Kommunstyrelsen — 26 oktober 2026

§ 70 Delårsrapport 2 VON/2025:16 Beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner delårsrapport 2 2026 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsnämndens resultat för delår 2 är 270,4 mkr vilket motsvarar en förbrukningsnivå på 67,7 % av budget. Riktpunkten för perioden januari-augusti är 66,7%. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat i balans. Några mål med tillhörande mått visar goda delårsresultat, medan andra visar på utvecklingspotential. Flera av mätningarna genomförs årsvis, därför har förvaltningen vid delår 2 inte alla resultatmått fullständiga. Totalt prognostiseras god måluppfyllelse vid årets slut. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef, 2026-09-16. 2. Delårsrapport 2 2026. _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 374707SE Delårsrapport 2 nämnd 2026 Teknik- och fritidsnämnd Innehållsförteckning 1 Vision.......................................................................................................................3 2 Nämndens uppdrag................................................................................................4 3 Förutsättningar vid årets början............................................................................5 4 Väsentliga händelser under perioden...................................................................6 5 Styrkort....................................................................................................................9 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1)........................................................................................................9 5.1.1 Teknik- och fritidsnämnden erbjuder vällagade, smakliga och anpassande måltider.............................................................................................................9 5.1.2 Teknik- och fritidsnämnden tillhandahåller ändamålsenliga och funktionella skollokaler.........................................................................................................9 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2)............................................................................................................................9 5.2.1 Teknik- och fritidsnämnden skapar robusthet i vatten- och avloppsförsörjning.............................................................................................9 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3)..........................................................................................10 5.3.1 Teknik- och fritidsnämnden ska arbeta för att minska kommunens klimatpåverkan................................................................................................10 5.3.2 Teknik- och fritidsnämnden minskar energianvändningen i Tingsryds kommunorganisation.......................................................................................10 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4)...........................................................................11 5.4.1 Teknik- och fritidsnämnden tillhandahåller lokaler och miljöer som skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet.......................11 5.4.2 Teknik- och fritidsnämnden möjliggör en aktiv fritid..............................................11 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5)...........................................11 5.5.1 Teknik- och fritidsnämnden är en medpart i utvecklingen av näringslivet i Tingsryds kommun..........................................................................................11 6 Analys av kvalitetsmål..........................................................................................13 7 Analys av utvecklingsmål....................................................................................14 8 Ekonomi.................................................................................................................15 9 Utsikter för resten av året.....................................................................................19 1 Vision Tingsryds kommun har följande vision: ”Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Vi är engagerade och stolta, har ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas.” 2 Nämndens uppdrag Teknik och fritidsnämnden har ansvar för frågor som rör kommunens gator, enskilda vägar och parker. Försörjning av vatten och avlopp för kommunens invånare. Lokaler för bildningsnämndens verksamhet och omsorgsverksamhet med tillhörande lokalvård. Måltider för elever inom kommunen och de människor som omsorgsverksamheten har omsorg om. Drift av It för kommunens verksamheter. Bidrag och för föreningsverksamhet och anläggningar för ett bra fritidsliv för kommunens invånare. Markförsörjning kopplad till kommunens översiktsplan och utveckling. Hantering av kommunens fordon och transporter. 3 Förutsättningar vid årets början Överlag har läget just nu blivit stabilare och något mer förutsägbart vad gäller inflation, möjlighet till leveranser och energipriser. Nämnden måste ha en vaksamhet på utvecklingen då det är flera påbörjade projekt med en stor, för Tingsryd mycket stor, investeringsbudget de närmaste åren. Det kommer att vara en fördubbling av investeringsbudgeten för kommande fyraårsperiod jämfört med tidigare fyraårsperiod. Mot detta skall ställas den befolkningsutveckling som prognostiseras. Kommande skatteunderlag minskar samtidigt som kapitalkostnader för gjorda investeringar kommer att öka. Därför kommer det att vara mycket viktigt att lägga rätt ambitionsnivå där det gör störst nytta. Nämnden har ingen prislappsmodell i sin budget men måste vara beredda på att samverka med de enheter som nyttjar våra tjänster och där man kan behöva göra snabba och drastiska förändringar. 4 Väsentliga händelser under perioden Ledning Vår tekniske chef Jonas Weidenmark har gått i pension under sommaren och hans ersättare har nu börjat sin tjänst hos oss - vi välkomnar Per-Olof Löfberg, kallad P-O till oss. Projekt  Fortsatt avsaknad av ramavtal för markentreprenader skapar förseningar i flera projekt.  Torget etapp 1-3 är färdigt.  Gc-vägen Elsemåla är färdig Gata och park Den varma och torra sommaren har inneburit att brandrisken varit väldigt hög under vissa perioder. Detta har medfört att vi inte kunnat genomföra kantslåtter som planerat vilket innebär att vi ligger något efter med detta arbete. Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn under den gångna perioden. Vi fick anmärkning på arbetsmiljö delegeringen samt avsaknaden av riskanalyser på arbetsmoment på och bredvid väg. 20 maj gjorde arbetsmiljöverket återbesök och då var samtliga punkter åtgärdade. Från den 1 juni är Ken Johansson ny gatuingenjör på Gata/Park, efter introduktion och semestrar så fortsätter arbetet med att komma in jobbet. IT Under första delen av 2026 har prisbilden på datorkomponenter förändrats ordentligt. Minnespriserna har stigit kraftigt och i vissa fall med flera 100%. Detta har gjort att priset för en PC har stigit med ca 60-70% och priset för servrar har i vissa fall 10 dubblats. Prisökningen beror på att nästan alla komponenter som finns tillgängligt köps upp av AI- leverantörer. Branschen räknar inte med att priserna kommer att gå tillbaka till tidigare nivå, men att det kommer att ske en succesiv nedgång från 2028. Fastighet Familjen som har bott i bostadsfastigheten på S.Storgatan 99 har sagt upp sitt hyresavtal och flyttat ut så bostaden är nu tom och vi har gett Tingsrydsbostäder i uppdrag att göra en miljöinventering, söka rivningslov samt riva byggnaden så snart som möjligt. Nuvarande driftavtal med leverantören Medley avslutades 2026-06-30 och därefter har TUFAB avropat en större renovering av Vattenpalatset Kaskads lokaler där tidplanen anger ett färdigställande som i sin helhet beräknas klart och redo för teknisk driftsättning under senare delen av hösten 2027. Nuvarande tidplan säger att öppnande av anläggningen är januari 2028. Process kring driftentreprenaden är påbörjad. Enligt gällande överlåtelseavtal mellan kommunen och TAIF Arena AB så övergår ägandet av Dackehallen till Arenabolaget när den nya matcharenan är klar och har en godkänd slutbesiktning. Slutbesiktningen är planerad till mitten av november och TAIF planerar för verksamhetstart i nya Arenan under december. Arenabolaget har därefter för avsikt att skyndsamt riva Dackehallen för att därefter uppföra den nya träningshallen med anslutning till Arenan. Kommunstyrelsen har tidigare uppmanat TFN att ta fram underlag för försäljning av Korrö loge samt verkställa försäljningen till intresserad köpare. Efter dialog med Länsstyrelsen så beslutade TFN att Tekniska tar fram en s.k. tillgänglighetsplan för Korrö Hantverksby samt att ansöka om förändring av gällande reservatsföreskrifter innan försäljning genomförs. Arbete pågår med att ta fram det som vi nu istället kallar för ”Riktlinje Korrö Hantverksby och naturreservat”. Fritid  Nytt bevattningssystem till fotbollsplanen på Idrotten 1 är klart.  Nytt boknings och bidragssystem är upphandlat och implementeras under våren/hösten 2026. Lokalvård Vi fortsätter med städning av rum på Äppelgårdens äldreboende även detta år. Än så länge är det bara Äppelgården som köper våra tjänster för att städa de boendes rum. I slutet av året upphör städningen i ishallen vilket innebär att en halvtidstjänst försvinner. Men vi har pensionsavgångar på gång så vi kan täcka upp den halvtiden utan att dra ner på personal. Måltid Arbetet med beslutet från KF om att införa kyld matdistribution för hemtjänsten fortgår. Nu får områdena i Tingsryd, Linneryd och Väckelsång kylda matlådor ifrån Örnens kök. En välbehövlig renovering av Solhagas kök genomförs from maj till oktober. All mat till Väckelsång har transporterats från Örnens kök under tiden. Flertalet kockar har bytt arbetsplats from 17/8. VA Organisationens kapacitet att genomföra investeringsprojekt har påverkats då en projektledare har slutat och en omfördelning och omprioritering av projekten har genomförts. De flesta investeringar bedöms kunna genomföras men några projekt har fått skjutas på framtiden. Bygglovet för Toffelfabrikens avloppspumpstation beviljades inte och investeringen skjuts på framtiden. För att minska risken för driftstörning har ett par tillfälliga åtgärder genomförts. Det har varit två större vattenläckor under perioden. Den största var på överföringsledningen mellan Fridafors och Ryd. Mycket arbete lades på att försöka laga läckan men på grund av höga vattennivåer i området under början av året kunde läckan bara lokaliseras men inte lagas i sin helhet. Lagningen av läckan genomfördes under sommaren då vattennivån var lägre. Den andra stora läckan inträffade i Rävemåla och den kunde efter mycket arbete lokaliseras och lagas. I samband med ett kraftigt regn i mitten av mars drabbades avloppsreningsverket i Ryd av bärarflykt. Bärarflykten resulterade att vi under våren genomförde en insamlingskampanj för att samla in bärarna som flutit ut i Hönshyltefjorden. Under sommaren har det varit mycket torrt och bevattningsförbud i Ryd och Fridafors infördes 24 augusti. Nivån i grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag är fortsatt mycket låga vilket gör att många kunder som tar vatten ur egen brunn har behövt hämta vatten i vattenkiosken. Även flera verksamheter har haft ett behov av att hämta vatten för att upprätthålla driften. Bitvis har trafiken runt vattenkiosken varit intensiv. Under sommaren har det inkommit många myndighetsärenden vilket har gjort att vi har behövt omprioritera kraftfullt på den administrativa sidan. Samtidigt som miljö och tillståndsrelaterade ärenden har ökat har miljöingenjören har sagt upp sig och belastningen på kvarvarande resurser har varit mycket hög under sommaren och början av hösten. Rekrytering av miljöingenjör och junior drifttekniker pågår. Återbesättning av tjänsten som administratör är klar. Priset på råvaror har stigit i takt med att det allmänna säkerhetsläget försämrats. Våra stora investeringar blir dyrare genom att priset på material och drivmedel gått upp. Entreprenadarbeten fördyras och det blir längre leveranstider vilket påverkar årsutfallet för investeringar och drift. För att motverka en del av kostnadsökningen har strategiska inköp gjorts i projektet Östra försörjningen. Driften påverkas då drivmedlet blir dyrare och verksamheten är starkt beroende av transporter och förbrukningsmaterial. Vi har redan sett prishöjningar på HVO och VA-kemikalier. Elpriset är till stora delar fast och har inte påverkats. Resultatmålet att generera ett överskott för att balansera det underskott som finns ser ut att kunna uppnås. 5 Styrkort 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) 5.1.1 Teknik- och fritidsnämnden erbjuder vällagade, smakliga och anpassande måltider 5.1.2 Teknik- och fritidsnämnden tillhandahåller ändamålsenliga och funktionella skollokaler 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) 5.2.1 Teknik- och fritidsnämnden skapar robusthet i vatten- och avloppsförsörjning 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) 5.3.1 Teknik- och fritidsnämnden ska arbeta för att minska kommunens klimatpåverkan 5.3.2 Teknik- och fritidsnämnden minskar energianvändningen i Tingsryds kommunorganisation 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) 5.4.1 Teknik- och fritidsnämnden tillhandahåller lokaler och miljöer som skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet 5.4.2 Teknik- och fritidsnämnden möjliggör en aktiv fritid 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) 5.5.1 Teknik- och fritidsnämnden är en medpart i utvecklingen av näringslivet i Tingsryds kommun 6 Analys av kvalitetsmål 7 Analys av utvecklingsmål 8 Ekonomi Kommentarer: Skattefinansierat Utfall perioden: Totala skattefinansierade intäkter utgör 72% av budgeterat, personalkostnader 67% och övriga kostnader 66%. Nettoförbrukningen är totalt 46% av årsbudgeten. Riktpunkten för augusti är 66,7%. Det som avviker mest mot budget är intäkter av engångskaraktär mot exploateringsverksamheten, bl a intrångsersättningar på drygt 1000 tkr. Även skogsdriften visar stort överskott, men enligt uppgifter tillkommer kostnader mot slutet av året vilket ska balansera mot budget. Budgetavvikelse finns även på Fastighets- och Lokalenheten och beror till största del på att budgetramen innehåller prioritering för "Arena - driftbidrag/hyra" på 3000 tkr. 1000 tkr kommer att realiseras i år mestadels i form av driftbidrag, förutsatt att slutbesiktning av den nya arenan blir 1 december. Dessutom beräknas ett överskott mot förvaltningsavtalet på 1000 tkr sedan tidigare. Överskott gentemot budget återfinns även för Gata/Park (enskilda vägar och personalkostnader) samt för IT-driften (intäkter). Prognos helår 2026 Det prognostiserade överskottet är ökat med 1977 tkr jämfört med delårsrapport 1, vilket ger en prognos på +5436 tkr för skattefinansierad verksamhet (jämfört med +3459 tkr i delår 1). Åtgärder vid underskott/avvikelser Det finns ett prognostiserat underskott på 500 tkr inom måltidsverksamheten som beror på en kombination av minskade beställningsvolymer och ökade livsmedelskostnader i förening med rådande bemanning. Arbete pågår med bemanningssituationen för att minimera underskottet. För närvarande pågår ett projekt med omsorgens hemtjänstverksamhet som innebär att leveranser skall ske med kyld mat. Med kyld mat kan man bygga upp en annan struktur på bemanningen då man inte får så mycket toppar i bemanningsbehovet vid just själva måltidstillfället. Beräknad besparing för projekt med kyld mat görs efter att erfarenheter från projektet är klara. Jämförelse föregående prognos (Delår 1) Skillnaden jämfört med delårsrapport 1 finns främst på Fastighets- och Lokalenheten (se ovan) vilket berör driftbidrag för den nya arenan, + 2000 tkr jämfört med delår 1. Överskott för IT-driften pga diskrepans mellan budgetunderlag och faktiska beställningar, +150 tkr. Sänkta personalkostnader för Gata/Park pga pågående rekrytering i kombination med överskott för enskilda vägar (bidrag vs upparbetade kostnader), +500 tkr. Även intäkter och kostnader för exploatering och skogsdrift har justerats, netto -700 tkr. Nettoeffekten är ett ökat prognosticerat överskott från 3459 tkr till 5436 tkr för skattefinansierad verksamhet. Investeringsbudget Investeringsprognosen för skattefinansierad verksamhet är nedjusterad med 10,8 mkr netto jämfört med delår 1 enligt nedanstående investeringsuppföljning. Budgeten har omdisponerats sedan delår 1. Bl a har rättelser gjorts så att medel för Gata Väckelsång och Cykelvägar enligt plan inte återfinns under exploateringsverksamheten, utan under Infrastruktur övrigt. Främst är det nedprioriterade exploateringsprojekt (Urshult, Väckelsång) som står för den allra största prognosavvikelsen. Total investeringsprognos är 63,7 mkr av budgeterat 77,7 mkr. Taxefinansierat VA Utfall perioden I periodens utfall utgör totala intäkter 66,5% av budgeterat, personalkostnader 61% och övriga kostnader 59%.Taxeintäkternas utfall är 67% av budgeterat. Riktpunkten för augusti är 66,7% förbrukad budget. Utfallet per 2026-08-31 visar ett överskott på 4356 tkr. Personalkostnadernas utfall understiger budget med 800 tkr för perioden pga vakanser. Övriga kostnader understiger budget med 2260 tkr efter åtta månader, främst beroende på lägre kostnader för el och reparationer/underhåll Kostnader för avskrivningar understiger budget med 1100 tkr beroende på lägre genomförande/aktivering av investeringsprojekt jämfört med planerat. Kostnader som avser larm och bevakning och oförutsedda händelser vid samhällsviktig funktion på grund av det försämrade omvärldsläget kan tillkomma under 2026. Även kostnader för juridiska konsulter ökar i takt med att VA-verksamheten får allt mer komplicerade ärenden, t ex kunder som inte kan eller vill betala. Prognos helår 2026 Intäkterna inräknat taxehöjningen med 9,5% för 2026 ska täcka det mesta av det ackumulerade underskottet av eget kapital. Årsprognosen för VA-avdelningens resultat bedöms till ett överskott på 3200 tkr, vilket är 700 tkr mer än det planerade 2500 tkr. Vid årets slut beräknas det ackumulerade underskottet därmed i princip vara reducerat till noll. Ingående balans för underskottet 2026 är 3259 tkr. Åtgärder vid underskott/avvikelser Eventuellt underskott kan inte regleras med ambitionssänkningar, utan måste mötas med ett tillskott i form av taxehöjning. Jämförelse föregående prognos (Delår 1) Bakgrund som vägs in i prognos: I samband med renoveringen av Kaskad kommer VA-kollektivet att tappa intäkter för försäljning av vatten. Bevattning av fotbollsplaner i Kv Idrotten sker genom egen borrad brunn framöver, vilket också påverkar intäkterna. Effekten av gällande bevattningsförbud går inte att se ännu men det borde innebära något mindre intäkter beroende på hur länge förbudet är kvar. Samtidigt som försäljningen minskar, efterfrågar näringslivet mer vatten bland annat i samband med torkan. I nuläget är det svårt att bedöma den totala effekten av förändringarna för resten av året. Den ökade oron på världsmarknaden med risk för stigande drivmedelspriser, ökade råvarupriser samt brist på både energi och drivmedel fram emot vintern riskerar att påverka VA-verksamheten. Räntekostnaderna på VA-lån har ökat under 2026 och prognosen är stigande under resten av året. Ökningen är dock förhållandevis marginell och inryms i budgeterade medel för detta. En sammantagen bedömning är att överskottet från delårsrapport 1 är utökat med 700 tkr, dvs ett överskott på 3200 tkr, främst med anledning av tidigare nämnda vakanser och de betydligt lägre kostnaderna för el och underhåll/reparationer kontra budget. Även avskrivningskostnader understiger budgeterat pga att tidigare års investeringsprojekt inte genomförts enligt plan, vilket påverkar utfallet året efter. Investeringsbudget Årets investeringsbudget kommer inte att utnyttjas fullt ut. Behovet av underhåll och förnyelse är stort men under året kommer dock fler investeringar att genomföras än föregående år. Projekt Östra Försörjningens prognos är 82,5 mkr jämfört med budgeterat 92,2 mkr. Främsta förklaringar är: Betydligt bättre framdrift än kalkylerat på överföringsledningen, beroende på bland annat gynnsamma väderförhållanden, mindre berg och block samt framförhållning på materielinköp och i större volymer. Yxnanäs vattenverk får troligtvis en förenklad lösning  Arbetena vid Korrö vattenverk bedöms ej påbörjas under hösten  NCC:s så kallade Risk- och Möjlighetslista har anpassats, då flera moment med stora risker kunnat reduceras Investeringsprognosen i övrigt sänks med 5 mkr. Möjligheten att genomföra några av de mindre projekten har uteblivit då en projektledare slutat, vilket gör att kapaciteten att hantera alla budgeterade projekt reducerats. I samband med att VA:s miljöingenjör har sagt upp sig har belastningen för att driva miljöärenden ökat. Resurserna får prioriteras om från investeringsprojekten till miljöutredningar och övrig handläggning. Totalt beräknas investeringar på 101,9 mkr kunna genomföras 2026 (Delår 1: 116,9 mkr) Driftuppföljning netto per verksamhet Avvikelse f g Avvikelse Kod Vht/Avd/Enhet Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) Gemensam/Teknisk 1170 11 387 4 954 -700 9 951 1 436 chef 1171 Gatu- & parkenhet 21 132 11 851 527 20 132 1 000 Fastighets- & 1172 25 013 8 009 2 000 22 013 3 000 lokalenhet 1173 IT-driftsenhet 0 -780 150 -500 500 1174 Måltidsenheten 0 204 0 500 -500 1175 Lokalvårdsenheten 0 -8 0 0 0 1176 Fritidsenheten 13 252 8 364 0 13 252 0 1177 VA-enhet 0 -4 356 700 -3 200 3 200 Summa 70 784 28 238 2 677 62 148 8 636 Driftuppföljning intäkt/kostnad Avvikelse f g Avvikelse Brutto intäkt/kostnad Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) Intäkter -310 600 -220 293 2 374 -329 893 19 293 Personalkostnader 76 702 50 713 1 000 75 892 810 Övriga kostnader 304 682 197 818 -697 316 149 -11 467 Summa 70 784 28 238 2 677 62 148 8 636 Investeringsuppföljning Avvikelse f g Avvikelse Kod Projekt Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) Centrala IT 902 6 150 3 759 0 6 150 0 investeringar 905 Inventarier och övrigt 4 650 1 357 -200 4 850 -200 Infrastruktur underhåll 910 2 500 1 445 957 1 543 957 gata 910 Infrastruktur övrigt 18 103 8 045 -5 025 16 278 1 825 920 Fordon och maskiner 2 800 54 1 300 1 500 1 300 930 Energisparåtgärder 7 862 1 436 152 7 710 152 Fastighetsinv ny-, till 940 7 567 4 069 3 217 6 050 1 517 och ombyggn Fastighetsinv 945 17 337 7 402 -1 498 17 135 202 reinvesteringar 980 Exploatering 10 690 15 11 850 2 500 8 190 955 VA 114 862 48 551 14 994 101 943 12 919 Summa 192 521 76 133 25 747 165 659 26 862 9 Utsikter för resten av året Projekt  Projektering för Urshult verksamhetsmark planerar att färdigställas i slutet av året.  Risk för försening av färdigställande av etapp 4 av torget kopplat till avsaknad av ramavtal.  Risk för att övriga projekt inte hinner färdigställas under året kopplat till avsaknad av ramavtal. Gata och park Avdelningen för Gata/Park kommer göra ett positivt resultat på 1 Mkr Av det prognostiserade överskottet hänförs cirka 0,5 Mkr till verksamheten för enskilda vägar. Detta förklaras dels av ett högre bidrag än budgeterat, samt att priserna på maskinerna inte blivit uppräknade och där med hamnat fel i budgetunderlaget. Resterande positiva avvikelse bedöms främst bero på lägre personalkostnader än budgeterat. Under året har pensionsavgångar samt tidsmässiga glapp i samband med rekryteringar medfört att lönekostnaderna blivit lägre än planerat. En utredning fortgår för att klargöra förutsättningarna att kunna serva och tvätta kommunens leasade fordon på Arbetskontoret. Detta kommer innebära vissa justeringar och ombyggnader av verkstadslokalerna samt befintlig spolplatta, här väntar vi på offert. Investeringstakten inom beläggningar och fordonsinvesteringar kommer inte att nå budgeterad nivå. Detta beror på ett resursglapp mellan gatuingenjörerna, vilket har begränsat möjligheterna att genomföra planerade åtgärder. Lekplatsinvesteringarna bedöms genomföras inom avsatt budget, medan investeringar för tillgänglighetsanpassning av busshållplatser förväntas överstiga budget i mindre omfattning. IT Cybersäkerhetslagen har nu trätt i kraft och ställer krav på både IT- och Informationssäkerheten hos bland annat offentlig verksamhet. Om vi inte lever upp till lagen så är risken stor att vi har en för svag cybersäkerhet, och att vi riskerar en sanktionsavgifter upp till 10 miljoner euro eller 2% av årsomsättningen som tillsynsmyndigheterna har möjlighet att utfärda . Administrativa sanktioner kan också riktas direkt mot verksamhetens högsta ledning och personer i ledande ställning. Samtliga förvaltningar och bolag i Tingsryds kommun omfattas av lagstiftningen. De första kommunerna har nu fått en tillsyn och alla andra väntar spänt på resultatet. Även lagen om Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster träder i kraft under sommaren och kommer att påverka verksamheterna många av kommunens verksamheter. Detta kommer förmodligen att innebära kostnader för att lösa de utmaningar som lagen lyfter fram. Var kostnaden hamnar i organisationen är osäkert, men för kommunen som helhet kommer kostnaden att öka efterhand som kraven ökar. Fastighet Vi har flera stora projekt som pågår inom Solhaga äldreboende i Väckelsång;  Installation av boendesprinkler  Installation av stationär reservkraft  Installation av solceller  Renovering av storköket Tingsrydsbostäder har nu en fulltalig personalstyrka då både projektledare och VVS-ingenjör har anställts så nu känner vi oss trygga med att de är bemannade och mäktar med vårt uppdrag och att personalen får en bättre arbetsmiljö med arbetet fördelat på fler individer. Vi ser fram emot ett färdigställande av TAIFs nya ishockeyarena i mitten av november månad och den preliminära planen är att vi överlåter ägandet av befintlig ishall per den 1 december så TAIF kan gå vidare och riva nuvarande ishall för att kunna uppföra träningshallen. I samband med detta så avgår objekt nuvarande ishall från vårt förvaltningsavtal med en summa om 2,2 mkr. Prognosen för delår 2 är en sammanvägning av olika faktorer. Nu gällande elavtal med terminssäkring känns mycket bra och utfall för elen hittills i år ligger under budget. Fr o m i år så debiterar vi kostnaden för nedlagda projekttimmar i våra investeringsprojekt på resp. projekt vilket innebär att kostnaden för förvaltningsavtalet med Tingsrydsbostäder minskar och således påverkar resultatet. Villafastigheten på S.Storgatan 99 är nu utflyttad och tom så vi kommer att gå vidare med miljöinventering samt ansökan om rivningslov och hoppas på en genomförd rivning innan kommande årsskifte. Fritid Vi kommer under hösten att köra igång det nya bokning/bidragssystemet R-Bok i skarpt läge. Tanken är att alla bidragsansökningar från den 1 december 2026 kommer att göras i R-bok. Bokning av idrottshallar/konstgräsplan/Gibson görs från den 1 januari i R-bok. Detta beror på att vi byter ekonomisystem vilket vi också integrerar med R-bok. Vi kommer under hösten att bjuda in föreningar för att informera och utbilda dem i det nya systemet. Lokalvård Avtalet med en ny leverantör av förbrukningsartiklar är inte klart så det känns lite osäkert med kostnaderna för det. Men det vi ser är att priserna har höjts ganska mycket i år. Vi har genom åren köpt in många golvvårdsmaskiner vilket är bra för golven och personalens hälsa. Men det kostar att underhålla dem och det är dyrt med reservdelar. Personalkostnader ligger lite högt och det beror bland annat på att vi har många ställen där vi arbetar ensamma och där måste vikarie sättas in redan första dagen någon är sjuk. På de större ställena kan lokalvårdarna täcka för varandra första sjukdagen. Det ser ut som att vi går +-noll vid årets slut Måltid Planen är att införa kyld matdistribution till hemtjänsten i alla områden. Turordning Konga, Rävemåla, Urshult och Ryd. Köket på Örnen behöver utrustas under hösten för att få ihop logistiken. Fortsatt köttbrist på nöt och fågel gör att priserna ökar hela tiden. Mycket fokus på att bygga en robust beredskap i Måltidsavdelningen. VA I samband med renoveringen av Kaskad kommer VA-kollektivet att tappa intäkter för försäljning av vatten. VA-kollektivet tappar även intäkter då bevattning av fotbollsplaner i Kv Idrotten framöver sker genom egen borrad brunn. Effekten av bevattningsförbudet går inte att se ännu men det borde innebära något mindre intäkter beroende på hur länge vi har det kvar. Samtidigt som vi minskar försäljningen efterfrågar näringslivet mer vatten bland annat i samband med torkan. I nuläget är det svårt att bedöma den totala effekten av förändringarna för resten av året. Den ökade oron på världsmarknaden med risk för stigande drivmedelspriser, ökade råvarupriser brist på både energi och drivmedel fram mot vintern riskerar att påverka VA- verksamheten. I takt med allt fler signaler om hot mot samhällsviktig verksamhet ökar behovet att bygga en robust och säker verksamhet som bättre kan klara av en kris. Förändringen är en utmaning då belastningen under överskådlig tid är hög på avdelningen. Behovet av flera kommande utredningsarbeten, projektledning och kalkyler samt för att minska belastningen kommer fler rekryteringar till vakanser att genomföras. Tjänsterna som VA-ingenjör och tjänsten som projektledare behöver återbesättas snarast. Räntekostnaderna på lån har ökat under 2026 och prognosen är stigande under resten av året. Ökningen är förhållandevis marginell och inryms i budgeterade medel för detta. I projekten planeras fler strategiska inköp i de delar detta är möjligt. Vattennivån i grundvattenmagasinen i vår region fortsätter att vara under det normala. Det krävs flera månaders ihållande regn för att det ska bli normala nivåer. Vattenbristen och det utökade behovet av dricksvatten har tydliggjort att behovet av att se över kapacitet och funktion i samtliga vattenverk behöver prioriteras upp. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (31) Teknik- och fritidsnämnden 2026-09-29

§ 88 Delårsrapport 2 BN/2025:26 Beslut 1. Bildningsnämnden godkänner upprättad delårsrapport för 2026. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten i Stratsys omfattar en samlad redovisning av verksamhetens utveckling under perioden. Rapporten innehåller beskrivning av vision, uppdrag och förutsättningar samt redogör för väsentliga händelser. Vidare ingår uppföljning av styrkort, analys av kvalitets- och utvecklingsmål samt ekonomiskt utfall och prognos. Rapporten avslutas med en bedömning av utsikterna för resterande del av året. Barnrättsperspektiv Prövning av barnets bästa ej aktuellt då beslutet inte påtagligt och direkt rör barn eller barn som närstående. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från controller, 2026-09-15. 2. Delårsrapport 2 2026. ________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 374169SE Delårsrapport 2 nämnd 2026 Vård- och omsorgsnämnd Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Innehållsförteckning 1 Vision.......................................................................................................................3 2 Nämndens uppdrag................................................................................................4 3 Förutsättningar vid årets början............................................................................5 4 Väsentliga händelser under perioden...................................................................7 5 Styrkort....................................................................................................................8 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1)........................................................................................................8 5.1.1 Vård- och omsorgsnämndens medarbetare har en hög grundkompetens samt en god andel specialistkompetens för att kunna möta behoven hos dem vi är till för..................................................................................................8 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2)............................................................................................................................9 5.2.1 Vård- och omsorgsnämnden samverkar med andra aktörer för att tillse att verksamheterna inom vård och omsorg har tillgång till rent vatten...................9 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3)............................................................................................9 5.3.1 Vård-och omsorgsnämnden samverkar med andra aktörer för större användning av klimatanpassade varor, produkter och tjänster.........................9 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4).............................................................................9 5.4.1 Vård- och omsorgsnämnden säkerställer en god och nära vård och omsorg genom förebyggande insatser, omvårdnad och service samt kvalificerad vård...................................................................................................................9 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5)...........................................10 5.5.1 Vård- och omsorgsnämnden har en hög grad av digitalisering, och genom valmöjlighet av moderna hjälpinsatser skapas en ökad trygghet och självständighet................................................................................................10 6 Analys av kvalitetsmål..........................................................................................12 7 Analys av utvecklingsmål....................................................................................14 8 Ekonomi.................................................................................................................17 9 Utsikter för resten av året.....................................................................................19 Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 1 Vision Tingsryds kommun har följande vision: ”Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Vi är engagerade och stolta, har ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas.” Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 2 Nämndens uppdrag Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för följande verksamheter:  Äldreomsorg  Omsorg funktionsnedsättning  Kommunal hälso- och sjukvård  Färdtjänst (Region Kronoberg utförare)  Bostadsanpassningsbidrag Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 3 Förutsättningar vid årets början Vid årets början präglas nämndens verksamhet av ett fortsatt fokus på kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö, där individens behov står i centrum. Verksamheten bedrivs inom ramen för fastställd budget och givna uppdrag, vilket innebär krav på god ekonomisk hushållning och effektiv resursanvändning. De ekonomiska förutsättningarna påverkas av ett fortsatt kostnadstryck, bland annat kopplat till personal, demografiska förändringar samt ökade behov inom verksamheterna. Samtidigt finns en osäkerhet kopplad till den samhällsekonomiska utvecklingen, vilket kan påverka både kostnader och tillgången till riktade statsbidrag under året.  Samverkan För att nämnden ska lyckas med sitt uppdrag krävs väl fungerande samverkan både internt och externt. Exempel på befintlig samverkan är med Region Kronoberg, övriga kommuner i länet, Vård- och omsorgscollege samt arbets- och välfärdsförvaltningen.  God och nära vård Omställningen till en god och nära vård och omsorg är en central förutsättning och fortsätter under året. Detta innefattar samverkan med primärvård och ambulans samt utveckling av arbetssätt, såsom införande av läkemedelsautomater, digitala hjälpmedel och ökat fokus på förebyggande insatser.  Ny socialtjänstlag Den nya socialtjänstlagen utgör en viktig förändringsfaktor under året. Verksamheterna behöver anpassa arbetssätt och säkerställa att lagens intentioner efterlevs. Under året tillkommer även språkkrav inom äldreomsorgen som påverkar verksamheternas planering och kompetensförsörjning.  Omsorg funktionsnedsättning Inom omsorg funktionsnedsättning förväntas ökade behov, bland annat kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), boendestöd och servicebostäder. Även inom barn- och ungdomsområdet samt daglig verksamhet/sysselsättning syns ökande behov. Antalet ansökningar om förhandsbesked tenderar att öka, vilket delvis kan kopplas till att kommunen har privata utförare där individer är placerade från andra kommuner.  Statsbidrag och projekt Statsbidrag och projektmedel utgör en kompletterande finansiering av verksamhet och utvecklingsarbete. Förutsättningarna varierar under året och är beroende av nationella prioriteringar och beslut, vilket medför en osäkerhet i planeringen.  Personal och arbetsmiljö Det finns fortsatt utmaningar kopplade till korttidssjukfrånvaro, samtidigt som den samlade frisknärvaron ökar. Arbetet med att stärka arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron är en viktig förutsättning för verksamhetens stabilitet.  Kompetensförsörjning För att möta framtida behov krävs ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning. Förväntade pensionsavgångar och konkurrens om arbetskraft ställer krav på att vara en attraktiv arbetsgivare. Insatser sker bland annat genom kompetensutveckling, karriärvägar, introduktionsprogram och handledarutbildningar. SKR:s satsning Yrkesresan är en del i detta arbete.  Medarbetarengagemang (HME) Det är fortsatt viktigt att bibehålla goda resultat i HME-index. Insatser för att stärka engagemang, delaktighet och ledarskap genomförs utifrån ett salutogent förhållningssätt.  Uppdrag – förändring av städinsats Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Nämnden har ett uppdrag att initiera en förändring av hur städinsatser utförs inom hemtjänst och särskilt boende. Syftet är att förbättra kvaliteten, frigöra tid för vårdpersonal och bidra till effektivare resursanvändning, exempelvis genom alternativa utförare eller ny teknik. Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 4 Väsentliga händelser under perioden Under perioden har flera väsentliga händelser påverkat nämndens verksamhet. Arbetet med att skapa ett samhälle fritt från våld har påbörjats genom utbildningsinsatser inom ramen för En kommun fri från våld (Länsstyrelsen). Samverkan har även utvecklats med arbets- och välfärdsförvaltningen inom flera gemensamma utvecklingsområden. Upphandlingen av nytt verksamhetssystem har slutförts. Arbetet med införande och förberedelser för systembytet har påbörjats, samtidigt som utvecklingen av digital posthantering har fortsatt. Under perioden beslutade vård- och omsorgsnämnden även om en ny vägledning för LSS-verksamheten. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har arbete inletts med skörhetsskattning och behandlingsstrategier för att ytterligare stärka patientsäkerheten och säkerställa en jämlik vård dygnet runt. Samverkan med Region Kronoberg har vidareutvecklats, bland annat genom ett pilotprojekt avseende användning av sprutpumpar inom palliativ vård. Arbetet med omställningen till god och nära vård har fortsatt under perioden. Lagen om medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) har trätt i kraft under perioden, vilket har inneburit nya krav och ett pågående utvecklingsarbete inom verksamheten. Även implementering av uppdaterade regelverk för delegering har påbörjats. From 1 juli byts begreppet hemsjukvård till hemsjukvård i hemmet nationellt. Det nationella språkkravet inom äldreomsorgen trädde i kraft 1 juli. Breddinförandet av den förändrade måltidshanteringen har påbörjats efter tidigare politiska beslut. Samtidigt pågår en kommunövergripande översyn av fordonshanteringen i syfte att skapa en mer effektiv och hållbar organisation. Under perioden har ett samverkansprojekt med Region Kronoberg avseende hemtandvård i Ryd påbörjats. Sommarperioden har genomförts med bibehållen verksamhet och kvalitet trots vissa utmaningar kopplade till bemanning och personalomsättning i vissa verksamheter. Löpande uppföljning och samverkan mellan verksamheterna har bidragit till att verksamheten kunnat bedrivas enligt plan. Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 5 Styrkort 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) 5.1.1 Vård- och omsorgsnämndens medarbetare har en hög grundkompetens samt en god andel specialistkompetens för att kunna möta behoven hos dem vi är till för Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) 5.2.1 Vård- och omsorgsnämnden samverkar med andra aktörer för att tillse att verksamheterna inom vård och omsorg har tillgång till rent vatten 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) 5.3.1 Vård-och omsorgsnämnden samverkar med andra aktörer för större användning av klimatanpassade varor, produkter och tjänster 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) 5.4.1 Vård- och omsorgsnämnden säkerställer en god och nära vård och omsorg genom förebyggande insatser, omvårdnad och service samt kvalificerad vård Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) 5.5.1 Vård- och omsorgsnämnden har en hög grad av digitalisering, och genom valmöjlighet av moderna hjälpinsatser skapas en ökad trygghet och självständighet Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 6 Analys av kvalitetsmål Verksamheterna inom ÄO, OF och Hemsjukvården arbetar för att anställa personal med adekvat utbildning Utfallet vid delår 2 visar att andelen personal med adekvat utbildning har nått målvärdet. Det pågår ett omfattande arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom samtliga verksamhetsområden. Flera medarbetare genomgår utbildning och verksamheterna arbetar aktivt med både rekrytering och intern kompetensutveckling. Målvärdet bedöms vara utmanande, då det är ett rörligt mått men bedömningen är att pågående insatser stärker förutsättningarna för en positiv utveckling på längre sikt. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Utbildning via äldreomsorgslyftet pågår och riktar sig till fler yrkesgrupper.  Två yrkesambassadörer representerar genom Vård- och omsorgscollege och marknadsför vård- och omsorgsyrket på yrkesdagar och mässor.  Genom att erbjuda intern och extern utbildning, fortbildning och kompetensutveckling kan verksamheten uppmuntra medarbetare att stanna och utvecklas.  Att vid nyrekrytering jobba för att anställa medarbetare med adekvat utbildning.  Yrkesresan pågår inom omsorg funktionsnedsättning.  Samverkan med Vuxenutbildningen i Tingsryd kring utbildning mot LSS och funktionsnedsättning, stödassistent.  KTC (kliniskt träningscentrum) erbjuder utbildning ute på enheterna.  Yrkesrådet tillsammans med vuxenutbildningen fortsätter sitt arbete.  Sju kvalitetsundersköterskor inom äldreomsorgen har antagits till utbildning.  En stödpedagog har påbörjat utbildning.  Två specialistundersköterskor genomgår utbildning inom demens respektive psykiatri.  Myndighetsenheten bidrar med lärarkompetens inom vuxenutbildningens vård- och omsorgsutbildning. Verksamheterna ska i teamsamverkan arbeta för att antalet enskilda personer med någon form av omsorgsinsats ska vara nöjda med kvalitén Resultat för aktuella mått föreligger ännu inte fullt ut vid delår 2 då uppföljning sker genom nationella och lokala brukarundersökningar. Verksamheterna bedriver ett kontinuerligt arbete med kvalitet, bemötande och delaktighet. Arbetet med kvalitetsutveckling, ledningssystem och rättssäkra processer har ytterligare stärkts under perioden. Sammantaget bedöms förutsättningarna vara goda för att uppnå målet. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  SKR:s brukarundersökning inom området funktionsnedsättning genomförs från och med 2026 vartannat år, därför genomför förvaltningen en egen brukarundersökning vartannat år.  Enkäten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? genomförs via Socialstyrelsen. Utfall och analys redovisas under hösten.  Fortsatt arbete kring vikten av ett korrekt och gott bemötande. Dialog förs kontinuerligt i arbetsgrupper för att skapa trygghet och kvalitet i mötet med den enskilde.  Kvalitetsgrupp och verksamheternas kvalitetsträffar fortsätter som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.  Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten pågår arbete med att skapa en gemensam målbild och identifiera metoder för uppföljning av kvalitet och nöjdhet.  Kvalitetsgruppen planerar att under hösten öka delaktigheten för verksamheten i ledningssystemet.  Myndighetsenheten planerar att genomföra ett pilotarbete inom LSS för att utveckla processer kopplade till verksamhetens vägledningar.  LSS-bemötandeteater planeras att genomföras under hösten för samtliga medarbetare inom omsorg funktionsnedsättning.  Planeringen för ett flerårigt projekt kring ett strategisk införande av salutogent Comfact Signature Referensnummer: 374785SE värdegrund. Verksamheterna ska verka för att nattfastan inte ska överstiga 11 timmar Resultat för aktuellt mått föreligger inte vid delår 2 då mätning genomförs en gång per år under hösten. Utifrån tidigare resultat och pågående arbete bedöms förutsättningarna vara goda för att bibehålla och förbättra måluppfyllelsen. Arbetet med måltidsrutiner och uppföljning fortsätter inom verksamheterna. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Årlig uppföljning av nattfasta sker under hösten.  Fortsatt arbete med rutiner kring kvälls- och morgonmål inom särskilt boende. Samtliga verksamheter ska aktivt arbeta för att öka frisknärvaron Utfallet vid delår 2 visar att frisknärvaron fortsatt utvecklas i positiv riktning, även om målvärdet ännu inte fullt ut har uppnåtts. Verksamheterna arbetar aktivt med arbetsmiljö, rehabilitering, ledarskap och medarbetarskap. De utbildningsinsatser och utvecklingsarbeten som genomförs under året bedöms bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och ökad frisknärvaro. Följande aktiviteter har skett/planeras ske i verksamheten:  Medarbetarenkät genomförs under hösten med efterföljande arbete med handlingsplaner.  Tidiga och systematiska insatser kopplade till rehabilitering, samtal och anpassningar.  Arbete genom exempelvis medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, dialogmöten och skyddskommittéer som stärker friskfaktorer.  Fortsatt arbete med verksamhetsnära ledarskap.  Fokus på arbetsklimat och efterlevnad av värdegrund.  Ökat nyttjande av friskvårdsbidrag.  En utbildningssatsning inom salutogent förhållningssätt påbörjas under hösten. Verksamheterna ska aktivt arbeta för att inkludera och skapa delaktighet för närstående/anhöriga Resultat för aktuella mått föreligger ännu inte vid delår 2 då uppföljning sker genom nationella enkäter. Arbetet med att skapa delaktighet för anhöriga påverkas av krav på samtycke från den enskilde, vilket innebär en utmaning i arbetet. Samtidigt innebär förändringar i lagstiftningen kring anhörigstöd ett ökat fokus på utveckling och kompetenshöjning inom området. Utifrån pågående insatser bedöms måluppfyllelse kunna uppnås vid årets slut. Följande aktiviteter har skett/planeras ske i verksamheten:  Enkäten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? genomförs via Socialstyrelsen, med utfall och analys under hösten.  Anhörigsamordnaren fortsätter med information till allmänheten, anhöriggrupper samt samverkan med andra kommuner.  Träffpunktens verksamhet inom äldreomsorgen riktar sig även till anhöriga.  Verksamheten följer utvecklingen av förändrad lagstiftning inom anhörigstöd och anpassar arbetssätt utifrån nya förutsättningar.  Kompetensutveckling genomförs inom området anhörigstöd för att säkerställa god kvalitet och rättssäker handläggning. Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 7 Analys av utvecklingsmål Verksamheten inom Hemsjukvården ska arbeta för att öka andelen sjuksköterskor med någon form av specialistutbildning Utfallet vid delår 2 visar att andelen sjuksköterskor med specialistutbildning har nått målvärdet. Verksamheten har under perioden lyckats rekrytera sjuksköterskor med specialistutbildning samtidigt som flera medarbetare genomgår specialistutbildning. Sammantaget bedöms utvecklingsmålet kunna uppnås vid bokslut och pågående insatser bidrar till en långsiktig positiv utveckling. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Rekryteringsunderlaget är styrande för möjligheten att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor.  Vid nyrekrytering arbetar verksamheten för att anställa medarbetare med relevant specialistutbildning.  Avtal och budget för akademisk specialisttjänstgöring (AST) finns och utgör en viktig långsiktig satsning.  Flera sjuksköterskor genomgår specialistutbildning.  Arbete har påbörjats för att skapa mer likvärdiga AST-avtal inom länet. Verksamheten ska arbeta med att minska den arbetade tiden som utförs av timanställda Utfallet visar att andelen arbetstid som utförs av timanställda fortsatt ligger över målvärdet. Arbetet med att minska andelen timanställda försvåras av ett begränsat rekryteringsunderlag med rätt kompetens. Inom verksamheten är timanställda fortsatt en viktig resurs för att säkerställa bemanning och patientsäkerhet. Samtidigt bedöms pågående förbättringar inom planering och bemanning bidra till en successiv förbättring under året. Sammantaget bedöms en förbättrad måluppfyllelse kunna ske, även om målvärdet kan vara svårt att fullt ut nå under året. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Arbetet med att utveckla fungerande samplanering i samtliga verksamheter fortsätter.  Fortsatt arbete med att öka frisknärvaron.  Fortsatt utveckling av planering av verksamhetsbehov och bemanningskrav i syfte att minska behovet av tillfälliga anställningar.  Arbetet med att planera all frånvaro som kan planeras fortsätter.  Implementering av verksamhetsnära planering fortsätter inom verksamheterna. Verksamheten ska verka för att antalet specialistutbildade omvårdnadspersonal ökar Utfallet vid delår 2 visar att andelen specialistutbildad omvårdnadspersonal fortsatt ligger under målvärdet, men att flera utbildnings- och utvecklingsinsatser genomförs inom verksamheterna. Möjligheterna att öka andelen påverkas av rekryteringsförutsättningar samt att vidareutbildning till stor del är den enskildes eget val och kräver längre tid. Sammantaget bedöms utvecklingsmålet vara svårt att uppnå under året, men pågående insatser stärker verksamheternas kompetens och bidrar till att utveckla kvaliteten inom den lagstyrda verksamheten. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Samverkan med utbildningsinstitutioner samt stöd vid avsiktsförklaringar för att möjliggöra specialistutbildning.  Verksamheten uppmuntrar till vidareutbildning med stöd av statsbidrag, även om beslut om studier ligger hos den enskilde.  Vid nyrekrytering eftersträvas att anställa medarbetare med relevant specialistutbildning.  Specialistutbildning för undersköterskor ingår inom äldreomsorgslyftet.  Pågående arbete med att utveckla demensteam.  Pågående arbete med att utveckla rollen kvalitetsundersköterska. Comfact Signature Referensnummer: 374785SE  Inom omsorg funktionsnedsättning genomförs en satsning på specialpedagog som stöd för verksamheten.  Sju kvalitetsundersköterskor inom äldreomsorgen har antagits till utbildning.  En stödpedagog har påbörjat utbildning.  Två specialistundersköterskor genomgår utbildning inom demens respektive psykiatri. Verksamheterna ska bidra till att minska matsvinnet vid lunchserveringen på särskilda boenden inom ÄO Utfallet visar att matsvinnet vid lunchservering når målvärdet. Genom fortsatt samverkan med måltidsenheten samt utvecklade arbetssätt kring måltidshantering bedöms förutsättningarna för bibehålla resultatet vara goda. Sammantaget bedöms utvecklingsmålet kunna uppnås under året. Följande aktiviteter sker/planeras att ske i verksamheten:  Pågående och intensifierad samverkan med måltidsenheten.  Mätmetod för uppföljning av matsvinn har tagits fram i samarbete med måltidsenheten.  Breddinförandet av förändrad måltidshantering fortsätter inom verksamheterna.  Digital utbildning i livsmedelshantering genomförs under hösten och vintern inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Samtliga verksamheter ska arbeta för att få en så hög personalkontinuitet som möjligt Resultat för aktuellt mått föreligger ännu inte vid delår 2, då mätning sker senare under året. Förutsättningarna för att bibehålla och på sikt förbättra personalkontinuiteten bedöms vara goda. Samtidigt innebär rekryteringsutmaningar och en fortsatt användning av timvikarier en risk för att kontinuiteten påverkas negativt. Sammantaget bedöms utvecklingsmålet kunna uppnås under året. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Arbetet med fast omsorgskontakt används som utgångspunkt i både planering och utförande av insatser.  Fortsatt utveckling av verksamhetsnära planering i syfte att stärka personalkontinuiteten över tid.  Implementering av verksamhetsnära planering fortsätter som en viktig del i arbetet för ökad kontinuitet och förbättrad resursplanering. Samtliga verksamheter ska verka för ett hållbart medarbetarengagemang Resultat för aktuella mått föreligger ännu inte vid delår 2, då medarbetarenkät genomförs under hösten. Tidigare års utfall visar dock att HME-index i huvudsak ligger över målvärdet. Utifrån detta samt pågående arbete med ledarskap, värdegrund och uppföljning av handlingsplaner bedöms utvecklingsmålet kunna nås under året. De utbildnings- och utvecklingsinsatser som genomförs bedöms bidra till ökad delaktighet och ett stärkt medarbetarskap. Följande aktiviteter sker/kommer att ske i verksamheten:  Aktivt arbete med uppföljning av handlingsplaner kopplade till HME.  Fortsatt värdegrundsarbete i samtliga verksamheter.  Fortsatt fokus på verksamhetsnära ledarskap.  Arbete för att stärka ett aktivt medarbetarskap.  Värdegrunden hålls levande genom kontinuerliga dialoger i verksamheterna.  En större utbildningssatsning inom salutogent förhållningssätt genomförs under hösten med uppstart i oktober. Verksamheterna ska arbeta med hemtjänstindex för att förbättra de områden där det finns förbättringsområden Resultat för aktuellt mått föreligger ännu inte vid delår 2, då hemtjänstindex bygger på enkät- och enhetsundersökningar som genomförs under året och redovisas senare. Tidigare års utfall visar förbättringspotential inom flera områden. Utifrån påbörjat och planerat Comfact Signature Referensnummer: 374785SE förbättringsarbete bedöms utvecklingsmålet kunna uppnås under året. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Genomförande av framtagen handlingsplan kopplad till hemtjänstindex.  Uppföljning av resultat från enkät- och enhetsundersökningar som genomförs under året.  Väckelsångs hemtjänst har infört verksamhetsnära planering som en del av utvecklingsarbetet.  Implementering av verksamhetsnära planering fortsätter som en del av det löpande förbättringsarbetet. Verksamheterna ska arbeta för att införa alternativ av digitaliserade hjälpmedel Utfallet visar att införandet av digitaliserade hjälpmedel pågår och att utvecklingen fortsätter i positiv riktning. Digitala hjälpmedel och välfärdsteknik används i allt högre grad för att stärka trygghet, delaktighet och självständighet för den enskilde. Sammantaget bedöms utvecklingsmålet kunna uppnås under året, även om införandetakten påverkas av tekniska, organisatoriska och utbildningsmässiga förutsättningar. Följande aktiviteter sker i verksamheten:  Fortsatt införande av ytterligare läkemedelsrobotar.  Fortsatt arbete med digital tillsyn.  Pågående arbete med digitala lösningar som alternativ till traditionella arbetssätt, inklusive omvärldsspaning och i vissa fall upphandling.  Upphandlingen av nytt verksamhetssystem har slutförts och arbete med införande har påbörjats.  Arbetet med digital post fortsätter, men införandet har förskjutits något i tid.  Inom projektet ny socialtjänstlag pågår flera delprojekt, däribland förberedelser inför insatser utan behovsprövning (IUB). Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 8 Ekonomi Utfall Utfallet för perioden är 67,7% av budget (riktpunkt 66,7%). Avvikelsen bedöms vara rimlig med hänsyn till verksamhetens säsongsvariationer, där sommarperioden medför högre kostnader till följd av semestrar och sommarvikarier. Förbrukningen bedöms därför inte indikera någon avvikelse mot helårsprognos i nuläget. Under perioden syns en ökning av verksamhetsvolymerna, framför allt inom hemtjänsten där antalet beviljade timmar har ökat med 10,0% jämfört med motsvarande period föregående år. Det ökade behovet av omsorg har bidragit till högre personalkostnader, vilka uppgår till 67,1% av budget och har ökat med 8% jämfört med föregående år. Kostnadsutvecklingen förklaras främst av ökade vård- och omsorgsvolymer samt högre kostnader för obekväm arbetstid enligt nytt kollektivavtal (april). Även övriga verksamhetskostnader har ökat jämfört med föregående år. De största ökningarna återfinns inom tvätt- och textilservice (Textilia), bemanning av hyrsjuksköterskor samt färdtjänst. Prognos helår 2026 Intäkterna bedöms utvecklas i nivå med budget. Personalkostnaderna prognostiseras understiga budget, vilket främst förklaras av finansiering via statsbidrag, vakanta tjänster, ett aktivt arbete med bemanningsplanering i och med ökade vårdbehov samt lägre personalkostnader än budgeterat inom vissa verksamhetsområden. Samtidigt prognostiseras övriga kostnader överstiga budget. Kostnadsökningarna återfinns främst inom färdtjänst, tvätt- och textilservice, hyrsjuksköterskebemanning samt fordonsrelaterade kostnader. Prognosen innehåller fortsatt osäkerheter kopplade till utvecklingen av verksamhetsvolymerna under årets återstående månader, eventuella nya externa placeringar, kostnader för färdtjänst samt ökade fordonskostnader. Även förbrukningen av statsbidrag och projektmedel utgör en osäkerhetsfaktor. Förändring av semesterlöneskulden har inte beaktats i prognosen. Sammanfattning Årets första åtta månader har fortlöpt enligt plan. Arbetet med bemanningsplanering är ständigt pågående. Frisknärvaron inom förvaltningen har en fortsatt positiv trend. Fokus är att fortsätta arbetet kring bemanningsplanering och arbetet med utveckling av verksamheten som helhet. Genom att följa, analysera och stötta verksamheten framåt bedömer förvaltningen att förutsättningarna att bibehålla en budget i balans är god, utifrån att ovan nämnda risker inte inträffar. Investeringar Avvikelsen när det gäller investeringar hänförs huvudsakligen till lägre kostnader än beräknat för flytten av Kometen/Järnvägsgatan samt ett lägre utfall för investering i trygghetslarm. I övrigt bedöms beslutade investeringsprojekt genomföras enligt plan. Driftuppföljning netto per verksamhet Avvikelse f g Avvikelse Kod Vht/Avd/Enhet Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) 100 Nämnd 620 422 0 644 -24 510 Stab och förvaltning 54 508 39 478 0 59 181 -4 673 512 Äldreomsorg 186 856 127 319 0 185 741 1 115 Omsorg 513 96 893 63 269 0 95 431 1 462 funktionsnedsättning 514 Hälso- och sjukvård 60 712 39 929 0 58 592 2 120 Summa 399 589 270 417 0 399 589 0 Driftuppföljning intäkt/kostnad Avvikelse f g Avvikelse Brutto intäkt/kostnad Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) Intäkter -75 998 -56 403 0 -75 893 -105 Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Personalkostnader 344 919 231 596 0 338 646 6 273 Övriga kostnader 130 668 95 224 0 136 836 -6 168 Summa 399 589 270 417 0 399 589 0 Investeringsuppföljning Avvikelse f g Avvikelse Kod Projekt Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) 90500 Inventarier Övrigt 2 301 333 0 1 375 926 Inventarier vårdsäng 90502 100 50 0 100 0 VOF 90546 Inventarier VOF 680 190 0 680 0 94043 Solhaga Solrum 400 399 0 399 1 Summa 3 481 972 0 2 554 927 Comfact Signature Referensnummer: 374785SE 9 Utsikter för resten av året Fortsatt fokus på kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö med individens behov i centrum bedöms vara avgörande för nämndens verksamheter under resten av året. Ett antal områden bedöms särskilt påverka förutsättningarna.  Smittspridning Det är fortsatt svårt att prognostisera utbrott av exempelvis covid-19, influensa och vinterkräksjuka. Samtidigt bedöms det sannolikt att fler utbrott kan inträffa under höst och vinter, vilket kan innebära ökad belastning på verksamheterna och påverkan på bemanning och kontinuitet.  Ny socialtjänstlag Arbetet med omställningen till den nya socialtjänstlagen bedöms fortsätta att prägla verksamheterna under resten av året. Flera delprojekt pågår och arbetet med insatser utan behovsprövning (IUB) förväntas fortsätta under hösten och vintern. Utbildningsinsatser inom salutogent förhållningssätt genomförs samtidigt som verksamheterna fortsätter att utveckla arbetssätt i linje med lagstiftningens intentioner.  Verksamhetsutveckling och välfärdsteknik Verksamhetsutveckling bedöms fortsätta i hög takt, bland annat med stöd av statsbidrag och projektmedel inom områden såsom god och nära vård samt ny socialtjänstlag. Digitalisering och införande av välfärdsteknik bedöms vara viktiga för att möta ökade behov utan att kompromissa med kvalitet. Samtidigt finns utmaningar kopplade till införandet, då välfärdsteknik kräver tid för installation, implementering, utbildning och utvärdering.  God och nära vård Omställningen till God och nära vård fortsätter enligt plan och bedöms även fortsättningsvis vara ett prioriterat utvecklingsområde. Samverkan med Region Kronoberg och utvecklingen av förebyggande arbetssätt förväntas bidra till ökad självständighet, delaktighet och trygghet för den enskilde. Under hösten inleds även projektet Specialiserad rehabilitering i hemmet (SPRIH) i samverkan med rehabkliniken i Växjö.  Krisberedskap och säkerhet (KHOSS) Den förändrade globala och nationella säkerhetssituationen, tillsammans med ett ökat fokus på civilt försvar och beredskap, bedöms fortsatt påverka vård och omsorg. Det finns ett behov av att säkerställa tillgång till samhällsviktiga insatser vid kris samt att vidareutveckla kompetens inom kris- och kontinuitetshantering.  Personlig assistans Nationella rapporter om personlig assistans och kopplingar till kriminella nätverk kan leda till förändringar i regelverk och ansvarsfördelning. Förslag om förändrat huvudmannaskap kan, om de genomförs, få betydande konsekvenser för kommunens ansvar och organisering framöver.  Verksamhetssystem Under resten av året fortsätter arbetet med införande av nytt verksamhetssystem. Implementeringen kommer att kräva utbildningsinsatser och anpassning av arbetssätt, vilket tillfälligt kan innebära en ökad belastning på verksamheterna. På längre sikt bedöms systemet bidra till effektivare arbetssätt och förbättrat verksamhetsstöd.  Kompetensförsörjning Utmaningar kopplade till att rekrytera och behålla rätt kompetens bedöms kvarstå under resten av året. Arbetet med kompetensförsörjning, kompetensplanering och utveckling av befintliga medarbetare fortsätter. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten kommer en särskild kompetensplan att tas fram som stöd för det långsiktiga arbetet.  Ekonomi Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Att upprätthålla en ekonomi i balans är fortsatt ett prioriterat fokusområde. Samtidigt behöver verksamheterna hantera ökade behov inom vissa områden och säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt utan att kvaliteten påverkas negativt.  Samhälle fritt från våld Arbetet med våldsförebyggande insatser och samverkan kring ett samhälle fritt från våld bedöms fortsätta och påverka verksamheternas arbete, särskilt inom områden som rör barn, unga och särskilt utsatta grupper.  Framtida utvecklingsprojekt Planering pågår inför ett projekt avseende hemtandvård på Solängen i Ryd med planerad uppstart under 2027. Projektet bedöms kunna bidra till utvecklad samverkan och ökad tillgänglighet till tandvård för målgruppen. Comfact Signature Referensnummer: 374785SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: Birgitta Arvidsson TID: 2026-09-28 17:48:57 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46760210975) IDENTIFIKATIONS-ID: 418430544ec7435ebb6454c7d1eb6ba4 NAMN: Emelie Eriksson TID: 2026-09-29 12:34:13 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46728892289) IDENTIFIKATIONS-ID: 191772dac1e8449bb6005609274a9dc9 NAMN: Karin Mette TID: 2026-09-30 03:33:23 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46702632631) IDENTIFIKATIONS-ID: 70ee34dd9d8e427baa790f2d8d6d7c61 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-09-30 03:33:33 +02:00 Ref: 374785SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 374785SE Sida 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (11) Vård- och omsorgsnämnden 2026-09-23

§ 133 Delårsrapport 2:2026 TFN/2026:9 Beslut 1. Teknik- och fritidsnämnden tar emot informationen och översänder delårsrapport 2:2026 till Kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Lokalstrateg Karin Berggren går igenom nämndens vision och uppdrag. Ordförande Anna Johansson (C) påpekar att uppgifter om markköp, markförsäljning, skog, transport mm tydligare bör framgå i delårsrapporterna. Ekonom Markus Hasselberg går igenom den ekonomiska delen. Beslutsunderlag Delårsrapport 2:2026 Muntliga redogörelser _________ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 376591SE

§ 203 Delårsrapport 2:2026 Tingsryds kommun KS/2026:348 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Delårsrapport 2:2026 för Tingsryds kommun. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat delårsrapport för perioden januari till augusti 2026 med resultatprognos för helåret 2026. Resultatet för bokslutsperioden uppgår till +39 mnkr (+28 mnkr) och prognosen för helåret uppgår till +17 mnkr (+11 mnkr). Budgeterat resultat för helåret uppgår till +1 mnkr. För mer information och analys hänvisas till delårsrapporten. Nämndernas delårsbokslut redovisas som bilagor till delårsrapporten. Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-10-12 § 171 2. Delårsrapport 2:2026 Tingsryds kommun 3. Delårsrapport 2:2026 kommunstyrelsen (bilaga) 4. Delårsrapport 2:2026 teknik- och fritidsnämnden (bilaga) 5. Delårsrapport 2:2026 miljö- och byggnadsnämnden (bilaga) 6. Delårsrapport 2:2026 arbete- och välfärdsnämnden (bilaga) 7. Delårsrapport 2:2026 bildningsnämnden (bilaga) 8. Delårsrapport 2:2026 vård- och omsorgsnämnden (bilaga) _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 386741SE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 (63) Kommunstyrelsen 2026-10-26

§ 204 Delårsrapport 2:2026 Stiftelsen Tingsrydsbostäder KS/2026:349 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ta emot delårsrapport 2:2026 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Stiftelsen Tingsrydsbostäder har upprättat delårsrapport för perioden januari till augusti 2026 med helårsprognos för 2026. Periodens resultat (före bokslutsdispositioner och skatt) uppgår till -0,7 mnkr (-0,9 mnkr) och årsprognosen för motsvarande resultat uppgår till - 1,3 mnkr (0,0 mnkr). Budgeterat resultat för helåret uppgår till +0,1 mnkr. Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar ärendet. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-10-12 § 172 2. Delårsrapport 2:2026 Stiftelsen Tingsrydsbostäder _________ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 386741SE Delårsrapport 2 januari-augusti 2026 Tingsryds kommun Kommunfullmäktige Foto i rapporten från Bildbanken. Sida | 2 Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................. 4 1.1 Sammanfattning - ekonomi ........................................................................................ 4 2 Vision 2030 och kommunövergripande mål ......................................................... 5 2.1 Vision ......................................................................................................................... 5 2.1.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) ................................................................................ 5 2.1.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) ....................................................................................................... 5 2.1.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) ............................................................. 6 2.1.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) .......................................................... 6 2.1.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) .................................. 6 3 Förenklad förvaltningsberättelse .......................................................................... 7 3.1 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................... 7 3.2 Utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .......................... 9 3.2.1 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning................................................. 9 3.2.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning .................................................. 11 3.2.3 Resultat och ekonomisk ställning .......................................................................12 3.3 Balanskravsresultat ...................................................................................................20 4 Finansiella rapporter ............................................................................................ 22 4.1 Resultaträkning .........................................................................................................22 4.2 Kassaflödesanalys ....................................................................................................22 4.3 Balansräkning ...........................................................................................................23 4.4 Driftredovisning .........................................................................................................24 4.5 Investeringsredovisning .............................................................................................26 5 Redovisningsprinciper och noter........................................................................ 28 5.1 Redovisningsprinciper ...............................................................................................28 5.2 Noter .........................................................................................................................30 Bilagor Bilaga 1: Finansverksamhet 260831 Sida | 3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning - ekonomi • Resultatet för perioden januari till augusti uppgick till +39 mnkr (5,9 procent) och årsprognosen visar ett resultat på +17 mnkr (1,7 procent). Motsvarande resultat för delårsperioden föregående år var +28 mnkr (4,3 procent) och utfallet för helåret uppgick till +22 mnkr (2,3 procent) • Budgeterat resultat för 2026 uppgår till +1 mnkr. Årsprognosens överskott mot budget på +16 mnkr förklaras i första hand av förväntat överskott hos kommunens nämnder samt bättre utfall än budgeterat för generella statsbidrag, utjämningsbidrag och finansnetto. • Nämndernas årsprognoser uppvisar ett sammanlagt överskott mot budgeten på +16 mnkr. Prognosen för en av nämnderna visar ett mindre underskott, medan övriga nämnder prognostiserar överskott mot budget. • Periodens investeringar uppgick till 79 mnkr och årsprognosen uppgår till 172 mnkr, vilket motsvarar 41 respektive 90 procent av årsbudgeten. • Nyupplåning om 115 mnkr har genomförts under perioden. Kommunens låneskuld uppgick därmed till 310 mnkr på bokslutsdagen 31 augusti. Årsprognosen visar en total nyupplåning om 215 mnkr under året, vilket innebär att kommunens låneskuld beräknas uppgå till 410 mnkr vid årets slut. • Avstämningen av prognosen för kommunfullmäktiges långsiktiga finansiella mål för god ekonomisk hushållning visar att målen avseende årets resultat och nämnder som håller budget delvis kommer uppnås, medan målen för soliditet och självfinansieringsgrad för investeringarna bedöms inte uppnås under året. Kommunhuset i Tingsryd. Sida | 4 2 Vision 2030 och kommunövergripande mål 2.1 Vision Tingsryds kommuns vision antogs av kommunfullmäktige 2021 och är följande: Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Vi är engagerade och stolta, har ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas. 2.1.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) God utbildning är en nödvändighet för en framgångsrik kommun. Inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. I Tingsryds kommun ska alla känna att de har fått en bra uppväxt med en bra utbildning. Inte minst är detta viktigt för att göra Tingsryds kommun till en attraktiv plats för människor när de själva bildar familj och skaffar barn. Tingsryd kommuns bildningsförvaltning har stora utmaningar framför sig med en förändrad demografi vilket påverkar skolan. Arbetet med de kvalitetsmål och utvecklingsmål som finns kopplade till det kommunövergripande målet fortgår dock med samma kraft. Då skolans arbetsår sträcker sig över läsåret, från augusti till juni, har det senaste resultat presenterats under sommaren. För elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram uppgick resultatet till 80,4 procent, vilket innebär en positiv förbättring med 5,2 procentenheter jämfört med år 2025. I riket uppgick motsvarande resultat till 83,6 procent, genomsnittet i Kronobergs län var 76,9 procent (ovägt medel). Även andra förvaltningar kan bidra, inom sina verksamhetsområden, till att skapa de bästa förutsättningarna för våra barn, ungdomar och vuxna i skolan. Kompetensutveckling behövs såväl inom kommunen som inom företag, där spelar vuxenutbildning en stor roll i att erbjuda sin målgrupp en god och inkluderande utbildning av kvalité. Det är ännu tidigt på året för att rapportera resultat även om några mått redan har uppnåtts. 2.1.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) Rent vatten och sanitet för alla är en förutsättning för en hållbar utveckling. Att möta upp den efterfrågan som finns och att ha en robusthet för framtiden. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att vi tar hand om vårt vatten på bästa sätt. Att vattnet i våra kranar är rent och att smutsigt avloppsvatten tas om hand är något de flesta tar för givet men det kräver ett kontinuerligt arbete och framförhållning. Det är den tekniska avdelningens VA- enhet som levererar dricksvattnet och tar hand om avloppsvattnet. Varje verksamhet ansvarar för att se till att det finns tillgång till vatten vid till exempel ett strömavbrott eller annan händelse, i enlighet med ansvarsprincipen. Detta framgår i Plan för extraordinära händelser. Nödvattenplanen utgör riktlinjen för de proaktiva åtgärder som varje verksamhet ska göra för att förbereda sig inför en sådan händelse. Specificerade mål inom det kommunövergripande målet finns bland annat hos teknik- och fritidsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Resultat för flertalet av målen kan rapporteras först i årsbokslutet. Sida | 5 2.1.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) Hållbar energi för alla. Enligt miljöprogrammet ska Tingsryds kommun arbeta för att minska kommunens klimatpåverkan samt bidra till att internationella, nationella och regionala mål uppfylls. Ett prioriterat område är förnybar energi vilket får extra uppmärksamhet genom målet om att möjliggöra god tillgång till hållbar och modern energi. Kunskap är viktigt för att öka användning och efterfrågan på hållbar och modern energi. Till detta kan kommunorganisationen bidra på många olika sätt. Specificerade mål inom det kommunövergripande målet finns bland annat hos teknik- och fritidsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Måluppfyllelsen är hittills blandad och flera resultat kommer att redovisas först i årsbokslutet. 2.1.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) Hälsa och välbefinnande är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Prioriteringar för hälsa och välbefinnande är en prioritering för samhällets utveckling i stort. Tingsryd kommuns verksamheter spänner över stora områden och det finns många möjligheter att bidra till förutsättningar för hälsosamma liv och god livskvalitet där exempelvis en trygg livsmiljö är ett område. Andra områden är stöd och vård efter behov liksom god service, bra lokaler, en väl fungerande tillsyn samt tillgång till ett rikt kulturliv. Specificerade mål inom det kommunövergripande målet finns bland annat hos vård- och omsorgsnämnden och arbete- och välfärdsnämnden. Hittills har något mål på verksamhetsnivå uppfyllts medan fler är för tidiga att följa upp och kan redovisas först i årsbokslutet. 2.1.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) Hållbar industri, innovationer och infrastruktur som ger positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt samt utveckling är en viktig del i utvecklingen mot kommunens vision. Viktiga delar i detta är ett bättre näringslivsklimat, attraktiva miljöer för företag men också för bostäder. Vidare är samverkan och dialog en förutsättning för att flytta fram positionerna inom området. Specificerade mål inom det kommunövergripande målet finns bland annat hos kommunstyrelsen, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Några mål har uppnåtts och ett antal resultat kan redovisas först i årsbokslutet. Sida | 6 3 Förenklad förvaltningsberättelse 3.1 Händelser av väsentlig betydelse Omvärld • Den globala osäkerheten kopplad till geopolitik, säkerhetspolitiska spänningar och internationell handel har fortsatt varit hög under året. Rysslands anfallskrig i Ukraina pågår alltjämt. Även situationen i Mellanöstern har fortsatt att påverka den globala ekonomin. Efter de militära konflikterna mellan USA, Israel och Iran under första halvåret råder vapenvila, men osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen är betydande. Energi- och råvarumarknaderna har präglats av fortsatt volatilitet, vilket bidragit till en osäker internationell konjunkturbild. • Svensk ekonomi befinner sig i en tydlig återhämtningsfas efter flera år av svag konjunkturutveckling. BNP-tillväxten har stärkts, hushållens konsumtion ökar och arbetsmarknaden visar tecken på förbättring. Trots den positiva utvecklingen påverkas utsikterna fortsatt av osäkerheten i omvärlden och de geopolitiska spänningarna. • Inflationen har under året utvecklats relativt nära inflationsmålet, men under sommaren har inflationstrycket ökat något. Mot bakgrund av högre energi- och råvarupriser samt ett fortsatt osäkert internationellt läge bedömer Riksbanken att riskerna för en högre inflation har ökat, vilket också avspeglas i prognosen som signalerar behov av högre styrränta framöver om utvecklingen består. • Svensk BNP-tillväxt bedöms vara starkare under 2026 än under de närmast föregående åren. Hushållens konsumtion visar tecken på återhämtning och arbetsmarknaden har stabiliserats, även om arbetslösheten fortfarande är relativt hög i ett historiskt perspektiv. • Riksbanken har under året lämnat styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Penningpolitiken präglas av försiktighet där utvecklingen av inflation, energipriser och konjunktur kommer att vara avgörande för framtida räntebeslut. Enligt Riksbankens prognos bedöms dock styrräntan kunna behöva höjas under den kommande perioden för att säkerställa att inflationen stabiliseras kring inflationsmålet. • Enligt SKR fortsätter kommunsektorns ekonomiska förutsättningar att förbättras under 2026, med starkare skatteunderlag och högre resultatnivåer än under de närmast föregående åren. Samtidigt kvarstår långsiktiga utmaningar kopplade till demografiska förändringar, kompetensförsörjning och behovet av strukturell anpassning i många kommuner och regioner. Kommun och kommunala företag • Efter beslut i kommunfullmäktige under 2025 finansierar kommunen byggnation av ny arena för Tingsryds AIF genom anläggningslån till Taif Arena AB. Den 8 februari drabbades föreningens arenabyggnation av en allvarlig byggincident, takstolar rasade ner efter montering. Lyckligtvis inträffade inga personskador. Åtgärder har vidtagits och byggnation har efter viss omplanering kunnat fortgå ungefär som planerat. Händelsen har inte inneburit några avvikelser i beräknad tidpunkt för färdigställande eller beräknad budget/låneram. Arenan beräknas bli färdigställd i slutet av året, varvid kommunens förhyrning samt utbetalning av driftbidrag kommer att påbörjas. I samband med detta sker även försäljning av den gamla ishallen till arenabolaget, som kommer att riva den och bygga en träningshall på markytan där den tidigare ishallen stått. Sida | 7 • I samband med bokslutsarbetet för bokslut 2025 upptäcktes ett felaktigt upplägg för delar av momsredovisningen i kommunens ekonomisystem. Efter fördjupad utredning har konstaterats att återsökning av ingående moms uteblivit för sammanlagt 12 mnkr under åren 2018-2025. Den del som ligger utanför den giltiga rättelseperioden, knappt 5 mnkr, har lett till en engångskostnad för nedskrivning av momsfordran i bokslutsperiodens resultat. För resterande del skickas ansökan om rättelse in till skatteverket under hösten. Beloppet för nedskrivningen är bedömt utifrån försiktighetsprincipen. De systemtekniska felaktigheterna har rättats för år 2026. • Kommunfullmäktige fastställde i april månad nya ägar- och huvudmannadirektiv för kommunens bolag och stiftelser. • Tingsryds Utveckling och Fastighets AB har utmanats ekonomiskt av att en större industrilokal i Tingsryd varit outhyrd under hela bokslutsperioden till följd av konkurs för den tidigare hyresgästen. Detta har skapat ett nedskrivningsbehov som i sin tur inneburit att bolaget i september, efter upprättad kontrollbalansräkning, konstaterat att det egna kapitalet uppgår till cirka -10 mnkr och därmed understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Kontrollstämma genomfördes den 29 september, varvid beslut fattades om fortsatt drift av bolaget. Styrelsen har beslutat att avyttra fastigheten och ärendet har överlämnats till kommunfullmäktige för godkännande. Styrelsen har även hemställt hos moderbolaget om ägartillskott för att säkerställa fortsatt drift samt återställa bolagets egna kapital. Ärendena kommer att behandlas av kommunfullmäktige i november månad. • Under våren har Migrationsverket sagt upp drygt 50 lägenheter hos Stiftelsen Tingsrydsbostäder. Uppsägningen verkställs under hösten. Befolkning • Enligt uppgift från SCB uppgick kommunens invånarantal till 11 862 personer den 30 juni i år, vilket innebär en minskning med -104 personer jämfört med samma tidpunkt förra året. • Vid senaste årsskiftet var invånarantalet 11 866 personer, vilket innebär att förändringen under första halvåret var -34 personer (0 personer). • Födelsenettot för första halvåret uppgick till -47 personer (varav 43 födda och 90 avlidna), medan flyttnettot uppgick till +13 personer inklusive justeringar. Motsvarande siffror för samma period förra året var födelsenetto -30 personer (31 födda och 61 avlidna) och flyttnetto +30 personer inklusive justeringar. • Sammantaget kan konstateras att de senaste årens kraftiga minskning av invånarantalet för tillfället ser ut att ha bromsats något under det första halvåret i år. Det kan noteras att antalet födda under första halvåret är något fler än förra året. Det totala födelsenettot är dock försämrat till följd av ökat antal avlidna. Sida | 8 3.2 Utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I årsredovisningen vid årets slut ska förvaltningsberättelsen, enligt kommunallagen, innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Kommunfullmäktige har i "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning" angivit hur denna utvärdering ska genomföras i Tingsryds kommun. Kommunfullmäktige har fastställt fyra finansiella mål och åtta verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. För varje mål har nivåer definierats för uppfyllt (=bra), delvis uppfyllt (=godkänt) och ej uppfyllt (=ej godkänt). Den sammantagna årliga utvärderingen av god ekonomisk hushållning görs i årsredovisningen enligt följande modell: • God ekonomisk hushållning har UPPNÅTTS om minst 75% av finansiella mål och minst 75% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. • God ekonomisk hushållning har DELVIS UPPNÅTTS om minst 50% av finansiella mål och minst 50% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. • God ekonomisk hushållning har EJ UPPNÅTTS om färre än 50% av finansiella mål och färre än 50% av verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis. De finansiella målen följs upp och prognostiseras i delårsrapporten, medan flertalet av de fastställda verksamhetsmålen endast kan mätas vid årets slut. En fullständig utvärdering av god ekonomisk hushållning kan således göras först i årsbokslutet. Prognosen för de finansiella målen visar att två av målen delvis kommer att uppnås för 2026, medan två av målen inte kommer att uppnås. Nedan följer en kort redovisning av de fastställda målen för god ekonomisk hushållning. 3.2.1 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställt åtta verksamhetsmål/mått som bedömts ha särskild betydelse för god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun i ett verksamhetsperspektiv. Målen anses ha stor betydelse för framtida förutsättningar och utveckling för både medborgare, samhälle och den kommunala verksamheten in Tingsryds kommun i ett långsiktigt perspektiv. Mått Mål Status 2026 2025 2024 2023 Elever i åk 9 minst 82 % 80,4 % 75,2 % 77,3 % 74,6 % som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (GEH) Gymnasieeleve minst 72 % 74,4 % 62,2 % 65,2 % r med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) (GEH) Förnyelsetakt, 98 st 1 229 st 100 st VA-ledningsnät (år) (GEH) Energianvändni högst 137,7 143 144 149 ng (kWh/m2) i kommunens lokaler (GEH) Sida | 9 Mått Mål Status 2026 2025 2024 2023 Antal hushåll högst 200 st 172 st 173 st 179 st med ekonomiskt bistånd (st) (GEH) Andel nöjda minst 90 % 90 % 86 % 88 % som bor på särskilt boende, ÄO (%) (GEH) Andel nöjda minst 90 % 95 % 91 % 95 % med insatser från hemtjänsten (%) (GEH) Sjukfrånvaro högst 6 % 6,1 % 6,5 % 6,7 % totalt bland anställda, kommun, andel (%) (samtliga siffror i tabellen avser helår) Flertalet av de fastställda målen kan varken utvärderas eller prognostiseras efter årets första åtta månader, utan kan redovisas först i årsbokslutet. Resultatet för 2026 redovisas därför enligt nedan. I denna delårsrapport: • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram Resultatet för elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram uppgick till 80,4 procent, vilket innebär en förbättring med 5,2 procentenheter jämfört med år 2025. Motsvarande resultat i riket uppgick till 83,6 procent, medan genomsnittet i Kronobergs län uppgick till 76,9 procent (ovägt medel). I årsredovisningen: • Gymnasieelever med examen inom fyra år • Förnyelsetakt VA-ledningsnät • Energianvändning i kommunens lokaler • Antal hushåll med ekonomiskt bistånd • Andel nöjda som bor på särskilt boende • Andel nöjda med insatser från hemtjänsten • Sjukfrånvaro för kommunens anställda När det gäller sjukfrånvaron kan konstateras att den under årets första sju första månader, januari - juli, uppgick till 5,7 procent jämfört med 6,0 procent under motsvarande period föregående år. Nivån är därmed 0,3 procentenheter lägre än föregående år, då helårsutfallet uppgick till 6,1 procent. Delårsresultatet indikerar att målet om en sjukfrånvaro på högst 6,0 procent bör kunna uppnås vid årets slut. Sida | 10 3.2.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställt åtta verksamhetsmål/mått som bedömts ha särskild betydelse för god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun i ett verksamhetsperspektiv. Målen anses ha stor betydelse för framtida förutsättningar och utveckling för både medborgare, samhälle och den kommunala verksamheten in Tingsryds kommun i ett långsiktigt perspektiv. Mått Resultatmål Status 2026 2025 2024 2023 Årets resultat, andel av minst 2 % 1,7 % 2,3 % 3,1 % 3,5 % skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar (%) (GEH) Soliditet inklusive samtliga minst 40 % 32 % 36 % 39 % 38 % pensionsförpliktelser (%) (GEH) Självfinansieringsgrad för minst 80 % 39 % 70 % 149 % 69 % investeringar (%) (GEH) Nämnder som håller budget, minst 100 % 83 % 83 % 40 % 40 % andel (%) (GEH) 2026 års siffror i tabellen avser aktuell prognos för helåret 2026. Tabellens siffror för åren 2023-2025 avser verkligt utfall för respektive helår. Årets resultat Kommunfullmäktige har beslutat att resultatnivån ska uppgå till minst 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, med en godkänd nivå (miniminivå) på 1,0 procent. Årsprognosen visar ett resultat på 1,7 procent. Målet bedöms därför bli delvis uppfyllt vid årets slut. Prognosen innebär en något lägre resultatnivå än förra året. För perioden januari-augusti uppgår resultatet till 5,9 procent, vilket innebär att målet uppfylls med god marginal för årets första åtta månader. Soliditet Kommunfullmäktige har fastställt ett mål om en soliditet på minst 40 procent, med en godkänd nivå (miniminivå) på 35 procent. Målet avser soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden. Årsprognosen visar att soliditeten kommer att uppgå till 32 procent vid årets slut, vilket innebär att målet bedöms att inte bli uppfyllt i årsbokslutet. Prognosen innebär en sänkt nivå från 36 procent vid årets ingång. Minskningen beror främst på genomförd och planerad nyupplåning till följd av lånefinansiering av investeringar samt utbetalning av anläggningslån. På balansdagen för bokslutsperioden (31 augusti) uppgick soliditeten till 37 procent, vilket innebär att målet uppfylls i delårsbokslutet. Självfinansieringsgrad för investeringar Kommunfullmäktige har fastställt att självfinansieringsgraden för investeringar ska uppgå till minst 80 procent, med en godkänd nivå om 60 procent. Målet ger således utrymme för viss nyupplåning för att finansiera delar av investeringsbudgeten. Årsprognosen visar att självfinansieringsgraden kommer att uppgå till 39 procent för helåret 2026, vilket innebär att målet inte kommer att uppnås. När kommunfullmäktige fastställde budgeten beräknades självfinansieringsgraden till 37 procent. För bokslutsperioden uppgår självfinansieringsgraden till 92 procent, vilket innebär att målet uppnås med viss marginal. Sida | 11 Budgetföljsamhet för nämnder Kommunfullmäktige har fastställt ett finansiellt mål om att samtliga nämnder, d v s 100 procent, ska hålla budget, med en nivå för godkänt om minst 60 procent. I årsprognosen redovisar 1 av 6 nämnder ett underskott mot budget. Målet bedöms därför bli delvis uppfyllt i årsbokslutet. 3.2.3 Resultat och ekonomisk ställning Resultat och kapacitet Resultat 2026 2025 2024 2023 Resultat januari-augusti, mnkr 39,3 28,3 36,8 38,4 Resultat januari-augusti exkl 39,3 28,3 36,8 38,4 jämförelsestörande poster, mnkr Resultat januari-augusti i % av skatteintäkter 5,9 4,3 5,7 5,9 och utjämning Budgeterat resultat helår, mnkr 0,9 14,9 -3,9 9,8 Resultat helår, mnkr 17,3 22,3 30,6 34,5 Resultat helår i % av skatteintäkter och 1,7 2,3 3,1 3,5 utjämning Januari - augusti Periodens resultat uppgick till +39 mnkr, vilket motsvarar 5,9% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet innebär att kommunen hittills under året visar en fortsatt relativt god resultatnivå och kostnadskontroll, trots att den budgeterade resultatnivån är lägre tidigare år. Generellt sett har budgetförbrukningen hos kommunens verksamheter varit låg efter årets åtta första månader. Pensionskostnaderna är fortsatt låga i förhållande till de kraftiga kostnadsökningar som ägde rum under åren 2022-2024. Det bör även noteras att periodens resultat innehåller redovisning av minskad semesterlöneskuld som påverkat resultatet positivt med 12 mnkr. Detta är en redovisningseffekt som uppstår efter åtta månader av året men som inte består vid årets slut. Periodens resultat räknat utan denna effekt är således +27 mnkr. Motsvarande redovisningseffekt ingick även i resultaten för samma period år 2025, 2024 och 2023 och uppgick då till cirka 15, 15 respektive 12 mnkr. Årsprognos 2026 Prognosen för helåret 2026 visar ett resultat på +17 mnkr, vilket motsvarar 1,7 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet förväntas därmed bli något lägre än förra året då bokslutet uppgick till +22 mnkr. Det bör noteras att 2025 års resultat innehöll engångskostnad om 14 mnkr avseende nedskrivning av anläggningstillgång (ishall). Exklusive denna post uppgick resultatet 2025 till +34 mnkr. Ur detta perspektiv innebär prognosen för 2026 en tydligt lägre resultatnivå jämfört med föregående år. Budgeterat resultat för helåret 2026 uppgår till +1 mnkr. Årsprognosen innebär således ett betydande överskott jämfört med det budgeterade resultatet. Det prognostiserade överskottet förklaras främst av budgetöverskott inom kommunens nämnder samt högre intäkter från generella statsbidrag och kommunal utjämning än budgeterat. Med hänsyn till innevarande och kommande års höga budgeterade nivåer för investeringar och anläggningslån hade en högre resultatnivå varit önskvärd. Detta skulle bidra till en högre självfinansieringsgrad av investeringarna och därmed ett lägre upplåningsbehov. Sida | 12 Intäkts- och kostnadsutveckling Januari - Augusti 2026 2025 2024 2023 Skatteintäktsutveckling, mnkr 12,5 6,4 4,9 35,2 Skatteintäktsutveckling, % 1,9 1,0 0,8 5,8 Nettokostnadsutveckling, mnkr 0,2 14,1 3,5 65,2 Nettokostnadsutveckling, % 0,0 2,3 0,6 11,9 Nettoförändring, mnkr 12,3 -7,7 1,4 -30,0 Nettoförändring, %-enheter 1,9 -1,3 0,2 -6,1 Periodens skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) uppgick till 670 mnkr, det motsvarar en ökning med knappt 13 mnkr (1,9 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Även om ökningstakten därmed är något högre än de senaste två åren är den fortsatt relativt låg, särskilt i jämförelse med den extraordinärt höga ökningstakt som sågs under åren 2020-2023. De senaste årens svaga utveckling för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning förklaras främst av den utdragna lågkonjunkturen i riket samt den svaga befolkningsutvecklingen i kommunen. Periodens nettokostnader i verksamheten är i princip oförändrade jämfört med samma period förra året (+0,2 mnkr), vilket bekräftar en fortsatt låg total kostnadsutveckling för kommunens verksamheter. Det bör dock noteras att föregående års redovisade nettokostnader för bokslutsperioden inkluderade en engångskostnad om 14 mnkr för nedskrivning av anläggningstillgång (ishall). Om denna engångskostnad exkluderas är årets nettokostnad således 14 mnkr högre än föregående år. I årsprognosen för 2026 beräknas nettokostnaden öka med 23 mnkr (2,4 procent) jämfört med utfallet för 2025, medan skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag och utjämningsbidrag beräknas öka med 20 mnkr (2,0 procent) på helårsbasis. Det är tydligt att de senaste årens höga ökningstakt för både skatteintäkter och nettokostnader nu bromsat in och att utvecklingen för tredje året i rad är relativt blygsam. Eftersom kostnadssidan ökar något mer än intäktssidan blir resultatnivån något lägre än resultatnivån året före. Tack vare att kommunen kommer från mycket starka resultatnivåer de senaste åren bibehålls dock fortsatt en resultatnivå med viss marginal ner till ett nollresultat. Jämfört med budget visar årsprognosen för skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ett överskott på +6 mnkr. Jämfört med skatteprognosen från april tidigare i år (delår 1) är skatteprognosen i augusti (delår 2) i stort sett oförändrad. Prognosen för verksamhetens totala nettokostnader visar ett överskott mot budgeten på +8 mnkr. Underskott mot budget för centrala poster, främst kapitalkostnader och nedskrivning av momsfordran, vägs upp av relativt stora överskott mot budget inom kommunens nämnder. Finansiella poster Januari - Augusti 2026 2025 2024 2023 Finansiella intäkter, mnkr 6,4 4,0 5,3 7,7 Finansiella kostnader, mnkr 5,0 1,3 1,8 1,3 Finansnetto, mnkr 1,4 2,7 3,5 6,4 Periodens finansnetto visar en fortsatt sjunkande nivå, vilket främst beror på ökade räntekostnader till följd av nyupplåning som genomförts under året. De finansiella intäkterna har under perioden ökat från 4 till 6 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år, samtidigt som de finansiella kostnaderna ökat från 1 till 5 mnkr. Den ökade omslutningen i finansnettot beror huvudsakligen på vidareutlåning av anläggningslån för arenabyggnation, vilket medför ökade såväl intäkter i form av räntor och borgensavgifter som kostnader för nyupplåning. Prognosen för helåret är att finansnettot kommer att visa ett överskott mot budgeten på 3 mnkr vid årets slut. Detta förklaras främst av att den prognostiserade investeringsnivån är lägre än budgeterat samt att huvuddelen av de prognostiserade investeringarna genomförs relativt sent under året, vilket har medfört att upplåningsbehovet hittills blivit något lägre än budgeterat. Sida | 13 Investeringar Januari - Augusti 2026 2025 2024 2023 Investeringar, mnkr 79,1 42,6 27,1 71,0 Självfinansieringsgrad, % 92 177 257 97 Investeringar/avskrivningar, % 235 90 83 234 Investeringar helår, mnkr 172,5 98,5 53,3 115,8 Investeringsbudget, mnkr 191,1 187,5 94,9 105,3 Under årets första åtta månader har investeringarna uppgått till 79 mnkr, vilket är en relativt låg nivå i förhållande till budget. Årets investeringsbudget uppgår till 191 mnkr efter att kommunfullmäktige tilläggsbudgeterat 41 mnkr avseende investeringsanslag som inte förbrukades under 2025. Periodens utfall innebär att 41 procent av budgeten har förbrukats under bokslutsperioden. Föregående år hade 23 procent av budgeten förbrukats under samma period. Årsprognosen visar en beräknad investeringsnivå om 172 mnkr, vilket motsvarar 90 procent av budgeten. Motsvarande helårsutfall för 2025 uppgick till 98 mnkr, vilket motsvarade 53 procent av årsbudgeten. En låg genomförandegrad av investeringsbudgeten innebär ofta att viktigt underhåll skjuts på framtiden och bidrar till en ökad underhållsskuld för kommunens anläggningar. Årsprognosen för investeringarna innebär en självfinansieringsgrad om 39 procent och ett behov av nyupplåning om knappt 80 mnkr hänförligt till kommunens egna investeringar under året. En närmare redogörelse för investeringsverksamheten återfinns längre fram i delårsrapporten under rubriken Investeringsredovisning. Soliditet Per 31 augusti 2026 2025 2024 2023 Soliditet enligt balansräkning, % 55,3 62,9 66,0 63,1 Förändring tillgångar, % 19,4 8,6 0,6 0,9 Förändring eget kapital, % 5,0 3,4 5,4 2,5 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, % 37,0 39,9 40,4 38,0 Soliditeten enligt balansräkningen uppgick per den 31 augusti till 55 procent, vilket innebär en minskning med åtta procentenheter jämfört med samma tidpunkt föregående år och med en procentenhet jämfört med senaste årsskiftet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgick till 37 procent, vilket innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med senaste årsskiftet (36 procent), men en minskning med tre procentenheter jämfört med samma tidpunkt föregående år. Ansvarsförbindelsen för pensioner har under perioden minskat från 238 mnkr till 231 mnkr till följd av pensionsutbetalningar, det påverkar positivt till soliditetsutvecklingen inklusive samtliga pensionsåtaganden. Nyupplåningen påverkar soliditeten i negativ riktning. Årsprognosen visar en soliditet enligt balansräkningen på 48 procent samt en soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden på 32 procent. De relativt snabbt sjunkande soliditetsnivåerna förklaras främst av ökad nyupplåning till följd av anläggningslån och en låg självfinansieringsrad för investeringarna. Den budgeterade soliditetsnivån enligt fullmäktiges budgetbeslut för 2026 uppgår till 45 procent enligt balansräkningen och 30 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden. Sida | 14 Skuldsättning Per 31 augusti 2026 2025 2024 2023 Låneskuld, mnkr 310,0 130,0 80,0 80,0 Genomsnittlig vägd ränta, mnkr 2,61 2,23 1,46 1,15 Antal kreditgivare 1 1 1 1 Under bokslutsperioden har nyupplåning av 115 mnkr genomförts, varav knappt 100 mnkr avseende vidareutlåning av anläggningslån till Taif Arena AB. Kommunens låneskuld uppgick därmed till 310 mnkr per den 31 augusti. Av låneportföljens 310 mnkr har 155 mnkr (50 procent) bunden ränta med löptider mellan ett och fem år, medan resterande 155 mnkr (50 procent) har rörlig ränta. Den genomsnittliga vägda räntan uppgick per den 31 augusti till 2,61 procent, vilket är en högre nivå än motsvarande tidpunkt förra året. Förändringen förklaras av nyupplåning samt omsättning av lån i ett högre ränteläge än när de tidigare lånen tecknades. Samtliga lån i låneportföljen är placerade hos Kommuninvest AB. Den relativt höga andelen lån med rörlig ränta förklaras av att utlåningen till Taif Arena AB sker genom ett byggnadskreditiv med rörlig ränta under byggtiden. När byggnationen är färdigställd avses dessa lån omplaceras till en låneportfölj med olika ränte- och kapitalbindningstider i syfte att begränsa de finansiella riskerna. Årsprognosen för 2026 visar ett behov av ytterligare nyupplåning om 100 mnkr fram till årsskiftet, varvid kommunens låneskuld kommer att uppgå till 360 mnkr vid året slut. Årets sammanlagda nyupplåning kommer enligt prognosen att uppgå till 215 mnkr, varav 137 mnkr avser vidareutlåning av anläggningslån till Taif Arena AB. Resterande del avser finansiering av kommunens egna investeringar. Prognosen för låneskulden vid årets slut är 50 mnkr lägre budget och fastställd låneram för 2026. Detta förklaras dels av ett bättre årsresultat än budgeterat, dels att kommunens investeringsbudget enligt prognosen inte kommer att genomföras fullt ut. Risk och kontroll Kassaflöde och likviditet Per 31 augusti 2026 2025 2024 2023 Likvida medel, mnkr 123,0 180,6 98,2 129,6 Kassalikviditet, % 115 136 109 100 Periodens kassaflöde uppgick till -23 mnkr (+77 mnkr). Det negativa kassaflödet förklaras främst av anläggningslån till Taif Arena AB, men även av en relativt kraftig minskning av kortfristiga skulder under bokslutsperioden. Budgeterat kassaflöde för helåret 2026 uppgår till -20 mnkr inklusive en budgeterad nyupplåning på 265 mnkr. Prognosen för kassaflödet (-29 mnkr) är något lägre än budgeterat och innebär ett behov av ytterligare nyupplåning om 100 mnkr innan årets slut. Total nyupplåning för 2026 beräknas därmed hamna 50 mnkr lägre än budgeterat. Av den prognostiserade nyupplåningen på 215 mnkr vidareutlånas 137 mnkr via anläggningslån, medan resterande del avser kommunens egna investeringar. De likvida medlen uppgick 31 augusti till 123 mnkr (181 mnkr), varav 49 mnkr (50 mnkr) utgör nettoskuld till kommunens koncernbolag avseende del i koncernkonto. Vid årsskiftet föregående år uppgick de totala likvida medlen till 146 mnkr och prognosen visar att de kommer att uppgå till 117 mnkr vid årets slut. Kassalikviditeten uppgick den 31 augusti till 115 procent, vilket innebär en sänkt nivå jämfört med samma tidpunkt föregående år (136 procent). Vid årsskiftet föregående år var kassalikviditeten 108 procent och prognosen visar att den kommer att uppgå till 99 procent vid årets slut. Sida | 15 Pensionsförpliktelser Per 31 augusti 2026 2025 2024 2023 Pensionsavsättning i BR, mnkr 9,1 9,3 8,7 8,1 Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem 230,9 242,7 249,5 242,0 (före 1998), mnkr 240,0 252,0 258,2 250,1 De totala pensionsåtagandena uppgick den 31 augusti till 231 mnkr, vilket är -12 mnkr lägre än motsvarande tidpunkt föregående år. Vid årsskiftet uppgick de totala pensionsåtagandena till 238 mnkr. Sett till de senaste åtta månaderna har den totala pensionsskulden således minskat med -7 mnkr. Minskningen beror främst på utbetalning av pensioner. Pensionsskuldsberäkningen är baserad på Skandias prognos från september 2026. Borgensåtaganden Per 31 augusti, mnkr 2026 2025 2024 2023 Egna bolag och stiftelser 545,1 545,4 566,6 571,2 Föreningar 0,0 0,0 0,0 0,1 Summa 545,1 545,4 566,6 571,3 Kommunens totala borgensåtaganden för de egna företagen är i stort sett oförändrade jämfört med föregående årsskifte och med samma tidpunkt föregående år. Under bokslutsperioden har amortering om 2 mnkr genomförts hos Tingsryds Energi AB, medan nyupplåning 2 mnkr har gjorts hos Räddningstjänsten Östra Kronoberg (Tingsryds andel av lånet). Kommunen har inte längre några borgensåtaganden gentemot föreningar. Anläggningslån Per 31 augusti 2026 2025 2024 2023 Föreningar, mnkr 176,2 3,9 0,0 0,0 Summa 176,2 3,9 0,0 0,0 Anläggningslån till föreningar uppgick till 176,2 mnkr på balansdagen, varav 172,5 mnkr avser Taif Arena AB och 3,7 mnkr avser Tingsryds Travsällskap. Lånet till Taif Arena AB avser nybyggnation av arena för ishockey och andra issporter och beslutades av kommunfullmäktige i april 2025. Beslutet innebär ett anläggningslån om totalt 210 mnkr, varav 37,5 mnkr återstår att utbetala under hösten 2026. Matcharenan beräknas blir färdigställd i mitten av november, medan träningshallen färdigställs under nästa år. Lånet till Tingsryds Travsällskap godkändes av kommunfullmäktige under hösten 2024 och uppgick till 4,0 mnkr med en amorteringstid på 15 år. Kommunstyrelsen har på travsällskapets begäran beviljat amorteringsfrihet för 2026, men med oförändrad total amorteringstid. Prognosen för totala anläggningslån uppgår därmed till knappt 214 mnkr vid årets slut. Sida | 16 Budgetföljsamhet (prognos) mnkr 2026 2025 2024 2023 Budgeterat resultat 0,9 14,9 -3,9 9,8 Avvikelse mot budget: Kommunstyrelsen centrala medel 1,3 0,3 1,9 3,5 Kommunstyrelsen (KLF) 1,9 0,1 11,6 1,3 Teknik- och fritidsnämnd 5,4 7,3 -5,5 -5,3 Arbete- och välfärdsnämnd 7,1 9,7 - - Miljö- och byggnadsnämnd -1,5 -0,4 -0,9 -0,2 Bildningsnämnd 3,0 2,8 -3,1 -17,0 Vård- och omsorgsnämnd 0,0 8,8 9,4 16,0 Fullmäktige och revision 0,0 0,0 0,0 0,2 Taxefinansierad verksamhet 0,7 1,9 -1,1 -1,6 Skatteintäkter 5,5 -2,5 17,7 23,1 Finansnetto 3,2 2,6 2,3 3,5 Finansiering och övrigt -10,2 -23,2 2,2 1,2 Summa Årsresultat 17,3 22,3 30,6 34,5 Resultatprognosen för helåret 2026 uppgår till +17 mnkr, budgeterat resultat uppgår till +1 mnkr. Således innebär prognosen ett sammanlagt överskott mot budgeten på +16 mnkr. Budgetavvikelserna kan huvudsakligen sammanfattas med följande poster: • Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning +6 mnkr • Nämnder +16 mnkr • Finansiering, pensionskostnader och övrigt -6 mnkr En närmare redogörelse för prognostiserade budgetavvikelser återfinns längre fram i delårsrapporten under rubriken Driftredovisning. Prognossäkerhet mnkr 2026 2025 2024 2023 Prognos helårsresultat, april 10,0 18,9 4,0 17,0 Prognos helårsresultat, augusti 17,3 11,3 23,5 39,2 Slutligt utfall resultat 22,3 30,6 34,5 Prognossäkerheten är en viktig del av kommunens ekonomistyrning. Den aktuella resultatprognosen innebär en förbättring från +10 mnkr till +17 mnkr i årsresultat. Försämringen förklaras i huvudsak av en relativt kraftig förbättring av årsprognoserna för kommunens nämnder. Nämnderna har tidigare under året lämnat två prognoser till kommunstyrelsen, varav den senaste i delårsrapport 1 som baserades på april månads redovisning. De nu aktuella prognoserna i delårsrapport 2 innebär nedanstående prognosförändringar jämfört med prognosen i delårsrapport 1: • Kommunstyrelsen – förändrad prognos från +1,1 mnkr i delårsrapport 1 till +1,9 mnkr i delårsrapport 2 • Teknik- och fritidsnämnden - förändrad prognos från +3,5 mnkr i delårsrapport 1 till +5,4 mnkr i delårsrapport 2. • Miljö- och byggnadsnämnden – förändrad prognos från -1,4 mnkr i delårsrapport 1 till -1,5 mnkr i delårsrapport 2. Åtgärdsplan för att begränsa underskottet har antagits av nämnden. • Arbete- och välfärdsnämnden - förändrad prognos från +2,9 mnkr i delårsrapport 1 till +7,1 mnkr i delårsrapport 2. • Bildningsnämnden - förändrad prognos från -0,3 mnkr i delårsrapport 1 till +3,0 mnkr i delårsrapport 2. • Vård- och omsorgsnämnden - oförändrad prognos (0,0 mnkr). Sida | 17 Sammantaget har nämndernas prognoser förbättrats med +10 mnkr jämfört med delårsrapporten efter april månad. Prognosen för årets investeringar uppgår till 172 mnkr (90% av budgeten), vilket innebär en sänkt prognos från 191 mnkr (100% av budgeten) i delårsrapport 1. Utvärdering av prognossäkerheten för budgetåret kan göras först i årsbokslutet. Sida | 18 Koncernföretagen Resultat och prognos Koncernföretagen redovisar följande resultat (före bokslutsdispositioner) för bokslutsperioden samt prognos för helåret 2026: 2026 2025 2024 2023 Resultat f bokslutsdisp, jan-aug Tingsryds Energi AB 1,1 -0,2 1,4 0,8 Tingsryds Utv o Fastighets AB -18,9 0,1 -8,0 1,2 Tingsrydsbostäder AB 2,1 3,3 3,2 2,4 Stiftelsen Tingsrydsbostäder -0,7 -0,9 -1,0 -1,0 Tingsryds Industristiftelse 0,1 -0,1 -2,2 -0,2 Tingsryds Kommunföretag AB 0,0 0,0 0,1 0,0 Resultat f bokslutsdisp, helår Tingsryds Energi AB 3,8 2,6 2,1 0,2 Tingsryds Utv o Fastighets AB - -0,6 2,6 -1,8 Tingsrydsbostäder AB 1,9 2,9 3,0 3,2 Stiftelsen Tingsrydsbostäder -1,3 -1,3 -2,2 -2,3 Tingsryds Industristiftelse 0,2 0,2 -1,8 1,5 Tingsryds Kommunföretag AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Sammantaget kan konstateras att de kommunala företagen redovisar blandade resultat. Det kan noteras att: • Tufab redovisar ett kraftigt minusresultat till följd av nedskrivning av fastighet som stått utan hyresgäst under längre tid. Resultatet innebär att bolaget har förbrukat det egna kapital och styrelsen har efter kontrollbalansräkning hemställt hos moderbolaget TIKAB om ägartillskott. Frågan behandlas politiskt under hösten. • Teab ser i årsprognosen ut att kunna uppnå en högre resultatnivå jämfört med de senaste åren, som inneburit en relativt svag resultatnivå för bolaget. • Stiftelsen Tingsrydsbostäder redovisar en svag resultatnivå för femte året i rad. Låneskuld I nedanstående tabell redovisas de helägda företagens externa låneskuld: mnkr. per 31 aug resp år 2026 2025 2024 2023 Tingsryds Energi AB 62 64 66 66 Tingsryds Utv o Fastighets AB 142 142 142 142 Tingsrydsbostäder AB 49 49 64 64 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 283 283 284 284 Tingsryds Industristiftelse 0 0 6 12 Tingsryds Kommunföretag AB 0 0 0 0 Tingsryds kommun 310 130 80 80 846 668 642 648 Jämfört med 31 augusti förra året har koncernlåneskulden ökat med 178 mnkr till 846 mnkr. Sammantaget kan konstateras att de kommunala företagen har minskat sin låneskuld något, medan kommunens låneskuld har ökat kraftigt. Följande förändringar kan noteras: • Teab -2 mnkr sedan augusti 2025, varav -2 mnkr under bokslutsperioden. • Tingsryds kommun +180 mnkr sedan augusti 2025, varav +115 mnkr under bokslutsperioden. Under resterande del av året förväntas ytterligare nyupplåning om 50 mnkr hos kommunen, vilket är hänförbart till kommunens investeringar samt planerade anläggningslån till Taif Arena AB (Tingsryds AIF). Hos Tufab planeras för en nettominskning av låneskulden om -20 mnkr under hösten till följd av försäljning av fastighet och renovering av simhall. För mer detaljerad redovisning av företagens ekonomi och verksamhet hänvisas till företagens egna delårsrapporter, vilka hanteras som egna ärenden i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Sida | 19 3.3 Balanskravsresultat mnkr helår 2026 2025 2024 2023 Årets balanskravsresultat Årets resultat enl resultaträkning 17,3 11,3 30,6 34,5 Reducering av samtliga reavinster -0,5 -1,0 -4,7 -0,8 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 16,8 10,3 25,9 33,7 Reservering av medel till RER 0,0 0,0 -6,3 - Användning av medel från RER - 0,0 0,0 - Reservering av medel till RUR - - - -2,2 Användning av medel från RUR 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 16,8 10,3 19,6 31,5 Att återställa från tidigare år 0,0 0,0 0,0 0,0 Ack resultat att återställa 0,0 0,0 0,0 0,0 2026 års siffror i tabellen avser aktuell prognos för helåret 2026. Tabellens siffror för åren 2023-2025 avser verkligt utfall för respektive helår. I årsprognosen uppgår resultatet efter balanskravsjusteringar till +17 mnkr. Balanskravet uppfylls således med relativt god marginal i ett helårsperspektiv. Någpn ny reservering till resultatreserven bedöms inte kunna göras, eftersom kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning säger att endast balanskravsöverskott som överstiger 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning får reserveras i resultatreserven. Sedan tidigare år finns 8 mnkr avsatta i denna reserv. Resultatreserven (RER) ersatte från och med redovisningsåret 2024 resultatutjämningsreserven (RUR) i kommunallagen. Till RUR kan inga nya medel avsättas, men tidigare reserverade medel får användas i balanskravsredovisningen under de kommande tio åren. Kommunen tillämpade RUR under åren 2020-2023 och vid utgången av 2023 uppgick reserven till 46 mnkr. För bokslutsperioden uppgår balanskravsresultatet till +39 mnkr och balanskravet uppfylls därmed med god marginal för årets första åtta månader. Kommunen har inget balanskravsunderskott från tidigare år som behöver återställas under året. Sida | 20 Ny lekutrustning i Linneryd. Den 15 juni 2026 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Tingsryds kommun. Sida | 21 4 Finansiella rapporter 4.1 Resultaträkning RESULTATRÄKNING, mnkr Not Jan-Aug Jan-Aug Årsbudget Prognos 2026 2025 2026 2026 Verksamhetens intäkter 1 161,9 151,8 225,7 242,9 Verksamhetens kostnader 2 -757,5 -736,7 -1 169,4 -1 176,9 Avskrivningar 3 -36,6 -47,1 -52,9 -55,0 Verksamhetens nettokostnader -632,2 -632,0 -996,6 -989,0 Skatteintäkter 4 414,6 408,9 632,7 622,0 Generella statsbidrag och utjämning 5 255,5 248,7 366,6 382,9 Verksamhetens resultat 37,9 25,6 2,7 15,6 Finansiella intäkter 6 6,4 4,0 9,1 9,9 Finansiella kostnader 7 -5,0 -1,3 -10,9 -8,5 Resultat efter finansiella poster 39,3 28,3 0,9 17,3 Extraordinära poster 8 - - - - Periodens resultat 39,3 28,3 0,9 17,3 4.2 Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS, mnkr Not Jan-Aug Jan-Aug Årsbudget Prognos 2026 2025 2026 2026 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 39,3 28,3 0,9 17,3 Just. för post som inte ingår i kassaflödet -1,3 -0,2 0,0 -1,5 Avskrivningar 36,6 47,1 52,9 55,0 Resultat försäljning anläggningstillgång -0,4 -0,9 0,0 -0,5 Kassaflöde löpande verksamhet före 74,2 74,2 53,8 70,3 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital löpande verksamhet Minskning/ökning lager 0,2 -2,1 -10,7 -2,5 Minskning/ökning av kortfrist. fordringar 29,1 22,1 0,0 10,0 Minskning/ökning av kortfristiga skulder -61,6 -23,8 0,0 -10,0 Kassaflöde löpande verksamhet 41,9 70,3 43,1 67,8 Investeringsverksamhet Förvärv/tillverkning av materiella -79,1 -42,6 -191,1 -172,5 anläggningstillgångar Nedskrivning/förvärv av aktier/andelar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning/ökning av långfrist. fordringar -99,5 -1,4 -137,0 -137,0 Försäljning materiella anläggningstillg. 9 0,4 1,1 0,0 0,5 Kassaflöde investeringsverksamhet -178,2 -42,9 -328,1 -309,0 Finansieringsverksamhet Ökning/minskning av långfristiga 115,0 50,0 265,0 215,0 låneskulder Amortering skulder finansiell leasing -2,8 0,0 0,0 -4,2 Erhållna investeringsbidrag och 0,8 0,0 0,0 0,9 ansl.avgifter Kassaflöde finansieringsverksamhet 113,0 50,0 265,0 211,7 Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens kassaflöde -23,2 77,4 -20,0 -29,5 Likvida medel vid årets början 146,3 103,1 146,3 146,3 Likvida medel vid periodens slut 123,0 180,6 126,3 116,8 varav skuld till koncernföretag 48,6 49,8 - - varav kommunens egna medel 74,5 130,8 - - Sida | 22 4.3 Balansräkning BALANSRÄKNING, mnkr Not Aug 2026 Aug 2025 Dec 2025 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 627,3 621,2 653,4 Maskiner och inventarier 61,2 50,9 71,7 Pågående arbeten 124,6 49,6 45,5 Summa materiella anläggningstillgångar 813,1 721,8 770,6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 37,2 37,2 37,2 Långfristiga fordringar 176,2 3,9 76,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 213,4 41,1 113,9 Summa anläggningstillgångar 1 026,5 762,9 884,5 Bidrag till statlig infrastruktur 2,5 0,0 2,6 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter 6,7 6,2 6,8 Kortfristiga fordringar 10 100,7 105,1 129,8 Kassa och bank 123,0 180,6 146,3 Summa omsättningstillgångar 230,4 291,9 282,9 Summa tillgångar 1 259,4 1 054,7 1 170,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Ingående balans 657,5 635,2 635,2 Periodens resultat 39,3 28,3 22,3 Summa eget kapital 696,8 663,5 657,5 Avsättningar Avsättningar till pensioner 11 9,1 9,3 9,5 Avsättning fond Elsemålatippen 7,3 8,5 7,3 Summa avsättningar 16,3 17,8 16,8 Skulder Långfristiga skulder 12 346,1 159,2 234,0 Kortfristiga skulder 13 200,2 214,2 261,7 Summa skulder 546,2 373,4 495,7 Summa eget kapital, avsättningar & skulder 1 259,4 1 054,7 1 170,0 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 14 230,9 242,7 238,3 Borgensåtaganden 15 545,1 545,4 545,3 Sida | 23 4.4 Driftredovisning DRIFTREDOVISNING, mnkr Budget TB Årsbudget Jan-Aug Prognos Prognos Fullmäktige 2026 2026 2026 avvikelse Nämnder Kommunstyrelse -60,6 -0,2 -60,8 -36,2 -59,0 1,9 Teknik- och fritidsnämnd -71,3 0,5 -70,8 -32,6 -65,3 5,4 Miljö- och byggnadsnämnd -6,1 0,2 -5,9 -6,3 -7,4 -1,5 Arbete- och välfärdsnämnd -80,7 -80,7 -41,7 -73,6 7,1 Bildningsnämnd -362,6 -0,5 -363,1 -240,5 -360,1 3,0 Vård- och omsorgsnämnd -399,5 -0,1 -399,6 -270,4 -399,6 0,0 Summa nämnder -980,8 -0,1 -980,9 -627,8 -965,0 15,9 Övrigt Räddningstjänst (medlemsbidrag RÖK) -19,4 -19,4 -13,0 -19,4 0,0 Fullmäktige inkl. revision -3,5 -3,5 -1,7 -3,5 0,0 Summa övrigt -22,9 -22,9 -14,7 -22,9 0,0 Taxefinansierad verksamhet VA-verksamhet 2,5 2,5 4,4 3,2 0,7 Resultatutjämning taxefin. verksamhet -2,5 -2,5 -4,4 -3,2 -0,7 Summa taxefinansierad verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA VERKSAMHET -1 003,7 -0,1 -1 003,8 -642,4 -987,1 15,9 Övriga centrala poster Digitaliseringspott KS -1,3 -1,3 0,0 0,0 1,3 Pensionskostnader (utöver PO) -17,1 -17,1 -11,3 -16,4 0,7 Kapitalkostnader 73,3 73,3 46,6 70,0 -3,3 Internränta från VA 5,2 5,2 3,1 4,8 -0,4 Avskrivningar -52,9 -52,9 -36,6 -55,0 -2,1 Ägartillskott dotterbolag (nedskrivning aktier) Övriga centrala poster 0,0 8,4 -4,5 -4,5 Summa övriga centrala poster 7,2 7,2 10,2 -1,1 -8,3 NETTOKOSTNAD -996,5 -0,1 -996,6 -632,2 -989,0 7,6 Skatteintäkter Skatteintäkter, generella statsbidrag och 999,2 0,1 999,3 670,1 1 004,9 5,6 utjämning Finansnetto Finansiella intäkter 9,1 9,1 6,4 9,9 0,8 Finansiella kostnader -10,9 -10,9 -5,0 -8,5 2,4 Summa finansnetto -1,8 0,0 -1,8 1,4 1,4 3,2 SUMMA RESULTAT 0,9 0,0 0,9 39,3 17,3 16,4 Jämförelsestörande poster - - - - - SUMMA RESULTAT 0,9 0,0 0,9 39,3 17,3 16,4 Resultat i % av skatteintäkter, generella 0,1 % 0,1 % 5,9 % 1,7 % statsbidrag och utjämning exkl. jämförelsestörande post Sida | 24 Resultatprognosen för helåret 2026 uppgår till +17 mnkr, medan budgeterat resultat uppgår till +1 mnkr. Således innebär prognosen ett sammanlagt överskott mot budgeten på +16 mnkr. De större budgetavvikelserna kan sammanfattas med följande poster: • Skatteintäkter och generella statsbidrag +6 mnkr • Nämnder +16 mnkr • Finansiering, pensionskostnader och övrigt -6 mnkr Överskottet för skatteintäkter och generella statsbidrag (+5 mnkr) förklaras främst av högre generella skatteintäkter till följd av vindkraftsersättning och ett bättre befolkningsutfall per 1 november 2025 än budgeterat för 2026. Prognosen för nämndernas resultat jämfört med budget uppgår till +16 mnkr. Kommunstyrelsen, teknik- och fritidsnämnden, arbete- och välfärdsnämnden samt bildningsnämnden visar överskott mot budgeten, medan prognosen för vård- och omsorgsnämnden visar nollresultat. En underskottsprognos syns för miljö- och byggnadsnämnden: • Kommunstyrelsen +1,9 mnkr. • Teknik- och fritidsnämnden +5,4 mnkr. • Miljö- och byggnadsnämnden -1,5 mnkr. • Arbete- och välfärdsnämnden +7,1 mnkr • Bildningsnämnden +3,0 mnkr • Vård- och omsorgsnämnden +/-0 mnkr. De nämnder som uppvisar underskottsprognos har en skyldighet att besluta om åtgärdsplan för att nå en budget i balans vid årets slut. Kommunstyrelsen har sedan tidigare godkänt underskott om 0,9 mnkr för miljö- och byggnadsnämnden. Tillkommande överskott motsvarande 0,6 mnkr ska hanteras enligt gällande regelverk och nämnden har redovisat en handlingsplan för budget i balans till kommunstyrelsen. Prognostiserat underskott mot budgeten för finansiering, pensionskostnader och övrigt består främst av överskott för finansnetto och underskott för kapitalkostnader och nedskrivning av momsfordran. En närmare redogörelse för nämndernas prognoser återfinns i respektive nämnds delårsrapport som redovisas separat från denna delårsrapport. Sida | 25 4.5 Investeringsredovisning INVESTERINGSREDOVISNING, KF- Överfört Årsbudge Jan-Aug Prognos Prognos mnkr Budget fr. 2025 t 2026 2026 2026 avvikelse 2026 KOMMUNSTYRELSE - KLF Digitalisering - IT-stöd & E-tjänster 3,2 3,2 0,6 3,2 0,0 Inventarier och övrigt 0,3 0,3 0,2 0,4 -0,1 Infrastruktur övrigt (medborgarbudget) 0,5 0,5 0,0 0,5 0,0 Summa kommunstyrelse 4,0 0,0 4,0 0,8 4,1 -0,1 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Centrala IT-investeringar 6,2 6,2 3,8 6,2 0,0 Inköp mark (ej exploatering) 2,0 2,0 0,0 2,0 0,0 Inventarier badpl/lekpl/fritid/kök 2,7 2,7 1,4 2,9 -0,2 Infrastruktur allmänt, cykelvägar enl 1,6 0,4 1,9 0,4 1,9 0,0 plan Infrastruktur allmänt 9,4 4,4 13,8 7,6 14,4 -0,7 Infrastruktur exploatering (AT) 2,5 2,5 0,0 0,0 2,5 Underhåll gata 2,5 2,5 1,4 1,5 1,0 Fordon och maskiner 2,8 2,8 0,1 1,5 1,3 Energisparåtgärder, fastighet 4,0 3,9 7,9 1,4 7,7 0,2 Fastighetsinvesteringar - ny-, till- och 8,5 -1,0 7,6 4,1 6,1 1,5 ombyggnad Fastighetsinvesteringar 12,5 4,8 17,3 7,4 17,1 0,2 - reinvesteringar (underhåll) VA Östra försörjningen 65,0 27,2 92,2 45,1 82,6 9,6 VA förnyelse verk 5,3 0,4 5,7 1,4 4,3 1,4 VA förnyelse rörnät 14,6 0,8 15,4 2,0 13,7 1,8 VA fordon 1,6 1,6 0,0 1,5 0,2 Summa teknik- och fritidsnämnd 141,0 40,8 181,8 76,1 163,2 18,7 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Inventarier och övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa miljö- och byggnadsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ARBETE- OCH VÄLFÄRDSNÄMND Inventarier och övrigt 0,3 0,3 0,0 0,3 0,0 Summa arbete- och välfärdsnämnd 0,3 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 BILDNINGSNÄMND Inventarier och övrigt 2,0 -0,4 1,6 1,3 1,5 0,1 Summa bildningsnämnd 2,0 -0,4 1,6 1,3 1,5 0,1 VÅRD- & OMSORGSNÄMND Inventarier och övrigt 3,0 0,5 3,5 1,0 3,5 0,0 Summa vård- & omsorgsnämnd 3,0 0,5 3,5 1,0 3,5 0,0 TOTALT KOMMUN 150,2 40,9 191,1 79,1 172,5 18,7 Övriga upplysningar EXPLOATERING Exploatering - bostadstomter 2,0 2,0 0,0 2,0 0,0 Exploatering - verksamhetsmark 6,0 2,7 8,7 0,0 0,5 8,2 Summa exploatering 8,0 2,7 10,7 0,0 2,5 8,2 Bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Erhållet investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 -1,0 -1,0 1,0 Sida | 26 Investeringsbudgeten för 2026 uppgår till 191,1 mnkr efter tillskott av överförda budgetmedel från 2025. Totalt rör det sig om 40,9 mnkr som tilläggsbudgeteras vilket är en följd av att förra årets investeringar inte genomfördes i den utsträckning som var planerad. Under åtta månader har 79,1 mnkr förbrukats, vilket motsvarar 41 procent av budgeten. Årsprognosen visar en förbrukning på 172,5 mnkr vilket motsvarar 90,3 procent av budgeten. En hög genomförandegrad av investeringsbudgeten är viktig av flera skäl och inför budgetprocessen 2026 lades det extra fokus på att ha en realistisk och genomförbar investeringsplan. Efter åtta månader är bedömningen att investeringsbudgeten nästintill kommer att nyttjas fullt ut. Enskilt största posten är investeringarna inom VA-projektet Östra försörjningen som är ett flerårigt projekt med syfte att säkra vattenförsörjningen i kommunens östra delar. Bedömningen är att projektets årsbudget på 92,2 mnkr inte förbrukas utan visar ett prognostiserat överskott om 9,6 mnkr. Budgeten för exploatering av bostadstomter och verksamhetsmark uppgår till knappt 10,7 mnkr. Enligt årsprognosen förväntas 8,2 mnkr av budgeten förbli oförbrukad vid årets slut. Torget i Tingsryd under utveckling. Sida | 27 5 Redovisningsprinciper och noter 5.1 Redovisningsprinciper En av redovisningens viktigaste uppgifter är att utgöra ett relevant bedömnings- och beslutsunderlag. För att det ska kunna göras måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. I detta avsnitt beskrivs de principer som ligger till grund för redovisningen i Tingsryds kommun och dess sammanställda redovisning. Allmänt Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel 11 samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Tingsryds kommun följer i största möjliga mån RKR:s utgivna rekommendationer. För oss kända undantag redovisas nedan under respektive rubrik. Resultaträkning Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKR:s prognos i enlighet med rekommendation RKR R2. Övriga intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodiseringar av inkomster har skett enligt god redovisningssed. Anslutningsavgifter inom VA-verksamheten och investeringsbidrag till anläggningstillgångar periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod i enlighet med RKR R2. Avskrivningar Linjär avskrivning tillämpas, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas vid först infallande tidpunkt för ianspråktagande eller slutbesiktning. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 4, 5, 8, 10, 15, 20, 25, 30, 33, 40, 50, 80 år. Avskrivningstiden baseras på en bedömning av den beräknade nyttjandeperioden för tillgångstyp och specifik anläggningstillgång. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar). Komponentavskrivning tillämpats för fastigheter. Balansräkning Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet uppgår till minst ett prisbasbelopp (59 200 kr år 2026). De materiella anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på högst 3 år och inventarier av mindre värde, max ett prisbasbelopp, kostnadsförs direkt. Sida | 28 Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Några placeringsmedel för omsättning (aktier på börsen) har kommunen inte. Däremot planerar kommunen under 2026 utveckla fastighet som kan klassificeras som exploateringsverksamhet. Leasing Under 2025 ställdes redovisningen av kommunens leasade fordon om till finansiell leasing istället för operationell leasing. Per 2026-08-31 uppgick tillgångsvärdet för kommunens leasade bilar till 5,9 mnkr. Leasingbilar som kommunen använder leasas vid avtalsskrivandet som standard på 3 år, undantag finns dock för längre period. Kommunen har möjlighet att köpa bilen efter leasingperiodens slut. Leasingavtal med ett avtalsvärde per objekt understigande ett halvt prisbasbelopp har klassificerats som ej uppsägningsbara operationella avtal och redovisas därför inte som anläggningstillgång. Dessa avtal ingår i noten för ej avskrivningsbar operationell leasing. Avsättningar Kommunen har en avsättning för återställande av deponi som uppgår till 7,3 mnkr. Beloppet motsvarar genomförda överuttag av renhållningsavgifter till och med år 2008 minus uttag från avsättningen under åren 2022-2026. Efter många års utredning finns en plan framåt för återställandet av deponin och under 2026 beräknas 1,6 mnkr tas anspråk. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS26. Redovisningsprinciper i driftredovisningen Personalomkostnader Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 40,51 procent som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader. Kapitalkostnader Materiella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 2,75 procent (2,50 procent) för årets genomsnittliga kapitalbindning. Rak nominell metod används vilket innebär att tillgångarna skrivs av linjärt och att internräntan beräknas på tillgångens genomsnittliga bokförda värde. Interna kostnader Lokalvård och hyror för lokaler interndebiteras respektive verksamhet med självkostnad. Kostnader för IT och måltid interndebiteras utifrån självkostnad och verkligt nyttjande. Gemensamma kostnader Gemensam central administration som t.ex. HR, ekonomi och upphandling fördelas inte ut på de olika verksamheterna. Sida | 29 5.2 Noter 1. Verksamhetens intäkter 2026-08 2025-08 Försäljningsintäkter 5,0 2,8 Taxor och avgifter 56,7 54,3 Hyror och arrenden 19,5 20,0 Bidrag från staten 62,6 57,5 EU-bidrag 0,0 0,0 Övriga bidrag 6,5 5,1 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 11,2 11,1 Försäljning av exploateringsfastigheter 0,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,4 0,9 Övriga verksamhetsintäkter 0,0 0,0 Summa verksamhetens intäkter 161,9 151,8 2. Verksamhetens kostnader 2026-08 2025-08 Bidrag -17,9 -17,8 Entreprenader, köp av verksamhet -128,6 -131,3 Lönekostnader inkl sociala avgifter -482,1 -457,7 Pensionskostnader utöver PO-pålägg -11,1 -17,1 Lokalhyror -15,4 -16,5 Material -33,6 -32,0 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -0,3 -3,6 Övriga kostnader -68,5 -60,7 Summa verksamhetens kostnader -757,5 -736,7 3. Avskrivningar 2026-08 2025-08 Avskrivningar enligt plan -36,6 -47,1 Nedskrivningar, utrangeringar, värdejusteringar 0,0 0,0 Summa avskrivningar -36,6 -47,1 4. Skatteintäkter 2026-08 2025-08 Preliminär kommunalskatt 420,7 411,0 Preliminär slutavräkning innevarande år -6,0 -1,7 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,1 -0,4 Summa skatteintäkter 414,6 408,9 5. Generella statsbidrag och utjämning 2026-08 2025-08 Inkomstutjämningsbidrag 154,2 142,9 Kommunal fastighetsavgift 25,0 25,0 Bidrag för LSS-utjämning 20,4 22,7 Kostnadsutjämningsbidrag 31,7 30,8 Regleringsbidrag 22,3 21,1 Övriga bidrag 1,9 6,2 Summa generella statsbidrag och utjämning 255,5 248,7 6. Finansiella intäkter 2026-08 2025-08 Utdelningar på aktier och andelar 0,4 0,9 Ränteintäkter kortfristiga fordringar 0,0 0,0 Ränteintäkter långfristiga fordringar 1,9 0,0 Ränteintäkter på likvida medel 1,2 0,6 Borgensavgifter från kommunala företag 2,9 2,4 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,2 Summa finansiella intäkter 6,4 4,0 Sida | 30 7. Finansiella kostnader 2026-08 2025-08 Räntor på långfristiga lån -4,7 -1,0 Aktiverad ränta under byggtiden 0,0 0,0 Räntekostnad pensionsavsättning -0,2 -0,3 Räntekostnad leasingskuld -0,1 0,0 Nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 Summa finansiella kostnader 5,0 -1,3 8. Extraordinära poster 2026-08 2025-08 - - - Summa extraordinära poster - - 9. Försäljning av anläggningstillgångar 2026-08 2025-08 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,1 1,1 Maskiner och inventarier 0,3 0,0 Summa materiella anläggningstillgångar 0,4 1,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och övrigt 0,0 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Summa försäljning av anläggningstillgångar 0,4 1,1 10. Kortfristiga fordringar 2026-08 2025-08 Fakturafordringar 9,6 14,7 Statsbidragsfordringar 6,4 5,6 Övriga kortfristiga fordringar 42,9 35,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41,8 49,3 Summa kortfristiga fordringar 100,7 105,1 11. Avsättningar till pensioner 2026-08 2025-08 Avsatt till pensioner 7,2 7,6 Löneskatt 1,9 1,7 Summa avsättningar till pensioner 9,1 9,3 12. Långfristiga skulder 2026-08 2025-08 Lån från banker och kreditinstitut 310,0 130,0 Långfristig leasingskuld 7,0 0,0 Investeringsbidrag och anläggnings-/anslutningsavgifter 29,1 29,2 Summa långfristiga skulder 346,1 159,2 13. Kortfristiga skulder 2026-08 2025-08 Leverantörsskulder 42,1 48,9 Anställdas skatter 11,0 11,0 Semesterlöneskuld till anställda 22,5 21,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8,4 16,0 Upplupna löner 10,7 11,6 Upplupen löneskatt pensioner 4,3 4,3 Upplupna pensionskostnader 27,9 27,9 Resultatutjämning VA-verksamhet (förutbet intäkt) 1,0 -4,0 Skuld Teab toppkonto 17,5 19,7 Skuld TUFAB toppkonto 22,2 21,5 Skuld TINGBO toppkonto 8,9 8,5 Övriga kortfristiga skulder 23,7 27,6 Summa kortfristiga skulder 200,2 214,2 Sida | 31 14. Ansvarsförbindelse pensioner 2026-08 2025-08 Pensionsskuld, intjänad t o m 1997 185,8 195,3 Löneskatt 45,1 47,4 Summa ansvarsförbindelse pensioner 230,9 242,7 Utredningsgrad, % 99 % 99 % 15. Borgensåtaganden 2026-08 2025-08 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 281,3 281,3 Tingsrydsbostäder AB 49,0 49,0 Tingsryds Industristiftelse 0,0 0,0 Tingsryds Energi AB 62,0 64,0 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 142,0 142,0 Räddningstjänsten Östra Kronoberg* 10,9 9,1 Summa koncernintern borgen 545,1 545,4 Summa borgensåtaganden 545,1 545,4 Sida | 32 BILAGA 1 Sida | 33 BILAGA 1 Sida | 34 Sida | 35 VÅR VISION Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Här finns engagerade och stolta medborgare, ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas. Sida | 36 Delårsrapport 2 nämnd 2026 Bildningsnämnd Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Innehållsförteckning 1 Vision........................................................................................................................ 3 2 Nämndens uppdrag................................................................................................. 4 3 Förutsättningar vid årets början............................................................................ 5 4 Väsentliga händelser under perioden................................................................... 6 5 Styrkort..................................................................................................................... 7 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1)................................................................................................. 7 5.1.1 Bildningsnämndens verksamheter erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet................................................................................... 7 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2).......................................................................................................................... 10 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3).......................................................................................... 10 5.3.1 Bildningsnämndens verksamheter ger kunskaper om och erfarenheter av hur individen kan bidra till en hållbar framtid för alla....................................... 10 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4).......................................................................... 11 5.4.1 Bildningsnämndens verksamheter bygger på skolans värdegrund och grundläggande mänskliga värden. Alla individer i verksamheterna känner sig trygga och sedda........................................................................... 11 5.4.2 Bildningsnämnden stödjer och utvecklar det lokala kulturlivet och erbjuder en mångfald av kulturupplevelser för alla åldrar............................................. 13 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5)........................................... 13 5.5.1 Bildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad samverkan mellan skola och det lokala näringslivet............................................................................... 13 6 Analys av kvalitetsmål.......................................................................................... 15 7 Analys av utvecklingsmål..................................................................................... 16 8 Ekonomi................................................................................................................. 17 9 Utsikter för resten av året..................................................................................... 19 Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 1 Vision Tingsryds kommun har följande vision: ”Tingsryds kommun är en attraktiv, hållbar och levande landsbygdskommun. Vi är engagerade och stolta, har ett framgångsrikt näringsliv och ett aktivt förenings- och idrottsliv. Här lever vi tillsammans med god livskvalitet och bidrar gemensamt till en plats där barn och unga utvecklas.” Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 2 Nämndens uppdrag Bildningsnämndens (BN) uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet enligt lagar och förordningar som reglerar dessa verksamheter. BN ansvarar för kulturverksamhet, bibliotek, skolbibliotek, fritidsgårdar, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt barn-/elevhälsa inom respektive skolform. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 3 Förutsättningar vid årets början Under 2026 inleds införandet av ett stort antal reformer som på många vis kommer att förändra skolväsendet. Bildningsförvaltningen följer utvecklingen och arbetar med en plan för implementering av reformarbetet med tydliga planeringsunderlag, tidslinjer och lokala rutiner. Förändringarna behöver hanteras stegvis och prioriteras, med stöd till berörda verksamheter. De samlade reformerna innebär ett omfattande införande- och förändringsarbete under flera år, med krav på nya rutiner, styrdokument, kompetensutveckling, kommunikation och uppföljning. Arbetet kommer att ta betydande tid och resurser i anspråk, särskilt under perioder när flera reformer ska omsättas samtidigt. På förvaltningsnivå är kapaciteten begränsad i en liten kommun, vilket innebär att nya uppdrag direkt tränger undan annat nödvändigt arbete. För att förvaltningen ska lyckas genomföra reformerna på ett kvalitetssäkert och hållbart sätt på alla nivåer behöver nämnden ta hänsyn till den samlade arbetsbelastningen i sin styrning och uppföljning. Vår önskan är därför att nämnden framöver är tydlig med prioriteringar och, när det är möjligt, samordnar och begränsar nya utredningsuppdrag under reforminförandet. På så sätt kan vi hålla fokus på genomförandet och säkerställa att tid och resurser används där de gör störst nytta. Reformarbetet kommer även att påverka rektorernas arbetssituation. Förutom att leda det dagliga pedagogiska arbetet behöver rektorerna planera och genomföra lokala anpassningar, säkerställa att personalen får rätt information och utbildning samt följa upp att nya krav efterlevs. Sammantaget innebär detta en ökad belastning i en redan ansträngd vardag, vilket gör det extra viktigt att vi håller nere parallella utvecklingsområden och administrativt merarbete under reformperioden. Det fortsatt minskade barnafödandet påverkar Tingsryds kommun på flera sätt. Konsekvenserna blir särskilt tydliga inom skolan och förskolan. När antalet barn minskar förändras förutsättningarna för skolans och förskolans organisation, resurstilldelning och arbete med likvärdighet. Samtidigt kvarstår skolans och förskolans kompensatoriska uppdrag att ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå utbildningens mål oavsett lokala förutsättningar. Den nuvarande skol- och förskoleorganisationen präglas av flera små enheter, vilket medför både pedagogiska och ekonomiska utmaningar. Minskade elevkullar leder till lägre intäkter samtidigt som fasta kostnader kvarstår, vilket ökar kostnaden per barn och begränsar möjligheten att upprätthålla stödresurser såsom elevhälsa och specialpedagogik. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 4 Väsentliga händelser under perioden Demografin påverkar fortsatt det faktiska nuläget och skapar osäkerhet om hur framtiden kommer att se ut. Under våren är antalet inskrivna barn i förskolan högre än på hösten, vilket leder till att flera avdelningar under en period har lägre personaltäthet än planerat. Detta skapar en ökad arbetsbelastning, eftersom varje pedagog behöver ansvara för fler barn än vad som historiskt varit fallet. Tingsryds kommun, med 5,9 barn per pedagog, ligger över rikssnittet på 5,2. I Kronobergs län har Tingsryd flest barn per pedagog. Rektorerna har tillsammans med förvaltningen arbetat med professionsutveckling i syfte att stärka rektorernas ledarskap. Detta är det tredje läsåret med gemensam professionsutveckling, och förvaltningen planerar för ett fjärde år utifrån den utvärdering som har gjorts av innevarande läsårs professionsutveckling. Varje termin genomför bildningschef, biträdande bildningschef och verksamhetsutvecklare kvalitetsdialoger med rektorerna. Kvalitetsdialogerna syftar till att följa upp och utveckla verksamheten, stärka det pedagogiska ledarskapet och främja datainformerad skolutveckling. De bidrar till en gemensam förståelse mellan rektor och förvaltning kring verksamhetens styrkor, utmaningar och nästa steg. Genom att systematiskt samtala om kvalitet blir ansvaret för resultat och utveckling tydligt, samtidigt som det skapas transparens i hur utbildningen leds och följs upp. Under hösten 2026 kommer kvalitetsdialogerna att fokusera på den nulägesanalys som förvaltningen genomför inom ramen för implementeringsplanen och på uppdrag av bildningsnämnden. Uppdraget är kopplat till de skolreformer som successivt träder i kraft under de närmaste åren. Nulägesanalysen tar sin utgångspunkt i: 1. Lärarnas/förskollärarnas och barnskötarnas arbetstid, uppdrag och undervisningsorganisation 2. Likvärdighet och resursfördelning 3. Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner 4. Betyg, bedömning och nationella prov 5. Trygghet, studiero och säkerhet 6. Stödinsatser och särskilt stöd Det pågår ett nationellt arbete i syfte att reda ut huvudmännens organisatoriska och ekonomiska förutsättningar inför de kommande reformerna. Förhandlingar om bland annat lärares uppdrag och arbetstid pågår nationellt, vilket fördröjer möjligheten att planera genomförandet. Skolverket arbetar nu med stödmaterial till skolor och huvudmän, vilket efterfrågas av samtliga huvudmän i Sverige. Eftersom reformerna inte är statligt finansierade skapas en oro för vad de sammantaget kommer att innebära för huvudmännens ekonomi. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 5 Styrkort 5.1 Tingsryds kommuns skolor erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet (Mål nr 1) 5.1.1 Bildningsnämndens verksamheter erbjuder inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Förskola: Varje Förskola: Andel 100 % 89 % 89 % barn inhämtar elever som vid och utvecklar kartläggning i sådana förskoleklass har kunskaper som en språklig är nödvändiga medvetenhet för varje individ och språklig och utveckling i samhällsmedlem riktning mot . (Kvalitetsmål) förmågan att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften Kommentar Majoriteten av eleverna i förskoleklass har den förväntade språkliga medvetenheten vid kartläggningen. Bedömningen är att förskolan i stor utsträckning lyckas stödja barnens språkutveckling, men att det finns utrymme för utveckling, framför allt för barn med annan språklig bakgrund, då dessa är överrepresenterade bland elever som saknar förväntad språklig medvetenhet. En lägre personaltäthet på förskolan bedöms ha en negativ effekt på elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Anpassad Andel elever 100 % 100 % 100 % grundskola: som är mottagna Varje elev i anpassad inhämtar och grundskola som utvecklar har genomfört sådana kontinuerlig kunskaper som uppföljning av är nödvändiga kursplan för varje individ Kommentar och Elevhälsoteamet har genomfört kontinuerlig uppföljning av kursplan på alla elever som läser samhällsmedlem ämnesområde samt delgivit vårdnadshavare informationen. (Kvalitetsmål) Grundskola: Andel elever minst 94 % 88 % 94 % Varje elev som lämnar inhämtar och årskurs 1 utvecklar läskunniga sådana Kommentar kunskaper som 88 % av alla förstaklassare lämnade årskurs 1 med läskunskaper motsvarande minst avstämning A i är nödvändiga Skolverkets bedömningsstöd. Skillnader mellan enheter varierar mellan 75 och 100 %. för varje individ Struktur och systematik i förskoleklassens undervisning bedöms ha stor påverkan på elevernas och förutsättningar för måluppfyllelse i årskurs 1. samhällsmedlem LegiLexi och det nationella bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk stödjer lärares . (Kvalitetsmål) bedömning av elevernas läskunnighet. Vi ser dock att LegiLexi erbjuder ett betydligt bredare stöd än det nationella bedömningsstödet. Organisationens bedömning är att det nationella bedömningsstödet ställer lägre krav för måluppfyllelse än LegiLexi. Sammanfattningsvis är det betydelsefullt att fördjupa enheternas analyser av resultat i förhållande till såväl ordinarie undervisning som specialpedagogiska insatser. Hur kan elevers behov av stöd utformas på bästa möjliga sätt? Vilka behov har enskilda elever? Hur möter vi dessa på bästa möjliga sätt utifrån elevens förutsättningar? Hur kan ordinarie undervisning utformas för att möta elevers behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling? Hur kan specialpedagogiska insatser komplettera ordinarie undervisning? Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Andel elever i minst 66 % 64 % 65 % årskurs 3 som klarat alla delprov i matematik (NP) Kommentar 65 % av eleverna i årskurs tre klarade alla delprov i matematik vårterminen 2026. Vi ser variationer mellan enheter då måluppfyllelsen varierar mellan 33 och 91 %. Andel elever som klarar alla Andel elever som klarar alla delprov i matematik delprov i SV/SVA Samtliga elever (111elever) 65 % (65%) 68 % (63%) Flickor (56 elever) 71% (63%) 76 % (77%) Pojkar (54 elever) 57 % (69 %) 57 % (48%) Magma stöder lärares bedömning av elevers kunskapsutveckling inom olika matematikområden. Analysen visar att utveckling av undervisningen är nödvändig för att ge alla elever goda möjligheter att nå målen i matematik. Ett systematiskt elevhälsoarbete på alla enheter krävs för att ge elever i behov av stöd möjlighet att nå målen. Andel elever i minst 70 % 65 % 63 % årskurs 3 som klarat alla delprov i svenska/svensk a som andraspråk (NP) Kommentar Andel elever som klarar alla delprov i SV/SVA Samtliga elever (111elever) 68 % (63%) Flickor (56 elever) 76 % (77%) Pojkar (54 elever) 57 % (48%) 68 % av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov i svenska/svenska som andraspråk. Vi ser variationer mellan enheter (mellan 25% och 82%) och det krävs en grundlig analys och uppföljning av elevernas kunskaper innevarande läsår. Analysen visar att utveckling av undervisningen är nödvändig för att ge alla elever goda möjligheter att nå målen i svenska och svenska som andraspråk. Ett systematiskt elevhälsoarbete på alla enheter krävs för att ge elever i behov av stöd möjlighet att nå målen. Andel elever minst 85 % 87 % 78 % som lämnar åk 6 med godkänt i matematik Kommentar 87 % av sjätteklassarna fick lägst betyget E i matematik vid vårterminens slut 2026. Variationen mellan skolorna är från 75 till 100 %. Skolfrånvaro är en av de starkaste faktorerna bakom bristfälliga skolresultat. När elever missar undervisningstid skapas kunskapsluckor, särskilt i ämnen som matematik och språk där progressionen är beroende av kontinuitet. Forskning visar tydliga samband mellan hög frånvaro och sämre betyg, ökad risk för att inte nå gymnasiebehörighet samt lägre resultat på nationella prov. Även relativt måttlig men återkommande frånvaro kan ha betydande effekter. Att följa upp och tidigt åtgärda frånvaro är därför avgörande för att ge elever förutsättningar att nå utbildningens mål. Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik Samtliga elever (109) 87 % (78 %) Flickor (47) 85 % (78 %) Pojkar (62) 89% (79%) Andel elever minst 90 % 90 % 87 % som lämnar åk 6 med godkänt i svenska Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Kommentar 90 % av eleverna i årskurs 6 lämnar vårterminen 2026 med minst betyget E i svenska. Variationen mellan skolorna ligger på 83 % till 100 %. Skolfrånvaro är en av de starkaste faktorerna bakom bristfälliga skolresultat. När elever missar undervisningstid skapas kunskapsluckor, särskilt i ämnen som matematik och språk där progressionen är beroende av kontinuitet. Forskning visar tydliga samband mellan hög frånvaro och sämre betyg, ökad risk för att inte nå gymnasiebehörighet samt lägre resultat på nationella prov. Även relativt måttlig men återkommande frånvaro kan ha betydande effekter. Att följa upp och tidigt åtgärda frånvaro är därför avgörande för att ge elever förutsättningar att nå utbildningens mål. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska Samtliga elever (109) 90 % (87%) Flickor (47) 95 % (93%) Pojkar (62) 86 % (82%) Andel elever minst 66 % 64 % 27 % som lämnar årskurs 6 med godkänt i svenska som andraspråk Kommentar 64 % av eleverna som läser svenska som andraspråk når betyget godkänt i slutet av årskurs 6 vårterminen 2026. Dessa elever finns på tre av våra fem F-6-skolor. Vi kan konstatera att flickorna når godkända kunskaper i större utsträckning än pojkarna, men det rör sig om för få individer för att några analyser ska kunna göras på gruppnivå. Samtliga enheter behöver utveckla organisation och undervisning för dessa elever. Resultaten i svenska som andraspråk är fortsatt svaga för de elever som läser detta ämne. Eleverna möter stora språkliga utmaningar då de parallellt ska utveckla vardagsspråk och det mer avancerade skolspråk som krävs för att lyckas i alla ämnen. Begränsad exponering för svenska utanför skolan gör att undervisningen får en särskilt avgörande roll. Forskning visar att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, långsiktigt stöd och höga förväntningar är centrala framgångsfaktorer. Utan ett systematiskt fokus på språkutveckling riskerar elever i svenska som andraspråk att halka efter inte bara i ämnet, utan i hela sin skolgång. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk Samtliga elever (109) 64 % (27 %)7 av 11 elever Flickor (47) 100 % (50 %)7 av 7 elever Pojkar (62) 0 % (14 %)0 av 4 elever Andel elever minst 83 % 81 % 74 % som lämnar årskurs 9 med gymnasiebehöri ghet Kommentar Innan sommarskola når 81 % av eleverna gymnasiebehörighet i årskurs 9 LÅ 2025/2026. Efter sommarskola är 86 % av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet. Gymnasieskola: Andel Minst73 % 87,5 % 65 % 56,7 % Varje elev som gymnasieelever avslutat ett med examen introduktionspro inom 4 år gram eller ett Kommentar nationellt har en 87,5 procent av Wasaskolans avgångselever lämnade gymnasieskolan med examen inom fyra år. plan för och Under de senaste två åren har skolan bedrivit ett mer strukturerat och tidigt arbete i samverkan mellan tillräckliga elevhälsan, mentorer och undervisande lärare. Fokus har legat på tidig upptäckt av risk för studieavbrott kunskaper för samt samordnade stödinsatser för elever i behov av stöd. Detta arbete bedöms ha bidragit till den fortsatt förbättring som kan ses under föregående läsår. utbildning eller Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 uppnår en Andel Minst29 % 25 % 13 % 21 % förberedelse för gymnasieelever etablering på som övergått arbetsmarknade från IM till n (Kvalitetsmål) nationellt program Kommentar Av eleverna på introduktionsprogrammen övergick 25 procent till ett nationellt gymnasieprogram läsåret 2025/2026, vilket ligger strax under riksgenomsnittet. Observera att resultatet inkluderar sommarskola. 5.2 Tingsryds kommun tillgodoser och säkerställer god tillgång till rent vatten (Mål nr 2) 5.3 Tingsryds kommun tar sitt klimatansvar och möjliggör god tillgång till hållbar och modern energi (Mål nr 3) 5.3.1 Bildningsnämndens verksamheter ger kunskaper om och erfarenheter av hur individen kan bidra till en hållbar framtid för alla Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Förskola: Varje Andel 100 % 100 % 100 % barn utvecklar avdelningar där förståelse för hur barnen fått människors olika erfarenhet av val i vardagen källsortering kan bidra till en Kommentar hållbar Källsortering sker på samtliga förskolor. Barnen är involverade i det praktiska arbetet, vilket ger dem utveckling. möjligheter att se hur återvinning kan vara en naturlig del i vardagen. Genom att arbeta med källsortering (Kvalitetsmål) i vardagen integreras det i barnens lärande, både som en rutinsituation och som ett tillfälle för samtal kring miljö och ansvar. Anpassad Anpassad 100 % 100 % 100 % grundskola: grundskola: Varje elev ska få Andel elever kunskaper om som fått förutsättningarna förutsättningar för en god miljö att bidra genom och en hållbar sopsortering utveckling Kommentar (Kvalitetsmål) Alla elever på anpassad grundskola har deltagit utifrån sin förmåga i sopsortering och/eller genom undervisning i vikten av att hantera återvinning på ett korrekt sätt med målet att eleverna ska bidra till en hållbar framtid för alla. Grundskola: Andel klasser 100 % 97 % 97 % Varje elev i där eleverna fått grundskolan får erfarenhet av kunskaper om hållbar sambandet utveckling mellan god miljö Kommentar och en hållbar Majoriteten av alla klasser har i någon mån arbetat med hållbar utveckling. Delar av undervisningen i de utveckling olika klasserna kopplas till hållbar utveckling, men vi har en likvärdighetsutmaning då det tenderar att (Kvalitetsmål) variera beroende på vilken lärare eleverna har. Gymnasieskola: Andel elever på minst 100 % 100 % Varje elev ska få nationella kunskaper om program som sambandet läser mellan god miljö naturkunskap och en hållbar och utveckling samhällskunska (Kvalitetsmål) p nivå 1, vilka omfattar hållbar utveckling. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Kommentar Samtliga elever läser naturkunskap nivå 1. 5.4 Tingsryds kommun skapar förutsättningar för hälsosamma liv och främjar god livskvalitet för alla åldrar (Mål nr 4) 5.4.1 Bildningsnämndens verksamheter bygger på skolans värdegrund och grundläggande mänskliga värden. Alla individer i verksamheterna känner sig trygga och sedda Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Förskola: Varje Andel 100 % 94 % 94 % barn i förskolan femåringar som får sina behov upplever att de respekterade är trygga i och förskolan tillgodosedda Kommentar och får uppleva Förskolorna har undersökt barnens upplevelse av trygghet genom observationer, samtal och direkta sitt eget värde frågor. De flesta barn upplever att de känner sig trygga i förskolan. Personalen har god kännedom om de (Utvecklingsmål) barn som inte alltid känner sig trygga och arbetar aktivt med metoder för att stötta dem och stärka tryggheten. Andel 100 % 98,3 % 99,5 % vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga på förskolan Anpassad Utsträckning i 100 % 80 % 80 % grundskola: vilken Varje elev i verksamheten verksamheten bedömer att känner sig trygg, eleverna känner sedd och hörd. sig trygga, (Utvecklingsmål) sedda och hörda Kommentar Arbetet tillsammans med specialpedagog för att öka tryggheten och studieron i den klass som varit utmanande har resulterat i ökad studiero och lugn i klassen. Andel 100 % vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga i anpassad grundskola Kommentar Ingen enkät har skickats ut under 2026, varför inget resultat redovisas. Grundskola: Andel elever 100 % 92 % 92 % Varje elev som upplever att känner sig trygg de är trygga i i skolan skolan Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 (Utvecklingsmål) Kommentar En mycket hög andel av eleverna, 92 procent, uppger att de känner sig trygga i skolan. Detta är ett gott resultat och visar att det främjande och förebyggande arbetet ger effekt. Samtidigt är målet alltid att alla elever ska uppleva full trygghet, eftersom känslan av trygghet är en grundförutsättning för lärande, delaktighet och studiero. För att nå hela vägen behöver arbetet med att tidigt identifiera otrygga miljöer och stärka relationerna mellan elever och vuxna fortsätta att utvecklas systematiskt. För att nå målet om att alla elever ska känna sig trygga behövs fortsatt systematiskt arbete. Detta kan inkludera: Tidiga insatser för att upptäcka och förebygga konflikter och/eller kränkningar. Stärkta relationer mellan elever och personal Elevinflytande där elever får medverka i beslut om skolmiljö, regler och trivselaktiviteter. Uppföljning och utvärdering av trygghetsarbetet för att snabbt åtgärda otrygga situationer. Systematiska och förebyggande insatser skapar förutsättningar för att alla elever ska känna sig helt trygga i skolan. Gymnasieskola: Andel elever 100 % 95 % 95 % Varje elev som upplever att känner sig säker de är trygga i och trygg på skolan skolan. Kommentar (Utvecklingsmål) Ingen analys finns tillgänglig. Kultur- och Besök på minst 80 st 16 st biblioteksverksa barnhälsovården mheten arbetar för att träffa med att ge alla nyblivna ett eget språk föräldrar (Utvecklingsmål) Kommentar Inom Språkstegen - som är ett led i små barns språkutveckling - tas en första kontakt av bibliotekets språkutvecklare med vårdnadshavare när de kommer till BHV. De får en bok i present, broschyrer med rim och ramsor, inbjudan till föräldragrupper och musikstunder. Och de får reda på vem de kan ta kontakt med om de vill ha ytterligare information och hjälp. Under de första månaderna har färre vårdnadshavare och föräldrar besökt BHV men vi har fångat de som varit inbokade. Flera av dessa har sedan kommit till biblioteket för vidare visning och diskussion. Bibblans minst 20 st 0 st verkstad Kommentar De vårdnadshavare som visar oro för sina barns språkutveckling - eller där BHV ser att extra insats behövs - får en inbjudan till bibliotekets språkutvecklare som skräddarsyr en träff efter de behov vårdnadshavarna har. Ingen vårdnadshavare har önskat en särskild träff med språkutvecklaren. Det kan bero på att denna når många av de nya vårdnadshavarna under andra former; sångstunder, familjedagar, träffar för barnlediga m m Högläsning för minst 8 st 15 st alla Kommentar En van högläsare läser en text för vuxna åhörare och därefter samtalar men om det lästa. Insatsen ger både en ingång till litteratur och social samvaro. Detta har blivit en succé där högläsaren med omsorg valt litteratur som leder till fina och djupa diskussioner. Allmänt uppskattat. Delad läsning för minst 6 st 2 st vuxna Kommentar I delad läsning får deltagarna lyssna till en text som sedan diskuteras utifrån olika frågeställningar. Det är ett sätt att knyta an till egna erfarenheter utan att behöva vara personlig eller konkret. Delad läsning har svårt att slå igenom, det finns troligen en rädsla från besökarna att de måste delta mer aktivt (vilket är fel). De få som kommer är däremot mycket nöjda. Vi funderar över form och funktion. Banned books- minst 3 st 0 st vecka Kommentar Under en vecka samlas många av Sveriges bibliotek och skolor kring aktiviteter som rör förbjudna böcker. Detta sker som ett led i att diskutera yttrandefrihet, demokrati och hur det ser ut runt om i världen. Banned book-week infaller i oktober månad. Kultur- och Digital verkstad minst 60 st 12 st biblioteksverksa för allmänheten Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 mheten arbetar Kommentar med att ge alla Digital tisdag är en drop-in-verksamhet där Tingsrydsbor kan komma med sina frågor om olika digitala kunskaper om problem; allt från att få igång en ny mobil till om en e-post är en bluff eller ej. Hur man skaffar bank-id, säkerhet på vad en app är osv. nätet. Digital tisdag är en etablerad form för hjälp kring digitala problem och välkänt bland befolkningen. En (Kvalitetsmål) mycket uppskattad insats i en tid när biblioteket nästan är den enda serviceinstitution som handhar oro kring det digitala. Vi hjälper till med frågor som bland annat borde handhas av banker, försäkringskassa m m. Under digital tisdag ryms också frågor om källkritik och påverkansmetoder. Kultur- och Föreläsningar minst 2 st 3 st biblioteksverksa inom aktuella mheten arbetar ämnen med att ge alla Kommentar förutsättningar Både Konsthallen och biblioteken i Tingsryd och Älmeboda har anordnat föreläsningar kring aktuella att delta i det ämnen; en work-shop med Fria ordens hus i Växjö kring betydelsen av det egna skapandet i en demokratiska demokratiprocess drog flera deltagare, en föreläsning kring "Demokratiparadoxen" gav upphov till nya arbetet tankar och förståelse och en fotografs historia kring bygdens utveckling i Älmeboda engagerade (Kvalitetsmål) åhörarna i diskussion om ortens dåtid och framtid. Samtal om minst 3 st 3 st aktuella frågor Kommentar Många upplever att samtalsklimatet har hårdnat i Sverige. Biblioteket och konsten kommer att anordna samtal kring aktuella ämnen där samtalsklimatet skall präglas av respekt, lyhördhet och att man hjälper varandra att föra frågan framåt istället för att bevaka låsta positioner. Detta mål har visat sig gå in i föregående; föreläsningar och diskussioner hänger ofta väl samman. 5.4.2 Bildningsnämnden stödjer och utvecklar det lokala kulturlivet och erbjuder en mångfald av kulturupplevelser för alla åldrar Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Kultur- och biblioteksverksa mheten arbetar med att ge allmänheten ökat inflytande över verksamheterna (Utvecklingsmål) Kultur- och Program kring minst 2 st 0 st biblioteksverksa och av mheten arbetar minoriteter med att vidga Kommentar programutbudet De av riksdagen utsedda nationella minoriteter är fortfarande inte riktigt kända. En föreläsningsserie som (Utvecklingsmål) handlar om dessa kommer att öka kunskapen och utbytet. Programserie planerad till hösten 2026 Uppmärksamma minst 5 st 4 st nationaldagar Kommentar Skyltning, information och annat material har förevisats och lyfts fram på samtliga bibliotek under följande nationaldagar: 6 februari - Samernas nationaldag 24 februari - Sverige-finnarnas nationaldag 8 april - Romernas nationaldag Judarna har ingen särskild nationaldag men vi uppmärksammade Förintelsens minnesdag den 27 januari. Kultur- och Inköp av aktuell minst 30 st 20 st biblioteksverksa litteratur på mheten arbetar tyska, med att öka holländska och tillgången till danska kultur på fler Kommentar språk Till Tingsryds kommun flyttar personer från Nederländerna, Danmark och Tyskland och att ge dessa (Utvecklingsmål) möjlighet att fortsätta läsa på modersmålet ger dem bättre möjlighet att lära sig svenska samtidigt som bibliotekens utbud breddas. En tyskfödd bibliotekarie har stått för urvalet av 20 titlar skönlitteratur på tyska. Danska böcker i samma omfattning är på väg. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 5.5 Tingsryds kommun möjliggör genom innovativa lösningar en välfungerande infrastruktur och ett framgångsrikt näringsliv (Mål nr 5) 5.5.1 Bildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad samverkan mellan skola och det lokala näringslivet Verksamhetsm ål Mått Resultatmål Status Utfall 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Förskola: Varje Andel förskolor 100 % 100 % 100 % barn i förskolan som har besökt ges eller haft besök förutsättningar av något lokalt att utforska och företag eller förstå olika samhällsfunktion aspekter av i närområdet samhället Kommentar (Utvecklingsmål) Under året har samtliga förskolor haft någon form av kontakt med lokala samhällsaktörer. Det kan handla om besök till bibliotek, vilket stärker barnens språkutveckling, eller möten med exempelvis äldreboenden och brandkår, som bidrar till empati, trygghet och förståelse för olika samhällsfunktioner. Denna samverkan visar att vi lyckats öppna förskolan mot omvärlden och skapat meningsfulla lärandesituationer i autentiska miljöer. Framöver ser vi möjligheter att bredda kontakterna ytterligare, exempelvis genom att bjuda in lokala yrkesverksamma till verksamheten. Anpassad Andel klasser 100 % 100 % 100 % grundskola: som har Varje elev har genomfört inblick i aktiviteter utifrån närsamhället planen Skola- och dess arbetsliv arbetsliv Kommentar (Utvecklingsmål) SYV-planen återföljs med de aktiviteter som återfinns i planen. Grundskola: Andel klasser 100 % 97 % 97 % Varje elev får som har kännedom om genomfört närsamhället aktiviteter utifrån och dess planen Skola- arbetsliv arbetsliv (Utvecklingsmål) Kommentar Majoriteten av klasserna följer SYV-planen. Systematik saknas på någon enhet, men är uppmärksammat inför uppstarten av ett nytt läsår. Gymnasieskola: Andel elever 100 % 76 % 76 % Varje elev har som upplever att kännedom om studie- och arbetslivets yrkesvägledning villkor, särskilt har gett dem inom sitt goda studieområde, förutsättningar samt om att göra möjligheter till välgrundade val fortsatt för studie- och utbildning, yrkesliv praktik och Kommentar arbete. I den senaste undersökningen uppgav 76 % av eleverna att studie- och yrkesvägledningen har gett dem (Utvecklingsmål) goda förutsättningar att göra välgrundade val. Skolan behöver bli mer aktiv i att synliggöra det stöd som finns att tillgå. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 6 Analys av kvalitetsmål Kvalitetsmålen visar sammantaget att bildningsnämndens verksamheter har flera starka resultat, men också tydliga utmaningar kopplade till likvärdighet. Hög måluppfyllelse framgår framför allt inom hållbar utveckling, anpassad grundskolas kontinuerliga uppföljning samt gymnasieskolans examen inom fyra år. De mest angelägna förbättringsområdena finns inom tidig språk-, läs- och matematikutveckling, svenska som andraspråk samt elevernas väg mot gymnasiebehörighet. Förskolans språkliga resultat ligger stabilt på 89 procent, men når inte målet. Resultatet visar att det finns fungerande arbetssätt, men också att insatserna behöver bli mer träffsäkra, särskilt för barn med annan språklig bakgrund. Lägre personaltäthet framstår som en viktig riskfaktor, eftersom barns språkutveckling är starkt beroende av vardagligt samspel, närvarande vuxna och kontinuerlig stimulans. I grundskolan är resultaten ojämna. Andelen läskunniga elever i årskurs 1 har minskat från 94 till 88 procent och variationen mellan enheterna är stor. Resultaten i årskurs 3 bekräftar bilden av ojämna resultat. En betydande andel elever klarar inte alla delprov i matematik eller svenska/svenska som andraspråk, och skillnaderna mellan skolor är tydliga. Detta pekar på ett behov av skarpare uppföljning av undervisning, tidiga stödinsatser och specialpedagogisk organisering. I årskurs 6 syns en mer positiv utveckling. Resultaten i både matematik och svenska når målen och har förbättrats jämfört med föregående år. Samtidigt kvarstår skillnader mellan skolor. Svenska som andraspråk har förbättrats kraftigt, från 27 till 64 procent, men når fortfarande inte målet. Det visar att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt behöver prioriteras på huvudmannanivå i alla ämnen, inte enbart i ämnet svenska som andraspråk. Gymnasiebehörigheten har förbättrats, men målet nås först efter sommarskola. Det visar att sommarskolan har betydelse, men också att fler elever behöver nå behörighet inom ordinarie undervisning. Analysen behöver därför omfatta tidigare årskurser, frånvaro, ämnesspecifika riskmönster och övergångar mellan stadier. Gymnasieskolans resultat för examen inom fyra år är samtidigt starkt och visar att tidig upptäckt, samordnat elevhälsoarbete och tydlig uppföljning kan ge effekt. De viktigaste slutsatserna är att likvärdigheten behöver stärkas, att tidiga insatser inom språk, läsning och matematik måste prioriteras och att frånvaro behöver följas upp tidigare och mer systematiskt. Resultaten visar också att måluppfyllelsen är högre där undervisning, elevhälsa och uppföljning samordnas. Fortsatt styrning bör därför fokusera på färre men tydligare uppföljningsfrågor, fördjupade analyser på enhetsnivå och spridning av fungerande arbetssätt. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 7 Analys av utvecklingsmål Utvecklingsmålen visar i huvudsak goda resultat inom trygghet, samverkan med närsamhället och flera delar av kultur- och biblioteksverksamheten. Samtidigt visar uppföljningen att flera mål främst mäter om aktiviteter har genomförts, snarare än vilken kvalitet eller effekt de har haft. Den viktigaste slutsatsen är därför att utvecklingsmålen behöver bli mer analyserande och tydligare kopplas till vad insatserna leder till för barn, elever och invånare. Trygghetsresultaten är överlag höga. I förskolan uppger 94 procent av femåringarna att de är trygga, i grundskolan är motsvarande resultat 92 procent och i gymnasieskolan 95 procent. Det är starka resultat, men målet är 100 procent. De barn och elever som inte upplever trygghet behöver därför synliggöras tydligare i de lokala analyserna. För anpassad grundskola ligger resultatet på 80 procent, och uppföljningen försvagas av att en vårdnadshavarenkät saknas för 2026. Grundskolans trygghetsarbete är tydligast analyserat och pekar på relevanta fortsatta insatser: tidig upptäckt av konflikter och kränkningar, stärkta relationer, elevinflytande och systematisk uppföljning. Framöver bör tryggheten i högre grad analyseras tillsammans med studiero, närvaro och kunskapsresultat. Gymnasieskolans trygghetsmål har ett högt utfall, men saknar analys. Det är särskilt angeläget att följa trygghet och studiero under gymnasieskolans kommande förändringsperiod. Kultur- och biblioteksverksamhetens utvecklingsmål visar en blandad bild. Vissa insatser når eller överträffar målen, exempelvis högläsning och demokratiska samtal, medan andra ännu inte har fått genomslag. Språkstegen, Bibblans verkstad och delad läsning visar att goda insatser inte automatiskt når målgruppen. Här behöver verksamheten analysera trösklar för deltagande samt kommunikation, utformning och målgruppsanpassning. Målen om demokrati, minoriteter och tillgång till litteratur på fler språk har en tydlig riktning, men flera insatser är fortfarande under uppbyggnad eller planerade till hösten. Resultaten behöver därför följas upp för helåret innan säkra slutsatser kan dras. Uppföljningen bör framöver inte bara visa antalet aktiviteter eller inköp, utan också om insatserna leder till ökad tillgänglighet, igenkänning och delaktighet. Utvecklingsmålen kopplade till skola, arbetsliv och närsamhälle visar starka resultat i förskolan, anpassad grundskola och grundskola. Det finns etablerade strukturer, men grundskolans kommentar visar att systematiken inte är helt likvärdig. Gymnasieskolans mål om studie- och yrkesvägledning når 76 procent och är oförändrat jämfört med föregående år. Detta behöver prioriteras, särskilt med tanke på gymnasieskolans kommande förändringar och elevernas behov av tydlig vägledning. De viktigaste slutsatserna är att trygghetsarbetet fortsatt behöver fokusera på de barn och elever som inte nås, att uppföljningen behöver stärkas för mål där data eller analys saknas och att flera utvecklingsmål bör kompletteras med mått som fångar kvalitet och effekt. Utvecklingsmålen bör i högre grad användas som stöd för prioritering och lärande, inte enbart för redovisning av genomförda aktiviteter. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 8 Ekonomi Helårsprognosen för bildningsnämnden baseras på prognoser från samtliga chefer och budgetansvariga inom verksamheterna. Prognosen omfattar även centrala verksamheter såsom köp och försäljning av utbildning, skolskjuts, elevhälsa, central administration och nämnd. Helårsprognosen visar ett resultat om + 3 041 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse om 0,8 % av budget. Riktvärdet för förbrukning till och med augusti uppgår till 66,7 %. Det ackumulerade utfallet uppgår till 66,2 %. Förbrukningstakten följer i huvudsak budget, med något högre personalkostnader och något lägre övriga kostnader jämfört med riktvärdet. Periodens utfall visar att: Intäkterna uppgår till 67,1 % av årsbudget. Personalkostnaderna uppgår till 67,7 % av årsbudget. Övriga kostnader uppgår till 64,7 % av årsbudget. De största prognostiserade avvikelserna återfinns inom följande verksamheter: Fritidshemmet redovisar ett överskott om 1 428 tkr, vilket huvudsakligen förklaras av lägre personalkostnader. Det finns dock en viss osäkerhet i utfallet då personal arbetar över flera verksamhetsformer, såsom grundskola och förskoleklass. Anpassad grundskola redovisar ett underskott om 1 635 tkr, främst till följd av ett ökat elevantal i verksamheten. Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott om 1 977 tkr. Överskottet beror huvudsakligen på minskade kostnader för köp av utbildning. Tio elever som budgeterats för gymnasieutbildning har flyttat från kommunen och belastar därför inte längre verksamheten. Prognosen i delår 2 baseras på det faktiska antagningsutfallet, vilket ger en säkrare bedömning av kostnaderna. Eftersom kostnaderna varierar mellan olika gymnasieutbildningar har de faktiska utbildningsvalen sammantaget medfört lägre kostnader än tidigare beräknat. Sammantaget bedöms nämndens ekonomi vara i balans och helårsprognosen visar ett överskott om 3 041 tkr. Kostnadsutvecklingen bedöms vara under kontroll, där lägre övriga kostnader kompenserar för de något högre personalkostnaderna. Driftuppföljning netto per verksamhet Avvikelse f g Avvikelse Kod Vht/Avd/Enhet Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) 100 Nämnd 769 481 0 742 27 302 Stöd till fritidsföreningar 230 227 0 230 0 Stöd till 310 261 261 0 261 0 studieorganisationer 315 Allmän kultur 302 92 0 302 0 320 Bibliotek 10 272 6 792 500 9 772 500 331 Kulturskola 2 949 2 284 23 3 093 -144 350 Fritidsgårdar 1 763 1 700 -400 2 363 -600 407 Förskola 73 391 49 197 -562 73 449 -58 412 Pedagogisk omsorg 500 309 36 464 36 425 Fritidshem 15 738 9 731 2 023 14 310 1 428 435 Förskoleklass 9 226 6 398 -245 9 476 -250 440 Grundskola 152 273 100 107 284 151 509 764 443 Anpassad grundskola 14 196 10 563 -2 090 15 831 -1 635 450 Gymnasieskola 72 704 47 006 -985 70 727 1 977 Anpassad 453 3 378 1 848 900 2 950 428 gymnasieskola 490 Central administration 5 168 3 522 203 4 600 568 Summa 363 120 240 518 -313 360 079 3 041 Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Driftuppföljning intäkt/kostnad Avvikelse f g Avvikelse Brutto intäkt/kostnad Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) Intäkter -44 198 -29 656 -351 -45 134 936 Personalkostnader 217 347 147 198 197 218 131 -784 Övriga kostnader 189 971 122 976 -159 187 082 2 889 Summa 363 120 240 518 -313 360 079 3 041 Investeringsuppföljning Avvikelse f g Avvikelse Kod Projekt Budget Ack utfall Prognos prognos (Budg-Prog) 90500 Inventarier 62 0 0 169 -107 Inventarier Anpassad 90504 100 60 0 100 0 grundskola Solskydd Dackeskolan 90505 330 270 0 270 60 7-9 Inventarier Lekbackens 90508 170 112 0 112 58 fsk Inventarier 50513 80 70 0 70 10 Nyckelpigans fsk Inventarier 90521 90 88 0 88 2 Dackeskolan F-6 90523 Inventarier Wasaskolan 90 90 0 90 0 Inventarier Bullerbyns 90524 60 60 0 60 0 fsk 90549 Inventarier Trojaskolan 140 158 0 158 -18 Inventarier 90557 170 169 0 169 1 Linnerydsskolan Inventarier 50558 90 0 0 90 0 Dackeskolan 7-9 Inventarier 90562 60 20 0 60 0 Urshultsskolan Inventarier 90565 150 156 0 156 -6 Väckelsångsskolan Summa 1 592 1 253 0 1 592 0 Comfact Signature Referensnummer: 374311SE 9 Utsikter för resten av året Reformerna Under 2026 inleds införandet av ett stort antal reformer som på flera sätt kommer att förändra skolväsendet. Förändringarna behöver prioriteras och genomföras stegvis, med stöd till berörda verksamheter. Sammantaget innebär reformerna ett omfattande införande- och förändringsarbete under flera år, med krav på nya rutiner, styrdokument, kompetensutveckling, kommunikation och uppföljning. Arbetet kommer att ta betydande tid och resurser i anspråk i styrkedjans alla delar, särskilt under perioder då flera reformer ska genomföras samtidigt. Detta innebär en ökad belastning i en redan ansträngd arbetssituation, vilket gör det särskilt viktigt att begränsa parallella utvecklingsspår och administrativt merarbete under reformperioden. Gymnasieskolan Läsåret 2026/2027 är det sista läsåret då den kommunala gymnasieskolan startar en årskurs 1. Därefter går verksamheten successivt in i en nedfasningsperiod, parallellt med förberedelserna inför övergången till en ny huvudman. Nedfasningen medför betydande utmaningar kopplade till ekonomi, kompetensförsörjning, organisation, planering av lokaler och utrustning samt trygghet för elever och personal under övergångsperioden. Samtidigt behöver kontinuitet och kvalitet i utbildningen säkerställas för de elever som går kvar. Verksamhetsövergången ställer därmed höga krav på samordning, tydlig kommunikation och långsiktig planering för att skapa stabila förutsättningar inför den fristående aktörens övertagande av driften av gymnasieskolan i kommunen. Anpassningar i förskolan Det minskande antalet barn i förskoleåldern innebär sammantaget ett behov av anpassningar i förskoleorganisationen för att säkerställa en långsiktigt hållbar resursanvändning med bibehållen kvalitet. Kommunens personaltäthetsmål på 5,9 barn per årsarbetare utgör en gemensam utgångspunkt för resursfördelningen och syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar i verksamheten. Samtidigt tillförs mindre enheter, där barnantalet genererar färre än 6,0 årsarbetare, medel upp till denna nivå i kompensatoriskt syfte. Det innebär att dessa enheter endast i begränsad utsträckning påverkas av anpassningar, trots att barnantalet minskar även där. De kompensatoriska tillskotten bidrar dock till ökade kostnader och medför att anpassningar i första hand behöver genomföras i andra delar av förskolan. Sammantaget aktualiserar detta behovet av svåra men nödvändiga avvägningar mellan likvärdighet, kompensation och ekonomisk hållbarhet i hela förskoleorganisationen. Comfact Signature Referensnummer: 374311SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: Mikael Andersson TID: 2026-09-29 15:08:37 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46731535398) IDENTIFIKATIONS-ID: b31d118aff7549beb0674eb0781c82af NAMN: Anette Weidenmark TID: 2026-09-29 18:00:39 +03:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46730705579) IDENTIFIKATIONS-ID: 6a94fa1fe99a4b75a265fc581c16994c NAMN: Emelie Eriksson TID: 2026-09-29 17:19:54 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: SMS (+46728892289) IDENTIFIKATIONS-ID: 61383702597c4a79a9abeedc22fb95fe Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-09-29 17:20:00 +02:00 Ref: 374311SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 374311SE Sida 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (15) Bildningsnämnden 2026-09-22