KS Arbetsutskott — 25 maj 2026

1 § kommunallagen (2017:725) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första stycket samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.” Fullmäktige Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt förbundsfullmäktige. 1 2025-12-19 Lokal pensionsmyndighet Det beslutande organ, eller funktion, som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KR 26. Den lokala pensionsmyndigheten kan vara fullmäktige eller kommunstyrelsen men kan också delegeras till exempelvis arvodesberedningen eller tjänstefunktion. Fullgör uppdrag på betydande del Med betydande del av heltid, avses av heltid sammanlagt minst 40 procent av en heltidstjänst. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Förvärvsinkomst Med förvärvsinkomst, och andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, avses sådana inkomstslag som anges - i 59 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) t.ex. sjukpenning, föräldrapenningförmåner, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt enligt Skatteverkets definition av förvärvsinkomst. All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara 2 2025-12-19 förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Pensionsgrundande inkomst Den förtroendevaldes årsarvoden, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Mandatperiod En mandatperiod är den period den förtroendevalde har sitt uppdrag. I Sverige utgör en politisk mandatperiod oftast fyra år och mandatperioden för kommunfullmäktige löper mellan valen från och med den 15 oktober valåret (kap 5 § 9 första stycket kommunallagen). Cirkulär och övrig information avseende OPF-KR/KL Cirkulär 25:64 – OPF-KR 26 Cirkulär 24:63 – OPF-KR 25 Cirkulär 18:31 – OPF-KL 18 Cirkulär 13:75 – OPF-KL 14 Arbetsgivarnytt nr 31/14 Arbetsgivarnytt nr 28/12 Övergripande om bestämmelserna OPF-KR 26 omfattar förtroendevald som avses 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund. OPF-KR 26 är utformat för tillämpning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. För att bestämmelserna ska äga giltighet krävs ett lokalt antagande av fullmäktige. OPF-KR 26 utgår från den enskilda kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Med ”tidigare uppdrag” avses i kommentaren uppdrag hos samma uppdragsgivare och ska inte sammanblandas med uppdrag hos annan uppdragsgivare. 3 2025-12-19 Bestämmelserna i OPF-KR 26 ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och bestämmelserna har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. Kommunala aktiebolag Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas inte av bestämmelserna i OPF- KR 26, villkor för styrelseledamöter regleras i första hand genom aktiebolagslagen. Det är dock möjligt att besluta om en modell som ger förmåner eller nivåer liknande OPF-KR 26 även för kommunala aktiebolag. Om ett sådant beslut fattas måste man beakta att aktiebolagslagen och kommunallagen är två separata regelverk med olika krav och principer. Konsekvenserna av att införa OPF-KR 26-liknande villkor inom ramen för aktiebolagslagen har inte utretts, vilket innebär att rättsliga och praktiska effekter är mycket osäkra. Om en kommun eller region ändå väljer att slå samman uppdrag och ersättningar för förtroendeuppdrag och styrelsearbete i kommunala aktiebolag rekommenderas att en ersättningspolicy utarbetas och dokumenteras som tillägg till OPF-KR 26. Tillägget bör tydligt beskriva hur OPF-KR 26 ska tillämpas, inklusive om förmåner som omställningsstöd omfattar hela uppdraget – även den del som avser styrelsearbete i kommunala aktiebolag. Bestämmelserna är indelade i fyra kapitel; inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Att inneha ett förtroendeuppdrag är förenat med särskilda förutsättningar. Ett politiskt uppdrag utgör inte en anställning, och den förtroendevalde är således inte anställd av kommunen, regionen eller kommunalförbund. Den förtroendevalde omfattas därför inte av bestämmelser i lagstiftning som reglerar arbetsmarknaden, exempelvis semester, arbetstid, anställningsskydd eller tjänstepension. Förtroendeuppdraget innebär att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det rimligt att den som lämnar ett förtroendeuppdrag också erbjuds stöd för att hitta en ny väg tillbaka till arbetslivet. Med hänsyn till att de förtroendevalda har olika bakgrund och varierande förutsättningar är det av vikt att säkerställa att adekvata stöd- och återgångsmöjligheter finns. Omställningsbestämmelserna i OPF-KR 26 syftar till en aktiv omställning genom riktade insatser och tidsbegränsade ekonomiska stöd, med målet att öka möjligheterna för individen att utvecklas och gå vidare i sin karriär efter slutfört uppdrag. I OPF-KR 26 justeras samordningsreglerna gällande ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöden ska samordnas med 4 2025-12-19 all förvärvsinkomst och/eller annan inkomst från och med det första året med omställningsstöd. I OPF-KR 26 införs även förslag till regler om nekad rätt till omställningsstöd. Fullmäktige ges möjlighet att besluta att en förtroendevald inte ska ha rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 i bestämmelserna. Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna för sektorns förtroendevalda klassificeras inte som tjänstepensionsförsäkring eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande mellan kommunen, regionen eller kommunalförbundet och den förtroendevalde. För att möjliggöra tjänstepension för förtroendevalda krävs en ändring av nuvarande skattelagstiftning. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KR och strukturen i regelverket följer av AKAP-KR. Intjänandet till den avgiftsbestämda pensionsbehållningen bygger på en livsinkomstprincip i uppdraget. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Bestämmelserna gäller inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS) angiven ålder. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall I OPF-KR 26 finns också ett familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda i sektorn. Tidigare pensionssystem och övergångsbestämmelser Förtroendevaldas pensionsvillkor i kommuner och regioner regleras utifrån olika pensionsbestämmelser som har förändrats över tid. Vilket regelverk som gäller beror både på när uppdraget påbörjades och när och hur kommunen eller regionen antog nya bestämmelser. Äldre reglementen, såsom PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda) och PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda i kommuner och landsting), bygger på förmånsbestämda principer där pensionen baseras på slutlig inkomst och tid i uppdraget. Senare regelverk, exempelvis OPF-KR 26, utgår istället från en livsinkomstprincip i uppdraget/uppdragen. Tillämpning Intjänande enligt äldre reglementen och OPF-KR 26 är kopplat till den organisation där uppdraget utförs. Vid nytt uppdrag hos ny uppdragsgivare bör OPF-KR 26 tillämpas. De äldre reglerna upphör att gälla för en förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan att vara berättigad till pensionsförmån enligt dessa. Om rätt till pensionsförmån föreligger, fortsätter de äldre bestämmelserna att gälla (t.ex. PBF § 1 mom. 3). 5 2025-12-19 Bestämmelserna bör inte medföra att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att kvarstå som förtroendevald i mindre omfattning. Därför bör uppbärande av avgångsersättning inte hindra att den förtroendevalde omfattas av OPF- KR 26 och tjänar in förmåner parallellt. Om rätt till egenpension enligt äldre reglementen föreligger på grund av uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund, bör frågan om denna rätt utgör hinder för intjänande enligt OPF- KR 26 regleras i tillämpningsanvisningar. En förtroendevald som före införandet av OPF-KR 26 omfattades av äldre reglementen och hade ett uppdrag om minst 40 procent av heltid, kan fortsätta att omfattas av dessa så länge uppdraget kvarstår med minst samma omfattning. Om uppdraget minskar till under 40 procent och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension enligt de äldre reglerna, kan den förtroendevalde istället omfattas av OPF-KR 26. Övergång från äldre regelverk till OPF-KR 26 De tidigare förmånsbestämda regelverken, såsom PBF och PRF-KL, skiljer sig väsentligt från det nuvarande avgiftsbestämda regelverket OPF-KR 26. I ett förmånsbestämt system är pensionen kopplad till en viss nivå baserad på slutlön (arvode) och tjänstetid, medan pensionen i ett avgiftsbestämt system styrs av storleken på ”inbetalda” avgifter (till en pensionsbehållning) och värdeutveckling över tid. En förtroendevald som omfattas av äldre regelverk kan, efter att tidigare pensionsförmåner har värderats och en noggrann bedömning av lämpligheten har gjorts, övergå till OPF-KR 26 genom överenskommelse med uppdragsgivaren. Det rekommenderas att en skriftlig överenskommelse upprättas mellan uppdragsgivaren och den förtroendevalde, där konsekvenserna av övergången tydligt framgår. Eftersom regelverken bygger på olika grundprinciper bör ett byte mellan dessa endast ske på initiativ av den enskilde förtroendevalde och med stor försiktighet. En övergång kan få betydande konsekvenser för den framtida pensionsförmånen. Kommunen eller regionen bör tillsammans med den förtroendevalde värdera tidigare intjänade pensionsrättigheter och jämföra med OPF-KR 26. Resultatet bör redovisas till den förtroendevalde. En sådan redovisning ska baseras på individuella förutsättningar, såsom ålder, tjänstetid och planerade framtida uppdrag. SKR kommer under våren 2026 att ta fram ett förslag till riktlinjer för hur en övergång mellan regelverken kan genomföras. OPF-KR/KL har tidigare inte samordnats med äldre reglementen, men vissa äldre reglementen kan samordnas med OPF-KR 26 (samt tidigare versioner), exempelvis

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Rätt till omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde aktivt medverkar i omställningsarbetet i syfte att så snart som möjligt erhålla en ny försörjning genom 8 2025-12-19 anställning eller eget företagande. Medverkan innefattar bland annat att söka arbete, delta i relevanta insatser samt i övrigt vidta åtgärder som kan främja återgång i arbete eller etablering av näringsverksamhet. Om pensionsmyndigheten finner att den förtroendevalde inte uppfyller dessa krav får myndigheten besluta att omställningsstödet ska reduceras eller upphöra. § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Rekommendationen är att rätten till omställningsstöd ska vara starkt skyddad och stå helt fri från otillbörlig påverkan. Det är inte tillåtet, varken direkt eller indirekt, att påverka en förtroendevalds tjänsteutövning, exempelvis genom att försöka få den förtroendevalde att fatta andra beslut eller kringgå regler genom utnyttjande av rätten till omställningsstöd. Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte har rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5, om det finns särskilt skäl i enlighet med 4 kap. 9 § kommunallagen. Sådant särskilt skäl föreligger om den förtroendevalde dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Förtroendevald är skyldig att meddela lagakraft vunnen dom till den lokala pensionsmyndigheten. Om den förtroendevalde genom lagakraftvunnen dom dömts till fängelse i lägst två år, ska utbetalt omställningsstöd återbetalas. Överenskommelse kan träffas om att utbetalning av stöd tills vidare ska anstå till dess att dom har meddelats och vunnit laga kraft. Det föreslagna tillägget avseende nekad rätt till omställningsstöd syftar till att ge fullmäktige ett handlingsutrymme i sådana mycket särskilda fall. Nekad rätt till omställningsstöd ställer höga krav på: • att brott ska vara fastslaget genom dom som vunnit laga kraft. • att beslut om nekad rätt till omställningsstöd ska föregås av beredning och att den förtroendevalde ska få möjlighet att yttra sig. • att beslutet om nekad rätt till omställningsstöd kan överklagas enligt kommunallagen. SKR: s anmärkning till § 2a SKR bedömer att det föreligger svårigheter att koppla en förtroendevalds rätt till omställningsstöd till nekad ansvarsfrihet, även i de fall ansvarsfrihet har nekats på grund av allvarliga brister i uppdraget, såsom ekonomiska oegentligheter, brottsliga handlingar av lägre grad eller andra betydande regelöverträdelser. SKR:s bedömning är att det finns flera omständigheter som talar emot att nekad ansvarsfrihet ska kunna utgöra grund för nekad rätt till omställningsstöd. Ansvarsprövningen innebär som huvudregel en kollektiv bedömning, vilket innebär att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet normalt omfattar samtliga ledamöter i det 9 2025-12-19 politiska organet. Det är således ovanligt att beslutet enbart riktas mot enskilda ledamöter. SKR bedömer vidare att en ordning där nekad ansvarsfrihet leder till nekad rätt till omställningsstöd kan innebära risk för otillbörlig användning. En sådan bestämmelse skulle kunna komma att tillämpas av andra skäl än att hantera faktiska brister i uppdraget.

§ 3 Aktiva omställningsinsatser Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund och som inte uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder när han eller hon lämnar sitt (sina) uppdrag. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Tanken med aktiva omställningssinsatser är att de ska vara individuellt anpassade och kan exempelvis bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det är upp till respektive fullmäktige att fastställa eventuell kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar. Ledning kan hämtas från Omställningsfonden eller andra system för omställning på arbetsmarknaden avseende exempelvis typ av insatser och kostnadsram. Omställningsfonden kan ges i uppdrag att ombesörja den aktiva omställningsinsatsen. Kontaktuppgifter till Omställningsfonden är 08-452 79 98 eller info@omstallningsfonden.se.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Omfattning och syfte Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund. 10 2025-12-19 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Syftet med omställningsstöd enligt OPF-KR 26 är att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Det är därför viktigt att det ekonomiska omställningsstödet tillämpas så att det inte motverkar detta syfte. Utbetalning och samordning För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, se § 6 nedan. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder . Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Beräkning Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode under det senaste året gånger tolv. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd och nytt uppdrag Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. Även om det ekonomiska omställningsstödet som huvudregel ska upphöra om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av ett uppdrag överstigande 40 procent av en heltid så är inte syftet att det ekonomiska omställningsstödet ska hindra att ta nya politiska uppdrag. Om en förtroendevald med ekonomiskt omställningsstöd på nytt blir innehavare av uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund med en lägre omfattning eller lägre ersättning än i tidigare uppdrag så kan omställningsstödet i sådana fall justeras i motsvarande omfattning. Pensionsmyndigheten kan således fatta 11 2025-12-19 beslut om att istället för att omställningsstödet helt ska upphöra omreglera det ekonomiska omställningsstödet. Exempel 1: Kommunalråd A hade uppdrag med omfattning om 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet A ett nytt uppdrag med en omfattning av 100 % men med väsentligt lägre ersättning i jämförelse med det ursprungliga uppdraget. Det ekonomiska omställningsstödet kan då samordnas enligt samordningsreglerna i § 6 och fortsatt utbetalas. Exempel 2: Kommunalråd B hade uppdrag med omfattning 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet B ett nytt uppdrag med en omfattning av 40 % av en heltid. Det ekonomiska omställningsstödet kan då justeras utifrån det nya uppdraget samt i övrigt samordnas enligt samordningsreglerna i § 6. Uppdrag hos tidigare uppdragsgivare I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. SKR ser att tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26 (eller tidigare OPF-KR/KL) bör kunna tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid för ekonomisk- samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd, under förutsättning att det tidigare uppdraget innehafts inom två år före det pågående uppdraget. Det åligger den förtroendevalde att i samband med ansökan och redovisning skriftligen begära tillgodoräkning av tidigare uppdrag samt styrka dessa med relevanta underlag. Tillgodoräkning kan beviljas endast under förutsättning att omställningsstöd inte har utgått från den tidigare uppdragsgivaren, detta i syfte att säkerställa att dubbla förmåner inte uppstår. När tillgodoräkning beviljas bör kostnadsansvaret fördelas mellan nuvarande och tidigare uppdragsgivare. Denna konstruktion bidrar till en rättvis och balanserad förmån och säkerställer att kostnaderna fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Genom att möjliggöra tillgodoräkning skapas förutsättningar för ökad rörlighet mellan uppdrag, vilket gör det enklare för förtroendevalda att byta uppdragsgivare utan att förlora intjänade rättigheter. Detta bidrar till att behålla och utveckla erfarenhet och kunskap inom det politiska systemet. På så sätt främjas kvaliteten i det demokratiska arbetet och bidrar till att säkra tillgången på engagerade och kompetenta förtroendevalda. 12 2025-12-19

§ 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. I det fall förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte och det finns heller inte någon övre åldersgräns. Men observera att pensionsbestämmelserna i OPF-KR 26 inte gäller om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Pensionsavgiften är 6 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 31,5 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den 17 2025-12-19 förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 6 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning (§ 6) som förvaltas i kommunen, regionen eller kommunalförbundet. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Det är möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållningen kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. Pensionsavgift vid sjuk- eller aktivitetsersättning För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen) d.v.s. avgiften avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen ”nedsatt arbetsförmåga i uppdraget” ska inte anses vara en begränsning av denna princip. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före insjuknandetidpunkten enligt § 10. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning (§ 6). För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden. 18 2025-12-19

6§. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll inom sitt verksamhetsområde. Kommunledningsförvaltningen har listat tänkbara risker från verksamheterna att granska under 2026 och genomfört en riskanalys av dessa. Risker och resultatet av riskanalysen finns i bifogat underlag. Utgångspunkt är med fördel i de frågeställningar och riskområden med fokus på nämndens arbete, som finns i bifogat underlag. Förslag kan även ges på risker i verksamheterna. Om nya risker föreslås görs en riskanalys på mötet av dessa. Därefter föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott en eller flera av riskerna att ingå i internkontrollplan för kommunstyrelsen för 2026. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn. Därmed görs ingen prövning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2026-05-12 Riskanalys intern kontroll 2026, kommunstyrelse Frågeställningar inför framtagande av intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2026 Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Kommunchef Kanslichef Kommunens revisorer Therese Magnusson Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Frågeställningar inför framtagande av intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2026 Beroende på svaret kan någon/några av nedanstående utgöra en kontrollpunkt för 2024. För nämnderna Strategiska risker Har nämnden tillräcklig insyn i och kommunikation med kommunens verksamheter för att kunna styra på ett bra sätt inom sitt ansvarsområde? Operativa risker Finns det risk för att handlingar (beslutsunderlag) till nämndsammanträden är ofullständiga eller inte skickas ut i tid till de förtroendevalda? Får nämnden det stöd från förvaltningen som den behöver, i form av professionell handläggning, resurser, utrustning, IT, lokaler? Finns det risk för kränkningar, hot, utpressningar, fysiskt våld eller andra våldsyttringar mot förtroendevalda (kopplat till deras politiska uppdrag/engagemang/möten)? Finns det risk för att invånarna har svårt att få insyn i nämndens verksamhet? Lagefterlevnad Känner nämndens förtroendevalda till och följer de lagar, förordningar och föreskrifter, samt det reglemente och delegationsordning, som reglerar nämndens verksamhet? Beslutar nämnden endast i sådana frågor som rör förvaltningen och ligger inom området för de kommunala befogenheterna och vad kommunfullmäktige har delegerat till nämnden? (KL, 6 kap 3 §) Tar nämnden ansvar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs? (KL, 6 kap 4 §) Redovisar nämnden till Kommunfullmäktige hur den har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har gett till nämnden? (KL, 6 kap 5 §) Bedrivs verksamheten på ett tillfredsställande sätt, även då vården av kommunal angelägenhet har överlämnats till annan juridisk person eller enskild individ? (KL, 10 kap 1 §) Följs samverkansavtal som finns inom nämndens område? (KL, 9 kap 22 §) Finns det risk att nämnden (i strid med lagen) bestämmer om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part? Exempelvis att nämnden både ansöker om och beviljar bygglov? (KL, 6 kap 7 §) Finns det risk att nämnden (i strid med lagen) utövar i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver? En nämnd kan inte både driva miljöfarlig verksamhet samtidigt som den har tillsyn över den, exempelvis sopanläggning eller reningsverk eller bedriva fastighetsförvaltning och samtidigt ha brandtillsyn. (KL, 6 kap 7 §) Hur kommunicerar nämnderna med brukarna/medborgarna? Det finns lagkrav om samråd i bland annat i plan- och bygglagen (samråd om planer), skollagen (brukarråd), socialtjänstlagen (pensionärsråd) (KL, 8 kap 3 §) Finns det risk att förtroendevalda som är jäviga i ärenden ändå deltar i nämndens handläggning och beslutsfattande i ärendena, i strid med lagen? (KL 6 kap 28–32 §§ 7 kap 4 §) Finns det risk för att nämndens förtroendevalda tar emot mutor och bestickningar eller på annat sätt missbrukar sin förtroendeställning för egen vinning? Finansiella risker Har de förtroendevalda tillräcklig insyn i nämndens ekonomi? Tillägg för kommunstyrelsen utöver ovanstående Lagefterlevnad Har kommunstyrelsen tillräcklig uppsikt över övriga nämnders verksamheter, kommunalförbund som kommunen ingår i, samt över sådan verksamhet där vården av kommunal angelägenhet har överlämnats till annan juridisk eller enskild person? (KL, 6 kap 1 §) Finns det risk för bristande rutiner kring granskning av verksamheterna i de kommunala bolagen eller i företag som kommunen är delägare till eller har annat intresse i? (KL, 6 kap 9 §) Har kommunstyrelsen tillräckligt goda förutsättningar för att uppmärksamt kunna följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning? (KL, 6 kap 11 §) Har kommunstyrelsen tillsyn över att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i reglemente för kommunstyrelse och nämnder. (Reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Tingsryds kommun, kap 2 § 6a punkt 2) Har kommunstyrelsen tillsyn över att uppföljning och utvärdering av såväl ekonomi som verksamhet görs och redovisas till fullmäktige av alla nämnder och styrelser samt i övrigt utöva fortlöpande uppsikt över hela kommunkoncernens verksamhet? (Reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Tingsryds kommun, kap 2 § 6a punkt 3) Har kommunstyrelsen bevakning av att kommunens inkomster och utgifter balanserar? (Reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Tingsryds kommun, kap 2 § 6e punkt 2) Riskanalys - Intern kontroll 2026 (Kommunstyrelse) 6 12 18 24 30 36 6 5 10 15 20 25 30 5 4 8 12 16 20 24 4 3 6 9 12 15 18 3 2 4 6 8 10 12 2 tehkilonnaS 3 12 13 9 8 10 11 5 6 7 1 2 4 1 2 3 4 5 6 1 1 2 3 4 5 6 Konsekvens 1 Kritisk16 Medium Totalt: 17 Kritisk Sannolikhet Konsekvens Medium Låg 6 MYCKET HÖG SANNOLIKHET - KATASTROFAL - Förödande Ofta, från dagligen till några gånger konsekvenser för kvaliteten i per månad verksamheten, mycket långvariga störningar 5 HÖG SANNOLIKHET - Någon gång MYCKET ALLVARLIG - Stora per månad konsekvenser för kvaliteten i verksamheten 4 GANSKA SANNOLIK - Några ALLVARLIG - Ganska stora gånger per år konsekvenser för kvaliteten i verksamheten 3 LÅG SANNOLIKHET - Mer sällan BEGRÄNSAD - Begränsade än en gång per år konsekvenser för kvaliteten i verksamheten 2 MYCKET LÅG SANNOLIKHET - MYCKET BEGRÄNSAD -Mycket Ett fåtal gånger under en begränsade konsekvenser för flerårsperiod kvaliteten i verksamheten 1 OSANNOLK - Inte troligt att det OBETYDLIG - I stort sett inga inträffar konsekvenser för kvaliteten i verksamheten Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1 Ekonomisystem Back-up saknas/går ej att Mycket låg Mycket 10 läsa osannolikhet allvarlig 2 Ekonomisystem Långvarigt driftstopp Mycket låg Mycket 10 sannolikhet allvarlig 3 Resurser och Sårbarhet vid frånvaro, Ganska Begränsad 12 kompetens kritiska arbetsuppgifter kan sannolik ej utföras 4 Informationshantering Personuppgifter eller Mycket låg Mycket 10 annan känslig data läcker sannolikhet allvarlig 5 Offentlighet och Säkerställa insyn och Låg Mycket 15 sekretess transparens, samtidigt sannolikhet allvarlig skydda känsliga uppgifter. 6 Informationssäkerhet Skydda personuppgifter, Låg Mycket 15 och GDPR minska risk för incidenter. sannolikhet allvarlig Incidenthantering. 7 Ärende- och Säkerställa spårbarhet, Låg Mycket 15 nämndsadministratio kvalitet och rättssäkerhet i sannolikhet allvarlig n politiska beslut (nämnd). 8 Delegationsordning/b Beslut fattas av fel funktion Låg Allvarlig 12 eslutsmandat eller på fel nivå. sannolikhet 9 Besökshantering/inter Felaktigt bemötande, Låg Begränsad 9 n säkerhet obehörig åtkomst, otydliga sannolikhet rutiner för besökshantering. 10 Arvodeshantering Risk för felaktiga Låg Allvarlig 12 utbetalningar sannolikhet 11 Viktig information går Informationsluckor vid Låg Allvarlig 12 förlorad överlämningar eller att sannolikhet information fastnar i e-post vid frånvaro från arbetet. 12 Hittar inte dokument i Saknar insyn i hur arkivet Ganska Begränsad 12 fysiska arkivet är uppbyggt och hur vi ska sannolik arkivera material. 13 Hemsida hackas Risk att kommunen inte Ganska Allvarlig 16 kan nå ut med information sannolik till invånare. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (13) KS Personalutskott 2026-05-11

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. 25 2025-12-19 Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket FAL. 26 Delningstal OPF-KR 26 Förskottsränta 1,6%, inga belastningar Finansinspektionens livslängdsantaganden enligt RIPS 2021 Generation 60 tal Hänsyn till linjär dödlighet från 97 Dödsfall före pensionsålder garanterad utbetalning i 5 år Delningstal 4,8067 Livsvarig utan återbetalnings- Livsvarig med 20 års skydd/garanti utbetalnings-garanti Kvinna 50% Man 50% Kvinna 50% Man 50% Uttagsålder Delningstal Delningstal 6011 22,2576 23,264 6100 22,2092 23,2242 6101 22,1608 23,1845 6102 22,1124 23,1449 6103 22,0639 23,1053 6104 22,0154 23,0658 6105 21,9669 23,0263 6106 21,9183 22,9868 6107 21,8697 22,9475 6108 21,821 22,9081 6109 21,7724 22,8688 6110 21,7236 22,8296 6111 21,6749 22,7904 6200 21,6261 22,7513 6201 21,5773 22,7123 6202 21,5284 22,6733 6203 21,4796 22,6344 6204 21,4306 22,5955 6205 21,3817 22,5567 6206 21,3327 22,5179 6207 21,2837 22,4793 6208 21,2346 22,4406 6209 21,1855 22,4021 6210 21,1364 22,3636 6211 21,0873 22,3252 6300 21,0381 22,2869 6301 20,9889 22,2486 6302 20,9397 22,2104 6303 20,8904 22,1722 6304 20,8411 22,1342 6305 20,7918 22,0962 6306 20,7424 22,0583 6307 20,693 22,0205 6308 20,6436 21,9827 6309 20,5941 21,945 6310 20,5446 21,9075 6311 20,4951 21,8699 6400 20,4456 21,8325 6401 20,396 21,7952 6402 20,3464 21,7579 6403 20,2968 21,7207 6404 20,2472 21,6836 6405 20,1975 21,6466 6406 20,1478 21,6097 6407 20,0981 21,5729 6408 20,0483 21,5362 6409 19,9985 21,4995 6410 19,9487 21,463 6411 19,8989 21,4265 6500 19,849 21,3902 6501 19,7991 21,3539 6502 19,7492 21,3178 6503 19,6993 21,2817 6504 19,6493 21,2457 6505 19,5994 21,2099 6506 19,5494 21,1741 6507 19,4993 21,1385 6508 19,4493 21,1029 6509 19,3992 21,0675 6510 19,3491 21,0321 6511 19,299 20,9969 6600 19,2489 20,9618 6601 19,1987 20,9268 6602 19,1485 20,8919 6603 19,0983 20,8571 6604 19,0481 20,8224 6605 18,9978 20,7879 6606 18,9476 20,7534 6607 18,8973 20,7191 6608 18,847 20,6849 6609 18,7967 20,6509 6610 18,7464 20,6169 6611 18,696 20,5831 6700 18,6456 20,5493 6701 18,5952 20,5158 6702 18,5448 20,4823 6703 18,4944 20,449 6704 18,444 20,4158 6705 18,3935 20,3827 6706 18,343 20,3497 6707 18,2926 20,3169 6708 18,2421 20,2843 6709 18,1915 20,2517 6710 18,141 20,2193 6711 18,0905 20,187 6800 18,0399 20,1549 6801 17,9894 20,1229 6802 17,9388 20,0911 6803 17,8882 20,0593 6804 17,8376 20,0278 6805 17,787 19,9963 6806 17,7363 19,9651 6807 17,6857 19,9339 6808 17,635 19,9029 6809 17,5844 19,8721 6810 17,5337 19,8414 6811 17,483 19,8109 6900 17,4323 19,7805 6901 17,3817 19,7503 6902 17,331 19,7202 6903 17,2802 19,6903 6904 17,2295 19,6605 6905 17,1788 19,6309 6906 17,1281 19,6014 6907 17,0773 19,5721 6908 17,0266 19,543 6909 16,9759 19,514 6910 16,9251 19,4852 6911 16,8744 19,4566 7000 16,8236 19,4281 7001 16,7728 19,3998 7002 16,7221 19,3716 7003 16,6713 19,3436 7004 16,6205 19,3158 7005 16,5698 19,2882 7006 16,519 19,2607 7007 16,4682 19,2334 7008 16,4175 19,2063 7009 16,3667 19,1794 7010 16,3159 19,1526 7011 16,2651 19,126 7100 16,2144 19,0996 7101 16,1636 19,0733 7102 16,1129 19,0472 7103 16,0621 19,0214 7104 16,0113 18,9956 7105 15,9606 18,9701 7106 15,9098 18,9448 7107 15,8591 18,9196 7108 15,8084 18,8946 7109 15,7576 18,8698 7110 15,7069 18,8452 7111 15,6562 18,8208 7200 15,6055 18,7966 7201 15,5548 18,7725 7202 15,5041 18,7486 7203 15,4534 18,725 7204 15,4027 18,7015 7205 15,3521 18,6782 7206 15,3014 18,6551 7207 15,2508 18,6322 7208 15,2001 18,6094 7209 15,1495 18,5869 7210 15,0989 18,5646 7211 15,0483 18,5424 7300 14,9977 18,5205 7301 14,9471 18,4987 7302 14,8966 18,4772 7303 14,846 18,4558 7304 14,7955 18,4346 7305 14,745 18,4136 7306 14,6945 18,3929 7307 14,6441 18,3723 7308 14,5936 18,3519 7309 14,5432 18,3317 7310 14,4927 18,3117 7311 14,4423 18,2919 7400 14,392 18,2723 7401 14,3416 18,2529 7402 14,2913 18,2337 7403 14,2409 18,2147 7404 14,1906 18,1959 7405 14,1404 18,1773 7406 14,0901 18,1589 7407 14,0399 18,1407 7408 13,9897 18,1227 7409 13,9395 18,1049 7410 13,8894 18,0873 7411 13,8392 18,0699 7500 13,7891 18,0527 7501 13,7391 18,0357 7502 13,689 18,0189 7503 13,639 18,0023 7504 13,589 17,9859 7505 13,539 17,9697 7506 13,4891 17,9537 7507 13,4392 17,9379 7508 13,3894 17,9222 7509 13,3395 17,9068 7510 13,2897 17,8916 7511 13,2399 17,8766 7600 13,1902 17,8617 7601 13,1405 17,8471 7602 13,0908 17,8326 7603 13,0412 17,8184 7604 12,9916 17,8043 7605 12,942 17,7905 7606 12,8925 17,7768 7607 12,843 17,7633 7608 12,7936 17,7501 7609 12,7441 17,737 7610 12,6948 17,7241 7611 12,6454 17,7113 7700 12,5962 17,6988 7701 12,5469 17,6865 7702 12,4977 17,6743 7703 12,4485 17,6624 7704 12,3994 17,6506 7705 12,3503 17,639 7706 12,3013 17,6276 7707 12,2523 17,6164 7708 12,2033 17,6053 7709 12,1544 17,5945 7710 12,1056 17,5838 7711 12,0568 17,5733 7800 12,008 17,563 7801 11,9593 17,5528 7802 11,9107 17,5429 7803 11,862 17,5331 7804 11,8135 17,5235 7805 11,765 17,514 7806 11,7165 17,5048 7807 11,6681 17,4957 7808 11,6198 17,4867 7809 11,5714 17,478 7810 11,5232 17,4694 7811 11,475 17,461 7900 11,4269 17,4527 7901 11,3788 17,4446 7902 11,3308 17,4367 7903 11,2828 17,4289 7904 11,2349 17,4212 7905 11,187 17,4138 7906 11,1393 17,4065 7907 11,0915 17,3993 7908 11,0439 17,3923 7909 10,9962 17,3854 7910 10,9487 17,3787 7911 10,9012 17,3721 8000 10,8538 17,3657 RIPS 21 (version 2021) Ett nytt livslängdsantagande infördes 2021 genom beslut i SKR:s styrelse 23 april. Det nya antagandet bygger på data för kommunsektorns egna anställdas dödlighet och inkomster. Vid skattning av dödlighetsparametrar har också en annan metod tillämpats, så kallad ekonomisk dödlighet, vilken beaktar skillnader i dödlighet för anställda i olika inkomstskikt. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-26 Till kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse enkät och ranking Svenskt Näringsliv Dnr KS/2026:231 Förslag till beslut Kommunstyrelsen tar emot informationen. Sammanfattning av ärendet Svenskt Näringsliv redovisar den årliga enkäten och rankingen som mäter intervjuades uppfattning om kommunal service och stöd i näringslivsfrågor. Redovisningen återges av näringslivs- och samhällschef Karin Bååth. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn och därför görs ingen prövning av barnets bästa. Beslutsunderlag Muntlig information vid sammanträdet Tjänsteskrivelse Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till - Jörgen Wijk Kommunsekreterare Kommunledningsförvaltningen Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28 (35) Teknik- och fritidsnämnden 2026-05-19

§ 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalat inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 15 2025-12-19 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd pensionsbehållning innebär en samlad pensionsbehållning som grundar sig på årliga insättningar av ”pensionsavgifter” och att dessa avgifter uttrycks som en procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst. Den avgiftsbestämda pensionsbehållningen benämns även som avgiftsbestämd ålderspension. Livsinkomstprincipen är utgångspunkt för pensionsintjänandet exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning.

§ 10 Sjukpension Sjukpension gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Dessutom krävs att den förtroendevalde i samband med detta befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Beräkning Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 procent och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 procent så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet. 21 2025-12-19 Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Beräkning av pensionsgrundande inkomst Den pensionsgrundande inkomsten fastställs året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Därefter indexeras den pensionsgrundande inkomsten med prisbasbeloppet och beloppet ska endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. Värdesäkring Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Pensionsbehållningen enligt § 6 innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Med ”efterlevandeskydd” avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldes efterlevande värdet av intjänad pensionsbehållning utbetalt. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionsbehållningen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda kan välja för det pensionskapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensions- behållningen ut under fem år till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn. Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. 22 2025-12-19 Engångsersättning Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§ 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal (2005:104).

§ 13 Finansiering Kommun, region och kommunalförbund svarar för utfästelser enligt dessa pensionsbestämmelser.

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. 23 2025-12-19 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

§ 18 Antagande av bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 26 KS/2026:170 Beslut Kommunstyrelsens personalutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att Tingsryds kommun i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners styrelses beslut besluta att: 1. anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) med tillhörande bilagor med ikraftträdande den 15 oktober 2026. 2. tillämpa motsvarande bestämmelser för pensionsavsättning för ledamöter i styrelserna för kommunens helägda bolag, lekmannarevisorer i kommunens helägda aktiebolag samt överförmyndare. Sammanfattning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs: Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kronor per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 331900SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (13) KS Personalutskott 2026-05-11 § 18 fortsättning Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs. En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Förtroendevalda i bolagen Enligt 1 § i Tingsryds kommuns Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda omfattas även ledamöter i styrelserna för kommunens helägda bolag, lekmannarevisorer i kommunens helägda aktiebolag samt överförmyndare av bestämmelserna. Bestämmelserna i OPF-KR 26 omfattar dock inte styrelseledamöter i kommunala aktiebolag. Då det tidigare har fattats beslut om att införa pensionsavsättningar för förtroendevalda i bolagen föreslås denna hantering fortsätta. Beräkningen av pensionsavsättningen har följt de nivåer som anges i Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF), antaget av kommunfullmäktige. I samband med att nivåerna för pensionsavsättningar höjdes den 1 januari 2025 justerades även nivåerna för förtroendevalda i de kommunala bolagen. Pensionsavsättningen beräknas enligt följande: - På den förtroendevaldas årliga arvode avsätts 6 procent i pensionsavsättning. - Ersättningen utbetalas årligen från respektive bolag. - För förtroendevalda som har fyllt 69 år vid uppdragets början görs ingen pensionsavsättning. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa är ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 331900SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) KS Personalutskott 2026-05-11 § 18 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26) 2. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) 3. Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd OPF-KR 26 4. SKR Delningstal OPF-KR 26 _________ Beslutet skickas till HR-chef Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 331900SE 2025-12-19 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) Allmänt om bestämmelserna Ett förtroendeuppdrag utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och medför behov av anpassade villkor. Enligt 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) avses med förtroendevald den som har valts till ett uppdrag av fullmäktige, nämnd eller annan kommunal myndighet. Uppdraget utgör inte en anställning, och den förtroendevalde har därför inte ett anställningsförhållande med kommunen eller regionen. Arbetsrättslig lagstiftning som reglerar exempelvis arbetstid, semester och anställningsskydd är därmed inte tillämplig. Eftersom ett anställningsförhållande inte föreligger kan den förtroendevalde inte omfattas av bestämmelserna om tjänstepension, då sådan pension enligt 28 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) endast får tryggas inom ramen för ett anställningsförhållande. Förtroendeuppdraget innebär också att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund innehåller OPF-KR 26 bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap.

§ 35 Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin VON/2026:9 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden tar emot informationen om den reviderade överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industrin. 2. Vård- och omsorgsnämnden antar rekommendationen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ställer sig bakom den reviderade överenskommelsen. 3. Vård- och omsorgsnämnden sänder ärendet vidare till kommunstyrelsen för fortsatt beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med branschorganisationerna för läkemedel, medicinteknik, laboratorieteknik och life science reviderat den gemensamma Överenskommelsen om samverkansregler som styr samarbetet mellan offentligt finansierad hälso- och sjukvård och industrin. Den nya versionen gäller från 1 februari 2026 och ersätter tidigare versioner. Syftet med reglerna är att säkerställa förtroendefull, transparent och måttfull samverkan som inte riskerar att påverka hälso- och sjukvårdens oberoende. Överenskommelsen innehåller: - Bärande principer: förtroende, nytta, transparens, proportionalitet, måttfullhet samt krav på dokumentation - Regler för samverkan, t.ex. om måltider, sponsring, resor, produktinformation, konsultuppdrag och donationer. - En specifikation av samverkanssituationer (bilaga 2) med tydliga krav för t.ex. produktinformation, utbildningar, konsultuppdrag, marknadsundersökningar och utvecklingsprojekt. Konkret innebär överenskommelsen att all kontakt mellan verksamheten och industrin måste godkännas av verksamhetschef, ske på arbetsplatsen och under arbetstid, endast omfatta måttfulla arrangemang, samt dokumenteras skriftligt. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 35 fortsättning Industrin får inte bekosta resor, logi eller sociala aktiviteter. Detta kräver tydliga lokala rutiner för hantering av företagskontakter. SKR:s styrelse har beslutat att godkänna överenskommelsen och rekommenderar kommuner och regioner att anta den. För vård- och omsorgsnämndens del handlar ärendet om att ta emot information, ta ställning till rekommendationen samt föra ärendet vidare för beslut på kommunövergripande nivå. Vård- och omsorgsnämnden bedömer att ”riktlinje för god etik i Tingsryds kommun”, antagen av kommunstyrelsen 2025-10-20 § 204 följer den reviderade överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industrin. Inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet sker redan idag en följsamhet enligt överenskommelsen och för att säkerställa arbetet ytterligare har en rutin/checklista tagits fram. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef, 2026-04-10. 2. Meddelande från styrelsen – Sveriges Kommuner och Regioner. 3. Riktlinje för god etik i Tingsryds kommun. 4. Rutin och checklista för samverkan med industrin inom hälso- och sjukvård. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE MEDDELANDE FRÅN Vårt dnr: SKR2025/00003 STYRELSEN NR 12/2025 2025-12-19 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Svensson Kommunstyrelserna Regionstyrelserna Revidering av samverkansreglerna för vård och industri Ärendenr: SKR2025/02945 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde 2025-11-21 beslutat att godkänna överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin, laboratorietekniska industrin och Life science industrin. att rekommendera regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen, samt att informera regioner och kommuner om beslutet. Sammanfattning En partsgemensam arbetsgrupp har tagit fram en reviderad version av de samverkansregler som sedan lång tid finns etablerade mellan den offentligt finansierade sjukvården och industrin. Sedan tidigare har överenskommelsen tecknats av SKR, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Labtech och Swedish Medtech. Vid denna revision har även Sweden Bio, The Swedish Life Science Industry Organization, anslutit. Överenskommelsen består av två delar. En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grunden för samverkan. Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade samverkanssituationer, vilken parterna uppdaterar mer löpande för största möjliga aktualitet. Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan. Överenskommelsen redovisas i bilaga 1 Specificerade samverkanssituationer i bilaga 2. Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 Vårt dnr: SKR2025/00003 Sveriges Kommuner och Regioner Anders Henriksson Ordförande ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSREGLER FÖR DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, LÄKEMEDELS- INDUSTRIN, MEDICINTEKNISKA INDUSTRIN OCH LABORATORIETEKNISKA INDUSTRIN Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech, Swedish Labtech och SwedenBIO har kommit överens om gemensamma regler för hur medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård och industri ska samverka och interagera med varandra. Parterna anser att samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri är en viktig del för utvecklingen av såväl hälso- och sjukvård som näringsliv och vill med denna överenskommelse värna om att samarbetet kan fortsätta att utvecklas på ett förtroendefullt sätt. Överenskommelsen är gemensamt framtagen utifrån omvärldens krav på transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydlig ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och industri, t.ex. att sjukvårdshuvudmannen ansvarar för fortbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal. Överenskommelsen om samverkansregler består av två delar: • En del, överenskommelsen, består av bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grundförutsättningarna för samverkan. En insiktsfull tillämpning av dessa kan vara fullt tillräcklig för att samverkan sker på ett förtroendefullt sätt. • Den andra delen, specifikationen, består av konkreta samverkanssituationer, som ska vara ett stöd till samverkan, vilken parterna kan uppdatera mer kontinuerligt för största möjliga aktualitet. Båda delarna är styrande för att kunna genomföra förtroendefull samverkan. Parterna är överens om att gemensamt följa upp reglerna en gång per år. Ansvaret för uppföljningen ligger hos den partsgemensamma förhandlingsgruppen avseende samverkansreglerna, som gemensamt bedömer behovet av eventuella revideringar. Det åligger parterna att verka för att respektive parts medlemmar har ett väl fungerande egenåtgärdssystem för att kunna upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna och att deras medarbetare och chefer har god kunskap om dem. Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 1 februari 2026 tills vidare och ersätter tidigare överenskomna samverkansregler. Dokumentet har undertecknats digitalt av följande personer: Anders Henriksson Emelie Antoni Sveriges Kommuner och Regioner Läkemedelsindustriföreningen Tove Christiansson Mattias Bengtsson Swedish Medtech Swedish Labtech Jessica Martinsson SwedenBIO 1 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare Allmänna förutsättningar I Sverige har samverkan mellan hälso- och sjukvården, forskningen och industrin länge varit viktig för utvecklingen av nya metoder och behandlingar. För att effektivt utveckla produkter krävs en nära och förtroendefull samverkan mellan industrin och hälso- och sjukvården. Samverkan kan se ut på olika sätt och ha olika syften. En god samverkan skapar ömsesidigt engagemang som ger snabbare kunskapsinsamling, utvärdering och introduktion av nya behandlingsmetoder samt utfasning av äldre behandlingsmetoder. Målet är att ge patienterna en ändamålsenlig, evidensbaserad, kostnadseffektiv och säker vård samt att kontinuerligt förbättra hälso- och sjukvården som är av stor vikt för samhället. Samverkan med industrin kan utgöra ett viktigt led i hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning och kompetensutveckling, vilket i sig är nödvändigt för att kunna förbättra metoder och behandling samt för att säkerställa en hög patient- och användarsäkerhet. Hälso- och sjukvården står under kontinuerlig förändring samtidigt som efterfrågan på säkrare och effektivare behandlingar ökar. Parterna måste därför uppdatera samverkansreglerna återkommande så att de är anpassade till sin samtid. Vården ska flytta närmare patienterna vilket innebär att den i större omfattning ska ske i primärvården, i hemmet eller på distans. Hälso- och sjukvården digitaliseras också i snabb takt. Nya sätt att möta eller monitorera patienten utvecklas. Läkemedel, medicin- och laboratorieteknik blir också alltmer integrerade, bland annat genom utveckling av nya diagnostiska metoder, mjukvaror och appar som stöd för den medicinska behandlingen. Hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning och kunskapsstöd ställer krav på nya arbetssätt där digitaliseringen och kunskapsstyrningen ger möjligheter till andra typer av mötesplatser. Där tid eller ekonomi utgör ett hinder kan digitala möten på distans möjliggöra kunskapsinhämtning eller dialog. Regioner och kommuners gemensamma system för kunskapsstyrning kan medverka till informationsspridning. Oavsett samverkansform är det av största vikt att hälso- och sjukvårdens medarbetare och representanter för industrin upprätthåller ett oberoende förhållningssätt gentemot varandra och i enlighet med gällande regelverk, exempelvis vid upphandling. 2 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare Samverkansreglernas omfattning • Dessa regler gäller för alla medarbetare och chefer inom både hälso- och sjukvården och industrin (inklusive moderbolag och systerbolag i samverkan med svensk hälso- och sjukvård). • Oavsett om företag tillhör en branschorganisation eller inte ska hälso- och sjukvården tillämpa reglerna vid samverkan med företag inom branscherna läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik som verkar på den svenska marknaden. • Utöver detta ska medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården och industrin även följa sina arbetsgivares regler för resor, representation, bisysslor samt övriga policys och koder. Bärande principer och regler Utgångspunkten är att all samverkan ska vara dokumenterad, öppen för granskning, rimlig och tillföra alla berörda parter nytta. Följande principer gäller vid all form av samverkan Förtroendeprincipen Förutsättningen för en sund samverkan är en god följsamhet till gällande lagstiftning, exempelvis avseende mutor, upphandling och beskattning. Detta säkerställer att skattemedel används korrekt, att patienter och användare får bästa möjliga hälso- och sjukvård, samt att allmänhetens förtroende upprätthålls. Samverkan ska tåla granskning och prövning utan risk att förtroendet äventyras. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska inte inne- bära otillbörlig påverkan och får inte äventyra eller uppfattas äventyra, hälso- och sjukvårdens oberoende. Nyttoprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska utgå från hälso- och sjukvårdens verksamhet och patientens behov och vara tydligt kopplad till företagets verksamhet. Det ska alltså finnas ett ömsesidigt nyttoperspektiv. Transparensprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska vara öppen och transparent samt i enlighet med dessa regler, författningar, affärs- och uppförandekoder samt policys. Se mer om öppen rapportering av värdeöverföring från läkemedelsföretag under avsnitt 4 i specifikationen. Proportionalitetsprincipen Vid samverkan mellan hälso- och sjukvården och industrin ska parternas åtaganden stå i rimlig proportion till varandra. Ingen part ska gynnas otillbörligt i förhållande till den andra. All form av ersättning ska vara skälig, stå i proportion till uppdragets omfattning och motsvara marknadsvärdet av den utförda tjänsten. Måttfullhetsprincipen Arrangemang som på något sätt stöds eller arrangeras av industrin ska genomsyras av måttfullhet och får inte framstå som beteendepåverkande för mottagaren. 3 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare Dokumentationsprincipen All samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri, oavsett ersättning eller kostnadstäckning, ska dokumenteras skriftligt, t.ex. via avtal eller annan typ av överenskommelse. Relevant dokumentation, som t.ex. avtal och fakturor, måste sparas i minst 3 år efter att samverkan har genomförts. Detta gäller både individuella medarbetare och verksamheter. Följande regler gäller vid all form av samverkan Grundregel Industrin får inte lämna, utlova eller erbjuda och medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården får inte ta emot, godta ett löfte om eller begära förmåner eller ersättningar som bryter mot dessa regler. Godkännande av deltagande Deltagare i en sammankomst ansvarar själva för att inhämta arbetsgivarens godkännande. Måltider Vid sammankomster arrangerade av eller i samarbete med industrin får industrin erbjuda en måttfull måltid i anslutning till sammankomsten. Vid distansdeltagande får måltid inte erbjudas. Fri måltid kan, beroende på sammankomstens karaktär och frekvens, innebära en skattepliktig förmån. Alkohol Får endast erbjudas måttligt och enbart i samband med måltid. Sprit får aldrig erbjudas och alkoholfria alternativ ska alltid finnas. Sociala aktiviteter Får inte finansieras av industrin eller efterfrågas av medarbetare inom hälso- och sjukvården, vare sig vid sammankomster eller i andra sammanhang. Resor Ska planeras så att ankomst och avresa sker i så nära anslutning till uppdraget som praktiskt möjligt. Vid flygresor ska ekonomiklass väljas, välmotiverade undantag kan göras för resor (> 6h) utanför Europa. Medföljande Endast personer som bjudits in till ett arrangemang har rätt att delta. Medföljande till inbjudna deltagare får inte delta. Sponsring Industrin kan, mot en rimlig motprestation, sponsra yrkesmässiga delar av specifika sammankomsten som har koppling till det egna verksamhetsområdet. Sponsring får endast avse faktiska kostnader för en specifik och tydligt definierad sammankomst/aktivitet. Sponsring av ordinarie verksamhet, deltagaravgifter, resor och logi etc. är inte tillåtet. Val av ort och lokal Industrin får endast arrangera eller sponsra sammankomster utanför Sverige eller Öresundsregionen om majoriteten av deltagarna inte är från Sverige eller om motsvarande kunskap eller erfarenhet inte kan inhämtas här. Valet av ort och lokal för arrangemangs genomförande ska vara rimligt i relation till syftet med arrangemanget. Fritidsorter under säsong och platser som är kända för sin exklusivitet, som till exempel vintersportorter under skidsäsong, ska undvikas. 4 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare Samma gäller för orter där större internationella evenemang pågår samtidigt eller i anslutning till arrangemanget, exempelvis idrottstävlingar. Definitioner Bisyssla En syssla, tillfällig eller stadigvarande, som utövas vid sidan av anställningen och som inte är hänförlig till privatlivet. Hälso- och sjukvård All offentligt finansierad hälso- och sjukvård i regioner och kommuner samt privat verksamhet med vårdavtal eller enligt LOV (Lagen om Valfrihetssystem). Industri Alla företag inom branscherna läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik som agerar på eller riktar sig mot den svenska marknaden. Medarbetare Anställd, student under utbildning eller praktik, uppdragstagare eller konsult. Ordinarie verksamhet Avser de befintliga arbetssätt, arbetsuppgifter och aktiviteter som utgör en del av den löpande verksamheten inom en enhet i hälso- och sjukvården, och som enheten har beslutat att utföra. Begreppet omfattar även författningsreglerade uppgifter, men avgränsas mot sådana aktiviteter som faller utanför det som normalt ingår i vårdgivarens beslutade uppdrag eller åtaganden. Sjukvårdshuvudman Region eller kommun med ansvar för hälso- och sjukvård. Verksamhetschef Alla verksamheter i hälso- och sjukvården ska ha en verksamhetschef. Verksamhetschefen är den som har det övergripande ansvaret för verksamheten. Produktinformation Sammankomst som anordnas i marknadsföringssyfte för att informera om en produkts egenskaper och handhavande. Sponsring Ekonomiskt eller annat stöd för en aktivitet/sammankomst/ material som innefattar en marknadsmässig motprestation. En sådan motprestation kan exempelvis bestå av utställningsplats, möjlighet till produktdemonstrering eller annan form av exponering av företaget/produkten. Sponsring skiljer sig från en donation, där ingen motprestation ges. Sammankomst Alla former av möten där medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården och industrin interagerar med varandra. En sammankomst kan även ske på distans. Konsultuppdrag Hälso- och sjukvårdspersonal som anlitas av företag för olika uppdrag. Dessa kan omfatta uppdrag inom t.ex. forskning, utbildning, konferenser, produktutveckling eller deltagande i s.k. advisory boards (rådgivande grupper). 5 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare SPECIFIKATION AV SAMVERKANSSITUATIONER BILAGA TILL ÖVERENSKOMMELSEN OM SAMVERKANSREGLER FÖR DEN OFFENTLIGT FINAN- SIERADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, LÄKEMEDELSINDUSTRIN, MEDICINTEKNISKA INDUSTRIN OCH LABORATORIETEKNISKA INDUSTRIN Som stöd för mer löpande samverkan har parterna utarbetat denna specifikation, vilken parterna uppdaterar mer kontinuerligt, vid behov, för största möjliga aktualitet. Ansvaret för en eventuell revidering ligger hos partsgemensam förhandlingsgrupp avseende samverkansreglerna. Aktuell version publiceras på respektive parts webbplats och integreras i förekommande fall i egna etiska regelverk. Både överenskommelse och specifikationen är styrande för samverkan mellan hälso- och sjukvården och industrin. Innehållsförteckning 1 Service- och riskminimeringsinformation .......................................................................... 2 2 Produktinformation .......................................................................................................... 3 3 Övriga sammankomster ................................................................................................... 4 4 Konsultuppdrag för industrin ............................................................................................ 7 5 Stipendier ........................................................................................................................ 8 6 Donationer ....................................................................................................................... 9 7 Utvecklingsprojekt mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsföretag ........................ 10 8 Patientstödsprogram ...................................................................................................... 11 9 Referenskund ................................................................................................................. 11 10 Marknadsundersökningar ............................................................................................... 11 1 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 1 Service- och riskminimeringsinformation 1.1 Serviceinformation för Medicinteknik- och IVD-företag 1.1.1 Med serviceinformation avser parterna den genom EU:s förordning för medicintekniska produkter, (MDR 2017/745 och IVDR 2017/746), stadgade skyldigheten att tillhandahålla information där en produktspecialist instruerar om patientsäkert och korrekt handhavande av produkten, samt följer upp på produktens användning. 1.1.2 Informationen ges på produkter som redan är upphandlade eller på annat sätt inköpts av hälso- och sjukvården och gäller även för produktuppdateringar och ersättnings- produkter. 1.1.3 Serviceinformation avser instruktion och rådgivning om daglig drift och hantering av medicintekniska produkter, samt uppföljningen av dessa, på den enhet där de används eller ska användas. 1.1.4 Informationen ska ges till de medarbetare som av säkerhets- eller handhavandeskäl behöver ta del av den. 1.1.5 Informationen ges under arbetstid och på arbetsplatsen och ska utgå från lagkrav samt hälso- och sjukvårdens behov och efterfrågan. Avsteg från detta ska vara välmotiverat och kunna redovisas, t.ex. för tung utrustning som inte kan flyttas, simulatorverksamhet eller träning hos speciellt utbildningscenter eller liknande situationer som omöjliggör adekvat träning på den normala arbetsplatsen. 1.1.6 Serviceinformationen och uppföljningen av denna ska tillföra medarbetarna i hälso- och sjukvården nytta i den dagliga yrkesutövningen. 1.1.7 Företag får inte benämna information eller besök serviceinformation i syfte att marknadsföra andra produkter än de redan införskaffade. Den får heller inte användas för att möjliggöra finansiering av annan samverkan eller sammankomst. Detta är särskilt viktigt att beakta om serviceinformationen ges utanför arbetsplatsen. 1.1.8 Utöver vad som anges i upphandlingskontraktet kan den som tillhandahåller service- information stå för samtliga relevanta kostnader för att serviceinformationen ska kunna genomföras. Detta ska i sådana fall dock ske i enlighet med de bärande principerna i samverkansreglerna. 1.1.9 Tillhandahållande av serviceinformation påverkas inte av pågående inköpsprocess. 1.2 Riskminimeringsinformation (RMI) för läkemedelsföretag 1.2.1 Med riskminimeringsinformation (RMI) avses den information som innehavare av marknadsföringstillstånd är ålagd att kommunicera till hälso- och sjukvårdspersonal (eller till patient via hälso- och sjukvårdspersonal) enligt särskilda villkor i produktens godkännande (2001/83/EG) eller som ålagts efter godkännande på grund av uppkommen säkerhetssignal. 2 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 1.2.2 RMI är avsedd att säkerställa korrekt och säker användning av ett läkemedel och är beskriven i produktens riskhanteringsplan. 1.2.3 RMI utgår från patientsäkerhetsaspekter och ges till de medarbetare som av säkerhets- eller handhavandeskäl behöver ta del av den. Informationen ges under arbetstid och på arbetsplatsen. Avsteg från detta ska vara välmotiverat och kunna redovisas. 1.2.4 Företag får inte i samband med besök eller sammankomst rubricerad som RMI marknadsföra berörd produkt och/eller andra produkter. RMI får inte heller innebära finansiering av annan samverkan eller sammankomst. Detta är särskilt viktigt att beakta om informationen ges utanför arbetsplatsen. 1.2.5 Utöver vad som anges i eventuella upphandlingskontrakt kan den som tillhandahåller informationen stå för samtliga relevanta kostnader för att RMI ska kunna genomföras, dock i enlighet med de bärande principerna i detta regelverk. 1.2.6 Tillhandahållande av RMI påverkas inte av pågående inköpsprocess. 2 Produktinformation 2.1 En sammankomst avseende produktinformation ska ge deltagarna aktuell och relevant information om egenskaper, funktioner och handhavande av specifika läkemedel eller medicin- och laboratorietekniska produkter. 2.2 För medicin- och laboratorietekniska produkter ges produktinformation när det avser produkter som inte är upphandlade eller finns upptagna i läkemedelsförmånen och som ännu inte används i hälso- och sjukvården, det vill säga en aktivitet i marknadsföringssyfte. 2.3 Produktinformation ska företrädesvis ske till grupp av medarbetare på mottagarens arbetsplats och under arbetstid. 2.4 Följande ska framgå av inbjudan: • Syfte och innehåll • Målgrupp • Tidsmässig omfattning • Om möjligt, tid och plats I rubriken ska det anges att det handlar om produktinformation. 2.5 Inbjudan skickas till relevanta medarbetare, det vill säga den huvudsakliga målgruppen för sammankomsten, med kopia till verksamhetschef eller den person denne utsett alternativt verksamhetens funktionsbrevlåda (e-post). 2.6 Verksamhetschefen beslutar om vilka som får delta vid produktinformationstillfället. Deltagandet ska dock begränsas till de som är direkt berörda/de som har direkt nytta av informationen i sitt dagliga arbete. 3 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 3 Övriga sammankomster 3.1 Generellt för alla möteskategorier 3.1.1 Övriga sammankomster avser olika former av kompetensutveckling, t.ex. terapiinriktad utbildning, seminarier, vetenskaplig sammankomst, kongresser och symposier. 3.1.2 Arbetsgivaren har ansvar för medarbetarnas fortbildning och kompetensutveckling och ska stå för eventuella kostnader för deltagande i sådana aktiviteter. 3.1.3 Industrin får endast erbjuda sammankomster och sponsring av event som har en koppling till företagets egna verksamhetsområden. Det vetenskapliga och yrkesinriktade pro- grammet ska utgöra den dominerande delen av och vara syftet med den aktuella sammankomsten. 3.1.4 Industrin får bidra till kostnader för lokal, föredragshållare, studiematerial, måttfulla måltider och liknande som är nödvändigt för sammankomstens genomförande. 3.1.5 Resor får inte bekostas av industrin eller begäras av enskilda deltagare. Undantaget är kortare gemensam marktransport för deltagare mellan punkt A och B till exempel från en uppsamlingsplats till möteslokalen vilken får ombesörjas och bekostas av industrin av praktiska, logistiska skäl. Detta gäller möten enligt 3.2 och 3.3 nedan. 3.1.6 Logi och eventuella registreringsavgifter får inte bekostas av industrin eller begäras av enskilda deltagare i sammankomster. 3.1.7 Bokning av resa och logi får endast ombesörjas av industrin för möten enligt 3.2 och 3.3 nedan. Om bokning och betalning görs av industrin ska företagen fakturera deltagarna fullt ut. 3.1.8 Deltagare i sammankomster får inte erbjudas arvode av företag och deltagare har inte rätt att motta eller begära arvode för sitt deltagande. 3.1.9 Deltagare i en sammankomst ansvarar själva för att inhämta arbetsgivarens godkännande. 3.1.10 Nedan beskrivs de tre huvudtyperna av sammankomster samt vilka regler som gäller för var och en av dem (se 3.2, 3.3 och 3.4). 3.2 Sammankomster arrangerade av industrin 3.2.1 Industrin kan själva arrangera, bekosta och stå som avsändare för sammankomster riktade till i huvudsak medarbetare i hälso- och sjukvården. 3.2.2 Sammankomsten ska normalt hållas på eller så nära deltagarens arbetsplats som möjligt, om inte särskilda skäl föreligger. 4 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 3.2.3 Följande ska framgå av inbjudan: • Syfte och innehåll • Målgrupp • Tidsmässig omfattning • Plats • Kostnader som täcks av industrin Om produktinformation förekommer ska det framgå av inbjudan eller program. 3.2.4 Inbjudan skickas till relevanta medarbetare, det vill säga den huvudsakliga målgruppen för sammankomsten med kopia till verksamhetschef alternativt till en funktionsbrevlåda (e-post). Ytterligare kopior ska skickas till berörda läkemedelskommittéer för kännedom, alternativt till en funktionsbrevlåda (e-post). Medicintekniska företag ska, om relevant, skicka kopia till berörda medicintekniska chefer. 3.2.5 Vid öppen annonsering av sammankomster i tryckt eller webbaserad media riktad till majoriteten av en specifik målgrupp, behöver inbjudningsförfarande enligt ovan, 3.2.4, inte följas. Samma gäller deltagande på distans för sådana sammankomster eller distansdeltagande för andra sammankomster som riktar sig till en specifik målgrupp. Detta kan till exempel användas vid större utbildningstillfällen, kongresser eller symposium som annonseras i medicinsk facktidskrift och som majoriteten av alla berörda kan förutsättas ha åtkomst till. 3.3 Sammankomster gemensamt arrangerade av hälso- och sjukvården och industrin 3.3.1 Industrin kan i samarbete med hälso- och sjukvården dela på ansvaret, stå som avsändare samt delbekosta sammankomster riktade till i huvudsak medarbetare i hälso- och sjukvården. 3.3.2 Alla parter förväntas bidra till sammankomstens genomförande, exempelvis genom att täcka kostnader för sammankomsten eller för material och/eller bidra med arbetstid. Sammankomsten och hur man bidrar genomförs på det sätt parterna kommer överens om. Hälso- och sjukvården står för kostnader för egen personal, som exempelvis föreläsare, kurssekreterare eller liknande. 3.3.3 Sammankomsten ska normalt hållas på eller så nära deltagarens arbetsplats som möjligt, om inte särskilda skäl föreligger. 3.3.4 I inbjudan till sammankomsten ska åtminstone följande framgå: • Syfte och innehåll • Målgrupp • Tidsmässig omfattning • Plats • Kostnader som täcks av industrin Om produktinformation förekommer ska det framgå av inbjudan eller program. 5 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 3.3.5 Inbjudan skickas till relevanta medarbetare, det vill säga den huvudsakliga mål-gruppen för sammankomsten med kopia till verksamhetschef alternativt till en funktions-brevlåda (e-post). Ytterligare kopior ska skickas till berörda läkemedelskommittéer för kännedom, alternativt till en funktionsbrevlåda (e-post). Medicintekniska företag ska, om relevant, skicka kopia till berörda medicintekniska chefer. 3.3.6 Vid öppen annonsering av sammankomster i tryckt eller webbaserad media riktad till majoriteten av en specifik målgrupp, behöver inbjudningsförfarande enligt ovan, 3.3.5, inte följas. Samma gäller deltagande på distans för sådana sammankomster eller distansdeltagande för andra sammankomster som riktar sig till en specifik målgrupp. Detta kan till exempel användas vid större utbildningstillfällen, kongresser eller symposium som annonseras i medicinsk facktidskrift och som majoriteten av alla berörda kan förutsättas ha åtkomst till. 3.3.7 Ingen sponsringssituation föreligger eftersom alla parterna är arrangörer. 3.4 Sammankomster arrangerade av hälso- och sjukvården eller tredje part 3.4.1 Hälso- och sjukvården eller en intresseförening som organiserar medarbetare inom hälso- och sjukvården kan själva arrangera och stå som avsändare för sammankomster riktade till i huvudsak medarbetare i hälso- och sjukvården där industrin kan vara sponsor. 3.4.2 Med sponsring menas ekonomiskt eller annat stöd som innefattar en rimlig motprestation, motsvarande marknadsvärdet, såsom t.ex. utställningsplats, möjlighet till produktdemonstrering, tid i programmet eller annan form av exponering av företaget/produkten. 3.4.3 Vid förfrågan om sponsring ska arrangören tillhandahålla en fullständig budget för aktiviteten som beslutsunderlag, där samtliga intäkter och kostnader preciseras. 3.4.4 Intäkter från sponsringen får enbart täcka faktiska, dokumenterade, skäliga och direkta kostnader. Vilka som är sponsorer ska kommuniceras i god tid innan sammankomsten. 3.4.5 Sponsring av sammankomster där måltiden utgör den enda faktiska kostnaden får inte begäras eller erbjudas. 3.4.6 Sponsring av hälso- och sjukvårdens interna aktiviteter får inte förekomma till exempel enskild verksamhets utbildning, planeringskonferens eller personalfest. Inte heller får sådan sponsring begäras eller erbjudas. 3.4.7 Hälso- och sjukvården står för kostnader för egen personal, som exempelvis föreläsare, kurssekreterare eller liknande. 3.4.8 Inom tre månader efter avslutad aktivitet ska uppföljning av budgeten ske där det ekonomiska utfallet redovisas för berörda sponsorer. När sponsorintäkterna går jämnt upp med kostnaderna så räcker en enkel skriftlig kommunikation att så är fallet. Om sponsorintäkterna genererar ett överskott ska återbetalning som huvudregel ske till sponsorerna. 6 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 4 Konsultuppdrag för industrin 4.1 Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården utgör många gånger ett viktigt inslag i olika aktiviteter, till exempel forskning, utbildning, konferenser, produktutveckling och så kallade advisory boards (rådgivande grupper). 4.2 Det är alltid arbetsgivaren som avgör om uppdraget är en bisyssla eller om det är uppdrag i tjänsten. Uppdrag bör normalt utföras i tjänsten. Det är medarbetaren inom hälso-och sjukvården (konsulten) som ansvarar för att informera och komma överens med arbetsgivaren om uppdraget ska utföras som ett uppdrag i tjänsten eller om det är en bisyssla 4.3 Ersättning för utfört arbete ska vara skälig i förhållande till arbetets innehåll och nedlagd tid. Utöver ersättning för utfört arbete och eventuell kostnadstäckning för resor, kost och logi får inga andra ersättningar, förmåner eller gåvor förekomma. 4.4 För uppdrag i tjänsten upprättas en skriftlig överenskommelse mellan medarbetaren (konsulten), medarbetarens arbetsgivare och företaget. Hos en offentlig arbetsgivare utgör överenskommelsen allmän handling. Ersättning för uppdrag i tjänsten ska utbetalas till arbets-givaren. 4.5 Om uppdraget utförs utom tjänsten ska det betraktas som bisyssla och gällande bestämmelser om bisysslor i lagen om offentlig anställning (LOA) samt kollektivavtal ska tillämpas. 4.5.1 För uppdrag som utgör bisyssla upprättas en skriftlig överenskommelse mellan medarbetaren (konsulten) och företaget. 4.5.2 Medarbetaren (konsulten) ska alltid informera sin arbetsgivare om uppdragets art, tidsomfattning och ersättning för att kunna säkerställa att det följer arbetsgivarens bisyssleregler. Det är arbetsgivaren som bedömer om bisysslan kan vara förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande, i enlighet med LOA och gällande kollektivavtal. 4.6 Samverkan mellan företag och hälso- och sjukvården ska vara öppen och transparent i enlighet med transparensprincipen. Det innebär bland annat att: 4.6.1 Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården ska vara öppna med uppdrag för industrin. Det gäller exempelvis vid uppdrag för myndigheter eller expertorgan samt vid kontakt med media i relevanta situationer. Uppdrag ska alltid inkluderas i aktuell jävsdeklaration för att möjliggöra bedömning av eventuella jävsförhållanden. 7 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 4.6.2 Värdeöverföringar i form av exempelvis konsultarvoden från läkemedelsföretag till hälso- och sjukvårdspersonal eller övrig hälso- och sjukvård ska vara publika och publiceras i Läkemedelsindustriföreningens samarbetsdatabas (gäller enbart Lifs medlemmar). Publiceringen av uppgifter om värdeöverföringar innebär behandling av personuppgifter. Företag kan stödja denna behandling antingen på intresseavvägning som rättslig grund eller på samtycke från den enskilda konsulten. Om samtycke används som rättslig grund ska både arbetsgivare och företag uppmana konsulter att lämna sådant samtycke. Notera dock att ett sådant samtycke alltid måste ges frivilligt och kan aldrig vara tvingande från företagets sida. Konsulter som inte lämnar samtycke bör inte anlitas. 4.7 Advisory board (rådgivande grupp) 4.7.1 Att medverka i ett advisory board är ett uppdrag där industrin engagerar och arvoderar medarbetare i hälso- och sjukvården för att ge oberoende råd och bidra med kunskap inom ett särskilt område där kunskapen inte kan erhållas inom företaget. Företaget avser att vidta åtgärder utifrån den information som inhämtats 4.7.2 Ett advisory board ska utgöra en mindre grupp, och antalet medarbetare som anlitas får inte överstiga vad som är nödvändigt för att uppnå det fastställda syftet. 4.7.3 Urvalskriterierna vid val av medarbetare ska vara baserade på det identifierade behovet och ansvariga personer från industrin ska ha den erfarenhet som krävs för att kunna utvärdera om en viss person inom hälso- och sjukvården uppfyller dessa krav. 4.7.4 Ett advisory board får inte syfta till att påverka deltagarna. 5 Stipendier 5.1 Industrin får finansiera stipendium som riktas till hälso- och sjukvården. 5.2 Ett stipendium delas ut efter nominering till personer för att främja ett visst ändamål. 5.3 Företag får endast ge stipendium inom ett område som har koppling till företagets egna verksamhetsområden. 5.4 Stipendiet ska vara av yrkesförkovrande natur, till exempel framtida utbildning och forskning eller liknande och ska ge mervärde till hälso- och sjukvården. Urvalskriterier, ändamål, stipendiekommitté, motiv till val av stipendiat samt stipendiegivare ska vara offentligt och transparent. 5.5 Givaren av stipendiet ska inhämta godkännande av stipendiatens arbetsgivare. Stipendium får inte utgöra ersättning för arbete för arbetsgivarens räkning. 5.6 Stipendium där det enda syftet är att finansiera resa, logi och/eller deltagaravgift till t.ex. utbildning eller kongress är inte tillåtet. 8 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 6 Donationer 6.1 Donationer till hälso- och sjukvården får enbart ges om syftet är forskning och utveckling (FoU). 6.2 Donationer till hälso- och sjukvården får inte ges om syftet är att finansiera: • Interna aktiviteter • Ordinarie verksamhet • Sociala aktiviteter 6.3 Donationer ska vara transparenta, väldokumenterade, samt i enlighet med överenskommelsen om samverkan och dess intentioner. 6.4 Donationer ska vara transparenta, väldokumenterade, samt i enlighet med överenskommelsen om samverkan och dess intentioner. 6.5 Donationer får inte på något sätt kopplas till tidigare, nuvarande eller potentiellt framtida användning, rekommendation, försäljning eller förskrivning av givarens produkter eller tjänster. 6.6 Donationer ska vara transparenta, väldokumenterade, samt i enlighet med överenskommelsen om samverkan och dess intentioner. 6.7 Donationer ska vara transparenta, väldokumenterade, samt i enlighet med överenskommelsen om samverkan och dess intentioner. 6.8 Donationer får inte på något sätt kopplas till tidigare, nuvarande eller potentiellt framtida användning, rekommendation, försäljning eller förskrivning av givarens produkter eller tjänster. 9 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 7 Utvecklingsprojekt mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsföretag 7.1 Med utvecklingsprojekt avses samverkan i projektform kring områden och ämnen med naturlig koppling till de ingående parternas verksamhetsområden. 7.2 Utvecklingsprojekt får inte startas i syfte att finansiera eller på annat sätt stödja hälso- och sjukvårdens befintliga arbetssätt i ordinarie verksamhet. 7.3 Det ska finnas en detaljerad projektplan som ska reglera projektets syfte och mål, hur projektet ska utvärderas och erfarenheterna ska tillvaratas samt spridas/offentliggöras. En budget ska också alltid biläggas. 7.4 Projektförslag avseende utvecklingsprojekt ska skickas till verksamhetschefen som informerar eventuella relevanta instanser. Ett avtal ska alltid tecknas som reglerar projektets innehåll och omfattning. 7.5 Ett utvecklingsprojekt får inte utgöra ett personligt uppdrag med en enskild medarbetare, utan avtal ska tecknas mellan läkemedelsföretaget och en enhet inom hälso- och sjukvården. 7.6 Avtalet får inte innebära exklusivitet för läkemedelsföretaget att träffa avtal om samarbeten med en eller flera enheter inom hälso- och sjukvården. Avtalet skall tydliggöra sjukvårdens respektive industrins roller och ansvar t.ex. beträffande hantering av personuppgifter, patientansvar och hur resultaten från ett utvecklingsprojekt får användas. 7.7 Såväl hälso- och sjukvården som företaget ska bidra till projektet med resurser såsom ekonomiska medel, material och/eller arbetstid. Fördelningen mellan parternas bidrag ska uppfattas som rimlig av alla parter samt redovisas i projektplanen. Hälso- och sjukvården ska alltid bära sina egna administrativa kostnader förknippade med projektet, t.ex. medarbetares tid eller resor som utförs inom ramen för utvecklingsprojektet. 7.8 Projektet skall vara avgränsat i tid utifrån vad som är rimligt i förhållande till målsättningarna för projektet och ska inte vara längre eller mer omfattande än vad som är motiverat för att uppnå syftet med projektet. Projektet skall avslutas efter projekttiden. 7.9 Projektet ska redovisas öppet, för läkemedelsföretag innebär det att de ska tillhandahållas i Läkemedelsindustriföreningens samarbetsdatabas. 7.10 Aktiviteter som inte definieras som utvecklingsprojekt i dessa regler är: 7.10.1 Samverkan för att utveckla kommersiella produkter åt företag, sådana projekt ska utföras inom ramen för konsultavtal. 7.10.2 Erbjudanden till vården kopplade till ett företags läkemedel genom avtal eller upphandling som regleras inom ramen för sedvanlig affärsverksamhet. Exempel på områden som kan vara aktuella är ordnat införande och exempel på produkter och tjänster som kan omfattas är tester, diagnostik eller patientstödsprogram. 10 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare 8 Patientstödsprogram 8.1 Patientstödsprogram (PSP) är aktiviteter eller erbjudanden som är utformade för att stödja patienter i deras behandling och/eller hanteringen av deras sjukdom. 8.2 Ett patientstödsprogram ska alltid erbjudas via hälso- och sjukvården och inte direkt från ett företag. 8.3 Efter det att patienten har erhållit information om ett patientstödsprogram från hälso- och sjukvården kan ytterligare information tillhandhållas patienten från företaget. 9 Referenskund 9.1 Med referenskund avses en enhet inom hälso- och sjukvården där medicintekniska produkter, tjänster och behandlingsmetoder görs tillgängliga för kunder och intressenter i syfte att utveckla och sprida kunskap om produkter eller tjänsters funktion i daglig drift. 9.2 För att ett företag ska kunna ange en enhet som referenskund ska ett avtal som reglerar alla delar av relationen upprättas mellan parterna. I avtalet ska det anges på vilket sätt företaget får använda referenskunden i marknadsföringssyfte. 10 Marknadsundersökningar 10.1 Marknadsundersökningar är enkäter, intervjuer och fokusgrupper med olika mål och upplägg och får endast ha som syfte att inhämta information, åsikter och attityder. 10.2 Undersökningar får inte syfta till att påverka respondent eller förmedla säljbefrämjande kontakter. 10.3 När företag som omfattas av dessa samverkansregler låter genomföra marknads- undersökningar ska den som utför undersökningen följa de etiska riktlinjerna för marknads-undersökningar enligt ICC/ESOMAR. 10.4 Förfrågan om deltagande i marknadsundersökning får endast ske via e-post eller brev om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 10.5 Andelen respondenter får inte överskrida det antal som är nödvändigt för att uppnå rimlig säkerhet i resultatet. 10.6 Respondenters svar ska behandlas strikt konfidentiellt och i enlighet med vid var tid gällande dataskyddslag. 10.7 Ersättning för deltagande får inte överskrida vad som är rimligt i förhållande till tidsinsatsen. För snabbt genomförda marknadsundersökningar via telefon eller enkät ska ingen eller endast en symbolisk ersättning utgå. För mer tidsomfattande marknadsundersökning, till exempel med djupintervju, kan en ersättning utgå som motsvarar tidsåtgången, dock högst 2,5 procent av gällande prisbasbelopp/KPI. 10.8 Respondenten ansvarar för att vid behov inhämta arbetsgivarens samtycke. Vid ekonomisk ersättning för deltagande i marknadsundersökning som har koppling till yrkesutövningen, bör alltid arbetsgivarens samtycke inhämtas. 11 Version 3.0 gällande fr.o.m. den 1 februari 2026 tills vidare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (16) KS Arbetsutskott 2026-05-04

§ 38 Information om strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS VON/2026:46 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden antar Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026–2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Genom beslutet inkluderas fortsatt arbete utifrån lokal handlingsplan för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention 2023 - 2025 i Tingsryds kommun i strategin. Insatser beskrivna i handlingsplanen är fortlöpande. Inom ramen för handlingsplanen har under perioden följande genomförts: - Utbildning av instruktör för MHFA för att fortsättningsvis kunna genomföra MHFA utbildning, första hjälpen för psykisk hälsa. - Vecka 12 föreläsning ”Snacka om sjukt” för elever och vårdnadshavare/allmänhet. - Utbildning för årskurs 8 inom ANDTS - Webbutbildning ”att förebygga våld i nära relation” tillgänglig för alla anställda. - Vecka 47, fri från våld uppmärksammade våld mot äldre ”våldet går inte i pension”, föreläsning yrkesverksamma och allmänhet. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 fortsättning Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att kommuninvånare förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef och socialt ansvarig socionom, 2026-04-07. 2. Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 (27) KS Arbetsutskott 2026-05-25

§ 41 Information om strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS BN/2026:615 Beslut 1. Bildningsnämnden antar Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. 2. Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030, som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Genom beslutet inkluderas fortsatt arbete utifrån lokal handlingsplan för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention 2023 - 2025 i Tingsryds kommun i strategin. Insatser beskrivna i handlingsplanen är fortlöpande. Inom ramen för handlingsplanen har under perioden följande genomförts: - Utbildning av instruktör för MHFA för att fortsättningsvis kunna genomföra MHFA utbildning, första hjälpen för psykisk hälsa. - Vecka 12 föreläsning ”Snacka om sjukt” för elever och vårdnadshavare/allmänhet. - Utbildning för årskurs 8 inom ANDTS - Webbutbildning ”att förebygga våld i nära relation” tillgänglig för alla anställda. - En vecka fri från våld uppmärksammade våld mot äldre ”våldet går inte i pension”, föreläsning för yrkesverksamma och allmänhet. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326218SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 (31) Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 fortsättning Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från bildningschef, 2026-04-02. 2. Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. ________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326218SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22

§ 74 Förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS KS/2026:140 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar emot informationen. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin föreslås beslutas i de tre nämnderna för att därefter behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Chef för arbete- och välfärdsförvaltningen Sofia Kumlin Rylow och elevhäloschef Sara Tordsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag Förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT _________ Beslutet skickas till Arbete och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 320723SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 (31) Bildningsnämnden 2026-04-21

§ 88 Projektdirektiv. Ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla ARV TFN/2026:303 Beslut 1. Teknik- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att förslå kommunfullmäktige att godkänna beställning av åtgärder mot ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla avloppsreningsverk till en kostnad av 7 150 000 kr Sammanfattning av ärendet I VA-avdelningens budget för 2026 finns det totalt 114 862 tkr avsatta till investeringsobjekt. Enligt Teknik- och fritidsnämndens delegationsordning (punkt 2.1.3 Ekonomiärenden) har förvaltningschef/teknisk chef rätt att besluta om investeringsprojekt upp till 1 mnkr per investeringsobjekt. Nämnden beslutar om investeringsprojekt upp till 5 mnkr. (TFN 2025-08- 26, § 133). Investeringsprojekt över 5 mnkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 336068SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (35) Teknik- och fritidsnämnden 2026-05-19 § 88 forts TFN/2026:303 Projekt Benämning Budget tkr Planerat färdigställande Ansvarig Anslag 114 862 fullmäktigebudget (kategori) VA-verksamhet Tidigare 1 100 delegationsbeslut: 5 350 Tidigare nämndbeslut: 65 000 Tidigare KF-beslut: Detta beslut: 7 150 Åtgärder mot 7 150 2026-12-31 11770 VA-chef ovidkommande vatten Summa återstår efter 36 262 beslut Barnrättsperspektiv Rätten till vatten av god kvalitet är en viktig del för barns uppväxt och framtid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med budgetunderlag 2026-05-28 Projektdirektiv 2026-04-09 _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen VA-avdelningen Ekonom Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 336068SE

§ 105 Nära Kronobergaren KS/2026:186 Beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Nära kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026- 2036. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa hos kronobergarna, men framför allt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som bidrar till att skapa jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam hållning och handling. Föreliggande strategi, Nära Kronobergaren, syftar till att ange en samlad riktning i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Med denna strategi tar vi nästa steg och fördjupar den goda samverkan vi etablerat mellan region och kommuner i Kronobergs län. Fortsatt är även en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi viktig. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Strategin tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 329446SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (16) KS Arbetsutskott 2026-05-04 § 105 fortsättning Följande vägledande principer underlättar för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions- /funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framför allt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. I november 2025 lämnade vård- och omsorgsnämnden yttrande på en remissversion av dokumentet. Vid genomgång av slutligt förslag på strategi kan konstateras att samtliga av vård- och omsorgsnämndens synpunkter i remissyttrandet har beaktats, förstärkts eller konkretiserats. Nära Kronobergaren kommer ersätta de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Innehållet i dessa strategier, tillsammans med de arbetssätt och modeller som utvecklats, ex Kronobarnsmodellen, förblir centrala och fortsätter att tillämpas men nu inom ramen för en gemensam strategi och plan. Strategin kommer efter beslut att formges och finnas tillgänglig i digitalt format. Parallellt med beslutsprocessen för Nära Kronobergaren initieras också en extern omvärldsanalys av andra kommuners och regioners hemsjukvårdsavtal. Barnrättsperspektiv Strategin beaktar barnets rättigheter genom att tydligt lyfta fram tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och unga samt genom att utgå från barnets bästa i arbetssätt och planering. Den stärkta samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso‑ och sjukvård bedöms bidra till att barn får rätt stöd i rätt tid. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 329446SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (16) KS Arbetsutskott 2026-05-04 § 105 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 _________ Beslutet skickas till Region Kronoberg Övriga kommuner i Kronoberg Vård- och omsorgsnämnden Arbete- och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 329446SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2026-03-31 Till vård- och omsorgsnämnden Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 Dnr KS/2026:186 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Nära kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026-2036. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa hos kronobergarna, men framför allt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som bidrar till att skapa jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam hållning och handling. Föreliggande strategi, Nära Kronobergaren, syftar till att ange en samlad riktning i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Med denna strategi tar vi nästa steg och fördjupar den goda samverkan vi etablerat mellan region och kommuner i Kronobergs län. Fortsatt är även en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi viktig. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Strategin tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035. Följande vägledande principer underlättar för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions-/funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framför allt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. I november 2025 lämnade vård- och omsorgsnämnden yttrande på en remissversion av dokumentet. Vid genomgång av slutligt förslag på strategi kan konstateras att samtliga av vård- och omsorgsnämndens synpunkter i remissyttrandet har beaktats, förstärkts eller konkretiserats. Nära Kronobergaren kommer ersätta de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Innehållet i dessa strategier, tillsammans med de arbetssätt och modeller som utvecklats, ex Kronobarnsmodellen, förblir centrala och fortsätter att tillämpas men nu inom ramen för en gemensam strategi och plan. Strategin kommer efter beslut att formges och finnas tillgänglig i digitalt format. Parallellt med beslutsprocessen för Nära Kronobergaren initieras också en extern omvärldsanalys av andra kommuners och regioners hemsjukvårdsavtal. Barnrättsperspektiv Strategin beaktar barnets rättigheter genom att tydligt lyfta fram tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och unga samt genom att utgå från barnets bästa i arbetssätt och planering. Den stärkta samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso‑ och sjukvård bedöms bidra till att barn får rätt stöd i rätt tid Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Martin Hansson Vård- och omsorgschef Vård- och omsorgsförvaltningen Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Datum: 2026-03-20 Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 1 Datum: 2026-03-20 Inledning Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa i länet, men framförallt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet både meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam handling. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som skapar jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Syftet med utvecklingsstrategin Nära Kronobergaren är att ge en samlad riktning och målbild i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Den tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035 och visionen Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Genom strategin vill vi fördjupa den goda samverkan mellan region och kommuner som etablerats i Kronoberg, samtidigt som en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi är viktig framåt. Utifrån följande vägledande principer levererar vi för Kronobergarnas bästa: • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Nära Kronobergaren ersätter de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Utifrån den nya strategin bygger vi en gemensam modell för uppföljning och regelbunden analys som skapar förutsättningar för en gemensam planering inför kommande år. Underlag och förslag på prioriterade områden lyfts därefter till politisk dialog i kommunalt forum, där beslut om inriktning kan fattas i bred samverkan. Med en långsiktig strategi stärker vi förutsättningar att konkretisera arbetet framåt utifrån kronobergarnas behov i en gemensam plan. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna för mesta möjliga nytta med gemensamma resurser för en god och nära vård, skola och omsorg i Kronobergs län. Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions- /funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framförallt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för dig som medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. Tillsammans möter Vi framtiden! 2 Datum: 2026-03-20 Begrepp och definitioner I texten används genomgående ordet Vi. Med det menas; Region Kronoberg och länets kommuner Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. Med begreppet Socialtjänst avses stöd, service och omsorg till äldre, vissa funktionshindrade samt individ- och familjer. Med begreppet Skola avses skolans gemensamma systematiska arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa som en viktigt främjande faktor för kronobergarens framtida hälsa. Med begreppet Hälso- och sjukvård avses kommunal och regional primärvård, sjukhusvård, psykiatri, rehabilitering, habilitering, rättspsykiatri samt tandvård. 3 Datum: 2026-03-20 Att möta en hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i förändring Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst utgör ett komplext system av många olika beslutsnivåer, vårdgivare, professioner och framför allt av många olika individer vars behov ska mötas. Med en omvärld i ständig förändring påverkas förutsättningarna för verksamheterna både direkt och indirekt av en mängd faktorer. Det kan innebära stora utmaningar för det offentliga att fullgöra sitt uppdrag, men det kan också innebära goda möjligheter att utveckla och stärka välfärden. En hållbar utveckling i en föränderlig tid Globala utmaningar som exempelvis pandemier, klimatförändringar, antibiotikaresistens, kris- och krigssituationer kräver gemensamma krafttag på många olika nivåer i samhället. Kommuner och regioner har en central roll i arbetet med att växla om till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara levnadsmönster. Genom att lyfta blicken och ta hänsyn till det som sker omkring oss, kan vi vara bättre rustade att leda utvecklingen i en medveten och önskad riktning. Sverige placerar sig ofta högt i internationella jämförelser bland annat vad gäller demokrati, pressfrihet och jämställdhet. Graden av tillit och förtroende i samhället är viktig för en hållbar och demokratisk utveckling. I Kronoberg finns en kultur av tilltro mellan människor och ett självförtroende att agera som behöver understödjas. Samtidigt ser vi en utveckling med ökande hälsoklyftor och ekonomisk ojämlikhet i befolkningen. Samverkan och samhällsbygge Ur ett nationellt perspektiv har Kronobergs län en stor befolkning utanför tätort och en landsbygd med förhållandevis god tillgång till service, trots en ganska gles struktur. En utmaning är hur detta ska kunna upprätthållas med ett minskande befolkningsunderlag. Att öppna upp för mer samverkan med andra aktörer och omgivande län är viktigt för att ta välfärden i Kronoberg in i framtiden. Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är några av många samhällsbyggare som, beroende på hur verksamheten bedrivs, kan bidra till att stärka länets attraktivitet. För att våra verksamheter ska utvecklas hållbart, med hänsyn till både invånarnas behov och länets geografiska förutsättningar, krävs en fördjupad samverkan. Denna bör omfatta perspektiv som tekniska och digitala lösningar, mobila insatser, fysisk infrastruktur, kollektivtrafik, olika boendeformer, offentlig och privat service samt samverkan med länets näringsliv och akademi. Demografi, ekonomi och försörjningskvot Under de senaste decennierna, särskilt sedan mitten av 00-talet, har Kronobergs län haft en påtaglig befolkningstillväxt. 2025 års befolkningsprognos visar däremot på en blygsam befolkningstillväxt för Kronoberg. Mellan 2026–2036 förväntas antalet invånare i länet öka med 1,2 procent. Antalet äldre, 80+, förväntas öka betydligt medan åldersgruppen 0–19 år istället minskar. Antalet invånare i arbetsför ålder, 20–64 år, förväntas öka marginellt. Dessa demografiska förändringar medför att försörjningskvoten förväntas öka. Enligt prognoser fram till år 2036 väntas en ökning i Kronoberg från dagens 82,6 4 Datum: 2026-03-20 till 83,1. Detta innebär att färre kommer att behöva försörja fler, att varje person i arbetsför ålder kommer att behöva försörja nära 0,83 personer utöver sig själv. Den snabba utvecklingen av teknik, behandlingar och läkemedel ger oss stora möjligheter att förbättra den offentliga verksamheten, samtidigt som begränsningar i ekonomin kräver hårdare prioriteringar. Satsningar inom hela välfärdssystemet kommer fortsatt vara viktigt, men behovet av ett förstärkt förebyggande perspektiv är centralt. Nya styrande principer behöver ligga till grund för en omfördelning av resurser med syfte att åstadkomma såväl ökad kvalitet som bättre tillgänglighet och ett mer effektivt resursutnyttjande. Hälsoläge och behovsgrupper Bortsett från pandemiåret 2020 har medellivslängden i Sverige ökat sedan 70-talet, och hälsan har förbättrats i alla åldersgrupper. Den självskattade hälsan har generellt utvecklats positivt, samtidigt ökar förekomsten av psykisk ohälsa och ensamhet i flera delar av befolkningen. Skillnaderna i hälsa varierar mellan olika socioekonomiska grupper och mellan könen, och vissa grupper har särskilda hinder i kontakten med olika välfärdsverksamheter. Hit hör bland annat personer med svåra psykiatriska funktionsnedsättningar som ofta har svårt att formulera sina behov av hjälp och stöd. Många faktorer påverkar en individs hälsa, vissa kan individen själv påverka, andra inte. Men även de faktorer som individen kan påverka beror på förutsättningar, där har vi som offentliga aktörer ett ansvar att se till hela personens situation. Barns och ungas hälsa i Sverige är i flera avseenden bland den bästa i världen, men förutsättningar för att uppnå en god och jämlik hälsa varierar. Främjande och förebyggande insatser för barn och unga behöver säkerställas i samverkan. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark indikator för framtida hälsa. Kronoberg följer i stort den nationella utvecklingen, vilket dessvärre pekar på en nedåtgående trend. Barn som växer upp i familjer där det förekommer missbruk eller psykisk ohälsa riskerar allvarliga konsekvenser för sin hälsa, skolgång och framtida arbetsliv. Ekonomiska analyser visar att samhället skulle kunna spara upp till 35 miljarder kronor årligen om vi lyckas förhindra att dessa barn själva utvecklar liknande problem i vuxen ålder. Med rätt stöd i rätt tid kan vi bryta det destruktiva mönstret och ge barnen en bättre framtid. Andelen kronobergare med kronisk sjukdom, som till exempel vissa former av hjärt-kärlsjukdom, diabetes, lungsjukdom, cancer, ledsjukdom och psykisk ohälsa, ökar. Behoven av rätt behandling och resurseffektiva arbetssätt ökar, men även stöd till närstående. Det sker bland annat genom preventiva åtgärder och stärkt egenvård. Hälsosamma levnadsvanor stödjer en positiv hälsoutveckling och kan bidra till att förhindra sjukdomsutveckling. Multisjuklighet som är särskilt vanligt hos äldre ställer också större krav på samordnade insatser. 5 Datum: 2026-03-20 Kunskapsbaserade arbetssätt Svensk hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är kunskapsintensiva sektorer och håller generellt en hög kvalitet, men det finns en stor variation i hur bästa tillgängliga kunskap tillämpas. För att säkerställa en kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv verksamhet av hög kvalitet är en tydlig struktur för kunskapsstyrning nödvändig. Detta ska möjliggöra tillgång till nationellt, regionalt och lokalt kunskapsstöd i varje möte mellan profession och invånare samt vara ett stöd vid ledning, styrning och prioritering. En framgångsfaktor är att det måste finnas förutsättningar för ett starkt och uthålligt utvecklings- och forskningsfokus i alla delar av verksamheten oavsett huvudman. Utvecklingen av akademiska verksamheter som fungerar som en bro mellan akademi och praktik är ett sätt att integrera forskningen i vardagen. När kunskap omsätts metodiskt i det dagliga arbetet kan vi möta invånarnas behov på bästa sätt. Informationsdrivna organisationer Informationsflödet i dagens samhälle är påtagligt vilket medför att kraven på en medveten hantering ökar. Att vara en informationsdriven organisation innebär att data och kunskap används som stöd i vardagen – från planering till utveckling. Beslut grundas på fakta, erfarenheter och insikter, snarare än magkänsla eller invanda mönster. Statistik om invånarnas behov kan till exempel ligga till grund för en mer effektiv resursplanering. Genom tidig identifiering av mönster och trender möjliggörs också ett stärkt förebyggande arbete, vilket kan bidra till att vi undviker problem eller försämrad hälsa. Med rätt information skapas förutsättningar för att agera på rätt sätt och i rätt tid. Informationsdrivet arbete är nära kopplat till digitalisering. Med digitala verktyg blir det enklare att samla in, analysera och dela information, vilket stärker samarbete och lärande i vardagen. För att lyckas krävs kompetensutveckling så att alla känner sig trygga att använda data och digitala verktyg som stöd i vardagen. Tillsammans bygger vi en kultur där kunskap och information driver förbättring - varje dag. Den digitala utvecklingen Den digitala utvecklingen har på några decennier möjliggjort ett helt nytt samhälle. Förutsättningarna för individen att själv styra och bidra i sin vardag har för flertalet förstärkts avsevärt. Kronobergaren förväntar sig digitala kontaktvägar med hög tillgänglighet. Utvecklingen kommer i och med det att bidra till att många offentliga verksamheter i allt större utsträckning blir platsoberoende. Inom förskola och skola fortsätter arbetet för att stärka verksamheternas förmåga att välja och tillämpa ändamålsenliga metoder som främjar barns lärande på bästa möjliga sätt. Samtidigt som offentlig verksamhet behöver ta till sig av ny, innovativ teknik för att skapa möjlighet för invånare att dra nytta av digitaliseringens fördelar så behöver även tillgång till service för de grupper som inte är digitala säkerställas. 6 Datum: 2026-03-20 Målbild: Nära Kronobergaren År 2036 är region och kommuner i Kronoberg nära invånarna genom ett hållbart, jämlikt och sammanhållet system där varje kronobergare får rätt stöd i rätt tid – oavsett bostadsort eller livssituation. Våra samlade resurser används effektivt och verksamheter utformas utifrån kronobergarens behov, förmågor och förutsättningar. Vi arbetar för trygghet, livskvalitet och jämlik hälsa i vardagen. Särskilt fokus läggs på hälsan hos barn, unga, äldre och särskilt sårbara grupper genom tidiga och samordnade insatser. Genom hälsofrämjande och proaktiva arbetssätt möter vi invånarna tidigt och anpassar information och stöd individuellt. Vi främjar livslångt lärande och erbjuder kunskapsbaserade, jämlika och resurseffektiva verksamheter. Med fokus på relationer och tillgänglighet tar vi tillvara på invånarnas erfarenheter och bidrar till att stärka deras egna resurser. Vi bygger robusta verksamheter som bidrar till vårt totalförsvar och i samverkan med invånarna kan vi bidra till en hållbar regional utveckling. Vi verkar i ett samordnat system som möter hela individens behov i samverkan med skola, socialtjänst och annan specialistvård. Vi använder digitaliseringen som en möjliggörare. Tillsammans med mobila, flexibla och mer integrerade arbetssätt skapar vi förutsättningar för smidiga kontakter som ökar tillgängligheten, delaktigheten och stärker det förebyggande arbetet. Vi tar avstamp i frågan - Vad är viktigt för dig? - för att i varje kontakt kunna möta kronobergaren utifrån sina behov och förutsättningar. Vägen dit För att ta oss närmare kronobergaren behöver vi prioritera och fokusera. Följande fyra strategiska inriktningar vägleder oss på vägen: • Kronobergarnas behov ska mötas på lika villkor och med hög kvalitet • Kronobergarnas behov ska mötas nära och samordnat • Kronobergarna är aktiva medskapare utifrån sina förutsättningar • Kronobergarnas behov ska mötas med kompetens och arbetsglädje 7 Datum: 2026-03-20 1 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas på lika villkor och med hög kvalitet Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi möter kronobergarna på lika villkor Vi leder och organiserar våra verksamheter i syfte att ge förutsättningar för en god och jämlik hälsa, stöd, vård och omsorg för hela befolkningen oberoende av var i länet individen lever och bor. Likvärdiga insatser handlar inte om att ge samma till alla utan om att erbjuda och ge insatser utifrån behov och på lika villkor. De med störst behov ska ges företräde. Insatser ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Genom förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser i samråd med kronobergaren har vi en unik möjlighet att stödja en positiv hälsoutveckling. Vi behöver tillsammans möta de ojämlikheter som finns i befolkningens hälsoutveckling och anpassa insatser med utgångspunkt i aktuell kunskap om behov och målgrupp. Alla verksamheter – oavsett vem som driver dem – ska ha förutsättningar att erbjuda en jämlik och likvärdig service, exempelvis generella och förebyggande insatser inom barnhälsovård, elevhälsa samt tandvård för barn och äldre. Samtidigt kan vi också behöva göra mer för barn och familjer som löper ökad risk för ohälsa. Vi arbetar tillsammans för Kronobergarnas bästa För att skapa trygghet och högt förtroende hos kronobergarna krävs ett starkt och medvetet samarbete inom och mellan våra verksamheter. Det är i det enskilda mötet med invånaren som värde skapas – men det bygger på att vi arbetar tillsammans mot samma mål. Genom gemensamma arbetssätt och med en tydlig ansvarsfördelning mellan ledning, chefer och medarbetare kan vi säkerställa att varje möte präglas av professionalitet, omtanke och engagemang. Ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt behöver genomsyra hela verksamheten – inte som enskilda insatser, utan som en del av en gemensam kultur. Samarbetet över enheter, verksamheter och yrkesgrupper är avgörande för att ge ett sammanhållet stöd till varje individ vi möter. Tillsammans stärker vi kronobergarnas tilltro till den egna förmågan, samtidigt som vi bygger förtroende för våra verksamheter. Den gemensamma målbilden utgår från att vi gör detta tillsammans för kronobergarnas bästa. Det bidrar också till ökad meningsfullhet och en känsla av sammanhang i det dagliga arbetet för oss alla. Vi arbetar proaktivt, innovativt och hållbart För att möta framtidens utmaningar behöver vi arbeta med både struktur och nytänkande. Det kräver ett ledarskap som vågar tänka nytt – men också ett gemensamt ansvar för att agera hållbart, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 8 Datum: 2026-03-20 Vi ska använda våra resurser klokt och långsiktigt. Med tydlig styrning, gemensamma arbetssätt och ett ständigt förbättringsarbete skapar vi en trygg och jämlik service för alla. Det innebär att vi utgår från fakta, gör tydliga prioriteringar och vågar prova nya lösningar. För att lyckas med det behöver vi också följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra det vi gör – och anpassa oss efter ny kunskap och aktuellt läge. Vi följer hälsoläget i befolkningen och agerar när vi ser oskäliga skillnader mellan grupper eller mellan kvinnor och män. För att nå en jämlik hälsa krävs både breda insatser för hela befolkningen och riktade insatser för dem som behöver mer stöd. Vi arbetar också aktivt för att våra verksamheter ska hänga ihop samt undvika att människor riskerar att förbises eller fastna mellan vårdgivare och huvudmän. För att öka vår förmåga att tänka nytt behöver vi också involvera invånare, företag, civilsamhälle, universitet och andra offentliga aktörer i att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. I ett förändrat omvärldsläge är det viktigt att vi fortsätter arbeta aktivt med säkerhet och beredskap. Kronobergarna ska kunna känna sig trygga med att vi kan upprätthålla vår verksamhet – även vid kris eller höjd beredskap. Vi använder digitaliseringen som möjliggörare Digitalisering ska vara en integrerad del i utvecklingen av våra verksamheter. Vi stärker förutsättningarna för informationsdriven verksamhet genom att systematiskt använda data för att förstå behov, följa upp våra resultat och fatta välgrundade beslut på både individ- och systemnivå. Genom att utveckla realtidsdata kan vi agera mer proaktivt. Vi följer också teknikutvecklingen och identifierar nya smartare arbetssätt och investerar i ny teknik såsom artificiell intelligens, beslutsstöd och automatisering där det kan skapa värde för invånare och medarbetare. 9 Datum: 2026-03-20 2 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas nära och samordnat Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi utvecklar nya sätt att vara tillgängliga Vi vill att det ska vara enkelt för kronobergarna att komma i kontakt med oss. Tillgänglighet handlar om mer än öppettider och teknik. Vi måste också ta hänsyn till individens fysiska, psykiska och kommunikativa förmågor när vi planerar och organiserar våra verksamheter. Målet är att göra det så enkelt som möjligt att få kontakt, få rätt hjälp – och kunna bo kvar hemma med stöd, om det är det man vill. För att lyckas behöver vi bli mer flexibla. Vi ska kunna möta invånaren med rätt kompetens, på rätt sätt och i rätt tid – oavsett om det är digitalt eller fysiskt. Därför behöver vi tillsammans utforma och erbjuda flera olika kontaktvägar, både digitala och fysiska, som kompletterar varandra och utgår från invånarnas behov och förutsättningar. Vi vill göra det lättare att använda våra digitala tjänster och se till att de fungerar smidigt över verksamhetsgränser, till nytta för både medarbetare och invånare. Alla ska ha möjlighet att använda den digitala tekniken i den utsträckning som passar dem. Genom att tänka "digitalt först, fysiskt när det behövs" frigör vi resurser till dem som behöver fysiska möten – och minskar samtidigt onödig administration. Det gör att vi kan erbjuda vår kompetens på fler platser och i fler situationer. Vi utvecklar tillgängligheten i hela länet, men riktar särskild kraft mot de orter och platser som fungerar som viktiga service- och mötespunkter för sina närområden. Tillsammans med länstrafiken och samhällsplaneringen vill vi skapa en helhet som gör det lättare att nå oss, oavsett var i länet man bor. Vi säkerställer kontinuitet och samordning Vi behöver arbeta systematiskt för att säkerställa att de personer som är i behov av kontinuitet och samordning får det. Kontinuitet i kontakten skapar en relation som både skapar tillit och trygghet. Det stärker också medarbetares engagemang och verksamhetens effektivitet. När kontinuiteten brister söker individer ofta vård och stöd i högre utsträckning. En hög kontinuitet ökar förutsättningarna för gott och säkert omhändertagande, vilket är särskilt angeläget för multisjuka, i alla åldrar, och för gruppen barn och unga. För att stärka den fysiska, psykiska och sociala hälsan bland barn och unga ska vi fortsätta arbeta för en trygg och säker uppväxt för varje barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser som utgår från barnets behov enligt Kronobarnsmodellen. Modellen vilar på barnkonventionen och barnets rätt att vara delaktig. Den bygger också på att skapa tillit mellan barnet, vårdnadshavare, skola och fritid, socialtjänst och hälso- och sjukvård. 10 Datum: 2026-03-20 Inom hälso- och sjukvården ska vi, vid behov, erbjuda fast vårdkontakt, fast omsorgskontakt och/eller fast läkarkontakt samt individuell planering enligt modellen för dokumenterad överenskommelse. Kronobergaren ska vara delaktig och känna sig trygg med att veta vilka vårdinsatser som är planerade och vad som blir nästa steg. Allt samarbete måste se till helheten för individen och inte bara fokusera på enskilda delar. Den vård, stöd och omsorg som inte kan bedrivas nära på grund av kvalitets- eller effektivitetsskäl, ska koncentreras inom regionen eller i vårdsamverkan med andra regioner och myndigheter. Vi samverkar med primärvården som nav Mer resurser ska riktas till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till kronobergaren och komplexitet i fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Primärvårdens centrala roll i välfärdssystemet behöver fortsatt stärkas för att kunna vara navet för kronobergaren. För barn i skolåldern utgör skolan och elevhälsan en viktig resurs för tidiga insatser. Det handlar om att primärvården ska ansvara för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller tekniska resurser, eller annan kompetens som inte finns på primärvårdsnivå. När patientens tillstånd kräver resurser och kompetens som inte kan tillgodoses inom den egna verksamheten ska det finnas tydliga strukturer för samordning mellan vårdnivåer inom den egna organisationen och över organisationsgränser. Systemet måste vara begripligt för invånare, medarbetare, patienter och närstående. I arbetet med att vidareutveckla systemet är samverkan och en gemensam långsiktig planering mellan vårdnivåer, vårdgivare och andra aktörer en förutsättning. 11 Datum: 2026-03-20 3 Strategisk inriktning Kronobergarna är aktiva medskapare utifrån sina förutsättningar Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi arbetar förebyggande och hälsofrämjande för en friskare framtid En god och jämlik hälsa i hela befolkningen, genom hela livet, kräver insatser med ett starkt förebyggande och hälsofrämjande fokus, oavsett verksamhetsområde. Vi behöver samverka och arbeta systematiskt och tillsammans med kronobergarna för att förebygga sjukdom, förhindra försämring och minska risken för återinsjuknande. Vår roll är att stötta människor i att själva kunna påverka sin hälsa. Därför ska stöd för egenvård, hälsosamma levnadsvanor och pedagogiska insatser till såväl patient som närstående integreras i våra processer och i varje individuell planering. Det innebär att vi i varje möte ska ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där vi ser och stärker personens egna resurser och förmågor – både fysiskt och psykiskt. Ett särskilt fokus behöver finnas på förebyggande insatser och tidiga tecken på ohälsa hos barn och unga. God fysisk, psykisk och social hälsa är nödvändig för att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag och för att eleverna ska kunna få goda förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Samtidigt ger lärandet i sin tur upphov och förutsättningar för en god hälsa. Hälsa och lärande går hand i hand. Kronobergarna är en resurs för varandra och för samhället i stort, och vi behöver gemensamt rustas för livets med- och motgångar. Genom att systematiskt stärka förutsättningarna för delaktighet, kunskap och handlingsförmåga ger vi invånarna bättre möjligheter att hantera livets olika skeden – såväl utveckling och välbefinnande som de motgångar, sjukdomstillstånd, förluster, sorger och existentiella frågor som är en del av livet. Genom att fokusera på hälsa och möta varje individ utifrån ett helhetsperspektiv skapar vi starkare förutsättningar för ökat välbefinnande. Det förebyggande uppdraget omfattar både patienter och befolkning, och vi behöver ytterligare stärka våra strukturer för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa, risk för suicid, våld i nära relationer och missbruk. Vi har också ett särskilt ansvar för att sprida kunskap och ta initiativ till dialog, forskning och utveckling. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska vara en självklar del i verksamhetens uppföljning och utveckling. Vi främjar kronobergarnas delaktighet Vi utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där vi har en nära och respektfull dialog med individen och deras närstående. Det innebär att vi ser varje kronobergare som en aktiv partner i de insatser som ges. Ett personcentrerat förhållningssätt bygger på jämlik samverkan mellan invånare och medarbetare, där 12 Datum: 2026-03-20 insatser utformas med individens kunskap, erfarenheter, motivation och resurser som grund. Vi ska främja ett aktivt medskapande i samhället och människors möjligheter att mötas och ta stöd av varandra. Ett särskilt fokus ska finnas på att stärka delaktigheten för personer med nedsatt autonomi samt barns rätt till delaktighet – både som patienter och närstående. Våra lokaler och fysiska miljöer ska vara ändamålsenliga och främja delaktighet i mötet med våra verksamheter. Utöver detta ska kronobergare också erbjudas möjlighet att bidra till verksamheternas förbättrings- och utvecklingsarbete på ett systematiskt och strukturerat sätt. Vi kommunicerar inkluderande För att kunna vara delaktig och ta till sig av de insatser som erbjuds behöver varje individ kunna hitta, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Vi efterfrågar systematiskt kronobergarens kunskap och deras behov av information och anpassar insatser efter individuella behov och förutsättningar. Generell information och kommunikation ska vara tydlig och samordnad, ta hänsyn till samhällets mångfald och erbjudas på olika sätt. Kronobergaren ska ha möjlighet att delge våra verksamheter information inför sin kontakt med oss samt att ha tillgång till sin journal och vårdplanering. Det är viktigt att det finns rutiner och arbetssätt som säkerställer att information på ett ändamålsenligt sätt kan flöda mellan instanser så att kronobergaren inte behöver upprepa eller vara informationsbärare. En stor andel kronobergare är handlingskraftiga och kan, med rätt information och stöd, fatta kloka beslut om sin hälsa. Digitaliseringen av våra verksamheter ska ge kronobergaren bättre möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård genom digitala kanaler, egenmonitorering och förbättrad informationsdelning – vilket stärker självbestämmande och hälsa. Kronobergarnas egen kunskap och information är en viktig faktor för patientsäkerheten. 13 Datum: 2026-03-20 4 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas med kompetens och arbetsglädje Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi utvecklar vårt lärande för en kunskapsbaserad verksamhet Kultur och struktur ska stimulera kontinuerligt lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan professionsgrupper, verksamheter och vårdgivare. Verksamhetsnära forskning och utveckling, med aktiv medverkan av kronobergare och ökade kliniska prövningar, ska tillsammans skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och jämlik verksamhet. Kronobergare ska, i samma utsträckning som i övriga universitetsregioner, få möjlighet att vara med i forskningsstudier. Chefer och ledare ska driva utvecklingsfrågor i sin verksamhet och medarbetare ska delta aktivt utifrån sin kompetens. Verksamheternas tillgång till data för uppföljning, prioritering och förbättringsarbete är en viktig förutsättning. Vår struktur för kunskapsstyrning ska bygga på nära samverkan mellan linjeorganisationen och den kunskapsorganisation som stöttar beslutsfattande och utveckling. Syftet är att varje verksamhet ska kunna utvecklas och arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap – och att denna kunskap ska finnas tillgänglig i varje möte med kronobergaren. Vi ska delta och bidra i nationella och regionala samverkansstrukturer. Vi har lättillgängliga verksamhetsstöd Kunskaps- och beslutsstöd ska vara integrerade och samordnade i de system som används i verksamheternas vardag. Relevanta och uppdaterade riktlinjer och rekommendationer ska vara lättillgängliga och stödja säkra och jämlika insatser utifrån kronobergarens behov. Digitala lösningar med samordnad support ska underlätta för medarbetare att, tillsammans med kronobergaren, fatta beslut om bästa insats. Vi ska vara en aktiv part i den nationella utvecklingen av kunskaps- och beslutsstöd och digitala lösningar. Verksamhetsnära administrativa stöd ska vara ändamålsenliga och användarvänliga. Vi arbetar på toppen av vår kompetens Våra verksamheter ska ha en god arbetsmiljö där medarbetare upplever arbetsglädje, meningsfullhet och trygghet i att kunna arbeta utifrån toppen av sin kompetens. Ett aktivt arbetsmiljöarbete för hälsofrämjande arbetsplatser ska stödja hållbart ledar- och medarbetarskap och en god arbetshälsa. Kompetensutveckling ska erbjudas till chefer och medarbetare, främst utifrån organisationens och verksamhetens behov, men även utifrån den egna professionella utvecklingen. Vi ska skapa förutsättningar för gemensamma organisationsöverskridande utbildningssatsningar. Vi ska även uppmuntra 14 Datum: 2026-03-20 kunskapsöverföring mellan professioner genom att stödja mer teambaserade arbetssätt. Vi arbetar aktivt för att stärka forskningsperspektivet och utvecklingen av akademiska verksamheter. Genom att erbjuda attraktiva arbetsplatser kan våra verksamheter bättre bemannas med egen personal. 15 Datum: 2026-03-20 Så arbetar vi tillsammans Hur vi agerar var för sig och gemensamt avgör hur vi kan få kraft i att nå målbilden. I följande avsnitt presenteras den gemensamma styrmodell som ska komplettera våra respektive organisationers styrmodeller. Även de samverkansforum som finns mellan region och kommun presenteras kort. Avsnittet redogör för hur vi konkret kommer arbeta tillsammans för att göra verklighet av målbilden Nära kronobergaren. Nära kronobergaren tar avstamp i den regional utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i världen (Figur 1). Nästa steg i konkretiseringen av strategin är att utarbeta en gemensam plan för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg. Den yttersta konkretiseringsnivån i samverkan är våra länsgemensamma avtal och överenskommelser som uppdateras regelbundet. Figur 1. Konkretiseringstrappa för länsgemensamma dokument Vi styr och leder tillsammans Vi agerar i ett mycket större system idag än vad vi tidigare gjort, kontexten är global. Det som sker i omvärlden har stor påverkan på vår region och detta behöver vi ta hänsyn till när vi styr och leder. Att utöva ett systemledarskap innebär att se hela systemet som en enhet där alla aktörer bidrar till den gemensamma nyttan. Detta inkluderar att skapa gemensamma mål och strategier som alla aktörer arbetar mot. Ett systemledningsperspektiv kräver en hög grad av flexibilitet och förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och behov. Det handlar om att kunna möta komplexa utmaningar med gemensamma lösningar över organisationsgränser. I samband med utvecklingen av gemensamma lösningar behöver konsekvensanalyser göras. 16 Datum: 2026-03-20 Figur 2. Illustration av systemets olika lagerr För att ett systemledarskap ska fungera effektivt är det viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad. Det skapar trygghet och förutsägbarhet för alla inblandade. Systemledarskap innebär också att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten för att säkerställa att målen uppnås och att verksamheterna ständigt förbättras. Det inkluderar även att arbeta med kompetensutveckling och att implementera bästa tillgängliga kunskap. Omställningsarbete i samverkan mellan regionen och länets kommuner kräver att vi löpande utvecklar vår systematik och kapacitet att leda och styra systemet tillsammans. Det kräver också fortsatt utveckling av samverkan med de aktörer som befinner sig i systemets nästa lager. Vägledande principer Ju mer komplext ett system eller en utmaning är, desto enklare behöver vi möta det. Med hjälp av följande vägledande principer underlättar vi för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar vid behov. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! 17 Datum: 2026-03-20 Struktur och organisation I Kronoberg arbetar vi i samverkan med Länsstyrelsen utifrån följande struktur (figur 3). Figur 3. Illustration av länssamverkan Kronobergs län Regionalt strategiskt råd (RSR) består av länets kommunchefer, regiondirektör, landshövding, samt politiska presidier. Syftet med rådet är att stärka arbetet med långsiktiga utvecklingsfrågor i hela Kronoberg. Kommunchefsgruppen bereder ärenden som har sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin samt aktuella områden som stärker samarbeten och stödjer kommuner, länsstyrelsen och regionen i sitt arbete. RSR ger i uppdrag åt underliggande chefsnätverk att prioritera arbete kring strategiska områden. Arbetet med omställningen av våra välfärdssystem gynnas av att socialtjänsten, vården, skolan tillsammans utövar ett systemledarskap med gemensamma prioriteringar och styr mot gemensam målbild. De kommunala forumen för skola samt hälso- och sjukvård och socialtjänst är politiska samverkansarenor mellan länets åtta kommuner och Region Kronoberg. Forumen hanterar frågor som rör gemensamma prioriteringar i samverkan mellan hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronoberg. Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) samordnas av SKR, Sveriges kommuner och regioner, och stödjer samverkan i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning i socialtjänst och hälso- och sjukvård. RSS fungerar som en länk mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst leder, genomför och följer upp arbetet utifrån den gemensamma målbilden Nära kronobergaren. Ledningsgruppen utgör en strategisk nivå för länssamverkan utifrån strategin och ansvarar för att bära arbetet vidare i respektive linjeorganisation. Ledningsgrupp för samordning består av hälso- och sjukvårdens ledning samt länets social- och skolchefer. Som stöd till ledningsgruppen finns ett par stödkonstellationer på taktisk nivå som respektive huvudman bidrar till. 18 Datum: 2026-03-20 • Analys, planering och uppföljning • Avtal och överenskommelser • Vårdförlopp • Kronobarnsmodellen Tillfälliga uppdragsgrupper kan tillsättas av ledningsgruppen efter behov. Ett systematiskt arbetssätt Strukturen för ledning, styrning och genomförande av strategins mål och riktning bygger på ett processorienterat arbetssätt. Förhållningssättet har sin utgångspunkt i kronobergarens resa – från behov till ett tillfredsställt behov – oberoende av huvudmannaskap. Var och en tar ansvar för sin del i processen, men också för att det blir en sammanhållen helhet. En avgörande del i arbetsmetoden är att definiera och fastställa övergripande huvudprocesser och riktningsmål för ledning och styrning samt stöd. I ett strukturerat samarbete över de organisatoriska gränserna främjas kvalitet och effektivitet genom ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse. När nya initiativ, förändringar och behov beaktas i respektive huvudprocess konkretiseras Nära kronobergaren i samverkan med övriga strategier och planer som tillsammans framträder som en sammanhållen helhet. Målet är att skapa en struktur där vi ser helheten och skapar värde för kronobergaren i hela kedjan. Processorientering handlar ytterst om att skapa värde för de vi är till för. För att säkerställa en effektiv och behovsorienterad resultatstyrning följs respektive huvudprocess upp med hjälp av indikatorer som mäter processens prestationer. Uppdrag som rör flera huvudmän samordnas och leds inom den huvudprocess som uppdraget berör. Genom systematiskt kvalitetsarbete arbetar vi kontinuerligt med mindre förbättringar parallellt med större utvecklingssatsningar. Detta innebär att vi behöver arbeta utifrån två logiker, både kvalitetsledning och innovationsledning. Behovsanalyser Vi styr och leder systemet med utgångspunkt i kronobergarens behov och förutsättningar. Det handlar om att se till helheten, ta hänsyn till olika faktorer som påverkar människors liv, identifiera behoven och prioritera insatser på olika nivåer (figur 4). Det kan handla om främjande insatser som behöver göras för alla, förebyggande insatser för grupper av individer, tidig upptäckt av individer som har behov av stöd eller de individer som befinner sig i toppen av pyramiden, som ofta har många olika insatser där behoven av samverkan och samordning är stora. Inför planering genomförs gemensamma länsövergripande behovsanalyser. När det är möjligt ska de olika behovsnivåerna beaktas i framtagandet av Figur 4. Behovspyramiden nya arbetssätt, rutiner och processer mellan huvudmännen. 19 Datum: 2026-03-20 Kärnuppdraget För att kunna leverera mesta möjliga nytta för kronobergarna, med gemensamma resurser, leds och styrs arbetet i Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst med hjälp av tre huvudprocesser. Dessa spänner över flertalet lagrum, tillika olika huvudmannaansvar, och sammanfattas enligt följande: 1. Ge omsorg, stöd och vård 2. Främja hälsa 3. Verka för ett livslångt lärande För att huvudprocesserna ska kunna omsättas mer konkret i planering, genomförande, uppföljning och förbättring bryts dessa ner i riktningsmål som består av SKRs fokusförflyttningar. Dessa ramar in de förflyttningar som behöver göras inom både hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Riktningsmål 1. Öka fokus på person och relation 2. Möjliggöra för kronobergare att vara aktiva medskapare 3. Arbeta proaktivt och hälsofrämjande 4. Stärka samordning utifrån kronobergarens behov och fokus 5. Öka kvalitén och kostnadseffektiviteten Uppföljning Uppföljningen av strategin och omställningsarbetet sker gemensamt i länet, där både kommuner och regionen aktivt deltar. För varje riktningsmål finns en uppsättning indikatorer som utgör grunden för planering, uppföljning och analys (tabell 1). Dessa indikatorer är framtagna av SKR för att underlätta jämförbarhet och en stabil bas för att följa utveckling och framdrift av omställningen över tid, lokalt, regionalt och nationellt. För att fördjupa och bredda analysen kan indikatorerna kompletteras med annan lokal statistik och kvalitativa underlag. Arbetet med uppföljning och indikatorer behöver kontinuerligt utvecklas. Det är Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst som ansvarar för att genomföra den årliga uppföljningen. Arbetet sker i nära samverkan mellan länets aktörer, där varje samverkanspart – kommuner och region – bidrar med adekvat resurssättning för att möjliggöra en gemensam och förankrad analys. Resultatet av den gemensamma analysen ligger till grund för planeringen inför kommande år. Underlag och förslag på prioriterade områden lyfts därefter till politisk dialog i kommunalt forum, där beslut om inriktning och insatser kan fattas i bred samverkan. 20 Datum: 2026-03-20 Tabell 1. Indikatorer för respektive fokusförflyttning. Källa SKR och Kolada Från fokus på organisation till fokus på person och relation ID Kolada Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - få kontakt med hemtjänstpersonalen, andel (%) U21481 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - mycket eller ganska trygga, andel (%) U21505 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - läkare vid behov, andel (%) U23482 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - mycket eller ganska trygga, andel (%) U23521 Patientupplevd kvalitet avseende kontinuitet och koordinering i primärvården, index U71455 Patientupplevd kvalitet avseende tillgänglighet i primärvården, index U71457 Rimlig väntetid till vård- eller hälsocentral, andel (%) U70450 Från invånare och patienter som passiva mottagare till aktiv medskapare Elever i åk 8: Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan till exempel skolsköterskan? N15638 Andel som svarat "Mycket lätt" eller "Ganska lätt", (%) Förtroende för sjukvården i sin helhet, andel (%) U70447 Invånare 65+ som varit mottagare av hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för N20897 (hemsjukvård), andel (%) Invånare 80+ i särskilt boende eller med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) N20892 Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet och involvering i primärvården, index U71453 Positiv inställning till 1177 Vårdguidens e-tjänster, andel (%) N70465 Positiv inställning till att vårdas hemma med hembesök och stöd av digital teknik, andel (%) N70467 Påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom, antal/100 000 inv. U79133 Tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) U01405 Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen /100 000 inv. U20462 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen/100 000 inv. N20402 Vårdtid i dagar, antal/100 000 inv. N70824 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) N15428 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17457 Invånare med fetma, andel (%) U01411 Invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) U01425 Från isolerade vård- och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus Besök på akutmottagning - 80 år och äldre, antal/1000 inv. U79029 Brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård för patienter i livets slutskede, andel (%) U70507 Patienter med oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, andel (%) U79092 Personer 75+ år i särskilt boende med olämpliga läkemedel, andel (%) U23421 Personer 75+ år med hemtjänst med olämpliga läkemedel, andel (%) U21426 Vårdtid som utskrivningsklar, antal dagar/inv. 65+ N20404 Resurser och förutsättningar Enhetsundersökningen, äldreomsorg - Omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar i U23495 särskilt boende, äldreomsorg, andel (%) (-2023) Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) N00209 Heltidsarbetande månadsavlönade, region, andel (%) N60077 Kostnad äldreomsorg, kr/inv. 80+ N20048 Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Motivationsindex, senaste mätning på U00205 tre år 21 Datum: 2026-03-20 Medarbetarengagemang (HME) totalt regionen - Motivationsindex, senaste mätning på tre U60977 år Nettokostnad hälso- och sjukvård (exkl. tandvård), kr/inv. N70060 Nettokostnad primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård och läkemedel), N71007 kr/inv. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) N20900 Tillsyn med digitalteknik dag- och/eller nattid finns tillgängligt för äldre som bor i ordinärt U21340 boende, (Breddinfört=2, testverksamhet=1, Nej=0) Aktualitetsprövning Strategin aktualitetsprövas i länssamverkan en gång varje mandatperiod. 22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18

§ 106 Decentraliserad försörjningsberedskap KS/2026:179 Beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ta emot informationen. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ta emot redovisning av projekt försörjningsberedskap i kvartal 1 2027. Sammanfattning av ärendet Regeringen presenterade under en pressträff den 9 mars 2026 om ett beredskapspaket till Sveriges kommuner och regioner. Beredskapspaketet syftar till att stärka kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar genom betydande satsningar under 2026. Sammanlagt avsätts cirka 1,4 miljarder kronor för investeringar som ska öka kommunernas och regionernas förmåga att utföra sina uppgifter även under höjd beredskap och ytterst krig. Beredskapspaketet är uppdelat i tre delar. Tingsryds kommun har tagit del av decentraliserad försörjningsberedskap. Tingsryds kommun mottog den 18 mars beslut från Myndigheten för civilt försvar med utbetalning om totalt 1,1 mkr. Investeringarna ska bidra till att stärka försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskap handlar om att kunna upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga. Tingsryds kommun har startat en projektgrupp inom försörjningsberedskap som leds av beredskap – och säkerhetssamordnaren med sakkunniga tjänstepersoner för att genomföra investeringen under 2026. Investeringen är villkorad vilket innebär att medel skall användas enligt beslut. Projektgruppen föreslår att projektet redovisas i kvartal 1 2027. Barnrättsperspektiv En prövning utifrån ett barnrättsperspektiv har genomförts. Analysen visar att försörjningsberedskapen är av stor betydelse för barn, då barn är en integrerad del av planeringen för det civila försvaret och därmed omfattas av dess åtgärder och förberedelser. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 329446SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (16) KS Arbetsutskott 2026-05-04 § 106 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Presentationsbilder från pressträff om beredskapspaket 9 mars 2026 3. Beslut utbetalning decentraliserad försörjningsberedskap 4. Villkor för ersättning för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap _________ Beslutet skickas till Teknik – och fritidsnämnden Teknisk chef JW Beredskap – och säkerhetssamordnare JS Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 329446SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-04-21 Till berörd nämnd eller utskott Tjänstekrivelse: Decentraliserad försörjningsberedskap i Tingsryds kommun Dnr KS/2026:179 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ta emot informationen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ta emot redovisning av projekt försörjningsberedskap i kvartal 1 2027. Sammanfattning av ärendet Regeringen presenterade under en pressträff den 9 mars 2026 om ett beredskapspaket till Sveriges kommuner och regioner. Beredskapspaketet syftar till att stärka kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar genom betydande satsningar under 2026. Sammanlagt avsätts cirka 1,4 miljarder kronor för investeringar som ska öka kommunernas och regionernas förmåga att utföra sina uppgifter även under höjd beredskap och ytterst krig. Beredskapspaketet är uppdelat i tre delar.Tingsryds kommun har tagit del av decentraliserad försörjningsberedskap. Tingsryds kommun mottog den 18 mars beslut från Myndigheten för civilt försvar med utbetalning om totalt 1,1 Mkr. Investeringarna ska bidra till att stärka försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskap handlar om att kunna upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga. Tingsryds kommun har startat en projektgrupp inom försörjningsberedskap som leds av beredskap – och säkerhetssamordnaren med sakkunniga tjänstepersoner för att genomföra investeringen under 2026. Investeringen är villkorad vilket innebär att medel skall användas enligt beslut. Projektgruppen föreslår att projektet redovisas i kvartal 1 2027. Barnrättsperspektiv En prövning utifrån ett barnrättsperspektiv har genomförts. Analysen visar att försörjningsberedskapen är av stor betydelse för barn, då barn är en integrerad del av planeringen för det civila försvaret och därmed omfattas av dess åtgärder och förberedelser. Beslutsunderlag Presentationsbilder från pressträfff om beredskapspaket 9 mars 2026 Beslut utbetalning decentraliserad försörjningsberedskap Villkor för ersättning för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Teknik – och fritdsnämnden Teknisk chef Beredskap – och säkerhetssamordnare Johan Smedin Beredskap- och säkerhetssamordnare Kommunledningsförvaltningen Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Beslut Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Sektionen för inriktning av civil beredskap (SI-ST- Kommuner enligt bilaga IN) Camilla Odenberg Schultz 010-240 4253 Camilla.OdenbergSchultz@mcf.se Beslut om utbetalning till kommunerna för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap Beslut Myndigheten för civilt försvar beslutar att för år 2026 utbetala 399 999 998 kronor till kommunerna. Det belopp som betalas ut till varje enskild kommun framgår av bilaga 1. Utbetalning Ersättningen betalas ut i mars. Ärendet Kommunerna får medel för finansiering av åtgärder i enlighet med Villkor för ersättning för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap (MSB 2025–12895). Villkoren anger hur ersättningen har beräknats och hur den får användas. Skäl för beslutet Enligt Myndigheten för civilt försvars regleringsbrev för 2026 ska myndigheten fördela medel till kommuner för investeringar i materiel i syfte att stärka kommunernas arbete med civilt försvar och öka förmågan att utföra sina uppgifter under höjd beredskap och ytterst krig. Ersättningen ska finansiera direkta investeringar i försörjningsberedskap eller ha en nära koppling till försörjningsberedskap och omfattas av den politiska överenskommelsen från juni 2025 Överenskommelse om försvaret inklusive bilagan Överenskommelse om det finanspolitiska ramverket. Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 I detta ärende har sektionschef Åsa Anclair beslutat. Utredare Camilla Odenberg Schultz har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också utredare Felix Schellerer deltagit. Åsa Anclair DDiiggiittaalltt bbeesslluuttaatt,, ssee nneeddaannn Bilaga 1: Sammanställning över ersättning till samtliga kommuner. Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Bilaga 1 Sammanställning över ersättning till samtliga kommuner Ersättning Ersättning Kommun Summa ersättning grundbelopp invånarantal Ale 1 000 000 kr 338 297 kr 1 338 297 kr Alingsås 1 000 000 kr 444 201 kr 1 444 201 kr Alvesta 1 000 000 kr 204 415 kr 1 204 415 kr Aneby 1 000 000 kr 71 000 kr 1 071 000 kr Arboga 1 000 000 kr 144 604 kr 1 144 604 kr Arjeplog 1 000 000 kr 26 629 kr 1 026 629 kr Arvidsjaur 1 000 000 kr 62 580 kr 1 062 580 kr Arvika 1 000 000 kr 263 563 kr 1 263 563 kr Askersund 1 000 000 kr 118 234 kr 1 118 234 kr Avesta 1 000 000 kr 232 123 kr 1 232 123 kr Bengtsfors 1 000 000 kr 93 098 kr 1 093 098 kr Berg 1 000 000 kr 73 520 kr 1 073 520 kr Bjurholm 1 000 000 kr 24 151 kr 1 024 151 kr Bjuv 1 000 000 kr 166 255 kr 1 166 255 kr Boden 1 000 000 kr 296 176 kr 1 296 176 kr Bollebygd 1 000 000 kr 101 363 kr 1 101 363 kr Bollnäs 1 000 000 kr 270 076 kr 1 270 076 kr Borgholm 1 000 000 kr 110 301 kr 1 110 301 kr Borlänge 1 000 000 kr 532 519 kr 1 532 519 kr Borås 1 000 000 kr 1 195 944 kr 2 195 944 kr Botkyrka 1 000 000 kr 1 003 225 kr 2 003 225 kr Boxholm 1 000 000 kr 56 400 kr 1 056 400 kr Bromölla 1 000 000 kr 129 703 kr 1 129 703 kr Bräcke 1 000 000 kr 61 792 kr 1 061 792 kr Burlöv 1 000 000 kr 212 182 kr 1 212 182 kr Båstad 1 000 000 kr 166 483 kr 1 166 483 kr Dals-Ed 1 000 000 kr 47 586 kr 1 047 586 kr Danderyd 1 000 000 kr 336 918 kr 1 336 918 kr Degerfors 1 000 000 kr 95 991 kr 1 095 991 kr Dorotea 1 000 000 kr 23 290 kr 1 023 290 kr Eda 1 000 000 kr 86 161 kr 1 086 161 kr Ekerö 1 000 000 kr 301 412 kr 1 301 412 kr Eksjö 1 000 000 kr 183 324 kr 1 183 324 kr Emmaboda 1 000 000 kr 91 667 kr 1 091 667 kr Enköping 1 000 000 kr 506 419 kr 1 506 419 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Eskilstuna 1 000 000 kr 1 108 445 kr 2 108 445 kr Eslöv 1 000 000 kr 364 107 kr 1 364 107 kr Essunga 1 000 000 kr 57 779 kr 1 057 779 kr Fagersta 1 000 000 kr 133 933 kr 1 133 933 kr Falkenberg 1 000 000 kr 490 470 kr 1 490 470 kr Falköping 1 000 000 kr 340 132 kr 1 340 132 kr Falun 1 000 000 kr 621 604 kr 1 621 604 kr Filipstad 1 000 000 kr 99 859 kr 1 099 859 kr Finspång 1 000 000 kr 222 666 kr 1 222 666 kr Flen 1 000 000 kr 157 265 kr 1 157 265 kr Forshaga 1 000 000 kr 118 555 kr 1 118 555 kr Färgelanda 1 000 000 kr 65 359 kr 1 065 359 kr Gagnef 1 000 000 kr 107 035 kr 1 107 035 kr Gislaved 1 000 000 kr 297 182 kr 1 297 182 kr Gnesta 1 000 000 kr 117 612 kr 1 117 612 kr Gnosjö 1 000 000 kr 93 668 kr 1 093 668 kr Gotland 1 000 000 kr 631 414 kr 1 631 414 kr Grums 1 000 000 kr 91 978 kr 1 091 978 kr Grästorp 1 000 000 kr 57 873 kr 1 057 873 kr Gullspång 1 000 000 kr 51 329 kr 1 051 329 kr Gällivare 1 000 000 kr 177 672 kr 1 177 672 kr Gävle 1 000 000 kr 1 079 680 kr 2 079 680 kr Göteborg 1 000 000 kr 6 361 048 kr 7 361 048 kr Götene 1 000 000 kr 136 899 kr 1 136 899 kr Habo 1 000 000 kr 140 145 kr 1 140 145 kr Hagfors 1 000 000 kr 117 352 kr 1 117 352 kr Hallsberg 1 000 000 kr 166 784 kr 1 166 784 kr Hallstahammar 1 000 000 kr 171 782 kr 1 171 782 kr Halmstad 1 000 000 kr 1 103 457 kr 2 103 457 kr Hammarö 1 000 000 kr 175 422 kr 1 175 422 kr Haninge 1 000 000 kr 1 051 786 kr 2 051 786 kr Haparanda 1 000 000 kr 93 824 kr 1 093 824 kr Heby 1 000 000 kr 148 223 kr 1 148 223 kr Hedemora 1 000 000 kr 156 021 kr 1 156 021 kr Helsingborg 1 000 000 kr 1 585 000 kr 2 585 000 kr Herrljunga 1 000 000 kr 98 469 kr 1 098 469 kr Hjo 1 000 000 kr 96 613 kr 1 096 613 kr Hofors 1 000 000 kr 94 778 kr 1 094 778 kr Huddinge 1 000 000 kr 1 189 380 kr 2 189 380 kr Hudiksvall 1 000 000 kr 387 594 kr 1 387 594 kr Hultsfred 1 000 000 kr 140 072 kr 1 140 072 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Hylte 1 000 000 kr 104 639 kr 1 104 639 kr Håbo 1 000 000 kr 240 802 kr 1 240 802 kr Hällefors 1 000 000 kr 64 976 kr 1 064 976 kr Härjedalen 1 000 000 kr 104 764 kr 1 104 764 kr Härnösand 1 000 000 kr 252 468 kr 1 252 468 kr Härryda 1 000 000 kr 414 617 kr 1 414 617 kr Hässleholm 1 000 000 kr 538 326 kr 1 538 326 kr Höganäs 1 000 000 kr 295 294 kr 1 295 294 kr Högsby 1 000 000 kr 53 300 kr 1 053 300 kr Hörby 1 000 000 kr 161 309 kr 1 161 309 kr Höör 1 000 000 kr 183 168 kr 1 183 168 kr Jokkmokk 1 000 000 kr 48 716 kr 1 048 716 kr Järfälla 1 000 000 kr 935 004 kr 1 935 004 kr Jönköping 1 000 000 kr 1 536 024 kr 2 536 024 kr Kalix 1 000 000 kr 158 457 kr 1 158 457 kr Kalmar 1 000 000 kr 757 477 kr 1 757 477 kr Karlsborg 1 000 000 kr 73 282 kr 1 073 282 kr Karlshamn 1 000 000 kr 328 104 kr 1 328 104 kr Karlskoga 1 000 000 kr 312 249 kr 1 312 249 kr Karlskrona 1 000 000 kr 684 993 kr 1 684 993 kr Karlstad 1 000 000 kr 1 027 075 kr 2 027 075 kr Katrineholm 1 000 000 kr 352 607 kr 1 352 607 kr Kil 1 000 000 kr 124 736 kr 1 124 736 kr Kinda 1 000 000 kr 102 814 kr 1 102 814 kr Kiruna 1 000 000 kr 232 206 kr 1 232 206 kr Klippan 1 000 000 kr 183 645 kr 1 183 645 kr Knivsta 1 000 000 kr 224 895 kr 1 224 895 kr Kramfors 1 000 000 kr 180 451 kr 1 180 451 kr Kristianstad 1 000 000 kr 890 829 kr 1 890 829 kr Kristinehamn 1 000 000 kr 245 240 kr 1 245 240 kr Krokom 1 000 000 kr 163 767 kr 1 163 767 kr Kumla 1 000 000 kr 234 933 kr 1 234 933 kr Kungsbacka 1 000 000 kr 894 967 kr 1 894 967 kr Kungsör 1 000 000 kr 88 670 kr 1 088 670 kr Kungälv 1 000 000 kr 524 192 kr 1 524 192 kr Kävlinge 1 000 000 kr 337 861 kr 1 337 861 kr Köping 1 000 000 kr 265 886 kr 1 265 886 kr Laholm 1 000 000 kr 275 395 kr 1 275 395 kr Landskrona 1 000 000 kr 493 675 kr 1 493 675 kr Laxå 1 000 000 kr 56 099 kr 1 056 099 kr Lekeberg 1 000 000 kr 89 064 kr 1 089 064 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Leksand 1 000 000 kr 167 635 kr 1 167 635 kr Lerum 1 000 000 kr 453 161 kr 1 453 161 kr Lessebo 1 000 000 kr 84 533 kr 1 084 533 kr Lidingö 1 000 000 kr 502 095 kr 1 502 095 kr Lidköping 1 000 000 kr 418 454 kr 1 418 454 kr Lilla Edet 1 000 000 kr 149 446 kr 1 149 446 kr Lindesberg 1 000 000 kr 238 863 kr 1 238 863 kr Linköping 1 000 000 kr 1 750 850 kr 2 750 850 kr Ljungby 1 000 000 kr 291 872 kr 1 291 872 kr Ljusdal 1 000 000 kr 190 893 kr 1 190 893 kr Ljusnarsberg 1 000 000 kr 44 548 kr 1 044 548 kr Lomma 1 000 000 kr 255 766 kr 1 255 766 kr Ludvika 1 000 000 kr 277 967 kr 1 277 967 kr Luleå 1 000 000 kr 832 791 kr 1 832 791 kr Lund 1 000 000 kr 1 374 404 kr 2 374 404 kr Lycksele 1 000 000 kr 126 229 kr 1 126 229 kr Lysekil 1 000 000 kr 143 100 kr 1 143 100 kr Malmö 1 000 000 kr 3 816 065 kr 4 816 065 kr Malung-Sälen 1 000 000 kr 105 842 kr 1 105 842 kr Malå 1 000 000 kr 30 175 kr 1 030 175 kr Mariestad 1 000 000 kr 253 370 kr 1 253 370 kr Mark 1 000 000 kr 364 283 kr 1 364 283 kr Markaryd 1 000 000 kr 102 244 kr 1 102 244 kr Mellerud 1 000 000 kr 93 886 kr 1 093 886 kr Mjölby 1 000 000 kr 298 841 kr 1 298 841 kr Mora 1 000 000 kr 211 996 kr 1 211 996 kr Motala 1 000 000 kr 447 074 kr 1 447 074 kr Mullsjö 1 000 000 kr 78 052 kr 1 078 052 kr Munkedal 1 000 000 kr 106 350 kr 1 106 350 kr Munkfors 1 000 000 kr 37 849 kr 1 037 849 kr Mölndal 1 000 000 kr 747 294 kr 1 747 294 kr Mönsterås 1 000 000 kr 134 545 kr 1 134 545 kr Mörbylånga 1 000 000 kr 169 294 kr 1 169 294 kr Nacka 1 000 000 kr 1 178 471 kr 2 178 471 kr Nora 1 000 000 kr 109 949 kr 1 109 949 kr Norberg 1 000 000 kr 55 643 kr 1 055 643 kr Nordanstig 1 000 000 kr 96 188 kr 1 096 188 kr Nordmaling 1 000 000 kr 71 509 kr 1 071 509 kr Norrköping 1 000 000 kr 1 503 391 kr 2 503 391 kr Norrtälje 1 000 000 kr 693 071 kr 1 693 071 kr Norsjö 1 000 000 kr 39 653 kr 1 039 653 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Nybro 1 000 000 kr 205 805 kr 1 205 805 kr Nykvarn 1 000 000 kr 128 541 kr 1 128 541 kr Nyköping 1 000 000 kr 604 857 kr 1 604 857 kr Nynäshamn 1 000 000 kr 317 340 kr 1 317 340 kr Nässjö 1 000 000 kr 326 268 kr 1 326 268 kr Ockelbo 1 000 000 kr 59 200 kr 1 059 200 kr Olofström 1 000 000 kr 133 208 kr 1 133 208 kr Orsa 1 000 000 kr 71 540 kr 1 071 540 kr Orust 1 000 000 kr 159 629 kr 1 159 629 kr Osby 1 000 000 kr 133 519 kr 1 133 519 kr Oskarshamn 1 000 000 kr 277 863 kr 1 277 863 kr Ovanåker 1 000 000 kr 116 875 kr 1 116 875 kr Oxelösund 1 000 000 kr 124 559 kr 1 124 559 kr Pajala 1 000 000 kr 59 283 kr 1 059 283 kr Partille 1 000 000 kr 427 444 kr 1 427 444 kr Perstorp 1 000 000 kr 74 194 kr 1 074 194 kr Piteå 1 000 000 kr 438 063 kr 1 438 063 kr Ragunda 1 000 000 kr 53 372 kr 1 053 372 kr Robertsfors 1 000 000 kr 68 522 kr 1 068 522 kr Ronneby 1 000 000 kr 297 742 kr 1 297 742 kr Rättvik 1 000 000 kr 114 003 kr 1 114 003 kr Sala 1 000 000 kr 234 508 kr 1 234 508 kr Salem 1 000 000 kr 179 860 kr 1 179 860 kr Sandviken 1 000 000 kr 394 541 kr 1 394 541 kr Sigtuna 1 000 000 kr 552 066 kr 1 552 066 kr Simrishamn 1 000 000 kr 194 689 kr 1 194 689 kr Sjöbo 1 000 000 kr 201 139 kr 1 201 139 kr Skara 1 000 000 kr 194 544 kr 1 194 544 kr Skellefteå 1 000 000 kr 783 338 kr 1 783 338 kr Skinnskatteberg 1 000 000 kr 43 977 kr 1 043 977 kr Skurup 1 000 000 kr 177 724 kr 1 177 724 kr Skövde 1 000 000 kr 604 588 kr 1 604 588 kr Smedjebacken 1 000 000 kr 111 514 kr 1 111 514 kr Sollefteå 1 000 000 kr 188 477 kr 1 188 477 kr Sollentuna 1 000 000 kr 809 324 kr 1 809 324 kr Solna 1 000 000 kr 896 149 kr 1 896 149 kr Sorsele 1 000 000 kr 24 493 kr 1 024 493 kr Sotenäs 1 000 000 kr 93 814 kr 1 093 814 kr Staffanstorp 1 000 000 kr 284 800 kr 1 284 800 kr Stenungsund 1 000 000 kr 288 606 kr 1 288 606 kr Stockholm 1 000 000 kr 10 365 622 kr 11 365 622 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Storfors 1 000 000 kr 39 114 kr 1 039 114 kr Storuman 1 000 000 kr 57 551 kr 1 057 551 kr Strängnäs 1 000 000 kr 408 457 kr 1 408 457 kr Strömstad 1 000 000 kr 140 549 kr 1 140 549 kr Strömsund 1 000 000 kr 113 391 kr 1 113 391 kr Sundbyberg 1 000 000 kr 591 408 kr 1 591 408 kr Sundsvall 1 000 000 kr 1 026 754 kr 2 026 754 kr Sunne 1 000 000 kr 138 465 kr 1 138 465 kr Surahammar 1 000 000 kr 100 740 kr 1 100 740 kr Svalöv 1 000 000 kr 149 913 kr 1 149 913 kr Svedala 1 000 000 kr 245 842 kr 1 245 842 kr Svenljunga 1 000 000 kr 110 032 kr 1 110 032 kr Säffle 1 000 000 kr 153 065 kr 1 153 065 kr Säter 1 000 000 kr 116 398 kr 1 116 398 kr Sävsjö 1 000 000 kr 119 737 kr 1 119 737 kr Söderhamn 1 000 000 kr 251 089 kr 1 251 089 kr Söderköping 1 000 000 kr 152 588 kr 1 152 588 kr Södertälje 1 000 000 kr 1 065 795 kr 2 065 795 kr Sölvesborg 1 000 000 kr 180 451 kr 1 180 451 kr Tanum 1 000 000 kr 131 486 kr 1 131 486 kr Tibro 1 000 000 kr 117 487 kr 1 117 487 kr Tidaholm 1 000 000 kr 132 119 kr 1 132 119 kr Tierp 1 000 000 kr 218 114 kr 1 218 114 kr Timrå 1 000 000 kr 180 970 kr 1 180 970 kr Tingsryd 1 000 000 kr 123 699 kr 1 123 699 kr Tjörn 1 000 000 kr 165 975 kr 1 165 975 kr Tomelilla 1 000 000 kr 141 928 kr 1 141 928 kr Torsby 1 000 000 kr 117 052 kr 1 117 052 kr Torsås 1 000 000 kr 71 820 kr 1 071 820 kr Tranemo 1 000 000 kr 123 118 kr 1 123 118 kr Tranås 1 000 000 kr 192 449 kr 1 192 449 kr Trelleborg 1 000 000 kr 491 238 kr 1 491 238 kr Trollhättan 1 000 000 kr 614 376 kr 1 614 376 kr Trosa 1 000 000 kr 154 330 kr 1 154 330 kr Tyresö 1 000 000 kr 514 901 kr 1 514 901 kr Täby 1 000 000 kr 813 773 kr 1 813 773 kr Töreboda 1 000 000 kr 94 322 kr 1 094 322 kr Uddevalla 1 000 000 kr 588 328 kr 1 588 328 kr Ulricehamn 1 000 000 kr 258 918 kr 1 258 918 kr Umeå 1 000 000 kr 1 403 211 kr 2 403 211 kr Upplands Väsby 1 000 000 kr 523 394 kr 1 523 394 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Upplands-Bro 1 000 000 kr 345 576 kr 1 345 576 kr Uppsala 1 000 000 kr 2 590 786 kr 3 590 786 kr Uppvidinge 1 000 000 kr 92 528 kr 1 092 528 kr Vadstena 1 000 000 kr 77 710 kr 1 077 710 kr Vaggeryd 1 000 000 kr 154 807 kr 1 154 807 kr Valdemarsvik 1 000 000 kr 78 000 kr 1 078 000 kr Vallentuna 1 000 000 kr 366 544 kr 1 366 544 kr Vansbro 1 000 000 kr 69 860 kr 1 069 860 kr Vara 1 000 000 kr 166 214 kr 1 166 214 kr Varberg 1 000 000 kr 719 856 kr 1 719 856 kr Vaxholm 1 000 000 kr 120 577 kr 1 120 577 kr Vellinge 1 000 000 kr 392 291 kr 1 392 291 kr Vetlanda 1 000 000 kr 283 556 kr 1 283 556 kr Vilhelmina 1 000 000 kr 64 084 kr 1 064 084 kr Vimmerby 1 000 000 kr 158 934 kr 1 158 934 kr Vindeln 1 000 000 kr 56 120 kr 1 056 120 kr Vingåker 1 000 000 kr 89 832 kr 1 089 832 kr Vårgårda 1 000 000 kr 129 516 kr 1 129 516 kr Vänersborg 1 000 000 kr 415 530 kr 1 415 530 kr Vännäs 1 000 000 kr 95 639 kr 1 095 639 kr Värmdö 1 000 000 kr 483 067 kr 1 483 067 kr Värnamo 1 000 000 kr 357 740 kr 1 357 740 kr Västervik 1 000 000 kr 375 907 kr 1 375 907 kr Västerås 1 000 000 kr 1 671 191 kr 2 671 191 kr Växjö 1 000 000 kr 1 026 785 kr 2 026 785 kr Ydre 1 000 000 kr 37 517 kr 1 037 517 kr Ystad 1 000 000 kr 333 351 kr 1 333 351 kr Åmål 1 000 000 kr 121 189 kr 1 121 189 kr Ånge 1 000 000 kr 93 388 kr 1 093 388 kr Åre 1 000 000 kr 131 942 kr 1 131 942 kr Årjäng 1 000 000 kr 101 051 kr 1 101 051 kr Åsele 1 000 000 kr 27 832 kr 1 027 832 kr Åstorp 1 000 000 kr 170 880 kr 1 170 880 kr Åtvidaberg 1 000 000 kr 119 302 kr 1 119 302 kr Älmhult 1 000 000 kr 182 629 kr 1 182 629 kr Älvdalen 1 000 000 kr 70 866 kr 1 070 866 kr Älvkarleby 1 000 000 kr 99 143 kr 1 099 143 kr Älvsbyn 1 000 000 kr 81 028 kr 1 081 028 kr Ängelholm 1 000 000 kr 468 041 kr 1 468 041 kr Öckerö 1 000 000 kr 133 031 kr 1 133 031 kr Ödeshög 1 000 000 kr 54 264 kr 1 054 264 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-03-18 MSB 2025-12895 Örebro 1 000 000 kr 1 666 805 kr 2 666 805 kr Örkelljunga 1 000 000 kr 106 661 kr 1 106 661 kr Örnsköldsvik 1 000 000 kr 573 759 kr 1 573 759 kr Östersund 1 000 000 kr 673 545 kr 1 673 545 kr Österåker 1 000 000 kr 517 628 kr 1 517 628 kr Östhammar 1 000 000 kr 230 080 kr 1 230 080 kr Östra Göinge 1 000 000 kr 142 447 kr 1 142 447 kr Överkalix 1 000 000 kr 33 027 kr 1 033 027 kr Övertorneå 1 000 000 kr 41 509 kr 1 041 509 kr Summa 290 000 000 kr 109 999 998 kr 399 999 998 kr Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-18 av Åsa Anclair Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift PM Datum Ärendenummer 2026-02-24 MSB 2025-12895 Villkor för ersättning för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap Syfte och inriktning Enligt Myndigheten för civilt försvars regleringsbrev för 20261 ska myndigheten fördela medel till kommuner för investeringar i materiel i syfte att stärka kommunernas arbete med civilt försvar och öka förmågan att utföra sina uppgifter under höjd beredskap och ytterst krig. Ersättningen ska finansiera direkta investeringar i försörjningsberedskap eller ha en nära koppling till försörjningsberedskap (för beskrivning av området se myndighetens webbplats2) och omfattas av den politiska överenskommelsen från juni 2025 – Överenskommelse om försvaret inklusive bilagan Överenskommelse om det finanspolitiska ramverket 3. Användning av medel Ersättningen ska finansiera investeringar i försörjningsberedskap eller ha en nära koppling till försörjningsberedskap och ligga i linje med den politiska överenskommelsen från juni 2025 om en upprustning av totalförsvaret som omfattar: • Investeringar i fysisk infrastruktur. • Lager för drivmedel (inkluderar investeringar i reservkraft och bränsletillgång). • Lager för livsmedel och kritiska förnödenheter. • Lager för försörjning av sjukvårdsprodukter. Ersättningen som myndighetens fördelar finansierar utgifter för ovanstående anskaffningar. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Myndigheten för civilt försvar (Fö2025/00241, Fö2025/01825 (delvis), Fö2025/01899) 2 https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/beredskap-for-kris-och-krig/beredskap-for- aktorer/forsorjningsberedskap/om-forsorjningsberedskap/ 3 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/blockoverskridande- overenskommelse-nadd-om-historisk-upprustning/ Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100-5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-02-24 MCF 20 Som ett stöd i planeringen av hur ersättningen ska användas har Myndigheten för civilt försvar listat ett antal exempel på färdiga avtal för avrop som kommuner kan använda sig av, se bilaga Exempellista investeringar och inköp till kommunerna. Den här ersättningen innebär inte några lättnader i ordinarie regelverk kring exempelvis upphandling vid inköp eller EU:s statsstödsregler4. Det är kommunens ansvar att se till att relevanta regelverk liksom villkoren för bidraget följs. Ersättningen kan utgöra ett komplement till investeringsstöd med angränsande ändamål som andra myndigheter fördelar till kommuner, så länge villkoren för andra stöd tillåter detta. Om en kommun har ett planerat eller påbörjat ansökningsärende eller har beviljats medel från en annan myndighet för en liknande åtgärd, ska den finansieringen hållas tydligt åtskilt från ersättningen för investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap. Ersättningsberättigade utgifter Ersättningen får endast användas till direkta utgifter, det vill säga utgifter som uppstår som en direkt följd av investeringen. Exempel på utgifter som ersättningen kan användas till: • Anskaffning av utrustning och inventarier av exempelvis reservdelar eller för att upprätta eller utöka befintligt lager. • Byggnation eller anläggningsarbete. • Konsulttjänster nödvändiga för investeringens genomförande såsom stöd vid upphandling eller transport för att få investeringen på plats. • Nödvändiga tekniska förändringar i befintliga byggnader eller anläggningar, exempelvis elinstallationer för att ansluta reservkraft eller anpassa ett utrymme för lagring. Exempel på åtgärder som inte omfattas av ersättningen: • Investeringar utan tydlig koppling till försörjningsberedskap. • Arbete med förstudie eller behovsanalys för att utreda behov av investering. 4 Vägledning för kommuner kring statsstöd på Upphandlingsmyndighetens webbsida https://www.upphandlingsmyndigheten.se/statsstod/ Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100–5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-02-24 MCF 20 • Fortsatt drift och förvaltning efter genomförd investering, exempelvis lokalhyra, inköp för omsättning av upprättat lager eller lön till personal för vidare hantering eller arbete. • Utbildning av personal för att använda den nya utrustningen. • Overheadkostnader. Tidsramar Huvudregeln är att tilldelade medel ska användas under 2026. Vid behov kan investeringar eller inköp ske senare, dock senast den 31 december 2028. Ersättningsnivå och utbetalning Myndigheten för civilt försvar fördelar 400 000 000 kronor för ändamålet. Varje kommun får ett grundbelopp om 1 000 000 kronor och därefter fördelas återstående medel efter befolkningsmängd med 10,37 kronor per invånare, där invånarantalet från 30 november 2025 används. Hela beloppet utbetalas efter att Myndigheten för civilt försvar har fattat beslut om medelsfördelning. Utbetalning görs till samma konto som kommunen får ersättning till enligt Överenskommelse om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar5. Redovisning och uppföljning Myndigheten för civilt försvar kommer att genomföra en årlig uppföljning av hur tilldelade medel har använts och de åtgärder som vidtagits. Kommunen ska återrapportera på det sätt som myndigheten anvisar. Redovisningen ska genomföras på ett sådant sätt att det går att spåra alla utgifter till aktuellt projekt och aktuell tidsperiod. Om kommunen får ersättning för liknande ändamål från andra bidragsgivare ska kommunen kunna redovisa de olika ersättningarna separat och redogöra för att beviljade medel följer villkoren för respektive ersättning. I de fall kommunen har transfererat medel vidare är det kommunen som är ansvarig för återrapportering och säkerställer att utgifter och redovisning är förenliga med ersättningens villkor. 5 Överenskommelse om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar (MSB 2023–17351) Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100–5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-02-24 MCF 20 Kommunen ska årligen, senast den 15 februari 2027–2029 redovisa: • Hur ersättningen har använts, vilka anskaffningar som gjorts. • Vilka utgifter kommunen har haft. Utdrag ur huvudbok ska kunna lämnas på förfrågan, men inte o skickas till länsstyrelsen. Myndigheten för civilt försvar kommer under mars månad varje år göra ett urval av kommuner som kontaktas för begäran om utdrag ur huvudbok. • Summa av eventuellt oförbrukade medel vid årets slut samt hur de planeras att användas före utgången av år 2028. Återkrav och återbetalning Om ersättningen inte används för det avsedda ändamålet i enlighet med villkoren ovan återkrävs det av Myndigheten för civilt försvar helt eller delvis. Oförbrukade medel återbetalas efter periodens slut om inte kommunen och Myndigheten för civilt försvar kommer överens om annat. Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100–5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-02-24 MCF 20 Bilaga: Exempellista investeringar och inköp till kommunerna Ersättningen ska finansiera direkta investeringar i försörjningsberedskap eller ha en nära koppling till försörjningsberedskap och omfattas av den politiska överenskommelsen från juni 2025 – Överenskommelse om försvaret inklusive bilagan Överenskommelse om det finanspolitiska ramverket 6. Nedan följer ett antal exempel på möjliga investeringar och inköp utifrån de områden som anges i den politiska överenskommelsen. Samtliga exempel avser investeringar och inköp där det finns färdiga avtal för avrop hos inköpscentraler som kommuner kan använda. Listan är avsedd att fungera som ett stöd i planeringen av hur ersättningen kan användas. Investeringar i fysisk infrastruktur • Nödvattenutrustning och kritiska reservdelar till kommunal dricksvattenförsörjning, tex. PLC, IO-kort, utrustning av större dimensioner såsom pumpar. • Fjärrvärme, fjärrkyla och värmepannor samt tillhörande utrustning. • Fördelningsstationer och krafttransformatorer, nätstationer och energilager. • Pumpstationer, processutrustning för reningsverk, ledningsförnyelse och brunnsrenovering. • Robusta lösningar för IT och telekom. Lager för drivmedel • Eldningsprodukter och drivmedel i bulk, t.ex. bensin, diesel, HVO 100, eldningsolja, FAME/RME, etanol, syntetisk diesel och produkter med nära anknytning exempelvis handpumpar och vattenpasta. • Stationstankning, t.ex. bensin, diesel, HVO100, etanol E85, fordonsgas (BiogasBas, Biogas100), normalladdning, snabbladdning och supersnabbladdning. • Förnybara bränslen. 6 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/blockoverskridande- overenskommelse-nadd-om-historisk-upprustning/ Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100–5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Datum Ärendenummer 2026-02-24 MCF 20 Lager för livsmedel och kritiska förnödenheter • Omsättningslager med torrvaror och konserver som omsätts i vardagen och som räcker åtminstone två veckor för den måltidsvolym som kommunen ansvarar för. Lager för försörjning av sjukvårdsprodukter • Sjukvårdsprodukter som t.ex. medicintekniska produkter av förbrukningskaraktär så som sårvårdsmaterial, inkontinensprodukter och provtagningsmaterial, livsmedel för speciella medicinska ändamål samt personlig skyddsutrustning. Myndigheten för civilt försvar Postadress: 651 81 Karlstad registrator@mcf.se www.mcf.se Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 Org.nr: 202100–5984 Beslutad 2026-03-12 av Annika Elmgart Detta dokument är digitalt beslutat och därför saknas namnunderskrift Beredskapspaket till Sveriges kommuner och regioner 9 mars 2026 Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin Generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, Mikael Frisell Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. Försvarsdepartementet Ett beredskapslyft för Sveriges kommuner och regioner – ca 1.4 miljarder i tre spår Decentraliserad försörjningsberedskap, 500 mnkr • Inköp av materiel till det civila försvaret • Särskild utrustning som exempelvis elgeneratorer Decentraliserad försörjningsberedskap, 400 mnkr • Investeringsstöd till kommuner • Generellt stöd, exempelvis till omsättningslager av livsmedel och drivmedel Satsningar på kommuner av särskild betydelse för totalförsvaret, 490 mnkr • Ledningsplatser, trygghetspunkter och samhällsviktig infrastruktur Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. Försvarsdepartementet 2 Myndigheten för civilt försvar – från beslut till stärkt förmåga Inköp av materiel till det civila försvaret • Inleder samverkan med Försvarets materielverk och berörda beredskapsmyndigheter • Materielen lagerhålls centralt, regionalt eller lokalt – tillhandahålls vid behov Decentraliserad försörjningsberedskap och satsningar på kommuner av särskild betydelse för totalförsvaret • Sätter ramverket och kommunerna bedömer vad som behövs lokalt • Identifierar i samverkan med Försvarsmakten kommuner av särskild betydelse för totalförsvaret • Utbetalning till kommunerna sker under mars 2026 Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. Försvarsdepartementet 3 Ett beredskapslyft för hela Sverige • Betydande satsning på kommunernas försörjningsberedskap och förmågebyggande investeringar • Ger kommuner verktyg att bygga robusthet och redundans i samhällets viktigaste funktioner • En ökad förmåga hos kommunerna stärker hela det civila försvaret Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. Försvarsdepartementet 4 Beredskapspaket till Sveriges kommuner och regioner 9 mars 2026 Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin Generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, Mikael Frisell Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. Försvarsdepartementet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18

§ 111 Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS KS/2026:140 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS. Sammanfattning av ärendet Ärendet har tidigare behandlats i arbete- och välfärdsnämnden 2026-04- 23, bildningsnämnden 2026-04-21 och vård- och omsorgsnämnden 2026- 04-22. Samtliga ovan nämnda nämnder har antagit Strategin för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS och föreslår kommunfullmäktige anta Strategin. Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin i sin helhet föreligger ärendet. Barnrättsperspektiv Enligt arbete- och välfärdsnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden omfattar strategin förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18 § 111 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 3. Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 4. Arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23 § 79 5. Strategi psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS _________ Beslutet skickas till Arbete- och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS 2026 - 2030 i Tingsryds kommun ____________________________________ Antagen av Kommunfullmäktige 2026-xx-xx § x Dnr KS/ Informationsklassning: Öppen Innehåll Inledning................................................................................................................................. 4 Bakgrund................................................................................................................................. 5 Syfte........................................................................................................................................ 7 Målgrupper.............................................................................................................................. 7 Målsättningar..........................................................................................................................7 Genomförande......................................................................................................................... 8 Uppföljning............................................................................................................................. 8 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Strategi Strategi för psykisk hälsa, 2026-XX-XX § xx Kommunfullmäktige suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet AVN, BN, VON Förvaltningschefer 2026-2030 Dokumentinformation Diarienummer Kommunövergripande strategi för främjande och förebyggande insatser KS/2026:xx Ämnesområde Intranät Hemsida Psykisk hälsa, suicidprevention, våldsprevention, ANDTS ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Informationsklassning: Öppen Inledning Psykisk hälsa och välbefinnande utgör en gemensam angelägenhet och är en central del av Tingsryds kommuns arbete med social hållbarhet, förstärkta trygghetssatsningar samt de två pågående omställningarna: en långsiktigt hållbar socialtjänst och utvecklingen av god och nära vård i Kronoberg. Den lokala strategiska planen omfattar såväl kommunens samtliga verksamheter som civilsamhället och andra relevanta samhällsaktörer. Det främjande arbetet bedrivs till stor del inom kommunens kärnverksamheter, där ett salutogent och förebyggande förhållningssätt utgör grund för såväl förvaltningsorganisationen som den politiska styrningen. Arbetssättet är förankrat i Tingsryds kommuns värdegrund och i det länsgemensamma beslutet att tillämpa Kronobarnsmodellen. Genom systematisk uppföljning av det främjande arbete som genomförs inom kommunens verksamheter och i samverkan med samhällsaktörer möjliggörs tidig identifiering av behov och riktade insatser till relevanta målgrupper. I framtagandet av den lokala strategiska planen – med Bildningsförvaltningen, Arbete- och välfärdsförvaltningen samt Vård- och omsorgsförvaltningen i samverkan, har fokusområden identifierats med särskild betydelse inom ramen för det kommunala systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten är att etablera en långsiktigt hållbar struktur för det främjande och förebyggande arbetet genom gemensam organisering, utvecklad kunskap och kompetens, samt en årlig samordnad uppföljning. Tingsryds kommun strävar efter att vara en kommun där samtliga invånare kan känna trygghet i att det finns ett gemensamt ansvarstagande för att främja ett hållbart och välmående samhälle. Alla i Tingsryds kommun har en viktig roll i detta arbete – det handlar om livet! Informationsklassning: Öppen Bakgrund Forskning inom folkhälsa genom nationella strategier och regionala rapporter är utgångspunkt för de målsättningar som formuleras i lokal strategisk plan. Det handlar om livet - Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2025-2034 Strategin och dokumentet “Det handlar om livet” fokuserar på att främja psykisk hälsa, förebygga suicid och riskbeteenden, samt bygga inkluderande och trygga samhällen. Genom förebyggande insatser, stöd till utsatta grupper och samverkan mellan aktörer bidrar det till god psykisk hälsa och ett tryggt samhälle fritt från våld, exploatering och narkotika. I länet sammanställs information om invånarnas hälsa och livsvillkor i olika rapporter. Tillsammans med kommunens brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen bidrar dessa med statistik och underlag för att identifiera behov och utvecklingsområden, i syfte att skapa främjande och förebyggande aktiviteter. Nedan beskrivs i korthet ett par övergripande dokument att utgå ifrån: Länsgemensam strategi för psykisk hälsa Strategin utgår från en helhetssyn på psykisk hälsa med mål om förebyggande insatser, jämlik och tillgänglig vård, suicidprevention och samverkan mellan aktörer. Den främjar psykiskt välbefinnande och stödjer strukturer som kan minska risker kopplade till våld, utsatthet, narkotika och otrygghet — och skapar därmed en gemensam plattform för brottsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor Rapporten beskriver olika aspekter av barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor, så som självskattad psykisk hälsa, skoltrivsel och socialt stöd, fysisk aktivitet och sömnvanor samt riskbeteenden kopplade till psykisk ohälsa. Rapporten fungerar som ett stöd i att identifiera riskgrupper för psykisk ohälsa, suicid, våld och exploatering samt ger en uppfattning av förekomst av exempelvis ANDTS1. Vuxna - hälsa på lika villkor Rapporten beskriver hur vuxna invånare mår psykiskt, deras levnadsvanor och deras utsatthet och trygghet. Den fungerar som en lägesbild för att förstå risker och styrkor i befolkningen. Rapporten belyser nivåer av stress och psykiskt välbefinnande samt omfattning av riskbruk. Vidare beskrivs nivåer av våldsutsatthet och otrygghet samt ger gemensamma data för brottsförebyggande arbete. Handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i Kronobergs län 2021-2026 Handlingsplanen lyfter särskilt två faktorer – vikten av förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld. Starkare skydd för våldsutsatta 1 ANDTS, alkohol, narkotika, doping, tobak, spel Informationsklassning: Öppen kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning och förbättrade kunskaper, arbetssätt och metodutveckling. Utgångspunkt tas även i FNs globala mål i Agenda 2030 och Barnkonventionen: Informationsklassning: Öppen Syfte Lokal strategisk plan beskriver områden för utveckling i syfte att öka medvetenhet och kunskap hos alla invånare i Tingsryds kommun. Planen skapar en gemensam riktning i det främjande arbetet i Tingsryds kommun och bidrar därmed till kommunens övergripande brottsförebyggande arbete. Genom stärkt lokal samordning, samverkan och uppföljning bidrar lokal strategisk plan till att öka kvaliteten och långsiktigheten i arbetet inom psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Målgrupper Invånare, medarbetare och samhällsaktörer utgör målgrupper för det främjande arbetet i Tingsryds kommun. Genom samordnade och planerade aktiviteter är kommunens strävan att samtliga ska få möjlighet till en trygg och säker uppväxt, ha en god psykisk hälsa och leva ett gott liv. Målsättningar Våld mot kvinnor, våld i ANDTS nära relation, Psykisk hälsa och Alkohol, narkotika, hedersrelaterat våld och suicidprevention doping, tobak och spel förtryck, prostitution och om pengar människohandel Tingsryd ska vara en Tingsryd är en Tingsryd ska vara en kommun fri från kommun som kommun fri från narkotika och dopning, främjar en god våld, prostitution och med minskade skador psykisk hälsa med människohandel. orsakade av alkohol och en nollvision om liv spel om pengar, samt ett förlorade i suicid. minskat bruk av tobaks- och nikotinprodukter. Informationsklassning: Öppen Genomförande Arbetet med lokal strategisk plan samordnas av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och leds av förvaltningschefer i Bildningsförvaltningen, Arbete och välfärdsförvaltningen, samt Vård och omsorgsförvaltningen. Förankring av det strategiska dokumentet och arbetet sker i samspel med den operativa kärnverksamheten. Samtliga målgrupper ska erbjudas information, få tillgång till kunskap/kompetens och systematisk kommunikation säkerställer transparens och tillgänglighet. Aktörer i genomförandet av aktiviteter är först och främst kommunens kärnverksamheter i samverkan med samhällsaktörer. Genom dialog med verksamheterna identifierar arbetsgruppen behov av aktiviteter inom respektive fokusområde. Samhällsaktörer medverkar med aktiviteter exempelvis i form av kunskapshöjande föreläsningar/informationsträffar regelbundet under året. Arbetsgruppen ansvarar för att information och kunskapshöjande aktiviteter för invånare blir tillgängliga. Handlingsplan för året beskrivs i nyhetsbrev två ggr/år. Arbetsgruppen ansvarar för att varje år uppmärksamma v. 12 En vecka för psykisk hälsa v. 47 En vecka fri från våld Uppföljning Arbetsgruppen informerar och kommunicerar med samtliga målgrupper regelbundet om aktiviteter och satsningar med beskrivna effekter och återrapporterar till politisk nivå/nämnder. Informationsklassning: Öppen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2026-03-25 Till kommunstyrelsens arbetsutskott Information om förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS Dnr KS/2026:140 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar emot informationen Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin föreslås beslutas i de tre nämnderna för att därefter behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att kommuninvånare förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag Förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Arbete och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Sofia Kumlin Rylow Förvaltningschef Arbete- och välfärdsförvaltningen TingInsforyrmdast ikonosmklmasusnning: Öppen besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-12 Kommunfullmäktige Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS Dnr KS/2026:140 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS. Sammanfattning av ärendet Ärendet har tidigare behandlats i arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23, bildningsnämnden 2026-04-21 och vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22. Samtliga ovan nämnda nämnder har antagit Strategin för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS och föreslår kommunfullmäktige anta Strategin. Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin i sin helhet föreligger ärendet. Barnrättsperspektiv Enligt arbete- och välfärdsnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden omfattar strategin förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 3. Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 4. Arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23 § 79 5. Strategi psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till Arbete- och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (26) KS Arbetsutskott 2026-04-07

§ 112 Säkerhetspolicy for Tingsryds kommun KS/2026:192 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige: 1. Fastställa säkerhetspolicy för Tingsryds kommun. 2. Upphäver beslutet om säkerhetspolicy för Tingsryds kommun med dnr. KS/2013:259. 3. Följande redaktionella ändringar görs i säkerhetspolicyn inför beslut i kommunstyrelsen och slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige: Förtydliga att det är förvaltningschef och VD som utser säkerhetsombud samt förtydliga att kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter och ersättare är tillika krisledningsnämndens ledamöter och ersättare. Sammanfattning av ärendet Tingsryds kommun har en Säkerhetspolicy antagen av kommunfullmäktige 2013-06-27. Denna policy är förhållandevis gammal och i vissa delar inaktuell. Mot bakgrund av rådande omvärldsläge, uppbyggnaden av totalförsvaret jämte skärpt lagstiftning inom beredskap – och säkerhetsområdet bör policyn uppdateras. Den nu gällande policyn är kort, koncis och målinriktad och därmed inte alltför detaljerad vilket är riktigt. Policyn utelämnar dock en tydlig röd tråd där det inte framgår att beredskap – och säkerhetsarbetet bedrivs systematiskt över hela kommunkoncernen. Policyn skall även vara kommunfullmäktiges viljeinriktning för kommunens beredskap – och säkerhetsarbete och återge vilka mål kommunen vill uppnå med arbetet. Beredskap – och säkerhetsarbetet kan sedan mer i detalj beskrivas i mål per beredskap – och säkerhetsområde i riktlinjer och anvisningar som beslutas av kommunstyrelsen. Säkerhetspolicyn slår fast de övergripande målen, ansvarsförhållande samt hur beredskap – och säkerhetsarbetet organiseras i Tingsryds kommun. Barnrättsperspektiv Har ej beaktats. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18 § 112 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Säkerhetspolicy för Tingsryds kommun _________ Beslutet skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolag Beredskaps- och säkerhetssamordnare Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE Säkerhetspolicy Tingsryds kommun ____________________________________ Antagen av Kommunfullmäktige 2026-06-1 § 2 (7) 2 (7) Innehållsförteckning Inledning..................................................................................................................... 3 Syfte............................................................................................................................. 3 Målsättning................................................................................................................. 3 Ansvar......................................................................................................................... 4 Kommunfullmäktige.................................................................................................. 4 Kommunstyrelsen..................................................................................................... 4 Nämnder och bolag.................................................................................................. 4 Beredskapsgruppen.................................................................................................. 4 Chefer....................................................................................................................... 5 Medarbetare............................................................................................................. 5 Civilsamhället, näringsliv, invånare och besökare.................................................... 5 Beredskap – och säkerhetsområden........................................................................ 5 Brottsförebyggande arbete....................................................................................... 5 Civil beredskap......................................................................................................... 6 Informationssäkerhet................................................................................................ 6 Intern säkerhet.......................................................................................................... 6 Säkerhetsskydd........................................................................................................ 7 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Policy Säkerhetspolicy 2026-06-xx Kommunfullmäktige Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunstyrelsen Beredskap – och säkerhetssamordnare Dokumentinformation Diarienummer Ämnesområde Intranät Hemsida Dokument som anger Tingsryds kommuns policy för beredskap – och säkerhetsarbetet. ☒ ☒ Andra regelverk som omnämns 3 (7) 3 (7) Inledning Denna policy är det övergripande dokumentet för Tingsryds kommuns interna beredskap- och säkerhetsarbete. Policyn konkretiseras vidare genom riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom respektive beredskap – och säkerhetsområde. Kommunens säkerhetspolicy ska vara väl förankrad i organisationen. Policyn och tillhörande riktlinjer och anvisningar ska underlätta för medarbetare och förtroendevalda att förstå sin roll och sitt ansvar i kommunens beredskap – och säkerhetsarbete. Respektive nämnd ansvarar för att beredskap – och säkerhetsarbetet följer säkerhetspolicyn samt övriga till området gällande styrdokument. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om smärre justeringar av denna säkerhetspolicy, inklusive bilagan till säkerhetspolicyn, när dessa är av redaktionell eller mindre karaktär. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram och fastställa de riktlinjer som konkretiserar denna säkerhetspolicy och som framgår nedan. Syfte Säkerhetspolicyn redovisar kommunfullmäktiges viljeinriktning och mål för kommunens beredskap – och säkerhetsarbete. Policyn omfattar hela kommunkoncernen. Förvaltningarna och bolagen ansvarar för att ta fram och fastställa tillhörande riktlinjer och anvisningar som överensstämmer med denna policy. Säkerhetspolicyn och dess underliggande dokument syftar till att tydliggöra kommunens målsättning, omfattning och ansvar inom beredskap – och säkerhetsarbetet. Policyn syftar vidare till att skapa förutsättningar för att stödja kommunens nämnder, förvaltningar och bolag i deras beredskap – och säkerhetsarbete. Målsättning Tingsryds kommuns övergripande mål för säkerhetsarbete är följande: Tingsryds kommun ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, vistas och verkar i kommunen. Beredskaps- och säkerhet ska vara en integrerad del i all verksamhet som bedrivs inom kommunen. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska verka för att kommunen har förmåga att hantera fredstida krissituationer och ytterst höjd beredskap. Kommunen ska ha god förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från fredstida krissituationer. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska vara systematiskt, riskbaserat och kontinuerligt följas upp av verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalyser samt kontinuitetsplanering ska ligga till grund för prioriterade åtgärder. 4 (7) 4 (7) Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas vid fredstida krissituationer och under höjd beredskap. Kommunen ska i samverkan med andra aktörer arbeta brottsförebyggande och stärka tryggheten i offentliga miljöer. Anställda och förtroendevalda ska skyddas mot hot, våld och otillåten påverkan. Kommunen ska ha tydliga rutiner för att förebygga och hantera säkerhetsincidenter och tillbud. Kommunens informationstillgångar ska skyddas mot obehörig åtkomst, förlust och störningar. Informationssäkerhet ska beaktas i all digital utveckling och användning av IT-system. Medarbetare och förtroendevalda ska ha grundläggande kunskap och medvetenhet om beredskap – och säkerhetsarbete. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska präglas av samverkan och regelbunden uppföljning. Ansvar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande styrdokument och säkerhetspolicyn är ett av dessa. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens beredskap -och säkerhetsarbete och att säkerhetspolicyn följs. Kommunstyrelsens arbetsutskott inklusive ersättare är kommunens krisledningsnämnd vid fredstida krissituationer och kommunstyrelsen ansvarar vid höjd beredskap. Nämnder och bolag Nämnderna och bolagen ansvarar för att beredskap – och säkerhetsarbetet som gäller den egna verksamheten följer säkerhetspolicyn. Varje nämnd och verksamhet har beredskap – och säkerhetsansvaret, vilket innebär att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer följs och att man skall planera, genomföra och återrapportera sitt beredskap – och säkerhetsarbete. Beredskapsgruppen Kommunens beredskap – och säkerhetssamordnare och säkerhetsombuden bildar tillsammans kommunens beredskapsgrupp som har till uppgift att initiera, bereda, samordna och följa upp frågor som berör Tingsryds kommuns beredskap och säkerhet. Beredskap – och säkerhetssamordnaren är sammankallande. 5 (7) 5 (7) Chefer Beredskap – och säkerhetsansvaret skall följa verksamhetsansvaret på alla nivåer inom kommunen. I varje chefsbefattning ingår ansvaret att informera sin personal om policyn samt tillämpningar och dess efterlevnad. Varje förvaltningschef/VD ska utse minst ett säkerhetsombud med ersättare som ansvarar för samordning av beredskap- och säkerhetsfrågorna på respektive förvaltning och bo- lag/stiftelse. Medarbetare Medarbetarens kompetens och attityder har en omedelbar säkerhetsbetydelse. Varje medarbetare har ansvar för att inhämta nödvändig information och kunskap för att följa fastställda policys, riktlinjer samt rapportera risker, skador och tillbud. Civilsamhället, näringsliv, invånare och besökare Varje invånare och besökare i civilsamhället kan/bör varna och hjälpa till när fredstida krissituationer inträffar. Beredskap – och säkerhetsområden Denna säkerhetspolicy omfattar följande beredskap – och säkerhetsområden: Brottsförebyggande arbete Civil beredskap Informationssäkerhet Intern säkerhet Säkerhetsskydd Ovan angivna områden konkretiseras ytterligare i flertalet riktlinjer vilka fastställs av kommunstyrelsen. Nedan specificeras dessa områden: Brottsförebyggande arbete Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens brottsförebyggande arbete, vilket anges i Riktlinje för brottsförebyggande arbete i Tingsryds kommun. Kommunen ansvarar för en bred och komplex verksamhet som på olika sätt kan påverkas av brottslighet och otrygghet. Brottsförebyggande arbete är kommunens förmåga att identifiera, förebygga och minska risker för brott samt att skapa trygghet för invånare, medarbetare och verksamheter. I Riktlinje för brottsförebyggande arbete i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och 6 (7) 6 (7) fastställas för att uppfylla detta ansvar. I denna riktlinje anges även kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med brottsförebyggande arbete per mandatperiod. Civil beredskap Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens brottsförebyggande arbete, vilket anges i Riktlinje för civil beredskap i Tingsryds kommun. För att kommunen ska fullgöra sina lagstadgade och avtalade åtaganden inom ramen för krisberedskap och civilt försvar (civil beredskap), avseende åtgärder inför och vid fredstida krissituationer samt vid höjd beredskap, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett systematiskt beredskap – och säkerhetsarbete. Med detta avses bland annat kommunens skyldighet att med kontinuitet upprätthålla kommunens samhällsviktiga verksamhet samt att uppfylla det geografiska områdesansvaret. I Riktlinje för civil beredskap i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. I denna riktlinje anges även kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med krisberedskap och civilt försvar under mandatperioder. Informationssäkerhet Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens informationssäkerhetsarbete, vilket anges särskilt i informationssäkerhetspolicyn. Kommunen hanterar stora mängder information. Informationssäkerhet är kommunens förmåga att hantera informationen så att legala, etiska, och verksamhetsmässiga intentioner upprätthålls. Målsättningen med kommunens informationssäkerhetsarbete är därför att skydda kommunen, dess verksamhet och invånare som annars riskerar att skadas genom bristande informationssäkerhet. Kommunen ska därför värdera information och kartlägga informationsrelaterade risker för att därigenom tilldela informationen ett relevant skydd. I Riktlinje för informationssäkerhet i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. Intern säkerhet Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av intern säkerhet, vilket anges i Riktlinje för intern säkerhet i Tingsryds kommun. Intern säkerhet är ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder som kan vidtas i syfte att skapa en säkerhetsmedveten och robust organisation. I begreppet intern säkerhet omfattas såväl de förebyggande åtgärderna, som de åtgärder som vidtas under eller efter en planerad eller oönskad händelse. Kommunens interna riskhantering är av avgörande betydelse för att uppnå ett sådant enhetligt internt säkerhetsarbete. I Riktlinjen för intern säkerhet i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. 7 (7) 7 (7) Säkerhetsskydd Med säkerhetsskydd avses förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet. Syftet är primärt att ge skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra antagonistiska angrepp mot Sveriges säkerhet. Kommunens säkerhetsskyddschef leder den övergripande uppföljningen och samordningen av kommunkoncernens samlade säkerhetsskyddsarbete. I det fall något av kommunens bolag bedömer att säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska bolaget ha en säkerhetsskyddsorganisation i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen. I Riktlinjen för säkerhetsskyddsarbetet i Tingsryds kommun anges hur kommunen bedriver säkerhetsskyddsarbetet vilket syftar till att säkerställa att lagen följs. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18

§ 114 Övergripande internkontrollplan 2026 KS/2026:206 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Anta att följande risker granskas i den kommunövergripande internkontrollplanen för 2026: 1. Välfärdsbrottslighet, 2. hot mot förtroendevalda, 3. Svarstid på mejl och telefon och 4. IT-säkerhet. 2. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast 14 december 2026. 3. Punkt 1 och 2 är nya för årets internkontrollplan, punkt 3 och 4 följer med från föregående års internkontrollplan. Sammanfattning av ärendet Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i Kommunallagen (2017:725) 6 kap 6§. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll inom sitt verksamhetsområde. Enligt Reglemente för intern kontroll i Tingsryds kommun ska kommunstyrelsen fastställa kommunövergripande risk och bedriva intern kontroll. En riskanalys har genomförts. Risker och resultatet av riskanalysen finns i bifogat underlag. Det är nu kommunstyrelsens uppgift att föreslå en eller flera av riskerna att utgöra den/de kommunövergripande risken/erna att granska under 2026 alternativt föreslå andra risker att granska. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn och därför görs ingen prövning. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-12 2. Riskanalys intern kontroll 2026, kommunkoncern 3. Frågeställningar inför framtagande av intern kontrollplan för kommunkoncernen 2026 _________ Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18 Beslutet skickas till Kanslichef Samtliga förvaltningschefer VD:ar i kommunala bolag/stiftelse Kommunens revisorer Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-12 Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag på risker och beslut om kommunövergripande internkontrollplan för 2026 Dnr KS/2026:206 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att följande risk/er ska granskas i den kommunövergripande internkontrollplanen för 2026: - - Återrapportering till kommunstyrelsen senast 14 december 2026. Sammanfattning av ärendet Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i Kommunallagen (2017:725) 6 kap

§ 115 Kommunstyrelsens internkontrollplan 2026 KS/2026:207 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Anta punkt 13. viktig information går förlorad och punkt 15. hemsida hackas för granskning till kommunstyrelsens internkontrollplan för 2026. 2. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast den 14 december 2026. Sammanfattning av ärendet Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i Kommunallagen (2017:725) 6 kap 6§. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll inom sitt verksamhetsområde. Kommunledningsförvaltningen har listat tänkbara risker från verksamheterna att granska under 2026 och genomfört en riskanalys av dessa. Risker och resultatet av riskanalysen finns i bifogat underlag. Utgångspunkt är med fördel i de frågeställningar och riskområden med fokus på nämndens arbete, som finns i bifogat underlag. Förslag kan även ges på risker i verksamheterna. Om nya risker föreslås görs en riskanalys på mötet av dessa. Därefter föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott en eller flera av riskerna att ingå i internkontrollplan för kommunstyrelsen för 2026. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn. Därmed görs ingen prövning. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (23) KS Arbetsutskott 2026-05-18 § 115 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 2026-05-12 2. Riskanalys intern kontroll 2026, kommunstyrelse 3. Frågeställningar inför framtagande av intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2026 _________ Beslutet skickas till Kommunchef Kanslichef Kommunens revisorer Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 335651SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-12 Till kommunstyrelsens arbetsutskott Framtagande av risker samt beslut om internkontrollplan för kommunstyrelsen 2026 Dnr KS/2026:207 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta om följande risker för granskning till kommunstyrelsens internkontrollplan för 2026: - - Återrapportering till kommunstyrelsen senast den 14 december 2026. Sammanfattning av ärendet Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i Kommunallagen (2017:725) 6 kap

§ 131 Ansökan om reviderad amorteringsplan för anläggningslån Tingsryds Travsällskap KS/2026:222 Beslut Mikael Jeansson (S) anmäler jäv och deltar inte i överläggningarna eller beslutet. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen godkänner amorteringsbefrielse för år 2026 enligt ansökan. 2. 2026 års planerade amorteringar läggs istället ut på resterande amorteringstillfällen under lånets löptid. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beviljade 2024-11-04 §131 anläggningslån om 4 mnkr till Tingsryds Travsällskap med en amorteringstid om 15 år från och med år 2025. Den fastställda amorteringsplan innebär årliga amorteringar om 270 tkr, varav 135 tkr betalas i slutet juni månad och 135 tkr betalas i slutet av december månad. Travsällskapet har i skrivelse daterad 2026-05-18 inkommit med ansökan om amorteringsbefrielse för 2026 års amorteringar på kommunens anläggningslån. I ansökan hänvisas till att likviditeten påverkats negativt av de stora investeringar som gjordes på anläggningen under 2025 för att leva upp till Svensk Travsports krav för att kunna arrangera den första V75-tävlingen (som genomfördes i juni 2025). Årsredovisning för 2025 bifogas ärendet. I denna framgår att resultatet för år 2025 uppgick till +286 tkr och att eget kapital uppgick till 4 396 tkr vid årets slut. Budgeterat resultat för 2026 uppgår till +304 tkr. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn och därför görs ingen prövning av barnets bästa. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 337352SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 (27) KS Arbetsutskott 2026-05-25 § 131 fortsättning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Ansökan om reviderad amorteringsplan för anläggningslån Tingsryds Travsällskap 2. Ansökan om amorteringsbefrielse på lån, Tingsryds Travsällskap 2026- 05-18 3. Årsredovisning 2025 Tingsryds Travsällskap, inklusive revisionsberättelse och budget för år 2026 _________ Beslutet skickas till Tingsryds Travsällskap Ekonomiavdelningen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 337352SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (16) KS Arbetsutskott 2026-05-04

§ 134 Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin KS/2026:199 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: 1. Ställa sig bakom vård- och omsorgsnämndens beslut att anta överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industri. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med branschorganisationerna för läkemedel, medicinteknik, laboratorieteknik och life science reviderat den gemensamma överenskommelsen om samverkansregler som styr samarbetet mellan offentligt finansierad hälso- och sjukvård och industrin. Den nya versionen gäller från 1 februari 2026 och ersätter tidigare versioner. Syftet med reglerna är att säkerställa förtroendefull, transparent och måttfull samverkan som inte riskerar att påverka hälso- och sjukvårdens oberoende. Konkret innebär överenskommelsen att all kontakt mellan verksamheten och industrin måste godkännas av verksamhetschef, ske på arbetsplatsen och under arbetstid, endast omfatta måttfulla arrangemang, samt dokumenteras skriftligt. Industrin får inte bekosta resor, logi eller sociala aktiviteter. Detta kräver tydliga lokala rutiner för hantering av företagskontakter. SKR:s styrelse har beslutat att godkänna överenskommelsen och rekommenderar kommuner och regioner att anta den. För vård- och omsorgsnämndens del handlar ärendet om att ta emot information, ta ställning till rekommendationen samt föra ärendet vidare för beslut på kommunövergripande nivå. Vård- och omsorgsnämnden bedömer att ”riktlinje för god etik i Tingsryds kommun”, antagen av kommunstyrelsen 2025-10-20 § 204 följer den reviderade överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industrin. Inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet sker redan idag en följsamhet enligt överenskommelsen och för att säkerställa arbetet ytterligare har en rutin/checklista tagits fram. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 337352SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 (27) KS Arbetsutskott 2026-05-25 § 134 fortsättning Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn och därför görs ingen prövning av barnets bästa. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2026-05-12 2. Protokoll Vård och omsorgsnämnden 2026-04-22 §35 3. Meddelande från styrelsen SKRNR 12 /2025 Revidering av samverkansregler _________ Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 337352SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-12 Till kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin Dnr KS/2026:199 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att Kommunstyrelsen ställer sig bakom vård- och omsorgsnämndens beslut att anta överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industri Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med branschorganisationerna för läkemedel, medicinteknik, laboratorieteknik och life science reviderat den gemensamma överenskommelsen om samverkansregler som styr samarbetet mellan offentligt finansierad hälso- och sjukvård och industrin. Den nya versionen gäller från 1 februari 2026 och ersätter tidigare versioner. Syftet med reglerna är att säkerställa förtroendefull, transparent och måttfull samverkan som inte riskerar att påverka hälso- och sjukvårdens oberoende. Konkret innebär överenskommelsen att all kontakt mellan verksamheten och industrin måste godkännas av verksamhetschef, ske på arbetsplatsen och under arbetstid, endast omfatta måttfulla arrangemang, samt dokumenteras skriftligt. Industrin får inte bekosta resor, logi eller sociala aktiviteter. Detta kräver tydliga lokala rutiner för hantering av företagskontakter. SKR:s styrelse har beslutat att godkänna överenskommelsen och rekommenderar kommuner och regioner att anta den. För vård- och omsorgsnämndens del handlar ärendet om att ta emot information, ta ställning till rekommendationen samt föra ärendet vidare för beslut på kommunövergripande nivå. Vård- och omsorgsnämnden bedömer att ”riktlinje för god etik i Tingsryds kommun”, antagen av kommunstyrelsen 2025-10-20 § 204 följer den reviderade överenskommelsen om samverkansregler för hälso- och sjukvården och industrin. Inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet sker redan idag en följsamhet enligt överenskommelsen och för att säkerställa arbetet ytterligare har en rutin/checklista tagits fram. Barnrättsperspektiv Ärendet bedöms ej beröra barn och därför görs ingen prövning av barnets bästa. Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Beslutsunderlag c 1. Tjänsteskrivelse 2026-05-12 2. Protokoll Vård och omosrgsnämnden 2026-04-22 §35 3. Meddelande från styrelsen SKRNR 12 /2025 Revidering av samverkansregler Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Camilla Gärdebring Kommunchef /Eget_Förvaltning/ Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22