Kommunstyrelsen — 23 mars 2026

§ 7 Utvärdering av måltidsprojekt VON/2025:110 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden tar emot informationen om genomfört pilotprojekt enligt protokollbilaga. 2. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig positiv till ett breddinförande av ändrad måltidshantering matdistribution inom hemtjänsten. 3. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för slutligt ställningstagande. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige gav i samband med sitt sammanträde den 2024-12-09 vård- och omsorgsnämnden och teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att bereda, planera och genomföra ett pilotprojekt inom verksamheten under 2025. Projektet har nu genomförts och resultat och slutsatser finns med i den rapport som finns som bilaga till denna tjänsteskrivelse. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef, 2026-01-19. 2. Rapport pilotprojekt ändrad måltidshantering matdistribution. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 297510SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (42) Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-10 § 7 Införa kyld mat i hela verksamheten TFN/2026:1 Beslut 1. Teknik- och fritidsnämnden tar emot informationen om genomfört pilotprojekt enligt protokollbilaga. 2. Teknik- och fritidsnämnden ställer sig positiv till ett breddinförande av ändrad måltidshantering matdistribution inom hemtjänsten. 3. Teknik- och fritidsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för slutligt ställningstagande. 4. Återkoppling ska ske till berörda nämnder under Q4 2026. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige gav i samband med sitt sammanträde den 2024-12-09 vård- och omsorgsnämnden och teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att bereda, planera och genomföra ett pilotprojekt inom verksamheten under 2025. Projektet har nu genomförts och resultat och slutsatser finns med i rapport som finns som bilaga till denna tjänsteskrivelse. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 298849SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 (42) Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-10 § 7 forts TFN/2026:1 Beslutsunderlag Rapport pilotprojekt ändrad måltidshantering matdistribution Tjänsteskrivelse 2026-01-21 Förslag till beslut på sammanträdet Anna Johansson (C) yrkar att återkoppling av projektet ska ske under Q4 till berörda nämnder. Beslutsgång Ordföranden finner att teknik- och fritidsnämnden bifaller Anna Johanssons (C) yrkande. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 298849SE

§ 10 Flytt av investeringsmedel budget 2025 VON/2026:20 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden hemställer hos Kommunfullmäktige om överföring av 584 tkr av 2025 års investeringsbudget till 2026 års investeringsbudget. Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsförvaltningen har under året haft som ambition att flytta korttid- och fritidsverksamheten inom LSS men på grund av lokalbrist har flytt inte varit möjlig. Under 2025 har renovering av Älmegården påbörjats men också försenats vilket inneburit att investeringarna inte har varit möjliga att beställa/levereras på grund av utrymmesskäl. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef, 2026-01-21. 2. Överföring investeringar 2025 2026. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichef Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 297510SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 (42) Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-10

§ 13 Överföring av investeringsmedel 2025-2026 TFN/2026:69 Beslut 1. Teknik och fritidsnämnden önskar föra över investeringsmedel på totalt 43 521 tkr från budgetår 2025 för fortsatta arbete 2026. 2. Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att begära att fullmäktige beslutar att investeringsmedel på totalt 43 521 tkr förs över från budgetår 2025 för fortsatt arbete 2026. Sammanfattning av ärendet Teknik och fritidsnämnden har under 2025 inte använt hela budgeten för investeringar. Projekten som pengarna är avsedda för kommer dock att fortsätta under 2026 och därför önskar Teknik och fritidsnämnden föra över pengar enligt bifogad specifikation till 2026. Med personalförstärkningar inom projektsidan inom både skattefinansierad och taxefinansierad verksamhet så är förutsättningarna goda för att förvaltningen skall ha en bättre framdrift i projekten under 2026. Barnrättsperspektiv Ej beaktat i ärendet Beslutsunderlag Bokslut för Teknik och fritidsnämnden 2025 Tjänsteskrivelse 2026-02-03 _________ Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 298849SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 (42) Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-10 § 13 forts TFN/2026:69 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 298849SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 59 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 65 Beslut om nämndernas över- och underskott KS/2026:88 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ackumulerade över- och underskott i driftbudgeten för respektive nämnd/styrelse överförs i ny räkning och specificeras under eget kapital per 2025-12-31 enligt följande: Kommunstyrelsen 7 662 tkr Arbete- och välfärdsnämnden 19 153 tkr Teknik- och fritidsnämnden 5 401 tkr Miljö- och byggnadsnämnden 2 848 tkr Bildningsnämnden 2 763 tkr Vård- och omsorgsnämnden 57 361 tkr Fullmäktige inklusive revision 1 207 tkr 2. Över- och underskott om totalt +40 904 tkr i 2025 års investeringsbudget överförs till 2026 års investeringsbudget enligt specifikation i bilaga 1. 3. Över- och underskott om totalt +2 690 tkr i 2025 års exploateringsbudget överförs till 2026 års exploateringsbudget enligt specifikation i bilaga 1. Sammanfattning av ärendet Regelverket Hanteringen av över- och underskott i bokslutet regleras i fullmäktiges riktlinjer för budget och redovisning (KF 2017-11-27 §169). Reglerna för över- och underskottshanteringen är en del av kommunens ekonomistyrning och syftar till att ge en tydlig innebörd av budgetansvaret och tydliga incitament för budgetföljsamhet och hushållning med resurser. Huvudregeln är att såväl över- som underskott i driftbudgeten/resultaträkningen ska överföras till nästkommande år oavsett orsak. Fullmäktige kan besluta om undantag om synnerliga skäl föreligger. Sådan bedömning ska enligt regelverket göras utifrån påverkbarheten på över- eller underskottet samt kommunens totala resultatnivå. Överförda över- och underskott reserveras i interna resultatutjämningsfonder som en del av kommunens egna kapital. Nämndens egna kapital kan således vara positivt eller negativt beroende på de ackumulerade resultaten i förhållande till budget. Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23 § 65 fortsättning Nämndens ianspråktagande av positivt eget kapital får endast avse engångskostnader för det enskilda budgetåret och måste godkännas av kommunstyrelsen (vars bedömning baseras på kommunens totala resultatnivå för budgetåret). Nämnd som uppvisar negativt eget kapital ska täcka detta med motsvarande överskott de närmast följande två åren. Nämnden ska i särskilt beslut ange vilka åtgärder som ska vidtas för att eliminera det negativa egna kapitalet. Samtliga åtgärder ska ha trätt i kraft senast den 1 juli året efter bokslutet. Om återställande av negativt eget kapital ej har skett efter två år ska en översyn av verksamheten och organisationen göras, samt nämndens ansvar och chefsfrågan prövas. Vad gäller över- och underskott på investeringsbudgeten finns ingen specifik reglering i riktlinjerna för budget och redovisning. Huvudregeln är därmed att de budgeterade investeringarna ska genomföras i sin helhet varje enskilt budgetår och att ingen överföring av kvarstående budgeterade medel till nästkommande år ska göras i normalfallet. Detta ger incitament för god planering och effektivt verkställande. Att budgeterade investeringar genomförs enligt budgeterade kostnader och tidsplaner är också en viktig förtroendefråga, både internt och externt. I undantagsfall kan dock finnas skäl för att flytta över icke förbrukade investeringsmedel till nästkommande budgetår. I så fall ska begäran hos fullmäktige göras av respektive nämnd i samband med bokslutshanteringen. Fullmäktige bör vid ställningstagandet bl a ta hänsyn till nämndens eventuella möjligheter att finansiera investeringen inom befintliga investeringsanslag. Vidare bör fullmäktige ta hänsyn till aktuell resultatprognos i förhållande till budget samt tillse så att det totala belopp som förs över till det nya årets investeringsbudget inte blir allt för stort (eftersom det då kan påverka likviditeten och därmed även påverka utvecklingen av kommunens låneskuld). Över- och underskott i driftbudgeten I 2025 års bokslut redovisar nämnderna (inkl fullmäktige) ett sammanlagt överskott mot budgeten på +28,4 mnkr. Sedan tidigare år finns fastställda ackumulerade egna kapital om totalt 68,0 mnkr (=ingående egna kapital för nämnderna 2025). Samtliga nämnder uppvisar ett positivt eget kapital i 2025 års bokslut. Teknik- och fritidsnämnden hade vid årets ingång ett negativt eget kapital om -1,9 mnkr. I och med årets resultat på +7,3 mnkr är det negativa egna kapitalet återställt i 2025 års bokslut. Nämndens handlingsplan för budget i balans har därmed uppfyllts. Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23 § 65 fortsättning Årets underskott för miljö- och byggnadsnämnden (-0,4 mnkr) täcks av tidigare års överskott (eget kapital) och reducerar därmed respektive eget kapital, men får ingen följdverkan på verksamheten år 2026 eftersom det egna kapitalet fortfarande är positivt. Bildningsnämnden beslutade 2024 om en treårig handlingsplan för budget i balans, vilken godkändes av kommunstyrelsen. Nämnden redovisar ett positivt resultat om +2,8 mnkr för 2025, vilket innebär att målet med handlingsplanen har uppfyllts ett år i förtid. Det sammantagna förslaget avseende driftbudgeten sammanfattas i nedanstående tabell: tkr Ingående Resultat Eget kapital Synnerliga Summa Eget kapital jfr budget 2026-01-01 skäl 2025 eget kapital Nämnd 2025-01-01 2025 enligt regelverk 2026-01-01 Kommunstyrelsen 7 570 92 7 662 - 7 662 Arbete- och välfärdsnämnden 9 409 9 744 19 153 - 19 153 Teknik- och fritidsnämnden -1 928 7 329 5 401 - 5 401 Miljö- och byggnadsnämnden 3 202 -354 2 848 - 2 848 Bildningsnämnden 0 2 763 2 763 - 2 763 Vård- o omsorgsnämnden 48 575 8 786 57 361 - 57 361 Fullmäktige inkl revision 1 187 20 1 207 - 1 207 Summa 68 015 28 380 96 395 0 96 395 Över- och underskott i investeringsbudgeten 2025 års investeringsutfall uppgick till 98,5 mnkr, medan budgeten uppgick till 187,5 mnkr. Således redovisades ett överskott mot budgeten om 89,0 mnkr för investeringarna. 2025 års budget för exploateringsprojekt uppgick till 10,0 mnkr, varav 1,9 mnkr förbrukades. Årets överskott mot budgeten uppgick därmed till 8,1 mnkr. Teknik- och fritidsnämnden har inkommit med begäran om överföring av totalt 43,5 mnkr från 2025 års budget till 2026 års budget, varav 40,8 mnkr avser investeringsbudgeten och 2,7 mnkr avser exploateringsbudgeten. Nämndens totala överskott i 2025 års bokslut uppgick till 98,1 mnkr, varav 90,0 mnkr i investeringsbudgeten och 8,1 i exploateringsbudgeten. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med begäran om överföring av överskott om 0,6 mnkr. Redovisat överskott i bokslutet uppgick till 0,5 mnkr. Bildningsnämnden redovisar ett underskott om -0,6 mnkr, varav 0,2 mnkr täckts av investeringsbidrag. 1. Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23 § 65 fortsättning Kommunstyrelsen redovisar ett underskott om -0,9 mnkr. Underskottet täcks i sin helhet av investeringsbidrag. Sammanställning av investeringsbudget och utfall 2025, fastställd investeringsbudget 2026 samt förslag till överföringar från 2025 till 2026 redovisas i bilaga till denna tjänsteskrivelse. Sammantaget föreslås överföring av 43,6 mnkr, varav 40,9 mnkr avser investeringar och 2,7 mnkr avser exploateringsprojekt. 2026 års fastställda budget uppgår till 150,2 mnkr för investeringar och 8,0 mnkr för exploateringar. Med redovisat förslag till överföring av överskott från 2025 uppgår 2026 års budget till 191,1 mnkr för investeringar och 10,7 mnkr för exploateringar. Den fastställda budgeten för 2026 visar ett behov av nyupplåning om 265 mnkr och en total låneram om 460 mnkr. Den föreslagna utökningen med 43,6 mnkr i årets budget bedöms i nuläget inte behöva innebära ett ytterligare behov av nyupplåning jämfört det som redan beslutats i budgeten, dels eftersom likvida medel vid årets ingång är högre än budgeterat och dels eftersom anläggningslån till viss del utbetaldes tidigare (år 2025) jämfört med budget (år 2026). Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-09 § 47 2. Bilaga Sammanställning över- och underskott investeringar bokslut 2025 3. TFN 2026-02-10 §13 Överföring av investeringsmedel 2025-2026 4. Underlag från tekniska förvaltningen, överföring av investeringsbudget 2025 till 2026 5. VON 2026-02-03 §10 Flytt av investeringsmedel budget 2025 6. Riktlinjer för budget och redovisning, KF 2017-11-27 §169 _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE Investeringsbudget Årsbudget Utfall Avvikelse mot Förslag över- Fastställd Ny budget 2026 tkr 2025 2025 budget 2025 föring till 2026 budget 2026 inkl överföring KOMMUNFULLMÄKTIGE Infrastruktur övrigt (medborgarbudget) 0 0 0 0 0 Summa kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 KOMMUNSTYRELSEN - KLF Inventarier och övrigt 1 350 2 207 -857 250 250 Inventarier IT-system 3 200 3 200 Infrastruktur övrigt (medborgarbudget) 500 500 Summa kommunstyrelse 1 350 2 207 -857 0 3 950 3 950 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Centrala IT-investeringar 6 000 3 668 2 332 6 150 6 150 Inköp mark (ej exploatering) 2 000 2 000 Inventarier och övrigt (badplatser/lekplatser/fritid/kök) 7 350 6 109 1 241 2 650 2 650 Infrastruktur underhåll gata 2 550 2 657 -107 2 500 2 500 Infrastruktur cykelvägar enligt plan 350 1 500 1 850 Infrastruktur övrigt 18 023 7 733 10 290 4 353 9 400 13 753 Infrastruktur exploatering (anläggningstillgång) 2 500 2 500 Fordon och maskiner 2 150 2 337 -187 2 800 2 800 Energisparåtgärder 12 147 4 688 7 459 3 862 4 000 7 862 Fastighetsinvesteringar - ny-, till- och omb, omställn 12 000 1 429 10 571 767 7 000 7 767 Fastighetsinvesteringar - övriga (ej verksamhetslokaler) 1 500 1 500 Fastighetsinvesteringar - reinvesteringar (underhåll) 20 100 14 780 5 320 3 137 12 500 15 637 VA-verksamhet 102 000 48 943 53 057 0 VA Östra Försörjningen 27 157 65 000 92 157 VA Förnyelse verk 400 8 500 8 900 VA Förnyelse rörnät 805 11 500 12 305 VA Fordon 1 500 1 500 Summa teknik- och fritidsnämnd 182 320 92 344 89 976 40 831 141 000 181 831 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND - 0 0 0 0 0 Summa miljö- och byggnadsnämnd 0 0 0 0 0 0 ARBETE- OCH VÄLFÄRDSNÄMND Inventarier och övrigt 250 188 62 250 250 Summa arbete- och välfärdsnämnd 250 188 62 0 250 250 BILDNINGSNÄMND Inventarier och övrigt 1 000 1 627 -627 -408 2 000 1 592 Summa bildningsnämnd 1 000 1 627 -627 -408 2 000 1 592 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Inventarier och övrigt 2 600 2 119 481 481 3 000 3 481 Summa vård- och omsorgsnämnd 2 600 2 119 481 481 3 000 3 481 SUMMA INVESTERINGSBUDGET 187 520 98 485 89 035 40 904 150 200 191 104 EXPLOATERINGSBUDGET Exploateringsprojekt 10 000 1 924 8 076 2 690 8 000 10 690 SUMMA EXPLOATERINGSBUDGET 10 000 1 924 8 076 2 690 8 000 10 690 Totalt Investeringar och Exploatering 197 520 100 409 97 111 43 594 158 200 201 794 ANLÄGGNINGSLÅN Anläggningslån Tingsryds AIF (arenabolag) 0 73 000 -73 000 -23 000 160 000 137 000 SUMMA ANLÄGGNINGSLÅN 0 73 000 -73 000 -23 000 160 000 137 000 Totalt inkl anläggningslån 197 520 173 409 24 111 20 594 318 200 338 794 (jorwij) ÖVERFÖRING INVESTERINGSBUDGET 2025 till 2026 Förvaltning Tekniska Investeringsprojekt Budget Förbrukat Önskad Orsak till varför investeringen Tidsplan och projektnummer 2025 under 2025 överforing inte har slutförts för färdigställande (nettoinvestering) till 2026 Investeringen är en del i Östra försörjningen. Tillståndsprocesser har tagit längre tid än Överförda medel beräknas förbrukas 95567, Linneryd/Korrö nytt VV 25 000 2 154 21 716 ursprunglig tidplan. Byggstarten har föresenats till kvartal 4 2026 och byggstarten kunde inte påbörjas förrän vid årsskiftet 25/26. Kommentar: Hela projektet Östra försörjningen pågår till 2030. Denna del beräkanas vara klar 2027. Investeringen är en del i Östra försörjningen. Tinståndsprocesser har tagit längre tid än ursprunglig tidplan. Även avtal med markägare Överförda medel beräknas förbrukas 95622, HD 2 ÖFL Linneryd-Korrö 15 000 13 574 1 426 har tagit längre tid än planerat. Byggstarten har till kvartal 4 2026 föresenats och byggstarten kunde inte påbörjas förrän vid hakvåret 2025. Kommentar: Hela projektet Östra försörjningen pågår till 2030. Denna del beräkanas vara klar 2027. Investeringen är en del i Östra försörjningen. Projektet har inte kunnat påbörjats under 2025 Överförda medel beräknas förbrukas 95624, HD 4 ARV Korrö 100 0 100 på grund av att resurser prioriterats till andra till kvartal 4 2026 delar av projektet. . Projektering startar jan 2026 i stället. Kommentar: Hela projektet Östra försörjningen pågår till 2030. Denna del beräkanas vara klar 2029. (jorwij) ÖVERFÖRING INVESTERINGSBUDGET 2025 till 2026 Förvaltning Tekniska Investeringsprojekt Budget Förbrukat Önskad Orsak till varför investeringen Tidsplan och projektnummer 2025 under 2025 överforing inte har slutförts för färdigställande (nettoinvestering) till 2026 Investeringen är en del i Östra försörjningen. Projektet har inte kunnat genomföras i den takt Överförda medel beräknas förbrukas 95625, HD 5 Funktion ARV Korrö 2 500 483 2 017 som planerast under 2025 på grund av att de till kvartal 4 2026 är beroende av andra delar av hela projektet Östra försörjningen som blivit försenade. Kommentar: Hela projektet Östra försörjningen pågår till 2030. Denna del beräkanas vara klar 2030. Investeringen är en del i Östra försörjningen. Investeringen har inte utförts enligt plan på Överförda medel beräknas förbrukas 95626 HD 6 ÖFL Rävemåla-Yxnanäs 3 500 1 602 1 898 grund av att resurser prioriterats om inom till kvartal 4 2026 projektiet. Projektet är påbörjat och pågår under 2026. Kommentar: Hela projektet Östra försörjningen pågår till 2030. Denna del beräkanas vara klar 2029. Projektet planerades att utföras under 2025 men bygglovsprocessen har dragit ut på tiden. Besked har i januari 2026 lämnats att bygglovet inte kommer att beviljas. Under 2026 Överförda medel beräknas förbrukas 95610, Toffelfab. pumpstn 8 920 806 400 behöver utfallet genomlysas, uterdning av till kvartal 4 2026 konsekvens göras och eventuell omprojektering genomföras. Byggnationen planeras att utföras 2027 men ny budget behövert tas fram. Kommentar: (jorwij) ÖVERFÖRING INVESTERINGSBUDGET 2025 till 2026 Förvaltning Tekniska Investeringsprojekt Budget Förbrukat Önskad Orsak till varför investeringen Tidsplan och projektnummer 2025 under 2025 överforing inte har slutförts för färdigställande (nettoinvestering) till 2026 Tanken är upphandlad och beställd men pga Överförda medel beräknas förbrukas 95599, Nödvattentank 970 0 805 långa leveranstider kommer inte taken att till kvartal 2 2026 levereras förrän v 20 2026. Kommentar: Projektet är så pass stort att det löper över 91016 Centrumutveckling Tingsryd 10 173 5 820 4 353 beräknas vara klart till mitten av 2026 årsskiftet. Kommentar: Förseningar pga tillstånd från trafikverket samt 91033 Gc-väg enligt plan 5 200 3 883 350 färdigställs till mitten av 2026 avsaknad av avtal med markägare Kommentar: Gc-vägen Elsemåla är en del av det större projektet Gc-vägar enligt plan. Senare delen av 2026. Beroende av E- Försvårande omstädigheter som kräver ons arbete med flytt av 91035 Verksamhetsmark Urshult 3 000 310 2 690 utredning, bland annat en högströmskabel som högströmskabel, kan göra att det dras behöver flyttas. ut till år 2027. Kommentar: Flera pågående projekt inom Älmegården har 94699 Sprinkler Älmegården 3 000 1 731 1 269 Mars 2026 försenat processen Kommentar: (jorwij) ÖVERFÖRING INVESTERINGSBUDGET 2025 till 2026 Förvaltning Tekniska Investeringsprojekt Budget Förbrukat Önskad Orsak till varför investeringen Tidsplan och projektnummer 2025 under 2025 överforing inte har slutförts för färdigställande (nettoinvestering) till 2026 94673 Ytskikt Dackeskolan Åtgärder behöver anpassas till den bedriva 200 436 500 Mars 2026 mellanstadie verksamheten - därav fördröjning. Kommentar: Fokus på åtgärder inom mellanstadiebyggnaden. Medel tas från projekt 94672 Ytskikt Dackeskolan hög och 94674 Ytskikt Dackeskolan låg 94682 Ytskikt Väckelsång skola 200 172 28 Försenade åtgärder. Jan 2026 Kommentar: Flera pågående projekt inom Älmegården har 94687 Renovering storkök Älmegården 2 000 813 1 187 Mars 2026 försenat processen Kommentar: 93076 LED-belysning Bollhallen Installation har inte kunnat utföras ännu p g a 200 103 100 Mars 2026 energispar verksamheterna i lokalen Kommentar: Från projekt 93000 Energisparåtgärder där det finns 3 450 tkr tas dessa 200 tkr. 94037 Omställning personallokaler Flera pågående projekt inom Älmegården har 1 200 433 767 Mars 2026 Älmegården försenat processen Kommentar: (jorwij) ÖVERFÖRING INVESTERINGSBUDGET 2025 till 2026 Förvaltning Tekniska Investeringsprojekt Budget Förbrukat Önskad Orsak till varför investeringen Tidsplan och projektnummer 2025 under 2025 överforing inte har slutförts för färdigställande (nettoinvestering) till 2026 94671 Renovering Björkvalla 3 000 2 847 153 Åtg. domarrum Mars 2026 omkl.byggnad Kommentar: 93051 Ventilation Linneryd skola hus E Projektet har blivit försenat p g a utredning 1 997 304 1 693 Mars 2026 energispar kring produktionskök Kommentar: 93069 Ventilation Älmegården Flera pågående projekt inom Älmegården har 1 500 431 1 069 Mars 2026 energispar försenat processen Kommentar: I samband med åtgärder Ledningscentral och 93075 Ny styrenhet reservkraft enligt MSBs utredning finns behov av dessa 400 0 1 000 Hösten 2026 Kommunhus åtgärder, men p g a ärendets komplexitet så har processen försenats. Kommentar: Från projektnr 93000 Energisparåtgärder med totalt 3 450 tkr tas de ytterligare 600 tkr Summa 43 521 (jorwij) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (15) Vård- och omsorgsnämnden 2026-02-03

§ 67 Årsredovisning 2025 Tingsryds kommun KS/2026:47 Beslut För beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner Årsredovisning 2025 för Tingsryds kommun och överlämnar den till revisorerna för granskning. För beslut i kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2025 för Tingsryds kommun. 2. I resultatreserv reserveras 1,4 mnkr från 2025 års resultat. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har sammanställt årsredovisning 2025 för Tingsryds kommun. Årsredovisningen innehåller redovisning av ekonomi och verksamhet för räkenskapsåret 2025. Årets resultat för 2025 uppgick till +22 mnkr, vilket innebär att kommunallagens balanskrav har uppnåtts med god marginal. Utvärderingen av god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen visar att kommunen har haft en god ekonomisk hushållning för år 2025. Både verksamhetsmål och finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning bedöms som uppfyllda enligt den utvärderingsmodell som kommunfullmäktige fastställt i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Årets resultat möjliggör reservering av överskott i resultatreserven (RER) om 1,4 mnkr. 2025 är andra året som reservering till denna reserv kan göras. Den totala resultatreserven uppgår därmed till 7,7 mnkr. Som bilagor till årsredovisningen och som information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige redovisas nämndsrapporter för kommunstyrelsen, teknik- och fritidsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, arbete- och välfärdsnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Dessa innehåller fördjupad information om nämndens verksamhet, ekonomi och måluppföljning för året 2025. Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar ärendet. Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 34 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23 § 67 fortsättning Beslutsunderlag 1. Årsredovisning 2025 Tingsryds kommun 2. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-09 § 47 _________ Beslutet skickas till Revisorerna Kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE Årsredovisning 2025 Tingsryds kommun (jorwij) Foto i årsredovisningen från Bildbanken och kommunens kommunikationsavdelning. Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................. 5 1.1 Sammanfattning - ekonomi ........................................................................................ 5 1.2 Valresultat och mandatfördelning ............................................................................... 6 1.3 Politisk kommentar ..................................................................................................... 7 1.4 Händelser i Tingsryds kommun .................................................................................. 8 2 Förvaltningsberättelse ......................................................................................... 11 2.1 Översikt över kommunens verksamhetsutveckling .................................................... 11 2.2 Den kommunala koncernen ......................................................................................12 2.2.1 Organisationsschema ........................................................................................12 2.2.2 Ledning, styrning och uppföljning av nämnder och bolag ...................................13 2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...........................................18 2.3.1 Omvärldsanalys .................................................................................................18 2.3.2 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer ...........................................................20 2.3.3 Pensionsförpliktelser ..........................................................................................23 2.4 Händelser av väsentlig betydelse ..............................................................................25 2.5 Vision och koncernövergripande mål .........................................................................28 2.5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) ...............................................................................28 2.5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) ......................................................................................................29 2.5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) ............................................................29 2.5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) .........................................................30 2.5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) ............................30 2.6 Utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .........................31 2.6.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning ..................................................31 2.6.2 Verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning ........................34 2.6.3 Resultat och ekonomisk ställning .......................................................................38 2.7 Balanskravsutredning ................................................................................................47 2.8 Väsentliga personalförhållanden ...............................................................................49 2.9 Förväntad utveckling .................................................................................................53 3 Finansiella rapporter ............................................................................................ 56 3.1 Resultaträkning .........................................................................................................56 3.2 Kassaflödesanalys ....................................................................................................57 3.3 Balansräkning ...........................................................................................................58 3.4 Driftredovisning .........................................................................................................59 3.5 Investeringsredovisning .............................................................................................61 3.6 Noter .........................................................................................................................63 4 Nämnder ................................................................................................................ 76 4.1 Kommunstyrelsen .....................................................................................................76 4.2 Teknik- och fritidsnämnd ............................................................................................78 4.3 Miljö- och byggnadsnämnden ....................................................................................80 4.4 Arbete- och välfärdsnämnden ....................................................................................81 4.5 Bildningsnämnden .....................................................................................................82 4.6 Vård- och omsorgsnämnden .....................................................................................83 4.7 Revisionen ................................................................................................................84 5 Kommunalförbund och kommunala bolag ......................................................... 85 5.1 Räddningstjänsten Östra Kronoberg .........................................................................85 5.2 Tingsryds Kommunföretag AB ...................................................................................86 5.3 Tingsryds Energi AB ..................................................................................................87 5.4 Tingsryds Utveckling & Fastighets AB .......................................................................88 5.5 Tingsryds Industristiftelse ..........................................................................................89 5.6 Tingsrydsbostäder AB ...............................................................................................90 5.7 Stiftelsen Tingsrydsbostäder .....................................................................................91 6 Särredovisning av VA-verksamhet ...................................................................... 92 6.1 Finansiell rapport VA .................................................................................................93 6.2 Noter VA ....................................................................................................................94 6.3 Förvaltningsberättelse VA .........................................................................................97 7 Kommunstyrelsens underskrift ......................................................................... 100 8 Revisionsberättelse ............................................................................................ 101 1 Inledning 1.1 Sammanfattning - ekonomi • För sjätte året i rad redovisar kommunen en relativt hög resultatnivå. Kommunkoncernens resultat för 2025 uppgick till +25 mnkr, medan resultatet för kommunen blev +22 mnkr. För år 2024 var resultaten +27 mnkr för kommunkoncernen och +31 mnkr för kommunen. • Kommunens årsresultat motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, vilket innebär att fullmäktiges långsiktiga resultatmål om 2 procent har uppfyllts. För att uppfylla målet behöver resultatet vara som lägst strax under +20 mnkr. • Kommunens budgeterade resultat för 2025 uppgick till +15 mnkr. Det redovisade resultatet innebär ett överskott mot budgeten på +7 mnkr. Inom budgeten syns relativt stora avvikelser, bland annat ett relativt stort sammanlagt överskott för nämnderna som med viss marginal väger upp underskottet för gemensam finansiering (främst nedskrivning av fastighet och pensionskostnader). • Nämndernas totala resultat jämfört med budget uppgick till +28 mnkr. Motsvarande resultat 2024 var +11 mnkr och året dessförinnan var siffran -5 mnkr. Fem nämnder redovisar överskott mot budgeten, medan en nämnd redovisar ett mindre underskott. • Kommunkoncernens totala investeringar uppgick under året till 120 mnkr, varav kommunens investeringar utgjorde 98 mnkr. Kommunens investeringsbudget uppgick till 188 mnkr, vilket innebär att endast 53 procent av budgeten förbrukades. År 2024 förbrukades 56 procent av budgeten. • Kommunfullmäktige beslutade under året att bevilja Tingsryds AIF:s arenabolag anläggningslån och årligt driftbidrag för nybyggnation av en ishockeyarena med två isytor. Beviljat anläggningslån uppgår till 210 mnkr, varav 73 mnkr har utbetalats till och med bokslutsdagen. • Kommunkoncernens låneskuld uppgick till 742 mkr, vilket innebär en ökning med 108 mnkr jämfört med förra årsskiftet. Kommunens låneskuld ökade med 115 under året, medan de kommunala företagens sammantagna låneskuld minskade med -8 mnkr. • Soliditeten inklusive total pensionsskuld uppgick till 30 procent hos kommunkoncernen och 36 procent hos kommunen. Det innebär att soliditeten sjunker för första gången på många år, vilket förklaras av den ökade låneskulden. • Utvärderingen av god ekonomisk hushållning visar att både finansiella mål och verksamhetsmål har uppnåtts i tillräcklig utsträckning för att kunna konstatera att kommunen har haft en god ekonomisk hushållning för året 2025. • Kommunallagens balanskrav har uppnåtts med god marginal. Kommunen har inget balanskravsunderskott från tidigare år som måste återställas. 1.2 Valresultat och mandatfördelning Val till kommunfullmäktige 2022 2018 Parti Röster Procent, % Mandat Röster Procent, % Mandat Socialdemokraterna 2 351 30,14 13 2 436 30,19 13 Centerpartiet 993 12,73 5 1 724 21,36 9 Sverigedemokraterna 1 954 25,05 11 1 251 15,50 6 Moderaterna 1 376 17,64 7 1 117 13,84 6 Kristdemokraterna 614 7,87 3 608 7,53 3 Vänsterpartiet 352 4,51 2 390 4,83 2 Tingsrydsalternativet - - - 359 4,45 2 Miljöpartiet - - - 61 0,76 0 Övriga anmälda partier 160 2,05 0 124 1,54 0 I valet 2018 steg valdeltagandet i kommunalvalet från 81,5 procent år 2014 till 82,9 procent år 2018. I 2022 års kommunalval sjönk valdeltagandet till 80,0 procent. Från och med år 2023 utgör Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna minoritetsstyre med sammanlagt 15 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Nästa val genomförs i september 2026. Kommunhuset i Tingsryd. 1.3 Politisk kommentar Efter några år med goda ekonomiska resultat står vi nu inför ett annat läge där utmaningarna kommer vara stora. Framför allt när det kommer till kommunens demografi och det vikande befolkningsunderlaget. Vi måste med andra ord fortsätta vara aktsamma med våra tillgångar. Verksamhetsåret 2025 lämnar vi med ett positivt resultat men vi ser med viss oro på framtiden. Befolkningsminskning plus få födda barn ställer oss inför stora utmaningar ekonomiskt. Utöver det har vi gjort stora upplåningar som påverkar vårt resultat framåt. Investeringar i vatten och avlopp har påbörjats i det som vi kallar östra försörjningen. Detta kommer att påverka våra resultat flera år framåt. Nämnas bör ju också vår utlåning till Taif:s arenabolag. När det gäller övrig kommunal verksamhet behöver kärnverksamheten gå före allt annat. Vi kan glädja oss åt att vi i Tingsryds kommun har fantastiskt duktiga medarbetare som hjälper till att föra kommunen framåt. Viktigt att tänka på är att politiken och medarbetarna gör detta tillsammans! Omvärldsfaktorer har gjort sig påminda under året vilket resulterat både i ökade kostnader och att vi fått acceptera ett annat förhållningssätt till vår omvärld och vårt säkerhetsläge. Tidigare har händelser i omvärlden oftast resulterat i enskilda åtgärder men nu behöver vi systematiskt gå igenom rutiner för att säkerställa vår långsiktiga förmåga att hantera kriser och ha den kommunala verksamheten i gång även under svåra förhållande. Tryggheten i vår kommun har utvecklats positivt vilket vi kan se i kommunens och polisens trygghetsmätning. Vi behöver fortsätta arbeta med dessa frågor tillsammans med våra kommuninvånare. Ett arbete som egentligen aldrig tar slut. Viktigt för vår kommun är att fortsätta arbetet med att bli mer effektiva. Ge våra medborgare god service på alla områden. Vilket är vår uppgift för både politiker och medarbetare. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till invånare, politiker, kommunanställda, föreningar och företagare som bidrar till att göra Tingsryds kommun till en bra plats att leva och verka på. /Åke Nyberg (M) Kommunstyrelsens ordförande 1.4 Händelser i Tingsryds kommun Januari: Två nya förvaltningar bildas Från årsskiftet inrättades Arbete- och välfärdsförvaltningen samt Tekniska förvaltningen i Tingsryds kommun. Förvaltningarna har breda ansvarsområden och syftar till att skapa tydligare ansvarsfördelning och effektivare styrning. Det politiska ansvaret för förvaltningarna ligger hos arbete- och välfärdsnämnden samt teknik- och fritidsnämnden. Januari: Ny ordförande i kommunstyrelsen Åke Nyberg tillträdde som ny ordförande i kommunstyrelsen den 1 januari. Han har varit en del av Tingsryds kommunpolitik sedan början av 1980-talet och är född och uppvuxen i Linneryd, där han fortfarande bor. Åke Nyberg företräder Moderaterna och är vald till och med den 31 december 2026. Maj: Välbesökt Blåljusdag i Tingsryd Den 11 maj arrangerades Blåljusdagen på torget i Tingsryd. Räddningstjänsten, polis, ambulans och andra aktörer mötte invånare för samtal om trygghet och säkerhet. Dagen bjöd även på uppvisningar och engagerade besökare i alla åldrar. Maj: Trygghetspunkter vid kris Tingsryds kommun har beslutat om trygghetspunkter som kan öppnas vid allvarliga samhällsstörningar, såsom längre strömavbrott eller problem med telefoni och internet. På trygghetspunkterna kan invånare få information, värme och praktiskt stöd. Information om öppnade trygghetspunkter ges via kommunens webbplats och Sveriges Radio P4. Maj: Dackeskolan firade 100 år Dackeskolan uppmärksammade sitt 100-årsjubileum med festligheter på skolgården. Firandet innehöll musik, aktiviteter och historiska tillbakablickar tillsammans med elever, personal och inbjudna gäster. Jubileet knöt samman skolans historia med kommunens framtidsvision. Juni: Första spadtaget för Tingsryds nya arena Det första spadtaget togs för Tingsryds nya arena, som beräknas stå klar hösten 2026. Arenan ska bli en viktig samlingsplats för hela kommunen med möjligheter för skridskoåkning, konståkning och ishockey. Representanter från föreningsliv, näringsliv och kommun deltog vid ceremonin. September–våren 2026: Utveckling av Tingsryds centrum Arbetet med att utveckla Tingsryds centrum fortsatte under året. Satsningen omfattar bland annat förbättrad trafiksäkerhet, ny belysning och en mer attraktiv miljö kring torget. Arbetet pågår till våren 2026. Oktober: Glädjande resultat för äldreomsorgen Resultatet från Socialstyrelsens enkät ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visade mycket hög nöjdhet i Tingsryds kommun. Trygghet, gott bemötande och förtroende för personalen är områden där kommunen utmärker sig. Nöjdheten ligger över både länets och rikets genomsnitt. November: Starkt år för näringslivet i Tingsryd Tingsryds kommun placerade sig på andra plats i Kronobergs län i utmärkelsen Bästa tillväxt 2025. Utmärkelsen baseras på företagens bokslut och tar hänsyn till tillväxt, nyanställningar och lönsamhet. Resultatet visar på ett starkt och växande näringsliv i kommunen. December: Ny webbplats lanseras Under december lanserades en ny version av tingsryd.se. Den nya webbplatsen är mer tillgänglig, mobilanpassad och användarvänlig. Fokus har legat på att förenkla för invånare, företagare och besökare att hitta rätt information. 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Översikt över kommunens verksamhetsutveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunal skattesats, % 22,00 22,00 22,00 22,00 22,00 Antal invånare, totalt 11 896 11 966 12 155 12 297 12 319 Antal invånare, 0-5 år 557 622 696 726 738 Antal invånare, 6-15 år 1 273 1 267 1 307 1 320 1 325 Antal invånare, 16-18 år 361 387 387 394 391 Antal invånare, 19-64 år 6 105 6 133 6 237 6 338 6 353 Antal invånare, 65-79 år 2 425 2 442 2 472 2 491 2 476 Antal invånare, 80 år och äldre 1 175 1 115 1 056 1 028 1 036 RESULTATRÄKNING KOMMUN (mnkr) Verksamhetens intäkter 241,3 240,0 238,0 240,1 237,9 Verksamhetens kostnader -1 138,1 -1 143,1 -1 138,6 -1 079,7 -1 011,7 Avskrivningar -68 947 -48,8 -45,9 -42,5 -42,2 Verksamhetens nettokostnader -965,8 -951,9 -946,5 -882,1 -816,0 Skatteintäkter 612,7 600,1 599,1 574,9 548,5 Generella statsbidrag och utjämning 372,5 377,9 371,9 344,4 325,5 Verksamhetens resultat 19,4 26,1 24,5 37,1 58,0 Finansiella intäkter 5,6 6,5 11,5 4,1 3,1 Finansiella kostnader -2,7 -2,1 -1,5 -1,3 -1,5 Resultat före extraordinära poster 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 Jämförelsestörande poster - - - - - Årets resultat 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 BALANSRÄKNING KOMMUN (mnkr) Anläggningstillgångar 884,5 767,6 762,0 692,7 666,5 Bidrag till statlig infrastruktur 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsättningstillgångar 282,9 232,9 211,7 261,0 244,3 Summa tillgångar 1 170,0 1 000,5 973,7 953,7 910,8 Eget kapital 657,5 635,2 604,7 570,2 530,2 Avsättningar 16,8 17,1 17,8 19,1 20,0 Långfristiga skulder 234,0 110,1 104,8 121,0 136,1 Kortfristiga skulder 261,7 238,1 246,5 243,5 224,5 Summa eget kapital och skulder 1 170,5 1 000,5 973,7 953,7 910,8 FINANSIELLA NYCKELTAL KOMMUN Resultat i % av skatteintäkter, generella 2,3 % 3,1 % 3,5 % 4,3 % 6,8 % statsbidrag och utjämning Balanskravsresultat, mnkr 19,7 19,6 31,5 35,7 39,6 Balanskravsresultat att återställa, mnkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatreserv (RER), mnkr 7,7 6,3 - - - Resultatutjämningsreserv (RUR), mnkr 46,1 46,1 46,1 43,8 43,7 Soliditet enligt balansräkning 56,2 % 63,5 % 62,1 % 59,8 % 58,2 % Soliditet inklusive total pensionsskuld 35,8 % 38,8 % 37,6 % 35,4 % 30,1 % Investeringar, mnkr (netto) 98,5 53,3 115,8 67,1 67,2 Låneskuld, mnkr 195,0 80,0 80,0 95,0 110,0 Pensionsskuld intjänad före 1998, mnkr 238,3 247,2 238,7 232,8 256,1 2.2 Den kommunala koncernen Den kommunala verksamheten i Tingsryds kommun bedrivs både inom nämnd- och förvaltningsorganisationen samt genom tre kommunala bolag och två stiftelser. Kommunens bolag är organiserade under det helägda moderbolaget Tingsryds Kommunföretag AB. Fyra nämnder är lagstadgade enligt kommunallagen: kommunstyrelse, valnämnd, överförmyndarnämnd och krisledningsnämnd. Kommunrevisionen är också obligatorisk, men ingen nämnd. Revisionen utgör fullmäktiges kontrollfunktion. En översikt över kommunens organisation presenteras i organisationsschemat nedan. 2.2.1 Organisationsschema Nämnder Verksamhet Kommunstyrelse Leder och samordnar kommunens samlade verksamhet. Har uppsikt över nämnder, gemensamma nämnder, avtalssamverkan, kommunala bolag och stiftelser. Övergripande ansvar för ekonomi, styrning, uppföljning av verksamheten. Ekonomi, personal, kansli, kommunikation, näringsliv, samhällsplanering- och utveckling, säkerhet. Vård- och omsorgsnämnd Hemtjänst, hemsjukvård, LSS-verksamhet, särskilt boende, färdtjänst. Bildningsnämnd Förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad skola, skolskjuts, elevhälsa, bibliotek, fritidsgårdar. Teknik- och fritidsnämnd Fastigheter, lokalvård, gator och parker, måltidsservice, renhållning, trafik, vatten och avlopp, sport- och idrottsanläggningar, IT. Miljö- och byggnadsnämnd Bygglov, livsmedel, miljö- och hälsoskydd, naturvård, tobakstillstånd. Arbete- och välfärdsnämnd Individ- och familjeomsorg, integration, vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor. Valnämnd Administrerar allmänna valen. Bolag och stiftelser Verksamhet Tingsryds Kommunföretag AB Moderbolag som äger och förvaltar aktier i kommunens ägda bolag. Ansvarar för övergripande samordning av dotterbolagens verksamheter. Tingsryds Utvecklings och Fastighets AB Lokaler för näringslivets behov. Tingsryds Industristiftelse Lokaler för näringslivets behov. Tingsrydsbostäder AB Bostäder och lokaler. Förvaltar Tingsryds kommuns lokaler t ex äldreboenden och skolor. Stiftelsen Tingsrydsbostäder Bostäder och lokaler. Tingsryds Energi AB Fjärrvärme och bredband. I samverkan med andra kommuner Verksamhet Räddningstjänsten östra Kronoberg Kommunförbund för räddningstjänst för Lessebo, Tingsryds och Uppvidinge kommuner. Överförmyndarnämnden östra Gemensam överförmyndarnämnd för kommunerna: Alvesta, Lessebo, Tingsryd Kronoberg och Växjö. Sydarkivera Kommunförbund för e-arkiv tillsammans med kommuner i framför allt södra Sverige. Södra Småland Avfall och Miljö AB Regionalt avfallsbolag som ägs av Lessebo-, Markaryds-, Tingsryds-, Växjö- och Älmhults kommun för att hantera och utveckla avfallsverksamheterna i respektive kommun. Wexnet Bolag som ägs av Växjö Energi, Alvesta Utveckling, Tingsryds Energi och Lessebo kommun. Erbjuder fibernät samt andra digitala lösningar. Vård och behandling Kronoberg Kommunförbund som är delägare i VoB Syd som tillhandahåller tjänster inom socialtjänstens område. Drivs utan vinstsyfte. 2.2.2 Ledning, styrning och uppföljning av nämnder och bolag Ansvarsstruktur Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. Det är kommunens medborgare som röstar in förtroendevalda i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fungerar som kommunens "riksdag" och fattar de övergripande besluten. De utser styrelser och nämnder som ska sköta det löpande arbetet. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Nämnderna består av förtroendevalda som utses av fullmäktige och har särskilda ansvarsområden. Deras viktigaste uppgift är att "bryta ner" de övergripande målen, som kommunfullmäktige fastställt, till det egna ansvarsområdet. Nämnderna styr vad som ska göras genom att sätta upp politiska mål, som förvaltningarna eller de privata entreprenörerna ska leva upp till. Nämnderna har ett ansvar för att följa upp att det arbete som utförs leder mot målen. Förvaltningarna består av anställda medarbetare. De utför det arbete som de förtroendevalda fattat beslut om. Förvaltningarna är uppdelade i olika verksamhetsområden. En förvaltning lyder oftast under en nämnd men kan också lyda direkt under kommunstyrelsen. En del av den kommunala verksamheten drivs i aktiebolagsform. Tillsammans med nämndernas verksamhet bildar den kommunkoncernen. Verksamhetsmässigt representerar också bolagen väsentliga och viktiga värden för medborgarna. I Tingsryds kommunkoncern finns tre kommunala bolag som verkar inom områdena bostäder, fastigheter och energi. De styrs av Tingsryds kommunföretag AB. Därutöver finns två stycken stiftelser, med verksamhet inom bostäder och fastigheter. Stiftelserna styrs främst genom stadgar som fastställts av kommunfullmäktige. Struktur för styrning av den kommunala koncernen Kommunfullmäktige beslutar om mål för god ekonomisk hushållning, riktlinjer och övergripande styrdokument på koncernnivå. Verksamheterna indelas efter finansiering enligt följande: • verksamheter som huvudsakligen finansieras av skatter och statsbidrag (t ex skola, omsorg, gata och park) • verksamheter som finansieras med självkostnadsreglerade avgifter (vatten, avlopp och renhållning) • affärsdrivande verksamheter (bostäder, fastigheter och energi) Kommunfullmäktige beslutar om mål och ramar anpassade till finansieringsform. En ny riktlinje för mål-och resultatstyrning i Tingsryds kommunkoncern fastställdes av kommunfullmäktige under 2023. Den har sedan implementeras från och med år 2024. Riktlinjen innehåller bland annat en ny styrmodell. I februari månad 2025 fastställde kommunfullmäktige nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna tillämpas från och med räkenskapsåret 2024. Under 2025 har kommunfullmäktige fastställt en ny ägarpolicy som beskriver principer för styrning av kommunens aktiebolag (och stiftelser i tillämpliga delar). Centrala styrdokument Inom Tingsryds kommunkoncern används olika styrdokument. De styrande dokumenten sätter i många fall nivån för hur kommunen har att agera inom ramen för det kommunala självstyret och förtydligar antingen ett förhållningssätt eller en viljeinriktning. Styrande dokument fyller en viktig funktion i ansvarsutkrävandet för att organisationen ska vara följsam mot fattade beslut. Här följer några exempel på viktiga policys, riktlinjer, planer och program som är beslutade av kommunfullmäktige: • Översiktsplan • Budget och plan • Personalpolitiskt program • Bostadsförsörjningsprogram • Ägarpolicy • Riktlinje för styrande dokument • Inköps- och upphandlingspolicy • Policy för arbetsmiljö och hälsa • Riktlinje för mål- och resultatstyrning i Tingsryds kommunkoncern • Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Mål, budget och uppföljning inom den kommunala koncernen Mål- och budgetprocess Tingsryds kommun styrs utifrån vision och kommunövergripande mål som är gemensamma för hela organisationen. Dessa har fastställts av kommunfullmäktige och gäller för hela mandatperioden. De kommunövergripande målen "bryts ner" på varje nämnd och bolag som verkar för gemensam uppfyllelse av uppsatta mål. Kommunstyrelsen fastställer anvisningar för budgetarbetet samt ansvarar för att, med inhämtande av uppgifter från nämnder och förvaltningar, ta fram planeringsförutsättningar inför det kommande budgetåret. Utifrån framtagna planeringsförutsättningar upprättar kommunstyrelsen ett budgetförslag. Därefter beslutar fullmäktige om budgeten. Mål- och budgetprocessen avslutas med att nämnderna under hösten fastställer verksamhetsplan och internbudget för den egna verksamheten kommande år inom ramen för de mål och anslag som fullmäktige beslutat om. Fullmäktiges budget Budgeten indelas i driftbudget och investeringsbudget, samt sammanfattas i resultat-, kassaflödes- och balansbudget. Fullmäktiges budgetbeslut ska innehålla en budget för det kommuande året samt en ekonomisk plan för de därpå följande tre åren. I fullmäktigebudgeten fastställs budgetanslag för nämnderna som en budgetram uttryckt i nettokostnader. Fullmäktigebudgeten utgör således en rambudget och är bindande vad avser såväl nettoanslag som mål och riktlinjer. I samband med fullmäktiges budgetbeslut fastställs skattesats, låneram för budgetåret samt borgensramar för helägda kommunala företag. Fullmäktiges budgetbeslut ska fattas i juni månad året före budgetåret. Vid valår fattas fullmäktiges budgetbeslut av nyvalda fullmäktige i november månad. Hantering av budget för helägda kommunala företag regleras i ägarpolicy och ägar- och huvudmannadirektiv. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna ska anta mål för dess verksamheter och inom ramen för tilldelat budgetanslag upprätta och fastställa verksamhetsplan inklusive en detaljerad internbudget. Denna verksamhetsplan utgör nämndens planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. Bruttobudgetering och bruttoredovisning ska tillämpas. Internbudgeten ska innehålla en tydlig fördelning av budgetansvaret på olika nivåer inom förvaltningsorganisationen. Nämndernas verksamhetsplan och internbudget ska fastställas senast i november månad. Ekonomisk rapportering Nämnderna lämnar ekonomisk rapport till kommunstyrelsen vid fem tillfällen under budgetåret (inklusive två delårsrapporter och årsbokslut). Vidare lämnar förvaltningarna ekonomisk rapport till nämnderna vid samma fem tillfällen. Förvaltningschefen (samt kommunchefen och ekonomichefen) erhåller vid ytterligare fem tillfällen under året ekonomisk rapportering från budgetansvariga i organisationen. De kommunala företagen rapporterar till kommunstyrelsen vid tre tillfällen under året d.v.s. delårsrapporter och årsredovisning. Årsredovisning och delårsrapporter I årsredovisning och delårsrapporter görs uppföljning av ekonomi och verksamhet för bokslutsperioden. Delårsrapporterna ska även innehålla en prognos för helåret avseende både ekonomi och verksamhet. Beslut om kommunens årsredovisning ska fattas av fullmäktige senast i april månad. Motsvarande gäller för de helägda kommunala företagens årsredovisningar. Delårsrapporter upprättas två gånger per år, efter april och augusti månad. Beslut om dessa ska fattas i kommunstyrelsen i juni respektive oktober månad samt i fullmäktige senast i september respektive november månad. Motsvarande gäller för de helägda kommunala företagens delårsrapporter. Dessa översänds som information till fullmäktige. Årsredovisningen ska innehålla sammanställd redovisning (koncernredovisning). Uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att leda och samordna kommunens samlade verksamhet samt utöva uppsikt över nämnder, kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Uppsiktsplikten syftar till att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och kommunens styrande dokument. Sedan 2023 finns en fastställd riktlinje för hur uppsiktsplikten ska genomföras i Tingsryds kommun. Riktlinjen tydliggör ansvarsfördelning, tillvägagångssätt och former för uppföljning och rapportering. Utöver den ordinarie uppsikten beslutar kommunstyrelsen årligen om särskilda fokusområden för fördjupad uppföljning. Under 2025 omfattade den särskilda uppsiktsplikten två områden: • Ekonomiska månadsrapporter från Södra Smålands Avfall och Miljö AB samt Räddningstjänsten Östra Kronoberg. • Tätare uppföljningsbesök från Södra Smålands Avfall och Miljö AB samt Räddningstjänsten Östra Kronoberg till kommunstyrelsen. Syftet är att stärka kommunstyrelsens möjligheter att säkerställa ekonomisk stabilitet, transparens och en god styrning av kommunens samlade verksamhet. Intern kontroll Intern kontroll är ett centralt verktyg för kommunens politiska ledning och en grundläggande del av styrningen av kommunens verksamheter. Genom en fungerande intern kontroll säkerställs att kommunens mål uppnås, att resurser används effektivt och att beslutade riktlinjer, lagar och regler följs i hela organisationen. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll i hela kommunkoncernen. Det innebär att styrelsen ska: • följa upp nämndernas och bolagens arbete med intern kontroll, • säkerställa att det finns en fungerande organisation, processer och styrdokument, • årligen göra en samlad bedömning av kommunens interna kontroll. Uppföljningen av 2025 visar att nämnder och styrelser genomfört sina uppdrag i stort enligt plan, och kommunstyrelsen bedömde det samlade internkontrollarbetet som ”God”. Utfall 2025 I kommunkoncernen har totalt 21 kontroller genomförts, 3 kontroller har inte genomförts. Granskningarna har resulterat i 18 åtgärder. Åtgärderna ska minska eller ta bort granskade risker. I föregående års utvärdering framkom att kommunstyrelsens möjlighet att fullgöra sin uppsiktsplikt och samordna verksamheten skulle stärkas om intern kontroll genomförs i hela kommunkoncernen. Årets uppföljning visar att behovet kvarstår. Nya lagkrav Under 2025 trädde ändringar i kommunallagen i kraft, vilka påverkar kommunens ansvar för intern kontroll. Lagändringarna innebär bland annat: • Ett förtydligat krav på att intern kontroll ska förebygga fel och oegentligheter, inklusive korruption (välfärdskorruption). • En ny skyldighet för kommuner att arbeta förebyggande mot hot och våld riktat mot förtroendevalda, där riskbedömningar och stödåtgärder ska ingå i styrningen. Lagändringarna gäller från 1 juli 2025. Förändringarna skärper kraven på kommunens systematiska arbete för att skydda både verksamhetens integritet och förtroendevaldas trygghet. Utveckling framåt Utifrån lagändringarna och utvärderingen lyfts särskilt två utvecklingsbehov fram: • Intern kontroll behöver stärkas inom områden som rör oegentligheter, korruption och förtroendevaldas trygghet, i linje med de nya lagkraven. • Alla nämnder och kommunala bolag bör omfattas av intern kontroll, för att kommunstyrelsen fullt ut ska kunna utöva sin uppsiktsplikt. Visselblåsning Tingsryds kommun införde sin visselblåsarfunktion redan den 1 oktober 2020, i god tid före att den nya visselblåsarlagen började gälla för offentliga arbetsgivare den 17 juli 2022. Syftet med visselblåsarfunktionen är att stärka rättssäkerheten, öka transparensen och säkerställa att allvarliga missförhållanden inom kommunen kan uppmärksammas och åtgärdas. Visselblåsarlagen gäller rapportering av missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang där det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram. Med missförhållanden avses både faktiska oegentligheter och sådant som med hög sannolikhet kan inträffa. Lagen innebär också att en bred krets av personer – inte bara anställda, utan även volontärer, praktikanter, konsulter och andra som på olika sätt utför arbete åt kommunen – omfattas av skydd mot repressalier när de rapporterar. Tingsryds kommun tillhandahåller flera vägar för att möjliggöra trygg rapportering: • En e-tjänst gör det möjligt att larma digitalt, och kommunen informerar även om möjligheten att skicka in uppgifter anonymt via post • Information om visselblåsarfunktionen finns tillgänglig på kommunens hemsida, intranät och i samband med rekrytering • Kommunen har en tydligt fastställd process för hur inkomna ärenden ska utredas och följas upp Under 2025 inkom 2 visselblåsarärenden. Samtliga anmälningar var anonyma och har hanterats i enlighet med kommunens process. Ärendena har utretts och bedömts utifrån den information som lämnats, åtgärder har vidtagits i de fall där det funnits underlag. Visselblåsarfunktionen är en viktig del av kommunens arbete för att säkerställa en trygg, öppen och ansvarsfull organisation. Den bidrar till att stärka förtroendet för kommunens verksamheter och skapar förutsättningar för att tidigt upptäcka och hantera allvarliga brister. 2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 2.3.1 Omvärldsanalys Samhällsekonomi År 2025 präglades av en gradvis ekonomisk återhämtning i den svenska ekonomin efter flera år med hög inflation och låg tillväxt. Pristrycket fortsatte att dämpas och hushållens reala inkomster förbättrades, vilket bidrog till stabiliserad konsumtion. Samtidigt bedöms konjunkturen fortsatt vara svag, men på väg åt rätt håll. Inflationen fortsatte att sjunka under året och föll tillbaka mot nivåer nära Riksbankens mål (för KPIF). Lägre energi- och importpriser bidrog till att både KPI och KPIF dämpades, och även kärninflationen visade en tydlig avmattning. Detta stärkte hushållens köpkraft och minskade kostnadstrycket i ekonomin. Framåt väntas inflationen ligga under målnivån under 2026, vilket innebär att prisutvecklingen bedöms förbli låg den närmaste tiden. Den globala ekonomin utvecklades ojämnt under året. Handelstullar och geopolitisk oro skapade osäkerhet, samtidigt som teknikinvesteringar bidrog till att hålla uppe delar av världsekonomin. Handel fluktuerade när företag tidigarelade import inför nya tullar, och tillväxten väntas även globalt bli måttlig under 2026. BNP-utvecklingen i Sverige var svag under årets första hälft men stärktes under den senare delen av 2025. Arbetsmarknaden förbättrades i långsam takt, och den internationella miljön fortsatte att dämpa exportutsikterna. Den svenska kronan stärktes kraftigt under 2025 och blev en av de starkaste valutorna bland de större ekonomierna. Förstärkningen mot såväl dollar som euro gjorde import billigare och dämpade prisökningar på varor från omvärlden. Samtidigt innebar den starkare kronan att svensk export blev dyrare, vilket kunde pressa konkurrenskraften för exportföretag, även om den starkare ekonomiska utvecklingen i Sverige bidrog till ett ökat förtroende för valutan. Riksbanken fortsatte under 2025 att sänka räntan i takt med att inflationen föll tillbaka. Efter att ha inlett året på 2,75 procent sänktes styrräntan till 2,25 procent i början av året och efter ytterligare sänkningar om totalt 0,5 procentenheter under sommaren och hösten avslutades året på en styrränta om 1,75 procent. Penningpolitiken var inriktad på att stödja återhämtningen utan att riskera en ny inflationsuppgång. Vid årsskiftet bedömdes räntan ligga kvar på denna nivå under större delen av 2026, med eventuella justeringar först senare under året. Skatteunderlaget ökade med cirka 3,6 procent under 2025 och den reala utvecklingen uppgick till hela 4,3 procent. Detta innebar en tydlig förstärkning av kommunsektorns köpkraft till följd av lägre inflation och lägre pensionskostnader. Inför 2026 och framåt väntas en fortsatt återhämtning, med en skatteunderlagsutveckling över det historiska genomsnittet för år 2026 och något under för åren 2027–2029. Under hela fyraårsperioden förväntas fortsatt positiva reala utvecklingstal. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) redovisar i februari månad 2026 nedanstående utfall och prognoser för samhällsekonomin i landet: 2024 2025 2026 2027 2028 BNP 1,0 1,8 2,6 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar -0,3 -0,1 1,2 1,0 0,8 Relativ arbetslöshet, % 8,4 8,8 8,5 7,8 7,6 Timlön (konj. statistik) 4,1 3,7 3,5 3,5 3,5 Konsumentprisindex, KPIF 1,9 2,6 1,2 1,7 2,6 Skatteunderlag 3,5 3,6 4,5 4,2 4,3 Tingsryds kommun Befolkning De senaste årens befolkningsutveckling visar på en allt lägre befolkningstillväxt i Sverige. Vid slutet av 2025 var 10 605 500 personer folkbokförda i landet, vilket innebär en ökning med 17 800 personer jämfört med 2024. Ökningen motsvarar 0,2 procent och är den lägsta folkökningen som uppmätts under 2000-talet, både procentuellt och i absoluta tal. Det föddes 97 500 barn i Sverige under 2025, vilket innebär en minskning med -1,0 procent sedan förra året. Den summerade fruktsamheten 2025 är den lägsta som någonsin uppmätts i Sverige, men skillnaden jämfört med 2024 är liten. År 2025 var den summerade fruktsamheten 1 423 barn per 1 000 kvinnor, medan motsvarande siffra för 2024 var 1 430 barn per 1 000 kvinnor. Folkmängden minskade i 14 av 21 län och i 180 av landets 290 kommuner. Jämfört med 2024 är det fler då 9 län och 169 kommuner hade en befolkningsminskning. Befolkningen i Kronobergs län uppgick till 203 122 personer vid 2025 års utgång, vilket innebär en minskning med -229 invånare under året. Växjö kommun är den enda kommunen i länet som ökar sin folkmängd. Länets flyttningsnetto gentemot övriga Sverige är -600 personer. Kommunens invånarantal uppgick till 11 896 personer den 31 december 2025, vilket innebär en minskning med -70 personer jämfört med samma tidpunkt året före. Under 2024 och 2023 minskade invånarantalet med -189 personer respektive -142 personer och under den senaste femårsperioden dessförinnan (2018-2022) var den genomsnittliga minskningen -31 personer per år. 2025 års utveckling blev således lite bättre än de föregående två åren, men lite sämre än genomsnittet åren dessförinnan. En stor del av året befolkningsminskningen skedde i slutet av året. Per 1 november 2025 var invånarantalet 11 962 personer, vilket motsvarade en förändring om -4 personer för årets tio första månader. Således var minskningen under perioden november till december månad hela -66 personer. Under året föddes 64 barn i kommunen, vilket innebär att Tingsryds kommun hade det lägsta födelsetalet i länet i absoluta tal. Sannolikt är också det lägsta födelsetalet i kommunens historia. 2024 föddes 70 barn och under åren 2022-2023 föddes 98 respektive 99 barn. Under den senaste tioårsperioden dessförinnan (2012-2021) har antalet födda barn varit i genomsnitt 115 barn per år. Årets flyttningsnetto uppgick till +4 personer, vilket dels innebär en tydlig förbättring jämfört med förra året då siffran var -104 personer, och dels innebär att Tingsryd är en av två kommuner i länet som inte har ett negativt flyttningsnetto. Årets invandringsöverskott blev +36 personer, medan flyttningsnettot till övriga län blev -25 personer och till övriga Sverige -5 personer. SCB redovisar en justeringspost om sammanlagt -5 personer för 2025. Befolkningsutveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Invånarantal 31 dec 11 896 11 966 12 155 12 297 12 319 Födda 64 70 99 98 113 Avlidna 133 154 168 188 163 Födelsenetto -69 -84 -69 -90 -50 Inflyttning 640 665 651 747 748 Utflyttning 636 769 730 708 768 Flyttningsnetto 4 -104 -79 39 -20 Summa -70 -189 -142 -22 -50 Åldersstruktur Åldersintervall 2025 2024 2023 2022 2021 0-19 2 330 2 386 2 502 2 563 2 575 20-64 5 966 6 023 6 125 6 215 6 232 65+ 3 600 3 557 3 528 3 519 3 512 Näringsliv Vid årsskiftet 2025 hade Tingsryds kommun totalt 1 920 aktiva företag (2 034 arbetsställen), varav 93 nystartades under året. Detta motsvarar en ökning om 22 företag eller +1,2%. Av de 30 största aktiebolagen uppvisade 19 en positiv omsättningsutveckling. Kommunens företagsstruktur är starkt präglad av tillverkningsindustrin, där denna sektor sysselsätter 31,8% av arbetskraften, främst hos stora arbetsgivare såsom Holtab, JGA, Orthex och Fazer. Totalt är närmare 5 000 personer sysselsatta inom företag i kommunen. Lägger vi sedan till antalet sysselsatta i kommunens egen regi så når vi strax över 6 000 personer sysselsatta i Tingsryds kommun. Andelen kvinnligt drivna företag är något lägre än både riket (-2,6%) och länet (-0,4%), men bland de nystartade företagen utgör kvinnor 38,0%. Majoriteten av aktiebolagen har en årsomsättning under 10 mkr (82,1%), medan andelen stora aktiebolag (100 mkr) ligger något över rikssnittet (+1,3%; 19 st). Riskklassfördelningen liknar riket; 93,9% av aktiebolagen har god kreditvärdighet (riskklass 3-5). Kommunens företagsdemografi visar en högre andel äldre företag, medan andelen nystartade och medelålders företag är lägre än genomsnittet för Sverige. Typiskt för landsbygdskommuner är den höga andelen skogs- och jordbruksföretag, ofta registrerade som enskilda firmor. Jord, Skog och Energi är särskilt starka branscher i kommunen (38,9%), vilket ligger 27,0% över rikssnittet. Däremot är tjänsteföretagens andel 21,8% under snittet. Tillverkningssektorn är också mer framträdande än i landet (+2,8%). Beträffande juridiska former utgör enskilda firmor 61,6% av företagen, vilket är 25,5% över Sveriges genomsnitt. Aktiebolag står för 30,0%, jämfört med rikets 53,9%. Detta speglar kommunens dominans av soloföretag och branschprofil mot skog och jordbruk. Besöksnäringen fortsätter att utvecklas och Tingsryds roll som motor i länet för antal gästnätter kvarstår. Tingsryds del av alla gästnätter i Kronobergs län motsvarar cirka 22% av alla gästnätter i länet. Siffran blir än mer imponerande satt i perspektiv att endast 6% av Kronobergs läns befolkning bor i Tingsryds kommun men att Tingsryds kommun ändå har fler gästnätter per capita jämfört med Gotland som är en stor destination och ett internationellt besöksmål. 2.3.2 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Kommunen och de kommunala företagen har en bred verksamhet som innehåller många risker på både kort och lång sikt. Varje nämnd och styrelse har ett ansvar för att hantera de risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Detta sker bland annat inom ramen för kommunens arbete med intern kontroll. Kommunens risker kan delas in i: • omvärldsrisker - t ex befolkningsutveckling, konjunktur och arbetslöshet, förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet, förändrad lagstiftning, geopolitiska hot och spänningar • verksamhetsrisker - t ex kvalitetsrisker, risk för avvikelse från lagkrav, risk för oegentligheter, risk för cyber- och IT-attacker • finansiella risker - t ex valutarisker, ränterisker, kreditrisker I årsredovisningen koncentreras redovisningen till de finansiella riskerna. På sikt bör redovisningen i årsredovisningen omfatta fler riskområden med fokus på väsentliga risker. Finansiella risker Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för framför allt följande finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk samt kredit- och likviditetsrisk. De finansiella riskerna hanteras utifrån kommunens finanspolicy som fastställts av kommunfullmäktige. I policyn anges ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunkoncernen ska bedrivas. Policyn omfattar hela kommunkoncernen och de kommunala företagen ska minst en gång per mandatperiod, eller vid behov, fastställa en egen finanspolicy som utformas inom ramen för den koncerngemensamma policyn och gällande ägardirektiv. I policyn anges att kommunens finansverksamhet ska bedrivas utifrån ledorden försiktighet, enkelhet och öppenhet och att målen för finansverksamheten är att: • säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt • inom finanspolicyns ramar minimera kommunens räntekostnader • säkerställa att finansverksamheten bedrivs med god intern kontroll Låneskuld Per den 31 december 2025 uppgick den kommunala koncernens låneskuld till 743 (636) mnkr. Skulden har ökat med +107 mnkr under året, vilket främst beror på nyupplåning om 115 mnkr hos kommunen. Mindre amorteringar har genomförts hos Tingsrydsbostäder AB, Tingsryds Industristiftelse och Tingsryds Energi AB, medan en mindre nyupplåning har skett hos Räddningstjänsten Östra Kronoberg. Kommunens del av koncernlåneskulden uppgick till 195 (80) mnkr per den 31 december 2025. Ränterisk Upplåningen inom den kommunala koncernen löper både med fast och rörlig ränta. Enligt finanspolicyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden på externa räntebärande skulder inte understiga 1 år och bör inte överstiga 5 år. Per den 31 december 2025 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden för den kommunala koncernens upplåning till 1,25 (1,4) år. Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens upplåning uppgick till 1,0 (2,5) år. Den minskade räntebindningstiden för kommunen innebär en avvikelse från finanspolicyn. Denna avvikelse är tillfällig och beror på att den bakomliggande upplåningen för vidareutlåning till Taif Arena AB avseende anläggningslån görs till rörlig ränta. Detta då anläggningslånen under byggtiden utgörs av ett byggnadskreditiv med avtalad rörlig ränta. När arenan färdigställts ska bakomliggande lån och anläggningslån skrivas om till en låneportfölj med övervägande fasta räntor för att minska ränterisken. Finansieringsrisk För att sprida finansieringsrisken ska inte en för stor del av låneskulden förfalla inom en och samma period. Enligt finanspolicyn ska inte mer än 25 procent av låneskulden förfalla inom en 12-månadersperiod. Givet låneskuldens sammansättning per balansdagen förfaller 51 (53) procent av den kommunala koncernens låneskuld inom en 12-månadersperiod, motsvarande siffra för enbart kommunens låneskuld var 72 (25) procent. Kommunens ökade andel av lån med kort förfall för kommunen innebär en avvikelse från finanspolicyn. Denna avvikelse är tillfällig och beror på att den bakomliggande upplåningen för vidareutlåning i anläggningslån till Taif Arena AB görs med kort kapitalbindningstid under byggtiden. När arenan färdigställts ska bakomliggande lån och anläggningslån skrivas om till en låneportfölj med övervägande längre kapitalbindningstider för att minska finansieringsrisken. Per den 31 december 2025 uppgick tillgängliga likvida medel inom kommunkoncernen till 163 (146) mnkr och tillgängliga outnyttjade kreditfaciliteter till 26 (31) mnkr, totalt 189 (177) mnkr. Kredit- och likviditetsrisk (Motpartsrisk) Kommunkoncernen och kommunen har likvida medel hos svenska banker. Skuldportföljen ligger uteslutande hos kommun- och regionsfärens egna låneinstitut Kommuninvest med undantag för Stiftelsen Tingsrydsbostäder där en mindre del även återfinns hos Swedbank och Svenska Handelsbanken. Sammanfattande tabeller avseende finansiella risker 2.3.3 Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen. Modellen innebär att intjänade pensionsförmåner före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. De pensionsmedel som intjänats från och med 1998 betalas ut till den anställdes egen placering hos pensionsförvaltare och kostnadsförs det år de intjänas. Kommunen har även tecknat en särskild försäkring hos kommunens pensionsförvaltare (Skandia), vilket innebär att pensionsförvaltaren svarar för utbetalning av den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) samt efterlevandepensionen. Premien kostnadsförs det år den intjänas. Kommunen har ingen pensionsstiftelse eller egna förvaltade pensionsmedel. Från 1 januari 2023 gäller nytt tjänstepensionsavtal för arbetstagare inom kommuner och regioner, AKAP-KR. Arbetstagare med lön över 7,5 inkomstbasbelopp har kunnat välja att kvarstå i det gamla avtalet, KAP-KL, eller att övergå till det nya avtalet. mnkr Kommun Pensionsförpliktelser 2025 2024 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) avsättning inkl särskild löneskatt 9,5 8,7 b) ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt 238,3 247,2 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 80,1 82,0 Summa pensionsförpliktelser (inkl försäkring) 327,9 337,8 Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde Totalt pensionsförsäkringskapital 103,0 99,2 a) varav överskottsmedel 8,7 5,3 Summa förvaltade pensionsmedel 103,0 99,2 Finansiering Återlånade medel 224,9 238,6 Konsolideringsgrad 31 % 29 % Kommunens totala pensionsförpliktelser år 2025 uppgick till 328 mnkr inklusive försäkring och särskild löneskatt, vilket motsvarar en minskning med 10 mnkr sedan 2024. Det innebär att utvecklingen av kommunens pensionsförpliktelser, efter två år med kraftiga ökningar, återgår till en mer normal utveckling där förpliktelsen minskar till följd av att utbetalningarna är större än indexeringen. Till följd av den höga inflationen ökade prisbasbeloppen under år 2023 och 2024 med hela 8,7 procent respektive 9,1 procent, vilket gav mycket kraftiga indexeringar av både ansvarsförbindelse och förmånsbestämda pensionsintjänanden under dessa år. För 2025 uppgick ökningen av prisbasbeloppet till mer normala 2,6 procent. Ansvarsförbindelsen har minskat från 247 mnkr till 238 mnkr under året. Årets utbetalningar från ansvarsförbindelsen uppgick till 14 mnkr (14 mnkr). Det totala pensionsförsäkringskapitalet hos pensionsförvaltare uppgick till 103 mnkr i marknadsvärde, varav 80 (75) mnkr finns hos Skandia och 23 (24) mnkr finns hos KPA. Det totala kapitalet har ökat med knappt 4 mnkr under året. Av pensionsförsäkringskapitalet utgör 8,7 (5,3) mnkr överskottsmedel, varav 6,0 (3,5) mnkr finns hos Skandia och 2,7 (1,8) mnkr finns hos KPA. De återlånade pensionsmedlen uppgick till 225 (239) mnkr och är uteslutande hänförbara till tiden före 1998. Konsolideringsgraden uppgick till 31 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan förra årsskiftet. Kommunens totala pensionskostnader i resultaträkningen uppgick till 66 mnkr för år 2025, vilket innebär en minskning med hela -25 mnkr (-27%) jämfört med år 2024 års kostnadsnivå, som var 91 mnkr. Minskningen förklaras av den sänkta inflationsnivån och därtill hörande lägre ökningstakten för basbeloppet. År 2023 uppgick pensionskostnaderna till 80 mnkr och år 2022 till 64 mnkr. Enligt aktuell prognos från Skandia beräknas kommunens årliga pensionskostnader ligga i intervallet 60–70 mnkr per år under prognosperioden 2026–2030. 2.4 Händelser av väsentlig betydelse Vår omvärld Kriget i Ukraina fortsatte under året och präglar fortsatt det europeiska säkerhetsläget, där Sverige, EU och Nato befinner sig i en långvarig konfrontation med Ryssland enligt regeringens utrikespolitiska inriktning. Rysslands ökade hybridattacker och militära riskbenägenhet har skapat ytterligare oro i Europa. I och med president Trumps återkomst har en tydlig förändring i USA:s utrikespolitik synts under året, med ett flertal oförutsägbara initiativ som bidragit till global osäkerhet genom bland annat ökade handelsspänningar, omförhandling av internationella åtaganden och skifte i relationer till traditionella allierade. Utvecklingen i Mellanöstern förblev instabil under 2025. Konflikten mellan Israel och Hamas trots en inledd vapenvila och gisslanutväxling fortsatt präglades av osäkerhet. Samtidigt fördjupades den interna krisen i Iran, där omfattande protester efter en ekonomisk kollaps möttes av kraftig statlig repression och ökade regionala spänningar. Sveriges Nato-medlemskap fick fullt genomslag under 2025 och landet har tagit en tydligare roll i det kollektiva försvaret, samtidigt som EU beslutat om omfattande satsningar för att stärka Europas försvarsförmåga. Det försämrade säkerhetsläget har fortsatt att innebära ökade krav på kommunernas arbete med civilt försvar, kontinuitetsplanering och skydd av samhällsviktig verksamhet, inklusive ett förstärkt fokus på cyberhot. År 2025 blev ett av de tre varmaste åren som någonsin uppmätts globalt enligt WMO, NOAA och Copernicus, med temperaturer runt 1,47 °C över förindustriell nivå och en treårsperiod (2023–2025) som för första gången överskred 1,5-gradersnivån. Extrema väderhändelser fortsatte att bli vanligare runt om i världen, och både Arktis och Antarktis noterade rekordhöga eller nära rekordhöga temperaturer. Tingsryds kommun drabbades inte av några större väderrelaterade händelser under året. Arbetet med kommunens klimatanpassningsplan och åtgärder enligt miljöprogrammet har fortsatt, vilket blir allt viktigare i ljuset av den pågående globala klimatutvecklingen. Kommun och kommunala företag Den 28 april beslutade kommunfullmäktige att medge anläggningslån om högst 210 mnkr till Tingsryds AIF för nybyggnation av arena. Upplägget innebär att föreningen bygger, äger, förvaltar och driftar anläggningen genom ett helägt fastighetsbolag (Taif Arena AB), kommunen lånar pengar hos Kommuninvest och vidareutlånar dessa till föreningens fastighetsbolag som finansiering av byggnationen. Kommunen åtar sig därutöver att lämna årligt driftbidrag för anläggningen samt att via nyttjanderättsavtal förhyra tider i anläggningen för barn- och ungdomsverksamhet och övrigt föreningsliv. Kommunstyrelsen godkände i början av juli månad ett antal avtal i ärendet, bland annat genomförandeavtal, arrendeavtal, låneavtal och nyttjanderättsavtal, varefter byggnationen påbörjades i augusti månad. Den första etappen, huvudarenan, beräknas stå färdig under hösten 2026. Utbetalning av byggnadskreditiv/anläggningslån har under bokslutsåret uppgått till 73 mnkr. När huvudarenan är färdigställd ska kommunen försälja den befintliga ishallen (Dackehallen) till föreningens arenabolag för en överenskommen köpeskilling om drygt 2 mnkr. Enligt genomförandeavtalet ska arenabolaget därefter riva byggnaden och istället på samma plats bygga en ny träningshall som ansluter till den nya huvudarenan. Mot denna bakgrund har kommunen genomfört en nedskrivning av det bokförda värdet för Dackehallen i 2025 års bokslut. Nedskrivningen uppgår till 14 mnkr och belastar årets resultat. Kvarvarande bokfört värde motsvarar den överenskomna köpeskillingen. Den 8 februari 2026, d v s efter räkenskapsårets utgång, drabbades föreningens arenabyggnation av en allvarlig byggincident, när takstolar rasade ner efter montering. Lyckligtvis inträffade inga personskador. Åtgärder har vidtagits och utredningar har genomförts av berörda aktörer och försäkringsbolag. Kommunen inväntar rapportering om projektets ekonomi, tidplan och fortsatta byggnation innan utbetalning av byggnadskreditiv kan återupptas. I nuläget finns ingen annan bedömning än att projektet ska kunna genomföras som planerat, eventuellt med en något justerad tidplan. Vid tillfället för incidenten uppgick utbetalat byggnadskreditiv till 88,5 mnkr. I december månad fattade kommunfullmäktige beslut om framtida huvudman för gymnasieskolan i Tingsryd. Beslutet innebär att kommunen stänger antagningen till de nationella programmen vid den kommunala gymnasieskolan Wasaskolan från och med läsåret 2027/2028, med avsikten att den privata huvudmannen AMB (Academy X) ska utöka sitt programutbud och därmed ha ungefär samma programutbud som Wasaskolan har idag (inklusive ishockeygymnasium). Den privata huvudmannen har lämnat in ansökan om utökat programutbud i januari 2026 och besked från Skolinspektionen förväntas senast 1 oktober 2026. Wasaskolan kommer att fullfölja utbildningen för de elever som redan påbörjat sina studier där samt för de elever som påbörjar sin utbildning höstterminen 2026. Kommunen kommer att vara fortsatt huvudman för introduktionsprogrammets individuella alternativ (IMA) och språkintroduktion (IMS), medan övriga introduktionsprogram successivt avvecklas. Från och med 1 januari 2025 har kommunfullmäktige inrättat den nya nämnden Arbete- och välfärdsnämnden, med ansvar för individ- och familjeomsorg, vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration. Ansvaret för denna verksamhet har tidigare legat hos kommunstyrelsen. Tingsryds Utveckling och Fastighets AB (Tufab) har, efter tillstyrkande av kommunfullmäktige, sålt fastigheten Korrö 1:6 till den befintliga arrendatorn. Överlåtelsen verkställdes per den 1 april 2025. Tufabs hyresgäst Jitech AB försattes i konkurs i början av augusti månad. Som en följd av konkursen har Tufabs lokaler stått utan hyresgäst sedan mitten av november månad. Dialog med intressenter för förhyrning eller köp har pågått sedan dess. Situationen har inte föranlett någon nedskrivning av det bokförda värdet för byggnaden i Tufabs årsbokslut. Om situationen kvarstår i en längre tid under nästa år kan en nedskrivning bli nödvändig i 2026 års redovisning. Stiftelsen Tingsrydsbostäder drabbades under sommaren av en större brand i ett hyreshus i Väckelsång. Huset som bestod av två lägenheter samt företagets områdeskontor, brann ner till grunden. Styrelsens inriktning är att återuppbyggnad ska ske på annan plats på orten med finansiering inom den försäkringsersättning som kommer att erhållas. Räddningstjänsten i Östra Kronoberg (RÖK) skickade under hösten en begäran till medlemskommunerna om extra medlemsbidrag för extraordinära kostnader som inte rymdes i 2025 års budget. I december månad beviljade kommunstyrelsen ett extra medlemsbidrag om drygt 0,6 mnkr från Tingsryds kommun och motsvarande beslut fattades av övriga medlemskommuner utifrån sin kostnadsandel i förbundet. Det extra medlemsbidraget belastar kommunens resultat för år 2025. Befolkning Den nationella befolkningstillväxten fortsätter att avta och 2025 uppvisade Sverige den lägsta ökningen på 2000-talet. Födelseantalet var fortsatt lågt och fruktsamheten nådde en historiskt låg nivå. En majoritet av landets län och kommuner minskade i befolkning även detta år. I Kronobergs län minskade folkmängden marginellt och endast en kommun redovisade ökning. Tingsryds kommun uppgick vid årets slut till 11 896 invånare, en minskning med -70 personer. Minskningen var mindre omfattande än de två föregående åren men större än genomsnittet för perioden 2018–2022. Antalet födda barn i kommunen uppgick till 64, vilket är det lägsta uppmätta födelsetalet under senare tid. Det minskade invånarantalet och inte minst de minskade barnkullarna, har stor påverkan på kommunen och dess verksamheter i både kort- och långsiktigt perspektiv. För 2025 har påverkan framförallt synts för kommunens intäkter och i förskoleverksamheten: • Det kommande årets skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bestäms utifrån invånarantalet den 1 november året före budgetåret. Befolkningsminskningen under de två senaste åren före bokslutsåret, räknat per 1 november, uppgår till -333 personer. Ackumulerat för de två åren innebär det uteblivna intäkter om -28 mnkr i 2025 års bokslut jämfört med om invånarantalet 1 november 2022 hade varit oförändrat fram till 1 november 2024. Intäktsbortfallet är årligt återkommande så länge ingen befolkningsökning sker. Färre invånare innebär också ett minskat uppdrag för kommunen och därmed lägre kostnader, dock sällan i samma omfattning som de minskade intäkterna. 2025 års befolkningsförändring räknat per 1 november uppgick endast till -18 invånare, vilket innebär -1,5 mnkr i ytterligare uteblivna intäkter för budgetåret 2026. • I förskoleverksamheten har det under året synts en tydlig minskning av antalet barn i verksamheten. Färre barn innebär överkapacitet i lokalerna och utmaningar att bibehålla och utveckla kvalitet, kompetensförsörjning och en rimlig kostnadseffektivitet i verksamheten. Inom några år kommer motsvarande minskning även att synas i grundskolan. Det är av stor vikt att dessa verksamheter anpassas till de demografiska förändringarna, så att kvalitet och kompetensförsörjning kan bibehållas och utvecklas även framöver. Ytterligare redogörelse för befolkningsutvecklingen i kommunen finns i årsredovisningens avsnitt 2.1 och 2.3.1.2. 2.5 Vision och koncernövergripande mål Tingsryds kommuns vision antogs av kommunfullmäktige 2021 och är följande: Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Vi är engagerade och stolta, har ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas. Visionen beskriver ambitionen att vara en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun där invånare, föreningsliv och näringsliv tillsammans skapar goda livsvillkor och förutsättningar för barn och unga att utvecklas. Visionen omfattar hela kommunkoncernen och fungerar som en gemensam riktning för utvecklingsarbetet. För att omsätta visionen i praktiken har kommunfullmäktige fastställt fem koncernövergripande mål, prioriterade utifrån politiska ställningstaganden och kopplade till Agenda 2030. Nämnder och kommunala bolag arbetar med att bryta ner målen i sina verksamheter för att bidra till utvecklingen på totalnivå. Målen varierar i inriktning och omfattning och kommunens möjlighet att påverka dem skiljer sig åt, vilket beaktas i bedömningen av resultat. År 2026 är ett valår. Det innebär att den nya politiska majoriteten kommer att ansvara för att formulera styrmodell och övergripande mål för kommande mandatperiod. Dessa beslut kommer att sätta den långsiktiga inriktningen för kommunens fortsatta utveckling. 2.5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) God utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt och hållbart samhälle. En inkluderande utbildning av god kvalitet bidrar till människors hälsa, välstånd och jämställdhet och lägger grunden för att barn och unga ska kunna utvecklas och nå sin fulla potential. I Tingsryds kommun är målsättningen att alla ska känna att de har fått en bra uppväxt och en utbildning som ger goda möjligheter vidare i livet. Detta är också avgörande för att Tingsryd ska vara en attraktiv plats att bo och bilda familj i. Arbetet med målet berör hela kommunorganisationen. Samtliga nämnder och förvaltningar bidrar på olika sätt genom att stärka förutsättningarna för lärande och välbefinnande. Det inkluderar insatser för ökad läskunnighet, högre andel elever med godkända betyg, språkutveckling, tillgång till behöriga lärare och kompetent personal samt stödstrukturer som ger eleverna förutsättningar att lyckas. Under året har flera av de underliggande målen uppnåtts, även om inte alla. I vissa fall har det varit en utmaning att finna relevanta och tillförlitliga mått för att följa utvecklingen. Kvalitets- och utvecklingsarbetet är därför ständigt pågående, och erfarenheter från årets arbete har tagits vidare in i verksamhetsplaneringen för 2026. De flesta elever i förskoleklass når förväntad språklig nivå, men barn med annan språklig bakgrund samt enheter med lägre personaltäthet har större utmaningar. Resultaten visar på behov av stärkt undervisning i matematik och svenska, särskilt svenska som andraspråk, samt av ett mer enhetligt och systematiskt elevhälsoarbete. Skolfrånvaro påverkar resultaten negativt, trots detta ökar gymnasiebehörigheten till åtta av tio elever. Utmaningar kvarstår, särskilt för elever i introduktionsprogrammen, där språk- och närvarofokus är avgörande för framsteg. Kommunen har genomfört viktiga satsningar som stärker utbildningskedjan ytterligare. Vuxenutbildningen har fortsatt att utvecklas för att möta arbetsmarknadens behov och skapa fler vägar till vidare studier och egen försörjning. Nöjdheten med skolmåltider är fortsatt hög, med en uppmätt nöjdhet på 80 procent vid senaste mätningen (2024). Därtill visar uppföljningar att 97 procent av verksamheterna har ändamålsenliga lokaler, vilket är en viktig förutsättning för god arbetsmiljö och undervisning. Sammantaget sker en förflyttning i rätt riktning. Bedömningen är att målet om god utbildning för alla är delvis uppfyllt, med fortsatt positiv utveckling inom flera centrala områden. 2.5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) Tillgång till rent vatten och fungerande avloppshantering är en grundförutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och att leverera ett säkert vatten till kommunens invånare kräver både långsiktig planering och ett kontinuerligt arbete med drift och underhåll. Vatten- och avloppsenheten inom den tekniska avdelningen ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten samt ta hand om avloppsvattnet på ett säkert och miljömässigt hållbart sätt. En robust vattenförsörjning handlar inte enbart om vardagsleveranserna. Kommunens verksamheter måste också kunna säkerställa tillgång till vatten vid störningar, exempelvis vid strömavbrott eller andra extraordinära händelser. Detta följer ansvarsprincipen och framgår i kommunens Plan för extraordinära händelser. Planen fungerar som ett vägledande dokument för de förberedelser och förebyggande åtgärder som varje verksamhet behöver vidta för att kunna upprätthålla sina funktioner vid en kris. Arbetet med att stärka kommunens förmåga att hantera störningar i vattenförsörjningen har fortsatt under året. Målet att ta fram en central rutin för dricksvattenförsörjning vid kris har uppnåtts, liksom målet att genomföra övningar i samtliga förvaltningar. Dessa insatser har ökat kunskapen om ansvarsfördelning, höjt beredskapen och förbättrat samordningen mellan förvaltningarna. Sammantaget stärker detta kommunens motståndskraft och förmåga att säkerställa tillgången till dricksvatten även vid allvarliga störningar eller extraordinära händelser. Kommunen bedömer därför att målet är uppfyllt, då flera viktiga delar nu är på plats och arbetet fortsätter i positiv riktning. 2.5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) Tingsryds kommun arbetar enligt miljöprogrammet för att minska klimatpåverkan och bidra till att internationella, nationella och regionala energi- och klimatmål uppnås. Ett prioriterat område är att stärka tillgången till hållbar, modern och förnybar energi. För att nå dit krävs både ökad kunskap och konkreta åtgärder inom den kommunala organisationen. Arbetet omfattar bland annat energihushållning, utveckling av förutsättningar för produktion av förnybar energi, energisparåtgärder och minskad energianvändning i kommunens verksamheter. Mål har formulerats på både nämnds- och verksamhetsnivå. Flera av dessa mål är uppnådda medan andra fortfarande är under genomförande. Samlat bedöms målet som delvis uppfyllt. Under året har kommunen tagit fram en energibalansberäkning som ger en övergripande bild av hur energi tillförs och förbrukas inom det geografiska området Tingsryds kommun. Detta utgör ett viktigt strategiskt underlag för fortsatt utveckling av kommunens energiarbete. Kommunen har även fortsatt dialogen med Energikontor Syd för att säkerställa att Tingsryd får rätt stöd i arbetet med energibalansberäkningar och i utvecklingen av en energiplan inom ramen för projektet SEKK (Smarta Elsystem i Kalmar och Kronobergs län). Sammantaget har kommunen fortsatt att stärka både kunskap, planering och kapacitet inom energiområdet. Arbetet under året bidrar till en omställning mot en mer hållbar och robust energiförsörjning för Tingsryds invånare och verksamheter. 2.5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) Hälsa och välbefinnande är grundläggande förutsättningar för att människor ska kunna utvecklas, nå sin fulla potential och aktivt bidra till samhällets utveckling. För Tingsryds kommun innebär detta att arbetet för goda livsvillkor är en central del av verksamheten. Kommunens breda uppdrag gör att många områden har betydelse för invånarnas hälsa – från en trygg och trivsam livsmiljö till stöd och vård utifrån individuella behov, god service, ändamålsenliga lokaler, väl fungerande tillsyn samt tillgång till ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv. Kommunorganisationen har formulerat mål och mått på både nämnds- och verksamhetsnivå för att skapa struktur och riktning i arbetet. Under 2025 har flera verksamhetsmål uppnåtts, medan andra är delvis uppnådda eller ännu inte har nåtts. Sammantaget går utvecklingen i rätt riktning och visar att kommunen tar steg mot förbättrade förutsättningar för invånarnas hälsa och livskvalitet. Den sammanfattande bedömningen är att målet om förbättrad hälsa och välbefinnande är delvis uppfyllt. 2.5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) Hållbar industri, innovation och infrastruktur är centrala delar i utvecklingen mot Tingsryds kommuns vision om en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. För att stärka den lokala utvecklingen arbetar kommunen med att förbättra näringslivsklimatet, skapa attraktiva miljöer för både företagsetablering och bostadsbyggande samt utveckla goda förutsättningar för transport, teknik och samhällsservice. Samverkan och dialog med näringsliv, föreningar, regionala aktörer och invånare är avgörande för att kunna flytta fram positionerna och möta framtidens behov. Kommunen spelar också en viktig roll som möjliggörare av innovation och digitalisering. Genom att utveckla digital infrastruktur, främja nya lösningar och skapa goda förutsättningar för utveckling bidrar kommunen till att stärka konkurrenskraften och hållbar tillväxt. Innovation i kommunal verksamhet – exempelvis genom digitalisering, nya arbetssätt eller smarta infrastrukturlösningar – skapar inte bara effektivare tjänster utan stärker även näringslivets möjligheter att växa och utvecklas. Kommunorganisationen arbetar utifrån mål och mått som är framtagna på både nämnds- och verksamhetsnivå. Under 2025 har flera av de underliggande målen inom området uppnåtts, vilket innebär att det övergripande målet bedöms vara delvis uppfyllt. Resultatet visar att kommunen fortsätter att ta steg framåt i arbetet med att främja hållbar utveckling, stärka innovationskraften och utveckla en infrastruktur som stödjer långsiktig ekonomisk och social hållbarhet. 2.6 Utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Av 11 kap 8 och 12 §§ i lagen om kommunal bokföring och redovisning följer att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen har uppnåtts och följts. Kommunfullmäktige har i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning angivit hur denna utvärdering ska göras i Tingsryds kommun. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna fastställt fyra finansiella mål och åtta verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. För varje mål har angivits målnivå för uppfyllt (=bra), delvis uppfyllt (=godkänt) och ej uppfyllt (=ej godkänt). Den årliga sammantagna utvärderingen av god ekonomisk hushållning i årsredovisningen görs enligt följande modell: • God ekonomisk hushållning har UPPNÅTTS om minst 75% av finansiella mål och minst 75% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. • God ekonomisk hushållning har DELVIS UPPNÅTTS om minst 50% av finansiella mål och minst 50% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. • God ekonomisk hushållning har EJ UPPNÅTTS om färre än 50% av finansiella mål och färre än 50% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. Utvärderingen för året 2025 visar att 100% (4 av 4) av de finansiella målen och 88% (7 av 8) av verksamhetsmålen har uppfyllts helt eller delvis. God ekonomisk hushållning har således uppnåtts i både det finansiella perspektivet och i verksamhetsperspektivet. Av den fastställda utvärderingsmodellen följer därmed att den sammantagna bedömningen blir att Tingsryds kommun HAR UPPNÅTT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING FÖR ÅRET 2025. Nedan följer en kort redovisning och resultatanalys för de mål och utfall som ligger till grund för bedömningen. 2.6.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Status 2025 2024 2023 2022 Årets resultat, andel av skatteintäkter, generella 2,0 2,3 3,1 3,5 4,3 statsbidrag och utjämningar (%) Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) 40 36 39 38 35 Självfinansieringsgrad för investeringar (%)* 80 72 149 69 123 Nämnder som håller budget, andel (%) 100 83 40 40 50 Kommunfullmäktige har i riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställt fyra finansiella mål och mått som ska leda till god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun i ett finansiellt perspektiv. Målen anses ha stor betydelse för framtida förutsättningar och utveckling för både medborgare, samhälle och den kommunala verksamheten i Tingsryds kommun i ett långsiktigt perspektiv. De finansiella målen ska vara styrande vid beslut om budget och andra ärenden av ekonomisk betydelse. Nedan följer en redogörelse för utfallet för de fastställda målen. Årets resultat Att ha en tillräckligt hög resultatnivå är viktigt av flera orsaker. En god marginal i resultatnivån ger handlingsutrymme och stabilitet för kommunen och dess verksamheter och bidrar till att kommunen kan arbeta med mer långsiktiga mål och anpassningar istället för snabba och kortsiktiga beslut om till exempel neddragningar och besparingar i verksamheterna när skatteintäkterna viker med kort varsel. En god marginal i resultatet är också viktigt för att finansiera investeringar och därmed begränsa behovet av nyupplåning, samt för att inte urholka det egna kapitalet i balansräkningen. Kommunfullmäktige har beslutat att resultatnivån ska vara minst 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. För 2025 motsvarar målet ett resultat på knappt +20 mnkr. Det redovisade resultatet på 22 mnkr motsvarar 2,3% och innebär således att målet uppfyllts med viss marginal för året 2025. I ett femårsperspektiv 2021–2025 kan konstateras att målet har uppnåtts för alla de fem senaste åren. Det sammanlagda resultatet under perioden har uppgått till +187 mnkr, vilket motsvarar 4,0 procent av sammanlagda skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning under samma period. Resultatmålet har därmed uppnåtts med god marginal även i ett femårsperspektiv. Under femårsperioden har obudgeterade intäkter, dels av engångskaraktär (t ex extra statsbidrag), och dels i form av slutavräkningar av skatteintäkter, i hög grad bidragit till den goda resultatnivån. För 2025 är det dock snarast överskott mot budgeten i nämndernas verksamhet som hållit uppe den totala resultatnivån. Den sammanlagt goda resultatnivån under femårsperioden har stärkt kommunens balansräkning (bl.a. soliditet) och möjliggjort en successiv minskning av låneskulden under en längre period. Från och med år 2025 sker dock nyupplåning, då resultatnivån inte varit tillräcklig för att finansiera egna investeringar och anläggningslån. Enligt fastställd budget och ekonomisk plan sker en fortsatt nyupplåning under de närmaste åren. Soliditet Soliditeten anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel (resultat) och är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka och betalningsförmåga. Måttet påverkas av både resultat-, investerings- och lånenivå och synliggör därför på ett bra sätt hur väl och på vilket sätt kommunen över tid lyckats finansiera sina investeringar. Det är framförallt utvecklingstrenden för soliditeten som bör vara i fokus, det vill säga om den långsiktiga trenden är att den finansiella styrkan (soliditeten) ökar eller minskar över tid. För att även innefatta kommunens pensionsåtaganden som redovisas utanför balansräkningen har kommunfullmäktige valt att använda soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Kommunfullmäktiges soliditetsmål har satts till 40 procent med en godkänd nivå (miniminivå) på 35 procent. Utfallet för 2025 uppgår till 36 procent och målet är därför delvis uppfyllt i årets bokslut. Årets utfall innebär en sänkning av soliditeten med tre procentenheter jämfört förra året, vilket också innebär att den mångåriga trenden med stärkt soliditet och balansräkning nu har brutits. Den minskade soliditeten förklaras av den ökade låneskulden till följd av investeringar och anläggningslån. Budgeterade resultat- och investeringsnivåer för den kommande fyraårsperioden innebär att soliditeten kommer att fortsätta sjunka och att målnivån för soliditeten inte kommer att uppnås framöver. Den ekonomiska planen visar en soliditetsnivå på 28 procent år 2029, vilket motsvarar en minskning med hela 11 procentenheter från 2024 års nivå (som var 39 procent). För att bibehålla en god ekonomisk hushållning framöver behöver kommande års budgetarbeten inriktas på att höja resultatnivån i budgeten och sänka den budgeterade investeringsnivån. Självfinansieringsgrad för investeringar Målet om självfinansiering av investeringar syftar till att kommunen över tid inte ska investera mer än de egna pengarna räcker till så att en långsiktigt ökad låneskuld kan undvikas. Detta är viktigt eftersom en långsiktigt hög låneskuld begränsar handlingsutrymmet för kommande generationer, samt genererar kostnader i form av räntekostnader över lång tid. För att uppnå full självfinansiering krävs att summan av årets resultat och årets avskrivningar enligt plan överstiger summan av årets investeringar. Mot bakgrund av en förhållandevis stark balansräkning (med låg låneskuld) och de kommande årens relativt stora investeringsbehov inom bland annat VA har kommunfullmäktige fastställt att självfinansieringsgraden ska uppgå till minst 80 procent, med en godkänd nivå om 60 procent. Målet ger således utrymme för viss nyupplåning för att finansiera del av investeringsbudgeten under kommande år. Årets investeringsutrymme med egna medel som genererats genom resultat och planenliga avskrivningar under året var 71 (79) mnkr, medan de genomförda investeringarna uppgick till 98 (53) mnkr. Detta ger en självfinansieringsgrad på 73 (149) procent, vilket innebär att målet delvis har uppfyllts för året 2025. Budgeterad självfinansieringsgrad var låga 35 procent, varav investeringsutrymme med egna medel 66 mnkr och fastställd investeringsbudget 188 mnkr (inklusive tilläggsbudget). Utfallet blev således bättre än budgeterat, vilket förklaras av att investeringsbudgeten endast genomfördes till 53 procent och att resultatet blev något högre än budgeterat. I ett femårsperspektiv 2021-2025 kan konstateras att det långsiktiga målet har uppnåtts för tre av de fem senaste åren. Den sammanlagda självfinansieringsgraden för perioden uppgår till 103 procent, varav eget investeringsutrymme 415 mnkr och totala investeringar 402 mnkr. Målet om självfinansiering är således uppfyllt i ett femårsperspektiv, om än med liten marginal. Genomsnittlig investering under perioden har varit 80 mnkr per år, medan genomsnittligt investeringsutrymme under samma period varit 83 mnkr per år. I sammanhanget bör noteras att den relativt goda självfinansieringsgraden dels beror på att resultatnivån under femårsperioden varit betydligt högre än den budgeterade och dels på att investeringsnivån varit betydligt lägre än den budgeterade. Att investeringsbudgeten inte genomförts till fullo under perioden har inneburit att viktigt underhåll av kommunens anläggningar har skjutits på framtiden och därmed bidragit till att en ökad underhållsskuld för anläggningarna har byggts upp. Detta kan inte ses positivt för den goda ekonomiska hushållningen i kommunen. Budgetföljsamhet för nämnder I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning betonas vikten av att ekonomiska styrningsprinciper finns och efterlevs, samt att fastställda planer och budgetar ska följas och genomföras. Det anges vidare att utvecklingen av kommunen och dess verksamheter ska ske på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Budgeten är ett av kommunens viktigaste planerings- och styrningsverktyg. Att den fastställda budgeten följs och genomförs är därmed av stor vikt för kommunens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning över tid. Nämnderna ansvarar för kommunens verksamheter och i nämndernas budgetar återfinns 98 procent av kommunens budgeterade nettokostnader. Mot denna bakgrund har kommunfullmäktige fastställt ett finansiellt mål om att samtliga nämnder (100 procent) ska hålla budget, med en nivå för godkänt om minst 60 procent. I bokslutet för 2025 är det sammanlagda resultatet för nämnderna positivt (+28 mnkr), och fem av sex nämnder uppvisar överskott mot den fastställda budgeten. Utfall för målet uppgår därmed till 83 procent, vilket innebär att målet delvis uppfyllts för år 2025. Målet är nära att uppfyllas helt, den nämnd som uppvisar underskott mot budgeten (Miljö- och byggnadsnämnden) redovisar endast ett mindre underskott om -0,4 mnkr. Bildningsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden har vänt underskott 2024 till överskott 2025. Kommunstyrelsen har under året fört dialog med nämnderna som hade underskott 2024 utifrån sin uppsiktsplikt och beslutat om uppdrag att redovisa handlingsplaner för budget i balans. I ett femårsperspektiv 2021-2025 kan konstateras att målet om budgetföljsamhet för nämnderna har legat under godkänd nivå under åren 2022-2024 och att år 2025 innebär en tydlig förbättring. År 2021 var senaste året som samtliga nämnder bedrev sin verksamhet inom den budgetram som kommunfullmäktige fastställt. 2.6.2 Verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning Mått Mål 2025 2024 2023 2022 Elever i åk 9 som är minst 82 % 75,2 % 77,3 % 74,6 % 77 % behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (GEH) Gymnasieelever med minst 72 % 74,4 % 62,2 % 65,2 % 67,6 % examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) (GEH) Förnyelsetakt, VA- 98 st 1 229 st 100 st 112 st ledningsnät (år) (GEH) Energianvändning högst 137,7 143 144 149 153 (kWh/m2) i kommunens lokaler (GEH) Antal hushåll med högst 200 172 st 173 st 179 st 225 st ekonomiskt bistånd st (st) (GEH) Andel nöjda som bor minst 90 % 90 % 86 % 88 % 85 % på särskilt boende, ÄO (%) (GEH) Andel nöjda med minst 90 % 95 % 91 % 95 % 93 % insatser från hemtjänsten (%) (GEH) Sjukfrånvaro totalt högst 6 % 6,1 % 6,5 % 6,7 % 7,6 % bland anställda, kommun, andel (%) Kommunfullmäktige har i riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställt åtta verksamhetsmål och mått som bedömts ha särskild betydelse för god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun i ett verksamhetsperspektiv. Målen anses ha stor betydelse för framtida förutsättningar och utveckling för både medborgare, samhälle och den kommunala verksamheten i Tingsryds kommun i ett långsiktigt perspektiv. Nedan följer en kort redogörelse för utfallet för de fastställda målen. Gymnasiebehörighet och gymnasieexamen Att kommunens ungdomar har en fullgjord gymnasieutbildning är av stor betydelse för både individens, samhällets och kommunens långsiktiga förutsättningar. Med en gymnasieexamen ökar till exempel möjligheten att bidra i arbetslivet som vuxen och risken för socialt utanförskap minskar, vilket ger långsiktigt positiva effekter för både individ, kommun och samhället i övrigt. Andra positiva effekter som kan kopplas till fullgjord gymnasieutbildning är bland annat högre livsinkomst, minskade sociala kostnader, kompetensförsörjning för företag och offentlig sektor samt en bättre folkhälsa. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom mål för behörighet till gymnasiet och mål för examen i gymnasiet. Målen kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande mål om inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet, vilket enligt kommunfullmäktiges beslut är högst prioriterat av de kommunövergripande målen. Andelen elever i årskurs 9 som fick behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram uppgick till 75 procent för år 2025. Måttet avser alla kommuninvånare i årskurs 9 oavsett vilken grundskola man gått på och jämförelser med riket är inte justerat för kommuners olika socioekonomiska förutsättningar. Kommunfullmäktiges fastställda mål är 82 procent, med en nivå för godkänt på 78 procent. Målet är således inte uppfyllt för år 2025. Motsvarande resultat för riket var 84 procent. I ett fyraårsperspektiv 2022-2025 kan konstateras att kommunens resultat har legat i nivån 75 till 77 procent under perioden. Resultatet för kommunens egna grundskola uppgick till 74 procent för år 2025, vilket innebär en förbättring från 70 procent år 2024. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år uppgick till drygt 74 procent för år 2025. Målet avser alla kommuninvånare i gymnasiet oavsett vilken gymnasieskola man gått på och jämförelser med riket är inte justerat för kommuners olika socioekonomiska förutsättningar. Kommunfullmäktiges fastställda mål är 72 procent, med en nivå för godkänt på 69 procent. Målet är således uppfyllt för år 2025 och innebär en tydlig förbättring jämfört med år 2024. Motsvarande resultat för riket var 75 procent. I ett fyraårsperspektiv 2022-2025 kan konstateras att resultatet legat i nivån 62 till 68 procent under åren 2022-2024, medan 2025 års resultat innebär en nivåhöjning som nästan når riksgenomsnittet. Resultatet för kommunens egna gymnasieskola uppgick till 65 procent, vilket innebär en förbättring från 57 procent år 2024. Förnyelse av ledningsnät för VA I Sveriges kommuner finns en betydande underhållsskuld för ledningsnätet för VA (vatten och avlopp) till följd av att infrastrukturen åldrats och inte bytts ut i den takt det borde. Tingsryds kommun är inget undantag i detta. Frågan om en god underhållstakt är av stor betydelse för kommunens både kort- och långsiktiga förmåga att upprätthålla kommuninvånarnas och samhällets tillgång till vatten med god kvalitet. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom mål för förnyelsetakten för kommunens VA-ledningsnät. Målet kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande mål om tillgång till rent vatten, som är näst högst prioriterat bland de kommunövergripande målen enligt kommunfullmäktige. Förnyelsetakten för VA-ledningsnätet mäts i antalet år och baseras främst på det enskilda årets underhållsåtgärder i nätet genom att mäta antalet meter som bytts ut/relinats under året. Kommunfullmäktiges fastställda mål är att förnyelsetakten ska ligga i intervallet 81-110 år, med godkänd nivå upp till 150 år och ner till 41 år. 2025 års förnyelsetakt blev 98 år, vilket innebär att målet är uppfyllt för bokslutsåret. I ett fyraårsperspektiv för åren 2022-2025 kan konstateras att målet har uppnåtts för två av de senaste fyra åren. Orsaken till den kraftigt negativa avvikelsen för 2024 var att en större insats gällande utbyte av ventiler blev akut påkallad på grund av obligatoriska vattenmätarbyten enligt lag. För att klara detta arbete skedde nedprioritering av ledningsförnyelse (relining). Energianvändning Kommunen har ett stort fastighetsinnehav och förbrukar mycket energi för att kunna bedriva de olika verksamheterna. Att hushålla med energin är av stor vikt i ett både kort- och långsiktigt perspektiv, dels rent ekonomiskt men också för att bidra till samhällets och landets totala behov av energieffektivisering för att klara både energiförsörjning och nödvändiga klimatmål. I kommunens miljöprogram finns ett mål om att minska energianvändningen med 10 procent i kommunens lokaler från 2022 fram till 2027. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom att använda samma mål som i miljöprogrammet. Målet kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande om klimatansvar och hållbar energi, som är prioriterat som nummer tre av de fem kommunövergripande målen. Energianvändningen i kommunens lokaler uppgick till 143 kWh/m2 under år 2025. Siffran är normalårskorrigerad och måttet avser de verksamhetslokaler som förvaltas av Tingsrydsbostäder AB genom förvaltningsavtal (vilka utgör merparten av kommunens totala lokalinnehav). Kommunfullmäktiges fastställda mål är 138 kWh/m2, vilket motsvarar en minskning med -10 procent sedan år 2022. Nivån för godkänt är satt till högst 153 kWh/m2, vilket motsvarar den verkliga energianvändningen år 2022. Målet är således delvis uppfyllt för år 2025. En linjär minskning av -10 procent från år 2022 fram till år 2027 skulle innebära en årlig minskningstakt om -2 procent. 2025 års utfall visar att minskningen varit ca -6,5 procent på tre år. Hittills har minskningstakten således varit något högre än förväntat och bör innebära att förutsättningarna är relativt goda för att nå målet om -10 procent senast år 2027. Det bör dock noteras att minskningstakten var lägre 2025 jämfört med åren 2024 och 2023. Ekonomiskt bistånd Möjlighet till egenförsörjning är av stor betydelse för både individens, kommunens och övriga samhällets långsiktiga förutsättningar. På ett individuellt plan kan ett minskat beroende av ekonomiskt bistånd bidra bland annat till ökad självständighet och ökat välmående, större kontroll över sitt liv och ökad social integration. På samhällsnivå ses positiva effekter genom till exempel minskad fattigdom, ökad arbetskraft och minskade kostnader i den offentliga verksamheten. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom mål för ekonomiskt bistånd. Målet kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande mål om hälsosamma liv och god livskvalitet, som är prioriterat som nummer fyra av de fem kommunövergripande målen. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd uppgick till 172 st under år 2025, vilket innebär att antalet ligger kvar på ungefär samma nivå som för år 2023 och 2024. Kommunfullmäktiges fastställda mål är högst 200 hushåll, med en nivå för godkänt på högst 250 hushåll. Målet är således uppfyllt med god marginal för år 2025. I ett fyraårsperspektiv 2022-2025 kan noteras att resultatet har förbättrats kontinuerligt sedan april 2022. Jämfört med år 2022 har antalet hushåll med ekonomiskt bistånd minskat med 53 hushåll till år 2025, vilket motsvarar en minskning om 24 procent under de senaste tre åren. Nöjdhet inom äldreomsorgen Äldreomsorgen är kommunens största verksamhet sett till budget och antal medarbetare. Genom en god kvalitet i verksamheten och nöjda omsorgstagare kan äldreomsorgen inte bara förbättra livskvaliteten för de äldre, utan också uppnå en mer hållbar och kostnadseffektiv verksamhet. Till exempel kan nöjda omsorgstagare leda till en bättre arbetsmiljö och trivsel för personalen, vilket i sin tur kan bidra till att stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare inom verksamheten. Detta kan i sin tur leda till förbättrade förutsättningar för den framtida kompetensförsörjningen inom verksamheten. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom mål för nöjdheten hos omsorgstagare på särskilt boende och inom hemtjänsten. Mätningen görs genom en enkät som socialstyrelsen genomför varje år. Målet kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande mål om hälsosamma liv och god livskvalitet, som är prioriterat som nummer fyra av de fem kommunövergripande målen. Andelen nöjda som bor på särskilt boende uppgick till 90 procent för år 2025, vilket innebär en förbättring från 86 procent år 2024. Kommunfullmäktiges fastställda mål är minst 90 procent, med en nivå för godkänt på 75 procent. Målet är således uppfyllt för år 2025. Motsvarande resultat för riket var 79 procent. Högsta resultat i riket var 100 procent och lägsta resultat var 39 procent. I ett fyraårsperspektiv kan konstateras att kommunens resultat legat stabilt i intervallet 85 till 90 procent under åren 2022-2025. För samma period har resultatet för riket legat på nivån 77 till 79 procent. Andelen nöjda med insatser från hemtjänsten uppgick till 95 procent för år 2025, vilket innebär en förbättring från 91 procent år 2024. Kommunfullmäktiges fastställda mål är minst 90 procent, med en nivå för godkänt på 80 procent. Målet är således uppfyllt för år 2025. Motsvarande resultat för riket var 85 procent. Högsta resultat i riket var 99 procent och lägsta resultat var 59 procent. I ett fyraårsperspektiv kan konstateras att kommunens resultat legat stabilt i intervallet 91 till 95 procent under åren 2022-2025. För samma period har resultatet för riket legat på nivån 85 till 86 procent. Sjukfrånvaron i kommunorganisationen En låg sjukfrånvaro för kommunens anställda bidrar till kommunens goda ekonomiska hushållning på både kort och lång sikt. Frågan är viktig av flera skäl. Förutom lägre kostnader för sjuklön och ersättare leder en låg sjukfrånvaro också till ökad produktivitet, det vill säga friska och närvarande medarbetare kan leverera tjänster mer effektivt och med högre kvalitet. En låg sjukfrånvaro är dessutom ofta en indikation på en god arbetsmiljö, vilket i sin tur kan leda till högre medarbetarnöjdhet och lägre personalomsättning. Det i sin tur stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare och underlättar kompetensförsörjningen i kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning valt att fokusera på frågan genom mål för sjukfrånvaron för kommunens anställda. Målet kan kopplas till fullmäktiges kommunövergripande mål om hälsosamma liv och god livskvalitet, som är prioriterat som nummer fyra av de fem kommunövergripande målen. Sjukfrånvaron för kommunens anställda uppgick till 6,1 procent för år 2025, vilket innebär en minskad nivå från 6,5 procent år 2024. Kommunfullmäktiges fastställda mål är 6,0 procent, med en nivå för godkänt på 7,5 procent. Målet är således delvis uppfyllt för år 2025. Resultatet för riket var 7,4 procent år 2024 (resultat för år 2025 finns ännu inte publicerat). Lägsta resultat i riket var 4,6 procent och högsta var 10,7 procent (år 2024). I ett fyraårsperspektiv åren 2022-2025 kan konstateras att kommunen haft en positiv utveckling under hela perioden. Det kan också konstateras att sjukfrånvaron för kommunens anställda sedan år 2024 är tillbaka på en nivå som är lägre än före pandemin. 2019 års sjukfrånvaro uppgick till 6,7 procent. Den högsta nivån som uppnåddes under pandemin var 8,0 procent år 2020. 2.6.3 Resultat och ekonomisk ställning Kommunkoncernens ekonomi Resultat 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat, mnkr 24,7 26,9 33,7 43,6 69,7 Avkastning på eget kapital, % 3,2 3,7 4,8 6,6 11,8 Kommunkoncernens resultat för 2025 uppgick till knappt 25 mnkr, vilket innebär en något lägre nivå än föregående år. Resultatet måste ses som ett godtagbart resultat på koncernnivå. Dock bör det noteras att det i hög grad är kommunens resultat som skapar koncernresultatet, då det sammanlagda resultatet för kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund (RÖK) summeras till låga 4 mnkr i årets bokslut. Svaga resultat syns framförallt inom verksamheterna bostäder och lokaler. Den sammanlagda lönsamheten i kommunkoncernens företagsenheter behöver öka framöver för att säkerställa långsiktig ekonomisk stabilitet i respektive enhet. Under den senaste femårsperioden 2021-2025 har den genomsnittliga resultatnivån för kommunkoncernen varit 40 mnkr. Den genomsnittlig avkastningen på eget kapital har under samma period varit 6,0 procent. Årets resultatnivå ligger således tydligt under den genomsnittliga nivån för den senaste femårsperioden. Investeringar 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoinvesteringar, mnkr 120,4 76,5 143,8 101,0 115,5 Självfinansieringsgrad, % 87 138 79 115 122 Investeringar/avskrivningar, % 151 97 181 140 163 Årets nettoinvesteringar i kommunkoncernen uppgick till 120 mnkr, vilket motsvarar en nivå som med marginal överstiger årets avskrivningskostnader (151 procent). Självfinansieringsgraden uppgick till 87 procent, vilket innebär att nyupplåning har behövts för att finansiera delar av årets investeringar. Huvuddelen av investeringarna (82 procent) har gjorts av kommunen, som även står för i princip hela den nyupplåning som gjorts under året. Under den senaste femårsperioden 2021-2025 har de totala investeringarna i kommunkoncernen uppgått till 557 mnkr, medan investeringsutrymmet med egna medel (resultat + avskrivningar enligt plan) uppgått till 580 mnkr. Detta motsvarar en självfinansieringsgrad på 104 procent sett över hela femårsperioden. Genomsnittlig investeringsnivå har under samma period har varit drygt 111 mnkr per år, medan genomsnittligt utrymme för egenfinansiering varit 116 mnkr per år. Sammantaget för femårsperioden kan således konstateras att investeringstakten varit väl avvägd mot det egna investeringsutrymmet (som skapats genom resultat och avskrivningar). Fastställda budgetar och affärsplaner för de kommande fyra åren innehåller stora investeringsvolymer, främst hos kommunen, och visar en betydligt lägre självfinansieringsgrad samt en ökad låneskuld. Soliditet 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet enl balansräkning, % 43 45 44 42 41 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, % 30 31 29 28 24 Soliditeten visar kommunkoncernens långsiktiga betalningsförmåga och är ett mått som bland annat indikerar i vilken riktning koncernens balansräkning (tillgångar och skulder) utvecklas. Årets resultatnivå, i kombination med en relativt hög investeringsnivå som tillsammans med utbetalning av anläggningslån föranlett nyupplåning, innebär att kommunkoncernens balansräkning nu försvagats efter många år med årlig förstärkning. Soliditeten enligt balansräkningen, såväl som soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser, har sjunkit under året. I ett femårsperspektiv är nivån dock högre än den var för fem år sedan. Enligt fastställda budgetar och affärsplaner kommer soliditetsnivån att fortsätta sjunka under den kommande fyraårsperioden. Skuldsättning (låneskuld) mnkr 2025 Lån 2024 Lån 2023 Lån 2022 Lån 2021 Tingsryds kommun 195,0 80,0 80,0 95,0 110,0 Tingsrydsbostäder AB 49,0 54,0 64,0 64,0 64,0 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 283,4 283,5 283,7 273,8 263,9 TUFAB 142,0 142,0 142,0 142,0 142,0 Industristiftelsen 0,0 2,0 12,0 12,0 12,0 TEAB 64,0 66,0 66,0 68,0 68,0 TIKAB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 RÖK (kommunens andel) 9,0 7,2 5,9 4,8 4,8 Summa 742,4 634,7 653,6 659,6 664,7 Under 2025 har den totala låneskulden i kommunkoncernen ökat med +107 mnkr, från 635 mnkr till 742 mnkr. Kommunens låneskuld har ökat med 115 mnkr och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Kronoberg har nyupplånat 2 mnkr (Tingsryds andel), medan Tingsrydsbostäder AB, Tingsryds Industristiftelse och Tingsryds Energi AB har genomfört mindre amorteringar under året. Under den senaste femårsperioden har den totala låneskulden i kommunkoncernen ökat med +92 mnkr, från 650 mnkr vid utgången av år 2020 till 742 mnkr vid utgången av år 2025. På total nivå är ökningen uteslutande hänförbar till bokslutsåret 2025. En minskad låneskuld har varit ett prioriterat finansiellt mål sedan år 2013 i syfte att bland annat öka handlingsutrymmet för framtiden. På grund av stora investeringsbehov har kommunfullmäktige i finansiella mål och budget beslutat om en förändrad inriktning från och med år 2025, vilket innebär en ökad skuldsättning för att finansiera investeringarna. Budget och affärsplaner som fastställts för åren 2026-2029 innehåller höjda investeringsnivåer och lägre resultatnivåer som sammantaget kommer att innebära en kraftigt ökad låneskuld under perioden. I fullmäktiges nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning har finansiellt mål om en minskad låneskuld utgått och ersatts av mål som öppnar upp för en viss nyupplåning från och med året 2025. Detta har gjorts mot bakgrund av kommunkoncernens nuvarande förhållandevis starka balansräkning och de närmaste årens stora investeringsbehov, främst hos kommunen. Kassaflöde och likviditet 2025 2024 2023 2022 2021 Årets kassaflöde, mnkr 44,9 10,6 -45,2 -7,4 8,9 Likvida medel, mnkr 170,9 126,1 115,5 160,7 168,1 Kassalikviditet, % 66 52 57 78 78 Årets kassaflöde uppgick till +45 mnkr i kommunkoncernen, vilket innebär en högre nivå jämfört med föregående år då kassaflödet uppgick till +11 mnkr. Utan årets nyupplåning hade kassaflödet varit drygt -60 mnkr för 2025. Det positiva kassaflödet har höjt nivån på de likvida medlen och stärkt likviditeten. I ett femårsperspektiv, d v s jämfört med år 2021, är nivån på likvida medel ungefär densamma medan likviditeten nu är något lägre. Det sammanlagda kassaflödet för de senaste fem åren 2021–2025 har varit +12 mnkr och genomsnittliga likvida medel har under samma period uppgått till 148 mnkr. Kommunens ekonomi Resultat 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat, mnkr 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 mnkr Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning 2,3 3,1 3,5 4,3 6,8 Årets resultat uppgick till 22 mnkr, vilket innebär en något lägre resultatnivå jämfört med förra året. Dock måste det ses som en fortsatt relativt god resultatnivå för Tingsryds kommun. Att en god resultatnivå kunnat bibehållas för 2025 trots en låg ökningstakt för skatteintäkterna beror främst på att minskade pensionskostnader bidragit till att ökningstakten för verksamhetens nettokostnader blev förhållandevis låg under året. Årets resultat innebär att kommunen för sjätte året i rad redovisar en god resultatnivå, vilket står i skarp kontrast till resultaten för 2018 och 2019, då resultaten inte uppfyllde kommunallagens balanskrav. Den avsevärda resultatförbättringen de sex senaste åren beror i mycket hög grad på kraftigt förstärkta intäkter från skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag till följd av både bättre skatteunderlagsutveckling i landet än förväntat, ökade bidrag från staten, förändrad kostnadsutjämning samt egen skattehöjning från och med år 2020. Den sammantagna nivåhöjningen för intäkter från skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag för åren 2020-2025 är hela 214 mnkr (i genomsnitt 36 mnkr per år), vilket kan jämföras med den tidigare sexårsperioden 2014-2019 då nivåhöjningen var 132 mnkr (i genomsnitt 22 mnkr per år). För femårsperioden innan dess, 2008-2013, var den sammantagna nivåhöjningen endast 83 mnkr (i genomsnitt 14 mnkr per år). Det är således tydligt att kommunen under de senaste sex åren har haft en extraordinärt stark intäktsutveckling jämfört med tidigare, även om de senaste två åren 2024-2025 haft en mycket blygsam utveckling. Årets resultat motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, vilket innebär att kommunens långsiktiga resultatmål om 2 procent uppfylls med viss marginal. Resultatet innebär också att kommunallagens balanskrav uppfylls med god marginal. Budgeterat resultat för år 2025 var +15 mnkr. Ett sammanlagt relativt stort budgetöverskott för kommunens nämnder och verksamheter är den främsta orsaken till att det redovisade resultatet blev bättre än budgeterat trots underskott mot budgeten för bland annat nedskrivning av ishall och pensionskostnader. Även om 2025 års resultat innebär en fortsatt relativt god resultatnivå, så bör det noteras att resultatet har sjunkit varje år under den senaste femårsperioden och att det därmed är tydligt att kommunens marginaler och handlingsutrymme i resultaträkningen har krympt under de senaste åren. Enligt fastställd budget och plan för åren 2026-2029 krymper marginaler och handlingsutrymme ytterligare under de kommande åren. Intäkts- och kostnadsutveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Skatteintäktsutveckling, mnkr 7,2 7,0 51,8 45,2 37,5 Skatteintäktsutveckling, % 0,7 0,7 5,6 5,2 4,5 Nettokostnadsutveckling, mnkr 13,9 5,4 64,5 66,1 20,9 Nettokostnadsutveckling, % 1,5 0,6 7,3 8,1 2,6 Nettoförändring, mnkr -6,7 1,6 -12,7 -20,9 16,6 Nettoförändring, %-enheter -0,8 0,1 -1,7 -2,9 1,9 Intäkter från kommunalskatt, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning har under året ökat i lägre takt än verksamhetens nettokostnader, vilket bidragit till att resultatnivån sjunkit mellan åren. För andra året i rad är ökningstakten mycket låg för både skatteintäkter och nettokostnader. Åren 2024-2025 står därmed i skarp kontrast med åren 2022-2023, då ökningstakten var mycket hög för både skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och för verksamhetens nettokostnader. Årets skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) uppgick till 985 mnkr, vilket innebär en ökning med 7 mnkr (0,7 procent) jämfört med förra året. Detta innebär en mycket låg ökningstakt för andra året i rad. Den senaste tioårsperioden 2015-2024 har den genomsnittliga ökningstakten varit 33 mnkr per år och under de mycket starka åren 2020- 2023 var den hela 50 mnkr per år. För 2024 har skatteintäkterna ökat med +12 mnkr (+1 mnkr) sedan förra året. Den låga ökningstakten beror på försämrade slutavräkningar, låg ökningstakt för skatteunderlaget på grund av lågkonjunktur samt det minskade invånarantalet under år 2024. Generella statsbidrag och utjämning har sammantaget minskat -5 mnkr (+6 mnkr) jämfört med förra året. Ökningar syns för inkomst-, kostnads- och LSS-utjämning, medan relativt kraftiga minskningar syns för regleringsbidrag och generella statsbidrag. Budgeterade intäkter från kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämning uppgick till drygt 987 mnkr för år 2025. Utfallet i bokslutet innebär således ett underskott mot budgeten på -2 mnkr. Årets nettokostnader i verksamheten uppgick till 956 mnkr, vilket motsvarar en förhållandevis låg ökningstakt om 14 mnkr (1,5 procent) jämfört med år 2024. Den genomsnittliga ökningstakten för den senaste tioårsperioden 2015-2024 har varit ca 31 mnkr per år och för åren 2022-2023 var den så hög som 65 mnkr i genomsnitt. En viktig förklaring till den låga ökningstakten för 2025 års nettokostnader är att kommunens pensionskostnader minskat med hela -24 mnkr jämfört med förra året, vilket motsvarar en minskning om -27 procent. Den stora kostnadsminskningen var förväntad och förklaras i huvudsak av att inflationstakten sedan en tid tillbaka återgått mer normala nivåer, vilket inneburit sänkta kostnadsnivåer för de kommunala pensionsavtalen. Under åren 2021-2024 ökade kommunens pensionskostnader med 39 mnkr (77 procent) till följd av den höga inflationstakten under dessa år. Årets personalkostnader (inklusive sociala avgifter) uppgick till 666 mnkr, vilket innebär en ökning med +30 mnkr jämfört med föregående år och en ökningstakt om 4,7 procent. Löneökningstakten enligt centralt avtal var 3,4 procent. År 2024 var kommunens personalkostnader oförändrade, 0,0 procent, jämfört med året, vilket förklarades av minskat antal årsarbetare i verksamheterna, bland annat inom förskolan där både anpassningar till minskat antal barn och besparingar i form av minskad personaltäthet har genomfördes. År 2023 ökade kommunens personalkostnader med 27 mnkr, vilket motsvarade en ökningstakt på 4,4 procent. Året dessförinnan var ökningen 23 mnkr och 3,9 procent. Budgeterade nettokostnader uppgick till 973 mnkr för år 2025. Utfallet i bokslutet innebär således ett överskott mot budgeten på +7 mnkr. Finansiella poster mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Finansiella intäkter 5,6 6,5 11,5 4,1 3,1 Finansiella kostnader 2,7 2,1 1,5 1,3 1,5 Finansnetto 2,9 4,4 10,0 2,8 1,6 För år 2025 syns ett något lägre finansnetto jämfört med år 2024, vilket beror på lägre finansiella intäkter och något högre finansiella kostnader. Kommunens intäkter från borgensavgift för kommunens bolag och stiftelser uppgick till 3,6 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,4 mnkr jämfört med år 2024. Överskottsutdelning från Kommuninvest uppgick till 0,9 mnkr (0,5 mnkr). Årets ränteintäkter för likvida medel uppgick till 0,5 mnkr, vilket innebär en minskning med ca -0,4 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av lägre genomsnittlig likviditetsnivå och sänkta räntor under året. Ränteintäkter från anläggningslån uppgick till 0,4 mnkr (0,0 mnkr) medan uttag från överskottsfond för pensionsförsäkringar uppgick till 0,2 mnkr (1,9 mnkr). Årets uttag har uteslutande använts till indexering av pensionsförpliktelser. De finansiella kostnaderna blev fortsatt låga under året, men något högre än förra året. Räntekostnader för lån uppgick till 2,2 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,8 mnkr jämfört med år 2024. Kostnadsökningen förklaras av nyupplåning och höjd genomsnittlig räntenivå för lånen. Räntekostnaden för pensionsavsättningen minskade från 0,7 mnkr år 2024 till 0,3 mnkr år 2025, medan årets räntekostnad för leasingskuld uppgick till 0,2 mnkr (0,0 mnkr). Budgeterat finansnetto för år 2025 var +0,3 mnkr. Utfallet innebär ett överskott mot budgeten på +2,6 mnkr, vilket främst beror på lägre räntekostnader än budgeterat på grund av att årets nyupplåning har genomförts först i slutet av året. Investeringar 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoinvesteringar, mnkr 98,5 53,3 115,8 67,1 67,2 Självfinansieringsgrad, % 70 149 69 123 152 Investeringar/avskrivningar, % 200 109 252 158 159 Årets investeringar uppgick till drygt 98 mnkr, vilket måste ses som en relativt hög investeringstakt även om genomförandegraden för investeringsbudgeten var låg. Årets investeringsbudget uppgick till 188 mnkr efter fullmäktiges överföring av 15 mkr från 2024 års budget. Utfallet innebär således att endast 53 procent (56 procent) av budgeten förbrukades. Den låga budgetförbrukningen förklaras av att några av de större investeringsprojekten fördröjts och därför inte genomförts enligt tidplanen i budgeten. Årets självfinansieringsgrad uppgick till 70 procent, vilket innebär att viss nyupplåning har behövts för att finansiera investeringarna. Den genomsnittliga investeringsnivån har under de senaste fem åren varit 80 mnkr, vilket med marginal överstiger den genomsnittliga avskrivningsnivån (enligt plan) som varit 46 mnkr under samma period. Det årliga genomsnittliga investeringsutrymmet med egna medel (resultat + avskrivningar) har under femårsperioden uppgått till 83 mnkr. De genomförda investeringarna motsvarar således ca 96 procent av investeringsutrymmet, vilket innebär att självfinansiering av investeringar har uppnåtts i ett femårsperspektiv bakåt i tiden. I fastställd budget och flerårsplan för år 2026-2029 planeras för en avsevärt högre investeringsnivå än tidigare, då den genomsnittliga investeringsnivån för dessa år är budgeterad till 137 mnkr per år. De höjda investeringsnivåerna kommer framöver att innebära ökade avskrivnings- och räntekostnader i resultaträkningen samt, tillsammans med beviljade anläggningslån, en kraftigt ökad låneskuld på balansräkningen. För närmare information och analys av årets investeringar hänvisas till avsnittet Investeringsredovisning längre fram i årsredovisningen. Soliditet 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet enl balansräkning 56 63 62 60 58 Förändring tillgångar, % 17 3 2 5 6 Förändring eget kapital, % 4 4 6 8 13 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, % 36 39 38 35 30 Efter många års positiv trend med en stärkt soliditet har utvecklingen nu vänt nedåt. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 56 procent i årets bokslut, vilket innebär en minskning med sju procentenheter sedan förra årsskiftet. Den minskade soliditeten förklaras av att anläggningslån och delar av investeringar har finansierats genom ökad låneskuld. Den lägsta soliditetsnivå som kommunen noterat var år 2015, då den uppgick till 45 procent. Soliditeten räknad inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår till 36 procent, vilket är tre procentenheter lägre än år 2024. Att minskningstakten blir lägre när pensionsåtagandena räknas med beror på att kommunens ansvarsförbindelse för pensioner har minskat något till följd av pensionsutbetalningar. År 2015 var soliditeten inklusive pensionsåtagandena 7 procent. Skuldsättning 2025 2024 2023 2022 2021 Låneskuld, mnkr 195 80 80 95 110 Genomsn vägd ränta 31 dec, % 2,27 1,74 1,15 0,98 0,65 Antal kreditgivare 1 1 1 1 1 Kommunens låneskuld uppgick till 195 mnkr vid utgången av år 2025, vilket innebär en ökning med 115 mnkr jämfört med år 2024. 73 mnkr av de nyupplånade medlen har under hösten vidareutlånats till Taif Arena AB för nybyggnation av ishockeyarena. Ytterligare 137 mnkr ska lånas upp och vidareutlånas under år 2026. Budgeterad nyupplåning för 2025 var 115 mnkr, vilket innebär att nyupplåningen har hanterats inom budget och fastställd låneram för året. Kommunfullmäktiges beslut om anläggningslån fattades under innevarande år och ingick således inte i den fastställda budgeten, men har ändå kunnat verkställas inom budget tack vare att kommunens investeringsbudget endast genomfördes till 53 procent. År 2015 var kommunens låneskuld som högst och uppgick då till 200 mnkr. Fram till och med år 2023 genomfördes amorteringar om totalt 120 mnkr. Fastställd budget för 2026 och plan för åren 2027-2029 innebär en planerad nyupplåning om 265 mnkr under år 2025 och sammantaget 490 mnkr under de kommande fyra åren. Budgetplanen visar därmed en låneskuld om 685 mnkr vid utgången av år 2029. Av låneportföljens 195 mnkr har 70 mnkr (eller 36 procent) fast ränta med olika kvarvarande löptid 0-5 år, medan 125 mnkr (eller 64 procent) har rörlig ränta. Den höga andelen lån med rörlig ränta beror på att vidareutlåning av anläggningslån för arena sker som byggnadskreditiv med rörlig ränta under byggtiden. När byggnationen är färdig ska lånen skrivas om till långfristiga lån i en portfölj med viktade löptider för räntan. Samtliga lån i kommunens låneportfölj var vid årsskiftet placerade hos Kommuninvest AB. Genomsnittlig vägd ränta var vid årsskiftet 2,27 procent, vilket är 0,53 procentenheter högre än förra året. Även om kommunens räntenivå fortfarande är relativt låg, så är det den högsta räntenivån sedan år 2015. I ett tvåårsperspektiv från år 2023 har den genomsnittliga räntan stigit med 1,12 procentenheter. Att räntenivån stiger trots att reporäntan har sänkts de senaste åren beror på att de lån som förfallit har haft betydligt lägre ränta än de lån som upptas vid omsättningen av desamma. Kommunens räntenivå för lån kommer sannolikt att stiga ytterligare framöver, i takt med dels omsättning av befintliga lån och dels nyupplåning. Under 2026 förfaller lån om 15 mnkr och enligt den fastställda budgeten för 2026 ska nyupplåning göras med 265 mnkr under året. Kassaflöde och likviditet 2025 2024 2023 2022 2021 Likvida medel, mnkr 146,3 103,2 84,0 137,9 147,0 Kassalikviditet % exkl semester 125 116 101 125 128 Årets kassaflöde blev +43 mnkr (+19 mnkr). Dock beror det positiva kassaflödet på att anläggningslån och delar av de egna investeringarna har finansierats med nya lån. Utan nyupplåning hade kassaflödet varit -72 mnkr för år 2025. Kassaflödet från den löpande verksamheten var +107 mnkr (+61 mnkr), medan kassaflödet från investeringsverksamheten var -171 mnkr (-48 mnkr) och kassaflödet från finansieringsverksamheten var +111 mnkr (+7 mnkr). De likvida medlen uppgick till 146 mnkr vid årsskiftet, varav 54 mkr (41 mkr) utgör skuld till kommunens koncernbolag avseende del i koncernkonto. Bolagens del i koncernkontot har således ökat med +13 mnkr (-9 mnkr), medan kommunens egna kassaflöde innebär en ökning med +30 mnkr (+28 mnkr). Kassalikviditeten (exkl. semesterlöneskuld) uppgick till 125 procent, vilket innebär en höjd nivå jämfört med år 2024. Borgensåtaganden mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Egna bolag och stiftelser 545,4 552,5 571,2 562,1 552,1 Föreningar 0,0 0,0 0,0 0,4 0,7 Summa 545,4 552,5 571,2 562,5 552,8 Kommunens totala borgensåtaganden har minskat med -7 mnkr sedan förra årsskiftet. Minskade borgensåtaganden syns för Tingsrydsbostäder AB (-5 mnkr), Tingsryds Industristiftelse (-2 mnkr) och Tingsryds Energi AB (-2 mnkr), medan ökat borgensåtagande syns för RÖK (+2 mnkr). Kommunen har inte längre några borgensåtaganden gentemot föreningar. Anläggningslån mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Tingsryds travsällskap 3,7 2,5 - - - Taif Arena AB 73,0 - - - - Summa 76,7 2,5 Kommunstyrelsen fastställde år 2020 riktlinjer för anläggningslån och borgen för föreningar, vilka syftar till att möjliggöra investeringar av betydande karaktär i föreningsägda anläggningar som skapar helt nya eller tydligt förbättrade möjligheter för en föreningsverksamhet i kommunen. Investeringar ska ses som angelägna också för kommunen. På balansdagen uppgick anläggningslån till föreningar till knappt 77 mnkr, vilket innebär en ökning med 74 mnkr under året. Lånet till Tingsryds Travsällskap avser byggnation av stallar och godkändes av kommunfullmäktige under hösten 2024. Lånebeloppet uppgick till 4 mnkr och amorteringstiden är satt till 15 år. Föreningen har under året genomfört amorteringar enligt plan och återstående lånebelopp var 3,7 mnkr vid årets slut. I slutet av april beslutade kommunfullmäktige att bevilja anläggningslån om max 210 mnkr till Taif Arena AB (Tingsryds AIF) för nybyggnation av arena för ishockey och andra issporter. Amorteringstiden för lånet är satt till 33 år från och med färdigställandet av anläggningen. Utöver anläggningslånet har kommunen åtagit sig att lämna årligt driftbidrag för anläggningen samt att via nyttjanderättsavtal förhyra tider i anläggningen för barn- och ungdomsverksamhet och övrigt föreningsliv. Byggnationen påbörjades i augusti månad och ska enligt tidplan vid beslutet vara färdigställd i slutet av år 2026. Fram till och med bokslutsdagen har lån om 73 mnkr utbetalats i form av ett byggnadskreditiv. Budgetföljsamhet mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Budgeterat resultat 14,9 -3,9 9,8 17,6 1,4 Avvikelse mot budget: Kommunstyrelsen centr medel 0,3 1,9 3,5 7,2 1,3 Kommunstyrelsen (KLF) 0,1 11,6 1,3 -7,8 1,0 Teknik- och fritidsnämnd 7,3 -5,5 -5,3 Miljö- och byggnadsnämnd -0,4 -0,9 -0,2 1,1 0,8 Arbete- och välfärdsnämnd 9,7 Bildningsnämnd (fd BUN) 2,8 -3,1 -17,0 -3,9 3,6 Vård- och omsorgsnämnd (fd SN) 8,8 9,4 16,0 4,5 7,2 Taxefinansierad verksamhet 1,9 -1,1 -1,6 -2,3 -3,6 Skatteintäkter -2,5 17,7 23,1 26,8 24,4 Finansnetto 2,6 2,3 3,5 2,1 0,6 Finansiering och övrigt -23,2 2,2 1,4 -5,3 10,9 Summa årets resultat 22,3 30,6 34,5 40,0 47,6 Budgeterat resultat för 2025 uppgick till +15 mnkr enligt fullmäktiges budgetbeslut i juni 2024. Utfallet vid årets slut, +22 mnkr, innebär således ett överskott mot budgeten på +7 mnkr. För år 2024 uppgick det totala överskottet jämfört med budgeten till hela +35 mnkr. Årets budgetavvikelser kan sammanfattas enligt nedan. Inom parentes anges motsvarande siffra för år 2024. • Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning -2 mnkr (+18 mnkr) • Nämnder och kommunstyrelse +28 mnkr (+11 mnkr) • Pensionskostnader -7 mnkr (-1 mnkr) • Finansnetto +3 mnkr (+2 mnkr) • Nedskrivning av ishall -14 mnkr (0 mnkr) • Övriga centrala budgetanslag -1 mnkr (+5 mnkr) Sammantaget kan konstateras att det i förhållande till budget i första hand är överskott i nämnderna som väger upp underskott för nedskrivning och pensionskostnader. För närmare information och analys av årets utfall i förhållande till årets budget hänvisas till avsnittet Driftsredovisning längre fram i årsredovisningen. Prognossäkerhet mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Prognos helårsresultat, april 18,9 4,0 17,0 41,8 42,5 Prognos helårsresultat, aug 11,3 23,5 39,2 42,0 41,1 Slutligt utfall, resultat 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 I årets första delårsrapport efter april månad visade årsprognosen en resultatnivå på +19 mnkr, varvid framförallt ökade skatteintäkter och ett förbättrat finansnetto bidrog till ett något bättre resultat än budgeterat. I årets andra delårsrapport visade årsprognosen ett resultat på +11 mnkr, d v s en resultatförsämring med -8 mnkr jämfört med den tidigare prognosen. Orsaken till den försämrade prognosen var främst att kostnadspost för nedskrivning av ishall tillkommit, samt en försämrad skatteprognos för slutavräkningarna till följd av den fördröjda konjunkturuppgången. Dessa prognosförsämringar vägdes till viss del upp av en relativt kraftig prognosförbättring för kommunens nämnder. Det slutliga årsresultatet blev +22 mnkr. Förbättringen mellan årsbokslut och delårsrapport 2 förklaras i första hand av att nämndernas resultat blev bättre än prognostiserat. Som helhet måste prognossäkerheten på totalnivån betraktas som relativt god under året, även om variationerna inom budgeten varit relativt stora under året. En väsentlig del av prognosförändringarna har berott på beslut och faktiska händelser som tillkommit under året och som märkbart påverkat årsresultatet, t.ex. nedskrivning av ishall och tillkommande riktade statsbidrag hos nämnderna. Den sammanlagda prognosen för nämnderna var -1 mnkr (-11 mnkr) i delårsrapport 1 och +13 mnkr (+2 mnkr) i delårsrapport 2, medan slutligt resultat i bokslutet blev +28 mnkr (+11 mnkr). Det slutliga utfallet blev således ca 29 mnkr (22 mnkr) bättre än prognosen i delårsrapport 1 och ca 15 mnkr (9 mnkr) bättre än prognosen i delårsrapport 2. Prognoser och slutligt utfall för respektive nämnd redovisas i nedanstående tabell: mnkr Delår 1 Delår 2 Bokslut Kommunstyrelse 0,7 1,0 0,1 Teknik- och fritidsnämnd 1,0 2,0 7,3 Miljö- och byggnadsnämnd -0,8 -0,5 -0,4 Arbete- och välfärdsnämnd -2,2 3,1 9,7 Bildningsnämnd 0,1 2,9 2,8 Vård- och omsorgsnämnd 0,0 5,0 8,8 Summa -1,2 13,5 28,3 Den totala investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 188 mnkr och slutligt utfall blev 98 mnkr. Årets prognoser för investeringarna redovisas i nedanstående tabell. Det kan konstateras att prognoserna avviker relativt mycket från det slutliga utfallet och att det därför är angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete avseende prognossäkerhet och budgetering för investeringarna. En god stabilitet i dessa delar är av stor vikt för kommunens likviditets- och låneplanering. mnkr Delår 1 Delår 2 Bokslut Investeringar 140,6 128,5 98,5 Summa 140,6 128,5 98,5 2.7 Balanskravsutredning mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Årets balanskravsresultat Årets resultat enl resultaträkning 22,3 30,6 34,5 40,0 59,6 Reducering av samtliga reavinster -1,1 -4,7 -0,8 -4,2 -1,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,1 25,9 33,7 35,8 57,7 Reservering av medel till RER -1,4 -6,3 Användning av medel från RER - - Reservering av medel till RUR - - -2,2 -0,1 -18,1 Användning av medel från RUR - - - - - Årets balanskravsresultat 19,7 19,6 31,5 35,7 39,6 Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska återställas. Realisationsvinster får inte räknas med i resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Från och med räkenskapsåret 2024 finns enligt kommunallagen möjlighet för en kommun att reservera medel i en s.k. resultatreserv (RER). Reserven kan, under vissa förutsättningar, användas för att inte behöva återställa ett negativt balanskravsresultat. Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en sådan reserv och riktlinjer för reserven ingår i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I riktlinjerna har angivits att reservering endast får göras av resultat som överstiger kommunens finansiella resultatmål (2 procent) samt att den totala reservationen får uppgå till högst 5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat enligt balanskravet och kan nyttjas för att täcka vissa särskilda planerade kostnader ett enskilt år, vid oförutsedda kostnadsökningar eller inkomstbortfall, eller vid nödvändig omstrukturering av verksamhet. I riktlinjerna anges också att reserven ska användas restriktivt och att den aldrig får användas för att långsiktigt underbalansera budgeten eller långsiktigt driva den löpande verksamheten med underskott. 2025 års resultat justerat för realisationsvinster uppgår till +21 mnkr. Av detta resultat görs reservering av medel till resultatreserven med drygt 1 mnkr, vilket motsvarar den del av det justerade resultatet som överstiger kommunens resultatmål om 2 procent. Efter denna reservering blir årets balanskravsresultat knappt 20 mkr. Balanskravet är därmed uppfyllt med god marginal för redovisningsåret 2025. Fram till och med räkenskapsåret 2023 har kommunallagen medgivit reservering av medel i en s.k. resultatutjämningsreserv (RUR). Skillnaden mot den nya resultatreserven (RER) är att RUR endast får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, d v s vid en konjunkturnedgång, medan RER har en lite friare tillämpning för hur den får användas. Från och med år 2024 får inga nya reserveringar göras i RUR. Dock får reserveringar som gjorts fram till och med år 2023 användas i tio år framåt, d v s till och med räkenskapsåret 2033. Tingsryds kommun har tillämpat RUR under åren 2020–2023 och vid utgången av år 2023 uppgick reserven till 46,1 mnkr. mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Ackumulerade balanskravsresultat IB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat enligt 19,7 19,6 31,5 35,7 39,6 balanskravsutredningen Synnerliga skäl att inte återställa - - - - - UB ackumulerade ej återställda negativa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 resultat Inför 2025 fanns inget tidigare balanskravsunderskott som behövde återställas. 2025 års positiva balanskravsresultat innebär att detsamma gäller för 2026, dvs. inget balanskravsunderskott finns att återställa vid ingången av budgetåret 2026. Senaste gången kommunen hade ett negativt balanskravsunderskott att återställa var vid ingången av år 2020. 2.8 Väsentliga personalförhållanden Personalstatistik och personalförsörjning Sammantaget har den kommunala verksamheten 1 252 hel- och deltidsanställda, vilket är en liten minskning från 2024. Kommunen har därutöver timavlönade, som varierar i antal under året. Under sommarmånaderna är det som flest och uppgår då till drygt 300 personer. Sett till den övergripande kommunkoncernen uppgår hel- och deltidsanställda till totalt 1 309 medarbetare. Kommunkoncern Kommun Antal anställda 1 2025 2024 2023 2022 2025 2024 2023 2022 nov Tillsvidare, heltid 836 849 890 852 789 795 833 775 Tillsvidare, deltid 364 369 362 373 359 362 356 336 Visstid, heltid 56 65 63 113 53 54 58 108 Visstid, deltid 53 63 79 128 51 61 76 128 Totalt 1 309 1 344 1 394 1 449 1 252 1 283 1 323 1 337 Tabellen som följer visar åldersstrukturen och könsfördelningen bland kommunkoncernens och kommunens tillsvidareanställda. Flest antal tillsvidareanställda finns inom åldersgruppen 50–59 år (26 procent) och följs av åldersgruppen 30–39 år (25 procent). Tillsvidareanst 1 nov Kommunkoncern Kommun Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Procent Kvinnor Män Totalt Procent 20 -29 år 97 54 151 13 97 54 151 13 30 -39 år 237 63 300 25 236 54 290 25 40 -49 år 198 43 241 20 195 36 231 20 50 -59 år 245 72 317 26 240 59 299 26 över 60 år 143 45 188 16 142 33 175 16 Totalt 920 277 1 199 100 910 236 1 146 100 Den genomsnittliga åldern för de tillsvidareanställda medarbetarna i kommunen har minskat från 45,40 år, 2024 till 44,42 år 2025. För kommunkoncernen ligger den genomsnittliga åldern på totalt 44,69 årm vilket innebär att den minskat med 1,04 mot fg år. Åldersstruktur 1 nov Kommunkoncern Kommun Anställningsform Kön Medelålder Medelålder Tillsvidareanställda Kvinnor 45,49 45,42 Män 44,30 43,12 Visstidsanställda Kvinnor 38,39 38,11 Män 40,25 39,86 Totalt 44,69 44,42 Sysselsättningsgraden är i princip oförändrad med en liten ökning av medelsysselsättningsgraden. Att ställa om organisationen till en heltidsorganisation är viktigt för att möta välfärdens kompetensförsörjningsbehov. Med bemanningshandboken som grund inom vård- och omsorgsförvaltningen finns det förutsättningar att skapa en heltidsorganisation med bra arbetsmiljö, hållbara scheman och ekonomi i balans. Totalt Kvinnor Män dec dec dec dec dec dec Förändr Förändr Förändr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Kommunkoncern Genomsnittlig ssg, 92,81 92,64 0,17 92,17 92,27 -0,10 95,29 95,04 0,25 procent Kommunen Genomsnittlig ssg, 92,75 92,54 0,21 92,20 92,12 0,08 94,81 94,12 0,69 procent Pensionsåldern 2025 är rörlig mellan 62 och 69 års ålder. Under de närmaste tio åren kommer 318 av de tillsvidareanställda att uppnå 65 års ålder i kommunkoncernen. Pensionsavgångarna inom kommunkoncernen under perioden 2026 till 2035 är procentuellt högst för undersköterskor/vårdbiträden (28 procent) och därefter följer administrativ personal /arbetsledare, vårdare/personlig assistent och måltids- och lokalsvårdspersonal. Pensionsavgångar inom 10 år Kommunkoncern Kommun Yrkesgrupper 2026-2030 2031-2035 Yrkesgr, % 2026-2030 2031-2035 Yrkesgr, % Undersköterskor / Vårdbiträden 45 42 28 45 42 30 Vårdare / Personlig assistent 13 22 11 13 22 12 Sjuksköterskor / Paramedicin 8 6 4 8 6 4 Lärare 14 12 8 14 12 8 Förskollärare / Barnskötare 13 17 10 13 17 10 Måltids- / Lokalvårdspersonal 14 19 11 13 19 11 Adm.personal / Arbetsledare 19 21 13 18 19 13 Teknisk personal / Ingenjörer 6 12 4 4 10 4 Hantverkare m fl 10 7 5 3 1 1 Övrig personal 11 7 6 11 7 6 Totalt 153 165 142 155 Kompetensförsörjning är en av de största utmaningarna som kommunerna står inför framöver. Med en ökande äldre befolkning står vi inför ett ökat behov inom äldreomsorgen och det är även där Tingsryds kommun har som flest pensionsavgångar. Fram till 2048 minskar antalet personer i kommunen i arbetsför ålder (19-64 år). Detta medför att vi står inför en utmaning där lösningen inte enbart består i att rekrytera. Vi behöver ändra arbetssätt och vara öppna för nya digitala lösningar samt ta vara på och utveckla kommunens befintliga medarbetare. Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram nio strategier som kommuner och regioner kan jobba med utifrån sina lokala förutsättningar när det gäller kompetensförsörjning. Tingsryds kommun fortsätter att arbeta vidare med strategierna under 2026. Hösten 2020 påbörjades den statliga satsningen äldreomsorgslyftet, där outbildade medarbetare erbjuds halvtidsstudier till undersköterskor med bibehållen lön. Satsningen är ett led i att försöka öka yrkets attraktivitet samt stärka kompetensen hos medarbetarna. Sedan 2020 fram till 2025 har kommunen ett 30-tal medarbetare som har deltagit och deltar i äldreomsorgslyftet. Den centrala introduktionen för nyanställda har under 2025 genomförts vid två tillfällen och totalt har 40 nya medarbetare introducerats. Fokus för den centrala introduktionen har under året varit att få tillfälle att träffa andra nyanställda blivande kollegor i kommunen. Men även få en bild av den lilla kommunens bredd inom alla yrkesgrupper samt träffa kommunchef och kommunalråd. Framåt kommer vi att utveckla introduktionen med viss digital information, men behålla fysiska träffar för att skapa relationer och bygga kontakter mellan förvaltningar. Gemensamt för Tingsryds kommunkoncerns alla yrkesgrupper, oavsett om det förväntas uppstå rekryteringssvårigheter eller inte, är att det krävs en god planering och framförhållning för att säkerställa personalförsörjningen. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald är en förutsättning för bra kvalitet i verksamheten och en god arbetsmiljö. Tingsryds kommun ska därför aktivt verka för att jämställdhets- och mångfaldsarbetet integreras och blir en naturlig del av allt verksamhetsrelaterat arbete. Tingsryds kommuns handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter hade fokus på att stödja det förebyggande och främjande arbetet att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Under 2025 var uppdraget att uppdatera kommunens diskrimineringspolicy. Fokus på våld i nära relationer och arbetsgivarens möjligheter att stötta medarbetare har fortsatt under 2025. Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Undersökningar visar att var fjärde kvinna någon gång har utsatts för våld av nuvarande eller före detta partner. Också män och personer i samkönade relationer kan drabbas. Våldet får ofta stora konsekvenser för den utsattas psykiska och fysiska hälsa, både på kort och lång sikt. Våldet kan också få betydande konsekvenser för arbetsförmågan. För våldsutsatta kvinnor ökar sjukfrånvaron med 20 procent. Chefer kan vara ett stort stöd för den som är eller har varit våldsutsatt – de kan skapa en trygg situation på arbetsplatsen och stödja medarbetare att få rätt stöd och hjälp. Under 2025 har chefer och medarbetare tagit del av en digital utbildning om våld i nära relationer och hur arbetsgivare och kollegor kan agera om det finns misstanke om våld i nära relationer för någon som är anställd i Tingsryds kommun. Tingsryds kommun genomför årligen en lönekartläggning ur ett jämställdhetsperspektiv. Den senaste lönekartläggningen genomfördes under hösten 2025. Inga osakliga löneskillnader beroende på kön hittades. Löneskillnaderna som finns i kommunen förklaras av att det skiljer i arbetsuppgifternas svårighetsgrad, i medarbetarnas prestation samt att det finns skillnader i tillgång och efterfrågan för olika yrken. Vissa yrkesgrupper är kopplade till statsbidrag t.ex. lärarlönelyft samt förstelärare, även detta utgör en förklaring till löneskillnaderna. Medarbetarskap och ledarskap En medarbetarundersökning genomförs årligen och skickas till alla anställda. 2025 svarade 84 procent av de anställda på enkäten, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Undersökningen mäter styrning, ledarskap och egen motivation på arbetsplatsen. Resultatet mäts bland annat i HME-index (Hållbart medarbetarengagemang). Resultatet blev 80, vilket är högre än föregående år. Resultatet för alla tre områden inom HME ökade, såväl index för motivation, styrning som ledarskap. Kommunen arbetar med motivation, styrning och ledarskap på olika sätt. Ledare i hela kommunen arbetar aktivt för att skapa motivation för medarbetare, t.ex. genom att främja meningsfulla arbetsuppgifter och att arbeta med friskfaktorer eller andra åtgärder för att skapa goda förutsättningar för medarbetare. Chefer ges ett aktivt stöd för att arbeta med lönekriterier och mål- och resultatsamtal i syfte att främja engagemang hos medarbetarna. För att utveckla ledarskapet görs insatser på såväl förvaltningsnivå som kommunövergripande nivå. Till exempel har ett antal chefsträffar hållits för alla chefer i kommunkoncernen i syfte att gemensamt utveckla ledarskapet. Temat under 2025 har varit "Att leda i förändring" och ämnena under träffarna har bland annat varit förändringsledarskap, psykologisk trygghet, innovation, värdegrund och kommunikation. Bisysslor Det kan i många fall vara utvecklande för medarbetare att ha ett annat uppdrag vid sidan av arbetet. I kommunen finns det 195 anmälda bisysslor, vilket är fler än 2024. Bisysslan får dock inte vara konkurrerande, arbetshindrande eller förtroendeskadlig. Arbetsmiljö och hälsa Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i vardagen. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet förebyggs ohälsa och olycksfall. Det gör också att medarbetare mår bra och trivs på sitt arbete. För att underlätta dokumentation och uppföljning av arbetsmiljöarbetet för chefer och ledning finns mallar, checklistor och digitala verktyg. Arbetsmiljöutbildningar genomförs varje år för nya chefer och skyddsombud. Hälsofrämjande arbete Friskvårdsbidraget är en åtgärd både för att öka attraktiviteten som arbetsgivare och för att öka hälsan. 2025 var det 1047 medarbetare som använde sig av friskvårdsbidraget, vilket är fler än föregående år. Det genomsnittligt använda beloppet var 1821 kr. Totalt uppgick kostnaderna för friskvårdsbidraget till 1645 tkr. Sjukfrånvaro Kommunkoncernens totala sjukfrånvaro är 0,2 procent lägre än för 2024, 6,2 procent jämfört med 6,4 procent föregående år. Samma trend gäller för kommunen där sjukfrånvaron minskat med 0,4 procent, till 6,1 procent jämfört med 6,5 procent 2024. Sjukfrånvaron har ökat något i de lägre åldersgrupperna medan den har minskat i gruppen 30-49år. För åldergruppen 50 och äldre är sjukfrånvaron likt föregående år. Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro (6,4 procent) än männen (5,6 procent). Skillnaderna mellan könen har minskat något jämfört med föregående år. Korttidssjukfrånvaro fortsätter att sjunka något till 3,02 % år 2025 från 3,05 % år 2024. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är en prioriterad fråga och kommer att ha fortsatt fokus de närmaste åren. Kommunkoncern Kommun Sjukfrånvaro % 2025 2024 2025 2024 Total sjukfrånvaro, % av de anställdas 6,2 6,4 6,1 6,5 sammanlagda ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro 43,3 39,3 46,9 39,7 60 dagar eller mer Sjukfrånvaro för kvinnor 6,4 7,0 6,4 7,0 Sjukfrånvaro för män 5,6 4,6 5,1 4,6 Sjukfrånvaro i åldrarna 29 år eller yngre 4,9 4,6 4,9 4,6 Sjukfrånvaro i åldrarna 30–49 år 5,1 5,9 5,1 5,9 Sjukfrånvaro i åldrarna 50 år eller äldre 7,5 7,5 7,6 7,7 2.9 Förväntad utveckling Demografi Kommunens invånarantal förväntas fortsätta sjunka framöver, i första hand till följd av ett fortsatt relativt stort födelseunderskott. Enligt en befolkningsprognos upprättad i februari 2025 kommer minskningstakten ligga på ca -90 invånare per år under de närmaste tio åren, varvid kommunens invånarantal beräknas ha sjunkit med ca -900 personer till drygt 11 000 invånare år 2034. I ett ännu längre perspektiv, 25 år, visar prognosen ett invånarantal om ca 10 000 invånare år 2049. Både den rådande och den prognostiserade befolkningsutvecklingen innebär stora utmaningar för kommunens verksamheter och vikten av att anpassa verksamheten till den förändrade demografin kan inte nog betonas, i både kort- och långsiktigt perspektiv. De huvudsakliga förändringarna och konsekvenserna av den förväntade demografiska utvecklingen i kommunen kan sammanfattas enligt följande: • Fler äldre - ökade behov och resurser inom äldreomsorgen • Färre barn - anpassning av verksamheten i förskola och grundskola är nödvändig för att kunna upprätthålla och utveckla kvaliteten med en fortsatt rimlig ekonomi • Färre invånare i arbetsför ålder - försvårar kompetensförsörjningen i såväl kommunens verksamheter som i det lokala näringslivet • Minskat totalt invånarantal - uteblivna intäkter från kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämning som ackumuleras över tid Baserat på bokslutsåret 2025 och de närmast kommande åren är det sannolikt de minskade barnkullarna som har störst påverkan på den kommunala verksamheten här och nu. Antalet barn i förskoleålder 1-5 år minskade med -51 barn under 2025, från 549 barn år 2024 till 498 barn år 2025. År 2024 uppgick minskningen till -53 barn, vilket innebär att antalet barn i denna åldersgrupp minskat med hela -104 barn på två år, från 602 barn år 2023 till 498 barn år 2025 (-17 procent). År 2028 förväntas antalet barn i denna åldersgrupp vara ca 440 barn, vilket innebär en förväntad minskning med ytterligare ca -60 barn de närmaste åren. Under 2025 föddes 64 barn i kommunen och motsvarande siffra för 2024 var 70 barn. Enligt befolkningsprognosen förväntas födelsetal ligga på ca 80 födda barn per år under de närmast kommande åren. Sedan många år tillbaka och fram till och med år 2021 var antalet födda barn per årskull ca 110-120 barn. Den nuvarande utvecklingen innebär således en stor förändring jämfört med hur det såg ut bara för några år sedan. Det rådande läget ställer stora krav på en snabb omställning av verksamheten inom förskolan för att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten med fortsatt rimlig ekonomi. Inom bara några år kommer motsvarande behov av omställning och anpassning av verksamheten komma i grundskolan, när de minskade barnkullarna når den verksamheten. Ekonomi Efter flera år med utmanande ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn märks från och med 2025 en viss lättnad. En förväntad konjunkturåterhämtning medför en något starkare utveckling av skatteunderlaget de kommande åren. I kombination med en återgång till mer normala inflationsnivåer innebär detta en real skatteunderlagsutveckling som förbättrar kommunernas köpkraft och ekonomiska handlingsutrymme. Den lägre inflationen har även bidragit till att dämpa kommunsektorns pensionskostnader efter tre år av kraftiga kostnadsökningar. Prognoserna visar att de lägre kostnadsnivåerna bedöms bestå. Samtidigt motverkas de positiva ekonomiska utsikterna av en snabbt förändrad befolkningsutveckling, särskilt minskade barnkullar. För många kommuner innebär detta minskade intäkter från kommunalskatt, generella statsbidrag och det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Den demografiska förändringen kräver en snabb omställning av verksamheten, främst inom förskola och grundskola, för att säkerställa god kvalitet och anpassa kostnadsnivån till de minskade intäkterna. Kommunens budget och flerårsplan för perioden 2026–2029 har fastställts med låga resultatnivåer i kombination med höga investeringsvolymer. Tillsammans med beslutade anläggningslån medför detta att kommunens låneskuld bedöms öka kraftigt inom en relativt kort tidsperiod. Enligt planen kommer de finansiella målen för god ekonomisk hushållning inte att uppnås under perioden. Budgeterat resultat för 2026 uppgår till +1 mnkr. För planåren uppgår de budgeterade resultaten till +1 mnkr för 2027, +5 mnkr för 2028 samt +8 mnkr för 2029. Den beslutade investeringsplanen för åren 2026–2029 uppgår till 546 mnkr, motsvarande ett genomsnitt på 136 mnkr per år, vilket är en tydligt högre nivå än tidigare. Därutöver budgeteras exploateringsprojekt om drygt 40 mnkr samt återstående anläggningslån för arenabyggnation om knappt 140 mnkr. Med den resultatnivå som anges i flerårsplanen beräknas den årliga självfinansieringen uppgå till cirka 70–80 mnkr. Planerad investeringsvolym, exploateringsutgifter och anläggningslån innebär således ett betydande behov av ökad upplåning under kommande år. Flerårsplanen visar en låneskuld om 685 mnkr vid utgången av 2029, vilket motsvarar en ökning med 490 mnkr under perioden. Utifrån principerna för god ekonomisk hushållning bedöms resultatnivån i kommande budgetprocesser behöva höjas för att minska det långsiktiga upplåningsbehovet. En sänkt total investeringsnivå skulle också förbättra förutsättningarna att stärka kommunens långsiktiga finansiella ställning. Organisation Under 2025 har en fullmäktigeberedning gjort en översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027-2030. Baserat på fullmäktigeberedningens förslag beslutade kommunfullmäktige i december månad att inga förändringar ska göras i nämndsorganisationen, men att vissa mindre justeringar görs av antalet ledamöter i kommunstyrelsen och några av nämnderna. Utmaningar Utöver demografin och ekonomin, som redogjorts för ovan, syns i det övergripande perspektivet bland annat följande utmaningar för kommunens och dess verksamheter. Utmaningarna är till största del både kort- och långsiktiga. • Höjda krav och förväntningar inom säkerhet, beredskap och civilt försvar till följd av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i världen och Europa. • Ökat behov av klimatanpassning, miljöarbete och god beredskap för extremväder och andra extraordinära händelser i en allt mer oförutsägbar framtid. • Omställning från myndighetsutövning till förebyggande arbete i enlighet med den nya socialtjänstlagen infördes i juli 2025. Omställningen gäller både barn och unga, vuxna och äldre. Arbetet kräver god samverkan både internt i kommunen och med externa parter i samhället. • Vattenfrågorna har en hög prioritet i kommunen. Ledningsnät och verk har stora underhållsbehov, dricksvattenkapaciteten har periodvis legat nära maxnivån, frågan om reservvattentäkt behöver lösas mm. • Välfärdsutmaningen innebär att allt fler kommer att efterfråga allt mer av kommunala tjänster utan att skattekraften stärks i motsvarande omfattning. • Kompetensförsörjningsutmaningen med flera bristyrken såväl nationellt som lokalt/regionalt. Detta gäller både kommunen och det lokala näringslivet. • Digitalisering av kommunens verksamheter som ett sätt att möta de utmaningar som finns inom bland annat kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet och medborgarnas förväntningar på en ökad service- och kvalitetsnivå i verksamheterna. • Bekämpningen av välfärdsbrott är en aktuell och viktig samhällsfråga. Utmaningarna är många och stora och kommunen har en viktig roll att fylla i detta arbete. God ekonomisk hushållning För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet behöver resultatnivån ligga på en fortsatt hög nivå i kombination med en väl avvägd investeringsnivå i förhållande till det stora investeringsbehovet. Likaså är en fortsatt god budgetföljsamhet för nämnderna ett viktigt mål för god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt. I verksamhetsperspektivet syns i nuläget framförallt ett behov av förbättrade resultat inom grundskolan. I en orolig omvärld har kraven på beredskap höjts. 3 Finansiella rapporter 3.1 Resultaträkning Not Kommunkoncern Kommun RESULTATRÄKNING, mnkr 2025 2024 2025 2024 Budget 2025 Verksamhetens intäkter 2 351,7 357,4 241,3 240,0 224,9 Verksamhetens kostnader 3 -1 200,8 -1 221,4 -1 138,1 -1 143,1 -1 147,2 Avskrivningar 4 -99,7 -79,0 -69,0 -48,8 -50,7 Verksamhetens nettokostnader -948,8 -943,0 -965,8 -951,9 -973,0 Skatteintäkter 5 612,7 600,1 612,7 600,1 623,8 Generella statsbidrag och utjämning 6 372,5 377,9 372,5 377,9 363,8 Verksamhetens resultat 36,4 35,0 19,4 26,1 14,6 Finansiella intäkter 7 5,7 8,0 5,6 6,5 4,6 Finansiella kostnader 8 -17,4 -16,1 -2,7 -2,1 -4,3 Resultat efter finansiella poster 24,7 26,9 22,3 30,6 14,9 Extraordinära poster 9 - - - - - Årets resultat 10 24,7 26,9 22,3 30,6 14,9 Kommunhuset i Tingsryd. 3.2 Kassaflödesanalys Not Kommunkoncern Kommun KASSAFLÖDESANALYS, mnkr 2025 2024 2025 2024 Budget 2025 Löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 27,0 26,9 22,3 30,6 14,9 Justeringar för poster som inte ingår i 11 -17,1 -5,5 -1,8 -2,1 kassaflödet Avskrivningar 4 99,7 79,0 68,9 48,8 50,7 Resultat vid försäljning av -1,1 -0,6 -1,1 -4,7 0,0 anläggningstillgångar Kassaflöde från den löpande vht före förändringar av rörelsekapital 108,5 99,8 88,3 72,5 65,6 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital löpande verksamhet Förråd och exploateringsfastigheter -3,1 -0,6 -2,8 -1,3 -10,0 Minskning/ökning av kortfristiga -2,4 1,7 -2,6 -2,3 fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder 24,4 -7,9 23,6 -8,4 Kassaflöde från den löpande 127,4 93,1 106,6 60,6 55,6 verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella 12 -120,4 -76,5 -98,5 -53,3 -187,5 anläggningstillgångar Nedskrivning/förvärv av aktier/andelar 0,0 -2,1 0 -2,1 Minskning/ökning av långfristiga 13 -74,5 -1,7 -74,2 -2,5 fordringar Försäljning av materiella 14 9,6 9,9 1,2 9,7 anläggningstillgångar Kassaflöde från -185,3 -70,4 -171,5 -48,2 -187,5 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning/minskning långfristiga 15 109,8 -18,8 115,0 0,0 115,0 låneskulder Amortering skulder finansiell leasing -5,0 - -5,0 - Erhållna investeringsbidrag och 16 0,6 6,7 0,6 6,7 ansl.avgifter Kassaflöde från 105,4 -12,1 110,6 6,7 115,0 finansieringsverksamheten Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig -2,6 0,0 -2,6 - infrastruktur Årets kassaflöde 44,9 10,6 43,1 19,1 -16,9 Likvida medel vid årets början 126,1 115,5 103,2 84,0 103,2 Likvida medel vid årets slut 170,9 126,1 146,3 103,2 86,3 3.3 Balansräkning Not Kommunkoncern Kommun BALANSRÄKNING, mnkr 2025 2024 2025 2024 Budget 2025 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska 17 1 216,0 1 248,2 653,4 661,2 anläggningar Maskiner och inventarier 18 90,4 77,0 71,7 58,2 Pågående investeringar 17 68,6 22,7 45,5 7,1 Summa materiella 1 375,0 1 347,8 770,6 726,5 907,8 anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 19 39,8 39,8 37,2 37,2 Långfristiga fordringar/långfristig utlåning 20 93,7 19,2 76,7 2,5 Summa finansiella 133,5 59,0 113,9 39,7 0,0 anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 1 508,5 1 406,8 884,5 766,1 907,8 Bidrag till statlig infrastruktur 21 2,6 0,0 2,6 0,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager och 22 9,8 6,6 6,8 4,0 exploateringsfastigheter Fordringar 23 149,5 147,1 129,8 127,2 Kassa och bank 24 170,9 126,1 146,3 103,2 Summa omsättningstillgångar 330,2 279,8 282,9 234,4 212,9 Summa tillgångar 1 841,3 1 686,6 1 170,0 1 000,5 1 120,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Ingående balans 25 762,3 735,4 635,2 604,7 Årets resultat 24,7 26,9 22,3 30,6 Summa eget kapital 25 786,9 762,3 657,5 635,2 623,6 Avsättningar Avsatt för pensioner 26 12,2 11,1 9,5 8,6 8,2 Avsatt för Elsemålatippen 27 7,3 8,5 7,3 8,5 6,8 Avsatt för skatt och övrigt 27 12,3 11,9 - - - Summa avsättningar 31,7 31,5 16,8 17,1 15,0 Skulder Långfristiga skulder 28 521,0 350,2 234,0 110,1 243,5 Kortfristiga skulder 29 501,7 542,7 261,7 238,1 238,7 Summa skulder 1 022,7 892,9 495,7 348,2 482,2 Summa eget kapital, avsättningar & 1 841,3 1 686,6 1 170,0 1 000,5 1 120,8 skulder Ställda panter/Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 30 238,3 247,2 238,3 247,2 234,3 Ansvarsförbindelse leasingavtal 31 0,0 4,5 0,0 4,5 Borgensåtaganden 32 - - 545,3 552,5 Fastighetsinteckningar 12,6 12,6 - - Kostnad för revision 33 2,8 2,7 1,5 1,7 1,5 3.4 Driftredovisning DRIFTREDOVISNING, mnkr Budget TB* Årsbudget Utfall Avvikelse Fullmäktige 2025 2025 mot budget Nämnder Kommunstyrelse -53,2 -4,0 -57,2 -57,1 0,1 Teknik- och fritidsnämnd -66,4 1,0 -65,4 -58,1 7,3 Miljö- och byggnadsnämnd -4,8 -0,2 -5,0 -5,4 -0,4 Arbete- och välfärdsnämnd -80,7 0,2 -80,5 -70,7 9,7 Bildningsnämnd -361,0 -0,6 -361,1 -358,3 2,8 Vård- och omsorgsnämnd -378,9 -2,5 -381,4 -372,6 8,8 Summa nämnder -945,0 -5,6 -950,6 -922,2 28,4 Övrigt Räddningstjänst (medlemsbidrag RÖK) -18,8 -18,8 -19,4 -0,6 Fullmäktige inkl. revision -3,4 -3,4 -3,4 0,0 Kommunstyrelsen centrala medel -1,3 1,3 0,0 0,0 0,0 Summa övrigt Taxefinansierad verksamhet VA-verksamhet 2,1 2,1 4,0 1,9 Resultatutjämning taxefin. verksamhet -2,1 -2,1 -4,0 -1,9 Summa taxefinansierad verksamhet SUMMA VERKSAMHET -968,5 -4,3 -972,8 -945,0 27,8 Övriga centrala poster Digitaliseringspott KS -1,3 0,9 -0,4 0,0 0,4 Utvecklingspott KSAU -1,4 0,8 -0,6 0,0 0,6 Pensionskostnader (utöver PO) -16,6 -16,6 -23,4 -6,8 Kapitalkostnader 66,6 66,6 63,0 -3,6 Internränta från VA 2,5 2,5 3,5 0,1 Avskrivningar enligt plan -50,7 -50,7 -49,1 1,5 Nedskrivning ishall 0,0 -14,0 -14,0 Investeringsbidrag till STB -1,2 -1,2 -1,2 0,0 Övriga centrala poster 0,0 0,0 0,5 0,5 Summa övriga centrala poster NETTOKOSTNAD -969,3 -3,4 -973,0 -965,8 7,3 Skatteintäkter Skatteintäkter, gs och utjämning 983,9 3,7 987,7 985,2 -2,3 Finansnetto Finansiella intäkter 4,6 4,6 5,6 1,0 Finansiella kostnader -4,3 -4,3 -2,7 1,6 Summa finansnetto 0,3 0,0 0,3 2,9 2,6 SUMMA RESULTAT 14,9 0,0 14,9 22,3 7,3 Jämförelsestörande poster 00 00 00 00 SUMMA RESULTAT 14,9 0,0 14,9 22,3 7,3 Resultat i % av skatteintäkter, gs och utj exkl 1,5 1,5 2,3 jfr-post *TB avser tilläggsbudget Driftredovisningen visar driftbudget, utfall och avvikelse gentemot budget för nämnder men även för andra centrala och gemensamma poster. Budgeterat resultat för 2025 uppgick till +15 mnkr enligt fullmäktiges budgetbeslut i juni 2024. Utfallet vid årets slut, +22 mnkr, innebär således ett överskott mot budgeten på +7 mnkr. För år 2024 uppgick det totala överskottet jämfört med budgeten till hela +35 mnkr. Årets budgetavvikelser kan sammanfattas enligt nedan. Inom parentes anges motsvarande siffra för år 2024. • Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning -2 mnkr (+18 mnkr) • Nämnder och kommunstyrelse +28 mnkr (+11 mnkr) • Pensionskostnader -7 mnkr (-1 mnkr) • Finansnetto +3 mnkr (+2 mnkr) • Nedskrivning av ishall -14 mnkr (0 mnkr) • Övriga centrala budgetanslag -1 mnkr (+5 mnkr) Sammantaget kan konstateras att det i förhållande till budget i första hand är överskott i nämnderna som väger upp underskott för nedskrivning och pensionskostnader. För första gången på flera år redovisas ett underskott mot budgeten för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Underskottet är dock förhållandevis litet, -2 mnkr. Försämrade slutavräkningar till följd av den fördröjda konjunkturuppgången samt en sämre befolkningsutveckling än budgeterat under 2024 har bidragit till ett sämre utfall för intäkterna än budgeterat. Detta har dock nästan vägts upp av större generella statsbidrag än budgeterat i form av prestationsbaserade statsbidrag för minskad andel timanställda och ökad bemanning av sjuksköterskor inom vård- och omsorgsverksamheten (vilka utbetalades 2024 men som enligt redovisningsreglerna har intäktsbokförts på redovisningsåret 2025). Det sammantagna resultatet för nämnderna uppgick till +28 mnkr jämfört med budget, vilket innebär en tydlig ökning jämfört med år 2024, då motsvarande utfall var +11 mnkr. Fem av sex nämnder redovisar överskott mot budgeten. Förra året redovisade endast två av fem nämnder överskott. Två nämnder har vänt underskott till överskott under 2025. Pensionskostnaderna visar ett underskott mot budgeten på -7 mnkr, vilket förklaras av att pensionsutbetalningar blev högre än budgeterat samt att årets intjänade pensioner blev högre än SKR:s genomsnittliga PO-pålägg som använts i budgeten. Finansnettot blev +3 mnkr bättre än budgeterat, varav högre intäkter 1 mnkr och lägre kostnader 2 mnkr. De högre intäkterna avser bland annat överskottsutdelning från Kommuninvest och borgensavgifter från anläggningslån och kommunala företag, medan de lägre kostnaderna förklaras av att planerad nyupplåning nästan uteslutande genomförts senare än planerat under året. Nedskrivning av ishall har föranletts av kommunfullmäktiges beslut att byggnaden ska försäljas till Tingsryds AIF:s arenabolag när den nya huvudarenan är färdigbyggd. Kostnadsposten var obudgeterad och finansieras i 2025 års resultat, med följden att en negativ budgetavvikelse om -14 mnkr uppstått i 2025 års bokslut. Det mindre underskottet för övriga centrala budgetanslag förklaras bland annat av extra medlemsbidrag till RÖK (0,6 mnkr) efter beslut i kommunstyrelsen i december månad. 3.5 Investeringsredovisning KF-Budget TB Årsbudget Avvikelse Förbrukn. Utfall 2025 2025 2025 mot budget budget % INVESTERINGSREDOVISNING, mnkr KOMMUNFULLMÄKTIGE Infrastruktur (Medborgarbudget) 0,5 -0,5 0,0 0,0 0,0 0 % Summa kommunfullmäktige 0,5 -0,5 0,0 0,0 0,0 0 % KOMMUNSTYRELSE - KLF Inventarier och övrigt 1,3 1,3 2,2 -0,9 163 % Summa kommunstyrelsen 1,3 0,0 1,3 2,2 -0,9 163 % TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Centrala IT-investeringar 6,0 6,0 3,7 2,3 61 % Inventarier och övrigt 6,9 0,5 7,4 6,1 1,2 83 % Infrastruktur 9,7 10,9 20,6 10,4 10,2 51 % Fordon och maskiner 2,1 2,1 2,3 -0,2 109 % Energisparåtgärder 8,0 4,1 12,1 4,7 7,5 39 % Fastighetsinvesteringar - ny-, till- och 15,0 -3,0 12,0 1,4 10,6 12 % ombyggnad Fastighetsinvesteringar - reinvesteringar 17,1 3,0 20,1 14,8 5,3 74 % (underhåll) VA-verksamhet 102,0 102,0 48,9 53,1 48 % Summa teknik- och fritidsnämnd 166,8 15,5 182,3 92,3 90,0 51 % MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Inventarier och övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % Summa miljö- och byggnadsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % ARBETE- OCH VÄLFÄRDSNÄMND Inventarier och övrigt 0,3 0,3 0,2 0,1 76 % Summa arbete- och välfärdsnämnd 0,3 0,0 0,3 0,2 0,1 76 % BILDNINGSNÄMND Inventarier och övrigt 1,0 1,0 1,6 -0,6 163 % Summa bildningsnämnd 1,0 0,0 1,0 1,6 -0,6 163 % VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Inventarier och övrigt 2,6 2,6 2,1 0,5 82 % Summa vård- och omsorgsnämnd 2,6 0,0 2,6 2,1 0,5 82 % TOTALT KOMMUN 172,5 15,0 187,5 98,5 89,0 53 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA 2,2 KRONOBERG TINGSRYDS ENERGI AB 3,1 TINGSRYDS UTVECKLING & 2,5 FASTIGHETS AB TINGSRYDS INDUSTRISTIFTELSE 0,0 TINGSRYDSBOSTÄDER AB 4,2 STIFTELSEN TINGSRYDSBOSTÄDER 9,5 TOTALT BOLAG/STIFTELSER 21,5 TOTALT KONCERN INKL STIFTELSER 120,0 EXPLOATERING Exploateringsprojekt 10,0 10,0 1,9 8,1 19 % Summa exploatering 10,0 10,0 1,9 8,1 19 % Bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 2,6 -2,6 0 % Erhållet investeringsbidrag 0,0 0,0 -0,5 0,5 0 % Årets totala investeringar i kommunkoncernen uppgick till 120,0 mnkr, varav 98 mnkr avsåg kommunen och 21,5 mnkr avsåg de kommunala företagen. För kommunens del innebar årets utfall på 98 mnkr att 53 procent av budgeten förbrukades under bokslutsåret. Den låga förbrukningen av budgeten förklaras av att kommunens större investeringsprojekt inte har utförts enligt plan. Detta i sin tur beror bland annat på brist på personella resurser men även andra utmaningar i omvärlden som påverkar de olika projektens start och genomförande. En hög genomförandegrad av investeringsbudgeten är viktig av flera skäl. Under året har det tagits fram en rutin för investeringsplanering och uppföljning för att sätta extra fokus på en hög genomförandegrad inför kommande års investeringsbudgetar. För kommunen är 45,5 mnkr klassat som pågående investeringar. Det enskilt största pågående projektet är nytt vattenverk i Linneryd/Korrö, vars kostnader hittills upparbetats till 28,0 mnkr. Arbetet med ett nytt vattenverk beräknas pågå under ett antal år framöver. Framåt i tiden ligger flera större investeringar, framförallt inom VA-verksamheten. Den framtagna handlings- och vattenförsörjningsplanen inom VA-verksamheten visar att investerings- och underhållsbehovet är stort inom VA-området och investeringstakten kommer att behöva öka de närmaste åren. För de kommunala bolagen utgjordes 2025 års investeringar bland annat av fastighetsinvesteringar i bostadsbeståndet, såsom tak-, panel- och fönsterbyten samt färdigställande av miljöhus. Tekniska fastighetsåtgärder, reinvesteringar i befintliga anläggningar, samt förberedande arbeten inom energi- och fjärrvärmeverksamheten. Årets aktiverade exploateringstillgångar i kommunen uppgår till 1,9 mnkr varav den enskilt största insatsen är kopplad till vidareutveckling av ett av Tingsryds industriområden (Plogvägen). Kommunen har för första gången betalat ut bidrag till statlig infrastruktur. Detta avser medfinansiering till Trafikverket för utbyggnad av gång- och cykelväg i samhället Konga. Totalt under året har kommunen erhållit 0,5 mnkr i investeringsbidrag. Det rör sig om ett investeringsbidrag från Skolverket för säkerhetshöjande åtgärder på skolor (0,2 mnkr) och ett från Livsmedelsverket för framtagande av ett kommunalt beredskapslager (0,3 mnkr). Investering i ändamålsenliga lokaler för att vara bättre rustade vid extraordinära händelser. 3.6 Noter 1. Redovisningsprinciper En av redovisningens viktigaste uppgifter är att utgöra ett relevant bedömnings- och beslutsunderlag. För att det ska kunna göras måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. I detta avsnitt beskrivs de principer som ligger till grund för redovisningen i Tingsryds kommun och dess sammanställda redovisning. Allmänt Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel 11 samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Tingsryds kommun följer i största möjliga mån RKR:s utgivna rekommendationer. För oss kända undantag redovisas nedan under respektive rubrik. Resultaträkning Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKR:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2. Övriga intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodiseringar av inkomster har skett enligt god redovisningssed. Anslutningsavgifter inom VA-verksamheten och investeringsbidrag till anläggningstillgångar periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod i enlighet med RKR R2. Avskrivningar Linjär avskrivning tillämpas, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas vid först infallande tidpunkt för ianspråktagande eller slutbesiktning. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 4, 5, 8, 10, 15, 20, 25, 30, 33, 40, 50, 80 år. Avskrivningstiden baseras på en bedömning av den beräknade nyttjandeperioden för tillgångstyp och specifik anläggningstillgång. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar). I kommunens redovisning har komponentavskrivning tillämpats för nybyggda fastigheter sedan 2014. Inom ramen för koncernredovisningen har de kommunala företagen genomfört övergång till komponentavskrivning för hela sina fastighetsbestånd. Balansräkning Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet uppgår till minst ett prisbasbelopp (58 800 kr år 2025). De materiella anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på högst 3 år och inventarier av mindre värde, max ett prisbasbelopp, kostnadsförs direkt. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Några placeringsmedel för omsättning (aktier på börsen) har kommunen inte. Däremot har kommunen under 2025 anskaffat fastighet som klassificeras som exploateringsverksamhet. Leasing Under 2025 har redovisningen av kommunens leasade fordon ställts om till finansiell leasing istället för operationell leasing. Förändringen har hanterats som rättelse av fel och har i enlighet med RKR R12 rättats i de finansiella rapporter som avser den period då felet upptäcks. Rättelsen påverkar alltså resultat och ställning enbart för denna period. Per 2025- 12-31 uppgick tillgångsvärdet för kommunens leasade bilar till 8,9 mnkr. Samtliga leasingbilar som kommunen använder leasas vid avtalsskrivandet på 3 år. Kommunen har möjlighet att köpa bilen efter leasingperiodens slut. Leasingavtal med ett avtalsvärde per objekt understigande ett halvt prisbasbelopp har klassificerats som ej uppsägningsbara operationella avtal och redovisas därför inte som anläggningstillgång. Dessa avtal ingår i noten för ej avskrivningsbar operationell leasing. Avsättningar Kommunen har en avsättning för återställande av deponi som uppgår till 7,3 mnkr. Beloppet motsvarar genomförda överuttag av renhållningsavgifter till och med år 2008 minus uttag från avsättningen under åren 2022-2025. Efter många års utredning finns en plan framåt för återställandet av deponin och under 2025 togs 1,2 mnkr anspråk. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS25. Redovisningsprinciper i driftredovisningen Personalomkostnader Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 40,24 procent som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader. Kapitalkostnader Materiella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 2,50 procent (1,50 procent) för årets genomsnittliga kapitalbindning. Rak nominell metod används vilket innebär att tillgångarna skrivs av linjärt och att internräntan beräknas på tillgångens genomsnittliga bokförda värde. Interna kostnader Lokalvård och hyror för lokaler interndebiteras respektive verksamhet med självkostnad. Kostnader för IT och måltid interndebiteras utifrån självkostnad och verkligt nyttjande. Gemensamma kostnader Gemensam central administration som t.ex. HR, ekonomi och upphandling fördelas inte ut på de olika verksamheterna. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår följande enheter: • Tingsryds kommun • Tingsryds Kommunföretag AB, ägarandel 100% • Tingsryds Energi AB, ägarandel 100% • Tingsryds Utveckling och Fastighets AB, ägarandel 100% • Tingsrydsbostäder AB, ägarandel 100% • Tingsryds Industristiftelse, ägarandel 100% • Stiftelsen Tingsrydsbostäder, ägarandel 100% • Räddningstjänsten Östra Kronoberg, ägarandel 42% Inga förändringar i sammansättningen av kommunkoncernen har skett under räkenskapsåret. Konsolidering sker enligt förvärvsmetoden. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse i resultaträkning och balansräkning har eliminerats. Särredovisning av VA-verksamheten Särredovisningen av vatten- och avloppsverksamheten (VA) sker i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Huvudsyftet med särredovisningen är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tid, det vill säga avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga i verksamheten (självkostnadsprincipen). Redovisningen ska ske enligt god redovisningssed och i övrigt styras av den praxis som utvecklas inom ramen för god redovisningssed. VA-verksamhetens balansräkning utgör en del av kommunens balansräkning, det vill säga den utgör varav- poster till kommunens totala balansräkning. Hantering av skuld och räntor VA-verksamheten belastas med ränta för skulder och fordringar mot kommunen. Skuld till kommunen – räntesatsen bestäms till kommunens genomsnittliga låneränta vid årets ingång med tillägg för den borgensavgift som kommunen tar ut från de egna företagen. Räntan beräknas på skuldens ingående värde. Aktuella räntesatser framgår av tilläggsupplysningarna för VA-verksamheten. Fördelning av gemensamma kostnader Kostnader som är gemensamma med annan verksamhet fördelas till VA-verksamheten baserat på bedömningar, till exempel av hur stor del av tiden som personalen arbetar med VA-verksamheten. Dessa kostnader avser städning, lokalkostnader, förråd, personalkostnader samt kostnader för central administration (kostnader för personal och system för bland annat ekonomi- och lönehantering, postgång, telefonväxel och dylikt). Avskrivningar Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. Som anläggningstillgång räknas tillgång som avses att stadigvarande brukas i verksamhet och som har en beräknad livslängd överstigande tre år samt ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp (58 800 kr år 2025). Kommunkoncern Kommun 2. Verksamhetens intäkter 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter 6,7 6,2 6,7 6,4 Taxor och avgifter 104,3 116,1 83,8 81,9 Hyror och arrenden 119,1 116,0 30,5 29,8 Bidrag från staten 91,9 84,5 93,5 84,4 EU-bidrag 0,1 0,3 0,1 0,3 Övriga bidrag 13,2 19,0 9,4 15,8 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 14,9 13,7 16,2 16,2 Försäljning av exploateringsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 1,1 0,6 1,1 4,7 Övriga verksamhetsintäkter 0,5 0,9 0,0 0,5 Summa 351,7 357,4 241,3 240,0 Kommunkoncern Kommun 3. Verksamhetens kostnader 2025 2024 2025 2024 Lämnade bidrag -28,4 -27,2 -28,4 -27,2 Köp av huvudverksamhet, Entreprenader -226,3 -244,4 -202,9 -206,6 Personalkostnader inkl sociala avgifter -718,5 -684,5 -665,7 -635,6 Pensionskostnader -69,6 -92,9 -66,4 -90,4 Lokal- och markhyror -4,2 -2,2 -24,7 -24,3 Material -54,6 -52,4 -54,0 -50,7 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -1,6 -6,0 -1,6 -5,9 Bolagsskatt -2,3 -4,2 0,0 0,0 Tjänster och övriga verksamhetskostnader -95,3 -107,7 -94,5 -102,4 Summa -1 200,9 -1 221,4 -1 138,1 -1 143,1 Kommunkoncern Kommun 4. Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar enligt plan -79,9 -79,0 -49,1 -48,8 Avskrivningar leasade bilar -5,8 - -5,8 - Nedskrivning -14,0 0,0 -14,0 0,0 Summa -99,7 -79,0 -68,9 -48,8 Kommunkoncern Kommun 5. Skatteintäkter 2025 2024 2025 2024 Preliminär skatteinbetalning 61,6 601,0 616,6 601,0 Preliminär slutavräkning innevarande år -3,8 2,2 -3,8 2,2 Slutavräkningsdifferens föregående år 0,0 -3,1 0,0 -3,1 Summa 612,6 600,1 612,6 600,1 Kommunkoncern Kommun 6. Generella statsbidrag och utjämning 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämning 214,3 208,2 214,3 208,2 Kostnadsutjämning 46,2 36,8 46,2 36,8 Regleringsbidrag/avgift 31,7 31,4 31,7 31,4 LSS-utjämning 34,1 42,5 34,1 42,5 Kommunal fastighetsavgift 37,0 37,1 37,0 37,1 Generella bidrag från staten - övriga 9,3 21,8 9,3 21,8 Summa 372,5 377,9 372,5 377,9 Kommunkoncern Kommun 7. Finansiella intäkter 2025 2024 2025 2024 Räntor på likvida medel 2,0 1,2 0,5 0,9 Utdelningar på aktier och andelar 1,8 1,2 0,9 0,5 Ränteintäkter kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter långfristiga fordringar 1,5 0,0 0,4 0,0 Borgensavgifter från kommunala företag 0,1 0,0 3,6 3,2 Övriga finansiella intäkter 0,2 3,1 0,2 1,9 Summa 5,7 12,3 5,6 6,5 Kommunkoncern Kommun 8. Finansiella kostnader 2025 2024 2025 2024 Räntor på långfristiga lån -16,9 -15,4 -2,2 -1,4 Räntor på leasingskuld -0,2 - -0,2 - Räntekostnad pensionsavsättning -0,3 -0,7 -0,3 -0,7 Nedskrivning av finansiell anläggningstillgång - - - - Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 17,4 -16,1 -2,7 -2,1 Kommunkoncern Kommun 9. Extraordinära poster 2025 2024 2025 2024 - - - - - Summa - - - - Kommunkoncern Kommun 10. Årets resultat 2025 2024 2025 2024 Förändring anläggningskapital -66,8 85,2 -2,6 -0,5 Förändring rörelsekapital 91,4 -58,3 24,9 31,1 Årets resultat 24,7 26,9 22,3 30,6 Kommunkoncern Kommun 11. Just. för poster som inte ingår i 2025 2024 2025 2024 kassaflödet Förändring avsättning till pensioner 0,9 0,6 0,9 0,6 Förändring avsättning Elsemålatippen -1,2 -1,3 -1,2 -1,3 Intäktsförda investeringsbidrag -1,4 -1,4 -1,4 -1,4 Skatt och övriga justeringar -15,3 -3,4 0,0 0,0 Summa 17,1 -5,5 -1,8 -2,1 Kommunkoncern Kommun 12. Förvärv av materiella 2025 2024 2025 2024 anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar -101,5 -63,3 -82,8 -44,3 Maskiner och inventarier -18,9 -13,2 -15,6 -9,0 Summa -120,4 -76,5 -98,5 -53,3 Kommunkoncern Kommun 13. Minskning/ökning av långfristiga 2025 2024 2025 2024 fordringar Förändring anläggningslån Tingsryds -1,2 -2,5 -1,2 -2,5 Travsällskap Förändring anläggningslån Taif Arena AB -73,0 - -73,0 - Övrig förändring långfristig fordran -0,3 0,8 - - Summa -74,5 -1,7 -74,2 -2,5 Kommunkoncern Kommun 14. Försäljning av anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8,6 9,7 0,0 9,5 Maskiner och inventarier 1,1 0,2 1,1 0,2 Summa materiella anläggningstillgångar 9,6 9,9 1,2 9,7 Summa 9,6 9,9 1,2 9,7 Kommunkoncern Kommun 15. Förändring av långfristiga låneskulder 2025 2024 2025 2024 Förändring lån hos kreditinstitut 109,8 -18,8 115,0 0,0 Justering kortfristig del lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 109,8 -18,8 115,0 0,0 Kommunkoncern Kommun 16. Erhållna investeringsbidrag och 2025 2024 2025 2024 anslutningsavgifter Anslutningsavgifter 0,0 1,0 0,0 1,0 Trafikverket - Busstation 0,0 5,7 0,0 5,7 Skolverket - säkerhetshöjande åtgärder 0,2 - 0,2 - (övervakningskameror) Livsmedelsverket - beredskapsinventarier 0,3 - 0,3 - (fältkök, container) Summa 0,6 6,7 0,6 6,7 Kommunkoncern Kommun 17. Mark, byggnader och tekniska 2025 2024 2025 2024 anläggningar Ingående anskaffningsvärde 2 464,3 2 420,3 1 393,4 1 358,4 Inköp 94,0 62,4 83,3 44,3 Försäljningar -0,3 -18,4 0,0 -9,3 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 2 558,0 2 464,3 1 476,7 1 393,4 varav pågående investeringar 68,6 22,7 45,5 7,1 Ingående ack. avskrivningar -1 164,0 -1 105,0 -725,1 -690,5 Försäljningar 0,2 7,0 0,0 4,4 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -66,2 -66,0 -38,8 -39,0 Utgående ack. avskrivningar -1 230,1 -1 164,0 -763,9 -725,1 Ingående ack. nedskrivningar -29,4 -29,4 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar/återföringar -13,8 0,0 -13,8 0,0 Utgående ack. nedskrivningar -43,3 -29,4 -13,8 0,0 Utgående redovisat värde 1 284,6 1 270,8 698,9 668,3 Därav finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 0,0 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) Specifikation bokfört värde: Mark och markanläggningar 26,9 28,0 26,9 28,0 Verksamhetsfastigheter 385,3 411,5 385,3 411,5 Fastigheter för Va-verksamhet 154,9 138,1 154,9 138,1 Publika fastigheter 73,9 71,0 73,9 71,0 Fastigheter för annan verksamhet 575,0 599,6 12,4 12,6 Pågående ny-, till- och ombyggnader 68,6 22,7 45,5 7,1 Årets pågående investeringar i mark, byggnad och tekniska anläggningar inkluderas i raden inköp. Kommunkoncern Kommun 18. Maskiner och inventarier 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 211,6 200,3 153,4 145,6 Inköp 19,0 13,6 15,2 9,0 Försäljningar -1,8 -2,3 -1,1 -1,2 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 228,8 211,6 167,5 153,4 varav pågående investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ingående ack. avskrivningar -134,6 -123,4 -95,2 -86,6 Försäljningar 1,9 2,1 1,0 1,1 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -14,5 -13,2 -10,3 -9,8 Utgående ack. avskrivningar -147,3 -134,6 -104,6 -95,2 Ingående ack. nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar/återföringar -0,1 0,0 -0,1 0,0 Utgående ack. nedskrivningar -0,1 0,0 -0,1 0,0 Utgående redovisat värde 81,4 77,0 62,8 58,2 därav finansiell leasing Se egen not Se egen not Se egen not Se egen not Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 8 8 8 8 Specifikation bokfört värde: Maskiner 23,4 22,8 16,6 15,1 Inventarier 38,0 33,8 26,2 22,7 Transportmedel 0,4 0,5 0,4 0,5 Förbättringsutgift på fastigheter ej ägda av 12,3 12,9 12,3 12,9 kommunen Konstverk 0,3 0,3 0,3 0,3 Övriga maskiner och inventarier 6,9 6,6 6,9 6,6 Årets pågående investeringar i maskiner och inventarier inkluderas i raden inköp. Kommunkoncern Kommun 18. Maskiner och inventarier finansiellt 2025 2024 2025 2024 leasade Ingående anskaffningsvärde 9,5 0,0 9,5 0,0 Inköp 5,2 - 5,2 - Försäljningar 0,0 - 0,0 - Utrangeringar -1,6 - -1,6 - Överföringar 0,0 - 0,0 - Utgående anskaffningsvärde 13,2 0,0 13,2 0,0 varav pågående investeringar 00,,00 00,,00 00,,00 00,,00 Ingående ack. avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 - 0,0 - Utrangeringar 1,6 - 1,6 - Överföringar 0,0 - 0,0 - Årets avskrivningar -5,8 - -5,8 - Utgående ack. avskrivningar -4,2 0,0 -4,2 0,0 Ingående ack. nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 - 0,0 - Utrangeringar 0,0 - 0,0 - Årets nedskrivningar/återföringar 0,0 - 0,0 - Utgående ack. nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående redovisat värde 8,9 0,0 8,9 0,0 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 3 - 3 - Specifikation bokfört värde: Transportmedel 8,9 - 8,9 - TOTALT NOT 18. MASKINER OCH 90,4 77,0 71,7 58,2 INVENTARIER Årets pågående investeringar i maskiner och inventarier inkluderas i raden inköp. Kommunkoncern Kommun 19. Aktier och andelar 2025 2024 2025 2024 Aktier Kommentusgruppen AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Tingsryds Kommunföretag AB 0,0 0,0 27,2 27,2 Kommunassurans Syd försäkring AB 0,6 0,6 0,6 0,6 Inera AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 1,3 1,3 1,3 1,3 Wexnet AB 29,8 29,8 - - Andelar Konga Folkets Hus 0,1 0,1 0,1 0,1 Kommuninvest ekonomisk förening 7,6 7,6 7,6 7,6 Husbyggnadsvaruhuset (HBV) 0,1 0,1 - - Insatskapital Södra Skogsägarna 0,3 0,3 0,3 0,3 Sv. Campingvärdars Riksförbund 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 39,8 39,8 37,2 37,2 Kommunkoncern Kommun 20. Långfristiga fordringar/långfristig 2025 2024 2025 2024 utlåning Tingsryds Travsällskap anläggningslån 3,7 2,5 3,7 2,5 TAIF Arena AB anläggningslån 73,0 0,0 73,0 0,0 Reversfordran Wexnet 17,1 17,1 - - Övriga långfristiga fordringar -0,1 -0,4 - - Summa 93,7 19,2 76,7 2,5 Kommunkoncern Kommun 21. Bidrag till statlig infrastruktur 2025 2024 2025 2024 Lämnade bidrag till Trafikverket för utbyggnad GC-väg Konga Totalt bidrag 2,6 - 2,6 - Ackumulerad upplösning 0,0 - 0,0 - varav årets upplösning 0,0 - 0,0 - Summa 2,6 0,0 2,6 0,0 Kommunkoncern Kommun 22. Förråd, lager och 2025 2024 2025 2024 exploateringsfastigheter Vård- och omsorgsförvaltningens 1,2 0,3 1,2 0,3 skyddsutrustningslager Förråd och lager 3,0 2,6 0,0 0,0 Exploateringsmark 5,6 3,7 5,6 3,7 Summa 9,8 6,6 6,8 4,0 Kommunkoncern Kommun 23. Kortfristiga fordringar 2025 2024 2025 2024 Fakturafordringar 23,3 24,6 13,5 12,9 Statsbidragsfordringar 4,5 1,4 4,5 1,4 Övriga kortfristiga fordringar 41,5 38,5 38,7 34,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 80,4 82,6 73,2 78,1 Summa 149,5 147,1 129,8 127,2 Kommunkoncern Kommun 24. Kassa och bank 2025 2024 2025 2024 Kassa 0,2 0,1 0,2 0,1 Plusgiro 1,0 7,8 0,0 0,0 Bank 169,6 118,2 146,1 103,1 Summa 170,9 126,1 146,3 103,2 Kommunkoncern Kommun 25. Eget kapital 2025 2024 2025 2024 Ingående eget kapital enligt fastställd BR 762,3 735,4 635,2 604,7 Årets resultat 24,7 26,9 22,3 30,6 Summa eget kapital 786,9 762,3 657,5 635,2 därav resultatreserv (RER) - - 7,7 6,3 därav resultatutjämningsreserv (RUR) - - 46,1 46,1 EK:s fördelning mellan anläggnings- och rörelsekapital Anläggningstillgångar 1 508,5 1 406,8 884,5 766,1 Bidrag till statlig infrastruktur 2,6 - 2,6 - Långfristiga skulder och avsättningar -552,7 -381,7 -250,8 -127,2 Anläggningskapital 958,4 1 025,2 636,3 638,9 Omsättningstillgångar 330,2 279,8 282,9 234,4 Kortfristiga skulder -501,7 -542,7 -261,7 -238,1 Rörelsekapital -171,5 -262,9 21,2 -3,7 Summa eget kapital 786,9 762,3 657,5 635,2 Interna resultatutjämningsfonder (del av EK): Kommunstyrelsen 7,7 7,6 7,7 7,6 Teknik- och fritidsnämnden 5,4 -1,9 5,4 -1,9 Miljö- och byggnadsnämnden 2,8 3,2 2,8 3,2 Arbete- och välfärdsnämnden 19,2 9,4 19,2 9,4 Bildningsnämnden 2,8 0,0 2,8 0,0 Vård- och omsorgsnämnden 57,4 48,6 57,4 48,6 Fullmäktige inklusive revision 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa interna resultatutjämningsfonder 96,5 68,1 96,5 68,1 Kommunkoncern Kommun 26. Avsättningar till pensioner 2025 2024 2025 2024 Ingående avsättning 11,1 11,1 8,6 8,0 Årets utbetalningar -0,7 -0,7 -0,6 -0,6 Nyintjänad pension 0,8 0,6 0,7 0,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,4 1,0 0,2 0,7 Förändring av löneskatt 0,2 0,2 0,2 0,1 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,2 0,0 0,0 Övrigt 0,3 -1,2 0,3 0,2 Summa 12,2 11,1 9,5 8,6 Kommunkoncern Kommun 27. Avsättningar Elsemålatippen, skatt o övr. 2025 2024 2025 2024 Redovisat värde vid årets början 8,5 9,8 8,5 9,8 Ianspråktagen avsättning -1,2 -1,3 -1,2 -1,3 Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 7,3 8,5 7,3 8,5 Mellan åren 1999–2008 har överskott på renhållningsverksamheten avsatts för återställande av deponeringsanläggningen på Elsemålatippen. 2008 var sista året sådan avsättning gjordes, då deponering ej längre sker fr o m 1 januari 2009. De avsatta medlen skall användas till sluttäckning av tippen. Återställningsarbetet beräknas vara slutfört om ca 5–10 år. Under 2022 påbörjades återställandet och arbetet har fortsatt, utgifterna har bokats direkt mot avsättningen. Resultatet belastas således inte, utan utgiften syns endast i kassaflödesanalysen och i balansräkningen. Anledningen till att återställningskostnaden har kostnadsförts 1999–2008 är att den egentliga kostnaden uppstår när anläggningen används. Om inget avfall deponerats skulle inte heller någon återställning behöva göras. Således bör återställningen därför inte rendera i en anläggningstillgång med årliga avskrivningar eftersom denna kostnad då inte skulle belasta den generation som utnyttjade deponeringsanläggningen. Kommunkoncern Kommun 28. Långfristiga skulder 2025 2024 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 481,9 320,1 195,0 80,0 Långfristig leasingskuld 9,8 - 9,8 - Förutbetalda intäkter, anläggnings- 1,3 1,3 1,3 1,3 /anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga 27,9 30,1 27,9 28,8 investeringsbidrag Summa 521,0 350,2 234,0 110,1 Förutbet intäkter som regleras över flera år Anläggnings-/anslutningsavgifter återstående 30 30 30 30 antal år (vägt snitt) Offentliga investeringsbidrag återstående antal 14 14 14 14 år (vägt snitt) Kommunkoncern Kommun 29. Kortfristiga skulder 2025 2024 2025 2024 Leverantörsskulder 80,1 67,2 76,3 65,7 Anställdas skatter 10,3 9,9 10,3 9,9 Förutbetald skatteintäkt (slutavräkning) 0,0 0,0 0,0 0,0 Semesterlöneskuld till anställda 37,0 38,5 34,7 36,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 48,1 50,8 31,1 33,9 Upplupna löner 13,3 12,0 13,2 11,7 Upplupen löneskatt pensioner 4,4 4,4 4,4 4,4 Upplupna pensionskostnader 17,9 18,4 18,1 18,2 Resultatutjämning VA-verksamhet (förutbet -3,3 -7,4 -3,3 -7,4 intäkt) Skuld Teab toppkonto 0,0 0,0 19,0 17,0 Skuld TUFAB toppkonto 0,0 0,0 23,4 9,3 Skuld TINGBO toppkonto 0,0 0,0 11,8 14,7 Övriga kortfristiga skulder 293,1 348,8 22,7 24,4 Summa 501,7 542,7 261,7 238,1 Kommunkoncern Kommun 30. Ansvarsförbindelse pensioner 2025 2024 2025 2024 Ingående ansvarsförbindelse 247,2 238,7 247,2 238,7 Årets utbetalningar -14,2 -14,2 -14,2 -14,2 Nyintjänad pension 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 7,8 15,9 7,8 15,9 Byte av tryggande 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av löneskatt -1,7 1,7 -1,7 1,7 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -0,9 5,2 -0,9 5,2 Summa 238,3 247,2 238,3 247,2 Utredningsgrad, % 99 99 99 99 Överskottsmedel Skandia 6,0 3,5 6,0 3,5 KPA 2,7 1,8 2,7 1,8 Totalt 8,7 5,3 8,7 5,3 Kommunkoncern Kommun 31. Ansvarsförbindelse leasingavtal 2025 2024 2025 2024 (operationell) Leasingavtal mindre än ett år 0,0 0,9 0,0 0,9 Leasingavtal överstigande ett år 0,0 3,6 0,0 3,6 Summa 0,0 4,5 0,0 4,5 Övergått till finansiell leasing 2025 Kommunkoncern Kommun 32. Borgensåtaganden 2025 2024 2025 2024 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 0,0 0,0 281,3 281,3 Tingsrydsbostäder AB 0,0 0,0 49,0 54,0 Tingsryds Industristiftelse 0,0 0,0 0,0 2,0 Tingsryds Energi AB 0,0 0,0 64,0 66,0 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 0,0 0,0 142,0 142,0 Räddningstjänsten Östra Kronoberg* 0,0 0,0 9,0 7,2 Summa koncernintern borgen 0,0 0,0 545,3 552,5 Övriga borgensåtaganden 0,0 0,0 0,0 0,0 - Summa övrig borgen 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 545,3 552,5 Kommunkoncern Kommun 32. Kostnad för revision 2025 2024 2025 2024 Kostnad för räkenskapsrevision 1,2 0,9 0,2 0,2 Kostnad för övrig revision 1,6 1,8 1,3 1,4 Summa 2,8 2,7 1,5 1,7 4 Nämnder I avsnitt 4 ges en kort beskrivning av nämndernas verksamhet under året, för fördjupad information och analys hänvisas till respektive nämnds egen verksamhetsredovisning som finns tillgänglig på kommunens hemsida. 4.1 Kommunstyrelsen Uppdrag Kommunstyrelsen (KS) är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för den sammantagna verksamhetens utveckling och ekonomi, ledning och samordning av kommunkoncernen, uppsikt över kommunens nämnder och företag (uppsiktsplikt) samt samordning av arbetet för att förverkliga kommunens vision. KS har även verksamhets- och budgetansvar för kommunledningsförvaltningen (KLF) och dess verksamheter. Årets händelser Det ekonomiska resultatet för kommunstyrelsen blev +0,1 mnkr jämfört med budget och kommunstyrelsens mål om en budget i balans på total nivå är uppfyllt för 2025. Kansliavdelningen (+0,17 mnkr), HR-avdelningen (+1,0 mnkr) samt kommunchef/gemensamt (+0,3 mnkr) redovisar överskott mot budgeten. Näringslivsavdelningen redovisar ett nollresultat (0,0 mnkr), medan ekonomiavdelningen redovisar ett underskott (-0,3 mnkr) och utvecklingsavdelningen redovisar ett underskott (-1,1 mnkr) mot budgeten. Vid årets ingång uppgick kommunstyrelsens egna kapital till +7,6 mnkr. 2025 års resultat innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till +7,6 mnkr vid årets utgång. Verksamhetens måluppfyllelse Utvecklingsarbetet med den nya målstyrningsmodellen har fortsatt under 2025. Målstyrningen är ett löpande utvecklingsarbete och kommer att fortsätta även under 2026. Analys av verksamhetens kvalitetsmål visar att krisberedskapen har stärkts genom planerade och genomförda övningar, arbete med rutiner för dricksvattenförsörjning, trygghetspunkter samt att projektet Trygg i Tingsryds kommun visar goda resultat. Trygghetsmätningarna visar en stabil nivå, medarbetarundersökningen visar ett bra resultat med låg sjukfrånvaro. När det gäller verksamhetens utvecklingsmål har arbetet med energibalans och energiplan gått enligt plan. Trygghetspunkter har fastställts och förberedelser inför kommande informationsinsatser pågår. Insatser kopplade till innovation och digitalisering har genomförts, även om en vakans har påverkat genomförandet under delar av året. Samverkan med näringslivet fortsätter genom löpande dialoger och nätverksarbete. Framtid Den förväntade utvecklingen framöver innebär ökade behov och krav inom ett flertal olika områden, bl.a. inom följande: • Valår 2026, digitala verktyg införs, ökat krav på valkansli, IT-infrastruktur, kommunikation och säkerhet. • Lagstiftningskrav inom flera områden bl.a. digitalisering, arkiv, nämndsadministration, IT- och informationssäkerhet, civil beredskap, säkerhet och brottsförebyggande arbete. • Fortsatt utveckling av arkiv och nämndsadministration, fokus på bl.a. robusthet, kontinuitetsförmåga, beredskapsplaner och skydd av samhällsviktig information. • Införandeprojekt av ekonomisystem och upphandlingssystem under 2026. • Upphandling av personalsystem. • Fortsatt arbete inom ramen för EU-projektet Improve Aquatic LIFE. • Fem kommuner i länet startar ledartraineeprogram i syfte att säkerställa god kompetens för framtida ledare i kommunal sektor. • Fortsatt arbete med näringslivsstrategi, näringslivsråd och handlingsplan. • Minskade marginaler i budgeten, ökat lånebehov kopplat till stora investeringar innebär sämre beredskap för oförutsedda händelser och utvecklingsarbete. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 9,0 31,9 31,8 Kostnader -66,1 -159,5 -159,9 Årets resultat -57,1 -127,6 -128,1 Budget -57,2 -139,2 -129,4 Budgetavvikelse 0,1 11,6 1,3 Utvecklingen inom IT-sektorn går i rasande takt, inte minst genom senaste tidens AI-inträde i gemenemans liv. 4.2 Teknik- och fritidsnämnd Uppdrag Teknik- och fritidsnämndens uppdrag regleras genom reglemente som beskriver ansvaret enligt följande: • Kommunens gator, enskilda vägar och parker. • Försörjning av vatten och avlopp. • Kommunala verksamhetslokaler för våra förvaltningar. • Lokalvård i förskolor, skolor, omsorgslokaler och verksamhetslokaler. • Måltider för barn- och elever inom kommunen och omsorgsverksamheten. • Drift av IT för kommunens verksamheter. • Samordning av fritidsverksamhet, bidrag för föreningsverksamhet samt skötsel av idrotts- och badplatser. • Markförsörjning och exploatering kopplad till kommunens översiktsplan och utveckling. • Hantering av kommunens fordon och transporter. Utöver detta är teknik- och fritidsnämnden trafiknämnd. Nämnden hanterar bland annat ordinarie drift, förvaltning och utförande av uppdrag från övriga nämnder. Årets händelser Året har ekonomiskt präglats av ett arbete för att reducera det underskott som nämnden tog med sig från 2024. I Tingsryd har arbetet med att göra om övre torget påbörjats. Arbetet visade på ett stort behov av både revideringar av den ursprungliga planen och ökad information till näringslivet runt torget. Förvaltningsavtalet avseende kommunens fastighetsskötsel med Tingsrydsbostäder sades upp för omförhandling i början av året. Under året har sedan avtalet förhandlats om med förändringar av hur den löpande redovisningen ska ske gentemot kommunen. Ett av många spännande projekt har varit att testa på/utreda kyld matdistribution. Inom VA-verksamheten har arbetet med VA-försörjningen i kommunens östra delar tagit mycket tid i anspråk och man har under året påbörjat byggnation av nytt vattenverk i Linneryd. Verksamhetens måluppfyllelse Flera utvecklingsmål har mätts med hjälp av undersökningen Kritik på Teknik som genomfördes i början av 2025. Som målvärden har det medelvärde satts som redovisats för de kommuner som deltagit i undersökningen. Det kan konstateras att Tingsryd inte ligger i topp men ofta håller sig runt medelvärdet i Sverige. Kommunen har satsat mycket på lekplatser de senaste åren och ser man längre tillbaka så har nöjdheten ökat men når ändå inte upp till medelvärdet för Sverige. Miljöprogrammet har flera mål som inte når en tillfredsställande måluppfyllelse. Här behöver prioriteringar göras för att komma i kapp. Framtid Förvaltningen går in i 2026 med bra förutsättningar. Svagheter inom förvaltningen har varit genomförandet av investeringsprojekt, ett negativt resultat från 2024 samt en måltidsverksamhet som fått ta konsekvenser av höjda råvarupriser och minskande volymer. Det har skett förstärkningar av projektledare både inom VA och centralt på förvaltningen. Förvaltningen lämnar 2025 med ett överskott som reducerar hela underskottet för skattefinansierad del och 55 procent av underskottet inom taxefinansierad VA verksamhet. En stor förändring under 2026 är införandet av tidredovisning mot investeringsprojekt. Projekten belastas med kostnader för egen arbetstid. Det innebär att projekten blir dyrare men att det är kommande användare av investeringarna som betalar. Det innebär också att personalresurser kan frigöras under budgetåret. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 319,8 298,4 280,8 Kostnader -373,9 -362,1 -339,4 Årets resultat -54,1 -63,7 -58,6 Budget -65,4 -57,6 -51,7 Budgetavvikelse 11,3 -6,1 -6,9 Teknik- och fritidsnämnden har ansvaret för kommunens vattenförsörjning. 4.3 Miljö- och byggnadsnämnden Uppdrag Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd. Nämnden ansvarar framförallt för ett antal uppgifter och tillsyn enligt plan- och bygglagen, livsmedelslagen och miljöbalken. Årets händelser Nämnden redovisar en budget som inte är i balans och kommunfullmäktiges mål är därmed inte uppfyllt. Redovisat underskott uppgår totalt till -0,4 mnkr. Det redovisade underskottet förklaras i huvudsak av ett underskott inom livsmedelsskyddet på -0,5 mnkr, medan övriga verksamheter redovisar i princip en budget i balans. Det finns fortsatta problem med att nå förväntade intäkter för verksamheterna, där dessa understiger budget med -0,4 mnkr. De totala personalkostnaderna blev +0,1 mnkr lägre än budget, vilket förklaras av vakanta tjänster del av året, föräldraledigheter och sjukfrånvaro, vilket har varit en utmaning ur verksamhetssynpunkt. Nämnden har under året fattat två beslut om handlings- och åtgärdsplaner för en budget i balans. Bruttokostnaderna redovisar en ökning med 8,34 procent mellan år 2024 och 2025. Verksamhetens måluppfyllelse Verksamhetens måluppfyllelse enligt fullmäktiges fem nedbrutna mål för miljö- och byggnadsnämnden är blandad. De resultatmål och utfall för bl a kontrollplaner och tillsyn som har status "gul" och "röd" har endast nåtts delvis, där arbetet är påbörjat, men når inte målen på grund av resursbrist enligt förvaltningen. Ett antal resultatmål är dock "gröna", där målen uppfyllts. Väsentliga händelser under året har bl a varit den nytillkomna arbetet med handläggning enligt alkohollagen tillsammans med Växjö kommun, externt har tjänster köpts in för handläggning av tobak, då kompetens saknats. Vissa tidsfrister gällande bygglov 10 veckor har inte hållits på grund av resursbrist, vilket reducerat intäkterna. Bygglov för ny arena Idrotten 1 gavs under sommaren, vilket tillförde 0,4 mnkr i intäkter. Länsstyrelsens tillsyn enligt miljöbalken innebar en ny behovsutredning och tillsynsplan. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är en prioriterad fråga som står i fokus. Framtid Förvaltningen har fortsatta utmaningar inom ekonomi och verksamhet. De senast tre åren 2023-2025 har underskott redovisats och budgeten har inte varit i balans. Intäkterna har inte nått de nivåer som förväntas enligt budget, vilket har haft en stor påverkan på resultatet. Personella resurser har år 2026 tillförts nämnden och budgeten, vilket förbättrat förutsättningarna för verksamheterna. Finansiering har även skett via ianspråktagande av eget kapital efter beslut i kommunstyrelsen. En stor utmaning är budgeten för tillsyn enligt livsmedelslagen och livsmedelsskyddet. Fortsatta utmaningar är även att få en ny taxa på plats inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Behovsutredning, tillsynsplaner, inventering av anläggningar samt att avsluta öppna ärenden är andra viktiga åtgärder att arbeta med under år 2025-2027. Nya byggregler trädde i kraft den 1 juli 2025, med en övergångsperiod fram till 1 juli 2026. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 3,6 2,6 3,1 Kostnader -9,0 -8,0 -7,5 Årets resultat -5,4 -5,4 -4,4 Budget -5,0 -4,5 -4,2 Budgetavvikelse -0,4 -0,9 -0,2 4.4 Arbete- och välfärdsnämnden Uppdrag Arbete- och välfärdsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens åtaganden inom individ- och familjeomsorg (IFO), kommunal vuxenutbildning samt arbetsmarknad- och försörjning, inom ramen för den lagstiftning som reglerar och styr verksamheterna samt det kommunala ansvaret. Nämnden inrättades år 2025. Årets händelser Nämnden redovisar ett utfall på 70,7 mnkr i förhållande till en årsbudget på 80,5 mnkr, vilket motsvarar en förbrukning på 87,9%. Budgeten är i balans för nämnden med ett totalt överskott på +9,8 mnkr. Budgetavvikelserna varierar dock mycket mellan enheterna, där individ- och familjeomsorgen (IFO) redovisar ett stort överskott, medan vuxenutbildningen redovisar underskott, och en budget som inte är i balans. IFO:s överskott på +9,9 mnkr förklaras av lägre kostnader för personal +1,9 mnkr, lägre kostnader för placeringar med +6,6 mnkr, samt högre statsbidrag med +1,4 mnkr än förväntat. Vuxenutbildningen redovisar ett underskott med -2,9 mnkr, vilket i huvudsak beror på lägre intäkter inom yrkesvux på ca -6,0 mnkr. Minskad personalorganisation har medfört en positiv effekt på +2,1 mnkr jfr budget. Arbetsmarknad- och försörjning redovisar +1,9 mnkr främst p g a högre intäkter från Migrationsverket och lägre personalkostnader. Central adm +0,8 mnkr, vakant tjänst del av året. Verksamhetens måluppfyllelse Måluppfyllelsen enligt fullmäktiges fem mål för nämnden är blandad. För målet avseende utbildning (mål 1) kan flertalet mål och utfall ej anges för 2025 då de publiceras först i juni 2026. Enligt den senast tillgängliga uppgiften uppnåddes två av fyra mål. Målet om minskad klimatpåverkan (mål 3) uppnås. För målet om hälsosamma liv och god livskvalitet (mål 4) uppnås flertalet mål, ett fåtal har nåtts delvis "gul" eller ej "röda". I nämndens årsredovisning ges en utförlig analys av kvalitetsmålen. Framtid Under kommande år förväntas samtliga verksamheter fortsatt stå inför betydande lagförändringar som påverkar både organisering, arbetssätt och målgruppernas behov. Större lagförändringar som påverkar nämndens ansvar och uppdrag, i urval: • Förändrade statsbidrag, komvux, från 2026 • Aktivitetskravsreformen för mottagare av försörjningsstöd, från 1 juli 2026 • Samsjuklighetsreformen avseende missbruksvården, väntas från 2027 • Lagstiftning om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas, väntas från 2027 Utöver lagförändringar prioriteras: • Omställning till den nya socialtjänstlagen med fokus på förebyggande, lätt tillgängligt, jämlik och kunskapsbaserad vård • Utveckling av stöd- och behandlingsinsatser samt familjehem • Utökat behov av riktade insatser för att nå utsatta gällande våld i nära relation. • Utveckling av Boendeteamet för att minska hemlöshet. • Fortsatt arbete för ekonomi i balans i komvux, reviderade statsbidrag samt förstärkt elevrekrytering Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 16,4 Kostnader -87,1 Årets resultat -70,7 Budget -80,5 Budgetavvikelse 9,8 4.5 Bildningsnämnden Uppdrag Bildningsnämndens (BN) uppdrag är att ansvara för kommunens åtaganden inom det offentliga skolväsendet enligt lagar och förordningar som reglerar dessa verksamheter. BN ansvarar för kulturverksamhet, bibliotek, skolbibliotek, fritidsgårdar, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt barn-/elevhälsa inom respektive skolform. Årets händelser Bildningsnämndens resultat uppgår till 358,3 mnkr, vilket innebär ett överskott på 2,8 mnkr jämfört med årsbudgeten på 361,1 mnkr. Detta motsvarar en positiv avvikelse om 0,8 procent. Bildningsnämnden har under året fortsatt arbetet enligt den fastställda handlingsplanen för att nå en budget i balans inom treårsperioden 2024–2026. Verksamhetens måluppfyllelse 94 procent av alla förstaklassare lämnade årskurs 1 med läskunskaper motsvarande minst avstämning A i Skolverkets bedömningsstöd vårterminen 2025. Skillnader mellan enheter varierar mellan 85 och 100 procent. I årskurs 6 når 78 procent av eleverna tillräckliga kunskaper för minst E i matematik. Motsvarande siffra för svenska är 87 procent. Endast en tredjedel av eleverna hade minst E i svenska som andraspråk när de lämnar årskurs 6 vårterminen 2025. Fyra av fem elever är behöriga till gymnasiet när de lämnade grundskolan vårterminen 2025. På gymnasienivå tog nio av tio elever en gymnasieexamen inom fyra år. Framtid Ekonomiska utmaningar - Större delen av åtgärderna i handlingsplanen för en ekonomi i balans är nu genomförda eller integrerade i ordinarie arbetssätt. Samtidigt står verksamheten inför stora utmaningar till följd av ett snabbt minskande barn- och elevantal. Anpassningsarbetet pågår löpande, men befolkningsprognoserna visar att antalet barn och unga fortsätter att minska under de kommande åren. De successivt minskade budgetramarna innebär att verksamheten behöver genomföra ytterligare anpassningar, vilket också kan komma att kräva förändringar i strukturen för att långsiktigt upprätthålla en hållbar ekonomi och samtidigt säkerställa en kvalitativ och likvärdig verksamhet. Förbättrade skolresultat - Bildningsförvaltningen driver ett datainformerat utvecklingsarbete där vi knyter aktuell forskning till prioriterade utvecklingsområden genom exempelvis professionsutveckling, resultatdialoger och kvalitetsdialoger mellan huvudman och rektor. Rektor driver ett datainformerat pedagogiskt utvecklingsarbete där aktuell forskning knyts till lokalt prioriterade utvecklingsområden med syfte att stimulera barns utveckling och att öka elevernas måluppfyllelse. Kultur och bibliotek - Kultur är en viktig del av kommunens identitet och attraktionskraft. Den stärker invånarnas välbefinnande, bidrar till social hållbarhet samt stärker demokratin. Genom att utveckla kultur- och biblioteksverksamheten skapar vi tillgängliga mötesplatser för lärande, delaktighet och gemenskap. Ett levande kulturliv gör kommunen mer attraktiv och förbättrar livskvaliteten för dem som bor här. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 49,0 46,5 49,3 Kostnader -407,3 -408,5 -413,5 Årets resultat -358,3 -362,0 -364,2 Budget -361,1 -358,9 -347,3 Budgetavvikelse 2,8 -3,1 -16,9 4.6 Vård- och omsorgsnämnden Uppdrag Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag. Nämnden verkar utifrån lagstiftningen inom Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Hälso- och Sjukvårdslagen med fokus på trygghet, kvalitet, delaktighet och ett professionellt bemötande. Organisationen omfattar exempelvis särskilda boenden, hemtjänst, boendestöd, hemsjukvård, rehab, LSS- verksamheter och myndighetsutövning. Årets händelser Året har innehållit samverkan med region, kommuner och utbildningsaktörer. Ett gemensamt utvecklingsarbete inom palliativ vård och forskningssatsningen ”Sömlös vård för äldre” har stärkt gränsöverskridande samarbete. Inom god och nära vård har nya digitala möjligheter öppnat för bättre uppföljning och mer avancerade insatser i hemmet. Arbetet inför den nya socialtjänstlagen har varit omfattande, med reviderade rutiner och påbörjade handlingsplaner. Nämnden har erhållit cirka 15 mkr i statsbidrag och projektmedel. Ekonomiskt redovisas ett positivt resultat (+8,8 mkr) drivet av ökade intäkter och balanserade personalkostnader. Utmaningar finns främst inom ökade materialkostnader samt ökande behov inom assistans och funktionsnedsättning. Verksamhetens måluppfyllelse Styrkortet visar överlag god måluppfyllelse men med vissa obalanser. Flera kvalitetsmål uppnås, exempelvis hög nöjdhet hos omsorgstagare inom hemtjänst och särskilt boende, samt starkt HME-resultat som indikerar hållbart medarbetarengagemang. Samtidigt ligger utbildningsnivån bland omvårdnadspersonal och specialistutbildade sjuksköterskor under målnivåerna, främst på grund av svårt rekryteringsläge. Nattfastan överstiger fortsatt riktvärdet och timanställningarnas andel har ökat efter kollektivavtalsförändringar. Digitaliseringsmålen visar fortsatt utveckling, exempelvis fler läkemedelsautomater och ökad digital tillsyn. Framtid Demografiska förändringar med ökning av antalet äldre driver långsiktigt större behov inom äldreomsorg och hemsjukvård. Inom omsorg funktionsnedsättning väntas ökade volymer kopplade till neuropsykiatriska behov, personlig assistans, boendestöd och daglig verksamhet. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö är strategiska områden, med fokus på heltid som norm, hållbara arbetstider och verksamhetsnära ledarskap. Ny socialtjänstlag och omställningen till god och nära vård kräver fortsatt utveckling av förebyggande arbetssätt, samverkan med regionen och ökad användning av välfärdsteknik och digitala stöd. En ekonomi i balans förutsätter effektiv resursanvändning, fortsatt statsbidragsbevakning och samordnade utvecklingsinitiativ med interna och externa aktörer. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 84,4 79,3 78,0 Kostnader -457,0 -446,7 -441,3 Årets resultat -372,6 -367,4 -363,3 Budget -381,4 -376,8 -379,3 Budgetavvikelse 8,8 9,4 16,0 4.7 Revisionen Revisorerna är ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument och målet är att ge underlag i ansvarsprövningen. Med resultatet av årets granskningar som grund, prövar revisorerna om styrelse, nämnder och beredningar har fullgjort sitt uppdrag. Revisionen bidrar även genom sina granskningar till kommunens kvalitetsarbete och i förlängningen till kommunens utveckling. Revisionen är oberoende vilket innebär att stå fri gentemot den som granskas samt att självständigt och objektivt granska och pröva. Revisionens oberoende har stor betydelse för revisionens trovärdighet och legitimitet. Revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet lämnas årligen till fullmäktige inför dess prövning och beslut. Fullmäktiges beslut i frågan ska motiveras, om det inte är uppenbart obehövligt, d.v.s. när ingen kritisk synpunkt framställts från revisorerna eller fullmäktigeledamöterna. Uppdrag Revisorernas arbete regleras i kommunallagens 12 kap. och God revisionssed i kommunal verksamhet. Med god revisionssed menas processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning. Den avser också revisorernas förhållningssätt i uppdraget och till revisionens förutsättningar som exempelvis budgeten. Revisorernas granskningsuppdrag uttrycks i kommunallagen och här anges att revisorerna årligen ska granska, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. På samma sätt ska revisionen, genom de av fullmäktige valda lekmannarevisorerna/revisorerna, även granska verksamheten i de kommunala företagen och stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revision har även ett helhetsansvar för granskning inom ett antal olika samverkansorgan som exempelvis Wexnet, RÖK, Sydarkivera och SSAM. Årets händelser Under året har revisorerna genomfört följande revisionsprojekt enligt fastställd revisionsplan: • Granskning av delårsrapport samt granskning av årsredovisning • Grundläggande granskning • Risk- och väsentlighetsanalys • Granskning av uppföljning av placerade barn • Granskning av vård- och omsorgsnämndens systematiska kvalitetsarbete inom äldreomsorgen Revisorerna har på sedvanligt sätt granskat kommunstyrelsens och nämndernas protokoll. Revisorerna har överlämnat revisionsrapporterna till berörda nämnder och kommunstyrelsen med begäran om återredovisning av åtgärder. Revisionsrapporterna har delgivits kommunfullmäktiges presidium. Revisorernas processorienterade granskning och deras resultatorienterade arbetssätt innebär att granskningen avslutas först när vidtagna och eller planerade åtgärder har redovisats. Regelbundna möten har under året skett med kommunfullmäktiges presidium, träffar med kommunstyrelsen, samtliga nämnder och företrädare för de kommunala bolagen inom ramen för den grundläggande granskning. Revisionen har medverkat i utbildningar under året, bland annat på revisionskonferens i Varberg. Revisionen redovisar ingen budgetavvikelse för år 2025. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,5 -1,7 -1,1 Årets resultat -1,5 -1,7 -1,1 Budget -1,5 -1,3 -1,1 Budgetavvikelse 0,0 -0,4 0,0 5 Kommunalförbund och kommunala bolag I avsnitt 5 ges en kort beskrivning av kommunalförbundets och de kommunala bolagens verksamhet under året, för fördjupad information och analys hänvisas till respektive organisations årsredovisning som finns tillgänglig på kommunens hemsida. 5.1 Räddningstjänsten Östra Kronoberg Uppdrag Räddningstjänsten Östra Kronoberg, RÖK, bildades 2003 av kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge. Förbundets uppdrag är att skapa ett säkrare samhälle i nuet och i framtiden. Bereda ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor avseende människors liv och hälsa, egendom och miljö. Det innebär att planera och upprätthålla förmågan att genomföra effektiva räddningsinsatser inom godtagbar tid, genom beslutat handlingsprogram informera allmänheten om organisationens förmåga, genomföra information, rådgivning och utbildning i förebyggande åtgärder mot brand, bedriva olycksutredningar, dra lärdomar av händelser, samt utveckla organisationens förmåga. RÖK samverkar med medlemskommunerna i brand-, risk- och krishanteringsfrågor samt myndighetsutövning enligt lagen om skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor. Årets händelser Under 2025 larmades organisationen ut vid 673 tillfällen, vilket är i nivå med 2024. Sett till en tioårsperiod har larmfrekvensen ökat med nästan 30 procent. Statistiskt har antalet trafikolyckor ökat medan brand i byggnad har minskat, det som sticker ut under 2025 är att antalet bränder i skog och mark ökat med 31 stycken. Under året har Räddningstjänsten hanterat flera stora bränder, bland annat flerfamiljshus i både Väckelsång och Ryd. Dessa händelser resulterade i omfattande insatser där stora ekonomiska värden räddades. Sommaren 2025 fortsatte RÖK sitt samarbete med Värends Räddningstjänst avseende rollen som Regional Insatsledare (RIL). RIL bemannas av båda organisationerna och verkar i alla fem medlemskommuner. Under året har RIL varit insatt vid flera större händelser. Verksamhetens måluppfyllelse Tingsryds kommuns andel till RÖK för verksamhetsåret 2025 uppgick till19,4 mnkr (17,3 mnkr). Helårsutfallet för RÖK:s totala verksamhet uppgår till ett överskott om 2,0 mnkr efter tillfört extra medlemsbidrag på 1,7 mnkr (budgeterat resultat 1,7 mnkr). Årets investeringar uppgick till 6,0 mnkr där den största posten avser en släckbil. Framtid Räddningstjänsten planerar att förbättra sin operativa förmåga för att hantera ökade larmfrekvenser och klimatrelaterade händelser. Framåt planeras att anställa mer personal och fortsätta nyanskaffning av utrustning enligt fordonsplanen. Rekrytering av RIB-personal är en utmaning, alternativa rekryteringsmetoder och anställningsformer behöver prövas. Förbundet kommer också att arbeta med vattenlivräddning och förbereda sig för varma, torra somrar med många bränder samt okontrollerade regnoväder med höga vattenflöden. Räddningstjänsten ser med tillförsikt på framtiden med ett fortsatt gott samarbetsklimat med samtliga medlemskommuner och dess verksamheter. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -19,4 -17,3 -16,5 Årets resultat -19,4 -17,3 -16,5 Budget -18,8 -17,7 -17,1 Budgetavvikelse -0,6 0,4 0,6 5.2 Tingsryds Kommunföretag AB Uppdrag Tingsryds Kommunföretag AB, TIKAB, har i uppdrag att äga och förvalta aktier i Tingsryds kommuns ägda bolag samt att implementera målstyrning. Bolaget ska tillse att ägardirektiv och styrdokument efterlevs samt övergripande samordna dotterbolagens verksamheter. Årets händelser Under året har TIKAB haft flera ägardialoger och strategiska samtal med dotterbolagen för att få koncernnytta, helhetstänk och kommunövergripande mål i fokus. Ägardialogerna har även behandlat specifika frågeställningar för de olika dotterbolagen t.ex. simhall, värmeverk och bostäder. TIKAB har även berett bolagens ärenden till kommunstyrelsen såsom affärsplaner, bokslut och reviderade ägardirektiv. Verksamhetens måluppfyllelse Bolagets redovisade resultat efter finansiella poster är 28 tkr (48 tkr 2024). Framtid TIKAB kommer att fortsätta arbeta med dialog, samordning och uppföljning av bl.a. kommunövergripande mål samt kommunkoncernens investerings- och lånenivåer. En ny ägarpolicy håller på att tas fram. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Nettoomsättning 0,4 0,3 0,4 Resultat efter fin poster 0,0 0,0 0,0 Soliditet % 76,7 76,7 76,6 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Antal anställda 0 0 0 Övervakning av fjärrvärmenätet hos dotterbolaget Tingsryds Energi AB. 5.3 Tingsryds Energi AB Uppdrag Uppdraget är att, utifrån kommunens syfte, skapa attraktiva och hållbara livs-, boende- och näringslivsmiljöer samt öka kommunens attraktivitet genom att främja näringslivet, miljön och kundintresset. Årets händelser Verksamhetsåret 2025 har präglats av ett varmt klimat och därigenom motsvarande minskad fjärrvärmeförsäljning. Tillgången av biobränsle och dess kvalitét har under året varit god. Men väder och omvärldshändelser är en faktor som snabbt kan påverka dess utveckling. Elförbrukningen har under året hanterats genom vidareoptimeringar av ORC-turbin och löpande uppgraderingar av reglerutrustningar i anläggningarna att minska elförbrukning. Under verksamhetsåret har upphandling och förprojektering genomförts gällande reinvestering av gemensam rökgaskondenseringsanläggning samt ny rökgasrening för P1 Tingsryd KVV. Idrifttagande under höst 2026 och övertagande enl kontrakt 2027-01-01. Verksamhetens måluppfyllelse Bolaget har som mål att ha en direktavkastning på 4,0 procent, utfallet för 2025 blev 2,3 procent. Utfallet avseende bolagets soliditet slutade på 42,5 procent, målet är satt till 35 procents soliditet. Framtiden Affärsområde fjärrvärme Behovet av förnybart producerad fjärrvärme har en central funktion i omställning till ett fossilfritt samhälle. Sammantaget kommer fjärrvärmebranschen behöva öka värmekapaciteten och vikta möjlighet att använda avkylningsfaktorn även i de mindre distributionsnäten mot att överväga installation av elproduktion. Utreda möjligheten i Tingsryd att kunna erbjuda lågtempererade uppvärmningsalternativ för fastigheter och verksamheter där detta är möjligt ett reducerat pris per kWh. Affärsområde bredband Återstående bredbandsutbyggnad är en utmaning för alla inblandade parter. De framtida utbyggnadsstrategierna får till stor del anpassas till de nationella landsbygdsstöden gällande bredbandsutbyggnad. Bolaget arbetar tillsammans med kommunrepresentanter och Wexnet löpande med att hitta samverkansynergier och framtagande av ansökningshandlingar. Affärsområde förnyelsebar energi Bolagsrepresentant och VD deltar i olika nätverk och forum avseende förnyelsebara fordonsbränslen och energiomvandlingsslag för att utreda möjligheterna att under affärsmässiga grunder införliva teknik och affärsmodeller inom bolaget i syfte att öka andelen förnyelsebar energiomvandling inom kommunen. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Nettoomsättning 41,1 41,9 33,2 Resultat efter fin poster 2,6 3,4 0,2 Soliditet % 42,5 40,9 40,0 Nettoinvesteringar 3,1 4,2 4,2 Antal anställda 5 5,4 5 5.4 Tingsryds Utveckling & Fastighets AB Uppdrag Bolaget ska utgöra en viktig aktör för att verkställa kommunens näringslivspolitik, inom ramen för sin verksamhet medverka till att göra Tingsryds kommun till en attraktiv kommun att driva näringsverksamhet i. Detta sker genom att förvärva, avyttra, äga, bebygga, förvalta, utveckla och hyra ut fastigheter. Årets händelser Styrelsen har fattat beslut om förlikning med hyresgäst gällande återbetalning av elskatt. Installation av nytt ett lågspänningsställverk på fastigheten Konga Bruk 8:11 slutfördes under sommaren. Investeringen uppgår till cirka 2,1 mkr. Försäljningen av fastigheten Linneryds-Korrö 1:6 har genomförts. Ett nytt avtal för fastighetsskötsel på Örnen 23 har tecknats med Sommesjö Alltjänst AB. Hyresgästen Jitech AB på Tingsryd 1:70 försattes i konkurs den 8 augusti 2025. Tio dagar senare skickade bolaget en förverkandeuppsägning på grund av obetalda fakturor. Konkursförvaltaren drev verksamheten vidare tills den tidigare ägaren tillsammans med investerare lämnade högsta budet och tog över driften 17 september 2025. Bolaget har bedrivit sin verksamhet i två hopbyggda fastigheter, men har nu valt att fortsätta i den angränsande fastigheten. Lokalerna som hyrts av TUFAB har därför tömts, och fastigheten står därmed outhyrd. Under slutet av året anställdes en projektledare för renovering av simhallen. Upphandlingen genomförs mellan november 2025 och februari 2026 och avser en totalentreprenad i samverkan. Verksamhetens måluppfyllelse Bolagets uppdrag och mål definieras i kommunens ägardirektiv. Bolaget arbetar aktivt för att uppfylla dessa, men förutsättningarna är svåra då bolaget har många parametrar att ta hänsyn till och målen i vissa delar står i konflikt med varandra. Gällande finansiella mål uppnås målen om 6 procents avkastning. Framtid Tingsryds Utveckling och Fastighets AB fortsätter att arbeta för en positiv utveckling av kommunens näringsliv och ska agera möjliggörare för etableringar och expansion. Bolaget kommer fortsatt att bearbeta hyresgäster för att möjliggöra försäljning av hyrda fastigheter. Detta är en viktig del i att frigöra resurser och möta den ökade efterfrågan på lokaler för nystartade, nyetablerade och expanderande företag. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Rörelsens intäkter 24,6 38,7 35,6 Resultat efter fin poster -0,6 2,6 -1,8 Soliditet % 4,2 4,6 4,8 Direktavkastning 11,11 12,03 11,26 Balansomslutning 154,8 156,5 159,2 Nettoinvesteringar 2,5 10,9 1,6 5.5 Tingsryds Industristiftelse Uppdrag Tingsryds Industristiftelse är under avveckling. Fram tills avveckling är möjlig drivs verksamheten på sedvanligt sätt, med uthyrning och förvaltning av fastigheter, för att tillgodose näringslivets behov av ändamålsenliga lokaler. Målsättningen är att hyresgästen så småningom ska överta ägandet av fastigheten. Årets händelser Inga särskilda händelser har skett under perioden. Verksamhetens måluppfyllelse I det näringslivsutvecklande uppdraget har bolaget arbetat aktivt med lokalanpassningar för att tillgodose befintliga och nya hyresgästers lokalbehov. Framtid I samband med kommunens koncernbildning beslutades det att Tingsryds Industristiftelse ska avvecklas successivt. Samtliga fastigheter kommer på sikt att genom fastighetsreglering eller försäljning överföras till Tingsryds Utveckling och Fastighets AB eller till extern part. Ett förslag till avvecklingsplan har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Rörelsens intäkter 1,8 2,1 2,7 Resultat efter fin poster 0,2 -1,8 1,5 Soliditet % 93,5 71,0 39,4 Direktavkastning 32,9 27,8 13,5 Balansomslutning 7,3 9,5 21,7 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 5.6 Tingsrydsbostäder AB Uppdrag Tingsrydsbostäder ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom ny-, om- och tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter. Därigenom säkerställa att hyresbostäder finns att tillgå på konkurrenskraftiga villkor och till god kvalitet i hela kommunen och därmed medverka till att trygga bostadsförsörjningen. Årets händelser Under 2025 har bolaget förhandlat om kommunens förvaltningsavtal och därmed förlängt detta med 3 år och därefter finns ytterligare förlängningsmöjlighet med 2 år. Det sker hela tiden ett kontinuerligt förbättringsarbete av förvaltningsavtalet i samarbete med kommunen och i samband med det nya omförhandlade avtalet har ytterligare utveckling av avtalet skett. Samarbetet med kommunen har fungerat under året och förvaltningsavtalet utvecklas i positiv riktning. Bolaget har under de sista åren tydliggjort diverse detaljer och gränsdragningar och nästa steg är att optimera ännu mera för att ytterligare förfina detaljerna och resonera mer kring hur man kan effektivisera ytterligare. Under 2025 har bolaget utökat kommunikationen med teknik- och fritidsnämnden där vd haft presentationer på de olika nämndmötena, vilket upplevs som mycket positivt och att det har tillför mycket fakta och svar på olika frågeställningar. Verksamhetens måluppfyllelse På senare år har diverse fastigheter ställts om från andra verksamheter till hyreslägenheter i olika orter inom kommunen. Detta har gjorts på ett kostnadseffektivt sätt så att det finns bra och prisvärda lägenheter att tillgå. Under året har hemtjänstens gamla lokaler på Lindegården i Linneryd byggts om till fyra lägenheter. Under 2025 har bolaget fortsatt effektivisera, detta genom att inte dra ner på sysselsättnings- graden utan snarare omstrukturera resurser. Servicegruppen är fulltalig och där räknar bolaget med att spara pengar åt Tingsryds kommun, detta genom att göra mer i egen regi. Det finns nu en komplett teknikgrupp med en fastighetstekniker, en servicetekniker och en elektriker. Årets kostnad för underhållsåtgärder uppgår till 0,4 mkr. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 2,9 mkr för 2025. Det beror på ett lågt underhållsbehov och höjda ränteintäkter. Framtid Under 2026 planeras ingen nyproduktion att ske. Det kommer fortfarande vara fokus på energisparåtgärder och olika energieffektiviseringar som leder till en minskning av energibehovet. Bolagets förvaltningsavtal med kommunen har stort fokus och bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra leverans av förvaltningstjänsten till kommunen. För att ha transparens arbetar bolaget nära kommunen med dialog- och uppföljningsmöten. Målet är att få till en kostnadseffektiv förvaltning och samtidigt leverera hög kvalitet i bolagets tjänster. Bolaget arbetar målinriktat för att nå en ekonomisk ställning som medger utveckling och investeringar utan ägartillskott. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Nettoomsättning 31,4 30,4 30,9 Resultat efter fin poster 2,9 3,0 3,2 Soliditet % 43,8 41,5 35,8 Nettoinvesteringar 4,2 0,7 1,0 Antal anställda 27 25 25 5.7 Stiftelsen Tingsrydsbostäder Uppdrag Stiftelsen Tingsrydsbostäder ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom ny-, om- och tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter. Därigenom säkerställa att hyresbostäder finns att tillgå på konkurrenskraftiga villkor och till god kvalitet i hela kommunen och därmed medverka till att trygga bostadsförsörjningen i kommunen. Årets händelser På Dackegatan 5–9 och Gamla vägen 33 i Väckelsång har tak- och panelbyte samt diverse målning utomhus utförts. På Klockvägen 14 i Rävemåla har fönsterbyte utförts. Ett antal miljöhus har färdigställts runt om i kommunen och tagits i drift. Stort fokus har även legat på att utföra underhåll av stiftelsens befintliga lägenheter under året samt ett antal badrums- och köksbyten enligt eget koncept. Verksamhetens måluppfyllelse Hyrorna har förhandlats med Hyresgästföreningen 2025 och mynnat ut i ett avtal för 2025 med en höjning på 3,4 procent för varmhyra och 2,80 procent för kallhyra. Nyproduktion till låg produktionskostnad och rimlig hyra har tillförts fastighetsbeståndet under 2025. Att tillskapa nya fastigheter via nyproduktion och via omställning/renovering av potentiella fastigheter är prioriterat för att tillhandahålla fler bostäder och bidra till en ökad bostadsförsörjning. Årets kostnad för underhållsåtgärder uppgår till 6,0 mkr. Stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgår till -1,3 mkr för 2025. Resultatet är påverkat av ökade kostnader för värme, vatten, räntor och ökade vakanser. Framtid Stiftelsen kommer under 2026 inte att göra någon nyproduktion av bostäder, utan fokus kommer att ligga på att fortsätta fräscha upp och hyra ut våra befintliga lägenheter. Det är viktigt att vi både får in nya hyresgäster och att vi behåller våra befintliga. Målsättningen är att minska vakanta lägenheter och att ha nöjda hyresgäster. Företaget har under ett par års tid arbetat intensivt med att höja utemiljöerna i tre av våra största bostadsområden. Under 2026 kommer vi att fortsätta med detta och en stor satsning kommer att göras på Västergatan 1–3 där ett stort förnyelsearbete kommer att ske. Stiftelsen kommer också att fortsätta med detta ute i Konga på Ringvägen 1 samt på några andra av våra bostadsområden. Första seniorboende på Storgatan 75 i Tingsryd kommer att stå klart i början av juni. Vi kommer att göra tak- och fönsterbyte på Skolgatan i Ryd. Under 2025 har de flesta miljöhusen tagits i drift och utmaningen 2026 är att få våra hyresgäster att sortera så att vi kan minska de kraftigt ökade kostnaderna för avfall. Ekonomi (mnkr) 2025 2024 2023 Nettoomsättning 86,9 80,8 77,6 Resultat efter fin poster -1,3 -2,2 -2,2 Soliditet % 14,6 15,0 15,4 Nettoinvesteringar 9,5 14,6 19,1 Antal anställda 31 32 37 6 Särredovisning av VA-verksamhet Tingsryds kommun särredovisar VA-verksamheten med resultat- och balansräkning i enlighet med Lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Huvudsyftet med särredovisningen är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden, d.v.s. avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga i verksamheten (självkostnadsprincipen). Redovisningen ska ske enligt god redovisningssed och i övrigt styras av den praxis som utvecklas inom ramen för god redovisningssed. Upplysningar om redovisningen ges i tillhörande tilläggsupplysningar. Finansnetto: Kostnad för VA-verksamhetens upplåning, som sker via kommunens centrala avtal, beräknas på VA-verksamhetens ingående låneskuld baserat på kommunens långfristiga upplåningsränta (2,11 procent år 2025). Avsättning pensioner: Avsättning av pensionsskuld är inte upptagen i balansräkningen. Pensionskostnader belastar resultatet genom personalomkostnadspålägg. Fördelning av gemensamma kostnader: Tingsryds kommuns VA-verksamhet är en del av teknik- och fritidsnämnden varför olika resurser är samordnande i kommunen. För att redovisa ett rättvisande resultat för verksamheten fördelas dessa gemensamma kostnader till VA-verksamheten. Enligt Vattentjänstlagen (§ 50) skall principerna för denna fördelning framgå av särredovisningen: • Kommunfullmäktige/kommunstyrelse Fördelas ej / ej väsentligt belopp • Centrala stödfunktioner(ekonomi/HR) Fördelas efter schablon • Teknisk nämnd Fördelas ej / ej väsentlig belopp • Teknisk ledningsfunktion Fördelas efter schablon Investeringar: Totalt uppgick årets investeringar till 49,0 mkr (2024 10,0 mkr), vilket var 53,1 mkr mindre än budgeterat. Avvikelsen beror på att det saknats personella resurser att genomföra projekten samt långa leveranstider. Utfall 2025 Budget 2025 Avvikelse 2025 Utfall 2024 Investeringar i produktion vatten 19,3 55,2 35,9 3,0 Investeringar i ledningsnät mm 19,8 36,5 16,8 3,1 Investeringar i behandling avlopp 9,9 10,2 0,3 3,5 Övriga investeringar 0,0 0,1 0,1 0,4 Totalt 49,0 102,0 53,0 10,0 6.1 Finansiell rapport VA RESULTATRÄKNING, mnkr Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 57,8 53,3 Verksamhetens kostnader 2 -41,6 -42,3 Avskrivningar 3 -8,7 -8,6 Verksamhetens nettokostnader 7,7 2,4 Finansiella kostnader 4 -3,5 -2,9 Årets resultat 5 4,0 -0,5 BALANSRÄKNING, mnkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 6 12,5 14,3 Maskiner och tekniska anläggningar 7 140,1 121,0 Inventarier 8 2,3 2,9 Summa anläggningstillgångar 154,9 138,2 Summa tillgångar 154,9 138,2 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Ingående balans -7,3 -6,8 Årets resultat 4,0 -0,5 Summa eget kapital 9 -3,3 -7,3 Skulder Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3,5 0,1 Långfristiga skulder 10 Skuld till kommunen 153,4 144,1 Skuld för anslutningsavgifter 1,3 1,3 Summa skulder 158,2 145,5 Summa eget kapital & skulder 154,9 138,2 6.2 Noter VA 1. Verksamhetens intäkter, mnkr 2025 2024 Brukningsavgifter 46,3 42,3 Anslutningsavgifter 0,2 0,1 Intern försäljning av tjänster/arbete 9,9 10,2 Övriga intäkter 1,4 0,7 Förändring av skuld till abonnentkollektivet 0,0 0,0 Summa verksamhetens intäkter 57,8 53,3 Vid anslutning av nya abonnenter faktureras en anslutningsavgift. Anslutningsavgifterna skall täcka avskrivningar på nyinvesteringar i ledningsnät, räntekostnader för nyanläggning i ledningsnät, direkta kostnader i samband med anslutning samt administration i samband med anslutning. Den del av anslutningsavgiften som avser att täcka investeringen periodiseras på 30 år och intäktsförs successivt och i takt med att investeringsutgiften kostnadsförs (avskrivningen). Den del som avser att täcka direkta kostnader intäktsförs direkt över resultaträkningen. 2. Verksamhetens kostnader, mnkr 2025 2024 Material -1,7 -3,1 Personalkostnader -11,8 -11,2 Hyra lokaler -0,3 -0,3 Externt köpta tjänster -1,3 -2,9 Interna kostnader -11,9 -11,9 Övriga kostnader -14,6 -12,9 Summa verksamhetens kostnader -41,6 -42,3 3. Avskrivningar, mnkr 2025 2024 Byggnader och mark -1,9 -1,9 Maskiner och tekniska anläggningar -6,1 -6,0 Inventarier, verktyg, fordon och installationer -0,7 -0,7 Summa avskrivningar -8,7 -8,6 4. Finansiella kostnader, mnkr 2025 2024 Räntekostnad för skuld till kommunen -3,5 -2,9 Räntekostnad årets kassaflöde 0,0 0,0 Summa finansiella kostnader -3,5 -2,9 Räntesats 2,11% (1,99%), räntan har beräknats på ingående skuld. 5. Resultatavstämning i förhållande till självkostnadsprincipen 2019-2023, 2025 2024 2024 2022 2021 mnkr Överskott/underskott 4,0 -0,5 -1,6 -2,3 -3,6 Eget kapital -3,3 -7,3 -6,8 -5,3 -3,0 Förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföring av tidigare års överskott (ackumulerat resultat) bokförs mot balansräkningen som förutbetald intäkt (kortfristig skuld). För år 2025 översteg intäkterna kostnaderna med 4,0 mnkr, överskottet reglerar det egna kapitalet. Se not 9 för ytterligare information. 6. Byggnader, mark och markanläggningar, mnkr 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 57,9 57,8 Justering anskaffningsvärde 0,0 0,0 Inköp 0,1 0,1 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 58,0 57,9 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -43,6 -41,7 Justering avskrivning enligt plan 0,0 0,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Årets avskrivningar -1,9 -1,9 Utgående avskrivningar enligt plan -45,5 -43,6 Utgående planenligt restvärde 12,5 14,3 Taxeringsvärde saknas eftersom alla byggnader är klassade som specialenheter. 7. Maskiner och tekniska anläggningar, mnkr 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 253,9 249,4 Justering anskaffningsvärde 0,0 0,0 Inköp 25,2 4,5 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 279,1 253,9 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -132,9 -126,9 Justering avskrivning enligt plan 0,0 Försäljning/utrangering 0,0 Årets avskrivningar -6,1 -6,0 Utgående avskrivningar enligt plan -139,0 -132,9 Utgående planenligt restvärde 140,1 121,0 8. Inventarier, mnkr 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 5,5 5,1 Justering anskaffningsvärde 0,0 0,0 Inköp 0,2 0,5 Försäljning/utrangering -0,1 -0,1 Utgående anskaffningsvärde 5,6 5,5 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -2,6 -2,0 Justering avskrivning 0,0 0,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,7 -0,6 Utgående avskrivningar enligt plan -3,3 -2,6 Utgående planenligt restvärde 2,3 2,9 9. Eget kapital, mnkr 2025 2024 Ingående ackumulerat resultat -7,3 -6,8 Årets resultat 4,0 -0,5 Utgående eget kapital -3,3 -7,3 I den mån VA-verksamhetens avgiftsuttag regleras av självkostnadsprincipen och avgiftsuttaget överskrider självkostnaden ska intäkten minskas och överuttaget bokföras som en förutbetald intäkt, RKR 18. Det kommer då aldrig uppstå något resultatöverskott eftersom intäkterna konteras mot skuldkonto i balansräkningen. Vid underskott när det inte finns något historiskt överuttag att reglera minskar underskottet eget kapital. 10. Långfristiga skulder, mnkr 2025 2024 Skuld till kommun 153,4 144,1 Förutbetalda anslutningsavgifter 1,3 1,3 Summa långfristiga skulder 154,7 145,5 6.3 Förvaltningsberättelse VA För att samhället ska fungera förutsätts att det under årets alla dagar finns tillgång till rent dricksvatten. I samband med oroligheter i vår omvärld, inte minst i Ukraina, har vikten av ett fungerande spillvattennät också aktualiserats. Detta ställer stora krav på att verksamheten fungerar årets alla dagar, vardag som helgdag, dag som natt. Under året som gått redovisade VA-avdelningen ett överskott på 4 mkr. Sedan tidigare finns ett ackumulerat underskott på 7,3 mnkr. Resultatet innebär att underskottet reduceras till 3,3 mnkr. Planen för året var att underskottet skulle reduceras med 2,1 mkr. De största avvikelserna mot budget under året är att kostnaden för el var betydligt lägre på grund av ett bra elavtal. Kostnaderna för personal var lägre än budgeterat eftersom utökning av resurser inte har kunnat genomföras i den takt som planerat. De totala kostnaderna var lägre än budget, där många olika delar har bidragit till utfallet. Avskrivningarna var lägre än budget eftersom investeringar inte genomförts i planerad takt under 2024. Intäkterna var i stort sett enligt plan. Under 2025 har 48 procent av investeringsbudgeten förbrukats. Investeringar motsvarande ytterligare 36 procent pågår. Investeringen i Östra försörjningen har försenats på grund av att tillståndsprocesser och markägaravtal har dragit ut på tiden. Investeringen löper över flera år och planeras att bli klar under 2030. Anledningen till att inte alla övriga investeringar kunnat genomföras beror bland annat på att det har uppstått diskussion kring avtalet för projekt överföringsledning Fridafors – Kuppersmåla. Arbetet har stoppats, avtalet har sagts upp och projektet kommer att projekteras om och handlas upp på nytt. Toffelfabrikens pumpstation har projekterats färdigt och nu inväntar vi bygglov för att kunna genomföra upphandling av entreprenaden. För övriga projekt som inte kunnat slutföras under året beror de på att projekten haft längre leveranstider än planerat. Några projekt har inte kunnat genomföras på grund av avsaknad av projektledarresurser på avdelningen. Utbyggnaden av verksamhetsområden har inte genomförts i den takt som planerats. För att hålla en hög leveranssäkerhet är det viktigt att antalet vattenläckor håller sig på en låg nivå. Under 2025 inträffade nio vattenläckor vilket innebär 0,039 stycken per km vattenledning och två stycken läckor på spillvattenledningar, vilket innebär 0,01 stycken per km ledning. Av vattenläckorna var en inne i fastighet. Målsättningen är att ha färre än 25 stycken ledningsbrott per år, ett mått satt med hänsyn till kommunens långa ledningsnät. Under 2025 byttes både galvledningar men även genomfördes relining av några sträckor. Förnyelsetakten blev 98 år. Tjänstegaranti finns sedan 1 januari 2013 vid avbrott i vattenförsörjningen, vilket innebär att man inom fyra timmar ska kunna anvisa tillgång till vatten i närmaste tätort och det är uppfyllt under perioden. Målsättningen för dricksvatten är att alltid uppfylla Livsmedelsverkets föreskrift. Totalt har 179 prover tagits på utgående dricksvatten och hos användare. Av dessa är 96 bakterieprov och 83 kemiprov. Ett bakterieprov samt två kemiprov hade överskridanden från Livsmedelsverkets gränsvärde. Samtliga noterade överskridanden under året avsåg indikatorparametrar enligt Livsmedelsverkets föreskrifter och bedöms inte ha inneburit någon hälsorisk för konsumenterna. Sandhults avloppsreningsverk På grund av ny tolkning av Naturvårdsverket finns inget begränsningsvärde för kväve eftersom anläggningen ligger under 10 000 pe. Vårt årsmedelvärde var 19,2 mg/l. Riktvärde per kvartal och gränsvärde per år för BOD7 är 10 mg/l, höst 30 mg/l per tillfälle och minst 70 procents reduktion uppfylldes. Riktvärdet per kvartal och gränsvärde per år för totalfosfor är 0,4 mg/l uppfylldes. Riktvärde per år för COD är 70 mg/l, högst 125 mg/l per mättillfälle och minst 75 procents reduktion uppfylldes. Ryds avloppsreningsverk Under året var inkommande belastning under 2100 pe vilket är vad verket är dimensionerat för. Riktvärdet per kvartal och gränsvärde per år för BOD7 är 12 mg/l, vilket uppfylldes. Årsmedelvärdet blev 3,9 mg/l. Riktvärdet per kvartal och gränsvärde per år för totalfosfor är 0,4 mg/l, vilket uppfylls. Riktvärde per år för COD är 70 mg/l, högst 125 mg/l per mättillfälle och minst 75 procents reduktion, vilket uppfylldes. Årsmedelvärde var 16 mg/l och högst uppmätta halt var 31 mg/l. Reduktion årsmedelvärde blev 93 procent. Alla villkor för Sandhult- och Ryds avloppsreningsverk uppfylldes under 2025. Under året har följande genomförts • Ryds avloppsreningsverk har byggts om med MBBR-teknik för att vi ska klara våra utsläppsgränser och få större redundans mot varierande belastning. Verket är driftsatt och resultatet uppfyller hittills kraven. Den gamla biorotorn som haft flera störningar har tagits ur drift. Sedan fjärde kvartalet 2023 har utsläppsvillkoren för verket uppfyllts. • Sandhults avloppsreningsverk har fått ett nytt uppdaterat styr och reglersystem. • Hensmåla vattenverk har utrustats med en ny nätstation. • Arbeten med upprustning av ett par pumpstationer där bland annat förnyelse av el och styr har genomförts. • Upprustning av delar i vatten och avloppsreningsverk har genomförts. • Toffelfabrikens pumpstation har fått nytt styrskåp för att förhindra störningar i avvaktan på att den nya pumpstationen färdigställs. Den nya pumpstationen har projekterats och ansökan om bygglov har lämnats in. • Nytt vattenverk i Linneryd har projekterats. Byggnationen av överföringsledningen mellan Linneryd och Korrö har påbörjats. • Ombyggnaden av Yxnanäs vattenverk har projekterats. • Projektering av Korrö avloppsreningsverk har påbörjats. • Förberedande arbeten har påbörjats på Linneryds avloppsreningsverk, Yxnanäs vattenverk och Korrö avloppsreningsverk. • Under året har vi filmat delar av Linneryds spillvattenledningar för att leta efter ovidkommande vatten. • Tre nya fordon togs i bruk under året. • Problemet med svarta avlagringar i vattnet återkom inte under 2025. • Med anledning av det försämrade omvärldsläget och den ökade hotbilden mot va- anläggningar har åtgärder genomförts. Detta arbete kommer att pågå under en längre tid. Åtgärder har även genomförts för att öka leveranssäkerheten för våra abonnenter. Kommunen har ett antal anlagda dagvattendammar som fördröjer och renar vattnet. Stenbro vid sjön Mien. 7 Kommunstyrelsens underskrift Årsredovisning 2025 Tingsryds kommun 212000–0621 Tingsryd 2026 Underskrift den dag som framgår av vår elektroniska signatur. Åke Nyberg (M) Anna Johansson (C) Mikael Jeansson (S) Ingela Olsson (M) Cecilia Cato (C) Alexandra Kallio (S) Ann-Louise Viking (SD) Birgitta Arvidsson (KD) Håkan Karlsson (S) Bileam Nilsson (-) Joakim Ohlsson (V) Tomas Blomster (S) Patrick Ståhlgren (-) 8 Revisionsberättelse Tingsryd 2026 Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska signatur. Lena Rundqvist Kerstin Petersson Ulf Grönvik Börje Johansson Kai Wärn Tengbom Gunilla Lundström VÅR VISION Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Här finns engagerade och stolta medborgare, ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 62 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 86 Miljöbokslut 2025 KS/2026:21 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Miljöbokslutet för 2025. Sammanfattning av ärendet Miljöarbetet i Tingsryds kommun har sammanställts i ett Miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige 28 februari 2022. Miljöbokslutet är en årlig uppföljning av arbetet samt de lokala målen som fastställdes i miljöprogrammet. Årets miljöbokslut tar upp det som har hänt under år 2025. Miljöprogrammet består av fyra fokusområden som alla har en övergripande målsättning samt mer tydliga mål som är kopplade till indikatorer. I miljöbokslutet följs indikatorerna upp samt en överblick ges över det som har hänt inom miljöområdet för kommunens verksamheter och hela Tingsryds kommuns geografiska yta. Sammanfattning av miljöbokslut 2025: Miljöbokslutet för 2025 visar på ett varierat resultat. Flera projekt har initierats och genomförts, vilket har gett goda resultat vid uppföljning av målen. Samtidigt har kommunen backat på andra mål. Det kan också ibland vara svårt att jämföra och utvärdera vissa av målen, då uppdaterade data inte alltid publiceras årligen eller att statistik för föregående år inte blir tillgänglig förrän senare under året. För flera av målen har kommunen inte ensam rådighet, vilket innebär att resultatet beror på mer än bara kommunkoncernens insatser. Trots detta har kommunen ett ansvar och ett mandat att påverka utvecklingen och visa på goda exempel för hållbara val. Ett sådant mål är det övergripande målet i Miljöprogrammet som syftar till att kommunen geografiskt ska minska utsläppen av växthusgaser. För att nå detta mål krävs ytterligare resurser och fler insatser, både internt och riktade mot invånarna och näringslivet. Utsläppen minskar men inte i tillräcklig takt. Industrin, hushållen och transporterna står för majoriteten av kommunens utsläpp. Några exempel på framsteg som har gjorts under år 2025 för målen under fokusområdet Minskad klimatpåverkan är att produktionen av förnybar energi geografiskt i kommunen har ökat och målet är nu uppnått. Anledningen till det är bland annat den ökade energiproduktionen från hybridparken vid Skåramåla. Andelen fordon som är oberoende av fossila bränslen har ökat geografiskt i Tingsryd. Matsvinnet i köken och Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 60 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23 § 86 fortsättning serveringarna har minskat, klimatavtrycket per kilogram livsmedel har minskat och andelen ekologiska livsmedel har ökat. Ett exempel på framsteg under fokusområdet Hållbara livsmiljöer är att andelen resor med kollektivtrafik har ökat. Under fokusområdet Friskt vatten har flera goda insatser gjorts under året. Ett LONA-projekt har beviljats och påbörjats under året, med syfte att öka restaureringen av våtmarker. Under fokusområdet Biologisk mångfald har flera insatser gjorts. Exempelvis har ett bi-paradis skapats och invigts i Kyrkviken i Linneryd. Under år 2024 arbetade en arbetsgrupp med att ta fram en klimatanpassningsplan för kommunen, vilket är i linje med ett av målen i miljöprogrammet. Planens syfte är att förebygga konsekvenserna på samhället med anledning av klimatförändringarna. Planen antogs av kommunfullmäktige under våren 2025. För att utveckla miljöarbetet och jobba för att uppnå målen är det avgörande att det finns tillräckliga resurser, både i form av budget och tid, hos berörda verksamheter. Miljöstrateg Lisa Folkesson föredrar ärendet. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-09 § 55 2. Miljöbokslut 2025 – uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................... 4 2 Minskad Klimatpåverkan ............................................................................................. 5 2.1 Minskade växthusgasutsläpp .......................................................................................... 5 2.2 Förnybar energi ............................................................................................................. 6 2.3 Energieffektivisering ...................................................................................................... 7 2.4 Minskade utsläpp från transporter .................................................................................. 8 2.5 Hållbara livsmedel ......................................................................................................... 9 2.6 Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi ........................................................................10 2.7 Utbildning ................................................................................................................... 11 2.8 Övergripande klimatmål ................................................................................................ 11 3 Hållbara livsmiljöer ................................................................................................... 12 3.1 Minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen ......................................................12 3.2 Minska spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen ...........................................................14 3.3 God bebyggd miljö .......................................................................................................15 4 Friskt vatten ............................................................................................................. 16 4.1 God status i sjöar och vattendrag ...................................................................................16 4.2 Hållbar och trygg vattenförsörjning ................................................................................16 5 Biologisk mångfald .................................................................................................... 17 5.1 Bevara värdefull natur ...................................................................................................17 5.2 Utveckla miljöer med hög biologisk mångfald ..................................................................18 6 Sammanfattning ....................................................................................................... 20 Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 1 Inledning Miljöarbetet i Tingsryds kommun har sammanställts i ett Miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige den 28 februari 2022. Detta miljöbokslut är en årlig uppföljning av det arbetet samt de lokala målen som fastställdes i miljöprogrammet. Miljöprogrammet består av fyra fokusområden • Minskad klimatpåverkan • Hållbara livsmiljöer • Friskt vatten • Biologisk mångfald Varje fokusområde har en övergripande målsättning samt mer tydliga mål som är kopplade till indikatorer. Detta bokslut ska ge en överblick över det som har hänt inom miljöområdet inom kommunens verksamheter och hela Tingsryds kommuns geografiska yta. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 2 Minskad Klimatpåverkan Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är idag ett faktum och det påverkar både Sverige i stort samt Tingsryds kommun. Det leder i sin tur till bland annat höjda havsnivåer, torka och extremväder. Den främsta orsaken är människans utsläpp av växthusgaser vilket måste minskas. För att lösa detta måste varje land hjälpas åt att minska sina utsläpp och även Tingsryds kommun. Inom detta fokusområde har Tingsryds kommuns angett sex prioriterade områden - energieffektivisering, förnybar energi, minskade utsläpp från transporter, hållbara livsmedel, hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi samt utbildning. 2.1 Minskade växthusgasutsläpp Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllels 2025 2024 2023 e 1. Växthusgasut -5 % 5,26 ton CO2-ekv Växthusgasutsläpp släpp till luft en till luft ska per invånare minska i hela kommentar Tingsryds kommun Senaste data för CO2-ekv per invånare som finns tillgängligt och kan presenteras är data från år 2023. med minst 8 Från 2019 har de totala utsläppen minskat men från 2022 till 2023 har utsläppen ökat något. procent per år till Växthusgasut 63 % 0,19 ton CO2-ekv 2027 släpp från industrin per invånare kommentar Totalt sett har utsläppen från industrin ökat från 2019, dock minskade utsläppen något från 2022 till 2023. Växthusgasut -7 % 5,07 ton CO2-ekv släpp från övriga sektorer per invånare Total CO2- 17 % 6,7 % ekv/invånare (%) förändring sedan indikationsvär det kommentar Varje år ska CO2ekv-utsläppen minska med 8%. Utsläppen ska totalt sett minska med 39,4% från 2019. År 2023 hade CO2ekv-utsläppen minskat med totalt 6,7%. Diagrammet nedan visar utfallet i förhållande till målet. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Diagram 1.1.1 Den blåa grafen i diagrammet visar utsläppen av växthusgaser mellan åren 2019-2023. Den orangea grafen visar hur utsläppen skulle se ut om kommunen minskade utsläppen enligt målet som är att minska utsläppen med 8% per år. 2.2 Förnybar energi Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 2. Produktionen av Producerad 104 % 260 158 MWh 210 667 MWh 178 592,74 MWh förnyelsebar energi förnybar energi ska öka i geografiska (MWh) inom Tingsryd till minst det geografiska 250 000 MWh till år Tingsryd 2027 kommentar Sammanställningen av förnybar energi som producerats i geografiska Tingsryds kommun har avgränsats till energi som producerats och levererats till offentligt nät. Förnybar energi som sammanställt är fjärrvärme samt elproduktion genom vattenkraft, vindkraft och solenergi. Privata solcellsanläggningar där energin endast går till egen förbrukning har inte beräknats med i sammanställningen på grund av att statistiken inte är tillgänglig. Ökningen av förnybar energi i geografiska Tingsryd beror bland annat på att hybridpark har etablerats i Skåramåla utanför Ryd. Under 2025 övergick vindkraftsparken till att vara en hybridpark med sol- och vindkraft. Hyrbridparken har producerat mer energi under år 2025 jämfört med år 2024. Målet är därmed uppnått. 3. Det ska finnas Andel (%) 100 % 100 % 100 % 100 % 100% förnybar förnybar energi energi i kommunala i kommunala lokaler och bostäder lokaler år 2023 Andel (%) 100 % 100 % 100 % 100 % förnybar energi i kommunala bostäder kommentar I dessa 100% ingår inte spetsvärme och reservkraft. Spetsvärmen och reservkraften är inte fossilfri. 4. Tingsryds Installerad 36 % 361 kW 361 kW 283 kW kommun ska år 2027 effekt(kW) från äga anläggningar för solenergianlägg solenergi med en ning på totalt installerad kommunkoncer effekt på minst 1000 nens mark och kW byggnader kommentar Installerad effekt har inte ökat mot föregående år, planerade installationer på kommunala fastigheter genomfördes inte. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 5. Tingsryds Utreda Ja Ja Ja kommun ska förutsättningar tillsammans med na för privata aktörer vätgasprodukti utreda on och förutsättningarna för infångning av vätgasproduktion koldioxid i och infångning av Tingsryds koldioxid i Tingsryds kommun kommun kommentar Utredning av förutsättningar för vätgasproduktion har gjorts av TEAB och utredningens resultat visar att prioritering av elproduktion är mer angeläget i dagsläget. Koldioxidinfångning är i dagsläget inte realistiskt att satsa på ur ekonomisk synpunkt för en mindre kommun som Tingsryd. 2.3 Energieffektivisering Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 6. Energianvändni 67 % 143 kWh/m2 144 kWh/m2 149 kWh/m2 Energianvändningen ng (kWh/m2) i ska minska i kommunens kommunala lokaler lokaler och bostäder med kommentar minst 10% till 2027 För kommunens lokaler rapporteras den totala energianvändningen. Exempel på typ av lokaler som kommunen jämfört med 2022. äger är skolor, förskolor och äldreboenden. Ett exempel på fastighet som har stor energiförbrukning är Allhuset i Konga som har en uppvärmd bassäng under sommarhalvåret. För att minska energiförbrukningen med 10% ska energiförbrukningen med 15kWh/m2 i kommunal lokaler från 153kWh/m2. Kommunen har ännu inte uppnått målet om en energibesparing på 10% sen 2022. Kommunen har däremot minskat sin energiförbrukning historiskt. År 2011 var energiförbrukningen 228kWh/m2 vilket fram till idag ger en minskning av energiförbrukningen på 37%. Energianvändni -215 % 153 kWh/m2 157 kWh/m2 135 kWh/m2 ng (kWh/m2) i TUFAB och Industristiftelse ns lokaler kommentar För TUFAB och Industristiftelsen rapporteras endas energiförbrukningen för uppvärmning, detta på grund av att lokalernas hyresgäster har egna abonnemang på el, statistik kan därför inte tas fram. De lokaler som hyresgästerna även betalar för uppvärmningen avgränsas också från uppföljningen. 153 kWh/m2 ger en ökning i energiförbrukning på 27 % mot referensår 2022, dock har det skett en minskning med 3% mot föregående år. Data för energiförbrukningen är inte normalårskorrigerad. Energianvänd 40 % 139 kWh/m2 145 kWh/m2 ning (kWh/m2) i Tingsrydsbost äder ABs lokaler kommentar Ingen data för 2025 rapporteras. Energianvändni -10 % 104 kWh/m2 103 kWh/m2 101 kWh/m2 ng (kWh/m2) i Stiftelsen Tingsrydsbostä ders lokaler Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 kommentar För Stiftelsen Tingsrydsbostäders fastigheter är majoriteten bostäder och hyresgästernas hushållsel beräknas inte i sammanställningen. Därför är sammanställningen av energiförbrukningen för Stiftelsen Tingsrydsbostäders fastigheter mycket lägre än för övriga fastigheter. Data för energiförbrukningen är inte normalårskorrigerad och kan därför skifta från år till år beroende på utetemperatur under året samt att energiförbrukningen kan skifta beroende på uthyrningsgrad av bostäder. 7. Vid samtliga Livscykelkostan Nej Nej Nej nybyggnationer, dsanalyser på större samtliga ombyggnationer och nybyggnationer, renoveringar av större kommunägda lokaler ombyggnatione och bostäder ska r och livscykelkostnadsana renoveringar av lyser göras för att kommunägda minska lokaler och miljöpåverkan bostäder kommentar Ej påbörjat 2.4 Minskade utsläpp från transporter Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 8. Andel (%) av 43 % 43 % 43 % 38 % Kommunorganisatio hela nens fordonsflotta fordonsflottan ska vara är fossiloberoende fossiloberoende 2027 2027 kommentar I fordonsflottan ingår personbilar och lätta lastbilar. 9. Andelen Andel (%) 83,3 % 25 % 22 % 21 % fossiloberoende fossiloberoende fordon i geografiska fordon i Tingsryd ska öka till geografiska minst 30% till år Tingsryd 2027 10. Energi- och Energianvändni 98 % 1 229 1 217 1 299 koldioxidutsläpp för ng kWh/årsarbetare kWh/årsarbetare kWh/årsarbetare tjänsteresor inom (kWh/årsarbeta kommunorganisatio re) för nen ska minska med tjänsteresor minst 10% till år inom 2027 kommunorgani sationen kommentar Energiförbrukningen från Tingsryds kommuns resor har ökat något mot föregående år, istället för att ha minskat. Koldioxidutsläp -133 % 0,256 0,249 0,251 p ton/årsarbetare ton/årsarbetare ton/årsarbetare (ton/årsarbetar e) för tjänsteresor inom kommunorgani sationen Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 kommentar Koldioxidutsläppen från Tingsryds kommuns resor har ökat istället för att minskat sedan år 2022(referensvärdet). I uppföljningen har kommunensorganisationen samt det kommunala bolaget tingsrydsbostäderns resor räknats med. Utfallet är dock bara beräknat på kommunens årsmedarbetare vilket ger en liten missvisning i uppföljningen men data kan trots det jämföras från år till år, då uppföljningen genomförs på samma sätt. Detta gäller både rapporteringen av utsläppen och energiförbrukningen. 11. Andelen Andel (%) 100 % 100 % 100 % 100 % förnyelsebara förnyelsebara drivmedel i drivmedel i kollektivtrafiken ska kollektivtrafiken vara 100% kommentar En regional upphandling gjordes under år 2023. Resultatet blev att regionalbussarna fortsätter att går på biogas och stadsbussar går på el. Det nya upphandlade avtalet sträcker sig längre än hela miljöprogrammets period, målet kommer därför vara uppfyllt alla åren. 2.5 Hållbara livsmedel Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 12. Klimatpåverkan Klimatavtryck 4 575 % 1,39 kg CO2- 1,53 kg CO2-ekv/kg 1,46 kg CO2-ekv/kg från inköpta från inköpta ekv/kg inköpta inköpta livsmedel inköpta livsmedel livsmedel inom livsmedel (kg livsmedel kommunorganisatio CO2-ekv/kg nen ska årligen inköpta minska med 0,2% livsmedel) kommentar Från år 2021(referenspunkt 1,5kg CO2-ekv/kg inköpt livsmedel) till år 2025 har CO2-ekv/kg inköpta livsmedel minskat med 7% totalt. 13. Matsvinnet i den Mängd (gram) 82 % 41 g/matgäst 48 g/matgäst 52 g/matgäst kommunala matsvinn i den organisationen ska kommunala minska med minst organisationen 55% till år 2027 kommentar jämfört med år 2020 Matsvinnet ska från 2020 minska 55%, från 75 gram per matgäst till 34 gram per matgäst. År 2025 uppmättes matsvinnet till 41 gram per matgäst vilket är en minskning med 45%. 14. Andelen Andel (%) 64 % 32 % 29 % 29 % ekologiska livsmedel ekologiska i kommunens egen livsmedel i verksamhet ska vara kommunens minst 50% till 2027 egen verksamhet kommentar Andelen ekologiska livsmedel har ökat sedan föregående år men det är fortsatt långt i från resultatmålet. 15. Andelen Andel (%) 70,6 % 69,3 % 67,7 % närproducerade närproducera livsmedel i de livsmedel i kommunens egen kommunens verksamhet ska öka egen till år 2027 verksamhet kommentar Andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter har ökat från 2024 till 2025. I närproducerat räknas livsmedel som är producerat i Sverige. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 2.6 Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 16. Andelen Andel (%) 76,4 % 42 % 44 % kommunalt avfall kommunalt som avfall som materialåtervinns materialåtervin eller förbereds för ns eller återanvändning ska förbereds för öka till 55% senast år återanvändning 2025 kommentar Med kommunalt avfall menas hushållens avfall i geografiska Tingsryd. Data uppdateras inte förens i juni för föregående år, därav presenteras data för 2024. Andel kommunalt avfall insamlat för materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning var 42%. Andel kommunalt avfall insamlat för materialåtervinning, exklusive biologisk återvinning var 27%. Andelen insamlat avfall som går till materiailåtervinning har minskat något mot föregående år. 17. Kommunen ska Kommunen har Nej Nej Nej senast år 2023 ha ett ett systematiskt systematiskt arbete arbete för för uppföljning av uppföljning av efterlevnad av efterlevnad av miljömässiga och miljömässiga sociala krav som och sociala krav ställts vid som ställts vid upphandling, till upphandling, exempel genom senast 2023 revision eller kommentar stickprov minst en Målet uppfylls inte till 100% i dagsläget, dock genomför upphandlingsenheten vissa delar i målet, se text nedan. gång under respektive avtalsperiod 18. Kommunen ska Antal (st) 200 % 2 st 2 st 2 st arbeta för att starta startade projekt minst ett projekt som främjar eller en verksamhet cirkulär som främjar cirkulär ekonomi eller ekonomi eller industriell industriell symbios symbios senast år 2023 kommentar Under år 2023 startades möbelhörnan. Möbelhörnan är ett forum för kommunorganisationen där möbler kan återanvändas. I möbelhörnan kan möbler som inte längre används läggas ut för att en annan verksamhet ska kunna se och boka möblerna för att de ska återanvändas istället för att skänkas eller slängas. Mål 17 – Uppföljning och efterlevnad av miljömässiga och sociala krav som ställts vid upphandling: • Likt tidigare inarbetad systematik får referensgruppen/verksamheten frågan vid varje upphandling om vilka miljökrav som ska/kan ställas i den specifika upphandlingen. Den sammanfattade upplevelsen är att i de fall miljökrav utgör en naturlig eller utpräglad (och emellertid kritisk) del av upphandlingsföremålet så prioriterar verksamheten inte alltid att beakta målen i miljöprogrammet. Engagemanget och prioriteringar görs på väldigt olika nivåer i verksamheterna och referengsgrupperna. Verksamheten äger likt tidigare fortfarande ansvaret för att uppföljning av ställda krav görs. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 2.7 Utbildning Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 19. Det ska finnas Andel (%) 0 % 0 % 0 % 0 % minst 10% miljöcertifierad miljöcertifierade e skolor skolor(Grön flagg) i kommentar kommunen till 2027 Målet har inte arbetats med under 2025. 2.8 Övergripande klimatmål Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 20. Tingsryds Tingsryds Ja Nej Nej kommun ska ta fram kommun har en antagit en klimatanpassningspl klimatanpassni an senast år 2023 ngsplan kommentar Under 2025 antogs en klimatanpassningsplan för kommunkoncernen. 21. Tingsryds Tingsryds Nej Nej Nej kommun ska ta fram kommun har en koldioxidbudget antagit en senast år 2024 koldioxid budget Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 3 Hållbara livsmiljöer Den livsmiljö vi lever i är grundläggande för hur vi mår och verkar. Tingsryds kommun verkar för att bibehålla en god grön miljö och arbetar för att öka närhet till grönska inom såväl tätorter som kommunen i helhet. Detta uppmuntrar i sin tur till mer aktivt liv för kommunens invånare vilket främjar människors välbefinnande och hälsa. Det är även viktigt att se till den biologiska mångfalden då den är nära sammanlänkad med klimatförändringar. En rik mångfald i Tingsryds kommun bidrar till att kommunen blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar som bland annat förändrad nederbörd och varmare klimat. Inom detta fokusområde har Tingsryds kommuns angett tre prioriterade områden – Minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen, minskad spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen samt god bebyggd miljö. 3.1 Minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 22. Kommunens Årsmedelvärde 1,9 µg/m3 utsläpp (µg/m3) för (årsmedelvärde) till utsläpp av luft av partiklar, kvävedioxid kvävedioxider och kommentar bensen ska minska Senaste data för kväveoxid som finns tillgängligt och kan presenteras är data från år 2023. År 2023 var årligen och ligga väl årsmedelvärdet för NO2 i kommunen 1,9 µg/m3 och därmed väl under riktvärdet. under riktvärdet för Årsmedelvärde miljömålet frisk luft (µg/m3) för utsläpp av bensen kommentar Senaste data för bensen som finns tillgängligt och kan presenteras är data från år 2018. År 2018 låg årsmedelvärdet av bensen i kommunen på 0,86 µg/m3, vilket är under riktvärdet. Årsmedelvärde 2,5 µg/m3 (µg/m3) för utsläpp av partikel PM2,5 kommentar Senaste data för PM2,5 som finns tillgängligt och kan presenteras är data från år 2023. År 2023 var årsmedelvärdet för PM2,5 i kommunen på 5,1 µg/m3, vilket är väl under riktvärdet. Årsmedelvärde 8,8 µg/m3 (µg/m3) för utsläpp av partikel PM10 kommentar Senaste data för PM10 som finns tillgängligt och kan presenteras är data från år 2023. År 2023 var årsmedelvärdet för PM10 i kommunen 8,8 µg/m3, vilket är väl under riktvärdet. 23. Mängden Mängd (mg/kg 9,09 mg/kg TS 9,53 mg/kg TS 6,98 mg/kg TS tungmetaller (bly, TS) bly i kvicksilver och avloppsslamme kadmium) i t avloppsslammet i kommentar kommunala Under år 2025 har mängden bly i avloppsslammet minskat något mot föregående år. Mängden bly ligger väl reningsverk ska under gränsvärdet och målet om att ligga 50 % under naturvårdsverkets gällande rekommendationer och minska, samt ligga gränsvärdet. 50% under gällande Diagram 3.1.1 nedan visar utfallet i förhållande till målet och gränsvärdet. rekommendationer Mängd (mg/kg 0,26 mg/kg TS 0,25 mg/kg TS 0,25 mg/kg TS och gränsvärden TS) kvicksilver i avloppsslamme t Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 kommentar Under år 2025 har mängden kvicksilver i avloppsslammet legat på ungefär samma nivå som föregående år. Mängden kvicksilver ligger väl under gränsvärdet och målet om att ligga 50 % under naturvårdsverkets gällande rekommendationer och gränsvärdet. Diagram 3.1.2 nedan visar utfallet i förhållande till målet och gränsvärdet. Mängd (mg/kg 0,61 mg/kg TS 0,58 mg/kg TS 0,43 mg/kg TS TS) kadmium i avloppsslamme t kommentar Under år 2025 har mängden kadmium i avloppsslammet ökat något mot föregående år. Mängden kadmium ligger dock väl under gränsvärdet och målet om att ligga 50 % under naturvårdsverkets gällande rekommendationer och gränsvärdet. Diagram 3.1.3 nedan visar utfallet i förhållande till målet och gränsvärdet. Diagram 3.1.1 visar gränsvärde, mål och utfall för bly i avloppsslammet. Diagram 3.1.2 visar gränsvärde, mål och utfall för kvicksilver i avloppsslammet. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Diagram 3.1.3 visar gränsvärde, mål och utfall för kadmium i avloppsslammet. 3.2 Minska spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 24. Samtliga Andel (%) 14 % 14 % 14 % 0 % förskolor i giftfria förskolor kommunen ska kommentar anses som giftfria år Det är en löpande process där inventarier, leksaker med mera byts ut efter hand. Lekbackensförskola anses 2027 giftfri. Alltså 1 av 7 förskolor är alltså helt giftfri, ca.14%, men eftersom inventarier och leksaker byts ut löpande bör det skett en ökning även på resterande förskolor. Dock kan ingen förskola förutom Lekbackens förskola anses helt giftfri. Rektorsgruppen håller på att skapa en tydlig översikt för att identifiera hur långt kommunen kommit i målet. 25. I de fall det finns Andel (%) 0 % 0 % 100 % 100 % engångsartiklar som fossilfria är fossilfria och engångsartiklar nedbrytningsbara kommentar ska de Det finns ingen exakt statiskt för hur stor andel av engångsartiklarna som köps in av kommunen som är fossilfria företrädelsevis användas förutsatt att de lever upp till samma kvalitetskrav och inte medför en icke obetydande kostnadsökning Mål 25 – Engångsartiklar som är fossilfria och nedbrytningsbara ska företrädelsevis användas: Hur stor andel av de engångartiklar som köps in som är fossilfria finns det inte statistik på. Inga krav ställts av Adda gällande fossilfria och/eller nedbrytningsbara produkter för de som annars skulle kunna tänkas vara fossilfria/nedbrytningsbara, ex bestick, tallrikar, bägare, engångshandskar, fryspåsar, muggar, kaffefilter, handskar, papperspåsar, papperssäckar, plastformar, plastfolie, plastpåsar, plastsäckar, handdukspapper, toapapper, hushållspapper, kopieringspapper, servetter, microfiberdukar, svampar osv. Däremot flertalet krav på miljömärkning (som inte inbegriper krav på fossilfri- eller nedbrytningsbarhet). Växjö håller (sedan en tid tillbaka) på med upphandling av hygien- och städartiklar och fick nyligen avbryta annonserad upphandling pga brister i underlag. Så den är på väg att göras om. Oklart hur kravställningen landar för de respektive produktområdena denna gång. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 3.3 God bebyggd miljö Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 26. Kommunen ska Antal resor med 15,61 15,15 12,53 verka för att andelen kollektivtrafiken resor/invånare resor/invånare resor/invånare resor med per invånare kollektivtrafiken ska kommentar öka För att bidra till attraktivare kollektivtrafik har kommunen arbetat med att rusta upp prioriterade hållplatser, de med högst antal resande, för att göra det mer attraktivt att resa. T.ex. har tre hållplatser tillgänglighetsanpassats och rustats upp under 2025. Målet följs upp med antalet påstigningar inom kommunen per invånare. Resandet har ökat något sedan föregående år. 27. Tingsryds Tingsryds Nej Nej Nej kommun ska ta fram kommun har en grönstrukturplan antagit en senast år 2025 grönstrukturpla n Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 4 Friskt vatten Friskt vatten är en förutsättning för allt levande på jorden och därmed ett av vårt viktigaste livsmedel. Samtliga vattenförekomster i Tingsryds kommun har ett högt samhällsekonomiskt värde och ska skyddas mot bland annat överuttag och närsalter. För att bibehålla en god och trygg dricksvattenförsörjning för kommunens invånare samt levande sjöar och vattendrag ställer det krav på många olika områden som bland annat jordbruk och avlopp. En målsättning för Tingsryds kommun är att vattnet ska ha en god ekologisk och kemisk status. Inom detta fokusområde har Tingsryds kommun angett två prioriterade områden – God status i sjöar och vattendrag samt hållbar och trygg vattenförsörjning. 4.1 God status i sjöar och vattendrag Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 28. Samtliga sjöar Andel (%) sjöar 23 % 23 % och vattendrag ska och vattendrag ha god ekologisk med god status när det gäller ekologisk status vattenkvalitet år kommentar 2027 Projektet Improve Aquatic Life blev beviljat i maj 2024 och håller på fram till och med 2031. Arbetet i Tingsryds kommun är kopplat till Bräkneån och innebär bland annat att vandringshinder planeras åtgärdas på tre platser. Strömmande vattendragsmiljöer planeras restaureras på flera sträckor, vilket bland annat innebär att den biologiska mångfalden förbättras genom återskapande av naturliga livsmiljöer. Dessutom finns en partiell restaurering av Östadsjön som ligger uppströms Fiskestadsjön med i projektet. Östadsjön är idag utdikad och en återställning skulle medföra stora förbättringar i vattenkvalitet och minskad klimatpåverkan. En annan fördel är att vattenflöden nedströms utjämnas under året. Genom att deltar i detta stora projekt tillsammans med många andra, får kommunen dels ekonomiska möjligheter, men också tillgång till ett nätverk av specialister inom vattenvårdande åtgärder i hela södra Sverige. 29. Samtliga sjöar Andel (%) sjöar 0 % 0 % och vattendrag ska och vattendrag ha god kemisk status med god när det gäller kemisk status vattenkvalitet år 2027 4.2 Hållbar och trygg vattenförsörjning Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 30. Andel (%) 33 % 33,3 % 28,5 % 28,5 % Vattenskyddsområde vattenskyddso n med uppdaterade mråden med skyddsbestämmelser uppdaterade ska finnas för alla skyddsbestäm allmänna melser vattentäkter senast 2027 31. Tingsryds Genomfört Ja Ja Ja kommun ska informationsins genomföra atser för att informationsinsatser spara vatten till allmänheten och kommentar företag om hur och Under år 2025 har VA-avdelningen kontinuerligt informerat via kommunens hemsida om olika när vatten ska och vattenbesparingstips. Informationsmaterial som används har kommunen fått från Svenskt vatten och är kan sparas framtaget i samarbete med Sveriges kommuner. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 5 Biologisk mångfald Bevarande av värdefull och natur med stor biologisk mångfald är viktigt för en hållbar utveckling. Tingsryds kommun arbetar för att upprätthålla en varierad och levande natur och att ett långsiktigt skydd finns för miljöer med höga naturvärden. Att bevara en hög biologisk mångfald gynnar i sin tur ekosystemtjänster som är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor. Att värna om naturen och det den ger oss är betydande för kommunen. Genom uppsatta mål ska arbetet med att bland annat minska förekomsten av invasiva arter, skapa miljöer för biologisk mångfald samt kunskapsuppbyggnad bli en central del i hela kommunorganisationen. Inom detta fokusområde har Tingsryds kommuns angett två prioriterade områden – Bevara värdefull natur samt utveckla miljöer med hög biologisk mångfald. 5.1 Bevara värdefull natur Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 32. Andelen skyddad Andel (%) 3,6 % 3,2 % 3,1 % natur i geografiska skyddad natur i Tingsryd ska öka geografiska genom att identifiera Tingsryd och skydda kommentar värdefulla områden Indikationsvärdet på skyddad natur var 2,9 % år 2020. Andelen skyddad natur har ökat till 3,6 %, en ökning med 24% sedan indikationsvärdet. 33. All kommunägd Andel (%) 100 % 100 % 100 % 100 % skogsmark ska vara miljöcertifierad miljöcertifierad (FSC) kommunägd skogsmark kommentar All kommunägd skogsmark är miljöcertifierad. 34. Andelen Andel (%) 91 % 13,7 % 9,7 % ekologisk odling ekologisk odling inom geografiska inom Tingsryd ska vara geografiska minst 15% år 2027 Tingsryd kommentar Statistik för år 2025 uppdateras i maj år 2026 på jordbruksverkets hemsida, därför rapporteras senast statisk för 2024. Andelen ekologisk odling ökade i kommunen mot föregående år. 35. Tingsryds Informera och Ja Ja Ja kommun ska aktivt utbilda arbeta för att minska allmänheten för förekomsten av att minska invasiva arter samt förekomsten av informera och invasiva arter utbilda allmänheten kommentar Det görs genom kommunikationsinsatser på kommunens sociala kanaler. Aktivt arbete Ja Ja Ja för att minska förekomsten av invasiva arter. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 kommentar Jätteloka inventeras och bekämpas årligen på kommunens mark. Sjögull som är en vattenlevande invasiv art återfinns bland annat i Mörrumsån. Bekämpningen av Sjögull görs i enlighet med en planering från länsstyrelsen och insatser har gjorts uppströms av Mörrumsån vid bland annat Hönshyltefjorden, Blidingsholm, Trässhultssjön och Norraryd, för att fortsatt försöka förhindra spridningen av Sjögull uppströms mot Åsnen och bekämpa redan existerande kolonier. Under hösten 2025 uppdaterades kommunens handlingsplan för invasiva arter. I handlingsplanen beskrivs bekämpningsinsatser som ska genomföras kommande år samt prioritering av insatser. På kommunens mark finns många bestånd av invasiva arter, exempelvis Parkslide, Jättebalsamin och Jätteloka. Resurser krävs för att kunna fortsätta samt trappa upp bekämpningen. 5.2 Utveckla miljöer med hög biologisk mångfald Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 36. Lämna ytor i Ytor i Ja Ja Ja kommunen oklippta kommunen till förmån för lämnas oklippta pollinerare till förmån för pollinerare kommentar Det finns ytor i varje tätort som lämnas oklippta till förmån för pollinerare. 37. Senast år 2023 Finns minst ett Ja Nej Nej ska det finnas minst biparadis i ett biparadis i kommunen kommunen kommentar Under sommaren 2025 invigdes ett bi-paradis i Kyrkviken i Linneryd. Platsen är skapad för att gynna den biologiska mångfalden och är framför allt gjord för att gynna polinerare. 38. Tingsryds Antal årliga 100 % 1 st 2 st 3 st kommun ska årligen LONA- eller ha minst ett löpande LOVAprojekt projekt inom lokala kommentar naturvårdssatsningar Under 2025 beviljades Tingsryds kommun LONA-bidrag för fortsatt arbete med våtmarker. Projektet pågår fram (LONA) eller lokala till och med 2027 och syftar till att få till fysiska åtgärder i form av restaurerade våtmarker. vattenvårdsprojekt (LOVA) 39. Lämpliga Antal tätorter 25 % 2 st 2 st 2 st obebyggda som har kommunägda obebyggda tomter ska sås med tomter som blommor som såtts med gynnar pollinering. blommor. Projektet ska starta kommentar senast under 2023 Som en åtgärd i LONA-projektet " Handlingsplan för Biologisk mångfald i Tingsryds kommun 2023 - 2027", har två obebyggda kommunägda tomter såtts med ängsblommor, en i Tingsryds centrum på det som kallas Hennings kulle och en i Linneryd utmed Kyrkvägen vid busshållplats Granvägen. Under år 2025 har ingen ytterligare obebyggd tomt såtts med ängsblommor. 40. Vid nedhuggning Vid Ja Ja Ja av träd i kommunägd nedhuggning av tätortsnära skog ska träd i det, om möjligt, kommunägd lämnas kvar död ved tätortsnära på platsen skog lämnas det, om möjligt, kvar död ved på platsen Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) Mål Mått (miljöprogram) Måluppfyllelse 2025 2024 2023 kommentar I nuläget finns en fungerande metod för kvarlämnande av död ved vid avverkning och denna ska fortsätta. Miljöcertifieringen av skogen reglerar hur mycket död ved som ska lämnas. Exempelvis ska all död ved som är äldre än ett år lämnas kvar. Högstubbar ska skapas vid slutavverkning och andragallring. Träd som tidigare är lämnade som naturhänsyn ska också alltid få vara kvar i skogen om det inte finns risk för fara för människor eller egendom. 41. Varje år ska det Totalt antal 100 % 80 st 80 st 2 st sättas upp minst 10 uppsatta holkar holkar (exempelvis och/eller fågelholkar, fladder insektshotell i musholkar, år mulmholkar) eller kommentar insektshotell på Holkar byggs på slöjdlektionerna i åk 3, största delen fågelholkar placeras vid elevernas hem. Det är ca 15 barn i följande orter varje åk 3 så ca 80 holkar har byggts under 2025. De flesta förskolor i Tingsryds kommun tillverkar insektshotell i kommunen: som sätts upp på utegårdarna minst vartannat år. Fridafors, Konga, Totalt antal 34 % 162 st 82 st 2 st Linneryd, Ryd, uppsatta holkar Rävemåla, Tingsryd, och/eller Urshult och insektshotell Väckelsång sedan år 2020 kommentar För att uppnå målet till år 2027 så ska 480 holkar sättas upp. Hittills har 162 holkar/insektshotell satts upp vilket utgör 34% av det totala målet. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) 6 Sammanfattning Miljöbokslutet för 2025 visar på ett varierat resultat. Flera projekt har initierats och genomförts, vilket har gett goda resultat vid uppföljning av målen. Samtidigt har kommunen backat på andra mål. Det kan också ibland vara svårt att jämföra och utvärdera vissa av målen, då uppdaterade data inte alltid publiceras årligen eller att statistik för föregående år inte blir tillgänglig förrän senare under året. För flera av målen har kommunen inte ensam rådighet, vilket innebär att resultatet beror på mer än bara kommunkoncernens insatser. Trots detta har kommunen ett ansvar och ett mandat att påverka utvecklingen och visa på goda exempel för hållbara val. Ett sådant mål är det övergripande målet i Miljöprogrammet som syftar till att kommunen geografiskt ska minska utsläppen av växthusgaser. För att nå detta mål krävs ytterligare resurser och fler insatser, både internt och riktade mot invånarna och näringslivet. Utsläppen minskar men inte i tillräcklig takt. Industrin, hushållen och transporterna står för majoriteten av kommunens utsläpp. Några exempel på framsteg som har gjorts under år 2025 för målen under fokusområdet Minskad klimatpåverkan är att produktionen av förnybar energi geografiskt i kommunen har ökat och målet är nu uppnått. Anledningen till det är bland annat den ökade energiproduktionen från hybridparken vid Skåramåla. Andelen fordon som är oberoende av fossila bränslen har ökat geografiskt i Tingsryd. Matsvinnet i köken och serveringarna har minskat, klimatavtrycket per kilogram livsmedel har minskat och andelen ekologiska livsmedel har ökat. Ett exempel på framsteg under fokusområdet Hållbara livsmiljöer är att andelen resor med kollektivtrafik har ökat. Under fokusområdet Friskt vatten har flera goda insatser gjorts under året. Ett LONA-projekt har beviljats och påbörjats under året, med syfte att öka restaureringen av våtmarker. Under fokusområdet Biologisk mångfald har flera insatser gjorts. Exempelvis har ett bi-paradis skapats och invigts i Kyrkviken i Linneryd. Under år 2024 arbetade en arbetsgrupp med att ta fram en klimatanpassningsplan för kommunen, vilket är i linje med ett av målen i miljöprogrammet. Planens syfte är att förebygga konsekvenserna på samhället med anledning av klimatförändringarna. Planen antogs av kommunfullmäktige under våren 2025. För att utveckla miljöarbetet och jobba för att uppnå målen är det avgörande att det finns tillräckliga resurser, både i form av budget och tid, hos berörda verksamheter. Miljöbokslut 2025 - uppföljning av Tingsryds kommuns lokala miljömål, TINGSRYDS KOMMUN 212000-0621, Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige (jorwij) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 33 (69) Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 88 Återrapportering om pilotprojekt för ändrad måltidshantering och matdistribution KS/2026:31 Beslut 1. Kommunstyrelsen tar emot informationen från teknik- och fritidsnämnden och vård- och omsorgsnämnden och föreslår att kommunfullmäktige gör detsamma. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig positiv till ett breddinförande av ändrad måltidshantering matdistribution inom hemtjänsten. 3. Återkoppling ska ske till berörda nämnder under Q4 2026. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige gav i samband med sitt sammanträde den 2024-12-09 vård- och omsorgsnämnden och teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att bereda, planera och genomföra ett pilotprojekt inom verksamheten under 2025. Projektet har nu genomförts och resultat och slutsatser finns med i rapport som finns som bilaga i detta ärende. Vård- och omsorgschef Martin Hansson, teknisk chef Jonas Weidenmark och måltidschef Jonas Lennartsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag vård- och omsorgsnämnden 2026-02-03 § 7 2. Protokollsutdrag teknik- och fritidsnämnden 2026-02-10 § 7 3. Rapport om måltidsprojektet 4. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-09 § 57 _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande (jorwij) Comfact Signature Referensnummer: 315424SE 2026-01-22 Rapport pilotprojekt ändrad måltidshantering matdistribution (jorwij) 1. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 2024-12-09 § 154 att ge vård- och omsorgsnämnden och teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att bereda, planera och genomföra ett pilotprojekt inom verksamheten under 2025. Med utgångspunkt i detta beslut har ett pilotprojekt med kylda matlådor inom hemtjänsten genomförts, med fokus på att stärka kvaliteten för slutkund samt att belysa konsekvenser och effekter för både vård- och omsorgsförvaltningen och tekniska avdelningen. Nämnderna har samverkat i utformningen av projektet och fattat nödvändiga beslut för att möjliggöra genomförandet. Syftet har varit att ta fram ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete kopplat till kommunens måltidsleveranser Utifrån givet uppdrag följer nedan en rapport kring projektets genomförande, resultat samt slutsatser och rekommendationer. 2. Genomförande Pilotprojektet har genomförts under hösten 2025 inom hemtjänstområdet Tingsryds tätort och har utgått från en förändrad matproduktion vid Örnens tillagningskök, där kylda matlådor produceras och levereras två gånger per vecka, i stället för tidigare dagliga leveranser av varmhållen mat. Arbetet har följt en strukturerad aktivitetsplan som omfattat hela kedjan från tillagning till distribution och mottagande hos omsorgstagaren. Som en del av genomförandet har provsmakning av de kylda måltiderna genomförts i både vård- och omsorgsnämnden och teknik- och fritidsnämnden, liksom i kommunala pensionärsrådet, för att inhämta synpunkter från både beslutsfattare och äldrerepresentanter. Utöver detta har även en särskild referensgrupp provsmakat och lämnat feedback på måltidernas kvalitet, smak och konsistens. Projektet har drivits i nära samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, tekniska förvaltningen och måltidsavdelningen samt ekonomiavdelningen, där regelbundna avstämningar har genomförts för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och praktiska förutsättningar i utförandet. Under projektets gång har data samlats in från medarbetare och verksamheten i stort, bland annat kring upplevd arbetsbelastning, hanteringen av de kylda måltiderna samt effekter på leveranstider och planering. Omsorgstagare har fått möjlighet att besvara enkät utifrån både varmhållen mat och kyld mat. På så sätt har pilotprojektet skapat ett rimligt underlag för att bedöma hur den nya modellen fungerar i praktiken och vilka effekter som har uppstått för både verksamhet och omsorgstagare. 2 (jorwij) 3. Resultat 1. Kvalitet Resultaten från enkäter och provsmakningar visar att den kylda måltidsmodellen erbjuder flera kvalitetsmässiga fördelar. Många omsorgstagare uppskattar den ökade flexibiliteten och möjligheten att själva bestämma när måltiden ska intas. Samtidigt visar uppföljningen på vissa kvalitetsutmaningar i jämförelse med tidigare varmhållen mat. En mindre minskning kan ses i bedömningen av smak och upplevd kvalitet, vilket framför allt kopplas till hur vissa komponenter, såsom potatis och grönsaker, påverkas vid uppvärmning. Samtidigt har potatis även vid varmhållen hantering varit en utmaning. Flera omsorgstagare upplever även att tillbehör som tidigare ingick, exempelvis sallad, soppa och färska grönsaker, saknas, vilket påverkar helhetsupplevelsen. Ett återkommande förbättringsområde är även förpackningarnas utformning, där svåröppnade förpackningar kan försvåra hanteringen för omsorgstagare. Svåröppnade förpackningar har varit ett bekymmer även vid tidigare modell med varmhållna matlådor och kvarstår som en utmaning att åtgärda, vilket sker i samarbete med leverantör. Utöver den ökade flexibiliteten och självbestämmandet ger kyld matlagningsteknik ytterligare kvalitetsfördelar. Snabb nedkylning bidrar till att bevara näringsinnehåll och smak, minskar risken för bakterietillväxt samtidigt som hållbarheten i kylskåp ökar avsevärt vid obruten förpackning. Modellen skapar också förutsättningar för ett bredare menyutbud och därmed större valfrihet för omsorgstagare. Arbetssättet kan också bidra till en minskad klimatpåverkan genom exempelvis färre och effektivare transporter. Sammantaget visar resultatet att den kylda modellen fungerar väl ur ett kvalitetsperspektiv, men att vissa delar behöver utvecklas vidare för att fullt ut motsvara omsorgstagarnas behov och förväntningar. 2. Arbetsmiljö Efter övergången till två leveransdagar med kylda portioner upplever medarbetarna inom hemtjänsten en tydligt minskad stress i samband med matleveranserna. Andelen som svarar ”Nej” på att leveranserna känns stressande ökade markant från 23,5 % före förändringen till 77,3 % efter. Resultatet tyder på att den nya modellen ger bättre planeringsmöjligheter, färre dagliga tidskritiska moment och en mer hållbar arbetsbelastning i hemtjänstens vardag. Enkätsvaren från måltidspersonalen visar att arbetet med kylda matlådor innebär minskad tidspress och bättre möjligheter till planering, då produktionen inte är lika styrd av fasta serveringstider. Samtidigt upplevs arbetssättet som mer arbetskrävande, med ökat behov av planering, fler arbetsmoment och högre krav på kompetens, särskilt kring nedkylning och metodval. Stressnivån vid produktionen varierar, men den förändrade modellen bedöms sammantaget ge både förbättringar och nya utmaningar för arbetsmiljön. 3 (jorwij) Modellen skapar även bättre förutsättningar för planering och bidrar till en jämnare hantering av måltider över tid. 3. Ekonomi Genom ett breddinförande av leverans av kyld mat två gånger per vecka inom alla hemtjänstgrupper i hela Tingsryds kommun skulle innebära följande ekonomiska effekter inom vård- och omsorg: • Resursutnyttjande: Den nya modellen frigör tid motsvarande cirka 2 årsarbetare, vilket skapar utrymme för mer omsorgsnära arbete – inte för neddragning av personal. • Bilkostnader: Minskade körsträckor ger en årlig kostnadsreduktion på cirka 63 tkr och kan bidra till minskad miljöpåverkan. • För omsorgstagare: Lägre utkörningsavgifter innebär minskade kostnader för enskilda men också lägre avgiftsintäkter ca 180 tkr. • Engångskostnader: Investeringar för breddinförande uppgår till cirka 480 tkr. Exempel på investeringar är kylskåp, förvarings/transportmaterial etc. • Trots engångskostnader är modellen självfinansierande redan första året. Inom måltidsavdelningen skulle ett breddiförande innebära följande ekonomiska effekter: Måltidsavdelningens extra kostnader under projekttiden uppgår till ca 76 tkr. Detta innefattar hyra för packmaskin, inköp av livsmedelsgas, extra väskor och hyllor för förvaring. Vid breddinförande med all tillagning vid Örnens kök behöver det investeras i utrustning motsvarande ca 400 tkr, exempelvis packmaskin, nedkylningsskåp, transportväskor. Idag lagas det i snitt 44 portioner per dag på Örnen och i övriga kök sammanlagt 100 portioner. Vid flytt av hela kommunens produktion av lådor till Örnens kök så beräknas en tidsbesparing i övriga kök på ca 8 timmar sammanlagt per dag. 4. Omvärld Nationellt pågår en tydlig omställning inom kommunal matdistribution till äldre i ordinärt boende. Enligt en aktuell nationell kartläggning genomförd inom ramen för MATtanken använder cirka 51 procent av kommunerna idag kylda matlådor, medan 31 procent fortsatt levererar varmhållen mat. Övriga kommuner använder alternativa lösningar såsom inköp från butik eller kombinationsmodeller. Erfarenheter från kommuner som under längre tid arbetat med kylda matlådor, exempelvis Nyköping, Kalmar och Eskilstuna, visar att modellen kan bidra till ökad valfrihet, jämnare kvalitet över tid och i vissa fall hög kundnöjdhet. Flera kommuner lyfter även förbättrad planering, minskat matsvinn och ökad flexibilitet för omsorgstagarna som viktiga fördelar. Samtidigt framkommer gemensamma utmaningar. Förutsättningar såsom tillgång till mikrovågsugn, tydlig information om uppvärmning och hantering samt anpassade och 4 (jorwij) lättöppnade förpackningar är avgörande för att modellen ska fungera väl. Flera kommuner pekar även på behovet av att beakta den sociala dimensionen, då färre leveranstillfällen kan minska den dagliga kontakten med omsorgstagare. Sammantaget visar omvärldsbilden att kylda matlådor är en etablerad och växande modell inom svensk äldreomsorg. Pilotprojektet i Tingsryd ligger därmed väl i linje med nationell utveckling och bekräftar vikten av att kombinera förändrade arbetssätt med kvalitetssäkring, tydlig kommunikation och individuella behov. 5. Slutsatser och rekommendationer Pilotprojektet med kylda matlådor visar sammantaget att den nya måltidsmodellen innebär flera betydande vinster för såväl omsorgstagare som verksamhet. Projektet har bidragit till en tydligt förbättrad arbetsmiljö, särskilt inom hemtjänsten, genom minskad tidspress, färre tidskritiska moment och bättre planeringsförutsättningar. Den frigjorda tiden skapar möjlighet till ökat fokus på omsorgsnära arbete och stärker hållbarheten i det dagliga utförandet. Ur ett kvalitets- och omsorgstagarperspektiv framträder den ökade flexibiliteten som en central fördel. Möjligheten för omsorgstagare att själva välja när måltiden ska intas stärker självbestämmande och anpassning till individuella vanor och behov. Modellen skapar även goda förutsättningar för att på sikt erbjuda ett ökat antal valbara maträtter, vilket bedöms bidra positivt till både variation och upplevd valfrihet. De kvalitetsutmaningar som identifierats rör främst uppvärmningspåverkan på vissa livsmedel samt hanteringen av förpackningar. Efter att en ny sort av potatis har testats under pågående projekt är upplevelsen att negativa synpunkter har minskat. Tillbehör såsom färska grönsaker bedöms inte behöva ingå i den kommunala måltidsleveransen. I stället kan detta tillgodoses genom individuellt ansvar hos omsorgstagaren, med möjlighet till stöd från hemtjänsten vid inköp eller via hemleverans av livsmedel. Soppa har tillförts i menyn under projektets gång. Förpackningarnas utformning, särskilt avseende lättöppnade lösningar, kvarstår som ett prioriterat utvecklingsområde för att ytterligare stärka tillgänglighet, säkerhet och självständighet för omsorgstagarna. En viktig slutsats är att den frigjorda medarbetartiden och minskade körtiden inte syftar till minskad bemanning eller neddragning av resurser. I stället skapas ett värdefullt utrymme för medarbetarna att i högre grad fokusera på andra omsorgsnära uppgifter som stärker kvaliteten i vård- och omsorgsarbetet, såsom mer tid för sociala insatser, stöd vid måltider och ökad kontinuitet i hembesök. Denna omfördelning av tid bidrar till en förbättrad arbetsmiljö och stärker samtidigt omsorgstagarnas upplevelse av trygghet, kvalitet och kontinuitet. Därtill ökar förutsättningarna för ett mer förebyggande och individanpassat arbetssätt, i linje med inriktningen i den nya socialtjänstlagen. När det gäller måltidsavdelningen innebär den nya modellen inte heller några omedelbara besparingar. Även om arbetssättet skapar vissa effektiviseringsmöjligheter krävs fortsatt minst 5 (jorwij) samma resursnivå eftersom samma mängd mat ska produceras och omställningen medför nya arbetsmoment, högre krav på planering samt anpassning till ny teknik och metodik. Direkta effektiviseringar inom måltidsverksamheten kan främst förväntas handla om minskat matsvinn, mer förutsägbara volymer och förbättrade inköp snarare än minskad bemanning. Arbetet behöver sätta sig och processerna stabiliseras innan en mer långsiktig bedömning av eventuella ekonomiska vinster kan göras. Eventuella besparingar kan därför först bli aktuella i ett senare skede, när den nya modellen är fullt implementerad och driftsatt i sin helhet. Införandet av kylda matlådor stärker kommunens förmåga att hantera störningar, exempelvis vid elavbrott eller andra krissituationer. Eftersom måltiderna levereras färdiglagade för flera dagar framåt, minskar beroendet av daglig produktion och distribution. Detta skapar en buffert som gör att omsorgstagare kan tillgodose sitt näringsbehov även vid tillfälliga driftstörningar, vilket ökar tryggheten och robustheten i måltidsförsörjningen. Sammantaget visar projektet att den kylda måltidsmodellen utgör en hållbar och ändamålsenlig utveckling av kommunens måltidsverksamhet. De tydliga vinsterna i form av förbättrad arbetsmiljö, ökad flexibilitet och självbestämmande för omsorgstagaren samt mer effektiva resursutnyttjanden talar sammantaget för ett permanent införande. Rekommendationen är därför att det nya arbetssättet breddinförs inom verksamheterna, med fortsatt kvalitetsutveckling av förpackningar, information och menyutbud som en del av det löpande förbättringsarbetet. 6 (jorwij) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (15) Vård- och omsorgsnämnden 2026-02-03