Kommunfullmäktige — 9 april 2026

§ 99 2026/85 Beslut Sammanfattning Tjörns kommuns årsredovisning omfattar kommunens verksamhet såväl som kommunkoncernen. För 2025 redovisar Tjörns kommun ett resultat på +79,1 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse på +49,3 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på +29,8 miljoner kronor. Kommunens investeringar var budgeterade till 142,8 miljoner kronor och utökades under året efter beslut i kommunfullmäktige till 241,8 miljoner kronor. Utfallet 2025 inklusive utgifter för medfinansiering samt intäkter för anslutningsavgifter blev 174,4 miljoner kronor och exklusive medfinansiering och anslutningsavgifter 171,1 miljoner kronor. Måluppfyllelsen för de prioriterade målen visar att 93 procent är helt eller delvis uppfyllda. Om man räknar med måluppfyllelsen för bolagen i denna siffra är 95 procent av de prioriterade målen helt eller delvis uppfyllda. Samverkan enlighet med arbetsutskottets förslag.

§ 50 2026/85 Beslut Sammanfattning Tjörns kommuns årsredovisning omfattar kommunens verksamhet såväl som kommunkoncernen. För 2025 redovisar Tjörns kommun ett resultat på +79,1 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse på +49,3 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på +29,8 miljoner kronor. Kommunens investeringar var budgeterade till 142,8 miljoner kronor och utökades under året efter beslut i kommunfullmäktige till 241,8 miljoner kronor. Utfallet 2025 inklusive utgifter för medfinansiering samt intäkter för anslutningsavgifter blev 174,4 miljoner kronor och exklusive medfinansiering och anslutningsavgifter 171,1 miljoner kronor. Måluppfyllelsen för de prioriterade målen visar att 93 procent är helt eller delvis uppfyllda. Om man räknar med måluppfyllelsen för bolagen i denna siffra är 95 procent av de prioriterade målen helt eller delvis uppfyllda. Samverkan Ajournering Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 10.01 och återupptas kl. 10.08. Robert Mattsson (C) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Jenny Canderudh Kommunstyrelsen Ekonomichef 0304-60 16 99 jenny.canderudh@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Tjörns kommuns årsredovisning Sammanfattning Tjörns kommuns årsredovisning omfattar kommunens verksamhet såväl som kommunkoncernen. För 2025 redovisar Tjörns kommun ett resultat på +79,1 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse på +49,3 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på +29,8 miljoner kronor. Kommunens investeringar var budgeterade till 142,8 miljoner kronor och utökades under året efter beslut i kommunfullmäktige till 241,8 miljoner kronor. Utfallet 2025 inklusive utgifter för medfinansiering samt intäkter för anslutningsavgifter blev 174,4 miljoner kronor och exklusive medfinansiering och anslutningsavgifter 171,1 miljoner kronor. Måluppfyllelsen för de prioriterade målen visar att 93 procent är helt eller delvis uppfyllda. Om man räknar med måluppfyllelsen för bolagen i denna siffra är 95 procent av de prioriterade målen helt eller delvis uppfyllda. Samverkan Bilagor Ekonomiavdelningen Ärendet För 2025 redovisar Tjörns kommun ett resultat på +79,1 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse på +49,3 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på +29,8 miljoner kronor. Kommunens investeringar var budgeterade till 142,8 miljoner kronor och utökades under året efter beslut i kommunfullmäktige till 241,8 miljoner kronor. Utfallet 2025 inklusive utgifter för medfinansiering samt intäkter för anslutningsavgifter blev 174,4 miljoner kronor och exklusive medfinansiering och anslutningsavgifter 171,1 miljoner kronor. De skattefinansierade investeringarna inklusive medfinansiering, var budgeterade till 172,9 miljoner kronor. Investeringsutfallet för året blev 121,6 miljoner kronor. De avgiftsfinansierade investeringar budgeterades till 68,9 miljoner kronor. Utfallet för året blev 52,8 miljoner kronor. Enligt kommunallagen ska kommunen varje år uppfylla det så kallade balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar ska regleras under de närmast följande tre åren. Några underskott från tidigare år finns inte att täcka. Balanskravsresultatet för 2025 uppgår till 74,8 miljoner kronor och därmed är balanskravet för 2025 uppfyllt. Resultatutjämningsreserven är oförändrad för 2025. Måluppfyllelse Inför 2025 beslutade Tjörns förtroendevalda om totalt 59 prioriterade mål för kommunens verksamheter vilka syftar till att bidra till att kommunens sex inriktningsmål uppfylls. De prioriterade målen beslutas i de flesta fall av respektive nämnd i samband med beslut om detaljbudget eller i bolagens styrelser. De9 prioriterade målen ska, enligt kommunens styrmodell, uppfyllas under innevarande budgetår. Måluppfyllelse i kommunen I kommunens nämnder finns det totalt 42 prioriterade mål för 2025. Av dessa är 60 procent helt eller i hög grad uppfyllda. Ytterligare 33 procent är delvis uppfyllda och sju procent (tre mål) är inte uppfyllda. 2024 var 91 procent av nämndernas prioriterade mål helt, i hög grad eller delvis uppfyllda. För 2025 var denna siffra 93 procent. Måluppfyllelse kommunkoncernen Om man tittar på hela kommunkoncernen är det totalt 59 prioriterade mål där 36 mål, det vill säga 61 procent, är helt eller i hög grad uppfyllda. Endast fem procent av målen (tre mål) är inte uppfyllda. Om man även tar med delvis uppfyllda mål hamnar måluppfyllelsen totalt på 95 procent (93 procent 2024). God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i Tjörns kommun anses uppfyllt när 80 procent av de prioriterade målen är helt eller delvis uppfyllda och de finansiella målen är helt uppfyllda. Kommunens finansiella mål är att soliditeten ska uppgå till minst 35 procent och årets resultat ska uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten uppgår till 47,9 procent och årets resultat av skatteintäkter och bidrag är 6,5 procent. De finansiella målen är därmed helt uppfyllda. Av de prioriterade målen är 93 procent helt eller delvis uppfyllda. God ekonomisk hushållning för år 2025 anses uppfyllt då både de finansiella målen och verksamhetsmålen är uppfyllda. Evike Sandor Möjligheternas ö – hela året och för hela livet Årsredovisning 202511 INLEDNING Tjörns mål och resultat 2025 4 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar året som gått 5 Befolkning, näringsliv och Tjörnbornas nöjdhet 6 Kommunstyrelsen 8 Socialnämnden 12 Kultur- och fritidsnämnden 14 Barn- och utbildningsnämnden 16 Kommunala bolagen 18 Hållbarhet och klimat 19 Översikt över verksamhetens utveckling 21 Den kommunala koncernen 22 Vikti ga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 23 Händelser av väsentlig betydelse 25 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 27 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 33 Balanskravsresultat 36 Väsentliga personalförhållanden 37 Förväntad utveckling 41 Finansiell analys och resultaträkning 43 Resultaträkning 47 Kassaflödesanalys 48 Balansräkning 49 Resultat per bolag 50 Balansräkning per bolag 51 Beskrivning av sambanden mellan de ekonomiska rapporterna 52 Driftsredovisning 53 Investeringsredovisning 56 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper 59 Not 2–25 61–68 Revisionsberättelse 2025 70 Innehåll Foton: Karin Belin, Christina Holmberg, Linnea Johansson, Ann-Louise Svensson (Tjörns kommun)13 Tjörns mål och resultat 2025 Resultatutvecklingen har under de senaste åren varit positi v. Tjörns kommun redovisar ett resultat på +79,1 miljoner kronor för 2025 jämfört med ett budgeterat resultat på + 29,8 miljoner kronor. Nämnderna bidrar ti ll årets goda resultat med en positi v budgetavvikelse på +37,7 miljoner kronor. Det positi va resultatet förklaras också av fasti ghets- och tomtför- säljningar samt lägre investeringstakt. Skatteintäkterna avviker negati vt mot budget med -11,5 miljoner kronor ti ll följd av långsammare återhämtning i konjunkturen än vad som ti digare antagits. Årets resultat stärker kommunens ekonomiska förmåga att möta de demografiska utmaningarna och de konse- kvenser som dessa medför. Tjörns kommunkoncern redovisar ett resultat på 72,7 miljoner kronor jämfört med +20,6 miljoner kronor 2024. Det positi va resultatet beror på kommunens resultat. För ytterligare informati on om kommunen och de enskilda bolagens ekonomiska utveckling hänvisas ti ll kommande avsnitt. Inför 2025 beslutade Tjörns politiker om inriktningsmål och prioriterade mål för kommunens verksamheter. De ett åriga prioriterade målen beslutas i de flesta fall av respekti ve nämnd i samband med beslut om detaljbud- get. Under året har 93 procent av de prioriterade målen uppfyllts helt eller delvis. För kommunkoncernen är mot- svarande siffra 95 procent. Du kan läsa mer om målen på sidan 29. Resultat – kommunen, mkr Verksamhetens kostnader -1 412,4 -1 394,9 -1 332,6 -1 285,7 -1 180,1 Avskrivningar -56,4 -53,5 -51,2 -47,8 -45,4 Verksamhetens nettokostnader -1 131,4 -1 135,3 -1 081,7 -1 035,6 -954,2 Skatteintäkter 1 069,8 1 036,4 1 007,9 959,0 913,1 Generella statsbidrag, utjämning 142,2 132,4 138,2 137,7 122,7 Verksamhetens resultat 80,6 33,5 64,4 61,1 81,6 Finansiella intäkter 15,1 24,6 21,3 12,0 13,5 Finansiella kostnader -16,6 -28,6 -22,8 -6,2 -5,5 Resultat efter finansiella poster 79,1 29,5 62,9 66,9 89,6 Årets resultat 79,1 29,5 62,9 66,9 89,6 Inledning INLEDNING I tabellen kan du följa kommunens ekonomiska resultat sedan 2021.14 – 2025 har varit ett spännande år där vi bland mycket annat har intensifierat vårt arbete med invånardialoger. Företagsbesöken, som vi ägnat oss åt i flera år, har kompletterats med besök hos våra engagerade före- ningar, livesändningar på Facebook en gång i månaden och sammanfatt ningen av varje kommunfullmäktiges sammanträde på Facebook. Mötena är vikti ga för oss. Dels lyssnar vi in kunskap och erfarenhet bland våra invånare inför beslut, dels får vi möjlighet att beskriva bakgrunden ti ll beslut som vi har fatt at. Ekonomin och måluppfyllelse – Ekonomin ser god ut. Vi hade budgeterat +29,8 miljo- ner kronor i överskott och resultatet visar +79,1 miljo- ner. Dett a innebär ett överskott på nästa 50 miljoner kronor över vad vi hade budgeterat. Kommunen som helhet har gjort ett bra resultat 2025. Det här är bra både nu och inför framti den när vi vill investera inom skola, äldre omsorg och andra sektorer. Tillsammans med de goda ekonomiska resultaten är det glädjande att både nämnder och styrelser till mycket stor utsträckning nått sina mål för 2025. Kommunen har för- stås också utmaningar. Den största är befolkningsantalet som minskar för fjärde året i rad. Det är en fråga som kommer att prägla vårt arbete under 2026 och som har stort fokus i politik, budgetarbete och organisati on. Viktiga bygg- och planprojekt – Byggverksamheten har kommit igång under året. I samband med höstterminen kunde vi återinviga den ombyggda Skärhamns skola. Vi har också startat ut- byggnaden av Bleketskolan, byggnati onen av trygghets- boendet på Tennistomten i Myggenäs, Linhäcklans gruppbostad (LSS) i Rönnäng liksom fatt at beslut om att bygga nya lokaler för kulturskolan och Delta på nuva- rande Sagatomten i Skärhamn. Den här typen av bygg- projekt är vikti ga för kommunens långsikti ga utveckling och att rakti onskraft. Stark turism och framtidsfokus – Vid årsskiftet tog kommunen över ansvaret för turis- men från Södra Bohuslän Turism. Kultur- och friti dsför- valtningen har satsat och turismen utvecklades också mycket positi vt under året. En stark turismnäring är positi vt för våra företagare. Tack! – Jag vill rikta ett varmt tack ti ll alla invånare, föreningar, företag och medarbetare för året som gått . Vår kommun präglas av ett starkt föreningsliv och företagande liksom ett engagerat civilsamhälle som gång på gång ställer upp – något vi ska vara mycket rädda om. Många av våra anläggningar och lokaler sköts av ideella krafter. Dett a engagemang bidrar i hög grad ti ll det goda samhälle vi har på Tjörn och stöds också av en tydlig politisk vilja att fortsätt a skapa goda förutsätt ningar för föreningslivet. Tack för allt ni gör! Dialog och investeringar stärker Tjörn Marti n Johansen Kommunstyrelsens ordförande Marti n Johansen INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L) kommenterar året som gått .15 Befolkning, näringsliv och Tjörnbornas nöjdhet Tjörns befolkning Under 2025 minskade folkmängden i Tjörns kommun med 89 personer, från 16 092 till 16 003. Detta är fjärde året i rad som kommunens befolkning minskat efter att tidigare ökat varje år under en 10-årsperiod. Minskningen beror främst på att det har fötts färre barn i kommunen än anta- let personer som har dött (negativt födelseöverskott), men även på att fler personer flyttat ut från kommunen än vad som flyttat in (negativt flyttningsnetto). Det föddes 116 barn under 2025, med relativt jämn för- delning mellan flickor (53 procent) och pojkar (47 procent). Den största ökningen finns i åldersgruppen 85 år och äldre som under 2025 blivit 39 personer fler. Störst minskning av antalet personer finns i åldersspannet 30 till 39 år som minskat med 47 personer. År 2025 var medelåldern i Tjörns kommun 47,7 år vilket är 5,3 år mer än rikets medelålder som var 42,4 år. I den senaste befolkningsprognosen beräknas Tjörns kommuns invånarantal att vara 16 913 år 2040 vilket är en ökning med 910 invånare under prognosperioden 2025 till 2040. Befolkningen förväntas i huvudsak öka i åldersgrup- pen över 80 år. Fram till 2040 förväntas åldersgruppen 0–18 år minska med 474 personer och åldersgruppen över 80 år förväntas öka med 1 113 personer. Tjörns folkmängd och åldersfördelning Källa SCB. Från 2025 innehåller data för de olika åldersgrupperna kontrollerad slumpmäs- sig osäkerhet varför avvikelser i summering förekommer i redovisad tabell. Ålder 0–5 6–9 10–12 13–15 16–18 19–29 30–39 40–64 65–74 75–84 85– Summa Tjörnborna trivs på sin ö och har de senaste två åren stärkt sitt förtroende för de politiska företrädarna. Samtidigt önskar man fortsatt en större möjlighet till insyn och delaktighet i kommunens verksamheter. I medborgarundersökningen, som genomförs med hjälp av SCB (Statistiska centralbyrån), har ett urval av kommunens invånare fått svara på frågor kopplade till kommunens olika verksamheter, service och tjänster. Undersökningen visar att invånarna tycker att Tjörn är en bra plats att bo och leva på och många kan rekommendera andra att flytta hit. Av årets under- sökning framgår även att medborgarna fortsatt har en mer positiv bild av kommunen som organisation och dess politiska företrädare än tidigare – även om mer behöver göras för att stärka förtroendet för Tjörns kommun. Trygghet i närmiljön är ett område som lyfts som särskilt positivt. En lång rad frågor visar att invånarna på Tjörn känner sig tryggare och mindre oroliga att utsättas för kriminalitet än genomsnittet i landet. Däremot tycker Tjörnborna att kommunen kan informera bättre i samband med samhällsstörningar samt att polisen borde vara mer närvarande på ön. Kommunens medborgare är också mer positiva till äldreomsorgen, åtgärder mot skadegörelse, utbud av pendelparkeringar samt kommunens arbete med att främja det lokala kulturlivet på Tjörn. Svaren i undersökningen pekar på att kommunens invånare gärna ser att kommunen arbetar mer aktivt vad gäller klimat- och miljöarbetet samt förbättrar skötseln av lokaler och anläggningar där kommunen har verksamhet. Möjligheterna att återvinna avfall utan att behöva transportera det med bil behöver bli bättre och invånarna upplever att kommunen behöver utvecklas ytterligare vad gäller att säkerställa till- gången på dricksvatten (ett område där läget sam- tidigt blivit bättre på senare år). Kommunens invånare är fortsatt inte nöjda med de möjligheter till insyn, inflytande och delaktighet som erbjuds. Framför allt önskar Tjörnborna större möjlig- het att påverka innehållet i politiska beslut. När det gäller det förtroende invånarna har för kommunens politiker och anställda så stärktes detta i 2024 års undersökning jämfört med resultatet tidigare år – en förbättring som kvarstår även i årets svar. Samtidigt är det en bit kvar innan medborgarna i samma grad som rikets genomsnitt upplever politikerna som lyhörda för idéer och ansvarstagande. Vidare upplever medborg- arna inte heller att beslut i kommunen i allmänhet är transparenta eller genomtänkta och genomarbetade. Undersökningen finns tillgänglig på kommunens webbplats tjorn.se. 47,7 årär Tjörnbornas genomsnittliga ålder 1 222 1 681 5 030 2 383 1 909 16 003 1 250 1 728 5 061 2 386 1 891 16 092 INLEDNING Arbetslöshet I december 2025 var arbetslösheten i Tjörns kommun 3,2 procent (andel inskrivna arbetslösa 16–65 år av den registerbaserade arbetskraften) vilket innebär en marginell ökning med 0,1 procentenhet jämfört med samma period förra året. För ungdomar 18–24 år var andelen inskrivna arbetslösa 4,6 procent vilket är en minskning med 1,1 procentenhet jämfört med samma period förra året. I riket och länet har arbetslösheten minskat sedan samma period föregående år – medan den totala arbetslösheten på Tjörn som ovan nämnt ökat marginellt – medan arbetslös- heten bland unga minskat även på Tjörn. Kommunens har dock fortsatt en betydligt lägre arbetslöshet i förhållande ti ll såväl riket som Västra Götaland. Högsta andelen arbets- lösa finns i gruppen män i åldrarna 20–24 år. Dett a gäller i hela riket. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatisti k 16–65 år 18–24 år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tjörn 3,0 3,3 3,2 4,1 5,1 4,6 Länet 6,2 6,5 6,3 5,3 8,3 6,8 Riket 6,7 6,9 6,8 6,0 9,0 7,5 Arbetslöshet december 2025 (procent) INLEDNING fler arbetstillfällen 16 % högre reallönesumma 8 % högre realt BRP 0,2 % högre produktivitet fler jobb 1 048 nya invånare Tillväxt sedan 2010 i Tjörns kommun Källa: SCB Tjörns näringsliv Under 2025 upplevde företagen en försämring av företagsklimatet på Tjörn enligt organisati onen Svenskt näringslivs mätning. För att förbätt ra företagens upp- levelse av kommunen har en rad åtgärder genomförts under året. Intern näringslivsvecka 2025 genomfördes kommunens första interna närings- livsvecka. Under vecka 41 bjöds samtliga anställda i kommunen in till två seminarier dagligen med syfte att öka förståelsen och kunskapen kring företagarnas villkor och förutsättningar. Veckan inleddes av organisati onen Svenskt näringsliv som presenterade rapporten Före- tagsklimat och avslutades med en mycket uppskatt ad föreläsning av Per Schlingmann. På fredagen hade kom- munens medarbetare dessutom möjlighet att testa sina nyvunna kunskaper i en digital ti pspromenad. Övriga talare under veckan berörde bland annat ämnen som besöksnäring, platsutveckling och konjunktur. Tjörns företagsjulkalender lanserades I december lyfte kommunen dagligen en ti ll två företaga- re fram ti ll julafton. Totalt fick 25 företagare berätt a om sitt företag, vad de uppskatt ade med att driva företag på Tjörn och även ti psa om sin favoritsill. Återigen var syftet med kalendern att visa människan bakom företagen för att synliggöra företagares utmaningar och möjligheter. Nätverksmöjligheter Under året har arbetet med Företagsarena Tjörn återi- gen skapat möjligheter för företagare att både nätverka och utveckla sin kunskap. Temat för årets fyra frukostar har varit IT-säkerhet, konjunkturläget, beredskap och samhällsutveckling. Totalt har frukostarna besökts av drygt 250 företagare. Dessutom har kommunen ti llsam- mans med Stenungsund och Orust kommuner samt or- ganisati onen Företagarna återigen anordnat ett fullsatt utbildningsti llfälle för offentlig upphandling. Kommunala priser till näringslivet Under året har Tjörns kommun haft möjlighet att lyfta några av våra duktiga företagare genom olika priser. Bland annat delades årets Margaretapris ut ti ll Maria Rutgersson som driver Skärhamns arkitektur och sedan två år ti llbaka är ordförande för föreningen Företagarna Stenungsund-Tjörn. I samband med STO-galan delades priset för årets unga företagare ut till Hella Selle och Emma Skoglund som driver Lott as bak och form. Hella och Emma vann även kommunens hållbarhetspris under hösten. Till årets företagare utsågs Anders Lindberg och Lina Odhe på SF Marina. Få konkurser på Tjörn Konjunkturen har varit fortsatt ansträngd i Göteborgsre- gionen. Först under årets tredje kvartal visade Business region Göteborgs konjunkturrapport en svag vändning uppåt i konjunkturen. Trots det har Tjörns företag klarat sig bra och under året har endast fyra företag i kommu- nen gått i konkurs, vilket är ett betydligt lägre antal än i våra grannkommuner.17 Kommunstyrelsens uppdrag är att stödja, leda och samordna arbetet i hela kommunen. Därför hamnar också fl era övergripande funktioner här: ekonomi, personal, mark- och exploatering, lokaler, digitalisering och IT, krisledning, hållbarhet, kommunikation och kundcenter. Sedan september ingår även tidigare samhällsbyggnadsverksamheten i kommunstyrelsen. Samarbete och satsningar som stärker kommunen Fortsatt arbete med fokusområdena För att kunna vända befolkningsutvecklingen och trygga välfärden för framti den arbetar kommunen med tre stora strategiska områden: ti llväxt, att raktiv arbets- givare samt bemötande och service. Arbetet med fokusområdena startade 2024 och är gemensamt för samtliga verksamheter i kommunen, men samordnas av kommunstyrelseförvaltningen. Under 2025 har en ny modell utvecklats för att kunna arbeta ti llsammans över verksamhetsgränserna. Man har även genomfört insatser för att stärka kommunikati onen och förankringen bland ledare och gjort kompetenshöjande åtgärder om komplexa samhällsfrågor. I mars 2026 startar arbetet med fokusgrupper med bred involvering från kommu- nens medarbetare. Innovationsprojekt bidrar till säkrare vattenförsörjning VA-avdelningen har under en ti d arbetat ti llsammans med innovati onsmyndigheten Vinnova för att införa ny och hållbar teknik för vattenförsörjningen. Den nya tek- niken hjälper ti ll att hitt a läckor snabbare och därigenom spara vatten. Det minskar sårbarheten och påverkan på klimatet. Tekniken gör också att rör och ledningar kan underhållas på ett smartare sätt innan de orsakar stör- ningar i vardagen. Verksamhetsmark i Svanvik och Vallhamn För utvecklingen av näringslivet har kommunen tagit vik- ti ga steg. Detaljplanen med den nya verksamhetsmarken i Svanvik har vunnit laga kraft och arbetet med markför- säljning och utbyggnad av allmän plats pågår. Området omfatt ar cirka 25 000 kvadratmeter och förvaltningen bedömer att det kan rymma fem ti ll sex fasti gheter för småskalig verksamhet. Arbetet med detaljplanen i Vallhamn fortsätter med målet att under 2026 hitt a en aktör som ti llsammans med kommunen kan genomföra projektet. Satsningar på gång- och cykelvägar Förbätt ringarna av infrastrukturen för gång- och cykel- trafik fortsätter. Etapp ett av gång- och cykelvägen längs väg 160, mellan Myggenäsrondellen och Sörbyvägen, blev klar i somras och Trafikverket har startat planering- en av nästa etapp fram ti ll Sundsbyvägen. Arbetet med gång- och cykelvägen vid Utäng pågår och beräknas vara klar första halvåret 2026. Även detta är ett medfi- nansieringsprojekt med Trafikverket. Dessa satsningar är vikti ga både för trafiksäkerheten och för ett mer hållbart resande och turistande. Övertagande av Tjörns ishall I våras tog kommunen, genom kommunstyrelseförvalt- ningen, över ishallen, som nu är en kommunal anlägg- ning. Under 2025 renoverades omklädningsrummen och under 2026 kommer renoveringarna att fortsätt a, bland annat med ett nytt kylsystem. Precis som ti digare sköter kultur- och friti dsförvaltningen driften av hallen.18 God ekonomisk hushållning – vi arbetar med konti- nuerlig verksamhetsutveckling och innovation för att framtidssäkra vår verksamhet • Förbättra och utveckla kommunens styrmodell • Genom samverkan externt och internt stärker vi vår kompetens • Satsa på kompetensutveckling och ge medarbeta- re förutsättningar att driva utveckling och lyckas i sina roller • Vi ska tillvarata digitaliseringens möjligheter för effektiv verksamhet och ökad kundnytta Vi erbjuder attraktiva boenden och skapar förutsätt- ningar för företagsetablering och expansion • Alla verksamheter inom förvaltningen ska bidra till effektiva och hållbara exploateringar • Främja tillväxt genom snabbare planprocesser • Ökad kunskap och förståelse för barnfamiljers flyttmotiv infrastruktur • Fortsatt arbete med att säkerställa infrastrukturen • Stärkt beredskap mot digitala och fysiska hot • Verka för minskade utsläpp av växthusgaser • Öka återvinningen av förpackningar • Öka barns och ungas möjligheter att bli sedda och hörda • Förbättra bemötande, service, information och tillgänglighet • Förvaltningen upplevs som tillgänglig • Genom proaktiv och lyhörd kommunikation ska- par vi förtroende för det vi gör • Stärka det systematiska brottsförebyggande arbetet • Påbörja arbetet med att utveckla kommunens varumärke • Vi är en attraktiv arbetsgivare för livets alla faser Räddningstjänst 11,3 % Kommunstyrelsen, nämnd 2,4 % Miljöavdelningen 4,4 % Verksamhetsövergripande samhällsbyggnadsfrågor 5,2 % HR, Hållbarhet och kommunikation, Kundcenter 15,1 % Fastighetsavdelningen 26,5 % Kommunledning 16,6 % Avfall 0,3 % Vatten och avlopp 0,0 % Ekonomiavdelningen 10,9 % Kansli, digitalisering, säkerhet 7,3 % Nämndsordförande Martin Johansen (L) Kommundirektör Evike Sandor20 Den 1 juli, 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Den ska göra det enklare att få stöd snabbt utan biståndsbeslut. Nyckelorden är låga trösklar och tidiga insatser innan problemen blir för stora. Individen är mer delaktig och som kommun har man större möjlighet att anpassa stödet efter behov. Ny socialtjänstlag sedan 1 juli 2025 Socialnämnden Den nya lagen innebär en omställning av socialtjänstens verksamhet och en anpassning till de nya kraven och förväntningarna. Förvaltningen har gjort en översyn av resurserna inom befintliga ramar, för att se hur man kan arbeta annorlunda. Omställningsperioden kommer att fortsätta in i 2026. Implementering av trygghets - skapande teknik Arbetet med implementering av trygghetsskapande teknik i särskilt och ordinärt boende fortsätter. Väl- färdsteknik används för att öka tryggheten, övervaka hälsotillstånd och optimera bemanningen genom att mer tid kan läggas på de boende. Den trygghetsskapande tekniken består bland annat av sensorstyrda trygghets- larm, fallsensorer och digital tillsyn, för att slippa störa de boende nattetid. Tekniken syftar till att öka tryggheten för de boende samtidigt som kapaciteten anpassas för att möta en åldrande befolkning. Långsiktigt räknar förvalt- ningen med besparingar. Förstärkt stöd till familjer Ett samarbete pågår sedan mars i skolsocialt team tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, där också kultur- och fritidsförvaltningen är en del. En av fyra medarbetare i teamet är anställd av socialför- valtningen. Detta innebär en förstärkning av stödet till familjer och en möjlighet att arbeta mer effektivt. Syftet är att stärka det trygghetsskapande arbetet runt barnen, öka skolnärvaron, och erbjuda barn och unga trygga miljöer i skolan och på fritiden. Målet är att barn och unga tidigt ska komma in i ett gott och positivt sammanhang och få ökade möjligheter att fullfölja sina studier. Genom skolsociala teamet skapas en bred sam- verkan mellan berörda förvaltningar och föräldrar. Linhäcklans gruppbostad (LSS) Hösten 2025 startade kommunen tillsammans med Tjörns Bostads AB byggnationen av Linhäcklans grupp- bostad (LSS), sju lägenheter i ett boende med särskild service. Målgruppen är personer med funktionsnedsätt- ning som behöver stöd och hjälp i sin vardag. Inflyttning beräknas till årsskiftet 2026/2027. Övertagande av Klövedals äldreboende Hösten 2025 tog kommunen över driften av Klövedals äldreboende. Tjörns kommun, liksom landet i övrigt, står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning. Inom en tioårsperiod beräknar förvaltningen att ha 60 procent fler 85-åringar. Med övertagandet av Klövedal tas ett samlat grepp om äldreomsorgen. Byggnation av trygghetsboende i Myggenäs Tjörns Bostads AB har på uppdrag av kommunen startat byggnationen av ett trygghetsboende på Tennistomten i Myggenäs. De två husen kommer att rymma 44 lägen- heter fördelat på tvåor och treor. Målgruppen är framför allt personer som är 75 år eller äldre med någon form av hemtjänst. Socialnämnden Kommunal hälso- och sjukvård 6,9 % Äldreomsorg inklusive biståndet 50,4 % Individ- och familjeomsorg 17,8 % Funktionsstöd 21,2 % Nämnd 0,3 % Central administration 3,4 % Nämndordförande Gun Alexandersson Malm (L) Förvaltningschef Shujaat Noormohamed God ekonomisk hushållning – vi arbetar med konti- nuerlig verksamhetsutveckling och innovation för att framtidssäkra vår verksamhet • Våra verksamheter präglas av effektiv resurshante- ring och innovationsdriven verksamhetsutveckling infrastruktur • Vi minskar klimatavtrycket från våra verksamheter • Vi bidrar till att stärka föräldraskapet Vi skapar möjligheter för ett gott liv, delaktighet, insyn och medbestämmande • Våra invånare upplever ett gott bemötande och att de har möjlighet att påverka den hjälp och det stöd som de får • Medarbetarengagemang och arbetsglädje ska öka Förvaltningen valde att göra en stor satsning i starten och har lagt mycket resurser på turismen. Bland annat tog man fram ett stort besöksmagasin i egen regi. Det fick ett bra genomslag med stor åtgång under somma- ren. Många har också hittat till visittjorn (vastsverige. com/tjorn) som hade 162 000 unika besökare till och med 31 december, 2025. Ett syfte med att ha en större egen kontroll över arbetet med turismen är målet om ökad inflyttning till Tjörn – att visa upp kommunen är ett av verktygen att locka nya invånare. Kulturskolan 50 år Kulturskolan på Tjörn har fyllt 50 år, vilket bland annat firades med en stor jubileumskonsert med nuvarande och gamla elever. Under året har kulturskolan också fått hälsningar från kända och mindre kända kulturarbetande personer. Konstverket på Bleket Konstnären och stenhuggaren Yemisi Wilson har skapat 13 olika verk i den 1,5 miljoner år gamla graniten i Bleket. De 13 skulpturerna har blivit en succé med stor inblandning av ortsborna under processens gång. Konst- verken invigdes 6 september. Övertagande och fortsatt renovering av Tjörns ishall Kommunen genom kommunstyrelseförvaltningen tog över ishallen under våren. Kultur- och fritidsförvaltning- en sköter driften av hallen precis som innan. Renove- ringarna fortsätter under 2026 bland annat med ett nytt kylsystem. Det nuvarande kylsystemet är instabilt, vilket påverkat föreningarna som fått ställa in eller flytta träningar och evenemang. Samarbete med fokus på unga Förvaltningen har i samarbete med Tjörns Bostads AB anställt en medarbetare med uppdrag i Häggvallskolan och Kultur- och fritidcentra. Detta för att skapa relatio- ner och öka tryggheten. Förvaltningen samarbetar också med socialförvaltningen och barn- och utbildningsför- valtningen i skolsociala teamet. 1 januari 2025 tog kommunen över helhetsansvaret för turism- och besöksnäringen i kommunen. Tidigare köptes tjänsterna från Södra Bohuslän Turism. Turism- och besöksnäring hos kommunen till 100 procent Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Budgetavvikelse: 0,0 mkr Kultur och turism 18 % Fritidsverksamhet 35 % Barn- och ungdomsverksamhet 22 % Bibliotek 15 % Nämnd 1 % Administration 8 % Nämndordförande Benita Nilsson (L) Förvaltningschef Emma Brattgård God ekonomisk hushållning – vi arbetar med kontinuerlig verksamhetsutveckling och innovation för att framtidssäkra vår verksamhet • Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter utvecklas genom innovation Vi erbjuder attraktiva boenden och skapar förutsätt- ningar för företagsetablering och expansion • Kultur- och fritidsförvaltningen främjar en hållbar besöksnäring infrastruktur • Kultur- och fritidsförvaltningen inspirerar andra till att arbeta med frågor kring miljö och klimat- påverkan • Kultur- och fritidsförvaltningen bidrar till att ge barn och unga fysiska och själsliga muskler • Kultur- och fritidsförvaltningen har ändamåls- enliga lokaler och miljöer för barn och unga • Kultur- och fritidsförvaltningen inspirerar barn och unga att läsa • Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för bättre bemötande, service och tillgänglighet • Kultur- och fritidsförvaltningen skapar god folk- hälsa genom upplevelser som lindrar, stör och berör • Kultur- och fritidsförvaltningen stöttar, inkluderar och engagerar civilsamhället • Kultur- och fritidsförvaltningens medarbetare tycker om att gå till jobbet I mars bytte Närvaroteamet namn till skolsocialt team och resurserna förstärktes. Teamet arbetar på uppdrag av tre förvaltningar: barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Skolsocialt team – förstärkt stöd till familjer Skolsocialt team har idag tre skolsocionomer och en spe- ciallärare. Tre av medarbetarna är anställda på Barn- och utbildningsförvaltningen och en på socialförvaltningen. Detta innebär en förstärkning av stödet till familjer och en möjlighet att arbeta mer effektivt. Teamets uppdrag är att genom bred och tidig samverkan mellan förvaltningarna och med föräldrarna stärka det trygghetsskapande arbetet runt barnen, öka skolnär- varon, och erbjuda barn och unga trygga miljöer i skolan och på fritiden. Målet är att barn och unga tidigt ska komma in i ett gott och positivt sammanhang och få ökade möjligheter att fullfölja sina studier. Reviderad läroplan för förskolan Med start höstterminen 2025 följer förskolan en revi- derad läroplan. Där förtydligar Skolverket att undervis- ningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vikten av språkutveckling och hälsofräm- jande arbete lyfts upp liksom att lärverktygen framför allt ska vara analoga. Skärhamns skola invigd I samband med starten av höstterminen kunde Skär- hamns skola tas i bruk. Ombyggnationen är ett resultat av ett lyckat samarbete mellan förvaltningen och Tjörns Bostads AB. Den ombyggda skolan tillsammans med utemiljön följer dagens mål i läroplanen och möjliggör ett mer flexibelt arbete. Även Fridas Hage och Tångeröds förskola har fått om- gjorda utemiljöer. Utökad säkerhet på våra skolor och förskolor 1 juli skärptes skollagen vad gäller säkerhet på förskolor och skolor. Under verksamhetstiden begränsas tillträdet till skolområdena till personal och elever medan besökare hänvisas till skolexpeditionen eller besöksentrén. För att ytterligare öka säkerheten och tryggheten har kameror installerats på kommunens högstadieskolor. Krav på beredskap genom kontinuitetsplaner Skolverket ställer ökade krav på Sveriges skolor och för- skolor om beredskap. Undervisning ska kunna bedrivas och säkerhet och trygghet upprätthållas även om om- ständigheterna förändras (längre strömavbrott, matleve- ranser uteblir etc). Arbetet med kontinuitetsplaner har påbörjats och kommer att fortsätta under 2026. Ökad service till vårdnadshavare I linje med kommunens mål om bemötande och service har förvaltningen genomfört två förändringar: • Sedan höstterminen 2025 slipper vårdnadshavare, vars barn redan är berättigade till skolskjuts, att söka igen. Cirka 700 elever tackar bara ja till erbju- dandet digitalt och busskortet kommer hem direkt i brevlådan lagom till skolstart. • Tillgängligheten ökar när förvaltningens tjänsteper- soner erbjuder digitala möten med vårdnadshavare genom Boka tid med mig i Outlook. Gemensam administration 8,0 % Grundskola 41,4 % Förskola 19,5 % Gymnasie- och vuxutbildning 16,5 % Gemensamt förskola/grundskola 4,5 % Nämnd 0,1 % Resurscentrum 6,4 % Anpassad grundskola och gymnasie 3,6 % Nämndordförande Gunnemar Olsson (L) Förvaltningschef Lena Eriksson God ekonomisk hushållning – vi arbetar med kontinuerlig verksamhetsutveckling och innovation för att framtidssäkra vår verksamhet • Med hjälp av digitalisering automatisera och för- enkla medborgarnas nyttjande av förvaltningens tjänster • Vi kartlägger och utvecklar vår samverkan, sam- skapande och samgående med andra • Utveckla undervisning och lärmiljöer för att möta barn och elevers olika behov och förutsättningar • Öka likvärdighet i Tjörns för- och grundskolor • Vuxna erbjuds möjlighet att delta i utbildning inom kommunal vuxenutbildning • Bättre bemötande, service och tillgänglighet Organisation och verksamhetsutveckling Tjörns Bostad AB har genomfört en hyresgästunders- ökning i sina bostadsområden, vars resultat visar på en ökad nöjdhet över tid. Särskilt har frågor som rör repa- ration och underhåll av fastigheterna förbättrats jämfört med föregående mätning. Tjörns Hamnar AB har genom- fört en genomlysning av sin verksamhet samtidigt som fastigheter, anläggningar och markområden setts över. Man har också aktiverat en avlösartjänst för att säker- ställa driften av bolagets fartyg. Tjörns Måltids AB har arbetat med att stärka beredskapsförmågan vid eventu- ella produktionsstörningar. Man har också etablerat en flextjänst för att säkerställa bemanningen vid frånvaro. Fastighetsinvesteringar Tjörns Bostad har påbörjat och fortsatt arbetet med flera större investeringsprojekt. • Nybyggnation av Linhäcklans gruppbostad (LSS). • Förberedande arbeten inför byggstart av trygghets- boendet i Myggenäs. • Byggnationen av nya huskroppar vid Bleketskolan. • Renovering av Klädesholmens skola och av Delta, den tidigare folkskolan i Skärhamn. • Start av stambyten på Myrvägen i Rönnäng, där den första av tre byggnader färdigställdes under 2025. • Bygglovshandlingar för nya Delta på gamla Saga- tomten har lämnats in. Projektet syftar till att skapa ett nytt kultur- och fritidscenter för barn och unga. • Fastigheten på Vebergsvägen har avyttrats. • Detaljplanearbeten pågår för nya bostäder på Carlshöjd i Kållekärr, för Klädesholmens skola och för Myggenäs centrum. Energi- och klimatåtgärder Under året har flera energi- och klimatåtgärder genom- förts. Tjörns Bostad AB har färdigställt renoveringen av Skärhamns skola, där installation av solceller ingick som en del av projektet. Detta har inneburit att andelen sol- celler har utökats med cirka 550 kvadratmeter, vilket är ett led i bolagets miljömålsarbete. För att stärka den bio- logiska mångfalden har bolaget anlagt två nya blomster- ängar; en på Övergårdsvägen och en vid Skärhamns skola. Tjörns Hamnar AB har under 2025 fortsatt byggnationen av av den nya helelektriska färjan för linjen Åstol–Dyrön– Tjörnekalv–Rönnäng. Den kommer att sättas i drift under våren 2026. Man har också konverterat färjan Härön till helelektrisk drift. Båda projekten bidrar till en minskad klimatpåverkan. Måluppfyllnad bolagen Tjörns Bostads AB Tjörns Bostads AB uppnår helt eller delvis samtliga sex prioriterade mål avseende 2025. Dessa gäller bland annat att stärka förutsättningarna för bostadsbyggande, barn och ungas möjlighet till delaktighet i sin närmiljö och goda relationer med bolagets kunder. Andra mål av- ser att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, utveckla bemötande och service samt minska bolagets klimatpå- verkan. Tjörns Hamnar AB uppnår helt eller delvis samtliga fem prioriterade mål avseende 2025. Bolagets mål under året har avsett att säkra fiskhamnsverksamheten i Stans- vik, bidra till en kostnadseffektiv verksamhet och ett gott bemötande samt stärka relationerna med bolagets kunder och minska bolagets klimatpåverkan. Tjörns Måltids AB Tjörns Måltids AB uppnår helt eller delvis samtliga sex prioriterade mål avseende 2025. Under året har bolagets mål bland annat varit inriktade på att stärka måltidsupp- levelsen för barn och unga, utveckla samverkan med det lokala näringslivet och verka för bättre relationer med bolagets kunder. Bolaget har även haft som mål att minska sitt klimatavtryck och bidra till en verksamhet med kostnadseffektiva måltider. Kommunala bolagen Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform inom kommunkoncernen med Tjörns Kommunala Förvaltnings AB som moderbolag. Koncernen har tre verksamhetsdrivande bolag. Under 2025 har ett arbete med att stärka samordning mellan bolagen pågått och under slutet av året rekryterades en gemensam VD för samtliga bolag. Nedan finns en redogörelse för väsentliga händel- ser inom bolagens verksamheter under året, samt en sammanfattande måluppfyllelse per bolag. Mer information om bolagen finns i deras respektive årsredovisningar.28 En levande ö – idag, imorgon och för generationer framåt Hållbarhet och klimat Den klimatsmarta ön Sommaren 2024 antog Tjörns kommun en klimat- och energistrategi vilken syftar till att minska utsläppen, framför allt från den kommunala verksamheten. Under 2025 har arbetet med strategin fortsatt . Ett av åtgärds- områdena i strategin är övergripande klimatledning. En del av detta är att följa upp utsläppen från kommunal verksamhet. Det görs genom att ti tta på ett antal nyck- eltal av de största bidragande faktorerna inom den kom- munala verksamheten (se diagrammen nedan). Arbetet med kvanti tati v uppföljning är i sin linda och kommer utvecklas kommande år. Vårt hållbarhetsarbete är förankrat i globala, nationella och regionala klimatmål och syftar till att skapa en miljövänlig kommun där tillväxt och företagsutveckling går hand i hand med ekonomisk, social och ekologisk balans. Genom innovativa lösningar visar vi hur teknik och hållbarhet kan för- enas för en trygg och hållbar framtid på vår ö, för nuvarande och kommande generationer. En kraftsamling för att minska utsläppen Kommunernas klimatlöften är en satsning inom Västra Götalandsregionen som syftar ti ll att minska utsläp- pen och bidra ti ll att vi ti llsammans ska nå uppsatt a klimatmål. Det är också ett sätt för Tjörns kommun att konkreti sera arbetet med klimat- och energistrategin. Vi har antagit 13 av de 30 löftena och arbetet med dessa fortsätter under 2026. Energianvändning (MWh) Transporter (ton CO2e) Totala utsläpp (ton CO2e)Utsläpp Co2e (energianvändning) 22 500 22 000 21 500 21 000 20 500 20 000 2024 2024 2025 2025 El och uppvärmning: Tack vare ett strukturerat arbete med energieffektiviseringsåtgärder och en minskad användning av eldningsolja ser vi en nedgång i energianvändningen. Transporter: Vi ser en nedgång i utsläpp från drivmedel vilket till stor del kan förklaras av en minskning i förbrukad diesel, till förmån för en ökning i förbrukning av HVO100. Utsläpp totalt: Med minskad energianvändning och minskad användning av diesel är utsläppen 2025 14,6 procent lägre än 2024. El- och uppvärmning Transporter Till följd av minskningen i megawattimmar energianvänd- ning ser vi även en nedgång i utsläpp av CO2 e (koldioxid- ekvivalenter) genererade av energianvändning.29 Minskad klimatpåverkan från offentliga måltider Inom de offentliga måltiderna jobbar vi för att minska klimatpåverkan både genom att arbeta för minskat svinn och minskat klimatavtryck genom val av råvaror. Inom äldreomsorgen nå vi målvärdet om max 100 g per por- tion när det gäller matsvinn. Inom förskola/skola ligger vi en bit över målvärdet på 35 g per portion. Där ligger vi på 52 g per portion vilket är ungefär i linje med Sveriges skolors medelvärde vilket ligger på 49 g. Målvärdena om max 0,8 kilo koldioxidekvivalenter per måltid uppfylls inom både äldreomsorgen och förskola/skola. Ingen vattenbrist med smart IoT-list Ett exempel på hur klimat- och energistrategin har omsatts i verkligheten är projektet Ingen vattenbrist med smart IoT-list. Tjörns kommun har med digitala vatten- mätare, en IoT-plattform (internet of things) och omfat- tande underhållsarbete av ledningsnätet förvandlat en vattenkris till ett exempel på hållbar innovation. Arbetet har även kombinerats med kommunikationsinsatser där vi genom mailutskick och en interaktiv, personifierad digital plattform har utbildat och uppmanat Tjörnborna till enkla åtgärder för att spara vatten. På bara fem år har dricksvattenläckaget minskat med nästan 300 000 m³ – en halvering jämfört med 2021. Under samma period har energianvändningen minskat med dryg 17 procent och möjliggjort en minskning av kemikalietillsättning med cirka 20 procent. Genom snabb läckagedetektion, AI-drivna analyser och öppna data har kommunen sparat pengar, minskat klimatav- trycket och gett näringslivet nya möjligheter. Projektet sprids nu till andra kommuner och visar hur digitalisering och hållbarhet kan gå hand i hand för en tryggare och mer hållbar framtid där man värnar om och använder naturresurserna och vattenkollektivets pengar på ett ansvarsfullt sätt. Grönsaken i fokus på förskolorna Månadens grönsak är ett gemensamt initiativ inom Tjörns kommuns förskolor och Tjörns Måltidsbolag, som gör hållbarhet konkret. Genom att under temaperioder lyfta säsongsaktuella grödor på ett lekfullt sätt, i både måltider och undervisning, ökar kunskapen om växtba- serad mat med lägre klimatpåverkan hos såväl barn som personal. Det stärker hållbara matvanor, minskar mats- vinn och bidrar till lägre klimatavtryck. Samtidigt väcks nyfikenhet och engagemang – viktiga nycklar både för framtidens hållbara samhälle och för barnens matglädje. Social hållbarhet – barn och unga i fokus Social hållbarhet är en integrerad del av kommunens grunduppdrag. Genom utbildning, omsorg, samhälls- planering och service bidrar kommunen till jämlika livsvillkor, trygghet och invånarnas möjlighet att delta i samhället, både idag och över tid. Under året har ett stort fokus legat på barn och unga. Bland annat har Barn- och ungdomsplanen reviderats. Målet är att ge tydligare vägledning i frågor som rör samhällsplanering ur barnperspektiv, trygghet, psykisk hälsa, delaktighet och tvärsektoriell samverkan. Man har även genomfört aktiviteter för att höja kunskapen, öka förståelsen och stärka det förebyggande arbetet kring trygg digital upp- växt, för att barn och unga inte ska utsättas för kränk- ningar eller övergrepp på nätet.30 Översikt över verksamhetens utveckling Allmänt Antal invånare 31 december 16 003 16 092 16 146 16 275 16 312 Andel arbetslösa och personer i program med akti vitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften, december 2025. Samtliga 16-65 år, Tjörn* 3,2 % 3,1 % 2,9 % 2,6 % 3,0 % Samtliga 16-65 år, riket* 6,8 % 7,1 % 6,7 % 6,6 % 7,2 % Samtliga 18-24, Tjörn 4,6 % 5,5 % 5,1 % 4,4 % 5,2 % Samtliga 18-24, riket 7,5 % 8,3 % 8,3 % 8,1 % 8,7 % *Siff rorna innan 2023 åldersinternvall 16-64 år Skatt Kommunalskatt, kr 21,71 21,71 21,71 21,71 21,71 Total skatt exkl avgifter, kr 33,19 33,19 33,19 33,19 33,19 Resultat, miljoner kronor Verksamhetens nettokostnad -1 131,4 -1 135,3 -1 081,7 -1 035,6 -954,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 211,9 1 168,8 1 146,1 1 096,7 1 035,8 Finansnetto -1,5 -4,0 -1,5 5,8 8,0 Resultat, kommun 79,1 29,5 62,9 66,9 89,6 Resultat, kommunkoncern 72,7 20,6 53,8 90,0 92,0 Balans, miljoner kronor Balansomslutning, kommun 1 651,1 1 628,4 1 516,0 1 429,7 1 347,4 Investeringar, kommun 171,1 86,8 113,6 62,7 55,0 Låneskuld, kommun 135,0 185,0 185,0 215,0 275,0 Låneskuld, kommunkoncern 1 049,0 945,0 885,0 887,0 947,0 Borgensåtagande 982,4 866,1 776,8 753,3 755,9 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 280,6 291,3 280 274 289,1 Soliditet, kommun 47,9 % 43,7 % 44,9 % 43,2 % 40,9 % Soliditet inkl pensionsskuld 30,9 % 25,8 % 26,5 % 24,1 % 19,5 % Soliditet, kommunkoncern 31,2 % 30,8 % 32,0 % 31,2 % 28,8 % Medarbetare Årsarbetare, kommun 1 145 1 125 1 130 1 130 1 088 Årsarbetare, kommunkoncern 1 242 1 220 1 225 1 218 1 172 Sjuktal, kommun 7,5 % 7,5 % 8,4 % 8,9 % 8,2 % Sjuktal, kommunkoncern 7,3 % 7,4 % 8,7 % 8,9 % 8,1 %31 Den kommunala koncernen Organisationsschema, Tjörns kommunkoncern * * gemensam med Stenungsunds, Lilla Edets och Orust kommuner. Nämnds-, utskotts- och styrelseordföranden Kommunstyrelsen Martin Johansen (L) Barn- och utbildningsnämnden Gunnemar Olsson (L) Socialnämnden Gun Alexandersson Malm (L) Kultur- och fritidsnämnden Benita Nilsson (L) Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Martin Johansen (L) Tjörns Bostads AB Cyril Esbjörnsson (TP) Tjörns Hamnar AB Bo Bertelsen (M) Tjörns Måltids AB Birgitta Adolfsson (L) Ledamöter 31/12 2025 Kommundirektör, samt VD för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Evike Sandor VD Tjörns Bostads AB Solbritt Törnqvist VD Tjörns Hamnar AB Solbritt Törnqvist VD Tjörns Måltids AB Anneli Jonsén (TF)32 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Kommunen Resultat Resultatutvecklingen har under de senaste åren varit positiv. För 2025 budgeterades ett resultat om +29,8 miljoner kronor, utfallet för året blev +79,1 miljoner kronor, en avvikelse om +49,3 miljoner kronor. Det är till stor del nämnderna som bidrar till årets goda resul- tat med en positiv budgetavvikelse på +37,7 miljoner kronor. Obudgeterade tomtförsäljningar och lägre investeringstakt än budgeterat har också bidragit till det positiva resultatet. Årets resultat är 6,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, budgeterat var 2,4 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev -11,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Mycket till följd av svagare konjunktur. Medelskattekraften och därmed skatteunderlaget förväntas växa under 2026 och 2027, men nivåerna är lägre än i tidigare prognoser eftersom skatteunderlaget för 2025 reviderats ned. Detta leder till en mer måttlig ökning av skatteintäkterna framöver jämfört med tidigare antaganden. Samtidigt råder ett osäkert makroekonomiskt läge, vilket kan på- verka konjunkturen genom att företag blir mer försiktiga med investeringar och hushållen minskar sin konsum- tion. Denna osäkerhet bromsar tillväxten och därmed utvecklingen av skatteintäkter. Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsäm- ringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditet kommunen (procent) 35 35 36 41 43 45 44 Soliditeten påverkas av det årliga resultatet, förändring av tillgångar och graden av lånefinansiering. För 2025 uppgår soliditeten till 47,9 procent, vilket är högre än 2024 då soliditeten uppgick till 43,7 procent. Solidite- ten, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsskulden på 280,6 miljoner kronor, uppgår till 30,9 procent 2025 jämför med 25,8 procent 2024. Att soliditeten ökar jämfört med förgående år, beror på bra resultat och lägre skulder. Likviditet Kassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summan av kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till de kortfristiga skulderna. Mellan 2024 och 2025 har kassalikviditeten minskat från 163 procent till 123 procent. Kommunens likvida medel och fodringar har minskat med drygt 100 miljoner kronor medan kommunens kortfristiga skulder ökat med 2,3 miljoner kronor. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande är 982,4 miljoner kronor. Av det totala borgensåtagandet är 802 miljoner kronor, vilket motsvarar 82 procent, till Tjörns Bostads AB. Bor- gensåtagandet för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB är 37 miljoner kronor och för Tjörns Hamnar 75 miljoner kronor. Bostadsrättsföreningar har borgensåtagande om 36,4 miljoner kronor. Stiftelser, föreningar och Renova har sammanlagt borgensåtagande om 32 miljoner kro- nor. Under året har borgensåtagandet ökat med 116,3 miljoner kronor då kommunen har utökat sitt borgens- åtagande för Tjörns Bostads AB. Budgetavräkning Mkr Resultat Budget Avvikelse Nettokostnader före avskrivning -1 075,0 -1 133,3 58,3 Avskrivningar -56,4 -55,7 -0,7 Verksamhetens nettokostnader -1 131,4 -1 189,0 57,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 211,9 1 223,4 -11,5 Verksamhetens resultat 80,6 34,4 46,1 Finansiella intäkter 15,1 5,5 9,6 Finansiella kostnader -16,6 -10,0 -6,6 Resultat efter finansiella poster 79,1 29,8 49,3 Årets resultat 79,1 29,8 49,333 mkr Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande Ansvarsförbindelsen avseende kommunens pensions- åtagande har minskat med 10,7 miljoner kronor un- der året från 291,3 miljoner kronor till 280,6 miljoner kronor. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Tjörns kommun har inga fastställda föreskrifter om för- valtning av pensionsmedel. Kommunen har därför inga finansiella placeringar avseende pensionsmedel. Pen- sionsmedel avser tillgångar som enligt särskilda beslut förvaltas, för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar i balansräkningen är 204,7 mil- joner kronor och ansvarsförbindelsen är 280,6 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt. Från föregående år har avsättningen ökat med 3,1 miljoner kronor och an- svarsförbindelsen har minskat med 10,7 miljoner kronor. Resultat Tjörns kommunkoncern redovisar ett resultat på +72,7 miljoner kronor 2025 jämfört med +20,6 miljoner kronor 2024. Det positiva resultatet beror på kommunen posi- tiva resultat. Tjörns Bostads AB redovisar ett resultat på +6,1 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt Tjörns Hamnar AB redovisar ett resultat före bokslutsdis- positioner och skatt på + 1,5 miljoner kronor och Tjörns Måltids AB redovisar ett resultat på +0,4 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt. Tjörns Hamnar AB ger koncernbidrag till Tjörns Kommunala Förvaltning AB med 2,1 miljoner kronor för att täcka moderbolagets kostnader. Koncernbidrag tas bort i kommunkoncernens redovisning. Soliditet Soliditet beskriver hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel och uttrycker den finansiella styrkan och visar på den långsiktiga betal- ningsförmågan. Tjörns kommunkoncerns soliditet var 2025 31,2 procent. Det egna kapitalet var 856,3 miljoner kronor och samtliga tillgångar var 2 741,0 miljoner kro- nor. Soliditeten återspeglar inte den finansiella styrkan helt rättvisande då det kan finnas övervärden i fastighets- beståndet som inte är medtagna och skulle höja solidi- teten för kommunkoncernen. Likviditet Kassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Mellan 2024 och 2025 har kassalikviditeten minskat från 172,2 procent till 133,2 procent. Kommunkoncernens lik- vida medel och fordringar har minskat med 61,2 miljoner kronor samtidigt som korta skulder har ökat med 16,8 miljoner kronor. Under året har nyupplåningar gjorts av Tjörns Bostads AB med 104 miljoner kronor samt Tjörns Hamnar AB med 50 miljoner kronor. Soliditet kommunkoncernen (procent) 25 24 25 32 31 31 Händelser av väsentlig betydelse Samverkan och organisatoriska förändringar Vid årsskiftet flyttades upphandlingsverksamheten till Stenungsunds kommun, vilket möjliggjort en mer effektiv och hållbar verksamhet genom samverkan. I juni beslutade kommunfullmäktige att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden. Från och med den 1 september överfördes samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden till kommunstyrelsen. En ny nämnd med ansvar för myndighetsfrågor där kommunstyrel- sen är part inrättades. Under hösten tog socialnämnden över driften av Klövedals äldreboende, för att få ett samlat grepp om äldreomsorgen. Ny socialtjänstlag Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen innebär en omställning av socialtjäns- tens arbetssätt och en förstärkning av fokus på förebyggande insatser, tillgänglighet och kunskaps- baserat arbete. Kommunens socialtjänst har påbörjat anpassningen till de nya krav och förväntningar som lagen medför. Omställningsperioden kommer att pågå under flera år. Trygghetsskapande teknik Arbetet med implementering av trygghetsskapande teknik i särskilt och ordinärt boende har fortsatt under året. Välfärdsteknik används för att optimera bemanningen, följa hälsotillstånd och öka trygghe- ten, bland annat genom digital tillsyn och fallsen- sorer. Satsningar på välfärdsteknik medför initialt ökade kostnader och investeringsutgifter, men kan på längre sikt bidra till besparingar och en ökad kapacitet att möta ett växande behov. Investeringar I januari beslutade kommunfullmäktige att överta Tjörns ishall. Övertagandet genomfördes under april månad och kommunen har sedan dess genomfört renoveringar i ishallen. Under året har planering och projektering påbörjats för flera större investeringar i kommunkoncernen, bland annat för byggnation av trygghetsboende och nya äldreboendeplatser. Investering i LSS-boende i Rönnäng har startats. Renovering och verksamhetsanpassning av Skär- hamns skola har avslutats. Renoveringen har varit omfattande och planlösningen har Tjörns Bostads AB arbetat fram tillsammans med verksamheten. Eleverna har varit med när det gäller att utforma utemiljön. Klassrummen har nu varsitt grupprum, bättre kapprum och fler toaletter. Skolan har fått ett nytt skolbibliotek och upprustade slöjdsalar Utbyggnad och renovering av vatten- och avlopps- ledningar fortsätter att hålla en hög takt. Detta tillsammans med införandet av digitala vattenmäta- re som möjliggör identifiering av vattenläckor i ett tidigt skede har resulterat i att kommunen minskat produktionen av vatten. Investeringen i kommunens återvinningscentral pågår. Ombyggnationen medför en säkrare återvin- ningscentral med högre och större kapacitet och möjlighet att sortera ut fler fraktioner. Detaljplan för Svanvik är antagen och arbete pågår med genomförande av planen. Möjligheternas Översiktsplan Den nya översiktsplanen Möjligheternas ÖP, anta- gen hösten 2025, visar den långsiktiga inriktningen för Tjörns kommun när det gäller mark- och vatte- nanvändning. Planen ska bidra till att förverkliga kommunens vision genom att möjliggöra fler bostä- der, skapa plats för fler företag och arbetsplatser samt värna och utveckla de resurser och kvaliteter som gör Tjörn attraktiv som livsmiljö och besöksmål. Samtidigt lyfter planen lokala och globala utmaning- ar och visar hur kommunen långsiktigt ska utvecklas socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Hållbar energiförsörjning Kommunen fortsätter sin omställning till hållbar energiförsörjning. Vid renoveringen av Skärhamns skola som slutfördes under året genomfördes fler åtgärder för att minska energianvändningen. Vid renoveringen tilläggsisolerades tak och ytterväggar och fönstren byttes ut. Ventilations- värme- och elinstallationer är nya vilket kommer bidra till mins- kad energianvändning. Den el som behövs kommer till stor del från de nyinstallerade solcellerna på taket och värmen från en bergvärmeanläggning där värmepumpen drivs av solenergin. Arbetet med solceller på Lilldals särskilda boende för äldre slutfördes. För Tjörns Hamnar pågår byggna- tion av en ny elfärja, som ska trafikera linjen som går mellan Rönnäng, Dyrön, Åstol och Tjörnekalv.35 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Politisk sammansättning Tjörns kommun styrs efter valet 2022 av en majoritet bestående av Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemo- kraterna, Tjörnpartiet och Centerpartiet. Kommunfullmäktige styr och beslutar Kommunfullmäktige är högst beslutande i kommunen och allmänheten är välkommen att lyssna och se på dess möten både på plats och via tjorn.se. Kommunfullmäk- tiges uppgift är bland annat att fastställa kommunens budget med mål och inriktning, besluta om skattesats, besluta om vilka nämnder och styrelser som ska finnas, vad de ska göra samt välja dess ledamöter och välja revisorer som granskar kommunens verksamhet. Kom- munfullmäktige fattar också beslut om andra principiellt viktiga och övergripande frågor för Tjörns kommun. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige och därefter beslutar kommunfullmäktige om ansvarsfri- het ska beviljas för nämnder och styrelser. Kommunens styrmodell och budgetprocess Tjörns kommuns styrmodell bygger på målstyrning. Målstyrning handlar om att styra verksamheter genom att sätta mål och följa upp dessa. I målen beskrivs vad som ska prioriteras på lång och kort sikt och vad effek- ten ska vara. Allt startar med visionen Målkedjan för Tjörns kommun börjar med visionen. Vi- sionen gäller för hela Tjörns kommun fram till 2035. Strategier visar vägen Visionen bryts ned i strategiska områden – områden som kommunen valt att satsa extra mycket på för att visionen ska bli verklighet. Dessa områden är stora, långsiktiga och hållbara över en lång tid och visar vägen för hur visionen ska nås. Alla mål som sätts i budget- dokumenten utgår från dessa strategiska områden. Fyraåriga inriktningsmål – beslutas av kom- munfullmäktige Inför varje mandatperiod formulerar kommunfullmäktige fyraåriga inriktningsmål utifrån visionen och de strate- giska områdena. I inriktningsmålen speglas den politiska viljeinriktningen för att nå visionen. Inriktningsmålen bryts sedan ned i ettåriga prioriterade mål. Ettåriga prioriterade mål – beslutas av respektive facknämnd De ettåriga prioriterade målen beskriver vad som är prioriterat under budgetåret för att nå de uppsatta fyraåriga inriktningsmålen. De ettåriga prioriterade målen beslutas främst i respektive facknämnd/styrelse men även kommunfullmäktige kan besluta om priorite- rade mål. Mätbara mål som jämförs med andra kommuner Målen formuleras i så hög utsträckning som möjligt på ett sätt som gör att vi kan mäta resultat över tid i delårs- bokslut och årsbokslut. Det ska också vara möjligt att, så långt det går, jämföra oss med andra. Därför beslutar även politiken om indikatorer, ofta ett nyckeltal, som vid behov kan knytas till inriktningsmål och prioriterade mål. Indikatorerna ges ett målvärde och utfall mäts vid delårs- och årsbokslut. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens totalbudget Kommunfullmäktige beslutar oftast om kommunens totalbudget och flerårsplan i juni. Beslutet omfattar inriktningsmål, prioriterade mål, resultatbudget, nämnd, verksamhetsramar (för tre år), investeringsbudget (för fem år), finansieringsbudget (för tre år) samt budgeterad balansräkning (för tre år). Nämndernas detaljbudgetar beslutas i november Utifrån kommunfullmäktiges budget fördelar varje nämnd sina tilldelade pengar i sin verksamhet och gör prioriteringar. Det resulterar i respektive nämnds detaljbudget. Nämnderna beslutar om detaljbudgetar i november varje år. Förvaltningarna avgör aktiviteter och håller ekonomin Utifrån de mål och den detaljbudget som fullmäktige och nämnd formulerat och beslutat bestämmer sedan förvaltningarna vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppfyllas och en god ekonomisk hushåll- ning ska råda. Hur väl nämnderna och verksamheten uppfyller de beslutade målen följs upp i samband med delårsbokslut i april och augusti samt i årsbokslut.37 Ovan ses den så kallade målkartan. På ett enkelt sätt visar den kommunens vision och de tre strategiska områden som finns i mål- och budgetarbetet och deras koppling till Agenda 2030. Den visar också de fyraåriga målen och vad som skiljer dem från de ettåriga målen som beslutas av respektive nämnd.38 Vi erbjuder attraktiva boenden och skapar förutsättningar för företagsetablering och expansion Öka kunskap och förståelse för barnfamiljers flyttmotiv (KS) Öka förutsättningar för fler året-runt boenden i befintliga fritidshusområden (KS) Främja tillväxt genom snabbare planprocesser (KS) Alla verksamheter inom förvaltningen ska bidra till effektiva och hållbara exploateringar (KS/SBN) Kultur- och fritidsförvaltningen främjar en hållbar besöksnäring (KFN) Vi ska öka vår kunskap om och samarbete med näringslivet i vårt närområde (TMAB) Säkerställa så att fiskhamnsverksamheten i Stansvik ska kunna fortgå (THAB) Öka förutsättningarna för att fler bostäder byggs (TBAB) Vi har en tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur Säkra elförsörjning för att klara framtida tillväxt och elektrifiering (KS/SBN) Stärka beredskap mot digitala och fysiska hot (KS) Verka för minskade utsläpp av växthusgaser (KS) Fortsatt arbete med att säkerställa infrastrukturen (KS/SBN) Öka återvinningen av förpackningar (KS/SBN) Kultur- och fritidsförvaltningen inspirerar andra till att arbeta med frågor kring miljö och klimatpåverkan (KFN) Vi minskar klimatavtrycket från våra verksamheter (SN) Vi minskar klimatavtrycket från våra verksamheter (TMAB) Minskad klimatpåverkan från vår verksamhet (THAB) Minska klimatpåverkan från vår verksamhet (TBAB) Vi skapar möjligheter för ett gott liv, delaktighet, insyn och medbestämmande Förbättra bemötande, service, information och tillgänglighet (KS) Stärka det systematiska brottsförebyggande arbetet (KS) Vuxna erbjuds möjlighet att delta i utbildning inom kommunal vuxenutbildning (BUN) Förvaltningen upplevs som tillgänglig (KS/SBN) Genom proaktiv och lyhörd kommunikation skapar vi förtroende för det vi gör (KS/SBN) Måluppfyllelse – inriktningsmål och prioriterade mål Förklaring Inte uppfyllt – målet är inte uppfyllt Delvis uppfyllt – målet är uppfyllt till 50 % I hög grad uppfyllt – målet är uppfyllt till 75 % Helt uppfyllt – målet är uppfyllt till 100 % Ökad Oförändrad Minskad BUN Barn- och utbildningsnämnd KFN Kultur- och fritidsnämnd KS Kommunstyrelse SBN Samhällsbyggnadsnämnd SN Socialnämnd TBAB Tjörns Bostads AB TMAB Tjörns Måltids AB Symbol39 Vi skapar möjligheter för ett gott liv, delaktighet, insyn och medbestämmande, forts. Kultur- och fritidsförvaltningen skapar god folkhälsa genom upplevelser som lindrar, stör och berör (KFN) Kultur- och fritidsförvaltningen stöttar, inkluderar och engagerar civilsamhället (KFN) Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för bättre bemötande, service och tillgänglighet (KFN) Våra invånare upplever ett gott bemötande och att de har möjlighet att påverka den hjälp och stöd de får (SN) Vi ska stärka vårt värdskap och skapa goda relationer genom ett gott bemötande och god service (TMAB) Bidra till ett gott bemötande (THAB) Bidra till ett gott bemötande och en bra service (TBAB) Öka barn och ungas möjligheter att bli sedda och hörda (KS) Skolnärvaron ska öka (BUN) Öka likvärdighet i Tjörns för- och grundskolor (BUN) Utveckla undervisning och lärmiljöer för att möta barn och elevers olika behov och förutsättningar (BUN) Kultur- och fritidsförvaltningen inspirerar barn och unga att läsa (KFN) Kultur- och fritidsförvaltningen bidrar till att ge barn och unga fysiska och själsliga muskler (KFN) Kultur- och fritidsförvaltningen har ändamålsenliga lokaler och miljöer för barn och unga (KFN) Vi bidrar till att stärka föräldraskapet (SN) Vi ska stärka måltidsupplevelsen för barn och unga (TMAB) Stärka barn och ungas möjlighet till delaktighet i sin närmiljö (TBAB) God ekonomisk hushållning – vi arbetar med kontinuerlig verksamhetsutveckling och innovation för att framtidssäkra vår verksamhet Satsa på kompetensutveckling och ge medarbetare förutsättningar att driva utveckling och lyckas i sina roller (KS) Förbättra och utveckla kommunens styrmodell (KS) Genom samverkan externt och internt stärker vi vår kompetens (KS/SBN) Vi ska tillvarata digitaliseringens möjligheter för effektiv verksamhet och ökad kundnytta (KS/SBN) Vi kartlägger och utvecklar vår samverkan, samskapande och samgående med andra (BUN) Med hjälp av digitalisering automatisera och förenkla medborgarnas nyttjande av förvaltningens tjänster (BUN) Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter utvecklas genom innovation (KFN) Våra verksamheter präglas av effektiv resurshantering och innovationsdriven verksamhetsutveckling (SN) Vi ska bidra till en verksamhet med kostnadseffektiva måltider (TMAB) Bidra till en kostnadseffektiv verksamhet (THAB) Bidra till en kostnadseffektiv verksamhet (TBAB) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE40 Påbörja arbetet med att utveckla kommunens varumärke (KS) Vi är en attraktiv arbetsgivare för livets alla faser (KS/SBN) Bättre bemötande, service och tillgänglighet (BUN) Kultur- och fritidsförvaltningens medarbetare tycker om att gå till jobbet (KFN) Medarbetarengagemang och arbetsglädje ska öka (SN) Stärka förutsättningar för goda relationer (TMAB) Stärka våra förutsättningar för goda relationer (THAB) Stärka förutsättningar för goda relationer (TBAB)41 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Bedömning av trend för inriktningsmålen Då inriktningsmålen är satta för hela mandatperioden redovisas endast den bedömda trenden avseende målen 2025. Utfall för inriktningsmålen avseende hela man- datperioden redovisas i årsredovisningen för 2026. Med bakgrund både i utveckling av indikatorer samt utfallet på de prioriterade målen görs bedömningen att trenden är positiv i fyra av sex inriktningsmål, oförändrad i ett fall samt negativ avseende ett av målen. Den samlade bedömningen är att kommunen ytterligare behöver öka takten i arbetet mot målen under mandatperiodens sista år. Detta gäller särskilt avseende att erbjuda attraktiva boenden och skapa förutsättningar för företagsetable- ring och expansion (negativ trend) samt att rusta Tjörns barn och unga för framtiden (oförändrad). Måluppfyllelse prioriterade mål Kommunen I kommunens nämnder finns det totalt 42 prioriterade mål för 2025. Av dessa är 60 procent helt eller i hög grad uppfyllda. Ytterligare 33 procent är delvis uppfyllda och 7 procent (3 mål) är inte uppfyllda. 2024 var 91 procent av nämndernas prioriterade mål helt, i hög grad eller del- vis uppfyllda. För 2025 var denna siffra 93 procent. Om man tittar på hela kommunkoncernens totalt 59 prio- riterade mål är 36 mål, det vill säga 61 procent, helt eller i hög grad uppfyllda. Endast 5 procent av målen (3 mål) är inte uppfyllda. Om man även tar med delvis uppfyllda mål hamnar måluppfyllelsen totalt på 95 procent (93 procent 2024). Jämförelser måluppfyllelse nämnder och bolag Måluppfyllelsen varierar något mellan kommunens nämnder och bolag. Kultur- och fritidsnämnden har högst måluppfyllelse med 90 procent helt eller i hög grad uppfyllda mål. Lägst måluppfyllelse har kommunstyrelsen (inklusive mål från den tidigare samhällsbyggnadsnämn- den) med 35 procent helt eller i hög grad uppfyllda mål. Räknar man med även de prioriterade mål som är delvis uppfyllda är skillnaderna mellan nämnderna mindre. I detta fall ligger barn- och utbildningsnämnden lägst med 86 procent av målen som är helt, i hög grad eller delvis uppfyllda. Kommunstyrelsen når som näst lägst upp till 90 procent medan övriga nämnder och styrelser når upp till 100 procent helt, i hög grad eller delvis uppfyllda priorite- rade mål. Inte uppfyllda mål De mål som inte är uppfyllda är Öka förutsättningarna för fler åretruntboende i befintliga fritidshusområden, Säkra elförsörjning för att klara framtida tillväxt och elektrifiering samt Skolnärvaron ska öka. Två av de ej uppfyllda målen hör hemma i kommunstyrelsen (varav det som avser elektrifiering inledningsvis delades till samhällsbyggnads- nämnden) medan det tredje, avseende skolnärvaro, avser barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Målet att öka förutsättningarna för fler åretruntboende i befintliga fritidshusområden antogs i syfte att möjliggöra attraktiva boenden för människor i arbetsför ålder och för barnfamiljer. Under året har ett antal möjliga områden att utveckla identifierats och analyserats för att avgöra om något eller några områden skulle kunna vara lämpliga för utveckling av ett ökat helårsboende. Med bakgrund av befintliga förutsättningar inom fritidshusområdena, samt utökade möjlighet till lovfria utbyggnader, i enlighet med förändringar i plan- och bygglagen (PBL), har kommunsty- relsen beslutat att inte fortsätta arbetet med förändring av fritidshusplaner varför målet bedöms som ej uppfyllt. Samtidigt är bedömningen att förutsättningarna för fler åretruntboende stärkts, i och med de förändringar i PBL som trätt i kraft under 2025. För att säkra elförsörjningen på Tjörn krävs utvecklade strukturer och processer, ett arbete som endast påbörja- des i liten omfattning inom samhällsbyggnadsnämnden innan ansvaret övergick till kommunstyrelsen under hösten 2025. Kommunstyrelsen har påbörjat kartläggning och analys av skillnaden mellan nuvarande elförsörjnings- kapacitet och behovet utifrån kommunens övergripande målsättningar om befolkningsökning och näringslivets behov av tillväxt och omställning. Att säkra kommunens Inför 2025 beslutade Tjörns förtroendevalda om totalt 59 prioriterade mål för kommunens verk- samheter vilka syftar till att bidra till att kommunens sex inriktningsmål uppfylls. De prioriterade målen beslutas i de flesta fall av respektive nämnd i samband med beslut om detaljbudget eller i bolagens styrelser. De prioriterade målen ska, enligt kommunens styrmodell, uppfyllas under inne- varande budgetår. Bedömning av måluppfyllelse och trend per mål presenteras ovan.43 Ekonomiska nyckeltal för fem år, Tjörns kommun och kommunkoncernen Resultat, miljoner kronor Årets resultat 79,1 29,5 62,9 66,9 89,6 Årets resultat, kommunkoncern 72,7 20,6 53,8 90,0 92,0 Verksamhetens intäkter, kommunkoncern 416,7 371,0 377,7 358,9 331,8 Verksamhetens kostnader -1 412,4 -1 394,9 -1 332,6 -1 285,7 -1 180,1 Verksamhetens kostnader, kommunkoncern -1 434,6 -1 406,6 -1 362,4 -1 299,3 -1 192,3 Verksamhetens nettokostnad exklusive avskrivningar -1 075,0 -1 081,8 -1 030,4 -987,8 -908,8 Avskrivningar -56,4 -53,5 -51,2 -47,8 -45,4 Avskrivningar, kommunkoncern -84,7 -80,6 -75,5 -51,7 -71,5 Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar -1 131,4 -1 135,3 -1 081,7 -1 035,6 -954,2 Verksamhetens nettokostn inkl avskrivn, kommunkoncern -1 102,6 -1 116,2 -1 060,1 -992,1 -932,0 Förändring nettokostnad inklusive avskrivningar -0,3 % 5,0 % 4,4 % 8,5 % 2,2 % Förändring nettokostnad inkl avskrivn, kommunkoncern 1,2 % 5,3 % 6,9 % 6,4 % 2,8 % Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 1 211,9 1 168,8 1 146,1 1 096,7 1 035,8 Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning årlig förändring 3,7 % 2,0 % 4,5 % 5,9 % 5,4 % Årets resultat/skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 6,5 % 2,5 % 5,5 % 6,1 % 8,7 % Finansnetto -1,5 -4,0 -1,5 5,8 8,0 Nettokostnad/skatteintäkter och statsbidrag 93,5 % 96,8 % 94,5 % 93,9 % 91,3 % (inklusive avskrivningar, inklusive finansnetto) Balans, miljoner kronor Balansomslutning 1 651,1 1 628,4 1 516,0 1 429,7 1 347,4 Balansomslutning kommunkoncern 2 741,0 2 546,2 2 381,0 2 271,1 2 150,3 Eget kapital 790,4 711,3 681,1 618,2 551,3 Eget kapital, kommunkoncern 856,3 783,6 762,3 708,6 618,6 Årets investeringar 171,1 86,7 113,6 62,7 55,0 Årets investeringar, kommunkoncern 339,3 152,8 150,4 113,8 67,5 Självfinansieringsgrad 79,0 % 95,7 % 100,4 % 182,9 % 245,5 % Låneskuld 135,0 185,0 185,0 215,0 275,0 Låneskuld, kommunkoncern 1 049,0 945,0 885,0 887,0 947 ,0 Soliditet 47,9 % 43,7 % 44,9 % 43,2 % 40,9 % Soliditet inklusive hela pensionsskulden 30,9 % 25,8 % 26,5 % 24,1 % 19,5 % Soliditet, kommunkoncern 31,2% 30,8 % 32,1 % 31,2 % 28,8 % Kassalikviditet 123,0 % 163,0 % 162,0 % 165,0 % 163,0 % Kassalikviditet, kommunkoncern 133,2% 172,2 % 153,0 % 147,0 % 152,0 % Borgensåtagande 982,4 866,1 776,8 753,3 755,9 Borgensåtagande kronor per invånare 61 388 53 822 48 111 46 286 46 340 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 280,6 291,3 280,0 274,0 289,1 elförsörjning är ett omfattande arbete som kräver samver- kan inom organisationen såväl som med externa aktörer. Det är med denna bakgrund som målet ej uppfyllts under 2025. Inom barn- och utbildningsnämnden bedrivs ett långsik- tigt och strukturerat arbete för att öka närvaron i kommu- nens grundskolor. Exempelvis har närvaroteamet stärkts, bland annat med personal från socialförvaltningen, och bytt namn till skolsocialt team. Förvaltningen har även ut- vecklat former för att stötta skolenheterna i arbetet med skolnärvaro samt stärkt dokumentation, uppföljning och analys. Trots dessa insatser och utvecklingsområden har målet ännu inte uppfyllts då den totala frånvaron under 2025 var något högre än motsvarande tid 2024.44 God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning. Det handlar om att styra ekonomin både ur ett kortare och längre perspektiv. Dagens generationer bör inte förbruka mer resurser än de som finns att tillgå och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd men inte heller bära kommande generationers kostnader. Kommunallagen anger att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska antas av kommunfullmäktige. God ekono- misk hushållning följs upp i samband med delårsbokslut och årsbokslut. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska balanskravsutredning upprättas. Om balanskravsun- derskott uppstår ska det regleras inom en treårsperiod. Från 2013 till och med 2023 har det funnits möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjäm- ningsreserv. Resultatutjämningsreserven kan nyttjas fram till utgången av 2033. Tjörns kommun införde en resultatutjämningsreserv 2020 och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har kompletterats med riktlinjer för hantering av resultat- utjämningsreserv. I riktlinjerna anges att resultatut- jämningsreserven högst ska uppgå till det belopp som motsvarar fem procent av kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjäm- ning. Om uttag ska vara möjligt ska den prognostiserade underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket nästkommande år understiga den genomsnittliga utveck- lingen av skatteunderlaget för de senaste tio åren. Medel får användas för att återställa ett negativt balanskravs- resultat högst till det belopp att balanskravsresultatet blir noll. Maximalt 60 procent av resultatutjämningsreserven får tas i anspråk det första året då ovan kriterier för skatteunderlagsutvecklingen uppfylls. Under andra året får maximalt 50 procent tas i anspråk och under det tredje året får resterande medel tas i anspråk. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska antas med en konkret uttolkning av vad det betyder för kommunen. Riktlinjerna anges i beslutad budget för Tjörns kommun. Verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Nämnder och sty- relser ska sträva efter hög måluppfyllelse och ett effektivt resursutnyttjande. I beslutad budget ges inriktningsmål och prioriterade mål för verksamheten. Inriktningsmålen ska vara uppfyllda under mandatperioden och de priorite- rade målen ska uppfyllas under budgetåret. God ekonomisk hushållning i Tjörns kommun anses upp- fyllt när 80 procent av de prioriterade målen är helt eller delvis uppfyllda och de finansiella målen är helt uppfyllda. God ekonomisk hushållning för år 2025 anses uppfyllt då både de finansiella målen och verksamhetsmålen är uppfyllda. Finansiella mål Finansiella målet för soliditet är 35 procent, soliditeten uppgår per 2025-12-31 till 47,9 procent. Finansiella målet för årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 2,4 procent. Årets resultat av skatteintäkter och bidrag är 6,5 procent. De finansiella målen är därmed helt uppfyllda. Verksamhetsmål Verksamhetsmålet andelen helt eller delvis uppfyllda prioriterade mål i nämnderna ska uppgå till 80 procent. Måluppfyllelsen av nämndernas prioriterade mål uppgår till 93 procent. Därmed anses verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning uppfyllt. Uppföljning av god ekonomisk hushållning45 Balanskravsresultat Balanskravsresultat (miljoner kronor) 2025 2024 2023 Årets resultat 79,1 29,5 62,9 Samtliga realisationsvinster -4,3 0 -0,6 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 74,8 29,5 62,3 Medel till resultatutjämningsreserv 0 0 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 0 0 Årets balanskravsresultat 74,8 29,5 62,3 Enligt kommunallagen ska kommunen bedriva verk- samheten så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar ska regleras under de närmast följande tre åren. Balanskravsjusteringar innebär bland annat att realisa- tionsvinster inte tas med i bedömningen om årets resultat uppfyller balanskravet. Per sista december uppgår balans- kravsresultatet till 74,8 miljoner kronor vilket innebär att balanskravsresultatet uppfylls. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE46 Väsentliga personalförhållanden 2025 Medarbetarna – nyckeln till Tjörns framgång På Tjörn är medarbetarna vår viktigaste resurs. Deras kompetens, engagemang och samarbete är avgörande för kommunens förmåga att leverera välfärdstjänster med god kvalitet. Under året har kommunkoncernen fortsatt att systematiskt arbeta med att utveckla chefer och arbetsgrupper i enlighet med kommunens ledar- skapsmodell och ledningsfilosofi, På Tjörn tror vi på idén om välfungerande arbetsgrupper och individer. Insatser har genomförts för att stärka ledarskapets förmåga att leda i förändring, tydliggöra ansvar och skapa delaktighet i vardagens arbete. Händelser under året för kommunsverige Under 2025 har, liksom föregående år, en omfattande avtalsrörelse pågått, vilket påverkat planering och genomförande av årets löneöversyn genom förändrade tidsramar och avtalsvillkor. Samtidigt har förberedelser inför EU:s lönetransparensdirektiv fortsatt på nationell nivå. Direktivet, som ska införas i svensk lag senast i juni 2026, medför ökade krav på löneöppenhet, löne- kartläggning och rapportering. Kompetensförsörjning är fortsatt en central nationell utmaning. Kommunerna arbetar mer systematiskt med att attrahera, rekrytera och behålla personal i en situa- tion präglad av hårdare konkurrens om arbetskraft, stora pensionsavgångar och demografiska förändringar. Personal- och kompetensförsörjning Under året har kommunkoncernen genomfört flera insat- ser för att stärka personal- och kompetensförsörjningen och synliggöra kommunen som arbetsgivare. Man har bland annat deltagit i arbetsmarknadsmässor som InWest på Högskolan Väst och gymnasiemässan Future Skills. Ledarskapsutvecklingen har stärkts genom deltagande i det kommungemensamma mentorskapsprogrammet KLOTS, samt genom ett brett utbildningsutbud för chefer inom bland annat svåra samtal och leda i förändrings- processer. Utbildning i svåra samtal har också erbjudits till med- arbetare för att stärka kommunikation och ett hållbart arbetsklimat. Under året har flera utbildningstillfällen i första hjälpen genomförts i syfte att stärka beredskap och trygghet på arbetsplatsen. Digitalisering har fortsatt varit en prioriterad del i arbetet för en modern och hållbar arbetsmiljö. Genom samar- beten med GR-kommunerna, AI Sweden och projektet SVEA utvecklas digitalt stöd och smartare arbetssätt som effektiviserar verksamheterna. Omställningsfonden För perioden 2024–2027 har vi tilldelats totalt 0,8 miljoner kronor. Under 2025 har medel använts för att genomföra utbildningsinsatsen Ny som chef och utbildning i Utvecklande ledarskap. Insatserna har bidragit till att stärka ledarskapet och öka kunskapen i ett utvecklande ledarskap enligt kommunkoncernens ledningsfilosofi. Personalomsättning Personalomsättningen för 2025 var 92 externa avgångar, varav 16 pensionsavgångar, Det motsvarar cirka 9 procent externa avgångar. Målet för 2025 var 10 pro- cent personalomsättning för externa avgångar. Interna avgångar har minskat med 16 tjänster jämfört med 2024, från 61 till 45. Statistiken avser tillsvidareanställda. Under 2025 annonserades 502 tjänster (flera tjänster i samma annonser för semestervikarier) i 185 unika an- nonser, en ökning med 18 annonser jämfört med 2024. Sjukfrånvaro Kommunen har även under 2025 fortsatt med sitt långsiktiga arbete att stödja chefer och medarbetare i rehabiliteringsarbetet och skapa goda kontakter med såväl primärvård, företagshälsovård och Försäkrings- kassan. Den ackumulerade sjukfrånvaron för 2025 slutade på 7,5 procent vilket är exakt samma procent i jämförelse med 2024. Kortidssjukfrånvaron (dag 1–14) var totalt för 2025 3,5 procent och långtidsjukfrånvaron (dag 15- ) 3,9 procent. Den månad som hade högst sjukfrånvaro under året var mars, med en sjukfrånvaro på 9,2 procent. Det kan jämföras med 2024 där den högsta sjukfrånvaron var fe- bruari månad också med 9,2 procent. Målet för sjukfrån- varon 2025 var 7,1 procent. Resultatet för 2025 blev 0,4 procent högre än uppsatt mål.47 Arbetsmiljö och hälsa Under 2025 genomfördes utbildningsinsatser inom systematiskt arbetsmiljöarbete för chefer och skyddsom- bud samt bättre arbetsmiljö för skyddsombud. HLR- och Första Hjälpen utbildningar, där medarbetare utbildades till instruktörer genomfördes under våren. Syftet med dessa satsningar är att säkerställa arbetsgivarens ansvar för att kontinuerligt utbilda personal i hjärt-lungräddning och första hjälpen, vilket stärker organisationens förmåga att hantera akuta situationer och bidrar till en tryggare arbetsmiljö. Under 2025 erbjöd kommunkoncernen möjligheten för medarbetarna att införskaffa en förmånscykel. Denna satsning syftar till att främja en god arbetsmiljö, förbätt- ra hälsa och välmående samt bidra till ett mer hållbart samhälle genom att värna om klimat och miljö. Intresset för förmånscykeln har varit stort bland medarbetarna. Erbjudandet innebär att medarbetaren beställer en cykel och betalar via ett avdrag på bruttolönen över en period på 36 månader. Friskvårdsbidraget Friskvårdsbidraget för kommunens medarbetare uppgår till 1 200 kronor per person och år. Under 2025 utnytt- jade 72,1 procent av medarbetarna hela eller delar av sitt friskvårdsbidrag, vilket är en marginell ökning jämfört med 2024, då 71,6 procent använde sitt bidrag. Under 2025 togs beslut om att höja friskvårdsbidraget för 2026 till totalt 2 000 konor per person. Temperaturmätning Temperaturmätning som metod möjliggör för chefer att kontinuerligt få återkoppling om medarbetarnas hälsa. Det ger förutsättningar för att proaktivt arbeta med arbetsmiljöutveckling i realtid och identifiera arbets- gruppens styrkor. Resultaten används också för att ge värdefull feedback till organisationens ledare, med syfte att stärka både ledarskapet och gruppens dynamik. En temperaturmätning genomfördes under våren 2025 där hela kommunkoncernen deltog. Under hösten har cheferna själva genomfört en uppföljande mätning.48 Kommunstyrelseförvaltningen* 131 128 132 139 129 Kultur- och fritidsförvaltningen 58 58 53 52 53 Barn- och utbildningsförvaltningen 451 449 457 458 450 Socialförvaltningen 505 490 488 480 456 Årsarbetare Tjörns kommun 1 145 1 125 1 130 1 130 1 088 Tjörns Bostads AB 53 52 52 49 47 Tjörns Hamnar AB 12 12 12 11 9 Tjörns Måltids AB 32 31 31 28 28 Summa årsarbetare i kommunkoncernen 1 242 1 220 1 225 1 218 1 172 Personalvolym 2025 2024 2023 2022 2021 Antal tillsvidareanställda 1 064 1 046 1 056 1 034 990 Antal tidsbegränsat anställda 140 139 143 169 188 Timavlönade årsarbetare 94 89 103 109 112 Årsarbetare totalt 1 239 1 214 1 233 1 239 1 200 Andel kvinnor (procent) 83,5 82,5 83,5 83,6 84,1 Andel män (procent) 16,5 17,5 16,5 16,4 15,9 Total sjukfrånvaro 2025 2024 2023 2022 2021 Kommun 7,5 7,5 8,4 8,9 8,2 Kommunkoncern 7,3 7,4 8,7 8,9 8,1 Kön Kvinna 8,2 8,1 9,1 9,6 8,6 Man 4,2 4,2 4,8 5,8 6,1 Ålder –29 år 7,6 5,6 7,9 6,8 6,0 30–49 år 6,4 6,7 7,8 8,0 9,0 50– 8,7 8,5 9,6 10,5 12,1 Andel tid med långtidssjukfrånvaro överstigande 59 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 39,8 40,1 42,5 37,6 37,4 Sysselsättningsgrad Tjörns kommun 95,0 94,3 94,3 93,6 89,8 Nyckeltal medarbetare Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (procent) Årsarbetare i kommunkoncernen Det kan förekomma en viss avvikelse mellan utfallen på personalnyckeltalen som presenteras i denna årsredovisning jämfört med tidigare årsredovisningar då kommunen implementerat nya rapporter och beräkningssätt för att ta fram personalnyckeltal, *Från och med 1 september 2025 ingår samhällsbyggnadsförvaltningen i kommunstyrelseförvaltningen.49 Åldersstruktur Tjörns kommun 2025 Tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön: Ålder Kvinnor Män Totalt –29 95 28 123 56– 284 42 326 Totalt 1 002 198 1 200 Åldersstruktur Tjörns kommunkoncern 2025 Tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön: Ålder Kvinnor Män Totalt –29 96 31 127 40-49 250 57 307 56– 307 62 369 Totalt 1 060 241 1 301 46 årär medarbetarnas genomsnittliga ålder i kommunen50 Förväntad utveckling Ekonomisk utveckling Tjörns kommun har under de senaste åren haft goda ekonomiska resultat. Inför de kommande åren har kommunen fortsatt goda ekonomiska förutsättningar, men i ett omvärldsläge som präglas av osäkerhet och snabba förändringar är prognoserna förenade med betydande osäkerhet. Den fortsatta utvecklingen påverkas också av ett fortsatt högt kostnadsläge och av demografiska förändringar. Även om inflationen har dämpats jämfört med de senaste åren bedöms kostnadsnivåerna fortsatt ligga kvar på en väsentligt högre nivå än före infla- tionsuppgången. Detta innebär ett varaktigt högre kostnadstryck i kommunens verksamheter. Samti- digt innebär befolkningsutvecklingen i kommunen ökade behov, framför allt inom äldreomsorgen, medan utvecklingen inom skolområdet kräver anpassningar av verksamheten. Sammantaget förstärker dessa faktorer behovet av en fortsatt god ekonomisk hushållning och en beredskap för att hantera både ökade kostnader och förändrade verksamhetsvolymer. Skatteintäkter Skatteunderlaget har fortsatt att växa, men tillväxttakten har varit svagare under de senaste åren jämfört med tidigare år. Prognoserna för de närmaste åren pekar på en relativt blygsam utveckling, vilket innebär att skatteintäkterna förväntas fortsätta öka men i en långsammare takt än tidigare. Tjörns kommun har de senaste åren haft negativ befolkningsutveckling. Minskande befolkning påverkar skatteunderlaget negativt och begrän- sar kommunens möjligheter att upprätthålla god service och genomföra nödvändiga investeringar. Samtidigt finns förutsättningar för framtida tillväxt, förutsatt att den planerade byggnationen genom- förs. Fokusområden Färre invånare och andra stora utmaningar i om- världen påverkar kommunens förutsättningar att leverera tjänster och service med god kvalitet. För att fortsatt vara en attraktiv plats för invånare, företag och besökare behöver kommunen agera för att vända den negativa befolkningsutveck- lingen. Ett viktigt sätt att göra detta är arbetet med kommunens fokusområden, som syftar till att utveckla nya sätt att hantera svåra samhällsfrågor och stärka kommunens attraktionskraft, locka fler att bo och arbeta här samt främja etablering av företag. Under 2026 fortsätter arbetet med fokusområdena som en central del i att möta dessa utmaningar och skapa förutsättningar för att trygga välfärden på lång sikt. Investeringsbehov Tjörns kommun står inför betydande investerings- behov under de kommande åren. För att möta de växande kraven på infrastruktur och samhällsser- vice pågår planering, projektering och genomför- ande av flera större projekt. Utbyggnad och förnyelse av vatten- och avlopp- snätet fortsätter enligt plan. Parallellt pågår pla- nering och projektering av nya boendeplatser för äldre samt ett trygghetsboende. Ett nytt särskilt boende, Linhäcklans gruppbostad (LSS), är under uppförande och beräknas stå klart vid årsskiftet 2026-2027. Renovering av Tjörns ishall fortsätter under 2026. Under slutet av 2027 planeras Deltas verksamheter flytta till ett helt nybyggt hus på Sagatomten i Skärhamn. Utöver detta pågår arbete med översyn av kommunens skolstruktur. Lånebehov och ränteutveckling Kommunen hade under 2025 en god likviditet, vilket möjliggjorde amortering av befintliga lån i stället för nyupplåning. Styrräntan bedöms under 2026 ligga kvar på en nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål om två procent, för att därefter höjas i långsam takt från och med 2027. Kommunens investeringsbehov bedöms leda till ett ökat lånebehov, vilket i sin tur medför succes- sivt ökade räntekostnader.51 Finansiell analys och resultaträkning Kommunen Tjörns kommun redovisar ett positivt resultat på +79,1 miljoner kronor för 2025. Resultatet är 49,6 miljoner kronor högre än 2024 då resultatet var +29,5 miljoner kronor. Jämfört med budget 2025 är avvikelsen +49,3 miljoner kronor då budgeterat resultat för året var +29,8 miljoner kronor. Årets resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 6,5 procent vilket är högre än förgående år och årets budgeterade resultat. Årets resultat (mkr) 62,9 29,5 79,1 8,1 7,1 50,7 89,6 66,9 Intäkter Bidrag 5,7 % Skatteintäkter/ statsbidrag 77,5 % Taxor och avgifter 12,8 % Övriga intäkter 3,0 % Finansiella intäkter 1,0 % Kostnader Personalkostnader 52,2 % Köpta tjänster 23,9 % Övriga kostnader 9,0 % Lokal- och fastighetskostnader 7,6 % Bidrag 2,4 % Avskrivningar 3,8 % Finansiella kostnader 1,1 % Kommunens intäkter Mkr Procent Verksamhetens intäkter 337,5 21,6 varav – Taxor och avgifter 201,5 12,8 – Bidrag 89,2 5,7 – Övriga intäkter 46,8 3,0 Skatteintäkter, statsbidrag 1 211,9 77,5 Finansiella intäkter 15,1 1,0 Summa 1 564,5 100,0 Kommunens kostnader Mkr Procent Verksamhetens kostnader -1 412,4 95,1 varav – Personalkostnader -774,9 52,2 – Lokal- och fastighetskostnader -113,4 7,6 – Bidrag -36,1 2,4 – Köpta tjänster -354,9 23,9 – Övriga kostnader -133,1 9,0 Avskrivningar -56,4 3,8 Finansiella kostnader -16,6 1,1 Summa -1 485,4 100,0 Kommunens intäkter är totalt 1 564,5 miljoner kronor. Skatteintäkter och generella statsbidrag är den i särklass största intäkten med en andel på 77,5 procent. Jämfört med förgående år är det små förändringar mellan de olika intäktsslagen, de finansiella intäkterna är något lägre och verksamhetens intäkter är något högre. Kommunens kostnader är 1 485,4 miljoner kronor, där personalkostnader är den största kostnadsposten. Jämfört med förgående år är det små förändringar mellan de olika kostnadsslagen. .53 Förändringar av verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 337,5 miljoner kronor. Det är 24,3 miljoner kronor högre än förgående år och motsvarar en förändring på 7,8 procent. De tre största intäktsposterna är vatten- och avloppsavgifter, statsbidrag samt hyror och arrenden. Verksamhetens kostnader uppgår till 1 412,4 miljoner kronor. Det är en ökning med 17,5 miljoner kronor jäm- fört med föregående år. Förändringen mellan 2024 och 2025 blev 1,3 procent. De tre största kostnadsposterna är personalkostnader, köpta tjänster samt lokal- och fastighetskostnader. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Årets skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning blev 1 211,9 miljoner kronor. Budgeterade skatteintäkter och generella statsbidrag var 1 223,4 miljoner kronor vilket innebär en avvikelse om -11,5 miljoner kronor. Jämfört med förgående år ökar skatteintäkter och gene- rella statsbidrag med 43,2 miljoner kronor vilket mot- svarar 3,7 procent. Historiskt har den genomsnittliga ök- ningen, baserat på de senaste tio åren, varit 4,8 procent. Det innebär att ökningstakten 2025 är högre än 2024 då den endast var 2,0 procent, men att skatteintäktsut- vecklingen ännu inte når det historiska genomsnittet. Tjörns kommuns skattesats är 21,71 procent och kom- munen fick 1 069,8 miljoner kronor i egna skatteintäkter 2025. Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader av skatteunderlaget mellan kommunerna i landet. Skill- naden mellan de egna beskattningsbara inkomsterna och ett skatteutjämningsunderlag på 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet blir inkomst- utjämningsbidraget. Ett fåtal kommuner överstiger 115 procent av den genomsnittliga skattekraften och får bidra till systemet. Tjörns kommun fick 52,7 miljoner kronor i inkomstutjämning och 65,4 miljoner kronor i fastighetsavgift. Kostnadsutjämningen utjämnar kostnader mellan kommunerna som bygger på strukturella skillnader och en standardkostnad. Dels kan det vara att behovet av kommunal verksamhet är olika. Det kan till exempel finnas ett större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Dels kan en glesbygds- kommun behöva ha färre elever per lärare och högre kostnader för skolskjutsar. Systemet kompenserar inte om en kommun väljer att ha en högre servicegrad eller om verksamheten sköts effektivare än andra. Tjörns kommun har en förhållandevis gynnsam struktur och betalade in 22,1 miljoner kronor till kostnadsutjämning- en. Till LSS-utjämningen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som är ett eget system, erhöll kommunen ett bidrag om 2,3 miljoner kronor. Kommu- nen fick även regleringsbidrag på 42,6 miljoner kronor och generella statsbidrag på 1,3 miljoner kronor. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter var budgeterade till 5,5 miljoner kronor, utfallet blev 15,1 miljoner kronor. De finansiella intäkterna består av utdelning från Kommuninvest 1,1 miljoner kronor, borgensavgifter 5,8 miljoner kronor och ränteintäkter på checkkontot 7,8 miljoner kronor samt övriga finansiella intäkter om 0,4 miljoner kronor. Budgeterade finansiella kostnader var 10,0 miljoner kronor och utfallet blev 16,6 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader på 8,6 miljoner kronor, förändring av pensionsavsättningar 7,2 miljoner kronor samt övriga finansiella kostnader på 0,8 miljoner kronor. 887,3 924,7 982,7 1035,8 1 096,7 1 146,1 1 168,8 1 211,9 mkr Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 000 1 200 1 300 1 100 Kommunens upplåning och avstämning mot finanspolicyn Den långfristiga låneskulden är 135,0 miljoner kronor. Budgeterad ökning av lånevolymen var 60,0 miljoner kronor. Lägre investeringstakt samt hög likviditet har inneburit att det inte varit nödvändigt att ta några nya lån under 2025. Kommunen har i stället kunnat amor- tera 50,0 miljoner kronor vilket innebär att kommunens låneskuld minskat från 185,0 miljoner kronor till 135,0 miljoner kronor 2025. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 0,9 år och den genomsnittliga räntan är 1,69 procent. Räntebindningen, förfaller inom 1 år med 45 miljoner kronor, inom 1–2 år med 45 miljoner kronor, inom 2–3 år med 45 miljoner kronor. Sammanlagt är beloppet 135 miljoner kronor. Avstämning mot finanspolicyn ”Två långivare bör eftersträvas.” Kommunen har en långivare; Kommuninvest. ”Enskild långivare bör inte representera mer än 60 procent av total skuldportfölj med undantag från Kommuninvest.” Kommuninvest har 100 procent. ”Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors.” Har inte använts under 2025. ”Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen ska inte understiga ett år och inte överstiga tio år.” Kommunen har 0,90 år som genomsnittlig räntebind- ning. Kommunen har per 2025-12-31 tre lån där ett av lånen har rörlig ränta. Räntebindningen hamnade under ett år i slutet av året. Avsikten från början var att ta upp ett nytt lån under hösten men då likviditeten har varit god bedömdes det inte nödvändigt. Bedömningen är att kommunen kommer ta upp ett lån i början av 2026 och att räntan för det lånet kommer att bindas vilket innebär att räntebindningen framgent blir över ett år. ”Den genomsnittliga kapitalbindningstiden regleras inte.” Kapitalbindningstiden är 1,63 år. ”Förfalloprofilen i kapitalbindningen regleras inte.” 33,33 procent förfaller inom närmaste tolv månaderna. 20,6 72,7 10,9 2,1 92,0 90,0 Årets resultat kommunkoncern (mkr) 53,8 Kommunkoncernens intäkter Mkr Procent Verksamhetens intäkter 416,7 25,4 varav – Taxor och avgifter 163,0 10,0 – Bidrag 89,3 5,4 – Övriga intäkter 164,4 10,0 Finansiella intäkter 10,3 0,6 Skatteintäkter, statsbidrag 1 211,9 74,0 Summa 1 638,9 100,0 Kommunkoncernens kostnader Mkr Procent Verksamhetens kostnader -1 434,6 92,4 varav – Personalkostnader -840,6 54,2 – Lokal- och fastighetskostnader -40,6 2,6 – Bidrag -36,1 2,3 – Köpta tjänster -352,5 22,7 – Övriga kostnader -164,8 10,6 Avskrivningar -84,7 5,4 Finansiella kostnader -34,1 2,2 Summa -1 553,4 100,0 55,7 Kommunkoncernen, tillsammans med kommunen, redovisar ett resultat på +72,7 miljoner kronor jämfört med +20,6 miljoner kronor 2024. Utdelningar och koncernbidrag tas bort i kommunkoncernens resultat. Förändringar av intäkter och kostnader Kommunkoncernens intäkter är 416,7 miljoner kronor jämfört med 371,0 miljoner kronor år 2024. Intäkterna har ökat med 45,7 miljoner kronor (12,3 procent). Kommunkoncernens kostnader är 1 434,6 miljoner kronor jämfört med 1 406,6 miljoner kronor år 2024. Kostnaderna har ökat med 28,0 miljoner kronor (2,0 procent). Förändring av intäkter och kostnader, inklu- sive avskrivningar, resulterar i en lägre nettokostnad med 13,6 miljoner kronor (1,2 procent). Finansiella intäkter och kostnader Kommunkoncernens finansiella intäkter var 10,3 miljoner kronor. De finansiella intäkterna består främst av ränta på checkkonto hos kommunen. Kommunkoncernens finansiella kostnader var 34,1 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader på lån samt ränteuppräkning på pensionsskulden. Kommunkoncernens upplåning Lånevolymen för kommunen, inklusive de kommu- nala bolagen, är 1 049 miljoner kronor. Lånevoly- men har ökat med 104 miljoner kronor under året. Tjörns Bostads AB samt Tjörns Hamnar har utökat sin lånevolym under 2025 med 154 miljoner kronor medan Tjörns kommun har amorterat 50 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 2,14 år och den genomsnittliga räntan är 2,39 procent.56 Resultaträkning Resultaträkning, mkr 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter Not 2 337,5 313,2 416,7 371,0 varav jämförelsestörande poster 8,4 -0,4 8,4 -0,4 Verksamhetens kostnader Not 3 -1 412,4 -1 394,9 -1 434,6 -1 406,6 Avskrivningar -56,4 -53,5 -84,7 -80,6 Verksamhetens nettokostnad -1 131,4 -1 135,3 -1 102,6 -1 116,2 Skatteintäkter Not 4 1 069,8 1 036,4 1 069,8 1 036,4 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 142,2 132,4 142,2 132,4 Verksamhetens resultat 80,6 33,5 109,3 52,6 Finansiella intäkter Not 6 15,1 24,6 10,3 18,6 Finansiella kostnader Not 7 -16,6 -28,6 -34,1 -48,1 Resultat efter finansiella poster 79,1 29,5 85,4 23,1 Aktuell skatt för året 0,0 0,0 -12,8 -2,8 Uppskjuten skatt 0,0 0,0 0,1 0,3 Minoritetsandelar i årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinaära poster 79,1 29,5 72,7 20,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 79,1 29,5 72,7 20,6 Kommun Kommunkoncern57 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, mkr 2025 2024 2025 2024 Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter Not 2 337,5 313,2 416,7 371,0 Verksamhetens kostnader Not 3 -1 412,4 -1 394,9 -1 434,6 -1 406,6 Justering för gjorda avsättningar -19,3 56,6 -19,7 57,9 Justering för gjorda utrangeringar 0,5 0,0 0,5 0,0 Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -6,1 -0,2 -9,2 -2,7 Verksamhetens nettokostnad -1 099,8 -1 025,3 -1 046,2 -980,4 Skatteintäkter och intäkter av bidrag Not 4, 5 1 211,9 1 168,8 1 211,9 1 168,8 Finansiella intäkter Not 6 15,1 24,6 10,3 18,6 Finansiella kostnader Not 7 -16,6 -28,6 -34,1 -48,1 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 110,6 139,4 141,8 158,9 Medel från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av förråd/lager -11,1 -22,6 -11,1 -22,8 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -6,1 21,0 -5,4 18,6 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 2,3 13,2 16,7 15,3 Ökning (+) minskning (-) av långfristiga rörelseskulder 10,8 4,4 8,5 9,9 Medel från förändringar i rörelsekapital -4,2 16,0 8,7 21,1 Medel från den löpande verksamheten 106,5 155,4 150,4 180,0 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella tillgångar Not 8 -171,1 -86,7 -339,3 -152,8 Försäljning av materiella tillgångar Not 10, 11 14,3 7,4 24,9 22,6 Investering i finansiell leasing Not 12 0,0 -8,5 0,0 -8,5 Investering i finansiella tillgångar -6,6 -31,0 -6,6 -31,0 Medel från investeringsverksamheten -163,4 -118,9 -321,0 -169,7 Finansieringsverksamheten Upplåning Nyupptagna lån 0,0 0,0 154,0 60,0 Amortering av låneskulder -50,0 0,0 -50,0 -2,2 Nyupptagna leasingskulder 0,0 9,3 0,0 0,0 Amotering av finansiell leasing 0,0 -1,2 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -50,0 8,0 104,0 57,8 Årets kassaflöde -106,9 44,6 -66,6 68,1 Likvida medel vid årets början 260,2 215,6 300,4 232,3 Likvida medel vid periodens slut 153,3 260,2 233,8 300,4 Kommun Kommunkoncern58 Kommun Kommunkoncern Balansräkning Balansräkning, mkr 2025 2024 2025 2024 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 1 019,2 996,0 1 860,8 1 779,9 Pågående ny-, till och ombyggnad Not 9 114,4 42,6 241,3 98,8 Maskiner och inventarier Not 11 56,4 46,5 90,8 80,4 Leasing maskiner och inventarier Not 12 9,2 8,5 9,2 8,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper och andelar Not 13 25,3 25,3 20,3 16,3 Långfristiga fordringar Not 13, 14 63,7 57,1 64,4 57,9 Summa anläggningstillgångar 1 288,4 1 176,0 2 286,9 2 041,9 Lager och förråd Not 15 40,2 29,1 40,8 29,7 Fordringar Not 16 169,2 163,1 179,5 174,1 Kassa och bank Not 17 153,3 260,2 233,8 300,4 Summa omsättningstillgångar 362,7 452,4 454,1 504,3 Summa tillgångar 1 651,1 1 628,4 2 741,0 2 546,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 18 Ingående eget kapital 711,3 681,1 783,6 762,3 Justering för ändrad redovisningsprincip rörande finansiell leasing 0,0 0,7 0,0 0,7 Årets resultat 79,1 29,5 72,7 20,6 Utgående eget kapital 790,4 711,3 856,3 783,6 Minoritetsintresse Minoritetsintresse 0,0 0,0 0,6 0,6 Summa minoritetsintresse 0,0 0,0 0,6 0,6 Avsättningar Avsättningar Not 19, 20 254,6 273,9 299,6 306,7 Summa avsättningar 254,6 273,9 299,6 306,7 Skulder Långfristiga skulder Not 21 343,8 383,1 1 274,1 1 161,7 Kortfristiga skulder Not 22 262,4 260,1 310,4 293,6 Summa skulder 606,1 643,2 1 584,5 1 455,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 651,1 1 628,4 2 741,0 2 546,2 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensionsskuld Not 19 280,6 291,3 280,6 291,3 Borgensåtaganden Not 23 982,4 866,1 68,4 106,159 Resultat per bolag Kommun Dotterbolag/ Moderbolag Koncernbolag Resultaträkning, mkr Tjörns kommun Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Tjörns Hamnar AB Tjörns Bostads AB Tjörns Måltids AB Verksamhetens kostnader -1 412,4 -0,2 -40,2 -112,9 -36,3 Avskrivningar -56,4 0,0 -6,3 -22,0 -0,1 Verksamhetens nettokostnad -1 131,4 -0,2 3,1 25,4 0,4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 211,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 15,1 0,0 0,1 0,6 0,0 Finansiella kostnader -16,6 -1,6 -1,7 -19,9 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 79,1 -1,8 1,5 6,1 0,4 Bokslutsdispositioner 0,0 2,1 -1,5 0,0 0,0 Skatt på årets resultat 0,0 -0,3 0,0 -12,4 -0,1 Årets resultat 79,1 0,0 0,0 -6,3 0,360 Balansräkning per bolag Kommun Dotterbolag/ Moderbolag Koncernbolag Balansräkning, mkr Tjörns kommun Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Tjörns Hamnar AB Tjörns Bostads AB Tjörns Måltids AB Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 019,2 0,0 78,5 792,1 0,0 Pågående ny-, till och ombyggnad 114,4 0,0 48,9 77,9 0,0 Maskiner och inventarier 65,6 0,0 3,9 8,1 0,1 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper och andelar 25,3 45,4 0,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 63,7 0,0 0,2 0,5 0,0 Summa anläggningstillgångar 1 288,4 45,4 131,5 878,6 0,1 Lager och förråd 40,2 0,0 0,0 0,6 0,0 Fordringar 169,2 2,4 10,2 7,3 7,9 Kassa och bank 153,3 6,5 12,4 58,5 3,0 Summa omsättningstillgångar 362,7 8,9 22,6 66,4 10,9 Summa tillgångar 1 651,1 54,3 154,2 945,0 11,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 790,4 17,2 24,0 60,1 6,4 Summa eget kapital 790,4 17,2 24,0 60,1 6,4 Obeskattade reserver Obeskattade reserver 0,0 0,0 19,9 0,0 0,1 Summa obeskattade reserver 0,0 0,0 19,9 0,0 0,1 Avsättningar Avsättningar 254,6 0,0 0,0 40,9 0,0 Summa avsättningar 254,6 0,0 0,0 40,9 0,0 Skulder Långfristiga skulder 343,8 37,0 91,3 802,0 0,0 Kortfristiga skulder 262,4 0,1 19,0 42,0 4,5 Summa skulder 606,1 37,1 110,3 844,0 4,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 651,1 54,3 154,2 945,0 11,061 Beskrivning av sambanden mellan de ekonomiska rapporterna Kommunfullmäktige beslutar årligen i juni om budget, plan för mål och ekonomi. Budgeten inkluderar resultaträkning, kassaflöde, balansräkning, verksamhetsramar och investerings- budget. I budgeten fastställs nämndernas ramar vilka fördelas inom nämndens verksamhet i detaljbudgetar. De avgiftsfinansierade verksamheterna förväntas bedriva sin verksamhet inom ramen för sina respektive avgifter. Driftredovisning Nämnderna följer löpande upp beslutad budget för verksamhetsramarna. Kommunfullmäktige följer upp kommunens budget tre gånger per år, delårsboksluten i april och augusti samt årsbokslut. Till kommunstyrelsen görs ytterligare två månadsuppföljningar, mars och okto- ber. I driftuppföljningen gör varje nämnd en uppföljning av intäkter respektive kostnader. I driftredovisningen inkluderas interna poster vilket medför en helhetsbild över nämndernas mellanhavanden. De största posterna som interndebiteras är IT-kostnader, internhyra och internränta. Pensionsutbetalningarna och semeste- rlöneskuld budgeteras och hanteras centralt. I driftredovisningen finns också budgeterade drift- konsekvenser till investeringarna vilka omfördelas till nämndernas ramar i samband med aktivering. Resultaträkning I bokslutet presenteras en resultaträkning för kommu- nen. Denna baseras delvis på nämndernas driftredo- visningar. För att få ett externt resultat som återspeglar kommunens faktiska intäkter och kostnader, justeras de interna posterna bort. Resultaträkningens olika poster summerar till årets resultat. Resultatet ingår i det egna kapitalet i balansräkningen vid årets slut. Balansräkning Balansräkningen består av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital. Summan av tillgångarna på ena sidan och skulder samt eget kapital på den andra sidan är alltid lika. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver de likvida flödena, det vill säga de in- och utbetalningar som har gjorts under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen hjälper till att förstå hur rörelserna i balansräkningen så som investe- ringar och lån påverkar den likvida situationen. Investeringsredovisning Pågående investeringar följs upp kontinuerligt under året i samband med uppföljning av resultat. Investe- ringsredovisningen omfattar utgifter för exempelvis lokalombyggnader, ledningsförnyelse inom VA och anläggningar. Investeringarna redovisas som anlägg- ningstillgångar i balansräkningen och skrivs av över sin nyttjandetid. Avskrivningarna påverkar resultatet och utbetalningarna påverkar kassaflödesanalysen.62 Driftsredovisning Kommunstyrelsen redovisar för året en positiv budget- avvikelse på +12,9 miljoner kronor varav den politiska verksamheten redovisar en positiv budgetavvikelse på Kommunstyrelseförvaltningens avdelningar redovisar en positiv budgetavvikelse om +10,1 miljoner kronor. De största positiva avvikelserna finns inom fastighetsav- delningen om +3,6 miljoner kronor vilket är kopplat till förvaltningsfastigheter där lokalbank inte nyttjats samt lägre kostnader för reparation och underhåll. Verksam- hetsövergripande samhällsbyggnadsfrågor redovisar en avvikelse om +3,1 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre kostnader än budgeterat för Kungälvsledningen samt lägre kostnader för övergripande projekt. Avdel- ningen för HR, hållbarhet, kommunikation och kundcen- ter redovisar en avvikelse om +2,5 miljoner kronor vilket förklaras av av att kostnaden för lönetjänster från Soltak är lägre än budgeterat, lägre personalkostnader samt lägre kostnader för programlicenser. Kommungemen- samma verksamheter redovisar en positiv budgetavvi- kelse på +3,0 miljoner kronor. Avgiftsfinansierad verksamhet Avfallskollektivet redovisar en negativ budgetavvikelse på -0,4 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av att ersättningen från Naturvårdsverket inte täcker kommunens kostnader för insamling av förpackningar från kommunens återvinningsstationer. Då avfallsverk- samheten sedan tidigare har en upparbetad skuld till skattekollektivet påverkar den negativa avvikelsen om –0,4 miljoner kronor skattekollektivet. Avvikelsen ska återställas i enlighet med treårsregeln. Vatten- och avloppskollektivet redovisar en positiv budgetavvikelse om +0,5 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för Kungälvsledningen samt lägre elkostnader än budgeterat. Den positiva avvikel- sen påverkar inte skattekollektivet utan bokförs som en skuld till avgiftskollektivet. Räddningstjänst Räddningstjänsten redovisar för perioden en positiv budgetavvikelse om +0,4 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras av lägre pensionskostnader än budgeterat. Driftsredovisningen visar den löpande verksamhetens resultat, budget samt budgetavvikelse. Totalt redovisar den löpande verksamheten en positiv budgetavvikelse på +58,4 miljoner kronor. Nämndernas verksamheter redovisar en budgetavvikelse på totalt +37,7 miljoner kronor och kommunövergripande poster redovisar en budgetavvikelse på totalt +20,7 miljoner kronor. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden redovisar för året en budget i balans. Den politiska verksamheten redovisar en bud- get i balans. Fritid, Delta samt biblioteket redovisar negativa budget- avvikelser där Fritids negativa avvikelse om -0,3 miljoner kronor främst beror på högre kostnader än budgeterat för lokaler och renhållningstjänster kopplat till de kom- munala badplatserna. Deltas negativa avvikelse om -0,3 miljoner kronor förklaras av tillfälligt höga lönekost- nader. Bibliotekets negativa avvikelse om -0,1 miljoner kronor förklaras av ökade kostnader för transport och licenser. Förvaltningsövergripande samt kultur och turism redovi- sar positiva budgetavvikelser. Förvaltningsövergripande positiva avvikelse om +0,4 miljoner kronor förklaras av lägre personalkostnader. Kultur och turisms positiva avvikelse om +0,4 miljoner kronor förklaras av ökade intäkter samt av att budgeterade medel för förenings- bidrag inte har tagits i anspråk fullt ut. Barn- och utbildningsnämnden redovisar för året en positiv budgetavvikelse på +13,8 miljoner kronor varav den politiska verksamheten redovisar en positiv budget- avvikelse på +0,1 miljoner kronor. Förvaltningens centrala verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på +3,5 miljoner kronor vilket förklaras av lägre personalkostnader, lägre kostnader för skolskjutsar samt fler sålda utbildningsplatser än budgeterat. Grundskolan inklusive Välkomsten redovisar en positiv budgetavvikelse på +2,4 miljoner kronor viket främst förklaras av lägre personalkostnader vilket är relaterat till svårighet att hitta legitimerad personal vid rekryte- ring. Ytterligare förklaring är högre intäkter från Mig- rationsverket än budgeterat. Förskolan redovisar en positiv budgetavvikelse på +3,5 miljoner kronor vilket främst förklaras av lägre personalkostnader i samband med anpassning av organisationen i förhållande till antal inskrivna barn.63 Gymnasieskolan och anpassad skola redovisar samman- taget en positiv budgetavvikelse på +4,2 miljoner kronor vilket förklaras av lägre kostnader för köp av utbildnings- platser inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI. Inom gymnasiet är det relaterat till lägre kostnader för extraordinärt stöd. Inom vuxenutbildningen och SFI är kostnaderna lägre på grund av lågt söktryck. Socialnämnden Socialnämnden redovisar för året en positiv budget- avvikelse på +10,5 miljoner kronor varav den politiska verksamheten redovisar en positiv budgetavvikelse på Förvaltningsgemensamt redovisar för året en negativ budgetavvikelse på -3,5 miljoner kronor vilket främst förklaras av jurist- och räntekostnader. Individ och familjeavdelningen redovisar en positiv budgetavvikelse på +8,1 miljoner kronor vilket främst förklaras av lägre kostnader för placeringar samt av två retroaktiva ersättningar från Migrationsverket. Funktionsstöd redovisar för året en positiv budget- avvikelse på +1,1 miljoner kronor vilket förklaras av förändringar i beslut inom den privata assistansen samt av förändringar i beslut inom myndighet. Äldreomsorgen redovisar för året en positiv budgetavvikelse på +1,3 miljoner kronor. Positiva budgetavvikelser finns inom äldreomsorgen centralt och särskilda boenden. Kommunal primärvård redovisar för året en positiv budgetavvikelse på +3,1 miljoner kronor vilket förklaras av lägre personalkostnader på grund av svårighet att bemanna vid tillfällig frånvaro samt av intäkter i form av statsbidrag. Kommunövergripande poster Kommunövergripande poster består av pensioner, reavinst för fastighets- och tomtförsäljningar, driftskon- sekvenser av investeringar, förändring av semesterlöne- skulden samt övriga poster. De kommunövergripande posterna redovisar för året en positiv budgetavvikelse om +20,7 miljoner kronor. Pensioner avviker med +3,8 miljoner kronor då pensionsprognoserna från KPA förändrats sedan budgetbeslut. Förändring av semesterlöneskulden och upplupna löner avviker med +1,6 miljoner jämfört med budget. Budgeterade driftskonsekvenser av investe- ringar avviker med +4,9 miljoner kronor på grund av omprioriteringar samt tidsförskjutningar av investe- ringsprojekt. Fastighets- och tomtförsäljningar samt övrigt avviker med +11,9 miljoner kronor, främst till följd av tomtförsäljningar. Finansieringsposten har en negativ budgetavvikelse om -0,3 miljoner kronor. Posten finansiering avser avskrivningar och räntekostnader som ligger i nämndernas verksamheter som kostnader. I driftsredovisningen lyfts dessa av för att läggas tillbaka som en extern kostnad (avskrivning, ränta) i kommunens resultaträkning. Kommunen har under åren löpande i samband med slutredovisning och aktivering av investering och med- finansiering gjort anslagsförändring till nämnderna. De centralt budgeterade driftskonsekvenserna fördelas till nämnderna när ett projekt helt eller delvis slutredovi- sats och därmed genererat en kostnad för nämnden. Anslags förändringen avser endast skattefinansierad verksamhet. Vid årsskiftet gjordes en budgetjustering från kommunstyrelsen till socialnämnden om 0,7 miljo- ner kronor avseende Intraprenader och MiniMia. I kommunstyrelsen ingår sedan 1 september samhälls- byggnadsnämndens tidigare verksamheter. I samband med detta överfördes också tidigare samhällsbyggnads- nämndens budgetram i sin helhet till kommunstyrelsen. DRIFTS- OCH INVESTERINGSREDOVISNING64 Driftsredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhet Budget 2025 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Mkr Intäkter Kostnader Resultat Avvikelse Intäkter Kostnader Resultat Kommunfullmäktige -3,9 0,0 -3,9 -3,9 0,1 0,5 -4,3 -3,8 Kommunstyrelsen* -127,4 254,1 -368,5 -114,4 12,9 245,9 -362,6 -116,7 Räddningstjänsten -15,0 0,0 -14,6 -14,6 0,4 0,0 -12,3 -12,3 Kultur- och fritidsnämnd -70,6 6,0 -76,6 -70,6 0,0 5,7 -74,4 -68,7 Barn- och utbildningsnämnd -500,9 59,0 -546,1 -487,1 13,8 60,9 -548,3 -487,4 Socialnämnd -454,8 106,2 -550,6 -444,3 10,5 96,3 -531,4 -435,1 Summa nämndsverksamhet -1 172,6 425,3 -1 560,2 -1 134,9 37,7 409,3 -1 533,3 -1 124,0 Pensioner -25,7 0,0 -21,9 -21,9 3,8 0,0 -21,5 -21,5 Semesterlöneskuld -1,5 0,0 0,1 0,1 1,6 0,0 -1,2 -1,2 Fastighets-/tomtförsäljning 0,0 9,5 -1,1 8,4 8,4 -0,4 0,0 -0,4 Driftskonsekv. investeringar -4,9 0,0 0,0 0,0 4,9 0,0 0,0 0,0 Övriga poster 0,0 0,1 3,4 3,5 3,5 0,6 0,9 1,5 Summa verksamhet -1 204,7 434,9 -1 579,7 -1 144,8 59,9 409,5 -1 555,1 -1 145,6 Finansiering mm 71,4 0,0 71,1 71,1 -0,3 0,0 65,0 65,0 Justeras poster** 0,0 -97,4 96,2 -1,2 -1,2 -96,3 95,1 -1,2 Summa totalt -1 133,3 337,5 -1 412,4 -1 075,0 58,4 313,2 -1 394,9 -1 081,8 * Sedan 1 september 2025 ingår tidigare samhällsbyggnadsnämnden i kommunstyrelsen. ** Justeras poster som inte är hänförbara till verksamhetens intäkter och kostnader i resultaträkningen.65 Investeringsredovisning Avgiftsfinansierad verksamhet De avgiftsfinansierade investeringarna budgeterades till 68,9 miljoner kronor. Upparbetade investeringar för året blev 52,8 miljoner kronor vilket innebär en positiv budgetavvikelse på +16,1 miljoner kronor. Investerings- budget för VA uppgick till 47,9 miljoner kronor och upp- arbetat under året minus anslutningsavgifterna är 28,7 miljoner kronor. Den huvudsakliga orsaken till avvikelsen är tidsförskjutningar i flera större projekt. Investerings- budgeten för avfall uppgick till 21,0 miljoner kronor och upparbetat under året är 24,1 miljoner kronor. Avvikel- sen på -3,1 miljoner kronor förklaras främst av högre takt i genomförandet av projektet Byggnation ÅVC. Självfinansieringsgrad av investeringar Måttet självfinansieringsgrad anger hur stor del av årets investeringsutgifter som finansierats med egna medel från resultaträkningen. Egna medel från resultaträk- ningen avser årets resultat på +79,1 miljoner kronor till- sammans med avskrivningarna på 56,4 miljoner kronor, totalt 135,5 miljoner kronor. I måttet självfinansierings- grad exkluderas utgifter för medfinansiering och intäkter för anslutningsavgifter från investeringsutgifterna. Investeringsutgifterna uppgår netto till 171,1 miljoner kronor vilket innebär en självfinansieringsgrad på 79 procent. Jämfört med tidigare år är självfinansierings- graden lägre 2025. År 2024 uppgick den till 96 procent och år 2023 till 100,4 procent. Att självfinansierings- graden är lägre 2025 beror på högre investeringstakt än tidigare år. Kommunens investeringsbudget Kommunens investeringsbudget uppgick år 2025 till 241,8 miljoner kronor. Ursprunglig investeringsbudget uppgick till 142,8 miljoner kronor. Budgetjusteringen gjordes efter beslut om övertagande och renovering av ishallen samt beslut om att bygga nya boendeplatser för äldre. Beslutet om att bygga nya boendeplatser för äldre innebär inte en utökning av investeringsramen utan är en omfördelning av investeringsramen från TBAB- ägda fastigheter till kommunägda fastigheter. Utfallet inklusive utgifter för medfinansiering blev för året 174,4 miljoner kronor. Detta motsvarar en budgetavvikelse om * Investeringsutgiften innehåller även utgifter för medfinan- siering samt intäkter för anslutningsavgifter. Exklusive dessa poster uppgår kommunens investeringsutgifter till 171,1 mkr. Budget Utfall 2025 Avvikelse Skatte- finansierad verksamhet Investeringar 157,4 104,1 53,3 Medfinansiering 15,5 17,5 -2,0 Delsumma 172,9 121,6 51,3 Avgifts- finansierad verksamhet Vatten och avlopp 47,9 28,7 19,2 Avfall 21,0 24,1 -3,1 Delsumma 68,9 52,8 16,1 Summa 241,8 174,4* 67,4 Skattefinansierade investeringar: Kommunens skattefinansierade investeringar avser till exempel nämndernas reinvesteringar, markinköp, förbättringsåtgärder av kommunägda fastigheter samt investeringar i gång- och cykelvägar. De skattefinansie- rade investeringarna, inklusive utgifter för medfinansie- ring, var budgeterade till 172,9 miljoner kronor. Uppar- betade investeringar för året blev 121,9 miljoner kronor. Kommunen erhöll ett investeringsbidrag om 0,3 miljoner kronor vilket innebär att nettoinvesteringsutgifterna för året uppgick till 121,6 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse om +51,3 miljoner kronor. Budgetavvikelsen förklaras främst av att medel avsedda för markinköp inte använts samt tidsförskjutning och förändrade behov i projekt. Flera av projekten fortsätter under kommande år. I den totala budgeten för inves- teringarna medräknas utgifter för medfinansiering till Trafikverket. Budgeten för året var 15,5 miljoner kronor och utfallet blev 17,5 miljoner kronor. Den negativa budgetavvikelse om -2,0 miljoner kronor förklaras av prisjusteringar. 2018 2019 2020 20222021 2023 2024 2025 Nettoinvesteringar varav finansierade med egna medel *Varav VA -investeringar, mkr: Nettoinvesteringar Egna medel mkr 57,3 * 72,9 * 81,9 * 86,7 * 171,1 * 55,0 * 62,7 * 50,1 48,4 93,3 82,9 135,5 135,0 114,7 113,6 114,1 2025: 43,0 2024: 50,5 2023: 56,2 2022: 44,4 2021: 34,8 2020: 57,7 2019: 48,4 2018: 42,1 Färdigställda investeringsprojekt för året För 2025 uppgår kommunens färdigställda investering- ar till 80,1 mkr, ackumulerat för samtliga färdigställda projekt är 99,2 mkr. De avslutade investeringarna avser Färdigställda projekt Beslutad totalutgift Ackumulerat Barn- och utbildningsnämnden 4,0 4,0 0,0 4,0 4,0 0,0 Socialnämnden 7,0 6,8 0,2 5,5 3,4 2,1 Kultur- och fritidsnämnden 3,7 3,3 0,4 3,6 3,3 0,3 Kommunstyrelsen 49,6 39,1 10,5 49,2 36,6 12,6 Avgiftskollektiv 45,1 46,0 -0,9 35,0 32,7 2,2 S:a färdigställda projekt 109,4 99,2 10,2 97,3 80,1 17,2 Pågående projekt Beslutad totalutgift Ackumulerat Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 3,0 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 0,0 0,0 0,0 6,1 0,0 6,1 Kommunstyrelsen 76,8 57,7 19,1 86,0 56,8 29,2 Avgiftskollektiv 67,1 56,8 10,3 46,9 34,3 12,6 S:a Pågående projekt 143,9 114,4 29,5 142,0 91,1 47,9 bland annat övertagande av befintlig ishall, inventarie- anskaffning, digitaliseringsprojekt samt investeringar i VA-anläggningar och ledningsförnyelse. Pågående investeringsprojekt för året Vid årsskiftet uppgick kommunens pågående investe- ringar till 114,4 miljoner kronor. De investeringar som är fortsatt pågående avser till största del större inves- teringsprojekt som planerats pågå under flera år. Här återfinns bland annat fortsatt renovering av ishallen, projektering och byggnation av nya platser på äldre- boenden, utbyggnad av VA-ledningar samt ledningsför- nyelse, byggnation ÅVC och nya fraktioner.67 Färdigställda projekt Beslutad totalutgift Ackumulerat Tjörns Bostads AB 18,0 17,8 0,2 19,7 15,2 4,5 Tjörns Hamnar AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tjörns Måltids AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a färdigställda projekt 18,0 17,8 0,2 19,7 15,2 4,5 Pågående projekt Beslutad totalutgift Ackumulerat Tjörns Bostads AB 44,7 10,0 34,7 50,0 10,0 40,0 Tjörns Hamnar AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tjörns Måltids AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a Pågående projekt 44,7 10,0 34,7 50,0 10,0 40,0 Bolagens färdigställda investeringar beslutade av kommunfullmäktige Avslutade investeringar som är beslutade av kommun- fullmäktige och genomförs av Tjörns Bostads AB avser investeringar i Skärhamns skolas inne- och utemiljö samt investeringar i Sundsby säteri. Av kommunfullmäktige Exploateringsredovisning Under 2025 har det bokförda värdet för exploateringar ökat från 29,1 mkr till 40,2 mkr. Vid årets slut finns det tio aktiva exploateringsprojekt i kommunen fördelade mellan markområden avsedda för bostadsbyggnation och områden avsedda för företag/industri. Det största exploateringsprojeket är Vallhamn där detaljplanearbete pågår. Målsättningen är att få in en aktör som kan genomföra projektet i samverkan med kommunen. Under året har exploateringsprojektet Tennistomten i Myggenäs avslutats i samband med att området såldes till Tjörns Bostads AB. Tjörns Bostads AB planerar att uppföra trygghetsboende på platsen. Utöver detta har två tomter avyttrats ur kommunens markreserv, en på Klädesholmen och en i Rönnäng. Tomten i Rönnäng har även den sålts till Tjörns Bostads AB, och ett grupp- boende håller på att byggas på platsen. Två tomtmarker samt tre verksamhetsanläggningar har omklassificerats från anläggningstillgång till exploateringsområde under 2025. beslutade investeringar i de kommunala bolagen finns det inga beslutade investeringsprojekt för kommunens del avseende Tjörns Hamnar AB och Tjörns Måltid AB. Bolagens pågående investeringar beslutade av kommunfullmäktige Pågående investeringarna som är beslutade av kommun- fullmäktige och genomförs av Tjörns Bostads AB avser investering i nytt boende med särskild service för vuxna, Linhäcklans gruppbostad (LSS) i Rönnäng, verksamhets- anpassningar i Häggvallsskolan, lekplatser och lekut- rustning samt ombyggnad av verksamhetslokaler för att samlokalisera verksamheter inom socialförvaltningen. Av kommunfullmäktige be- slutade investeringar i de kommunala bolagen finns det inga beslutade investeringsprojekt för kommunens del avseende Tjörns Hamnar AB och Tjörns Måltid AB.68 NOTER Årsredovisningen är upprättad i enligt med kommunal- lagen (KL), lagen om kommunal bokföring och redovis- ning (LKBR) och rekommendationer från Rådet för kom- munal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att: • Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodo göras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. • Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaff- ningsvärde där inget annat anges. • Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Resultaträkningen Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas poster som sällan förekommer och har väsentligt belopp. Kommu- nen redovisar dessutom alltid resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och fastighetsförsäljning vid markexploatering som jämförelsestörande poster. Leasing Enligt RKR:s rekommendation nr 5 avseende Leasing, ska klassificering av kommunens leasingavtal göras som operationell eller finansiell leasing. Under år 2024 har kommunen gjort en genomlysning av samtliga leasingav- tal kopplade till lös egendom. Från och med avlämning av årsredovisningen 2024 har omklassificering gjorts varmed de finansiella leasingavtalen redovisas i balans- räkningen som en anläggningstillgång och förpliktelsen att betala leasingavgiften redovisas som en långfristig skuld. Effekten på resultaträkningen sker i form av avskrivning och ränta. Ingående balanser 2024 har inte justerats. Avseende fast egendom har en genomlysning avseende hyresavtal gjorts i samarbete med Leaseright. Tjörns kommun har efter övervägande valt att avvika från re- kommendationen om särredovisning av finansiell leasing för fast egendom. Alla kommunens hyresavtal som man efter genomlys- ningen identifierat som finansiella är tecknade med kommunens dotterbolag Tjörns Bostads AB, vilka då anses fångas upp och redovisas i kommunkoncernens balansräkning. VA-anläggningsavgifter Fram till och med 2006 redovisades anläggningsavgif- terna i sin helhet som en intäkt i resultaträkningen det år de kommit in till kommunen. Tjörns kommun bytte 2007 redovisningsprincip för redovisning av VA-anläggnings- avgifter. Intäkten periodiseras över investeringarnas livslängd på 50 år. Lånekostnader Tjörns kommun tillämpar huvudmetoden för lånekostna- der, det vill säga de belastar resultatet för den period de hänför sig till. Balansräkning Anläggningstillgångarna har tagits upp till anskaffnings- värdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att en anskaffning ska klassificeras som en anläggnings- tillgång ska nyttjandeperioden överstiga 3 år och inte vara av ringa värde. Tjörns kommun tillämpar en be- loppsgräns på ett halvt prisbasbelopp. Avskrivning sker löpande så snart investeringen är klar. Tjörns kommun tillämpar komponentavskrivning. Linjär avskrivning tillämpas. Från och med 2010 har redovisningen av investeringsbidrag ändrats från att tidigare ha minskat anskaffningsvärdet på investeringen till att tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggning- ens nyttjandeperiod. De vanligaste investeringarnas avskrivningstider är: vatten- och avloppsledningar 50 år, förvaltningsbyggnader 33 år, fritidsanläggningar 20 år, maskiner och brandfordon 10 år, inventarier 5 år samt datorer 3 år. Avsättningar Utöver avsättningarna för pensioner redovisas avsätt- ning för återställande av deponin på Tjörns återvinnings- central (Heås), avsättning till infasningsavgift Räddnings- tjänsten Storgöteborg, RSG samt medfinansiering av infrastruktur på balansräkningens skuldsida. Redovisningsprinciper Not 1 Noter69 NOTER Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt blandmo- dellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning, utan redovisas som en ansvarsförbindelse. I ansvarsförbindelsen tas även upp beräknad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pension intjänad före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ett avsteg från blandmodellen gjordes 2006 då kommu- nen gjorde en engångsavsättning på 5 miljoner kronor för att avse framtida utbetalningar av ansvarsförbindel- sen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig skuld eller avsättning i balansräkningen. Under avsättningar för pensioner i balansräkningen redovisas pensioner som inte avser den avgiftsbestäm- da delen. Avtalspensioner till förtroendevalda är under utbetalning. Sammanställda räkenskaper Sammanställda räkenskaper benämns i årsredovisningen även som kommunkoncern. Huvudprincipen för sam- manställda räkenskaper och koncernredovisning är att moderföretagets principer styr. Det är en strävan att kommunens företag ska bedömas enligt kommunens redovisningsprinciper. Avskrivnings- och värderings- regler kan skifta mellan kommunen och dess bolag. De sammanställda räkenskaperna omfattar kommunen och företag där kommunen innehar mer än 50 procent av röstandelarna. Per 31 december 2008 skapades en koncern då kommunen överlät samtliga aktier till kommunens bokförda värde till det helägda moder- bolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Koncer- nen består av de helägda bolagen Tjörns Hamnar AB, Tjörns Bostads AB. Tjörns Måltids AB ägs till 9 procent av Orust kommun. De sammanställda räkenskaperna utgörs av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar i sammandrag. Den är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att kommunens bokförda vär- den på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotter- bolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att om företagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i kon- cernredovisningen. Interna inköp och försäljningar samt mellanhavanden har eliminerats. Tjörns andel i det gemensamt ägda bolaget Soltak AB är 25 procent. Bolagets verksamhet bedöms som inte vä- sentlig i förhållande till kommunens kostnader, resultat och ställning och ingår inte i den sammanställda redo- visningen. Kommunens bolag har från och med 2014 tillämpat BFNAR 2012:1 (K3). Den största skillnaden i och med övergången är att avskrivningsplaner i Tjörns Bostads AB har omprövats vid fördelning av fastigheter på komponenter.70 NOTER 2. Verksamhetens intäkter Vatten- och renhållningsavgifter 132 263 127 397 122 963 118 397 Äldreomsorgsavgifter 21 382 20 699 21 382 20 699 Barnomsorgsavgifter 15 320 15 756 15 320 15 756 Bygglovsavgifter 3 290 3 150 3 290 3 150 Hyror och arrenden 29 260 28 880 92 900 83 772 Statsbidrag 89 177 80 912 89 326 80 912 Interkommunala ersättningar 3 654 2 740 3 654 2 740 Försäljning av verksamhet 7 731 4 314 23 815 18 009 Reavinst/förslust vid fastighetsförsäljning och exploatering före avdrag av omkostnader 9 492 -432 9 492 -432 Övriga verksamhetsintäkter 25 905 29 779 34 573 27 952 Summa verksamhetens intäkter 337 472 313 195 416 714 370 955 Varav jämförelsestörande poster: Resultat från exploateringsverksamhet 8 358 -432 8 358 -432 3. Verksamhetens kostnader Lönekostnader inkl sociala avgifter 716 085 669 184 777 602 727 662 Pensionskostnader 58 773 89 546 62 999 95 864 Lokal- och fastighetskostnader 113 449 114 675 40 576 29 632 Lämnade bidrag 36 080 33 804 36 080 33 804 Inköp av tjänster 354 947 342 131 352 496 361 618 Bolagsskatt 0 0 2 778 2 778 Avsättning till återställning Heås avfallsdeponi 0 6 000 0 6 000 Övriga verksamhetskostnader 133 090 139 607 162 075 149 259 Summa verksamhetens kostnader 1 412 424 1 394 947 1 434 606 1 406 617 Varav jämförelsestörande poster: 0 0 0 0 4. Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 1 075 022 1 037 525 1 075 022 1 037 525 Slutavräkning föregående år -129 -4 142 -129 -4 142 Preliminär slutavräkning innevarande år -5 136 3 014 -5 136 3 014 Summa skatteintäkter 1 069 757 1 036 396 1 069 757 1 036 396 5. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 52 715 49 216 52 715 49 216 Kostnadsutjämning -22 058 -27 849 -22 058 -27 849 Regleringsbidrag 42 577 49 383 42 577 49 383 Bidrag för LSS-utjämning 2 320 185 2 320 185 Utjämningsavgift LSS 0 0 0 0 Kommunal fastighetsavgift 65 374 60 309 65 374 60 309 Övriga generella bidrag från staten 1 262 1 153 1 262 1 153 Summa generella statsbidrag och utjämning 142 189 132 397 142 189 132 397 6. Finansiella intäkter Utdelning från Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 0 4 000 0 0 Utdelning på aktier och andelar 1 101 654 1 101 654 Borgensavgifter 5 818 3 699 174 151 Ränteintäkter 7 750 16 179 8 548 17 721 Övriga finansiella intäkter 445 39 445 39 Summa finansiella intäkter 15 114 24 572 10 268 18 565 7. Finansiella kostnader Räntekostnader 8 625 11 502 26 170 30 962 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar 7 169 16 162 7 169 16 162 Övriga finansiella kostnader 807 934 807 934 Summa finansiella kostnader 16 600 28 598 34 146 48 059 8. Bruttoinvesteringar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 157 658 75 279 319 853 130 775 Maskiner och inventarier 13 453 11 471 19 426 22 083 Summa bruttoinvesteringar 171 111 86 750 339 279 152 858 NOTER 9. Pågående arbete Årets investeringar 171 111 86 750 329 779 139 835 Årets aktivering /kostnadsföring/försäljning -99 251 -131 263 -187 287 -145 298 10. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 1 476 272 1 365 637 2 597 907 2 487 580 Omklassificering anläggningstillgång 0 0 82 063 14 035 Försäljningar /utrangeringar -22 688 -5 421 -36 094 -20 546 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 533 376 1 476 272 2 729 101 2 597 907 Ingående avskrivningar -480 312 -439 290 -830 469 -768 270 utrangerade/sålda anläggningar 8 360 0 14 696 2 182 Ingående uppskrivningar 0 0 12 500 12 500 Utgående ackumulerad uppskrivningar 0 0 12 500 12 500 Utgående redovisat värde 1 019 192 995 960 1 860 779 1 779 938 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod för mark,byggnader och tekniska anläggningar uppgår till 36,5 år i kommunen 11. Maskiner och inventarier Omklassificering anläggningstillgång 0 0 5 294 1 798 Nedskrivningar 0 0 0 0 Försäljningar / utrangeringar 0 -5 610 0 -10 156 Ingående avskrivningar -124 325 -116 953 -171 425 utrangerade / sålda inventarier 0 3 679 -178 975 8 224 Utgående redovisat värde 56 443 46 453 90 849 80 418 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod för maskiner och inventarier uppgår till 7,5 år i kommunen 12. Leasing maskiner och inventarier Försäljningar / utrangeringar -94 0 -94 0 Ingående avskrivningar -2 556 -1 115 -2 556 -1 115 utrangerade / sålda inventarier 94 0 94 0 Utgående redovisat värde 9 227 8 480 9 227 8 480 NOTER 13. Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 5 000 5 000 0 0 Renova AB 2 173 2 173 2 173 2 173 Soltak AB 978 978 978 978 Inera AB 42 42 42 42 Andelar: Kommuninvest ekonomisk förening 14 420 14 420 14 420 14 420 Räddningstjänst Storgöteborg 2 174 2 174 2 174 2 174 Klädesholmens Affärsfastighet Ekonomiska Förening 60 60 60 60 Grundfondskapital: Stiftelsen Sjöfartens Utbildningsinstitut 500 500 500 500 Koncerneliminering 0 0 0 -4 000 Summa aktier och andelar 25 347 25 347 20 347 16 347 Tjörns kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ek. förening uppgick per 2025-12-31 till 19 321 200 kr. Långfristiga fordringar: Tjörns Bostads AB 0 0 461 473 Tjörns Hamnar AB 0 0 215 287 Summa långfristiga fordringar 0 0 676 760 14. Bidrag till infrastruktur Bidrag till trafikverket för GC-väg Myggenäs – Sörbyvägen Ackumulerad upplösning -2 105 -1 080 -2 105 -1 080 varav årets upplösning -1 025 -404 -1 025 -404 Summa bidrag till infrastruktur GC-väg Myggenäs – Sörbyvägen 9 790 8 070 9 790 8 070 GC-väg Myggenäs- Sörbyvägen med 4 225 tkr. Under 2023 skrevs ytterligare ett avtal om 4 925 tkr. Under 2025 avsattes yttterligare 2 745 tkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 25 år. Bidrag till trafikverket för GC-väg Sörbyvägen – Sundsbyvägen Ackumulerad upplösning -2 190 -961 -2 190 -961 varav årets upplösning -1 229 -768 -1 229 -768 Summa bidrag till infrastruktur GC-väg Sörbyvägen – Sundsbyvägen 22 783 18 250 22 783 18 250 GC-väg Sörbyvägen-Sundsbyvägen med 19 210 tkr. Under 2025 avsattes ytterligare 5 763 tkr. Bidrag till trafikverket för Väg 169/174 Vänstersvängfält, GC-passage mm. Totalt bidrag 5 940 4 950 5 940 4950 Ackumulerad upplösning -475 -198 -475 -198 Summa bidrag till infrastruktur Väg 169/174 Vänstersvängfält, GC-passage mm 5 465 4 752 5 465 4 752 Väg 169/174 Vänstersvängfält, GC-passage mm med 4 950 tkr. Under 2025 avsattes ytterligare 990 tkr. Bidrag till trafikverket för Utäng tilläggsavtal 4 Ackumulerad upplösning -1 380 -460 -1 380 -460 Summa bidrag till infrastruktur Utäng tilläggsavtal 4 21 620 22 540 21 620 22 540 Utäng tilläggsavtal 4 med 23 000 tkr. Bidrag till trafikverket för Myggenäs korsväg, cirkulationsplats och planskild Gc-passage Ackumulerad upplösning -353 -147 -353 -147 Summa bidrag till infrastruktur Myggenäs kors- väg, cirkulationsplats och planskild Gc-passage Myggenäs korsväg, cirkulationsplats och planskild Gc-passage med 3 679 tkr. Under 2025 avsattes ytterligare 736 tkr. Summa bidrag till infrastruktur 63 720 57 144 63 720 57 144 15. Förråd, lager och exploateringsmark Ingående exploateringsmark 29 130 6 460 29 130 6 460 Exploateringskostnader under året 3 769 22 670 3 769 22 670 Omklassificering från anläggningstillgång till exploateringsmark 8 443 0 8 443 0 Försäljning av mark -1 133 0 -1 133 0 Bränslelager 0 0 565 615 Summa förråd, lager och exploateringsmark 40 209 29 130 40 774 29 745 16. Fordringar Kundfordringar 16 771 15 225 13 966 15 083 Skatteintäkter 80 739 86 508 80 739 86 508 Mervärdesskatt 10 704 10 833 14 423 13 796 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 60 797 50 263 65 186 53 629 Övriga fordringar 177 258 5 144 5 088 Summa fordringar 169 188 163 087 179 458 174 104 17. Kassa och bank Plusgiro Nordea 153 235 5 310 233 753 5 570 Övriga banker 74 254 877 74 294 865 Summa kassa och bank 153 309 260 187 233 827 300 435 18. Eget kapital Ingående eget kapital 711 280 681 113 783 615 762 366 Justering för ändrad redovisningsprincip rörande finansiell leasing 0 666 0 666 Årets resultat 79 086 29 500 72 726 20 582 Summa eget kapital 790 366 711 280 856 341 783 615 Varav resultatutjämningsreserv 40 755 40 755 40 755 40 755 Varav eget kapital i va-verksamheten, (negativt) 0 0 0 0 Varav eget kapital i avfalls-verksamheten, (negativt) -2 356 -1 952 -2 356 -1 952 19. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 201 614 162 416 201 614 162 416 Pensionsutbetalningar -3 884 -3 594 -3 884 -3 594 Nyintjänad pension 859 24 183 859 24 183 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5 769 13 007 5 769 13 007 Förändring av löneskatt 599 7 653 599 7 653 Övrigt -275 -2 051 -275 -2 051 varav: Ålderspension med mera 160 696 158 228 160 696 158 228 Löneskatt 38 985 38 386 38 985 38 386 Extra pensionsavsättning (ansvarsförbindelsen) 5 000 5 000 5 000 5 000 Summa avsättning 204 681 201 614 204 681 201 614 Antal visstidsförordnanden Politiker 1 1 1 1 NOTER NOTER Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående ansvarsförbindelse 291 349 282 613 291 349 282 613 Pensionsutbetalningar -17 385 -17 168 -17 385 -17 168 Ränte- och basbeloppsuppräkning 9 978 18 451 9 978 18 451 Visstidspension för förtroendevalda 314 216 314 216 Förändring av löneskatt -2 093 2 225 -2 093 2 225 Övrigt -1 535 5 012 -1 535 5 012 Utgående ansvarsförbindelse 280 627 291 349 280 627 291 349 varav: Pensionsförmåner intjänade före 1998 226 195 235 138 226 195 235 138 Visstidspension till förtroendevalda -357 -671 -357 -671 Särskild löneskatt 54 788 56 882 54 788 56 882 Summa ansvarsförbindelse inkl löneskatt 280 627 291 349 280 627 291 349 Senast avlästa aktualiseringsgrad: 94 % 94 % 94 % 94 % 20. Övriga avsättningar Avsättning för Infasningsavgift RSG Nya avsättningar under perioden 612 0 612 0 Ianspråktagna avsättningar under perioden -3 412 -3 291 -3 412 -3 291 Under 2022 har en avsättning på 20 826 tkr gjorts för infasningavgift till Räddningstjänsten Storgöteborg. Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2023-2030. Avsatt för återställande av deponi Ianspråktagna avsättningar under perioden -12 015 -2 682 -12 015 -2 682 Indexuppräkning 0 Avsättning för återställande av deponi avser Heås. språk under perioden 2020-2026 Avsatt för bidrag till infrastruktur Medfinansiering E20 Redovisat värde vid årets början 387 615 387 615 Nya avsättningar under perioden 0 0 0 0 Ianspråktagna belopp under perioden -285 -228 -285 -228 Utgående avsättning 102 387 102 387 Under 2014 gjordes en avsättning på 1 117 tkr för medfinansiering av utbyggnad av E20. En avsättning om 50 tkr gjordes 2023. Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2020-2026. GC-väg Myggenäs–Sörbyvägen för GC-väg Myggenäs-Sörbyvägen. Ytterligare avsättning om 2 745 tkr har gjorts under 2025. GC-väg Sörbyvägen–Sundsbyvägen Ianspråktagna belopp under perioden 0 0 0 0 för GC-väg Sörbyvägen-Sundsbyvägen. Ytterligare avsättning om 5 763 tkr har gjorts under 2025. språk under perioden 2028-2032 Väg 169/174 Vänstersvängfält, GC-passage mm Utgående avsättning 0 1 671 0 1 671 för Väg 169/174 Vänstersvängfält ,GC-passage mm. Ytterligare avsättning om 990 tkr har gjorts under 2025. Avsättningen är fullt ianspråktagen och därmed avslutad 2025. Utäng tilläggsavtal 4 Under 2024 har en avsättning på 23 000 tkr gjorts för Utäng tilläggsavtal 4. Myggenäs korsväg, cirkulationsplats och planskild GC-passage Ianspråktagna belopp under perioden 0 0 0 0 för Myggenäs korsväg, cirkulationsplats och plan- skild GC-passage. Ytterligare avsättning om 736 tkr har gjorts under 2025. Avsättning för uppskjutna skatter Uppskjutna skatter 0 0 45 034 32 877 Utgående avsättning 0 0 45 034 32 877 Summa övriga avsättningar 49 872 72 291 94 906 105 168 21. Långfristiga skulder Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut Skulder till banker och kreditinstitut 135 000 185 000 1 049 000 945 000 Långfristig leasingskuld maskiner och inventarier 9 014 8 017 9 014 8 017 Förutbetalda VA-anslutningsavgifter 195 561 185 957 195 561 185 957 Förutbetalda investeringsbidrag 4 220 4 133 4 220 4 133 Övriga långfristiga skulder 0 0 16 263 18 573 Summa långfristiga skulder 343 794 383 107 1 274 057 1 161 680 Uppgifter om lång och kortfristig upplåning Genomsittlig ränta % 1,69 1,49 2,39 2,42 Genomsnittlig ränta % exkl derivat 1,69 1,49 2,39 2,42 Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 1,63 2,03 2,24 1,07 Kapitalförfall andel av lån 3-4 år 0 45 000 0 45 000 4-5 år 0 0 0 0 5-6 år 0 0 0 0 Genomsnittlig räntebindningstid inkl derivat 0,88 1,24 2,14 0,91 Genomsnittlig räntebindningstid exkl derivat 0,88 1,24 2,14 0,91 Marknadsvärde säkringsinstrument Säkrad låneskuld 0 0 0 0 Marknadsvärde derivat 0 0 0 0 Förutbetalda intäkter för anläggningsavgifter periodiseras på 50 år vilket är lika med den vägda genomsnittliga nyttjandeperioden för VA-anläggningen. NOTER NOTER 22. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 128 886 129 718 158 081 135 011 Personalens källskatter 10 110 9 682 10 110 9 682 Upplupna löner 10 599 8 483 14 159 12 444 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid 37 863 37 858 37 863 37 858 Pensionsskuld avgiftsbestämd del 19 387 19 358 19 387 19 358 Upplupen löneskatt avgiftsbestämd del 8 667 8 732 8 667 8 732 Upplupen löneskatt, utbetalda pensioner 6 152 6 828 6 152 6 828 Betald preliminär skatt -8 935 -9 793 -8 935 -9 793 Upplupna räntor 223 300 2 225 3 037 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 861 47 289 54 348 57 220 Checkräkningskredit 0 0 0 5 658 Övriga kortfristiga skulder 1 541 1 612 8 335 7 569 Summa kortfristiga skulder 262 354 260 067 310 393 293 604 23. Borgensåtaganden Tjörns Bostads AB 802 000 698 000 0 0 Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 37 000 37 000 0 0 Tjörns Hamnar AB 75 000 25 000 0 0 Soltak AB 0 2 019 0 2 019 Bostadsrättsföreningar 36 341 38 498 36 341 38 498 Stiftelser och föreningar 31 687 65 167 31 687 65 167 Renova 361 424 361 424 Summa borgensåtagande 982 389 866 109 68 389 106 109 Tjörns kommun har i juni 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 276 kommuner och 12 landsting/län/regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tjörns kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 31 december 2025 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 128 677 301 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 173 783 725 kronor. 24. Finansiella leasingavtal, lös egendom Totala minimileaseavgifter 9 651 646 8 681 155 9 651 646 8 681 155 Framtida finansiella kostnader -637 974 -664 546 -637 974 -664 546 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 9 013 672 8 016 609 9 013 672 8 016 609 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 2 104 574 1 585 827 2 104 574 1 585 827 Senare än 1 år men inom 5 år 6 909 098 6 430 782 6 909 098 6 430 782 Senare än 5 år 0 0 0 0 Summa 9 013 672 8 016 609 9 013 672 8 016 609 Operationella leasingavtal lös egendom, överstigande 1 år Icke uppsägningsbara Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 8 300 749 6 107 553 8 300 749 6 107 553 Senare än 1 år men inom 5 år 7 255 052 5 849 935 7 255 052 5 849 935 Senare än 5 år 0 0 0 0 Summa 15 555 801 11 957 488 15 555 801 11 957 488 Tjörns kommun har efter övervägande valt att avvika från rekommendationen om särredovisning av finansiell leasing för fast egendom. Se vidare i Not 1, redovisningsprinciper. 25. Upplysning om upprättade särredovisningar Följande särredovisningar har upprättats under räkenskapsåret inom kommunkoncernen: Redovisningen avser Lagstiftning Va-redovisning Lag om allmänna vattentjänster Avfallsredovisning Miljöbalken Upprättade särredovisningar finns tillgängliga hos Tjörns kommun, telefon 0304-60 10 00. 26. Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 188 138 287 243 Förtroendevalda revisorer 45 44 47 48 Total kostnad för räkenskapsrevision 233 182 334 291 Kostnad för övrig revision Sakkunnigt biträde 750 551 1 148 972 Förtroendevalda revisorer 181 177 189 193 Total kostnad för övriga revision 931 728 1 337 1 164 Total kostnad för revision 1 164 910 1 671 1 456 Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdes yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning finns tillgängliga hos Tjörns kommun, tel 0304-60 10 00 NOTER Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE80 Tjörns kommun 471 80 Skärhamn tfn 0304-60 10 00 kommun@tjorn.se, www.tjorn.se Organisationsnummer: 212000-130682 ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSVERKSAMHET 2025 Affärsverksamheter Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens åligganden avseende vatten och avlopp enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs och leder VA-verksamheten genom kommunstyrelseförvaltningen. Den operativa verksamheten bedrivs av vatten- och avloppsavdelningen, som ansvarar för drift, underhåll och utveckling av de allmänna VA-anläggningarna inom Tjörns kommun. VA-verksamheten är avgiftsfinansierad och bedrivs enligt av kommunfullmäktige fastställd VA-taxa. Råvatten och dricksvattenförsörjning Första halvan av 2025 präglades av onormalt torra förhållanden. Trots detta har vattennivåerna i kommunens råvattentäkter varit stabila och tillräckliga under hela året. Detta indikerar att de åtgärder som genomförts under tidigare år för att stärka råvatten- och dricksvattensystemet har haft avsedd effekt. Den regniga hösten bidrog till att samtliga reservoarer återfylldes, och kommunen går in i 2026 med god tillgång på råvatten. Regional vattenförsörjning Kommunens avtal med Stenungsunds kommun avseende leverans av dricksvatten från Kungälv, med avtalsstart den 1 januari 2024, har fortsatt varit föremål för förseningar även under 2025. Förseningarna beror på att nödvändiga ledningsdragningar i Kungälvs kommun ännu inte har färdigställts. Delleveranser av dricksvatten har pågått sedan juni 2024, men fullt avtalat flöde har ännu inte kunnat levereras. Dricksvattenproduktion och läckage Produktionen av dricksvatten minskade under 2025 med 8 procent jämfört med 2024. Minskningen beror främst på minskat läckage i distributionsnätet till följd av genomförda åtgärder samt ett fortsatt systematiskt arbete med läcksökning och ledningsförnyelse. Under 2025 förnyades 1500 meter dricksvattenledning. Under året åtgärdades totalt 16 vattenläckor. Av dessa inträffade 11 på stamledningar, varav tre på samma ledningssträcka, samt fem på servisledningar in till fastighet.83 Områdesmätning och digital uppföljning VA-verksamheten har fortsatt att utveckla och implementera områdesmätare som delar in Tjörn i försörjningszoner. Genom dessa zoner möjliggörs en mer detaljerad och kontinuerlig uppföljning av vattenbalansen i respektive område. Tillsammans med ett ökat inslag av fjärravlästa vattenmätare och digital analys av mätdata har detta förbättrat förutsättningarna för tidig avvikelsedetektering samt snabbare lokalisering och åtgärd av läckor i vattensystemet. Arbetet med områdesmätning, fjärravlästa debiteringsmätare och systematisk uppföljning är en viktig förklaring till den minskning av vattenläckage som redovisats och därmed även till den minskade produktionen av dricksvatten under året. Antalet fjärravlästa vattenmätare uppgår nu till cirka 4 000 av totalt cirka 5 200 vattenmätare, och utbytet fortlöper enligt plan med beräknat färdigställande 2028. Spillvattennät och översvämningar Av de regressärenden som uppstod i samband med översvämningarna 2017 har en uppgörelse nåtts med ett försäkringsbolag, där kommunen betalade 2,5 procent av försäkringsbolagets ursprungliga krav. Samtliga fastigheter som drabbades av översvämningarna är utredda, och återkoppling till berörda försäkringsbolag har genomförts. Inga av de kvarstående försäkringsbolagen har hört av sig efter VA-avdelningens återkoppling. VA-verksamheten arbetar vidare med utredning och förnyelse av spillvattennätet i enlighet med Länsstyrelsens krav. Under 2025 förnyades cirka 2 800 meter spillvattenledning på Tjörn. Anläggningar och underhåll Under året har planerat underhåll och kontroller genomförts av bland annat avloppspumpstationer och inventering av tryckstegringsstationer. Stort fokus har varit digitalisering och energibesparing. Planering och utveckling Som del i VA-plan för Tjörns kommun som togs fram under 2023 har under 2025 förslag till dagvattenstrategi för kommunen tagits fram. VA-taxan höjs med 4,5 procent för 2026. Resultat för år 2025 VA-verksamheten redovisar 2025 ett överskott på 488 tkr. Enligt gällande vägledning för VA- branschen (ekonomisk redovisning för VA-branschen, 2007), ska kompensation för över-/underskott ske inom de tre närmast kommande åren. Resultatet på 488 tkr för 2025 bokförs som en skuld till avgiftskollektivet (förutbetalda intäkter abonnenter) och uppgår nu totalt till 6 754 tkr. Investeringar Årets investeringar uppgår till ca 43 mkr, 28,7 mkr netto (minus anslutningsintäkter 2025). De största investeringarna avser ”Ledningsförnyelse lokalnät Skärhamn” och ”VA-anslutningar Ängeviken”.84 Organisation VA-verksamheten organisatoriskt tillhör kommunstyrelseförvaltningen. VA-chef ansvarar för avdelningen i sin helhet. VA-avdelningen består av två enheter, Produktion och Planering, med gemensam enhetschef samt en VA-stab. VA-verksamheten sysselsätter totalt 28 medarbetare, varav 13 inom administration och planering samt 15 inom drift, inklusive avdelningens arbetsledning om två chefer.85 Resultaträkning VA 2025 Not Tkr 2025 2024 1 Verksamhetens intäkter 91 116 88 486 2 Verksamhetens kostnader -50 762 -49 356 3 Avskrivningar -30 093 -29 696 Verksamhetens resultat 10 261 9 435 4 Finansiella kostnader -9 773 -7 227 ÅRETS RESULTAT, 488 2 208 efter finansiella poster Balansräkning VA 2025 Not Tkr 2025 2024 TILLGÅNGAR 5 Anläggningstillgångar 913 081 881 566 Ackumulerade avskrivningar -317 711 -292 290 Summa anläggningstillgångar 595 370 589 276 Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 595 370 589 276 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 Eget kapital Ingående eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital 0 0 Skulder 7 Långfristiga skulder Lån till kommunen 588 616 583 010 8 Kortfristiga skulder Utgående förutbetalda intäkter abonnenter 6 754 6 266 Summa skulder 595 370 589 276 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 595 370 589 27686 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer. (All redovisning i tkr) Kommunen följer ”Lagen om allmänna vattentjänster” (LAV 07), som reglerar att den ekonomiska redovisningen ska ske särskilt för VA-verksamheten. Motivet är att tillgodose behovet av information som krävs för att kontrollera om de avgifter som tas ut, är korrekta. Affärsverksamheterna följer samma redovisningsprinciper som kommunen. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. Ränta på använt kapital beräknas och omförs löpande till kommunens centrala finansförvaltning.87 Not 1 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Externa intäkter Brukningsavgifter 80 940 78 874 Anläggningsavgifter 15 835 10 099 Periodisering årets anläggningsavgifter -14 278 -9 089 Årlig återföring av anläggningsavgifter 4 673 4 491 Övriga intäkter 367 678 Interna intäkter 3 579 3 434 91 116 88 486 Not 2 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Personalkostnader 20 671 19 280 Material 27 630 27 745 Från kommunen fördelade kostnader 2 461 2 331 50 762 49 356 Not 3 Avskrivningar Anläggningstillgångarna skrivs av enligt nominell linjär metod över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Vatten- och avloppsledningar 34-80 år Byggnader, pumpstationer 21-33 år Övrigt material 5-20 år Årets avskrivningar fördelas på: 2025 2024 Vatten- och avloppsledningar 12 734 11 829 Byggnader, pumpstationer 7 877 7 718 Övrigt material 9 483 10 149 30 093 29 696 Not 4 Finansiella kostnader 2025 2024 Ränta på lån till kommun 12 821 9 428 Ränta förutbetalda anslutningsavgifter -3 048 -2 201 9 773 7 227 Internräntan följer genomsnittsräntan för kommunens lån. Räntan fastställdes 2025 till 1,6%.88 Not 5 Anläggningstillgångar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 881 566 820 061 Årets inköp 45 793 70 594 Årets anslutningsavgifter -14 278 -9 089 Utgående anskaffningsvärde 913 081 881 566 Ingående avskrivningar enligt plan -292 290 -267 085 Årets avskrivningar enligt plan -30 093 -29 696 Årets återföring anslutningar 4 673 4 491 Utgående avskrivningar enligt plan -317 711 -292 290 Utgående planenligt restvärde 595 370 589 276 Not 6 Eget kapital och kortfristiga skulder 2025 2024 Eget kapital Ingående eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Outnyttjad resultatfond* 0 0 Utgående eget kapital 0 0 *Outnyttjad resultatfond avser historiska över-/underskott, reglering enligt treårsregeln. Not 7 Lån till kommun: 2025 2024 Anläggningstillgångar 595 370 589 276 Outnyttjad resultatfond* 0 0 IB eget kapital 0 0 IB Förutb.int.abon -6 266 -4 058 Utgående lån till kommun 588 616 583 010 Not 8 Kortfristiga skulder 2025 2024 Ingående förutbetalda intäkter abonnenter 6 266 4 058 Årets förutbetalda intäkter abonnenter 488 2 208 Utgående förutbetalda intäkter abonnenter 6 754 6 26689 ÅRSREDOVISNING AVFALLSVERKSAMHET 2025 Affärsverksamheter Kommunstyrelsen har på uppdrag av kommunfullmäktige ansvar för avfallsverksamheten. På förvaltningsnivå är det Avfallsavdelningen inom kommunstyrelseförvaltningen, som ansvarar för avfallsverksamheten. Avfallsverksamheten finansieras med avgifter, i enlighet med avfallstaxa som är fastställd av kommunfullmäktige. Avfallsverksamheten Hämtningen av hushållsavfall har fram till och med 31 oktober utförts av entreprenör på uppdrag av avfallsavdelningen genom upphandling i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, LOU. Entreprenaden upphandlades under 2017 och har nu pågått under sju års tid. Avtalet gällde i 5 år med möjlighet att förlängas genom optionsår och förlängdes hösten 2023 ytterligare två år. Sedan 1 november utförs hämtningen av avfall via direkttilldelning av Renova AB där Tjörn är en av tio ägarkommuner. Hämtning inkluderar fastighetsnära insamling av förpackningar. Under 2024 tog avfallsverksamheten över det nya kommunala insamlingsansvaret för förpackningar. Tömning och städning av de återvinningsstationer som tidigare skötts av Förpackning och tidningsinsamlingen, FTI, sköts nu av Remondis på uppdrag av avfallsavdelningen genom en gemensam upphandling med Orust i enlighet med LOU. Under 2025 har avfallsverksamheten arbetet vidare med implementeringen av fastighetsnära insamling av förpackningar. Under september ställdes ca 7 400 kärl ut till småhus/villor för insamling av papp- och plastförpackningar. Det finns numera också ca 170 stycken gemensamhetslösningar där fastighetsägare gått samman och delar kärl för insamling av mat- rest- och förpackningsavfall. Åstol, Dyrön och Stora Tjörnekalv har ingått i detta arbete och har numera gemensamhetslösningar på kaj för all avfallshantering. Sluttäckning av deponi har fortsatt under 2025 och är snart färdigställd. Under 2024 startade ombyggnationen av återvinningscentralen och arbetet med yta för fler containrar, bättre ergonomi för kunder, ökad kapaciteten och trafiksäkerheten har pågått under 2025 och kommer bli klart under våren 2026. Insamling av slam från enskilda avlopp utförs av Renova miljö AB upphandlat enligt LOU. Insamlingen har fungerat väl under året där förvaltning och entreprenör jobbat ihop på ett bra sätt och med få synpunkter från invånare. Resultat för år 2025 Avfallsverksamheten redovisar ett underskott på -404 tkr mot budget och bokförs mot eget kapital. Detta skall återställas enligt treårs regeln. Med föregående års underskott uppgår eget kapital totalt till -2 356 tkr. Anledningen till den negativa budgetavvikelsen beror främst på att ersättningen från Naturvårdsverket inte täcker kommunens kostnader för insamling av förpackningar från kommunens återvinningsstationer.90 Organisation för avfallsverksamheten i Tjörns kommun. På avfallsavdelningen finns följande tjänster med anställning i Tjörns kommun, en avdelningschef, tre avfallshandläggare, en avfallsingenjör och en ekonomihandläggare för avfallsfrågor. Till dessa administrativa resurser finns även tre återvinningsarbetare och en arbetsledare som är placerade på vår återvinningscentral samt en tillfällig projektledare på halvtid för att leda ombyggnationen av återvinningscentralen och sluttäckningen av deponin. Som en av tio delägare av Renova AB har kommunen direkttilldelat behandling av hushållsavfall samt omhändertagande av avfall från återvinningscentralen till Renova AB. Förvaltningen har upphandlade entreprenörer för insamling av slam från enskilda avlopp samt för drift av återvinningsstationer. I nuläget utförs slaminsamlingen av Renova Miljö AB och driften av återvinningsstationerna av Remondis.91 Resultaträkning (tkr) 2025 2024 Not 1 Verksamhetens intäkter 54 071 50 411 Not 2 Verksamhetens kostnader -52 384 -50 785 Not 3 Avskrivningar -1 438 -1 321 Verksamhetens resultat 249 -1 695 Not 4 Finansiella kostnader -653 -257 ÅRETS RESULTAT, -404 -1 952 efter finansiella poster Balansräkning (tkr) 2025 2024 TILLGÅNGAR Not 5 Anskaffningsvärde 23 692 23 458 Ackumulerade avskrivningar -7 470 -6 032 Summa anläggningstillgångar 16 222 17 427 Not 7 Fordringar 0 0 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 16 222 17 427 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 6 Eget kapital Ingående eget kapital -1 952 0 Summa eget kapital -2 356 -1 952 Skulder Not 7 Långfristiga skulder Lån till kommunen 18 579 19 379 Not 8 Kortfristiga skulder Utgående förutbetalda intäkter abonnenter 0 0 Summa skulder 18 579 19 379 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 16 222 17 427 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer. (All redovisning i tkr).92 Kommunen särredovisar avfallsverksamheten. Motivet är att tillgodose behovet av information som krävs för att kontrollera om de avgifter som tas ut är korrekta. Affärsverksamheterna följer samma redovisningsprinciper som kommunen. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. Ränta på använt kapital beräknas och omförs löpande till kommunens centrala finansförvaltning.93 Not 1 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Renhållningsavgifter 45 629 43 964 Övriga avgifter 1 326 1 557 Övriga externa intäkter 6 351 3 119 Interna intäkter 765 709 Överuttag/Förutbetalda intäkter 0 1 062 54 071 50 411 Not 2 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Personalkostnader 6 432 6 072 Köp av entreprenad 33 769 33 658 Köp övriga tjänster 6 320 6 119 Övriga avgifter 3 968 3 117 Kundförluster 60 57 Från kommunen fördelade kostnader 1 835 1 762 52 384 50 785 Not 3 Avskrivningar. Anläggningstillgångarna skrivs av enl. nominell linjär metod över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Byggnader, miljöstationer, kompostanläggning 20-33 år Komprimatorer m.m. 5-20 år Årets avskrivningar fördelas på: 2025 2024 Byggnader miljöstationer, kompostanläggning 720 601 Komprimatorer m.m. 718 720 1 438 1 321 Not 4 Finansiella kostnader 2025 2024 Ränta på lån från kommun 653 257 Övriga räntekostnader 0 0 653 257 Internräntan följer genomsnittsräntan för kommunens lån. Räntan fastställdes 2025 till 1,6%.94 Not 5 Anläggningstillgångar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 23 458 10 590 Årets inköp 234 12 868 Utgående anskaffningsvärde 23 692 23 458 Ingående avskrivningar enl plan -6 032 -4 711 Årets avskrivningar enl plan -1 438 -1 321 -7 470 -6 032 Utgående planenligt restvärde 16 222 17 427 Not 6 Eget kapital 2025 2024 Ingående eget kapital -1 952 0 Utgående eget kapital -2 356 -1 952 Not 7 Långfristiga skulder 2025 2024 Ingående lån från kommun 19 379 4 817 Årets investering 234 12 868 Avgår årets avskrivning -1 438 -1 321 Avgår årets under-/överskott 0 1 061 Årets resultat 404 1 952 18 579 19 379 Not 8 Kortfristiga skulder 2025 2024 Ingående förutbetalda intäkter abonnenter 0 1 061 Årets förutbetalda intäkter abonnenter 0 -1 061 Utgående förutbetalda intäkter abonnenter 0 095 Tjörns kommun Granskning av årsredovisning Innehåll 3.1.6. Mål ur det finansiella perspektivet med betydelse för god ekonomisk 3.3.2.1.2 Kontoanalys av förtroendekänsliga konton och 3.4.1. Rutiner för hantering av närståenderelationer och närståendetransaktioner 1697 1. Sammanfattning kommunal räkenskapsrevision. EY har granskat årsredovisningen för 2025. Syftet med granskningen är att bedöma om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och normering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Vår sammanfattande bedömning är:  Att årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året.  Att förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med årsredovisningens övriga delar.  Att det inte finns något att rapportera gällande om annan information i årsredovisningen än den lagstadgade informationen, i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter  En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR  Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR  Drift- och Investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR.  Att kommunens redovisning och beräkning av balanskravet i allt väsentligt har ställts upp i enlighet med LKBR och att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper samt att målen ur det finansiella perspektivet i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper och att nyckeltal i allt väsentligt är korrekt beräknade. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 79 mnkr och ett eget kapital om 790 mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 73 mnkr och 856 mnkr. Årets resultat, 79 mnkr är 49 mnkr högre än budget, 50 mnkr högre än föregående år och innebär att kommunen efterlever balanskravet.98 Väsentliga iakttagelser som gjorts under granskningen är:  I årsredovisningen har kommunen inte beaktat alla de lokalhyresavtal som kan vara finansiella leasingavtal i redovisningen. Kommunen har utrett vilka avtal som är aktuella att klassificera som finansiell leasing. Genomlysningen är färdigställd och kommunen har valt att avvika från rekommendationen om särredovisning av finansiell leasing för fast egendom. Vi konstaterar således att kommunen har leasingavtal vilka kan betraktas som finansiella leasingavtal i enlighet med RKR R5. Samtliga hyresavtal som identifierats som finansiella är tecknade med kommunens dotterbolag Tjörns Bostads AB. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi:  Vi rekommenderar att kommunen redovisar berörda hyresavtal som identifierats som finansiella enligt gällande rekommendation R5 från RKR.99 2. Inledning 2.1. Bakgrund I Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) regleras externredovisningen för kommuner och regioner. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Revisionsobjekt är Tjörns Kommun som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.2. Syfte och avgränsning De förtroendevalda revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning. Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12 kap. 2 §) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet, vilket sker inom ramen för revisionsberättelsen. kommunal räkenskapsrevision. EY har granskat årsredovisningen för 2025. Syftet med granskningen är att bedöma om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och normering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter och denna information återfinns på sidorna 4-20. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Det är vårt ansvar är att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter. Granskningen avgränsas i enlighet med ovan syfte. Granskningen omfattar granskning av årsredovisning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskningen omfattar inte om kommunen efterlever balanskravet och om resultaten i årsredovisning rörande god ekonomisk hushållning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat då det inte ingår i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskning av balanskravet och om resultaten i årsredovisning rörande god ekonomisk hushållning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat rapporteras i separat rapport. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:  Är årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter upprättade i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)?100  Ger årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året?  Är förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med årsredovisningens övriga delar?  Finns det något att rapportera från granskning av annan information i årsredovisningen?  Har en förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR?  Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR?  Har Drift- och Investeringsredovisning upprättats i enlighet med LKBR?  Att kommunens redovisning och beräkning av balanskravet i allt väsentligt har ställts upp i enlighet med LKBR och att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper samt att målen ur det finansiella perspektivet i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper och att nyckeltal i allt väsentligt är korrekt beräknade. 2.3. Genomförande Granskningen omfattar:  Förvaltningsberättelsen  Resultaträkning  Balansräkning  Kassaflödesanalys  Sammanställd redovisning  Drift- och investeringsredovisning  Noter  Information utöver den lagstadgade informationen, som kommunen på eget initiativ valt att lämna i årsredovisningen på sidorna 4-20. Granskningen har utförts enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Avgränsning och inriktning har skett efter en bedömning av väsentlighet och risk. Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat de ekonomiska beslut som denne fattar med grund i de finansiella rapporterna. Bedömning av frågor som är väsentliga för användare av de finansiella rapporterna bygger på ett beaktande av vad som är gemensamma behov av finansiell information hos en användare som grupp. Den möjliga effekten av felaktigheter för vissa enskilda användare, vars behov kan variera stort, beaktas inte. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.101 Granskningen har påbörjats innan årsredovisningen slutligt fastställts. Iakttagelser som gjorts under granskningen har löpande kommunicerats och helt/delvis beaktats av kommunens redovisningsansvarige. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 3 mars 2026. I årsredovisningen framgår i Not 1 med rubrik Redovisningsprinciper de principer som tillämpas med hänsyn till lag och rekommendationer. Det framgår av redovisningsprinciperna i årsredovisningen och i denna rapport vilka avvikelser från Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer som finns.102 3. Granskningsresultat 3.1. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska enligt LKBR och RKR R15 Förvaltningsberättelse ha följande underrubriker: • Översikt över verksamhetens utveckling • Den kommunala koncernen • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Händelser av väsentlig betydelse • Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten • God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning • Balanskravsresultat • Väsentliga personalförhållanden • Förväntad utveckling Om inte annat anges i R15 ska under varje huvudrubrik upplysningar lämnas om så väl kommunen som juridisk person och som koncern. Bedömning: Vi bedömer att förvaltningsberättelsens disposition ligger i linje med LKBR och RKR R15. 3.1.1. Översikt över verksamhetens utveckling Utvecklingen ska redovisas genom att aktuellt år jämförs med tidigare år och väsentliga förändringar kommenteras. Det gäller såväl utvecklingen sedan föregående år som längre trender. Lämpligtvis sker redovisningen i tabellform. Bedömning: Vi bedömer att beskrivningen av verksamhetens utveckling i allt väsentligt är presenterade i enlighet med LKBR och RKR R 15. Kommentarer kring väsentliga förändringar och långsiktiga utvecklingsmönster skulle kunna beskrivas mer. 3.1.2. Den kommunala koncernen Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översiktlig beskrivning av de enheter som ingår i den kommunala koncernen. Upplysningar ska också lämnas om privata utförare om de är av väsentlig betydelse. Beskrivningen kan ske med stöd av ett eller flera organisationsscheman/tablåer. Bedömning: Vi bedömer att beskrivningen av den kommunala koncernen i allt väsentligt är presenterade i enlighet med LKBR och RKR R 15.103 3.1.3. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana förhållanden som inte redovisas i balansräkningen eller i resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av den kommunala koncernens och kommunens resultat eller ekonomiska ställning. Övrigt krav på innehåll i detta avsnitt är: • Analys av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer samt vidtagna åtgärder. Upplysningar ska särskilt lämnas för finansiella risker och hur de hanterats. • Upplysningar om de totala pensionsförpliktelserna för kommunkoncernen och kommunen samt en uppföljning av fullmäktiges riktlinjer för förvaltningen av pensionsmedel enligt normerat schema. • Beskrivning av hur reglering av pensionsförpliktelserna ska finansieras • Översiktlig uppföljning av hur fullmäktiges riktlinjer för medelsförvaltningen tillämpats • Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet kan också redovisas i avsnittet Bedömning: Vi bedömer att beskrivningen i avsnittet i allt väsentligt följer LKBR och RKR R 15. 3.1.4. Händelser av väsentlig betydelse Upplysning ska lämnas om hur händelser av väsentlig betydelse påverkar de finansiella rapporterna. Upplysningen kan exempelvis innehålla beskrivningar utifrån nettoinvesteringar, skulder, intäkter, kostnader, och årets resultat. Exempel på händelser kan vara: • Köp, försäljning, etablering och nedläggning av verksamhet • Omstruktureringar • Ingångna avtal med väsentlig påverkan på verksamheten • Större investeringar • Betydande rättstvister Bedömning: Vi bedömer att redovisningen av händelser av väsentlig betydelse i allt väsentligt följer LKBR och RKR R 15. Avsnittet kan dock utvecklas att tydligare beskriva hur händelserna påverkar de finansiella rapporterna. 3.1.5. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om väsentliga aspekter avseende styrning, uppföljning och intern kontroll för den kommunala koncernen och kommunen. Avsnittet kan beskriva: • Ansvarsstruktur – styrenheter • Centrala styrdokument • Mål, budget och ramar • Planering, uppföljning och uppsikt104 • Intern kontroll Bedömning: Vi bedömer att redovisningen av styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i allt väsentligt är presenterad i enlighet med LKBR och RKR R 15. Avsnittet kan utvecklas att omfatta även den kommunala koncernen utöver det som måluppfyllelsen omfattar. 3.1.6. Mål ur det finansiella perspektivet med betydelse för god ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av ekonomisk ställning samt avstämning av ekonomi och verksamhet utifrån mål och riktlinjer med betydelse för god ekonomisk hushållning. Standard för kommunal räkenskapsrevision anger att Sakkunnigt biträdes granskning omfattar mål ur det finansiella perspektivet med betydelse för god ekonomisk hushållning genom kontroll av att de redovisade uppgifterna är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper och att nyckeltal är korrekt beräknade. Bedömning: Vi bedömer att presentationen av mål ur det finansiella perspektivet i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper och att nyckeltal i allt väsentligt är korrekt beräknade. 3.1.7. Uppställning av balanskravet Balanskravet innebär att kommunens budget och årliga utfall ska vara positiva och att underskott ska återställas kommande år, såvida kommunfullmäktige inte beslutar om annat och hänvisar till ”synnerliga skäl”. Beräkningen av balanskravsresultatet, som är kopplat till kommunallagens bestämmelser, ska i förvaltningsberättelsen följa ett föreskrivet schema. Standard för kommunal räkenskapsrevision anger att granskningen av balanskravsresultatet utgörs av kontroll av att uppställningen av balanskravsresultatet har skett i enlighet med LKBR 11 kap. 10-11§§ samt RKR R 15, att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper. Bedömning: Vi bedömer att kommunens redovisning och beräkning av balanskravet i allt väsentligt har ställts upp i enlighet med LKBR och att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper. 3.1.8. Väsentliga personalförhållanden Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om väsentliga personalförhållanden i den kommunala koncernen och kommunen, bland annat ska upplysningar om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret lämnas. Bedömning: Vi bedömer att beskrivningen av väsentliga personalförhållanden i allt väsentligt följer LKBR och RKR R 15.105 3.1.9. Förväntad utveckling Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om kommunens och koncernens förväntade utveckling. Upplysningarna ska avse dels vad som faktiskt är känt om framtiden, dels förväntningar som finns och som är baserade på konkreta kända förhållanden som berör koncernen och kommunen direkt eller indirekt. De risker som och osäkerhetsfaktorer som är förknippade med dessa förhållanden ska kommenteras. Bedömning: Vi bedömer att beskrivningen av kommunens förväntade utveckling i allt väsentligt följer LKBR och RKR R 15. För att tydligare följa LKBR och RKR R15 bör avsnittet kompletteras med budget och prognoser. 3.1.10. Sammanfattande bedömning förvaltningsberättelse Bedömning: En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. 3.2. Annan information Vi har läst annan information som presenteras i årsredovisningen på sidorna 4-20. Vi har vid genomgången beaktat den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen. Bedömning: Den andra informationen i årsredovisningen innehåller enligt vår bedömning inte väsentliga felaktigheter. 3.3. Räkenskaper 3.3.1. Årets resultatutfall Årets resultat 79 mnkr vilket är 49 mnkr högre än budget på 30 mnkr. Resultatet är påverkat av jämförelsestörande poster om 8 mnkr. 3.3.2. Resultaträkning och balansräkning Vi har utfört en övergripande analys av utgående balanser i resultat- och balansräkningen i årsbokslutet. Vi har jämfört årets utfall med budget och/eller föregående år. I de fall väsentliga avvikelser mot budget och/eller föregående år har noterats har vi följt upp avvikelsen med kommunens redovisningsansvarige. 3.3.2.1 Resultaträkning Resultaträkningen har granskats utifrån vår planerade riskbedömning. Vi har gått igenom väsentliga rutiner för redovisningen, stickprovsvis granskat verifikationer, stämt av skatteintäkter, jämfört utfall mot föregående år och budget. Vi har vidare utfört analyser av data från ekonomisystemet och lönesystemet. Kommunen redovisar ett resultat för år 2025 om 79 mnkr, vilket är 49 mnkr högre än budget 2025. Resultatet innehåller jämförelsestörande poster om totalt 8 mnkr. Dessa består av106 resultat från försäljning exploateringsfastighet. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 71 mnkr. Det redovisade resultatet om 79 kan jämföras med det budgeterade resultatet på 30 mnkr. Skillnaden på 49 mnkr förklaras främst av att nämndernas samlade resultat uppvisar överskott (38 mnkr), skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning negativ avvikelse jämfört med budget (-11,4 mnkr), positiva avvikelser avseende pensioner (3,8 mnkr), semesterlöneskuld (1,6 mnkr), fastighetsförsäljning (8,4 mnkr). I årsredovisningen återges en analys avseende utfall mot budget under avsnittet ”Driftredovisning”. I årsredovisningen under avsnittet ”Finansiella rapporter” återfinns kommunens resultatanalys. 3.3.2.1.1 Analys av data från ekonomisystemet Vi har utfört analyser på väsentliga intäktsflöden för att identifiera transaktioner som avviker från standardflöde. Vi har stickprovsvis granskat avvikande transaktioner samt följt upp intäkter mot avtal/beslut eller liknande. Vi har inget väsentligt att rapportera från utförd granskning. Vidare har vi kartlagt väsentliga kostnadsflöden i syfte att identifiera transaktioner som avviker från standardflöde. Vi har stickprovsvis granskat avvikande transaktioner samt följt upp att kostnaden är rörelsegill, att underlaget är komplett och korrekt attesterat i enlighet med gällande attestordning samt sticpprovsvis följt upp mot ramavtal/direktupphandling. Vi har inget väsentligt att rapportera utifrån utförd granskning. 3.3.2.1.2 Kontoanalys av förtroendekänsliga konton och verifikationsgranskning Granskning av väsentliga intäkt- och kostnadskonton samt förtroendekänsliga poster har utförts genom att stickprovsvis granska ett antal fakturor med avseende på rörelsegiltighet, F-skattsedel, momsregistreringsnummer, attester, ramavtal etc. Likaså har vi granskat ett antal kostnader för representation, utbildning och liknande kostnader med avseende på att syfte, deltagarförteckning, program etc. framgår av underlaget. Inga väsentliga iakttagelser har framkommit i samband med vår granskning. 3.3.2.1.3 Analys av data från lönesystemet Vi har utfört en registeranalys avseende löner för perioden 2025-01-01—2025-10-31. Ett speciellt dataanalysverktyg används för att sortera ut exempelvis stora bruttobelopp, dubbla transaktioner, stora transaktioner osv. Programmet designas för att hitta, analyser och sortera enskilda eller sammanhängande transaktioner som avviker från vad som bedöms vara normalt.107 Avvikelser har sorterats efter: ► Större enskilda transaktioner överstigande 114 tkr ► Stora eller avvikande totala bruttolönebelopp under hela perioden ► Orimliga källskatteavdrag av bruttolön ► Lönearter som förekommer vid enstaka transaktioner ► Kontroll av avvikande personnummer ► Dubblerade poster Ett representativt urval har tagits där granskning genomförs inom varje område mot underlag som anställningsavtal, jämkningsbeslut, lönespecifikationer eller liknande. För de stickprov som granskats har inga felaktigheter framkommit av genomförd granskning. Granskning omfattar både kommunens anställda samt förtroendevalda. Bedömning: Efter genomförda granskningsåtgärder kopplade till både intäkter och kostnader är det vår bedömning att kommunens resultaträkning inte omfattar några väsentliga avsteg från god redovisningssed i kommuner eller fel i väsentlig omfattning. 3.3.2.2 Balansräkning Balansräkningen har granskats utifrån vår planerade riskbedömning. Granskningen har skett med utgångspunkt i följsamhet till Lagen om kommunal bokföring och redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt i enlighet med god redovisningssed för kommunal verksamhet. Vidare har respektive balanspost stickprovsvis jämförts mot bokslutsdokumentation och underbilagor. Genom stickprovskontroller och jämförelse med underlag från sidoordnade system har granskning genomförts av att poster värderats och periodiserats i enlighet med god redovisningssed. 3.3.2.2.1 Materiella anläggningstillgångar Årets aktiveringar Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R4 Materiella anläggningstillgångar ska komponentavskrivning tillämpas. Komponentavskrivning innebär att betydande komponenter i en anläggningstillgång ska redovisas var för sig för att förbrukning och nyttjandeperiod ska kunna beaktas och bedömas för enskilda komponenter. Kommunen lämnar i årsredovisningen upplysning om tillämpade avskrivningstider. Under året har investeringar gjorts om 171,1 mnkr. Årets aktiveringar är fördelat på byggnader och mark, pågående anläggningar, maskiner och inventarier. Investeringarna är lägre än de budgeterade 241,8 mnkr. Vi har stickprovsvis granskat aktiveringar under året utan att notera några väsentliga fel.108 Finansiell leasing Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R5 avser Leasing och ska tillämpas vid redovisning av leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Vid bedömning om ett avtal är finansiellt eller operationellt måste det avgöras huruvida de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren eller inte. I årsredovisningen har kommunen ännu inte beaktat alla de lokalhyresavtal som kan vara finansiella leasingavtal i redovisningen. Kommunen har utrett vilka avtal som är aktuella att klassificera som finansiell leasing. Genomlysningen är färdigställd och kommunen har valt att avvika från rekommendationen om särredovisning av finansiell leasing för fast egendom. Vi konstaterar således att kommunen har leasingavtal vilka kan betraktas som finansiella leasingavtal i enlighet med RKR R5. Samtliga hyresavtal som identifierats som finansiella är tecknade med kommunens dotterbolag Tjörns Bostads AB. Rekommendation Vi rekommenderar att kommunen redovisar berörda hyresavtal som identifierats som finansiella enligt gällande rekommendation R5 från RKR. 3.3.2.2.2 Exploateringsområden Pågående exploateringsverksamheten uppgår till 40,2 mnkr (29,1 mnkr) i årsbokslutet. De största exploateringsområdena är Vallhamn – SPM486 med 43% av den totala balansposten, Bostadsområde Stockevik 15% och Nordviksäng 23%. Vi har följt kommunens hantering i samband med de exploateringsprojekt som pågår. Omklassificering har skett av några tomtmarker samt verksamhetsanläggningar från anläggningstillgång till exploateringsområde under året. Enligt uppgift från kommunen finns det i bokslutet inga ytterligare exploateringsområden som borde intäktsföras. Vår granskning har inte heller identifierat något sådant behov. 3.3.2.2.3 Avsättningar Pensioner Pensionsskulden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att endast pensioner intjänade från 1998 ska skuld- föras. Tidigare intjänade pensioner ska tas upp som ansvarsförbindelse och inte skuldredo- visas i balansräkningen. Ingen partiell inlösen har skett under året. Kommunen redovisar 204,7 mnkr som skuld i balansräkningen och pensioner intjänade före 1998 om 280,6 mnkr som ansvarsförbindelse. Redovisningen baseras på KPA:s pensionsskuldsberäkning. Ett avsteg från blandmodellen gjordes 2006 då kommunen gjorde en engångsavsättning om 5 mkr för att möta framtida utbetalningar av ansvarsförbindelsen. Övriga avsättningar Övriga avsättningar uppgår totalt till 49,9 mnkr och består av avsättning för deponi, infasningsavgift räddningstjänst samt bidrag till infrastruktur.109 Deponi Deponi Heås, avsättning 1,2 mkr per 2025-12-31. Sluttäckning är påbörjad och pågående. Under året har ca 12 mnkr nyttjats av avsättningen för det påbörjade arbetet. Avsättning Infasningsavgift RSG Under 2022 gjordes avsättning för Räddningstjänst Storgöteborg om 20,8 mnkr. Enligt planerna kommer avsättningen tas i anspråk under perioden 2023-2030. Under 2025 har ny avsättning om 0,6 mnkr gjorts och ianspråktagna avsättningar 3,4 mkr vilket netto minskar avsättningen och per 2025-12-31 uppgår den till 11,5 mkr. Avsättning av bidrag till Infrastruktur Tjörns kommun har sex olika bidrag till Infrastruktur; - Medfinansiering E20, 102 tkr per 2025-12-31 efter ianspråktaget belopp under året om 285 tkr. - GC-väg Myggenäs-Sörbyvägen, 3 916 tkr per 2025-12-31 efter ny avsättning 2 745 tkr och ianspråktaget belopp under året om 2 952 tkr. - GC-väg Sörbyvägen-Sundsbyvägen, 24 973 tkr per 2025-12-31 efter ny avsättning 5 763 tkr. - Väg 169-174 Vänstersvängfält, GC-passage mm, under året avslutad. - Utäng tilläggsavtal 4, som per 2025-12-31 uppgår till 3 704 tkr efter ianspråktaget belopp under året om 11 940 tkr. - Myggenäs Korsväg, cirkulationsplats och planskild GC-passage, ny avsättning under året, 736 tkr som per 2025-12-31 uppgår till avsatta 4 415 tkr. Rekommendation Vi rekommenderar kommunen dels att fortsatt följa utvecklingen av ovan avsättningar och om aktuellt göra erforderliga justeringar samt dels att pröva om det finns legala grunder för de avsättningar som redovisas. Bedömning: Efter genomförda granskningsåtgärder kopplade till både tillgångar och skulder är det vår bedömning att kommunens balansräkning inte omfattar några väsentliga avsteg från god redovisningssed i kommuner, eller fel i väsentlig omfattning. 3.3.3. Kassaflödesanalys Vi har granskat att kassaflödesanalysens innehåll i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Granskningen har inte föranlett några noteringar. 3.3.4. Sammanställda räkenskaper Tjörns kommun upprättar en sammanställd redovisning (koncernredovisning) för företag där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen110 ingår således hel- eller delägda företag där ägarandelen uppgår till minst 20 procent av röster och kapital. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Vi har stickprovsvis granskat gjorda koncernelimineringar, justeringar och konsolidering av den kommunala koncernens enheter. Vi har vidare stickprovsvis kontrollsummerat kommunkoncernens sammanställning och kontrollerat att de sammanställda räkenskaperna överensstämmer med underliggande konsolideringsdokumentation. Vi har via kommunens redovisningsansvarige inhämtat revisorsyttrande över de uppgifter från de kommunala koncernföretagen som är nödvändiga för konsolidering av de sammanställda räkenskaperna. Analys och bedömning: Vid konsolidering mellan kommunen och dess bolag har anpassningar i allt väsentligt gjorts till LKBR samt RKR´s rekommendationer. Bedömning: Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. 3.3.5. Noter Vi har granskat de notupplysningar som lämnas med fokus på att fullständiga upplysningar lämnas, att notupplysningarna hänger samman med ovanstående räkningar och att dessa i allt väsentligt avspeglar de underliggande räkenskaperna. Bedömning: Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar i noter. 3.3.6. Drift- och investeringsredovisning Vi har granskat drift- och investeringsredovisningarna och dess följsamhet till LKBR och RKR R 14 Drift- och investeringsredovisning. Vi har vidare utfört de moment som anges i Standard för kommunalräkenskapsrevision gällande drift- och investeringsredovisning. Det innebär att vi för driftredovisningen: - Kontrollerat att driftredovisningen upprättats och presenterats enligt kriterierna i LKBR och RKR R 14 Drift och Investeringsredovisning, - kontrollsummerat att räkningarna på totalnivå överensstämmer med externredovisningen, - granskat att redovisade budgetposter överensstämmer med den av fullmäktige senast fastställda budgeten och utgiftsbeslut samt att i de fall beslut om anslagsförändring tagits under året, att uppgift lämnats om till vilka belopp och vid vilka tidpunkter budgetposterna justerats, - kontrollerat att redovisade belopp överensstämmer med extern- och internredovisningen, - kontrollerat att driftredovisningen, med eller utan justering, summeras i resultaträkningens poster Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader samt att justeringsbeloppen är korrekt härledda,111 - kontrollerat att upplysningar om driftbudgetens uppbyggnad samt de för driftredovisningarna mest väsentliga principerna för ekonomistyrning samt internredovisning lämnas i not eller annat dokument som noten hänvisar till. För investeringsredovisningen innebär det att vi har: - kontrollerat att investeringsredovisningen upprättas och presenteras enligt kriterierna i LKBR och RKR R14 Drift- och Investeringsredovisning, bland annat att utfallen på ett överskådligt sätt kan stämmas av mot fullmäktiges beslut och andra för investeringsverksamheten relevanta fullmäktigebeslut, - kontrollerat att även de under året genomförda investeringar som finansierats via finansiell leasing eller som erhållits genom gåva inkluderas, - kontrollerat att även de kommunala koncernföretagens investeringar som fullmäktige tagit ställning till omfattas, - kontrollerat att investeringsredovisningen i övrigt upprättas i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler, - kontrollerat att redovisade budgetposter överensstämmer med den av fullmäktige senast fastställda budgeten samt att i de fall beslut om anslagsförändring tagits under året, att uppgift lämnats om till vilka belopp och vid vilka tidpunkter budgetposterna justerats, - kontrollerat att redovisade belopp överensstämmer med redovisningen - kontrollerat att fleråriga pågående och under året avslutade investeringar kan stämmas av mot beslutade eller beräknade totalutgifter, - kontrollerat att investeringsredovisningen, med eller utan justering, summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar samt att justeringsbeloppen är korrekt härledda ur redovisningen, - kontrollerat att upplysningar om investeringsbudgetens uppbyggnad samt de för investeringsredovisningarna mest väsentliga principerna för ekonomistyrning lämnas i not eller annat dokument som noten hänvisar till, - kontrollerat att de i de fall principerna för investeringsredovisningen avviker från externredovisningsprinciperna att detta dokumenteras och avvikelserna anges. Bedömning: Vår bedömning är att drift- och investeringsredovisningarna i allt väsentligt har upprättats enligt LKBR och RKR R 14 Drift- och investeringsredovisning. 3.4. Övrig granskning 3.4.1. Rutiner för hantering av närståenderelationer och närståendetransaktioner Vi har översiktligt granskat processen för närståenderelationer och närståendetransaktioner genom intervjuer med nyckelpersoner. Standard för kommunal räkenskapsrevision anger att styrelse eller personer i ledningen anses vara kommunstyrelsen (ordinarie samt ersättare) och kommunledningen (ledande tjänstepersoner). Vi har följt upp om kommunen har en närståendeförteckning samt rutiner för eventuella transaktioner med närstående parter. Vidare har vi granskat hos Bolagsverket registrerade engagemang för kommunstyrelsen samt ledande tjänstepersoner såsom stadsdirektör, ekonomichef, HR-chef och förvaltningschefer. I det fall engagemang identifieras i kommunens leverantörsregister har vi inhämtat lista över transaktioner med112 bolaget och stickprovsvis granskat genomförda transaktioner. Bedömning Kommunen har ingen egen kommunövergripande processbeskrivning eller motsvarande över hur närståenderelationer och närståendetransaktioner skall hanteras. Ej heller en förteckning över närståenderelationer och närståendetransaktioner. Vid granskningen av närståendetransaktioner har uppföljning skett av ovan personers engagemang i juridiska personer och därefter kontrollerats i leverantörsregister eventuella transaktioner. De närståenderelationer som finns är primärt i kommunens helägda bolag. De transaktioner som identifierats har granskats översiktligt med avseende på rörelsetillhörighet och affärsmässighet. Inga avvikelser noterade i samband med denna granskning. Uddevalla den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Ansvarigt sakkunnigt biträde Räkenskapsrevision113 Tjörns kommun Löpande granskning Granskning av intern kontroll 1. Inledning 1.1. Bakgrund kommunal räkenskapsrevision. I räkenskapsrevisionen ingår för det sakkunniga biträdet att skaffa sig en förståelse av kommunens interna kontroll för att kunna utforma de granskningsåtgärder som behövs för att säkerställa att kommunens finansiella rapporter inte innehåller väsentliga felaktigheter. EY har inom ramen för räkenskapsrevisionen granskat Tjörns Kommuns interna kontroller inom finansiella processer. De processer som har varit föremål för granskningen är väsentliga för den finansiella rapporteringen men även i viss utsträckning för verksamhetsstyrningen. Som ett led i granskningen av den finansiella redovisningen har våra noteringar från granskning av intern kontroll i redovisningen under 2025 sammanställts. Granskningen har begränsats till att endast omfatta väsentliga områden och aspekter för revisionen och är således ej av sådan omfattning att den täcker in alla eventuella svagheter i kommunens rutiner och interna kontroll 1.2. Granskningsansats Vår granskning och bedömning av den interna kontrollen omfattar: • Bokslutsprocessen • IT-process • Löneprocessen, inklusive redovisning av pensioner • Anläggningsrutinen • Exploateringsprocessen • Inköp och bankutbetalningar • Intäktsprocessen • Process för att redovisa moms och skatter och avgifter Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att vi följer hela transaktionsflödet från det att en intäkt, kostnad eller investering genereras/initieras till dess att registrering sker i försystem och slutligen blir reglerad/bokförd. Övrig granskning som utförs är: • Analys av huruvida kommunens redovisningsprinciper beaktas vad gäller gränsdragning mellan investering och drift • Analys av aktiveringar och avskrivningar på anläggningstillgångar • Kontroll av avstämningar på väsentliga konton som kundfordringar, leverantörsskulder, likvida medel etc.116 • Granskning av momsredovisning • Eventuell förekomst av väsentliga närståendetransaktioner. De parter som är aktuella i sammanhanget ”närstående” i förhållande till kommunen är bolag, stiftelser, kommunstyrelsens medlemmar, kommunledningen (ledande tjänstepersoner). I förekommande fall inhämtas kommunens process för att identifiera närståenderelationer och närståendetransaktioner. För ovan juridiska och fysiska personer kontrolleras innehav av bolag/roller i externa bolag och eventuella transaktioner gentemot kommunen. Resultatet av vår granskning av närståendetransaktioner ingår i rapporten avseende granskningen av årsbokslut/årsredovisning. • Transaktionsanalys av personalrelaterade kostnader. Transaktionsanalysen omfattar kommunens samtliga lönetransaktioner från januari till och med oktober månad. Ett speciellt dataanalysverktyg används för att sortera ut exempelvis stora bruttobelopp, dubbla transaktioner, stora transaktioner osv. Resultatet av vår granskning av lönetransaktioner ingår i rapporten avseende granskningen av årsbokslut/årsredovisning.117 2. Iakttagelser och förslag till förbättringar 2.1. Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen är central utifrån att det sker en mängd avstämningar, reserveringar och bedömningar som kan påverka bokslutet. Den risk för fel, i redovisningen, som föreligger i bokslutsarbetet innebär att bokslutsprocessen alltid bedöms som väsentlig. Vi har gått igenom rutiner för bokslutsarbetet rörande ansvar, avstämningar, periodiseringar med mera. 2.1.1. Gjorda iakttagelser. Kommunen använder Agresso som ekonomisystem. Kommunen anlitar SOLTAK för administrativa tjänster såsom behörigheter till ekonomisystemet. Inför boksluten upprättas detaljerad tidsplan och anvisningar över bokslutsarbetet. Därutöver finns checklistor som stöd i arbetet med bokslut. Kommunens finanspolicy fastställdes 2010-01-21 med ändringar 2021-06-17. Inga specifika krav eller riktlinjer är angivna. Kommunen har enbart skulder mot Kommuninvest. 2.2. IT-process IT-miljö, IT-styrning och IT-infrastruktur som stödjer de för den finansiella rapporterings väsentliga IT-system är central i bedömningen av kommunens redovisning och den interna kontrollen av dessa system. Krav på systemdokumentation och behandlingshistorik regleras i Lagen om kommunal bokföring och redovisning samt Rådet för Kommunal Redovisning R1 där det anges att systemdokumentation ska innehålla; kontoplan, beskrivning av hur konton används och hur de sammanställs när årsbokslut och årsredovisning upprättas, om detta inte framgår av kontoplanen, samlingsplan och arkivplan. Systemdokumentationen ska i förekommande fall även innehålla beskrivning av verifieringskedjor, behandlingsregler och informationsflöden. Kommunen använder Agresso som affärssystem. Utöver lönesystemet finns ett antal försystem. Kommunen använder SOLTAK som systemadministratörer för Agresso och i kommunen finns även lokala systemadministratörer av agresso. Uppdateringar hanteras av systemleverantören i samarbete med SOLTAK. Vi rekommenderar att med stöd av systemleverantören se över och säkerställa att systemdokumentationen för kommunen är komplett och hålls uppdaterad.118 2.3. Löneprocessen Personalrelaterade kostnader utgör den enskilt största kostnaden för kommunen. Vi har gått igenom kommunens löneprocess och de kontroller som tillämpas i processen. Vi har i samband med granskning av löneprocessen även granskat hantering av pensionsredovisningen. Granskningen avser vad som rapporteras till KPA och hur kommunen säkerställer att uppgifterna är korrekta. Kommunen tar hjälp av SOLTAK för löneadministration. Ändringar av data hanteras av SOLTAK efter godkända underlag från kommunen. 2.4. Investeringsprocessen, Anläggningsrutin Det är av central betydelse att rutiner avseende hantering av anläggningstillgångar fungerar tillfredställande och finns dokumenterande med tanke på hur stor del av balansomslutningen dessa utgör. Vi har tillsammans med ansvarig personal gått igenom rutiner för anläggningstillgångar, särskilt med avseende på genomförda investeringar. Vi har utfört granskning enligt särskilt granskningsprogram innehållande väsentliga kontroller för anläggningsregistret. I samband med bokslut inhämtas signerade listor från anläggningsregistret från respektive chef för analys av anläggningsregistret med avseende på nyttjandeperiod, och eventuellt nedskrivningsbehov/utrangeringar. Investeringspolicyn anger att det ska göras löpande. När det gäller fysisk inventering av väsentliga anläggningstillgångar är det inget som sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunen implementerar en rutin kring fysisk inventering av väsentliga anläggningstillgångar för att stämma av att det som finns i anläggningsregistret även finns fysiskt. 2.5. Exploateringsprocessen Vi har granskat rutiner och kontroller avseende exploateringsprojekt i kommunen med inriktning på kartläggning av vilka kontroller som finns i processen. Granskningen har även omfattat stickprov avseende redovisning av exploateringstillgångar. I samband med bokslut görs en värdering av ansvarig chef. Värderingsintyg avlämnas avseende aktuella exploateringsområden.119 Kommunen har antagit Riktlinjer för markanvisning, exploateringsavtal och medfinansieringsersättning som anger kommunens riktlinjer avseende markanvisning och exploateringsavtal. Vi rekommenderar kommunen att färdigställa dokumentation av sin exploateringsprocess. Vidare rekommenderas att införa en rutin där undertecknat värderingsintyg för exploateringsområden upprättas i samband med del- och årsbokslut. 2.6. Inköpsprocessen Vi har gått igenom kommunens inköpsprocess och de kontroller som tillämpas i processen. Kommunen har inköps- och upphandlingspolicy med tillhörande riktlinjer. SOLTAK administrerar nya leverantörer i systemet. Krävs två i förening både gällande hantering av leverantörer samt betalningar. Behörigheter bankkonton och utbetalningar kräver två personer i förening för att godkänna. Attester följer policy och riktlinjer för kommunen samt delegationsordningar för respektive nämnd. 2.7. Intäktsprocessen Vi har gått igenom de intäktsflöden kommunen har som är av väsentliga omfattning utöver skatteintäkter och generella statsbidrag samt de kontroller som tillämpas i processen av hanteringen av dessa intäktsflöden. De väsentliga intäktsflöden som identifierats är; Försäljning av verksamhet, vatten och renhållning, Omsorgsavgifter, Hyror och arrenden, Statsbidrag samt övrigt. Granskning av ett urval av intäkter har gjorts för respektive flöde att verifiera rutinen, fakturor, genomgång av kravrutin, etc. Fakturering sker främst av SOLTAK. SOLTAK ombesörjer kravhantering. Kommunen anlitar inkassobolag för låntidsbevakning av fordringar samt vidarebefordran till KFM. 2.8. Process för avstämningar samt att redovisa moms, skatter och avgifter Vi har stickprovsvis granskat månadsvisa avstämningar av kassa och bank, kundfordringar, leverantörsskulder och skattekontot. Vi har även granskat den redovisning av moms som månadsvis lämnas till Skatteverket.120 Månadsvisa avstämningar av kassa och bank, kundfordringar och leverantörsskulder utförs. Rutinen för redovisning av moms, skatter och avgifter bedöms fungera tillfredsställande. Uddevalla den 13 april 2026 Sakkunnigt biträde Räkenskapsrevision121 Revisorerna i Tjˆrns kommun Till Fullm‰ktige i Tjˆrns kommun Revisionsber‰ttelse fˆr Âr 2025 Vi, av fullm‰ktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, n‰mnder, kommunalfˆrbund samt genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens fˆretag. Styrelse och n‰mnder ansvarar fˆr att verksamheten bedrivs enligt g‰llande mÂl, beslut och riktlinjer samt de lagar och fˆreskrifter som g‰ller fˆr verksamheten. De ansvarar ocks fˆr att det finns en tillr‰cklig intern kontroll och Âterredovisning till fullm‰ktige. Revisorerna ansvarar fˆr att granska verksamhet, intern kontroll och r‰kenskaper samt att prˆva om verksamheten skˆts p ett ‰ndamÂlsenligt och frÂn ekonomisk synpunkt tillfredsst‰llande s‰tt, om r‰kenskaperna ‰r r‰ttvisande och om den interna kontrollen som gˆrs inom n‰mnderna ‰r tillr‰cklig. Granskningen har utfˆrts av sakkunniga enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen av r‰kenskaperna har genomfˆrts av vÂrt sakkunniga bitr‰de i enlighet med standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. VÂr granskning har genomfˆrts med den inriktning och omfattning som behˆvs fˆr att ge rimlig grund fˆr bedˆmning och ansvarsprˆvning. Revisionen vill lyfta fram resultatet av granskningen av samh‰llsbyggnadsn‰mnden som visade att samh‰llsbyggnadsn‰mnden inte har s‰kerst‰llt och utˆvat en tillfredst‰llande arbets- och ansvarsfˆrdelning mellan n‰mnd och fˆrvaltning. Det har funnits fall d‰r enstaka nämndsledamöter i viss mån har rört sig i gränslandet mellan ”vad” och ”hur”- frÂgor. Dessa fˆreteelser kan, trots dokumenterad ansvarsfˆrdelning, bidra till att skapa en otydlighet avseende arbets- och ansvarsfˆrdelning mellan n‰mnd och fˆrvaltning. Fˆrvaltningen hade utan tydlig dokumenterad motivering lyft ‰renden till n‰mnd som enligt delegationsordning varit delegerade till fˆrvaltning. Detta kan ocks bidragit till en otydlig ansvarsfˆrdelning. D samh‰llsbyggnadsn‰mnden sedan 31 augusti 2025 har avvecklats l‰mnades inga rekommendationer till n‰mnden. Vi bedˆmer att styrelse och n‰mnder, med undantag fˆr samh‰llsbyggnadsn‰mnden, i Tjˆrns kommun har bedrivit verksamheten p ett ‰ndamÂlsenligt och frÂn ekonomisk synpunkt tillfredsst‰llande s‰tt. Samh‰llsbyggnadsn‰mnden bedˆms inte fullt ut ha bedrivit verksamheten p ett ‰ndamÂlsenligt s‰tt. Vi bedˆmer att styrelsens och n‰mndernas interna kontroll har varit tillr‰cklig. Vi bedˆmer att r‰kenskaperna i allt v‰sentligt ‰r r‰ttvisande, med undantag fˆr hanteringen av lokalhyresavtal, som inte redovisats som finansiell leasing, trots att de bˆr klassificeras som det. Bedˆmning baseras p det sakkunniga bitr‰des yttrande. Vi bedˆmer, utifrÂn redovisningen av balanskravsresultatet i Ârsredovisningen, att balanskravet efterlevs. Vi bedˆmer att resultatet enligt Ârsredovisningen ‰r fˆrenligt med fullm‰ktiges mÂl fˆr god ekonomisk hushÂllning. Kommunstyrelsen gˆr bedˆmningen att resultatet ‰r fˆrenligt med fullm‰ktiges mÂl fˆr god ekonomisk hushÂllning. Vi delar denna bedˆmning. Vi tillstyrker att fullm‰ktige godk‰nner kommunens Ârsredovisning fˆr 2025. Vi tillstyrker att fullm‰ktige beviljar ansvarsfrihet fˆr styrelse, n‰mnder och beredningar samt enskilda ledamˆter i dessa organ. Vi Âberopar bifogad redogˆrelse samt de rapporter som inte tidigare tillst‰llts fullm‰ktige. ÷vriga rapporter har ˆvers‰nts till fullm‰ktige lˆpande under Âret. Underskrift i enlighet med digital signering Anders Forsman Dan-Tore Toresson Staffan Mattson Ordfˆrande Vice ordfˆrande Per Jensn‰s Magnus Claesson Bilagor: • Redogˆrelse fˆr revisionen Âr 2025 • Det sakkunniga bitr‰dets yttrande om Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter • Granskning av god ekonomisk hushÂllning och balanskravsresultat • Granskningsrapporter och tillhˆrande granskningsredogˆrelser frÂn lekmannarevisorerna i kommunens fˆretag STAFFAN MATTSSON Undertecknare Serienummer: a4ede2dc797a32[…]3acb7fe1997a8 Lars Magnus Claesson Undertecknare Serienummer: 1a230cbdfd889a[…]3a754e8dc2639 Vice ordförande Serienummer: aec0a0b5d13d1d[…]35278fd0c4423 ANDERS FORSMAN Ordförande Serienummer: 69c5f5b6bc051d[…]419adeb0bc8cb PER JENSNÄS Undertecknare Serienummer: 3468045fa94651[…]e2dc926ee05cc Penneo dokumentnyckel: 15XXO-0W8SL-QWG3T-MHIQC-EPLSF-TA6T9125 Revisorerna i Tjörns kommun Till Fullmäktige i Tjörns kommun Bilaga till revisionsberättelse - Redogörelse för revision år 2025 Nedan redogörs för revisionens granskningsinsatser under 2025. Redogörelsen är en sammanfattning. De fullständiga rapporterna har redovisats löpande till kommunfullmäktige. Fördjupad granskning Granskning av särskilt stöd till elever Syftet med granskningen var att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan. Granskningen visade att barn- och utbildningsnämnden i huvudsak hade säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan. Bedömningen baserades på att samtliga elevers stödbehov hade uppmärksammats och att det fanns rutiner, åtgärdsprogram samt en dokumenterad ansvarsfördelning för arbetet med särskilt stöd. Samtidigt identifierade granskningen vissa utvecklingsområden. Av genomfört stickprov av elevärenden framgick att det fanns kvalitetsbrister av olika omfattning och allvarlighetsgrad i mer än hälften av granskade elevärenden. Utifrån granskningen resultat lämnades två rekommendationer till barn- och utbildnings- nämnden. Granskning av samhällsbyggnadsnämnden Syftet med granskningen var att bedöma om samhällsbyggnadsnämnden hade säkerställt och sedan utövade en tillfredställande arbets- och ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning. Granskningen syftade inte till att ta ställning i frågan om avvecklingen av samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen visade att samhällsbyggnadsnämnden inte hade säkerställt och utövat en tillfredsställande arbets- och ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning. Bedömningen baserades på att det hade funnits fall där enstaka nämndsledamöter i viss mån hade rört sig i gränslandet mellan ”vad” och ”hur”- frågor, vilket hade skapat en otydlighet avseende arbets- och ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning. Bedömningen baserades också på att förvaltningen utan tydlig dokumenterad motivering hade lyft ärenden till nämnd som enligt delegationsordning varit delegerade till förvaltning, vilket hade bidragit till otydlig ansvarsfördelning.126 Då samhällsbyggnadsnämnden sedan 31 augusti 2025 hade avvecklats lämnades inga rekommendationer till nämnden. Årlig granskning Grundläggande granskning 2025 Granskningen visade att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Granskningen visade även att det finns motstridigheter mellan kommunens styrmodell och fullmäktiges beslutade budget 2025 kopplat till konkretiseringen av mål. Det pågår dock ett arbete med att utveckla kommunens styrmodell. Granskningen visade att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt har säkerställt att uppföljning och rapportering sker i enlighet med kraven i kommunens styrmodell och budget- och uppföljningsprocess. Granskningen visade att kommunstyrelsen och nämnderna, med undantag för kultur- och fritidsnämnden och myndighetsnämnden, i allt väsentligt har säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Granskningen visade att kultur- och fritidsnämnden delvis säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Slutligen visade granskningen att myndighetsnämnden inte säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrevs i enlighet med kommunens reglemente. Granskning av delårsbokslut 2025 Den översiktliga granskningen av delårsrapporten per augusti 2025 visade att kommunen efterlever kraven på redovisning och beräkning av balanskravsresultatet samt förväntas efterleva kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Granskningen visade att delårsresultatet var förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Granskningen visade att kommunen förväntades uppnå en god ekonomisk hushållning år 2025. Med undantag för kommunens redovisning av finansiell leasing visade det sakkunniga biträdets granskning av räkenskaperna att delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, den översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och investeringsverksamhet i allt väsentligt var upprättade i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning.127 Löpande granskning 2025 Som en del av årets redovisningsrevision har en löpande granskning av intern kontroll genomförts. Granskningen omfattade följande processer; bokslutsprocessen, IT-processen, löneprocessen, inköpsprocessen, investeringsprocessen (anläggningsrutin), exploaterings- processen, intäktsprocessen samt processen för att redovisa moms, skatter och avgifter. I granskningen bedömdes bokslutsprocessen, löneprocessen, inköpsprocessen, exploaterings- processen, intäktsprocessen samt processen för att redovisa moms, skatter och avgifter fungera tillfredsställande. Rekommendationer lämnades kopplat till IT-processen och investeringsprocessen (anläggningsrutin). Bokslutsgranskning 2025 Bokslutsgranskningen omfattar en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Den samlade bedömningen i granskningen är att årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter har, med reservation för hantering av lokalhyresavtal som inte redovisats som finansiell leasing trots att de bör klassificeras som det, upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Den sammanfattade bedömningen är även att kommunens redovisning och beräkning av balanskravet i allt väsentligt har ställts upp i enlighet med LKBR och att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen i allt väsentligt är korrekt härledda ur kommunens räkenskaper samt att nyckeltal i allt väsentligt är korrekt beräknade. Utifrån granskningen lämnades en rekommendation kopplat till finansiell leasing. Bedömningen i granskningen var också att utfallen i årsredovisningen är förenliga med fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Den samlade bedömning var att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning 2025.128 Lekmannarevision av de kommunala bolagen Lekmannarevisorerna har under 2025 genomfört en grundläggande granskning i kommunens ägda bolag. Granskningen visade att bolagens styrelser och VD i huvudsak säkerställt att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheterna bedöms även från ekonomisk synpunkt bedrivas på ett tillfredställande sätt. Den interna kontrollen bedöms vara tillräcklig. Rekommendationer med förslag på förbättringar avseende styrning och uppföljning lämnades till Tjörns Hamnar AB och Tjörns Måltids AB. Till Tjörns Kommunala Förvaltnings AB, Tjörns Måltid AB och Tjörns Bostads AB lämnades även rekommendationer med förslag på förbättringar avseende intern kontroll. Övriga revisionsinsatser Kommunrevisionen har under året, inom ramen för den grundläggande granskningen, genomfört dialoger med kommunstyrelsen, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, barn- samt utbildningsnämnden. Mot bakgrund av att kommunfullmäktige beslutade att lägga ner samhällsbyggnadsnämnden genomfördes inte någon dialog med nämnden inom grundläggande granskning.129 1 (2) Det sakkunniga bitr‰dets yttrande Till revisorerna i Tjˆrns kommun (org.nr 212000-1306) Vi har p uppdrag av de fˆrtroendevalda revisorerna i Tjˆrns Kommun utfˆrt revision och granskning av Ârsredovisningen enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision fˆr Âr 2025- 01-01–2025-12-31. VÂra uttalanden i detta yttrande ‰r fˆrenliga med innehÂllet i den revisionsrapport som har ˆverl‰mnats till kommunens fˆrtroendevalda revisorer 2026-04-13. Yttrande om Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter Uttalande med reservation Vi har utfˆrt en revision av Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision fˆr Tjˆrns Kommun fˆr Âr 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av kommunstyrelsen den 2026-04-09. Vi har granskat fˆrvaltningsber‰ttelsen, de sammanst‰llda r‰kenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt s‰rskilda instruktioner i Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. Enligt vÂr bedˆmning, med reservation fˆr den omst‰ndighet som beskrivs i avsnittet Grund fˆr uttalanden med reservation, har Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter uppr‰ttats i enlighet med lagen om kommunal bokfˆring och redovisning (LKBR) och ger en i alla v‰sentliga avseenden r‰ttvisande bild av kommunens finansiella st‰llning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflˆde fˆr Âret. Grund fˆr uttalanden med reservation Vi har utfˆrt uppdraget enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. VÂrt ansvar enligt denna standard beskrivs n‰rmare i avsnittet Det sakkunniga bitr‰dets ansvar. Uppdraget ‰r utfˆrt utifrÂn opartiskhet och sj‰lvst‰ndighet i fˆrhÂllande till kommunen. Tjˆrns kommun har utrett vilka avtal som ‰r aktuella att klassificera som finansiell leasing. Genomlysningen ‰r f‰rdigst‰lld och kommunen har valt att avvika frÂn rekommendationen om s‰rredovisning av finansiell leasing fˆr fast egendom. Samtliga hyresavtal som identifierats som finansiella ‰r tecknade med kommunens dotterbolag Tjˆrns Bostads AB. En omklassificering till finansiell leasing inneb‰r att balansomslutningen pÂverkas genom att anl‰ggningstillgÂng respektive lÂngfristig skuld redovisas fˆr berˆrda leasingobjekt. Denna effekt bedˆmer vi kunna bli v‰sentlig fˆr kommunens balansr‰kning, och d‰rigenom ‰ven p nyckeltal som pÂverkas av densamma. Nettoeffekten p resultatr‰kningen bedˆms inte bli v‰sentlig, men delar av kostnaderna kommer att omklassificeras frÂn Verksamhetens resultat till Resultat efter finansiella poster. Vi anser att de revisionsbevis vi har inh‰mtat ‰r tillr‰ckliga och ‰ndamÂlsenliga som grund fˆr vÂra uttalanden med reservation. Annan information ≈rsredovisningen innehÂller ocks annan information ‰n resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter och denna andra information Âterfinns p sidorna 4-20. Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr denna andra information. VÂrt uttalande avseende Ârsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vÂrt uppdrag ingÂr inte att genomfˆra en revision av denna information, men det ‰r vÂrt ansvar att l‰sa den och ˆverv‰ga om den i v‰sentlig utstr‰ckning ‰r ofˆrenlig med Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter. Vid denna genomgÂng beaktar vi ‰ven den kunskap vi i ˆvrigt inh‰mtat under revisionen och bedˆmer om den andra informationen verkar innehÂlla v‰sentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehÂller en v‰sentlig felaktighet, ‰r vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr att Ârsredovisningen uppr‰ttas och att den ger en r‰ttvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar ‰ven fˆr den interna kontroll som den bedˆmer ‰r nˆdv‰ndig fˆr att uppr‰tta en Ârsredovisning som inte innehÂller nÂgra v‰sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga bitr‰dets ansvar VÂrt mÂl ‰r att uppn en rimlig grad av s‰kerhet om huruvida Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter inte innehÂller nÂgra v‰sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag, och att l‰mna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de fˆrtroendevalda revisorerna. Rimlig s‰kerhet ‰r en hˆg grad av s‰kerhet, men ‰r ingen garanti fˆr att en revision som utfˆrs enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision alltid kommer att uppt‰cka en v‰sentlig felaktighet om en sÂdan finns. Felaktigheter kan uppst p grund av oegentligheter eller misstag och anses vara v‰sentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan fˆrv‰ntas pÂverka de ekonomiska beslut som anv‰ndare fattar med grund i ovan n‰mnda delar. Som del av en revision enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision anv‰nder vi professionellt omdˆme och har en professionellt skeptisk inst‰llning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedˆmer vi riskerna fˆr v‰sentliga felaktigheter i Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys samt noter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller misstag, utformar och utfˆr granskningsÂtg‰rder bland annat utifrÂn dessa risker och inh‰mtar revisionsbevis som ‰r tillr‰ckliga och ‰ndamÂlsenliga fˆr att utgˆra en grund fˆr vÂra uttalanden. Risken fˆr att inte uppt‰cka en v‰sentlig felaktighet till fˆljd av oegentligheter ‰r hˆgre ‰n fˆr en v‰sentlig felaktighet som beror p misstag, • Skaffar vi oss en fˆrstÂelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse fˆr vÂr revision fˆr att utforma granskningsÂtg‰rder som ‰r l‰mpliga med h‰nsyn till omst‰ndigheterna, men inte fˆr att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utv‰rderar vi l‰mpligheten i de redovisningsprinciper som anv‰nds och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhˆrande upplysningar. • Utv‰rderar vi den ˆvergripande presentationen, strukturen och innehÂllet i Ârsredovisningens resultatr‰kning, balansr‰kning, kassaflˆdesanalys 2 (2) samt noter, d‰ribland upplysningarna, och om Ârsredovisningen Âterger de underliggande transaktionerna och h‰ndelserna p ett s‰tt som ger en r‰ttvisande bild. • MÂste vi informera de fˆrtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten fˆr den. Vi mÂste ocks informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, d‰ribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga bitr‰dets granskning av fˆrvaltningsber‰ttelsen, de sammanst‰llda r‰kenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det ‰r styrelsen som har ansvaret fˆr fˆrvaltningsber‰ttelsen, de sammanst‰llda r‰kenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa uppr‰ttas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion fˆr granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision. Detta inneb‰r att vÂr granskning av fˆrvaltningsber‰ttelsen, de sammanst‰llda r‰kenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning j‰mfˆrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard fˆr kommunal r‰kenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillr‰cklig grund fˆr vÂra uttalanden. Fˆrvaltningsber‰ttelse har uppr‰ttats i enlighet med LKBR. Sammanst‰llda r‰kenskaper har uppr‰ttats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har uppr‰ttats i enlighet med LKBR. Undertecknande Uddevalla dag fˆr elektronisk underskrift Auktoriserad revisor Ansvarigt sakkunnigt bitr‰de R‰kenskapsrevision Anna Elisabeth De Blanche Auktoriserad revisor Serienummer: 23b1984a015a79[…]fa70eb96b6846 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Årsredovisning 2025 Tjörns Kommun133 1. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Varje kommun ska enligt kommunallagen ha riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i delårsrapport och årsredovisning. Fullmäktiges, kommunstyrelsens och revisorernas roll illustreras i figuren nedan. Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravetSida 2 Fullmäktige beslutar om mål för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen utvärderar målen i årsredovisningen och gör en bedömning av måluppfyllelsen för helåret. Kommunstyrelsen utvärderar målen i delårsbokslutet och gör en prognos över måluppfyllelsen för helåret. Revisorerna bedömer om resultaten delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat samt om kommunen klarar kravet på en ekonomi i balans. Riktlinjer/mål Delårsrapport Årsredovisning134 2. Kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i budgetdokument Plan för mål och ekonomi 2025 (antagen juni 2024) beslutat om två finansiella och ett verksamhetsmässigt mål för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har beslutat om målvärden för vilken måluppfyllelse som krävs för att uppnå god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning förväntas i Tjörns kommun uppnås när: • Det verksamhetsmässiga målet om att andelen prioriterade mål som är helt eller delvis uppfyllda uppgår till 80 procent. • De två finansiella målens målvärden uppfylls. 1. Soliditeten ska uppgå till 35 procent. 2. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2,4 procent. Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravetSida 3135 3. Kommunstyrelsens uppföljning av god ekonomisk hushållning och balanskrav • Kommunstyrelsen följer upp kommunfullmäktiges tre mål som kopplas till god ekonomisk hushållning. • Det verksamhetsmässiga målet bedöms av kommunstyrelsen uppnås för året i och med att andelen prioriterade mål som är helt eller delvis uppfyllda uppgår till 93 procent, vilket är över målvärdet om över 80 procent. I årsredovisningen redovisas bedömningen av måluppfyllelse av de prioriterade mål som beslutats av kommunfullmäktige. • De två finansiella målen bedöms av kommunstyrelsen uppnås för året. • Kommunstyrelsen bedömer att en god ekonomisk hushållning uppnås. • Kommunens balanskravsresultat är 74,8 mnkr. Sida 4 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet136 4. Vår bedömning • Vår bedömning är, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. • Vår bedömning är att utfallet är förenlig med de finansiella mål som fullmäktige fastställt. • Vår bedömning är att utfallet är förenlig med de verksamhetsmässiga mål som fullmäktige fastställt. • Vår samlade bedömning är att kommunen uppnår en god ekonomisk hushållning år 2025. Sida 5 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 13.04 2026 Karin Knutsson Friberg, uppdragsledare Mikaela Gretzer, kvalitetssäkrare Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY137 Till bolagsst‰mman i Tjˆrns Kommunala Fˆrvaltnings AB Org.nr 556755–3572 samt att den interna kontrollen i huvudsak ‰r tillr‰cklig. NÂgon grund fˆr anm‰rkning mot Magnus Claesson Penneo dokumentnyckel: X7MJZ-Q3BN7-SINZS-ZCPZA-0F4ZB-Q1WXQ138 Lars Magnus Claesson Undertecknare 1 Serienummer: 1a230cbdfd889a[…]3a754e8dc2639 Penneo dokumentnyckel: X7MJZ-Q3BN7-SINZS-ZCPZA-0F4ZB-Q1WXQ139 Mars 2026 Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bilagor: 1.1. Bakgrund granskning av Tjörns kommunala förvaltnings AB (härefter moderbolaget). 1.2. Syfte Syftet är att genomföra en grundläggande granskning och bedöma om Tjörns kommunala förvaltnings AB bedriver sin verksamhet ändamålsenligt, om verksamheten sköts på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen avgränsar sig till en översiktlig granskning av moderbolagets ändamålsenlighet, moderbolagets redovisning eller interna kontroll i redovisningsfrågor. 1.5. Metod Moderbolaget driver ingen egen verksamhet. Det medför att de för moderbolaget viktiga händelserna och riskerna under året främst är kopplade till dotterbolagens verksamhet. Av dialog framkommer att moderbolaget identifierat en generell risk kring räntekostnader och för året var räntekostnaderna extra höga. Bolaget har omförhandlat ett nytt lån och ser att kostnaderna kommer bli lägre framöver. Under året gav moderbolagets VD och styrelse i uppdrag till Tjörns Hamnar AB att genomföra en riskanalys tillsammans med Tjörns kommun. Syftet med riskanalysen var att kartlägga identifierade risker och genomföra en övergripande analys som grund för fortsatt arbete. Moderbolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i de bolag Tjörns kommun använder för sin verksamhet. Moderbolaget ska följa Tjörns kommuns styrmodell som bygger på principer för målstyrning. Målkedjan börjar med Tjörns kommuns vision som gäller för hela kommunen fram till 2035. Visionen bryts ned i följande strategiska områden: följa vedertagna metoder för strategisk planering, genomförande och uppföljning. Eftersom moderbolaget inte driver egen verksamhet har moderbolaget inte upprättat affärs- eller verksamhetsplan. Vid samträde i oktober 2024 har styrelse antagit budget för 2025 i enlighet med styrelsens arbetsordning. Av budget framgår två prioriterade mål för 2025, vilka är:  I samverkan med kommunstyrelsen förstärka det koncerngemensamma arbetet.  Förvalta de värden som skapas i dotterbolaget för kommunens bästa. Målen är inte formulerade på ett mätbart eller uppföljningsbart sätt genom att koppla indikatorer till målen. Det framgår inte heller på ett tydligt sätt hur kopplingen till kommunfullmäktiges mål har gjorts för de mål som antagits för perioden. Moderbolaget tog i december 2024 del av budget från dotterbolagen för verksamhetsåret 2025. Dotterbolagen har föredragit verksamhetsrapport och ekonomiska rapportering för moderbolaget i mars, juni, oktober och december. I oktober har moderbolaget även tagit del av dotterbolagens delårsbokslut. Enligt ägardirektivet ska moderbolaget som en del i den löpande uppföljningen av bolagen redovisa väsentlig och strategisk information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.143 Moderbolaget uppges inte ha behandlat några frågor av principiell karaktär till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige under året. Samtliga styrelseprotokoll har under året översänts till kommunstyrelsen för kännedom. Av protokoll framgår att styrelsen tagit del av ekonomisk rapport för bolaget vid styrelsemötet i mars 2025, samt vid delårs- och årsbokslut. Av delårsrapport per augusti framkommer att Tjörns Kommunala Förvaltnings AB prognostiserar ett underskott om -1,8 mnkr vilket är vad bolaget budgeterat för 2025. Av delårsrapporterna framgår ingen måluppföljning av prioriterade mål. I årsredovisningen följer moderbolaget upp årets resultat. Moderbolaget följer dock inte upp målarbetet genom en bedömning av måluppfyllelse för respektive mål. Enligt vår bedömning har styrelsen och VD i huvudsak säkerställt en tillräcklig styrning av moderbolaget utifrån ägardirektiv. Moderbolaget har under året följt upp de direkt underställda bolagens verksamhet. Styrelsen informeras löpande och är aktiva i styrningen av moderbolaget. Vad gäller styrning och uppföljning under 2025 utifrån KF:s Plan för mål och ekonomi 2025 är vår bedömning att styrelsen kan utveckla sitt arbete utifrån fullmäktiges inriktningsmål. Detta genom att, i enlighet med Tjörns kommuns styrmodell, formulera prioriterade mål för verksamheten med tydlig koppling till kommunfullmäktiges mål. Arbetet med måluppföljningen kan stärkas genom att systematiskt tydliggöra vad bedömningar av måluppfyllelse för samtliga mål baseras på, exempelvis genom att utforma mätbara mål eller koppla indikatorer till målen. Moderbolaget bör även göra en bedömning av måluppfyllelse av målen i helårsuppföljningen. Ovan bedömning görs utifrån de skrivelser som gällt i KF:s Plan för mål och ekonomi 2025.Vi noterar dock att det i KF:s Plan för mål och ekonomi 2026 framkommer att moderbolaget inte har egen verksamhet och omfattas därför inte av målen i den beslutade budgeten. Därtill ska det enligt uppgift under 2026 beslutas ett nytt ägardirektiv för moderbolaget vilket ska förtydliga på vilket sätt moderbolaget ska redovisa måluppfyllelse. Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget gör ett resultat efter finansiella poster om - 1814 tkr, vilket är en negativ avvikelse mot budget om 14 tkr. Enligt vår bedömning har styrelse och VD bedrivit moderbolaget på ett ekonomiskt tillfredställande sätt.144 Moderbolaget upprättar årligen en intern kontrollplan. Styrelsen antog internkontroll-plan i juni 2025. Intern kontrollplanen för 2025 innehåller två kontroller kopplat till leverantörsfakturor och löneutbetalning. Av planen framgår kontrollansvarig och till vem åtgärder ska rapporteras till. Bolagets internkontrollplan underbyggs, likt föregående år, inte av en riskanalys. Enligt protokoll planeras den interna kontrollen för 2025 att följas upp på styrelsemöte i juni 2026. Uppföljningen av den interna kontrollen för 2024 genomfördes i juni 2025. Vår bedömning är att moderbolaget i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Likt föregående år underbyggs internkontrollplan dock inte av en riskanalys. Enligt vår mening bör internkontrollplanen bygga på en genomförd riskanalys, då syftet med intern kontroll är att förhindra/förebygga att de mest väsentliga riskerna inträffar.145 Vår sammanfattande bedömning är att moderbolagets verksamhet i huvudsak sköts på synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagens interna kontroll i huvudsak är tillräcklig. Vi har identifierat utvecklingsområden avseende moderbolagets arbete med att bryta ner kommunfullmäktiges inriktningsmål i egna prioriterade mål, i enlighet med KF:s Plan för mål och ekonomi 2025. Därtill kan arbetet stärkas avseende uppföljning av mål, där det i vår mening bör på ett tydligt sätt framgå vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse. Uppföljning av målen bör även ske per helår i exempelvis årsredovisningen. Vi noterar dock att det planeras att förtydligas kring på vilket sätt moderbolaget ska redovisa måluppfyllelse i en ny styrmodell för kommunen, vilket planeras att beslutas av KF i mars 2026. Mot denna bakgrund lämnas ingen rekommendation på detta område då styrningen från KF förändras 2026. Enligt vår mening bör internkontrollplanen för bolaget bygga på en genomförd riskanalys för att ytterligare stärka den interna kontrollen.  Genomföra en riskanalys som underlag för moderbolagets internkontrollplan.  Ägardirektiv för Tjörns kommunala förvaltnings AB  Bolagsordning för Tjörns kommunala förvaltnings AB147  Dialog med styrelsens ordförande för Tjörns kommunala förvaltning AB samt ekonomichef och redovisningsansvarig, 2025-12-02 Dokumentation  Ägardirektiv  Styrelseprotokoll 2025  Delårsbokslut per april 2025  Delårsbokslut per augusti 2025  Resultat per februari och november 2025  Internkontroll plan 2025 Till bolagsst‰mman i Tjˆrns Bostads AB Org.nr 556530–7260 bedˆmer att bolagets verksamhet frÂn ekonomisk synpunkt skˆtts i huvudsak p ett tillfredsst‰llande s‰tt samt att den interna kontrollen i huvudsak har varit tillr‰cklig. NÂgon grund fˆr anm‰rkning mot styrelsens och verkst‰llande direktˆrens fˆrvaltning fˆreligger inte. Penneo dokumentnyckel: 23G68-PV5CZ-1BHVZ-XHUEK-TWEKX-RUBZ2149 Undertecknare Serienummer: aec0a0b5d13d1d[…]35278fd0c4423 Penneo dokumentnyckel: 23G68-PV5CZ-1BHVZ-XHUEK-TWEKX-RUBZ2150 Mars 2026 Tjörns Bostads AB Bilagor: 1.1. Bakgrund granskning av Tjörns Bostads AB (härefter bolaget). 1.2. Syfte 1.5. Metod Bolaget har under året rekryterat en ny VD som tillträdde i februari 2026. Bolaget har under året genomfört flera större projekt och investeringar i fastighetsbeståndet. Utöver detta har 250 kvm solceller installerats och beslut har fattats om byggnation på Sagatomten vilket kommer att generera hyresintäkter framöver. Bolaget har även genomfört omfattande yttre underhåll och ombyggnationer, bland annat på fasader, fönster och tak på flera fastigheter. Bolaget hade även en större skada på en fastighet på övergårdsvägen vilket påverkade bolaget ekonomi. Vid dialog framgår att bolaget framöver kommer arbeta med systemstödet Hypergene för att kunna styra ekonomi och mål, vilket bolaget tror kommer att underlätta uppföljningen. Systemstödet ska kunna hjälpa till med att enklare för budgetansvariga i verksamheten att se transaktioner och fakturor samt bistå VD med att ha god inblick i både linje- och projektverksamhet. Bolaget arbetar kontinuerligt med ett omfattande innemiljöarbete då många av fastigheterna är gamla. Kommunen har fattat beslut om en ny rutin för byggnation och bolaget arbetar med att bedöma teknisk status och hantera innemiljöproblematik. Bolaget ska följa Tjörns kommuns styrmodell som bygger på principer för målstyrning. Målstyrningen handlar om att styra verksamheten genom att sätta mål och följa upp dessa. I målen beskrivs vad som ska prioriteras på lång och kort sikt samt vad resultatet ska vara. för bolagen: Bolaget behandlar affärs- och verksamhetsplan i budget 2025 och långtidsplan 2026–2030. Styrelsen antog i december 2024 budget för Tjörns Bostads AB 2025. Av budget framgår fullmäktiges strategiska områden samt en beskrivning av hur bolaget ska bidra i arbetet.154 Bolaget har fastställt ett antal indikatorer kopplat till bolagets prioriterade mål med angivna målvärden för förgående år och innevarande år. Indikatorerna är formulerade på ett mätbart sätt och kopplar an till fullmäktiges strategiska områden. Av protokoll framgår att styrelsen följt upp bolagets verksamhet under året. VD har vid styrelsesammanträdena per mars, maj, september, oktober och december informerat styrelsen om bolagets pågående verksamhet. Av protokoll framgår att styrelsen tagit del av ekonomisk rapport vid styrelsemötet i mars 2025 samt vid delårs- och årsbokslut. Bolaget har presenterat verksamhetsrapport och ekonomiska rapportering för moderbolaget i mars, juni, oktober och december. I delårsrapporterna för 2025 framgår prognostiserad måluppfyllelse för respektive mål och indikator. I delårsrapport per april samt augusti prognostiseras tre indikatorer att uppnås medan tre indikatorer delvis prognostiseras att uppnås. Av delårsrapport per augusti prognostiseras ett nollresultat per helår. Av bolagets årsredovisning framgår en beskrivning av bolagets arbete utifrån kommunfullmäktiges strategiska områden. De indikatorer som bolaget fastställt i budget följs upp i en särskild helårsrapport, vilket styrelsen beslutade om i samband med årsredovisningen. Bolaget följer upp måluppfyllelse för sex prioriterade mål. Fyra av sex mål bedöms uppfyllda eller till stor del uppfyllt. Två av målen bedöms delvis uppfyllt. I rapporten redovisas även utfall på de indikatorer som är knutna till prioriterade mål i budget 2025. Enligt uppgift är ordförandena för samtliga dotterbolag med på moderbolagets styrelsemöten. Av styrelseprotokoll framgår det inte huruvida ordföranden återfört dialogen med moderbolaget till styrelsen. Enligt vår bedömning har styrelse och VD i huvudsak säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av bolagets verksamhet utifrån ägardirektiv. Bolaget budgeterade för helåret ett resultat om 2 000 tkr. Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget gör ett resultat efter finansiella poster och avsättning för uppskjuten skatt om -6 248 tkr. Av årsredovisningen framgår ökade driftkostnader, avsättning för uppskjuten skatt, förhöjda pensionspremier, samt höjning av borgensavgift. Enligt uppgift beror underskottet även på oförutsedda kostnader för vattenläckan på Övergårdsvägen där försäkringsersättning förväntas betalas ut när fastigheten åtgärdats. Med hänsyn till ovanstående poster redovisar bolaget ett resultat efter skatt på 368 tkr.155 Enligt vår bedömning har styrelse och VD i huvudsak bedrivit bolagens verksamhet på ett ekonomiskt tillfredställande sätt. 2.4 Riskanalys och intern kontroll Bolaget har en rutin för intern kontroll fastställd 2019. Arbetet inleds genom att verksamheten tar fram en bruttolista med de kontrollområden som bedöms ha betydelse för att säkerställa att bolagets mål uppnås under året. Därefter gör verksamheten en riskanalys för de olika kontrollområdena och tar fram ett riskvärde. På styrelsemötet i mars 2025 beslutar styrelsen om vilka kontrollområden som ska prioriteras under året och hur kontrollmomenten ska gå till. Uppföljning av kontrollområdena görs vid varje styrelsemöte och i december månad sker utvärdering av året. Styrelsen beslutade i mars 2025 om internkontrollplan 2025 med följande kontrollområden:  Upphandling  Likviditetsrisk  Skadegörelse  Innemiljöproblematik Dokumentstudier av bolagets internkontrollplan 2025 visar att det saknas information om vem eller vilka tjänstepersoner som ska genomföra kontrollerna. Kontrollområden har riskvärde och beskrivning av kontrollmoment och på vilket sätt området ska följas upp. Utvärdering av bolagets internkontroll 2025 genomfördes i december 2025. I december 2025 beslutade även styrelsen att inför 2026 ska bolagets internkontroll följas upp med stöd av kommunens systemstöd för riskanalys, planering och uppföljning av internkontroll. Vår bedömning är att bolaget i har huvudsak säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bolagets internkontroll bygger på en riskanalys som styrelsen är delaktig i och kontroller har följts upp. Vi noterar dock att det i internkontrollplanen saknas uppgift om vem som är ansvarig tjänsteperson för att genomföra kontrollerna, vilket är en viktig del i internkontrollen för att säkerställa att kontroller genomförs.156 ändamålsenligt sätt. Vidare är vår bedömning att verksamheten i huvudsak sköts på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagens interna kontroll i huvudsak är tillräcklig. Vi har identifierat utvecklingsområde avseende bolagets internkontrollarbete. Bolaget kan ytterligare stärka sin internkontroll genom att tydliggöra vem som är ansvarig tjänsteperson för att genomföra kontrollerna, vilket är en viktig del i internkontrollen för att säkerställa att kontroller genomförs.  Säkerställa att internkontrollarbetet är tydligt vad gäller ansvar för kontroller och uppföljning  Ägardirektiv för Tjörns Bostads AB  Bolagsordning för Tjörns Bostads AB158  Dialog med VD samt styrelsens presidium för Tjörns Bostads AB, 2025-12-02 Dokumentation  Ägardirektiv  Affärsplan  Styrelseprotokoll från 2025  Interkontrollplan 2025  Uppföljning av intern kontroll 2025  Budget 2025  Långtidsplan 2026–2030, uppdaterad 2025-10-08  Verksamhetsrapporter under 2025 Till bolagsst‰mman i Tjˆrns Hamnar AB Org.nr 556215–6033 samt att den interna kontrollen har varit tillr‰cklig. NÂgon grund fˆr anm‰rkning mot Staffan Mattson Penneo dokumentnyckel: UK0PR-7KXZ0-DGGY0-NHD44-M6G59-5QXW4160 STAFFAN MATTSSON Undertecknare Serienummer: a4ede2dc797a32[…]3acb7fe1997a8 Penneo dokumentnyckel: UK0PR-7KXZ0-DGGY0-NHD44-M6G59-5QXW4161 Mars 2026 Bilagor: 1.1. Bakgrund granskning av Tjörns Hamnar AB (härefter bolaget). 1.2. Syfte 1.5. Metod Under 2024 lämnade tidigare VD uppdraget och VD för de övriga systerbolagen gick in som tf VD även för detta bolag. Under slutet av 2025 beslutade styrelsen om en ny VD som tillträde i februari 2026. Bolaget har under året genomfört en större övning med fokus på beredskap. Vid dialog framgår att syftet med övningen var att tydliggöra roller och ansvar inom organisationen, och att stärka bolagets förmåga att agera vid incidenter. Bolaget har arbetat aktivt med arrendefrågor och tagit upp dessa med kommunstyrelsen. Totalt finns 11 hamnföreningar, varav 4 föreningar har bolaget träffat under året för att diskutera nuläget. Verksamheten WMY (Walhamn Marina Yachtclub) har saknat tillstånd under året, vilket enligt avtal är bolagets ansvar. Bolaget har under året arbetat att söka ett nytt tillstånd för hamnen och haft en dialog med WMY. Om WMY inte har tillstånd riskerar hamnföreningen ekonomiska konsekvenser och allmänhetens förtroende vilket bolaget ser som en betydande risk. Bolaget ska följa Tjörns kommuns styrmodell som bygger på principer för målstyrning. Målstyrning handlar om att styra verksamheten genom att sätta mål och följa upp dessa. I målen beskrivs vad som ska prioriteras på lång och kort sikt och vad resultatet ska vara. för bolagen: Styrelsen antog i december 2024 budget för Tjörns Hamnar AB 2025. Bolaget budgeterade för ett positivt resultat om 2 000 tkr för helåret. I bolagets budget för 2025 framgår fullmäktiges strategiska områden samt en beskrivning av hur bolaget ska bidra i arbetet. Bolaget har, kopplat till de strategiska områdena, fastställt ett antal indikatorer för två av fem prioriterade mål, med målvärden förgående år och innevarande år. Målen är formulerade på ett mätbart sätt.165 Av styrelsens protokoll framgår att styrelsen följt upp bolagets verksamhet under året. Tillförordnad VD har vid styrelsesammanträdena per februari, maj, juli, oktober och december informerat styrelsen om bolagets pågående verksamhet. Av protokoll framgår att styrelsen tagit del av ekonomisk rapport vid styrelsemötet i mars 2025, samt vid delårs- och årsbokslut. Bolaget har presenterat verksamhetsrapport och ekonomiska rapportering för moderbolaget i mars, oktober och december. I delårsrapporterna för 2025 framgår prognostiserad måluppfyllelse för respektive mål och indikator. I delårsrapport per april bedöms att de prioriterade målen kommer att uppfyllas till stor del. Fyra mål bedöms uppfyllas och ett mål bedöms delvis att uppfyllas. I delårsrapport per augusti bedöms målen till stor del uppfyllas, men bolaget specificerar inte måluppfyllelse per mål. Av delårsrapport per augusti framkommer ett prognostiserat resultat för helåret om 2 000 tkr. Av bolagets årsredovisning framgår beskrivning av bolagets väsentliga händelser och framtida utveckling. I bolagets helårsrapport framgår bolagets bedömning av måluppfyllelse av fastställda indikatorer. Tre av fem mål bedöms uppfyllda eller till stor del uppfyllt. Två av målen bedöms delvis uppfyllt. Enligt uppgift är ordförandena för samtliga dotterbolag med på moderns styrelsemöten och har även löpande dialog med ordförande. Av styrelseprotokoll framgår det inte huruvida ordföranden återfört dialogen med moderbolaget till styrelsen. Vi bedömer att styrelsen och VD i huvudsak har säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av bolagets verksamhet utifrån gällande ägardirektiv, men det finns utvecklingsområden. Styrelsen får kontinuerligt information och är aktiva i styrningen av den löpande verksamheten men enligt vår bedömning kan styrelsen utveckla sitt arbete med måluppföljningen genom att systematiskt tydliggöra vad bedömningar av måluppfyllelse för samtliga mål baseras på. Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster om cirka 1 587 tkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget om 413 tkr. Enligt vår bedömning har styrelse och VD bedrivit bolagens verksamhet på ett ekonomiskt tillfredställande sätt.166 Styrelsen beslutade i mars 2025 om interkontrollplan 2025. I planen framgår kontrollmoment och uppföljningsmoment. Av planen framgår kontrollansvarig för respektive kontrollmoment samt när kontrollmomenten ska genomföras och rapporteras. Kontrollmomenten i internkontrollplanen bygger på en löpande riskanalys under året med stöd av kommunens systemstöd för riskanalys, planering och uppföljning av internkontroll. Av protokoll framgår att styrelsen har tagit del av uppföljning av interkontrollplan på styrelsemöten i maj, oktober och december. Av protokoll framgår att bolaget genomförde uppföljning av 2024 års internkontrollplan i maj 2025. Styrelsen i Tjörns Kommunala Förvaltnings AB (moderbolaget) beslutade att en riskanalys av bolagets verksamhet skulle genomföras för att genomlysa bolagets verksamhet för att skapa förutsättningar för utformning av en mer ändamålsenlig verksamhet i bolaget. Styrelsen för bolaget beslutade om riskanalysen i oktober 2025. Av riskanalysen framgår en genomlysning av bolagets verksamhet och en riskanalys med riskvärdering. Vår bedömning är att bolaget har säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bolagets internkontroll bygger på en riskanalys som styrelsen är delaktig i. Bolaget har därutöver genomfört uppföljning av planen löpande under året.167 synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagens interna kontroll är tillräcklig. Vi har identifierat utvecklingsområde vad gäller uppföljning. Vi ser att förbättringar kan göras avseende bolagets arbete med uppföljning av mål, där det på ett tydligt sätt framgå vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse i delårsrapporterna.  Systematiskt tydliggöra vad bedömningar av måluppfyllelse för samtliga mål baseras på samt säkerställa att åtgärder vidtas i de fall där måluppfyllelsen är svag  Ägardirektiv för Tjörns Hamnar AB  Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB169  Dialog med VD samt styrelsens 2:e vice ordförande för Tjörns Hamnar AB, 2025-12- Dokumentation  Ägardirektiv  Affärsplan  Styrelseprotokoll från 2025  Interkontrollplan 2025 med tillhörande riskanalys  Budget 2025  Verksamhetsrapporter under 2025 Till bolagsst‰mman i Tjˆrns MÂltids AB Org.nr 556762–5164 samt att den interna kontrollen har varit tillr‰cklig. NÂgon grund fˆr anm‰rkning mot Per-Arne Jensn‰s Penneo dokumentnyckel: 3O2AJ-0ZJ09-O9XVK-WIOL5-5A2MQ-UGUAE171 PER JENSNÄS Undertecknare Serienummer: 3468045fa94651[…]e2dc926ee05cc Penneo dokumentnyckel: 3O2AJ-0ZJ09-O9XVK-WIOL5-5A2MQ-UGUAE172 Mars 2026 Tjörns Måltids AB Bilagor: 1.1. Bakgrund granskning av Tjörns Måltids AB (härefter bolaget). 1.2. Syfte 1.5. Metod Från 1 april 2025 utsågs en tillförordnad VD. Uppdraget förlängdes fram till dess att en ny VD tillträde den 5 februari 2026. VD och styrelsen har beskrivit att kompetensförsörjningen varit en utmaning under 2025. Bristen på utbildade kockar och svårigheten att rekrytera timvikarier har påverkat verksamheten. För att hantera detta och säkerställa bemanning vid frånvaro har bolaget infört en flextjänst som bolaget upplever ha skapat trygghet och stabilitet. Bolaget har även undersökt möjligheten att införa kombitjänster i samarbete med kommunkoncernen. En ytterligare utmaning är att cirka 25 procent av personalen är 60 år eller äldre och flera planerar att gå i förtidspension. Under året har bolaget fått anmärkningar från Miljö- och hälsoskydd gällande brister av egenkontroller. Bolaget har som ambition under 2026 att ta fram en underhållsplan för städrutiner och egenkontroller. Livsmedelspriserna har stabiliserats jämfört med tidigare år. Bolaget bedömer dock att det finns risk för framtida prisökningar. Bolaget har också arbetat med ett projekt tillsammans med fiskenäringen för hav och insjöar i beredskapssyfte. Syftet har varit att undersöka möjligheten att handla lokalfångad fisk av fiskare på Tjörn. Bolaget ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av Tjörns kommun och av Orust kommun producera, servera och leverera måltider till skolor, barn- och äldreomsorg samt till personer med insatser för biståndsbedömda. Bolaget ska följa Tjörns kommuns styrmodell som bygger på principer för målstyrning. Målstyrningen handlar om att styra verksamheten genom att sätta mål och följa upp dessa. I målen beskrivs vad som ska prioriteras på lång och kort sikt och vad resultatet ska vara. för bolagen: Styrelsen antog i december 2024 budget för bolaget 2025. Av budgeten framgår kommunfullmäktiges strategiska områden samt en beskrivning av hur bolaget ska bidra i176 arbetet. Bolaget har fastställt ett antal indikatorer, med målvärden för förgående år och innevarande. Indikatorerna är formulerade på ett mätbart sätt och kopplar an till fullmäktiges strategiska områden. Bolaget hade tidigare en affärs- och verksamhetsplan som antogs i december 2016. Enligt protokoll beslutade styrelsen i december 2025 att upphäva affärs- och verksamhetsplan. Av protokoll framgår att styrelsen har följt upp bolagets verksamhet under året 2025. Tillförordnad VD har vid styrelsesammanträdena i mars, maj, oktober och december informerat styrelsen om bolagets pågående verksamhet. Av protokoll framgår att styrelsen tagit del av ekonomisk rapport vid styrelsemötet i mars 2025, samt vid delårs- och årsbokslut. Bolaget har presenterat verksamhetsrapport och ekonomiska rapportering för moderbolaget i mars, maj, oktober och december. I delårsrapporter för 2025 framgår om målvärdena för respektive indikator prognostiseras att uppnås. Per både april och augusti bedömdes fem av målen uppnås för helåret och ett mål bedöms delvis för helåret. Till målen lämnas en kommentar och information om varför ett av målen delvis prognostiseras att uppnås. Det saknas däremot tydlig information om vad som ligger till grund för bedömningarna avseende måluppfyllelse. Därtill framgår inte heller om styrelsen beslutat om åtgärder för det mål som prognostiseras att delvis uppnås. Av delårsrapporten per augusti 2025 framgår att resultatet uppgår till –222 tkr. Bolaget prognostiserar per helår ett nollresultat. Av bolagets årsredovisning framgår en beskrivning av bolagets arbete utifrån kommun- fullmäktiges strategiska områden. De prioriterade mål och indikatorer som bolaget fastställt i budget följs inte upp under året. Enligt uppgift är ordförandena för samtliga dotterbolag med på moderbolagets styrelsemöten. Arbetet med uppföljning till moderbolagets uppges ha fungerat väl. Av protokoll framgår det inte huruvida ordförande har återfört dialogen med moderbolaget till styrelsen. Enligt vår bedömning har styrelse och VD i huvudsak säkerställt en tillräcklig styrning av bolagets verksamhet utifrån ägardirektiv, men det finns utvecklingsområden vad gäller uppföljning, likt föregående års granskning. Styrelsen informeras löpande om verksamheten. Däremot kan arbetet med måluppföljningen stärkas genom att systematiskt tydliggöra vad bedömningar av måluppfyllelse för samtliga mål baseras på. Vidare kan bolaget stärka sin måluppföljning genom att dokumenterat följa upp beslutade prioriterade mål i budget i bolagets årsredovisning.177 Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget gör ett resultat efter finansiella poster om 402 tkr, vilket överskrider det budgeterade nollresultatet. Enligt vår bedömning har styrelse och VD har bedrivit bolagens verksamhet på ett ekonomiskt tillfredställande sätt. Bolaget har en rutin för intern kontroll som fastställdes 2018. Arbetet inleds med att verksamheten upprättar en bruttolista över de kontrollområden som bedöms vara av betydelse för att säkerställa att bolagets mål uppnås under året. Därefter genomförs en riskanalys för respektive kontrollområde, vilket resulterar i ett fastställt riskvärde. På styrelsemötet i mars 2025 fattar styrelsen beslut om vilka kontrollområden som ska prioriteras under året samt fastställer formerna för genomförandet av kontrollmomenten. Kontrollområdena som styrelsen i mars beslutade om för 2025 är följande:  Säker och trygg = Kontinuitetsplan  Verksamhet = Kompetensförsörjning  Verksamhet = Uppdrag Dokumentstudier av bolagets internkontrollplan för 2025 visar att det saknas information om vem eller vilka tjänstepersoner som ska genomföra kontrollerna. Enligt uppgift ska bolaget inför kommande år använda ett nytt stödsystem för att utvärdera riskerna bättre och därmed tydliggöra vem som är ansvarig. Av protokoll framgår att styrelsen har följt upp intern kontrollplan för 2025 i maj och oktober. En utvärdering av bolagets internkontroll 2025 genomfördes i december 2025. Vår bedömning är att bolagen har i huvudsak säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bolagets internkontroll bygger på en riskanalys som styrelsen är delaktig i och kontroller har följts upp. Vi noterar dock att det saknas i internkontrollplan om vem som är ansvarig tjänsteperson för att genomföra kontrollerna, vilket är en viktig del i internkontrollen för att säkerställa att kontroller genomförs.178 synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagens interna kontroll i huvudsak är tillräcklig. Vi har identifierat ett antal utvecklingsområden vad gäller uppföljning. Vi ser att förbättringar kan göras avseende bolagets arbete uppföljning av mål, där det på ett tydligt sätt framgå vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse i delårsrapporterna. Vidare kan bolaget stärka sin målstyrning genom att följa upp prioriterade mål i sin årsredovisning. Slutligen kan bolaget stärka sin internkontroll genom att tydliggöra vem som är ansvarig tjänsteperson för att genomföra kontrollerna, vilket är en viktig del i internkontrollen för att säkerställa att kontroller genomförs.  Systematiskt tydliggöra vad bedömningar av måluppfyllelse för samtliga mål baseras på.  Säkerställa att bolaget dokumenterat följer upp måluppfyllelse i årsredovisningen.  Säkerställa att internkontrollarbetet är tydligt vad gäller ansvar för kontroller och uppföljning.  Ägardirektiv för Tjörns Måltid AB  Bolagsordning för Tjörns Måltids AB180  Dialog med VD samt styrelsens presidium för Tjörns Måltids AB, 2025-12-01 Dokumentation  Ägardirektiv  Budget 2025  Internkontrollplan 2025  Kontrollområden 2025 (riskanalys)  Uppföljning av internkontroll 2025  Styrelseprotokoll 2025  Nöjdkundmätningar Tjörnlådan 2025  Verksamhets- och ekonomirapport per maj och oktober 2025

§ 100 Antagande av revidering av pensionspolicy för 2025/424 Beslut 1. Anta reviderad pensionspolicy för förtroendevalda enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet. 2. Bestämmelserna i pensionspolicyn ska träda i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller, efter att Tjörns kommun antagit bestämmelserna, för pågående uppdrag i kommunen och för uppdrag som tillträds efter det och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. förtroendevalda avser utbetalningen av ålderspensionen, förtydligande av när omställningsstöd ej bör utges samt 1 prisbasbelopp fritt även vid förlängt omställningsstöd. procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen182 pensionsmyndigheten. Detsamma ska gälla om den förtroendevalde har fått sitt uppdrag återkallat av fullmäktige på grund av att hen har vägrats ansvarsfrihet. kommun/region/kommunförbund så att det passar just kommunens förutsättningar och intentioner. OPF-KR 26 måste dock antas för att gälla tillsammans med egna anpassningar i policy, tillämpningsanvisningar eller riktlinjer. Bilaga 1 - Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), Sveriges kommuner och regioner Bilaga 2 - Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26, Sveriges kommuner och regioner

§ 51 Antagande av revidering av pensionspolicy för 2025/424 Beslut 1. Anta reviderad pensionspolicy för förtroendevalda enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet. 2. Bestämmelserna i pensionspolicyn ska träda i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller, efter att Tjörns kommun antagit bestämmelserna, för pågående uppdrag i kommunen och för uppdrag som tillträds efter det och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. förtroendevalda avser utbetalningen av ålderspensionen, förtydligande av när omställningsstöd ej bör utges samt 1 prisbasbelopp fritt även vid förlängt omställningsstöd. procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen pensionsmyndigheten. återkallat av fullmäktige på grund av att hen har vägrats ansvarsfrihet. kommun/region/kommunförbund så att det passar just kommunens förutsättningar och intentioner. OPF-KR 26 måste dock antas för att gälla tillsammans med egna anpassningar i policy, tillämpningsanvisningar eller riktlinjer. Bilaga 1 - Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), Sveriges kommuner och regioner Bilaga 2 - Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26, Sveriges kommuner och regioner185 Rikard Larsson (S) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska Ko Sara Alfredsson Kommunstyrelsen HR chef 0304-60 10 45 sara.alfredsson@tjorn.se Tjänsteutlåtande - Revidering av pensionspolicy för 1. Anta reviderad pensionspolicy för förtroendevalda enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet. 2. Bestämmelserna i pensionspolicyn ska träda i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller, efter att Tjörns kommun antagit bestämmelserna, för pågående uppdrag i kommunen och för uppdrag som tillträds efter det och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. förtroendevalda avser utbetalningen av ålderspensionen, förtydligande av när omställningsstöd ej bör utges samt 1 prisbasbelopp fritt även vid förlängt omställningsstöd. pension kan börja tas ut minus två år.187 procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen pensionsmyndigheten. återkallat av fullmäktige på grund av att hen har vägrats ansvarsfrihet. kommun/region/kommunförbund så att det passar just kommunens förutsättningar och intentioner. OPF-KR 26 måste dock antas för att gälla tillsammans med egna anpassningar i policy, tillämpningsanvisningar eller riktlinjer. Bilagor Bilaga 1 - Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, Sveriges kommuner och regioner Bilaga 2 - Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), Sveriges kommuner och regioner Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26, Sveriges kommuner och regioner188 Ärendet SKR har den 19 december 2025 kommit med ett nytt, upparbetat, förslag avseende pensions- och omställningsregler till förtroendevalda. kommun/region/kommunförbund så att det passar just era förutsättningar och intentioner. OPF-KR 26 måste dock antas för att gälla tillsammans med egna anpassningar i policy, tillämpningsanvisningar eller riktlinjer. Eftersom Tjörns kommun har antagit OPF-KR 25 så är det främst dessa förändringar som har skett i det upparbetade förslaget OPF-KR26: • Samordning av ekonomiskt omställningsstöd införs från första året. Ett prisbasbelopp per år, motsvarande en tolftedels prisbasbelopp per månad, undantas från samordningen. Det gäller även vid förlängt ekonomiskt omställningsstöd. • Möjlighet att ta ut ålderspensionen temporärt under kortast tid 10 år. Tidigare var endast livsvarig utbetalning möjlig, vilket fortfarande är huvudregeln. • Tidigast ålder för uttag av ålderspensionen är den tidigaste uttagstidpunkten som gäller för allmän pension minus 2 år. Vilket nu innebär 62 år (anpassning till AKAP-KR). Tidigare var tidigaste ålder för uttag av ålderspensionen samma som för uttag av allmän pension. Det vill säga nu 64 år. • Ålderspensionen utbetalas per automatik, om ingen ansökan har inkommit dessförinnan, vid gällande LAS ålder plus 12 månader (anpassning till AKAP-KR). • Möjlighet att inte godkänna utbetalning av omställningsstöd vid en lagakraftvunnen fängelsedom på lägst 2 år. • SKR rekommenderar att OPF-KR 26 ska antas under 2026 och gälla från den 15 oktober 2026 (anpassning till mandatperioden). Kan dock antas tidigare för att reglerna om omställningsstöd skall gälla för avgångar under året. Temporär utbetalning av ålderspension kan troligen tidigast ske efter årsskiftet.189 • Maximalt betalas ett familjeskydd ut, oaktat om den förtroendevalde har uppdrag hos annan uppdragsgivare. • Sambobegreppet har förtydligats i OPF-KR 26, gällande familjeskyddet; Med sambo avses den ogifta person som stadigvarande bodde tillsammans med den ogifte förtroendevalde vid hans eller hennes död, eller som tidigare varit gift eller registrerad partner med den förtroendevalde, eller har eller har haft barn, eller då väntade barn med den förtroendevalde (anpassning till AKAP-KR). • För efterlevandeskyddet avseende ålderspensionen i OPF-KR 26 är det sambolagen (2003:376) som gäller. • Uppdragstid hos annan uppdragsgivare får, under vissa förutsättningar, räknas in i kvalifikationstiden för ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Lite oklart när och hur detta kan bli aktuellt, men möjligheten finns Evike Sandor Pensionspolicy för Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf 2025-09-25, § 127 Diarienummer KS 2025/424 Datum för senaste revidering 2026-NN-NN Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig funktion HR-chef Målgrupp för dokumentet Förtroendevalda inom Tjörns kommun191 Revideringar Beslut Diarienummer Revidering avser192 Innehåll 1 Inledning 1 2 Pensionsbestämmelser OPF-KR 3 Sida 1 (10) 1 Inledning Syftet med Tjörn kommuns pensionspolicy för förtroendevalda är att på ett enkelt och tydligt sätt beskriva de pensionsförmåner och pensionsersättningar kommunen beslutat om samt till vem den förtroendevalde kan vända sig för att få information. Pensionspolicyn är marknadsmässigt framtagen utifrån regler och rekommendationer samt möjligheter att utveckla dessa. Regelverket om pension och andra avgångsförmåner för förtroendevalda har ändrats under åren för att anpassas till de förändringar kring pensioner som sker i samhället. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tar fram förslag till regelverk som respektive kommun, region eller kommunalförbund har att anta som sina. 1.1 Pensionsregelverk Förtroendevalda i Tjörns kommun omfattas av Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR). Pensionsregelverket OPF-KR gäller i Tjörns kommun från och med att kommunfullmäktige sammanträdde första gången efter valet 2014. Förtroendevalda kan i vissa fall omfattas av äldre pensions-regelverk såsom Pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF) från 2003 som gällde för heltidspolitiker som tillträtt pensionsgrundande uppdrag i kommunen före valet 2014. Förtroendevalda som omfattas informeras om detta. Förtroendevalda ska lämna skriftlig ansökan om utbetalning av pension och övriga förmåner enligt OPF-KR och PBF enligt pensionsmyndighetens anvisningar. 1.2 Uppföljning Pensionspolicyn bör ses över en gång varje mandatperiod och vid behov uppdateras. Däremellan görs översyn och uppdatering vid behov på grund av förändringar i lagar, regler och rekommendationer inom pensionsområdet. 1.3 Beslutsordning Beslut om Pensionspolicyn fattas av Kommunfullmäktige. Beslut om och om förtroendevaldas pensionsvillkor fattas av Kommunstyrelsens arbetsutskott som även är pensions-myndighet.194 Sida 2 (10) Beslutanderätt i specifika pensionsfrågor framgår av kommunens delegationsordning. 1.4 Pensionsinformation Pensionsmyndigheten är ansvarig för att den förtroendevalde informeras om sin avgiftsbestämda ålderspension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift enligt OPF-KR. Kommunen uppfyller informationskravet att tillhandahålla de förtroendevalda information om de intjänade pensions-förmånerna. Informationen ges av kommunens HR-avdelning i samarbete med extern pensionsadministratör. Förtroendevalda kan i första hand vända sig till extern pensionsadministratör och i andra hand kommunens HR-avdelning med pensionsfrågor. Kontaktuppgifter till extern pensionsadministratör fås av HR- avdelningen. Informationsträffar i grupp erbjuds regelbundet och individuell information erbjuds på begäran.195 Sida 3 (10) 2 Pensionsbestämmelser OPF-KR Pensionsbestämmelserna OPF-KR gäller från och med 2015-01-01 för förtroendevalda som väljs för första gången samt för förtroendevalda som i tidigare uppdrag i kommunen inte omfattats av pensionsbestämmelser. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF- KL eller annat uppdrag. Förtroendevalda som uppnått i 32 § LAS angiven ålder vid den tidpunkt då OPF-KR började gälla i kommunen och för individens uppdrag omfattas inte av reglerna. OPF-KR består av följande förmåner: • Avgiftsbestämd ålderspension • Sjukpension • Familjeskydd • Ekonomiskt omställningsstöd • Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Utbetalning av ovanstående förmåner sker efter ansökan till kommunens pensionsmyndighet. 2.1 Pensionsförmåner Avgiftsbestämd ålderspension Avgiftsbestämd ålderspension gäller för samtliga förtroendevalda som omfattas av OPF-KR. Pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av årsarvode, sammanträdesersättning, och andra i uppdraget utbetalda kontanta ersättningar.196 Sida 4 (10) Traktamente, kostnadsersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst, semester och tjänstepension är inte pensionsgrundande. För förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40% av heltid, ingår i den pensionsgrundande inkomsten även det avdrag/ bortfall som förtroendevald fått från sitt fasta arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt Föräldraledighetslagen. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande årsinkomsten från första kronan, någon nedre åldersgräns finns inte. Pensionsgrundande årsinkomst i inkomstbasbelopp Pensionsavgift t.o.m. i LAS § 32a uppnådd ålder Pensionsavgift efter i LAS § 32a uppnådd ålder 0 – 7,5 6 % 6 % 7,5 - 30 31,5 % 6 % Pensionsavgifterna sätts av till en pensionsbehållning till den förtroendevalde. Är pensionsavgiften lägre än 3 % av samma års inkomst-basbelopp betalas den direkt till den förtroendevalde och är då inte pensionsgrundande. Belopp understigande 200 kronor avseende kalenderår utbetalas inte. Från och med 2019 uppräknas 200 kronor årligen med förändringen av inkomstbasbelopp. Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning sker månadsvis och livsvarigt till och med den månad den förtroendevalde avlider. förtroendevalde och pensionsmyndigheten i samband med ansökan om utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning, välja utbetalning under kortare tid, dock som lägst 10 år. förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar.197 Sida 5 (10) Pensionsbehållning kan betalas ut som engångsbelopp upprepade gånger vid nya förtroendeuppdrag. Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensions- myndigheten behöver för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Efterlevnadsskydd Efterlevandeskydd innebär att den återstående avgiftsbestämda ålderspensionen betalas till efterlevande om den förtroendevalde avlider. Som efterlevande räknas i första hand make/maka, registrerad partner/sambo och i andra hand barn upp till 20 års ålder. Efterlevandeskyddet betalas ut som en månadsvis pension i fem år om dödsfallet inträffar innan den avgiftsbestämda ålderspensionen börjat betalas ut. Om den förtroendevalde börjat ta ut den avgiftsbestämda ålderspensionen fortsätter utbetalningarna i form av efterlevandeskydd i maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat tas ut. Förtroendevalda har möjlighet att, inför att utbetalningen av avgiftsbestämd ålderspension ska påbörjas, välja att ta bort efterlevandeskyddet. Sjukpension Möjligheten till sjukpension gäller förtroendevalda med uppdrag på minst 40 procent. Sjukpension betalas ut till den som får rätt till sjuk- eller aktivitets-ersättning och som en följd av det befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som anställda har rätt till enligt AGS-KL och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före det år då sjuk- eller aktivitetsersättningen beviljades. Sjukpensionen betalas ut under den tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald som befrias/ frånträder sitt uppdrag på grund av sjukdom har rätt till efterskydd under 270 dagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstiden beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning.198 Sida 6 (10) Familjeskydd Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen (KL) och som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna gäller även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande vuxen och familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande barn. a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt 1 § KL b) under tid då han eller hon får sjukpension Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b)-c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. En efterlevande vuxen med rätt till familjeskydd enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i199 Sida 7 (10) adoptionssyfte. Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp, det år dödsfallet inträffade, delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen har tagit emot ett förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån, anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun ha fått kännedom om dödsfallet 2.2 Omställningsstöd Reglerna om omställningsstöd omfattar förtroendevalda med sammanlagda uppdrag i kommunen på minst 40 procent och syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Aktiva omställningsinsatser Förtroendevalda som avgår efter minst fyra års sammanhängande ålder, har rätt till aktiva omställningsinsatser. Kommunens pensionsmyndighet beslutar om lämpliga omställningsinsatser och kostnaden för dessa.200 Sida 8 (10) kommunallagen. Sådant särskilt skäl föreligger om den förtroendevalde dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Förtroendevald är skyldig att meddela lagakraftvunnen dom till den lokala pensionsmyndigheten. återkallat av fullmäktige på grund av att hen har vägrats ansvarsfrihet. Ekonomiskt omställningsstöd Förtroendevalda som avgår efter minst ett års sammanhängande ålder, har rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Storlek Omställningsstödet beräknas på årsarvodetolvmånadersperioden före År Nivå Samordning med förvärvsinkomst Utbetalningstiden beror på hur länge uppdraget varat- antal hela år. Tid i uppdraget Utbetalningstid 1 år 3 mån 2 år 6 mån201 Sida 9 (10) 3 år 9 mån 4 år 12 mån 5 år 15 mån 6 år 18 mån 7 år 21 mån 8 år 24 mån 9 år 27 mån 10 år 30 mån 11 år 33 mån 12 år eller mer 36 mån Omställningsstödet betalas ut längst till och med månaden innan den förtroendevalde uppnått i 32 a § LAS angiven ålder. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Kommunens pensionsmyndighet utfärdar anvisningar för hur detta ska styrkas. Utbetalningarna upphör om den förtroendevalde tillträder nytt uppdrag i kommun eller region på minst 40 procent, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förtroendevalda som avgår efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid i kommunen, kan få förlängt omställningsstöd tidigast från 61 års ålder och endast i direkt anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd upphört. Storlek Det förlängda ekonomiska omställningsstödet beräknas på årsarvodet tolvmånadersperioden före avgångstidpunkten.202 Sida 10 (10) Nivå Samordning med förvärvsinkomst 60 % Ja, 1 prisbasbelopp fritt Det förlängda ekonomiska omställningsstödet beviljas och betalas ut för ett år i taget och som längst till och med månaden innan den förtroendevalde uppnått den i 32 a § LAS angivna åldern. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Kommunens pensionsmyndighet utfärdar anvisningar för hur detta ska styrkas. Utbetalningarna upphör om den förtroendevalde tillträder nytt uppdrag i kommun eller region på minst 40 procent, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen.203 Dokumenttyp och beslutsinstans Policy Dokumentnamn Pensionspolicy Fastställd/Upprättad 2025-09-25, § 127 Dokumentansvarig HR-chef Dokumentet gäller för Förtroendevalda inom Tjörns kommun Giltig till och med Tillsvidare Pensionspolicy Tjörns kommun204 Inledning Syftet med Tjörn kommuns Pensionspolicy för förtroendevalda är att på ett enkelt och tydligt sätt beskriva de pensionsförmåner och pensionsersättningar kommunen beslutat om samt till vem den förtroendevalde kan vända sig för att få information. Pensionspolicyn är marknadsmässigt framtagen utifrån regler och rekommendationer samt möjligheter att utveckla dessa. Regelverket om pension och andra avgångsförmåner för förtroendevalda har ändrats under åren för att anpassas till de förändringar kring pensioner som sker i samhället. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tar fram förslag till regelverk som respektive kommun, region eller kommunalförbund har att anta som sina. Pensionsregelverk Förtroendevalda i Tjörns kommun omfattas av Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR). Pensionsregelverket OPF-KR gäller i Tjörns kommun från och med att kommunfullmäktige sammanträdde första gången efter valet 2014. Förtroendevalda kan i vissa fall omfattas av äldre pensions-regelverk såsom Pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF) från 2003 som gällde för heltidspolitiker som tillträtt pensionsgrundande uppdrag i kommunen före valet 2014. Förtroendevalda som omfattas informeras om detta. Förtroendevalda ska lämna skriftlig ansökan om utbetalning av pension och övriga förmåner enligt OPF-KR och PBF enligt pensionsmyndighetens anvisningar. Uppföljning Pensionspolicyn bör ses över en gång varje mandatperiod och vid behov uppdateras. Däremellan görs översyn och uppdatering vid behov på grund av förändringar i lagar, regler och rekommendationer inom pensionsområdet. Beslutsordning Beslut om Pensionspolicyn fattas av Kommunfullmäktige. Beslut om och om förtroendevaldas pensionsvillkor fattas av Kommunstyrelsens arbetsutskott som även är pensions-myndighet. Beslutanderätt i specifika pensionsfrågor framgår av kommunens delegationsordning.205 Pensionsinformation Pensionsmyndigheten är ansvarig för att den förtroendevalde informeras om sin avgiftsbestämda ålderspension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift enligt OPF-KR. Kommunen uppfyller informationskravet att tillhandahålla de förtroendevalda information om de intjänade pensions-förmånerna. Informationen ges av kommunens HR avdelning i samarbete med extern pensionsadministratör. Förtroendevalda kan i första hand vända sig till extern pensionsadministratör och i andra hand kommunens HR avdelning med pensionsfrågor. Kontaktuppgifter till extern pensionsadministratör fås av HR avdelningen via Intranätet. Informationsträffar i grupp erbjuds regelbundet och individuell information erbjuds på begäran. Pensionsbestämmelser OPF-KR Pensionsbestämmelserna OPF-KR gäller från och med 2015-01-01 för förtroendevalda som väljs för första gången samt för förtroendevalda som i tidigare uppdrag i kommunen inte omfattats av pensionsbestämmelser. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag. Förtroendevalda som uppnått i 32 § LAS angiven ålder vid den tidpunkt då OPF-KR började gälla i kommunen och för individens uppdrag omfattas inte av reglerna. OPF-KR består av följande förmåner: • Avgiftsbestämd ålderspension • Sjukpension • Familjeskydd • Ekonomiskt omställningsstöd • Förlängt ekonomiskt omställningsstöd206 Utbetalning av ovanstående förmåner sker efter ansökan till kommunens pensionsmyndighet. Avgiftsbestämd ålderspension Avgiftsbestämd ålderspension gäller för samtliga förtroendevalda som omfattas av OPF-KR. Pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av årsarvode, sammanträdesersättning, och andra i uppdraget utbetalda kontanta ersättningar. Traktamente, kostnadsersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst, semester och tjänstepension är inte pensionsgrundande. För förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40% av heltid, ingår i den pensionsgrundande inkomsten även det avdrag/ bortfall som förtroendevald fått från sitt fasta arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt Föräldraledighetslagen. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande årsinkomsten från första kronan, någon nedre åldersgräns finns inte. Pensionsgrundande årsinkomst i inkomstbasbelopp Pensionsavgift t.o.m. i LAS § 32a uppnådd ålder Pensionsavgift efter i LAS § 32a uppnådd ålder 0 – 7,5 6 % 6 % 7,5 - 30 31,5 % 6 % Pensionsavgifterna sätts av till en pensionsbehållning till den förtroendevalde. Är pensionsavgiften lägre än 3 % av samma års inkomst-basbelopp betalas den direkt till den förtroendevalde och är då inte pensionsgrundande. Belopp understigande 200 kronor avseende kalenderår utbetalas inte. Från och med 2019 uppräknas 200 kronor årligen med förändringen av inkomstbasbelopp. Pensionen betalas ut enligt gällande pensionsregelverk.207 Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensions- myndigheten behöver för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd innebär att den återstående avgiftsbestämda ålderspensionen betalas till efterlevande om den förtroendevalde avlider. Som efterlevande räknas i första hand make/maka, registrerad partner/sambo och i andra hand barn upp till 20 års ålder. Efterlevandeskyddet betalas ut som en månadsvis pension i fem år om dödsfallet inträffar innan den avgiftsbestämda ålderspensionen börjat betalas ut. Om den förtroendevalde börjat ta ut den avgiftsbestämda ålderspensionen fortsätter utbetalningarna i form av efterlevandeskydd i maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat tas ut. Förtroendevalda har möjlighet att, inför att utbetalningen av avgiftsbestämd ålderspension ska påbörjas, välja att ta bort efterlevandeskyddet. Sjukpension Möjligheten till sjukpension gäller förtroendevalda med uppdrag på minst 40 procent. Sjukpension betalas ut till den som får rätt till sjuk- eller aktivitets-ersättning och som en följd av det befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som anställda har rätt till enligt AGS-KL och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före det år då sjuk- eller aktivitetsersättningen beviljades. Sjukpensionen betalas ut under den tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald som befrias/ frånträder sitt uppdrag på grund av sjukdom har rätt till efterskydd under 270 dagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstiden beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Familjeskydd Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen (KL) och som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid.208 Bestämmelserna gäller även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande vuxen och familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande barn. a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt 1 § KL b) under tid då han eller hon får sjukpension Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b)-c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. En efterlevande vuxen med rätt till familjeskydd enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i adoptionssyfte. Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp, det år dödsfallet inträffade, delat med tolv.209 Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen har tagit emot ett förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån, anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun ha fått kännedom om dödsfallet. Reglerna om omställningsstöd omfattar förtroendevalda med sammanlagda uppdrag i kommunen på minst 40 procent och syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Aktiva omställningsinsatser Förtroendevalda som avgår efter minst fyra års sammanhängande ålder, har rätt till aktiva omställningsinsatser. Kommunens pensionsmyndighet beslutar om lämpliga omställningsinsatser och kostnaden för dessa. Ekonomiskt omställningsstöd Förtroendevalda som avgår efter minst ett års sammanhängande ålder, har rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Förtroendevalda har dock inte rätt till omställningsstöd vid frånträde av uppdrag på grund av brottslig aktivitet enligt kommunallagen kap 4 § 9.210 Storlek Omställningsstödet beräknas på årsarvodetolvmånadersperioden före År Nivå Samordning med förvärvsinkomst Utbetalningstiden beror på hur länge uppdraget varat, antal hela år. Tid i uppdraget Utbetalningstid 1 år 3 mån 2 år 6 mån 3 år 9 mån 4 år 12 mån 5 år 15 mån 6 år 18 mån 7 år 21 mån 8 år 24 mån 9 år 27 mån 10 år 30 mån 11 år 33 mån 12 år eller mer 36 mån Omställningsstödet betalas ut längst till och med månaden innan den förtroendevalde uppnått i 32 a § LAS angiven ålder. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Kommunens pensionsmyndighet utfärdar anvisningar för hur detta ska styrkas. Utbetalningarna upphör om den förtroendevalde tillträder nytt uppdrag i kommun eller region på minst 40 procent, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förtroendevalda som avgår efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid i kommunen, kan få förlängt omställningsstöd tidigast från 61 års ålder och endast i direkt anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd upphört.211 Storlek Det förlängda ekonomiska omställningsstödet beräknas på årsarvodet tolvmånadersperioden före avgångstidpunkten. Nivå Samordning med förvärvsinkomst 60 % Ja, inget fribelopp Det förlängda ekonomiska omställningsstödet beviljas och betalas ut för ett år i taget och som längst till och med månaden innan den förtroendevalde uppnått den i 32 a § LAS angivna åldern. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Kommunens pensionsmyndighet utfärdar anvisningar för hur detta ska styrkas. Utbetalningarna upphör om den förtroendevalde tillträder nytt uppdrag i kommun eller region på minst 40 procent, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen.212 2025-12-19 1 (4) UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 25:64 Diarienr: SKR2025/03580 Handläggare: Victoria Bergner Ämnesord: Förtroendevalda, Pension Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Extern medverkan: - Datum: 2025-12-10 Mottagare: Kommunstyrelsen, Regionstyrelsen Rubrik: Cirkulär - OPF-KR 26 Ersätter: - Bilagor: Bilaga 1 - OPF-KR 26 Bilaga 2 - Kommentar till OPF-KR 26 Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26 Sammanfattning förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs: Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs. En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315213 20 2 (4) 2025-12-19 OPF-KR 26 Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KR) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2026 eller senare. Den nya versionen benämns OPF-KR 26. Förslag till OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. OPF-KR 26 är fortsatt indelat i fyra kapitel; inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Förslaget innehåller i korthet följande förändringar: Kapitel 2, bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda. En ny § 2a införs som ger rätt till att neka omställningsstöd om den förtroendevalde döms till fängelse i två år eller mer. Tid i uppdrag hos annan uppdragsgivare som tillämpar OPF-KR 26 eller tidigare får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid för ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Samordningsreglerna gällande ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd förändras i §7. Omställningsstöden föreslås samordnas med all förvärvsinkomst och/eller annan inkomst från och med det första året med omställningsstöd. Av administrativa skäl föreslås att från samordningen undanta ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Kapitel 3, pensionsbestämmelser Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. I tidigare versioner av OPF-KR justerades beloppet årligen genom indexering, men denna rutin har av administrativa skäl tagits bort. En möjlighet till kortare utbetalningstid av pensionsbehållningen om minst 10 år har införts. Tidigaste ålder för uttag av pensionsbehållning har justerats till 62 år. En regel om automatisk utbetalning av pensionsbehållningen vid 70 år har också införts. Detta för att pensionsbehållningen inte ska glömmas bort. Sambobegreppet förtydligas med hänvisning till sambolagen i § 11, efterlevandeskydd.214 20 3 (4) 2025-12-19 Kapitel 4, familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall I §3 införs en regel om att endast ett helt familjeskydd kan falla ut oavsett om man har flera uppdrag hos flera uppdragsgivare. I ny anmärkning till § 4 har sambobegreppet förtydligats. Kommentaren till OPF-KR 26 Kommentaren till OPF-KR 26 har reviderats i syfte att förtydliga och öka dess vägledande funktion. Övrigt En uppdaterad försäkringsteknisk bilaga med nya delningstal har införts och ersätter den tidigare från 2014. Bilagan har moderniserats och beskriver bland annat hur pensionsbehållningen ska räknas upp i högre åldrar. SKR rekommenderar att lokalt antagande av OPF-KR 26 görs med ikraftträdandedatum tidigast från och med 15 oktober 2026. Förslag till lokala beslut I enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners styrelses beslut föreslås: att anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Victoria Bergner. SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Avdelningen för arbetsgivarpolitik Jeanette Hedberg Victoria Bergner215 20 4 (4) 2025-12-19 Bilagor: Bilaga 1 - OPF-KR 26 Bilaga 2 - Kommentar till OPF-KR 26 Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26216 2025-12-19 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) Allmänt om bestämmelserna Ett förtroendeuppdrag utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och medför behov av anpassade villkor. Enligt 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) avses med förtroendevald den som har valts till ett uppdrag av fullmäktige, nämnd eller annan kommunal myndighet. Uppdraget utgör inte en anställning, och den förtroendevalde har därför inte ett anställningsförhållande med kommunen eller regionen. Arbetsrättslig lagstiftning som reglerar exempelvis arbetstid, semester och anställningsskydd är därmed inte tillämplig. Eftersom ett anställningsförhållande inte föreligger kan den förtroendevalde inte omfattas av bestämmelserna om tjänstepension, då sådan pension enligt 28 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) endast får tryggas inom ramen för ett anställningsförhållande. Förtroendeuppdraget innebär också att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund innehåller OPF-KR 26 bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen. Bestämmelserna antas lokalt av fullmäktige i kommun, region eller kommunalförbund och utgör ett samlat regelverk som tydliggör de förtroendevaldas villkor och trygghet under och efter tiden som förtroendevald. OPF-KR 26 indelas i fyra kapitel: 1. Inledande bestämmelser • Lokal pensionsmyndighet • Ändringar av och tillägg till bestämmelserna 2. Omställningsstöd • Ekonomiskt omställningsstöd217 • Förlängt ekonomiskt omställningsstöd 3. Pensionsbestämmelser • Avgiftsbestämd pensionsbehållning • Sjukpension 4. Familjeskydd • Familjeskydd till efterlevande vuxen • Familjeskydd till efterlevande barn218 Kapitel 1 Inledande bestämmelser § 1 Lokal pensionsmyndighet I anslutning till att OPF-KR 26 antas ska en lokal pensionsmyndighet utses. Pensionsmyndigheten har i uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF- KR 26. § 2 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Den förtroendevalde är skyldig att följa de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som kommunen, regionen eller kommunalförbundet från tid till annan beslutar.219 Kapitel 2 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. § 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte ska beviljas omställningsstöd enligt §§ 3-5 i detta reglemente om den förtroendevalde har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Anmärkning Avseende nekad rätt till omställningsstöd utifrån ej beviljad ansvarsfrihet, se anmärkning till § 2a (sid 12) i Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). § 3 Aktiva omställningsinsatser Möjlighet till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder när den förtroendevalde lämnar sitt (sina) uppdrag. Respektive kommun, region och kommunalförbund har att utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva220 omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. § 4 Ekonomiskt omställningsstöd Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. § 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den221 förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Det förlängda ekonomiska omställningsstödet utges med 60 procent av underlaget enligt § 4. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. § 6 Samordning Ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomster. Samtliga inkomster, med undantag för kapitalinkomster, ska anses utgöra förvärvsinkomster. Av administrativa skäl får från samordningen undantas ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Om en förtroendevald utför arbete utan ersättning eller mot låg ersättning, eller erhåller annan ersättning än förvärvsinkomst enligt första stycket, får den lokala pensionsmyndigheten besluta att minska omställningsstödet med ett uppskattat inkomstbelopp som motsvarar den inkomst som bedöms skälig. § 7 Uppgiftsskyldighet En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till samt beräkna omfattningen av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har en förtroendevald obehörigen eller med för högt belopp erhållit aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd till följd av oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller annan omständighet, eller om den förtroendevalde222 skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig, ska det felaktigt utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan – om särskilda skäl föreligger – besluta att helt eller delvis avstå från återkrav. § 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt §§ 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Ansökan om omställningsstöd enligt §§ 3-5 ska göras i nära anslutning till att den förtroendevalde lämnar/minskar sitt (sina) uppdrag. § 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalat inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.223 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunalförbundet. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas för förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. § 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd pensionsbehållning b. sjukpension c. efterlevandeskydd § 3 Avgiftsbestämd pensionsbehållning En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd pensionsbehållning enligt §§ 4-9. § 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, motsvarande sammanlagt minst 40 procent av en heltid, som under ledighet till224 följd av sjukdom, olycksfall, arbetsskada eller föräldraledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap. 12 § kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. § 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Pensionsavgiften är 6 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 31,5 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 6 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före insjuknandetidpunkten enligt § 10. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. § 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund, där225 den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. Pensionsbehållningen räknas upp årligen (indexeras) med förändringen av inkomstbasbeloppet. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd enligt § 11. Den förtroendevalde kan erbjudas möjlighet att välja bort efterlevandeskyddet i anslutning till ansökan om uttag. § 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes pensionsbehållning, pensionsgrundande inkomst och avsättning av § 8 Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning enligt § 6 sker månadsvis och livsvarigt. Den förtroendevalde kan, efter särskild överenskommelse mellan den förtroendevalde och pensionsmyndigheten i samband med ansökan om utbetalning av pensionsbehållningen, välja utbetalning under kortare tid, dock som lägst 10 år. Utbetalning får tidigast påbörjas från den tidpunkt då den förtroendevalde enligt 58 kap. 1§ Socialförsäkringsbalken (2010:110) har rätt att ta ut allmän pension, minus två år. Ansökan om utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pensionsbehållningen utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Om utbetalning inte påbörjats eller ansökan om sådan utbetalning inte inkommit till pensionsmyndigheten (eller enligt anvisning från pensionsmyndigheten) vid den tidpunkt den förtroendevalde har uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder plus 12 månader påbörjas utbetalning vid denna tidpunkt. Avgiftsbestämd pensionsbehållning kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. § 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till226 pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp återkrävas eller avräknas på kommande avsättningar av Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. § 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen avgår från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.227 § 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt § 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Anmärkningar Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen (2003:376). Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§ 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal (2005:104). § 13 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun, region och kommunalförbund.

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. § 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte228 fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.229 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid. Bestämmelserna om familjeskydd träder ikraft vid den tidpunkt då OPF-KR 26 antas av fullmäktige, eller från den tidpunkt som fullmäktige beslutar. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och § 2 Rätt till familjeskydd En förtroendevalds efterlevande har rätt till - familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande vuxen, och - familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande barn. § 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt § 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser § 10, rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) – c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. För en och samma avliden kan det högst utges ett familjeskydd, detta oavsett om den förtroendevalde hade fler än ett uppdrag som var och en innebär att den avlidne uppfyller dessa villkor.230 § 4 Familjeskydd till efterlevande vuxen Familjeskydd till efterlevande vuxen betalas ut till den förtroendevaldes make/ maka, sambo och registrerad partner som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. Anmärkningar Med sambo avses den ogifta person som stadigvarande bodde tillsammans med den ogifte förtroendevalde vid hans eller hennes död, och a) som tidigare varit gift eller registrerad partner med den förtroendevalde, eller b) har eller har haft barn, eller då väntade barn med den förtroendevalde. § 5 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande vuxen En efterlevande vuxen, med rätt till familjeskydd till efterlevande vuxen enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Familjeskydd till efterlevande vuxen ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. § 6 Familjeskydd till efterlevande barn Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt till barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i adoptionssyfte. § 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet.231 Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket FAL.232 2025-12-19 Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Inledning I kommentaren till OPF-KR 26 behandlas de föreslagna bestämmelserna om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda. Kommentaren följer samma struktur som OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat för att tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett eller flera uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som tidigare inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KR 26 ersätter samtliga av de tidigare regelverken OPF-KR 25, OPF-KL 18 och OPF-KL 14. En uppdaterad försäkringsteknisk bilaga har införts och ersätter den tidigare från 2014. Bilagan har moderniserats och beskriver bland annat hur pensionsbehållningen räknas upp i högre åldrar. Kommuner, regioner och kommunalförbund som ännu inte har antagit OPF-KR (eller tidigare OPF-KL) bör notera att de framtagna kommentarerna och riktlinjerna för tillämpning bygger på antagandet att OPF-KL 14, OPF-KL 18 och/eller OPF-KR 25 redan är antagna. SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande den 15 oktober 2026. Datumet är valt för att sammanfalla med starten av en ny mandatperiod. Syftet är att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod och skapa förutsägbarhet och likvärdighet för de förtroendevalda. Definitioner och förklaringar i OPF-KR 26 Förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ”Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första stycket samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.” Fullmäktige Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt förbundsfullmäktige.233 2025-12-19 Lokal pensionsmyndighet Det beslutande organ, eller funktion, som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KR 26. Den lokala pensionsmyndigheten kan vara fullmäktige eller kommunstyrelsen men kan också delegeras till exempelvis arvodesberedningen eller tjänstefunktion. Fullgör uppdrag på betydande del av heltid Med betydande del av heltid, avses sammanlagt minst 40 procent av en heltidstjänst. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Förvärvsinkomst Med förvärvsinkomst, och andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, avses sådana inkomstslag som anges - i 59 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) t.ex. sjukpenning, föräldrapenningförmåner, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt enligt Skatteverkets definition av All annan inkomst än kapitalinkomst är De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara234 2025-12-19 förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Pensionsgrundande inkomst Den förtroendevaldes årsarvoden, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Mandatperiod En mandatperiod är den period den förtroendevalde har sitt uppdrag. I Sverige utgör en politisk mandatperiod oftast fyra år och mandatperioden för kommunfullmäktige löper mellan valen från och med den 15 oktober valåret (kap 5 § 9 första stycket kommunallagen). Cirkulär och övrig information avseende OPF-KR/KL Cirkulär 25:64 – OPF-KR 26 Cirkulär 24:63 – OPF-KR 25 Cirkulär 18:31 – OPF-KL 18 Cirkulär 13:75 – OPF-KL 14 Arbetsgivarnytt nr 31/14 Arbetsgivarnytt nr 28/12 Övergripande om bestämmelserna OPF-KR 26 omfattar förtroendevald som avses 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund. OPF-KR 26 är utformat för tillämpning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. För att bestämmelserna ska äga giltighet krävs ett lokalt antagande av fullmäktige. OPF-KR 26 utgår från den enskilda kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Med ”tidigare uppdrag” avses i kommentaren uppdrag hos samma uppdragsgivare och ska inte sammanblandas med uppdrag hos annan uppdragsgivare.235 2025-12-19 Bestämmelserna i OPF-KR 26 ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och bestämmelserna har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. Kommunala aktiebolag Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas inte av bestämmelserna i OPF- KR 26, villkor för styrelseledamöter regleras i första hand genom aktiebolagslagen. Det är dock möjligt att besluta om en modell som ger förmåner eller nivåer liknande OPF-KR 26 även för kommunala aktiebolag. Om ett sådant beslut fattas måste man beakta att aktiebolagslagen och kommunallagen är två separata regelverk med olika krav och principer. Konsekvenserna av att införa OPF-KR 26-liknande villkor inom ramen för aktiebolagslagen har inte utretts, vilket innebär att rättsliga och praktiska effekter är mycket osäkra. Om en kommun eller region ändå väljer att slå samman uppdrag och ersättningar för förtroendeuppdrag och styrelsearbete i kommunala aktiebolag rekommenderas att en ersättningspolicy utarbetas och dokumenteras som tillägg till OPF-KR 26. Tillägget bör tydligt beskriva hur OPF-KR 26 ska tillämpas, inklusive om förmåner som omställningsstöd omfattar hela uppdraget – även den del som avser styrelsearbete i kommunala aktiebolag. Bestämmelserna är indelade i fyra kapitel; inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Att inneha ett förtroendeuppdrag är förenat med särskilda förutsättningar. Ett politiskt uppdrag utgör inte en anställning, och den förtroendevalde är således inte anställd av kommunen, regionen eller kommunalförbund. Den förtroendevalde omfattas därför inte av bestämmelser i lagstiftning som reglerar arbetsmarknaden, exempelvis semester, arbetstid, anställningsskydd eller tjänstepension. Förtroendeuppdraget innebär att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det rimligt att den som lämnar ett förtroendeuppdrag också erbjuds stöd för att hitta en ny väg tillbaka till arbetslivet. Med hänsyn till att de förtroendevalda har olika bakgrund och varierande förutsättningar är det av vikt att säkerställa att adekvata stöd- och återgångsmöjligheter finns. Omställningsbestämmelserna i OPF-KR 26 syftar till en aktiv omställning genom riktade insatser och tidsbegränsade ekonomiska stöd, med målet att öka möjligheterna för individen att utvecklas och gå vidare i sin karriär efter slutfört uppdrag. I OPF-KR 26 justeras samordningsreglerna gällande ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöden ska samordnas med236 2025-12-19 all förvärvsinkomst och/eller annan inkomst från och med det första året med omställningsstöd. I OPF-KR 26 införs även förslag till regler om nekad rätt till omställningsstöd. Fullmäktige ges möjlighet att besluta att en förtroendevald inte ska ha rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 i bestämmelserna. Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna för sektorns förtroendevalda klassificeras inte som tjänstepensionsförsäkring eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande mellan kommunen, regionen eller kommunalförbundet och den förtroendevalde. För att möjliggöra tjänstepension för förtroendevalda krävs en ändring av nuvarande skattelagstiftning. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KR och strukturen i regelverket följer av AKAP-KR. Intjänandet till den avgiftsbestämda pensionsbehållningen bygger på en livsinkomstprincip i uppdraget. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Bestämmelserna gäller inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS) angiven ålder. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall I OPF-KR 26 finns också ett familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda i sektorn. Tidigare pensionssystem och övergångsbestämmelser Förtroendevaldas pensionsvillkor i kommuner och regioner regleras utifrån olika pensionsbestämmelser som har förändrats över tid. Vilket regelverk som gäller beror både på när uppdraget påbörjades och när och hur kommunen eller regionen antog nya bestämmelser. Äldre reglementen, såsom PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda) och PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda i kommuner och landsting), bygger på förmånsbestämda principer där pensionen baseras på slutlig inkomst och tid i uppdraget. Senare regelverk, exempelvis OPF-KR 26, utgår istället från en livsinkomstprincip i uppdraget/uppdragen. Tillämpning Intjänande enligt äldre reglementen och OPF-KR 26 är kopplat till den organisation där uppdraget utförs. Vid nytt uppdrag hos ny uppdragsgivare bör OPF-KR 26 tillämpas. De äldre reglerna upphör att gälla för en förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan att vara berättigad till pensionsförmån enligt dessa. Om rätt till pensionsförmån föreligger, fortsätter de äldre bestämmelserna att gälla (t.ex. PBF § 1 mom. 3).237 2025-12-19 Bestämmelserna bör inte medföra att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att kvarstå som förtroendevald i mindre omfattning. Därför bör uppbärande av avgångsersättning inte hindra att den förtroendevalde omfattas av OPF- KR 26 och tjänar in förmåner parallellt. Om rätt till egenpension enligt äldre reglementen föreligger på grund av uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund, bör frågan om denna rätt utgör hinder för intjänande enligt OPF- KR 26 regleras i tillämpningsanvisningar. En förtroendevald som före införandet av OPF-KR 26 omfattades av äldre reglementen och hade ett uppdrag om minst 40 procent av heltid, kan fortsätta att omfattas av dessa så länge uppdraget kvarstår med minst samma omfattning. Om uppdraget minskar till under 40 procent och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension enligt de äldre reglerna, kan den förtroendevalde istället omfattas av OPF-KR 26. Övergång från äldre regelverk till OPF-KR 26 De tidigare förmånsbestämda regelverken, såsom PBF och PRF-KL, skiljer sig väsentligt från det nuvarande avgiftsbestämda regelverket OPF-KR 26. I ett förmånsbestämt system är pensionen kopplad till en viss nivå baserad på slutlön (arvode) och tjänstetid, medan pensionen i ett avgiftsbestämt system styrs av storleken på ”inbetalda” avgifter (till en pensionsbehållning) och värdeutveckling över tid. En förtroendevald som omfattas av äldre regelverk kan, efter att tidigare pensionsförmåner har värderats och en noggrann bedömning av lämpligheten har gjorts, övergå till OPF-KR 26 genom överenskommelse med uppdragsgivaren. Det rekommenderas att en skriftlig överenskommelse upprättas mellan uppdragsgivaren och den förtroendevalde, där konsekvenserna av övergången tydligt framgår. Eftersom regelverken bygger på olika grundprinciper bör ett byte mellan dessa endast ske på initiativ av den enskilde förtroendevalde och med stor försiktighet. En övergång kan få betydande konsekvenser för den framtida pensionsförmånen. Kommunen eller regionen bör tillsammans med den förtroendevalde värdera tidigare intjänade pensionsrättigheter och jämföra med OPF-KR 26. Resultatet bör redovisas till den förtroendevalde. En sådan redovisning ska baseras på individuella förutsättningar, såsom ålder, tjänstetid och planerade framtida uppdrag. SKR kommer under våren 2026 att ta fram ett förslag till riktlinjer för hur en övergång mellan regelverken kan genomföras. OPF-KR/KL har tidigare inte samordnats med äldre reglementen, men vissa äldre reglementen kan samordnas med OPF-KR 26 (samt tidigare versioner), exempelvis PBF § 2 mom. 3.238 2025-12-19 Detaljerad genomgång av paragrafer i OPF-KR 26 Kapitel 1 Inledande bestämmelser

§ 1 Lokal pensionsmyndighet Fullmäktige beslutar om en lokal ”pensionsmyndighet” som ansvarar för att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KR 26. Den lokala pensionsmyndigheten kan utgöras av fullmäktige eller kommunstyrelsen, men uppgiften kan även delegeras till exempelvis arvodesberedningen eller en tjänstefunktion. Syftet med en lokal pensionsmyndighet är att säkerställa en enhetlig, rättssäker och transparent hantering av frågor som rör de förtroendevaldas pensionsrätt, familjeskydd och eventuella omställning. Eftersom OPF-KR 26 tillämpas lokalt och kan ge upphov till individuella bedömningar – till exempel vid avgångar, övergångar mellan uppdrag eller tolkning av särskilda villkor – behöver det finnas en tydligt angiven instans som fattar beslut i sådana ärenden. § 2 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Gällande ändringar och tillägg till bestämmelserna så är den förtroendevalde som tillträtt vid valet 2014 eller senare skyldig att följa de ändringar som följer av OPF-KR 26 samt de eventuella ändringar och tillägg till bestämmelserna som fullmäktige beslutar.239 2025-12-19 Kapitel 2 Bestämmelser om omställningsstöd för Bestämmelserna om omställningsstöd syftar till att stärka den förtroendevaldes möjligheter att övergå mellan uppdragstid och arbetsliv. Grundprincipen är att samtliga omställningsstöd ska betraktas som tidsbegränsade insatser som underlättar återgång i arbete. Omställningsfonden (organisationsnummer 802012-0963) kan uppdras att hantera den förtroendevaldes omställning. Fonden har till uppgift att stödja förtroendevalda som lämnar sina politiska uppdrag, med särskilt fokus på att underlätta återgången till arbetslivet efter uppdragstiden. Varje kommun, region och kommunalförbund svarar för kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Administrationen av aktivt omställningsstöd kan över tid komma att utvecklas eller kompletteras. Det pågår en utredning kring möjligheten att införa en försäkringslösning. Kommunen, regionen eller kommunalförbundet kan även uppdra åt annan aktör än Omställningsfonden att tillhandahålla motsvarande stöd. § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid. Olika kommuner, regioner och kommunalförbund har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av förtroendeuppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Ytterligare regler/kriterier kan framgå nedan under specifik ersättning.

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Rätt till omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde aktivt medverkar i omställningsarbetet i syfte att så snart som möjligt erhålla en ny försörjning genom240 2025-12-19 anställning eller eget företagande. Medverkan innefattar bland annat att söka arbete, delta i relevanta insatser samt i övrigt vidta åtgärder som kan främja återgång i arbete eller etablering av näringsverksamhet. Om pensionsmyndigheten finner att den förtroendevalde inte uppfyller dessa krav får myndigheten besluta att omställningsstödet ska reduceras eller upphöra. § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Rekommendationen är att rätten till omställningsstöd ska vara starkt skyddad och stå helt fri från otillbörlig påverkan. Det är inte tillåtet, varken direkt eller indirekt, att påverka en förtroendevalds tjänsteutövning, exempelvis genom att försöka få den förtroendevalde att fatta andra beslut eller kringgå regler genom utnyttjande av rätten till omställningsstöd. Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte har rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5, om det finns särskilt skäl i enlighet med 4 kap. 9 § kommunallagen. Sådant särskilt skäl föreligger om den förtroendevalde dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Förtroendevald är skyldig att meddela lagakraft vunnen dom till den lokala pensionsmyndigheten. Om den förtroendevalde genom lagakraftvunnen dom dömts till fängelse i lägst två år, ska utbetalt omställningsstöd återbetalas. Överenskommelse kan träffas om att utbetalning av stöd tills vidare ska anstå till dess att dom har meddelats och vunnit laga kraft. Det föreslagna tillägget avseende nekad rätt till omställningsstöd syftar till att ge fullmäktige ett handlingsutrymme i sådana mycket särskilda fall. Nekad rätt till omställningsstöd ställer höga krav på: • att brott ska vara fastslaget genom dom som vunnit laga kraft. • att beslut om nekad rätt till omställningsstöd ska föregås av beredning och att den förtroendevalde ska få möjlighet att yttra sig. • att beslutet om nekad rätt till omställningsstöd kan överklagas enligt kommunallagen. SKR: s anmärkning till § 2a SKR bedömer att det föreligger svårigheter att koppla en förtroendevalds rätt till omställningsstöd till nekad ansvarsfrihet, även i de fall ansvarsfrihet har nekats på grund av allvarliga brister i uppdraget, såsom ekonomiska oegentligheter, brottsliga handlingar av lägre grad eller andra betydande regelöverträdelser. SKR:s bedömning är att det finns flera omständigheter som talar emot att nekad ansvarsfrihet ska kunna utgöra grund för nekad rätt till omställningsstöd. Ansvarsprövningen innebär som huvudregel en kollektiv bedömning, vilket innebär att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet normalt omfattar samtliga ledamöter i det241 2025-12-19 politiska organet. Det är således ovanligt att beslutet enbart riktas mot enskilda ledamöter. SKR bedömer vidare att en ordning där nekad ansvarsfrihet leder till nekad rätt till omställningsstöd kan innebära risk för otillbörlig användning. En sådan bestämmelse skulle kunna komma att tillämpas av andra skäl än att hantera faktiska brister i uppdraget. § 3 Aktiva omställningsinsatser Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund och som inte uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder när han eller hon lämnar sitt (sina) uppdrag. hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Tanken med aktiva omställningssinsatser är att de ska vara individuellt anpassade och kan exempelvis bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det är upp till respektive fullmäktige att fastställa eventuell kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar. Ledning kan hämtas från Omställningsfonden eller andra system för omställning på arbetsmarknaden avseende exempelvis typ av insatser och kostnadsram. Omställningsfonden kan ges i uppdrag att ombesörja den aktiva omställningsinsatsen. Kontaktuppgifter till Omställningsfonden är 08-452 79 98 eller info@omstallningsfonden.se.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Omfattning och syfte Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund.242 2025-12-19 Syftet med omställningsstöd enligt OPF-KR 26 är att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Det är därför viktigt att det ekonomiska omställningsstödet tillämpas så att det inte motverkar detta syfte. Utbetalning och samordning För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, se § 6 nedan. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder . Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Beräkning Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode under det senaste året gånger tolv. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd och nytt uppdrag Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. Även om det ekonomiska omställningsstödet som huvudregel ska upphöra om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av ett uppdrag överstigande 40 procent av en heltid så är inte syftet att det ekonomiska omställningsstödet ska hindra att ta nya politiska uppdrag. Om en förtroendevald med ekonomiskt omställningsstöd på nytt blir innehavare av uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund med en lägre omfattning eller lägre ersättning än i tidigare uppdrag så kan omställningsstödet i sådana fall justeras i motsvarande omfattning. Pensionsmyndigheten kan således fatta243 2025-12-19 beslut om att istället för att omställningsstödet helt ska upphöra omreglera det ekonomiska omställningsstödet. Exempel 1: Kommunalråd A hade uppdrag med omfattning om 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet A ett nytt uppdrag med en omfattning av 100 % men med väsentligt lägre ersättning i jämförelse med det ursprungliga uppdraget. Det ekonomiska omställningsstödet kan då samordnas enligt samordningsreglerna i § 6 och fortsatt utbetalas. Exempel 2: Kommunalråd B hade uppdrag med omfattning 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet B ett nytt uppdrag med en omfattning av 40 % av en heltid. Det ekonomiska omställningsstödet kan då justeras utifrån det nya uppdraget samt i övrigt samordnas enligt samordningsreglerna i § 6. Uppdrag hos tidigare uppdragsgivare hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. SKR ser att tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26 (eller tidigare OPF-KR/KL) bör kunna tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid för ekonomisk- samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd, under förutsättning att det tidigare uppdraget innehafts inom två år före det pågående uppdraget. Det åligger den förtroendevalde att i samband med ansökan och redovisning skriftligen begära tillgodoräkning av tidigare uppdrag samt styrka dessa med relevanta underlag. Tillgodoräkning kan beviljas endast under förutsättning att omställningsstöd inte har utgått från den tidigare uppdragsgivaren, detta i syfte att säkerställa att dubbla förmåner inte uppstår. När tillgodoräkning beviljas bör kostnadsansvaret fördelas mellan nuvarande och tidigare uppdragsgivare. Denna konstruktion bidrar till en rättvis och balanserad förmån och säkerställer att kostnaderna fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Genom att möjliggöra tillgodoräkning skapas förutsättningar för ökad rörlighet mellan uppdrag, vilket gör det enklare för förtroendevalda att byta uppdragsgivare utan att förlora intjänade rättigheter. Detta bidrar till att behålla och utveckla erfarenhet och kunskap inom det politiska systemet. På så sätt främjas kvaliteten i det demokratiska arbetet och bidrar till att säkra tillgången på engagerade och kompetenta förtroendevalda.244 2025-12-19 § 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Omfattning och syfte Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (i första hand samma uppdragsgivare) kommun, region eller kommunalförbund. hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Syftet med omställningsstöd enligt OPF-KR 26 är att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Viktigt är därför att det förlängda ekonomiska omställningsstödet tillämpas så att det inte motverkar detta syfte. Villkor För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Utbetalning och samordning Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald: a. som fyllt motsvarande lägsta ålder för uttag av allmän pension, b. lämnat sitt (sina) uppdrag och c. i direkt anslutning fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, se § 6 nedan. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder .245 2025-12-19 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Beräkning Det förlängda ekonomiska omställningsstödet utges med 60 procent av underlaget enligt § 4. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd och nytt uppdrag Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. Uppdrag hos tidigare uppdragsgivare Samma principer som anges i § 4 om ekonomiskt omställningsstöd bör tillämpas även vid förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Det innebär att hantering av kvalifikationstid och eventuell kostnadsfördelning bör överenskommas vid byte av uppdragsgivare. För detaljerade regler om tillgodoräkning hänvisas till § 4. § 6 Samordning Ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 ska samordnas/minskas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomster. Av administrativa skäl får från samordningen undantas ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Samordning bör ske enligt kontantprincipen, dvs. det år inkomsten erhålls eller är tillgängligt för lyftning. Om en förtroendevald utför arbete utan ersättning eller mot låg ersättning, eller får annan ersättning än förvärvsinkomst enligt ovan, kan pensionsmyndigheten besluta att minska omställningsstödet med ett uppskattat inkomstbelopp, motsvarande den inkomst som kan anses vara skälig.

§ 7 Uppgiftsskyldighet En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd, enligt §§ 4 och 5. En förtroendevald är även skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna aktiva omställningsinsatser enligt § 3.246 2025-12-19 För att pensionsmyndigheten ska kunna bedöma samordningsbelopp enligt § 6 ska den förtroendevalde lämna uppgifter om samordningsbara ersättningar, inkomster m.m. Denna uppgiftsskyldighet gäller under hela den tid som omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 betalas ut. Ändrade inkomstförhållanden m.m. ska anmälas så att rätt belopp kan betalas ut. Om uppgifter inte lämnas, eller felaktiga uppgifter lämnas, kan pensionsmyndigheten besluta att minska stödet i skälig omfattning eller att rätten till omställningsstöd ska upphöra. Har en förtroendevald obehörigen eller med för högt belopp erhållit aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd till följd av oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller annan omständighet, eller om den förtroendevalde skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig, ska det felaktigt utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan – om särskilda skäl föreligger – besluta att helt eller delvis avstå från återkrav. § 8 Ansökan om omställningsstöd För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt §§ 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som den lokala pensionsmyndigheten tagit fram. Ansökan om omställningsstöd enligt §§ 3–5 ska lämnas i nära anslutning till att uppdraget avslutas eller reduceras. Med nära anslutning avses en tidsperiod om högst sex månader från uppdragets avslut eller reducering. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs även att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning.

§ 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalat inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.247 2025-12-19 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd pensionsbehållning innebär en samlad pensionsbehållning som grundar sig på årliga insättningar av ”pensionsavgifter” och att dessa avgifter uttrycks som en procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst. Den avgiftsbestämda pensionsbehållningen benämns även som avgiftsbestämd ålderspension. Livsinkomstprincipen är utgångspunkt för pensionsintjänandet exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. § 1 Tillämpningsområde m.m. Pensionsbestämmelserna gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunalförbundet. Förtroendevald omfattas av avgiftsbestämd pensionsbehållning enligt § 3 samt efterlevandeskydd enligt § 11 oavsett uppdragets omfattning. Sjukpension enligt § 10 gäller dock endast för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av pensionsbestämmelserna finns inte. Däremot så gäller inte pensionsbestämmelserna för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Ytterligare regler/kriterier kan framgå nedan under specifik ersättning. § 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmånerna omfattar avgiftsbestämd pensionsbehållning, sjukpension samt efterlevandeskydd. § 3 Avgiftsbestämd pensionsbehållning En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd pensionsbehållning enligt §§ 4-9. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende den avgiftsbestämda pensionsbehållningen.248 2025-12-19 § 4 Pensionsgrundande inkomst I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Pensionsgrundande inkomst begränsas, på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KR, till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap. 12 § kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. Utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst är inte en pensionsgrundande inkomst men det är dock inte ovanligt att denna ersättning schablonmässigt räknas upp för att kompensera den enskildes pensionsförlust i hans eller hennes ordinarie anställning (se Arbetsgivarnytt nr 28/12). Detta procentuella påslag ska inte förväxlas med en pensionsavsättning som görs i enlighet med OPF-KR 26. sammanlagt minst 40 procent av en heltid, som fått avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för sjukdom, olycksfall, arbetsskada eller föräldraledighet ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Det finns inget hinder för att förtroendevald kan avstå en del av arvodet och i stället få motsvarande belopp tillgodoräknat i sin pensionsbehållning (s.k. arvodesväxling).

§ 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. I det fall förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte och det finns heller inte någon övre åldersgräns. Men observera att pensionsbestämmelserna i OPF-KR 26 inte gäller om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Pensionsavgiften är 6 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 31,5 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den249 2025-12-19 förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 6 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning (§ 6) som förvaltas i kommunen, regionen eller kommunalförbundet. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Det är möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållningen kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. Pensionsavgift vid sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen) d.v.s. avgiften avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen ”nedsatt arbetsförmåga i uppdraget” ska inte anses vara en begränsning av denna princip. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före insjuknandetidpunkten enligt § 10. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning (§ 6). För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden.250 2025-12-19

§ 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Det innebär att avgifterna behålls av respektive kommun, region eller kommunalförbund och att ett kapital byggs upp. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd enligt § 11. Uppräkning innan utbetalning Pensionsbehållningen räknas upp årligen (indexeras) med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Regleringen utgör en värdesäkring och är inte avsedd att ge en relativ utveckling. Således ska beloppet endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. För tid innan pensionsbehållningen börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Pensionsbehållning enligt OPF-KR 26 ska därefter räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. För omräkning/uppräkning under utbetalningstid se § 8 nedan. § 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes pensionsbehållning, pensionsgrundande inkomst och avsättning av § 8 Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning Uttagsålder/tidpunkt Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning, dvs. pensionsbehållningen enligt § 6, kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension enligt SFB minus två år kan utbetalas. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd pensionsbehållning kommer på så251 2025-12-19 sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Ansökan Ansökan om avgiftsbestämd pensionsbehållning ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Om utbetalning inte påbörjats eller ansökan om sådan utbetalning inte inkommit till pensionsmyndigheten (eller enligt anvisning från pensionsmyndigheten) vid den tidpunkt den förtroendevalde har uppnått i 32 a § LAS angiven ålder plus 12 månader påbörjas utbetalning vid denna tidpunkt. Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning sker månadsvis och livsvarigt till och med den månad den förtroendevalde avlider. Den förtroendevalde kan, efter särskild överenskommelse mellan den förtroendevalde och pensionsmyndigheten i samband med ansökan om utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning, välja utbetalning under kortare tid, dock som lägst 10 år. Omräkning/uppräkning När den avgiftsbestämda pensionsbehållningen ska betalas ut ska det totala kapitalet räknas om till ett månadsbelopp. Vid omräkningen ska man bland annat beakta en förväntad ränta/avkastning under utbetalningstiden samt hur länge individen förväntas leva (själva förmånen utbetalas dock i normalfallet livsvarigt). Den antagna räntan är 1,6 % per år (samma räntesats som tillämpas vid beräkning av allmän pension). För att förenkla omräkningen har SKR tagit fram så kallade delningstal, som är beräknade utifrån dessa antaganden. Dessa delningstal är könsneutrala. Vid beräkningen av pensionen under uttagsåret räknas först pensionsbehållningen upp i takt med förändringen av inkomstbasbeloppet (med tolftedelar fram till uttagstidpunkten). Därefter delas den uppräknade behållningen med delningstalet, i vilket förskottsräntan redan är inräknad. Om det tillkommer en pensionsavgift räknas även denna först upp i förhållande till inkomstbasbeloppets förändring. Därefter divideras den tillkommande pensionsbehållningen med delningstalet (inklusive förskottsräntan) och det framräknade beloppet läggs till på utbetalande pensionen. Engångsersättning Avgiftsbestämd pensionsbehållning kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar.252 2025-12-19 § 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp återkrävas eller avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

§ 10 Sjukpension Sjukpension gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Dessutom krävs att den förtroendevalde i samband med detta befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Beräkning Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 procent och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 procent så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet.253 2025-12-19 Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Beräkning av pensionsgrundande inkomst Den pensionsgrundande inkomsten fastställs året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Därefter indexeras den pensionsgrundande inkomsten med prisbasbeloppet och beloppet ska endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. Värdesäkring Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Pensionsbehållningen enligt § 6 innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Med ”efterlevandeskydd” avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldes efterlevande värdet av intjänad pensionsbehållning utbetalt. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionsbehållningen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda kan välja för det pensionskapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensions- behållningen ut under fem år till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn. Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn.254 2025-12-19 Engångsersättning Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. § 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån För den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal (FAL) angående påföljd i pensionsförmånshänseende. § 13 Finansiering Kommun, region och kommunalförbund svarar för utfästelser enligt dessa pensionsbestämmelser. § 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.255 2025-12-19 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall syftar till att ge de förtroendevalda ett liknande skydd vid dennes dödsfall som de anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund har. Med ”familjeskydd” avses en fastställd förmån som vid dödsfall utbetalas till den förtroendevaldes efterlevande. § 2 Rätt till familjeskydd Familjeskydd består av två delar, dels familjeskydd till efterlevande vuxen, dels familjeskydd till efterlevande barn. Med barn avses arvsberättigat barn eller det barn som den förtroendevalde tagit emot i sitt hem i adoptionssyfte. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall bör ses som en ”försäkringsliknande” konstruktion. Annan kan uppdras att administrera familjeskyddet. Om den förtroendevalde har en samtidig anställning med rätt till annat motsvarande skydd ska rätten till familjeskydd bedömas av den lokala pensionsmyndigheten. § 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd om den förtroendevalde avlider: a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt § 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser § 10 Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) – c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. För en och samma avliden kan det högst utges ett familjeskydd, detta oavsett om den förtroendevalde hade fler än ett uppdrag som var och en innebär att den avlidne uppfyller dessa villkor.256 2025-12-19 § 4 Familjeskydd till efterlevande vuxen Familjeskydd till efterlevande vuxen betalas ut till den förtroendevaldes make/maka, registrerad partner eller sambo som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. Med sambo avses den ogifta person som stadigvarande bodde tillsammans med den ogifte förtroendevalde vid hans eller hennes död, och a) som tidigare varit gift eller registrerad partner med den förtroendevalde, eller b) har eller har haft barn, eller då väntade barn med den förtroendevalde. § 5 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande vuxen En efterlevande vuxen, med rätt till familjeskydd till efterlevande vuxen enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Familjeskydd till efterlevande vuxen ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. § 6 Familjeskydd till efterlevande barn Familjeskydd till efterlevande barn betalas ut till den förtroendevaldes arvsberättigade barn till och med månaden innan barnet fyller arton år. Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt till barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i adoptionssyfte. § 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet.257 2025-12-19 Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. § 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket FAL.258 Delningstal OPF-KR 26 Förskottsränta 1,6%, inga belastningar Finansinspektionens livslängdsantaganden enligt RIPS 2021 Generation 60 tal Hänsyn till linjär dödlighet från 97 Dödsfall före pensionsålder garanterad utbetalning i 5 år Delningstal 4,8067 Livsvarig utan återbetalnings- skydd/garanti Livsvarig med 20 års utbetalnings-garanti Kvinna 50% Man 50% Kvinna 50% Man 50% Uttagsålder Delningstal Delningstal RIPS 21 (version 2021) Ett nytt livslängdsantagande infördes 2021 genom beslut i SKR:s styrelse 23 april. Det nya antagandet bygger på data för kommunsektorns egna anställdas dödlighet och inkomster. Vid skattning av dödlighetsparametrar har också en annan metod tillämpats, så kallad ekonomisk dödlighet, vilken beaktar skillnader i dödlighet för anställda i olika inkomstskikt.264

§ 127 Återremitterat ärende: Revidering av pensionspolicy för 2025/143 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad pensionspolicy för Reservation Ledamöterna från Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Ludwig Andréassons (S) förslag, se slutet av paragrafen. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har den 18 oktober 2024 antagit förslag till reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KR 25). OPF-KR 25 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14/18 och som inte vid tillträdet vid valet 2014 eller senare omfattas av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. I den nya pensionspolicy föreslås att omställningsstödets maximala utbetalning tid ändras så att det följer SKR:s förslag i SKR OPF-KR 25 vilket innebär att det maximala utbetalningstiden är 3 år. Förslag till reviderad pensionspolicy för förtroendevalda272 Martin Johansen (L), Tanja Siladji Dahne (MP) och Gun Alexandersson Malm (L) föreslår att fullmäktige ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Ludwig Andréasson (S) och Björn Möller (KD) föreslår att kommunfullmäktige ska anta förslag till förändrad pensionspolicy med undantag för följande delar som ska vara oförändrade, enligt arvodesberedningens förslag: - Arvodesberedningen ska fortsatt vara pensionsmyndighet för Tjörns kommun. - Ersättningstabellen för omställningsstöd ska vara oförändrad med en utbetalningstid på maximalt 1 år efter 4 mandatperioder eller längre Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Martin Johansens (L) med fleras förslag väljs. Omröstning begärs. Fullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Martin Johansens (L) med fleras förslag. Nej-röst för Ludwig Andréassons (S) med fleras förslag. 25 Ja-röster (se omröstningsbilaga) 15 Nej-röster (se omröstningsbilaga) 1 Avstår-röst (se omröstningsbilaga) Martin Johansens (L) med fleras förslag väljs. Ledamöterna från Socialdemokraterna reserverar sig via Ludwig Andréasson (S) enligt: ”Att förlänga omställningsstödet från 1 till 3 år innebär orimliga förmåner för förtroendevalda och riskerar att underminera förtroendet för politiken. Vanliga löntagare får som mest 12 månader i stöd – politiker ska inte ha betydligt bättre villkor än de man företräder.273 Vi menar också att arvodesberedningen, som är representativ och ger legitimitet, fortsatt ska vara pensionsmyndighet. Att flytta ansvaret till kommunstyrelsens arbetsutskott minskar både insyn och trovärdighet. Vi reserverar oss därför till förmån för arvodesberedningens förslag: oförändrat omställningsstöd med max 1 års utbetalning och att arvodesberedningen kvarstår som pensionsmyndighet.” HR-avdelningen274

§ 101 2026/95 Beslut 1. Anta riktlinje för partistöd, som ersätter befintliga regler. 2. Riktlinjen ska tillämpas i samband med redovisning av partistöd 2025. Sammanfattning Nuvarande regler för partistöd fastställdes av kommunfullmäktige 2016-05-19. Partistödet har utgjorts av två delar – ett grundstöd om 10 000 kronor per parti och år, samt ett mandatstöd per mandat och år. Endast mandatstödet har varit knutet till prisbasbelopp och grundstödet har därmed varit oförändrat. förändring av grundstödet, i syfte att bättre spegla den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelseförvaltningen har därefter påfört ytterligare förändringar, som syftar till att förtydliga regelverket. Förändringarna består i: - Grundstödet föreslår utgöras av en tredjedel av prisbasbeloppet per parti och år - Senaste datum för redovisning av föregående års användning flyttas fram till 30 april - Generell översyn av hänvisningar till lagstiftning Bo Bertelsen (M) och Tobias Gustafsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag.276

§ 52 2026/95 Beslut 1. Anta riktlinje för partistöd, som ersätter befintliga regler. 2. Riktlinjen ska tillämpas i samband med redovisning av partistöd 2025. Sammanfattning Nuvarande regler för partistöd fastställdes av kommunfullmäktige 2016-05-19. Partistödet har utgjorts av två delar – ett grundstöd om 10 000 kronor per parti och år, samt ett mandatstöd per mandat och år. Endast mandatstödet har varit knutet till prisbasbelopp och grundstödet har därmed varit oförändrat. förändring av grundstödet, i syfte att bättre spegla den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelseförvaltningen har därefter påfört ytterligare förändringar, som syftar till att förtydliga regelverket. Förändringarna består i: - Grundstödet föreslår utgöras av en tredjedel av prisbasbeloppet per parti och år - Senaste datum för redovisning av föregående års användning flyttas fram till 30 april - Generell översyn av hänvisningar till lagstiftning Robert Mattsson (C) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska Johan Nilsson Kommunstyrelsen Avdelningschef 0304-60 10 27 johan.nilsson@tjorn.se Tjänsteutlåtande - Riktlinje för partistöd 1. Anta riktlinje för partistöd, som ersätter befintliga regler 2. Riktlinjen ska tillämpas i samband med redovisning av partistöd Sammanfattning Nuvarande regler för partistöd fastställdes av kommunfullmäktige 2016-05-19. Partistödet har utgjorts av två delar – ett grundstöd om 10 000 kronor per parti och år, samt ett mandatstöd per mandat och år. Endast mandatstödet har varit knutet till prisbasbelopp och grundstödet har därmed varit oförändrat. förändring av grundstödet, i syfte att bättre spegla den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelseförvaltningen har därefter påfört ytterligare förändringar, som syftar till att förtydliga regelverket. Förändringarna består i: - Grundstödet föreslår utgöras av en tredjedel av prisbasbeloppet per parti och år - Senaste datum för redovisning av föregående års användning flyttas fram till 30 april - Generell översyn av hänvisningar till lagstiftning279 Bilagor Evike Sandor Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf [Välj ett datum], [Skriv paragraf] Diarienummer KS 2026/95 Datum för senaste revidering [Välj ett datum] Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig funktion Avdelningschef kansli, digitalisering, säkerhet Målgrupp för dokumentet Politiska partier i kommunfullmäktige281 Revideringar Beslut Diarienummer Revidering avser282 Innehåll 1 Rätt till partistöd 1 2 Grundstöd och mandatstöd 1 3 Fördelning av partistöd 1 4 Redovisning och granskningsintyg 1 5 Beslut och utbetalning av partistöd 2 6 Återkrav av partistöd 2283 Sida 1 (2) 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kap 29 § andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - Ett grundstöd, som uppgår till 1/3 av prisbasbeloppet per parti och år, samt - Ett mandatstöd, per mandat och år Mandatstödet beräknas enligt följande: Det totala partistödet, som uppgår till 15,0 * prisbasbeloppet, reduceras med det totala grundstödet. Kvarvarande belopp fördelas därefter på det totala antalet mandat i kommunfullmäktige i lika delar. 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistödet beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Skulle en situation uppstå i kommunfullmäktige att en ledamot byter parti eller inte representerar något parti, tillfaller det mandatbundna stödet för just det mandatet det parti för vilket ledamoten ursprungligen valdes in i kommunfullmäktige. Upphör ett parti att vara representerat under räkenskapsåret ska partistöd inte utgå för resterande del av året. 4 Redovisning och granskningsintyg En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska inges till kommunstyrelseförvaltningen senast den 30 april året efter räkenskapsåret. Räkenskapsåret avser perioden 1 januari – 31 december. Redovisningen ska på ett rättvisande sätt innehålla uppgifter om hur partistödet har använts. Syftet med redovisningen är att säkerställa att284 Sida 2 (2) partistödet använts för avsett ändamål, nämligen som ett stöd till politiska partierna för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska omfatta allt det partistöd som erhållits av kommunen, det vill säga även det som eventuellt sparats från tidigare verksamhetsår. Av redovisningen ska bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till partiorganisationen utanför kommunen. Kommunstyrelsen bevakar att redovisningen ingivits i rätt tid och följer upp om partistödet använts för avsett ändamål. Föreligger det brister ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fatta beslut om nödvändiga åtgärder. Kommunstyrelsen ska överlämna redovisningarna med förslag till beslut till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. 5 Beslut och utbetalning av partistöd Kommunfullmäktige beslutar om utbetalning av partistödet senast den 31 december året före räkenskapsåret. Kommunfullmäktige ska i samband det årliga beslutet om utbetalning av partistöd även besluta avseende partiernas redovisning av utbetalt partistöd. Partistöd betalas ut årligen i förskott under januari månad aktuellt räkenskapsår. 6 Återkrav av partistöd Har redovisning och/eller granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelseförvaltningen inom föreskriven tid enligt § 4 ovan ska partistöd inte utgå för nästkommande räkenskapsår. Kommunfullmäktige kan även besluta att återkräva utbetalt partistöd, om det föreligger särskilda skäl, exempelvis om partistödet inte har använts för avsett ändamål. Beslut om eventuellt återkrav fattas av kommunfullmäktige i samband med det årliga beslutet om utbetalning av partistödet enligt § 5 ovan.285 Regler för kommunalt partistöd Kommunkansliet Mats Mikulic, kommunjurist Dokumenttyp och beslutsinstans Regler / Kommunfullmäktige Dokumentnamn Regler för kommunalt partistöd Fastställda 2014-10-16 (KF § 167) Reviderade senast 2016-05-19 (KF § 99) Dokumentansvarig Mats Mikulic Dokumentet gäller för Politiska partier i kommunen Giltig till och med Gäller tillsvidare från och med mandatperioden 2014-2018286 REGLER FÖR KOMMUNALT PARTISTÖD 1 § Rätt till partistöd Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap 9 § andra stycket kommunallagen. 2 § Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - Ett grundstöd, som uppgår till om 10 000 kronor per parti och år, samt - Ett mandatstöd, per mandat och år Mandatstödet beräknas enligt följande: Det totala partistödet, som uppgår till 15,0 * prisbasbeloppet, reduceras med det totala grundstödet. Beloppet fördelas därefter med totala antalet mandat i kommunfullmäktige. Exempel mandatstöd för år 2016 Förutsättningar: 10 partier i KF, 41 mandat, prisbasbelopp 44 300 kr (2016) 15,0 * 44 300 (bb) = 664 500 kr (totalt partistöd 10 partier * 10 000 kr = -100 000 kr (totalt grundstöd) 564 500 kr 564 500 kr /41 mandat = 13 768 kr i mandatstöd per mandat och år 3 § Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistödet beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistöd utgår således inte till så kallade tomma stolar. Upphör ett parti att vara representerat under räkenskapsåret ska partistöd inte utgå för resterande del av året. 4 § Redovisning och granskningsintyg En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg.287 Redovisningen ska inges till kommunkansliet senast den 30 juni året efter räkenskapsåret. Räkenskapsåret avser perioden 1 januari – 31 december. Redovisningen ska på ett rättvisande sätt innehålla uppgifter om hur partistödet har använts. Syftet med redovisningen är att säkerställa att partistödet använts för avsett ändamål, nämligen som ett stöd till politiska partierna för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska omfatta allt det partistöd som erhållits av kommunen, det vill säga även det som eventuellt sparats från tidigare verksamhetsår (med början 2015). Av redovisningen ska bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till partiorganisationen utanför kommunen. Kommunstyrelsen bevakar att redovisningen ingivits i rätt tid och följer upp om partistödet använts för avsett ändamål. Föreligger det brister ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fatta beslut om nödvändiga åtgärder. Kommunstyrelsen ska överlämna redovisningarna med förslag till beslut till kommunfullmäktige senast den 31 oktober året efter räkenskapsåret. 5 § Beslut om utbetalning partistödet Kommunfullmäktige beslutar om utbetalning av partistödet senast den 31 december månad året före räkenskapsåret. Kommunfullmäktige ska i samband det årliga beslutet om utbetalning av partistöd även besluta avseende partiernas redovisning av utbetalt partistöd. 6 § Utbetalning av partistödet Partistöd betalas ut årligen i förskott under januari månad aktuellt räkenskapsår. 7 § Återkrav av partistöd m.m. Har redovisning och/eller granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid enligt § 4 ovan kan kommunfullmäktige komma att besluta att partistöd inte ska utgå för nästkommande räkenskapsår samt återkräva utbetalt partistöd. Detsamma gäller om partistödet inte har använts för avsett ändamål. Beslut om eventuellt återkrav fattas av kommunfullmäktige i samband med det årliga beslutet om utbetalning av partistödet enligt § 5 ovan. -----------------------288

§ 3 Kommunalt partistöd Beslut Arvodesberedningen beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa riktlinje för partistöd enligt bilaga 1. Benny Halldin (S) deltar inte i beslutet. Karsten Falck (MP) meddelar på sittande möte att han ska komma in med en protokollsanteckning. En skriftlig protokollsanteckning har inte inkommit vid tidpunkten för justering av protokollet. Sammanfattning Varje år utgår partistöd till Tjörns kommuns partier. Reglerna för partistödet reviderades senast den 19 maj 2016, därför finns det idag ett behov av att på nytt revidera dessa regler. För att harmonisera med nya riktlinjer för styrdokument kommer det nya styrdokumentet gällande partistöd inte kallas för regler för partistöd utan riktlinje för partistöd. I den nya riktlinjen har följande förändrats; dels ska partistödet knytas till prisbasbeloppet, dels har sista datum för redovisning av partistöd ändrats för att uppfylla kommunallagens tidskrav vad gäller redovisning. Riktlinje för partistöd, bilaga 1 Regler för kommunalt partistöd, bilaga 2 Ordförande Gunnemar Olsson (L), Robert Windelstrand (M), Roland Flyckt (KD) och Rickard Simensen (SD) föreslår att arvodesberedningen ska föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa riktlinje för partistöd enligt bilaga 1. Karsten Falck (MP) föreslår att grundstödet ska uppgå till hälften av prisbasbeloppet per parti och år.289 Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arvodesberedningen beslutar enligt ordförande Gunnemar Olsson (L), Robert Windelstrand (M), Roland Flyckt (KD) och Rickard Simensens (SD) förslag.290

§ 102 2026/31 Beslut 1. Fastställa arvoden för röstmottagare vid valet 2026 och eventuella omval/extraval enligt följande. Sammanfattning Inför kommande val föreslås en höjning för respektive uppdrag där även utbildningstillfället ingår (två utbildningar för ordförande och vice ordförande). Arvode för röstmottagare vid förtidsröstning och som extra rösträknare på valdagskvällen utgår med samma belopp som sammanträdesarvode för eventuella omval/extraval.291 Anette Johannessen (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta i

§ 53 2026/31 Beslut 1. Fastställa arvoden för röstmottagare vid valet 2026 och eventuella omval/extraval enligt följande. Sammanfattning Inför kommande val föreslås en höjning för respektive uppdrag där även utbildningstillfället ingår (två utbildningar för ordförande och vice ordförande). Arvode för röstmottagare vid förtidsröstning och som extra rösträknare på valdagskvällen utgår med samma belopp som sammanträdesarvode för eventuella omval/extraval.293 Anette Johannessen (S) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska Carina Eliasson Kommunstyrelsen Registrator 0304-60 10 26 carina.eliasson@tjorn.se Tjänsteutlåtande - Förslag till reviderade arvoden för röstmottagare 1. Fastställa arvoden för röstmottagare vid valet 2026 och eventuella omval/extraval enligt följande. Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde arvodena för röstmottagarna vid valen 2022 och 2024 enligt följande: Inför kommande val föreslås en höjning för respektive uppdrag där även utbildningstillfället ingår (två utbildningar för ordförande och vice ordförande). Arvode för röstmottagare vid förtidsröstning och som extra rösträknare på valdagskvällen utgår med samma belopp som sammanträdesarvode för förtroendevalda.295 Evike Sandor § 5 2026/31 Beslut Arvodesberedningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa nedanstående förslag. Sammanfattning Inför kommande val föreslås följande höjning för respektive uppdrag där även utbildningstillfället ingår (två utbildningar för ordförande och vice ordförande) Arvode för röstmottagare vid förtidsröstning och som extra Tjänsteutlåtande valnämnden 2026-01-22297 Gunnemar Olsson (L) föreslår att arvodesberedningen ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Robert Windelstrand (M) bifaller Gunnemar Olssons (L) förslag.298 Valnämnden § 3 2026/1 Beslut Valnämnden föreslår arvodesberedningen föreslå kommunfullmäktige att fastställa nedanstående förslag. Sammanfattning Inför kommande val föreslås följande höjning för respektive uppdrag där även utbildningstillfället ingår (två utbildningar för ordförande och vice ordförande) Arvode för röstmottagare vid förtidsröstning och som extra

§ 103 Taxa för laddplats vid boendeparkering och taxa för 2026/83 Beslut Reservation Gert Kjellberg (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation. Sammanfattning På boendeparkeringen Jannes äng i Rönnäng finns 22 laddstolpar som under 2026 ska tas i bruk. Innan dessa kan börja användas föreslår kommunstyrelseförvaltningen att en taxa för laddplats vid driftkostnad som i dagsläget är 45 öre/kWh. I elförbrukningskostnaden ingår elhandelskostnad, elnätsavgift kostnaden för användaren utgår från de faktiska kostnaderna för just den anläggningen. Kostnad per plats beräknas enligt nedanstående modell: 𝐴𝑣𝑠𝑘𝑟𝑖𝑣𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑑𝑒𝑛 +𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 och underhåll300 Den totala kostnaden för boendeparkering med laddplats utgörs av ordinarie avgift för boendeparkering med ett tillägg för laddplats. Förvaltningen ser även behov av att taxa för sommarparkering antas. Förslaget är att taxan ska motsvara marknadspriset och att Bilaga 1 – PM Tjörn taxa laddplatser 2026-03-18 Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska återremittera ärendet för att vidare utreda policy för debitering av laddplatser samt sommarparkering i kommunen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Bo Bertelsens (M) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Bo Bertelsens (M) förslag Nej- röst för Gert Kjellbergs (TP) förslag 9 Ja röster, Bo Bertelsen (M), Tobias Gustafsson (M), Thord Jansson (SD), Robert Mattsson (C), Peter Bäcklund (S), Ludwig Andréasson (S), Anette Johannessen (S), Björn Möller (KD), Martin Johansen (L). 2 Nej röster Gert Kjellberg (TP), Cyril Esbjörnsson (TP)301 Bo Bertelsens (M) förslag väljs. Gert Kjellberg (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) reserverar sig enligt: ”Vi reserverar oss mot beslutet då enskilda öbor riskerar att få höga kostnader för tjänsten. Kommunen har själv varit kostnadsdrivande i processen, detta kan inte enskilda fordonsägare ta kostnaderna för. Från Tjörnpartiets sida vill vi främja åretruntboende på Åstol, Dyrön samt Tjörnekalv. Förslag till beslut går emot detta och motverkar istället syftet att behålla befolkningsantalet på dessa öar.” Björn Möller (KD) lämnar följande protokollsanteckning: ”Kommunen har ordnat med laddplatser på Jannes äng för folkbokförda på öar utan fast förbindelse med Tjörn. I tjänsteutlåtandet beskriver man noga hur debitering ska ske för att kommunen ska få teckning för sina anläggnings- och driftkostnader och att debiteringen sker enligt självkostnadsprincipen. Därför är det förvånande att underlaget inför beslut saknar en redogörelse för vilka behov och önskemål de boende har vad gäller laddplatserna. Därmed ökar risten för att självkostnadskalkylen inte kommer att hålla.”302

§ 54 Taxa för laddplats vid boendeparkering och taxa för 2026/83 Beslut Reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation. Sammanfattning På boendeparkeringen Jannes äng i Rönnäng finns 22 laddstolpar som under 2026 ska tas i bruk. Innan dessa kan börja användas föreslår kommunstyrelseförvaltningen att en taxa för laddplats vid driftkostnad som i dagsläget är 45 öre/kWh. I elförbrukningskostnaden ingår elhandelskostnad, elnätsavgift kostnaden för användaren utgår från de faktiska kostnaderna för just den anläggningen. Kostnad per plats beräknas enligt nedanstående modell: 𝐴𝑣𝑠𝑘𝑟𝑖𝑣𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑑𝑒𝑛 +𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 och underhåll303 Den totala kostnaden för boendeparkering med laddplats utgörs av ordinarie avgift för boendeparkering med ett tillägg för laddplats. Förvaltningen ser även behov av att taxa för sommarparkering antas. Förslaget är att taxan ska motsvara marknadspriset och att Bilaga 1 – PM Tjörn taxa laddplatser 2026-03-18 Anette Johannessen (S) föreslår att arbetsutskottet ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Gert Kjellberg (TP) föreslår att arbetsutskottet ska återremittera ärendet för att vidare utreda policy för debitering av laddplatser samt sommarparkering i kommunen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Anette Johannessens (S) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Anette Johannessens (S) förslag. Nej- röst för Gert Kjellbergs (TP) förslag. 4 Ja röster: Bo Bertelsen (M), Robert Mattsson (C), Anette Johannessen (S), och Rikard Larsson (S). 1 Nej röst: Gert Kjellberg (TP). Anette Johannessens (S) förslag väljs.304 Gert Kjellberg (TP) lämnar en skriftlig reservation enligt nedan: ”Jag reserverar mig mot beslutet då enskilda öbor riskerar att få höga kostnader för tjänsten. Kommunen har själv varit kostnadsdrivande i processen, detta kan inte enskilda fordonsägare ta kostnaderna för. Från Tjörnpartiets sida vill vi främja åretruntboende på Åstol, Dyrön samt Tjörnekalv. Förslag till beslut går emot detta och motverkar istället syftet att behålla befolkningsantalet på dessa öar.”305 Emil Göthlin Kommunstyrelsen Trafikingenjör emil.gothlin@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Taxa för laddplats vid boendeparkering och taxa för sommarparkering Sammanfattning På boendeparkeringen Jannes äng i Rönnäng finns 22 laddstolpar som under 2026 ska tas i bruk. Innan dessa kan börja användas föreslår kommunstyrelseförvaltningen att en taxa för laddplats vid driftkostnad som i dagsläget är 45 öre/kWh. I elförbrukningskostnaden ingår elhandelskostnad, elnätsavgift samt skatter och avgifter. kostnaden för användaren utgår från de faktiska kostnaderna för just den anläggningen. Kostnad per plats beräknas enligt nedanstående modell: Den totala kostnaden för boendeparkering med laddplats utgörs av ordinarie avgift för boendeparkering med ett tillägg för laddplats.306 Förvaltningen ser även behov av att taxa för sommarparkering antas. Förslaget är att taxan ska motsvara marknadspriset och att Kommunfullmäktige 1995-11-30 § 144 Bilagor Bilaga 1 – PM Tjörn taxa laddplatser 260318 Ärendet På boendeparkeringen Jannes äng i Rönnäng, där kommunen hyr ut boendeparkeringar till folkbokförda på öar utan fast förbindelse, finns 58 parkeringsplatser. 22 av dessa är utrustade med laddstolpar som ska tas i bruk under 2026. Laddstolparna kommer hyras ut och nyttjas som på samma sätt som boendeparkeringar. Kommunen bör inte subventionera laddning av privata fordon och kostnaden för laddning, både el- och driftskostnad samt investeringskostnad för infrastruktur bör bäras av användaren. Då investeringskostnaderna kan skilja beroende på plats där laddplats anläggs föreslås att kostnaden för användaren utgår från de faktiska kostnaderna för just den anläggningen. Investeringskostnaden inkluderar anläggningskostnad med tillhörande kapitalkostnader och driftsättningskostnad. Kostnad per plats beräknas enligt nedanstående modell: Detta innebär att kostnaden per laddplats på Jannes äng i Rönnäng blir 5 200 kr per år inklusive moms. Avgiften ska adderas till ordinarie kostnad för boendeparkering, 2 783 kr per plats inklusive moms år 2026, vilket innebär en fast kostnad om 7 983 kr inklusive moms för boendeparkering med laddplats år 2026.307 Utöver kommunens fasta avgift kommer kunderna betala sin elförbrukning samt en driftkostnad som i dagsläget är 45 öre/kWh. I elförbrukningskostnaden ingår elhandelskostnad, elnätsavgift samt skatter och avgifter. Eftersom laddplatser för boendeparkering tidigare inte har funnits i kommunen föreslås att taxan ses över inom två år, för att säkerställa att driftkostnaderna täcks i enlighet med självkostnadsprincipen. Under sommaren hyr kommunen ut parkeringsplatser till fastighetsägare på öarna utanför Rönnäng och till de som står i kö för boendeparkering, nedan kallat sommarparkering. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till taxa för detta. Förslaget innebär att taxan för sommarparkering ska motsvara marknadspriset och att självkostnadsprincipen ska tillämpas. Avgiften för taxorna bedöms i varje enskilt fall utifrån förutsättningarna på platsen. I de fall kommunen hyr/arrenderar mark från privat fastighetsägare föreslås att hyres-/arrendeavgiften fördelas på antal parkeringsplatser som kommer kunna nyttjas. Om kommunen behöver iordningställa parkeringsytan innan den nyttjas för parkering fördelas även kostanden för detta på antal parkeringsplatser. Om det är kommunal mark som ska nyttjas för övrig parkering beräknas kostanden utifrån 4 % på marginalvärdet av bedömt marknadsvärde för fastigheten samt eventuellt iordningställande. Konsekvens Föreslagen taxa för laddplats vid boendeparkering innebär att kommunens nedlagda kostnader för de befintliga laddplatser kommer täckas utifrån en 100 procentig nyttjandegrad. Med taxan för sommarparkering kommer kommunens kostnader för parkeringarna att täckas. Tjörn – möjligheternas ö hela året och för hela livet PM 2026-03-17309 Sida 1 (8) PM Innehåll 1 Inledning 2 2 Nuläge 2 3 Reglering av laddplatser 3 4 Kostnad för laddplats 4 5 Omvärldsbevakning 6 6 Rekommendation 7 PM är framtaget med konsultstöd av AFRY.310 Sida 2 (8) PM 1 Inledning Detta PM är ett underlag för Tjörn kommuns arbete med hantering av laddplatser och taxa kopplat till dessa. En omvärldsbevakning kring andra kommuners arbete och prissättning har genomförts och redovisas i detta PM tillsammans med en beskrivning av nuläget för Tjörns kommun. Följande kommuner är med i studien: • Lilla Edet • Strömstad • Sotenäs • Lysekil • Uddevalla • Orust • Stenungssund • Kungälv • Karlskrona • Haninge • Nynäshamn • Värmdö Kommunerna har valts ut i samråd med Tjörns kommun. Kontakt har tagits både med respektive kommun och deras kommunala bostadsbolag. Information inhämtades via kommunernas och bostadsbolagens hemsidor samt via mejlkontakt. Kommunerna tillfrågades om huruvida de erbjuder boendeparkering med eller utan laddstolpe samt avgifterna för dessa. För de kommunala bostadsbolagen samlades uppgifter in om de boendes kostnader för laddplatser. Inom denna omvärldsbevakning undersöktes även boendeparkering och långtidsparkering, sammanställning av detta redovisas i separat PM. 2 Nuläge Tjörns kommun har anlagt 22 laddstolpar på Jannes äng på platser som idag nyttjas som boendeparkeringsplatser idag. Dessa kommer att tas i bruk under 2026. Boende i kommunen kommer kunna hyra en egen laddplats som nyttjas på samma sätt som en reserverad boendeparkeringsplats. Platserna finns både på kommunal kvartersmark och allmän platsmark. Anläggningskostnaden för dessa laddplatser har beräknats till 35 280 kr per plats. Kommunen betalar även en kapitalkostnad i form av ränta på anläggningskostnaden. Laddplatserna har ännu inte tagits i bruk och kostnad för driftsättning av stolparna kommer att tillkomma från företaget som även311 Sida 3 (8) PM tillhandahåller laddtjänsten1, 500 kr per plats. Vilket ger en total investeringskostnad för dessa platser är 35 780 kr per laddplats. En kostnad för laddtjänsten kommer tas ut per kWh för platserna på Jannes äng. I elförbrukningskostnaden ingår elhandelskostnad, elnätsavgift Anläggningskostnaden på Jannes äng innefattar i huvudsak: • Markarbeten och asfaltering/deponi • Markskåp med mätplats • Laddbox med stolpe och fundament • Kraftförsörjning • Installation laddboxar • Kostnad för anslutning till elnät Kommunen planerar att fortsätta anlägga laddstolpar på parkeringsplatser för boende. Det kommunala bostadsbolaget har i nuläget inga laddplatser vid boendeparkeringar. 3 Reglering av laddplatser Bland de svenska kommunerna finns olika syn på vilken roll som kommunen kan och bör ha i utbyggnaden av laddinfrastruktur. I vissa fall väljer kommunen att direkt eller genom kommunala bolag säkerställa att laddinfrastruktur kommer på plats, både för allmänheten generellt och specifikt för boende. I andra fall gör kommuner bedömningen att det inte är en kommunal fråga att tillhandahålla drivmedel för privatpersoners fordon och att detta istället hanteras genom marknadens lösningar. Det har även funnits en diskussion kring huruvida det är lämpligt eller ens förenligt med dagens lagstiftning att tillhandahålla laddplatser på allmän plats. Här har dock Transportstyrelsen tydliggjort att det inte finns några hinder utifrån lagstiftningen att ordna laddning på allmän plats. Det är dock inte möjligt att på allmän plats ställa krav på att ”parkering endast får pågå under laddning”. Den allra största delen av dagens laddinfrastruktur i Sverige finns dock på kvartersmark. Behovet för kommunen att ordna laddplatser kan dock finnas i de fall där kommunen ordnar boendeparkering och då möjligheten för privata aktörer att ordna parkering och laddplatser är begränsad. Detta för att möta efterfrågan på laddmöjligheter samt bidra till omställningen till fossilfria drivmedel. 1 En digital tjänst som gör det möjligt att övervaka och ta betalat för laddning samt kundtjänst.312 Sida 4 (8) PM 4 Kostnad för laddplats Kostnad för användaren av en laddplats beror på inte enbart investeringskostnaden utan även avskrivningstid för investeringen, driftkostnader och serviceavtal samt elpris. Hur dessa påverkar kostnaden för slutanvändaren beskrivs kortfattat nedan. Utöver detta kommer även moms tillkomma på avgiften. 4.1 Avskrivningstid Avskrivningstiden för laddstolpar kan bedömas utifrån flera perspektiv såsom skattemässig avskrivning2, teknisk livslängd och ekonomisk livslängd. Skattemässig avskrivning räknas som fem år då laddstolpar redovisas som byggnadsinventarier. Den tekniska livslängden beror på specifik produkt men är vanligtvis mellan 8 – 15 år. Den ekonomiska livslängden är en uppskattning på hur länge det är lönsamt att ha en laddstolpe i bruk på grund av teknisk utveckling, ändrade användningsmönster eller förändrade krav. Dessa sammanfattas i Tabell 1. Sammantaget är bedömningen att avskrivningstiden i första hand bör matcha den ekonomiska livslängden för att säkerställa att investeringskostnaden betalas av användarna. Tabell 1.Uppskattad livslängd för avskrivning av laddstolpar. Perspektiv Bedömd livslängd Kommentar Skattemässig 5 år Byggnadsinventarie – laddstolpar på mark, debitering Teknisk livslängd 8 – 15 år Uppskattning och behöver specificeras utifrån vald lappstolpe Ekonomisk livslängd 5 – 10 år Uppskattning utifrån utveckling, ändrade användningsmönster eller förändrade krav För att visa hur avskrivningstiden påverkar den årliga avgiften för användaren utgår exempel i Tabell 2 från Jannes äng. Den årliga fördelningen av investeringskostnader för en laddplats kan variera beroende på avskrivningstid och uthyrningsgrad. Om uthyrningsgraden är lägre kommer kommunens investering inte till fullo betalas av användaren under avskrivningstiden. Om en lägre uthyrningsgrad antas blir den fasta kostnaden för enskild användare högre men det ger kommunen större säkerhet att investeringen faktiskt kommer betalas av användarna. 2 Avskrivning kopplat till hur mycket av värdet som får dras av i bokföring, ur ett skattemässigt perspektiv.313 Sida 5 (8) PM Tabell 2. Fördelning av investeringskostnaden (exkl. kapitalkostnad) per år för en laddplats på Jannes äng. Uthyrningsgrad på den totala anläggningen 100 % 75 % 50 % 5 år 7145 9528 14291 7 år 5104 6806 10208Avskrivningstid 10 år 3573 4764 7145 4.2 Drift- och servicekostnad Utöver investeringskostnad tillkommer även driftkostnader för laddplatserna som är utöver ordinarie driftkostnader för parkeringsplatsen. Detta kan inkludera kostnader för betaltjänst, service och support, uppkoppling och underhåll. De flesta av dessa kan inkluderas i en typ av laddtjänst som både hanterar service mot användaren, lastbalansering och administration. Underhåll av själva stolpen är inte alltid en del av denna typ av tjänster. Kostnaden för en laddtjänst beror på vilken leverantör som väljs, avtalstid, antalet laddstolpar samt vilken typ av tjänst och service kommunen vill ha inkluderat. Kostnaden kan antingen vara en fast kostnad per år eller månad alternativt kostnad per kWh förbrukad el. 4.3 Elpris Det finns olika sätt för kommunen att ta betalt för elen vid laddplatser vilket har påverkan på vilket elpris som kan tas ut av användaren. Sätten är: • Kommunen kan själv sköta debiteringen, det vill säga i egen regi (förvaltningsform). • Debiteringen kan hanteras genom ett kommunalt elhandelsbolag (bolagsform). • Alternativt kan en privat aktör ansvara för laddningen på kommunal mark, genom att kommunen upplåter marken. Om kommunen tar betalt för laddning genom förvaltningsformen gäller självkostnadsprincipen, vilket innebär att avgiften inte får överstiga kommunens faktiska kostnader. Om laddningen sker genom ett kommunalt bolag ska istället ett marknadsmässigt pris sättas. I det tredje fallet, när privata aktörer som tillhandahåller laddstolpar på kommunal mark bestämmer den privata aktören själv priset. Det vill säga att vilket elpris som kan tas ut mot användaren delvis bestäms utifrån hur detta hanteras.314 Sida 6 (8) PM 4.4 Moms Från om med 1 oktober 2026 införs 25 procent moms på de flesta boendeparkeringar3. Skatteverket har infört momsplikt på uthyrning av parkeringsplats för boende. Undantag finns för de parkeringar som uppfyller alla följande villkor. 1. Parkeringen ligger i direkt anslutning till bostaden. 2. Hyresgästen kan inte välja bort parkeringsplatsen för att sänka hyran. 3. Hyresgästen hyr inte ut platsen vidare i ekonomisk verksamhet. I Tjörns kommun ansöker boende själva om en parkeringsplats vilket medför att utöver avgiften för sin parkeringsplats och laddstolpe behöver boende även betala moms. 5 Omvärldsbevakning Bland de studerade kommunerna är det endast Värmdö som erbjuder boendeparkering med laddstolpar4. Kommunerna hänvisar istället till det generella utbudet av laddplatser som finns antingen som publika platser (t.ex. från marknadsaktörer, kommunalt energibolag etc.) eller som tillhandahålls på reserverade parkeringsplatser från olika fastighetsägare. Bland de kommunala bostadsbolagen är det däremot vanligare att det finns laddplatser för de boende. Fem av de tolv tillfrågade kommunala bostadsbolagen erbjuder laddplatser idag och ytterligare några har planer på utbyggnad kommande år. Strömstad och Uddevalla kommuns bostadsbolag erbjuder en variant där man delar laddplats med andra (dvs ingen egen plats) medan övriga endast erbjuder fasta reserverade laddplatser. Sammanställningen i Tabell 3 visar att avgiften för att hyra en laddplats generellt är betydligt högre än motsvarande kostnad för en vanlig bilparkeringsplats. Exemplen som finns med i sammanställningen ligger från cirka 6 000 kr/år plus elförbrukning till omkring 12 000 kr/år plus elförbrukning. I något fall är elförbrukningen inkluderad i den fasta kostnaden som då är betydligt högre. KWh-priset anges vara ca 2 – 3,5 kr för 2025. Samtliga avgifter för laddplats är inklusive kostnad för 3 https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/463310.html?date=2025-09-30 4 Värmdö har en speciallösning där vissa parkeringsytor hanteras av privat aktör men där det krävs att man är boende för att få parkeringstillstånd. Och på dessa ytor finns ett antal laddplatser.315 Sida 7 (8) PM parkeringsplatsen i sig, det vill säga ingen kostnad som läggs på ordinarie parkeringsavgift. Tabell 3. Sammanställning av laddplatser för boende som tillhandahålls av kommunen samt det kommunala bostadsbolaget. Priser exklusive moms. Kommun Laddplats för boende från kommunen Laddplats från kommunens bostadsbolag, kostnad per år Lilla Edet Finns ej Finns ej Strömstad Finns ej 8 040 kr + 3 kr/kWh, samt hänvisas till allmän laddplats där boende endast betalar för elförbrukningen. Sotenäs Finns ej 6 960 kr + 2 kr/kWh Lysekil Finns ej Finns ej Uddevalla Finns ej 5 880 – 12 300 kr + 2,5 kr/kWh. Pris beroende på läge, avser endast samnyttjade platser, ej egen laddplats. Orust Finns ej Finns ej Stenungsund Finns ej 7 800 + 2,1 kr/kWh Kungälv Finns ej Finns ej Karlskrona Finns ej Finns ej Haninge Finns ej 9 552 – 11 616 kr + 3,6 kr/kWh. Pris beroende på typ av parkering. Nynäshamn Finns ej 12 660 – 21 600 kr inklusive all elförbrukning. Pris beroende på typ och plats. Värmdö 7 560 kr för fast laddplats (framgår inte vad kWh-priset är) Finns ej. Planerar utbyggnad 2026/2027 6 Rekommendation Kommunen bör inte subventionera laddning av privata fordon och kostnaden för laddning, både el- och driftskostnad samt investeringskostnad för infrastruktur bör bäras av användaren. Investeringskostnaderna kan skilja beroende på plats där laddplatserna anläggs därför föreslås att kostnaden för användaren utgår från de faktiska kostnaderna för just den anläggningen. Investeringskostnaden inkluderar anläggningskostnad med tillhörande kapitalkostnader och driftsättningskostnad.316 Sida 8 (8) PM Fördelning av investeringskostnaden föreslås att göras med 10 års avskrivningstid och med förutsättning att uthyrningsgraden är 100 procent. Kostnad per plats beräknas enligt nedanstående modell: Avgiften för laddplats ska även inkludera kostnad för laddtjänst och underhåll/administration. Det vill säga att utöver avbetalningen av investeringskostnaden tillkommer även en mindre kostnad för laddtjänst, underhåll och kommunal administration som bör betalas av slutanvändaren för att inte belasta kommunens ekonomi. Kostnad för laddtjänst kan antingen vara en fast månadskostnad per laddstolpe alternativt en kostnad som tas ut per kWh. För användaren läggs avgiften för laddplats på befintlig avgift för parkeringsplatsen. Kostnad för elförbrukning tillkommer också. Elpriset för användaren kommer vara självkostnadspris då kommunen valt att ta betalt för elen genom förvaltningsform. Exempel Jannes äng: Total kostnad för användaren = Avgift för parkering + kostnad för laddstolpe + (kostnad för laddtjänst + elpris) x elförbrukning. Enligt omvärldsbevakningen betalar slutanvändaren cirka 6 000 – 12 000 kr/år exkl. moms plus elförbrukning för en parkeringsplats med laddmöjlighet som tillhandahålls av kommunerna genom deras bostadsbolag. KWh-priset anges vara ca 2 – 3,5 kr för 2025. Föreslagen prissättning för Tjörns kommun bör vara inom spannet utifrån omvärldsbevakningen. Detta utgår från beräkningar av den totala kostnaden för laddplats på Jannes äng. Föreslagen modell för kostnad för laddplatserna är framtagna utifrån antaganden om framtida kostnader och därför bör taxa för boendeparkering med laddstolpe revideras vid behov. Efter att laddstolparna varit i drift över en tid kommer kommunen kunna se vilka de faktiska kostnaderna är för drift och underhåll av platserna samt vad uthyrningsgraden varit. Därför rekommenderas en revidering av taxan efter 1 – 2 år om kommunen ser att behovet finns.317

§ 104 Godkännande av Tjörns Bostads AB:s försäljning av fastigheten Myggenäs 4:5 2024/79 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att Tjörns Bostads AB säljer fastigheten Tjörn Myggenäs 4:5 till Tjörns kommun. Sammanfattning Fastigheten Myggenäs 4:5 ägs av Tjörns Bostads AB. Styrelsen har vid sammanträde 2026-03-18 beslutat att sälja fastigheten till Tjörns kommun. Enligt policy vid försäljning/arrende av mark, fastigheter samt vattenområden ägda av Tjörns kommun och dess bolag ska försäljningen godkännas av kommunfullmäktige. Därefter kommer kommunstyrelseförvaltningen att genomföra köpet på delegation. Kartbilaga Jäv Cyril Esbjörnsson (TP) anmäler jäv och lämnar lokalen under ärendets behandling. Han ersätts av Magnus Gullbrandsson (TP).318 Ludwig Andréasson (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Tjörns Bostad AB319

§ 55 Godkännande av Tjörns Bostads AB:s försäljning av fastigheten Myggenäs 4:5 2024/79 Beslut föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att Tjörns Bostads AB säljer fastigheten Tjörn Myggenäs 4:5 till Tjörns kommun. Sammanfattning Fastigheten Myggenäs 4:5 ägs av Tjörns Bostads AB. Styrelsen har vid sammanträde 2026-03-18 beslutat att sälja fastigheten till Tjörns kommun. Enligt policy vid försäljning/arrende av mark, fastigheter samt vattenområden ägda av Tjörns kommun och dess bolag ska försäljningen godkännas av kommunfullmäktige. Därefter kommer kommunstyrelseförvaltningen att genomföra köpet på delegation. Kartbilaga Anette Johannessen (S) och Robert Mattsson (C) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag.320 Tjörns Bostad AB321 Mikael Wollbrant Kommunstyrelsen mikael.wollbrant@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Godkännande av Tjörns Bostads AB:s försäljning av fastigheten Myggenäs 4:5 kommunfullmäktige besluta att godkänna att Tjörns Bostads AB säljer fastigheten Tjörn Myggenäs 4:5 till Tjörns kommun. Sammanfattning Fastigheten Myggenäs 4:5 ägs av Tjörns Bostads AB. Styrelsen har vid sammanträde 2026-03-18 beslutat att sälja fastigheten till Tjörns kommun. Enligt policy vid försäljning/arrende av mark, fastigheter samt vattenområden ägda av Tjörns kommun och dess bolag ska försäljningen godkännas av kommunfullmäktige. Därefter kommer kommunstyrelseförvaltningen att genomföra köpet på delegation. Tjörns Bostads AB 2026-03-18, § 18 Tjörns Bostads AB 2024-03-18, § 19 Bilagor Kartbilaga Tjörns Bostad AB Ärendet Tjörns Bostads AB köpte 2013 fastigheten Myggenäs 4:5 (Almön) från Tjörns kommun. Ytan är 30 064 kvadratmeter varav 6 450 landyta och resten är vatten. På fastigheten finns ett färjeläge varifrån färjan till Lilla322 Brattön utgår. Det finns även en parkeringsyta och gamla färjeläget till Stenungsund på fastigheten. Tjörns Bostads AB har tidigare drivit ett planarbete för bostäder på platsen, planarbetet är avbrutet och sannolikheten att kunna utveckla platsen för bostäder bedöms som låg. Fastighetens läge utgör med färjeläge, parkeringen, vattenområdet och anslutande vägar en strategisk viktig plats. Färjelägena skulle vid behov kunnat utvecklats och fylla fler funktioner. Det är därför av vikt att fastigheten fortsättningsvis ägs inom kommunkoncernen. Rättighetsförhållandena gällande eventuella servitut på platsen behöver utredas. Parkeringsytan kommer troligen kunna arrenderas ut. Konsekvens Ett förvärv av fastigheten ryms inom befintliga medel för markförvärv. Bilaga Förfrågan om försäljning av Myggenäs 4:5>1 (Almön)324 Styrelsemöte nr. 3

§ 45 Godkänna vidare hantering av Myggenäs 4:5>1 (Almön) 2024/12 Beslut Styrelsen för Tjörns Bostads AB beslutar att ge ordföranden i uppdrag att föra fortsatta diskussioner med fastighetsavdelningen. Sammanfattning Styrelsen för Tjörns Bostads AB har beslutat att ställa frågan till Kommunstyrelsen och Tjörns Hamnar AB om det finns intresse av att köpa fastigheten Myggenäs 4:5>1 (Almön). Kommunstyrelsen har inkommit med ett bud på 525 000 kr som baseras på följande: Markvärderingarna för området uppskattas till mellan 75 och 125 kr per kvadratmeter. Fastigheten Myggenäs 4:5 omfattar totalt 4 800 kvm mark. Av detta område antas 800 kvm vara upplåtna genom servitut till fastigheterna Lilla Brattön 1:2 och 1:3. Återstående mark att värdera är då 4 000 kvm. Vid tillämpning av det högsta uppskattade markpriset på 125 kr per kvm, ger det ett markvärde om 500 000 kr. Därtill bedöms vattnet ha ett värde om 25 000 kr. Sammanlagt ger detta ett totalvärde på 525 000 kr. Styrelsen har att ta ställning till att behålla fastigheten med risk att det ställs krav på kostnadsföring av upparbetade projektkostnader alternativt sälja fastigheten till Tjörns Kommun med en lägre bokföringsmässig förlust jämfört med att vi behåller den. Tjörns Bostads AB, 2024-03-18, § 19 Kommunstyrelsen325 Styrelsemöte nr. 2

§ 19 Försäljning Almön 2024/12 Beslut Styrelsen för Tjörns Bostads AB beslutar att ställa frågan till Kommunstyrelsen och Tjörns Hamnar AB om det finns intresse av att köpa fastigheten Myggenäs 4:5>1 (Almön). Sammanfattning Tjörns Bostads AB köpte 2013 fastigheten Myggenäs 4:5>1 (Almön). Ytan är 30 064 kvadratmeter varav 6 450 landyta och resten är vatten. Bolaget har bokförda kostnader på fastigheten, i kostnaden omfattas inköp av mark och nedlagda kostnader för detaljplanearbetet. Detaljplanearbetet är nu pausat på grund av det vattennära läget (strandskydd). Bolaget ser ingen möjlighet att bygga hyresrätter med rimlig hyra inom närtid och avser nu att sälja fastigheten. En försäljning genererar intäkter och möjliggör för minskat lånebehov vilket är inom ramen för god ekonomisk hushållning. Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Tjörns kommun möjlighet att ta ställning till frågor i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, försäljning av vatten bedöms vara inom denna ram. Som ett första steg behöver därav bolaget veta om Kommunstyrelsen eller Tjörns Hamnar AB är intresserade av att köpa fastigheten. Svar ska ha inkommit till Tjörns Bostads AB senast 31 maj. Bilaga Nedlagda kostnader och ritning Kommunstyrelsen326

§ 105 Åtagande av åtgärder enligt nivå 3 för Tjörns ishall samt behov av ombudgetering inom totalanslaget mellan 2025- 2026/97 Beslut bärande konstruktionen av Llentab-hallen som en del i beslutet om övertagandet av Tjörns ishall. Tjörns ishall från investeringsbudget 2025 till investeringsbudget 2026. Sammanfattning anledning av detta har nya beräkningar utförts. Dessa visar att möjliggör säker användning.327

§ 56 Åtagande av åtgärder enligt nivå 3 för Tjörns ishall samt behov av ombudgetering inom totalanslaget mellan 2025- 2026/97 Beslut bärande konstruktionen av Llentab-hallen som en del i beslutet om övertagandet av Tjörns ishall. Tjörns ishall från investeringsbudget 2025 till investeringsbudget 2026. Sammanfattning anledning av detta har nya beräkningar utförts. Dessa visar att329 Robert Mattsson (C) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Jenny Canderudh Kommunstyrelsen Ekonomichef 0304-60 16 99 jenny.canderudh@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Åtagande av åtgärder enligt nivå 3 för Tjörns ishall samt behov av ombudgetering inom totalanslaget mellan 2025-2026 bärande konstruktionen av Llentab-hallen som en del i beslutet om övertagandet av Tjörns ishall. Tjörns ishall från investeringsbudget 2025 till investeringsbudget 2026. Sammanfattning • 52,0 miljoner kronor 2025 • 29,0 miljoner kronor 2026 anledning av detta har nya beräkningar utförts. Dessa visar att331 Kommunstyrelsen 2025-01-30, § 13 - övertagande av Tjörns ishall Ekonomiavdelningen Ärendet Återrapportering av ekonomiskt utfall avseende övertagande och renovering av Tjörns ishall. Utgifterna för övertagandet av befintlig ishall uppgick till 30,2 miljoner kronor, vilket motsvarar en positiv avvikelse om 1,8 miljoner kronor jämfört med det budgeterade beloppet om 32,0 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att övertagandet genomfördes den 22 april 2025, medan kalkylen om 32,0 miljoner kronor baserades på ett övertagande under hösten 2024. Överskottet om 1,8 miljoner kronor planeras återföras som ett överskott i projektet. Efter övertagandet påbörjades arbetet med renovering av ishallen. Arbetet inom Nivå 1 och Nivå 2 genomfördes parallellt under 2025. Vid årsskiftet uppgick det totala upparbetade beloppet till 45,3 miljoner kronor. Budgeterat belopp för renoveringsarbeten under 2025 var 52,0 miljoner kronor.332 Då det upparbetade beloppet för 2025 understiger budget med 6,7 miljoner kronor föreslås motsvarande medel ombudgeteras till investeringsbudgeten för 2026. Investeringsbudgeten för 2026 innehåller enligt budgetbeslut 29,0 miljoner kronor för fortsatt renovering av ishallen avseende nivå 1 och nivå 2. Ombudgeteringen innebär att investeringsbudgeten för 2026 avseende ishallen utökas till totalt 35,7 miljoner kronor. För projektet som helhet innebär detta ingen utökning av den beslutade investeringsramen och inte heller någon förändring av beräknade driftskonsekvenser. För kommunens samlade investeringsbudget innebär ombudgeteringen en ökning av investeringsbudgeten för 2026 med 6,7 miljoner kronor. Behov som framkommit i samband med renoveringen av ishallen relationshandlingar för tak, fasad och mellanbjälklag saknades. Det innebar bland annat att plan 2 inte fanns med i hållbarhetsberäkningarna samt att de gällande kraven för snölaster på tak som måste beaktas vid byte av taket. Med anledning av detta har nya beräkningar utförts. Dessa visar att 2, utan i nivå 3 som tidigare beslutats om inte ska genomföras. Det uppkomna behovet avseende Llentab-hallen påverkar inte renoveringarna enligt nivå 1 och 2. Antingen genomförs åtgärden och prognosen för ishallsrenoveringen uppgår därmed till budgeterat totalanslag minus avvikelsen om +1,8 miljoner kronor för övertagandet. Alternativt genomförs inte denna del och prognosen för projektet som helhet blir därmed + 8,5 miljoner kronor jämfört mot budgeterat totalanslag.333 Konsekvens Ombudgeteringen medför inget behov av förändrade driftskonsekvenser eller ett utökat lånebehov. Den innebär att budgeterade medel som avsatts för budgetåret 2025 i stället behöver tas i anspråk under 2026. Projektet som helhet bedöms rymmas inom beslutat totalanslag. Ombudgeteringen medför att investeringsbudgeten för 2026 utökas med 6,7 miljoner kronor. Att inte genomföra fortsatta renoveringar beskrivet i ärendet innebär att Llentab-hallen inte är i ett skick som möjliggör säker användning.

§ 13 Övertagande av Tjörns ishall 2022/327 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Ingå avvecklingsavtal med Stiftelsen Tjörns ishall varvid Tjörns kommun, på villkor enligt avvecklingsavtalet, ska överta byggnaden Tjörns ishall och övriga för verksamheten nödvändiga tillgångar för en total köpeskilling om en (1) krona samt överta Stiftelsen Tjörns ishalls skulder om maximalt 32 miljoner kronor vilka kommunen borgat för. 2. Uppdra åt kommunstyrelsen att säga upp till Stiftelsen Tjörns ishall upplåten nyttjanderätt samt erbjuda Stiftelsen Tjörns ishall att ingå avvecklingsavtal, med preliminära villkor enligt bilaga 1, vilka förvaltningen har i uppdrag att slutförhandla. 3. Utöka budgetramen för investeringar 2025 motsvarande Stiftelsens Tjörns ishalls skulder med kommunal borgen samt investeringsmedel för fortsatt renovering, motsvarande nivå 1. 4. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka låneskulden med belopp motsvarande Stiftelsen Tjörns ishalls befintliga lån och investering motsvarande nivå 1, utöver det som tidigare beslutats i budget, under 2025. 5. Utöka budgetramen för investeringar 2026 för fortsatt renovering motsvarande nivå 2. Sammanfattning Tjörns kommun har sedan 2018 ansvarat för driften av Tjörns ishall. Kommunen har tillsammans med de aktiva föreningarna utrett möjligheten att överta ägandet av byggnaden Tjörns Ishall. Kultur- och335 fritidsnämnden har beslutat att rekommendera kommunfullmäktige att kommunen ta över byggnaden Tjörns ishall 2024-08-26. Med anledning av ovanstående föreslår kommunstyrelseförvaltningen att Stiftelsen Tjörns ishalls nyttjanderättsavtal sägs upp. I samband med detta erbjuds Stiftelsen Tjörns ishall att ingå ett avvecklingsavtal med ett övertagande under våren 2025. Byggnaden Tjörns ishall är i behov av renovering. I tidigare beslut har kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda och redovisa vilka kostnader som kan komma att krävas för att byggnaden ska uppnå ett fullgott skick. Kommunstyrelseförvaltningen har nu, i dialog med de aktiva föreningarna (Rönnängs IK och Tjörns konståkningsklubb), tillhörande riksförbund (Svenska hockeyförbundet och Svenska konståkningsförbundet) samt kultur- och fritidsförvaltningen arbetat fram tre olika alternativ för fortsatta åtgärder. Alternativen visar tre olika standardnivåer (nivå 1, 2 och 3) med tillhörande kostnadsbedömningar. Kultur- och fritidsnämnden 2024-08-26, § 82 1. Tjänsteutlåtande kultur- och fritidsförvaltningen 2024-08-26 2. Preliminärt förslag på avvecklingsavtal 3. Värdebedömning 4. Eventuella skattekonsekvenser 5. Investeringsplan för övertagande, renovering och framtida underhåll336 Martin Johansen (L), Ludwig Andréasson (S), Benita Nilsson (L), Gert Kjellberg (TP) och Björn Möller (KD) föreslår att kommunfullmäktige ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Stiftelsen Tjörns ishall Kultur- och fritidsnämnden337

§ 106 Svar på motion från Socialdemokraterna genom Ludwig Andréasson (S) om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun skall ta emot de olika 2025/402 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad utifrån tjänsteutlåtandet från barn- och utbildningsförvaltningen till barn- och utbildningsnämnden. Sammanfattning Ludwig Andréasson (S) har tillsammans med ledamöterna Marieanne Berndtsson (S), Emma Lennholm (S), Benny Halldin (S), Maud Hultberg (S) och Peter Bäcklund (S) lämnat in en motion om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika politiska ungdomsförbunden på skolorna för att prata om demokratin och höja ungas röster inom politiken. föreslagit att motionen ska avslås den inte är förenlig med skollagen enligt barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet går bland annat att utläsa att det är rektorn som enligt skollagen beslutar om politiska partier ska bjudas in eller inte. Ludwig Andréasson (S) föreslår att motionen ska anses besvarad utifrån tjänsteutlåtandet från barn- och utbildningsförvaltningen till barn- och utbildningsnämnden. Bo Bertelsen (M) och Anette Johannessen (S) bifaller förslaget från Ludwig Andréasson (S). Barn- och utbildningsnämnden339

§ 58 Svar på motion från Socialdemokraterna genom Ludwig Andréasson (S) om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun skall ta emot de olika 2025/402 Beslut föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning Ludwig Andréasson (S) har tillsammans med ledamöterna Marieanne Berndtsson (S), Emma Lennholm (S), Benny Halldin (S), Maud Hultberg (S) och Peter Bäcklund (S) lämnat in en motion om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika politiska ungdomsförbunden på skolorna för att prata om demokratin och höja ungas röster inom politiken. föreslagit att motionen ska avslås den inte är förenlig med skollagen enligt barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet går bland annat att utläsa att det är rektorn som enligt skollagen beslutar om politiska partier ska bjudas in eller inte. Anette Johannessen (S) föreslår att motionen ska anses vara besvarad istället för avslagen. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Gert Kjellbergs (TP) förslag väljs. Barn- och utbildningsnämnden341 Johan Nilsson Kommunstyrelsen Avdelningschef 0304-60 10 27 johan.nilsson@tjorn.se Tjänsteutlåtande - Svar på motion från Ludwig Andréasson med flera om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika politiska ungdomsförbunden kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning Ludwig Andréasson (S) har tillsammans med ledamöterna Marieanne Berndtsson (S), Emma Lennholm (S), Benny Halldin (S), Maud Hultberg (S) och Peter Bäcklund (S) lämnat in en motion om att emot de olika politiska ungdomsförbunden på skolorna för att prata om demokratin och höja ungas röster inom politiken. föreslagit att motionen ska avslås den inte är förenlig med skollagen enligt barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet går bland annat att utläsa att det är rektorn som enligt skollagen beslutar om politiska partier ska bjudas in eller inte. Bilagor Evike Sandor Demokrati? JA TACK!! Idag lever vi en värld där ungdomar har tappat tron på demokratin och tror inte längre att man kan ändra den politik som finns idag. Enligt en rapport från SVT minskar intresset för politik bland unga. Året 2018 var 50 procent av alla ungdomar mellan åldrarna 15 och 24 år politiskt intresserade, år 2023 var det 38 procent. Det sker även en negativ förändring bland unga som idag kallar sig feminst, antirasit och miljövän i förhållande till tidigare. Man kan i samma rapport från ungdomsbarometern se att ungas förtroende för politiker minskar, där 56 procent av alla unga inte tror att dagens politiker kan lösa de problem som finns i Sverige. Det betyder att varannan ungdom idag inte tror att samhället kan förändras eller att samhället det idag lever i kommer bli bättre. Detta är ett extremt allvarligt problem, och ett problem som måste lösas. Ungdomsförbunden försöker idag komma ut och träffa elever men de får inte träffa eleverna för skolledningarna. De får inte komma och träffa dem som ska leda, jobba och förändra framtiden. De får inte träffa ungdomar som inte tror på demokrati och prata med dem hur man kan förändra i samhället genom politiken. Vi vill att alla högstadieskolor ska ta emot ALLA ungdomsförbund så att det ska kunna prata om hur man kan göra skillnad och hur man som ung kan påverka, och samtidigt prata om varför demokrati är viktigt. Utifrån det ovan nämnda yrkar Socialdemokraterna: Att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun skall ta emot de olika ungdomsförbunden på skolorna för att prata om demokratin och höja ungas röster inom politiken. Marieanne Berndtsson (S) Ludwig Andréasson (S) Emma Lennholm (S) Benny Halldin (S) Maud Hultberg (S) Peter Bäcklund (S)344

§ 26 Remiss till barn- och utbildningsnämnden - Motion från (S) genom Ludwig Andréasson (S) om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun skall ta emot de olika politiska ungdomsförbunden 2026/12 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen då den inte är förenlig med skollagen enligt förvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation Socialdemokraterna reserverar sig skriftligt till förmån för Göran Hermanssons (S) förslag. Skriftlig reservation i slutet av paragrafen. Sammanfattning Motion Ludwig Andreasson (S) med flera har lämnat in en motion om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika politiska ungdomsförbunden. Barn- och utbildningsnämndens svar Enligt Skollagen är det rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in eller inte. Rektorn får delegera uppgiften att besluta om detta, exempelvis till lärare. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval. Skollagen 1 kapitlet 5 a § Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund.345 Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. Lag (2017:1112). Skollagen 2 kapitlet 10 § Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Lag (2018:1303). Samverkan FSG 2026-02-11 Motion från Socialdemokraterna genom Ludwig Andréasson (S) om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun Bertil Ahlstrand (SD) föreslår beslutstexten ”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen då den inte är förenlig med skollagen enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.” Göran Hermansson (S) föreslår att nämnden tillstyrker motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Bertil Ahlstrand (SD) Socialdemokraterna reserverar sig enligt: ”Vi anser att motionen är besvarad eftersom det enligt skollagen är rektor som beslutar om politiska ungdomsförbunds medverkan i skolan.” Gert Kjellberg anmäler protokollsanteckning enligt följande: ” Jag anser att det kan vara olämpligt att låta politiska krafter påverka skolan och dess miljö. Jag tror därför att det är viktigt att skolorna ska vara neutrala i fråga om politiska ställningstagande. Det finns ju politiska krafter som vill fånga upp ungdomar vilka partier inte så intresserade av demokrati. Jag har svårt att se det är något positivt med motionen då det är praktiken kommer bli skadlig påverkan på ungdomar.”347 2026-02-02 Dnr 2026/12- Dan Christoffersson Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetskoordinator 0304-601904 dan.christoffersson@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Svar på Ludwig Andreasson (S) med fleras motion om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av motionen och hänvisar till Skollagen. Sammanfattning Motion Ludwig Andreasson (S) med flera har lämnat in en motion om att emot de olika politiska ungdomsförbunden. Barn- och utbildningsnämndens svar Enligt Skollagen är det rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in eller inte. Rektorn får delegera uppgiften att besluta om detta, exempelvis till lärare. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval. Skollagen 1 kapitlet 5 a § Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket, om urvalet sker på en annan objektiv grund. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola enligt första eller andra stycket behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges348 2026-02-02 Dnr 2026/12- möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier. Lag (2017:1112). Skollagen 2 kapitlet 10 § Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Lag (2018:1303). Samverkan FSG 2026-02-11 Lena Ericsson Förvaltningschef349

§ 170 Motion från Ludwig Andréasson (S) med flera om att kommunen ska verka för att högstadieskolor i Tjörns kommun ska ta emot de olika politiska ungdomsförbunden 2025/402 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får väckas och remitteras till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ludwig Andréasson (S) har tillsammans med ledamöterna Marieanne Berndtsson (S), Emma Lennholm (S), Benny Halldin (S), Maud Hultberg (S) och Peter Bäcklund (S) lämnat in en motion om att emot de olika politiska ungdomsförbunden på skolorna för att prata om demokratin och höja ungas röster inom politiken.

§ 107 Svar på motion från Rikard Larsson (S) om 2026/26 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning tömningsstation för bussar med anledning av den ökande trafiken med olika sorters turistbussar och långfärdsbussar på Tjörn, med följande förslag: - Kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att hitta en lämplig plats, och att uppföra en tömningsstation på Tjörn. Kommunstyrelseförvaltningen ser i grunden positivt på möjligheten att etablera en tömningsstation. Sådana anläggningar är dock vanligtvis lokaliserade i anslutning till rastplatser, ställplatser eller andra servicepunkter för besökare och trafikanter. Kommunen saknar i dagsläget denna typ av anläggningar. Om etablering av rastplatser eller ställplatser skulle bli aktuellt framöver kan frågan om en tömningsstation aktualiseras i samband med detta. I anslutning till de platser där turistbussar i dag trafikerar är tillgången till lämplig kommunal mark begränsad, en stor del av lämplig mark förvaltas av vägföreningar eller båtföreningar. Kommunen saknar i flera fall rådighet över mark som ur ett verksamhetsperspektiv skulle kunna vara lämplig för en sådan anläggning. Kommunal mark där detta skulle kunna genomföras bedöms ligga på ett351 relativt stort avstånd från kommunens huvudsakliga destinationer, vilket bedöms begränsa nyttan av en sådan anläggning. En etablering av en tömningsstation skulle innebära en investering och även medföra behov av drift, tillsyn och underhåll, vilket i nuläget skulle kräva en organisatorisk lösning som kommunen idag saknar. Motion från Rickard Larsson (S) om tömningsstation för buss Anette Johannessen (S) föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Bo Bertelsens (M)

§ 59 Svar på motion från Rikard Larsson (S) om 2026/26 Beslut föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning tömningsstation för bussar med anledning av den ökande trafiken med olika sorters turistbussar och långfärdsbussar på Tjörn, med följande förslag: - Kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att hitta en lämplig plats, och att uppföra en tömningsstation på Tjörn. Kommunstyrelseförvaltningen ser i grunden positivt på möjligheten att etablera en tömningsstation. Sådana anläggningar är dock vanligtvis lokaliserade i anslutning till rastplatser, ställplatser eller andra servicepunkter för besökare och trafikanter. Kommunen saknar i dagsläget denna typ av anläggningar. Om etablering av rastplatser eller ställplatser skulle bli aktuellt framöver kan frågan om en tömningsstation aktualiseras i samband med detta. I anslutning till de platser där turistbussar i dag trafikerar är tillgången till lämplig kommunal mark begränsad, en stor del av lämplig mark förvaltas av vägföreningar eller båtföreningar. Kommunen saknar i flera fall rådighet över mark som ur ett verksamhetsperspektiv skulle kunna vara lämplig för en sådan anläggning. Kommunal mark där detta skulle kunna genomföras bedöms ligga på ett353 relativt stort avstånd från kommunens huvudsakliga destinationer, vilket bedöms begränsa nyttan av en sådan anläggning. En etablering av en tömningsstation skulle innebära en investering och även medföra behov av drift, tillsyn och underhåll, vilket i nuläget skulle kräva en organisatorisk lösning som kommunen idag saknar. Motion från Rickard Larsson (S) om tömningsstation för buss Anette Johannessen (S) och Rikard Larsson (S) bifaller motionen. Gert Kjellberg (TP) bifaller förvaltningens förslag om att avslå motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Gert Kjellbergs (TP) Carolina Färdig Kommunstyrelsen Verksamhetschef samhällsbygg 0304-60 16 48 carolina.fardig@tjorn.se Tjänsteutlåtande – Svar på motion från Rikard Larsson (S) om tömningsstation för buss kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning tömningsstation för bussar med anledning av den ökande trafiken med olika sorters turistbussar och långfärdsbussar på Tjörn, med följande förslag: - Kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att hitta en lämplig plats, och att uppföra en tömningsstation på Tjörn. Kommunstyrelseförvaltningen ser i grunden positivt på möjligheten att etablera en tömningsstation. Sådana anläggningar är dock vanligtvis lokaliserade i anslutning till rastplatser, ställplatser eller andra servicepunkter för besökare och trafikanter. Kommunen saknar i dagsläget denna typ av anläggningar. Om etablering av rastplatser eller ställplatser skulle bli aktuellt framöver kan frågan om en tömningsstation aktualiseras i samband med detta. I anslutning till de platser där turistbussar i dag trafikerar är tillgången till lämplig kommunal mark begränsad, en stor del av lämplig mark förvaltas av vägföreningar eller båtföreningar. Kommunen saknar i flera fall rådighet över mark som ur ett verksamhetsperspektiv skulle kunna vara lämplig för en sådan anläggning. Kommunal mark där detta skulle kunna genomföras bedöms ligga på ett355 relativt stort avstånd från kommunens huvudsakliga destinationer, vilket bedöms begränsa nyttan av en sådan anläggning. En etablering av en tömningsstation skulle innebära en investering och även medföra behov av drift, tillsyn och underhåll, vilket i nuläget skulle kräva en organisatorisk lösning som kommunen idag saknar. Kommunfullmäktige 2026-01-29 § 19 Bilagor Motion från Rickard Larsson (S) om tömningsstation för buss. Evike Sandor Motion kring tömningsstation för buss, ställd till Tjörns Kommunfullmäktige Med anledning av den ökande trafiken med olika sorters turistbussar och långfärdsbussar som kommer till Tjörn, finns det ett behov av en kommunal tömningsstation, där bussar kan tömma sin toa. Detta för att underlätta för busstrafik på vår ö. Långfärdsbussar såsom linjetrafik, turistbussar, supporterbussar osv, som har WC installerat, behöver tömma dessa regelbundet. Då buss ersätter flera andra resefordon så kommer behovet att öka i framtiden. Vid kris eller krig kommer busstrafik vara nödvändig vid ersättningstrafik eller evakuering. Så i enlighet med Trygg och säker kommun så är det dags att agera. Därför yrkar jag på att: Kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att hitta en lämplig plats, och att uppföra en tömningsstation på Tjörn. Åkervik 2025-01-20 Rikard Larsson Socialdemokraterna på Tjörn357 § 19 Anmälan av motion från Rikard Larsson (S) om 2026/26 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får väckas och remitteras till kommunstyrelsen. Sammanfattning tömningsstation för bussar med anledning av den ökande trafiken med olika sorters turistbussar och långfärdsbussar på Tjörn, med följande förslag: - Kommunfullmäktige ger förvaltningen i uppdrag att hitta en lämplig plats, och att uppföra en tömningsstation på Tjörn. Motion från Rikard Larsson (S) 2026-01-28358

§ 108 2026/67 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anteckna till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning §§ SoL. I samtliga fyra fall har insatser i form av särskilt boende för äldre samt lägenhet i servicebostad erbjudits. Två personer vill till gruppbostad eller ett specifikt boende istället för till lägenhet i servicebostad, en person har tackat nej då personen önskar bo kvar på sitt nuvarande trygghetsboende och en person har tackat nej då det i nuläget enligt anhörig inte är aktuellt med inflytt.

§ 60 2026/67 Beslut föreslå kommunfullmäktige anteckna till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning §§ SoL. I samtliga fyra fall har insatser i form av särskilt boende för äldre samt lägenhet i servicebostad erbjudits. Två personer vill till gruppbostad eller ett specifikt boende istället för till lägenhet i servicebostad, en person har tackat nej då personen önskar bo kvar på sitt nuvarande trygghetsboende och en person har tackat nej då det i nuläget enligt anhörig inte är aktuellt med inflytt. Robert Mattsson (C) föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott ska besluta i enlighet med förvaltningens förslag.360 Clara Sundell Kommunstyrelsen Administrativ koordinator 0304-60 16 92 clara.sundell@tjorn.se Tjänsteutlåtande - Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg kvartal 4 kommunfullmäktige anteckna till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 4 2025 av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) och 9 § Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera avseende boende för barn och ungdomar enligt 9 § 8 LSS. • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera gällande särskilt boende för äldre enligt 5 kapitlet 5 eller 7 §§ SoL. I samtliga fyra fall har insatser i form av särskilt boende för äldre samt lägenhet i servicebostad erbjudits. Två personer vill till gruppbostad eller ett specifikt boende istället för till lägenhet i servicebostad, en person har tackat nej då personen önskar bo kvar på sitt nuvarande trygghetsboende och en person har tackat nej då det i nuläget enligt anhörig inte är aktuellt med inflytt. Bilagor Ärendet Beslut som ännu ej verkställts: 5 eller 7 §§ SoL. Fått erbjudande men vill bo kvar på nuvarande trygghetsboende så länge som möjligt. Vill ha kvar sitt beslut ifall sjukdomstillståndet försämras. 5 eller 7 §§ SoL. Fått erbjudande 2025-08-21 men tackar nej då det inte känns aktuellt med inflytt just nu enligt anhörig. Vill avvakta. 3. Beslut 2025-03-18 gällande boende för barn och ungdomar 9 § 8 LSS. Erbjudits lägenhet 2025-05-06 men tackat nej, vill till specifikt boende. Erbjuds lägenhet i servicebostad 2025-10-14, tackar nej och vill avvakta i väntan på gruppbostad. Erbjudits 4. Beslut 2025-03-31 gällande boende för ungdomar 9 § 8 LSS. Erbjudits lägenhet 2025-05-20 men tackat nej, vill till specifikt boende. Erbjuds lägenhet 2025-10-20, ej fått svar. Har haft Evike Sandor Socialnämnden

§ 25 2025/15 Beslut Socialnämnden antecknar till protokollet att informationen om rapporten har lämnats. Sammanfattning • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera §§ SoL. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer363 Socialnämnden Sofia Vass Socialnämnden Nämndsekreterare 0304-60 10 73 sofia.vass@tjorn.se Socialnämnden antecknar till protokollet att informationen om rapporten har lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 4 2025 av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) och 9 § Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera avseende boende för barn och ungdomar enligt 9 § 8 LSS. • Kommunen har 2 ej verkställda beslut att rapportera gällande särskilt boende för äldre enligt 5 kapitlet 5 eller 7 §§ SoL. Ärendet Beslut som ännu ej verkställts: 5 eller 7 §§ SoL. Fått erbjudande men vill bo kvar på nuvarande trygghetsboende så länge som möjligt. Vill ha kvar sitt beslut ifall sjukdomstillståndet försämras. 5 eller 7 §§ SoL. Fått erbjudande 2025-08-21 men tackar nej då det inte känns aktuellt med inflytt just nu enligt anhörig. Vill avvakta. 3. Beslut 2025-03-18 gällande boende för barn och ungdomar 9 § 8 LSS. Erbjudits lägenhet 2025-05-06 men tackat nej, vill till364 specifikt boende. Erbjuds lägenhet i servicebostad 2025-10-14, tackar nej och vill avvakta i väntan på gruppbostad. Erbjudits 4. Beslut 2025-03-31 gällande boende för ungdomar 9 § 8 LSS. Erbjudits lägenhet 2025-05-20 men tackat nej, vill till specifikt boende. Erbjuds lägenhet 2025-10-20, ej fått svar. Har haft Shujaat Noormohamed Förvaltningschef365 Revisionsrapport 2025 Genomförd på uppdrag av revisorerna april 2026 Tjörns kommun Grundläggande granskning 2025366 Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tjörns kommun genomfört en grundläggande granskning avseende 2025 års verksamhet. Syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. De huvudsakliga resultaten som framkommit av granskningen är:  Styrelse och nämnder har i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. I granskningen noterar vi att det finns motstridigheter mellan kommunens styrmodell och fullmäktiges beslutade budget kopplat till konkretiseringen av mål. Det pågår dock ett arbete med att utveckla kommunens styrmodell.  Styrelse och nämnder har i allt väsentligt säkerställt att uppföljning och rapportering sker i enlighet med kraven i kommunens styrmodell och budget- och uppföljnings- process.  Nämnderna har, med undantag för kultur- och fritidsnämnden och myndighetsnämnden, i allt väsentligt säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Kultur- och fritidsnämnden har delvis säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Bedömningen grundas på att det inte går att följa av nämndsprotokoll om nämnden inför framtagandet av internkontrollplanen har identifierat och värderat de risker som ligger till grund för internkontrollplanen, i enlighet med vad reglementet för intern kontroll slår fast. Myndighetsnämnden har inte säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll. Bedömningen grundas på att myndighetsnämnden inte har antagit en internkontrollplan för 2025, vilket är ett krav enligt reglementet.  Kommunstyrelsen har säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Vår sammanfattande bedömning framgår i kapitel 8. De rekommendationer som lämnas i granskningen framgår i respektive granskningsavsnittet.368 1. Inledning 1.1. Bakgrund Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras i kommunallagen 6 kap. 6 §. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvars- prövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Den grundläggande granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor:  Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en sammanhållen styrkedja i arbetet med målstyrning?  Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kommunens styrmodell.  Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångs- punkt för analys, bedömningar och slutsatser. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Kommunallagen 6 kap. 1 §, om att kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet  Kommunallagen 6 kap. 7 §  God revisionssed 2022  Kommunfullmäktiges mål och uppdrag  Kommunens styrmodell 1.4. Metod och avgränsning Granskningen avser verksamhetsåret 2025 och omfattar kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden. Granskningen har genomförts och dokumenterats i enlighet med god revisionssed. Sedan den 1 september 2025 är samhällsbyggnadsnämnden upplöst och dess ansvar överfört till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är sedan dess inrättade369 under kommunstyrelsen. En myndighetsnämnd är inrättad för att ta hand om frågor där kommunstyrelsen är part för att undvika jäv. Grundläggande granskning har genomförts av samhällsbyggnadsnämnden under de månader den var verksam under 2025. Revisionen har genomfört en fördjupad granskning av samhällsbyggnadsnämnden, vilken återfinns i separat rapport antagen i mars 2026. Den grundläggande granskningen har genomförts genom dokumentstudier, med utgångspunkt i det granskningsramverk som beskrivs i avsnitt 1.4.2. Vidare har granskningen inkluderat dialoger som revisionen genomfört med kommunstyrelsens och nämndernas presidium. Dialogerna har utgått ifrån revisionens framtagna frågeställningar kring styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och intern kontroll samt verksamhetsspecifika frågor. Dialogerna har dokumenterats och sammanfattningar har översänts till respektive nämnd. Resultatet av genomförda iakttagelser sammanfattas i kapitel 8. Berörda har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. Kommunens styrmodell beskrivs i bilaga 1. Granskningens källförteckning finns i bilaga 2. 1.4.1. Utgångspunkter för vår granskning Granskningen bygger på kontrollmoment som utgår ifrån kommunens styrmodell och anvisningar. Kontrollmomenten är utformade för att kunna besvara granskningens frågeställningar. Granskningens resultat presenteras avvikelsebaserat. Det innebär att vi endast redogör för de fall där styrelse eller nämnd inte följer kontrollpunkterna i ramverket. Utifrån styrmodellen och anvisningar är vår tolkning att styrelse och nämnder ska ha genomfört följande för att ha säkerställt dels att verksamhet och ekonomi styrs och följs upp utifrån de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, dels ett tillräckligt internkontrollarbete. 1.4.2. Beskrivning av kontrollmoment Tillräcklig styrning för att leva upp till mål och riktlinjer  A1. Brutit ned fullmäktiges inriktningsmål till egna prioriterade mål1 och kopplat en eller flera indikatorer till samtliga mål.2 Målen är formulerade så att de är mätbara.  A2. Beslutat om detaljbudget med plan för verksamheten senast i november 2024  A3. Måluppfyllelse i arbetet med mål som beslutats i budget Tillräcklig uppföljning av verksamhet och ekonomi  B1. Följt upp arbetet med fullmäktiges mål i delårsbokslut per april och augusti samt årsredovisning  B2. Följt upp ekonomi i månadsuppföljningar per mars och oktober, i delårsbokslut per april och augusti samt i årsredovisning 1 Av kommunens styrmodell framgår det inte på ett tydligt sätt om nämnden ska arbeta med samtliga fullmäktiges målsättningar oavsett om det finns en tydlig koppling mellan nämndens verksamhet och målet eller ej. Kommunens praxis är att nämnder och styrelsen endast bryter ner de av fullmäktiges inriktningsmål som kopplar an till den verksamhet som bedrivs inom nämnden. 2 I kommunens styrmodell framgår att det till mål kopplas en eller flera indikatorer. Av budget för 2025 framkommer att det till målen kan kopplas en eller flera indikatorer. I granskningen har vi utgått från det budget för 2025 anger.370  B3. Upprättat en åtgärdsplan för budget i balans vid negativa prognoser för helåret och rapporterat detta till nämnd och kommunstyrelsen  B4. Analyserat avvikelser i följsamhet till fullmäktiges mål i delårsbokslut per april och augusti, samt i årsbokslut  B5. Kommunstyrelsen har uppsikt över nämnder, bolag och förbund3 Tillräckligt arbete med intern kontroll  C1. Inför framtagande av internkontrollplan identifierat och värderat förvaltningens risker som ligger till grund för en internkontrollplan  C2. Antagit en internkontrollplan för 2025  C3. Rapporterat resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen samt kommunens revisorer senast i samband med årsredovisningens upprättande  C4. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera Tjörns kommuns samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, föreslå sådana I följande kapitel presenteras de avvikelser eller övriga iakttagelser som noterats utifrån genomförda kontroller. Teckenförklaring för iakttagelserna i respektive följande kapitel:  = Brister har noterats i granskningen  = Mindre avvikelse har noterats O = Övriga iakttagelser  = Inga väsentliga avvikelser har noterats 3 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt regleras av en riktlinje för utövande av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. De krav som finns i riktlinjen har varit utgångspunkt för vår granskning.371 2. Kommunstyrelsen 2.1. Styrning O Vi noterar att det finns en motstridighet avseende målkonkretisering mellan kommunens styrmodell och fullmäktiges beslutade budget för 2025. Av styrmodellen framgår att det till mål kopplas en eller flera indikatorer för att göra det möjligt att följa upp mål och effekt. Av budget för 2025 framkommer att det till målen kan kopplas en eller flera indikatorer. Vi noterar även att för budget 2026 framgår liknande skrivelse kring målkonkretisering men att det pågår ett arbete med att utveckla kommunens styrmodell. O Två av kommunstyrelsens 13 prioriterade mål uppnås inte per december 2025. Sju mål uppnås endast delvis per december 2025. Övriga fyra mål uppnås per december 2025. Av samhällsbyggnadsnämndens tidigare sju mål uppnås fem mål endast delvis per december 2025 och två mål uppnås per december 2025. 2.3. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt  Inga väsentliga avvikelser har noterats utifrån kraven i reglemente och riktlinje. O I juni beslutade kommunfullmäktige att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden. Från och med den 1 september överfördes samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden till kommunstyrelsen. Vi noterar att kommunstyrelsen inte har genomfört en uppföljning samhällsbyggnadsnämnden internkontrollplan för 2025. Däremot har vissa kontrollmoment i samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan följts upp i kommunstyrelsens uppföljning av internkontrollplan. Justeringar för att beakta risker som avser samhällsbyggnad har justerats i kommunstyrelsens internkontrollplan för 2026. O I övrigt har vi inte noterat några väsentliga avvikelser utifrån kraven i styrmodellen och reglemente för internkontroll vad gäller kommunstyrelsens arbete med intern kontroll. Vi bedömer att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål kommunfullmäktige beslutat. Bedömningen grundas på att styrelsen efterlever de krav som finns i kommunens styrmodell samt i fullmäktiges beslutade budget. Vi noterar dock att det mellan dessa styrande dokument finns motstridigheter kopplat till konkretiseringen av mål. Det pågår samtidigt ett arbete med att utveckla kommunens styrmodell som beslutas under 2026. Vi bedömer att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt att uppföljning och rapportering sker i enlighet med kraven i styrmodellen.372 Vi bedömer att kommunstyrelsen, utifrån kraven i riktlinjen, har utövat tillräcklig uppsikt över nämnder, bolag och förbund. Vi bedömer att kommunstyrelsen har säkerställt en intern kontroll i enlighet med krav i reglemente och anvisningar. Utifrån genomförd granskning rekommenderas kommunstyrelsen:  Säkerställa en beredning av styrmodellen som undanröjer motsägelser mellan kommunens styrmodell och andra styrande dokument.373 3. Barn- och utbildningsnämnden 3.1. Styrning O Ett av barn- och utbildningsnämndens sju prioriterade mål uppnås inte per december 2025. Tre mål uppnås till hög grad per december 2025. Övriga tre mål uppnås per december 2025. Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål kommunfullmäktige beslutat. Vi bedömer att nämnden i allt väsentligt har säkerställt en intern kontroll i enlighet med krav i reglemente. Utifrån genomförd granskning riktar vi inga rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden.374 4. Kultur- och fritidsnämnden 4.1. Styrning  Vi noterar att förvaltningen och nämnden har diskuterat riskområden som ligger till grund för internkontrollplan. Vi kan inte av nämndsprotokoll utläsa hur de riskerna i internkontrollplanen har identifierats och värderats, såsom reglementet slår fast. Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål kommunfullmäktige beslutat. Vi bedömer att nämnden delvis har säkerställt en intern kontroll i enlighet med krav i reglemente och anvisningar. Bedömningen grundas på att det inte går att följa av nämndsprotokoll om nämnden inför framtagandet av internkontrollplanen har identifierat och värderat de risker som ligger till grund för internkontrollplanen, i enlighet med vad reglementet för intern kontroll slår fast. Utifrån genomförd granskning rekommenderas kultur- och fritidsnämnden att:  Säkerställa att en dokumenterad riskanalys genomförs inför framtagande av intern kontrollplan.375 5. Samhällsbyggnadsnämnden 5.1. Styrning  Inga väsentliga avvikelser har noterats i denna översiktliga granskning utifrån kraven i styrmodellen. Däremot återfinns noteringar på detta område inom den fördjupade granskningen som revisionen genomfört 2025. O I juni beslutade kommunfullmäktige att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden. Från och med den 1 september överfördes samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden till kommunstyrelsen. Därmed redovisade kommunstyrelsen måluppfyllelse per helår av de prioriterade målen. O I och med samhällsbyggnadsnämndens nedläggning fördes nämndens budgetramar vidare över till kommunstyrelsen. O I och med samhällsbyggnadsnämndens nedläggning fördes nämndens verksamhet över till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har redovisat uppföljning av hälften av samhällsbyggnadsnämndens kontrollmoment i kommunstyrelsens uppföljning av internkontrollplan för 2025. Under den period under 2025 som nämnden har varit verksam noterar vi inga avvikelser utifrån de kontrollpunkter som finns i föreliggande rapport om grundläggande granskning. Däremot har revisionen under 2025 fördjupat granskat samhällsbyggnadsnämnden och funnit brister vad gäller styrning och uppföljning. Denna granskning återfinns i separat granskningsrapport ”Granskning av samhällsbyggnadsnämnden” antagen av revisionen i mars 2026. Eftersom nämnden är nedlagd och utifrån genomförd granskning riktar vi inga rekommendationer till samhällsbyggnadsnämnden.376 6. Myndighetsnämnden 6.1. Styrning O I samband med att samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde överfördes till kommunstyrelsen inrättades en särskild nämnd för att hantera myndighetsutövande i beslut som berör kommunstyrelsens egna verksamhet. Nämnden träder enbart in när det uppstår jävssituationer i myndighetsutövning inom kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning stödjer myndighetsnämnden i sitt uppdrag. O Vi noterar att nämnden har beslutat om en budget som avser politikerkostnader, såsom arvoden och liknande, i samband med sammanträden. O Myndighetsnämnden är fråntagen fullmäktiges inriktningsmål.  Nämnden har inte fastställt en internkontrollplan för 2025, så som reglementet slår fast. Vi kan heller inte se att nämnden har arbetat med intern kontroll på något annat sätt under 2025. Vi bedömer att myndighetsnämnden i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål kommunfullmäktige beslutat. Vi bedömer att nämnden inte har säkerställt en intern kontroll i enlighet med krav i reglemente. Vi kan inte se att nämnden under sin verksamma tid under 2025 har bedrivit något internkontrollarbete. Nämnden har inte fastställt en internkontrollplan för 2025. Enligt uppgift beror detta avsteg inom intern kontroll på att nämnden inte anses vara en verksamhetsutövare och därmed är fråntagna att besluta om en internkontrollplan. Kommunallagen ställer dock krav på att varje nämnd ska säkerställa en god intern kontroll och enligt vår mening är det därför viktigt att myndighetsnämnden säkerställer intern kontroll kopplat till sin myndighetsutövning. Utifrån genomförd granskning rekommenderas myndighetsnämnden att:  Säkerställa att nämnden fastställer och följer upp en internkontrollplan, underbyggd av en dokumenterad riskanalys, för att hantera risker och stärka styrning och kontroll i sin verksamhet som myndighetsutövare.377 7. Socialnämnden 7.1. Styrning O Två av nämndens fem prioriterade mål uppnås delvis per december 2025. Övriga tre mål uppnås i hög grad per december 2025. Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål kommunfullmäktige beslutat. Vi bedömer att nämnden i allt väsentligt har säkerställt en intern kontroll i enlighet med krav i reglemente. Utifrån genomförd granskning riktar vi inga rekommendationer till socialnämnden.378 8. Sammanställd bedömning och slutsatser Nedan sammanställer vi våra bedömningar per nämnd utifrån granskningens revisionskriterier. Styrning Uppföljning Internkontroll A1 A2 A3 B1 B2 B3 B4 B5 C1 C2 C3 C4 KS R BUN KFN R SBN MN R R R SN Kriteriet uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Ej tillämpbart Rekommendation Beskrivning av kontrollmoment Tillräcklig styrning för att leva upp till mål och riktlinjer  A1. Brutit ned fullmäktiges inriktningsmål till egna prioriterade mål4 och kopplat en eller flera indikatorer till samtliga mål.5 Målen är formulerade så att de är mätbara.  A2. Beslutat om detaljbudget med plan för verksamheten senast i november 2024  A3. Måluppfyllelse i arbetet med mål som beslutats i budget Tillräcklig uppföljning av verksamhet och ekonomi  B1. Följt upp arbetet med fullmäktiges mål i delårsbokslut per april och augusti samt årsredovisning  B2. Följt upp ekonomi i månadsuppföljningar per mars och oktober, i delårsbokslut per april och augusti samt i årsredovisning  B3. Upprättat en åtgärdsplan för budget i balans vid negativa prognoser för helåret och rapporterat detta till nämnd och kommunstyrelsen  B4. Analyserat avvikelser i följsamhet till fullmäktiges mål i delårsbokslut per april och augusti, samt i årsbokslut  B5. Kommunstyrelsen har uppsikt över nämnder, bolag och förbund6 4 Av kommunens styrmodell framgår det inte på ett tydligt sätt om nämnden ska arbeta med samtliga fullmäktiges målsättningar oavsett om det finns en tydlig koppling mellan nämndens verksamhet och målet eller ej. Kommunens praxis är att nämnder och styrelsen endast bryter ner de av fullmäktiges inriktningsmål som kopplar an till den verksamhet som bedrivs inom nämnden. 5 I kommunens styrmodell framgår att det till mål kopplas en eller flera indikatorer. Av budget för 2025 framkommer att det till målen kan kopplas en eller flera indikatorer. I granskningen har vi utgått från det budget för 2025 anger. 6 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt regleras av en riktlinje för utövande av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. De krav som finns i riktlinjen har varit utgångspunkt för vår granskning. R379 Tillräckligt arbete med intern kontroll  C1. Inför framtagande av internkontrollplan identifierat och värderat förvaltningens risker som ligger till grund för en internkontrollplan  C2. Antagit en internkontrollplan för 2025  C3. Rapporterat resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen samt kommunens revisorer senast i samband med årsredovisningens upprättande  C4. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera Tjörns kommuns samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, föreslå sådana 8.1. Slutsatser Vår samlade bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Vi noterar att det finns motstridigheter mellan kommunens styrmodell och fullmäktiges beslutade budget kopplat till konkretiseringen av mål. Det pågår dock ett arbete med att utveckla kommunens styrmodell. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt har säkerställt att uppföljning och rapportering sker i enlighet med kraven i kommunens styrmodell och budget- och uppföljningsprocess. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna, med undantag för kultur- och fritidsnämnden och myndighetsnämnden i allt väsentligt har säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll. Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden delvis har säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Bedömningen grundas på att det inte går att följa av nämndsprotokoll om nämnden inför framtagandet av internkontrollplanen, har identifierat och värderat de risker som ligger till grund för planen, i enlighet med vad reglementet för intern kontroll slår fast. Vidare bedömer vi att myndighetsnämnden inte har säkerställt att arbetet med intern kontroll bedrivs i enlighet med kommunens reglemente. Bedömningen grundas på att myndighetsnämnden inte har antagit en internkontrollplan för 2025, vilket är ett krav enligt reglementet. Vi bedömer att kommunstyrelsen, utifrån kraven i riktlinjen, har utövat tillräcklig uppsikt över nämnder, bolag och förbund. 8.2. Samlade rekommendationer Utifrån granskningens slutsatser riktas en rekommendation till kommunstyrelsen, en rekommendation för kultur- och fritidsnämnden samt en rekommendation till myndighetsnämnden. Nedan presenteras de samlade rekommendationerna för styrelse och nämnder.380 Kommunstyrelsen rekommenderas att:  Säkerställa en beredning av styrmodellen som undanröjer motsägelser mellan kommunens styrmodell och andra styrande dokument. Kultur- och fritidsnämnden rekommenderas att:  Säkerställa att en dokumenterad riskanalys genomförs inför framtagande av intern kontrollplan. Myndighetsnämnden rekommenderas att:  Säkerställa att nämnden fastställer och följer upp en internkontrollplan, underbyggd av en dokumenterad riskanalys, för att hantera risker och stärka styrning och kontroll i sin verksamhet som myndighetsutövare. Göteborg den 14 april 2026 Ernst and Young AB Ernst and Young AB Ernst and Young AB Kvalitetssäkrare381 Bilaga 1. Så styrs Tjörns kommun Tjörns kommuns målkedja utgår från kommunens vision. Styrmodellen beskriver hur verksamheten ska planeras, styras, följas upp och utvecklas för att nå uppsatta mål. Styrmodellen ska fungera som ett ramverk och stöd för verksamheterna samt stödja det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Styrkedjan illustreras i figuren nedan. Figur: Tjörns kommuns styrkedja. Fullmäktige beslutar om budget och flerårsplan i juni månad. Utifrån fullmäktiges beslut ska respektive nämnd fördela budgetram inom sin verksamhet, göra prioriteringar samt besluta om nämndspecifika mål. Nämnden ska besluta om en detaljbudget senast i november månad. Enligt fullmäktiges budget- och uppföljningsprocess ska uppföljning till kommunstyrelsen ske i månadsuppföljning per mars, september och oktober samt i delårsbokslut per april och augusti. Med grund i kommunens styrmodell ska indikatorer beslutas till alla mål. Utifrån mål och detaljbudget som fullmäktige och nämnd beslutat bestämmer respektive förvaltning vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppfyllas. Vision • Visionen: Möjligheternas ö hela året och för hela livet. • Kommunens målkedja börjar med visionen. Visionen gäller för hela kommunen fram till 2035. Strategiska områden • Visionen bryts ned i strategiska områden. Dessa är områden som kommunen valt att satsa extra mycket på för att visionen ska bli verklighet. • De strategiska områdena är stora, långsiktiga och hållbara över en lång tid. • Alla mål som sätts i budgetdokument utgår från de strategiska områdena. Fyraåriga inriktningsmål • Inför varje mandatperiod formulerar kommunfullmäktige fyraåriga inriktningsmål. • Inriktningsmålen beslutas av kommunfullmäktige men delas ned till nämnder och styrelser. • Till dessa mål beslutar fullmäktige om indikatorer och målvärden. Prioriterade mål • Nämnder och styrelse bryter ned inriktningsmålen till ettåriga prioriterade mål. • De prioriterade målen beskriver vad som är prioriterat under budgetåret för att nå uppsatta inriktningsmål. • Målen ska vara mätbara och utformas så att de är möjliga att följa upp. Nämnden beslutar om en eller flera indikatorer till de prioriterade målen.382 Intern kontroll Enligt reglementet för intern kontroll har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll i kommunen. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje nämnd ska tillse att:  En organisation eller rutiner för den interna kontrollen upprättas,  Att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Varje nämnd ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Inför framtagande av internkontrollplan ska förvaltningens risker identifieras och värderas. Riskanalysen ligger till grund för internkontrollplanen. Nämnden ska i samband med årsredovisningen rapportera den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar behövs ska styrelsen föreslå sådana.383 Bilaga 2. Källförteckning Dialoger med presidium  Kommunstyrelsen, 2025-10-13  Barn och utbildningsnämnden, 2025-10-13  Kultur- och fritidsnämnden, 2025-10-13  Socialnämnden 2025-09-15 Dokumentförteckning Årsredovisningar och verksamhetsberättelser 2025  Valnämnden Delårsrapporter per april 2025 och per augusti 2025  Kommunövergripande Valnämnden Verksamhetsplan och detaljbudget 2025 Valnämnden Protokoll från kommunstyrelsen och nämnderna under 2025 Valnämnden Internkontrollplan 2025 med tillhörande riskanalys och uppföljning av internkontroll Valnämnden384 Styrande dokument  Styrmodell i Tjörns kommun  Budget- och uppföljningsprocess i Tjörns kommun  Plan för mål och ekonomi 2025 – Tjörns kommuns budget  Reglemente för intern kontroll  Reglemente för kommunstyrelsen  Riktlinje för utövande av kommunstyrelsens uppsiktplikt385 1 (2) Datum Kommunrevisionen Till: Barn- och utbildningsn‰mnden Kultur- och fritidsn‰mnden Socialn‰mnden Myndighetsn‰mnden Fˆr k‰nnedom till Kommunfullm‰ktige Postadress Besˆksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr. 212000-1306 Tjˆrns kommun Kroksdalsv‰gen 1 Fax 0304-60 10 19 Bankgiro 641-9741 471 80 Sk‰rhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se Fˆljebrev till grundl‰ggande granskning 2025 EY har p uppdrag av kommunrevisionen genomfˆrt en grundl‰ggande granskning av styrelsen och n‰mnder. Syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag fˆr ansvarsprˆvningen genom att ˆversiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Granskningen visar att kommunstyrelsen och n‰mnderna i allt v‰sentligt har s‰kerst‰llt att verksamheten bedrivits i enlighet med de mÂl som fullm‰ktige best‰mt. Vidare visar granskningen att styrelsen och n‰mnder i allt v‰sentligt har s‰kerst‰llt att uppfˆljning och rapportering sker i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Kommunstyrelsen bedˆms i allt v‰sentligt ha s‰kerst‰llt en tillr‰cklig uppsiktsplikt. Slutligen visar granskningen att n‰mnderna och kommunstyrelsen, med undantag fˆr kultur- och fritidsn‰mnden samt myndighetsn‰mnden, har s‰kerst‰llt en intern kontroll i enlighet med kraven i kommunens reglemente. UtifrÂn granskningens iakttagelser l‰mnas rekommendationer till kommunstyrelsen, kultur- och fritidsn‰mnden och myndighetsn‰mnden. Dessa framgÂr i respektive granskningsavsnitt i granskningsrapporten. Kommunrevisionen ˆnskar f ett skriftligt svar, senast den 30 juni 2026, p vilka eventuella Âtg‰rder som kommunstyrelsen, kultur- och fritidsn‰mnden, samt myndighetsn‰mnden planerar att vidta med anledning av de bedˆmningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Penneo document key: 8NPTD-H9N2S-YJNTV-WIC04-53VTE-682GY386 2 (2) Datum Dnr - Fˆr kommunens revisorer Anders Forsman Ordfˆrande Penneo document key: 8NPTD-H9N2S-YJNTV-WIC04-53VTE-682GY387 ANDERS FORSMAN Undertecknare Serienummer: 69c5f5b6bc051d[…]419adeb0bc8cb Penneo dokumentnyckel: 8NPTD-H9N2S-YJNTV-WIC04-53VTE-682GY388