märgelgrav, stengärdsgård, odlingsrösen samt skyddsvärda träd som behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Planområdet innehåller även låglänta partier och områden med betydelse för dagvattenhante- ringen. Ett genomförande av planen kan påverka avrinning, flöden och vattenkvalitet inom avrinningsområdet. Särskild hänsyn behöver tas till recipienternas miljökvalitetsnormer samt till möjligheterna att fördröja och rena dagvatten innan utsläpp sker. 327 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Planområdet omfattar brukningsvärd jordbruksmark. Ett genomförande av planen innebär att mark som idag används för jordbruksproduktion tas i anspråk för annan markanvändning. Pla- nen bedöms därför kunna påverka hushållningen med mark- och vattenresurser enligt 3 kap. miljöbalken. Inom planområdet förekommer registrerade fornlämningar och områden med arkeologisk pot- ential. Ett genomförande av planen kan medföra påverkan på kulturhistoriska värden och fornlämningar, vilket behöver utredas vidare. Planen bedöms även medföra ökad trafik till och från området. Trafikökningen bedöms i hu- vudsak vara kopplad till verksamhetsområdets utbyggnad och tillkommande etableringar. Frå- gan behöver beaktas i den fortsatta planeringen men bedöms inte ensamt vara avgörande för frågan om betydande miljöpåverkan. Sammantaget bedöms planförslaget kunna medföra påverkan på naturmiljö, ytvatten, kultur- miljö och jordbruksmark. Dessa frågor har därför analyserats inom ramen för den strategiska miljöbedömningen och den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats för detaljplanen. Sammanvägd bedömning Undersökningen visar att detaljplanen kan medföra påverkan på flera miljöaspekter, framför allt naturmiljö, ytvatten, kulturmiljö samt hushållning med jordbruksmark. Planförslaget inne- bär att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsän- damål samtidigt som området innehåller naturvärden, biotopskyddade objekt, fornlämningar samt vattenmiljöer som behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Vid undersökningen har kommunen även beaktat kriterierna i miljöbedömningsförordningen (2017:966), inklusive de verksamheter och åtgärder som anges i förordningens bilagor. Mot bakgrund av planens omfattning, lokalisering och möjliggörande av industriändamål bedöms detaljplanen kunna antas medföra betydande miljöpåverkan. Tomelilla kommun bedömer därför att en strategisk miljöbedömning ska genomföras enligt 6 kap. miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att identifiera, beskriva och bedöma planens betydande miljöeffekter. Vid avgränsningssamråd med Länsstyrelsen identifierades naturmiljö, ytvatten och miljökva- litetsnormer för vatten, kulturmiljö och fornlämningar samt hushållning med jordbruksmark som de mest relevanta miljöaspekterna att utreda vidare. Dessa frågor har därför behandlats inom ramen för den strategiska miljöbedömningen och den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats för detaljplanen. Kommunens samlade bedömning är att detaljplanen ska antas medföra betydande miljöpåver- kan och att en strategisk miljöbedömning därför ska genomföras enligt 6 kap. miljöbalken. 328 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Checklista Checklistan nedan utgör ett arbetsunderlag för den sammanvägda bedömningen av om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan Naturvård & Friluftsliv Riksintresse för naturvården X Inga riksintressen för naturvård be- rörs. Natura 2000-område X Inga Natura 2000-områden berörs Naturreservat (även förslag till) X Inga naturreservat berörs Ekologiskt känsliga områden X Inom planområdet finns mindre na- turmiljöer med lokala naturvärden, bland annat märgelgrav, träddunge, skyddsvärda träd och biotopskyd- dade objekt. Planens påverkan på dessa miljöer har därför utretts vi- dare inom ramen för miljöbedöm- ningen. Strandskydd X Inget strandskydd berörs av planför- slaget. Friluftsliv X Planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruksmark och används inte för organiserat friluftsliv eller rekre- ation. Planförslaget bedöms därför inte medföra någon betydande på- verkan på friluftslivets intressen. Värdefull natur X Inom planområdet finns naturvär- den i form av märgelgrav, träddunge, skyddsvärda träd och bi- otopskyddade objekt. Påverkan på dessa miljöer har därför utretts vi- dare inom ramen för miljöbedöm- ningen. Generellt biotopskydd X Flera biotopskyddade objekt före- kommer inom planområdet. Planens påverkan på dessa objekt har varit en viktig fråga i planarbetet och har 329 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan därför utretts vidare inom ramen för miljöbedömningen. Effekter på miljön Mark X Planförslaget innebär att bruknings- värd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handels- ändamål. Frågan har därför utretts vidare inom ramen för miljöbedöm- ningen. Luft och klimat X Planförslaget kan medföra viss ök- ning av trafik och energianvändning. Påverkan bedöms dock vara begrän- sad i förhållande till planens omfatt- ning och bedöms inte medföra bety- dande påverkan på luftkvalitet eller klimat. Vatten X Planförslaget innebär förändrade av- rinningsförhållanden och ökade dag- vattenflöden. Påverkan på recipien- ter och miljökvalitetsnormer för vat- ten har därför utretts vidare inom ra- men för miljöbedömningen. Vegetation X Delar av befintlig vegetation påver- kas genom att jordbruksmark och mindre vegetationsytor tas i anspråk. Planförslaget har samtidigt anpassats för att bevara träddungen, skydds- värda träd och delar av områdets grönstruktur. Djurliv X Planförslaget innebär viss påverkan på livsmiljöer för växter och djur. Samtidigt bevaras flera naturmiljöer och biotopskyddade objekt inom området, vilket begränsar påverkan på biologisk mångfald. Stadsbild X Planområdet utgör en naturlig ut- vidgning av befintligt industriom- råde. Genom bevarande av natur- mark och viktiga landskapselement 330 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan samt anpassning av områdets struk- tur bedöms påverkan på landskaps- bilden vara begränsad. Hälsa & säkerhet Väg- och tågbuller X Området påverkas av trafik från väg 11 och väg 19. Planförslaget bedöms inte medföra sådana förändringar att betydande påverkan avseende buller uppkommer. Frågan bedöms kunna hanteras inom ramen för detaljpla- neringen. Övrigt buller X Planförslaget möjliggör verksam- heter och industri. Eventuella buller- frågor bedöms kunna hanteras ge- nom planens utformning och efter- följande tillstånds- eller lovprövning. Föroreningar, luft X Planförslaget bedöms inte medföra sådana utsläpp eller trafikökningar att betydande påverkan på luftkvali- teten uppkommer. Föroreningar, mark X Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark och inga kända markföroreningar har identifierats som bedöms påverka planens ge- nomförande. Föroreningar, vatten X Risk för påverkan från förorenat dagvatten har identifierats. Genom föreslagna dagvattenåtgärder be- döms påverkan kunna begränsas och hanteras inom ramen för planförsla- get. Risk och säkerhet X Planområdet ligger i anslutning till väg 11 och väg 19. Några särskilda riskförhållanden har inte identifierats som bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Frågan bedöms kunna hanteras inom ramen för de- taljplaneringen. 331 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan Ljus och skarpt sken X Planförslaget kan medföra viss be- lysning kopplad till verksamhetsom- rådet. Påverkan bedöms dock kunna begränsas genom områdets utform- ning och bedöms inte medföra bety- dande miljöpåverkan. Strålning X Inga kända strålningskällor eller verksamheter som bedöms medföra betydande påverkan förekommer inom planområdet. Miljökvalitetsnormer för luft X Planförslaget bedöms inte medföra någon risk för överskridande av gäl- lande miljökvalitetsnormer för luft. Krav på skyddsavstånd till be- X Planområdet utgör en utvidgning av fintliga verksamheter befintligt verksamhetsområde. Skyddsavstånd till omgivande bebyg- gelse bedöms kunna hanteras genom planens utformning. Skuggor X Planförslaget bedöms inte ge upp- hov till betydande skuggpåverkan på omgivande bebyggelse eller markan- vändning. Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten X Planförslaget innebär förändrad markanvändning och ökade dagvat- tenflöden. Påverkan på recipient och miljökvalitetsnormer för vatten har därför utretts vidare inom ramen för miljöbedömningen. Våtmarker X Inga utpekade våtmarker berörs av planförslaget. Inom området finns dock mindre vattenmiljöer som har beaktats i planeringen och miljöbe- dömningen. Grundvatten X Planförslaget bedöms inte medföra någon betydande påverkan på grundvattenförekomster. Dagvatten- 332 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan hanteringen utformas för att be- gränsa påverkan på områdets vatten- förhållanden. Ytvatten X Planförslaget kan påverka ytvatten genom förändrade avrinningsförhål- landen och ökade dagvattenflöden. Frågan har därför utretts vidare inom ramen för miljöbedömningen. Dagvatten X Dagvattenhanteringen utgör en cen- tral planeringsfråga inom området och har utretts särskilt för att säker- ställa fördröjning, rening och hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten. Hushållning med mark, vatten och andra resurser Mark- och vattenanvändning X Planförslaget innebär att bruknings- värd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handels- ändamål. Förändringen av markan- vändningen har därför utretts vidare inom ramen för miljöbedömningen. Naturresurser X Planförslaget innebär att jordbruks- mark permanent tas i anspråk för annan användning. Frågan har där- för bedömts inom ramen för miljö- bedömningen och utifrån hushåll- ningsbestämmelserna i miljöbalken. Rekreation X Planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruksmark och har begränsad betydelse för rekreation. Planförsla- get bedöms därför inte medföra nå- gon betydande påverkan på rekrea- tiva värden. Kulturmiljö X Inom planområdet finns kulturhisto- riska värden och fornlämningar som kan påverkas av planens genomfö- rande. Frågan har därför utretts vi- dare inom ramen för miljöbedöm- ningen. 333 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Miljöaspekt Kan med- Ingen eller Kommentarer föra bety- begränsad dande på- påverkan verkan Fornlämningar X Arkeologiska utredningar har identi- fierat fornlämningar och områden med arkeologisk potential. Frågan har därför utretts vidare inom ramen för miljöbedömningen. Nationella miljömål Under- Mot- Ingen Kommentarer lättar verkar ändring Begränsad klimatpåverkan X Planen medför viss ökad trafik och exploatering men kan samtidigt bi- dra till lokal näringslivsutveckling och effektiv markanvändning i an- slutning till befintligt verksamhets- område. Frisk luft X Planen bedöms inte medföra sådan påverkan att luftkvaliteten försäm- ras i någon betydande omfattning. Bara naturlig försurning X Ingen betydande påverkan har identifierats. Giftfri miljö X Eventuella risker kopplade till dag- vatten och verksamheter hanteras genom planering och efterföljande prövning. Skyddande ozonskikt X Planen bedöms inte påverka möj- ligheterna att nå miljömålet. Säker strålmiljö X Ingen påverkan har identifierats. Ingen övergödning X Dagvattenfrågor har utretts och åt- gärder föreslås för att begränsa på- verkan på recipienter. Levande sjöar och vatten- X Planen kan påverka ytvatten men drag föreslagna dagvattenåtgärder syftar till att begränsa påverkan. Hav i balans samt levande X Ingen direkt påverkan har identifie- kust och skärgård rats. Grundvatten av god kvalitet X Ingen betydande påverkan på grundvatten har identifierats. 334 Dp174 Västra Industriområdet Syd Granskning nr 2 2026-06-10 Nationella miljömål Under- Mot- Ingen Kommentarer lättar verkar ändring Myllrande våtmarker X Inga utpekade våtmarker berörs av planförslaget. Levande skogar X Planområdet utgörs huvudsakligen av jordbruksmark. Ett rikt odlingslandskap X Planförslaget innebär att bruknings- värd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsändamål, vilket motverkar möjligheten att bevara odlingsland- skapets produktionsvärden. God bebyggd miljö X Planen möjliggör utveckling av be- fintligt verksamhetsområde och skapar förutsättningar för en lång- siktigt planerad markanvändning. Ett rikt växt- och djurliv X Naturvärden och biotopskyddade objekt har beaktats och integrerats i planförslaget. 335 Dp174, Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) Dnr: Ks 2015/307 Utökat planförfarande Skede: Granskning 2 Planbeskrivning, upprättad 2026-06-10 Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) Bild 1. Flygbild över Västra industriområdet med omnejd. Tomelilla kommun Tillväxt- och utvecklingsavdelningen Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla 0410 – 180 00 kommun@tomelilla.se 336 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Ärendeinformation Kommun Tomelilla kommun, Skåne län Diarienummer: Ks 2015/307 Planens beteckning: Dp174 Planuppdrag 2015-09-28 Ks§163 Samråd 2020-06-26 Granskning 1 2024-05-06 Granskning 2 2026-06-10 Antagen av Kf/Ks åååå-mm-dd § xx Laga kraft åååå-mm-dd Genomförandetid 120 månader (10 år) Genomförandetid tom åååå-mm-dd Planarbetet bedrivs med utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Detaljplanen har tidigare varit föremål för samråd och granskning. Efter den första granskningen har planförslaget reviderats. Planområdet har utökats söderut inom kommunens fastighet Ramsåsa 12:1 samtidigt som planutformningen har anpassats utifrån nya utredningar avseende dagvattenhantering, naturvärden, kulturmiljö och teknisk infrastruktur. Även avgränsningen av kvartersmark och naturmark har justerats för att skapa en mer ändamålsenlig helhetslösning. Kommunen har genomfört en ny undersökning om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Bedömningen är att detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning har därför genomförts och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats som underlag för planförslaget. 337 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Detaljplanens syfte Bakgrund Detaljplanen avser en vidareutveckling av Västra industriområdet nordväst om Tomelilla tätort vid Tryde. Västra industriområdet har under lång tid utvecklats som ett av Tomelilla kommuns viktigaste områden för industri- och verksamhetsändamål och utgör en central del av kommunens långsiktiga planering för näringslivsutveckling. Området är i kommunens översiktsplan utpekat som verksamhetsområde och utgör ett strategiskt läge för etablering av industri och verksamheter med närhet till väg 11 och väg 19. Tomelilla kommun har under en längre tid identifierat behov av ytterligare verksamhetsmark för att möjliggöra företagsetableringar, expansion av befintliga verksamheter och långsiktig planberedskap för näringslivsutveckling. Efterfrågan på verksamhetsmark är fortsatt hög samtidigt som kommunens befintliga utbud av planlagd verksamhetsmark är begränsat. Planområdet utgör en naturlig utvidgning av det befintliga verksamhetsområdet. Genom att utveckla verksamhetsmark i direkt anslutning till befintligt industriområde kan befintlig infrastruktur, teknisk försörjning och trafikstruktur nyttjas och vidareutvecklas. Lokaliseringen möjliggör en sammanhållen utveckling av Västra industriområdet och bidrar till en effektiv hushållning med kommunens markresurser samt tidigare genomförda investeringar i teknisk infrastruktur. Inför granskning nr 2 har planområdet utökats inom kommunens fastighet Ramsåsa 12:1 i söder. Samtidigt har kvartersmark minskats i den nordöstra delen av området i anslutning till Maskingatans förlängning för att möjliggöra en mer ändamålsenlig helhetslösning avseende dagvattenhantering, naturmark, skyfallshantering och teknisk infrastruktur. Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av ett verksamhetsområde för industri, verksamheter och handel samt att säkerställa mark för teknisk infrastruktur. Planen ska: • skapa förutsättningar för ett flexibelt verksamhetsområde för industri och verksamheter. • möjliggöra handel i begränsad omfattning. • säkerställa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. 338 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 • integrera grönstruktur, landskapsbild och buffertzoner mot omgivande markanvändning och befintlig bostadsbebyggelse. • möjliggöra utbyggnad av gator och teknisk infrastruktur. • säkerställa utrymme för befintliga ledningar och tekniska anläggningar. Planen syftar även till att möjliggöra en sammanhållen utveckling av Västra industriområdet i enlighet med översiktsplanens inriktning. Beskrivning av detaljplanen Bild 2. Illustrationsplan 339 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Hela detaljplanen Detaljplanen möjliggör en utvidgning och vidareutveckling av Västra industriområdet nordväst om Tomelilla tätort vid Tryde. Planen skapar förutsättningar för ett sammanhållet verksamhetsområde för industri, verksamheter och handel samt tekniska anläggningar. Området organiseras kring en ny gatustruktur som ansluter till Tylegatan. Genom denna koppling integreras planområdet i den befintliga verksamhetsstrukturen och det säkerställs en fungerande struktur för trafiklösningar och teknisk infrastruktur. Planen medger handel i begränsad omfattning, anpassad till områdets karaktär som industri- och verksamhetsområde. En central del av planförslaget är att säkerställa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering genom naturmark, dagvattenanläggningar och grönstruktur. Dessa funktioner bidrar samtidigt till biologisk mångfald, landskapsanpassning och buffertzoner mot angränsande bostäder och hästverksamhet samt möjliggör bevarande av befintliga natur- och kulturvärden. Planområdet har inför den andra granskningen utökats söderut samtidigt som området har minskats i förlängningen av Maskingatan för att möjliggöra en samlad lösning för dagvattenhantering, naturmark och teknisk infrastruktur. Befintliga elledningar och annan teknisk infrastruktur säkerställs genom markreservat och planbestämmelser samt genom möjlighet till placering inom allmän platsmark för natur och gata. Planområdet är utformat så att utbyggnad kan ske etappvis i takt med efterfrågan på verksamhetsmark. Sammantaget möjliggör detaljplanen en långsiktigt hållbar utveckling av verksamhetsområdet i ett läge med god tillgång till befintlig infrastruktur, samtidigt som hänsyn tas till omgivande markanvändning och behovet av en långsiktigt hållbar hushållning med jordbruksmark. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Genomförandetiden bedöms vara tillräcklig med hänsyn till planområdets omfattning och möjliggör en etappvis utbyggnad av gator, dagvattenanläggningar och övrig teknisk infrastruktur. Exploatering av kvartersmark bedöms ske successivt över tid. Allmän plats Detaljplanen omfattar allmän plats i form av gatumark och naturmark. 340 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Gatumarken utgör områdets huvudstruktur och ansluter till befintliga Tylegatan. Inom gaturummet ryms, utöver körbana för fordonstrafik, även gång- och cykelväg, trädalléer, dagvattenhantering samt utrymme för teknisk infrastruktur. Bild 3. Gatusektioner över Tylegatan. Förslag till utformning. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Det kommunala huvudmannaskapet innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av allmän platsmark. Kvartersmark Kvartersmarken planläggs för industri, verksamheter och handel med tillhörande kontor samt teknisk anläggning. Användningen syftar till att möjliggöra ett flexibelt verksamhetsområde anpassat till områdets läge och karaktär. Handel medges i begränsad omfattning och ska vara förenlig med verksamhetsområdets inriktning. Exploateringsgrad och byggnadshöjd regleras genom planbestämmelser, vilka har anpassats utifrån det omkringliggande kulturlandskapet och dagvattenförutsättningar. 341 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark innan avledning sker till det allmänna dagvattensystemet, vilket regleras med planbestämmelse om att 20% av marken ska vara genomsläpplig. Markreservat säkerställer befintliga El-ledningar och tekniska anläggningar (dagvattenledning) inom kvartersmarken i det nordvästra hörnet. Vattenområde Detaljplanen omfattar inget vattenområde. Befintligt Planområdet utgörs huvudsakligen av obebyggd jordbruksmark i anslutning till befintligt verksamhetsområde i Västra industriområdet. Området är delvis påverkat av tidigare planläggning och teknisk infrastruktur. Inom och i anslutning till planområdet finns natur- och kulturvärden, bland annat i form av biotopskyddade landskapselement. I planområdets närhet finns bostadsbebyggelse och hästgård. 342 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Marken inom planområdet ägs huvudsakligen av kommunen och delar av marken arrenderas ut till jordbruk. Bild 4. Bilden är tagen från sydost. I bildens vänstra sida går väg 19 och i övre högra hörnet går väg 11. Det befintliga ”västra Industriområdet” med Tylegatan centralt. Formella förutsättningar Planhandlingarns utformning Planhandlingarna har upprättats i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) samt Boverkets föreskrifter om detaljplan och planbeskrivning. Inför den andra granskningen har planbeskrivningen omarbetats och anpassats till Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8) för att tydligare redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. 343 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Planförfarande Utökat förfarande tillämpas eftersom detaljplanen inte är helt förenlig med gällande översiktsplan då området i översiktsplanen inte är utpekat för handel. Prövning enligt annan lagstiftning MILJÖBEDÖMNING ENLIGT MILJÖBALKEN Kommunen har genomfört en undersökning enligt 6 kap. miljöbalken. Bedömningen är att detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning har därför genomförts och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats som underlag för planförslaget. Avgränsningssamråd genomfördes med Länsstyrelsen Skåne den 24 april 2026. Samrådet låg till grund för avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. KULTURMILJÖLAGEN Samråd har skett med Länsstyrelsen enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950). Arkeologiska utredningar och förundersökningar har genomförts inom planområdet. Utredningarna visar att området innehåller både kända fornlämningar och områden med fortsatt arkeologisk potential. Resultaten har beaktats vid planens utformning. ÖVERSVÄMNINGS- OCH DAGVATTENFRÅGOR Dagvattenhanteringen har utretts med stöd av miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap. samt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Utredningen visar att planen kan genomföras med föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärder utan risk för oacceptabel påverkan på recipient eller omgivande bebyggelse. BIOTOPSKYDD ENLIGT MILJÖBALKEN Inom planområdet finns biotopskyddade objekt enligt 7 kap. miljöbalken. Dispens har beviljats av Länsstyrelsen för borttagande av odlingsröse, med krav på kompensationsåtgärder inom området. För de delar av planområdet som berörs av biotopskydd krävs erforderliga tillstånd och dispenser för att detaljplanen ska kunna genomföras. Utbyggnad Utbyggnaden av området avses ske etappvis. I ett första skede planeras utbyggnad av huvudstruktur, inklusive gator, dagvattenanläggningar och övergripande grönstruktur. Detta skapar förutsättningar för efterföljande exploatering av kvartersmark. Exploateringen bedöms ske successivt över tid och anpassas efter efterfrågan på mark för industri, verksamheter och handel. Detaljplanen samordnas med kommunens övergripande arbete med verksamhetsmark, teknisk infrastruktur och näringslivsutveckling. 344 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Samlad bedömning av planförslagets konsekvenser Detaljplanen innebär att cirka 22 hektar brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för att möjliggöra en utvidgning av Västra industriområdet. Detta medför en negativ konsekvens genom att marken inte längre kan användas för jordbruksproduktion. Samtidigt skapar planförslaget förutsättningar för långsiktig utveckling av industri, verksamheter och handel i ett strategiskt läge med god tillgång till befintlig infrastruktur. Planen stärker kommunens beredskap för företagsetableringar och expansion av befintliga verksamheter samt bidrar till näringslivsutveckling, sysselsättning och ökad attraktivitet för kommunen. Genom planförslagets utformning har hänsyn tagits till identifierade naturvärden, kulturmiljöer och vattenförhållanden. Naturmark avsätts för dagvattenhantering, skyfallsfördröjning, grönstruktur och buffertzoner mot omgivande markanvändning. Biotopskyddade objekt bevaras i huvudsak och påverkan på ytvatten bedöms kunna hanteras genom föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärder. Arkeologiska värden har utretts och beaktats i planens utformning. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att planförslaget, med föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder, inte bedöms medföra oacceptabla konsekvenser för naturmiljö, kulturmiljö eller vattenmiljö. Den mest betydande negativa konsekvensen utgörs av ianspråktagandet av jordbruksmark. Kommunens samlade bedömning är att planförslaget innebär en avvägning mellan behovet av att hushålla med jordbruksmark och behovet av att säkerställa mark för näringslivets utveckling. Mot bakgrund av den begränsade tillgången på planlagd verksamhetsmark i kommunen, planområdets strategiska läge i anslutning till befintligt industriområde samt de åtgärder som vidtas för att begränsa miljöpåverkan bedöms planens samhällsnytta överväga de negativa konsekvenser som identifierats. Planförslaget bedöms därmed bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av Tomelilla kommun genom att skapa förutsättningar för företagsetableringar, arbetstillfällen och fortsatt utveckling av kommunens näringsliv samtidigt som hänsyn tas till natur-, kultur- och vattenmiljövärden. 345 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Bild 3. Utsnitt från plankartan, Granskning nr 2. Motiv till detaljplanens regleringar Nedan redogörs detaljplanens alla enskilda planbestämmelser och motiven till regleringarna. Beteckning, precisering och motiv (kursiv text). Motiv till reglering ANVÄNDNINGSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS Användning av mark och vatten Allmän plats GATA – Gata Motivet till planbestämmelsen är att säkerställa en fungerande trafikstruktur inom 346 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 planområdet för angöring till kvartersmark samt för gång- och cykeltrafik. Gatan ska även rymma tekniska funktioner kopplade till vägens användning. NATUR – Natur Motivet är att säkerställa ytor för dagvattenhantering, marknivåreglering samt grönstruktur inom planområdet. Naturmarken fungerar även som buffert och bidrar till områdets miljömässiga funktion. Kvartersmark E – Tekniska anläggningar Motivet är att säkerställa mark för teknisk anläggning i form av nätstation för områdets elförsörjning. H – Detaljhandel Motivet är att möjliggöra handelsetableringar inom området i enlighet med planens syfte att kombinera verksamheter och handel i ett strategiskt läge. J – Industri Motivet är att möjliggöra industriell verksamhet såsom produktion, lager och liknande funktioner inom området. Z – Verksamheter Motivet är att möjliggöra en flexibel användning för olika typer av verksamheter såsom service, lager och verkstäder med begränsad omgivningspåverkan. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS Stängsel, utfart och annan utgång Utfartsförbud Motivet är att samordna utfarter mot gata och motverka utfarter mot trafivkverkets väg 19 och naturmark. Utformning av allmän plats Dagvatten – Dagvattensystem får anordnas 1 Motivet är att säkerställa att dagvatten kan omhändertas inom planområdet genom anläggningar på allmän plats. gc-väg – Gång och cykelväg 1 Motivet är att säkerställa ett sammanhängande och trafiksäkert gång- och cykelstråk genom planområdet samt skapa förutsättningar för hållbara resor till och från verksamhetsområdet. Gång- och cykelvägen bidrar även till att koppla samman området med befintliga gång- och cykelvägen längs väg 11. plantering – Plantering 1 Motivet är att säkerställa trädplantering och grönstruktur längs gaturummet och inom Natur. Planteringarna bidrar till områdets gestaltning, förbättrar mikroklimatet, stärker biologisk mångfald samt bidrar till fördröjning och rening av dagvatten. 347 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnadsverk. Motivet är att säkerställa byggnadsfria ytor, exempelvis för sikt, tekniska funktioner och avstånd till allmän plats. Marken får endast förses med stolpar och fundament till ledningar Motivet är att säkerställa att marken kan användas för befintlig och framtida luftburen elinfrastruktur samtidigt som annan bebyggelse eller markanvändning som kan försvåra drift, underhåll eller säkerhetsavstånd för ledningen förhindras. Höjd på byggnadsverk h 0,0 – Högsta nockhöjd är angivet värde i meter. 1 Motivet är att reglera bebyggelsens skala och säkerställa att byggnaderna anpassas till omgivningen samtidigt som verksamheternas behov av rationella industribyggnader kan tillgodoses. Markens anordnande och vegetation n - marken får inte användas för parkering 1 Motivet är att styra markanvändningen och säkerställa att vissa ytor inte tas i anspråk för parkering. Motivet är även att säkerställa att mark inom ledningsområde hålls fri från parkering och andra funktioner som kan försvåra drift, underhåll och framtida ombyggnation av den allmännyttiga elledningen Placering p – Byggnad ska placeras minst 5 meter från fastighetsgräns 1 Motivet är att säkerställa utrymme för intern trafik, angöring, teknisk försörjning, dagvattenhantering och framtida ledningsdragningar inom fastigheten. Bestämmelsen bidrar även till en ändamålsenlig bebyggelsestruktur och goda förutsättningar för drift och underhåll inom verksamhetsområdet. Stängsel, utfart och annan utgång j – Samordning av tillfarter om högst två tillfarter á 6 meter 1 Motivet är att begränsa antalet och bredden på tillfarter mot allmän plats för att förbättra trafiksäkerheten, minska konflikter mellan olika trafikslag och skapa en sammanhållen gatustruktur. Bestämmelsen är anpassad till gatans utformning med trädalléer och säkerställer att tillfarter kan placeras mellan träden utan att alléstrukturen bryts. Därigenom skapas även utrymme för trädplanteringar, dagvattenhantering, teknisk infrastruktur samt gång- och cykeltrafik, samtidigt som verksamheternas behov av angöring kan tillgodoses Markreservat för allmännyttiga ändamål 348 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 l – Markreservat för allmännyttig luftledning 1 Motivet är att säkerställa utrymme för befintlig och eventuell framtida luftburen elledning samt möjliggöra drift, underhåll och förnyelse av ledningsanläggningen. u – Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar 1 Motivet är att säkerställa befintliga dagvattenledningar samt möjliggöra framtida drift, underhåll och förnyelse av ledningsnätet. Markreservat för gemensamhetsanläggningar g – Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning 1 Motivet med bestämmelsen är att säkerställa möjlighet att bilda gemensamhetsanläggning för intern kvartersgata och tillhörande teknisk infrastruktur såsom vatten-, spillvatten-, dagvatten-, el- och fiberledningar. Takvinkel o 0,0 – Största takvinkel är angivet värde i grader. 1 Motivet är att begränsa byggnaders volym och visuella påverkan samt skapa en ändamålsenlig utformning för verksamhets- och industribebyggelse. Utförande b 0,0 – Minst angivet värde i % av fastighetsarean ska vara 1 genomsläpplig Motivet är att säkerställa lokalt omhändertagande av dagvatten och minska belastningen på planområdets dagvattensystem. Bestämmelsen grundar sig på dagvattenutredningens beräkningar och säkerställer att en del av fastighetsytan även fortsättningsvis kan infiltrera och fördröja dagvatten. Utnyttjandegrad e 0,0 – Största byggnadsarea är angivet värde i % av 1 fastighetsarean inom användningsområdet Motivet är att reglera exploateringsgraden och säkerställa att tillräckliga ytor finns för dagvattenhantering, angöring och övriga funktioner. Ändrad lovplikt a – Marklov krävs även för schaktning eller fyllning som ändrar 1 markens höjd Motivet är att ge kommunen möjlighet att pröva markåtgärder som kan påverka befintliga luftledningar, dagvattenledningar, markavvattning eller dagvattenhantering inom området. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år och börjar fr.o.m. Laga Kraft Motivet är att ge fastighetsägare och kommunen rimlig tid att genomföra planen samtidigt som möjligheten att ompröva markanvändningen på längre sikt säkerställs. 349 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Genomförandefrågor Mark- och utrymmesförvärv Planområdet omfattar huvudsakligen kommunal mark inom fastigheten Ramsåsa 12:1. Detaljplanens genomförande förutsätter inte några ytterligare mark- eller utrymmesförvärv från externa fastighetsägare. Eventuella markregleringar som kan bli aktuella bedöms kunna genomföras inom ramen för frivilliga överenskommelser och lantmäteriförrättningar. Skyldighet inlösen, huvudman Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Detaljplanen bedöms inte medföra någon skyldighet för kommunen att lösa in mark eller rättigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900). Skyldighet inlösen, stat Detaljplanen bedöms inte medföra någon skyldighet för staten att lösa in mark eller rättigheter. Rätt till inlösen, huvudman Detaljplanen bedöms inte medföra någon rätt för kommunen att lösa in mark enligt plan- och bygglagen (2010:900). Rätt till inlösen av rättighet, kommun Detaljplanen bedöms inte medföra att kommunen får rätt att lösa in några rättigheter. Befintliga ledningar inom planområdet kommer att behöva flyttas eller anpassas i samband med genomförandet. Fastighetsrättsliga konsekvenser Detaljplanens genomförande medför fastighetsrättsliga konsekvenser för fastigheter inom planområdet. Konsekvenserna består främst av förändrad markanvändning, framtida fastighetsbildning, utbyggnad av allmän platsmark samt hantering av ledningsrätter och tekniska anläggningar. De huvudsakliga konsekvenserna redovisas inom nedanstående kartbild och tabeller. 350 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Karta med fastighetsrättsliga konsekvenser 10 13 14 16 9 3 12 17 1 7 11 5 15 6 2 4 8 Bild 4. Karta med siffror som är kopplade till tabell med fastigheter inom planområdet och tabell med ledningsrätter och servitut. 351 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Tabell med fastigheter inom planområdet Nummer på Fastighet Ytaarea konsekvens karta 1 Ramsåsa 12:1 Ca 10 800 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark GATA. Ingen förändring föreslås. 2 Ramsåsa 12:1 Ca 61 300 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. 3 Ramsåsa 12:1 17 400 kvm Del av fastigheten planläggs i enlighet med föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. 4 Ramsåsa 12:1 Ca 3 400 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark, med ledningsrätt och u-område. Del avstyckas innan försäljning. 5 Ramsåsa 12:1 Ca 23 600 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark. Del avstyckas innan försäljning. 6 Ramsåsa 12:1 Ca 12 300 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark. Del avstyckas innan försäljning. 7 Ramsåsa 12:1 Ca 52 300 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark. Del avstyckas innan försäljning. 8 Ramsåsa 12:1 Ca 40 000 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark. Del avstyckas innan försäljning. 9 Ramsåsa 37:1 Ca 4 100 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark GATA. Ingen förändring föreslås. 10 Ramsåsa 37:1 Ca 3 600 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. 11 Ramsåsa 37:1 Ca 2 400 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. 352 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 12 Ramsåsa 37:1 Ca 6 900 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Kvartersmark, med ledningsrätt och u-område. Del avstyckas innan försäljning. 13 Tryde 19:4 Ca 13 400 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. 14 Tryde 19:5 Ca 7 900 Del av fastigheten planläggs i enlighet med kvm föreslaget planförslag – Allmänplatsmark NATUR. Ingen förändring föreslås. Tabell 1. Tabellen visar nummer på kartan, fastigheter, ytarea och konsekvensbeskrivning kopplat till kartan inom bild 5. Tabell med ledningsrätter och servitut Nummer på Rättighet Konsekvens karta 15 ledningsrätt (LM: Rättigheten ligger kvar inom både kvartersmark och 1264-752.1) för allmänplatsmark. Säkerställs genom markanvändningen luftledning med Natur allmänplatsmark samt genom tillhörande egenskapsbestämmelser inom kvartersmark. anläggningar. 16 Elledning Ledningsstolpe hamnar i ny gata och behöver flyttas, närmsta stolpe är 30 meter österut inom allmän platsmark. 17 Avtalsservitut (LM: Berörs inom hela planområdet. Detaljplanen säkerställer 11-IM2-92/2343.1) ledningen genom planbestämmelser och användning. avseende jordkabel Tabell 2. Tabellen visar nummer på kartan, rättighet och konsekvensbeskrivning kopplat till kartan inom bild 5. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsindelningsbestämmelser Detaljplanen innehåller inga fastighetsindelningsbestämmelser. Fastighetsbildning kan därför ske med stor flexibilitet inom ramen för detaljplanens bestämmelser och i enlighet med fastighetsbildningslagen (1970:988). Förändrad fastighetsindelning Detaljplanen möjliggör fastighetsbildning inom kvartersmark. Kvartersmarken kan avstyckas i mindre fastigheter i samband med genomförandet av detaljplanen. Fastighetsreglering kan även bli aktuell för att anpassa fastighetsgränser till planens utformning och den framtida exploateringen. 353 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Fastighetsbildning sker genom lantmäteriförrättning på initiativ av berörd fastighetsägare eller kommunen. Rättigheter Inom planområdet finns befintliga ledningsrätter och servitut för el- och teleledningar. Till förmån för E.ON Energidistribution AB (tidigare Sydkraft Elnät Syd AB) har upplåtits ledningsrätt (LM: 1264-752.1) för luftledning med tillhörande anläggningar. Vidare finns avtalsservitut (LM: 11-IM2-92/2343.1) avseende jordkabel inom planområdet. I samband med genomförandet av detaljplanen kan befintliga ledningar behöva flyttas eller anpassas till följd av utbyggnad av ny gatustruktur, dagvattenanläggningar och kvartersmark. En ledningsstolpe inom den befintliga luftledningen är lokaliserad inom planerad gata och behöver flyttas eller ersättas inom ramen för den fortsatta projekteringen. Ledningsrätter, servitut och andra rättigheter kan därmed behöva omprövas, ändras eller nybildas genom lantmäteriförrättning. För delar av ledningsnätet säkerställs fortsatt funktion genom markreservat för luftburna ledningar, markreservat för underjordiska ledningar (u-område) samt andra planbestämmelser inom planområdet. Gemensamhetsanläggningar och interna gator Inom kvartersmarken finns möjlighet att anlägga interna gator för att försörja flera verksamhetsfastigheter inom samma kvarter. Detaljplanen är utformad så att större kvarter kan delas upp i flera fastigheter i takt med att området exploateras. För att säkerställa tillgång till interna gator, angöringsytor, vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar, el-, fiber- och belysningsanläggningar samt andra gemensamma funktioner kan gemensamhetsanläggningar bildas enligt anläggningslagen (1973:1149). Kommunens avsikt är att i samband med framtida fastighetsbildning initiera och samordna bildandet av sådana gemensamhetsanläggningar. Gemensamhetsanläggningarnas omfattning och deltagande fastigheter prövas i samband med framtida lantmäteriförrättningar. Avsikten är att interna gator inom kvartersmark inte ska utgöra allmän platsmark och därmed inte omfattas av kommunalt huvudmannaskap. Drift, skötsel och underhåll av sådana anläggningar avses i första hand hanteras av de fastigheter som har nytta av anläggningarna, exempelvis genom gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. Kommunen kan, om det bedöms lämpligt vid framtida fastighetsbildning, ingå som delägare i en gemensamhetsanläggning. Huvudprincipen är dock att ansvar och kostnader för interna gator och 354 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 gemensamma anläggningar inom kvartersmark ska bäras av de berörda fastighetsägarna. Lösningen möjliggör en flexibel exploatering av området samtidigt som kommunens framtida drift- och underhållsansvar begränsas till den allmänna platsmarken inom planområdet. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Tillträde för räddningstjänstens fordon och erforderlig brandvattenförsörjning ska säkerställas vid projektering och utbyggnad av området. Särskild hänsyn ska tas till dagvattenhantering och grundvattenförhållanden vid utbyggnad av tekniska anläggningar. Inom planområdet möjliggörs uppförande av en eller flera transformatorstationer inom kvartersmark. Kompletterande geotekniska undersökningar och radonundersökningar kan behöva genomföras i samband med projektering och bygglovsprövning. Sådana utredningar bekostas av respektive exploatör inom kvartersmark. Avfallshantering ska ske i enlighet med kommunens gällande renhållningsordning. Utbyggnad allmän plats Kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän platsmark inom planområdet. Utbyggnaden omfattar gator, dagvattenanläggningar, grönstruktur samt övrig teknisk infrastruktur. Utbyggnaden avses ske etappvis, där huvudstrukturen anläggs i ett inledande skede för att möjliggöra efterföljande exploatering av kvartersmark. Den västra delen av verksamhetsområdet kan komma att exploateras i ett tidigare skede genom försäljning till angränsande verksamhet. I sådant fall kan tillgänglighet till området ordnas via den befintliga fastigheten under förutsättning att markhöjdsättning och utformning samordnas med den framtida detaljprojekteringen av gatan. I samband med genomförandet kommer omfördelning av jordmassor inom planområdet att bli aktuell. Inom planområdet finns biotopskyddade objekt. Beviljade dispenser och tillhörande villkor ska beaktas vid projektering och utbyggnad av området. 355 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Utbyggnad gator och vägar Utbyggnaden av verksamhetsområdet samordnas med planerade åtgärder i det statliga vägnätet. Kommunen har tecknat avtal med Trafikverket om projektering och utbyggnad av ett vänstersvängfält på väg 11 vid anslutningen till Tylegatan. Åtgärden hanteras inom ramen för Trafikverkets vägplan och ligger utanför planområdet. Inför utbyggnaden av området ska en förprojektering genomföras för Tylegatan och dess nya förlängning. Förprojekteringen ska samordnas med områdets höjdsättning, dagvattenhantering, naturmark och kvartersmark för att säkerställa en ändamålsenlig utformning av gaturummet och angränsande markområden. Utbyggnad vatten och avlopp Planområdet kan anslutas till befintliga kommunala vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar. Österlen VA ansvarar för utbyggnad och drift av allmänna vatten- och avloppsanläggningar fram till förbindelsepunkt. Respektive exploatör ansvarar för utbyggnad och drift av VA- anläggningar inom kvartersmark efter förbindelsepunkt. Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark innan avledning sker till det allmänna dagvattensystemet i enlighet med planens dagvattenhantering och rekommendationerna i dagvattenutredningen. Österlen VA har uppmärksammat att kapaciteten i den befintliga dagvattentrumman under väg 19 kan behöva utredas vidare i samband med planens genomförande. Om åtgärder bedöms nödvändiga kan dessa kräva Trafikverkets medgivande eftersom anläggningen är belägen inom vägområdet. Frågan hanteras i den fortsatta projekteringen. Brandvattenförsörjning ska säkerställas inom planområdet i samband med utbyggnad av vattenledningsnätet. Brandposter ska placeras och dimensioneras i samråd med Österlen VA och Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) så att tillräcklig kapacitet och åtkomlighet uppnås. Planområdet ska ingå i verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Kommunen bekostar framtagandet av detaljplanen. Kommunen ansvarar för och bekostar utbyggnad av allmän platsmark samt övriga åtgärder som krävs för planens genomförande. 356 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Eventuella kostnader för flytt eller anpassning av befintliga tekniska anläggningar som uppstår till följd av detaljplanens genomförande bekostas av kommunen i de fall gällande rättigheter eller avtal medför sådant ansvar. Kommunen erhåller intäkter genom försäljning av verksamhetsmark (kvartersmark) till olika exploatörer. Intäkter från anslutningsavgifter för vatten och avlopp tillfaller VA- kollektivet i enlighet med gällande taxa. Planavgift Kommunen avser inte att ta ut planavgift i samband med bygglov, då framtagandet av detaljplanen bekostas av kommunen. Ersättningsanspråk Detaljplanen bedöms inte innebära en sådan skada att en fastighetsägare eller rättighetshavare kan ha rätt till ersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). Inlösen Detaljplanen bedöms inte innebära en sådan skada att en fastighetsägare eller rättighetshavare kan ha rätt till inlösen av fastighet enligt plan- och bygglagen (2010:900). Gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar kan bildas om behov uppstår i samband med genomförandet av detaljplanen. Kostnader för bildande, anläggande och drift av gemensamhetsanläggningar fördelas mellan berörda fastigheter i enlighet med anläggningslagen. Drift allmän plats Kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmän platsmark inom planområdet. För dagvattenanläggningar inom allmän platsmark sker drift och underhåll i enlighet med ansvarsfördelningen mellan kommunen och VA-huvudmannen. Drift gator Kommunen är huvudman för gator inom planområdet. Drift och underhåll sker genom Samhällsbyggnadsnämnden. Drift vatten och avlopp Tomelilla kommun är huvudman för den allmänna VA-anläggningen. Drift och förvaltning sker genom Österlen VA. 357 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Planområdet ska ingå i verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. VA-huvudmannen får genom sitt VA-bolag, Österlen VA, kostnader för drift av nya ledningar. Avgifter för vatten och avlopp tas ut enligt gällande taxa. Fastighetsägare ansvarar för drift och underhåll av VA-anläggningar inom kvartersmark. Brandvattenförsörjning ska säkerställas i samband med utbyggnaden av området och utformas i samråd med Österlen VA och Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund. Gatukostnader Kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän platsmark inom planområdet. Någon gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen tas inte ut. Organisatoriska frågor Markavvattningsföretag och dikningsföretag Planområdet berör befintliga markavvattningsföretag och dikningsföretag. För att möjliggöra detaljplanens genomförande kommer kommunen att initiera erforderliga lantmäteri- och miljörättsliga processer kopplade till dessa anläggningar. Kommunens avsikt är att ansluta planområdet till befintliga avvattningssystem samtidigt som erforderlig kapacitet och funktion säkerställs för både planområdet och nedströms liggande områden. För de markavvattningsföretag som berörs av planens genomförande kan omprövning enligt miljöbalken behöva genomföras för att anpassa anläggningarnas funktion, deltagande fastigheter och ansvarsförhållanden till de nya förutsättningarna. För de delar där markavvattningsanläggningar inte längre fyller sin ursprungliga funktion eller där anläggningarna ersätts av nya lösningar kan upphävande eller avveckling av markavvattningsföretag bli aktuellt. Behovet av omprövning respektive upphävande kommer att utredas vidare i samband med projektering och genomförande av detaljplanen. Kommunen ansvarar för att erforderliga tillstånd, prövningar och överenskommelser tas fram i samråd med berörda sakägare, markavvattningsföretag och myndigheter. 358 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Exploateringsavtal Kommunen ansvarar för att samordna frågor om mark, fastighetsbildning och avtal i samband med planens genomförande. Kommunen ansöker om och bekostar lantmäteriförrättningar som krävs för planens genomförande. För att möjliggöra planens genomförande behöver frågor kopplade till befintliga dikningsföretag hanteras. Detta kan innebära anslutning till, omprövning av eller upphävande av berörda dikningsföretag beroende på den slutliga utformningen av dagvattenhanteringen och den fortsatta projekteringen. Innan Österlen VA bygger ut ledningsnätet inom planområdet för att möjliggöra förbindelsepunkter ska marken vara sanerad och godkänd. Något exploateringsavtal bedöms inte behöva upprättas eftersom kommunen äger huvuddelen av marken inom planområdet och ansvarar för utbyggnaden av den allmänna platsmarken. Markanvisning Kommunen äger marken inom planområdet och ansvarar för utbyggnaden av området. En strategi för försäljning av kvartersmark kommer att tas fram inför genomförandet av detaljplanen. Markanvisning eller försäljning sker i ett senare skede i enlighet med kommunens riktlinjer. Tidplan Detaljplanen befinner sig i slutfasen inför granskning nr 2. Granskning nr 2 planeras till sommaren 2026. Antagande av detaljplanen planeras till vintern 2026. Detaljplanen beräknas kunna vinna laga kraft under våren 2027, under förutsättning att planen inte överklagas. Genomförandet av detaljplanen kan påbörjas efter att planen vunnit laga kraft och avses ske etappvis. Kulturvärden Bevarandekrav Inom planområdet finns kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, bland annat i form av märgelgrav och gravröse. Dessa bevaras genom planläggning som allmän platsmark (Natur) och påverkas inte av planens genomförande. 359 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Arkeologiska åtgärder Inom delar av planområdet har arkeologiska utredningar och förundersökningar genomförts. Resultaten ska beaktas vid den fortsatta exploateringen av området. Om ytterligare arkeologiska undersökningar eller åtgärder krävs enligt beslut från Länsstyrelsen ska dessa genomföras innan markarbeten påbörjas inom berörda delar av planområdet. Exploateringen kan därför behöva samordnas med eventuella fortsatta arkeologiska insatser. Prövning enligt annan lagstiftning Dispens från biotopskydd Enligt 7 kap. miljöbalken (1998:808) omfattas vissa småbiotoper i jordbrukslandskapet av generellt biotopskydd. Länsstyrelsen har beviljat dispens från biotopskyddet för de åtgärder som detaljplanens genomförande förutsätter. Dispensen omfattar borttagande av biotopskyddade objekt och är förenad med villkor om kompensationsåtgärder. Villkoren ska beaktas vid projektering och utbyggnad av området, se även avsnittet Utbyggnad allmän plats. Arkeologiska åtgärder enligt kulturmiljölagen Fornlämningar och arkeologiska lämningar regleras genom kulturmiljölagen (1988:950). Inom delar av planområdet har arkeologiska utredningar och förundersökningar genomförts. Eventuella ytterligare arkeologiska undersökningar eller åtgärder som beslutas av Länsstyrelsen ska genomföras innan markarbeten påbörjas inom berörda områden. Exploateringen kan därför behöva samordnas med fortsatta arkeologiska insatser. Dikningsföretag och vattenrättsliga frågor Markavvattning och dikningsföretag regleras genom bestämmelser i miljöbalken (1998:808) samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Genomförandet av detaljplanen kan medföra behov av anslutning till, omprövning av eller upphävande av befintliga dikningsföretag. Frågan ska hanteras i samband med den fortsatta projekteringen och utbyggnaden av områdets dagvattenanläggningar. Fastighetsrättsliga förrättningar Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter regleras bland annat genom fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144). Genomförandet av detaljplanen kan medföra behov av lantmäteriförrättningar för fastighetsbildning, fastighetsreglering, 360 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 bildande eller ändring av gemensamhetsanläggningar samt omprövning eller bildande av ledningsrätter och servitut. Planeringsunderlag Nedan redovisas de huvudsakliga planeringsunderlag som legat till grund för detaljplanens avgränsning, utformning och bedömning av konsekvenser. Underlagen omfattar kommunala styrdokument, regional planering samt särskilt framtagna utredningar inom ramen för detaljplanearbetet. Kommunala Detaljplan För norra delen av planområdet samt angränsande områden gäller detaljplan för del av Västra industriområdet, S 71 (LM: Spl 11-TOM- 1213/75), laga kraft 1975-03-19. Stora delar av denna plan har senare ersatts av ändring av detaljplan för kvarteret Champinjonen m.fl., S 117 (LM: Dp 1160-P93/0922), laga kraft 1993-10-27. Gällande detaljplaner har använts som underlag för detaljplanens avgränsning, markanvändning, gatustruktur och tekniska försörjning. Planerna finns tillgängliga via Tomelilla kommuns webbkarta och kommunens planarkiv. Grundkarta Grundkarta daterad 2026-05-29 har tagits fram av Tomelilla kommun och utgör underlag för detaljplanen. Grundkartan biläggs planhandlingarna. Översiktsplan GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN Tomelilla kommuns gällande översiktsplan är Översiktsplan 2024 med utblick mot 2040, antagen av kommunfullmäktige 2018-06-04 § 64 och laga kraft 2019-02-19. Översiktsplanen har utgjort ett grundläggande planeringsunderlag vid framtagandet av detaljplanen och innehåller kommunens långsiktiga ställningstaganden för mark- och vattenanvändningen. TEMATISKT TILLÄGG Natur- och parkprogrammet är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige 2024-11-11 § 119 och vann laga kraft 2024-12-11. Programmet har använts som underlag för frågor kopplade till grönstruktur, naturvärden, rekreation och ekosystemtjänster. 361 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 FÖRESLAGEN ÖVERSIKTSPLAN Tomelilla kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan, Översiktsplan 2040, som beslutades av kommunstyrelsen 2024-10-23 § 113. Översiktsplanen var utställd för samråd mellan den 29 oktober 2024 och den 31 mars 2025. I förslaget till Översiktsplan 2040 är planområdet utpekat för verksamheter och handel i enlighet med detaljplanens huvudsakliga markanvändning. Förslaget till ny översiktsplan har därför utgjort ett viktigt planeringsunderlag vid framtagandet av detaljplanen. Samtliga översiktsplaner och tillhörande planeringsunderlag finns tillgängliga på Tomelilla kommuns webbplats. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram inom ramen för detaljplanearbetet. MKB för Dp174 Västra industriområdet, Sweco Sverige AB, 2026-06-03. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör underlag för kommunens bedömning av detaljplanens miljöpåverkan och behandlar bland annat frågor om jordbruksmark, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, vattenmiljö, dagvatten, klimat samt hushållning med mark och vatten. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Enligt 6 kap. miljöbalken ska kommunen undersöka om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för bedömningen har en undersökning om betydande miljöpåverkan (UBM) samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram inom ramen för detaljplanearbetet. Utredningar Nedan utredningar har tagits fram som planunderlag. Under planarbetets gång har även tidigare utredningar tagits fram och reviderats. Nedan redovisas de utredningar som utgör underlag för den aktuella detaljplanen och dess granskning. Utredning Konsult/Författare Datum Miljökonsekvensbeskrivning Sweco Sverige AB 2026-06-03 för Dp174 Västra industriområdet Undersökning om Tomelilla kommun 2026-06-03 betydande miljöpåverkan (UBM) Dagvattenutredning Dp174 Sweco Sverige AB 2026-06-08 Västra industriområdet 362 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 PM-1 Ledningskapacitet Sweco Sverige AB 2026-05-07 D900 PM-4 Höjdsättning av gator Sweco Sverige AB 2026-06-04 och kvartersmark Trafikutredning Västra Sigma Civil AB 2022 industriområdet Arkeologisk Sydsvensk Arkeologi 2025 förundersökning AB Översiktlig byråinventering Sydsvensk Arkeologi 2026-05-29 kulturmiljö AB Naturvärdesinventering / Tomelilla kommun 2026-06-10 Naturvärdes-PM Geoteknisk undersökning Sweco VBB 2007-07-16 Översiktlig geoteknisk Sweco VBB 2007-07-16 utredning Ramsåsa 12:1 Markradonmätning Radonanalys GJAB 2007-05-03 Ramsåsa 12:1 Övriga underlag Utöver ovanstående utredningar har följande underlag beaktats vid framtagandet av detaljplanen: Underlag Upprättad av Datum Avgränsningssamråd för Länsstyrelsen Skåne 2026-04-24 miljökonsekvensbeskrivning och Tomelilla kommun PM Västra industriområdet Tomelilla kommun 2026-06-10 Avtal mellan Tomelilla Trafikverket och 2025 kommun och Trafikverket Tomelilla kommun avseende projektering och utbyggnad av vänstersvängfält på väg 11 vid Tylegatan Synpunkter och yttranden Myndigheter, 2020–2026 från samråd och granskning sakägare och allmänhet 363 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Regionala Regionplan Regionplan för Skåne 2022–2040, antogs av regionfullmäktige 2022-06 14. 364 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Planområdet är delvis detaljplanelagt och berörs av två gällande detaljplaner. För norra delen av planområdet samt angränsande områden gäller detaljplan för del av Västra industriområdet, S 71 (laga kraft 1975-03-19). Stora delar av denna plan har senare ersatts av ändring av detaljplan för kvarteret Champinjonen m.fl., S 117 (laga kraft 1993-10-27). Bild 6. Utsnitt från gällande detaljplan S71. Med planförslaget markerat med streckad linjet. 365 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Bild 7. Utsnitt från gällande detaljplan S117. Med planförslaget markerat med streckad linje. Enligt gällande detaljplan S 117 medges markanvändning för industri- och handelsändamål (JH). Inom området finns även mark planlagd som allmän plats (Park) samt områden som ska hållas tillgängliga för underjordiska ledningar (u-område) och luftledningar (l-område). Den aktuella detaljplanen ersätter berörda delar av gällande detaljplaner inom planområdet. Planbesked Kommunstyrelsen beslutade 2015-09-28 (§ 163) att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Västra industriområdet. Planprogram Något planprogram har inte upprättats för aktuellt planområde. 366 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Översiktsplan I Tomelilla kommuns gällande översiktsplan, Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040, ligger planområdet inom utbyggnadsriktningen för verksamheter. Bild 7. Utsnitt från gällande översiktsplan. Planförslaget medger även handel, vilket innebär en avvikelse från översiktsplanens angivna markanvändning. Med anledning av detta handläggs detaljplanen med utökat förfarande. I arbetet med detaljplanen har planområdet studerats mer i detalj än vad som gjorts i översiktsplanen. Den samlade bedömningen är att planområdet utgör en naturlig fortsättning på det befintliga verksamhetsområdet i anslutning till korsningen mellan väg 11 och väg 19. Detaljplanen bedöms sammantaget vara förenlig med översiktsplanens intentioner då den möjliggör en utveckling av verksamhetsområdet i ett transportnära läge. Tomelilla kommun har under planarbetet även tagit fram ett förslag till ny översiktsplan, Översiktsplan 2040. I förslaget är planområdet utpekat för verksamheter och handel i enlighet med detaljplanens huvudsakliga markanvändning. Förslaget till ny översiktsplan har därmed utgjort ett viktigt planeringsunderlag vid framtagandet av detaljplanen. 367 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Regionala Regionplan Regionplan för Skåne 2022–2040 antogs av regionfullmäktige 2022-06- 14. Regionplanen anger inriktningen för den fysiska planeringen i Skåne och betonar vikten av att stärka befintliga tätorter samt utveckla verksamheter i infrastrukturellt välförsörjda lägen. Tomelilla är utpekat som en lokal nod med betydelse för service, näringsliv och arbetsplatser i den östra delen av Skåne. Detaljplanen innebär en vidareutveckling av ett befintligt industri- och verksamhetsområde med god tillgänglighet till det övergripande vägnätet. Planförslaget bedöms vara förenligt med Regionplan för Skåne 2022– 2040. Riksintressen Inga riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken finns inom planområdet. Planområdet är beläget i anslutning till väg 11 och väg 19, vilka utgör viktiga regionala transportleder. Planförslaget bedöms dock inte medföra någon påtaglig påverkan på riksintressen eller andra nationella intressen. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken Miljöbalkens tredje kapitel innehåller grundläggande hushållningsbestämmelser för mark- och vattenanvändning. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Planområdet är beläget i direkt anslutning till det befintliga Västra industriområdet samt väg 11 och väg 19, vilka utgör viktiga regionala transportleder. Området har därmed ett strategiskt läge för verksamheter som är beroende av god tillgänglighet till transportinfrastruktur. Detaljplanen innebär en utvidgning av ett befintligt verksamhetsområde och möjliggör en samlad utveckling av verksamheter, handel, teknisk infrastruktur och dagvattenhantering i anslutning till redan utbyggda anläggningar och befintlig bebyggelsestruktur. Genom att koncentrera utvecklingen till ett befintligt verksamhetsområde främjas ett effektivt nyttjande av mark och infrastruktur. Planområdet berör inte några riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Planförslaget bedöms sammantaget vara förenligt med hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. 368 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Jordbruksmark Planområdet utgörs till största delen av brukningsvärd jordbruksmark som idag används för jordbruksändamål. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detaljplanen avser en utvidgning av ett befintligt verksamhetsområde i direkt anslutning till Västra industriområdet och innebär att jordbruksmark tas i anspråk för verksamheter, handel, teknisk infrastruktur och dagvattenhantering. Planens påverkan på jordbruksmark samt avvägningen enligt 3 kap. 4 § miljöbalken behandlas vidare under avsnittet Konsekvenser. Ekologiskt särskilt känsliga områden Enligt 3 kap. 3 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Planområdet utgörs huvudsakligen av brukad jordbruksmark men innehåller även mindre naturmiljöer och landskapselement med betydelse för biologisk mångfald och ekologiska samband. Inom området finns bland annat märgelgravar, träddungar, stengärdsgårdar, äldre träd och andra strukturer som utgör livsmiljöer för växter och djur. Planområdet avvattnas via diken och markavvattningssystem som ingår i ett större hydrologiskt sammanhang. Dagvatten och vattenkvalitet är därför viktiga planeringsförutsättningar vid exploatering av området. Naturvärden och ekologiska samband har studerats inom ramen för naturvärdesinventering, kommunens naturvärdesbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen. Planens konsekvenser för naturmiljö och ekologiska värden behandlas vidare under avsnittet Konsekvenser. Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Enligt Skånes Luftvårdsförbunds årsrapport 2024 ligger halterna av luftföroreningar i Tomelilla kommun under gällande miljökvalitetsnormer. Luftkvaliteten bedöms därmed vara god. Vatten Tomelilla kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt där Vattenmyndigheten ansvarar för arbetet med miljökvalitetsnormer för vatten. 369 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster fastställs inom ramen för den nationella vattenförvaltningen, som bygger på EU ramdirektiv för vatten. Inom vattenförvaltningen klassificeras vattenförekomsters ekologiska och kemiska status samt de kvalitetskrav som ska uppnås. Planområdet avvattnas via befintliga diken och markavvattningsföretag till nedströms liggande vattendrag. Recipient för planområdets dagvatten är Nybroån: Örupsån–källa (WA68909120), vilken även benämns Fyleån i dagvattenutredningen. Vattenförekomsten har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Kvalitetskravet är att god ekologisk status ska uppnås senast år 2033. Den måttliga ekologiska statusen beror främst på övergödning samt hydrologiska och morfologiska förändringar i vattendraget. Att god kemisk status inte uppnås beror bland annat på förekomst av kvicksilver och bromerade difenyletrar (PBDE). Dagvattenhantering och påverkan på vattenmiljön har varit en central fråga i planarbetet. Förutsättningarna har därför utretts vidare inom ramen för dagvattenutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Planens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten behandlas vidare under avsnittet Konsekvenser. Det förekommer ingen grundvattenförekomst inom planområdet. Närmaste grundvattenförekomst ligger norr om planområdet. Planförslaget bedöms inte påverka grundvattenförekomsten. Buller Miljökvalitetsnormer för buller regleras genom förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Förordningen omfattar främst större vägar, järnvägar, flygplatser och större tätorter. Planförslaget omfattas inte av miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. Mellankommunala intressen Planområdet ligger inom Nybroåns avrinningsområde där ytvatten avleds vidare till nedströms liggande vattenförekomster. Dagvattenhantering och påverkan på vattenmiljön har därför beaktats i planarbetet. Planförslaget bedöms inte medföra någon sådan påverkan att mellankommunala intressen berörs. Miljö Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd. 370 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Dagvatten Planområdet utgörs till största delen av jordbruksmark med begränsad naturlig avvattning. Inom området finns låglänta partier, särskilt i den nordöstra delen, där vatten kan samlas vid kraftig nederbörd. Grundvattennivåerna är generellt höga och ligger i flera delar nära markytan, vilket påverkar områdets förmåga att infiltrera och avleda dagvatten. Förutsättningarna för dagvattenhantering påverkas av topografi, markens genomsläpplighet och områdets hydrologiska förhållanden. De hydrologiska förhållandena innebär att dagvattenhantering är en central fråga i planeringen. Fördröjning och utjämning av flöden behöver säkerställas för att minska risken för översvämning inom planområdet och nedströms. Förutsättningarna för dagvattenhantering har studerats närmare i dagvattenutredningen och PM Höjdsättning. Naturvärden Planområdet utgörs till största delen av brukad jordbruksmark med begränsade naturvärden. Inom området finns dock vissa landskapselement och naturinslag som har betydelse för biologisk mångfald och ekologiska samband. I områdets norra del finns en träddunge med naturskogsartad karaktär. Dungen består av varierade trädarter såsom björk, körsbär och ek samt inslag av buskage som slån och fläder. I fältskiktet förekommer bland annat mossa, gräs och örter. Fågelliv har observerats i området. Inom planområdet finns även märgelgravar som utgör småvattenmiljöer. I anslutning till dessa förekommer äldre träd, bland annat sälg. Märgelgravarna och de omgivande träden utgör viktiga strukturer för biologisk mångfald i det annars öppna jordbrukslandskapet. Naturvärdena inom området har studerats genom kommunens naturvärdesbedömning, platsbesök samt inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Biotopskydd Inom planområdet finns flera objekt som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken samt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. En stengärdsgård löper genom delar av planområdet och i den södra delen finns ett odlingsröse. Inom området förekommer även märgelgravar som omfattas av det generella biotopskyddet. Biotopskyddade objekt har varit en viktig planeringsförutsättning vid framtagandet av detaljplanen. Planförslaget har i möjligaste mån anpassats efter befintliga landskapselement och naturvärden. 371 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Länsstyrelsen har prövat frågan om dispens från biotopskyddet för de åtgärder som detaljplanens genomförande förutsätter. Frågan behandlas vidare under avsnittet Prövning enligt annan lagstiftning. Hydrologiska förhållanden Planområdet ingår i ett större avrinningsområde där yt- och dräneringsvatten leds vidare via befintliga diken och markavvattningssystem till nedströms liggande vattendrag. Avvattningen sker genom ett system av öppna diken och markavvattningsföretag som historiskt har anlagts för att möjliggöra jordbruksdrift inom området. Dessa anläggningar utgör en viktig förutsättning för områdets vattenhantering och påverkar möjligheterna att avleda och fördröja dagvatten. Planområdet avvattnas mot recipienten Nybroån: Örupsån–källa (WA68909120), vilken omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Recipientens status och miljökvalitetsnormer redovisas under avsnittet Miljökvalitetsnormer. Befintliga diken, markavvattningsanläggningar och avrinningsförhållanden har studerats inom ramen för dagvattenutredningen och utgör en viktig planeringsförutsättning för detaljplanens utformning. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet är idag obebyggt och utgörs huvudsakligen av jordbruksmark. De huvudsakliga bullerkällorna i området utgörs av vägtrafik från väg 11 och väg 19 samt befintliga verksamheter inom det angränsande industriområdet. Planförslaget möjliggör industri-, verksamhets- och handelsändamål, vilket kan innebära att buller genereras inom området. Verksamheter ska lokaliseras och utformas så att gällande riktvärden för externt industribuller kan innehållas vid närliggande känslig bebyggelse. Då planområdet inte angränsar direkt till bostadsbebyggelse bedöms förutsättningarna vara goda att hantera bullerfrågan inom ramen för kommande bygglovsprövning och miljöprövning. Risk för olyckor Planområdet ligger i anslutning till väg 11 och väg 19, vilka är transportleder för farligt gods. Avståndet mellan planerad bebyggelse och vägområdena överstiger 30 meter, vilket motsvarar rekommenderade skyddsavstånd för industri-, verksamhets- och handelsändamål. Föreslagna dagvattendammar är placerade utanför vägområdet. 372 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 För att förbättra trafiksäkerheten vid infarten till området har kommunen tecknat avtal med Trafikverket om projektering och utbyggnad av ett vänstersvängfält på väg 11 vid Tylegatan. Utifrån framtaget underlag och genomförda utredningar har inga särskilda risker för olyckor identifierats som bedöms påverka planens genomförande. Risk för översvämning Planområdet innehåller låglänta partier, främst i den nordöstra delen. Undersökningar visar att grundvattennivån i flera punkter ligger nära markytan, vilket innebär att områdets hydrologiska förhållanden behöver beaktas vid exploatering. Dagvattenhanteringen har studerats i särskild dagvattenutredning och omfattar fördröjningsmagasin, dagvattendammar samt höjdsättning av gator och kvartersmark. Genom dessa åtgärder kan dagvattenflöden fördröjas och hanteras inom området. Vid fortsatt projektering ska dagvattenhanteringen dimensioneras så att risken för översvämning minimeras och att vatten inte orsakar skador på byggnader, anläggningar eller infrastruktur. Risk för erosion Planområdet består huvudsakligen av jordbruksmark med relativt flack topografi. Några betydande vattendrag eller branta lutningar som kan ge upphov till erosion finns inte inom området. Risken för erosion bedöms därför som låg. Lokala erosionsprocesser kan uppstå i samband med dagvattenavledning och ska beaktas vid utformning av diken, dammar och andra dagvattenanläggningar. Risk för skred De geotekniska förhållandena inom området utgörs främst av moränjordar, vilket generellt innebär god stabilitet. Några större nivåskillnader eller slänter som kan ge upphov till skred finns inte inom planområdet. Risken för skred bedöms därmed som mycket låg. Risk för ras Planområdet saknar branta slänter, bergskärningar eller andra geologiska formationer där ras kan uppstå. Risken för ras bedöms därför som obefintlig. Geotekniska förhållanden Jordlager 373 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Enligt SGU jordartskarta består marken inom planområdet huvudsakligen av isälvssediment samt sandig och lerig morän. Geotekniska undersökningar Flera geotekniska undersökningar har genomförts inom planområdet. Undersökningarna visar att jordlagren huvudsakligen utgörs av sandig och lerig morän med inslag av silt och sand i de övre jordlagren. I samband med dagvattenutredningen har även grundvattennivåer studerats. Mätningarna visar att grundvattennivån i delar av området ligger relativt nära markytan. De uppmätta nivåerna avser en specifik mättidpunkt och variationer över året kan förekomma. De geotekniska förutsättningarna bedöms vara gynnsamma för planerad markanvändning men grundvattenförhållanden och lokala markförhållanden behöver beaktas vid fortsatt projektering och exploatering. Radonundersökning En markradonundersökning har genomförts inom planområdet. Resultaten visar att området huvudsakligen utgörs av normal- till högradonmark, med variationer mellan olika delar av området. Vid nybyggnation ska byggnader utföras radonsäkert i enlighet med gällande byggregler och rekommendationer. Markmiljö Någon särskild miljöteknisk markundersökning har inte genomförts inom planområdet. Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark och det finns inga kända uppgifter om markföroreningar. Tidigare markanvändning och tillgängligt underlagsmaterial indikerar inte heller någon föroreningsproblematik. Utifrån dagens kunskapsläge finns inga kända skäl att misstänka förekomst av markföroreningar inom planområdet. Om föroreningar ändå påträffas i samband med markarbeten ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten underrättas i enlighet med gällande lagstiftning. Kulturmiljö Planområdet ligger i ett öppet odlingslandskap med lång kontinuitet där spår av äldre markanvändning fortfarande är avläsbara i landskapet. Området präglas av jordbruksmark, stengärdsgårdar, odlingsrösen och andra historiska strukturer som speglar det skånska odlingslandskapets utveckling. En mindre del av planområdets sydöstra gräns omfattas av ett kulturmiljöstråk kopplat till Malmö–Simrishamns järnväg. Kulturmiljöstråket bedöms inte påverkas av planförslaget. 374 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Fornlämningar I närområdet finns flera registrerade fornlämningar som visar på en lång bosättningskontinuitet, bland annat boplatser, gravfält och den möjliga gravhögen Tylehögen. En översiktlig arkeologisk byråinventering har genomförts som underlag för planarbetet. Byråinventeringen visar att området ingår i ett landskap med höga kulturhistoriska värden och att förutsättningarna för förekomst av ytterligare fornlämningar bedöms vara goda. I planområdets södra del finns en registrerad möjlig gravhög (Tylehögen). För att beakta kulturmiljövärdena har planförslaget anpassats så att området kring lämningen planläggs som naturmark. Någon exploatering föreslås därmed inte inom denna del av planområdet. Arkeologisk utredning och arkeologisk förundersökning har genomförts inom delar av planområdet. Inom dessa delar har tre registrerade fornlämningar i form av boplatser identifierats (L2023:4453, L2023:4454 och L2023:4456). Vid förundersökningen dokumenterades totalt 33 arkeologiska objekt, däribland härdar, gropar och en stensträng. Lämningarna har tolkats som spår av förhistorisk aktivitet. Merparten av anläggningarna var svagt bevarade och påverkade av senare tids markbearbetning, och några fynd av större omfattning har inte tillvaratagits. De fornlämningar som har undersökts inom ramen för den arkeologiska processen bedöms inte utgöra hinder för planens genomförande inom de delar som redan har utretts. Planområdet har under planarbetets gång utökats. För de tillkommande delarna har arkeologiska utredningar ännu inte genomförts. Kompletterande arkeologiska utredningar kommer därför att genomföras. Resultaten av dessa kan komma att påverka planens slutliga utformning och genomförande. Arkeologiska frågor behandlas vidare under avsnittet Prövning enligt annan lagstiftning. Fysisk miljö Landskapsbild och topografi Planområdet utgörs huvudsakligen av ett öppet jordbrukslandskap väster om Tomelilla tätort. Landskapet präglas av storskaliga odlingsytor och ett flackt odlingslandskap som under lång tid har nyttjats för jordbruk. Området saknar bebyggelse och används idag huvudsakligen för jordbruksändamål. I norr gränsar planområdet till det befintliga Västra industriområdet medan väg 11, väg 19 och den tidigare Malmö– Simrishamns järnväg, som idag används som dressinspår, utgör viktiga strukturer i landskapet. 375 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 I landskapsbilden framträder även äldre kulturhistoriska element. I planområdets södra del finns den möjliga gravhögen Tylehögen, som utgör ett tydligt landmärke i det annars flacka odlingslandskapet. I anslutning till planområdet finns även äldre gårdsbebyggelse som speglar områdets historiska koppling till jordbruket och bidrar till landskapets karaktär. Topografin är svagt varierad med mindre höjdskillnader inom området. Marken sluttar huvudsakligen mot nordost där även låglänta partier förekommer. Dessa förhållanden har betydelse för områdets hydrologi och dagvattenhantering. Marken utgörs huvudsakligen av jordbruksmark i klass 4–5 enligt den nationella jordbruksmarksklassificeringen. Bild 8. Historiskt ortofoto över planområdet från 1957 med markerat planområde i vitstreckad linje. Det historiska ortofotot visar hur landskapet under lång tid har präglats av jordbruksanvändning och hur de övergripande landskapsstrukturerna i huvudsak har bevarats. 376 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Det aktuella ortofotot visar planområdets relation till det befintliga Västra industriområdet, väg 11, väg 19 och omkringliggande jordbruksmark. Bild 9. Ortofoto från 2023 över planområdet med markerat planområde i vitstreckad linje. 377 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Bild 10. Drönarbild från 2026 över planområdet sett västerifrån. Drönarbilden illustrerar områdets öppna karaktär, topografiska förhållanden samt kopplingen till det befintliga industriområdet och de större trafikstråken. I förgrunden syns väg 19. Sociala förhållanden Planområdet utgör en del av det befintliga verksamhetsområdet väster om Tomelilla och har främst betydelse som framtida arbetsplatsområde. Det är idag obebyggt och området saknar bostäder, mötesplatser och andra sociala funktioner. Området ligger strax utanför i anslutning till Tomelilla tätort vilket har god tillgänglighet till arbetsplatser, handel, service och kollektivtrafik. Området nås via Tylegatan samt genom gång- och cykelvägnät som ansluter till tätorten. 378 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 I direkt anslutning till planområdet finns busshållplatsen Svampakorset som trafikeras av regional kollektivtrafik med koppling till Tomelilla station och omkringliggande orter. Teknik El Planområdet ligger inom E.ON Energidistribution AB:s koncessionsområde för eldistribution. Inom och i anslutning till planområdet finns befintlig elinfrastruktur i form av luftledningar och markförlagda kablar. Ledningarna utgör en del av den tekniska försörjningen till det befintliga industriområdet och omkringliggande verksamheter. En större luftledning passerar genom delar av planområdet och utgör en viktig planeringsförutsättning för områdets utformning. Ledningarnas läge och erforderliga skyddsavstånd har beaktats vid framtagandet av detaljplanen. Vid arbete i närheten av elanläggningar gäller särskilda säkerhetsbestämmelser och skyddsavstånd som behöver beaktas vid projektering och genomförande. Eventuella flyttar eller anpassningar av befintliga elanläggningar sker i samråd med nätägaren. Vatten och avlopp Planområdet saknar idag utbyggd kommunal vatten- och avloppsinfrastruktur inom större delen av området. Planområdet ligger i anslutning till befintlig kommunal VA-infrastruktur och har goda förutsättningar att anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Längs Tylegatan, finns befintliga ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten. Service Planområdet saknar egen offentlig service men ligger i anslutning till befintliga verksamhets- och handelsområden. I närområdet finns viss kommersiell service i form av handel, restaurangverksamhet och andra verksamheter. Tomelilla tätort erbjuder ett bredare utbud av handel, restauranger, skolor, vård, omsorg och övriga samhällsfunktioner. Planområdets läge innebär att serviceutbudet är lättillgängligt för framtida verksamheter och anställda. Trafik Planområdet är beläget i anslutning till väg 11 och väg 19, vilka utgör viktiga regionala transportleder inom sydöstra Skåne. Området nås via Tylegatan som fungerar som lokalgata genom det befintliga industriområdet och ansluter till väg 11. 379 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Väg 11 är en tvåfältsväg med relativt höga trafikflöden och utgör en viktig förbindelse mellan Tomelilla, Ystad och Simrishamn. Tylegatan trafikeras av både personbilar och tung trafik kopplad till verksamheterna inom det befintliga industriområdet. Korsningen mellan Tylegatan och väg 11 utgör den huvudsakliga infarten till verksamhetsområdet. I anslutning till korsningen finns busshållplatsen Svampakorset, vilket innebär att motorfordonstrafik, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik möts i området. Gång- och cykelvägnätet är delvis utbyggt i anslutning till planområdet. Längs väg 11 finns gång- och cykelväg som kopplar området till Tomelilla tätort. Kollektivtrafik finns i direkt anslutning till planområdet genom busshållplatsen Svampakorset som trafikeras av regionala busslinjer med koppling till Tomelilla station och omkringliggande orter. Trafikförhållandena inom och i anslutning till planområdet har studerats i särskild trafikutredning. Konsekvenser Samlad bedömning Detaljplanen har prövats mot bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Kommunen bedömer att planområdet är lämpligt för den avsedda markanvändningen enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt att planförslaget innebär en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenområden. Planförslaget medför att cirka 22 hektar brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen bedömer att planförslaget tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse genom att möjliggöra långsiktig näringslivsutveckling, företagsetableringar, arbetstillfällen och kommunal planberedskap för verksamhetsmark. Lokaliseringen bedöms vara den mest ändamålsenliga då området utgör en direkt utvidgning av befintligt industriområde med god tillgång till befintlig infrastruktur, väganslutningar och teknisk försörjning. Planförslaget har vidare utformats med hänsyn till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken samt hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Under planarbetet har naturvärden, dagvattenförhållanden, kulturmiljövärden, teknisk infrastruktur och omgivningspåverkan utretts och legat till grund för planens utformning. Områden med betydelse för dagvattenhantering och skyfallsfördröjning 380 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 har undantagits från exploatering och säkerställts som naturmark. Biotopskyddade objekt, skyddsvärda träd och kulturhistoriska värden har så långt möjligt bevarats eller hanterats genom skydds- och kompensationsåtgärder. En strategisk miljöbedömning har genomförts enligt 6 kap. miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att planförslaget medför negativa konsekvenser främst genom ianspråktagandet av jordbruksmark, medan påverkan på ytvatten, naturmiljö och kulturmiljö bedöms kunna begränsas till acceptabla nivåer genom planens utformning och föreslagna åtgärder. Planförslaget bedöms inte medföra sådan påverkan att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken riskerar att överskridas. Vid den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska göras enligt 2 kap. plan- och bygglagen bedömer kommunen att de samhällsnyttor som detaljplanen möjliggör överväger de negativa konsekvenser som identifierats. Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från ekologisk, social och ekonomisk synpunkt långsiktigt hållbar markanvändning och uppfylla kraven på lämplig markanvändning enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Fastigheter och rättigheter Detaljplanens genomförande medför att mark som idag huvudsakligen används för jordbruksändamål kan tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsändamål samt tillhörande gator, naturmark och tekniska anläggningar. Planområdet omfattar huvudsakligen den kommunägda fastigheten Ramsåsa 12:1. Genomförandet av detaljplanen kan medföra behov av fastighetsbildningsåtgärder såsom avstyckning, fastighetsreglering och bildande av rättigheter för tekniska anläggningar. Befintliga ledningsrätter, servitut och andra rättigheter inom planområdet kan behöva beaktas eller anpassas i samband med detaljplanens genomförande. Fastighetsrättsliga åtgärder prövas genom lantmäteriförrättning i enlighet med fastighetsbildningslagen (1970:988) och annan tillämplig lagstiftning. Fysisk miljö Landskapsbild Genomförandet av detaljplanen innebär att ett idag obebyggt jordbrukslandskap successivt omvandlas till ett verksamhetsområde med industri-, verksamhets- och handelsändamål. Förändringen innebär att delar av det öppna odlingslandskapet tas i anspråk för bebyggelse, gator, dagvattenanläggningar och annan teknisk infrastruktur. 381 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Planområdet ligger i direkt anslutning till det befintliga Västra industriområdet och utgör en naturlig utbyggnad av redan etablerad verksamhetsmark. Utbyggnaden medför att industriområdets visuella utbredning ökar söderut. För att minska påverkan på landskapsbilden har planförslaget anpassats efter områdets förutsättningar. Befintliga naturmiljöer, träddungar och andra landskapselement bevaras i möjligaste mån och integreras i områdets grönstruktur. Området kring den möjliga gravhögen Tylehögen planläggs som naturmark, vilket bidrar till att bevara ett viktigt landmärke i landskapet. Sammantaget bedöms detaljplanen medföra en måttlig påverkan på landskapsbilden. Förändringen är tydlig lokalt men sker i anslutning till ett befintligt industriområde och bedöms därför vara förenlig med ortens utveckling och markanvändning. Jordbruksmark Genomförandet av detaljplanen innebär att cirka 22 hektar brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsändamål. Marken kommer därmed inte längre att kunna användas för jordbruksproduktion. Ianspråktagandet av jordbruksmark innebär en negativ konsekvens genom att arealen tillgänglig jordbruksmark minskar. Förändringen är permanent och innebär att markens produktionsförmåga inte längre kan nyttjas för livsmedelsproduktion. Samtidigt möjliggör detaljplanen en utbyggnad av det befintliga Västra industriområdet i ett strategiskt läge med närhet till väg 11, väg 19 och befintlig teknisk infrastruktur. Planen skapar förutsättningar för etablering och utveckling av verksamheter, nya arbetstillfällen och ett stärkt lokalt näringsliv. Utbyggnaden sker i direkt anslutning till befintlig verksamhetsmark och bidrar till en sammanhållen markanvändning där verksamheter koncentreras till ett redan etablerat verksamhetsområde. Därigenom begränsas behovet av att etablera nya verksamhetsområden på andra platser i kommunen. Sammantaget bedöms konsekvensen för jordbruksmarken vara negativ, men den bedöms vara motiverad med hänsyn till planens betydelse för kommunens långsiktiga näringslivsutveckling och behovet av verksamhetsmark i ett strategiskt läge. Teknisk försörjning Genomförandet av detaljplanen innebär att teknisk infrastruktur i form av gator, vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar samt elförsörjning behöver byggas ut inom planområdet. 382 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Planområdet ligger i anslutning till befintlig teknisk infrastruktur vilket skapar goda förutsättningar för anslutning och utbyggnad. Genomförandet bedöms inte medföra några betydande negativa konsekvenser för befintliga tekniska system. Utbyggnaden innebär investeringar i ny teknisk infrastruktur men skapar samtidigt förutsättningar för framtida etableringar och verksamhetsutveckling inom området. Trafik Genomförandet av detaljplanen innebär att trafikmängderna till och från området ökar i takt med att verksamhetsmarken byggs ut och tas i anspråk. Trafikalstringen och dess påverkan på det omgivande trafiksystemet har analyserats i särskild trafikutredning. Den tillkommande trafiken bedöms huvudsakligen belasta Tylegatan och korsningen mellan Tylegatan och väg 11, som utgör den huvudsakliga infarten till verksamhetsområdet. Trafikutredningen visar att korsningen är av central betydelse för områdets framtida trafikförsörjning. För att säkerställa en god framkomlighet och trafiksäkerhet har kommunen tecknat avtal med Trafikverket om projektering och utbyggnad av ett vänstersvängfält på väg 11 vid Tylegatan. Åtgärden bedöms förbättra trafikflödet och skapa förutsättningar för områdets fortsatta utveckling. Utbyggnaden bedöms även medföra ett ökat antal resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Detaljplanen skapar förutsättningar för utbyggnad av gång- och cykelvägar inom verksamhetsområdet som ansluter till det befintliga gång- och cykelnätet längs väg 11. Därigenom förbättras möjligheterna att nå området med hållbara transportslag. Planområdet har även god tillgång till regional kollektivtrafik genom busshållplatsen Svampakorset i direkt anslutning till området. Sammantaget bedöms detaljplanen medföra ökade trafikflöden, men konsekvenserna bedöms kunna hanteras genom planerade trafikåtgärder och den fortsatta utvecklingen av trafiksystemet i området. Miljö Naturvärden Genomförandet av detaljplanen innebär att jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsändamål. Området utgörs huvudsakligen av brukad åkermark med begränsade naturvärden. Planförslaget har anpassats för att i möjligaste mån bevara befintliga naturmiljöer och landskapselement. Träddungar, naturmark och andra grönstrukturer integreras i planområdets utformning och bidrar till att skapa ekologiska samband inom området. 383 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Sammantaget bedöms detaljplanen medföra en viss negativ påverkan på naturmiljön genom att jordbruksmark tas i anspråk. Påverkan begränsas genom att naturvärden och grönstrukturer i möjligaste mån bevaras och integreras i planförslaget. Biotopskydd Genomförandet av detaljplanen innebär att vissa biotopskyddade objekt påverkas. För de åtgärder som krävs för planens genomförande har dispens från biotopskyddet prövats av Länsstyrelsen. Som villkor för dispensen ska kompensationsåtgärder genomföras i syfte att långsiktigt stärka områdets biologiska värden. Kompensationsåtgärderna omfattar bland annat nyanläggning och restaurering av biotoper inom och i anslutning till planområdet. Med hänsyn till planerade kompensationsåtgärder bedöms konsekvenserna för biotopskyddade objekt kunna begränsas, även om vissa befintliga strukturer kommer att tas bort eller påverkas. Dagvatten Genomförandet av detaljplanen innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket ställer krav på fördröjning och rening av dagvatten. Dagvattenhanteringen har utretts i särskild dagvattenutredning och miljökonsekvensbeskrivning. Planförslaget innehåller dagvattendammar, fördröjningsytor, diken och krav på lokal fördröjning inom kvartersmark. Områden med betydelse för skyfallsavledning och dagvattenhantering har undantagits från exploatering och säkerställts som naturmark. Sammantaget bedöms detaljplanen medföra ökade krav på dagvattenhantering men påverkan bedöms kunna hanteras genom de åtgärder som möjliggörs i planen. Risken för negativ påverkan på nedströms liggande områden och recipienter bedöms vara begränsad. Miljökvalitetsnormer luft Genomförandet av detaljplanen innebär att trafikflödena till och från området ökar. Trafikökningen bedöms dock vara begränsad i förhållande till det omgivande vägnätets kapacitet. Planen möjliggör inte verksamheter som i sig bedöms ge upphov till sådana utsläpp att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft riskerar att överskridas. Sammantaget bedöms detaljplanens genomförande inte påverka möjligheterna att följa gällande miljökvalitetsnormer för luft. Miljökvalitetsnormer vatten Genomförandet av detaljplanen innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket medför ökade krav på fördröjning och rening av dagvatten. 384 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Dagvatten från planområdet avleds via planerade dagvattenanläggningar till befintliga avrinningssystem och vidare till recipienten. Miljökvalitetsnormerna för vatten har studerats inom ramen för dagvattenutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Föroreningsberäkningar visar att de planerade dagvattenåtgärderna ger en betydande reningseffekt för merparten av de studerade ämnena. Planförslaget omfattar dagvattendammar, fördröjningsmagasin, diken och andra reningsåtgärder som syftar till att begränsa påverkan på recipienten och minska belastningen på nedströms liggande vattenmiljöer. För vissa ämnen, bland annat kvicksilver, finns osäkerheter kopplade till bakgrundshalter och beräkningsmodeller. Frågan har därför analyserats särskilt inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Sammantaget är kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte medför en sådan påverkan att miljökvalitetsnormerna för berörda vattenförekomster riskerar att överskridas eller att möjligheterna att uppnå god status försämras. Hälsa och säkerhet Buller Genomförandet av detaljplanen innebär att trafikmängderna inom och i anslutning till området ökar. De verksamheter som kan etableras inom planområdet kan även ge upphov till verksamhetsbuller. Planområdet är lokaliserat i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde och har utformats med hänsyn till närliggande bostadsbebyggelse. Avstånd, naturmark och områdets struktur bidrar till att begränsa risken för störningar. Verksamheter som etableras inom området ska uppfylla de krav som följer av miljöbalken och annan tillämplig lagstiftning. Eventuella bullerfrågor prövas vid etablering av enskilda verksamheter och vid behov genom tillsyn enligt miljöbalken. Sammantaget bedöms detaljplanen inte medföra betydande negativa konsekvenser avseende buller. Eventuell bullerpåverkan bedöms kunna hanteras inom ramen för gällande riktvärden och krav enligt miljöbalken. Risk för olyckor Genomförandet av detaljplanen medför ökade trafikflöden till och från området, vilket innebär att antalet fordonsrörelser ökar jämfört med dagens situation. Planområdet är lokaliserat i anslutning till väg 11 och väg 19, vilka är transportleder för farligt gods. Avståndet mellan planerad bebyggelse och 385 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 vägarna bedöms dock vara tillräckligt för den markanvändning som planen medger. För att förbättra trafiksäkerheten vid infarten till verksamhetsområdet planeras åtgärder i korsningen mellan Tylegatan och väg 11, inklusive utbyggnad av ett vänstersvängfält. Sammantaget bedöms detaljplanen inte medföra några betydande risker för olyckor. Risk för översvämning Genomförandet av detaljplanen innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket i grunden ökar behovet av att hantera dagvatten inom området. Planerade dagvattenanläggningar, höjdsättning av gator och kvartersmark samt krav på fördröjning inom kvartersmark syftar till att begränsa risken för översvämning både inom planområdet och nedströms liggande områden. Utifrån genomförda utredningar bedöms översvämningsriskerna kunna hanteras genom de åtgärder som möjliggörs i detaljplanen. Risk för erosion, ras och skred Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark med svagt kuperad terräng. Genomförda geotekniska utredningar har inte identifierat några förhållanden som tyder på betydande risk för ras eller skred inom planområdet. Planerad höjdsättning och dagvattenhantering syftar till att begränsa risken för erosion i samband med kraftiga regn. Sammantaget bedöms detaljplanen inte medföra några betydande risker avseende erosion, ras eller skred. Sociala konsekvenser Arbetsplatser och näringsliv Detaljplanen skapar förutsättningar för etablering och utveckling av industri-, verksamhets- och handelsverksamheter inom Tomelilla kommun. Genomförandet bedöms bidra till nya arbetstillfällen och stärka kommunens möjligheter att möta näringslivets behov av verksamhetsmark. Utbyggnaden sker i anslutning till befintligt verksamhetsområde, vilket bidrar till en sammanhållen utveckling av kommunens näringslivsstruktur. Sammantaget bedöms konsekvenserna för sysselsättning och näringsliv vara positiva. 386 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Barn Planområdet utgörs idag huvudsakligen av jordbruksmark och används inte som lek- eller vistelsemiljö för barn. Detaljplanen bedöms därför inte medföra några direkta negativa konsekvenser för barns tillgång till rekreations- eller friytor. Genom planerad utbyggnad av gång- och cykelvägar samt förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik kan tillgängligheten och trafiksäkerheten i området förbättras. Sammantaget bedöms detaljplanen inte medföra några betydande negativa konsekvenser för barn. Jämlikhet och tillgänglighet Planförslaget skapar förutsättningar för nya arbetsplatser och verksamheter som kan bidra till ökad sysselsättning för olika grupper i samhället. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar samt tillgången till kollektivtrafik förbättrar möjligheterna att nå området utan bil. Sammantaget bedöms detaljplanen ha positiva konsekvenser för tillgänglighet och jämlika möjligheter att nå arbetsplatser och service. Kulturmiljö Fornlämningar Arkeologisk utredning och förundersökning har genomförts inom delar av planområdet. De registrerade boplatser som identifierats har undersökts inom ramen för den arkeologiska processen och bedöms inte utgöra hinder för detaljplanens genomförande inom de delar som redan har utretts. För att beakta kulturhistoriska värden har planförslaget anpassats så att området kring den möjliga gravhögen Tylehögen planläggs som naturmark. Därigenom bevaras lämningen och dess betydelse i landskapet. Planområdet har under planarbetets gång utökats. För de tillkommande delarna återstår arkeologiska utredningar. Resultaten av dessa kan påverka den slutliga utformningen av delar av planområdet och behöver beaktas i det fortsatta planarbetet. Planförslaget har utformats så att genomförandet av den norra delen av verksamhetsområdet inte är beroende av exploatering inom den södra delen. Eventuella ytterligare arkeologiska åtgärder inom den tillkommande delen bedöms därför inte påverka möjligheten att genomföra huvuddelen av detaljplanen. Sammantaget bedöms detaljplanen kunna genomföras utan betydande negativa konsekvenser för kända fornlämningar, under förutsättning att den fortsatta arkeologiska processen fullföljs. 387 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Hushållningsbestämmelser Jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken Planförslaget innebär att cirka 22 hektar brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för industri-, verksamhets- och handelsändamål. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen bedömer att detaljplanen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse genom att möjliggöra långsiktig utveckling av verksamheter, handel och industri i Tomelilla kommun. Planen skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen, näringslivsutveckling och kommunens fortsatta tillväxt. Planområdet ligger i direkt anslutning till det befintliga Västra industriområdet och utgör en naturlig utbyggnad av redan planlagd och etablerad verksamhetsmark. Lokaliseringen innebär att befintlig infrastruktur, tekniska försörjningssystem och trafikanslutningar kan nyttjas, vilket bidrar till en effektiv hushållning med mark och resurser. Kommunen arbetar med flera områden för framtida verksamhetsutveckling. I förslaget till Översiktsplan 2040 pekas både Västra industriområdet och Hannelund ut som utvecklingsområden för verksamheter och handel. Områdena har dock olika funktioner i kommunens långsiktiga markanvändningsstrategi. Västra industriområdet utgör kommunens huvudsakliga område för industri- och verksamhetsändamål och utvecklas som en sammanhållen utbyggnad av ett redan etablerat verksamhetsområde. Hannelund har samtidigt en annan lokalisering och funktion kopplad till handel, verksamheter och tätortsutveckling. Kommunen bedömer därför att de båda områdena kompletterar varandra och att utvecklingen av Hannelund inte ersätter behovet av en fortsatt utbyggnad av Västra industriområdet. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att behovet av den markanvändning som detaljplanen möjliggör inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom annan lokalisering. Sammantaget bedömer kommunen att förutsättningarna enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är uppfyllda och att den brukningsvärda jordbruksmark som tas i anspråk behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Riksintressen Planområdet berörs inte av något riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. 388 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Väg 11 och väg 19 utgör viktiga regionala transportleder och är av betydelse för kommunikationer. Planområdet är lokaliserat i anslutning till befintlig infrastruktur och verksamhetsmark, vilket innebär att planförslaget kan genomföras utan att påtagligt påverka dessa funktioner. Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med de riksintressen som berörs av planförslaget. Övriga hushållningsbestämmelser Utöver frågan om brukningsvärd jordbruksmark har kommunen inte identifierat några särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken som bedöms utgöra hinder för detaljplanens genomförande. Planförslaget bedöms vara förenligt med en från allmän synpunkt lämplig hushållning av mark- och vattenresurser. 389 Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (tidigare Västra industriområdet syd), Dnr: Ks 2015/307 Granskningshandling 2 Planbeskrivning, 2026-06-10 Medverkande Planarbetet har genomförts av flera planarkitekter under olika skeden av processen. Terese Bruhn ansvarade för framtagandet av samråds- och granskningshandlingar. Marcus Carlevåg har varit involverad i arbetet med detaljplanen. Slutlig revidering och färdigställande av planhandlingarna har genomförts av Filip Evander. Under planarbetet har flera tjänstepersoner inom Tomelilla kommun bidragit med sakkunskap och underlag inom sina respektive ansvarsområden, bland annat: • Theodora Nordsund, mark- och exploateringsingenjör • Per Bergqvist, ekonom • Linus Andersson, Österlen VA • Johan Lund, Österlen VA • Emmie Holst, kommunekolog • Håkan Berggren, planeringsingenjör • Rasmus Simonsen, projektledare anläggning • Tjänstepersoner inom bygglovsverksamheten • Tjänstepersoner från Ystad-Österlenregionens miljöförbund Planeringsunderlag och utredningar har tagits fram av Sweco Sverige AB, Sydsvensk Arkeologi AB och Sigma Civil AB. 2026-06-10 Filip Evander Henrik Lundblad Planarkitekt Näringslivs- och exploateringschef 390 Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) 2026-06-10 ILLUSTRATIONSPLAN GRANSKNING 2 19:51 S:15 11-TOMs-1e7rv90/81.1 19:8 9:8 37:5 19:519252 1909 70:2 44:6 4601 3705 44 4 : 4 4 04 191:93399 1908 11-TOM-1220/75.1 11-TOM-1220/75.2 7002 2.624vr1e-s0721 1944 701:1 37 3 03 7:3 19:44 vr 1 e . s 6241-0721 7001 46:1 192:2 191:2 191:9 37: 3 4 704 1955 2 191:55 2230 337072:2 19:4 Tylegatan S:112 14 193:38 12 10 Orkestergatan 22:31 2231 223222:32 19:6 1 16 7 5 191:38 19:45 192:9 6 37:1 Maskingatan 192:5 1:213 S:16 1918A 1:5 19:53 1918 19:18 3 5 191:5 19:54 8 1954 37:6 1906 11 67 68 19:6 191:3 1903 69 70 68 70 1 12:4 1205 121:51205A 19:25 121:1 192:3 391 Kungörelse 2026-07-03 Kungörelse Granskning Dp174, Detaljplan för Del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) Tomelilla kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för del av Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4 och Tryde 19:5 (Dp174 – Västra industriområdet Syd). Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2026 (§ 139) att godkänna planförslaget och ställa ut det för en andra granskning enligt plan- och bygglagen (2010:900). Planområdet är beläget väster om Tomelilla tätort, i anslutning till det befintliga Västra industriområdet samt väg 11 och väg 19. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utvidgning av Västra industriområdet för industri, verksamheter, handel, teknisk infrastruktur, dagvattenhantering och grönstruktur. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) eftersom planförslaget inte är helt förenligt med kommunens översiktsplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och har därför upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Granskningstiden är från 4 juli till och med 4 september 2026. Du som vill lämna synpunkter ska göra det under granskningstiden. Den som inte har lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna ska vara skriftliga och ha inkommit till kommunen senast den 4 september 2026. På yttrandet ska det finnas datum, namn, postadress, fastighetsbeteckning (om aktuellt) och ärendets diarienummer (KS 2015/307). Skicka synpunkterna via e-post eller brev till: kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun Tillväxt- och utvecklingsavdelningen Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla Under granskningstiden finns planförslaget tillgängligt digitalt på kommunens webbplats www.tomelilla.se/Dp174.html Planförslaget finns under granskningstiden även tillgängligt i receptionen på kommunhuset samt på biblioteket i Tomelilla. Vid frågor vänligen kontakta Näringslivs- och exploateringsavdelningen. Tomelilla kommun Tillväxt- och utvecklingsavdelningen Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla 0410 – 180 00 kommun@tomelilla.se 392 Kungörelse 2026-06-30 Filip Evander, planarkitekt 0417-181 97 filip.evander@tomelilla.se Henrik Lundblad, näringslivs- och exploateringschef 0417-182 08 henrik.lundblad@tomelilla.se 2 393 Dp174 Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) Dnr: Ks 2015/307 Tomelilla, 2026-07-03 Sändlista Granskning 2 Utskick för Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd). Handlingar Mottagare PK PB FF GR Länsstyrelsen e-tjänst X X X X Förklaring till förkortningar: Lantmäteriet PK: Plankarta registrator@lm.se X X X X PB: Planbeskrivning FF: Fastighetsförteckning GR: Granskningsunderrättelse Trafikverket trafikverket@trafikverket.se X X X Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se X X X Region Skåne region@skane.se X X X Samhällsbyggnadsnämnden Sara.EkSvensson@tomelilla.se X X X Ulrika.Ahrlin@tomelilla.se Bygglovsavdelningen bygg@tomelilla.se X X X Ystad-Österlenregionens miljöförbund exp@ystadosterlenmiljo.se X X X Österlen VA kontakt@osterlenva.se X X X Österlens Kommunala Renhållnings AB kundservice@okrab.se X X X Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund raddningstjansten.sorf@sorf.se X X X Polismyndigheten Syd registrator.syd@polisen.se X X X Tomelilla kommun Tillväxt- och utvecklingsavdelningen Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla 0410 – 180 00 kommun@tomelilla.se 394 Dp174 Detaljplan för del av Ramsåsa 12:1 m.fl, Ramsåsa 37:1, Tryde 19:4, Tryde 19:5 (Västra industriområdet syd) Dnr: Ks 2015/307 Tomelilla, 2026-07-03 E.ON Elnät Sverige AB pbl@eon.se X X X TeliaSonera Skanova Access AB skanova-remisser-malmo@teliasonera.com X X X Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån andrea.nowag@ystad.se X X X jenny.soderstedt@ystad.se Naturskyddsföreningen i Tomelilla editlevsen@hotmail.com X X X andreagawon@gmail.com. Samtliga i fastighetsförteckning, daterad 2026- X 06-30 2 395 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/88 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 21 augusti 2026 Telefon: 0417-184 87 Mobil: 070-995 84 87 Samrådsyttrande gällande översiktsplan Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lämna yttrande enligt bilaga ”Tomelilla kommun Översiktsplan 2040 - Samrådshandling - yttrande samhällsbyggnadsnämnden” med handlingsid: Sbn 2026.1542. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsverksamhetens förslag till Samhällsbyggnadsnämndens yttrande: Samhällsbyggnadsnämnden anser att förslaget till Översiktsplan Tomelilla kommun 2040 till stora delar fungerar väl och föreslår ändringar enligt bilaga ” Tomelilla kommun Översiktsplan 2040 - Samrådshandling - yttrande samhällsbyggnadsnämnden” med handlingsid: Sbn 2026.1542. Samhällsbyggnadsverksamheten vill särskilt uppmärksamma nämnden på avsnitt 1.4 i Översiktsplan Tomelilla kommun 2040 då avsnittet beskriver den samlade politiska viljan för framtiden. samt avsnitt 3.4, den långsiktiga visionen för kommunen till 2040 som tar sin utgångspunkt i de övergripande utvecklingsinriktningarna. Samhällbyggnadsverksamheten vill även trycka på skrivningarna i 1.2.2 som handlar om den kontinuerliga översiktsplaneringen, här behöver en betydligt tydligare struktur för arbetet finnas och även en tydlig finansiering så att Samhällsbyggnadsverksamhetens arbete med Översiktsplanen inte tas från Samhällsbyggnadsnämndens budget och på så sätt inskränker Samhällsbyggnadsnämndens möjligheter att nå sina mål eller utföra det arbete nämnden är ansvarig för. Detta måste hanteras då vi är en förvaltning men budgeten och ansvar är uppdelat på nämnder. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 396 Ekonomiska konsekvenser En genomarbetad Översiktsplan ger stöd för samhällsbyggnadsverksamheten, vilket bör ge bättre planeringsförutsättningar. Barnperspektivet Översiktsplanen är ett dokument som tar hänsyn till barn och ungas intressen. Medborgarperspektivet Då detta är ett yttrande från Samhällsbyggnadsnämnden så har inga medborgare deltagit i beredningen av ärendet. Miljöperspektivet Detta beskrivs i Översiktsplanen. Uppföljning Detta beskrivs i Översiktsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin, 2026-08-21. Tomelilla kommun Översiktsplan 2040 - Samrådshandling - yttrande samhällsbyggnadsnämnden, handlingsid: Sbn 2026.1542. Tomelilla kommun Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 2, handlingsid: Sbn 2026.1443 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: kommun@tomelilla.se 397 Beslutad av: Kommunstyrelsen Översiktsplan 2040 – samr ådshandling 2 Diarienummer: KS 2022/162 Datum: 2026-05-27 Beslutsparagraf: KS § 83/2026 Börjar gälla: xxxx-xx-xx Dokumentansvarig politisk instans: Kommunstyrelsen Dokumentansvarig tjänsteperson: Kommundirektör Följs upp: En samrådsredogörelse kommer att upprättas Översiktsplan Tomelilla kommun 2040 398 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommuns styrdokument Regeldokument Regeldokument är dokument som talar om hur kommunen ska arbeta. Regeldokument kan också vara lokala föreskrifter om olika bestämmelser som kan påverka kommuninvånare eller företag. REGLEMENTEN RIKTLINJER RUTINER Målinriktade dokument Målinriktade dokument visar vad kommunen vill uppnå, strävar efter eller har som mål. VISION PROGRAM OCH STRATEGIER PLANER HANDLINGSPLANER 399 2 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Politisk styrgrupp, kommunstyrelsens arbetsutskott (2022–2026): Tjänstepersoner: Per-Martin Svensson (M) Fanny Lindeblad, projektledare Per Gustavsson (SD) Henrik Lundblad, tillväxt- och utvecklingschef Tobias Högborg (C) Ulrika Ahrlin, samhällsbyggnadschef Sara Anheden (S) Katrin Högborn, kansli- och kommunikationschef Oskar Tengström, GIS-ingenjör Politiska referensgruppen för översiktsplanen (2023–2026), inklusive Håkan Berggren, planingenjör kommunstyrelsens arbetsutskott: Patrik Lundberg, kvalitetsutvecklare Helena Berlin, kommundirektör Filip Evander, planarkitekt Inger Åbonde (S) Marcus Carlevåg, planarkitekt Jenny Larsson Nyman (C) ersatt Bitte Müller-Hansen (C) Ellen Boije af Gennäs Erre, verksamhetsutvecklare Petra Blomgren (SD) Markus Hammarström (M) I vissa delar har andra resurspersoner och konsulter deltagit för särskild sakkunskap. Carl-Fredrik von Oelreich (KD) Geodata har hämtats från nedanstående myndigheter och sammanställts av Per Widlund (V) näringsliv- och exploateringsavdelningen i Tomelilla kommun. Claes Melin (MP) Kartor med upphovsrätt ©: Lantmäteriet Geodatasamverkan, Sveriges geologiska Conny Thoresson (L) undersökningar (SGU), Försvarsmakten, Skogsstyrelsen. Öppen data (CC0): Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna, Under vissa möten har ersättare deltagit. Trafikverket, Havs- och Vattenmyndigheten, SMHI, Vatteninformationssystem Sverige (VISS). 400 3 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Innehållsförteckning 3.1 Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga sammanhang för hela livet ................................................................................................................ 21 1 Inledning ................................................................................6 3.2 Utveckla robusta infrastrukturer och kommunikationer .................. 22 1.1 Läsanvisning .......................................................................... 6 3.3 Bevara och utveckla ett unikt landskap tillsammans med 1.2 Vad är en översiktsplan? ........................................................ 7 verksamheter i dessa miljöer .................................................................. 23 1.2.1 Planprocess och samråd ..................................................7 3.4 Långsiktig vision ............................................................................... 23 1.2.2 Kontinuerlig översiktsplanering och planeringsstrategi .8 4 Riksintressen och tematiska ställningstaganden ................................... 24 1.2.3 Avgränsning………………………………………………………………..8 4.1 Riksintressen i Tomelilla kommun .................................................... 24 1.3 Översiktsplanens struktur och användning ........................................ 8 4.1.1 Riksintresse för naturvård samt friluftsliv och rörligt 1.4 Tomelilla kommun 2040 ..................................................................... 9 friluftsliv…………………………………………………………………………..25 1.4.1 Kommunens långsiktiga målbild ....................................9 4.1.2 Riksintresse för Natura 2000 .......................................... 26 1.4.2 Strategiska prioriteringar .............................................. 10 4.1.3 Riksintresse för kommunikationer ............................... 26 1.4.3 Vad är nytt i denna översiktsplan? ................................ 10 4.1.4 Riksintresse för totalförsvaret ....................................... 26 1.5 Aktuell översiktsplan och planeringsbakgrund ................................. 10 4.1.5 Riksintresse för kulturmiljövård ................................... 27 2 Planeringsförutsättningar ...................................................................... 12 4.1.6 Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler ....... 28 2.1 Befolkning och samhällsutveckling ................................................... 13 4.2 Tematiska ställningstaganden ........................................................... 29 2.2 Bebyggelsestruktur och ortsstruktur i dag......................................... 15 4.2.1 Befolkning och bebyggelse ............................................ 30 2.3 Riksintressen och allmänna intressen – översikt .............................. 16 4.2.2 Service och samhällsfunktioner .................................... 32 2.4 Regionala och kommunala styrdokument ......................................... 16 4.2.3 Arbete, näringsliv och besöksnäring ............................. 35 3 Utvecklingsinriktningar ......................................................................... 19 4.2.4 Jordbruksmark och areella näringar ............................. 37 4.2.5 Natur, grönstruktur och friluftsliv ................................ 39 401 4 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.6 Vattendrag och våtmarker ............................................ 44 6.2 Brösarp .............................................................................................. 96 4.2.7 Kulturmiljö och gestaltning .......................................... 47 6.3 Skåne-Tranås ................................................................................... 100 4.2.8 Kommunikationer och mobilitet ................................... 50 6.4 Onslunda ......................................................................................... 104 4.2.9 Teknisk försörjning ....................................................... 59 6.5 Spjutstorp ........................................................................................ 107 4.2.10 Klimat, miljö- och riskfaktorer .................................... 63 6.6 Lunnarp ........................................................................................... 111 4.2.11 Miljökvalitetsnormer .................................................. 65 6.7 Smedstorp ........................................................................................ 116 4.2.12 Strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära 6.8 Övriga orter och landsbygd ............................................................. 121 lägen (LIS)………………………………………………………….……………..69 7 Handlingsplan och genomförande ....................................................... 122 4.2.13 Energi och energiproduktion ...................................... 70 7.1 Prioriterade åtgärder ....................................................................... 123 4.2.14 Beredskap och robust samhällsstruktur ...................... 78 7.2 Koppling till detaljplanering och investeringar ............................... 123 4.2.15 Regionala och mellankommunala frågor .................... 80 7.3 Uppföljning och aktualitetsprövning ............................................... 123 5 Mark- och vattenanvändning .................................................................. 84 8 Bilagor……………………….……………………………………………………………………..124 5.1 Bedömning av berörda riksintressen i översiktsplanen .................... 87 8.1 Kriterier för vindkraftsetableringar ................................................ 124 6 Kommunens orter och byar .................................................................... 88 8.2 Huvudsakliga planeringsunderlag .................................................. 125 6.1 Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad ........................... 90 8.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ................................................ 128 6.1.1 Ortens roll i kommunen ................................................ 90 6.1.2 Nuläge och förutsättningar ........................................... 90 6.1.3 Utmaningar och förutsättningar ................................... 91 6.1.4 Inriktning för utveckling ............................................... 92 6.1.5 Utvecklingsområden och fördjupningar ....................... 94 402 5 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1 Inledning Översiktsplan 2040 visar vägen för Tomelilla kommuns långsiktiga utveckling. Planen anger hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras för att skapa goda livsmiljöer, stärka kommunens orter och ta tillvara landskapets värden. 1.1 Läsanvisning Kommunen arbetar utifrån Boverkets översiktsplanemodell 2.1. Termerna "Tomelilla tätort" och "centralorten" används växelvis och refererar till samma geografiska område. Tätort definieras enligt Statistiska centralbyrån (SCB) som en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Enligt denna definition är Lunnarp, Smedstorp, Onslunda, Brösarp och Tomelilla tätorter. Småort definieras enligt SCB som en sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50–199 invånare. Formellt är både Spjutstorp och Skåne- Tranås småorter med en marginellt mindre befolkning än 200 invånare. I planeringssammanhang behandlas dock båda orterna tillsammans med kommunens tätorter, eftersom de har god tillgång till service och kollektivtrafik. Övriga orter betraktas som småorter. 403 6 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1.2 Vad är en översiktsplan? 1.2.1 Planprocess och samråd En översiktsplan är kommunens övergripande dokument för hur mark- och Kommunfullmäktige beslutade 2023 (KF § 7/2023) att ge förvaltningen i uppdrag att vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ta fram en ny översiktsplan. Arbetet inleddes våren 2023. Planprocessen följer plan- lång sikt. Planen omfattar hela kommunens geografiska område och ska ge och bygglagens krav och omfattar dialog, samråd, granskning och antagande. vägledning för samhällsplaneringen och för beslut om detaljplaner, bygglov och En tidig dialog genomfördes under perioden 1 maj – 29 september 2023. Syftet var andra åtgärder som rör fysisk planering. att främja delaktighet och samla in synpunkter och idéer kring kommunens utveckling. Dialogen genomfördes främst genom en digital karta på kommunens Översiktsplanen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Enligt lagen ska varje webbplats och resultatet har sammanställts i en dialogredogörelse. kommun ha en aktuell översiktsplan. Planen är inte juridiskt bindande, men den är vägledande för kommunens beslut och för statliga myndigheters prövningar enligt De inkomna synpunkterna rörde bland annat behov av förbättrade gång- och PBL och miljöbalken. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur riksintressen cykelvägar, utveckling av grönområden och rekreationsmiljöer samt efterfrågan på tillgodoses, hur miljökvalitetsnormer följs samt hur allmänna intressen enligt plan- fler och varierade bostäder. Inledningsvis så delades översiktsplanen upp i två och bygglagen beaktas. Planen ska också visa hur olika intressen har vägts mot separata dokument för att centralorten och omkringliggande markområden skulle varandra. behandlas i en separat fördjupning av översiktsplanen. Större delen av kommunen förutom Tomelilla centralort, Benestad och Tryde var del av den samrådshandling Översiktsplanen är en viktig del i dialogen mellan kommun och stat om mark- och som togs fram och ett första samråd genomfördes under perioden 29 oktober 2024 – vattenanvändning. Under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning 31 mars 2025. Under samrådet inkom synpunkter från kommuninvånare, till om planen är aktuell eller om den behöver revideras. Detta sker genom en myndigheter och andra berörda aktörer. planeringsstrategi. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige och finns att tillgå både digitalt och i pappersform. Efter samrådet beslutade kommunen att inte gå vidare direkt till granskning. I stället omarbetades planförslaget till en fullt kommuntäckande översiktsplan, där tidigare arbete med en fördjupning av centralorten integrerades. Ett nytt samråd genomförs därför under perioden 12 juni – 4 september 2026. Det inkom ett stort antal yttranden under det första samrådet. Kommunen kommer att besvara samtliga yttranden i en samrådsredogörelse efter det andra samrådet. I den nya samrådshandlingen har dock de yttranden som kommunen bedömt som mest angelägna att beakta prioriterats och legat till grund för de ändringar som genomförts. 404 7 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och kontrollera genomförande av översiktsplanen, med avstämningar och uppföljning som kan leda till konkreta åtgärder. Processen för att ta fram en ny översiktsplan består av följande tre dialogfaser respektive tre faser där planförslaget tas fram och justeras utifrån inkomna yttranden. 1.2.3 Avgränsning Översiktsplanen omfattar hela Tomelilla kommun och redovisar kommunens samlade syn på mark- och vattenanvändningen och har ett tidsperspektiv fram till år 2040. Tomelilla tätort, med närliggande områden som Tryde och Benestad, behandlas med en högre detaljeringsnivå. Detta speglar ortens roll som kommunens centralort och fokus för framtida utveckling. 1.3 Översiktsplanens struktur och användning Processbild över översiktsplanprocessen Översiktsplanen är uppbyggd för att vara lätt att följa, från kommunens långsiktiga mål till hur utvecklingen ska genomföras i praktiken. 1.2.2 Kontinuerlig översiktsplanering och Planen inleds med visionen för Tomelilla 2040, där den övergripande målbilden och planeringsstrategi de viktigaste prioriteringarna för kommunens utveckling beskrivs. Därefter redovisas planeringsförutsättningarna, som omfattar nuläget och de ramar Sedan antagandet av Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 har omvärlden, kommunen behöver förhålla sig till, såsom befolkningsutveckling, mark- och lagstiftningen och Tomelilla förändrats. Arbetet med uppföljning av vattenförhållanden, infrastruktur, klimatrelaterade risker och riksintressen. översiktsplanen sker fortlöpande, samt genom planeringstrategin som bidrar till en översiktsplanering som bedrivs kontinuerligt (Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 23 Utifrån dessa förutsättningar formuleras den övergripande utvecklingsinriktningen §). Detta innebär att både fördjupningar och tematiska tillägg till översiktsplanen och den rumsliga strategin. Här anges hur kommunen ska växa och utvecklas, hur kan bli aktuella framöver. orterna hänger samman samt var utveckling bör prioriteras. Under framtagandet av denna översiktsplan har det inom förvaltningen skapats De tematiska ställningstagandena tydliggör kommunens förhållningssätt i centrala grupper som arbetar med den översiktliga planeringen och de strategiska frågorna. frågor, exempelvis energiproduktion, beredskap, klimat, naturvärden och Grupperna planerar att regelbundet utvärdera framsteg, utföra omvärldsanalyser kulturmiljö. Dessa fungerar som vägledande principer för den fysiska planeringen. 8 405 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Planens inriktning konkretiseras i mark- och vattenanvändningen för hela ska bidra till att dessa mål omsätts i fysisk planering genom att skapa kommunen samt i de ortsvisa utvecklingsstrategierna. Här framgår vad den förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. övergripande strategin innebär för Tomelilla tätort och övriga orter. Avslutningsvis redovisas planens konsekvenser samt hur den ska genomföras och följas upp. Planen beaktar även behovet av beredskap och robusthet. Det innebär att mark- och vattenanvändningen ska utformas så att risker kopplade till exempelvis Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den ska fungera som vägledning klimatförändringar och andra samhällsstörningar minimeras, samtidigt som för beslut om detaljplaner, bygglov, investeringar och andra åtgärder som påverkar viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas. kommunens fysiska utveckling. Den är således ett gemensamt stöd för politiker, invånare och andra aktörer, samt att den pekar ut de inriktningar och målbilder Med en stärkt resiliens, det vill säga förmåga att hantera motgångar och som tjänstepersonerna ska arbeta mot. påfrestningar, står Tomelilla kommun redo för en föränderlig framtid. Denna förmåga innebär motståndskraft, återhämtningsförmåga och anpassningsförmåga. 1.4 Tomelilla kommun 2040 Åtgärder för att öka resiliensen ska prägla framtida detaljplanering och andra beslut som rör den fysiska planeringen. Sedan framtagandet av den tidigare översiktsplanen har omvärlden förändrats, 1.4.1 Kommunens långsiktiga målbild bland annat genom utveckling inom teknik, mobilitet och lagstiftning samt genom ökade klimatutmaningar och ett förändrat säkerhetsläge. Dessa förändringar År 2040 ska Tomelilla kommun vara en attraktiv och hållbar landsbygdskommun påverkar förutsättningarna för kommunens långsiktiga utveckling. med en stark centralort och levande byar. Kommunen ska erbjuda god livskvalitet genom närhet till natur, service och mötesplatser samt goda förutsättningar för Tomelilla kommuns vision är: arbete och företagande. Utvecklingen ska ske med respekt för landskapets värden, I Tomelilla på Österlen odlar vi matkultur och kreativitet. Vår gemensamma innovationskraft jordbruksmarken och kulturmiljöerna. Samtidigt ska kommunen växa på ett sätt ger näring och hållbar tillväxt. som stärker orternas identitet och sammanhang. Tomelilla tätort ska utvecklas som kommunens självklara centrum för bostäder, handel, service och kollektivtrafik samtidigt som kommunens andra orter ska ges förutsättningar att utvecklas utifrån Visionen uttrycker en inriktning mot en hållbar samhällsutveckling där ekologiska, sina unika kvaliteter och lokala förutsättningar. Klimatanpassning, sociala och ekonomiska värden samspelar. Översiktsplanen tar sin utgångspunkt i resurshushållning och social hållbarhet ska genomsyra all planering och denna helhetssyn. utveckling. Hållbarhetsarbetet utgår från två centrala styrdokument: Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 och Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045. Programmen anger mål och inriktning för kommunens arbete med social hållbarhet, livskvalitet och klimatomställning, i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet. Översiktsplanen 406 9 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1.4.2 Strategiska prioriteringar Strategiska prioriteringar För att nå den långsiktiga målbilden prioriteras följande inriktningar (se bild till höger) Samlad och effektiv bebyggelseutveckling 1.4.3 Vad är nytt i denna översiktsplan? Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga strukturer, särskilt i Tomelilla tätort och i utpekade utvecklingsorter. Förtätning och omvandling prioriteras före utbredning på oexploaterad mark. Denna översiktsplan skiljer sig från tidigare samrådshandling genom att vara helt kommuntäckande och integrera tidigare arbete med fördjupningar av Stärkt centrum och stationsnära utveckling översiktsplanen. Planen omfattar hela kommunens geografiska område och ersätter Tomelilla tätort ska utvecklas med ett levande centrum och stärkt koppling till behovet av separata fördjupningar. Samtidigt ges Tomelilla tätort en högre stationen och kollektivtrafiken. detaljeringsgrad, vilket speglar ortens roll som kommunens centralort och fokus för utveckling. Värna jordbruksmark och landskapets värden Brukningsvärd jordbruksmark och värdefulla naturmiljöer ska skyddas så långt Mark- och vattenanvändningen redovisas samlat för hela kommunen, vilket ger en det är möjligt. Exploatering på jordbruksmark ska endast ske när det finns särskilda skäl och alternativa lokaliseringar har prövats. mer enhetlig och överskådlig bild av kommunens utvecklingsinriktning. Samtidigt som tidigare arbete med fördjupningar av översiktsplanen har integrerats i denna Hållbar mobilitet och minskade barriärer plan, vilket bidrar till en mer sammanhållen och strategisk helhet. Möjligheten att röra sig genom gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i tätorter. Barriärer i form av större vägar och järnväg ska hanteras så att orternas sammanhang stärks. 1.5 Aktuell översiktsplan och planeringsbakgrund God tillgång till service och samhällsfunktioner Planeringen ska möjliggöra långsiktig försörjning av förskolor, grundskolor, Tomelilla kommuns gällande översiktsplan ”Översiktsplan 2025 med utblick mot äldreboenden, LSS-bostäder och annan samhällsservice. 2040” antogs år 2018 och vann laga kraft 2019. Klimatanpassad och robust utveckling År 2022 genomfördes en aktualitetsprövning av översiktsplanen i enlighet med Planeringen ska beakta risker kopplade till exempelvis skyfall, värme, buller och transporter av farligt gods. Nya områden ska utformas så att risker minimeras. plan- och bygglagen. I samband med denna bedömdes att planen i vissa delar inte längre var tillräckligt aktuell, bland annat med hänsyn till förändrade omvärldsförutsättningar, nya lagkrav och kommunens utvecklingsbehov. Kommunfullmäktige beslutade därför 2023 att ge förvaltningen i uppdrag att ta 407 10 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 fram en ny översiktsplan. Under perioden har även arbete med fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) bedrivits, bland annat för Tomelilla tätort och dess omgivningar. I denna översiktsplan har tidigare fördjupningar integrerats för att skapa en samlad och kommuntäckande plan. Den nya översiktsplanen syftar till att ge en aktuell och samlad bild av kommunens långsiktiga utveckling samt att möta dagens och framtidens behov av en hållbar mark- och vattenanvändning. 408 11 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 2 Planeringsförutsättningar Tomelilla kommun verkar i ett sammanhang där utvecklingen påverkas av styrning och strategier på internationell, nationell och regional nivå. Dessa utgör viktiga planeringsförutsättningar för översiktsplanen. På europeisk nivå lyfter EU:s landsbygdsvision fram behovet av att stärka landsbygdernas utveckling genom förbättrad tillgänglighet, ökad digital uppkoppling, hållbart nyttjande av naturresurser och ett jordbruk som bidrar till klimat- och miljömål. Visionen är en del av EU:s bredare gröna omställning, med målet att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi. På nationell nivå återfinns motsvarande inriktning i den svenska landsbygdspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling (2021–2030). Här betonas vikten av livskraftiga landsbygder med goda förutsättningar för boende, arbete och företagande. Särskilt lyfts frågor som kompetensförsörjning, innovation samt tillgänglighet genom digital infrastruktur och transportsystem. Regionalt utgör Regionplan för Skåne 2022–2040 och utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 viktiga utgångspunkter. En central princip i dessa är det flerkärniga Skåne, där flera orter och städer samverkar som noder i ett gemensamt system för tillväxt, arbetsmarknad och service. En väl fungerande kollektivtrafik och goda kommunikationer är avgörande för att knyta samman dessa noder och möjliggöra pendling, tillgång till service och ett rikt kulturliv i hela regionen. Tomelilla har ett strategiskt läge i denna struktur, med närhet till regionala tillväxtmotorer som Malmö, Lund och Kristianstad, samt goda kopplingar till övriga Skåne, Köpenhamnsregionen och Europa via väg, järnväg, flyg och hamnar i Ystad och Trelleborg. Kommunens förutsättningar inom jordbruk och 409 12 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 livsmedelsproduktion utgör dessutom en viktig del av den regionala och nationella Lunnarp. Bostadsutbudet består av lägenheter i flerbostadshus, marklägenheter, livsmedelsförsörjningen. radhus, parhus och fristående villor. Regionplanen lyfter även vikten av att utveckla bebyggelsen med utgångspunkt i Demografi befintlig ortstruktur, där tätorterna stärks genom en sammanhållen och effektiv Efter flera år av befolkningsökning minskade befolkningen i Tomelilla kommun markanvändning. Detta är en inriktning som ligger till grund för kommunens under 2023. Minskningen fortsatte under 2024, men i lägre takt. Under 2025 ökade planering. Samtidigt är en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten befolkningen åter med 30 personer. Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick invånarantalet avgörande för att värna Skånes naturresurser och möjliggöra fortsatt utveckling. till 13 669 personer (SCB). För den delregionala samverkan är Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) en viktig plattform för att stärka utvecklingen i sydöstra Skåne genom gemensamma Utvecklingen präglas av ett betydande födelseunderskott och en åldrande prioriteringar och samordning mellan kommunerna. befolkning, men vägs upp av ett flyttningsnetto som vanligen är positivt såväl mot övriga Sverige som mot utlandet. Noterbart är att flyttningsnettot från det egna 2.1 Befolkning och samhällsutveckling länet också var positivt under 2025, vilket innebär ett trendbrott jämfört med de senaste åren då nettot varit negativt. I Skåne råder bostadsbrist, och Regionplanen Skåne 2022–2040 betonar vikten av Den negativa befolkningsutvecklingen under 2023 och 2024 avvek från prognosen, mellankommunalt samarbete för att möta bostadsbehoven. Detta innebär att skapa som indikerade en måttlig ökning. Utfallet för 2025 ligger närmare prognosen, men bostäder i olika storlekar, lägen och prisklasser genom samverkan och gemensam utvecklingen är fortsatt osäkerhet och föränderlig. förståelse för bostadsmarknaden. Genom att integrera hållbarhet i planeringen och säkerställa god anslutning till kollektivtrafik kan regionen utvecklas på ett hållbart Enligt befolkningsprognos för 2025–2040 (SCB, 2025) beräknas Tomelilla kommuns sätt. befolkning öka till 13 722 invånare år 2030, samt till 13 874 invånare år 2040. Det innebär en beräknad befolkningstillväxt på 28 invånare till 2030 och 124 invånare Kommunen har ett omfattande ansvar för bostadsförsörjningen. Detta omfattar till 2040. Befolkningsprognosen visar på en jämn ökning framför allt i kommunens planering och åtgärder för att möjliggöra bostadsbyggande samt främja större tätorter; Tomelilla och Brösarp. Befolkningen i Tryde, Smedstorp, Lunnarp, utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom ska kommunen säkra Spjutstorp och Onslunda beräknas dock minska eller endast förändras marginellt. tillgång till bostäder för att tillgodose särskilda behov. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Detta kan uppnås Kommunens tätorter är Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Onslunda och Lunnarp. genom olika insatser som både möjliggör nybyggnation och förbättrar befintliga Spjutstorp och Skåne-Tranås är småorter men innefattas i begreppet tätorter i bostäder. översiktsplanen. Kommunen tillhandahåller även själva bostäder genom det egna bostadsbolaget Österlenhem AB, som erbjuder hyresrätter i Tomelilla, Brösarp, Smedstorp och 410 13 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ort Befolkning Tomelilla (inkl. Tryde och Ullstorp) 6 937 Handlingsplan för bostadsförsörjning Brösarp 773 Arbetet med att ta fram lagstadgad Handlingsplan för Bostadsförsörjning i Tomelilla Smedstorp 329 kommun pågår. Handlingsplan förväntas antas under 2026. Den Onslunda 342 bostadsförsörjningsstrategi från 2018 som gäller fram tills dess att handlingsplan antas, har tre övergripande riktlinjer: Lunnarp 283 Skåne-Tranås 201 Bostadsbyggandet i kommunen ska öka Spjutstorp 179 Kommunen ska vara ett attraktivt val på bostadsmarknaden. Landsbygd södra 3 151 Bostadsmarknaden ska erbjuda ett varierat bostadsutbud som passar alla Landsbygd norra 1 446 målgrupper. Total befolkning 13 639 Bostadsbestånd Antal invånare per 31 december 2025 Tomelilla kommun är en landsbygdskommun med en varierad bebyggelsestruktur som omfattar småhus, flerbostadshus, jordbruksfastigheter och avstyckade gårdar. Småhus dominerar bostadsbeståndet, följt av flerbostadshus och andra Befolkningsmål och behov boendeformer. Denna struktur återfinns i såväl tätorter som småorter och på För att tillgodose det efterfrågade behovet av bostäder inom kommunen behöver landsbygden. olika faktorer analyseras och utredas. Nedan följer statistik och resonemang kring bostadsutvecklingen i Tomelilla kommun. Det totala bostadsbeståndet uppgick år 2023 till cirka 6 560 bostäder. Äganderätter dominerar med 62 procent, följt av hyresrätter (29 procent) och bostadsrätter (9 Befolkningsprognos, planeringsmål och planeringsberedskap procent). Nyproduktionen har under en längre tid i huvudsak bestått av småhus, Befolkningsprognosen är 13 874 invånare (SCB 2025) med det politiska ofta i anslutning till tätorternas utkanter, särskilt i Tomelilla, Brösarp och befolkningsmålet på 15 000 invånare. Tomelilla kommun har en god Smedstorp. Samtidigt har viss komplettering med flerbostadshus skett i planeringsberedskap, vilken både täcker behovet för befolkningsprognosen för centralorten under senare år. Efter en nedgång i byggandet i början av 2000-talet 2040 och den politiska ambitionen för ett högre befolkningsmål. Analysen för har byggtakten successivt ökat. Under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt kommunens planeringsberedskap är baserad på gällande detaljplaner för bostäder 23 bostäder färdigställts per år, med en relativt jämn fördelning mellan och nya planuppdrag för bostäder Kommunen står likt övriga landet inför en äganderätter och hyresrätter. åldrande befolkning. Detta ökar behovet av särskilda boenden, seniorboenden och tillgänglighetsanpassade bostäder. 411 14 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Sammantaget visar detta på ett bostadsbestånd som i hög grad präglas av småhus 2.2 Bebyggelsestruktur och ortsstruktur i dag och som i delar är relativt ensidigt. I kombination med en åldrande befolkning och en förväntad befolkningsutveckling i tätorter och småorter innebär detta ett behov Tomelilla kommun har sina rötter i små lantbrukarbyar. Järnvägens ankomst under av ett mer varierat bostadsutbud. För den fortsatta planeringen innebär det att olika sent 1800-tal transformerade Tomelilla till ett stationssamhälle och påverkade hela boendeformer, upplåtelseformer och bostadsstorlekar behöver utvecklas, både för områdets bebyggelseutveckling. Tomelilla blev en egen köping 1921 och att möta förändrade behov över livscykeln och för att skapa förutsättningar för kommunreformerna 1952 och 1971 resulterade i dagens Tomelilla kommun. Både i inflyttning och kvarboende i hela kommunen. centralorten och på landsbygden var de största verksamheterna knutna till jordbruket och bestod av slakteri, mejeri, vatten- och väderkvarnar samt jästfabrik. Särskilda boenden I Tomelilla kommun finns en grundläggande struktur för vård och omsorg med I dag är Tomelilla kommun en landsbygdskommun med spridd bebyggelse och tyngdpunkt i centralorten. Här finns vårdcentral, ungdomsmottagning samt en många avstyckade gårdar. Av kommunens cirka 13 600 invånare (2024) bor ungefär familjecentral med barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och hälften i centralorten och övriga fördelar sig på kommunens sju tätorter, flera föräldrastöd. Vårdcentral med tillhörande barnavårdscentral finns även i Brösarp. småorter, och den stora landsbygden. De flesta småorterna och tätorterna har Kommunen har i dag fyra särskilda boenden för äldre, lokaliserade i centralorten, verksamheter av olika slag, med merparten mindre företag. Verksamheterna är Brösarp och Skåne-Tranås. Utöver detta finns gruppbostäder i centralorten och blandade med bostäder och ibland placerade i samma byggnader. Den blandade Skåne-Tranås för personer med omfattande behov av stöd och tillsyn, samt ett bebyggelsen bidrar till liv och rörelse. Därför är det viktigt att värna om dessa serviceboende i centralorten som utgör en mellanform mellan ordinärt boende och verksamheter och skapa möjligheter för dem att utvecklas för att få levande gruppbostad. De särskilda boendena fyller inte enbart en omsorgsfunktion utan småorter och tätorter utgör även viktiga sociala mötesplatser, med återkommande aktiviteter och daglig verksamhet, ofta i samverkan med lokala aktörer. Centralorten och tätorterna ligger längs landsväg, riksväg och järnvägsstråk, vilket ger en koncentration av bebyggelse och befolkning. Tätorterna möter ett levande Befolkningsutvecklingen, med en ökande andel äldre, innebär att behovet av olika odlings- och kulturlandskap. Största delen av kommunens yta är betes- och former av anpassade boenden förväntas öka över tid. Det gäller såväl vård- och åkermark samt skog. Här finns områden med höga naturvärden som är en viktig omsorgsboenden som mer flexibla och tillgängliga boendeformer som möjliggör ett resurs för hela regionen och bidrar med sysselsättning och matproduktion. självständigt liv med stöd. Tomelilla är en del av Österlen med stark koppling till svensk kulturhistoria, För den fortsatta planeringen innebär detta att mark- och planeringsberedskap exempelvis Brösarps backar. Dessa backar, en gång planerade för diverse behöver finnas för att möjliggöra etablering och utveckling av särskilda fritidsanläggningar, inspirerade Hasse och Tages film Äppelkriget och blev kuliss i boendeformer i lämpliga lägen, med god tillgänglighet till service, kollektivtrafik Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Källagårdens äppelodlingar blev och sociala sammanhang. Körsbärsdalen i Nangijala. 412 15 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Att kunna bo på landsbygden och samtidigt ha närhet till service i tätorter, samt till vattenanvändning ska berörda intressen identifieras, beskrivas och vägas mot större städer är en viktig del av Tomelillas attraktivitet. Många söker sig till kommunens utvecklingsbehov. Avvägningar ska göras utifrån platsens Tomelilla kommun för möjligheten att leva ett gott och naturnära liv med ett fritt förutsättningar, det aktuella intressets betydelse och den påverkan som en och lantligt boende, med närheten till hela Skåne och Malmö- föreslagen åtgärd långsiktigt kan medföra. Köpenhamnsregionen. Översiktsplanen är vägledande och ska ge stöd för efterföljande planering, bygglovsprövning och andra beslut som rör mark- och vattenanvändning. Den 2.3 Riksintressen och allmänna intressen slutliga prövningen av hur olika intressen ska hanteras sker i många fall i senare – översikt skeden, exempelvis vid detaljplanering, tillståndsprövning eller bygglov. Genom översiktsplanen tydliggör kommunen sin samlade syn på hur utveckling kan ske med hänsyn till nationella, regionala och lokala värden. Riksintressen och allmänna intressen utgör viktiga förutsättningar för den långsiktiga planeringen av mark- och vattenanvändningen i Tomelilla kommun. De Djupare beskrivning av riksintressena inom Tomelilla kommun och tematiska visar vilka värden, funktioner och samhällsintressen som behöver beaktas vid ställningstanden kopplat till riksintressen finns att läsa om i kap 4.1. utveckling av bebyggelse, infrastruktur, verksamheter och andra förändringar i den fysiska miljön. 2.4 Regionala och kommunala styrdokument Riksintressen är områden eller funktioner som bedöms ha betydelse för landet som helhet. De kan till exempel avse kommunikationer, naturvård, kulturmiljövård, Översiktsplanen tar sin utgångspunkt i och samordnas med ett antal kommunala friluftsliv, totalförsvar eller energiförsörjning. Riksintressena innebär inte alltid att och regionala styrdokument. Dessa anger viktiga politiska mål, utveckling förhindras, men de ställer krav på att förändringar prövas med hänsyn planeringsförutsättningar och i vissa delar även juridiska ramar som påverkar hur till de värden eller funktioner som ligger till grund för utpekandet. mark- och vattenanvändningen kan utvecklas. Följande är de prioriterade styrdokument för översiktsplanen. Allmänna intressen omfattar bredare planeringsfrågor som kommunen ska ta hänsyn till enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Det kan exempelvis handla Regionplan för Skåne 2022–2040 ger en övergripande regional inriktning för om hushållning med mark och vatten, jordbruksmark, natur- och kulturmiljöer, bebyggelseutveckling, infrastruktur och hållbar tillväxt. Den tydliggör kommunens friluftsliv, klimatanpassning, vattenförsörjning, hälsa och säkerhet samt en roll i ett större sammanhang och påverkar översiktsplanen särskilt vad gäller frågor långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Flera av dessa intressen överlappar om pendling, kollektivtrafik och kopplingar till regionala stråk. Handlingsplan för varandra och behöver därför vägas samman i planeringen. bostadsförsörjning utgör ett centralt underlag för bebyggelseutvecklingen genom att tydliggöra behovet av bostäder, olika upplåtelseformer och inriktningen för Tomelilla kommun ska i den fortsatta planeringen verka för att riksintressen och kommunens bostadsförsörjning. Den ger vägledning för var planberedskap behöver andra allmänna intressen hanteras tidigt och samlat. Vid förändrad mark- och säkerställas och hur bostadsutvecklingen bör prioriteras. 413 16 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Natur- och parkprogrammet har tidigare utgjort ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan och dess innehåll har arbetats in i denna översiktsplan. Programmet bidrar med kunskap om kommunens grönstruktur, rekreationsvärden och biologiska kvaliteter, och utgör därmed en viktig grund för hur blå-gröna strukturer ska bevaras, utvecklas och integreras i den fysiska planeringen. Även kulturmiljöprogrammet utgör ett underlag för att synliggöra och ta hänsyn till kulturhistoriska värden i planeringen. Vattentjänstplanen, tillsammans med VA-planering och övriga underlag för teknisk försörjning, anger förutsättningarna för vatten- och avloppshantering. Dessa dokument sätter ramar för var ny bebyggelse är lämplig och möjlig, samt i vilken takt utveckling kan ske utifrån kapacitet och behov av investeringar. Livskvalitetsprogrammet och Klimatprogrammet, anger de kommunala målen för folkhälsa, Agenda 2030 och Parisavtalet. Dessa mål ger riktning för översiktsplanens prioriteringar och bidrar till att säkerställa att utvecklingen sker med fokus på livskvalitet, minskad klimatpåverkan och långsiktighållbarhet. Samlat innebär dessa styrdokument att översiktsplanen behöver väga samman behov av bostadsutveckling, teknisk försörjning, natur- och kulturvärden samt regionala samband. De utgör tillsammans viktiga förutsättningar för vilka avvägningar som är möjliga och lämpliga i planeringen. De samlade förutsättningarna innebär att kommunens utveckling bör ske genom en koncentrerad och sammanhållen bebyggelsestruktur, där utbyggnad i första hand sker i lägen med god tillgång till infrastruktur och service, samtidigt som natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaras och utvecklas. Detta utvecklas vidare i nästa kapitel om kommunens övergripande utvecklingsinriktning. 414 17 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Styrdokument Status Kommentar Antagen 2018, laga kraft Kommunfullmäktige har gett förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 2019. översiktsplan. Tematiskt tillägg till gällande översiktsplan. Antagande av Natur- och parkprogram för Tomelilla kommun (tematiskt tillägg till Antagen kommunfullmäktige hösten 2024. Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040), Granskningshandling Programmet används som ett kunskapsunderlag i Översiktsplan 2040. Vattentjänstplan, Samrådshandling Antagen Revideras varje mandatperiod Bostadsförsörjningsstrategi Tomelilla kommun 2025 med utblick Antagen Antagen 2019. 2040 Bostadsförsörjnings-strategi med tillhörande riktlinjer Pågående arbete Antagande av kommunfullmäktige 2026/2027. Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 Antagen Målstyrande dokument. Antagen (Pågående Energi- och klimatplan 2020–2025 Målstyrande dokument. Ny energiplan ska tas fram. arbete med ny plan) Klimatprogrammet ersätter den del i Energi- och klimatplan som berör Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 Antagen kommunens klimatplan. VA-plan Antagen Bedömts inaktuell. Arbete pågår med att ta fram en ny. Antas årligen. Antogs Lokalförsörjningsplan för Tomelilla kommun 2019–2023 Ny plan tas fram under 2026. senast 2025 Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun Antagen Antagen 2002. Tabell över Tomelilla kommuns planeringsunderlag och styrdokume nt 202 415 18 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3 Utvecklingsinriktningar I detta kapitel beskrivs hur Tomelilla kommun ska utvecklas för att främja en hållbar samhällsutveckling och uppnå sin vision. Fokus ligger på långsiktighet samt betydelsen av funktioner och samband i den fysiska planeringen. Tomelilla kommun är både en pendlingskommun och en landsbygdskommun, med flera tätorter nära natur och areella näringar. Detta medför olika styrkor och behov. Kommunen ska utvecklas på ett sätt som bevarar viktiga värden och anpassar sig till en föränderlig omvärld. Värdefull natur, vatten, odlingslandskap och kulturmiljöer ska ses som resurser att bevara och utveckla. Människor ska ges möjlighet att uttrycka sin kreativitet och leva ett gott liv. Översiktsplan 2040 innehåller tre utvecklingsinriktningar och en strategisk karta som belyser prioriteringar och ställningstaganden för viktiga strategiska samband. De tre kommunövergripande utvecklingsinriktningarna syftar till att kommunen ska: • Bevara och utveckla ett unikt landskap tillsammans med verksamheter i dessa miljöer • Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga sammanhang för hela livet • Utveckla robusta infrastrukturer och kommunikationer Kartan redovisar de övergripande strukturerna för bebyggelse, jordbruksmark, natur och friluftsliv samt kommunikationer. Syftet med kartan är att lyfta prioriteringar mellan de viktigaste strategiska funktionerna och sambanden som påverkar kommunens långsiktiga utveckling. Kartan är endast schematisk och inte en exakt kartläggning. Värt att notera är att flera funktioner och samband inte följer kommungränser, utan sträcker sig över flera kommuner. 416 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Övergripande utvecklingskarta över Tomelilla kommun 417 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.1 Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga För att främja social sammanhållning arbetar Tomelilla kommun med att skapa trygga och inkluderande miljöer där invånare kan känna sig delaktiga och stödja sammanhang för hela livet varandra. Detta inkluderar att utveckla mötesplatser, tillgängliga offentliga rum och aktiviteter som främjar gemenskap. Det är viktigt att stärka folkhälsan genom Leva där man bor att förbättra tillgången till grönområden, rekreations- och naturområden, vilket Tomelilla kommun erbjuder ett naturnära liv med närhet till större städer, vilket bidrar till att minska stress och öka välbefinnandet bland invånarna. gör Tomelilla attraktivt för både nuvarande och nya invånare. Kommunen arbetar aktivt för att skapa attraktiva och trygga boendemiljöer för sina invånare. Målet är Bebyggelseutveckling att säkerställa att boendemiljöerna är hållbara och tilltalande för människor i alla Tomelilla kommuns bebyggelseutveckling tar fasta på Region Skånes riktlinjer som livets skeden. Kommunen strävar efter att förbättra infrastrukturen för att lyfter vikten av det flerkärniga Skåne, förtätning och stationsnära läge vid möjliggöra korta restider och säkerställa att invånare har enkel tillgång till bebyggelseutveckling och bostadsplanering. I strävan efter att alla delar av nödvändiga tjänster och service. Detta inkluderar att verka för investeringar i kommunen ska vara livskraftiga, är en flerkärnig utveckling viktig. Genom att cykelvägar, utbyggd kollektivtrafik och vägar i dialog med ansvariga aktörer. utveckla tätorterna främjas även utvecklingen i de omgivande landsbygdsområdena. Kommunen förespråkar en bebyggelseutveckling anpassad Kommunen fokuserar på att utveckla kollektivtrafik- och servicenoder som efter lokala förutsättningar med hänsyn till närhet till serviceutbud och identifierats som strategiska platser för att förbättra tillgängligheten och kollektivtrafik. Tätorterna Brösarp, Smedstorp, Lunnarp och Skåne-Tranås är servicenivån. Det är viktigt att vi främjar en livsmiljö med god tillgänglighet för viktiga för bebyggelse- och bostadsutvecklingen och har identifierats som samtliga medborgare. Människors välbefinnande är starkt påverkat av möjligheten kollektivtrafik- och servicenoder. Förtätning i tätorterna prioriteras för att utveckla att inkluderas i samhället och påverka dess fortsatta utveckling. En välmående och förstärka befintliga funktioner samt för att minimera ianspråktagande av befolkning är en viktig förutsättning för utvecklingen av ett starkt samhälle med oexploaterad mark. Stations- och kollektivtrafiknära lägen i anslutning till starkt näringsliv och föreningsliv. Kommunen ska därför främja en tillgänglig och bebyggelse och befintlig infrastruktur ska vara styrande för placering av ny inkluderande miljö, en god folkhälsa och ett blomstrande näringsliv. bebyggelse och när oexploaterad mark ska tas i anspråk. Samtidigt förespråkar Tomelilla kommun en utveckling även på landsbygden. Ny bebyggelse ska till viss Gemenskap och tillgänglighet del kunna möjliggöras i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Kommunen ansvarar för att skapa tillgängliga och trygga mötesplatser i offentliga rum och platser, för att främja social sammanhållning och gemensamt ägarskap. I Tomelilla är offentliga platser som torg, parker, idrottsplatser, lokala affärer och bibliotek, viktiga mötesplatser. Mångfunktionaliteten av den byggda miljön är viktig för att optimera användningen av tillgängliga resurser. Bevarandet av kulturhistoriskt intressanta byggnader och konstnärlig gestaltning i offentliga utrymmen bidrar till unika miljöer. Kommunen strävar efter att skapa platser som är tillgängliga, möter olika behov och ökar den upplevda tryggheten. 418 21 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.2 Utveckla robusta infrastrukturer och möjliggöra för fler att leva ett gott liv på landsbygden med närhet till service. Därför pekas ett flertal strategiska kollektivtrafik- och servicenoder ut i kommunen. I kommunikationer regionplanen identifieras Lunnarp och Smedstorp som kollektivtrafiknoder, Tomelilla tätort som centralort med servicenod och kollektivtrafiknod och Brösarp Enkelt att resa hållbart som servicenod, kollektivtrafiknod samt nod för vandring och cykling. För att säkra en hållbar utveckling och ett fossilfritt samhälle krävs en kollektivtrafik som kan möta en ökande efterfrågan som innebär högre krav på Regionplanens kriterier för kollektivtrafiknod och servicenod skiljer sig lite från punktlighet, tillgänglighet till hållplatser, avgångsfrekvens och tjänster som kommunens, särskilt vad gäller servicenod. Kommunens begrepp för servicenod pendlarparkering samt gång- och cykelvägar. För att tillgodose resenärernas behov, innefattar främst dagligvaruhandel och/eller annan service. Tjänster och service behöver järnvägens underhåll förbättras och bussresenärers hållplatser vara förändras i snabb takt (t. ex. obemannad livsmedelsbutik) och kan få andra tillgängliga både i placering och utformning, samt möjliggöra för kombinerad utformningar i framtiden, vilket kommunen vill medverka till att undersöka och utveckla. Kommunen pekar ut fem kollektivtrafik- och servicenoder som ligger mobilitet. Ett pålitligt kollektivtrafiksystem ökar möjligheten att bo i kommunen längs viktiga kollektivtrafikstråk (Lunnarp, Smedstorp, Skåne-Tranås, Brösarp och och arbeta på en annan ort och vice versa. Kommunen ska i samråd med berörda Tomelilla tätort). Dessa ska förse sitt omland med tillgänglig infrastruktur av hög myndigheter och grannkommuner arbeta för att erbjuda tillgänglig och frekvent kvalitet som möjliggör korta restider och effektiv transport, samt service. kollektivtrafik, stärka kollektivtrafiknoderna med pendlarparkering och säkra gång- och cykelvägar. Detta sker bland annat genom samarbetet i SÖSK, men också genom innovationsprojekt inom mobilitet. En välfungerande infrastruktur av hög kvalitet, som möjliggör korta restider, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av sydöstra Skåne och för Skåne och Sverige i stort. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i vägar, järnvägar, kollektivtrafik och cykelvägar, samtidigt som klimat- och miljöaspekter måste beaktas. Bilen används fortfarande som huvudsakliga transportmedlet för en majoritet av de som bor i kommunen och närområdena men genom fortsatt utveckling och investeringar tillgängliggörs sydöstra Skåne för fler människor med eller utan bil. Ett flerkärnigt Tomelilla I regionplanen är flerkärnigheten en viktig strategi för att skapa tillgänglig service och möjlighet att bo i alla delar av regionen. Tomelilla antar samma strategi för att 419 22 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.3 Bevara och utveckla ett unikt landskap för att hantera exempelvis skyfall, värme och vattenflöden, och bidra till en robust och långsiktigt hållbar samhällsstruktur. tillsammans med verksamheter i dessa miljöer Den blå-gröna infrastrukturen ska utvecklas som en sammanhängande struktur Tomelilla kommun är hem till en unik och varierande natur, med skogar i norr, genom kommunen och kopplas till de utpekade utvecklingsstråken och orterna. slättlandskap i söder och småskalig jordbruksbygd däremellan. Tomelilla är även Genom att stärka sambanden mellan tätorter, landsbygd och naturmiljöer skapas hem till flera utrotningshotade arter, inklusive olika arter av fladdermöss och förutsättningar för biologisk mångfald, klimatanpassning och attraktiva livsmiljöer grodor, samt kungsörn och kronhjort. Natur- och kulturmiljöer i Tomelilla går hand i linje med kommunens utvecklingsinriktning. i hand. Den rika naturen inkluderar riksunika miljöer som Fyledalen, Brösarps Utvecklingen av friluftsliv, folkhälsa och naturturism är en viktig del i att stärka backar, Verkaån, Drakamöllan, Benestads backar och Onslunda sten. Områdena är kommunens attraktivitet. Genom att tillgängliggöra och utveckla natur- och tillgångar för kommunens invånare och lockar långväga besökare. Utmaningen rekreationsmiljöer i anslutning till såväl tätorter som landsbygd skapas goda ligger i att minska barriäreffekter från olika typer av infrastruktur och intensivt förutsättningar för ett aktivt vardagsliv och en växande besöksnäring. Detta ligger i produktionslandskap, för att underlätta människors och djurs möjlighet att nå linje med ambitionen att hela kommunen ska leva och utvecklas. dessa naturområden. Det är viktigt att utveckla en sammanhängande och utvecklad Gladanleden är en central del i denna struktur och ska utvecklas som ett grönstruktur som ökar tillgängligheten, samtidigt som förutsättningarna för växter, sammanhängande stråk som knyter ihop orter, landskap och målpunkter. Leden djur och ekosystemtjänster förbättras. Dessutom är det viktigt att bevara biologisk kan fungera som en ryggrad för rekreation, rörelse och naturturism, och bidra till mångfald, inklusive skydd och hantering av träd och annan växtlighet, samt att stärka både tillgänglighet och identitet i kommunen. utveckling av parker och offentliga rum, för att tillgodose både biologiska och sociala behov. Vi bör också arbeta för att gynna ansvarsarter och begränsa För att möjliggöra utvecklingen i enlighet med översiktsplanens inriktning behöver spridning av invasiva arter. kommunen arbeta strategiskt med markinnehav. Genom aktiva markinköp i prioriterade lägen kan kommunen säkerställa handlingsutrymme för framtida 3.4 Långsiktig vision bebyggelseutveckling, utveckling av blå-gröna strukturer och viktiga stråk, samt möjliggöra en långsiktigt hållbar markanvändning. Sammantaget innebär detta att kommunen utvecklas i enlighet med sina Den långsiktiga visionen för kommunen till 2040 tar sin utgångspunkt i de övergripande utvecklingsinriktningar – där bebyggelse, natur och infrastruktur övergripande utvecklingsinriktningarna – att stärka en sammanhållen och hållbar samspelar och där långsiktig hållbarhet, tillgänglighet och livskvalitet står i bebyggelsestruktur, utveckla attraktiva livsmiljöer i hela kommunen och ta tillvara centrum. landskapets värden som en strategisk resurs. Klimatanpassning är en integrerad del av denna utveckling. I takt med att kommunen växer och utvecklas ska bebyggelse lokaliseras och utformas med hänsyn till framtida klimatförändringar. Naturbaserade lösningar ska prioriteras 420 23 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4 Riksintressen och tematiska ställningstaganden I detta kapitel redovisas kommunens ställningstaganden i frågor som är centrala för den långsiktiga användningen och utvecklingen av mark- och vattenområden. Kapitlet behandlar dels de riksintressen som kommunen behöver förhålla sig till enligt miljöbalken, dels kommunens tematiska ställningstaganden inom olika planeringsområden. Riksintressena beskriver statliga intressen som ska beaktas i planeringen, medan de tematiska ställningstagandena tydliggör kommunens viljeinriktning för hur olika frågor ska hanteras i den fortsatta planeringen. Tillsammans utgör dessa ställningstaganden vägledning för kommunens avvägningar mellan olika allmänna intressen i kommande planering och beslut. 4.1 Riksintressen i Tomelilla kommun I detta avsnitt redovisas de riksintressen som berör Tomelilla kommun samt kommunens övergripande ställningstaganden kring hur dessa ska hanteras i den fortsatta planeringen. Riksintressen är områden eller funktioner som har bedömts vara av nationell betydelse. De pekas ut av statliga myndigheter och regleras genom bestämmelser i miljöbalken. Övergripande karta över riksintresseområden i Tomelilla kommun 421 24 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.1.1 Riksintresse för naturvård samt friluftsliv och rörligt friluftsliv Ställningstaganden för riksintressen Riksintresse för naturvård Riksintressen för naturvård regleras av miljöbalken 3 kap. 6 § och fastställs av Naturvårdsverket. Tomelilla kommun har sju områden utpekade som riksintresse Kommunen ska: för naturvård. Det innebär att dessa områden har ett stort värde nationellt, regionalt • tillgodose riksintressenas värden i all fysisk planering och och lokalt. Områdena i Tomelilla består av traditionellt brukade odlingslandskap säkerställa att mark- och vattenanvändning inte medför påtaglig med åkrar eller öppen hagmark, eller bok-, ek- och andra lövskogar. Utpekade skada på de värden som ligger till grund för utpekandet. riksintressen kan således med fördel användas i planering av bland annat nya eller stärkta grönstråk och rekreationsområden. • i samband med utveckling av bostäder, verksamheter, infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner inom eller nära Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv riksintressen pröva dessa områden genom väl avvägda lösningar där påverkan på riksintresset tydligt redovisas och minimeras. Riksintressen för friluftsliv regleras av miljöbalken 3 kap. 6 § och utpekas av Naturvårdsverket. Riksintressen för det rörliga friluftslivet regleras av miljöbalken • vid ny bebyggelse och andra förändringar lokalisera, utforma och 4 kap. 2 §. Dessa geografiska områden anges direkt i lagen. Riksintresse för anpassa med hänsyn till riksintressets värdebärande friluftslivet pekas ofta ut i områden med stora värden avseende natur- och egenskaper, exempelvis landskapsbild, kulturmiljö, naturvärden, kulturkvaliteter som har en god tillgänglighet för allmänheten. En stor del av friluftsliv, kommunikationer eller totalförsvarets behov. kommunens norra delar utpekas som riksintresse för friluftslivet och utgörs även • vid planering som berör riksintressen utgå från aktuella av riksintresse för det rörliga friluftslivet. De båda riksintressena i kommunens kunskapsunderlag. Vid behov ska underlagen fördjupas i norra del är i stort sett överlappande. efterföljande planering, exempelvis genom kulturmiljöutredning, naturvärdesinventering, trafikutredning eller landskapsanalys. • föra tidig och kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen och berörda statliga myndigheter för att tydliggöra riksintressenas avgränsning, innebörd och konsekvenser för kommunens långsiktiga utveckling. • motsätta sig all prospektering, provbrytning och brytning av mineraler och andra värdefulla ämnen 422 25 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommun berörs av riksintresse – område för friluftslivet enligt arbetspendling, godstransporter och tillgång till service och arbetsmarknad. I den miljöbalken 3 kap. § 6: fysiska planeringen behöver hänsyn tas till vägens funktion, kapacitet och trafiksäkerhet. Det innebär att ny bebyggelse och förändrad markanvändning i • Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud-Verkaån (delvis beläget anslutning till vägen ska lokaliseras och utformas så att riksintresset inte påtagligt inom Tomelilla kommun) skadas. Särskild hänsyn behöver tas till framkomlighet, trafiksäkerhet och behov av • Fyledalen (delvis beläget inom Tomelilla kommun) framtida utveckling av infrastrukturen. Tomelilla kommun berörs av riksintresse - område för rörligt friluftsliv enligt 4.1.4 Riksintresse för totalförsvaret miljöbalken 4 kap. § 2: Riksintressen för totalförsvaret regleras i miljöbalken (3 kap. 9–10 §§) och omfattar • Kustområdet i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus (delvis både det militära och civila försvaret. Totalförsvaret avser den verksamhet som beläget inom Tomelilla kommun) behövs för att förbereda Sverige för krig och består av såväl Försvarsmaktens verksamhet som civila aktörers beredskap. Områden som har betydelse för 4.1.2 Riksintresse för Natura 2000 totalförsvaret ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra deras funktion. I vissa fall kan totalförsvarets intressen ges företräde Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket framför andra intressen. skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Natura 2000-områden är riksintresseområden. För varje område finns Tomelilla kommun berörs av riksintressena för Ravlunda och Kabusa skjutfält. bevarandeplaner framtagna. Dessa pekar ut naturvärdena och beskriver vad som Dessa är i huvudsak lokaliserade i angränsande kommuner, men påverkar även långsiktigt krävs för att värdena ska finnas kvar. Även åtgärd utanför ett Natura delar av Tomelilla genom sina influensområden. Påverkan består främst av krav på 2000-område kan beröras av restriktioner såsom påverkansområde eller hinderfrihet i närområdet samt områden som kan utsättas för omgivningspåverkan, avrinningsområde. exempelvis buller från skjutverksamhet. 4.1.3 Riksintresse för kommunikationer Kraven på hinderfrihet innebär att uppförande av högre byggnadsverk, såsom vindkraftverk, master och andra höga konstruktioner, kan begränsas. Inom områden som påverkas av buller och annan omgivningspåverkan bör även Riksintressen för kommunikationer pekas ut av Trafikverket och avser lokalisering av störningskänslig bebyggelse prövas med särskild hänsyn till anläggningar och stråk av nationell betydelse. Dessa ska skyddas mot åtgärder som totalförsvarets intressen. kan påtagligt försvåra deras funktion. I Tomelilla kommun utgör riksväg 19 ett riksintresse för kommunikationer. Vägen sträcker sig från Älmhult via Kristianstad Utöver de öppet redovisade riksintressena finns även områden och funktioner av och Tomelilla till Ystad och är en viktig förbindelse för såväl regionala transporter betydelse för totalförsvaret som inte redovisas offentligt. Hela landet utgör som tillgänglighet till sydkustens hamnar. Riksvägen har betydelse för 423 26 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 dessutom samrådsområde för höga objekt, vilket innebär att ärenden som rör uppförande av högre byggnadsverk behöver hanteras i dialog med Försvarsmakten. För den fysiska planeringen innebär detta att totalförsvarets intressen behöver beaktas tidigt i plan- och bygglovsprocesser, särskilt vid prövning av höga objekt och vid lokalisering av ny bebyggelse i områden som kan påverkas av verksamheten. 4.1.5 Riksintresse för kulturmiljövård Riksintressen för kulturmiljövård regleras av miljöbalken (3 kap. 6 §) och pekas ut av Riksantikvarieämbetet. De avser områden som har nationell betydelse på grund av sina kulturhistoriska värden och som ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa värden. I Tomelilla kommun har ett antal områden pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård utifrån deras historiska utveckling och bevarade miljöer. Slotts- och herrgårdslandskap, äldre bruksmiljöer, historiska handelsplatser samt bebyggelse kopplad till järnvägens framväxt är exempel på värden som motiverar utpekandena. Sex områden som är helt eller delvis belägna inom Tomelilla kommun omfattas av riksintresse för kulturmiljövård: • L:K 8 Haväng–Vitemölla • L:K 9 Örup–Tosterup–Bollerup • L:K 10 Andrarum–Kristinehov • L:K 11 Skåne-Tranås • L:K 12 Smedstorp • L:K 13 Östra Ingelstad Karta över riksintresseområden för kulturmiljövård i Tomelilla kommun 424 27 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Riksintressena innebär att områdenas kulturhistoriska värden ska beaktas i den fysiska planeringen. Ny bebyggelse, förändringar av befintlig miljö eller andra åtgärder ska anpassas så att de inte påtagligt skadar de värden som ligger till grund för utpekandet. 4.1.6 Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler regleras av miljöbalken 3 kap. 7 § och utpekas av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. I Tomelilla kommun har området Måsalycke pekats ut som riksintresse för område med mineraliska ämnen. Materialtypen är anatas, vilken är en råvara inom färg- och gjuteriindustrin. 425 28 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2 Tematiska ställningstaganden I detta avsnitt redovisas kommunens tematiska ställningstaganden för olika frågor som är viktiga för den fysiska planeringen. Ställningstagandena beskriver hur kommunen vill utveckla och använda mark- och vattenområden samt hur olika intressen ska vägas mot varandra. Ställningstagandena bygger på de planeringsförutsättningar som redovisats tidigare i planen samt kommunens tre utvecklingsinriktningarna. De fungerar som vägledning i den fortsatta planeringen och ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen. Ställningstagandena i detta avsnitt ska vara vägledande för kommunens fortsatta planering och prövning enligt plan- och bygglagen. De kan användas som stöd vid bland annat: • Detaljplanering • Bygglovsprövning • Planprogram • Strategiska utvecklingsprojekt 426 29 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.1 Befolkning och bebyggelse Ställningstaganden för befolkning och bebyggelseutveckling Detta avsnitt behandlar bebyggelseutveckling och befolkningsstruktur i kommunen. Frågorna är centrala för att skapa attraktiva livsmiljöer, stärka Kommunen ska: serviceunderlag och möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling i både tätorter och landsbygd. Bebyggelsens lokalisering och utformning har stor betydelse för • prioritera ny bebyggelse i eller i anslutning till befintliga kommunens utveckling, särskilt i relation till kollektivtrafik, service och teknisk tätorter och bebyggelsestrukturer. infrastruktur. • lokalisera ny bebyggelse med hänsyn till jordbruksmarkens Nuläge och förutsättningar värden och så att förutsättningarna för rationellt jordbruk inte Tomelilla kommun präglas av en flerkärnig struktur där flera tätorter fungerar som försämras. noder med varierande tillgång till service, kollektivtrafik och arbetsplatser. Tätorterna Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Lunnarp och Skåne-Tranås har särskild • säkerställa att ny bebyggelse inte påtagligt skadar eller betydelse som kollektivtrafik- och servicenoder. Bebyggelsen är huvudsakligen försvårar viktiga allmänna intressen, såsom jordbruk, småskalig och domineras av bostäder, med inslag av service och verksamheter i friluftsliv, energiförsörjning och teknisk infrastruktur. tätorterna. Planberedskapen är generellt god, vilket skapar förutsättningar för fortsatt utveckling inom redan planlagda områden. Grönstruktur, mötesplatser och • prioritera bostadsutveckling i lägen med god tillgång till närhet till natur är viktiga kvaliteter i kommunens livsmiljöer. Samtidigt innebär en kollektivtrafik och service, särskilt i stationsnära lägen. spridd bebyggelsestruktur utmaningar för serviceförsörjning och kollektivtrafikens effektivitet. • utveckla och bevara grönområden och grönstråk i tätorterna samt stärka kopplingar till omgivande natur- och Utmaningar och avvägningar rekreationsområden. Det finns målkonflikter mellan behovet av bostadsutveckling och hushållning med jordbruksmark samt mellan förtätning och bevarande av befintliga kvaliteter i • främja hållbart och resurseffektivt byggande. bebyggelsen. Samtidigt behöver utvecklingen bidra till ett stärkt serviceunderlag utan att öka transportbehovet. • pröva ny sammanhållen bebyggelse i eller i anslutning till detaljplanelagda områden genom detaljplan. En central avvägning i planeringen är balansen mellan att koncentrera bebyggelseutvecklingen till ett färre antal strategiska orter och att möjliggöra utveckling i hela kommunen. En koncentrerad utveckling kan stärka underlaget för kollektivtrafik, service och infrastruktursatsningar, medan en mer spridd 427 30 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 utveckling kan bidra till landsbygdens livskraft och kommunens samlade Hållbart byggande attraktivitet. Hållbart byggande ska vara vägledande vid ny bebyggelse och utveckling av Planeringen behöver därför väga effektiv markanvändning mot livsmiljö, befintliga miljöer. Kommunen ska föra en aktiv dialog med byggherrar och andra klimatpåverkan, teknisk infrastruktur, kollektivtrafikens förutsättningar och lokala aktörer för att utveckla hållbara lösningar i varje projekt. Kommunens vägledning behov. för hållbart byggande ska utgöra ett stöd i denna dialog och bidra till resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och långsiktigt hållbara livsmiljöer. Inriktning Kommunen ska prioritera utveckling i tätorter och i kollektivtrafiknära lägen för att Klimat och klimatanpassning stärka service, minska transportbehov och skapa förutsättningar för en effektiv och Klimatanpassning ska integreras i samhällsplaneringen för att minska risker och hållbar infrastruktur. Utvecklingen ska i första hand ske i orter med god tillgång till skapa robusta livsmiljöer. Vid lokalisering och utformning av bebyggelse ska kollektivtrafik och service. Tomelilla tätort har en särskilt viktig roll som hänsyn tas till översvämning, skyfall, högt grundvatten, värmeböljor och andra kommunens huvudort och ska vara det primära centrumet för bostäder, service, klimatrelaterade risker. Grönstruktur och dagvattenhantering ska användas som handel och kollektivtrafik. Även andra strategiska orter ska ges goda centrala verktyg för att hantera klimatpåverkan och stärka ekosystemtjänster. Ny förutsättningar för utveckling utifrån sina funktioner och lägen. bebyggelse ska utformas med hänsyn till framtida klimatförhållanden. Totalförsvar och robusthet Utbyggnadstakten ska anpassas till befolkningsutvecklingen och kommunens Planering av bebyggelse och markanvändning ska ta hänsyn till totalförsvarets planeringsberedskap. För att stärka underlaget för kollektivtrafik och behov och bidra till en robust samhällsstruktur. Samhällsviktiga funktioner och samhällsservice ska utveckling prioriteras där den ger störst samlad effekt. infrastruktur ska lokaliseras och utformas så att de kan fungera även vid kriser och Förtätning och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse ska vara störningar. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra ett underlag i utgångspunkt för ny bebyggelse. Samtidigt ska utveckling på landsbygden planering och prövning. möjliggöras i lägen där det finns goda förutsättningar, exempelvis i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Bebyggelsen ska utvecklas med hänsyn till Tillämpning klimat, naturvärden och tekniska förutsättningar samt bidra till attraktiva, trygga Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering, planprogram och och tillgängliga livsmiljöer. bygglovsprövning. De ska särskilt beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse och vid avvägningar mellan exploatering och andra allmänna intressen. Barnperspektiv Planeringen ska beakta barns behov av trygga, tillgängliga och hälsosamma livsmiljöer. Det innebär särskilt att säkerställa närhet till skolor, förskolor, grönområden och mötesplatser samt goda och säkra gång- och cykelförbindelser. 428 31 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.2 Service och samhällsfunktioner Ställningstaganden service och De offentliga rummen såsom torg, idrottsplatser och parker i småorter och tätorter samhällsfunktioner är viktiga mötesplatser. I en landsbygdskommun som Tomelilla utgör också det lokala serviceutbudet såsom lokala butiker, restauranger, samlingslokaler, bibliotek, lekplatser och rekreationsområden viktiga mötesplatser. Dessa platser Kommunen ska: möjliggör olika typer av möten, både aktiva och passiva, och bidrar till möten • planera och utveckla kommunens livsmiljöer med utgångspunkt i mellan mångfalden av människor som bor i kommunen. Dessa möten kan i sin tur dialog och delaktighet med invånare, näringsliv och andra bygga social sammanhållning och ett gemensamt ägarskap av platsen. berörda aktörer. Kommunen ansvarar för att tillgodose en mångfald av service till alla kommunens • planera för en god tillgång till service och samhällsfunktioner i invånare i livets alla skeden. Utbildning, vård, omsorg och dagligvaruhandel är i kommunens tätorter och serviceorter. dag koncentrerade till kollektivtrafik- och servicenoderna. Ambitionen är att stärka servicen på dessa noder. I detta kapitel redogörs för olika mötesplatser och service • stärka orternas centrum och mötesplatser och skapa ett levande som kommunen tillhandahåller. centrum genom utveckling av mångfunktionella offentliga miljöer. Bygga för tillgänglighet och trygghet • planera offentliga rum och mötesplatser så att de främjar Kommunen ansvarar för att skapa tillgängliga och trygga mötesplatser i det trygghet, tillgänglighet och sociala möten. offentliga rummet och på andra platser för att möjliggöra möten mellan människor. Människors upplevda trygghet i den offentliga miljön är en förutsättning för att de • skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter och mötesplatser för ska vilja utnyttja den. Bevarandet av kulturhistoriskt intressanta byggnader och barn och unga i olika delar av kommunen. konstnärlig gestaltning i de offentliga rummen kan bidra till att skapa intressanta och unika miljöer där människor vill vistas. Detta kan också stärka den lokala • verka för att dagligvaruhandel och grundläggande service kan identiteten. Landsbygdens historia och kultur är kvaliteter som därför bör värnas i finnas i kommunens serviceorter och servicenoder. planeringen. Kommunens aktiva arbete med medborgardialog, väglett av medborgardialogstrategin, är ett viktigt verktyg för att tillsammans med invånarna skapa ökat medbestämmande och delaktighet i kommunens utveckling. Genom att engagera medborgarna i beslutsprocesser kan kommunen säkerställa att planeringen och utformningen av det offentliga rummet bättre speglar invånarnas behov och önskemål. Genom att arbeta med mångfunktionalitet i den byggda 429 32 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 miljön kan olika funktioner spridas över flera platser. På landsbygden ökar detta Förskola, skola och vidare utbildning användningen av tillgängliga resurser och utrymmen samt främjar rörelse och Förskolorna och skolorna i Tomelilla kommun strävar efter att ge alla barn och aktivitet i fler områden. Den byggda miljön ska vara tillgänglig och trygg för olika ungdomar goda uppväxtvillkor och lika möjligheter till utveckling, inlärning och målgruppers behov och upplevelser. Principerna och riktlinjerna i BoTryggt2030 utbildning. Skolorna ute i de mindre tätorterna ger förutsättningar för barnfamiljer ger en standard för hur åtgärder i den fysiska miljön kan förebygga brott och öka att bosätta sig på landsbygden och i småorterna. den upplevda tryggheten. Genom att följa dessa principer och riktlinjer, samt I kommunen finns sex förskolor i kommunal regi och fem i privat regi. I förskolan regelverket i PBL och plan- och byggförordningen (PBF), kan vi utforma platser som ska barnen ha en pedagogisk, trygg och rolig verksamhet. Förskolans miljö ska är tillgängliga och trygga. utmana och locka till lek och lärande. Av de sex kommunala förskolorna ligger tre i centralorten och resterande tre i Smedstorp, Brösarp och Onslunda. Det finns fem grundskolor F-6 med tillhörande fritidshem som drivs i kommunal Vård och omsorg regi och en fristående F-6 skola i Tryde. Två skolor finns i centralorten och en i I centralorten finns i dag vårdcentraler, ungdomsmottagning och en familjecentral Smedstorp, Onslunda respektive Brösarp. Kommunens enda högstadieskola, som erbjuder barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och Kastanjeskolan, finns i centralorten. De befintliga skolorna bedöms täcka behovet föräldrarådgivning. En vårdcentral med tillhörande barnavårdscentral finns även i av elevunderlaget enligt befolkningsprognosen men demografiska förändringar i Brösarp. kombination med det förhållandevis höga antalet friförskolor kan påverka lokalbehovet. Det finns i dag fyra särskilda boende för äldre. Av dessa finns två i centralorten, en i Brösarp och en i Skåne-Tranås. Det finns även fyra gruppboenden i centralorten och För fortsatta studier finns i kommunen ett fristående gymnasium som erbjuder Skåne-Tranås. Detta är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande utbildning inom naturbruk (Bollerup) och en folkhögskola (Österlens folkhögskola) tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs personal hela dygnet. Behovet av som erbjuder ett brett utbud av kurser utöver kurser för att få behörighet till stöd och hjälp till personlig omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter grundskola och gymnasium. De flesta som studerar vidare på gymnasiet väljer tillgodoses genom personal som arbetar på gruppbostaden. I centralorten finns skolor i Ystad eller Simrishamn. Möjligheten till god kollektivtrafik är därför viktigt även ett serviceboende som en mellanform av bostad mellan ett helt självständigt för vidare studier. boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Då andelen äldre förväntas öka, finns det behov av fler sådana boendeformer framöver. Förenings- och kulturliv samt fritidsanläggningar Kommunen arbetar för att stärka ett rikt föreningsliv och ett aktivt fritids- och De särskilda boendena fungerar också som mötesplatser för äldre där särskilda kulturliv som ger förutsättningar för god hälsa och social hållbarhet. Det finns ett aktiviteter anordnas dagligen eller veckovis. Det finns daglig verksamhet på flera varierat utbud av olika föreningar exempelvis inom sport, intresseföreningar och platser i kommunen som även genomförs i samarbete med lokala aktörer. byalag. Här finns även en av Sveriges största motorklubbar som nyttjar Svampabanan för träning och tävlingar. Totalt finns det cirka 160 registrerade föreningar i kommunen. I kommunen finns idrottsanläggningar för uthyrning på Kastanjeskolan och i Onslunda. Övriga skolors gymnastiksalar finns också 430 33 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 tillgängliga för uthyrning. Det finns fyra utomhusbad i tätorterna och ett badhus i viktiga funktioner för att möta civilbefolkningens behov i händelse av en större centralorten. Det finns ett flertal lekplatser i tätorterna som är viktiga mötesplatser samhällskris eller höjd beredskap. Dessa kan även användas vid storskalig för barn och unga, samt bjuder in till spontan lek. evakuering eller inkvartering. Tomelilla kommun arbetar aktivt och i enlighet med lagstiftning gällande uppbyggandet av totalförsvaret tillsammans med andra Kulturen utgör både en viktig service och som mötesplats. I linje med nationella och aktörer. Här behöver aspekter kopplat till befolkningsskydd också beaktas i regionala mål för kulturen prioriterar kommunen barn och unga i kultursatsningar utvecklingen av Tomelillas geografiska område. och beaktar kulturperspektivet i all planering för att öka kulturens tillgänglighet. I kommunen finns ett brett utbud av kulturella upplevelser inklusive musikskola, Kommunens beredskap innefattar även försörjningsberedskap vilket består i att kulturskola, konsthall och biograf. Dessutom finns flera museer, inklusive Hasse & upprätthålla nödvändig försörjning som en del av det civila försvaret. Detta Tage-museet, Sveriges största 50-tals museum Nostalgi Café the 50’s och Onslunda inkluderar tillgång till dricksvatten, nödvändiga livsmedel, el, värme och kyla. Det Hembygds- och Borstmuseum. Huvudbiblioteket, beläget i centralorten, har filialer innebär också beredskap för möjligheter till produktionsomställning hos företag, i Onslunda, Smedstorp och Brösarp, och varje skola har bibliotek. Det lokala speciellt om det kräver fysiska förändringar som påverkar mark- och engagemanget i småorterna och tätorterna, genom det lokala föreningslivet och vattenanvändningen eller närmiljön. Dessutom ska hänsyn tas till jordbruksmark grannskapet, har stor betydelse för att skapa liv i kommunens alla delar. från ett totalförsvars- och försörjningsperspektiv i den fysiska planeringen. Tomelilla kommun ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och Handel uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet och att de Tomelilla har en historia av att vara en handelsplats där fem järnvägsspår från krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas. Ystad, Eslöv, Simrishamn, Malmö och Brösarp möttes. I förhållande till befolkning är centralorten välförsedd med både dagligvaruhandel och detaljhandel. Det lokala butiksutbudet av dagligvaruhandel och specialisthandel i Smedstorp och Brösarp är viktig service för tätorterna och de omkringliggande småorterna. Dessa erbjuder också service till den lokala och delregionala turismen. I Skåne-Tranås finns i dag en obemannad livsmedelsbutik. Det är viktigt för kommunen att stärka servicenoderna så att dagligvaruhandeln är tillgänglig i någon form. Framtidens teknologier kan möjliggöra många olika lösningar. Trygghet vid kriser Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och följder av extremväder. Tomelilla kommun har utpekade trygghetspunkter som kan fylla flera 431 34 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.3 Arbete, näringsliv och besöksnäring Ställningstaganden arbete, näringsliv Näringslivet är en viktig del av Tomelilla kommuns utveckling och attraktivitet. Ett och besöksnäring varierat näringsliv bidrar till arbetstillfällen, service, företagande och lokal utvecklingskraft. För Tomelilla är frågan särskilt betydelsefull mot bakgrund av kommunens småskaliga företagsstruktur, de areella näringarnas betydelse, Kommunen ska: besöksnäringens roll och kommunens koppling till den regionala arbetsmarknaden. Näringslivets utveckling har även betydelse för kommunens • Skapa goda planeringsförutsättningar för ett brett och långsiktiga robusthet och förmåga att möta framtida förändringar. diversifierat näringsliv i hela kommunen. Nuläge och förutsättningar • Planera för etableringar, verksamhetsområden, mark och lokaler Tomelilla kommun har ett brett och till stor del småskaligt näringsliv. som möjliggör utveckling för både nya och befintliga företag i linje med kommunens långsiktiga utvecklingsinriktning. Företagsstrukturen präglas av många mindre företag inom flera olika branscher, vilket bidrar till variation och kan ge en viss motståndskraft vid förändringar i • Skapa förutsättningar för mindre företag, handel, service och enskilda branscher eller företag. Näringslivet omfattar bland annat handel, bygg, företagande att utvecklas i tätorter, byar och på landsbygden. tillverkning, service, besöksnäring och areella näringar. • Stärka förutsättningarna för besöksnäring och platsbaserade verksamheter kopplade till landskap, kulturmiljöer, naturvärden, De areella näringarna har en särskild betydelse i kommunen, både genom sin jordbruk och livsmedelsproduktion. koppling till sysselsättning och företagande och genom sin påverkan på landskapet och platsens identitet. Besöksnäringen är också viktig, inte minst genom Tomelillas • Bidra till god tillgänglighet till arbetsplatser genom utveckling av läge på Österlen och de säsongsvariationer som följer av detta. Samtidigt är många infrastruktur och hållbara transporter. arbetstillfällen koncentrerade till Tomelilla tätort, medan kommunen i stort är en del av en större arbetsmarknadsregion med omfattande in- och utpendling. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Vägar, järnväg och digital infrastruktur har stor betydelse för företagens möjligheter att verka, utvecklas och hitta arbetskraft. Även tillgången till utbildning och kompetens är central. Kommunen står, liksom många andra, inför utmaningar kopplade till kompetensförsörjning, utbildningsnivåer och behovet av att stärka sambanden mellan skola, arbetsliv och lokalt näringsliv. 432 35 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Intressen och avvägningar Tillämpning Näringslivets utveckling behöver vägas mot andra intressen i den fysiska Ställningstagandena ska vara vägledande vid planering av verksamhetsområden, planeringen. Det kan handla om avvägningar mellan behovet av mark för lokalisering av arbetsplatser och service samt vid avvägningar mellan olika verksamheter och behovet av att hushålla med jordbruksmark, värna markanvändningsintressen. I detaljplanering och annan prövning behöver hänsyn boendemiljöer, ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt upprätthålla en tas till tillgänglighet, omgivningspåverkan, behov av teknisk och digital långsiktigt hållbar markanvändning. I Tomelilla, där jordbruksmarken är en viktig infrastruktur samt till hur olika intressen kan samordnas på ett långsiktigt hållbart resurs, är sådana avvägningar särskilt betydelsefulla. Det finns också avvägningar sätt. Ställningstagandena ska också vara vägledande i kommunens dialog med mellan lokala behov och regionala samband. Kommunen behöver skapa näringsliv, utbildningsaktörer och regionala samarbetspartners. förutsättningar för lokalt företagande och service, samtidigt som utvecklingen påverkas av tillgängligheten till omgivande orter, arbetsmarknader och utbildningsmiljöer. Ytterligare avvägningar gäller infrastruktur och hållbarhet. God tillgänglighet är viktig för näringslivet, men utvecklingen behöver samtidigt ske med hänsyn till klimat, resurshushållning och kommunens långsiktiga utveckling. Besöksnäringen kan också ge upphov till avvägningar mellan lokal livsmiljö, tillgänglighet, säsongsvariationer och behovet av service. Inriktning Tomelilla kommun vill främja ett varierat, livskraftigt och långsiktigt hållbart näringsliv i hela kommunen. Utvecklingen ska ta sin utgångspunkt i kommunens lokala styrkor, såsom småskalighet, företagsamhet, areella näringar, besöksnäring och det geografiska läget i sydöstra Skåne. Kommunen vill skapa goda förutsättningar för företagande genom samverkan, tillgänglighet och god planeringsberedskap, samtidigt som utvecklingen ska ske med hänsyn till platsens värden och en långsiktigt hållbar användning av mark och resurser. 433 36 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.4 Jordbruksmark och areella näringar Ställningstaganden för jordbruksmark och Detta avsnitt behandlar jordbruksmark och areella näringar, främst jordbruk och areella näringar skogsbruk. Dessa näringar är centrala för kommunens näringsliv, livsmedelsförsörjning och landskapsbild. Kommunen ska: I Tomelilla kommun utgör jordbruksmarken en särskilt värdefull resurs med stor betydelse både lokalt och nationellt. Samtidigt finns behov av att möjliggöra • så långt möjligt bevara brukningsvärd jordbruksmark för utveckling av bostäder, verksamheter och infrastruktur. Detta innebär att livsmedelsproduktion. Skogsmark av betydelse för skogsbruket planeringen behöver hantera avvägningar mellan olika intressen. ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk. Nuläge och förutsättningar • i huvudsak ta jordbruks- eller skogsmark i anspråk i enlighet med Jordbruksmarken i kommunen tillhör en av de mest produktiva i världen och utgör översiktsplanens markanvändning och endast när ett väsentligt en central resurs för livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap. De areella samhällsintresse inte kan tillgodoses på annan mark. näringarna bidrar till sysselsättning, företagande och ekonomisk utveckling. • pröva alternativa lokaliseringar och behovet motiveras i I Tomelilla finns hela livsmedelskedjan representerad, från produktion till efterföljande planering. förädling och försäljning. Kopplingen mellan jordbruk, matkultur och besöksnäring • i första hand lokalisera ny bebyggelse till redan ianspråktagen är stark och bidrar till kommunens identitet och attraktivitet. mark eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Jordbrukslandskapet har även stor betydelse för biologisk mångfald och • i planering säkerställa långsiktiga förutsättningar för areella ekosystemtjänster, såsom pollinering, vattenreglering och kolinlagring. näringar samt ta hänsyn till biologisk mångfald, landskapsbild Skogsbruket har en mer begränsad omfattning men utgör en viktig del av de areella och klimat. näringarna. Klimatförändringarna innebär både möjligheter och utmaningar. Längre växtsäsonger kan öka produktionspotentialen, samtidigt som extremväder och förändrade vattenförhållanden ställer krav på anpassning. Intressen och avvägningar Det finns målkonflikter mellan exploatering och bevarande av jordbruksmark samt mellan produktion och biologisk mångfald. Ianspråktagande av jordbruksmark 434 37 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 innebär att en långsiktigt värdefull resurs tas ur produktion, samtidigt som Tillämpning utveckling av bostäder och verksamheter är nödvändig för kommunens tillväxt. Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering och annan prövning Planeringen innebär även avvägningar mellan lokala utvecklingsbehov och av markanvändning. nationella intressen, såsom livsmedelsförsörjning och riksintressen enligt miljöbalken. Bebyggelseutvecklingen enligt översiktsplanen innebär att ny Vid planläggning som berör jordbruksmark ska: bebyggelse i första hand ska lokaliseras till befintliga strukturer och kollektivtrafiknära lägen. Detta är en central strategi för att minska behovet av att ta • behovet av exploatering motiveras brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. • alternativa lokaliseringar redovisas Samtidigt kan det i vissa fall vara nödvändigt att ta jordbruksmark i anspråk för att • påverkan på jordbrukets långsiktiga brukningsförutsättningar bedömas möjliggöra samhällsutveckling. Detta gäller särskilt när behov inte kan tillgodoses inom redan planlagd eller ianspråktagen mark. Översiktsplanens markanvändning utgör kommunens övergripande avvägning mellan olika intressen och ska ligga till grund för efterföljande beslut. Inriktning Kommunen ska värna jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skapa goda förutsättningar för de areella näringarnas utveckling. Utveckling av bebyggelse och verksamheter ska i första hand ske inom eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Detta minskar trycket på brukningsvärd jordbruksmark och bidrar till en mer resurseffektiv markanvändning. Ianspråktagande av jordbruksmark ska begränsas och endast ske när: • behovet inte kan tillgodoses inom befintlig eller planlagd mark • alternativa lokaliseringar har prövats • exploateringen bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse Med behov avses i detta sammanhang exempelvis bostadsförsörjning, utveckling av näringsliv och verksamheter samt lokalisering av samhällsviktiga funktioner. Kommunen ska även verka för att stärka kopplingen mellan jordbruk, näringsliv, matkultur och besöksnäring samt beakta landskapsbild, biologisk mångfald och klimat i planeringen. 435 38 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.5 Natur, grönstruktur och friluftsliv Ställningstaganden för natur, grönstruktur Naturen är en del av kommunens kulturarv. Äldre landskapselement som alléer, pilevallar och stengärden skapar historisk anknytning och identitet. Gamla solitära och friluftsliv träd vittnar om lång kontinuitet, och kyrkogårdar om människorna som levde där. Kulturarv och naturupplevelser främjar utomhuspedagogik, kreativitet och Kommunen ska: nytänkande. Nära och lättillgängliga naturområden kan bidra till skolans undervisningsmål och öka medborgarnas kunskap och engagemang för naturen. Dessa upplevelser lockar även turister och stödjer besöksnäringen. • Bevara och stärka naturvärden och ekologiska funktioner i och längs vattendrag, våtmarker och strandmiljöer. Fokus för kommunens ambitioner är att värna och utveckla den natur och vatten • Ta hänsyn till vattendragens avrinningsområden vid planering av som finns så att den både uppfyller mål kopplade till biologisk mångfald, hälsa, långsiktig hållbarhet och god kvalitet. bebyggelse och markanvändning, så att naturlig vattenreglering och flödesutjämning inte försämras Förstärkta stråk för konektivitet och rörligt friluftsliv • Värna och utveckla vattenmiljöer i och i anslutning till tätorter och Mellan Lunnarp och Tomelilla finns en hög utvecklingspotential för den biologiska småorter som viktiga resurser för natur, rekreation och mångfalden. Naturområdena Högaborg och Ullstorpsdalen/Toarpkärret ligger inom landskapsbild. detta område, vilket även kommer att bidra till att förstärka utvecklingspotentialen söderut mot Ystad. Exempel på åtgärder är att skapa gröna stråk längs diken, • Främja åtgärder som stärker landskapets resiliens i ett förändrat vattendrag och åkerkanter i det öppna jordbrukslandskapet. Det finns även klimat. potential att binda samman orterna med cykel- och gångleder. Även gång- och cykelleder kan, med rätt utformning och skötsel, stärka konektivitet i landskapet. Samtidigt bidrar de till ökad cykelbarhet på landsbygden och större incitament för att välja cykel framför bil. Öster om Onslunda tätort finns även här en hög potential för att binda samman grönområden inom kommunen och skapa mellankommunala samband. Det som utmärker detta område är att det ligger i ett småskaligt jordbruks- och åkerlandskap, vilket kommer att påverka de utmaningar och åtgärder som vidtas. Kommunen vill även stärka grönstråk som framför allt binder samman tätorterna med den omgivande grönstrukturen. Målet är att skapa en bättre miljö och tydlighet 436 39 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 i landskapet. Förstärkningen består av exempelvis av träd- och alléplanteringar utmed vägar, gång- och cykelkommunikationer samt vattenstråk. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är sådana funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som kommer gratis med naturen. Begreppet används för att synliggöra i vilken utsträckning vårt välmående är beroende av hållbara ekosystem och den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster kan handla om allt ifrån växters förmåga att rena stadsluften till de hälsovinster vi får av att vistas i naturen. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier: 1 Försörjande ekosystemtjänster ger upphov till råvaror som till exempel trävirke, spannmål, dricksvatten och biogas. 2 Kulturella ekosystemtjänsten är naturmiljöer som skapar identitet och ger möjlighet till friluftsliv, turism, hälsa och inspiration. 3 Reglerande ekosystemtjänster är naturliga processer som bidrar till miljöanpassning. Exempel på dessa är luft- och vattenrening via träd och naturliga infiltrationsytor. Pollinering av såväl trädgårdsväxter som prydnadsväxter och grödor är också en reglerande ekosystemtjänst. Skogar som påverkar nederbörd och binder koldioxid eller våtmarker som minskar risken för översvämning, är olika exempel på reglerande ekosystem och ekosystemtjänster. 4 Stödjande ekosystemtjänster lägger grunden för att övriga tjänster ska fungera till exempel genom skyddande och beboeliga miljöer för olika djur och organismer. Även fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp är exempel på stödjande ekosystemtjänster. Karta över schematiskt existerande samt potentiella grönstråk i Tomelilla kommun 437 40 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Kommunen ska stäva efter att stärka och bevara befintliga ekosystem. Skapandet av Kulladal – Eket Ljungavången Listarumsåsens naturreservat grön-blå-strukturer ska verka för att gynna hotade arter, habitat och öka konektivitet i landskapet. På så vis skapar vi robusta ekosystem och ett mer hållbart Nedrabyris Naturreservatet Fyledalen Ludaröds fälad nyttjande av ekosystemtjänster. Norrevall, Storemosse Onslunda sten Ullstorpskärret och Skillingsbacken Naturområden och naturreservat Rosendal Skogsbacken med Väladalen Verkeåns dalgång I kommunen finns många naturområden och område med varierade karaktärer. (kommunal) Flera av områdena har mycket höga naturvärden och intressanta kulturmiljöer som är skyddade genom naturskydd och klassificeringar, till exempel naturreservat och Sillarödsområdet Södra lökaröd Örupskärret Natura 2000-områden. Naturreservat kan bildas av länsstyrelse och kommun i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller Snogge – Tunbyholm Toarpskärret tillgodose behov av områden för friluftslivet. Dessa värden är viktiga att förvalta Svältebackarna, Lings Tryde naturreservat genom skötselplaner och områdesbestämmelser eftersom de uppfyller flera fälad och Kariseberg nationella, regionala och kommunala mål för både natur och friluftsliv. Tomelilla Tosterup – Munka Tågarp Verkeån, delområde 1 och kommun har 15 naturreservat. Bland de största är Fyledalen och Verkeån som båda Verkeåns naturreservat, Agusa- sträcker sig över kommunens gränser. Tillsammans skapar dessa områden viktiga Hallamölla sammanhängande grönområden i kommunen, som nyttjas både för friluftsliv och Tranås betesmarker Örups almskog kärr och ängar för ekosystemtjänster. De grönstråk som Regionplanen pekar ut som viktiga att utveckla eller skapa, kopplar samman dessa större grönområden med varandra. Detta ligger i linje med den utvecklingen kommunen vill verka för. Ullstorpsdalen Natura 2000- Naturområden Naturreservat områden Vallamaderna och Bollerups diabasås och Djurrödsbäckens dalgång Benestads backar Nybroåns dalgång betesmarker Värbergs mosse och Galtamossen Bontofta Drakamöllan Berabäck-Rugeröd Eljaröds ängar Högaborg Djurrödsbäcken Tabell över naturområden, naturreservat och natura 2000 -områden i Tomelilla kommun Flagabro – Smedstorp Kronoskogen (kommunal) Fyledalen Följande naturområden, naturreservat och Natura 2000-områden som redovisas Kristinehov och Kronovalls Store vång Kronovall Borstakärrs våtmarker finns i kommunen. Information om vad som gäller för de olika områden finns att 438 41 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 tillgå i fattade beslut, på skyltar vid naturreservaten och på Tomelilla kommuns hemsida. Ansvarsarter Ansvarsarter är rödlistade arter som Länsstyrelsen har identifierat som viktiga baserat på deras förekomst och betydelse i kommunen. Arbetet med ansvarsarter är kopplat till miljökvalitetsmålet om bevarande av biologisk mångfald och omfattar fyra steg: öka kunskapsnivån om arterna, sprida information, ta hänsyn till arterna i kommunal planering, och genomföra riktade åtgärder. För Tomelilla kommun har följande ansvarsarter identifierats: fladdermusen barbastell och den tjockskaliga målarmusslan. Ytterligare föreslagna ansvarsarter är: fjärilen backvisslare, skalbaggen skoveldyngbagge, röd glada, kungsörn, lökgroda, stor ögontröst, fläcklungört, luktvädd, rödskölding, och naveljordstjärna. Åtgärder för att bevara dessa arter inkluderar restaurering av biotoper som betesmarker och våtmarker, skapande av markblottor, och andra specifika insatser beroende på artens behov. Kommunen ska sträva efter att gynna populationer genom ett riktat och välgrundat åtgärdsarbete samt bedriva uppföljning för att utvärdera åtgärderna. Invasiva och främmande arter Främmande arter som trivs bra i Sverige kan öka kraftigt, skada ekosystem, jord- och skogsbruk, och påverka hälsan negativt. Dessa kallas invasiva arter. I Sveriges natur finns i dag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. De som skapar mest påverkan i kommunen är mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide, jättebalsamin, pestskråp och vresros. Dessa arter är etablerade inom kommunen och orsakar inverkan på natur och bidar till ökade kostnader vid bekämpning. För att bekämpa invasiva arter fokuserar Naturvårdsverket på spridningsvägar för dessa och har utvecklat en handlingsplan med åtgärder för att öka medvetenheten Karta över bland annat naturvårdsområden, naturreservat, natura 2000 -områden i Tomelilla kommun 439 42 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och kunskapen hos allmänheten och olika aktörer. Tomelilla kommun samarbetar med sydostliga kommuner för att bekämpa och förebygga spridningen av jättelokan, ett stort hot mot känsliga miljöer i Skåne. Syftet är att få en överblick över jättelokans utbredning längs vattendrag och genomföra gemensamma bekämpningsinsatser. Friluftsliv och hälsa Utöver den rika biologiska mångfalden, erbjuder kommunens natur också en mängd rekreativa aktiviteter, inklusive vandringsleder, stigar, cykelleder och ridleder som är tillgängliga för alla, vare sig man bor på landet, i en by eller i någon av de större tätorterna. Nåbara, tillgängliga och inspirerande grönytor och naturmiljöer är viktiga aspekter för friluftsliv och god folkhälsa, genom att inspirera människor i alla åldrar att röra sig mer. Genom längre stråk mellan parker och naturområden, samt mötesplatser och idrottsplatser, kan kommunen skapa möjligheter till hälsofrämjandevanor. Säkra gång- och cykelvägar ger möjlighet till enkel vardagsmotion. Attraktiva utemiljöer i närheten av bostaden är särskilt viktiga för barn och äldre som kan ha svårt att röra sig långa sträckor. Tillgänglighetsperspektiv ska prägla kommunens satsningar så att tätortsnära naturområden och naturområden kan nås med allmänna kommunikationer som många har tillgång till. I takt med att allt fler rör sig i naturen och nya friluftsaktiviteter, ökar behovet av stigar, underhåll, olika typer av anläggningar och information. Detta kräver tillgång till grönytor och naturmiljöer, vilket utgör en möjlighet samt utmaning i kommunens natur- och rekreationsområden. 440 43 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.6 Vattendrag och våtmarker Ställningstaganden för vattendrag och våtmarker Tomelilla kommun har fem huvudvattendragen, vilka är Nybroån, Julebodaån, Verkeån, Tommarpsån och Kävlingeån. Samtliga av dessa vattendrag samt Kabusaån utgör avrinningsområden inom kommen. Kommunen ska: • värna och bevara värdefulla vattenmiljöer, vattendrag och Sveriges miljökvalitetsmål med särskild relevans för vattenförekomster och våtmarker i kommunen. våtmarker: • bevara och stärka naturvärden och ekologiska funktioner i och • Ingen övergödning längs vattendrag, våtmarker och strandmiljöer. • Levande sjöar och vattendrag • ta hänsyn till vattendragens avrinningsområden vid planering av • Grundvatten av god kvalitet bebyggelse och markanvändning, så att naturlig vattenreglering • Hav i balans samt levande kust och skärgård och flödesutjämning inte försvåras. • Myllrande våtmarker • bidra till att vattenförekomster i kommunen uppnår god ekologisk och kemisk status i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Ett vattendrag som får rinna fritt slingrar sig vanligen fram – det meandrar. På så • värna och utveckla vattenmiljöer i och i anslutning till tätorter och sätt skapas ett flertal olika miljöer där många olika växt- och djurarter kan leva. småorter som viktiga resurser för natur, rekreation och Djur och växter i åar och vattendrag är anpassade till att leva i strömmande och landskapsbild. rinnande vatten. Denna miljö skiljer sig på många sätt från miljön i stillastående vatten. Rinnande vatten är oftare kallare och har högre syrehalter och för att inte • främja åtgärder som stärker landskapets förmåga att hålla kvar svepas med det rörliga vattnet krävs speciella anpassningar. Ett slingrande vatten vatten, exempelvis genom restaurering av våtmarker och som beskuggas av buskar och träd och vars botten består av grus och sten är ofta naturliga vattenmiljöer. väldigt värdefullt. Bottenfauna i form av insektslarver, kräftdjur och musslor trivs i denna miljö. Dessa är sedan en förutsättning för högre fauna som till exempel fisk. Substrat som död ved är viktigt för ett vattendrags struktur. Åar och mindre vattendrag har stor betydelse för grönstrukturen. De är värdefulla spridningskorridorer och kan tillsammans med vägar och stigar öka framkomligheten i landskapet. Vattendragen är ofta uträtade och fördjupade och mänsklig påverkan lämnar spår i vattnet i form av gödande ämnen som kväve och fosfor. Trots kraftig påverkan av mänskliga aktiviteter hyser vattendragen inom området flera hotade och sällsynta arter. 441 44 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Vattendragens status avsattes näring ifrån vattnet på markerna som därigenom blev extra produktiva. Örupsån är ett exempel på ett kraftigt påverkat vattendrag som rinner i en dal strax Vassen användes för att göra tak och i de artrika miljöerna bedrevs jakt. söder om Tomelilla. Ån, som senare övergår i Nybroån, är kraftigt fördjupad och kanaliserad. På grund av bland annat markanvändning och utsläpp uppvisar ån I takt med en ökande befolkning under 1700-talet börjande man torrlägga sjöar och extremt höga närsaltshalter och bottenfaunan är artfattig. Trots det leker havsöring dika ut våtmarker för att få mer odlingsbar mark. Tomelilla kommun, precis som regelbundet i ån. Havsöring finns i nästan alla åar och bäckar där den kan komma andra kommuner i framför allt södra Skåne, har varit utsatt för omfattande upp och den letar sig även upp till centrala Tomelilla där den årligen leker i torrläggningar. Välabäcken. Kommunens största våtmarker heter Värbergs mosse och Galtamossen, de ligger i På grund av det småskaligare jordbruket i den norra delen av kommunen är kommunens mellersta del strax norr om Kronovall och sträcker sig in i vattendragen mindre påverkade där. Ett exempel är Verkeån. Ån omges längs Simrishamns kommun. Arbete sker med att skapa en våtmark i Storemosse nästan hela sträckan av klibbal. Det är nästan bara där den passerar vissa Onslunda. betesmareker som den inte beskuggas. Oftast meandrar ån fram genom landskapet. Längs ån häckar kungsfiskare, strömstare och forsärla. Flera sällsynta fiskarter Vattenråden lever i ån. Bottenfaunan indikerar låga föroreningshalter och är väldigt artrik. Tomelilla kommun är medlem i tre olika vattenråd: Kävlinge vattenråd, Österlens vattenråd och Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån. Syftet med Regleringar i form av dammar finns i flera av åarna. Den största dammen i vattenråden är bland annat övervaka vattenkvaliteten och utföra Tomelilla kommun är Smedstorpsdammen som ligger norr om Smedstorps kyrka. vattenvårdsåtgärder på landsbygden. Dammar i vattendrag innebär ofta ett hinder för vandrande fiskarter som ål och öring men utgör naturligtvis även vandringshinder för bottenfaunan. Vattenvårdarbetet drivs genom Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån, Österlens vattenråd och Kävlingeås vattenråd, vilka Tomelilla kommun är Våtmarker medlemmar i. Vattenrådens arbete syftar till att arbeta över kommungränserna för En våtmark är ett vitt begrepp som omfattar allt från fuktig mark till sjöstränder. att stärka, restaurera och återskapa vattenmiljöer. Därutöver står vattenråden för Enligt våtmarksinventeringens definition (Löfroth 1991) är en våtmark: ”sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan den samordnade recipientkontrollen (SRK) vilken syftar till att bevara samt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas vattendragens status. Den samordnade recipientkontrollen är en viktig del i arbetet för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara med att nå och följa upp miljökvalitetsnormerna för vatten. Vattenråden fungerar "hydrofil", det vill säga fuktighetsälskande, för att man ska kalla ett område för även som en länk mellan kommuner, Länsstyrelsen Skåne, privata markägare och våtmark.” företagare. Tomelilla kommun ser vattenrådens roll som värdefull och avgörande för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten och en hållbar Våtmarker har historiskt spelat en viktig roll bland annat eftersom de producerade landskapsutveckling. foder till husdjuren. Under kontrollerade eller okontrollerade översvämningar 442 45 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Det finns flera åtgärdsprogram för de olika avrinningsområden och Ett förändrat klimat delavrinningsområden inom Tomelilla kommun. Vattenråden har tagit fram Med de förväntade klimatförändringarna kommer vi att stå inför många utmaningar när det gäller skötsel och planering av grönytor och naturområden. åtgärdsprogrammen för Tommarpsån, Nybroån, Kabusaån. Tomelilla kommun har Detta kan innefatta förändringar i vattenflöden, temperatur och spridningen av tagit fram ett lokalt åtgärdsprogram för Stenbybäckens avrinningsområde. Syftet invasiva arter. Extremt väder, som kraftiga regnfall och starka vindar, blir allt med det åtgärdsprogrammen är att planera för åtgärder genom en fördjupad vanligare. I tätorter och jordbrukslandskap där dagvatten leds i kulvertar och rör, kunskap för att förbättra vattenkvaliteten, den biologiska mångfalden och är avrinningen begränsad och översvämningar blir mer sannolika. Även torka och hydromorfologiska förhållanden. vattenbrist kan förekomma. Detta måste beaktas i befintliga områden och vid ny exploatering. Båtnadsområde och dikningsföretag Stora delar av det odlade slättlandskapet i Tomelilla kommun omfattas likt övriga Förändrade nederbördsförhållanden och flöden utgör stora utmaningar för delar av Skånes jordbrukslandskap av så kallade båtnadsområden. Området avgör vattenmiljöer, biologisk mångfald och vattenkvalitet, men också för oftast vilka fastigheter som ska ingå i dikningsföretaget. jordbruksnäringar och samhället i stort. Utmaningar som näringsbelastning, föroreningar och brunifiering av vattendrag kräver åtgärder. Den pågående Dikningsföretagen har bildats för att vinna ny odlingsmark genom att avleda vatten markanvändningen, klimatförändringar och exploatering är de dominerande från blöta marker och har status som en juridisk person. De flesta dikningsföretag orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Genom framsynt planering där fastställdes i slutet av 1800-talet och under den förstahälften av 1900-talet. värdefulla naturområden skyddas och kopplas samman, kan trenden vändas. Dikningsföretagen har varit och är en förutsättning för att driva ett rationellt jord- Kunskapsspridning och samarbete med markägare är av stor betydelse. och skogsbruk. Med utdikningarna försvann dock även de naturliga flödesreglerande strukturerna som våtmarker och översvämningsmarker från landskapet och de arter som var knutna till dessa miljöer. Dikningsföretagens båtnadsområden utgör potentiella områden där nya flödesreglerande våtmarker och översvämningsytor kan möjliggöras. Förslag på sådana områden finns utpekade i åtgärdsprogrammen för Tommarpsån, Nybroån, Kabusaån. Det är områden som kan komma att leverera framtida ekosystemtjänster nödvändiga för jordbruket, men även för tätorter, infrastruktur och mottagare av dagvatten. I ett framtida klimat med mer extremregn ökar behovet av fria, icke- hårdbelagda ytor. Obebyggda båtnadsområden kan då fungera som naturliga översvämningsområden dit stora vattenmassor temporärt kan samlas och större skador på kommunens bebyggelse och infrastruktur undvikas. 443 46 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.7 Kulturmiljö och gestaltning Ställningstaganden för kulturmiljö och Genom att värna om och bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, gestaltning bebyggelsestrukturer och områden bidrar kommunen till att erbjuda nuvarande och kommande generationer en historieanknuten miljö. Det kan stärka den unika Kommunen ska: karaktären och bidra till kommunens identitet och invånarnas positiva bild av • Bevara och värna om förhistoriska kulturlandskap, kommunen. kulturmiljöstråk, byggnadsminnen och områden med Kulturmiljöprogrammet för Skåne lanskapsbildsskydd. Länsstyrelsen pekar ut områden med kulturhistoriskt värdefulla miljöer i • Stärka och utveckla kulturhistoriskt värdefulla orter, miljöer och Kulturmiljöprogram för Skåne. För Tomelilla kommun beskrivs olika perioder som byggnader påverkat kulturlandskapet. Det första är det förhistoriska kulturlandskapet med • Säkerställa att ny bebyggelse och förändringar i den fysiska sina fornlämningar. Det tar upp jordbruksbygden från medeltid till 1800-talets miljön utformas med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden skiftesreformer och jordbruksbygden efter skiftet. Den beskriver även den och karaktär. industriella bygden, som påverkats av järnvägen och folkrörelserna. • Kommunen ska främja och aktivt stärka och utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer som en del av kommunens och Berörda områden i Tomelilla kommun är: Agusa, Andrarum-Kivik, Högestad-Östra platsens unika identitet för att skapa attraktiva livsmiljöer. Detta Ingelstad, Drakamöllan-Äskebjär-Kulman, Fågeltofta-Kronovall, Kverrestad, är av särskild vikt för kommunen som ska arbeta aktivt med detta Mariavall, Ramsåsa, Smedstorp-Gårdslösa-Komstad, Södra Björnstorp-Tunbyholm- mål under planperioden. Tranås, Tomelilla. Även kulturmiljöstråk har pekats ut. Stråken sträcker sig över flera kommuner och de som påverkar Tomelilla kommun är Malmö-Simrishamns järnväg och Ystad- Eslövs järnväg. Stråken runt järnvägarna återspeglar samhällsutvecklingen. Det visar påstationssamhällena med byggnader och öppna platser och orternas struktur där järnvägsdragningen skapar en uppdelning med fram- och baksida. 444 47 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun Kulturmiljöprogrammet för Tomelilla kommun togs fram 2002. Det innehåller en översikt samt ortsrapporter för Andrarum, Bondrum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Gårdslösa, Kverrestad, Lunnarp, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tomelilla, Tranås och Östra Ingelstad. Ortsrapporterna redogör för respektive orts kultur- och miljömässiga egenskaper samt ger förslag på hur dessa kan förvaltas och bevaras. För varje ort har byggnader som bedöms som särskilt kulturhistoriskt värdefulla pekats ut. Programmet omfattar inte hela kommunen, eftersom vissa småorter, landsbygden och spår av tidigare bebyggelse saknas. Det föreslås därför att ett gemensamt arkitektur- och kulturmiljöprogram tas fram. Ett sådant program kan ge ett mer heltäckande och aktuellt underlag för hur kommunens byggda miljöer, landskap och kulturhistoriska värden ska utvecklas, förvaltas och bevaras. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Byggnader och anläggningar, som genom sitt kulturhistoriska värde är synnerligen viktiga, kan byggnadsminnesförklaras av Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. En byggnadsminnesförklaring innebär skyddsbestämmelser och möjlighet att få statligt byggnadsvårdsbidrag. Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser skyddas enligt kulturmiljölagen. Kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen får inte på väsentligt sätt ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Karta över landskapskaraktärsområden i Tomelilla kommun 445 48 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 I Tomelilla finns åtta byggnadsminnen: • Glimmebodagården • Bollerups borg • Bondrumsgården • Agusastugan • Sillaröds skvaltkvarn • Tomelilla byagård • Tunbyholms slott • Övraby väderkvarn Landskapsbildskydd Längs den sydvästra gränsen berörs Tomelilla kommun av ett område med landskapsbildskydd. Detta är en äldre typ av markområdesskydd vars syfte främst är att bevara landskapets visuella värden. I dag är landskapsbildskydd ersatt av andraområdesskydd som till exempel riksintresse. Tills vidare gäller de gamla bestämmelserna för de områden där skyddet ännu inte ersatts. Fornlämningar Det finns ett stort antal fornlämningar spridda inom kommunen. Det finns både synliga och dolda fornlämningar. Fasta fornlämningar har ett allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är enligt lagen förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering, eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Karta över fornlämningar, kulturmiljöstråk, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen i Tomelilla kommun 446 49 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.8 Kommunikationer och mobilitet Ställningstaganden för kommunikationer och En välfungerande infrastruktur och ett tillgängligt mobilitetssystem är avgörande mobilitet för Tomelilla kommuns fortsatta utveckling. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i gång-, cykel-, Kommunen ska: kollektivtrafik- och väginfrastruktur, samtidigt som klimat- och miljöaspekter behöver beaktas. Kapitlet beskriver nationella, regionala och lokala mål och • planera transportsystemet så att gång, cykel och kollektivtrafik strategier för kommunikationer och mobilitet samt hur dessa kan omsättas i prioriteras och att andelen hållbara resor ökar, samtidigt som Tomelilla kommun. landsbygdens behov av tillgänglighet och fungerande transporter beaktas. Nationell infrastruktur Transportsystemet syftar till att göra det enkelt och tillgängligt för människor och • stärka kollektivtrafikens attraktivitet genom god tillgänglighet till företag att nå ett brett utbud av aktiviteter, arbetsplatser, kunder och service. Den hållplatser, trygga miljöer, säkra gång- och cykelkopplingar och nationella transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en goda möjligheter att byta mellan olika trafikslag. samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet innefattar ett funktionsmål om • planera bebyggelse och verksamheter så att god tillgänglighet till tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Det finns även ett kollektivtrafik och andra hållbara transportalternativ främjas. klimatmål för transportsektorn som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 • utveckla ett sammanhängande gång- och cykelnät mellan orter, jämfört med 2010. servicefunktioner och rekreationsområden samt pröva bygdevägar på lämpliga lågtrafikerade sträckor. Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till nationell plan för transportinfrastruktur och till de regionala planupprättarna att ta fram länsplaner. • planera trafikmiljöer som är tillgängliga och trygga för alla, särskilt Den nationella planeringen beskriver hur statlig transportinfrastruktur, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. järnvägar och statliga vägar, ska underhållas och utvecklas. Den nationella • verka för att infrastrukturen utvecklas i samverkan med regionala infrastrukturplaneringen pågår i flera parallella tidsperspektiv. Den fastställda aktörer i enlighet med regionala strategier och prioriteringar. nationella planen gäller för perioden 2022–2033, samtidigt som arbete bedrivs med kommande planperioder. För Tomelilla är det därför viktigt att följa både gällande • planera för infrastruktur som möjliggör elektrifiering och en nationell plan och den fortsatta planeringen av kommande nationella och regionala omställning till fossilfria och förnybara drivmedel för både planer. Med anledning av klimatförändringarna förväntas underhållsbehoven för personresor och godstransporter. infrastrukturen dessutom öka ytterligare. • tillämpa fyrstegsprincipen vid planering och utveckling av transportinfrastruktur. 447 50 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Regional infrastruktur kollektivtrafik, gång och cykel samt genom att underlätta omställningen till Region Skånes arbete med kollektivtrafik och transportinfrastruktur är en viktig elektrifierade och fossilfria transporter. utgångspunkt för Tomelilla kommun. Regionen ansvarar bland annat för den regionala transportinfrastrukturplanen, som styr hur statens ekonomiska ram Regional kollektivtrafik används i den regionala infrastrukturen, samt för strategiska underlag som Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län och har därmed det vägleder prioriteringar i transportsystemet. För Tomelilla är både den regionala politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. transportinfrastrukturplanen, Region Skånes transportstrategi och Skånetrafiken driver den samhällsfinansierade kollektivtrafiken och ansvarar för Trafikförsörjningsprogrammet viktiga planeringsunderlag. Strategin för ett hållbart Pågatåg, Öresundståg, gula regionbussar och gröna stadsbussar. I flera kommuner, transportsystem i Skåne 2050 ska användas som utgångspunkt för prioritering av stråk, däribland Tomelilla, ansvarar Skånetrafiken även för serviceresor såsom färdtjänst objekt och potter i planen. och sjukresor. Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2025–2035 beskriver mål, ställningstaganden och åtgärder för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. I Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 visar Region Skåne hur Programmet är strukturbildande genom att det anger vilka stråk, noder, hållplatser transportsystemet i regionen har stor betydelse för hur de globala, nationella och och tillgänglighetsnivåer som ska prioriteras i den fortsatta utvecklingen av regionala utsläppsmålen ska uppnås. Strategin visar tydligt genom kollektivtrafiken. färdmedelsfördelningen att transportsystemet ska utvecklas till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. I tätorter utan stadsbuss, dit Region Skånes trafikförsörjningsprogram betonar att kollektivtrafiken är viktig för Tomelilla tätort hör, ska resorna år 2050 fördelas med 40 procent bil, 35 procent att stärka tillgängligheten i sydöstra Skåne och knyta samman orter, buss och tåg samt 25 procent gång och cykel. För landsbygden förväntas bilen arbetsmarknader och regionala kärnor. Programmet bygger också på en fortsätta ha en central roll och stå för 70 procent av resorna. Kollektivtrafiken nodstruktur med olika typer av hållplatslägen. I Tomelilla kommun är Brösarp förväntas att stå för 20 procent av resorna, och gång-och cykel för 10 procent. I bussterminal och Tomelilla station regionala noder med kollektiva nuläget är bilen det dominerande färdmedlet i Tomelilla kommun och cirka 74 bytesmöjligheter. Det innebär att de fungerar som viktiga bytespunkter i procent av invånarnas resor görs med bil. Kollektiva färdmedel som tåg och buss kollektivtrafiksystemet, med flera förbindelser och höga krav på tydlighet, nyttjas i mindre utsträckning, där tågresor står för cirka 7 procent av invånarnas tillgänglighet och goda gång- och cykelanslutningar. Lunnarp station och resor, medan bussresor står för cirka 6 procent av invånarnas resor. Strax under 7 Smedstorp station är i stället regionala noder utan kollektiva bytesmöjligheter. De procent av alla invånarnas resor görs med cykel som främsta färdmedel. Tomelilla har en viktig funktion för orten och dess närområde, men eftersom de saknar har möjlighet att påverka utvecklingen genom att göra det lätt för invånarna att samma bytesfunktion blir tillgängligheten med andra trafikslag, exempelvis gång, välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för cykel och pendlarparkering, särskilt viktig. Onslunda Busstation, Lunnarp väg 11 kollektivtrafik, gång och cykel. och Smedstorp Väg 11 är utpekade som prioriterade hållplatser. Dessa kompletterar nodsystemet i mindre orter och ska bidra till god tillgänglighet även utanför de I Tomelilla är bilen fortfarande det dominerande färdmedlet, men kommunen kan regionala stråken. påverka utvecklingen genom att tidigt i samhällsplaneringen prioritera 448 51 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utöver hållplatserna utpekade i Trafikförsörjningsprogrammet har Tomelilla I den regionala planeringen har SÖSK prioriterat väg 11 och delar av väg 102. Väg 11 kommun identifierat Skåne-Tranås som en viktig kollektivtrafik- och servicenod i ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för dem strukturbilden för 2040. som bor, arbetar och vistas i sydöstra Skåne. SÖSK:s mål för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv och tillgänglig för både tätort och landsbygd, så att det finns För Tomelilla innebär detta att stations- och hållplatsmiljöer behöver utvecklas möjlighet att resa hållbart till, från och inom sydöstra Skåne. Målsättningen för utifrån sin olika funktion i systemet. Regionala noder med bytesmöjligheter cykelvägar är att det ska finnas trygga och säkra cykelvägar som ansluter till behöver stärkas som attraktiva och tydliga nav för byten och kombinerad mobilitet, kollektivtrafiknoder och kopplar samman tätorter, landsbygd, servicefunktioner medan noder utan bytesmöjligheter och prioriterade hållplatser behöver god och målpunkter för friluftsliv och turism. tillgänglighet, trygga miljöer och välfungerande anslutningar till gång-, cykel- och vägnätet. Lokal infrastruktur SÖSK infrastrukturstrategi Kommunen äger och ansvarar för vissa vägar inne i tätorterna och småorterna. De I Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) samverkar kommunerna större vägarna ansvarar Trafikverket för. På landsbygden finns i stället många Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kring bland annat hållbart resande och enskilda vägar. En enskild väg är en väg som inte är en allmän väg, det vill säga inte transportinfrastruktur. Genom samarbetet vill kommunerna nå en samsyn om hur ägs eller underhålls av staten, kommunen eller ett vägföretag. Enskilda vägar ägs sydöstra Skåne ska utvecklas för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. och underhålls ofta av privata väghållare, till exempel fastighetsägare, SÖSK har tagit fram en gemensam infrastrukturstrategi som beslutats i respektive bostadsrättsföreningar eller samfällighetsföreningar. Kommunens rådighet över kommun. Målet är att stärka sydöstra Skånes attraktivitet och tillgänglighet för infrastrukturen inom kommungränsen är därför starkt beroende av samverkan invånare, arbetspendlare, besökare och företag samt att skapa bättre med lokala aktörer och myndigheter. förutsättningar för hållbart resande, kortare restider och robusta transportsamband. För att nå klimatmålen och minska Tomelillas klimatpåverkan behöver utsläppen från transportsektorn minska. Det handlar både om att öka andelen resor med gång, I den nationella planeringen har SÖSK prioriterat Ystad-Österlenbanan och E65. cykel och kollektivtrafik och om att ställa om de resor och transporter som fortsatt Ystad-Österlenbanan ska ha hög kapacitet som stärker den geografiska behöver ske med bil eller lastbil till el, biogas och andra fossilfria drivmedel. I tillgängligheten till övriga Skåne, Sverige och Europa. Stråket är avgörande för att Tomelilla är bilen ett vanligt transportmedel och körsträckorna per person är höga, förbinda sydöstra Skåne med Malmö och Köpenhamn och för att möta framtida vilket speglar landsbygdens förutsättningar. Samtidigt finns det i många delar av behov av kapacitet, robusthet och kortare restider. E65 ska erbjuda god kommunen möjlighet att stärka hållbara resval genom bättre kopplingar till tillgänglighet, trafiksäkerhet och attraktiva restider för både person- och kollektivtrafik- och servicenoder, enklare byten mellan färdmedel och en successiv godstransporter och har stor betydelse för pendling, godstransporter samt elektrifiering av transporterna. kopplingen till Ystad hamn och vidare ut i Europa. 449 52 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Hänsyn till totalförsvaret gällande trafik och mobilitet Skåne skiljer mellan regionalt viktiga vägar, som binder samman län och Ur totalförsvarets perspektiv är det viktigt att kartlägga huvudrutter, flaskhalsar funktionella regioner, och kompletterande regionalt viktiga vägar, som binder och tillgänglighet vid höjd beredskap och krig. Speciella vägar eller järnvägar för samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län. I evakuering eller samhällsviktig verksamhet bör identifieras. Ett minskat Tomelilla har väg 11 en tydlig regional funktion, medan väg 9 är en kompletterande bilberoende i vardagsresandet får inte försämra möjligheterna till försörjning, regionalt viktig väg. Riksväg 19 har därutöver stor betydelse som nationell storskalig evakuering, räddningsinsatser eller militär framkomlighet, utan behöver förbindelse och för kopplingen mellan nordöstra och sydöstra Skåne. kombineras med ett robust system för gods, samhällsviktiga transporter och alternativa färdvägar. Placeringen av omlastnings- och lagringsplatser samt andra Väg 19 och väg 11 korsar varandra i en rondell strax nordväst om Tomelilla tätort. I transportnoder, vilka kan vara militärstrategiska mål, i förhållande till tätbefolkade kommunens norra del, vid Brösarp, ansluter väg 9 till väg 19. Även väg 1561 är en områden bör också övervägas. Dessutom behöver större fordon garanteras viktig länk mellan väg 11 och väg 19. Vid planering och prövning av ny bebyggelse framkomlighet i den fysiska planeringen för att tillgodose behov hos eller andra åtgärder i anslutning till statliga vägar behöver hänsyn tas till vägens räddningstjänst, polis och försvar. Planering för olika möjliga resvägar är viktigt för funktion, trafiksäkerhet och framtida utvecklingsbehov. För statliga vägar gäller att undvika sårbara punkter som kan hindra människor, trafik eller varuflöden. Det generellt ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter från vägområdet, vilket prövas i krävs ett robust transportsystem för att hantera störningar. varje enskilt fall. För väg 9, väg 11 och riksväg 19 har Länsstyrelsen beslutat om ett utökat byggnadsfritt avstånd om 30 meter, vilket utgör riktmärke i Trafikverkets Nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun bedömning. Under tiden översiktsplanen tas fram, har Sverige blivit medlem i Nato. Svenska regements- och flottiljområden och militära övningsområden kan användas som Väg 11 basområden för allierade förband ur NATO. Ett basområde i nära anslutning till Väg 11 har en väst-östlig sträckning från Malmö till Simrishamn och fungerar som Tomelilla är Ravlunda skjutfält (Simrishamns kommun). Ett nytt eller utökat en regional förbindelse mellan sydvästra och sydöstra delarna av Skåne. Sträckan regemente i eller anslutning till en kommun kan leda till ökad tung trafik, vilket mellan Tomelilla och Anklam utgör en viktig länk för såväl arbetspendlare, kräver bredare vägar och starkare broar. Det kan vara konflikter kring vägarnas transporter, utryckningsfordon som lantbruksmaskiner och är viktig för tillgänglighet om det finns fysiska hinder för att skapa trygghet eller minska utvecklingen av kollektivtrafiken i kommunen. I dagsläget saknar vägen biltrafiken. Dessa hinder kan hindra militära fordon och tyngre transporter, vilket mötesseparering och säkra vägar för oskyddade trafikanter från och till kan ha allvarliga konsekvenser i krig. Dessutom kan ett utökat regemente skapa ett busshållplatser. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under åren 2016/2017 och ökat behov av kommunal infrastruktur som vatten, avlopp, energi och sträckan ingår i den regionala transportinfrastrukturplanen för 2022–2033. uppvärmning. Kommunen följer utvecklingen av totalförsvarets upprustning och vidtar åtgärder i takt med utvecklingen. Trafikverket planerar att bygga en gles 2–1 väg med mötesseparering för att öka trafiksäkerheten. Med hänsyn till antalet långsamtgående och stora fordon som Vägtrafik transporteras på sträckan anser kommunen att en normal 2–1 väg är att föredra, då Riksväg 19, väg 11 och väg 9 är de största vägstråken i kommunen. Vägarna är risken för köbildning ökar när antalet omkörningspunkter minskar. Trafikverket viktiga för gods, dagliga och långväga personresor samt för kollektivtrafik. Region planerar att bygga en cykelväg för att binda samman Ramsåsa och rondellen där 450 53 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 väg 19 och väg 11 möts, vilket kommer innebära bättre cykelvägskopplingar mellan Kommunen anser därför att en samlad åtgärdsvalsstudie bör tas fram för väg 19 Ramsåsa och Tomelilla tätort. Samtidigt tas busshållplatsen vid Ramsåsa bort. från Ystad till Kristianstad. Studien bör särskilt utreda trafiksäker och robust framkomlighet, trygga anslutningar till hållplatser längs stråket samt behovet av Sträckan mellan Tomelilla tätort och Simrishamn utgör även den en viktig lokal gång- och cykelväg mellan Brösarp och Tomelilla funktion för arbetspendling, lantbruksmaskiner, kollektivtrafik och Riksväg 9 godstransporter. Längst sträckan finns flera viktiga arbetsplatser för kommunen Väg 9, som är utpekad i det funktionellt prioriterade vägnätet, är en viktig länk för och andra målpunkter för besöksnäringen. Många intressenter på vägen upplever att förbinda Ystad och Simrishamn med varandra samt med Trelleborg och framkomlighetsproblem speciellt under sommarmånaderna. Vägen upplevs som Kristianstad. I stråket finns ett starkt resandeunderlag för arbets- och skolpendling osäker för gång- och cykeltrafikanter. I en ÅVS från 2019 föreslår Trafikverket att både med personbil och kollektivtrafik. Längs sträckan mellan Brösarp-Ystad råder vägen ska ha en gång-och cykelväg mellan Tomelilla, Lunnarp, Smedstorp och intressekonflikt i att reducera de i dag långa restiderna och öka framkomligheten Simrishamn. ÅVS:en föreslår också åtgärder som ska minska antalet samtidigt som tätorterna och byarna i stråket ska kunna växa på ett hållbart sätt. konfliktpunkter på vägen, skapa säkra passager vid busshållplatser och öka Punktåtgärder har genomförts på sträckan men det finns behov av att ta ett trafiksäkerheten samt tillgänglighetshöjande åtgärder i anslutning till Ullstorp, helhetsgrepp och se över behov av tätortsåtgärder samt åtgärder för ökad Ingelsta kalkon och Österlenmejeriet. Det är av största vikt att öka framkomligheten framkomlighet och kortare restid. på vägen och förbättra förutsättningarna för cykel-och gångtrafikanter, samt kopplingarna till lokala målpunkter såsom hållplats- och stationslägen. I nuläget Kollektivtrafik finns det inte finansierat i den regionala transportinfrastrukturplanen. Skånes flerkärniga ortsstruktur innebär en potentiell närhet mellan olika regionala kärnor och arbetsmarknader. Region Skåne lyfter i sitt Trafikförsörjningsprogram Riksväg 19 fram att kollektivtrafiken har en nyckelroll i att binda samman regionen och dess Väg 19 sträcker sig från Ystad i söder till Kristianstad och Älmhult i norr och utgör arbetsmarknader med befolkningen. Kommunen har ett stort antal pendlare och en viktig förbindelse mellan nordöstra och sydöstra Skåne. Genom Tomelilla dagliga pendlingsrörelser uppgår till cirka 8 500 personer per dygn. Antalet kommun är vägen betydelsefull för arbetspendling, kollektivtrafik, godstransporter inpendlare uppgår till cirka 2 200 personer per dygn, medan antalet personer som till och från Ystad hamn samt besöksnäringens resor under högsäsong. Vägen är pendlar ut från kommunen är cirka 3 200 personer per dygn. Därutöver pendlar utpekad som riksintresse och ingår i det regionala nätet för SkåneExpressen, med cirka 3 200 personer per dygn inom kommunen. Tomelilla kommun är ansluten till höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. SkåneExpressen linje 3 och 4 åtta kollektivtrafiklinjer: fyra regionbusslinjer, tre expresslinjer och en tåglinje. För trafikerar stråket. För att stärka kollektivtrafikens komfort och framkomlighet har kommunen är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas med ökad turtäthet, god åtgärdsvalsstudien Östra Skåne genomförts, med fokus på åtgärder vid ett antal tillgänglighet till hållplatser och tydliga möjligheter att kombinera buss och tåg kritiska korsningar. Tomelilla kommun ser positivt på punktinsatser, men bedömer med gång, cykel och andra färdsätt. att sträckan genom kommunen behöver studeras i ett helhetsperspektiv. Vägens nuvarande utformning medför brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter och vid anslutningar till hållplatser. 451 54 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Busstrafik Tre expresslinjer går genom kommunen, utöver dessa har Skånetrafiken även tre regionbusslinjer: • SkåneExpressen 3 går mellan Simrishamn och Kristianstad med stopp bland annat i Brösarp • SkåneExpressen 4 går mellan Ystad och Brösarp med stopp bland annat i Tomelilla, Skåne-Tranås, Fågeltofta, och Eljaröd • SkåneExpressen 5 går mellan Simrishamn och Lund med stopp bland annat i Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Tryde och Ramsåsa • Regionbuss 579 går mellan S:t Olof-Tomelilla station • Regionbuss 574 går mellan Brösarp busscentral -Simrishamn station • Regionbuss 338 går mellan Tomelilla station-Sjöbo busstation. Regionalt BRT-stråk – ” ä , b ” I december 2022 infördes Skånetrafikens regionala BRT-stråk i Tomelilla för linje 3, 4 och 5. BRT står för Bus Rapid Transit och är tänkt att fungera som ett alternativ till tågtrafik i kollektivtrafikstråk utan järnväg. Ett snabbt och effektivt resande prioriteras. Genom egna körvägar, färre stopp, särskilda busskörfält och speciella stationer kan framkomligheten för busstrafiken ökas. BRT-stråken ska integreras väl med den övriga kollektivtrafiken. Målpunkter och kopplingar mellan tåg och annan busstrafik får stor betydelse. Bussfärderna ska vara av hög kvalitet avseende resenärernas bekvämlighet och trygghet, och på sikt förväntas även ökad turtäthet stärka kollektivtrafikens attraktivitet i stråket. Tågtrafik Ystadbanan - Österlenbanan Ystad- och Österlenbanan har stor betydelse för en snabb och robust tillgänglighet till arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne. Ystadbanan sträcker sig från Malmö till Ystad och Österlenbanan binder samman Tomelilla med Simrishamn i öst och Ystad i sydväst. Fram tills Ystad används banan för såväl persontrafik som godstransporter, finns förutsättningar för detta även på Österlenbanan, och utgör därmed en viktig del av ett hållbart och konkurrenskraftigt transportupplägg. För Karta över potentiella bygdevägar med nuvarande hastighetsbegränsning i Tomelilla kommun. Ytterligare utredning behövs. 452 55 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 att hantera framtida godsflöden behöver det övergripande väg- och järnvägsnätet statligt ansvar, medan kommunerna och Region Skåne bidrar genom exempelvis utvecklas, och en överflyttning från fossildriven lastbilstrafik till järnväg, sjöfart anslutande infrastruktur, kollektivtrafik och stationsnära samhällsutveckling. och fossilfria vägtransporter behöver främjas. Intermodala knutpunkter är viktiga För Tomelilla kommun är utvecklingen av Ystad- och Österlenbanan viktig för att för smidiga övergångar mellan trafikslag. I Tomelilla kommun finns tre stationer knyta samman Skånes hörn med förbättrad kollektivtrafik, kortare restider och inom stråket: Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp. hållbara godstransporter. En stärkt järnväg ger bättre förutsättningar för pendling, näringsliv, besöksnäring och stationsnära utveckling i Tomelilla, Lunnarp och Banan och spåren rustades upp 2006 och 2016. Region Skåne genomförde 2018 Smedstorp, samtidigt som den bidrar till överflyttning av gods från väg till järnväg tillsammans med Trafikverket, Skånetrafiken och berörda kommuner en och stärker kopplingen till Ystad hamn. åtgärdsvalsstudie för att utveckla Ystad- och Österlenbanan avseende robusthet, kortare restider och ökad turtäthet. Den underliggande orsaken är att både tågen Gångtrafik och tillgänglig infrastruktur och spåren är hårt belastade och att stråket bedöms ha stor potential för ytterligare PBL, Boverkets byggregler och föreskrifter kräver tillgänglighet och användbarhet. resandetillväxt på järnväg. Följande utvecklingsmål har definierats: kortare Det är viktigt att kommunens infrastruktur och kommunikationer är tillgängliga för restider, ökad trafik med bibehållen robusthet samt attraktiva tågförbindelser alla samhällets invånare. Om alla ska kunna röra sig i det offentliga rummet på lika mellan Simrishamn/Ystad och Malmö/Köpenhamn. villkor måste hänsyn tas till både trafikslag och olika typer av funktionsnedsättningar. Smidiga och säkra gångvägar måste erbjuda ett alternativ Arbetet innebär att Ystadbanan successivt byggs ut med dubbelspår. För stråket till de som av ekonomiska, sociala eller fysiska skäl har begränsad tillgång till Simrishamn–Ystad finns en inriktning mot tätare trafikering, och på längre sikt transportmedel såsom bil och cykel. Dessa gångvägar måste vara användbara för behöver utbudet av tågtrafik öka på i princip hela linjesträckningen fram till 2050. människor med olika funktionsnedsättningar. I tätorterna och småorter varierar För att öka kapaciteten planeras ett antal åtgärder, bland annat nya mötesspår och tillgången på gångvägar, viss infrastruktur saknas och ansvaret ligger hos olika dubbelspår, där ett dubbelspår planeras mellan Lunnarp och Smedstorp. Även viss aktörer. Prioriteringar för säkrare vägar för gångtrafikanter ska i första hand modernisering av fjärrblockeringen planeras. Under senare år har arbete också prioriteras i kollektivtrafik- och servicenoderna. inletts med att trädsäkra Österlenbanan för att minska antalet inställda tåg vid kraftig vind. Cykel Cykeln som transportmedel har stor potential att bidra till minskade Tillsammans med Region Skåne och kommunerna Malmö, Svedala, Skurup, Ystad växthusgasutsläpp, bättre folkhälsa och en bättre närmiljö genom färre partiklar och Simrishamn har Tomelilla kommun ställt sig bakom ett positionspapper för och lägre lokala utsläpp när bilresor ersätts av cykelresor. För att cykeln ska ses stråket Ystad- och Österlenbanan. Parterna ska gemensamt verka för en utbyggd som ett attraktivt färdmedel krävs satsningar på infrastrukturen. Trafikverket, bana med stärkt kapacitet, robusthet och restidsvinster. Utbyggnaden ska ske Region Skåne och SÖSK har alla sammanställt olika underlag om cykelinfrastruktur. etappvis, med dubbelspår Skurup–Rydsgård som första etapp, och följas av fortsatta En gemensam bedömning är att ett välfungerande cykelvägnät ska vara kapacitetshöjande åtgärder bort mot 2040. Positionspappret betonar också att sammanhängande och koppla samman såväl olika stora och små orter som järnvägen är en statlig angelägenhet och att finansieringen därför ska vara ett kollektivtrafikknutpunkter och attraktiva rekreationsområden. Cykelvägarna är relativt väl utbyggda i tätorterna, men på många platser, särskilt mellan tätorterna 453 56 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och småorterna, saknas säkra cykelvägar. Region Skåne arbetar med att stärka cykeln som eget trafikslag genom sin cykelstrategi, som omfattar utbyggnad av Region Skåne har tagit fram ett koncept som kallas supercykelvägar. Tanken med infrastruktur, cykelturism, planering och innovation. Att erbjuda trygga och säkra supercykelvägar är att de ska binda ihop tätorter och viktiga målpunkter. cykelstråk med god tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att öka Ambitionen är att vägarna ska vara välkända, erbjuda hög framkomlighet, god cyklandet. komfort, hög trafiksäkerhet och en trygg cykelmiljö året runt. Region Skåne Tomelilla kommuns utbyggnadsplan för cykelvägar pekar i nuläget främst ut behov kommer att arbeta tillsammans med kommuner och Trafikverket för att omvandla inom tätorterna. På statlig väg behöver samtidigt ett mer sammanhängande pendelcykelvägar till supercykelvägar. Regionen har pekat ut ett stråk mellan cykelnät utvecklas mellan byar och tätorter, tillsammans med Trafikverket och Tomelilla och Ystad som kan bli aktuellt för en supercykelväg, För att realisera detta Region Skåne. krävs ett nära samarbete mellan kommunerna, Region Skåne och Trafikverket för att bygga ut och rusta upp cykelnätet mellan Tomelilla och Ystad. Kommunen ser också möjligheter att skapa säkrare vägar för cykel genom ny teknik och genom att pröva bygdevägar på lämpliga, lågtrafikerade sträckor. En bygdeväg Ridleder är en befintlig väg som anpassas så att gående, cyklister och biltrafik samsas på ett Förutsättning för att anlägga en ridled är att markägarna har godkänt sträckningen. tydligare och säkrare sätt, ofta genom bredare vägrenar, markeringar och skyltning Ridlederna kan vara korta, ofta kring hästanläggningar och vid tätorter. Ridleder som sänker hastigheten och ökar hänsynen mellan trafikanter. Bygdevägar kan kan även erbjuda möjligheter till långfärdsridning eller semester med häst. I vara ett sätt att stärka tillgängligheten där traditionell cykelvägsutbyggnad är svår Tomelilla kommun finns ett antal ridleder som erbjuder både korta och lite längre att genomföra på kort sikt. ridvägar. I de fall där utbyggnad undersöks bör även kommunen titta på möjligheterna att anlägga en ridled i anslutning till gång- och cykelvägar. Tomelilla kommun har utrett vilka vägar som kan vara möjliga att utveckla som bygdevägar utifrån Trafikverkets krav och råd för vägar och gators utformning, Utveckling av smart och hållbar mobilitet VGU. Utredningen visar att det finns potential att knyta samman flera av Genom att erbjuda invånarna i kommunen ett välutbyggt cykelvägnät, effektiva kommunens byar med tryggare förbindelser för cykel och gång. Bygdevägar kan kollektivtrafikförbindelser och enkelhet att byta färdmedel vill Tomelilla kommun därmed vara ett viktigt komplement till separata gång- och cykelvägar, särskilt på skapa möjligheter för både människor och företag att bo och verka i kommunen. lågtrafikerade sträckor där åtgärden kan genomföras utan större markintrång. Detta ska tillgodose resebehov på ett hållbart och tryggt sätt. Kommunen ska Samtidigt behöver förutsättningarna studeras vidare. Flera av de aktuella vägarna fortsätta utforska innovativa mobilitetslösningar, särskilt för att främja barn, unga har i dag en skyltad hastighet på 70 km/h, vilket innebär att de inte fullt ut uppfyller och äldres möjlighet till hållbart och enkelt resande. de förutsättningar som normalt krävs för bygdeväg. Kommunen behöver därför föra dialog med Trafikverket om vilka sträckor som kan vara aktuella även vid 70 Vid större infrastruktursatsningar förespråkar kommunen en utbyggnad av km/h, och var hastigheten kan behöva sänkas till 60 km/h för att skapa en infrastruktur för separerad gång och cykel. Satsningar bör ske både på kommunala trafiksäker miljö för gående och cyklister. Det fortsatta arbetet bör prioritera och regionala vägar. Syftet är att kunna cykla snabbt, tryggt och effektivt mellan sträckor som stärker sambanden mellan byar, hållplatser, skolor, service och och inom tätorter och småorter, till skolor och arbetsplatser, till samhällsservice viktiga rekreationsmål. såsom kollektivtrafik samt natur- och rekreationsområden. 454 57 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Det är viktigt för såväl tillgänglighetsarbetet som miljöarbetet att kunna erbjuda invånarna goda möjligheter att resa kollektivt. I dialog med Skånetrafiken arbetar kommunen för ökad turtäthet, förbättrad tillgång och säkerhet vid busshållplatser samt linjesträckningar som ger fler invånare tillgång till busstrafik. I kommentarerna lyfts också behovet av att fortsatt pröva flexibel kollektivtrafik på landsbygden i områden som saknar ordinarie kollektivtrafikförbindelser. Att korta restiden mellan Tomelilla och Malmö är viktigt för att pendlingstrafiken i högre grad ska kunna övergå från bil till tåg. En utökning till två tåg i timmen är också viktig för att stärka tågtrafikens konkurrenskraft och öka dess attraktivitet. De största vägarna 9, 11 och 19 är viktiga länkar för tillgänglighet till resten av Skåne. Framkomlighet för bussar och hastighetsbegränsningar är viktigt för ett hållbart transportsystem. För att säkerställa trafiksäkerheten bör de vägavsnitt som är olycksdrabbade åtgärdas. Att säkerställa tillgången till hållbara drivmedel i kommunen är viktigt för att minska utsläppen från vägtrafiken. Tomelilla ska i samarbete med andra aktörer verka för att öka tillgången till laddstationer, tankställen för biogas och andra fossilfria drivmedel, så att både personresor och godstransporter kan ställas om. 455 58 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.9 Teknisk försörjning Ställningstaganden för teknisk försörjning Teknisk försörjning innefattar här vatten och avlopp och kommunal avfallshantering. Att planera för god hushållning av mark-, vatten och naturresurser för den tekniska försörjningen kan exempelvis innebära att skydda Kommunen ska: grundvatten samt att skapa utrymme för anläggningar för hållbar energiproduktion • Agera och verka för en långsiktig och hållbar vattentillgång. och anläggningar för återbruk eller återvinning av avfall. Av vikt är att de regionala Detta är särskilt prioriterat. ledningar för el som finns ges nödvändigt utrymme med avseende på säkerhet och de framtida behov som kan finnas för byggnation i närheten av ledningarna. • Agera och verka för att grundvattentillgångarna i kommunen skyddas. Tomelilla kommun är delägare i Österlen VA, som är ett gemensamt driftbolag tillsammans med Simrishamns kommun, för kommunens utförande av VA-tjänster • Agera och verka för att vattentäkterna omfattas av aktuella och inom vattentjänstlagens tillämpningsområde. Tomelilla kommun är även delägare i relevanta vattenskyddsområden. Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav, som ansvarar för att avfallet från kommunens hushålls tas hand om, återvinns och behandlas på bästa sätt. • Säkerställa att berörda privata fastighetsägare och externa aktörer beaktar vattenskyddsområdena vid sin Vatten och avlopp markanvändning. Det kommunala ansvaret som huvudman för vatten och avlopp innebär att kommunen, inom verksamhetsområden för allmänna vattentjänster, ska • Utreda behovet av att införa verksamhetsområde för dagvatten tillhandahålla dricksvatten samt ta hand om spillvatten och, där där det finns ledningsnät för dagvatten men inget upprättat verksamhetsområde finns, dagvatten. Kommunen har även ansvar för att verksamhetsområde för dagvatten. säkerställa tillgången till råvatten för dricksvattenproduktion. Vid krissituationer kan kommunen också behöva tillhandahålla dricksvatten genom nödvattenförsörjning. Därutöver ansvarar kommunen för brandposter inom det allmänna VA-systemet. Råvattnet i Tomelilla kommun utgörs av grundvatten då det inte finns något ytvattentäkt i kommunen. På grund av klimatförändringarna har det skett förändringar i årsnederbörden vilket påverkar tillrinningen till vattentäkterna. För att skydda vattentäkterna finns det upprättade vattenskyddsområden. 456 59 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Karta över vattenskyddsområde kring Brösarp Karta över vattenskyddsområde kring Smedstorp Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett geografiskt ansvarar för sin dricksvattenförsörjning och för att ta hand om sitt spill- och avgränsat område där vatten- och spillvattenförsörjning samt, i förekommande fall, dränvatten. dagvattenhantering ska ske genom allmänna anläggningar. Dessa anläggningar drivs och underhålls av Österlen VA. Utanför verksamhetsområdena har I Skåne-Tranås, Onslunda och Spjutstorp finns allmänna anläggningar för dagvatten kommunen som huvudregel ingen skyldighet att förse fastigheter med allmänna som inte omfattas av verksamhetsområde för dagvatten. vattentjänster. Fastigheter utanför verksamhetsområde behöver därför ha enskilda Dricksvatten produceras på flera platser i kommunen. Spillvatten tas om hand vid anläggningar för vatten- och spillvattenförsörjning. Den enskilde fastighetsägaren ett större och flera mindre allmänna avloppsreningsverk. Det finns ett behov av 457 60 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 markanvändningsintressen tas tillvara för att långsiktigt säkra dricksvattenförsörjningen. I Smedstorp sammanfaller delar av vattentäktsområdet med ett mindre naturreservat och ett friluftsområde, vilket kan bidra till ett visst skydd. Samtidigt finns påverkan från omgivande jord- och skogsbruk, bland annat genom förhöjda nitrathalter, vilket skapar behov av särskild rening vid vattenverket. Även i Fågeltofta finns en mindre vattentäkt som är påverkad av nitrat från det omgivande jordbrukslandskapet. I Eljaröd är vattenkvaliteten god och ingen tydlig mänsklig påverkan kan ses i dagsläget. Däremot finns naturligt förekommande radionuklider i berggrunden som påverkar vattnet, vilket har lett till att ny reningsutrustning installeras vid vattenverket. Under 2024 genomfördes en screening av bekämpningsmedelsrester som tidigare inte undersökts. Resultaten visade att råvattnet i Fyledalen och Smedstorp innehöll halter över gränsvärdet av ett ämne som bland annat kan kopplas till sockerbetsodling. Fler undersökningar behövs för att verifiera resultaten och bedöma behovet av åtgärder. Avfall Nuvarande insamlingssystem bygger på fastighetsnära sortering och insamling. Karta över vattenskyddsområde kring Fyledalen och Tryde -Tryde Eke Tillsammans med återvinningscentraler utgör detta grunden för hanteringen av avfall från hushållen. Kommunen ansvarar även för renhållning av det offentliga fortsatt underhåll och förnyelse av anläggningar och ledningsnät, vilket är en rummet. I Tomelilla tätort finns en återvinningscentral som drivs av Sysav. utmaning som även delas av många andra kommuner. Avfallshanteringen behöver utvecklas i takt med ökade krav på resurshushållning, återbruk och återvinning. I den fysiska planeringen behöver det därför finnas Kommunens vattentäkter och vattenskyddsområden är viktiga utrymme för anläggningar och funktioner som möjliggör en långsiktigt hållbar planeringsförutsättningar. Där vattenskyddsområden sammanfaller med avfallshantering. exempelvis naturreservat eller andra områden med skyddade naturvärden kan det bidra till att minska risken för negativ påverkan och föroreningar. I den fortsatta Påverkansrisker vid exploatering planeringen bör möjligheten att samordna olika skydd, ekosystemtjänster och Exploatering kan innebära risker för negativ påverkan på grundvattentillgången. Förändrad markanvändning, fler verksamheter och ökad trafik kan medföra ökad 458 61 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 risk för olyckor, läckage, brand eller spridning av föroreningar. Beroende på vilken typ av verksamhet som etableras kan produkter och ämnen tillkomma som riskerar att påverka grundvattnet, exempelvis genom olyckor, spill eller dagvattenavrinning. Byggnation och hårdgjorda ytor kan också minska möjligheten för regnvatten att infiltrera till grundvattnet. I stället avleds vattnet ofta via dagvattensystem, där det kan föra med sig föroreningar från vägar, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Detta kan minska grundvattenbildningen och påverka både vattenkvalitet och vattenbalans. Vid ny exploatering behöver därför påverkan på grundvatten, vattentäkter och vattenskyddsområden utredas tidigt. Lokalisering, utformning och dagvattenhantering bör anpassas så att risken för föroreningar minimeras och så att grundvattenbildningen så långt möjligt kan bibehållas. Vattenförsörjning vid kris Tomelilla kommun tog 2023 fram en nödvattenplan för att tydliggöra ansvarsfördelningen vid en kris där dricksvatten inte längre kan levereras genom det ordinarie ledningsnätet. Nödvattenförsörjning innebär att dricksvatten levereras i lösa tankar eller behållare. Invånarna hänvisas då till särskilda platser där vatten kan hämtas. Vid en nödvattensituation finns en prioriteringsordning där liv och hälsa prioriteras högst. Den mängd vatten som kan tillhandahållas per person är begränsad och avser i första hand det mest grundläggande behovet för överlevnad. Planeringsinriktning I den fortsatta planeringen behöver vattentäkter, vattenskyddsområden och grundvattenbildande områden ges stor vikt vid avvägningar om mark- och vattenanvändning. Ny exploatering bör lokaliseras och utformas så att risken för påverkan på grundvatten, dricksvattenförsörjning och tekniska försörjningssystem minimeras. Kommunen behöver även säkerställa utrymme för framtida utveckling av VA-anläggningar, dagvattenhantering, återvinning, återbruk, energiförsörjning och annan teknisk infrastruktur. Teknisk försörjning bör samordnas med kommunens bebyggelseutveckling, klimatanpassning och långsiktiga arbete för hållbar resurshushållning. Karta över grundvattenförekomster i Tomelilla kommun 459 62 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.10 Klimat, miljö- och riskfaktorer Ställningstaganden för klimat, miljö- och riskfaktorer Tomelilla kommuns miljö- och klimatarbete Samhällsplaneringen utformas med hänsyn till miljön och klimatet och här redovisas de riskfaktorer för miljön och klimatet som bör beaktas vid beslut om Kommunen ska: användningen av mark- och vattenområden. Riskfaktorerna kan vara anläggningar och verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen vad det gäller • löpande bevaka, utreda och analysera lokala klimatrisker, miljö och hälsa, exempelvis i form av utsläpp eller buller. klimatförändringar och klimatanpassningar och dess eventuella regionala påverkaninformera om lokala klimatrisker, klimatförändringar och klimatanpassningar och dess eventuella Miljö- och klimatarbetet bedrivs både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv, på regionala påverkan. flera nivåer - nationellt, regionalt och lokal och genom såväl fysiska åtgärder som informationsspridning och beteendeförändring. • främja att ett aktivt klimatanpassningsarbete bedrivs av exempelvis föreningar, intresseorganisationen eller Miljö- och riskfaktorer fastighetsägare. De största riskerna i Tomelilla kommun är radon, förorenad mark och buller. De tyngre industrierna är få och koncentrerade till centralorten och Lunnarp. • i klimatanpassningsarbetet främja och prioritera Eftersom både väg 19 och väg 9 löper genom kommunen i syd-nordlig och öst- naturbaseradlösningar- västlig riktning sker många tunga transporter med farligt gods i stora delar av kommunen. Klimatrisker och klimatförändringar Klimatet utgör en ständig riskfaktor vid samhällsplanering. Stora mängder nederbörd, kraftiga stormar eller långvarig sträng vinterkyla innebär påfrestningar på de system samhället är uppbyggt på. Nedan beskrivs de mest frekventa klimatriskerna med exempel på negativa konsekvenser (klimatförändringar) för samhällsplaneringen. Med undantag från stigande havsnivåer är samtliga klimatrisker relevanta att beakta i Tomelillas planering. 460 63 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ökad nederbörd kan påverka kvalitén av dricksvattnet som försörjer en stor del av Klimatanpassningar Skåne samt öka risken för översvämning av samhällsfunktioner, infrastruktur och Klimatförändringar beskriver de negativa konsekvenserna av en klimatrisk medan bebyggelse. begreppet klimatanpassningar tar sikte på hanteringen av klimatförändringen. Klimatanpassning innebär att kommunen har en beredskap i planeringen och Kraftigt regn kan leda till smittspridning vid översvämning. Även skador på vidtar åtgärder som mildrar eller hindrar negativa effekter av klimatförändringarna infrastruktur och i tätorter, samt begränsad framkomlighet förväntas till följd av som kraftiga skyfall, extrema vattenstånd, stormar, värmeböljor och torka. kraftigt regn. Klimatanpassningsåtgärder behöver genomföras på kort, mellan och lång sikt, för Stigande havsnivå innebär att bebyggelse och infrastruktur kommer att att minska riskerna för skador på bebyggelse, infrastruktur och natur- och översvämmas och påverkas av erosion samt kan leda till att föroreningar i marken kulturmiljöer samt människors liv och hälsa. Med multifunktionella och tillgängliggörs och sprids. Saltvatteninträngning i grundvatten och vattentäkter är naturbaserade åtgärder kan ytterligare värden skapas för kommunens invånare. också en allvarlig konsekvens av stigande havsnivå. Torka påverkar jordbruksproduktionen negativt, och innebär en ökad konkurrens om vatten mellan dricksvattenförsörjning och andra ändamål. Sänkta grundvattennivåer kan påverka markstabilitet, och påverka biologisk mångfald negativt. Värme kan leda till hälsorisker, ökad utbredning av invasiva främmande arter och ökad tillväxt av bakterier i vattentäkter. Samhällsförändringar till följd av ett förändrat klimat kan förväntas innebära ökad elförbrukning, genom till exempel större behov av kylning i industrin, pumpning av vatten och ökat behov av el i samhället till följd klimatomställningen med en minskning av fossila bränslen. Erosion kan uppstå på markytan genom att vatten och vind transporterar bort material. Detta kan påverka jordbruksmark och infrastruktur, inklusive vägar och järnvägar. Inom jordbruket kan erosion orsaka förlust av fosfor, andra växtnäringsämnen och nysådd. Erosion kan också leda till skador på infrastrukturen genom översvämningar och stabilitetsproblem. 461 64 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.11 Miljökvalitetsnormer Ställningstaganden för miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer Kommunen och dess verksamheter ska arbeta för att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN) och andra risk- och skadereglerande bestämmelser. Miljökvalitetsnormer, Kommunen ska: reglerade i 5 kap. särskilt 1§ miljöbalken, ska följas vid planering enligt PBL och är del av ansvarsområdet för kommunen. En miljökvalitetsnorm anger de • säkerställa att gällande miljökvalitetsnormer beaktas vid föroreningsnivåer som människor och miljö kan utsättas för utan betydande risk. planering, planläggning och prövning av ny bebyggelse och Dessa normer definierar gränser för föroreningar som inte bör överskridas för att verksamheter. undvika allvarliga olägenheter för människors hälsa eller påtagliga skador på naturen. Tillstånd för verksamheter som överskrider dessa normer får inte beviljas. • vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur beakta Föroreningar som kan utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet behöver riktvärden för buller så att en god ljudmiljö säkerställs. inte enbart ha sitt ursprung från industrier eller bensinstationer, utan kan även ha kommit från andra källor, såsom fyllnadsmaterial, jordbruk eller diffusa utsläpp. • ta hänsyn till markföroreningar vid planering av ny bebyggelse och säkerställa att förorenad mark undersöks och åtgärdas vid Buller, luft och vatten omfattas av dagens normer och kan vara formulerade som behov. gränsvärden eller målsättningsnormer. Finns det risk att miljökvalitetsnormer överskrids behöver eventuellt åtgärdsprogram upprättas för att hantera problemen. • tillämpa radonsäkert byggande vid nybyggnation i områden där risk för radon förekommer. Planläggning kräver en utförlig utredning för att undvika etablering av verksamheter som överstiger miljökvalitetsnormer. Samverkan med Ystad- Österlenregionens miljöförbund underlättar arbetet med att minimera risker och hantera potentiella problem som kan påverka människor och miljö. Utöver miljökvalitetsnormerna finns det andra principer och bestämmelser som berör ämnen och verksamheter som är skadliga för människa och miljö. En sådan är försiktighetsprincipen. Enligt miljöbalken 2 kap. 3 § ska försiktighet iakttas när det finns risk, eller skäl att anta, att verksamheter och åtgärder kan medföra skada för människors hälsa eller miljöns natur- och kulturmässiga värden. Genom försiktighetsprincipen höjer vi vår beredskap för miljöförorening. 462 65 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Luft Luftkvalitetsnormer regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477), som sätter gräns- och målvärden för olika luftparametrar. Framför allt i tätorter påverkas luftkvaliteten av trafikutsläpp och eldning. För närvarande regleras föroreningar som kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 och PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Tomelilla kommun ansvarar för att övervaka och säkerställa normuppfyllelse enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477). Kommunen är medlem i Skånes luftvårdsförbund, som kartlägger luftmiljön i Skåne och ger råd om åtgärder. Mätningar och modellberäkningar inom kommunen visar att alla parametrar ligger under miljökvalitetsnormer och även under den nedre utvärderingströskeln. Resultat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjorda av Skånes Luftvårdsförbund • Kväveoxid (NO2): 4–7 μ /m3 (2020) • Kväveoxid (NOx): 16 μ /m3 (2020) • PM10: 12–14 μ /m3 PM2,5: 6 till 8 μ /m3 (2021) • PM2,5: 5–6 μ /m3 på landsbygden och uppemot 7–9 ug&m3 i Tomelilla tätort utmed väg 11 och kring väg 19 (2022) • Svaveldioxid (SO2): 0,3–0,5 μ /m3 (2022) • Kolmonoxid (CO): 0,25 mg/m3 (2020) • Bensen (VOC): 2 μ /m3 (2022) Resultat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjorda av Skånes Luftvårdsförbund (2020 –2022) Kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) : Beräknade årsmedelvärden för NO2 inom Tomelilla kommun under 2020 ligger klart under miljökvalitetsnormen (MKN) på 40 och den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26. Jordbruket står för majoriteten av NOx-utsläppen, följt av vägtrafiken. Karta över potentiellt förorenade områden med riskklass i Tomelilla kommun 463 66 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Partiklar PM10 : Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM10) ligger väl under MKN på 40 och NUT på 20. Småskalig uppvärmning dominerar partikelutsläppen, I Tomelilla kommun finns det fem huvudvattendrag som avvattnar området, följt av vägtrafiken. Julebodaån, Verkeån, Kävlingeån, Tommarpsån och Nybroån. Inom vattendragen finns det sedan ett antal biflöden. Enligt EU:s vattendirektiv ska dessa vattendrag Partiklar PM2,5 : Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM2,5) är under MKN på uppnå god ekologisk status till senast 2033, med undantag för Verkeån som har 2027 25 och NUT på 12. Småskalig uppvärmning är den främsta utsläppskällan, följt av som tidsfrist. Av dessa fem vattendrag är det bara Julebodaån som i dagsläget jord- och skogsbruksmaskiner. uppnår god status, resterande har måttlig status. Svaveldioxid (SO2) : Beräknade årsmedelvärden för svaveldioxid (SO2) ligger långt Övergödning i jordbrukslandskap och odlingsmarkens direkta anslutning till under MKN på 20 och NUT på 8. Småskalig uppvärmning bidrar mest till SO2- vattendrag är en av orsakerna till att den ekologiska statusen bara uppnår måttlig utsläppen. ekologisk status. Provtagningar visar på mycket hög påverkan av fosfor och kvävebelastning, vilket också har sitt ursprung från reningsverk och avlopp. Kolmonoxid (CO) : Uppmätta halter av kolmonoxid (CO) är långt under den nedre Vattendragen är även kraftigt omgrävda och fysiskt modifierade vilket även utvärderingströskeln på 5. påverkar den ekologiska statusen negativt. Förutom detta påverkar även samhällets Bensen och VOC: Halter av bensen och VOC ligger långt under nedre struktur. Tillskottsvatten från hårdgjorda ytor, häftiga skyfall, otäta ledningsnät och utvärderingströskeln på samtliga mätplatser inom samverkansområdet. Utsläppen dränvatten försämrar vattenkvaliteten. Även enskilda avloppssystem som inte av bensen har minskat avsevärt. uppfyller kraven i gällande lagstiftning och dagvattenhantering från samhällena bidrar till förorening av sjöar, vattendrag och hav. Det kan också finnas andra Tungmetaller och PAH : Uppmätta halter för tungmetaller ligger långt under nedre utpekade förorenade områden samt äldre deponier som kan ge upphov till negativ utvärderingströskeln på alla mätplatser. Utsläpp sker främst från förbränning av påverkan. I värsta fall påverkar detta även grundvattnet. kol, olja och avfall samt från vissa industrier och gruvverksamheter. Buller Vatten Buller är ljud som uppfattas störande. Buller påverkar människors hälsa negativt Miljökvalitetsnormerna för vatten anger en lägsta nivå för den kvalitet olika och kan bland annat leda till stress, sömnproblem eller koncentrationssvårigheter. vattenförekomster ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Svensk vattenförvaltning Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller syftar till att motverka att människor utgår ifrån EU:s ramdirektiv för vatten som har införlivats i svensk lagstiftning tar skada av buller i sin omgivning. Förebyggande arbete och minskning av ohälsa genom miljöbalken. Genom den så kallade Weser-domen har tolkningen av till följd av buller i omgivningen sker i enlighet med den rådande vattendirektivet skärpts vilket innebär att inga åtgärder får tillåtas som leder till miljökvalitetsnormen för buller. I förordning (2015:216) om trafikbuller vid försämrad kvalitet eller som försvårar åtgärder för att förbättra kvaliteten på bostadsbyggnader finns riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader vattenförekomster. Det är Vattenmyndigheterna som kartlägger vilken status som som är relevant för Tomelilla kommun. vattenförekomsterna har, beslutar om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. 464 67 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Riktvärden för buller - från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid bostäder: 1. 60 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 2. 65 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid fasad om bostaden ej överskrider 35kvm. 3. 50 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid uteplats, 70 (dBA) maximal ljudnivå vid uteplats. Enligt 2 kapitlet 5 § punkt 4 ska byggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Radon Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken. Radon förekommer även i dricksvatten. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, vilka är radioaktiva metallatomer. Radon och radondöttrar avger strålning som följer med inandningsluften, vilket kan orsaka cancer i lungorna. Enligt de rikt- och gränsvärden för radon som fastställts av Boverket bör radonvärdet i bostäder inte överskrida 200 Bq/ m³. Riktvärden för radon - som inte bör överskridas: 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål. 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i nya byggnader. 100 Bq/l Gränsvärdet för tjänligt dricksvatten med anmärkning. I Tomelilla kommun förekommer områden med förhållandevis hög markavgivning av radongas. Därför är det viktigt att göra mätningar både i befintliga byggnader och inför nybyggnation inom de områden som utpekas som riskområden, samt vidta åtgärder i de fall där radonvärdet överskrider rekommenderade riktvärden. 465 68 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.12 Strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Ställningstaganden för Strandskydd och LIS Strandskyddsområde Strandskydd gäller generellt inom 100 meter vid alla stränder vid hav, insjöar och Kommunen ska: vattendrag. Strandskyddet ska värna allmänhetens tillgång till strandområden och • Värna strandskyddets syften genom att säkerställa allmänhetens bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I den fysiska planeringen behöver tillgång till vattendrag samt bevara goda livsvillkor för djur- och hänsyn därför tas till strandmiljöernas värden för natur, friluftsliv, rekreation och växtliv i strandmiljöer. landskapsbild. Förändringar inom strandskyddade områden ska prövas med stor hänsyn till platsens förutsättningar och till strandskyddets långsiktiga syften. • Bevara och stärka naturvärden längs åar, bäckar och andra vattenmiljöer som viktiga ekologiska samband i landskapet. Genom särskilda beslut av Länsstyrelsen kan strandskydd både utökas och minskas. Kommunens samtliga större vattendrag omfattas av strandskydd. • Undanta strandskyddade områden från exploatering LIS Kommunen pekar inte ut några områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i översiktsplanen. LIS är ett verktyg som kan användas för att främja landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men innebär inte i sig någon markanvändning utan kräver särskilda överväganden och prövningar i varje enskilt fall. Eftersom Tomelilla kommun saknar kuststräcka och inte gör några utpekanden av LIS-områden hanteras frågor om strandskydd i stället utifrån generella hänsyn i den fortsatta planeringen och prövningen. 466 69 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.13 Energi och energiproduktion Ställningstaganden för energi och Energi och energiproduktion är centrala frågor för kommunens långsiktiga energiproduktion utveckling. Tillgången till el, värme och fossilfria drivmedel påverkar möjligheterna att utveckla bostäder, verksamheter, transporter, service och teknisk infrastruktur. Samtidigt innebär energiomställningen att behovet av lokal och Kommunen ska: regional energiproduktion ökar, vilket ställer nya krav på den fysiska planeringen. • verka för att användningen av fossila bränslen minskar och att För Tomelilla kommun handlar temat både om att bidra till minskad energiförsörjningen i ökad utsträckning baseras på fossilfria klimatpåverkan och om att stärka kommunens robusthet. Ökad elektrifiering, energikällor. högre effektbehov och ett mer ansträngt regionalt elsystem gör att kommunen • främja energieffektivisering och hållbara energilösningar vid behöver skapa förutsättningar för effektiv energianvändning, fossilfri planering av ny bebyggelse och utveckling av befintliga miljöer. energiproduktion, energilagring och väl fungerande distribution. • skapa förutsättningar för lokal produktion av fossilfri energi i samverkan med näringsliv och andra aktörer. Kommunens mark- och vattenanvändning behöver därför ge utrymme för hållbara energilösningar såsom solenergi, vindkraft, biogas, fjärrvärme och framtida • planera markanvändning och infrastruktur så att utveckling av energitekniker. Samtidigt ska etableringar av energianläggningar prövas mot andra hållbara energisystem möjliggörs. allmänna intressen, exempelvis landskapsbild, natur- och kulturmiljö, • verka för en robust och långsiktigt hållbar energiförsörjning i jordbruksmark, boendemiljöer, friluftsliv, teknisk infrastruktur och totalförsvarets kommunen. intressen. Energi och energiproduktion är därmed både en klimatfråga, en robusthetsfråga och en markanvändningsfråga. Översiktsplanen ska ge vägledning för hur kommunen vill möjliggöra energiomställningen samtidigt som utvecklingen sker på platser och på sätt som är långsiktigt lämpliga. 467 70 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Nuläge och förutsättningar Energidistribution och nätkapacitet Tomelilla kommun har goda förutsättningar att bidra till energiomställningen Olika aktörer ansvarar för eldistributionen inom kommunen. Stamnätet ägs av genom lokal produktion av förnybar energi. I kommunen finns i dag installerad Svenska kraftnät och det övergripande ledningsnätet ägs av E.ON energiproduktion från framför allt vindkraft och solkraft. Enligt uppgifter från Energidistribution. E.ON ansvarar även för detaljdistribution inom större delen av Energimyndigheten för 2023 uppgår den installerade effekten till cirka 40,7 MW, kommunen. I den nordöstra delen av kommunen är Österlens Kraft varav 29 MW vindkraft och 11,7 MW solkraft. detaljdistributör. Under 2022 producerades cirka 64 300 MWh el i Tomelilla kommun. Vindkraften Kraftledningar och andra nätanläggningar utgör viktiga stråk i elförsörjningen av stod för den största delen av elproduktionen, medan solkraften stod för en mindre befintlig och planerad bebyggelse. Samtidigt kan de innebära begränsningar för men växande andel. Samma år uppgick elanvändningen i kommunen till cirka 172 markanvändningen i närheten av ledningar och anläggningar. Vid planering av ny 200 MWh. Det innebär en självförsörjningsgrad på ungefär 37 procent räknat på bebyggelse och nya verksamheter behöver hänsyn tas till befintliga och framtida årsbasis. ledningsstråk, elsäkerhet, magnetfält samt behov av åtkomst för drift och Självförsörjningsgraden varierar dock över dygnet och året, eftersom både underhåll. vindkraft och solkraft är väderberoende. Lokal produktion behöver därför ses Svenska kraftnät planerar förstärkningar av nätstrukturen i regionen. Tillsammans tillsammans med frågor om nätkapacitet, energilagring, flexibilitet och regional med E.ON Energidistribution pågår även arbete med en gemensam nätutredning för elförsörjning. att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för stam- och regionnätet fram till 2045. Skåne har generellt en låg självförsörjningsgrad av eleffekt och är sårbart för Hur detta konkret påverkar Tomelilla kommun är ännu för tidigt att bedöma, men effektbrist, särskilt under kalla vinterdagar med hög belastning. Region Skånes frågan är viktig att följa i den fortsatta planeringen. färdplan för elförsörjning pekar på behovet av att öka Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt från cirka 15 procent år 2023 till minst 50 procent år 2030. För att nå detta Leveranssäkerheten för el är en viktig förutsättning för fysisk planering. krävs både ökad elproduktion, förstärkt elnät, energieffektivisering och Avstämning med elnätsägare ska därför ske tidigt vid planering av större flexibilitetslösningar. bebyggelseområden, verksamhetsområden och energianläggningar. I Tomelilla bedöms effektbehovet öka fram till 2040, särskilt i tätorterna och framför allt i Tomelilla tätort. Utvecklingen drivs bland annat av elektrifiering av transporter och industri, ökad digitalisering samt förändrade behov inom bostäder och verksamheter. Leveranssäkerhet och tillgång till el blir därför allt viktigare faktorer vid lokalisering av ny bebyggelse, nya verksamheter och större tekniska anläggningar. 468 71 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Fjärr- och närvärme Förklaring av begrepp Fjärr- och närvärme är gemensamma system där värme produceras centralt och distribueras till flera byggnader genom ett ledningsnät. Sådana system kan bidra till effektiv energianvändning och minskat behov av individuella Effektbehov: Effektbehovet avser den totala mängden energi som uppvärmningslösningar. behövs för att driva en anläggning, process eller system under en given tid. I Tomelilla centralort finns ett fjärrvärmeverk som drivs av ett privat energibolag. Verket använder främst restprodukter från skogsindustrin, exempelvis grenar, Effektbrist: Effektbrist uppstår när den tillgängliga effekten, det vill toppar, sågspån och vedflis. Fjärrvärme kan även kombineras med elproduktion, säga den mängd energi som kan överföras eller användas per vilket kan öka resurseffektiviteten och minska energispill. I mindre orter eller tidsenhet, inte är tillräcklig för att uppfylla den aktuella efterfrågan vid avgränsade områden kan närvärmelösningar vara ett alternativ där det finns en viss tidpunkt. tillräckligt värmeunderlag och lämpliga tekniska förutsättningar. Elektrifiering: Innebär att använda elektricitet som en primär Vindkraft energikälla i stället för andra bränslen eller energikällor. Det kan Vindkraften är i dag en viktig del av Tomelilla kommuns elproduktion. Kommunen inkludera att konvertera befintliga processer eller infrastruktur till att har relativt många vindkraftverk och den installerade effekten från vindkraft drivas av elektricitet i stället för fossila bränslen. uppgår till cirka 29 MW. Vindkraften stod för merparten av kommunens elproduktion under 2022. Kapacitet: Kapacitet avser den maximala mängden energi som en anläggning, system eller enhet kan producera, leverera eller hantera Flera av kommunens befintliga vindkraftverk är äldre. En betydande del av verken under en given tidsperiod. Det kan vara kopplat till effekten, men det kommer att nå slutet av sin tekniska livslängd under planperioden. Det innebär att fokuserar på den totala mängden energi som kan genereras eller kommunen behöver ta ställning till hur framtida vindkraft ska hanteras, hanteras. exempelvis genom generationsväxling där äldre verk ersätts av färre men mer effektiva verk. En sådan utveckling kan bidra till ökad produktion inom redan Kapacitetsbrist: Uppstår när efterfrågan på energi överstiger påverkade landskapsrum, men kräver alltid ny prövning utifrån dagens tillgänglig kapacitet för produktion, distribution eller leverans. Det kan förutsättningar. leda till problem som strömavbrott eller ökade kostnader för att upprätthålla tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan. Förklaring av begrepp effektbehov, effektbrist, elektrifiering, kapacitet och kapacitetsbrist 469 72 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ålder på vindkraftverk (2024) Antal Procent av totalt antal vindkraftverk 0–10 år 2 7 % 11–15 år 12 43% 16–20 år 6 21% 20–25 år 5 18% Över 25 år 3 11% Översikt antal och ålder på vindkraftverk i Tomelilla 2026 Utredningsområden för vindkraft De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera vindkraft i kommunen. Ett utpekande innebär inte att vindkraft automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter, närboende och andra berörda aktörer. Särskild hänsyn behöver tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden, friluftsliv, boendemiljö, buller, skuggor, totalförsvarets intressen, luftfart, elnätsanslutning, samt påverkan på skyddsvärda arter. Se vidare kriterier för vindkrafts etablering under 8.1. Energiproduktion Region Skånes analyser visar att Tomelilla kommun har potential för ytterligare vindkraft, men potentialen påverkas tydligt av hänsynsavstånd, höjd på verk, landskapets förutsättningar och förekomst av andra intressen. I många fall kan ett färre antal nya och högre verk ersätta ett större antal äldre verk och samtidigt ge större installerad effekt. Det kan därför vara relevant att analysera vilka befintliga eller nya lägen som kan vara lämpade för framtida vindkraft. 470 73 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 En översiktlig analys av befintliga vindkraftverks placering visar att många verk Biogas ligger bortom angivna avstånd till bostäder, tätorter och naturreservat. Samtidigt Biogas bildas när biologiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Gasen kan behöver varje ny etablering eller generationsväxling prövas utifrån aktuella användas för produktion av el och värme eller uppgraderas till fordonsbränsle. förutsättningar, bland annat påverkan på landskapsbild, boendemiljö, naturvärden, Biogas kan bidra till minskad klimatpåverkan, fossilfria transporter och bättre kulturmiljö, friluftsliv och totalförsvarets intressen. nyttjande av lokala resurser från exempelvis jordbruk, livsmedelsproduktion och organiska restflöden. Solenergi Solenergi kan användas för att producera både el och värme. Solceller har under I Tomelilla kommun finns ett publikt tankställe för biogas. Kommunen har även senare år blivit billigare och mer vanligt förekommande, vilket har bidragit till en låtit ta fram en lokaliseringsanalys för att identifiera områden som kan vara tydlig ökning av installerad solkraft. I Tomelilla kommun finns cirka 11,7 MW intressanta att utreda vidare för etablering av biogasanläggningar. Analysen har installerad effekt från solkraft enligt uppgifter från Energimyndigheten 2023. genomförts som en GIS-baserad överlagringsanalys där faktorer som Solenergi har fortsatt stor potential i kommunen, både på byggnader och som större markanvändning, skyddsvärden, störningskänslighet, tillgänglighet, vägar, vatten, markanläggningar. Kommunen ska verka för utbyggnad av solceller på egna riksintressen, kulturmiljöer, naturvärden och närhet till lantbruk med djurhållning fastigheter där det är lämpligt och dimensionerat utifrån fastighetens behov. Även har vägts in. privata initiativ kan bidra till ökad lokal elproduktion. Utredningsområden för biogasanläggningar Större solcellsanläggningar behöver dock prövas utifrån platsens samlade De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och lämplighet. Det gäller särskilt påverkan på jordbruksmark, skogsmark, natur- och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, miljörisker och möjligheten till anslutning biogasproduktion i kommunen. Ett utpekande innebär inte att en biogasanläggning till elnätet. Möjligheten att använda tak, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell eller mark med lägre konfliktnivå bör särskilt beaktas. etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter och andra berörda aktörer. I kommunen pågår planer i privat regi för att etablera en större solcellspark på Särskild hänsyn behöver tas till jordbruksmarkens brukningsvärde, natur- och privat mark mellan Eljaröd och Fågeltofta. Området används i dag främst för kulturmiljövärden, teknisk försörjning, transporter, lukt, skyddsavstånd, skogsbruk. Projektet är ännu i planeringsstadiet och kommunen medverkar inte råvarutillgång, avsättning för biogödsel och påverkan på omgivningen. som aktör i projektet. Den planerade anläggningen avser en installerad effekt om cirka 80 MW och förväntas kunna producera cirka 80 GWh el årligen om den Intressen och avvägningar genomförs. Utvecklingen av energisystemet innebär flera avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Behovet av ökad fossilfri energiproduktion behöver vägas mot påverkan på landskapsbild, naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv, jordbruksmark, boendemiljöer och totalförsvarets intressen. Karta över lämpliga utredningsområden för vindkraft i Tomelilla kommun 471 74 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Vindkraft kan bidra med stor elproduktion och stärkt regional energiförsörjning, men påverkar landskapet visuellt och kan medföra buller, skuggor och påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Vid generationsväxling av befintliga verk kan påverkan i vissa fall bli mindre än vid etablering i helt nya lägen, men högre verk kräver ändå nya bedömningar av lämplighet, skyddsavstånd och påverkan på omgivningen. Hela Tomelilla kommun omfattas av MSA-yta, vilket innebär att höga objekt kan påverka luftfartens säkerhet och framkomlighet. Vid etablering av vindkraftverk, master och andra höga anläggningar behöver påverkan på luftfart, sjöfart, järnvägar och vägar samt tekniska system kopplade till dessa särskilt beaktas. Det kan exempelvis handla om påverkan på hinderfrihet, navigations- och kommunikationssystem, radaranläggningar, signalsystem eller andra tekniska funktioner som är viktiga för transportinfrastrukturens säkerhet och drift. Etablering av höga anläggningar behöver därför prövas i dialog med berörda myndigheter och aktörer. Vid beredning av ärenden om tillstånd för vindkraft ska kommunen samråda med Trafikverket. Solcellsanläggningar kan ofta integreras i byggnader eller placeras på redan ianspråktagna ytor, men större markanläggningar kan innebära konkurrens med andra markanvändningsintressen. Det gäller särskilt om anläggningen berör brukningsvärd jordbruksmark, skogsmark, landskapsbild, naturmiljöer eller kulturmiljöer. Lämpligheten behöver därför bedömas utifrån både energinytta och platsens långsiktiga markanvändning. Biogasanläggningar kan bidra till fossilfri energi, cirkulära flöden och stärkt koppling mellan jordbruk, avfallshantering och energiproduktion. Samtidigt kan sådana anläggningar innebära transporter, lukt, behov av skyddsavstånd och påverkan på närboende. Lokalisering behöver därför ske med hänsyn till både råvarutillgång, transportvägar, teknisk försörjning och omgivningspåverkan. Energidistributionen innebär också markanspråk. Kraftledningar, ställverk och andra nätanläggningar är samhällsviktiga funktioner men kan begränsa annan Karta över lämpliga utredningsområden för biogas i Tomelilla kommun 472 75 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 markanvändning. Vid planering av ny bebyggelse och nya verksamheter behöver Kommunen ska verka för att ny bebyggelse och nya verksamheter lokaliseras med hänsyn tas till befintliga och framtida ledningsstråk samt möjligheten att bygga ut hänsyn till befintlig och framtida kapacitet i elnät och annan teknisk infrastruktur. elnätet. Tidig dialog med nätägare och andra berörda aktörer är viktig för att säkerställa att planerad utveckling kan genomföras utan att skapa nya kapacitetsproblem. En central avvägning är relationen mellan lokal utveckling och regional energiförsörjning. Tomelilla kan bidra till Skånes energiförsörjning, men Tomelilla kommun ska fortsätta samverka med grannkommuner, Region Skåne, kommunen behöver samtidigt säkerställa att energianläggningar lokaliseras på ett elnätsägare, myndigheter och andra aktörer i frågor som rör energi och sätt som är förenligt med kommunens långsiktiga markanvändning och lokala energiproduktion. Energisystemet är regionalt sammanlänkat och behöver därför värden. hanteras i ett mellankommunalt och regionalt sammanhang. Inriktning för energi och energiproduktion Kommunens befintliga ställningstaganden för vindkraft gäller till dess att en ny Tomelilla kommun ska bidra till ett robust, fossilfritt och resurseffektivt fördjupad energiplan eller motsvarande underlag har tagits fram. Den kommande energisystem. Kommunen vill stärka förutsättningarna för både effektiv energiplanen bör förtydliga kommunens långsiktiga inriktning för energianvändning och ökad lokal energiproduktion, samtidigt som planeringen tar energiproduktion, energilagring, nätkapacitet och lokalisering av större höjd för framtida behov av el, värme, fossilfria drivmedel, lagring och distribution. energianläggningar. Kommunens planering ska möjliggöra hållbara energikällor som solenergi, Tillämpning i efterföljande planering och prövning vindkraft, biogas, fjärrvärme och andra framtida fossilfria energilösningar. Nya I detaljplanering, bygglovsprövning och annan efterföljande planering ska energi energianläggningar ska lokaliseras och utformas med hänsyn till platsens och energiproduktion beaktas tidigt. Det gäller särskilt vid planering av nya förutsättningar och med beaktande av påverkan på boendemiljöer, landskapsbild, bostadsområden, verksamhetsområden, större tekniska anläggningar och natur- och kulturmiljö, jordbruksmark, friluftsliv, teknisk försörjning och transportintensiva verksamheter. totalförsvarets intressen. Vid planering som kan påverka elförsörjningen ska kommunen föra tidig dialog Energiproduktion ska i första hand utvecklas där den kan bidra till lokal och med berörda nätägare för att klarlägga kapacitet, anslutningsmöjligheter och regional nytta utan att skapa betydande konflikter med andra långsiktiga eventuella behov av förstärkningar. Nya större etableringar bör bedömas utifrån markanvändningsintressen. Möjligheten att nyttja redan ianspråktagna ytor, både energibehov och möjlighet till lokal produktion, energieffektivisering och byggnader, tekniska miljöer och platser med god anslutning till elnät och flexibilitet. infrastruktur ska särskilt beaktas. Energieffektivisering och smart styrning av energianvändning ska vara en viktig Större energianläggningar, såsom vindkraft, solcellsparker och biogasanläggningar, del av kommunens långsiktiga arbete. Genom effektivare användning, ska prövas utifrån platsens samlade lämplighet. Det innebär att tekniska, flexibilitetslösningar och bättre samordning mellan produktion och användning miljömässiga, sociala och landskapsmässiga konsekvenser behöver belysas. kan sårbarheten för höga elpriser och effektbrist minska. 473 76 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Teckenförklaring Lämplig placering Utpekade utredningsområden ska ses som strategiska underlag och inte som Utredning krävs slutliga ställningstaganden om att etablering är lämplig. Ej lämplig placering e m r Vid prövning av solcellsanläggningar bör kommunen särskilt beakta möjligheten ä Stor påverkan v att i första hand nyttja byggnader, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark eller r ä n m p V å i a d v r e p k r r k m ö a v e n n d p i n l å ä g g l å a re n v g k v s o i i n n k d f t l i k i g k r m a tn ft a i v r s k k å a . a n V h v i ä d ä n n e s d t y a n n b i l n t e a g r s i o n ti c g l h l p b a å e n f j d i o n r r a t d l i b a g l r a l u m r k i ä s k n - t e n li l a n le j i e r n r s t r k f e ö o s r g s a s e m v n s a b tå r e k n d d b ö , m e h a ö s v . er M L it å e t n tli g p å p v å e v r e k r a k n a n s a g o iB t f a r k d n iV ig r e n e lo S r r h ä c jF o - gruppering, utformning, landskapsbild, boendemiljöer, natur- och Pl acering kulturmiljövärden samt totalförsvarets intressen. Generationsväxling av befintliga Skog vindkraftverk kan vara ett sätt att bibehålla eller öka produktionen inom redan Åkermark påverkade landskapsrum, men kräver ny prövning utifrån dagens förutsättningar. Skyddat område Vid prövning av biogasanläggningar ska särskild hänsyn tas till transporter, lukt, Tätort skyddsavstånd, råvaruförsörjning, avsättning för biogödsel, påverkan på närboende samt koppling till jordbrukets och landsbygdens förutsättningar. 500 m från tätort Vid planering nära kraftledningar och andra energianläggningar ska hänsyn tas till 1000 m från tätort säkerhetsavstånd, magnetfält, drift- och underhållsbehov samt framtida Landsbygd med viss bebyggelse utvecklingsmöjligheter för teknisk infrastruktur. Påverkan Energimatris Landskap visuellt En sammanställning över placering och påverkan har tagits fram för de tidigare nämnda energislagen. Hur mycket en anläggning påverkar är beroende av bland Buller annat dess placering, storlek och effekt. Det är svårt att generalisera en anläggning. Skuggor Prövning sker i detaljplaner och miljöprövning för större anläggningar, medan kraven för mindre anläggningar ställs i bygglov. Behovet av riktlinjer för mindre Lukt anläggningar bör analyseras. Vatten Natur Kultur Trafik / transporter Risk för föroreningar Enskilda intressen Vägledande energimatris över energislag, exempel på hänsyn, påverkan och placering 474 77 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstaganden för beredskap och 4.2.14 Beredskap och robust samhällsstruktur robust samhällsstruktur Ett förändrat klimat och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ställer ökade krav på ett robust och motståndskraftigt samhälle. Beredskap handlar inte enbart om Kommunen ska: organisation och krishantering, utan i hög grad om hur den fysiska miljön planeras och utvecklas för att minska sårbarhet och säkerställa funktion över tid. I Tomelilla • planera mark- och vattenanvändning så att samhällsviktiga kommun innebär detta att mark- och vattenanvändningen behöver utformas så att funktioner lokaliseras till robusta och långsiktigt lämpliga lägen, risker minimeras och att viktiga funktioner kan upprätthållas även vid störningar. fria från identifierade risker. Den fysiska strukturen ska bidra till att minska sårbarheter och samtidigt skapa • säkerställa att samhällsviktiga funktioner, såsom goda livsmiljöer. dricksvattenförsörjning, energisystem och energiförsörjning, transporter och digital infrastruktur, utformas med tillräcklig Nuläge och förutsättningar robusthet och redundans för att upprätthålla funktion vid Tomelilla kommun påverkas av flera typer av risker kopplade till klimat och störningar och kriser. markförhållanden. Någon detaljerad skyfallskartering finns inte i nuläget, vilket innebär att planeringen behöver utgå från kända topografiska förutsättningar • vara restriktiv med ny bebyggelse och verksamheter inom såsom lågpunkter och naturliga avrinningsstråk. vattenskyddsområden samt säkerställa att markanvändning inte riskerar att påverka dricksvattenresurser och grundvatten negativt. Inom kommunen finns områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, bland annat i anslutning till Brösarp samt inom delar av Tomelilla tätort • planera och utveckla transportinfrastruktur så att alternativa längs Välabäcken och i områden kring Adelsberg. I anslutning till vattendrag kan stråk, kopplingar och funktioner kan upprätthållas vid störningar även erosion påverka markens stabilitet. I Tomelilla tätort finns även områden med eller kriser. förhöjd risk för höga temperaturer, särskilt i centrala delar samt i områden med • integrera klimatanpassning i samhällsplaneringen och undvika omfattande handels- och parkeringsytor. Dessa kännetecknas av en hög andel exploatering i områden med kända eller potentiella hårdgjorda ytor och begränsad vegetation. klimatrelaterade risker. Kommunen är beroende av tekniska försörjningssystem såsom vatten, avlopp, el • beakta behov av skyddsavstånd mellan riskkällor och känslig bebyggelse vid planering av mark- och vattenanvändning. och digital infrastruktur, vilka kan vara sårbara vid störningar. Kommunens transportstruktur präglas av väg 11 och 19 samt järnvägen, vilka är viktiga för • beakta totalförsvarets intressen och säkerställa att mark- och regional tillgänglighet. Samtidigt innebär järnvägen en barriär i Tomelilla tätort där vattenanvändning inte försvårar verksamheter eller riksintressen antalet passager är begränsat. av betydelse för totalförsvaret. • verka för samverkan med regionala och nationella aktörer för att stärka kommunens civila beredskap, särskilt avseende försörjningssystem och samhällsviktiga funktioner. • planera den fysiska miljön så att den stärker social sammanhållning och lokala nätverk, vilket bidrar till samhällets motståndskraft vid kriser. 475 78 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Intressen och avvägningar Planeringen innebär avvägningar mellan olika intressen. Exploatering av mark för Tillämpning bostäder och verksamheter behöver vägas mot bevarandet av jordbruksmark och Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering, bygglovsprövning andra värdefulla resurser. Utveckling av transportinfrastruktur, särskilt järnvägen, och andra beslut om mark- och vattenanvändning. Vid planering i riskutsatta innebär en balans mellan regional tillgänglighet och lokala barriäreffekter inom områden ska behov av utredningar, såsom dagvattenutredningar, skyfallsanalyser tätorten. Förtätning och utveckling av befintliga orter kan bidra till ett effektivt eller geotekniska undersökningar, särskilt beaktas. markutnyttjande, men behöver samtidigt vägas mot behovet av grönytor och ytor för dagvattenhantering, klimatanpassning och sociala värden. Lokalisering av Vid lokalisering av samhällsviktiga funktioner ska robusthet, tillgänglighet och samhällsviktiga funktioner innebär också avvägningar mellan tillgänglighet, redundans särskilt prövas. Planeringen ska inte medföra att befintliga risker ökar effektivitet och minskad sårbarhet, samt behovet av att upprätthålla funktion i kris eller att möjligheten att hantera framtida klimatpåverkan försämras. och krig. Inriktning Tomelilla kommun ska utvecklas på ett sätt som minskar sårbarheter och stärker samhällets förmåga att hantera både vardagliga störningar och mer omfattande kriser. Planeringen ska utgå från ett helhetsperspektiv där klimat, risk, teknisk försörjning och sociala strukturer samverkar. Det innebär att riskutsatta lägen i möjligaste mån undviks, att befintliga strukturer stärks och att nya funktioner lokaliseras på ett sätt som minimerar sårbarheter och säkerställer kontinuitet i samhällsviktiga funktioner. Särskild vikt ska läggas vid att bevara och utveckla strukturer som hanterar vatten, minskar värmebelastning och möjliggör fungerande transporter och försörjningssystem även vid störningar. 476 79 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.15 Regionala och mellankommunala frågor Ställningstaganden för regionala och Kommunen bedriver omfattande samverkan och har gemensamma intressen med mellankommunala frågor närliggande kommuner samt den regionala utvecklingen. I detta kapitel presenteras några utvalda regionala intressen för kommunen, kopplingarna till de regionala kärnorna, samt de olika organisatoriska samarbeten som kommunen har Kommunen ska: med andra kommuner. Vidare ges en översikt över mellankommunala frågor och samarbetsområden med grannkommunerna. • verka för god samverkan och strategisk planering med Region Skåne och angränsande kommuner. Regionala intressen Skåne siktar på att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi, stärka mångfalden • verka för en utveckling av transportinfrastruktur och kollektivtrafik av goda livsmiljöer, ha en god miljö och hållbar resursanvändning samt utveckla som stärker tillgängligheten till regionala arbetsmarknader och framtidens välfärd. Skåne jobbar även för att vara globalt attraktivt och service. välkomnande. I Skåne finns cirka 250 tätorter och sju av dessa är utpekade som • samverka med angränsande kommuner i frågor som rör mark- regionala kärnor; Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Hässleholm, och vattenanvändning, naturmiljöer och vattenresurser som Kristianstad och Ystad. Tillväxtmotorer och regionala kärnor Malmö, Lund och sträcker sig över kommungränser. Helsingborg har en stor betydelse för Skånes utveckling. Städerna har större • samverka regionalt i frågor som rör näringslivsutveckling, befolknings- och sysselsättningstillväxt än Skåne i genomsnitt. Detta ger besöksnäring och landsbygdsutveckling. tillväxtkraft till hela regionen. • verka för regional samordning i frågor som rör samhällsviktig infrastruktur, energi, vattenförsörjning och klimatanpassning. • verka för att en ÅVS tas fram för väg 19 för att utreda sträckan som helhet. Detta med fokus på säkerframkomlighet och säkra vägar till hållplatser. • utreda behovet av en cykelväg mellan Brösarp och Tomelilla tätort. 477 80 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Både i Det Öppna Skåne 2030 och Regionplanen 2022–2040 lyfts regionens flerkärnighet förser regionens invånare med arbetstillfällen och ett kunskapsintensivt näringsliv, fram. Regionplanen vill att Skåne ska bygga vidare på befintlig ortstruktur med en högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud. tydligt sammanhållen bebyggelse inom orterna. I planeringsstrategierna lyfts vikten av att: Organisatorisk samverkan Tomelillas samverkan med andra kommuner sker på flera sätt och i flera forum, • Utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet mellan stad och landsbygd såsom infrastruktur, beredskap, räddningstjänst och miljötillsyn. Nedan redogörs • Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne ett flertal av dessa samarbetsorganisationer. • Stärka mångfalden av attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer med tillgång till rekreation Tomelilla ingår i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) som är ett brett • Växa effektivt med en balanserad och hållbar mark- och vattenanvändning samarbete mellan kommunerna Ystad, Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kring • Planera för en god miljö och en hållbar resursanvändning infrastruktur- och tillväxtfrågor. SÖSK syftar till att främja sydöstra Skånes • Stärka Skånes relationer med omvärlden intressen i samarbete med myndigheter och regionen. Tillsammans med Simrishamn har Tomelilla kommun en säkerhets- och Viktiga regionala intressen för Tomelilla är att skapa starkare kopplingar till de beredskapsfunktion som består av medarbetare med olika specialinriktningar. Det regionala kärnorna Ystad och Kristianstad genom bättre infrastruktur samt finns också en gemensam tjänsteperson i beredskapsorganisation (TIB) där också samverkan kring näringsliv och kompetensförsörjning. Ett annat viktigt regionalt Ystad och Sjöbo deltar. intresse är Tomelillas bidrag till hälsofrämjande miljöer, de gröna strukturerna och biologiska mångfalden, samt matproduktionen. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) har sedan 2013 bestått av Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Förbundets uppgift är att Koppling till regionala kärnor Ystad och Kristianstad hantera medlemskommunernas skyldigheter inom räddningstjänst, för att effektivt För Tomelilla är kopplingen till de regionala kärnorna viktig, eftersom kärnorna använda resurserna inom det gemensamma området. Lagen om skydd mot olyckor tillhandahåller dess invånare med arbetstillfällen, service samt handels- och (2003:778) ger kommunen ansvar för räddningsinsatser och skydd mot olyckor. kulturutbud. Kärnorna skapar också en koppling mellan Tomelilla och andra delar SÖRF fungerar som rådgivare åt byggnadsnämnderna i de fyra av Skåne, vilket gör det möjligt för andra att ta del av de resurser som Tomelilla medlemskommunerna, vilket innebär att de är remissinstans vid detaljplanering erbjuder. Ystad är en stark regional kärna i sydöstra Skåne. Tillsammans med och bygglovsärenden. kommunerna i sydöstra Skåne arbetar Tomelilla för att stärka Ystads roll, tillgängligheten mellan varandra samt kopplingarna till tillväxtmotorerna i Skåne. Tomelilla kommun är en medlem i Skånes luftvårdsförbund, en ideell förening som Kristianstad och Hässleholm som gemensam tillväxtmotor har ett strategiskt läge i samarbetar med kommuner, industrier och andra intressenter för att övervaka och nordöstra Skåne, där kommunens nordligaste del gränsar. Tillväxtmotorerna har en förbättra luftmiljön i Skåne. De samlar data, bedömer miljö- och hälsoeffekter, viktig roll för att driva utvecklingen och generera attraktionskraft till Skåne. De presenterar resultaten, ger råd och föreslår åtgärder angående luftvårdsfrågor. Genom samarbete kan verksamheter som släpper ut föroreningar i luften 478 81 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 gemensamt finansiera övervakningsstationer. Förbundet har två huvuduppgifter: Kulturmiljö att övervaka föroreningar kontinuerligt för att följa förändringar över tid, och att I Tomelilla kommun har två kulturmiljöstråk pekats ut, stråken omfattar områden utföra projektbaserade aktiviteter för att öka kunskapen om specifika frågor i länet. som sträcker sig mellan Malmö-Simrishamns järnväg och Ystad-Eslövs järnväg. Just Österlen VA AB är ett gemensamt driftsbolag för VA-verksamheterna i Tomelilla och nu pågår Länsstyrelsens arbete med att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag Simrishamns kommuner. Bolaget tillhandahåller anslutningar och drift av vatten- för Kulturmiljöprogrammet för Skåne. och avloppsförsörjning för över 13 000 hushåll och verksamheter i sydöstra Skåne. De driver även utvecklingsprojekt över kommungränserna för att effektivisera nuvarande arbete och bidra med konkreta lösningar för att möta framtida Grönstråk utmaningar. Det finns flera kommunöverskridande områden där grönstråk behövs för att koppla samman Skånes gröna infrastruktur. Exempelvis Hörjelstråken mot Sjöbo och Tomelilla kommun, i samarbete med Simrishamns kommun är ansvarig för Brösarp Kronovall genom Simrishamn. För att koppla samman stråken kommer hushållsavfallshantering genom sitt gemensamma företag, Österlens Kommunala mellankommunal samverkan behöva stärkas och utvecklas. Kommunen är även Renhållnings AB (ÖKRAB). De är också delägare i Sydskånes Avfallsaktiebolag positiv till utvecklingen av de regionala grönstråken och ser att mellankommunal (Sysav) tillsammans med 12 andra kommuner och arbetar för hållbar samverkan behövs för att utveckla och stärka dem. Stråket mellan Tomelilla och avfallshantering, i enlighet med EU:s avfallshierarki. ÖKRAB hanterar sophämtning Kronoskogen är särskilt intressant att utveckla för stärka möjligheterna för och slamtömning i både Simrishamns och Tomelilla kommuner. rekreation och friluftsliv. Kollektivtrafik, cykelvägar & vägar Ystad-Österlenregionens miljöförbund är ett kommunalförbund som är en gemensam miljöförvaltning för Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner. För att kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne krävs satsningar på väg, Förbundets verksamhet består främst av tillsyn inom områdena miljö, hälsoskydd järnväg, kollektivtrafik och cykel samtidigt som klimat- och miljöperspektiv och livsmedel. beaktas. Inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) samverkar Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Simrishamn kommun i frågor som rör hållbart resande och Mellankommunala frågor transportinfrastruktur. Under våren 2024 beslutade samtliga kommuner i SÖSK om Tomelilla gränsar till Kristianstad, Hörby, Sjöbo, Ystad och Simrishamns en gemensam infrastrukturstrategi som vägleder kommunernas gemensamma kommuner. Viktiga mellankommunala frågor för Tomelilla kommun är bland annat arbete med hållbart resande och transportinfrastruktur. Varje kommun arbetar infrastruktur och kommunikationer, framför allt transport- och pendlingsfrågor. också var för sig men den gemensamma rösten, viljan och enigheten är viktig i Tillgång till arbetsmarknaden i grannkommunerna samt rekreation och regionala och nationella sammanhang. lokalisering av bostäder är också av betydelse. Samverkan och dialog med grannkommunerna är viktig för att uppnå gemensamma ställningstagande inom Ur ett utbildningsperspektiv är en välfungerande kollektivtrafik särskilt viktig för identifierade områden ovan. studerande som bor i Tomelilla kommun. Detta då merparten av gymnasieskolorna finns i grannkommunerna är många ungdomar beroende av kollektivtrafiken för resor mellan hemmet och skolan. Detsamma gäller studerande vid folkhögskolan 479 82 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 samt elever vid Bollerup, som också behöver goda kollektivtrafikförbindelser för att kunna ta sig till och från sina utbildningar. Det är därför önskvärt att kollektivtrafiken fortsatt utvecklas och stärks. Långsiktig kommunövergränsande infrastruktur Kommunen ställer sig positivt till fortsatt utveckling av den spårbundna trafiken främst norrut. Kommunen har tidigare haft spårbunden trafik åt flera riktningar än de som är i drift för närvarande och ser positivt till en regional och kommunal samverkan för att se över möjligheterna till att åter koppla samman regionen med Tomelilla och Österlen i fler riktningar genom den spårbundna trafiken2. Miljökvalitetsnormer I Tomelilla kommun hanteras arbetet med miljö-, hälso-, och livsmedeltillsyn av Ystad-Österlensregionens miljöförbund. Förbundet är verksam i Tomelilla, Simrishamn och Ystad kommun. 480 83 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 5 Mark- och vattenanvändning I denna del presenterar kommunen huvuddragen i användningen av mark- och vattenområden. Utvecklingen av bebyggelsen sker i anslutning till befintlig infrastruktur och platser nära kollektivtrafik- och servicenoder. Här visas kommunens viktiga sammanhängande natur, åkermark och kulturmiljö samt den grönstruktur som bör utvecklas för att främja liv och hälsa för människor, djur och miljö. Beskrivningarna nedan ger förklaring till indelningen i mark- och vattenanvändningen. 481 84 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Gällande markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan Mark- och vattenanvändningskartan utgår ifrån gällande lagakraftvunna Verksamheter och industri detaljplaner och visar på den användning som är utbyggd enligt gällande plan. Områden för verksamheter som har behov av särskilda lägen eller som inte bör Således är enbart detaljplanelagda områden kartlagda utifrån mark och blandas med bostäder, exempelvis på grund av transporter, ytbehov, buller, lukt vattenanvändningen. eller annan omgivningspåverkan. Här kan industri, företag, lager, logistik, större handel eller andra verksamheter med liknande behov lokaliseras. Icke utbyggd markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan Syftar på områden där et finns en gällande lagakraftvunnen detaljplan men som Grön- och parkområden ännu inte är utbyggd, eller är delvis utbyggd utifrån detaljplanens förutsättningar. Större parker, grönområden och anlagda friytor i eller i anslutning till tätorter och byar. Områdena är viktiga för rekreation, lek, möten, ekosystemtjänster, Utveckling markanvändning klimatanpassning och tätorternas gröna struktur. De områden som benämns som utvecklingsområden är områden där det ännu inte finns en detaljplan och således ämnas det att en detaljplan för området ska tas fram Natur och friluftsliv för att möjliggöra markanvändningen i enlighet med översiktsplanen. Större sammanhängande områden där naturvärden, friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald, kulturmiljö och ekosystemtjänster är särskilt viktiga. Omvandling markanvändning Områdena kan omfatta exempelvis naturområden, vandringsleder, motionsspår, Omvandlingsområden används på de områden som redan har en gällande badplatser och andra platser för det rörliga friluftslivet. lagakraftvunnen detaljplan men om kommer att omgestaltas utifrån dess huvudsakliga användning. Vatten Sjöar, vattendrag och andra vattenområden där den övergripande användningen Bostäder behöver hanteras samlat. Användningen kan omfatta vattenmiljöer med betydelse Områden där bostäder är den huvudsakliga användningen. Inom områdena kan för ekologi, rekreation, dagvatten, vattenhushållning och landskapsbild, där mer även mindre service, lekytor, grönytor och andra funktioner som stödjer specifika ställningstaganden kan behövas i efterföljande planering. boendemiljön förekomma. Landsbygd Mångfunktionell bebyggelse Markområden utanför tätorter och större sammanhängande bebyggelse där flera Områden med tätorts- eller bykaraktär där bostäder, service, handel, kontor, skolor, användningar kan förekomma, exempelvis jordbruk, skogsbruk, boende, mindre mötesplatser och andra funktioner kan samlas. Användningen avser miljöer där verksamheter, natur- och kulturmiljöer samt rekreation. Användningen ger stöd för flera funktioner är lämpliga att blanda och där ny bebyggelse kan bidra till levande, övergripande planeringsöverväganden och generella riktlinjer snarare än exakt tillgängliga och sammanhållna ortsmiljöer. avgränsade funktioner. 482 85 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Begravningsplats Infrastruktur Områden för begravningsändamål, klosterverksamhet och tillhörande funktioner. Användningen kan omfatta kyrkogårdar, begravningsplatser, minneslundar, Områden och stråk för det övergripande transportsystemet, exempelvis vägar, kapell, stilla rekreationsmiljöer och andra anläggningar eller verksamheter med järnväg, gång- och cykelstråk, kollektivtrafiknoder och andra viktiga förbindelser. koppling till begravning, andakt, retreat och klosterliv. Användningen visar den fysiska utbredningen av infrastrukturanläggningar som är Infrastruktur viktiga för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga Områden och stråk för transportsystemet fysiska anläggningar, exempelvis järnväg, utveckling. vägar, resecentrum och andra viktiga förbindelser. Användningen är viktig för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga utveckling. I och med en högre detaljeringsnivå förekommer i Tomelilla centralort med omgivande områden finns det således ett större antal inledningar för Idrottsändamål markanvändning. De tematiseringar som tillkommer utöver de tidigare nämnda är: Områden för idrott, motion och fritidsaktiviteter. Användningen kan omfatta exempelvis idrottsplatser, sporthallar, motionsanläggningar, ridanläggningar och Industri andra anläggningar för organiserad eller spontan aktivitet. Områden för industriell verksamhet som kan vara ytkrävande eller påverka omgivningen genom exempelvis buller, transporter, lukt eller risker. Skola Användningen avser verksamheter som normalt behöver särskilda lägen och inte Område för skola, fritidshem och annan utbildningsverksamhet. Användningen bör blandas med bostäder. kan även omfatta tillhörande utemiljöer, idrottsytor, angöring och andra funktioner som behövs för verksamheten. Verksamheter Områden för exempelvis service, lager, produktion, hantverk eller annan Parkering näringsverksamhet. Användningen kan omfatta verksamheter med begränsad Områden för parkering och parkeringsanläggningar. Användningen kan omfatta omgivningspåverkan eller verksamheter som behöver särskilda lägen beroende på markparkering, parkeringshus, pendlarparkering och andra ytor som behövs för omfattning och karaktär. angöring och uppställning av fordon. Handel Kontor Områden för handel med varor och tjänster. Användningen kan omfatta både Område för kontor, tjänsteverksamhet och annan verksamhet med liten eller ingen mindre lokal handel och mer ytkrävande handel, beroende på läge, tillgänglighet varuhantering. Användningen är normalt förenlig med tätorts- och centrumlägen och påverkan på omgivningen. där god tillgänglighet och närhet till service är viktig. 483 86 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 5.1 Bedömning av berörda riksintressen i översiktsplanen En del av utbyggnadsområdena finns inom, eller delvis inom utpekade riksintressen. Merparten av dessa är redan i dag detaljplanelagda och för dem har prövning och bedömning gällande påverkan på riksintressena gjorts under detaljplaneprocessen. Där har kommunen och Länsstyrelsen varit överens om att riksintressena inte påtagligt skadas av genomförande av detaljplanerna. För enstaka utbyggnadsområden som ligger inom riksintresseområden och ännu inte är detaljplanelagda eller kräver ny detaljplan, har prövningen och bedömningen om påverkan på riksintressena ännu inte gjorts. Kommunen bedömer att ovanstående intressen som fler bostäder, teknisk försörjning och utveckling av verksamheter är viktiga för kommunens utveckling i framtiden och att samtliga utbyggnadsområden är möjliga utan att påtagligt skada riksintressena. Dock kommer det sannolikt att innebära olika former av begränsningar i exploateringsgrad, utformning, utförande och placeringar. Dessa begränsningar sätts i kommande detaljplaner i form av planbestämmelser. 484 87 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6 Kommunens orter och byar Tomelilla kommun strävar efter att alla tätorter ska utvecklas och leva genom att bibehålla och skapa underlag för ett utvecklat serviceutbud med bland annat dagligvaruhandel. Bebyggelseutvecklingen prioriteras dock i utpekade kollektivtrafik- och servicenoder med god tillgång till kollektivtrafik och service. Förtätning prioriteras för att utveckla och förstärka befintliga funktioner, samt för att minimera ianspråktagande av oexploaterad mark. Ny bebyggelse på oexploaterad mark ska lokaliseras till stations- och kollektivtrafiknära lägen och placeras där det är möjligt i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. I kommunens tätorter finns en god planberedskap för en ökad befolkning. Men i en del orter behöver ny mark tas i anspråk för att tillgodose bostadsbehovet och en utveckling av orten. Med anledning av den goda planberedskapen pekas endast ett fåtal nya områden ut för exploatering på jordbruksmark. Utpekade områden motiveras främst utifrån lägre åkermarksklassning, stations- och kollektivtrafiknära lägen och närhet till befintlig övrig infrastruktur. Planberedskapen granskas regelbundet för att se till att obebyggda detaljplanerna motsvarar önskad utveckling eller om de behöver ändras. I tätorterna eftersträvas fortsatt blandning av bostäder, service och handel, samt en prioritering av en god gång- och cykelinfrastruktur för att stödja hållbara resor. I bostadsbebyggelsen eftersträvas blandade typer av bostäder och upplåtelseformer för en blandning av människor och att möjliggöra boende för alla invånare i kommunen, oavsett ålder och socioekonomisk bakgrund. Detta för att främja interaktion mellan invånare, stärka samhörigheten och öka tryggheten. Det är därför av stor betydelse att den byggda miljön skapar förutsättningar för gemenskap och social interaktion. För att uppnå detta strävar kommunen efter att i planeringen ha hållbarhet samt den offentliga närmiljöns användbarhet och attraktivitet i fokus. 485 88 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommun erbjuder en unik levnadsmiljö för såväl människor som växt- Ställningstaganden för bebyggelse inom och djurliv. Naturen präglas av höga värden för biologisk mångfald och kommunen värnar om samspelet mellan människa och ekologi. Grönstrukturen har flera tätorter viktiga funktioner både ekologiskt, socialt och kulturellt. Grönområden och naturområden utgör viktiga delar av det offentliga rummet där människor möts för • Vid utveckling av bostadsområden ska fokus ligga på närmiljöns olika aktiviteter som lek, cykling och promenader. De erbjuder också möjligheter användbarhet, attraktivitet, tillgänglighet till grön- och till bad, vandring och rika naturupplevelser. För att möta olika behov behöver rekreationsområden samt kollektivtrafik. Utvecklingen ska ledas grönområden bli mer mångsidiga och erbjuda fler ekosystemtjänster, samtidigt av barns perspektiv. som de skapar utrymme för möten, motion, rekreation och lek. Kulturhistoriska miljöer är viktiga att bevara för platsers karaktär och kontinuitet. Dessa miljöer • Kommunen ska ge möjlighet till varierande boendemiljöer som omfattar både byggnader och den omgivande grönskan såsom parker, trädgårdar, stödjer trivsel, trygghet, delaktighet och tillgänglighet. stenmurar och ängar. De har ofta höga upplevelsevärden och fungerar som • Kommunen ska ha en planberedskap som verkar för populära utflyktsmål och rekreationsmiljöer. nybyggnation av olika typer av bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer. Bostäderna ska sträva efter en grundutformning som passar för flera målgrupper. • Ny bebyggelse ska prioriteras vid service- och kollektivtrafik. • Områden som är utpekade i åtgärdsprogram Nybroån och Tommarpsån ska beaktas vid byggnation inom eller i närheten av området. • Utveckla befintliga grönområden i tätorterna med olika karaktärer som erbjuder variation av aktivitets- och rekreationsvärden. • I tätorterna ska de finnas tillgång till grönområden som är anpassade för lek för barn. 486 89 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1 Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad Ställningstaganden för Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad 6.1.1 Ortens roll i kommunen • Centralorten ska ha ett attraktivt och varierat centrum i syfte att Tomelilla centralort är en plats där människor möts i vardagen och där det mesta skapa levande och attraktiva platser med god tillgänglighet och finns nära. Här samsas bostäder, skolor, handel och kultur i en tillgänglig och ett rikt vardagsliv. Detta uppnås genom att främja handel, service, företagande och attraktiva offentliga miljöer. småskalig miljö som skapar goda förutsättningar för ett trivsamt vardagsliv. • Samhällsstrukturen ska utvecklas så att hållbara transporter Som kommunens centralort har Tomelilla en avgörande roll för både invånare och prioriteras, genom sammanhängande och attraktiva gång-, cykel- näringsliv. Orten fungerar som kommunens huvudsakliga centrum för service, och kollektivtrafiklösningar. Utveckling i perifera lägen ska ske utbildning och arbetsplatser, och utgör en viktig mötesplats för hela kommunen. med hänsyn till den långsiktiga strukturer och inte leda till ett Med sitt läge och sina goda kommunikationer, inte minst via järnvägen, är utglesat bebyggelsemönster. Tomelilla också en viktig knutpunkt på Österlen och i relation till övriga Skåne. • Utveckling ska i första hand ske genom förtätning och 6.1.2 Nuläge och förutsättningar komplettering i centrala och stationsnära lägen, där tillgången till kollektivtrafik, service och befintlig infrastruktur är god. Dessa Tätorten präglas av en småskalig struktur med relativt korta avstånd mellan områden ska prioriteras för såväl bostäder som verksamheter. bostäder, service och grönområden, vilket skapar goda förutsättningar för en tillgänglig och sammanhållen livsmiljö. Samtidigt finns ett visst beroende av bil, • Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till redan vilket ställer krav på att stärka gång-, cykel- och kollektivtrafikens roll. ianspråktagen mark eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur, för att stärka orternas sammanhållna struktur och effektivt nyttja befintliga resurser. Tomelilla har goda kommunikationer, inte minst genom järnvägen, vilket ger förutsättningar för pendling och regional tillgänglighet. Stationsläget utgör en • Ianspråktagande av ny mark kan prövas när det är motiverat viktig resurs för ortens fortsatta utveckling, särskilt i ett regionalt perspektiv där utifrån ortens utveckling, under förutsättning att alternativa hållbara transporter får en allt större betydelse. lokaliseringar saknas eller bedöms mindre lämpliga. Vid sådana avvägningar ska särskild hänsyn tas till jordbruksmarkens Bebyggelsestrukturen består av en blandning av småhus, flerbostadshus och brukningsvärde och en långsiktigt hållbar hushållning med mark- verksamhetsområden. Det finns möjligheter till förtätning och komplettering inom och naturresurser. befintlig struktur, samtidigt som orten omges av ett öppet och produktivt 487 90 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 odlingslandskap med höga värden för landskapsbild, näringsliv och behöver varje förtätning bedömas utifrån platsens förutsättningar, så att gröna livsmedelsproduktion. kvaliteter, kulturmiljöer och goda boendemiljöer inte går förlorade. Tomelilla står inför behovet av att möjliggöra ny bostadsbebyggelse samtidigt som Tomelillas läge i ett öppet odlingslandskap innebär att behovet av ny mark för ortens småskaliga karaktär och närheten till landskapet ska tas till vara. Det finns bebyggelse behöver vägas mot jordbruksmarkens betydelse för landskapsbild, särskilt goda möjligheter att utveckla centrala och stationsnära lägen genom näringsliv och livsmedelsproduktion. Där orten behöver utvecklas utåt bör det ske förtätning och funktionsblandning, vilket kan stärka underlaget för handel, service utifrån tydliga avvägningar och med en struktur som stärker helheten, snarare än och kollektivtrafik. Samtidigt finns utmaningar i att stärka kopplingar inom skapar nya isolerade delar. Särskilt viktigt är att nya områden kopplas väl till tätorten, hantera trafik och parkering samt undvika en utglesad centrum, kollektivtrafik, skolor, grönområden och befintliga gång- och cykelstråk. bebyggelsestruktur. Klimatanpassning och grönstruktur är också viktiga förutsättningar för centralortens framtida utveckling. Parker, grönområden, trädmiljöer och öppna 6.1.3 Utmaningar och förutsättningar dagvattenlösningar kan bidra till både rekreation, biologisk mångfald, svalka och hantering av skyfall. I den fortsatta planeringen behöver dessa funktioner ses som En central utmaning för Tomelilla centralort är att möjliggöra fortsatt utveckling en integrerad del av tätortens utveckling och inte enbart som kvarvarande ytor utan att den småskalighet och närhet som präglar orten försvagas. Nya bostäder, mellan bebyggelse. verksamheter och offentliga miljöer behöver tillkomma på ett sätt som stärker den befintliga strukturen och bidrar till ett mer sammanhållet samhälle. Det innebär att Sammantaget handlar centralortens utveckling om att stärka Tomelilla inifrån: att utvecklingen behöver ske med omsorg om skala, gestaltning, kulturmiljöer och bygga vidare på befintliga kvaliteter, knyta samman ortens delar och skapa kopplingen till det omgivande landskapet. Centrum och stationsområdet har utrymme för bostäder, service, mötesplatser och hållbara transporter. Genom en särskild betydelse för centralortens fortsatta utveckling. Här finns förutsättningar varsam men tydlig utveckling kan centralorten fortsätta vara kommunens att stärka Tomelilla som mötesplats och vardagsnod genom fler bostäder, viktigaste nod, samtidigt som dess småskaliga karaktär och närhet till landskapet verksamheter, servicefunktioner och attraktiva offentliga rum. Samtidigt kräver bevaras. utvecklingen att frågor om trygghet, tillgänglighet, trafikflöden och parkering hanteras samlat. Ett levande centrum är beroende av att människor enkelt kan röra sig till, från och genom ortens centrala delar. En annan viktig fråga är hur orten kan växa utan att utvecklingen leder till en mer utspridd bebyggelsestruktur. Förtätning och komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse kan bidra till ett bättre nyttjande av redan gjorda investeringar i gator, kollektivtrafik, teknisk försörjning och service. Samtidigt 488 91 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1.4 Inriktning för utveckling Centrum ska stärkas som ortens huvudsakliga mötesplats med en blandning av bostäder, handel, service och offentliga funktioner. Förtätning i centrala lägen ska Fokusområden ske med hänsyn till ortens småskaliga karaktär och befintliga struktur. Centrum ska vara en levande kärna med en mångfald av platser och stråk som bjuder in till Centrum möten mellan människor. Småskalighet och närhet till funktioner är centrala Centrum ska utvecklas som ortens huvudsakliga mötesplats. Förtätning och kvaliteter för Tomelilla som ort. Dessa värden ska tas tillvara och utvecklas, så att utveckling av bostäder, handel och service ska prioriteras, med hänsyn till platsens centrum stärks som en attraktiv nod utan att förlora sin karaktär. I det fortsatta karaktär och skala. arbetet bör centrumstråkens identitet identifieras och stärkas, och en strategi tas fram för hur utvecklingen av centrum ska ske över tid. Stationsområdet Stationsområdet ska utvecklas som en attraktiv nod för kollektivtrafik, bostäder och Stationsområdet utgör ett strategiskt viktigt utvecklingsområde där bostäder, verksamheter. Området ska bidra till att stärka ortens regionala tillgänglighet. verksamheter och funktioner kopplade till kollektivtrafik bör prioriteras. Utvecklingen av stationsområdet ses som essentiell för att sammankoppla Befintliga bostadsområden centrumstråken i centralorten då det här finns särskilt goda förutsättningar att Befintliga bostadsområden ska i huvudsak bevaras, men möjlighet till varsam stärka kopplingen mellan boende, arbete och resande. komplettering kan prövas där det stärker ortens struktur och tillgänglighet. Utveckling i tätortens ytterområden ska ske varsamt och i första hand som Hållbar trafiksituation komplettering till befintlig bebyggelse. Nya exploateringar ska bidra till att stärka Utveckling av välfungerande trafikstruktur för både fordon, cyklister och gående ortens struktur, förbättra kopplingar och motverka ett utglesat bebyggelsemönster. prioriteras. Platser som i dag anses vara i behov av utveckling ses över ytterligare och lämpliga åtgärder planeras för att säkerställa god tillgänglighet och en hållbar Tomelillas utveckling ska ta tillvara och stärka ortens kvaliteter som den trafiksituation i centralorten. småskaliga strukturen, närheten till landskapet och de korta avstånden samtidigt som gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Det ska vara enkelt att resa Tomelilla ska fortsatt utvecklas som den centrala orten för kommunen med närhet hållbart i orten som till skola och arbete men även till närliggande grönområden till service och samhällsfunktioner samt som kollektivtrafiknod. Utvecklingen ska i som Kronoskogen och Fyledalen. första hand ske genom förtätning och komplettering inom den befintliga tätorten, särskilt i centrala och stationsnära lägen. Samtidigt kan ny mark tas i anspråk när det bedöms nödvändigt för ortens utveckling och när lämpliga alternativ saknas, med hänsyn till långsiktig hushållning med mark och resurser. 489 92 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla, Tryde och Benestad 2040 490 93 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1.5 Utvecklingsområden och fördjupningar Utvecklingsområde 4 - Lagerhustomten Utvecklingsområdena i Tomelilla centralort har prioriterats utifrån 2 steg: Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Grönområde och industri 1. Kommer genomföras till 2040 Planerad markanvändning: Kommer utredas men förväntad byggnation är bostäder 2. Förhoppning om genomförande till 2040 och grönområde. Cirka 10 småhus. VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 1 – Nya skolområdet spillvatten. Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Skola Utvecklingsområde 5 – Tegelbruksområdet Planerad markanvändning: Nybyggnation av ny F-6 skola samt ny idrottshall i Prioritering: 2 befintligt skolområde samt renovering av Kastanjeskolan. Beräknas stå klart cirka Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan 2030. Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 160 bostäder i de två områdena i VA: Omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. blandade boendeformer. VA: Området angränsar till verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 2 – Tomelilla 10:179 och 10:276 spillvatten. Prioritering: 1 Utvecklingsområde 6 – Stationsområdet Gällande detaljplan: Bostäder Prioritering: 2 Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 10 småhus och 20 lägenheter i blandade Gällande detaljplan: boendeformer Planerad markanvändning: Stationsområdet med omgivande mark. Skapa en VA: Omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. trivsam och trygg miljö i anslutning till kommunens främsta kollektivtrafiknod. VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 3 – Tomelilla 10:224 spillvatten. Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan Utvecklingsområde 7 – Del av kvarteret Balder Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 100 bostäder i blandade boendeformer. Prioritering: 2 VA: Området omfattas till viss del av verksamhetsområde för dricksvatten och Gällande detaljplan: Bostäder angränsar till verksamhetsområde för dagvatten och spillvatten. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 40 lägenheter VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. 491 94 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 8 – Hannelunds verksamhetsområde Fördjupningsområde 2 – Förskjuten fyrvägskorsning mellan väg 11, Adelgatan Prioritering: 2 och M1561 Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan Prioritering: 1 Planerad markanvändning: Verksamheter Bakgrund och syfte: Korsningens utformning resulterar i att det ofta förekommer VA: Området angränsar till verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och köbildning främst vid rusningstrafik under morgon och eftermiddag. Detta spillvatten. förhindrar trafikflödet till och från Gladanleden in i närliggande områden. Korsningen är en del av rekommenderad väg för farligt gods och således Utvecklingsområde 9 – Västra industriområdet förekommer det ofta tung trafik på platsen. Utredning av området ses som av stor Prioritering: 2 vikt för att säkerställa ett bra trafikflöde och säker trafikpunkt för persontrafik Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan såväl som tyngre trafik. Planerad markanvändning: Industri VA: Området ligger i anslutning till verksamhetsområde för dricksvatten och Framtida infrastrukturutvecklingar spillvatten. I samband med att centralortens planerade utveckling och tillväxt så bedöms infrastrukturen vara i behov av utredning. Detta berör trafiken både inne i Utvecklingsområde 10 och 11 – Lindesborgsskolan och Byavångsskolan centralorten och i närområdet för att säkerställa en hållbar trafiksituation även Prioritering: 2 efter översiktsplanens tidshorisont. Således bedöms det som önskvärt att utreda Gällande detaljplan: Skola sträckan från Svampa rondellen i anslutning till Gladanleden. Föreslaget Planerad markanvändning: När det nya skolområdet står klart så kommer både utredningsområde inkluderar kopplingar direkt in till norra industriområdet, en byavångsskolan och Lindesborgsskolan att stå tomma. Utredning pågår för att potentiell koppling till väg 19 samt koppling in mot stationsområdet. undersöka lämplig användning framöver. Förslag på ny användning inkluderar allaktivitetshus, bostäder och serviceboende. Fördjupningsområde 1 – Bo Ohlsson korset Prioritering: 1 Bakgrund och syfte: Korsningen är en av de mest trafikerade trafikpunkterna inne i centralorten och har således ett högt flöde där både fordon, cyklister och gående möts. Korsningen kopplar samman flera viktiga stråk och de höga antal trafikanter som passerar årligen resulterar i köbildning och således ett försämrat flöde. För säkerställa en hållbar trafiksituation i centralorten ämnar trafikområdet utredas ytterligare i dialog med berörda aktörer. 492 95 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.2 Brösarp Ställningstaganden för Brösarp Ortens roll och karaktär Brösarp är en serviceort i norra delen av kommunen med ett strategiskt läge vid riksväg 9 och 19. Orten utgör en viktig nod för kollektivtrafik och service för den omgivande landsbygden. • Brösarp ska utvecklas som kollektivtrafik- och servicenod genom att koncentrera en blandning av bostäder, service och Orten präglas av en småskalig bebyggelsestruktur och en stark koppling till det verksamheter till centrum och kollektivtrafiknära lägen, vilket omgivande landskapet. Närheten till Brösarps backar och andra värdefulla stärker underlaget för handel, samhällsservice och kollektivtrafik. naturområden ger orten en tydlig identitet kopplad till rekreation, friluftsliv och • Ny bebyggelse i Brösarp ska i första hand lokaliseras genom besöksnäring. förtätning och komplettering inom befintlig tätortsstruktur. Utbyggnad i utkanten ska begränsas. Nuläge och förutsättningar Brösarp har en sammanhållen bebyggelsestruktur med bostäder, verksamheter och • Ny bebyggelse i Brösarp ska anpassas till ortens karaktär och ett brett serviceutbud. I orten finns förskola, grundskola, särskilt boende, det omgivande landskapets värden. Utformning, skala och placering ska bidra till en god helhetsverkan och ta hänsyn till idrottsplats, kyrka samt handel och andra verksamheter. Tillgängligheten är god landskapsbild, naturmiljöer och kulturhistoriska värden. genom kollektivtrafik och närheten till riksvägarna, samtidigt som väginfrastrukturen skapar vissa barriäreffekter inom orten. • Brösarps grönstruktur ska utvecklas med fokus på att stärka sammanhängande kopplingar inom orten och till omgivande Orten har höga naturvärden och god tillgång till grönområden och landskap som främjar tillgänglighet, rekreation och biologisk rekreationsmiljöer. Omgivningarna präglas av naturreservat och Natura 2000- mångfald. Särskild hänsyn ska tas till sandmarksflora och andra områden, vilket innebär både stora värden och begränsningar för exploatering. naturvärden. Söder om orten ligger Källaskogen, ett viktigt tätortsnära rekreationsområde. Det • Dagvatten ska hanteras lokalt inom varje exploateringsområde finns god tillgång till rekreationsstråk, bland annat genom Skåneleden och och utredas i detaljplan. kopplingar till Brösarps backar och det omgivande landskapet. • Kommunen ska verka för att en gång- och cykelkoppling mellan Brösarp och Ravlunda utvecklas för att möjliggöra hållbara resor Den tekniska försörjningen utgör en viktig förutsättning för utveckling. mellan orterna och till Simrishamns kommun samt stärka Avloppsreningsverket saknar i dagsläget kapacitet för ytterligare utbyggnad och tillgängligheten till Brösarps backar och omgivande dagvattennät saknas i orten. naturområden. • Kommunen ska verka för att en gång- och cykelkoppling mellan Brösarp och Tomelilla utvecklas för att möjliggöra hållbara resor mellan orterna och stärka cykelbarheten i kommunen. 493 96 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter Brösarp har goda förutsättningar att utvecklas vidare genom sitt läge, sitt serviceutbud och sin attraktiva livsmiljö. Samtidigt finns tydliga utmaningar i form av begränsad kapacitet i avloppsreningsverket, avsaknad av dagvattenhantering, stora naturvärden och riksintressen samt barriäreffekter från riksvägar. Det finns samtidigt stora möjligheter att stärka ortens roll som nod genom att utveckla bostäder, service och verksamheter i centrala och kollektivtrafiknära lägen samt genom att ta tillvara närheten till natur, rekreation och besöksnäring. Inriktning för utveckling Brösarp ska utvecklas som en attraktiv serviceort med god tillgång till bostäder, service och kollektivtrafik. Utvecklingen ska i första hand ske genom förtätning och komplettering inom befintlig tätortsstruktur, särskilt i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Detta ska bidra till ett ökat underlag för handel, samhällsservice och kollektivtrafik. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till ortens karaktär, skala och struktur samt till det omgivande landskapets värden. Särskild hänsyn ska tas till naturmiljöer och landskapsbild. Grönstrukturen ska utvecklas genom att stärka kopplingar inom orten och till omgivande landskap, vilket förbättrar tillgängligheten till rekreation och friluftsliv. Utbyggnad av bostäder och verksamheter förutsätter att avloppsreningsverkets kapacitet säkerställs. Dagvatten ska hanteras lokalt och utredas i samband med detaljplanering. 494 97 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Brösarp 2040 495 98 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Centrum, brandstation, hantverk och småindustri där Utvecklingsområde 4 verksamhet inte får vara störande för omgivningen Gällande detaljplan: Verksamheter (Fastighet cirka 8000 kvm. Byggrätt cirka 4500 Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka 65 bostäder (cirka 6 kvm) småhus och 60 lägenheter i flerbostadshus) samt kommersiell och offentlig service, Planerad byggnation: Bostäder cirka 10–15 småhus. Dessutom utreds möjlighet till såsom ny vårdcentral. att bevara eller medge verksamheter i liten skala). Förutsättningar: Området omfattas delvis av verksamhetsområde för dricksvatten Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, men och spillvatten. Verksamhetsområdena utökas för att omfatta hela området. endast delvis för spillvatten. Ledningsnätet behöver kapacitetsutredas. Dagvatten Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med Dagvattenhantering behöver utredas. Området ligger inom riksintresse för riksintressena. friluftsliv, riksintresse för rörligt friluftsliv, men bedöms inte inverka negativt på riksintresset. Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Bostäder Utvecklingsområde 2 Planerad markanvändning: Bostäder, max 20 radhus Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 13 småhus kvarstår att byggas i området spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde riksintressena. Samma bedömning kvarstår. för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintressena. Samma bedömning kvarstår. Utvecklingsområde 6 Gällande detaljplan: Saknas detaljplan Utvecklingsområde 3 Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 40–60 småhus Gällande detaljplan: Verksamheter. Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 6 800 kvm. spillvatten. Gällande dricksvatten finns inte tillräcklig kapacitet. Enskilt Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och dricksvatten och spillvatten utreds. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Brösarp spillvatten. Ledningsnätet för dricksvatten behöver kapacitetsutredas. Dagvatten saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas verksamhetsområde för dagvatten och dagvattennät. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintressena. Samma bedömning kvarstår. 496 99 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.3 Skåne-Tranås Ställningstaganden för Skåne-Tranås Ortens roll och karaktär Skåne-Tranås är en mindre ort längs riksväg 19 med en stark kulturhistorisk identitet. Orten är utpekad som riksintresse för kulturmiljövård och präglas av sin historiska roll som marknads- och handelsplats. Orten har en tydlig koppling • Ny bebyggelse ska värna och utveckla ortens kulturhistoriska mellan bebyggelse, landskap och grönstruktur, där både torget, parken och det värden och befintliga struktur. omgivande jordbrukslandskapet bidrar till dess karaktär. Skåne-Tranås fungerar i • Utveckling ska i första hand ske genom komplettering inom eller i dag som en lokal nod för småskalig handel, besöksnäring och boende i ett attraktivt direkt anslutning till befintlig bebyggelse. och variationsrikt landskap. • Ortens roll som nod för besöksnäring och småskaligt företagande ska stärkas. Nuläge och förutsättningar Orten har tillgång till kollektivtrafik och ett mindre men varierat serviceutbud. • Natur- och rekreationsområden i anslutning till orten ska värnas, utvecklas och göras tillgängliga. Bebyggelsen är koncentrerad kring det historiska torget, som tillsammans med parken vid Mölledammen utgör viktiga sociala mötesplatser. Grönstrukturen är en • Grönstruktur, vattenmiljöer och trädmiljöer ska bevaras och central del av ortens identitet. Mölledammen, Anisabäcken, alléer och äldre stärkas som en del av ortens identitet och ekosystemtjänster. trädmiljöer bidrar till både upplevelsevärden och ekologiska samband. De många • Dagvatten ska hanteras lokalt med hänsyn till befintliga träden och trädgårdarna i den äldre bebyggelsen förstärker ortens gröna karaktär. vattenstrukturer och dikningsföretag. Det omgivande landskapet är mosaikartat med höga naturvärden och stor variation av biotoper såsom åkrar, betesmarker, dammar och skogspartier. Tätortsnära områden som Prästaskogen och Forsadal erbjuder viktiga rekreationsmiljöer och ingår i ett större ekologiskt sammanhang. 497 100 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter Den kulturhistoriskt värdefulla miljön ställer höga krav på hur ny bebyggelse kan tillkomma. Samtidigt behöver grönstruktur och vattenmiljöer hanteras varsamt för att inte förlora ekologiska samband och upplevelsevärden. Begränsningar i teknisk infrastruktur, särskilt avseende dagvattenhantering, innebär att ny bebyggelse behöver anpassas till lokala förutsättningar. Det finns samtidigt stora möjligheter att stärka ortens attraktivitet genom att utveckla kopplingar mellan bebyggelse, natur och rekreation samt genom att ta tillvara landskapets och grönstrukturens kvaliteter. Inriktning för utveckling Utvecklingen i Skåne-Tranås ska ske varsamt och med stor hänsyn till ortens kulturmiljö, landskapsbild och gröna strukturer. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig struktur och bidra till att stärka ortens funktion som boendeort och besöksmål. Fokus ska ligga på mindre kompletteringar inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Grönstruktur, vattenmiljöer och trädmiljöer ska bevaras och utvecklas som en resurs för både rekreation och biologisk mångfald. 498 101 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Skåne-Tranås 2040 499 102 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Utvecklingsområde 2 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 3 småhus. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 10 småhus. Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för vatten och Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till spillvatten. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till lokala lokala förutsättningar. Området omfattar delvis högklassig jordbruksmark (klass 8). förutsättningar och påverkan på dikningsföretag ska beaktas. Förenligt med riksintresse för kulturmiljövård. Förenligt med riksintresse för kulturmiljövård. 500 103 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstaganden för Onslunda 6.4 Onslunda Ortens roll och karaktär Onslunda är en serviceort i den mellersta delen av kommunen med tillgång till • Utveckling ska i första hand ske inom befintlig planlagd mark. skola, förskola och bibliotek. Orten har en tydlig karaktär som boendeort med • Bebyggelseutveckling ska stärka ortens roll som boendeort med närhet till natur och rekreation. Bebyggelsen präglas av en småskalig struktur med god tillgång till service. inslag av äldre miljöer och uppvuxna trädgårdar, vilket ger orten en grön och inbjudande karaktär. • Grönstruktur och viktiga mötesplatser ska bevaras, utvecklas och kopplas samman. Nuläge och förutsättningar • Tätortsnära natur- och rekreationsområden ska värnas och Bebyggelsen i Onslunda är blandad och domineras av småhus. Flera tidigare tillgängliggöras. verksamhetslokaler har omvandlats till bostäder, vilket speglar ortens förändring över tid. Grönstrukturen är en viktig del av ortens identitet. Uppvuxna trädgårdar, • Dagvatten ska hanteras lokalt med hänsyn till befintliga system träd, busk- och brynmiljöer samt öppna gräsytor bidrar till en sammanhängande och markförhållanden. grön miljö. Järnvägsparken, hembygdsparken och idrottsplatsen utgör viktiga • Hänsyn ska tas till naturvärden i närliggande områden, särskilt mötesplatser. Det omgivande landskapet domineras av jordbruksmark, men Mossen och rikkärret. innehåller även viktiga natur- och rekreationsområden, såsom Mossen och åsen söder om orten. Här finns även ett rikkärr med höga naturvärden. Inom tätorten finns en dagvattendamm som har betydelse för vattenhantering och som en del av den lokala grönstrukturen. Planberedskapen är god och möjliggör fortsatt utveckling inom redan planlagda områden. Utmaningar och möjligheter Inriktning för utveckling Utmaningar finns i form av begränsningar i dagvattenhantering och tillskottsvatten Utvecklingen i Onslunda ska ta tillvara befintlig planberedskap och ske i en takt i avloppssystemet. Radonförekomst behöver också hanteras vid ny bebyggelse. som stärker ortens funktion och serviceunderlag. Förtätning och komplettering Samtidigt finns goda möjligheter att utveckla orten genom att ta tillvara befintlig inom befintlig struktur ska prioriteras. Grönstruktur, mötesplatser och planberedskap och stärka kopplingarna mellan bebyggelse, grönstruktur och rekreationsområden ska bevaras och utvecklas som en integrerad del av ortens rekreationsområden. Den gröna karaktären utgör en viktig tillgång för ortens livsmiljö. Kopplingar mellan tätorten och omgivande natur ska stärkas. Orten ska attraktivitet. utvecklas som en attraktiv och hållbar boendemiljö med god tillgång till service, natur och rekreation. 501 104 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Onslunda 2040 502 105 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Utvecklingsområde 2 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 24 småhus och cirka 16 lägenheter. Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka 3 småhus eller Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till annan användning. lokala förutsättningar och påverkan på befintlig dagvattendamm och Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till dikningsföretag ska beaktas. Radonförekomst kräver utredning och åtgärder. lokala förutsättningar. Radonförekomst och påverkan på dikningsföretag ska beaktas Utbyggnadsområdet berörs av bytomt L1991: och kommer att kräva en arkeologisk förundersökning för platsen vid utbyggnad. 503 106 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.5 Spjutstorp Ställningstaganden för Spjutstorp Ortens roll och karaktär Spjutstorp är en av kommunens mindre orter och ligger i kommunens mellersta del. Orten har en småskalig karaktär där bostäder, verksamheter och rekreativa ytor tillsammans bildar en mångfunktionell bebyggelsemiljö. Spjutstorp har • Verka för en bebyggelseutveckling med nya bostäder och tillgång till kollektivtrafik med regionbuss. Serviceutbudet är begränsat men verksamheter enligt gällande detaljplaner som ska bidra till ett omfattar bland annat kyrka, föreningsdriven idrottsplats, friluftsbad och camping. underlag för ett utvecklat serviceutbud med bland annat De rekreativa funktionerna är viktiga för ortens identitet och bidrar till Spjutstorps dagligvaruhandel och en levande tätort. roll som lokal mötesplats. Landskapet kring Spjutstorp präglas av en skogslös och • Utbyggnad prioriteras i första hand inom ortens gränser för att trädfattig fullåkersbygd med högklassig jordbruksmark. Detta ger orten en tydlig minimera ianspråktagandet av jordbruksmark. landsbygdskaraktär, där grönstrukturen längs vattendragen får särskild betydelse. • Bevara och stärka Bäckavallen som central knutpunkt genom att Nuläge och förutsättningar med ny detaljplan utveckla naturen längs ån och göra camping, Bebyggelsen i Spjutstorp består av bostäder, verksamheter och rekreativa ytor. evenemangsytan och lekplatsen planenlig. Strandskyddet återinträder för större delen av området. Tillsammans utgör de en mångfunktionell bebyggelse med förutsättningar för viss komplettering, särskilt där befintliga rekreativa kvaliteter och infrastruktur kan tas • Planera och verka för ett stärkt grönstråk längs den gamla tillvara. banvallen mellan Spjutstorp och Onslunda. Dels för att stärka spridningskorridoren för växt- och djurliv, dels för att koppla I Spjutstorp finns få kommunala grönområden. Det största och mest betydelsefulla samman orterna för gång och cykel som bland annat bidrar till en är Bäckavallen, mellan idrottsplatsen och kyrkan, som fungerar som en central säker skolväg till Onslunda samt stärkt tillgänglighet till natur- och knutpunkt i orten. Här finns lekplats, grönytor som används för bland annat rekreationsområdet Mossen söder om Onslunda. camping och bilträffar samt en centralt placerad dansrotunda där fester och olika • Verka för att stärka grönstråket längs Trydeån och Rödjebäcken evenemang anordnas. Trydeån och Rödjebäcken rinner genom tätorten och längs och verka för en säker passage över statliga vägen för att stärka dessa finns större delen av ortens sammanhängande grönstruktur. Grönstrukturen tillgängligheten i enlighet med strandskyddets syfte. är betydelsefull som spridningskorridor och utgör livsmiljö för bland annat flera • Utreda den övergripande dagvattenhangeringen. Lokalt fladdermusarter. Ytterligare naturvärden finns runt kyrkan och i olika brynmiljöer omhändertagande av dagvatten förespråkas då det saknas i södra delen av tätorten. Promenadstråk finns på den gamla banvallen från verksamhetsområde. Spjutstorp till Onslunda och Appeltorp, vilket ger orten viktiga rekreativa kopplingar till omgivande landskap. Kring Spjutstorp finns högklassig åkermark, klass 8 på en tiogradig skala. Detta innebär goda förutsättningar för jordbruk, men 504 107 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 också att framtida utbyggnad behöver prövas med stor hänsyn till Bäckavallen bör värnas och utvecklas som Spjutstorps viktigaste sociala och jordbruksmarkens värde. rekreativa knutpunkt. Platsen bör fortsatt kunna rymma flera funktioner, såsom lek, idrott, evenemang, camping och andra lokala aktiviteter. Utmaningar och möjligheter En viktig utmaning för Spjutstorp är att serviceutbudet är begränsat samtidigt som Grönstrukturen längs Trydeån och Rödjebäcken bör bevaras och stärkas som orten har lokala kvaliteter i form av idrottsplats, friluftsbad, camping och ekologiskt samband, rekreativt stråk och livsmiljö för växt- och djurliv. Särskild föreningsliv. Utvecklingen behöver därför stärka ortens befintliga mötesplatser och hänsyn bör tas till områdets betydelse som spridningskorridor och till de ta vara på de rekreativa funktioner som redan finns. naturvärden som finns kring vattendragen, kyrkan och brynmiljöerna i södra delen Bristen på kommunala grönområden gör Bäckavallen särskilt viktig. Området har av tätorten. Kopplingarna till det omgivande landskapet bör utvecklas, särskilt stor social och rekreativ betydelse och bör fortsatt fungera som en central plats för promenadstråket längs den gamla banvallen mot Onslunda och Appeltorp. Vid lek, evenemang, idrott, camping och andra aktiviteter. framtida utveckling ska hänsyn tas till den högklassiga åkermarken, landskapsbilden och ortens småskaliga struktur. Det omgivande jordbrukslandskapet är öppet och trädfattigt, vilket innebär begränsade förutsättningar för biologisk mångfald utanför tätorten. Samtidigt utgör grönstrukturen längs Trydeån och Rödjebäcken en tydlig möjlighet att stärka ekologiska samband, rekreation och upplevelsevärden. Den högklassiga åkermarken kring Spjutstorp innebär att ny bebyggelse behöver lokaliseras varsamt. Möjligheter till utveckling bör i första hand sökas inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, där intrång i brukningsvärd jordbruksmark kan begränsas. Inriktning för utveckling Spjutstorp ska utvecklas med utgångspunkt i sin småskaliga karaktär, sina rekreativa funktioner och sitt läge i det öppna jordbrukslandskapet. Orten bör fortsatt utvecklas som en mindre mångfunktionell ort där bostäder, verksamheter, föreningsliv och rekreation samspelar. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom varsam komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska ta vara på befintlig infrastruktur och bidra till att stärka underlaget för kollektivtrafik, lokalt föreningsliv och servicefunktioner. 505 108 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Spjutstorp 2040 506 109 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Bostäder Utvecklingsområde 4 Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 18 småhus Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 6 småhus spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och till dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör viss del verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig omhändertas lokalt. Inom området finns båtnadsområde för dikningsföretag. kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan på dikningsföretaget bör bedömas och dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas av utredas i samband med kommande lovgivning. Området kan komma att beröras av åkermarksklassning 8 av 10. samma bytomt som utvecklingsområde 3 samt fornlämning L1991:4928. Utvecklingsområde 2 Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Handel, småindustri samt i vissa fall bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 3 småhus Planerad markanvändning: Verksamheter Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvatten bör omhändertas lokalt och omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med dagvattenhanteringen bör utredas i samband med kommande lovgivning. kommande lovgivning. Utvecklingsområde 3 Gällande detaljplan: Bostäder och natur Utvecklingsområde 6 Planerad markanvändning: Natur, camping och evenemang Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 20 småhus delvis verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig Förutsättningar: Området omfattas delvis av verksamhetsområde för dricksvatten kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt. Inom området finns båtnadsområde dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör för dikningsföretag. Området berörs bytomt L 1991:4676, behov av arkeologisk omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med utredning. kommande lovgivning. 507 110 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.6 Lunnarp Ställningstagande för Lunnarp Ortens roll och karaktär Lunnarp är en mindre tätort med strategiskt läge längs väg 11 och Österlenbanan, mellan Tomelilla tätort och Smedstorp. Orten har god kollektivtrafiktillgång genom både Pågatåg och expressbuss, vilket gör Lunnarp till en viktig kollektivtrafiknod i • Stärka Lunnarp som kollektivtrafik- och servicenod genom att kommunens östra delar. Serviceutbudet är begränsat, men orten har betydelse verka för en bebyggelseutveckling av nya bostäder och genom sina arbetsplatser och verksamheter, bland annat inom mejeri, djurfoder verksamheter som ska bidra till ett underlag för ett utvecklat och spannmål. Tillsammans med läget och kommunikationerna gör detta Lunnarp serviceutbud med bland annat dagligvaruhandel. till en betydelsefull kollektivtrafik- och servicenod för orten och det omgivande • Verka för en utbyggnad och etablering av verksamheter i landskapet. Orten präglas av sitt läge i ett öppet jordbrukslandskap och av en anslutning till befintliga verksamheter vilket ses som positivt för småskalig tätortsstruktur. Den äldre bebyggelsen, trädgårdarna och de uppvuxna utveckling av näringslivet inom tätorten. Placeringen ger träden bidrar till ortens karaktär och gröna kvaliteter. förutsättningar att skapa företagskluster samt driva utvecklingen av en stationsnära kollektivtrafiknod. Nuläge och förutsättningar • Planera och verka för ett grönstråk och en gång- och Lunnarp omges av ett öppet, homogent och trädfattigt jordbrukslandskap. Bristen cykelkoppling mellan Tomelilla tätort, Lunnarp och Smedstorp. på spridningskorridorer ger begränsade förutsättningar för biologisk mångfald och Dels för att stärka den biologiska mångfalden genom att koppla höga naturvärden i det omgivande landskapet. Inne i tätorten finns gröna kvaliteter samman naturområden med spridningskorridorer för växt- och i form av uppvuxna trädgårdar, träddungar, gräsytor, buskage och mindre gröna djurliv, dels för att tillgängliggöra natur och landsbygd i kilar. De högsta biologiska värdena bedöms främst finnas i trädgårdsstrukturerna i sammankoppling mellan orterna. den äldre delen av orten. • Verka för att stärka cykellederna mot Listarumsåsen och I Lunnarp finns förhållandevis stora kommunalägda grönytor. De största ytorna är Kvärrestad genom bland annat grönstråk med tydlig vegetationsstruktur. Syftet är att tillgängliggöra natur och utarrenderade till idrottsförening och är till största del planlagda för landsbygd i sammankoppling med orterna. bostadsbebyggelse. Övriga kommunala ytor är spridda över tätorten och består av gräsytor, buskage, träd samt en lekplats i tätortens västra del. Lekplatsen och • Verka för en föryngring och nyplantering av träd i det trädfattiga idrottsplatsen med intilliggande park fungerar som viktiga sociala och rekreativa landskapet. platser. Tätortsnära naturområde saknas, men en cykelled mot Listarumsåsen följer en grusväg genom åkerlandskapet och ger koppling till rekreativa miljöer utanför tätorten. 508 111 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter samband utvecklas där det är möjligt. Även mindre gröna inslag är viktiga för En viktig utmaning för Lunnarp är att serviceutbudet är begränsat, samtidigt som biologisk mångfald, skugga, dagvattenhantering, rekreation och trivsel. orten har ett strategiskt kollektivtrafikläge. Utvecklingen behöver därför ta vara på läget, stärka ortens roll och bidra till ett fortsatt levande lokalsamhälle. Det öppna Kopplingarna till omkringliggande landskap och rekreativa målpunkter bör jordbrukslandskapet är en del av ortens identitet, men innebär också brist på förbättras, särskilt gång- och cykelförbindelser mot Listarumsåsen. Verksamheter biologisk mångfald, spridningssamband och tätortsnära rekreation. Därför är det och arbetsplatser i Lunnarp bör ges goda förutsättningar att finnas kvar och viktigt att stärka grönstrukturen inom och i anslutning till tätorten. utvecklas där det är lämpligt, med hänsyn till boendemiljöer, trafik och landskapsbild. De kommunalägda grönytorna är en viktig resurs, men framtida förändringar behöver vägas mot behovet av sociala mötesplatser, rekreation och gröna samband. Särskilt idrottsplatsen, lekplatsen och parkområdena har stor betydelse för vardagslivet i Lunnarp. Samtidigt skapar kollektivtrafikläget möjligheter för varsam komplettering med bostäder och verksamheter där befintlig infrastruktur kan nyttjas effektivt. Inriktning för utveckling Lunnarp ska utvecklas med utgångspunkt i sitt strategiska läge längs väg 11 och Österlenbanan. Orten ska stärkas som kollektivtrafik- och servicenod, där tillgången till tåg och buss tas tillvara i planeringen av bostäder, verksamheter och vardagsnära funktioner. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska stärka ortens sammanhållning och ta vara på befintlig infrastruktur, samtidigt som hänsyn tas till jordbrukslandskapet, ortens småskaliga karaktär och gröna kvaliteter. Bostadsutveckling bör ske varsamt och bidra till ett ökat underlag för kollektivtrafik och lokal service. Samtidigt ska behovet av grönytor, rekreativa platser och sociala mötesmiljöer beaktas. Lekplatsen, idrottsplatsen och intilliggande parkmiljöer bör värnas och utvecklas som viktiga mötesplatser. Grönstrukturen i och kring Lunnarp bör stärkas genom att befintliga träd, trädgårdsstrukturer och mindre grönytor tas tillvara samt genom att nya gröna 509 112 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Lunnarp 2040 510 113 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 kapacitet. Området angränsar till område med verksamhetsområde för dagvatten. Gällande detaljplan: Bostäder, friliggande och sammanhängande Verksamhetsområde bör utökas för alla vattentjänster. Inom området finns Planerad markanvändning: Bostäder, småhus, cirka 45 bostäder dikningsföretag och dess båtnadsområde. Förutsättningar: Området omfattas till största del av verksamhetsområde för dricksvatten och till viss del verksamhetsområde för spillvatten. Gällande Utvecklingsområde 4 dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Verksamhetsområde utökas för att omfatta Gällande detaljplan: Småindustri och hantverksändamål. hela området. Dagvatten omhändertas lokalt då det saknas dagvattennät och Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 4 000 kvm. verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och båtnadsområde. Dagvattenhantering behöver utredas. angränsar till verksamhetsområde för spillvatten. Dagvatten bör omhändertas Delar av området ligger inom kulturmiljöstråk. Området gränsar till riksintresse för lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommunikation. Kommunen gör bedömningen att byggnation enligt gällande kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 detaljplan varken påverkar riksintresset eller kulturmiljöstråket negativt. av 10. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10, men även en bit med åkermarksklassning 7 av 10. Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Småindustri och handelsändamål Utvecklingsområde 2 Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 9 000 kvm Gällande detaljplan: Bostäder, i vissa fall småindustri och handel Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 20 småhus delvis verksamhetsområde för spillvatten. Inom området finns dikningsföretag och Förutsättningar: Dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Området angränsar till dess båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och verksamhetsområde för dagvatten, men verksamhetsområde finns inte för hela dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande Lunnarp. Inom området finns dikningsföretag och båtnadsområde. Dagvatten bör lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10. omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Inför byggnation behöver hänsyn tas både Utvecklingsområde 6 till järnvägen och till närliggande verksamheter kopplat till bland annat buller och Gällande detaljplan: Industri, småindustri och handelsändamål vibrationer. Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 10 000 kvm Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten, Utvecklingsområde 3 spillvatten eller dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och Gällande detaljplan: Bostäder båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 1 småhus. Intilliggande naturmark bör bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området utvecklas. omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10. Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och delvis verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig 511 114 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 7 Gällande detaljplan: Industriändamål Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 70 000 kvm Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten eller dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10, men även en bit med 7 av 10. Utvecklingsområde 8 Gällande detaljplan: Idrottsområde. Planerad markanvändning: Grönområde och park (område för fritidsaktivitet). Förutsättningar: Området omfattas till viss del av verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten eller dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 7 av 10. 512 115 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstagande för Smedstorp 6.7 Smedstorp • Stärka Smedstorp som kollektivtrafik- och servicenod genom utveckling av bostäder, service och centrumfunktioner i stations- och kollektivtrafiknära lägen. Utbyggnad ska i första Ortens roll och karaktär hand ske genom förtätning, omvandling och komplettering Smedstorp ligger i sydöstra delen av Tomelilla kommun, längs och mellan inom eller i direkt anslutning till tätorten. Österlenbanan och väg 11, nära gränsen till Simrishamns kommun. Orten har ett strategiskt läge med god tillgång till kollektivtrafik genom både Pågatåg och • Planera för en långsiktigt hållbar bostadsutveckling där behovet av nya bostäder vägs mot jordbruksmarkens värden. expressbuss. Orten har ett relativt brett serviceutbud för sin storlek, med bland Ianspråktagande av jordbruksmark ska motiveras av annat förskola, grundskola, bibliotek, fritids, friluftsbad och idrottsplats. Det finns väsentliga samhällsintressen, särskilt närhet till station, även småskaliga butiker och verksamheter, såsom lanthandel, samt en större kollektivtrafik, befintlig bebyggelse och infrastruktur. verksamhet som tillverkar köksinredning. Utbyggnad bör lokaliseras så att påverkan på rationellt jordbruk begränsas och mer sammanhängande jordbruksmark Orten är särskilt karaktäristisk för sina kreativa näringar, med konst, hantverk, med högre brukningsvärde kan värnas. loppmarknad och second hand som lockar många besökare, främst under sommarhalvåret. Smedstorps karaktär, serviceutbud och strategiska läge gör orten • Värna Smedstorps bebyggelsekaraktär och kulturmiljövärden genom att ny bebyggelse anpassas till ortens struktur, skala till en viktig kollektivtrafik- och servicenod med stor betydelse för landsbygden och och uttryck. I särskilt känsliga miljöer ska tillägg underordnas turistnäringen. befintlig bebyggelse avseende placering, volym och utformning. Nuläge och förutsättningar Större delen av Smedstorps tätort är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård • Möjliggöra omvandling av äldre industri- och genom sina höga värden som järnvägssamhälle med tidstypisk bebyggelse från verksamhetsmiljöer i stationsnära lägen till mångfunktionell sekelskiftet. Byggnadernas placering i gatulinjen och de dekorativt utformade bebyggelse med bostäder, centrumändamål, småskalig fasaderna följer stationssamhällenas särpräglade bebyggelsemönster. De flesta service, verksamheter och kreativa näringar. Omvandlingen bostadshusen är enplans bostäder med sadeltak. Den kulturhistoriskt värdefulla ska bidra till förtätning och ett mer varierat innehåll i orten utan att ny jordbruksmark tas i anspråk. miljön tar sig bland annat uttryck i stationshuset i rött tegel, närliggande magasinsbyggnader och bostadshus. Kulturmiljön är en central del av ortens • Säkerställa skyddet för dricksvattentäkten genom höga krav identitet och behöver beaktas vid framtida utveckling. på markanvändning, dagvattenhantering och skyddsåtgärder vid exploatering inom och intill vattenskyddsområde. Lokalt I Smedstorp finns flera kommunala grönområden. Gröneplan i ortens nordöstra del omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas och utredas i är ett av de mest betydelsefulla och används för bland annat årliga midsommar- och efterföljande planering. valborgsfiranden samt skolans aktiviteter. I västra delen av orten finns • Utveckla Smedstorps grön- och blåstruktur genom Wilmersbacke, ett grönområde med skogsdunge och backe som används av skola, sammanhängande grönområden, stärkta grönstråk och förbättrade vatten- och spridningssamband. Diket genom Smedstorp och vidare mot Tommarpsån, kopplingen till naturområdet nordväst om tätorten samt gång-, cykel- och grönstråket mellan Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp ska särskilt prioriteras. 513 116 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 förskola och allmänhet. Vid snörika vintrar används backen för skidåkning. Andra nordväst om Smedstorp är en särskilt viktig resurs för rekreation, friluftsliv och viktiga grönområden och mötesplatser finns vid torget och idrottsplatsen. Inga biologisk mångfald. vattendrag rinner genom tätorten, men från en dagvattendamm i orten leder ett dike som ansluter till Tommarpsån strax öster om Smedstorp. Dagvattenhanteringen är en viktig planeringsfråga eftersom orten saknar verksamhetsområde för dagvatten. Framtida utveckling behöver därför säkerställa Nordväst om tätorten finns ett värdefullt tätortsnära naturområde med skog och två lokala och hållbara lösningar för dagvatten, med hänsyn till infiltration, naturliga våtmarker. Området har både naturvärden och stora rekreativa värden grundvatten och befintliga vattenstråk. Smedstorps läge längs Österlenbanan och genom motionsspår, ridslingor och mountainbikeled. Genom naturområdet, väg 11 ger goda möjligheter till kollektivtrafiknära utveckling. Samtidigt behöver tätorten och vidare ut på landsbygden går Gårdslösaleden. Landskapet kring utvecklingen anpassas till kulturmiljö, landskapsbild, naturvärden, rekreativa Smedstorp består av ett homogent småskaligt odlingslandskap i söder. I norr, vid samband och tekniska förutsättningar. kyrkan och den omgivande bebyggelsen, övergår landskapet i ett mer mosaikartat och varierat kulturlandskap med tydliga spår av gammal odlingsbygd. I närområdet Inriktning för utveckling finns gott om lökgroda. Smedstorp ska utvecklas med utgångspunkt i sitt strategiska kollektivtrafikläge, sitt serviceutbud och sin tydliga identitet som kulturhistoriskt värdefullt För föreslagen utbyggnad finns tillräcklig kapacitet av dricksvatten. I Smedstorp järnvägssamhälle. Orten ska fortsatt stärkas som kollektivtrafik- och servicenod för finns inget verksamhetsområde för dagvatten, vilket innebär att dagvatten hanteras landsbygden och som en viktig plats för besöksnäring, kreativa näringar och lokalt lokalt och infiltrerar till grundvattnet. företagande. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom varsam komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska ta vara Utmaningar och möjligheter på närheten till tåg, buss, service och befintlig infrastruktur, men samtidigt En viktig utmaning för Smedstorp är att möjliggöra utveckling utan att skada de anpassas till ortens skala, bebyggelsemönster och kulturhistoriska värden. kulturhistoriska värden som präglar orten. Riksintresset för kulturmiljövård innebär att ny bebyggelse, förändringar i befintlig bebyggelse och utveckling av Riksintresset för kulturmiljövård ska vara vägledande vid planering och prövning. offentliga miljöer behöver ske med stor hänsyn till stationssamhällets karaktär, Nya byggnader och förändringar i den befintliga miljön bör utformas med hänsyn skala och bebyggelsemönster. Smedstorps starka serviceutbud, kollektivtrafikläge till stationssamhällets karaktär, gatustruktur, byggnaders placering, volymer, och kreativa näringar ger goda möjligheter att stärka ortens roll som service- och takformer och fasaduttryck. Smedstorps gröna och rekreativa miljöer ska värnas besöksnod. De småskaliga butikerna, verksamheterna och besöksmålen bidrar till och utvecklas. Gröneplan, Wilmersbacke, torget och idrottsplatsen bör fortsatt ett levande lokalsamhälle och har betydelse för både boende, landsbygd och turism. fungera som viktiga mötesplatser för boende, skola, föreningsliv och evenemang. Det tätortsnära naturområdet nordväst om orten bör stärkas som rekreativ och De kommunala grönområdena och mötesplatserna är viktiga för ortens sociala liv. ekologisk resurs, med fortsatt utrymme för motionsspår, ridslingor, mountainbike Gröneplan, Wilmersbacke, torget och idrottsplatsen har olika funktioner och bör och andra friluftsaktiviteter. Sambanden mellan tätorten, naturområdet och det ses som centrala delar av ortens vardagsmiljö. Det tätortsnära naturområdet omgivande landskapet bör utvecklas, särskilt genom Gårdslösaleden och andra gång-, cykel- och rekreationskopplingar. Naturvärden kopplade till våtmarker, 514 117 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 skogsmiljöer, kulturlandskapet och förekomsten av lökgroda ska beaktas vid framtida planering. Framtida utveckling ska också säkerställa hållbar dagvattenhantering. Eftersom Smedstorp saknar verksamhetsområde för dagvatten behöver ny bebyggelse och förändrad markanvändning utformas så att dagvatten kan tas om hand lokalt på ett långsiktigt hållbart sätt. 515 118 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Smedstorp 2040 516 119 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Industri Utvecklingsområde 3 Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka. 40 lägenheter i Gällande detaljplan: Bostäder flerbostadshus, cirka 8 småhus, centrumändamål Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 10 småhus Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och dess verksamhetsområde för dagvatten. Inom norra delen av området finns båtnadsområde. Dagvattenhanteringsfrågan utreds i detaljplanearbetet. Området båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan på ligger inom riksintresse för kulturvård. Påverkan på och hänsyn till riksintresset dikningsföretaget bör bedömas och utredas i samband med kommande hanteras inom detaljplanearbetet. lovgivningar. Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Föreslagen byggnation har i Utvecklingsområde 2 detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintresset. Samma bedömning kvarstår. Gällande detaljplan: Bostäder Området omfattas av åkermarksklassning 8 av 10. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 6 småhus Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och Utvecklingsområde 4 spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten Gällande detaljplan: Ingen detaljplan omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 12 småhus, eventuellt en del för verksamhetsområde för dagvatten. Dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och skolområde vid behov utredas i samband med kommande lovgivningar. Inom norra delen av området Förutsättningar: Endast en liten del i norra delen av området omfattas av finns båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns på dikningsföretaget bör bedömas och utredas i samband med kommande tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas lovgivningar. dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Föreslagen byggnation har i dikningsföretag och dess båtnadsområde. Hänsyn bör tas till båtnadsområdet och detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintresset. Samma bedömning kvarstår. områdets naturliga lågpunkt som kan utgöra en förlängning av intilliggande Området omfattas av åkermarksklassning 8 av 10. grönområde med blågröna lösningar. Dagvattenhanteringsfrågan utreds i detaljplanearbetet. Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Påverkan på och hänsyn till riksintresset hanteras inom detaljplanearbetet. Området och dess närområde omfattas av åkermarksklassning 4 och 5 av 10. 517 120 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.8 Övriga orter och landsbygd Ställningstaganden för bebyggelse på Tomelilla kommun är attraktiv för dem som söker ett naturnära boende med god landsbygden tillgänglighet till övriga Skåne. Kommunen verkar för en levande landsbygd där utveckling möjliggörs samtidigt som höga natur- och kulturvärden tas tillvara. Detta sker bland annat genom att främja återanvändning av befintlig bebyggelse, • Ny bebyggelse tillåts och ska i första hand placeras där det är exempelvis genom omvandling av gårdar och ekonomibyggnader till bostäder eller möjligt i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. verksamheter. Exploatering ska ta hänsyn till landsbygdens karaktär och livsstil. Landsbygden rymmer stora värden i form av jordbruksmark, naturmiljöer och • Kommunen är positiv till ny användning av befintliga byggnader. rekreationsområden. För att bevara och stärka dessa värden behöver gröna Till exempel kan en gård som inte längre är i bruk omvandlas för strukturer i både tätorter och landsbygd utvecklas och kopplas samman, vilket annan verksamhet eller boende. bidrar till biologisk mångfald och goda livsmiljöer. En levande landsbygd innebär också att vissa störningar, såsom från djurhållning och jordbruk, är en naturlig del av miljön. Principen om ortsvanlighet ska därför tillämpas vid prövning av ny bebyggelse. I kommunen finns även fritidshusområden där kompletterande bebyggelse kan En stor del av kommunens yta utgörs av jordbruksmark, vilket innebär att vara aktuell i anslutning till befintlig struktur. En omvandling från fritidshus till avvägningar mellan exploatering och bevarande är centrala. Kommunen ska följa permanentboende kan medföra ökade krav på service och infrastruktur, vilket miljöbalkens bestämmelser om att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i behöver beaktas i planeringen. För att skapa långsiktigt hållbara boendemiljöer kan anspråk när det är nödvändigt för väsentliga samhällsintressen och när alternativa det vara lämpligt att ny bebyggelse uppförs med en standard som möjliggör lokaliseringar saknas. Vid prövning av ny bebyggelse ska därför markens permanentboende. Vid mer omfattande bebyggelseutveckling bör lokaliseringen brukningsvärde, alternativa lokaliseringar samt påverkan på naturvärden, prövas genom detaljplan eller motsvarande utredning, för att säkerställa en samlad friluftsliv, teknisk försörjning och klimat beaktas. bedömning av markens lämplighet. Detta möjliggör en helhetsbedömning av Ny bebyggelse på landsbygden bör i första hand lokaliseras i anslutning till exempelvis dagvattenhantering, trafik och miljöpåverkan. befintliga strukturer, såsom gårdscentrum, byar och infrastruktur. I vissa fall kan lokalisering på mindre värdefull jordbruksmark eller impediment vara lämplig. Sammantaget innebär detta att utvecklingen på landsbygden ska ske genom Samtidigt behöver förutsättningarna för pågående näringar beaktas, så att avvägningar mellan behovet av ny bebyggelse och bevarandet av jordbruksmark, verksamheter kan bedrivas och utvecklas effektivt. Vid prövning i känsliga naturvärden och landskapets kvaliteter, med målet att stärka en långsiktigt hållbar områden, såsom vid dikningsföretag eller vattenskyddsområden, ska påverkan på och attraktiv landsbygd. ekosystemtjänster särskilt uppmärksammas. 518 121 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 7 Handlingsplan och genomförande Översiktsplanens konsekvenser Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som vägleder kommunens långsiktiga utveckling och utgör ett viktigt underlag för efterföljande beslut om mark- och vattenanvändning. Planens genomförande innebär successiva förändringar i den fysiska miljön, vilka kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för miljö, ekonomi och sociala värden. Parallellt med framtagandet av översiktsplanen genomförs en strategisk miljöbedömning i enlighet med miljöbalken. Syftet är att integrera miljöaspekter i planeringen och säkerställa att en långsiktigt hållbar utveckling främjas. Översiktsplanen innehåller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som redovisar planens samlade påverkan. Inom ramen för miljöbedömningen har avgränsningssamråd genomförts med Länsstyrelsen och berörda grannkommuner. Arbetet har fokuserat på att identifiera vilka delar av planens genomförande som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att avgränsa miljökonsekvensbeskrivningens innehåll utifrån detta. Översiktsplanens konsekvenser ska även förstås i ett bredare perspektiv där avvägningar mellan olika allmänna intressen görs. Planen utgör tillsammans med andra underlag ett viktigt stöd vid prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. 519 122 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 7.1 Prioriterade åtgärder Genom en tydlig koppling mellan översiktsplanen och kommunens investeringsbeslut skapas bättre förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt genomförande. För att översiktsplanens intentioner ska få genomslag krävs ett aktivt och långsiktigt genomförandearbete. Kommunen prioriterar följande åtgärder under 7.3 Uppföljning och aktualitetsprövning planperioden: • ta fram och aktualisera planeringsunderlag som stödjer översiktsplanens inriktning, Översiktsplanen ska följas upp kontinuerligt för att säkerställa att den är ett aktuellt • säkerställa planberedskap i strategiska lägen genom framtagande av och relevant styrdokument. Uppföljningen syftar till att: detaljplaner, • utveckla kollektivtrafiknära lägen och viktiga serviceorter, • följa hur planens ställningstaganden och prioriteringar omsätts i praktiken, • stärka förutsättningarna för bostadsförsörjning och näringslivsutveckling, • identifiera behov av förändringar eller fördjupningar, • arbeta med klimatanpassning och robusta tekniska försörjningssystem, • utgöra underlag för politiska avvägningar och prioriteringar. • värna och utveckla grönstruktur, natur- och kulturmiljöer. Kommunen ska minst en gång per mandatperiod ta ställning till översiktsplanens Prioriteringarna kan komma att omprövas över tid beroende på förändrade aktualitet i enlighet med plan- och bygglagen. Vid behov kan planen förutsättningar, efterfrågan och politiska ställningstaganden. aktualitetsförklaras, ändras eller ersättas. Uppföljningen kan med fördel kopplas till kommunens ordinarie styr- och 7.2 Koppling till detaljplanering och investeringar uppföljningsprocesser för att skapa ett effektivt och integrerat arbetssätt. Översiktsplanen är vägledande för efterföljande planering och beslut. Den utgör ett centralt underlag vid framtagande av detaljplaner, bygglovsprövning och andra tillstånd enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Kommunen avser att aktivt använda översiktsplanen som grund för prioritering av detaljplaner och investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Det innebär att: • detaljplanering i första hand ska ske i enlighet med översiktsplanens utvecklingsinriktning och ställningstaganden, • kommunala investeringar ska stödja de prioriterade utvecklingsområdena, • samordning ska ske mellan fysisk planering, budgetprocess och verksamhetsplanering. 520 123 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 8 Bilagor Landskapsbildskyddsområde: Minsta avstånd ska vara 1000 meter. Färg, utformning: Inom grupper ska verken vara av samma höjd, ha samma kulör och rotorbladen ska ha samma varvtal och rotera åt samma håll. 8.1 Kriterier för vindkraftsetableringar Rotorbladsdiametern inom en grupp bör vara enhetlig. Vindkraftverk med tre rotorblad förutsätts, med hänsyn till upplevelsen av lugnare roterande rörelse, Följande områden anses vara olämpliga för vindkraftsetableringar: jämfört med verk med två rotorblad som ger ett oroligt intryck. • Natur- och kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, föreslagna Placering: Placering av verk inom en grupp bör ske med enkelt geometriskt naturreservat samt kulturreservat • Natura 2000-områden mönster. • Strandskyddsområden • Befintliga och planerade bostadsområden Inbördes avstånd mellan verk inom en grupp bör vara samma. • Flygplatsområde • Riksintresse för friluftsliv samt det rörliga friluftslivet Avstånd till närmsta bostad: Minsta avstånd ska vara 500 meter. Avstånd till tätort: Minsta avstånd ska vara 1000 m Följande kriterier gäller vid vindkraftsetableringar: Avstånd mellan enskilda verk: Topografin avgör. Man ska tydligt se att det är skilda verk och inte en grupp. Avstånd mellan grupper: Topografin avgör. Man ska inte uppleva grupper av verk i mer än ett väderstreck åt gången. Grupper ska upplevas vara tydligt avgränsade. Grupper kontra spridda verk: Kommunen förordar grupper om tre verk eller fler, framför enstaka verk. Byggnadsminnen: Verk eller grupp ska inte visuellt störa byggnadsminnet. Biotopskyddsområde: Inget fastställt generellt skyddsavstånd, men ej verk inom biotopskydds-områden. 521 124 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 15. Totalförsvaret 2025–2030, prop. 2024/25:34, Regeringen 8.2 Huvudsakliga planeringsunderlag 16. Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen, MSB, 2024 17. Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen – ett underlag för Uppsala Internationella och nationella kommuns arbete med att revidera översiktsplanen, FOI-R--5330--SE, FOI, 2022 3. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, Förenta 18. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030, nationerna Regeringen 4. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter, samt lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, SFS 2018:1197 19. Nationella miljömål: generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverket, aktuell webbversion 5. Boverkets PBL Kunskapsbanken och vägledning för översiktsplanering, 20. Sveriges klimatmål och det klimatpolitiska ramverket, Regeringen, aktuell Boverket, aktuell webbversion webbversion 6. Boverkets ÖP-modell/ÖP-katalog och föreskrifter om översiktsplan, där relevant för digital redovisning 21. Sveriges friluftslivsmål, Naturvårdsverket, aktuell webbversion 7. Befolkningsstatistik, folkmängd och befolkningsförändringar, senaste 22. Mål för folkhälsopolitiken, Regeringen, aktuell webbversion tillgängliga statistik, Statistiska centralbyrån 23. Transportpolitiska mål, Regeringen, aktuell webbversion 8. Databasen Vatteninformation Sverige, VISS, aktuell webbversion 24. Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033, 9. Vattenmyndigheternas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och Regeringen/Trafikverket miljökvalitetsnormer för vatten 2022–2027 25. Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037, 10. Vattendirektivet 2000/60/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv Trafikverket, 2025 11. Energieffektiviseringsdirektivet, EED, direktiv 2023/1791/EU 26. Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera, prop. 2024/25:28, Regeringen 12. Förnybartdirektivet, RED III, direktiv 2023/2413/EU 27. Politik för gestaltad livsmiljö, prop. 2017/18:110, Regeringen/Boverket 13. EU:s gröna giv, Europeiska kommissionen, 2019 och senare genomförande 28. Naturvårdsverkets vägledning om miljökvalitetsnormer och miljömål, där relevant aktuell webbversion 14. Handbok i kommunal krisberedskap: kommunala verksamheter, energiförsörjning, MSB, 2021 522 125 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Regionala och delregionala • Kommunrapport Näringsliv och arbetsmarknad i Tomelilla, Region Skåne, senaste tillgängliga version • Regional utvecklingsstrategi för Skåne, Region Skåne, aktuell version • Regional resvaneundersökning/resvaneunderlag för Skåne, Region Skåne, • Regionplan för Skåne 2022–2040, Region Skåne, 2022 senaste tillgängliga version Aktualisering av Regionplan för Skåne 2022–2040, Region Skåne, pågående process • Åtgärdsvalsstudie för cykelvägsplan för Skåne 2018–2029, Region Skåne, 2018 Vägval för Skåne – infrastrukturprioriteringar till nationell plan, Region Skåne, • Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022–2033, Region Skåne, 2022 aktuell version där relevant • Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037, Region Skåne, pågående/remitterad version Mellankommunala • Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2025–2035, Region Skåne Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, Region Skåne, 2017 • Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne – gemensamma prioriteringar för hållbart resande och transportinfrastruktur, SÖSK, 2024 • Transportstrategi för Skåne, Region Skåne, pågående/aktuell version där relevant • Gemensamma mellankommunala underlag inom SÖSK, där relevanta för infrastruktur, kollektivtrafik, vatten, näringsliv, beredskap och • Cykelstrategi för Skåne, Region Skåne, 2017 bostadsförsörjning • Mobilitetsplan för Skåne, Region Skåne, 2017 • Inventering av jätteloka längs fyra vattendrag 2021–2022, Ystads kommun • Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen, Region Skåne, 2017 • Relevanta mellankommunala vatten-, naturvårds- och • Persontågsstrategi: strategi för utveckling av den regionala tågtrafiken i Skåne avrinningsområdesunderlag, särskilt kopplat till recipienter, vattenförekomster 2020–2040, Region Skåne, 2021 och invasiva arter • Färdplan för Skånes elförsörjning 2030, Region Skåne, 2024 • Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030, Länsstyrelsen Skåne, Region Grannkommuners styrdokument och processer Skåne och Energikontor Syd, 2025 • Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommun, Simrishamns kommun, • Regional handlingsplan för klimatanpassning 2020–2024, Länsstyrelsen Skåne 2015 • Regional årlig uppföljning av miljömålen, Skåne, senaste tillgängliga version • Pågående översiktsplanearbete/ny översiktsplan för Simrishamns kommun, där relevant • Tillsammans för ett hållbart Skåne – Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2022–2025, Länsstyrelsen Skåne 523 126 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 • Kommunen Ystad 2030 – Översiktsplan för Ystads kommun, Ystads kommun, • Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 (KF, 11 december 2023) 2021 • VA-plan (Samhällsbyggnadsnämnden, 20 september 2019) • Fördjupade översiktsplaner för Ystad, Köpingebro och Svarte, Ystads kommun, • Vattentjänstplan 2024-2036, Samrådshandling (2025) där relevanta • Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 (KF, 4 juni 2018) • Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun, 2013 • Relevanta detaljplaneprogram, planbesked och större pågående detaljplaner, • Aktuella ändringar och fördjupningar av översiktsplanen i Kristianstads där de påverkar genomförandet av ÖP 2040 kommun, där relevanta • Översiktsplan 2035 för Hörby kommun, Hörby kommun • Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040, Sjöbo kommun, 2022 • Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, Sjöbo kommun, där relevant • Planeringsstrategier och pågående översiktsplaneprocesser i angränsande kommuner, där de påverkar mellankommunala frågor Kommunala styrdokument och riktlinjer • Bostadsförsörjningsstrategi Tomelilla kommun 2025 med utblick 2040 (KF, 1 juni 2019). • Energi- och klimatplan 2020–2025 (KS, 18 december 2019) • Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun (2002) • Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 (KF, 15 februari 2021) • Lokalförsörjningsplan för Tomelilla kommun 2019–2023 (KS, 29 januari 2019, reviderad 28 april 2023) • Natur- och parkprogram för Tomelilla kommun (tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040), Granskningshandling (KS, 12 april 2023) 524 127 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 8.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Förbättringen av befintlig järnväg, kollektivtrafik, gång- och cykelnät, tillsammans med den prioritering av trafiklösningar i Tomelilla centralort som planförslaget innebär, stärker möjligheten att på sikt minska bilberoendet och bidra till Sammanfattande miljökonsekvenser uppfyllelse av nationella och regionala transportpolitiska mål. Detta medför positiv Planförslaget medför en liten negativ konsekvens för landskapsbilden. Lokalt kan konsekvens för trafik och tillgänglighet. Ökat hållbart resande medför även positiv dock mer påtagliga visuella effekter uppstå i öppna slättlandskap. Särskilt från påverkan på buller men detta motverkas något av den ökade populationen och etablering av vindkraft. Med anpassning av lokalisering, volymer och utformning i byggande av bostäder i trafiknära lägen. den fortsatta planeringen bedöms dessa effekter kunna begränsas. Planförslaget bedöms innebära en liten negativ konsekvens för kulturmiljö, främst då Planförslaget bedöms sammantaget medföra liten negativ konsekvens på grund av riksintressen, kommunala och regionala kulturmiljöer samt fornlämningar markanspråk och en ökad befolkning med några positiva konsekvenser för påverkas i mindre utsträckning. Då viss exploatering sker nära eller inom skyddade miljövärden som gynnas av utveckling så som trafik och människors hälsa. områden och riksintressen bedöms planförslaget kunna medföra liten negativ Koncentrationen av utveckling till de större tätorterna i kommunen är även positivt konsekvens för naturvärden, men påverkan bedöms vara lokal och bör kunna för minskandet av markanspråk och bevarande av naturresurser. Risk för begränsas ytterligare genom skyddsåtgärder i kommande detaljplanering. För förorening av grundvatten kvarstår dock i planförslaget som medför måttligt människors hälsa bedöms planförslaget innebära liten negativ konsekvens negativ konsekvens, se Tabell . Planförslaget bedöms innebära försumbara eftersom utbygganden av vindkraft tar mark i anspråk från friluftsområden och den konsekvenserna för buller och för luft då inga gränsvärden riskeras överskridas. ökade befolkningen förväntas medföra en ökad belastning på kvarstående Vindkraftens lokalisering medföra en viss påverkan på naturvärden i den grönområden. Planförslaget innebär att markanvändningen styrs till färre tätorter, närliggande omgivningen. Sammantaget bedöms påverkan på människors hälsa i vilket ger en mer koncentrerad markanvändning. Detta medför positiv konsekvens planförslaget som liten negativ. för naturresurser. Konsekvenserna för förorenad mark och markanvändning bedöms vara försumbara då planen inte medför någon ytterligare risk för spridning av föroreningar. Planförslagets konsekvenser för grundvattenförekomsterna bedöms vara måttliga med hänsyn till kvarstående risker för föroreningar, särskilt från tunga metaller. Det är framförallt att utvecklingsområdet i Smedstorp tagits ur planen som bidrar till att reducera den totala risken. Luftkvaliteten bedöms få försumbara konsekvenser eftersom luftkvaliteten är god i kommunen och inte riskerar att överskrida något av gränsvärdena. Planförslaget medför ingen försvåring av uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna, varken för luft- eller vattenkvalitet. 525 128 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 genomföras i kommande skeden och skyddsåtgärder vid behov införas. Skyddsavstånd ska upprätthållas och med antagandet att skyddsavstånd följs samt ytterligare åtgärder kan genomföras bedöms risken för farligt gods som acceptabel. Risker kopplade till utbyggnad av biogasanläggning bedöms som acceptabel med Tabell 1. Sammanfattande tabell över bedömda konsekvenser för miljöaspekterna. antagandet att skyddsområden och naturvärden undviks i kommande tillståndsprocesser. Aspekt Nollalternativet Planförslag Landskapsbild Måttlig negativ Liten negativ Tabell 2. Sammanfattande tabell över bedömda risker med implementerade åtgärder som är Kulturmiljö Liten negativ Liten negativ kopplade till nollalternativet respektive planförslaget. Naturmiljö Måttlig negativ Liten negativ Naturresurser Liten negativ Positiv Aspekt Nollalternativet Planförslag Klimatförändringar och stabilitet Acceptabel Acceptabel Förorenad mark och Liten negativ Försumbar markförhållanden Farligt gods och anläggningar Acceptabel Acceptabel Vatten Måttlig negativ Måttlig negativ Trafik och tillgänglighet Positiv Positiv Planen som helhet bedöms medföra en liten negativ påverkan på miljön, samtidigt Människors hälsa – sammanvägd Liten negativ Liten negativ som påverkan bedöms vara bättre för miljön än i nollalternativet. Den negativa påverkan planen innebär kopplar till samhälleliga tendenser som ökad befolkning och trafik, men också behov av bostäder och arbetsplatser. Övergripande innebär Planförslaget innebär att det tillkommer fler hårdgjorda ytor i samband med ny planförslaget en positiv konsekvens för miljön eftersom exploatering samlas till de bebyggelse. Detta ökar risker kopplat till översvämningar och skyfall, vilket också större tätorterna och mindre naturresurser tas i anspråk än i nollalternativet. Vid medför negativ påverkan på redan underdimensionerade V/A-system och övriga nybyggnation riskerar alltid naturmiljö, kulturmiljö och landskapet att påverkas. anläggningar. Genom att i kommande skeden arbeta för att förbättra kapaciteten på Vattenkvaliteten bedöms fortfarande bli negativt påverkad av planförslaget, men V/A-system och genomföra klimatanpassningsåtgärder, bedöms risken kopplat till inte i större utsträckning än nollalternativet. Klimatåtgärder och grön omställning klimat som acceptabel. Planförslaget innebär bland annat att kollektivtrafiken med satsande på utbyggnation av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik bidrar utvecklas och minskar bilberoendet som på sikt kan bidra till att minska dock positivt till miljön i kommunen, detta gäller både i planförslaget och i klimatpåverkan. Genom att behålla och inarbeta grönområden och naturliga ytor nollalternativet. Sammantaget bedöms planen som genomförbar. kan risken kopplat till höga temperaturer minska, samtidigt som ytorna kan fungera som buffertzon mot höga vattennivåer från ökad nederbörd och skyfall. I centralorten föreslås utvecklingsområden för handel och industri i närheten av vägar som rekommenderas för transport av farligt gods. Riskutredningar bör 526 129 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 527 130 Beslutad av: Kommunstyrelsen Översiktsplan 2040 – samr ådshandling 2 Diarienummer: KS 2022/162 Datum: 2026-05-27 Beslutsparagraf: KS § 83/2026 Börjar gälla: xxxx-xx-xx Dokumentansvarig politisk instans: Kommunstyrelsen Dokumentansvarig tjänsteperson: Kommundirektör Följs upp: En samrådsredogörelse kommer att upprättas Översiktsplan Tomelilla kommun 2040 528 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommuns styrdokument Regeldokument Regeldokument är dokument som talar om hur kommunen ska arbeta. Regeldokument kan också vara lokala föreskrifter om olika bestämmelser som kan påverka kommuninvånare eller företag. REGLEMENTEN RIKTLINJER RUTINER Målinriktade dokument Målinriktade dokument visar vad kommunen vill uppnå, strävar efter eller har som mål. VISION PROGRAM OCH STRATEGIER PLANER HANDLINGSPLANER 529 2 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Politisk styrgrupp, kommunstyrelsens arbetsutskott (2022–2026): Tjänstepersoner: Per-Martin Svensson (M) Fanny Lindeblad, projektledare Per Gustavsson (SD) Henrik Lundblad, tillväxt- och utvecklingschef Tobias Högborg (C) Ulrika Ahrlin, samhällsbyggnadschef Sara Anheden (S) Katrin Högborn, kansli- och kommunikationschef Oskar Tengström, GIS-ingenjör Politiska referensgruppen för översiktsplanen (2023–2026), inklusive Håkan Berggren, planingenjör kommunstyrelsens arbetsutskott: Patrik Lundberg, kvalitetsutvecklare Helena Berlin, kommundirektör Filip Evander, planarkitekt Inger Åbonde (S) Marcus Carlevåg, planarkitekt Jenny Larsson Nyman (C) ersatt Bitte Müller-Hansen (C) Ellen Boije af Gennäs Erre, verksamhetsutvecklare Petra Blomgren (SD) Markus Hammarström (M) I vissa delar har andra resurspersoner och konsulter deltagit för särskild sakkunskap. Carl-Fredrik von Oelreich (KD) Geodata har hämtats från nedanstående myndigheter och sammanställts av Per Widlund (V) näringsliv- och exploateringsavdelningen i Tomelilla kommun. Claes Melin (MP) Kartor med upphovsrätt ©: Lantmäteriet Geodatasamverkan, Sveriges geologiska Conny Thoresson (L) undersökningar (SGU), Försvarsmakten, Skogsstyrelsen. Öppen data (CC0): Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna, Under vissa möten har ersättare deltagit. Trafikverket, Havs- och Vattenmyndigheten, SMHI, Vatteninformationssystem Sverige (VISS). 530 3 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Innehållsförteckning 3.1 Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga sammanhang för hela livet ................................................................................................................ 21 1 Inledning ................................................................................6 3.2 Utveckla robusta infrastrukturer och kommunikationer .................. 22 1.1 Läsanvisning .......................................................................... 6 3.3 Bevara och utveckla ett unikt landskap tillsammans med 1.2 Vad är en översiktsplan? ........................................................ 7 verksamheter i dessa miljöer .................................................................. 23 1.2.1 Planprocess och samråd ..................................................7 3.4 Långsiktig vision ............................................................................... 23 1.2.2 Kontinuerlig översiktsplanering och planeringsstrategi .8 4 Riksintressen och tematiska ställningstaganden ................................... 24 1.2.3 Avgränsning………………………………………………………………..8 4.1 Riksintressen i Tomelilla kommun .................................................... 24 1.3 Översiktsplanens struktur och användning ........................................ 8 4.1.1 Riksintresse för naturvård samt friluftsliv och rörligt 1.4 Tomelilla kommun 2040 ..................................................................... 9 friluftsliv…………………………………………………………………………..25 1.4.1 Kommunens långsiktiga målbild ....................................9 4.1.2 Riksintresse för Natura 2000 .......................................... 26 1.4.2 Strategiska prioriteringar .............................................. 10 4.1.3 Riksintresse för kommunikationer ............................... 26 1.4.3 Vad är nytt i denna översiktsplan? ................................ 10 4.1.4 Riksintresse för totalförsvaret ....................................... 26 1.5 Aktuell översiktsplan och planeringsbakgrund ................................. 10 4.1.5 Riksintresse för kulturmiljövård ................................... 27 2 Planeringsförutsättningar ...................................................................... 12 4.1.6 Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler ....... 28 2.1 Befolkning och samhällsutveckling ................................................... 13 4.2 Tematiska ställningstaganden ........................................................... 29 2.2 Bebyggelsestruktur och ortsstruktur i dag......................................... 15 4.2.1 Befolkning och bebyggelse ............................................ 30 2.3 Riksintressen och allmänna intressen – översikt .............................. 16 4.2.2 Service och samhällsfunktioner .................................... 32 2.4 Regionala och kommunala styrdokument ......................................... 16 4.2.3 Arbete, näringsliv och besöksnäring ............................. 35 3 Utvecklingsinriktningar ......................................................................... 19 4.2.4 Jordbruksmark och areella näringar ............................. 37 4.2.5 Natur, grönstruktur och friluftsliv ................................ 39 531 4 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.6 Vattendrag och våtmarker ............................................ 44 6.2 Brösarp .............................................................................................. 96 4.2.7 Kulturmiljö och gestaltning .......................................... 47 6.3 Skåne-Tranås ................................................................................... 100 4.2.8 Kommunikationer och mobilitet ................................... 50 6.4 Onslunda ......................................................................................... 104 4.2.9 Teknisk försörjning ....................................................... 59 6.5 Spjutstorp ........................................................................................ 107 4.2.10 Klimat, miljö- och riskfaktorer .................................... 63 6.6 Lunnarp ........................................................................................... 111 4.2.11 Miljökvalitetsnormer .................................................. 65 6.7 Smedstorp ........................................................................................ 116 4.2.12 Strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära 6.8 Övriga orter och landsbygd ............................................................. 121 lägen (LIS)………………………………………………………….……………..69 7 Handlingsplan och genomförande ....................................................... 122 4.2.13 Energi och energiproduktion ...................................... 70 7.1 Prioriterade åtgärder ....................................................................... 123 4.2.14 Beredskap och robust samhällsstruktur ...................... 78 7.2 Koppling till detaljplanering och investeringar ............................... 123 4.2.15 Regionala och mellankommunala frågor .................... 80 7.3 Uppföljning och aktualitetsprövning ............................................... 123 5 Mark- och vattenanvändning .................................................................. 84 8 Bilagor……………………….……………………………………………………………………..124 5.1 Bedömning av berörda riksintressen i översiktsplanen .................... 87 8.1 Kriterier för vindkraftsetableringar ................................................ 124 6 Kommunens orter och byar .................................................................... 88 8.2 Huvudsakliga planeringsunderlag .................................................. 125 6.1 Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad ........................... 90 8.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ................................................ 128 6.1.1 Ortens roll i kommunen ................................................ 90 6.1.2 Nuläge och förutsättningar ........................................... 90 6.1.3 Utmaningar och förutsättningar ................................... 91 6.1.4 Inriktning för utveckling ............................................... 92 6.1.5 Utvecklingsområden och fördjupningar ....................... 94 532 5 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1 Inledning Översiktsplan 2040 visar vägen för Tomelilla kommuns långsiktiga utveckling. Planen anger hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras för att skapa goda livsmiljöer, stärka kommunens orter och ta tillvara landskapets värden. 1.1 Läsanvisning Kommunen arbetar utifrån Boverkets översiktsplanemodell 2.1. Termerna "Tomelilla tätort" och "centralorten" används växelvis och refererar till samma geografiska område. Tätort definieras enligt Statistiska centralbyrån (SCB) som en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Enligt denna definition är Lunnarp, Smedstorp, Onslunda, Brösarp och Tomelilla tätorter. Småort definieras enligt SCB som en sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50–199 invånare. Formellt är både Spjutstorp och Skåne- Tranås småorter med en marginellt mindre befolkning än 200 invånare. I planeringssammanhang behandlas dock båda orterna tillsammans med kommunens tätorter, eftersom de har god tillgång till service och kollektivtrafik. Övriga orter betraktas som småorter. 533 6 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1.2 Vad är en översiktsplan? 1.2.1 Planprocess och samråd En översiktsplan är kommunens övergripande dokument för hur mark- och Kommunfullmäktige beslutade 2023 (KF § 7/2023) att ge förvaltningen i uppdrag att vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ta fram en ny översiktsplan. Arbetet inleddes våren 2023. Planprocessen följer plan- lång sikt. Planen omfattar hela kommunens geografiska område och ska ge och bygglagens krav och omfattar dialog, samråd, granskning och antagande. vägledning för samhällsplaneringen och för beslut om detaljplaner, bygglov och En tidig dialog genomfördes under perioden 1 maj – 29 september 2023. Syftet var andra åtgärder som rör fysisk planering. att främja delaktighet och samla in synpunkter och idéer kring kommunens utveckling. Dialogen genomfördes främst genom en digital karta på kommunens Översiktsplanen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Enligt lagen ska varje webbplats och resultatet har sammanställts i en dialogredogörelse. kommun ha en aktuell översiktsplan. Planen är inte juridiskt bindande, men den är vägledande för kommunens beslut och för statliga myndigheters prövningar enligt De inkomna synpunkterna rörde bland annat behov av förbättrade gång- och PBL och miljöbalken. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur riksintressen cykelvägar, utveckling av grönområden och rekreationsmiljöer samt efterfrågan på tillgodoses, hur miljökvalitetsnormer följs samt hur allmänna intressen enligt plan- fler och varierade bostäder. Inledningsvis så delades översiktsplanen upp i två och bygglagen beaktas. Planen ska också visa hur olika intressen har vägts mot separata dokument för att centralorten och omkringliggande markområden skulle varandra. behandlas i en separat fördjupning av översiktsplanen. Större delen av kommunen förutom Tomelilla centralort, Benestad och Tryde var del av den samrådshandling Översiktsplanen är en viktig del i dialogen mellan kommun och stat om mark- och som togs fram och ett första samråd genomfördes under perioden 29 oktober 2024 – vattenanvändning. Under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning 31 mars 2025. Under samrådet inkom synpunkter från kommuninvånare, till om planen är aktuell eller om den behöver revideras. Detta sker genom en myndigheter och andra berörda aktörer. planeringsstrategi. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige och finns att tillgå både digitalt och i pappersform. Efter samrådet beslutade kommunen att inte gå vidare direkt till granskning. I stället omarbetades planförslaget till en fullt kommuntäckande översiktsplan, där tidigare arbete med en fördjupning av centralorten integrerades. Ett nytt samråd genomförs därför under perioden 12 juni – 4 september 2026. Det inkom ett stort antal yttranden under det första samrådet. Kommunen kommer att besvara samtliga yttranden i en samrådsredogörelse efter det andra samrådet. I den nya samrådshandlingen har dock de yttranden som kommunen bedömt som mest angelägna att beakta prioriterats och legat till grund för de ändringar som genomförts. 534 7 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och kontrollera genomförande av översiktsplanen, med avstämningar och uppföljning som kan leda till konkreta åtgärder. Processen för att ta fram en ny översiktsplan består av följande tre dialogfaser respektive tre faser där planförslaget tas fram och justeras utifrån inkomna yttranden. 1.2.3 Avgränsning Översiktsplanen omfattar hela Tomelilla kommun och redovisar kommunens samlade syn på mark- och vattenanvändningen och har ett tidsperspektiv fram till år 2040. Tomelilla tätort, med närliggande områden som Tryde och Benestad, behandlas med en högre detaljeringsnivå. Detta speglar ortens roll som kommunens centralort och fokus för framtida utveckling. 1.3 Översiktsplanens struktur och användning Processbild över översiktsplanprocessen Översiktsplanen är uppbyggd för att vara lätt att följa, från kommunens långsiktiga mål till hur utvecklingen ska genomföras i praktiken. 1.2.2 Kontinuerlig översiktsplanering och Planen inleds med visionen för Tomelilla 2040, där den övergripande målbilden och planeringsstrategi de viktigaste prioriteringarna för kommunens utveckling beskrivs. Därefter redovisas planeringsförutsättningarna, som omfattar nuläget och de ramar Sedan antagandet av Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 har omvärlden, kommunen behöver förhålla sig till, såsom befolkningsutveckling, mark- och lagstiftningen och Tomelilla förändrats. Arbetet med uppföljning av vattenförhållanden, infrastruktur, klimatrelaterade risker och riksintressen. översiktsplanen sker fortlöpande, samt genom planeringstrategin som bidrar till en översiktsplanering som bedrivs kontinuerligt (Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 23 Utifrån dessa förutsättningar formuleras den övergripande utvecklingsinriktningen §). Detta innebär att både fördjupningar och tematiska tillägg till översiktsplanen och den rumsliga strategin. Här anges hur kommunen ska växa och utvecklas, hur kan bli aktuella framöver. orterna hänger samman samt var utveckling bör prioriteras. Under framtagandet av denna översiktsplan har det inom förvaltningen skapats De tematiska ställningstagandena tydliggör kommunens förhållningssätt i centrala grupper som arbetar med den översiktliga planeringen och de strategiska frågorna. frågor, exempelvis energiproduktion, beredskap, klimat, naturvärden och Grupperna planerar att regelbundet utvärdera framsteg, utföra omvärldsanalyser kulturmiljö. Dessa fungerar som vägledande principer för den fysiska planeringen. 8 535 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Planens inriktning konkretiseras i mark- och vattenanvändningen för hela ska bidra till att dessa mål omsätts i fysisk planering genom att skapa kommunen samt i de ortsvisa utvecklingsstrategierna. Här framgår vad den förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. övergripande strategin innebär för Tomelilla tätort och övriga orter. Avslutningsvis redovisas planens konsekvenser samt hur den ska genomföras och följas upp. Planen beaktar även behovet av beredskap och robusthet. Det innebär att mark- och vattenanvändningen ska utformas så att risker kopplade till exempelvis Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den ska fungera som vägledning klimatförändringar och andra samhällsstörningar minimeras, samtidigt som för beslut om detaljplaner, bygglov, investeringar och andra åtgärder som påverkar viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas. kommunens fysiska utveckling. Den är således ett gemensamt stöd för politiker, invånare och andra aktörer, samt att den pekar ut de inriktningar och målbilder Med en stärkt resiliens, det vill säga förmåga att hantera motgångar och som tjänstepersonerna ska arbeta mot. påfrestningar, står Tomelilla kommun redo för en föränderlig framtid. Denna förmåga innebär motståndskraft, återhämtningsförmåga och anpassningsförmåga. 1.4 Tomelilla kommun 2040 Åtgärder för att öka resiliensen ska prägla framtida detaljplanering och andra beslut som rör den fysiska planeringen. Sedan framtagandet av den tidigare översiktsplanen har omvärlden förändrats, 1.4.1 Kommunens långsiktiga målbild bland annat genom utveckling inom teknik, mobilitet och lagstiftning samt genom ökade klimatutmaningar och ett förändrat säkerhetsläge. Dessa förändringar År 2040 ska Tomelilla kommun vara en attraktiv och hållbar landsbygdskommun påverkar förutsättningarna för kommunens långsiktiga utveckling. med en stark centralort och levande byar. Kommunen ska erbjuda god livskvalitet genom närhet till natur, service och mötesplatser samt goda förutsättningar för Tomelilla kommuns vision är: arbete och företagande. Utvecklingen ska ske med respekt för landskapets värden, I Tomelilla på Österlen odlar vi matkultur och kreativitet. Vår gemensamma innovationskraft jordbruksmarken och kulturmiljöerna. Samtidigt ska kommunen växa på ett sätt ger näring och hållbar tillväxt. som stärker orternas identitet och sammanhang. Tomelilla tätort ska utvecklas som kommunens självklara centrum för bostäder, handel, service och kollektivtrafik samtidigt som kommunens andra orter ska ges förutsättningar att utvecklas utifrån Visionen uttrycker en inriktning mot en hållbar samhällsutveckling där ekologiska, sina unika kvaliteter och lokala förutsättningar. Klimatanpassning, sociala och ekonomiska värden samspelar. Översiktsplanen tar sin utgångspunkt i resurshushållning och social hållbarhet ska genomsyra all planering och denna helhetssyn. utveckling. Hållbarhetsarbetet utgår från två centrala styrdokument: Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 och Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045. Programmen anger mål och inriktning för kommunens arbete med social hållbarhet, livskvalitet och klimatomställning, i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet. Översiktsplanen 536 9 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 1.4.2 Strategiska prioriteringar Strategiska prioriteringar För att nå den långsiktiga målbilden prioriteras följande inriktningar (se bild till höger) Samlad och effektiv bebyggelseutveckling 1.4.3 Vad är nytt i denna översiktsplan? Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga strukturer, särskilt i Tomelilla tätort och i utpekade utvecklingsorter. Förtätning och omvandling prioriteras före utbredning på oexploaterad mark. Denna översiktsplan skiljer sig från tidigare samrådshandling genom att vara helt kommuntäckande och integrera tidigare arbete med fördjupningar av Stärkt centrum och stationsnära utveckling översiktsplanen. Planen omfattar hela kommunens geografiska område och ersätter Tomelilla tätort ska utvecklas med ett levande centrum och stärkt koppling till behovet av separata fördjupningar. Samtidigt ges Tomelilla tätort en högre stationen och kollektivtrafiken. detaljeringsgrad, vilket speglar ortens roll som kommunens centralort och fokus för utveckling. Värna jordbruksmark och landskapets värden Brukningsvärd jordbruksmark och värdefulla naturmiljöer ska skyddas så långt Mark- och vattenanvändningen redovisas samlat för hela kommunen, vilket ger en det är möjligt. Exploatering på jordbruksmark ska endast ske när det finns särskilda skäl och alternativa lokaliseringar har prövats. mer enhetlig och överskådlig bild av kommunens utvecklingsinriktning. Samtidigt som tidigare arbete med fördjupningar av översiktsplanen har integrerats i denna Hållbar mobilitet och minskade barriärer plan, vilket bidrar till en mer sammanhållen och strategisk helhet. Möjligheten att röra sig genom gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i tätorter. Barriärer i form av större vägar och järnväg ska hanteras så att orternas sammanhang stärks. 1.5 Aktuell översiktsplan och planeringsbakgrund God tillgång till service och samhällsfunktioner Planeringen ska möjliggöra långsiktig försörjning av förskolor, grundskolor, Tomelilla kommuns gällande översiktsplan ”Översiktsplan 2025 med utblick mot äldreboenden, LSS-bostäder och annan samhällsservice. 2040” antogs år 2018 och vann laga kraft 2019. Klimatanpassad och robust utveckling År 2022 genomfördes en aktualitetsprövning av översiktsplanen i enlighet med Planeringen ska beakta risker kopplade till exempelvis skyfall, värme, buller och transporter av farligt gods. Nya områden ska utformas så att risker minimeras. plan- och bygglagen. I samband med denna bedömdes att planen i vissa delar inte längre var tillräckligt aktuell, bland annat med hänsyn till förändrade omvärldsförutsättningar, nya lagkrav och kommunens utvecklingsbehov. Kommunfullmäktige beslutade därför 2023 att ge förvaltningen i uppdrag att ta 537 10 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 fram en ny översiktsplan. Under perioden har även arbete med fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) bedrivits, bland annat för Tomelilla tätort och dess omgivningar. I denna översiktsplan har tidigare fördjupningar integrerats för att skapa en samlad och kommuntäckande plan. Den nya översiktsplanen syftar till att ge en aktuell och samlad bild av kommunens långsiktiga utveckling samt att möta dagens och framtidens behov av en hållbar mark- och vattenanvändning. 538 11 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 2 Planeringsförutsättningar Tomelilla kommun verkar i ett sammanhang där utvecklingen påverkas av styrning och strategier på internationell, nationell och regional nivå. Dessa utgör viktiga planeringsförutsättningar för översiktsplanen. På europeisk nivå lyfter EU:s landsbygdsvision fram behovet av att stärka landsbygdernas utveckling genom förbättrad tillgänglighet, ökad digital uppkoppling, hållbart nyttjande av naturresurser och ett jordbruk som bidrar till klimat- och miljömål. Visionen är en del av EU:s bredare gröna omställning, med målet att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi. På nationell nivå återfinns motsvarande inriktning i den svenska landsbygdspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling (2021–2030). Här betonas vikten av livskraftiga landsbygder med goda förutsättningar för boende, arbete och företagande. Särskilt lyfts frågor som kompetensförsörjning, innovation samt tillgänglighet genom digital infrastruktur och transportsystem. Regionalt utgör Regionplan för Skåne 2022–2040 och utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 viktiga utgångspunkter. En central princip i dessa är det flerkärniga Skåne, där flera orter och städer samverkar som noder i ett gemensamt system för tillväxt, arbetsmarknad och service. En väl fungerande kollektivtrafik och goda kommunikationer är avgörande för att knyta samman dessa noder och möjliggöra pendling, tillgång till service och ett rikt kulturliv i hela regionen. Tomelilla har ett strategiskt läge i denna struktur, med närhet till regionala tillväxtmotorer som Malmö, Lund och Kristianstad, samt goda kopplingar till övriga Skåne, Köpenhamnsregionen och Europa via väg, järnväg, flyg och hamnar i Ystad och Trelleborg. Kommunens förutsättningar inom jordbruk och 539 12 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 livsmedelsproduktion utgör dessutom en viktig del av den regionala och nationella Lunnarp. Bostadsutbudet består av lägenheter i flerbostadshus, marklägenheter, livsmedelsförsörjningen. radhus, parhus och fristående villor. Regionplanen lyfter även vikten av att utveckla bebyggelsen med utgångspunkt i Demografi befintlig ortstruktur, där tätorterna stärks genom en sammanhållen och effektiv Efter flera år av befolkningsökning minskade befolkningen i Tomelilla kommun markanvändning. Detta är en inriktning som ligger till grund för kommunens under 2023. Minskningen fortsatte under 2024, men i lägre takt. Under 2025 ökade planering. Samtidigt är en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten befolkningen åter med 30 personer. Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick invånarantalet avgörande för att värna Skånes naturresurser och möjliggöra fortsatt utveckling. till 13 669 personer (SCB). För den delregionala samverkan är Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) en viktig plattform för att stärka utvecklingen i sydöstra Skåne genom gemensamma Utvecklingen präglas av ett betydande födelseunderskott och en åldrande prioriteringar och samordning mellan kommunerna. befolkning, men vägs upp av ett flyttningsnetto som vanligen är positivt såväl mot övriga Sverige som mot utlandet. Noterbart är att flyttningsnettot från det egna 2.1 Befolkning och samhällsutveckling länet också var positivt under 2025, vilket innebär ett trendbrott jämfört med de senaste åren då nettot varit negativt. I Skåne råder bostadsbrist, och Regionplanen Skåne 2022–2040 betonar vikten av Den negativa befolkningsutvecklingen under 2023 och 2024 avvek från prognosen, mellankommunalt samarbete för att möta bostadsbehoven. Detta innebär att skapa som indikerade en måttlig ökning. Utfallet för 2025 ligger närmare prognosen, men bostäder i olika storlekar, lägen och prisklasser genom samverkan och gemensam utvecklingen är fortsatt osäkerhet och föränderlig. förståelse för bostadsmarknaden. Genom att integrera hållbarhet i planeringen och säkerställa god anslutning till kollektivtrafik kan regionen utvecklas på ett hållbart Enligt befolkningsprognos för 2025–2040 (SCB, 2025) beräknas Tomelilla kommuns sätt. befolkning öka till 13 722 invånare år 2030, samt till 13 874 invånare år 2040. Det innebär en beräknad befolkningstillväxt på 28 invånare till 2030 och 124 invånare Kommunen har ett omfattande ansvar för bostadsförsörjningen. Detta omfattar till 2040. Befolkningsprognosen visar på en jämn ökning framför allt i kommunens planering och åtgärder för att möjliggöra bostadsbyggande samt främja större tätorter; Tomelilla och Brösarp. Befolkningen i Tryde, Smedstorp, Lunnarp, utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom ska kommunen säkra Spjutstorp och Onslunda beräknas dock minska eller endast förändras marginellt. tillgång till bostäder för att tillgodose särskilda behov. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Detta kan uppnås Kommunens tätorter är Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Onslunda och Lunnarp. genom olika insatser som både möjliggör nybyggnation och förbättrar befintliga Spjutstorp och Skåne-Tranås är småorter men innefattas i begreppet tätorter i bostäder. översiktsplanen. Kommunen tillhandahåller även själva bostäder genom det egna bostadsbolaget Österlenhem AB, som erbjuder hyresrätter i Tomelilla, Brösarp, Smedstorp och 540 13 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ort Befolkning Tomelilla (inkl. Tryde och Ullstorp) 6 937 Handlingsplan för bostadsförsörjning Brösarp 773 Arbetet med att ta fram lagstadgad Handlingsplan för Bostadsförsörjning i Tomelilla Smedstorp 329 kommun pågår. Handlingsplan förväntas antas under 2026. Den Onslunda 342 bostadsförsörjningsstrategi från 2018 som gäller fram tills dess att handlingsplan antas, har tre övergripande riktlinjer: Lunnarp 283 Skåne-Tranås 201 Bostadsbyggandet i kommunen ska öka Spjutstorp 179 Kommunen ska vara ett attraktivt val på bostadsmarknaden. Landsbygd södra 3 151 Bostadsmarknaden ska erbjuda ett varierat bostadsutbud som passar alla Landsbygd norra 1 446 målgrupper. Total befolkning 13 639 Bostadsbestånd Antal invånare per 31 december 2025 Tomelilla kommun är en landsbygdskommun med en varierad bebyggelsestruktur som omfattar småhus, flerbostadshus, jordbruksfastigheter och avstyckade gårdar. Småhus dominerar bostadsbeståndet, följt av flerbostadshus och andra Befolkningsmål och behov boendeformer. Denna struktur återfinns i såväl tätorter som småorter och på För att tillgodose det efterfrågade behovet av bostäder inom kommunen behöver landsbygden. olika faktorer analyseras och utredas. Nedan följer statistik och resonemang kring bostadsutvecklingen i Tomelilla kommun. Det totala bostadsbeståndet uppgick år 2023 till cirka 6 560 bostäder. Äganderätter dominerar med 62 procent, följt av hyresrätter (29 procent) och bostadsrätter (9 Befolkningsprognos, planeringsmål och planeringsberedskap procent). Nyproduktionen har under en längre tid i huvudsak bestått av småhus, Befolkningsprognosen är 13 874 invånare (SCB 2025) med det politiska ofta i anslutning till tätorternas utkanter, särskilt i Tomelilla, Brösarp och befolkningsmålet på 15 000 invånare. Tomelilla kommun har en god Smedstorp. Samtidigt har viss komplettering med flerbostadshus skett i planeringsberedskap, vilken både täcker behovet för befolkningsprognosen för centralorten under senare år. Efter en nedgång i byggandet i början av 2000-talet 2040 och den politiska ambitionen för ett högre befolkningsmål. Analysen för har byggtakten successivt ökat. Under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt kommunens planeringsberedskap är baserad på gällande detaljplaner för bostäder 23 bostäder färdigställts per år, med en relativt jämn fördelning mellan och nya planuppdrag för bostäder Kommunen står likt övriga landet inför en äganderätter och hyresrätter. åldrande befolkning. Detta ökar behovet av särskilda boenden, seniorboenden och tillgänglighetsanpassade bostäder. 541 14 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Sammantaget visar detta på ett bostadsbestånd som i hög grad präglas av småhus 2.2 Bebyggelsestruktur och ortsstruktur i dag och som i delar är relativt ensidigt. I kombination med en åldrande befolkning och en förväntad befolkningsutveckling i tätorter och småorter innebär detta ett behov Tomelilla kommun har sina rötter i små lantbrukarbyar. Järnvägens ankomst under av ett mer varierat bostadsutbud. För den fortsatta planeringen innebär det att olika sent 1800-tal transformerade Tomelilla till ett stationssamhälle och påverkade hela boendeformer, upplåtelseformer och bostadsstorlekar behöver utvecklas, både för områdets bebyggelseutveckling. Tomelilla blev en egen köping 1921 och att möta förändrade behov över livscykeln och för att skapa förutsättningar för kommunreformerna 1952 och 1971 resulterade i dagens Tomelilla kommun. Både i inflyttning och kvarboende i hela kommunen. centralorten och på landsbygden var de största verksamheterna knutna till jordbruket och bestod av slakteri, mejeri, vatten- och väderkvarnar samt jästfabrik. Särskilda boenden I Tomelilla kommun finns en grundläggande struktur för vård och omsorg med I dag är Tomelilla kommun en landsbygdskommun med spridd bebyggelse och tyngdpunkt i centralorten. Här finns vårdcentral, ungdomsmottagning samt en många avstyckade gårdar. Av kommunens cirka 13 600 invånare (2024) bor ungefär familjecentral med barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och hälften i centralorten och övriga fördelar sig på kommunens sju tätorter, flera föräldrastöd. Vårdcentral med tillhörande barnavårdscentral finns även i Brösarp. småorter, och den stora landsbygden. De flesta småorterna och tätorterna har Kommunen har i dag fyra särskilda boenden för äldre, lokaliserade i centralorten, verksamheter av olika slag, med merparten mindre företag. Verksamheterna är Brösarp och Skåne-Tranås. Utöver detta finns gruppbostäder i centralorten och blandade med bostäder och ibland placerade i samma byggnader. Den blandade Skåne-Tranås för personer med omfattande behov av stöd och tillsyn, samt ett bebyggelsen bidrar till liv och rörelse. Därför är det viktigt att värna om dessa serviceboende i centralorten som utgör en mellanform mellan ordinärt boende och verksamheter och skapa möjligheter för dem att utvecklas för att få levande gruppbostad. De särskilda boendena fyller inte enbart en omsorgsfunktion utan småorter och tätorter utgör även viktiga sociala mötesplatser, med återkommande aktiviteter och daglig verksamhet, ofta i samverkan med lokala aktörer. Centralorten och tätorterna ligger längs landsväg, riksväg och järnvägsstråk, vilket ger en koncentration av bebyggelse och befolkning. Tätorterna möter ett levande Befolkningsutvecklingen, med en ökande andel äldre, innebär att behovet av olika odlings- och kulturlandskap. Största delen av kommunens yta är betes- och former av anpassade boenden förväntas öka över tid. Det gäller såväl vård- och åkermark samt skog. Här finns områden med höga naturvärden som är en viktig omsorgsboenden som mer flexibla och tillgängliga boendeformer som möjliggör ett resurs för hela regionen och bidrar med sysselsättning och matproduktion. självständigt liv med stöd. Tomelilla är en del av Österlen med stark koppling till svensk kulturhistoria, För den fortsatta planeringen innebär detta att mark- och planeringsberedskap exempelvis Brösarps backar. Dessa backar, en gång planerade för diverse behöver finnas för att möjliggöra etablering och utveckling av särskilda fritidsanläggningar, inspirerade Hasse och Tages film Äppelkriget och blev kuliss i boendeformer i lämpliga lägen, med god tillgänglighet till service, kollektivtrafik Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Källagårdens äppelodlingar blev och sociala sammanhang. Körsbärsdalen i Nangijala. 542 15 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Att kunna bo på landsbygden och samtidigt ha närhet till service i tätorter, samt till vattenanvändning ska berörda intressen identifieras, beskrivas och vägas mot större städer är en viktig del av Tomelillas attraktivitet. Många söker sig till kommunens utvecklingsbehov. Avvägningar ska göras utifrån platsens Tomelilla kommun för möjligheten att leva ett gott och naturnära liv med ett fritt förutsättningar, det aktuella intressets betydelse och den påverkan som en och lantligt boende, med närheten till hela Skåne och Malmö- föreslagen åtgärd långsiktigt kan medföra. Köpenhamnsregionen. Översiktsplanen är vägledande och ska ge stöd för efterföljande planering, bygglovsprövning och andra beslut som rör mark- och vattenanvändning. Den 2.3 Riksintressen och allmänna intressen slutliga prövningen av hur olika intressen ska hanteras sker i många fall i senare – översikt skeden, exempelvis vid detaljplanering, tillståndsprövning eller bygglov. Genom översiktsplanen tydliggör kommunen sin samlade syn på hur utveckling kan ske med hänsyn till nationella, regionala och lokala värden. Riksintressen och allmänna intressen utgör viktiga förutsättningar för den långsiktiga planeringen av mark- och vattenanvändningen i Tomelilla kommun. De Djupare beskrivning av riksintressena inom Tomelilla kommun och tematiska visar vilka värden, funktioner och samhällsintressen som behöver beaktas vid ställningstanden kopplat till riksintressen finns att läsa om i kap 4.1. utveckling av bebyggelse, infrastruktur, verksamheter och andra förändringar i den fysiska miljön. 2.4 Regionala och kommunala styrdokument Riksintressen är områden eller funktioner som bedöms ha betydelse för landet som helhet. De kan till exempel avse kommunikationer, naturvård, kulturmiljövård, Översiktsplanen tar sin utgångspunkt i och samordnas med ett antal kommunala friluftsliv, totalförsvar eller energiförsörjning. Riksintressena innebär inte alltid att och regionala styrdokument. Dessa anger viktiga politiska mål, utveckling förhindras, men de ställer krav på att förändringar prövas med hänsyn planeringsförutsättningar och i vissa delar även juridiska ramar som påverkar hur till de värden eller funktioner som ligger till grund för utpekandet. mark- och vattenanvändningen kan utvecklas. Följande är de prioriterade styrdokument för översiktsplanen. Allmänna intressen omfattar bredare planeringsfrågor som kommunen ska ta hänsyn till enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Det kan exempelvis handla Regionplan för Skåne 2022–2040 ger en övergripande regional inriktning för om hushållning med mark och vatten, jordbruksmark, natur- och kulturmiljöer, bebyggelseutveckling, infrastruktur och hållbar tillväxt. Den tydliggör kommunens friluftsliv, klimatanpassning, vattenförsörjning, hälsa och säkerhet samt en roll i ett större sammanhang och påverkar översiktsplanen särskilt vad gäller frågor långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Flera av dessa intressen överlappar om pendling, kollektivtrafik och kopplingar till regionala stråk. Handlingsplan för varandra och behöver därför vägas samman i planeringen. bostadsförsörjning utgör ett centralt underlag för bebyggelseutvecklingen genom att tydliggöra behovet av bostäder, olika upplåtelseformer och inriktningen för Tomelilla kommun ska i den fortsatta planeringen verka för att riksintressen och kommunens bostadsförsörjning. Den ger vägledning för var planberedskap behöver andra allmänna intressen hanteras tidigt och samlat. Vid förändrad mark- och säkerställas och hur bostadsutvecklingen bör prioriteras. 543 16 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Natur- och parkprogrammet har tidigare utgjort ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan och dess innehåll har arbetats in i denna översiktsplan. Programmet bidrar med kunskap om kommunens grönstruktur, rekreationsvärden och biologiska kvaliteter, och utgör därmed en viktig grund för hur blå-gröna strukturer ska bevaras, utvecklas och integreras i den fysiska planeringen. Även kulturmiljöprogrammet utgör ett underlag för att synliggöra och ta hänsyn till kulturhistoriska värden i planeringen. Vattentjänstplanen, tillsammans med VA-planering och övriga underlag för teknisk försörjning, anger förutsättningarna för vatten- och avloppshantering. Dessa dokument sätter ramar för var ny bebyggelse är lämplig och möjlig, samt i vilken takt utveckling kan ske utifrån kapacitet och behov av investeringar. Livskvalitetsprogrammet och Klimatprogrammet, anger de kommunala målen för folkhälsa, Agenda 2030 och Parisavtalet. Dessa mål ger riktning för översiktsplanens prioriteringar och bidrar till att säkerställa att utvecklingen sker med fokus på livskvalitet, minskad klimatpåverkan och långsiktighållbarhet. Samlat innebär dessa styrdokument att översiktsplanen behöver väga samman behov av bostadsutveckling, teknisk försörjning, natur- och kulturvärden samt regionala samband. De utgör tillsammans viktiga förutsättningar för vilka avvägningar som är möjliga och lämpliga i planeringen. De samlade förutsättningarna innebär att kommunens utveckling bör ske genom en koncentrerad och sammanhållen bebyggelsestruktur, där utbyggnad i första hand sker i lägen med god tillgång till infrastruktur och service, samtidigt som natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaras och utvecklas. Detta utvecklas vidare i nästa kapitel om kommunens övergripande utvecklingsinriktning. 544 17 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Styrdokument Status Kommentar Antagen 2018, laga kraft Kommunfullmäktige har gett förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 2019. översiktsplan. Tematiskt tillägg till gällande översiktsplan. Antagande av Natur- och parkprogram för Tomelilla kommun (tematiskt tillägg till Antagen kommunfullmäktige hösten 2024. Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040), Granskningshandling Programmet används som ett kunskapsunderlag i Översiktsplan 2040. Vattentjänstplan, Samrådshandling Antagen Revideras varje mandatperiod Bostadsförsörjningsstrategi Tomelilla kommun 2025 med utblick Antagen Antagen 2019. 2040 Bostadsförsörjnings-strategi med tillhörande riktlinjer Pågående arbete Antagande av kommunfullmäktige 2026/2027. Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 Antagen Målstyrande dokument. Antagen (Pågående Energi- och klimatplan 2020–2025 Målstyrande dokument. Ny energiplan ska tas fram. arbete med ny plan) Klimatprogrammet ersätter den del i Energi- och klimatplan som berör Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 Antagen kommunens klimatplan. VA-plan Antagen Bedömts inaktuell. Arbete pågår med att ta fram en ny. Antas årligen. Antogs Lokalförsörjningsplan för Tomelilla kommun 2019–2023 Ny plan tas fram under 2026. senast 2025 Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun Antagen Antagen 2002. Tabell över Tomelilla kommuns planeringsunderlag och styrdokume nt 202 545 18 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3 Utvecklingsinriktningar I detta kapitel beskrivs hur Tomelilla kommun ska utvecklas för att främja en hållbar samhällsutveckling och uppnå sin vision. Fokus ligger på långsiktighet samt betydelsen av funktioner och samband i den fysiska planeringen. Tomelilla kommun är både en pendlingskommun och en landsbygdskommun, med flera tätorter nära natur och areella näringar. Detta medför olika styrkor och behov. Kommunen ska utvecklas på ett sätt som bevarar viktiga värden och anpassar sig till en föränderlig omvärld. Värdefull natur, vatten, odlingslandskap och kulturmiljöer ska ses som resurser att bevara och utveckla. Människor ska ges möjlighet att uttrycka sin kreativitet och leva ett gott liv. Översiktsplan 2040 innehåller tre utvecklingsinriktningar och en strategisk karta som belyser prioriteringar och ställningstaganden för viktiga strategiska samband. De tre kommunövergripande utvecklingsinriktningarna syftar till att kommunen ska: • Bevara och utveckla ett unikt landskap tillsammans med verksamheter i dessa miljöer • Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga sammanhang för hela livet • Utveckla robusta infrastrukturer och kommunikationer Kartan redovisar de övergripande strukturerna för bebyggelse, jordbruksmark, natur och friluftsliv samt kommunikationer. Syftet med kartan är att lyfta prioriteringar mellan de viktigaste strategiska funktionerna och sambanden som påverkar kommunens långsiktiga utveckling. Kartan är endast schematisk och inte en exakt kartläggning. Värt att notera är att flera funktioner och samband inte följer kommungränser, utan sträcker sig över flera kommuner. 546 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Övergripande utvecklingskarta över Tomelilla kommun 547 20 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.1 Skapa attraktiva boendemiljöer och trygga För att främja social sammanhållning arbetar Tomelilla kommun med att skapa trygga och inkluderande miljöer där invånare kan känna sig delaktiga och stödja sammanhang för hela livet varandra. Detta inkluderar att utveckla mötesplatser, tillgängliga offentliga rum och aktiviteter som främjar gemenskap. Det är viktigt att stärka folkhälsan genom Leva där man bor att förbättra tillgången till grönområden, rekreations- och naturområden, vilket Tomelilla kommun erbjuder ett naturnära liv med närhet till större städer, vilket bidrar till att minska stress och öka välbefinnandet bland invånarna. gör Tomelilla attraktivt för både nuvarande och nya invånare. Kommunen arbetar aktivt för att skapa attraktiva och trygga boendemiljöer för sina invånare. Målet är Bebyggelseutveckling att säkerställa att boendemiljöerna är hållbara och tilltalande för människor i alla Tomelilla kommuns bebyggelseutveckling tar fasta på Region Skånes riktlinjer som livets skeden. Kommunen strävar efter att förbättra infrastrukturen för att lyfter vikten av det flerkärniga Skåne, förtätning och stationsnära läge vid möjliggöra korta restider och säkerställa att invånare har enkel tillgång till bebyggelseutveckling och bostadsplanering. I strävan efter att alla delar av nödvändiga tjänster och service. Detta inkluderar att verka för investeringar i kommunen ska vara livskraftiga, är en flerkärnig utveckling viktig. Genom att cykelvägar, utbyggd kollektivtrafik och vägar i dialog med ansvariga aktörer. utveckla tätorterna främjas även utvecklingen i de omgivande landsbygdsområdena. Kommunen förespråkar en bebyggelseutveckling anpassad Kommunen fokuserar på att utveckla kollektivtrafik- och servicenoder som efter lokala förutsättningar med hänsyn till närhet till serviceutbud och identifierats som strategiska platser för att förbättra tillgängligheten och kollektivtrafik. Tätorterna Brösarp, Smedstorp, Lunnarp och Skåne-Tranås är servicenivån. Det är viktigt att vi främjar en livsmiljö med god tillgänglighet för viktiga för bebyggelse- och bostadsutvecklingen och har identifierats som samtliga medborgare. Människors välbefinnande är starkt påverkat av möjligheten kollektivtrafik- och servicenoder. Förtätning i tätorterna prioriteras för att utveckla att inkluderas i samhället och påverka dess fortsatta utveckling. En välmående och förstärka befintliga funktioner samt för att minimera ianspråktagande av befolkning är en viktig förutsättning för utvecklingen av ett starkt samhälle med oexploaterad mark. Stations- och kollektivtrafiknära lägen i anslutning till starkt näringsliv och föreningsliv. Kommunen ska därför främja en tillgänglig och bebyggelse och befintlig infrastruktur ska vara styrande för placering av ny inkluderande miljö, en god folkhälsa och ett blomstrande näringsliv. bebyggelse och när oexploaterad mark ska tas i anspråk. Samtidigt förespråkar Tomelilla kommun en utveckling även på landsbygden. Ny bebyggelse ska till viss Gemenskap och tillgänglighet del kunna möjliggöras i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Kommunen ansvarar för att skapa tillgängliga och trygga mötesplatser i offentliga rum och platser, för att främja social sammanhållning och gemensamt ägarskap. I Tomelilla är offentliga platser som torg, parker, idrottsplatser, lokala affärer och bibliotek, viktiga mötesplatser. Mångfunktionaliteten av den byggda miljön är viktig för att optimera användningen av tillgängliga resurser. Bevarandet av kulturhistoriskt intressanta byggnader och konstnärlig gestaltning i offentliga utrymmen bidrar till unika miljöer. Kommunen strävar efter att skapa platser som är tillgängliga, möter olika behov och ökar den upplevda tryggheten. 548 21 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.2 Utveckla robusta infrastrukturer och möjliggöra för fler att leva ett gott liv på landsbygden med närhet till service. Därför pekas ett flertal strategiska kollektivtrafik- och servicenoder ut i kommunen. I kommunikationer regionplanen identifieras Lunnarp och Smedstorp som kollektivtrafiknoder, Tomelilla tätort som centralort med servicenod och kollektivtrafiknod och Brösarp Enkelt att resa hållbart som servicenod, kollektivtrafiknod samt nod för vandring och cykling. För att säkra en hållbar utveckling och ett fossilfritt samhälle krävs en kollektivtrafik som kan möta en ökande efterfrågan som innebär högre krav på Regionplanens kriterier för kollektivtrafiknod och servicenod skiljer sig lite från punktlighet, tillgänglighet till hållplatser, avgångsfrekvens och tjänster som kommunens, särskilt vad gäller servicenod. Kommunens begrepp för servicenod pendlarparkering samt gång- och cykelvägar. För att tillgodose resenärernas behov, innefattar främst dagligvaruhandel och/eller annan service. Tjänster och service behöver järnvägens underhåll förbättras och bussresenärers hållplatser vara förändras i snabb takt (t. ex. obemannad livsmedelsbutik) och kan få andra tillgängliga både i placering och utformning, samt möjliggöra för kombinerad utformningar i framtiden, vilket kommunen vill medverka till att undersöka och utveckla. Kommunen pekar ut fem kollektivtrafik- och servicenoder som ligger mobilitet. Ett pålitligt kollektivtrafiksystem ökar möjligheten att bo i kommunen längs viktiga kollektivtrafikstråk (Lunnarp, Smedstorp, Skåne-Tranås, Brösarp och och arbeta på en annan ort och vice versa. Kommunen ska i samråd med berörda Tomelilla tätort). Dessa ska förse sitt omland med tillgänglig infrastruktur av hög myndigheter och grannkommuner arbeta för att erbjuda tillgänglig och frekvent kvalitet som möjliggör korta restider och effektiv transport, samt service. kollektivtrafik, stärka kollektivtrafiknoderna med pendlarparkering och säkra gång- och cykelvägar. Detta sker bland annat genom samarbetet i SÖSK, men också genom innovationsprojekt inom mobilitet. En välfungerande infrastruktur av hög kvalitet, som möjliggör korta restider, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av sydöstra Skåne och för Skåne och Sverige i stort. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i vägar, järnvägar, kollektivtrafik och cykelvägar, samtidigt som klimat- och miljöaspekter måste beaktas. Bilen används fortfarande som huvudsakliga transportmedlet för en majoritet av de som bor i kommunen och närområdena men genom fortsatt utveckling och investeringar tillgängliggörs sydöstra Skåne för fler människor med eller utan bil. Ett flerkärnigt Tomelilla I regionplanen är flerkärnigheten en viktig strategi för att skapa tillgänglig service och möjlighet att bo i alla delar av regionen. Tomelilla antar samma strategi för att 549 22 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 3.3 Bevara och utveckla ett unikt landskap för att hantera exempelvis skyfall, värme och vattenflöden, och bidra till en robust och långsiktigt hållbar samhällsstruktur. tillsammans med verksamheter i dessa miljöer Den blå-gröna infrastrukturen ska utvecklas som en sammanhängande struktur Tomelilla kommun är hem till en unik och varierande natur, med skogar i norr, genom kommunen och kopplas till de utpekade utvecklingsstråken och orterna. slättlandskap i söder och småskalig jordbruksbygd däremellan. Tomelilla är även Genom att stärka sambanden mellan tätorter, landsbygd och naturmiljöer skapas hem till flera utrotningshotade arter, inklusive olika arter av fladdermöss och förutsättningar för biologisk mångfald, klimatanpassning och attraktiva livsmiljöer grodor, samt kungsörn och kronhjort. Natur- och kulturmiljöer i Tomelilla går hand i linje med kommunens utvecklingsinriktning. i hand. Den rika naturen inkluderar riksunika miljöer som Fyledalen, Brösarps Utvecklingen av friluftsliv, folkhälsa och naturturism är en viktig del i att stärka backar, Verkaån, Drakamöllan, Benestads backar och Onslunda sten. Områdena är kommunens attraktivitet. Genom att tillgängliggöra och utveckla natur- och tillgångar för kommunens invånare och lockar långväga besökare. Utmaningen rekreationsmiljöer i anslutning till såväl tätorter som landsbygd skapas goda ligger i att minska barriäreffekter från olika typer av infrastruktur och intensivt förutsättningar för ett aktivt vardagsliv och en växande besöksnäring. Detta ligger i produktionslandskap, för att underlätta människors och djurs möjlighet att nå linje med ambitionen att hela kommunen ska leva och utvecklas. dessa naturområden. Det är viktigt att utveckla en sammanhängande och utvecklad Gladanleden är en central del i denna struktur och ska utvecklas som ett grönstruktur som ökar tillgängligheten, samtidigt som förutsättningarna för växter, sammanhängande stråk som knyter ihop orter, landskap och målpunkter. Leden djur och ekosystemtjänster förbättras. Dessutom är det viktigt att bevara biologisk kan fungera som en ryggrad för rekreation, rörelse och naturturism, och bidra till mångfald, inklusive skydd och hantering av träd och annan växtlighet, samt att stärka både tillgänglighet och identitet i kommunen. utveckling av parker och offentliga rum, för att tillgodose både biologiska och sociala behov. Vi bör också arbeta för att gynna ansvarsarter och begränsa För att möjliggöra utvecklingen i enlighet med översiktsplanens inriktning behöver spridning av invasiva arter. kommunen arbeta strategiskt med markinnehav. Genom aktiva markinköp i prioriterade lägen kan kommunen säkerställa handlingsutrymme för framtida 3.4 Långsiktig vision bebyggelseutveckling, utveckling av blå-gröna strukturer och viktiga stråk, samt möjliggöra en långsiktigt hållbar markanvändning. Sammantaget innebär detta att kommunen utvecklas i enlighet med sina Den långsiktiga visionen för kommunen till 2040 tar sin utgångspunkt i de övergripande utvecklingsinriktningar – där bebyggelse, natur och infrastruktur övergripande utvecklingsinriktningarna – att stärka en sammanhållen och hållbar samspelar och där långsiktig hållbarhet, tillgänglighet och livskvalitet står i bebyggelsestruktur, utveckla attraktiva livsmiljöer i hela kommunen och ta tillvara centrum. landskapets värden som en strategisk resurs. Klimatanpassning är en integrerad del av denna utveckling. I takt med att kommunen växer och utvecklas ska bebyggelse lokaliseras och utformas med hänsyn till framtida klimatförändringar. Naturbaserade lösningar ska prioriteras 550 23 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4 Riksintressen och tematiska ställningstaganden I detta kapitel redovisas kommunens ställningstaganden i frågor som är centrala för den långsiktiga användningen och utvecklingen av mark- och vattenområden. Kapitlet behandlar dels de riksintressen som kommunen behöver förhålla sig till enligt miljöbalken, dels kommunens tematiska ställningstaganden inom olika planeringsområden. Riksintressena beskriver statliga intressen som ska beaktas i planeringen, medan de tematiska ställningstagandena tydliggör kommunens viljeinriktning för hur olika frågor ska hanteras i den fortsatta planeringen. Tillsammans utgör dessa ställningstaganden vägledning för kommunens avvägningar mellan olika allmänna intressen i kommande planering och beslut. 4.1 Riksintressen i Tomelilla kommun I detta avsnitt redovisas de riksintressen som berör Tomelilla kommun samt kommunens övergripande ställningstaganden kring hur dessa ska hanteras i den fortsatta planeringen. Riksintressen är områden eller funktioner som har bedömts vara av nationell betydelse. De pekas ut av statliga myndigheter och regleras genom bestämmelser i miljöbalken. Övergripande karta över riksintresseområden i Tomelilla kommun 551 24 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.1.1 Riksintresse för naturvård samt friluftsliv och rörligt friluftsliv Ställningstaganden för riksintressen Riksintresse för naturvård Riksintressen för naturvård regleras av miljöbalken 3 kap. 6 § och fastställs av Naturvårdsverket. Tomelilla kommun har sju områden utpekade som riksintresse Kommunen ska: för naturvård. Det innebär att dessa områden har ett stort värde nationellt, regionalt • tillgodose riksintressenas värden i all fysisk planering och och lokalt. Områdena i Tomelilla består av traditionellt brukade odlingslandskap säkerställa att mark- och vattenanvändning inte medför påtaglig med åkrar eller öppen hagmark, eller bok-, ek- och andra lövskogar. Utpekade skada på de värden som ligger till grund för utpekandet. riksintressen kan således med fördel användas i planering av bland annat nya eller stärkta grönstråk och rekreationsområden. • i samband med utveckling av bostäder, verksamheter, infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner inom eller nära Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv riksintressen pröva dessa områden genom väl avvägda lösningar där påverkan på riksintresset tydligt redovisas och minimeras. Riksintressen för friluftsliv regleras av miljöbalken 3 kap. 6 § och utpekas av Naturvårdsverket. Riksintressen för det rörliga friluftslivet regleras av miljöbalken • vid ny bebyggelse och andra förändringar lokalisera, utforma och 4 kap. 2 §. Dessa geografiska områden anges direkt i lagen. Riksintresse för anpassa med hänsyn till riksintressets värdebärande friluftslivet pekas ofta ut i områden med stora värden avseende natur- och egenskaper, exempelvis landskapsbild, kulturmiljö, naturvärden, kulturkvaliteter som har en god tillgänglighet för allmänheten. En stor del av friluftsliv, kommunikationer eller totalförsvarets behov. kommunens norra delar utpekas som riksintresse för friluftslivet och utgörs även • vid planering som berör riksintressen utgå från aktuella av riksintresse för det rörliga friluftslivet. De båda riksintressena i kommunens kunskapsunderlag. Vid behov ska underlagen fördjupas i norra del är i stort sett överlappande. efterföljande planering, exempelvis genom kulturmiljöutredning, naturvärdesinventering, trafikutredning eller landskapsanalys. • föra tidig och kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen och berörda statliga myndigheter för att tydliggöra riksintressenas avgränsning, innebörd och konsekvenser för kommunens långsiktiga utveckling. • motsätta sig all prospektering, provbrytning och brytning av mineraler och andra värdefulla ämnen 552 25 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommun berörs av riksintresse – område för friluftslivet enligt arbetspendling, godstransporter och tillgång till service och arbetsmarknad. I den miljöbalken 3 kap. § 6: fysiska planeringen behöver hänsyn tas till vägens funktion, kapacitet och trafiksäkerhet. Det innebär att ny bebyggelse och förändrad markanvändning i • Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud-Verkaån (delvis beläget anslutning till vägen ska lokaliseras och utformas så att riksintresset inte påtagligt inom Tomelilla kommun) skadas. Särskild hänsyn behöver tas till framkomlighet, trafiksäkerhet och behov av • Fyledalen (delvis beläget inom Tomelilla kommun) framtida utveckling av infrastrukturen. Tomelilla kommun berörs av riksintresse - område för rörligt friluftsliv enligt 4.1.4 Riksintresse för totalförsvaret miljöbalken 4 kap. § 2: Riksintressen för totalförsvaret regleras i miljöbalken (3 kap. 9–10 §§) och omfattar • Kustområdet i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus (delvis både det militära och civila försvaret. Totalförsvaret avser den verksamhet som beläget inom Tomelilla kommun) behövs för att förbereda Sverige för krig och består av såväl Försvarsmaktens verksamhet som civila aktörers beredskap. Områden som har betydelse för 4.1.2 Riksintresse för Natura 2000 totalförsvaret ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra deras funktion. I vissa fall kan totalförsvarets intressen ges företräde Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket framför andra intressen. skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Natura 2000-områden är riksintresseområden. För varje område finns Tomelilla kommun berörs av riksintressena för Ravlunda och Kabusa skjutfält. bevarandeplaner framtagna. Dessa pekar ut naturvärdena och beskriver vad som Dessa är i huvudsak lokaliserade i angränsande kommuner, men påverkar även långsiktigt krävs för att värdena ska finnas kvar. Även åtgärd utanför ett Natura delar av Tomelilla genom sina influensområden. Påverkan består främst av krav på 2000-område kan beröras av restriktioner såsom påverkansområde eller hinderfrihet i närområdet samt områden som kan utsättas för omgivningspåverkan, avrinningsområde. exempelvis buller från skjutverksamhet. 4.1.3 Riksintresse för kommunikationer Kraven på hinderfrihet innebär att uppförande av högre byggnadsverk, såsom vindkraftverk, master och andra höga konstruktioner, kan begränsas. Inom områden som påverkas av buller och annan omgivningspåverkan bör även Riksintressen för kommunikationer pekas ut av Trafikverket och avser lokalisering av störningskänslig bebyggelse prövas med särskild hänsyn till anläggningar och stråk av nationell betydelse. Dessa ska skyddas mot åtgärder som totalförsvarets intressen. kan påtagligt försvåra deras funktion. I Tomelilla kommun utgör riksväg 19 ett riksintresse för kommunikationer. Vägen sträcker sig från Älmhult via Kristianstad Utöver de öppet redovisade riksintressena finns även områden och funktioner av och Tomelilla till Ystad och är en viktig förbindelse för såväl regionala transporter betydelse för totalförsvaret som inte redovisas offentligt. Hela landet utgör som tillgänglighet till sydkustens hamnar. Riksvägen har betydelse för 553 26 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 dessutom samrådsområde för höga objekt, vilket innebär att ärenden som rör uppförande av högre byggnadsverk behöver hanteras i dialog med Försvarsmakten. För den fysiska planeringen innebär detta att totalförsvarets intressen behöver beaktas tidigt i plan- och bygglovsprocesser, särskilt vid prövning av höga objekt och vid lokalisering av ny bebyggelse i områden som kan påverkas av verksamheten. 4.1.5 Riksintresse för kulturmiljövård Riksintressen för kulturmiljövård regleras av miljöbalken (3 kap. 6 §) och pekas ut av Riksantikvarieämbetet. De avser områden som har nationell betydelse på grund av sina kulturhistoriska värden och som ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa värden. I Tomelilla kommun har ett antal områden pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård utifrån deras historiska utveckling och bevarade miljöer. Slotts- och herrgårdslandskap, äldre bruksmiljöer, historiska handelsplatser samt bebyggelse kopplad till järnvägens framväxt är exempel på värden som motiverar utpekandena. Sex områden som är helt eller delvis belägna inom Tomelilla kommun omfattas av riksintresse för kulturmiljövård: • L:K 8 Haväng–Vitemölla • L:K 9 Örup–Tosterup–Bollerup • L:K 10 Andrarum–Kristinehov • L:K 11 Skåne-Tranås • L:K 12 Smedstorp • L:K 13 Östra Ingelstad Karta över riksintresseområden för kulturmiljövård i Tomelilla kommun 554 27 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Riksintressena innebär att områdenas kulturhistoriska värden ska beaktas i den fysiska planeringen. Ny bebyggelse, förändringar av befintlig miljö eller andra åtgärder ska anpassas så att de inte påtagligt skadar de värden som ligger till grund för utpekandet. 4.1.6 Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler Riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler regleras av miljöbalken 3 kap. 7 § och utpekas av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. I Tomelilla kommun har området Måsalycke pekats ut som riksintresse för område med mineraliska ämnen. Materialtypen är anatas, vilken är en råvara inom färg- och gjuteriindustrin. 555 28 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2 Tematiska ställningstaganden I detta avsnitt redovisas kommunens tematiska ställningstaganden för olika frågor som är viktiga för den fysiska planeringen. Ställningstagandena beskriver hur kommunen vill utveckla och använda mark- och vattenområden samt hur olika intressen ska vägas mot varandra. Ställningstagandena bygger på de planeringsförutsättningar som redovisats tidigare i planen samt kommunens tre utvecklingsinriktningarna. De fungerar som vägledning i den fortsatta planeringen och ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen. Ställningstagandena i detta avsnitt ska vara vägledande för kommunens fortsatta planering och prövning enligt plan- och bygglagen. De kan användas som stöd vid bland annat: • Detaljplanering • Bygglovsprövning • Planprogram • Strategiska utvecklingsprojekt 556 29 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.1 Befolkning och bebyggelse Ställningstaganden för befolkning och bebyggelseutveckling Detta avsnitt behandlar bebyggelseutveckling och befolkningsstruktur i kommunen. Frågorna är centrala för att skapa attraktiva livsmiljöer, stärka Kommunen ska: serviceunderlag och möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling i både tätorter och landsbygd. Bebyggelsens lokalisering och utformning har stor betydelse för • prioritera ny bebyggelse i eller i anslutning till befintliga kommunens utveckling, särskilt i relation till kollektivtrafik, service och teknisk tätorter och bebyggelsestrukturer. infrastruktur. • lokalisera ny bebyggelse med hänsyn till jordbruksmarkens Nuläge och förutsättningar värden och så att förutsättningarna för rationellt jordbruk inte Tomelilla kommun präglas av en flerkärnig struktur där flera tätorter fungerar som försämras. noder med varierande tillgång till service, kollektivtrafik och arbetsplatser. Tätorterna Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Lunnarp och Skåne-Tranås har särskild • säkerställa att ny bebyggelse inte påtagligt skadar eller betydelse som kollektivtrafik- och servicenoder. Bebyggelsen är huvudsakligen försvårar viktiga allmänna intressen, såsom jordbruk, småskalig och domineras av bostäder, med inslag av service och verksamheter i friluftsliv, energiförsörjning och teknisk infrastruktur. tätorterna. Planberedskapen är generellt god, vilket skapar förutsättningar för fortsatt utveckling inom redan planlagda områden. Grönstruktur, mötesplatser och • prioritera bostadsutveckling i lägen med god tillgång till närhet till natur är viktiga kvaliteter i kommunens livsmiljöer. Samtidigt innebär en kollektivtrafik och service, särskilt i stationsnära lägen. spridd bebyggelsestruktur utmaningar för serviceförsörjning och kollektivtrafikens effektivitet. • utveckla och bevara grönområden och grönstråk i tätorterna samt stärka kopplingar till omgivande natur- och Utmaningar och avvägningar rekreationsområden. Det finns målkonflikter mellan behovet av bostadsutveckling och hushållning med jordbruksmark samt mellan förtätning och bevarande av befintliga kvaliteter i • främja hållbart och resurseffektivt byggande. bebyggelsen. Samtidigt behöver utvecklingen bidra till ett stärkt serviceunderlag utan att öka transportbehovet. • pröva ny sammanhållen bebyggelse i eller i anslutning till detaljplanelagda områden genom detaljplan. En central avvägning i planeringen är balansen mellan att koncentrera bebyggelseutvecklingen till ett färre antal strategiska orter och att möjliggöra utveckling i hela kommunen. En koncentrerad utveckling kan stärka underlaget för kollektivtrafik, service och infrastruktursatsningar, medan en mer spridd 557 30 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 utveckling kan bidra till landsbygdens livskraft och kommunens samlade Hållbart byggande attraktivitet. Hållbart byggande ska vara vägledande vid ny bebyggelse och utveckling av Planeringen behöver därför väga effektiv markanvändning mot livsmiljö, befintliga miljöer. Kommunen ska föra en aktiv dialog med byggherrar och andra klimatpåverkan, teknisk infrastruktur, kollektivtrafikens förutsättningar och lokala aktörer för att utveckla hållbara lösningar i varje projekt. Kommunens vägledning behov. för hållbart byggande ska utgöra ett stöd i denna dialog och bidra till resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och långsiktigt hållbara livsmiljöer. Inriktning Kommunen ska prioritera utveckling i tätorter och i kollektivtrafiknära lägen för att Klimat och klimatanpassning stärka service, minska transportbehov och skapa förutsättningar för en effektiv och Klimatanpassning ska integreras i samhällsplaneringen för att minska risker och hållbar infrastruktur. Utvecklingen ska i första hand ske i orter med god tillgång till skapa robusta livsmiljöer. Vid lokalisering och utformning av bebyggelse ska kollektivtrafik och service. Tomelilla tätort har en särskilt viktig roll som hänsyn tas till översvämning, skyfall, högt grundvatten, värmeböljor och andra kommunens huvudort och ska vara det primära centrumet för bostäder, service, klimatrelaterade risker. Grönstruktur och dagvattenhantering ska användas som handel och kollektivtrafik. Även andra strategiska orter ska ges goda centrala verktyg för att hantera klimatpåverkan och stärka ekosystemtjänster. Ny förutsättningar för utveckling utifrån sina funktioner och lägen. bebyggelse ska utformas med hänsyn till framtida klimatförhållanden. Totalförsvar och robusthet Utbyggnadstakten ska anpassas till befolkningsutvecklingen och kommunens Planering av bebyggelse och markanvändning ska ta hänsyn till totalförsvarets planeringsberedskap. För att stärka underlaget för kollektivtrafik och behov och bidra till en robust samhällsstruktur. Samhällsviktiga funktioner och samhällsservice ska utveckling prioriteras där den ger störst samlad effekt. infrastruktur ska lokaliseras och utformas så att de kan fungera även vid kriser och Förtätning och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse ska vara störningar. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra ett underlag i utgångspunkt för ny bebyggelse. Samtidigt ska utveckling på landsbygden planering och prövning. möjliggöras i lägen där det finns goda förutsättningar, exempelvis i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Bebyggelsen ska utvecklas med hänsyn till Tillämpning klimat, naturvärden och tekniska förutsättningar samt bidra till attraktiva, trygga Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering, planprogram och och tillgängliga livsmiljöer. bygglovsprövning. De ska särskilt beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse och vid avvägningar mellan exploatering och andra allmänna intressen. Barnperspektiv Planeringen ska beakta barns behov av trygga, tillgängliga och hälsosamma livsmiljöer. Det innebär särskilt att säkerställa närhet till skolor, förskolor, grönområden och mötesplatser samt goda och säkra gång- och cykelförbindelser. 558 31 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.2 Service och samhällsfunktioner Ställningstaganden service och De offentliga rummen såsom torg, idrottsplatser och parker i småorter och tätorter samhällsfunktioner är viktiga mötesplatser. I en landsbygdskommun som Tomelilla utgör också det lokala serviceutbudet såsom lokala butiker, restauranger, samlingslokaler, bibliotek, lekplatser och rekreationsområden viktiga mötesplatser. Dessa platser Kommunen ska: möjliggör olika typer av möten, både aktiva och passiva, och bidrar till möten • planera och utveckla kommunens livsmiljöer med utgångspunkt i mellan mångfalden av människor som bor i kommunen. Dessa möten kan i sin tur dialog och delaktighet med invånare, näringsliv och andra bygga social sammanhållning och ett gemensamt ägarskap av platsen. berörda aktörer. Kommunen ansvarar för att tillgodose en mångfald av service till alla kommunens • planera för en god tillgång till service och samhällsfunktioner i invånare i livets alla skeden. Utbildning, vård, omsorg och dagligvaruhandel är i kommunens tätorter och serviceorter. dag koncentrerade till kollektivtrafik- och servicenoderna. Ambitionen är att stärka servicen på dessa noder. I detta kapitel redogörs för olika mötesplatser och service • stärka orternas centrum och mötesplatser och skapa ett levande som kommunen tillhandahåller. centrum genom utveckling av mångfunktionella offentliga miljöer. Bygga för tillgänglighet och trygghet • planera offentliga rum och mötesplatser så att de främjar Kommunen ansvarar för att skapa tillgängliga och trygga mötesplatser i det trygghet, tillgänglighet och sociala möten. offentliga rummet och på andra platser för att möjliggöra möten mellan människor. Människors upplevda trygghet i den offentliga miljön är en förutsättning för att de • skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter och mötesplatser för ska vilja utnyttja den. Bevarandet av kulturhistoriskt intressanta byggnader och barn och unga i olika delar av kommunen. konstnärlig gestaltning i de offentliga rummen kan bidra till att skapa intressanta och unika miljöer där människor vill vistas. Detta kan också stärka den lokala • verka för att dagligvaruhandel och grundläggande service kan identiteten. Landsbygdens historia och kultur är kvaliteter som därför bör värnas i finnas i kommunens serviceorter och servicenoder. planeringen. Kommunens aktiva arbete med medborgardialog, väglett av medborgardialogstrategin, är ett viktigt verktyg för att tillsammans med invånarna skapa ökat medbestämmande och delaktighet i kommunens utveckling. Genom att engagera medborgarna i beslutsprocesser kan kommunen säkerställa att planeringen och utformningen av det offentliga rummet bättre speglar invånarnas behov och önskemål. Genom att arbeta med mångfunktionalitet i den byggda 559 32 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 miljön kan olika funktioner spridas över flera platser. På landsbygden ökar detta Förskola, skola och vidare utbildning användningen av tillgängliga resurser och utrymmen samt främjar rörelse och Förskolorna och skolorna i Tomelilla kommun strävar efter att ge alla barn och aktivitet i fler områden. Den byggda miljön ska vara tillgänglig och trygg för olika ungdomar goda uppväxtvillkor och lika möjligheter till utveckling, inlärning och målgruppers behov och upplevelser. Principerna och riktlinjerna i BoTryggt2030 utbildning. Skolorna ute i de mindre tätorterna ger förutsättningar för barnfamiljer ger en standard för hur åtgärder i den fysiska miljön kan förebygga brott och öka att bosätta sig på landsbygden och i småorterna. den upplevda tryggheten. Genom att följa dessa principer och riktlinjer, samt I kommunen finns sex förskolor i kommunal regi och fem i privat regi. I förskolan regelverket i PBL och plan- och byggförordningen (PBF), kan vi utforma platser som ska barnen ha en pedagogisk, trygg och rolig verksamhet. Förskolans miljö ska är tillgängliga och trygga. utmana och locka till lek och lärande. Av de sex kommunala förskolorna ligger tre i centralorten och resterande tre i Smedstorp, Brösarp och Onslunda. Det finns fem grundskolor F-6 med tillhörande fritidshem som drivs i kommunal Vård och omsorg regi och en fristående F-6 skola i Tryde. Två skolor finns i centralorten och en i I centralorten finns i dag vårdcentraler, ungdomsmottagning och en familjecentral Smedstorp, Onslunda respektive Brösarp. Kommunens enda högstadieskola, som erbjuder barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och Kastanjeskolan, finns i centralorten. De befintliga skolorna bedöms täcka behovet föräldrarådgivning. En vårdcentral med tillhörande barnavårdscentral finns även i av elevunderlaget enligt befolkningsprognosen men demografiska förändringar i Brösarp. kombination med det förhållandevis höga antalet friförskolor kan påverka lokalbehovet. Det finns i dag fyra särskilda boende för äldre. Av dessa finns två i centralorten, en i Brösarp och en i Skåne-Tranås. Det finns även fyra gruppboenden i centralorten och För fortsatta studier finns i kommunen ett fristående gymnasium som erbjuder Skåne-Tranås. Detta är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande utbildning inom naturbruk (Bollerup) och en folkhögskola (Österlens folkhögskola) tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs personal hela dygnet. Behovet av som erbjuder ett brett utbud av kurser utöver kurser för att få behörighet till stöd och hjälp till personlig omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter grundskola och gymnasium. De flesta som studerar vidare på gymnasiet väljer tillgodoses genom personal som arbetar på gruppbostaden. I centralorten finns skolor i Ystad eller Simrishamn. Möjligheten till god kollektivtrafik är därför viktigt även ett serviceboende som en mellanform av bostad mellan ett helt självständigt för vidare studier. boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Då andelen äldre förväntas öka, finns det behov av fler sådana boendeformer framöver. Förenings- och kulturliv samt fritidsanläggningar Kommunen arbetar för att stärka ett rikt föreningsliv och ett aktivt fritids- och De särskilda boendena fungerar också som mötesplatser för äldre där särskilda kulturliv som ger förutsättningar för god hälsa och social hållbarhet. Det finns ett aktiviteter anordnas dagligen eller veckovis. Det finns daglig verksamhet på flera varierat utbud av olika föreningar exempelvis inom sport, intresseföreningar och platser i kommunen som även genomförs i samarbete med lokala aktörer. byalag. Här finns även en av Sveriges största motorklubbar som nyttjar Svampabanan för träning och tävlingar. Totalt finns det cirka 160 registrerade föreningar i kommunen. I kommunen finns idrottsanläggningar för uthyrning på Kastanjeskolan och i Onslunda. Övriga skolors gymnastiksalar finns också 560 33 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 tillgängliga för uthyrning. Det finns fyra utomhusbad i tätorterna och ett badhus i viktiga funktioner för att möta civilbefolkningens behov i händelse av en större centralorten. Det finns ett flertal lekplatser i tätorterna som är viktiga mötesplatser samhällskris eller höjd beredskap. Dessa kan även användas vid storskalig för barn och unga, samt bjuder in till spontan lek. evakuering eller inkvartering. Tomelilla kommun arbetar aktivt och i enlighet med lagstiftning gällande uppbyggandet av totalförsvaret tillsammans med andra Kulturen utgör både en viktig service och som mötesplats. I linje med nationella och aktörer. Här behöver aspekter kopplat till befolkningsskydd också beaktas i regionala mål för kulturen prioriterar kommunen barn och unga i kultursatsningar utvecklingen av Tomelillas geografiska område. och beaktar kulturperspektivet i all planering för att öka kulturens tillgänglighet. I kommunen finns ett brett utbud av kulturella upplevelser inklusive musikskola, Kommunens beredskap innefattar även försörjningsberedskap vilket består i att kulturskola, konsthall och biograf. Dessutom finns flera museer, inklusive Hasse & upprätthålla nödvändig försörjning som en del av det civila försvaret. Detta Tage-museet, Sveriges största 50-tals museum Nostalgi Café the 50’s och Onslunda inkluderar tillgång till dricksvatten, nödvändiga livsmedel, el, värme och kyla. Det Hembygds- och Borstmuseum. Huvudbiblioteket, beläget i centralorten, har filialer innebär också beredskap för möjligheter till produktionsomställning hos företag, i Onslunda, Smedstorp och Brösarp, och varje skola har bibliotek. Det lokala speciellt om det kräver fysiska förändringar som påverkar mark- och engagemanget i småorterna och tätorterna, genom det lokala föreningslivet och vattenanvändningen eller närmiljön. Dessutom ska hänsyn tas till jordbruksmark grannskapet, har stor betydelse för att skapa liv i kommunens alla delar. från ett totalförsvars- och försörjningsperspektiv i den fysiska planeringen. Tomelilla kommun ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och Handel uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet och att de Tomelilla har en historia av att vara en handelsplats där fem järnvägsspår från krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas. Ystad, Eslöv, Simrishamn, Malmö och Brösarp möttes. I förhållande till befolkning är centralorten välförsedd med både dagligvaruhandel och detaljhandel. Det lokala butiksutbudet av dagligvaruhandel och specialisthandel i Smedstorp och Brösarp är viktig service för tätorterna och de omkringliggande småorterna. Dessa erbjuder också service till den lokala och delregionala turismen. I Skåne-Tranås finns i dag en obemannad livsmedelsbutik. Det är viktigt för kommunen att stärka servicenoderna så att dagligvaruhandeln är tillgänglig i någon form. Framtidens teknologier kan möjliggöra många olika lösningar. Trygghet vid kriser Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och följder av extremväder. Tomelilla kommun har utpekade trygghetspunkter som kan fylla flera 561 34 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.3 Arbete, näringsliv och besöksnäring Ställningstaganden arbete, näringsliv Näringslivet är en viktig del av Tomelilla kommuns utveckling och attraktivitet. Ett och besöksnäring varierat näringsliv bidrar till arbetstillfällen, service, företagande och lokal utvecklingskraft. För Tomelilla är frågan särskilt betydelsefull mot bakgrund av kommunens småskaliga företagsstruktur, de areella näringarnas betydelse, Kommunen ska: besöksnäringens roll och kommunens koppling till den regionala arbetsmarknaden. Näringslivets utveckling har även betydelse för kommunens • Skapa goda planeringsförutsättningar för ett brett och långsiktiga robusthet och förmåga att möta framtida förändringar. diversifierat näringsliv i hela kommunen. Nuläge och förutsättningar • Planera för etableringar, verksamhetsområden, mark och lokaler Tomelilla kommun har ett brett och till stor del småskaligt näringsliv. som möjliggör utveckling för både nya och befintliga företag i linje med kommunens långsiktiga utvecklingsinriktning. Företagsstrukturen präglas av många mindre företag inom flera olika branscher, vilket bidrar till variation och kan ge en viss motståndskraft vid förändringar i • Skapa förutsättningar för mindre företag, handel, service och enskilda branscher eller företag. Näringslivet omfattar bland annat handel, bygg, företagande att utvecklas i tätorter, byar och på landsbygden. tillverkning, service, besöksnäring och areella näringar. • Stärka förutsättningarna för besöksnäring och platsbaserade verksamheter kopplade till landskap, kulturmiljöer, naturvärden, De areella näringarna har en särskild betydelse i kommunen, både genom sin jordbruk och livsmedelsproduktion. koppling till sysselsättning och företagande och genom sin påverkan på landskapet och platsens identitet. Besöksnäringen är också viktig, inte minst genom Tomelillas • Bidra till god tillgänglighet till arbetsplatser genom utveckling av läge på Österlen och de säsongsvariationer som följer av detta. Samtidigt är många infrastruktur och hållbara transporter. arbetstillfällen koncentrerade till Tomelilla tätort, medan kommunen i stort är en del av en större arbetsmarknadsregion med omfattande in- och utpendling. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Vägar, järnväg och digital infrastruktur har stor betydelse för företagens möjligheter att verka, utvecklas och hitta arbetskraft. Även tillgången till utbildning och kompetens är central. Kommunen står, liksom många andra, inför utmaningar kopplade till kompetensförsörjning, utbildningsnivåer och behovet av att stärka sambanden mellan skola, arbetsliv och lokalt näringsliv. 562 35 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Intressen och avvägningar Tillämpning Näringslivets utveckling behöver vägas mot andra intressen i den fysiska Ställningstagandena ska vara vägledande vid planering av verksamhetsområden, planeringen. Det kan handla om avvägningar mellan behovet av mark för lokalisering av arbetsplatser och service samt vid avvägningar mellan olika verksamheter och behovet av att hushålla med jordbruksmark, värna markanvändningsintressen. I detaljplanering och annan prövning behöver hänsyn boendemiljöer, ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt upprätthålla en tas till tillgänglighet, omgivningspåverkan, behov av teknisk och digital långsiktigt hållbar markanvändning. I Tomelilla, där jordbruksmarken är en viktig infrastruktur samt till hur olika intressen kan samordnas på ett långsiktigt hållbart resurs, är sådana avvägningar särskilt betydelsefulla. Det finns också avvägningar sätt. Ställningstagandena ska också vara vägledande i kommunens dialog med mellan lokala behov och regionala samband. Kommunen behöver skapa näringsliv, utbildningsaktörer och regionala samarbetspartners. förutsättningar för lokalt företagande och service, samtidigt som utvecklingen påverkas av tillgängligheten till omgivande orter, arbetsmarknader och utbildningsmiljöer. Ytterligare avvägningar gäller infrastruktur och hållbarhet. God tillgänglighet är viktig för näringslivet, men utvecklingen behöver samtidigt ske med hänsyn till klimat, resurshushållning och kommunens långsiktiga utveckling. Besöksnäringen kan också ge upphov till avvägningar mellan lokal livsmiljö, tillgänglighet, säsongsvariationer och behovet av service. Inriktning Tomelilla kommun vill främja ett varierat, livskraftigt och långsiktigt hållbart näringsliv i hela kommunen. Utvecklingen ska ta sin utgångspunkt i kommunens lokala styrkor, såsom småskalighet, företagsamhet, areella näringar, besöksnäring och det geografiska läget i sydöstra Skåne. Kommunen vill skapa goda förutsättningar för företagande genom samverkan, tillgänglighet och god planeringsberedskap, samtidigt som utvecklingen ska ske med hänsyn till platsens värden och en långsiktigt hållbar användning av mark och resurser. 563 36 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.4 Jordbruksmark och areella näringar Ställningstaganden för jordbruksmark och Detta avsnitt behandlar jordbruksmark och areella näringar, främst jordbruk och areella näringar skogsbruk. Dessa näringar är centrala för kommunens näringsliv, livsmedelsförsörjning och landskapsbild. Kommunen ska: I Tomelilla kommun utgör jordbruksmarken en särskilt värdefull resurs med stor betydelse både lokalt och nationellt. Samtidigt finns behov av att möjliggöra • så långt möjligt bevara brukningsvärd jordbruksmark för utveckling av bostäder, verksamheter och infrastruktur. Detta innebär att livsmedelsproduktion. Skogsmark av betydelse för skogsbruket planeringen behöver hantera avvägningar mellan olika intressen. ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk. Nuläge och förutsättningar • i huvudsak ta jordbruks- eller skogsmark i anspråk i enlighet med Jordbruksmarken i kommunen tillhör en av de mest produktiva i världen och utgör översiktsplanens markanvändning och endast när ett väsentligt en central resurs för livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap. De areella samhällsintresse inte kan tillgodoses på annan mark. näringarna bidrar till sysselsättning, företagande och ekonomisk utveckling. • pröva alternativa lokaliseringar och behovet motiveras i I Tomelilla finns hela livsmedelskedjan representerad, från produktion till efterföljande planering. förädling och försäljning. Kopplingen mellan jordbruk, matkultur och besöksnäring • i första hand lokalisera ny bebyggelse till redan ianspråktagen är stark och bidrar till kommunens identitet och attraktivitet. mark eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Jordbrukslandskapet har även stor betydelse för biologisk mångfald och • i planering säkerställa långsiktiga förutsättningar för areella ekosystemtjänster, såsom pollinering, vattenreglering och kolinlagring. näringar samt ta hänsyn till biologisk mångfald, landskapsbild Skogsbruket har en mer begränsad omfattning men utgör en viktig del av de areella och klimat. näringarna. Klimatförändringarna innebär både möjligheter och utmaningar. Längre växtsäsonger kan öka produktionspotentialen, samtidigt som extremväder och förändrade vattenförhållanden ställer krav på anpassning. Intressen och avvägningar Det finns målkonflikter mellan exploatering och bevarande av jordbruksmark samt mellan produktion och biologisk mångfald. Ianspråktagande av jordbruksmark 564 37 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 innebär att en långsiktigt värdefull resurs tas ur produktion, samtidigt som Tillämpning utveckling av bostäder och verksamheter är nödvändig för kommunens tillväxt. Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering och annan prövning Planeringen innebär även avvägningar mellan lokala utvecklingsbehov och av markanvändning. nationella intressen, såsom livsmedelsförsörjning och riksintressen enligt miljöbalken. Bebyggelseutvecklingen enligt översiktsplanen innebär att ny Vid planläggning som berör jordbruksmark ska: bebyggelse i första hand ska lokaliseras till befintliga strukturer och kollektivtrafiknära lägen. Detta är en central strategi för att minska behovet av att ta • behovet av exploatering motiveras brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. • alternativa lokaliseringar redovisas Samtidigt kan det i vissa fall vara nödvändigt att ta jordbruksmark i anspråk för att • påverkan på jordbrukets långsiktiga brukningsförutsättningar bedömas möjliggöra samhällsutveckling. Detta gäller särskilt när behov inte kan tillgodoses inom redan planlagd eller ianspråktagen mark. Översiktsplanens markanvändning utgör kommunens övergripande avvägning mellan olika intressen och ska ligga till grund för efterföljande beslut. Inriktning Kommunen ska värna jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skapa goda förutsättningar för de areella näringarnas utveckling. Utveckling av bebyggelse och verksamheter ska i första hand ske inom eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Detta minskar trycket på brukningsvärd jordbruksmark och bidrar till en mer resurseffektiv markanvändning. Ianspråktagande av jordbruksmark ska begränsas och endast ske när: • behovet inte kan tillgodoses inom befintlig eller planlagd mark • alternativa lokaliseringar har prövats • exploateringen bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse Med behov avses i detta sammanhang exempelvis bostadsförsörjning, utveckling av näringsliv och verksamheter samt lokalisering av samhällsviktiga funktioner. Kommunen ska även verka för att stärka kopplingen mellan jordbruk, näringsliv, matkultur och besöksnäring samt beakta landskapsbild, biologisk mångfald och klimat i planeringen. 565 38 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.5 Natur, grönstruktur och friluftsliv Ställningstaganden för natur, grönstruktur Naturen är en del av kommunens kulturarv. Äldre landskapselement som alléer, pilevallar och stengärden skapar historisk anknytning och identitet. Gamla solitära och friluftsliv träd vittnar om lång kontinuitet, och kyrkogårdar om människorna som levde där. Kulturarv och naturupplevelser främjar utomhuspedagogik, kreativitet och Kommunen ska: nytänkande. Nära och lättillgängliga naturområden kan bidra till skolans undervisningsmål och öka medborgarnas kunskap och engagemang för naturen. Dessa upplevelser lockar även turister och stödjer besöksnäringen. • Bevara och stärka naturvärden och ekologiska funktioner i och längs vattendrag, våtmarker och strandmiljöer. Fokus för kommunens ambitioner är att värna och utveckla den natur och vatten • Ta hänsyn till vattendragens avrinningsområden vid planering av som finns så att den både uppfyller mål kopplade till biologisk mångfald, hälsa, långsiktig hållbarhet och god kvalitet. bebyggelse och markanvändning, så att naturlig vattenreglering och flödesutjämning inte försämras Förstärkta stråk för konektivitet och rörligt friluftsliv • Värna och utveckla vattenmiljöer i och i anslutning till tätorter och Mellan Lunnarp och Tomelilla finns en hög utvecklingspotential för den biologiska småorter som viktiga resurser för natur, rekreation och mångfalden. Naturområdena Högaborg och Ullstorpsdalen/Toarpkärret ligger inom landskapsbild. detta område, vilket även kommer att bidra till att förstärka utvecklingspotentialen söderut mot Ystad. Exempel på åtgärder är att skapa gröna stråk längs diken, • Främja åtgärder som stärker landskapets resiliens i ett förändrat vattendrag och åkerkanter i det öppna jordbrukslandskapet. Det finns även klimat. potential att binda samman orterna med cykel- och gångleder. Även gång- och cykelleder kan, med rätt utformning och skötsel, stärka konektivitet i landskapet. Samtidigt bidrar de till ökad cykelbarhet på landsbygden och större incitament för att välja cykel framför bil. Öster om Onslunda tätort finns även här en hög potential för att binda samman grönområden inom kommunen och skapa mellankommunala samband. Det som utmärker detta område är att det ligger i ett småskaligt jordbruks- och åkerlandskap, vilket kommer att påverka de utmaningar och åtgärder som vidtas. Kommunen vill även stärka grönstråk som framför allt binder samman tätorterna med den omgivande grönstrukturen. Målet är att skapa en bättre miljö och tydlighet 566 39 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 i landskapet. Förstärkningen består av exempelvis av träd- och alléplanteringar utmed vägar, gång- och cykelkommunikationer samt vattenstråk. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är sådana funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som kommer gratis med naturen. Begreppet används för att synliggöra i vilken utsträckning vårt välmående är beroende av hållbara ekosystem och den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster kan handla om allt ifrån växters förmåga att rena stadsluften till de hälsovinster vi får av att vistas i naturen. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier: 1 Försörjande ekosystemtjänster ger upphov till råvaror som till exempel trävirke, spannmål, dricksvatten och biogas. 2 Kulturella ekosystemtjänsten är naturmiljöer som skapar identitet och ger möjlighet till friluftsliv, turism, hälsa och inspiration. 3 Reglerande ekosystemtjänster är naturliga processer som bidrar till miljöanpassning. Exempel på dessa är luft- och vattenrening via träd och naturliga infiltrationsytor. Pollinering av såväl trädgårdsväxter som prydnadsväxter och grödor är också en reglerande ekosystemtjänst. Skogar som påverkar nederbörd och binder koldioxid eller våtmarker som minskar risken för översvämning, är olika exempel på reglerande ekosystem och ekosystemtjänster. 4 Stödjande ekosystemtjänster lägger grunden för att övriga tjänster ska fungera till exempel genom skyddande och beboeliga miljöer för olika djur och organismer. Även fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp är exempel på stödjande ekosystemtjänster. Karta över schematiskt existerande samt potentiella grönstråk i Tomelilla kommun 567 40 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Kommunen ska stäva efter att stärka och bevara befintliga ekosystem. Skapandet av Kulladal – Eket Ljungavången Listarumsåsens naturreservat grön-blå-strukturer ska verka för att gynna hotade arter, habitat och öka konektivitet i landskapet. På så vis skapar vi robusta ekosystem och ett mer hållbart Nedrabyris Naturreservatet Fyledalen Ludaröds fälad nyttjande av ekosystemtjänster. Norrevall, Storemosse Onslunda sten Ullstorpskärret och Skillingsbacken Naturområden och naturreservat Rosendal Skogsbacken med Väladalen Verkeåns dalgång I kommunen finns många naturområden och område med varierade karaktärer. (kommunal) Flera av områdena har mycket höga naturvärden och intressanta kulturmiljöer som är skyddade genom naturskydd och klassificeringar, till exempel naturreservat och Sillarödsområdet Södra lökaröd Örupskärret Natura 2000-områden. Naturreservat kan bildas av länsstyrelse och kommun i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller Snogge – Tunbyholm Toarpskärret tillgodose behov av områden för friluftslivet. Dessa värden är viktiga att förvalta Svältebackarna, Lings Tryde naturreservat genom skötselplaner och områdesbestämmelser eftersom de uppfyller flera fälad och Kariseberg nationella, regionala och kommunala mål för både natur och friluftsliv. Tomelilla Tosterup – Munka Tågarp Verkeån, delområde 1 och kommun har 15 naturreservat. Bland de största är Fyledalen och Verkeån som båda Verkeåns naturreservat, Agusa- sträcker sig över kommunens gränser. Tillsammans skapar dessa områden viktiga Hallamölla sammanhängande grönområden i kommunen, som nyttjas både för friluftsliv och Tranås betesmarker Örups almskog kärr och ängar för ekosystemtjänster. De grönstråk som Regionplanen pekar ut som viktiga att utveckla eller skapa, kopplar samman dessa större grönområden med varandra. Detta ligger i linje med den utvecklingen kommunen vill verka för. Ullstorpsdalen Natura 2000- Naturområden Naturreservat områden Vallamaderna och Bollerups diabasås och Djurrödsbäckens dalgång Benestads backar Nybroåns dalgång betesmarker Värbergs mosse och Galtamossen Bontofta Drakamöllan Berabäck-Rugeröd Eljaröds ängar Högaborg Djurrödsbäcken Tabell över naturområden, naturreservat och natura 2000 -områden i Tomelilla kommun Flagabro – Smedstorp Kronoskogen (kommunal) Fyledalen Följande naturområden, naturreservat och Natura 2000-områden som redovisas Kristinehov och Kronovalls Store vång Kronovall Borstakärrs våtmarker finns i kommunen. Information om vad som gäller för de olika områden finns att 568 41 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 tillgå i fattade beslut, på skyltar vid naturreservaten och på Tomelilla kommuns hemsida. Ansvarsarter Ansvarsarter är rödlistade arter som Länsstyrelsen har identifierat som viktiga baserat på deras förekomst och betydelse i kommunen. Arbetet med ansvarsarter är kopplat till miljökvalitetsmålet om bevarande av biologisk mångfald och omfattar fyra steg: öka kunskapsnivån om arterna, sprida information, ta hänsyn till arterna i kommunal planering, och genomföra riktade åtgärder. För Tomelilla kommun har följande ansvarsarter identifierats: fladdermusen barbastell och den tjockskaliga målarmusslan. Ytterligare föreslagna ansvarsarter är: fjärilen backvisslare, skalbaggen skoveldyngbagge, röd glada, kungsörn, lökgroda, stor ögontröst, fläcklungört, luktvädd, rödskölding, och naveljordstjärna. Åtgärder för att bevara dessa arter inkluderar restaurering av biotoper som betesmarker och våtmarker, skapande av markblottor, och andra specifika insatser beroende på artens behov. Kommunen ska sträva efter att gynna populationer genom ett riktat och välgrundat åtgärdsarbete samt bedriva uppföljning för att utvärdera åtgärderna. Invasiva och främmande arter Främmande arter som trivs bra i Sverige kan öka kraftigt, skada ekosystem, jord- och skogsbruk, och påverka hälsan negativt. Dessa kallas invasiva arter. I Sveriges natur finns i dag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. De som skapar mest påverkan i kommunen är mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide, jättebalsamin, pestskråp och vresros. Dessa arter är etablerade inom kommunen och orsakar inverkan på natur och bidar till ökade kostnader vid bekämpning. För att bekämpa invasiva arter fokuserar Naturvårdsverket på spridningsvägar för dessa och har utvecklat en handlingsplan med åtgärder för att öka medvetenheten Karta över bland annat naturvårdsområden, naturreservat, natura 2000 -områden i Tomelilla kommun 569 42 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och kunskapen hos allmänheten och olika aktörer. Tomelilla kommun samarbetar med sydostliga kommuner för att bekämpa och förebygga spridningen av jättelokan, ett stort hot mot känsliga miljöer i Skåne. Syftet är att få en överblick över jättelokans utbredning längs vattendrag och genomföra gemensamma bekämpningsinsatser. Friluftsliv och hälsa Utöver den rika biologiska mångfalden, erbjuder kommunens natur också en mängd rekreativa aktiviteter, inklusive vandringsleder, stigar, cykelleder och ridleder som är tillgängliga för alla, vare sig man bor på landet, i en by eller i någon av de större tätorterna. Nåbara, tillgängliga och inspirerande grönytor och naturmiljöer är viktiga aspekter för friluftsliv och god folkhälsa, genom att inspirera människor i alla åldrar att röra sig mer. Genom längre stråk mellan parker och naturområden, samt mötesplatser och idrottsplatser, kan kommunen skapa möjligheter till hälsofrämjandevanor. Säkra gång- och cykelvägar ger möjlighet till enkel vardagsmotion. Attraktiva utemiljöer i närheten av bostaden är särskilt viktiga för barn och äldre som kan ha svårt att röra sig långa sträckor. Tillgänglighetsperspektiv ska prägla kommunens satsningar så att tätortsnära naturområden och naturområden kan nås med allmänna kommunikationer som många har tillgång till. I takt med att allt fler rör sig i naturen och nya friluftsaktiviteter, ökar behovet av stigar, underhåll, olika typer av anläggningar och information. Detta kräver tillgång till grönytor och naturmiljöer, vilket utgör en möjlighet samt utmaning i kommunens natur- och rekreationsområden. 570 43 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.6 Vattendrag och våtmarker Ställningstaganden för vattendrag och våtmarker Tomelilla kommun har fem huvudvattendragen, vilka är Nybroån, Julebodaån, Verkeån, Tommarpsån och Kävlingeån. Samtliga av dessa vattendrag samt Kabusaån utgör avrinningsområden inom kommen. Kommunen ska: • värna och bevara värdefulla vattenmiljöer, vattendrag och Sveriges miljökvalitetsmål med särskild relevans för vattenförekomster och våtmarker i kommunen. våtmarker: • bevara och stärka naturvärden och ekologiska funktioner i och • Ingen övergödning längs vattendrag, våtmarker och strandmiljöer. • Levande sjöar och vattendrag • ta hänsyn till vattendragens avrinningsområden vid planering av • Grundvatten av god kvalitet bebyggelse och markanvändning, så att naturlig vattenreglering • Hav i balans samt levande kust och skärgård och flödesutjämning inte försvåras. • Myllrande våtmarker • bidra till att vattenförekomster i kommunen uppnår god ekologisk och kemisk status i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Ett vattendrag som får rinna fritt slingrar sig vanligen fram – det meandrar. På så • värna och utveckla vattenmiljöer i och i anslutning till tätorter och sätt skapas ett flertal olika miljöer där många olika växt- och djurarter kan leva. småorter som viktiga resurser för natur, rekreation och Djur och växter i åar och vattendrag är anpassade till att leva i strömmande och landskapsbild. rinnande vatten. Denna miljö skiljer sig på många sätt från miljön i stillastående vatten. Rinnande vatten är oftare kallare och har högre syrehalter och för att inte • främja åtgärder som stärker landskapets förmåga att hålla kvar svepas med det rörliga vattnet krävs speciella anpassningar. Ett slingrande vatten vatten, exempelvis genom restaurering av våtmarker och som beskuggas av buskar och träd och vars botten består av grus och sten är ofta naturliga vattenmiljöer. väldigt värdefullt. Bottenfauna i form av insektslarver, kräftdjur och musslor trivs i denna miljö. Dessa är sedan en förutsättning för högre fauna som till exempel fisk. Substrat som död ved är viktigt för ett vattendrags struktur. Åar och mindre vattendrag har stor betydelse för grönstrukturen. De är värdefulla spridningskorridorer och kan tillsammans med vägar och stigar öka framkomligheten i landskapet. Vattendragen är ofta uträtade och fördjupade och mänsklig påverkan lämnar spår i vattnet i form av gödande ämnen som kväve och fosfor. Trots kraftig påverkan av mänskliga aktiviteter hyser vattendragen inom området flera hotade och sällsynta arter. 571 44 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Vattendragens status avsattes näring ifrån vattnet på markerna som därigenom blev extra produktiva. Örupsån är ett exempel på ett kraftigt påverkat vattendrag som rinner i en dal strax Vassen användes för att göra tak och i de artrika miljöerna bedrevs jakt. söder om Tomelilla. Ån, som senare övergår i Nybroån, är kraftigt fördjupad och kanaliserad. På grund av bland annat markanvändning och utsläpp uppvisar ån I takt med en ökande befolkning under 1700-talet börjande man torrlägga sjöar och extremt höga närsaltshalter och bottenfaunan är artfattig. Trots det leker havsöring dika ut våtmarker för att få mer odlingsbar mark. Tomelilla kommun, precis som regelbundet i ån. Havsöring finns i nästan alla åar och bäckar där den kan komma andra kommuner i framför allt södra Skåne, har varit utsatt för omfattande upp och den letar sig även upp till centrala Tomelilla där den årligen leker i torrläggningar. Välabäcken. Kommunens största våtmarker heter Värbergs mosse och Galtamossen, de ligger i På grund av det småskaligare jordbruket i den norra delen av kommunen är kommunens mellersta del strax norr om Kronovall och sträcker sig in i vattendragen mindre påverkade där. Ett exempel är Verkeån. Ån omges längs Simrishamns kommun. Arbete sker med att skapa en våtmark i Storemosse nästan hela sträckan av klibbal. Det är nästan bara där den passerar vissa Onslunda. betesmareker som den inte beskuggas. Oftast meandrar ån fram genom landskapet. Längs ån häckar kungsfiskare, strömstare och forsärla. Flera sällsynta fiskarter Vattenråden lever i ån. Bottenfaunan indikerar låga föroreningshalter och är väldigt artrik. Tomelilla kommun är medlem i tre olika vattenråd: Kävlinge vattenråd, Österlens vattenråd och Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån. Syftet med Regleringar i form av dammar finns i flera av åarna. Den största dammen i vattenråden är bland annat övervaka vattenkvaliteten och utföra Tomelilla kommun är Smedstorpsdammen som ligger norr om Smedstorps kyrka. vattenvårdsåtgärder på landsbygden. Dammar i vattendrag innebär ofta ett hinder för vandrande fiskarter som ål och öring men utgör naturligtvis även vandringshinder för bottenfaunan. Vattenvårdarbetet drivs genom Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån, Österlens vattenråd och Kävlingeås vattenråd, vilka Tomelilla kommun är Våtmarker medlemmar i. Vattenrådens arbete syftar till att arbeta över kommungränserna för En våtmark är ett vitt begrepp som omfattar allt från fuktig mark till sjöstränder. att stärka, restaurera och återskapa vattenmiljöer. Därutöver står vattenråden för Enligt våtmarksinventeringens definition (Löfroth 1991) är en våtmark: ”sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan den samordnade recipientkontrollen (SRK) vilken syftar till att bevara samt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas vattendragens status. Den samordnade recipientkontrollen är en viktig del i arbetet för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara med att nå och följa upp miljökvalitetsnormerna för vatten. Vattenråden fungerar "hydrofil", det vill säga fuktighetsälskande, för att man ska kalla ett område för även som en länk mellan kommuner, Länsstyrelsen Skåne, privata markägare och våtmark.” företagare. Tomelilla kommun ser vattenrådens roll som värdefull och avgörande för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten och en hållbar Våtmarker har historiskt spelat en viktig roll bland annat eftersom de producerade landskapsutveckling. foder till husdjuren. Under kontrollerade eller okontrollerade översvämningar 572 45 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Det finns flera åtgärdsprogram för de olika avrinningsområden och Ett förändrat klimat delavrinningsområden inom Tomelilla kommun. Vattenråden har tagit fram Med de förväntade klimatförändringarna kommer vi att stå inför många utmaningar när det gäller skötsel och planering av grönytor och naturområden. åtgärdsprogrammen för Tommarpsån, Nybroån, Kabusaån. Tomelilla kommun har Detta kan innefatta förändringar i vattenflöden, temperatur och spridningen av tagit fram ett lokalt åtgärdsprogram för Stenbybäckens avrinningsområde. Syftet invasiva arter. Extremt väder, som kraftiga regnfall och starka vindar, blir allt med det åtgärdsprogrammen är att planera för åtgärder genom en fördjupad vanligare. I tätorter och jordbrukslandskap där dagvatten leds i kulvertar och rör, kunskap för att förbättra vattenkvaliteten, den biologiska mångfalden och är avrinningen begränsad och översvämningar blir mer sannolika. Även torka och hydromorfologiska förhållanden. vattenbrist kan förekomma. Detta måste beaktas i befintliga områden och vid ny exploatering. Båtnadsområde och dikningsföretag Stora delar av det odlade slättlandskapet i Tomelilla kommun omfattas likt övriga Förändrade nederbördsförhållanden och flöden utgör stora utmaningar för delar av Skånes jordbrukslandskap av så kallade båtnadsområden. Området avgör vattenmiljöer, biologisk mångfald och vattenkvalitet, men också för oftast vilka fastigheter som ska ingå i dikningsföretaget. jordbruksnäringar och samhället i stort. Utmaningar som näringsbelastning, föroreningar och brunifiering av vattendrag kräver åtgärder. Den pågående Dikningsföretagen har bildats för att vinna ny odlingsmark genom att avleda vatten markanvändningen, klimatförändringar och exploatering är de dominerande från blöta marker och har status som en juridisk person. De flesta dikningsföretag orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Genom framsynt planering där fastställdes i slutet av 1800-talet och under den förstahälften av 1900-talet. värdefulla naturområden skyddas och kopplas samman, kan trenden vändas. Dikningsföretagen har varit och är en förutsättning för att driva ett rationellt jord- Kunskapsspridning och samarbete med markägare är av stor betydelse. och skogsbruk. Med utdikningarna försvann dock även de naturliga flödesreglerande strukturerna som våtmarker och översvämningsmarker från landskapet och de arter som var knutna till dessa miljöer. Dikningsföretagens båtnadsområden utgör potentiella områden där nya flödesreglerande våtmarker och översvämningsytor kan möjliggöras. Förslag på sådana områden finns utpekade i åtgärdsprogrammen för Tommarpsån, Nybroån, Kabusaån. Det är områden som kan komma att leverera framtida ekosystemtjänster nödvändiga för jordbruket, men även för tätorter, infrastruktur och mottagare av dagvatten. I ett framtida klimat med mer extremregn ökar behovet av fria, icke- hårdbelagda ytor. Obebyggda båtnadsområden kan då fungera som naturliga översvämningsområden dit stora vattenmassor temporärt kan samlas och större skador på kommunens bebyggelse och infrastruktur undvikas. 573 46 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.7 Kulturmiljö och gestaltning Ställningstaganden för kulturmiljö och Genom att värna om och bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, gestaltning bebyggelsestrukturer och områden bidrar kommunen till att erbjuda nuvarande och kommande generationer en historieanknuten miljö. Det kan stärka den unika Kommunen ska: karaktären och bidra till kommunens identitet och invånarnas positiva bild av • Bevara och värna om förhistoriska kulturlandskap, kommunen. kulturmiljöstråk, byggnadsminnen och områden med Kulturmiljöprogrammet för Skåne lanskapsbildsskydd. Länsstyrelsen pekar ut områden med kulturhistoriskt värdefulla miljöer i • Stärka och utveckla kulturhistoriskt värdefulla orter, miljöer och Kulturmiljöprogram för Skåne. För Tomelilla kommun beskrivs olika perioder som byggnader påverkat kulturlandskapet. Det första är det förhistoriska kulturlandskapet med • Säkerställa att ny bebyggelse och förändringar i den fysiska sina fornlämningar. Det tar upp jordbruksbygden från medeltid till 1800-talets miljön utformas med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden skiftesreformer och jordbruksbygden efter skiftet. Den beskriver även den och karaktär. industriella bygden, som påverkats av järnvägen och folkrörelserna. • Kommunen ska främja och aktivt stärka och utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer som en del av kommunens och Berörda områden i Tomelilla kommun är: Agusa, Andrarum-Kivik, Högestad-Östra platsens unika identitet för att skapa attraktiva livsmiljöer. Detta Ingelstad, Drakamöllan-Äskebjär-Kulman, Fågeltofta-Kronovall, Kverrestad, är av särskild vikt för kommunen som ska arbeta aktivt med detta Mariavall, Ramsåsa, Smedstorp-Gårdslösa-Komstad, Södra Björnstorp-Tunbyholm- mål under planperioden. Tranås, Tomelilla. Även kulturmiljöstråk har pekats ut. Stråken sträcker sig över flera kommuner och de som påverkar Tomelilla kommun är Malmö-Simrishamns järnväg och Ystad- Eslövs järnväg. Stråken runt järnvägarna återspeglar samhällsutvecklingen. Det visar påstationssamhällena med byggnader och öppna platser och orternas struktur där järnvägsdragningen skapar en uppdelning med fram- och baksida. 574 47 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun Kulturmiljöprogrammet för Tomelilla kommun togs fram 2002. Det innehåller en översikt samt ortsrapporter för Andrarum, Bondrum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Gårdslösa, Kverrestad, Lunnarp, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tomelilla, Tranås och Östra Ingelstad. Ortsrapporterna redogör för respektive orts kultur- och miljömässiga egenskaper samt ger förslag på hur dessa kan förvaltas och bevaras. För varje ort har byggnader som bedöms som särskilt kulturhistoriskt värdefulla pekats ut. Programmet omfattar inte hela kommunen, eftersom vissa småorter, landsbygden och spår av tidigare bebyggelse saknas. Det föreslås därför att ett gemensamt arkitektur- och kulturmiljöprogram tas fram. Ett sådant program kan ge ett mer heltäckande och aktuellt underlag för hur kommunens byggda miljöer, landskap och kulturhistoriska värden ska utvecklas, förvaltas och bevaras. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Byggnader och anläggningar, som genom sitt kulturhistoriska värde är synnerligen viktiga, kan byggnadsminnesförklaras av Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. En byggnadsminnesförklaring innebär skyddsbestämmelser och möjlighet att få statligt byggnadsvårdsbidrag. Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser skyddas enligt kulturmiljölagen. Kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen får inte på väsentligt sätt ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Karta över landskapskaraktärsområden i Tomelilla kommun 575 48 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 I Tomelilla finns åtta byggnadsminnen: • Glimmebodagården • Bollerups borg • Bondrumsgården • Agusastugan • Sillaröds skvaltkvarn • Tomelilla byagård • Tunbyholms slott • Övraby väderkvarn Landskapsbildskydd Längs den sydvästra gränsen berörs Tomelilla kommun av ett område med landskapsbildskydd. Detta är en äldre typ av markområdesskydd vars syfte främst är att bevara landskapets visuella värden. I dag är landskapsbildskydd ersatt av andraområdesskydd som till exempel riksintresse. Tills vidare gäller de gamla bestämmelserna för de områden där skyddet ännu inte ersatts. Fornlämningar Det finns ett stort antal fornlämningar spridda inom kommunen. Det finns både synliga och dolda fornlämningar. Fasta fornlämningar har ett allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är enligt lagen förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering, eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Karta över fornlämningar, kulturmiljöstråk, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen i Tomelilla kommun 576 49 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.8 Kommunikationer och mobilitet Ställningstaganden för kommunikationer och En välfungerande infrastruktur och ett tillgängligt mobilitetssystem är avgörande mobilitet för Tomelilla kommuns fortsatta utveckling. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i gång-, cykel-, Kommunen ska: kollektivtrafik- och väginfrastruktur, samtidigt som klimat- och miljöaspekter behöver beaktas. Kapitlet beskriver nationella, regionala och lokala mål och • planera transportsystemet så att gång, cykel och kollektivtrafik strategier för kommunikationer och mobilitet samt hur dessa kan omsättas i prioriteras och att andelen hållbara resor ökar, samtidigt som Tomelilla kommun. landsbygdens behov av tillgänglighet och fungerande transporter beaktas. Nationell infrastruktur Transportsystemet syftar till att göra det enkelt och tillgängligt för människor och • stärka kollektivtrafikens attraktivitet genom god tillgänglighet till företag att nå ett brett utbud av aktiviteter, arbetsplatser, kunder och service. Den hållplatser, trygga miljöer, säkra gång- och cykelkopplingar och nationella transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en goda möjligheter att byta mellan olika trafikslag. samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet innefattar ett funktionsmål om • planera bebyggelse och verksamheter så att god tillgänglighet till tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Det finns även ett kollektivtrafik och andra hållbara transportalternativ främjas. klimatmål för transportsektorn som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 • utveckla ett sammanhängande gång- och cykelnät mellan orter, jämfört med 2010. servicefunktioner och rekreationsområden samt pröva bygdevägar på lämpliga lågtrafikerade sträckor. Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till nationell plan för transportinfrastruktur och till de regionala planupprättarna att ta fram länsplaner. • planera trafikmiljöer som är tillgängliga och trygga för alla, särskilt Den nationella planeringen beskriver hur statlig transportinfrastruktur, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. järnvägar och statliga vägar, ska underhållas och utvecklas. Den nationella • verka för att infrastrukturen utvecklas i samverkan med regionala infrastrukturplaneringen pågår i flera parallella tidsperspektiv. Den fastställda aktörer i enlighet med regionala strategier och prioriteringar. nationella planen gäller för perioden 2022–2033, samtidigt som arbete bedrivs med kommande planperioder. För Tomelilla är det därför viktigt att följa både gällande • planera för infrastruktur som möjliggör elektrifiering och en nationell plan och den fortsatta planeringen av kommande nationella och regionala omställning till fossilfria och förnybara drivmedel för både planer. Med anledning av klimatförändringarna förväntas underhållsbehoven för personresor och godstransporter. infrastrukturen dessutom öka ytterligare. • tillämpa fyrstegsprincipen vid planering och utveckling av transportinfrastruktur. 577 50 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Regional infrastruktur kollektivtrafik, gång och cykel samt genom att underlätta omställningen till Region Skånes arbete med kollektivtrafik och transportinfrastruktur är en viktig elektrifierade och fossilfria transporter. utgångspunkt för Tomelilla kommun. Regionen ansvarar bland annat för den regionala transportinfrastrukturplanen, som styr hur statens ekonomiska ram Regional kollektivtrafik används i den regionala infrastrukturen, samt för strategiska underlag som Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län och har därmed det vägleder prioriteringar i transportsystemet. För Tomelilla är både den regionala politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. transportinfrastrukturplanen, Region Skånes transportstrategi och Skånetrafiken driver den samhällsfinansierade kollektivtrafiken och ansvarar för Trafikförsörjningsprogrammet viktiga planeringsunderlag. Strategin för ett hållbart Pågatåg, Öresundståg, gula regionbussar och gröna stadsbussar. I flera kommuner, transportsystem i Skåne 2050 ska användas som utgångspunkt för prioritering av stråk, däribland Tomelilla, ansvarar Skånetrafiken även för serviceresor såsom färdtjänst objekt och potter i planen. och sjukresor. Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2025–2035 beskriver mål, ställningstaganden och åtgärder för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. I Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 visar Region Skåne hur Programmet är strukturbildande genom att det anger vilka stråk, noder, hållplatser transportsystemet i regionen har stor betydelse för hur de globala, nationella och och tillgänglighetsnivåer som ska prioriteras i den fortsatta utvecklingen av regionala utsläppsmålen ska uppnås. Strategin visar tydligt genom kollektivtrafiken. färdmedelsfördelningen att transportsystemet ska utvecklas till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. I tätorter utan stadsbuss, dit Region Skånes trafikförsörjningsprogram betonar att kollektivtrafiken är viktig för Tomelilla tätort hör, ska resorna år 2050 fördelas med 40 procent bil, 35 procent att stärka tillgängligheten i sydöstra Skåne och knyta samman orter, buss och tåg samt 25 procent gång och cykel. För landsbygden förväntas bilen arbetsmarknader och regionala kärnor. Programmet bygger också på en fortsätta ha en central roll och stå för 70 procent av resorna. Kollektivtrafiken nodstruktur med olika typer av hållplatslägen. I Tomelilla kommun är Brösarp förväntas att stå för 20 procent av resorna, och gång-och cykel för 10 procent. I bussterminal och Tomelilla station regionala noder med kollektiva nuläget är bilen det dominerande färdmedlet i Tomelilla kommun och cirka 74 bytesmöjligheter. Det innebär att de fungerar som viktiga bytespunkter i procent av invånarnas resor görs med bil. Kollektiva färdmedel som tåg och buss kollektivtrafiksystemet, med flera förbindelser och höga krav på tydlighet, nyttjas i mindre utsträckning, där tågresor står för cirka 7 procent av invånarnas tillgänglighet och goda gång- och cykelanslutningar. Lunnarp station och resor, medan bussresor står för cirka 6 procent av invånarnas resor. Strax under 7 Smedstorp station är i stället regionala noder utan kollektiva bytesmöjligheter. De procent av alla invånarnas resor görs med cykel som främsta färdmedel. Tomelilla har en viktig funktion för orten och dess närområde, men eftersom de saknar har möjlighet att påverka utvecklingen genom att göra det lätt för invånarna att samma bytesfunktion blir tillgängligheten med andra trafikslag, exempelvis gång, välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för cykel och pendlarparkering, särskilt viktig. Onslunda Busstation, Lunnarp väg 11 kollektivtrafik, gång och cykel. och Smedstorp Väg 11 är utpekade som prioriterade hållplatser. Dessa kompletterar nodsystemet i mindre orter och ska bidra till god tillgänglighet även utanför de I Tomelilla är bilen fortfarande det dominerande färdmedlet, men kommunen kan regionala stråken. påverka utvecklingen genom att tidigt i samhällsplaneringen prioritera 578 51 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utöver hållplatserna utpekade i Trafikförsörjningsprogrammet har Tomelilla I den regionala planeringen har SÖSK prioriterat väg 11 och delar av väg 102. Väg 11 kommun identifierat Skåne-Tranås som en viktig kollektivtrafik- och servicenod i ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för dem strukturbilden för 2040. som bor, arbetar och vistas i sydöstra Skåne. SÖSK:s mål för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv och tillgänglig för både tätort och landsbygd, så att det finns För Tomelilla innebär detta att stations- och hållplatsmiljöer behöver utvecklas möjlighet att resa hållbart till, från och inom sydöstra Skåne. Målsättningen för utifrån sin olika funktion i systemet. Regionala noder med bytesmöjligheter cykelvägar är att det ska finnas trygga och säkra cykelvägar som ansluter till behöver stärkas som attraktiva och tydliga nav för byten och kombinerad mobilitet, kollektivtrafiknoder och kopplar samman tätorter, landsbygd, servicefunktioner medan noder utan bytesmöjligheter och prioriterade hållplatser behöver god och målpunkter för friluftsliv och turism. tillgänglighet, trygga miljöer och välfungerande anslutningar till gång-, cykel- och vägnätet. Lokal infrastruktur SÖSK infrastrukturstrategi Kommunen äger och ansvarar för vissa vägar inne i tätorterna och småorterna. De I Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) samverkar kommunerna större vägarna ansvarar Trafikverket för. På landsbygden finns i stället många Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kring bland annat hållbart resande och enskilda vägar. En enskild väg är en väg som inte är en allmän väg, det vill säga inte transportinfrastruktur. Genom samarbetet vill kommunerna nå en samsyn om hur ägs eller underhålls av staten, kommunen eller ett vägföretag. Enskilda vägar ägs sydöstra Skåne ska utvecklas för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. och underhålls ofta av privata väghållare, till exempel fastighetsägare, SÖSK har tagit fram en gemensam infrastrukturstrategi som beslutats i respektive bostadsrättsföreningar eller samfällighetsföreningar. Kommunens rådighet över kommun. Målet är att stärka sydöstra Skånes attraktivitet och tillgänglighet för infrastrukturen inom kommungränsen är därför starkt beroende av samverkan invånare, arbetspendlare, besökare och företag samt att skapa bättre med lokala aktörer och myndigheter. förutsättningar för hållbart resande, kortare restider och robusta transportsamband. För att nå klimatmålen och minska Tomelillas klimatpåverkan behöver utsläppen från transportsektorn minska. Det handlar både om att öka andelen resor med gång, I den nationella planeringen har SÖSK prioriterat Ystad-Österlenbanan och E65. cykel och kollektivtrafik och om att ställa om de resor och transporter som fortsatt Ystad-Österlenbanan ska ha hög kapacitet som stärker den geografiska behöver ske med bil eller lastbil till el, biogas och andra fossilfria drivmedel. I tillgängligheten till övriga Skåne, Sverige och Europa. Stråket är avgörande för att Tomelilla är bilen ett vanligt transportmedel och körsträckorna per person är höga, förbinda sydöstra Skåne med Malmö och Köpenhamn och för att möta framtida vilket speglar landsbygdens förutsättningar. Samtidigt finns det i många delar av behov av kapacitet, robusthet och kortare restider. E65 ska erbjuda god kommunen möjlighet att stärka hållbara resval genom bättre kopplingar till tillgänglighet, trafiksäkerhet och attraktiva restider för både person- och kollektivtrafik- och servicenoder, enklare byten mellan färdmedel och en successiv godstransporter och har stor betydelse för pendling, godstransporter samt elektrifiering av transporterna. kopplingen till Ystad hamn och vidare ut i Europa. 579 52 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Hänsyn till totalförsvaret gällande trafik och mobilitet Skåne skiljer mellan regionalt viktiga vägar, som binder samman län och Ur totalförsvarets perspektiv är det viktigt att kartlägga huvudrutter, flaskhalsar funktionella regioner, och kompletterande regionalt viktiga vägar, som binder och tillgänglighet vid höjd beredskap och krig. Speciella vägar eller järnvägar för samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län. I evakuering eller samhällsviktig verksamhet bör identifieras. Ett minskat Tomelilla har väg 11 en tydlig regional funktion, medan väg 9 är en kompletterande bilberoende i vardagsresandet får inte försämra möjligheterna till försörjning, regionalt viktig väg. Riksväg 19 har därutöver stor betydelse som nationell storskalig evakuering, räddningsinsatser eller militär framkomlighet, utan behöver förbindelse och för kopplingen mellan nordöstra och sydöstra Skåne. kombineras med ett robust system för gods, samhällsviktiga transporter och alternativa färdvägar. Placeringen av omlastnings- och lagringsplatser samt andra Väg 19 och väg 11 korsar varandra i en rondell strax nordväst om Tomelilla tätort. I transportnoder, vilka kan vara militärstrategiska mål, i förhållande till tätbefolkade kommunens norra del, vid Brösarp, ansluter väg 9 till väg 19. Även väg 1561 är en områden bör också övervägas. Dessutom behöver större fordon garanteras viktig länk mellan väg 11 och väg 19. Vid planering och prövning av ny bebyggelse framkomlighet i den fysiska planeringen för att tillgodose behov hos eller andra åtgärder i anslutning till statliga vägar behöver hänsyn tas till vägens räddningstjänst, polis och försvar. Planering för olika möjliga resvägar är viktigt för funktion, trafiksäkerhet och framtida utvecklingsbehov. För statliga vägar gäller att undvika sårbara punkter som kan hindra människor, trafik eller varuflöden. Det generellt ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter från vägområdet, vilket prövas i krävs ett robust transportsystem för att hantera störningar. varje enskilt fall. För väg 9, väg 11 och riksväg 19 har Länsstyrelsen beslutat om ett utökat byggnadsfritt avstånd om 30 meter, vilket utgör riktmärke i Trafikverkets Nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun bedömning. Under tiden översiktsplanen tas fram, har Sverige blivit medlem i Nato. Svenska regements- och flottiljområden och militära övningsområden kan användas som Väg 11 basområden för allierade förband ur NATO. Ett basområde i nära anslutning till Väg 11 har en väst-östlig sträckning från Malmö till Simrishamn och fungerar som Tomelilla är Ravlunda skjutfält (Simrishamns kommun). Ett nytt eller utökat en regional förbindelse mellan sydvästra och sydöstra delarna av Skåne. Sträckan regemente i eller anslutning till en kommun kan leda till ökad tung trafik, vilket mellan Tomelilla och Anklam utgör en viktig länk för såväl arbetspendlare, kräver bredare vägar och starkare broar. Det kan vara konflikter kring vägarnas transporter, utryckningsfordon som lantbruksmaskiner och är viktig för tillgänglighet om det finns fysiska hinder för att skapa trygghet eller minska utvecklingen av kollektivtrafiken i kommunen. I dagsläget saknar vägen biltrafiken. Dessa hinder kan hindra militära fordon och tyngre transporter, vilket mötesseparering och säkra vägar för oskyddade trafikanter från och till kan ha allvarliga konsekvenser i krig. Dessutom kan ett utökat regemente skapa ett busshållplatser. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under åren 2016/2017 och ökat behov av kommunal infrastruktur som vatten, avlopp, energi och sträckan ingår i den regionala transportinfrastrukturplanen för 2022–2033. uppvärmning. Kommunen följer utvecklingen av totalförsvarets upprustning och vidtar åtgärder i takt med utvecklingen. Trafikverket planerar att bygga en gles 2–1 väg med mötesseparering för att öka trafiksäkerheten. Med hänsyn till antalet långsamtgående och stora fordon som Vägtrafik transporteras på sträckan anser kommunen att en normal 2–1 väg är att föredra, då Riksväg 19, väg 11 och väg 9 är de största vägstråken i kommunen. Vägarna är risken för köbildning ökar när antalet omkörningspunkter minskar. Trafikverket viktiga för gods, dagliga och långväga personresor samt för kollektivtrafik. Region planerar att bygga en cykelväg för att binda samman Ramsåsa och rondellen där 580 53 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 väg 19 och väg 11 möts, vilket kommer innebära bättre cykelvägskopplingar mellan Kommunen anser därför att en samlad åtgärdsvalsstudie bör tas fram för väg 19 Ramsåsa och Tomelilla tätort. Samtidigt tas busshållplatsen vid Ramsåsa bort. från Ystad till Kristianstad. Studien bör särskilt utreda trafiksäker och robust framkomlighet, trygga anslutningar till hållplatser längs stråket samt behovet av Sträckan mellan Tomelilla tätort och Simrishamn utgör även den en viktig lokal gång- och cykelväg mellan Brösarp och Tomelilla funktion för arbetspendling, lantbruksmaskiner, kollektivtrafik och Riksväg 9 godstransporter. Längst sträckan finns flera viktiga arbetsplatser för kommunen Väg 9, som är utpekad i det funktionellt prioriterade vägnätet, är en viktig länk för och andra målpunkter för besöksnäringen. Många intressenter på vägen upplever att förbinda Ystad och Simrishamn med varandra samt med Trelleborg och framkomlighetsproblem speciellt under sommarmånaderna. Vägen upplevs som Kristianstad. I stråket finns ett starkt resandeunderlag för arbets- och skolpendling osäker för gång- och cykeltrafikanter. I en ÅVS från 2019 föreslår Trafikverket att både med personbil och kollektivtrafik. Längs sträckan mellan Brösarp-Ystad råder vägen ska ha en gång-och cykelväg mellan Tomelilla, Lunnarp, Smedstorp och intressekonflikt i att reducera de i dag långa restiderna och öka framkomligheten Simrishamn. ÅVS:en föreslår också åtgärder som ska minska antalet samtidigt som tätorterna och byarna i stråket ska kunna växa på ett hållbart sätt. konfliktpunkter på vägen, skapa säkra passager vid busshållplatser och öka Punktåtgärder har genomförts på sträckan men det finns behov av att ta ett trafiksäkerheten samt tillgänglighetshöjande åtgärder i anslutning till Ullstorp, helhetsgrepp och se över behov av tätortsåtgärder samt åtgärder för ökad Ingelsta kalkon och Österlenmejeriet. Det är av största vikt att öka framkomligheten framkomlighet och kortare restid. på vägen och förbättra förutsättningarna för cykel-och gångtrafikanter, samt kopplingarna till lokala målpunkter såsom hållplats- och stationslägen. I nuläget Kollektivtrafik finns det inte finansierat i den regionala transportinfrastrukturplanen. Skånes flerkärniga ortsstruktur innebär en potentiell närhet mellan olika regionala kärnor och arbetsmarknader. Region Skåne lyfter i sitt Trafikförsörjningsprogram Riksväg 19 fram att kollektivtrafiken har en nyckelroll i att binda samman regionen och dess Väg 19 sträcker sig från Ystad i söder till Kristianstad och Älmhult i norr och utgör arbetsmarknader med befolkningen. Kommunen har ett stort antal pendlare och en viktig förbindelse mellan nordöstra och sydöstra Skåne. Genom Tomelilla dagliga pendlingsrörelser uppgår till cirka 8 500 personer per dygn. Antalet kommun är vägen betydelsefull för arbetspendling, kollektivtrafik, godstransporter inpendlare uppgår till cirka 2 200 personer per dygn, medan antalet personer som till och från Ystad hamn samt besöksnäringens resor under högsäsong. Vägen är pendlar ut från kommunen är cirka 3 200 personer per dygn. Därutöver pendlar utpekad som riksintresse och ingår i det regionala nätet för SkåneExpressen, med cirka 3 200 personer per dygn inom kommunen. Tomelilla kommun är ansluten till höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. SkåneExpressen linje 3 och 4 åtta kollektivtrafiklinjer: fyra regionbusslinjer, tre expresslinjer och en tåglinje. För trafikerar stråket. För att stärka kollektivtrafikens komfort och framkomlighet har kommunen är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas med ökad turtäthet, god åtgärdsvalsstudien Östra Skåne genomförts, med fokus på åtgärder vid ett antal tillgänglighet till hållplatser och tydliga möjligheter att kombinera buss och tåg kritiska korsningar. Tomelilla kommun ser positivt på punktinsatser, men bedömer med gång, cykel och andra färdsätt. att sträckan genom kommunen behöver studeras i ett helhetsperspektiv. Vägens nuvarande utformning medför brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter och vid anslutningar till hållplatser. 581 54 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Busstrafik Tre expresslinjer går genom kommunen, utöver dessa har Skånetrafiken även tre regionbusslinjer: • SkåneExpressen 3 går mellan Simrishamn och Kristianstad med stopp bland annat i Brösarp • SkåneExpressen 4 går mellan Ystad och Brösarp med stopp bland annat i Tomelilla, Skåne-Tranås, Fågeltofta, och Eljaröd • SkåneExpressen 5 går mellan Simrishamn och Lund med stopp bland annat i Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Tryde och Ramsåsa • Regionbuss 579 går mellan S:t Olof-Tomelilla station • Regionbuss 574 går mellan Brösarp busscentral -Simrishamn station • Regionbuss 338 går mellan Tomelilla station-Sjöbo busstation. Regionalt BRT-stråk – ” ä , b ” I december 2022 infördes Skånetrafikens regionala BRT-stråk i Tomelilla för linje 3, 4 och 5. BRT står för Bus Rapid Transit och är tänkt att fungera som ett alternativ till tågtrafik i kollektivtrafikstråk utan järnväg. Ett snabbt och effektivt resande prioriteras. Genom egna körvägar, färre stopp, särskilda busskörfält och speciella stationer kan framkomligheten för busstrafiken ökas. BRT-stråken ska integreras väl med den övriga kollektivtrafiken. Målpunkter och kopplingar mellan tåg och annan busstrafik får stor betydelse. Bussfärderna ska vara av hög kvalitet avseende resenärernas bekvämlighet och trygghet, och på sikt förväntas även ökad turtäthet stärka kollektivtrafikens attraktivitet i stråket. Tågtrafik Ystadbanan - Österlenbanan Ystad- och Österlenbanan har stor betydelse för en snabb och robust tillgänglighet till arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne. Ystadbanan sträcker sig från Malmö till Ystad och Österlenbanan binder samman Tomelilla med Simrishamn i öst och Ystad i sydväst. Fram tills Ystad används banan för såväl persontrafik som godstransporter, finns förutsättningar för detta även på Österlenbanan, och utgör därmed en viktig del av ett hållbart och konkurrenskraftigt transportupplägg. För Karta över potentiella bygdevägar med nuvarande hastighetsbegränsning i Tomelilla kommun. Ytterligare utredning behövs. 582 55 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 att hantera framtida godsflöden behöver det övergripande väg- och järnvägsnätet statligt ansvar, medan kommunerna och Region Skåne bidrar genom exempelvis utvecklas, och en överflyttning från fossildriven lastbilstrafik till järnväg, sjöfart anslutande infrastruktur, kollektivtrafik och stationsnära samhällsutveckling. och fossilfria vägtransporter behöver främjas. Intermodala knutpunkter är viktiga För Tomelilla kommun är utvecklingen av Ystad- och Österlenbanan viktig för att för smidiga övergångar mellan trafikslag. I Tomelilla kommun finns tre stationer knyta samman Skånes hörn med förbättrad kollektivtrafik, kortare restider och inom stråket: Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp. hållbara godstransporter. En stärkt järnväg ger bättre förutsättningar för pendling, näringsliv, besöksnäring och stationsnära utveckling i Tomelilla, Lunnarp och Banan och spåren rustades upp 2006 och 2016. Region Skåne genomförde 2018 Smedstorp, samtidigt som den bidrar till överflyttning av gods från väg till järnväg tillsammans med Trafikverket, Skånetrafiken och berörda kommuner en och stärker kopplingen till Ystad hamn. åtgärdsvalsstudie för att utveckla Ystad- och Österlenbanan avseende robusthet, kortare restider och ökad turtäthet. Den underliggande orsaken är att både tågen Gångtrafik och tillgänglig infrastruktur och spåren är hårt belastade och att stråket bedöms ha stor potential för ytterligare PBL, Boverkets byggregler och föreskrifter kräver tillgänglighet och användbarhet. resandetillväxt på järnväg. Följande utvecklingsmål har definierats: kortare Det är viktigt att kommunens infrastruktur och kommunikationer är tillgängliga för restider, ökad trafik med bibehållen robusthet samt attraktiva tågförbindelser alla samhällets invånare. Om alla ska kunna röra sig i det offentliga rummet på lika mellan Simrishamn/Ystad och Malmö/Köpenhamn. villkor måste hänsyn tas till både trafikslag och olika typer av funktionsnedsättningar. Smidiga och säkra gångvägar måste erbjuda ett alternativ Arbetet innebär att Ystadbanan successivt byggs ut med dubbelspår. För stråket till de som av ekonomiska, sociala eller fysiska skäl har begränsad tillgång till Simrishamn–Ystad finns en inriktning mot tätare trafikering, och på längre sikt transportmedel såsom bil och cykel. Dessa gångvägar måste vara användbara för behöver utbudet av tågtrafik öka på i princip hela linjesträckningen fram till 2050. människor med olika funktionsnedsättningar. I tätorterna och småorter varierar För att öka kapaciteten planeras ett antal åtgärder, bland annat nya mötesspår och tillgången på gångvägar, viss infrastruktur saknas och ansvaret ligger hos olika dubbelspår, där ett dubbelspår planeras mellan Lunnarp och Smedstorp. Även viss aktörer. Prioriteringar för säkrare vägar för gångtrafikanter ska i första hand modernisering av fjärrblockeringen planeras. Under senare år har arbete också prioriteras i kollektivtrafik- och servicenoderna. inletts med att trädsäkra Österlenbanan för att minska antalet inställda tåg vid kraftig vind. Cykel Cykeln som transportmedel har stor potential att bidra till minskade Tillsammans med Region Skåne och kommunerna Malmö, Svedala, Skurup, Ystad växthusgasutsläpp, bättre folkhälsa och en bättre närmiljö genom färre partiklar och Simrishamn har Tomelilla kommun ställt sig bakom ett positionspapper för och lägre lokala utsläpp när bilresor ersätts av cykelresor. För att cykeln ska ses stråket Ystad- och Österlenbanan. Parterna ska gemensamt verka för en utbyggd som ett attraktivt färdmedel krävs satsningar på infrastrukturen. Trafikverket, bana med stärkt kapacitet, robusthet och restidsvinster. Utbyggnaden ska ske Region Skåne och SÖSK har alla sammanställt olika underlag om cykelinfrastruktur. etappvis, med dubbelspår Skurup–Rydsgård som första etapp, och följas av fortsatta En gemensam bedömning är att ett välfungerande cykelvägnät ska vara kapacitetshöjande åtgärder bort mot 2040. Positionspappret betonar också att sammanhängande och koppla samman såväl olika stora och små orter som järnvägen är en statlig angelägenhet och att finansieringen därför ska vara ett kollektivtrafikknutpunkter och attraktiva rekreationsområden. Cykelvägarna är relativt väl utbyggda i tätorterna, men på många platser, särskilt mellan tätorterna 583 56 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 och småorterna, saknas säkra cykelvägar. Region Skåne arbetar med att stärka cykeln som eget trafikslag genom sin cykelstrategi, som omfattar utbyggnad av Region Skåne har tagit fram ett koncept som kallas supercykelvägar. Tanken med infrastruktur, cykelturism, planering och innovation. Att erbjuda trygga och säkra supercykelvägar är att de ska binda ihop tätorter och viktiga målpunkter. cykelstråk med god tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att öka Ambitionen är att vägarna ska vara välkända, erbjuda hög framkomlighet, god cyklandet. komfort, hög trafiksäkerhet och en trygg cykelmiljö året runt. Region Skåne Tomelilla kommuns utbyggnadsplan för cykelvägar pekar i nuläget främst ut behov kommer att arbeta tillsammans med kommuner och Trafikverket för att omvandla inom tätorterna. På statlig väg behöver samtidigt ett mer sammanhängande pendelcykelvägar till supercykelvägar. Regionen har pekat ut ett stråk mellan cykelnät utvecklas mellan byar och tätorter, tillsammans med Trafikverket och Tomelilla och Ystad som kan bli aktuellt för en supercykelväg, För att realisera detta Region Skåne. krävs ett nära samarbete mellan kommunerna, Region Skåne och Trafikverket för att bygga ut och rusta upp cykelnätet mellan Tomelilla och Ystad. Kommunen ser också möjligheter att skapa säkrare vägar för cykel genom ny teknik och genom att pröva bygdevägar på lämpliga, lågtrafikerade sträckor. En bygdeväg Ridleder är en befintlig väg som anpassas så att gående, cyklister och biltrafik samsas på ett Förutsättning för att anlägga en ridled är att markägarna har godkänt sträckningen. tydligare och säkrare sätt, ofta genom bredare vägrenar, markeringar och skyltning Ridlederna kan vara korta, ofta kring hästanläggningar och vid tätorter. Ridleder som sänker hastigheten och ökar hänsynen mellan trafikanter. Bygdevägar kan kan även erbjuda möjligheter till långfärdsridning eller semester med häst. I vara ett sätt att stärka tillgängligheten där traditionell cykelvägsutbyggnad är svår Tomelilla kommun finns ett antal ridleder som erbjuder både korta och lite längre att genomföra på kort sikt. ridvägar. I de fall där utbyggnad undersöks bör även kommunen titta på möjligheterna att anlägga en ridled i anslutning till gång- och cykelvägar. Tomelilla kommun har utrett vilka vägar som kan vara möjliga att utveckla som bygdevägar utifrån Trafikverkets krav och råd för vägar och gators utformning, Utveckling av smart och hållbar mobilitet VGU. Utredningen visar att det finns potential att knyta samman flera av Genom att erbjuda invånarna i kommunen ett välutbyggt cykelvägnät, effektiva kommunens byar med tryggare förbindelser för cykel och gång. Bygdevägar kan kollektivtrafikförbindelser och enkelhet att byta färdmedel vill Tomelilla kommun därmed vara ett viktigt komplement till separata gång- och cykelvägar, särskilt på skapa möjligheter för både människor och företag att bo och verka i kommunen. lågtrafikerade sträckor där åtgärden kan genomföras utan större markintrång. Detta ska tillgodose resebehov på ett hållbart och tryggt sätt. Kommunen ska Samtidigt behöver förutsättningarna studeras vidare. Flera av de aktuella vägarna fortsätta utforska innovativa mobilitetslösningar, särskilt för att främja barn, unga har i dag en skyltad hastighet på 70 km/h, vilket innebär att de inte fullt ut uppfyller och äldres möjlighet till hållbart och enkelt resande. de förutsättningar som normalt krävs för bygdeväg. Kommunen behöver därför föra dialog med Trafikverket om vilka sträckor som kan vara aktuella även vid 70 Vid större infrastruktursatsningar förespråkar kommunen en utbyggnad av km/h, och var hastigheten kan behöva sänkas till 60 km/h för att skapa en infrastruktur för separerad gång och cykel. Satsningar bör ske både på kommunala trafiksäker miljö för gående och cyklister. Det fortsatta arbetet bör prioritera och regionala vägar. Syftet är att kunna cykla snabbt, tryggt och effektivt mellan sträckor som stärker sambanden mellan byar, hållplatser, skolor, service och och inom tätorter och småorter, till skolor och arbetsplatser, till samhällsservice viktiga rekreationsmål. såsom kollektivtrafik samt natur- och rekreationsområden. 584 57 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Det är viktigt för såväl tillgänglighetsarbetet som miljöarbetet att kunna erbjuda invånarna goda möjligheter att resa kollektivt. I dialog med Skånetrafiken arbetar kommunen för ökad turtäthet, förbättrad tillgång och säkerhet vid busshållplatser samt linjesträckningar som ger fler invånare tillgång till busstrafik. I kommentarerna lyfts också behovet av att fortsatt pröva flexibel kollektivtrafik på landsbygden i områden som saknar ordinarie kollektivtrafikförbindelser. Att korta restiden mellan Tomelilla och Malmö är viktigt för att pendlingstrafiken i högre grad ska kunna övergå från bil till tåg. En utökning till två tåg i timmen är också viktig för att stärka tågtrafikens konkurrenskraft och öka dess attraktivitet. De största vägarna 9, 11 och 19 är viktiga länkar för tillgänglighet till resten av Skåne. Framkomlighet för bussar och hastighetsbegränsningar är viktigt för ett hållbart transportsystem. För att säkerställa trafiksäkerheten bör de vägavsnitt som är olycksdrabbade åtgärdas. Att säkerställa tillgången till hållbara drivmedel i kommunen är viktigt för att minska utsläppen från vägtrafiken. Tomelilla ska i samarbete med andra aktörer verka för att öka tillgången till laddstationer, tankställen för biogas och andra fossilfria drivmedel, så att både personresor och godstransporter kan ställas om. 585 58 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.9 Teknisk försörjning Ställningstaganden för teknisk försörjning Teknisk försörjning innefattar här vatten och avlopp och kommunal avfallshantering. Att planera för god hushållning av mark-, vatten och naturresurser för den tekniska försörjningen kan exempelvis innebära att skydda Kommunen ska: grundvatten samt att skapa utrymme för anläggningar för hållbar energiproduktion • Agera och verka för en långsiktig och hållbar vattentillgång. och anläggningar för återbruk eller återvinning av avfall. Av vikt är att de regionala Detta är särskilt prioriterat. ledningar för el som finns ges nödvändigt utrymme med avseende på säkerhet och de framtida behov som kan finnas för byggnation i närheten av ledningarna. • Agera och verka för att grundvattentillgångarna i kommunen skyddas. Tomelilla kommun är delägare i Österlen VA, som är ett gemensamt driftbolag tillsammans med Simrishamns kommun, för kommunens utförande av VA-tjänster • Agera och verka för att vattentäkterna omfattas av aktuella och inom vattentjänstlagens tillämpningsområde. Tomelilla kommun är även delägare i relevanta vattenskyddsområden. Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav, som ansvarar för att avfallet från kommunens hushålls tas hand om, återvinns och behandlas på bästa sätt. • Säkerställa att berörda privata fastighetsägare och externa aktörer beaktar vattenskyddsområdena vid sin Vatten och avlopp markanvändning. Det kommunala ansvaret som huvudman för vatten och avlopp innebär att kommunen, inom verksamhetsområden för allmänna vattentjänster, ska • Utreda behovet av att införa verksamhetsområde för dagvatten tillhandahålla dricksvatten samt ta hand om spillvatten och, där där det finns ledningsnät för dagvatten men inget upprättat verksamhetsområde finns, dagvatten. Kommunen har även ansvar för att verksamhetsområde för dagvatten. säkerställa tillgången till råvatten för dricksvattenproduktion. Vid krissituationer kan kommunen också behöva tillhandahålla dricksvatten genom nödvattenförsörjning. Därutöver ansvarar kommunen för brandposter inom det allmänna VA-systemet. Råvattnet i Tomelilla kommun utgörs av grundvatten då det inte finns något ytvattentäkt i kommunen. På grund av klimatförändringarna har det skett förändringar i årsnederbörden vilket påverkar tillrinningen till vattentäkterna. För att skydda vattentäkterna finns det upprättade vattenskyddsområden. 586 59 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Karta över vattenskyddsområde kring Brösarp Karta över vattenskyddsområde kring Smedstorp Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett geografiskt ansvarar för sin dricksvattenförsörjning och för att ta hand om sitt spill- och avgränsat område där vatten- och spillvattenförsörjning samt, i förekommande fall, dränvatten. dagvattenhantering ska ske genom allmänna anläggningar. Dessa anläggningar drivs och underhålls av Österlen VA. Utanför verksamhetsområdena har I Skåne-Tranås, Onslunda och Spjutstorp finns allmänna anläggningar för dagvatten kommunen som huvudregel ingen skyldighet att förse fastigheter med allmänna som inte omfattas av verksamhetsområde för dagvatten. vattentjänster. Fastigheter utanför verksamhetsområde behöver därför ha enskilda Dricksvatten produceras på flera platser i kommunen. Spillvatten tas om hand vid anläggningar för vatten- och spillvattenförsörjning. Den enskilde fastighetsägaren ett större och flera mindre allmänna avloppsreningsverk. Det finns ett behov av 587 60 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 markanvändningsintressen tas tillvara för att långsiktigt säkra dricksvattenförsörjningen. I Smedstorp sammanfaller delar av vattentäktsområdet med ett mindre naturreservat och ett friluftsområde, vilket kan bidra till ett visst skydd. Samtidigt finns påverkan från omgivande jord- och skogsbruk, bland annat genom förhöjda nitrathalter, vilket skapar behov av särskild rening vid vattenverket. Även i Fågeltofta finns en mindre vattentäkt som är påverkad av nitrat från det omgivande jordbrukslandskapet. I Eljaröd är vattenkvaliteten god och ingen tydlig mänsklig påverkan kan ses i dagsläget. Däremot finns naturligt förekommande radionuklider i berggrunden som påverkar vattnet, vilket har lett till att ny reningsutrustning installeras vid vattenverket. Under 2024 genomfördes en screening av bekämpningsmedelsrester som tidigare inte undersökts. Resultaten visade att råvattnet i Fyledalen och Smedstorp innehöll halter över gränsvärdet av ett ämne som bland annat kan kopplas till sockerbetsodling. Fler undersökningar behövs för att verifiera resultaten och bedöma behovet av åtgärder. Avfall Nuvarande insamlingssystem bygger på fastighetsnära sortering och insamling. Karta över vattenskyddsområde kring Fyledalen och Tryde -Tryde Eke Tillsammans med återvinningscentraler utgör detta grunden för hanteringen av avfall från hushållen. Kommunen ansvarar även för renhållning av det offentliga fortsatt underhåll och förnyelse av anläggningar och ledningsnät, vilket är en rummet. I Tomelilla tätort finns en återvinningscentral som drivs av Sysav. utmaning som även delas av många andra kommuner. Avfallshanteringen behöver utvecklas i takt med ökade krav på resurshushållning, återbruk och återvinning. I den fysiska planeringen behöver det därför finnas Kommunens vattentäkter och vattenskyddsområden är viktiga utrymme för anläggningar och funktioner som möjliggör en långsiktigt hållbar planeringsförutsättningar. Där vattenskyddsområden sammanfaller med avfallshantering. exempelvis naturreservat eller andra områden med skyddade naturvärden kan det bidra till att minska risken för negativ påverkan och föroreningar. I den fortsatta Påverkansrisker vid exploatering planeringen bör möjligheten att samordna olika skydd, ekosystemtjänster och Exploatering kan innebära risker för negativ påverkan på grundvattentillgången. Förändrad markanvändning, fler verksamheter och ökad trafik kan medföra ökad 588 61 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 risk för olyckor, läckage, brand eller spridning av föroreningar. Beroende på vilken typ av verksamhet som etableras kan produkter och ämnen tillkomma som riskerar att påverka grundvattnet, exempelvis genom olyckor, spill eller dagvattenavrinning. Byggnation och hårdgjorda ytor kan också minska möjligheten för regnvatten att infiltrera till grundvattnet. I stället avleds vattnet ofta via dagvattensystem, där det kan föra med sig föroreningar från vägar, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Detta kan minska grundvattenbildningen och påverka både vattenkvalitet och vattenbalans. Vid ny exploatering behöver därför påverkan på grundvatten, vattentäkter och vattenskyddsområden utredas tidigt. Lokalisering, utformning och dagvattenhantering bör anpassas så att risken för föroreningar minimeras och så att grundvattenbildningen så långt möjligt kan bibehållas. Vattenförsörjning vid kris Tomelilla kommun tog 2023 fram en nödvattenplan för att tydliggöra ansvarsfördelningen vid en kris där dricksvatten inte längre kan levereras genom det ordinarie ledningsnätet. Nödvattenförsörjning innebär att dricksvatten levereras i lösa tankar eller behållare. Invånarna hänvisas då till särskilda platser där vatten kan hämtas. Vid en nödvattensituation finns en prioriteringsordning där liv och hälsa prioriteras högst. Den mängd vatten som kan tillhandahållas per person är begränsad och avser i första hand det mest grundläggande behovet för överlevnad. Planeringsinriktning I den fortsatta planeringen behöver vattentäkter, vattenskyddsområden och grundvattenbildande områden ges stor vikt vid avvägningar om mark- och vattenanvändning. Ny exploatering bör lokaliseras och utformas så att risken för påverkan på grundvatten, dricksvattenförsörjning och tekniska försörjningssystem minimeras. Kommunen behöver även säkerställa utrymme för framtida utveckling av VA-anläggningar, dagvattenhantering, återvinning, återbruk, energiförsörjning och annan teknisk infrastruktur. Teknisk försörjning bör samordnas med kommunens bebyggelseutveckling, klimatanpassning och långsiktiga arbete för hållbar resurshushållning. Karta över grundvattenförekomster i Tomelilla kommun 589 62 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.10 Klimat, miljö- och riskfaktorer Ställningstaganden för klimat, miljö- och riskfaktorer Tomelilla kommuns miljö- och klimatarbete Samhällsplaneringen utformas med hänsyn till miljön och klimatet och här redovisas de riskfaktorer för miljön och klimatet som bör beaktas vid beslut om Kommunen ska: användningen av mark- och vattenområden. Riskfaktorerna kan vara anläggningar och verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen vad det gäller • löpande bevaka, utreda och analysera lokala klimatrisker, miljö och hälsa, exempelvis i form av utsläpp eller buller. klimatförändringar och klimatanpassningar och dess eventuella regionala påverkaninformera om lokala klimatrisker, klimatförändringar och klimatanpassningar och dess eventuella Miljö- och klimatarbetet bedrivs både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv, på regionala påverkan. flera nivåer - nationellt, regionalt och lokal och genom såväl fysiska åtgärder som informationsspridning och beteendeförändring. • främja att ett aktivt klimatanpassningsarbete bedrivs av exempelvis föreningar, intresseorganisationen eller Miljö- och riskfaktorer fastighetsägare. De största riskerna i Tomelilla kommun är radon, förorenad mark och buller. De tyngre industrierna är få och koncentrerade till centralorten och Lunnarp. • i klimatanpassningsarbetet främja och prioritera Eftersom både väg 19 och väg 9 löper genom kommunen i syd-nordlig och öst- naturbaseradlösningar- västlig riktning sker många tunga transporter med farligt gods i stora delar av kommunen. Klimatrisker och klimatförändringar Klimatet utgör en ständig riskfaktor vid samhällsplanering. Stora mängder nederbörd, kraftiga stormar eller långvarig sträng vinterkyla innebär påfrestningar på de system samhället är uppbyggt på. Nedan beskrivs de mest frekventa klimatriskerna med exempel på negativa konsekvenser (klimatförändringar) för samhällsplaneringen. Med undantag från stigande havsnivåer är samtliga klimatrisker relevanta att beakta i Tomelillas planering. 590 63 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ökad nederbörd kan påverka kvalitén av dricksvattnet som försörjer en stor del av Klimatanpassningar Skåne samt öka risken för översvämning av samhällsfunktioner, infrastruktur och Klimatförändringar beskriver de negativa konsekvenserna av en klimatrisk medan bebyggelse. begreppet klimatanpassningar tar sikte på hanteringen av klimatförändringen. Klimatanpassning innebär att kommunen har en beredskap i planeringen och Kraftigt regn kan leda till smittspridning vid översvämning. Även skador på vidtar åtgärder som mildrar eller hindrar negativa effekter av klimatförändringarna infrastruktur och i tätorter, samt begränsad framkomlighet förväntas till följd av som kraftiga skyfall, extrema vattenstånd, stormar, värmeböljor och torka. kraftigt regn. Klimatanpassningsåtgärder behöver genomföras på kort, mellan och lång sikt, för Stigande havsnivå innebär att bebyggelse och infrastruktur kommer att att minska riskerna för skador på bebyggelse, infrastruktur och natur- och översvämmas och påverkas av erosion samt kan leda till att föroreningar i marken kulturmiljöer samt människors liv och hälsa. Med multifunktionella och tillgängliggörs och sprids. Saltvatteninträngning i grundvatten och vattentäkter är naturbaserade åtgärder kan ytterligare värden skapas för kommunens invånare. också en allvarlig konsekvens av stigande havsnivå. Torka påverkar jordbruksproduktionen negativt, och innebär en ökad konkurrens om vatten mellan dricksvattenförsörjning och andra ändamål. Sänkta grundvattennivåer kan påverka markstabilitet, och påverka biologisk mångfald negativt. Värme kan leda till hälsorisker, ökad utbredning av invasiva främmande arter och ökad tillväxt av bakterier i vattentäkter. Samhällsförändringar till följd av ett förändrat klimat kan förväntas innebära ökad elförbrukning, genom till exempel större behov av kylning i industrin, pumpning av vatten och ökat behov av el i samhället till följd klimatomställningen med en minskning av fossila bränslen. Erosion kan uppstå på markytan genom att vatten och vind transporterar bort material. Detta kan påverka jordbruksmark och infrastruktur, inklusive vägar och järnvägar. Inom jordbruket kan erosion orsaka förlust av fosfor, andra växtnäringsämnen och nysådd. Erosion kan också leda till skador på infrastrukturen genom översvämningar och stabilitetsproblem. 591 64 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.11 Miljökvalitetsnormer Ställningstaganden för miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer Kommunen och dess verksamheter ska arbeta för att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN) och andra risk- och skadereglerande bestämmelser. Miljökvalitetsnormer, Kommunen ska: reglerade i 5 kap. särskilt 1§ miljöbalken, ska följas vid planering enligt PBL och är del av ansvarsområdet för kommunen. En miljökvalitetsnorm anger de • säkerställa att gällande miljökvalitetsnormer beaktas vid föroreningsnivåer som människor och miljö kan utsättas för utan betydande risk. planering, planläggning och prövning av ny bebyggelse och Dessa normer definierar gränser för föroreningar som inte bör överskridas för att verksamheter. undvika allvarliga olägenheter för människors hälsa eller påtagliga skador på naturen. Tillstånd för verksamheter som överskrider dessa normer får inte beviljas. • vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur beakta Föroreningar som kan utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet behöver riktvärden för buller så att en god ljudmiljö säkerställs. inte enbart ha sitt ursprung från industrier eller bensinstationer, utan kan även ha kommit från andra källor, såsom fyllnadsmaterial, jordbruk eller diffusa utsläpp. • ta hänsyn till markföroreningar vid planering av ny bebyggelse och säkerställa att förorenad mark undersöks och åtgärdas vid Buller, luft och vatten omfattas av dagens normer och kan vara formulerade som behov. gränsvärden eller målsättningsnormer. Finns det risk att miljökvalitetsnormer överskrids behöver eventuellt åtgärdsprogram upprättas för att hantera problemen. • tillämpa radonsäkert byggande vid nybyggnation i områden där risk för radon förekommer. Planläggning kräver en utförlig utredning för att undvika etablering av verksamheter som överstiger miljökvalitetsnormer. Samverkan med Ystad- Österlenregionens miljöförbund underlättar arbetet med att minimera risker och hantera potentiella problem som kan påverka människor och miljö. Utöver miljökvalitetsnormerna finns det andra principer och bestämmelser som berör ämnen och verksamheter som är skadliga för människa och miljö. En sådan är försiktighetsprincipen. Enligt miljöbalken 2 kap. 3 § ska försiktighet iakttas när det finns risk, eller skäl att anta, att verksamheter och åtgärder kan medföra skada för människors hälsa eller miljöns natur- och kulturmässiga värden. Genom försiktighetsprincipen höjer vi vår beredskap för miljöförorening. 592 65 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Luft Luftkvalitetsnormer regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477), som sätter gräns- och målvärden för olika luftparametrar. Framför allt i tätorter påverkas luftkvaliteten av trafikutsläpp och eldning. För närvarande regleras föroreningar som kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 och PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Tomelilla kommun ansvarar för att övervaka och säkerställa normuppfyllelse enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477). Kommunen är medlem i Skånes luftvårdsförbund, som kartlägger luftmiljön i Skåne och ger råd om åtgärder. Mätningar och modellberäkningar inom kommunen visar att alla parametrar ligger under miljökvalitetsnormer och även under den nedre utvärderingströskeln. Resultat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjorda av Skånes Luftvårdsförbund • Kväveoxid (NO2): 4–7 μ /m3 (2020) • Kväveoxid (NOx): 16 μ /m3 (2020) • PM10: 12–14 μ /m3 PM2,5: 6 till 8 μ /m3 (2021) • PM2,5: 5–6 μ /m3 på landsbygden och uppemot 7–9 ug&m3 i Tomelilla tätort utmed väg 11 och kring väg 19 (2022) • Svaveldioxid (SO2): 0,3–0,5 μ /m3 (2022) • Kolmonoxid (CO): 0,25 mg/m3 (2020) • Bensen (VOC): 2 μ /m3 (2022) Resultat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjorda av Skånes Luftvårdsförbund (2020 –2022) Kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) : Beräknade årsmedelvärden för NO2 inom Tomelilla kommun under 2020 ligger klart under miljökvalitetsnormen (MKN) på 40 och den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26. Jordbruket står för majoriteten av NOx-utsläppen, följt av vägtrafiken. Karta över potentiellt förorenade områden med riskklass i Tomelilla kommun 593 66 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Partiklar PM10 : Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM10) ligger väl under MKN på 40 och NUT på 20. Småskalig uppvärmning dominerar partikelutsläppen, I Tomelilla kommun finns det fem huvudvattendrag som avvattnar området, följt av vägtrafiken. Julebodaån, Verkeån, Kävlingeån, Tommarpsån och Nybroån. Inom vattendragen finns det sedan ett antal biflöden. Enligt EU:s vattendirektiv ska dessa vattendrag Partiklar PM2,5 : Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM2,5) är under MKN på uppnå god ekologisk status till senast 2033, med undantag för Verkeån som har 2027 25 och NUT på 12. Småskalig uppvärmning är den främsta utsläppskällan, följt av som tidsfrist. Av dessa fem vattendrag är det bara Julebodaån som i dagsläget jord- och skogsbruksmaskiner. uppnår god status, resterande har måttlig status. Svaveldioxid (SO2) : Beräknade årsmedelvärden för svaveldioxid (SO2) ligger långt Övergödning i jordbrukslandskap och odlingsmarkens direkta anslutning till under MKN på 20 och NUT på 8. Småskalig uppvärmning bidrar mest till SO2- vattendrag är en av orsakerna till att den ekologiska statusen bara uppnår måttlig utsläppen. ekologisk status. Provtagningar visar på mycket hög påverkan av fosfor och kvävebelastning, vilket också har sitt ursprung från reningsverk och avlopp. Kolmonoxid (CO) : Uppmätta halter av kolmonoxid (CO) är långt under den nedre Vattendragen är även kraftigt omgrävda och fysiskt modifierade vilket även utvärderingströskeln på 5. påverkar den ekologiska statusen negativt. Förutom detta påverkar även samhällets Bensen och VOC: Halter av bensen och VOC ligger långt under nedre struktur. Tillskottsvatten från hårdgjorda ytor, häftiga skyfall, otäta ledningsnät och utvärderingströskeln på samtliga mätplatser inom samverkansområdet. Utsläppen dränvatten försämrar vattenkvaliteten. Även enskilda avloppssystem som inte av bensen har minskat avsevärt. uppfyller kraven i gällande lagstiftning och dagvattenhantering från samhällena bidrar till förorening av sjöar, vattendrag och hav. Det kan också finnas andra Tungmetaller och PAH : Uppmätta halter för tungmetaller ligger långt under nedre utpekade förorenade områden samt äldre deponier som kan ge upphov till negativ utvärderingströskeln på alla mätplatser. Utsläpp sker främst från förbränning av påverkan. I värsta fall påverkar detta även grundvattnet. kol, olja och avfall samt från vissa industrier och gruvverksamheter. Buller Vatten Buller är ljud som uppfattas störande. Buller påverkar människors hälsa negativt Miljökvalitetsnormerna för vatten anger en lägsta nivå för den kvalitet olika och kan bland annat leda till stress, sömnproblem eller koncentrationssvårigheter. vattenförekomster ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Svensk vattenförvaltning Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller syftar till att motverka att människor utgår ifrån EU:s ramdirektiv för vatten som har införlivats i svensk lagstiftning tar skada av buller i sin omgivning. Förebyggande arbete och minskning av ohälsa genom miljöbalken. Genom den så kallade Weser-domen har tolkningen av till följd av buller i omgivningen sker i enlighet med den rådande vattendirektivet skärpts vilket innebär att inga åtgärder får tillåtas som leder till miljökvalitetsnormen för buller. I förordning (2015:216) om trafikbuller vid försämrad kvalitet eller som försvårar åtgärder för att förbättra kvaliteten på bostadsbyggnader finns riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader vattenförekomster. Det är Vattenmyndigheterna som kartlägger vilken status som som är relevant för Tomelilla kommun. vattenförekomsterna har, beslutar om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. 594 67 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Riktvärden för buller - från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid bostäder: 1. 60 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 2. 65 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid fasad om bostaden ej överskrider 35kvm. 3. 50 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid uteplats, 70 (dBA) maximal ljudnivå vid uteplats. Enligt 2 kapitlet 5 § punkt 4 ska byggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Radon Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken. Radon förekommer även i dricksvatten. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, vilka är radioaktiva metallatomer. Radon och radondöttrar avger strålning som följer med inandningsluften, vilket kan orsaka cancer i lungorna. Enligt de rikt- och gränsvärden för radon som fastställts av Boverket bör radonvärdet i bostäder inte överskrida 200 Bq/ m³. Riktvärden för radon - som inte bör överskridas: 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål. 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i nya byggnader. 100 Bq/l Gränsvärdet för tjänligt dricksvatten med anmärkning. I Tomelilla kommun förekommer områden med förhållandevis hög markavgivning av radongas. Därför är det viktigt att göra mätningar både i befintliga byggnader och inför nybyggnation inom de områden som utpekas som riskområden, samt vidta åtgärder i de fall där radonvärdet överskrider rekommenderade riktvärden. 595 68 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.12 Strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Ställningstaganden för Strandskydd och LIS Strandskyddsområde Strandskydd gäller generellt inom 100 meter vid alla stränder vid hav, insjöar och Kommunen ska: vattendrag. Strandskyddet ska värna allmänhetens tillgång till strandområden och • Värna strandskyddets syften genom att säkerställa allmänhetens bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I den fysiska planeringen behöver tillgång till vattendrag samt bevara goda livsvillkor för djur- och hänsyn därför tas till strandmiljöernas värden för natur, friluftsliv, rekreation och växtliv i strandmiljöer. landskapsbild. Förändringar inom strandskyddade områden ska prövas med stor hänsyn till platsens förutsättningar och till strandskyddets långsiktiga syften. • Bevara och stärka naturvärden längs åar, bäckar och andra vattenmiljöer som viktiga ekologiska samband i landskapet. Genom särskilda beslut av Länsstyrelsen kan strandskydd både utökas och minskas. Kommunens samtliga större vattendrag omfattas av strandskydd. • Undanta strandskyddade områden från exploatering LIS Kommunen pekar inte ut några områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i översiktsplanen. LIS är ett verktyg som kan användas för att främja landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men innebär inte i sig någon markanvändning utan kräver särskilda överväganden och prövningar i varje enskilt fall. Eftersom Tomelilla kommun saknar kuststräcka och inte gör några utpekanden av LIS-områden hanteras frågor om strandskydd i stället utifrån generella hänsyn i den fortsatta planeringen och prövningen. 596 69 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.13 Energi och energiproduktion Ställningstaganden för energi och Energi och energiproduktion är centrala frågor för kommunens långsiktiga energiproduktion utveckling. Tillgången till el, värme och fossilfria drivmedel påverkar möjligheterna att utveckla bostäder, verksamheter, transporter, service och teknisk infrastruktur. Samtidigt innebär energiomställningen att behovet av lokal och Kommunen ska: regional energiproduktion ökar, vilket ställer nya krav på den fysiska planeringen. • verka för att användningen av fossila bränslen minskar och att För Tomelilla kommun handlar temat både om att bidra till minskad energiförsörjningen i ökad utsträckning baseras på fossilfria klimatpåverkan och om att stärka kommunens robusthet. Ökad elektrifiering, energikällor. högre effektbehov och ett mer ansträngt regionalt elsystem gör att kommunen • främja energieffektivisering och hållbara energilösningar vid behöver skapa förutsättningar för effektiv energianvändning, fossilfri planering av ny bebyggelse och utveckling av befintliga miljöer. energiproduktion, energilagring och väl fungerande distribution. • skapa förutsättningar för lokal produktion av fossilfri energi i samverkan med näringsliv och andra aktörer. Kommunens mark- och vattenanvändning behöver därför ge utrymme för hållbara energilösningar såsom solenergi, vindkraft, biogas, fjärrvärme och framtida • planera markanvändning och infrastruktur så att utveckling av energitekniker. Samtidigt ska etableringar av energianläggningar prövas mot andra hållbara energisystem möjliggörs. allmänna intressen, exempelvis landskapsbild, natur- och kulturmiljö, • verka för en robust och långsiktigt hållbar energiförsörjning i jordbruksmark, boendemiljöer, friluftsliv, teknisk infrastruktur och totalförsvarets kommunen. intressen. Energi och energiproduktion är därmed både en klimatfråga, en robusthetsfråga och en markanvändningsfråga. Översiktsplanen ska ge vägledning för hur kommunen vill möjliggöra energiomställningen samtidigt som utvecklingen sker på platser och på sätt som är långsiktigt lämpliga. 597 70 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Nuläge och förutsättningar Energidistribution och nätkapacitet Tomelilla kommun har goda förutsättningar att bidra till energiomställningen Olika aktörer ansvarar för eldistributionen inom kommunen. Stamnätet ägs av genom lokal produktion av förnybar energi. I kommunen finns i dag installerad Svenska kraftnät och det övergripande ledningsnätet ägs av E.ON energiproduktion från framför allt vindkraft och solkraft. Enligt uppgifter från Energidistribution. E.ON ansvarar även för detaljdistribution inom större delen av Energimyndigheten för 2023 uppgår den installerade effekten till cirka 40,7 MW, kommunen. I den nordöstra delen av kommunen är Österlens Kraft varav 29 MW vindkraft och 11,7 MW solkraft. detaljdistributör. Under 2022 producerades cirka 64 300 MWh el i Tomelilla kommun. Vindkraften Kraftledningar och andra nätanläggningar utgör viktiga stråk i elförsörjningen av stod för den största delen av elproduktionen, medan solkraften stod för en mindre befintlig och planerad bebyggelse. Samtidigt kan de innebära begränsningar för men växande andel. Samma år uppgick elanvändningen i kommunen till cirka 172 markanvändningen i närheten av ledningar och anläggningar. Vid planering av ny 200 MWh. Det innebär en självförsörjningsgrad på ungefär 37 procent räknat på bebyggelse och nya verksamheter behöver hänsyn tas till befintliga och framtida årsbasis. ledningsstråk, elsäkerhet, magnetfält samt behov av åtkomst för drift och Självförsörjningsgraden varierar dock över dygnet och året, eftersom både underhåll. vindkraft och solkraft är väderberoende. Lokal produktion behöver därför ses Svenska kraftnät planerar förstärkningar av nätstrukturen i regionen. Tillsammans tillsammans med frågor om nätkapacitet, energilagring, flexibilitet och regional med E.ON Energidistribution pågår även arbete med en gemensam nätutredning för elförsörjning. att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för stam- och regionnätet fram till 2045. Skåne har generellt en låg självförsörjningsgrad av eleffekt och är sårbart för Hur detta konkret påverkar Tomelilla kommun är ännu för tidigt att bedöma, men effektbrist, särskilt under kalla vinterdagar med hög belastning. Region Skånes frågan är viktig att följa i den fortsatta planeringen. färdplan för elförsörjning pekar på behovet av att öka Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt från cirka 15 procent år 2023 till minst 50 procent år 2030. För att nå detta Leveranssäkerheten för el är en viktig förutsättning för fysisk planering. krävs både ökad elproduktion, förstärkt elnät, energieffektivisering och Avstämning med elnätsägare ska därför ske tidigt vid planering av större flexibilitetslösningar. bebyggelseområden, verksamhetsområden och energianläggningar. I Tomelilla bedöms effektbehovet öka fram till 2040, särskilt i tätorterna och framför allt i Tomelilla tätort. Utvecklingen drivs bland annat av elektrifiering av transporter och industri, ökad digitalisering samt förändrade behov inom bostäder och verksamheter. Leveranssäkerhet och tillgång till el blir därför allt viktigare faktorer vid lokalisering av ny bebyggelse, nya verksamheter och större tekniska anläggningar. 598 71 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Fjärr- och närvärme Förklaring av begrepp Fjärr- och närvärme är gemensamma system där värme produceras centralt och distribueras till flera byggnader genom ett ledningsnät. Sådana system kan bidra till effektiv energianvändning och minskat behov av individuella Effektbehov: Effektbehovet avser den totala mängden energi som uppvärmningslösningar. behövs för att driva en anläggning, process eller system under en given tid. I Tomelilla centralort finns ett fjärrvärmeverk som drivs av ett privat energibolag. Verket använder främst restprodukter från skogsindustrin, exempelvis grenar, Effektbrist: Effektbrist uppstår när den tillgängliga effekten, det vill toppar, sågspån och vedflis. Fjärrvärme kan även kombineras med elproduktion, säga den mängd energi som kan överföras eller användas per vilket kan öka resurseffektiviteten och minska energispill. I mindre orter eller tidsenhet, inte är tillräcklig för att uppfylla den aktuella efterfrågan vid avgränsade områden kan närvärmelösningar vara ett alternativ där det finns en viss tidpunkt. tillräckligt värmeunderlag och lämpliga tekniska förutsättningar. Elektrifiering: Innebär att använda elektricitet som en primär Vindkraft energikälla i stället för andra bränslen eller energikällor. Det kan Vindkraften är i dag en viktig del av Tomelilla kommuns elproduktion. Kommunen inkludera att konvertera befintliga processer eller infrastruktur till att har relativt många vindkraftverk och den installerade effekten från vindkraft drivas av elektricitet i stället för fossila bränslen. uppgår till cirka 29 MW. Vindkraften stod för merparten av kommunens elproduktion under 2022. Kapacitet: Kapacitet avser den maximala mängden energi som en anläggning, system eller enhet kan producera, leverera eller hantera Flera av kommunens befintliga vindkraftverk är äldre. En betydande del av verken under en given tidsperiod. Det kan vara kopplat till effekten, men det kommer att nå slutet av sin tekniska livslängd under planperioden. Det innebär att fokuserar på den totala mängden energi som kan genereras eller kommunen behöver ta ställning till hur framtida vindkraft ska hanteras, hanteras. exempelvis genom generationsväxling där äldre verk ersätts av färre men mer effektiva verk. En sådan utveckling kan bidra till ökad produktion inom redan Kapacitetsbrist: Uppstår när efterfrågan på energi överstiger påverkade landskapsrum, men kräver alltid ny prövning utifrån dagens tillgänglig kapacitet för produktion, distribution eller leverans. Det kan förutsättningar. leda till problem som strömavbrott eller ökade kostnader för att upprätthålla tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan. Förklaring av begrepp effektbehov, effektbrist, elektrifiering, kapacitet och kapacitetsbrist 599 72 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ålder på vindkraftverk (2024) Antal Procent av totalt antal vindkraftverk 0–10 år 2 7 % 11–15 år 12 43% 16–20 år 6 21% 20–25 år 5 18% Över 25 år 3 11% Översikt antal och ålder på vindkraftverk i Tomelilla 2026 Utredningsområden för vindkraft De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera vindkraft i kommunen. Ett utpekande innebär inte att vindkraft automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter, närboende och andra berörda aktörer. Särskild hänsyn behöver tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden, friluftsliv, boendemiljö, buller, skuggor, totalförsvarets intressen, luftfart, elnätsanslutning, samt påverkan på skyddsvärda arter. Se vidare kriterier för vindkrafts etablering under 8.1. Energiproduktion Region Skånes analyser visar att Tomelilla kommun har potential för ytterligare vindkraft, men potentialen påverkas tydligt av hänsynsavstånd, höjd på verk, landskapets förutsättningar och förekomst av andra intressen. I många fall kan ett färre antal nya och högre verk ersätta ett större antal äldre verk och samtidigt ge större installerad effekt. Det kan därför vara relevant att analysera vilka befintliga eller nya lägen som kan vara lämpade för framtida vindkraft. 600 73 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 En översiktlig analys av befintliga vindkraftverks placering visar att många verk Biogas ligger bortom angivna avstånd till bostäder, tätorter och naturreservat. Samtidigt Biogas bildas när biologiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Gasen kan behöver varje ny etablering eller generationsväxling prövas utifrån aktuella användas för produktion av el och värme eller uppgraderas till fordonsbränsle. förutsättningar, bland annat påverkan på landskapsbild, boendemiljö, naturvärden, Biogas kan bidra till minskad klimatpåverkan, fossilfria transporter och bättre kulturmiljö, friluftsliv och totalförsvarets intressen. nyttjande av lokala resurser från exempelvis jordbruk, livsmedelsproduktion och organiska restflöden. Solenergi Solenergi kan användas för att producera både el och värme. Solceller har under I Tomelilla kommun finns ett publikt tankställe för biogas. Kommunen har även senare år blivit billigare och mer vanligt förekommande, vilket har bidragit till en låtit ta fram en lokaliseringsanalys för att identifiera områden som kan vara tydlig ökning av installerad solkraft. I Tomelilla kommun finns cirka 11,7 MW intressanta att utreda vidare för etablering av biogasanläggningar. Analysen har installerad effekt från solkraft enligt uppgifter från Energimyndigheten 2023. genomförts som en GIS-baserad överlagringsanalys där faktorer som Solenergi har fortsatt stor potential i kommunen, både på byggnader och som större markanvändning, skyddsvärden, störningskänslighet, tillgänglighet, vägar, vatten, markanläggningar. Kommunen ska verka för utbyggnad av solceller på egna riksintressen, kulturmiljöer, naturvärden och närhet till lantbruk med djurhållning fastigheter där det är lämpligt och dimensionerat utifrån fastighetens behov. Även har vägts in. privata initiativ kan bidra till ökad lokal elproduktion. Utredningsområden för biogasanläggningar Större solcellsanläggningar behöver dock prövas utifrån platsens samlade De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och lämplighet. Det gäller särskilt påverkan på jordbruksmark, skogsmark, natur- och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, miljörisker och möjligheten till anslutning biogasproduktion i kommunen. Ett utpekande innebär inte att en biogasanläggning till elnätet. Möjligheten att använda tak, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell eller mark med lägre konfliktnivå bör särskilt beaktas. etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter och andra berörda aktörer. I kommunen pågår planer i privat regi för att etablera en större solcellspark på Särskild hänsyn behöver tas till jordbruksmarkens brukningsvärde, natur- och privat mark mellan Eljaröd och Fågeltofta. Området används i dag främst för kulturmiljövärden, teknisk försörjning, transporter, lukt, skyddsavstånd, skogsbruk. Projektet är ännu i planeringsstadiet och kommunen medverkar inte råvarutillgång, avsättning för biogödsel och påverkan på omgivningen. som aktör i projektet. Den planerade anläggningen avser en installerad effekt om cirka 80 MW och förväntas kunna producera cirka 80 GWh el årligen om den Intressen och avvägningar genomförs. Utvecklingen av energisystemet innebär flera avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Behovet av ökad fossilfri energiproduktion behöver vägas mot påverkan på landskapsbild, naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv, jordbruksmark, boendemiljöer och totalförsvarets intressen. Karta över lämpliga utredningsområden för vindkraft i Tomelilla kommun 601 74 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Vindkraft kan bidra med stor elproduktion och stärkt regional energiförsörjning, men påverkar landskapet visuellt och kan medföra buller, skuggor och påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Vid generationsväxling av befintliga verk kan påverkan i vissa fall bli mindre än vid etablering i helt nya lägen, men högre verk kräver ändå nya bedömningar av lämplighet, skyddsavstånd och påverkan på omgivningen. Hela Tomelilla kommun omfattas av MSA-yta, vilket innebär att höga objekt kan påverka luftfartens säkerhet och framkomlighet. Vid etablering av vindkraftverk, master och andra höga anläggningar behöver påverkan på luftfart, sjöfart, järnvägar och vägar samt tekniska system kopplade till dessa särskilt beaktas. Det kan exempelvis handla om påverkan på hinderfrihet, navigations- och kommunikationssystem, radaranläggningar, signalsystem eller andra tekniska funktioner som är viktiga för transportinfrastrukturens säkerhet och drift. Etablering av höga anläggningar behöver därför prövas i dialog med berörda myndigheter och aktörer. Vid beredning av ärenden om tillstånd för vindkraft ska kommunen samråda med Trafikverket. Solcellsanläggningar kan ofta integreras i byggnader eller placeras på redan ianspråktagna ytor, men större markanläggningar kan innebära konkurrens med andra markanvändningsintressen. Det gäller särskilt om anläggningen berör brukningsvärd jordbruksmark, skogsmark, landskapsbild, naturmiljöer eller kulturmiljöer. Lämpligheten behöver därför bedömas utifrån både energinytta och platsens långsiktiga markanvändning. Biogasanläggningar kan bidra till fossilfri energi, cirkulära flöden och stärkt koppling mellan jordbruk, avfallshantering och energiproduktion. Samtidigt kan sådana anläggningar innebära transporter, lukt, behov av skyddsavstånd och påverkan på närboende. Lokalisering behöver därför ske med hänsyn till både råvarutillgång, transportvägar, teknisk försörjning och omgivningspåverkan. Energidistributionen innebär också markanspråk. Kraftledningar, ställverk och andra nätanläggningar är samhällsviktiga funktioner men kan begränsa annan Karta över lämpliga utredningsområden för biogas i Tomelilla kommun 602 75 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 markanvändning. Vid planering av ny bebyggelse och nya verksamheter behöver Kommunen ska verka för att ny bebyggelse och nya verksamheter lokaliseras med hänsyn tas till befintliga och framtida ledningsstråk samt möjligheten att bygga ut hänsyn till befintlig och framtida kapacitet i elnät och annan teknisk infrastruktur. elnätet. Tidig dialog med nätägare och andra berörda aktörer är viktig för att säkerställa att planerad utveckling kan genomföras utan att skapa nya kapacitetsproblem. En central avvägning är relationen mellan lokal utveckling och regional energiförsörjning. Tomelilla kan bidra till Skånes energiförsörjning, men Tomelilla kommun ska fortsätta samverka med grannkommuner, Region Skåne, kommunen behöver samtidigt säkerställa att energianläggningar lokaliseras på ett elnätsägare, myndigheter och andra aktörer i frågor som rör energi och sätt som är förenligt med kommunens långsiktiga markanvändning och lokala energiproduktion. Energisystemet är regionalt sammanlänkat och behöver därför värden. hanteras i ett mellankommunalt och regionalt sammanhang. Inriktning för energi och energiproduktion Kommunens befintliga ställningstaganden för vindkraft gäller till dess att en ny Tomelilla kommun ska bidra till ett robust, fossilfritt och resurseffektivt fördjupad energiplan eller motsvarande underlag har tagits fram. Den kommande energisystem. Kommunen vill stärka förutsättningarna för både effektiv energiplanen bör förtydliga kommunens långsiktiga inriktning för energianvändning och ökad lokal energiproduktion, samtidigt som planeringen tar energiproduktion, energilagring, nätkapacitet och lokalisering av större höjd för framtida behov av el, värme, fossilfria drivmedel, lagring och distribution. energianläggningar. Kommunens planering ska möjliggöra hållbara energikällor som solenergi, Tillämpning i efterföljande planering och prövning vindkraft, biogas, fjärrvärme och andra framtida fossilfria energilösningar. Nya I detaljplanering, bygglovsprövning och annan efterföljande planering ska energi energianläggningar ska lokaliseras och utformas med hänsyn till platsens och energiproduktion beaktas tidigt. Det gäller särskilt vid planering av nya förutsättningar och med beaktande av påverkan på boendemiljöer, landskapsbild, bostadsområden, verksamhetsområden, större tekniska anläggningar och natur- och kulturmiljö, jordbruksmark, friluftsliv, teknisk försörjning och transportintensiva verksamheter. totalförsvarets intressen. Vid planering som kan påverka elförsörjningen ska kommunen föra tidig dialog Energiproduktion ska i första hand utvecklas där den kan bidra till lokal och med berörda nätägare för att klarlägga kapacitet, anslutningsmöjligheter och regional nytta utan att skapa betydande konflikter med andra långsiktiga eventuella behov av förstärkningar. Nya större etableringar bör bedömas utifrån markanvändningsintressen. Möjligheten att nyttja redan ianspråktagna ytor, både energibehov och möjlighet till lokal produktion, energieffektivisering och byggnader, tekniska miljöer och platser med god anslutning till elnät och flexibilitet. infrastruktur ska särskilt beaktas. Energieffektivisering och smart styrning av energianvändning ska vara en viktig Större energianläggningar, såsom vindkraft, solcellsparker och biogasanläggningar, del av kommunens långsiktiga arbete. Genom effektivare användning, ska prövas utifrån platsens samlade lämplighet. Det innebär att tekniska, flexibilitetslösningar och bättre samordning mellan produktion och användning miljömässiga, sociala och landskapsmässiga konsekvenser behöver belysas. kan sårbarheten för höga elpriser och effektbrist minska. 603 76 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Teckenförklaring Lämplig placering Utpekade utredningsområden ska ses som strategiska underlag och inte som Utredning krävs slutliga ställningstaganden om att etablering är lämplig. Ej lämplig placering e m r Vid prövning av solcellsanläggningar bör kommunen särskilt beakta möjligheten ä Stor påverkan v att i första hand nyttja byggnader, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark eller r ä n m p V å i a d v r e p k r r k m ö a v e n n d p i n l å ä g g l å a re n v g k v s o i i n n k d f t l i k i g k r m a tn ft a i v r s k k å a . a n V h v i ä d ä n n e s d t y a n n b i l n t e a g r s i o n ti c g l h l p b a å e n f j d i o n r r a t d l i b a g l r a l u m r k i ä s k n - t e n li l a n le j i e r n r s t r k f e ö o s r g s a s e m v n s a b tå r e k n d d b ö , m e h a ö s v . er M L it å e t n tli g p å p v å e v r e k r a k n a n s a g o iB t f a r k d n iV ig r e n e lo S r r h ä c jF o - gruppering, utformning, landskapsbild, boendemiljöer, natur- och Pl acering kulturmiljövärden samt totalförsvarets intressen. Generationsväxling av befintliga Skog vindkraftverk kan vara ett sätt att bibehålla eller öka produktionen inom redan Åkermark påverkade landskapsrum, men kräver ny prövning utifrån dagens förutsättningar. Skyddat område Vid prövning av biogasanläggningar ska särskild hänsyn tas till transporter, lukt, Tätort skyddsavstånd, råvaruförsörjning, avsättning för biogödsel, påverkan på närboende samt koppling till jordbrukets och landsbygdens förutsättningar. 500 m från tätort Vid planering nära kraftledningar och andra energianläggningar ska hänsyn tas till 1000 m från tätort säkerhetsavstånd, magnetfält, drift- och underhållsbehov samt framtida Landsbygd med viss bebyggelse utvecklingsmöjligheter för teknisk infrastruktur. Påverkan Energimatris Landskap visuellt En sammanställning över placering och påverkan har tagits fram för de tidigare nämnda energislagen. Hur mycket en anläggning påverkar är beroende av bland Buller annat dess placering, storlek och effekt. Det är svårt att generalisera en anläggning. Skuggor Prövning sker i detaljplaner och miljöprövning för större anläggningar, medan kraven för mindre anläggningar ställs i bygglov. Behovet av riktlinjer för mindre Lukt anläggningar bör analyseras. Vatten Natur Kultur Trafik / transporter Risk för föroreningar Enskilda intressen Vägledande energimatris över energislag, exempel på hänsyn, påverkan och placering 604 77 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstaganden för beredskap och 4.2.14 Beredskap och robust samhällsstruktur robust samhällsstruktur Ett förändrat klimat och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ställer ökade krav på ett robust och motståndskraftigt samhälle. Beredskap handlar inte enbart om Kommunen ska: organisation och krishantering, utan i hög grad om hur den fysiska miljön planeras och utvecklas för att minska sårbarhet och säkerställa funktion över tid. I Tomelilla • planera mark- och vattenanvändning så att samhällsviktiga kommun innebär detta att mark- och vattenanvändningen behöver utformas så att funktioner lokaliseras till robusta och långsiktigt lämpliga lägen, risker minimeras och att viktiga funktioner kan upprätthållas även vid störningar. fria från identifierade risker. Den fysiska strukturen ska bidra till att minska sårbarheter och samtidigt skapa • säkerställa att samhällsviktiga funktioner, såsom goda livsmiljöer. dricksvattenförsörjning, energisystem och energiförsörjning, transporter och digital infrastruktur, utformas med tillräcklig Nuläge och förutsättningar robusthet och redundans för att upprätthålla funktion vid Tomelilla kommun påverkas av flera typer av risker kopplade till klimat och störningar och kriser. markförhållanden. Någon detaljerad skyfallskartering finns inte i nuläget, vilket innebär att planeringen behöver utgå från kända topografiska förutsättningar • vara restriktiv med ny bebyggelse och verksamheter inom såsom lågpunkter och naturliga avrinningsstråk. vattenskyddsområden samt säkerställa att markanvändning inte riskerar att påverka dricksvattenresurser och grundvatten negativt. Inom kommunen finns områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter, bland annat i anslutning till Brösarp samt inom delar av Tomelilla tätort • planera och utveckla transportinfrastruktur så att alternativa längs Välabäcken och i områden kring Adelsberg. I anslutning till vattendrag kan stråk, kopplingar och funktioner kan upprätthållas vid störningar även erosion påverka markens stabilitet. I Tomelilla tätort finns även områden med eller kriser. förhöjd risk för höga temperaturer, särskilt i centrala delar samt i områden med • integrera klimatanpassning i samhällsplaneringen och undvika omfattande handels- och parkeringsytor. Dessa kännetecknas av en hög andel exploatering i områden med kända eller potentiella hårdgjorda ytor och begränsad vegetation. klimatrelaterade risker. Kommunen är beroende av tekniska försörjningssystem såsom vatten, avlopp, el • beakta behov av skyddsavstånd mellan riskkällor och känslig bebyggelse vid planering av mark- och vattenanvändning. och digital infrastruktur, vilka kan vara sårbara vid störningar. Kommunens transportstruktur präglas av väg 11 och 19 samt järnvägen, vilka är viktiga för • beakta totalförsvarets intressen och säkerställa att mark- och regional tillgänglighet. Samtidigt innebär järnvägen en barriär i Tomelilla tätort där vattenanvändning inte försvårar verksamheter eller riksintressen antalet passager är begränsat. av betydelse för totalförsvaret. • verka för samverkan med regionala och nationella aktörer för att stärka kommunens civila beredskap, särskilt avseende försörjningssystem och samhällsviktiga funktioner. • planera den fysiska miljön så att den stärker social sammanhållning och lokala nätverk, vilket bidrar till samhällets motståndskraft vid kriser. 605 78 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Intressen och avvägningar Planeringen innebär avvägningar mellan olika intressen. Exploatering av mark för Tillämpning bostäder och verksamheter behöver vägas mot bevarandet av jordbruksmark och Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering, bygglovsprövning andra värdefulla resurser. Utveckling av transportinfrastruktur, särskilt järnvägen, och andra beslut om mark- och vattenanvändning. Vid planering i riskutsatta innebär en balans mellan regional tillgänglighet och lokala barriäreffekter inom områden ska behov av utredningar, såsom dagvattenutredningar, skyfallsanalyser tätorten. Förtätning och utveckling av befintliga orter kan bidra till ett effektivt eller geotekniska undersökningar, särskilt beaktas. markutnyttjande, men behöver samtidigt vägas mot behovet av grönytor och ytor för dagvattenhantering, klimatanpassning och sociala värden. Lokalisering av Vid lokalisering av samhällsviktiga funktioner ska robusthet, tillgänglighet och samhällsviktiga funktioner innebär också avvägningar mellan tillgänglighet, redundans särskilt prövas. Planeringen ska inte medföra att befintliga risker ökar effektivitet och minskad sårbarhet, samt behovet av att upprätthålla funktion i kris eller att möjligheten att hantera framtida klimatpåverkan försämras. och krig. Inriktning Tomelilla kommun ska utvecklas på ett sätt som minskar sårbarheter och stärker samhällets förmåga att hantera både vardagliga störningar och mer omfattande kriser. Planeringen ska utgå från ett helhetsperspektiv där klimat, risk, teknisk försörjning och sociala strukturer samverkar. Det innebär att riskutsatta lägen i möjligaste mån undviks, att befintliga strukturer stärks och att nya funktioner lokaliseras på ett sätt som minimerar sårbarheter och säkerställer kontinuitet i samhällsviktiga funktioner. Särskild vikt ska läggas vid att bevara och utveckla strukturer som hanterar vatten, minskar värmebelastning och möjliggör fungerande transporter och försörjningssystem även vid störningar. 606 79 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 4.2.15 Regionala och mellankommunala frågor Ställningstaganden för regionala och Kommunen bedriver omfattande samverkan och har gemensamma intressen med mellankommunala frågor närliggande kommuner samt den regionala utvecklingen. I detta kapitel presenteras några utvalda regionala intressen för kommunen, kopplingarna till de regionala kärnorna, samt de olika organisatoriska samarbeten som kommunen har Kommunen ska: med andra kommuner. Vidare ges en översikt över mellankommunala frågor och samarbetsområden med grannkommunerna. • verka för god samverkan och strategisk planering med Region Skåne och angränsande kommuner. Regionala intressen Skåne siktar på att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi, stärka mångfalden • verka för en utveckling av transportinfrastruktur och kollektivtrafik av goda livsmiljöer, ha en god miljö och hållbar resursanvändning samt utveckla som stärker tillgängligheten till regionala arbetsmarknader och framtidens välfärd. Skåne jobbar även för att vara globalt attraktivt och service. välkomnande. I Skåne finns cirka 250 tätorter och sju av dessa är utpekade som • samverka med angränsande kommuner i frågor som rör mark- regionala kärnor; Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Hässleholm, och vattenanvändning, naturmiljöer och vattenresurser som Kristianstad och Ystad. Tillväxtmotorer och regionala kärnor Malmö, Lund och sträcker sig över kommungränser. Helsingborg har en stor betydelse för Skånes utveckling. Städerna har större • samverka regionalt i frågor som rör näringslivsutveckling, befolknings- och sysselsättningstillväxt än Skåne i genomsnitt. Detta ger besöksnäring och landsbygdsutveckling. tillväxtkraft till hela regionen. • verka för regional samordning i frågor som rör samhällsviktig infrastruktur, energi, vattenförsörjning och klimatanpassning. • verka för att en ÅVS tas fram för väg 19 för att utreda sträckan som helhet. Detta med fokus på säkerframkomlighet och säkra vägar till hållplatser. • utreda behovet av en cykelväg mellan Brösarp och Tomelilla tätort. 607 80 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Både i Det Öppna Skåne 2030 och Regionplanen 2022–2040 lyfts regionens flerkärnighet förser regionens invånare med arbetstillfällen och ett kunskapsintensivt näringsliv, fram. Regionplanen vill att Skåne ska bygga vidare på befintlig ortstruktur med en högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud. tydligt sammanhållen bebyggelse inom orterna. I planeringsstrategierna lyfts vikten av att: Organisatorisk samverkan Tomelillas samverkan med andra kommuner sker på flera sätt och i flera forum, • Utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet mellan stad och landsbygd såsom infrastruktur, beredskap, räddningstjänst och miljötillsyn. Nedan redogörs • Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne ett flertal av dessa samarbetsorganisationer. • Stärka mångfalden av attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer med tillgång till rekreation Tomelilla ingår i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) som är ett brett • Växa effektivt med en balanserad och hållbar mark- och vattenanvändning samarbete mellan kommunerna Ystad, Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kring • Planera för en god miljö och en hållbar resursanvändning infrastruktur- och tillväxtfrågor. SÖSK syftar till att främja sydöstra Skånes • Stärka Skånes relationer med omvärlden intressen i samarbete med myndigheter och regionen. Tillsammans med Simrishamn har Tomelilla kommun en säkerhets- och Viktiga regionala intressen för Tomelilla är att skapa starkare kopplingar till de beredskapsfunktion som består av medarbetare med olika specialinriktningar. Det regionala kärnorna Ystad och Kristianstad genom bättre infrastruktur samt finns också en gemensam tjänsteperson i beredskapsorganisation (TIB) där också samverkan kring näringsliv och kompetensförsörjning. Ett annat viktigt regionalt Ystad och Sjöbo deltar. intresse är Tomelillas bidrag till hälsofrämjande miljöer, de gröna strukturerna och biologiska mångfalden, samt matproduktionen. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) har sedan 2013 bestått av Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Förbundets uppgift är att Koppling till regionala kärnor Ystad och Kristianstad hantera medlemskommunernas skyldigheter inom räddningstjänst, för att effektivt För Tomelilla är kopplingen till de regionala kärnorna viktig, eftersom kärnorna använda resurserna inom det gemensamma området. Lagen om skydd mot olyckor tillhandahåller dess invånare med arbetstillfällen, service samt handels- och (2003:778) ger kommunen ansvar för räddningsinsatser och skydd mot olyckor. kulturutbud. Kärnorna skapar också en koppling mellan Tomelilla och andra delar SÖRF fungerar som rådgivare åt byggnadsnämnderna i de fyra av Skåne, vilket gör det möjligt för andra att ta del av de resurser som Tomelilla medlemskommunerna, vilket innebär att de är remissinstans vid detaljplanering erbjuder. Ystad är en stark regional kärna i sydöstra Skåne. Tillsammans med och bygglovsärenden. kommunerna i sydöstra Skåne arbetar Tomelilla för att stärka Ystads roll, tillgängligheten mellan varandra samt kopplingarna till tillväxtmotorerna i Skåne. Tomelilla kommun är en medlem i Skånes luftvårdsförbund, en ideell förening som Kristianstad och Hässleholm som gemensam tillväxtmotor har ett strategiskt läge i samarbetar med kommuner, industrier och andra intressenter för att övervaka och nordöstra Skåne, där kommunens nordligaste del gränsar. Tillväxtmotorerna har en förbättra luftmiljön i Skåne. De samlar data, bedömer miljö- och hälsoeffekter, viktig roll för att driva utvecklingen och generera attraktionskraft till Skåne. De presenterar resultaten, ger råd och föreslår åtgärder angående luftvårdsfrågor. Genom samarbete kan verksamheter som släpper ut föroreningar i luften 608 81 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 gemensamt finansiera övervakningsstationer. Förbundet har två huvuduppgifter: Kulturmiljö att övervaka föroreningar kontinuerligt för att följa förändringar över tid, och att I Tomelilla kommun har två kulturmiljöstråk pekats ut, stråken omfattar områden utföra projektbaserade aktiviteter för att öka kunskapen om specifika frågor i länet. som sträcker sig mellan Malmö-Simrishamns järnväg och Ystad-Eslövs järnväg. Just Österlen VA AB är ett gemensamt driftsbolag för VA-verksamheterna i Tomelilla och nu pågår Länsstyrelsens arbete med att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag Simrishamns kommuner. Bolaget tillhandahåller anslutningar och drift av vatten- för Kulturmiljöprogrammet för Skåne. och avloppsförsörjning för över 13 000 hushåll och verksamheter i sydöstra Skåne. De driver även utvecklingsprojekt över kommungränserna för att effektivisera nuvarande arbete och bidra med konkreta lösningar för att möta framtida Grönstråk utmaningar. Det finns flera kommunöverskridande områden där grönstråk behövs för att koppla samman Skånes gröna infrastruktur. Exempelvis Hörjelstråken mot Sjöbo och Tomelilla kommun, i samarbete med Simrishamns kommun är ansvarig för Brösarp Kronovall genom Simrishamn. För att koppla samman stråken kommer hushållsavfallshantering genom sitt gemensamma företag, Österlens Kommunala mellankommunal samverkan behöva stärkas och utvecklas. Kommunen är även Renhållnings AB (ÖKRAB). De är också delägare i Sydskånes Avfallsaktiebolag positiv till utvecklingen av de regionala grönstråken och ser att mellankommunal (Sysav) tillsammans med 12 andra kommuner och arbetar för hållbar samverkan behövs för att utveckla och stärka dem. Stråket mellan Tomelilla och avfallshantering, i enlighet med EU:s avfallshierarki. ÖKRAB hanterar sophämtning Kronoskogen är särskilt intressant att utveckla för stärka möjligheterna för och slamtömning i både Simrishamns och Tomelilla kommuner. rekreation och friluftsliv. Kollektivtrafik, cykelvägar & vägar Ystad-Österlenregionens miljöförbund är ett kommunalförbund som är en gemensam miljöförvaltning för Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner. För att kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne krävs satsningar på väg, Förbundets verksamhet består främst av tillsyn inom områdena miljö, hälsoskydd järnväg, kollektivtrafik och cykel samtidigt som klimat- och miljöperspektiv och livsmedel. beaktas. Inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) samverkar Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Simrishamn kommun i frågor som rör hållbart resande och Mellankommunala frågor transportinfrastruktur. Under våren 2024 beslutade samtliga kommuner i SÖSK om Tomelilla gränsar till Kristianstad, Hörby, Sjöbo, Ystad och Simrishamns en gemensam infrastrukturstrategi som vägleder kommunernas gemensamma kommuner. Viktiga mellankommunala frågor för Tomelilla kommun är bland annat arbete med hållbart resande och transportinfrastruktur. Varje kommun arbetar infrastruktur och kommunikationer, framför allt transport- och pendlingsfrågor. också var för sig men den gemensamma rösten, viljan och enigheten är viktig i Tillgång till arbetsmarknaden i grannkommunerna samt rekreation och regionala och nationella sammanhang. lokalisering av bostäder är också av betydelse. Samverkan och dialog med grannkommunerna är viktig för att uppnå gemensamma ställningstagande inom Ur ett utbildningsperspektiv är en välfungerande kollektivtrafik särskilt viktig för identifierade områden ovan. studerande som bor i Tomelilla kommun. Detta då merparten av gymnasieskolorna finns i grannkommunerna är många ungdomar beroende av kollektivtrafiken för resor mellan hemmet och skolan. Detsamma gäller studerande vid folkhögskolan 609 82 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 samt elever vid Bollerup, som också behöver goda kollektivtrafikförbindelser för att kunna ta sig till och från sina utbildningar. Det är därför önskvärt att kollektivtrafiken fortsatt utvecklas och stärks. Långsiktig kommunövergränsande infrastruktur Kommunen ställer sig positivt till fortsatt utveckling av den spårbundna trafiken främst norrut. Kommunen har tidigare haft spårbunden trafik åt flera riktningar än de som är i drift för närvarande och ser positivt till en regional och kommunal samverkan för att se över möjligheterna till att åter koppla samman regionen med Tomelilla och Österlen i fler riktningar genom den spårbundna trafiken2. Miljökvalitetsnormer I Tomelilla kommun hanteras arbetet med miljö-, hälso-, och livsmedeltillsyn av Ystad-Österlensregionens miljöförbund. Förbundet är verksam i Tomelilla, Simrishamn och Ystad kommun. 610 83 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 5 Mark- och vattenanvändning I denna del presenterar kommunen huvuddragen i användningen av mark- och vattenområden. Utvecklingen av bebyggelsen sker i anslutning till befintlig infrastruktur och platser nära kollektivtrafik- och servicenoder. Här visas kommunens viktiga sammanhängande natur, åkermark och kulturmiljö samt den grönstruktur som bör utvecklas för att främja liv och hälsa för människor, djur och miljö. Beskrivningarna nedan ger förklaring till indelningen i mark- och vattenanvändningen. 611 84 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Gällande markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan Mark- och vattenanvändningskartan utgår ifrån gällande lagakraftvunna Verksamheter och industri detaljplaner och visar på den användning som är utbyggd enligt gällande plan. Områden för verksamheter som har behov av särskilda lägen eller som inte bör Således är enbart detaljplanelagda områden kartlagda utifrån mark och blandas med bostäder, exempelvis på grund av transporter, ytbehov, buller, lukt vattenanvändningen. eller annan omgivningspåverkan. Här kan industri, företag, lager, logistik, större handel eller andra verksamheter med liknande behov lokaliseras. Icke utbyggd markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan Syftar på områden där et finns en gällande lagakraftvunnen detaljplan men som Grön- och parkområden ännu inte är utbyggd, eller är delvis utbyggd utifrån detaljplanens förutsättningar. Större parker, grönområden och anlagda friytor i eller i anslutning till tätorter och byar. Områdena är viktiga för rekreation, lek, möten, ekosystemtjänster, Utveckling markanvändning klimatanpassning och tätorternas gröna struktur. De områden som benämns som utvecklingsområden är områden där det ännu inte finns en detaljplan och således ämnas det att en detaljplan för området ska tas fram Natur och friluftsliv för att möjliggöra markanvändningen i enlighet med översiktsplanen. Större sammanhängande områden där naturvärden, friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald, kulturmiljö och ekosystemtjänster är särskilt viktiga. Omvandling markanvändning Områdena kan omfatta exempelvis naturområden, vandringsleder, motionsspår, Omvandlingsområden används på de områden som redan har en gällande badplatser och andra platser för det rörliga friluftslivet. lagakraftvunnen detaljplan men om kommer att omgestaltas utifrån dess huvudsakliga användning. Vatten Sjöar, vattendrag och andra vattenområden där den övergripande användningen Bostäder behöver hanteras samlat. Användningen kan omfatta vattenmiljöer med betydelse Områden där bostäder är den huvudsakliga användningen. Inom områdena kan för ekologi, rekreation, dagvatten, vattenhushållning och landskapsbild, där mer även mindre service, lekytor, grönytor och andra funktioner som stödjer specifika ställningstaganden kan behövas i efterföljande planering. boendemiljön förekomma. Landsbygd Mångfunktionell bebyggelse Markområden utanför tätorter och större sammanhängande bebyggelse där flera Områden med tätorts- eller bykaraktär där bostäder, service, handel, kontor, skolor, användningar kan förekomma, exempelvis jordbruk, skogsbruk, boende, mindre mötesplatser och andra funktioner kan samlas. Användningen avser miljöer där verksamheter, natur- och kulturmiljöer samt rekreation. Användningen ger stöd för flera funktioner är lämpliga att blanda och där ny bebyggelse kan bidra till levande, övergripande planeringsöverväganden och generella riktlinjer snarare än exakt tillgängliga och sammanhållna ortsmiljöer. avgränsade funktioner. 612 85 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Begravningsplats Infrastruktur Områden för begravningsändamål, klosterverksamhet och tillhörande funktioner. Användningen kan omfatta kyrkogårdar, begravningsplatser, minneslundar, Områden och stråk för det övergripande transportsystemet, exempelvis vägar, kapell, stilla rekreationsmiljöer och andra anläggningar eller verksamheter med järnväg, gång- och cykelstråk, kollektivtrafiknoder och andra viktiga förbindelser. koppling till begravning, andakt, retreat och klosterliv. Användningen visar den fysiska utbredningen av infrastrukturanläggningar som är Infrastruktur viktiga för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga Områden och stråk för transportsystemet fysiska anläggningar, exempelvis järnväg, utveckling. vägar, resecentrum och andra viktiga förbindelser. Användningen är viktig för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga utveckling. I och med en högre detaljeringsnivå förekommer i Tomelilla centralort med omgivande områden finns det således ett större antal inledningar för Idrottsändamål markanvändning. De tematiseringar som tillkommer utöver de tidigare nämnda är: Områden för idrott, motion och fritidsaktiviteter. Användningen kan omfatta exempelvis idrottsplatser, sporthallar, motionsanläggningar, ridanläggningar och Industri andra anläggningar för organiserad eller spontan aktivitet. Områden för industriell verksamhet som kan vara ytkrävande eller påverka omgivningen genom exempelvis buller, transporter, lukt eller risker. Skola Användningen avser verksamheter som normalt behöver särskilda lägen och inte Område för skola, fritidshem och annan utbildningsverksamhet. Användningen bör blandas med bostäder. kan även omfatta tillhörande utemiljöer, idrottsytor, angöring och andra funktioner som behövs för verksamheten. Verksamheter Områden för exempelvis service, lager, produktion, hantverk eller annan Parkering näringsverksamhet. Användningen kan omfatta verksamheter med begränsad Områden för parkering och parkeringsanläggningar. Användningen kan omfatta omgivningspåverkan eller verksamheter som behöver särskilda lägen beroende på markparkering, parkeringshus, pendlarparkering och andra ytor som behövs för omfattning och karaktär. angöring och uppställning av fordon. Handel Kontor Områden för handel med varor och tjänster. Användningen kan omfatta både Område för kontor, tjänsteverksamhet och annan verksamhet med liten eller ingen mindre lokal handel och mer ytkrävande handel, beroende på läge, tillgänglighet varuhantering. Användningen är normalt förenlig med tätorts- och centrumlägen och påverkan på omgivningen. där god tillgänglighet och närhet till service är viktig. 613 86 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 5.1 Bedömning av berörda riksintressen i översiktsplanen En del av utbyggnadsområdena finns inom, eller delvis inom utpekade riksintressen. Merparten av dessa är redan i dag detaljplanelagda och för dem har prövning och bedömning gällande påverkan på riksintressena gjorts under detaljplaneprocessen. Där har kommunen och Länsstyrelsen varit överens om att riksintressena inte påtagligt skadas av genomförande av detaljplanerna. För enstaka utbyggnadsområden som ligger inom riksintresseområden och ännu inte är detaljplanelagda eller kräver ny detaljplan, har prövningen och bedömningen om påverkan på riksintressena ännu inte gjorts. Kommunen bedömer att ovanstående intressen som fler bostäder, teknisk försörjning och utveckling av verksamheter är viktiga för kommunens utveckling i framtiden och att samtliga utbyggnadsområden är möjliga utan att påtagligt skada riksintressena. Dock kommer det sannolikt att innebära olika former av begränsningar i exploateringsgrad, utformning, utförande och placeringar. Dessa begränsningar sätts i kommande detaljplaner i form av planbestämmelser. 614 87 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6 Kommunens orter och byar Tomelilla kommun strävar efter att alla tätorter ska utvecklas och leva genom att bibehålla och skapa underlag för ett utvecklat serviceutbud med bland annat dagligvaruhandel. Bebyggelseutvecklingen prioriteras dock i utpekade kollektivtrafik- och servicenoder med god tillgång till kollektivtrafik och service. Förtätning prioriteras för att utveckla och förstärka befintliga funktioner, samt för att minimera ianspråktagande av oexploaterad mark. Ny bebyggelse på oexploaterad mark ska lokaliseras till stations- och kollektivtrafiknära lägen och placeras där det är möjligt i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. I kommunens tätorter finns en god planberedskap för en ökad befolkning. Men i en del orter behöver ny mark tas i anspråk för att tillgodose bostadsbehovet och en utveckling av orten. Med anledning av den goda planberedskapen pekas endast ett fåtal nya områden ut för exploatering på jordbruksmark. Utpekade områden motiveras främst utifrån lägre åkermarksklassning, stations- och kollektivtrafiknära lägen och närhet till befintlig övrig infrastruktur. Planberedskapen granskas regelbundet för att se till att obebyggda detaljplanerna motsvarar önskad utveckling eller om de behöver ändras. I tätorterna eftersträvas fortsatt blandning av bostäder, service och handel, samt en prioritering av en god gång- och cykelinfrastruktur för att stödja hållbara resor. I bostadsbebyggelsen eftersträvas blandade typer av bostäder och upplåtelseformer för en blandning av människor och att möjliggöra boende för alla invånare i kommunen, oavsett ålder och socioekonomisk bakgrund. Detta för att främja interaktion mellan invånare, stärka samhörigheten och öka tryggheten. Det är därför av stor betydelse att den byggda miljön skapar förutsättningar för gemenskap och social interaktion. För att uppnå detta strävar kommunen efter att i planeringen ha hållbarhet samt den offentliga närmiljöns användbarhet och attraktivitet i fokus. 615 88 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla kommun erbjuder en unik levnadsmiljö för såväl människor som växt- Ställningstaganden för bebyggelse inom och djurliv. Naturen präglas av höga värden för biologisk mångfald och kommunen värnar om samspelet mellan människa och ekologi. Grönstrukturen har flera tätorter viktiga funktioner både ekologiskt, socialt och kulturellt. Grönområden och naturområden utgör viktiga delar av det offentliga rummet där människor möts för • Vid utveckling av bostadsområden ska fokus ligga på närmiljöns olika aktiviteter som lek, cykling och promenader. De erbjuder också möjligheter användbarhet, attraktivitet, tillgänglighet till grön- och till bad, vandring och rika naturupplevelser. För att möta olika behov behöver rekreationsområden samt kollektivtrafik. Utvecklingen ska ledas grönområden bli mer mångsidiga och erbjuda fler ekosystemtjänster, samtidigt av barns perspektiv. som de skapar utrymme för möten, motion, rekreation och lek. Kulturhistoriska miljöer är viktiga att bevara för platsers karaktär och kontinuitet. Dessa miljöer • Kommunen ska ge möjlighet till varierande boendemiljöer som omfattar både byggnader och den omgivande grönskan såsom parker, trädgårdar, stödjer trivsel, trygghet, delaktighet och tillgänglighet. stenmurar och ängar. De har ofta höga upplevelsevärden och fungerar som • Kommunen ska ha en planberedskap som verkar för populära utflyktsmål och rekreationsmiljöer. nybyggnation av olika typer av bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer. Bostäderna ska sträva efter en grundutformning som passar för flera målgrupper. • Ny bebyggelse ska prioriteras vid service- och kollektivtrafik. • Områden som är utpekade i åtgärdsprogram Nybroån och Tommarpsån ska beaktas vid byggnation inom eller i närheten av området. • Utveckla befintliga grönområden i tätorterna med olika karaktärer som erbjuder variation av aktivitets- och rekreationsvärden. • I tätorterna ska de finnas tillgång till grönområden som är anpassade för lek för barn. 616 89 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1 Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad Ställningstaganden för Tomelilla centralort inklusive Tryde och Benestad 6.1.1 Ortens roll i kommunen • Centralorten ska ha ett attraktivt och varierat centrum i syfte att Tomelilla centralort är en plats där människor möts i vardagen och där det mesta skapa levande och attraktiva platser med god tillgänglighet och finns nära. Här samsas bostäder, skolor, handel och kultur i en tillgänglig och ett rikt vardagsliv. Detta uppnås genom att främja handel, service, företagande och attraktiva offentliga miljöer. småskalig miljö som skapar goda förutsättningar för ett trivsamt vardagsliv. • Samhällsstrukturen ska utvecklas så att hållbara transporter Som kommunens centralort har Tomelilla en avgörande roll för både invånare och prioriteras, genom sammanhängande och attraktiva gång-, cykel- näringsliv. Orten fungerar som kommunens huvudsakliga centrum för service, och kollektivtrafiklösningar. Utveckling i perifera lägen ska ske utbildning och arbetsplatser, och utgör en viktig mötesplats för hela kommunen. med hänsyn till den långsiktiga strukturer och inte leda till ett Med sitt läge och sina goda kommunikationer, inte minst via järnvägen, är utglesat bebyggelsemönster. Tomelilla också en viktig knutpunkt på Österlen och i relation till övriga Skåne. • Utveckling ska i första hand ske genom förtätning och 6.1.2 Nuläge och förutsättningar komplettering i centrala och stationsnära lägen, där tillgången till kollektivtrafik, service och befintlig infrastruktur är god. Dessa Tätorten präglas av en småskalig struktur med relativt korta avstånd mellan områden ska prioriteras för såväl bostäder som verksamheter. bostäder, service och grönområden, vilket skapar goda förutsättningar för en tillgänglig och sammanhållen livsmiljö. Samtidigt finns ett visst beroende av bil, • Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till redan vilket ställer krav på att stärka gång-, cykel- och kollektivtrafikens roll. ianspråktagen mark eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur, för att stärka orternas sammanhållna struktur och effektivt nyttja befintliga resurser. Tomelilla har goda kommunikationer, inte minst genom järnvägen, vilket ger förutsättningar för pendling och regional tillgänglighet. Stationsläget utgör en • Ianspråktagande av ny mark kan prövas när det är motiverat viktig resurs för ortens fortsatta utveckling, särskilt i ett regionalt perspektiv där utifrån ortens utveckling, under förutsättning att alternativa hållbara transporter får en allt större betydelse. lokaliseringar saknas eller bedöms mindre lämpliga. Vid sådana avvägningar ska särskild hänsyn tas till jordbruksmarkens Bebyggelsestrukturen består av en blandning av småhus, flerbostadshus och brukningsvärde och en långsiktigt hållbar hushållning med mark- verksamhetsområden. Det finns möjligheter till förtätning och komplettering inom och naturresurser. befintlig struktur, samtidigt som orten omges av ett öppet och produktivt 617 90 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 odlingslandskap med höga värden för landskapsbild, näringsliv och behöver varje förtätning bedömas utifrån platsens förutsättningar, så att gröna livsmedelsproduktion. kvaliteter, kulturmiljöer och goda boendemiljöer inte går förlorade. Tomelilla står inför behovet av att möjliggöra ny bostadsbebyggelse samtidigt som Tomelillas läge i ett öppet odlingslandskap innebär att behovet av ny mark för ortens småskaliga karaktär och närheten till landskapet ska tas till vara. Det finns bebyggelse behöver vägas mot jordbruksmarkens betydelse för landskapsbild, särskilt goda möjligheter att utveckla centrala och stationsnära lägen genom näringsliv och livsmedelsproduktion. Där orten behöver utvecklas utåt bör det ske förtätning och funktionsblandning, vilket kan stärka underlaget för handel, service utifrån tydliga avvägningar och med en struktur som stärker helheten, snarare än och kollektivtrafik. Samtidigt finns utmaningar i att stärka kopplingar inom skapar nya isolerade delar. Särskilt viktigt är att nya områden kopplas väl till tätorten, hantera trafik och parkering samt undvika en utglesad centrum, kollektivtrafik, skolor, grönområden och befintliga gång- och cykelstråk. bebyggelsestruktur. Klimatanpassning och grönstruktur är också viktiga förutsättningar för centralortens framtida utveckling. Parker, grönområden, trädmiljöer och öppna 6.1.3 Utmaningar och förutsättningar dagvattenlösningar kan bidra till både rekreation, biologisk mångfald, svalka och hantering av skyfall. I den fortsatta planeringen behöver dessa funktioner ses som En central utmaning för Tomelilla centralort är att möjliggöra fortsatt utveckling en integrerad del av tätortens utveckling och inte enbart som kvarvarande ytor utan att den småskalighet och närhet som präglar orten försvagas. Nya bostäder, mellan bebyggelse. verksamheter och offentliga miljöer behöver tillkomma på ett sätt som stärker den befintliga strukturen och bidrar till ett mer sammanhållet samhälle. Det innebär att Sammantaget handlar centralortens utveckling om att stärka Tomelilla inifrån: att utvecklingen behöver ske med omsorg om skala, gestaltning, kulturmiljöer och bygga vidare på befintliga kvaliteter, knyta samman ortens delar och skapa kopplingen till det omgivande landskapet. Centrum och stationsområdet har utrymme för bostäder, service, mötesplatser och hållbara transporter. Genom en särskild betydelse för centralortens fortsatta utveckling. Här finns förutsättningar varsam men tydlig utveckling kan centralorten fortsätta vara kommunens att stärka Tomelilla som mötesplats och vardagsnod genom fler bostäder, viktigaste nod, samtidigt som dess småskaliga karaktär och närhet till landskapet verksamheter, servicefunktioner och attraktiva offentliga rum. Samtidigt kräver bevaras. utvecklingen att frågor om trygghet, tillgänglighet, trafikflöden och parkering hanteras samlat. Ett levande centrum är beroende av att människor enkelt kan röra sig till, från och genom ortens centrala delar. En annan viktig fråga är hur orten kan växa utan att utvecklingen leder till en mer utspridd bebyggelsestruktur. Förtätning och komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse kan bidra till ett bättre nyttjande av redan gjorda investeringar i gator, kollektivtrafik, teknisk försörjning och service. Samtidigt 618 91 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1.4 Inriktning för utveckling Centrum ska stärkas som ortens huvudsakliga mötesplats med en blandning av bostäder, handel, service och offentliga funktioner. Förtätning i centrala lägen ska Fokusområden ske med hänsyn till ortens småskaliga karaktär och befintliga struktur. Centrum ska vara en levande kärna med en mångfald av platser och stråk som bjuder in till Centrum möten mellan människor. Småskalighet och närhet till funktioner är centrala Centrum ska utvecklas som ortens huvudsakliga mötesplats. Förtätning och kvaliteter för Tomelilla som ort. Dessa värden ska tas tillvara och utvecklas, så att utveckling av bostäder, handel och service ska prioriteras, med hänsyn till platsens centrum stärks som en attraktiv nod utan att förlora sin karaktär. I det fortsatta karaktär och skala. arbetet bör centrumstråkens identitet identifieras och stärkas, och en strategi tas fram för hur utvecklingen av centrum ska ske över tid. Stationsområdet Stationsområdet ska utvecklas som en attraktiv nod för kollektivtrafik, bostäder och Stationsområdet utgör ett strategiskt viktigt utvecklingsområde där bostäder, verksamheter. Området ska bidra till att stärka ortens regionala tillgänglighet. verksamheter och funktioner kopplade till kollektivtrafik bör prioriteras. Utvecklingen av stationsområdet ses som essentiell för att sammankoppla Befintliga bostadsområden centrumstråken i centralorten då det här finns särskilt goda förutsättningar att Befintliga bostadsområden ska i huvudsak bevaras, men möjlighet till varsam stärka kopplingen mellan boende, arbete och resande. komplettering kan prövas där det stärker ortens struktur och tillgänglighet. Utveckling i tätortens ytterområden ska ske varsamt och i första hand som Hållbar trafiksituation komplettering till befintlig bebyggelse. Nya exploateringar ska bidra till att stärka Utveckling av välfungerande trafikstruktur för både fordon, cyklister och gående ortens struktur, förbättra kopplingar och motverka ett utglesat bebyggelsemönster. prioriteras. Platser som i dag anses vara i behov av utveckling ses över ytterligare och lämpliga åtgärder planeras för att säkerställa god tillgänglighet och en hållbar Tomelillas utveckling ska ta tillvara och stärka ortens kvaliteter som den trafiksituation i centralorten. småskaliga strukturen, närheten till landskapet och de korta avstånden samtidigt som gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Det ska vara enkelt att resa Tomelilla ska fortsatt utvecklas som den centrala orten för kommunen med närhet hållbart i orten som till skola och arbete men även till närliggande grönområden till service och samhällsfunktioner samt som kollektivtrafiknod. Utvecklingen ska i som Kronoskogen och Fyledalen. första hand ske genom förtätning och komplettering inom den befintliga tätorten, särskilt i centrala och stationsnära lägen. Samtidigt kan ny mark tas i anspråk när det bedöms nödvändigt för ortens utveckling och när lämpliga alternativ saknas, med hänsyn till långsiktig hushållning med mark och resurser. 619 92 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Tomelilla, Tryde och Benestad 2040 620 93 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.1.5 Utvecklingsområden och fördjupningar Utvecklingsområde 4 - Lagerhustomten Utvecklingsområdena i Tomelilla centralort har prioriterats utifrån 2 steg: Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Grönområde och industri 1. Kommer genomföras till 2040 Planerad markanvändning: Kommer utredas men förväntad byggnation är bostäder 2. Förhoppning om genomförande till 2040 och grönområde. Cirka 10 småhus. VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 1 – Nya skolområdet spillvatten. Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Skola Utvecklingsområde 5 – Tegelbruksområdet Planerad markanvändning: Nybyggnation av ny F-6 skola samt ny idrottshall i Prioritering: 2 befintligt skolområde samt renovering av Kastanjeskolan. Beräknas stå klart cirka Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan 2030. Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 160 bostäder i de två områdena i VA: Omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. blandade boendeformer. VA: Området angränsar till verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 2 – Tomelilla 10:179 och 10:276 spillvatten. Prioritering: 1 Utvecklingsområde 6 – Stationsområdet Gällande detaljplan: Bostäder Prioritering: 2 Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 10 småhus och 20 lägenheter i blandade Gällande detaljplan: boendeformer Planerad markanvändning: Stationsområdet med omgivande mark. Skapa en VA: Omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. trivsam och trygg miljö i anslutning till kommunens främsta kollektivtrafiknod. VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och Utvecklingsområde 3 – Tomelilla 10:224 spillvatten. Prioritering: 1 Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan Utvecklingsområde 7 – Del av kvarteret Balder Planerad markanvändning: Bostäder. Cirka 100 bostäder i blandade boendeformer. Prioritering: 2 VA: Området omfattas till viss del av verksamhetsområde för dricksvatten och Gällande detaljplan: Bostäder angränsar till verksamhetsområde för dagvatten och spillvatten. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 40 lägenheter VA: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och spillvatten. 621 94 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 8 – Hannelunds verksamhetsområde Fördjupningsområde 2 – Förskjuten fyrvägskorsning mellan väg 11, Adelgatan Prioritering: 2 och M1561 Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan Prioritering: 1 Planerad markanvändning: Verksamheter Bakgrund och syfte: Korsningens utformning resulterar i att det ofta förekommer VA: Området angränsar till verksamhetsområde för dricksvatten, dagvatten och köbildning främst vid rusningstrafik under morgon och eftermiddag. Detta spillvatten. förhindrar trafikflödet till och från Gladanleden in i närliggande områden. Korsningen är en del av rekommenderad väg för farligt gods och således Utvecklingsområde 9 – Västra industriområdet förekommer det ofta tung trafik på platsen. Utredning av området ses som av stor Prioritering: 2 vikt för att säkerställa ett bra trafikflöde och säker trafikpunkt för persontrafik Gällande detaljplan: Finns ej en gällande detaljplan såväl som tyngre trafik. Planerad markanvändning: Industri VA: Området ligger i anslutning till verksamhetsområde för dricksvatten och Framtida infrastrukturutvecklingar spillvatten. I samband med att centralortens planerade utveckling och tillväxt så bedöms infrastrukturen vara i behov av utredning. Detta berör trafiken både inne i Utvecklingsområde 10 och 11 – Lindesborgsskolan och Byavångsskolan centralorten och i närområdet för att säkerställa en hållbar trafiksituation även Prioritering: 2 efter översiktsplanens tidshorisont. Således bedöms det som önskvärt att utreda Gällande detaljplan: Skola sträckan från Svampa rondellen i anslutning till Gladanleden. Föreslaget Planerad markanvändning: När det nya skolområdet står klart så kommer både utredningsområde inkluderar kopplingar direkt in till norra industriområdet, en byavångsskolan och Lindesborgsskolan att stå tomma. Utredning pågår för att potentiell koppling till väg 19 samt koppling in mot stationsområdet. undersöka lämplig användning framöver. Förslag på ny användning inkluderar allaktivitetshus, bostäder och serviceboende. Fördjupningsområde 1 – Bo Ohlsson korset Prioritering: 1 Bakgrund och syfte: Korsningen är en av de mest trafikerade trafikpunkterna inne i centralorten och har således ett högt flöde där både fordon, cyklister och gående möts. Korsningen kopplar samman flera viktiga stråk och de höga antal trafikanter som passerar årligen resulterar i köbildning och således ett försämrat flöde. För säkerställa en hållbar trafiksituation i centralorten ämnar trafikområdet utredas ytterligare i dialog med berörda aktörer. 622 95 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.2 Brösarp Ställningstaganden för Brösarp Ortens roll och karaktär Brösarp är en serviceort i norra delen av kommunen med ett strategiskt läge vid riksväg 9 och 19. Orten utgör en viktig nod för kollektivtrafik och service för den omgivande landsbygden. • Brösarp ska utvecklas som kollektivtrafik- och servicenod genom att koncentrera en blandning av bostäder, service och Orten präglas av en småskalig bebyggelsestruktur och en stark koppling till det verksamheter till centrum och kollektivtrafiknära lägen, vilket omgivande landskapet. Närheten till Brösarps backar och andra värdefulla stärker underlaget för handel, samhällsservice och kollektivtrafik. naturområden ger orten en tydlig identitet kopplad till rekreation, friluftsliv och • Ny bebyggelse i Brösarp ska i första hand lokaliseras genom besöksnäring. förtätning och komplettering inom befintlig tätortsstruktur. Utbyggnad i utkanten ska begränsas. Nuläge och förutsättningar Brösarp har en sammanhållen bebyggelsestruktur med bostäder, verksamheter och • Ny bebyggelse i Brösarp ska anpassas till ortens karaktär och ett brett serviceutbud. I orten finns förskola, grundskola, särskilt boende, det omgivande landskapets värden. Utformning, skala och placering ska bidra till en god helhetsverkan och ta hänsyn till idrottsplats, kyrka samt handel och andra verksamheter. Tillgängligheten är god landskapsbild, naturmiljöer och kulturhistoriska värden. genom kollektivtrafik och närheten till riksvägarna, samtidigt som väginfrastrukturen skapar vissa barriäreffekter inom orten. • Brösarps grönstruktur ska utvecklas med fokus på att stärka sammanhängande kopplingar inom orten och till omgivande Orten har höga naturvärden och god tillgång till grönområden och landskap som främjar tillgänglighet, rekreation och biologisk rekreationsmiljöer. Omgivningarna präglas av naturreservat och Natura 2000- mångfald. Särskild hänsyn ska tas till sandmarksflora och andra områden, vilket innebär både stora värden och begränsningar för exploatering. naturvärden. Söder om orten ligger Källaskogen, ett viktigt tätortsnära rekreationsområde. Det • Dagvatten ska hanteras lokalt inom varje exploateringsområde finns god tillgång till rekreationsstråk, bland annat genom Skåneleden och och utredas i detaljplan. kopplingar till Brösarps backar och det omgivande landskapet. • Kommunen ska verka för att en gång- och cykelkoppling mellan Brösarp och Ravlunda utvecklas för att möjliggöra hållbara resor Den tekniska försörjningen utgör en viktig förutsättning för utveckling. mellan orterna och till Simrishamns kommun samt stärka Avloppsreningsverket saknar i dagsläget kapacitet för ytterligare utbyggnad och tillgängligheten till Brösarps backar och omgivande dagvattennät saknas i orten. naturområden. • Kommunen ska verka för att en gång- och cykelkoppling mellan Brösarp och Tomelilla utvecklas för att möjliggöra hållbara resor mellan orterna och stärka cykelbarheten i kommunen. 623 96 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter Brösarp har goda förutsättningar att utvecklas vidare genom sitt läge, sitt serviceutbud och sin attraktiva livsmiljö. Samtidigt finns tydliga utmaningar i form av begränsad kapacitet i avloppsreningsverket, avsaknad av dagvattenhantering, stora naturvärden och riksintressen samt barriäreffekter från riksvägar. Det finns samtidigt stora möjligheter att stärka ortens roll som nod genom att utveckla bostäder, service och verksamheter i centrala och kollektivtrafiknära lägen samt genom att ta tillvara närheten till natur, rekreation och besöksnäring. Inriktning för utveckling Brösarp ska utvecklas som en attraktiv serviceort med god tillgång till bostäder, service och kollektivtrafik. Utvecklingen ska i första hand ske genom förtätning och komplettering inom befintlig tätortsstruktur, särskilt i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Detta ska bidra till ett ökat underlag för handel, samhällsservice och kollektivtrafik. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till ortens karaktär, skala och struktur samt till det omgivande landskapets värden. Särskild hänsyn ska tas till naturmiljöer och landskapsbild. Grönstrukturen ska utvecklas genom att stärka kopplingar inom orten och till omgivande landskap, vilket förbättrar tillgängligheten till rekreation och friluftsliv. Utbyggnad av bostäder och verksamheter förutsätter att avloppsreningsverkets kapacitet säkerställs. Dagvatten ska hanteras lokalt och utredas i samband med detaljplanering. 624 97 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Brösarp 2040 625 98 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Centrum, brandstation, hantverk och småindustri där Utvecklingsområde 4 verksamhet inte får vara störande för omgivningen Gällande detaljplan: Verksamheter (Fastighet cirka 8000 kvm. Byggrätt cirka 4500 Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka 65 bostäder (cirka 6 kvm) småhus och 60 lägenheter i flerbostadshus) samt kommersiell och offentlig service, Planerad byggnation: Bostäder cirka 10–15 småhus. Dessutom utreds möjlighet till såsom ny vårdcentral. att bevara eller medge verksamheter i liten skala). Förutsättningar: Området omfattas delvis av verksamhetsområde för dricksvatten Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten, men och spillvatten. Verksamhetsområdena utökas för att omfatta hela området. endast delvis för spillvatten. Ledningsnätet behöver kapacitetsutredas. Dagvatten Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med Dagvattenhantering behöver utredas. Området ligger inom riksintresse för riksintressena. friluftsliv, riksintresse för rörligt friluftsliv, men bedöms inte inverka negativt på riksintresset. Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Bostäder Utvecklingsområde 2 Planerad markanvändning: Bostäder, max 20 radhus Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 13 småhus kvarstår att byggas i området spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas dagvattennät och verksamhetsområde riksintressena. Samma bedömning kvarstår. för dagvatten. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintressena. Samma bedömning kvarstår. Utvecklingsområde 6 Gällande detaljplan: Saknas detaljplan Utvecklingsområde 3 Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 40–60 småhus Gällande detaljplan: Verksamheter. Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 6 800 kvm. spillvatten. Gällande dricksvatten finns inte tillräcklig kapacitet. Enskilt Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och dricksvatten och spillvatten utreds. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Brösarp spillvatten. Ledningsnätet för dricksvatten behöver kapacitetsutredas. Dagvatten saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. omhändertas lokalt då det i Brösarp saknas verksamhetsområde för dagvatten och dagvattennät. Föreslagen byggnation har i detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintressena. Samma bedömning kvarstår. 626 99 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.3 Skåne-Tranås Ställningstaganden för Skåne-Tranås Ortens roll och karaktär Skåne-Tranås är en mindre ort längs riksväg 19 med en stark kulturhistorisk identitet. Orten är utpekad som riksintresse för kulturmiljövård och präglas av sin historiska roll som marknads- och handelsplats. Orten har en tydlig koppling • Ny bebyggelse ska värna och utveckla ortens kulturhistoriska mellan bebyggelse, landskap och grönstruktur, där både torget, parken och det värden och befintliga struktur. omgivande jordbrukslandskapet bidrar till dess karaktär. Skåne-Tranås fungerar i • Utveckling ska i första hand ske genom komplettering inom eller i dag som en lokal nod för småskalig handel, besöksnäring och boende i ett attraktivt direkt anslutning till befintlig bebyggelse. och variationsrikt landskap. • Ortens roll som nod för besöksnäring och småskaligt företagande ska stärkas. Nuläge och förutsättningar Orten har tillgång till kollektivtrafik och ett mindre men varierat serviceutbud. • Natur- och rekreationsområden i anslutning till orten ska värnas, utvecklas och göras tillgängliga. Bebyggelsen är koncentrerad kring det historiska torget, som tillsammans med parken vid Mölledammen utgör viktiga sociala mötesplatser. Grönstrukturen är en • Grönstruktur, vattenmiljöer och trädmiljöer ska bevaras och central del av ortens identitet. Mölledammen, Anisabäcken, alléer och äldre stärkas som en del av ortens identitet och ekosystemtjänster. trädmiljöer bidrar till både upplevelsevärden och ekologiska samband. De många • Dagvatten ska hanteras lokalt med hänsyn till befintliga träden och trädgårdarna i den äldre bebyggelsen förstärker ortens gröna karaktär. vattenstrukturer och dikningsföretag. Det omgivande landskapet är mosaikartat med höga naturvärden och stor variation av biotoper såsom åkrar, betesmarker, dammar och skogspartier. Tätortsnära områden som Prästaskogen och Forsadal erbjuder viktiga rekreationsmiljöer och ingår i ett större ekologiskt sammanhang. 627 100 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter Den kulturhistoriskt värdefulla miljön ställer höga krav på hur ny bebyggelse kan tillkomma. Samtidigt behöver grönstruktur och vattenmiljöer hanteras varsamt för att inte förlora ekologiska samband och upplevelsevärden. Begränsningar i teknisk infrastruktur, särskilt avseende dagvattenhantering, innebär att ny bebyggelse behöver anpassas till lokala förutsättningar. Det finns samtidigt stora möjligheter att stärka ortens attraktivitet genom att utveckla kopplingar mellan bebyggelse, natur och rekreation samt genom att ta tillvara landskapets och grönstrukturens kvaliteter. Inriktning för utveckling Utvecklingen i Skåne-Tranås ska ske varsamt och med stor hänsyn till ortens kulturmiljö, landskapsbild och gröna strukturer. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig struktur och bidra till att stärka ortens funktion som boendeort och besöksmål. Fokus ska ligga på mindre kompletteringar inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Grönstruktur, vattenmiljöer och trädmiljöer ska bevaras och utvecklas som en resurs för både rekreation och biologisk mångfald. 628 101 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Skåne-Tranås 2040 629 102 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Utvecklingsområde 2 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 3 småhus. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 10 småhus. Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för vatten och Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till spillvatten. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till lokala lokala förutsättningar. Området omfattar delvis högklassig jordbruksmark (klass 8). förutsättningar och påverkan på dikningsföretag ska beaktas. Förenligt med riksintresse för kulturmiljövård. Förenligt med riksintresse för kulturmiljövård. 630 103 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstaganden för Onslunda 6.4 Onslunda Ortens roll och karaktär Onslunda är en serviceort i den mellersta delen av kommunen med tillgång till • Utveckling ska i första hand ske inom befintlig planlagd mark. skola, förskola och bibliotek. Orten har en tydlig karaktär som boendeort med • Bebyggelseutveckling ska stärka ortens roll som boendeort med närhet till natur och rekreation. Bebyggelsen präglas av en småskalig struktur med god tillgång till service. inslag av äldre miljöer och uppvuxna trädgårdar, vilket ger orten en grön och inbjudande karaktär. • Grönstruktur och viktiga mötesplatser ska bevaras, utvecklas och kopplas samman. Nuläge och förutsättningar • Tätortsnära natur- och rekreationsområden ska värnas och Bebyggelsen i Onslunda är blandad och domineras av småhus. Flera tidigare tillgängliggöras. verksamhetslokaler har omvandlats till bostäder, vilket speglar ortens förändring över tid. Grönstrukturen är en viktig del av ortens identitet. Uppvuxna trädgårdar, • Dagvatten ska hanteras lokalt med hänsyn till befintliga system träd, busk- och brynmiljöer samt öppna gräsytor bidrar till en sammanhängande och markförhållanden. grön miljö. Järnvägsparken, hembygdsparken och idrottsplatsen utgör viktiga • Hänsyn ska tas till naturvärden i närliggande områden, särskilt mötesplatser. Det omgivande landskapet domineras av jordbruksmark, men Mossen och rikkärret. innehåller även viktiga natur- och rekreationsområden, såsom Mossen och åsen söder om orten. Här finns även ett rikkärr med höga naturvärden. Inom tätorten finns en dagvattendamm som har betydelse för vattenhantering och som en del av den lokala grönstrukturen. Planberedskapen är god och möjliggör fortsatt utveckling inom redan planlagda områden. Utmaningar och möjligheter Inriktning för utveckling Utmaningar finns i form av begränsningar i dagvattenhantering och tillskottsvatten Utvecklingen i Onslunda ska ta tillvara befintlig planberedskap och ske i en takt i avloppssystemet. Radonförekomst behöver också hanteras vid ny bebyggelse. som stärker ortens funktion och serviceunderlag. Förtätning och komplettering Samtidigt finns goda möjligheter att utveckla orten genom att ta tillvara befintlig inom befintlig struktur ska prioriteras. Grönstruktur, mötesplatser och planberedskap och stärka kopplingarna mellan bebyggelse, grönstruktur och rekreationsområden ska bevaras och utvecklas som en integrerad del av ortens rekreationsområden. Den gröna karaktären utgör en viktig tillgång för ortens livsmiljö. Kopplingar mellan tätorten och omgivande natur ska stärkas. Orten ska attraktivitet. utvecklas som en attraktiv och hållbar boendemiljö med god tillgång till service, natur och rekreation. 631 104 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Onslunda 2040 632 105 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Utvecklingsområde 2 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 24 småhus och cirka 16 lägenheter. Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka 3 småhus eller Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till annan användning. lokala förutsättningar och påverkan på befintlig dagvattendamm och Förutsättningar: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt med hänsyn till dikningsföretag ska beaktas. Radonförekomst kräver utredning och åtgärder. lokala förutsättningar. Radonförekomst och påverkan på dikningsföretag ska beaktas Utbyggnadsområdet berörs av bytomt L1991: och kommer att kräva en arkeologisk förundersökning för platsen vid utbyggnad. 633 106 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.5 Spjutstorp Ställningstaganden för Spjutstorp Ortens roll och karaktär Spjutstorp är en av kommunens mindre orter och ligger i kommunens mellersta del. Orten har en småskalig karaktär där bostäder, verksamheter och rekreativa ytor tillsammans bildar en mångfunktionell bebyggelsemiljö. Spjutstorp har • Verka för en bebyggelseutveckling med nya bostäder och tillgång till kollektivtrafik med regionbuss. Serviceutbudet är begränsat men verksamheter enligt gällande detaljplaner som ska bidra till ett omfattar bland annat kyrka, föreningsdriven idrottsplats, friluftsbad och camping. underlag för ett utvecklat serviceutbud med bland annat De rekreativa funktionerna är viktiga för ortens identitet och bidrar till Spjutstorps dagligvaruhandel och en levande tätort. roll som lokal mötesplats. Landskapet kring Spjutstorp präglas av en skogslös och • Utbyggnad prioriteras i första hand inom ortens gränser för att trädfattig fullåkersbygd med högklassig jordbruksmark. Detta ger orten en tydlig minimera ianspråktagandet av jordbruksmark. landsbygdskaraktär, där grönstrukturen längs vattendragen får särskild betydelse. • Bevara och stärka Bäckavallen som central knutpunkt genom att Nuläge och förutsättningar med ny detaljplan utveckla naturen längs ån och göra camping, Bebyggelsen i Spjutstorp består av bostäder, verksamheter och rekreativa ytor. evenemangsytan och lekplatsen planenlig. Strandskyddet återinträder för större delen av området. Tillsammans utgör de en mångfunktionell bebyggelse med förutsättningar för viss komplettering, särskilt där befintliga rekreativa kvaliteter och infrastruktur kan tas • Planera och verka för ett stärkt grönstråk längs den gamla tillvara. banvallen mellan Spjutstorp och Onslunda. Dels för att stärka spridningskorridoren för växt- och djurliv, dels för att koppla I Spjutstorp finns få kommunala grönområden. Det största och mest betydelsefulla samman orterna för gång och cykel som bland annat bidrar till en är Bäckavallen, mellan idrottsplatsen och kyrkan, som fungerar som en central säker skolväg till Onslunda samt stärkt tillgänglighet till natur- och knutpunkt i orten. Här finns lekplats, grönytor som används för bland annat rekreationsområdet Mossen söder om Onslunda. camping och bilträffar samt en centralt placerad dansrotunda där fester och olika • Verka för att stärka grönstråket längs Trydeån och Rödjebäcken evenemang anordnas. Trydeån och Rödjebäcken rinner genom tätorten och längs och verka för en säker passage över statliga vägen för att stärka dessa finns större delen av ortens sammanhängande grönstruktur. Grönstrukturen tillgängligheten i enlighet med strandskyddets syfte. är betydelsefull som spridningskorridor och utgör livsmiljö för bland annat flera • Utreda den övergripande dagvattenhangeringen. Lokalt fladdermusarter. Ytterligare naturvärden finns runt kyrkan och i olika brynmiljöer omhändertagande av dagvatten förespråkas då det saknas i södra delen av tätorten. Promenadstråk finns på den gamla banvallen från verksamhetsområde. Spjutstorp till Onslunda och Appeltorp, vilket ger orten viktiga rekreativa kopplingar till omgivande landskap. Kring Spjutstorp finns högklassig åkermark, klass 8 på en tiogradig skala. Detta innebär goda förutsättningar för jordbruk, men 634 107 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 också att framtida utbyggnad behöver prövas med stor hänsyn till Bäckavallen bör värnas och utvecklas som Spjutstorps viktigaste sociala och jordbruksmarkens värde. rekreativa knutpunkt. Platsen bör fortsatt kunna rymma flera funktioner, såsom lek, idrott, evenemang, camping och andra lokala aktiviteter. Utmaningar och möjligheter En viktig utmaning för Spjutstorp är att serviceutbudet är begränsat samtidigt som Grönstrukturen längs Trydeån och Rödjebäcken bör bevaras och stärkas som orten har lokala kvaliteter i form av idrottsplats, friluftsbad, camping och ekologiskt samband, rekreativt stråk och livsmiljö för växt- och djurliv. Särskild föreningsliv. Utvecklingen behöver därför stärka ortens befintliga mötesplatser och hänsyn bör tas till områdets betydelse som spridningskorridor och till de ta vara på de rekreativa funktioner som redan finns. naturvärden som finns kring vattendragen, kyrkan och brynmiljöerna i södra delen Bristen på kommunala grönområden gör Bäckavallen särskilt viktig. Området har av tätorten. Kopplingarna till det omgivande landskapet bör utvecklas, särskilt stor social och rekreativ betydelse och bör fortsatt fungera som en central plats för promenadstråket längs den gamla banvallen mot Onslunda och Appeltorp. Vid lek, evenemang, idrott, camping och andra aktiviteter. framtida utveckling ska hänsyn tas till den högklassiga åkermarken, landskapsbilden och ortens småskaliga struktur. Det omgivande jordbrukslandskapet är öppet och trädfattigt, vilket innebär begränsade förutsättningar för biologisk mångfald utanför tätorten. Samtidigt utgör grönstrukturen längs Trydeån och Rödjebäcken en tydlig möjlighet att stärka ekologiska samband, rekreation och upplevelsevärden. Den högklassiga åkermarken kring Spjutstorp innebär att ny bebyggelse behöver lokaliseras varsamt. Möjligheter till utveckling bör i första hand sökas inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, där intrång i brukningsvärd jordbruksmark kan begränsas. Inriktning för utveckling Spjutstorp ska utvecklas med utgångspunkt i sin småskaliga karaktär, sina rekreativa funktioner och sitt läge i det öppna jordbrukslandskapet. Orten bör fortsatt utvecklas som en mindre mångfunktionell ort där bostäder, verksamheter, föreningsliv och rekreation samspelar. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom varsam komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska ta vara på befintlig infrastruktur och bidra till att stärka underlaget för kollektivtrafik, lokalt föreningsliv och servicefunktioner. 635 108 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Spjutstorp 2040 636 109 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Bostäder Utvecklingsområde 4 Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 18 småhus Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 6 småhus spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och till dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör viss del verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig omhändertas lokalt. Inom området finns båtnadsområde för dikningsföretag. kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan på dikningsföretaget bör bedömas och dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas av utredas i samband med kommande lovgivning. Området kan komma att beröras av åkermarksklassning 8 av 10. samma bytomt som utvecklingsområde 3 samt fornlämning L1991:4928. Utvecklingsområde 2 Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Bostäder Gällande detaljplan: Handel, småindustri samt i vissa fall bostäder Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 3 småhus Planerad markanvändning: Verksamheter Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvatten bör omhändertas lokalt och omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med dagvattenhanteringen bör utredas i samband med kommande lovgivning. kommande lovgivning. Utvecklingsområde 3 Gällande detaljplan: Bostäder och natur Utvecklingsområde 6 Planerad markanvändning: Natur, camping och evenemang Gällande detaljplan: Bostäder Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 20 småhus delvis verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig Förutsättningar: Området omfattas delvis av verksamhetsområde för dricksvatten kapacitet. I Spjutstorp finns dagvattennät, men inget verksamhetsområde för och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. I Spjutstorp finns dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt. Inom området finns båtnadsområde dagvattennät, men inget verksamhetsområde för dagvatten. Dagvatten bör för dikningsföretag. Området berörs bytomt L 1991:4676, behov av arkeologisk omhändertas lokalt och dagvattenhanteringen bör utredas i samband med utredning. kommande lovgivning. 637 110 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.6 Lunnarp Ställningstagande för Lunnarp Ortens roll och karaktär Lunnarp är en mindre tätort med strategiskt läge längs väg 11 och Österlenbanan, mellan Tomelilla tätort och Smedstorp. Orten har god kollektivtrafiktillgång genom både Pågatåg och expressbuss, vilket gör Lunnarp till en viktig kollektivtrafiknod i • Stärka Lunnarp som kollektivtrafik- och servicenod genom att kommunens östra delar. Serviceutbudet är begränsat, men orten har betydelse verka för en bebyggelseutveckling av nya bostäder och genom sina arbetsplatser och verksamheter, bland annat inom mejeri, djurfoder verksamheter som ska bidra till ett underlag för ett utvecklat och spannmål. Tillsammans med läget och kommunikationerna gör detta Lunnarp serviceutbud med bland annat dagligvaruhandel. till en betydelsefull kollektivtrafik- och servicenod för orten och det omgivande • Verka för en utbyggnad och etablering av verksamheter i landskapet. Orten präglas av sitt läge i ett öppet jordbrukslandskap och av en anslutning till befintliga verksamheter vilket ses som positivt för småskalig tätortsstruktur. Den äldre bebyggelsen, trädgårdarna och de uppvuxna utveckling av näringslivet inom tätorten. Placeringen ger träden bidrar till ortens karaktär och gröna kvaliteter. förutsättningar att skapa företagskluster samt driva utvecklingen av en stationsnära kollektivtrafiknod. Nuläge och förutsättningar • Planera och verka för ett grönstråk och en gång- och Lunnarp omges av ett öppet, homogent och trädfattigt jordbrukslandskap. Bristen cykelkoppling mellan Tomelilla tätort, Lunnarp och Smedstorp. på spridningskorridorer ger begränsade förutsättningar för biologisk mångfald och Dels för att stärka den biologiska mångfalden genom att koppla höga naturvärden i det omgivande landskapet. Inne i tätorten finns gröna kvaliteter samman naturområden med spridningskorridorer för växt- och i form av uppvuxna trädgårdar, träddungar, gräsytor, buskage och mindre gröna djurliv, dels för att tillgängliggöra natur och landsbygd i kilar. De högsta biologiska värdena bedöms främst finnas i trädgårdsstrukturerna i sammankoppling mellan orterna. den äldre delen av orten. • Verka för att stärka cykellederna mot Listarumsåsen och I Lunnarp finns förhållandevis stora kommunalägda grönytor. De största ytorna är Kvärrestad genom bland annat grönstråk med tydlig vegetationsstruktur. Syftet är att tillgängliggöra natur och utarrenderade till idrottsförening och är till största del planlagda för landsbygd i sammankoppling med orterna. bostadsbebyggelse. Övriga kommunala ytor är spridda över tätorten och består av gräsytor, buskage, träd samt en lekplats i tätortens västra del. Lekplatsen och • Verka för en föryngring och nyplantering av träd i det trädfattiga idrottsplatsen med intilliggande park fungerar som viktiga sociala och rekreativa landskapet. platser. Tätortsnära naturområde saknas, men en cykelled mot Listarumsåsen följer en grusväg genom åkerlandskapet och ger koppling till rekreativa miljöer utanför tätorten. 638 111 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utmaningar och möjligheter samband utvecklas där det är möjligt. Även mindre gröna inslag är viktiga för En viktig utmaning för Lunnarp är att serviceutbudet är begränsat, samtidigt som biologisk mångfald, skugga, dagvattenhantering, rekreation och trivsel. orten har ett strategiskt kollektivtrafikläge. Utvecklingen behöver därför ta vara på läget, stärka ortens roll och bidra till ett fortsatt levande lokalsamhälle. Det öppna Kopplingarna till omkringliggande landskap och rekreativa målpunkter bör jordbrukslandskapet är en del av ortens identitet, men innebär också brist på förbättras, särskilt gång- och cykelförbindelser mot Listarumsåsen. Verksamheter biologisk mångfald, spridningssamband och tätortsnära rekreation. Därför är det och arbetsplatser i Lunnarp bör ges goda förutsättningar att finnas kvar och viktigt att stärka grönstrukturen inom och i anslutning till tätorten. utvecklas där det är lämpligt, med hänsyn till boendemiljöer, trafik och landskapsbild. De kommunalägda grönytorna är en viktig resurs, men framtida förändringar behöver vägas mot behovet av sociala mötesplatser, rekreation och gröna samband. Särskilt idrottsplatsen, lekplatsen och parkområdena har stor betydelse för vardagslivet i Lunnarp. Samtidigt skapar kollektivtrafikläget möjligheter för varsam komplettering med bostäder och verksamheter där befintlig infrastruktur kan nyttjas effektivt. Inriktning för utveckling Lunnarp ska utvecklas med utgångspunkt i sitt strategiska läge längs väg 11 och Österlenbanan. Orten ska stärkas som kollektivtrafik- och servicenod, där tillgången till tåg och buss tas tillvara i planeringen av bostäder, verksamheter och vardagsnära funktioner. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska stärka ortens sammanhållning och ta vara på befintlig infrastruktur, samtidigt som hänsyn tas till jordbrukslandskapet, ortens småskaliga karaktär och gröna kvaliteter. Bostadsutveckling bör ske varsamt och bidra till ett ökat underlag för kollektivtrafik och lokal service. Samtidigt ska behovet av grönytor, rekreativa platser och sociala mötesmiljöer beaktas. Lekplatsen, idrottsplatsen och intilliggande parkmiljöer bör värnas och utvecklas som viktiga mötesplatser. Grönstrukturen i och kring Lunnarp bör stärkas genom att befintliga träd, trädgårdsstrukturer och mindre grönytor tas tillvara samt genom att nya gröna 639 112 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Lunnarp 2040 640 113 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 kapacitet. Området angränsar till område med verksamhetsområde för dagvatten. Gällande detaljplan: Bostäder, friliggande och sammanhängande Verksamhetsområde bör utökas för alla vattentjänster. Inom området finns Planerad markanvändning: Bostäder, småhus, cirka 45 bostäder dikningsföretag och dess båtnadsområde. Förutsättningar: Området omfattas till största del av verksamhetsområde för dricksvatten och till viss del verksamhetsområde för spillvatten. Gällande Utvecklingsområde 4 dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Verksamhetsområde utökas för att omfatta Gällande detaljplan: Småindustri och hantverksändamål. hela området. Dagvatten omhändertas lokalt då det saknas dagvattennät och Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 4 000 kvm. verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och båtnadsområde. Dagvattenhantering behöver utredas. angränsar till verksamhetsområde för spillvatten. Dagvatten bör omhändertas Delar av området ligger inom kulturmiljöstråk. Området gränsar till riksintresse för lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommunikation. Kommunen gör bedömningen att byggnation enligt gällande kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 detaljplan varken påverkar riksintresset eller kulturmiljöstråket negativt. av 10. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10, men även en bit med åkermarksklassning 7 av 10. Utvecklingsområde 5 Gällande detaljplan: Småindustri och handelsändamål Utvecklingsområde 2 Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 9 000 kvm Gällande detaljplan: Bostäder, i vissa fall småindustri och handel Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 20 småhus delvis verksamhetsområde för spillvatten. Inom området finns dikningsföretag och Förutsättningar: Dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Området angränsar till dess båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och verksamhetsområde för dagvatten, men verksamhetsområde finns inte för hela dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande Lunnarp. Inom området finns dikningsföretag och båtnadsområde. Dagvatten bör lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10. omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Inför byggnation behöver hänsyn tas både Utvecklingsområde 6 till järnvägen och till närliggande verksamheter kopplat till bland annat buller och Gällande detaljplan: Industri, småindustri och handelsändamål vibrationer. Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 10 000 kvm Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten, Utvecklingsområde 3 spillvatten eller dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och Gällande detaljplan: Bostäder båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 1 småhus. Intilliggande naturmark bör bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området utvecklas. omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10. Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområde för dricksvatten och delvis verksamhetsområde för spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig 641 114 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 7 Gällande detaljplan: Industriändamål Planerad markanvändning: Verksamheter, cirka 70 000 kvm Förutsättningar: Området omfattas inte av verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten eller dagvatten. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 4 av 10, men även en bit med 7 av 10. Utvecklingsområde 8 Gällande detaljplan: Idrottsområde. Planerad markanvändning: Grönområde och park (område för fritidsaktivitet). Förutsättningar: Området omfattas till viss del av verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten eller dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och båtnadsområde. Dagvatten bör omhändertas lokalt och dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och utredas i samband med kommande lovgivningar. Området omfattas till största del av åkermarksklassning 7 av 10. 642 115 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Ställningstagande för Smedstorp 6.7 Smedstorp • Stärka Smedstorp som kollektivtrafik- och servicenod genom utveckling av bostäder, service och centrumfunktioner i stations- och kollektivtrafiknära lägen. Utbyggnad ska i första Ortens roll och karaktär hand ske genom förtätning, omvandling och komplettering Smedstorp ligger i sydöstra delen av Tomelilla kommun, längs och mellan inom eller i direkt anslutning till tätorten. Österlenbanan och väg 11, nära gränsen till Simrishamns kommun. Orten har ett strategiskt läge med god tillgång till kollektivtrafik genom både Pågatåg och • Planera för en långsiktigt hållbar bostadsutveckling där behovet av nya bostäder vägs mot jordbruksmarkens värden. expressbuss. Orten har ett relativt brett serviceutbud för sin storlek, med bland Ianspråktagande av jordbruksmark ska motiveras av annat förskola, grundskola, bibliotek, fritids, friluftsbad och idrottsplats. Det finns väsentliga samhällsintressen, särskilt närhet till station, även småskaliga butiker och verksamheter, såsom lanthandel, samt en större kollektivtrafik, befintlig bebyggelse och infrastruktur. verksamhet som tillverkar köksinredning. Utbyggnad bör lokaliseras så att påverkan på rationellt jordbruk begränsas och mer sammanhängande jordbruksmark Orten är särskilt karaktäristisk för sina kreativa näringar, med konst, hantverk, med högre brukningsvärde kan värnas. loppmarknad och second hand som lockar många besökare, främst under sommarhalvåret. Smedstorps karaktär, serviceutbud och strategiska läge gör orten • Värna Smedstorps bebyggelsekaraktär och kulturmiljövärden genom att ny bebyggelse anpassas till ortens struktur, skala till en viktig kollektivtrafik- och servicenod med stor betydelse för landsbygden och och uttryck. I särskilt känsliga miljöer ska tillägg underordnas turistnäringen. befintlig bebyggelse avseende placering, volym och utformning. Nuläge och förutsättningar Större delen av Smedstorps tätort är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård • Möjliggöra omvandling av äldre industri- och genom sina höga värden som järnvägssamhälle med tidstypisk bebyggelse från verksamhetsmiljöer i stationsnära lägen till mångfunktionell sekelskiftet. Byggnadernas placering i gatulinjen och de dekorativt utformade bebyggelse med bostäder, centrumändamål, småskalig fasaderna följer stationssamhällenas särpräglade bebyggelsemönster. De flesta service, verksamheter och kreativa näringar. Omvandlingen bostadshusen är enplans bostäder med sadeltak. Den kulturhistoriskt värdefulla ska bidra till förtätning och ett mer varierat innehåll i orten utan att ny jordbruksmark tas i anspråk. miljön tar sig bland annat uttryck i stationshuset i rött tegel, närliggande magasinsbyggnader och bostadshus. Kulturmiljön är en central del av ortens • Säkerställa skyddet för dricksvattentäkten genom höga krav identitet och behöver beaktas vid framtida utveckling. på markanvändning, dagvattenhantering och skyddsåtgärder vid exploatering inom och intill vattenskyddsområde. Lokalt I Smedstorp finns flera kommunala grönområden. Gröneplan i ortens nordöstra del omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas och utredas i är ett av de mest betydelsefulla och används för bland annat årliga midsommar- och efterföljande planering. valborgsfiranden samt skolans aktiviteter. I västra delen av orten finns • Utveckla Smedstorps grön- och blåstruktur genom Wilmersbacke, ett grönområde med skogsdunge och backe som används av skola, sammanhängande grönområden, stärkta grönstråk och förbättrade vatten- och spridningssamband. Diket genom Smedstorp och vidare mot Tommarpsån, kopplingen till naturområdet nordväst om tätorten samt gång-, cykel- och grönstråket mellan Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp ska särskilt prioriteras. 643 116 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 förskola och allmänhet. Vid snörika vintrar används backen för skidåkning. Andra nordväst om Smedstorp är en särskilt viktig resurs för rekreation, friluftsliv och viktiga grönområden och mötesplatser finns vid torget och idrottsplatsen. Inga biologisk mångfald. vattendrag rinner genom tätorten, men från en dagvattendamm i orten leder ett dike som ansluter till Tommarpsån strax öster om Smedstorp. Dagvattenhanteringen är en viktig planeringsfråga eftersom orten saknar verksamhetsområde för dagvatten. Framtida utveckling behöver därför säkerställa Nordväst om tätorten finns ett värdefullt tätortsnära naturområde med skog och två lokala och hållbara lösningar för dagvatten, med hänsyn till infiltration, naturliga våtmarker. Området har både naturvärden och stora rekreativa värden grundvatten och befintliga vattenstråk. Smedstorps läge längs Österlenbanan och genom motionsspår, ridslingor och mountainbikeled. Genom naturområdet, väg 11 ger goda möjligheter till kollektivtrafiknära utveckling. Samtidigt behöver tätorten och vidare ut på landsbygden går Gårdslösaleden. Landskapet kring utvecklingen anpassas till kulturmiljö, landskapsbild, naturvärden, rekreativa Smedstorp består av ett homogent småskaligt odlingslandskap i söder. I norr, vid samband och tekniska förutsättningar. kyrkan och den omgivande bebyggelsen, övergår landskapet i ett mer mosaikartat och varierat kulturlandskap med tydliga spår av gammal odlingsbygd. I närområdet Inriktning för utveckling finns gott om lökgroda. Smedstorp ska utvecklas med utgångspunkt i sitt strategiska kollektivtrafikläge, sitt serviceutbud och sin tydliga identitet som kulturhistoriskt värdefullt För föreslagen utbyggnad finns tillräcklig kapacitet av dricksvatten. I Smedstorp järnvägssamhälle. Orten ska fortsatt stärkas som kollektivtrafik- och servicenod för finns inget verksamhetsområde för dagvatten, vilket innebär att dagvatten hanteras landsbygden och som en viktig plats för besöksnäring, kreativa näringar och lokalt lokalt och infiltrerar till grundvattnet. företagande. Ny bebyggelse bör i första hand ske genom varsam komplettering inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsstruktur. Utvecklingen ska ta vara Utmaningar och möjligheter på närheten till tåg, buss, service och befintlig infrastruktur, men samtidigt En viktig utmaning för Smedstorp är att möjliggöra utveckling utan att skada de anpassas till ortens skala, bebyggelsemönster och kulturhistoriska värden. kulturhistoriska värden som präglar orten. Riksintresset för kulturmiljövård innebär att ny bebyggelse, förändringar i befintlig bebyggelse och utveckling av Riksintresset för kulturmiljövård ska vara vägledande vid planering och prövning. offentliga miljöer behöver ske med stor hänsyn till stationssamhällets karaktär, Nya byggnader och förändringar i den befintliga miljön bör utformas med hänsyn skala och bebyggelsemönster. Smedstorps starka serviceutbud, kollektivtrafikläge till stationssamhällets karaktär, gatustruktur, byggnaders placering, volymer, och kreativa näringar ger goda möjligheter att stärka ortens roll som service- och takformer och fasaduttryck. Smedstorps gröna och rekreativa miljöer ska värnas besöksnod. De småskaliga butikerna, verksamheterna och besöksmålen bidrar till och utvecklas. Gröneplan, Wilmersbacke, torget och idrottsplatsen bör fortsatt ett levande lokalsamhälle och har betydelse för både boende, landsbygd och turism. fungera som viktiga mötesplatser för boende, skola, föreningsliv och evenemang. Det tätortsnära naturområdet nordväst om orten bör stärkas som rekreativ och De kommunala grönområdena och mötesplatserna är viktiga för ortens sociala liv. ekologisk resurs, med fortsatt utrymme för motionsspår, ridslingor, mountainbike Gröneplan, Wilmersbacke, torget och idrottsplatsen har olika funktioner och bör och andra friluftsaktiviteter. Sambanden mellan tätorten, naturområdet och det ses som centrala delar av ortens vardagsmiljö. Det tätortsnära naturområdet omgivande landskapet bör utvecklas, särskilt genom Gårdslösaleden och andra gång-, cykel- och rekreationskopplingar. Naturvärden kopplade till våtmarker, 644 117 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 skogsmiljöer, kulturlandskapet och förekomsten av lökgroda ska beaktas vid framtida planering. Framtida utveckling ska också säkerställa hållbar dagvattenhantering. Eftersom Smedstorp saknar verksamhetsområde för dagvatten behöver ny bebyggelse och förändrad markanvändning utformas så att dagvatten kan tas om hand lokalt på ett långsiktigt hållbart sätt. 645 118 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Smedstorp 2040 646 119 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Utvecklingsområde 1 Gällande detaljplan: Industri Utvecklingsområde 3 Planerad markanvändning: Mångfunktionell bebyggelse, cirka. 40 lägenheter i Gällande detaljplan: Bostäder flerbostadshus, cirka 8 småhus, centrumändamål Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 10 småhus Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns dikningsföretag och dess verksamhetsområde för dagvatten. Inom norra delen av området finns båtnadsområde. Dagvattenhanteringsfrågan utreds i detaljplanearbetet. Området båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan på ligger inom riksintresse för kulturvård. Påverkan på och hänsyn till riksintresset dikningsföretaget bör bedömas och utredas i samband med kommande hanteras inom detaljplanearbetet. lovgivningar. Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Föreslagen byggnation har i Utvecklingsområde 2 detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintresset. Samma bedömning kvarstår. Gällande detaljplan: Bostäder Området omfattas av åkermarksklassning 8 av 10. Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 6 småhus Förutsättningar: Området omfattas av verksamhetsområdet för dricksvatten och Utvecklingsområde 4 spillvatten. Gällande dricksvatten finns tillräcklig kapacitet. Dagvatten Gällande detaljplan: Ingen detaljplan omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas dagvattennät och Planerad markanvändning: Bostäder, cirka 12 småhus, eventuellt en del för verksamhetsområde för dagvatten. Dagvattenhanteringsfrågan bör bedömas och skolområde vid behov utredas i samband med kommande lovgivningar. Inom norra delen av området Förutsättningar: Endast en liten del i norra delen av området omfattas av finns båtnadsområde för dikningsföretag. Dagvattenhanteringsfrågan och påverkan verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten. Gällande dricksvatten finns på dikningsföretaget bör bedömas och utredas i samband med kommande tillräcklig kapacitet. Dagvatten omhändertas lokalt då det i Smedstorp saknas lovgivningar. dagvattennät och verksamhetsområde för dagvatten. Inom området finns Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Föreslagen byggnation har i dikningsföretag och dess båtnadsområde. Hänsyn bör tas till båtnadsområdet och detaljplanen bedömts vara förenlig med riksintresset. Samma bedömning kvarstår. områdets naturliga lågpunkt som kan utgöra en förlängning av intilliggande Området omfattas av åkermarksklassning 8 av 10. grönområde med blågröna lösningar. Dagvattenhanteringsfrågan utreds i detaljplanearbetet. Området ligger inom riksintresse för kulturvård. Påverkan på och hänsyn till riksintresset hanteras inom detaljplanearbetet. Området och dess närområde omfattas av åkermarksklassning 4 och 5 av 10. 647 120 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 6.8 Övriga orter och landsbygd Ställningstaganden för bebyggelse på Tomelilla kommun är attraktiv för dem som söker ett naturnära boende med god landsbygden tillgänglighet till övriga Skåne. Kommunen verkar för en levande landsbygd där utveckling möjliggörs samtidigt som höga natur- och kulturvärden tas tillvara. Detta sker bland annat genom att främja återanvändning av befintlig bebyggelse, • Ny bebyggelse tillåts och ska i första hand placeras där det är exempelvis genom omvandling av gårdar och ekonomibyggnader till bostäder eller möjligt i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. verksamheter. Exploatering ska ta hänsyn till landsbygdens karaktär och livsstil. Landsbygden rymmer stora värden i form av jordbruksmark, naturmiljöer och • Kommunen är positiv till ny användning av befintliga byggnader. rekreationsområden. För att bevara och stärka dessa värden behöver gröna Till exempel kan en gård som inte längre är i bruk omvandlas för strukturer i både tätorter och landsbygd utvecklas och kopplas samman, vilket annan verksamhet eller boende. bidrar till biologisk mångfald och goda livsmiljöer. En levande landsbygd innebär också att vissa störningar, såsom från djurhållning och jordbruk, är en naturlig del av miljön. Principen om ortsvanlighet ska därför tillämpas vid prövning av ny bebyggelse. I kommunen finns även fritidshusområden där kompletterande bebyggelse kan En stor del av kommunens yta utgörs av jordbruksmark, vilket innebär att vara aktuell i anslutning till befintlig struktur. En omvandling från fritidshus till avvägningar mellan exploatering och bevarande är centrala. Kommunen ska följa permanentboende kan medföra ökade krav på service och infrastruktur, vilket miljöbalkens bestämmelser om att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i behöver beaktas i planeringen. För att skapa långsiktigt hållbara boendemiljöer kan anspråk när det är nödvändigt för väsentliga samhällsintressen och när alternativa det vara lämpligt att ny bebyggelse uppförs med en standard som möjliggör lokaliseringar saknas. Vid prövning av ny bebyggelse ska därför markens permanentboende. Vid mer omfattande bebyggelseutveckling bör lokaliseringen brukningsvärde, alternativa lokaliseringar samt påverkan på naturvärden, prövas genom detaljplan eller motsvarande utredning, för att säkerställa en samlad friluftsliv, teknisk försörjning och klimat beaktas. bedömning av markens lämplighet. Detta möjliggör en helhetsbedömning av Ny bebyggelse på landsbygden bör i första hand lokaliseras i anslutning till exempelvis dagvattenhantering, trafik och miljöpåverkan. befintliga strukturer, såsom gårdscentrum, byar och infrastruktur. I vissa fall kan lokalisering på mindre värdefull jordbruksmark eller impediment vara lämplig. Sammantaget innebär detta att utvecklingen på landsbygden ska ske genom Samtidigt behöver förutsättningarna för pågående näringar beaktas, så att avvägningar mellan behovet av ny bebyggelse och bevarandet av jordbruksmark, verksamheter kan bedrivas och utvecklas effektivt. Vid prövning i känsliga naturvärden och landskapets kvaliteter, med målet att stärka en långsiktigt hållbar områden, såsom vid dikningsföretag eller vattenskyddsområden, ska påverkan på och attraktiv landsbygd. ekosystemtjänster särskilt uppmärksammas. 648 121 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 7 Handlingsplan och genomförande Översiktsplanens konsekvenser Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som vägleder kommunens långsiktiga utveckling och utgör ett viktigt underlag för efterföljande beslut om mark- och vattenanvändning. Planens genomförande innebär successiva förändringar i den fysiska miljön, vilka kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för miljö, ekonomi och sociala värden. Parallellt med framtagandet av översiktsplanen genomförs en strategisk miljöbedömning i enlighet med miljöbalken. Syftet är att integrera miljöaspekter i planeringen och säkerställa att en långsiktigt hållbar utveckling främjas. Översiktsplanen innehåller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som redovisar planens samlade påverkan. Inom ramen för miljöbedömningen har avgränsningssamråd genomförts med Länsstyrelsen och berörda grannkommuner. Arbetet har fokuserat på att identifiera vilka delar av planens genomförande som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att avgränsa miljökonsekvensbeskrivningens innehåll utifrån detta. Översiktsplanens konsekvenser ska även förstås i ett bredare perspektiv där avvägningar mellan olika allmänna intressen görs. Planen utgör tillsammans med andra underlag ett viktigt stöd vid prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. 649 122 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 7.1 Prioriterade åtgärder Genom en tydlig koppling mellan översiktsplanen och kommunens investeringsbeslut skapas bättre förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt genomförande. För att översiktsplanens intentioner ska få genomslag krävs ett aktivt och långsiktigt genomförandearbete. Kommunen prioriterar följande åtgärder under 7.3 Uppföljning och aktualitetsprövning planperioden: • ta fram och aktualisera planeringsunderlag som stödjer översiktsplanens inriktning, Översiktsplanen ska följas upp kontinuerligt för att säkerställa att den är ett aktuellt • säkerställa planberedskap i strategiska lägen genom framtagande av och relevant styrdokument. Uppföljningen syftar till att: detaljplaner, • utveckla kollektivtrafiknära lägen och viktiga serviceorter, • följa hur planens ställningstaganden och prioriteringar omsätts i praktiken, • stärka förutsättningarna för bostadsförsörjning och näringslivsutveckling, • identifiera behov av förändringar eller fördjupningar, • arbeta med klimatanpassning och robusta tekniska försörjningssystem, • utgöra underlag för politiska avvägningar och prioriteringar. • värna och utveckla grönstruktur, natur- och kulturmiljöer. Kommunen ska minst en gång per mandatperiod ta ställning till översiktsplanens Prioriteringarna kan komma att omprövas över tid beroende på förändrade aktualitet i enlighet med plan- och bygglagen. Vid behov kan planen förutsättningar, efterfrågan och politiska ställningstaganden. aktualitetsförklaras, ändras eller ersättas. Uppföljningen kan med fördel kopplas till kommunens ordinarie styr- och 7.2 Koppling till detaljplanering och investeringar uppföljningsprocesser för att skapa ett effektivt och integrerat arbetssätt. Översiktsplanen är vägledande för efterföljande planering och beslut. Den utgör ett centralt underlag vid framtagande av detaljplaner, bygglovsprövning och andra tillstånd enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Kommunen avser att aktivt använda översiktsplanen som grund för prioritering av detaljplaner och investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Det innebär att: • detaljplanering i första hand ska ske i enlighet med översiktsplanens utvecklingsinriktning och ställningstaganden, • kommunala investeringar ska stödja de prioriterade utvecklingsområdena, • samordning ska ske mellan fysisk planering, budgetprocess och verksamhetsplanering. 650 123 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 8 Bilagor Landskapsbildskyddsområde: Minsta avstånd ska vara 1000 meter. Färg, utformning: Inom grupper ska verken vara av samma höjd, ha samma kulör och rotorbladen ska ha samma varvtal och rotera åt samma håll. 8.1 Kriterier för vindkraftsetableringar Rotorbladsdiametern inom en grupp bör vara enhetlig. Vindkraftverk med tre rotorblad förutsätts, med hänsyn till upplevelsen av lugnare roterande rörelse, Följande områden anses vara olämpliga för vindkraftsetableringar: jämfört med verk med två rotorblad som ger ett oroligt intryck. • Natur- och kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, föreslagna Placering: Placering av verk inom en grupp bör ske med enkelt geometriskt naturreservat samt kulturreservat • Natura 2000-områden mönster. • Strandskyddsområden • Befintliga och planerade bostadsområden Inbördes avstånd mellan verk inom en grupp bör vara samma. • Flygplatsområde • Riksintresse för friluftsliv samt det rörliga friluftslivet Avstånd till närmsta bostad: Minsta avstånd ska vara 500 meter. Avstånd till tätort: Minsta avstånd ska vara 1000 m Följande kriterier gäller vid vindkraftsetableringar: Avstånd mellan enskilda verk: Topografin avgör. Man ska tydligt se att det är skilda verk och inte en grupp. Avstånd mellan grupper: Topografin avgör. Man ska inte uppleva grupper av verk i mer än ett väderstreck åt gången. Grupper ska upplevas vara tydligt avgränsade. Grupper kontra spridda verk: Kommunen förordar grupper om tre verk eller fler, framför enstaka verk. Byggnadsminnen: Verk eller grupp ska inte visuellt störa byggnadsminnet. Biotopskyddsområde: Inget fastställt generellt skyddsavstånd, men ej verk inom biotopskydds-områden. 651 124 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 15. Totalförsvaret 2025–2030, prop. 2024/25:34, Regeringen 8.2 Huvudsakliga planeringsunderlag 16. Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen, MSB, 2024 17. Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen – ett underlag för Uppsala Internationella och nationella kommuns arbete med att revidera översiktsplanen, FOI-R--5330--SE, FOI, 2022 3. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, Förenta 18. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030, nationerna Regeringen 4. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter, samt lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, SFS 2018:1197 19. Nationella miljömål: generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverket, aktuell webbversion 5. Boverkets PBL Kunskapsbanken och vägledning för översiktsplanering, 20. Sveriges klimatmål och det klimatpolitiska ramverket, Regeringen, aktuell Boverket, aktuell webbversion webbversion 6. Boverkets ÖP-modell/ÖP-katalog och föreskrifter om översiktsplan, där relevant för digital redovisning 21. Sveriges friluftslivsmål, Naturvårdsverket, aktuell webbversion 7. Befolkningsstatistik, folkmängd och befolkningsförändringar, senaste 22. Mål för folkhälsopolitiken, Regeringen, aktuell webbversion tillgängliga statistik, Statistiska centralbyrån 23. Transportpolitiska mål, Regeringen, aktuell webbversion 8. Databasen Vatteninformation Sverige, VISS, aktuell webbversion 24. Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033, 9. Vattenmyndigheternas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och Regeringen/Trafikverket miljökvalitetsnormer för vatten 2022–2027 25. Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037, 10. Vattendirektivet 2000/60/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv Trafikverket, 2025 11. Energieffektiviseringsdirektivet, EED, direktiv 2023/1791/EU 26. Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera, prop. 2024/25:28, Regeringen 12. Förnybartdirektivet, RED III, direktiv 2023/2413/EU 27. Politik för gestaltad livsmiljö, prop. 2017/18:110, Regeringen/Boverket 13. EU:s gröna giv, Europeiska kommissionen, 2019 och senare genomförande 28. Naturvårdsverkets vägledning om miljökvalitetsnormer och miljömål, där relevant aktuell webbversion 14. Handbok i kommunal krisberedskap: kommunala verksamheter, energiförsörjning, MSB, 2021 652 125 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 Regionala och delregionala • Kommunrapport Näringsliv och arbetsmarknad i Tomelilla, Region Skåne, senaste tillgängliga version • Regional utvecklingsstrategi för Skåne, Region Skåne, aktuell version • Regional resvaneundersökning/resvaneunderlag för Skåne, Region Skåne, • Regionplan för Skåne 2022–2040, Region Skåne, 2022 senaste tillgängliga version Aktualisering av Regionplan för Skåne 2022–2040, Region Skåne, pågående process • Åtgärdsvalsstudie för cykelvägsplan för Skåne 2018–2029, Region Skåne, 2018 Vägval för Skåne – infrastrukturprioriteringar till nationell plan, Region Skåne, • Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022–2033, Region Skåne, 2022 aktuell version där relevant • Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037, Region Skåne, pågående/remitterad version Mellankommunala • Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2025–2035, Region Skåne Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, Region Skåne, 2017 • Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne – gemensamma prioriteringar för hållbart resande och transportinfrastruktur, SÖSK, 2024 • Transportstrategi för Skåne, Region Skåne, pågående/aktuell version där relevant • Gemensamma mellankommunala underlag inom SÖSK, där relevanta för infrastruktur, kollektivtrafik, vatten, näringsliv, beredskap och • Cykelstrategi för Skåne, Region Skåne, 2017 bostadsförsörjning • Mobilitetsplan för Skåne, Region Skåne, 2017 • Inventering av jätteloka längs fyra vattendrag 2021–2022, Ystads kommun • Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen, Region Skåne, 2017 • Relevanta mellankommunala vatten-, naturvårds- och • Persontågsstrategi: strategi för utveckling av den regionala tågtrafiken i Skåne avrinningsområdesunderlag, särskilt kopplat till recipienter, vattenförekomster 2020–2040, Region Skåne, 2021 och invasiva arter • Färdplan för Skånes elförsörjning 2030, Region Skåne, 2024 • Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030, Länsstyrelsen Skåne, Region Grannkommuners styrdokument och processer Skåne och Energikontor Syd, 2025 • Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommun, Simrishamns kommun, • Regional handlingsplan för klimatanpassning 2020–2024, Länsstyrelsen Skåne 2015 • Regional årlig uppföljning av miljömålen, Skåne, senaste tillgängliga version • Pågående översiktsplanearbete/ny översiktsplan för Simrishamns kommun, där relevant • Tillsammans för ett hållbart Skåne – Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2022–2025, Länsstyrelsen Skåne 653 126 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 • Kommunen Ystad 2030 – Översiktsplan för Ystads kommun, Ystads kommun, • Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 (KF, 11 december 2023) 2021 • VA-plan (Samhällsbyggnadsnämnden, 20 september 2019) • Fördjupade översiktsplaner för Ystad, Köpingebro och Svarte, Ystads kommun, • Vattentjänstplan 2024-2036, Samrådshandling (2025) där relevanta • Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 (KF, 4 juni 2018) • Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun, 2013 • Relevanta detaljplaneprogram, planbesked och större pågående detaljplaner, • Aktuella ändringar och fördjupningar av översiktsplanen i Kristianstads där de påverkar genomförandet av ÖP 2040 kommun, där relevanta • Översiktsplan 2035 för Hörby kommun, Hörby kommun • Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040, Sjöbo kommun, 2022 • Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, Sjöbo kommun, där relevant • Planeringsstrategier och pågående översiktsplaneprocesser i angränsande kommuner, där de påverkar mellankommunala frågor Kommunala styrdokument och riktlinjer • Bostadsförsörjningsstrategi Tomelilla kommun 2025 med utblick 2040 (KF, 1 juni 2019). • Energi- och klimatplan 2020–2025 (KS, 18 december 2019) • Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun (2002) • Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 (KF, 15 februari 2021) • Lokalförsörjningsplan för Tomelilla kommun 2019–2023 (KS, 29 januari 2019, reviderad 28 april 2023) • Natur- och parkprogram för Tomelilla kommun (tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040), Granskningshandling (KS, 12 april 2023) 654 127 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 8.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Förbättringen av befintlig järnväg, kollektivtrafik, gång- och cykelnät, tillsammans med den prioritering av trafiklösningar i Tomelilla centralort som planförslaget innebär, stärker möjligheten att på sikt minska bilberoendet och bidra till Sammanfattande miljökonsekvenser uppfyllelse av nationella och regionala transportpolitiska mål. Detta medför positiv Planförslaget medför en liten negativ konsekvens för landskapsbilden. Lokalt kan konsekvens för trafik och tillgänglighet. Ökat hållbart resande medför även positiv dock mer påtagliga visuella effekter uppstå i öppna slättlandskap. Särskilt från påverkan på buller men detta motverkas något av den ökade populationen och etablering av vindkraft. Med anpassning av lokalisering, volymer och utformning i byggande av bostäder i trafiknära lägen. den fortsatta planeringen bedöms dessa effekter kunna begränsas. Planförslaget bedöms innebära en liten negativ konsekvens för kulturmiljö, främst då Planförslaget bedöms sammantaget medföra liten negativ konsekvens på grund av riksintressen, kommunala och regionala kulturmiljöer samt fornlämningar markanspråk och en ökad befolkning med några positiva konsekvenser för påverkas i mindre utsträckning. Då viss exploatering sker nära eller inom skyddade miljövärden som gynnas av utveckling så som trafik och människors hälsa. områden och riksintressen bedöms planförslaget kunna medföra liten negativ Koncentrationen av utveckling till de större tätorterna i kommunen är även positivt konsekvens för naturvärden, men påverkan bedöms vara lokal och bör kunna för minskandet av markanspråk och bevarande av naturresurser. Risk för begränsas ytterligare genom skyddsåtgärder i kommande detaljplanering. För förorening av grundvatten kvarstår dock i planförslaget som medför måttligt människors hälsa bedöms planförslaget innebära liten negativ konsekvens negativ konsekvens, se Tabell . Planförslaget bedöms innebära försumbara eftersom utbygganden av vindkraft tar mark i anspråk från friluftsområden och den konsekvenserna för buller och för luft då inga gränsvärden riskeras överskridas. ökade befolkningen förväntas medföra en ökad belastning på kvarstående Vindkraftens lokalisering medföra en viss påverkan på naturvärden i den grönområden. Planförslaget innebär att markanvändningen styrs till färre tätorter, närliggande omgivningen. Sammantaget bedöms påverkan på människors hälsa i vilket ger en mer koncentrerad markanvändning. Detta medför positiv konsekvens planförslaget som liten negativ. för naturresurser. Konsekvenserna för förorenad mark och markanvändning bedöms vara försumbara då planen inte medför någon ytterligare risk för spridning av föroreningar. Planförslagets konsekvenser för grundvattenförekomsterna bedöms vara måttliga med hänsyn till kvarstående risker för föroreningar, särskilt från tunga metaller. Det är framförallt att utvecklingsområdet i Smedstorp tagits ur planen som bidrar till att reducera den totala risken. Luftkvaliteten bedöms få försumbara konsekvenser eftersom luftkvaliteten är god i kommunen och inte riskerar att överskrida något av gränsvärdena. Planförslaget medför ingen försvåring av uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna, varken för luft- eller vattenkvalitet. 655 128 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 genomföras i kommande skeden och skyddsåtgärder vid behov införas. Skyddsavstånd ska upprätthållas och med antagandet att skyddsavstånd följs samt ytterligare åtgärder kan genomföras bedöms risken för farligt gods som acceptabel. Risker kopplade till utbyggnad av biogasanläggning bedöms som acceptabel med Tabell 1. Sammanfattande tabell över bedömda konsekvenser för miljöaspekterna. antagandet att skyddsområden och naturvärden undviks i kommande tillståndsprocesser. Aspekt Nollalternativet Planförslag Landskapsbild Måttlig negativ Liten negativ Tabell 2. Sammanfattande tabell över bedömda risker med implementerade åtgärder som är Kulturmiljö Liten negativ Liten negativ kopplade till nollalternativet respektive planförslaget. Naturmiljö Måttlig negativ Liten negativ Naturresurser Liten negativ Positiv Aspekt Nollalternativet Planförslag Klimatförändringar och stabilitet Acceptabel Acceptabel Förorenad mark och Liten negativ Försumbar markförhållanden Farligt gods och anläggningar Acceptabel Acceptabel Vatten Måttlig negativ Måttlig negativ Trafik och tillgänglighet Positiv Positiv Planen som helhet bedöms medföra en liten negativ påverkan på miljön, samtidigt Människors hälsa – sammanvägd Liten negativ Liten negativ som påverkan bedöms vara bättre för miljön än i nollalternativet. Den negativa påverkan planen innebär kopplar till samhälleliga tendenser som ökad befolkning och trafik, men också behov av bostäder och arbetsplatser. Övergripande innebär Planförslaget innebär att det tillkommer fler hårdgjorda ytor i samband med ny planförslaget en positiv konsekvens för miljön eftersom exploatering samlas till de bebyggelse. Detta ökar risker kopplat till översvämningar och skyfall, vilket också större tätorterna och mindre naturresurser tas i anspråk än i nollalternativet. Vid medför negativ påverkan på redan underdimensionerade V/A-system och övriga nybyggnation riskerar alltid naturmiljö, kulturmiljö och landskapet att påverkas. anläggningar. Genom att i kommande skeden arbeta för att förbättra kapaciteten på Vattenkvaliteten bedöms fortfarande bli negativt påverkad av planförslaget, men V/A-system och genomföra klimatanpassningsåtgärder, bedöms risken kopplat till inte i större utsträckning än nollalternativet. Klimatåtgärder och grön omställning klimat som acceptabel. Planförslaget innebär bland annat att kollektivtrafiken med satsande på utbyggnation av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik bidrar utvecklas och minskar bilberoendet som på sikt kan bidra till att minska dock positivt till miljön i kommunen, detta gäller både i planförslaget och i klimatpåverkan. Genom att behålla och inarbeta grönområden och naturliga ytor nollalternativet. Sammantaget bedöms planen som genomförbar. kan risken kopplat till höga temperaturer minska, samtidigt som ytorna kan fungera som buffertzon mot höga vattennivåer från ökad nederbörd och skyfall. I centralorten föreslås utvecklingsområden för handel och industri i närheten av vägar som rekommenderas för transport av farligt gods. Riskutredningar bör 656 129 Översiktsplan 2040 – samrådshandling 2 657 130 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/45 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 6 juli 2026 Telefon: 0417-184 87 Mobil: 070-995 84 87 Förslag på hur Byavångsskolan och Lindesborgsskolan kan användas eller hur platserna kan utformas när den nya skolan är klar Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ge förvaltningen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för LSS-boende och eller/ hyresbostäder i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Samtliga delar läggs in i lokalförsörjningsprogrammet och dess process. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutar den 29 maj 2024 (KS 2024/90) att: ”uppdra till samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen att ta fram förslag på hur Byavångsskolan och Lindesborgsskolan kan användas eller hur platserna kan utformas när den nya skolan är klar.” Samhällsbyggnadsverksamheten yttrar sig enligt följande: Samhällsbyggnadsverksamheten har anlitat en konsult för att genomföra utredningen. Konsultens utredning visar bland annat att det: Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för LSS-boende i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De övriga alternativen bör samtidigt finnas tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 658 kvar som möjliga inriktningar eller reservspår tills centrala tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga frågor har verifierats. För LSS-boendet behövs en fördjupad planlösnings- och teknikstudie. För Hantverkens hus bör kommunen konkretisera marknadsintresse, driftmodell och möjlig etappindelning. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaderna står utan tydlig användning under en längre period. Samhällsbyggnadsverksamheten instämmer med konsultens analys men föreslår att förhållandet mellan BOA (boarea) och BTA (bruttoarea) för alternativet hyresbostäder utreds vidare för Byavångsskolans blå del, då detta har betydelse för det ekonomiska utfallet för alternativet. Ekonomiska konsekvenser Att utreda alternativ för Lindesborgsskolan och Byavångsskolan i ett tidigt skede ger goda ekonomiska förutsättningar för att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt och hållbart sätt. Barnperspektivet Beslutet att utreda alternativ påverkar inte barn eller unga. Medborgarperspektivet Medborgarna har inte deltagit i beredningen av ärendet. Miljöperspektivet Att utreda alternativ för Lindesborgsskolan och Byavångsskolan i ett tidigt skede ger goda ekonomiska förutsättningar för att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt och hållbart sätt. Uppföljning Ärendet följs upp i lokalförsörjningsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 260728 Fastighetsutredning Byavång och Lindesborgsskolan 2026-07-27 Sbn 2026.XXX 659 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Familjenämnden Skolchef Fredrik Höglund Omsorgschef Mattias Gunnarsson Vård- och omsorgsnämnden 660 661 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Tomelilla kommun planerar ett nytt skolområde för årskurserna F–6. När verksamheten vid Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttas behöver fastigheterna få nya långsiktiga användningar. Boostar Utveckling AB har därför analyserat byggnadernas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar samt prövat möjliga utvecklingsalternativ. Utredningen är en översiktlig förstudie och ska fungera som underlag för kommunens fortsatta vägval. Bedömningarna bygger på kommunala planeringsunderlag, fastighetsdokumentation, marknads- och demografiska underlag, platsbesök samt dialoger med kommunala verksamheter, föreningsliv och andra berörda aktörer. Studerade utvecklingsalternativ För Byavångsskolans blå del har omvandling till hyresbostäder respektive två gruppbostäder enligt LSS studerats. Båda alternativen tar tillvara byggnadens centrala läge och kulturhistoriska kvaliteter, men innebär omfattande tekniska och funktionella anpassningar. För den röda delen har ett kultur- och aktivitetshus samt Hantverkens hus analyserats. Byggnadens gymnastiksal, aula och varierade verksamhetslokaler ger goda förutsättningar för fortsatt publik användning. Kultur- och aktivitetshuset har en bred inriktning mot föreningsliv, kultur, rörelse och sociala möten, medan Hantverkens hus bygger på en tydligare profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika arrangemang. Vid Lindesborgsskolan har ett nytt särskilt boende för äldre samt ett allaktivitetshus i en delvis bevarad skolbyggnad studerats. Särskilt boende utgår från rivning av huvuddelen av skolan och nybyggnation. Allaktivitetshuset innebär att utvalda delar bevaras, medan övriga delar rivs för att skapa en mer ändamålsenlig byggnadsvolym och en ny utemiljö. Övergripande slutsatser Samtliga studerade alternativ är i grunden möjliga, men skiljer sig tydligt i fråga om behov, risk, ekonomi och genomförande. Analysen visar att Byavångsskolans blå del främst lämpar sig för boende, den röda delen för publika och verksamhetsinriktade funktioner och Lindesborgsskolans fastighet för en mer genomgripande utveckling där tomtens kvaliteter får stor betydelse. För Byavångsskolans blå del skulle både hyresbostäder och LSS-boende kunna ge byggnaden en långsiktig användning. LSS-boende har särskilt hög potential genom kopplingen till ett kommunalt behov och det centrala lägets betydelse för delaktighet och närhet till samhällsservice. Hyresbostäder kan samtidigt ge ett värdefullt tillskott till bostadsmarknaden, förutsatt att ombyggnaden kan genomföras med god yteffektivitet och på ekonomiskt hållbara villkor. För den röda delen har båda alternativen tydlig samhällsnytta. Kultur- och aktivitetshuset kan ge en bred mötesplats för föreningsliv, kultur och rörelse, medan Hantverkens hus kan antas ha särskilt hög utvecklingspotential genom sin tydliga profil och möjligheten att kombinera lokalt företagande med publika aktiviteter. Delar av de båda koncepten kan även förenas. 2 662 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Vid Lindesborgsskolan framstår särskilt boende som alternativet med störst långsiktig potential, eftersom det svarar mot ett växande omsorgsbehov och ger möjlighet att uppföra en modern och ändamålsenlig byggnad. Allaktivitetshuset kan samtidigt skapa stor social nytta, men är mer beroende av att ett tillräckligt tydligt verksamhetsbehov och en fungerande driftorganisation kan säkerställas. Fortsatt arbete Nästa skede bör fördjupa beslutsunderlaget för de alternativ som kommunen önskar pröva vidare. Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för LSS-boende i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De övriga alternativen bör samtidigt finnas kvar som möjliga inriktningar eller reservspår tills centrala tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga frågor har verifierats. För LSS-boendet behövs en fördjupad planlösnings- och teknikstudie. För Hantverkens hus bör kommunen konkretisera marknadsintresse, driftmodell och möjlig etappindelning. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaderna står utan tydlig användning under en längre period. Johan Törnblom för Boostar Utveckling AB 2026-07-27, Furulund 3 663 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................................................... 2 Bakgrund och uppdrag ................................................................................................................................................... 2 Studerade utvecklingsalternativ ..................................................................................................................................... 2 Övergripande slutsatser .................................................................................................................................................. 2 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................................. 3 1. Inledning ...................................................................................................................................................................... 9 1.1 Uppdrag och syfte ............................................................................................................................................ 9 1.2 Metod och avgränsningar ................................................................................................................................ 9 1.3 Underlag och arbetsprocess ............................................................................................................................ 9 2. Fastigheterna idag .................................................................................................................................................... 10 2.1 Byavångsskolan .............................................................................................................................................. 11 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 11 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar .......................................................................... 11 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar ..................................................................... 12 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 13 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet ................................................................................................................ 13 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet ........................................................................................... 14 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar .................................................................................................. 14 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 15 2.2 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 15 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 15 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar ............................................................................. 16 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar ......................................................................................................... 17 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 18 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker .......................................................................................... 19 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet ........................................................................................... 19 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi .................................................................................. 19 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 20 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv ................................................................................................... 21 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling .............................................................................................. 21 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer ................................................................................... 21 4 664 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 3.3 Omsorg och LSS ........................................................................................................................................... 21 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser ........................................................................................... 22 3.5 Samlad behovsbild ......................................................................................................................................... 22 4. Byavångsskolan – blå del ........................................................................................................................................ 25 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder ...................................................................................................................... 25 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 25 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 26 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 27 4.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 27 4.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 28 4.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 29 4.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 29 4.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 30 4.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 30 4.2 Alternativ B – LSS-boende .......................................................................................................................... 31 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 31 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 32 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 33 4.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 34 4.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 34 4.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 35 4.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 36 4.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 36 4.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 37 5. Byavångsskolan – röd del ....................................................................................................................................... 38 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus ................................................................................................... 38 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 38 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 39 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 40 5.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 41 5.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 41 5.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 42 5 665 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 42 5.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 43 5.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 43 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus .................................................................................................................. 45 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 45 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 46 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 46 5.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 47 5.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 48 5.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 48 5.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 49 5.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 49 5.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 50 6. Lindesborgsskolan ................................................................................................................................................... 51 6.1 Alternativ A – Särskilt boende .................................................................................................................... 51 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 51 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 52 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 52 6.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 53 6.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 53 6.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 54 6.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 54 6.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 55 6.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 55 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus..................................................................................................................... 56 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 56 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet ......................................................................................................... 57 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 57 6.2.4 Utemiljö...................................................................................................................................................... 58 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 58 6.2.6 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 59 6.2.7 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 59 6 666 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2.8 Trafik och parkering................................................................................................................................. 60 6.2.9 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 60 6.2.10 Risker och osäkerheter ....................................................................................................................... 61 6.2.11 Samlad bedömning .............................................................................................................................. 61 7. Jämförande analys .................................................................................................................................................... 63 7.1 Byavångsskolan – blå del .............................................................................................................................. 63 Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse .................................................................................................... 63 7.2 Byavångsskolan – röd del ............................................................................................................................. 64 Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse ............................................................................. 64 7.3 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 66 Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse ................................................................................................. 66 7.4 Övergripande iakttagelser ............................................................................................................................. 67 8. Slutsatser .................................................................................................................................................................... 68 8.1 Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................................... 68 8.2 Frågor för fortsatt arbete .............................................................................................................................. 69 7 667 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 01 NULÄGESANALYS Fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och utvecklingsperspektiv 8 668 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Tomelilla kommun har beslutat att uppföra en ny skola för årskurserna F–6 i Tomelilla tätort. Beslutet är en del av kommunens långsiktiga utveckling av skolstrukturen och ska skapa mer ändamålsenliga utbildningsmiljöer. När den nya skolan tas i bruk flyttas verksamheten successivt från Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Därmed behöver kommunen ta ställning till skolbyggnadernas framtida användning. Tomelilla kommun har mot denna bakgrund gett Boostar Utveckling AB i uppdrag att analysera möjliga utvecklingsspår för de berörda skolbyggnaderna. Uppdraget omfattar en analys av byggnadernas och fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och möjliga framtida användningar samt en övergripande bedömning av alternativens genomförbarhet och utvecklingspotential. Syftet är att ge kommunen ett kunskapsunderlag för den fortsatta planeringen och kommande ställningstaganden. Rapporten redovisar möjliga vägar framåt, men omfattar inte projektering eller detaljutformning av enskilda alternativ. 1.2 Metod och avgränsningar Arbetet har genomförts som en översiktlig förstudie. Fastigheternas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar har analyserats och legat till grund för urvalet och bedömningen av utvecklingsalternativen. För respektive alternativ har bland annat funktion, genomförbarhet, ekonomi, samhällsnytta och långsiktig användbarhet analyserats. Bedömningarna utgår från byggnadernas befintliga struktur, kommunens behov och planeringsförutsättningar samt erfarenheter från liknande omvandlingsprojekt. Utredningen omfattar inte detaljerad projektering, fördjupade tekniska undersökningar, miljötekniska markundersökningar eller fullständiga investeringskalkyler. De redovisade kostnaderna, tidplanerna och genomförandebedömningarna är därför översiktliga och behöver preciseras i senare skeden. I de ekonomiska kalkylerna används avkastningskraven 5,0, 5,5 och 6,0 procent för samtliga alternativ. Syftet är att skapa en enhetlig och jämförbar beräkningsgrund. Avkastningskravet 5,5 procent används som huvudscenario, medan 5,0 och 6,0 procent visar hur resultatet påverkas av ett lägre respektive högre krav. Avkastningskraven har inte anpassats efter alternativens olika verksamhetsinnehåll, riskprofiler eller marknadsförutsättningar. Dessa skillnader behandlas i stället kvalitativt i analysen. De ekonomiska resultaten ska därför ses som indikativa jämförelsevärden och inte som verifierade marknadsvärden, hyror eller investeringsbeslut. 1.3 Underlag och arbetsprocess Utredningen bygger på dokumentstudier, platsbesök, dialoger och översiktliga analyser. Underlaget omfattar kommunala beslut och styrdokument, däribland Översiktsplan 2040, 9 669 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lokalförsörjningsprogrammet och underlag kopplade till utvecklingen av den nya skolstrukturen. Gällande detaljplaner, äldre stadsplaner, tomtindelningar, kulturmiljöprogram och fastighetsrättsliga uppgifter har använts för att belysa de planmässiga och juridiska förutsättningarna. Fastighetsanalysen bygger bland annat på ritningar, areauppgifter, underhållsplaner, energideklarationer, drift- och förbrukningsuppgifter samt information om nuvarande användning och uthyrning. För Lindesborgsskolan har även den tidigare ombyggnads- och rivningsutredningen med tillhörande tekniska analyser och miljöinventering utgjort ett viktigt underlag. Nationella regelverk, vägledningar och kunskapsstöd från bland annat Boverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har beaktats. Dessa har använts för frågor som rör planering och byggande, tillgänglighet, bostadsutformning, omvandling av lokaler, särskilt boende, LSS-verksamhet och arbetsmiljö. Även branschunderlag, däribland Svebys brukarindata för flerbostadshus, har använts i de översiktliga beräkningarna. Statistik och marknadsunderlag från bland annat SCB, Ekonomifakta, Booli Pro och Valueguard har använts för att belysa demografiska förhållanden, bostadsmarknad och prisnivåer. De ekonomiska analyserna har även utgått från kommunens driftuppgifter, bedömda investeringsbehov, ortsprismaterial och översiktliga antaganden om hyror, avkastningskrav och framtida kostnader. Dialoger har genomförts med företrädare för kommunala verksamheter inom bland annat skola, omsorg, LSS, kultur och fritid, fastighet samt plan och bygglov. Samtal har även förts med föreningar, pensionärsorganisationer, kulturaktörer, privata omsorgsaktörer och andra lokala eller marknadsrelaterade intressenter. Dialogerna har bidragit med kunskap om behov, utvecklingsidéer, verksamhetskrav och praktiska förutsättningar för fastigheternas framtida användning. Arbetet genomfördes under våren 2026 och omfattade nulägesanalys, identifiering av möjliga utvecklingsalternativ samt en samlad utvärdering av dessa. 2. Fastigheterna idag Detta kapitel beskriver Byavångsskolan och Lindesborgsskolan utifrån fastigheternas nuvarande förutsättningar. Beskrivningen omfattar fastighetsdata, byggnadernas innehåll, juridiska och planmässiga förutsättningar, teknisk status, fastighetsekonomi, miljö- och riskfrågor samt nuvarande användning. Fastigheterna skiljer sig tydligt åt. Byavångsskolan består av två kulturhistoriskt värdefulla byggnader med stark identitet och central placering i Tomelilla. Här är den framtida utvecklingen i hög grad kopplad till omvandling, återbruk och anpassning inom ramen för befintliga byggnadsvärden. Lindesborgsskolan är en större och mer verksamhetsanpassad skolanläggning med komplex planlösning och betydande tekniska reinvesteringsbehov. För denna fastighet är handlingsutrymmet bredare, men också mer beroende av framtida vägval kring rivning, ombyggnad eller nybyggnation. 10 670 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.1 Byavångsskolan 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata Byavångsskolan är belägen i centrala Tomelilla och består av två huvudsakliga byggnader, i denna utredning benämnda den blå respektive den röda byggnaden. Byggnaderna ligger på fastigheterna Skolan 1 och Skolan 2, vilka båda ägs av Tomelilla kommun. Uppgift Blå byggnad Röd byggnad Fastighetsbeteckning Skolan 1 Skolan 2 Adress Rosencrantzgatan 26/28 Rosencrantzgatan 26 Byggår 1880 1945 Ombyggnad Anpassning för verksamhet Hiss installerad 1998 1997 BRA 1418 kvm 1700 kvm BTA 2200 kvm 1850 kvm Tomtarea 4350 kvm 3300 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Tomelilla kommun Fastigheterna omfattar tillsammans cirka 7 650 kvm mark och är taxerade som specialenheter. Båda fastigheter belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. I övrigt är fastigheterna gravationsfria och saknar registrerade inteckningar. 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar Den blå byggnaden består av två fullstora våningsplan, ett källarplan och en delvis inredd vindsvåning. Entréplanet och plan 2 är uppbyggda enligt en tydlig och i huvudsak symmetrisk planprincip. Två trapphus, placerade i byggnadens vardera ände, utgör de huvudsakliga vertikala kommunikationsstråken. Trapphusen har glasats in vid en senare renovering för att begränsa ljudspridningen mellan kommunikationsytor och undervisningslokaler. 11 671 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De två huvudplanen innehåller främst undervisningsrum, studieytor, bibliotek, personalutrymmen, hygienutrymmen, mindre arbetsrum och kompletterande verksamhetsytor. Undervisningsrummen är generellt relativt stora och har god tillgång till dagsljus genom sin placering mot ytterfasaderna. Källarplanet innehåller både tekniska funktioner och verksamhetsanpassade lokaler. Cirka en fjärdedel av källarplanet är inte utgrävt och används främst för installationer och ledningsdragningar. Vindsvåningen är delvis inredd och rymmer bland annat undervisnings- och övningsrum, förråd och installationsutrymmen. Sammantaget har den blå byggnaden en robust och rationell struktur med god orienterbarhet, tydliga kommunikationsstråk och relativt generösa rumssamband. Strukturen ger en tydlig bild av hur byggnaden är organiserad och vilka rumsliga förutsättningar som finns inför en framtida användning. Den röda byggnaden är uppförd kring en central gymnastiksal med tillhörande entré- och kommunikationsytor. Byggnaden består av två huvudsakliga våningsplan samt ett tredje plan med verksamhetsytor och kompletterande utrymmen. Planlösningen är i huvudsak symmetrisk, med en östlig och en västlig del som speglar varandra kring gymnastiksalen. Gymnastiksalen utgör byggnadens dominerande volym och har större takhöjd än övriga delar. Byggnaden innehåller även en äldre biosalong eller aula med bevarade fasta sittplatser och en tydlig äldre karaktär. Därutöver finns omklädningsrum, undervisningslokaler, personalutrymmen, musiklokaler, förråd, hygienutrymmen och kompletterande verksamhetsytor. En hiss har installerats i anslutning till det västra trapphuset. Den röda byggnaden har en mer publik och social karaktär än den blå. Gymnastiksalen, aulan och de större samlingsytorna innebär att byggnaden redan i dag innehåller lokaler för gemensamma aktiviteter, möten och större grupper. 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar Byavångsskolan omfattas av en stadsplan från 1933 med senare ändringar samt en tomtindelning från 1957. Planbestämmelserna anger att de aktuella områdena i första hand ska användas för allmänt eller offentligt ändamål. För de kommunägda delarna innebär detta att byggnaderna huvudsakligen är avsedda för offentliga verksamheter, såsom skola, vård eller annan kommunal service. 12 672 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Så länge fastigheterna är i kommunal ägo är användningen därmed tydligt knuten till offentliga funktioner. Om byggnaderna ska användas för andra ändamål kan en planändring eller förändrade ägarförhållanden krävas. Den planmässiga hanteringen beror därför på vilken framtida användning och ägarform som väljs. Både den blå och den röda byggnaden omfattas enligt Tomelilla kommuns kulturmiljöprogram av rivningsförbud och exteriört skydd med stöd av äldre plan- och bygglagstiftning. Skyddet begränsar möjligheten att riva byggnaderna eller genomföra större förändringar av deras yttre. Byggnadernas kulturhistoriska värden utgör därmed en viktig utgångspunkt vid framtida ombyggnad och utveckling av fastigheten. 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Båda byggnaderna har framtida reinvesterings- och underhållsbehov som behöver beaktas vid en förändrad användning. Behoven är främst kopplade till byggnadernas ålder, tekniska installationer, ytskikt och verksamhetsanpassade delar. Underlaget visar inte på några akuta konstruktionsskador. För den blå byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 20,0 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Därutöver anges en underhållsskuld om cirka 1,05 miljoner kronor. Byggnaden har en traditionell stomme och putsade fasader och har underhållits löpande, men står trots detta inför ett omfattande framtida underhållsbehov. De största åtgärderna är kopplade till yttertak, putsfasader, invändiga ytskikt, tekniska installationer, ventilation och belysning. För yttertaket planeras bland annat byte av hängrännor, stuprör och snörasskydd samt på längre sikt byte av tegelpannor, underlagspapp och läkt. Fasaderna har behov av målning och framtida omputsning. Även fönster, dörrpartier, ventilationsaggregat, elcentraler och invändiga ytskikt omfattas av successiva åtgärder. Byggnaden värms med fjärrvärme och har energiklass D. Planerade åtgärder såsom LED- modernisering, ventilationsåtgärder, byte av fjärrvärmecentral och vissa åtgärder i klimatskärmen kan på sikt bidra till förbättrad energiprestanda och driftsekonomi. För den röda byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 14,4 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Underhållsskulden anges till cirka 487 000 kronor. Byggnaden har en varierande men i huvudsak funktionell standard. Underhållsbehovet är framför allt knutet till invändiga ytskikt, el och belysning, ventilation, värme och kyla samt våtrum, storköksutrustning och andra tekniska installationer. Plattformshissen i entrédelen och vissa invändiga ytskikt bedöms ha ett eftersatt underhåll. Den röda byggnaden har energiklass E, vilket innebär en svagare energiprestanda än den blå byggnaden och moderna skolbyggnader. Ventilationen består av flera system och frånluftsfläktar som successivt behöver bytas ut. Åtgärder inom framför allt ventilation och belysning kan även bidra till förbättrad drift och energiprestanda över tid. 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet Det finns inga uppgifter som tyder på förekomst av farliga byggnadsmaterial, förhöjda radonhalter eller markföroreningar vid Byavångsskolan. Någon fördjupad miljöinventering, särskild radonutredning eller miljöteknisk markundersökning har dock inte tagits fram. 13 673 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Tillgängligheten varierar mellan byggnaderna. Den blå byggnaden har hiss, men flera våningsplan, trapphus och en äldre planstruktur kan ändå medföra behov av anpassningar för att skapa sammanhängande och tillgängliga rörelsevägar. Även den röda byggnaden har hiss, men delplan, nivåskillnader och funktionsuppdelade lokaler kan begränsa möjligheten att nå och använda samtliga delar av byggnaden. 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet Byavångsskolan används fortsatt huvudsakligen för skolverksamhet. Lokalerna fungerar till stora delar för dagens behov, men byggnadernas ålder, planstruktur och tekniska standard innebär vissa begränsningar. Flera undervisningsrum är ljusa och ändamålsenliga, med god takhöjd, medan andra delar upplevs som mörka, slitna och svårstädade. Skolverksamheten har brist på grupprum och mindre arbetsytor. Matsalen upplevs som liten och vissa klassrum som trånga. Byggnadernas utformning påverkar även rörelseflödena, bland annat mellan gymnastiksal och omklädningsrum. Ljudnivåer, begränsat dagsljus i vissa delar, tunga dörrar och äldre ytskikt påverkar också elevernas och personalens arbetsmiljö. Gymnastiksalarna vid både Byavångsskolan och Lindesborgsskolan hyrs ut till flera lokala föreningar, däribland Tomelilla Taekwondoklubb, Friskis & Svettis, Tomelilla Gymnastikklubb och Tomelilla IF. Uthyrningen sker främst på vardagskvällar, med högst efterfrågan under den tidiga kvällen. Pensionärsföreningar har även efterfrågat tider på dagtid, men detta är inte möjligt så länge lokalerna används av skolverksamheten. 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar Byavångsskolan har löpande driftskostnader för bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. Driftskostnaderna är delvis uppdelade på den blå respektive röda byggnaden. Driftområde Blå byggnad Röd byggnad Fjärrvärme förbrukning 198032 kWh 204133 kWh Fjärrvärme kostnad 518599 kr El förbrukning 106783 kWh 14 674 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan El kostnad 165513 kr Sophämtning kostnad 63965 kr VA-kostnad 103082 kr Snöröjning kostnad 124925 kr Skolorna genererar även viss intäkt genom uthyrning av lokaler. För föreningar uppgår hyreskostnaden år 2026 till 38 kronor per timme, medan privatpersoner betalar 120 kronor per timme. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige och indexuppräknas årligen. 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För att belysa möjliga ekonomiska utfall har en översiktlig värdering gjorts med stöd av ortsprismetoden och en förenklad avkastningsanalys. Resultatet ska ses som ett underlag för fortsatt bedömning och inte som ett värdeutlåtande inför en försäljning. Det finns få försäljningar av äldre skolbyggnader i Tomelilla med omnejd som är direkt jämförbara. Hänsyn har därför tagits till bland annat planförutsättningar, kulturhistoriskt skydd, investeringsbehov och en begränsad köparkrets. Byavångsskolans samlade marknadsvärde i befintligt skick uppskattas till cirka 7–14 miljoner kronor. Den blå delen uppskattas till cirka 4–9 miljoner kronor och den röda delen till cirka 2–6 miljoner kronor. Den blå delen har bättre ekonomiska möjligheter till omvandling, medan den röda delens värde begränsas av en mindre kommersiell marknad. Som komplement har en förenklad avkastningsanalys gjorts utifrån fastighetens möjliga framtida driftnetto. Om kommunen minskar den planmässiga och tekniska osäkerheten eller säkerställer en framtida hyresgäst kan fastigheternas samlade utvecklingsvärde uppgå till cirka 12–21 miljoner kronor. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick kan en möjlig bruttohyresintäkt uppgå till cirka 1,4–2,2 miljoner kronor per år. Avkastningsanalysen visar samtidigt att utfallet är starkt beroende av uthyrningsgrad, avtalstid och ansvar för drift och underhåll. Dagens kommunala timtaxor utgör inte marknadshyror, och en ekonomiskt hållbar uthyrning förutsätter sannolikt en eller flera fasta hyresgäster med längre avtal. Möjliga intressenter är bostadsaktörer, lokala och regionala fastighetsägare, samhällsfastighetsutvecklare samt omsorgs-, LSS- och andra verksamhetsaktörer. 2.2 Lindesborgsskolan 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata Lindesborgsskolan är belägen på Lindesborgsvägen 13 i Tomelilla och uppfördes 1973–1974. Fastigheten ägs av Tomelilla kommun och har under lång tid använts för skolverksamhet. Uppgift Lindesborgsskolan Fastighetsbeteckning Vitsippan 1 15 675 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Adress Lindesborgsvägen 13, Tomelilla Byggår 1973–1974 Ombyggnad/tillbyggnad Tillbyggnad 2016–2017 med två klassrum och två grupprum BRA 3601 kvm BTA 3900 kvm Tomtarea 12555 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Fastigheten belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. Fastigheten är i övrigt gravationsfri och saknar registrerade inteckningar. 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar Lindesborgsskolan består huvudsakligen av en byggnad i ett plan ovan mark, med ett källarplan under den östra delen. Anläggningen är uppförd som flera sammanbyggda huskroppar med varierande volymer och takformer. Detta ger byggnaden en uppdelad och relativt småskalig karaktär, trots den stora sammanlagda ytan. Invändigt har byggnaden en komplex och tydligt funktionsstyrd planlösning. De olika byggnadsdelarna binds samman av korridorer, passageytor och öppna gemensamhetsutrymmen. Flera centralt placerade studiehallar fungerar som nav mellan undervisningslokalerna. Planlösningen är uppdelad i undervisningsytor, praktiska verksamhetslokaler, administrativa funktioner, gemensamma vistelseytor och en separat idrottsdel. Klassrummen ligger huvudsakligen längs ytterväggarna och kompletteras av kapprum, grupprum, hygienutrymmen och mindre stödrum. I byggnadens västra del finns en mer småskalig rumsindelning med bland annat större samlingsrum, lekhallar, lekrum, grupprum och andra elevnära funktioner. 16 676 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De administrativa funktionerna är främst samlade i byggnadens centrala och nordöstra delar. Här finns personalrum, mötes- och samtalsrum, expedition, arbetsrum, kurators- och behandlingsrum samt andra personalutrymmen. I anslutning till dessa ligger matsalen med tillhörande serverings- och köksfunktioner. Lokalerna för praktiska ämnen är placerade i den norra, centrala delen av byggnaden. Här finns trä- och metallslöjd samt textilslöjd i större sammanhängande verksamhetsytor med tillhörande materialrum, förråd, arbetsrum och serviceutrymmen. Idrottsdelen ligger i den östra delen av anläggningen och består av en fullstor gymnastiksal med entréhall, passageytor, omklädningsrum, dusch- och hygienutrymmen samt förråd. Den har en mer avskild planstruktur än övriga delar av skolan och kan nås både från byggnadens inre kommunikationsstråk och via separata entréer utifrån. Källarplanet innehåller främst tekniska och sekundära funktioner, däribland skyddsrum, pannrum, fläktrum, teknikutrymmen, förråd och driftutrymmen. Skyddsrummen används i dag delvis för förråd och lagring. Sammantaget präglas byggnaden tydligt av sin ursprungliga funktion som skola. Uppdelningen i flera byggnadsdelar skapar en viss småskalighet och tydliga funktionsområden, men innebär också en komplex intern struktur med många korridorer och kommunikationsytor. 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar Lindesborgsskolan omfattas av en stadsplan från 1971. Planen gäller fortfarande, även om genomförandetiden har löpt ut. Det innebär att den kan ändras eller ersättas genom en ny planprocess om den framtida utvecklingen kräver det. Gällande plan anger användning för allmänt ändamål och begränsar byggnadshöjden till 6 meter. En fortsatt offentlig eller kommunal verksamhet ligger därför närmast de nuvarande planförutsättningarna. Andra användningar kan kräva en planändring, beroende på verksamhetens innehåll och den fortsatta inriktningen för fastigheten. Till skillnad från Byavångsskolan omfattas Lindesborgsskolan inte av något exteriört rivningsförbud eller motsvarande kulturhistoriskt skydd. Det ger större handlingsutrymme vid framtida förändring, ombyggnad eller rivning av bebyggelsen. 17 677 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Lindesborgsskolan har ett omfattande behov av teknisk förnyelse och modernisering. Byggnaden har byggts om och kompletterats i flera etapper, bland annat genom tillbyggnader, förlängda undervisningsflyglar och successiva utbyggnader av de tekniska installationerna. Resultatet är en tekniskt komplex anläggning där flera system har anpassats stegvis, snarare än som delar av en sammanhållen helhetslösning. Byggnaden har huvudsakligen trästomme på oisolerad betongplatta. Fasaderna består främst av rött tegel med bakomliggande regelkonstruktioner samt vissa kompletterande fasadpartier av trä eller träimiterande material. Fasaderna är i tekniskt acceptabelt skick, men uppvisar normalt åldersrelaterat slitage och vissa lokala skador. Yttertaken består huvudsakligen av låglutande papptak. Taken lades om omkring 2007 och framstår generellt som underhållna. Underhållsplanen omfattar dock åtgärder på bland annat hängrännor, stuprör, takfot och vindskivor samt en framtida omläggning av takens tätskikt och underlag. Ventilationen utgörs av flera mekaniska FTX-system med värmeåtervinning och ett stort antal separata aggregat i olika delar av byggnaden. Flera större reinvesteringar behöver genomföras, bland annat byte av aggregat för kök, gymnastiksal, fritidslokaler och undervisningsdelar. Byggnaden värms med fjärrvärme. Delar av den invändiga belysningen har moderniserats med LED, men ytterligare åtgärder återstår både inom- och utomhus. Byggnaden har tidigare haft problem med avloppsläckage, där spillvatten har läckt ut längs ventilationsinstallationer. Delar av avloppssystemet har därefter relinats. Det kan inte uteslutas att rörelser eller sättningar i byggnaden har bidragit till problemen. Stambyten samt byte av vatten- och avloppsledningar anges som eftersatta åtgärder som behöver genomföras inom de närmaste åren. Invändigt har byggnaden en funktionell men relativt sliten standard. Ett omfattande framtida åtgärdsbehov finns för bland annat golv, undertak, dörrar, våtrum och ytskikt. Standarden varierar dock mellan olika delar. Skolköket renoverades 2016 och håller en modernare nivå än stora delar av byggnaden. Gymnastiksalen är relativt välbevarad, med ursprungliga träpaneler och bibehållen karaktär från uppförandetiden. Omklädningsrum och duschutrymmen har delvis renoverats. Lindesborgsskolan har energiklass E och en svagare energiprestanda än moderna skolbyggnader. Trots att ventilationssystemen har värmeåtervinning bidrar den stora och uppdelade byggnadsstrukturen, de många separata aggregaten och de omfattande kommunikationsytorna till en relativt hög energianvändning. 18 678 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De planerade underhållsutgifterna för perioden 2026–2056 uppgår till cirka 19,3 miljoner kronor, motsvarande omkring 624 000 kronor per år. Det eftersatta underhållet anges till cirka 5,05 miljoner kronor. De största framtida kostnadsposterna gäller invändigt underhåll, markanläggningar, ventilation, yttertak, värme och kyla samt el och belysning. Sammantaget har Lindesborgsskolan ett betydande långsiktigt reinvesterings- och moderniseringsbehov. Tyngdpunkten ligger på tekniska installationer, vatten- och avloppssystem, energieffektivisering och successiv upprustning av byggnadens inre och yttre delar. 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker År 2021 genomfördes en ombyggnads- och rivningsutredning för att klarlägga förutsättningarna för att modernisera, bygga om eller riva delar av Lindesborgsskolan. Utredningen omfattade även miljöinventering och tekniska analyser. Inventeringen identifierade flera material och förhållanden som behöver beaktas vid framtida ingrepp. Det gäller bland annat tjärlim i golvkonstruktioner, fogmassor klassade som farligt avfall, eternit i delar av takkonstruktionen och möjlig kvarvarande asbestisolering i pannrummet. Därutöver noterades luktproblematik kopplad till träsyllar, sprickbildning i vissa innerväggar, kallras och åldrade ytskikt. Genomförda provtagningar visade inte på några akuta hälsorisker eller alarmerande luftvärden. Luftproverna uppges ha legat på normala nivåer och visat låga halter av PAH. De identifierade materialen behöver trots detta hanteras och, vid behov, saneras på ett korrekt sätt i samband med ombyggnad, rivning eller andra större ingrepp. 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet Byggnaden ligger huvudsakligen i ett plan, vilket ger goda grundförutsättningar för tillgänglighet. Den stora utbredningen, den uppdelade strukturen, källarplanet och den verksamhetsanpassade planlösningen innebär dock att tillgängligheten behöver studeras närmare vid en förändrad användning. Vid ombyggnad eller ändrad användning behöver även de brandtekniska förutsättningarna prövas. Det gäller bland annat utrymningsvägar, brandcellsindelning, räddningstjänstens åtkomst och de krav som följer av en eventuell publik eller omsorgsrelaterad verksamhet. För dagens skolverksamhet motsvarar byggnaden inte fullt ut moderna pedagogiska behov. Planlösningen bygger på en äldre pedagogisk struktur med stora studiehallar, långa korridorer och få grupprum. I flera delar är det svårt att skapa överblick och en tydlig vuxennärvaro. Matsal och bibliotek är centralt och öppet placerade, vilket kan försvåra lugn och avskildhet. Det råder även brist på arbetsrum för lärare och förrådsutrymmen. Byggnadens främsta kvaliteter är det centrala läget, utemiljön och de större verksamhetslokalerna. Gymnastiksal, slöjdsalar, matsal och gemensamhetsytor utgör tydliga resurser och kan få fortsatt betydelse även vid en annan framtida användning. 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi Lindesborgsskolan används idag för skolverksamhet, medan gymnastiksalen även hyrs ut till föreningar och privatpersoner, främst på vardagskvällar och vid vissa helgtillfällen. Samma 19 679 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan kommunala timtaxor som redovisas för Byavångsskolan gäller även här. Under 2025 uppgick uthyrningen för privata arrangemang, huvudsakligen vid Lindesborgsskolan, till cirka 230 timmar. Driftskostnader omfattar bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. För Lindesborgsskolan redovisas en fjärrvärmeförbrukning om cirka 548 000 kWh och en elförbrukning om cirka 278 000 kWh. Kostnaderna behöver ses i relation till byggnadens storlek, energiklass, tekniska system och omfattande framtida underhållsbehov. Driftområde Lindesborgsskolan Fjärrvärme förbrukning 548426 kWh Fjärrvärme kostnad 601907 kr El förbrukning 278117 kWh El kostnad 431081 kr Sophämtning kostnad 71910 kr VA-kostnad 83293 kr Snöröjning kostnad 158995 kr 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För Lindesborgsskolan har en indikativ bedömning gjorts med stöd av restvärdesmetoden, kompletterad med jämförelser med mark- och utvecklingsfastigheter. Restvärdesmetoden utgår från värdet på en färdigutvecklad fastighet och gör avdrag för bland annat rivning eller ombyggnad, planläggning, projektering, finansiering, risk och exploatörens avkastningskrav. Metoden är särskilt relevant eftersom fastighetens marknadsvärde i hög grad är knutet till framtida användning och byggrätt, snarare än till skolbyggnaden i dess nuvarande form. Med nuvarande planförutsättningar och utan säkerställd framtida användning bedöms marknadsvärdet indikativt uppgå till cirka 1–6 miljoner kronor. Det breda intervallet speglar osäkerhet kring byggrätt, tekniska och miljömässiga förhållanden samt kostnader för rivning och markberedning. Restvärdesberäkningen kan i ett ogynnsamt scenario visa ett mycket lågt eller negativt netto för kommunen. Om kommunen genom planbesked, tekniska undersökningar eller en tydlig framtida användningsinriktning minskar osäkerheten, kan ett möjligt utvecklingsvärde kunna uppgå till cirka 6–14 miljoner kronor. Det högre värdet förutsätter att restvärdeskalkylen kan baseras på en realistisk och ekonomiskt genomförbar utveckling, exempelvis för bostäder, särskilt boende eller annan samhällsservice. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick skulle bruttohyresintäkterna kunna uppgå till cirka 0,7–1,4 miljoner kronor per år. En förenklad avkastningsanalys visar dock att partiell uthyrning kan ge ett svagt eller negativt driftnetto, eftersom stora delar av byggnadens drift- och 20 680 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan underhållskostnader kvarstår även vid låg nyttjandegrad. De mest sannolika intressenterna är samhällsfastighetsutvecklare, omsorgs- och äldreboendeaktörer, bostadsutvecklare samt fastighetsaktörer med erfarenhet av plan- och omvandlingsprojekt. 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv Detta kapitel beskriver de kommunala behov och planeringsinriktningar som är särskilt relevanta för den fortsatta analysen av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Underlaget bygger på kommunens styrdokument, lokalförsörjningsplanering och genomförda dialoger med berörda verksamheter, föreningar och andra lokala aktörer. 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling Tomelilla kommun står inför en förändrad befolkningssammansättning. Enligt kommunens lokalförsörjningsprogram väntas antalet invånare i åldern 0–15 år minska, medan antalet äldre – särskilt personer över 80 år – ökar tydligt under planperioden. Den totala befolkningen förväntas vara relativt stabil, men fördelningen mellan åldersgrupper förändras. Utvecklingen innebär att kommunens lokalbehov successivt förskjuts. Den nya skolstrukturen minskar behovet av nuvarande skollokaler, medan efterfrågan inom andra kommunala verksamhetsområden väntas öka. När Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lämnas av skolverksamheten uppstår därför en möjlighet att pröva fastigheterna mot behov som växer eller som inte fullt ut kan mötas i dagens lokalbestånd. 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer I arbetet med Översiktsplan 2040 lyfts attraktiva boendemiljöer och ett varierat bostadsutbud som viktiga för kommunens utveckling. Kommunen eftersträvar en sammanhållen bebyggelseutveckling i tätorterna och bostäder som kan möta olika hushålls behov och livssituationer. Dialogerna visar bland annat en efterfrågan på bostäder för personer som vill lämna en större villa men fortsatt bo självständigt. Centrala och tillgängliga bostäder med närhet till handel, service och kollektivtrafik kan bidra till större rörlighet på bostadsmarknaden och göra det möjligt för fler att bo kvar i kommunen när behoven förändras. Byavångsskolans centrala läge gör fastigheten särskilt relevant ur ett bostadsförsörjningsperspektiv. En bostadsutveckling skulle kunna komplettera det befintliga utbudet i Tomelilla tätort, men behöver prövas mot byggnadernas planmässiga, fysiska och ekonomiska förutsättningar. 3.3 Omsorg och LSS Utvecklingen inom äldreomsorgen är en av kommunens viktigaste långsiktiga lokalförsörjningsfrågor. Det ökande antalet äldre väntas skapa behov av fler omsorgsplatser och moderna lokaler som kan möta förändrade vård- och stödbehov. 21 681 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Dialoger med kommunens omsorgsverksamhet och externa aktörer bekräftar behovet av särskilt boende för äldre. Behovet handlar både om kapacitet och om lokaler som ger god tillgänglighet, effektiva arbetsflöden och en trygg boendemiljö. Kommunen har även ett kontinuerligt behov av bostäder med särskild service enligt LSS. Målgruppernas behov varierar, vilket ställer krav på både gruppbostäder för personer med omfattande stödbehov och boendeformer för personer med större självständighet. Lokalerna behöver kunna erbjuda fullvärdiga bostäder, en hemlik miljö och närhet till service och samhällsliv. Omsorgs- och LSS-verksamheter utgör därför relevanta utvecklingsspår för fastigheterna. Vilken fastighet och byggnadsdel som lämpar sig bäst avgörs bland annat av läge, storlek, tillgänglighet, planstruktur och möjligheten att skapa funktionella boende- och arbetsmiljöer. 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser Kommunens styrdokument och de genomförda dialogerna betonar betydelsen av kultur, fritidsaktiviteter och föreningsliv för kommunens attraktivitet och sociala hållbarhet. Tillgängliga mötesplatser skapar förutsättningar för delaktighet, gemenskap och ett aktivt vardagsliv. Det finns ett återkommande behov av flexibla och ekonomiskt tillgängliga lokaler för föreningsmöten, studiecirklar, träning, kulturverksamhet och mindre arrangemang. Flera aktörer efterfrågar både större samlingslokaler och mindre rum för löpande verksamhet, styrelsearbete och möten. Dialogerna visar även ett intresse för att samla vissa kultur- och föreningsfunktioner i gemensamma miljöer. Lokaler som kan användas av olika verksamheter vid skilda tider ger möjlighet till ett högre nyttjande och kan underlätta samverkan. Ett sådant koncept behöver dock bygga på tydligt huvudmannaskap, återkommande användare och en fungerande modell för bokning, drift och samordning. De befintliga skolbyggnadernas samlingslokaler, idrottsytor och verksamhetsrum kan vara värdefulla resurser i detta sammanhang. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan byggnaderna och behöver vägas mot lokalernas skick, driftkostnader och övriga utvecklingsalternativ 3.5 Samlad behovsbild De kommunala behoven spänner över flera verksamhetsområden och pekar inte mot en enda självklar framtida användning. Fastigheterna kan bidra till bostadsförsörjning, omsorg, LSS, kultur, fritid och föreningsliv, men alternativen har olika krav på läge, byggnadsstruktur, investering och kommunalt engagemang. Dialogerna visar samtidigt några gemensamma utgångspunkter för den fortsatta analysen. Närhet till service och centrala funktioner har stor betydelse för både bostäder och omsorgsverksamheter. Tillgänglighet och tydliga rörelsesamband är viktiga oavsett målgrupp. För kultur- och föreningsverksamhet är flexibilitet, rimliga kostnader och möjlighet till samnyttjande centrala förutsättningar. En annan återkommande fråga är kommunens långsiktiga ansvar. Flera av utvecklingsspåren bygger inte på en renodlad kommersiell efterfrågan, utan på kommunala behov och samhällsnytta. 22 682 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den framtida användningen behöver därför bedömas utifrån både fastighetsekonomi, verksamhetsnytta och kommunens möjlighet att organisera och finansiera innehållet över tid. Dialogerna utgör inte ett självständigt beslutsunderlag, men har bidragit till att precisera behoven och identifiera de frågor som är viktigast att pröva i alternativanalysen. 23 683 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 02 UTVECKLINGSANALYS Möjliga framtidsbilder för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 24 684 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4. Byavångsskolan – blå del 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till hyresbostäder. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och tillför nya bostäder i Tomelilla tätort. De generösa rummen, den tydliga planstrukturen och de goda dagsljusförhållandena ger kvaliteter att bygga vidare på, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Ca 15–20 Omfattning hyreslägenheter Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Krävs sannolikt Investerings- Hög nivå Hushåll med Huvudsaklig behov av målgrupp hyresbostad Genom- Hög förbarhet 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär En omvandling från skola till bostäder innebär att byggnaden får en helt annan användning.F Vlearr je bostäder i samhälls- lägenhet ska fungera som en självständig bostad med kök, hygienutrymme, förvaring occehn tvräall t läge nytta fungerande samband mellan bostadens olika delar. Krav på tillgänglighet, dagsljus, möblerbarhet, integritet, ljudmiljö och brandsäkerhet behöver också uppfyllas. Den blå byggnaden har flera kvaliteter ur ett bostadsperspektiv. Undervisningsrummen är relativt stora, takhöjden generös och fönsterpartierna ger gott om dagsljus. Eftersom de större rummen huvudsakligen ligger längs ytterfasaderna finns möjlighet att skapa ljusa och rymliga bostäder med en annan karaktär än mer standardiserad nyproduktion. Planlösningen är däremot tydligt formad för skolverksamhet. Breda korridorer, centrala gemensamhetsytor och stora undervisningsrum ger inte automatiskt en effektiv bostadsstruktur. Delar av byggnaden behöver därför disponeras om för att skapa lägenheter med god integritet och en rimlig andel uthyrningsbar area. Utmaningen blir att behålla rymden och karaktären utan att för stor del av ytan binds upp i kommunikation och gemensamma funktioner. Den delvis inredda vinden kan ge kompletterande ytor och eventuellt bostadsrum där dagsljus, tillgänglighet och brandskydd tillåter det. Källaren lämpar sig främst för förråd, cykelförvaring, tvätt, teknikutrymmen och andra bostadskomplement. På så vis kan de mer attraktiva våningsplanen användas för bostäder medan källaren rymmer stödfunktionerna. 25 685 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utredningen utgår översiktligt från cirka 15–20 lägenheter. Utfallet styrs av lägenhetsstorlekar, tillgänglighetskrav, installationsprincip och hur stor del av byggnaden som kan omvandlas till väl fungerande bostadsyta. Färre och större lägenheter kan ge högre boendekvalitet och bättre ta vara på byggnadens rum, medan ett större antal ställer högre krav på yteffektivitet och installationstäthet. 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Den tekniska ombyggnaden är omfattande eftersom installationerna är dimensionerade och organiserade för undervisnings- och verksamhetslokaler. För permanent bostadsanvändning behöver flera system byggas om eller kompletteras. Varje lägenhet ska få eget kök och badrum med anslutning till tapp- och spillvatten. Det kräver nya vertikala schakt, ledningsdragningar och genomföringar i bjälklagen. Kök och hygienutrymmen bör så långt möjligt samlas kring gemensamma installationsstråk för att begränsa ingreppen i stommen och förenkla framtida underhåll. Byggnadens symmetriska form och två likartade huvudplan ger möjlighet till återkommande lägenhetslösningar och samordnade installationer. Liknande planeringsprinciper kan användas på båda våningarna, med anpassning till fönster, bärande konstruktioner, trapphus, hiss och befintliga kommunikationsytor. Ventilationen behöver anpassas till bostädernas krav på luftkvalitet, termisk komfort och låg ljudspridning. Delar av befintliga aggregat och installationer kan möjligen användas vidare, men belastningen och funktionskraven skiljer sig tydligt från dagens verksamhet. Ljudisoleringen mellan bostäder behöver vara betydligt bättre än mellan skolans undervisningslokaler. Väggar och bjälklag kan därför behöva förstärkas för att begränsa luftljud och stegljud. Trapphus, gemensamma utrymmen och tekniska installationer måste också placeras och avskiljas så att störningar i bostäderna undviks. Brandskyddet kräver att varje lägenhet utformas som en egen brandcell med brandklassade väggar, dörrar, bjälklagsanslutningar och tätningar kring installationer. Trapphus, utrymningsvägar och räddningstjänstens åtkomst ska fungera inom den befintliga byggnadsstrukturen. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och allmän plats till entré, bostäder, förråd och gemensamma funktioner. Entréer, hiss, nivåskillnader och kommunikationsytor behöver därför anpassas. Den tydliga strukturen och de två trapphusen är positiva utgångspunkter, men befintliga mått och nivåer kan begränsa lägenheternas disposition. De skyddsbestämmelser som gäller för byggnaden begränsar större förändringar av fasader, tak och byggnadsvolym. Nya balkonger, fasadöppningar, förändrade entréer och externa tillbyggnader kan därför vara svåra att genomföra. Begränsningarna påverkar vissa bostadslösningar, men byggnadens arkitektur och historia kan också ge bostäderna en tydlig identitet och stärka projektets attraktivitet. Återanvändningen är en klar styrka ur klimat- och resursperspektiv. Stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet kan behållas, vilket normalt ger lägre klimatbelastning än rivning och nybyggnation. Omvandlingen kräver dock stora mängder nytt material till kök, badrum, installationer, innerväggar, brandskydd och ljudisolering. Klimatnyttan blir därför störst om ingreppen i stommen begränsas och användbara byggnadsdelar återbrukas. 26 686 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar Bostadsalternativet omfattar cirka 2 200 m² BTA och en beräknad BOA om cirka 1 350 m². Skillnaden består av trapphus, korridorer, installationer, teknikutrymmen och andra gemensamma funktioner. Även källar- och vindsytornas begränsade användbarhet påverkar utfallet. Förhållandet mellan BOA och BTA är avgörande för ekonomin. Hyresintäkterna skapas främst av bostadsarean, medan investering, drift och underhåll omfattar hela byggnaden. Den slutliga boarean kan fastställas först efter en mer detaljerad planlösningsstudie där lägenheterna anpassas till fönster, bärande konstruktioner och installationsmöjligheter. Investeringen uppgår till 40 miljoner kronor och drift och underhåll till 800 000 kronor per år. Utfallet påverkas bland annat av energiprestanda, framtida underhållsbehov och hur kostnadsansvaret fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäster. Vid ett avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till cirka 2,8–3,2 miljoner kronor per år. Nivån är ett kalkylmässigt intäktskrav, inte en verifierad marknadshyra. Bärkraften kräver därför att den antagna boarean kan skapas, att investeringen hålls inom ramen och att den lokala marknaden accepterar den hyresnivå som behövs. En lägre BOA, högre investeringskostnad eller större vakanser försämrar utfallet. En yteffektiv planlösning, stabil uthyrning och begränsade tekniska överraskningar stärker i stället förutsättningarna. Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² BOA 1 350 m² Investering 40 000 000 kr Totala löpande Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader per år Indikerad hyra, låg yield 2 800 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 3 200 000 kr/år 6,0% 4.1.4 Marknadsförutsättningar Tomelillas bostadsbestånd domineras av äganderätter, medan hyresrätter och särskilt bostadsrätter utgör mindre delar. Kommunens planering pekar på behovet av ett mer varierat bostadsutbud mot bakgrund av en åldrande befolkning, förändrade hushållsstrukturer och ambitionen att möjliggöra fortsatt befolkningsutveckling. Centrala och tillgängliga lägenheter kan vara attraktiva för mindre hushåll och äldre som vill lämna en villa men bo kvar nära handel, service och kollektivtrafik. Ett sådant tillskott kan även skapa 27 687 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttkedjor genom att större bostäder frigörs för andra hushåll. Byavångsskolans läge är därför en tydlig marknadsfördel. Den lokala marknaden är dock begränsad. Få bostadsrättsförsäljningar gör prisstatistiken känslig för enskilda affärer, och kvadratmeterpriserna ligger normalt betydligt lägre än i större skånska orter. Investeringen på 40 miljoner kronor motsvarar cirka 29 600 kronor per m² BOA utifrån den redovisade boarean. Om investeringen är angiven exklusive moms motsvarar nivån cirka 37 000 kronor per m² inklusive moms. Vid en bostadsrättsutveckling tillkommer dessutom kostnader för finansiering, försäljning och risk. Nyrenoverade bostäder med tydlig karaktär kan nå högre priser än det befintliga beståndet, men bostadsrättsmarknaden är för liten och prisnivån för låg för att med tillräcklig säkerhet bära projektets kostnader. Bostadsrätter framstår därför inte som ett realistiskt huvudalternativ. Hyresrätter har bättre förutsättningar. Upplåtelseformen bidrar till ett mer varierat bostadsutbud och gör det möjligt att bära investeringen genom långsiktiga hyresintäkter. Detta förutsätter att boarean, investeringsnivån och hyrorna utvecklas i linje med kalkylen. 4.1.5 Samhällseffekter Alternativet ger en tidigare offentlig verksamhetsbyggnad en ny funktion som permanent boendemiljö. Bostäder skapar närvaro under kvällar, nätter och helger och kan göra området mer levande efter att skolverksamheten har flyttat. Fastigheten ligger nära handel, service, kultur, kollektivtrafik och andra samhällsfunktioner. Tomelilla station nås på knappt tio minuters promenad och centrum på cirka fem minuter. De korta avstånden underlättar vardagen och kan minska bilberoendet för vissa resor. Lägenheternas storlek och utformning avgör vilka hushåll alternativet kan nå. Större bostäder kan passa familjer och andra hushåll som söker ett rymligt och centralt boende. Mindre och tillgängliga lägenheter kan ge äldre möjlighet att lämna en större bostad och ändå bo kvar i kommunen. En blandning av storlekar kan därmed bredda bostadsutbudet och bidra till flyttkedjor. När skolmiljön övergår till privat bostadsanvändning minskar allmänhetens tillgång till byggnaden och delar av utemiljön. Det behöver vägas mot nyttan av nya bostäder, fortsatt användning av fastigheten och möjligheten att bevara byggnaden långsiktigt. Bostadsgården behöver få en tydlig struktur med privata, semiprivata och gemensamma miljöer. För barnfamiljer behövs trygga lek- och vistelseytor samt goda kopplingar till gång-, cykel- och grönområden. För vuxna och äldre kan gården få en lugnare karaktär med tillgängliga gångvägar, sittplatser och grönska. Oavsett målgrupp bör den ge plats för vardagsliv, sociala möten och rekreation och inte domineras av parkering. Ur stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att nya bostäder skapas i ett redan bebyggt och välförsörjt läge. Befintlig infrastruktur och service kan användas effektivare utan att ny mark i tätortens ytterområden tas i anspråk. 28 688 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.6 Trafik och parkering De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda byggnaden och inte direkt intill den blå delen. I dagsläget finns cirka 14 platser inom området. Analysen utgår från cirka 15–20 lägenheter och ett kalkylantagande om 1,1 parkeringsplats per lägenhet. Det motsvarar ungefär 17–22 platser. En planeringsnivå på omkring 20–22 platser, inklusive viss besökskapacitet, har därför använts. Det slutliga behovet påverkas av lägenhetsstorlekar, målgrupp och möjligheten att samnyttja parkering med andra funktioner. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden och kopplas till entréer och gångstråk utan att dominera framsidan eller byggnadens kulturhistoriska uttryck. Cirka 20–22 platser kräver översiktligt 550–660 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs ytor för grönska, dagvattenhantering, cykelparkering och trygga gångstråk. Parkeringslösningen behöver samordnas med den röda byggnadens framtida användning. Om delarna får olika verksamheter eller ägare måste tillfarter, parkering, ledningar, avfallshantering och gemensamma ytor organiseras så att båda fungerar. Bostäderna ger ett jämnare trafikflöde över dygnet än skolans tydliga toppar vid lämning och hämtning. Trafiken består främst av boende, besökare och enstaka transporter för leveranser, flytt, räddningstjänst och avfall. In- och utfarter behöver ha god sikt och gångstråken skiljas tydligt från biltrafiken. Tillgänglig parkering ska ligga nära entrén och cykelparkeringen vara trygg, lättillgänglig och gärna väderskyddad. Leveranser och avfallshantering bör lösas utan att ta över bostadsgården eller försämra byggnadens framsida. 4.1.7 Genomförande och tidplan Nuvarande detaljplan anger huvudsakligen allmänt eller offentligt ändamål, medan permanent bostadsanvändning ligger utanför den inriktningen. En detaljplaneändring är därför en central del av genomförandet och en av de största tidsmässiga osäkerheterna. Planprocessen behöver hantera bostadsanvändning, kulturmiljö, trafik, parkering, utemiljö, dagvatten, buller och relationen till den röda byggnadens framtida användning. Plan- och bygglovsarbetet ska även säkerställa att nödvändiga förändringar ryms inom byggnadens skyddsbestämmelser. Tekniska och antikvariska förutsättningar behöver därför klarläggas tidigt, eftersom de påverkar utformning, kostnad och tidplan. Byggnaden är ansluten till teknisk infrastruktur, men kapaciteten för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och dagvatten behöver verifieras för bostadsanvändningen. Fastigheten kan utvecklas av kommunen, ett kommunalt bolag eller en extern bostadsaktör. Valet påverkar rådighet, investeringsrisk, kravställning, tidsplan och det framtida ansvaret för byggnadens kulturhistoriska värden. En översiktlig tidsbedömning är: • detaljplaneändring: cirka 1–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 29 689 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • produktion: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdigställda bostäder kan genomförandet ta cirka 3–5 år. 4.1.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste osäkerheten gäller hur stor boarea som faktiskt kan skapas. Kalkylen förutsätter cirka 1 350 m² BOA, men nivån behöver verifieras genom en fördjupad planlösningsstudie. Även mindre avvikelser påverkar antalet lägenheter och hyresintäkterna. Teknik och ekonomi hänger nära samman. Om anpassningen av stomme och installationer blir mer omfattande än förutsatt kan investeringen öka medan boarean minskar. Skyddsbestämmelserna begränsar dessutom möjligheten att lösa problem genom nya fasadöppningar, tillbyggnader eller större entréförändringar. Den indikerade hyran är inte verifierad mot den nivå som slutligen kan tas ut på marknaden. Tomelilla är en begränsad bostadsmarknad, och alla lägenhetsstorlekar och hyresnivåer är inte lika lätta att hyra ut. En bostadsmix med höga byggkostnader och hyror utan motsvarande lokal efterfrågan kan leda till vakanser. Detaljplaneändringen kan påverka både tid, kostnad och projektstart. Parkering, avfall, angöring och bostadsgård behöver också rymmas utan att utemiljön eller de kulturhistoriska kvaliteterna försämras. Om den blå och röda delen får olika ägare eller användningar måste ansvar för tillfarter, ledningar och gemensamma ytor regleras tydligt. Projektets risk ligger främst i kombinationen av möjlig BOA, ombyggnadskostnad och marknadshyra. Om flera av dessa faktorer utvecklas negativt kan kalkylen snabbt förändras. 4.1.9 Samlad bedömning Hyresbostäder är ett relevant utvecklingsalternativ för Byavångsskolans blå del. Byggnaden kan ge centralt belägna bostäder med tydlig identitet och bidrar till både återbruk och ett mer varierat bostadsutbud. Alternativet bör inte ses som ett volymprojekt, utan som en omvandling där byggnadens rum, historia och arkitektur är en del av bostädernas värde. Hyresrätt är den mest realistiska upplåtelseformen eftersom den lokala bostadsrättsmarknaden sannolikt inte kan bära den prisnivå som projektet kräver. Den avgörande frågan är om cirka 1 350 m² BOA kan skapas utan att bostadskvalitet eller teknisk funktion försämras. Investeringen och hyresnivån måste dessutom fungera på Tomelillas marknad. Kalkylen visar möjliga förutsättningar, men marginalerna är känsliga för avvikelser. En långsiktig bostadsanvändning kan säkra fortsatt underhåll, skapa närvaro under hela dygnet och ta vara på ett centralt läge med korta avstånd till service och kollektivtrafik. Den tidigare offentliga miljön blir dock privat, vilket behöver ingå i kommunens samlade ställningstagande. Alternativet har god stadsutvecklingsmässig potential och möjlig ekonomisk bärkraft. Det bör prövas vidare om en fördjupad studie visar att boarean kan uppnås, att bostäderna kan utformas med god kvalitet och att den nödvändiga hyresnivån är realistisk. 30 690 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2 Alternativ B – LSS-boende Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till två gruppbostäder enligt LSS med sex lägenheter vardera, sammanlagt tolv platser. En gruppbostad placeras på entréplanet och den andra på det övre huvudplanet. Varje enhet ska bestå av fullvärdiga lägenheter med egna bostadsfunktioner, gemensamma vistelseytor och närhet till personal. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och kan möta kommunens långsiktiga behov av bostäder med särskild service. De generösa rummen, de likartade våningsplanen och den tydliga kommunikationsstrukturen ger en möjlig grund för två boendeenheter, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Omfattning Ca 12 platser Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont 2,5–5 år Planändring Kan krävas Investerings- Hög nivå Personer med Huvudsaklig behov av bostad målgrupp med särskild service Genom- Medel förbarhet 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Omsorg, Tomelilla kommun har ett kontinuerligt behov av LSS-bostäder, och stödbehoven förändras över samhälls- självständighet tid. Den långsiktiga planeringen behöver därför omfatta både gruppbostäder för personer med nytta och delaktighet omfattande stödbehov och servicebostäder för personer med större självständighet. I den blå byggnaden prövas två gruppbostäder, med sex platser vardera. Varje lägenhet ska fungera som ett fullvärdigt och privat hem med eget hygienutrymme, kök eller pentry, förvaring och tillräcklig yta för vardagsliv och individuell möblering. De gemensamma miljöerna ska ligga nära och vara lättillgängliga, men användningen ska bygga på den enskildes vilja till social samvaro och gemensamma aktiviteter. Balansen mellan privat och gemensamt är central. Gemensamma kök och vardagsrum behöver ha ett naturligt samband med lägenheterna utan att bli genomgångsytor eller dominera boendemiljön. Personalen ska kunna ge stöd och ha god överblick, men verksamheten får inte ge bostaden karaktären av vård eller institution. De två likartade våningsplanen ger en möjlig grund för en gruppbostad per plan. Större rum kan delas in i lägenheter och gemensamhetsytor, medan mindre rum kan användas för personal, samtal, läkemedelshantering, förråd och andra stödfunktioner. 31 691 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Två gruppbostäder i samma byggnad behöver utformas med hänsyn till Socialstyrelsens allmänna råd om småskalighet och risken för att boendet uppfattas som en större sammanhållen omsorgsanläggning. Enheterna behöver därför vara tydligt åtskilda både fysiskt och organisatoriskt. Varje gruppbostad bör få en egen entré eller tydligt avgränsad entrézon, egna gemensamhetslokaler och en vardagsorganisation som utgår från de sex personer som bor där. Måltider, aktiviteter och vardagsliv bör inte regelmässigt slås samman för samtliga tolv boende. Ledning, teknisk service, administration och delar av nattorganisationen kan däremot samordnas om det fungerar för verksamheten. På så vis kan enheterna behålla sin småskalighet utan att alla stödfunktioner behöver dubbleras. 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Omvandlingen kräver en genomgripande anpassning av en byggnad som är utformad för skolverksamhet. De två likartade huvudplanen kan underlätta planeringen, men en fördjupad studie behöver visa om strukturen ger fungerande samband mellan lägenheter, gemensamma lokaler och personalutrymmen. Nya kök, badrum och verksamhetsutrymmen kräver omfattande anslutningar för vatten, avlopp, el och ventilation. Våtrum och andra installationstäta funktioner bör så långt möjligt placeras ovanför varandra och samlas kring gemensamma vertikala stråk. Det begränsar ingreppen i stomme och bjälklag och förenklar framtida service och underhåll. De tekniska systemen behöver anpassas till bostäder och omsorgsverksamhet med en annan användning än dagens skola. Ventilationens kapacitet, ljudnivå och återstående livslängd behöver utredas, liksom behovet av åtgärder i värme-, varmvatten- och elsystemen. Delar av de befintliga installationerna kan möjligen återanvändas. Brandskyddet ska hantera både enskilda bostäder och gemensamma verksamhetsytor, där de boende kan behöva stöd vid utrymning. Lägenheterna behöver avskiljas brandtekniskt och utrymningsvägarna utformas så att personalen kan hjälpa de boende. Kraven är särskilt viktiga för gruppbostaden på det övre planet. Placeringen på två våningsplan gör hissen och de vertikala sambanden centrala. Hissens kapacitet, tillgänglighet och driftsäkerhet behöver verifieras. Tvätt, avfall, hjälpmedel, leveranser och andra transporter ska också kunna hanteras utan att bostäder och gemensamma vistelseytor blir genomgångsytor. Lösningen måste fungera i den dagliga driften, inte bara vara tekniskt möjlig. God ljudmiljö är en viktig del av boendekvaliteten, särskilt för personer som är känsliga för ljud, rörelse och andra sinnesintryck. Väggar och bjälklag kan behöva kompletteras för att begränsa ljud mellan lägenheter, gemensamma lokaler, personalytor och våningsplan. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och angöring till entré, lägenhet, gemensamma lokaler och utemiljö. Entréer, hiss, passager och hygienutrymmen behöver fungera för olika funktionsförutsättningar och ge plats för hjälpmedel och stödinsatser. Personalens arbetsmiljö kräver även tillräckliga personalutrymmen, fungerande arbetsflöden och god logistik. Material och ytskikt bör tåla ett högt slitage utan att miljön får institutionskaraktär. Nya entréer, fasadöppningar och uteplatser kan stärka enheternas självständighet och kontakt med utemiljön, men byggnadens kulturhistoriska skydd begränsar möjligheterna till större förändringar. 32 692 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utformningen behöver därför i första hand ta sin utgångspunkt i befintliga entréer, fasader och kommunikationsstråk. Ombyggnaden bör samordnas med planerade åtgärder för tak, fasader, fönster, ventilation, el och värmesystem. En samlad upprustning minskar risken för att nyinstallerade delar behöver påverkas av senare underhåll och ger bättre förutsättningar för en långsiktig förvaltning. Att behålla stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet är en resursmässig fördel. Klimatnyttan påverkas dock av hur omfattande ingrepp som krävs för våtrum, installationer, ljudisolering och brandavskiljning. Byggnadens energiklass D motiverar även åtgärder i ventilation, värme, belysning och styrning. 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar cirka 2 200 m² BTA. Av denna yta anges 1 000 m² LOA för gemensamhets-, verksamhets- och personalytor samt 500 m² BOA för de tolv lägenheterna. Resterande cirka 700 m² består bland annat av konstruktioner, trapphus, korridorer, teknikutrymmen och andra ytor. Den redovisade bostadsarean motsvarar i genomsnitt cirka 42 m² per lägenhet. Ytan behöver prövas mot kraven på tillgänglighet, hygienutrymmen, kök, förvaring och möblerbarhet. Även omfattningen av gemensamma ytor, personalfunktioner och kommunikation behöver optimeras utan att boendekvalitet eller arbetsmiljö försämras. Den slutliga fördelningen kan fastställas först när lägenhetsstorlekar, bemanning, verksamhetsorganisation och behovet av gemensamma funktioner har preciserats. Förändringar i lokalprogrammet påverkar både den användbara ytan, investeringen och de framtida kostnaderna. Investeringen uppgår till 50 miljoner kronor. Kostnaden påverkas av kraven på tillgängliga bostäder, brandskydd, ventilation, hygien- och personalutrymmen, robusta material, tekniska installationer och utemiljö. Även byggnadens befintliga skick, anslutningar, projekteringsomfattning, upphandlingsläge och prisutveckling kan påverka utfallet. Besparingar behöver vägas mot risken för sämre funktion eller högre framtida underhåll. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. Beloppet omfattar fastighetsrelaterade kostnader, men inte bemanning, omsorgsinsatser, verksamhetsledning eller andra kostnader för själva LSS-verksamheten. Utfallet påverkas av energiprestanda, tekniska system, materialval, nyttjandegrad och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet. Energieffektiva och underhållssnåla lösningar kan minska kostnaderna över byggnadens livslängd. Den indikerade hyran uppgår till cirka 3,5–4 miljoner kronor per år vid ett avkastningskrav på 5– 6 procent. Nivån är kalkylmässig och ska inte likställas med en fastställd internhyra. Finansieringsvillkor, ränta, avskrivningstid, reinvesteringar, vakansrisk och kommunens kostnadsfördelningsmodell påverkar den slutliga nivån. Specialanpassningen begränsar även möjligheten till annan användning, vilket ökar fastighetens långsiktiga risk. Kommunens ekonomiska åtagande påverkas av ägar- och driftsformen. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och låta en extern aktör bedriva verksamheten eller hyra en externt ägd anläggning. Valet avgör hur ansvar för finansiering, underhåll, reinvesteringar, anpassningar och vakanser fördelas. 33 693 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² LOA 1 000 m² Gemensamhets- och personalytor BOA 500 m² Lägenhetsytor Investering 50 000 000 kr Fastighetsrelaterad drift och Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år underhåll: underhåll, el, värme, VA, sophantering Indikerad hyra, låg yield 3 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 750 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 4 000 000 kr/år 6,0% 4.2.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan på LSS-bostäder fungerar inte som en öppen bostadsmarknad. Behovet styrs av beslut enligt LSS, kommunens verkställighetsansvar och den långsiktiga planeringen av bostäder med särskild service. Tomelilla har gruppbostäder, servicebostäder och korttidsplatser, men lokalförsörjningsprogrammet visar att personer med beslut om bostad med särskild service fortfarande väntar på en plats. Alternativet svarar därför mot ett konkret kommunalt behov snarare än en osäker extern efterfrågan. Behovet kan förändras mellan olika boendeformer och målgrupper. Tolv nya platser är ett betydande tillskott i en mindre kommun och behöver ingå i den långsiktiga LSS-planeringen. Kapaciteten kan möta både personer som väntar på plats och framtida behov samt minska beroendet av externa placeringar eller tillfälliga lösningar, förutsatt att målgruppen motsvarar boendets utformning. 4.2.5 Samhällseffekter Omvandlingen innebär att den blå byggnaden även fortsättningsvis används för ett samhällsviktigt ändamål. Kommunen får ett tillskott om tolv bostäder med särskild service och kan därmed möta en del av det långsiktiga behovet av LSS-bostäder. Det centrala läget är en tydlig samhällsmässig styrka. Närheten till handel, kollektivtrafik, aktiviteter och samhällsservice kan stödja de boendes självständighet och möjligheter att delta i samhällslivet. Ett boende som är integrerat i tätorten minskar också risken för fysisk och social isolering och underlättar kontakten med anhöriga och andra stödfunktioner. 34 694 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Verksamheten innebär att fastigheten förblir aktiv under hela veckan, även på kvällar och helger. Trafik- och rörelsemönstret blir lugnare och jämnare än vid dagens skolverksamhet, men platsen behåller en tydlig social funktion. Omvandlingen förändrar samtidigt den blå delens karaktär från offentlig skolmiljö till privat boendemiljö. Om den röda delen fortsatt används för kultur, föreningsliv eller annan publik verksamhet kan skolområdet som helhet behålla en öppen och gemensam funktion, medan den blå delen får en mer avskild roll. Ur ett barnperspektiv innebär förändringen att delar av den tidigare skolmiljön inte längre är allmänt tillgängliga. Publika verksamheter i den röda delen kan dock bidra till att området även fortsättningsvis erbjuder platser för aktiviteter, möten och vardagsrörelse för barn och unga. Alternativet bevarar en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ger den en långsiktig användning som svarar mot ett konkret kommunalt behov. Fastigheten kan därmed fortsatt vara en aktiv och integrerad del av Tomelilla tätort. 4.2.6 Trafik och parkering Parkering och angöring behöver anpassas till verksamhetens behov. De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda delen, vilket innebär att nya platser behöver ordnas närmare den blå byggnaden. Behovet är främst kopplat till personal, besökare, färdtjänst, leveranser, servicefordon och eventuella tjänstebilar. De boendes bilinnehav kan vara begränsat men varierar med målgrupp och självständighet. Analysen utgår preliminärt från 8–12 parkeringsplatser, men nivån behöver verifieras mot den framtida bemanningen och driftsmodellen. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden med nära och tillgänglig koppling till entréerna. En parkering i denna storlek kräver översiktligt 250–360 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs tillgängliga platser, cykelparkering, gångstråk, planteringar och dagvattenhantering. Minst en tillgänglig parkeringsplats bör finnas nära varje huvudsaklig entrézon. Färdtjänst, leveranser, avfallshantering och räddningstjänst ska kunna nå byggnaden utan att backande eller väntande fordon skapar otrygga situationer. Entrén och hissen till den övre gruppbostaden behöver vara lätta att nå, medan enheterna så långt möjligt bör få tydligt åtskilda entréförhållanden. Gångstråk mellan entréer, parkering, kollektivtrafik och service ska vara tillgängliga, väl belysta och fria från onödiga nivåskillnader. Utformningen behöver särskilt stödja personer med rörelsenedsättning, kognitiva svårigheter eller nedsatt orienteringsförmåga. Trafiken kan bli lägre och jämnare fördelad än vid skolverksamheten, men återkommande fordonsrörelser uppstår vid personalbyten, färdtjänst och leveranser. Tillfarter och in- och utfarter behöver därför vara tydliga och trafiksäkra. Lösningen måste samordnas med den röda delens framtida användning. Om byggnaderna får olika verksamheter eller ägare kan gemensamma tillfarter, parkeringsytor, avfallslösningar och delar av utemiljön behöva regleras genom fastighetsrättsliga lösningar. 35 695 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2.7 Genomförande och tidplan Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt LSS-boende ligger närmare denna användning än ordinära bostäder, men förenligheten med detaljplanen behöver prövas tidigt. Genomförandet kan antingen rymmas inom gällande plan eller kräva en planändring, vilket får stor betydelse för tidplanen. Ett tydligt lokal- och verksamhetsprogram behöver tas fram innan projekteringen inleds. Programmet ska fastställa de två boendeenheternas organisation, kapacitet, lägenhetsstorlekar, gemensamma funktioner, bemanning och samband med utemiljön. Kommunal ägo och drift ger kommunen möjlighet att styra processen från verksamhetsprogram till färdig verksamhet och att hålla fast vid principerna om småskalighet och separata boendeenheter. Om en annan driftform väljs behöver samma krav säkras genom avtal och tydlig ansvarsfördelning. Efter verksamhetsprogrammet följer projektering, bygglov, upphandling och ombyggnad. Myndighetskontakter och verksamhetsrelaterade processer behöver hanteras parallellt. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • verksamhetsprogram, projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • ombyggnad: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 2,5–5 år. 4.2.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste funktionella osäkerheten är om byggnaden kan anpassas med tillräcklig boendekvalitet och yteffektivitet. Breda kommunikationsytor, trapphus och nya installationer begränsar den yta som kan användas för lägenheter, gemensamma lokaler och personalfunktioner. Den fortsatta planlösningsstudien behöver därför verifiera både BOA, LOA och sambanden mellan funktionerna. Verksamheten på två våningsplan skapar ett tydligt beroende av hissen och de vertikala flödena. Om många funktioner delas mellan planen kan arbets- och varuflöden bli ineffektiva. Om allt dubbleras ökar i stället ytbehovet och kostnaden. Lösningen behöver därför förena självständiga boendeenheter med en begränsad och praktiskt fungerande samordning. Småskaligheten kan försvagas om enheterna upplevs eller organiseras som en gemensam omsorgsanläggning. Egna entrézoner, egna gemensamma miljöer och en vardagsorganisation för respektive grupp är avgörande för att bevara hemmets karaktär. Nya våtrum, kök, installationsschakt, brandavskiljningar och ljudåtgärder ska samordnas med en äldre stomme. Oförutsedda förhållanden i konstruktioner och installationer kan höja investeringen och förlänga genomförandet. Kulturmiljöskyddet kan även begränsa möjligheten att skapa nya entréer och uteplatser. Den övre enheten blir dessutom beroende av fungerande utrymning och tillförlitlig vertikal kommunikation vid tekniska störningar. 36 696 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Investeringen är känslig för ombyggnadens faktiska omfattning, framtida reinvesteringar och finansieringsvillkor. Bemanning och övriga verksamhetskostnader tillkommer utanför fastighetskalkylen. Eftersom lokalerna blir specialanpassade kan en förändrad efterfrågan eller målgrupp också göra dem svåra att använda för andra ändamål. Planfrågan och relationen till den röda byggnaden behöver klarläggas tidigt. Boendet kräver lugn, trygghet och integritet, medan en publik verksamhet kan ge mer trafik, ljud och rörelse. Entréer, angöring, parkering och utemiljö behöver därför planeras som en sammanhängande helhet. 4.2.9 Samlad bedömning LSS-boende är ett starkt alternativ för Byavångsskolans blå del. Det svarar mot ett konkret kommunalt behov och ger byggnaden en fortsatt samhällsviktig användning. Det centrala läget nära service, kollektivtrafik och aktiviteter stödjer självständighet, delaktighet och ett vardagsliv integrerat i samhället. De likartade våningsplanen ger en möjlig grund för två gruppbostäder, men enheterna behöver utformas som tydligt separata och småskaliga boendemiljöer. Egna entrézoner, gemensamma ytor och vardagsorganisationer är centrala, medan vissa administrativa och tekniska funktioner kan delas. Investeringen är betydande och ombyggnaden tekniskt krävande. Den behöver vägas mot värdet av tolv fullvärdiga bostäder med särskild service, minskat behov av andra lösningar och möjligheten att bevara en byggnad med kulturhistoriska värden. Alternativet har hög samhällsnytta och god platsmässig potential, men fortsatt arbete behöver verifiera planlösning, areafördelning, hiss, brandskydd, kostnader och planfråga. Genomförandet förutsätter också att småskaligheten kan säkras och att kapaciteten motsvarar kommunens långsiktiga behov. 37 697 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5. Byavångsskolan – röd del 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus Alternativet innebär att den röda delen av Byavångsskolan utvecklas till en öppen mötesplats för människor i olika åldrar och livssituationer. Lokalerna kan rymma föreningsverksamhet, kulturaktiviteter, café, sociala funktioner och spontana möten. Syftet är att skapa en levande plats som stärker gemenskap, delaktighet och social hållbarhet i Tomelilla. Multifunktionell Omfattning mötesplats Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel nivå Invånare i olika Huvudsaklig åldrar och livs- målgrupp situationer Genom- Medel-hög förbarhet 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Kultur- och aktivitetshuset behöver kunna rymma både återkommande verksamheter ocGh emmeern skap och samhälls- tillfälliga arrangemang. Föreningsmöten, träning, studiecirklar och kulturverksamhet kan utgsöorac ieatl th ållbarhet nytta stabilt vardagsinnehåll, kompletterat med exempelvis utställningar, föreläsningar, föreställningar och andra publika aktiviteter. Byggnadens variation av lokaler ger goda förutsättningar för ett brett innehåll. Gymnastiksalen kan fortsatt användas för idrott, träning och rörelse, men också för större samlingar och arrangemang. Den bör behålla sin flexibilitet snarare än byggas om permanent för en enskild funktion, exempelvis som black box. Aulan är en särskild tillgång och kan utvecklas till en tydligare kulturarena för film, teater, musik, föreläsningar och mindre scenkonst. De större verksamhetsrummen kan användas för kurser, skapande aktiviteter, dans, kör, folkbildning och föreningsverksamhet. De mindre rummen är minst lika viktiga, eftersom dialogerna visar ett behov av lokaler för löpande möten, styrelsearbete, samtal, förvaring och mindre grupper. Kombinationen av stora och små rum gör det möjligt att möta flera typer av behov inom samma byggnad. En lämplig inriktning är att organisera huset i olika verksamhetszoner: en rörelsezon kring gymnastiksalen, en kulturzon kring aulan och en förenings- och möteszon i de mindre lokalerna. Det gör det möjligt för flera verksamheter att pågå parallellt och att öppna enbart de delar av huset som används. Gemensamma entré- och vistelseytor kan hålla samman zonerna. 38 698 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ett café eller en enklare serveringsfunktion kan fungera som husets sociala mittpunkt. En öppen vistelsemiljö där besökare kan mötas före och efter aktiviteter stärker husets karaktär av gemensam mötesplats och motverkar att det enbart blir en samling bokningsbara lokaler. Huset kan användas av människor i olika åldrar utan att all verksamhet behöver vara gemensam. Barn, unga, vuxna och äldre kan ha egna aktiviteter, medan café, arrangemang och öppna vistelseytor skapar naturliga möten mellan grupperna. För att detta ska fungera behöver huset ha en tydlig och välkomnande identitet, med överblickbara entréer, god orienterbarhet och gemensamma miljöer som upplevs som publika och tillgängliga. 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Kultur- och aktivitetshus ligger nära byggnadens nuvarande användning. Gymnastiksal, aula, verksamhetsrum, omklädningsrum, hygienutrymmen, hiss och kommunikationsytor kan i stor utsträckning användas vidare. Ombyggnaden handlar därför främst om modernisering och riktade verksamhetsanpassningar, snarare än om en genomgripande förändring av byggnaden. Gymnastiksalen bör behålla sin flexibilitet och kunna användas för både idrott, träning och arrangemang. Det kan kräva åtgärder som flexibel belysning, mörkläggning, ljudutrustning, mobila scenlösningar och skydd för golvet. Aulan kan utvecklas för föreläsningar, film och scenkonst genom förbättringar av bland annat ljud, ljus, akustik och ventilation. Anpassningarna bör utformas så att lokalerna inte låses till en enskild verksamhet. En café- eller serveringsfunktion kan till viss del bygga vidare på befintliga köksfunktioner. En enklare lösning framstår som mer ändamålsenlig än en fullskalig restaurang och kan fungera som en gemensam mötespunkt för husets olika verksamheter. Den varierande användningen, från mindre möten till större arrangemang, ställer krav på att ventilation, värme, belysning och passersystem kan styras per verksamhetsdel. Zonindelad och behovsstyrd drift gör det möjligt att hålla enstaka delar av huset öppna utan att hela byggnaden behöver vara i full drift. Detta är viktigt både för användbarheten och för den långsiktiga driftsekonomin. Tillgänglighet och brandskydd behöver anpassas till ett publikt hus där flera verksamheter kan pågå samtidigt. Entréer, hiss, toaletter, omklädningsrum, scen- och aktivitetslokaler behöver ingå i en sammanhängande och tillgänglig rörelsekedja. Byggnadens tre trapphus och uppdelade struktur ger goda förutsättningar för utrymning och för att avgränsa olika verksamhetszoner. Verksamhetsanpassningen bör samordnas med byggnadens planerade reinvesteringar. Upprustning och ombyggnad kan då genomföras i ett sammanhang, vilket minskar risken för dubbla ingrepp och kostnader. Alternativet är även väl förenligt med byggnadens bevarandevärden, eftersom huvuddelen av utvecklingen kan ske inom den befintliga volymen. Eventuella förändringar av entréer, skyltning och fasader behöver anpassas till byggnadens karaktär. Möjligheten att återanvända byggnaden, dess större lokaler och delar av de tekniska systemen är en tydlig resursmässig fördel. Behovet av nya material och nybyggnation begränsas, samtidigt som redan investerade värden tas till vara. Byggnadens energiprestanda innebär dock att åtgärder inom framför allt ventilation, belysning och styrning bör ingå i utvecklingen, med fokus på att minska energianvändningen när endast delar av huset används. 39 699 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar en byggnad om 1 850 m² BTA, varav 1 450 m² LOA. Skillnaden mellan areorna består av ytor som inte direkt kan användas av verksamheterna, exempelvis kommunikations-, konstruktions- och installationsytor. Den slutliga lokalarean är samtidigt beroende av hur byggnaden disponeras. Behov av nya entrélösningar, tillgänglighetsåtgärder, teknikutrymmen eller förändrade utrymningsvägar kan påverka hur stor del som i praktiken kan nyttjas eller hyras ut. Investeringen uppgår till 6 000 000 kronor och avser den totala renoveringskostnaden. Bedömningen är osäker innan verksamheternas innehåll och ambitionsnivå har preciserats. Ett kultur- och aktivitetshus kan ställa varierande krav på bland annat akustik, scenteknik, ventilation, tillgänglighet, brandskydd och tåliga ytskikt. Kostnaden påverkas även av i vilken utsträckning befintliga lokaler och installationer kan användas utan större förändringar. Kalkylen bör därför betraktas som en översiktlig utgångspunkt snarare än en fast investeringsram. Drift- och underhållskostnaderna anges till 1 000 000 kronor per år. Utfallet kommer bland annat att bero på öppettider, nyttjandegrad, energianvändning, städning och hur många delar av byggnaden som behöver vara i drift samtidigt. En byggnad som används av många verksamheter under stora delar av dygnet kan få en annan kostnadsbild än lokaler med mer begränsade öppettider. Även gränsdragningen mellan fastighetsdrift och verksamhetskostnader behöver tydliggöras. De indikerade hyresnivåerna uppgår till mellan 1 300 000 och 1 360 000 kronor. Skillnaderna visar kalkylens okänslighet för avkastningskravet, men nivåerna behöver också prövas mot verksamheternas betalningsförmåga och den andel av lokalerna som faktiskt kan beläggas. Alternativets värde är inte enbart ekonomiskt. Ett kultur- och aktivitetshus kan skapa samhällsnytta genom föreningsliv, kultur, möten och aktiviteter för olika målgrupper. Den ekonomiska bedömningen behöver därför väga möjliga hyres- och bokningsintäkter mot den kommunala nyttan och mot risken att alltför höga avgifter begränsar tillgängligheten. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 6 000 000 kr Total renoveringskostnad Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år Driftkostnader per år Indikerad hyra, låg yield 1 300 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 330 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 360 000 kr/år 6,0% 40 700 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan kommer främst från kommunala verksamheter, föreningar, kulturaktörer, studieförbund och invånare, snarare än från den kommersiella lokalmarknaden. Alternativets bärkraft beror därför på verksamheternas faktiska behov och den samhällsnytta som ett samlat lokalutbud kan ge. Dialogerna visar ett uttalat intresse för lokaler för kultur, föreningsliv, möten och rörelse. Bland de behov som har lyfts finns bättre scen- och teatertekniska förutsättningar, mindre scenrum och möjligheten att samla kulturfunktioner mer centralt. Ett bredare kulturhuskoncept skulle även kunna ge plats åt aktörer som i dag saknar egna lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har även beskrivit ett behov av fler idrottstider, möteslokaler och mindre föreningslokaler. Kommunen har däremot inte ett uttalat behov av att flytta samtliga befintliga verksamheter till byggnaden. Exempelvis har fritidsgården Soffta och kulturskolans undervisning lokaliseringar som i huvudsak fungerar. Huset bör därför ses som en kompletterande och samordnande resurs, snarare än som en generell ersättning för andra lokaler. Studieförbund och föreningar är relevanta användare, men deras betalningsförmåga är begränsad. Dialogen visar att tillgången till prisvärda lokaler är central och att flera aktörer redan använder lokaler till låg kostnad. Efterfrågan finns, men är priskänslig och utspridd mellan många mindre organisationer. Marknadspotentialen är sammantaget relativt god sett till möjliga användargrupper och efterfrågade behov, men begränsad ur kommersiellt perspektiv. För att uppnå ett högt nyttjande krävs ett tydligt verksamhetskoncept, återkommande basverksamheter och en boknings- och prismodell som är tillgänglig för ideella aktörer. Byggnadens värde i detta alternativ ligger främst i dess funktion som offentlig och social infrastruktur. Den kan fortsatt vara en samhällsresurs efter att skolverksamheten upphör, men förutsätter en långsiktig modell för huvudmannaskap, drift, bokning och samordning. 5.1.5 Samhällseffekter Ett kultur- och aktivitetshus innebär att Byavångsskolans röda del behåller sin offentliga roll även efter att skolverksamheten har flyttat. Det skapar förutsättningar för en centralt belägen mötesplats där invånare kan delta i kultur, rörelse, lärande och sociala sammanhang. Alternativet kan öka tillgången till aktiviteter för grupper som i dag har svårt att använda mer perifert belägna lokaler eller verksamheter som främst bedrivs kvällstid. Det gäller inte minst äldre, men även barn och unga, som fortsatt kan ha skolområdet som målpunkt för fritid, kultur och föreningsliv. En öppen och tillgänglig mötesplats kan också sänka tröskeln till deltagande. Möjligheten att vistas i huset utan medlemskap eller föranmälan kan skapa fler spontana möten och stärka den sociala gemenskapen. För föreningslivet kan gemensamma lokaler och resurser ge bättre förutsättningar att bedriva verksamhet, pröva nya initiativ och nå fler deltagare. Ett aktivt hus under olika tider på dagen och veckan kan bidra till ökad närvaro och trygghet i området. Kvällsarrangemang och större sammankomster behöver dock organiseras så att buller, trafik och andra störningar begränsas. 41 701 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ur ett stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att en etablerad samhällsbyggnad förblir tillgänglig för allmänheten och får en ny roll i centrala Tomelilla. Det stärker kontinuiteten på platsen och tar till vara byggnadens läge, identitet och betydelse som lokal resurs. 5.1.6 Trafik och parkering Kultur- och aktivitetshuset ger ett mer varierat trafikmönster än dagens skolverksamhet. Trafiken fördelas över dag, kväll och helg och är kopplad till föreningsaktiva, kursdeltagare, besökare, personal, leveranser och arrangemang. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. Dessa skulle i många fall kunna täcka behovet vid löpande verksamhet. Vid större föreställningar eller flera samtidiga aktiviteter kan efterfrågan bli högre. Eftersom besökstopparna främst uppstår vid enstaka arrangemang är det inte självklart att fastigheten ska dimensioneras för maximal belastning. Samnyttjande av närliggande parkering och tydlig information till besökare kan vara mer yteffektivt än att avsätta stora markytor som sällan används fullt ut. Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda möjligheter till hållbara resor. Cykelparkering bör finnas nära entrén, och gångstråk mellan parkering och byggnad behöver vara tydliga, tillgängliga och väl belysta. Tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser ska ligga nära huvudentrén. Angöring behöver även fungera för färdtjänst, leveranser och utrustning till arrangemang utan onödiga konfliktpunkter med gående och cyklister. 5.1.7 Genomförande och tidplan Gällande plan anger allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt kultur- och aktivitetshus med föreningsliv, kultur, fritid och mötesverksamhet ligger i grunden nära denna användning. Ett större inslag av kommersiell verksamhet eller permanenta privata hyresgäster kan däremot påverka den planmässiga bedömningen. Byggnaden innehåller redan flera av de funktioner som alternativet efterfrågar. Genomförandet kan därför fokusera på upprustning, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsanpassning snarare än på en genomgripande förändring av planstrukturen. Den fortsatta planeringen och utformningen behöver främst samordna gymnastiksalens och aulans användning, scen- och ljudteknik, caféfunktion, möteslokaler, tillgänglighet och zonindelad drift. Lösningar för gymnastiksalen bör vara flexibla och möjliga att hantera i den dagliga verksamheten. Alternativet lämpar sig för ett etappvis genomförande. Lokaler som redan är funktionella kan tas i bruk tidigt, medan mer tekniskt krävande delar anpassas successivt. Detta minskar risken att stora investeringar genomförs innan verksamhetsinnehåll och nyttjande har etablerats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader 42 702 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • anpassning och ombyggnation: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till färdigställd verksamhet uppskattas genomförandet ta cirka 1–2 år om användningen ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Ett etappvis genomförande kan göra det möjligt att ta vissa lokaler i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.1.8 Risker och osäkerheter Den främsta verksamhetsmässiga risken är att huset får ett brett och tilltalande koncept men saknar ett tillräckligt stabilt vardagsinnehåll. Det finns ett identifierat intresse för kultur, föreningsliv, möten och rörelse, men efterfrågan är spridd mellan många mindre aktörer som ofta använder lokaler under begränsade tider. Utan återkommande basverksamheter finns risk för låg eller ojämn nyttjandegrad. Driftorganisationen är därför central. Bokning, öppethållande, tillsyn, teknik, städning och samordning behöver ha ett tydligt huvudansvar. Om huset huvudsakligen fungerar som en samling lokaler som bokas var för sig finns risk att de gemensamma miljöerna inte utvecklas till den öppna mötesplats som alternativet bygger på. Kalkylen visar en investering om cirka 6 miljoner kronor samt drift- och underhållskostnader om cirka 1 miljon kronor per år. Den indikerade hyresnivån uppgår till cirka 1,30 miljoner kronor per år och beskriver vilken ekonomisk belastning fastigheten behöver bära. Den ska inte likställas med säkerställda externa intäkter, eftersom föreningar, studieförbund och andra möjliga användare generellt har begränsad betalningsförmåga. Det finns därmed en risk att hyror och användaravgifter som krävs för full kostnadstäckning blir för höga för de verksamheter som huset är avsett för. Om avgifterna i stället hålls på en tillgänglig nivå behöver kommunen bära en del av kostnaden. Alternativet bör därför bedömas som en kommunalt finansierad samhällsfunktion snarare än som ett kommersiellt lokalprojekt. Det finns också en avvägning mellan flexibilitet och specialisering. Om gymnastiksal, aula eller andra lokaler anpassas långtgående för en särskild verksamhet kan deras användbarhet för andra minska. Om de lämnas alltför oförändrade finns i stället risk att de inte håller tillräcklig kvalitet för kultur- och publik verksamhet. Investeringarna bör därför i första hand stödja flexibla lösningar som kan användas av flera målgrupper. Investeringsnivån förutsätter att byggnaden kan anpassas utan mer omfattande tekniska ingrepp. Behov inom ventilation, akustik, scenteknik, brandskydd, tillgänglighet eller långsiktigt underhåll kan öka kostnaden. Byggnadens energiklass E innebär samtidigt en förvaltningsrisk, särskilt om stora delar av huset behöver hållas i drift trots låg beläggning. Zonindelad och behovsstyrd drift är därför viktig. Kvälls- och helgverksamhet kan innebära buller, ljus och kortvariga trafiktoppar. Detta skulle vara hanterbart genom tydliga öppettider, lämpliga ljudåtgärder, evenemangsplanering och en genomtänkt organisation av entréer och angöring. 5.1.9 Samlad bedömning Kultur- och aktivitetshus är ett väl anpassat alternativ för Byavångsskolans röda del. Det bygger vidare på lokaler och funktioner som redan finns och kräver därför ingen grundläggande 43 703 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan omvandling av byggnaden. Gymnastiksalen, aulan och variationen av större och mindre rum ger en ovanligt bred användbarhet och gör det möjligt att kombinera kultur, rörelse, föreningsliv och öppna mötesfunktioner inom samma hus. Den fysiska genomförbarheten är därmed relativt god. Alternativets avgörande fråga är i stället hur huset ska fyllas, drivas och finansieras över tid. Efterfrågan är bred men splittrad mellan flera mindre aktörer, och deras betalningsförmåga är begränsad. Huset behöver därför ett stabilt vardagsinnehåll och en aktiv driftorganisation som håller samman bokning, öppethållande, värdskap och gemensamma funktioner. Utan detta finns en risk att lokalerna används var för sig utan att en verklig mötesplats uppstår. Alternativets styrka ligger i möjligheten att samla verksamheter som kompletterar varandra över dagen och veckan. Detta kan ge ett högt nyttjande och göra byggnaden till en levande lokal resurs även efter att skolan har avvecklats. Flexibla lokaler och zonindelad drift skapar också möjlighet att anpassa öppethållande och kostnader efter den faktiska användningen. Investeringen är förhållandevis begränsad, men huset kommer sannolikt inte att bära sina kostnader genom externa hyror och avgifter. Kultur- och aktivitetshuset bör därför ses som en kommunal samhällsfunktion snarare än ett kommersiellt lokalprojekt. Den ekonomiska motiveringen ligger främst i den samlade nyttan för föreningsliv, kultur, folkhälsa och social gemenskap samt i att en befintlig samhällsbyggnad kan fortsätta användas. Sammantaget har alternativet goda förutsättningar att bli en långsiktigt värdefull kultur- och mötesplats. Byggnaden är lämplig och kan utvecklas stegvis, vilket begränsar investeringsrisken. Alternativets bärkraft avgörs främst av om kommunen kan formulera ett tydligt verksamhetskoncept, säkra återkommande användare och ta ett samlat ansvar för drift och innehåll. 44 704 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus Hantverkens hus innebär att Byavångsskolans röda del utvecklas till en plats för skapande, hantverk, småskalig produktion och publika aktiviteter. Flera verksamheter samlas under samma tak och kompletteras med kurser, workshops, utställningar, marknader och evenemang. Alternativet kan ge lokala kreatörer och mindre företag tillgång till arbetslokaler som annars kan vara svåra att bära på egen hand. Huset kan också bli en öppen målpunkt där besökare möter hantverk, produktion och kreativt företagande på nära håll. På så vis kan det stärka både det lokala näringslivet, kulturen och Tomelillas identitet. Ateljéer, Omfattning verkstäder och mötesytor Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Låg-medel nivå Huvudsaklig Kreativa näringar målgrupp Genom- Medel-hög förbarhet 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Företagande, Den röda delen har goda fysiska förutsättningar för ett Hantverkens hus med arbetslokaler, samhälls- kultur och skapande verksamheter, kurser och publika funktioner. För att konceptet ska fungera behöver nytta besöksnäring byggnaden vara både en arbetsplats för de verksamma och en målpunkt för besökare. Blandningen av större och mindre rum ger utrymme för ateljéer, verkstäder, studios och mindre verksamhetslokaler för exempelvis keramik, textil, konst, design, slöjd, mathantverk och kurser. De större salarna kan användas för workshops, marknader, utställningar, mässor och evenemang. Aulan lämpar sig för föreläsningar, kulturarrangemang, samtal och mindre scenverksamhet, medan gymnastiksalen kan rymma större kurser och publika aktiviteter. Samlingsytorna, de mindre rummen, hissen och de tydliga kommunikationsstråken gör det möjligt att skilja publika miljöer från verksamhetsutövarnas arbetsytor. Vissa delar kan hållas öppna för allmänheten medan andra används för produktion, förvaring och förberedelser. Lokalerna behöver inte få en slutlig disposition från början. De kan tas i bruk och förändras i takt med efterfrågan, vilket ger utrymme för nya verksamheter och gör det möjligt att låta skapande, företagande, lärande och sociala möten växa fram stegvis. Målgruppen är dock smalare än för ett generellt allaktivitetshus. Huset riktar sig främst till aktörer och besökare med intresse för hantverk, kultur, kreativt företagande och kurser. För en stabil 45 705 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan användning över tid krävs därför ett tydligt koncept och ett innehåll som även lockar en bredare publik. 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Genomförandet är mindre omfattande än i alternativ som innebär bostäder eller omsorgsboende. Byggnaden används även fortsättningsvis för verksamhetsändamål och behöver därför inte delas in i bostadsenheter, privata hygienutrymmen eller boendespecifika installationer. Större samlingslokaler, mindre verksamhetsrum, aula, gymnastiksal, hygienutrymmen, kommunikationsytor och hiss kan till stor del användas vidare. Åtgärderna handlar främst om lokalanpassning, tillgänglighet, brandskydd och installationer för de verksamheter som flyttar in. Behoven varierar mellan olika hantverk. Keramik, textilproduktion, träarbete, mathantverk och andra verkstadsverksamheter kan kräva utsug, förstärkt ventilation, vatten och avlopp, högre elkapacitet, trefas, arbetsbelysning, låsbara förråd och slitstarka ytskikt. Café, matproduktion eller kurser med livsmedelshantering ställer särskilda krav på hygien, ventilation, vatten, avlopp, avfall och driftlogistik. Publik användning av aulan, gymnastiksalen och de större salarna kan i sin tur kräva åtgärder för ljud, ljus, scenfunktioner, utrymning, brandskydd och tillgänglighet. Byggnadens varierade rum och äldre karaktär kan tas till vara genom varsamma anpassningar och begränsade exteriöra ingrepp. Den tekniska omfattningen bör därför utgå från konkreta verksamheter, snarare än att alla lokaler förbereds för varje tänkbar användning. Alternativet tar till vara redan investerade resurser i stomme, klimatskal, installationer och infrastruktur. Det begränsade ombyggnadsbehovet ger också lägre klimatpåverkan i byggskedet än mer genomgripande alternativ. Energiprestandan är däremot lägre än i moderna verksamhetslokaler. Driftenergin kan därför bli hög, framför allt om stora delar av huset värms och ventileras trots låg användning. Planerade åtgärder inom ventilation, belysning och tekniska installationer kan efter hand förbättra energieffektiviteten. 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 1 850 m² BTA och 1 450 m² LOA. Mellanskillnaden består av kommunikationsytor, teknikutrymmen och andra delar som inte kan hyras ut direkt. Den slutliga lokalarean påverkas även av byggnadens disposition, tillgänglighetsåtgärder och eventuella nya installationsstråk. Investeringen uppgår till 4,5 miljoner kronor och bygger på att huvuddelen av byggnaden kan användas med begränsade ingrepp. Kostnaden påverkas av verksamheternas krav på ventilation, utsug, vatten, avlopp, el, brandskydd och publik tillgänglighet. Även ambitionsnivån för café, scenverksamhet och andra gemensamma funktioner har stor betydelse. Drift och underhåll beräknas till 800 000 kronor per år. Utfallet styrs bland annat av energianvändning, öppettider, nyttjandegrad och hur stor del av huset som hålls i kontinuerlig drift. Under etableringsperioden kan kostnaderna behöva bäras innan alla lokaler är uthyrda. 46 706 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den indikerade hyran uppgår till 1,03–1,07 miljoner kronor per år vid avkastningskrav på 5–6 procent. Skillnaden mellan nivåerna är liten jämfört med kalkylens övriga osäkerheter. Hyran visar vilken fastighetskostnad verksamheten behöver bära, men inte vilken nivå den lokala marknaden faktiskt accepterar. Hantverkens hus är därför inte i första hand en omedelbar intäktskälla. Den ekonomiska potentialen kan växa när permanenta hyresgäster, kurser, marknader, utställningar och arrangemang skapar en stabilare användning och fler intäkter. En sådan utveckling kräver tid och att verksamheten byggs upp stegvis. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 4 500 000 kr Fastighetsrelaterade Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader Indikerad hyra, låg yield 1 030 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 050 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 070 000 kr/år 6,0% 5.2.4 Marknadsförutsättningar Marknaden består av en kombination av verksamhetslokaler, publik mötesplats, kulturell destination och plattform för lokalt entreprenörskap. Efterfrågan kommer därför från fler grupper än traditionella lokalhyresgäster. Möjliga användare är hantverkare, kulturutövare, småföretag, föreningar, studieförbund och kursarrangörer. Lokalerna kan också användas tillfälligt för workshops, pop up-butiker, marknader, utställningar, föreläsningar och mindre evenemang. Konceptet ligger nära kommunens utvecklingsinriktningar inom kultur, föreningsliv, utbildning, småskaligt företagande, besöksnäring, matkultur och kreativa näringar. Den faktiska efterfrågan är däremot ännu inte konkretiserad och kan vara känslig för hyresnivå, lokalernas standard och tillgången till gemensam service. Referensprojekten visar flera möjliga vägar. Per Helsas gård i Ystad kombinerar konsthantverk, café, galleri och småskalig verksamhet. Not Quite i Fengersfors förenar ateljéer, verkstäder, butik, 47 707 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan café, utställningar och evenemang. Stenkrossen i Lund fungerar som ett kommunalt projekt- och produktionshus för kultur och innovation. The Glass Factory i Boda tar avstamp i ett särskilt hantverk och ett lokalt industriarv, med verkstäder, utställningar och programverksamhet. Gemensamt för projekten är att verksamheten inte bärs av lokaluthyrning ensam. Fasta hyresgäster behöver kompletteras med bokningsbara verkstäder, kurser, utställningar, försäljning, café, programverksamhet och tillfälliga evenemang. Det kräver en driftorganisation med ansvar för uthyrning, marknadsföring, program, bokning och gemensamma funktioner. Utan ett sådant ansvar finns en risk att lokalerna fungerar var för sig och att huset aldrig blir den samlade destination som konceptet bygger på. Marknadspotentialen finns, men är mer osäker än i alternativ som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. En bärkraftig verksamhet kräver tillräckligt många aktörer, rimliga hyresnivåer och ett publikt innehåll som ger återkommande besök. 5.2.5 Samhällseffekter Hantverkens hus ger den röda delen fortsatt användning som publik och verksamhetsinriktad plats. Inriktningen mot skapande, småskaligt företagande och besöksverksamhet kan stärka Tomelillas profil inom kultur, hantverk och kreativa näringar. Arbetsplatser, ateljéer, kurser och arrangemang kan ge området liv under fler delar av dagen och veckan. Byggnaden får då en mer kontinuerlig användning än om lokalerna enbart hyrs ut till enskilda verksamheter. Kurser, workshops och öppna arrangemang ger utrymme för lärande, kunskapsutbyte och gemenskap. Professionella utövare, hobbyutövare och besökare kan mötas kring praktiskt skapande. För barn och unga kan verksamheten ge möjlighet att prova olika hantverk och möta yrkesverksamma hantverkare och kulturutövare. Alternativet kan också ge mindre företag och entreprenörer bättre möjligheter att etablera eller utveckla sin verksamhet. Café, försäljning, utställningar och evenemang kan stärka besöksnäringen och skapa en ny målpunkt i centrala Tomelilla. Byggnadens varierade rum och spår av den tidigare skolverksamheten kan ge huset en egen karaktär. Genom att behålla och öppna den äldre byggnaden för nya användare kan alternativet bidra till ett mer varierat centrum utan att platsens tidigare identitet helt går förlorad. 5.2.6 Trafik och parkering Trafikpåverkan kan bli begränsad vid löpande verksamhet men öka vid marknader, kurser och andra evenemang. Trafiken består främst av verksamhetsutövare, kursdeltagare, besökare och leveranser och blir mer utspridd över dagen och veckan än skolans tidigare lämning och hämtning. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. De kan i många fall täcka den löpande verksamhetens behov om antalet samtidiga användare är begränsat. Vid större publika aktiviteter kan behovet bli högre. Om huset utvecklas till en återkommande besöksdestination behöver parkeringsfrågan få en tydlig lösning. Närliggande parkeringsytor kan samutnyttjas vid större arrangemang, men kapacitet och gångavstånd behöver klarläggas. 48 708 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda förutsättningar för resor utan bil. Cykelparkering och tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser bör placeras nära huvudentrén. Entréer, gångstråk, parkering och angöring ska vara trygga och lättorienterade. Leveranser och biltrafik bör ordnas så att onödiga konflikter med gående och cyklister undviks. 5.2.7 Genomförande och tidplan Hantverkens hus har förhållandevis goda genomförandeförutsättningar eftersom byggnaden redan används för verksamhetsändamål och flera befintliga funktioner kan behållas. Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Verksamhetens innehåll och organisationsform avgör om den ryms inom gällande plan. Butiker, café, större evenemangsverksamhet och uthyrning till privata aktörer kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Projekteringen omfattar lokalanpassningar, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsspecifika installationer. Den slutliga omfattningen kan fastställas först när de första verksamheterna och de gemensamma funktionerna har konkretiserats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • anpassning och ombyggnad: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till ett första färdigställt genomförande uppskattas tiden till cirka 1–2 år om verksamheten ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Genomförandet kan delas upp i etapper, där lokaler anpassas och tas i bruk när konkreta verksamheter finns på plats. Det minskar den initiala investeringsrisken och gör det möjligt att utveckla huset i takt med efterfrågan. En första etapp kan därmed tas i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.2.8 Risker och osäkerheter Efterfrågan och den långsiktiga beläggningen är de största osäkerheterna. Det krävs tillräckligt många hantverkare, kulturutövare och småföretag som vill etablera sig och kan bära en rimlig hyra. Målgruppen finns, men dess omfattning och betalningsförmåga är inte säkerställda. Bärkraften kräver mer än uthyrda lokaler. Utan en gemensam profil, marknadsföring, programverksamhet och driftorganisation riskerar huset att bli en samling separata verksamheter utan den attraktionskraft som konceptet bygger på. Investeringen förutsätter begränsade anpassningar. Verksamheter med omfattande krav på utsug, VA, el, brandskydd eller livsmedelshantering kan höja kostnaden. Speciallösningar som genomförs innan det finns en konkret användare ökar risken för felinvesteringar. 49 709 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Energianvändningen kan ge höga driftkostnader i förhållande till nyttjandet, särskilt under en etableringsperiod med låg beläggning. Etappvis inflyttning och zonindelad drift kan begränsa både kostnader och vakansrisk. Parkeringsbehovet kan öka tillfälligt vid marknader och evenemang. Sådana besökstoppar behöver hanteras genom samutnyttjande och planering, snarare än genom en permanent överdimensionering av parkeringen. 5.2.9 Samlad bedömning Hantverkens hus är ett möjligt och identitetsskapande alternativ för Byavångsskolans röda del. Byggnadens varierade lokaler, centrala läge och bevarade karaktär passar ett koncept där hantverk, kreativt företagande och publika aktiviteter möts. Ombyggnadsbehovet är förhållandevis begränsat och investeringen uppgår till cirka 4,5 miljoner kronor. Befintliga verksamhetsrum, aula, gymnastiksal och gemensamma ytor ger möjlighet att utveckla huset etappvis och anpassa lokalerna efter konkreta användare. Efterfrågan är möjlig men osäker och sannolikt priskänslig. Den indikerade hyran visar fastighetens kostnadsnivå, men inte vilken hyra lokala aktörer faktiskt kan bära. Lokaluthyrningen behöver därför kompletteras med kurser, program, marknader och andra publika intäkts- och användningsspår. Den långsiktiga bärkraften avgörs av beläggningen, en tydlig driftorganisation och förmågan att skapa återkommande besöksflöden. Ett successivt genomförande minskar risken och gör det möjligt att anpassa investeringarna efter hur verksamheten faktiskt utvecklas. Hantverkens hus kan stärka lokalt företagande, kultur, besöksnäring och centrummiljön. Alternativet har dock större marknads- och driftsrisk än verksamheter som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. Kommunens åtagande blir därför beroende av hur snabbt huset når en stabil användning och hur stor del av kostnaden verksamheterna kan bära. 50 710 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6. Lindesborgsskolan 6.1 Alternativ A – Särskilt boende Alternativet innebär att huvuddelen av Lindesborgsskolans befintliga byggnad rivs och ersätts med ett nytt särskilt boende för äldre. Fastigheten utvecklas till en långsiktig omsorgsmiljö med moderna lokaler och goda villkor för vård, omsorg och arbetsmiljö. Idrottshallen och skyddsrummet föreslås bevaras och integreras i platsens fortsatta utveckling. Ca 60–80 Omfattning boendeplatser Rivning och Typ av åtgärd nybyggnation Tidshorisont Lång Planändring Kan krävas Investerings- Mycket hög nivå Äldre med behov Huvudsaklig av vård och målgrupp omsorg Genom- Medel förbarhet 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett särskilt boende ställer höga krav på funktion, tillgänglighet, trygPghriemt äorc h driftsäkerhet. Äldreomsorg och Kommunens planering pekar på ett långsiktigt ökat behov av boendeplsaatsmerh, ämllse-dan vård- och framtida kapacitet nytta omsorgsbehoven blir mer komplexa. Andelen personer med demenssjukdom, multisjuklighet och omfattande behov av omvårdnad och hälso- och sjukvård ökar. Boendet måste därför kunna anpassas när behoven förändras. Lokalerna ska stödja både de boendes livskvalitet och personalens arbetsmiljö. God överblick, korta gångavstånd, flexibilitet mellan demens- och somatisk vård samt tillräckliga lägenheter, gemensamhetsytor och personalutrymmen är viktiga egenskaper. Planlösningen ska även ge fungerande samband mellan omsorgspersonal, sjuksköterskor, rehabilitering och ledning samt effektiv logistik för hjälpmedel, läkemedel, tvätt, förråd och transporter. Boendet bör utformas småskaligt och hemlikt, med avgränsade boendeenheter, privata lägenheter samt gemensamma vardagsrum och måltidsmiljöer. Personalens funktioner ska finnas nära utan att miljön får institutionskaraktär. Dagsljus, akustik, orienterbarhet och tillgänglig utemiljö har stor betydelse. Trygga och överblickbara gårdar, promenadslingor, sittplatser, grönska och lättillgängliga entréer kan stärka aktivitet och självständighet, särskilt för personer med demenssjukdom. 51 711 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Underlaget talar för att ett boende med cirka 60–80 platser prövas vidare. Exakt kapacitet, målgrupp och eventuell etappindelning behöver fastställas inom kommunens fortsatta omsorgs- och lokalförsörjningsplanering. 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Lindesborgsskolans tekniska skick, underhållsbehov och komplexa planlösning gör nybyggnation mer lämplig än ombyggnad. Huvudbyggnaden är uppförd för skolverksamhet och består av studiehallar, korridorer, flera byggnadsdelar och tekniska system som byggts ut stegvis. En ombyggnad skulle kräva stora ingrepp i planlösning, installationer, brandskydd, tillgänglighet och arbetsmiljö. Fastighetens främsta tillgångar är därför tomten och det centrala läget. En ny byggnad kan utformas efter dagens krav på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö och energieffektivitet. Den kan även få effektiva samband mellan boendeenheter, gemensamma ytor, personalutrymmen, kök, förråd, tvätt, varumottagning, avfallshantering och utemiljö. Byggnaden ska ge utrymme för välfärdsteknik, digital tillsyn och framtida tekniska lösningar. Installationerna behöver vara robusta och flexibla, medan material och system väljs med hänsyn till livslängd, driftbelastning och förvaltningsekonomi. Inför rivning och nybyggnation krävs rivningsprojektering, miljöprovtagning, geoteknisk undersökning, kartläggning av ledningar samt utredningar av dagvatten, angöring och parkering. Relationen till idrottshallen, skyddsrummet och ledningsrätten för fjärrvärme måste lösas. Miljöfarliga material kräver planerad och korrekt hantering. Rivningen medför att material och inbyggda resurser går förlorade. Nybyggnaden kan däremot ge lägre energianvändning, effektivare drift och mindre framtida underhåll. Klimatpåverkan kan begränsas genom återbruk, cirkulära materialflöden, energieffektiva installationer, genomtänkta materialval och lokal energiproduktion. Bevarandet av idrottshallen och skyddsrummet tar också till vara befintliga resurser. 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen utgår från 5 500 m² BTA och 5 000 m² BRA. Ytorna är översiktliga och kan förändras när verksamhetsprogrammet preciserar fördelningen mellan boenderum, gemensamma utrymmen, personalytor, kommunikation och tekniska funktioner. Fördelningen påverkar både kapacitet och kostnadseffektivitet. Investeringen uppgår till 200 miljoner kronor och omfattar rivning och nybyggnation. Kostnaden är osäker innan kraven på installationer, hygien, säkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö och verksamhetslogistik har fastställts. Drift och underhåll anges till 2 miljoner kronor per år. Kalkylen bygger på kallhyra, där fastighetskostnaden omfattar försäkring, administration och löpande underhåll. Operatören förutsätts bära medier och andra verksamhetsrelaterade kostnader. Den slutliga gränsdragningen regleras i avtalet. Arbetsmodellen innebär att kommunen bygger, äger och förvaltar fastigheten samt tecknar blockhyresavtal med en vårdoperatör. Vid avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till 12–14 miljoner kronor per år. Hyran visar vilken fastighetskostnad investeringen behöver 52 712 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan bära, inte kommunens totala kostnad för omsorgen. Ersättning för bemanning och vård tillkommer som en separat och normalt betydligt större kostnad. Post Värde Enhet Kommentar BTA 5 500 m² Yta för personal och BRA 5 000 m² gemensamma funktioner Total rivnings- och Investering 200 000 000 kr ombyggnadsinvestering Fastighetskostnader: Drift- och underhållskostnader 2 000 000 kr/år försäkring, administration och löpande underhåll. Indikerad hyra, låg yield 12 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 13 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 14 000 000 kr/år 6,0% 6.1.4 Marknadsförutsättningar Förutsättningarna styrs främst av kommunens långsiktiga behov av omsorgsplatser, förväntad beläggning och vald genomförandemodell. Det rör sig inte om en öppen bostadsmarknad, utan om en behovsstyrd verksamhet där kommunen ansvarar för kapacitet och kvalitet. Den föreslagna storleken kan ge en rationell verksamhets- och bemanningsorganisation, men måste motsvara Tomelillas faktiska behov. En för stor anläggning riskerar låg beläggning och höga fasta kostnader. En för liten anläggning kan ge sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Dialog med en extern omsorgsaktör visar att nyproduktion har bättre förutsättningar än ombyggnad av äldre verksamhetslokaler. Extern etablering kan vara möjlig, men påverkas av ortens storlek, upphandlingsmodell, avtalsvillkor och långsiktigt platsbehov. Dialogen visar marknadens villkor men innebär inget etableringsåtagande. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och anlita en extern operatör eller låta en extern aktör utveckla och äga byggnaden. En operatör kan även äga både fastighet och verksamhet. Kommunalt ägande ger större kontroll och möjlighet till framtida anpassning. Extern medverkan kan minska den initiala kapitalbindningen, men skapar långsiktiga hyres- och avtalsåtaganden. 6.1.5 Samhällseffekter Platsens sociala funktion förändras från skol- och utbildningsmiljö till vård- och omsorgsmiljö när skolverksamheten flyttas och kommunen behöver fler boendeformer för äldre. Boendet ger närvaro under hela dygnet genom boende, personal, anhöriga, besökare, service och transporter. Det skapar ett jämnare flöde av människor än skolan och kan ge trygghet och kontinuitet i området. Platsen riskerar dock att bli mer sluten om boendet utformas som en avskild institution. Entréer, gångstråk och utemiljöer bör därför knyta verksamheten till omgivningen. 53 713 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Funktioner för rehabilitering, träning, anhörigstöd, aktiviteter och social samvaro kan även komma äldre utanför boendet till del, motverka ensamhet och i vissa fall skjuta upp mer omfattande omsorgsinsatser. Ur barnperspektiv försvinner en tidigare skol- och lekmiljö. Förlusten av friytor, spontanidrott och lokaler för barn och föreningar behöver vägas in. Genom att bevara idrottshallen finns en del av platsens funktion för rörelse och föreningsliv kvar. Det centrala läget underlättar resor för anhöriga, personal och besökare och ger närhet till service, gångstråk och kollektivtrafik. De boendes möjlighet att själva nå centrum varierar med funktionsförmågan, men läget kan stödja organiserade aktiviteter och minska känslan av avskildhet. Störst samhällsnytta nås om boendet blir en del av tätortens struktur för trygghet, service och vardagsliv. 6.1.6 Trafik och parkering Fastigheten ligger centralt i Tomelilla, nära gång- och cykelvägar samt samhällsservice. Tomelilla station nås med buss på cirka 15 minuter, inklusive omkring 550–600 meters gångväg till närmaste hållplats. Centrum ligger cirka 15 minuters promenad eller 5 minuters cykelväg bort. Läget ger god tillgänglighet för personal, anhöriga, besökare och externa tjänster. Trafikmönstret blir jämnare än vid skolverksamheten. Topparna vid lämning och hämtning ersätts av personalresor, besök, leveranser, service, färdtjänst, ambulans och sjuktransporter under större delar av dygnet. Det minskar belastningen vid enskilda tidpunkter men ökar behovet av planerad angöring och personalparkering. Fastigheten har idag cirka 25 parkeringsplatser, men nybyggnationen behöver dimensioneras för personal, besökare, tillgängliga platser, färdtjänst, ambulans, leveranser och avfallshantering. Säkra gångstråk, god belysning, låga hastigheter, tillgängliga trottoarer, trygga övergångsställen och lättorienterade entréer är särskilt viktiga för äldre. Parkering och angöring ska fungera utan att boende- och utemiljön blir trafikdominerad. 6.1.7 Genomförande och tidplan Genomförandet omfattar rivning av huvuddelen av skolbyggnaden och uppförande av ett nytt särskilt boende. För idrottshallen och skyddsrummet måste tekniska samband, driftansvar, tillgänglighet och angöring lösas. Gällande detaljplan anger allmänt ändamål, vilket historiskt har omfattat utbildning, vård och omsorg. Ett särskilt boende kan därför vara förenligt med användningen, men frågan ska prövas med kommunen och bygglovsmyndigheten. Även byggnadshöjd, byggnadsarea, gestaltning, trafik, parkering och relationen till omgivande bostäder måste analyseras. Genomförandet omfattar rivningsprojektering, miljöinventering och hantering av material med särskilda krav, följt av projektering, bygglov, upphandling och nybyggnation. Vald modell påverkar ansvar, finansiering och upphandling. En översiktlig tidplan är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • rivningsprojektering, miljöinventering och rivning: cirka 6–12 månader 54 714 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • nybyggnation: cirka 18–30 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan projektet ta cirka 3–5 år. Tiden påverkas främst av planfrågan, genomförandemodellen, byggnadens omfattning och samordningen med de bevarade delarna 6.1.8 Risker och osäkerheter Kapaciteten och den långsiktiga beläggningen utgör den största osäkerheten. För många platser kan ge låg beläggning och höga fasta kostnader. För få platser kan ge otillräcklig kapacitet, sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Vald genomförandemodell avgör hur investerings-, avtals- och förvaltningsriskerna fördelas. Kommunalt ägande ger större kontroll men innebär att kommunen bär dessa risker. Extern medverkan kan minska kapitalbindningen, men skapar beroende av externa aktörer och långsiktiga åtaganden. Något säkert etableringsintresse finns inte i detta skede. Investeringskostnaden påverkas av byggnadens utformning och kraven på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö, välfärdsteknik och logistik. Rivning, miljöfarliga material, markförhållanden och kopplingen till de bevarade byggnadsdelarna kan höja kostnaden och förlänga tidplanen. Boendet måste även kunna anpassas till förändrade vårdbehov och en varierande fördelning mellan demens- och somatisk vård. En alltför specialiserad byggnad kan bli kostsam att förändra. 6.1.9 Samlad bedömning Underlaget talar för nybyggnation av ett särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Kommunens växande och mer komplexa omsorgsbehov ger ett långsiktigt verksamhetsmotiv, medan skolbyggnadens struktur och tekniska skick talar mot ombyggnad. Tomten och det centrala läget lämpar sig för moderna boendeenheter, effektiva arbetsflöden och tillgängliga utemiljöer. Genom att bevara idrottshallen och skyddsrummet tas delar av den befintliga anläggningen till vara. Investeringen på cirka 200 miljoner kronor och den indikerade hyran på 12–14 miljoner kronor per år innebär ett betydande kommunalt åtagande. Därtill kommer kostnaden för omsorgsverksamheten. Kapaciteten måste därför motsvara det långsiktiga platsbehovet och ge hög beläggning och effektiv drift. Genomförandet kräver rätt dimensionering, en investering inom kalkylen och en modell som ger en rimlig fördelning av ansvar och risk. Extern medverkan kan minska kommunens kapitalbindning, men är inte säkerställd och ger mindre kontroll och handlingsfrihet. 55 715 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus Alternativet innebär att delar av Lindesborgsskolans befintliga byggnad bevaras och byggs om till ett allaktivitetshus för fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Inriktningen utgår från en delrivning där byggnadsdelar med störst funktionellt och långsiktigt värde bevaras, medan mindre ändamålsenliga delar avvecklas. Den frigjorda marken innebär en möjlighet att skapa en ny och mer sammanhållen utemiljö. Inomhus- och utomhusmiljöerna kan tillsammans bilda en multifunktionell mötesplats för olika åldrar, med fritidsgård som bärande basverksamhet. Lokaler för kultur, Omfattning fritid och föreningsliv Rivning och Typ av åtgärd ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel-hög nivå Huvudsaklig Föreningar, målgrupp allmänhet Genom- Medel-låg förbarhet 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett allaktivitetshus ställer krav på flexibla, robusta och tillgängliga lokalePr rsiommä rk an användas av Kultur, fritid och flera verksamheter och målgrupper över tid. Huset behöver kunna rymmsaam bhåädlel så-terkommande mötesplatser nytta basverksamheter och mer tillfälliga aktiviteter, exempelvis föreningsmöten, träning, skapande verksamhet, kulturarrangemang, kurser, workshops och sociala mötesplatser. Centrala kvaliteter är möjlighet att dela upp lokalerna mellan olika verksamheter, tydliga och trygga entréer, god orienterbarhet, robusta ytskikt och möjlighet till kvälls- och helganvändning utan att hela byggnaden behöver hållas öppen. Lokalerna behöver också kunna användas parallellt av målgrupper med olika behov utan att verksamheterna stör varandra. Lindesborgsskolans befintliga struktur har flera egenskaper som är positiva i detta avseende. Byggnaden består av flera sammanhängande men relativt avgränsade delar, vilket skapar förutsättningar för olika verksamhetszoner. Flera entréer mot gårdsmiljöerna gör det möjligt att separera flöden och öppna delar av huset oberoende av varandra. De större undervisningsrummen, studiehallarna och gemensamma ytorna kan användas för möten, kurser, café, kulturverksamhet eller öppna aktivitetsytor. Gymnastiksalen med omklädningsrum och egen entré lämpar sig för föreningsliv, träning och andra rörelseaktiviteter. Slöjdsalar och andra praktiska lokaler kan användas för skapande 56 716 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan verksamhet, verkstäder, hobbyaktiviteter och kurser. Större samlingsytor kan rymma arrangemang, medan mindre rum kan upplåtas till föreningar, studieförbund och samtalsgrupper. Kök eller serveringsytor kan stödja caféverksamhet och evenemang, men deras tekniska skick och framtida användning behöver först klarläggas. 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet Ett särskilt uppdrag i alternativet är att pröva möjligheten att flytta fritidsgården Soffta till Lindesborgsskolan. En fritidsgård kan fungera som en tydlig kommunal basverksamhet och bidra till att huset används kontinuerligt, särskilt under eftermiddagar, kvällar och lov. Lindesborgsskolan har flera lokaler som kan vara relevanta för fritidsgårdsverksamhet. Större rum och studiehallar kan användas som öppna samlings- och aktivitetsytor, medan mindre rum kan inrymma exempelvis musik, spel, skapande, samtal eller lugnare aktiviteter. Närheten till gymnastiksal och praktiska lokaler kan ge ett bredare verksamhetsutbud än vad en mer begränsad fritidsgårdslokal normalt kan erbjuda. En flytt kan också skapa samordningsvinster med övriga verksamheter i huset. Ungdomar kan få tillgång till rörelse, kultur, skapande verksamhet, föreningsaktiviteter och arrangemang inom samma miljö. Föreningar och kulturaktörer kan i sin tur bidra med ledarledda aktiviteter, prova- på-verksamhet och kontakter mellan unga och det lokala civilsamhället. Samtidigt framgår av dialogerna att den befintliga fritidsgården Soffta har en centralt placerad och i grunden välfungerande lokal. En flytt bör därför inte motiveras enbart av att Lindesborgsskolan blir tillgänglig. Den behöver ge tydliga verksamhetsmässiga mervärden i form av bättre eller fler aktivitetsmöjligheter, ändamålsenliga lokaler, tillgång till utemiljö och samlokalisering med andra funktioner. Fritidsgården bör få en egen avgränsad del med separat entré och möjlighet att hålla öppet utan att hela huset används. Samtidigt ska den kunna samnyttja gymnastiksal, verkstäder, samlingslokaler och utemiljö. Läget och utformningen behöver fungera för ungdomar även kvällstid, med god tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ungdomar och personal bör därför medverka i planeringen av verksamheten, lokalerna och utemiljön. 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar Ombyggnaden och delrivningen kräver en tidig genomgång av vilka delar som ska bevaras och hur ventilation, värme, VA och el ska anpassas. Byggnadsdelar i gott skick, med enkla installationssamband och möjlighet till separat drift, bör prioriteras. En mindre byggnadsvolym kan minska kostnaderna för drift, underhåll och framtida reinvesteringar, men de kvarvarande delarna måste rustas upp för långsiktig publik verksamhet. Delrivningen kan även ge en mer lättorienterad byggnad med tydligare entréer, samlade mötesplatser och mindre institutionskaraktär. Enplansstrukturen underlättar tillgängligheten, men entréer, gångstråk, hygienutrymmen och gemensamma ytor måste anpassas till dagens krav. Återbruk av stomme, grundläggning, klimatskal och installationer ska vägas mot rivningens resursförluster. En mindre volym, moderniserade system och bättre styrning kan minska energianvändningen i byggnaden, som i dag har energiklass E. Inför rivningen krävs 57 717 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan miljöprovtagning, rivningsprojektering och en plan för återbruk, sortering och farligt avfall. Även solceller och återvinning av rivningsmaterial bör prövas. 6.2.4 Utemiljö Den frigjorda utemiljön kan bli en gemensam resurs som förlänger verksamheten utomhus och knyter samman allaktivitetshusets olika målgrupper. Den bör innehålla både aktiva och lugna zoner för barn, unga, vuxna och äldre, utan att alla behöver använda platsen på samma sätt. För barn och unga kan området rymma exempelvis multisport, bollspel, spontanidrott, skate- eller kickbikeinslag, parkour, bordtennis, sittgradänger och ytor för fritidsgårdens aktiviteter. En mindre utomhusscen kan ge plats för musik och arrangemang. För vuxna och äldre kan promenadslingor, sittplatser, boule, utegym, odling och lugnare gröna rum användas av föreningar, seniorverksamhet och enskilda besökare. Vissa ytor bör vara gemensamma och generationsöverskridande. Ett torg eller gårdsrum vid entré och café kan fungera som en gemensam mötesplats för marknader, föreningsdagar, servering och kulturarrangemang. Utformningen bör bygga på en flexibel struktur snarare än många fasta funktioner. Öppna gräs- och aktivitetsytor kan användas på olika sätt över tid, medan fasta inslag placeras så att framtida förändringar inte försvåras. God belysning, överblickbara miljöer, tydliga gångstråk och kontakt mellan inne och ute är viktiga för tryggheten under eftermiddagar och kvällar. Ljudintensiva aktiviteter bör placeras så att störningar för närliggande bostäder begränsas. Vegetation, terräng och mindre avskärmningar kan skapa rumslighet och minska konflikter mellan olika användningar. Utemiljön bör även hantera dagvatten och klimatanpassning. Träd, grönska, genomsläppliga markmaterial, regnbäddar och ytor för fördröjning kan förbättra dagvattenhanteringen och göra platsen mer attraktiv. Skuggande träd och väderskydd ökar användbarheten under olika årstider. 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 2 000 m² BRA, varav 500 m² avser fritidsgård och 1 500 m² allaktivitetshus. Investeringen uppgår till 20 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 10 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Beloppen är osäkra innan lokalprogram, tekniska krav och gränserna mellan verksamheterna har fastställts. Gemensamma åtgärder för exempelvis ventilation, brandskydd, tillgänglighet och installationer kan vara svåra att fördela, och en etappvis utbyggnad kan påverka slutkostnaden. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. En fördelning enbart efter yta kan bli missvisande om verksamheterna har olika öppettider, personbelastning och energibehov. Fördelningsmodellen bör därför även ta hänsyn till faktisk användning och gemensamma ytor. De indikerade hyrorna uppgår till 2,0–2,2 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 1,5–1,6 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Hyrorna visar främst kostnadsfördelningen inom kommunen, inte externa intäkter. 58 718 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BRA 2 000 m² LOA Fritidsgård 500 m² LOA Allaktivitetshus 1 500 m² Investering Allaktivitetshus 20 000 000 kr Investering Fritids 10 000 000 kr Kostnader per år: el, värme, VA, Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år försäkring, administration och underhåll. Indikerad hyra Allaktivitetshus, låg yield 2 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Allaktivitetshus, medel yield 2 100 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Allaktivitetshus, hög yield 2 200 000 kr/år 6,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, låg yield 1 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, medel yield 1 600 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, hög yield 1 700 000 kr/år 6,0% 6.2.6 Marknadsförutsättningar Ett allaktivitetshus möter främst kommunala och lokala behov av fritidsverksamhet, föreningslokaler, kultur, rörelse och mötesplatser. Efterfrågan kommer därför i första hand från kommunala verksamheter, föreningar, studieförbund och andra lokala aktörer, inte från en traditionell kommersiell lokalmarknad. Den permanenta fritidsgården tillsammans med föreningar, kulturaktörer och seniorverksamheter skapar ett brett nyttjande. Pensionärsföreningar har bland annat uttryckt intresse för studiecirklar, kortspel, brädspel och sittgympa. Betalningsförmågan hos många av dessa aktörer är dock begränsad, vilket innebär att hyror och avgifter inte kan förväntas täcka fastighetens fulla kostnader. Jämförbara projekt bygger ofta på en kombination av fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott, café och informella mötesplatser. Sågen i Klippan är ett exempel på hur flera verksamheter kan samlas under samma tak och tillsammans skapa ett jämnare nyttjande av lokalerna. 6.2.7 Samhällseffekter Ett allaktivitetshus gör att Lindesborgsskolans fastighet behåller en offentlig och social funktion efter att skolverksamheten avvecklas. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse och andra aktiviteter kan ge liv åt platsen under dagtid, kvällar och helger. 59 719 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan För barn och unga kan större och mer varierade lokaler, gymnastiksal, verkstäder och utemiljö bredda aktivitetsutbudet och skapa fler kontakter med föreningar, kulturaktörer och ledare. Vuxna och äldre får tillgång till mötesplatser, träning, kultur, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Huset kan därmed stödja både egna verksamheter för olika grupper och frivilliga möten över generationsgränserna. Tryggheten kan förbättras genom att ersätta en stor och svåröverblickbar struktur med en öppnare byggnad, tydligare entréer, bättre siktlinjer och mer aktiva utomhusytor. Olika behov av aktivitet och lugn kräver dock en genomtänkt indelning av huset och utemiljön. Fastigheten kan på så sätt fortsätta vara en lokal samhällsresurs i en mer ändamålsenlig omfattning och stärka föreningslivet, den sociala sammanhållningen och invånarnas tillgång till aktiviteter och mötesplatser. 6.2.8 Trafik och parkering Ett allaktivitetshus ger ett mer utspritt trafikflöde över dag, kväll och helg än dagens skola. Fastighetens cirka 25 parkeringsplatser och lastzon bör räcka för fritidsgård, mindre föreningsaktiviteter, möten och träningsgrupper. Vid större arrangemang eller flera samtidiga verksamheter kan närliggande parkering och särskilda evenemangslösningar behöva användas. Delrivningen kan förbättra angöringen och trafikstrukturen, men den frigjorda marken bör främst användas till utemiljö, aktiviteter och dagvattenhantering. Lastzonen kan behållas för leveranser, avfall och angöring till kök, café och arrangemang. Färdtjänst och tillgänglig angöring ska kunna ske nära huvudentréerna. Säkra och väl belysta gång- och cykelvägar är särskilt viktiga för fritidsgårdens besökare. Cykelparkering bör ligga nära entrén och vara väderskyddad. Gångstråk mellan hållplats, parkering, utemiljö och byggnad ska vara överblickbara, medan biltrafik och leveranser separeras från de mest använda gång- och aktivitetsytorna. 6.2.9 Genomförande och tidplan Genomförandet bör inledas med ett verksamhetsprogram och en byggnadsteknisk studie. Verksamhetsprogrammet ska klargöra husets basverksamheter och lokalbehov. Den tekniska studien ska visa vilka byggnadsdelar som ska behållas, hur installationerna kan separeras och vilka delar som kan rivas utan att kvarvarande delar förlorar funktion, stabilitet eller teknisk försörjning. Utifrån detta kan byggnadens framtida omfattning fastställas. Ett kommunalt allaktivitetshus ligger i grunden nära detaljplanens användning, men större kommersiella inslag, exempelvis restaurang, kontor eller uthyrning till företag, kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Delrivningen kräver lovprövning, rivningsprojektering och miljöinventering. Ombyggnad och ändrad användning kan även kräva bygglov. En översiktlig tidplan är: • verksamhetsprogram och dialog: cirka 3–6 månader • byggnads-, installations- och delrivningsstudie: cirka 4–8 månader • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 60 720 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • delrivning, ombyggnad och utemiljö: cirka 12–24 månader Ett etappvis genomförande kan vara möjligt, exempelvis genom att gymnastiksalen eller andra självständiga delar används under projekteringen. Rivning och omläggning av tekniska system måste då planeras så att säkerhet och drift kan upprätthållas. Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 3–5 år, beroende på planfrågan, rivningens omfattning och nivån på ombyggnad och utemiljö. 6.2.10 Risker och osäkerheter Den största risken är att den bevarade byggnadsvolymen blir större än verksamheterna motiverar. För stora ytor medför höga drift- och underhållskostnader, medan en alltför omfattande rivning kan ta bort användbara och flexibla lokaler. Delrivningen medför tekniska och ekonomiska osäkerheter. Installationer och konstruktioner är sammanlänkade, och kostnaderna för att separera system, förstärka byggnaden och återställa kvarvarande delar kan överstiga kalkylen. Farliga material kan också påverka kostnad och tidplan. Samlokaliseringen ger bara ekonomiska fördelar om lokaler, utrustning och stödfunktioner faktiskt delas. Huset kräver därför ett samlat ansvar för bokning, värdskap, tillsyn och säkerhet. Föreningar och studieförbund kan bidra till högre nyttjande och stor samhällsnytta, men deras avgifter kommer inte att finansiera byggnaden. Kommunens kostnad måste därför motiveras av verksamhetsnyttan. Fritidsgårdens flytt innebär en risk om läget eller lokalerna inte upplevs som en förbättring. Sämre tillgänglighet kan påverka besöksantalet och verksamhetens räckvidd. Utemiljön bör kombinera attraktiva funktioner med flexibla och lättskötta ytor. Specialiserade anläggningar kan bli dyra, medan en alltför generell miljö riskerar att användas lite. Kvällsverksamhet, idrott och arrangemang kan även orsaka störningar för närboende, vilket måste hanteras genom placering, zonindelning, belysning och öppettider. 6.2.11 Samlad bedömning Sammantaget talar underlaget för att allaktivitetshuset endast bör föras vidare i en reducerad byggnadsvolym. Behovet motiverar inte hela anläggningen. Delrivningen bör därför inriktas på att behålla gymnastiksalen, användbara verksamhetslokaler och flexibla samlingsytor. Fritidsgården ger den nödvändiga basen för ett stabilt nyttjande. En flytt från Soffta är dock rimlig först om ungdomarna får bättre lokaler, ett bredare aktivitetsutbud och en attraktiv utemiljö utan sämre tillgänglighet. Föreningar, kulturaktörer och andra användare kan bredda verksamheten, men inte bära fastighetens ekonomi. Ekonomiskt utgör alternativet ett långsiktigt kommunalt åtagande. Alternativet ska därför prövas utifrån verksamhetsnytta och samhällseffekter, inte förväntade intäkter. Ett fortsatt arbete förutsätter att byggnadsvolymen anpassas till det faktiska lokalbehovet, att delrivningen ryms inom kalkylen och att bokning, drift, ansvar och kostnader samordnas. Den frigjorda marken stärker alternativet genom att ge utrymme för grönska, mötesplatser och flexibla aktivitetsytor. 61 721 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 03 JÄMFÖRANDE ANALYS OCH SLUTSATSER Övergripande jämförelse av alternativens potential och genomförbarhet 62 722 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 7. Jämförande analys För att ge en samlad bild av alternativens ekonomiska omfattning redovisas nedan de översiktligt beräknade investeringsnivåerna, uttryckta i miljoner kronor. Särskilt boende 200 LSS-boende 50 Hyresrätter 40 Allaktivitetshus 30 Kultur- och aktivitetshus 6 Hantverkens hus 4,5 0 50 100 150 200 250 Beloppen bygger på tidiga kalkyler och avser projekt med olika omfattning och innehåll. Diagrammet ska därför främst läsas som en jämförelse av storleksordning, inte som ett mått på alternativens relativa lönsamhet. 7.1 Byavångsskolan – blå del Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse Aspekt Hyresbostäder LSS-boende Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ 63 723 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Bedömningen redovisas på en femgradig skala från låg till hög. För investeringsnivå anger en hög bedömning en hög kostnadsnivå, medan hög i övriga kategorier normalt innebär starkare förutsättningar. Båda alternativen tar tillvara en centralt belägen och kulturhistoriskt värdefull byggnad, men de svarar mot olika behov. Hyresbostäder tillför ett mer varierat bostadsutbud och kan skapa attraktiva bostäder med en karaktär som skiljer sig från standardiserad nyproduktion. Alternativet har också en större flexibilitet över tid, eftersom ordinära bostäder kan användas av olika hushållsgrupper och överlåtas eller förvaltas genom flera möjliga modeller. Hyresalternativets ekonomiska bärkraft är dock beroende av att byggnaden kan ge cirka 1 350 kvadratmeter boarea och ett tillräckligt antal väl fungerande lägenheter. Om planlösning, installationer eller tillgänglighetskrav begränsar den uthyrningsbara ytan försämras kalkylen snabbt. Även den hyresnivå som krävs behöver kunna bäras av en relativt liten lokal bostadsmarknad. Alternativet är därför möjligt, men känsligt för ombyggnadskostnad, yteffektivitet och hyresnivå. LSS-boendet svarar mot ett tydligare kommunalt behov och ett lagstadgat ansvarsområde. Det centrala läget är särskilt värdefullt genom närheten till service, kollektivtrafik och samhällsliv. Två gruppbostäder kan minska väntetider och behovet av externa placeringar, samtidigt som kommunen får större möjlighet att planera långsiktigt för bostäder med särskild service. Även LSS-alternativet är tekniskt krävande. Två självständiga gruppbostäder ska inrymmas i en äldre byggnad och behöver fungera som tydligt åtskilda hem, trots att de ligger på olika våningsplan i samma hus. Hiss, utrymning, ljudmiljö, entréer och kontakt med utemiljön är särskilt viktiga frågor. Byggnaden blir också mer specialanpassad och därmed mindre flexibel för annan användning. Sammanfattningsvis har LSS-boende den starkaste strategiska kopplingen till kommunens behov och en hög samhällsnytta. Alternativet bör prioriteras för fortsatt prövning, under förutsättning att en fördjupad planlösnings- och teknikstudie visar att två fullvärdiga och småskaliga boendeenheter kan skapas. Hyresbostäder är samtidigt ett trovärdigt alternativ om LSS-lösningen inte kan genomföras med tillräcklig boendekvalitet eller om det långsiktiga platsbehovet förändras. 7.2 Byavångsskolan – röd del Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse Aspekt Hantverkens Kultur- och hus aktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ 64 724 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ □ □ □ ■ ■ ■ □ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Båda alternativen ligger nära den röda byggnadens befintliga karaktär. Gymnastiksalen, aulan och blandningen av större och mindre lokaler gör huset lämpat för publika aktiviteter, möten och verksamheter. Ombyggnadsbehovet är mer begränsat än för bostads- och omsorgsalternativen, och båda inriktningarna kan utvecklas stegvis. Kultur- och aktivitetshuset svarar mot en bred efterfrågan på lokaler för föreningsliv, kultur, folkbildning, träning och sociala aktiviteter. Det kan ge stor samhällsnytta och vara tillgängligt för många målgrupper. Samtidigt är behovet utspritt mellan flera mindre aktörer som ofta använder lokaler vid enstaka tider och har begränsad betalningsförmåga. Risken är därför att huset får ett brett men otydligt innehåll och blir beroende av en varaktig kommunal finansiering utan att lokalerna används tillräckligt kontinuerligt. Hantverkens hus har en smalare målgrupp men en tydligare profil. Kombinationen av ateljéer, verkstäder, småskaligt företagande, kurser, försäljning och publika arrangemang kan ge byggnaden en egen identitet och skapa en ny målpunkt i Tomelilla. Alternativet kan även ge utrymme för verksamheter som har svårt att bära egna lokaler och bidra till utveckling av kreativa näringar och besöksnäring. Marknaden för sådana lokaler är dock begränsad och priskänslig. Alternativet förutsätter att tillräckligt många verksamhetsutövare vill etablera sig och att någon aktör tar ansvar för samordning, program och värdskap. De kalkylerade hyrorna kan inte betraktas som säkerställda marknadsintäkter. Ett stegvis genomförande, där investeringar kopplas till konkreta hyresgäster och verksamheter, minskar denna risk. Alternativen behöver inte ses som helt åtskilda. Hantverkens hus kan vara byggnadens huvudsakliga profil samtidigt som aulan, gymnastiksalen och vissa gemensamma lokaler används för kultur, föreningsliv, kurser och publika aktiviteter. En sådan kombination ger en tydligare identitet än ett generellt aktivitetshus, men behåller en bred tillgänglighet och samhällsnytta. 65 725 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammantaget har Hantverkens hus den starkaste utvecklingspotentialen. Alternativet förenar återbruk, lokalt företagande och publik verksamhet och kan utvecklas successivt med relativt begränsad initial investering. Fortsatt arbete bör inriktas på att pröva marknadsintresset och etablera en tydlig driftmodell, samtidigt som relevanta delar av kultur- och aktivitetshusets innehåll integreras i konceptet. 7.3 Lindesborgsskolan Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse Aspekt Särskilt boende Allaktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Alternativen bygger på två tydligt skilda synsätt på fastigheten. Särskilt boende utgår från att tomten och läget är fastighetens främsta tillgångar och att huvuddelen av skolbyggnaden rivs. Allaktivitetshuset försöker i större utsträckning ta vara på befintliga lokaler, men förutsätter att byggnadsvolymen minskas genom strategisk delrivning. Allaktivitetshuset har en bred social potential. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott och seniorverksamhet kan skapa aktivitet under olika delar av dagen och veckan. Delrivningen kan även frigöra mark för en attraktiv utemiljö. Investeringen är betydligt lägre än för ett nytt särskilt boende, och vissa befintliga funktioner kan behållas. Även en reducerad anläggning kräver omfattande teknisk samordning, eftersom installationer och konstruktioner är sammanlänkade. Alternativets bärkraft är beroende av att fritidsgården och andra verksamheter faktiskt får tydliga mervärden av en flytt, att lokalerna används kontinuerligt och att kommunen accepterar ett långsiktigt finansierings- och driftansvar. 66 726 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Särskilt boende innebär en avsevärt större investering, men svarar mot ett mer långsiktigt och behovsstyrt kommunalt åtagande. Nybyggnation ger möjlighet att skapa en omsorgsmiljö som från början är anpassad till boendekvalitet, arbetsmiljö, demensomsorg, logistik och energieffektiv drift. Ett boende med cirka 60–80 platser kan ge förutsättningar för en effektiv bemanning och ett samordnat nyttjande av gemensamma funktioner. En sådan omfattning är dock lämplig endast om den motsvarar kommunens långsiktiga behov och kan upprätthålla en hög beläggning över tid. Alternativets främsta risker är den höga investeringen, den framtida beläggningen och valet av ägar- och driftsform. Rivning och nybyggnation innebär dessutom en betydande klimatpåverkan i byggskedet. Mot detta står att den befintliga skolbyggnaden har en komplex struktur, svag energiprestanda och omfattande reinvesteringsbehov. En ny byggnad kan därför ge bättre funktion och drift över en lång tidshorisont. Sammantaget har särskilt boende den starkaste långsiktiga inriktningen för Lindesborgsskolans fastighet. Alternativet svarar bättre mot platsens förutsättningar och ett identifierat kommunalt behov. Utvecklingen bör inriktas på rivning och nybyggnation, samtidigt som idrottshall och skyddsrum bevaras om detta är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Vissa kvaliteter från allaktivitetshusets inriktning, exempelvis rehabilitering, seniorträning, mötesfunktioner och gröna vistelsemiljöer, kan med fördel integreras i den framtida omsorgsmiljön. 7.4 Övergripande iakttagelser Den jämförande analysen visar att fastigheterna bör utvecklas utifrån sina skilda fysiska och strategiska förutsättningar. Byavångsskolans blå del har kvaliteter som lämpar sig för boende, medan den röda delen naturligt stödjer mer publika och verksamhetsinriktade funktioner. Vid Lindesborgsskolan är tomten och läget starkare tillgångar än huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden. En annan tydlig iakttagelse är att alternativ med ett konkret och långsiktigt kommunalt behov generellt har en stabilare grund än alternativ som främst bygger på framtida marknadsefterfrågan eller frivillig användning. Detta talar till fördel för LSS-boende och särskilt boende. Det innebär inte att marknads- och föreningsbaserade alternativ saknar potential, men de kräver en mer aktiv etableringsprocess och är känsligare för beläggning, betalningsförmåga och driftorganisation. Den initiala investeringen ger inte heller en fullständig bild av alternativens ekonomi. En låg ombyggnadskostnad kan följas av hög vakans eller låg nyttjandegrad, medan en hög investering kan svara mot ett stabilt behov under lång tid. Driftkostnader, bemanning, underhåll, beläggning och möjligheten att anpassa verksamheten över tid behöver därför väga tungt i kommande beslut. För Byavångsskolan behöver de två byggnadernas användning också ses som en helhet. Ett LSS- boende i den blå delen kräver lugn, integritet och tydliga entré- och utemiljöer, medan Hantverkens hus i den röda delen kan skapa mer publik aktivitet. Trafik, parkering, avfall, ledningar och utemiljö behöver organiseras så att verksamheterna kan fungera sida vid sida utan att den ena begränsar den andra. Genomförandemodellen är slutligen central i samtliga rekommenderade alternativ. Ägande, finansiering, verksamhetsdrift och ansvar för framtida anpassningar behöver hanteras tillsammans. Hantverkens hus lämpar sig för ett stegvis genomförande, medan LSS-boende och särskilt boende kräver ett tydligare långsiktigt åtagande innan investering sker. 67 727 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8. Slutsatser 8.1 Sammanfattande slutsatser Utredningen visar att de tre byggnaderna har olika förutsättningar och därför bör utvecklas utifrån skilda inriktningar. Någon gemensam modell för hela beståndet är inte lämplig. De alternativ som bäst förenar respektive byggnads egenskaper med ett tydligt behov har också störst möjlighet att bli långsiktigt hållbara. För Byavångsskolans blå del är LSS-boende den starkaste inriktningen att pröva vidare. Alternativet svarar mot ett konkret kommunalt behov och tar vara på det centrala lägets kvaliteter. Fortsatt arbete behöver visa att två tydligt avskilda och småskaliga gruppbostäder kan inrymmas med god boendekvalitet, rimliga personalflöden och en fungerande kontakt med utemiljön. Hyresbostäder kvarstår som ett möjligt alternativ om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas eller om kommunens långsiktiga LSS-behov förändras. För Byavångsskolans röda del har Hantverkens hus störst utvecklingspotential. En tydlig profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika aktiviteter kan ge huset en egen identitet och skapa värde för både invånare och besökare. Alternativet bör inte utvecklas som ett slutet verksamhetshus. Aula, gymnastiksal och gemensamma lokaler kan fortsatt ge plats åt kultur, föreningsliv och aktiviteter och därmed förena Hantverkens hus med flera av kvaliteterna i kultur- och aktivitetshuset. För Lindesborgsskolan framstår ett nytt särskilt boende som den starkaste långsiktiga inriktningen. Fastighetens tomt, centrala läge och storlek ger möjlighet att skapa en modern omsorgsmiljö, medan huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden är mindre lämpad för fortsatt långsiktig användning. Inriktningen bör därför vara rivning och nybyggnation, med möjlighet att bevara idrottshall och skyddsrum där detta är funktionellt och ekonomiskt motiverat. Allaktivitetshuset har en tydlig social potential men vilar på en mindre säker behovsgrund och innebär tekniska och ekonomiska risker även vid delrivning. Utvalda delar av konceptet, såsom seniorträning, rehabilitering, mötesfunktioner och attraktiva gröna miljöer, kan i stället integreras i eller samordnas med den framtida utvecklingen av ett särskilt boende. Utredningens samlade inriktning är därmed att kommunen i nästa skede prioriterar: 1. LSS-boende i Byavångsskolans blå del. 2. Hantverkens hus med publika kultur- och aktivitetsfunktioner i den röda delen. 3. Nytt särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De tre alternativen har en starkare koppling mellan platsens egenskaper, kommunens behov och den föreslagna användningen än de jämförda alternativen. Det fortsatta utredningsarbetet bör därför i första hand inriktas på dessa. Innan kommunen tar ställning krävs dock fördjupade tekniska, verksamhetsmässiga och ekonomiska analyser. 68 728 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8.2 Frågor för fortsatt arbete Rapporten ger underlag för att välja en huvudsaklig inriktning för respektive byggnad. Nästa skede bör koncentreras till de prioriterade alternativen och inte innebära att samtliga utvecklingsspår utreds med samma detaljnivå. För Byavångsskolans blå del bör ett verksamhetsprogram och en fördjupad planlösningsstudie tas fram för två gruppbostäder med vardera sex lägenheter. Studien bör visa hur boendeenheterna kan avskiljas, hur entréer, hiss, brandskydd, personalfunktioner och utemiljö kan lösas samt vilken investeringsnivå detta innebär. Planmässiga och antikvariska frågor bör stämmas av tidigt. För den röda delen bör kommunen genomföra en riktad marknads- och aktörsdialog. Möjliga verksamhetsutövare, samarbetspartner och huvudmän bör konkretisera lokalbehov, betalningsförmåga och intresse av att medverka i drift och programverksamhet. Ett första genomförande kan med fördel avgränsas till lokaler och åtgärder där det finns identifierade användare. För Lindesborgsskolan bör kommunen bekräfta det långsiktiga behovet av särskilda boendeplatser och pröva lämplig kapacitet. Därefter bör ägar- och driftsmodell, lokalisering på tomten och sambandet med idrottshall och skyddsrum analyseras. Rivningsprojektering, miljöinventering, geoteknik och en fördjupad livscykelkalkyl bör ingå i nästa skede. För Byavångsskolan behöver även en samlad områdesstudie tas fram för trafik, parkering, entréer, utemiljö, ledningar och gränssnitt mellan den blå och röda delen. Studien bör säkerställa att en privat och lugn boendemiljö kan kombineras med en mer publik verksamhet. Slutligen behöver genomförandet samordnas med tidplanen för den nya skolan och avvecklingen av de befintliga skolverksamheterna. Frågor om eventuell mellanvändning, etappindelning, finansiering och politiska beslut behöver hanteras tidigt så att fastigheterna inte blir stående utan tydlig användning under en längre period. 69 729 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: AnsvarigNamn Diarienummer: SBN 2026/112 Titel: AnsvarigTitel E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 4 augusti 2026 Telefon: 0417-18487 Mobil: 0709-958487 Svar på nämndsinitiativ-Tydlig inriktning i lokalförsörjningsplanen avseende Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att utreda vidare förutsättningarna för LSS-boende och/eller hyresbostäder i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Samtliga delar läggs in i lokalförsörjningsprogrammet. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsverksamheten yttrar sig enligt följande: Med anledning av att samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 12 juni 2026 ställdes in har redovisningen av den genomförda utredningen skjutits upp till nämndens sammanträde den 28 augusti 2026. Samhällsbyggnadsverksamheten har anlitat en konsult för att genomföra utredningen. Konsultens utredning visar följande: Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för LSS-boende i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De övriga alternativen bör samtidigt finnas kvar som möjliga inriktningar eller reservspår tills centrala tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga frågor har verifierats. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, AvdelningsNamn, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 730 För LSS-boendet behövs en fördjupad planlösnings- och teknikstudie. För Hantverkens hus bör kommunen konkretisera marknadsintresse, driftmodell och möjlig etappindelning. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaderna står utan tydlig användning under en längre period. Samhällsbyggnadsverksamheten instämmer med konsultens analys men föreslår att förhållandet mellan BOA (boarea) och BTA (bruttoarea) för alternativet hyresbostäder utreds vidare för Byavångsskolans blå del, då detta har betydelse för det ekonomiska utfallet för alternativet. Ärendet har inte samverkats med familjenämnden då samhällsbyggnadsnämnden och familjenämnden har sammanträden samtidigt men skickas till familjenämnden som information. Det bör påpekas att beslut om att flytta skolverksamheten till en ny skola har tagits av kommunfullmäktige och även beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att skriva tilläggsavtal med Skanska Sverige AB om Fas 1(systemhandlingsprojektering och bygglovshandling) för Huvuddel 3 och 4 (1–7 skola samt renovering av Kastanjeskolan och delar av Österlenhallen) har tagits av kommunstyrelsen. Thony Blomgren (SD) och Petra Blomgren (SD) har den 20 februari 2026 inkommit med ett nämndinitiativ med följande lydelse: Lokalförsörjningsplanen är ett centralt styrdokument för kommunens långsiktiga planering av fastigheter och verksamhetslokaler. För att kunna fatta välgrundade beslut krävs att planen innehåller tydliga ställningstaganden även för skolor där framtiden i dag är oklar. Byavångsskolan och Lindesborgsskolan är två exempel där det under en längre tid funnits osäkerhet kring byggnadernas skick, framtida användning och investeringsbehov. I Tomelillas Nya Skolprojekt (TNS) ingick även att utreda vad som ska hända med dessa skolor. Det finns indikationer på att arbete pågår, men någon samlad redovisning eller tydligt inriktningsförslag har ännu inte presenterats politiskt. Avsaknaden av klara ställningstaganden skapar otrygghet för verksamheterna, personal, elever och vårdnadshavare samt försvårar kommunens långsiktiga 731 ekonomiska planering. Mot denna bakgrund finns ett behov av att prioritera och skynda på arbetet. Samhällsbyggnadsnämnden har ett ansvar för kommunens fastigheter och lokalförsörjning och bör därför ta initiativ till att denna oklarhet undanröjs. Med anledning av detta yrkar vi: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Att ge förvaltningen i uppdrag att i kommande revidering av lokalförsörjningsplanen redovisa tydliga inriktningsförslag för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Att redovisningen ska omfatta: • Nuvarande skick och investeringsbehov • Möjliga utvecklingsscenarier (renovering, ombyggnation, nybyggnation eller avveckling) • Konsekvenser för verksamhet, ekonomi och lokalförsörjning på kort och lång sikt 2. Att redovisningen ska tas fram i dialog med Familjenämnden. 3. Att redovisningen ska presenteras för Samhällsbyggnadsnämnden senast 22 maj 2026. Ekonomiska konsekvenser Att utreda alternativ för Lindesborgsskolan och Byavångsskolan i ett tidigt skede ger goda ekonomiska förutsättningar för att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt och hållbart sätt. Barnperspektivet Beslutet att utreda alternativ påverkar inte barn eller unga. Medborgarperspektivet Medborgarna har inte deltagit i beredningen av ärendet. Miljöperspektivet Att utreda alternativ för Lindesborgsskolan och Byavångsskolan i ett tidigt skede ger goda ekonomiska förutsättningar för att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt och hållbart sätt. 732 Uppföljning Ärendet följs upp i lokalförsörjningsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 260728 Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sbn 2026.XXX AvdelningsNamn AnsvarigNamn, AnsvarigNamn2 AnsvarigTitel Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här Samhällsbyggnadsnämnden Avdelning AnsvarigNamnAnsvarigTitel Ange mottagare för beslutsdokument här 733 Initiativärende - Lokalförsörjningsplanen avseende Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Initiativärende Tydlig inriktning i lokalförsörjningsplanen avseende Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Lokalförsörjningsplanen är ett centralt styrdokument för kommunens långsiktiga planering av fastigheter och verksamhetslokaler. För att kunna fatta välgrundade beslut krävs att planen innehåller tydliga ställningstaganden även för skolor där framtiden i dag är oklar. Byavångsskolan och Lindesborgsskolan är två exempel där det under en längre tid funnits osäkerhet kring byggnadernas skick, framtida användning och investeringsbehov. I Tomelillas Nya Skolprojekt (TNS) ingick även att utreda vad som ska hända med dessa skolor. Det finns indikationer på att arbete pågår, men någon samlad redovisning eller tydligt inriktningsförslag har ännu inte presenterats politiskt. Avsaknaden av klara ställningstaganden skapar otrygghet för verksamheterna, personal, elever och vårdnadshavare samt försvårar kommunens långsiktiga ekonomiska planering. Mot denna bakgrund finns ett behov av att prioritera och skynda på arbetet. Samhällsbyggnadsnämnden har ett ansvar för kommunens fastigheter och lokalförsörjning och bör därför ta initiativ till att denna oklarhet undanröjs. Med anledning av detta yrkar vi: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Att ge förvaltningen i uppdrag att i kommande revidering av lokalförsörjningsplanen redovisa tydliga inriktningsförslag för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. 2. Att redovisningen ska omfatta: o Nuvarande skick och investeringsbehov o Möjliga utvecklingsscenarier (renovering, ombyggnation, nybyggnation eller avveckling) o Konsekvenser för verksamhet, ekonomi och lokalförsörjning på kort och lång sikt 3. Att redovisningen ska tas fram i dialog med Familjenämnden. 4. Att redovisningen ska presenteras för Samhällsbyggnadsnämnden senast 22 maj 2026. För Sverigedemokraterna i Tomelilla kommun: Thony Blomgren Petra Blomgren Sverigedemokraterna Tomelilla kommun Organisationsnummer: 802465–8992 E-post: tomelilla@sd.se Sid. 1 (1) 734 735 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Tomelilla kommun planerar ett nytt skolområde för årskurserna F–6. När verksamheten vid Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttas behöver fastigheterna få nya långsiktiga användningar. Boostar Utveckling AB har därför analyserat byggnadernas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar samt prövat möjliga utvecklingsalternativ. Utredningen är en översiktlig förstudie och ska fungera som underlag för kommunens fortsatta vägval. Bedömningarna bygger på kommunala planeringsunderlag, fastighetsdokumentation, marknads- och demografiska underlag, platsbesök samt dialoger med kommunala verksamheter, föreningsliv och andra berörda aktörer. Studerade utvecklingsalternativ För Byavångsskolans blå del har omvandling till hyresbostäder respektive två gruppbostäder enligt LSS studerats. Båda alternativen tar tillvara byggnadens centrala läge och kulturhistoriska kvaliteter, men innebär omfattande tekniska och funktionella anpassningar. För den röda delen har ett kultur- och aktivitetshus samt Hantverkens hus analyserats. Byggnadens gymnastiksal, aula och varierade verksamhetslokaler ger goda förutsättningar för fortsatt publik användning. Kultur- och aktivitetshuset har en bred inriktning mot föreningsliv, kultur, rörelse och sociala möten, medan Hantverkens hus bygger på en tydligare profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika arrangemang. Vid Lindesborgsskolan har ett nytt särskilt boende för äldre samt ett allaktivitetshus i en delvis bevarad skolbyggnad studerats. Särskilt boende utgår från rivning av huvuddelen av skolan och nybyggnation. Allaktivitetshuset innebär att utvalda delar bevaras, medan övriga delar rivs för att skapa en mer ändamålsenlig byggnadsvolym och en ny utemiljö. Övergripande slutsatser Samtliga studerade alternativ är i grunden möjliga, men skiljer sig tydligt i fråga om behov, risk, ekonomi och genomförande. Analysen visar att Byavångsskolans blå del främst lämpar sig för boende, den röda delen för publika och verksamhetsinriktade funktioner och Lindesborgsskolans fastighet för en mer genomgripande utveckling där tomtens kvaliteter får stor betydelse. För Byavångsskolans blå del skulle både hyresbostäder och LSS-boende kunna ge byggnaden en långsiktig användning. LSS-boende har särskilt hög potential genom kopplingen till ett kommunalt behov och det centrala lägets betydelse för delaktighet och närhet till samhällsservice. Hyresbostäder kan samtidigt ge ett värdefullt tillskott till bostadsmarknaden, förutsatt att ombyggnaden kan genomföras med god yteffektivitet och på ekonomiskt hållbara villkor. För den röda delen har båda alternativen tydlig samhällsnytta. Kultur- och aktivitetshuset kan ge en bred mötesplats för föreningsliv, kultur och rörelse, medan Hantverkens hus kan antas ha särskilt hög utvecklingspotential genom sin tydliga profil och möjligheten att kombinera lokalt företagande med publika aktiviteter. Delar av de båda koncepten kan även förenas. 2 736 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Vid Lindesborgsskolan framstår särskilt boende som alternativet med störst långsiktig potential, eftersom det svarar mot ett växande omsorgsbehov och ger möjlighet att uppföra en modern och ändamålsenlig byggnad. Allaktivitetshuset kan samtidigt skapa stor social nytta, men är mer beroende av att ett tillräckligt tydligt verksamhetsbehov och en fungerande driftorganisation kan säkerställas. Fortsatt arbete Nästa skede bör fördjupa beslutsunderlaget för de alternativ som kommunen önskar pröva vidare. Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för LSS-boende i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De övriga alternativen bör samtidigt finnas kvar som möjliga inriktningar eller reservspår tills centrala tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga frågor har verifierats. För LSS-boendet behövs en fördjupad planlösnings- och teknikstudie. För Hantverkens hus bör kommunen konkretisera marknadsintresse, driftmodell och möjlig etappindelning. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaderna står utan tydlig användning under en längre period. Johan Törnblom för Boostar Utveckling AB 2026-07-27, Furulund 3 737 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................................................... 2 Bakgrund och uppdrag ................................................................................................................................................... 2 Studerade utvecklingsalternativ ..................................................................................................................................... 2 Övergripande slutsatser .................................................................................................................................................. 2 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................................. 3 1. Inledning ...................................................................................................................................................................... 9 1.1 Uppdrag och syfte ............................................................................................................................................ 9 1.2 Metod och avgränsningar ................................................................................................................................ 9 1.3 Underlag och arbetsprocess ............................................................................................................................ 9 2. Fastigheterna idag .................................................................................................................................................... 10 2.1 Byavångsskolan .............................................................................................................................................. 11 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 11 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar .......................................................................... 11 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar ..................................................................... 12 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 13 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet ................................................................................................................ 13 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet ........................................................................................... 14 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar .................................................................................................. 14 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 15 2.2 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 15 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 15 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar ............................................................................. 16 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar ......................................................................................................... 17 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 18 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker .......................................................................................... 19 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet ........................................................................................... 19 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi .................................................................................. 19 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 20 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv ................................................................................................... 21 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling .............................................................................................. 21 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer ................................................................................... 21 4 738 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 3.3 Omsorg och LSS ........................................................................................................................................... 21 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser ........................................................................................... 22 3.5 Samlad behovsbild ......................................................................................................................................... 22 4. Byavångsskolan – blå del ........................................................................................................................................ 25 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder ...................................................................................................................... 25 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 25 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 26 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 27 4.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 27 4.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 28 4.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 29 4.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 29 4.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 30 4.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 30 4.2 Alternativ B – LSS-boende .......................................................................................................................... 31 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 31 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 32 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 33 4.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 34 4.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 34 4.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 35 4.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 36 4.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 36 4.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 37 5. Byavångsskolan – röd del ....................................................................................................................................... 38 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus ................................................................................................... 38 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 38 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 39 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 40 5.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 41 5.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 41 5.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 42 5 739 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 42 5.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 43 5.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 43 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus .................................................................................................................. 45 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 45 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 46 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 46 5.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 47 5.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 48 5.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 48 5.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 49 5.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 49 5.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 50 6. Lindesborgsskolan ................................................................................................................................................... 51 6.1 Alternativ A – Särskilt boende .................................................................................................................... 51 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 51 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 52 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 52 6.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 53 6.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 53 6.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 54 6.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 54 6.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 55 6.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 55 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus..................................................................................................................... 56 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 56 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet ......................................................................................................... 57 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 57 6.2.4 Utemiljö...................................................................................................................................................... 58 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 58 6.2.6 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 59 6.2.7 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 59 6 740 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2.8 Trafik och parkering................................................................................................................................. 60 6.2.9 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 60 6.2.10 Risker och osäkerheter ....................................................................................................................... 61 6.2.11 Samlad bedömning .............................................................................................................................. 61 7. Jämförande analys .................................................................................................................................................... 63 7.1 Byavångsskolan – blå del .............................................................................................................................. 63 Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse .................................................................................................... 63 7.2 Byavångsskolan – röd del ............................................................................................................................. 64 Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse ............................................................................. 64 7.3 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 66 Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse ................................................................................................. 66 7.4 Övergripande iakttagelser ............................................................................................................................. 67 8. Slutsatser .................................................................................................................................................................... 68 8.1 Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................................... 68 8.2 Frågor för fortsatt arbete .............................................................................................................................. 69 7 741 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 01 NULÄGESANALYS Fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och utvecklingsperspektiv 8 742 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Tomelilla kommun har beslutat att uppföra en ny skola för årskurserna F–6 i Tomelilla tätort. Beslutet är en del av kommunens långsiktiga utveckling av skolstrukturen och ska skapa mer ändamålsenliga utbildningsmiljöer. När den nya skolan tas i bruk flyttas verksamheten successivt från Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Därmed behöver kommunen ta ställning till skolbyggnadernas framtida användning. Tomelilla kommun har mot denna bakgrund gett Boostar Utveckling AB i uppdrag att analysera möjliga utvecklingsspår för de berörda skolbyggnaderna. Uppdraget omfattar en analys av byggnadernas och fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och möjliga framtida användningar samt en övergripande bedömning av alternativens genomförbarhet och utvecklingspotential. Syftet är att ge kommunen ett kunskapsunderlag för den fortsatta planeringen och kommande ställningstaganden. Rapporten redovisar möjliga vägar framåt, men omfattar inte projektering eller detaljutformning av enskilda alternativ. 1.2 Metod och avgränsningar Arbetet har genomförts som en översiktlig förstudie. Fastigheternas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar har analyserats och legat till grund för urvalet och bedömningen av utvecklingsalternativen. För respektive alternativ har bland annat funktion, genomförbarhet, ekonomi, samhällsnytta och långsiktig användbarhet analyserats. Bedömningarna utgår från byggnadernas befintliga struktur, kommunens behov och planeringsförutsättningar samt erfarenheter från liknande omvandlingsprojekt. Utredningen omfattar inte detaljerad projektering, fördjupade tekniska undersökningar, miljötekniska markundersökningar eller fullständiga investeringskalkyler. De redovisade kostnaderna, tidplanerna och genomförandebedömningarna är därför översiktliga och behöver preciseras i senare skeden. I de ekonomiska kalkylerna används avkastningskraven 5,0, 5,5 och 6,0 procent för samtliga alternativ. Syftet är att skapa en enhetlig och jämförbar beräkningsgrund. Avkastningskravet 5,5 procent används som huvudscenario, medan 5,0 och 6,0 procent visar hur resultatet påverkas av ett lägre respektive högre krav. Avkastningskraven har inte anpassats efter alternativens olika verksamhetsinnehåll, riskprofiler eller marknadsförutsättningar. Dessa skillnader behandlas i stället kvalitativt i analysen. De ekonomiska resultaten ska därför ses som indikativa jämförelsevärden och inte som verifierade marknadsvärden, hyror eller investeringsbeslut. 1.3 Underlag och arbetsprocess Utredningen bygger på dokumentstudier, platsbesök, dialoger och översiktliga analyser. Underlaget omfattar kommunala beslut och styrdokument, däribland Översiktsplan 2040, 9 743 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lokalförsörjningsprogrammet och underlag kopplade till utvecklingen av den nya skolstrukturen. Gällande detaljplaner, äldre stadsplaner, tomtindelningar, kulturmiljöprogram och fastighetsrättsliga uppgifter har använts för att belysa de planmässiga och juridiska förutsättningarna. Fastighetsanalysen bygger bland annat på ritningar, areauppgifter, underhållsplaner, energideklarationer, drift- och förbrukningsuppgifter samt information om nuvarande användning och uthyrning. För Lindesborgsskolan har även den tidigare ombyggnads- och rivningsutredningen med tillhörande tekniska analyser och miljöinventering utgjort ett viktigt underlag. Nationella regelverk, vägledningar och kunskapsstöd från bland annat Boverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har beaktats. Dessa har använts för frågor som rör planering och byggande, tillgänglighet, bostadsutformning, omvandling av lokaler, särskilt boende, LSS-verksamhet och arbetsmiljö. Även branschunderlag, däribland Svebys brukarindata för flerbostadshus, har använts i de översiktliga beräkningarna. Statistik och marknadsunderlag från bland annat SCB, Ekonomifakta, Booli Pro och Valueguard har använts för att belysa demografiska förhållanden, bostadsmarknad och prisnivåer. De ekonomiska analyserna har även utgått från kommunens driftuppgifter, bedömda investeringsbehov, ortsprismaterial och översiktliga antaganden om hyror, avkastningskrav och framtida kostnader. Dialoger har genomförts med företrädare för kommunala verksamheter inom bland annat skola, omsorg, LSS, kultur och fritid, fastighet samt plan och bygglov. Samtal har även förts med föreningar, pensionärsorganisationer, kulturaktörer, privata omsorgsaktörer och andra lokala eller marknadsrelaterade intressenter. Dialogerna har bidragit med kunskap om behov, utvecklingsidéer, verksamhetskrav och praktiska förutsättningar för fastigheternas framtida användning. Arbetet genomfördes under våren 2026 och omfattade nulägesanalys, identifiering av möjliga utvecklingsalternativ samt en samlad utvärdering av dessa. 2. Fastigheterna idag Detta kapitel beskriver Byavångsskolan och Lindesborgsskolan utifrån fastigheternas nuvarande förutsättningar. Beskrivningen omfattar fastighetsdata, byggnadernas innehåll, juridiska och planmässiga förutsättningar, teknisk status, fastighetsekonomi, miljö- och riskfrågor samt nuvarande användning. Fastigheterna skiljer sig tydligt åt. Byavångsskolan består av två kulturhistoriskt värdefulla byggnader med stark identitet och central placering i Tomelilla. Här är den framtida utvecklingen i hög grad kopplad till omvandling, återbruk och anpassning inom ramen för befintliga byggnadsvärden. Lindesborgsskolan är en större och mer verksamhetsanpassad skolanläggning med komplex planlösning och betydande tekniska reinvesteringsbehov. För denna fastighet är handlingsutrymmet bredare, men också mer beroende av framtida vägval kring rivning, ombyggnad eller nybyggnation. 10 744 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.1 Byavångsskolan 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata Byavångsskolan är belägen i centrala Tomelilla och består av två huvudsakliga byggnader, i denna utredning benämnda den blå respektive den röda byggnaden. Byggnaderna ligger på fastigheterna Skolan 1 och Skolan 2, vilka båda ägs av Tomelilla kommun. Uppgift Blå byggnad Röd byggnad Fastighetsbeteckning Skolan 1 Skolan 2 Adress Rosencrantzgatan 26/28 Rosencrantzgatan 26 Byggår 1880 1945 Ombyggnad Anpassning för verksamhet Hiss installerad 1998 1997 BRA 1418 kvm 1700 kvm BTA 2200 kvm 1850 kvm Tomtarea 4350 kvm 3300 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Tomelilla kommun Fastigheterna omfattar tillsammans cirka 7 650 kvm mark och är taxerade som specialenheter. Båda fastigheter belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. I övrigt är fastigheterna gravationsfria och saknar registrerade inteckningar. 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar Den blå byggnaden består av två fullstora våningsplan, ett källarplan och en delvis inredd vindsvåning. Entréplanet och plan 2 är uppbyggda enligt en tydlig och i huvudsak symmetrisk planprincip. Två trapphus, placerade i byggnadens vardera ände, utgör de huvudsakliga vertikala kommunikationsstråken. Trapphusen har glasats in vid en senare renovering för att begränsa ljudspridningen mellan kommunikationsytor och undervisningslokaler. 11 745 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De två huvudplanen innehåller främst undervisningsrum, studieytor, bibliotek, personalutrymmen, hygienutrymmen, mindre arbetsrum och kompletterande verksamhetsytor. Undervisningsrummen är generellt relativt stora och har god tillgång till dagsljus genom sin placering mot ytterfasaderna. Källarplanet innehåller både tekniska funktioner och verksamhetsanpassade lokaler. Cirka en fjärdedel av källarplanet är inte utgrävt och används främst för installationer och ledningsdragningar. Vindsvåningen är delvis inredd och rymmer bland annat undervisnings- och övningsrum, förråd och installationsutrymmen. Sammantaget har den blå byggnaden en robust och rationell struktur med god orienterbarhet, tydliga kommunikationsstråk och relativt generösa rumssamband. Strukturen ger en tydlig bild av hur byggnaden är organiserad och vilka rumsliga förutsättningar som finns inför en framtida användning. Den röda byggnaden är uppförd kring en central gymnastiksal med tillhörande entré- och kommunikationsytor. Byggnaden består av två huvudsakliga våningsplan samt ett tredje plan med verksamhetsytor och kompletterande utrymmen. Planlösningen är i huvudsak symmetrisk, med en östlig och en västlig del som speglar varandra kring gymnastiksalen. Gymnastiksalen utgör byggnadens dominerande volym och har större takhöjd än övriga delar. Byggnaden innehåller även en äldre biosalong eller aula med bevarade fasta sittplatser och en tydlig äldre karaktär. Därutöver finns omklädningsrum, undervisningslokaler, personalutrymmen, musiklokaler, förråd, hygienutrymmen och kompletterande verksamhetsytor. En hiss har installerats i anslutning till det västra trapphuset. Den röda byggnaden har en mer publik och social karaktär än den blå. Gymnastiksalen, aulan och de större samlingsytorna innebär att byggnaden redan i dag innehåller lokaler för gemensamma aktiviteter, möten och större grupper. 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar Byavångsskolan omfattas av en stadsplan från 1933 med senare ändringar samt en tomtindelning från 1957. Planbestämmelserna anger att de aktuella områdena i första hand ska användas för allmänt eller offentligt ändamål. För de kommunägda delarna innebär detta att byggnaderna huvudsakligen är avsedda för offentliga verksamheter, såsom skola, vård eller annan kommunal service. 12 746 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Så länge fastigheterna är i kommunal ägo är användningen därmed tydligt knuten till offentliga funktioner. Om byggnaderna ska användas för andra ändamål kan en planändring eller förändrade ägarförhållanden krävas. Den planmässiga hanteringen beror därför på vilken framtida användning och ägarform som väljs. Både den blå och den röda byggnaden omfattas enligt Tomelilla kommuns kulturmiljöprogram av rivningsförbud och exteriört skydd med stöd av äldre plan- och bygglagstiftning. Skyddet begränsar möjligheten att riva byggnaderna eller genomföra större förändringar av deras yttre. Byggnadernas kulturhistoriska värden utgör därmed en viktig utgångspunkt vid framtida ombyggnad och utveckling av fastigheten. 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Båda byggnaderna har framtida reinvesterings- och underhållsbehov som behöver beaktas vid en förändrad användning. Behoven är främst kopplade till byggnadernas ålder, tekniska installationer, ytskikt och verksamhetsanpassade delar. Underlaget visar inte på några akuta konstruktionsskador. För den blå byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 20,0 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Därutöver anges en underhållsskuld om cirka 1,05 miljoner kronor. Byggnaden har en traditionell stomme och putsade fasader och har underhållits löpande, men står trots detta inför ett omfattande framtida underhållsbehov. De största åtgärderna är kopplade till yttertak, putsfasader, invändiga ytskikt, tekniska installationer, ventilation och belysning. För yttertaket planeras bland annat byte av hängrännor, stuprör och snörasskydd samt på längre sikt byte av tegelpannor, underlagspapp och läkt. Fasaderna har behov av målning och framtida omputsning. Även fönster, dörrpartier, ventilationsaggregat, elcentraler och invändiga ytskikt omfattas av successiva åtgärder. Byggnaden värms med fjärrvärme och har energiklass D. Planerade åtgärder såsom LED- modernisering, ventilationsåtgärder, byte av fjärrvärmecentral och vissa åtgärder i klimatskärmen kan på sikt bidra till förbättrad energiprestanda och driftsekonomi. För den röda byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 14,4 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Underhållsskulden anges till cirka 487 000 kronor. Byggnaden har en varierande men i huvudsak funktionell standard. Underhållsbehovet är framför allt knutet till invändiga ytskikt, el och belysning, ventilation, värme och kyla samt våtrum, storköksutrustning och andra tekniska installationer. Plattformshissen i entrédelen och vissa invändiga ytskikt bedöms ha ett eftersatt underhåll. Den röda byggnaden har energiklass E, vilket innebär en svagare energiprestanda än den blå byggnaden och moderna skolbyggnader. Ventilationen består av flera system och frånluftsfläktar som successivt behöver bytas ut. Åtgärder inom framför allt ventilation och belysning kan även bidra till förbättrad drift och energiprestanda över tid. 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet Det finns inga uppgifter som tyder på förekomst av farliga byggnadsmaterial, förhöjda radonhalter eller markföroreningar vid Byavångsskolan. Någon fördjupad miljöinventering, särskild radonutredning eller miljöteknisk markundersökning har dock inte tagits fram. 13 747 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Tillgängligheten varierar mellan byggnaderna. Den blå byggnaden har hiss, men flera våningsplan, trapphus och en äldre planstruktur kan ändå medföra behov av anpassningar för att skapa sammanhängande och tillgängliga rörelsevägar. Även den röda byggnaden har hiss, men delplan, nivåskillnader och funktionsuppdelade lokaler kan begränsa möjligheten att nå och använda samtliga delar av byggnaden. 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet Byavångsskolan används fortsatt huvudsakligen för skolverksamhet. Lokalerna fungerar till stora delar för dagens behov, men byggnadernas ålder, planstruktur och tekniska standard innebär vissa begränsningar. Flera undervisningsrum är ljusa och ändamålsenliga, med god takhöjd, medan andra delar upplevs som mörka, slitna och svårstädade. Skolverksamheten har brist på grupprum och mindre arbetsytor. Matsalen upplevs som liten och vissa klassrum som trånga. Byggnadernas utformning påverkar även rörelseflödena, bland annat mellan gymnastiksal och omklädningsrum. Ljudnivåer, begränsat dagsljus i vissa delar, tunga dörrar och äldre ytskikt påverkar också elevernas och personalens arbetsmiljö. Gymnastiksalarna vid både Byavångsskolan och Lindesborgsskolan hyrs ut till flera lokala föreningar, däribland Tomelilla Taekwondoklubb, Friskis & Svettis, Tomelilla Gymnastikklubb och Tomelilla IF. Uthyrningen sker främst på vardagskvällar, med högst efterfrågan under den tidiga kvällen. Pensionärsföreningar har även efterfrågat tider på dagtid, men detta är inte möjligt så länge lokalerna används av skolverksamheten. 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar Byavångsskolan har löpande driftskostnader för bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. Driftskostnaderna är delvis uppdelade på den blå respektive röda byggnaden. Driftområde Blå byggnad Röd byggnad Fjärrvärme förbrukning 198032 kWh 204133 kWh Fjärrvärme kostnad 518599 kr El förbrukning 106783 kWh 14 748 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan El kostnad 165513 kr Sophämtning kostnad 63965 kr VA-kostnad 103082 kr Snöröjning kostnad 124925 kr Skolorna genererar även viss intäkt genom uthyrning av lokaler. För föreningar uppgår hyreskostnaden år 2026 till 38 kronor per timme, medan privatpersoner betalar 120 kronor per timme. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige och indexuppräknas årligen. 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För att belysa möjliga ekonomiska utfall har en översiktlig värdering gjorts med stöd av ortsprismetoden och en förenklad avkastningsanalys. Resultatet ska ses som ett underlag för fortsatt bedömning och inte som ett värdeutlåtande inför en försäljning. Det finns få försäljningar av äldre skolbyggnader i Tomelilla med omnejd som är direkt jämförbara. Hänsyn har därför tagits till bland annat planförutsättningar, kulturhistoriskt skydd, investeringsbehov och en begränsad köparkrets. Byavångsskolans samlade marknadsvärde i befintligt skick uppskattas till cirka 7–14 miljoner kronor. Den blå delen uppskattas till cirka 4–9 miljoner kronor och den röda delen till cirka 2–6 miljoner kronor. Den blå delen har bättre ekonomiska möjligheter till omvandling, medan den röda delens värde begränsas av en mindre kommersiell marknad. Som komplement har en förenklad avkastningsanalys gjorts utifrån fastighetens möjliga framtida driftnetto. Om kommunen minskar den planmässiga och tekniska osäkerheten eller säkerställer en framtida hyresgäst kan fastigheternas samlade utvecklingsvärde uppgå till cirka 12–21 miljoner kronor. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick kan en möjlig bruttohyresintäkt uppgå till cirka 1,4–2,2 miljoner kronor per år. Avkastningsanalysen visar samtidigt att utfallet är starkt beroende av uthyrningsgrad, avtalstid och ansvar för drift och underhåll. Dagens kommunala timtaxor utgör inte marknadshyror, och en ekonomiskt hållbar uthyrning förutsätter sannolikt en eller flera fasta hyresgäster med längre avtal. Möjliga intressenter är bostadsaktörer, lokala och regionala fastighetsägare, samhällsfastighetsutvecklare samt omsorgs-, LSS- och andra verksamhetsaktörer. 2.2 Lindesborgsskolan 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata Lindesborgsskolan är belägen på Lindesborgsvägen 13 i Tomelilla och uppfördes 1973–1974. Fastigheten ägs av Tomelilla kommun och har under lång tid använts för skolverksamhet. Uppgift Lindesborgsskolan Fastighetsbeteckning Vitsippan 1 15 749 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Adress Lindesborgsvägen 13, Tomelilla Byggår 1973–1974 Ombyggnad/tillbyggnad Tillbyggnad 2016–2017 med två klassrum och två grupprum BRA 3601 kvm BTA 3900 kvm Tomtarea 12555 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Fastigheten belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. Fastigheten är i övrigt gravationsfri och saknar registrerade inteckningar. 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar Lindesborgsskolan består huvudsakligen av en byggnad i ett plan ovan mark, med ett källarplan under den östra delen. Anläggningen är uppförd som flera sammanbyggda huskroppar med varierande volymer och takformer. Detta ger byggnaden en uppdelad och relativt småskalig karaktär, trots den stora sammanlagda ytan. Invändigt har byggnaden en komplex och tydligt funktionsstyrd planlösning. De olika byggnadsdelarna binds samman av korridorer, passageytor och öppna gemensamhetsutrymmen. Flera centralt placerade studiehallar fungerar som nav mellan undervisningslokalerna. Planlösningen är uppdelad i undervisningsytor, praktiska verksamhetslokaler, administrativa funktioner, gemensamma vistelseytor och en separat idrottsdel. Klassrummen ligger huvudsakligen längs ytterväggarna och kompletteras av kapprum, grupprum, hygienutrymmen och mindre stödrum. I byggnadens västra del finns en mer småskalig rumsindelning med bland annat större samlingsrum, lekhallar, lekrum, grupprum och andra elevnära funktioner. 16 750 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De administrativa funktionerna är främst samlade i byggnadens centrala och nordöstra delar. Här finns personalrum, mötes- och samtalsrum, expedition, arbetsrum, kurators- och behandlingsrum samt andra personalutrymmen. I anslutning till dessa ligger matsalen med tillhörande serverings- och köksfunktioner. Lokalerna för praktiska ämnen är placerade i den norra, centrala delen av byggnaden. Här finns trä- och metallslöjd samt textilslöjd i större sammanhängande verksamhetsytor med tillhörande materialrum, förråd, arbetsrum och serviceutrymmen. Idrottsdelen ligger i den östra delen av anläggningen och består av en fullstor gymnastiksal med entréhall, passageytor, omklädningsrum, dusch- och hygienutrymmen samt förråd. Den har en mer avskild planstruktur än övriga delar av skolan och kan nås både från byggnadens inre kommunikationsstråk och via separata entréer utifrån. Källarplanet innehåller främst tekniska och sekundära funktioner, däribland skyddsrum, pannrum, fläktrum, teknikutrymmen, förråd och driftutrymmen. Skyddsrummen används i dag delvis för förråd och lagring. Sammantaget präglas byggnaden tydligt av sin ursprungliga funktion som skola. Uppdelningen i flera byggnadsdelar skapar en viss småskalighet och tydliga funktionsområden, men innebär också en komplex intern struktur med många korridorer och kommunikationsytor. 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar Lindesborgsskolan omfattas av en stadsplan från 1971. Planen gäller fortfarande, även om genomförandetiden har löpt ut. Det innebär att den kan ändras eller ersättas genom en ny planprocess om den framtida utvecklingen kräver det. Gällande plan anger användning för allmänt ändamål och begränsar byggnadshöjden till 6 meter. En fortsatt offentlig eller kommunal verksamhet ligger därför närmast de nuvarande planförutsättningarna. Andra användningar kan kräva en planändring, beroende på verksamhetens innehåll och den fortsatta inriktningen för fastigheten. Till skillnad från Byavångsskolan omfattas Lindesborgsskolan inte av något exteriört rivningsförbud eller motsvarande kulturhistoriskt skydd. Det ger större handlingsutrymme vid framtida förändring, ombyggnad eller rivning av bebyggelsen. 17 751 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Lindesborgsskolan har ett omfattande behov av teknisk förnyelse och modernisering. Byggnaden har byggts om och kompletterats i flera etapper, bland annat genom tillbyggnader, förlängda undervisningsflyglar och successiva utbyggnader av de tekniska installationerna. Resultatet är en tekniskt komplex anläggning där flera system har anpassats stegvis, snarare än som delar av en sammanhållen helhetslösning. Byggnaden har huvudsakligen trästomme på oisolerad betongplatta. Fasaderna består främst av rött tegel med bakomliggande regelkonstruktioner samt vissa kompletterande fasadpartier av trä eller träimiterande material. Fasaderna är i tekniskt acceptabelt skick, men uppvisar normalt åldersrelaterat slitage och vissa lokala skador. Yttertaken består huvudsakligen av låglutande papptak. Taken lades om omkring 2007 och framstår generellt som underhållna. Underhållsplanen omfattar dock åtgärder på bland annat hängrännor, stuprör, takfot och vindskivor samt en framtida omläggning av takens tätskikt och underlag. Ventilationen utgörs av flera mekaniska FTX-system med värmeåtervinning och ett stort antal separata aggregat i olika delar av byggnaden. Flera större reinvesteringar behöver genomföras, bland annat byte av aggregat för kök, gymnastiksal, fritidslokaler och undervisningsdelar. Byggnaden värms med fjärrvärme. Delar av den invändiga belysningen har moderniserats med LED, men ytterligare åtgärder återstår både inom- och utomhus. Byggnaden har tidigare haft problem med avloppsläckage, där spillvatten har läckt ut längs ventilationsinstallationer. Delar av avloppssystemet har därefter relinats. Det kan inte uteslutas att rörelser eller sättningar i byggnaden har bidragit till problemen. Stambyten samt byte av vatten- och avloppsledningar anges som eftersatta åtgärder som behöver genomföras inom de närmaste åren. Invändigt har byggnaden en funktionell men relativt sliten standard. Ett omfattande framtida åtgärdsbehov finns för bland annat golv, undertak, dörrar, våtrum och ytskikt. Standarden varierar dock mellan olika delar. Skolköket renoverades 2016 och håller en modernare nivå än stora delar av byggnaden. Gymnastiksalen är relativt välbevarad, med ursprungliga träpaneler och bibehållen karaktär från uppförandetiden. Omklädningsrum och duschutrymmen har delvis renoverats. Lindesborgsskolan har energiklass E och en svagare energiprestanda än moderna skolbyggnader. Trots att ventilationssystemen har värmeåtervinning bidrar den stora och uppdelade byggnadsstrukturen, de många separata aggregaten och de omfattande kommunikationsytorna till en relativt hög energianvändning. 18 752 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De planerade underhållsutgifterna för perioden 2026–2056 uppgår till cirka 19,3 miljoner kronor, motsvarande omkring 624 000 kronor per år. Det eftersatta underhållet anges till cirka 5,05 miljoner kronor. De största framtida kostnadsposterna gäller invändigt underhåll, markanläggningar, ventilation, yttertak, värme och kyla samt el och belysning. Sammantaget har Lindesborgsskolan ett betydande långsiktigt reinvesterings- och moderniseringsbehov. Tyngdpunkten ligger på tekniska installationer, vatten- och avloppssystem, energieffektivisering och successiv upprustning av byggnadens inre och yttre delar. 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker År 2021 genomfördes en ombyggnads- och rivningsutredning för att klarlägga förutsättningarna för att modernisera, bygga om eller riva delar av Lindesborgsskolan. Utredningen omfattade även miljöinventering och tekniska analyser. Inventeringen identifierade flera material och förhållanden som behöver beaktas vid framtida ingrepp. Det gäller bland annat tjärlim i golvkonstruktioner, fogmassor klassade som farligt avfall, eternit i delar av takkonstruktionen och möjlig kvarvarande asbestisolering i pannrummet. Därutöver noterades luktproblematik kopplad till träsyllar, sprickbildning i vissa innerväggar, kallras och åldrade ytskikt. Genomförda provtagningar visade inte på några akuta hälsorisker eller alarmerande luftvärden. Luftproverna uppges ha legat på normala nivåer och visat låga halter av PAH. De identifierade materialen behöver trots detta hanteras och, vid behov, saneras på ett korrekt sätt i samband med ombyggnad, rivning eller andra större ingrepp. 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet Byggnaden ligger huvudsakligen i ett plan, vilket ger goda grundförutsättningar för tillgänglighet. Den stora utbredningen, den uppdelade strukturen, källarplanet och den verksamhetsanpassade planlösningen innebär dock att tillgängligheten behöver studeras närmare vid en förändrad användning. Vid ombyggnad eller ändrad användning behöver även de brandtekniska förutsättningarna prövas. Det gäller bland annat utrymningsvägar, brandcellsindelning, räddningstjänstens åtkomst och de krav som följer av en eventuell publik eller omsorgsrelaterad verksamhet. För dagens skolverksamhet motsvarar byggnaden inte fullt ut moderna pedagogiska behov. Planlösningen bygger på en äldre pedagogisk struktur med stora studiehallar, långa korridorer och få grupprum. I flera delar är det svårt att skapa överblick och en tydlig vuxennärvaro. Matsal och bibliotek är centralt och öppet placerade, vilket kan försvåra lugn och avskildhet. Det råder även brist på arbetsrum för lärare och förrådsutrymmen. Byggnadens främsta kvaliteter är det centrala läget, utemiljön och de större verksamhetslokalerna. Gymnastiksal, slöjdsalar, matsal och gemensamhetsytor utgör tydliga resurser och kan få fortsatt betydelse även vid en annan framtida användning. 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi Lindesborgsskolan används idag för skolverksamhet, medan gymnastiksalen även hyrs ut till föreningar och privatpersoner, främst på vardagskvällar och vid vissa helgtillfällen. Samma 19 753 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan kommunala timtaxor som redovisas för Byavångsskolan gäller även här. Under 2025 uppgick uthyrningen för privata arrangemang, huvudsakligen vid Lindesborgsskolan, till cirka 230 timmar. Driftskostnader omfattar bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. För Lindesborgsskolan redovisas en fjärrvärmeförbrukning om cirka 548 000 kWh och en elförbrukning om cirka 278 000 kWh. Kostnaderna behöver ses i relation till byggnadens storlek, energiklass, tekniska system och omfattande framtida underhållsbehov. Driftområde Lindesborgsskolan Fjärrvärme förbrukning 548426 kWh Fjärrvärme kostnad 601907 kr El förbrukning 278117 kWh El kostnad 431081 kr Sophämtning kostnad 71910 kr VA-kostnad 83293 kr Snöröjning kostnad 158995 kr 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För Lindesborgsskolan har en indikativ bedömning gjorts med stöd av restvärdesmetoden, kompletterad med jämförelser med mark- och utvecklingsfastigheter. Restvärdesmetoden utgår från värdet på en färdigutvecklad fastighet och gör avdrag för bland annat rivning eller ombyggnad, planläggning, projektering, finansiering, risk och exploatörens avkastningskrav. Metoden är särskilt relevant eftersom fastighetens marknadsvärde i hög grad är knutet till framtida användning och byggrätt, snarare än till skolbyggnaden i dess nuvarande form. Med nuvarande planförutsättningar och utan säkerställd framtida användning bedöms marknadsvärdet indikativt uppgå till cirka 1–6 miljoner kronor. Det breda intervallet speglar osäkerhet kring byggrätt, tekniska och miljömässiga förhållanden samt kostnader för rivning och markberedning. Restvärdesberäkningen kan i ett ogynnsamt scenario visa ett mycket lågt eller negativt netto för kommunen. Om kommunen genom planbesked, tekniska undersökningar eller en tydlig framtida användningsinriktning minskar osäkerheten, kan ett möjligt utvecklingsvärde kunna uppgå till cirka 6–14 miljoner kronor. Det högre värdet förutsätter att restvärdeskalkylen kan baseras på en realistisk och ekonomiskt genomförbar utveckling, exempelvis för bostäder, särskilt boende eller annan samhällsservice. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick skulle bruttohyresintäkterna kunna uppgå till cirka 0,7–1,4 miljoner kronor per år. En förenklad avkastningsanalys visar dock att partiell uthyrning kan ge ett svagt eller negativt driftnetto, eftersom stora delar av byggnadens drift- och 20 754 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan underhållskostnader kvarstår även vid låg nyttjandegrad. De mest sannolika intressenterna är samhällsfastighetsutvecklare, omsorgs- och äldreboendeaktörer, bostadsutvecklare samt fastighetsaktörer med erfarenhet av plan- och omvandlingsprojekt. 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv Detta kapitel beskriver de kommunala behov och planeringsinriktningar som är särskilt relevanta för den fortsatta analysen av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Underlaget bygger på kommunens styrdokument, lokalförsörjningsplanering och genomförda dialoger med berörda verksamheter, föreningar och andra lokala aktörer. 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling Tomelilla kommun står inför en förändrad befolkningssammansättning. Enligt kommunens lokalförsörjningsprogram väntas antalet invånare i åldern 0–15 år minska, medan antalet äldre – särskilt personer över 80 år – ökar tydligt under planperioden. Den totala befolkningen förväntas vara relativt stabil, men fördelningen mellan åldersgrupper förändras. Utvecklingen innebär att kommunens lokalbehov successivt förskjuts. Den nya skolstrukturen minskar behovet av nuvarande skollokaler, medan efterfrågan inom andra kommunala verksamhetsområden väntas öka. När Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lämnas av skolverksamheten uppstår därför en möjlighet att pröva fastigheterna mot behov som växer eller som inte fullt ut kan mötas i dagens lokalbestånd. 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer I arbetet med Översiktsplan 2040 lyfts attraktiva boendemiljöer och ett varierat bostadsutbud som viktiga för kommunens utveckling. Kommunen eftersträvar en sammanhållen bebyggelseutveckling i tätorterna och bostäder som kan möta olika hushålls behov och livssituationer. Dialogerna visar bland annat en efterfrågan på bostäder för personer som vill lämna en större villa men fortsatt bo självständigt. Centrala och tillgängliga bostäder med närhet till handel, service och kollektivtrafik kan bidra till större rörlighet på bostadsmarknaden och göra det möjligt för fler att bo kvar i kommunen när behoven förändras. Byavångsskolans centrala läge gör fastigheten särskilt relevant ur ett bostadsförsörjningsperspektiv. En bostadsutveckling skulle kunna komplettera det befintliga utbudet i Tomelilla tätort, men behöver prövas mot byggnadernas planmässiga, fysiska och ekonomiska förutsättningar. 3.3 Omsorg och LSS Utvecklingen inom äldreomsorgen är en av kommunens viktigaste långsiktiga lokalförsörjningsfrågor. Det ökande antalet äldre väntas skapa behov av fler omsorgsplatser och moderna lokaler som kan möta förändrade vård- och stödbehov. 21 755 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Dialoger med kommunens omsorgsverksamhet och externa aktörer bekräftar behovet av särskilt boende för äldre. Behovet handlar både om kapacitet och om lokaler som ger god tillgänglighet, effektiva arbetsflöden och en trygg boendemiljö. Kommunen har även ett kontinuerligt behov av bostäder med särskild service enligt LSS. Målgruppernas behov varierar, vilket ställer krav på både gruppbostäder för personer med omfattande stödbehov och boendeformer för personer med större självständighet. Lokalerna behöver kunna erbjuda fullvärdiga bostäder, en hemlik miljö och närhet till service och samhällsliv. Omsorgs- och LSS-verksamheter utgör därför relevanta utvecklingsspår för fastigheterna. Vilken fastighet och byggnadsdel som lämpar sig bäst avgörs bland annat av läge, storlek, tillgänglighet, planstruktur och möjligheten att skapa funktionella boende- och arbetsmiljöer. 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser Kommunens styrdokument och de genomförda dialogerna betonar betydelsen av kultur, fritidsaktiviteter och föreningsliv för kommunens attraktivitet och sociala hållbarhet. Tillgängliga mötesplatser skapar förutsättningar för delaktighet, gemenskap och ett aktivt vardagsliv. Det finns ett återkommande behov av flexibla och ekonomiskt tillgängliga lokaler för föreningsmöten, studiecirklar, träning, kulturverksamhet och mindre arrangemang. Flera aktörer efterfrågar både större samlingslokaler och mindre rum för löpande verksamhet, styrelsearbete och möten. Dialogerna visar även ett intresse för att samla vissa kultur- och föreningsfunktioner i gemensamma miljöer. Lokaler som kan användas av olika verksamheter vid skilda tider ger möjlighet till ett högre nyttjande och kan underlätta samverkan. Ett sådant koncept behöver dock bygga på tydligt huvudmannaskap, återkommande användare och en fungerande modell för bokning, drift och samordning. De befintliga skolbyggnadernas samlingslokaler, idrottsytor och verksamhetsrum kan vara värdefulla resurser i detta sammanhang. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan byggnaderna och behöver vägas mot lokalernas skick, driftkostnader och övriga utvecklingsalternativ 3.5 Samlad behovsbild De kommunala behoven spänner över flera verksamhetsområden och pekar inte mot en enda självklar framtida användning. Fastigheterna kan bidra till bostadsförsörjning, omsorg, LSS, kultur, fritid och föreningsliv, men alternativen har olika krav på läge, byggnadsstruktur, investering och kommunalt engagemang. Dialogerna visar samtidigt några gemensamma utgångspunkter för den fortsatta analysen. Närhet till service och centrala funktioner har stor betydelse för både bostäder och omsorgsverksamheter. Tillgänglighet och tydliga rörelsesamband är viktiga oavsett målgrupp. För kultur- och föreningsverksamhet är flexibilitet, rimliga kostnader och möjlighet till samnyttjande centrala förutsättningar. En annan återkommande fråga är kommunens långsiktiga ansvar. Flera av utvecklingsspåren bygger inte på en renodlad kommersiell efterfrågan, utan på kommunala behov och samhällsnytta. 22 756 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den framtida användningen behöver därför bedömas utifrån både fastighetsekonomi, verksamhetsnytta och kommunens möjlighet att organisera och finansiera innehållet över tid. Dialogerna utgör inte ett självständigt beslutsunderlag, men har bidragit till att precisera behoven och identifiera de frågor som är viktigast att pröva i alternativanalysen. 23 757 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 02 UTVECKLINGSANALYS Möjliga framtidsbilder för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 24 758 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4. Byavångsskolan – blå del 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till hyresbostäder. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och tillför nya bostäder i Tomelilla tätort. De generösa rummen, den tydliga planstrukturen och de goda dagsljusförhållandena ger kvaliteter att bygga vidare på, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Ca 15–20 Omfattning hyreslägenheter Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Krävs sannolikt Investerings- Hög nivå Hushåll med Huvudsaklig behov av målgrupp hyresbostad Genom- Hög förbarhet 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär En omvandling från skola till bostäder innebär att byggnaden får en helt annan användning.F Vlearr je bostäder i samhälls- lägenhet ska fungera som en självständig bostad med kök, hygienutrymme, förvaring occehn tvräall t läge nytta fungerande samband mellan bostadens olika delar. Krav på tillgänglighet, dagsljus, möblerbarhet, integritet, ljudmiljö och brandsäkerhet behöver också uppfyllas. Den blå byggnaden har flera kvaliteter ur ett bostadsperspektiv. Undervisningsrummen är relativt stora, takhöjden generös och fönsterpartierna ger gott om dagsljus. Eftersom de större rummen huvudsakligen ligger längs ytterfasaderna finns möjlighet att skapa ljusa och rymliga bostäder med en annan karaktär än mer standardiserad nyproduktion. Planlösningen är däremot tydligt formad för skolverksamhet. Breda korridorer, centrala gemensamhetsytor och stora undervisningsrum ger inte automatiskt en effektiv bostadsstruktur. Delar av byggnaden behöver därför disponeras om för att skapa lägenheter med god integritet och en rimlig andel uthyrningsbar area. Utmaningen blir att behålla rymden och karaktären utan att för stor del av ytan binds upp i kommunikation och gemensamma funktioner. Den delvis inredda vinden kan ge kompletterande ytor och eventuellt bostadsrum där dagsljus, tillgänglighet och brandskydd tillåter det. Källaren lämpar sig främst för förråd, cykelförvaring, tvätt, teknikutrymmen och andra bostadskomplement. På så vis kan de mer attraktiva våningsplanen användas för bostäder medan källaren rymmer stödfunktionerna. 25 759 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utredningen utgår översiktligt från cirka 15–20 lägenheter. Utfallet styrs av lägenhetsstorlekar, tillgänglighetskrav, installationsprincip och hur stor del av byggnaden som kan omvandlas till väl fungerande bostadsyta. Färre och större lägenheter kan ge högre boendekvalitet och bättre ta vara på byggnadens rum, medan ett större antal ställer högre krav på yteffektivitet och installationstäthet. 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Den tekniska ombyggnaden är omfattande eftersom installationerna är dimensionerade och organiserade för undervisnings- och verksamhetslokaler. För permanent bostadsanvändning behöver flera system byggas om eller kompletteras. Varje lägenhet ska få eget kök och badrum med anslutning till tapp- och spillvatten. Det kräver nya vertikala schakt, ledningsdragningar och genomföringar i bjälklagen. Kök och hygienutrymmen bör så långt möjligt samlas kring gemensamma installationsstråk för att begränsa ingreppen i stommen och förenkla framtida underhåll. Byggnadens symmetriska form och två likartade huvudplan ger möjlighet till återkommande lägenhetslösningar och samordnade installationer. Liknande planeringsprinciper kan användas på båda våningarna, med anpassning till fönster, bärande konstruktioner, trapphus, hiss och befintliga kommunikationsytor. Ventilationen behöver anpassas till bostädernas krav på luftkvalitet, termisk komfort och låg ljudspridning. Delar av befintliga aggregat och installationer kan möjligen användas vidare, men belastningen och funktionskraven skiljer sig tydligt från dagens verksamhet. Ljudisoleringen mellan bostäder behöver vara betydligt bättre än mellan skolans undervisningslokaler. Väggar och bjälklag kan därför behöva förstärkas för att begränsa luftljud och stegljud. Trapphus, gemensamma utrymmen och tekniska installationer måste också placeras och avskiljas så att störningar i bostäderna undviks. Brandskyddet kräver att varje lägenhet utformas som en egen brandcell med brandklassade väggar, dörrar, bjälklagsanslutningar och tätningar kring installationer. Trapphus, utrymningsvägar och räddningstjänstens åtkomst ska fungera inom den befintliga byggnadsstrukturen. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och allmän plats till entré, bostäder, förråd och gemensamma funktioner. Entréer, hiss, nivåskillnader och kommunikationsytor behöver därför anpassas. Den tydliga strukturen och de två trapphusen är positiva utgångspunkter, men befintliga mått och nivåer kan begränsa lägenheternas disposition. De skyddsbestämmelser som gäller för byggnaden begränsar större förändringar av fasader, tak och byggnadsvolym. Nya balkonger, fasadöppningar, förändrade entréer och externa tillbyggnader kan därför vara svåra att genomföra. Begränsningarna påverkar vissa bostadslösningar, men byggnadens arkitektur och historia kan också ge bostäderna en tydlig identitet och stärka projektets attraktivitet. Återanvändningen är en klar styrka ur klimat- och resursperspektiv. Stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet kan behållas, vilket normalt ger lägre klimatbelastning än rivning och nybyggnation. Omvandlingen kräver dock stora mängder nytt material till kök, badrum, installationer, innerväggar, brandskydd och ljudisolering. Klimatnyttan blir därför störst om ingreppen i stommen begränsas och användbara byggnadsdelar återbrukas. 26 760 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar Bostadsalternativet omfattar cirka 2 200 m² BTA och en beräknad BOA om cirka 1 350 m². Skillnaden består av trapphus, korridorer, installationer, teknikutrymmen och andra gemensamma funktioner. Även källar- och vindsytornas begränsade användbarhet påverkar utfallet. Förhållandet mellan BOA och BTA är avgörande för ekonomin. Hyresintäkterna skapas främst av bostadsarean, medan investering, drift och underhåll omfattar hela byggnaden. Den slutliga boarean kan fastställas först efter en mer detaljerad planlösningsstudie där lägenheterna anpassas till fönster, bärande konstruktioner och installationsmöjligheter. Investeringen uppgår till 40 miljoner kronor och drift och underhåll till 800 000 kronor per år. Utfallet påverkas bland annat av energiprestanda, framtida underhållsbehov och hur kostnadsansvaret fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäster. Vid ett avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till cirka 2,8–3,2 miljoner kronor per år. Nivån är ett kalkylmässigt intäktskrav, inte en verifierad marknadshyra. Bärkraften kräver därför att den antagna boarean kan skapas, att investeringen hålls inom ramen och att den lokala marknaden accepterar den hyresnivå som behövs. En lägre BOA, högre investeringskostnad eller större vakanser försämrar utfallet. En yteffektiv planlösning, stabil uthyrning och begränsade tekniska överraskningar stärker i stället förutsättningarna. Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² BOA 1 350 m² Investering 40 000 000 kr Totala löpande Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader per år Indikerad hyra, låg yield 2 800 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 3 200 000 kr/år 6,0% 4.1.4 Marknadsförutsättningar Tomelillas bostadsbestånd domineras av äganderätter, medan hyresrätter och särskilt bostadsrätter utgör mindre delar. Kommunens planering pekar på behovet av ett mer varierat bostadsutbud mot bakgrund av en åldrande befolkning, förändrade hushållsstrukturer och ambitionen att möjliggöra fortsatt befolkningsutveckling. Centrala och tillgängliga lägenheter kan vara attraktiva för mindre hushåll och äldre som vill lämna en villa men bo kvar nära handel, service och kollektivtrafik. Ett sådant tillskott kan även skapa 27 761 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttkedjor genom att större bostäder frigörs för andra hushåll. Byavångsskolans läge är därför en tydlig marknadsfördel. Den lokala marknaden är dock begränsad. Få bostadsrättsförsäljningar gör prisstatistiken känslig för enskilda affärer, och kvadratmeterpriserna ligger normalt betydligt lägre än i större skånska orter. Investeringen på 40 miljoner kronor motsvarar cirka 29 600 kronor per m² BOA utifrån den redovisade boarean. Om investeringen är angiven exklusive moms motsvarar nivån cirka 37 000 kronor per m² inklusive moms. Vid en bostadsrättsutveckling tillkommer dessutom kostnader för finansiering, försäljning och risk. Nyrenoverade bostäder med tydlig karaktär kan nå högre priser än det befintliga beståndet, men bostadsrättsmarknaden är för liten och prisnivån för låg för att med tillräcklig säkerhet bära projektets kostnader. Bostadsrätter framstår därför inte som ett realistiskt huvudalternativ. Hyresrätter har bättre förutsättningar. Upplåtelseformen bidrar till ett mer varierat bostadsutbud och gör det möjligt att bära investeringen genom långsiktiga hyresintäkter. Detta förutsätter att boarean, investeringsnivån och hyrorna utvecklas i linje med kalkylen. 4.1.5 Samhällseffekter Alternativet ger en tidigare offentlig verksamhetsbyggnad en ny funktion som permanent boendemiljö. Bostäder skapar närvaro under kvällar, nätter och helger och kan göra området mer levande efter att skolverksamheten har flyttat. Fastigheten ligger nära handel, service, kultur, kollektivtrafik och andra samhällsfunktioner. Tomelilla station nås på knappt tio minuters promenad och centrum på cirka fem minuter. De korta avstånden underlättar vardagen och kan minska bilberoendet för vissa resor. Lägenheternas storlek och utformning avgör vilka hushåll alternativet kan nå. Större bostäder kan passa familjer och andra hushåll som söker ett rymligt och centralt boende. Mindre och tillgängliga lägenheter kan ge äldre möjlighet att lämna en större bostad och ändå bo kvar i kommunen. En blandning av storlekar kan därmed bredda bostadsutbudet och bidra till flyttkedjor. När skolmiljön övergår till privat bostadsanvändning minskar allmänhetens tillgång till byggnaden och delar av utemiljön. Det behöver vägas mot nyttan av nya bostäder, fortsatt användning av fastigheten och möjligheten att bevara byggnaden långsiktigt. Bostadsgården behöver få en tydlig struktur med privata, semiprivata och gemensamma miljöer. För barnfamiljer behövs trygga lek- och vistelseytor samt goda kopplingar till gång-, cykel- och grönområden. För vuxna och äldre kan gården få en lugnare karaktär med tillgängliga gångvägar, sittplatser och grönska. Oavsett målgrupp bör den ge plats för vardagsliv, sociala möten och rekreation och inte domineras av parkering. Ur stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att nya bostäder skapas i ett redan bebyggt och välförsörjt läge. Befintlig infrastruktur och service kan användas effektivare utan att ny mark i tätortens ytterområden tas i anspråk. 28 762 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.6 Trafik och parkering De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda byggnaden och inte direkt intill den blå delen. I dagsläget finns cirka 14 platser inom området. Analysen utgår från cirka 15–20 lägenheter och ett kalkylantagande om 1,1 parkeringsplats per lägenhet. Det motsvarar ungefär 17–22 platser. En planeringsnivå på omkring 20–22 platser, inklusive viss besökskapacitet, har därför använts. Det slutliga behovet påverkas av lägenhetsstorlekar, målgrupp och möjligheten att samnyttja parkering med andra funktioner. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden och kopplas till entréer och gångstråk utan att dominera framsidan eller byggnadens kulturhistoriska uttryck. Cirka 20–22 platser kräver översiktligt 550–660 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs ytor för grönska, dagvattenhantering, cykelparkering och trygga gångstråk. Parkeringslösningen behöver samordnas med den röda byggnadens framtida användning. Om delarna får olika verksamheter eller ägare måste tillfarter, parkering, ledningar, avfallshantering och gemensamma ytor organiseras så att båda fungerar. Bostäderna ger ett jämnare trafikflöde över dygnet än skolans tydliga toppar vid lämning och hämtning. Trafiken består främst av boende, besökare och enstaka transporter för leveranser, flytt, räddningstjänst och avfall. In- och utfarter behöver ha god sikt och gångstråken skiljas tydligt från biltrafiken. Tillgänglig parkering ska ligga nära entrén och cykelparkeringen vara trygg, lättillgänglig och gärna väderskyddad. Leveranser och avfallshantering bör lösas utan att ta över bostadsgården eller försämra byggnadens framsida. 4.1.7 Genomförande och tidplan Nuvarande detaljplan anger huvudsakligen allmänt eller offentligt ändamål, medan permanent bostadsanvändning ligger utanför den inriktningen. En detaljplaneändring är därför en central del av genomförandet och en av de största tidsmässiga osäkerheterna. Planprocessen behöver hantera bostadsanvändning, kulturmiljö, trafik, parkering, utemiljö, dagvatten, buller och relationen till den röda byggnadens framtida användning. Plan- och bygglovsarbetet ska även säkerställa att nödvändiga förändringar ryms inom byggnadens skyddsbestämmelser. Tekniska och antikvariska förutsättningar behöver därför klarläggas tidigt, eftersom de påverkar utformning, kostnad och tidplan. Byggnaden är ansluten till teknisk infrastruktur, men kapaciteten för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och dagvatten behöver verifieras för bostadsanvändningen. Fastigheten kan utvecklas av kommunen, ett kommunalt bolag eller en extern bostadsaktör. Valet påverkar rådighet, investeringsrisk, kravställning, tidsplan och det framtida ansvaret för byggnadens kulturhistoriska värden. En översiktlig tidsbedömning är: • detaljplaneändring: cirka 1–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 29 763 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • produktion: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdigställda bostäder kan genomförandet ta cirka 3–5 år. 4.1.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste osäkerheten gäller hur stor boarea som faktiskt kan skapas. Kalkylen förutsätter cirka 1 350 m² BOA, men nivån behöver verifieras genom en fördjupad planlösningsstudie. Även mindre avvikelser påverkar antalet lägenheter och hyresintäkterna. Teknik och ekonomi hänger nära samman. Om anpassningen av stomme och installationer blir mer omfattande än förutsatt kan investeringen öka medan boarean minskar. Skyddsbestämmelserna begränsar dessutom möjligheten att lösa problem genom nya fasadöppningar, tillbyggnader eller större entréförändringar. Den indikerade hyran är inte verifierad mot den nivå som slutligen kan tas ut på marknaden. Tomelilla är en begränsad bostadsmarknad, och alla lägenhetsstorlekar och hyresnivåer är inte lika lätta att hyra ut. En bostadsmix med höga byggkostnader och hyror utan motsvarande lokal efterfrågan kan leda till vakanser. Detaljplaneändringen kan påverka både tid, kostnad och projektstart. Parkering, avfall, angöring och bostadsgård behöver också rymmas utan att utemiljön eller de kulturhistoriska kvaliteterna försämras. Om den blå och röda delen får olika ägare eller användningar måste ansvar för tillfarter, ledningar och gemensamma ytor regleras tydligt. Projektets risk ligger främst i kombinationen av möjlig BOA, ombyggnadskostnad och marknadshyra. Om flera av dessa faktorer utvecklas negativt kan kalkylen snabbt förändras. 4.1.9 Samlad bedömning Hyresbostäder är ett relevant utvecklingsalternativ för Byavångsskolans blå del. Byggnaden kan ge centralt belägna bostäder med tydlig identitet och bidrar till både återbruk och ett mer varierat bostadsutbud. Alternativet bör inte ses som ett volymprojekt, utan som en omvandling där byggnadens rum, historia och arkitektur är en del av bostädernas värde. Hyresrätt är den mest realistiska upplåtelseformen eftersom den lokala bostadsrättsmarknaden sannolikt inte kan bära den prisnivå som projektet kräver. Den avgörande frågan är om cirka 1 350 m² BOA kan skapas utan att bostadskvalitet eller teknisk funktion försämras. Investeringen och hyresnivån måste dessutom fungera på Tomelillas marknad. Kalkylen visar möjliga förutsättningar, men marginalerna är känsliga för avvikelser. En långsiktig bostadsanvändning kan säkra fortsatt underhåll, skapa närvaro under hela dygnet och ta vara på ett centralt läge med korta avstånd till service och kollektivtrafik. Den tidigare offentliga miljön blir dock privat, vilket behöver ingå i kommunens samlade ställningstagande. Alternativet har god stadsutvecklingsmässig potential och möjlig ekonomisk bärkraft. Det bör prövas vidare om en fördjupad studie visar att boarean kan uppnås, att bostäderna kan utformas med god kvalitet och att den nödvändiga hyresnivån är realistisk. 30 764 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2 Alternativ B – LSS-boende Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till två gruppbostäder enligt LSS med sex lägenheter vardera, sammanlagt tolv platser. En gruppbostad placeras på entréplanet och den andra på det övre huvudplanet. Varje enhet ska bestå av fullvärdiga lägenheter med egna bostadsfunktioner, gemensamma vistelseytor och närhet till personal. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och kan möta kommunens långsiktiga behov av bostäder med särskild service. De generösa rummen, de likartade våningsplanen och den tydliga kommunikationsstrukturen ger en möjlig grund för två boendeenheter, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Omfattning Ca 12 platser Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont 2,5–5 år Planändring Kan krävas Investerings- Hög nivå Personer med Huvudsaklig behov av bostad målgrupp med särskild service Genom- Medel förbarhet 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Omsorg, Tomelilla kommun har ett kontinuerligt behov av LSS-bostäder, och stödbehoven förändras över samhälls- självständighet tid. Den långsiktiga planeringen behöver därför omfatta både gruppbostäder för personer med nytta och delaktighet omfattande stödbehov och servicebostäder för personer med större självständighet. I den blå byggnaden prövas två gruppbostäder, med sex platser vardera. Varje lägenhet ska fungera som ett fullvärdigt och privat hem med eget hygienutrymme, kök eller pentry, förvaring och tillräcklig yta för vardagsliv och individuell möblering. De gemensamma miljöerna ska ligga nära och vara lättillgängliga, men användningen ska bygga på den enskildes vilja till social samvaro och gemensamma aktiviteter. Balansen mellan privat och gemensamt är central. Gemensamma kök och vardagsrum behöver ha ett naturligt samband med lägenheterna utan att bli genomgångsytor eller dominera boendemiljön. Personalen ska kunna ge stöd och ha god överblick, men verksamheten får inte ge bostaden karaktären av vård eller institution. De två likartade våningsplanen ger en möjlig grund för en gruppbostad per plan. Större rum kan delas in i lägenheter och gemensamhetsytor, medan mindre rum kan användas för personal, samtal, läkemedelshantering, förråd och andra stödfunktioner. 31 765 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Två gruppbostäder i samma byggnad behöver utformas med hänsyn till Socialstyrelsens allmänna råd om småskalighet och risken för att boendet uppfattas som en större sammanhållen omsorgsanläggning. Enheterna behöver därför vara tydligt åtskilda både fysiskt och organisatoriskt. Varje gruppbostad bör få en egen entré eller tydligt avgränsad entrézon, egna gemensamhetslokaler och en vardagsorganisation som utgår från de sex personer som bor där. Måltider, aktiviteter och vardagsliv bör inte regelmässigt slås samman för samtliga tolv boende. Ledning, teknisk service, administration och delar av nattorganisationen kan däremot samordnas om det fungerar för verksamheten. På så vis kan enheterna behålla sin småskalighet utan att alla stödfunktioner behöver dubbleras. 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Omvandlingen kräver en genomgripande anpassning av en byggnad som är utformad för skolverksamhet. De två likartade huvudplanen kan underlätta planeringen, men en fördjupad studie behöver visa om strukturen ger fungerande samband mellan lägenheter, gemensamma lokaler och personalutrymmen. Nya kök, badrum och verksamhetsutrymmen kräver omfattande anslutningar för vatten, avlopp, el och ventilation. Våtrum och andra installationstäta funktioner bör så långt möjligt placeras ovanför varandra och samlas kring gemensamma vertikala stråk. Det begränsar ingreppen i stomme och bjälklag och förenklar framtida service och underhåll. De tekniska systemen behöver anpassas till bostäder och omsorgsverksamhet med en annan användning än dagens skola. Ventilationens kapacitet, ljudnivå och återstående livslängd behöver utredas, liksom behovet av åtgärder i värme-, varmvatten- och elsystemen. Delar av de befintliga installationerna kan möjligen återanvändas. Brandskyddet ska hantera både enskilda bostäder och gemensamma verksamhetsytor, där de boende kan behöva stöd vid utrymning. Lägenheterna behöver avskiljas brandtekniskt och utrymningsvägarna utformas så att personalen kan hjälpa de boende. Kraven är särskilt viktiga för gruppbostaden på det övre planet. Placeringen på två våningsplan gör hissen och de vertikala sambanden centrala. Hissens kapacitet, tillgänglighet och driftsäkerhet behöver verifieras. Tvätt, avfall, hjälpmedel, leveranser och andra transporter ska också kunna hanteras utan att bostäder och gemensamma vistelseytor blir genomgångsytor. Lösningen måste fungera i den dagliga driften, inte bara vara tekniskt möjlig. God ljudmiljö är en viktig del av boendekvaliteten, särskilt för personer som är känsliga för ljud, rörelse och andra sinnesintryck. Väggar och bjälklag kan behöva kompletteras för att begränsa ljud mellan lägenheter, gemensamma lokaler, personalytor och våningsplan. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och angöring till entré, lägenhet, gemensamma lokaler och utemiljö. Entréer, hiss, passager och hygienutrymmen behöver fungera för olika funktionsförutsättningar och ge plats för hjälpmedel och stödinsatser. Personalens arbetsmiljö kräver även tillräckliga personalutrymmen, fungerande arbetsflöden och god logistik. Material och ytskikt bör tåla ett högt slitage utan att miljön får institutionskaraktär. Nya entréer, fasadöppningar och uteplatser kan stärka enheternas självständighet och kontakt med utemiljön, men byggnadens kulturhistoriska skydd begränsar möjligheterna till större förändringar. 32 766 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utformningen behöver därför i första hand ta sin utgångspunkt i befintliga entréer, fasader och kommunikationsstråk. Ombyggnaden bör samordnas med planerade åtgärder för tak, fasader, fönster, ventilation, el och värmesystem. En samlad upprustning minskar risken för att nyinstallerade delar behöver påverkas av senare underhåll och ger bättre förutsättningar för en långsiktig förvaltning. Att behålla stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet är en resursmässig fördel. Klimatnyttan påverkas dock av hur omfattande ingrepp som krävs för våtrum, installationer, ljudisolering och brandavskiljning. Byggnadens energiklass D motiverar även åtgärder i ventilation, värme, belysning och styrning. 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar cirka 2 200 m² BTA. Av denna yta anges 1 000 m² LOA för gemensamhets-, verksamhets- och personalytor samt 500 m² BOA för de tolv lägenheterna. Resterande cirka 700 m² består bland annat av konstruktioner, trapphus, korridorer, teknikutrymmen och andra ytor. Den redovisade bostadsarean motsvarar i genomsnitt cirka 42 m² per lägenhet. Ytan behöver prövas mot kraven på tillgänglighet, hygienutrymmen, kök, förvaring och möblerbarhet. Även omfattningen av gemensamma ytor, personalfunktioner och kommunikation behöver optimeras utan att boendekvalitet eller arbetsmiljö försämras. Den slutliga fördelningen kan fastställas först när lägenhetsstorlekar, bemanning, verksamhetsorganisation och behovet av gemensamma funktioner har preciserats. Förändringar i lokalprogrammet påverkar både den användbara ytan, investeringen och de framtida kostnaderna. Investeringen uppgår till 50 miljoner kronor. Kostnaden påverkas av kraven på tillgängliga bostäder, brandskydd, ventilation, hygien- och personalutrymmen, robusta material, tekniska installationer och utemiljö. Även byggnadens befintliga skick, anslutningar, projekteringsomfattning, upphandlingsläge och prisutveckling kan påverka utfallet. Besparingar behöver vägas mot risken för sämre funktion eller högre framtida underhåll. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. Beloppet omfattar fastighetsrelaterade kostnader, men inte bemanning, omsorgsinsatser, verksamhetsledning eller andra kostnader för själva LSS-verksamheten. Utfallet påverkas av energiprestanda, tekniska system, materialval, nyttjandegrad och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet. Energieffektiva och underhållssnåla lösningar kan minska kostnaderna över byggnadens livslängd. Den indikerade hyran uppgår till cirka 3,5–4 miljoner kronor per år vid ett avkastningskrav på 5– 6 procent. Nivån är kalkylmässig och ska inte likställas med en fastställd internhyra. Finansieringsvillkor, ränta, avskrivningstid, reinvesteringar, vakansrisk och kommunens kostnadsfördelningsmodell påverkar den slutliga nivån. Specialanpassningen begränsar även möjligheten till annan användning, vilket ökar fastighetens långsiktiga risk. Kommunens ekonomiska åtagande påverkas av ägar- och driftsformen. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och låta en extern aktör bedriva verksamheten eller hyra en externt ägd anläggning. Valet avgör hur ansvar för finansiering, underhåll, reinvesteringar, anpassningar och vakanser fördelas. 33 767 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² LOA 1 000 m² Gemensamhets- och personalytor BOA 500 m² Lägenhetsytor Investering 50 000 000 kr Fastighetsrelaterad drift och Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år underhåll: underhåll, el, värme, VA, sophantering Indikerad hyra, låg yield 3 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 750 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 4 000 000 kr/år 6,0% 4.2.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan på LSS-bostäder fungerar inte som en öppen bostadsmarknad. Behovet styrs av beslut enligt LSS, kommunens verkställighetsansvar och den långsiktiga planeringen av bostäder med särskild service. Tomelilla har gruppbostäder, servicebostäder och korttidsplatser, men lokalförsörjningsprogrammet visar att personer med beslut om bostad med särskild service fortfarande väntar på en plats. Alternativet svarar därför mot ett konkret kommunalt behov snarare än en osäker extern efterfrågan. Behovet kan förändras mellan olika boendeformer och målgrupper. Tolv nya platser är ett betydande tillskott i en mindre kommun och behöver ingå i den långsiktiga LSS-planeringen. Kapaciteten kan möta både personer som väntar på plats och framtida behov samt minska beroendet av externa placeringar eller tillfälliga lösningar, förutsatt att målgruppen motsvarar boendets utformning. 4.2.5 Samhällseffekter Omvandlingen innebär att den blå byggnaden även fortsättningsvis används för ett samhällsviktigt ändamål. Kommunen får ett tillskott om tolv bostäder med särskild service och kan därmed möta en del av det långsiktiga behovet av LSS-bostäder. Det centrala läget är en tydlig samhällsmässig styrka. Närheten till handel, kollektivtrafik, aktiviteter och samhällsservice kan stödja de boendes självständighet och möjligheter att delta i samhällslivet. Ett boende som är integrerat i tätorten minskar också risken för fysisk och social isolering och underlättar kontakten med anhöriga och andra stödfunktioner. 34 768 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Verksamheten innebär att fastigheten förblir aktiv under hela veckan, även på kvällar och helger. Trafik- och rörelsemönstret blir lugnare och jämnare än vid dagens skolverksamhet, men platsen behåller en tydlig social funktion. Omvandlingen förändrar samtidigt den blå delens karaktär från offentlig skolmiljö till privat boendemiljö. Om den röda delen fortsatt används för kultur, föreningsliv eller annan publik verksamhet kan skolområdet som helhet behålla en öppen och gemensam funktion, medan den blå delen får en mer avskild roll. Ur ett barnperspektiv innebär förändringen att delar av den tidigare skolmiljön inte längre är allmänt tillgängliga. Publika verksamheter i den röda delen kan dock bidra till att området även fortsättningsvis erbjuder platser för aktiviteter, möten och vardagsrörelse för barn och unga. Alternativet bevarar en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ger den en långsiktig användning som svarar mot ett konkret kommunalt behov. Fastigheten kan därmed fortsatt vara en aktiv och integrerad del av Tomelilla tätort. 4.2.6 Trafik och parkering Parkering och angöring behöver anpassas till verksamhetens behov. De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda delen, vilket innebär att nya platser behöver ordnas närmare den blå byggnaden. Behovet är främst kopplat till personal, besökare, färdtjänst, leveranser, servicefordon och eventuella tjänstebilar. De boendes bilinnehav kan vara begränsat men varierar med målgrupp och självständighet. Analysen utgår preliminärt från 8–12 parkeringsplatser, men nivån behöver verifieras mot den framtida bemanningen och driftsmodellen. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden med nära och tillgänglig koppling till entréerna. En parkering i denna storlek kräver översiktligt 250–360 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs tillgängliga platser, cykelparkering, gångstråk, planteringar och dagvattenhantering. Minst en tillgänglig parkeringsplats bör finnas nära varje huvudsaklig entrézon. Färdtjänst, leveranser, avfallshantering och räddningstjänst ska kunna nå byggnaden utan att backande eller väntande fordon skapar otrygga situationer. Entrén och hissen till den övre gruppbostaden behöver vara lätta att nå, medan enheterna så långt möjligt bör få tydligt åtskilda entréförhållanden. Gångstråk mellan entréer, parkering, kollektivtrafik och service ska vara tillgängliga, väl belysta och fria från onödiga nivåskillnader. Utformningen behöver särskilt stödja personer med rörelsenedsättning, kognitiva svårigheter eller nedsatt orienteringsförmåga. Trafiken kan bli lägre och jämnare fördelad än vid skolverksamheten, men återkommande fordonsrörelser uppstår vid personalbyten, färdtjänst och leveranser. Tillfarter och in- och utfarter behöver därför vara tydliga och trafiksäkra. Lösningen måste samordnas med den röda delens framtida användning. Om byggnaderna får olika verksamheter eller ägare kan gemensamma tillfarter, parkeringsytor, avfallslösningar och delar av utemiljön behöva regleras genom fastighetsrättsliga lösningar. 35 769 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2.7 Genomförande och tidplan Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt LSS-boende ligger närmare denna användning än ordinära bostäder, men förenligheten med detaljplanen behöver prövas tidigt. Genomförandet kan antingen rymmas inom gällande plan eller kräva en planändring, vilket får stor betydelse för tidplanen. Ett tydligt lokal- och verksamhetsprogram behöver tas fram innan projekteringen inleds. Programmet ska fastställa de två boendeenheternas organisation, kapacitet, lägenhetsstorlekar, gemensamma funktioner, bemanning och samband med utemiljön. Kommunal ägo och drift ger kommunen möjlighet att styra processen från verksamhetsprogram till färdig verksamhet och att hålla fast vid principerna om småskalighet och separata boendeenheter. Om en annan driftform väljs behöver samma krav säkras genom avtal och tydlig ansvarsfördelning. Efter verksamhetsprogrammet följer projektering, bygglov, upphandling och ombyggnad. Myndighetskontakter och verksamhetsrelaterade processer behöver hanteras parallellt. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • verksamhetsprogram, projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • ombyggnad: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 2,5–5 år. 4.2.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste funktionella osäkerheten är om byggnaden kan anpassas med tillräcklig boendekvalitet och yteffektivitet. Breda kommunikationsytor, trapphus och nya installationer begränsar den yta som kan användas för lägenheter, gemensamma lokaler och personalfunktioner. Den fortsatta planlösningsstudien behöver därför verifiera både BOA, LOA och sambanden mellan funktionerna. Verksamheten på två våningsplan skapar ett tydligt beroende av hissen och de vertikala flödena. Om många funktioner delas mellan planen kan arbets- och varuflöden bli ineffektiva. Om allt dubbleras ökar i stället ytbehovet och kostnaden. Lösningen behöver därför förena självständiga boendeenheter med en begränsad och praktiskt fungerande samordning. Småskaligheten kan försvagas om enheterna upplevs eller organiseras som en gemensam omsorgsanläggning. Egna entrézoner, egna gemensamma miljöer och en vardagsorganisation för respektive grupp är avgörande för att bevara hemmets karaktär. Nya våtrum, kök, installationsschakt, brandavskiljningar och ljudåtgärder ska samordnas med en äldre stomme. Oförutsedda förhållanden i konstruktioner och installationer kan höja investeringen och förlänga genomförandet. Kulturmiljöskyddet kan även begränsa möjligheten att skapa nya entréer och uteplatser. Den övre enheten blir dessutom beroende av fungerande utrymning och tillförlitlig vertikal kommunikation vid tekniska störningar. 36 770 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Investeringen är känslig för ombyggnadens faktiska omfattning, framtida reinvesteringar och finansieringsvillkor. Bemanning och övriga verksamhetskostnader tillkommer utanför fastighetskalkylen. Eftersom lokalerna blir specialanpassade kan en förändrad efterfrågan eller målgrupp också göra dem svåra att använda för andra ändamål. Planfrågan och relationen till den röda byggnaden behöver klarläggas tidigt. Boendet kräver lugn, trygghet och integritet, medan en publik verksamhet kan ge mer trafik, ljud och rörelse. Entréer, angöring, parkering och utemiljö behöver därför planeras som en sammanhängande helhet. 4.2.9 Samlad bedömning LSS-boende är ett starkt alternativ för Byavångsskolans blå del. Det svarar mot ett konkret kommunalt behov och ger byggnaden en fortsatt samhällsviktig användning. Det centrala läget nära service, kollektivtrafik och aktiviteter stödjer självständighet, delaktighet och ett vardagsliv integrerat i samhället. De likartade våningsplanen ger en möjlig grund för två gruppbostäder, men enheterna behöver utformas som tydligt separata och småskaliga boendemiljöer. Egna entrézoner, gemensamma ytor och vardagsorganisationer är centrala, medan vissa administrativa och tekniska funktioner kan delas. Investeringen är betydande och ombyggnaden tekniskt krävande. Den behöver vägas mot värdet av tolv fullvärdiga bostäder med särskild service, minskat behov av andra lösningar och möjligheten att bevara en byggnad med kulturhistoriska värden. Alternativet har hög samhällsnytta och god platsmässig potential, men fortsatt arbete behöver verifiera planlösning, areafördelning, hiss, brandskydd, kostnader och planfråga. Genomförandet förutsätter också att småskaligheten kan säkras och att kapaciteten motsvarar kommunens långsiktiga behov. 37 771 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5. Byavångsskolan – röd del 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus Alternativet innebär att den röda delen av Byavångsskolan utvecklas till en öppen mötesplats för människor i olika åldrar och livssituationer. Lokalerna kan rymma föreningsverksamhet, kulturaktiviteter, café, sociala funktioner och spontana möten. Syftet är att skapa en levande plats som stärker gemenskap, delaktighet och social hållbarhet i Tomelilla. Multifunktionell Omfattning mötesplats Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel nivå Invånare i olika Huvudsaklig åldrar och livs- målgrupp situationer Genom- Medel-hög förbarhet 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Kultur- och aktivitetshuset behöver kunna rymma både återkommande verksamheter ocGh emmeern skap och samhälls- tillfälliga arrangemang. Föreningsmöten, träning, studiecirklar och kulturverksamhet kan utgsöorac ieatl th ållbarhet nytta stabilt vardagsinnehåll, kompletterat med exempelvis utställningar, föreläsningar, föreställningar och andra publika aktiviteter. Byggnadens variation av lokaler ger goda förutsättningar för ett brett innehåll. Gymnastiksalen kan fortsatt användas för idrott, träning och rörelse, men också för större samlingar och arrangemang. Den bör behålla sin flexibilitet snarare än byggas om permanent för en enskild funktion, exempelvis som black box. Aulan är en särskild tillgång och kan utvecklas till en tydligare kulturarena för film, teater, musik, föreläsningar och mindre scenkonst. De större verksamhetsrummen kan användas för kurser, skapande aktiviteter, dans, kör, folkbildning och föreningsverksamhet. De mindre rummen är minst lika viktiga, eftersom dialogerna visar ett behov av lokaler för löpande möten, styrelsearbete, samtal, förvaring och mindre grupper. Kombinationen av stora och små rum gör det möjligt att möta flera typer av behov inom samma byggnad. En lämplig inriktning är att organisera huset i olika verksamhetszoner: en rörelsezon kring gymnastiksalen, en kulturzon kring aulan och en förenings- och möteszon i de mindre lokalerna. Det gör det möjligt för flera verksamheter att pågå parallellt och att öppna enbart de delar av huset som används. Gemensamma entré- och vistelseytor kan hålla samman zonerna. 38 772 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ett café eller en enklare serveringsfunktion kan fungera som husets sociala mittpunkt. En öppen vistelsemiljö där besökare kan mötas före och efter aktiviteter stärker husets karaktär av gemensam mötesplats och motverkar att det enbart blir en samling bokningsbara lokaler. Huset kan användas av människor i olika åldrar utan att all verksamhet behöver vara gemensam. Barn, unga, vuxna och äldre kan ha egna aktiviteter, medan café, arrangemang och öppna vistelseytor skapar naturliga möten mellan grupperna. För att detta ska fungera behöver huset ha en tydlig och välkomnande identitet, med överblickbara entréer, god orienterbarhet och gemensamma miljöer som upplevs som publika och tillgängliga. 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Kultur- och aktivitetshus ligger nära byggnadens nuvarande användning. Gymnastiksal, aula, verksamhetsrum, omklädningsrum, hygienutrymmen, hiss och kommunikationsytor kan i stor utsträckning användas vidare. Ombyggnaden handlar därför främst om modernisering och riktade verksamhetsanpassningar, snarare än om en genomgripande förändring av byggnaden. Gymnastiksalen bör behålla sin flexibilitet och kunna användas för både idrott, träning och arrangemang. Det kan kräva åtgärder som flexibel belysning, mörkläggning, ljudutrustning, mobila scenlösningar och skydd för golvet. Aulan kan utvecklas för föreläsningar, film och scenkonst genom förbättringar av bland annat ljud, ljus, akustik och ventilation. Anpassningarna bör utformas så att lokalerna inte låses till en enskild verksamhet. En café- eller serveringsfunktion kan till viss del bygga vidare på befintliga köksfunktioner. En enklare lösning framstår som mer ändamålsenlig än en fullskalig restaurang och kan fungera som en gemensam mötespunkt för husets olika verksamheter. Den varierande användningen, från mindre möten till större arrangemang, ställer krav på att ventilation, värme, belysning och passersystem kan styras per verksamhetsdel. Zonindelad och behovsstyrd drift gör det möjligt att hålla enstaka delar av huset öppna utan att hela byggnaden behöver vara i full drift. Detta är viktigt både för användbarheten och för den långsiktiga driftsekonomin. Tillgänglighet och brandskydd behöver anpassas till ett publikt hus där flera verksamheter kan pågå samtidigt. Entréer, hiss, toaletter, omklädningsrum, scen- och aktivitetslokaler behöver ingå i en sammanhängande och tillgänglig rörelsekedja. Byggnadens tre trapphus och uppdelade struktur ger goda förutsättningar för utrymning och för att avgränsa olika verksamhetszoner. Verksamhetsanpassningen bör samordnas med byggnadens planerade reinvesteringar. Upprustning och ombyggnad kan då genomföras i ett sammanhang, vilket minskar risken för dubbla ingrepp och kostnader. Alternativet är även väl förenligt med byggnadens bevarandevärden, eftersom huvuddelen av utvecklingen kan ske inom den befintliga volymen. Eventuella förändringar av entréer, skyltning och fasader behöver anpassas till byggnadens karaktär. Möjligheten att återanvända byggnaden, dess större lokaler och delar av de tekniska systemen är en tydlig resursmässig fördel. Behovet av nya material och nybyggnation begränsas, samtidigt som redan investerade värden tas till vara. Byggnadens energiprestanda innebär dock att åtgärder inom framför allt ventilation, belysning och styrning bör ingå i utvecklingen, med fokus på att minska energianvändningen när endast delar av huset används. 39 773 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar en byggnad om 1 850 m² BTA, varav 1 450 m² LOA. Skillnaden mellan areorna består av ytor som inte direkt kan användas av verksamheterna, exempelvis kommunikations-, konstruktions- och installationsytor. Den slutliga lokalarean är samtidigt beroende av hur byggnaden disponeras. Behov av nya entrélösningar, tillgänglighetsåtgärder, teknikutrymmen eller förändrade utrymningsvägar kan påverka hur stor del som i praktiken kan nyttjas eller hyras ut. Investeringen uppgår till 6 000 000 kronor och avser den totala renoveringskostnaden. Bedömningen är osäker innan verksamheternas innehåll och ambitionsnivå har preciserats. Ett kultur- och aktivitetshus kan ställa varierande krav på bland annat akustik, scenteknik, ventilation, tillgänglighet, brandskydd och tåliga ytskikt. Kostnaden påverkas även av i vilken utsträckning befintliga lokaler och installationer kan användas utan större förändringar. Kalkylen bör därför betraktas som en översiktlig utgångspunkt snarare än en fast investeringsram. Drift- och underhållskostnaderna anges till 1 000 000 kronor per år. Utfallet kommer bland annat att bero på öppettider, nyttjandegrad, energianvändning, städning och hur många delar av byggnaden som behöver vara i drift samtidigt. En byggnad som används av många verksamheter under stora delar av dygnet kan få en annan kostnadsbild än lokaler med mer begränsade öppettider. Även gränsdragningen mellan fastighetsdrift och verksamhetskostnader behöver tydliggöras. De indikerade hyresnivåerna uppgår till mellan 1 300 000 och 1 360 000 kronor. Skillnaderna visar kalkylens okänslighet för avkastningskravet, men nivåerna behöver också prövas mot verksamheternas betalningsförmåga och den andel av lokalerna som faktiskt kan beläggas. Alternativets värde är inte enbart ekonomiskt. Ett kultur- och aktivitetshus kan skapa samhällsnytta genom föreningsliv, kultur, möten och aktiviteter för olika målgrupper. Den ekonomiska bedömningen behöver därför väga möjliga hyres- och bokningsintäkter mot den kommunala nyttan och mot risken att alltför höga avgifter begränsar tillgängligheten. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 6 000 000 kr Total renoveringskostnad Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år Driftkostnader per år Indikerad hyra, låg yield 1 300 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 330 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 360 000 kr/år 6,0% 40 774 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan kommer främst från kommunala verksamheter, föreningar, kulturaktörer, studieförbund och invånare, snarare än från den kommersiella lokalmarknaden. Alternativets bärkraft beror därför på verksamheternas faktiska behov och den samhällsnytta som ett samlat lokalutbud kan ge. Dialogerna visar ett uttalat intresse för lokaler för kultur, föreningsliv, möten och rörelse. Bland de behov som har lyfts finns bättre scen- och teatertekniska förutsättningar, mindre scenrum och möjligheten att samla kulturfunktioner mer centralt. Ett bredare kulturhuskoncept skulle även kunna ge plats åt aktörer som i dag saknar egna lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har även beskrivit ett behov av fler idrottstider, möteslokaler och mindre föreningslokaler. Kommunen har däremot inte ett uttalat behov av att flytta samtliga befintliga verksamheter till byggnaden. Exempelvis har fritidsgården Soffta och kulturskolans undervisning lokaliseringar som i huvudsak fungerar. Huset bör därför ses som en kompletterande och samordnande resurs, snarare än som en generell ersättning för andra lokaler. Studieförbund och föreningar är relevanta användare, men deras betalningsförmåga är begränsad. Dialogen visar att tillgången till prisvärda lokaler är central och att flera aktörer redan använder lokaler till låg kostnad. Efterfrågan finns, men är priskänslig och utspridd mellan många mindre organisationer. Marknadspotentialen är sammantaget relativt god sett till möjliga användargrupper och efterfrågade behov, men begränsad ur kommersiellt perspektiv. För att uppnå ett högt nyttjande krävs ett tydligt verksamhetskoncept, återkommande basverksamheter och en boknings- och prismodell som är tillgänglig för ideella aktörer. Byggnadens värde i detta alternativ ligger främst i dess funktion som offentlig och social infrastruktur. Den kan fortsatt vara en samhällsresurs efter att skolverksamheten upphör, men förutsätter en långsiktig modell för huvudmannaskap, drift, bokning och samordning. 5.1.5 Samhällseffekter Ett kultur- och aktivitetshus innebär att Byavångsskolans röda del behåller sin offentliga roll även efter att skolverksamheten har flyttat. Det skapar förutsättningar för en centralt belägen mötesplats där invånare kan delta i kultur, rörelse, lärande och sociala sammanhang. Alternativet kan öka tillgången till aktiviteter för grupper som i dag har svårt att använda mer perifert belägna lokaler eller verksamheter som främst bedrivs kvällstid. Det gäller inte minst äldre, men även barn och unga, som fortsatt kan ha skolområdet som målpunkt för fritid, kultur och föreningsliv. En öppen och tillgänglig mötesplats kan också sänka tröskeln till deltagande. Möjligheten att vistas i huset utan medlemskap eller föranmälan kan skapa fler spontana möten och stärka den sociala gemenskapen. För föreningslivet kan gemensamma lokaler och resurser ge bättre förutsättningar att bedriva verksamhet, pröva nya initiativ och nå fler deltagare. Ett aktivt hus under olika tider på dagen och veckan kan bidra till ökad närvaro och trygghet i området. Kvällsarrangemang och större sammankomster behöver dock organiseras så att buller, trafik och andra störningar begränsas. 41 775 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ur ett stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att en etablerad samhällsbyggnad förblir tillgänglig för allmänheten och får en ny roll i centrala Tomelilla. Det stärker kontinuiteten på platsen och tar till vara byggnadens läge, identitet och betydelse som lokal resurs. 5.1.6 Trafik och parkering Kultur- och aktivitetshuset ger ett mer varierat trafikmönster än dagens skolverksamhet. Trafiken fördelas över dag, kväll och helg och är kopplad till föreningsaktiva, kursdeltagare, besökare, personal, leveranser och arrangemang. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. Dessa skulle i många fall kunna täcka behovet vid löpande verksamhet. Vid större föreställningar eller flera samtidiga aktiviteter kan efterfrågan bli högre. Eftersom besökstopparna främst uppstår vid enstaka arrangemang är det inte självklart att fastigheten ska dimensioneras för maximal belastning. Samnyttjande av närliggande parkering och tydlig information till besökare kan vara mer yteffektivt än att avsätta stora markytor som sällan används fullt ut. Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda möjligheter till hållbara resor. Cykelparkering bör finnas nära entrén, och gångstråk mellan parkering och byggnad behöver vara tydliga, tillgängliga och väl belysta. Tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser ska ligga nära huvudentrén. Angöring behöver även fungera för färdtjänst, leveranser och utrustning till arrangemang utan onödiga konfliktpunkter med gående och cyklister. 5.1.7 Genomförande och tidplan Gällande plan anger allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt kultur- och aktivitetshus med föreningsliv, kultur, fritid och mötesverksamhet ligger i grunden nära denna användning. Ett större inslag av kommersiell verksamhet eller permanenta privata hyresgäster kan däremot påverka den planmässiga bedömningen. Byggnaden innehåller redan flera av de funktioner som alternativet efterfrågar. Genomförandet kan därför fokusera på upprustning, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsanpassning snarare än på en genomgripande förändring av planstrukturen. Den fortsatta planeringen och utformningen behöver främst samordna gymnastiksalens och aulans användning, scen- och ljudteknik, caféfunktion, möteslokaler, tillgänglighet och zonindelad drift. Lösningar för gymnastiksalen bör vara flexibla och möjliga att hantera i den dagliga verksamheten. Alternativet lämpar sig för ett etappvis genomförande. Lokaler som redan är funktionella kan tas i bruk tidigt, medan mer tekniskt krävande delar anpassas successivt. Detta minskar risken att stora investeringar genomförs innan verksamhetsinnehåll och nyttjande har etablerats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader 42 776 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • anpassning och ombyggnation: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till färdigställd verksamhet uppskattas genomförandet ta cirka 1–2 år om användningen ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Ett etappvis genomförande kan göra det möjligt att ta vissa lokaler i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.1.8 Risker och osäkerheter Den främsta verksamhetsmässiga risken är att huset får ett brett och tilltalande koncept men saknar ett tillräckligt stabilt vardagsinnehåll. Det finns ett identifierat intresse för kultur, föreningsliv, möten och rörelse, men efterfrågan är spridd mellan många mindre aktörer som ofta använder lokaler under begränsade tider. Utan återkommande basverksamheter finns risk för låg eller ojämn nyttjandegrad. Driftorganisationen är därför central. Bokning, öppethållande, tillsyn, teknik, städning och samordning behöver ha ett tydligt huvudansvar. Om huset huvudsakligen fungerar som en samling lokaler som bokas var för sig finns risk att de gemensamma miljöerna inte utvecklas till den öppna mötesplats som alternativet bygger på. Kalkylen visar en investering om cirka 6 miljoner kronor samt drift- och underhållskostnader om cirka 1 miljon kronor per år. Den indikerade hyresnivån uppgår till cirka 1,30 miljoner kronor per år och beskriver vilken ekonomisk belastning fastigheten behöver bära. Den ska inte likställas med säkerställda externa intäkter, eftersom föreningar, studieförbund och andra möjliga användare generellt har begränsad betalningsförmåga. Det finns därmed en risk att hyror och användaravgifter som krävs för full kostnadstäckning blir för höga för de verksamheter som huset är avsett för. Om avgifterna i stället hålls på en tillgänglig nivå behöver kommunen bära en del av kostnaden. Alternativet bör därför bedömas som en kommunalt finansierad samhällsfunktion snarare än som ett kommersiellt lokalprojekt. Det finns också en avvägning mellan flexibilitet och specialisering. Om gymnastiksal, aula eller andra lokaler anpassas långtgående för en särskild verksamhet kan deras användbarhet för andra minska. Om de lämnas alltför oförändrade finns i stället risk att de inte håller tillräcklig kvalitet för kultur- och publik verksamhet. Investeringarna bör därför i första hand stödja flexibla lösningar som kan användas av flera målgrupper. Investeringsnivån förutsätter att byggnaden kan anpassas utan mer omfattande tekniska ingrepp. Behov inom ventilation, akustik, scenteknik, brandskydd, tillgänglighet eller långsiktigt underhåll kan öka kostnaden. Byggnadens energiklass E innebär samtidigt en förvaltningsrisk, särskilt om stora delar av huset behöver hållas i drift trots låg beläggning. Zonindelad och behovsstyrd drift är därför viktig. Kvälls- och helgverksamhet kan innebära buller, ljus och kortvariga trafiktoppar. Detta skulle vara hanterbart genom tydliga öppettider, lämpliga ljudåtgärder, evenemangsplanering och en genomtänkt organisation av entréer och angöring. 5.1.9 Samlad bedömning Kultur- och aktivitetshus är ett väl anpassat alternativ för Byavångsskolans röda del. Det bygger vidare på lokaler och funktioner som redan finns och kräver därför ingen grundläggande 43 777 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan omvandling av byggnaden. Gymnastiksalen, aulan och variationen av större och mindre rum ger en ovanligt bred användbarhet och gör det möjligt att kombinera kultur, rörelse, föreningsliv och öppna mötesfunktioner inom samma hus. Den fysiska genomförbarheten är därmed relativt god. Alternativets avgörande fråga är i stället hur huset ska fyllas, drivas och finansieras över tid. Efterfrågan är bred men splittrad mellan flera mindre aktörer, och deras betalningsförmåga är begränsad. Huset behöver därför ett stabilt vardagsinnehåll och en aktiv driftorganisation som håller samman bokning, öppethållande, värdskap och gemensamma funktioner. Utan detta finns en risk att lokalerna används var för sig utan att en verklig mötesplats uppstår. Alternativets styrka ligger i möjligheten att samla verksamheter som kompletterar varandra över dagen och veckan. Detta kan ge ett högt nyttjande och göra byggnaden till en levande lokal resurs även efter att skolan har avvecklats. Flexibla lokaler och zonindelad drift skapar också möjlighet att anpassa öppethållande och kostnader efter den faktiska användningen. Investeringen är förhållandevis begränsad, men huset kommer sannolikt inte att bära sina kostnader genom externa hyror och avgifter. Kultur- och aktivitetshuset bör därför ses som en kommunal samhällsfunktion snarare än ett kommersiellt lokalprojekt. Den ekonomiska motiveringen ligger främst i den samlade nyttan för föreningsliv, kultur, folkhälsa och social gemenskap samt i att en befintlig samhällsbyggnad kan fortsätta användas. Sammantaget har alternativet goda förutsättningar att bli en långsiktigt värdefull kultur- och mötesplats. Byggnaden är lämplig och kan utvecklas stegvis, vilket begränsar investeringsrisken. Alternativets bärkraft avgörs främst av om kommunen kan formulera ett tydligt verksamhetskoncept, säkra återkommande användare och ta ett samlat ansvar för drift och innehåll. 44 778 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus Hantverkens hus innebär att Byavångsskolans röda del utvecklas till en plats för skapande, hantverk, småskalig produktion och publika aktiviteter. Flera verksamheter samlas under samma tak och kompletteras med kurser, workshops, utställningar, marknader och evenemang. Alternativet kan ge lokala kreatörer och mindre företag tillgång till arbetslokaler som annars kan vara svåra att bära på egen hand. Huset kan också bli en öppen målpunkt där besökare möter hantverk, produktion och kreativt företagande på nära håll. På så vis kan det stärka både det lokala näringslivet, kulturen och Tomelillas identitet. Ateljéer, Omfattning verkstäder och mötesytor Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Låg-medel nivå Huvudsaklig Kreativa näringar målgrupp Genom- Medel-hög förbarhet 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Företagande, Den röda delen har goda fysiska förutsättningar för ett Hantverkens hus med arbetslokaler, samhälls- kultur och skapande verksamheter, kurser och publika funktioner. För att konceptet ska fungera behöver nytta besöksnäring byggnaden vara både en arbetsplats för de verksamma och en målpunkt för besökare. Blandningen av större och mindre rum ger utrymme för ateljéer, verkstäder, studios och mindre verksamhetslokaler för exempelvis keramik, textil, konst, design, slöjd, mathantverk och kurser. De större salarna kan användas för workshops, marknader, utställningar, mässor och evenemang. Aulan lämpar sig för föreläsningar, kulturarrangemang, samtal och mindre scenverksamhet, medan gymnastiksalen kan rymma större kurser och publika aktiviteter. Samlingsytorna, de mindre rummen, hissen och de tydliga kommunikationsstråken gör det möjligt att skilja publika miljöer från verksamhetsutövarnas arbetsytor. Vissa delar kan hållas öppna för allmänheten medan andra används för produktion, förvaring och förberedelser. Lokalerna behöver inte få en slutlig disposition från början. De kan tas i bruk och förändras i takt med efterfrågan, vilket ger utrymme för nya verksamheter och gör det möjligt att låta skapande, företagande, lärande och sociala möten växa fram stegvis. Målgruppen är dock smalare än för ett generellt allaktivitetshus. Huset riktar sig främst till aktörer och besökare med intresse för hantverk, kultur, kreativt företagande och kurser. För en stabil 45 779 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan användning över tid krävs därför ett tydligt koncept och ett innehåll som även lockar en bredare publik. 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Genomförandet är mindre omfattande än i alternativ som innebär bostäder eller omsorgsboende. Byggnaden används även fortsättningsvis för verksamhetsändamål och behöver därför inte delas in i bostadsenheter, privata hygienutrymmen eller boendespecifika installationer. Större samlingslokaler, mindre verksamhetsrum, aula, gymnastiksal, hygienutrymmen, kommunikationsytor och hiss kan till stor del användas vidare. Åtgärderna handlar främst om lokalanpassning, tillgänglighet, brandskydd och installationer för de verksamheter som flyttar in. Behoven varierar mellan olika hantverk. Keramik, textilproduktion, träarbete, mathantverk och andra verkstadsverksamheter kan kräva utsug, förstärkt ventilation, vatten och avlopp, högre elkapacitet, trefas, arbetsbelysning, låsbara förråd och slitstarka ytskikt. Café, matproduktion eller kurser med livsmedelshantering ställer särskilda krav på hygien, ventilation, vatten, avlopp, avfall och driftlogistik. Publik användning av aulan, gymnastiksalen och de större salarna kan i sin tur kräva åtgärder för ljud, ljus, scenfunktioner, utrymning, brandskydd och tillgänglighet. Byggnadens varierade rum och äldre karaktär kan tas till vara genom varsamma anpassningar och begränsade exteriöra ingrepp. Den tekniska omfattningen bör därför utgå från konkreta verksamheter, snarare än att alla lokaler förbereds för varje tänkbar användning. Alternativet tar till vara redan investerade resurser i stomme, klimatskal, installationer och infrastruktur. Det begränsade ombyggnadsbehovet ger också lägre klimatpåverkan i byggskedet än mer genomgripande alternativ. Energiprestandan är däremot lägre än i moderna verksamhetslokaler. Driftenergin kan därför bli hög, framför allt om stora delar av huset värms och ventileras trots låg användning. Planerade åtgärder inom ventilation, belysning och tekniska installationer kan efter hand förbättra energieffektiviteten. 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 1 850 m² BTA och 1 450 m² LOA. Mellanskillnaden består av kommunikationsytor, teknikutrymmen och andra delar som inte kan hyras ut direkt. Den slutliga lokalarean påverkas även av byggnadens disposition, tillgänglighetsåtgärder och eventuella nya installationsstråk. Investeringen uppgår till 4,5 miljoner kronor och bygger på att huvuddelen av byggnaden kan användas med begränsade ingrepp. Kostnaden påverkas av verksamheternas krav på ventilation, utsug, vatten, avlopp, el, brandskydd och publik tillgänglighet. Även ambitionsnivån för café, scenverksamhet och andra gemensamma funktioner har stor betydelse. Drift och underhåll beräknas till 800 000 kronor per år. Utfallet styrs bland annat av energianvändning, öppettider, nyttjandegrad och hur stor del av huset som hålls i kontinuerlig drift. Under etableringsperioden kan kostnaderna behöva bäras innan alla lokaler är uthyrda. 46 780 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den indikerade hyran uppgår till 1,03–1,07 miljoner kronor per år vid avkastningskrav på 5–6 procent. Skillnaden mellan nivåerna är liten jämfört med kalkylens övriga osäkerheter. Hyran visar vilken fastighetskostnad verksamheten behöver bära, men inte vilken nivå den lokala marknaden faktiskt accepterar. Hantverkens hus är därför inte i första hand en omedelbar intäktskälla. Den ekonomiska potentialen kan växa när permanenta hyresgäster, kurser, marknader, utställningar och arrangemang skapar en stabilare användning och fler intäkter. En sådan utveckling kräver tid och att verksamheten byggs upp stegvis. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 4 500 000 kr Fastighetsrelaterade Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader Indikerad hyra, låg yield 1 030 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 050 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 070 000 kr/år 6,0% 5.2.4 Marknadsförutsättningar Marknaden består av en kombination av verksamhetslokaler, publik mötesplats, kulturell destination och plattform för lokalt entreprenörskap. Efterfrågan kommer därför från fler grupper än traditionella lokalhyresgäster. Möjliga användare är hantverkare, kulturutövare, småföretag, föreningar, studieförbund och kursarrangörer. Lokalerna kan också användas tillfälligt för workshops, pop up-butiker, marknader, utställningar, föreläsningar och mindre evenemang. Konceptet ligger nära kommunens utvecklingsinriktningar inom kultur, föreningsliv, utbildning, småskaligt företagande, besöksnäring, matkultur och kreativa näringar. Den faktiska efterfrågan är däremot ännu inte konkretiserad och kan vara känslig för hyresnivå, lokalernas standard och tillgången till gemensam service. Referensprojekten visar flera möjliga vägar. Per Helsas gård i Ystad kombinerar konsthantverk, café, galleri och småskalig verksamhet. Not Quite i Fengersfors förenar ateljéer, verkstäder, butik, 47 781 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan café, utställningar och evenemang. Stenkrossen i Lund fungerar som ett kommunalt projekt- och produktionshus för kultur och innovation. The Glass Factory i Boda tar avstamp i ett särskilt hantverk och ett lokalt industriarv, med verkstäder, utställningar och programverksamhet. Gemensamt för projekten är att verksamheten inte bärs av lokaluthyrning ensam. Fasta hyresgäster behöver kompletteras med bokningsbara verkstäder, kurser, utställningar, försäljning, café, programverksamhet och tillfälliga evenemang. Det kräver en driftorganisation med ansvar för uthyrning, marknadsföring, program, bokning och gemensamma funktioner. Utan ett sådant ansvar finns en risk att lokalerna fungerar var för sig och att huset aldrig blir den samlade destination som konceptet bygger på. Marknadspotentialen finns, men är mer osäker än i alternativ som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. En bärkraftig verksamhet kräver tillräckligt många aktörer, rimliga hyresnivåer och ett publikt innehåll som ger återkommande besök. 5.2.5 Samhällseffekter Hantverkens hus ger den röda delen fortsatt användning som publik och verksamhetsinriktad plats. Inriktningen mot skapande, småskaligt företagande och besöksverksamhet kan stärka Tomelillas profil inom kultur, hantverk och kreativa näringar. Arbetsplatser, ateljéer, kurser och arrangemang kan ge området liv under fler delar av dagen och veckan. Byggnaden får då en mer kontinuerlig användning än om lokalerna enbart hyrs ut till enskilda verksamheter. Kurser, workshops och öppna arrangemang ger utrymme för lärande, kunskapsutbyte och gemenskap. Professionella utövare, hobbyutövare och besökare kan mötas kring praktiskt skapande. För barn och unga kan verksamheten ge möjlighet att prova olika hantverk och möta yrkesverksamma hantverkare och kulturutövare. Alternativet kan också ge mindre företag och entreprenörer bättre möjligheter att etablera eller utveckla sin verksamhet. Café, försäljning, utställningar och evenemang kan stärka besöksnäringen och skapa en ny målpunkt i centrala Tomelilla. Byggnadens varierade rum och spår av den tidigare skolverksamheten kan ge huset en egen karaktär. Genom att behålla och öppna den äldre byggnaden för nya användare kan alternativet bidra till ett mer varierat centrum utan att platsens tidigare identitet helt går förlorad. 5.2.6 Trafik och parkering Trafikpåverkan kan bli begränsad vid löpande verksamhet men öka vid marknader, kurser och andra evenemang. Trafiken består främst av verksamhetsutövare, kursdeltagare, besökare och leveranser och blir mer utspridd över dagen och veckan än skolans tidigare lämning och hämtning. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. De kan i många fall täcka den löpande verksamhetens behov om antalet samtidiga användare är begränsat. Vid större publika aktiviteter kan behovet bli högre. Om huset utvecklas till en återkommande besöksdestination behöver parkeringsfrågan få en tydlig lösning. Närliggande parkeringsytor kan samutnyttjas vid större arrangemang, men kapacitet och gångavstånd behöver klarläggas. 48 782 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda förutsättningar för resor utan bil. Cykelparkering och tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser bör placeras nära huvudentrén. Entréer, gångstråk, parkering och angöring ska vara trygga och lättorienterade. Leveranser och biltrafik bör ordnas så att onödiga konflikter med gående och cyklister undviks. 5.2.7 Genomförande och tidplan Hantverkens hus har förhållandevis goda genomförandeförutsättningar eftersom byggnaden redan används för verksamhetsändamål och flera befintliga funktioner kan behållas. Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Verksamhetens innehåll och organisationsform avgör om den ryms inom gällande plan. Butiker, café, större evenemangsverksamhet och uthyrning till privata aktörer kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Projekteringen omfattar lokalanpassningar, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsspecifika installationer. Den slutliga omfattningen kan fastställas först när de första verksamheterna och de gemensamma funktionerna har konkretiserats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • anpassning och ombyggnad: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till ett första färdigställt genomförande uppskattas tiden till cirka 1–2 år om verksamheten ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Genomförandet kan delas upp i etapper, där lokaler anpassas och tas i bruk när konkreta verksamheter finns på plats. Det minskar den initiala investeringsrisken och gör det möjligt att utveckla huset i takt med efterfrågan. En första etapp kan därmed tas i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.2.8 Risker och osäkerheter Efterfrågan och den långsiktiga beläggningen är de största osäkerheterna. Det krävs tillräckligt många hantverkare, kulturutövare och småföretag som vill etablera sig och kan bära en rimlig hyra. Målgruppen finns, men dess omfattning och betalningsförmåga är inte säkerställda. Bärkraften kräver mer än uthyrda lokaler. Utan en gemensam profil, marknadsföring, programverksamhet och driftorganisation riskerar huset att bli en samling separata verksamheter utan den attraktionskraft som konceptet bygger på. Investeringen förutsätter begränsade anpassningar. Verksamheter med omfattande krav på utsug, VA, el, brandskydd eller livsmedelshantering kan höja kostnaden. Speciallösningar som genomförs innan det finns en konkret användare ökar risken för felinvesteringar. 49 783 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Energianvändningen kan ge höga driftkostnader i förhållande till nyttjandet, särskilt under en etableringsperiod med låg beläggning. Etappvis inflyttning och zonindelad drift kan begränsa både kostnader och vakansrisk. Parkeringsbehovet kan öka tillfälligt vid marknader och evenemang. Sådana besökstoppar behöver hanteras genom samutnyttjande och planering, snarare än genom en permanent överdimensionering av parkeringen. 5.2.9 Samlad bedömning Hantverkens hus är ett möjligt och identitetsskapande alternativ för Byavångsskolans röda del. Byggnadens varierade lokaler, centrala läge och bevarade karaktär passar ett koncept där hantverk, kreativt företagande och publika aktiviteter möts. Ombyggnadsbehovet är förhållandevis begränsat och investeringen uppgår till cirka 4,5 miljoner kronor. Befintliga verksamhetsrum, aula, gymnastiksal och gemensamma ytor ger möjlighet att utveckla huset etappvis och anpassa lokalerna efter konkreta användare. Efterfrågan är möjlig men osäker och sannolikt priskänslig. Den indikerade hyran visar fastighetens kostnadsnivå, men inte vilken hyra lokala aktörer faktiskt kan bära. Lokaluthyrningen behöver därför kompletteras med kurser, program, marknader och andra publika intäkts- och användningsspår. Den långsiktiga bärkraften avgörs av beläggningen, en tydlig driftorganisation och förmågan att skapa återkommande besöksflöden. Ett successivt genomförande minskar risken och gör det möjligt att anpassa investeringarna efter hur verksamheten faktiskt utvecklas. Hantverkens hus kan stärka lokalt företagande, kultur, besöksnäring och centrummiljön. Alternativet har dock större marknads- och driftsrisk än verksamheter som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. Kommunens åtagande blir därför beroende av hur snabbt huset når en stabil användning och hur stor del av kostnaden verksamheterna kan bära. 50 784 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6. Lindesborgsskolan 6.1 Alternativ A – Särskilt boende Alternativet innebär att huvuddelen av Lindesborgsskolans befintliga byggnad rivs och ersätts med ett nytt särskilt boende för äldre. Fastigheten utvecklas till en långsiktig omsorgsmiljö med moderna lokaler och goda villkor för vård, omsorg och arbetsmiljö. Idrottshallen och skyddsrummet föreslås bevaras och integreras i platsens fortsatta utveckling. Ca 60–80 Omfattning boendeplatser Rivning och Typ av åtgärd nybyggnation Tidshorisont Lång Planändring Kan krävas Investerings- Mycket hög nivå Äldre med behov Huvudsaklig av vård och målgrupp omsorg Genom- Medel förbarhet 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett särskilt boende ställer höga krav på funktion, tillgänglighet, trygPghriemt äorc h driftsäkerhet. Äldreomsorg och Kommunens planering pekar på ett långsiktigt ökat behov av boendeplsaatsmerh, ämllse-dan vård- och framtida kapacitet nytta omsorgsbehoven blir mer komplexa. Andelen personer med demenssjukdom, multisjuklighet och omfattande behov av omvårdnad och hälso- och sjukvård ökar. Boendet måste därför kunna anpassas när behoven förändras. Lokalerna ska stödja både de boendes livskvalitet och personalens arbetsmiljö. God överblick, korta gångavstånd, flexibilitet mellan demens- och somatisk vård samt tillräckliga lägenheter, gemensamhetsytor och personalutrymmen är viktiga egenskaper. Planlösningen ska även ge fungerande samband mellan omsorgspersonal, sjuksköterskor, rehabilitering och ledning samt effektiv logistik för hjälpmedel, läkemedel, tvätt, förråd och transporter. Boendet bör utformas småskaligt och hemlikt, med avgränsade boendeenheter, privata lägenheter samt gemensamma vardagsrum och måltidsmiljöer. Personalens funktioner ska finnas nära utan att miljön får institutionskaraktär. Dagsljus, akustik, orienterbarhet och tillgänglig utemiljö har stor betydelse. Trygga och överblickbara gårdar, promenadslingor, sittplatser, grönska och lättillgängliga entréer kan stärka aktivitet och självständighet, särskilt för personer med demenssjukdom. 51 785 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Underlaget talar för att ett boende med cirka 60–80 platser prövas vidare. Exakt kapacitet, målgrupp och eventuell etappindelning behöver fastställas inom kommunens fortsatta omsorgs- och lokalförsörjningsplanering. 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Lindesborgsskolans tekniska skick, underhållsbehov och komplexa planlösning gör nybyggnation mer lämplig än ombyggnad. Huvudbyggnaden är uppförd för skolverksamhet och består av studiehallar, korridorer, flera byggnadsdelar och tekniska system som byggts ut stegvis. En ombyggnad skulle kräva stora ingrepp i planlösning, installationer, brandskydd, tillgänglighet och arbetsmiljö. Fastighetens främsta tillgångar är därför tomten och det centrala läget. En ny byggnad kan utformas efter dagens krav på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö och energieffektivitet. Den kan även få effektiva samband mellan boendeenheter, gemensamma ytor, personalutrymmen, kök, förråd, tvätt, varumottagning, avfallshantering och utemiljö. Byggnaden ska ge utrymme för välfärdsteknik, digital tillsyn och framtida tekniska lösningar. Installationerna behöver vara robusta och flexibla, medan material och system väljs med hänsyn till livslängd, driftbelastning och förvaltningsekonomi. Inför rivning och nybyggnation krävs rivningsprojektering, miljöprovtagning, geoteknisk undersökning, kartläggning av ledningar samt utredningar av dagvatten, angöring och parkering. Relationen till idrottshallen, skyddsrummet och ledningsrätten för fjärrvärme måste lösas. Miljöfarliga material kräver planerad och korrekt hantering. Rivningen medför att material och inbyggda resurser går förlorade. Nybyggnaden kan däremot ge lägre energianvändning, effektivare drift och mindre framtida underhåll. Klimatpåverkan kan begränsas genom återbruk, cirkulära materialflöden, energieffektiva installationer, genomtänkta materialval och lokal energiproduktion. Bevarandet av idrottshallen och skyddsrummet tar också till vara befintliga resurser. 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen utgår från 5 500 m² BTA och 5 000 m² BRA. Ytorna är översiktliga och kan förändras när verksamhetsprogrammet preciserar fördelningen mellan boenderum, gemensamma utrymmen, personalytor, kommunikation och tekniska funktioner. Fördelningen påverkar både kapacitet och kostnadseffektivitet. Investeringen uppgår till 200 miljoner kronor och omfattar rivning och nybyggnation. Kostnaden är osäker innan kraven på installationer, hygien, säkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö och verksamhetslogistik har fastställts. Drift och underhåll anges till 2 miljoner kronor per år. Kalkylen bygger på kallhyra, där fastighetskostnaden omfattar försäkring, administration och löpande underhåll. Operatören förutsätts bära medier och andra verksamhetsrelaterade kostnader. Den slutliga gränsdragningen regleras i avtalet. Arbetsmodellen innebär att kommunen bygger, äger och förvaltar fastigheten samt tecknar blockhyresavtal med en vårdoperatör. Vid avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till 12–14 miljoner kronor per år. Hyran visar vilken fastighetskostnad investeringen behöver 52 786 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan bära, inte kommunens totala kostnad för omsorgen. Ersättning för bemanning och vård tillkommer som en separat och normalt betydligt större kostnad. Post Värde Enhet Kommentar BTA 5 500 m² Yta för personal och BRA 5 000 m² gemensamma funktioner Total rivnings- och Investering 200 000 000 kr ombyggnadsinvestering Fastighetskostnader: Drift- och underhållskostnader 2 000 000 kr/år försäkring, administration och löpande underhåll. Indikerad hyra, låg yield 12 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 13 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 14 000 000 kr/år 6,0% 6.1.4 Marknadsförutsättningar Förutsättningarna styrs främst av kommunens långsiktiga behov av omsorgsplatser, förväntad beläggning och vald genomförandemodell. Det rör sig inte om en öppen bostadsmarknad, utan om en behovsstyrd verksamhet där kommunen ansvarar för kapacitet och kvalitet. Den föreslagna storleken kan ge en rationell verksamhets- och bemanningsorganisation, men måste motsvara Tomelillas faktiska behov. En för stor anläggning riskerar låg beläggning och höga fasta kostnader. En för liten anläggning kan ge sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Dialog med en extern omsorgsaktör visar att nyproduktion har bättre förutsättningar än ombyggnad av äldre verksamhetslokaler. Extern etablering kan vara möjlig, men påverkas av ortens storlek, upphandlingsmodell, avtalsvillkor och långsiktigt platsbehov. Dialogen visar marknadens villkor men innebär inget etableringsåtagande. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och anlita en extern operatör eller låta en extern aktör utveckla och äga byggnaden. En operatör kan även äga både fastighet och verksamhet. Kommunalt ägande ger större kontroll och möjlighet till framtida anpassning. Extern medverkan kan minska den initiala kapitalbindningen, men skapar långsiktiga hyres- och avtalsåtaganden. 6.1.5 Samhällseffekter Platsens sociala funktion förändras från skol- och utbildningsmiljö till vård- och omsorgsmiljö när skolverksamheten flyttas och kommunen behöver fler boendeformer för äldre. Boendet ger närvaro under hela dygnet genom boende, personal, anhöriga, besökare, service och transporter. Det skapar ett jämnare flöde av människor än skolan och kan ge trygghet och kontinuitet i området. Platsen riskerar dock att bli mer sluten om boendet utformas som en avskild institution. Entréer, gångstråk och utemiljöer bör därför knyta verksamheten till omgivningen. 53 787 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Funktioner för rehabilitering, träning, anhörigstöd, aktiviteter och social samvaro kan även komma äldre utanför boendet till del, motverka ensamhet och i vissa fall skjuta upp mer omfattande omsorgsinsatser. Ur barnperspektiv försvinner en tidigare skol- och lekmiljö. Förlusten av friytor, spontanidrott och lokaler för barn och föreningar behöver vägas in. Genom att bevara idrottshallen finns en del av platsens funktion för rörelse och föreningsliv kvar. Det centrala läget underlättar resor för anhöriga, personal och besökare och ger närhet till service, gångstråk och kollektivtrafik. De boendes möjlighet att själva nå centrum varierar med funktionsförmågan, men läget kan stödja organiserade aktiviteter och minska känslan av avskildhet. Störst samhällsnytta nås om boendet blir en del av tätortens struktur för trygghet, service och vardagsliv. 6.1.6 Trafik och parkering Fastigheten ligger centralt i Tomelilla, nära gång- och cykelvägar samt samhällsservice. Tomelilla station nås med buss på cirka 15 minuter, inklusive omkring 550–600 meters gångväg till närmaste hållplats. Centrum ligger cirka 15 minuters promenad eller 5 minuters cykelväg bort. Läget ger god tillgänglighet för personal, anhöriga, besökare och externa tjänster. Trafikmönstret blir jämnare än vid skolverksamheten. Topparna vid lämning och hämtning ersätts av personalresor, besök, leveranser, service, färdtjänst, ambulans och sjuktransporter under större delar av dygnet. Det minskar belastningen vid enskilda tidpunkter men ökar behovet av planerad angöring och personalparkering. Fastigheten har idag cirka 25 parkeringsplatser, men nybyggnationen behöver dimensioneras för personal, besökare, tillgängliga platser, färdtjänst, ambulans, leveranser och avfallshantering. Säkra gångstråk, god belysning, låga hastigheter, tillgängliga trottoarer, trygga övergångsställen och lättorienterade entréer är särskilt viktiga för äldre. Parkering och angöring ska fungera utan att boende- och utemiljön blir trafikdominerad. 6.1.7 Genomförande och tidplan Genomförandet omfattar rivning av huvuddelen av skolbyggnaden och uppförande av ett nytt särskilt boende. För idrottshallen och skyddsrummet måste tekniska samband, driftansvar, tillgänglighet och angöring lösas. Gällande detaljplan anger allmänt ändamål, vilket historiskt har omfattat utbildning, vård och omsorg. Ett särskilt boende kan därför vara förenligt med användningen, men frågan ska prövas med kommunen och bygglovsmyndigheten. Även byggnadshöjd, byggnadsarea, gestaltning, trafik, parkering och relationen till omgivande bostäder måste analyseras. Genomförandet omfattar rivningsprojektering, miljöinventering och hantering av material med särskilda krav, följt av projektering, bygglov, upphandling och nybyggnation. Vald modell påverkar ansvar, finansiering och upphandling. En översiktlig tidplan är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • rivningsprojektering, miljöinventering och rivning: cirka 6–12 månader 54 788 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • nybyggnation: cirka 18–30 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan projektet ta cirka 3–5 år. Tiden påverkas främst av planfrågan, genomförandemodellen, byggnadens omfattning och samordningen med de bevarade delarna 6.1.8 Risker och osäkerheter Kapaciteten och den långsiktiga beläggningen utgör den största osäkerheten. För många platser kan ge låg beläggning och höga fasta kostnader. För få platser kan ge otillräcklig kapacitet, sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Vald genomförandemodell avgör hur investerings-, avtals- och förvaltningsriskerna fördelas. Kommunalt ägande ger större kontroll men innebär att kommunen bär dessa risker. Extern medverkan kan minska kapitalbindningen, men skapar beroende av externa aktörer och långsiktiga åtaganden. Något säkert etableringsintresse finns inte i detta skede. Investeringskostnaden påverkas av byggnadens utformning och kraven på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö, välfärdsteknik och logistik. Rivning, miljöfarliga material, markförhållanden och kopplingen till de bevarade byggnadsdelarna kan höja kostnaden och förlänga tidplanen. Boendet måste även kunna anpassas till förändrade vårdbehov och en varierande fördelning mellan demens- och somatisk vård. En alltför specialiserad byggnad kan bli kostsam att förändra. 6.1.9 Samlad bedömning Underlaget talar för nybyggnation av ett särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Kommunens växande och mer komplexa omsorgsbehov ger ett långsiktigt verksamhetsmotiv, medan skolbyggnadens struktur och tekniska skick talar mot ombyggnad. Tomten och det centrala läget lämpar sig för moderna boendeenheter, effektiva arbetsflöden och tillgängliga utemiljöer. Genom att bevara idrottshallen och skyddsrummet tas delar av den befintliga anläggningen till vara. Investeringen på cirka 200 miljoner kronor och den indikerade hyran på 12–14 miljoner kronor per år innebär ett betydande kommunalt åtagande. Därtill kommer kostnaden för omsorgsverksamheten. Kapaciteten måste därför motsvara det långsiktiga platsbehovet och ge hög beläggning och effektiv drift. Genomförandet kräver rätt dimensionering, en investering inom kalkylen och en modell som ger en rimlig fördelning av ansvar och risk. Extern medverkan kan minska kommunens kapitalbindning, men är inte säkerställd och ger mindre kontroll och handlingsfrihet. 55 789 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus Alternativet innebär att delar av Lindesborgsskolans befintliga byggnad bevaras och byggs om till ett allaktivitetshus för fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Inriktningen utgår från en delrivning där byggnadsdelar med störst funktionellt och långsiktigt värde bevaras, medan mindre ändamålsenliga delar avvecklas. Den frigjorda marken innebär en möjlighet att skapa en ny och mer sammanhållen utemiljö. Inomhus- och utomhusmiljöerna kan tillsammans bilda en multifunktionell mötesplats för olika åldrar, med fritidsgård som bärande basverksamhet. Lokaler för kultur, Omfattning fritid och föreningsliv Rivning och Typ av åtgärd ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel-hög nivå Huvudsaklig Föreningar, målgrupp allmänhet Genom- Medel-låg förbarhet 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett allaktivitetshus ställer krav på flexibla, robusta och tillgängliga lokalePr rsiommä rk an användas av Kultur, fritid och flera verksamheter och målgrupper över tid. Huset behöver kunna rymmsaam bhåädlel så-terkommande mötesplatser nytta basverksamheter och mer tillfälliga aktiviteter, exempelvis föreningsmöten, träning, skapande verksamhet, kulturarrangemang, kurser, workshops och sociala mötesplatser. Centrala kvaliteter är möjlighet att dela upp lokalerna mellan olika verksamheter, tydliga och trygga entréer, god orienterbarhet, robusta ytskikt och möjlighet till kvälls- och helganvändning utan att hela byggnaden behöver hållas öppen. Lokalerna behöver också kunna användas parallellt av målgrupper med olika behov utan att verksamheterna stör varandra. Lindesborgsskolans befintliga struktur har flera egenskaper som är positiva i detta avseende. Byggnaden består av flera sammanhängande men relativt avgränsade delar, vilket skapar förutsättningar för olika verksamhetszoner. Flera entréer mot gårdsmiljöerna gör det möjligt att separera flöden och öppna delar av huset oberoende av varandra. De större undervisningsrummen, studiehallarna och gemensamma ytorna kan användas för möten, kurser, café, kulturverksamhet eller öppna aktivitetsytor. Gymnastiksalen med omklädningsrum och egen entré lämpar sig för föreningsliv, träning och andra rörelseaktiviteter. Slöjdsalar och andra praktiska lokaler kan användas för skapande 56 790 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan verksamhet, verkstäder, hobbyaktiviteter och kurser. Större samlingsytor kan rymma arrangemang, medan mindre rum kan upplåtas till föreningar, studieförbund och samtalsgrupper. Kök eller serveringsytor kan stödja caféverksamhet och evenemang, men deras tekniska skick och framtida användning behöver först klarläggas. 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet Ett särskilt uppdrag i alternativet är att pröva möjligheten att flytta fritidsgården Soffta till Lindesborgsskolan. En fritidsgård kan fungera som en tydlig kommunal basverksamhet och bidra till att huset används kontinuerligt, särskilt under eftermiddagar, kvällar och lov. Lindesborgsskolan har flera lokaler som kan vara relevanta för fritidsgårdsverksamhet. Större rum och studiehallar kan användas som öppna samlings- och aktivitetsytor, medan mindre rum kan inrymma exempelvis musik, spel, skapande, samtal eller lugnare aktiviteter. Närheten till gymnastiksal och praktiska lokaler kan ge ett bredare verksamhetsutbud än vad en mer begränsad fritidsgårdslokal normalt kan erbjuda. En flytt kan också skapa samordningsvinster med övriga verksamheter i huset. Ungdomar kan få tillgång till rörelse, kultur, skapande verksamhet, föreningsaktiviteter och arrangemang inom samma miljö. Föreningar och kulturaktörer kan i sin tur bidra med ledarledda aktiviteter, prova- på-verksamhet och kontakter mellan unga och det lokala civilsamhället. Samtidigt framgår av dialogerna att den befintliga fritidsgården Soffta har en centralt placerad och i grunden välfungerande lokal. En flytt bör därför inte motiveras enbart av att Lindesborgsskolan blir tillgänglig. Den behöver ge tydliga verksamhetsmässiga mervärden i form av bättre eller fler aktivitetsmöjligheter, ändamålsenliga lokaler, tillgång till utemiljö och samlokalisering med andra funktioner. Fritidsgården bör få en egen avgränsad del med separat entré och möjlighet att hålla öppet utan att hela huset används. Samtidigt ska den kunna samnyttja gymnastiksal, verkstäder, samlingslokaler och utemiljö. Läget och utformningen behöver fungera för ungdomar även kvällstid, med god tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ungdomar och personal bör därför medverka i planeringen av verksamheten, lokalerna och utemiljön. 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar Ombyggnaden och delrivningen kräver en tidig genomgång av vilka delar som ska bevaras och hur ventilation, värme, VA och el ska anpassas. Byggnadsdelar i gott skick, med enkla installationssamband och möjlighet till separat drift, bör prioriteras. En mindre byggnadsvolym kan minska kostnaderna för drift, underhåll och framtida reinvesteringar, men de kvarvarande delarna måste rustas upp för långsiktig publik verksamhet. Delrivningen kan även ge en mer lättorienterad byggnad med tydligare entréer, samlade mötesplatser och mindre institutionskaraktär. Enplansstrukturen underlättar tillgängligheten, men entréer, gångstråk, hygienutrymmen och gemensamma ytor måste anpassas till dagens krav. Återbruk av stomme, grundläggning, klimatskal och installationer ska vägas mot rivningens resursförluster. En mindre volym, moderniserade system och bättre styrning kan minska energianvändningen i byggnaden, som i dag har energiklass E. Inför rivningen krävs 57 791 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan miljöprovtagning, rivningsprojektering och en plan för återbruk, sortering och farligt avfall. Även solceller och återvinning av rivningsmaterial bör prövas. 6.2.4 Utemiljö Den frigjorda utemiljön kan bli en gemensam resurs som förlänger verksamheten utomhus och knyter samman allaktivitetshusets olika målgrupper. Den bör innehålla både aktiva och lugna zoner för barn, unga, vuxna och äldre, utan att alla behöver använda platsen på samma sätt. För barn och unga kan området rymma exempelvis multisport, bollspel, spontanidrott, skate- eller kickbikeinslag, parkour, bordtennis, sittgradänger och ytor för fritidsgårdens aktiviteter. En mindre utomhusscen kan ge plats för musik och arrangemang. För vuxna och äldre kan promenadslingor, sittplatser, boule, utegym, odling och lugnare gröna rum användas av föreningar, seniorverksamhet och enskilda besökare. Vissa ytor bör vara gemensamma och generationsöverskridande. Ett torg eller gårdsrum vid entré och café kan fungera som en gemensam mötesplats för marknader, föreningsdagar, servering och kulturarrangemang. Utformningen bör bygga på en flexibel struktur snarare än många fasta funktioner. Öppna gräs- och aktivitetsytor kan användas på olika sätt över tid, medan fasta inslag placeras så att framtida förändringar inte försvåras. God belysning, överblickbara miljöer, tydliga gångstråk och kontakt mellan inne och ute är viktiga för tryggheten under eftermiddagar och kvällar. Ljudintensiva aktiviteter bör placeras så att störningar för närliggande bostäder begränsas. Vegetation, terräng och mindre avskärmningar kan skapa rumslighet och minska konflikter mellan olika användningar. Utemiljön bör även hantera dagvatten och klimatanpassning. Träd, grönska, genomsläppliga markmaterial, regnbäddar och ytor för fördröjning kan förbättra dagvattenhanteringen och göra platsen mer attraktiv. Skuggande träd och väderskydd ökar användbarheten under olika årstider. 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 2 000 m² BRA, varav 500 m² avser fritidsgård och 1 500 m² allaktivitetshus. Investeringen uppgår till 20 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 10 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Beloppen är osäkra innan lokalprogram, tekniska krav och gränserna mellan verksamheterna har fastställts. Gemensamma åtgärder för exempelvis ventilation, brandskydd, tillgänglighet och installationer kan vara svåra att fördela, och en etappvis utbyggnad kan påverka slutkostnaden. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. En fördelning enbart efter yta kan bli missvisande om verksamheterna har olika öppettider, personbelastning och energibehov. Fördelningsmodellen bör därför även ta hänsyn till faktisk användning och gemensamma ytor. De indikerade hyrorna uppgår till 2,0–2,2 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 1,5–1,6 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Hyrorna visar främst kostnadsfördelningen inom kommunen, inte externa intäkter. 58 792 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BRA 2 000 m² LOA Fritidsgård 500 m² LOA Allaktivitetshus 1 500 m² Investering Allaktivitetshus 20 000 000 kr Investering Fritids 10 000 000 kr Kostnader per år: el, värme, VA, Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år försäkring, administration och underhåll. Indikerad hyra Allaktivitetshus, låg yield 2 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Allaktivitetshus, medel yield 2 100 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Allaktivitetshus, hög yield 2 200 000 kr/år 6,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, låg yield 1 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, medel yield 1 600 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, hög yield 1 700 000 kr/år 6,0% 6.2.6 Marknadsförutsättningar Ett allaktivitetshus möter främst kommunala och lokala behov av fritidsverksamhet, föreningslokaler, kultur, rörelse och mötesplatser. Efterfrågan kommer därför i första hand från kommunala verksamheter, föreningar, studieförbund och andra lokala aktörer, inte från en traditionell kommersiell lokalmarknad. Den permanenta fritidsgården tillsammans med föreningar, kulturaktörer och seniorverksamheter skapar ett brett nyttjande. Pensionärsföreningar har bland annat uttryckt intresse för studiecirklar, kortspel, brädspel och sittgympa. Betalningsförmågan hos många av dessa aktörer är dock begränsad, vilket innebär att hyror och avgifter inte kan förväntas täcka fastighetens fulla kostnader. Jämförbara projekt bygger ofta på en kombination av fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott, café och informella mötesplatser. Sågen i Klippan är ett exempel på hur flera verksamheter kan samlas under samma tak och tillsammans skapa ett jämnare nyttjande av lokalerna. 6.2.7 Samhällseffekter Ett allaktivitetshus gör att Lindesborgsskolans fastighet behåller en offentlig och social funktion efter att skolverksamheten avvecklas. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse och andra aktiviteter kan ge liv åt platsen under dagtid, kvällar och helger. 59 793 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan För barn och unga kan större och mer varierade lokaler, gymnastiksal, verkstäder och utemiljö bredda aktivitetsutbudet och skapa fler kontakter med föreningar, kulturaktörer och ledare. Vuxna och äldre får tillgång till mötesplatser, träning, kultur, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Huset kan därmed stödja både egna verksamheter för olika grupper och frivilliga möten över generationsgränserna. Tryggheten kan förbättras genom att ersätta en stor och svåröverblickbar struktur med en öppnare byggnad, tydligare entréer, bättre siktlinjer och mer aktiva utomhusytor. Olika behov av aktivitet och lugn kräver dock en genomtänkt indelning av huset och utemiljön. Fastigheten kan på så sätt fortsätta vara en lokal samhällsresurs i en mer ändamålsenlig omfattning och stärka föreningslivet, den sociala sammanhållningen och invånarnas tillgång till aktiviteter och mötesplatser. 6.2.8 Trafik och parkering Ett allaktivitetshus ger ett mer utspritt trafikflöde över dag, kväll och helg än dagens skola. Fastighetens cirka 25 parkeringsplatser och lastzon bör räcka för fritidsgård, mindre föreningsaktiviteter, möten och träningsgrupper. Vid större arrangemang eller flera samtidiga verksamheter kan närliggande parkering och särskilda evenemangslösningar behöva användas. Delrivningen kan förbättra angöringen och trafikstrukturen, men den frigjorda marken bör främst användas till utemiljö, aktiviteter och dagvattenhantering. Lastzonen kan behållas för leveranser, avfall och angöring till kök, café och arrangemang. Färdtjänst och tillgänglig angöring ska kunna ske nära huvudentréerna. Säkra och väl belysta gång- och cykelvägar är särskilt viktiga för fritidsgårdens besökare. Cykelparkering bör ligga nära entrén och vara väderskyddad. Gångstråk mellan hållplats, parkering, utemiljö och byggnad ska vara överblickbara, medan biltrafik och leveranser separeras från de mest använda gång- och aktivitetsytorna. 6.2.9 Genomförande och tidplan Genomförandet bör inledas med ett verksamhetsprogram och en byggnadsteknisk studie. Verksamhetsprogrammet ska klargöra husets basverksamheter och lokalbehov. Den tekniska studien ska visa vilka byggnadsdelar som ska behållas, hur installationerna kan separeras och vilka delar som kan rivas utan att kvarvarande delar förlorar funktion, stabilitet eller teknisk försörjning. Utifrån detta kan byggnadens framtida omfattning fastställas. Ett kommunalt allaktivitetshus ligger i grunden nära detaljplanens användning, men större kommersiella inslag, exempelvis restaurang, kontor eller uthyrning till företag, kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Delrivningen kräver lovprövning, rivningsprojektering och miljöinventering. Ombyggnad och ändrad användning kan även kräva bygglov. En översiktlig tidplan är: • verksamhetsprogram och dialog: cirka 3–6 månader • byggnads-, installations- och delrivningsstudie: cirka 4–8 månader • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 60 794 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • delrivning, ombyggnad och utemiljö: cirka 12–24 månader Ett etappvis genomförande kan vara möjligt, exempelvis genom att gymnastiksalen eller andra självständiga delar används under projekteringen. Rivning och omläggning av tekniska system måste då planeras så att säkerhet och drift kan upprätthållas. Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 3–5 år, beroende på planfrågan, rivningens omfattning och nivån på ombyggnad och utemiljö. 6.2.10 Risker och osäkerheter Den största risken är att den bevarade byggnadsvolymen blir större än verksamheterna motiverar. För stora ytor medför höga drift- och underhållskostnader, medan en alltför omfattande rivning kan ta bort användbara och flexibla lokaler. Delrivningen medför tekniska och ekonomiska osäkerheter. Installationer och konstruktioner är sammanlänkade, och kostnaderna för att separera system, förstärka byggnaden och återställa kvarvarande delar kan överstiga kalkylen. Farliga material kan också påverka kostnad och tidplan. Samlokaliseringen ger bara ekonomiska fördelar om lokaler, utrustning och stödfunktioner faktiskt delas. Huset kräver därför ett samlat ansvar för bokning, värdskap, tillsyn och säkerhet. Föreningar och studieförbund kan bidra till högre nyttjande och stor samhällsnytta, men deras avgifter kommer inte att finansiera byggnaden. Kommunens kostnad måste därför motiveras av verksamhetsnyttan. Fritidsgårdens flytt innebär en risk om läget eller lokalerna inte upplevs som en förbättring. Sämre tillgänglighet kan påverka besöksantalet och verksamhetens räckvidd. Utemiljön bör kombinera attraktiva funktioner med flexibla och lättskötta ytor. Specialiserade anläggningar kan bli dyra, medan en alltför generell miljö riskerar att användas lite. Kvällsverksamhet, idrott och arrangemang kan även orsaka störningar för närboende, vilket måste hanteras genom placering, zonindelning, belysning och öppettider. 6.2.11 Samlad bedömning Sammantaget talar underlaget för att allaktivitetshuset endast bör föras vidare i en reducerad byggnadsvolym. Behovet motiverar inte hela anläggningen. Delrivningen bör därför inriktas på att behålla gymnastiksalen, användbara verksamhetslokaler och flexibla samlingsytor. Fritidsgården ger den nödvändiga basen för ett stabilt nyttjande. En flytt från Soffta är dock rimlig först om ungdomarna får bättre lokaler, ett bredare aktivitetsutbud och en attraktiv utemiljö utan sämre tillgänglighet. Föreningar, kulturaktörer och andra användare kan bredda verksamheten, men inte bära fastighetens ekonomi. Ekonomiskt utgör alternativet ett långsiktigt kommunalt åtagande. Alternativet ska därför prövas utifrån verksamhetsnytta och samhällseffekter, inte förväntade intäkter. Ett fortsatt arbete förutsätter att byggnadsvolymen anpassas till det faktiska lokalbehovet, att delrivningen ryms inom kalkylen och att bokning, drift, ansvar och kostnader samordnas. Den frigjorda marken stärker alternativet genom att ge utrymme för grönska, mötesplatser och flexibla aktivitetsytor. 61 795 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 03 JÄMFÖRANDE ANALYS OCH SLUTSATSER Övergripande jämförelse av alternativens potential och genomförbarhet 62 796 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 7. Jämförande analys För att ge en samlad bild av alternativens ekonomiska omfattning redovisas nedan de översiktligt beräknade investeringsnivåerna, uttryckta i miljoner kronor. Särskilt boende 200 LSS-boende 50 Hyresrätter 40 Allaktivitetshus 30 Kultur- och aktivitetshus 6 Hantverkens hus 4,5 0 50 100 150 200 250 Beloppen bygger på tidiga kalkyler och avser projekt med olika omfattning och innehåll. Diagrammet ska därför främst läsas som en jämförelse av storleksordning, inte som ett mått på alternativens relativa lönsamhet. 7.1 Byavångsskolan – blå del Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse Aspekt Hyresbostäder LSS-boende Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ 63 797 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Bedömningen redovisas på en femgradig skala från låg till hög. För investeringsnivå anger en hög bedömning en hög kostnadsnivå, medan hög i övriga kategorier normalt innebär starkare förutsättningar. Båda alternativen tar tillvara en centralt belägen och kulturhistoriskt värdefull byggnad, men de svarar mot olika behov. Hyresbostäder tillför ett mer varierat bostadsutbud och kan skapa attraktiva bostäder med en karaktär som skiljer sig från standardiserad nyproduktion. Alternativet har också en större flexibilitet över tid, eftersom ordinära bostäder kan användas av olika hushållsgrupper och överlåtas eller förvaltas genom flera möjliga modeller. Hyresalternativets ekonomiska bärkraft är dock beroende av att byggnaden kan ge cirka 1 350 kvadratmeter boarea och ett tillräckligt antal väl fungerande lägenheter. Om planlösning, installationer eller tillgänglighetskrav begränsar den uthyrningsbara ytan försämras kalkylen snabbt. Även den hyresnivå som krävs behöver kunna bäras av en relativt liten lokal bostadsmarknad. Alternativet är därför möjligt, men känsligt för ombyggnadskostnad, yteffektivitet och hyresnivå. LSS-boendet svarar mot ett tydligare kommunalt behov och ett lagstadgat ansvarsområde. Det centrala läget är särskilt värdefullt genom närheten till service, kollektivtrafik och samhällsliv. Två gruppbostäder kan minska väntetider och behovet av externa placeringar, samtidigt som kommunen får större möjlighet att planera långsiktigt för bostäder med särskild service. Även LSS-alternativet är tekniskt krävande. Två självständiga gruppbostäder ska inrymmas i en äldre byggnad och behöver fungera som tydligt åtskilda hem, trots att de ligger på olika våningsplan i samma hus. Hiss, utrymning, ljudmiljö, entréer och kontakt med utemiljön är särskilt viktiga frågor. Byggnaden blir också mer specialanpassad och därmed mindre flexibel för annan användning. Sammanfattningsvis har LSS-boende den starkaste strategiska kopplingen till kommunens behov och en hög samhällsnytta. Alternativet bör prioriteras för fortsatt prövning, under förutsättning att en fördjupad planlösnings- och teknikstudie visar att två fullvärdiga och småskaliga boendeenheter kan skapas. Hyresbostäder är samtidigt ett trovärdigt alternativ om LSS-lösningen inte kan genomföras med tillräcklig boendekvalitet eller om det långsiktiga platsbehovet förändras. 7.2 Byavångsskolan – röd del Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse Aspekt Hantverkens Kultur- och hus aktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ 64 798 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ □ □ □ ■ ■ ■ □ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Båda alternativen ligger nära den röda byggnadens befintliga karaktär. Gymnastiksalen, aulan och blandningen av större och mindre lokaler gör huset lämpat för publika aktiviteter, möten och verksamheter. Ombyggnadsbehovet är mer begränsat än för bostads- och omsorgsalternativen, och båda inriktningarna kan utvecklas stegvis. Kultur- och aktivitetshuset svarar mot en bred efterfrågan på lokaler för föreningsliv, kultur, folkbildning, träning och sociala aktiviteter. Det kan ge stor samhällsnytta och vara tillgängligt för många målgrupper. Samtidigt är behovet utspritt mellan flera mindre aktörer som ofta använder lokaler vid enstaka tider och har begränsad betalningsförmåga. Risken är därför att huset får ett brett men otydligt innehåll och blir beroende av en varaktig kommunal finansiering utan att lokalerna används tillräckligt kontinuerligt. Hantverkens hus har en smalare målgrupp men en tydligare profil. Kombinationen av ateljéer, verkstäder, småskaligt företagande, kurser, försäljning och publika arrangemang kan ge byggnaden en egen identitet och skapa en ny målpunkt i Tomelilla. Alternativet kan även ge utrymme för verksamheter som har svårt att bära egna lokaler och bidra till utveckling av kreativa näringar och besöksnäring. Marknaden för sådana lokaler är dock begränsad och priskänslig. Alternativet förutsätter att tillräckligt många verksamhetsutövare vill etablera sig och att någon aktör tar ansvar för samordning, program och värdskap. De kalkylerade hyrorna kan inte betraktas som säkerställda marknadsintäkter. Ett stegvis genomförande, där investeringar kopplas till konkreta hyresgäster och verksamheter, minskar denna risk. Alternativen behöver inte ses som helt åtskilda. Hantverkens hus kan vara byggnadens huvudsakliga profil samtidigt som aulan, gymnastiksalen och vissa gemensamma lokaler används för kultur, föreningsliv, kurser och publika aktiviteter. En sådan kombination ger en tydligare identitet än ett generellt aktivitetshus, men behåller en bred tillgänglighet och samhällsnytta. 65 799 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammantaget har Hantverkens hus den starkaste utvecklingspotentialen. Alternativet förenar återbruk, lokalt företagande och publik verksamhet och kan utvecklas successivt med relativt begränsad initial investering. Fortsatt arbete bör inriktas på att pröva marknadsintresset och etablera en tydlig driftmodell, samtidigt som relevanta delar av kultur- och aktivitetshusets innehåll integreras i konceptet. 7.3 Lindesborgsskolan Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse Aspekt Särskilt boende Allaktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Alternativen bygger på två tydligt skilda synsätt på fastigheten. Särskilt boende utgår från att tomten och läget är fastighetens främsta tillgångar och att huvuddelen av skolbyggnaden rivs. Allaktivitetshuset försöker i större utsträckning ta vara på befintliga lokaler, men förutsätter att byggnadsvolymen minskas genom strategisk delrivning. Allaktivitetshuset har en bred social potential. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott och seniorverksamhet kan skapa aktivitet under olika delar av dagen och veckan. Delrivningen kan även frigöra mark för en attraktiv utemiljö. Investeringen är betydligt lägre än för ett nytt särskilt boende, och vissa befintliga funktioner kan behållas. Även en reducerad anläggning kräver omfattande teknisk samordning, eftersom installationer och konstruktioner är sammanlänkade. Alternativets bärkraft är beroende av att fritidsgården och andra verksamheter faktiskt får tydliga mervärden av en flytt, att lokalerna används kontinuerligt och att kommunen accepterar ett långsiktigt finansierings- och driftansvar. 66 800 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Särskilt boende innebär en avsevärt större investering, men svarar mot ett mer långsiktigt och behovsstyrt kommunalt åtagande. Nybyggnation ger möjlighet att skapa en omsorgsmiljö som från början är anpassad till boendekvalitet, arbetsmiljö, demensomsorg, logistik och energieffektiv drift. Ett boende med cirka 60–80 platser kan ge förutsättningar för en effektiv bemanning och ett samordnat nyttjande av gemensamma funktioner. En sådan omfattning är dock lämplig endast om den motsvarar kommunens långsiktiga behov och kan upprätthålla en hög beläggning över tid. Alternativets främsta risker är den höga investeringen, den framtida beläggningen och valet av ägar- och driftsform. Rivning och nybyggnation innebär dessutom en betydande klimatpåverkan i byggskedet. Mot detta står att den befintliga skolbyggnaden har en komplex struktur, svag energiprestanda och omfattande reinvesteringsbehov. En ny byggnad kan därför ge bättre funktion och drift över en lång tidshorisont. Sammantaget har särskilt boende den starkaste långsiktiga inriktningen för Lindesborgsskolans fastighet. Alternativet svarar bättre mot platsens förutsättningar och ett identifierat kommunalt behov. Utvecklingen bör inriktas på rivning och nybyggnation, samtidigt som idrottshall och skyddsrum bevaras om detta är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Vissa kvaliteter från allaktivitetshusets inriktning, exempelvis rehabilitering, seniorträning, mötesfunktioner och gröna vistelsemiljöer, kan med fördel integreras i den framtida omsorgsmiljön. 7.4 Övergripande iakttagelser Den jämförande analysen visar att fastigheterna bör utvecklas utifrån sina skilda fysiska och strategiska förutsättningar. Byavångsskolans blå del har kvaliteter som lämpar sig för boende, medan den röda delen naturligt stödjer mer publika och verksamhetsinriktade funktioner. Vid Lindesborgsskolan är tomten och läget starkare tillgångar än huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden. En annan tydlig iakttagelse är att alternativ med ett konkret och långsiktigt kommunalt behov generellt har en stabilare grund än alternativ som främst bygger på framtida marknadsefterfrågan eller frivillig användning. Detta talar till fördel för LSS-boende och särskilt boende. Det innebär inte att marknads- och föreningsbaserade alternativ saknar potential, men de kräver en mer aktiv etableringsprocess och är känsligare för beläggning, betalningsförmåga och driftorganisation. Den initiala investeringen ger inte heller en fullständig bild av alternativens ekonomi. En låg ombyggnadskostnad kan följas av hög vakans eller låg nyttjandegrad, medan en hög investering kan svara mot ett stabilt behov under lång tid. Driftkostnader, bemanning, underhåll, beläggning och möjligheten att anpassa verksamheten över tid behöver därför väga tungt i kommande beslut. För Byavångsskolan behöver de två byggnadernas användning också ses som en helhet. Ett LSS- boende i den blå delen kräver lugn, integritet och tydliga entré- och utemiljöer, medan Hantverkens hus i den röda delen kan skapa mer publik aktivitet. Trafik, parkering, avfall, ledningar och utemiljö behöver organiseras så att verksamheterna kan fungera sida vid sida utan att den ena begränsar den andra. Genomförandemodellen är slutligen central i samtliga rekommenderade alternativ. Ägande, finansiering, verksamhetsdrift och ansvar för framtida anpassningar behöver hanteras tillsammans. Hantverkens hus lämpar sig för ett stegvis genomförande, medan LSS-boende och särskilt boende kräver ett tydligare långsiktigt åtagande innan investering sker. 67 801 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8. Slutsatser 8.1 Sammanfattande slutsatser Utredningen visar att de tre byggnaderna har olika förutsättningar och därför bör utvecklas utifrån skilda inriktningar. Någon gemensam modell för hela beståndet är inte lämplig. De alternativ som bäst förenar respektive byggnads egenskaper med ett tydligt behov har också störst möjlighet att bli långsiktigt hållbara. För Byavångsskolans blå del är LSS-boende den starkaste inriktningen att pröva vidare. Alternativet svarar mot ett konkret kommunalt behov och tar vara på det centrala lägets kvaliteter. Fortsatt arbete behöver visa att två tydligt avskilda och småskaliga gruppbostäder kan inrymmas med god boendekvalitet, rimliga personalflöden och en fungerande kontakt med utemiljön. Hyresbostäder kvarstår som ett möjligt alternativ om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas eller om kommunens långsiktiga LSS-behov förändras. För Byavångsskolans röda del har Hantverkens hus störst utvecklingspotential. En tydlig profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika aktiviteter kan ge huset en egen identitet och skapa värde för både invånare och besökare. Alternativet bör inte utvecklas som ett slutet verksamhetshus. Aula, gymnastiksal och gemensamma lokaler kan fortsatt ge plats åt kultur, föreningsliv och aktiviteter och därmed förena Hantverkens hus med flera av kvaliteterna i kultur- och aktivitetshuset. För Lindesborgsskolan framstår ett nytt särskilt boende som den starkaste långsiktiga inriktningen. Fastighetens tomt, centrala läge och storlek ger möjlighet att skapa en modern omsorgsmiljö, medan huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden är mindre lämpad för fortsatt långsiktig användning. Inriktningen bör därför vara rivning och nybyggnation, med möjlighet att bevara idrottshall och skyddsrum där detta är funktionellt och ekonomiskt motiverat. Allaktivitetshuset har en tydlig social potential men vilar på en mindre säker behovsgrund och innebär tekniska och ekonomiska risker även vid delrivning. Utvalda delar av konceptet, såsom seniorträning, rehabilitering, mötesfunktioner och attraktiva gröna miljöer, kan i stället integreras i eller samordnas med den framtida utvecklingen av ett särskilt boende. Utredningens samlade inriktning är därmed att kommunen i nästa skede prioriterar: 1. LSS-boende i Byavångsskolans blå del. 2. Hantverkens hus med publika kultur- och aktivitetsfunktioner i den röda delen. 3. Nytt särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De tre alternativen har en starkare koppling mellan platsens egenskaper, kommunens behov och den föreslagna användningen än de jämförda alternativen. Det fortsatta utredningsarbetet bör därför i första hand inriktas på dessa. Innan kommunen tar ställning krävs dock fördjupade tekniska, verksamhetsmässiga och ekonomiska analyser. 68 802 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8.2 Frågor för fortsatt arbete Rapporten ger underlag för att välja en huvudsaklig inriktning för respektive byggnad. Nästa skede bör koncentreras till de prioriterade alternativen och inte innebära att samtliga utvecklingsspår utreds med samma detaljnivå. För Byavångsskolans blå del bör ett verksamhetsprogram och en fördjupad planlösningsstudie tas fram för två gruppbostäder med vardera sex lägenheter. Studien bör visa hur boendeenheterna kan avskiljas, hur entréer, hiss, brandskydd, personalfunktioner och utemiljö kan lösas samt vilken investeringsnivå detta innebär. Planmässiga och antikvariska frågor bör stämmas av tidigt. För den röda delen bör kommunen genomföra en riktad marknads- och aktörsdialog. Möjliga verksamhetsutövare, samarbetspartner och huvudmän bör konkretisera lokalbehov, betalningsförmåga och intresse av att medverka i drift och programverksamhet. Ett första genomförande kan med fördel avgränsas till lokaler och åtgärder där det finns identifierade användare. För Lindesborgsskolan bör kommunen bekräfta det långsiktiga behovet av särskilda boendeplatser och pröva lämplig kapacitet. Därefter bör ägar- och driftsmodell, lokalisering på tomten och sambandet med idrottshall och skyddsrum analyseras. Rivningsprojektering, miljöinventering, geoteknik och en fördjupad livscykelkalkyl bör ingå i nästa skede. För Byavångsskolan behöver även en samlad områdesstudie tas fram för trafik, parkering, entréer, utemiljö, ledningar och gränssnitt mellan den blå och röda delen. Studien bör säkerställa att en privat och lugn boendemiljö kan kombineras med en mer publik verksamhet. Slutligen behöver genomförandet samordnas med tidplanen för den nya skolan och avvecklingen av de befintliga skolverksamheterna. Frågor om eventuell mellanvändning, etappindelning, finansiering och politiska beslut behöver hanteras tidigt så att fastigheterna inte blir stående utan tydlig användning under en längre period. 69 803 2026-08-16 Protokollsanteckning avseende SBN-au 2026-08-14, ärende 12, Sbn 2026/112 Det nämndinitiativ som vi Sverigedemokrater lämnade in i februari 2026 syftade till att få fram en fackmannamässigt utförd rapport om Byavångsskolans och Lindesborgsskolans status samt om hur fastigheterna kan användas efter färdigställandet av Tomelilla nya skolområde (TNS). Avsikten var bland annat att säkerställa ett relevant och fullgott beslutsunderlag. Kommunfullmäktige fattade redan den 17 juni 2024 beslut om att ett sådant underlag skulle tas fram. Trots att mer än två år har gått har beslutet inte verkställts i tid. I nämndinitiativet angavs att rapporten skulle vara färdigställd senast den 22 maj 2026, eftersom kommunstyrelsen då skulle fatta beslut i frågor som berör dessa skolor. Vi fick emellertid del av rapporten mer än två månader efter denna tidsfrist. Av SBN-au:s ärende 12 framgår att kommunstyrelsen redan har fattat beslut om att gå vidare med TNS. Beslutet har således fattats utan det efterfrågade underlaget. Detta har skett trots att kommunfullmäktige för mer än två år sedan beslutade att underlaget skulle tas fram och trots att vi Sverigedemokrater genom vårt nämndinitiativ i februari 2026 påpekade att det fortfarande saknades. För Sverigedemokraterna i Tomelilla, Petra Blomgren 804 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/92 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.arhlin@tomelilla.se Datum 3 juni 2026 Svar på motion - Utred möjligheten att utveckla Lindesborgsskolan till ett allaktivitetshus Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att anse motionen som besvarad med konsultens utredning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 3 juni 2026 (Ksau §184/2026) att återremittera motionen till förvaltningen för att sedan överlämna till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. --- Sara Anheden (S) har den 18 mars 2026 lämnat en motion med följande lydelse: Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun har tidigare gett förvaltningen i uppdrag att se över möjliga användningsområden för lokalerna vid Lindesborgsskolan. Arbetet har dock ännu inte kommit igång. Samtidigt pågår planeringen av Tomelilla Nya Skolområde. I det läget är det angeläget att diskussionen om Lindesborgsskolans och Byavångsskolans framtid förs aktivt och i god tid. Denna motion syftar inte till att ersätta det tidigare uppdraget, utan till att bidra med en tydligare inriktning för det fortsatta arbetet. Ett alternativ som bör prövas är att utveckla lokalerna till ett allaktivitetshus – en mötesplats där föreningsliv, kulturverksamhet och kommunala verksamheter kan samlas under samma tak. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 805 I flera kommuner har tidigare skollokaler framgångsrikt utvecklats till levande mötesplatser. Ett exempel finns i Klippans kommun där verksamheten vid Sågen har blivit en viktig samlingspunkt för kommuninvånare i olika åldrar. Tomelilla kommun har ett rikt föreningsliv men också behov av fler mötesplatser. Ett allaktivitetshus skulle kunna erbjuda lokaler för föreningar, kulturverksamhet, studiecirklar och andra aktiviteter inom civilsamhället. I detta sammanhang bör även möjligheten att flytta kommunens fritidsgårdsverksamhet till lokalerna utredas. Att samla ungdomsverksamhet tillsammans med andra aktiviteter kan bidra till en mer levande mötesplats och skapa bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Gymnastiksalen vid Lindesborgsskolan är ytterligare en tillgång som kan användas mer effektivt. Under dagtid skulle den exempelvis kunna användas för seniorträning, rehabilitering eller andra hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Med en åldrande befolkning är det viktigt att kommunen aktivt arbetar för att skapa möjligheter till rörelse, gemenskap och förbättrad folkhälsa. Mot bakgrund av behovet av fler mötesplatser i Tomelilla kommun – för barn och unga, för föreningslivet och för en växande grupp äldre – framstår det som både rimligt och ansvarsfullt att kommunen utreder hur lokalerna vid Lindesborgsskolan kan tas till vara som en gemensam resurs för kommunens invånare. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Socialdemokraterna i Tomelilla kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att inom ramen för det tidigare beslutade uppdraget särskilt utreda möjligheten att utveckla lokalerna vid Lindesborgsskolan till ett allaktivitetshus, att utredningen ska belysa hur lokalerna kan användas av föreningsliv, kulturverksamhet och andra aktiviteter inom civilsamhället, att särskilt utreda möjligheten att förlägga kommunens fritidsgårdsverksamhet till lokalerna, att i arbetet föra dialog med lokala föreningar och andra berörda aktörer, samt att resultatet av utredningen redovisas för kommunfullmäktige september 2026. 806 Förvaltningen genom samhällsbyggnadsverksamheten lämnar följande yttrande: Samhällsbyggnadsverksamheten har upphandlat en konsult som tittar på olika scenarier för både Lindesborgsskolan och Byavångsskolan. Ett av alternativen som undersökts för Lindesborgsskolan ligger i linje med motionens intentioner. Konsultens utredning visar följande: Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Möjligheter att bevara idrottssal och skyddsrum prioriteras. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaden står utan tydlig användning under en längre period. Samhällsverksamheten menar därför att motionen är besvarad. Ekonomiska konsekvenser Några direkta ekonomiska konsekvenser bedöms inte uppstå med anledning av motionen, då frågeställningarna redan omfattas av pågående konsultutredning av Lindesborgsskolans och Byavångsskolans framtida användning. Barnperspektivet Barnperspektivet tas finns med i utredningen. Medborgarperspektivet Medborgare har inte involverats i ärendet. Miljöperspektivet Miljöpåverkan kan variera beroende på vilka alternativ som väljs i det fortsatta arbetet. Uppföljning Efter politisk behandling fattar kommunfullmäktige slutgiltigt beslut i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 2026-06-03 807 Motion - Utred möjligheten att utveckla Lindesborgsskolan till ett allaktivitetshus, handlingsid: Sbn 2026.1236 Fastighetsutredning Byavång och Lindesborgsskolan 2026-07-27 Sbn 2026.XXX Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin Sara Anheden (S) 808 Motion: Utred möjligheten att utveckla Lindesborgsskolan till ett allaktivitetshus Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun har tidigare gett förvaltningen i uppdrag att se över möjliga användningsområden för lokalerna vid Lindesborgsskolan. Arbetet har dock ännu inte kommit igång. Samtidigt pågår planeringen av Tomelilla Nya Skolområde. I det läget är det angeläget att diskussionen om Lindesborgsskolans och Byavångsskolans framtid förs aktivt och i god tid. Denna motion syftar inte till att ersätta det tidigare uppdraget, utan till att bidra med en tydligare inriktning för det fortsatta arbetet. Ett alternativ som bör prövas är att utveckla lokalerna till ett allaktivitetshus – en mötesplats där föreningsliv, kulturverksamhet och kommunala verksamheter kan samlas under samma tak. I flera kommuner har tidigare skollokaler framgångsrikt utvecklats till levande mötesplatser. Ett exempel finns i Klippans kommun där verksamheten vid Sågen har blivit en viktig samlingspunkt för kommuninvånare i olika åldrar. Tomelilla kommun har ett rikt föreningsliv men också behov av fler mötesplatser. Ett allaktivitetshus skulle kunna erbjuda lokaler för föreningar, kulturverksamhet, studiecirklar och andra aktiviteter inom civilsamhället. I detta sammanhang bör även möjligheten att flytta kommunens fritidsgårdsverksamhet till lokalerna utredas. Att samla ungdomsverksamhet tillsammans med andra aktiviteter kan bidra till en mer levande mötesplats och skapa bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Gymnastiksalen vid Lindesborgsskolan är ytterligare en tillgång som kan användas mer effektivt. Under dagtid skulle den exempelvis kunna användas för seniorträning, rehabilitering eller andra hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Med en åldrande befolkning är det viktigt att kommunen aktivt arbetar för att skapa möjligheter till rörelse, gemenskap och förbättrad folkhälsa. Mot bakgrund av behovet av fler mötesplatser i Tomelilla kommun – för barn och unga, för föreningslivet och för en växande grupp äldre – framstår det som både rimligt och ansvarsfullt att kommunen utreder hur lokalerna vid Lindesborgsskolan kan tas till vara som en gemensam resurs för kommunens invånare. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Socialdemokraterna i Tomelilla kommunfullmäktige besluta 809 att uppdra åt kommunstyrelsen att inom ramen för det tidigare beslutade uppdraget särskilt utreda möjligheten att utveckla lokalerna vid Lindesborgsskolan till ett allaktivitetshus, att utredningen ska belysa hur lokalerna kan användas av föreningsliv, kulturverksamhet och andra aktiviteter inom civilsamhället, att särskilt utreda möjligheten att förlägga kommunens fritidsgårdsverksamhet till lokalerna, att i arbetet föra dialog med lokala föreningar och andra berörda aktörer, samt att resultatet av utredningen redovisas för kommunfullmäktige september 2026. Socialdemokraterna i Tomelilla Sara Anheden 810 811 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Tomelilla kommun planerar ett nytt skolområde för årskurserna F–6. När verksamheten vid Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttas behöver fastigheterna få nya långsiktiga användningar. Boostar Utveckling AB har därför analyserat byggnadernas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar samt prövat möjliga utvecklingsalternativ. Utredningen är en översiktlig förstudie och ska fungera som underlag för kommunens fortsatta vägval. Bedömningarna bygger på kommunala planeringsunderlag, fastighetsdokumentation, marknads- och demografiska underlag, platsbesök samt dialoger med kommunala verksamheter, föreningsliv och andra berörda aktörer. Studerade utvecklingsalternativ För Byavångsskolans blå del har omvandling till hyresbostäder respektive två gruppbostäder enligt LSS studerats. Båda alternativen tar tillvara byggnadens centrala läge och kulturhistoriska kvaliteter, men innebär omfattande tekniska och funktionella anpassningar. För den röda delen har ett kultur- och aktivitetshus samt Hantverkens hus analyserats. Byggnadens gymnastiksal, aula och varierade verksamhetslokaler ger goda förutsättningar för fortsatt publik användning. Kultur- och aktivitetshuset har en bred inriktning mot föreningsliv, kultur, rörelse och sociala möten, medan Hantverkens hus bygger på en tydligare profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika arrangemang. Vid Lindesborgsskolan har ett nytt särskilt boende för äldre samt ett allaktivitetshus i en delvis bevarad skolbyggnad studerats. Särskilt boende utgår från rivning av huvuddelen av skolan och nybyggnation. Allaktivitetshuset innebär att utvalda delar bevaras, medan övriga delar rivs för att skapa en mer ändamålsenlig byggnadsvolym och en ny utemiljö. Övergripande slutsatser Samtliga studerade alternativ är i grunden möjliga, men skiljer sig tydligt i fråga om behov, risk, ekonomi och genomförande. Analysen visar att Byavångsskolans blå del främst lämpar sig för boende, den röda delen för publika och verksamhetsinriktade funktioner och Lindesborgsskolans fastighet för en mer genomgripande utveckling där tomtens kvaliteter får stor betydelse. För Byavångsskolans blå del skulle både hyresbostäder och LSS-boende kunna ge byggnaden en långsiktig användning. LSS-boende har särskilt hög potential genom kopplingen till ett kommunalt behov och det centrala lägets betydelse för delaktighet och närhet till samhällsservice. Hyresbostäder kan samtidigt ge ett värdefullt tillskott till bostadsmarknaden, förutsatt att ombyggnaden kan genomföras med god yteffektivitet och på ekonomiskt hållbara villkor. För den röda delen har båda alternativen tydlig samhällsnytta. Kultur- och aktivitetshuset kan ge en bred mötesplats för föreningsliv, kultur och rörelse, medan Hantverkens hus kan antas ha särskilt hög utvecklingspotential genom sin tydliga profil och möjligheten att kombinera lokalt företagande med publika aktiviteter. Delar av de båda koncepten kan även förenas. 2 812 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Vid Lindesborgsskolan framstår särskilt boende som alternativet med störst långsiktig potential, eftersom det svarar mot ett växande omsorgsbehov och ger möjlighet att uppföra en modern och ändamålsenlig byggnad. Allaktivitetshuset kan samtidigt skapa stor social nytta, men är mer beroende av att ett tillräckligt tydligt verksamhetsbehov och en fungerande driftorganisation kan säkerställas. Fortsatt arbete Nästa skede bör fördjupa beslutsunderlaget för de alternativ som kommunen önskar pröva vidare. Utifrån den samlade analysen finns skäl att särskilt fördjupa förutsättningarna för LSS-boende i Byavångsskolans blå del, Hantverkens hus i den röda delen och särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De övriga alternativen bör samtidigt finnas kvar som möjliga inriktningar eller reservspår tills centrala tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga frågor har verifierats. För LSS-boendet behövs en fördjupad planlösnings- och teknikstudie. För Hantverkens hus bör kommunen konkretisera marknadsintresse, driftmodell och möjlig etappindelning. För särskilt boende behöver det långsiktiga platsbehovet, lämplig kapacitet samt ägar- och driftsform klarläggas. Arbetet bör samordnas med tidplanen för det nya skolområdet och med planeringen av trafik, parkering, utemiljö och teknisk infrastruktur. På så sätt kan kommunen behålla handlingsfrihet och samtidigt minska risken för att byggnaderna står utan tydlig användning under en längre period. Johan Törnblom för Boostar Utveckling AB 2026-07-27, Furulund 3 813 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................................................... 2 Bakgrund och uppdrag ................................................................................................................................................... 2 Studerade utvecklingsalternativ ..................................................................................................................................... 2 Övergripande slutsatser .................................................................................................................................................. 2 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................................. 3 1. Inledning ...................................................................................................................................................................... 9 1.1 Uppdrag och syfte ............................................................................................................................................ 9 1.2 Metod och avgränsningar ................................................................................................................................ 9 1.3 Underlag och arbetsprocess ............................................................................................................................ 9 2. Fastigheterna idag .................................................................................................................................................... 10 2.1 Byavångsskolan .............................................................................................................................................. 11 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 11 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar .......................................................................... 11 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar ..................................................................... 12 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 13 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet ................................................................................................................ 13 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet ........................................................................................... 14 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar .................................................................................................. 14 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 15 2.2 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 15 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata ................................................................................................................... 15 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar ............................................................................. 16 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar ......................................................................................................... 17 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda .................................................................................... 18 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker .......................................................................................... 19 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet ........................................................................................... 19 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi .................................................................................. 19 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning ............................................................... 20 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv ................................................................................................... 21 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling .............................................................................................. 21 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer ................................................................................... 21 4 814 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 3.3 Omsorg och LSS ........................................................................................................................................... 21 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser ........................................................................................... 22 3.5 Samlad behovsbild ......................................................................................................................................... 22 4. Byavångsskolan – blå del ........................................................................................................................................ 25 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder ...................................................................................................................... 25 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 25 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 26 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 27 4.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 27 4.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 28 4.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 29 4.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 29 4.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 30 4.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 30 4.2 Alternativ B – LSS-boende .......................................................................................................................... 31 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 31 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 32 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 33 4.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 34 4.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 34 4.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 35 4.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 36 4.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 36 4.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 37 5. Byavångsskolan – röd del ....................................................................................................................................... 38 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus ................................................................................................... 38 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 38 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 39 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 40 5.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 41 5.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 41 5.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 42 5 815 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 42 5.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 43 5.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 43 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus .................................................................................................................. 45 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 45 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 46 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 46 5.2.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 47 5.2.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 48 5.2.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 48 5.2.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 49 5.2.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 49 5.2.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 50 6. Lindesborgsskolan ................................................................................................................................................... 51 6.1 Alternativ A – Särskilt boende .................................................................................................................... 51 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 51 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 52 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 52 6.1.4 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 53 6.1.5 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 53 6.1.6 Trafik och parkering................................................................................................................................. 54 6.1.7 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 54 6.1.8 Risker och osäkerheter ............................................................................................................................ 55 6.1.9 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 55 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus..................................................................................................................... 56 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar ..................................................................................................... 56 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet ......................................................................................................... 57 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar ..................................................................................................... 57 6.2.4 Utemiljö...................................................................................................................................................... 58 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................... 58 6.2.6 Marknadsförutsättningar ......................................................................................................................... 59 6.2.7 Samhällseffekter ........................................................................................................................................ 59 6 816 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2.8 Trafik och parkering................................................................................................................................. 60 6.2.9 Genomförande och tidplan .................................................................................................................... 60 6.2.10 Risker och osäkerheter ....................................................................................................................... 61 6.2.11 Samlad bedömning .............................................................................................................................. 61 7. Jämförande analys .................................................................................................................................................... 63 7.1 Byavångsskolan – blå del .............................................................................................................................. 63 Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse .................................................................................................... 63 7.2 Byavångsskolan – röd del ............................................................................................................................. 64 Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse ............................................................................. 64 7.3 Lindesborgsskolan ......................................................................................................................................... 66 Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse ................................................................................................. 66 7.4 Övergripande iakttagelser ............................................................................................................................. 67 8. Slutsatser .................................................................................................................................................................... 68 8.1 Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................................... 68 8.2 Frågor för fortsatt arbete .............................................................................................................................. 69 7 817 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 01 NULÄGESANALYS Fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och utvecklingsperspektiv 8 818 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Tomelilla kommun har beslutat att uppföra en ny skola för årskurserna F–6 i Tomelilla tätort. Beslutet är en del av kommunens långsiktiga utveckling av skolstrukturen och ska skapa mer ändamålsenliga utbildningsmiljöer. När den nya skolan tas i bruk flyttas verksamheten successivt från Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Därmed behöver kommunen ta ställning till skolbyggnadernas framtida användning. Tomelilla kommun har mot denna bakgrund gett Boostar Utveckling AB i uppdrag att analysera möjliga utvecklingsspår för de berörda skolbyggnaderna. Uppdraget omfattar en analys av byggnadernas och fastigheternas förutsättningar, kommunala behov och möjliga framtida användningar samt en övergripande bedömning av alternativens genomförbarhet och utvecklingspotential. Syftet är att ge kommunen ett kunskapsunderlag för den fortsatta planeringen och kommande ställningstaganden. Rapporten redovisar möjliga vägar framåt, men omfattar inte projektering eller detaljutformning av enskilda alternativ. 1.2 Metod och avgränsningar Arbetet har genomförts som en översiktlig förstudie. Fastigheternas tekniska, juridiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar har analyserats och legat till grund för urvalet och bedömningen av utvecklingsalternativen. För respektive alternativ har bland annat funktion, genomförbarhet, ekonomi, samhällsnytta och långsiktig användbarhet analyserats. Bedömningarna utgår från byggnadernas befintliga struktur, kommunens behov och planeringsförutsättningar samt erfarenheter från liknande omvandlingsprojekt. Utredningen omfattar inte detaljerad projektering, fördjupade tekniska undersökningar, miljötekniska markundersökningar eller fullständiga investeringskalkyler. De redovisade kostnaderna, tidplanerna och genomförandebedömningarna är därför översiktliga och behöver preciseras i senare skeden. I de ekonomiska kalkylerna används avkastningskraven 5,0, 5,5 och 6,0 procent för samtliga alternativ. Syftet är att skapa en enhetlig och jämförbar beräkningsgrund. Avkastningskravet 5,5 procent används som huvudscenario, medan 5,0 och 6,0 procent visar hur resultatet påverkas av ett lägre respektive högre krav. Avkastningskraven har inte anpassats efter alternativens olika verksamhetsinnehåll, riskprofiler eller marknadsförutsättningar. Dessa skillnader behandlas i stället kvalitativt i analysen. De ekonomiska resultaten ska därför ses som indikativa jämförelsevärden och inte som verifierade marknadsvärden, hyror eller investeringsbeslut. 1.3 Underlag och arbetsprocess Utredningen bygger på dokumentstudier, platsbesök, dialoger och översiktliga analyser. Underlaget omfattar kommunala beslut och styrdokument, däribland Översiktsplan 2040, 9 819 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lokalförsörjningsprogrammet och underlag kopplade till utvecklingen av den nya skolstrukturen. Gällande detaljplaner, äldre stadsplaner, tomtindelningar, kulturmiljöprogram och fastighetsrättsliga uppgifter har använts för att belysa de planmässiga och juridiska förutsättningarna. Fastighetsanalysen bygger bland annat på ritningar, areauppgifter, underhållsplaner, energideklarationer, drift- och förbrukningsuppgifter samt information om nuvarande användning och uthyrning. För Lindesborgsskolan har även den tidigare ombyggnads- och rivningsutredningen med tillhörande tekniska analyser och miljöinventering utgjort ett viktigt underlag. Nationella regelverk, vägledningar och kunskapsstöd från bland annat Boverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har beaktats. Dessa har använts för frågor som rör planering och byggande, tillgänglighet, bostadsutformning, omvandling av lokaler, särskilt boende, LSS-verksamhet och arbetsmiljö. Även branschunderlag, däribland Svebys brukarindata för flerbostadshus, har använts i de översiktliga beräkningarna. Statistik och marknadsunderlag från bland annat SCB, Ekonomifakta, Booli Pro och Valueguard har använts för att belysa demografiska förhållanden, bostadsmarknad och prisnivåer. De ekonomiska analyserna har även utgått från kommunens driftuppgifter, bedömda investeringsbehov, ortsprismaterial och översiktliga antaganden om hyror, avkastningskrav och framtida kostnader. Dialoger har genomförts med företrädare för kommunala verksamheter inom bland annat skola, omsorg, LSS, kultur och fritid, fastighet samt plan och bygglov. Samtal har även förts med föreningar, pensionärsorganisationer, kulturaktörer, privata omsorgsaktörer och andra lokala eller marknadsrelaterade intressenter. Dialogerna har bidragit med kunskap om behov, utvecklingsidéer, verksamhetskrav och praktiska förutsättningar för fastigheternas framtida användning. Arbetet genomfördes under våren 2026 och omfattade nulägesanalys, identifiering av möjliga utvecklingsalternativ samt en samlad utvärdering av dessa. 2. Fastigheterna idag Detta kapitel beskriver Byavångsskolan och Lindesborgsskolan utifrån fastigheternas nuvarande förutsättningar. Beskrivningen omfattar fastighetsdata, byggnadernas innehåll, juridiska och planmässiga förutsättningar, teknisk status, fastighetsekonomi, miljö- och riskfrågor samt nuvarande användning. Fastigheterna skiljer sig tydligt åt. Byavångsskolan består av två kulturhistoriskt värdefulla byggnader med stark identitet och central placering i Tomelilla. Här är den framtida utvecklingen i hög grad kopplad till omvandling, återbruk och anpassning inom ramen för befintliga byggnadsvärden. Lindesborgsskolan är en större och mer verksamhetsanpassad skolanläggning med komplex planlösning och betydande tekniska reinvesteringsbehov. För denna fastighet är handlingsutrymmet bredare, men också mer beroende av framtida vägval kring rivning, ombyggnad eller nybyggnation. 10 820 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.1 Byavångsskolan 2.1.1 Bakgrund och fastighetsdata Byavångsskolan är belägen i centrala Tomelilla och består av två huvudsakliga byggnader, i denna utredning benämnda den blå respektive den röda byggnaden. Byggnaderna ligger på fastigheterna Skolan 1 och Skolan 2, vilka båda ägs av Tomelilla kommun. Uppgift Blå byggnad Röd byggnad Fastighetsbeteckning Skolan 1 Skolan 2 Adress Rosencrantzgatan 26/28 Rosencrantzgatan 26 Byggår 1880 1945 Ombyggnad Anpassning för verksamhet Hiss installerad 1998 1997 BRA 1418 kvm 1700 kvm BTA 2200 kvm 1850 kvm Tomtarea 4350 kvm 3300 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Tomelilla kommun Fastigheterna omfattar tillsammans cirka 7 650 kvm mark och är taxerade som specialenheter. Båda fastigheter belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. I övrigt är fastigheterna gravationsfria och saknar registrerade inteckningar. 2.1.2 Byggnadernas innehåll och rumsliga förutsättningar Den blå byggnaden består av två fullstora våningsplan, ett källarplan och en delvis inredd vindsvåning. Entréplanet och plan 2 är uppbyggda enligt en tydlig och i huvudsak symmetrisk planprincip. Två trapphus, placerade i byggnadens vardera ände, utgör de huvudsakliga vertikala kommunikationsstråken. Trapphusen har glasats in vid en senare renovering för att begränsa ljudspridningen mellan kommunikationsytor och undervisningslokaler. 11 821 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De två huvudplanen innehåller främst undervisningsrum, studieytor, bibliotek, personalutrymmen, hygienutrymmen, mindre arbetsrum och kompletterande verksamhetsytor. Undervisningsrummen är generellt relativt stora och har god tillgång till dagsljus genom sin placering mot ytterfasaderna. Källarplanet innehåller både tekniska funktioner och verksamhetsanpassade lokaler. Cirka en fjärdedel av källarplanet är inte utgrävt och används främst för installationer och ledningsdragningar. Vindsvåningen är delvis inredd och rymmer bland annat undervisnings- och övningsrum, förråd och installationsutrymmen. Sammantaget har den blå byggnaden en robust och rationell struktur med god orienterbarhet, tydliga kommunikationsstråk och relativt generösa rumssamband. Strukturen ger en tydlig bild av hur byggnaden är organiserad och vilka rumsliga förutsättningar som finns inför en framtida användning. Den röda byggnaden är uppförd kring en central gymnastiksal med tillhörande entré- och kommunikationsytor. Byggnaden består av två huvudsakliga våningsplan samt ett tredje plan med verksamhetsytor och kompletterande utrymmen. Planlösningen är i huvudsak symmetrisk, med en östlig och en västlig del som speglar varandra kring gymnastiksalen. Gymnastiksalen utgör byggnadens dominerande volym och har större takhöjd än övriga delar. Byggnaden innehåller även en äldre biosalong eller aula med bevarade fasta sittplatser och en tydlig äldre karaktär. Därutöver finns omklädningsrum, undervisningslokaler, personalutrymmen, musiklokaler, förråd, hygienutrymmen och kompletterande verksamhetsytor. En hiss har installerats i anslutning till det västra trapphuset. Den röda byggnaden har en mer publik och social karaktär än den blå. Gymnastiksalen, aulan och de större samlingsytorna innebär att byggnaden redan i dag innehåller lokaler för gemensamma aktiviteter, möten och större grupper. 2.1.3 Plan-, juridiska och kulturmiljömässiga förutsättningar Byavångsskolan omfattas av en stadsplan från 1933 med senare ändringar samt en tomtindelning från 1957. Planbestämmelserna anger att de aktuella områdena i första hand ska användas för allmänt eller offentligt ändamål. För de kommunägda delarna innebär detta att byggnaderna huvudsakligen är avsedda för offentliga verksamheter, såsom skola, vård eller annan kommunal service. 12 822 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Så länge fastigheterna är i kommunal ägo är användningen därmed tydligt knuten till offentliga funktioner. Om byggnaderna ska användas för andra ändamål kan en planändring eller förändrade ägarförhållanden krävas. Den planmässiga hanteringen beror därför på vilken framtida användning och ägarform som väljs. Både den blå och den röda byggnaden omfattas enligt Tomelilla kommuns kulturmiljöprogram av rivningsförbud och exteriört skydd med stöd av äldre plan- och bygglagstiftning. Skyddet begränsar möjligheten att riva byggnaderna eller genomföra större förändringar av deras yttre. Byggnadernas kulturhistoriska värden utgör därmed en viktig utgångspunkt vid framtida ombyggnad och utveckling av fastigheten. 2.1.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Båda byggnaderna har framtida reinvesterings- och underhållsbehov som behöver beaktas vid en förändrad användning. Behoven är främst kopplade till byggnadernas ålder, tekniska installationer, ytskikt och verksamhetsanpassade delar. Underlaget visar inte på några akuta konstruktionsskador. För den blå byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 20,0 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Därutöver anges en underhållsskuld om cirka 1,05 miljoner kronor. Byggnaden har en traditionell stomme och putsade fasader och har underhållits löpande, men står trots detta inför ett omfattande framtida underhållsbehov. De största åtgärderna är kopplade till yttertak, putsfasader, invändiga ytskikt, tekniska installationer, ventilation och belysning. För yttertaket planeras bland annat byte av hängrännor, stuprör och snörasskydd samt på längre sikt byte av tegelpannor, underlagspapp och läkt. Fasaderna har behov av målning och framtida omputsning. Även fönster, dörrpartier, ventilationsaggregat, elcentraler och invändiga ytskikt omfattas av successiva åtgärder. Byggnaden värms med fjärrvärme och har energiklass D. Planerade åtgärder såsom LED- modernisering, ventilationsåtgärder, byte av fjärrvärmecentral och vissa åtgärder i klimatskärmen kan på sikt bidra till förbättrad energiprestanda och driftsekonomi. För den röda byggnaden uppgår den planerade underhållsutgiften till cirka 14,4 miljoner kronor under perioden 2026–2056. Underhållsskulden anges till cirka 487 000 kronor. Byggnaden har en varierande men i huvudsak funktionell standard. Underhållsbehovet är framför allt knutet till invändiga ytskikt, el och belysning, ventilation, värme och kyla samt våtrum, storköksutrustning och andra tekniska installationer. Plattformshissen i entrédelen och vissa invändiga ytskikt bedöms ha ett eftersatt underhåll. Den röda byggnaden har energiklass E, vilket innebär en svagare energiprestanda än den blå byggnaden och moderna skolbyggnader. Ventilationen består av flera system och frånluftsfläktar som successivt behöver bytas ut. Åtgärder inom framför allt ventilation och belysning kan även bidra till förbättrad drift och energiprestanda över tid. 2.1.5 Miljö, risker och tillgänglighet Det finns inga uppgifter som tyder på förekomst av farliga byggnadsmaterial, förhöjda radonhalter eller markföroreningar vid Byavångsskolan. Någon fördjupad miljöinventering, särskild radonutredning eller miljöteknisk markundersökning har dock inte tagits fram. 13 823 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Tillgängligheten varierar mellan byggnaderna. Den blå byggnaden har hiss, men flera våningsplan, trapphus och en äldre planstruktur kan ändå medföra behov av anpassningar för att skapa sammanhängande och tillgängliga rörelsevägar. Även den röda byggnaden har hiss, men delplan, nivåskillnader och funktionsuppdelade lokaler kan begränsa möjligheten att nå och använda samtliga delar av byggnaden. 2.1.6 Nuvarande användning och funktionalitet Byavångsskolan används fortsatt huvudsakligen för skolverksamhet. Lokalerna fungerar till stora delar för dagens behov, men byggnadernas ålder, planstruktur och tekniska standard innebär vissa begränsningar. Flera undervisningsrum är ljusa och ändamålsenliga, med god takhöjd, medan andra delar upplevs som mörka, slitna och svårstädade. Skolverksamheten har brist på grupprum och mindre arbetsytor. Matsalen upplevs som liten och vissa klassrum som trånga. Byggnadernas utformning påverkar även rörelseflödena, bland annat mellan gymnastiksal och omklädningsrum. Ljudnivåer, begränsat dagsljus i vissa delar, tunga dörrar och äldre ytskikt påverkar också elevernas och personalens arbetsmiljö. Gymnastiksalarna vid både Byavångsskolan och Lindesborgsskolan hyrs ut till flera lokala föreningar, däribland Tomelilla Taekwondoklubb, Friskis & Svettis, Tomelilla Gymnastikklubb och Tomelilla IF. Uthyrningen sker främst på vardagskvällar, med högst efterfrågan under den tidiga kvällen. Pensionärsföreningar har även efterfrågat tider på dagtid, men detta är inte möjligt så länge lokalerna används av skolverksamheten. 2.1.7 Fastighetsekonomiska förutsättningar Byavångsskolan har löpande driftskostnader för bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. Driftskostnaderna är delvis uppdelade på den blå respektive röda byggnaden. Driftområde Blå byggnad Röd byggnad Fjärrvärme förbrukning 198032 kWh 204133 kWh Fjärrvärme kostnad 518599 kr El förbrukning 106783 kWh 14 824 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan El kostnad 165513 kr Sophämtning kostnad 63965 kr VA-kostnad 103082 kr Snöröjning kostnad 124925 kr Skolorna genererar även viss intäkt genom uthyrning av lokaler. För föreningar uppgår hyreskostnaden år 2026 till 38 kronor per timme, medan privatpersoner betalar 120 kronor per timme. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige och indexuppräknas årligen. 2.1.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För att belysa möjliga ekonomiska utfall har en översiktlig värdering gjorts med stöd av ortsprismetoden och en förenklad avkastningsanalys. Resultatet ska ses som ett underlag för fortsatt bedömning och inte som ett värdeutlåtande inför en försäljning. Det finns få försäljningar av äldre skolbyggnader i Tomelilla med omnejd som är direkt jämförbara. Hänsyn har därför tagits till bland annat planförutsättningar, kulturhistoriskt skydd, investeringsbehov och en begränsad köparkrets. Byavångsskolans samlade marknadsvärde i befintligt skick uppskattas till cirka 7–14 miljoner kronor. Den blå delen uppskattas till cirka 4–9 miljoner kronor och den röda delen till cirka 2–6 miljoner kronor. Den blå delen har bättre ekonomiska möjligheter till omvandling, medan den röda delens värde begränsas av en mindre kommersiell marknad. Som komplement har en förenklad avkastningsanalys gjorts utifrån fastighetens möjliga framtida driftnetto. Om kommunen minskar den planmässiga och tekniska osäkerheten eller säkerställer en framtida hyresgäst kan fastigheternas samlade utvecklingsvärde uppgå till cirka 12–21 miljoner kronor. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick kan en möjlig bruttohyresintäkt uppgå till cirka 1,4–2,2 miljoner kronor per år. Avkastningsanalysen visar samtidigt att utfallet är starkt beroende av uthyrningsgrad, avtalstid och ansvar för drift och underhåll. Dagens kommunala timtaxor utgör inte marknadshyror, och en ekonomiskt hållbar uthyrning förutsätter sannolikt en eller flera fasta hyresgäster med längre avtal. Möjliga intressenter är bostadsaktörer, lokala och regionala fastighetsägare, samhällsfastighetsutvecklare samt omsorgs-, LSS- och andra verksamhetsaktörer. 2.2 Lindesborgsskolan 2.2.1 Bakgrund och fastighetsdata Lindesborgsskolan är belägen på Lindesborgsvägen 13 i Tomelilla och uppfördes 1973–1974. Fastigheten ägs av Tomelilla kommun och har under lång tid använts för skolverksamhet. Uppgift Lindesborgsskolan Fastighetsbeteckning Vitsippan 1 15 825 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Adress Lindesborgsvägen 13, Tomelilla Byggår 1973–1974 Ombyggnad/tillbyggnad Tillbyggnad 2016–2017 med två klassrum och två grupprum BRA 3601 kvm BTA 3900 kvm Tomtarea 12555 kvm Ägare/förvaltare Tomelilla kommun Fastigheten belastas av ledningsrätt för fjärrvärme, vilket behöver beaktas vid framtida markarbeten, ombyggnation eller nybyggnation. Fastigheten är i övrigt gravationsfri och saknar registrerade inteckningar. 2.2.2 Byggnadens innehåll och rumsliga förutsättningar Lindesborgsskolan består huvudsakligen av en byggnad i ett plan ovan mark, med ett källarplan under den östra delen. Anläggningen är uppförd som flera sammanbyggda huskroppar med varierande volymer och takformer. Detta ger byggnaden en uppdelad och relativt småskalig karaktär, trots den stora sammanlagda ytan. Invändigt har byggnaden en komplex och tydligt funktionsstyrd planlösning. De olika byggnadsdelarna binds samman av korridorer, passageytor och öppna gemensamhetsutrymmen. Flera centralt placerade studiehallar fungerar som nav mellan undervisningslokalerna. Planlösningen är uppdelad i undervisningsytor, praktiska verksamhetslokaler, administrativa funktioner, gemensamma vistelseytor och en separat idrottsdel. Klassrummen ligger huvudsakligen längs ytterväggarna och kompletteras av kapprum, grupprum, hygienutrymmen och mindre stödrum. I byggnadens västra del finns en mer småskalig rumsindelning med bland annat större samlingsrum, lekhallar, lekrum, grupprum och andra elevnära funktioner. 16 826 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De administrativa funktionerna är främst samlade i byggnadens centrala och nordöstra delar. Här finns personalrum, mötes- och samtalsrum, expedition, arbetsrum, kurators- och behandlingsrum samt andra personalutrymmen. I anslutning till dessa ligger matsalen med tillhörande serverings- och köksfunktioner. Lokalerna för praktiska ämnen är placerade i den norra, centrala delen av byggnaden. Här finns trä- och metallslöjd samt textilslöjd i större sammanhängande verksamhetsytor med tillhörande materialrum, förråd, arbetsrum och serviceutrymmen. Idrottsdelen ligger i den östra delen av anläggningen och består av en fullstor gymnastiksal med entréhall, passageytor, omklädningsrum, dusch- och hygienutrymmen samt förråd. Den har en mer avskild planstruktur än övriga delar av skolan och kan nås både från byggnadens inre kommunikationsstråk och via separata entréer utifrån. Källarplanet innehåller främst tekniska och sekundära funktioner, däribland skyddsrum, pannrum, fläktrum, teknikutrymmen, förråd och driftutrymmen. Skyddsrummen används i dag delvis för förråd och lagring. Sammantaget präglas byggnaden tydligt av sin ursprungliga funktion som skola. Uppdelningen i flera byggnadsdelar skapar en viss småskalighet och tydliga funktionsområden, men innebär också en komplex intern struktur med många korridorer och kommunikationsytor. 2.2.3 Plan- och juridiska förutsättningar Lindesborgsskolan omfattas av en stadsplan från 1971. Planen gäller fortfarande, även om genomförandetiden har löpt ut. Det innebär att den kan ändras eller ersättas genom en ny planprocess om den framtida utvecklingen kräver det. Gällande plan anger användning för allmänt ändamål och begränsar byggnadshöjden till 6 meter. En fortsatt offentlig eller kommunal verksamhet ligger därför närmast de nuvarande planförutsättningarna. Andra användningar kan kräva en planändring, beroende på verksamhetens innehåll och den fortsatta inriktningen för fastigheten. Till skillnad från Byavångsskolan omfattas Lindesborgsskolan inte av något exteriört rivningsförbud eller motsvarande kulturhistoriskt skydd. Det ger större handlingsutrymme vid framtida förändring, ombyggnad eller rivning av bebyggelsen. 17 827 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 2.2.4 Teknisk status, underhåll och energiprestanda Lindesborgsskolan har ett omfattande behov av teknisk förnyelse och modernisering. Byggnaden har byggts om och kompletterats i flera etapper, bland annat genom tillbyggnader, förlängda undervisningsflyglar och successiva utbyggnader av de tekniska installationerna. Resultatet är en tekniskt komplex anläggning där flera system har anpassats stegvis, snarare än som delar av en sammanhållen helhetslösning. Byggnaden har huvudsakligen trästomme på oisolerad betongplatta. Fasaderna består främst av rött tegel med bakomliggande regelkonstruktioner samt vissa kompletterande fasadpartier av trä eller träimiterande material. Fasaderna är i tekniskt acceptabelt skick, men uppvisar normalt åldersrelaterat slitage och vissa lokala skador. Yttertaken består huvudsakligen av låglutande papptak. Taken lades om omkring 2007 och framstår generellt som underhållna. Underhållsplanen omfattar dock åtgärder på bland annat hängrännor, stuprör, takfot och vindskivor samt en framtida omläggning av takens tätskikt och underlag. Ventilationen utgörs av flera mekaniska FTX-system med värmeåtervinning och ett stort antal separata aggregat i olika delar av byggnaden. Flera större reinvesteringar behöver genomföras, bland annat byte av aggregat för kök, gymnastiksal, fritidslokaler och undervisningsdelar. Byggnaden värms med fjärrvärme. Delar av den invändiga belysningen har moderniserats med LED, men ytterligare åtgärder återstår både inom- och utomhus. Byggnaden har tidigare haft problem med avloppsläckage, där spillvatten har läckt ut längs ventilationsinstallationer. Delar av avloppssystemet har därefter relinats. Det kan inte uteslutas att rörelser eller sättningar i byggnaden har bidragit till problemen. Stambyten samt byte av vatten- och avloppsledningar anges som eftersatta åtgärder som behöver genomföras inom de närmaste åren. Invändigt har byggnaden en funktionell men relativt sliten standard. Ett omfattande framtida åtgärdsbehov finns för bland annat golv, undertak, dörrar, våtrum och ytskikt. Standarden varierar dock mellan olika delar. Skolköket renoverades 2016 och håller en modernare nivå än stora delar av byggnaden. Gymnastiksalen är relativt välbevarad, med ursprungliga träpaneler och bibehållen karaktär från uppförandetiden. Omklädningsrum och duschutrymmen har delvis renoverats. Lindesborgsskolan har energiklass E och en svagare energiprestanda än moderna skolbyggnader. Trots att ventilationssystemen har värmeåtervinning bidrar den stora och uppdelade byggnadsstrukturen, de många separata aggregaten och de omfattande kommunikationsytorna till en relativt hög energianvändning. 18 828 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan De planerade underhållsutgifterna för perioden 2026–2056 uppgår till cirka 19,3 miljoner kronor, motsvarande omkring 624 000 kronor per år. Det eftersatta underhållet anges till cirka 5,05 miljoner kronor. De största framtida kostnadsposterna gäller invändigt underhåll, markanläggningar, ventilation, yttertak, värme och kyla samt el och belysning. Sammantaget har Lindesborgsskolan ett betydande långsiktigt reinvesterings- och moderniseringsbehov. Tyngdpunkten ligger på tekniska installationer, vatten- och avloppssystem, energieffektivisering och successiv upprustning av byggnadens inre och yttre delar. 2.2.5 Genomförda utredningar, miljö och risker År 2021 genomfördes en ombyggnads- och rivningsutredning för att klarlägga förutsättningarna för att modernisera, bygga om eller riva delar av Lindesborgsskolan. Utredningen omfattade även miljöinventering och tekniska analyser. Inventeringen identifierade flera material och förhållanden som behöver beaktas vid framtida ingrepp. Det gäller bland annat tjärlim i golvkonstruktioner, fogmassor klassade som farligt avfall, eternit i delar av takkonstruktionen och möjlig kvarvarande asbestisolering i pannrummet. Därutöver noterades luktproblematik kopplad till träsyllar, sprickbildning i vissa innerväggar, kallras och åldrade ytskikt. Genomförda provtagningar visade inte på några akuta hälsorisker eller alarmerande luftvärden. Luftproverna uppges ha legat på normala nivåer och visat låga halter av PAH. De identifierade materialen behöver trots detta hanteras och, vid behov, saneras på ett korrekt sätt i samband med ombyggnad, rivning eller andra större ingrepp. 2.2.6 Tillgänglighet, säkerhet och funktionalitet Byggnaden ligger huvudsakligen i ett plan, vilket ger goda grundförutsättningar för tillgänglighet. Den stora utbredningen, den uppdelade strukturen, källarplanet och den verksamhetsanpassade planlösningen innebär dock att tillgängligheten behöver studeras närmare vid en förändrad användning. Vid ombyggnad eller ändrad användning behöver även de brandtekniska förutsättningarna prövas. Det gäller bland annat utrymningsvägar, brandcellsindelning, räddningstjänstens åtkomst och de krav som följer av en eventuell publik eller omsorgsrelaterad verksamhet. För dagens skolverksamhet motsvarar byggnaden inte fullt ut moderna pedagogiska behov. Planlösningen bygger på en äldre pedagogisk struktur med stora studiehallar, långa korridorer och få grupprum. I flera delar är det svårt att skapa överblick och en tydlig vuxennärvaro. Matsal och bibliotek är centralt och öppet placerade, vilket kan försvåra lugn och avskildhet. Det råder även brist på arbetsrum för lärare och förrådsutrymmen. Byggnadens främsta kvaliteter är det centrala läget, utemiljön och de större verksamhetslokalerna. Gymnastiksal, slöjdsalar, matsal och gemensamhetsytor utgör tydliga resurser och kan få fortsatt betydelse även vid en annan framtida användning. 2.2.7 Nuvarande användning och fastighetsekonomi Lindesborgsskolan används idag för skolverksamhet, medan gymnastiksalen även hyrs ut till föreningar och privatpersoner, främst på vardagskvällar och vid vissa helgtillfällen. Samma 19 829 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan kommunala timtaxor som redovisas för Byavångsskolan gäller även här. Under 2025 uppgick uthyrningen för privata arrangemang, huvudsakligen vid Lindesborgsskolan, till cirka 230 timmar. Driftskostnader omfattar bland annat fjärrvärme, el, sophämtning, vatten och avlopp samt snöröjning. För Lindesborgsskolan redovisas en fjärrvärmeförbrukning om cirka 548 000 kWh och en elförbrukning om cirka 278 000 kWh. Kostnaderna behöver ses i relation till byggnadens storlek, energiklass, tekniska system och omfattande framtida underhållsbehov. Driftområde Lindesborgsskolan Fjärrvärme förbrukning 548426 kWh Fjärrvärme kostnad 601907 kr El förbrukning 278117 kWh El kostnad 431081 kr Sophämtning kostnad 71910 kr VA-kostnad 83293 kr Snöröjning kostnad 158995 kr 2.2.8 Marknadsvärde och intäkter vid försäljning och uthyrning För Lindesborgsskolan har en indikativ bedömning gjorts med stöd av restvärdesmetoden, kompletterad med jämförelser med mark- och utvecklingsfastigheter. Restvärdesmetoden utgår från värdet på en färdigutvecklad fastighet och gör avdrag för bland annat rivning eller ombyggnad, planläggning, projektering, finansiering, risk och exploatörens avkastningskrav. Metoden är särskilt relevant eftersom fastighetens marknadsvärde i hög grad är knutet till framtida användning och byggrätt, snarare än till skolbyggnaden i dess nuvarande form. Med nuvarande planförutsättningar och utan säkerställd framtida användning bedöms marknadsvärdet indikativt uppgå till cirka 1–6 miljoner kronor. Det breda intervallet speglar osäkerhet kring byggrätt, tekniska och miljömässiga förhållanden samt kostnader för rivning och markberedning. Restvärdesberäkningen kan i ett ogynnsamt scenario visa ett mycket lågt eller negativt netto för kommunen. Om kommunen genom planbesked, tekniska undersökningar eller en tydlig framtida användningsinriktning minskar osäkerheten, kan ett möjligt utvecklingsvärde kunna uppgå till cirka 6–14 miljoner kronor. Det högre värdet förutsätter att restvärdeskalkylen kan baseras på en realistisk och ekonomiskt genomförbar utveckling, exempelvis för bostäder, särskilt boende eller annan samhällsservice. Vid uthyrning i befintligt eller lätt anpassat skick skulle bruttohyresintäkterna kunna uppgå till cirka 0,7–1,4 miljoner kronor per år. En förenklad avkastningsanalys visar dock att partiell uthyrning kan ge ett svagt eller negativt driftnetto, eftersom stora delar av byggnadens drift- och 20 830 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan underhållskostnader kvarstår även vid låg nyttjandegrad. De mest sannolika intressenterna är samhällsfastighetsutvecklare, omsorgs- och äldreboendeaktörer, bostadsutvecklare samt fastighetsaktörer med erfarenhet av plan- och omvandlingsprojekt. 3. Kommunala behov och utvecklingsperspektiv Detta kapitel beskriver de kommunala behov och planeringsinriktningar som är särskilt relevanta för den fortsatta analysen av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan. Underlaget bygger på kommunens styrdokument, lokalförsörjningsplanering och genomförda dialoger med berörda verksamheter, föreningar och andra lokala aktörer. 3.1 Demografisk och lokalstrategisk utveckling Tomelilla kommun står inför en förändrad befolkningssammansättning. Enligt kommunens lokalförsörjningsprogram väntas antalet invånare i åldern 0–15 år minska, medan antalet äldre – särskilt personer över 80 år – ökar tydligt under planperioden. Den totala befolkningen förväntas vara relativt stabil, men fördelningen mellan åldersgrupper förändras. Utvecklingen innebär att kommunens lokalbehov successivt förskjuts. Den nya skolstrukturen minskar behovet av nuvarande skollokaler, medan efterfrågan inom andra kommunala verksamhetsområden väntas öka. När Byavångsskolan och Lindesborgsskolan lämnas av skolverksamheten uppstår därför en möjlighet att pröva fastigheterna mot behov som växer eller som inte fullt ut kan mötas i dagens lokalbestånd. 3.2 Bostadsförsörjning och alternativa boendeformer I arbetet med Översiktsplan 2040 lyfts attraktiva boendemiljöer och ett varierat bostadsutbud som viktiga för kommunens utveckling. Kommunen eftersträvar en sammanhållen bebyggelseutveckling i tätorterna och bostäder som kan möta olika hushålls behov och livssituationer. Dialogerna visar bland annat en efterfrågan på bostäder för personer som vill lämna en större villa men fortsatt bo självständigt. Centrala och tillgängliga bostäder med närhet till handel, service och kollektivtrafik kan bidra till större rörlighet på bostadsmarknaden och göra det möjligt för fler att bo kvar i kommunen när behoven förändras. Byavångsskolans centrala läge gör fastigheten särskilt relevant ur ett bostadsförsörjningsperspektiv. En bostadsutveckling skulle kunna komplettera det befintliga utbudet i Tomelilla tätort, men behöver prövas mot byggnadernas planmässiga, fysiska och ekonomiska förutsättningar. 3.3 Omsorg och LSS Utvecklingen inom äldreomsorgen är en av kommunens viktigaste långsiktiga lokalförsörjningsfrågor. Det ökande antalet äldre väntas skapa behov av fler omsorgsplatser och moderna lokaler som kan möta förändrade vård- och stödbehov. 21 831 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Dialoger med kommunens omsorgsverksamhet och externa aktörer bekräftar behovet av särskilt boende för äldre. Behovet handlar både om kapacitet och om lokaler som ger god tillgänglighet, effektiva arbetsflöden och en trygg boendemiljö. Kommunen har även ett kontinuerligt behov av bostäder med särskild service enligt LSS. Målgruppernas behov varierar, vilket ställer krav på både gruppbostäder för personer med omfattande stödbehov och boendeformer för personer med större självständighet. Lokalerna behöver kunna erbjuda fullvärdiga bostäder, en hemlik miljö och närhet till service och samhällsliv. Omsorgs- och LSS-verksamheter utgör därför relevanta utvecklingsspår för fastigheterna. Vilken fastighet och byggnadsdel som lämpar sig bäst avgörs bland annat av läge, storlek, tillgänglighet, planstruktur och möjligheten att skapa funktionella boende- och arbetsmiljöer. 3.4 Kultur, fritids, föreningsliv och mötesplatser Kommunens styrdokument och de genomförda dialogerna betonar betydelsen av kultur, fritidsaktiviteter och föreningsliv för kommunens attraktivitet och sociala hållbarhet. Tillgängliga mötesplatser skapar förutsättningar för delaktighet, gemenskap och ett aktivt vardagsliv. Det finns ett återkommande behov av flexibla och ekonomiskt tillgängliga lokaler för föreningsmöten, studiecirklar, träning, kulturverksamhet och mindre arrangemang. Flera aktörer efterfrågar både större samlingslokaler och mindre rum för löpande verksamhet, styrelsearbete och möten. Dialogerna visar även ett intresse för att samla vissa kultur- och föreningsfunktioner i gemensamma miljöer. Lokaler som kan användas av olika verksamheter vid skilda tider ger möjlighet till ett högre nyttjande och kan underlätta samverkan. Ett sådant koncept behöver dock bygga på tydligt huvudmannaskap, återkommande användare och en fungerande modell för bokning, drift och samordning. De befintliga skolbyggnadernas samlingslokaler, idrottsytor och verksamhetsrum kan vara värdefulla resurser i detta sammanhang. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan byggnaderna och behöver vägas mot lokalernas skick, driftkostnader och övriga utvecklingsalternativ 3.5 Samlad behovsbild De kommunala behoven spänner över flera verksamhetsområden och pekar inte mot en enda självklar framtida användning. Fastigheterna kan bidra till bostadsförsörjning, omsorg, LSS, kultur, fritid och föreningsliv, men alternativen har olika krav på läge, byggnadsstruktur, investering och kommunalt engagemang. Dialogerna visar samtidigt några gemensamma utgångspunkter för den fortsatta analysen. Närhet till service och centrala funktioner har stor betydelse för både bostäder och omsorgsverksamheter. Tillgänglighet och tydliga rörelsesamband är viktiga oavsett målgrupp. För kultur- och föreningsverksamhet är flexibilitet, rimliga kostnader och möjlighet till samnyttjande centrala förutsättningar. En annan återkommande fråga är kommunens långsiktiga ansvar. Flera av utvecklingsspåren bygger inte på en renodlad kommersiell efterfrågan, utan på kommunala behov och samhällsnytta. 22 832 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den framtida användningen behöver därför bedömas utifrån både fastighetsekonomi, verksamhetsnytta och kommunens möjlighet att organisera och finansiera innehållet över tid. Dialogerna utgör inte ett självständigt beslutsunderlag, men har bidragit till att precisera behoven och identifiera de frågor som är viktigast att pröva i alternativanalysen. 23 833 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 02 UTVECKLINGSANALYS Möjliga framtidsbilder för Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 24 834 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4. Byavångsskolan – blå del 4.1 Alternativ A – Hyresbostäder Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till hyresbostäder. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och tillför nya bostäder i Tomelilla tätort. De generösa rummen, den tydliga planstrukturen och de goda dagsljusförhållandena ger kvaliteter att bygga vidare på, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Ca 15–20 Omfattning hyreslägenheter Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Krävs sannolikt Investerings- Hög nivå Hushåll med Huvudsaklig behov av målgrupp hyresbostad Genom- Hög förbarhet 4.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär En omvandling från skola till bostäder innebär att byggnaden får en helt annan användning.F Vlearr je bostäder i samhälls- lägenhet ska fungera som en självständig bostad med kök, hygienutrymme, förvaring occehn tvräall t läge nytta fungerande samband mellan bostadens olika delar. Krav på tillgänglighet, dagsljus, möblerbarhet, integritet, ljudmiljö och brandsäkerhet behöver också uppfyllas. Den blå byggnaden har flera kvaliteter ur ett bostadsperspektiv. Undervisningsrummen är relativt stora, takhöjden generös och fönsterpartierna ger gott om dagsljus. Eftersom de större rummen huvudsakligen ligger längs ytterfasaderna finns möjlighet att skapa ljusa och rymliga bostäder med en annan karaktär än mer standardiserad nyproduktion. Planlösningen är däremot tydligt formad för skolverksamhet. Breda korridorer, centrala gemensamhetsytor och stora undervisningsrum ger inte automatiskt en effektiv bostadsstruktur. Delar av byggnaden behöver därför disponeras om för att skapa lägenheter med god integritet och en rimlig andel uthyrningsbar area. Utmaningen blir att behålla rymden och karaktären utan att för stor del av ytan binds upp i kommunikation och gemensamma funktioner. Den delvis inredda vinden kan ge kompletterande ytor och eventuellt bostadsrum där dagsljus, tillgänglighet och brandskydd tillåter det. Källaren lämpar sig främst för förråd, cykelförvaring, tvätt, teknikutrymmen och andra bostadskomplement. På så vis kan de mer attraktiva våningsplanen användas för bostäder medan källaren rymmer stödfunktionerna. 25 835 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utredningen utgår översiktligt från cirka 15–20 lägenheter. Utfallet styrs av lägenhetsstorlekar, tillgänglighetskrav, installationsprincip och hur stor del av byggnaden som kan omvandlas till väl fungerande bostadsyta. Färre och större lägenheter kan ge högre boendekvalitet och bättre ta vara på byggnadens rum, medan ett större antal ställer högre krav på yteffektivitet och installationstäthet. 4.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Den tekniska ombyggnaden är omfattande eftersom installationerna är dimensionerade och organiserade för undervisnings- och verksamhetslokaler. För permanent bostadsanvändning behöver flera system byggas om eller kompletteras. Varje lägenhet ska få eget kök och badrum med anslutning till tapp- och spillvatten. Det kräver nya vertikala schakt, ledningsdragningar och genomföringar i bjälklagen. Kök och hygienutrymmen bör så långt möjligt samlas kring gemensamma installationsstråk för att begränsa ingreppen i stommen och förenkla framtida underhåll. Byggnadens symmetriska form och två likartade huvudplan ger möjlighet till återkommande lägenhetslösningar och samordnade installationer. Liknande planeringsprinciper kan användas på båda våningarna, med anpassning till fönster, bärande konstruktioner, trapphus, hiss och befintliga kommunikationsytor. Ventilationen behöver anpassas till bostädernas krav på luftkvalitet, termisk komfort och låg ljudspridning. Delar av befintliga aggregat och installationer kan möjligen användas vidare, men belastningen och funktionskraven skiljer sig tydligt från dagens verksamhet. Ljudisoleringen mellan bostäder behöver vara betydligt bättre än mellan skolans undervisningslokaler. Väggar och bjälklag kan därför behöva förstärkas för att begränsa luftljud och stegljud. Trapphus, gemensamma utrymmen och tekniska installationer måste också placeras och avskiljas så att störningar i bostäderna undviks. Brandskyddet kräver att varje lägenhet utformas som en egen brandcell med brandklassade väggar, dörrar, bjälklagsanslutningar och tätningar kring installationer. Trapphus, utrymningsvägar och räddningstjänstens åtkomst ska fungera inom den befintliga byggnadsstrukturen. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och allmän plats till entré, bostäder, förråd och gemensamma funktioner. Entréer, hiss, nivåskillnader och kommunikationsytor behöver därför anpassas. Den tydliga strukturen och de två trapphusen är positiva utgångspunkter, men befintliga mått och nivåer kan begränsa lägenheternas disposition. De skyddsbestämmelser som gäller för byggnaden begränsar större förändringar av fasader, tak och byggnadsvolym. Nya balkonger, fasadöppningar, förändrade entréer och externa tillbyggnader kan därför vara svåra att genomföra. Begränsningarna påverkar vissa bostadslösningar, men byggnadens arkitektur och historia kan också ge bostäderna en tydlig identitet och stärka projektets attraktivitet. Återanvändningen är en klar styrka ur klimat- och resursperspektiv. Stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet kan behållas, vilket normalt ger lägre klimatbelastning än rivning och nybyggnation. Omvandlingen kräver dock stora mängder nytt material till kök, badrum, installationer, innerväggar, brandskydd och ljudisolering. Klimatnyttan blir därför störst om ingreppen i stommen begränsas och användbara byggnadsdelar återbrukas. 26 836 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.3 Ekonomiska förutsättningar Bostadsalternativet omfattar cirka 2 200 m² BTA och en beräknad BOA om cirka 1 350 m². Skillnaden består av trapphus, korridorer, installationer, teknikutrymmen och andra gemensamma funktioner. Även källar- och vindsytornas begränsade användbarhet påverkar utfallet. Förhållandet mellan BOA och BTA är avgörande för ekonomin. Hyresintäkterna skapas främst av bostadsarean, medan investering, drift och underhåll omfattar hela byggnaden. Den slutliga boarean kan fastställas först efter en mer detaljerad planlösningsstudie där lägenheterna anpassas till fönster, bärande konstruktioner och installationsmöjligheter. Investeringen uppgår till 40 miljoner kronor och drift och underhåll till 800 000 kronor per år. Utfallet påverkas bland annat av energiprestanda, framtida underhållsbehov och hur kostnadsansvaret fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäster. Vid ett avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till cirka 2,8–3,2 miljoner kronor per år. Nivån är ett kalkylmässigt intäktskrav, inte en verifierad marknadshyra. Bärkraften kräver därför att den antagna boarean kan skapas, att investeringen hålls inom ramen och att den lokala marknaden accepterar den hyresnivå som behövs. En lägre BOA, högre investeringskostnad eller större vakanser försämrar utfallet. En yteffektiv planlösning, stabil uthyrning och begränsade tekniska överraskningar stärker i stället förutsättningarna. Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² BOA 1 350 m² Investering 40 000 000 kr Totala löpande Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader per år Indikerad hyra, låg yield 2 800 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 3 200 000 kr/år 6,0% 4.1.4 Marknadsförutsättningar Tomelillas bostadsbestånd domineras av äganderätter, medan hyresrätter och särskilt bostadsrätter utgör mindre delar. Kommunens planering pekar på behovet av ett mer varierat bostadsutbud mot bakgrund av en åldrande befolkning, förändrade hushållsstrukturer och ambitionen att möjliggöra fortsatt befolkningsutveckling. Centrala och tillgängliga lägenheter kan vara attraktiva för mindre hushåll och äldre som vill lämna en villa men bo kvar nära handel, service och kollektivtrafik. Ett sådant tillskott kan även skapa 27 837 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan flyttkedjor genom att större bostäder frigörs för andra hushåll. Byavångsskolans läge är därför en tydlig marknadsfördel. Den lokala marknaden är dock begränsad. Få bostadsrättsförsäljningar gör prisstatistiken känslig för enskilda affärer, och kvadratmeterpriserna ligger normalt betydligt lägre än i större skånska orter. Investeringen på 40 miljoner kronor motsvarar cirka 29 600 kronor per m² BOA utifrån den redovisade boarean. Om investeringen är angiven exklusive moms motsvarar nivån cirka 37 000 kronor per m² inklusive moms. Vid en bostadsrättsutveckling tillkommer dessutom kostnader för finansiering, försäljning och risk. Nyrenoverade bostäder med tydlig karaktär kan nå högre priser än det befintliga beståndet, men bostadsrättsmarknaden är för liten och prisnivån för låg för att med tillräcklig säkerhet bära projektets kostnader. Bostadsrätter framstår därför inte som ett realistiskt huvudalternativ. Hyresrätter har bättre förutsättningar. Upplåtelseformen bidrar till ett mer varierat bostadsutbud och gör det möjligt att bära investeringen genom långsiktiga hyresintäkter. Detta förutsätter att boarean, investeringsnivån och hyrorna utvecklas i linje med kalkylen. 4.1.5 Samhällseffekter Alternativet ger en tidigare offentlig verksamhetsbyggnad en ny funktion som permanent boendemiljö. Bostäder skapar närvaro under kvällar, nätter och helger och kan göra området mer levande efter att skolverksamheten har flyttat. Fastigheten ligger nära handel, service, kultur, kollektivtrafik och andra samhällsfunktioner. Tomelilla station nås på knappt tio minuters promenad och centrum på cirka fem minuter. De korta avstånden underlättar vardagen och kan minska bilberoendet för vissa resor. Lägenheternas storlek och utformning avgör vilka hushåll alternativet kan nå. Större bostäder kan passa familjer och andra hushåll som söker ett rymligt och centralt boende. Mindre och tillgängliga lägenheter kan ge äldre möjlighet att lämna en större bostad och ändå bo kvar i kommunen. En blandning av storlekar kan därmed bredda bostadsutbudet och bidra till flyttkedjor. När skolmiljön övergår till privat bostadsanvändning minskar allmänhetens tillgång till byggnaden och delar av utemiljön. Det behöver vägas mot nyttan av nya bostäder, fortsatt användning av fastigheten och möjligheten att bevara byggnaden långsiktigt. Bostadsgården behöver få en tydlig struktur med privata, semiprivata och gemensamma miljöer. För barnfamiljer behövs trygga lek- och vistelseytor samt goda kopplingar till gång-, cykel- och grönområden. För vuxna och äldre kan gården få en lugnare karaktär med tillgängliga gångvägar, sittplatser och grönska. Oavsett målgrupp bör den ge plats för vardagsliv, sociala möten och rekreation och inte domineras av parkering. Ur stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att nya bostäder skapas i ett redan bebyggt och välförsörjt läge. Befintlig infrastruktur och service kan användas effektivare utan att ny mark i tätortens ytterområden tas i anspråk. 28 838 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.1.6 Trafik och parkering De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda byggnaden och inte direkt intill den blå delen. I dagsläget finns cirka 14 platser inom området. Analysen utgår från cirka 15–20 lägenheter och ett kalkylantagande om 1,1 parkeringsplats per lägenhet. Det motsvarar ungefär 17–22 platser. En planeringsnivå på omkring 20–22 platser, inklusive viss besökskapacitet, har därför använts. Det slutliga behovet påverkas av lägenhetsstorlekar, målgrupp och möjligheten att samnyttja parkering med andra funktioner. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden och kopplas till entréer och gångstråk utan att dominera framsidan eller byggnadens kulturhistoriska uttryck. Cirka 20–22 platser kräver översiktligt 550–660 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs ytor för grönska, dagvattenhantering, cykelparkering och trygga gångstråk. Parkeringslösningen behöver samordnas med den röda byggnadens framtida användning. Om delarna får olika verksamheter eller ägare måste tillfarter, parkering, ledningar, avfallshantering och gemensamma ytor organiseras så att båda fungerar. Bostäderna ger ett jämnare trafikflöde över dygnet än skolans tydliga toppar vid lämning och hämtning. Trafiken består främst av boende, besökare och enstaka transporter för leveranser, flytt, räddningstjänst och avfall. In- och utfarter behöver ha god sikt och gångstråken skiljas tydligt från biltrafiken. Tillgänglig parkering ska ligga nära entrén och cykelparkeringen vara trygg, lättillgänglig och gärna väderskyddad. Leveranser och avfallshantering bör lösas utan att ta över bostadsgården eller försämra byggnadens framsida. 4.1.7 Genomförande och tidplan Nuvarande detaljplan anger huvudsakligen allmänt eller offentligt ändamål, medan permanent bostadsanvändning ligger utanför den inriktningen. En detaljplaneändring är därför en central del av genomförandet och en av de största tidsmässiga osäkerheterna. Planprocessen behöver hantera bostadsanvändning, kulturmiljö, trafik, parkering, utemiljö, dagvatten, buller och relationen till den röda byggnadens framtida användning. Plan- och bygglovsarbetet ska även säkerställa att nödvändiga förändringar ryms inom byggnadens skyddsbestämmelser. Tekniska och antikvariska förutsättningar behöver därför klarläggas tidigt, eftersom de påverkar utformning, kostnad och tidplan. Byggnaden är ansluten till teknisk infrastruktur, men kapaciteten för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och dagvatten behöver verifieras för bostadsanvändningen. Fastigheten kan utvecklas av kommunen, ett kommunalt bolag eller en extern bostadsaktör. Valet påverkar rådighet, investeringsrisk, kravställning, tidsplan och det framtida ansvaret för byggnadens kulturhistoriska värden. En översiktlig tidsbedömning är: • detaljplaneändring: cirka 1–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 29 839 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • produktion: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdigställda bostäder kan genomförandet ta cirka 3–5 år. 4.1.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste osäkerheten gäller hur stor boarea som faktiskt kan skapas. Kalkylen förutsätter cirka 1 350 m² BOA, men nivån behöver verifieras genom en fördjupad planlösningsstudie. Även mindre avvikelser påverkar antalet lägenheter och hyresintäkterna. Teknik och ekonomi hänger nära samman. Om anpassningen av stomme och installationer blir mer omfattande än förutsatt kan investeringen öka medan boarean minskar. Skyddsbestämmelserna begränsar dessutom möjligheten att lösa problem genom nya fasadöppningar, tillbyggnader eller större entréförändringar. Den indikerade hyran är inte verifierad mot den nivå som slutligen kan tas ut på marknaden. Tomelilla är en begränsad bostadsmarknad, och alla lägenhetsstorlekar och hyresnivåer är inte lika lätta att hyra ut. En bostadsmix med höga byggkostnader och hyror utan motsvarande lokal efterfrågan kan leda till vakanser. Detaljplaneändringen kan påverka både tid, kostnad och projektstart. Parkering, avfall, angöring och bostadsgård behöver också rymmas utan att utemiljön eller de kulturhistoriska kvaliteterna försämras. Om den blå och röda delen får olika ägare eller användningar måste ansvar för tillfarter, ledningar och gemensamma ytor regleras tydligt. Projektets risk ligger främst i kombinationen av möjlig BOA, ombyggnadskostnad och marknadshyra. Om flera av dessa faktorer utvecklas negativt kan kalkylen snabbt förändras. 4.1.9 Samlad bedömning Hyresbostäder är ett relevant utvecklingsalternativ för Byavångsskolans blå del. Byggnaden kan ge centralt belägna bostäder med tydlig identitet och bidrar till både återbruk och ett mer varierat bostadsutbud. Alternativet bör inte ses som ett volymprojekt, utan som en omvandling där byggnadens rum, historia och arkitektur är en del av bostädernas värde. Hyresrätt är den mest realistiska upplåtelseformen eftersom den lokala bostadsrättsmarknaden sannolikt inte kan bära den prisnivå som projektet kräver. Den avgörande frågan är om cirka 1 350 m² BOA kan skapas utan att bostadskvalitet eller teknisk funktion försämras. Investeringen och hyresnivån måste dessutom fungera på Tomelillas marknad. Kalkylen visar möjliga förutsättningar, men marginalerna är känsliga för avvikelser. En långsiktig bostadsanvändning kan säkra fortsatt underhåll, skapa närvaro under hela dygnet och ta vara på ett centralt läge med korta avstånd till service och kollektivtrafik. Den tidigare offentliga miljön blir dock privat, vilket behöver ingå i kommunens samlade ställningstagande. Alternativet har god stadsutvecklingsmässig potential och möjlig ekonomisk bärkraft. Det bör prövas vidare om en fördjupad studie visar att boarean kan uppnås, att bostäderna kan utformas med god kvalitet och att den nödvändiga hyresnivån är realistisk. 30 840 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2 Alternativ B – LSS-boende Alternativet innebär att Byavångsskolans blå del byggs om till två gruppbostäder enligt LSS med sex lägenheter vardera, sammanlagt tolv platser. En gruppbostad placeras på entréplanet och den andra på det övre huvudplanet. Varje enhet ska bestå av fullvärdiga lägenheter med egna bostadsfunktioner, gemensamma vistelseytor och närhet till personal. Inriktningen tar till vara en centralt belägen byggnad med kulturhistoriska värden och kan möta kommunens långsiktiga behov av bostäder med särskild service. De generösa rummen, de likartade våningsplanen och den tydliga kommunikationsstrukturen ger en möjlig grund för två boendeenheter, men omvandlingen kräver omfattande tekniska och funktionella anpassningar. Omfattning Ca 12 platser Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont 2,5–5 år Planändring Kan krävas Investerings- Hög nivå Personer med Huvudsaklig behov av bostad målgrupp med särskild service Genom- Medel förbarhet 4.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Omsorg, Tomelilla kommun har ett kontinuerligt behov av LSS-bostäder, och stödbehoven förändras över samhälls- självständighet tid. Den långsiktiga planeringen behöver därför omfatta både gruppbostäder för personer med nytta och delaktighet omfattande stödbehov och servicebostäder för personer med större självständighet. I den blå byggnaden prövas två gruppbostäder, med sex platser vardera. Varje lägenhet ska fungera som ett fullvärdigt och privat hem med eget hygienutrymme, kök eller pentry, förvaring och tillräcklig yta för vardagsliv och individuell möblering. De gemensamma miljöerna ska ligga nära och vara lättillgängliga, men användningen ska bygga på den enskildes vilja till social samvaro och gemensamma aktiviteter. Balansen mellan privat och gemensamt är central. Gemensamma kök och vardagsrum behöver ha ett naturligt samband med lägenheterna utan att bli genomgångsytor eller dominera boendemiljön. Personalen ska kunna ge stöd och ha god överblick, men verksamheten får inte ge bostaden karaktären av vård eller institution. De två likartade våningsplanen ger en möjlig grund för en gruppbostad per plan. Större rum kan delas in i lägenheter och gemensamhetsytor, medan mindre rum kan användas för personal, samtal, läkemedelshantering, förråd och andra stödfunktioner. 31 841 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Två gruppbostäder i samma byggnad behöver utformas med hänsyn till Socialstyrelsens allmänna råd om småskalighet och risken för att boendet uppfattas som en större sammanhållen omsorgsanläggning. Enheterna behöver därför vara tydligt åtskilda både fysiskt och organisatoriskt. Varje gruppbostad bör få en egen entré eller tydligt avgränsad entrézon, egna gemensamhetslokaler och en vardagsorganisation som utgår från de sex personer som bor där. Måltider, aktiviteter och vardagsliv bör inte regelmässigt slås samman för samtliga tolv boende. Ledning, teknisk service, administration och delar av nattorganisationen kan däremot samordnas om det fungerar för verksamheten. På så vis kan enheterna behålla sin småskalighet utan att alla stödfunktioner behöver dubbleras. 4.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Omvandlingen kräver en genomgripande anpassning av en byggnad som är utformad för skolverksamhet. De två likartade huvudplanen kan underlätta planeringen, men en fördjupad studie behöver visa om strukturen ger fungerande samband mellan lägenheter, gemensamma lokaler och personalutrymmen. Nya kök, badrum och verksamhetsutrymmen kräver omfattande anslutningar för vatten, avlopp, el och ventilation. Våtrum och andra installationstäta funktioner bör så långt möjligt placeras ovanför varandra och samlas kring gemensamma vertikala stråk. Det begränsar ingreppen i stomme och bjälklag och förenklar framtida service och underhåll. De tekniska systemen behöver anpassas till bostäder och omsorgsverksamhet med en annan användning än dagens skola. Ventilationens kapacitet, ljudnivå och återstående livslängd behöver utredas, liksom behovet av åtgärder i värme-, varmvatten- och elsystemen. Delar av de befintliga installationerna kan möjligen återanvändas. Brandskyddet ska hantera både enskilda bostäder och gemensamma verksamhetsytor, där de boende kan behöva stöd vid utrymning. Lägenheterna behöver avskiljas brandtekniskt och utrymningsvägarna utformas så att personalen kan hjälpa de boende. Kraven är särskilt viktiga för gruppbostaden på det övre planet. Placeringen på två våningsplan gör hissen och de vertikala sambanden centrala. Hissens kapacitet, tillgänglighet och driftsäkerhet behöver verifieras. Tvätt, avfall, hjälpmedel, leveranser och andra transporter ska också kunna hanteras utan att bostäder och gemensamma vistelseytor blir genomgångsytor. Lösningen måste fungera i den dagliga driften, inte bara vara tekniskt möjlig. God ljudmiljö är en viktig del av boendekvaliteten, särskilt för personer som är känsliga för ljud, rörelse och andra sinnesintryck. Väggar och bjälklag kan behöva kompletteras för att begränsa ljud mellan lägenheter, gemensamma lokaler, personalytor och våningsplan. Tillgängligheten omfattar hela vägen från parkering och angöring till entré, lägenhet, gemensamma lokaler och utemiljö. Entréer, hiss, passager och hygienutrymmen behöver fungera för olika funktionsförutsättningar och ge plats för hjälpmedel och stödinsatser. Personalens arbetsmiljö kräver även tillräckliga personalutrymmen, fungerande arbetsflöden och god logistik. Material och ytskikt bör tåla ett högt slitage utan att miljön får institutionskaraktär. Nya entréer, fasadöppningar och uteplatser kan stärka enheternas självständighet och kontakt med utemiljön, men byggnadens kulturhistoriska skydd begränsar möjligheterna till större förändringar. 32 842 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Utformningen behöver därför i första hand ta sin utgångspunkt i befintliga entréer, fasader och kommunikationsstråk. Ombyggnaden bör samordnas med planerade åtgärder för tak, fasader, fönster, ventilation, el och värmesystem. En samlad upprustning minskar risken för att nyinstallerade delar behöver påverkas av senare underhåll och ger bättre förutsättningar för en långsiktig förvaltning. Att behålla stomme, grundläggning och stora delar av klimatskalet är en resursmässig fördel. Klimatnyttan påverkas dock av hur omfattande ingrepp som krävs för våtrum, installationer, ljudisolering och brandavskiljning. Byggnadens energiklass D motiverar även åtgärder i ventilation, värme, belysning och styrning. 4.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar cirka 2 200 m² BTA. Av denna yta anges 1 000 m² LOA för gemensamhets-, verksamhets- och personalytor samt 500 m² BOA för de tolv lägenheterna. Resterande cirka 700 m² består bland annat av konstruktioner, trapphus, korridorer, teknikutrymmen och andra ytor. Den redovisade bostadsarean motsvarar i genomsnitt cirka 42 m² per lägenhet. Ytan behöver prövas mot kraven på tillgänglighet, hygienutrymmen, kök, förvaring och möblerbarhet. Även omfattningen av gemensamma ytor, personalfunktioner och kommunikation behöver optimeras utan att boendekvalitet eller arbetsmiljö försämras. Den slutliga fördelningen kan fastställas först när lägenhetsstorlekar, bemanning, verksamhetsorganisation och behovet av gemensamma funktioner har preciserats. Förändringar i lokalprogrammet påverkar både den användbara ytan, investeringen och de framtida kostnaderna. Investeringen uppgår till 50 miljoner kronor. Kostnaden påverkas av kraven på tillgängliga bostäder, brandskydd, ventilation, hygien- och personalutrymmen, robusta material, tekniska installationer och utemiljö. Även byggnadens befintliga skick, anslutningar, projekteringsomfattning, upphandlingsläge och prisutveckling kan påverka utfallet. Besparingar behöver vägas mot risken för sämre funktion eller högre framtida underhåll. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. Beloppet omfattar fastighetsrelaterade kostnader, men inte bemanning, omsorgsinsatser, verksamhetsledning eller andra kostnader för själva LSS-verksamheten. Utfallet påverkas av energiprestanda, tekniska system, materialval, nyttjandegrad och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet. Energieffektiva och underhållssnåla lösningar kan minska kostnaderna över byggnadens livslängd. Den indikerade hyran uppgår till cirka 3,5–4 miljoner kronor per år vid ett avkastningskrav på 5– 6 procent. Nivån är kalkylmässig och ska inte likställas med en fastställd internhyra. Finansieringsvillkor, ränta, avskrivningstid, reinvesteringar, vakansrisk och kommunens kostnadsfördelningsmodell påverkar den slutliga nivån. Specialanpassningen begränsar även möjligheten till annan användning, vilket ökar fastighetens långsiktiga risk. Kommunens ekonomiska åtagande påverkas av ägar- och driftsformen. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och låta en extern aktör bedriva verksamheten eller hyra en externt ägd anläggning. Valet avgör hur ansvar för finansiering, underhåll, reinvesteringar, anpassningar och vakanser fördelas. 33 843 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BTA 2 200 m² LOA 1 000 m² Gemensamhets- och personalytor BOA 500 m² Lägenhetsytor Investering 50 000 000 kr Fastighetsrelaterad drift och Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år underhåll: underhåll, el, värme, VA, sophantering Indikerad hyra, låg yield 3 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 3 750 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 4 000 000 kr/år 6,0% 4.2.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan på LSS-bostäder fungerar inte som en öppen bostadsmarknad. Behovet styrs av beslut enligt LSS, kommunens verkställighetsansvar och den långsiktiga planeringen av bostäder med särskild service. Tomelilla har gruppbostäder, servicebostäder och korttidsplatser, men lokalförsörjningsprogrammet visar att personer med beslut om bostad med särskild service fortfarande väntar på en plats. Alternativet svarar därför mot ett konkret kommunalt behov snarare än en osäker extern efterfrågan. Behovet kan förändras mellan olika boendeformer och målgrupper. Tolv nya platser är ett betydande tillskott i en mindre kommun och behöver ingå i den långsiktiga LSS-planeringen. Kapaciteten kan möta både personer som väntar på plats och framtida behov samt minska beroendet av externa placeringar eller tillfälliga lösningar, förutsatt att målgruppen motsvarar boendets utformning. 4.2.5 Samhällseffekter Omvandlingen innebär att den blå byggnaden även fortsättningsvis används för ett samhällsviktigt ändamål. Kommunen får ett tillskott om tolv bostäder med särskild service och kan därmed möta en del av det långsiktiga behovet av LSS-bostäder. Det centrala läget är en tydlig samhällsmässig styrka. Närheten till handel, kollektivtrafik, aktiviteter och samhällsservice kan stödja de boendes självständighet och möjligheter att delta i samhällslivet. Ett boende som är integrerat i tätorten minskar också risken för fysisk och social isolering och underlättar kontakten med anhöriga och andra stödfunktioner. 34 844 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Verksamheten innebär att fastigheten förblir aktiv under hela veckan, även på kvällar och helger. Trafik- och rörelsemönstret blir lugnare och jämnare än vid dagens skolverksamhet, men platsen behåller en tydlig social funktion. Omvandlingen förändrar samtidigt den blå delens karaktär från offentlig skolmiljö till privat boendemiljö. Om den röda delen fortsatt används för kultur, föreningsliv eller annan publik verksamhet kan skolområdet som helhet behålla en öppen och gemensam funktion, medan den blå delen får en mer avskild roll. Ur ett barnperspektiv innebär förändringen att delar av den tidigare skolmiljön inte längre är allmänt tillgängliga. Publika verksamheter i den röda delen kan dock bidra till att området även fortsättningsvis erbjuder platser för aktiviteter, möten och vardagsrörelse för barn och unga. Alternativet bevarar en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ger den en långsiktig användning som svarar mot ett konkret kommunalt behov. Fastigheten kan därmed fortsatt vara en aktiv och integrerad del av Tomelilla tätort. 4.2.6 Trafik och parkering Parkering och angöring behöver anpassas till verksamhetens behov. De befintliga parkeringsplatserna ligger huvudsakligen vid den röda delen, vilket innebär att nya platser behöver ordnas närmare den blå byggnaden. Behovet är främst kopplat till personal, besökare, färdtjänst, leveranser, servicefordon och eventuella tjänstebilar. De boendes bilinnehav kan vara begränsat men varierar med målgrupp och självständighet. Analysen utgår preliminärt från 8–12 parkeringsplatser, men nivån behöver verifieras mot den framtida bemanningen och driftsmodellen. Markparkering kan anläggas söder eller öster om byggnaden med nära och tillgänglig koppling till entréerna. En parkering i denna storlek kräver översiktligt 250–360 m² inklusive kör- och manöverytor. Därutöver behövs tillgängliga platser, cykelparkering, gångstråk, planteringar och dagvattenhantering. Minst en tillgänglig parkeringsplats bör finnas nära varje huvudsaklig entrézon. Färdtjänst, leveranser, avfallshantering och räddningstjänst ska kunna nå byggnaden utan att backande eller väntande fordon skapar otrygga situationer. Entrén och hissen till den övre gruppbostaden behöver vara lätta att nå, medan enheterna så långt möjligt bör få tydligt åtskilda entréförhållanden. Gångstråk mellan entréer, parkering, kollektivtrafik och service ska vara tillgängliga, väl belysta och fria från onödiga nivåskillnader. Utformningen behöver särskilt stödja personer med rörelsenedsättning, kognitiva svårigheter eller nedsatt orienteringsförmåga. Trafiken kan bli lägre och jämnare fördelad än vid skolverksamheten, men återkommande fordonsrörelser uppstår vid personalbyten, färdtjänst och leveranser. Tillfarter och in- och utfarter behöver därför vara tydliga och trafiksäkra. Lösningen måste samordnas med den röda delens framtida användning. Om byggnaderna får olika verksamheter eller ägare kan gemensamma tillfarter, parkeringsytor, avfallslösningar och delar av utemiljön behöva regleras genom fastighetsrättsliga lösningar. 35 845 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 4.2.7 Genomförande och tidplan Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt LSS-boende ligger närmare denna användning än ordinära bostäder, men förenligheten med detaljplanen behöver prövas tidigt. Genomförandet kan antingen rymmas inom gällande plan eller kräva en planändring, vilket får stor betydelse för tidplanen. Ett tydligt lokal- och verksamhetsprogram behöver tas fram innan projekteringen inleds. Programmet ska fastställa de två boendeenheternas organisation, kapacitet, lägenhetsstorlekar, gemensamma funktioner, bemanning och samband med utemiljön. Kommunal ägo och drift ger kommunen möjlighet att styra processen från verksamhetsprogram till färdig verksamhet och att hålla fast vid principerna om småskalighet och separata boendeenheter. Om en annan driftform väljs behöver samma krav säkras genom avtal och tydlig ansvarsfördelning. Efter verksamhetsprogrammet följer projektering, bygglov, upphandling och ombyggnad. Myndighetskontakter och verksamhetsrelaterade processer behöver hanteras parallellt. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • verksamhetsprogram, projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • ombyggnad: cirka 12–18 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 2,5–5 år. 4.2.8 Risker och osäkerheter Den viktigaste funktionella osäkerheten är om byggnaden kan anpassas med tillräcklig boendekvalitet och yteffektivitet. Breda kommunikationsytor, trapphus och nya installationer begränsar den yta som kan användas för lägenheter, gemensamma lokaler och personalfunktioner. Den fortsatta planlösningsstudien behöver därför verifiera både BOA, LOA och sambanden mellan funktionerna. Verksamheten på två våningsplan skapar ett tydligt beroende av hissen och de vertikala flödena. Om många funktioner delas mellan planen kan arbets- och varuflöden bli ineffektiva. Om allt dubbleras ökar i stället ytbehovet och kostnaden. Lösningen behöver därför förena självständiga boendeenheter med en begränsad och praktiskt fungerande samordning. Småskaligheten kan försvagas om enheterna upplevs eller organiseras som en gemensam omsorgsanläggning. Egna entrézoner, egna gemensamma miljöer och en vardagsorganisation för respektive grupp är avgörande för att bevara hemmets karaktär. Nya våtrum, kök, installationsschakt, brandavskiljningar och ljudåtgärder ska samordnas med en äldre stomme. Oförutsedda förhållanden i konstruktioner och installationer kan höja investeringen och förlänga genomförandet. Kulturmiljöskyddet kan även begränsa möjligheten att skapa nya entréer och uteplatser. Den övre enheten blir dessutom beroende av fungerande utrymning och tillförlitlig vertikal kommunikation vid tekniska störningar. 36 846 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Investeringen är känslig för ombyggnadens faktiska omfattning, framtida reinvesteringar och finansieringsvillkor. Bemanning och övriga verksamhetskostnader tillkommer utanför fastighetskalkylen. Eftersom lokalerna blir specialanpassade kan en förändrad efterfrågan eller målgrupp också göra dem svåra att använda för andra ändamål. Planfrågan och relationen till den röda byggnaden behöver klarläggas tidigt. Boendet kräver lugn, trygghet och integritet, medan en publik verksamhet kan ge mer trafik, ljud och rörelse. Entréer, angöring, parkering och utemiljö behöver därför planeras som en sammanhängande helhet. 4.2.9 Samlad bedömning LSS-boende är ett starkt alternativ för Byavångsskolans blå del. Det svarar mot ett konkret kommunalt behov och ger byggnaden en fortsatt samhällsviktig användning. Det centrala läget nära service, kollektivtrafik och aktiviteter stödjer självständighet, delaktighet och ett vardagsliv integrerat i samhället. De likartade våningsplanen ger en möjlig grund för två gruppbostäder, men enheterna behöver utformas som tydligt separata och småskaliga boendemiljöer. Egna entrézoner, gemensamma ytor och vardagsorganisationer är centrala, medan vissa administrativa och tekniska funktioner kan delas. Investeringen är betydande och ombyggnaden tekniskt krävande. Den behöver vägas mot värdet av tolv fullvärdiga bostäder med särskild service, minskat behov av andra lösningar och möjligheten att bevara en byggnad med kulturhistoriska värden. Alternativet har hög samhällsnytta och god platsmässig potential, men fortsatt arbete behöver verifiera planlösning, areafördelning, hiss, brandskydd, kostnader och planfråga. Genomförandet förutsätter också att småskaligheten kan säkras och att kapaciteten motsvarar kommunens långsiktiga behov. 37 847 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5. Byavångsskolan – röd del 5.1 Alternativ A – Kultur- och aktivitetshus Alternativet innebär att den röda delen av Byavångsskolan utvecklas till en öppen mötesplats för människor i olika åldrar och livssituationer. Lokalerna kan rymma föreningsverksamhet, kulturaktiviteter, café, sociala funktioner och spontana möten. Syftet är att skapa en levande plats som stärker gemenskap, delaktighet och social hållbarhet i Tomelilla. Multifunktionell Omfattning mötesplats Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel nivå Invånare i olika Huvudsaklig åldrar och livs- målgrupp situationer Genom- Medel-hög förbarhet 5.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Kultur- och aktivitetshuset behöver kunna rymma både återkommande verksamheter ocGh emmeern skap och samhälls- tillfälliga arrangemang. Föreningsmöten, träning, studiecirklar och kulturverksamhet kan utgsöorac ieatl th ållbarhet nytta stabilt vardagsinnehåll, kompletterat med exempelvis utställningar, föreläsningar, föreställningar och andra publika aktiviteter. Byggnadens variation av lokaler ger goda förutsättningar för ett brett innehåll. Gymnastiksalen kan fortsatt användas för idrott, träning och rörelse, men också för större samlingar och arrangemang. Den bör behålla sin flexibilitet snarare än byggas om permanent för en enskild funktion, exempelvis som black box. Aulan är en särskild tillgång och kan utvecklas till en tydligare kulturarena för film, teater, musik, föreläsningar och mindre scenkonst. De större verksamhetsrummen kan användas för kurser, skapande aktiviteter, dans, kör, folkbildning och föreningsverksamhet. De mindre rummen är minst lika viktiga, eftersom dialogerna visar ett behov av lokaler för löpande möten, styrelsearbete, samtal, förvaring och mindre grupper. Kombinationen av stora och små rum gör det möjligt att möta flera typer av behov inom samma byggnad. En lämplig inriktning är att organisera huset i olika verksamhetszoner: en rörelsezon kring gymnastiksalen, en kulturzon kring aulan och en förenings- och möteszon i de mindre lokalerna. Det gör det möjligt för flera verksamheter att pågå parallellt och att öppna enbart de delar av huset som används. Gemensamma entré- och vistelseytor kan hålla samman zonerna. 38 848 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ett café eller en enklare serveringsfunktion kan fungera som husets sociala mittpunkt. En öppen vistelsemiljö där besökare kan mötas före och efter aktiviteter stärker husets karaktär av gemensam mötesplats och motverkar att det enbart blir en samling bokningsbara lokaler. Huset kan användas av människor i olika åldrar utan att all verksamhet behöver vara gemensam. Barn, unga, vuxna och äldre kan ha egna aktiviteter, medan café, arrangemang och öppna vistelseytor skapar naturliga möten mellan grupperna. För att detta ska fungera behöver huset ha en tydlig och välkomnande identitet, med överblickbara entréer, god orienterbarhet och gemensamma miljöer som upplevs som publika och tillgängliga. 5.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Kultur- och aktivitetshus ligger nära byggnadens nuvarande användning. Gymnastiksal, aula, verksamhetsrum, omklädningsrum, hygienutrymmen, hiss och kommunikationsytor kan i stor utsträckning användas vidare. Ombyggnaden handlar därför främst om modernisering och riktade verksamhetsanpassningar, snarare än om en genomgripande förändring av byggnaden. Gymnastiksalen bör behålla sin flexibilitet och kunna användas för både idrott, träning och arrangemang. Det kan kräva åtgärder som flexibel belysning, mörkläggning, ljudutrustning, mobila scenlösningar och skydd för golvet. Aulan kan utvecklas för föreläsningar, film och scenkonst genom förbättringar av bland annat ljud, ljus, akustik och ventilation. Anpassningarna bör utformas så att lokalerna inte låses till en enskild verksamhet. En café- eller serveringsfunktion kan till viss del bygga vidare på befintliga köksfunktioner. En enklare lösning framstår som mer ändamålsenlig än en fullskalig restaurang och kan fungera som en gemensam mötespunkt för husets olika verksamheter. Den varierande användningen, från mindre möten till större arrangemang, ställer krav på att ventilation, värme, belysning och passersystem kan styras per verksamhetsdel. Zonindelad och behovsstyrd drift gör det möjligt att hålla enstaka delar av huset öppna utan att hela byggnaden behöver vara i full drift. Detta är viktigt både för användbarheten och för den långsiktiga driftsekonomin. Tillgänglighet och brandskydd behöver anpassas till ett publikt hus där flera verksamheter kan pågå samtidigt. Entréer, hiss, toaletter, omklädningsrum, scen- och aktivitetslokaler behöver ingå i en sammanhängande och tillgänglig rörelsekedja. Byggnadens tre trapphus och uppdelade struktur ger goda förutsättningar för utrymning och för att avgränsa olika verksamhetszoner. Verksamhetsanpassningen bör samordnas med byggnadens planerade reinvesteringar. Upprustning och ombyggnad kan då genomföras i ett sammanhang, vilket minskar risken för dubbla ingrepp och kostnader. Alternativet är även väl förenligt med byggnadens bevarandevärden, eftersom huvuddelen av utvecklingen kan ske inom den befintliga volymen. Eventuella förändringar av entréer, skyltning och fasader behöver anpassas till byggnadens karaktär. Möjligheten att återanvända byggnaden, dess större lokaler och delar av de tekniska systemen är en tydlig resursmässig fördel. Behovet av nya material och nybyggnation begränsas, samtidigt som redan investerade värden tas till vara. Byggnadens energiprestanda innebär dock att åtgärder inom framför allt ventilation, belysning och styrning bör ingå i utvecklingen, med fokus på att minska energianvändningen när endast delar av huset används. 39 849 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar en byggnad om 1 850 m² BTA, varav 1 450 m² LOA. Skillnaden mellan areorna består av ytor som inte direkt kan användas av verksamheterna, exempelvis kommunikations-, konstruktions- och installationsytor. Den slutliga lokalarean är samtidigt beroende av hur byggnaden disponeras. Behov av nya entrélösningar, tillgänglighetsåtgärder, teknikutrymmen eller förändrade utrymningsvägar kan påverka hur stor del som i praktiken kan nyttjas eller hyras ut. Investeringen uppgår till 6 000 000 kronor och avser den totala renoveringskostnaden. Bedömningen är osäker innan verksamheternas innehåll och ambitionsnivå har preciserats. Ett kultur- och aktivitetshus kan ställa varierande krav på bland annat akustik, scenteknik, ventilation, tillgänglighet, brandskydd och tåliga ytskikt. Kostnaden påverkas även av i vilken utsträckning befintliga lokaler och installationer kan användas utan större förändringar. Kalkylen bör därför betraktas som en översiktlig utgångspunkt snarare än en fast investeringsram. Drift- och underhållskostnaderna anges till 1 000 000 kronor per år. Utfallet kommer bland annat att bero på öppettider, nyttjandegrad, energianvändning, städning och hur många delar av byggnaden som behöver vara i drift samtidigt. En byggnad som används av många verksamheter under stora delar av dygnet kan få en annan kostnadsbild än lokaler med mer begränsade öppettider. Även gränsdragningen mellan fastighetsdrift och verksamhetskostnader behöver tydliggöras. De indikerade hyresnivåerna uppgår till mellan 1 300 000 och 1 360 000 kronor. Skillnaderna visar kalkylens okänslighet för avkastningskravet, men nivåerna behöver också prövas mot verksamheternas betalningsförmåga och den andel av lokalerna som faktiskt kan beläggas. Alternativets värde är inte enbart ekonomiskt. Ett kultur- och aktivitetshus kan skapa samhällsnytta genom föreningsliv, kultur, möten och aktiviteter för olika målgrupper. Den ekonomiska bedömningen behöver därför väga möjliga hyres- och bokningsintäkter mot den kommunala nyttan och mot risken att alltför höga avgifter begränsar tillgängligheten. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 6 000 000 kr Total renoveringskostnad Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år Driftkostnader per år Indikerad hyra, låg yield 1 300 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 330 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 360 000 kr/år 6,0% 40 850 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.1.4 Marknadsförutsättningar Efterfrågan kommer främst från kommunala verksamheter, föreningar, kulturaktörer, studieförbund och invånare, snarare än från den kommersiella lokalmarknaden. Alternativets bärkraft beror därför på verksamheternas faktiska behov och den samhällsnytta som ett samlat lokalutbud kan ge. Dialogerna visar ett uttalat intresse för lokaler för kultur, föreningsliv, möten och rörelse. Bland de behov som har lyfts finns bättre scen- och teatertekniska förutsättningar, mindre scenrum och möjligheten att samla kulturfunktioner mer centralt. Ett bredare kulturhuskoncept skulle även kunna ge plats åt aktörer som i dag saknar egna lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har även beskrivit ett behov av fler idrottstider, möteslokaler och mindre föreningslokaler. Kommunen har däremot inte ett uttalat behov av att flytta samtliga befintliga verksamheter till byggnaden. Exempelvis har fritidsgården Soffta och kulturskolans undervisning lokaliseringar som i huvudsak fungerar. Huset bör därför ses som en kompletterande och samordnande resurs, snarare än som en generell ersättning för andra lokaler. Studieförbund och föreningar är relevanta användare, men deras betalningsförmåga är begränsad. Dialogen visar att tillgången till prisvärda lokaler är central och att flera aktörer redan använder lokaler till låg kostnad. Efterfrågan finns, men är priskänslig och utspridd mellan många mindre organisationer. Marknadspotentialen är sammantaget relativt god sett till möjliga användargrupper och efterfrågade behov, men begränsad ur kommersiellt perspektiv. För att uppnå ett högt nyttjande krävs ett tydligt verksamhetskoncept, återkommande basverksamheter och en boknings- och prismodell som är tillgänglig för ideella aktörer. Byggnadens värde i detta alternativ ligger främst i dess funktion som offentlig och social infrastruktur. Den kan fortsatt vara en samhällsresurs efter att skolverksamheten upphör, men förutsätter en långsiktig modell för huvudmannaskap, drift, bokning och samordning. 5.1.5 Samhällseffekter Ett kultur- och aktivitetshus innebär att Byavångsskolans röda del behåller sin offentliga roll även efter att skolverksamheten har flyttat. Det skapar förutsättningar för en centralt belägen mötesplats där invånare kan delta i kultur, rörelse, lärande och sociala sammanhang. Alternativet kan öka tillgången till aktiviteter för grupper som i dag har svårt att använda mer perifert belägna lokaler eller verksamheter som främst bedrivs kvällstid. Det gäller inte minst äldre, men även barn och unga, som fortsatt kan ha skolområdet som målpunkt för fritid, kultur och föreningsliv. En öppen och tillgänglig mötesplats kan också sänka tröskeln till deltagande. Möjligheten att vistas i huset utan medlemskap eller föranmälan kan skapa fler spontana möten och stärka den sociala gemenskapen. För föreningslivet kan gemensamma lokaler och resurser ge bättre förutsättningar att bedriva verksamhet, pröva nya initiativ och nå fler deltagare. Ett aktivt hus under olika tider på dagen och veckan kan bidra till ökad närvaro och trygghet i området. Kvällsarrangemang och större sammankomster behöver dock organiseras så att buller, trafik och andra störningar begränsas. 41 851 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Ur ett stadsutvecklingsperspektiv innebär alternativet att en etablerad samhällsbyggnad förblir tillgänglig för allmänheten och får en ny roll i centrala Tomelilla. Det stärker kontinuiteten på platsen och tar till vara byggnadens läge, identitet och betydelse som lokal resurs. 5.1.6 Trafik och parkering Kultur- och aktivitetshuset ger ett mer varierat trafikmönster än dagens skolverksamhet. Trafiken fördelas över dag, kväll och helg och är kopplad till föreningsaktiva, kursdeltagare, besökare, personal, leveranser och arrangemang. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. Dessa skulle i många fall kunna täcka behovet vid löpande verksamhet. Vid större föreställningar eller flera samtidiga aktiviteter kan efterfrågan bli högre. Eftersom besökstopparna främst uppstår vid enstaka arrangemang är det inte självklart att fastigheten ska dimensioneras för maximal belastning. Samnyttjande av närliggande parkering och tydlig information till besökare kan vara mer yteffektivt än att avsätta stora markytor som sällan används fullt ut. Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda möjligheter till hållbara resor. Cykelparkering bör finnas nära entrén, och gångstråk mellan parkering och byggnad behöver vara tydliga, tillgängliga och väl belysta. Tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser ska ligga nära huvudentrén. Angöring behöver även fungera för färdtjänst, leveranser och utrustning till arrangemang utan onödiga konfliktpunkter med gående och cyklister. 5.1.7 Genomförande och tidplan Gällande plan anger allmänt eller offentligt ändamål. Ett kommunalt kultur- och aktivitetshus med föreningsliv, kultur, fritid och mötesverksamhet ligger i grunden nära denna användning. Ett större inslag av kommersiell verksamhet eller permanenta privata hyresgäster kan däremot påverka den planmässiga bedömningen. Byggnaden innehåller redan flera av de funktioner som alternativet efterfrågar. Genomförandet kan därför fokusera på upprustning, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsanpassning snarare än på en genomgripande förändring av planstrukturen. Den fortsatta planeringen och utformningen behöver främst samordna gymnastiksalens och aulans användning, scen- och ljudteknik, caféfunktion, möteslokaler, tillgänglighet och zonindelad drift. Lösningar för gymnastiksalen bör vara flexibla och möjliga att hantera i den dagliga verksamheten. Alternativet lämpar sig för ett etappvis genomförande. Lokaler som redan är funktionella kan tas i bruk tidigt, medan mer tekniskt krävande delar anpassas successivt. Detta minskar risken att stora investeringar genomförs innan verksamhetsinnehåll och nyttjande har etablerats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader 42 852 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • anpassning och ombyggnation: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till färdigställd verksamhet uppskattas genomförandet ta cirka 1–2 år om användningen ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Ett etappvis genomförande kan göra det möjligt att ta vissa lokaler i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.1.8 Risker och osäkerheter Den främsta verksamhetsmässiga risken är att huset får ett brett och tilltalande koncept men saknar ett tillräckligt stabilt vardagsinnehåll. Det finns ett identifierat intresse för kultur, föreningsliv, möten och rörelse, men efterfrågan är spridd mellan många mindre aktörer som ofta använder lokaler under begränsade tider. Utan återkommande basverksamheter finns risk för låg eller ojämn nyttjandegrad. Driftorganisationen är därför central. Bokning, öppethållande, tillsyn, teknik, städning och samordning behöver ha ett tydligt huvudansvar. Om huset huvudsakligen fungerar som en samling lokaler som bokas var för sig finns risk att de gemensamma miljöerna inte utvecklas till den öppna mötesplats som alternativet bygger på. Kalkylen visar en investering om cirka 6 miljoner kronor samt drift- och underhållskostnader om cirka 1 miljon kronor per år. Den indikerade hyresnivån uppgår till cirka 1,30 miljoner kronor per år och beskriver vilken ekonomisk belastning fastigheten behöver bära. Den ska inte likställas med säkerställda externa intäkter, eftersom föreningar, studieförbund och andra möjliga användare generellt har begränsad betalningsförmåga. Det finns därmed en risk att hyror och användaravgifter som krävs för full kostnadstäckning blir för höga för de verksamheter som huset är avsett för. Om avgifterna i stället hålls på en tillgänglig nivå behöver kommunen bära en del av kostnaden. Alternativet bör därför bedömas som en kommunalt finansierad samhällsfunktion snarare än som ett kommersiellt lokalprojekt. Det finns också en avvägning mellan flexibilitet och specialisering. Om gymnastiksal, aula eller andra lokaler anpassas långtgående för en särskild verksamhet kan deras användbarhet för andra minska. Om de lämnas alltför oförändrade finns i stället risk att de inte håller tillräcklig kvalitet för kultur- och publik verksamhet. Investeringarna bör därför i första hand stödja flexibla lösningar som kan användas av flera målgrupper. Investeringsnivån förutsätter att byggnaden kan anpassas utan mer omfattande tekniska ingrepp. Behov inom ventilation, akustik, scenteknik, brandskydd, tillgänglighet eller långsiktigt underhåll kan öka kostnaden. Byggnadens energiklass E innebär samtidigt en förvaltningsrisk, särskilt om stora delar av huset behöver hållas i drift trots låg beläggning. Zonindelad och behovsstyrd drift är därför viktig. Kvälls- och helgverksamhet kan innebära buller, ljus och kortvariga trafiktoppar. Detta skulle vara hanterbart genom tydliga öppettider, lämpliga ljudåtgärder, evenemangsplanering och en genomtänkt organisation av entréer och angöring. 5.1.9 Samlad bedömning Kultur- och aktivitetshus är ett väl anpassat alternativ för Byavångsskolans röda del. Det bygger vidare på lokaler och funktioner som redan finns och kräver därför ingen grundläggande 43 853 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan omvandling av byggnaden. Gymnastiksalen, aulan och variationen av större och mindre rum ger en ovanligt bred användbarhet och gör det möjligt att kombinera kultur, rörelse, föreningsliv och öppna mötesfunktioner inom samma hus. Den fysiska genomförbarheten är därmed relativt god. Alternativets avgörande fråga är i stället hur huset ska fyllas, drivas och finansieras över tid. Efterfrågan är bred men splittrad mellan flera mindre aktörer, och deras betalningsförmåga är begränsad. Huset behöver därför ett stabilt vardagsinnehåll och en aktiv driftorganisation som håller samman bokning, öppethållande, värdskap och gemensamma funktioner. Utan detta finns en risk att lokalerna används var för sig utan att en verklig mötesplats uppstår. Alternativets styrka ligger i möjligheten att samla verksamheter som kompletterar varandra över dagen och veckan. Detta kan ge ett högt nyttjande och göra byggnaden till en levande lokal resurs även efter att skolan har avvecklats. Flexibla lokaler och zonindelad drift skapar också möjlighet att anpassa öppethållande och kostnader efter den faktiska användningen. Investeringen är förhållandevis begränsad, men huset kommer sannolikt inte att bära sina kostnader genom externa hyror och avgifter. Kultur- och aktivitetshuset bör därför ses som en kommunal samhällsfunktion snarare än ett kommersiellt lokalprojekt. Den ekonomiska motiveringen ligger främst i den samlade nyttan för föreningsliv, kultur, folkhälsa och social gemenskap samt i att en befintlig samhällsbyggnad kan fortsätta användas. Sammantaget har alternativet goda förutsättningar att bli en långsiktigt värdefull kultur- och mötesplats. Byggnaden är lämplig och kan utvecklas stegvis, vilket begränsar investeringsrisken. Alternativets bärkraft avgörs främst av om kommunen kan formulera ett tydligt verksamhetskoncept, säkra återkommande användare och ta ett samlat ansvar för drift och innehåll. 44 854 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 5.2 Alternativ B – Hantverkens hus Hantverkens hus innebär att Byavångsskolans röda del utvecklas till en plats för skapande, hantverk, småskalig produktion och publika aktiviteter. Flera verksamheter samlas under samma tak och kompletteras med kurser, workshops, utställningar, marknader och evenemang. Alternativet kan ge lokala kreatörer och mindre företag tillgång till arbetslokaler som annars kan vara svåra att bära på egen hand. Huset kan också bli en öppen målpunkt där besökare möter hantverk, produktion och kreativt företagande på nära håll. På så vis kan det stärka både det lokala näringslivet, kulturen och Tomelillas identitet. Ateljéer, Omfattning verkstäder och mötesytor Typ av åtgärd Ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Låg-medel nivå Huvudsaklig Kreativa näringar målgrupp Genom- Medel-hög förbarhet 5.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Primär Företagande, Den röda delen har goda fysiska förutsättningar för ett Hantverkens hus med arbetslokaler, samhälls- kultur och skapande verksamheter, kurser och publika funktioner. För att konceptet ska fungera behöver nytta besöksnäring byggnaden vara både en arbetsplats för de verksamma och en målpunkt för besökare. Blandningen av större och mindre rum ger utrymme för ateljéer, verkstäder, studios och mindre verksamhetslokaler för exempelvis keramik, textil, konst, design, slöjd, mathantverk och kurser. De större salarna kan användas för workshops, marknader, utställningar, mässor och evenemang. Aulan lämpar sig för föreläsningar, kulturarrangemang, samtal och mindre scenverksamhet, medan gymnastiksalen kan rymma större kurser och publika aktiviteter. Samlingsytorna, de mindre rummen, hissen och de tydliga kommunikationsstråken gör det möjligt att skilja publika miljöer från verksamhetsutövarnas arbetsytor. Vissa delar kan hållas öppna för allmänheten medan andra används för produktion, förvaring och förberedelser. Lokalerna behöver inte få en slutlig disposition från början. De kan tas i bruk och förändras i takt med efterfrågan, vilket ger utrymme för nya verksamheter och gör det möjligt att låta skapande, företagande, lärande och sociala möten växa fram stegvis. Målgruppen är dock smalare än för ett generellt allaktivitetshus. Huset riktar sig främst till aktörer och besökare med intresse för hantverk, kultur, kreativt företagande och kurser. För en stabil 45 855 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan användning över tid krävs därför ett tydligt koncept och ett innehåll som även lockar en bredare publik. 5.2.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Genomförandet är mindre omfattande än i alternativ som innebär bostäder eller omsorgsboende. Byggnaden används även fortsättningsvis för verksamhetsändamål och behöver därför inte delas in i bostadsenheter, privata hygienutrymmen eller boendespecifika installationer. Större samlingslokaler, mindre verksamhetsrum, aula, gymnastiksal, hygienutrymmen, kommunikationsytor och hiss kan till stor del användas vidare. Åtgärderna handlar främst om lokalanpassning, tillgänglighet, brandskydd och installationer för de verksamheter som flyttar in. Behoven varierar mellan olika hantverk. Keramik, textilproduktion, träarbete, mathantverk och andra verkstadsverksamheter kan kräva utsug, förstärkt ventilation, vatten och avlopp, högre elkapacitet, trefas, arbetsbelysning, låsbara förråd och slitstarka ytskikt. Café, matproduktion eller kurser med livsmedelshantering ställer särskilda krav på hygien, ventilation, vatten, avlopp, avfall och driftlogistik. Publik användning av aulan, gymnastiksalen och de större salarna kan i sin tur kräva åtgärder för ljud, ljus, scenfunktioner, utrymning, brandskydd och tillgänglighet. Byggnadens varierade rum och äldre karaktär kan tas till vara genom varsamma anpassningar och begränsade exteriöra ingrepp. Den tekniska omfattningen bör därför utgå från konkreta verksamheter, snarare än att alla lokaler förbereds för varje tänkbar användning. Alternativet tar till vara redan investerade resurser i stomme, klimatskal, installationer och infrastruktur. Det begränsade ombyggnadsbehovet ger också lägre klimatpåverkan i byggskedet än mer genomgripande alternativ. Energiprestandan är däremot lägre än i moderna verksamhetslokaler. Driftenergin kan därför bli hög, framför allt om stora delar av huset värms och ventileras trots låg användning. Planerade åtgärder inom ventilation, belysning och tekniska installationer kan efter hand förbättra energieffektiviteten. 5.2.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 1 850 m² BTA och 1 450 m² LOA. Mellanskillnaden består av kommunikationsytor, teknikutrymmen och andra delar som inte kan hyras ut direkt. Den slutliga lokalarean påverkas även av byggnadens disposition, tillgänglighetsåtgärder och eventuella nya installationsstråk. Investeringen uppgår till 4,5 miljoner kronor och bygger på att huvuddelen av byggnaden kan användas med begränsade ingrepp. Kostnaden påverkas av verksamheternas krav på ventilation, utsug, vatten, avlopp, el, brandskydd och publik tillgänglighet. Även ambitionsnivån för café, scenverksamhet och andra gemensamma funktioner har stor betydelse. Drift och underhåll beräknas till 800 000 kronor per år. Utfallet styrs bland annat av energianvändning, öppettider, nyttjandegrad och hur stor del av huset som hålls i kontinuerlig drift. Under etableringsperioden kan kostnaderna behöva bäras innan alla lokaler är uthyrda. 46 856 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Den indikerade hyran uppgår till 1,03–1,07 miljoner kronor per år vid avkastningskrav på 5–6 procent. Skillnaden mellan nivåerna är liten jämfört med kalkylens övriga osäkerheter. Hyran visar vilken fastighetskostnad verksamheten behöver bära, men inte vilken nivå den lokala marknaden faktiskt accepterar. Hantverkens hus är därför inte i första hand en omedelbar intäktskälla. Den ekonomiska potentialen kan växa när permanenta hyresgäster, kurser, marknader, utställningar och arrangemang skapar en stabilare användning och fler intäkter. En sådan utveckling kräver tid och att verksamheten byggs upp stegvis. Post Värde Enhet Kommentar BTA 1 850 m² LOA 1 450 m² Investering 4 500 000 kr Fastighetsrelaterade Drift- och underhållskostnader 800 000 kr/år kostnader Indikerad hyra, låg yield 1 030 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 1 050 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 1 070 000 kr/år 6,0% 5.2.4 Marknadsförutsättningar Marknaden består av en kombination av verksamhetslokaler, publik mötesplats, kulturell destination och plattform för lokalt entreprenörskap. Efterfrågan kommer därför från fler grupper än traditionella lokalhyresgäster. Möjliga användare är hantverkare, kulturutövare, småföretag, föreningar, studieförbund och kursarrangörer. Lokalerna kan också användas tillfälligt för workshops, pop up-butiker, marknader, utställningar, föreläsningar och mindre evenemang. Konceptet ligger nära kommunens utvecklingsinriktningar inom kultur, föreningsliv, utbildning, småskaligt företagande, besöksnäring, matkultur och kreativa näringar. Den faktiska efterfrågan är däremot ännu inte konkretiserad och kan vara känslig för hyresnivå, lokalernas standard och tillgången till gemensam service. Referensprojekten visar flera möjliga vägar. Per Helsas gård i Ystad kombinerar konsthantverk, café, galleri och småskalig verksamhet. Not Quite i Fengersfors förenar ateljéer, verkstäder, butik, 47 857 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan café, utställningar och evenemang. Stenkrossen i Lund fungerar som ett kommunalt projekt- och produktionshus för kultur och innovation. The Glass Factory i Boda tar avstamp i ett särskilt hantverk och ett lokalt industriarv, med verkstäder, utställningar och programverksamhet. Gemensamt för projekten är att verksamheten inte bärs av lokaluthyrning ensam. Fasta hyresgäster behöver kompletteras med bokningsbara verkstäder, kurser, utställningar, försäljning, café, programverksamhet och tillfälliga evenemang. Det kräver en driftorganisation med ansvar för uthyrning, marknadsföring, program, bokning och gemensamma funktioner. Utan ett sådant ansvar finns en risk att lokalerna fungerar var för sig och att huset aldrig blir den samlade destination som konceptet bygger på. Marknadspotentialen finns, men är mer osäker än i alternativ som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. En bärkraftig verksamhet kräver tillräckligt många aktörer, rimliga hyresnivåer och ett publikt innehåll som ger återkommande besök. 5.2.5 Samhällseffekter Hantverkens hus ger den röda delen fortsatt användning som publik och verksamhetsinriktad plats. Inriktningen mot skapande, småskaligt företagande och besöksverksamhet kan stärka Tomelillas profil inom kultur, hantverk och kreativa näringar. Arbetsplatser, ateljéer, kurser och arrangemang kan ge området liv under fler delar av dagen och veckan. Byggnaden får då en mer kontinuerlig användning än om lokalerna enbart hyrs ut till enskilda verksamheter. Kurser, workshops och öppna arrangemang ger utrymme för lärande, kunskapsutbyte och gemenskap. Professionella utövare, hobbyutövare och besökare kan mötas kring praktiskt skapande. För barn och unga kan verksamheten ge möjlighet att prova olika hantverk och möta yrkesverksamma hantverkare och kulturutövare. Alternativet kan också ge mindre företag och entreprenörer bättre möjligheter att etablera eller utveckla sin verksamhet. Café, försäljning, utställningar och evenemang kan stärka besöksnäringen och skapa en ny målpunkt i centrala Tomelilla. Byggnadens varierade rum och spår av den tidigare skolverksamheten kan ge huset en egen karaktär. Genom att behålla och öppna den äldre byggnaden för nya användare kan alternativet bidra till ett mer varierat centrum utan att platsens tidigare identitet helt går förlorad. 5.2.6 Trafik och parkering Trafikpåverkan kan bli begränsad vid löpande verksamhet men öka vid marknader, kurser och andra evenemang. Trafiken består främst av verksamhetsutövare, kursdeltagare, besökare och leveranser och blir mer utspridd över dagen och veckan än skolans tidigare lämning och hämtning. I direkt anslutning till byggnaden finns cirka 15 parkeringsplatser. De kan i många fall täcka den löpande verksamhetens behov om antalet samtidiga användare är begränsat. Vid större publika aktiviteter kan behovet bli högre. Om huset utvecklas till en återkommande besöksdestination behöver parkeringsfrågan få en tydlig lösning. Närliggande parkeringsytor kan samutnyttjas vid större arrangemang, men kapacitet och gångavstånd behöver klarläggas. 48 858 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Det centrala läget och närheten till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och service ger goda förutsättningar för resor utan bil. Cykelparkering och tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser bör placeras nära huvudentrén. Entréer, gångstråk, parkering och angöring ska vara trygga och lättorienterade. Leveranser och biltrafik bör ordnas så att onödiga konflikter med gående och cyklister undviks. 5.2.7 Genomförande och tidplan Hantverkens hus har förhållandevis goda genomförandeförutsättningar eftersom byggnaden redan används för verksamhetsändamål och flera befintliga funktioner kan behållas. Fastigheten omfattas av planbestämmelser för allmänt eller offentligt ändamål. Verksamhetens innehåll och organisationsform avgör om den ryms inom gällande plan. Butiker, café, större evenemangsverksamhet och uthyrning till privata aktörer kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Projekteringen omfattar lokalanpassningar, tillgänglighet, brandskydd och verksamhetsspecifika installationer. Den slutliga omfattningen kan fastställas först när de första verksamheterna och de gemensamma funktionerna har konkretiserats. En översiktlig tidsbedömning är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 3–6 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • anpassning och ombyggnad: cirka 6–12 månader Från beslut om inriktning till ett första färdigställt genomförande uppskattas tiden till cirka 1–2 år om verksamheten ryms inom gällande plan. Om en planändring krävs kan den samlade tiden i stället uppgå till cirka 1,5–4 år. Genomförandet kan delas upp i etapper, där lokaler anpassas och tas i bruk när konkreta verksamheter finns på plats. Det minskar den initiala investeringsrisken och gör det möjligt att utveckla huset i takt med efterfrågan. En första etapp kan därmed tas i bruk innan hela byggnaden är färdigutvecklad. 5.2.8 Risker och osäkerheter Efterfrågan och den långsiktiga beläggningen är de största osäkerheterna. Det krävs tillräckligt många hantverkare, kulturutövare och småföretag som vill etablera sig och kan bära en rimlig hyra. Målgruppen finns, men dess omfattning och betalningsförmåga är inte säkerställda. Bärkraften kräver mer än uthyrda lokaler. Utan en gemensam profil, marknadsföring, programverksamhet och driftorganisation riskerar huset att bli en samling separata verksamheter utan den attraktionskraft som konceptet bygger på. Investeringen förutsätter begränsade anpassningar. Verksamheter med omfattande krav på utsug, VA, el, brandskydd eller livsmedelshantering kan höja kostnaden. Speciallösningar som genomförs innan det finns en konkret användare ökar risken för felinvesteringar. 49 859 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Energianvändningen kan ge höga driftkostnader i förhållande till nyttjandet, särskilt under en etableringsperiod med låg beläggning. Etappvis inflyttning och zonindelad drift kan begränsa både kostnader och vakansrisk. Parkeringsbehovet kan öka tillfälligt vid marknader och evenemang. Sådana besökstoppar behöver hanteras genom samutnyttjande och planering, snarare än genom en permanent överdimensionering av parkeringen. 5.2.9 Samlad bedömning Hantverkens hus är ett möjligt och identitetsskapande alternativ för Byavångsskolans röda del. Byggnadens varierade lokaler, centrala läge och bevarade karaktär passar ett koncept där hantverk, kreativt företagande och publika aktiviteter möts. Ombyggnadsbehovet är förhållandevis begränsat och investeringen uppgår till cirka 4,5 miljoner kronor. Befintliga verksamhetsrum, aula, gymnastiksal och gemensamma ytor ger möjlighet att utveckla huset etappvis och anpassa lokalerna efter konkreta användare. Efterfrågan är möjlig men osäker och sannolikt priskänslig. Den indikerade hyran visar fastighetens kostnadsnivå, men inte vilken hyra lokala aktörer faktiskt kan bära. Lokaluthyrningen behöver därför kompletteras med kurser, program, marknader och andra publika intäkts- och användningsspår. Den långsiktiga bärkraften avgörs av beläggningen, en tydlig driftorganisation och förmågan att skapa återkommande besöksflöden. Ett successivt genomförande minskar risken och gör det möjligt att anpassa investeringarna efter hur verksamheten faktiskt utvecklas. Hantverkens hus kan stärka lokalt företagande, kultur, besöksnäring och centrummiljön. Alternativet har dock större marknads- och driftsrisk än verksamheter som svarar mot ett fastställt kommunalt lokalbehov. Kommunens åtagande blir därför beroende av hur snabbt huset når en stabil användning och hur stor del av kostnaden verksamheterna kan bära. 50 860 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6. Lindesborgsskolan 6.1 Alternativ A – Särskilt boende Alternativet innebär att huvuddelen av Lindesborgsskolans befintliga byggnad rivs och ersätts med ett nytt särskilt boende för äldre. Fastigheten utvecklas till en långsiktig omsorgsmiljö med moderna lokaler och goda villkor för vård, omsorg och arbetsmiljö. Idrottshallen och skyddsrummet föreslås bevaras och integreras i platsens fortsatta utveckling. Ca 60–80 Omfattning boendeplatser Rivning och Typ av åtgärd nybyggnation Tidshorisont Lång Planändring Kan krävas Investerings- Mycket hög nivå Äldre med behov Huvudsaklig av vård och målgrupp omsorg Genom- Medel förbarhet 6.1.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett särskilt boende ställer höga krav på funktion, tillgänglighet, trygPghriemt äorc h driftsäkerhet. Äldreomsorg och Kommunens planering pekar på ett långsiktigt ökat behov av boendeplsaatsmerh, ämllse-dan vård- och framtida kapacitet nytta omsorgsbehoven blir mer komplexa. Andelen personer med demenssjukdom, multisjuklighet och omfattande behov av omvårdnad och hälso- och sjukvård ökar. Boendet måste därför kunna anpassas när behoven förändras. Lokalerna ska stödja både de boendes livskvalitet och personalens arbetsmiljö. God överblick, korta gångavstånd, flexibilitet mellan demens- och somatisk vård samt tillräckliga lägenheter, gemensamhetsytor och personalutrymmen är viktiga egenskaper. Planlösningen ska även ge fungerande samband mellan omsorgspersonal, sjuksköterskor, rehabilitering och ledning samt effektiv logistik för hjälpmedel, läkemedel, tvätt, förråd och transporter. Boendet bör utformas småskaligt och hemlikt, med avgränsade boendeenheter, privata lägenheter samt gemensamma vardagsrum och måltidsmiljöer. Personalens funktioner ska finnas nära utan att miljön får institutionskaraktär. Dagsljus, akustik, orienterbarhet och tillgänglig utemiljö har stor betydelse. Trygga och överblickbara gårdar, promenadslingor, sittplatser, grönska och lättillgängliga entréer kan stärka aktivitet och självständighet, särskilt för personer med demenssjukdom. 51 861 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Underlaget talar för att ett boende med cirka 60–80 platser prövas vidare. Exakt kapacitet, målgrupp och eventuell etappindelning behöver fastställas inom kommunens fortsatta omsorgs- och lokalförsörjningsplanering. 6.1.2 Tekniska och fysiska förutsättningar Lindesborgsskolans tekniska skick, underhållsbehov och komplexa planlösning gör nybyggnation mer lämplig än ombyggnad. Huvudbyggnaden är uppförd för skolverksamhet och består av studiehallar, korridorer, flera byggnadsdelar och tekniska system som byggts ut stegvis. En ombyggnad skulle kräva stora ingrepp i planlösning, installationer, brandskydd, tillgänglighet och arbetsmiljö. Fastighetens främsta tillgångar är därför tomten och det centrala läget. En ny byggnad kan utformas efter dagens krav på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö och energieffektivitet. Den kan även få effektiva samband mellan boendeenheter, gemensamma ytor, personalutrymmen, kök, förråd, tvätt, varumottagning, avfallshantering och utemiljö. Byggnaden ska ge utrymme för välfärdsteknik, digital tillsyn och framtida tekniska lösningar. Installationerna behöver vara robusta och flexibla, medan material och system väljs med hänsyn till livslängd, driftbelastning och förvaltningsekonomi. Inför rivning och nybyggnation krävs rivningsprojektering, miljöprovtagning, geoteknisk undersökning, kartläggning av ledningar samt utredningar av dagvatten, angöring och parkering. Relationen till idrottshallen, skyddsrummet och ledningsrätten för fjärrvärme måste lösas. Miljöfarliga material kräver planerad och korrekt hantering. Rivningen medför att material och inbyggda resurser går förlorade. Nybyggnaden kan däremot ge lägre energianvändning, effektivare drift och mindre framtida underhåll. Klimatpåverkan kan begränsas genom återbruk, cirkulära materialflöden, energieffektiva installationer, genomtänkta materialval och lokal energiproduktion. Bevarandet av idrottshallen och skyddsrummet tar också till vara befintliga resurser. 6.1.3 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen utgår från 5 500 m² BTA och 5 000 m² BRA. Ytorna är översiktliga och kan förändras när verksamhetsprogrammet preciserar fördelningen mellan boenderum, gemensamma utrymmen, personalytor, kommunikation och tekniska funktioner. Fördelningen påverkar både kapacitet och kostnadseffektivitet. Investeringen uppgår till 200 miljoner kronor och omfattar rivning och nybyggnation. Kostnaden är osäker innan kraven på installationer, hygien, säkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö och verksamhetslogistik har fastställts. Drift och underhåll anges till 2 miljoner kronor per år. Kalkylen bygger på kallhyra, där fastighetskostnaden omfattar försäkring, administration och löpande underhåll. Operatören förutsätts bära medier och andra verksamhetsrelaterade kostnader. Den slutliga gränsdragningen regleras i avtalet. Arbetsmodellen innebär att kommunen bygger, äger och förvaltar fastigheten samt tecknar blockhyresavtal med en vårdoperatör. Vid avkastningskrav på 5–6 procent uppgår den indikerade hyran till 12–14 miljoner kronor per år. Hyran visar vilken fastighetskostnad investeringen behöver 52 862 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan bära, inte kommunens totala kostnad för omsorgen. Ersättning för bemanning och vård tillkommer som en separat och normalt betydligt större kostnad. Post Värde Enhet Kommentar BTA 5 500 m² Yta för personal och BRA 5 000 m² gemensamma funktioner Total rivnings- och Investering 200 000 000 kr ombyggnadsinvestering Fastighetskostnader: Drift- och underhållskostnader 2 000 000 kr/år försäkring, administration och löpande underhåll. Indikerad hyra, låg yield 12 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra, medel yield 13 000 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra, hög yield 14 000 000 kr/år 6,0% 6.1.4 Marknadsförutsättningar Förutsättningarna styrs främst av kommunens långsiktiga behov av omsorgsplatser, förväntad beläggning och vald genomförandemodell. Det rör sig inte om en öppen bostadsmarknad, utan om en behovsstyrd verksamhet där kommunen ansvarar för kapacitet och kvalitet. Den föreslagna storleken kan ge en rationell verksamhets- och bemanningsorganisation, men måste motsvara Tomelillas faktiska behov. En för stor anläggning riskerar låg beläggning och höga fasta kostnader. En för liten anläggning kan ge sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Dialog med en extern omsorgsaktör visar att nyproduktion har bättre förutsättningar än ombyggnad av äldre verksamhetslokaler. Extern etablering kan vara möjlig, men påverkas av ortens storlek, upphandlingsmodell, avtalsvillkor och långsiktigt platsbehov. Dialogen visar marknadens villkor men innebär inget etableringsåtagande. Kommunen kan äga och driva boendet, äga fastigheten och anlita en extern operatör eller låta en extern aktör utveckla och äga byggnaden. En operatör kan även äga både fastighet och verksamhet. Kommunalt ägande ger större kontroll och möjlighet till framtida anpassning. Extern medverkan kan minska den initiala kapitalbindningen, men skapar långsiktiga hyres- och avtalsåtaganden. 6.1.5 Samhällseffekter Platsens sociala funktion förändras från skol- och utbildningsmiljö till vård- och omsorgsmiljö när skolverksamheten flyttas och kommunen behöver fler boendeformer för äldre. Boendet ger närvaro under hela dygnet genom boende, personal, anhöriga, besökare, service och transporter. Det skapar ett jämnare flöde av människor än skolan och kan ge trygghet och kontinuitet i området. Platsen riskerar dock att bli mer sluten om boendet utformas som en avskild institution. Entréer, gångstråk och utemiljöer bör därför knyta verksamheten till omgivningen. 53 863 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Funktioner för rehabilitering, träning, anhörigstöd, aktiviteter och social samvaro kan även komma äldre utanför boendet till del, motverka ensamhet och i vissa fall skjuta upp mer omfattande omsorgsinsatser. Ur barnperspektiv försvinner en tidigare skol- och lekmiljö. Förlusten av friytor, spontanidrott och lokaler för barn och föreningar behöver vägas in. Genom att bevara idrottshallen finns en del av platsens funktion för rörelse och föreningsliv kvar. Det centrala läget underlättar resor för anhöriga, personal och besökare och ger närhet till service, gångstråk och kollektivtrafik. De boendes möjlighet att själva nå centrum varierar med funktionsförmågan, men läget kan stödja organiserade aktiviteter och minska känslan av avskildhet. Störst samhällsnytta nås om boendet blir en del av tätortens struktur för trygghet, service och vardagsliv. 6.1.6 Trafik och parkering Fastigheten ligger centralt i Tomelilla, nära gång- och cykelvägar samt samhällsservice. Tomelilla station nås med buss på cirka 15 minuter, inklusive omkring 550–600 meters gångväg till närmaste hållplats. Centrum ligger cirka 15 minuters promenad eller 5 minuters cykelväg bort. Läget ger god tillgänglighet för personal, anhöriga, besökare och externa tjänster. Trafikmönstret blir jämnare än vid skolverksamheten. Topparna vid lämning och hämtning ersätts av personalresor, besök, leveranser, service, färdtjänst, ambulans och sjuktransporter under större delar av dygnet. Det minskar belastningen vid enskilda tidpunkter men ökar behovet av planerad angöring och personalparkering. Fastigheten har idag cirka 25 parkeringsplatser, men nybyggnationen behöver dimensioneras för personal, besökare, tillgängliga platser, färdtjänst, ambulans, leveranser och avfallshantering. Säkra gångstråk, god belysning, låga hastigheter, tillgängliga trottoarer, trygga övergångsställen och lättorienterade entréer är särskilt viktiga för äldre. Parkering och angöring ska fungera utan att boende- och utemiljön blir trafikdominerad. 6.1.7 Genomförande och tidplan Genomförandet omfattar rivning av huvuddelen av skolbyggnaden och uppförande av ett nytt särskilt boende. För idrottshallen och skyddsrummet måste tekniska samband, driftansvar, tillgänglighet och angöring lösas. Gällande detaljplan anger allmänt ändamål, vilket historiskt har omfattat utbildning, vård och omsorg. Ett särskilt boende kan därför vara förenligt med användningen, men frågan ska prövas med kommunen och bygglovsmyndigheten. Även byggnadshöjd, byggnadsarea, gestaltning, trafik, parkering och relationen till omgivande bostäder måste analyseras. Genomförandet omfattar rivningsprojektering, miljöinventering och hantering av material med särskilda krav, följt av projektering, bygglov, upphandling och nybyggnation. Vald modell påverkar ansvar, finansiering och upphandling. En översiktlig tidplan är: • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • rivningsprojektering, miljöinventering och rivning: cirka 6–12 månader 54 864 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader • upphandling: cirka 3–6 månader • nybyggnation: cirka 18–30 månader Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan projektet ta cirka 3–5 år. Tiden påverkas främst av planfrågan, genomförandemodellen, byggnadens omfattning och samordningen med de bevarade delarna 6.1.8 Risker och osäkerheter Kapaciteten och den långsiktiga beläggningen utgör den största osäkerheten. För många platser kan ge låg beläggning och höga fasta kostnader. För få platser kan ge otillräcklig kapacitet, sämre driftsekonomi och begränsad flexibilitet. Vald genomförandemodell avgör hur investerings-, avtals- och förvaltningsriskerna fördelas. Kommunalt ägande ger större kontroll men innebär att kommunen bär dessa risker. Extern medverkan kan minska kapitalbindningen, men skapar beroende av externa aktörer och långsiktiga åtaganden. Något säkert etableringsintresse finns inte i detta skede. Investeringskostnaden påverkas av byggnadens utformning och kraven på tillgänglighet, brandskydd, hygien, arbetsmiljö, välfärdsteknik och logistik. Rivning, miljöfarliga material, markförhållanden och kopplingen till de bevarade byggnadsdelarna kan höja kostnaden och förlänga tidplanen. Boendet måste även kunna anpassas till förändrade vårdbehov och en varierande fördelning mellan demens- och somatisk vård. En alltför specialiserad byggnad kan bli kostsam att förändra. 6.1.9 Samlad bedömning Underlaget talar för nybyggnation av ett särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. Kommunens växande och mer komplexa omsorgsbehov ger ett långsiktigt verksamhetsmotiv, medan skolbyggnadens struktur och tekniska skick talar mot ombyggnad. Tomten och det centrala läget lämpar sig för moderna boendeenheter, effektiva arbetsflöden och tillgängliga utemiljöer. Genom att bevara idrottshallen och skyddsrummet tas delar av den befintliga anläggningen till vara. Investeringen på cirka 200 miljoner kronor och den indikerade hyran på 12–14 miljoner kronor per år innebär ett betydande kommunalt åtagande. Därtill kommer kostnaden för omsorgsverksamheten. Kapaciteten måste därför motsvara det långsiktiga platsbehovet och ge hög beläggning och effektiv drift. Genomförandet kräver rätt dimensionering, en investering inom kalkylen och en modell som ger en rimlig fördelning av ansvar och risk. Extern medverkan kan minska kommunens kapitalbindning, men är inte säkerställd och ger mindre kontroll och handlingsfrihet. 55 865 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 6.2 Alternativ B – Allaktivitetshus Alternativet innebär att delar av Lindesborgsskolans befintliga byggnad bevaras och byggs om till ett allaktivitetshus för fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Inriktningen utgår från en delrivning där byggnadsdelar med störst funktionellt och långsiktigt värde bevaras, medan mindre ändamålsenliga delar avvecklas. Den frigjorda marken innebär en möjlighet att skapa en ny och mer sammanhållen utemiljö. Inomhus- och utomhusmiljöerna kan tillsammans bilda en multifunktionell mötesplats för olika åldrar, med fritidsgård som bärande basverksamhet. Lokaler för kultur, Omfattning fritid och föreningsliv Rivning och Typ av åtgärd ombyggnad Tidshorisont Medellång Planändring Kan krävas Investerings- Medel-hög nivå Huvudsaklig Föreningar, målgrupp allmänhet Genom- Medel-låg förbarhet 6.2.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ett allaktivitetshus ställer krav på flexibla, robusta och tillgängliga lokalePr rsiommä rk an användas av Kultur, fritid och flera verksamheter och målgrupper över tid. Huset behöver kunna rymmsaam bhåädlel så-terkommande mötesplatser nytta basverksamheter och mer tillfälliga aktiviteter, exempelvis föreningsmöten, träning, skapande verksamhet, kulturarrangemang, kurser, workshops och sociala mötesplatser. Centrala kvaliteter är möjlighet att dela upp lokalerna mellan olika verksamheter, tydliga och trygga entréer, god orienterbarhet, robusta ytskikt och möjlighet till kvälls- och helganvändning utan att hela byggnaden behöver hållas öppen. Lokalerna behöver också kunna användas parallellt av målgrupper med olika behov utan att verksamheterna stör varandra. Lindesborgsskolans befintliga struktur har flera egenskaper som är positiva i detta avseende. Byggnaden består av flera sammanhängande men relativt avgränsade delar, vilket skapar förutsättningar för olika verksamhetszoner. Flera entréer mot gårdsmiljöerna gör det möjligt att separera flöden och öppna delar av huset oberoende av varandra. De större undervisningsrummen, studiehallarna och gemensamma ytorna kan användas för möten, kurser, café, kulturverksamhet eller öppna aktivitetsytor. Gymnastiksalen med omklädningsrum och egen entré lämpar sig för föreningsliv, träning och andra rörelseaktiviteter. Slöjdsalar och andra praktiska lokaler kan användas för skapande 56 866 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan verksamhet, verkstäder, hobbyaktiviteter och kurser. Större samlingsytor kan rymma arrangemang, medan mindre rum kan upplåtas till föreningar, studieförbund och samtalsgrupper. Kök eller serveringsytor kan stödja caféverksamhet och evenemang, men deras tekniska skick och framtida användning behöver först klarläggas. 6.2.2 Fritidsgården som basverksamhet Ett särskilt uppdrag i alternativet är att pröva möjligheten att flytta fritidsgården Soffta till Lindesborgsskolan. En fritidsgård kan fungera som en tydlig kommunal basverksamhet och bidra till att huset används kontinuerligt, särskilt under eftermiddagar, kvällar och lov. Lindesborgsskolan har flera lokaler som kan vara relevanta för fritidsgårdsverksamhet. Större rum och studiehallar kan användas som öppna samlings- och aktivitetsytor, medan mindre rum kan inrymma exempelvis musik, spel, skapande, samtal eller lugnare aktiviteter. Närheten till gymnastiksal och praktiska lokaler kan ge ett bredare verksamhetsutbud än vad en mer begränsad fritidsgårdslokal normalt kan erbjuda. En flytt kan också skapa samordningsvinster med övriga verksamheter i huset. Ungdomar kan få tillgång till rörelse, kultur, skapande verksamhet, föreningsaktiviteter och arrangemang inom samma miljö. Föreningar och kulturaktörer kan i sin tur bidra med ledarledda aktiviteter, prova- på-verksamhet och kontakter mellan unga och det lokala civilsamhället. Samtidigt framgår av dialogerna att den befintliga fritidsgården Soffta har en centralt placerad och i grunden välfungerande lokal. En flytt bör därför inte motiveras enbart av att Lindesborgsskolan blir tillgänglig. Den behöver ge tydliga verksamhetsmässiga mervärden i form av bättre eller fler aktivitetsmöjligheter, ändamålsenliga lokaler, tillgång till utemiljö och samlokalisering med andra funktioner. Fritidsgården bör få en egen avgränsad del med separat entré och möjlighet att hålla öppet utan att hela huset används. Samtidigt ska den kunna samnyttja gymnastiksal, verkstäder, samlingslokaler och utemiljö. Läget och utformningen behöver fungera för ungdomar även kvällstid, med god tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ungdomar och personal bör därför medverka i planeringen av verksamheten, lokalerna och utemiljön. 6.2.3 Tekniska och fysiska förutsättningar Ombyggnaden och delrivningen kräver en tidig genomgång av vilka delar som ska bevaras och hur ventilation, värme, VA och el ska anpassas. Byggnadsdelar i gott skick, med enkla installationssamband och möjlighet till separat drift, bör prioriteras. En mindre byggnadsvolym kan minska kostnaderna för drift, underhåll och framtida reinvesteringar, men de kvarvarande delarna måste rustas upp för långsiktig publik verksamhet. Delrivningen kan även ge en mer lättorienterad byggnad med tydligare entréer, samlade mötesplatser och mindre institutionskaraktär. Enplansstrukturen underlättar tillgängligheten, men entréer, gångstråk, hygienutrymmen och gemensamma ytor måste anpassas till dagens krav. Återbruk av stomme, grundläggning, klimatskal och installationer ska vägas mot rivningens resursförluster. En mindre volym, moderniserade system och bättre styrning kan minska energianvändningen i byggnaden, som i dag har energiklass E. Inför rivningen krävs 57 867 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan miljöprovtagning, rivningsprojektering och en plan för återbruk, sortering och farligt avfall. Även solceller och återvinning av rivningsmaterial bör prövas. 6.2.4 Utemiljö Den frigjorda utemiljön kan bli en gemensam resurs som förlänger verksamheten utomhus och knyter samman allaktivitetshusets olika målgrupper. Den bör innehålla både aktiva och lugna zoner för barn, unga, vuxna och äldre, utan att alla behöver använda platsen på samma sätt. För barn och unga kan området rymma exempelvis multisport, bollspel, spontanidrott, skate- eller kickbikeinslag, parkour, bordtennis, sittgradänger och ytor för fritidsgårdens aktiviteter. En mindre utomhusscen kan ge plats för musik och arrangemang. För vuxna och äldre kan promenadslingor, sittplatser, boule, utegym, odling och lugnare gröna rum användas av föreningar, seniorverksamhet och enskilda besökare. Vissa ytor bör vara gemensamma och generationsöverskridande. Ett torg eller gårdsrum vid entré och café kan fungera som en gemensam mötesplats för marknader, föreningsdagar, servering och kulturarrangemang. Utformningen bör bygga på en flexibel struktur snarare än många fasta funktioner. Öppna gräs- och aktivitetsytor kan användas på olika sätt över tid, medan fasta inslag placeras så att framtida förändringar inte försvåras. God belysning, överblickbara miljöer, tydliga gångstråk och kontakt mellan inne och ute är viktiga för tryggheten under eftermiddagar och kvällar. Ljudintensiva aktiviteter bör placeras så att störningar för närliggande bostäder begränsas. Vegetation, terräng och mindre avskärmningar kan skapa rumslighet och minska konflikter mellan olika användningar. Utemiljön bör även hantera dagvatten och klimatanpassning. Träd, grönska, genomsläppliga markmaterial, regnbäddar och ytor för fördröjning kan förbättra dagvattenhanteringen och göra platsen mer attraktiv. Skuggande träd och väderskydd ökar användbarheten under olika årstider. 6.2.5 Ekonomiska förutsättningar Kalkylen omfattar 2 000 m² BRA, varav 500 m² avser fritidsgård och 1 500 m² allaktivitetshus. Investeringen uppgår till 20 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 10 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Beloppen är osäkra innan lokalprogram, tekniska krav och gränserna mellan verksamheterna har fastställts. Gemensamma åtgärder för exempelvis ventilation, brandskydd, tillgänglighet och installationer kan vara svåra att fördela, och en etappvis utbyggnad kan påverka slutkostnaden. Drift och underhåll beräknas till 1 miljon kronor per år. En fördelning enbart efter yta kan bli missvisande om verksamheterna har olika öppettider, personbelastning och energibehov. Fördelningsmodellen bör därför även ta hänsyn till faktisk användning och gemensamma ytor. De indikerade hyrorna uppgår till 2,0–2,2 miljoner kronor för allaktivitetshuset och 1,5–1,6 miljoner kronor för fritidsverksamheten. Hyrorna visar främst kostnadsfördelningen inom kommunen, inte externa intäkter. 58 868 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Post Värde Enhet Kommentar BRA 2 000 m² LOA Fritidsgård 500 m² LOA Allaktivitetshus 1 500 m² Investering Allaktivitetshus 20 000 000 kr Investering Fritids 10 000 000 kr Kostnader per år: el, värme, VA, Drift- och underhållskostnader 1 000 000 kr/år försäkring, administration och underhåll. Indikerad hyra Allaktivitetshus, låg yield 2 000 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Allaktivitetshus, medel yield 2 100 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Allaktivitetshus, hög yield 2 200 000 kr/år 6,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, låg yield 1 500 000 kr/år 5,0% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, medel yield 1 600 000 kr/år 5,5% Indikerad hyra Fritidsverksamhet, hög yield 1 700 000 kr/år 6,0% 6.2.6 Marknadsförutsättningar Ett allaktivitetshus möter främst kommunala och lokala behov av fritidsverksamhet, föreningslokaler, kultur, rörelse och mötesplatser. Efterfrågan kommer därför i första hand från kommunala verksamheter, föreningar, studieförbund och andra lokala aktörer, inte från en traditionell kommersiell lokalmarknad. Den permanenta fritidsgården tillsammans med föreningar, kulturaktörer och seniorverksamheter skapar ett brett nyttjande. Pensionärsföreningar har bland annat uttryckt intresse för studiecirklar, kortspel, brädspel och sittgympa. Betalningsförmågan hos många av dessa aktörer är dock begränsad, vilket innebär att hyror och avgifter inte kan förväntas täcka fastighetens fulla kostnader. Jämförbara projekt bygger ofta på en kombination av fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott, café och informella mötesplatser. Sågen i Klippan är ett exempel på hur flera verksamheter kan samlas under samma tak och tillsammans skapa ett jämnare nyttjande av lokalerna. 6.2.7 Samhällseffekter Ett allaktivitetshus gör att Lindesborgsskolans fastighet behåller en offentlig och social funktion efter att skolverksamheten avvecklas. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, rörelse och andra aktiviteter kan ge liv åt platsen under dagtid, kvällar och helger. 59 869 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan För barn och unga kan större och mer varierade lokaler, gymnastiksal, verkstäder och utemiljö bredda aktivitetsutbudet och skapa fler kontakter med föreningar, kulturaktörer och ledare. Vuxna och äldre får tillgång till mötesplatser, träning, kultur, skapande verksamhet och sociala aktiviteter. Huset kan därmed stödja både egna verksamheter för olika grupper och frivilliga möten över generationsgränserna. Tryggheten kan förbättras genom att ersätta en stor och svåröverblickbar struktur med en öppnare byggnad, tydligare entréer, bättre siktlinjer och mer aktiva utomhusytor. Olika behov av aktivitet och lugn kräver dock en genomtänkt indelning av huset och utemiljön. Fastigheten kan på så sätt fortsätta vara en lokal samhällsresurs i en mer ändamålsenlig omfattning och stärka föreningslivet, den sociala sammanhållningen och invånarnas tillgång till aktiviteter och mötesplatser. 6.2.8 Trafik och parkering Ett allaktivitetshus ger ett mer utspritt trafikflöde över dag, kväll och helg än dagens skola. Fastighetens cirka 25 parkeringsplatser och lastzon bör räcka för fritidsgård, mindre föreningsaktiviteter, möten och träningsgrupper. Vid större arrangemang eller flera samtidiga verksamheter kan närliggande parkering och särskilda evenemangslösningar behöva användas. Delrivningen kan förbättra angöringen och trafikstrukturen, men den frigjorda marken bör främst användas till utemiljö, aktiviteter och dagvattenhantering. Lastzonen kan behållas för leveranser, avfall och angöring till kök, café och arrangemang. Färdtjänst och tillgänglig angöring ska kunna ske nära huvudentréerna. Säkra och väl belysta gång- och cykelvägar är särskilt viktiga för fritidsgårdens besökare. Cykelparkering bör ligga nära entrén och vara väderskyddad. Gångstråk mellan hållplats, parkering, utemiljö och byggnad ska vara överblickbara, medan biltrafik och leveranser separeras från de mest använda gång- och aktivitetsytorna. 6.2.9 Genomförande och tidplan Genomförandet bör inledas med ett verksamhetsprogram och en byggnadsteknisk studie. Verksamhetsprogrammet ska klargöra husets basverksamheter och lokalbehov. Den tekniska studien ska visa vilka byggnadsdelar som ska behållas, hur installationerna kan separeras och vilka delar som kan rivas utan att kvarvarande delar förlorar funktion, stabilitet eller teknisk försörjning. Utifrån detta kan byggnadens framtida omfattning fastställas. Ett kommunalt allaktivitetshus ligger i grunden nära detaljplanens användning, men större kommersiella inslag, exempelvis restaurang, kontor eller uthyrning till företag, kan kräva planprövning eller detaljplaneändring. Delrivningen kräver lovprövning, rivningsprojektering och miljöinventering. Ombyggnad och ändrad användning kan även kräva bygglov. En översiktlig tidplan är: • verksamhetsprogram och dialog: cirka 3–6 månader • byggnads-, installations- och delrivningsstudie: cirka 4–8 månader • eventuell planprövning eller detaljplaneändring: cirka 0,5–2 år • projektering och bygglov: cirka 6–12 månader 60 870 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan • upphandling: cirka 3–6 månader • delrivning, ombyggnad och utemiljö: cirka 12–24 månader Ett etappvis genomförande kan vara möjligt, exempelvis genom att gymnastiksalen eller andra självständiga delar används under projekteringen. Rivning och omläggning av tekniska system måste då planeras så att säkerhet och drift kan upprätthållas. Från beslut om inriktning till färdig verksamhet kan genomförandet ta cirka 3–5 år, beroende på planfrågan, rivningens omfattning och nivån på ombyggnad och utemiljö. 6.2.10 Risker och osäkerheter Den största risken är att den bevarade byggnadsvolymen blir större än verksamheterna motiverar. För stora ytor medför höga drift- och underhållskostnader, medan en alltför omfattande rivning kan ta bort användbara och flexibla lokaler. Delrivningen medför tekniska och ekonomiska osäkerheter. Installationer och konstruktioner är sammanlänkade, och kostnaderna för att separera system, förstärka byggnaden och återställa kvarvarande delar kan överstiga kalkylen. Farliga material kan också påverka kostnad och tidplan. Samlokaliseringen ger bara ekonomiska fördelar om lokaler, utrustning och stödfunktioner faktiskt delas. Huset kräver därför ett samlat ansvar för bokning, värdskap, tillsyn och säkerhet. Föreningar och studieförbund kan bidra till högre nyttjande och stor samhällsnytta, men deras avgifter kommer inte att finansiera byggnaden. Kommunens kostnad måste därför motiveras av verksamhetsnyttan. Fritidsgårdens flytt innebär en risk om läget eller lokalerna inte upplevs som en förbättring. Sämre tillgänglighet kan påverka besöksantalet och verksamhetens räckvidd. Utemiljön bör kombinera attraktiva funktioner med flexibla och lättskötta ytor. Specialiserade anläggningar kan bli dyra, medan en alltför generell miljö riskerar att användas lite. Kvällsverksamhet, idrott och arrangemang kan även orsaka störningar för närboende, vilket måste hanteras genom placering, zonindelning, belysning och öppettider. 6.2.11 Samlad bedömning Sammantaget talar underlaget för att allaktivitetshuset endast bör föras vidare i en reducerad byggnadsvolym. Behovet motiverar inte hela anläggningen. Delrivningen bör därför inriktas på att behålla gymnastiksalen, användbara verksamhetslokaler och flexibla samlingsytor. Fritidsgården ger den nödvändiga basen för ett stabilt nyttjande. En flytt från Soffta är dock rimlig först om ungdomarna får bättre lokaler, ett bredare aktivitetsutbud och en attraktiv utemiljö utan sämre tillgänglighet. Föreningar, kulturaktörer och andra användare kan bredda verksamheten, men inte bära fastighetens ekonomi. Ekonomiskt utgör alternativet ett långsiktigt kommunalt åtagande. Alternativet ska därför prövas utifrån verksamhetsnytta och samhällseffekter, inte förväntade intäkter. Ett fortsatt arbete förutsätter att byggnadsvolymen anpassas till det faktiska lokalbehovet, att delrivningen ryms inom kalkylen och att bokning, drift, ansvar och kostnader samordnas. Den frigjorda marken stärker alternativet genom att ge utrymme för grönska, mötesplatser och flexibla aktivitetsytor. 61 871 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 03 JÄMFÖRANDE ANALYS OCH SLUTSATSER Övergripande jämförelse av alternativens potential och genomförbarhet 62 872 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 7. Jämförande analys För att ge en samlad bild av alternativens ekonomiska omfattning redovisas nedan de översiktligt beräknade investeringsnivåerna, uttryckta i miljoner kronor. Särskilt boende 200 LSS-boende 50 Hyresrätter 40 Allaktivitetshus 30 Kultur- och aktivitetshus 6 Hantverkens hus 4,5 0 50 100 150 200 250 Beloppen bygger på tidiga kalkyler och avser projekt med olika omfattning och innehåll. Diagrammet ska därför främst läsas som en jämförelse av storleksordning, inte som ett mått på alternativens relativa lönsamhet. 7.1 Byavångsskolan – blå del Hyresbostäder och LSS-bostäder i jämförelse Aspekt Hyresbostäder LSS-boende Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ 63 873 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ ■ Bedömningen redovisas på en femgradig skala från låg till hög. För investeringsnivå anger en hög bedömning en hög kostnadsnivå, medan hög i övriga kategorier normalt innebär starkare förutsättningar. Båda alternativen tar tillvara en centralt belägen och kulturhistoriskt värdefull byggnad, men de svarar mot olika behov. Hyresbostäder tillför ett mer varierat bostadsutbud och kan skapa attraktiva bostäder med en karaktär som skiljer sig från standardiserad nyproduktion. Alternativet har också en större flexibilitet över tid, eftersom ordinära bostäder kan användas av olika hushållsgrupper och överlåtas eller förvaltas genom flera möjliga modeller. Hyresalternativets ekonomiska bärkraft är dock beroende av att byggnaden kan ge cirka 1 350 kvadratmeter boarea och ett tillräckligt antal väl fungerande lägenheter. Om planlösning, installationer eller tillgänglighetskrav begränsar den uthyrningsbara ytan försämras kalkylen snabbt. Även den hyresnivå som krävs behöver kunna bäras av en relativt liten lokal bostadsmarknad. Alternativet är därför möjligt, men känsligt för ombyggnadskostnad, yteffektivitet och hyresnivå. LSS-boendet svarar mot ett tydligare kommunalt behov och ett lagstadgat ansvarsområde. Det centrala läget är särskilt värdefullt genom närheten till service, kollektivtrafik och samhällsliv. Två gruppbostäder kan minska väntetider och behovet av externa placeringar, samtidigt som kommunen får större möjlighet att planera långsiktigt för bostäder med särskild service. Även LSS-alternativet är tekniskt krävande. Två självständiga gruppbostäder ska inrymmas i en äldre byggnad och behöver fungera som tydligt åtskilda hem, trots att de ligger på olika våningsplan i samma hus. Hiss, utrymning, ljudmiljö, entréer och kontakt med utemiljön är särskilt viktiga frågor. Byggnaden blir också mer specialanpassad och därmed mindre flexibel för annan användning. Sammanfattningsvis har LSS-boende den starkaste strategiska kopplingen till kommunens behov och en hög samhällsnytta. Alternativet bör prioriteras för fortsatt prövning, under förutsättning att en fördjupad planlösnings- och teknikstudie visar att två fullvärdiga och småskaliga boendeenheter kan skapas. Hyresbostäder är samtidigt ett trovärdigt alternativ om LSS-lösningen inte kan genomföras med tillräcklig boendekvalitet eller om det långsiktiga platsbehovet förändras. 7.2 Byavångsskolan – röd del Hantverkens hus och kultur- och aktivitetshus i jämförelse Aspekt Hantverkens Kultur- och hus aktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ 64 874 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ □ □ □ ■ ■ ■ □ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ ■ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Båda alternativen ligger nära den röda byggnadens befintliga karaktär. Gymnastiksalen, aulan och blandningen av större och mindre lokaler gör huset lämpat för publika aktiviteter, möten och verksamheter. Ombyggnadsbehovet är mer begränsat än för bostads- och omsorgsalternativen, och båda inriktningarna kan utvecklas stegvis. Kultur- och aktivitetshuset svarar mot en bred efterfrågan på lokaler för föreningsliv, kultur, folkbildning, träning och sociala aktiviteter. Det kan ge stor samhällsnytta och vara tillgängligt för många målgrupper. Samtidigt är behovet utspritt mellan flera mindre aktörer som ofta använder lokaler vid enstaka tider och har begränsad betalningsförmåga. Risken är därför att huset får ett brett men otydligt innehåll och blir beroende av en varaktig kommunal finansiering utan att lokalerna används tillräckligt kontinuerligt. Hantverkens hus har en smalare målgrupp men en tydligare profil. Kombinationen av ateljéer, verkstäder, småskaligt företagande, kurser, försäljning och publika arrangemang kan ge byggnaden en egen identitet och skapa en ny målpunkt i Tomelilla. Alternativet kan även ge utrymme för verksamheter som har svårt att bära egna lokaler och bidra till utveckling av kreativa näringar och besöksnäring. Marknaden för sådana lokaler är dock begränsad och priskänslig. Alternativet förutsätter att tillräckligt många verksamhetsutövare vill etablera sig och att någon aktör tar ansvar för samordning, program och värdskap. De kalkylerade hyrorna kan inte betraktas som säkerställda marknadsintäkter. Ett stegvis genomförande, där investeringar kopplas till konkreta hyresgäster och verksamheter, minskar denna risk. Alternativen behöver inte ses som helt åtskilda. Hantverkens hus kan vara byggnadens huvudsakliga profil samtidigt som aulan, gymnastiksalen och vissa gemensamma lokaler används för kultur, föreningsliv, kurser och publika aktiviteter. En sådan kombination ger en tydligare identitet än ett generellt aktivitetshus, men behåller en bred tillgänglighet och samhällsnytta. 65 875 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Sammantaget har Hantverkens hus den starkaste utvecklingspotentialen. Alternativet förenar återbruk, lokalt företagande och publik verksamhet och kan utvecklas successivt med relativt begränsad initial investering. Fortsatt arbete bör inriktas på att pröva marknadsintresset och etablera en tydlig driftmodell, samtidigt som relevanta delar av kultur- och aktivitetshusets innehåll integreras i konceptet. 7.3 Lindesborgsskolan Särskilt boende och allaktivitetshus i jämförelse Aspekt Särskilt boende Allaktivitetshus Kommunalt behov ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Marknadsefterfrågan ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ □ Investeringsnivå ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ □ Ekonomisk bärkraft ■ ■ ■ □ □ ■ ■ □ □ □ Flexibilitet över tid ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ ■ Genomförbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Samhällsnytta ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Social hållbarhet ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Ekologisk hållbarhet ■ ■ ■ □ □ ■ ■ ■ ■ □ Alternativen bygger på två tydligt skilda synsätt på fastigheten. Särskilt boende utgår från att tomten och läget är fastighetens främsta tillgångar och att huvuddelen av skolbyggnaden rivs. Allaktivitetshuset försöker i större utsträckning ta vara på befintliga lokaler, men förutsätter att byggnadsvolymen minskas genom strategisk delrivning. Allaktivitetshuset har en bred social potential. Fritidsgård, föreningsliv, kultur, idrott och seniorverksamhet kan skapa aktivitet under olika delar av dagen och veckan. Delrivningen kan även frigöra mark för en attraktiv utemiljö. Investeringen är betydligt lägre än för ett nytt särskilt boende, och vissa befintliga funktioner kan behållas. Även en reducerad anläggning kräver omfattande teknisk samordning, eftersom installationer och konstruktioner är sammanlänkade. Alternativets bärkraft är beroende av att fritidsgården och andra verksamheter faktiskt får tydliga mervärden av en flytt, att lokalerna används kontinuerligt och att kommunen accepterar ett långsiktigt finansierings- och driftansvar. 66 876 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan Särskilt boende innebär en avsevärt större investering, men svarar mot ett mer långsiktigt och behovsstyrt kommunalt åtagande. Nybyggnation ger möjlighet att skapa en omsorgsmiljö som från början är anpassad till boendekvalitet, arbetsmiljö, demensomsorg, logistik och energieffektiv drift. Ett boende med cirka 60–80 platser kan ge förutsättningar för en effektiv bemanning och ett samordnat nyttjande av gemensamma funktioner. En sådan omfattning är dock lämplig endast om den motsvarar kommunens långsiktiga behov och kan upprätthålla en hög beläggning över tid. Alternativets främsta risker är den höga investeringen, den framtida beläggningen och valet av ägar- och driftsform. Rivning och nybyggnation innebär dessutom en betydande klimatpåverkan i byggskedet. Mot detta står att den befintliga skolbyggnaden har en komplex struktur, svag energiprestanda och omfattande reinvesteringsbehov. En ny byggnad kan därför ge bättre funktion och drift över en lång tidshorisont. Sammantaget har särskilt boende den starkaste långsiktiga inriktningen för Lindesborgsskolans fastighet. Alternativet svarar bättre mot platsens förutsättningar och ett identifierat kommunalt behov. Utvecklingen bör inriktas på rivning och nybyggnation, samtidigt som idrottshall och skyddsrum bevaras om detta är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Vissa kvaliteter från allaktivitetshusets inriktning, exempelvis rehabilitering, seniorträning, mötesfunktioner och gröna vistelsemiljöer, kan med fördel integreras i den framtida omsorgsmiljön. 7.4 Övergripande iakttagelser Den jämförande analysen visar att fastigheterna bör utvecklas utifrån sina skilda fysiska och strategiska förutsättningar. Byavångsskolans blå del har kvaliteter som lämpar sig för boende, medan den röda delen naturligt stödjer mer publika och verksamhetsinriktade funktioner. Vid Lindesborgsskolan är tomten och läget starkare tillgångar än huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden. En annan tydlig iakttagelse är att alternativ med ett konkret och långsiktigt kommunalt behov generellt har en stabilare grund än alternativ som främst bygger på framtida marknadsefterfrågan eller frivillig användning. Detta talar till fördel för LSS-boende och särskilt boende. Det innebär inte att marknads- och föreningsbaserade alternativ saknar potential, men de kräver en mer aktiv etableringsprocess och är känsligare för beläggning, betalningsförmåga och driftorganisation. Den initiala investeringen ger inte heller en fullständig bild av alternativens ekonomi. En låg ombyggnadskostnad kan följas av hög vakans eller låg nyttjandegrad, medan en hög investering kan svara mot ett stabilt behov under lång tid. Driftkostnader, bemanning, underhåll, beläggning och möjligheten att anpassa verksamheten över tid behöver därför väga tungt i kommande beslut. För Byavångsskolan behöver de två byggnadernas användning också ses som en helhet. Ett LSS- boende i den blå delen kräver lugn, integritet och tydliga entré- och utemiljöer, medan Hantverkens hus i den röda delen kan skapa mer publik aktivitet. Trafik, parkering, avfall, ledningar och utemiljö behöver organiseras så att verksamheterna kan fungera sida vid sida utan att den ena begränsar den andra. Genomförandemodellen är slutligen central i samtliga rekommenderade alternativ. Ägande, finansiering, verksamhetsdrift och ansvar för framtida anpassningar behöver hanteras tillsammans. Hantverkens hus lämpar sig för ett stegvis genomförande, medan LSS-boende och särskilt boende kräver ett tydligare långsiktigt åtagande innan investering sker. 67 877 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8. Slutsatser 8.1 Sammanfattande slutsatser Utredningen visar att de tre byggnaderna har olika förutsättningar och därför bör utvecklas utifrån skilda inriktningar. Någon gemensam modell för hela beståndet är inte lämplig. De alternativ som bäst förenar respektive byggnads egenskaper med ett tydligt behov har också störst möjlighet att bli långsiktigt hållbara. För Byavångsskolans blå del är LSS-boende den starkaste inriktningen att pröva vidare. Alternativet svarar mot ett konkret kommunalt behov och tar vara på det centrala lägets kvaliteter. Fortsatt arbete behöver visa att två tydligt avskilda och småskaliga gruppbostäder kan inrymmas med god boendekvalitet, rimliga personalflöden och en fungerande kontakt med utemiljön. Hyresbostäder kvarstår som ett möjligt alternativ om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas eller om kommunens långsiktiga LSS-behov förändras. För Byavångsskolans röda del har Hantverkens hus störst utvecklingspotential. En tydlig profil kring hantverk, kreativt företagande, kurser och publika aktiviteter kan ge huset en egen identitet och skapa värde för både invånare och besökare. Alternativet bör inte utvecklas som ett slutet verksamhetshus. Aula, gymnastiksal och gemensamma lokaler kan fortsatt ge plats åt kultur, föreningsliv och aktiviteter och därmed förena Hantverkens hus med flera av kvaliteterna i kultur- och aktivitetshuset. För Lindesborgsskolan framstår ett nytt särskilt boende som den starkaste långsiktiga inriktningen. Fastighetens tomt, centrala läge och storlek ger möjlighet att skapa en modern omsorgsmiljö, medan huvuddelen av den befintliga skolbyggnaden är mindre lämpad för fortsatt långsiktig användning. Inriktningen bör därför vara rivning och nybyggnation, med möjlighet att bevara idrottshall och skyddsrum där detta är funktionellt och ekonomiskt motiverat. Allaktivitetshuset har en tydlig social potential men vilar på en mindre säker behovsgrund och innebär tekniska och ekonomiska risker även vid delrivning. Utvalda delar av konceptet, såsom seniorträning, rehabilitering, mötesfunktioner och attraktiva gröna miljöer, kan i stället integreras i eller samordnas med den framtida utvecklingen av ett särskilt boende. Utredningens samlade inriktning är därmed att kommunen i nästa skede prioriterar: 1. LSS-boende i Byavångsskolans blå del. 2. Hantverkens hus med publika kultur- och aktivitetsfunktioner i den röda delen. 3. Nytt särskilt boende på Lindesborgsskolans fastighet. De tre alternativen har en starkare koppling mellan platsens egenskaper, kommunens behov och den föreslagna användningen än de jämförda alternativen. Det fortsatta utredningsarbetet bör därför i första hand inriktas på dessa. Innan kommunen tar ställning krävs dock fördjupade tekniska, verksamhetsmässiga och ekonomiska analyser. 68 878 Tomelilla kommun | Framtida användning av Byavångsskolan och Lindesborgsskolan 8.2 Frågor för fortsatt arbete Rapporten ger underlag för att välja en huvudsaklig inriktning för respektive byggnad. Nästa skede bör koncentreras till de prioriterade alternativen och inte innebära att samtliga utvecklingsspår utreds med samma detaljnivå. För Byavångsskolans blå del bör ett verksamhetsprogram och en fördjupad planlösningsstudie tas fram för två gruppbostäder med vardera sex lägenheter. Studien bör visa hur boendeenheterna kan avskiljas, hur entréer, hiss, brandskydd, personalfunktioner och utemiljö kan lösas samt vilken investeringsnivå detta innebär. Planmässiga och antikvariska frågor bör stämmas av tidigt. För den röda delen bör kommunen genomföra en riktad marknads- och aktörsdialog. Möjliga verksamhetsutövare, samarbetspartner och huvudmän bör konkretisera lokalbehov, betalningsförmåga och intresse av att medverka i drift och programverksamhet. Ett första genomförande kan med fördel avgränsas till lokaler och åtgärder där det finns identifierade användare. För Lindesborgsskolan bör kommunen bekräfta det långsiktiga behovet av särskilda boendeplatser och pröva lämplig kapacitet. Därefter bör ägar- och driftsmodell, lokalisering på tomten och sambandet med idrottshall och skyddsrum analyseras. Rivningsprojektering, miljöinventering, geoteknik och en fördjupad livscykelkalkyl bör ingå i nästa skede. För Byavångsskolan behöver även en samlad områdesstudie tas fram för trafik, parkering, entréer, utemiljö, ledningar och gränssnitt mellan den blå och röda delen. Studien bör säkerställa att en privat och lugn boendemiljö kan kombineras med en mer publik verksamhet. Slutligen behöver genomförandet samordnas med tidplanen för den nya skolan och avvecklingen av de befintliga skolverksamheterna. Frågor om eventuell mellanvändning, etappindelning, finansiering och politiska beslut behöver hanteras tidigt så att fastigheterna inte blir stående utan tydlig användning under en längre period. 69 879 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/91 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 3 juni 2026 Telefon: 0417-184 87 Mobil: 070-995 84 87 Svar på motion - utred möjligheten att använda renat spillvatten i kommunens friluftsbad Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 3 juni 2026 (ksau § 183/2026) samhällsbyggnadsnämnden ska yttra sig om motionen. --- Inger Åbonde (S) och Kristin Skoog (S) har den 18 mars 2026 lämnat en motion med följande lydelse: Vatten är en av våra viktigaste gemensamma naturresurser. I takt med klimatförändringarna ser vi allt oftare längre perioder av torka och större påfrestningar på våra vattenresurser, även i södra Sverige. Då måste också den offentliga verksamheten ta sitt ansvar och använda våra gemensamma resurser på ett klokt och hållbart sätt. I dag fylls kommunens friluftsbad med dricksvatten. Det innebär att vatten som renats till livsmedelskvalitet används till ett ändamål där denna höga kvalitet inte nödvändigtvis krävs. I ett läge där vatten blir en allt mer värdefull resurs är det rimligt att ifrågasätta om detta är ett långsiktigt hållbart sätt att använda vårt dricksvatten. För oss Socialdemokrater är det viktigt att våra gemensamma resurser används ansvarsfullt och kommer hela samhället till del – både i dag och i framtiden. En tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 880 hållbar vattenanvändning är därför inte bara en miljöfråga utan också en fråga om solidaritet med kommande generationer och om att ta ansvar för våra gemensamma tillgångar. Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt att rena spillvatten till nivåer som lämpar sig för flera olika tekniska ändamål, exempelvis bevattning eller andra vattenkrävande verksamheter där dricksvattenkvalitet inte är nödvändig. Flera kommuner undersöker därför hur återvunnet vatten kan användas för att minska belastningen på dricksvattenresurserna. Mot denna bakgrund bör Tomelilla kommun ta initiativ till att se över hur vatten används i våra egna verksamheter. Att utreda alternativa lösningar för kommunens friluftsbad är ett konkret steg mot en mer ansvarsfull resursanvändning och en mer hållbar vattenförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att kommunen utreder möjligheten att använda renat spillvatten eller andra alternativa vattenkällor för att fylla friluftsbaden att redovisa vilka investeringar, kostnader och miljövinster en sådan lösning skulle innebära Samhällsbyggnadsverksamheten föreslår samhällsbyggnadsnämnden att yttrar sig enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden instämmer med att vatten är en av våra viktigaste gemensamma naturresurser och att den offentliga verksamheten måste ta sitt ansvar och använda denna resurs på ett klokt och hållbart sätt. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför kommunfullmäktige att anse motionen besvarad och ge samhällsbyggnadsverksamheten, som ansvarar för friluftsbaden, i uppgift att utreda möjligheten att använda renat spillvatten eller andra alternativa vattenkällor för att fylla friluftsbaden och redovisa vilka investeringar, kostnader och miljövinster en sådan lösning skulle innebära. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, samhällsbyggnadschef Ulrika Arhlin, 2026-06-03. Motion friluftsbad, handlingsid: Sbn 2026.1235 881 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin Inger Åbonde (S) Kristin Skoog (S) Samhällsbyggnadsnämnden 882 Ansvarsfull vattenanvändning – utred möjligheten att använda renat spillvatten i kommunens friluftsbad Vatten är en av våra viktigaste gemensamma naturresurser. I takt med klimatförändringarna ser vi allt oftare längre perioder av torka och större påfrestningar på våra vattenresurser, även i södra Sverige. Då måste också den offentliga verksamheten ta sitt ansvar och använda våra gemensamma resurser på ett klokt och hållbart sätt. I dag fylls kommunens friluftsbad med dricksvatten. Det innebär att vatten som renats till livsmedelskvalitet används till ett ändamål där denna höga kvalitet inte nödvändigtvis krävs. I ett läge där vatten blir en allt mer värdefull resurs är det rimligt att ifrågasätta om detta är ett långsiktigt hållbart sätt att använda vårt dricksvatten. För oss Socialdemokrater är det viktigt att våra gemensamma resurser används ansvarsfullt och kommer hela samhället till del – både i dag och i framtiden. En hållbar vattenanvändning är därför inte bara en miljöfråga utan också en fråga om solidaritet med kommande generationer och om att ta ansvar för våra gemensamma tillgångar. Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt att rena spillvatten till nivåer som lämpar sig för flera olika tekniska ändamål, exempelvis bevattning eller andra vattenkrävande verksamheter där dricksvattenkvalitet inte är nödvändig. Flera kommuner undersöker därför hur återvunnet vatten kan användas för att minska belastningen på dricksvattenresurserna. Mot denna bakgrund bör Tomelilla kommun ta initiativ till att se över hur vatten används i våra egna verksamheter. Att utreda alternativa lösningar för kommunens friluftsbad är ett konkret steg mot en mer ansvarsfull resursanvändning och en mer hållbar vattenförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att kommunen utreder möjligheten att använda renat spillvatten eller andra alternativa vattenkällor för att fylla friluftsbaden att redovisa vilka investeringar, kostnader och miljövinster en sådan lösning skulle innebära Socialdemokraterna i Tomelilla Inger Åbonde Kristin Skoog 883 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/93 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 3 juni 2026 Telefon: 0417-18487 Mobil: 0709-958487 Svar på motion angående förbättrad styrning och koppling av externa projektmedel i Tomelilla kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen samt uppdrar till förvaltningen att föreslå en struktur för att säkerställa att externa projektansökningar tydligare kopplas till berörda nämnders verksamhetsområde samt stärka den politiska insynen och inflytandet över beslut om projektansökningar innan dessa lämnas in. Ärendebeskrivning Inger Åbonde (S) har den 6 maj 2026 inkommit med en motion med följande lydelse: Tomelilla kommun söker årligen externa medel och deltar i olika projekt inom en rad olika verksamhetsområden. Dessa redovisas kvartalsvis till kommunstyrelsen. Socialdemokraterna ser positivt på att kommunen aktivt tar vara på möjligheten att använda externa medel för att driva utveckling och stärka verksamheterna. Samtidigt finns det behov av en tydligare struktur och bättre politisk förankring i arbetet med projekt och externa finansieringar. Vi menar att det bör säkerställas en tydligare koppling mellan sökta projektmedel och berörda verksamhetsområden i kommunen. Exempelvis bör projekt inom arbetsmarknadsområdet tydligare kopplas till familjenämndens ansvarsområde, medan mobilitets- och infrastrukturprojekt bör kopplas till samhällsbyggnadsnämnden, och så vidare. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 884 Vidare anser vi att den politiska nivån bör ges ett större inflytande över beslut om projektansökningar. I dagsläget riskerar viktiga prioriteringar att i alltför hög grad ske på tjänstemannanivå utan tillräcklig politisk helhetsbedömning. En ökad politisk delaktighet skulle bidra till att säkerställa att projektansökningar i högre grad ligger i linje med kommunens övergripande mål, långsiktiga utvecklingsstrategier och politiska prioriteringar. En tydligare politisk förankring skulle också stärka transparensen i beslutsprocessen, öka legitimiteten i de satsningar som genomförs samt minska risken för splittrade initiativ som saknar tillräcklig koppling till kommunens kärnverksamheter och långsiktiga inriktning. Det skulle även minska risken för att uppdrag och projekt “ramlar ner” i organisationen utan tydlig politisk förankring och tillräcklig finansiering. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: att säkerställa att externa projekt och projektansökningar tydligare kopplas till berörda nämnders verksamhetsområden. att stärka den politiska insynen och inflytandet över beslut om projektansökningar innan dessa lämnas in. Samhällsbyggnadsverksamhetens förslag till samhällsbyggnadsnämndens yttrande: Samhällsbyggnadsverksamheten ställer sig positiv till att nämnden ska ha större inflytande över projektansökningar som lämnas in som berör samhällsbyggnadsverksamheten. Det är av vikt att projekten gynnar Tomelilla kommuns medborgare eller Tomelilla som geografisk plats enligt de befintliga styrdokumenten och därmed stärker verksamheternas arbete med att nå målen. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att en struktur tas fram för att säkerställa säkerställa att externa projekt och projektansökningar tydligare kopplas till berörda nämnders verksamhetsområden samt stärka den politiska insynen och inflytandet över beslut om projektansökningar innan dessa lämnas in. Möjligtvis skulle samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskottet kunna ha det delegerat till sig då det ibland är bråttom och beslut behöver tas snabbt. Ekonomiska konsekvenser Att driva projekt som inte är förankrade i verksamheterna ger få långsiktiga fördelar för kommunens medborgare eller Tomelilla som geografisk plats. 885 Barnperspektivet Motionen har chans att stärka barnperspektivet om verklig nytta kommer ur projekten. Medborgarperspektivet Medborgarna har inte deltagit i beredningen av ärendet. Miljöperspektivet Genom att knyta projekt till verksamheter finna möjlighet att göra verklig skillnad för miljön. Uppföljning Enligt beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 2026-06-03. Kommunstyrelsens arbetsutskott § 182/2026, handlingsid; SBN 2026.1326. Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen 886 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 juni 2026

Sbn § 16/2026 Motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen i enlighet med förvaltningens yttrande.

Sbn § 19/2025 Yttrande - Motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen

Fn § 20/2025 Yttrande till motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen Familjenämnden beslutar rekommendera kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med förvaltningens förslag till yttrande.

Rev § 22/2024 Granskning av lokalförsörjningsprocessen, handlingsid: Sbn 2024.1084 Rapport gällande granskning av lokalförsörjning, handlingsid: Sbn 2024.1086 Missiv_granskning av lokalförsörjning_signerat, handlingsid: Sbn 2024.1085 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Revisorerna 10 Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 augusti 2024

Kf § 39 Dnr KS 2026/36 Ombudsinstruktionen gällande likvidation av ÖKRAB Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Att besluta att Österlens kommunala renhållnings AB (ÖKRAB) ska träda i frivillig likvidation i enlighet med 25 kap. aktiebolagslagen. 2. Att Tomelilla kommuns ombud instrueras att vid bolagsstämman rösta för: a) att bolaget träder i likvidation b) att Bolagsverket utses att förordna likvidator c) att ÖKRAB:s styrelsen ges i uppdrag att vidta de operativa åtgärder som krävs för bolagets avveckling inför likvidation. Ärendebeskrivning Tomelilla kommun är delägare i ÖKRAB tillsammans med Simrishamns kommun. Bolagets verksamhet har traditionellt omfattat avfallshantering och relaterade tjänster. Ägarkommunerna har ingått avtal med Sysav genom konsessionsupphandling som innebär att verksamheten som idag bedrivs i ÖKRAB ska övergå till Sysav. Under 2026 överförs bolagets operativa verksamhet successivt till SYSAV för att helt bedrivas i Sysavs regi från och med den 1 september 2026. Bolagets kvarvarande uppgift därefter är begränsad till att fullgöra bolagsrättsliga och ekonomiska åtaganden fram till avveckling. Bolagets verksamhet bedöms därefter vara avslutad och det finns inte längre skäl att behålla bolaget som egen juridisk person. Ett beslut om likvidation bedöms vara det mest ändamålsenliga sättet att avveckla bolaget, då verksamheten redan har överförts och bolaget inte längre har ett eget operativt uppdrag. Ett beslut om likvidation bedöms vara det mest ändamålsenliga sättet att avveckla bolaget, när verksamheten har överförts till Sysav och bolaget inte längre har ett eget operativt uppdrag. Likvidation av ÖKRAB är ett beslut av principiell betydelse enligt kommunallagen. Kommunfullmäktige måste därför fatta beslut om att bolaget ska avvecklas innan 976 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 maj 2026 § 39 forts. stämmoombudet röstar på bolagsstämman. Instruktion inför stämman till Tomelilla kommuns ombud behöver beslutas i kommunfullmäktige. Beredning av ärendet I samband med förberedelser för att Ökrabs verksamhet ska övergå till Sysav har Ökrabs styrelse inkommit med ett sammanträdesprotokoll till ägarkommunerna, med önskemål om att en arbetsgrupp ska etableras, där punkter i en övergångs- och avvecklingsplan presenteras och en förfrågan om val av interimsstyrelse. Ägarkommunerna har sammankallat och etablerat den arbetsgrupp som Ökrabs styrelse efterlyser. Arbetsgruppen träffas frekvent med det gemensamma uppdraget att förbereda för verksamhetens övergång från Ökrab till Sysav. Arbetsgruppen utgår från ” Underlag för upprättande av övergångs- och avvecklingsplan”. Därmed är punkt ett och två i protokollet tillgodosedda. Angående punkt 3 så har denna punkt diskuterats i arbetsgruppen och bedömningen är att det inte är förenligt med nuvarande bolagsordning att inrätta en interimsstyrelse. Styrelsen föreslås ges i uppdrag att vidta de operativa åtgärder som krävs för bolagets avveckling inför likvidation, innefattande kontakter med myndigheter, avtalsskrivning och övriga nödvändiga administrativa åtgärder. Det omfattar bland annat att: • avsluta löpande avtal och ingå nödvändiga avvecklingsåtgärder, • genomföra försäljning eller avyttring av inventarier, • upprätta och lämna årsbokslut, årsredovisning och deklaration, • företräda bolaget inför myndigheter och leverantörer, • genomföra andra nödvändiga åtgärder av begränsad ekonomisk och administrativ omfattning. Likvidation Likvidationsförfarandet säkerställer att bolagets ekonomiska och juridiska åtaganden hanteras enligt aktiebolagslagens bestämmelser och under tillsyn av en oberoende likvidator. Då bolaget inte längre bedriver operativ verksamhet föreligger därför ett behov av att avveckla bolaget på ett ordnat, rättssäkert och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. En frivillig likvidation är den rättsliga process som enligt aktiebolagslagen ska användas för att avsluta ett aktiebolag. Likvidationsförfarandet säkerställer att 977 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 maj 2026 § 39 forts. bolagets ekonomiska och juridiska åtaganden hanteras enligt aktiebolagslagens bestämmelser och under tillsyn av en oberoende likvidator. För att formellt genomföra likvidationen krävs att bolagsstämman beslutar om att bolaget ska upplösas genom frivillig likvidation enligt 25 kap. aktiebolagslagen. Det är lämpligt att Bolagsverket utser likvidator för att undvika intressekonflikter mellan ägarkommunerna och för att säkerställa en oberoende hantering. Likvidator utsedd av Bolagsverket kommer att ta över bolagets förvaltning, realisera tillgångar, reglera skulder och avsluta kvarvarande frågor. När likvidationen är slutförd utskiftas eventuellt överskott till ägarna. Ombudsinstruktion Kommunens politiska vilja utövas genom att kommunfullmäktige instruerar sitt stämmoombud hur ombudet ska rösta vid bolagsstämman. Bolagsombud utses varje mandatperiod. Detta ärende syftar till att: 1. fastställa kommunens ställningstagande att ÖKRAB ska likvideras, samt 2. ge en bindande instruktion till kommunens stämmoombud 3. ge bolagets styrelse rätt att fatta beslut om de frågor som uppkommer under avveckling och genomförande av likvidation. Ekonomiska konsekvenser Likvidationen kan medföra kostnader i form av likvidatorsarvode samt administrativa kostnader för bolaget under avvecklingsperioden. Dessa ryms inom bolagets befintliga medel. Ett eventuellt överskott efter avveckling tillfaller respektive avfallskollektiv. Barnperspektivet Beslutet bedöms inte medföra några konsekvenser för barn. Medborgarperspektivet Medborgare och invånare har inte involverats i detta beslut då ägarkommunerna redan har fattat beslut om och ingått avtal med Sysav. 978 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 maj 2026 § 39 forts. Miljöperspektivet Beslutet medför inte konsekvenser för miljön. Uppföljning Kommunfullmäktige kommer att informeras då likvidationen är genomförd, troligtvis under 2027. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar: 1. Att besluta att Österlens kommunala renhållnings AB (ÖKRAB) ska träda i frivillig likvidation i enlighet med 25 kap. aktiebolagslagen. 2. Att Tomelilla kommuns ombud instrueras att vid bolagsstämman rösta för: a) att bolaget träder i likvidation b) att Bolagsverket utses att förordna likvidator c) att ÖKRAB:s styrelsen ges i uppdrag att vidta de operativa åtgärder som krävs för bolagets avveckling inför likvidation. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen § 48/2026, handlingsid: Ks 2026.1561. Bolagsordning för ÖKRAB, dokumentid, handlingsid: Ks 2026.1059. Sammanträdesprotokoll från ÖKRAB, den 5 februari 2026, handlingsid: Ks 2026.557. Underlag för upprättande av övergångs-/avvecklingsplan reviderad den 9 januari 2026 , handlingsid: Ks 2026.1060. _________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Ekonomienheten Per-Martin Svensson (M) Sara Anheden (S) Samhällsbyggnadsnämnden 979 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 maj 2026 § 39 forts. ÖKRAB SYSAV 980 From: mikael söderlund Sent: 2025-09-29 08:09:40 To: Kundtjänst Subject: Ansökan om anslutning av kommunalt VA Attachments: IMG_0615.jpeg Fastighetsinformation Fastighetsbeteckning Östra Ingelstad Wijgårda 21:48 Fastighetens adress Östra Ingelstad 2148 Ägaruppgifter Namn mikael söderlund Personnummer/organisationsnummer 610512-0239 Adress Östra Ingelstad 2148 27398 Smedstorp Map It Telefonnummer +46707273113 E-post mr.micke.soderlund@gmail.com Anslutning till: • Vatten Önskat startdatum för anslutning 2025-10-01 Typ av byggnad Enbostadshus Anslutningen ska göras i: Befintlig byggnad Finns komplementbyggnad (ex attefallshus) på fastigheten?: Nej 981 Bilagor • IMG_0615.jpeg Kommentar/notering Slang för vatten är indragen i fastigheten enl ritning. Slang är PEM 32 mm och ligger på djup 1 meter. Förbered för vattenmätare i pannrummet. Er anslutning/ventil ligger på andra sidan vägen mittemot vår fastighet. ABVA Jag godkänner Samtycke Jag godkänner 982 983 Felrapport - Ofullständig konvertering av e-post bilagor. • Undantag: • Fel: o Ett 'TypeInitializationException' fel inträffade vid konvertering av 'IMG_0615.jpeg': The type initializer for 'SixLabors.ImageSharp.Configuration' threw an exception. 984 Förbindelsepunktskarta VA-anslutning Ledningsinformation Vatten (V) Material 40 PEM Koordinater Norr: 6 156 255,77 Öst: 180 667,54 Spillvatten (S) Finns ej Dagvatten (D) Finns ej Förbindelsepunkt Fastighetsgräns VSV - servisventil Förbindelsepunkt utgör gräns mellan allmän del och fastighetens del av servisledning. Förbindelsepunkt har upprättas för fastigheten och är belägen enligt karta. För anslutning till och brukande av den allmänna VA-anläggningen gäller vid varje tidpunkt gällande ABVA, vattentjänstlagen och VA-taxa. Detta är en värdehandling. Vid försäljning ska handlingen lämnas över till ny fastighetsägare. Redovisning av fastighetsgränser i kartan har ingen rättsverkan. Koordinatsystem plan: SWEREF 991330 Koordinatsystem höjd: RH 2000 Datum Skala 2026-06-18 1:1000 Ritad av, konstruerad av Gäller för fastighet: SofAnd Ullstorp 135:1 Österlen VA AB Nybogatan 2B 273 30 Tomelilla 0417-77 78 00 kontakt@osterlenva.se 985 Fakturanr 10097025 (1 av 1) FAKTURA OCR-nr 1009702505 Österlen VA Fakturadatum 2026-06-22 273 30 Tomelilla Vatten&Avlopp Förfallodatum 2026-07-31 Kundnummer 321619 Österlen VA fakturerar på uppdrag av Tomelilla kommun Johansson Jannilin Kundtjänst: 0417-77 78 00 (kl. 9-12) Ullstorp Kristineberg 1 E-post: kontakt@osterlenva.se 273 94 Tomelilla Nybogatan 2 B, 273 30 Tomelilla Det är fastighetsägarens ansvar att anmäla när vattenmätare kan monteras. Detta görs till Österlen VA, kontakt@osterlenva.se eller ring 0417-777800. Anläggningsavgift 1,00 st à91 130,09 kr 91 130,09 Vatten Ullstorp 135:1 Öresavrundning -0,09 BG 5139-1761 Moms ingår med: Summa oss tillhanda senast 2026-07-31 Använd bifogade inbetalningskort. Momsregnr: Om ni betalar på annat sätt måste (25%) 18 226,02 beräknat på 72 904,07 91 130,00 fakturanr, namn och adress anges. SE212000088601 Vid försenad betalning debiteras dröjs- Godkänd för F-skatt målsränta enligt gällande räntelag INBETALNING/GIRERING AVI Inbet avgift (ifylls av banken) OCR Med denna avi kan du betala på alla bankkontor eller via * Bankgiro * Personkonto * Privatgiro * Balanskonto * Sparbanksgiro Använder du Bankgirots Leverantörsbetalningsrutin (LB) ange nedanstående referensnr. Betalning oss tillhanda Betalningsavsändare senast 2026-07-31 91 130,00 Fakturanr 10097025 JOHANSSON JANNILIN Kundnr 321619 ULLSTORP KRISTINEBERG 1 27394 TOMELILLA Från bankgironr (vid girering) Till bankgironr Betalningsmottagare 5139-1761 TOMELILLA KOMMUN VAR GOD GÖR INGA ÄNDRINGAR MEDDELANDEN KAN INTE LÄMNAS PÅ AVIN DEN AVLÄSES MASKINELLT Referensnr Kronor öre 986 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026

Fnau § 41/2026 Svar på Initiativärende - Utredning av lämplig lokal för anpassad skola, handlingsid: Fn 2026.1141. Utredning och analys av lokalisering för anpassad grundskola ”ämne” årskurs 1–6 samt 7–9, handlingsid: Fn 2026.984.

Fn § 44/2026 Svar på motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen Familjenämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Förslag till beslut under sammanträdet Carina Persson (L), Sander Dijkstra (M), Sven Gunnarsson (C) och Anders Throbäck (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Den sverigedemokratiska gruppen (Per Gustafsson (SD), Anna Sandegren (SD), Thony Blomgren (SD), Tina Malm (SD), Anders Rosengren (SD), Kent Gustafsson (SD), Petra Blomgren (SD), Peter Vestlund (SD), Jan Gustafsson (SD) och Paul Lennartsson (SD)) yrkar avslag på motionen. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs och ska genomföras. Följande beslutsgång bestäms: Ja-röst för kommunstyrelsens förslag att motionen ska bifallas. Nej-röst för den sverigedemokratiska gruppens förslag att motionen ska avslås. 994 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026

Fn § 47 Dnr FN 2026/34 Svar på Initiativärende - Utredning av lämplig lokal för anpassad skola Familjenämndens beslut Familjenämnden beslutar att initiativärendet har besvarats genom den genomförda utredningen. Ärendebeskrivning Charlotte Rosdala (C) har till familjenämndens sammanträde den 30 januari 2026 lämnat ett initiativärende med följande lydelse: ”Familjenämnden föreslås besluta att initiera utredning av lämpliga lokaler för anpassad grundskola inom kommunen, med särskilt fokus på att samordna detta på bästa sätt i samband med planerad nybyggnation av skola. Centerpartiet ser det som avgörande att alla elever, oavsett behov, ges tillgång till en trygg och ändamålsenlig skolmiljö. Utifrån att Tomelilla kommun är en barnrättskommun, bör barnets bästa beaktas och barnen komma till tals genom en barnkonsekvensanalys. Vi ser att det är av vikt att anpassad skola planeras på en plats som ger möjlighet till en lugn inlärningsmiljö. I analysarbetet bör även föräldrar och pedagoger som är berörda av den anpassade grundskolan i Tomelilla kommun involveras. Vi i Centerpartiet anser att byskolornas bevarande är en av grundstenarna för levande landsbygd och lokal utveckling. Att utreda möjligheten att förlägga en anpassad skola till någon av våra byskolor skulle kunna bidra till att öka elevunderlaget och därmed säkra fortsatt verksamhet även på landsbygden. Centerpartiet yrkar därför att förvaltningen ges i uppdrag att: - Utreda och analysera möjligheten till var anpassad skola bör lokaliseras för att skapa långsiktiga lösningar för elever med särskilda behov. - Redovisa utredningens resultat och förslag till åtgärder för familjenämnden senast på nämndsmötet i augusti 2026.” 113 Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 10 april 2026 § 47 forts. Genomförd utredning Förvaltningen har genomfört en utredning och analys av lokalisering för anpassad grundskola ”ämne” för årskurs 1–6 samt 7–9. Utredningen har genomförts av Sofie Bonnevier, kvalitetsutvecklare, och Fredrik Chalfork, samordningsansvarig för anpassad grundskola. Utredningen utgår från verksamhetens uppdrag, målgruppens behov, lokalernas funktion och ett tydligt barnperspektiv. Anpassad grundskola regleras i Skollagen samt nationella läroplaner. Uppdraget är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning eller motsvarande kognitiva svårigheter förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Målgruppen har ofta behov av hög personaltäthet, specialpedagogisk kompetens, tydlig struktur, små undervisningsgrupper samt en lugn och anpassad lärmiljö. Den fysiska miljön är en viktig faktor för elevernas möjlighet till koncentration och trygghet. Utredningen visar att lokaler för anpassad grundskola behöver vara fullt tillgängliga, överblickbara och anpassade för elevernas behov. Det ska finnas möjlighet till mindre undervisningsgrupper, individuellt stöd, återhämtning samt ändamålsenliga lokaler för praktiska moment och träning av vardagsfärdigheter. Lokaliseringsalternativ I utredningen har två huvudsakliga lokaliseringsalternativ analyserats: Central placering i kommunen En central placering kan ge närhet till kommunala stödresurser, exempelvis elevhälsa och andra verksamheter. En sådan lokalisering kan också underlätta samverkan mellan professioner, kompetensförsörjning och vikariebemanning. Placering i ytterområde En placering i ett mer avskilt område eller vid en byskola kan erbjuda större tomtytor, närhet till natur och en mer avskild miljö. Detta kan vara positivt för elever som är känsliga för ljud och intryck. Samtidigt kan avstånd till stödresurser och svårigheter att rekrytera personal vara utmaningar. Samlad bedömning Utredningen visar att verksamhetens kvalitet i första hand avgörs av pedagogisk kompetens, ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete. Lokalerna är ett stöd för verksamheten men avgör inte i sig utbildningens kvalitet. Sammantaget bedöms en centralt belägen anpassad grundskola i lokaler särskilt utformade för målgruppen ge stabila och långsiktigt hållbara förutsättningar för verksamheten. Utredningen stödjer därmed beslutet att inkludera anpassad 114 Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 10 april 2026 § 47 forts. grundskola, ämne – verksamheten Junibacken – i planeringen av Tomelilla nya skolområde. Utredningen betonar även att barnkonsekvensanalys och dialog med vårdnadshavare bör genomföras i ett senare skede av projektet för att säkerställa barnens perspektiv. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att initiativärendet har besvarats genom den genomförda utredningen. Ekonomiska konsekvenser Lokalisering av anpassad grundskola i samband med planeringen av ett nytt skolområde kan bidra till effektiv användning av lokaler och gemensamma resurser. Samlokalisering kan också underlätta tillgång till elevhälsa och stödresurser. De ekonomiska konsekvenserna bedöms hanteras inom ramen för den övergripande investeringsplaneringen för det nya skolområdet i Tomelilla kommun. Barnperspektivet Elever i anpassad grundskola har ofta behov av en tydlig och lugn lärmiljö. Lokaler och organisation behöver därför utformas så att eleverna får goda förutsättningar för trygghet, koncentration och återhämtning. Barnets bästa ska vara vägledande i planeringen. I det fortsatta arbetet med det nya skolområdet bör en barnkonsekvensanalys genomföras för att ge elever möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, uttrycka sina behov och erfarenheter. Medborgarperspektivet Skolans lokalisering är en fråga som engagerar många invånare. En väl fungerande skolorganisation är viktig både för kommunens attraktivitet och för möjligheten att erbjuda likvärdig utbildning till alla barn och elever. Dialog med vårdnadshavare och berörda verksamheter är därför en viktig del i den fortsatta planeringen. Miljöperspektivet Lokalisering av skolor påverkar bland annat transporter och användning av mark och lokaler. Samlokalisering inom ett nytt skolområde kan bidra till effektivare resursanvändning och bättre möjligheter till hållbara lösningar i byggnation och drift. Uppföljning Frågan om lokalisering av anpassad grundskola följs vidare inom ramen för planeringen av Tomelilla nya skolområde i Tomelilla kommun. Eventuella beslut om lokaler och utformning hanteras i den fortsatta planerings- och investeringsprocessen. 115 Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 10 april 2026 § 47 forts. Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar att initiativärendet har besvarats genom den genomförda utredningen. Beslutsunderlag

Sbnau § 54/2024 Yttrande - granskning av lokalförsörjningsprocessen - Revisorerna, handlingsid: Sbn 2024.1617.

Sbn § 70 Dnr SBN 2024/75 Yttrande - granskning av lokalförsörjningsprocessen - Revisorerna Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att besvara revisorernas granskningsrapport och missivskrivelse i enlighet med förvaltningens yttrande. Ärendebeskrivning Revisorerna beslutade den 14 maj 2024 (Rev § 22/2024) att godkänna granskningsrapport från KPMG AB och översänder granskningsrapporten samt missivskrivelse till kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för yttrande senast 2024-09-15 Revisorernas rapport innehåller följande information: ”Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden delvis har en ändamålsenlig process för frågor kopplade till lokalförsörjning och delvis har säkerställt ett effektivt lokalutnyttjande. Vi baserar vår bedömning på att det idag saknas en aktuell lokalförsörjningsplan som innehåller en aktuell förteckning över kommunens lokaler, organisation och processer. Vi bedömer att det visserligen finns arbetsrutiner och processer men att det finns en delvis låg kännedom om dessa i kommunen som helhet, vilket riskerar leda till delade uppfattningar om ändamålsenlighet i beslutsunderlag. Vår bedömning är att arbetssätt, rutiner och processer bör finnas dokumenterade för att säkerställa en tydlighet och helhetssyn för lokalförsörjningsfrågor i kommunen. Samverkan med bostadsbolaget bör även beaktas i arbetet med processbeskrivningar och rutiner. Vår bedömning är att avsaknaden av en tydlig strategisk och samordnande roll för lokalförsörjningsarbetet har påverkat det strategiska och långsiktiga arbetet negativt, och att en sådan roll bör beaktas i arbetet med processbeskrivningar och roller och ansvarsfördelning i stort. Vi kan konstatera att kommunen har en stor mängd byggbar mark, men att arbetet med nybyggnation generellt varit lågt. Vi bedömer att den byggbara marken bör beaktas i pågående arbete med en ny, mer långsiktig lokalförsörjningsplan. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Förtydliga roller och ansvar i lokalförsörjningsarbetet. 11 Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 augusti 2024 § 70 forts. • Säkerställ att en aktuell lokalförsörjningsplan fastställs. • Tillse att lokalförsörjningsplanen inkluderar dokumenterade processer för anpassningar, om- och nybyggnationer och att det finns en kännedom om processerna i organisationen. • I framtagandet av processbeskrivningar beakta samverkan med det kommunala bostadsbolaget. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att: - Säkerställa en samsyn gällande byggbara tomter för kommunala verksamhetsbehov i lokalförsörjningsplanen.” Revisorerna behandlade bifogad revisionsrapport vid sitt sammanträde 2024-05-14 och beslutade att översända rapporten till kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för yttrande samt till kommunfullmäktige för kännedom. Nämndens/styrelsens yttrande ska vara revisorerna tillhanda senast 15 september 2024. Av yttrandet ska framgå vilka åtgärder nämnden/styrelsen avser att vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Det ska även framgå när åtgärderna ska vara genomförda. Yttrandet skickas till revisorerna via distributionsfunktionen i ärendehanteringssystemet evolution. Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin föreslår att samhällsbyggnadsnämnden yttrar sig enligt följande: Följande rekommendation kom till samhällsbyggnadsnämnden: - Säkerställa en samsyn gällande byggbara tomter för kommunala verksamhetsbehov i lokalförsörjningsplanen. Byggbara tomter faller inom exploateringsavdelningens ansvar som svarar under kommunstyrelsen och inte samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att anlita en konsult för att arbeta fram en ny lokalförsörjningsplan som underlag för investeringsprocessen inför 2026 samt förslag på nya rutiner för det framtida arbetet med densamma. I framtagandet kommer byggbara tomter för kommunala verksamhetsbehov beaktas. 12 Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 augusti 2024 § 70 forts. Ekonomiska konsekvenser Yttrandet gällande revisionens granskning har inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Yttrandet påverkar inte barn. Miljöperspektivet Yttrandet påverkar inte miljön. Uppföljning Det finns möjlighet för revisionen att följa upp granskningen. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts förslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att besvara revisorernas granskningsrapport och missivskrivelse i enlighet med förvaltningens yttrande. Beslutsunderlag

Kf § 71 Dnr KS 2025/117 Svar på motion om långsiktiga underhållsplaner Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2025 (Sbn § 72/2025) att föreslå kommunfullmäktige att bifalla den del av förslaget som gäller att underhållsplaner ska ha en 30-årig tidshorisont men avslå i att man ska ta fram en långsiktig underhållsplan och i stället ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att i budgetprocessen eller vid behov för enskilda fastigheter redovisa underhållsbehovet med en 30-årig tidshorisont Kommunfullmäktige beslutade den 10 november 2025 (Kf § 121/2025) att återremittera ärendet till förvaltningen för tydligare klarspråk och vidare beredning. --- Thony Blomgren (SD) har den 2 maj 2025 lämnat en motion med följande lydelse: ”Långsiktiga underhållsplaner för Tomelilla kommuns fastigheter. Bakgrund: Enligt tidigare beslut i Kommunfullmäktige (KF § 41/2020) har motionen om upprättande av underhållsplaner för Tomelilla kommuns fastigheter blivit delvis bifallen. Tidsperspektivet beaktades inte. Utifrån ovan nämnd motion har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram fleråriga underhållsplaner och det finns en ambition att revidera dessa årligen för att möta de löpande underhållsbehov som uppstår över tid, men även uppdatera det som har blivit utfört, såväl investeringar som planerat underhåll. Det nuvarande beslutet stipulerar underhållsplanerna utifrån ett femårigt perspektiv, men vi anser att det är nödvändigt att se betydligt längre fram i tiden för att skapa en kvalitativ och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning som inte enbart kan hantera de underhåll som ligger närmst i tid utan även förbereda för framtida underhållsbehov, dvs generera förutsägbarhet. 987 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026 § 71 forts. Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna att: Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig underhållsplan för Tomelilla kommuns fastigheter med en tidshorisont om minst 30 år.” Samhällsbyggnadsverksamheten föreslår samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig enligt följande: Samhällsbyggnadsverksamheten tackar för uppdraget och delar motionslämnarens uppfattning om att ett längre tidsperspektiv än dagens fem år är nödvändigt för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning. Verksamheten tillstyrker därför motionsförslaget om en 30-årig tidshorisont. Samhällsbyggnadsverksamheten använder idag ett planeringsverktyg där varje fastighets status, genomförda åtgärder och framtida behov finns dokumenterade. Informationen motsvarar samtliga parametrar i en traditionell underhållsplan, men är mer dynamisk då den uppdateras kontinuerligt. Planeringsverktyget fungerar därmed som en ständigt aktuell underhållsplan som kan redovisas till politiken vid behov. För att uppfylla intentionerna i motionen behöver verksamheten implementera en 30-årig tidshorisont i planeringsverktyget. Eftersom en beslutad underhållsplan snabbt blir inaktuell på grund av sin statiska karaktär föreslår verksamheten att ingen separat underhållsplan fastställs. I stället ska aktuellt underlag alltid hämtas direkt ur planeringsverktyget när politiken efterfrågar det. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att implementera en 30-årig tidshorisont i planeringsverktyget för Tomelilla kommuns fastigheter som ger en möjlighet till en ständigt aktuell plan för underhåll. Ekonomiska konsekvenser Beslutet kan ge bättre förutsättningar för en långsiktig planering och prioriteringar vilket förmodas ha en god påverkan på ekonomin. Barnperspektivet Långsiktiga underhållsplaner stärker barnperspektivet genom att skapa trygga, tillgängliga och stimulerande miljöer för barn att växa och utvecklas i. Det är ett sätt för kommunen att ta ansvar för barns bästa, både nu och i framtiden 988 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026 § 71 forts. Medborgarperspektivet Medborgare har inte varit involverade i ärende. Miljöperspektivet Långsiktiga underhållsplaner är ett verktyg för att minska kommunens miljöpåverkan. Den möjliggör energieffektivisering, minskat avfall, bättre materialval och en mer hållbar fastighetsförvaltning över tid. Uppföljning Ärendet kommer behandlas i nästa instans efter samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Beslutsunderlag

Kf § 73 Dnr KS 2024/220 Svar på motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Reservationer Den sverigedemokratiska gruppen reserverar sig mot beslutet enligt skriftlig reservation med handlingsid: Ks 2026.2566 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 9 april 2025 (Ks § 65/2025) att kommunfullmäktige beslutar avslå motionen i dess nuvarande lydelse men uppdrar samtidigt till förvaltningen att finna en lösning i motionens anda i samband med färdigställandet av det nya skolområdet. Kommunfullmäktige beslutade den 5 maj 2025 (Kf § 47/2025) att återremittera motionen till förvaltningen. --- Sara Anheden (S) har den 11 december 2024 lämnat en motion med följande lydelse: Runt om i landet har kommuner infört möjlighet för seniorer att, mot avgift, äta lunch i skolmatsalen tillsammans med eleverna. Genom detta slipper äldre äta lunch ensamma samtidigt som elever och äldre kan samtala och lära av varandra. Senast i raden att införa projektet är Emiliaskolan i Landskrona kommun, liknande initiativ har tagits i Eslövs kommun. Det vore en bra möjlighet för de äldre medborgarna i Tomelilla kommun om de kan få möjlighet att ta del av måltidsverkstans fantastiska skollunch, slippa äta ensamma hemma och dessutom lära känna våra yngre medborgare. Samtidigt kan eleverna ta del av de äldre medborgarnas livshistoria och deras erfarenheter. Socialdemokraterna yrkar mot bakgrund av ovanstående 990 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026 § 73 forts. att Tomelilla kommun genom ett pilotprojekt ger seniorer möjlighet att äta lunch i skolmatsalen tillsammans med eleverna i syfte att undvika ensamhet. att Tomelilla kommun efter pilotprojektet genomför en utvärdering och beslutar om projektets fortsättning. Förvaltningen yttrar sig enligt följande gällande motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen: Motionen väckt av Sara Anheden (S) avser att ge seniorer i Tomelilla kommun möjlighet att, mot avgift, äta lunch i skolmatsalen tillsammans med elever i syfte att minska ensamhet och skapa generationsöverskridande möten. Motionens intentioner är väl förenliga med kommunens mål om social hållbarhet, folkhälsa och ett inkluderande samhälle där möten mellan generationer uppmuntras. Efter beredning inom förvaltningen och med beaktande av de synpunkter som tidigare redovisats av familjenämnden och samhällsbyggnadsnämnden görs bedömningen att motionens intentioner bör prövas genom ett tydligt avgränsat och kontrollerat pilotprojekt. Ett sådant projekt möjliggör att nyttor, risker och konsekvenser kan analyseras i praktiken innan ställning tas till en eventuell långsiktig lösning. Förvaltningen föreslår därför att ett pilotprojekt med seniorlunch genomförs vid Kastanjeskolan i Tomelilla tätort under höstterminen 2026. Valet av en enskild skolenhet i tätorten skapar goda förutsättningar för uppföljning, begränsar påverkan på övriga skolor och möjliggör ett nära samarbete mellan skolledning, måltidsverkstan och berörda verksamheter. Valet faller även på Kastanjeskolan för att den är belägen inom samma område som det nya skolområdet kommer att ligga. Vid planering och genomförande av pilotprojektet ska samtliga tidigare identifierade aspekter och riskområden ligga till grund för utformningen. Det gäller särskilt skolans roll som skyddad verksamhet, där elevernas trygghet och säkerhet alltid ska ha högsta prioritet. Rutiner för tillträde, identifiering och tillsyn av deltagande seniorer ska utformas så att obehörigt tillträde förhindras och att elever med skyddade identiteter eller särskilda behov inte påverkas negativt. Säkerhetsaspekterna ska beaktas i sin helhet, inklusive ansvarsfördelning, närvaro av personal och tydliga ordningsregler. Pilotprojektet ska utformas så att det inte innebär ökad otrygghet eller störningar i elevernas vardag. Hänsyn ska tas till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra behov av förutsägbarhet och struktur. 991 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026 § 73 forts. Kapacitetsfrågor i skolmatsalen ska analyseras. Antalet deltagande seniorer ska anpassas efter matsalens storlek, befintliga lunchtider och skolans schemaläggning, så att trängsel undviks och elevernas schemalagda undervisningstid inte påverkas. Eventuella justeringar av lunchscheman eller logistik ska ske med utgångspunkt i skolans kärnuppdrag. Personalens arbetsmiljö är en central aspekt i pilotprojektet. Projektet ska planeras så att måltidspersonalens arbetsbelastning inte ökar orimligt. Vid behov ska resurser tillföras för att säkerställa en god arbetsmiljö och bibehållen kvalitet i måltidsverksamheten. De sociala och psykologiska aspekterna ska följas under testperioden. Lunchen är för många elever en viktig paus för återhämtning och social samvaro. Det är därför viktigt att projektet genomförs på ett sätt som upplevs som frivilligt, tryggt och respektfullt för eleverna. Eventuella situationer där seniorer även är anhöriga till elever ska hanteras med tydliga riktlinjer för att undvika oönskade spänningar eller upplevd kontroll. Likvärdighetsprincipen ska beaktas i utvärderingen. Eftersom pilotprojektet genomförs på en enskild skola ska det tydligt framgå att syftet är att pröva modellen i begränsad skala. Erfarenheterna ska därefter ligga till grund för bedömning av om och hur en eventuell framtida lösning kan utformas på ett likvärdigt sätt inom kommunen. Sammanfattningsvis föreslås att Tomelilla kommun prövar motionens intentioner genom ett avgränsat pilotprojekt med seniorlunch vid Kastanjeskolan under höstterminen 2026, med tydliga ramar, kontinuerlig uppföljning och en utvärdering innan ställning tas till fortsatt inriktning. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna ska följas upp löpande. Pilotprojektet ska redovisa faktiska kostnader avseende personal, måltidsproduktion, administration och eventuella anpassningar av lokaler eller scheman. Projektet ska genomföras på ett kostnadsmedvetet sätt och utan att äventyra kvaliteten i skolans ordinarie verksamhet. Barnperspektivet Barnperspektivet ska genomsyra hela pilotprojektet. Enligt skollagen och FN:s barnkonvention har elever rätt till en trygg, säker och fungerande skolmiljö, och 992 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026 § 73 forts. utbildning ska alltid prioriteras när olika intressen vägs mot varandra. Uppföljningen ska därför särskilt belysa hur projektet påverkar elevernas trygghet, studiero och upplevelse av skolmiljön. Medborgarperspektivet Ur ett medborgarperspektiv finns det ett tydligt värde i att erbjuda seniorer möjlighet till gemensamma måltider och social samvaro. Pilotprojektet kan bidra till minskad ensamhet och ökad livskvalitet för äldre medborgare. Samtidigt ska projektet även belysa eventuella effekter för andra delar av samhället. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas att ett erbjudande om skollunch för seniorer kan påverka kundunderlaget för caféer och restauranger i Tomelilla tätort samt att det konkurrerar med kommunens egen verksamhet café Kryddan också. Denna aspekt ska därför ingå i utvärderingen, exempelvis genom dialog med det lokala näringslivet. Miljöperspektivet Ur ett miljöperspektiv ska projektet följa upp både positiva och negativa effekter. Möjligheten till minskat matsvinn ska vägas mot eventuell ökad resursanvändning i form av energi, transporter och avfallshantering. Uppföljning Efter avslutad testperiod under höstterminen 2026 ska en samlad utvärdering genomföras. Utvärderingen ska omfatta säkerhet, barnperspektiv, arbetsmiljö, ekonomi, likvärdighet, sociala effekter, miljöpåverkan samt påverkan på lokalt näringsliv. Resultatet ska redovisas till kommunfullmäktige och ligga till grund för beslut om projektets eventuella fortsättning, justering eller avslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen. Beslutsunderlag

Ks § 105/2026 Svar på motion om långsiktiga underhållsplaner, handlingsid: Ks 2026.2284. Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade den 10 november 2025 (Kf § 121/2025) att återremittera ärendet till förvaltningen för tydligare klarspråk och vidare beredning. Förslag till beslut under sammanträdet Thony Blomgren (SD) och Sander Dijkstra (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. _________ Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Thony Blomgren (SD) 989 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026

Ks § 107/2026 Svar på motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen, handlingsid: Ks 2026.2286. Reservation (SD) Lunch för seniorer i skolmatsalen, handlingsid: Ks 2026.1673. 993 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 juni 2026

Ksau § 110/2026 Medborgarinitiativ - Naturskola för barn genom Brösarps Byagille, handlingsid: Sbn 2026.1451 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott 896 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 8 april 2026 Ksau § 110 Dnr KS 2026/64 Medborgarinitiativ - Naturskola för barn genom Brösarps Byagille Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lämna medborgarinitiativet till förvaltningen för beredning. Ärendebeskrivning Inga-Lena Viktoria Wernersson har den 24 mars 2026 inkommit med ett medborgarinitiativ med följande lydelse: Förslag 1. Brösarps Byagille vill utbilda byns barn i naturskola genom att bygga en kompostanläggning som kan användas ihop med våra odlingar vid Vindvilan på Brösarps Byaäng. Detta går hand i hand när vi har barnaktiviteter, där vi numera byggt in "allemansvett" och skräpkunskap. 2. Byagillet vill också komplettera med buskar och träd vid den nya scenen och Vindvilan. 3. Anlägga en trädallé, förslagsvis körsbär, längs parkeringen ner till Byaängen. 4. Anlägga en rosenrabatt i samråd med kommunen på Brösarps Torg. Byagillet ansvarar för beskärning, gödsling och bevattning. 5. Komplettering av sittmöbler på Brösarps Torg. Motivering Alla våra förslag kommer alla bybor till gagn och förskönar vår by. Intresse för en hundrastgård finns inte vad vi förstår här i byn. Vi bor med naturen runt knuten och har utmärkta möjligheter att rasta och motionera hundar. Ekonomiska konsekvenser De föreslagna åtgärderna innebär i huvudsak engångskostnader för växtmaterial, anläggning och inköp. Driftkostnaderna bedöms vara begränsade, särskilt där Byagillet erbjuder sig att sköta delar av växtmiljön. 897 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 8 april 2026 § 110 forts. Barnperspektivet De föreslagna åtgärderna: • Stärker barns möjligheter till lärande, vistelse, lek och trygghet i den offentliga miljön. • Bidrar till att barn får tillgång till natur och gröna miljöer i sin närmiljö. • Stärker barns delaktighet genom att skapa miljöer där barn kan delta i aktiviteter tillsammans med vuxna (t.ex. naturskola, evenemang, vistelse på torget). Den sammanlagda bedömningen är att förslagen har positiva effekter ur barnperspektiv och bidrar till en mer barnvänlig och hälsofrämjande miljö. Medborgarperspektivet Medborgarinitiativ är ett sätt för kommunens medborgare att få sin röst hörd. Miljöperspektivet De flesta förslagen innebär: • Ökad grönska och biologisk mångfald • Förbättrat lokalt kretslopp genom kompostering • Förskönad och mer hållbar utemiljö • Låg eller ingen negativ miljöpåverkan Den totala miljöpåverkan bedöms vara positiv, särskilt genom ökad växtlighet och ett stärkt lokalt ekologiskt system. Uppföljning Efter förvaltningens yttrande, ska kommunstyrelsens arbetsutskott fatta beslut i frågan. Beroende på utfallet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lämna medborgarinitiativet till förvaltningen för beredning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Sara Ek Svensson, handlingsid: Ks 2026.1284. 898 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 8 april 2026 § 110 forts. Medborgarinitiativ - Naturskola för barn genom Brösarps Byagille_maskad, handlingsid: Ks 2026.1285. _________ Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 899 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Håkan Berggren Diarienummer: SBN 2026/4XX Titel: Planeringsingenjör E-post: hakan.berggren@tomelilla.se Datum 7 maj 2026 Tjänsteskrivelse – revidering av lokala trafikföreskrifter Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta de lokala trafikföreskrifter som framgår av bilaga 1, handlingsid Sbn 2026.XX. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva de lokala trafikföreskrifter som framgår av bilaga 2, handlingsid Sbn 2026.XX. Ärendebeskrivning Ärendet avser antagande av nya lokala trafikföreskrifter samt upphävande av äldre lokala trafikföreskrifter. Förslaget syftar till att anpassa föreskrifterna till nuvarande trafikförhållanden och säkerställa att kommunens regelverk är aktuellt och ändamålsenligt. Förslag till nya föreskrifter redovisas i bilaga 1 och förslag till upphävande av gällande föreskrifter redovisas i bilaga 2. Polismyndighetens yttrande Polismyndigheten har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till lokala trafikföreskrifter i enlighet med 10 kap. trafikförordningen (1998:1276). Polismyndigheten har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget och har inga erinringar. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut innebär att nya vägmarkeringar behöver sättas upp i området. Kostnaden för detta bedöms inte ha någon större ekonomisk påverkan. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 900 Barnperspektivet Ändringen av lokaltrafikförordningarna innebär att motorburna ungdomar inte längre kan vistas på platsen med sina fordon, vilket kan ses som en begränsning. Polisen och boende i området har vid flera tillfällen haft dialog med de motorburna ungdomarna på platsen utan önskad förändring. När ändringarna i lokaltrafikförordningarna träder i kraft kommer en dialog ske med de motorburna ungdomarna för att förklara de nya reglerna samt bakgrunden till beslutet. En dialog med relevanta aktörer i kommunen kommer att genomföras för att hitta en plats för motorburen ungdom att vara på utan att riskera att bidra till ordningsstörningar. Medborgarperspektivet Medborgarna har inte direkt kunnat påverka beslutet. Synpunkter från boende i området är dock en viktig grund till förslaget. Dialog har även skett med ungdomarna som vistas på platsen. Miljöperspektivet Förslaget anses ha positiv påverkan på miljön, eftersom nedskräpningen och skadegörelsen av mark på platsen förväntas minska. Uppföljning Ärendet följs upp genom kommunens löpande trygghetsarbete i nära samverkan med polis. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse planeringsingenjör Håkan Berggren, 2026-07-06 Bilaga 1- Antagande av ny lokala trafikföreskrifter, handlingsid: Sbn 2026.XX Bilaga 2 - Upphävning av lokala trafikföreskrifter, handlingsid: Sbn 2026.XX Samhällsbyggnad centralt/övergripande Håkan Berggren Planeringsingenjör 901 Beslutet skickas till: Trygghetssamordnare Louise Hellwig 902 1270 2025:00016 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot utfart på Malmövägen; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I väganslutningen mellan Anders Perssons väg och Malmövägen får fordon inte föras in in på Malmövägen från Anders Perssons väg. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 903 1270 2025:00063 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Arisabäcksvägen, Skåne-Tranås; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i sydlig färdriktning på Arisabäcksvägen som kör in in på Diligensvägen och Tranes torg har väjningsplikt mot fordon på Diligensvägen och Tranes torg. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 904 1270 2025:00075 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Backastigen, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i nordvästlig färdriktning på Backastigen som kör in på Kullastigen har väjningsplikt mot fordon på Kullastigen. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 905 1270 2025:00061 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Backastigens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplats på Backastigen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 906 1270 2025:00064 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Betselgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Betselgatan enligt kartbild får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 907 1270 2025:00080 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Brogatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På ömse sidor av Brogatan enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 908 1270 2025:00071 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Byavägen; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 15 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Byavägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Förbudet gäller under tiden vardag utom vardag före sön- och helgdag klockan 07.00 - 17.00. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 909 1270 2025:00049 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Fabriksgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På östra sidan av Fabriksgatan i nordöstlig riktning, från en punkt 30 meter söder om gatans övergång i Wranérgatan, vidare till en punkt 30 meter in på Wranérsgatans norra sida i västlig riktning. Enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 910 1270 2025:00050 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Frans Lindbergs vägs vändplats, Smedstorp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Frans Lindbergs väg får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 911 1270 2025:00060 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Granvägens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplats på Granvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 912 1270 2025:00073 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Grönegatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerad plats på Grönegatan enligt kartbild får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av rörelsehindrad med parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276) eller utländskt parkeringstillstånd som ger samma rätt att parkera. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 913 1270 2025:00048 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Idrottsgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i sydvästlig färdriktning på Idrottsgatan som kör in på Dalgatan har väjningsplikt mot fordon på Dalgatan. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 914 1270 2025:00046 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt mot mötande trafik på Jakobsgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 22 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i nordlig färdriktning på markerade sträckor, på Jakobsgatan enligt kartbild får inte passera sträckan om detta inte kan ske utan att mötande fordon hindras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 915 1270 2025:00051 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Knut Pers vägs vändplats, Onslunda; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Knut Pers väg får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 916 1270 2025:00047 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Krokgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i östlig färdriktning på Krokgatan som kör in på Mellanvägsgatan har väjningsplikt mot fordon på Mellanvägsgatan. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 917 1270 2025:00058 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Lindvägens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Lindvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 918 1270 2025:00074 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Långgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Långgatans nordöstra sida, från korsningen med Byavägen fram till korsningen med Rosencrantzgatan enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 919 1270 2025:00055 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Markvägens vändplats, Lunnarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Markvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 920 1270 2025:00054 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Mejerivägens vändplats, Lunnarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Mejerivägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 921 1270 2025:00052 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Othinsvägens vändplats, Onslunda; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Othinsvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 922 1270 2025:00059 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Oxelvägens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Oxelvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 923 1270 2026:00013 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Rosencrantzgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Rosencrantzgatans nordöstra sida, enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 924 1270 2026:00005 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Rosencrantzgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade plats enligt kartbild får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av rörelsehindrad med parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276) eller utländskt parkeringstillstånd som ger samma rätt att parkera. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Eva Lärka 925 1270 2025:00079 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Rosencrantzgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Rosencrantzgatans nordvästra sida mellan Grönegatan och Byavägen, enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 926 1270 2025:00076 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Smalgatan; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Smalgatans nordöstra sida enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 927 1270 2025:00053 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Solvägens vändplats, Onslunda; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Solvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 928 1270 2025:00057 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Syrénvägens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Syrénvägen får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 929 1270 2025:00072 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Torggatan, Smedstorp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade platser på Torggatan, enligt kartbild får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av rörelsehindrad med parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276) eller utländskt parkeringstillstånd som ger samma rätt att parkera. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 930 1270 2025:00062 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Torggatan, Smedstorp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade platser på Torggatan enligt kartbild får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av rörelsehindrad med parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276) eller utländskt parkeringstillstånd som ger samma rätt att parkera. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 931 1270 2025:00056 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Utsiktens vändplats, Brösarp; beslutade den <beslutsdatum>. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. I vändplatsen på Utsikten får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 932 1270 2011-00005 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Adelgatan; beslutade den 1 mars 2011. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Adelgatan enligt kartbild får fordon parkeras under högst 5 min i följd. Denna författning träder i kraft den 2 mars 2011 då 1270 2009-00021 om föreskrift på Adelgatan skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Håkan Bergren 933 1270 2011-00050 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Bagaregatan; beslutade den 4 april 2012. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På vändplatsen på Bagaregatan får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2012. På Tomelilla kommuns vägnar. Kommunstyrelsen Håkan Berggren 934 1270 2009-00062 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna eller parkera på Bangatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Bangatans östra sida från Malmövägen till Kv Idunas utfartsväg får inte fordon stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrift med löpnummer 1036 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 935 1270 2009-00065 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Banmästaregatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i nordlig färdriktning vid markerad plats på Banmästaregatan enligt kartbild har väjningsplikt mot fordon på Långgatan och Ödemarksvägen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrift med löpnummer 231 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 936 1270 2009-00066 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Banmästaregatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Banmästaregatans västra sida enligt kartbild får inte fordon parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrift med löpnr 230 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 937 1270 2009-00077 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Byskillnadsgatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Byskillnadsgatan enligt kartbild får inte fordon parkeras. Förbudet gäller vardag utom dag före sön- och helgdag klockan 07.00 - 18.00 och vardag före sön- och helgdag klockan 07.00 - 13.00. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 938 1270 2009-00084 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om ändamålsplats på Centralgatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 7 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Markerade sträckor på Centralgatan enligt kartbild skall vara ändamålsplats för lastning och lossning av gods. Ändamålsplatsen är endast avsedd för på- eller avlastning av gods och taxi vid passagerares på- eller avstigning. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 661 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 939 1270 2010-00125 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot infart på Kastanjeskolan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Vid markerad plats på parkeringsplats norr om sporthallsbyggnad vid Kastanjeskolan enligt kartbild får fordon inte föras in på Anders Perssons väg. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2010. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 940 1270 2010-00126 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot infart på Kastanjeskolan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Anders Perssons väg enligt kartbild får fordon inte svängas söderut. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2010. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 941 1270 2009-00099 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering i kvarteret Lansen; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerad plats i kvarteret Lansen enligt kartbild får fordon parkeras. Tillåtelsen gäller endast fordon som används av rörelsehindrade med särskilt tillstånd. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 520 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 942 1270 2009-00092 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna eller parkera på Köpmangränd; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Köpmangränds västra sida får inte fordon stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 254 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 943 1270 2009-00095 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Lagerhusgatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Lagerhusgatan mellan Kapellgatan och Byavägen enligt kartbild får inte motordrivna fordon föras. Förbudet gäller inte moped klass II. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 259 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 944 1270 2009-00096 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Lagerhusgatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Lagerhusgatan från Lindesborgsvägen och 5 meter norrut får inte motordrivna fordon föras. Förbudet gäller inte moped klass II. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 259 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 945 1270 2010-00003 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Lindesborgsvägen; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Lindesborgsvägen från Adelsbergsvägen och 42 meter västerut får inte motordrivna fordon föras. Förbudet gäller inte moped klass II. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 256 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 946 1270 2010-00014 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Malmövägen; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Malmövägen (bron över järnvägen) enligt kartbild får inte lastbil med totalvikt över 3,5 ton föras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 943 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 947 1270 2010-00019 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Norregatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Norregatan enligt kartbild får inte tung lastbil föras. Förbudet gäller genomfart. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 794 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 948 1270 2010-00016 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Norregatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i sydlig färdriktning vid markerad plats på Norregatan enligt kartbild har väjningsplikt mot fordon på Torget. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 1041 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 949 1270 2010-00037 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Slakterigatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Slakterigatan enligt kartbild får inte tung lastbil föras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 792 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 950 1270 2020:00056 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med tung lastbil på stationsområdet parkering väster.; beslutade den 23 oktober 2020. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Stationsområdet enligt kartbild får tung lastbil inte föras i nordöstlig färdriktning. Denna författning träder i kraft den 30 oktober 2020. På Samhällsbyggnads vägnar. Sander Dijkstra ordf. Samhällsbyggnadsnämden Håkan Berggren 951 1270 2010-00045 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Storgatan i Smedstorp; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Storgatans västra sida från järnvägsövergången till en punkt 200 meter söder därom får inte fordon parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 540 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 952 1270 2010-00048 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Sälshögsvägen; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 9 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Sälshögsvägen mellan Hannelundsgatan och Norregatan får inte tung lastbil föras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnummer 793 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 953 1270 2010-00063 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om påbjuden körriktning på Torget; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Torgets östra körbana i korsningen med Torgets södra körbana enligt kartbild får fordon i sydlig färdriktning endast föras åt vänster. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med lpnr 650 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 954 1270 2010-00067 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna eller parkera på Torggatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Torggatan på en sträcka av omkring 50 meter norr och väster om öppen uppställningplats framför brandstationen i SmedstorpTorggatan enligt kartbild får inte fordon stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnr 291 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 955 1270 2010-00093 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Östergatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Östergatans norra sida från korsningen med Adelgatan och 50 meter österut får inte fordon stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnr 294 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 956 1270 2010-00090 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Östergatan; beslutade den 2 juni 2010. Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På två markerade platser på Östergatans södra sida mellan Adelgatan och Brogatan får fordon parkeras under högst 5 min i följd. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2010 då kommunens föreskrifter med löpnr 848 skall upphöra att gälla. På Tomelilla kommuns vägnar. Jörgen Prahl Gun Åstradsson-Andersson 957 1270 2018:00100 Tomelilla kommuns lokala trafikföreskrifter om stopp vid vägkorsning på Östergatan; beslutade den 13 april 2018 Tomelilla kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon på Östergatan har stopplikt före infart på Adelgatan. Denna författning träder i kraft den 16 april 2018. På Tomelilla kommuns vägnar. Lotta Hedström ordf. Samhällsbyggnadsutskottet Håkan Berggren 958 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Rasmus Simonsen Diarienummer: SBN 2026/64 Titel: Driftchef E-post: Rasmus.simonsen@tomelilla.se Datum 7 april 2026 Tjänsteskrivelse - Gatubelysning Övraby Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att erbjuda berörd vägförening att överta ägande, drift och underhåll av de två aktuella belysningspunkterna. Om vägföreningen avböjer erbjudandet ska belysningspunkterna avvecklas och raseras. Ärendebeskrivning Efter flera års återkommande driftstörningar och en ålderstigen anläggning har beslut fattats om att gatubelysningen i och genom Övraby ska förnyas med nya stolpar, ledningar och armaturer. I samband med projekteringen har två gatubelysningsstolpar identifierats på en väg som inte uppfyller kommunens kriterier för gatubelysning. Enligt punkt 2.4 i kommunens belysningsplan ska sådana anläggningar prövas av samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsverksamhetens bedömning är att de två belysningspunkterna inte längre bör ingå i det kommunala belysningsnätet. I enlighet med belysningsplanen föreslås därför att berörd vägförening erbjuds att överta ägande, drift och underhåll av anläggningen. Om vägföreningen avböjer erbjudandet föreslås att belysningspunkterna raseras. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 959 Ekonomiska konsekvenser Att renovera en gatubelysningsanläggning får stora ekonomiska konsekvenser, främst vid själva renoveringen. I förlängningen är konsekvenserna dock positiva med tanke på energibesparingarna som medföljer. Konsekvensen av att ha belysningspunkter där kommunen inte har ansvar är en dålig ekonomisk hushållning. Barnperspektivet Mindre eller ingen påverkan. Medborgarperspektivet Belysningen utmed den statliga vägen har under många år varit grund för klagomål, därav beslutet om renovering av anläggningen. Konsekvensen av att ej behöva sätta upp ny belysning där kommunen inte har ett ansvar leder till att medel kan användas för upprustning på andra platser där det kommer att gynna medborgarna. 960 Miljöperspektivet Vid renovering av gatubelysning ersätts föråldrad resurskrävande teknik med modern driftsäker och energisnål teknik, vilket dels är gynnsamt för förbrukningen, men tekniken skapar även en avsevärd minskad förekomst av ljusförorening vilket gynnar djur och insekter. Beslutsunderlag Skriv in beslutsunderlag här. Texten följer med till beslutsdokument. Samhällsbyggnad centralt/övergripande Rasmus Simonsen Driftchef Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 961 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Johanna Kandell Diarienummer: SBN 2025/114 Titel: Verksamhetscontroller E-post: johanna.kandell@tomelilla.se Datum 30 juli 2026 Mobil: 070 - 995 83 30 Uppföljning internkontrollplan riskid 31 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar godkänna uppföljningen av den del av nämndens interkontrollplan som avser riskid 31: Risk för bristande efterlevnad av attestreglementet, vilket kan leda till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunderlag eller därtill hörande avtal inte hanteras. Ärendebeskrivning Uppföljning av internkontrollplan 2026 – riskid 31 Risk för bristande efterlevnad av attestreglementet, vilket kan leda till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunderlag eller därtill hörande avtal inte hanteras Hur har granskningen gått till? Stickprov av leverantörsfakturor; 15 fakturor i perioden mars 2026 + 15 fakturor i perioden april 2026 (fem fakturor med högst belopp samt tio slumpmässigt utvalda). Granskning av efterlevnad utifrån rätt person, rätt belopp och rätt attestkontroller. Granskningen är genomförd av verksamhetscontroller. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 962 Resultat av granskningen Bedömningen är att efterlevnaden av attestreglementet är mycket god. En avvikelse gällande en felfakturerad faktura med ett större belopp identifierades. Verksamheten hade redan upptäckt detta och vid granskningstillfället hade kreditering inkommit och avvikelsen hanterats. Ett fåtal avvikelser har identifierats där det rör sig om periodiseringar i fel bokföringsperiod. Granskning är genomförd av verksamhetscontroller i ekonomisystemet genom kontroll av efterlevnad utifrån rätt person, rätt belopp och rätt attestkontroller. Åtgärder Verksamhetens samlade bedömning är att granskningen avseende riskid 31 inte föranleder några nya åtgärder eller insatser från verksamhetens sida. Ett systematiskt utvecklingsarbete sker mellan ekonomi och verksamhet för att skapa förutsättningar för den som granskningsattesterar (och oftast är den som hanterar periodisering av leverantörsfakturor). Planerade fortbildningsinsatser för attestanter genomförs under året av redovisningsenheten. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 12 december 2025 (Sbn § 106/2025) att anta internkontrollplan för samhällsbyggnadsnämnden 2026, med handlingsid: Sbn 2025.2295. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Beslutet innebär inga konsekvenser för barn i Tomelilla kommun. Medborgarperspektivet Medborgare deltar inte i granskningen. Miljöperspektivet Beslutet innebär inga miljökonsekvenser. 963 Uppföljning Intern kontroll utförs löpande under året enligt samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, verksamhetscontroller Johanna Kandell, 2026-07-30. Uppföljning internkontrollplan 2026 - Riskid 31 - rapport., handlingsid: Sbn 2026.XXX Internkontrollplan 2026 för samhällsbyggnadsnämnden, handlingsid: Sbn 2025.2238 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Johanna Kandell Verksamhetscontroller Beslutet skickas till: Verksamhetscontroller Johanna Kandell 964 Uppföljning internkontrollplan 2026 – samhällsbyggnadsnämnden Denna rapport innehåller verksamhetens sammanfattande bedömning av uppföljningen av internkontrollplanen samt dokumentation av internkontrollplanens samtliga punkter, både direktåtgärder och granskningar. Sammanfattning – riskid 31 - Risk för bristande efterlevnad av attestreglementet, vilket kan leda till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunderlag eller därtill hörande avtal inte hanteras. Verksamhetens samlade bedömning är att uppföljningen av internkontrollen avseende riskid 11 inte föranleder några nya åtgärder eller insatser från verksamhetens sida. Planerade fortbildningsinsatser för attestanter genomförs under året av redovisningsenheten. Dokumentation av granskning Granskning Riskid 31 Risk Risk för bristande efterlevnad av attestreglementet, vilket kan leda till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunderlag eller därtill hörande avtal inte hanteras. Kontrollmoment Granskning efterlevnad utifrån rätt person, rätt belopp och rätt attestkontroller. Kontrollmetod Genom granskning i ekonomisystemet. Stickprov av leverantörsfakturor; 15 fakturor i perioden mars 2026 + 15 fakturor i perioden april 2026 (fem fakturor med högst belopp samt tio slumpmässigt utvalda). Sammanfattande resultat Bedömningen är att efterlevnaden av attestreglementet är mycket god. Ett fåtal avvikelser har identifierats där det rör sig om av granskningen periodiseringar i fel bokföringsperiod. En avvikelse gällande en felfakturerad faktura med ett större belopp identifierades. Verksamheten hade redan upptäckt detta och vid granskningstillfället hade kreditering inkommit och avvikelsen hanterats. Detaljerad beskrivning av Vid tre fall har periodiseringsfel identifierats. Ett av fallen beror på den mänskliga faktorn. Två av fallen beror på bristande resultatet med förslag på instruktioner, samt att periodiseringsbristen bedöms som acceptabel för att samtidigt möta systemrutiner vid stängning. I dessa fall eventuella åtgärder utgör periodiseringen ingen väsentlig påverkan på prognosarbete i samband med ekonomisk uppföljning. Avvikelse gällande felfakturering redogörs för ovan. Granskningstidpunkt Mars och april 2026 Utförd av Verksamhetscontroller Johanna Kandell 965 Internkontrollplan 2026 Verksamhet: Samhällsbyggnadsnämnden Risk- Risk id Att en negativ händelse inträffar edräv-ksiR Kontroll- Kontrollmetod Omfattning/ Ansvarig Rapporteras Rapporterings- moment Hur ska granskningen utföras? avgränsning för till tidpunkt genomförandet Vad ska granskas? Hur ska urvalet ske? Till vem ska När ska granskningen av granskningen granskningen rapporteras? (Ange tydligt om det är rapporteras? ett kontrollmoment eller en direktåtgärd.) 1 Risk för 12 Kontroll av Okulär och Gäller drabbade ytor. Driftchef Samhällsbyggna December 2026 översvämningar översvämningsdr funktionskontroll. Gata/Park dsnämnden vid skyfall. Kan abbade ytor vid kraftig nederbörd. ske på grund av under- dimensionerade ledningar. Stora ekonomiska konsekvenser. 31 Risk för bristande 6 Kontrollera I ekonomisystemet 15 fakturor för mars Controller Samhällsbyggna Juni 2026 efterlevnad av efterlevnad utifrån och april dsnämnden rätt person, rätt attestreglemente belopp och rätt t, vilket kan leda attestkontroller till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunder lag eller därtill hörande avtal inte hanteras 966 33 Risk för att 6 Kontroll av när Kontroll av tidsperiod när Minst 3 Teknisk chef Samhällsbyggna November 2026 upphandlingar upphandlingar har upphandlingen har upphandlingar max dsnämnden publiceras vid fel publicerats i publicerats. 6. förhållande till tidpunkt eller uppehåll i tillfälle, vilket branschens leder till sämre verksamhet möjlighet att få in (semestrar)somm relevanta anbud ar samt vilket kan orsaka julledigheter förtroendeskada samt leda till ökade kostnader. 34 Risk för att 4 Kontroll av tagna Dialog vid varje Begränsas till Samhällsbyg Samhällsbyggna Juni 2026 tjänsteperson beslut. nämndsmöte kring vad enhetschef och gnadschef dsnämnden beslutar om som nämndsledamöter verksamhetschef eller media åtgärder som inte uppmärksammat som är delegerade beslutats. Dokumenteras eller politiskt förankrade/beslu tade, vilket kan leda till förtroendeskada. Förklaringar Riskid Riskid hämtas från riskanalysdokumentet. Ingen ny numrering görs alltså i den interna kontrollplanen. Risk 967 De risker som är identifierade samt dokumenterade i riskanalysen förs över till den interna kontrollplanen. I riskanalysen bör det alltså finnas fler risker än vad det som är med i den interna kontrollplanen. Inga nya riskidentifieringar eller riskformuleringar görs alltså i den interna kontrollplanen. Riskvärde Riskvärdet på risken hämtas från riskanalysdokumentet. Ingen ny riskvärdering görs alltså i den interna kontrollplanen. Kontrollmoment Kontrollmomentet ska kunna visa om riskerna lett till de händelser som befaras. Det är viktigt att formulera kontrollmomentet tydligt så att det framgår vad som ska kontrolleras. Exempel på kontrollmoment kan vara kontroll av kännedom om policys, riktlinjer och rutiner, kontroll av utformning av avtal etc. Kontrollmetod För att genomföra ett kontrollmoment behöver man en kontrollmetod som följs på samma sätt varje gång kontrollen genomförs. Exempel på kontrollmetod kan vara intervjuer, enkäter, stickprov etc. Omfattning/avgränsning Det är sällan effektivt att kontrollera allt. Var tydlig med hur omfattande kontrollen ska vara för att få en tillräcklig grund för bedömning om eventuella väsentliga avvikelser. Exempelvis om stickprov av leverantörsfakturor ska göras, ange hur många leverantörsfakturor som ska kontrolleras. Ansvarig Ange vem som är ansvarig för att granskningen utförs. Rapporteras till Ange till vem uppföljningen av den interna kontrollplanen ska rapporteras. Rapporteringstidpunkt Ange hur ofta granskningen ska utföras och när den ska rapporteras. 968 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2025/114 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: Ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 2 juli 2026 Uppföljning internkontrollplan riskid 34 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar godkänna uppföljningen av den del av nämndens interkontrollplan som avser riskid 34: Risk för att tjänsteperson beslutar om åtgärder som inte är delegerade eller politiskt förankrade/beslutade, vilket kan leda till förtroendeskada. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 12 december 2025 (Sbn § 106/2025) att anta internkontrollplan för samhällsbyggnadsnämnden 2026, med handlingsid: Sbn 2025.2295. Uppföljning av internkontrollplan 2026 – riskid 34 I internkontrollplanen 2026 finns riskid 34: Risk för att tjänsteperson beslutar om åtgärder som inte är delegerade eller politiskt förankrade/beslutade, vilket kan leda till förtroendeskada. Resultat av granskning Granskningen har genomförts av samhällsbyggnadschefen genom kontroll av fattade beslut. Vid varje nämndsmöte har dialog förts kring de beslut som nämndsledamöter eller media har uppmärksammat. Sammanfattade resultat av granskningen: Då inga synpunkter har lämnats vid något av årets nämndsmöten anser verksamheten att det finns en god följsamhet och inga åtgärder krävs. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 969 Ekonomiska konsekvenser Uppföljningen har inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Ärendet handlar inte om barn. Medborgarperspektivet Medborgarna har inte varit en del av processen. Miljöperspektivet Utredningen ger igen miljöpåverkan. Uppföljning Ärendet följs upp i budgetprocessen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 2026-07-02 Internkontrollplan 2026 för samhällsbyggnadsnämnden, handlingsid: Sbn 2025.2238 Samhällsbyggnad centralt/övergripande Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Verksamhetscontroller Johanna Kandell 970 Uppföljning internkontrollplan 2026 – samhällsbyggnadsnämnden Denna rapport innehåller verksamhetens sammanfattande bedömning av uppföljningen av internkontrollplanen samt dokumentation av internkontrollplanens samtliga punkter, både direktåtgärder och granskningar. Sammanfattning – riskid 34 - Risk för att tjänsteperson beslutar om åtgärder som inte är delegerade eller politiskt förankrade/beslutade, vilket kan leda till förtroendeskada. Dokumentation av granskning Granskning Riskid 34 Risk Risk för att tjänsteperson beslutar om åtgärder som inte är delegerade eller politiskt förankrade/beslutade, vilket kan leda till förtroendeskada. Kontrollmoment Kontroll av tagna beslut. Kontrollmetod Dialog vid varje nämndsmöte kring vad som nämndsledamöter eller media uppmärksammat som beslutats. Dokumenteras. Omfattning/avgränsning Begränsas till enhetschef och verksamhetschef. Sammanfattande resultat Då inga synpunkter har lämnats vid något av årets nämndsmöten anser verksamheten att det finns en god följsamhet. av granskningen Detaljerad beskrivning av Granskningen har genomförts av samhällsbyggnadschefen genom kontroll av fattade beslut. Vid varje nämndsmöte har dialog förts resultatet med förslag på kring de beslut som nämndsledamöter eller media har uppmärksammat. Då inga synpunkter har lämnats vid något av årets eventuella åtgärder nämndsmöten anser verksamheten att det finns en god följsamhet. och inga åtgärder krävs. Granskningstidpunkt 1 januari – 12 juni Utförd av Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 971 Internkontrollplan 2026 Verksamhet: Samhällsbyggnadsnämnden Risk- Risk id Att en negativ händelse inträffar edräv-ksiR Kontroll- Kontrollmetod Omfattning/ Ansvarig Rapporteras Rapporterings- moment Hur ska granskningen utföras? avgränsning för till tidpunkt genomförandet Vad ska granskas? Hur ska urvalet ske? Till vem ska När ska granskningen av granskningen granskningen rapporteras? (Ange tydligt om det är rapporteras? ett kontrollmoment eller en direktåtgärd.) 1 Risk för 12 Kontroll av Okulär och Gäller drabbade ytor. Driftchef Samhällsbyggna December 2026 översvämningar översvämningsdr funktionskontroll. Gata/Park dsnämnden vid skyfall. Kan abbade ytor vid kraftig nederbörd. ske på grund av under- dimensionerade ledningar. Stora ekonomiska konsekvenser. 31 Risk för bristande 6 Kontrollera I ekonomisystemet 15 fakturor för mars Controller Samhällsbyggna Juni 2026 efterlevnad av efterlevnad utifrån och april dsnämnden rätt person, rätt attestreglemente belopp och rätt t, vilket kan leda attestkontroller till att transaktioner attesteras av ej behörig person, beloppsgränser överskrids, samt att brister i faktureringsunder lag eller därtill hörande avtal inte hanteras 972 33 Risk för att 6 Kontroll av när Kontroll av tidsperiod när Minst 3 Teknisk chef Samhällsbyggna November 2026 upphandlingar upphandlingar har upphandlingen har upphandlingar max dsnämnden publiceras vid fel publicerats i publicerats. 6. förhållande till tidpunkt eller uppehåll i tillfälle, vilket branschens leder till sämre verksamhet möjlighet att få in (semestrar)somm relevanta anbud ar samt vilket kan orsaka julledigheter förtroendeskada samt leda till ökade kostnader. 34 Risk för att 4 Kontroll av tagna Dialog vid varje Begränsas till Samhällsbyg Samhällsbyggna Juni 2026 tjänsteperson beslut. nämndsmöte kring vad enhetschef och gnadschef dsnämnden beslutar om som nämndsledamöter verksamhetschef eller media åtgärder som inte uppmärksammat som är delegerade beslutats. Dokumenteras eller politiskt förankrade/beslu tade, vilket kan leda till förtroendeskada. Förklaringar Riskid Riskid hämtas från riskanalysdokumentet. Ingen ny numrering görs alltså i den interna kontrollplanen. Risk 973 De risker som är identifierade samt dokumenterade i riskanalysen förs över till den interna kontrollplanen. I riskanalysen bör det alltså finnas fler risker än vad det som är med i den interna kontrollplanen. Inga nya riskidentifieringar eller riskformuleringar görs alltså i den interna kontrollplanen. Riskvärde Riskvärdet på risken hämtas från riskanalysdokumentet. Ingen ny riskvärdering görs alltså i den interna kontrollplanen. Kontrollmoment Kontrollmomentet ska kunna visa om riskerna lett till de händelser som befaras. Det är viktigt att formulera kontrollmomentet tydligt så att det framgår vad som ska kontrolleras. Exempel på kontrollmoment kan vara kontroll av kännedom om policys, riktlinjer och rutiner, kontroll av utformning av avtal etc. Kontrollmetod För att genomföra ett kontrollmoment behöver man en kontrollmetod som följs på samma sätt varje gång kontrollen genomförs. Exempel på kontrollmetod kan vara intervjuer, enkäter, stickprov etc. Omfattning/avgränsning Det är sällan effektivt att kontrollera allt. Var tydlig med hur omfattande kontrollen ska vara för att få en tillräcklig grund för bedömning om eventuella väsentliga avvikelser. Exempelvis om stickprov av leverantörsfakturor ska göras, ange hur många leverantörsfakturor som ska kontrolleras. Ansvarig Ange vem som är ansvarig för att granskningen utförs. Rapporteras till Ange till vem uppföljningen av den interna kontrollplanen ska rapporteras. Rapporteringstidpunkt Ange hur ofta granskningen ska utföras och när den ska rapporteras. 974 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Johanna Kandell Diarienummer: SBN 2026/3 Titel: verksamhetscontroller E-post: johanna.kandell@tomelilla.se Datum 21 augusti 2026 Redovisning av anmälningsärenden 2026-08-28 samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar lägga redovisningen av anmälningsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av anmälningsärenden för samhällsbyggnadsnämnden 2026-08-28: - Kf § 39/2026 Ombudsinstruktionen gällande likvidation av ÖKRAB - Ansökan om anslutning av kommunalt VA - Förbindelsepunktskarta Ullstorp 135:1 - Anläggningsavgift vatten Ullstorp 135:1 - fakturanr 10097025 - Kf § 71/2026 Svar på motion om långsiktiga underhållsplaner - Kf § 73/2026 Svar på motion – Lunch för seniorer i skolmatsalen - Reservation SD Lunch för seniorer i skolmatsalen KF 2026-06-15 - Protokoll 2026-08-14 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott, signerat Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, verksamhetscontroller Johanna Kandell, 2026-08-21. Samhällsbyggnad centralt/övergripande Johanna Kandell verksamhetscontroller tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 975 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 maj 2026

§ 135 forts Förslag till beslut under sammanträdet Per-Martin Svensson (M) yrkar på att ärendet ska avgöras på dagens sammanträde och med beslut enligt förvaltningens förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 juni 2026. Den socialdemokratiska gruppen (Kristin Skoog (S), Anders Throbäck (S) och Ida Bornlykke(S)) yrkar bifall till Per-Martin Svenssons förslag, Den Sverigedemokratiska gruppen (Per Gustafsson (SD), Thony Blomgren (SD) och Anna Sandegren (SD)) yrkar på återremiss för en mer grundläggande utredning gällande eventuell medfinansiering av idrottshallen. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar enligt Per- Martin Svenssons (M) yrkande att ärendet ska avgöras idag med beslut enligt förvaltningens förslag. Den sverigedemokratiska gruppen reserverar sig mot beslutet och kommer inkomma med skriftlig reservation _________ Beslutet skickas till: Kommundirektör Helena Berlin Familjenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Revisorerna Bygglovsnämnden Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin Skolchef Fredrik Höglund Socialchef Mattias Gunnarsson Bygglovschef Ingegerd Persson Kommunikatör Fabian Rimfors 85 Reservation – Tomelilla nya skolområde Reservation Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4, beslut om fas 1 – systemhandlingsprojektering och bygglovshandling Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet att gå vidare med Fas 1 för huvuddel 3 och 4 inom Tomelilla nya skolområde. Vi anser att kommunen fortfarande saknar tillräckligt underlag för att kunna fatta ett långsiktigt ansvarsfullt beslut i ett projekt av denna omfattning. Projektet innebär fortsatt projektering av nybyggnation, omfattande ombyggnationer och stora framtida investeringsåtaganden, samtidigt som den totala ekonomiska konsekvensen för kommunen alltjämt är oklar. Sverigedemokraterna har vid flera tidigare tillfällen efterfrågat tydligare kalkyler, helhetsbedömningar och alternativ som i större utsträckning tar hänsyn till kommunens ekonomiska förutsättningar, den demografiska utvecklingen samt möjligheten att bevara och utveckla befintliga skolmiljöer. Vi anser därför att beslutet är förhastat och att kommunen riskerar att binda upp sig i ett mycket kostsamt projekt utan att samtliga avgörande frågor är tillräckligt belysta. För Sverigedemokraterna i Tomelilla kommun: Per Gustafsson Sverigedemokraterna Tomelilla kommun Organisationsnummer: 802465–8992 E-post: tomelilla@sd.se Sid. 1 (1) 86 Projekt: Tomelilla Nya Skolområde Unr: 1002-25015 Pnr: Objekt: Tomelilla 237:15 Upprättad av: RH Granskad av: OL Beställare: Tomelilla kommun Datum: 2026-05-22 Rev: Östergatan 18, 211 25 Malmö 040-690 03 00 byggadm@hoab.com www.byggadministration.com org nr: 556122-9278 0.1 noisreV 10.40 :SMD 51052-2001 :rnU PROJEKTKOSTNAD – HD2 Projektkostnaden omfattar enligt tidigare beslut, idrottshall inklusive omklädningsrum och läktare, markanläggningar, (utemiljö) samt ny markväg till fastigheter väster om skolområdet. Projektkostnaden omfattar även energieffektiviseringar, teknikbyggnad, förbindelsegång, investeringar som servar hela skolområdet och verksamhetsdrivna val. BYGGADMINISTRATION HARALD OLSSON AB Ralf Hult 87 Projektkostnad – HD2 Tomelilla Nya Skolområde Tomelilla 237:15 0.1 noisreV 10.40 :SMD 51052-2001 :rnU Uppdrag På uppdrag av Tomelilla kommun genom samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin har vi gjort en sammanställning av entreprenadkostnaderna samt en bedömning av byggherrekostnaderna. Underlag Underlag för sammanställningen har utgjorts av: • Anbud avseende entreprenadkostnader 2026-05-22 från Skanska Sverige AB • Byggherrekostnader bedömd av Byggadministration Harald Olsson AB • Handlingar enligt handlingsförteckning dat 2026-05-22 Tider Avrop fas 2 i juni -26 Bygghandlingsprojektering i augusti -26. Färdigställande / överlämning prelimiärt mars-28. Omfattning Projektomfattning Projektet omfattar följande huvuddelar Huvuddel 2 Projektkostnaden omfattar enligt tidigare beslut, idrottshall inklusive omklädningsrum och läktare, markanläggningar, (utemiljö) samt ny markväg till fastigheter väster om skolområdet. Projektkostnaden omfattar även energieffektiviseringar, teknikbyggnad, förbindelsegång, investeringar som servar hela skolområdet och verksamhetsdrivna val Kostnader Entreprenadkostnad: Entreprenadkostnaden har kalkylerats av totalentreprenören Skanska Sverige AB. I entreprenadkostnaden ingår projekteringskostnader för Fas 2 och produktionskostnader. Allmänna kostnader: Allmänna kostnader har bedömts av Byggadministration Harald Olsson AB vilken varierar från projekt till projekt och är bl a beroende av beställarens sätt att finansiera projektet, administrationskostnader m m. Angivna kostnader har bedömts som normala för ett projekt i denna storleksordning. Budgetreserv: I projektkostnaden ingår kostnad för oförutsedda händelser. Den är avsedd att täcka mindre projektförändringar under projekterings- och byggtiden. Ersättningsform: Löpande räkning med Rörlig del och Fast del. Indexkostnad En bedömning har gjorts av indexkostnaden fram till färdigställande. Bedömningen förutsätter att indexutvecklingen blir densamma som under det senaste 10 åren, bortsett från den osedvanliga indexutvecklingen under pandemin. Index beräknas då vara 3 % under byggprojektet 2026-2028. Ränte- och kreditivkostnader En bedömning av ränte- och kreditivkostnader har gjorts för respektive huvuddel. Som utgångspunkt har en ränta om 2,5 % legat till grund för beräkning fram till respektive huvuddels färdigställandetid. 88 Projektkostnad – HD2 Tomelilla Nya Skolområde Tomelilla 237:15 0.1 noisreV 10.40 :SMD 51052-2001 :rnU Kostnadssammanställning Prisläge: 2026-04 Entreprenadkostnader Riktkostnad, se anbud från Skanska Sverige AB för detaljer 107 170 000 Allmänna kostnader Del av kostnader nedlagda innan projektstart tillhörande HD 2 Del av Fas 0 (programhandling) tillhörande HD 2 Byggherrens interna projektledning Byggledning inkl kontrollansvarig enl. PBL Installationsstöd Besiktning 12 000 000 Bygglov och myndighetskostnader Anslutningsavgifter VA och el Del av utredningskostnader för Lindesborgsskolan och Byavångsskolan tillhörande HD 2 Index Räntekostnader Oförutsett/Budgetreserv 7% 9 000 000 PROJEKTKOSTNAD HD 2 Idrottshall kronor exkl. moms 128 170 000 Fas 1 ingår ej i ovan då budget för denna fas är tidigare beviljad. 89 Intern information 2026-05-22 Vår kontakt: Christer Persson / Thor Assarsson Anbud - Tomelilla Nya Skolområde HD2, Fas2 Anbudet omfattar idrottshall inklusive omklädningsrum och läktare, markanläggningar (utemiljö) samt ny markväg till fastigheter väster om skolområdet. Anbudet omfattar även energieffektiviseringar, teknikbyggnad, förbindelsegång, investeringar som servar hela skolområdet och verksamhetsdrivna val. Anbud riktkostnad Vi erbjuder oss att med nedanstående villkor och förutsättningar utföra arbeten för rubricerat objekt i form av totalentreprenad mot en omfattning och fördelning enligt nedan delposter: Politiskt beslutade poster: Idrottshall 61.123.000:- Merinvesteringar enligt beslutad verksamhets- och funktionsbeskrivning (KS 2026.649) 9.165.000:- Markanläggning inkl utökad parkering enligt inplaceringsbeslut 2.735.000:- Markväg 3.590.000:- Mervärde i projektet: Energieffektiviseringar inom ny idrottshall 3.155.000:- Teknikbyggnad för badets behov och arbetsmiljö 6.170.000:- Förbindelsegång 9.400.000:- Investeringar som servar hela skolområdet 685.000:- Verksamhetsdrivna val 1.405.000:- Summa rörlig del: NITTIOSJUMILJONERFYRAHUNDRATJUGOÅTTATUSENKRONOR (97 428 000) kronor Summa fast del om 10 % enl samverkansavtal: NIOMILJONERSJUHUNDRAFYRTIOTVÅTUSENKRONOR 90 Intern information 2026-05-22 (9 742 000) kronor Totalt riktpris: ETTHUNDRASJUMILJONERETTHUNDRASJUTTIOTUSENKRONOR (107 170 000) kronor Lagstadgad mervärdeskatt tillkommer Omfattning Vårt erbjudande omfattar arbeten enligt handlingar nedan: 1. Handlingsförteckning HD 2, dat 20260522 Tider Enligt bilaga 2, Huvudtidplan dat. 20260522, med avrop fas 2 i juni -26, start Bygghandlingsprojektering i augusti -26. Färdigställande / överlämning preliminärt mars- 28. Förtydliganden Hinder och föroreningar i mark regleras separat. Massor förutsetts hålla KM (känslig markanvändning) nivå, ev annan klassning ersätts separat. Index och risk hanteras i beställarens budget. Risk och index utfall är riktkostnadshöjande. Kostnader för FAS 0 och 1 ingår enl besked inte i angiven riktkostnad. Anbudet är giltigt 30 dagar från anbudsdatum För anbudet gäller ABT 06 Skanska Sverige AB Kristianstad 2026-05-22 Christer Persson Thor Assarsson 91 Intern information 2026-05-22 Bilaga 1, Redovisning separata priser Bilaga 2, Huvudtidplan BILAGA 1 Redovisning separata priser i anbudskostnad, exkl påslag fast del: Merinvesteringar enl beslutad verksamhets- och funktionsbeskrivning (KS 2026.649): 1. Utökad yta i hall för att få siktlinje mot sidolinje 2. Glasräcken, utöver traditionella stålräcken 3. Extra dörrparti i korridor vid omkl rum uteverksamhet 4. Städutrustning 5. Ljudklassad ridåvägg med partier och vägg inkl avväxlingar även över läktare 6. Flexomklädningsyta inkl sep duschar 7. Tilltagen förrådsyta idrottshall, ca 100 m2 Delsumma: 9.165.000:- Markanläggning inkl utökad parkering enl inplaceringsbeslut Delsumma: 2.735.000:- Markväg Delsumma: 3.590.000:- Energieffektiviseringar inom ny idrottshall 1. Bergvärmeanläggning utöver fjärrvärmelösning 92 Intern information 2026-05-22 2. Förberedelse för spolning wc med backspolat vatten från bad 3. Solcellsanläggning inkl infästningar i tak 4. Frikyla och VAV-spjäll (variabla ventilationsdon) Delsumma: 3.155.000:- Teknikbyggnad för badets behov och arbetsmiljö Delsumma: 6.170.000:- Förbindelsegång Delsumma: 9.400.000:- Investeringar som servar hela skolområdet 1. Ny avhärdningsanläggning för hela området 2. Större ställverk för försörjning hela framtida skolområdet Delsumma: 685.000:- Verksamhetdrivna val 3. Golvvärme i omklädningsdel 4. Värmekabelanläggning på takavvattning 5. Dubbla marktrappor, friser, specialkulör markutrustning till exempel bänkar, pollare, papperskorgar 6. Fasadskylt med belysta bokstäver 7. Omfattning skärmtak vid entréer 8. Passagesystem istf cylindersystem samtliga utrymmen 9. Beröringsfria blandare och duschpaneler 10. Extra dörr för intransporter i hall inkl hårdgjord körväg pga placering 93 Intern information 2026-05-22 11. Utökad storlek glaspartier inkl mycket glasat i fasad Delsumma: 1.405.000:- 94 Huvudtidplan HD2 Idrottshall, Förb.gång och Teknikbyggnad Projektnummer: Upprättad av: Projektnummer Hampus Hansson Upprättad datum: Revideringsdatum: 2026-05-22 R Re e v v id e k ri o ng m sk m om e m n e t n a t r ar: 2026 2027 2028 Längd F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S Rad Namn Start Slut 3 7 1115192327313539434751 2 6 1014182226303438424650 2 6 10141822263034 Insats 1 Kontraktuella Milstolpar 2026-02-09 2026-02-09 11 KKoonnttrraakkttuueellllaa MMiillssttoollppaarr 2 Beslut FAS2 HD2 i KS 2026-06-17 2026-06-17 22 BBeesslluutt FFAASS22 HHDD22 ii KKSS 3 Erhållet bygglov 2026-08-04 2026-08-04 33 EErrhhåålllleett bbyygggglloovv 4 Startbesked mark o platta 2026-10-05 2026-10-05 44 SSttaarrttbbeesskkeedd mmaarrkk oo ppllaattttaa 5 Startbesked överbyggnad 2026-12-30 2026-12-30 55 SSttaarrttbbeesskkeedd öövveerrbbyyggggnnaadd 6 Projekt Milstolpar 2026-02-09 2026-02-09 66 PPrroojjeekktt MMiillssttoollppaarr + + 7 Projekteringsstart BH 2026-08-10 2026-08-10 77 PPrroojjeekktteerriinnggssssttaarrtt BBHH 8 Produktionsstart 2026-10-05 2026-10-05 88 PPrroodduukkttiioonnssssttaarrtt 9 Stommontage inleds 2027-03-01 2027-03-01 99 SSttoommmmoonnttaaggee iinnlleeddss 10 Tätt hus 2027-06-16 2027-06-16 1100 TTäätttt hhuuss 11 Slutskede inleds 2028-01-19 2028-01-19 1111 SSlluuttsskkeeddee iinnlleeddss 12 Överlämning 2028-03-14 2028-03-14 1122 ÖÖvveerrlläämmnniinngg 13 5. Produktion 320d 2026-10-05 2028-02-08 1133 55.. PPrroodduukkttiioonn 14 Markarbete 36d 2026-10-05 2026-11-24 1144 MMaarrkkaarrbbeettee + + 15 Grund 70d 2026-11-16 2027-03-01 1155 GGrruunndd + + 16 Stomme 38d 2027-03-01 2027-04-26 1166 SSttoommmmee + + 17 Tak 42d 2027-04-26 2027-06-24 1177 TTaakk + + 18 Fasad 12d 2027-05-19 2027-06-07 1188 FFaassaadd + + 19 Stomkomplettering 182d 2027-04-26 2028-02-08 1199 SSttoommkkoommpplleetttteerriinngg + + 20 Finplanering mark 66d 2027-08-30 2027-11-30 2200 FFiinnppllaanneerriinngg mmaarrkk + + 21 6. Slutskede 68d 2027-12-06 2028-03-14 2211 66.. SSlluuttsskkeeddee + + Insats 3 7 1115192327313539434751 2 6 1014182226303438424650 2 6 10141822263034 Rad Namn Start Slut F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S Längd 2026 2027 2028 Milstolpe utseende Diamant 1 av 1 95 2397 ZFV EKCÄR HCO APPART +70,30 KBA +70,28 +70,20 +70,28 KBA RUNTEPTLTUAKVS NNETOTNAAVK 05,07+ SLAHNAVS 07,07+ ANAKHCSTUR NNEOTNTAAKV KBA TSOPLOPS KBA SEDEREBRÖF KBA SEDEREBRÖF 03 IE KBA +70,28 +70,30 FG +70,30 +73,25 FG +70,30 EI60 EI30-S200 C EI30-S200 C +70,28 FG +70,30 FG +70,30 SKG ENL. M +70,28 TEKNIKBYGGNAD BTA 130,(cid:26) m2 FG +70,30 +70,28 FG +70,30 +70,28 +70,28 +70,28 FG +70,30 +70,28 +70,28 FG +70,30 FG +70,30 C -03E C -03E 03IE C -03IE POLLARE STPR100 STPR100 STPR100 STPR100 EI30-C EI30- C AK STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 0 3IE BFT TMA-1 EI30-S200 C STPR-RIV STPR-RIV STPR100 UR 14,2 m2 24,2 m2 34,2 m2 44,2 m2 54,1 m2 64,6 m2 BYGG B N E A F D IN T L IG SP1 SP1 SP1 UR STPR100 1 -ÄR SKG ENL. M SKG ENL. M TMA-2 1 -ÄR RU B SDDYKS /1-ÄR RU B SDDYKS /1-ÄR S 2Ä6K E2R0H0xE4T4S Z0O0N0: 1 -LH 1 -LH HL-2 HL-2 .TTÅM TVIGNA LNE GNÅ.GKEASTLREEDTNTIBYR ÖTFT YNNÅ RI FR EGGNGI 0 NIL0 D 0 ES R 8NBÄTRUG SDLEEMC D0N6AIERRB ELLYFPPU AKS TSOPLOPS UTSABGNÅ KBA TSOPLOPS KBA SEDEREBRÖF KBA SEDEREBRÖF TSOPLOPS ) u m m)kM(D( F um SK )sips( EI60 STPR STPR STPR STPR +73,80 UTKROENDT FEÖ RSR A VB S IIT NDM DAA ERL RES K EIE G RSÅ IHN N-G GS KREADM PFÖR +73,30 SKALL BEF. FASADBEKLÄDNAD RIVES OCH ERSÄTTAS MED NY BEKLÄDNA BUTEFK.A SSTTPARR EA NPPÅA NSYSTATS TMAEDK BUETFK.A SSTTPARR EA NPPÅA NSYSATTS TMAEDK BUETFK.A SSTTPARR EA NPPÅA NSYSATTS TMAEDK MPÅOT BFEAFL.L T UAPKPBYGES E G I Ä 60 LLER FÖR NY FASAD OVAN BEF. TAK EI60 TÖKSA APOTV PPU K V NPP A A ILR VN T AÖ VG T SR A N I I T TMN ST I GELAN D LRI U NG UV T G. T A PK U T ÅA T T S L E N E TN Y D AK T E UR S T PE .A V T A IA O K C . N H Y B U E UTIAN R E P PA TM F F P PK TÄ . O H B . T R I U Ö Y N N D T J G S I E E RN G T L S EG T A I D G L P PA A M L Å Å O A V H T T N P Ö I F L I Y O L J A K A D A N A L E E T L S R R S IN A P M P SK R Å Å H TR G T A B Ä E T R L E V N A L F S Y M A I K N T E TF T D T IÖ L OR I N G E T R SOM PÅVERKAS. 1:40 1:40 FS BYGGNADSVERK VÅNINGSPLAN DELOMRÅDE SYSTEM SPECIFIKATION RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT 1:200 DOKUMENTNUMMER ÄNDRING :NMANLIF STATUS GODKÄND HANDLING SYSTEMHANDLING DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 2026-05-22 MARKUS NILSSON - BESTÄLLARE PROJEKTNAMN TNS - NY IDROTTSHALL OMRÅDE TOMELILLA KOMMUN PROJEKTNUMMER ADRESS - ANDERS PERSSONS VÄG 7 DIARIENUMMER FASTIGHET - KV. TOMELILLA 237:15 DISCIPLIN FÖRETAG M EDGE UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV EOCD-26-005 MN, AW, AB TELEFON KONTAKTPERSON 010-1747000 MARKUS NILSSON PLUSHÖJD (RH 2000) - - VÅNINGSDEL - - HD2 - - A1 :FER UTFORMNINGS- & NIVÅSÄTTNINGSPLAN M-300-1-001 LAGER: SB11 96 FÖRKLARINGAR 1 MÅTT ANGES I MILLIMETER. C B A A BTA - YTSAMMANSTÄLLNING PLUSHÖJDER ANGES I METER. 1 2 3 4 5 6 7 8 Area BYGGNADER SOM EJ INGÅR I AKTUELL ETAPP. 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 BTA FÖRBINDELSEGÅNG (HUS G) 224 GÄLLER BÅDE BEFINTLIGA BYGGNADER OCH FÖRBINDELSEGÅNG. FÖRBINDELSEGÅNG KOMMER BTA IDROTTSHALLEN (HUS G) 2 653 SÄRREDOVISAS I EGET UTSKICK. BTA TEKNIKRUM (HUS F) 228 3 105 m² PREFAB. SANDWICHELEMENT AV BETONG / ISOLERING PREFAB. SANDWICHELEMENT AV PLÅT/ ISOLERING INVÄNDIG LÄTTREGELVÄGG MED TILLHÖRANDE IVrp/pv LITTERA OCH AKUSTIKKRAV. 38dB KRAV ANGES I R'w IV 2xGIPSSKIVA+REGELSTOMME+2xGIPSSKIVA BEF. BYGGNAD TILLÄGGSLITTERA: AVSTÅND IDROTTSHALL OCH r ROBUSSKIVA (ERSÄTTER YTTRE SKIVA) NY FÖRRÅDSBYGGNAD: 8 000 6 000 p OSB-SKIVA (ERSÄTTER INNERSKIVA) SKÄRMTAK v VÅTRUMSSKIVA (ERSÄTTER YTTRE SKIVA) PLANERAD FÖRBINDELSEGÅNG * 2xGIPSSKIVA+REGELSTOMME (ENKELSIDIG) AK EI60 EI60 POLLARE EI30 EI60 ENLIGT INFORMATIONSHANDLING A-450-0-X200 PREFAB BETONG, ENLIGT K-HANDLING +70,28 PLATSGJUTEN BETONG, ENLIGT K-HANDLING NY TEKNIK/ HD1 HD2 HD3 FÖRRÅDSBYGGNAD: 12 900 SKG ENL. M STÅLKONSTRUKTION, ENLIGT K-HANDLING UAP28,5-1 UAP10,5-1 UAP20-1 UAP20-2 UAP20-3 UAP20-4 UAP20-1 UAP10,5-1 UAP28,5-1 LIMTRÄKONSTRUKTION, ENLIGT K-HANDLING STPR100 Rw 34/Rw+Ctr 29dB PLÅT Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB STPR100 Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 38/Rw+Ctr 33dB STPR100 Rw 38/Rw+Ctr 33dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB PLÅT Rw 34/Rw+Ctr 29dB STPR100 VR VR CELLPLAST A UAP58-1 (Del B) UAP58-1 (Del A) A Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB MINERALULLSISOLERING BFT G1043 H +70,20 TMA-1 MÖTE C 0 B 0 0 2 2 U V G D 7 m U 10 2 S 3 C 4 H B D R. FÖ L N G O 1 1 U S 6 3 T M 1 p , T 3 A 0 E K m N 3 R L D 3 2 Ö . E P M U PN K I I N G L R K + B S R U R U L R K + B S FÖ L N U S T T A E N R D Ö E P G O 1 2 U P 2 8 M 1 p , N K 7 0 I K I N m 3 L G 7 2 . L S G D 8,6 U 1 m 0 S 3 2 C 8 HR. B D U V EI T 3 D 0 - - 1 d S 1 B 2 h 0 -2 0 C - I d V B FAST G H SB I 1 S 2 0 S 03 AK P.F T F M G A +70,30 0 3 EI 1 -4 2 P T B d 0 4 G1042 P Å K S S G N IR A V R Ö F . . F P AB2 R O T K E J O R P . . F P 1 10 4 P ,3 m2 D R A O B T E I W H /K U D R O T K E J O R P . . F P U V G D 8,6 U 1 0 m S 5 2 C 4 HR. B D S G O 1 22 8 M 1 p ,7 0 K m 5 F L 3 2 Ö . L N L U S T T A E N R D Ö E P U PN K I I N G L R K + B S R U R U L R K + B S G O 1 1 F 6 3 Ö M 1 p , L 3 N 0 U K S m 5 T T L 7 2 A E . N R M D Ö E P U PN K I I N G G D 7 m U 10 2 S 5 C 8 HR. B D U V O L L A H S T T O R D I . T S V 0 0 2 2 0 7 2 : D A N G G Y B . F E B B +70,30 STPR-RIV 0 0 1 2 +70,28 STPR-RIV P.F x F P G H A L U O A S V L T T U V S B D IN F R E R Ö U N E R N T D R N L N É Ö ( IN E S N G I L N I R G E T D V N ), I N M G ED TILLHÖRANDE FALL B D G1039 G1004 3,9 m2 KONTOR PERS. B D A SEKUNDÄRENTRÉ 0 0 1 6 B D S E 18 L ,6 R m U 2 M F 5, Ö 6 m R 2 RÅD AK G1001 A L V A T O F N 2 B S T 1 4P 8 m2 F TD 38 1 d 0 B h -4 44 IV dB AB2 I - V dB * S B D 0 0 1 6 VR TD 3 1 0 0 d h B - 1 D AK Ö U R S R T M IK E K D R A TI V LLHÖRANDE LITTERA OCH E 41 N ,4 T m R 2 É /TRP HALL I F P. S A F K EI60 FÖR INV. DÖRRAR ANGES KRAV I Rw 0 0 9 EI30 HL-2 1 0 2 0 0 9 FÖR UTV. DÖRRAR ANGES KRAV I Rw / Rw +Ctr 3 G1002 R T v- 0 B d 3 - V I B d - TR APPA FG +70,30 1 D T 3 3 G1044 - GLASAD DÖRR RWC PERS. G1031 3,4 m2 k S G1055 EI30 EXAKT UTFÖRANDE ENL UPPSTÄLLNINGSRITNING. FÖRR. DSt HL-2 D G1041 5,1 m2 Dst G1051 FÖRR. FÖR LJUDKLASSNING SE OVAN. T 3 D 3 1 0 d h B - 3 5 ,5 m2 1 -h 8 D T B d 3 3 G W 1,5 1 C 0 m 3 2 2 T 3 D 3 1 0 d h B - 3 AK G F 7 , Ö 3 1 0 m R 3 2 R 5 . 2 -h 0 1 D T B d 3 3 G R 5,4 W 1 m 0 C 3 2 / 6 D EI60 ELF9v-1 p p/ V I B d - ELF27-1 IAP58-1 (Del B) IAP58-1 (Del A) DSk T 4 P 0 2 d 4 B - 2 4 h- 0 1 D T d B 8 3 F 3, Ö 6 m R 2 R. I Vd B 5 3 G R 5,4 W 1 0 m C 5 2 / 2 D 2 v- 0 1 D T B d 3 3 F 7, Ö 3 m R 2 R. AK T 3 D 3 1 d 0 B v- 3 G W 1,5 1 C m 05 2 6 - 2 v 8 D T B d 3 3 5,5 m2 T 3 D 3 1 d 0 B v- 3 33 dB 33 dB C - dB - dB C PARTI MED TILLHÖRANDE LITTERA OCH K AK ISD - d 1 B 0v -1 G1014A IVr/p G1014B AK EI30-S200C IV EI30-S200C TD - 1 d 0 B v -4 AK A Z F V E +70,30 Rw 38 U /R A w P + 20 C - t 1 r 33dB AKUSTIKKRAV -dB -dB K C FÖR INV. PARTIER ANGES KRAV I Rw DATA-NISCH EL-NISCH 1 Ä R FÖR UTV. PARTIER ANGES KRAV I Rw / Rw + Ctr 0 0 2 2 0 2 3 5 1 +70,28 SK H G D EN 4 L. M 1 -h 9 1 P A U B d 9 2 rtC + w R /4 3 w R C -0 3 E FG +7 A 0 K , 30 T 3 D 3 1 2 d h B - 2 G K 38 O 1 ,8 0 - R m 1 R 2 2 . T 3 D 3 1 0 d h B - 3 0,7 m2 -- - - 1,9 m2 SKH-5 G S 13 K 1 ,4 O 0 m 1 Z 1 2 ON SKH-5 G K 21 O 1 ,9 0 R m 1 R 5 2 . T 3 D 3 1 d 0 B v- 3 AK I VB - d -h 9 1 P I A B d - AK G K 16 O 1 ,5 0 R m 1 R 6 2 . FG + A 7 K 0 ,30 TMA-2 - C 0 3 E 1 v- 9 1 P A U d B 9 2 r tC + w / R 4 3 w R SKG ENL. M K A M T R Ä K +70,28 0 0 2 2 T 13 E 0 K ,9 N I m K 2 BYGGNAD BTA H C O A P P A R T V D Ä IA N M D E R T A E D R IE = 1 F 5 Ö 0 R 0 R M U M L I L A S L T L O M L ÄNNA UTRYMMEN D S D 5 FAST SB1 5 9 HDxx HORISONTELL DETALJ E 0 0 2 5 0 0 0 3 S H G S TS P.F T . K S S T ÄDVAGN TT MTM G S 20 T 1 ,7 Ä 0 m 2 T D L M 7 2 L C . SPILL D B P R ICKA TD - 1 d 2 H B h - - 5 1 P.F BR D IT S S t G R 7,7 W 1 0 m C 2 2 / 6 D U.T P.F TAKLIFT - N G A V . F P. 0 0 0 0 X 5 9 G F 5, T R 1 1 B D 0 m 1 2 2 / 5 B 5 O P 0 . L 0 F X L . 3 B T 0 T V 0 1 -v 0 1 D T . B d - AK IA 3 P 8 1 G S 6 d 8 , B P 4 1 p - E 0 m 1 1 L 2 3 ARG. G N NI L L Y F Å P K S A L F G W 1,6 1 C 0 m T G F 2 3 2 2 D 3 Ö m 2 1 8 d 0 h 2 R B - 2 1 R r/p v V I 1 . B d 5 3 3 I r*V I V 5 r r/ V I d r/ B d - B r B d - L R K + B S SKV G D 1 H ,9 . - 1 D d 0 m 8 p v /p v V I D B v 2 2 S - B d - 4 1 t U A S R S L R K + B S KV G D 1 H ,9 . - 1 D d 0 m 8 p v /p v V I B v 2 2 D - B d - 4 1 S B t G O 7 8p ,1 M 1 I 0 m V K - S L R K + B S 2 r d 2 / L K 3 p B . v V K F R L L E G D 1 H , X 9 . 1 - D d m 0 8 p v /p v V I B v 2 2 D - B d - 4 1 S C t L R K + B S SKV G D 1 H ,9 . 1 - D d m 0 8 B v 2 2 D - 4 1 S D t v p r/ V I r p/ rV I B d 4 4 B d 4 4 5 -H IV 44 r G F 1 p d 9 R / B 1 r ,2 p D 0 m 7 R 7 2 EDSKAP rp p/ rV I L L L - - - S S S H H H B d 4 4 L L L - - - S S S H H H G F 19 R 1 ,2 D 0 m 8 R 5 2 EDSK IV A 44 r P p d / B rp 5 -H r p/ rV I v p r/ V I B d 4 4 B d 4 4 G D 1,9 . H 1 - D 0 m d 8 6 2 B h 4 - D D 1 S t G O 7 8p ,1 M 1 m 0 K 6 G D 1 2 L , 3 p / v p v I V 9 . H 1 . - D 0 m F B - d d 8 6 L 2 B h 4 E - D C 1 X S t IV - r d / B pv KRL G D 1, p / v p v I V 9 H . 1 - D m 0 B - d d 8 6 2 B h 4 - D B 1 S t U S G D 1 R , p / v p v I V 9 H . 1 - D 0 m B - d d 8 6 2 B h 4 - D A 1 S t /r r r * I V I V 3 I B B - d - d V 5d r /r p v I V / B r d B 5 3 T 3 D G W 1 3 G F 2 , 8 6 d 1 Ö m C v 1 B 0 m - 0 2 R 2 6 2 6 R 2 1 . G N IN L L Y F Å P K S A L F G S 6, P 4 1 E 0 m 1 L 2 7 I A A 3 R P 8 1 G d 8 B p . -2 AK G U 34 C 1 ,4 0 m 91 2 FG +70,30 0 I 3 E - 1 h 1 1 D A U U V d B 9 2 r tC + w / R 4 3 w R P Å K S +70,28 0 0 0 3 0 0 2 5 E / I K N K E T Y N 8 1 ~ :D A N G G Y B S D Å R R Ö F TE F K Ö F N 1 R 2 I R K 4 Å R B D U / M 4 1 2 F M R U K T L Ä F FLÄ F K 1 T 2 R 4 UM F A A D D D D G G G Ö K B B P S S V V S - t R k D x K LARING A A D D D D G G G A R B U R U O L A A S I R M S A S L L S D O L L C P C E B S - E E E R H H R Å G K R R R B B S I G Y E N V V I E Å T S D N S G Ä Ä Å N S K D K E G G S N T O E R P F G G S G N N E Ö U K S A T L M R I D A V L P Ö T K L A Ö R T , F R S Ö S L T J E T G A E V T L I Ö LL P N S U KÄ M R M M E T R A F K ÖR TYP H-x HYLLOR, ANTAL HYLLPLAN ENLIGT TILLÄGGSLITTERA EI30-C EI30-C AK B TEX. H-5 5 ST HYLLPLAN 0 0 6 3 1 4 H ,2 - m 5 2 GV G 2 4 H ,2 V - m D 5 2 3 4 H ,2 - m 5 2 V G 4 4,2 H m -5 2 5 4 G H ,1 V - m 5 2 6 4 H ,6 - m 5 2 AK G S 7, P 2 1 E 0 m 7 L 2 1 ARG. V I B d - F V -p p/ rV I B d 4 4 G F 8, R 8 1 D m 07 2 S 4 TOL./ NÄT N G A V . F P. 0 0 0 0 2 X 6 1 rp p/ rV I B d 4 4 N N G G A A V V . . F F P. P. 0 0 0 0 0 0 0 0 X X 5 9 5 9 G F 6 R m 1 D 0 2 7 B 6 OLL rp p/ rV I B d 4 4 N G A V . F P. 0 0 0 0 4 X 8 1 N G A V . F P. rp p/ rV I 0 0 0 0 8 X 6 1 B d 4 4 N G A V . F P. 0 0 0 0 8 X 6 1 N G A V . F P. 0 0 0 0 4 X 8 1 rp p/ rV I B d 4 4 G F 6 R m 1 D 0 2 8 B 4 OLL N N G G A A V V . . . F . F P P r / p p r I V d B 4 4 0 0 0 0 0 0 0 0 5 X 9 5 X 9 N N G A V . . F P 0 0 0 0 0 2 9 X 1 G F 8, R 8 1 D 0 m 8 2 S 2 ARG N G A V . . F P - / p p r I V d B 4 4 0 0 0 0 4 5 X 1 I VB - d G S 7, P 2 1 E 0 m 8 L 2 1 ARG. AK 4 4,9 m2 H-5 D V G GVD GV G F 32 R 1 ,4 G D 0 m V 9 U D 2 2 TE GVD FG +70,30 C -0 I 3 E - 1 h 1 1 D A U d 9 2 r tC + w / R 4 3 w R +70,28 0 0 6 3 B Y G G N B A E D F IN T L IG H H H J K K A F S S L - - x L H H H J K K A L Y Ö A Ö L Ä L N G G U D S D S S S K F L K K I A Å E Å Å C P D P P K A , R LÅ E S , F B Ö AR LJ T T AV LÖPNUMMER FÖR TYP 0 5 9 4 1 -Ä R D V G G F 16 R 1 m D 0 2 7 F 3 ÖREN D V G D V G G F 16 R 1 ,4 D 0 m 7 S 2 2 KOLA D V G N G A V . F P. 0 0 0 0 X 5 5 IV - r d p B /p- N G A V . F P. 0 0 0 0 X 5 9 N G A V . F P. 0 0 0 0 4 X 8 1 N G A V . F P. 0 0 0 0 X 5 5 N G A V . F P. 0 0 0 0 X 5 5 N G A V . F P. 0 0 0 0 4 X 8 1 N G A V . . F P 0 0 0 0 5 X 9 G A V . . F P IV - r d 0 0 0 2 9 X 1 p B /p- N G A V . . F P 0 0 0 0 4 5 X 1 F V H-5 3 4,4 m2 H-5 2 4,4 m2 H-5 1 4,4 m2 V G AK 1 0 5 9 4 K L M M L M I G K L M M U O I Ö K D N R R D T K O L R L Å V A Ä D Å S G G A T G S M N U A I G N R G N K S E G RI A N R G DIN -Ä R MTM MOPPTVÄTTMASKIN F F RÄ-x RÄCKE, FÖLJT AV LÖPNUMMER FÖR TYP TD - 1 d 1 B v -1 TD - 1 d 1 B h -1 WB SP1 TD - 1 d 1 B v -1 TD - 1 d 0 B v -1 SP1 TD - 1 d 1 B h -1 SP1 TD - 1 d 8 B p -1 TD - 1 d 8 B p -1 SP1 TD - 1 d 1 B v -1 SP1 TD - 1 d 0 B h -1 TD - 1 d 1 B h -1 SP1 WB SP1 TD - 1 d 1 B h -1 1 P S SKH SKOHYLLA 0 5 SP1 SP1 1 215x1 515 SP1 G1075 G1083 1 215x1 515 0 5 S SPEGEL 3 1 1 P UK:900 AV AV UK:900 3 1 SPx SPALTPANEL, FÖLJT AV LÖPNUMMER R S U B 1 1 0,3 m2 0,3 m2 SÄKERHETSZON: 1 1 STS STÄDSET G S D D -L H -L H 26 200x44 000 -L H -L H G STPRxx STUPRÖR, FÖLJT AV DIMENSION Y K S /1 R U B D TL TAKLUCKA N -Ä R TR0 + 3 7 0,28 R U SÄ 2 K 6 E 2 R 0 H 0 E x4 T 4 S 0 Z 0 O 0 N: TEKNISKT OMRÅDE UR TR0 + 2 7 0,28 S D D Y K S / - 1 Ä R 5 1 2 F Å R Ö R F T T TK T M S T T TO V O Ä R R T K K T S T M U K A M Å S P L K A I R N E O Z .K Ä 0 0 2 5 1 P S 112,8 m2 1 P S T U M R A T V O ÄG RK G M H A Ä T N T G A T UR ENLIGT E-HANDLING S VF VÄRDEFACKSKÅP P.F AVBYTARBÄNK P.F AVBYTARBÄNK VR 4 500X1 500 4 500X1 500 s s VU VATTENUTKASTARE ENLIGT VS-HANDLING y rk d WB WHITEBOARD n iV EI30 EI30 BEF. STPR COACHINGZON: P.F SEKRETARIAT COACHINGZON: FÖRTECKNINGAR: FÖRKLARINGAR - ÖPPNINGSKOPLETTERINGAR 0 0 1 6 1 P S 4 700x24 000 3 600X600 4 700x24 000 0 0 1 6 A A - - H R A IT N N D IN L G IN S G F S Ö F R Ö T R E T C E K C N K IN N G ING IAP INVÄNDIGT ALUMINIUMPARTI UAD UTVÄNDIG ALUMINIUMDÖRR NY TEKNIK/ 50 7 000 50 4 900 4 900 50 7 000 50 FÖRRÅDSBYGGNAD: 6 000 UAP UTVÄNDIGA ALUMINIUMPARTI BESKRIVNINGAR: A-TEKNISK BESKRIVNING HUS/ A-BYGGDELSBESKRIVNING ELF ELFRONT +70,28 +70,28 1 FG +70,30 A-RUMSBESKRIVNING/ A-TYPRUMSBESKRIVNING TD INVÄNDIGA TRÄDÖRRAR 0 4 5 -p 4 2 D A U B d - 2 S 0 P 0 E 0 L 0 P x4 L 0 A N 00 : 0 RIDÅVÄGG A A- - B M E A S T K R R IA IV L- N O IN C G H I N FÄ - R O G C S H Ä U T T T V N Ä IN N G D S IG B I S L K A Y G L A TNING T H P D I I N N V V Ä Ä N N D D I I G G A A T H R Y Ä G P IE A N R D T Ö IE R R RAR 2 4 s RITNINGAR ISD INVÄNDIGA STÅLDÖRRAR s y rk NEDAN AVSER FÖRSTA RITNING I RITNINGSSERIE. ÖP ÖPPNING (BxH) d n iV 1 P FÖRKLARINGAR OCH FÖRESKRIFTER A-40-0-100 FÖRKLARINGAR - BRAND S PLANER 1:200 A-40-1-109 PLANER 1:100 A-40-1-1091 UTRYMNINGSPLATS H H PLANER 1:50 A-40-1-10911 SEKTIONER A-40-2-110 BRANDCELSSGRÄNS EI-60 FASADER A-40-3-110 DETALJER A-40-6-101 BRANDCELSSGRÄNS EI-30 FÖNSTER A-42-4-101 UTVÄNDIGA PARTIER A-42-4-201 BFT PLATS FÖR BRANDFÖRSVARSTABLÅ 1 UTVÄNDIGA DÖRRAR A-42-4-301 P S UTVÄNDIGA PORTAR A-42-4-401 EI30-S200C BRANDKLASS DÖRR/ PARTI MED FÖREKOMMANDE UTVÄNDIGA DETALJER A-42-6-101 1 ANGIVELSE FÖR DÖRRSTÄNGARE (C) P INNERVÄGGAR A-43-0-101 S UNDERTAK A-43-0-201 HÄNVISNINGAR UNDERTAK 1:100 A-43-1-1091 INVÄNDIGA ELEVATIONER A-43-3-110 BESKRIVNINGAR: INVÄNDIGA PARTIER AV TRÄ A-43-4-101 SE 06.1 RAMBESKRIVNING BYGG FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. 0 0 INVÄNDIGA PARTIER AV ALUMINIUM A-43-4-201 0 1 0 1 INVÄNDIGA PARTIER AV STÅL A-43-4-301 SE 06.2 TYPRUMSBESKRIVNING BYGG, FÖR GENERELLA YTSKIKT 6 6 INVÄNDIGA DÖRRA AV TRÄ A-43-4-401 G1070 INVÄNDIGA DÖRRA OCH LUCKOR AV STÅL A-43-4-501 RITNINGAR: PLANRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE IDROTTSHALL INVÄNDIGA DETALJER A-43-6-101 A-400-1-GXXX 1 183 m2 GOLVPLAN 1:100 A-44-1-1091 330 +32P INVÄNDIGA TRAPPOR OCH RÄCKEN A-45-0-101 SEKTIONSRITNING ENLIGT RITNING ENTRÉTRAPPOR A-45-0-201 A-400-2-G001 SKÄRMTAK A-45-0-301 SOLAVSKÄRMNING A-45-0-401 E G1070A G1070B R BALKONGER OCH LOFTGÅNGAR A-45-0-501 FASADRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE A IDROTTSHALL DEL A IDROTTSHALL DEL B L E SKYLTNING 1:100 A-45-1-1091 A-400-3-G001 P .L X0 RUMSKOMPLETTERINGAR A-46-0-001 FÖRTECKNINGAR: E L L 0 2 6 I ÖVRIGT SE 07.1 A RITNINGSFÖRTECKNING A2 RIDÅVÄGG I H I S FÖR UPPBYGGNAD AV YTTERVÄGGAR, YTTERTAK, BJÄLKLAG OCH T T GRUND SE K-HANDLINGAR O R D I UNDERLAG GÄLLANDE BRANDKRAV SE 06.9 BRANDSKYDDSBESKRIVNING FRÅN BENGT DAHLGREN, DATUM 2026-05-22 0 0 1 P 0 S 0 UNDERLAG GÄLLANDE AKUSTIKKRAV SE 2 A 06.10 RAMBESKRIVNING AKUSTIK, FRÅN TYRÉNS, T Y DATUM 2026-05-22 L E P S 1 P S 0 0 0 0 1 1 6 6 s s y rk d n iV s s y rk d n iV J J 1 P S 0 1 0 0 P 0 7 S 7 3 3 SEKTION K K PL. 012 1 P PL. 11 S PL. 10 +70,28 +70,28 1 1 0 5 4 3 1 -p 8 1 D A U B d 9 2 rtC + w R /4 3 w P S FG +70,30 2 S 0 P 0 E 0 L 0 P x4 L 0 A N 00 : 0 FG +70,30 P S - 1 p 8 1 D A U d B 9 2 r tC + w / R 4 3 w 0 5 4 3 ORIENT H ERI U NGS S FIG G UR HUS F N R R 01 02 O Z 0 0 SÄKERHETSZON: SÄKERHETSZON: .K Ä 0 1 26 200x44 000 26 200x44 000 S 1 1 P P S S N SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 SP1 03 04 Vindkryss Vindkryss 0 L 2 L 9 STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 STATUS GODKÄND HANDLING SYSTEMHANDLING SÄK. ZON SPELYTA 40 000 SÄK.ZON 2 000 2 000 DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN - BESTÄLLARE 920 IDROTTSHALL EXL. PELARE 920 44 000 PROJEKTNAMN TNS - NY IDROTTSHALL 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 OMRÅDE 1 2 3 4 5 6 7 8 TOMELILLA KOMMUN C B A 1 A PROJEKTNUMMER ADRESS - ANDERS PERSSONS VÄG 7 DIARIENUMMER FASTIGHET 45 840 - KV. TOMELILLA 237:15 DISCIPLIN FÖRETAG A1 LILJEWALL ARKITEKTER UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV 12519922 PO RA PLAN 10 (ENTRÉPL.) - FG +70,30 TELEFON KONTAKTPERSON 010-205 10 80 JOHAN LÖWEGREN BYGGNADSVERK PLUSHÖJD - FG +70,30 VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE 010 - HD2 - FAS 01 SYSTEM 400- SAMMANSATT REDOVISNING SPECIFIKATION HELPLAN RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT HELPLANER 1:50 2A0 DOKUMENTNUMMER ÄNDRING SKALA 1:50 0 1 5 METER A-400-1-G010 - 97 FÖRKLARINGAR 1 MÅTT ANGES I MILLIMETER. C B A A BTA - YTSAMMANSTÄLLNING PLUSHÖJDER ANGES I METER. 1 2 3 4 5 6 7 8 Area BYGGNADER SOM EJ INGÅR I AKTUELL ETAPP. 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 BTA FÖRBINDELSEGÅNG (HUS G) 224 GÄLLER BÅDE BEFINTLIGA BYGGNADER OCH FÖRBINDELSEGÅNG. FÖRBINDELSEGÅNG KOMMER BTA IDROTTSHALLEN (HUS G) 2 653 SÄRREDOVISAS I EGET UTSKICK. BTA TEKNIKRUM (HUS F) 228 3 105 m² PREFAB. SANDWICHELEMENT AV BETONG / ISOLERING PREFAB. SANDWICHELEMENT AV PLÅT/ ISOLERING INVÄNDIG LÄTTREGELVÄGG MED TILLHÖRANDE IVrp/pv LITTERA OCH AKUSTIKKRAV. 38dB KRAV ANGES I R'w IV 2xGIPSSKIVA+REGELSTOMME+2xGIPSSKIVA 0 0 PLANERAD FÖRBINDELSEGÅNG TILLÄGGSLITTERA: 3 12 800 6 ENLIGT INFORMATIONSHANDLING A-450-0-X200 r ROBUSSKIVA (ERSÄTTER YTTRE SKIVA) p OSB-SKIVA (ERSÄTTER INNERSKIVA) R 1 500 v VÅTRUMSSKIVA (ERSÄTTER YTTRE SKIVA) * 2xGIPSSKIVA+REGELSTOMME (ENKELSIDIG) EI30 EI30 EI60 PREFAB BETONG, ENLIGT K-HANDLING 0 0 PLATSGJUTEN BETONG, ENLIGT K-HANDLING 0 2 HD5 HD6 STÅLKONSTRUKTION, ENLIGT K-HANDLING EI60 VÄGGLIV PLAN 10 S VÄGGLIV PLAN 10 FASADUR FASADSKYLT G UAP20-5 UAP58-1 UAP20-5 UAP20-5 UAP20-5 UAP20-5 UAP20-5 UAP20-5 LIMTRÄKONSTRUKTION, ENLIGT K-HANDLING STPR100 STPR100 Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB STPR100 Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB Rw 34/Rw+Ctr 29dB STPR100 HD7 CELLPLAST A A IV*r 0 2 IV*r IV*r IV*r IV*r MINERALULLSISOLERING -dB HL-2 -dB -dB -dB -dB 2 400 VILPLAN 0 0 2 2 KM 5 1 5 1 N A L P L IV G T 15 R 1 ,9 A 1 m 0 P H 2 2 L P -2 A 0 2 0 0 5 1 M K M K M K 1 0 R T FG +74,30 1 -v 0 2 P A I B d - C 0 0 2 S -0 3 EI G K 44 O 1 ,4 1 R m 0 R 4 2 . FG +74,30 - 2 v 0 2 P I A B d - C 0 2 0 S -0 I 6 E :D D E R B 0 0 9 2 ~ :D D E R B E G A S S A P 0 0 2 2 ~ 0 0 2 2 +74,30 E - S I 6 2 0 0 0 C P.F x F P G A L O A S L T T V S B IN F R R Ö U E R N D N L N Ö ( IN E S N G I L N I R G E T D V N ), I N M G ED TILLHÖRANDE FALL .G IVr T N 52dB E B V AK AK AK B AK AK G1003 AK HUVUDENTRÉ G1101 HISS TRP HALL 3,9 m2 SEKUNDÄRENTRÉ 0 30,7 m2 IVr 0 0 -dB 0 1 1 6 125 1 500 25 AK 2 B S T S G W r r/ V I 1 C 1d B 5 3 22 G W /r r I V1 C 1d B 5 3 23 G RW 11 C 24 . T G N E EI60 6 EI60 TD 3 1 0 0 d h B - 1 D AK Ö U R S R T M IK E K D R A TI V LLHÖRANDE LITTERA OCH A 1,6 m2 1,5 m2 V G1111 0 2 rV B d F 5,1 m2 FÖR INV. DÖRRAR ANGES KRAV I Rw 0 0 FLÄKTRUM (IDROTTSHALL) HL-2 I- TD8h-1 TD8h-1 0 0 FÖR UTV. DÖRRAR ANGES KRAV I Rw / Rw +Ctr 9 3 TR04 120,5 m2 0 0 8 1 N A L P L IV 0 0 5 1 M 33 dB 3 IV 5d r/ B r 33 dB 9 3 GLASAD DÖRR K IV VI 1 L P 5 L 7 A 0 N IV TD10h-2 EXAKT UTFÖRANDE ENL UPPSTÄLLNINGSRITNING. 52dB M K HL-2 IAP58-1 (Del B) 35dB IAP58-1 (Del A) IVr/r 33 dB FÖR LJUDKLASSNING SE OVAN. 33 dB 33 dB 35dB 5 9 G1121 G1128 U HS HS K H-2 H-5 EI30-S200C EI30-S200C F 9, Ö 6 m R 2 R. r I Vd B 2 5 F 85 L ,2 Ä m K 2 TRUM (ÖVRIG DEL)/ UC V 1 350 MI C K A C PARTI MED TILLHÖRANDE LITTERA OCH 8 -Ä R 8 -Ä R 3 I 5 V d r B TD8v-1 TD8v-2 3 IV 5d r/ B r TD8v-2 1:40 Rw 38 U /R A w P + 20 C - t 1 r 33dB AKUSTIKKRAV V I B d 2 5 G CA 11 F 1 É 3 4 -v 0 1 D B d - STS G1127 - dB 33 G dB 1 126 33 G dB 1 125 F FÖ Ö R R I U N T V V . . P P A A R R T T IE IE R R A A N N G G E E S S K K R R A A V V I I R R w w / Rw + Ctr 0 0 2 2 17,3 m2 I - V d B B T S 3, T 4 Ä m D 2 F. W 1,5 C m2 W 1,5 C m2 0 0 2 2 0 0 2 2 VÄNDRADIE FÖR RULLSTOL r I Vd B 5 3 /r r I V d B 5 3 DIAMETER= 1500 MM I ALLMÄNNA UTRYMMEN VU I V -d - B p FL DM JA rV I B d - HD8 ISD12h-1 ELF9v-1 ISD12v-1 D 43dB - dB 43dB D HDxx HORISONTELL DETALJ DISK 0 0 0 2 5 1 -v 2 2 P B d 9 2 rtC + w FG +74,30 VENTG. G E 0, L 7 1 - m 1 N 1 2 I 2 SCH G H 34 A 1 ,6 1 L m 0 L 5 2 r r/ V I B d 4 4 VENTG. - 1 h 2 2 P d B 9 2 r tC + w 0 2 5 F A Ö B- R x K LARING A A BS R O - R G B E E N N E T R S E K L IV LT A, FÖLJT AV LÖPNUMMER FÖR TYP A U R /4 Utrymningsplats G1106 G1107 Utrymningsplats FG +74,30 A U/ R 4 3 3 AK ARMBÅGSKONTAKT 0 w w 0 0 R KORR. KORR. R 0 0 0 DB DUSCHBÅS 3 +74,28 58,2 m2 58,1 m2 +74,28 3 DP DOSERINGSPUMP 1 -6 B DSt DUSCHSTÅNG 2d Trappa Räcke/ ståplats Plats för rullstol Räcke/ ståplats Trappa Räcke/ ståplats P8 Räcke/ ståplats Trappa Räcke/ ståplats Plats för rullstol Räcke/ ståplats Trappa A3 DSk DRAPERISKENA I E TR03 r*V I B d - FG +74,30 RÄ-4 FG +74,30 RÄ-4 RÄ-4 4 IV 4d r/ B r V R E ID R Å T V IK Ä A G L G LJUDFÄLLA RÄ-4 RÄ-4 FG +74,30 RÄ-4 FG +74,30 r* I V B - d TR02 E 1:40 G GV V D G GA A L L L L E E R R V V Ä Ä G G G G SDÖRR GS GLIDSKYDD FÖR LÖS STEGE TILL SKÄRMTAK KM IAP22-1 IAP22-1 KM 1 -L H 1 -L H KM 2 -Ä 2 -Ä KM 2 -Ä 40dB 40dB - 2 Ä KM - 2 Ä - 2 Ä KM H-x HYLLOR, ANTAL HYLLPLAN ENLIGT TILLÄGGSLITTERA 3 -Ä R 5 -Ä R 5 -Ä R R R R R - 5 Ä R - 5 Ä R R FS B HL-x T H E A X N . D LED H A -5 R E , F 5 Ö S L T JT H A Y V L L L P Ö L P A N N UMMER FÖR TYP R B<E 0 1 -Ä R 2 -Ä R RÄ-5 2 -Ä R 2 -Ä R SARG (LUTANDE) - 2 Ä R - 2 Ä R RÄ-5 - 2 Ä R - 3 Ä R - 1 Ä R 0 0 Y G I G D > N F F I N T H H JA S S -L H H JA Ö Ö L G G U S S S K K I Å Å P P , LÅSBART 0 6 HORISONTELL (LUTANDE) 0 6 0 6 AL K KYLSKÅP 0 5 9 4 3 1 -4 2 P A B d 9 2 rtC + w R G M G M 2 -Ä R 2 -Ä R 2 -Ä R LJUDFÄLLA RIDÅVÄGG - 2 Ä R - 2 Ä R - 2 Ä R M G - 1 4 2 P A d B 9 2 r tC + w R 3 3 DI G K K LL F M K K LU L O Ä D N D D T F L R A Å A C D S K A TMARKERING U/4 3 2 2 2 7 7 2 2 2 U/4 3 w -Ä -Ä -Ä -Ä -Ä -Ä -Ä -Ä w MG MÖRKLÄGGNINGSGARDIN R R R R R R R R R R MI MIKROVÅGSUGN KM KM KM KM FG +72,70 MTM MOPPTVÄTTMASKIN F F RÄ-x RÄCKE, FÖLJT AV LÖPNUMMER FÖR TYP SKH SKOHYLLA RÄ-6 RÄ-6 0 5 VERTIKAL LJUDFÄLLA 0 5 0 5 S SPEGEL 3 G1110A G1110B 3 3 1 RIDÅVÄGG 1 1 SPx SPALTPANEL, FÖLJT AV LÖPNUMMER R U LÄKTARE LÄKTARE B S STS STÄDSET D 80,9 m2 80,9 m2 G D Y G STPRxx STUPRÖR, FÖLJT AV DIMENSION K S /1 -Ä R P 1 21 4 L 8 A S + T T S Å 2 P F S L Ö IT A R T T : P S L E A R TSER P 1 21 4 L 8 A S + T T S Å 2 P F S L Ö IT A R T T : P S L E A R TSER R U B S D D Y T T L M T T A V K Ä L T U TM CK A A SKIN K KM KM S / 1 TT TORKTUMLARE -Ä R TKS TORKSKÅP TMA TORKMATTA UR VÄGGHÄNGT UR ENLIGT E-HANDLING RIDÅVÄGG VF VÄRDEFACKSKÅP VU VATTENUTKASTARE ENLIGT VS-HANDLING WB WHITEBOARD FÖRTECKNINGAR: FÖRKLARINGAR - ÖPPNINGSKOPLETTERINGAR 0 0 0 1 0 1 A-HANDLINGSFÖRTECKNING IAP INVÄNDIGT ALUMINIUMPARTI 6 6 A-RITNINGSFÖRTECKNING UAD UTVÄNDIG ALUMINIUMDÖRR UAP UTVÄNDIGA ALUMINIUMPARTI BESKRIVNINGAR: A-TEKNISK BESKRIVNING HUS/ A-BYGGDELSBESKRIVNING ELF ELFRONT A-RUMSBESKRIVNING/ A-TYPRUMSBESKRIVNING TD INVÄNDIGA TRÄDÖRRAR A-MATRIAL- OCH FÄRGSÄTTNINGSBILAGA 0 TP INVÄNDIGA TRÄPARTIER 4 A-BESKRIVNING IN- OCH UTVÄNDIG SKYLTNING 5 HD INVÄNDIGA HYGIENDÖRRAR 2 4 RITNINGAR ISD INVÄNDIGA STÅLDÖRRAR NEDAN AVSER FÖRSTA RITNING I RITNINGSSERIE. ÖP ÖPPNING (BxH) FÖRKLARINGAR OCH FÖRESKRIFTER A-40-0-100 FÖRKLARINGAR - BRAND PLANER 1:200 A-40-1-109 PLANER 1:100 A-40-1-1091 UTRYMNINGSPLATS H H PLANER 1:50 A-40-1-10911 SEKTIONER A-40-2-110 BRANDCELSSGRÄNS EI-60 FASADER A-40-3-110 DETALJER A-40-6-101 BRANDCELSSGRÄNS EI-30 FÖNSTER A-42-4-101 UTVÄNDIGA PARTIER A-42-4-201 BFT PLATS FÖR BRANDFÖRSVARSTABLÅ UTVÄNDIGA DÖRRAR A-42-4-301 UTVÄNDIGA PORTAR A-42-4-401 EI30-S200C BRANDKLASS DÖRR/ PARTI MED FÖREKOMMANDE UTVÄNDIGA DETALJER A-42-6-101 ANGIVELSE FÖR DÖRRSTÄNGARE (C) INNERVÄGGAR A-43-0-101 UNDERTAK A-43-0-201 HÄNVISNINGAR UNDERTAK 1:100 A-43-1-1091 INVÄNDIGA ELEVATIONER A-43-3-110 BESKRIVNINGAR: INVÄNDIGA PARTIER AV TRÄ A-43-4-101 SE 06.1 RAMBESKRIVNING BYGG FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. 0 0 INVÄNDIGA PARTIER AV ALUMINIUM A-43-4-201 0 1 0 1 INVÄNDIGA PARTIER AV STÅL A-43-4-301 SE 06.2 TYPRUMSBESKRIVNING BYGG, FÖR GENERELLA YTSKIKT 6 6 INVÄNDIGA DÖRRA AV TRÄ A-43-4-401 0 0 INVÄNDIGA DÖRRA OCH LUCKOR AV STÅL A-43-4-501 RITNINGAR: 1 1 N N INVÄNDIGA DETALJER A-43-6-101 PLANRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE A A A-400-1-GXXX L L GOLVPLAN 1:100 A-44-1-1091 P P V V INVÄNDIGA TRAPPOR OCH RÄCKEN A-45-0-101 IL IL SEKTIONSRITNING ENLIGT RITNING G G ENTRÉTRAPPOR A-45-0-201 G G A-400-2-G001 SKÄRMTAK A-45-0-301 Ä Ä V V SOLAVSKÄRMNING A-45-0-401 E R BALKONGER OCH LOFTGÅNGAR A-45-0-501 FASADRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE A L E SKYLTNING 1:100 A-45-1-1091 A-400-3-G001 P .L X5 RUMSKOMPLETTERINGAR A-46-0-001 FÖRTECKNINGAR: E L L 0 2 6 I ÖVRIGT SE 07.1 A RITNINGSFÖRTECKNING A2 RIDÅVÄGG I H I S FÖR UPPBYGGNAD AV YTTERVÄGGAR, YTTERTAK, BJÄLKLAG OCH T T GRUND SE K-HANDLINGAR O R D I UNDERLAG GÄLLANDE BRANDKRAV SE 06.9 BRANDSKYDDSBESKRIVNING FRÅN BENGT DAHLGREN, DATUM 2026-05-22 UNDERLAG GÄLLANDE AKUSTIKKRAV SE 06.10 RAMBESKRIVNING AKUSTIK, FRÅN TYRÉNS, DATUM 2026-05-22 0 0 0 0 1 1 6 6 J J 0 0 7 3 SEKTION 0 5 K 1 7 K PL. 012 PL. 11 PL. 10 ORIENTERINGSFIGUR 8 HUS G 4 4 5 0 8 2 8 2 3 3 3 HUS F 01 02 RESULTATTAVLA RESULTATTAVLA HD9 N Vindkryss 03 04 L L STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 STPR120 STATUS GODKÄND VÄGGLIV PLAN 10 VÄGGLIV PLAN 10 HANDLING SYSTEMHANDLING DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN - BESTÄLLARE IDROTTSHALL EXL. PELARE 44 570 PROJEKTNAMN TNS - NY IDROTTSHALL 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 OMRÅDE 1 2 3 4 5 6 7 8 TOMELILLA KOMMUN C B A 1 A PROJEKTNUMMER ADRESS - ANDERS PERSSONS VÄG 7 DIARIENUMMER FASTIGHET 45 840 - KV. TOMELILLA 237:15 DISCIPLIN FÖRETAG A1 LILJEWALL ARKITEKTER UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV 12519922 PO RA PLAN 11 - FG +74,30 TELEFON KONTAKTPERSON 010-205 10 80 JOHAN LÖWEGREN BYGGNADSVERK PLUSHÖJD - FG +74,30 VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE 011 - HD2 - FAS 01 SYSTEM 400- SAMMANSATT REDOVISNING SPECIFIKATION HELPLAN RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT HELPLANER 1:50 2A0 DOKUMENTNUMMER ÄNDRING SKALA 1:50 0 1 5 METER A-400-1-G011 - 98 1 C B A A HÄNVISNINGAR 1 2 3 4 5 6 7 8 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 SE 06.1 RAMBESKRIVNING FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. SE PLANRITNINGAR RITNINGSSERIE A-400-1-G0XX, FÖR DETALJERS PLACERING I PLAN. SE SEKTIONSRITNING RITNING A-400-2-G001 SE FASADRITNINGAR RITNINGSSERIE A-400-3-G0XX FÖRKLARINGAR MÅTT ANGES I MILLIMETER. PLUSHÖJDER ANGES I METER. TAKSÄKERHET ENLIGT AFS FÖRTECKNING GÄLLANDE ARBETSMILJÖ. SAMTLIGA GÄLLANDE KRAV FÖR AKTUELL BRANSCHSTANDARD FÖR TAKSÄKERHET OCH BBR SKA UPPFYLLAS. AVSTÅND TILL BEF. FÖR KULÖRER PÅ YTBEHANDLINGAR SE FASADBESKRIVNING. BYGGNAD: 14 000 I TAKPLANER REDOVISAS TAKFALLENS HUVUDRIKTNING. LOKALA MOTFALL, FALLKILAR MM ÄR EJ REDOVISADE I SIN HELHET. UTREDES VIDARE I BYGGHANDLINGSSKEDET. OBSERVERA ATT TAKPLANERNA REDOVISAR TAKSÄKERHET TILL EN SYSTEMHANDLINGSNIVÅ. EN FÖRFINAD REDOVISNING AV FÖRANKRINGSANORDNING MED TEX FÄSTÖGLOR I KOMBINATION MED S G HORISONTALT RÄCKE/ VAJER ELLER SKENA KOMMER ATT TILLKOMMA I HR150 HR150 BYGGHANDLINGSSKEDET. A A 1:40 EXEMPEL PÅ FALLMARKERING MED SRS - SNÖRASSKYDD SRS - SNÖRASSKYDD . F ANVISNING OM TAKETS HUVUDRIKTNING 0 E B 0 7 OCH LUTNING. L 2 L TKV I T : D YTA FÖR SOLCELLER 0 0 0 0 D A N REDOVISAR ENDAST EN GROV 2 2 2 2 NG BEDÖMNING. Å G YTA KOMMER UPPDATERAS OCH INDELAS T R R SY P P I BYGGHANDLINGSSKEDET. VB T T A S S STPRxxx STUPRÖR AVLUFTARE B B SIFFRA AVSER PRELIMINÄR STUPRÖRSDIMENSION (DIAMETER). TKV REDOVISAS I PLAN 10-11. V 0 0 1 0 0 1 U HRxxx HÄNGRÄNNA 6 6 H SIFFRA AVSER PRELIMINÄR V T HÄNGRÄNNEDIMENSION (DIAMETER) N U E TL TAKLUCKA FÖR UPPSTIGNING TAK MED H 0 0 0 0 T V TILLHÖRANDE SARG. 9 3 9 3 N SE RAMBESKRIVNING FÖR MODELL OCH E KULÖR PÅ FASADRITNING. V SRÄ SKYDDRÄCKE VID TAKLUCKA. TRE SIDOR, H=500 KULÖR ENL FASADRITNING TKV TAKHUVAR ENL V C C GS GLIDSKYDD FÖR LÖS STEGE 0 °2 0 6: 1 V °2 , 2~ U 6: 1 SRÄ , 2~ H 0 0 T 0 0 2 2 N 2 AVLUFTARE 2 E TKV AVLUFTARE V TL R Ö A D D F N 0 0 0 0 E I L 2 5 2 5 T T S S Ä Ä F F 0 0 0 0 0 0 3 3 E E NOCKLINJE NOCKLINJE E G E T S 0 0 0 6 0 6 G 3 3 G Ä 0 5 0 5 V 9 9 4 4 T S A F F F 0 0 5 5 3 3 1 1 G G R R Ä Ä N N M M ELI ELI R R P P ELL E R U E R T B S R Y E N D I N B I H N - G S K E D E ELL E R U E R T B S R Y E N D I N B I H N - G S K E D E C V C V OL Ö OL Ö S S R P 0 0 0 0 T 1 6 1 6 S 0 5 1 7 R P T H H S R R Ä Ä N N M M ELI ELI R R P P ELL E R U E R T B S R Y E N D I N B I H N - G S K E D E ELL E R U E R T B S R Y E N D I N B I H N - G S K E D E C V C V OL Ö OL Ö S S 0 0 0 0 1 1 6 6 0 5 0 5 0 0 4 4 : : 1 1 I I 0 0 0 0 0 0 1 1 1 6 6 6 J J SEKTION 0 0 0 5 5 5 K 1 7 1 7 1 7 K PL. 012 PL. 11 PL. 10 ORIENTERINGSFIGUR HUS G HUS F 01 02 N 03 04 L SRS - SNÖRASSKYDD SRS - SNÖRASSKYDD L HR190 HR190 STATUS GODKÄND HANDLING SYSTEMHANDLING DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN - BESTÄLLARE PROJEKTNAMN TNS - NY IDROTTSHALL 6 500 6 500 6 500 6 000 6 500 6 500 6 500 OMRÅDE 1 2 3 4 5 6 7 8 TOMELILLA KOMMUN C B A 1 A PROJEKTNUMMER ADRESS - ANDERS PERSSONS VÄG 7 DIARIENUMMER FASTIGHET - KV. TOMELILLA 237:15 DISCIPLIN FÖRETAG A1 LILJEWALL ARKITEKTER UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV 12519922 JO LÖ PLAN 12 (TAKPL.) TELEFON KONTAKTPERSON 010-205 10 80 JOHAN LÖWEGREN BYGGNADSVERK PLUSHÖJD - - VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE 012 - HD2 - FAS 01 SYSTEM 410- YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG SPECIFIKATION YTTERTAK - HELPLAN RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT TAKPLANER 1:50 2A0 DOKUMENTNUMMER ÄNDRING SKALA 1:50 0 1 5 METER A-410-1-G012 - 99 FÖRKLARINGAR - GENERELLT AB-x ABSORBENTSKIVA, FÖLJT AV LÖPNUMMER FÖR TYP AK ARMBÅGSKONTAKT DB DUSCHBÅS DP DOSERINGSPUMP DSt DUSCHSTÅNG DSk DRAPERISKENA GV GALLERVÄGG GVD GALLERVÄGGSDÖRR GS GLIDSKYDD FÖR LÖS STEGE TILL SKÄRMTAK L K J I H G F E D C B A HÄNVISNINGAR H-x HYLLOR, ANTAL HYLLPLAN ENLIGT TILLÄGGSLITTERA 3 450 3 700 6 100 6 100 6 100 1 350 3 600 3 000 2 200 3 900 2 200 TEX. H-5 5 ST HYLLPLAN SE RAMBESKRIVNING FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. INSIDA INSIDA HL-x HANDLEDARE, FÖLJT AV LÖPNUMMER FÖR TYP BETONGVÄGG BETONGVÄGG SHES P LANRITNHINÖGGASRK ÅRPITNINGSSERIE A-400-1-G0XX, +81,00 TILLÅTEN BYGGNADSHÖJD FHÖSR-L D ETALJEHRÖSG PSLKAÅCPE, RLÅINSGB AI PRLTAN. (NO FASADEN) JA JALUSI SE SEKTIONSRITNING RITNINGSSERIE A-400-2-G001 +79,84 K KYLSKÅP TILLÅTEN BYGGNADSHÖJD SKEF FASADRITKNLINÄDGFAARC RKITNINGSSERIE A-400-3-G001 +79,66 KM KONTRASTMARKERING +79,13 FÖR UPPBYGGNAD AV YTTERVÄGGAR OCH YTTERTAK +78,90 LL LUDDLÅDA SE K-HANDLINGAR. )Å MG MÖRKLÄGGNINGSGARDIN FACKVERK (SCHEMATISK REDOVISNING) 5 6 V NI MI MIKROVÅGSUGN 3 K 1 R FMÖTMR KLARMINOGPPATRVÄTTMASKIN A M L MRÅÄT-Tx ANGES I RMÄILCLKIMEE, TFEÖRL.JT AV LÖPNUMMER FÖR TYP E 3 5 4 D E P S LU K S H H ÖJDER A S N K G O E H S Y I L M LA ETER. 4 M FLÄKTRUM (ÖVRIG DEL)/ UC KORR. R 0 S BSYPGEGGNEALDER SOM EJ INGÅR I AKTUELL ETAPP. KORR. E 0 GÄLLER BÅDE BEFINTLIGA BYGGNADER OCH E V 8 SPx SPALTPANEL, FÖLJT AV LÖPNUMMER 0 M M O T S K U 0 3 3 +74,30 +74,32 7 2 0 3 Ö ( 0 3 9 8 0 0 8 0 1 0 1 S S TL T T S P Rxx P F S S S T Ö Ä RA T T R E R K Ä U R F B L D P A E I U S R N B D C E Ö D . O K T R E SA V L , A I S F S N Ö E A D G L S W J Å I T I N C E A G H G V E . E F L D T Ö E I M U M R T E B E S N I N N K S T D I I C O A E K N V L . S B E E G T Å O N N G G K / O IS M O M L E E R RI NG 0 0 L EI30 7L IT 0 7 9 0 7 9 TM P T R V E Ä F T A T B M . A S S A K N IN DWICHELEMENT AV PLÅT/ ISOLERING D TT TORKTUMLARE J Ö EI30 H TKS INTOVÄRNKDSKIGÅ PLÄTTREGELVÄGG MED TILLHÖRANDE IR F IDROTTSHALL COACHINGZON SPELARG. SPELARG 0 7 6 3 . 0 0 7 2 KORR. RWC/D 0 0 4 2 0 0 7 2 DUSCHRUM T U IM R V 3 r 8 Ap d / B p v L K T V I R TO ÄA T G RE V K G R A M H A N A Ä G OT NE CT G A S H T I A U R K R' U w E S N T L IK IG K T R A E V -H . ANDLING +70,20 MEDELMARKNIVÅ VF VÄRDEFACKSKÅP +70,30 +70,30 +70,30 (NORRA FASADEN) VU VAT IV T ENUT 2 K xG AS IP T S A S R K E I V E A N +R LI E G G T E V L S S - T H O A M N M DL E I + N 2 G xGIPSSKIVA WB TWILHLIÄTGEGBOSLAIRTTDERA: +69,04 MEDELMARKNIVÅ r ROBUSSKIVA (ERSÄTTER YTTRE SKIVA) FÖRKLARIN GARp - ÖPPONSINBG-SSKKIVOAP L(EERTSTEÄRTTINEGRA INRNERSKIVA) 500 1 000 SPELPLAN 5 200 SÄK. ZON 20 000 SÄK. ZON EI30 IAP INVvÄ NDIGTV ÅATLRUUMMINSISUKMIPVAAR (ETRI SÄTTER YTTRE SKIVA) UAD UTV* ÄNDIG2 xAGLUIPMSISNKIUIVMAD+ÖRREGRELSTOMME (ENKELSIDIG) UAP UTVÄNDIGA ALUMINIUMPARTI PREFAB BETONG, ENLIGT K-HANDLING ELF ELFRONT SEKTION A-A (SPELARGÅNG) TD INVÄPNLADTIGSAG JTURTÄEDNÖ BRERTAORNG, ENLIGT K-HANDLING TP INVÄNDIGA TRÄPARTIER L K J I H G F E D C B A STÅLKONSTRUKTION, ENLIGT K-HANDLING HD INVÄNDIGA HYGIENDÖRRAR 3 450 3 700 6 100 6 100 6 100 1 350 3 600 3 000 2 200 3 900 2 200 ISD INVÄLINMDTIRGÄAK SOTNÅSLTDRÖURKRTAIORN, ENLIGT K-HANDLING ÖP ÖPPNING (BxH) INSIDA INSIDA CELLPLAST BETONGVÄGG BETONGVÄGG ++8811,,0000 TTIILLLLÅÅTTEENN BBYYGGGGNNAADDSSHHÖÖJJDD FÖRKLARINGAR - BRAND ANSLUTNING MOT TAK SAMT LJUDFÄLLOR MINERALULLSISOLERING ((NNOO FFAASSAADDEENN)) ENL LEVERANTÖR AV RIDÅVÄGG. UTRYMNINGSPLATS ANSLUTNING MOT TAK SAMT LJUDFÄLLOR EI30 SAMORDNAS MED A OCH K I BYGGHANDLINGSSKEDE +79,84 TILLÅTEN ENL LEVERANTÖR AV RIDÅVÄGG. BYGGNADSHÖJD BRANDCELSSGRÄNS EI-60 SAMORDNAS MED A OCH K I BYGGHANDLINGSSKEDE +79,13 BRANDCELSSGRÄNS EI-30 BFT PLATS FÖR BRANDFÖRSVARSTABLÅ 0 0 5 )Å 6 6 V 1 3 1 NI BRANDKLASS DÖRR/ PARTI MED FÖREKOMMANDE K R RIDÅVÄGG A ANGIVELSE FÖR DÖRRSTÄNGARE (C) M L E D HÄNVISNINGAR E 0 0 0 0 M 0 E M HALL 0 3 TRP HALL 0 3 R E 0 8 0 BESKRIVNINGAR: M V Ö 1 SE 06.1 RAMBESKRIVNING BYGG FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. O T +74,30 ( 0 0 0 SE 06.2 TYPRUMSBESKRIVNING BYGG, FÖR GENERELLA YTSKIKT S 3 8 0 K U 9 8 0 1 0 0 L 0 0 RITNINGAR: 7L IT 7 6 7 6 PLANRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE D A-400-1-GXXX J Ö EI30 H IR F COACHINGZON 0 0 0 0 0 0 0 4 SE S KT E IO K N TIONSRITNING ENLIGT RITNING IDROTTSHALL FRD REDSKAP 0 3 0 3 ENTRÉ /TRP HALL A-400-2-G001 PL. 012 SKOZON FASADRITNINGAR ENLIGT RITNINGSSERIE PL. 11 +70,30 +70,30 +70,28 +70,20 MEDELMARKNIVÅ (NO FASADEN) A-400-3-G001 PL. 10 FÖRTECKNINGAR: +69,04 MEDELMARKNIVÅ OR I I E Ö NT V ER R IN I G G S T FIG S UR E 07.1 A RITNINGSFÖRTECKNING 500 SPELPLAN 5 200 1 000 20 000 SÄK. ZON HUS G SÄK. ZON EI30 EI30 FÖR UPPBYGGNAD AV YTTERVÄGGAR, YTTERTAK, BJÄLKLAG OCH GRUND SE K-HANDLINGAR HUS F 01 02 UNDERLAG GÄLLANDE BRANDKRAV SE SEKTION B-B (ENTRÉHALL) 06.9 BRANDSKYDDSBESKRIVNING FRÅN BENGT DAHLGREN, DATUM 2026-05-22 y b d e v UNDERLAG GÄLLANDE AKUSTIKKRAV SE N a s 06.10 RAM0B3ESKRIVNING A0K4USTIK, FRÅN TYRÉNS, ts a DATUM 2026-05-22 L # C B A : Y K J I H G F E C B A B 3 700 6 100 6 100 6 100 1 350 3 600 5 200 3 900 2 200 6 ; STATUS 3 GODKÄND :6 1 2 - HANDLING 2 +81,00 TILLÅTEN SYSTEMHANDLING -5 0 BYGGNADSHÖJD -6 (NO FASADEN) DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 2 0 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN - 2 :D +79,84 TILLÅTEN BESTÄLLARE E T BYGGNADSHÖJD N IR P +79,13 H ; S _ L L 0 0 A 8 H 1 S T T FLÄKTRUM (IDROTTSHALL) O R 0 0 0 E M M O T S K U L KKOORRRR.. 5 2 9 2 5 4 3 4 EI30 )Å V NI K R A M L E 0 0 8 0 1 O PR M O R J Å E D K E TNAMN TN T S O M - E N L Y IL I L D A R O KO TT M S M H U A N LL D I S N T - 0 0 9 9 1 7L IT D J Ö H IR F +74,30 0 3 3 2 5 3 0 7 9 +74 0 7 6 ,32 D E M R E V Ö ( 0 0 0 8 0 1 D - P - R IA O R J IE E N KT U N M U M M E M R ER F K A A A D S R N V T E I S G . D S H E T E T O R M S E P L E IL R L S A S 2 O 3 N 7 S :1 5 VÄG 7 5 2 1 /g i n n d il b tU EI30 OMKL. 3 9 8 D A IS 1 CIPLIN F L Ö I R L ET J AG EWALL ARKITEKTER /e d å mr IDIDRROOTTTTSSHHAALLLL FFRRDD FFÖÖRREENN SSTTÄÄDDCC.. KKOORRRR.. 0 0 7 2 0 0 0 3 T U 1 E P L 2 P E D F 5 R O A N 1 GS 9 NU 9 M 2 ME 2 R K S J K O O A N P T A A L D K T O A P V ERSON o s d a n k +70,20 MEDELMARKNIVÅ 010-205 10 80 JOHAN LÖWEGREN ra +70,30 +70,30 (NO FASADEN) M BYGGNADSVERK PLUSHÖJD /d - - u o lc VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE M +69,04 MEDELMARKNIVÅ - - HD2 - FAS 01 IB 500 1 000 SPELPLAN 5 200 SYSTEM - ll a SÄK. ZON 20 000 SÄK. ZON 400- SAMMANSATT REDOVISNING w EI30 e SPECIFIKATION j il L SEKTION A-A, B-B OCH C-C : d SEKTION C-C (TRAPPA/ LÄKTARE/ FRD) u o RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT lc SEKTION 1:100 A1 M IB SKALA 1:100 0 1 2 10 METER D A OK - UM 4 EN 0 TN 0 UMM - E 2 R -G001 Ä - NDRING :H T A P 100 FÖRKLARINGAR DENNA FASADBESKRIVNING SYFTAR TILL ATT ÖVERSIKTLIGT BESKRIVA DE FASADMATERIAL OCH KULÖRER SOM ÄR EXPONERADE I FASADEN. FÖR MER INFORMATION OM DE OLIKA INGÅENDE BYGGDELARNA I KLIMATSKALET SE RAMBESKRIVNINGEN. FÖR SAMTLIGA ANGIVNA FABRIKAT GÄLLER LIKVÄRDIGHETSPRINCIPEN. I FASADEN EXISTERAR ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR (DÖRRAR, PARITIER, FÖNSTER) VILKA ÄR LITTERERADE I PLAN OCH REDOVISADE PÅ UPPSTÄLLNINGSRITNING. DESSA BESKRIVS EJ MER ÄN SJÄLVA KULÖREN I DENNA HANDLING. MARKNIVÅER FM - FÄRDIG MARK VID ENTRÉER. FÖR ÖVRIGA MARKNIVÅER SE LANDSKAPSRITNINGAR. FASADMATERIAL S1 - SYNLIG SLÄT BETONGSOCKEL. KULÖR BETONGGRÅ FM1 - OBEHANDLADE BETONGELEMENT "RÅ BETONG" VERTIKALA ELEMENT SKARVAR SKA SES SOM VÄGLEDANDE. SLUTLIG INDELNING BESLUTAS I SAMRÅD MED LEVERANTÖR AV ELEMENT. PLÅTFASAD, PREFABRICERAD SANDWICHELEMENT AV PLÅT/ ISOLERING PFa - PLÅT KULÖR: RAL 6011, MOTSV. PAROC-KULÖR (JADE GREEN). HORISONTELLA SKARVAR c/c1200mm PFb - VERTIKALA SKARVLISTER, TYP PAROC "DELINE", KULÖR: RAL 6011 ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR F1 FÖNSTER ALUMINIUMPROFILER KULÖR; UTV, RAL 6003 (OLIVGRÖN), INV. KARM; RAL 6003 (OLIVGRÖN), Fpl TÄT PLÅT MELLAN FÖNSTER KULÖR; UTV, RAL 6003 (OLIVGRÖN), UP1 ALUMINIUMPARTIER KULÖR; ALU: RAL 6003 (OLIVGRÖN), AD TÄT DÖRR KULÖR; UTV. ALU: RAL 6003 (OLIVGRÖN), VG VENTILATIONSGALLER STORLEK OCH TYP ENL V KULÖR; UTV. ALU: RAL 6011 (GRÅGRÖN), ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR/ PLÅTBESLAGNING PLÅTBESLAGNING I DIREKT ANSLUTNING TILL OVANSTÅENDE ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR SKALL HA YTBEHANDLING OCH KULÖR LIKA BYGGDEL SOM DEN ANSLUTER TILL. EXEMPEL PÅ DETTA KAN VARA FÖNSTERBLECK, SMYGPLÅTAR, DROPPLÅTAR mm. FÖR TRÖSKELBELAG SKALL DESSA UTFÖRAS I ROSTFRI STÅLPÅT. TAK T1- TAKPAPP, MATTSVART KULÖR. SE LEVERANTÖR I RAMBESKRIVNING. TAKAVVATTNING STPR - STUPRÖR UTFÖRES SOM CIRKULÄRA PROFILER HR - HÄNGRÄNNOR UTFÖRES SOM HALVRUNDAD PROFILER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR YTBEHANDLING/ KULÖR: RAL-KULÖR 6003 SE RAMBESKRIVNING FÖR GENERELLA FÖRESKRIFTER. PLÅTBESLAGNING TAK/ VÄGG YTBEHANDLING OCH KULÖR FÖR PLÅTBESLAGNING PÅ TAK ÄR T1 GBR SRS T1 TKV TKV SE PLANRITNINGAR RITNINGSSERIE A-400-1-G0XX, KULÖR: RAL 6003 (OLIVGRÖN). FÖR DETALJERS PLACERING I PLAN. EXEMPEL PÅ DET KAN VARA KRÖNPLÅT, FOTPLÅTAR, DROPPLÅTAR mm FÖRBINDELSEGÅNG BRO-DEL SE SEKTIONSRITNING RITNINGSSERIE A-400-2-G001 HR HR PFb PFb PFb PFb PFb PFb PFb VR - VANDALRÖR ROSTFRITT STÅL KULÖR (VARMFÖRZINKAT), STPR STPR STPR PFa PFa PFa SE FASADRITNINGAR RITNINGSSERIE A-400-3-G001 MONTERAS TILL STUPRÖR. ÖK RÖR I LINJE MED ÖL BETONGELEMENT. PFb STPR FÖR UPPBYGGNAD AV YTTERVÄGGAR OCH YTTERTAK SE K-HANDLINGAR. TAKSÄKERHET SRS - SNÖRASSKYDD, GBR - GÅNGBRYGGA FÖRKLARINGAR KULÖR: LACKAD I KULÖR RAL 9005 (SVART) F1 F1 F1 ENL LEVERANTÖRENS STANDARD. DENNA FASADBESKRIVNING SYFTAR TILL ATT ÖVERSIKTLIGT TAKLUCKA BESKRIVA DE FASADMATERIAL OCH KULÖRER SOM ÄR SK TL - TAKLUCKA AV LACKAD STÅLPLÅT KULÖR RAL 9005 (SVART) EXPONERADE I FASADEN. MED SARG FÖR UPPVIK AV TÄTSKIKT. FÖR MER INFORMATION OM DE OLIKA INGÅENDE BYGGDELARNA I KLIMATSKALET SE RAMBESKRIVNINGEN. F1 Fpl Fpl F1 SRÄ - SÄKERHETSRÄCKE LACKADE PROFILER I KULÖR RAL 9005 (SVART) FM1 FM1 FÖR SAMTLIGA ANGIVNA FABRIKAT GÄLLER VR LIKVÄRDIGHETSPRINCIPEN. F1 F1 TKV - TAKHUVAR UP1 VR VR I FASADEN EXISTERAR ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR (DÖRRAR, KULÖR YTA ZINKMAGNESIUM (GRÅ) VR AK PARITIER, FÖNSTER) VILKA ÄR LITTERERADE I PLAN OCH +70,22 FM +70,28 REDOVISADE PÅ UPPSTÄLLNINGSRITNING. SK - SKÄRMTAK DESSA BESKRIVS EJ MER ÄN SJÄLVA KULÖREN I DENNA PLÅT, KULÖR RAL-KULÖR 6003 HANDLING. FASAD MOT NORR SAMTLIGA PLÅTBESLAG SOM ÄR I ANSLUTNING TILL OVANSTÅENDE FASADPLÅT SKALL HA SAMMA YTBEHANDLING. MARKNIVÅER UNDERSIDA INKLÄDNAD AV VÄRMEBEHANDLAD GRAN FM - FÄRDIG MARK VID ENTRÉER. ALTERNATIVT OBEHANDLAD KÄRNFURU. FÖR ÖVRIGA MARKNIVÅER SE LANDSKAPSRITNINGAR. TR - SKYDDSBUR & UTRYMNINGSTRAPPA FASADMATERIAL TRAPPA MED STEG I GALLERDURK OCH SMIDESSTOMME. SKYDDSBUR AV GALLERDURK MED TILLHÖRANDE S1 - SYNLIG SLÄT BETONGSOCKEL. KULÖR BETONGGRÅ UTRYMINGSDÖRR. SRS T1 GBR SRS T1 FM1 - OBEHANDLADE BETONGELEMENT "RÅ BETONG" YTBEHANDLING/ KULÖR: VARMFÖRZINKAD SRS VERTIKALA ELEMENT SKARVAR SKA SES SOM VÄGLEDANDE. AK - ARMBÅGSKONTAKT MONTERAD PÅ VÄGG, SLUTLIG INDELNING BESLUTAS I SAMRÅD MED LEVERANTÖR AV ALTERNATIVTPOLLARE ENL MARK. ELEMENT. HR HR FASADUR PLÅTFASAD, PREFABRICERAD SANDWICHELEMENT AV SE EL-HANDLING PLÅT/ ISOLERING STPR STPR PFa STPR STPR STPR PFa FASADSKYLT PFa - PLÅT KULÖR: RAL 6011, PFb PFb FABRIKAT MOTSV. PAROC-KULÖR (JADE GREEN). PFb PFb PFb PFb PFb PFb HORISONTELLA SKARVAR c/c1200mm SKYLTFABRIKEN ELLER LIKVÄRDIGT. TYP "PROFIL P06". UTFÖRES SOM INDIVIDUELLA GENOMLYSTA BOKSTÄVER. PFb - VERTIKALA SKARVLISTER, TYP PAROC "DELINE", PFa UTFÖRES MED INTEGRERAD BELYSNING. KULÖR: RAL 6011 TEXTFONT "ARIAL BOLD" H~900mm ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR SIDOR AV BOKSTÄVER/ LOGOTYPE UTFÖRES AV STÅLPLÅT, DJUP 80mm. F1 FÖNSTER ALUMINIUMPROFILER YTBEHANDLING/ KULÖR: PULVERLACK KULÖR; UTV, RAL 6003 (OLIVGRÖN), OLIVGRÖN RAL 6003 INV. KARM; RAL 6003 (OLIVGRÖN), VR FM1 FM1 VR VR VR VR FRAMSIDA AV BOKSTÄVER UTFÖRES AV AKRYLPLAST Fpl TÄT PLÅT MELLAN FÖNSTER FRAM- BAKSIDA REFERENSKULÖR RAL 9016 (VIT) KULÖR; UTV, RAL 6003 (OLIVGRÖN), S1 S1 BOKSTÄVER MONTERAS PÅ BAKOMLIGGANDE SKENOR, UP1 ALUMINIUMPARTIER KULÖR RAL 6011. KULÖR; ALU: RAL 6003 (OLIVGRÖN), FASAD MOT SÖDER OBS! NAMNGIVNING AV IDROTTSHALL REDOVISAR ENDAST EN AD TÄT DÖRR PLATSANVISNING. NAMNET KOMMER BESLUTAS I SENARE SKEDE. KULÖR; UTV. ALU: RAL 6003 (OLIVGRÖN), STRÖMFÖRSÖRJNING ENLIGT VG VENTILATIONSGALLER "06.4 RAMBESKRIVNING EL OCH TELE" SAMT STORLEK OCH TYP ENL V "07.5 E-RITNINGAR" KULÖR; UTV. ALU: RAL 6011 (GRÅGRÖN), TKV TL + SRÄ ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR/ PLÅTBESLAGNING SEKTION PLÅTBESLAGNING I DIREKT ANSLUTNING TILL OVANSTÅENDE SRS ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR SKALL HA YTBEHANDLING OCH PL. 012 KULÖR LIKA BYGGDEL SOM DEN ANSLUTER TILL. PL. 11 HR HR EXEMPEL PÅ DETTA KAN VARA FÖNSTERBLECK, SMYGPLÅTAR, DROPPLÅTAR mm. PL. 10 FÖR TRÖSKELBELAG SKALL DESSA UTFÖRAS I ROSTFRI STÅLPÅT. ORIENTERINGSFIGUR PFb PFb PFb PFb PFb PFb PFb PFb PFb PFa PFa TAK HUS G T1- TAKPAPP, MATTSVART KULÖR. F1 UP1 SE LEVERANTÖR I RAMBESKRIVNING. HUS F STPR STPR 01 02 TAKAVVATTNING VG STPR - STUPRÖR UTFÖRES SOM CIRKULÄRA PROFILER HR - HÄNGRÄNNOR UTFÖRES SOM HALVRUNDAD PROFILER y b YTBEHANDLING/ KULÖR: RAL-KULÖR 6003 d e v N a s SK PLÅTBESLAGNING TAK/ VÄGG 03 04 ts a VR UP1 TR03 VR Y K T U B L E Ö H R A : N R D AL L I 6 N 0 G 0 3 O C (O H L K IV U G L R Ö Ö R N F ) Ö . R PLÅTBESLAGNING PÅ TAK ÄR : Y B L # FM1 AD FM1 AD E D X R E O M P P P E LÅ L T P A Å R D m E m T KAN VARA KRÖNPLÅT, FOTPLÅTAR, STATUS 7 3 ; GODKÄND :6 1 FM +70,28 FM +70,28 VR - VANDALRÖR ROSTFRITT STÅL KULÖR (VARMFÖRZINKAT), HANDLING 2 2 - MONTERAS TILL STUPRÖR. SYSTEMHANDLING -5 0 ÖK RÖR I LINJE MED ÖL BETONGELEMENT. -6 FASAD MOT VÄST 2 DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 0 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN - 2 TAKSÄKERHET :D SRS - SNÖRASSKYDD, BESTÄLLARE E T N GBR - GÅNGBRYGGA IR KULÖR: LACKAD I KULÖR RAL 9005 (SVART) P ENL LEVERANTÖRENS STANDARD. H ; S _ L TAKLUCKA L A TL - TAKLUCKA AV LACKAD STÅLPLÅT KULÖR RAL 9005 (SVART) H S TKV MED SARG FÖR UPPVIK AV TÄTSKIKT. T T SRS SRS O R SRÄ - SÄKERHETSRÄCKE D PROJEKTNAMN I S HR LACKADE PROFILER I KULÖR RAL 9005 (SVART) TNS - NY IDROTTSHALL N HR T TKV - TAKHUVAR OMRÅDE - 0 0 PFb TOMELILLA KOMMUN 9 KULÖR YTA ZINKMAGNESIUM (GRÅ) 9 1 5 PFb PFb PFa PFb PFb PFb PFb PFa PFb PROJEKTNUMMER ADRESS 2 1 SK - SKÄRMTAK - ANDERS PERSSONS VÄG 7 /g n UP1 PLÅT, KULÖR RAL-KULÖR 6003 in DIARIENUMMER FASTIGHET d STPR F1 UP1 VG 0 0 0 3 STPR S O A V M AN TL S I T G Å A E P N L D Å E T F B A E S S A LA D G PL S Å O T M S K Ä A R L I L A H N A S L S U A T M N M IN A G Y T T B IL E L H ANDLING. D - ISCIPLIN F K ÖR V ET . A G TOMELILLA 237:15 il b tU /e UNDERSIDA INKLÄDNAD AV VÄRMEBEHANDLAD GRAN A1 LILJEWALL ARKITEKTER d å ALTERNATIVT OBEHANDLAD KÄRNFURU. mr UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV o +74,30 12519922 KURE / JOLO s d 0 0 2 T T R R A - P S P K A Y D M D E S D B S U T R E G & I U G T A R L Y L M E N R I D N U G R S K T R O A C P H P S A MIDESSTOMME. T 0 EL 1 EF 0 ON -205 10 80 K J O O NTA H KT A PER N SO N LÖWEGREN a n k ra 1 M SK SK SKYDDSBUR AV GALLERDURK MED TILLHÖRANDE BYGGNADSVERK PLUSHÖJD /d UP1 VR UTRYMINGSDÖRR. - - u o lc YTBEHANDLING/ KULÖR: VARMFÖRZINKAD VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE M VR FM1 FM1 - - HD2 - FAS 01 IB AD TR02 AK AD AD AK - ARMBÅGSKONTAKT MONTERAD PÅ VÄGG, SYSTEM - ll a AK ALTERNATIVTPOLLARE ENL MARK. 400- SAMMANSATT REDOVISNING w e VR SPECIFIKATION j il L FM++7700,,2288 FASADUR FASADER MOT NO, SÖ, ÖS, VÄ : d u o SE EL-HANDLING RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT lc FASADER 1:100 A M FASAD MOT ÖST IB SKALA 1:100 0 1 2 10 METER F F A AB S R A I D K S A K T YLT D A OK - UM 4 EN 0 TN 0 UMM - E 3 R -G001 Ä - NDRING :H T A P SKYLTFABRIKEN ELLER LIKVÄRDIGT. 101 TYP "PROFIL P06". UTFÖRES SOM INDIVIDUELLA GENOMLYSTA BOKSTÄVER. UTFÖRES MED INTEGRERAD BELYSNING. TEXTFONT "ARIAL BOLD" H~900mm SIDOR AV BOKSTÄVER/ LOGOTYPE UTFÖRES AV STÅLPLÅT, DJUP 80mm. YTBEHANDLING/ KULÖR: PULVERLACK OLIVGRÖN RAL 6003 FRAMSIDA AV BOKSTÄVER UTFÖRES AV AKRYLPLAST FRAM- BAKSIDA REFERENSKULÖR RAL 9016 (VIT) BOKSTÄVER MONTERAS PÅ BAKOMLIGGANDE SKENOR, KULÖR RAL 6011. OBS! NAMNGIVNING AV IDROTTSHALL REDOVISAR ENDAST EN PLATSANVISNING. NAMNET KOMMER BESLUTAS I SENARE SKEDE. STRÖMFÖRSÖRJNING ENLIGT "06.4 RAMBESKRIVNING EL OCH TELE" SAMT "07.5 E-RITNINGAR" FÖRKLARINGAR FORTS. BEF. BYGGNAD AVSTÅND IDROTTSHALL OCH NY FÖRRÅDSBYGGNAD: 8 000 6 000 FASADMATERIAL DENNA FASADBESKRIVNING SYFTAR TILL ATT ÖVERSIKTLIGT EI60 EI60 BESKRIVA DE FASADMATERIAL OCH KULÖRER SOM ÄR FÖRRÅD N S Y B T Y E G K G N N IK A / D : 12 900 EXPONERADE I FASADEN. EI60 VÄGGLIV PLAN 10 STPR100 VR VR STPR100 STPR STPR A A O C H 0 0 +70,20 HANDLEDARE I FASADEN EXISTERAR ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR (DÖRRAR, D B O T T S H A L L G G N A D: 2 7 +70,30 2 100 +70,28 +74,30 EI6 -0 S200 C P S I D H A E R -S N IT K N I E E A D R H E , A F O N Ö C D N H L S I R T N E E G R D ) O B V E V I S I L S K K A R A S I K V P O S Å M E U M N P D E P A R S S T B T Ä L L S I L L J N I Ä T I L T N V E G A R S K E R U R IT L A N Ö D I R E N E G I N P . . LAN I RY DB STPR-RIV STPR-RIV V U V S T. I B E F. B AK B AK AK HANDLEDARE S1 - SYNLIG SLÄT BETONGSOCKEL. KULÖR BETONGGRÅ A ~16 135 B F E L F Y . T F T Ö A R D D F R R Ö Å J N N R IN U G F M S G T F + A 0 6 N 0 6, 1 K 90 3 200x2500 NY ÖPPNING I BEF. KÄLLARYTTERVÄGG FG +66,90 FG F + G 7 0 + , 7 3 0 0 ,30 T D B MA-2 A K V U SK ÅP EI6 E 0 I30 SKÄ RMTAK + + 7 7 0 0 , , 2 2 8 8 D C NY TEKNIK/ F ÖRRÅDSBY G GNAD: ~ 18 955 VR 1 T 3 E 0 K ,9 N I m K 2 BYGGNAD BTA TRAPPA OCH RÄCKE VFZ F124 FLÄKTRU M +70,30 Trap F p G a 0 + 2 74,30 V U V ENTG. R VA O T S T T E F N S 1 1R G L A K E I M R 3 3 U V Ä U A 5 5 I T I R R + T N 6 N D 0 0 7 K I M N 0 I E 4 0 A N T , N , R 5 2 S G A I S 8 T N K A G RE R H 75 Ö 2 200 0 G 2 200 PUN S S K T I K H M T O P T Ä A A R E R R N K D I A M N A T U C T S E V A T I K R V P K K Ä A A L A R T S U I S T K M T D T N A F T O A I Ö A N D R C K R G E E K E E T T S . D SOLSKYDDSL C AMEL U L N E D R E S R T H P R R H H R R 8 000 BRANDCELS GRÄNS LI G GER I NYTT YTTERTAK. SKA UPPFYLLE REI60 MED UTBREDNIN G FRÅN F ÖRBINDELSE GÅN G ENL AN GIVET MÅTT. 1: A Ö K S T 4 A V O T 0 P K U V P P A A P P N V T R L IN T V A Ö N G A S R I T N I T T M S G I N L E A L I U D N R T V G G U A P . U T T Å K T T L N A E E S N Y D T T K E A T U S R P T E E A A V I . K O I 6 A . C 0 N H Y A I P E U B I B U N N T E E R Å P P S M T F F V P P F T Ä . I O E B H U N A I T N R Y Ö R T L T N G S R K L D L J I A T E A I N E G E G A T S S D G L T T I L . I A O P G L M P T N Å A V A Å A O T E I N K L H T P I R O K . Y F Ö L A N A S A A J L O E D T S L R S M E A P R R K P Å G R Å M Ä E H T V R A T S K M N F E Y M P Ö D T Å O R T T B F E A F L . T L A U K PPBYGES F V S E F O P P V Ö F K I U N 1 M M L E L L F E U P P S V U E Å c R R 1 L 1 2 P I F . O M T Ö T T T Ö - N K A - - L L F I I B E R I N O O A K L K E I N A A G N ; U S R A A B B R G S U N T T M L M L E E A I A S . T N D E A A H H I ; D K D V N D F R R A A E F O , I A B E U A N N A L A L M E R L E L L M D D L S N T A P S M L L U 6 P A O I L L A A A N 0 E M A D N E R 0 D D 6 G N R I T G 3 0 N P E E T c T T B 0 L V I / I U ( B B c 3 E S E Å E Ä O 6 M E E R K S T R G 0 L ( T T A I L O P 0 I N K G V O O U R R m L U G / G N N T V S I O m V L A A R G G A T F Ö G R S Ö Ö R E E I R R L D N L L I S E : Ö E E S M ) R K R , N M M A U A A ) M E E , L R S N N R 6 E T T Å 0 S D 1 " " R R 1 S M , Å Å O E M B B D E E V L T T Ä E O O G V N N L E G G E R " " D A A N N T D Ö E R . AV F001B F001 FG +74,30 TR02 TEKNIKRUM VATTENRENING E E 1:40 KULÖR; ALU: RAL 6003 (OLIVGRÖN), KM AK FS SLM SOLSKYDDSLAMELLER B Y G < G ID B N > E A F D F IN T L IG FG +70,30 +70,28 B Y G G N B A E D F IN T LIG RÄ-3 M G R Ä-1 B Y G < I G D B > N E A F D F IN T L IG K Ö P U L P Å L P T Ö N B R IN E , G S D L S IM A K G E O N N M S IN P IO G LE N I T , D T F I E A R R B E I R K N I T G K A A A N T R S / U L P T U L R T Å E N T D I B N E E G S S I T L S I A L H G L - N S O K I V N E A G D N E STÅENDE AK ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR SKALL HA YTBEHANDLING OCH KULÖR LIKA BYGGDEL SOM DEN ANSLUTER TILL. RÄ -1 F F EXEMPEL PÅ DETTA KAN VARA FÖNSTERBLECK, SMYGPLÅTAR, DROPPLÅTAR mm. H L-1 HL -1 G 1 500 G FÖR TRÖSKELBELAG SKALL DESSA UTFÖRAS I ROSTFRI STÅLPÅT. UR TR0 + 2 7 0,28 RÄ-1/ S KYDDSBUR F125 F ÖRRÅD 8 KM RÄ-1 / SKYDDSBUR HR T T A 1- K TAKPAPP, MATTSVART KULÖR. SE LEVERANTÖR I RAMBESKRIVNING. VR STPR TAKAVVATTNING ANSL. MOT BEF. PLATTA OKLAR EI30 BEF. STPR STPR - STUPRÖR UTFÖRES SOM CIRKULÄRA PROFILER HR - HÄNGRÄNNOR UTFÖRES SOM HALVRUNDA PROFILER 6 000 NY TEKNIK/ FÖRRÅDSBYGGNAD: 6 000 YTBEHANDLING/ KULÖR: RAL-KULÖR 6003 +70,28 PLÅTBESLAGNING TAK/ VÄGG YTBEHANDLING OCH KULÖR FÖR PLÅTBESLAGNING PÅ TAK ÄR KULÖR: RAL 6003 (OLIVGRÖN). EXEMPEL PÅ DET KAN VARA KRÖNPLÅT, FOTPLÅTAR, PLAN 09 (KÄLLARPLAN) - FG +66,90 (TEKNIKBYGGNAD) PLAN 10 (ENTRÉPL.) - FG +70,30 (TEKNIKBYGGNAD) PLAN 11 - FG +74,30 DEL 1 (LÄNK) DROPPLÅTAR mm 1:100 1:100 1:100 VR - VANDALRÖR GENERELLT 2m ÖVER FÄRDIG MARK. VID NYTT FÖRRÅD SKALL DOCK ÖK RÖR VAA I LINJE MED ÖK BETONGELEMENT. ROSTFRITT STÅL KULÖR (VARMFÖRZINKAT), MONTERAS TILL STUPRÖR. TAKSÄKERHET (UTREDES VISARE I SH-SKEDE) SRS - SNÖRASSKYDD, FS - FASADSTEGE AK 15 000 KULÖR: LACKAD I KULÖR RAL 9005 (SVART) FÖRBINDELSEGÅNG MELLAN BEFINTILIG ANLÄGGNING OCH NY IDROTTSHALL FÖRBINDELSEGÅNG MELLAN BEFINTILIG ANLÄGGNING OCH NY IDROTTSHALL FÖRBINDELSEGÅNG MED UTÖKAD BREDD FRAMFÖR SIMHALLSENTRÉ RAMPDEL ENL LEVERANTÖRENS STANDARD. STPR / VR STPR / VR AK - ARMBÅGSKONTAKT MONTERAD PÅ VÄGG, +73,30 ALTERNATIVTPOLLARE ENL MARK. STPR / VR STPR / VR STPR / VR AK HANDLEDARE HANDLEDARE +73,80 HANDLEDARE RAMP 1:12 RAMP 1:12 HANDLEDARE +73,30 + U B 73 E T , F K 2 . A 5 S S T T P A R R E A N P P Å A N S Y S T A T S T M A E K D 2 2 0 0 GRÄNS F ÖR BADHUS KLI MAT U BE TK F. A S S T T P A R R E A N P P Å A N S Y S T A T S T M A E K D B U E TK F. A S S T T P A R R E A N P P Å A N S Y S T A T S T M A E K D RADAR +73,28 B U E T F K . S A T S P T R A R A E N P P A Å S N S Y A T S T M T E A D K B U E T F K . S A T S P T R A R A E N P P A Å S N S Y A T S T M T E A D K H ORI U ENT S ER IN G GSFIGUR SEKTION EI60 BEFINTLIGT HUS G EI Ä 6 L 0 LER FÖR NY FASAD OVAN BEF. TAK F227 R WC SP OLP OST F 205 TRAPPA HUS F y b d F228 DUSCH F 208 TVAGN. F 207 O MKL. D F202 RADAR V.F. E 2 2 1 M A T S A L E219 N e v a : s t Y s a L # B 1 P : L 1 A 0 N 0 11, DEL 2 (LÄNK) F226 ÅN GBASTU F ÖRBEREDES ABK UNDERCENTRAL H ST A A N T D U L S ING 2 2 0 4 : - 6 1 ; -5 0 -6 2 DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM 0 2026-05-22 JOHAN LÖWEGREN 2 :D BESTÄLLARE E T N IR P H ; S _ L L A H 0 S T 0 T 0 O 3 R D PROJEKTNAMN I S +74,30 TNS - NY IDROTTSHALL N T T Ä A T K A U D TF E Ö LA R R S U M T E F D Ö T R A S K F P Ö A R P S P L . A T G AK S F V A IS L L I B U A T N M D O F T A L H S Ä A N D G P R L Ä Å N T N . OR. OMRÅDE T - 0 0 TOMELILLA KOMMUN 9 9 FÖRBINDELSEGÅNG 1 5 FÖRBINDELSEGÅNG RAMPAD DEL HOR. DEL PLAN 11 FÖRBINDELSEGÅNG BRO-DEL SLM PROJEKTNUMMER ADRESS 2 1 HR HR - ANDERS PERSSONS VÄG 7 /g STPR STPR n in STPR HR UP1 STPR HR STPR HR STPR PFc PFc UP1 PFc PFc UP1 FS PFc D - IARIENUMMER F K AS V TIG . H E T T OMELILLA 237:15 d il b tU PFc UP1 D A IS 1 CIPLIN F L Ö I R L ET J AG EWALL ARKITEKTER /e d F1 F1 UP1 å VR FM +73,28 VR VR FM+73,28 VR HR UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV mr o 12519922 KU RE/JOLO s E 1 N 5 T 0 R 00 É FÖRBIN ~ D 2 E 70 L 0 S 0 EGÅNG S1 FM2 VR FM1 VR VR FM1 T 0 EL 1 EF 0 ON -205 10 80 K J O O NTA H KT A PER N SO N LÖWEGREN d a n k ra M SEKTION GÅNGBRYGGA STÖDMUR AV BETONG FM~ +70,28 +70,22 BYGGNADSVERK PLUSHÖJD /d - FG +66,90 / +70,30 / +74,30 u 1:100 ~13 760 NY TEKNIK- F 1 Ö 2 R 9 R 0 Å 0 DSBYGGNAD 8 000 FASAD MOT SÖDER VÅNINGSPLAN VÅNINGSDEL DELOMRÅDE o l M c 090-011 - HD2 - FAS 01 IB FASAD MOT NORR 1:200 SYSTEM - ll a 400- SAMMANSATT REDOVISNING w e 1:200 SPECIFIKATION j il L FÖRBINDELSEGÅNG : d u o RITNINGSKATEGORI SKALA FORMAT lc PROGRAMH. FÖRB. GÅNG 1:100 A1 M IB SKALA 1:100 0 1 2 10 METER D A OK - UM 4 EN 0 TN 0 UMM - E 0 R -G200 Ä NDRING :H T A P 102 General Tomelilla Nya Skolområde Handlingsförteckning Systemhandlingar HD 2: Nya Idrottshallen Dat. 2026-05-22 01.1 Tilläggsavtal för Fas 2 (inkl bilaga) 01.2 Tilläggsavtal för Fas 1 01.3 Samverkansavtal 02 Ändringar i ABT 06 som är upptagna under AFD.111 sammanställning i administrativa föreskrifter 03 ABT 06 04 Administrativa föreskrifter daterad 2025-06-05 06 Beskrivningar 06.1 Rambeskrivning Bygg, dat 2026-05-22 06.2 Typrumsbeskrivning Bygg, dat 2026-05-22 06.3 Rambeskrivning mark och yttre VA (inkl växtförteckning), dat 2026-05-22 06.4 Rambeskrivning El och tele, dat 2026-05-22 06.5 Rambeskrivning Ventilation, dat 2026-05-22 06.6 Rambeskrivning Rör, dat 2026-05-22 06.7 Rambeskrivning Styr och övervakning, dat 2026-05-22 06.8 Rambeskrivning Solceller, dat 2026-05-22 06.9 Brandskyddsbeskrivning inkl. bilagor, dat 2026-05-22 06.10 Rambeskrivning akustik, dat 2026-05-22 06.11 Fuktsäkerhetsbeskrivning, dat 2026-05-22 06.12 Produktblad Hiss, dat 2026-05-13 07 Ritningar 07.1 A Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.2 K Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.3 M Ritningsförteckning, dat2026-05-22 07.4 Yttre VA Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.5 E Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.6 V Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.7 VS Ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.8 SÖ-ritningar ritningsförteckning, dat 2026-05-22 07.9 Idrottshallsutrustning ritningsförteckning 2026-05-22 103 General 08 Övriga handlingar 08.1 Markteknisk undersökningsrapport (MUR) inkl markmiljöutredning, dat 2025-05-05 08.2 Tekniskt PM Geoteknik dat, 2025-05-05 08.3 Tekniskt PM Markmiljöundersökning dat, 2025-05-05 08.4 Naturvärdesinventering dat, 2024-10-28 08.5 Bullerutredning dat, 2025-06-16 08.6 Trafikutredning dat, 2025-05-16 08.7 Parkeringsutredning, dat 2025-05-08 08.8 Energiberäkning, dat 2026-05-05, uppdaterad 2026-05-21 08.9 Mätplan för verifiering av energiprestanda, dat 2026-05-22 08.10 KMI-Hus Tomelilla Nya Skolområde, dat 2026-05-06 08.11 Gränsdragningslista för entreprenadarbeten, dat 2026-05-22 08.12 Gränsdragningslista för B, TE och verksamhet, dat 2026-03-06, rev 2026-03-30 08.13 Gränsdragningslista för dörrmiljöer, dat 2026-05-22 08.14 Underlag dörrmiljöer dat, 2026-05-22 08.15 APD-plan, 2026-04-29 08.16 ID06, Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning, dat 08.17 Hållbarhetsprogram inkl Svanen, dat 2026-01-16 08.18 Checklista för hållbart byggande, dat (upprättad av Tomelilla kommun) 08.19 Vägledning för hållbart byggande, dat (upprättad av Tomelilla kommun) 08.20 Arbetsrättsliga villkor för måleritjänster, dat 08.21 Arbetsrättsliga villkor för byggarbetare, dat 08.22 Gestaltningsprogram ytskikt, dat 2026-04-30 104 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Sara Ek Svensson Diarienummer: SBN 2026/106 Titel: Nämndsekreterare E-post: Sara.EkSvensson@tomelilla.se Datum 3 juli 2026 Informationsärende - Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 fas 1 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lägga information till handlingarma. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2026 (Ks § 136/2026) att utifrån bifogade handlingar besluta att ge förvaltningen i uppdrag att skriva tilläggsavtal med Skanska Sverige AB om Fas 1(systemhandlingsprojektering och bygglovshandling) för Huvuddel 3 och 4 (1–7 skola samt renovering av Kastanjeskolan och delar av Österlenhallen) enligt bifogade handlingar. Ärendet avser underlag för att möjliggöra tecknande av tilläggsavtal med Skanska Sverige AB avseende Fas 1, som omfattar systemhandlingsprojektering och framtagande av bygglovshandlingar för Huvuddel 3 och 4 inom projektet Tomelilla nya skolområde. Projekteringen ska ligga till grund för fortsatt planering av en ny skolstruktur med årskurs 1–7 samt Kastanjeskolan för årskurs 8–10. Huvuddel 3 omfattar nybyggnation av en F–7-skola inklusive specialsalar för årskurs 1–10, matsal och storkök med kapacitet om cirka 1800 portioner, lokaler för särskilda undervisningsgrupper och anpassad skolverksamhet samt tillhörande utemiljö och trafiklösningar. Huvuddel 4 omfattar ombyggnation och sanering av Kastanjeskolan, omvandling av befintlig matsal och storkök till idrottsverksamhet, ny utemiljö, förbindelsegång mellan byggnaderna samt rivning av befintlig ledningscentral. Ärendet innehåller skisshandlingar, verksamhets- och funktionsbeskrivning, budget och tidsplan som utgör underlag för fortsatt projektering. Budgeten för Fas 1 uppgår till 20 mnkr exklusive moms. Tidsmässigt beräknas Fas 1 för Huvuddel 3 pågå mellan augusti 2026 och mars 2027, och för Huvuddel 4 mellan december 2026 och juni tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 105 2027. Efter genomförd systemhandlingsprojektering ska kommunstyrelsen ta ställning till tecknande av tilläggsavtal för Fas 2, omfattande detaljprojektering och produktion. Ärendet genomför tidigare beslut om att avtal ska tecknas successivt för respektive fas och huvuddel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Sara Ek Svensson 2026-07-03

Ks § 136 Dnr KS 2026/109 Tomelilla nya skolområde huvuddel 3 och 4, ny åk 1-7 skola samt renovering Kastanjeskolan – underlagshandlingar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utifrån bifogade handlingar besluta att ge förvaltningen i uppdrag att skriva tilläggsavtal med Skanska Sverige AB om Fas 1(systemhandlingsprojektering och bygglovshandling) för Huvuddel 3 och 4 (1–7 skola samt renovering av Kastanjeskolan och delar av Österlenhallen) enligt bifogade handlingar. Reservationer Den Sverigedemokratiska gruppen reserverar sig mot beslutet enligt skriftlig reservation med handlingsid: Ks 2026.2603 Den Centerpartistiska gruppen reserverar sig mot beslutet enligt skriftlig reservation med handlingsid: Ks 2026.2604 Ärendebeskrivning Ärendet innehåller handlingar för att möjliggöra att tilläggsavtal om Fas 1 (systemhandlingsprojektering och bygglovshandling) ska kunna ingås med Skanska Sverige AB och projektering påbörjas av systemhandlingar samt framtagande av bygglovshandlingar för Huvuddel 3 och 4 i projektet Tomelilla nya skolområde. I underlagshandlingarna används de nya årskursbeteckningarna, där förskoleklassen försvunnit och blivit åk 1, vilket ger en åk 1–7 skola samt Kastanjeskolan åk 8–10. Huvuddel 3 och 4 innehåller: Huvuddel 3 Nybyggnation åk 1–7-skola inklusive specialsalar åk 1–10, matsal åk 1–10, storkök (beredskapskök) 1800 portioner, kommunövergripande särskild undervisningsgrupp åk 5–10, anpassad skola ämne åk 2–10, anpassad skola ämnesområde åk 2–10, utemiljö för skolverksamhet inklusive trafikangöring. 107 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 juni 2026 § 136 forts Huvuddel 4 Ombyggnation och sanering av Kastanjeskolan, ombyggnad befintlig matsal och storkök (Österlenhallen) till idrottsverksamhet, ny utemiljö för skolverksamhet, förbindelsegång mellan Kastanjeskolan och nybyggd matsal/storkök/specialsalar, rivning ledningscentral (bunkern). Handlingar som presenteras i ärendet är: • Skiss situationsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 • Skiss plan och sektionsritningar, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 • Verksamhets- och funktionsbeskrivning, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 • Budget, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 • Tidsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 Skiss situationsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 Situationsplanen är en skiss och eventuellt kommer ändringar göras under Fas 1. Se bilaga. Skiss plan- och sektionsritningar, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 Plan och sektionsritningarna är en skiss, ytterligare utredning kring plan och sektioner kommer att göras under Fas 1 (systemhandlingsprojekteringen). Se bilaga. Verksamhets- och funktionsbeskrivning, Huvuddel 3 och 4 Fas 1 I verksamhets- och funktionsbeskrivningen finns beskrivet de krav och önskemål som ligger till grund för att planera och projektera huvuddelarna. Med verksamhet i dokumentet menas verksamheter som kommer vara aktuella att nyttja ytorna. Se bilaga. Budget, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 Projektbudget för Huvuddel 3 och 4 Fas 1 är 20 mnkr exklusive moms. 108 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 juni 2026 § 136 forts Tidsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1 Fas 1 Huvuddel 3 beräknas pågå från augusti 2026 till mars 2027. Fas 1 Huvuddel 4 beräknas pågå från december 2026 till juni 2027. Efter avslutad systemhandlingsprojektering kommer kommunstyrelsen att ombedjas besluta att ge förvaltningen i uppdrag att skriva tilläggsavtal med Skanska Sverige AB om Fas 2 (detaljprojektering och produktion) för Huvuddel 3 och 4. Ärende svarar mot beslut Detta ärende svarar mot beslut i kommunstyrelsen taget den 26 november 2025 i den del som säger att kommunstyrelsen ska besluta om: • ”Beslut att avtal ska skrivas för Fas 1 (projektering) och Fas 2 (produktion) för varje beslutad huvuddel utifrån handlingar (löpande). ” Ekonomiska konsekvenser Det har avsatts investeringsmedel för att genomföra Fas ett för huvuddel 3 och 4 i projektet Tomelilla nya skolområde. Barnperspektivet Nya verksamhetslokaler och utemiljö kommer att förbättra lärmiljön för elever. Medborgarperspektivet Föreningar har varit delaktiga i den del som handlar om Österlenhallen. redogöras för. Miljöperspektivet Att ta fram kommande handlingar har ingen påverkan på miljön även om fortsatt process (produktion) kommer att ha det. Uppföljning Ärendet följs upp enligt modell samt av revisionen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lämna ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. 109 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 juni 2026 § 136 forts Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utifrån bifogade handlingar besluta att ge förvaltningen i uppdrag att skriva tilläggsavtal med Skanska Sverige AB om Fas 1(systemhandlingsprojektering och bygglovshandling) för Huvuddel 3 och 4 (1–7 skola samt renovering av Kastanjeskolan och delar av Österlenhallen) enligt bifogade handlingar. Beslutsunderlag

Ksau § 170/2026 Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Idrottshallsområdet – underlagshandlingar, handlingsid 2026.2497. Reservation skolprojektet - Sverigedemokraterna, handlingsid: Ks 2026.2358 Projektkostnad, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2 (Byggadministration), handlingsid 2026.2314. Anbud riktkostnad, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2 (Skanska Sverige AB), handlingsid 2026.2315. Huvudtidplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2, handlingsid 2026.2316. Situationsplan mark, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2, handlingsid 2026.2317. Planritningar, sektion och fasader, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2, handlingsid 2026.2318. Förbindelsegång, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2, handlingsid 2026.2319. Handlingsförteckning Systemhandlingar, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 2 Fas 2, handlingsid 2026.2390. 84 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 juni 2026

Ksau § 171/2026 Tomelilla nya skolområde huvuddel 3 och 4, ny åk 1-7 skola samt renovering Kastanjeskolan – underlagshandlingar, handlingsid: Ks 2026.2498. Skiss situationsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1, handlingsid 2026.2321. Skiss plan och sektionsritningar, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1, handlingsid 2026.2322. Verksamhets- och funktionsbeskrivning, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1, handlingsid 2026.2323. Budget, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1, handlingsid 2026.2324. Tidsplan, Tomelilla nya skolområde Huvuddel 3 och 4 Fas 1, handlingsid 2026.2325. EVO Utredning och analys av lokalisering för anpassad grundskola ämne årskurs 1 6 samt 7 9, handlingsid 2026.2483.

Ksau § 182 Dnr KS 2026/98 Motion angående förbättrad styrning och koppling av externa projektmedel i Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lämna motionen till förvaltningen för beredning. Ärendebeskrivning Inger Åbonde (S) har den 6 maj 2026 inkommit med en motion med följande lydelse: Tomelilla kommun söker årligen externa medel och deltar i olika projekt inom en rad olika verksamhetsområden. Dessa redovisas kvartalsvis till kommunstyrelsen. Socialdemokraterna ser positivt på att kommunen aktivt tar vara på möjligheten att använda externa medel för att driva utveckling och stärka verksamheterna. Samtidigt finns det behov av en tydligare struktur och bättre politisk förankring i arbetet med projekt och externa finansieringar. Vi menar att det bör säkerställas en tydligare koppling mellan sökta projektmedel och berörda verksamhetsområden i kommunen. Exempelvis bör projekt inom arbetsmarknadsområdet tydligare kopplas till familjenämndens ansvarsområde, medan mobilitets- och infrastrukturprojekt bör kopplas till samhällsbyggnadsnämnden, och så vidare. Vidare anser vi att den politiska nivån bör ges ett större inflytande över beslut om projektansökningar. I dagsläget riskerar viktiga prioriteringar att i alltför hög grad ske på tjänstemannanivå utan tillräcklig politisk helhetsbedömning. En ökad politisk delaktighet skulle bidra till att säkerställa att projektansökningar i högre grad ligger i linje med kommunens övergripande mål, långsiktiga utvecklingsstrategier och politiska prioriteringar. En tydligare politisk förankring skulle också stärka transparensen i beslutsprocessen, öka legitimiteten i de satsningar som genomförs samt minska risken för splittrade initiativ som saknar tillräcklig koppling till kommunens kärnverksamheter och långsiktiga inriktning. Det skulle även minska risken för att uppdrag och projekt “ramlar ner” i organisationen utan tydlig politisk förankring och tillräcklig finansiering. 887 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 juni 2026 § 182 forts. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: att säkerställa att externa projekt och projektansökningar tydligare kopplas till berörda nämnders verksamhetsområden. att stärka den politiska insynen och inflytandet över beslut om projektansökningar innan dessa lämnas in. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lämna motionen till förvaltningen för beredning. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige § 56/2026, handlingsid: Ks 2026.2025. _________ Beslutet skickas till: Enhetschef Stefan Persson Familjenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Balanslista/Sara Ek Svensson 888 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/90 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 10 juni 2026 Telefon: 0417-184 87 Mobil: 070-995 84 87 Yttrande - medborgarinitiativ - Renovering av lekplats på Hovslagaregatan Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att besvara medborgarinitiativet i enlighet med förvaltningens yttrande. Ärendebeskrivning Malin Eriksson har den 5 maj 2026 inkommit med ett medborgarinitiativ med följande lydelse: Förslag Fixa till den bortglömda lekplatsen vid Hovslagaregatan. Då det bor många barn på och i anknytning till Lindesborgsområdet saknas där en samlingspunkt där barn kan träffa för att leka och lära känna varandra. Platsen är stor och ger möjlighet till att göra något alldeles extra. Med lite inspiration från Norreplans lekplats som är en plats för barn i olika åldrar och med olika utmaningar. Kanske även göra en bana till kickbikes eller något liknande. Motivering Barnen (och föräldrarna) i området och i anknytande områden behöver en samlingspunkt där de kan träffa och lära känna varandra. Samt en plats där barnen får utmana sig själva på ett positivt sätt och sätter sprätt på in energi tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 889 Förvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig enligt följande: Tack för ditt medborgarinitiativ. Samhällsbyggnadsnämnden håller med om att attraktiva och välutrustade lekplatser är viktiga för barn, familjer och området i stort. Nämnden har därför föreslagit att utvecklingen av platsen ska ingå i kommunens investeringsplan för 2027. Det är dock kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet om investeringsplanen den 30 november. Eftersom frågan redan har tagits upp i nämndens förslag till investeringsplan föreslår samhällsbyggnadsnämnden att medborgarinitiativet ska anses besvarat. Ekonomiska konsekvenser Eventuella kostnader är kopplade till ett framtida beslut om investering i kommunfullmäktiges investeringsplan för 2027. Barnperspektivet Åtgärden bedöms kunna ha positiva effekter för barn genom bättre möjligheter till lek, rörelse och social samvaro. Medborgarperspektivet Medborgarinitiativ är ett sätt för kommunmedlemmarna att få sin röst hörd. Miljöperspektivet Eventuella miljöeffekter av en framtida utveckling av platsen kommer bedömas i samband med planering och genomförande. Uppföljning Ärendet återgår till kommunstyrelsens arbetsutskott efter samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 2026-06-10

Ksau § 186/2026 Medborgarinitiativ - Renovering av lekplats på Hovslagaregatan, handlingsid: Sbn 2026.1328 Samhällsbyggnad centralt/övergripande 890 Ulrika Ahrlin Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott 891 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 juni 2026 Ksau § 186 Dnr KS 2026/97 Medborgarinitiativ - Renovering av lekplats på Hovslagaregatan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lämna medborgarinitiativet till förvaltningen för beredning. Ärendebeskrivning Malin Eriksson har den 5 maj 2026 inkommit med ett medborgarinitiativ med följande lydelse: Förslag Fixa till den bortglömda lekplatsen vid Hovslagaregatan. Då det bor många barn på och i anknytning till Lindesborgsområdet saknas där en samlingspunkt där barn kan träffa för att leka och lära känna varandra. Platsen är stor och ger möjlighet till att göra något alldeles extra. Med lite inspiration från Norreplans lekplats som är en plats för barn i olika åldrar och med olika utmaningar. Kanske även göra en bana till kickbikes eller något liknande. Motivering Barnen (och föräldrarna) i området och i anknytande områden behöver en samlingspunkt där de kan träffa och lära känna varandra. Samt en plats där barnen får utmana sig själva på ett positivt sätt och sätter sprätt på in energi Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför investeringskostnader för upprustning av lekplatsen samt eventuella löpande kostnader för drift och underhåll. Kostnadernas omfattning beror på åtgärdernas omfattning. Barnperspektivet Åtgärden bedöms vara positiv ur barnperspektivet genom att främja lek, rörelse och social gemenskap. Medborgarperspektivet Medborgarinitiativ är ett sätt för kommunmedlarmana att få sin röst hörd. 892 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 juni 2026 § 186 forts. Miljöperspektivet Förslaget bedöms ha begränsad miljöpåverkan då åtgärden avser utveckling av befintlig yta. Vid utformning och materialval finns möjlighet att ta hänsyn till hållbarhet genom exempelvis val av miljövänliga material och bevarande av grönytor. Uppföljning Efter beredning av förvaltningen kommer initiativet lyftas till kommunstyrelsens arbetsutskott för slutgiltigt beslut. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar överlämna medborgarinitiativet till förvaltningen för beredning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Sara Ek Svensson, handlingsid: Ks 2026.2347. 2026-05-06 Medborgarinitiativ - Renovering av lekplats på Hovslagaregatan_maskad, , handlingsid: Ks 2026.1744. _________ Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin Balanslista/Sara Ek Svensson 893 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Ulrika Ahrlin Diarienummer: SBN 2026/111 Titel: Samhällsbyggnadschef E-post: ulrika.ahrlin@tomelilla.se Datum 17 juli 2026 Telefon: 0417-18487 Mobil: 0709-958487 Yttrande avseende medborgarinitiativ - Naturskola för barn genom Brösarps Byagille Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att 1. bifalla punkt 2 och 5 i medborgarinitiativet, samt 2. omfördela investeringsmedel från projektet ”Hundrastgård Brösarp” till ett nytt projekt, ”Utsmyckning Brösarp”. Ärendebeskrivning Inga-Lena Viktoria Wernersson har den 24 mars 2026 inkommit med ett medborgarinitiativ med följande lydelse: Förslag 1. Brösarps Byagille vill utbilda byns barn i naturskola genom att bygga en kompostanläggning som kan användas ihop med våra odlingar vid Vindvilan på Brösarps Byaäng. Detta går hand i hand när vi har barnaktiviteter, där vi numera byggt in "allemansvett" och skräpkunskap. 2. Byagillet vill också komplettera med buskar och träd vid den nya scenen och Vindvilan. 3. Anlägga en trädallé, förslagsvis körsbär, längs parkeringen ner till Byaängen. tomelilla.se Tomelilla direkt: 0417-180 00, kommun@tomelilla.se Tomelilla kommun, Samhällsbyggnad centralt/övergripande, Gustafs Torg 16, 273 80 Tomelilla 894 4. Anlägga en rosenrabatt i samråd med kommunen på Brösarps Torg. Byagillet ansvarar för beskärning, gödsling och bevattning. 5. Komplettering av sittmöbler på Brösarps Torg. Motivering Alla våra förslag kommer alla bybor till gagn och förskönar vår by. Intresse för en hundrastgård finns inte vad vi förstår här i byn. Vi bor med naturen runt knuten och har utmärkta möjligheter att rasta och motionera hundar. Samhällsbyggnadsverksamheten föreslå samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig enligt följande: Det finns under 2026 en beslutad investering för en hundrastgård i Brösarp (enligt ett tidigare medborgarinitiativ) om 300 tkr. Efter dialog med Byalaget har verksamheten fått information om att intresset för en hundrastgård är mycket lågt i byn. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår i stället att dessa investeringsmedel omfördelas till ett nytt projekt innehållande punkt 2 och 5 (för inköp bänkar och växtmaterial samt anläggning/markarbete) i det nya medborgarinitiativet ”Naturskola för barn genom Brösarps Byagille” och att investeringsprojektet kallas ”Utsmyckning Brösarp”. Kommunen kommer att ta hand om skötseln då tidigare projekt där medborgare tar på sig detta arbete har visat sig svårt att upprätthålla över tid och därför landat tillbaka på kommunen. De övriga punkterna finns det inte ekonomiskt utrymme för under 2026. Samhällsbyggnadsverksamheten vill informera initiativtagaren om att föreningar har möjlighet att söka olika kommunala bidrag för att genomföra motsvarande åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Beskriv hur förslaget påverkar kommunens ekonomi. Uppkommer kostnader ska dessa beskrivas inklusive hur finansiering ska ske. Krävs investeringar ska den ekonomiska följden av dessa också beskrivas. Barnperspektivet Beskriv hur (och inte om) beslutsförslaget påverkar kommunens barn och unga. Om beslutet har stor påverkan ska en formell prövning göras med hjälp av Tomelilla Direkt. 895 Medborgarperspektivet Redogör för hur medborgarna och invånarna har involverats i ärendet. Det är inte hur förslaget påverkar medborgarna utan hur medborgarna har kunnat påverka förslaget som ska redogöras för. Miljöperspektivet Beskriv hur förslaget påverkar miljön i stort. Det kan vara föroreningar, luftkvalitet, buller, biologisk mångfald, klimatförändringar eller arbetsmiljö. Uppföljning Beskriv hur ärendet ska följas upp efter beslut är fattat. Tänk på att behovet av uppföljning kan bero på vilket beslut som fattas. Det är få ärenden som inte behöver följas upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadschef Ulrika Ahrlin 2026-06-30