Kommunstyrelsen — 24 mars 2026

1 § kommunallagen (2017:725) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första stycket samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.” Fullmäktige Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt förbundsfullmäktige. 1 2025-12-19 Lokal pensionsmyndighet Det beslutande organ, eller funktion, som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KR 26. Den lokala pensionsmyndigheten kan vara fullmäktige eller kommunstyrelsen men kan också delegeras till exempelvis arvodesberedningen eller tjänstefunktion. Fullgör uppdrag på betydande del Med betydande del av heltid, avses av heltid sammanlagt minst 40 procent av en heltidstjänst. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Förvärvsinkomst Med förvärvsinkomst, och andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, avses sådana inkomstslag som anges - i 59 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) t.ex. sjukpenning, föräldrapenningförmåner, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt enligt Skatteverkets definition av förvärvsinkomst. All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara 2 2025-12-19 förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Pensionsgrundande inkomst Den förtroendevaldes årsarvoden, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Mandatperiod En mandatperiod är den period den förtroendevalde har sitt uppdrag. I Sverige utgör en politisk mandatperiod oftast fyra år och mandatperioden för kommunfullmäktige löper mellan valen från och med den 15 oktober valåret (kap 5 § 9 första stycket kommunallagen). Cirkulär och övrig information avseende OPF-KR/KL Cirkulär 25:64 – OPF-KR 26 Cirkulär 24:63 – OPF-KR 25 Cirkulär 18:31 – OPF-KL 18 Cirkulär 13:75 – OPF-KL 14 Arbetsgivarnytt nr 31/14 Arbetsgivarnytt nr 28/12 Övergripande om bestämmelserna OPF-KR 26 omfattar förtroendevald som avses 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund. OPF-KR 26 är utformat för tillämpning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. För att bestämmelserna ska äga giltighet krävs ett lokalt antagande av fullmäktige. OPF-KR 26 utgår från den enskilda kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Med ”tidigare uppdrag” avses i kommentaren uppdrag hos samma uppdragsgivare och ska inte sammanblandas med uppdrag hos annan uppdragsgivare. 3 2025-12-19 Bestämmelserna i OPF-KR 26 ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och bestämmelserna har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. Kommunala aktiebolag Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas inte av bestämmelserna i OPF- KR 26, villkor för styrelseledamöter regleras i första hand genom aktiebolagslagen. Det är dock möjligt att besluta om en modell som ger förmåner eller nivåer liknande OPF-KR 26 även för kommunala aktiebolag. Om ett sådant beslut fattas måste man beakta att aktiebolagslagen och kommunallagen är två separata regelverk med olika krav och principer. Konsekvenserna av att införa OPF-KR 26-liknande villkor inom ramen för aktiebolagslagen har inte utretts, vilket innebär att rättsliga och praktiska effekter är mycket osäkra. Om en kommun eller region ändå väljer att slå samman uppdrag och ersättningar för förtroendeuppdrag och styrelsearbete i kommunala aktiebolag rekommenderas att en ersättningspolicy utarbetas och dokumenteras som tillägg till OPF-KR 26. Tillägget bör tydligt beskriva hur OPF-KR 26 ska tillämpas, inklusive om förmåner som omställningsstöd omfattar hela uppdraget – även den del som avser styrelsearbete i kommunala aktiebolag. Bestämmelserna är indelade i fyra kapitel; inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Att inneha ett förtroendeuppdrag är förenat med särskilda förutsättningar. Ett politiskt uppdrag utgör inte en anställning, och den förtroendevalde är således inte anställd av kommunen, regionen eller kommunalförbund. Den förtroendevalde omfattas därför inte av bestämmelser i lagstiftning som reglerar arbetsmarknaden, exempelvis semester, arbetstid, anställningsskydd eller tjänstepension. Förtroendeuppdraget innebär att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det rimligt att den som lämnar ett förtroendeuppdrag också erbjuds stöd för att hitta en ny väg tillbaka till arbetslivet. Med hänsyn till att de förtroendevalda har olika bakgrund och varierande förutsättningar är det av vikt att säkerställa att adekvata stöd- och återgångsmöjligheter finns. Omställningsbestämmelserna i OPF-KR 26 syftar till en aktiv omställning genom riktade insatser och tidsbegränsade ekonomiska stöd, med målet att öka möjligheterna för individen att utvecklas och gå vidare i sin karriär efter slutfört uppdrag. I OPF-KR 26 justeras samordningsreglerna gällande ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöden ska samordnas med 4 2025-12-19 all förvärvsinkomst och/eller annan inkomst från och med det första året med omställningsstöd. I OPF-KR 26 införs även förslag till regler om nekad rätt till omställningsstöd. Fullmäktige ges möjlighet att besluta att en förtroendevald inte ska ha rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 i bestämmelserna. Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna för sektorns förtroendevalda klassificeras inte som tjänstepensionsförsäkring eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande mellan kommunen, regionen eller kommunalförbundet och den förtroendevalde. För att möjliggöra tjänstepension för förtroendevalda krävs en ändring av nuvarande skattelagstiftning. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KR och strukturen i regelverket följer av AKAP-KR. Intjänandet till den avgiftsbestämda pensionsbehållningen bygger på en livsinkomstprincip i uppdraget. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Bestämmelserna gäller inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS) angiven ålder. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall I OPF-KR 26 finns också ett familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda i sektorn. Tidigare pensionssystem och övergångsbestämmelser Förtroendevaldas pensionsvillkor i kommuner och regioner regleras utifrån olika pensionsbestämmelser som har förändrats över tid. Vilket regelverk som gäller beror både på när uppdraget påbörjades och när och hur kommunen eller regionen antog nya bestämmelser. Äldre reglementen, såsom PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda) och PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda i kommuner och landsting), bygger på förmånsbestämda principer där pensionen baseras på slutlig inkomst och tid i uppdraget. Senare regelverk, exempelvis OPF-KR 26, utgår istället från en livsinkomstprincip i uppdraget/uppdragen. Tillämpning Intjänande enligt äldre reglementen och OPF-KR 26 är kopplat till den organisation där uppdraget utförs. Vid nytt uppdrag hos ny uppdragsgivare bör OPF-KR 26 tillämpas. De äldre reglerna upphör att gälla för en förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan att vara berättigad till pensionsförmån enligt dessa. Om rätt till pensionsförmån föreligger, fortsätter de äldre bestämmelserna att gälla (t.ex. PBF § 1 mom. 3). 5 2025-12-19 Bestämmelserna bör inte medföra att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att kvarstå som förtroendevald i mindre omfattning. Därför bör uppbärande av avgångsersättning inte hindra att den förtroendevalde omfattas av OPF- KR 26 och tjänar in förmåner parallellt. Om rätt till egenpension enligt äldre reglementen föreligger på grund av uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund, bör frågan om denna rätt utgör hinder för intjänande enligt OPF- KR 26 regleras i tillämpningsanvisningar. En förtroendevald som före införandet av OPF-KR 26 omfattades av äldre reglementen och hade ett uppdrag om minst 40 procent av heltid, kan fortsätta att omfattas av dessa så länge uppdraget kvarstår med minst samma omfattning. Om uppdraget minskar till under 40 procent och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension enligt de äldre reglerna, kan den förtroendevalde istället omfattas av OPF-KR 26. Övergång från äldre regelverk till OPF-KR 26 De tidigare förmånsbestämda regelverken, såsom PBF och PRF-KL, skiljer sig väsentligt från det nuvarande avgiftsbestämda regelverket OPF-KR 26. I ett förmånsbestämt system är pensionen kopplad till en viss nivå baserad på slutlön (arvode) och tjänstetid, medan pensionen i ett avgiftsbestämt system styrs av storleken på ”inbetalda” avgifter (till en pensionsbehållning) och värdeutveckling över tid. En förtroendevald som omfattas av äldre regelverk kan, efter att tidigare pensionsförmåner har värderats och en noggrann bedömning av lämpligheten har gjorts, övergå till OPF-KR 26 genom överenskommelse med uppdragsgivaren. Det rekommenderas att en skriftlig överenskommelse upprättas mellan uppdragsgivaren och den förtroendevalde, där konsekvenserna av övergången tydligt framgår. Eftersom regelverken bygger på olika grundprinciper bör ett byte mellan dessa endast ske på initiativ av den enskilde förtroendevalde och med stor försiktighet. En övergång kan få betydande konsekvenser för den framtida pensionsförmånen. Kommunen eller regionen bör tillsammans med den förtroendevalde värdera tidigare intjänade pensionsrättigheter och jämföra med OPF-KR 26. Resultatet bör redovisas till den förtroendevalde. En sådan redovisning ska baseras på individuella förutsättningar, såsom ålder, tjänstetid och planerade framtida uppdrag. SKR kommer under våren 2026 att ta fram ett förslag till riktlinjer för hur en övergång mellan regelverken kan genomföras. OPF-KR/KL har tidigare inte samordnats med äldre reglementen, men vissa äldre reglementen kan samordnas med OPF-KR 26 (samt tidigare versioner), exempelvis

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Rätt till omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde aktivt medverkar i omställningsarbetet i syfte att så snart som möjligt erhålla en ny försörjning genom 8 2025-12-19 anställning eller eget företagande. Medverkan innefattar bland annat att söka arbete, delta i relevanta insatser samt i övrigt vidta åtgärder som kan främja återgång i arbete eller etablering av näringsverksamhet. Om pensionsmyndigheten finner att den förtroendevalde inte uppfyller dessa krav får myndigheten besluta att omställningsstödet ska reduceras eller upphöra. § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Rekommendationen är att rätten till omställningsstöd ska vara starkt skyddad och stå helt fri från otillbörlig påverkan. Det är inte tillåtet, varken direkt eller indirekt, att påverka en förtroendevalds tjänsteutövning, exempelvis genom att försöka få den förtroendevalde att fatta andra beslut eller kringgå regler genom utnyttjande av rätten till omställningsstöd. Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte har rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5, om det finns särskilt skäl i enlighet med 4 kap. 9 § kommunallagen. Sådant särskilt skäl föreligger om den förtroendevalde dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Förtroendevald är skyldig att meddela lagakraft vunnen dom till den lokala pensionsmyndigheten. Om den förtroendevalde genom lagakraftvunnen dom dömts till fängelse i lägst två år, ska utbetalt omställningsstöd återbetalas. Överenskommelse kan träffas om att utbetalning av stöd tills vidare ska anstå till dess att dom har meddelats och vunnit laga kraft. Det föreslagna tillägget avseende nekad rätt till omställningsstöd syftar till att ge fullmäktige ett handlingsutrymme i sådana mycket särskilda fall. Nekad rätt till omställningsstöd ställer höga krav på: • att brott ska vara fastslaget genom dom som vunnit laga kraft. • att beslut om nekad rätt till omställningsstöd ska föregås av beredning och att den förtroendevalde ska få möjlighet att yttra sig. • att beslutet om nekad rätt till omställningsstöd kan överklagas enligt kommunallagen. SKR: s anmärkning till § 2a SKR bedömer att det föreligger svårigheter att koppla en förtroendevalds rätt till omställningsstöd till nekad ansvarsfrihet, även i de fall ansvarsfrihet har nekats på grund av allvarliga brister i uppdraget, såsom ekonomiska oegentligheter, brottsliga handlingar av lägre grad eller andra betydande regelöverträdelser. SKR:s bedömning är att det finns flera omständigheter som talar emot att nekad ansvarsfrihet ska kunna utgöra grund för nekad rätt till omställningsstöd. Ansvarsprövningen innebär som huvudregel en kollektiv bedömning, vilket innebär att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet normalt omfattar samtliga ledamöter i det 9 2025-12-19 politiska organet. Det är således ovanligt att beslutet enbart riktas mot enskilda ledamöter. SKR bedömer vidare att en ordning där nekad ansvarsfrihet leder till nekad rätt till omställningsstöd kan innebära risk för otillbörlig användning. En sådan bestämmelse skulle kunna komma att tillämpas av andra skäl än att hantera faktiska brister i uppdraget.

§ 3 Aktiva omställningsinsatser Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund och som inte uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder när han eller hon lämnar sitt (sina) uppdrag. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Tanken med aktiva omställningssinsatser är att de ska vara individuellt anpassade och kan exempelvis bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det är upp till respektive fullmäktige att fastställa eventuell kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar. Ledning kan hämtas från Omställningsfonden eller andra system för omställning på arbetsmarknaden avseende exempelvis typ av insatser och kostnadsram. Omställningsfonden kan ges i uppdrag att ombesörja den aktiva omställningsinsatsen. Kontaktuppgifter till Omställningsfonden är 08-452 79 98 eller info@omstallningsfonden.se.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Omfattning och syfte Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund. 10 2025-12-19 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Syftet med omställningsstöd enligt OPF-KR 26 är att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Det är därför viktigt att det ekonomiska omställningsstödet tillämpas så att det inte motverkar detta syfte. Utbetalning och samordning För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, se § 6 nedan. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder . Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Beräkning Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode under det senaste året gånger tolv. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd och nytt uppdrag Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. Även om det ekonomiska omställningsstödet som huvudregel ska upphöra om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av ett uppdrag överstigande 40 procent av en heltid så är inte syftet att det ekonomiska omställningsstödet ska hindra att ta nya politiska uppdrag. Om en förtroendevald med ekonomiskt omställningsstöd på nytt blir innehavare av uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund med en lägre omfattning eller lägre ersättning än i tidigare uppdrag så kan omställningsstödet i sådana fall justeras i motsvarande omfattning. Pensionsmyndigheten kan således fatta 11 2025-12-19 beslut om att istället för att omställningsstödet helt ska upphöra omreglera det ekonomiska omställningsstödet. Exempel 1: Kommunalråd A hade uppdrag med omfattning om 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet A ett nytt uppdrag med en omfattning av 100 % men med väsentligt lägre ersättning i jämförelse med det ursprungliga uppdraget. Det ekonomiska omställningsstödet kan då samordnas enligt samordningsreglerna i § 6 och fortsatt utbetalas. Exempel 2: Kommunalråd B hade uppdrag med omfattning 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet B ett nytt uppdrag med en omfattning av 40 % av en heltid. Det ekonomiska omställningsstödet kan då justeras utifrån det nya uppdraget samt i övrigt samordnas enligt samordningsreglerna i § 6. Uppdrag hos tidigare uppdragsgivare I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. SKR ser att tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26 (eller tidigare OPF-KR/KL) bör kunna tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid för ekonomisk- samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd, under förutsättning att det tidigare uppdraget innehafts inom två år före det pågående uppdraget. Det åligger den förtroendevalde att i samband med ansökan och redovisning skriftligen begära tillgodoräkning av tidigare uppdrag samt styrka dessa med relevanta underlag. Tillgodoräkning kan beviljas endast under förutsättning att omställningsstöd inte har utgått från den tidigare uppdragsgivaren, detta i syfte att säkerställa att dubbla förmåner inte uppstår. När tillgodoräkning beviljas bör kostnadsansvaret fördelas mellan nuvarande och tidigare uppdragsgivare. Denna konstruktion bidrar till en rättvis och balanserad förmån och säkerställer att kostnaderna fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Genom att möjliggöra tillgodoräkning skapas förutsättningar för ökad rörlighet mellan uppdrag, vilket gör det enklare för förtroendevalda att byta uppdragsgivare utan att förlora intjänade rättigheter. Detta bidrar till att behålla och utveckla erfarenhet och kunskap inom det politiska systemet. På så sätt främjas kvaliteten i det demokratiska arbetet och bidrar till att säkra tillgången på engagerade och kompetenta förtroendevalda. 12 2025-12-19

§ 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. I det fall förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte och det finns heller inte någon övre åldersgräns. Men observera att pensionsbestämmelserna i OPF-KR 26 inte gäller om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Pensionsavgiften är 6 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 31,5 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den 17 2025-12-19 förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 6 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning (§ 6) som förvaltas i kommunen, regionen eller kommunalförbundet. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Det är möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållningen kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. Pensionsavgift vid sjuk- eller aktivitetsersättning För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen) d.v.s. avgiften avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen ”nedsatt arbetsförmåga i uppdraget” ska inte anses vara en begränsning av denna princip. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före insjuknandetidpunkten enligt § 10. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning (§ 6). För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden. 18 2025-12-19

§ 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Det innebär att avgifterna behålls av respektive kommun, region eller kommunalförbund och att ett kapital byggs upp. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd enligt § 11. Uppräkning innan utbetalning Pensionsbehållningen räknas upp årligen (indexeras) med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Regleringen utgör en värdesäkring och är inte avsedd att ge en relativ utveckling. Således ska beloppet endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. För tid innan pensionsbehållningen börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Pensionsbehållning enligt OPF-KR 26 ska därefter räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. För omräkning/uppräkning under utbetalningstid se § 8 nedan.

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. 25 2025-12-19 Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket FAL. 26 Delningstal OPF-KR 26 Förskottsränta 1,6%, inga belastningar Finansinspektionens livslängdsantaganden enligt RIPS 2021 Generation 60 tal Hänsyn till linjär dödlighet från 97 Dödsfall före pensionsålder garanterad utbetalning i 5 år Delningstal 4,8067 Livsvarig utan återbetalnings- Livsvarig med 20 års skydd/garanti utbetalnings-garanti Kvinna 50% Man 50% Kvinna 50% Man 50% Uttagsålder Delningstal Delningstal 6011 22,2576 23,264 6100 22,2092 23,2242 6101 22,1608 23,1845 6102 22,1124 23,1449 6103 22,0639 23,1053 6104 22,0154 23,0658 6105 21,9669 23,0263 6106 21,9183 22,9868 6107 21,8697 22,9475 6108 21,821 22,9081 6109 21,7724 22,8688 6110 21,7236 22,8296 6111 21,6749 22,7904 6200 21,6261 22,7513 6201 21,5773 22,7123 6202 21,5284 22,6733 6203 21,4796 22,6344 6204 21,4306 22,5955 6205 21,3817 22,5567 6206 21,3327 22,5179 6207 21,2837 22,4793 6208 21,2346 22,4406 6209 21,1855 22,4021 6210 21,1364 22,3636 6211 21,0873 22,3252 6300 21,0381 22,2869 6301 20,9889 22,2486 6302 20,9397 22,2104 6303 20,8904 22,1722 6304 20,8411 22,1342 6305 20,7918 22,0962 6306 20,7424 22,0583 6307 20,693 22,0205 6308 20,6436 21,9827 6309 20,5941 21,945 6310 20,5446 21,9075 6311 20,4951 21,8699 6400 20,4456 21,8325 6401 20,396 21,7952 6402 20,3464 21,7579 6403 20,2968 21,7207 6404 20,2472 21,6836 6405 20,1975 21,6466 6406 20,1478 21,6097 6407 20,0981 21,5729 6408 20,0483 21,5362 6409 19,9985 21,4995 6410 19,9487 21,463 6411 19,8989 21,4265 6500 19,849 21,3902 6501 19,7991 21,3539 6502 19,7492 21,3178 6503 19,6993 21,2817 6504 19,6493 21,2457 6505 19,5994 21,2099 6506 19,5494 21,1741 6507 19,4993 21,1385 6508 19,4493 21,1029 6509 19,3992 21,0675 6510 19,3491 21,0321 6511 19,299 20,9969 6600 19,2489 20,9618 6601 19,1987 20,9268 6602 19,1485 20,8919 6603 19,0983 20,8571 6604 19,0481 20,8224 6605 18,9978 20,7879 6606 18,9476 20,7534 6607 18,8973 20,7191 6608 18,847 20,6849 6609 18,7967 20,6509 6610 18,7464 20,6169 6611 18,696 20,5831 6700 18,6456 20,5493 6701 18,5952 20,5158 6702 18,5448 20,4823 6703 18,4944 20,449 6704 18,444 20,4158 6705 18,3935 20,3827 6706 18,343 20,3497 6707 18,2926 20,3169 6708 18,2421 20,2843 6709 18,1915 20,2517 6710 18,141 20,2193 6711 18,0905 20,187 6800 18,0399 20,1549 6801 17,9894 20,1229 6802 17,9388 20,0911 6803 17,8882 20,0593 6804 17,8376 20,0278 6805 17,787 19,9963 6806 17,7363 19,9651 6807 17,6857 19,9339 6808 17,635 19,9029 6809 17,5844 19,8721 6810 17,5337 19,8414 6811 17,483 19,8109 6900 17,4323 19,7805 6901 17,3817 19,7503 6902 17,331 19,7202 6903 17,2802 19,6903 6904 17,2295 19,6605 6905 17,1788 19,6309 6906 17,1281 19,6014 6907 17,0773 19,5721 6908 17,0266 19,543 6909 16,9759 19,514 6910 16,9251 19,4852 6911 16,8744 19,4566 7000 16,8236 19,4281 7001 16,7728 19,3998 7002 16,7221 19,3716 7003 16,6713 19,3436 7004 16,6205 19,3158 7005 16,5698 19,2882 7006 16,519 19,2607 7007 16,4682 19,2334 7008 16,4175 19,2063 7009 16,3667 19,1794 7010 16,3159 19,1526 7011 16,2651 19,126 7100 16,2144 19,0996 7101 16,1636 19,0733 7102 16,1129 19,0472 7103 16,0621 19,0214 7104 16,0113 18,9956 7105 15,9606 18,9701 7106 15,9098 18,9448 7107 15,8591 18,9196 7108 15,8084 18,8946 7109 15,7576 18,8698 7110 15,7069 18,8452 7111 15,6562 18,8208 7200 15,6055 18,7966 7201 15,5548 18,7725 7202 15,5041 18,7486 7203 15,4534 18,725 7204 15,4027 18,7015 7205 15,3521 18,6782 7206 15,3014 18,6551 7207 15,2508 18,6322 7208 15,2001 18,6094 7209 15,1495 18,5869 7210 15,0989 18,5646 7211 15,0483 18,5424 7300 14,9977 18,5205 7301 14,9471 18,4987 7302 14,8966 18,4772 7303 14,846 18,4558 7304 14,7955 18,4346 7305 14,745 18,4136 7306 14,6945 18,3929 7307 14,6441 18,3723 7308 14,5936 18,3519 7309 14,5432 18,3317 7310 14,4927 18,3117 7311 14,4423 18,2919 7400 14,392 18,2723 7401 14,3416 18,2529 7402 14,2913 18,2337 7403 14,2409 18,2147 7404 14,1906 18,1959 7405 14,1404 18,1773 7406 14,0901 18,1589 7407 14,0399 18,1407 7408 13,9897 18,1227 7409 13,9395 18,1049 7410 13,8894 18,0873 7411 13,8392 18,0699 7500 13,7891 18,0527 7501 13,7391 18,0357 7502 13,689 18,0189 7503 13,639 18,0023 7504 13,589 17,9859 7505 13,539 17,9697 7506 13,4891 17,9537 7507 13,4392 17,9379 7508 13,3894 17,9222 7509 13,3395 17,9068 7510 13,2897 17,8916 7511 13,2399 17,8766 7600 13,1902 17,8617 7601 13,1405 17,8471 7602 13,0908 17,8326 7603 13,0412 17,8184 7604 12,9916 17,8043 7605 12,942 17,7905 7606 12,8925 17,7768 7607 12,843 17,7633 7608 12,7936 17,7501 7609 12,7441 17,737 7610 12,6948 17,7241 7611 12,6454 17,7113 7700 12,5962 17,6988 7701 12,5469 17,6865 7702 12,4977 17,6743 7703 12,4485 17,6624 7704 12,3994 17,6506 7705 12,3503 17,639 7706 12,3013 17,6276 7707 12,2523 17,6164 7708 12,2033 17,6053 7709 12,1544 17,5945 7710 12,1056 17,5838 7711 12,0568 17,5733 7800 12,008 17,563 7801 11,9593 17,5528 7802 11,9107 17,5429 7803 11,862 17,5331 7804 11,8135 17,5235 7805 11,765 17,514 7806 11,7165 17,5048 7807 11,6681 17,4957 7808 11,6198 17,4867 7809 11,5714 17,478 7810 11,5232 17,4694 7811 11,475 17,461 7900 11,4269 17,4527 7901 11,3788 17,4446 7902 11,3308 17,4367 7903 11,2828 17,4289 7904 11,2349 17,4212 7905 11,187 17,4138 7906 11,1393 17,4065 7907 11,0915 17,3993 7908 11,0439 17,3923 7909 10,9962 17,3854 7910 10,9487 17,3787 7911 10,9012 17,3721 8000 10,8538 17,3657 RIPS 21 (version 2021) Ett nytt livslängdsantagande infördes 2021 genom beslut i SKR:s styrelse 23 april. Det nya antagandet bygger på data för kommunsektorns egna anställdas dödlighet och inkomster. Vid skattning av dödlighetsparametrar har också en annan metod tillämpats, så kallad ekonomisk dödlighet, vilken beaktar skillnader i dödlighet för anställda i olika inkomstskikt. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01

§ 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalat inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 15 2025-12-19 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd pensionsbehållning innebär en samlad pensionsbehållning som grundar sig på årliga insättningar av ”pensionsavgifter” och att dessa avgifter uttrycks som en procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst. Den avgiftsbestämda pensionsbehållningen benämns även som avgiftsbestämd ålderspension. Livsinkomstprincipen är utgångspunkt för pensionsintjänandet exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning.

§ 10 Sjukpension Sjukpension gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Dessutom krävs att den förtroendevalde i samband med detta befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Beräkning Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 procent och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 procent så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet. 21 2025-12-19 Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Beräkning av pensionsgrundande inkomst Den pensionsgrundande inkomsten fastställs året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Därefter indexeras den pensionsgrundande inkomsten med prisbasbeloppet och beloppet ska endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. Värdesäkring Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Pensionsbehållningen enligt § 6 innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Med ”efterlevandeskydd” avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldes efterlevande värdet av intjänad pensionsbehållning utbetalt. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionsbehållningen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda kan välja för det pensionskapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensions- behållningen ut under fem år till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn. Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. 22 2025-12-19 Engångsersättning Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§12 _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE 2026-06-03 Till Kommunfullmäktige Årsredovisning 2024 Räddningstjänsten Östra Kronoberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Östra Kronoberg. 2. Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige att bevilja förbundsdirektionen samt enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Kronoberg (RÖK) har inkommit med årsredovisning för år 2025. Kommunstyrelsen har behandlat årsredovisningen 2025-06-01 i

§ 13 Finansiering Kommun, region och kommunalförbund svarar för utfästelser enligt dessa pensionsbestämmelser.

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. 23 2025-12-19 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

§ 38 Information om strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS VON/2026:46 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden antar Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026–2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Genom beslutet inkluderas fortsatt arbete utifrån lokal handlingsplan för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention 2023 - 2025 i Tingsryds kommun i strategin. Insatser beskrivna i handlingsplanen är fortlöpande. Inom ramen för handlingsplanen har under perioden följande genomförts: - Utbildning av instruktör för MHFA för att fortsättningsvis kunna genomföra MHFA utbildning, första hjälpen för psykisk hälsa. - Vecka 12 föreläsning ”Snacka om sjukt” för elever och vårdnadshavare/allmänhet. - Utbildning för årskurs 8 inom ANDTS - Webbutbildning ”att förebygga våld i nära relation” tillgänglig för alla anställda. - Vecka 47, fri från våld uppmärksammade våld mot äldre ”våldet går inte i pension”, föreläsning yrkesverksamma och allmänhet. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 fortsättning Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att kommuninvånare förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef och socialt ansvarig socionom, 2026-04-07. 2. Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 68 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01

§ 39 Ej verkställda beslut VON/2026:6 Beslut 1. Vård och omsorgsnämnden tar emot information om rapportering till IVO, inspektionen för vård och omsorg, om ej verkställda beslut enligt LSS kap 9 §2–10 samt SoL kap 4 §1 och kap 11 § 1 (ny socialtjänstlag) 2. Vård- och omsorgsnämnden översänder informationen till Kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Vård och omsorgsförvaltningen redovisar systematiskt till Inspektionen för vård och omsorg beslut som ej är verkställda inom tre månader. Denna rapport redovisas även till vård och omsorgsnämnd och överlämnas till Kommunfullmäktige. Inrapportering gäller för perioden 260109–260407 och gäller följande beslut: 3 beslut om särskilt boende enligt kap 4§1 SoL och enligt kap 11§1 SoL (alla har fått erbjudande om bostad under perioden men tackat nej) 1 beslut om daglig verksamhet enligt kap 9§10 LSS (tackat nej till erbjuden insats) 1 beslut om sysselsättning enligt kap 11§1 SoL (ej medverkat till verkställighet) Totalt är det 5 beslut inrapporterade till IVO. _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326749SE Politiska uppdrag - avsägelse Ärendenummer: #26891 | Inskickat av: DANIEL FREDRIK NIKLASSON (signerad) | 2026-05-28 08:23 1. Partipolitisk tillhörighet Partipolitisk tillhörighet Socialdemokraterna 2. Uppdraget Uppdraget Här fyller du i vilket/vilka uppdrag som du vill säga upp. Ett uppdrag per rad. Uppdrag Tingsrydsbostäder 3. Kontaktuppgifter Ärendenummer: #26891 | Inskickat av: DANIEL FREDRIK NIKLASSON (signerad) | Datum: 2026-05-28 08:23 Sida 1 av 2 Kontaktuppgifter Personnummer Förnamn Efternamn DANIEL FREDRIK NIKLASSON Adress Postnummer och ort SKRÄDDAREMÅLA 7 362 98 Älmeboda Telefon E-postadress - Mobiltelefon Notifieringar E-post Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: DANIEL FREDRIK NIKLASSON Person ID: Datum: 2026-05-28 08:23 Signerad checksumma: SHA-1 4CE0F3CF277FE6F565937870F1477C9AC46EEE61 Ärendenummer: #26891 | Inskickat av: DANIEL FREDRIK NIKLASSON (signerad) | Datum: 2026-05-28 08:23 Sida 2 av 2

§ 41 Information om strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS BN/2026:615 Beslut 1. Bildningsnämnden antar Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. 2. Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030, som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Genom beslutet inkluderas fortsatt arbete utifrån lokal handlingsplan för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention 2023 - 2025 i Tingsryds kommun i strategin. Insatser beskrivna i handlingsplanen är fortlöpande. Inom ramen för handlingsplanen har under perioden följande genomförts: - Utbildning av instruktör för MHFA för att fortsättningsvis kunna genomföra MHFA utbildning, första hjälpen för psykisk hälsa. - Vecka 12 föreläsning ”Snacka om sjukt” för elever och vårdnadshavare/allmänhet. - Utbildning för årskurs 8 inom ANDTS - Webbutbildning ”att förebygga våld i nära relation” tillgänglig för alla anställda. - En vecka fri från våld uppmärksammade våld mot äldre ”våldet går inte i pension”, föreläsning för yrkesverksamma och allmänhet. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326218SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 (31) Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 fortsättning Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från bildningschef, 2026-04-02. 2. Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. ________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 326218SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22

§ 74 Förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS KS/2026:140 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar emot informationen. Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin föreslås beslutas i de tre nämnderna för att därefter behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Chef för arbete- och välfärdsförvaltningen Sofia Kumlin Rylow och elevhäloschef Sara Tordsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag Förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT _________ Beslutet skickas till Arbete och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 320723SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 (31) Bildningsnämnden 2026-04-21

§ 88 Projektdirektiv. Ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla ARV TFN/2026:303 Beslut 1. Teknik- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att förslå kommunfullmäktige att godkänna beställning av åtgärder mot ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla avloppsreningsverk till en kostnad av 7 150 000 kr Sammanfattning av ärendet I VA-avdelningens budget för 2026 finns det totalt 114 862 tkr avsatta till investeringsobjekt. Enligt Teknik- och fritidsnämndens delegationsordning (punkt 2.1.3 Ekonomiärenden) har förvaltningschef/teknisk chef rätt att besluta om investeringsprojekt upp till 1 mnkr per investeringsobjekt. Nämnden beslutar om investeringsprojekt upp till 5 mnkr. (TFN 2025-08- 26, § 133). Investeringsprojekt över 5 mnkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 336068SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (35) Teknik- och fritidsnämnden 2026-05-19 § 88 forts TFN/2026:303 Projekt Benämning Budget tkr Planerat färdigställande Ansvarig Anslag 114 862 fullmäktigebudget (kategori) VA-verksamhet Tidigare 1 100 delegationsbeslut: 5 350 Tidigare nämndbeslut: 65 000 Tidigare KF-beslut: Detta beslut: 7 150 Åtgärder mot 7 150 2026-12-31 11770 VA-chef ovidkommande vatten Summa återstår efter 36 262 beslut Barnrättsperspektiv Rätten till vatten av god kvalitet är en viktig del för barns uppväxt och framtid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med budgetunderlag 2026-05-28 Projektdirektiv 2026-04-09 _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen VA-avdelningen Ekonom Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 336068SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (17) Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22

§ 125 Antagande av bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 26 KS/2026:170 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners styrelses beslut besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) med tillhörande bilagor med ikraftträdande den 15 oktober 2026. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Tingsryds kommun tillämpar motsvarande bestämmelser för pensionsavsättning för ledamöter i styrelserna för kommunens helägda bolag, lekmannarevisorer i kommunens helägda aktiebolag samt överförmyndare. Sammanfattning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs: Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kronor per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs. En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01 § 125 fortsättning Förtroendevalda i bolagen Enligt 1 § i Tingsryds kommuns Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda omfattas även ledamöter i styrelserna för kommunens helägda bolag, lekmannarevisorer i kommunens helägda aktiebolag samt överförmyndare av bestämmelserna. Bestämmelserna i OPF-KR 26 omfattar dock inte styrelseledamöter i kommunala aktiebolag. Då det tidigare har fattats beslut om att införa pensionsavsättningar för förtroendevalda i bolagen föreslås denna hantering fortsätta. Beräkningen av pensionsavsättningen har följt de nivåer som anges i Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF), antaget av kommunfullmäktige. I samband med att nivåerna för pensionsavsättningar höjdes den 1 januari 2025 justerades även nivåerna för förtroendevalda i de kommunala bolagen. Pensionsavsättningen beräknas enligt följande: På den förtroendevaldas årliga arvode avsätts 6 procent i pensionsavsättning. Ersättningen utbetalas årligen från respektive bolag. För förtroendevalda som har fyllt 69 år vid uppdragets början görs ingen pensionsavsättning. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26) 2. 2.Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) 3. 3.Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd OPF-KR 26 4. 4.SKR Delningstal OPF-KR 26 _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE 2025-12-19 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) Allmänt om bestämmelserna Ett förtroendeuppdrag utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och medför behov av anpassade villkor. Enligt 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) avses med förtroendevald den som har valts till ett uppdrag av fullmäktige, nämnd eller annan kommunal myndighet. Uppdraget utgör inte en anställning, och den förtroendevalde har därför inte ett anställningsförhållande med kommunen eller regionen. Arbetsrättslig lagstiftning som reglerar exempelvis arbetstid, semester och anställningsskydd är därmed inte tillämplig. Eftersom ett anställningsförhållande inte föreligger kan den förtroendevalde inte omfattas av bestämmelserna om tjänstepension, då sådan pension enligt 28 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) endast får tryggas inom ramen för ett anställningsförhållande. Förtroendeuppdraget innebär också att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund innehåller OPF-KR 26 bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap.

§ 126 Projektdirektiv - Ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla avloppsreningsverk KS/2026:229 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna beställning av åtgärder mot ovidkommande vatten i Linneryd, Fridafors och Dångebo samt utgående ledning från Dunsmåla avloppsreningsverk till en kostnad av 7 150 000 kr Sammanfattning av ärendet I VA-avdelningens budget för 2026 finns det totalt 114 862 tkr avsatta till investeringsobjekt. Enligt Teknik- och fritidsnämndens delegationsordning (punkt 2.1.3 Ekonomiärenden) har förvaltningschef/teknisk chef rätt att besluta om investeringsprojekt upp till 1 mnkr per investeringsobjekt. Nämnden beslutar om investeringsprojekt upp till 5 mnkr. (TFN 2025-08- 26, § 133). Investeringsprojekt över 5 mnkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Protokollsutdrag teknik- och fritidsnämnden 2026-05-19 § 88 _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28 (35) Teknik- och fritidsnämnden 2026-05-19

§ 148 Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Östra Kronoberg KS/2026:164 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Östra Kronoberg. 2. Förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter avseende 2025 års verksamhet läggs fram av kommunfullmäktiges presidium. Sammanfattning av ärendet Förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Östra Kronoberg (RÖK) har upprättat årsredovisning för år 2025 och överlämnat den till medlemskommunerna och revisorerna. Årets resultat uppgick till +1 964 tkr och budgeterat resultat var +1 704 tkr. Det positiva resultatet innebär att balanskravsunderskott från år 2022 är återställt i sin helhet samt att balanskravsunderskott från år 2023 delvis har återställts. Medlemsbidrag från Tingsryds kommun uppgick till 19 445 tkr, varav 629 tkr avsåg extra medlemsbidrag som beslutades av kommunstyrelsen i december månad 2025. Förbundets revisorer anger i revisionsberättelsen att man tillstyrker att årsredovisningen för år 2025 godkänns och att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 117 2. Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Östra Kronoberg 3. Revisionsberättelse år 2025, förbundets revisorer 4. Yttrande från sakkunnigt biträde, PWC 5. Granskning av God ekonomisk hushållning, PWC 6. Beslut om årsredovisning 2025, förbundsdirektionen 2026-03-24

§ 149 Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Värend KS/2026:165 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet Värend. 2. Förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och dess ledamöter avseende 2025 års verksamhet läggs fram av kommunfullmäktiges presidium. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Samordningsförbundet Värend har upprättat årsredovisning för år 2025 och överlämnat den till medlemskommunerna och revisorerna. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om årsredovisningen ska godkännas och om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Årets resultat uppgick till +1 920 tkr och budgeterat resultat var 0 tkr. Årets medlemsavgift för Tingsryds kommun var 157 tkr. I revisionsberättelserna tillstyrker både auktoriserad och förtroendevald revisor att styrelsen och dess ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Man gör även bedömningen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enligt tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och god redovisningssed. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 118 2. Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Värden inklusive revisionsberättelser 3. Brev till förbundets medlemmar från Samordningsförbundet Värend _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE 2025-06-03 Till Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Värend Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet Värend. 2. Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige att bevilja enskilda ledamöter i Samordningsförbundet Värend ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Värend har inkommit med årsredovisning för år 2025. Kommunstyrelsen har behandlat årsredovisningen 2025-06-01 i § 149, där kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen. Frågan om ansvarsfrihet för enskilda ledamöter i Samordningsförbundet Värend behandlas inte av kommunstyrelsen utan bereds, enligt SKR:s riktlinjer om ansvarsprövning i fullmäktige, av kommunfullmäktiges presidium och redovisas genom denna skrivelse. Revisorerna har granskat årsredovisningen och verksamheten för det gångna räkenskapsåret. I revisionsberättelsen så tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet för enskilda ledamöter i Samordningsförbundet Värend ska beviljas för 2025 års verksamhet. I enlighet med revisorernas revisionsberättelse föreslår kommunfullmäktiges presidium att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för enskilda ledamöter i Samordningsförbundet Värend för 2025 års verksamhet. Kommunfullmäktiges presidium i Tingsryds kommun Mikael Andersson (C), ordförande Jan Popovski (KD), 1:e vice ordförande Gunilla Svensson (S), 2:e vice ordförande Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingshTainndglsinrgyde n beställ d av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se =j AZETS if Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Värend, org. nr 222000-2634 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Värend för år 2025 enligt standard för kommunal räkenskapsrevision'. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan Information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-17. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 'Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett fnansielltsamordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av 'sakkunnigt biträde'e ller ställts till "de förtroendevalda revisorerna". Revisionsberättelse Samordningsförbundet Värend, org, nr 222000-2634 AZETS ^/ Revlsornsgranskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av "Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse" samt "Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning" i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattningjämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Värend för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Värend har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Växjö den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Peter Cederblad Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet Värend, org. nr 222000-2634 De förtroendevalda revisorerna i Satnordningsförbundet Värend Till Styrelsen för Samordningsförbundet Värend Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för 2025 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Värend (organisationsnurmner 222000-2634) för verksamhetsåret 2025. Vårt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och flån ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, orm räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Jag har utföll vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning. Kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor Peter Cederblad Azets Revision och Rådgivning AB. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mej på den statliga revisorns granskning och bedömning. Våra övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisats muntligt av auktoriserad revisor på styrelsemöte den 27 april 2025. Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Värend har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enligt tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och god redovisningssed. Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål sorn är uppställda. Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Växjö den 26 mars 2025 Ulf Enggvisf/Förtroendevald revisor 1 ,.1 I- Samord ingSTorrw ndet Varend Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet 0 Arsredovisning 2025 Beslutas av styrelsen 2026.03.27 i Innehållsförteckning 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..3 1.1 Översikt över verksamhetens utveckling 4 1.2 Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning .......4 1.3 Händelser av väsentlig betydelse 4 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten 5 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning 5 1.6 Väsentliga personalförhållande .....16 1.7 Förväntad utveckling 17 2. DRIFTSREDOVISNING 17 3. RESULTATRÄKNING 15 4. BALANSRÄKNING 15 5. KASSAFLÖDESANALYS ..19 6 REDOVISNINGSPRINCIPER 19 7. NOTER 20 8. STYRELSEN UNDERSKRIFT 22 Bilaga 1 23... Slutrapport från följeforskning av Samkraft Värend av Linneuniversitetet -~8 'I i 4?7- 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse för verksamhetens utveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2025. I redovisningen beskrivs även de insatser som Samordningsförbundet Värend har finansierat eller medverkat till under året. Organisation Samordningsförbundet Värend är en fristående juridisk person med organisationsnummer 222000- 2634 och verkar med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210). Förbundet leds av en styrelse som utses av medlemsparterna och vars uppdrag regleras i förbundsordningen. Styrelsen består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Ordförande och vice ordförande utgör styrelsens presidium. Till organisationen hör ett kansli som under 2025 bestod av en förbundschef, en administratör och en processledare. Uppdrag De verksamheter som finansieras av förbundet kompletterar medlemsparternas ordinarie verksamheter. Samordningsförbundens uppdrag är att stödja individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga till egen försörjning. På individnivå sker detta genom att förbundet finansierar insatser som genomförs av de samverkande parterna. Förbundet stödjer även strukturövergripande insatser som syftar till att stärka samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling, kunskapsutbyte och utveckling av gemensamma arbetssätt. Finansiering/medlemsavgifter Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgår till 8 524 000 kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Region Kronoberg med en fjärdedel och kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö med resterande fjärdedel. Därutöver fanns vid årets början 731 670 kr i eget kapital. Budget 2026 bygger på beviljad tilldelning av 8 524 000 kr, samt preliminärt överskott 2 652 129 kr från år 2025. Verksamhetside och vision Samordningsförbundet Värends verksamhetside är att förenkla processen för både individer och organisationer så att den enskilde individen kan uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål 1. Att fylla organisatoriska glapp med insatser som individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. 2. Att de individer som ingår i insatserna gör stegförflyttningar som gör att de uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete eller vara i rätt välfärdssystem. <:~bD C& Samlingshandlingen beställd av: Jörgen Wijk. 99 3. Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. 1:1 Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 8 572 170 4 383 155 4 398 781 4 280 662 4 344 495 Verksamhetens kostnader 6 651 710 5 970 390 4 440 469 3 779 855 3 590 044 Årets resultat 1 920 460 -1 587 235 -41 688 500 807 754 451 Soliditet 54% 30% 61 % 58% 57% Antal anställda 0 0 0 0 0 1.2 Viktiga förhällande för resultat och ekonomisk ställning Med anledning av samordningsförbundens nationellt sett stora överskott som ej utnyttjats har Nationella rådet lämnat rekommendationer om nivå på förbundens egna kapital genom den sk trappan. För Samordningsförbundet Värend innebär det att man ska räkna 20 % på insatserna upp till 7 mkr samt 15 % på den del som överstiger 7 mkr. För Samordningsförbundet Värend innebär detta ett eget kapital på maximalt 1 628 600 kr. Förbundets egna kapital ligger över den rekommenderade nivån. Förbundet redovisar 2025-12-31 ett positivt eget kapital på 2 652 129 kr. Mot bakgrund av rådets rekommendationer och en stark ekonomisk ställning har förbundet inget underskott att arbeta in framgent. Det samlade överskottet överförs till budgetåret 2026. 1.3 Händelser av väsentlig betydelse Under året har ett antal händelser haft betydelse för förbundets styrning och framtida inriktning. Ett medlemssamråd genomfördes den 5 april där sju av åtta medlemsparter deltog; Uppvidinge kommun hade förhinder. Vid mötet diskuterades bland annat förbundets ekonomiska förutsättningar och nivån på medlemsparternas finansiering framåt. En gemensam bedömning gjordes att de ekonomiska medel som tilldelats förbundet behöver få verka under en längre period innan en ny bedömning av medelstilldelningen kan göras. För att skapa en stabil verksamhet beslutades därför att medlemsparternas ekonomiska insats ska ligga kvar på samma nivå även för budgetåret 2026. Detta innebär att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans bidrar med totalt 4 262 000 kronor, Region Kronoberg med 2 131 000 kronor och kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö tillsammans med 2 131 000 kronor, fördelat utifrån befolkningsmängd. Den totala medelstilldelningen till förbundet uppgår därmed till 8 524 000 kronor. Under året skedde även förändringar i förbundets styrelse. Ordförande Angelica Carlsson avsade sig sitt uppdrag under delåret. Med anledning av detta genomfördes ett extra styrelsemöte den 20 augusti där nytt presidium valdes. Sebastian Olsson valdes till ny ordförande och Annica Gustafson till vice ordförande. Förändringen innebar att styrelsens arbete kunde fortsätta med ett tydligt mandat och en stabil ledning. Utöver detta har året präglats av fortsatt utveckling av förbundets samverkansinsatser, särskilt inom ramen för Samkraft Värend, där både Samverkansteam Värend och gruppverksamheten successivt etablerats och utvecklats i kommunerna. Arbetet har också följts av forskning från Linneuniversitetet, vilket bidrar till ett kontinuerligt lärande och utveckling av insatsernas arbetssätt. 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet Värends verksamhet styrs i enlighet med förbundsordningen samt av styrelsen fastställda styrdokument, däribland verksamhetsplan och internkontrollplan. Dessa dokument utgör grunden för hur verksamheten planeras, genomförs och följs upp under året. Revisionen är organiserad så att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser en gemensam revisor, medan kommunerna Alvesta, Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Växjö tillsammans med Region Kronoberg utser en gemensam revisor. Styrelsen har under året haft sju ordinarie styrelsemöten där verksamhetens utveckling, ekonomi och måluppfyllelse följts upp. Utöver detta genomfördes en strategidag tillsammans med utvecklingsgruppen. Vid dessa tillfällen har styrelsen arbetat utifrån den fastställda verksamhetsplanen och följt upp förbundets insatser både ur ett verksamhets- och ekonomiperspektiv. Den 28 februari arrangerades konferensen Samverkansteam Värend: Från pilot till långsiktig insats — vägen till en hållbar samverkan, som genomfördes i samarbete med Linneuniversitetet. Konferensen samlade representanter från medlemsparterna, forskare och andra aktörer för att presentera erfarenheter och resultat från pilotprojektet Samverkansteam Värend. Under eftermiddagen genomfördes även en strategidag tillsammans med utvecklingsgruppen, forskare och representanter från insatsen. Syftet var att skapa en gemensam bild av förbundets arbete och diskutera den fortsatta utvecklingen av samverkansinsatserna. Under året har förbundet också deltagit i nationella och regionala samverkansforum. Den 1 april deltog ordförande och förbundschef i strategikonferens och årsmöte inom Nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS), och ordförande deltog även vid den nationella Finsamkonferensen den 2 april. Förbundet har dessutom varit representerat i verksamhetsgrupp och styrgrupp för Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg. Ekonomitjänster tillhandahålls av Emrikssons Ekonomibyrå AB och Växjö kommun är arkivmyndighet för förbundet. 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Uppföljning av verksamheten För 2025 visar bokslutets redovisning följande kostnadsfördelning: Individinriktade insatser: 4 549 570 kr Strukturövergripande insatser: 506 283 kr Administration och drift: 1 591 825 kr Totalt 6 647 678 kr Målgrupper och insatser Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Individinriktade insatser Samkraft Värend — är ett samlingsnamn på flera insatser som beskrivs nedan. Övergripande mål: • Att skapa hållbara och effektiva samverkansstrukturer för långsiktig och hållbar samverkan mellan alla parter. • Att stärka individens väg till självförsörjning genom arbetsförberedande insatser, samordnade rehabiliteringsåtgärder och kunskapsutbyte mellan aktörer. 1. Samverkansforum (en del av Samkraft Värend) Samverkansforum består av medarbetare från samtliga fyra parter som träffas regelbundet, både digitalt och fysiskt. Syftet är att vägleda till insatserna gruppverksamheten och Samverkansteam Värend samt att fungera som en länk för kunskapsöverföring, både inom gruppen, till insatserna och till medarbetare hos parterna. Specifika mål för Samverkansforum: • Att utgöra en länk till gruppverksamheten och Samverkansteam Värend samt ge konsultativt stöd för att vägleda individer till rätt insats. • Att möjliggöra kunskapsöverföring mellan parterna för att stärka arbetet och individens väg till självförsörjning. • Att sprida information om Samverkansforum och insatserna inom respektive organisation. Indikatorer: 1.1. 95 procent deltagande från samtliga parter på möten. 1.2. 100 procent av remisserna hanteras. 1.3. 100 procent av inkomna avvikelser hanteras. 2. Insats gruppverksamhet (en del av Samkraft Värend): Specifika mål för insats gruppverksamhet: • Att nå 40 individer/helår. • Att samtalet mellan individ och professionell koncentreras till de områden som är av betydelse för att individen ska nå arbete/studier och bygger på slutsatserna i BIP-studien. • Att erbjuda regelbundna gruppaktiviteter som anpassas efter individens behov. • Att verksamheten genomförs i respektive kommun av ambulerande team. Indikatorer: 2.1 100 procent ska erbjudas progressionsmätningen BIP/SKAPA. 2.2 Minst 50 procent ska göra en stegförflyttning utifrån progressionsmätningen. 2.2. 100 procent av deltagarna ska ha planering efter avslutad insats. 3.lnsats Samverkansteam Värend (en del av Sannkraft Värend): Specifika mål för insats Samverkansteam Värend: • Att arbeta med 80 individer (kalenderår). • Att insatsernas koordinatorer ger deltagande individer stöd i att närma sig självförsörjning genom koordinerande insatser, motiverande samtal samt samverkan med berörda aktörer. • Att skapa, utveckla och bibehålla effektiva samverkansstrukturer och kunskapsutbyte mellan insats Samverkansteam Värend och Samordningsförbundet Värends parter. • Att identifiera glapp som försvårar eller fördröjer målgruppens närmande till självförsörjning till Samordningsförbundets Värends parter, för att därigenom bidra till organisationernas interna kvalitetsarbete. Strukturövergripande insatser Välfärdsguiden är en digital plattform där parternas insatser finns samlade. Guiden ägs av Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Samordningsförbundet Värends medlemsparter har ingått i katalogen sedan den 1 januari 2018. Under den första delen av 2025 förs fortsatt diskussion om Välfärdsguidens målsättning och funktion samt om uppföljning av antalet användare. Sammans.se är en utbildningsplattform som stödjer medlemsparternas behov av kompetensutveckling, bland annat inom samverkan. Min bok - är ett stöd för individer som har många kontakter med myndighetspersoner eller andra yrkesverksamma inom välfärden. Boken fungerar som ett hjälpmedel för att ge överblick över möten och forum som individen deltar i. Den samlar också viktig information om individen för att professionella bättre ska kunna förstå vilka behov som finns för att möjliggöra stegförflyttningar och ökat välbefinnande. Boken kan beställas via förbundets hemsida. Den trycks utifrån efterfrågan, cirka 200 exemplar per år. Min bok lanserades den 17 augusti 2020. Samverkansutbildning är en utbildningsinsats som omfattar två dagar fördelade på tre tillfällen och riktar sig till samtliga parter. Syftet är att 25 medarbetare per utbildningstillfälle ska få ökad kunskap om varandras arbete, större förståelse för hur det är att behöva stöd från flera parter samtidigt, kunskap om samverkan samt om mötesverktyget SIP. Utbildningen ska bidra till att fler människor får rätt stöd i rätt tid genom att medlemsparterna stärker sin samverkan. Utbildningen har tagits fram tillsammans med samtliga medlemsparter. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår i arbetsgruppen för genomförandet. Förbundscheferna i Värend och Sunnerbo stödjer och faciliterar utbildningen. Utbildningen erbjuds två gånger per år. Gör små saker med stor kärlek syftar till att öka kunskapen om psykisk hälsa och individers behov, både hos medlemsparternas medarbetare och hos medborgare. Insatsen utformas tillsammans med Växjö kommun, Region Kronoberg, länsstyrelsen, Linneuniversitetet samt medlemsparterna i Samordningsförbunden Sunnerbo och Värend. Regionalt nätverk för tjänstedesign riktar sig till yrkesverksamma som har genomgått utbildning i tjänstedesign eller som är intresserade av innovation. Nätverket hålls samman av Region Kronobergs verklighetslabb, Växjö Kommun„ Alvesta kommun samt förbundschefen i samordningsförbundet. Nätverket för projekt- och processledare syftar till att stärka personer i dessa roller och utgöra en kontaktyta som kan stödja dem i deras uppdrag. Ett sekundärt syfte är att genom erfarenhetsutbyte skapa grogrund för nya projektidéer och samarbeten inom områdena hälsa, arbetsmarknad och socialt arbete. Nätverket drivs tillsammans med Projektenhet Kronoberg. Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Samkraft Värend Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål med en koppling till Samkraft Värend • Att de individer som ingår i insatserna gör stegförflyttningar som gör att de uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete eller är i rätt välfärdssystem. • Att fylla organisatoriska glapp med insatser söm individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. Specifika övergripande mål för Samkraft Värend: • Att skapa hållbara och effektiva samverkansstrukturer för långsiktig och hållbar samverkan mellan alla parter. • Att stärka individens väg till självförsörjning genom arbetsförberedande insatser, samordnade rehabiliteringsåtgärder och kunskapsutbyte mellan aktörer. Följeforskning av Samkraft Värend: Under året arrangerade Linneuniversitetet tillsammans med Samordningsförbundet Värend en halvdagskonferens med fokus på Samverkansteam Värend — från pilot till långsiktig insats. Konferensen syftade till att sprida kunskap om projektets resultat, arbetssätt och forskningsrön samt belysa hur erfarenheterna kan bidra till en mer hållbar samverkan för individer med sammansatt hälsoproblematik eller funktionsvariation. Målgruppen för konferensen var yrkesverksamma som möter målgruppen i sitt arbete samt intresserade medborgare. Totalt deltog 72 personer i konferensen. Deltagarna representerade flera av Samordningsförbundet Värends samverkansparter och andra aktörer, däribland Region Kronoberg (12 deltagare), Försäkringskassan (1), kommunerna Alvesta (10), Tingsryd (8), Lessebo (2), Växjö (23) och Uppvidinge (7), samt deltagare från Ljungby (1). Även andra aktörer och organisationer deltog, såsom Atrium (1), ABF (2) och tre privatpersoner. Följeforskningen av Samkraft Värend har genomförts av ett forskarteam från Linneuniversitetet bestående av Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete, Jesper Johansson, docent i socialt arbete, och Anna-Maria Sarstrand Marekovic, lektor i sociologi. Studien bygger främst på kvalitativa intervjuer med deltagare och berörda aktörer och syftar till att följa hur insatserna fungerar i praktiken samt vilket stöd deltagarna upplever att de får. Resultaten lyfter särskilt fram betydelsen av koordinatorns roll för att skapa struktur, samordna kontakter mellan myndigheter och bidra till ett mer sammanhållet stöd för individen. Koordinatorernas möjlighet att arbeta relationbyggande, flexibilitet och att vara tillgänglig för deltagarna lyfts av forskarna fram som särskilt viktiga. Dessa funktioner möjliggörs av att tid finns för ett deltagararbete som präglas av kvalitet framför kvantitet. Samlingshiasndaling en beställd av: Jörgen Wijk. Följeforskningen bidrar till verksamhetens lärande genom att synliggöra både styrkor och utvecklingsområden i arbetssättet. Samverkansteam Värends koordinatorer och processledare har haft stor nytta av forskarnas insikter i arbetet med att utveckla insatsen för att bli ännu mer träffsäker och effektiv. Film om följeforskningen finns tillgänglig via Youtubelänk samt deras rapport i bilaga 1. Samverkansforum (en del av Samkraft Värend) Specifika mål för Samverkansforum • Att utgöra en länk till gruppverksamheten och Samverkansteam Värend samt ge konsultativt stöd för att vägleda individer till rätt insats. • Att möjliggöra kunskapsöverföring mellan parterna för att stärka arbetet och individens väg till självförsörjning. • Att sprida information om Samverkansforum och insatserna inom respektive organisation. Resultat utifrån indikatorer: 1.1. 95 procent deltagande från samtliga parter på möten — uppfyllt. 1.2. 100 procent av remisserna hanteras — uppfyllt. 1.3. 100 procent av inkomna avvikelser hanteras — ej uppfyllt. Kommentar: Styrgruppen har utsett representanter till Samverkansforum och fastställt en tydlig uppdragsbeskrivning för forumets arbete. Samverkansforum har tre huvudsakliga uppdrag som framgår av målbeskrivningen och som har varit vägledande för forumets arbete under året. Samtliga remisser har hanterats inom ramen för Samkraft Värend. Hanteringen har dock inte enbart skett genom Samverkansforum, då remissförfarandet förändrades under hösten. Den tidigare processen bedömdes vara alltför omfattande och tidskrävande i förhållande till verksamhetens behov. För att möjliggöra ett mer effektivt arbetssätt och samtidigt säkerställa att deltagare kunde rekryteras till framför allt gruppverksamheten, gjordes därför justeringar i hur remisser hanterades och bereddes. Arbetet med avvikelser stannade av under 2025 till följd av förändrade förutsättningar inom verksamheten. Detta innebar att fokus under en period behövde riktas mot andra prioriterade delar av verksamheten, vilket påverkade möjligheten att driva avvikelsearbetet vidare enligt tidigare plan. Samverkansforums roll som kunskapsspridare har varit ett återkommande diskussionsområde under året. För att stödja detta uppdrag har processledaren tagit fram informationsmaterial, bland annat i form av uppdaterad information på hemsidor och informationsfoldrar. Materialet har därefter spridits av representanterna i Samverkansforum inom respektive organisation och verksamhet, i syfte att öka kunskapen om insatserna och stärka den gemensamma samverkan. Insats gruppverksamhet (en del av Samkraft Värend): Specifika mål för insats gruppverksamhet: • Att nå 40 individer helår. • Att samtalet mellan individ och professionell koncentreras till de områden som är av betydelse för att individen ska nå arbete/studier och bygger på slutsatserna i BIP-studien. • Att erbjuda regelbundna gruppaktiviteter som anpassas efter individens behov. • Att verksamheten genomförs i respektive kommun av ambulerande team. %z (~5 a 4 > Samlingwshandlingen beställd av~: Jörge~n Wijk. (jorwiej) Resultat utifrån indikatorer: 2.1 100 procent ska erbjudas progressionsmätningen BIP/SKAPA — ej uppfyllt. 2.2 Minst 50 procent ska göra en stegförflyttning utifrån progressionsmätningen — ej uppfyllt. 2.2. 100 procent av deltagarna ska ha planering efter avslutad insats — ej uppfyllt. Kommentar: Gruppverksamheten har under 2025 successivt etablerats i flera kommuner inom Samkraft Värend. Pilotprojektet startade grupper under hösten i Växjö, Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge, den sistnämnda kommunens gruppverksamhet pausades dock på grund av för lågt deltagarantal. Verksamheten startade under hösten i Växjö, Lessebo och Tingsryd, medan Uppvidinge pausades tillfälligt på grund av för lågt deltagarantal. Arbetssättet bygger på 7Tjugo-metoden och empowermentpedagogik och syftar till att stärka individens förmåga att skapa förändring genom strukturerade gruppträffar i kombination med individuella samtal. Gruppverksamheten har nått 40 individer under 2025 och fördelningen syns i tabellen nedan. Kommun: Antal: Uppvidinge kommun 5 Växjö kommun 32 Tingsryd kommun 5 Lessebo kommun 10 Alvesta kommun 0 Totalt antalet genomförda informationsmöten 52 Totala antalet deltagare i gruppverksamhet —39 Deltagarstatistiken är svår att redovisa entydigt eftersom många remitterade deltagare har omfattande ohälsa, vilket medför hög frånvaro och avslut i olika skeden. Redovisningen avser därför dels antal individer som deltagit i informationsmöten inför start, dels en uppskattning av hur många som deltagit i gruppträffar under en längre period. Remittent: Antal: Försäkringskassan 18 Arbetsförmedlingen 0 Region Kronoberg 16 Uppvidinge kommun 5 Växjö kommun 6 Tingsryd kommun 3 Lessebo kommun 3 Alvesta kommun 0 Samverkansteam Värend 1 Remisser till gruppverksamheten har främst inkommit från Försäkringskassan, Region Kronoberg och kommunerna. Under året har remissflödet utvecklats och förenklats för att underlätta inflödet av deltagare och skapa en mer effektiv hantering. Resultaten under året har påverkats av flera faktorer. - Målgruppen har ofta omfattande stödbehov och en lång startsträcka, vilket påverkar närvaro och progression i insatsen. - Arbetssättet enligt 7Tjugo-metoden bedöms fungera väl när gruppsammansättning och närvaro är stabil, men metoden kräver tid för implementering och kontinuitet i deltagandet vilket enligt punkten ovan har visat sig utmanande utifrån målgruppens omfattande ohälsa. Erfarenheter från året visar också att målgruppen ofta behöver mer individnära stöd än vad nuvarande upplägg medger. Verksamheten har dessutom påverkats av organisatoriska förutsättningar såsom bemanning, rekrytering av arbetsmarknadskonsulenter och det ambulerande arbetssättet mellan kommunerna. Detta arbetssätt innebär ökad planeringstid och viss sårbarhet i verksamheten. Samtidigt har arbetet under året präglats av utveckling av arbetssätt, etablering av verksamheten i kommunerna och ett kontinuerligt arbete för att öka inflödet av deltagare genom information och samverkan mellan parterna. Under året har även utvecklingsområden identifierats, bland annat behov av tydligare målgruppsavgränsning vid remittering, uppföljning av deltagarnas närvaro samt praktiska förutsättningar för deltagande, exempelvis möjligheten att ta sig till gruppträffar. 3. Insats Samverkansteam Värend (en del av Sannkraft Värend): Specifika mål för insats Samverkansteam Värend: • Att arbeta med 80 individer (kalenderår). • Att insatsernas koordinatorer ger deltagande individer stöd i att närma sig självförsörjning genom koordinerande insatser, motiverande samtal samt samverkan med berörda aktörer. • Att skapa, utveckla och bibehålla effektiva samverkansstrukturer och kunskapsutbyte mellan insats Samverkansteam Värend och Samordningsförbundet Värends parter. • Att identifiera glapp som försvårar eller fördröjer målgruppens närmande till självförsörjning till Samordningsförbundets Värends parter, för att därigenom bidra till organisationernas interna kvalitetsarbete. Resultat: Totalt 95 deltagare har haft tillgång till stöd från Samverkansteam Värend under 2025. Uppvidinge kommun — 14 deltagare. En koordinator arbetar halvtid i insatsen. Växjö kommun — 38 deltagare. Tre koordinatorer på totalt cirka 1,5-2 heltidstjänster. Tingsryd kommun — 29 deltagare. Två koordinatorer arbetar halvtid i insatsen. Lessebo kommun — 0 deltagare. Ny koordinator anställd i november 2025 och arbetar halvtid i insatsen. Under slutet av året har fokus främst legat på uppdrag inom gruppverksamheten, vilket har inneburit att inga deltagare skrevs in i insatsen före årsskiftet. Remissinflödet och inskrivning av deltagare i insatsen kom dock igång under början av 2026. Alvesta kommun — 14 deltagare. Koordinator anställd i september 2025. Samverkan med kommunen har etablerats och remissinflödet har varit stabilt. Nyinskrivna i Samverkansteam Värend under år 2025 Kommun Antal Uppvidinge 6 Växjö 19 Tingsryd 14 Lessebo 0 Alvesta 12 TOTALT 52 Remittering till insatsen har skett från flera parter inom samverkan. Under året möjliggjordes även remittering från Försäkringskassan som tidigare år inte varit möjlig. Samtidigt förtydligades att individer med hel sjukersättning inte kan remitteras till insatserna inom Samkraft Värend. Remissprocessen har också utvecklats under året för att skapa en mer effektiv hantering av ärenden. I Växjö har det funnits kö till insatsen, vilket inneburit att ärenden lyfts i Samverkansforum för gemensam bedömning. I Uppvidinge och Tingsryd har remisser i vissa fall kunnat hanteras direkt via koordinator eller processledare. wu Remittent Antal Försäkringskassan 5 Arbetsförmedlingen 3 Region Kronoberg 6 Uppvidinge kommun 5 Växjö kommun 13 Tingsryd kommun 111 Lessebo kommun 1 Alvesta kommun 9 Egen begäran 1 Avslutsskäl Totalt 30 deltagare avslutades under året. Positiva eller potentiellt positiva förändringar för individen: Avslutsskäl Antal Studier 4 Hel aktivitetsersättning 1 Hel sjukersättning 2 Arbete 2 Övergång till gruppverksamhet 1 Avslut mot pension 1 Flytt 5 Åter till remittent i väntan på beslut om sjukersättning 2 Ingen förändring eller negativ förändring för individen: Avslutsskäl Antal Åter till remittent, samordningsinsatser uttömda 3 Åter till remittent vid personalomställning i insatsen 6 Egen begäran, önskar inte stöd 1 Kraftigt försämrad hälsa, kan ej delta i insatsen 1 Missbruk återfall 1 Förhöjd aktivitetsnivå utifrån resultatmätning januari-december: Aktivitet Antal Kommunal arbetsträning 12 Kommunal praktik 2 Inskrivning vuxenutbildning, t.ex. SFI 4 Avslutad kurs vuxenutbildning 2 Sysselsättningsplats 1 1 Språkcafe eller dylikt 4 Arbetsträning Arbetsförmedlingen 8 Praktik Arbetsförmedlingen 1 Inskrivning arbetsmarknadsutbildning 1 Lönebidragsanställning 1 Nystartsjobb 3 Steg till arbete 6 Rusta och matcha 3 Reguljär anställning 3 Reguljära studier 4 Färdtjänst 8 Körkort 1 Förmåga att resa kollektivt 1 Studiebesök 9 Skriva cv och söka jobb 2 Gruppverksamhet samkraft 1 Språkinsats Växjö kommun 2 Aktivitet civilsamhälle 1 Annan aktivitet 7 Under året har bemannings- och organisationsfrågor varit en viktig del av utvecklingen. Rekrytering och förändringar av koordinatorstjänster har genomförts eller planerats i flera kommuner. I Lessebo planerades en kombinationstjänst mellan Samverkansteam Värend och gruppverksamheten, i Uppvidinge utökades koordinatorstjänsten och i Alvesta rekryterades en ny koordinator. I Växjö genomfördes även en tillfällig förstärkning av en heltids koordinatorstjänst. Ett utvecklingsarbete har också pågått under året för att stärka insatsen. Bland annat har ett dokument tagits fram som beskriver koordinatorernas kompetenser och arbetssätt, i syfte att möjliggöra spridning och vidareutveckling av modellen. Ett arbete har även inletts för att ta fram verktyg som säkerställer deltagarnas kunskap om koordinatorsstödet. Samverkansteam Värend har haft stabil bemanning i flera kommuner och deltagarantalet har successivt ökat. Insatsen följs även av forskning från Linneuniversitetet genom kvalitativa intervjuer med deltagare, vilket syftar till att stärka lärandet och bidra till fortsatt utveckling av arbetssättet. Samtidigt har det i vissa kommuner funnits kapacitet att ta emot fler deltagare, exempelvis i Lessebo, där samverkansforum under året uppmuntrat parterna att fortsätta remittera individer till insatsen. Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Välfärdsguiden Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål kopplat till Välfärdsguiden: • Att fylla organisatoriska glapp med insatser som individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för Välfärdsguiden: 1. Att följa besöksstatistik 2. Att se över Välfärdsguidens målsättning, funktion och behov under våren 2025. Resultat: Under första halvåret 2025 registrerades totalt 1 165 besök på vägvalssidor kopplade till Samordningsförbundet Värend i Välfärdsguiden. Majoriteten av besöken avsåg vägval inom Växjö kommun (1 056 besök), följt av Alvesta kommun (79 besök), Tingsryds kommun (21 besök) och Lessebo kommun (9 besök). Inga besök registrerades på vägvalssidor kopplade till Uppvidinge kommun. En mer utförlig redovisning av statistiken återfinns i den bilagda halvårsrapporten. O(LjJo'rwP:i-j") d c:~!5 Å/7- Välfärdsguiden har fortsatt att fungera som ett stöd för samordning av välfärdsinsatser och som ett verktyg för professionella i arbetet med att vägleda individer med komplexa behov. Samtidigt har återkommande utmaningar med att säkerställa att informationen är aktuell och komplett påverkat guidens tillförlitlighet och användbarhet. Begränsade resurser samt svårigheter att få regelbundna uppdateringar från berörda verksamheter har gjort det svårt att upprätthålla ett tillräckligt löpande underhåll. Mot denna bakgrund fattade styrelsen den 16 juni 2025 beslut om att avsluta medlemskapet i Välfärdsguiden från och med 2026, för att i stället kunna prioritera och rikta resurserna mot andra utvecklings- och samverkansinsatser inom förbundets verksamhet. Sammans.se Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål kopplat till sammans.se: • Att fylla organisatoriska glapp med insatser som individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för sammans.se: 1. Målet är att använda sidan genom kompetensutveckling. Resultat: Den har använts i samverkansutbildningen både regionalt och nationellt. Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg har utvecklat och finansierat en egen sida på plattformen för sin verksamhet. Min bok Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål koppat till Min bok: • Att fylla organisatoriska glapp med insatser som individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för Min bok: 1. Att tillgodose den efterfrågan som finns av boken. Resultat: 250 böcker har producerats, varav cirka 120 böcker har delats ut till personer i behov av stöd genom flera olika verksamheter. Utdelningen har skett via bland annat Regionens allmänpsykiatri, Växjö kommuns socialpsykiatri, Lessebo Kommun, personliga ombud samt Samkraft Värend. — Samverkansutbildning kunskap som ingång i samverkan Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål kopplat samverkansutbildning: • Att fylla organisatoriska glapp med insatser som individerna har behov av och som inte redan finns samt ingår i någon av medlemsparternas organisation och uppdrag. • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för samverkansutbildningen: 1 Att utbildningen erbjuds vid två till tre gånger under året. 2. Att nöjdheten av helhet av kompetensinsatsen ska vara en trea på en femgradigskala. 3. Att 50 % av deltagarna själv uppskattar att kompetensinsatsen har bidragit till ett förändrat arbetssätt som påverkar deras bemötande gentemot individerna de arbetar med. Resultat: Utbildningen genomfördes inte under första delen av året på grund av avsaknad av deltagare från Region Kronoberg. Utbildningen genomförs enbart om alla fyra parter kan delta. I september genomfördes utbildningen och 30 personer deltog. 23 personer svarade på utvärderingen som visade ett genomsnittligt nöjdhetsbetyg på 4,57 på en skala från 1 till 5. 78 % av deltagarna uppskattade att kompetensinsatsen bidrog till ett förändrat arbetssätt som påverkar deras bemötande gentemot individerna de arbetar med. Gör små saker med stor kärlek Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål kopplat till gör små saker med stor kärlek: • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål: 1. Öka kunskapen om psykisk ohälsa. Resultat: Konferensen Gör små saker med stor kärlek med temat - Existentiell hälsa- hitta mening, hopp och sammanhang genomfördes den 11 november på Linneuniversitetet. 230 person deltog på konferensen. 128 personer svarade på utvärderingen och 60 personer skrev frisvar. Citat från några deltagare "En dag som skapar gemenskap, eftertänksamhet, meningsfullhet och hopp." Wi måste veta vilka vi är, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg... annars går vi vilse." Jag har lärt mig något nytt: 4,37 Helhetsintryck: 4,41 70 61 56 57 58 .. . 42 41 42 28 28 14 14 9 m 4 o— 2 - 3 4 6 1 2 3 4 5 Regionalt nätverk för tjänstedesign Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål: • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för nätverket: 1. Att öka kunskapen om tjänstedesign och innovation. Resultat: Inga träffar har genomförts under verksamhetsåret. Nätverket för projekt och processledare Samordningsförbundet Värends övergripande verksamhetsmål: • Att utbilda medlemsparternas medarbetare i kompetensinsatser som främjar samverkan, ökar kunskapen om medlemsparternas organisation och uppdrag samt ökar kunskapen om individernas behov. Specifika mål för nätverket: 1. Att stärka personer i dessa roller samt utgöra en kontaktyta som kan hjälpa dem i deras uppdrag. 2. Att genom erfarenhetsutbyte utgöra grogrund för nya projektidéer och samarbeten inom områdena hälsa, arbetsmarknad och socialt arbete. Resultat: Nätverket har haft två möten under 2025 och har följt inriktningen med en träff för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och en träff med en extern föreläsare. På årets erfarenhetsutbyte deltog 8 st (både från kommuner, Regionen, Länsstyrelsen och civilsamhälle) och deltagarna delade med sig av sina strategier för att lösa sina, ibland komplexa, arbetsuppgifter. Diskussioner fördes också kring ett case. Som föreläsare 2025 anlitades "Next stop you" som föreläste om High-five-metoden, som är en metod att hålla möten, både när det gäller planering och genomförande. De 14 deltagarna medverkade interaktivt genom hela föreläsningen och fick en god kännedom om metoden. En uppföljande träff har hållit 2026, som fokuserade på deltagarnas egen upplevelse av att använda metoden i praktiken. Balanskravsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen 1 920 460 - Samtliga realisationsvinster 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 -/+ Orealiserade vinster och förluster i Värdepapper 0 +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 = Balanskravsresultat 1 920 460 1.6 Väsentliga personalförhållande Förbundet har ingen anställd personal. Alla som verkar i förbundet har sin anställning hos respektive huvudman. 1.7 Förväntad utveckling Fokus framåt är att följa och vidareutveckla Samkraft Värend, både som en individinriktad insats genom Samverkansteam Värend och gruppverksamheten och som en strukturövergripande insats för att stärka samverkan inom Samverkansforum. Arbetet ska fortsatt vara förankrat i forskning genom samarbetet med Linneuniversitetet och genom att erfarenheter från följeforskningen tas tillvara i utvecklingsarbetet. En viktig del framåt är att vidareutveckla samverkan mellan medlemsparterna på flera nivåer. Strategidagen visade på behov av tydligare ansvar, återkoppling och ägarskap i samverkanssystemet. Förbundet kommer därför att fortsätta utveckla formerna för verksamhetsdialog, uppföljning och gemensamt lärande för att stärka samsynen kring målgruppens behov och förbundets insatser. God ekonomisk uppföljning kommer även fortsättningsvis att vara prioriterad. Insatserna ska följas upp löpande, både kvantitativt och kvalitativt, med fokus på individernas progression, måluppfyllelse och kopplingen mellan ekonomiska resurser och verksamhetens resultat. Internkontroll och riskanalys är en viktig del i detta arbete. Förbundet kommer också att följa nya direktiv och lagförändringar som påverkar målgruppen och samverkansarbetet, exempelvis den nya socialtjänstlagen och förändringar i aktivitetskrav. Digitala verktyg, innovativa arbetssätt och nya utvecklingsinsatser kommer att prövas där de bedöms kunna stärka stödet till målgruppen och samverkan mellan parterna. Ett fortsatt mål är att ta tillvara det engagemang som finns på alla nivåer i förbundet och att skapa en stabil och långsiktigt hållbar utvecklingsprocess. Erfarenhetsutbyte med andra samordningsförbund och fortsatt engagemang i Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) utgör också en viktig del av det fortsatta utvecklingsarbetet. Under 2026 kommer förbundet även att påbörja arbetet med ny verksamhetsplan för perioden 2027-2029. 2. DRIFTREDOVISNING Belopp tkr Utfall jan-dec Aktuell budget Avvikelse utfall — Bokslut helår 2025 jan-dec 2024 budget 2025 Nettokostnad 1 876 309 0 1 876 309 1 876 309 Medlemsavgift 8 524 000 8 524 000 0 8 524 000 Inläkt Min bok 1 400 0 1 400 1 400 Resultat 1 920 460 0 1 920 460 1 920 460 Utgående eget 2 652 129 0 2 652 129 2 652 129 kapital Likvida medel 3 848 705 Ej budgeterat - 3 848 705 Samlings ` h ' a - ndlingen bestotämlld-a v: Jörgen Wijk. ~~~ 3 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. Not -2025-12-31 -2024-12-31 Verksamhetens intäkter 1 8 525 399 4 319 858 Verksamhetens kostnader 2 -6 649 090 -5 968 280 Verksamhetens resultat -1 876 309 -1 648 422 Finansiella intäkter 46 771 63 297 Finansiella kostnader -2620 -2 110 Resultat efter finansiella poster 1 920 460 -1 587 235 Extraordinära poster 0 0 Årets resultat -1 920 460 -1 587 235 4 BALANSRÄKNING Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar Korta fordringar 3,4 1 063 673 537 519 Kassa och bank 5 3 848 705 1 919 856 Summa omsättningstillgångar 4 912 378 2 457 375 Summa tillgångar 4 912 378 2 457 375 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital vid årets början 731 670 2 318 905 Årets resultat 1 920 460 -1 587 235 Eget kapital vid årets slut 2 652 130 731 670 Skulder Kortfristiga skulder 6,7 2 260 248 1 725 705 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 912 378 2 457 375 Ansvarsförbindelser Inga Inga SamCling4sha~ nd lingen b~e4st-ä-lld a'v:~Jörg en Wijk. 5 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat 1 920 460 -1 587 235 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 920 460 -1 587 235 Ökningsminskning kortfristiga fordringar -526 155 289 733 Ökningsminskning kortfristiga skulder 534 544 232 657 Kassaflöde för den löpande verksamheten 8 389 522 390 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 1 919 856 2 984 701 Likvida medel vid årets slut 3 848 705 1 919 856 6 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter samt visar periodens resultat. Balansräkningen visar Samordningsförbundets ekonomiska ställning på dagen för årsbokslutet 31 december 2025. Tillgångar och skulder har tagits upp till anskaffningsvärde om inget annat anges. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. Fordringar har tagits upp till de belopp som beräknas inflyta. 4 ~s> :- (~_ 2) (jorwgij)--- (51 ~~ 7. NOTER NOTER 2025-12-31 2024-12-31 Not 1 Verksamhetens intäkter Kr Kr Insats från Försäkringskassan 2 131 000 1 065 500 Insats från Arbetsförmedlingen 2 131 000 1 065 500 Insats från Region Kronoberg 2 131 000 1 065 500 Insats från Växjö kommun 1 467 861 728 561 Insats från Alvesta kommun 271 790 137 579 Insats från Tingsryds kommun 156 954 79 732 Insats från Lessebo kommun 110234 55 784 Insats från Uppvidinge kommun 124 161 63 844 Intäkter samverkansutbildning 0 57 875 Övrigt 1 399 -17 Summa 8 525 399 4 319 858 Not 2 Verksamhetens kostnader Administration 1 591 826 1 415 107 Samverkansutbildning 164 546 334 445 Göra små saker med stor kärlek 120 384 146 101 övrig kompetensutveckling 0 45 485 Samverkansteam Värend 3 024 814 3 591 450 Gruppverksamhet 1 321 948 0 Ledning Samkraft Värend 202 808 0 Välfärdsguiden 122 414 0 Insatskatalog 0 214 268 Min bok 73 948 77 738 Sammans.se 26 402 143 686 Summa -6 649 090 5 970 390 Not 3 Kortfristiga fordringar Momsfordran staten oktober-december 1 035 936 482 961 Fordran hos anställd 0 1 057 Fordran hos leverantör 2000 2000 Summa 1 037 936 486 018 ~`' '~ ~ S~am1linågssh aondli ngle✓ntb eGställ d a~v: Jiör gen Wijk. Not 4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Konferenskostnader 1 500 0 Konsulttjänster 6 070 6 232 Licenser 11 217 8 508 Telefoni 1 621 31 538 Försäkring 5 330 5 223 Summa 25 738 51 501 Not 5 Kassa och bank Kassa 40 40 Bankkonton Swedbank 3 848 665 1 919 816 Summa 3 848 705 1 919 856 Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 866 294 1 570 672 Preliminära personalskatter 11 250 13 802 Arbetsgivaravgifter 8 777 10 971 Övriga kortfristiga skulder 0 667 Summa 1 886 321 1 596112 Not 7 Upplupna kostnader Tolkkostnader 1 991 0 Lönekostnader parterna 221 394 0 Bokslut och revision 115950 95 000 Processmedel förstudie 34 593 34 593 Summa 373 928 129 593 8. STYRELSENS BESLUT Växjö den 27 mars r, Sebastian Olsson nnica Gustafson Ordförande Vice ordförande Alvesta kommun Arbetsförmedlingen 4 r- Lars Altgård Linnea Elm Lessebo kommun Försäkringskassan Irene Bladh Karl-Olof Bengtss/n Växjö kommun Region Kronoberg Åke Nyberg Tingsryds kommun Uppvidinge kommun Li n n d u n i ver si tetet Slutrapport från följeforskning av Samkraft Värend Datum: 2026-03-13 Författare: Åsa Söderqvist Forkby, Jesper Johansson & Anna-Maria Sarstrand Marekovic, Linneuniversitetet (Institutionen för socialt arbete och institutionen för samhällsstudier) I . Uppdrag och syfte Under 2025 hade vi möjligheten och förmånen att fördjupa vår tidigare följeforskning av Samverkansteam Värend inom ramen för Samk aft Värend. Avtalstiden för uppdraget löpte mellan 2025-01-01 och 2025-12-31. Vårt uppdrag formulerades som att vi skulle: "genomföra följeforskning med fokus på deltagarna i insatserna för att utifrån ett deltagarperspektiv följa det löpande arbetets metoder, processer, måluppfyllelse och resultat." Samkraft Värend riktar sig mot en målgrupp som är i behov av stöd eftersom de står långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är vidare mycket heterogen vilket yttrar sig genom att deltagarnas behov av stöd och deras förutsättningar skiljer sig åt. Målgruppen har benämnts som "personer med komplexa behov" (Almqvist & Lassinantti 2018) eller "personer med multipla utmaningar" (Walker mfl. 2016), vilket gör det särskilt angeläget att utforma insatser som är både effektiva och som bidrar till individernas livskvalitet. Inom ramen för vår första studie av Samverkansteam Värend intervjuades majoriteten av deltagarna tidigt, det vill säga de hade inte varit inskrivna som deltagare i Samverkansteam särskilt länge. Mot den bakgrunden och eftersom kunskap om olika aktiveringsinsatsers betydelse och resultat sällan undersöks utifrån deltagarnas perspektiv (Gubrium 2016; Danneris 2018) valde vi att fördjupa vår studie genom att sätta just deltagarna i fokus. Ett deltagarperspektiv bidrar med unik kunskap om deras livssituation som endast de besitter och ölvar dessutom förståelsen för inte bara vilka insatser de erbjuds utan också hur de tas emot och vilka följder det får (Johansson mfl. 2023; Sundbäck 2025). Uppdraget konkretiserades därför i följande övergripande syfte: genom att följa deltagarnas trajektorior över tid är ambitionen att fånga stegförflyttningar såväl som stillastående och därigenom öka förståelsen för insatsens förutsättningar för samordnat stöd till målgruppen. 2. Metod och material Vår studie grundar sig i kvalitativ metod och mer precist så kallad kvalitativ longitudinell analys, förkortat: QLA. QLA innebär att man följer samma individer eller grupper över tid för att förstå hur livsstituationer, sammanhang, beslut och så vidare förändras över tid. QLA lämpar sig därmed väl för att analysera hur sociala erfarenheter och processer utvecklas över tid genom att följa upp samma personer vid flera tillfällen. Neale (2016) beskriver att metoden skapar möjlighet att inte bara förstå vad som förändras (eller inte förändras) utan hur det sker och vilken mening som individerna tillskriver sin situation. På så sätt möjliggör metoden en fördjupad förståelse av både förändring och kontinuitet samt insikt i hur individer själva navigerar sina liv (Neale 2016). Vårt första följeforskningsprojekt (2023-2024) inkluderade intervjuer med 17 deltagare som var inskrivna i projektet Samverkansteam Värend. Mot bakgrund av detta insamlade material bestämde vi oss för att söka upp och kontakta de deltagare som vi intervjuat inom ramen för studie 1 av Samverkanteam Värend. En utmaning med QLA-metoden generellt och i synnerhet om urvalsgruppen består av personer som lever i en utsatt situation — vilket deltagarna i Samverkansteam och Samkraft Värend gör — är att bortfallet riskerar att bli omfattande. Bortfall sker i alla typer av studier, men riskerar att öka vid just longitudinella studier och forskning om utsatta grupper (Neale 2016; Danneris 2018). Detta påverkade även vår datainsamling som utmärkes av svårigheter att nå deltagare som hade möjlighet och önskade delta i en uppföljande intervju. Omständigheterna till bortfallet var flera. För det första var det svårt att hitta de deltagare som intervjuades i första omgången eftersom forskargruppen på grund av hänsyn till sekretessregler inte hade fullständig personinformation. Detta försvårades ytterligare av personalförändringar i vissa kommuner där deltagarinformation inte förmedlades mellan koordinatorer och inte gick att återfinna. Eftersom deltagande i forskning är frivilligt tackade även ett par individer nej till intervju samt att vi i något fall avråddes att kontakta deltagare på grund av ökad ohälsa. Av de 17 personer som vi intervjuade under den första studien lyckades vi få tag på och genomföra intervjuer med 7 deltagare, det vill säga knappt 45 procent. Intervjuerna spelades in, transkriberades i sin helhet och analyserades med hjälp av QLA. Arbetet bestod i ett första steg att återge olika case-profiler, vilket konkret handlar om att vi har rekonstruerat varje deltagares förlopp över tid i en berättelse som fångar både förändring och kontinuitet (Neale 2016). Sammanställningen vägleddes av frågor som: Vad har förändrats? Vad har varit stabilt? Hur tolkar individen sin situation "då" och %u"? I ett andra steg la vi särskilt fokus på fyra tematiska områden i intervjuerna och hur de förändrats över tid både för varje individ och mellan individerna: hälsosituation, sysselsättning, myndighetskontakter och koordinerande stöd. Vi valde också att inkludera ett femte tema som vi benämnt framtid. I relation till samtliga områden har vi tagit utgångspunkt i deltagarnas beskrivningar av sin situation och relationer samt hur dessa har förändrats sedan den första intervjuomgången, vilket resulterade i dimensionerna: stegförflyttning, stillastående och retirera. Analysen kan beskrivas som iterativ i betydelsen att vi växlat mellan individuella fall och tematiska områden (Neale 2016). Resultatet av den samlade analysen presenteras i en tablå (Tablå 1) som fångar både individuell förändring och kontinuitet samt en samlad översikt av detta i relation till de olika tematiska områdena. 3. Resultat: Stegförflyttning eller stillastående? I vår analys valde vi att lägga särskilt fokus vid fyra områden för att följa individernas utveckling över tid: hälsosituation, sysselsättning, myndighetskontakter och koordinerande stöd. Samtliga områden är breda. Hälsosituation inkluderar både psykiskt och fysiskt mående. Sysselsättning inbegriper allt från arbete, utbildning, praktikplatser och olika arbetsmarknadsinsatser. Myndighetskontakter handlar om de relationer och kontakter som deltagaren har eller inte har med offentliga aktörer såsom kommunen, AF, Försäkringskassan, eller regionen. Slutligen, koordinerande stöd inkluderar kontakt med och relation till koordinatorerna. Vi har också valt att inkludera ett femte område som vi benämner framtid. Framtid fångar individens förhållningssätt till och förhoppningar om vad som komma skall eller vad livet inom de närmsta åren kommer att innehålla eller föra med sig. Att fokusera på hur deltagarna uttrycker sig om sin framtid kan öka förståelsen för vilka handlingsmöjligheter de ser sig själva ha (Emibayer & Mische 1998). Utifrån deltagarnas beskrivningar och berättelser om sina erfarenheter och perspektiv på sin situation har vi klassificerat dem utifrån dimensionerna: stegförflyttning, stillastående och retirera. Stegförflyttning innebär att individen beskriver en positiv förändring, till exempel minskade hälsobesvär eller att personen har fått ny eller förnyad kontakt med en myndighet som har bistått med stöd. Stillastående innebär helt enkelt att personen beskriver sin situation som mer eller mindre likadan som vid det tidigare tillfället — det är varken bättre eller sämre, till exempel personen väntar fortfarande på besked om ersättning från Försäkringskassan, eller är fortsatt arbetslös. Retirering, slutligen, beskriver en situation där individen har rört sig bakåt eller bort från sina mål eller förhoppningar. Det kan handla om minskad kontakt med koordinatorn över tid, ökad ohälsa eller att kontakten med olika myndigheter brister eller har gått förlorad. I tablån nedan har vi sammanställt resultatet av vår analys och kategoriserat varje individs förändring eller kontinuitet i relation till de olika områdena hälsosituation, sysselsättning, myndighetskontakt och koordinerande stöd. Det är viktigt att betona att de tre dimensionerna stegförflyttning (grön), stillastående (gul) och retirering (röd) är relativt grova kategoriseringar som illustrerar den huvudsakliga innebörden i deltagarnas berättelser. Kategoriseringen är grov eftersom den inte riktigt fångar nyanser eller förändring — vare sig det är stegförflyttning eller retirering — som har skett mellan det första och andra intervjutillfället. Sammantaget är det alltså en komplex bild som framträder av deltagarnas trajektorior som illustrerar att de sällan är linjära. Stegförflyttning i relation till ett område kan till exempel åtföljas av retirering på ett annat och så vidare. För att påvisa variationen i trajektoriorna och innebörden av de olika dimensionerna presenterar vi därefter resultat från varje område. Tablå 1. Stegförflyttning eller stillastående? Hälsosituation Sysselsättning Myndighetskontakt Koordinerande stöd Halid Stillastående Stillastående MMEM Malin htegföiflyttning tegföl y `nr , Karin fegfbffyttning }tegförflyttning Sofie Ktegförflyttning Stillastående Stillastående Stegförflyttning Niklas Stillastående Stillastående tegförflyttning Stillastående Rolf Stillastående Stillastående Stillastående Stillastående Jeanette Stillastående Stegförflyttning 3.1 Hälsostatus Hälsa och mående är centralt för de deltagande individernas möjlighet att skapa en fungerande vardag. Upplevelse av hälsa blir således en viktig del av de narrativ som delgavs. Inom den grupp av deltagare som intervjuades var det två personer som hade gjort någon typ av stegförflyttning. Sofie är ett exempel på detta och sa följande: Ja, lite bättre än hur det var förr tycker jag. Jag tycker jag har fått lite mer perspektiv på livet och jag har lärt mig hur jag ska göra för att må bättre". (Sofie) Soffes hälsa hade blivit lite bättre sedan sist. Framför allt tycktes det bero på att hon lärt sig förhålla sig till sitt mående på ett annat sätt, snarare än att det kanske skett någon egentlig förändring. Hon hade också blivit erbjuden och deltog i aktiviteter som hon tror har bidragit på ett positivt sätt. Ett exempel på det var vattenträning som då lett till att hon hälsomässigt känner sig bättre. Denna aktivet har också inneburit en gemenskap eftersom Sofie får träffar samma personer vid varje tillfälle. Halid är en annan deltagare som har dock lite andra erfarenheter i relation till sin hälsa. Då det inte hänt så mycket sedan sist går det att förstå det som att han stått stilla i progressionen kring sitt mående. På frågan om hur han mår säger Halid: Inte mycket, men psykiskt mående, är trött. [ ...I Det första, om fysiska hälsan, flera sjukdomar som gör mig trött. Sen är det psykiska måendet som inte blir bättre. [...] Jag bär med det morgon, middag och kväll. Mindre att sova betyder mindre att äta. (Halid) Halids psykiska såväl som fysiska mående är således oförändrat. I resultatet finns det exempel på individer där situationen till och med har försämrats sedan sist. Gällande Karin så har smärtproblematiken blivit värre och även det psykiska måendet. Hon beskriver att det är svårt att hitta något som gör att hon får bukt med besvären, det handlar snarare om att hitta olika sätt att lindra och tillfälligt minska samt att lära sig att leva med smärtan än att hoppas på att den ska försvinna helt. Hon sammanfattar det genom att säga: "Ja, mina sjukdomar har blivit sämre allihop". Ovan beskrivningar ger exempel på hur hälsostatusen tar sig olika uttryck för de olika individerna. Gemensamt är dock att oavsett hur det har utvecklats så är måendet något som präglar individernas liv och blir således viktigt i relation till andra livsområden som redovisas nedan. 3.2 Sysselsättning När det gäller området sysselsättning har vi kategoriserat fyra av individerna som stillastående och på mer eller mindre samma plats medan två av individerna till och med bedöms ha retirerat. En individ, utgör ett undantag, och har gjort en stegförflyttning avseende sysselsättning mellan intervjuomgång 1 och 2. Malin beskriver hur hon lyckats få en anställning på egen hand och utgör exemplet på stegförflyttning i fråga om sysselsättning. Idag är det bra, Jag började jobba i september förra året, så det är ett år nu som jag har jobbat på X [arbetsplats] nere i y [orten]. Vårdbiträde får man väl säga. Och det har gått bra. Jag gick in där själv... Så gick jag till dem här på x [arbetsplats] och sa att jag ville ha ett jobb och det fick jag." (Malin) För Halid har det inte skett någon förändring avseende sysselsättning, vilket också framgår av hans beskrivning nedan. Eftersom sjukdomen blivit värre har jag inte medverkat på någon praktik eller aktivitet. [. ..] Just nu har jag blivit äldre så det är länge sedan som jag har varit aktiv, så jag vet inte vilket område jag kan tänkta mig. [ ...] Jag provade inom snickeri och det. Jag gillade det, men jag vet inte om jag passar nu." (Halid) Karin som har en tuff hälsosituation beskriver en retirering i relation till sin arbetsplats och arbetsgivare. Jag har inte varit på jobbet, och jag vill inte tillbaka heller. [. ..] De körde hem mina grejer efter. ..så nu vill jag verkligen inte tillbaka. (Karin) Sammantaget visar temat sysselsättning att det är kantat av utmaningar för individerna i studien. Det bör dock förstås i relation till övriga områden, det vill säga att göra stegförflyttningar i förhållande till sysselsättning är nära förbundet med förändring i andra områden såsom hälsa eller myndighetskontakter. Andra delar av individens livssituation behöver förändras på ett positivt sätt för att skapa möjligheter för ölvad sysselsättningsgrad. 3.3 Myndighetskontakter Myndighetskontakter handlar om de relationer och kontakter som deltagaren har eller inte har med offentliga aktörer såsom kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, eller Regionen. Att hjälpa deltagarna att komma i kontakt med myndigheter som kan ge dem rätt stöd och hjälp är en viktig del av det samordnade stödet. Två av deltagarna beskriver kontakten med myndigheter som god och att den täcker de behov de har. Dessa har vi kategoriserat som exempel på stegförflyttningar. Karin beskriver till exempel känslan av lättnad när hon får den hjälp i hemmet som hon behöver: "Det blev som en vändpunkt där. Och nu har jag hemtjänst som går och handlar åt mig, och de städar, och de hjälper mig att duscha och städar och så." För Rolf har det däremot inte skett någon större förändring i relation till hans kontakt med myndigheter, vilket vi bedömer som ett stillastående. Det har inte förändrats någonting. Allting är exakt likadant som innan. [. ..] Det som är skillnaden är att jag är utskriven från specialistpsykiatrin från och med i morgon. Men det förändrar egentligen ingenting för de grundläggande förutsättningarna för mig att kunna funka ... [ ...] Men i övrig så är det egentligen helt stiltje vad gäller allting. (Rolf) För tre av deltagarna har myndighetskontakterna i stället försämrats över tid. Försämringen handlar om att kontakten helt har upphört eller att de inte får något gehör för de behov de ser sig ha. Dessa berättelser bedömer vi som exempel på hur individer har retirerat i sina myndighetskontakter. Malin utgör ett sådant exempel och hon beskriver hur kontakten med psykiatrin har runnit ut i sanden: Ja, de [psykiatrin] har bara skrivit av mig. Jag hade någon sån vårdkontakt men sen så slutade hon och sen blev det inget. [ ...] Jag frågade en andra gång om de kunde ... För jag har ju någon utredning som ligger sen X-stad men den är kanske inte helt korrekt gjord. Men de ville inte fortsätta... De tar inte upp det igen, utan de menar att det som ligger, det får vara där, eller det får vara bra så. (Malin) 3.4 Koordinerande stöd Avseende området koordinerande stöd är bilden komplex. Tre av deltagarna bedömer vi har gjort stegförflyttningar inom detta område. De har kontinuerlig kontakt med sin respektive koordinator, och de får hjälp av koordinatorerna med myndighetskontakter och socialt samtalsstöd, vilket på olika sätter förbättrar dessa individers välmående och sociala livssituation. Soffes berättelse nedan visar hur en stegförflyttning har skett i hennes liv med hjälp av det koordinerande stödet. Det är snabbare. Och mer lösningar, att det är inte bara prat utan att det kommer framåt. Nu är det ju så att vården är seg men jag upplever att den är mindre seg nu [med koordinator] än annars. (Sofie) Men hos tre av individerna som vi har närstuderat kan vi konstatera ett stillastående och i ett av fallen rent av en retirering i det koordinerande stödet. Gemensamt för de här fallen är att det finns ett glapp eller avbrott i deltagarnas kontakter med sina koordinatorer, vilket skapat situationer och känslor av isolering och tappade fotfästen hos dessa individer. Rolfs berättelse nedan exemplifierar ett stillastående avseende kontakter och stöd från koordinatorn. Jag vill inte tappa den biten [kontakten med koordinatorn]. Sen tror jag inte det skulle spela någon roll om jag tappade den eller inte, för jag vet inte riktigt vad de gör ärligt talat. Och det kan bero på att jag är jag och det finns andra som far hjälp. Jag känner inte att de egentligen har bidragit med någonting. Och det tror jag beror på att man inte har formulerat projektet på ett bra sätt. (Rolf) Malins beskrivning nedan visar snarare på en retirering beträffande det koordinerande stödet. Ja, sen blev det någon annan tjej i x [kommun]. Jag kommer inte ihåg vad hon hette. Esther kanske. Jag vet inte. Men det var också inom det här projektet och hon var hjälpsam i början. Men sen så rann det ut i sanden lite efter jag började på det där y [namn på insats via AF]. (Malin) 3.5 Framtid I den första intervjuomgången med deltagarna framkom att deltagarnas förväntningar och förhoppningar loring framtiden var modesta. Flera av de intervjuade hade inte tänkt så mycket på vad som skulle hända sedan utan var upptagna med det som var här och nu. De förhoppningar som fanns var ofta kopplade till behov kring att få en mer stabil ekonomi, ett arbete eller en något förbättrad hälsostatus. Vid andra intervjutillfället är förväntningarna på framtiden fortsatt begränsade och liknar de önskemål som framfördes då. Både Niklas och Karins utsagor bekräftar detta: Ja du [skratt]... Nej, men jag vill ha ett jobb om man säger så. (Niklas) Så framtiden var väl egentligen att jag kunde ha ett boende fixat som jag kan känna mig trygg i. (Karin) Det förekommer också att bilden av vad framtiden kan tänkas erbjuda är rätt så mörk. Halid ringar in både den ensamhet som han befinner sig i till vardags samt den hopplöshet han känner gällande möjligheten till förändring av sin situation: "Jag är en person som lever själv 24 timmar. Vad är det för hjälp jag kan få?" (Halid) Tidigare erfarenheter av sjukdom, arbetslöshet, ensamhet och isolering präglar även i denna intervjuomgång i hög grad hur framtiden framträder för individen. Dessa erfarenheter formar de tolkningshorisonter inom vilka möjliga framtidsbanor förstås och avgränsas. Mot denna bakgrund framstår möjligheten till förändring som avlägsen, och hoppet antar en försvagad och tempogalt förskjuten karaktär. 4. Slutsatser Sammantaget visar vår analys att deltagarnas trajektorior inte följer någon linjär bana. De individuella mönstren av stegförflyttning, stillastående och retirering visar snarare komplexa mönster där framsteg i förhållande till ett område inte nödvändigtvis följs av framsteg i ett annat. Samtidigt går det inte att bortse från att de olika områdena formar varandra. En förbättrad eller försämrad hälsa har betydelse för individens möjligheter till sysselsättning. Goda myndighetskontakter och "rätt" insatser loan ha betydelse för individens hälsostatus. Detta pekar mot betydelsen av att utforma individuellt anpassat stöd för målgruppen snarare än att söka standardlösningar som ska passa alla. Den typen av "one-size-fits-all-lösningar" har också utmanats av forskare som efterfrågar mer dynamiska lösningar för att möta dessa gruppers behov (Danneris 2018; Hansen & Gubrium 2021; Hansen & Gubrium 2022). Insatserna inom Samkraft Värend söker göra just det. Samtidigt har vi under den tid vi följt verksamheten och dess deltagare uppmärksammat utmaningar och svårigheter som inte enbart handlar om deltagarnas föränderliga och svårförutsedda livssammanhang, utan snarare rör institutionella och organisatoriska strukturer. Det handlar både om organisationsspecifika rutiner och strukturer som kan brista och svaga eller bräckliga samverkansstrukturer mellan organisationer. Dessa brister kan få direkta konsekvenser för de individer som är involverade i och kanske beroende av olika myndigheters och organisationers stöd. Vi väljer att lyfta fram tre huvudsakliga slutsatser utifrån vårt forskningsarbete. 1. De organisatoriska strukturerna och strukturerna för samverkan mellan involverade organisationer runt Samkraft Värend framstår som sköra. När dessa strukturer inte fungerar väl får det konsekvenser för utsatta individer. När exempelvis en koordinator i någon av de deltagande kommunerna blir sjukskriven, föräldraledig eller avslutar sitt uppdrag finns det exempel på lång frånvaro av den funktionen, och det drabbar befintliga deltagare i den kommunen, och även potentiella deltagare. Systemet och rutinerna för informationsdelning och uppföljning av individer mellan deltagande organisationer behöver ses över inom ramen för gällande lagstiftning kring sekretess och så vidare. Som följeforskare har vi upplevt svårigheter att få tag på person- och kontaktuppgifter till tidigare och ibland även befintliga deltagare. Dessa omständigheter påverkar rimligen också de deltagande organisationernas egna möjligheter att komma i kontakt med och följa upp deltagarna och deras livssituationer. 2. Deltagarnas berättelser präglas i stor utsträckning av återkommande erfarenheter av sjukdom, arbetslöshet, ensamhet och social isolering, vilka bidrar till att forma hur framtiden förstås och föreställs. Framtidsutsikterna framträder ofta som begränsade och knutna till relativt grundläggande önskemål, såsom stabil ekonomi, ett tryggt boende eller en förbättrad hälsosituation. I flera fall framstår möjligheten till mer genomgripande förändring som avlägsen, och hoppet om en annan livssituation framträder som svagt. Samtidigt visar materialet att riktade stödinsatser och fungerande relationer till stödpersoner kan skapa små men betydelsefulla förskjutningar i deltagarnas vardag, vilket antyder att även begränsade förändringar kan få stor betydelse för upplevelsen av framtid och handlingsutrymme. 3. Sammantaget upplever de intervjuade deltagarna insatserna knutna till Sannkraft Värend som ett betydelsefullt individuellt stöd. Det koordinerande stödet är uppskattat av samtliga deltagare med konkreta positiva effekter oberoende av individernas trajektorior. Vi väljer därför att avsluta rapporten med ett citat från deltagaren Sofie för att illustrera hur deltagarna upplever det koordinernade stödet som betydelsefullt och något de inte vill vara utan. Jag är mycket rädd för att det här läggs ned. Att det inte finns längre. För att det här behovet finns där. För det är så många ute där som inte får stödet som de behöver. [...] Ha någon som för talan för dem liksom. (Sofie) Referenser Almqvist, A. L., & Lassinantti, K. (2018). Social work practices for young people with complex needs: An integrative review. Child and Adolescent Social Work Journal, 35(3),207-219. Danneris, S. (2018). Ready to work (yet)? Unemployment trajectories among vulnerable welfare recipients. Qualitative Social Work, 17(3), 355-372. Emirbayer, M., & Mische, A. (1998). What is agency?. American journal of sociology, 103(4), 962-1023. Gubrium E (2016) Participant Meaning-MakingAlong the Work Trajectory of a Labour Activation Programme. London: Routledge. Hansen, H. C., & Gubrium, E. (2021). Activating the person in the changing situation: A dynamic analytical approach to labour activation. Journal of conzparative social work, 16(1), 61-84. Hansen, H. C., & Gubrium, E. (2022). Moving forward, waiting or standing still? Service users' experiences from a Norwegian labour activation programme. European Journal of Social Work, 25(6), 1007-1018. A. Johansson, J., Marekovic, A. M., & Forkby, S. (2023). Mellan empowerment och disempowerment:-koordinerande arbete för nyanländas och utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden inom lokal aktiveringspolitik. Socialvetenskaplig tidskrift, 30(2), 583-603. Neale, B. (2016). What is qualitative longitudinal research? London: Bloomsbury Academic Sundbäck, L. (2025). Epistemic notions of trust and distrust in institutional encounters with forced migrants in Finland and Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 51(5), 1252-1269. Walker, R., Brown, L., Moskos, M., Isherwood, L., Osborne, K., Patel, K., & King, D. (2016). `They really get you motivated': Experiences of a life-first employment programme from the perspective of long-term unemployed Australians. Journal of Social Policy, 45(3), 507-526. Datum 2026-04-02 Till Samordningsförbundet Värends medlemmar Årsredovisning och revisionsberättelse för 2025 för Samordningsförbundet Värend I enlighet med Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL) översändes till förbundsmedlemmarna: Årsredovisning för 2025 Granskning av årsredovisning 2025 Revisionsberättelsen för 2025 Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om årsredovisningen kan godkännas och om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet. När frågan om ansvarsfrihet har prövats av medlemmarna önskar samordningsförbundet få besked om detta. För Samordningsförbundet Värend // Emma Krantz, förbundschef _____________________________________________________________________________________________________ Postadress: Samordningsförbundet Värend, Arabygatan 92a, 352 46 Växjö E-post: info@sfvarend.se Tel. 0733-288017 Organisationsnr. 2220002634 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 55 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01

§ 150 Årsredovisning 2025 VoB Kronoberg KS/2026:225 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2026 för kommunalförbundet VoB Kronoberg. 2. Förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter avseende 2026 års verksamhet läggs fram av kommunfullmäktiges presidium. Sammanfattning av ärendet Förbundsdirektionen för kommunalförbundget VoB Kronoberg har upprättat årsredovisning för år 2026 och överlämnat den till medlemskommunerna och revisorerna. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om årsredovisningen ska godkännas och om förbundsdirektionen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Årets resultat uppgick till -76 tkr och eget kapital uppgick till 12 793 tkr vid årets slut. I revisionsberättelsen tillstyrker revisorn att förbundsdirektionen och dess ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet samt att årsredovisningen för 2025 godkänns. Som extra information i ärendet biläggs även årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport för VoB Syd AB. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-25 § 133 2. Årsredovisning 2025 VoB Kronoberg 3. Revisionsberättelse 2025 VoB Kronoberg 4. Granskningsrapport 2025 VoB Kronoberg 5. Årsredovisning 2025 VoB Syd AB (extra information) 6. Revisionsberättelse 2025 VoB Syd AB (extra information) 7. Granskningsrapport 2025 VoB Syd AB (extra information) _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE 2026-06-03 Till Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025 VoB Kronoberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025 för VoB Kronoberg. 2. Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige att bevilja enskilda ledamöter i VoB Kronoberg ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet VoB Kronoberg har inkommit med årsredovisning för år 2025. Kommunstyrelsen har behandlat årsredovisningen 2026-06-01 i §150, där kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen. Frågan om ansvarsfrihet för enskilda ledamöter i VoB Kronoberg behandlas inte av kommunstyrelsen utan bereds, enligt SKR:s riktlinjer om ansvarsprövning i fullmäktige, av kommunfullmäktiges presidium och redovisas genom denna skrivelse. Revisionen har granskat årsredovisningen och verksamheten för det gångna räkenskapsåret. I revisionsberättelsen tillstyrker revisorn att förbundsdirektionen och dess ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet samt att årsredovisningen för 2025 godkänns. I enlighet med revisionens granskningsberättelse föreslår kommunfullmäktiges presidium att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för enskilda ledamöter i VoB Kronoberg för 2025 års verksamhet. Kommunfullmäktiges presidium i Tingsryds kommun Mikael Andersson (C), ordförande Jan Popovski (KD), 1:e vice ordförande Gunilla Svensson (S), 2:e vice ordförande Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingshTainndglsinrgyde n beställ d av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se (cid:12)(cid:396)(cid:400)(cid:396)(cid:286)(cid:282)(cid:381)(cid:448)(cid:349)(cid:400)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:1006)(cid:1004)(cid:1006)(cid:1009)(cid:3) (cid:3) (cid:115)(cid:381)(cid:17)(cid:3)(cid:60)(cid:396)(cid:381)(cid:374)(cid:381)(cid:271)(cid:286)(cid:396)(cid:336)(cid:3) (cid:3) (cid:75)(cid:396)(cid:336)(cid:374)(cid:396)(cid:855)(cid:3)(cid:1006)(cid:1006)(cid:1006)(cid:1004)(cid:1004)(cid:1004)(cid:882)(cid:1004)(cid:1010)(cid:1012)(cid:1011) Ärendereferens: 3445118 1 ÅRSREDOVISNING VOB KRONOBERG 2025 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DIREKTION OCH REVISORER 2 TILLBAKABLICK PÅ 2025 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 RESULTATRÄKNING 7 BALANSRÄKNING 8 KASSAFLÖDESANALYS 9 NOTER 10 DRIFTREDOVISNING 12 UNDERSKRIFTER 13 KONCERNREDOVISNING (SAMMANSTÄLLD) 14 Bilaga: Statistik VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 2 DIREKTION OCH REVISORER (Valda för tiden 2023 t o m 2026) ORDINARIE ERSÄTTARE KOMMUN LEDAMÖTER Martin Edberg (S)) Pia Philipsson (M) Växjö Lars Ingvert (S) Marie Rosenqvist (M) Älmhult Magnus Carlberg (S) Karin Olsson (M) Tingsryd Lavinia Strömberg (S) Benny Lundh Johansson (AA) Alvesta Angelica Karlsson (C) Joachim Danielsson (S) Lessebo Kristian Gunnarsson (M) Håkan Bengtsson (S) Ljungby Benita Jansson (C) Joakim Reimerstam (S) Markaryd Torbjörn Gustafsson (C) Margaretha Schlee (M) Uppvidinge REVISORER KOMMUN Göran Kannerby (KD), ordinarie Växjö Carl Geijer (M), ersättare Växjö VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 3 TILLBAKABLICK PÅ 2025 Ändamålet med VoB Kronoberg är att tillse att kommunernas behov av insatser för barn, ungdomar och familjer enligt de bestämmelser som anges i socialtjänstlagen (SOL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), tillgodoses. Uppdraget omfattar HVB, Familjehem och Familjerådgivning. VoB Kronoberg fullgör till största delen sitt uppdrag via VoB Syd AB som till hälften ägs av VoB Kronoberg. Verksamhetsmässigt driver kommunalförbundet endast Familjerådgivningen i VoB Kronoberg. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att höja familjerådgivningens kvalité och tillgänglighet, tar VoB Kronoberg ansvar för att tillgodose medlemskommunernas behov och att avsatta medel förvaltas så effektivt som möjligt. Den ekonomiska situationen för VoB Kronoberg är fortsatt god. För verksamhetsåret 2025 redovisas ett mindre underskott kopplat till en utökning av personalstyrkan i en övergångsperiod. Efter tidigare år av överskott har verksamheten byggt upp en ekonomisk buffert vilket ger stabilitet till VoB:s organisation som helhet. Direktionen beslutade om en utökning av bemanningen vid Familjerådgivningen till totalt 3,0 tjänster under perioden 1/9 2025 – 31/8 2027. Syftet är att öka kapaciteten för att kunna ta emot fler ärenden samt förkorta väntetiderna, vilka har ökat under senare år. Projektet med utökad bemanning om + 0,45 tjänst finansieras med kommunalförbundets likvida medel under den aktuella perioden. Utvärdering av projektet skall genomföras vid tertialbokslut 2, 2026 varefter beslut om eventuell permanent utökning samt finansiering av denna, skall fattas. VoB Kronoberg äger aktier i VoB Syd AB till ett värde av 4 000 tkr. Aktiviteterna under året har koncentrerats på ägarskapet i VoB Syd AB. Direktionens ledamöter i VoB Syds styrelse har upprätthållit en dialog med direktionens övriga ledamöter. Vidare samverkar ägarrepresentanterna från direktionen med ägarna inom Skånes Kommuner. VoB:s direktion och VD riktar ett varmt tack till medlemskommunerna, den egna personalen, VoB Syd AB och till övriga samarbetspartners under 2025. Växjö den 10 april 2026 Martin Edberg Martin Franklin Ordförande VD VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Verksamheten har under perioden haft fyra medarbetare, 1 på heltid och 3 som arbetar på deltid. Det totala antalet tjänster är 3,0. Under 2025 har VoB Kronoberg köpt VD, ekonomichef, lönehantering och IT-service via VoB Syd AB. Företagshälsovård tillhandahålls genom avtal med Hälsoforum AB i Växjö. FAMILJERÅDGIVNING Antal samtal Antalet samtal under året var totalt 984 vilket är en avvikelse jämfört med föregående år. (Tidigare års utfall: 1034 under 2024, 1056 under 2023, 1048 under 2022, 1043/2021, 889/2020, 1068/2019,). Inga samtal gavs till familjer utanför länet. Varje parsamtal beräknas ta ungefär två timmar inklusive förberedelse och efterarbete. (Bilaga: Antal samtal per kommun.) Antalet påbörjade ärenden uppgick under 2025 till totalt 262 (246). Som framgår ovan ligger utfallet avseende antal ärenden och samtal i nivå med tidigare år, med vissa variationer. MÄTBARA MÅL 1. Väntetider - Mål: 100 % av de kunder som är i behov av akut tid skall erbjudas en första tid inom 2 veckor. Utfall: Samtliga kunder som uttryckt behov av akut karaktär har erbjudits en första tid inom 2 veckor. Målet uppnås. - Mål: Minst 90 % av övriga kunder skall erbjudas en tid inom 4 veckor: Utfall: 74 % (73 %) av kunderna har erbjudits tid inom 4 veckor. Målet uppnås därmed inte. 98 % har erbjudits tid inom 8 veckor. Kommentar: Verksamheten uppnår inte målet om att minst 90 % av kunderna ska erbjudas tid inom 4 veckor. Utfallet uppgår till 74 %, vilket dock innebär en viss förbättring jämfört med föregående år. Under 2025 har verksamheten bedrivits med en utökad bemanning inom ramen för den tidigare beslutade projektperioden. Trots denna förstärkning kvarstår utmaningar i att fullt ut möta efterfrågan, särskilt under perioder med hög belastning. Arbetet med att stärka tillgängligheten och reducera väntetiderna fortgår, och utvecklingen följs kontinuerligt. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 5 2. Kundenkäter Mål: Samtliga kunder skall efter avslutat uppdrag erbjudas möjlighet att svara på en enkät rörande deras upplevelse av insatsen. Utfallet av samtliga inkomna enkäter sammanställs i samband med årsbokslut. Målet är en svarsfrekvens om 50 %: Utfall: 98(131) enkäter har genomförts under perioden, vilket motsvarar en svarsfrekvens om 37 %. Målet uppnås inte. Kommentar: Svarsfrekvensen har minskat något jämfört med föregående år och ligger på en nivå under mål. Jämfört med tidigare år har andelen inkomna svar minskat tydligt. Enkäten erbjuds numera när insatsen fortfarande pågår, vilket ökar möjligheten att få in svaren. Det genomsnittliga utfallet avseende samtliga frågor är 4,50 på en 5-gradig skala, vilket är i nivå med tidigare och ett fortsatt mycket positivt utfall. Genomsnittligt utfall på respektive enkätfråga 2025 (skala 1–5): 1.Tillgänglighet gällande telefontider hos familjerådgivningen? Genomsnittligt omdöme 4,45 2.Möjligheten att inom rimlig tid få inbokat ett första samtal? Genomsnittligt omdöme 4,36 3.Hur upplevde du kontakten med familjerådgivaren? Genomsnittligt omdöme 4,72 4.Hur upplevde du innehållet i samtalen? Genomsnittligt omdöme 4,63 5. Hur upplevde du sättet att arbeta på i samtalen? Genomsnittligt omdöme 4,55 Kommentar: Resultatet visar på en genomgående mycket hög kundnöjdhet. Särskilt höga omdömen ges avseende bemötande, kontakt och innehåll i samtalen, där samtliga ligger på en nivå över 4,6. Detta indikerar att verksamhetens kvalitet i det direkta klientarbetet är mycket god. Något lägre värden återfinns i frågor kopplade till tillgänglighet och möjligheten att få en tid inom rimlig tid, vilket är i linje med de utmaningar som identifierats avseende väntetider. Sammantaget visar resultaten att verksamheten, trots utmaningar i tillgänglighet, levererar insatser av hög kvalitet med ett mycket gott mottagande från kunderna. 3. Beläggningsgrad, antal samtal Mål: Beläggningsgraden vid Familjerådgivningen ska vara minst 75 %, vilket motsvarar 454 genomförda samtal per år och heltidstjänst (totalt 1362 samtal på 3 tjänster). Utfall: Antalet samtal under 2025 var totalt 984 (1 034). Målet uppnås inte. Kommentar: Trots en fortsatt god efterfrågan på verksamhetens tjänster har utfallet påverkats av variationer i efterfrågan över tid samt verksamhetens kapacitetsförutsättningar. Detta har inneburit att den tillgängliga kapaciteten inte fullt ut kunnat omsättas i genomförda samtal. Sammantaget bedöms utfallet vara tillfredsställande, men utvecklingen behöver följas för att säkerställa att beläggningsgraden på sikt närmar sig målnivån. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 6 EKONOMI Årets resultat uppgår till ett underskott om 76 tkr (353 tkr). Eget kapital uppgår till 12 793 tkr (12 869 tkr) och likvida medel till 8 880 tkr (8 946 tkr). Efterfrågan på Familjerådgivningens tjänster har under 2025 sammantaget varit något lägre än tidigare år. Intäkterna från besöksavgifter uppgår till 196 tkr (203 tkr), vilket innebär en negativ avvikelse jämfört med budget. Samtidigt redovisar direktionen lägre kostnader än budgeterat, vilket delvis motverkar underskottet i den operativa verksamheten. Därtill har ränteintäkterna överstigit budget och därmed bidragit positivt till resultatet. De gemensamma kommunala avgifterna har räknats upp med årets index om 1,1 % (4,1 %). Den huvudsakliga förklaringen till resultatavvikelsen återfinns inom Familjerådgivningen, där kostnaderna överstiger budget. Detta avser såväl personalkostnader som övriga omkostnader. De högre personalkostnaderna är en följd av den utökade bemanningen inom ramen för den pågående projektperioden. Även övriga verksamhetskostnader överstiger budget, vilket sammantaget bidrar till årets negativa resultat. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 7 RESULTATRÄKNING ( tkr ) 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter Verksamhetens intäkter, not 1 3 121 3 098 Övriga rörelseintäkter, not 2 6 27 Summa rörelsens intäkter 3 127 3 125 Rörelsens kostnader Övriga kostnader -984 -864 Personalkostnader, not 3 -2 310 -2 050 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 0 Summa rörelsens kostnader -3 295 -2 914 Rörelseresultat -168 210 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 92 143 Resultat efter finansiella poster -76 353 ÅRETS RESULTAT -76 353 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 8 BALANSRÄKNING ( tkr ) 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsarbeten annans fastighet not 4 95 0 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, not 5 4 000 4 000 Summa anläggningstillgångar 4 095 4 000 Omsättningstillgångar Fordringar, not 6 128 187 Bank, kassa, not 7 8 880 8 946 Summa omsättningstillgångar 9 009 9 132 SUMMA TILLGÅNGAR 13 103 13 132 Eget kapital not 8 Vid räkenskapsårets ingång 12 869 12 516 Årets resultat -76 353 Vid räkenskapsårets utgång 12 793 12 869 SKULDER Kortfristiga skulder, not 9 310 264 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 13 103 13 132 ANSVARSFÖRBINDELSE STÄLLDA SÄKERHETER Inga Inga Balanslikviditet 29 35 Soliditet 98% 98% VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 9 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten 2025-01-01 2024-01-01 Not 2025-12-31 2024-12-31 Rörelseresultat 2 -168 210 Justeringar för poster som inte ingår i 1 kassaflödet Erhållen ränta m.m. 93 143 Erlagd ränta -1 0 Betald inkomstskatt -13 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -88 353 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av fordringar 71 2 Minskning(-)/ökning(+) av -33 -6 leverantörsskulder Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga 79 -27 skulder Kassaflöde från den löpande 117 -31 verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av byggnader och mark 4 -95 Förvärv av koncernföretag 0 0 Försäljning av andelar i 0 0 koncernföretag Kassaflöde från -95 0 investeringsverksamheten Förändring av likvida medel -66 323 Likvida medel vid årets början 8946 8623 Likvida medel vid årets slut 8880 8946 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 10 not 1 Intäkter 2025 2024 Besöksavgifter 196 203 Kommunala avgifter till VoB Kronoberg 2 925 2 893 3 121 3 096 not 2 Övriga rörelseintäkter Återbäring överskottsfond 0 26 Ersättning från omställningsfonden 2 2 Ersättning från FK 4 1 6 29 not 3 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män 2 2 Kvinnor 1 1 Totalt 3 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Direktionen 90 98 Övriga anställda 1 (cid:24)(cid:27)(cid:25) 1 396 Sociala kostnader (cid:24)(cid:23)(cid:27) 464 Personalkostnader 2 (cid:21)(cid:21)(cid:21) 1 958 (varav pensionskostnader) (cid:3)(cid:20)(cid:20)(cid:26) 84 Not 4 Förbättringsarbeten på annans fastighet Inköp 95 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 95 0 Årets avskrivningar -1 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 0 Utgående redovisat värde 95 0 Not 5 Aktier 4000 aktier (50%) i VoB Syd AB 556650-4204 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 11 Säte: Malmö Ackumulerade anskaffningsvärde: Vid årets början 4 000 4 000 Redovisat värde vid årets slut 4 000 4 000 Not 6 Fordringar 2025 2024 Övriga kortfristiga fordringar 34 34 Ingående mervärdesskatt 18 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 76 126 128 187 not 7 Kassa och bank Bankkonto SEB 4 878 4 943 Placeringskonto SEB 4 000 4 000 Handkassor konto SEB 2 2 8 880 8 946 not 8 Eget kapital Vid räkenskapsårets ingång 12 869 12 515 Årets resultat -76 353 Vid räkenskapsårets utgång 12 793 12 869 not 9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 62 Skuld Koncernföretag 60 51 Arbetsgivaravgift 44 40 Personalskatt 39 38 Särskild löneskatt pensionskostnader 17 16 Upplupna löner 72 43 Upplupna Sociala avgifter 22 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 1 310 264 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 12 DRIFTSREDOVISNING ( tkr ) 2025-01-01 - 2025-12-31 Resultatenhet Utfall Budget Avvikelse DIREKTIONEN INTÄKTER Ersättning gemensam verksamhet 3 13 3 13 0 3 13 3 13 0 KOSTNADER Andra omkostnader - 1 74 - 2 28 5 4 Kostnader förtroendevalda - 9 0 - 163 7 3 - 263 - 391 1 28 FINANSIELLA INTÄKT/KOSTNAD Ränteintäkter 9 3 7 8 15 Räntekostnader - 9 3 7 8 15 NETTO 1 42 - 1 42 FAMILJERÅDGIVNING INTÄKTER Besöksavgifter 1 96 2 30 - 34 Ersättning gemensam verksamhet 2 612 2 612 - 0 Övriga ersättningar 6 - 6 2 814 2 842 - 28 KOSTNADER Andra omkostnader - 8 11 - 6 89 - 122 Personalkostnader -2 222 - 2 153 - 69 - 3 032 - 2 842 - 190 NETTO - 2 18 - - 2 18 ÅRETS RESULTAT - 7 6 - - 7 6 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 13 Värderings- och avskrivningsprinciper Generellt gäller de regler som anges i den kommunala redovisningslagen och de(cid:3) rekommendationer som utgivits. Omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av(cid:3) anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Fordringar värderas till det belopp de beräknas inflyta. Inköp av inventarier understigande 0,5 prisbasbelopp kostnadsförs. Inventarier med ett anskaffningsvärde över 0,5 prisbasbelopp avskrivs på 3-5 år. Skulder tas upp till det faktiska värdet av kända skulder. Årsredovisningen är upprättad den (cid:71)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:71)(cid:110)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:87)(cid:79)(cid:76)(cid:74)(cid:68)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:73)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:75)(cid:68)(cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:75)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:88)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:70)(cid:78)(cid:81)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:17) Växjö den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Martin Edberg Angelica Karlsson Lavinia Strömberg Ordförande Kristian Gunnarsson Benita Jansson Magnus Carlberg Torbjörn Gustafsson Lars Ingvert VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ( tkr ) RESULTATRÄKNING 2025-12-31 VoB Kronobergs del i VoB Kronoberg VoB Syd AB 50% Sammanställd Elimineringar Sammanställd Verksamhetens intäkter externt 3 127 46 325 49 452 49 452 moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 330 330 -330 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) 0 0 0 0 Summa intäkter 3 127 46 655 49 782 -330 49 452 Rörelsens kostnader Kostnader externt -2 635 -48 917 -51 552 -51 552 moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 0 0 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) -660 0 -660 330 -330 Summa kostnader -3 295 -48 917 -52 212 330 -51 882 Planenliga avskrivningar -330 -330 -330 0 NETTOKOSTNADER -168 -2 592 -2 761 -2 761 Finansiella intäkter 93 214 307 307 Finansiella kostnader 0 -1 -1 -1 Summa finansiella poster 93 214 306 0 306 Res e finansiella poster -76 -2 379 -2 454 -2 454 Bokslutsdispositioner 0 28 28 -28 0 Skatt på årets resultat 0 -19 -19 -6 -24 ÅRETS RESULTAT -76 -2 370 -2 445 -33 -2 479 VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 14 Ärendereferens: 3445118 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING BALANSRÄKNING 2025-12-31 VoB Kronobergs del i VoB Syd AB TILLGÅNGAR VoB Kronoberg 50% Sammanställd Elimineringar Total Immateriella och materiella anläggningstillgångar Byggnader 0 1 945 1 945 1 945 Förbättringsutgifter på annans fastighet 95 374 469 469 Inventarier, bilar 0 384 384 384 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i VoB Syd AB 4 000 4 000 -4 000 0 Aktieägartillskott villkorat i VoB Syd AB 0 0 0 Andra långfristiga fordringar 0 21 663 21 663 21 663 Summa anläggningstillgångar 4 095 24 365 28 460 -4 000 24 460 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 5 072 5 072 5 072 Övriga fordringar 34 911 945 945 Ingående mervärdeskatt 18 0 18 18 Förutbetalda kostnader intäkter 76 1 393 1 469 1 469 Fordran moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 30 30 -30 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) 0 0 0 0 Bank 8 880 10 238 19 118 19 118 Summa omsättningstillgångar 9 009 17 644 26 652 -30 26 623 0 SUMMA TILLGÅNGAR 13 103 42 009 55 113 -4 030 51 083 VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 15 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronobergs del i VoB Syd AB EGET KAPITAL OCH SKULDER VoB Kronoberg 50% Sammanställd Elimineringar Total Eget kapital Not 1 Aktiekapital 0 4 000 4 000 -4 000 0 Eget kapital 12 869 0 12 869 807 13 676 Balanserat resultat 0 34 278 34 278 34 278 Årets resultat -76 -2 370 -2 445 -33 -2 479 Summa eget kapital 12 793 35 909 48 702 -3 227 45 475 Obeskattade reserver 0 973 973 -973 0 Kortfristiga skulder Leverantörskulder 20 643 663 663 Uppskjuten skatteskuld 0 0 0 200 200 Övriga skulder 0 0 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda 146 2 745 2 892 2 892 Skatt arbetsgivaravgift, personalskatt 84 1 740 1 823 1 823 Skuld moderbolag (VoB Kronoberg) 0 0 0 0 dotterbolag (VoB Syd AB) 60 0 60 -30 30 Summa kortfristiga skulder 310 5 128 5 438 171 5 608 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 103 42 009 55 112 -4 029 51 083 Not 1 VoB Kronoberg äger 50% av aktierna i VoB Syd AB ( 4 000 aktier) VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 16 Ärendereferens: 3445118 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3445118 Till Direktionen i Kommunalförbundet VoB Kronoberg REVISIONSBERÄTTELSE FÖR 2025 avseende Kommunalförbundet VoB Kronoberg, org. nr 222000-0687 Jag har granskat den verksamhet som bedrivits i förbundet under 2025. Förbundsdirektionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att den interna kontrollen är tillräcklig. Vårt ansvar är att granska räkenskaper, verksamhet och intern kontroll. Jag ska också bedöma om resultaten är förenliga med det finansiella mål och de verksamhetsmål som direktionen beslutat. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet samt kommunrevisionens revisionsreglementen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag bedömer att direktionen bedrivet verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Jag bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Jag tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ledamöterna i direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jag tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Växjö den dag som framgår av elektronisk signatur Göran Kannerby Utsedd av fullmäktige i Växjö kommun Ärendereferens: 3452796 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3452796 Till årsstämman i V o B Kronoberg AB Org.nr. 222000-0687 Till fullmäktige i Växjö kommun Granskningsrapport för V o B Kronoberg AB år 2025 Jag, av Växjö kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat VoB Kronoberg AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Jag bedömer att bolagets verksamhet har bedrivits utifrån de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Någon grund för anmärkning mot styrelsen eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Enl digital signatur Göran Kannerby Av Växjö kommun utsedd lekmannarevisor Ärendereferens: 3442877 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3442877 Å R S R E D O V I S N I N G för VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning 6 - kassaflödesanalys 8 - noter 9 - underskrifter 14 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Verksamheten Viktiga förhållanden och väsentliga händelser Under årets andra hälft har ny vd tillträtt och ledningsorganisationen har för första gången på några år varit helt intakt. Bolaget har arbetat intensivt med effektiviseringsåtgärder under året vilket resulterat i sänkta kostnader och större anpassningsförmåga. Även intäkterna har ökat under andra halvåret, vilket kombinerat med effektivt resursutnyttjande, lett till kraftigt förbättrat och positivt resultat under årets senare del. Bolaget lämnar 2025 med starkare efterfrågan än vid årets början och med bättre förmåga att anpassa kostnader efter behov. Bolaget har fortsatt och fördjupat samarbetet med våra ägarkommuner respektive socialtjänster under året vilket vi ser påverkar efterfrågan och varumärke positivt. Under året har Inspektionen för Vård och Omsorg gjort tillsyn hos samtliga av bolagets HVB-verksamheter. Samtliga tillsynsärende är avslutade utan krav på vidare åtgärder. Bolaget har alltjämt nöjda kunder och hög kvalitet på sina tjänster. Lönerevisionen för 2025 gav ett utfall om totalt 3,3 procent. Styrelsen bedömer att den verksamhet som bolaget bedrivit under verksamhetsåret 2025 har varit förenlig med bolagets ändamål. Verksamhetens art och inriktning VoB Syd AB bildades den 10 oktober 2003 och övertog verksamhet från VoB Kronoberg och Region Skåne den 1 januari 2004. Enligt bolagsordningen är bolagets ändamål att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård och behandling, utredning, rådgivning, utbildning samt annan likartad verksamhet. Bolagets verksamhet omfattar bland annat: -utrednings- och behandlingshem för barn, ungdomar, vuxna och familjer -familjehemsresurs -lägenhets- och stödboendet -utredningskonsult -utbildning och andra konsultativa insatser Bolaget bedriver verksamhet i Växjö, Alvesta, Kristianstad, Eslöv, Lund och Malmö. Bolagets förstahandskunder är ägarnas medlemskommuner i Skåne och Kronoberg. Under 2025 stod dessa kommuner för huvuddelen av bolagets uppdrag, medan resterande uppdrag köptes av andra kommuner i landet. Säte Bolagets säte är i Skåne län, Malmö kommun. Uppgift om ägare som har mer än tio procent av antalet andelar eller röster i företaget VoB Syd ägs till 50 % vardera av Kommunförbundet Skåne, 837600 - 9109 och Kommunalförbundet VoB Kronoberg, 222000 - 0687. Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer För att säkerställa bolagets långsiktiga stabilitet och konkurrenskraft behöver verksamheten bedrivas med hög kvalitet och effektivitet, motsvarande eller överträffande nivån hos andra aktörer inom branschen. Bolaget behöver även ha tillräckliga resurser för att kunna finansiera egen verksamhetsutveckling, hantera oförutsedda händelser och säkerställa att det egna kapitalet värdesäkras i förhållande till inflationen. Efterfrågan på bolagets tjänster har under de senaste åren varit svår att förutse. Detta gäller särskilt vissa ungdomsverksamheter där beläggningen periodvis varit låg. Kommunernas ekonomiska förutsättningar och förändrade prioriteringar kan även framöver påverka efterfrågan på bolagets tjänster och därmed bolagets intäktsutveckling. Även förändringar i lagstiftning, ersättningsnivåer inom socialtjänsten samt utvecklingen på arbetsmarknaden kan påverka bolagets verksamhet och ekonomiska förutsättningar framöver. Mot denna bakgrund behöver bolaget fortsatt arbeta aktivt med verksamhetsanpassning, effektiviseringar och strategisk planering för att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. Styrelsen följer löpande utvecklingen i verksamheten och omvärlden för att säkerställa att bolaget har förutsättningar att möta framtida utmaningar. RÄKENSKAPSÅRET OCH MÅLUPPFYLLELSE Årets resultat VoB Syd redovisar för verksamhetsåret 2025 ett rörelseresultat om -5 184 tkr, jämfört med 3 196 tkr föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -4 757 tkr, och årets resultat efter skatt uppgick till -4 739 tkr. Nettoomsättningen uppgick till 92 111 tkr, vilket är en minskning jämfört med 100 684 tkr föregående år. Minskningen beror främst på lägre beläggning inom vissa verksamheter under året. Personalkostnaderna uppgick till 74 598 tkr, vilket ligger i nivå med föregående år. Övriga externa kostnader uppgick till 23 120 tkr, vilket innebär en viss minskning jämfört med föregående år och speglar bolagets arbete med kostnadskontroll och effektiviseringar. Rörelseresultatet i förhållande till nettoomsättningen för året uppgick till -5,16 %, vilket innebär en försämring jämfört med föregående års marginal om 4,07 %. Finansiell ställning och kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under året till -6 698 tkr, jämfört med 7 817 tkr föregående år. Likvida medel vid årets slut uppgick till 20 476 tkr. Balansomslutningen uppgick till 84 018 tkr och bolagets soliditet uppgick till 87,3 %, vilket visar att bolaget har en fortsatt stark kapitalstruktur. Bolaget har även långfristiga placeringar i värdepapper med ett anskaffningsvärde om 43 326 tkr. Marknadsvärdet för dessa placeringar uppgick vid årets slut till 48 928 tkr, vilket bidrar till bolagets finansiella stabilitet och långsiktiga ekonomiska strategi. Investeringar under året Under verksamhetsåret 2025 har bolaget genomfört investeringar i byggnader och lokaler om 164 tkr. Investeringarna syftar till att upprätthålla och utveckla verksamhetens lokaler och funktionalitet. Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 Flerårsöversikt 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 92 110 943 100 684 288 89 983 249 87 248 995 86 233 776 Res. efter finansiella poster -4 757 292 4 104 576 -9 534 902 -1 840 614 -4 908 070 Res. i % av nettoomsättningen -5,16 4,07 -10,59 -2,10 -5,69 Balansomslutning 84 018 495 90 380 298 88 247 541 94 203 922 98 417 287 Soliditet (%) 87,31 86,46 84,90 87,77 85,61 Kassalikviditet (%) 344,08 349,53 294,50 523,44 462,20 Medelantalet anställda 102 107 108 99 106 Definitioner av nyckeltal, se noter Förändringar i eget kapital Aktiekapital Balanserat Årets resultat Summa eget resultat kapital Belopp vid årets ingång 8 000 000 66 141 655 2 414 902 76 556 557 Balanseras i ny räkning 2 414 902 -2 414 902 0 Årets resultat -4 739 217 -4 739 217 Belopp vid årets utgång 8 000 000 68 556 557 -4 739 217 71 817 340 Resultatdisposition Förslag till disposition av bolagets vinst Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst 68 556 557 årets förlust -4 739 217 63 817 340 Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres 63 817 340 63 817 340 Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 2 92 110 943 100 684 288 Övriga rörelseintäkter 3 1 198 714 1 951 533 93 309 657 102 635 821 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 4, 5 -23 119 921 -24 257 760 Personalkostnader 6 -74 598 429 -74 322 990 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -660 749 -858 929 Övriga rörelsekostnader -115 404 0 -98 494 503 -99 439 679 Rörelseresultat -5 184 846 3 196 142 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 428 894 905 618 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 340 2 816 427 554 908 434 Resultat efter finansiella poster -4 757 292 4 104 576 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfonder 0 -1 070 000 Förändring av avskrivningar utöver plan 55 359 62 504 55 359 -1 007 496 Resultat före skatt -4 701 933 3 097 080 Skatt på årets resultat 8 -37 284 -682 178 Årets resultat -4 739 217 2 414 902 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 BALANSRÄKNING 2025-12-31 2024-12-31 Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9 3 889 228 3 920 923 Inventarier, verktyg och installationer 10 748 152 932 344 Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 767 209 875 389 5 404 589 5 728 656 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 43 326 244 43 326 244 43 326 244 43 326 244 Summa anläggningstillgångar 48 730 833 49 054 900 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10 202 856 9 705 960 Aktuell skattefordran 1 778 150 1 116 804 Övriga fordringar 44 685 28 511 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 2 786 110 3 040 739 14 811 801 13 892 014 Kassa och bank Kassa och bank 20 475 861 27 433 384 Summa kassa och bank 20 475 861 27 433 384 Summa omsättningstillgångar 35 287 662 41 325 398 SUMMA TILLGÅNGAR 84 018 495 90 380 298 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 BALANSRÄKNING 2025-12-31 2024-12-31 Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 14 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 68 556 557 66 141 655 Årets resultat -4 739 217 2 414 902 63 817 340 68 556 557 Summa eget kapital 71 817 340 76 556 557 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 15 1 550 000 1 550 000 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 395 498 450 857 Summa obeskattade reserver 1 945 498 2 000 857 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 285 431 2 134 688 Övriga skulder 3 479 359 3 556 420 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 5 490 867 6 131 776 Summa kortfristiga skulder 10 255 657 11 822 884 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 84 018 495 90 380 298 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 KASSAFLÖDESANALYS 2025-01-01 2024-01-01 Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -5 184 846 3 196 142 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 17 583 746 858 929 Erhållen ränta m.m. 428 894 905 618 Erlagd ränta -1 340 2 816 Betald inkomstskatt -698 630 -20 832 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -4 872 176 4 942 673 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar -496 896 3 064 100 Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar 238 455 1 099 662 Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder -849 257 -650 288 Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder -717 970 -639 352 Kassaflöde från den löpande verksamheten -6 697 844 7 816 795 Investeringsverksamheten Förvärv av byggnader och mark 9 -163 625 -40 306 Förvärv av inventarier, verktyg och installationer 10 -393 304 0 Försäljning av inventarier, verktyg och installationer 371 000 81 548 Förvärv av förbättringsutgifter på annans fastighet 11 -73 750 -324 798 Kassaflöde från investeringsverksamheten -259 679 -283 556 Förändring av likvida medel -6 957 523 7 533 239 Likvida medel vid årets början 27 433 384 19 900 145 Likvida medel vid årets slut 18 20 475 861 27 433 384 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar, avsättningar och skulder Övriga tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäktsredovisning Tjänster Försäljning av tjänster redovisas löpande och månadsvis. Försäljningen redovisas netto. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod förutom mark som inte skrivs av. Nyttjandeperioden omprövas per varje balansdag. Följande nyttjandeperioder tillämpas: Antal år Byggnader 25-65 Inventarier, fordon 5 Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. För byggnader har fördelning i komponenter gjorts enligt följande: Stomme och grund Värme och sanitet Fasad, inkl fönster Yttertak Inre ytskikt och vitvaror El Ventilation Vid tidpunkten för övergång till K3 2013-01-01, har analysen baserats på en teknisk inventering av byggnadens fysiska skick. Inkomstskatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Not 2 Nettoomsättning 2025 2024 Nettoomsättning uppdelad på verksamhetsgren Vårdavgift 90 774 261 98 903 073 Handledn,utbildn, konsult u.m 1 336 682 1 781 214 92 110 943 100 684 287 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Not 3 Övriga rörelseintäkter 2025 2024 Övriga rörelseintäkter uppdelade på intäktsslag Återbäring KPA överskottsfond 0 1 059 173 Vinst vid avyttring av anläggningstillgång 289 466 338 087 Försäkringsersättningar 122 086 73 511 Ers höga sjuklönekostnader 206 058 128 341 Ersättning omställningsfonden 581 104 284 376 Övriga intäkter 0 68 045 1 198 714 1 951 533 Not 4 Leasingavtal - Operationell leasing leasetagare 2025 2024 Under året har företagets leasingavgifter uppgått till 8 228 925 7 927 205 Framtida minimileasingavgifter för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: Inom 1 år 7 675 874 6 888 902 Mellan 2 till 5 år 27 933 948 18 255 453 Senare än 5 år 1 896 586 4 517 966 37 506 408 29 662 321 Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. De operationella leasingavtalen utgörs i huvudsak av leasing av fastigheter och lokaler med kontraktstid på mellan ett och sex år, samt bilar med en kontraktstid på i snitt tre år. All operationell leasing avser minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal. Det finns inga materiella underleasingavtal, inga väsentliga rörliga avgifter, inga förnyelse- eller köpoptioner, indexklausuler eller begränsningar genom leasing arrangemangen. Not 5 Ersättning till revisorer 2025 2024 EY Revisionsuppdrag 108 575 105 825 108 575 105 825 Med revisionsuppdrag avses revisors arbete för den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning. Not 6 Personal 2025 2024 Medelantal anställda Medelantalet anställda bygger på av bolaget betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. Medelantal anställda har varit 102,00 107,00 varav kvinnor 84,00 87,00 varav män 18,00 20,00 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Löner, ersättningar m.m. Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp: Styrelsen och VD: Löner och ersättningar 2 827 853 2 655 674 2 827 853 2 655 674 Övriga anställda: Löner och ersättningar 49 315 356 48 696 027 Pensionskostnader 3 865 143 4 047 588 53 180 499 52 743 615 Sociala kostnader 16 924 716 16 641 777 Summa styrelse och övriga 72 933 068 72 041 066 Könsfördelning i styrelse och företagsledning Antal styrelseledamöter 8 8 varav kvinnor 4 4 varav män 4 4 Antal övriga befattningshavare inkl. VD 6 6 varav kvinnor 5 5 varav män 1 1 Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Räntor 428 894 905 618 428 894 905 618 Not 8 Skatt på årets resultat 2025 2024 Aktuell skatt -37 284 -682 178 Summa redovisad skatt -37 284 -682 178 Avstämning av effektiv skatt Procent Belopp Procent Belopp Resultat före skatt -4 701 933 3 097 080 Skatt enligt gällande skattesats -20,60% 968 598 20,60% -637 998 Ej avdragsgilla kostnader 0,35% -16 272 0,80% -24 870 Ej skattepliktiga intäkter -0,01% 286 -0,13% 4 112 Skattemässiga justeringar 0,83% -39 128 0,00% 0 Schablonintäkt periodiseringsfond 0,13% -6 258 0,08% -2 591 Skatt hänförlig till tidigare år 0,79% -37 284 0,67% -20 831 I år uppkomna underskottsavdrag 19,29% -907 226 0,00% 0 Redovisad effektiv skatt 0,78% -37 284 22,02% -682 178 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Not 9 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 6 214 387 6 174 081 Inköp 163 625 40 306 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 378 012 6 214 387 Ingående avskrivningar -2 293 464 -2 103 358 Årets avskrivningar -195 320 -190 106 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 488 784 -2 293 464 Utgående redovisat värde 3 889 228 3 920 923 Redovisat värde byggnader 3 889 228 3 920 923 3 889 228 3 920 923 Not 10 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 5 479 244 5 805 452 Inköp 393 304 0 Försäljningar/utrangeringar -1 254 158 -326 208 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 618 390 5 479 244 Ingående avskrivningar -4 546 900 -4 360 252 Försäljningar/utrangeringar 962 294 244 660 Årets avskrivningar -285 632 -431 308 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 870 238 -4 546 900 Utgående redovisat värde 748 152 932 344 Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 7 208 813 6 884 015 Inköp 324 798 Försäljningar/utrangeringar -3 646 681 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 562 132 7 208 813 Ingående avskrivningar -6 333 424 -6 095 909 Försäljningar/utrangeringar 3 704 527 0 Årets avskrivningar -166 026 -237 515 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 794 923 -6 333 424 Utgående redovisat värde 767 209 875 389 Not 12 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 43 326 244 43 326 244 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 326 244 43 326 244 Utgående redovisat värde 43 326 244 43 326 244 Värdepappersinnehavet består av Fondbolag/fond Andelar Anskaffningsvärde Simplicity Likviditet A 381 712,3315 43 326 244 kr På balansdagen uppgår marknadsvärdet på ovanstående värdepapper till 48 927 887 kronor. Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda hyreskostnader 1 195 105 1 355 235 Förutbetalda försäkringspremier 468 215 565 867 Upplupna inkomsträntor 6 979 53 819 Förutbetalda serviceavtal data 634 356 505 509 Övriga förutbetalda kostnader och uppl intäkter 481 455 560 309 2 786 110 3 040 739 Not 14 Upplysningar om aktiekapital Antal aktier Kvotvärde per aktie Antal/värde vid årets ingång 8 000 1 000,00 Antal/värde vid årets utgång 8 000 1 000,00 Not 15 Periodiseringsfond 2025-12-31 2024-12-31 Periodiseringsfond 2022 480 000 480 000 Periodiseringsfond 2024 1 070 000 1 070 000 1 550 000 1 550 000 Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna löner 896 774 1 168 529 Upplupna semesterlöner 1 684 783 3 085 528 Övriga kostnader och förutbetalda intäkter 2 909 310 1 877 719 5 490 867 6 131 776 Not 17 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 660 749 858 929 Vinst vid försäljning av materiella och immateriella anläggninstillgångar -192 507 0 Förlust vid försäljning av materiella och immateriella anläggningtillgångar 115 404 0 583 646 858 929 Not 18 Likvida medel 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 20 475 861 27 433 384 20 475 861 27 433 384 Not 19 Disposition av vinst eller förlust Förslag till disposition av bolagets vinst Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst 68 556 557 årets förlust -4 739 217 63 817 340 Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres 63 817 340 63 817 340 Not 20 Ställda säkerheter Bolaget har inga ställda säkerheter under 2025 Ärendereferens: 3429930 VoB Syd AB Org.nr. 556650-4204 NOTER Not 21 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång fram till upprättandet av årsredovisningen. Not 22 Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager i procent av kortfristiga skulder Årsredovisningen är upprättad den dag då samtliga befattningshavare har undertecknat den. Lars Nyander Magnus Carlberg Martin Franklin Styrelseledamot Styrelseledamot Ordförande Verkställande direktör Bo Ederström Camilla Palm André af Geijerstam Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Angelica Karlsson Lavinia Strömberg Sara Ripa Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Ernst & Young Aktiebolag Helena Patriksson Auktoriserad revisor Ärendereferens: 3429930 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3429930 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i V o B Syd AB, org.nr 556650-4204 Rapport om årsredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Uttalanden identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi har utfört en revision av årsredovisningen för V o B Syd AB för årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en bild av V o B Syd ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, årsredovisningens övriga delar. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som balansräkningen. har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Grund för uttalanden är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till V o redovisningen och tillhörande upplysningar. B Syd AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som Styrelsens och verkställande direktörens ansvar avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra som ger en rättvisande bild. med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade av detta. omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Revisorns ansvar informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. 6OE3P-O1EXW-6N1CY-LS1TA-E6Z1W-Y5PHP :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi författningar professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till Uttalanden dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av V o B Syd AB för väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi Grund för uttalanden granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till V o B Syd AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jönköping den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och Ernst & Young AB ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Helena Patrikson Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande Helena Patrikson bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland Auktoriserad revisor annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. 6OE3P-O1EXW-6N1CY-LS1TA-E6Z1W-Y5PHP :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Helena Kristina Patriksson(SSN-validerad) Signing Partner Serienummer: 9f28647884163b[…]ec1295f692745 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-04-17 06:03:15 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 6OE3P-O1EXW-6N1CY-LS1TA-E6Z1W-Y5PHP :lekcyntnemukod oenneP Till årsstämman i V o B Syd AB Org.nr. 556650-4204 Granskningsrapport för VoB Syd AB år 2025 Vi, av Kommunförbundet Skåne och VoB Kronoberg utsedda lekmannarevisorer, har granskat VoB Syd AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för prövning och bedömning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att bolagets verksamhet har bedrivits utifrån de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Någon grund för anmärkning mot styrelsen eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Kommunförbundet Skåne Kommunalförbundet VOB Kronoberg Enl digital signatur Enl digital signatur Elisabeth Karlsson Göran Kannerby Ärendereferens: 3442872 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3442872 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 59 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01

§ 153 Nära Kronobergaren KS/2026:186 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Nära kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026-2036. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa hos kronobergarna, men framför allt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som bidrar till att skapa jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam hållning och handling. Föreliggande strategi, Nära Kronobergaren, syftar till att ange en samlad riktning i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Med denna strategi tar vi nästa steg och fördjupar den goda samverkan vi etablerat mellan region och kommuner i Kronobergs län. Fortsatt är även en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi viktig. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Strategin tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035. Följande vägledande principer underlättar för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 60 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01 § 153 fortsättning • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions- /funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framför allt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. I november 2025 lämnade vård- och omsorgsnämnden yttrande på en remissversion av dokumentet. Vid genomgång av slutligt förslag på strategi kan konstateras att samtliga av vård- och omsorgsnämndens synpunkter i remissyttrandet har beaktats, förstärkts eller konkretiserats. Nära Kronobergaren kommer ersätta de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Innehållet i dessa strategier, tillsammans med de arbetssätt och modeller som utvecklats, ex Kronobarnsmodellen, förblir centrala och fortsätter att tillämpas men nu inom ramen för en gemensam strategi och plan. Strategin kommer efter beslut att formges och finnas tillgänglig i digitalt format. Parallellt med beslutsprocessen för Nära Kronobergaren initieras också en extern omvärldsanalys av andra kommuners och regioners hemsjukvårdsavtal. Barnrättsperspektiv Strategin beaktar barnets rättigheter genom att tydligt lyfta fram tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och unga samt genom att utgå från barnets bästa i arbetssätt och planering. Den stärkta samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso‑ och sjukvård bedöms bidra till att barn får rätt stöd i rätt tid Beslutsunderlag 1. Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 2. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef 3. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-043 § 105 _________ Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 61 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01 § 153 fortsättning Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2026-03-31 Till vård- och omsorgsnämnden Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 Dnr KS/2026:186 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Nära kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026-2036. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa hos kronobergarna, men framför allt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som bidrar till att skapa jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam hållning och handling. Föreliggande strategi, Nära Kronobergaren, syftar till att ange en samlad riktning i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Med denna strategi tar vi nästa steg och fördjupar den goda samverkan vi etablerat mellan region och kommuner i Kronobergs län. Fortsatt är även en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi viktig. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Strategin tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035. Följande vägledande principer underlättar för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions-/funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framför allt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. I november 2025 lämnade vård- och omsorgsnämnden yttrande på en remissversion av dokumentet. Vid genomgång av slutligt förslag på strategi kan konstateras att samtliga av vård- och omsorgsnämndens synpunkter i remissyttrandet har beaktats, förstärkts eller konkretiserats. Nära Kronobergaren kommer ersätta de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Innehållet i dessa strategier, tillsammans med de arbetssätt och modeller som utvecklats, ex Kronobarnsmodellen, förblir centrala och fortsätter att tillämpas men nu inom ramen för en gemensam strategi och plan. Strategin kommer efter beslut att formges och finnas tillgänglig i digitalt format. Parallellt med beslutsprocessen för Nära Kronobergaren initieras också en extern omvärldsanalys av andra kommuners och regioners hemsjukvårdsavtal. Barnrättsperspektiv Strategin beaktar barnets rättigheter genom att tydligt lyfta fram tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och unga samt genom att utgå från barnets bästa i arbetssätt och planering. Den stärkta samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso‑ och sjukvård bedöms bidra till att barn får rätt stöd i rätt tid Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Nära Kronobergaren – Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Martin Hansson Vård- och omsorgschef Vård- och omsorgsförvaltningen Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se Datum: 2026-03-20 Strategi för hållbar utveckling av hälsa, stöd, vård och omsorg i Kronobergs län 2026–2036 1 Datum: 2026-03-20 Inledning Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten gör stor skillnad för kronobergarna varje dag. Vi har alla en viktig roll i arbetet med att främja en god hälsa i länet, men framförallt finns vi där och möter varje individs unika behov av hälsa, stöd, vård och omsorg. Det gör arbetet både meningsfullt och viktigt. Omställningen och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst pågår. De komplexa samhällsutmaningar vi står inför knyter oss samman och kräver gemensam handling. Med utgångspunkt i kronobergarnas behov kan vi tillsammans utveckla en hållbar offentlig service som skapar jämlika och likvärdiga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Syftet med utvecklingsstrategin Nära Kronobergaren är att ge en samlad riktning och målbild i arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län. Strategin utgår från de nationella målbilderna och hämtar kraft i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Den tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i Världen 2025–2035 och visionen Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Genom strategin vill vi fördjupa den goda samverkan mellan region och kommuner som etablerats i Kronoberg, samtidigt som en utvecklad samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi är viktig framåt. Utifrån följande vägledande principer levererar vi för Kronobergarnas bästa: • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar kontinuerligt. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! Nära Kronobergaren ersätter de tidigare strategierna Länsgemensam Strategi för psykisk hälsa i Kronobergs län från 16 års ålder och Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg 2017–2025. Utifrån den nya strategin bygger vi en gemensam modell för uppföljning och regelbunden analys som skapar förutsättningar för en gemensam planering inför kommande år. Underlag och förslag på prioriterade områden lyfts därefter till politisk dialog i kommunalt forum, där beslut om inriktning kan fattas i bred samverkan. Med en långsiktig strategi stärker vi förutsättningar att konkretisera arbetet framåt utifrån kronobergarnas behov i en gemensam plan. Tillsammans med kronobergarna bygger vi en starkare samverkan över organisationsgränserna för mesta möjliga nytta med gemensamma resurser för en god och nära vård, skola och omsorg i Kronobergs län. Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Kronoberg och länets åtta kommuner genom Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Dokumentet har utarbetats i dialog med förtroendevalda, patientföreningar, kronobergare, professions- /funktionsrättsnätverk och tjänstepersoner i respektive organisation. Strategin ska framförallt fungera som ett verktyg för chefer och ledare men ska också beskriva en riktning för dig som medarbetare, kronobergare och samarbetspartner. Tillsammans möter Vi framtiden! 2 Datum: 2026-03-20 Begrepp och definitioner I texten används genomgående ordet Vi. Med det menas; Region Kronoberg och länets kommuner Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. Med begreppet Socialtjänst avses stöd, service och omsorg till äldre, vissa funktionshindrade samt individ- och familjer. Med begreppet Skola avses skolans gemensamma systematiska arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa som en viktigt främjande faktor för kronobergarens framtida hälsa. Med begreppet Hälso- och sjukvård avses kommunal och regional primärvård, sjukhusvård, psykiatri, rehabilitering, habilitering, rättspsykiatri samt tandvård. 3 Datum: 2026-03-20 Att möta en hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i förändring Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst utgör ett komplext system av många olika beslutsnivåer, vårdgivare, professioner och framför allt av många olika individer vars behov ska mötas. Med en omvärld i ständig förändring påverkas förutsättningarna för verksamheterna både direkt och indirekt av en mängd faktorer. Det kan innebära stora utmaningar för det offentliga att fullgöra sitt uppdrag, men det kan också innebära goda möjligheter att utveckla och stärka välfärden. En hållbar utveckling i en föränderlig tid Globala utmaningar som exempelvis pandemier, klimatförändringar, antibiotikaresistens, kris- och krigssituationer kräver gemensamma krafttag på många olika nivåer i samhället. Kommuner och regioner har en central roll i arbetet med att växla om till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara levnadsmönster. Genom att lyfta blicken och ta hänsyn till det som sker omkring oss, kan vi vara bättre rustade att leda utvecklingen i en medveten och önskad riktning. Sverige placerar sig ofta högt i internationella jämförelser bland annat vad gäller demokrati, pressfrihet och jämställdhet. Graden av tillit och förtroende i samhället är viktig för en hållbar och demokratisk utveckling. I Kronoberg finns en kultur av tilltro mellan människor och ett självförtroende att agera som behöver understödjas. Samtidigt ser vi en utveckling med ökande hälsoklyftor och ekonomisk ojämlikhet i befolkningen. Samverkan och samhällsbygge Ur ett nationellt perspektiv har Kronobergs län en stor befolkning utanför tätort och en landsbygd med förhållandevis god tillgång till service, trots en ganska gles struktur. En utmaning är hur detta ska kunna upprätthållas med ett minskande befolkningsunderlag. Att öppna upp för mer samverkan med andra aktörer och omgivande län är viktigt för att ta välfärden i Kronoberg in i framtiden. Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är några av många samhällsbyggare som, beroende på hur verksamheten bedrivs, kan bidra till att stärka länets attraktivitet. För att våra verksamheter ska utvecklas hållbart, med hänsyn till både invånarnas behov och länets geografiska förutsättningar, krävs en fördjupad samverkan. Denna bör omfatta perspektiv som tekniska och digitala lösningar, mobila insatser, fysisk infrastruktur, kollektivtrafik, olika boendeformer, offentlig och privat service samt samverkan med länets näringsliv och akademi. Demografi, ekonomi och försörjningskvot Under de senaste decennierna, särskilt sedan mitten av 00-talet, har Kronobergs län haft en påtaglig befolkningstillväxt. 2025 års befolkningsprognos visar däremot på en blygsam befolkningstillväxt för Kronoberg. Mellan 2026–2036 förväntas antalet invånare i länet öka med 1,2 procent. Antalet äldre, 80+, förväntas öka betydligt medan åldersgruppen 0–19 år istället minskar. Antalet invånare i arbetsför ålder, 20–64 år, förväntas öka marginellt. Dessa demografiska förändringar medför att försörjningskvoten förväntas öka. Enligt prognoser fram till år 2036 väntas en ökning i Kronoberg från dagens 82,6 4 Datum: 2026-03-20 till 83,1. Detta innebär att färre kommer att behöva försörja fler, att varje person i arbetsför ålder kommer att behöva försörja nära 0,83 personer utöver sig själv. Den snabba utvecklingen av teknik, behandlingar och läkemedel ger oss stora möjligheter att förbättra den offentliga verksamheten, samtidigt som begränsningar i ekonomin kräver hårdare prioriteringar. Satsningar inom hela välfärdssystemet kommer fortsatt vara viktigt, men behovet av ett förstärkt förebyggande perspektiv är centralt. Nya styrande principer behöver ligga till grund för en omfördelning av resurser med syfte att åstadkomma såväl ökad kvalitet som bättre tillgänglighet och ett mer effektivt resursutnyttjande. Hälsoläge och behovsgrupper Bortsett från pandemiåret 2020 har medellivslängden i Sverige ökat sedan 70-talet, och hälsan har förbättrats i alla åldersgrupper. Den självskattade hälsan har generellt utvecklats positivt, samtidigt ökar förekomsten av psykisk ohälsa och ensamhet i flera delar av befolkningen. Skillnaderna i hälsa varierar mellan olika socioekonomiska grupper och mellan könen, och vissa grupper har särskilda hinder i kontakten med olika välfärdsverksamheter. Hit hör bland annat personer med svåra psykiatriska funktionsnedsättningar som ofta har svårt att formulera sina behov av hjälp och stöd. Många faktorer påverkar en individs hälsa, vissa kan individen själv påverka, andra inte. Men även de faktorer som individen kan påverka beror på förutsättningar, där har vi som offentliga aktörer ett ansvar att se till hela personens situation. Barns och ungas hälsa i Sverige är i flera avseenden bland den bästa i världen, men förutsättningar för att uppnå en god och jämlik hälsa varierar. Främjande och förebyggande insatser för barn och unga behöver säkerställas i samverkan. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark indikator för framtida hälsa. Kronoberg följer i stort den nationella utvecklingen, vilket dessvärre pekar på en nedåtgående trend. Barn som växer upp i familjer där det förekommer missbruk eller psykisk ohälsa riskerar allvarliga konsekvenser för sin hälsa, skolgång och framtida arbetsliv. Ekonomiska analyser visar att samhället skulle kunna spara upp till 35 miljarder kronor årligen om vi lyckas förhindra att dessa barn själva utvecklar liknande problem i vuxen ålder. Med rätt stöd i rätt tid kan vi bryta det destruktiva mönstret och ge barnen en bättre framtid. Andelen kronobergare med kronisk sjukdom, som till exempel vissa former av hjärt-kärlsjukdom, diabetes, lungsjukdom, cancer, ledsjukdom och psykisk ohälsa, ökar. Behoven av rätt behandling och resurseffektiva arbetssätt ökar, men även stöd till närstående. Det sker bland annat genom preventiva åtgärder och stärkt egenvård. Hälsosamma levnadsvanor stödjer en positiv hälsoutveckling och kan bidra till att förhindra sjukdomsutveckling. Multisjuklighet som är särskilt vanligt hos äldre ställer också större krav på samordnade insatser. 5 Datum: 2026-03-20 Kunskapsbaserade arbetssätt Svensk hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är kunskapsintensiva sektorer och håller generellt en hög kvalitet, men det finns en stor variation i hur bästa tillgängliga kunskap tillämpas. För att säkerställa en kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv verksamhet av hög kvalitet är en tydlig struktur för kunskapsstyrning nödvändig. Detta ska möjliggöra tillgång till nationellt, regionalt och lokalt kunskapsstöd i varje möte mellan profession och invånare samt vara ett stöd vid ledning, styrning och prioritering. En framgångsfaktor är att det måste finnas förutsättningar för ett starkt och uthålligt utvecklings- och forskningsfokus i alla delar av verksamheten oavsett huvudman. Utvecklingen av akademiska verksamheter som fungerar som en bro mellan akademi och praktik är ett sätt att integrera forskningen i vardagen. När kunskap omsätts metodiskt i det dagliga arbetet kan vi möta invånarnas behov på bästa sätt. Informationsdrivna organisationer Informationsflödet i dagens samhälle är påtagligt vilket medför att kraven på en medveten hantering ökar. Att vara en informationsdriven organisation innebär att data och kunskap används som stöd i vardagen – från planering till utveckling. Beslut grundas på fakta, erfarenheter och insikter, snarare än magkänsla eller invanda mönster. Statistik om invånarnas behov kan till exempel ligga till grund för en mer effektiv resursplanering. Genom tidig identifiering av mönster och trender möjliggörs också ett stärkt förebyggande arbete, vilket kan bidra till att vi undviker problem eller försämrad hälsa. Med rätt information skapas förutsättningar för att agera på rätt sätt och i rätt tid. Informationsdrivet arbete är nära kopplat till digitalisering. Med digitala verktyg blir det enklare att samla in, analysera och dela information, vilket stärker samarbete och lärande i vardagen. För att lyckas krävs kompetensutveckling så att alla känner sig trygga att använda data och digitala verktyg som stöd i vardagen. Tillsammans bygger vi en kultur där kunskap och information driver förbättring - varje dag. Den digitala utvecklingen Den digitala utvecklingen har på några decennier möjliggjort ett helt nytt samhälle. Förutsättningarna för individen att själv styra och bidra i sin vardag har för flertalet förstärkts avsevärt. Kronobergaren förväntar sig digitala kontaktvägar med hög tillgänglighet. Utvecklingen kommer i och med det att bidra till att många offentliga verksamheter i allt större utsträckning blir platsoberoende. Inom förskola och skola fortsätter arbetet för att stärka verksamheternas förmåga att välja och tillämpa ändamålsenliga metoder som främjar barns lärande på bästa möjliga sätt. Samtidigt som offentlig verksamhet behöver ta till sig av ny, innovativ teknik för att skapa möjlighet för invånare att dra nytta av digitaliseringens fördelar så behöver även tillgång till service för de grupper som inte är digitala säkerställas. 6 Datum: 2026-03-20 Målbild: Nära Kronobergaren År 2036 är region och kommuner i Kronoberg nära invånarna genom ett hållbart, jämlikt och sammanhållet system där varje kronobergare får rätt stöd i rätt tid – oavsett bostadsort eller livssituation. Våra samlade resurser används effektivt och verksamheter utformas utifrån kronobergarens behov, förmågor och förutsättningar. Vi arbetar för trygghet, livskvalitet och jämlik hälsa i vardagen. Särskilt fokus läggs på hälsan hos barn, unga, äldre och särskilt sårbara grupper genom tidiga och samordnade insatser. Genom hälsofrämjande och proaktiva arbetssätt möter vi invånarna tidigt och anpassar information och stöd individuellt. Vi främjar livslångt lärande och erbjuder kunskapsbaserade, jämlika och resurseffektiva verksamheter. Med fokus på relationer och tillgänglighet tar vi tillvara på invånarnas erfarenheter och bidrar till att stärka deras egna resurser. Vi bygger robusta verksamheter som bidrar till vårt totalförsvar och i samverkan med invånarna kan vi bidra till en hållbar regional utveckling. Vi verkar i ett samordnat system som möter hela individens behov i samverkan med skola, socialtjänst och annan specialistvård. Vi använder digitaliseringen som en möjliggörare. Tillsammans med mobila, flexibla och mer integrerade arbetssätt skapar vi förutsättningar för smidiga kontakter som ökar tillgängligheten, delaktigheten och stärker det förebyggande arbetet. Vi tar avstamp i frågan - Vad är viktigt för dig? - för att i varje kontakt kunna möta kronobergaren utifrån sina behov och förutsättningar. Vägen dit För att ta oss närmare kronobergaren behöver vi prioritera och fokusera. Följande fyra strategiska inriktningar vägleder oss på vägen: • Kronobergarnas behov ska mötas på lika villkor och med hög kvalitet • Kronobergarnas behov ska mötas nära och samordnat • Kronobergarna är aktiva medskapare utifrån sina förutsättningar • Kronobergarnas behov ska mötas med kompetens och arbetsglädje 7 Datum: 2026-03-20 1 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas på lika villkor och med hög kvalitet Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi möter kronobergarna på lika villkor Vi leder och organiserar våra verksamheter i syfte att ge förutsättningar för en god och jämlik hälsa, stöd, vård och omsorg för hela befolkningen oberoende av var i länet individen lever och bor. Likvärdiga insatser handlar inte om att ge samma till alla utan om att erbjuda och ge insatser utifrån behov och på lika villkor. De med störst behov ska ges företräde. Insatser ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Genom förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser i samråd med kronobergaren har vi en unik möjlighet att stödja en positiv hälsoutveckling. Vi behöver tillsammans möta de ojämlikheter som finns i befolkningens hälsoutveckling och anpassa insatser med utgångspunkt i aktuell kunskap om behov och målgrupp. Alla verksamheter – oavsett vem som driver dem – ska ha förutsättningar att erbjuda en jämlik och likvärdig service, exempelvis generella och förebyggande insatser inom barnhälsovård, elevhälsa samt tandvård för barn och äldre. Samtidigt kan vi också behöva göra mer för barn och familjer som löper ökad risk för ohälsa. Vi arbetar tillsammans för Kronobergarnas bästa För att skapa trygghet och högt förtroende hos kronobergarna krävs ett starkt och medvetet samarbete inom och mellan våra verksamheter. Det är i det enskilda mötet med invånaren som värde skapas – men det bygger på att vi arbetar tillsammans mot samma mål. Genom gemensamma arbetssätt och med en tydlig ansvarsfördelning mellan ledning, chefer och medarbetare kan vi säkerställa att varje möte präglas av professionalitet, omtanke och engagemang. Ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt behöver genomsyra hela verksamheten – inte som enskilda insatser, utan som en del av en gemensam kultur. Samarbetet över enheter, verksamheter och yrkesgrupper är avgörande för att ge ett sammanhållet stöd till varje individ vi möter. Tillsammans stärker vi kronobergarnas tilltro till den egna förmågan, samtidigt som vi bygger förtroende för våra verksamheter. Den gemensamma målbilden utgår från att vi gör detta tillsammans för kronobergarnas bästa. Det bidrar också till ökad meningsfullhet och en känsla av sammanhang i det dagliga arbetet för oss alla. Vi arbetar proaktivt, innovativt och hållbart För att möta framtidens utmaningar behöver vi arbeta med både struktur och nytänkande. Det kräver ett ledarskap som vågar tänka nytt – men också ett gemensamt ansvar för att agera hållbart, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 8 Datum: 2026-03-20 Vi ska använda våra resurser klokt och långsiktigt. Med tydlig styrning, gemensamma arbetssätt och ett ständigt förbättringsarbete skapar vi en trygg och jämlik service för alla. Det innebär att vi utgår från fakta, gör tydliga prioriteringar och vågar prova nya lösningar. För att lyckas med det behöver vi också följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra det vi gör – och anpassa oss efter ny kunskap och aktuellt läge. Vi följer hälsoläget i befolkningen och agerar när vi ser oskäliga skillnader mellan grupper eller mellan kvinnor och män. För att nå en jämlik hälsa krävs både breda insatser för hela befolkningen och riktade insatser för dem som behöver mer stöd. Vi arbetar också aktivt för att våra verksamheter ska hänga ihop samt undvika att människor riskerar att förbises eller fastna mellan vårdgivare och huvudmän. För att öka vår förmåga att tänka nytt behöver vi också involvera invånare, företag, civilsamhälle, universitet och andra offentliga aktörer i att forma framtidens hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. I ett förändrat omvärldsläge är det viktigt att vi fortsätter arbeta aktivt med säkerhet och beredskap. Kronobergarna ska kunna känna sig trygga med att vi kan upprätthålla vår verksamhet – även vid kris eller höjd beredskap. Vi använder digitaliseringen som möjliggörare Digitalisering ska vara en integrerad del i utvecklingen av våra verksamheter. Vi stärker förutsättningarna för informationsdriven verksamhet genom att systematiskt använda data för att förstå behov, följa upp våra resultat och fatta välgrundade beslut på både individ- och systemnivå. Genom att utveckla realtidsdata kan vi agera mer proaktivt. Vi följer också teknikutvecklingen och identifierar nya smartare arbetssätt och investerar i ny teknik såsom artificiell intelligens, beslutsstöd och automatisering där det kan skapa värde för invånare och medarbetare. 9 Datum: 2026-03-20 2 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas nära och samordnat Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi utvecklar nya sätt att vara tillgängliga Vi vill att det ska vara enkelt för kronobergarna att komma i kontakt med oss. Tillgänglighet handlar om mer än öppettider och teknik. Vi måste också ta hänsyn till individens fysiska, psykiska och kommunikativa förmågor när vi planerar och organiserar våra verksamheter. Målet är att göra det så enkelt som möjligt att få kontakt, få rätt hjälp – och kunna bo kvar hemma med stöd, om det är det man vill. För att lyckas behöver vi bli mer flexibla. Vi ska kunna möta invånaren med rätt kompetens, på rätt sätt och i rätt tid – oavsett om det är digitalt eller fysiskt. Därför behöver vi tillsammans utforma och erbjuda flera olika kontaktvägar, både digitala och fysiska, som kompletterar varandra och utgår från invånarnas behov och förutsättningar. Vi vill göra det lättare att använda våra digitala tjänster och se till att de fungerar smidigt över verksamhetsgränser, till nytta för både medarbetare och invånare. Alla ska ha möjlighet att använda den digitala tekniken i den utsträckning som passar dem. Genom att tänka "digitalt först, fysiskt när det behövs" frigör vi resurser till dem som behöver fysiska möten – och minskar samtidigt onödig administration. Det gör att vi kan erbjuda vår kompetens på fler platser och i fler situationer. Vi utvecklar tillgängligheten i hela länet, men riktar särskild kraft mot de orter och platser som fungerar som viktiga service- och mötespunkter för sina närområden. Tillsammans med länstrafiken och samhällsplaneringen vill vi skapa en helhet som gör det lättare att nå oss, oavsett var i länet man bor. Vi säkerställer kontinuitet och samordning Vi behöver arbeta systematiskt för att säkerställa att de personer som är i behov av kontinuitet och samordning får det. Kontinuitet i kontakten skapar en relation som både skapar tillit och trygghet. Det stärker också medarbetares engagemang och verksamhetens effektivitet. När kontinuiteten brister söker individer ofta vård och stöd i högre utsträckning. En hög kontinuitet ökar förutsättningarna för gott och säkert omhändertagande, vilket är särskilt angeläget för multisjuka, i alla åldrar, och för gruppen barn och unga. För att stärka den fysiska, psykiska och sociala hälsan bland barn och unga ska vi fortsätta arbeta för en trygg och säker uppväxt för varje barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser som utgår från barnets behov enligt Kronobarnsmodellen. Modellen vilar på barnkonventionen och barnets rätt att vara delaktig. Den bygger också på att skapa tillit mellan barnet, vårdnadshavare, skola och fritid, socialtjänst och hälso- och sjukvård. 10 Datum: 2026-03-20 Inom hälso- och sjukvården ska vi, vid behov, erbjuda fast vårdkontakt, fast omsorgskontakt och/eller fast läkarkontakt samt individuell planering enligt modellen för dokumenterad överenskommelse. Kronobergaren ska vara delaktig och känna sig trygg med att veta vilka vårdinsatser som är planerade och vad som blir nästa steg. Allt samarbete måste se till helheten för individen och inte bara fokusera på enskilda delar. Den vård, stöd och omsorg som inte kan bedrivas nära på grund av kvalitets- eller effektivitetsskäl, ska koncentreras inom regionen eller i vårdsamverkan med andra regioner och myndigheter. Vi samverkar med primärvården som nav Mer resurser ska riktas till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till kronobergaren och komplexitet i fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Primärvårdens centrala roll i välfärdssystemet behöver fortsatt stärkas för att kunna vara navet för kronobergaren. För barn i skolåldern utgör skolan och elevhälsan en viktig resurs för tidiga insatser. Det handlar om att primärvården ska ansvara för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller tekniska resurser, eller annan kompetens som inte finns på primärvårdsnivå. När patientens tillstånd kräver resurser och kompetens som inte kan tillgodoses inom den egna verksamheten ska det finnas tydliga strukturer för samordning mellan vårdnivåer inom den egna organisationen och över organisationsgränser. Systemet måste vara begripligt för invånare, medarbetare, patienter och närstående. I arbetet med att vidareutveckla systemet är samverkan och en gemensam långsiktig planering mellan vårdnivåer, vårdgivare och andra aktörer en förutsättning. 11 Datum: 2026-03-20 3 Strategisk inriktning Kronobergarna är aktiva medskapare utifrån sina förutsättningar Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi arbetar förebyggande och hälsofrämjande för en friskare framtid En god och jämlik hälsa i hela befolkningen, genom hela livet, kräver insatser med ett starkt förebyggande och hälsofrämjande fokus, oavsett verksamhetsområde. Vi behöver samverka och arbeta systematiskt och tillsammans med kronobergarna för att förebygga sjukdom, förhindra försämring och minska risken för återinsjuknande. Vår roll är att stötta människor i att själva kunna påverka sin hälsa. Därför ska stöd för egenvård, hälsosamma levnadsvanor och pedagogiska insatser till såväl patient som närstående integreras i våra processer och i varje individuell planering. Det innebär att vi i varje möte ska ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där vi ser och stärker personens egna resurser och förmågor – både fysiskt och psykiskt. Ett särskilt fokus behöver finnas på förebyggande insatser och tidiga tecken på ohälsa hos barn och unga. God fysisk, psykisk och social hälsa är nödvändig för att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag och för att eleverna ska kunna få goda förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Samtidigt ger lärandet i sin tur upphov och förutsättningar för en god hälsa. Hälsa och lärande går hand i hand. Kronobergarna är en resurs för varandra och för samhället i stort, och vi behöver gemensamt rustas för livets med- och motgångar. Genom att systematiskt stärka förutsättningarna för delaktighet, kunskap och handlingsförmåga ger vi invånarna bättre möjligheter att hantera livets olika skeden – såväl utveckling och välbefinnande som de motgångar, sjukdomstillstånd, förluster, sorger och existentiella frågor som är en del av livet. Genom att fokusera på hälsa och möta varje individ utifrån ett helhetsperspektiv skapar vi starkare förutsättningar för ökat välbefinnande. Det förebyggande uppdraget omfattar både patienter och befolkning, och vi behöver ytterligare stärka våra strukturer för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa, risk för suicid, våld i nära relationer och missbruk. Vi har också ett särskilt ansvar för att sprida kunskap och ta initiativ till dialog, forskning och utveckling. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska vara en självklar del i verksamhetens uppföljning och utveckling. Vi främjar kronobergarnas delaktighet Vi utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där vi har en nära och respektfull dialog med individen och deras närstående. Det innebär att vi ser varje kronobergare som en aktiv partner i de insatser som ges. Ett personcentrerat förhållningssätt bygger på jämlik samverkan mellan invånare och medarbetare, där 12 Datum: 2026-03-20 insatser utformas med individens kunskap, erfarenheter, motivation och resurser som grund. Vi ska främja ett aktivt medskapande i samhället och människors möjligheter att mötas och ta stöd av varandra. Ett särskilt fokus ska finnas på att stärka delaktigheten för personer med nedsatt autonomi samt barns rätt till delaktighet – både som patienter och närstående. Våra lokaler och fysiska miljöer ska vara ändamålsenliga och främja delaktighet i mötet med våra verksamheter. Utöver detta ska kronobergare också erbjudas möjlighet att bidra till verksamheternas förbättrings- och utvecklingsarbete på ett systematiskt och strukturerat sätt. Vi kommunicerar inkluderande För att kunna vara delaktig och ta till sig av de insatser som erbjuds behöver varje individ kunna hitta, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Vi efterfrågar systematiskt kronobergarens kunskap och deras behov av information och anpassar insatser efter individuella behov och förutsättningar. Generell information och kommunikation ska vara tydlig och samordnad, ta hänsyn till samhällets mångfald och erbjudas på olika sätt. Kronobergaren ska ha möjlighet att delge våra verksamheter information inför sin kontakt med oss samt att ha tillgång till sin journal och vårdplanering. Det är viktigt att det finns rutiner och arbetssätt som säkerställer att information på ett ändamålsenligt sätt kan flöda mellan instanser så att kronobergaren inte behöver upprepa eller vara informationsbärare. En stor andel kronobergare är handlingskraftiga och kan, med rätt information och stöd, fatta kloka beslut om sin hälsa. Digitaliseringen av våra verksamheter ska ge kronobergaren bättre möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård genom digitala kanaler, egenmonitorering och förbättrad informationsdelning – vilket stärker självbestämmande och hälsa. Kronobergarnas egen kunskap och information är en viktig faktor för patientsäkerheten. 13 Datum: 2026-03-20 4 Strategisk inriktning Kronobergarnas behov ska mötas med kompetens och arbetsglädje Så möter den strategiska inriktningen målbilden 2036 Vi utvecklar vårt lärande för en kunskapsbaserad verksamhet Kultur och struktur ska stimulera kontinuerligt lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan professionsgrupper, verksamheter och vårdgivare. Verksamhetsnära forskning och utveckling, med aktiv medverkan av kronobergare och ökade kliniska prövningar, ska tillsammans skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och jämlik verksamhet. Kronobergare ska, i samma utsträckning som i övriga universitetsregioner, få möjlighet att vara med i forskningsstudier. Chefer och ledare ska driva utvecklingsfrågor i sin verksamhet och medarbetare ska delta aktivt utifrån sin kompetens. Verksamheternas tillgång till data för uppföljning, prioritering och förbättringsarbete är en viktig förutsättning. Vår struktur för kunskapsstyrning ska bygga på nära samverkan mellan linjeorganisationen och den kunskapsorganisation som stöttar beslutsfattande och utveckling. Syftet är att varje verksamhet ska kunna utvecklas och arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap – och att denna kunskap ska finnas tillgänglig i varje möte med kronobergaren. Vi ska delta och bidra i nationella och regionala samverkansstrukturer. Vi har lättillgängliga verksamhetsstöd Kunskaps- och beslutsstöd ska vara integrerade och samordnade i de system som används i verksamheternas vardag. Relevanta och uppdaterade riktlinjer och rekommendationer ska vara lättillgängliga och stödja säkra och jämlika insatser utifrån kronobergarens behov. Digitala lösningar med samordnad support ska underlätta för medarbetare att, tillsammans med kronobergaren, fatta beslut om bästa insats. Vi ska vara en aktiv part i den nationella utvecklingen av kunskaps- och beslutsstöd och digitala lösningar. Verksamhetsnära administrativa stöd ska vara ändamålsenliga och användarvänliga. Vi arbetar på toppen av vår kompetens Våra verksamheter ska ha en god arbetsmiljö där medarbetare upplever arbetsglädje, meningsfullhet och trygghet i att kunna arbeta utifrån toppen av sin kompetens. Ett aktivt arbetsmiljöarbete för hälsofrämjande arbetsplatser ska stödja hållbart ledar- och medarbetarskap och en god arbetshälsa. Kompetensutveckling ska erbjudas till chefer och medarbetare, främst utifrån organisationens och verksamhetens behov, men även utifrån den egna professionella utvecklingen. Vi ska skapa förutsättningar för gemensamma organisationsöverskridande utbildningssatsningar. Vi ska även uppmuntra 14 Datum: 2026-03-20 kunskapsöverföring mellan professioner genom att stödja mer teambaserade arbetssätt. Vi arbetar aktivt för att stärka forskningsperspektivet och utvecklingen av akademiska verksamheter. Genom att erbjuda attraktiva arbetsplatser kan våra verksamheter bättre bemannas med egen personal. 15 Datum: 2026-03-20 Så arbetar vi tillsammans Hur vi agerar var för sig och gemensamt avgör hur vi kan få kraft i att nå målbilden. I följande avsnitt presenteras den gemensamma styrmodell som ska komplettera våra respektive organisationers styrmodeller. Även de samverkansforum som finns mellan region och kommun presenteras kort. Avsnittet redogör för hur vi konkret kommer arbeta tillsammans för att göra verklighet av målbilden Nära kronobergaren. Nära kronobergaren tar avstamp i den regional utvecklingsstrategin Framtidens Kronoberg i världen (Figur 1). Nästa steg i konkretiseringen av strategin är att utarbeta en gemensam plan för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg. Den yttersta konkretiseringsnivån i samverkan är våra länsgemensamma avtal och överenskommelser som uppdateras regelbundet. Figur 1. Konkretiseringstrappa för länsgemensamma dokument Vi styr och leder tillsammans Vi agerar i ett mycket större system idag än vad vi tidigare gjort, kontexten är global. Det som sker i omvärlden har stor påverkan på vår region och detta behöver vi ta hänsyn till när vi styr och leder. Att utöva ett systemledarskap innebär att se hela systemet som en enhet där alla aktörer bidrar till den gemensamma nyttan. Detta inkluderar att skapa gemensamma mål och strategier som alla aktörer arbetar mot. Ett systemledningsperspektiv kräver en hög grad av flexibilitet och förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och behov. Det handlar om att kunna möta komplexa utmaningar med gemensamma lösningar över organisationsgränser. I samband med utvecklingen av gemensamma lösningar behöver konsekvensanalyser göras. 16 Datum: 2026-03-20 Figur 2. Illustration av systemets olika lagerr För att ett systemledarskap ska fungera effektivt är det viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad. Det skapar trygghet och förutsägbarhet för alla inblandade. Systemledarskap innebär också att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten för att säkerställa att målen uppnås och att verksamheterna ständigt förbättras. Det inkluderar även att arbeta med kompetensutveckling och att implementera bästa tillgängliga kunskap. Omställningsarbete i samverkan mellan regionen och länets kommuner kräver att vi löpande utvecklar vår systematik och kapacitet att leda och styra systemet tillsammans. Det kräver också fortsatt utveckling av samverkan med de aktörer som befinner sig i systemets nästa lager. Vägledande principer Ju mer komplext ett system eller en utmaning är, desto enklare behöver vi möta det. Med hjälp av följande vägledande principer underlättar vi för vårt gemensamma system att leverera för kronobergarnas bästa. • Vi utgår alltid från vad som blir bäst för kronobergaren. • Vi har en öppen dialog med kronobergaren, där så är möjligt. • Vi tar tag i problem direkt. • Vi bidrar med vår kompetens och samverkar vid behov. • Vi återkopplar till steget före och underlättar för steget efter. • Vi gör det tillsammans! 17 Datum: 2026-03-20 Struktur och organisation I Kronoberg arbetar vi i samverkan med Länsstyrelsen utifrån följande struktur (figur 3). Figur 3. Illustration av länssamverkan Kronobergs län Regionalt strategiskt råd (RSR) består av länets kommunchefer, regiondirektör, landshövding, samt politiska presidier. Syftet med rådet är att stärka arbetet med långsiktiga utvecklingsfrågor i hela Kronoberg. Kommunchefsgruppen bereder ärenden som har sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin samt aktuella områden som stärker samarbeten och stödjer kommuner, länsstyrelsen och regionen i sitt arbete. RSR ger i uppdrag åt underliggande chefsnätverk att prioritera arbete kring strategiska områden. Arbetet med omställningen av våra välfärdssystem gynnas av att socialtjänsten, vården, skolan tillsammans utövar ett systemledarskap med gemensamma prioriteringar och styr mot gemensam målbild. De kommunala forumen för skola samt hälso- och sjukvård och socialtjänst är politiska samverkansarenor mellan länets åtta kommuner och Region Kronoberg. Forumen hanterar frågor som rör gemensamma prioriteringar i samverkan mellan hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronoberg. Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) samordnas av SKR, Sveriges kommuner och regioner, och stödjer samverkan i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning i socialtjänst och hälso- och sjukvård. RSS fungerar som en länk mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst leder, genomför och följer upp arbetet utifrån den gemensamma målbilden Nära kronobergaren. Ledningsgruppen utgör en strategisk nivå för länssamverkan utifrån strategin och ansvarar för att bära arbetet vidare i respektive linjeorganisation. Ledningsgrupp för samordning består av hälso- och sjukvårdens ledning samt länets social- och skolchefer. Som stöd till ledningsgruppen finns ett par stödkonstellationer på taktisk nivå som respektive huvudman bidrar till. 18 Datum: 2026-03-20 • Analys, planering och uppföljning • Avtal och överenskommelser • Vårdförlopp • Kronobarnsmodellen Tillfälliga uppdragsgrupper kan tillsättas av ledningsgruppen efter behov. Ett systematiskt arbetssätt Strukturen för ledning, styrning och genomförande av strategins mål och riktning bygger på ett processorienterat arbetssätt. Förhållningssättet har sin utgångspunkt i kronobergarens resa – från behov till ett tillfredsställt behov – oberoende av huvudmannaskap. Var och en tar ansvar för sin del i processen, men också för att det blir en sammanhållen helhet. En avgörande del i arbetsmetoden är att definiera och fastställa övergripande huvudprocesser och riktningsmål för ledning och styrning samt stöd. I ett strukturerat samarbete över de organisatoriska gränserna främjas kvalitet och effektivitet genom ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse. När nya initiativ, förändringar och behov beaktas i respektive huvudprocess konkretiseras Nära kronobergaren i samverkan med övriga strategier och planer som tillsammans framträder som en sammanhållen helhet. Målet är att skapa en struktur där vi ser helheten och skapar värde för kronobergaren i hela kedjan. Processorientering handlar ytterst om att skapa värde för de vi är till för. För att säkerställa en effektiv och behovsorienterad resultatstyrning följs respektive huvudprocess upp med hjälp av indikatorer som mäter processens prestationer. Uppdrag som rör flera huvudmän samordnas och leds inom den huvudprocess som uppdraget berör. Genom systematiskt kvalitetsarbete arbetar vi kontinuerligt med mindre förbättringar parallellt med större utvecklingssatsningar. Detta innebär att vi behöver arbeta utifrån två logiker, både kvalitetsledning och innovationsledning. Behovsanalyser Vi styr och leder systemet med utgångspunkt i kronobergarens behov och förutsättningar. Det handlar om att se till helheten, ta hänsyn till olika faktorer som påverkar människors liv, identifiera behoven och prioritera insatser på olika nivåer (figur 4). Det kan handla om främjande insatser som behöver göras för alla, förebyggande insatser för grupper av individer, tidig upptäckt av individer som har behov av stöd eller de individer som befinner sig i toppen av pyramiden, som ofta har många olika insatser där behoven av samverkan och samordning är stora. Inför planering genomförs gemensamma länsövergripande behovsanalyser. När det är möjligt ska de olika behovsnivåerna beaktas i framtagandet av Figur 4. Behovspyramiden nya arbetssätt, rutiner och processer mellan huvudmännen. 19 Datum: 2026-03-20 Kärnuppdraget För att kunna leverera mesta möjliga nytta för kronobergarna, med gemensamma resurser, leds och styrs arbetet i Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst med hjälp av tre huvudprocesser. Dessa spänner över flertalet lagrum, tillika olika huvudmannaansvar, och sammanfattas enligt följande: 1. Ge omsorg, stöd och vård 2. Främja hälsa 3. Verka för ett livslångt lärande För att huvudprocesserna ska kunna omsättas mer konkret i planering, genomförande, uppföljning och förbättring bryts dessa ner i riktningsmål som består av SKRs fokusförflyttningar. Dessa ramar in de förflyttningar som behöver göras inom både hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Riktningsmål 1. Öka fokus på person och relation 2. Möjliggöra för kronobergare att vara aktiva medskapare 3. Arbeta proaktivt och hälsofrämjande 4. Stärka samordning utifrån kronobergarens behov och fokus 5. Öka kvalitén och kostnadseffektiviteten Uppföljning Uppföljningen av strategin och omställningsarbetet sker gemensamt i länet, där både kommuner och regionen aktivt deltar. För varje riktningsmål finns en uppsättning indikatorer som utgör grunden för planering, uppföljning och analys (tabell 1). Dessa indikatorer är framtagna av SKR för att underlätta jämförbarhet och en stabil bas för att följa utveckling och framdrift av omställningen över tid, lokalt, regionalt och nationellt. För att fördjupa och bredda analysen kan indikatorerna kompletteras med annan lokal statistik och kvalitativa underlag. Arbetet med uppföljning och indikatorer behöver kontinuerligt utvecklas. Det är Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst som ansvarar för att genomföra den årliga uppföljningen. Arbetet sker i nära samverkan mellan länets aktörer, där varje samverkanspart – kommuner och region – bidrar med adekvat resurssättning för att möjliggöra en gemensam och förankrad analys. Resultatet av den gemensamma analysen ligger till grund för planeringen inför kommande år. Underlag och förslag på prioriterade områden lyfts därefter till politisk dialog i kommunalt forum, där beslut om inriktning och insatser kan fattas i bred samverkan. 20 Datum: 2026-03-20 Tabell 1. Indikatorer för respektive fokusförflyttning. Källa SKR och Kolada Från fokus på organisation till fokus på person och relation ID Kolada Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - få kontakt med hemtjänstpersonalen, andel (%) U21481 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - mycket eller ganska trygga, andel (%) U21505 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - läkare vid behov, andel (%) U23482 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - mycket eller ganska trygga, andel (%) U23521 Patientupplevd kvalitet avseende kontinuitet och koordinering i primärvården, index U71455 Patientupplevd kvalitet avseende tillgänglighet i primärvården, index U71457 Rimlig väntetid till vård- eller hälsocentral, andel (%) U70450 Från invånare och patienter som passiva mottagare till aktiv medskapare Elever i åk 8: Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan till exempel skolsköterskan? N15638 Andel som svarat "Mycket lätt" eller "Ganska lätt", (%) Förtroende för sjukvården i sin helhet, andel (%) U70447 Invånare 65+ som varit mottagare av hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för N20897 (hemsjukvård), andel (%) Invånare 80+ i särskilt boende eller med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) N20892 Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet och involvering i primärvården, index U71453 Positiv inställning till 1177 Vårdguidens e-tjänster, andel (%) N70465 Positiv inställning till att vårdas hemma med hembesök och stöd av digital teknik, andel (%) N70467 Påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom, antal/100 000 inv. U79133 Tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) U01405 Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen /100 000 inv. U20462 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen/100 000 inv. N20402 Vårdtid i dagar, antal/100 000 inv. N70824 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) N15428 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17457 Invånare med fetma, andel (%) U01411 Invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) U01425 Från isolerade vård- och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus Besök på akutmottagning - 80 år och äldre, antal/1000 inv. U79029 Brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård för patienter i livets slutskede, andel (%) U70507 Patienter med oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, andel (%) U79092 Personer 75+ år i särskilt boende med olämpliga läkemedel, andel (%) U23421 Personer 75+ år med hemtjänst med olämpliga läkemedel, andel (%) U21426 Vårdtid som utskrivningsklar, antal dagar/inv. 65+ N20404 Resurser och förutsättningar Enhetsundersökningen, äldreomsorg - Omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar i U23495 särskilt boende, äldreomsorg, andel (%) (-2023) Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) N00209 Heltidsarbetande månadsavlönade, region, andel (%) N60077 Kostnad äldreomsorg, kr/inv. 80+ N20048 Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Motivationsindex, senaste mätning på U00205 tre år 21 Datum: 2026-03-20 Medarbetarengagemang (HME) totalt regionen - Motivationsindex, senaste mätning på tre U60977 år Nettokostnad hälso- och sjukvård (exkl. tandvård), kr/inv. N70060 Nettokostnad primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård och läkemedel), N71007 kr/inv. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) N20900 Tillsyn med digitalteknik dag- och/eller nattid finns tillgängligt för äldre som bor i ordinärt U21340 boende, (Breddinfört=2, testverksamhet=1, Nej=0) Aktualitetsprövning Strategin aktualitetsprövas i länssamverkan en gång varje mandatperiod. 22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 62 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01

§ 154 Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS KS/2026:140 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS. Sammanfattning av ärendet Ärendet har tidigare behandlats i arbete- och välfärdsnämnden 2026-04- 23, bildningsnämnden 2026-04-21 och vård- och omsorgsnämnden 2026- 04-22. Samtliga ovan nämnda nämnder har antagit Strategin för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS och föreslår kommunfullmäktige anta Strategin. Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin i sin helhet föreligger ärendet. Barnrättsperspektiv Enligt arbete- och välfärdsnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden omfattar strategin förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 111 3. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-0 § 74 4. Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 5. Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 6. Arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23 § 79 7. Strategi psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS _________ Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 63 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01 § 154 fortsättning Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS 2026 - 2030 i Tingsryds kommun ____________________________________ Antagen av Kommunfullmäktige 2026-xx-xx § x Dnr KS/ Informationsklassning: Öppen Innehåll Inledning................................................................................................................................. 4 Bakgrund................................................................................................................................. 5 Syfte........................................................................................................................................ 7 Målgrupper.............................................................................................................................. 7 Målsättningar..........................................................................................................................7 Genomförande......................................................................................................................... 8 Uppföljning............................................................................................................................. 8 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Strategi Strategi för psykisk hälsa, 2026-XX-XX § xx Kommunfullmäktige suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet AVN, BN, VON Förvaltningschefer 2026-2030 Dokumentinformation Diarienummer Kommunövergripande strategi för främjande och förebyggande insatser KS/2026:xx Ämnesområde Intranät Hemsida Psykisk hälsa, suicidprevention, våldsprevention, ANDTS ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Informationsklassning: Öppen Inledning Psykisk hälsa och välbefinnande utgör en gemensam angelägenhet och är en central del av Tingsryds kommuns arbete med social hållbarhet, förstärkta trygghetssatsningar samt de två pågående omställningarna: en långsiktigt hållbar socialtjänst och utvecklingen av god och nära vård i Kronoberg. Den lokala strategiska planen omfattar såväl kommunens samtliga verksamheter som civilsamhället och andra relevanta samhällsaktörer. Det främjande arbetet bedrivs till stor del inom kommunens kärnverksamheter, där ett salutogent och förebyggande förhållningssätt utgör grund för såväl förvaltningsorganisationen som den politiska styrningen. Arbetssättet är förankrat i Tingsryds kommuns värdegrund och i det länsgemensamma beslutet att tillämpa Kronobarnsmodellen. Genom systematisk uppföljning av det främjande arbete som genomförs inom kommunens verksamheter och i samverkan med samhällsaktörer möjliggörs tidig identifiering av behov och riktade insatser till relevanta målgrupper. I framtagandet av den lokala strategiska planen – med Bildningsförvaltningen, Arbete- och välfärdsförvaltningen samt Vård- och omsorgsförvaltningen i samverkan, har fokusområden identifierats med särskild betydelse inom ramen för det kommunala systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten är att etablera en långsiktigt hållbar struktur för det främjande och förebyggande arbetet genom gemensam organisering, utvecklad kunskap och kompetens, samt en årlig samordnad uppföljning. Tingsryds kommun strävar efter att vara en kommun där samtliga invånare kan känna trygghet i att det finns ett gemensamt ansvarstagande för att främja ett hållbart och välmående samhälle. Alla i Tingsryds kommun har en viktig roll i detta arbete – det handlar om livet! Informationsklassning: Öppen Bakgrund Forskning inom folkhälsa genom nationella strategier och regionala rapporter är utgångspunkt för de målsättningar som formuleras i lokal strategisk plan. Det handlar om livet - Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2025-2034 Strategin och dokumentet “Det handlar om livet” fokuserar på att främja psykisk hälsa, förebygga suicid och riskbeteenden, samt bygga inkluderande och trygga samhällen. Genom förebyggande insatser, stöd till utsatta grupper och samverkan mellan aktörer bidrar det till god psykisk hälsa och ett tryggt samhälle fritt från våld, exploatering och narkotika. I länet sammanställs information om invånarnas hälsa och livsvillkor i olika rapporter. Tillsammans med kommunens brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen bidrar dessa med statistik och underlag för att identifiera behov och utvecklingsområden, i syfte att skapa främjande och förebyggande aktiviteter. Nedan beskrivs i korthet ett par övergripande dokument att utgå ifrån: Länsgemensam strategi för psykisk hälsa Strategin utgår från en helhetssyn på psykisk hälsa med mål om förebyggande insatser, jämlik och tillgänglig vård, suicidprevention och samverkan mellan aktörer. Den främjar psykiskt välbefinnande och stödjer strukturer som kan minska risker kopplade till våld, utsatthet, narkotika och otrygghet — och skapar därmed en gemensam plattform för brottsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor Rapporten beskriver olika aspekter av barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor, så som självskattad psykisk hälsa, skoltrivsel och socialt stöd, fysisk aktivitet och sömnvanor samt riskbeteenden kopplade till psykisk ohälsa. Rapporten fungerar som ett stöd i att identifiera riskgrupper för psykisk ohälsa, suicid, våld och exploatering samt ger en uppfattning av förekomst av exempelvis ANDTS1. Vuxna - hälsa på lika villkor Rapporten beskriver hur vuxna invånare mår psykiskt, deras levnadsvanor och deras utsatthet och trygghet. Den fungerar som en lägesbild för att förstå risker och styrkor i befolkningen. Rapporten belyser nivåer av stress och psykiskt välbefinnande samt omfattning av riskbruk. Vidare beskrivs nivåer av våldsutsatthet och otrygghet samt ger gemensamma data för brottsförebyggande arbete. Handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i Kronobergs län 2021-2026 Handlingsplanen lyfter särskilt två faktorer – vikten av förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld. Starkare skydd för våldsutsatta 1 ANDTS, alkohol, narkotika, doping, tobak, spel Informationsklassning: Öppen kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning och förbättrade kunskaper, arbetssätt och metodutveckling. Utgångspunkt tas även i FNs globala mål i Agenda 2030 och Barnkonventionen: Informationsklassning: Öppen Syfte Lokal strategisk plan beskriver områden för utveckling i syfte att öka medvetenhet och kunskap hos alla invånare i Tingsryds kommun. Planen skapar en gemensam riktning i det främjande arbetet i Tingsryds kommun och bidrar därmed till kommunens övergripande brottsförebyggande arbete. Genom stärkt lokal samordning, samverkan och uppföljning bidrar lokal strategisk plan till att öka kvaliteten och långsiktigheten i arbetet inom psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS. Målgrupper Invånare, medarbetare och samhällsaktörer utgör målgrupper för det främjande arbetet i Tingsryds kommun. Genom samordnade och planerade aktiviteter är kommunens strävan att samtliga ska få möjlighet till en trygg och säker uppväxt, ha en god psykisk hälsa och leva ett gott liv. Målsättningar Våld mot kvinnor, våld i ANDTS nära relation, Psykisk hälsa och Alkohol, narkotika, hedersrelaterat våld och suicidprevention doping, tobak och spel förtryck, prostitution och om pengar människohandel Tingsryd ska vara en Tingsryd är en Tingsryd ska vara en kommun fri från kommun som kommun fri från narkotika och dopning, främjar en god våld, prostitution och med minskade skador psykisk hälsa med människohandel. orsakade av alkohol och en nollvision om liv spel om pengar, samt ett förlorade i suicid. minskat bruk av tobaks- och nikotinprodukter. Informationsklassning: Öppen Genomförande Arbetet med lokal strategisk plan samordnas av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och leds av förvaltningschefer i Bildningsförvaltningen, Arbete och välfärdsförvaltningen, samt Vård och omsorgsförvaltningen. Förankring av det strategiska dokumentet och arbetet sker i samspel med den operativa kärnverksamheten. Samtliga målgrupper ska erbjudas information, få tillgång till kunskap/kompetens och systematisk kommunikation säkerställer transparens och tillgänglighet. Aktörer i genomförandet av aktiviteter är först och främst kommunens kärnverksamheter i samverkan med samhällsaktörer. Genom dialog med verksamheterna identifierar arbetsgruppen behov av aktiviteter inom respektive fokusområde. Samhällsaktörer medverkar med aktiviteter exempelvis i form av kunskapshöjande föreläsningar/informationsträffar regelbundet under året. Arbetsgruppen ansvarar för att information och kunskapshöjande aktiviteter för invånare blir tillgängliga. Handlingsplan för året beskrivs i nyhetsbrev två ggr/år. Arbetsgruppen ansvarar för att varje år uppmärksamma v. 12 En vecka för psykisk hälsa v. 47 En vecka fri från våld Uppföljning Arbetsgruppen informerar och kommunicerar med samtliga målgrupper regelbundet om aktiviteter och satsningar med beskrivna effekter och återrapporterar till politisk nivå/nämnder. Informationsklassning: Öppen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2026-03-25 Till kommunstyrelsens arbetsutskott Information om förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS Dnr KS/2026:140 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar emot informationen Sammanfattning av ärendet Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin föreslås beslutas i de tre nämnderna för att därefter behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Barnrättsperspektiv Ärendet omfattar förebyggande och främjande insatser som syftar till att kommuninvånare förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag Förslag till strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDT Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Arbete och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Sofia Kumlin Rylow Förvaltningschef Arbete- och välfärdsförvaltningen TingInsforyrmdast ikonosmklmasusnning: Öppen besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2026-05-12 Kommunfullmäktige Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS Dnr KS/2026:140 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Anta Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS. Sammanfattning av ärendet Ärendet har tidigare behandlats i arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23, bildningsnämnden 2026-04-21 och vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22. Samtliga ovan nämnda nämnder har antagit Strategin för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS och föreslår kommunfullmäktige anta Strategin. Arbete och välfärdsförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Strategi för psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inkl. ANDTS för perioden 2026-2030 som syftar till att utveckla det främjande och förebyggande arbetet för alla kommuninvånare inom berörda områden. Strategin i sin helhet föreligger ärendet. Barnrättsperspektiv Enligt arbete- och välfärdsnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden omfattar strategin förebyggande och främjande insatser som syftar till att öka kommuninvånares förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2. Bildningsnämnden 2026-04-21 § 41 3. Vård- och omsorgsnämnden 2026-04-22 § 38 4. Arbete- och välfärdsnämnden 2026-04-23 § 79 5. Strategi psykisk hälsa, suicid- och våldsprevention inklusive ANDTS Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd SamlingsThinagnsdrlyindgen beställd av: Jörgen Wijk. www.tingsryd.se Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till Arbete- och välfärdsnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Tingsryds kommun besöksadress telefon e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) kommunen@tingsryd.se 362 22 Tingsryd TinSgasmryldingshandlingen beställd av: Jöwrgwewn.tWinigjks.ryd.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (26) KS Arbetsutskott 2026-04-07

§ 157 Säkerhetspolicy för Tingsryds kommun KS/2026:192 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Säkerhetspolicy för Tingsryds kommun. Sammanfattning av ärendet Tingsryds kommun har en Säkerhetspolicy antagen av kommunfullmäktige 2013-06-27. Denna policy är förhållandevis gammal och i vissa delar inaktuell. Mot bakgrund av rådande omvärldsläge, uppbyggnaden av totalförsvaret jämte skärpt lagstiftning inom beredskap – och säkerhetsområdet bör policyn uppdateras. Den nu gällande policyn är kort, koncis och målinriktad och därmed inte alltför detaljerad vilket är riktigt. Policyn utelämnar dock en tydlig röd tråd där det inte framgår att beredskap – och säkerhetsarbetet bedrivs systematiskt över hela kommunkoncernen. Policyn skall även vara kommunfullmäktiges viljeinriktning för kommunens beredskap – och säkerhetsarbete och återge vilka mål kommunen vill uppnå med arbetet. Beredskap – och säkerhetsarbetet kan sedan mer i detalj beskrivas i mål per beredskap – och säkerhetsområde i riktlinjer och anvisningar som beslutas av kommunstyrelsen. Säkerhetspolicyn slår fast de övergripande målen, ansvarsförhållande samt hur beredskap – och säkerhetsarbetet organiseras i Tingsryds kommun. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 112 2. Säkerhetspolicy för Tingsryds kommun _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 341882SE Säkerhetspolicy Tingsryds kommun ____________________________________ Antagen av Kommunfullmäktige 2026-06-1 § 2 (7) 2 (7) Innehållsförteckning Inledning..................................................................................................................... 3 Syfte............................................................................................................................. 3 Målsättning................................................................................................................. 3 Ansvar......................................................................................................................... 4 Kommunfullmäktige.................................................................................................. 4 Kommunstyrelsen..................................................................................................... 4 Nämnder och bolag.................................................................................................. 4 Beredskapsgruppen.................................................................................................. 4 Chefer....................................................................................................................... 5 Medarbetare............................................................................................................. 5 Civilsamhället, näringsliv, invånare och besökare.................................................... 5 Beredskap – och säkerhetsområden........................................................................ 5 Brottsförebyggande arbete....................................................................................... 5 Civil beredskap......................................................................................................... 6 Informationssäkerhet................................................................................................ 6 Intern säkerhet.......................................................................................................... 6 Säkerhetsskydd........................................................................................................ 7 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Policy Säkerhetspolicy 2026-06-xx Kommunfullmäktige Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunstyrelsen Beredskap – och säkerhetssamordnare Dokumentinformation Diarienummer Ämnesområde Intranät Hemsida Dokument som anger Tingsryds kommuns policy för beredskap – och säkerhetsarbetet. ☒ ☒ Andra regelverk som omnämns 3 (7) 3 (7) Inledning Denna policy är det övergripande dokumentet för Tingsryds kommuns interna beredskap- och säkerhetsarbete. Policyn konkretiseras vidare genom riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom respektive beredskap – och säkerhetsområde. Kommunens säkerhetspolicy ska vara väl förankrad i organisationen. Policyn och tillhörande riktlinjer och anvisningar ska underlätta för medarbetare och förtroendevalda att förstå sin roll och sitt ansvar i kommunens beredskap – och säkerhetsarbete. Respektive nämnd ansvarar för att beredskap – och säkerhetsarbetet följer säkerhetspolicyn samt övriga till området gällande styrdokument. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om smärre justeringar av denna säkerhetspolicy, inklusive bilagan till säkerhetspolicyn, när dessa är av redaktionell eller mindre karaktär. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram och fastställa de riktlinjer som konkretiserar denna säkerhetspolicy och som framgår nedan. Syfte Säkerhetspolicyn redovisar kommunfullmäktiges viljeinriktning och mål för kommunens beredskap – och säkerhetsarbete. Policyn omfattar hela kommunkoncernen. Förvaltningarna och bolagen ansvarar för att ta fram och fastställa tillhörande riktlinjer och anvisningar som överensstämmer med denna policy. Säkerhetspolicyn och dess underliggande dokument syftar till att tydliggöra kommunens målsättning, omfattning och ansvar inom beredskap – och säkerhetsarbetet. Policyn syftar vidare till att skapa förutsättningar för att stödja kommunens nämnder, förvaltningar och bolag i deras beredskap – och säkerhetsarbete. Målsättning Tingsryds kommuns övergripande mål för säkerhetsarbete är följande: Tingsryds kommun ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, vistas och verkar i kommunen. Beredskaps- och säkerhet ska vara en integrerad del i all verksamhet som bedrivs inom kommunen. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska verka för att kommunen har förmåga att hantera fredstida krissituationer och ytterst höjd beredskap. Kommunen ska ha god förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från fredstida krissituationer. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska vara systematiskt, riskbaserat och kontinuerligt följas upp av verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalyser samt kontinuitetsplanering ska ligga till grund för prioriterade åtgärder. 4 (7) 4 (7) Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas vid fredstida krissituationer och under höjd beredskap. Kommunen ska i samverkan med andra aktörer arbeta brottsförebyggande och stärka tryggheten i offentliga miljöer. Anställda och förtroendevalda ska skyddas mot hot, våld och otillåten påverkan. Kommunen ska ha tydliga rutiner för att förebygga och hantera säkerhetsincidenter och tillbud. Kommunens informationstillgångar ska skyddas mot obehörig åtkomst, förlust och störningar. Informationssäkerhet ska beaktas i all digital utveckling och användning av IT-system. Medarbetare och förtroendevalda ska ha grundläggande kunskap och medvetenhet om beredskap – och säkerhetsarbete. Beredskap – och säkerhetsarbetet ska präglas av samverkan och regelbunden uppföljning. Ansvar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande styrdokument och säkerhetspolicyn är ett av dessa. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens beredskap -och säkerhetsarbete och att säkerhetspolicyn följs. Kommunstyrelsens arbetsutskott inklusive ersättare är kommunens krisledningsnämnd vid fredstida krissituationer och kommunstyrelsen ansvarar vid höjd beredskap. Nämnder och bolag Nämnderna och bolagen ansvarar för att beredskap – och säkerhetsarbetet som gäller den egna verksamheten följer säkerhetspolicyn. Varje nämnd och verksamhet har beredskap – och säkerhetsansvaret, vilket innebär att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer följs och att man skall planera, genomföra och återrapportera sitt beredskap – och säkerhetsarbete. Beredskapsgruppen Kommunens beredskap – och säkerhetssamordnare och säkerhetsombuden bildar tillsammans kommunens beredskapsgrupp som har till uppgift att initiera, bereda, samordna och följa upp frågor som berör Tingsryds kommuns beredskap och säkerhet. Beredskap – och säkerhetssamordnaren är sammankallande. 5 (7) 5 (7) Chefer Beredskap – och säkerhetsansvaret skall följa verksamhetsansvaret på alla nivåer inom kommunen. I varje chefsbefattning ingår ansvaret att informera sin personal om policyn samt tillämpningar och dess efterlevnad. Varje förvaltningschef/VD ska utse minst ett säkerhetsombud med ersättare som ansvarar för samordning av beredskap- och säkerhetsfrågorna på respektive förvaltning och bo- lag/stiftelse. Medarbetare Medarbetarens kompetens och attityder har en omedelbar säkerhetsbetydelse. Varje medarbetare har ansvar för att inhämta nödvändig information och kunskap för att följa fastställda policys, riktlinjer samt rapportera risker, skador och tillbud. Civilsamhället, näringsliv, invånare och besökare Varje invånare och besökare i civilsamhället kan/bör varna och hjälpa till när fredstida krissituationer inträffar. Beredskap – och säkerhetsområden Denna säkerhetspolicy omfattar följande beredskap – och säkerhetsområden: Brottsförebyggande arbete Civil beredskap Informationssäkerhet Intern säkerhet Säkerhetsskydd Ovan angivna områden konkretiseras ytterligare i flertalet riktlinjer vilka fastställs av kommunstyrelsen. Nedan specificeras dessa områden: Brottsförebyggande arbete Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens brottsförebyggande arbete, vilket anges i Riktlinje för brottsförebyggande arbete i Tingsryds kommun. Kommunen ansvarar för en bred och komplex verksamhet som på olika sätt kan påverkas av brottslighet och otrygghet. Brottsförebyggande arbete är kommunens förmåga att identifiera, förebygga och minska risker för brott samt att skapa trygghet för invånare, medarbetare och verksamheter. I Riktlinje för brottsförebyggande arbete i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och 6 (7) 6 (7) fastställas för att uppfylla detta ansvar. I denna riktlinje anges även kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med brottsförebyggande arbete per mandatperiod. Civil beredskap Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens brottsförebyggande arbete, vilket anges i Riktlinje för civil beredskap i Tingsryds kommun. För att kommunen ska fullgöra sina lagstadgade och avtalade åtaganden inom ramen för krisberedskap och civilt försvar (civil beredskap), avseende åtgärder inför och vid fredstida krissituationer samt vid höjd beredskap, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett systematiskt beredskap – och säkerhetsarbete. Med detta avses bland annat kommunens skyldighet att med kontinuitet upprätthålla kommunens samhällsviktiga verksamhet samt att uppfylla det geografiska områdesansvaret. I Riktlinje för civil beredskap i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. I denna riktlinje anges även kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med krisberedskap och civilt försvar under mandatperioder. Informationssäkerhet Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av kommunens informationssäkerhetsarbete, vilket anges särskilt i informationssäkerhetspolicyn. Kommunen hanterar stora mängder information. Informationssäkerhet är kommunens förmåga att hantera informationen så att legala, etiska, och verksamhetsmässiga intentioner upprätthålls. Målsättningen med kommunens informationssäkerhetsarbete är därför att skydda kommunen, dess verksamhet och invånare som annars riskerar att skadas genom bristande informationssäkerhet. Kommunen ska därför värdera information och kartlägga informationsrelaterade risker för att därigenom tilldela informationen ett relevant skydd. I Riktlinje för informationssäkerhet i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. Intern säkerhet Alla verksamheter inom kommunkoncernen omfattas av intern säkerhet, vilket anges i Riktlinje för intern säkerhet i Tingsryds kommun. Intern säkerhet är ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder som kan vidtas i syfte att skapa en säkerhetsmedveten och robust organisation. I begreppet intern säkerhet omfattas såväl de förebyggande åtgärderna, som de åtgärder som vidtas under eller efter en planerad eller oönskad händelse. Kommunens interna riskhantering är av avgörande betydelse för att uppnå ett sådant enhetligt internt säkerhetsarbete. I Riktlinjen för intern säkerhet i Tingsryds kommun anges vilka åtgärder som kommunen vidtar samt vilka tillämpningsanvisningar som finns eller behöver tas fram och fastställas för att uppfylla ansvaret enligt ovan. 7 (7) 7 (7) Säkerhetsskydd Med säkerhetsskydd avses förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet. Syftet är primärt att ge skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra antagonistiska angrepp mot Sveriges säkerhet. Kommunens säkerhetsskyddschef leder den övergripande uppföljningen och samordningen av kommunkoncernens samlade säkerhetsskyddsarbete. I det fall något av kommunens bolag bedömer att säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska bolaget ha en säkerhetsskyddsorganisation i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen. I Riktlinjen för säkerhetsskyddsarbetet i Tingsryds kommun anges hur kommunen bedriver säkerhetsskyddsarbetet vilket syftar till att säkerställa att lagen följs. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (70) Kommunstyrelsen 2026-06-01