Kommunstyrelsen — 8 september 2026

5 § Vid en undersökning (enligt 6 kap 6 § miljöbalken) ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån: 46 1. I vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen: a. anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, Kommentar: Planen innebär inga beslut eller förutsättningar för verksamheter eller åtgärder som ska lokaliseras eller är tillståndspliktiga. b. har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför, Kommentar: Planen kommer att bidra till att genomföra hållbarhetsmål i andra kommunala och regionala planer, strategier och program. Det handlar då om positiva miljöeffekter kopplat till bland annat resurshushållning. c. har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att främja en hållbar utveckling. d. har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen, Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att miljölagstiftningen följs. 2. Miljöproblem som är relevanta för planen: Kommentar: Planen kommer inte att medföra några negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 3. De sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöpåverkan på ett specifikt geografiskt område. Det kan i framtiden uppstå behov av att etablera anläggningar för att till exempel öka återanvändning eller återvinning, men dessa kommer då att bli föremål för tillståndsansökan och miljöbedömning i varje enskilt fall. Planen i sig innebär inga beslut eller förutsättningar för framtida anläggningar. Införandet av separat matavfallsinsamling samt det planerade införandet av bostadsnära insamling, som beslutats på nationell nivå, innebär en ökad hantering i och med att fler fraktioner hanteras separat. Det innebär en risk för en ökad mängd transporter vid avfallshanteringen. Samtidigt medför en ökad utsortering till materialåtervinning färre transportera av jungfruligt material. Om den totala mängden transporter ökar eller minskar går inte att bedöma. Men den ökade hanteringen bedöms inte ge någon betydande miljöpåverkan. 4. I vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöeffekter som behöver avhjälpas. 5. Miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper: Kommentar: Planen medför inga gränsöverskridande miljöeffekter. 47 6. Miljöeffekternas omfattning: Kommentar: Planen medför inga negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 7. Riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter: Kommentar: Planen innebär inga risker enligt punkt 7. 8. Det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 8 bland annat eftersom avfallsplanen inte anger förutsättningar för nya anläggningar. 9. Påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 9 eftersom planen inte anger förutsättningar för nya anläggningar som tar mark i anspråk. 4. Samlad bedömning Undersökningen utifrån miljöbedömningsförordningen 5 § visar att avfallsplanen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Den samlade bedömningen är att Timrås avfallsplan inte medför en betydande miljöpåverkan. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen Västernorrland bedömer att Timrå kommuns förslag till avgränsning av miljöbedömningen medför goda förutsättningar att uppfylla de syften och mål som finns enligt gällande lagstiftning. Timrå kommun har i sitt samrådsunderlag redogjort för om avfallsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bedömer att kommunen gjort en grundlig redogörelse av hur den reviderade avfallsplan inte utgör en betydande miljöpåverkan. Efter att tagit del av samrådsunderlaget och det muntliga samrådet lämnar länsstyrelsen följande yttrande för framtagande och innehåll av kommande avfallsplan: • I framtagandet av en avfallsplan är det viktigt att alla som berörs av planen är delaktiga för att få en god förankring vilket ökar sannolikheten att åtgärderna i planen kommer genomföras. • Det ska i planen framgå hur lång period som avfallsplanen ska gälla. • Varje mål ska vara tydlig och för de fall det behövs, brytas ned till konkreta delmål som är mätbara och tidsatta. Det ska också framgå vilka styrmedel som kommer användas för de olika målen. • Nyckeltalen bör kopplas ihop med handlingsplanen. • När mål och åtgärder tas fram är det viktigt att det framgår varför dessa har tagits fram. För de fall det finns så ska prioriteringsgrunder redovisas. Det kan till exempel vara utifrån miljökvalitetsmål eller farlighet på avfall. • En beskrivning hur avfallsplanen kopplar till andra planer hos kommunen som till exempel översiktsplan, VA-plan och tillsynsplan bör framgå. Naturvårdsverket har bra vägledning i frågor kring avfallsplaner som kommunen med fördel kan utgå ifrån vid framtagandet av en ny avfallsplan. Regler om kommunal avfallsplanering (naturvardsverket.se) Beskrivning av ärendet Timrå kommun arbetar just nu med att ta fram en ny avfallsplan för kommunen. Den 10 februari 2023 lämnade Timrå kommun in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen tillsammans med en bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan. Därefter har ett digitalt samråd genomförts den 15 februari 2023. Vid det digitala samrådet deltog Therese Edin och Jan Bengtson från Länsstyrelsen samt Emma Ramström konsult och Lena Granlöf Timrå kommun. 49 Undersökningssamråd I redogörelsen framgår det att planen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Kommunen bedömer att planen inte medför en betydande miljöpåverkan. Samråd kring avfallsplanens innehåll Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att kommunen tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet Kommunens vision beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande målbilder som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målbilderna är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad 50 nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. Aktuella bestämmelser Enligt 6 kap 3 § miljöbalken (1998:808) ska kommunen vid ändring av plan göra en miljöbedömning av planen eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap 10 § miljöbalken ska avgränsningssamråd ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. 6 kap 11–12 §§ miljöbalken anger vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, omfatta och vilken detaljeringsgrad. NFS 2020:6 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Maria Höglund med miljöhandläggare Jan Bengtson som medverkande och Therese Edin som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. 51 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål 1. Lagstiftning Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanens mål och åtgärder utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder i avfallsplanen ska syfta till en hushållning med resurser i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken, vilket innebär att utnyttja möjligheterna till att: • Minska mängden avfall • Minska mängden skadliga ämnen i material och produkter • Minska de negativa effekterna av avfall • Återvinna avfall Avfallsplanens mål och åtgärder ska också syfta till att avfallet hanteras i enlighet med avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken. Avfallshierarkin innebär att den som är ansvarig för att avfall behandlas ska se till att det, om det är lämpligt, behandlas enligt följande prioriteringsordning: 1. Avfallet återvinns genom att förberedas för återanvändning 2. Avfallet materialåtervinns 3. Avfallet återvinns på annat sätt 4. Avfallet bortskaffas Enligt Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760, till föreskrifterna, bör målen och åtgärderna också utgå från andra relevanta nationella, regionala och lokala styrdokument. 1.1 Krav på avfallshantering Kommunen är enligt miljöbalken ansvarig för att ta hand om det som kallas ”kommunalt avfall”. Med kommunalt avfall avses avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Även visst avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar. Hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. Bygg- och rivningsavfall Kommunen har ansvar för att omhänderta allt bygg- och rivningsavfall som inte producerats i yrkesmässig verksamhet och se till att det finns möjlighet att hantera detta i separata fraktioner. För Timrå innebär lagändringen att det kan bli aktuellt att ta emot större mängder bygg- och rivningsavfall, att hantera fler separata typer av avfall och att utveckla tjänster för insamling av bygg- och rivningsavfall. 52 Matavfall Kommunen har ansvaret att tillhandahålla ett insamlingssystem för matavfall enligt avfallsförordningen (2020:614). Det innebär att Timrå ska samla in matavfall i form av livsmedels- eller köksavfall fastighetsnära från hushåll och från verksamheter där det uppstår matavfall. Matavfallsutsortering i Timrå kommun innebär bland annat att sorteringsmöjlighet behöver säkerställas, att förutsättningar för utförande av matavfallsinsamling behöver skapas och att matavfallsinsamlingen behöver kommuniceras till berörda. Förpackningar Kommun ansvarar för att samla in förpackningsavfall (plast, papper, glas och metall) från hushållen. Fastighetsnära insamling ska ske senast år 2027 och från 2026 ska kommunen också samla in förpackningsavfall på vissa platser utomhus, till exempel större torg och parker. För kommunen innebär det ett ansvar att samla in förpackningsmaterial från befintliga soprum och återvinningsstationer, men även att införa fastighetsnära insamling för de hushåll som idag inte har en fastighetsnära källsorteringslösning. Insamlingen av förpackningar ska enligt de nya reglerna finansieras av producenterna. Textil Om regeringen ställer sig positiv till att textilier ska omfattas av producentansvar, kan Timrå kommun på sikt få ett insamlingsansvar även för textilier. 2. Globala styrdokument 2.1 EU´s klimatmål Det övergripande klimatmålet som gäller för alla länder som ingår i EU är att vara klimatneutrala senast 2050. 2.2 De globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål vägleder vi arbetet och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. De delmål som berört arbetet med avfallsplanen är: • 3.9 MINSKA ANTALET SJUKDOMS- OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV SKADLIGA KEMIKALIER OCH FÖRORENINGAR - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark 53 • UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH GLOBALT MEDBORGARSKAP - Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. • 6.3 FÖRBÄTTRA VATTENKVALITET OCH AVLOPPSRENING SAMT ÖKA ÅTERANVÄNDNING- Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. • 7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. • FÖRBÄTTRA RESURSEFFEKTIVITETEN I KONSUMTION OCH PRODUKTION - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. • FRÄMJA INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR INDUSTRIALISERING - Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. • 11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. • 12.3 HALVERA MATSVINNET I VÄRLDEN - Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. • 12.4 ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. • 12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 54 • 12.8 ÖKA ALLMÄNHETENS KUNSKAP OM HÅLLBARA LIVSSTILAR - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. • 13.1 STÄRK MOTSTÅNDSKRAFTEN MOT OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGAN TILL KLIMATRELATERADE KATASTROFER - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. • 14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. • 15.9 INTEGRERA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD I NATIONELL OCH LOKAL FÖRVALTNING¬ - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 3. Nationella styrdokument 3.1 Generationsmålet Generationsmålet är det övergripande målet som visar vägen för den svenska miljöpolitiken. Till generationsmålet finns sju strecksatser varav följande har tagits hänsyn till vid formulering av avfallsplanens mål och åtgärder: • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. • En god hushållning sker med naturresurserna. • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 3.2 Nationella miljökvalitetsmålen Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmålen har tagits hänsyn till vid framtagande av avfallsplanen. De mål som främst berör avfallsplanen är: • Begränsad miljöpåverkan • God bebyggd miljö • Giftfri miljö • Ett rikt växt- och djurliv 55 3.3 Etappmålen Det finns två etappmål för avfall vilka gäller årligen fram till 2025: 1. Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning. 2. Öka andelen kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning 3.4 Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023 I den nationella avfallsplanen är följande material utpekade som prioriterade att arbeta med: • Livsmedel • Textil • Plast • Elektronik • Bygg- och rivningsmaterial 4. Regionala styrdokument 4.1 Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) visar den övergripande strategiska riktningen för utvecklingsarbete inom region Västernorrland och gäller bland annat för länets samtliga kommuner. RUS:en har en vision samt mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbete som sker 2020-2030. Prioriteringar som berör avfallsplanen är: • Samordnat påverkansarbete gentemot nationell och internationell nivå • Fler nya och växande hållbara företag och fler företagsamma invånare 5. Lokala styrdokument 5.1 Timrå kommuns styrdokument Lokala styrdokument med koppling till avfallshantering i kommunen är: • Timrås styrmodell med verksamhetsplan och budget • Avfallsföreskrifter – Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Kommunens renhållningsordning utgörs av de kommunala avfallsföreskrifterna tillsammans med kommunens avfallsplan. • Avfallstaxa – För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns 56 avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. • Översiktsplan – Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. 5.2 Kommunens vision, målbilder och strategier Timrås vision är: Timrå - en stark kommun i en växande region! Kommunens styrmodell utgår ifrån tre målbilder: • MÅLBILD 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande • MÅLBILD 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete • MÅLBILD 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer För att nå dessa målbilderna har ett antal strategier identifierats: • Digitalisera: Vi använder oss av digitaliseringens möjligheter för en enklare vardag och mer värdeskapande verksamhet. • Säkra kompetens: Vi attraherar, behåller och utvecklar kompetens för dagens och morgondagens behov. • Skapa utveckling: Vi jobbar med ständiga förbättringar och vågar utforska samt pröva nya idéer för att möta en föränderlig omvärld. Innovation är ett av de viktiga begreppen. • Fånga och möta behov: Vi lyssnar, förstår och möter behoven hos dem vi finns till för. • Arbeta tillsammans: Vi har helhetssyn och jobbar tillsammans för att kunna lösa våra uppgifter. 57 Bilaga 8 - Framtidsprognos 1. Bakgrund 1.1 Befolkning Befolkningen i Timrå har varit relativt stabil under de senaste 20 åren. I kommunen bor cirka 18 000 personer (17 730 personer i januari 2022). Enligt SCB kan folkmängden minska till närmare 17 000 personer år 2030. SCB:s prognos anses vara osäker till följd av att nya verksamheter etableras i Timrå, framför allt de verksamheter som etableras i Torsboda Industrial Park. Verksamheterna kommer sannolikt bidra till en befolkningsökning i kommunen. Omfattningen på befolkningsökningen bedöms inte närmre. 1.2 Förutsättningar Avfall från hushåll Mängden avfall som uppkommer från svenska hushåll visar en ökande trend. De fraktioner som ökade mest 2020 var förpackningar, elavfall och metallskrot. Trots att fraktionerna av plast- och pappersförpackningar har ökat på grund av en mer omfattande internethandel så är den totala mängden förpackningar och returpapper per invånare oförändrad. Det beror på att mängden returpapper minskar i takt med ett minskat läsande av papperstidningar. På grund av våra konsumtionsvanor och fokus på ekonomisk tillväxt förväntas de totala avfallsmängderna ändå öka. Motkrafter genom olika samhällsaktörer som till exempel avfallsbranschen och ökad medvetenhet hos hushållen är därför viktiga för att bryta utvecklingen. Genom att underlätta för hushållen att konsumera hållbart, exempelvis genom cirkulära affärsmodeller och återanvändning, skulle avfallsmängderna kunna hållas relativt oförändrade. Lagstiftningen om producentansvar för förpackningar har ändrats och innebär att kommunerna får ansvaret för insamling av förpackningsavfall från 2024. Det är troligt att lagändringen leder till ökade mängder insamlat förpackningsmaterial från hushållen. Parallellt med ökande avfallsmängder har återvinningen och avfallsbehandlingen i Sverige utvecklats positivt de senaste åren. Framgången har uppnåtts genom att styra avfallsbehandlingen uppåt i avfallstrappan. Fortsatta åtgärder som till exempel bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper gör att utvecklingen kan förväntas fortsätta. Under år 2020 låg den genomsnittliga andelen avfall under kommunalt ansvar som behandlades genom energiåtervinning på 50 procent, materialåtervinning på cirka 35 procent och biologisk behandling på 14 procent. 58 Avfallet under kommunalt ansvar som går till deponi är mindre än 1 procent, men är betydligt större om aska och slaggrus från avfallsförbränning inkluderas. Avfall från verksamheter Näringslivet i Timrå har sin bas i skogsindustrin och kompletteras med data- och elektronikföretag. Verksamheterna genererar olika typer av avfall och i skiftande avfallsflöden. Dessa flöden omhändertas till stor del utanför det kommunala systemet. Eftersom det finns ett etablerat omhändertagande antas hanteringen även fortsättningsvis hanteras vid sidan om det kommunala systemet. Det finns en trend att mer avfall definieras som farligt avfall. Ett sätt att motverka ökade mängder farligt avfall är internt miljöarbete på företagen för att miljöanpassa produktionen. De senaste åren har cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller blivit allt mer betydelsefulla för både myndigheter och privata företag. Genom ett ökat fokus på cirkularitet skulle sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsproduktion kunna brytas. Cirkulariteten skulle därmed bidra till en långsiktig minskning av verksamhetsavfall. 2. Bedömning av framtida avfallsflöden Bland annat Avfall Sverige konstaterar i framtidsstudier att det inte är någon mening att göra avfallsprognoser som sträcker sig längre än cirka tio år. Det beror på att samhällstrender och människors livsstil i hög grad styr avfallsmängder och avfallshantering. Även förväntningar på lagstiftningsförändringar försvårar möjligheterna att göra längre prognoser. Trender i kommunen som kan antas fortsätta är minskade mängder returpapper på grund av minskat tidningsläsande och fler plast- och pappersförpackningar till följd av ökad internethandel. En allt mer cirkulär ekonomi kan i sin tur antas stabilisera och möjligen minska avfallsmängderna per invånare. Förändringar avseende behandling av avfallsfraktioner kan förväntas. En ökad källsortering till följd av att kommunerna tar över insamlingsansvaret för förpackningsfraktioner, att invånarna kommer kunna källsortera sitt avfall fastighetsnära samt att matavfall kommer samlas in separat förväntas leda till mindre energiåtervinning samt ökad materialåtervinning och biologisk återvinning. De avfallsförebyggande aktiviteter som avfallsplanen innehåller bör ge en positiv effekt på invånarnas beteende och bidra till minskade avfallsmängder. Vilket resultat de avfallsförebyggande åtgärderna ger i förhållande till att trenden varit ökande för avfallsmängder från hushåll, gör att avfallsmängdernas utveckling är svår att bedöma. 59 På grund av avsaknad av statistikuppgifter om avfall från verksamheter har någon uppskattning av deras flöden inte kunnat göras. Troligt är att även behandling av avfall från verksamheter kommer skifta från energiåtervinning till materialåtervinning och biologisk återvinning till följd av ändringar i lagstiftning med bland annat krav på separat utsortering av olika typer av byggavfall. 3. Framtida behov och insamlingssystem Mot bakgrund av de lagförändringar som skett på senare år avseende insamling av; matavfall, förpackningsavfall, returpapper, samt hushållens bygg- och rivningsavfall kan behov av utökad kapacitet för vissa avfallsfraktioner behövas. Kapaciteten bedöms påverkas inom insamling, mottagning, omlastning, sortering och behandling av avfall. För att leva upp till lagkrav krävs förändringar av nuvarande insamlingssystem och anläggningar. Bland annat behövs fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och matavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Sorteringsmöjligheter för förpackningar behövs i offentliga miljöer. Den nya och kompletterade insamlingen av avfall som krävs leder till ökade behov av ekonomiska resurser. I handlingsplanen redogörs för ett antal aktiviteter som kan medföra investeringsbehov de kommande åren. Se handlingsplanen för bedömning av resurser för respektive åtgärd. 4. Fysisk planering Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. Avfallshanteringen tas i beaktande i kommunens detaljplanering. Detaljplaner där avfallsutrymmen och avfallsanläggningar ingår är av allmänt intresse och en del i att säkra en hållbar och robust avfallshantering. Vid framtagande av detaljplaner görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Flera för avfallshanteringen viktiga frågor beaktas i den fysiska planeringen. Några exempel är platser för avfallsutrymmen, återvinningsstationer, återvinningscentraler samt framkomlighet för insamlingsfordon. Som stöd i plan- och bygglovsprocesser finns Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen. 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan Den tidigare gällande avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige 2006. Att avfallsplanen antogs för så pass länge sedan försvårar uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder. Målen är till störst del formulerade på ett sådant sätt att uppföljning av målen inte är möjlig. Åtgärderna bestod till störst del av informations och utbildningsinsatser för att minska mängden avfall samt bidra till mer sorterat avfall i syfte att öka återvinningen. Detta har gjorts under åren sedan avfallsplanen antogs genom avfalls- och återvinningsverksamheten. 61 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Barn- och Ann-Christin 2026-03-02 BUN/2025:214 utbildningsförvaltningen Isaksson Arbetskläder inom förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Föreslå Kommunfullmäktige att införa fria arbetskläder till personal inom förskolan. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola ser en majoritet av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Inom fritidshem vill en majoritet av personalen inte ha fria arbetskläder inomhus. En anledning kan vara att de då särskiljer sig från övrig personal inom samma enhet. De fackliga organisationer som omfattas av denna satsning är överens om att föreslå att fria arbetskläder inomhus ska införas inom förskolan men inte inom fritidshem. Ärendets tidigare behandling BUN 251002 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-03-18

§ 24 Arbetskläder i förskola och fritidshem BUN/2025:214 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att införa fria arbetskläder till personal inom förskolan. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola ser en majoritet av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Inom fritidshem vill en majoritet av personalen inte ha fria arbetskläder inomhus. En anledning kan vara att de då särskiljer sig från övrig personal inom samma enhet. De fackliga organisationer som omfattas av denna satsning är överens om att föreslå att fria arbetskläder inomhus ska införas inom förskolan men inte inom fritidshem. Ärendets tidigare behandling BUN 251002 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till: Rektorer inom förskolan Expedieras digitalt. Protokoll Ärende: Samverkan Mötesdatum: 26-02-24 kl 10,00 Plats: Kottgränd 6 Närvarande Ann-Christin Isaksson, förvaltningschef Malin Rönnqvist, bitr. förvaltningschef/skolchef Markus Nordenberg, bitr. förvaltningschef/skolchef Madeleine Sandgren, HR-strateg Anna-Karin Fors, Sveriges skolledare Fredrik Hammarström, Sveriges skolledare Gunilla Norberg, Sveriges lärare Linn Jansson, Sveriges lärare Eleonor Hedström, Kommunal Christina Cardegren, Kommunal Samverkan Justerar protokollet: Fredrik Hammarström Arbetsgivaren: 1 Kommunfullmäktige har återremitterat frågan om arbetskläder för inomhusbruk i förskolan och fritidshemmen, för att närmare utreda alternativ till hur det kan hanteras. 2 Arbetsgivaren redogör för förutsättningarna och kraven för att söka statsbidrag för akutskola. För att verksamheten ska uppfylla kraven och vara effektiv krävs omfattande resurser. Enligt rektorerna på skolorna finner man att det i de allra flesta fall handlar om olika stödinsatser som eleverna är i behov av och inte disciplinära åtgärder som akutskolan endast syftar till. Viktigt att medarbetare lyfter till sin rektor om man upplever svårhanterade situationer och att behoven syns i rektors systematiska kvalitetsarbete. Om det blir förändrade behov kan alltid en ny statsbidragsansökan i framtiden göras. 3 Arbetsgivaren har skickat förslag på arbetsåret för ferie- och uppehållstjänster inför mötet. Det visar sig att det finns räknefel i underlaget och arbetsgivare återkommer med ett justerat förslag. 4 En arbetsgrupp sätts samman för att se över förvaltningsöveripande frågor relaterat till tjänsteplanering enligt HÖK och titta på eventuella principer som ska/kan Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-57 36 78 Comfact Signature Referensnummer: 311817SE gemensamma. Gruppen består av bitr. förvaltningschefer och representanter från Skolledarna, Sveriges lärare och Kommunal. 5 Utifrån att Sveriges skolledare lyft fråga om att se över möjligheterna att teckna ett lokalt kollektivavtal, gällande fritidslärare med idrottsbehörighet, beslutas att Skolledarna återkommer med ett förslag till hur innehållet i ett sådant avtal skulle kunna se ut. Sveriges lärare: 1 Har inför mötet undersökt frågan om arbetskläder för inomhusbruk hos sina medlemmar. Anser att det ska tillhandahållas för personalen/medlemmar inom förskolan, men inte inom fritidshemmen. Det är viktigt att det är funktionella kläder. 2 Lyfter att det är viktigt att det finns andra lösningar vid svåra elevsituationer då inte formen av akutskola finns till hands. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Kommunal: 1 Har inför mötet undersökt frågan om arbetskläder för inomhusbruk hos sina medlemmar. Anser att det ska tillhandahållas för personalen/medlemmar inom förskolan, men inte inom fritidshemmen. Det är viktigt att det är funktionella kläder. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Sveriges skolledare: 5 Sveriges skolledare lyfter fråga till mötet och önskar att se över möjligheterna att teckna ett lokalt kollektivavtal gällande arbetstidsmått för fritidslärare med idrottsbehörighet. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Resultat: Samverkan avslutad. Comfact Signature Referensnummer: 311817SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 311817SE Sida 1/1 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-11-24

§ 28 Lokalresursplan - Rapport arbete 2024-2025 KTN/2026:132 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna rapporten. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2019-06-11 anta Policy för lokalanvändning. Enligt policyn ska kultur- och teknikförvaltningen bland annat samordna och bevaka alla lokal- och hyreskontrakt för samtliga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen har upprättat en årlig rapport över arbetet utifrån policyn. Förvaltningen föreslår nämnden godkänna rapporten. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 190611 §230 Policy för lokalanvändning Lokalresursplan, rapport arbete 2024-2025 Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Timrå Kommun Kultur & Teknikförvaltningen Återrapportering av arbete med lokalresursplan Sedan kommunen antog lokalpolicyn i början av år 2020 har kommunen jobbat med att minska kommunens lokalytor på övergripande nivå. Detta är ett kontinuerligt jobb som ska ta hänsyn till verksamheternas behov. Detta kan både medföra utökningar och effektiviseringar. För att kunna jobba vidare strategiskt kräver det både större förstudier samt utredningar kring enskilda objekt. Här är det viktigt att verksamheten resurssätter med kompetens för att kunna beskriva sitt behov samt att verksamheterna har en förståelse för att för mycket verksamhetsyta påverkar verksamheternas ekonomi. Den kompetensen kan skilja sig beroende på vilken verksamhet som berörs. Respektive nämnd ansvarar för att göra bedömningen hur mycket lokaler man behöver för att bedriva verksamheten. Som grund till jämförelse för vissa verksamheter i finns Kolada samt gjorda fördjupade utredningar. Nedanstående punkter inarbetas i kommande års verksamhetsplan och budget för kommunen. Pågående förprojektering Matsal Mariedalsskola Utrett och inte längre aktuellt Nytt äldreomsogscenter Behov av utredningar Kostverksamheten – Här behöver man fortsätta utreda vad det innebär för kostnader det behovsutredningen föreslår. Gjorda utredningar Behovsutredning grundskolor Behovsutredning äldreomsorgsplatser Behovsutredning kostverksamheten Färdigställda stora investeringar Ny förskola Söråker Vivstahöjden Pågående strategiskt stora investeringar Nya lokaler Vuxenutbildning Utbyggnad gymnasieskolan Ledningscentral SOS samt Medelpads räddningsförbud samt servicelokal Medelpads räddningsförbund Nya omklädningsrum arenaområdet Behov av kommande strategiska investeringar Äldreboendeplatser – TimråBo Kostverksamheten (Centralkök) Uppsagda externa hyreskontrakt 2024-2025 Terminalvägen 10 Köpmangatan 31 plan 5 Högbo våning 1 Mariedals förskola Bryggargatan – dagvård Gymnasieskolan – Flygplatsen Söråkers förskola Bäckmo förskola Värdshuset Ekonomi I dagsläget är investeringsnivån för hög utifrån det ekonomiska resultat kommunen haft senaste åren. Eftersom de strategiska nyinvesteringarna handlar om mycket pengar bör kommunen förlänga tidshorisonten för nyinvesteringar och fortsätta prioritera reinvesteringar i befintliga lokaler dvs. eftersatt underhåll. Timrå 2026-04-07 Jan Eriksson Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-02 KS/2026:243 Delårsrapport 1 Överförmyndarnämnden Mitt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet Överförmyndarnämnden Mitt beslutar att godkänna delårsrapport 1 2026, Samt att överlämna delårsrapport 1, 2026 till samtliga samverkande kommuner. Beslutsunderlag Delårsrapport 1 ÖFMN Protokoll ÖFMN Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden Mitt 2026-05-29 7

§ 29 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning KTN/2025:732 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-11-13 KS/2025:503 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfaltet bli en levande plats — även under årets mörka månader, Installera akedkvat belysning Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 12 november 2025, kl 09.00-09.40 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare 3. Motion från Anastasie Mukabera (KD) Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, Installera akedkvat belysning Kommunfullmäktige presidium föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare i TIMRÅ KOMMUN rvommunledningskontoret Motion till kommunfullmäktige i Timrå kommun. 2025 -10- 31 Fran Kristdemokraterna i Timra Dnr.2025:503 |Dp. Lat Fagerviksfaltet bli en levande plats — aven under arets mérka manader. Installera akedkvat belysning. När mörkret faller över Timrå tidigt på eftermiddagarnablir det tydligt hur mycket vi saknar välbelysta, trygga platser att vistas på utomhus.I år harvi dessutom haft ovanligtfå soltimmar, vilket gör behovet av upplysta rekreationsytor ännu större. Ett särskilt tydligt exempel är Fagerviksfältet — en vacker och uppskattad plats som tyvärr står helt tom så snart solen gått ner. Fagerviksfältet användsflitigt under vår och sommar. Här möts hundägare, barnfamiljer, ungdomarochäldre för att umgås, leka och motionera. Men när mörkret kommerblir parken i praktiken oanvändbar. Det är inte bara synd urett socialt perspektiv, utan ocksåurett ekonomiskt. Kommunenharinvesterat i en fin park som nu står mörk och outnyttjad under stora delar av året — något som gynnar varken invånare eller samhällsekonomin. Det positiva är att lösningen är både enkel och kostnadseffektiv. El finns redan dragettill parken,vilket innebär att infrastrukturen redan är på plats. Det som behövs är bara några få belysningsstolpar. Dessutom behöver maninte lysa upp hela området — att installera belysning på enfjärdedel eller en tredjedel av ytan skulle varafullt tillräckligtför att skapa trygghet, trivsel och användbarhet under dygnets mörka timmar. En sådan satsning skulle vara en investering i folkhälsa, trygghet och gemenskap. Möjligheten att promenera med hunden,låta barnenleka eller helt enkelt ta en kvällspromenad utan att känna sig otrygg är något som borde vara en självklarhet äveni Timrå. Med några få lampstolpar kan kommunen genytt liv åt en plats som redan harstor potential — och samtidigt visa att man bryr sig om invånarnas vardag och välmående. Låt Fagerviksfältet lysa upp Timrås mörka kvällar och bli den mötesplats den vartänkt att vara — året runt. FÖRSLAG: - att Kommunensnarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kristdemokraterna i Timrå Anastasie Mukabera 2025-10-23 I Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-20

§ 44 Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever KS/2025:464 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på presidiets förslag: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar presidiet 251015 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-10-14 KS/2025:464 Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever Förslag till beslut Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar presidiet 251015 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S) ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Polstjernan Tid: 2025-10-15 kl 09.00-10.30 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Kungörelsen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 2. Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. ……………………………………………………………………………………………… Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Motion 2025-09-30 Vi Sverigedemokrater vet att våra elever på TIGY själva måste betala för skolmateriel som pennor, skrivblock och suddgummi. Det ska självklart vara GRATISfor eleven. Sådantskall ingå i det material man får när man börjar på skolan. Det är en stor skandal att våra elever ska behöva köpa sådant som helt enkel bara ska ingå i en svensk skola 2025, det är därför vi betalar skatt. Därför yrkar Sverigedemokraterna Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgåendesetill att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. JIMRA KOMML Mats Vallin Kommunic asoe MU N (0 ls eee © 6 & © © © © © 0 P0 0 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Lina Odelstål 2026-08-11 KS/2025:476 Svar Motion Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Kommunledningskontorets svar: Punkt1: Sedan motionen väcktes har Krisledningsplan vid samhällsstörningar och höjd beredskap samt Plan för civilt försvar och höjd beredskap i Timrå kommun fastställts. Planerna tydliggör kommunens organisation, ansvar och inriktning vid samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Punkt 2: Timrå kommun ingår redan idag i ett pågående projekt som syftar till att utreda möjligheterna att skapa ett regionalt beredskapslager av livsmedel. Kommunen arbetar därmed redan aktivt med de frågor som motionen lyfter och deltar i ett konkret regionalt arbete för att stärka livsmedelsberedskapen. Utöver detta så har det föreslagits på kommunstyrelsen beredskapsinvesteringar där vi till en början kommer att fokusera på reservkraft, nödvatten, trygghetsplatser och säkra upp ledningsplatser samt säkerhetskänslig verksamhet. Vi bevakar redan idag möjligheterna till externa bidrag och stöd och söker kontinuerligt de stödformer som är relevanta för kommunens beredskapsarbete. Som exempel har Energimyndigheten beviljat 1 600 000 kronor i stöd för reservkraft. Livsmedelsverket har även beviljat investeringsstöd för dricksvattenberedskap för 2026–2027, med 1 000 000 kronor per år. Ärendets tidigare behandling Här skrivs om ärendet behandlats tidigare Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Förvaltning Namn chef Titel Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-10-27

§ 47 Motion från Sverigedomokraterna, Mats Wallin - Gratis skolmaterial till elever BUN/2026:63 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen. Sverigedemokraterna (SD) lämnar blank reservation. Ärendet Timrå gymnasium har inte mött några problem i denna fråga, det mesta sker idag digitalt, både i undervisning och vid provsituationer av gymnasieskolan erhållen digital enhet. Om det är så att det krävs penna, papper eller sudd brukar läraren tillhandahålla detta (låna ut under lektionen eller provtillfället). Timrå gymnasium ser inga hinder i att elever som börjar på skolan får en penna, sudd och block i början av läsåret om så önskas av eleven. Detta kommer att erbjudas från höstterminen 2026. Ärendets behandling i sammanträdet Marianne Larsson (SD) yrkar på att motionen ska anses besvarad. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att motionen ska avslås utifrån beredningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse/yttrande Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

§ 49 Avfallsplan för Timrå kommun 2028 KTN/2026:388 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet Timrå kommuns nuvarande avfallsplan är giltig t.o.m. 2027-12-31. Enligt 15 kap 41 § MB (15 kap 45 § MB f.r.om. 2026-07-01) ska kommunen ha en aktuell avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen omfattar avfall under kommunens ansvar och den egna verksamhetens avfall. Därför behöver arbetet med en ny avfallsplan ske i samarbete med alla förvaltningar och kommunala bolag. Beslutsunderlag Avfallsplan i Timrå kommun. Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Ansvarig avfall och återvinning Expedieras digitalt. Avfallsplan i Timrå kommun Regler (Författningssamlingen) Reglementen Arbetsordning Bolagsordning Ägardirektiv Delegationsordning Föreskrifter Taxor och avgifter Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Timrå kommun, 2023-11-27 hel- och majoritetsägda Regler Kommunfullmäktige

§ 52. Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Förbundsdirektionen beslutar att uppdra till förbundsdirektören att upphandla ombordutrustning för biljett- och betalsystem, att uppdra till förbundsdirektören att avropa ombordutrustning avseende realtidssystem från ramavtalet med Consat Telematics inför trafikstart 2027, att godkänna förslaget om lånefinansiering om 22 mkr, att hemställa till medlemmarna att godkänna förslaget om lånefinansiering, att avskrivningstiden för investeringen fastställs till fem år, att förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendet Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur) behöver köpa in utrustning som ska användas ombord på bussarna. Utrustningen avser hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) samt för realtidssystem, hållplatsutrop och destinationsskyltning. I samband med detta kommer också ny mjukvara för BoB att behöva upphandlas då avtal för befintlig mjukvara löper ut i mars 2028. Hårdvara för realtid och trafikledningssystem Din Tur har ett system för realtidsinformation samt trafikledning som är levererat av företaget Consat Telematics. Systemet sattes i drift under 2024 och ersatte det tidigare realtidssystem som levererades av Swarco. Systemet förser den nuvarande resenärsappen, digitala skärmar, reseplanerare och andra funktioner med realtidsdata. Systemet används även för rapportering av förseningar, inställda turer och andra händelser som sker i trafiken. I dagsläget används systemet endast i begränsad omfattning. Bakgrunden är att vi inte har köpt den hårdvara som krävs för att nyttja systemet fullt ut. För att systemet ska kunna nyttjas till fullo, vilket i huvudsak innebär fullt funktionell realtidsinformation, rapportering av trafikinformation, styra bussarnas destinationsskyltar, styra hållplatsutrop, ta emot data från automatiska trafikanträknarsystem, så krävs att viss hårdvara installeras ombord på bussen. Denna hårdvara består i huvudsak av följande komponenter: Förardisplay, fordonsdator samt antenn. Därtill behövs fästen, kablage och andra tillbehör. Denna utrustning saknas på de bussar som trafikerar i dagens trafikavtal. Men i bussupphandling 2027 är detta den lösning som är vald för att kunna erhålla den funktionalitet som beskrivs ovan. Dagens lösning bygger på att trafikföretagens egna fordonsdatorer via ett specialutvecklat protokoll skickar data till Consat Telematics backend-system. Detta är en lösning som medför många brister i kvaliteten på data vilket gör att realtidsinformationen inte fullt ut är pålitlig. Därtill saknas möjligheter för styrning av destinationsskyltning, hållplatsutrop etc. För att systemet ska fungera fullt ut från och med december 2027, så måste länets bussar utrustas med fordonsdator, förardisplay och antenn. Utrustningen ska styra och samordna övrig utrustning som finns ombord på bussen och ger föraren möjlighet att övervaka och hålla koll på trafikläget, förseningar och annan information. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 3 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 4 av 6 PROTOKOLL När systemet upphandlades tecknades ett ramavtal som ger Din Tur möjlighet att avropa denna utrustning. Förslaget är att Din Tur från ramavtalet avropar fordonsdator, antenn och förardisplay med tillbehör. Total kostnad för denna hårdvara beräknas till ca 21 000 kr per fordon fördelat på 300 fordon inkl. 10% reservkapacitet. Totalt innebär det en investeringskostnad om ca 6 329 400 kr. Den tekniska livslängden beräknas till avtalstidens ut, med reservation för att delar går sönder och behöver bytas ut under tiden. Hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) På länets samtliga bussar finns utrustning för att kunna genomföra försäljning och validering av biljetter. Utrustningen är levererad i olika omgångar och består i huvudsak av en förardator, en validator, en skrivare och en emv-terminal. Förardator, skrivare och validator har nått sin tekniska livslängd sedan en tid tillbaka vilket innebär att utrustningen behöver bytas ut. Det saknas möjligheter till hållbar service och underhåll eftersom reservdelslager tar slut när delarna inte längre går att beställa nya. Förardatorerna levererades i huvudsak i samband med biljettmaskinsbytet ca 2012/2013 och validatorerna köptes in i projekt Koll 2020. Eftersom hårdvaran är gammal har de svårigheter att hantera den mjukvara som används vilket gör att bristande funktionalitet är ett ständigt återkommande problem. Problemen innebär att förare kan uppleva svårigheter att sälja och validera biljetter när utrustning inte fungerar vilket innebär att Din Tur förlorar intäkter samtidigt som resandestatistik går förlorad. Det finns idag inget befintligt avtal som vi kan köpa utrustningen av utan en upphandling behöver genomföras. En lämplig tidpunkt att montera den nya hårdvaran är i samband med trafikstart december 2027. Förslaget är att samtliga bussar ska utrustas med en validator (inkl. EMV-terminal, dubbla validatorer i stadstrafik), förardisplay och en gateway plus tillbehör såsom fästen, kablar mm. Beräknad kostnad är 41 000 kr per regionbuss och 57 000 kr per stadsbuss. Kostnaden fördelas på 12 000 kr för gateway, 10 000 kr för förardisplay, 16 000 kr per validator samt 3 000 kr för tillbehör. Kostnadsbedömningen är baserad på en undersökning som är genomförd under vintern 2025/2026. Det faktiska priset fastställs i samband med en upphandling. Kostnad för BoB-hårdvara inklusive gateway bedöms till omkring 13,8 mkr för 275 fordon plus 10% reservkapacitet. I samband med upphandling av ny hårdvara kommer också möjligheten att nyttja Consats fordonsdator även för BoB-system att undersökas vilket skulle kunna minska kostnaden. Kostnad och lånefinansiering Total kostnad för samtlig hårdvara bedöms till ca 20,1 mkr. Förslaget är att investeringen ska ske genom lånefinansiering. Om avskrivning fördelas över 5 år är kostnaderna 4 mkr per år. Därtill kommer finansieringskostnader vilket vid 5% ränta skulle innebära ytterligare 0,5 mkr per år i genomsnitt över perioden. Om avskrivningsperioden istället är 8 år så är kostnaden ca 2,5 mkr plus 0,5 mkr i räntekostnader under de fem första åren. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 4 of 7. Sid 5 av 6 PROTOKOLL Beräkningarna baseras på de kostnader som är fastställda i ramavtalet med Consat, samt uppgifter från leverantörer för BoB-system samt att det är 275 fordon som kommer nyttjas i trafiken samt att det behövs ytterligare 25 uppsättningar i reservkapacitet. Fördelning av kostnaden Utrustningen föreslås finansieras gemensamt av alla medlemmar. Det betyder att regionen finansierar 46% av kostnaderna och kommunerna delar på resten utifrån befolkningsunderlag. I tabellen nedan redovisas kostnaden per medlem samt fördelat per år. Kalkylen är beräknad om 5% ränta för 5 respektive 8 år. Observera att kostnaden för alternativet med 8 års avskrivningstid minskar år 6-8 med ungefär 0,5mkr. Hemställan om att godkänna lånefinansiering För att kommunalförbundet ska kunna ingå lån måste medlemmarna godkänna detta. Det betyder att lånet kan tas först efter att medlemmarna godkänner förslaget. Utifrån detta görs en hemställan till medlemmarna om att godkänna förslaget. Tidplan Upphandling av hårdvara för BoB måste ske i samband med att ny mjukvara upphandlas. Avtalen för mjukvara löper ut i mars 2027 med möjlighet till förlängning till och med mars 2028. Trafikstart för de nya trafikavtalen är i december 2027. Målsättningen är att ny mjuk- och hårdvara ska vara på plats till dess. Det betyder att en upphandling måste genomföras senast under hösten 2026 för att hård- och mjukvara ska kunna rullas ut i fordonsparken under andra halvan av 2027. Upphandlingen sker tillsammans med Region Jämtland och Länstrafiken Jämtland. Processen är påbörjad och tilldelningsbeslut förväntas tas 1 oktober 2026. För att detta ska kunna ske behöver beslut fattas enligt detta förslag, samt så behöver medlemmarna godkänna att myndighetens beslut om lånefinansiering senast i september 2026. Myndighetens bedömning Behovet av ny hårdvara är stort, både kopplat till BoB och realtidssystem. Utan ny hårdvara kommer det inte finnas något hållplatsutrop, inget fungerande realtidsinformation och det kommer i praktiken att vara omöjligt att på kort sikt kunna ta betalt och validera biljetter ombord på bussen. Att tillskapa sådan funktionalitet, alltså realtid och hållplatsutrop är inte möjligt utan korrekt hårdvara. I upphandlingen som nu genomförs av busstrafik 2027 så är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se K o s t n a d f ö r h å r d v K o s t n a d p e r å r R V N A n d e l… 2 2 6 0 Å n g e 2 2 6 2 T im r å 2 2 8 0 H ä r n ö s a n d 2 2 8 1 S u n d s v a ll 2 2 8 2 K r a m f o r s 2 2 8 3 S o lle f t e å 2 2 8 4 Ö r n s k ö ld s v ik a r B a ( in k l f in 9 0 0 1 7 4 6 2 4 3 4 9 8 9 6 1 7 3 9 1 8 1 3 5 5 3 3 2 4 0 6 4 e f o lk n in a 0 5 8 2 0 8 8 1 g n s ie r in g s k o s t n 1 4 2 a 4 7 0 1 7 8 3 d % % % % % % % ) 5 å r s a v s 4 5 4 2 0 8 9 1 7 2 4 1 0 0 1 7 1 8 5 6 k 1 9 1 7 8 8 7 4 3 r iv n 6 0 5 1 3 8 7 2 3 9 9 3 1 4 0 5 6 0 2 2 8 8 5 1 9 7 1 in k k k k k k k k k g r r r r r r r r r 8 å r s a v s k 3 0 3 1 3 9 6 1 1 1 6 6 7 1 1 1 2 3 7 r iv 0 5 4 0 1 2 8 7 5 5 2 9 8 2 3 3 6 3 n 3 4 0 7 8 9 6 4 2 in g 5 k 6 k 5 k 1 k 0 k 5 k 1 k 8 k 8 k r r r r r r r r r TeamEngine E-Signing TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 5 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 6 av 6 PROTOKOLL ansvarsfördelningen som sådan att kollektivtrafikmyndigheten ska tillhandahålla viss hårdvara (den som beskrivs ovan). Alternativet hade varit att låta trafikföretaget tillhandahålla utrustningen men kostnaden hade då i stället hamnat på Din Tur via trafikeringskostnader. Vad gäller biljett- och betalsystem så går det inte att använda befintlig hårdvara till ny mjukvara för biljett- och betalsystem eller ens till befintlig mjukvara - även om det skulle dyka upp ett reservdelslager. Hårdvaran är för gammal rent kapacitetsmässigt för att husera befintlig mjukvara för biljett- och betalsystem. Detta gäller både validatorer och förardatorer. Styrdokument och juridik I fordonsstrategin som är en bilaga till Trafikförsörjningsprogrammet så beskrivs att länets bussar ska vara utrustade med informationsskärmar, passagerarräkning och hållplatsutrop. Genom att köpa utrustningen för realtids- och trafikledningssystem så verkställs detta. Måluppfyllnad Växande region Nöjd resenär Hållbart samhälle ☒ Konkurrenskraftigt ☒ Enkelt ☐ Ekologiskt ☒ Sammanhållet ☒ Tryggt ☐ Socialt ☒ Utvecklande ☒ Attraktivt ☐ Ekonomiskt Föredragande: Stefan Välijeesiö, trafikchef. Magnus Gode, chef verksamhetsstöd. Expedieras till: Förbundets medlemmar Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-05-07 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 6 of 7. Signatures for document with ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Camilla Norberg Glenn Nordlund Date: 2026-05-22 13:04 CEST Date: 2026-05-22 13:37 CEST Signed with Swedish BankID Signed with Swedish BankID Role: Administratör Signed via account: glenn.nordlund@rvn.se Signed via account: camilla.norberg@dintur.se Jon Björkman Date: 2026-05-22 14:40 CEST Signed with Swedish BankID Signed via account: jon.bjorkman@kramfors.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 7 of 7. Sid 1 av 2 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Diarienr Camilla Norberg 2026-05-22 26/00248 (2 bilagor) Hemställan avseende lånefinansiering Till medlemmarna i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förbundsdirektionen har 2026-05-22 beslutat att: • uppdra till förbundsdirektören att upphandla ombordutrustning för biljett- och betalsystem, • uppdra till förbundsdirektören att avropa ombordutrustning avseende realtidssystem från ramavtalet med Consat Telematics inför trafikstart 2027, • godkänna förslaget om lånefinansiering om 22 mkr, • hemställa till medlemmarna att godkänna förslaget om lånefinansiering, • avskrivningstiden för investeringen fastställs till fem år. Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsdirektionen att respektive medlem beslutar: • att godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län upptar lån om högst 22 mkr för finansiering av investering i ombordutrustning för biljett- och betalsystem samt realtids- och trafikledningssystem. Bakgrund Kollektivtrafikmyndigheten behöver genomföra investeringar i ny ombordutrustning till länets bussar inför trafikstarten av nya trafikavtal år 2027. Investeringen omfattar hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) samt utrustning för realtidsinformation, trafikledning, hållplatsutrop och destinationsskyltning. Nuvarande utrustning bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd. Det medför återkommande driftstörningar samt begränsad funktionalitet. Utan investering i ny hårdvara finns betydande risker för brister i biljettförsäljning, validering, statistik, trafikinformation och resenärsinformation. Investeringen föreslås finansieras gemensamt av medlemmarna enligt gällande kostnadsfördelningsmodell. För att underlätta för er medlemmars hantering av ärendet bifogas även ett förslag till missiv/beslutsunderlag som kan användas i respektive medlems beslutsprocess. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 2 av 2 TJÄNSTESKRIVELSE Tidsplan För att möjliggöra upphandling med tilldelning 1 oktober 2026 och leverans innan trafikstarten av nya trafikavtal i december 2027 behöver samtliga beslut vara fattade senast september 2026. Med vänliga hälsningar Thomas Olsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Bilagor: Missiv till medlemmarna Beslutsexpediering § 52 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Ämne: Hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Från: Camilla Norberg <camilla.norberg@dintur.se> Till: Härnösands kommun <kommun@harnosand.se>; Kramfors kommun <kommun@kramfors.se>; Region Västernorrland <region.vasternorrland@rvn.se>; Sollefteå kommun <kommun@solleftea.se>; Sundsvalls kommun <sundsvalls.kommun@sundsvall.se>; kansli; Ånge kommun <ange@ange.se>; Örnsköldsviks kommun (samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se) <samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se>; Örnsköldsviks kommunledning <kommunledning@ornskoldsvik.se>; Thomas Olsson <thomas.olsson@dintur.se>; Stefan Välijeesiö <stefan.valijeesio@dintur.se> Mottaget: 2026-05-22 14:57:30 Till kommunalförbundets medlemmar. Bifogar hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering tillsammans med ett förslag till missiv för er medlemmar att använda från förbundsdirektionens sammanträde 2026-05-22. Vi uppskattar skyndsam hantering av ärendet. Med vänliga hälsningar Camilla Norberg Administratör 070-231 83 20 Din Tur Box 143 841 22 Ånge Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-08-12 KS/2026:180 Godkännande avseende upptagande av checkkredit för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr. Ärendet Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuella framtida svängningar i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Kommunledningskontorets bedömningen är att likviditeten har förbättrats och tidigare års underskott har reglerats. Årets överskott ligger i kassan och likviditeten bedöms vara i fas med de kvartalsvis förskottsfakturerade medlemsbidragen. En checkkredit bedöms ändå vara ett lämpligt verktyg för att hantera tillfälliga likviditetssvängningar och stärka Kommunalförbundets finansiella beredskap. Den kan minska behovet av kortfristiga extradebiteringar till medlemmarna och bedöms vara förenlig med god ekonomisk hushållning och en långsiktigt hållbar ekonomi. Beslutsunderlag Hemställan avseende upptagande av checkkredit

§58, fr o m 2026-07-01. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2021-11-29 §191 om Riktlinjer för styrdokument i Timrå kommun. Nya riktlinjer för föreningsbidrag ska tas fram under 2026 för att anpassas till den nya mallen för styrdokument. Kultur- och teknikförvaltningen har påbörjat arbetet med antagande av nya riktlinjer för föreningsbidrag och avser fortsätta under hösten 2026 för beslut i kultur- och tekniknämnden och kommunfullmäktige i början av 2027. I väntan på att nya riktlinjer antas behöver två delar i de befintliga riktlinjerna ändras inför höstens bidragsansökningar. Det ena är att bidragsformen Kulturarrangemang behöver tas bort då den i praktiken inte finns eftersom medel istället betalas till Arrangörslyftet. Arrangörslyftet finansieras av Region Västernorrland, Scenkonst Västernorrland, Riksteatern Västernorrland och regionens sju kommuner i samverkan enligt Kulturplan för Västernorrland. Länets sju kommuner kan söka bidrag vid två tillfällen per år. Arrangörslyftet är ett stöd för ideella föreningar som kan sökas för att arrangera kulturevenemang och är till för att stimulera och öka kulturutbudet i regionen och riktar sig främst till föreningar och arrangemang utanför tätorterna. Maxtaket för beviljande är 30 000 kronor. Det andra är att åldern för att söka bidrag för barn- och ungdomsföreningar hos RF- SISU ändrats från 7-25 år till 6-25 år. Kommunen har följt RF-SISU´s riktlinjer tidigare då det förenklar för föreningarna att kunna använda samma uppgifter vid ansökan till kommunen som till RF-SISU. Kultur- och teknikförvaltningen tyder nuvarande riktlinjer som att ovanstående ändringar inte behöver antas av kommunfullmäktige med anledning av följande text i riktlinjerna: Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10 Kultur- och tekniknämnden beslutar om tolkning och tillämpning av bidragsriktlinjerna och äger rätt att utfärda tilläggsbestämmelser till dessa. Beslutsunderlag Riktlinjer för föreningsbidrag 2022-05-01 Riktlinjer för föreningsbidrag 2026-07-01 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Verksamhetschef kultur och fritid Expedieras digitalt. RIKTLINJER FÖR FÖRENINGSBIDRAG Fastställda av kommunfullmäktige 2022-04-25 § 58, gäller fr o m 2022-05-01, Reviderad av kultur- och tekniknämnden 2026-06-10 § 62, fr o m 2026-07-01 Syftet med kommunens stöd till föreningslivet är att stimulera ideella insatser för att skapa förutsättningar för ett omfattande och innehållsrikt utbud av fritidsaktiviteter. Det handlar om insatser som berikar Timrå kommun med aktiviteter inom idrott och kultur men också sociala insatser i lokalsamhället. Riktlinjerna innehåller bestämmelser för Timrå kommuns bidrag till föreningar och studieförbund. FÖRENINGSREGISTER För att kunna söka föreningsbidrag ska föreningen eller studieförbundet vara registrerad i föreningsregistret. Ansökningsformulär finns som e-tjänst på Timrå kommuns hemsida. FÖRENINGSBIDRAG Kultur- och tekniknämnden beslutar om tolkning och tillämpning av bidragsriktlinjerna och äger rätt att utfärda tilläggsbestämmelser till dessa. Ansökningsformulär finns som e-tjänst på Timrå kommuns hemsida. Bidrag får, i mån av tillgång på medel, ges till förening eller studieförbund som: • Är en juridisk person. • Är en ideell förening. • Bedriver verksamhet utan vinstsyfte. • Har ett registrerat organisationsnummer hos Skatteverket. • Har ett bankgiro, plusgiro eller bankkonto i föreningens namn. • Har antagit skriftligt utformade stadgar och är öppen för alla. • I sin verksamhet respekterar demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. • Kan dokumentera sin verksamhet genom verksamhetsberättelse och bokslut för senast avslutat verksamhetsår samt verksamhetsplan och budget för innevarande år. Bidrag ges inte till: • Ekonomisk förening • Trossamfund eller partipolitisk förening. • Förening som är i likvidation eller försatt i konkurs. För förening som står i skuld till Timrå kommun görs avdrag för skulden vid utbetalning av bidrag. TIMRÅ KOMMUN 2(4) Kultur- och teknikförvaltningen BIDRAGSTYPER Nedan finns en förteckning över alla bidragstyper och vilka regler som gäller samt senaste inlämningsdatum för ansökan och utbetalningsdatum för bidraget. Bidrag som kan sökas Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- en gång per år av ansökan nings- senast datum Barn- och ungdoms- Förening i Timrå kommun som bedriver kultur- och 30 sep 15 dec föreningar (grund- fritidsverksamhet för barn och ungdomar kan söka och aktivitetsbidrag) grund- och aktivitetsbidrag. Se fullständiga regler längre ner i detta dokument. Fritidsanläggningar Förening i Timrå kommun som äger fritidsanläggning 30 sep 15 mars eller har ett långvarigt nyttjanderättsavtal kan söka bidrag till underhålls- och driftkostnader. Se fullständiga regler längre ner i detta dokument. Föreningar av social Föreningar av social karaktär som bedriver verksamhet 30 sep 15 dec karaktär inom Timrå kommun eller har stark anknytning till Timrå kommun eller förening för medlemmar med funktionsvariation som har lokalkontor och/eller med- lemmar bosatta i Timrå kan söka verksamhetsbidrag. Verksamhet som riktar sig till barn och unga prioriteras. Studieförbund Studieförbund med verksamhet som bedrivs inom 30 sep 15 dec Timrå kommun och vars centrala organisation erhåller statsbidrag genom Folkbildningsrådet kan söka verksam- hetsbidrag. Det totala bidragsbeloppet fördelas mellan studieförbunden procentuellt av antal studietimmar som redovisas i ansökan. Kulturföreningar Kulturföreningar i Timrå kommun, t ex hembygds-, 30 sep 15 dec teater och musikförening för utförande av kultur- arrangemang i Timrå kommun. Här ingår även bidraget Arrangörslyftet som söks hos Riksteatern och betalas ut tre gånger per år. Bidrag som kan sökas Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- löpande under året av ansökan nings- senast datum Särskilda insatser Föreningar i Timrå kommun kan söka bidrag till Löpande Löpande angelägna projekt och verksamheter efter särskild under året under året prövning av kultur- och tekniknämnden. Bidraget är ett komplement till övriga bidragsformer. Återrapportering av bidraget ska ske när åtgärderna är utförda. Förening kan behöva uppvisa underlag som styrker de ekonomiska uppgifterna i ansökan. TIMRÅ KOMMUN 3(4) Kultur- och teknikförvaltningen Bidrag enligt redan Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- upprättade avtal av ansökan nings- senast datum Särskilda insatser - Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun för ---------- Enligt bidrag enligt avtal särskilda uppdrag enligt upprättade avtal. avtal Skötsel av lekplatser, Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun, t ex ---------- 15 dec badplatser mm villaföreningar eller samfällighetsföreningar för skötsel av lekplatser, badplatser mm på Timrå kommuns mark eller annans mark av kommunalt intresse, enligt upprättade avtal. Samlingslokaler Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun för ---------- Enligt tillhandahållande av allmänna samlingslokaler, enligt avtal upprättade avtal. Idrottsanläggningar Separata driftsavtal upprättade med Söråkers IF, ---------- Enligt Ljustorps IF och Timrå SOK. avtal BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR • Bidraget består av två delar; grundbidrag och aktivitetsbidrag. • Föreningen ska ha verksamhet öppen för alla inom åldersgrupperna 6-25 år. • Föreningen ska ha minst 10 registrerade bidragsberättigade medlemmar. • Föreningen ska lämna in en av ordförande i föreningen undertecknad handlingsplan för det drogförebyggande arbetet, drogpolicy, samt bifoga en beskrivning över hur arbetet läggs upp. Se drogpolicy antagen av kultur- och tekniknämnden 2010-03-18 § 22. • För att erhålla bidrag för barn och ungdomsverksamhet behöver idrottsföreningar genomgå SISU:s utbildning Trygga idrottsmiljöer, för att säkra föreningens arbete med Barnkonventionen. Grundbidrag • Bidrag ges till kostnader för föreningens administration för att ge en grundtrygghet och stabilitet i verksamheten. • Bidrag utgår med ett grundbidrag per förening samt ett rörligt bidrag, baserat på föreningens medlemmar i åldern 6-25 år, med ett bidrag per medlem. • Bidragsbeloppen fördelas på antal bidragsberättigade medlemmar, se bilaga. Aktivitetsbidrag • Bidrag ges till kostnader för föreningens aktiviteter inom barn- och ungdomsverksamheten. • Aktivitet ska vara beslutad och ekonomiskt planerad av styrelse, sektion eller motsvarande. • Aktivitet ska vara minst 60 minuter. • Aktivitet ska bestå av minst fem deltagare i åldern 6–25 år, sammankomst. • Föreningen ska ha haft minst 10 bidragsberättigade sammankomster under verksamhetsåret. • Bidragsbeloppen fördelas på antal sammankomster, se bilaga. • Aktivitetsbidraget är ett kommunalt lokalt aktivitetsstöd och kan sökas för föregående års hösttermins och innevarande års vårtermins aktiviteter bland medlemmar i bidragsberättigad ålder med ett bidrag per sammankomst och som för övrigt uppfyller villkoren för det statliga lokala aktivitetsstödet. • Till ansökan bifogas kopior på sökt statligt lokalt aktivitetsstöd. • Se i övrigt anvisningar för det statliga lokala aktivitetsstödet. TIMRÅ KOMMUN 4(4) Kultur- och teknikförvaltningen BIDRAG TILL FRITIDSANLÄGGNINGAR Förening i Timrå kommun som äger fritidsanläggning eller har ett långvarigt nyttjanderättsavtal kan söka bidrag till underhålls- och driftkostnader för sådan anläggning som kultur- och tekniknämnden bedömer vara av ett kommunalt intresse. Gruppindelning av olika fritidsanläggningar: Grupp 1 Idrottsanläggning Eller motsvarande Grupp 2 Idrottslokal/klubbstuga Tillhörande bana utomhus Eller motsvarande Grupp 3 Raststuga Elljusspår/dagspår Skoterled/vandringsled Eller motsvarande TIMRÅ KOMMUN Kultur- och teknikförvaltningen Bilaga till Riktlinjer för föreningsbidrag - Beloppsgränser Beloppen fastställs av kultur- och tekniknämnden inom den budgetram som kommunfullmäktige anvisar och kan komma att ändras därav. 1. Bidrag till barn- och ungdomsföreningar Grundbidrag Antal bidragsberättigade medlemmar F a s t del Rörlig del 10-25 4.050:- 25:- 26-50 6.075:- 25:- 51-100 8.100:- 25:- 101-150 12.150:- 20:- 151-200 20.250:- 20:- 201-300 28.350:- 15:- 301- 40.500:- 10:- Aktivitetsbidrag 10 - 750 sammankomster 10:- 751 - 1500 ” 8:- 1501 - 2500 ” 6:- 2501- ” 4:- 2. Bidrag till fritidsanläggningar Grupp 1 50.000:- Idrottsanläggning Eller motsvarande Grupp 2 Idrottslokal/klubbstuga 20.000:- Tillhörande bana utomhus 10.000:- Eller motsvarande Grupp 3 10.000:- Raststuga Elljusspår/dagspår Skoterled/vandringsled (per ca 10 mil) Eller motsvarande RIKTLINJER FÖR FÖRENINGSBIDRAG Fastställda av kommunfullmäktige 2022-04-25 § 58, gäller fr o m 2022-05-01 Reviderad av kultur- och tekniknämnden 2026-06-10 § 62, gäller fr o m 2026-07-01 Syftet med kommunens stöd till föreningslivet är att stimulera ideella insatser för att skapa förutsättningar för ett omfattande och innehållsrikt utbud av fritidsaktiviteter. Det handlar om insatser som berikar Timrå kommun med aktiviteter inom idrott och kultur men också sociala insatser i lokalsamhället. Riktlinjerna innehåller bestämmelser för Timrå kommuns bidrag till föreningar och studieförbund. FÖRENINGSREGISTER För att kunna söka föreningsbidrag ska föreningen eller studieförbundet vara registrerad i föreningsregistret. Ansökningsformulär finns som e-tjänst på Timrå kommuns hemsida. FÖRENINGSBIDRAG Kultur- och tekniknämnden beslutar om tolkning och tillämpning av bidragsriktlinjerna och äger rätt att utfärda tilläggsbestämmelser till dessa. Ansökningsformulär finns som e-tjänst på Timrå kommuns hemsida. Bidrag får, i mån av tillgång på medel, ges till förening eller studieförbund som: • Är en juridisk person. • Är en ideell förening. • Bedriver verksamhet utan vinstsyfte. • Har ett registrerat organisationsnummer hos Skatteverket. • Har ett bankgiro, plusgiro eller bankkonto i föreningens namn. • Har antagit skriftligt utformade stadgar och är öppen för alla. • I sin verksamhet respekterar demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. • Kan dokumentera sin verksamhet genom verksamhetsberättelse och bokslut för senast avslutat verksamhetsår samt verksamhetsplan och budget för innevarande år. Bidrag ges inte till: • Ekonomisk förening • Trossamfund eller partipolitisk förening. • Förening som är i likvidation eller försatt i konkurs. För förening som står i skuld till Timrå kommun görs avdrag för skulden vid utbetalning av bidrag. TIMRÅ KOMMUN 2(4) Kultur- och teknikförvaltningen BIDRAGSTYPER Nedan finns en förteckning över alla bidragstyper och vilka regler som gäller samt senaste inlämningsdatum för ansökan och utbetalningsdatum för bidraget. Bidrag som kan sökas Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- en gång per år av ansökan nings- senast datum Barn- och ungdoms- Förening i Timrå kommun som bedriver kultur- och 30 sep 15 dec föreningar (grund- fritidsverksamhet för barn och ungdomar kan söka och aktivitetsbidrag) grund- och aktivitetsbidrag. Se fullständiga regler längre ner i detta dokument. Fritidsanläggningar Förening i Timrå kommun som äger fritidsanläggning 30 sep 15 mars eller har ett långvarigt nyttjanderättsavtal kan söka bidrag till underhålls- och driftkostnader. Se fullständiga regler längre ner i detta dokument. Föreningar av social Föreningar av social karaktär som bedriver verksamhet 30 sep 15 dec karaktär inom Timrå kommun eller har stark anknytning till Timrå kommun eller förening för medlemmar med funktionsvariation som har lokalkontor och/eller med- lemmar bosatta i Timrå kan söka verksamhetsbidrag. Verksamhet som riktar sig till barn och unga prioriteras. Studieförbund Studieförbund med verksamhet som bedrivs inom 30 sep 15 dec Timrå kommun och vars centrala organisation erhåller statsbidrag genom Folkbildningsrådet kan söka verksam- hetsbidrag. Det totala bidragsbeloppet fördelas mellan studieförbunden procentuellt av antal studietimmar som redovisas i ansökan. Kulturföreningar Kulturföreningar i Timrå kommun, t ex hembygds-, 30 sep 15 dec teater och musikförening för utförande av kultur- arrangemang i Timrå kommun. Här ingår även bidraget Arrangörslyftet som söks hos Riksteatern och betalas ut tre gånger per år. Bidrag som kan sökas Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- löpande under året av ansökan nings- senast datum Kulturarrangemang Arrangemangsstöd kan sökas av föreningar och grupper Löpande Löpande som utför enstaka offentliga kulturarrangemang i Timrå under året under året UTGÅR kommun. Ansökan ska inlämnas innan arrangemanget ska äga rum. När arrangemanget har utförts ska Information om bidrag arrangemangsstödet redovisas. Bidraget betalas ut efter från Arrangörslyftet att arrangemanget har utförts och redovisningen sker separat inlämnats. TIMRÅ KOMMUN 3(4) Kultur- och teknikförvaltningen Särskilda insatser Föreningar i Timrå kommun kan söka bidrag till Löpande Löpande angelägna projekt och verksamheter efter särskild under året under året prövning av kultur- och tekniknämnden. Bidraget är ett komplement till övriga bidragsformer. Återrapportering av bidraget ska ske när åtgärderna är utförda. Förening kan behöva uppvisa underlag som styrker de ekonomiska uppgifterna i ansökan. Bidrag enligt redan Regler för att söka bidrag Inlämning Utbetal- upprättade avtal av ansökan nings- senast datum Särskilda insatser - Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun för ---------- Enligt bidrag enligt avtal särskilda uppdrag enligt upprättade avtal. avtal Skötsel av lekplatser, Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun, t ex ---------- 15 dec badplatser mm villaföreningar eller samfällighetsföreningar för skötsel av lekplatser, badplatser mm på Timrå kommuns mark eller annans mark av kommunalt intresse, enligt upprättade avtal. Samlingslokaler Bidrag utgår till föreningar i Timrå kommun för ---------- Enligt tillhandahållande av allmänna samlingslokaler, enligt avtal upprättade avtal. Idrottsanläggningar Separata driftsavtal upprättade med Söråkers IF, ---------- Enligt Ljustorps IF och Timrå SOK. avtal BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR • Bidraget består av två delar; grundbidrag och aktivitetsbidrag. • Föreningen ska ha verksamhet öppen för alla inom åldersgrupperna 7-25 år - ändras till 6-25 år för att matcha RF-SISU´s nya regler. • Föreningen ska ha minst 10 registrerade bidragsberättigade medlemmar. • Föreningen ska lämna in en av ordförande i föreningen undertecknad handlingsplan för det drogförebyggande arbetet, drogpolicy, samt bifoga en beskrivning över hur arbetet läggs upp. Se drogpolicy antagen av kultur- och tekniknämnden 2010-03-18 § 22. • För att erhålla bidrag för barn och ungdomsverksamhet behöver idrottsföreningar genomgå SISU:s utbildning Trygga idrottsmiljöer, för att säkra föreningens arbete med Barnkonventionen. Grundbidrag • Bidrag ges till kostnader för föreningens administration för att ge en grundtrygghet och stabilitet i verksamheten. • Bidrag utgår med ett grundbidrag per förening samt ett rörligt bidrag, baserat på föreningens medlemmar i åldern 7-25 år, med ett bidrag per medlem. • Bidragsbeloppen fördelas på antal bidragsberättigade medlemmar, se bilaga. TIMRÅ KOMMUN 4(4) Kultur- och teknikförvaltningen Aktivitetsbidrag • Bidrag ges till kostnader för föreningens aktiviteter inom barn- och ungdomsverksamheten. • Aktivitet ska vara beslutad och ekonomiskt planerad av styrelse, sektion eller motsvarande. • Aktivitet ska vara minst 60 minuter. • Aktivitet ska bestå av minst fem deltagare i åldern 7–25 år, sammankomst. • Föreningen ska ha haft minst 10 bidragsberättigade sammankomster under verksamhetsåret. • Bidragsbeloppen fördelas på antal sammankomster, se bilaga. • Aktivitetsbidraget är ett kommunalt lokalt aktivitetsstöd och kan sökas för föregående års hösttermins och innevarande års vårtermins aktiviteter bland medlemmar i bidragsberättigad ålder med ett bidrag per sammankomst och som för övrigt uppfyller villkoren för det statliga lokala aktivitetsstödet. • Till ansökan bifogas kopior på sökt statligt lokalt aktivitetsstöd. • Se i övrigt anvisningar för det statliga lokala aktivitetsstödet. BIDRAG TILL FRITIDSANLÄGGNINGAR Förening i Timrå kommun som äger fritidsanläggning eller har ett långvarigt nyttjanderättsavtal kan söka bidrag till underhålls- och driftkostnader för sådan anläggning som kultur- och tekniknämnden bedömer vara av ett kommunalt intresse. Gruppindelning av olika fritidsanläggningar: Grupp 1 Idrottsanläggning Eller motsvarande Grupp 2 Idrottslokal/klubbstuga Tillhörande bana utomhus Eller motsvarande Grupp 3 Raststuga Elljusspår/dagspår Skoterled/vandringsled Eller motsvarande TIMRÅ KOMMUN Kultur- och teknikförvaltningen Bilaga till Riktlinjer för föreningsbidrag - Beloppsgränser Beloppen fastställs av kultur- och tekniknämnden inom den budgetram som kommunfullmäktige anvisar och kan komma att ändras därav. 1. Bidrag till barn- och ungdomsföreningar Grundbidrag Antal bidragsberättigade medlemmar F a s t del Rörlig del 10-25 4.050:- 25:- 26-50 6.075:- 25:- 51-100 8.100:- 25:- 101-150 12.150:- 20:- 151-200 20.250:- 20:- 201-300 28.350:- 15:- 301- 40.500:- 10:- Aktivitetsbidrag 10 - 750 sammankomster 10:- 751 - 1500 ” 8:- 1501 - 2500 ” 6:- 2501- ” 4:- 2. Bidrag till fritidsanläggningar Grupp 1 50.000:- Idrottsanläggning Eller motsvarande Grupp 2 Idrottslokal/klubbstuga 20.000:- Tillhörande bana utomhus 10.000:- Eller motsvarande Grupp 3 10.000:- Raststuga Elljusspår/dagspår Skoterled/vandringsled (per ca 10 mil) Eller motsvarande Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-19 /Ärendebeteckni ng/ Redovisning av inköpsarbetet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Kommunledningskontoret informerar om inköpsarbetet. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-19 /Ärendebeteckni ng/ Lägesbeskrivning för kommunstyrelsens uppsikt och samordning enligt styrmodell 2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Godkänna lägesbeskrivningen och lägga den till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen har uppdragit till kommunchefen att månatligen återkomma med lägesbeskrivning, utifrån kommunstyrelsens uppsikt och samordning av kommunens verksamhet och ekonomiska ställning. Upplägget bygger på den styrmodell som kommunfullmäktige har antagit och den informationsmodell som har utvecklats och prövats för kommunfullmäktige under verksamhetsåret 2020. Lägesbeskrivningen utgörs av utblickar och exempel från verksamheterna, ett ekonomiskt resultat som inte är närmare analyserat och utgörs inte av någon prognos. Underlaget är inte behandlat av andra nämnder. Det är att betrakta som kommunchefens lägesbeskrivning, och utgör ett underlag för kommunstyrelsens löpande samordning och uppsiktsplikt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-24 /Ärendebeteckni ng/ Delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet KS DEL/2026 § 10 2026-05- KS/2022:340 Underteckna Kommunchef 29 förlängning markanvisning KS DEL/2026 § 11 2026-06- KS/2026:271 Tillförordnad Peter Ekström 18 kommunchef sommaren 2026 KS DEL/2026 § 12 2026-08- KS/2026:311 Beslut om ändring av Stadsarkitekt 06 belägenhetsadress enligt lag om lägenhetsregister (SFS 2006:378) 10-11 §§ KS DEL/2026 § 13 2026-08- KS/2026:309 Beslut om Stadsarkitekt 06 belägenhetsadress enligt lag om lägenhetsregister (SFS 2006:378) 10-11 §§ KS DEL/2026 § 14 2026-08- KS/2026:280 Beslut om betydande Kommunstyrelsens 11 miljöpåverkan - ordförande Ändring av D151 KS DEL/2026 § 15 2026-08- KS/2026:315 Beslut om sekretess Peter Ekström 11 KS DEL/2026 § 16 2026-08- KS/2026:323 Beslut om Stadsarkitekt 19 belägenhetsadress KS DEL/2026 § 17 2026-05- KS/2026:205 Underteckna ansökan Tillväxtchef 26 om lantmäteriförrättning KS DEL/2026 § 18 2026-08- KS/2026:248 Förfrågan om Kommunstyrelsens 24 driftsbidrag till ordförande Samordningsförbundets verksamhet 2027 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-24 /Ärendebeteckni ng/ Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet KS/2026:111 2026-05-21 Protokoll 2 - Protokoll 2026-06-25 styrelsemöte MittSverige Vatten & Avfall AB KS/2026:111 2026-05-21 Protokoll årsstämma Protokoll 2026-06-05 MSVA KS/2026:110 2026-05-22 Protokoll 2 - Protokoll 2026-06-25 Styrelsemöte Timrå Vatten AB KS/2026:115 2026-06-05 - Protokoll Protokoll 2026-06-15 styrelsemöte Kommunförbundet Västernorrland signed KS/2026:75 2026-06-17 Protokoll Protokoll 2026-06-23 Styrelsemöte Torsboda Industrial Park AB signed KS/2026:75 2026-06-17 Protokoll Ägarråd Protokoll 2026-08-21 Torsboda Industrial Park AB signed KS/2026:156 2026-06-23 §81 bilaga - Rapport 2026-07-03 Ekonomisk rapport Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland KS/2026:75 2026-07-03 Protokoll Extra Protokoll 2026-08-19 Styrelsemöte Torsboda Industrial Park AB signed KS/2026:156 Din Tur tecknar nya avtal för E-post 2026-06-12 busstrafiken i Västernorrland KS/2026:156 Information till medlemmarna PM 2026-06-12 om tilldelningsbeslut busstrafik 2027 KS/2026:156 Kollektivtrafikmyndigheten i Protokoll 2026-06-26 Västernorrlands län - Protokoll med bilagor 2026-06-23 signerat KS/2026:158 Medborgare - Förslag på Förslag 2026-07-13 förändring av Riksdagsordningen KS/2026:156 Presentation beslut om Bilaga 2026-06-12 tilldelning buss 2027 KS/2026:75 Protokoll Extra Styrelsemöte Protokoll 2026-08-19 2026-07-31 Torsboda Industrial Park AB - signed KS/2026:156 Protokoll med bilagor 2026-06- Protokoll 2026-06-12 10 signerat KS/2026:31 Protokoll Midlanda Fastigheter Protokoll 2026-06-11 AB 2026-06-04 KS/2026:103 Protokoll styrelsemöte 2026- Protokoll 2026-06-11 06-04 Timrå Invest AB signed KS/2026:35 Protokoll Protokoll 2026-06-22 Överförmyndarnämnden Mitt 2026-06-12 KS/2026:252 Sammanträdesprotokoll ägarråd Protokoll 2026-06-05 2025-04-17 sign

§ 62 Revidering av riktlinjer för föreningsbidrag KTN/2026:469 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Revidera riktlinjer för föreningsbidrag fastställda av kommunfullmäktige 2022-04-25

§ 68 Medborgarförslag - Innebandyplan utomhus (KS/2026:181) KTN/2026:378 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyplan utomhus har inkommit. Kultur- och tekniknämnden behandlade 2024-12-18 tre liknande medborgarförslag om inlinesbana, landhockey och innebandy utomhus på området vid tennisbanorna mellan sporthallen och fotbollshallen. Kultur- och tekniknämnden beslutade bifalla medborgarförslagen och det innebär att kultur- och teknikförvaltningen ska göra en plan med ett underlag för klubbsport och någon form av sarg. När det kommer att ske beror på vilka investeringspengar som finns och prioritering av projekt. Förhoppningsvis blir det klart 2027. Med anledning av redan beviljat medborgarförslag föreslår förvaltningen att detta medborgarförslag avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 27 april 2026, kl 12.30-12.45 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C), kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 1. Medborgarförslag – Stigcykling KS/2026:177 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. Medborgarförslag – Innebandyplan utomhus KS/2026:181 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. Medborgarförslag – Innebandyhall KS/2026:182 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Innebandyplan Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Skulle vilja ha en innebandy plan utomhus för barn att kunna spontanidrotta även på sommaren. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Bygga en innebandyplan utomhus mellan tennishallen och fotbollshallen. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn Erica Isabell Lindholm Adress Postnummer och ort GAMMELGATAN 1 861 45 Fagervik Telefon E-postadress 0703359638 Isabelllindholms@gmail.com Mobiltelefon 0703359638 Notifieringar E-post Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-06-11 KTN/2026:469 teknikförvaltningen Revidering av Riktlinjer för föreningsbidrag 2026-07-01 - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2021-11-29 §191 om Riktlinjer för styrdokument i Timrå kommun. Nya riktlinjer för föreningsbidrag ska tas fram under 2026 för att anpassas till den nya mallen för styrdokument. Kultur- och teknikförvaltningen har påbörjat arbetet med antagande av nya riktlinjer för föreningsbidrag och avser fortsätta under hösten 2026 för beslut i kultur- och tekniknämnden och kommunfullmäktige i början av 2027. I väntan på att nya riktlinjer antas behöver två delar i de befintliga riktlinjerna ändras inför höstens bidragsansökningar. Det ena är att bidragsformen Kulturarrangemang behöver tas bort då den i praktiken inte finns eftersom medel istället betalas till Arrangörslyftet. Arrangörslyftet finansieras av Region Västernorrland, Scenkonst Västernorrland, Riksteatern Västernorrland och regionens sju kommuner i samverkan enligt Kulturplan för Västernorrland. Länets sju kommuner kan söka bidrag vid två tillfällen per år. Arrangörslyftet är ett stöd för ideella föreningar som kan sökas för att arrangera kulturevenemang och är till för att stimulera och öka kulturutbudet i regionen och riktar sig främst till föreningar och arrangemang utanför tätorterna. Maxtaket för beviljande är 30 000 kronor. Det andra är att åldern för att söka bidrag för barn- och ungdomsföreningar hos RF-SISU ändrats från 7-25 år till 6-25 år. Kommunen har följt RF-SISU´s riktlinjer tidigare då det förenklar för föreningarna att kunna använda samma uppgifter vid ansökan till kommunen som till RF-SISU. Kultur- och teknikförvaltningen tyder nuvarande riktlinjer som att ovanstående ändringar inte behöver antas av kommunfullmäktige med anledning av följande text i riktlinjerna: Kultur- och tekniknämnden beslutar om tolkning och tillämpning av bidragsriktlinjerna och äger rätt att utfärda tilläggsbestämmelser till dessa. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-06-10 revidera riktlinjer för föreningsbidrag fastställda av kommunfullmäktige 2022-04-25 §58, fr o m 2026-07-01. Beslutsunderlag Riktlinjer för föreningsbidrag – revidering 2026-07-01 Riktlinjer för föreningsbidrag 2026-07-01 Protokollsutdrag KTN 2026-06-10 §62 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10

§ 85 Arbetskläder i förskolan BUN/2025:214 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för innearbetskläder. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-29 KTN/2025:732 teknikförvaltningen Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning - Kultur- och tekniknämndens yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag KTN 2026-04-29 §29 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-11-24

§ 91 Delårsrapport 1 Överförmyndarnämnden Mitt (ÖN-2026-00024-1) Beslut Överförmyndarnämnden Mitt beslutar att godkänna delårsrapport 1 2026, att överlämna delårsrapport 1, 2026 till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Delårsrapport 1 2026 följer upp nämndens budget och verksamhetsplan för 2026. Beslutsgång Vice ordförande Marie Eliasson (S) konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är överförmyndarkontorets, detta blir också nämndens beslut. Beslutsunderlag • PM Delårsrapport 1 Överförmyndarnämnden Mitt • Delårsrapport 1 2026 Överförmyndarkontoret • 2604 Månadstabeller ÖFN _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden Mitt 2026-05-29 8 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Dnr Överförmyndarkontoret 2026-05-21 ÖN-2026-00024-1 Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef Delårsrapport 1 Överförmyndarnämnden Mitt Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna delårsrapport 1, 2026 att överlämna delårsrapport 1, 2026 till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Delårsrapport 1 2026 följer upp nämndens budget och verksamhetsplan för 2026. Bakgrund Enligt Sundsvalls kommuns regler för styrning och uppföljning ska nämndens ekonomi följas upp i två delårsrapporter och en årsrapport. Ärendets tidigare handläggning Nämndens budget fastställdes den 2026-10-24 (ÖN-2025-00113-4). Verksamhetsplanen för 2026 fastställdes den 2025-11-21 (ÖN-2025- 00156-2). Förvaltningens överväganden Verksamhet Nämndens grunduppdrag och nämndsmål  Den genomsnittliga handläggningstiden för entledigande av en god man/förvaltare ska minska  Andelen gode män och förvaltare som blir entledigade inom 6 månader ska öka  Andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka  Bibehålla en hög granskningsnivå rörande inlämnad ekonomisk redovisning Handläggningstiderna har minskat och andelen ärenden som löses inom sex månader har ökat, vilket visar en positiv utveckling i rekryteringsarbetet. Granskningen av årsräkningar följer fastställda rutiner men har försämrats något jämfört med föregående år, främst på grund av frånvaro och nyrekryteringar. Verksamheten bedöms uppnå målen för 2026. Kommunfullmäktiges mål Ett Sundsvall som håller ihop  Hela kommunkoncernen ska arbeta med insatser för att uppnå nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer En kommun för Sundsvallsborna  Förutsättningarna för att hantera kriser och höjd beredskap ska vara god  Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för sina anställda  Digitalisering och AI ska vara en integrerad del av kommunkoncernens verksamhetsutveckling för att bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv verksamhet Verksamheten har ett strukturerat arbetsmiljöarbete och arbetar aktivt med att skapa en god arbetsmiljö med utrymme för återhämtning. Sjukfrånvaron har ökat under perioden, vilket har påverkat bemanningen och krävt tillfälliga resursförstärkningar. I delårsrapport 1, 2026 framgår att målen bedöms nås 2026. Ekonomi För 2026 lämnar överförmyndarnämnden en prognos som motsvarar budget. I delårsrapportens bilaga 1 redovisas åtta tabeller för verksamheten. Tabell 1–4 redovisas nämndens verksamhet exklusive ensamkommande barn (EKB). Resultatet för EKB redovisas i tabell 5–8. För delår 1 redovisar Överförmyndarnämnden Mitt ett totalt resultat om 0,2 mnkr. Exklusive verksamheten för ensamkommande barn uppgår resultatet till 285 tkr. Den positiva avvikelsen förklaras främst av lägre övriga kostnader, medan personalkostnaderna överstiger budget. Nämndens intäkter ligger sammantaget i nivå med budget. De största avvikelserna återfinns på kostnadssidan, där personalkostnaderna totalt överstiger budget med 390 tkr, främst inom verksamheten Kontor. Samtidigt visar Nämnd samt Förvaltare och gode män mindre positiva avvikelser inom personalkostnader. Övriga kostnader är totalt sett betydligt lägre än budget, med ett överskott om 675 tkr. Verksamheten Kontor redovisar ett mindre överskott totalt, men med högre personalkostnader till följd av tillfälligt ökad arbetsbelastning kopplad till årsräkningar, nya medarbetare, sjukfrånvaro och förberedelser inför ny lagstiftning. Detta vägs upp av lägre övriga kostnader. Verksamheten Förvaltare och gode män visar ett överskott, där lägre kostnader för arvoden och startarvoden samt en lägre granskningstakt bidrar till resultatet. Kostnaderna varierar dock över året beroende på granskningsperioder, vilket ger ojämn kostnadsfördelning. Enligt avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026) ska varje kommun stå förr de nettokostnader som rör den egna kommunens ensamkommande barn. En kostnad uppstår i samband med att en redovisningsräkning är granskad och arvoderad. Intäkter uppstår i samband med att ett nyanlänt ensamkommande barn blir hänvisad till en medlemskommun och den kommunen får en schablonersättning från migrationsverket. Av schablonersättningen ska medlemskommunen tilldela nämnden 36 %. Detta sker också i det fall ett barn får uppehållstillstånd. Om det i slutet av året är ett underskott gällande ensamkommande barn ska nämnden fakturera respektive medlemskommun. Detta ska dock inte ske om nämnden har ett ekonomiskt överskott för verksamheten exkl. ensamkommande barn. Då ska överskottet först tillgodoräknas respektive kommun och avräknas mot kommunens underskott, gällande ensamkommande barn, innan eventuell fakturering sker. För mer detaljerad information se bilaga Delårsrapport 1 2026, Överförmyndarkontoret. Styrdokument och juridik Avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026). Reglemente för Sundsvall. Ånge, Nordanstig och Timrå kommuners gemensamma överförmyndarnämnd. Styr- och ledningsmodell för Sundsvalls kommunkoncern (KS.2021– 00507). Sundsvalls kommuns mål och resursplan 2025–2026 med plan för 2027– 2028 (KS-2024-00687-1) Kommunallagen 9 kap. 26§ Kommunallagen 11 kap. 10§ Ekonomisk hållbarhet Ärendet följer upp nämndens ekonomi under 2026. Verksamheten bedrivs inom ekonomisk ram. Social hållbarhet Hur nämnden bedriver sin verksamhet påverkar kommunens arbete med social hållbarhet. Nämnden har en viktig uppgift att rekrytera, utbilda och utöva tillsyn över ställföreträdare, dvs gode män, förvaltare, gode män för ensamkommande barn, förordnade förmyndare och förmyndare. För enskilda kan det vara helt avgörande att det finns en god man som hjälper den enskilde, som inte själv har förmåga, att bevaka hens ekonomiska, rättsliga och personliga intressen. En god man kan ha en avgörande roll för att minska isoleringen för en äldre person. Exempelvis genom att ansöka om olika insatser som den äldre personen har rätt till, men saknar förmåga att själv ansöka om, såsom annat boende, färdtjänst. Det kan även röra sig om andra aktiviteter såsom medlemskap i föreningar eller deltagande på olika kulturella evenemang. För personer med funktionsvariationer kan en god man bidra till att personen får en meningsfull vardag. En god man kan hjälpa personen att ansöka om daglig verksamhet eller stötta personen att söka arbete. Genom stödet av en god man säkerställs att den enskilde får den ersättning hen har rätt till, exempelvis lön, pension eller annan ekonomisk ersättning. Gode mannen kan också bidra till att bryta isoleringen och öka delaktigheten i samhället. Exempelvis ansöka om kontaktperson och/eller uppmuntra och möjliggöra deltagande av olika aktiviteter såsom idrott, kultur eller något annat som personen är intresserad av. Gode männens insatser påverkar de svagaste i samhället och bidrar till att andelen som lever i ekonomisk utsatthet minskar. Detta sker genom att hjälpa enskilda till rätt ekonomiska ersättningar, hantera uppkomna skulder, upprätta en budget och hjälpa till att betala löpande räkningar Nämndens verksamhet är viktig för att säkerställa att barn som saknar en förmyndare får en ställföreträdare, exempelvis ensamkommande barn. Det kan också vara barn som har en förmyndare som missköter förvaltningen av barnets egendom och det finns behov av en medförmyndare utses som säkerställer att barnets pengar förvaltas på ett bra sätt och kommer barnet till godo. Nämndes verksamhet, rekrytering, utbildning och tillsyn av ställföreträdare, bidrar således till att utjämna de sociala skillnaderna och ett mer hållbart socialt samhälle. Ekologisk hållbarhet Ärende bedöms inte påverka ekologisk hållbarhet. Landsbygdssäkring Ärendet bedöms inte påverka landsbygdssäkring. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sundsvalls kommun och samtliga samverkande kommuner. Förslag till uppföljning Ärendet följs upp i delårsrapport 2 samt i årsrapport 2026. Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef 1 Överförmyndarkontoret Delårsrapport 1 2026 Fastställt av Överförmyndarkontoret 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning .............................................................................3 2 Nämndens grunduppdrag och nämndsmål .................................4 Grunduppdrag: Överförmyndarnämnden Mitt ................................................4 3 KF:s mål ..........................................................................................9 Kommunfullmäktiges mål: Ett Sundsvall som håller ihop ..............................9 Kommunfullmäktiges mål: En kommun för Sundsvallsborna ........................9 Kommunfullmäktiges mål: Särskilda Ekonomi .............................................11 Periodens resultat ........................................................................................11 Prognos helår ..............................................................................................14 4 Medarbetare ..................................................................................15 Minska sjukfrånvaron ...................................................................................15 Antal medarbetare .......................................................................................16 Medelålder ...................................................................................................16 Bilagor Bilaga 1: 2604_Månadstabeller ÖFN 3 1 Sammanfattning Verksamhet Verksamheten utvecklas i huvudsak positivt och bedömningen är att målen för 2026 kommer att uppnås. Handläggningstiderna har minskat och andelen ärenden som löses inom sex månader har ökat, vilket visar på förbättrad effektivitet i rekryteringsprocesserna. Granskningen av årsräkningar uppfyller fastställda krav men ligger något sämre än föregående år, främst till följd av hög arbetsbelastning, sjukfrånvaro och nyrekryteringar. Arbetsmiljöarbetet är aktivt och strukturerat, men sjukfrånvaron har ökat och påverkat arbetsbelastningen. Samtidigt pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom digitalisering och verksamhetsstöd. Ekonomi Verksamheten redovisar ett resultat som i huvudsak är i nivå med budget för perioden, med mindre positiva och negativa avvikelser mellan verksamheterna. De största överskotten återfinns inom övriga kostnader, främst i Kontor och Förvaltare och gode män, medan personalkostnaderna sammantaget visar en negativ avvikelse, framför allt inom Kontor. Intäkterna är överlag i nivå med budget, med undantag för vissa avvikelser inom ensamkommande barn. Helårsprognosen bedöms ligga i linje med budget för 2026. 4 2 Nämndens grunduppdrag och nämndsmål Grunduppdrag: Överförmyndarnämnden Mitt Beskrivning Det måste finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun. De uppgifter som ligger under överförmyndarnämnden kan inte läggas under någon annan nämnd. Överförmyndarnämnden Mitt ansvarar för överförmyndarverksamheten för Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstigs kommun. Överförmyndarnämnden är en kommunal förvaltningsmyndighet. Verksamheten är lagstyrd. Nämnden ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med rådande lagstiftning. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare i syfte att motverka rättsförluster för de svagaste i samhället, dvs underåriga och de som på grund av nedsatt hälsotillstånd inte själva kan bevaka sina personliga, ekonomiska och/eller rättsliga intressen. Överförmyndarnämnden ska i sin tillsyn särskilt se till att den enskildes tillgångar används till den enskildes nytta och nöje samt att de tillgångar som inte behövs ska placeras tryggt och med en skälig avkastning. Enligt lag har nämnden, förutom tillsynsuppdraget, även uppdrag att fatta beslut, ansöka, yttra sig, genomföra utredningar, rekrytera ställföreträdare, säkerställa att gode män och förvaltare erbjuds utbildning samt lämna statistik till länsstyrelsen. Verksamheten står under tillsyn av länsstyrelsen och JO. I föräldrabalken framgår de viktigaste bestämmelserna för överförmyndarnämnden men även andra lagar har stor betydelse för hur överförmyndarens verksamhet ska bedrivas, såsom förmyndarskapsförordningen, lagen om ensamkommande barn, förvaltningslagen, kommunallagen, offentlighet- och sekretesslagen ärvdabalken etcetera. God man Att få en god man är frivilligt och den enskilde, den så kallade huvudmannen, har alltid kvar sin bestämmanderätt. Om huvudmannen, inte klarar av att ge sitt samtycke krävs ett läkarintyg. Uppgifterna för den gode mannen kan variera. Det handlar oftast om att ta hand om den enskildes ekonomi, exempelvis att ombesörja att räkningar betalas, men också att den enskilde får rätt vård och boendeform samt det stöd från samhället som denne är berättigad till. 5 Förvaltare Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd som kan genomföras mot den enskildes vilja. Det krävs alltid att en läkare intygar att den enskilde inte kan vårda sig eller sin egendom. En förvaltare har större befogenheter än en god man och förvaltarskapet är begränsat och anpassat till behovet i varje enskilt fall. Förmyndare Förmyndare står under överförmyndarens tillsyn. Föräldrar är skyldiga att förvalta sina barns tillgångar på ett sätt som överensstämmer med föräldrabalken, vilket innebär att tillgångarna endast får användas för barnets nytta. Om barnets tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp är föräldrarna skyldiga att anmäla detta till överförmyndarnämnden och varje år lämna in redovisning som visar hur de förvaltar barnets egendom. Det förekommer också fall där det saknas en förmyndare eller förmyndaren har behov av stöd. I dessa fall kan en förordnad förmyndare förordnas. Ensamkommande barn Nämnden spelar en central roll för de ensamkommande barnen, där nämnden har till uppgift att tillsätta och utöva tillsyn över gode män. Nämndsmål: Den genomsnittliga handläggningstiden för entledigande av en god man/förvaltare ska minska Beskrivning Bristen på gode män och förvaltare medför långa handläggningstider vilket kan motverka huvudmannens intresse av ett fungerande ställföreträdarskap. Långa handläggningstider motverkar också gode mannens/förvaltarens intresse att kunna frånträda ett uppdrag som hen inte anser sig kunna fullgöra. Genom att korta handläggningstiderna för entledigande kan nämnden bidra till att gode män/förvaltare känner sig trygga att åta sig ett uppdrag. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Målet bedöms uppnås under året Den genomsnittliga handläggningstiden beräknas utifrån de rekryteringar som genomförts under de senaste 12 månaderna. För perioden maj 2025 till april 2026 har den genomsnittliga handläggningstiden minskat med 40 dagar jämfört med årsskiftet. Jämfört med motsvarande period 2025 har handläggningstiden minskat med 60 dagar. 6 Den 30 april 2026 väntade 23 gode män/förvaltare på att bli entledigade, vilket är något färre än den 30 april 2025 då 25 gode män/förvaltare väntade på att bli entledigade från sina uppdrag. Nämndsmål: Andelen gode män och förvaltare som blir entledigade inom 6 månader ska öka Beskrivning En viktig del i arbetet att rekrytera nya gode män och förvaltare, samt motivera befintliga gode män och förvaltare att åta sig ytterligare uppdrag, är att de ska känna sig trygga med att de kan bli entledigad inom överskådlig tid. Överförmyndarkontoret har som ambition att rekrytera en ställföreträdare inom 3 månader. Nämndens mål 2026 är att andelen gode män och förvaltare som blir entledigad inom 6 månader ska öka. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Målet bedöms uppnås under året Andelen ställföreträdare som blir entledigade inom sex månader beräknas utifrån samtliga ställföreträdare som väntar, eller har väntat, på att bli entledigade under de senaste 12 månaderna. För perioden maj 2025 till april 2026 har 43 procent av alla rekryteringsärenden lösts inom sex månader. Det är en ökning med tre procentenheter sedan årsskiftet (40 procent) och sex procentenheter jämfört med motsvarande period 2025 (36 procent). Under 2026 har 27 rekryteringsärenden lösts, vilket är tio färre än under motsvarande period 2025. Nämndsmål: Andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka Beskrivning En viktig del i nämndens uppdrag i är att rekrytera gode män och förvaltare. En god man eller förvaltares insatser påverkar de svagaste i samhället. En god man eller förvaltare kan vara den avgörande faktorn för att minska isoleringen och öka delaktigheten i samhället för den enskilde samt bidra till en mer stabil ekonomi. Överförmyndarkontorets ambition är att rekrytera en god man eller förvaltare inom 3 månader. Nämndens mål 2025 är att andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs 7 inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Målet bedöms uppnås under året Andelen huvudmän som får en utsedd ställföreträdare beräknas utifrån samtliga huvudmän som väntar, eller har väntat, på att få en ställföreträdare under de senaste 12 månaderna. För perioden maj 2025 till april 2026 har 36 procent av alla rekryteringsärenden lösts inom sex månader. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan årsskiftet (32 procent) och sju procentenheter jämfört med motsvarande period 2025 (29 procent). Den 30 april 2026 väntade 93 huvudmän på att få en ställföreträdare, vilket är lika många som vid årsskiftet och tre fler än under motsvarande period 2025. Nämndsmål: Bibehålla en hög granskningsnivå rörande inlämnad ekonomisk redovisning Beskrivning Granskningen av ekonomiska redovisningar är en viktig del av nämndens tillsyn. Enligt lag ska en årsräkning vara inlämnad före den 1 mars. En sluträkning ska vara inlämnad inom en månad från att en ställföreträdare har frånträtt sitt uppdrag. I den ekonomiska redovisningen ska ställföreträdaren redovisa hur hen har förvaltat sin huvudmans ekonomi. Det är viktigt att granskningen inte drar ut på tiden. Genom en strukturerad och effektiv granskning kan eventuella missförhållanden upptäckas tidigt. En effektiv och rättssäker granskning innebär att granskningen sker strukturerat enligt nämndens granskningsrutin. Genom en genomarbetad struktur förhindras godtycklighet i granskningen och risken för att huvudmännen får en rättsförlust minskas. Förvaltningen har arbetat strukturerat och målinriktat med granskningsprocessen ett flertal år och handläggningstiden har minskat årligen. Nämnden håller en hög granskningsnivå. Andelen granskade årsräkningar innan första juli har ökat årligen och 2024 var 92% av alla inkomna årsräkningar granskade innan 1 juli oavsett om årsräkningarna var inkomna kompletta eller inte. Nämndens mål innebär att granskningen av årsräkningar, sluträkningar och sluträkningar (byte) ska bibehålla en hög granskningsnivå vilket innebär att granskningen sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. 8 Analys Målet bedöms uppnås under året Enligt Överförmyndarkontorets handläggningstider ska en årsräkning vara granskad senast sju månader efter att den inkommit. En komplett årsräkning, sluträkning eller sluträkning vid byte ska granskas inom två månader. Om räkningen inte är komplett begär överförmyndaren en komplettering, och i dessa fall ska granskningen vara genomförd inom fyra månader. Granskningen av årsräkningar och sluträkningar, inklusive sluträkningar vid byte, genomförs enligt fastställda rutiner. Under 2026 har 76 procent av årsräkningarna lämnats in i tid, jämfört med 77 procent under 2025. Av de årsräkningar som inkommit i tid hade 65 procent granskats före den 30 april, att jämföra med 76 procent under motsvarande period 2025. Totalt har 96 procent av de förväntade årsräkningarna inkommit, varav 56 procent hade granskats före den 30 april. Motsvarande andel under samma period 2025 var 66 procent. Den genomsnittliga granskningstiden för perioden (R12) uppgår till 67 kalenderdagar, vilket är 12 dagar längre än under motsvarande period 2025. Granskningsresultatet för 2026 är lägre än föregående år, vilket bedöms bero på flera samverkande faktorer. Under perioden har verksamheten haft behov av inskolning av flera nya medarbetare samtidigt som partiella tjänstledigheter och sjukfrånvaro påverkat handläggningskapaciteten. Därutöver har arbete med förberedelser inför införandet av ny lagstiftning tagit resurser i anspråk. Förvaltningens samlade bedömning är trots detta att målet för 2026 kommer att uppnås 9 3 KF:s mål Kommunfullmäktiges mål: Ett Sundsvall som håller ihop Delmål Måluppfyllelse (tertial) Hela kommunkoncernen ska arbeta med insatser för att uppnå nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor Målet bedöms uppnås under året och våld i nära relationer I samband med medarbetarsamtalen i februari så lyfts frågan om förekomst av våld i nära relation. Vidare säkerställs att varje medarbetare vet var hen kan vända sig om det skulle uppstå ett behov av hjälp och stöd. Verksamheten avser att vidta ytterligare insatser under 2026. Kommunfullmäktiges mål: En kommun för Sundsvallsborna Delmål Måluppfyllelse (tertial) Förutsättningarna för att hantera kriser och höjd Målet bedöms uppnås under året beredskap ska vara god Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och goda Målet bedöms delvis uppnås under året arbetsvillkor för sina anställda Digitalisering och AI ska vara en integrerad del av kommunkoncernens verksamhetsutveckling för att Målet bedöms uppnås under året bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv verksamhet Förutsättningarna för att hantera kriser och höjd beredskap ska vara god Förvaltningen har en uppdaterad kontinuitetsplan som är uppdaterad. Planen är kommunicerad och känd på förvaltningen. Arbetet med att säkerställa tillgång till grundläggande information och material pågår fortsatt och förvaltningen ser över möjligheten att genomföra en praktisk övning 2026. Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för sina anställda Förvaltningen försätter att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbetet, både i det vardagliga arbetet och genom att lyfta arbetsmiljön i olika forum. Formella forum där arbetsmiljön särskilt uppmärksammas:  Medarbetarsamtal – minst två gånger per år.  Arbetsplatsträffar (APT) – med stående punkter på dagordningen:  Skyddsombud  Trivsel  Rörelseinspiration 10  Uppföljning av mål  Månadens bästa  Varannan APT fokuserar särskilt på teamarbetet, bland annat genom diskussioner om chefs- och medarbetarplattformen och utveckling av teamarbetet.  Arbetsmiljöplan – omfattar upprättande, uppföljning samt undersökning av arbetsmiljö och risker, exempelvis genom enkäter och samtal.  Information om viktiga arbetsmiljöfrågor, såsom distansarbete, riktlinjer kring alkohol, droger och missbruk, kränkande särbehandling, visselblåsning samt rapportering av tillbud och skador.  Planeringsdagar – två gånger per år, med fokus på:  Överförmyndarkontorets målbild  Arbetsmiljöplan och arbetsgivarstrategi  Chefens reflektioner om arbetsmiljö, frisk- och riskfaktorer  Gemensamma samtal om återhämtning, behov och inkludering.  Förväntningar kring verksamhetens grunduppdrag, nämndens mål, fokusområden samt lagar, styrdokument, rutiner och processer  Uppföljning av resultat, framgångsfaktorer, hinder och årets bästa  Planering av aktiviteter och ansvar – vad, när, hur och vem. Den kommunövergripande uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs en gång per år. Den senaste uppföljningen skedde i augusti 2025. Digitalisering och AI ska vara en integrerad del av kommunkoncernens verksamhetsutveckling för att bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv verksamhet Överförmyndarkontoret arbetar fortsatt aktivt med verksamhetsutveckling där digitalisering är en viktig del. Då våren till stort fokuseras på granskning av årsräkningar sker förvaltningens utvecklingsarbete i huvudsak på hösten. 11 Kommunfullmäktiges mål: Särskilda Ekonomi Diff Ack utfall fg Budget Ack utfall Budget ack Prognos Budget/pro år helår gnos Verksamhet ens intäkter 1,7 1,7 1,9 5,6 5,6 0,0 Personalkos tnader -5,3 -6,0 -5,0 -14,9 -14,9 0,0 Verksamhet ens övriga -1,1 -1,2 -1,7 -5,2 -5,2 0,0 kostnader Avskrivninga r Verksamhet ens -4,6 -5,4 -4,8 -14,5 -14,5 0,0 nettokostnad Skattemedel 4,8 4,7 4,8 14,5 14,5 0,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT 0,2 -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Diff Ack utfall fg Budget Ack utfall Budget ack Prognos Budget/pro år helår gnos Nettokostna d Politisk -4,6 -5,4 -4,8 -14,5 -14,5 0 verksamhet Periodens resultat För perioden redovisar verksamheten ett resultat om 0,2 mnkr. I bilaga 1 framgår resultatet för perioden januari–april per verksamhet exklusive godmanskap för ensamkommande barn (EKB). Varje kommuns bidrag till nämnden redovisas som en intäkt, inklusive skattemedel från Sundsvalls kommun. Verksamhetens resultat exklusive EKB uppgår till 285 tkr (bilaga 1, tabell 1). Intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna överstiger budget med 390 tkr. Den högre kostnaden 12 hänförs främst till verksamheten Kontor, som redovisar en negativ budgetavvikelse om 465 tkr, medan både Nämnd samt Förvaltare och gode män visar positiva budgetavvikelser om 50 tkr respektive 26 tkr. Verksamhetens övriga kostnader är 675 tkr lägre än budget. Den politiska nämnden Den politiska nämnden (bilaga 1, tabell 2) redovisar ett positivt resultat om 77 tkr för perioden. Intäkterna är i huvudsak i nivå med budget. Personalkostnaderna understiger budget med 50 tkr och verksamhetens övriga kostnader är 26 tkr lägre än budget. Nämndens övriga kostnader består huvudsakligen av kostnader för utbildningsinsatser. Dessa kostnader fördelas ojämnt över året. Kontor Verksamheten Kontor (bilaga 1, tabell 3) redovisar ett positivt resultat om 74 tkr för perioden. Intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna överstiger budget med 465 tkr. Under våren 2026 har förvaltningen haft en hög arbetsbelastning till följd av granskning av årsräkningar, introduktion av nya medarbetare, sjukfrånvaro samt lagstadgade ledigheter samt förberedande inför införandet av ny lagstiftning. För att hantera situationen har verksamheten tillfälligt förstärkts med ytterligare personal. Flera medarbetare planerar att ta ut föräldraledighet under sommaren, vilket förväntas medföra lägre personalkostnader under perioden. Därutöver planeras ytterligare ledigheter under hösten, vilket bedöms bidra till att kostnaderna successivt anpassas till budget. Verksamhetens övriga kostnader är 540 tkr lägre än budget. Förvaltare och gode män Verksamhetens personalkostnader och verksamhetens övriga kostnader består i huvudsak av arvode och kostnadsersättningar för gode män och förvaltare. Arvode En god man/förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för sina insatser i sitt uppdrag. Gode mannen/förvaltaren yrkar på arvode i samband med den årliga redovisningen eller i samband med att hen slutredovisar sitt uppdrag. En god man/förvaltare kan också välja att avstå från sitt arvode. Beslut om arvode och kostnadsersättning fattas i samband med granskningen av årsräkningar, sluträkningar, sluträkningar (byte) och redogörelser. Detta sker i huvudsak en gång per år. I det fall ett uppdrag upphör beslutas det om arvode i samband med att slutredovisningen är granskad. Den huvudsakliga granskningen av årsräkningar sker mellan februari och juni. Huvudregeln är att det är huvudmannen, den enskilde, som ska betala arvodet till sin gode man/förvaltare enligt lag (föräldrabalken 12 kap. 16§). Men om huvudmannen har inkomster som är lägre än 2,65 gånger prisbasbeloppet eller tillgångar som är lägre än 2 gånger prisbasbeloppet så ska kommunen betala arvodet. 13 Arvodesprinciper Det är överförmyndarnämnden som beslutar om arvode och kostnadsersättning. Överförmyndarnämnden Mitts arvodesprinciper följer i stort Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommendationer. Arvodesprinciperna är utformade så att de följer gällande prisbasbelopp. 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kr Startarvode Sedan 2022 har ideella som åtar sig ett löpande godmanskap eller förvaltarskap möjlighet att få ett startarvode. Beroende på om det är ett nytt godmanskap/förvaltarskap eller om det är ett byte är startarvodet 750 kr respektive 1500 kr. Startarvodet utgår i samband med att en förteckning eller årsräkning är granskad. Periodens resultat Förvaltare och gode män (bilaga 1, tabell 4) redovisar ett positivt resultat om 134 tkr för perioden. Intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna understiger budget med 26 tkr och verksamhetens övriga kostnader är 109 tkr lägre än budget. Kostnaderna för förvaltare och gode män fördelas ojämnt över året till följd av granskningen av årsräkningar. Personalkostnaderna är 641 tkr lägre jämfört med motsvarande period 2025. Per den sista april hade 57 procent av inkomna årsräkningar granskats, vilket är lägre än motsvarande period 2025 då andelen uppgick till 66 procent. Arvode har begärts i 75 procent av årsräkningarna, vilket är i nivå med 2025. Kommunens andel av arvodeskostnaderna uppgår till 23 procent, jämfört med 25 procent motsvarande period föregående år. Under perioden har 32 startarvoden betalats ut till en kostnad om 41 tkr. Motsvarande period 2025 betalades 54 startarvoden ut till en kostnad om 67,5 tkr. Ensamkommande barn För perioden redovisar ensamkommande barn Sundsvall (bilaga 1, tabell 5) ett resultat om -36 tkr jämfört med budget. Intäkterna understiger budget med 51 tkr, medan personalkostnaderna är 15 tkr lägre än budget. Ensamkommande barn Nordanstig (bilaga 1, tabell 7) redovisar ett resultat om - 2 tkr, vilket förklaras av högre personalkostnader än budgeterat. Ensamkommande barn Ånge (bilaga 1, tabell 8) visar ett resultat om -39 tkr jämfört med budget. Intäkterna avviker negativt mot budget med 73 tkr, samtidigt som personalkostnaderna är 29 tkr lägre än budget och verksamhetens övriga kostnader är 5 tkr lägre än budget. Ensamkommande barn Timrå (bilaga 1, tabell 6) har inga kostnader för perioden. Enligt avtalet om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026) ska varje kommun bära de nettokostnader som avser den egna kommunens ensamkommande barn. En kostnad uppstår när en redovisningsräkning har granskats och arvoderats. Intäkter uppstår när ett nyanlänt ensamkommande 14 barn hänvisas till en medlemskommun och kommunen erhåller schablonersättning från Migrationsverket. Av denna schablonersättning ska medlemskommunen tilldela nämnden 36 procent. Detta gäller även när ett barn beviljas uppehållstillstånd. Om verksamheten för ensamkommande barn visar underskott vid årets slut ska nämnden fakturera respektive medlemskommun. Fakturering ska dock inte ske om nämnden totalt redovisar ett ekonomiskt överskott för verksamheten exklusive ensamkommande barn. Överskottet ska då först tillgodoräknas respektive kommun och avräknas mot kommunens underskott avseende ensamkommande barn innan eventuell fakturering sker. Prognos helår Överförmyndarnämnden Mitt lämnar en prognos för helåret 2026 som är i nivå med budget. 15 4 Medarbetare Minska sjukfrånvaron Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Nyckeltal Totalt and andel i % andel i % andel i % fg år el i % fg år fg år Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda 5,5 % 5,6 % 4,3 % 2 % 1,9 % 3 % ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en 67,3 % 75,1 % 0 % 0 % 0 % 0 % sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron i åldrarna 29 år 0 % 0 % eller yngre Sjukfrånvaron i åldrarna 30-49 år 2,3 % 1,8 % 4,3 % 1,9 % 1,8 % Sjukfrånvaron i åldrarna 50 år 13,3 % 13,3 % 2,1 % 2,1 % eller äldre Sjukfrånvaron vid Överförmyndarkontoret har ökat under det första tertialet 2026. Jämfört med motsvarande period föregående år har sjukfrånvaron ökat med 3,5 procentenheter. Förvaltningen består av 15 tjänstepersoner, vilket innebär att varje individs sjukfrånvaro får ett relativt stort genomslag i statistiken. Två medarbetare är delvis sjukskrivna, vilket har medfört att förvaltningen behövt omfördela arbetsuppgifter samt tillfälligt förstärka verksamheten med extra personalresurser. För att främja och bibehålla en god hälsa inom förvaltningen, särskilt under perioder med hög arbetsbelastning, bedrivs ett aktivt arbetsmiljöarbete. Medarbetarna har stor frihet att själva planera och strukturera sitt arbete samt möjlighet att anpassa återhämtning utifrån individuella behov och förutsättningar. Utöver detta har flera gemensamma hälsofrämjande aktiviteter genomförts. Rörelseinspiration är en stående punkt på arbetsplatsträffarna. På arbetsplatsträffen har rörelseinspiratören lyft vikten av återhämtning och delat goda exempel på hur återhämtning kan integreras i vardagen. Även skyddsombudet har betonat möjligheten och ansvaret att planera arbetet med utrymme för återhämtning utifrån individuella behov. Förvaltningen har dessutom genomfört frivilliga rörelsetävlingar under våren, på initiativ av medarbetare. Vid planeringsdagarna i januari låg särskilt fokus på återhämtning och friskfaktorer. 16 Antal medarbetare Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Nyckeltal Totalt and andel i % andel i % andel i % fg år el i % fg år fg år Antal månadsavlönade, 16 87,5 % 12,5 % 14 85,7 % 14,3 % tillsvidareanställda Antal månadsavlönade, 1 100 % 0 % visstidsanställda Antal månadsavlönade totalt 16 87,5 % 12,5 % 15 86,7 % 13,3 % Medelålder Totalt Kvinnor fg Nyckeltal Totalt Kvinnor Män Män fg år fg år år Medelålder månadsavlönade 44 45 40 45 46 40 tillsvidareanställda Medelålder månadsavlönade 32 32 visstidsanställda Medelålder månadsavlönade 44 45 40 45 46 40 totalt Månadsrapport 2026-04-30 Överförmyndarnämnden Mitt Bilaga 1. Tabell 1. Nämnd, Kontor, Förvaltare och gode män, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 19 673 6 558 6 558 0 6 387 19 673 Personalkostnader -14 515 -4 838 -5 228 -390 -5 815 -14 515 Verksamhetens övriga kostnader -5 158 -1 719 -1 045 675 -1 170 -5 158 Totalvärden 0 0 285 285 -598 0 Tabell 2. Nämnd, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 585 195 196 1 208 585 Personalkostnader -416 -139 -89 50 -94 -416 Verksamhetens övriga kostnader -169 -56 -30 26 -17 -169 Totalvärden 0 0 77 77 98 0 Tabell 3. Kontor, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 15 063 5 021 5 021 0 4 907 15 063 Personalkostnader -10 400 -3 467 -3 932 -465 -3 874 -10 400 Verksamhetens övriga kostnader -4 663 -1 554 -1 014 540 -1 153 -4 663 Totalvärden 0 0 74 74 -120 0 Tabell 4. Förvaltare och gode män, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 4 025 1 342 1 341 0 1 272 4 025 Personalkostnader -3 699 -1 233 -1 207 26 -1 848 -3 699 Verksamhetens övriga kostnader -326 -109 0 109 0 -326 Totalvärden 0 0 134 134 -577 0 Månadsrapport 2026-04-30 Överförmyndarnämnden Mitt Tabell 5. Ensamkommande barn Sundsvall, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 152 51 0 -51 37 152 Personalkostnader -150 -50 -35 15 -19 -150 Verksamhetens övriga kostnader -2 -1 -1 0 -1 -2 Totalvärden 0 0 -36 -36 17 0 Tabell 6. Ensamkommande barn Timrå, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 0 0 0 0 0 0 Totalvärden 0 0 0 0 0 0 Tabell 7. Ensamkommande barn Nordanstig, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 0 0 -2 -2 0 0 Totalvärden 0 0 -2 -2 0 0 Tabell 8. Ensamkommande barn Ånge, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 220 73 0 -73 0 220 Personalkostnader -205 -68 -39 29 -118 -205 Verksamhetens övriga kostnader -15 -5 0 5 0 -15 Totalvärden 0 0 -39 -39 -118 0 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-02 KS/2026:244 Budget Överförmyndarnämnden Mitt 2027-2028 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet Överförmyndarnämnden Mitt beslutar att godkänna förslag till flerårsbudget 2027–2028, Samt att överlämna budget till samtliga samverkande kommuner. Beslutsunderlag Budget 2027-2028 ÖFMN Protokoll ÖFMN Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden Mitt 2026-05-29 8

§ 92 Budget 2027-2028, Överförmyndarnämnden Mitt (ÖN-2026-00106-1) Beslut Överförmyndarnämnden Mitt beslutar att godkänna förslag till flerårsbudget 2027–2028, att överlämna budget till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Förvaltningen har tagit fram budget för 2027–2028. Beslutsgång Vice ordförande Marie Eliasson (S) konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är överförmyndarkontorets, detta blir också nämndens beslut. Beslutsunderlag • PM Budget 2027-2028, Överförmyndarnämnden Mitt • Budget 2027-2028 _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Dnr Överförmyndarkontoret 2026-05-21 ÖN-2026-00106-1 Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef Budget 2027–2028, Överförmyndarnämnden Mitt Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna förslag till flerårsbudget 2027–2028 att överlämna budget till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Förvaltningen har tagit fram budget för 2027–2028. Bakgrund I avtal om samverkan i gemensam nämnd §8 framgår att förslag till flerårsbudget ska presenteras för övriga samverkande kommuner senast den 31 maj varje år. Inför budgetprocessen ska en budgetdialog ske i samverkan med de samverkande kommunerna. En referensgrupp bestående av tjänstepersoner från vardera av de samverkande kommunerna samt tjänsteperson från Överförmyndarkontoret. Detta genomfördes 2026-03-09. Ärendets tidigare handläggning Beslut om flerårsbudget för 2026–2028 (ÖN-2025-00113) fattades vid nämndens sammanträde 2025-05-23. Förvaltningens överväganden Nämndens budget för 2027–2028 baseras på de skattemedel som fördelas i Sundsvalls kommuns mål och resursplan 2025–2026 med plan för 2027– 2028 samt i dialog med samverkande kommuner i form av tjänstemannaträff och ägarsamråd. Nämndens resultatbudget 2027–2028 är oförändrad jämfört med budget 2026 med sedvanliga uppräkningar. Osäkerhetsfaktorerna handlar om:  Hur lagändringarna faktiskt påverkar arbetsmängd och kostnader i verksamheten.  Antalet nya ställföreträdarskap som anordnas.  I vilken omfattning gode män och förvaltare begär arvode.  Hur kostnaderna för arvoden fördelas mellan kommunen och huvudmännen.  För ensamkommande barn: handläggnings- och utredningstider hos Migrationsverket och socialtjänsten (bedöms dock som en mindre osäkerhet). Styrdokument och juridik Avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026). Kommunallagen kap. 9 § 26 Kommunallagen kap. 11 § 10 Sundsvalls kommuns mål och resursplan 2025–2026 med plan för 2027– 2028 Ekonomisk hållbarhet Ärendet avser nämndens flerårsbudget 2027–2028 och är finansierad inom förväntad ekonomisk ram. Social hållbarhet Ärendet avser nämndens flerårsbudget. Nämndens budget visar hur nämndens medel ska fördelas kommande år och inom vilka ramar som verksamheten ska bedrivas. Hur nämnden bedriver sin verksamhet påverkar kommunens arbete med social hållbarhet. Nämnden har en viktig uppgift att rekrytera, utbilda och utöva tillsyn över ställföreträdare, dvs gode män, förvaltare, gode män för ensamkommande barn, förordnade förmyndare och förmyndare. För enskilda kan det vara helt avgörande att det finns en god man som hjälper den enskilde, som inte själv har förmåga, att bevaka hens ekonomiska, rättsliga och personliga intressen. En god man kan ha en avgörande roll för att minska isoleringen för en äldre person. Exempelvis genom att ansöka om olika insatser som den äldre personen har rätt till, men saknar förmåga att själv ansöka om, såsom annat boende, färdtjänst. Det kan även röra sig om andra aktiviteter såsom medlemskap i föreningar eller deltagande på olika kulturella evenemang. För personer med funktionsvariationer kan en god man bidra till att personen får en meningsfull vardag. En god man kan hjälpa personen att ansöka om daglig verksamhet eller stötta personen att söka arbete. Genom stödet av en god man säkerställs att den enskilde får den ersättning hen har rätt till, exempelvis lön, pension eller annan ekonomisk ersättning. Gode mannen kan också bidra till att bryta isoleringen och öka delaktigheten i samhället. Exempelvis ansöka om kontaktperson och/eller uppmuntra och möjliggöra deltagande av olika aktiviteter såsom idrott, kultur eller något annat som personen är intresserad av. Gode männens insatser påverkar de svagaste i samhället och bidrar till att andelen som lever i ekonomisk utsatthet minskar. Detta sker genom att hjälpa enskilda till rätt ekonomiska ersättningar, hantera uppkomna skulder, upprätta en budget och hjälpa till att betala löpande räkningar. Nämndens verksamhet är viktig för att säkerställa att barn som saknar en förmyndare får en ställföreträdare, exempelvis ensamkommande barn. Det kan också vara barn som har en förmyndare som missköter förvaltningen av barnets egendom och det finns behov av en medförmyndare utses som säkerställer att barnets pengar förvaltas på ett bra sätt och kommer barnet till godo. Nämndes verksamhet, rekrytering, utbildning och tillsyn av ställföreträdare, bidrar således till att utjämna de sociala skillnaderna och ett mer hållbart socialt samhälle. Ekologisk hållbarhet Ärendet bedöms inte påverka kommunens arbete med ekologisk hållbarhet. Landsbygdssäkring Ärendet bedöms inte påverka kommunens arbete med landsbygdssäkring. Beslutet skickas till Samtliga samverkande kommuner. Förslag till uppföljning Inget förslag till uppföljning. Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef Budget 2027–2028 Överförmyndarnämnden Mitt Fastställd av Överförmyndarnämnden Mitt 2026 ÖN-2026-00106 Innehåll Nämndens uppgift och ansvar ..............................................................................2 Nämndens ekonomi .........................................................................................3 Nämndens ekonomi och disponering av sina resurser .........................................4 Resultatbudget .................................................................................................4 Ekonomisk sammanställning per verksamhet ..................................................4 Budgeterad nettokostnad per verksamhet, tkr ..............................................4 Analys av budgeterad nettokostnad per verksamhetsområde samt osäkerhetsfaktorer. ...............................................................................................5 Osäkerhetsfaktorer ...........................................................................................5 Nämndens uppgift och ansvar Överförmyndarnämnden Mitt är en kommunal förvaltningsmyndighet med huvuduppdrag att utöva tillsyn över ställföreträdare, såsom gode män, förvaltare och förmyndare. Syftet med tillsynen är att förhindra rättsförluster för personer som själva saknar möjlighet att bevaka sina personliga, ekonomiska eller rättsliga intressen. Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstig. Uppdraget är att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och att de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på kommunens överförmyndare utförs på ett rättssäkert och effektivt sätt. Genom samverkan i en gemensam överförmyndarnämnd skapas förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla hög kompetens, god kvalitet och kostnadseffektivitet inom en kunskapsintensiv verksamhet. Nämnden utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare i syfte att skydda barn och personer som, på grund av nedsatt hälsotillstånd, inte själva kan bevaka sina personliga, ekonomiska eller rättsliga intressen. Verksamheten är lagstyrd och de centrala bestämmelserna för nämndens tillsyn framgår av föräldrabalken. Utöver tillsynsuppdraget ansvarar nämnden enligt lag för att fatta beslut, ansöka och yttra sig i olika ärenden, genomföra utredningar, rekrytera ställföreträdare samt säkerställa att gode män och förvaltare erbjuds utbildning. Nämnden ansvarar även för att lämna statistik och uppgifter till länsstyrelsen. Verksamheten står under tillsyn av länsstyrelsen och Justitieombudsmannen. Godmanskap Att få en god man är frivilligt och man har alltid kvar sin bestämmanderätt. Om den enskilde, den så kallade huvudmannen, inte har förmåga att ge sitt samtycke krävs ett läkarintyg. Uppgifterna för den gode mannen kan variera. Det handlar oftast om att ta hand om den enskildes ekonomi, exempelvis att ombesörja att räkningar betalas, men också att den enskilde får rätt vård och boendeform samt det stöd från samhället som denne är berättigad till. Förvaltarskap Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd som kan genomföras mot den enskildes vilja. Det krävs alltid att en läkare intygar att den enskilde inte kan vårda sig eller sin egendom. En förvaltare har större befogenheter än en god man och förvaltarskapet är begränsat och anpassat till behovet i varje enskilt fall. Förmyndare Föräldrar är skyldiga att förvalta sina barns tillgångar på ett sätt som överensstämmer med föräldrabalken, vilket innebär att tillgångarna endast får användas för barnets nytta. Om barnets tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp är föräldrarna skyldiga att anmäla detta till överförmyndarnämnden och varje år lämna in redovisning som visar hur de förvaltar barnets egendom. Det förekommer också fall där det saknas en förmyndare eller förmyndaren har behov av stöd. I dessa fall kan en förordnad förmyndare förordnas. Godmanskap för ensamkommande barn (EKB) Nämnden spelar även en central roll för de ensamkommande barnen, där nämnden har till uppgift att tillsätta och utöva tillsyn över gode män. Nämndens ekonomi Överförmyndarnämnden Mitt har en gemensam budgetprocess där en referensgrupp med tjänstepersoner från samverkanskommunerna förbereder budget och prioriteringar. Sundsvall ansvarar för att fastställa nämndens budget efter samråd med övriga kommuner. Kostnaderna för verksamheten fördelas mellan kommunerna utifrån invånarantal. Eventuella underskott eller överskott regleras mellan kommunerna året efter verksamhetsåret. Varje kommun ansvarar för nettokostnaderna för sina egna ensamkommande barn, medan administrativa kostnader fördelas mellan kommunerna efter invånarantal. En del av den statliga schablonersättningen för ensamkommande barn och nyanlända tilldelas nämnden för att finansiera verksamheten. Ersättningar och försäkringar för förtroendevalda betalas av den kommun som utsett personen. Ordförandens arvode följer Sundsvalls arvodesregler och belastar nämndens budget. Kostnader för utbildning och liknande insatser för förtroendevalda ingår också i nämndens budget. Ovan regleras i Avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-0026-7), §§8–10. Nämndens ekonomi och disponering av sina resurser Nämndens budget för 2027–2028 baseras på de skattemedel som fördelas i Sundsvalls kommuns mål och resursplan 2025–2026 med plan för 2027–2028. Resultatbudget Resultatbudget 2027–2028, tkr Verksamhetens resultat och Utfall Utfall Prognos Budget MRP nettokostnad, tkr 2024 2025 2026 2027 2028 Verksamhetens intäkter 4 813 4 849 5 223 5 258 5 297 Personalkostnad -14 335 -14 276 -14 515 -15 831 -15 683 Verksamhetens övriga kostnader -4 099 -3 909 -5 155 -3 982 -4 277 Verksamhetens nettokostnad -13 621 -13 336 -14 447 -14 555 -14 663 Skattemedel 13 938 14 047 14 447 14 555 14 663 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 Resultat efter skattemedel 317 711 0 0 0 Analys av resultatbudget Nämndens resultatbudget 2027–2028 är oförändrad jämfört med budget 2026 med sedvanliga uppräkningar. Ekonomisk sammanställning per verksamhet Tabellen nedan visar ekonomisk sammanställning per verksamhetsområde, budgeterad nettokostnad för 2024–2025, prognos 2026 samt budget 2027–2028 Budgeterad nettokostnad per verksamhet, tkr Nettokostnad per Utfall Utfall Prognos Budget MRP verksamhet, tkr 2024 2025 2026 2027 2028 Nämnd -406 -324 -431 -354 -356 Kontor -10 428 -10 296 -11 061 -11 237 -11 321 Förvaltare och gode män -2 786 -2 716 -2 955 -2 964 -2 986 Ensamkommande barn - Sundsvall -60 -76 0 0 0 - Timrå 0 0 0 0 0 - Nordanstig 0 0 0 0 0 - Ånge 0 0 0 0 0 Summa -13 680 -13 412 -14 447 -14 555 -14 663 Analys av budgeterad nettokostnad per verksamhetsområde samt osäkerhetsfaktorer. Nämnden, Kontorets samt Förvaltare och gode mäns budgeterade nettokostnad 2027–2028 är oförändrad jämfört med budget 2026 med hänsyn till sedvanliga uppräkningar. Förvaltare och Gode mäns nettokostnader förväntas justeras i förhållande till aktuellt prisbasbelopp. Osäkerhetsfaktorer En ny lagstiftning träder huvudsakligen i kraft den 1 juli 2026 och kommer att påverka Överförmyndarnämnden Mitts verksamhet i flera avseenden. I dagsläget är det svårt att fullt ut bedöma om och hur förändringarna kommer att påverka verksamhetens ekonomi. Flera av de nya bestämmelserna bedöms innebära ett ökat arbetsområde och högre krav på verksamheten, medan vissa förändringar på längre sikt förväntas leda till minskad arbetsbelastning. Flera av de delar som bedöms kunna minska arbetsuppgifterna planeras dock att träda i kraft först under 2028 och 2029. Lagändringarna innebär bland annat att överförmyndaren får utökad beslutanderätt samt högre krav på kompetens, kvalitet och tillsyn över ställföreträdare. Därutöver tillkommer ett utökat ansvar genom att överförmyndaren blir första instans för samtliga godmanskap samt fatta beslut om godmanskap i otvistliga ärenden. Lagförändringarna innebär även ökade krav på information och dokumentation, större möjligheter att inhämta uppgifter från andra aktörer samt fler redovisningar att granska. Nämnden kommer också att behöva bistå tingsrätten att inhämta information i fler ärenden. En osäkerhetsfaktor för Överförmyndarnämnden Mitts kostnader avseende gode män och förvaltare är antalet nya ställföreträdarskap som anordnas samt i vilken omfattning ställföreträdare begär arvode. Även fördelningen av arvodeskostnaderna mellan kommunen och huvudmännen påverkar kostnadsutvecklingen. Enligt huvudregeln ska huvudmannen själv stå för arvodet om dennes inkomster överstiger 2,65 prisbasbelopp eller om tillgångarna överstiger två prisbasbelopp. För verksamheten avseende ensamkommande barn bedöms nettokostnaden för 2027–2028 uppgå till 0 kronor. Det är lagstadgat att god man ska förordnas för ensamkommande barn och att arvode ska utgå i dessa ärenden. Migrationsverkets och socialtjänstens handläggnings- och utredningstider bedöms endast utgöra en mindre osäkerhetsfaktor då det i dagsläget rör ett begränsat antal ärenden. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-06-11 KTN/2026:378 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Innebandyplan utomhus – Kultur- och tekniknämndens beslut (KS/2026:181) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyplan utomhus har inkommit. Kultur- och tekniknämnden behandlade 2024-12-18 tre liknande medborgarförslag om inlinesbana, landhockey och innebandy utomhus på området vid tennisbanorna mellan sporthallen och fotbollshallen. Kultur- och tekniknämnden beslutade bifalla medborgarförslagen och det innebär att kultur- och teknikförvaltningen ska göra en plan med ett underlag för klubbsport och någon form av sarg. När det kommer att ske beror på vilka investeringspengar som finns och prioritering av projekt. Förhoppningsvis blir det klart 2027. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-06-10 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-06-10 §68 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10

§ 131 Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform KS/2026:245 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Maritza Villanueva Contreras (V) föreslår i motion; Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning. Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Motion till Kommunfullmäktige i Timrå kommun, 2026-06-01 Vänsterpartiet Timrå EN BÄTTRE MOLNBASERAD KOMMUNIKATIONS- OCH SAMARBETSPLATTFORM Vi behöver en mer funktionell molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform än den som används nu i kommun (Skype). Många organisationer och företag (ex. kommunförbundet, kommuner i länet, Region Västernorrland) använder nu Teams eftersom den uppfyller ett flertal funktioner: chatt, videosamtal, möten och filer på samma plattform. Där fungerar även sömlöst bl. a. Word, Excel, PowerPoint, Outlook och SharePoint. Vänsterpartiet Timrå yrkar: - Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning - Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Maritza Villanueva Contreras (V) Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/f5e0ad9c-ca0a-4730-b13f-1da214283e6e www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 1 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 1 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 1 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 1 sider før denne siden Dette dokument indeholder 1 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/f5e0ad9c-ca0a-4730-b13f-1da214283e6e www.vismasign.com Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-30 KTN/2026:132 teknikförvaltningen Lokalresursplan - Rapport arbete 2024-2025 - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2019-06-11 anta Policy för lokalanvändning. Enligt policyn ska kultur- och teknikförvaltningen bland annat samordna och bevaka alla lokal- och hyreskontrakt för samtliga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen har upprättat en årlig rapport över arbetet utifrån policyn. Förvaltningen föreslår nämnden godkänna rapporten. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 godkänna rapporten. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 190611 §230 Policy för lokalanvändning Lokalresursplan, rapport arbete 2024-2025 Protokollsutdrag KTN 2026-04-29 §28 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29

§ 168 Ledamotsintiativ: ”Nystart för ett ännu bättre företagsklimat" KS/2026:254 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en förvaltningsövergripande handlingsplan för det fortsatta arbetet med att förbättra Företagsklimatet. 2. Handlingsplanen ska redovisas på kommunstyrelsens möte i september 2026. Ärendet Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) föreslår i ledamotinitiativ; Timrå hamnar på 43:e plats i Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Det innebär att Timrå fortsätter att vara den kommun som har bäst företagsklimat i Västernorrland men vi är inte längre bäst i Norrland, utan vi hamnade på andra plats. Det är i sig en väldigt bra placering, sett till att det finns 290 kommuner i landet, men vi är definitivt inte nöjda med den. Våra mål är att vara den kommun i Norrland som fortsatt har det bästa företagsklimatet. Därtill ska vi nå en placering som är bättre än den vi hittills haft, plats 27 (2025). När det gäller det lokala näringslivets betyg på kommunen, så tappa vi placeringar inom nästan alla områden, vilket får oss att konstatera att detta inte bara är en fråga för Tillväxt att hantera. Det är ett förbättringsarbete som måste ske förvaltningsövergripande, strukturerat och långsiktigt. Vi menar att det är arbete måste påbörja förr snarare än senare. Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunstyrelsen besluta: 1.Ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en förvaltningsövergripande handlingsplan för det fortsatta arbetet med att förbättra Företagsklimatet. 2.Handlingsplanen ska redovisas på kommunstyrelsens möte i september 2026. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ledamotinitiativ Protokollsutdrag till: Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-06-09 Kommunchefen Expedieras digitalt. Ledamotsintiativ: ”Nystart för ett ännu bättre företagsklimat” Timrå hamnar på 43:e plats i Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Det innebär att Timrå fortsätter att vara den kommun som har bäst företagsklimat i Västernorrland men vi är inte längre bäst i Norrland, utan vi hamnade på andra plats. Det är i sig en väldigt bra placering, sett till att det finns 290 kommuner i landet, men vi är definitivt inte nöjda med den. Våra mål är att vara den kommun i Norrland som fortsatt har det bästa företagsklimatet. Därtill ska vi nå en placering som är bättre än den vi hittills haft, plats 27 (2025). När det gäller det lokala näringslivets betyg på kommunen, så tappa vi placeringar inom nästan alla områden, vilket får oss att konstatera att detta inte bara är en fråga för Tillväxt att hantera. Det är ett förbättringsarbete som måste ske förvaltningsövergripande, strukturerat och långsiktigt. Vi menar att det är arbete måste påbörja förr snarare än senare. Mot bakgrund av ovan föreslår vi att kommunstyrelsen beslutar att: 1. Ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en förvaltningsövergripande handlingsplan för det fortsatta arbetet med att förbättra Företagsklimatet. 2. Handlingsplanen ska redovisas på kommunstyrelsens möte i september 2026. För majoriteten Stefan Dalin Tony Andersson Kommunstyrelsens ordf. (S) Kommunstyrelsens vice ordf. (M) Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-24 KS/2026:255 Ledamotsinitiativ EPA ungdomen - Återrapportering Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Godkänna återrapporteringen. Ärendet Kommunchef Peter Ekström informerar om ärendet. Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) föreslår i ledamotinitiativ; Sedan några år tillbaka har parkeringen vid SCA-arena, vanligtvis under helgdagskvällar, kommit att bli en samlingspunkt för EPA-ungdomar. En följd av detta är ordningsstörande inslag såsom hög musik och nedskräpning. Inte sällan spelas musiken långt in på morgonen vilket är mycket störande för dem som bor i anslutning till arenaområdet. Dessa återkommande störningar påverka livskvaliteten negativt för de närboende och det kan inte få fortsätta på detta vis. Samtidigt konstaterar vi att ungdomssamlingarna på arenaområdet är ett uttryck för deras behov av mötesplatser, gemenskap och sociala arenor. Kommunen har i närtid haft dialogmöten med ungdomar i Timrå, som bland annat resulterat i en träff i slutet av juni för just EPA-ungdomar. Detta tycker vi är bra, och det pekar enligt vårt förmenande i rätt riktning. Det uppenbara är att ska vi hitta en långsiktigt hållbar lösning, som möter ungdomarnas behov och inte skapar otrygghet och är ordningsstörande, då krävs det ett mer utvecklat samarbete och ansvarstagande från polisen, kommunen och civilsamhället. När det gäller frågan om insatser för att komma till rätta med problemet, så handlar det dels om åtgärder för att snarast stävja och förhindra ordningsstörande aktiviteter på området runt och i anslutning till SCA-arena. Dels ett långsiktigt arbete för att möta EPA- ungdomarnas behov. Kommunstyrelsen beslutar, den 260609 § 169, att ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets insatser för att minska den ordningsstörande verksamheten på Arenaområdet och parkeringen vid SCA-Arena. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets arbete för att öka kunskapen om EPA-ungdomarnas behov samt hur vi kan möta detta. En första delrapport över arbete lämnas på kommunstyrelsens sammanträde i september 2026. Beslutsunderlag Ledamotsinitiativ Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 169 Ledamotsintiativ EPA ungdomen 20260809 KS/2026:255 Beslut Kommunstyrelsen beslutar. 1. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets insatser för att minska den ordningsstörande verksamheten på Arenaområdet och parkeringen vid SCA-Arena. 2. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets arbete för att öka kunskapen om EPA-ungdomarnas behov samt hur vi kan möta detta. 3. En första delrapport över arbete lämnas på kommunstyrelsens sammanträde i september 2026. Ärendet Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) föreslår i ledamotinitiativ; Sedan några år tillbaka har parkeringen vid SCA-arena, vanligtvis under helgdagskvällar, kommit att bli en samlingspunkt för EPA-ungdomar. En följd av detta är ordningsstörande inslag såsom hög musik och nedskräpning. Inte sällan spelas musiken långt in på morgonen vilket är mycket störande för dem som bor i anslutning till arenaområdet. Dessa återkommande störningar påverka livskvaliteten negativt för de närboende och det kan inte få fortsätta på detta vis. Samtidigt konstaterar vi att ungdomssamlingarna på arenaområdet är ett uttryck för deras behov av mötesplatser, gemenskap och sociala arenor. Kommunen har i närtid haft dialogmöten med ungdomar i Timrå, som bland annat resulterat i en träff i slutet av juni för just EPA-ungdomar. Detta tycker vi är bra, och det pekar enligt vårt förmenande i rätt riktning. Det uppenbara är att ska vi hitta en långsiktigt hållbar lösning, som möter ungdomarnas behov och inte skapar otrygghet och är ordningsstörande, då krävs det ett mer utvecklat samarbete och ansvarstagande från polisen, kommunen och civilsamhället. När det gäller frågan om insatser för att komma till rätta med problemet, så handlar det dels om åtgärder för att snarast stävja och förhindra ordningsstörande aktiviteter på området runt och i anslutning till SCA-arena. Dels ett långsiktigt arbete för att möta EPA-ungdomarnas behov. Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunstyrelsen besluta: Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-06-09 1. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets insatser för att minska den ordningsstörande verksamheten på Arenaområdet och parkeringen vid SCA-Arena. 2. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets arbete för att öka kunskapen om EPA-ungdomarnas behov samt hur vi kan möta detta. 3. En första delrapport över arbete lämnas på kommunstyrelsens sammanträde i september 2026. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ledamotsinitiativ Protokollsutdrag till: Kommunchefen Expedieras digitalt. Ledamotsintiativ: Möt EPA-ungdomarnas behov och minska ordningsstörningarna Sedan några år tillbaka har parkeringen vid SCA-arena, vanligtvis under helgdagskvällar, kommit att bli en samlingspunkt för EPA-ungdomar. En följd av detta är ordningsstörande inslag såsom hög musik och nedskräpning. Inte sällan spelas musiken långt in på morgonen vilket är mycket störande för dem som bor i anslutning till arenaområdet. Dessa återkommande störningar påverka livskvaliteten negativt för de närboende och det kan inte få fortsätta på detta vis. Samtidigt konstaterar vi att ungdomssamlingarna på arenaområdet är ett uttryck för deras behov av mötesplatser, gemenskap och sociala arenor. Kommunen har i närtid haft dialogmöten med ungdomar i Timrå, som bland annat resulterat i en träff i slutet av juni för just EPA-ungdomar. Detta tycker vi är bra, och det pekar enligt vårt förmenande i rätt riktning. Det uppenbara är att ska vi hitta en långsiktigt hållbar lösning, som möter ungdomarnas behov och inte skapar otrygghet och är ordningsstörande, då krävs det ett mer utvecklat samarbete och ansvarstagande från polisen, kommunen och civilsamhället. När det gäller frågan om insatser för att komma till rätta med problemet, så handlar det dels om åtgärder för att snarast stävja och förhindra ordningsstörande aktiviteter på området runt och i anslutning till SCA-arena. Dels ett långsiktigt arbete för att möta EPA-ungdomarnas behov. Mot den bakgrunden föreslår vi att kommunstyrelsen beslutar att 1. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets insatser för att minska den ordningsstörande verksamheten på Arenaområdet och parkeringen vid SCA-Arena. 2. Ge kommunchefen uppdraget att samordna kommunens, polisens och civilsamhällets arbete för att öka kunskapen om EPA-ungdomarnas behov samt hur vi kan möta detta. 3. En första delrapport över arbete lämnas på kommunstyrelsens sammanträde i september 2026. För majoriteten Stefan Dalin Tony Andersson Kommunstyrelsens ordf. (S) Kommunstyrelsens vice ordf. (M) Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Sanna Strandin 2026-06-15 KS/2026:256 Riktlinje för registerkontroll vid anställning av ledande befattningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Fastställa Riktlinje för registerkontroll vid anställning av ledande befattningar 2. Riktlinje för registerkontroll vid anställning av ledande befattningar gäller även för AB Timråbo, Timrå Vatten AB, Timrå Invest AB och Torsboda Industrial Park AB. Ärendet Den 1 mars 2026 trädde lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner i kraft. Lagen ger kommuner möjlighet att genomföra registerkontroll av slutkandidater till ledande befattningar och andra befattningar av väsentlig betydelse för kommunens verksamhet. Eftersom det är kommunen som ansvarar för att bedöma vilka befattningar som ska omfattas av lagstiftningen finns behov av en kommungemensam riktlinje för en enhetlig och rättssäker tillämpning. Beslutsunderlag Registerkontroll för ledande befattningar Tjänsteskrivelse - Riktlinje för registerkontroll vid anställning av ledande befattningar Protokollsutdrag till: Samtliga förvaltningar Expedieras digitalt. Kommunstyrelsen Peter Ekström Kommunchef Riktlinje för registerkontroll vid anställning till ledande befattningar Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans 202x-xx-xx, Samtliga nämnder Genomförande Nämnd § xxx Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kommunledningskontoret KS/2026:256 Nytt 202x-xx-xx Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Bakgrund och syfte Från och med den 1 mars 2026 gäller lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner. Lagen innebär att kommuner får begära att den som erbjuds anställning till en ledande befattning eller annan befattning som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Lagen omfattar även kommunalförbund, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunala föreningar. Lagen är subsidiär i förhållande till annan lagstiftning om registerkontroll. Om befattningen omfattas av särskilda bestämmelser om registerkontroll enligt annan lag ska dessa tillämpas. Syftet med riktlinjen är att säkerställa en rättssäker, enhetlig och ändamålsenlig hantering av registerkontroll inför anställning i kommunal verksamhet. Riktlinjen ska även säkerställa en enhetlig bedömning av vilka befattningar som ska omfattas av registerkontroll utifrån verksamhetens behov samt risken för skada, otillbörlig påverkan, oegentligheter eller skada på allmänhetens förtroende för kommunen. Registerkontroll ska användas restriktivt och endast när det bedöms nödvändigt utifrån befattningens ansvar, påverkan och riskbild. Kommunens tillämpning ska präglas av saklighet, proportionalitet, likabehandling och rättssäkerhet. När kommunen har beslutat att en befattning ska omfattas av registerkontroll ska detta tillämpas konsekvent vid samtliga rekryteringar till den aktuella befattningen. Registerkontroll utgör ett komplement till övriga delar av rekryteringsprocessen såsom intervju, referenstagning samt bedömning av kompetens och lämplighet. Registerkontroll ersätter inte arbetsgivarens ansvar att göra en samlad bedömning av den sökandes lämplighet för befattningen. Befattningar som kan omfattas Registerkontroll enligt lagen får endast genomföras vid anställning och omfattar inte uppdragstagare, praktikanter, konsulter eller förtroendevalda. Kontrollen får endast avse den kandidat som avses erbjudas anställning och kan genomföras vid såväl tillsvidareanställning som tidsbegränsad anställning. Registerkontroll får endast genomföras för:  ledande befattningar,  befattningar av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. 2 Med ledande befattningar avses anställningar där innehavaren har ett betydande mandat, inflytande eller ansvar för verksamhet, ekonomi, personal eller strategiska beslut. Det rör sig typiskt om chefsbefattningar, men kan även omfatta andra roller med motsvarande ansvarsnivå. Med befattningar av väsentlig betydelse avses roller som inte nödvändigtvis är chefsbefattningar, men som har en sådan central funktion att de är viktiga för kommunens möjlighet att bedriva verksamheten på ett säkert, rättssäkert och tillförlitligt sätt. Det kan exempelvis handla om befattningar med:  ansvar för ekonomiska värden,  tillgång till känslig information eller kritiska system,  myndighetsutövning,  upphandling eller tillståndsgivning,  möjlighet att påverka samhällsviktiga funktioner,  samt andra funktioner där det finns en särskild risk för otillbörlig påverkan eller betydande konsekvenser vid missbruk av befattningen. Bedömningen ska alltid utgå från befattningens faktiska innehåll, ansvar och befogenheter, snarare än befattningens titel. Avgörande är vilken påverkan som befattningen har på verksamheten samt vilken risk för skada, otillbörlig påverkan eller förtroendeskada som kan uppstå om befattningen missbrukas. Bedömning och ansvar Vid bedömning av om en befattning ska omfattas av registerkontroll ska särskilt följande beaktas:  befattningens beslutsmandat och påverkan på verksamheten,  ansvar för ekonomiska värden, upphandling eller avtal,  tillgång till känslig information eller kritiska system,  exponering för otillbörlig påverkan. Bedömningen ska vara proportionerlig och utgå från vilken skada, påverkan eller risk för förtroendeskada som kan uppstå om befattningen missbrukas. Respektive förvaltning ansvarar för att riktlinjen följs inom sitt verksamhetsområde samt för att identifiera befattningar där registerkontroll kan vara aktuell. Bedömningen ska göras genom en befattningsanalys enligt fastställd mall. Se Bedömningsmall för befattningsanalys. Beslut om att en befattning ska omfattas av registerkontroll fattas av HR-chef efter samråd med säkerhetschef och berörd förvaltningschef. Beslutet ska dokumenteras. 3 Om registerkontroll bedöms vara aktuell för en befattning som tidigare inte omfattats ska befattningsanalys överlämnas till HR-chef för bedömning i samråd med säkerhetschef. Fastställda befattningsanalyser ska hållas aktuella och revideras vid behov, exempelvis vid organisatoriska förändringar eller förändringar i befattningens innehåll. Översyn bör genomföras minst en gång per år. Genomförande och dokumentation Den arbetssökande ansvarar för att begära utdrag från Polismyndigheten och visa upp detta för arbetsgivaren. Registerkontrollen omfattar endast belastningsregistret. Kontroll mot misstankeregistret får inte genomföras. Registerutdraget ska omfatta samtliga brott där annan påföljd än penningböter har dömts ut och får inte vara äldre än sex månader. Någon kopia, skanning eller digital lagring av registerutdraget får inte ske. Dokumentation får endast ske genom anteckning om att registerutdrag har visats upp. Det är inte tillåtet att dokumentera eller registrera innehållet i utdraget. Registerkontroll ska endast genomföras i slutskedet av rekryteringsprocessen och endast avse den kandidat som avses erbjudas anställning. När kommunen har beslutat att en befattning ska omfattas av registerkontroll ska kontroll genomföras konsekvent vid rekrytering till den aktuella befattningen. Förekomst i belastningsregistret innebär inte automatiskt hinder för anställning. Bedömning ska alltid göras individuellt utifrån:  brottets art,  tid som förflutit,  koppling till aktuell befattning,  befattningens ansvar och riskbild. 4 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-04 KS/2026:308 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Fastställa sammanträdesdagar 2027 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendet För kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges godkännande har kommunledningskontoret upprättat sammanträdesdagar för 2027 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Sammanträdesdagar Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Månad Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Senast inl dag för KS Sammanträde Senast inl dag för KF Sammanträde handlingar, fredag kl 08.30 handlingar, fredag kl 13.00 kl 09.00 kl 09.00 Januari Februari 15/1 2 15/1 22 Mars 12/2 2 12/2 22 April 19/3 13 19/3 26 Maj 3/5 18 - - Juni 21/5 8 3/5 7 Juli - - Augusti - - September 20/8 7 20/8 27 Oktober 17/9 5 17/9 25 November 22/10 9 22/10 29 December 19/11 7 - - 1 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Handläggare Datum Diarienummer Annika Nyberg 2025-07-02 KS/2023:435 Kommunstyrelsen Uppsägning av vänortsavtal mellan Timrå kommun och Sola Predosa samt upphävande av tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Sola Predosa (Italien). 2. Upphäva tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun. Ärendet Internationella kommittén har den 29 januari 2024, beslutat föreslå kommunfullmäktige att säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Zola Predosa. Kommunens internationella arbete är i grunden en följd av att avtal upprättades med vänorter i Finland, Norge, Sovjetunionen och senare i Estland. Dessa avtal kom till under 70 och 80-talet då vänortssamarbeten utvecklades i många svenska kommuner. Vänortskontakterna upprätthölls i huvudsak genom möten mellan politiker och tjänstemän på vänortsmöten vartannat år. Samtidigt som kulturella arrangemang också blev publika inslag för medborgarna i kommunerna. Vanligt förekommande var folkdansuppvisningar eller blåsmusikorkestrar. 1997 tillkom den italienska kommunen Zola Predosa som vänort och en ny form av kontakter etablerades genom årliga överenskommelser om utbyte mellan olika organisationer inom civilsamhället. Vänortsutbytet breddades till att gälla bland annat idrottsutbyten och rockfestivaler. 2003 antogs kommunens internationella riktlinjer som innebar en tydligare styrning mot extern finansiering i projektform främst utifrån det svenska medlemskapet inom den Europeiska unionen. Därefter gjordes en utvärdering av samarbetet med vänorterna i Norge, Finland och Estland. Det konstaterades att utbytena inte hade utvecklats sedan starten och höll en alltför låg ambitionsnivå förutom de fastställda vänortsmötena. Vilken i sin tur ledde till ömsesidiga uppsägningar av avtalen. I samband med detta gjordes en namnändring från vänortskommitté till internationell kommitté. Idag finns endast vänortsavtalet med Zola Predosa, men inga officiella kontakter har tagits eller att utbyten har genomförts under de senaste tio åren. Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-163459 2 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Handläggare Datum Diarienummer Annika Nyberg 2025-07-02 KS/2023:435 Timrå kommun har sedan de antagna riktlinjerna 2003 deltagit i dels ett vänortsprogram inom EU 2010-2011 och dels i ett kommunalt partnerskap 2014-2018 finansierat av Sida. I bägge dessa samarbeten har den internationella kommittén utgjort styrgrupp. Idag har Timrå kommun inga internationella samarbeten. En bedömning är att kommittén idag inte fyller någon funktion och heller inte är nödvändig för internationellt samarbete. Det bör vara fullt möjligt att de enskilda nämnderna genomför internationellt utbyte i projektform utifrån behov och resurser. Vidare att ansökningar om stöd för internationellt utbyte som gäller aktiviteter i kommunen beslutas av respektive nämnd. Beslutsunderlag Vänortsavtal mellan Timrå kommun och Zola Predosa (Italien) Tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun Protokollsutdrag till Kommunledningskontoret KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-163459 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 1 a 1 (1) TILLÄGGSBESTÄMMELSER TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING – VÄNORTSUTBYTE I TIMRÅ KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2008-09-29, § 95 Reviderade av kommunfullmäktige 2009-06-15, § 63 Reviderade av kommunfullmäktige 2010-11-29 § 173 Vänortsutbytet har som främsta syfte att bidra till att skapa förståelse och vänskapliga relationer mellan Timrå kommun och vänorter i Zola Predosa (Italien) och Törva (Estland), såväl direkt vänorterna emellan som genom deras organisationer och institutioner i respektive kommun eller motsvarande. I överensstämmelse med detta förutsätts en bred folklig medverkan i vänortsarbetet, ett fritt informationsutbyte mellan invånarna och genom massmedia och det samhälle som vänorterna representerar. Som allmän riktlinje för vänortssamarbetet skall gälla att parterna förbinder sig att verka för en bred uppslutning hos allmänhet, organisationer, myndigheter och näringsliv. Detta sker genom att parterna främjar utbyten inom kultur (musik, konst mm), idrott och kommunal verksamhet. Särskilt bör möjligheterna till ungdomsutbyte uppmärksammas men även erfarenhetsutbyte när det gäller miljövård, kommunal teknik, kommunplanering och byggnation, utbildningsfrågor, social- och hälsovård samt kommunal administration. Inom givna institutionella ramar skall ett, så långt det är möjligt, direkt näringslivsarbete främjas på sådana områden som har ömsesidigt intresse för parterna. I frågor som gäller vänortsutbyte skall en kommitté med följande sammansättning finnas:  Kommunfullmäktiges ordförande  Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande  Kommunstyrelsens ordförande  Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande  Sekreterare _________________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Telefon/telefax Bankgiro Tele: 060 - 16 31 00 bg 350-7993 861 82 TIMRÅ Köpmangatan 14 Fax: 060 - 16 31 05 TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Timra Kommun Date: 04.08.2025 Kopmangatan 14 861 83 Timra Sweden Comunedi Zola Predosa Piazza della Repubblica 1 40069 Zola Predosa (BO) Italy Subject: Termination ofTown Twinning Agreement between Timra Municipality and Zola Predosa Dear Representatives ofZola Predosa, I trust this letter finds youwell. On behalfofthe Bureau ofthe Timra Municipal Assembly, I am writing to formally notifyyou ofour intention to terminate the Town twinning agreement betweenTimra Municipality and Zola Predosa. We hereby provide you with this formal notice, and conclude our agreement. We would like to express ourgratitude for the positive experiences and fruitful collaboration that have resulted from our town twinning relationship. We hope that this decision will not hinder the enduring goodwill and friendship between Timra Municipality and Zola Predosa, andwe remain open to exploring future opportunities for collaboration. Ifthere is no response from you wewill consider our agreement terminated by 01.10.2025. For any inquer ies or further clarification, feel free to contact me at +46 60163191 or by e-mail topeter.ekstrom@timra.se. Yours sincerely, Peter Ekstfomy, Municipal ChiefExecutive Postadress: 861 82Timra Bankgiro: 5672-9387 Hemsida:www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer:212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon:060-1631 00 Fax: 060-1631 05 TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – PRESIDIEKONFERENS Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S) Niklas Edén (C) Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Alliancen Tid: 2023-09-13 kl 09.00-10.00 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Påskrift av kungörelsen 11. Uppsägning av vänortsavtal med Zola Predosa Ordföranden föreslår att uppdra till kommunchefen att skicka förfrågan om uppsägning av avtal till Zola Predosa. Övriga svarar Ja. Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Christoffer 2026-08-13 KS/2026:316 Backlund Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår och kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastställa riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun. 2. Upphäva riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun 2025-09-29 § 161. Ärendet Enligt gällande säkerhetsskyddslag ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) har reviderats under 2026 för att förtydliga reglerna och anpassa dem till nya lagkrav. Förändringarna fokuserar främst på skärpta och tydligare krav inom anmälningsplikt, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Man har förtydligat områden som anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser, informationssystem, befattningsanalys och registerkontroll. Timrå kommuns riktlinje för säkerhetsskydd har därför reviderats för att uppfylla de nya kraven. Den reviderade versionen innebär framför allt en fördjupning och konkretisering av kommunens säkerhetsskyddsarbete, med särskilt fokus på befattningsanalyser, säkerhetsprövningar, registerkontroller, externa aktörer och säkerhetsskyddsavtal samt tydligare processer för samråd, uppföljning och avslut. Avsnittet kring anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser har kortats ner i riktlinjen då den har fått en egen rutin. Beslutsunderlag Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Förvaltning Namn chef Titel Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Samtliga nämnder och förvaltningar i Timrå Genomförande Kommunfullmäktige kommun Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kommunledningskontoret KS/2026:316 2025-09-29 Tills vidare Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Sammanfattning Enligt gällande säkerhetsskyddslag så ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Denna riktlinje för säkerhetsskydd har upprättats i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) samt säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1). Denna riktlinje riktar sig till alla anställda som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Timrå kommun. Ytterligare stöd till denna riktlinje finns att läsa om i säkerhetspolisens vägledningar för säkerhetsskydd. 2 Innehåll Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd ...................................................................1 Sammanfattning ...................................................................................................................2 Syfte .......................................................................................................................................5 Bakgrund ...............................................................................................................................5 Mål .........................................................................................................................................5 Styrning av säkerhetsskyddsarbetet ..................................................................................6 Funktioner och ansvar ...................................................................................................6 Säkerhetsskyddsanalys ....................................................................................................9 Säkerhetskyddsplan ......................................................................................................11 Särskild säkerhetsskyddsbedömning ..........................................................................11 Förbättringar, kontroll och uppföljning ....................................................................12 Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet ...............................................................12 Informationssäkerhet ........................................................................................................12 Indelning i säkerhetsskyddsklass ................................................................................14 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar ................16 Upprättande av handling .............................................................................................20 Utskrift, kopiering och utdrag av handling ...............................................................20 Inventering av handlingar ............................................................................................20 Kvittering av handling .................................................................................................20 Destruktion av handlingar/lagringsmedium ............................................................21 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium ..............................................22 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter .........................23 Fysisk säkerhet ...................................................................................................................25 Tillträdesbegränsning och passersystem ...................................................................26 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt .................28 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal ................................................................28 Skydd mot obehörig insyn ..........................................................................................28 Förvaringsutrymmen ....................................................................................................28 Personalsäkerhet ................................................................................................................29 3 Befattningsanalys ..........................................................................................................29 Säkerhetsprövning ........................................................................................................30 Utbildning ......................................................................................................................38 Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet ...................................39 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal ..........................................40 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal ..................................................................................41 Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning .........................43 Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal ...................................................45 Säkerhetsprövning och utbildning .............................................................................46 Kontroll och uppföljning ............................................................................................46 Efter avslutat uppdrag .................................................................................................47 Källförteckning ..................................................................................................................48 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat ....................................................................49 4 Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa ett effektivt säkerhetsskydd för att skydda känslig information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet. Riktlinjen ska även ge en gemensam inriktning och skapa samsyn kring säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen. Bakgrund Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är avgörande för Sveriges säkerhet, mot hot som spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Detta regleras genom säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskydds- förordningen och säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd. Fokus ligger på att skapa ett starkt skydd mot antagonistiska angrepp och aktörsdrivna hot. Mål Timrå kommuns mål med säkerhetsskyddsarbetet är att etablera ett robust och fullgott skydd genom att beakta och förebygga följande:  Informationssäkerhet - Att uppgifter som omfattas av säkerhetsskydd, och som är av betydelse för Sveriges säkerhet, inte obehörigen röjs, ändras, förstörs eller görs otillgängliga.  Fysisk säkerhet – Säkerställa att obehöriga inte får tillträde till områden, byggnader eller anläggningar där säkerhetsskyddsklassificerad information hanteras eller säkerhetskänslig verksamhet bedrivs.  Personalsäkerhet – Säkerställa att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet är pålitliga och lojala ur säkerhetssynpunkt samt har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Informations- Fysisk säkerhet säkerhet Personalsäkerhet Figur 1. Säkerhetsskyddets tre grundpelare. 5 Timrå kommun ska ha ett heltäckande och systematiskt säkerhetskyddsarbete där säkerhetsskyddet bedrivs långsiktigt och bibehålls med effekt oavsett om vi står inför vardagliga situationer, kriser eller höjd beredskap. Styrning av säkerhetsskyddsarbetet Verksamhetsutövaren enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) är den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och det är också verksamhetsutövaren som ska utreda behovet av säkerhetsskydd genom att genomföra en säkerhetsskyddsanalys. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att vidta sådana åtgärder som säkerhetsskydds- lagen kräver. Timrå kommun betraktas som en verksamhetsutövare, och denna riktlinje gäller för samtliga förvaltningar och nämnder inom kommunen. Säkerhetsskyddsarbetet omfattar de verksamheter som är involverade i säkerhetskänslig verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet. Kommunala bolag och förbund är egna verksamhetsutövare och ansvarar själva för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs enligt säkerhetsskyddslagen. Funktioner och ansvar För att uppnå och upprätthålla ett starkt säkerhetsskydd är det viktigt att tydligt fördela roller och ansvar. Alla medarbetare ska ha klart för sig vem som ansvarar för vad och vad detta ansvar innebär. Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommunchefen. Kommunstyrelsen har ansvar för att säkerställa att rätt resurser och kompetens finns för att driva arbetet, att lagar, förordningar och föreskrifter efterlevs samt att säkerhetsskyddet prioriteras för att skydda Sveriges säkerhet. Alla tjänstemän och förtroendevalda har ett gemensamt ansvar för att bidra till att utveckla och upprätthålla en god säkerhetskultur. Det innebär bl.a. att delta i utbildningar inom säkerhetsskydd, rapportera incidenter för att säkerställa en hög nivå av säkerhet och medvetenhet och att tillse att man använder sig av aktuella och gällande riktlinjer, rutiner, mallar och förteckningar. 6 Tabell 1. Roller och ansvar Roll Ansvar/kommentar Kommunstyrelsen  Ska tillse att det finns resurser och kompetens för att lagar, förordningar och föreskrifter följs och att arbetet med säkerhetsskydd är prioriterat. Kommunchef  Ytterst ansvarig för säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen.  Fastställer säkerhetsskyddsanalysen. Säkerhetsskyddschef  Ansvarar för att leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet samt kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta ansvar kan inte delegeras.  Skall vara direkt underställd kommunchefen och hålla ledningen informerad.  Primär kontaktperson i säkerhetsskyddsfrågor gentemot Säkerhetspolisen.  Ska lämna stöd till chefer och medarbetare i säkerhetsskyddsfrågor.  Ansvarar för att det genomförs och finns en aktuell och dokumenterad säkerhetsskyddsanalys.  Fastställer säkerhetsskyddsplan, särskild säkerhetsskyddsbedömning och befattningsanalys.  Deltar i säkerhetsprövning, beslutar om inplacering i säkerhetsklass och registerkontroll.  Ansvarar för incidentrapportering till Säkerhetspolisen och hanterar och följer upp incidenter.  Säkerhetsskyddschefen kan delegera utförandet av sina uppgifter inom säkerhetsskyddsorganisationen och kommunens övriga organisation. Biträdande  Arbetar med säkerhetsskyddet i den utsträckning som säkerhetsskyddschef säkerhetsskyddschef delegerat.  Agerar ställföreträdare för säkerhetsskyddschefen när denne ej är i tjänst. Beredskapssamordnare/  Leder och samordnar arbetet med krisberedskap och civilt säkerhetssamordnare försvar för kommunen, dess bolag och förbund.  Samordnar och utvecklar arbetet inom säkerhetsskydd.  Ansvarar för interna utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet.  Deltar i arbetet med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplaner. 7  Tar fram utkast för styrande dokument och rutiner.  Deltar och håller i säkerhetsprövningar. Biträdande  Biträdande signalskyddschef har till uppgift att ansvara för signalskyddschef ledning och samordning av signalskyddstjänsten lokalt.  Är kontaktperson gentemot regional signalskyddschef på Länsstyrelsen. Förvaltningschef  Ansvarar för att den egna verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och styrande dokument.  Ansvarar för att regelverk och styrande dokument är väl kända i egen verksamhet.  Ansvarar för att avsätta tillräckliga resurser i arbetet med säkerhetsskydd som exempelvis: säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och säkerhetsskyddsinstruktion.  Ansvarar för att ha rutiner och funktioner för att upprätthålla kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att genomföra identifierade säkerhetsskyddsåtgärder inom sin verksamhet.  Ansvarar för att delge säkerhetsskyddschefen information om säkerhetshot och samverka med denne kring sådana hot.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen lyfta frågor kring upphandling som kan röra säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i egen verksamhet som kan påverka säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att berörd personal deltar i utbildningar och genomgår säkerhetsprövning. HR  Kommunens HR-avdelning ansvarar för att bistå vid säkerhetsprövning och genomföra kontroller/verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning  Ansvarar för hanteringen av personalfrågor som kan uppkomma till följd av säkerhetsprövning.  Har ansvar gällande planering och arbete med kommunens krigsorganisation tillsammans med beredskapssamordnare och säkerhetsskyddschef. IT-organisationen  Ansvarar för arbetet med IT-säkerhet kopplat till säkerhetsskydd.  Ansvarar bl.a. för säkerhetskopiering, loggning, destruktion, konfigurering, uppdatering och drift av informationssystem.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i verksamheten som kan röra säkerhetskänslig verksamhet, oavsett om det rör egen verksamhet eller andras 8 verksamhet. Arkiv- och registratur  Ansvarar bl.a. för registrering, gallring, destruering och vård av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upphandlings-  Ansvarar för att bistå i upphandlingar som omfattas av krav samordnare på säkerhetsskyddad upphandling.  Ansvarar för att meddela säkerhetsskyddschefen om aviserade behov av upphandling som skulle kunna omfattas av krav på säkerhetsskyddad upphandling. Säkerhetsprövad  Ska följa denna riktlinje, tillhörande rutiner och ansvarar för personal att kommunens säkerhetskänsliga uppgifter och verksamhet skyddas i enlighet med säkerhetskyddslagstiftningen.  Ska delta i utbildningar som erbjuds.  Ska ha kunskap om informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet samt ha förståelse för sin roll och ansvar i säkerhetsskyddsarbetet.  Ska anmäla till säkerhetsskyddschef vid befarad eller konstaterad säkerhetskyddsincident. Säkerhetsskyddsanalys Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd i form av en säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskyddsanalysen ska identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som finns i verksamheten samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till dessa skyddsvärden. Säkerhetsskyddschefen bär ansvaret för att säkerställa att säkerhetskyddsanalysen genomförs och hålls aktuell, samt att den är dokumenterad. Säkerhetsskyddsanalysen ska svara på frågorna: Vad ska Mot vad ska Hur ska det skyddas? det skyddas? skyddas? Figur 2. Frågor som säkerhetskyddanalysen ska svara på. Säkerhetsskyddsanalysen ska innehålla en verksamhetsbeskrivning och tala om vilka delar av verksamheten som är av betydelse för Sveriges säkerhet utifrån kategorierna Sveriges yttre säkerhet, Sveriges inre säkerhet, nationellt samhällsviktig verksamhet, verksamhet av betydelse för Sveriges ekonomi och verksamhet som kan generera skada på annan säkerhetskänslig verksamhet. 9 När skyddsvärdena är identifierade ska de delas in konsekvensnivåer utifrån en bedömning av vad den antagonistiska handlingen mot verksamhetens skyddsvärde skulle kunna ge för skada för Sveriges säkerhet. Tabell 2. Konsekvensnivåer Konsekvensnivåerna Nivå A Synnerligen  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller allvarlig skada förmågor slås ut eller påverkas mycket för Sveriges säkerhet allvarligt som i sin tur kan medföra att Sverige skulle komma att förlora sin suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  mycket svårt att återgå till normalläge. Nivå B Allvarlig skada för  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller Sveriges säkerhet förmågor påverkas allvarligt som i sin tur kan medföra allvarliga begränsningar i Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  svårt att återgå till ett normalläge. Nivå C Inte obetydlig skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas påtagligt som i sin tur kan medföra att Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende skulle komma att påverkas men i begränsad omfattning, eller  inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. Nivå D Endast ringa skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas ringa som i sin tur kan medföra påverkan på Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende men i liten omfattning, eller  ringa skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att relativt snabbt återgå till ett normalläge. 10 I säkerhetskyddsanalysen ska det framgå vilka säkerhetshot som identifierats. Hoten identifieras av den egna verksamheten och med hjälp av den hotbild som Säkerhetspolisen tillhandahåller i form av dimensionerade antagonistiska förmågor (DAF). Utifrån identifierade säkerhetshot i säkerhetsskyddsanalysen ska det framgå vilka övergripande sårbarheter som identifierats och vid behov ska säkerhetsskyddsåtgärder för dessa sårbarheter vidtas. Säkerhetskyddsåtgärderna är kategoriserad som informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Revidering av säkerhetsskyddsanalys Revidering av säkerhetsskyddsanalysen ska ske minst vartannat år, eller tidigare om behov uppstår. Tillsyn och redovisning Timrå kommun ska på begäran lämna sin säkerhetsskyddsanalys till tillsynsmyndigheten respektive Säkerhetspolisen. Länsstyrelsen i Norrbottens län är tillsynsmyndighet för Timrå kommun. Säkerhetskyddsplan Efter att säkerhetsskyddsanalysen är fastställd av kommunchefen ska det upprättas en säkerhetsskyddsplan. Säkerhetsskyddsplanen utgår från säkerhetsskyddsanalysen och i planen ska det framgå vilka säkerhetsskyddsåtgärder som behöver vidtas utifrån skyddsvärde i relation till säkerhetshot och sårbarheter, det vill säga skyddsdimensionering. Det ska också framgå i planen när åtgärderna ska vidtas och vem som ansvarar för dem. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen. Den ska uppdateras minst vartannat år eller vid behov. Särskild säkerhetsskyddsbedömning Vid förändringar av hotbilden eller när verksamhetsutövaren genomför en förändring som kan ha en betydande inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning genomföras. En sådan bedömning kan vara nödvändig vid exempelvis upphandlingar, överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet eller vid driftsättning av ett informationssystem. Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska klargöra bland annat om förändringen kan påverka skyddsvärdena, om förändringen är lämplig med tanke på 11 dess inverkan på Sveriges säkerhet, om det uppstår ett behov av att vidta säkerhetsskyddsåtgärder, eller om säkerhetsskyddsanalysen behöver uppdateras. Bedömningen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den person som denne utser. Förbättringar, kontroll och uppföljning Säkerhetsskyddschefen eller den denna bestämmer ska regelbundet;  utvärdera om säkerhetsskyddsåtgärderna ger avsedd effekt,  identifiera brister och sårbarheter i säkerhetsskyddet och genomföra förbättringar,  kontrollera och följa upp det säkerhetsskyddsarbete som bedrivs hos externa aktörer, och  i övrigt kontrollera och följa upp att verksamheten följer regelverket för säkerhetsskydd. Åtgärderna ska dokumenteras och uppdateras löpande i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Dokumentation av kontrollen ska ske enligt gällande mall för intern kontroll och uppföljning, med tillhörande bilagor för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagen och tillhörande föreskrifter. Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet Kontinuitetshantering spelar en central roll i att identifiera de skyddsåtgärder som krävs för att säkra den säkerhetskänsliga verksamheten. Genom kontinuitetshantering får vi en övergripande förståelse för de kritiska beroenden verksamheten har, vilka reservrutiner som finns på plats och vilka konsekvenser ett bortfall kan medföra. Arbetet med kontinuitetshantering ska vara systematiskt och kontinuerligt inom ramen för säkerhetsskyddet. Det ska syfta till att förebygga och minimera negativ påverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten för att verksamheten snabbt ska kunna återgå till normalläge vid en störning. De skyddsåtgärder som identifieras genom kontinuitetshanteringen ska dokumenteras i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att skydda information från informationsläckage, förvanskning och förstörelse. Det innebär också att säkerställa att rätt information 12 finns tillgänglig för rätt personer, vid rätt tidpunkt. Trots att begreppet informations- säkerhet kan definieras på olika sätt i olika sammanhang, finns det fyra centrala aspekter eller egenskaper hos information som alltid måste beaktas och säkerställas: KONFIDENTIALITET - att förhindra att obehöriga får tillgång till informationen RIKTIGHET - att det går att lita på att den information som används i verksamheten är korrekt och inte manipulerad TILLGÄNGLIGHET – att informationen ska kunna nås och användas endast av behöriga inom önskad tid och från rätt plats när vi behöver den. SPÅRBARHET – att bearbetning och ändring av och åtkomst till väsentlig information ska kunna spåras. Figur 3. Fyra centrala aspekter gällande informationssäkerhet. Enligt säkerhetsskyddslagen uttrycks detta genom att säkerhetsskyddsåtgärden informationssäkerhet ska:  förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och  förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet. En effektiv och säker informationshantering kräver att informationssäkerhet bedrivs systematiskt och att verksamheten har ett välfungerande informationssäkerhets- arbete. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. 13 Indelning i säkerhetsskyddsklass Säkerhetsskyddsklassificering sker i tre steg. Först bedöms om uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och att alla rekvisit är uppfyllda. I det andra steget identifieras om uppgiften rör säkerhetskänslig verksamhet och i det sista steget bedöms vilken skada som kan uppkomma om uppgiften röjs. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i säkerhetsskyddsklasser baserat på den skada ett eventuellt röjande av uppgiften kan orsaka för Sveriges säkerhet. Vid denna bedömning tas enbart aspekten konfidentialitet i beaktande. Indelningen i säkerhetsskyddsklass baseras således enbart på de konsekvenser ett röjande kan få, inte på den skada som kan uppstå om uppgifterna blir tillgängliga för obehöriga eller manipuleras. Vid utformningen av skyddsåtgärder måste dock även tillgänglighet och riktighet beaktas. Tabell 3. Säkerhetsskyddsklasser Säkerhetsskyddsklass Den skada som ett Värdeord för stöd för röjande av uppgifterna bedömningen om en viss typ av kan medföra skada föreligger Kvalificerat hemlig Ett röjande kan medföra en Synnerligen allvarliga negativa synnerligen allvarlig skada konsekvenser av stor omfattning, under för Sveriges säkerhet (nivå A). lång tid, som utgör ett direkt hot mot den nationella förmågan. Konsekvenserna är inte begränsade till enstaka funktioner. Mycket svårt att återställa. Hemlig Ett röjande kan medföra en Allvarliga/betydande negativa allvarlig skada för Sveriges konsekvenser, av stor omfattning eller av säkerhet (nivå B). väsentlig art, som innebär ett direkt hot mot den nationella förmågan, om än mot avgränsade funktioner. Svårt att återställa. Konfidentiell Ett röjande kan medföra en Påtagliga negativa konsekvenser för den inte obetydlig skada för nationella förmågan, om än i begränsad Sveriges säkerhet (nivå C). omfattning, som äventyrar, vållar skada, hindrar, underlättar för en antagonist eller innebär större avbrott. Begränsat hemlig Ett röjande kan medföra Ringa negativa konsekvenser, som är endast ringa skada för begränsade till att påverka, försvåra eller Sveriges säkerhet (nivå D). störa den nationella förmågan i mindre omfattning. 14 Aggregerade och ackumulerade uppgifter Aggregerade uppgifter innebär att flera olika uppgifter kombineras och tillsammans kan ge en mer detaljerad eller sammanhängande bild än vad de enskilda uppgifterna ger var för sig. Kombinationen av uppgifter kan därmed skapa ett nytt skyddsvärde eller innebära att ett befintligt skyddsvärde blir högre. Exempelvis kan flera uppgifter om en verksamhets organisation, tekniska system, beroenden och sårbarheter tillsammans ge en bild som är betydligt mer skyddsvärd än respektive uppgift isolerat. Ackumulerade uppgifter innebär istället att mängden av samma eller likartade uppgifter ökar. En ökad mängd uppgifter innebär normalt inte att säkerhetsskyddsklassificeringen behöver förändras. Det kan dock finnas situationer där omfattningen av informationen, även om uppgifterna är av samma typ, medför att den samlade informationen får ett högre skyddsvärde. Vid sammanställning av uppgifter ska därför särskilt uppmärksammas om information som var för sig är öppen eller har en lägre säkerhetsskyddsklass, genom kombination med andra uppgifter kan ge en mer detaljerad bild av exempelvis skyddsvärda verksamheter, uppgifter, beroenden, sårbarheter eller förmågor. En uppgiftssamling ska bedömas utifrån den information som kan utläsas av helheten, inte enbart utifrån klassificeringen av de enskilda uppgifterna. Den som ansvarar för eller äger uppgiftssamlingen ska därför fortlöpande bedöma om sammanställningen innebär att ett nytt eller högre skyddsvärde uppstår. Om bedömningen visar att uppgiftssamlingen har ett högre skyddsvärde ska säkerhetsskyddsklassificeringen och de säkerhetsskyddsåtgärder som tillämpas anpassas efter den nya bedömningen. Sekretessprövning av allmänna handlingar En allmän handling som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska genomgå sekretessprövning innan utlämnande. Sekretessprövning innebär att man granskar om en viss uppgift eller delar av handlingen kan lämnas ut eller inte, baserat på om den är skyddad av sekretess och om det finns risk för skada om uppgiften avslöjas. Sekretessprövningen ska göras av den handläggare/arkivarie som handhar ärendet i samråd med kommunens säkerhetsskyddsorganisation. Om handlingen är upprättad av annan verksamhetsutövare ska sekretessprövningen göra i samråd med dem. 15 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar Syftet med hanteringsregler är att uppmärksamma mottagaren om vad som gäller för hanteringen av handlingar av olika säkerhetskyddsklasser. Nedan kommer en del av hanteringsreglerna att förtydligas. En sammanfattning av hanteringsreglerna för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom varje säkerhetsklass finns i slutet av detta dokument, i bilaga A. Register/förteckning över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar För inkomna och upprättade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia bör samtliga handlingar och lagringsmedium registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. För fysiska handlingar som är i säkerhetsskyddsklass "konfidentiell" eller högre, ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå i ovan nämnda förteckning. För varje exemplar som förvaras av kommun ska det gå att härleda via register vem som har kvitterat exemplaret, när det inventerades och om det har återlämnats, förekommits, arkiverats eller förstörts. 16 Anteckning (märkning) om säkerhetsskyddsklass En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska märkas med information om dess säkerhetsskyddsklassificering, sekretesshänvisning, datum samt att Timrå kommun har fattat beslutet. Syftet med denna märkning är att klargöra vilka hanteringsregler som gäller för handlingen och att uppmärksamma mottagaren på att hantera uppgiften på ett korrekt sätt. Märkningen ska vara röd och omgärdas av en enkel ram för säkerhetsklassificeringen begränsat hemlig till och med klassificeringen hemlig. För handlingar som är kvalificerat hemliga ska märkningen ha en dubbel ram. Om handlingen är säkerhetsskyddsklassificerad som "konfidentiell" eller högre, ska den första sidan märkas med handlingens beteckning, antal sidor, information om eventuella bilagor och exemplarnummer. Efterföljande sidor ska innehålla en anteckning om säkerhetsskyddsklass samt hänvisa till anteckningen på första sidan. Nedan visas exempel på hur anteckningarna kan se ut: Figur 4. Exempel på anteckningar om säkerhetsskyddsklass. Kravet på anteckning gäller både för fysiska och elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Om en handling innehåller uppgifter med olika säkerhetsskyddsklasser ska den högsta säkerhetsskyddsklassen anges. Anteckningen görs antingen med fysiska stämplar, eller manuellt i elektroniska handlingar genom att infoga en anteckning på samma sätt som i exemplet ovan, till exempel i Word- eller Excelfiler. För elektroniska handlingar eller uppgiftssamlingar där formatet inte stödjer en anteckning, kan säkerhetsskyddsklassen istället anges i filnamnet. Lagringsmedia för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska märkas med säkerhetsskyddsklassificering och identifieringsuppgift. Om lagringsmediet är fast monterat i annan utrustning, ska istället utrustningen märkas. 17 Ändring av säkerhetsskyddsklassificering Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte längre ska tillhöra en viss säkerhetsskyddsklass eller om den ska klassificeras om till en annan säkerhetsskyddsklass, ska detta antecknas på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Det ska även framgå vem som fattat beslutet om ändring av säkerhetsskyddsklass och datum för beslutet. För handlingar som är säkerhetsskyddsklassificerade som "kvalificerat hemlig" ska beslutet fattas av kommunchefen. Om handlingen är upprättad av någon annan än kommunen, ska samråd först ske med den som upprättat handlingen eller någon med motsvarande mandat, innan beslut om ändring fattas. Anteckning om samrådet ska göras i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Förvaring En säkerhetskyddsklassificerad handling/lagringsmedium ska vara under kontroll eller förvaras i kommunens säkerhetsskåp. Säkerhetsskåpen ska lägst vara certifierade och provade enligt standarden SSF 3492. Säkerhetsskåpen ska vara placerade i ett behörighetskontrollerat utrymme och ha det dimensionerade skydd som identifierats. Om handlingen är skyddad med kryptering som godkänts av Försvarsmakten krävs inte ovan nämnda krav på förvaring. Distribution och medförande Distribution innebär att en säkerhetsskyddsklassificerad handling lämnas över eller skickas till en behörig mottagare. Detta kan till exempel vara att skicka en sådan handling i en säkerhetspåse med spårbarhet via postgång, som värdehändelse eller rekommenderat brev. Medförande innebär att en person förvarar eller bär med sig en handling utanför verksamhetsutövarens lokaler, som vid exempelvis en tjänsteresa. Medförande av handling, lagringsmedia eller fristående dator får endast ske om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift, till exempel vid ett möte på annan plats. Detta ska godkännas av säkerhetsskyddschefen. 18 Intern distribution/medförande Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia ska personligen överlämnas till den avsedda mottagaren inom kommunen. Användning av internpost för distribution av sådana handlingar är förbjudet. Extern distribution/medförande Vid medförande av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, lagringsmedia eller fristående datorer utanför kommunens lokaler, ska dessa hållas under kontroll eller förvaras på ett sätt som motsvarar det säkerhetsskydd som gäller för förvaring inom kommunens lokaler. Dessa bör förvaras i förseglat emballage, exempelvis en säkerhetspåse, för att kunna upptäcka eventuella försök till intrång. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen upp till begränsat hemlig kan kommunens signalskydd användas för distribution till behöriga mottagare. Postnord är av verksamhetsutövaren godkänd för extern distribution. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen begränsat hemlig kan Postnords tjänst användas. Handlingen ska då placeras i en säkerhetspåse med unikt nummer och skickas som rekommenderat brev eller värdehandling. Det unika numret ska antecknas i tjänsten för rekommenderat brev och i dokumentet posthantering för att ha god spårbarhet. Försändelsen ska kunna verifieras som levererad till mottagaren. Om tecken på manipulation upptäcks eller om serienumret inte stämmer, ska detta utredas som en potentiell säkerhetshotande händelse. Vid distribution av handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, ska en särskild bedömning göras för att välja det mest lämpliga förfarandet. Ett exempel kan vara att handlingen körs och personligen överlämnas till den behöriga mottagaren. Konsultation ska göras med säkerhetsskyddschefen innan sådan typ av distribution. En handling som är säkerhetsskyddsklassificerad som hemlig eller lägre får, i särskilda fall, medföras utomlands av behörig personal efter beslut från säkerhetsskydds- chefen. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig krävs beslut från kommunchefen. Inkommande post och postöppning Handlingar med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som inkommer till organisationen får inte öppnas av personal som inte är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska hanteras omedelbart genom hela processen tills de är inlåsta och får aldrig lämnas obevakade. 19 En säkerhetsskyddsklassificerad uppgift ska registreras i vårt diarium och stämplas med datum när den inkommit. Detta görs normalt av registrator som är placerad i säkerhetsklass. Timrå kommuns diariesystem är inte ett godkänt system för att förvara säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upprättande av handling Digital säkerhetsskyddsklassificerad information får endast upprättas på fristående datorer (H-datorer), som är kommunens informationssystem avsedd för hantering av sådana handlingar. Innan en handling upprättas ska en bedömning utföras för att avgöra om innehållet kommer att innefatta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Om det bedöms att handlingen kommer att innehålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ska den upprättas på en fristående dator (H-dator). Utskrift, kopiering och utdrag av handling Utskrift, kopiering och utdrag av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar får endast ske på avsedd skrivare/kopiator som förvaras i säkerhetsskåp. Kopia av eller utdrag ur en säkerhetsskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får enbart göras efter beslut av kommunchef. Inventering av handlingar Handlingar och lagringsmedier i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år. Inventeringen registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. Kvittering av handling Kvittering av fysisk handling ska antecknas i register, liggare eller på kvitto för handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Om en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre återlämnas, ska detta antecknas på kvittensen. Kommunen ska bevara kvittensen i minst tio år. Om handlingen är kvalificerat hemlig ska kvittensen bevaras i minst 25 år. I det allmännas verksamhet tillämpas istället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. 20 När någon tar emot en elektronisk handling som är säkerhetsskyddsklassificerad i klassen kvalificerat hemlig, ska det i register eller i handlingen antecknas vem som är mottagare. Om informationen i en säkerhetskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig lämnas muntligt, eller om någon får ta del av uppgifterna genom visning, ska detta också dokumenteras i handlingen eller i registret och innehålla uppgift om vem som lämnade informationen, när det skedde och till vem eller vilka informationen gavs. Använd kommunens mall för kvittering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Uppgifter om kvittensen registreras också i kommunens register över återlämnade/överlämnade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Det som nämnts ovan gällande kvittering gäller inte när arkiv-, expeditions-, sambands- eller tryckeripersonal tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling för registrering, kopiering, distribution, arkivering eller förstöring, om inte den som lämnar över handlingen begär det. Det gäller inte heller för personal som arbetar med drift av informationssystem när personalen hanterar lagringsmedium som har tilldelats eller ska tilldelas andra personer. Destruktion av handlingar/lagringsmedium Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sådant sätt att informationen inte kan återskapas, utläsas eller på annat sätt göras tillgänglig. Val av förstöringsmetod ska anpassas efter vilket informationsbärande medium som används och uppgifternas skyddsvärde. Förstöring kan ske genom exempelvis dokumentförstörare, mekanisk förstöring, eldning eller annan metod som säkerställer att informationen inte kan återskapas. Fysiska handlingar Fysiska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras i dokumentförstörare som uppfyller säkerhetsnivå P-6 eller högre. Efter förstöringen ska det säkerställas att materialet inte kan läsas, sammanfogas eller återskapas. Om dokumentförstörare inte kan användas får handlingarna förstöras genom annan metod, exempelvis eldning, under förutsättning att informationen inte kan återskapas. 21 Elektroniska informationsbärare Lagringsmedier som har innehållit säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sådant sätt att informationen inte kan återskapas. Exempel på sådana medier är hårddiskar, SSD-diskar, USB-minnen och andra elektroniska databärare. Innan lagringsmediet förstörs ska säkerhetsprövad personal med relevant IT- kompetens säkerställa att informationen har raderats på ett ändamålsenligt sätt. Själva destruktionen ska minst uppfylla följande säkerhetsnivåer:  H-5 eller högre för mekaniska hårddiskar.  E-6 eller högre för elektroniska databärare, exempelvis SSD-diskar och USB- minnen.  O-6 eller högre för optisk media som cd- och dvd-skivor. Dokumentation av förstöring Förstöring av en säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i informationssäkerhetsklassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras i kommunens förteckning över förstörda handlingar. Dokumentationen ska göra det möjligt att i efterhand följa upp att handlingen har förstörts på ett säkert och korrekt sätt. Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium Lagringsmedium kan i vissa fall innehålla en stor mängd hemliga uppgifter samtidigt som det yttre utförandet kan vara mycket litet, exempelvis ett USB-minne. En förlust av ett sådant lagringsmedium kan medföra stora konsekvenser. Det är därför viktigt att så långt det är möjligt minimera användningen av lagringsmedia. Lagringsmedia som anslutits till den fristående datorn ska aldrig användas i system med en lägre klassning, exempelvis i en vanlig dator. Det är komplicerat att radera information på lagringsmedier så att återskapning omöjliggörs. Därför bör lagringsmedier återanvändas restriktivt. Lagringsmedium får endast återanvändas i de fall då lagringsmediet kommer att återanvändas i informationssystem som omfattas av säkerhetsskydd. Innan återanvändning av lagringsmedium ska konsultation med säkerhetskyddschef göras. Lagringsmedium som använts för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör i normalfallet inte återanvändas utan ska istället förstöras. 22 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter Informationssystem är ett system för insamling, lagring, bearbetning och spridning av information för ett visst ändamål. Syftet med informationssystem är att underlätta arbetet i en eller flera organisationer och att göra det mer effektivt. Timrå kommun har två olika informationssystem som får hantera säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter, signalskydd och fristående datorer (H-datorer). Signalskyddet Fristående datorer SIGNE (H-dator) Figur 5. Informationssystem. Ingen annan dator än de fristående (H-datorerna) och signalskyddet får användas för att hantera elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. För de olika informationssystemen finns separata hanteringsrutiner som är noggrant beskriva. Fristående datorer Fristående datorer, även kallade H-datorer, används för att skapa, bearbeta och lagra elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. H-datorerna ska vara fysiskt och logiskt separerade från externa nätverk och kommunikationslösningar. Syftet är att minska risken för obehörig åtkomst, informationsläckage, skadlig kod och annan otillåten påverkan. H-datorn får inte anslutas till kommunens nätverk, internet eller annan extern kommunikation. Funktioner som möjliggör trådlös eller annan kommunikation med kringutrustning ska vara avstängda. Detta omfattar exempelvis Wi-Fi, Bluetooth, AirDrop och motsvarande kommunikationsfunktioner. 23 H-datorn ska alltid stå under behörig personals uppsikt när den används. När datorn inte används ska den förvaras inlåst i avsett säkerhetsskåp. Detta gäller även vid kortare frånvaro, exempelvis raster, lunch och toalettbesök. Kringutrustning som skrivare, kopiator, projektor, bildskärm, TV eller annan utrustning får inte anslutas till H-datorn om utrustningen därefter ska användas eller anslutas tillsammans med annan utrustning. Detta för att förhindra att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan föras över till andra system eller informationsbärare. Kommunens IT-avdelning ansvarar för H-datorernas tekniska förvaltning och säkerhet under hela deras livslängd. IT-avdelningen ska minst årligen kontrollera och dokumentera att H-datorerna uppfyller kommunens krav på teknisk och fysisk säkerhet. Brister som identifieras ska åtgärdas utan dröjsmål. Signalskydd Signalskyddets syfte är att med hjälp av kryptografiska metoder förhindra till obehörig insyn i säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är i första hand avsett att skydda information kopplat till Sveriges säkerhet men kan även användas för att skydda andra typer av information. Genom att nyttja signalskydd förhindrar vi alternativt försvårar vi för obehöriga att: • få tillgång till, tyda eller förvanska uppgifter som kommuniceras eller lagras, • påverka våra IT-system samt • lokalisera varifrån kommunikation kommer Signalskyddet används bl.a. för att kryptera-, dekryptera filer och skriva ut elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är en del av kommunens säkerhetsskyddsarbete och regleras i särskild signalskyddsinstruktion. Spårbarhet Användare och administratörer av informationssystem ska tilldelas egna, unika konton och identiteter. En identitet ska vara personlig och kunna kopplas till en specifik fysisk person. Syftet är att säkerställa spårbarhet och möjliggöra uppföljning av vem som har utfört en viss åtgärd i informationssystemet. Spårbarheten är en viktig del av informationssäkerheten och möjliggör att man kan upptäcka, utreda och hantera samt, vid behov, kunna användas som underlag i en brottsutredning. 24 En identitet eller ett konto får inte återanvändas för en annan fysisk person. När en användares åtkomst inte längre behövs ska användarkontot inaktiveras. Kontot ska inte raderas vid inaktivitet då detta skulle kunna påverka möjligheten att upprätthålla spårbarhet eller genomföra efterföljande uppföljning och utredning. Kontot behöver inte sparas i all evighet utan kan raderas efter 10 år av inaktivitet. Behörigheter ska tilldelas utifrån behov och principen om minsta möjliga behörighet. Behörigheter som medför systemadministrativa eller motsvarande förhöjda rättigheter ska tilldelas restriktivt och endast när det finns ett dokumenterat behov. Administratörsbehörigheter ska vara tidsbegränsade, följas upp och omprövas regelbundet, dock minst en gång per år. Behörigheter ska även omprövas när arbetsuppgifter, organisatorisk tillhörighet eller andra förutsättningar förändras. Beslut om tilldelning av behörigheter till säkerhetsskyddsklassificerade informationssystem fattas av säkerhetsskyddschefen eller av den som säkerhetsskyddschefen utsett. Fysisk säkerhet Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs. Fysisk säkerhet ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. I detta ligger även att skydda mot att någon obehörigen får insyn i den säkerhetskänsliga verksamheten, med eller utan tekniska hjälpmedel. Fysisk säkerhet kan beskrivas som ett system av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik som utgår ifrån ett identifierat behov av säkerhetsskydd. Tillsammans utgör de upptäckande, försvårande och hanterande säkerhetsskyddsåtgärder som ska förebygga obehörigt tillträde och skadlig inverkan. Det fysiska skyddet kan delas in i flera lager för att hantera olika typer av hot som kan påverka informationen. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är:  Perimeterskydd (områdesskydd) såsom staket och grindar.  Mekaniskt skydd kring lokaler och utrymmen för att fördröja ett intrång.  Säkerhetstekniska system såsom larm-, kameraövervaknings- och passersystem. 25 Tillträdesbegränsning och passersystem Tillträdesbegränsning syftar i första hand till att förhindra inbrott och stölder samt försvåra för obehöriga att få tillträde till utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade handlingar förvaras eller där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Tillträdesbegränsningen ska utföras med hjälp av säkerhetstekniska system såsom passersystem, larmsystem samt sektionering av utrymmen. Lokaler där det förvaras säkerhetskyddsklassificerade handlingar eller där det bedrivs säkerhetskänslig verksamhet ska utrustas med larm och anpassas för att försvåra obehörigt tillträde. Handlingar indelad i säkerhetsskyddsklass ska även förvaras i säkerhetsskåp med lägst standard SSF 3492. Kommunen ska se till att ett passersystem för identifiering eller behörighetskontroll finns på plats vid utrymmen som kan ge åtkomst till säkerhetskänslig verksamhet. Detta passersystem ska omges av säkerhetsskyddsåtgärder som motsvarar vald skyddsdimensionering. Säkerhetsskyddschef eller dennes ersättare godkänner vilken personal som ska ha behörighet till utrymmen där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Beslutet ska dokumenteras och behörighet kvitteras av den person beslutet gäller. Då behov av behörighet upphör ska säkerhetsskyddschef tillse att nycklar, kort, koder eller motsvarande omedelbart återlämnas, alternativt spärras/raderas. Säkerhetsskyddschef eller den som denne bestämmer ska regelbundet följa upp de behörigheter, fysiska eller elektroniska nycklar, koder, kort eller annat som ger åtkomst till den säkerhetskänsliga verksamheten som identifierats i analysen. Syftet med det är att enbart behörig personal ska ha tillträde och tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Minst en gång per år ska dessa behörigheter omprövas. Vid besök till eller inom områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska det utfärdas ett skriftligt tillstånd av säkerhetsskyddschefen eller den om säkerhetsskyddschefen utser. Exempel på sådant förfarande är att hantverkare behöver komma in i byggnad för att utföra en byggnadsteknisk åtgärd. Besökaren ska kunna styrka sin identitet med godkänd ID- handling alternativt genom att en behörig besöksmottagare kan styrka identiteten. Besökaren ska skrivas in en besöksliggare, för att det ska finns en spårbarhet. Besöksliggaren sparas i 10 år. Samtliga besökare ska bära en besöksbricka och den ska vara väl synlig. 26 Spårbarhet vid fysisk inpassering Samma krav på personlig identitet och spårbarhet i informationssystem ska gälla vid fysisk inpassering till lokaler och utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller annan skyddsvärd verksamhet hanteras. Inpassering ska kunna kopplas till en unik fysisk person och det ska i efterhand vara möjligt att fastställa vem som har berett sig tillträde till ett visst område och, när så är relevant, vid vilken tidpunkt. Personliga passerkort, taggar eller motsvarande får därför inte lånas ut eller användas av någon annan. Passerkort, taggar eller andra behörighetsbärare ska inte återanvändas för en annan person utan att tidigare koppling och behörighet har avslutats på ett sätt som säkerställer fortsatt spårbarhet. När en persons behov av fysisk tillgång upphör ska behörigheten omedelbart tas bort. Loggar över inpassering ska bevaras och hanteras på ett sådant sätt att de kan användas för uppföljning, incidentutredning och, vid behov, som underlag i en brottsutredning. Kort, koder och nycklar Det ska säkerställas att kort, koder, nycklar eller liknande som ger åtkomst till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet, förvaras så att någon obehörig inte kan få tillgång till dem. Om det befaras att kort, kod, nycklar eller motsvarande har stulits, förlorats eller kopierats ska detta omedelbart hanteras som en säkerhetshotande händelse och anmälas till säkerhetsskyddschefen. Det åligger samtliga deltagare i den säkerhetskänsliga verksamheten att utan dröjsmål meddela säkerhetsskyddschefen vid misstanke om att en säkerhetshotande händelse kan ha inträffat. Förteckning över kort, koder och nycklar Kommunen har en förteckning över kort, koder, nycklar eller motsvarande som hör till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet. Av förteckningen framgår det till vem och när kort, kod, nyckel eller liknande har lämnats och var reservkod eller reservnyckel förvaras. Det framgår också när återlämnande skett. 27 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt Föremål som kan vara olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt och som inte är uttryckligen godkända av säkerhetsskyddschef ska lämnas utanför lokaler där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller säkerhetsklassificerade uppgifter behandlas. Det kan till exempel röra sig om elektronisk utrustning med sändare och mottagare eller inspelningsmöjlighet som exempelvis mobiltelefon, smartklocka eller dator. Specifika rutiner ska finnas för sådana lokaler och grunda sig i säkerhetsskydds- analysen. Rutiner ska finnas beskrivna i anläggningsregistret och om det finns behov finnas anslagna i anslutning till lokalen. Skydd mot obehörig avlyssning av samtal För att minimera risken för obehörig avlyssning, dvs när uppgifter delges muntligen bör det göras en bedömning innan man delar information mellan varandra avseende vilken nivå av säkerhetsskyddklass man kommer att diskutera. Utifrån bedömningen ska man sedan välja en lämplig lokal eller plats. Det är förbjudet att ha möten på digitala plattformar, som inte uppfyller kraven för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade samtal. Vilka lokaler som kan användas regelbundet för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Skydd mot obehörig insyn Utrymmen där regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter sker ska vara skyddade mot obehörig insyn. Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dokumenterar detta i anläggningsregistret. Där ska det framgå den högsta säkerhetsskyddsklass för de uppgifter som får behandlas i utrymmet samt hur skyddet mot obehörig insyn tillgodoses. Vilka lokaler som kan användas regelbundet för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Förvaringsutrymmen Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och dokumenterar detta i kommunens anläggningsregister. Där ska åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde framgå. 28 Personalsäkerhet Behörig att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet är endast den som:  Har bedömts vara pålitlig och anses som lojal från säkerhetsskyddssynpunkt  Har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och  Behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Det är således tre kriterier som utgör krav för att anses vara behörig. Befattningsanalys Säkerhetsskyddschefen ska med utgångspunkt från säkerhetsskyddsanalysen, i en befattningsanalys bedöma vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som ska placeras i säkerhetsklass eller som innebär säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Av befattningsanalysen ska följande framgå för varje befattning:  Unik beteckning för befattningen  Beskrivning av de arbetsuppgifter som innebär deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten  I vilken omfattning befattningen medför tillgång till säkerhetskyddsklassificerade uppgifter samt i vilka säkerhetsskyddsklasser dessa är indelade.  Vilken skada för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå) en person i befattningen har möjlighet att orsaka.  Förslag på säkerhetsklass eller säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Med unik beteckning avses att en befattning ska kunna särskiljas från andra befattningar i befattningsanalysen. Om samma befattning finns på flera delar av verksamheten, men arbetsuppgifter eller deltagande i säkerhetskänslig verksamhet skiljer sig år, ska befattningarna ha olika beteckningar. Exempel på unika beteckningar för befattningar är beredskapssamordnare eller säkerhetsskyddschef. Om befattningen innebär tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska säkerhetsskyddsklass och omfattning anges. För uppgifter i klassen hemlig eller kvalificerat hemlig ska det anges om tillgången är ringa eller inte ringa. För konfidentiell eller begränsat hemlig räcker det att säkerhetsskyddsklassen anges. Om 29 befattningen inte innebär tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska även detta framgå. Om befattningen innebär tillgång till anläggningar, objekt, system, egendom eller andra tillgångar av betydelse för Sveriges säkerhet ska den möjliga konsekvensnivån anges. Det ska även framgå hur befattningen ger tillgång till skyddsvärdet. Om befattningen inte innebär sådan tillgång ska även detta anges. Utifrån befattningens tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska det bedömas om befattningen ska placeras i säkerhetsklass och i så fall vilken, eller om personen ska säkerhetsprövas utan placering i säkerhetsklass. Befattningsanalysen ska uppdateras vid behov, dock senast i samband med att säkerhetsskyddsanalysen uppdateras. Befattningsanalysen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den som han eller hon bestämmer. Andra exempel på när det kan finnas behov av att uppdatera befattningsanalysen är om befattningarnas arbetsuppgifter ändras och tillgången till skyddsvärden därmed förändras eller att nya befattningar tillkommer. Om anställda i verksamheten identifierat ett behov av att säkerhetspröva personal som inte ingår i befattningsanalysen ska en dialog föras med säkerhetsskyddschefen som beslutar om att eventuellt uppdatera befattningsanalysen med den nya funktionen. Säkerhetsprövning Säkerhetsskyddschefen ska med utgångspunkt i befattningsanalysen besluta om vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som ska föranleda säkerhetsprövning med placering i säkerhetsklass och säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Säkerhetsprövning ska göras av alla befattningar som på ett eller annat sätt kan ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som har tillträde till säkerhetskänslig verksamhet eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör Sveriges säkerhet och där de kan få inblick i kommunens säkerhetskänsliga verksamhet. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. Syftet med säkerhetsprövningen och grundutredningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig utifrån säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter utifrån säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningen ska ses som en process som ska pågå under hela tiden som en person har sin anställning och/eller deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. 30 Säkerhetsprövning ska inte göras när det gäller uppdrag som förtroendevald ledamot i riksdagen, landsting- och kommunfullmäktige eller liknande uppdrag. Om en förtroendevald utses till ledamot i en nämnd eller styrelse där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs kan däremot registerkontroll och säkerhetsprövning genomföras. Åtgärderna är då knutna till det specifika uppdraget. För en godkänd säkerhetsprövning måste uppgifterna som lämnats kunna bedömas som tillförlitliga. Efter genomförd utredning ska en helhetsbedömning av alla uppgifter som framkommit i säkerhetsprövningen göras. Avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister av betydelse för utredningen skulle kunna utgöra hinder mot godkänd säkerhetsprövning. Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i de fall en person har bedömts vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller annat deltagande i verksamheten. Uppgifter som framkommit vid säkerhetsprövningen och som behövs för att verksamhetsutövaren ska kunna följa upp säkerhetsprövningen under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår ska dokumenteras. Det är säkerhetsskyddschef som fattar beslut om anställning eller deltagande i säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsprövningens komponenter:  Grundutredning o Verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning o Säkerhetsprövningsintervju  Registerkontroll  Särskild personutredning (vid säkerhetsklass 1 och 2). Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo.  Samtycke och sekretessförbindelse  Återkommande och löpande säkerhetsprövning Förfarandet med säkerhetsprövning återfinns i en framtagen rutin för kommunen. Säkerhetsprövningen kan genomföras i egen regi eller med stöd av en extern leverantör. Grundutredning Grundutredning är en grundläggande kontroll där uppgifter om den aktuella individens personliga förhållanden hämtas in. Det består av bl.a. verifiering av betyg, cv, intyg, identitet och referenstagning. Det handlar om att skapa sig en personlig kännedom om individen och det innefattar att kolla på individens bakgrund och aktuella livssituation. 31 Säkerhetsprövningsintervju Säkerhetsprövningsintervjun är en del av grundutredningen och syftar till att diskutera och belysa de omständigheter och förhållanden som framkommit under grundutredningen. Under intervjun behandlas flera olika ämnen, och några exempel på fokusområden är utbildning, arbete, privatliv, ekonomi, lojalitet och eventuell brottslighet. Vid säkerhetsprövningsintervju i egen regi ska kommunens intervjuguide användas som stöd och för dokumentation av intervjun. Registerkontroll och särskild personutredning Ansökan om registerkontroll Ansökan om registerkontroll och särskild personutredning ska göras på det sätt som Säkerhetspolisen anvisar. Om anställningen eller deltagandet är tidsbegränsat ska tiden anges. Registerkontroll och särskild personutredning genomförs inte om grundutredningen visar att personen är olämplig. Dessa åtgärder får endast vidtas om den person som säkerhetsprövningen gäller förväntas bli anställd eller på annat sätt ska delta i den aktuella verksamheten. Innan registerkontroll och särskild personutredning utförs, måste den aktuella personen ge sitt samtycke till dessa åtgärder och informeras om att uppgifter kommer att hämtas in från bland annat polisens belastningsregister och misstankeregister. Samtycket gäller även för eventuella förnyade kontroller och utredningar så länge personen innehar samma anställning eller befattning. Samtycket ska dokumenteras. Använd mallen samtycke till registerkontroll och i förekommande fall särskild personutredning för dokumentationen. Vid ansökan om registerkontroll ska beslut om placering i säkerhetsklass finnas tillgängligt hos verksamhetsutövaren. Kommunen kan välja att ta ett övergripande beslut i samband med fastställande av befattningsanalysen. Beslutet dokumenteras i befattningsanalysen och fattas då i enlighet med den fastställda befattningsanalysen. För säkerhetsklass 1 och 2 ska registerkontroll utföras på aktuell person och dennes make eller sambo. För säkerhetsklass 3 görs registerkontroll enbart på aktuell person. För säkerhetsklass 1 och 2 görs även en särskild personutredning. Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo. 32 Säkerhetspolisen lämnar svar på ansökan om registerkontroll till den som har ansökt om registerkontrollen hos Säkerhetspolisen. Den som har ansökta om registerkontroll åt annan ska vidarebefordra svaret och registerkontrollens id- nummer till den som ska göra bedömningen enligt 3 kap. 4-4 d§§ säkerhetsskyddslagen (2018:585). Om det vid registerkontrollen eller den särskilda personutredningen framkommit uppgifter som ska lämnas ut för säkerhetsprövning lämnar Säkerhetspolisen istället svaret till den som ska göra bedömningen. Om en uppgift har lämnats ut för säkerhetsprövning ska den som ansökt om registerkontrollen hos Säkerhetspolisen och Säkerhetspolisen underrättas om den registerkontrollerade godkänts vid säkerhetsprövning eller inte. Förteckning över registerkontroller Säkerhetsskyddschefen ska föra en aktuell förteckning över pågående registerkontroller. Företeckningen ska innehålla följande uppgifter: 1. Säkerhetspolisens id-nummer för registerkontroll. 2. Den registerkontrollerades namn och personnummer eller samordningsnummer, eller om sådant saknas födelsedatum 3. Säkerhetsklass 4. Kontrollorsak 5. Såvitt avser registerkontrollerade personer i säkerhetsklass 1 eller 2, eventuell make, maka eller sambos namn och personnummer eller samordningsnummer, eller om sådant saknas födelsedatum. 6. Såvitt avser registerkontroller som har sin grund i säkerhetsskyddsavtal, namn på motparten och den hänvisning till säkerhetsskyddsavtalet som har angetts vid ansökan om registerkontroll enligt 6 kap 9§ PMFS 2022:1. 7. Vem som har ansökt om registerkontrollen, om verksamhetsutövaren inte själv har gjort det. Uppgifterna i punkt 2-7 ska registreras senast i samband med ansökan om registerkontroll. När svar från Säkerhetspolisen mottagits ska förteckningen uppdateras med id-numret i punkten 1. Uppgifterna i förteckningen ska finnas kvar åtminstone till dess att Säkerhetspolisens svar på avanmälan av registerkontroll har mottagits. Kommunen har en framtagen förteckning över tjänster i säkerhetsklass som löpande uppdateras. 33 Den som ansöker om registerkontroll för någon annans räkning ska föra motsvarande förteckning över dessa registerkontroller. Ny ansökan om registerkontroll En förnyad ansökan om registerkontroll ska göras när uppgifter i den tidigare ansökan ändras eller nya uppgifter tillkommer som avser:  kontrollorsak  säkerhetsklass  person- eller samordningsnummer  vem som beslutar om placering i säkerhetsklass eller  för personer i säkerhetsklass 1 eller 2, att den registerkontrollerade ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande. När svar på den nya ansökan har mottagits ska den tidigare registerkontrollen avanmälas. Avanmälan av registerkontroll När en anställning eller annat deltagande som har föranlett placering i säkerhetsklass upphör ska säkerhetsskyddschefen snarat anmäla detta till Säkerhetspolisen och begära att registerkontrollen avslutas. För personer i säkerhetsklass 1 eller 2 ska även registerkontroll av make, maka eller sambo avslutas när äktenskapet upplöses eller samboförhållande upphör. Avanmälan ska göras på det sätt Säkerhetspolisen anvisar. Den som har ansökt om registerkontrollen ansvarar för avanmälan. Säkerhetspolisens svar på avanmälan lämnas till den som ansökte om registerkontrollen. Om ansökan avser registerkontroll hos annan verksamhetsutövare ska den sökande informera den som ansvarar för bedömningen om svaret. Sekretess och tystnadsplikt I arbetet kan den säkerhetsprövade komma att ta del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör Sveriges säkerhet. Sekretessförbindelsen är ett verktyg för att tydliggöra skyldigheten att skydda sådana uppgifter och förhindra att de lämnas till obehöriga. Tystnadsplikt innebär att den som får del av sekretessbelagda eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte får röja, lämna ut eller på annat sätt föra 34 vidare uppgifterna till obehöriga. Uppgifterna får inte heller användas för andra ändamål än de som de är avsedda för. Tystnadsplikten gäller både under och efter anställningen eller uppdraget. Kommunen ska säkerställa att personer som får tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är informerade om tystnadsplikten och innebörden av denna. Detta gäller även personal hos motparter och underleverantörer som får tillgång till sådana uppgifter. För kommunens anställda regleras tystnadsplikten bland annat genom offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessförbindelse ska tecknas i samband med säkerhetsprövningen och innan personen får delta i säkerhetskänslig verksamhet eller delges säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Kommunens mall för sekretessförbindelse ska användas för att dokumentera att information om tystnadsplikt och gällande sekretessbestämmelser har lämnats. Överträdelse av tystnadsplikten kan medföra straffansvar. Det är därför viktigt att den enskilde är medveten om sitt ansvar och att sekretessbelagda och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter alltid hanteras på ett sådant sätt att de inte röjs för obehöriga. Inplacering i säkerhetsklass Den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska inplaceras i säkerhetsklass eller säkerhetsprövas utan placering in säkerhetsklass. Vilken nivå man hamnar på bedöms utifrån uppgifternas säkerhetsskyddsklass och omfattningen av personens tillgång till uppgifterna. Säkerhetsklasserna som man kan inplaceras i är följande: Säkerhetsklass 1 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 1, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 2. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 2 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 2, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 35 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddslassen kvalificerat hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet Säkerhetsklass 3 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 3, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. För att kunna inneha en tjänst som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 krävs svenskt medborgarskap. Kommunen beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 för egna anställningar samt för anställningar eller uppdrag som omfattas av gällande säkerhetsskyddsavtal. Beslut om placering i säkerhetsklass 1 fattas av regeringen. Kommunen beslutar om placering i säkerhetsklass för kommunala bolag i enlighet med ovan angivna säkerhetsklasser. För kommunala bolag med delat ägande mellan flera kommuner avgör ägarförhållandena vilken kommun som ansvarar för beslut om placering i säkerhetsklass. Säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass För en person som i sin befattning får ta del av uppgifter i säkerhetskyddsklassen begränsat hemlig och som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en endast ringa skada för Sveriges säkerhet saknas rättsligt stöd för placering i säkerhetsklass. Det kan i sådana fall bli aktuellt med säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. En grundutredning inklusive säkerhetsprövningsintervju ska alltjämt genomföras. 36 Säkerhetsklasser Uppgifter i Uppgifter i säkerhetskyddsklassen säkerhetskyddsklass kvalificerat hemlig, hemlig, eller ringa eller möjlighet att Uppgifter i omfattning uppgifter i orsaka synnerligen säkerhetskyddsklass säkerhetskyddsklassen allvarlig skada för konfidentiell, eller kvalificerat hemlig, Sveriges säkerhet ringa uppgifter i eller möjlighet att säkerhetskyddsklassen orsaka allvarlig skada hemlig, eller möjlighet för Sveriges säkerhet Uppgifter i att orsaka en inte säkerhetskyddsklass obetydlig skada för begränsat hemlig eller Sveriges säkerhet möjlighet till att orsaka ringa skada för Sveriges Säkerhetsklass 1 säkerhet Säkerhetsklass 2 Säkerhetsklass 3 Svenskt medborgarskap Grundutredning Särskild personutredning Deltar i säkerhetskänslig verksamhet Figur 6. Schematisk skiss över säkerhetsklasser. Uppföljande säkerhetsprövning Säkerhetsprövningen ska följas upp löpande under hela perioden som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Syftet med den uppföljande prövningen är att stärka och fördjupa kunskapen om den enskilde, samt att identifiera och förebygga eventuella risker. Den uppföljande säkerhetsprövningen fungerar även som ett skydd för medarbetaren och bidrar till att förhindra att skadliga beteenden utvecklas. Det uppföljande samtalet kan genomföras i egen regi eller med stöd av en extern leverantör. Vid genomförande i egen regi ansvarar den chef som har personalansvar för den säkerhetsprövade för att genomföra det uppföljande samtalet. Samtalet kan förslagsvis genomföras i samband med det ordinarie utvecklingssamtalet och minst en gång per år. 37 Det uppföljande samtalet ska dokumenteras och lämnas till säkerhetsskyddschefen för bedömning och eventuell vidare hantering. Uppgifter som framkommit vid det uppföljande samtalet och som behövs för att verksamhetsutövaren ska kunna följa upp säkerhetsprövningen under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår ska dokumenteras. Den säkerhetsprövade ska fortlöpande informera om förändringar i personliga förhållanden som kan påverka förutsättningarna för säkerhetsprövningen eller behörigheten. Det kan exempelvis avse förändrade familjeförhållanden, såsom ingånget eller upplöst äktenskap eller samboförhållande. Den säkerhetsprövade ska även informera närmaste chef om andra omständigheter eller händelser som kan innebära risk för påverkan, utpressning, lojalitetskonflikt eller annan säkerhetshotande sårbarhet. Vid uppföljande samtal ska kommunens mallar för uppföljande samtal användas för att dokumentera samtalet. Upphörande av anställning Ett avslutande säkerhetssamtal ska genomföras när en anställning eller ett deltagande som har föranlett en säkerhetsprövning avslutas, om det inte är uppenbart obehövligt. Syftet med samtalet är att fånga upp eventuellt missnöje eller besvikelser som kan ha uppstått. Samtalet bör även innehålla en påminnelse om att tystnadsplikten fortfarande gäller, även efter att anställningen eller deltagandet har upphört. Det är den personalansvariga chefen som normalt genomför det avslutande säkerhetssamtalet och påminner om att tystnadsplikten kvarstår. Vid avslut av anställning eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska kommunens mallar för avslutande samtal och sekretessförbindelse användas för att dokumentera avslutet. Utbildning En grundläggande förutsättning för ett effektivt säkerhetsskydd är att all personal får den information och utbildning deras arbetsuppgifter och ansvarsområde kräver. För att detta ska uppnås gäller följande:  Efter godkänd säkerhetsprövning ska personen utbildas innan deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Timrå kommun använder sig av en grundläggande utbildning från Försvarshögskolan. Efter avslutad utbildning 38 får deltagaren ett deltagarintyg som ska skickas till säkerhetsskyddschef för förvaring.  Anställda ska under sin anställning ges vidare utbildning utifrån sin tjänst och arbetsuppgifter kopplat till säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med utbildningen är att ge en djupare förståelse kring säkerhetsskydd kopplat till deras befattning.  Anställda ska ges återkommande utbildning i säkerhetsskydd.  Utbildningarna ska framgå av en utbildningsplan. Genomförandet av utbildning i enlighet med utbildningsplanen ska dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå vem som deltagit i utbildningar, tidpunkt för utbildningarna och utbildningarnas innehåll. Kommunen har en framtagen och fastställd utbildningsplan för säkerhetsskydd. Den som genomför en säkerhetsprövning på delegation av säkerhetsskyddschef ska tillse att grundläggande utbildning genomförs. Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet Säkerhetshotande händelser eller annan verksamhet som kan påverka den säkerhetskänsliga verksamheten ska omedelbart uppmärksammas, rapporteras och hanteras. Syftet är att begränsa skadan, skydda Sveriges säkerhet och så snart som möjligt återställa verksamheten till normalläge. Alla medarbetare som deltar i säkerhetskänslig verksamhet ska vara uppmärksamma på avvikande, misstänkta eller säkerhetshotande händelser. Vid osäkerhet ska händelsen alltid rapporteras till säkerhetsskyddschefen, som ansvarar för den fortsatta bedömningen och hanteringen. En säkerhetshotande händelse kan exempelvis vara obehörigt intrång, brister i fysiskt eller tekniskt skydd, röjande eller risk för röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, IT-intrång, sabotage, misstänkt spioneri eller försök till påverkan eller värvning av personal. Exemplen är inte uttömmande. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att händelsen bedöms, hanteras, utreds och dokumenteras samt för att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Berörda verksamheter och medarbetare ska bistå i hanteringen och lämna de uppgifter som behövs. När en händelse bedöms vara anmälningspliktig ansvarar säkerhetsskyddschefen för att skyndsamt anmäla händelsen till Säkerhetspolisen och, när det är aktuellt, även till andra berörda myndigheter. En skadebedömning ska genomföras och ligga till grund för den fortsatta hanteringen. Beroende på händelsens art kan även polisanmälan behöva göras. Vid pågående brott eller akut fara ska Polismyndigheten kontaktas omedelbart. 39 Efter att händelsen har hanterats ska den utredas och utvärderas. Erfarenheterna ska användas för att identifiera och genomföra åtgärder som minskar risken för att liknande händelser inträffar och begränsar konsekvenserna om de inträffar igen. Åtgärder kan exempelvis avse rutiner, tekniska skyddsåtgärder, utbildning eller organisatoriska förändringar. Vid rapportering och kommunikation om säkerhetshotande händelser ska skyddsvärd och säkerhetsskyddsklassificerad information hanteras enligt kommunens regler för informationshantering och säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddad upphandling är namnet på en process som i huvudsak går ut på att identifiera berörda skyddsvärden i en upphandling, analysera dem och ta fram ett säkerhetsskyddsavtal för att säkerställa att skyddsvärdena får ett skydd hos anbudsgivaren eller leverantören som är likvärdigt med det som finns hos kommunen eller det som krävs utifrån en särskild säkerhetsskyddsbedömning. Ett säkerhetsskyddsavtal är ett sätt att ställa krav på den andra aktören att vidta åtgärder för att skydda den information, verksamhet eller de tillgångar som exponeras i samband med uppdraget eller samverkan. Avtalet tydliggör vilka säkerhetsskyddskrav som gäller och säkerställer att motparten vidtar de säkerhetsskyddsåtgärder som krävs utifrån de säkerhetsskyddskänsliga uppgifter eller den säkerhetskänsliga verksamhet som motparten får tillgång till. Säkerhetsskyddsavtalet ska anpassas efter den aktuella situationen och kan bland annat innehålla krav på informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Det är alltid verksamhetsutövaren som har ett ansvar att skydda sina egna skyddsvärden. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller när det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller när leverantören ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Om det rör ett upphandlingsförfarande där det förekommer uppgifter i säkerhetsklassen begränsat hemlig eller en verksamhet av motsvarande nivå så ska säkerhetsskyddet omhändertas genom en så kallad säkerhetsskyddsöverenskommelse. Vid en säkerhetsskyddsöverenskommelse görs ingen placering i säkerhetsklass och överenskommelsen medför inte heller någon skyldighet att anmäla att den har ingåtts. 40 Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås innan motparten kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Tecknande av SUA och Förstudie-SSB affärsavtal. Säkerhetsprövning och Samråd vid Anmälan till utbildning skyddsvärden nivå tillsynsmyndigheten och säkerhetspolisen. A-B alt. H-KH Förstagångsbesök och Lämplighetsprövning (1) Förstagångsbesök och Start av säkerhetskyddsinstr Befattningsanalys instruktion vid SUA 1 affären/exponeringen uktion vid SUA 1 Anmälan av avsikt ev. Löpande kontroll och Lämplighetsprövning (2) samråd uppföljning Avanmälan av Avslut av affären, Ev. SUA för Tilldelningsbeslut ev. registerkontroller och återlämnande av material upphandlingen säkerhetsprövning ledning SUA, påminnelse om etc. sekretess Figur 7. Schematisk skiss över upphandlingsprocessen. Nivåer på säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddsavtal delas in i tre nivåer utifrån motpartens tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet samt var denna tillgång sker. Nivå 1–3 innebär olika krav på säkerhetsskyddsåtgärder och uppföljning. Nivå 1 Leverantören kommer att utanför kommunens lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 2 Leverantören kommer att i kommunens egna lokaler eller utrymmen: 41  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 3 Leverantören kan komma att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet Av kravspecifikationen i anbudshandlingen ska det framgå att uppdraget erfordrar säkerhetsskydd och i vilken utsträckning. Till exempel måste det framgå om leverantören ska utföra arbetet i våra egna lokaler och om kostnaden för eventuella säkerhetsskyddskrav ska betalas av kommunen eller av leverantören. Vid tecknande av ett säkerhetsskyddsavtal i nivå 1 ska kommunen kontrollera motpartens säkerhetsskydd på plats i de lokaler eller utrymmen där den säkerhetskänsliga verksamheten ska bedrivas. Kontrollen ska genomföras regelbundet under avtalstiden. Om lokalerna eller utrymmena inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddsavtalet får de inte godkännas för den aktuella verksamheten. Motparten ska då få möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla kraven. Om bristerna inte kan åtgärdas ska kommunen bedöma om tillgången till den säkerhetskänsliga verksamheten kan hanteras på annat sätt, exempelvis genom att tillgången till uppgifterna flyttas till kommunens lokaler och att säkerhetsskyddsavtalets nivå ändras. Det viktiga är att säkerställa att uppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Säkerhetsskyddsavtalet ska reglera kommunens rätt att kontrollera och följa upp motpartens efterlevnad av avtalet. Avtalet ska även innehålla möjlighet till revidering när förändrade förhållanden påverkar säkerhetsskyddet. Om motparten inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddsavtalet ska kommunen skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att säkerhetsskyddet ska upprätthållas. Det ska framgå i säkerhetsskyddavtalet om säkerhetsprövning i form av registerkontroll ska genomföras eftersom detta kräver ett särskilt medgivande. 42 Det ska också framgå att säkerhetsskyddsavtalet är en förutsättning, men ingen garanti för att få uppdraget. Underleverantörer Om en avtalspart anlitar en underleverantör som får tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ansvarar kommunen för att säkerhetsskyddet även omfattar underleverantören. Kommunen ska bedöma om underleverantören får ges tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten och vilka säkerhetsskyddskrav som ska ställas. Om förutsättningarna för säkerhetsskyddsavtal är uppfyllda ska kommunen ingå ett separat säkerhetsskyddsavtal med underleverantören. Underleverantörer och deras tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska därför beaktas redan vid den initiala säkerhetsskyddsbedömningen och vid utformningen av säkerhetsskyddsavtalet med den ursprungliga avtalsparten. Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning Innan kommunen ingår ett säkerhetsskyddsavtal med en extern aktör ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning genomföras och dokumenteras. Syftet med detta är att identifiera och bedöma om, och i så fall vilka, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delar av säkerhetskänslig verksamhet den externa aktören kan få tillgång till, och om dessa kräver skydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och om det är lämpligt att genomföra ett samarbete/avtal. Bedömningen ska ligga till grund för vilka krav på säkerhetsskydd som ska ställas på motparten. Om kommunen planerar att genomföra en upphandling som kan innebära att säkerhetsskyddsavtal krävs, ska den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen vara genomförda innan upphandlingen inleds. Om det inte är möjligt att slutföra prövningen i sin helhet i detta skede, ska en preliminär bedömning göras utifrån tillgänglig information. Om det, utifrån denna bedömning, inte framkommer skäl som talar mot att inleda förfarandet, får upphandlingen påbörjas. Lämplighetsprövningen ska färdigställas, revideras och fastställas så snart tillräcklig information finns. Om lämplighetsprövningen visar att det är olämpligt att ge motparten tillgång till säkerhetskänslig information eller verksamhet, får upphandling och avtal inte ingås. 43 Det är viktigt att understryka att ingen aktör får ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delta i säkerhetskänslig verksamhet innan:  Säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen är genomförda och fastställda,  Ett säkerhetsskyddsavtal är ingånget,  Nödvändiga säkerhetsskyddsåtgärder har vidtagits.  Befattningar är säkerhetsprövade med godkänt resultat.  Säkerhetsprövade har genomgått en grundläggande utbildning. Befattningsanalys Inför att en verksamhetsutövare ska ge en annan aktör tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska en befattningsanalys genomföras inom ramen för den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen. Analysen ska identifiera vilka befattningar hos motparten som ska säkerhetsprövas, inklusive befattningar inom ledning, personal och övriga som deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. Befattningsanalysen ska alltid utgå från den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och en bedömning ska alltid genomföras gällande om och vilka parter som kommer att ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller inte. Samråd vid säkerhetsskyddsavtal I vissa fall behövs samråd med tillsynsmyndigheten om att skriva säkerhetsskydds- avtal. Samråd krävs om den planerade hanteringen innebär att den andra aktören kan få tillgång till:  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre,  eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Vid samrådet utgår tillsynsmyndigheten från verksamhetsutövarens särskilda säkerhetsskyddsbedömning, lämplighetsprövning och eventuell annan relevant information för att bedöma om det planerade förfarandet är lämpligt att genomföra ur säkerhetsskyddspunkt. Tillsynsmyndigheten kan vid behov begära kompletterande information för att kunna handlägga och bedöma samrådsärendet. 44 Undantag vid samverkan inom totalförsvar och krisberedskap Vid samverkan och samarbete inom totalförsvarsplaneringen och krisberedskapen gäller i vissa fall undantag från kraven på särskils säkerhetsskyddsbedömning, lämplighetsprövning och samråd enligt säkerhetsskyddslagen. För kommunen innebär detta att dessa krav inte behöver tillämpas när samverkan sker inom ramen för vissa lagar och förordningar som reglerar kommuners, myndigheters och andra aktörers arbete med totalförsvar och krisberedskap. Undantaget omfattar bland annat samverkan som kommunen genomför med andra aktörer med stöd av lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Det kan exempelvis handla om samverkan inom kommunens krisberedskap och totalförsvarsplanering. Det är dock viktigt att skilja på samverkan som sker med direkt stöd av de angivna bestämmelserna och andra former av samarbete eller informationsutbyte. Undantaget innebär inte att säkerhetsskyddslagen kan bortses från generellt. Om kommunen ingår andra typer av samarbeten behöver kommunen fortfarande bedöma vilka krav som gäller enligt säkerhetsskyddslagen. Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal Om man planerar att ingå i ett säkerhetsskyddsavtal ska man tidigt anmäla detta till den aktör som beslutar om placering i säkerhetsklass och till sin tillsynsmyndighet. När en upphandling har genomförts, beslut har fattats om att ingå ett säkerhetsskyddsavtal eller en samverkan har inletts, ska detta skyndsamt anmälas till berörd tillsynsmyndighet. Anmälan ska göras på den blankett som tillsynsmyndigheten anvisar. En anmälan ska även skyndsamt göras till Säkerhetspolisen. Anmälan ska göras på den blankett som Säkerhetspolisen anvisa Från och med 1 januari 2027 ska verksamhetsutövare anmäla vissa pågående förfaranden till sin tillsynsmyndighet. Anmälningsskyldigheten omfattar avtal, samarbeten och andra former av samverkan där en annan aktör kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller till annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet gäller för pågående förfaranden som inte omfattas av skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal. Det kan exempelvis avse förfaranden som inleddes innan 45 kravet på säkerhetsskyddsavtal trädde i kraft eller när den aktuella verksamheten ännu inte omfattades av säkerhetsskyddslagen. Även förfaranden där säkerhetsskyddsavtal har ingåtts enligt tidigare regler kan omfattas av anmälningsskyldigheten, om avtalet inte tidigare har omfattats av krav på anmälan. Verksamhetsutövaren ansvarar för att identifiera vilka pågående förfaranden som omfattas av anmälningsskyldigheten och ska säkerställa att anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Säkerhetsprövning och utbildning Kommunen ska säkerställa att personal hos en motpart som genomgår en säkerhets- prövning har gått en grundläggande säkerhetsskyddsutbildning innan de får ta del av säkerhetskänslig verksamhet, om det inte är uppenbart obehövligt. För detta ändamål använder kommunen en digital utbildning från Försvars- högskolan, som skickas ut i samband med säkerhetsprövningen. Efter genomförd utbildning ska deltagarintyget skickas till kommunens säkerhetsskyddschef. För att säkerställa en djupare förståelse för det specifika projektet ska en projektspecifik utbildning genomföras av säkerhetsskyddschefen eller av den som denne utsett. Denna del ska inkludera information om tystnadsplikten. Vid ett längre pågående säkerhetsskyddsavtal bör en utbildningsplan tas fram. Kontroll och uppföljning Kommunen behåller ansvaret för den säkerhetskänsliga verksamheten och dess säkerhetsskydd även när verksamheten eller delar av den utförs av en annan aktör. Kommunen ska därför löpande kontrollera att motparten uppfyller de säkerhetsskyddskrav som har ställts, exempelvis genom säkerhetsskyddsavtal eller säkerhetsskyddsöverenskommelse. Om brister upptäcks ska kommunen skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att säkerhetsskyddet upprätthålls. Vid behov ska säkerhetsskyddsavtalet även följas upp och revideras. Om bristerna kan utgöra en säkerhetshotande händelse eller verksamhet ska detta bedömas och vid behov anmälas till Säkerhetspolisen. Omfattningen och frekvensen av uppföljningen ska anpassas efter förfarandets risk och omfattning. Ju högre skyddsvärden eller säkerhetsskyddsklass som exponeras, desto mer omfattande och regelbunden bör kontrollen vara. 46 Efter avslutat uppdrag När ett uppdrag eller förfarande som omfattas av säkerhetsskyddsavtal upphör ska kommunen säkerställa att avtalet avslutas och avanmäls till Säkerhetspolisen och tillsynsmyndigheten enligt gällande rutin och fastställd blankett. Innan avtalet avslutas ska ett avslutande samtal hållas med de som är säkerhetsprövade. I samband med samtalet ska kommunen säkerställa att motparten informeras om den fortsatta tystnadsplikten för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som motparten har fått tillgång till. Kommunen ansvarar för att genomföra samtalen och säkerställa att registerkontroller avslutas eller avanmäls på föreskrivet sätt till säkerhetspolisen. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska vid avslut återlämnas eller, efter kommunens anvisning, förstöras på ett säkert sätt. 47 Källförteckning SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2018:585 Säkerhetsskyddslag Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2021:955 Säkerhetsskyddsförordning Stockholm: Justitiedepartementet PMFS 2022:1 Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen PMFS 2026:8 Säkerhetspolisens föreskrifter om ändring i Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1) om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen PMFS 2026:16 Säkerhetspolisens föreskrifter om ändring i Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1) om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen Vägledning i säkerhetsskydd - Introduktion. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Fysisk säkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Informationssäkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Personalsäkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Fysisk säkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd – Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetspolisen 2023 48 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat Tabell 4. Hanteringsrutiner Anteckning, märkning, medgivande och Begränsat Konfidentiel Hemlig Kvalificerat kvittering hemlig l hemlig Anteckning om säkerhetsskyddsklass och i Ja Ja Ja Ja förekommande fall: Anteckning om handlingens beteckning Nej Ja Ja Ja Antal sidor Nej Ja Ja Ja Uppgift om bilagor Nej Ja Ja Ja Exemplarnummer (fysisk handling)* Nej Ja Ja Ja Anteckning om ursprungsland för handling som kan Ja Ja Ja Ja komma att lämnas över till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör (om det inte är olämpligt) Märkning av lagringsmedium med säkerhetsskyddsklass Ja Ja Ja Ja och identifieringsnummer** Antecknande om mottagning av elektronisk handling Nej Nej Nej Ja Anteckning vid/efter muntlig delgivning eller visning Nej Nej Nej Ja Krav på medgivande från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ vid kopia eller utdrag (får delegeras) Kvittering av fysisk handling i register, liggare eller på Nej Ja Ja Ja ett kvitto Kvittens ska bevaras*** Minst 10 år Minst 10 år Minst 25 år * I offentlig verksamhet gäller dessa krav enbart för allmänna handlingar. ** Om lagringsmediet är fastmonterat i annan utrustning ska i stället utrustningen märkas. *** I offentlig verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen 49 Förvaring, medförande och Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat distribution hemlig hemlig En säkerhetsskyddsklassificerad handling Ja Ja Ja Ja** ska vara under kontroll eller förvaras i ett utrymme som verksamhetsutövaren har godkänt enligt 5 kap. 10 § PMFS 2022:1* såvida inte handlingen skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. I ett register över Nej Ja Ja Ja säkerhetsskyddsklassificerade handlingar ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå. För varje exemplar som förvaras hos verksamhetsutövaren ska det framgå vem som kvitterat exemplaret, när exemplaret inventerats och om exemplaret återlämnats, förkommit, arkiverats eller förstörts Får endast sändas med en godkänd Nej Ja Ja Ja distributör Ska skyddas med hjälp av kryptografiska Ja Ja Ja Ja funktioner som har godkänts av Försvarsmakten vid kommunicering till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens kontroll Tillstånd från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ att medföra handling utanför verksamhetsutövarens lokaler (får delegeras) Vid försändelser till och från utlandet Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte ska Utrikesdepartementets handlingen handlingen handlingen handlingen kurirförbindelse användas. skyddas med skyddas med skyddas med skyddas med Tillsynsmyndigheterna får i ett enskilt hjälp av hjälp av hjälp av hjälp av fall medge undantag från detta krav kryptografiska kryptografiska kryptografiska kryptografiska funktioner som funktioner som funktioner som funktioner som har godkänts av har godkänts av har godkänts av har godkänts av Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten 50 Medföra en försändelse med en Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja, Efter beslut säkerhetsskyddsklassificerad handling till efter beslut av efter beslut av efter beslut av av utlandet säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc verksamhetsutöv hef för behörig hef för behörig hef för behörig arens högsta chef personal personal personal * Notera att kravet på att sådana utrymmen endast får godkännas om de är försedda med eller omges av åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerande antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen tillhandahållit en sådan, fortfarande gäller. ** Beslut att godkänna ett förvaringsutrymme avsett för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig ska fattas av verksamhetsutövarens högsta chef eller motsvarande organ eller den som sådan chef eller sådant organ bestämmer. Inventering och förstöring Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat hemlig hemlig Årlig inventering av handlingar* Nej Ja Ja Ja (endast fysiska) (endast fysiska) (även elektroniska) Årlig inventering av lagringsmedier Nej Ja Ja Ja Ska förstöras så att återskapande omöjliggörs Ja Ja Ja Ja Dokumentering av förstöring av fysisk handling Nej Ja Ja Ja *För offentliga verksamhetsutövare gäller kravet enbart för allmänna handlingar. 51 Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Samtliga nämnder och 2025-09-29 § förvaltningar i Timrå Genomförande Kommunfullmäktige 161 kommun Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kommunledningskontoret KS/2024:347 Nytt Tills vidare Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Sammanfattning Enligt gällande säkerhetsskyddslag så ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Denna riktlinje för säkerhetsskydd har upprättats i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) samt säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1). Denna riktlinje riktar sig till alla anställda som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Timrå kommun. Ytterligare stöd till denna riktlinje finns att läsa om i säkerhetspolisens vägledningar för säkerhetsskydd. 2 Innehåll Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd .....................................................................1 Sammanfattning ...................................................................................................................2 Syfte .......................................................................................................................................5 Bakgrund ...............................................................................................................................5 Mål .........................................................................................................................................5 Styrning av säkerhetsskyddsarbetet ..................................................................................6 Funktioner och ansvar ...................................................................................................6 Säkerhetsskyddsanalys ....................................................................................................9 Säkerhetskyddsplan ......................................................................................................11 Särskild säkerhetsskyddsbedömning ..........................................................................11 Förbättringar, kontroll och uppföljning ....................................................................12 Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet ...............................................................12 Informationssäkerhet ........................................................................................................13 Indelning i säkerhetsskyddsklass ................................................................................14 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar ................15 Upprättande av handling .............................................................................................19 Utskrift, kopiering och utdrag av handling ...............................................................19 Inventering av handlingar ............................................................................................19 Kvittering av handling .................................................................................................19 Destruktion av handlingar/lagringsmedium ............................................................20 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium ..............................................21 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter .........................21 Fysisk säkerhet ...................................................................................................................23 Tillträdesbegränsning och passersystem ...................................................................24 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskydds-synpunkt ................25 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal (akustisk RÖS) .....................................26 Skydd mot obehörig insyn ..........................................................................................26 Förvaringsutrymmen ....................................................................................................26 Personalsäkerhet ................................................................................................................26 3 Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning av tjänster ............................................27 Utbildning ......................................................................................................................33 Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet ...................................33 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal ..........................................35 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal ..................................................................................36 Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning .........................37 Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal ...................................................38 Samråd vid säkerhetsskyddsavtal ................................................................................38 Säkerhetsprövning och utbildning .............................................................................38 Efter avslutat uppdrag .................................................................................................38 Källförteckning ..................................................................................................................39 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat ....................................................................40 4 Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa ett effektivt säkerhetsskydd för att skydda känslig information, verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet samt personer som omfattas av säkerhetsskydd. Riktlinjen ska även ge en gemensam inriktning och skapa samsyn kring säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen. Bakgrund Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är avgörande för Sveriges säkerhet, mot hot som spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Detta regleras genom säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskydds- förordningen och säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd. Fokus ligger på att skapa ett starkt skydd mot antagonistiska angrepp och aktörsdrivna hot. Mål Timrå kommuns mål med säkerhetsskyddsarbetet är att etablera ett robust och fullgott skydd genom att beakta och förebygga följande:  Informationssäkerhet - Att uppgifter som omfattas av säkerhetsskydd, och som är av betydelse för Sveriges säkerhet, inte obehörigen röjs, ändras, förstörs eller görs otillgängliga.  Fysisk säkerhet - Att obehöriga inte får tillgång till områden, byggnader eller anläggningar där de kan komma åt säkerhetsskyddsklassificerad information, eller där säkerhetskänslig verksamhet pågår.  Personalsäkerhet - Att personer som är pålitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i verksamheter där de kan komma åt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, eller i verksamheter som av andra skäl är säkerhetskänsliga. Dessutom ska det säkerställas att de som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Informationsäkerhet Fysisk säkerhet Personalsäkerhet 5 Figur 1. Säkerhetsskyddets tre grundpelare. Timrå kommun ska ha ett heltäckande och systematiskt säkerhetskyddsarbete där säkerhetsskyddet bedrivs långsiktigt och bibehålls med effekt oavsett om vi står inför vardagliga situationer, kriser eller höjd beredskap. Styrning av säkerhetsskyddsarbetet Verksamhetsutövaren enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) är den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och det är också verksamhetsutövaren som ska utreda behovet av säkerhetsskydd genom att genomföra en säkerhetsskyddsanalys. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att vidta sådana åtgärder som säkerhetsskydds- lagen kräver. Timrå kommun betraktas som en verksamhetsutövare, och denna riktlinje gäller för samtliga förvaltningar och nämnder inom kommunen. Säkerhetsskyddsarbetet omfattar de verksamheter som är involverade i säkerhetskänslig verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet. Kommunala bolag och förbund är egna verksamhetsutövare och ansvarar själva för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs enligt säkerhetsskyddslagen. Funktioner och ansvar För att uppnå och upprätthålla ett starkt säkerhetsskydd är det avgörande att tydligt fördela roller och ansvar. Alla medarbetare ska ha klart för sig vem som ansvarar för vad och vad detta ansvar innebär. Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommunchefen. Kommunstyrelsen har ansvar för att säkerställa att rätt resurser och kompetens finns för att driva arbetet, att lagar, förordningar och föreskrifter efterlevs samt att säkerhetsskyddet prioriteras högt för att skydda Sveriges säkerhet. Alla tjänstemän och förtroendevalda har ett gemensamt ansvar för att bidra till att utveckla och upprätthålla en god säkerhetskultur. Det innebär bl.a. att delta i utbildningar inom säkerhetsskydd, rapportera incidenter för att säkerställa en hög nivå av säkerhet och medvetenhet och att tillse att man använder sig av aktuella och gällande riktlinjer, rutiner, mallar och förteckningar. 6 Tabell 1. Roller och ansvar Roll Ansvar/kommentar Kommunstyrelsen  Ska tillse att det finns resurser och kompetens för att lagar, förordningar och föreskrifter följs och att arbetet med säkerhetsskydd är prioriterat. Kommunchef  Ytterst ansvarig för säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen.  Fastställer säkerhetsskyddsanalysen. Säkerhetsskyddschef  Ansvarar för att leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet samt kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta ansvar kan inte delegeras.  Skall vara direkt underställd kommunchefen och hålla ledningen informerad.  Primär kontaktperson i säkerhetsskyddsfrågor gentemot Säkerhetspolisen.  Ska lämna stöd till chefer och medarbetare i säkerhetsskyddsfrågor.  Ansvarar för att det genomförs och finns en aktuell och dokumenterad säkerhetsskyddsanalys.  Fastställer säkerhetsskyddsplan och särskild säkerhetsskyddsbedömning.  Deltar i säkerhetsprövning, beslutar om inplacering i säkerhetsklass och registerkontroll.  Ansvarar för incidentrapportering till Säkerhetspolisen och hanterar och följer upp incidenter.  Säkerhetsskyddschefen kan delegera utförandet av sina uppgifter inom säkerhetsskyddsorganisationen och kommunens övriga organisation. Biträdande  Arbetar med säkerhetsskyddet i den utsträckning som säkerhetsskyddschef säkerhetsskyddschef delegerat.  Agerar ställföreträdare för säkerhetsskyddschefen när denne ej är i tjänst. Beredskapssamordnare/  Leder och samordnar arbetet med krisberedskap och civilt säkerhetssamordnare försvar för kommunen, dess bolag och förbund.  Samordnar och utvecklar arbetet inom säkerhetsskydd.  Ansvarar för interna utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet.  Deltar i arbetet med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplaner. 7  Tar fram utkast för styrande dokument och rutiner.  Deltar och håller i säkerhetsprövningar. Biträdande  Biträdande signalskyddschef har till uppgift att ansvara för signalskyddschef ledning och samordning av signalskyddstjänsten lokalt.  Är kontaktperson gentemot regional signalskyddschef på Länsstyrelsen. Förvaltningschef  Ansvarar för att den egna verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och styrande dokument.  Ansvarar för att regelverk och styrande dokument är väl kända i egen verksamhet.  Ansvarar för att avsätta tillräckliga resurser i arbetet med säkerhetsskydd som exempelvis: säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och säkerhetsskyddsinstruktion.  Ansvarar för att ha rutiner och funktioner för att upprätthålla kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att genomföra identifierade säkerhetsskyddsåtgärder inom sin verksamhet.  Ansvarar för att delge säkerhetsskyddschefen information om säkerhetshot och samverka med denne kring sådana hot.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen lyfta frågor kring upphandling som kan röra säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i egen verksamhet som kan påverka säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att berörd personal deltar i utbildningar och genomgår säkerhetsprövning. HR  Kommunens HR-avdelning ansvarar för att bistå vid säkerhetsprövning och ta fram befattningsanalyser.  Ansvarar för hanteringen av personalfrågor som kan uppkomma till följd av säkerhetsprövning.  Har ansvar gällande planering och arbete med kommunens krigsorganisation tillsammans med beredskapssamordnare och säkerhetsskyddschef. IT-organisationen  Ansvarar för arbetet med IT-säkerhet kopplat till säkerhetsskydd.  Ansvarar bl.a. för säkerhetskopiering, loggning, destruktion, konfigurering, uppdatering och drift av informationssystem.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i verksamheten som kan röra säkerhetskänslig verksamhet, oavsett om det rör egen verksamhet eller andras verksamhet. 8 Arkiv- och registratur  Ansvarar bl.a. för registrering, gallring, destruering och vård av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upphandlings-  Ansvarar för att bistå i upphandlingar som omfattas av krav samordnare på säkerhetsskyddad upphandling.  Ansvarar för att meddela säkerhetsskyddschefen om aviserade behov av upphandling som skulle kunna omfattas av krav på säkerhetsskyddad upphandling. Säkerhetsklassad  Ska följa denna riktlinje, tillhörande rutiner och ansvarar för personal att kommunens säkerhetskänsliga uppgifter och verksamhet skyddas i enlighet med säkerhetskyddslagstiftningen.  Ska delta i utbildningar som erbjuds.  Ska ha kunskap om informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet samt ha förståelse för sin roll och ansvar i säkerhetsskyddsarbetet.  Ska anmäla till säkerhetsskyddschef vid befarad eller konstaterad säkerhetskyddsincident. Säkerhetsskyddsanalys Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd i form av en säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskyddsanalysen ska identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som finns i verksamheten samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till dessa skyddsvärden. Säkerhetsskyddschefen bär ansvaret för att säkerställa att säkerhetskyddsanalysen genomförs och hålls aktuell, samt att den är dokumenterad. Säkerhetsskyddsanalysen ska svara på frågorna: Vad ska Mot vad ska Hur ska det skyddas? det skyddas? skyddas? Säkerhetsskyddsanalysen ska innehålla en verksamhetsbeskrivning och tala om vilka delar av verksamheten som är av betydelse för Sveriges säkerhet utifrån kategorierna Sveriges yttre säkerhet, Sveriges inre säkerhet, nationellt samhällsviktig verksamhet, verksamhet av betydelse för Sveriges ekonomi och verksamhet som kan generera skada på annan säkerhetskänslig verksamhet. 9 När skyddsvärdena är identifierade ska de delas in konsekvensnivåer utifrån en bedömning av vad den antagonistiska handlingen mot verksamhetens skyddsvärde skulle kunna ge för skada för Sveriges säkerhet. Tabell 2. Konsekvensnivåer Konsekvensnivåerna Nivå A Synnerligen  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller allvarlig skada förmågor slås ut eller påverkas mycket för Sveriges säkerhet allvarligt som i sin tur kan medföra att Sverige skulle komma att förlora sin suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  mycket svårt att återgå till normalläge. Nivå B Allvarlig skada för  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller Sveriges säkerhet förmågor påverkas allvarligt som i sin tur kan medföra allvarliga begränsningar i Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  svårt att återgå till ett normalläge. Nivå C Inte obetydlig skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas påtagligt som i sin tur kan medföra att Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende skulle komma att påverkas men i begränsad omfattning, eller  inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. Nivå D Endast ringa skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas ringa som i sin tur kan medföra påverkan på Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende men i liten omfattning, eller  ringa skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att relativt snabbt återgå till ett normalläge. 10 Säkerhetshot I säkerhetskyddsanalysen ska det framgå vilka säkerhetshot som identifierats. Hoten identifieras av den egna verksamheten och med hjälp av den hotbild som Säkerhetspolisen tillhandahåller i form av dimensionerade antagonistiska förmågor (DAF). Sårbarheter och säkerhetskyddsåtgärder Utifrån identifierade säkerhetshot i säkerhetsskyddsanalysen ska det framgå vilka övergripande sårbarheter som identifierats och vid behov ska säkerhetsskyddsåtgärder för dessa sårbarheter vidtas. Säkerhetskyddsåtgärderna är kategoriserad som informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Revidering Revidering av säkerhetsskyddsanalysen ska ske minst vartannat år, eller tidigare om behov uppstår. Tillsyn och redovisning Timrå kommun ska på begäran lämna sin säkerhetsskyddsanalys till tillsynsmyndigheten respektive Säkerhetspolisen. Länsstyrelsen i Norrbottens län är tillsynsmyndighet för Timrå kommun. Säkerhetskyddsplan Efter att säkerhetsskyddsanalysen är fastställd av kommunchefen ska det upprättas en säkerhetsskyddsplan. Säkerhetsskyddsplanen utgår från säkerhetsskyddsanalysen och i planen ska det framgå vilka säkerhetsskyddsåtgärder som behöver vidtas utifrån skyddsvärde i relation till säkerhetshot och sårbarheter, det vill säga skyddsdimensionering. Det ska också framgå i planen när åtgärderna ska vidtas och vem som ansvarar för dem. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen. Den ska uppdateras minst vartannat år eller vid behov. Särskild säkerhetsskyddsbedömning Vid förändringar av hotbilden eller när verksamhetsutövaren genomför en förändring som kan ha en betydande inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning genomföras. 11 En sådan bedömning kan vara nödvändig vid exempelvis upphandlingar, överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet eller vid driftsättning av ett informationssystem. Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska klargöra bland annat om förändringen kan påverka skyddsvärdena, om förändringen är lämplig med tanke på dess inverkan på Sveriges säkerhet, om det uppstår ett behov av att vidta säkerhetsskyddsåtgärder, eller om säkerhetsskyddsanalysen behöver uppdateras. Bedömningen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den person som denne utser. Förbättringar, kontroll och uppföljning Säkerhetsskyddschefen eller den denna bestämmer ska regelbundet;  utvärdera om säkerhetsskyddsåtgärderna ger avsedd effekt,  identifiera brister och sårbarheter i säkerhetsskyddet och genomföra förbättringar,  kontrollera och följa upp det säkerhetsskyddsarbete som bedrivs hos externa aktörer, och  i övrigt kontrollera och följa upp att verksamheten följer regelverket för säkerhetsskydd. Åtgärderna ska dokumenteras och uppdateras löpande i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Dokumentation av kontrollen ska ske enligt gällande mall för intern kontroll och uppföljning, med tillhörande bilagor för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagen och tillhörande föreskrifter. Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet Kontinuitetshantering spelar en central roll i att identifiera de skyddsåtgärder som krävs för att säkra den säkerhetskänsliga verksamheten. Genom kontinuitetshantering får vi en övergripande förståelse för de kritiska beroenden verksamheten har, vilka reservrutiner som finns på plats och vilka konsekvenser ett bortfall kan medföra. Arbetet med kontinuitetshantering ska vara systematiskt och kontinuerligt inom ramen för säkerhetsskyddet. Det ska syfta till att förebygga och minimera negativ påverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, för att verksamheten snabbt ska kunna återgå till normalläge vid en störning. De skyddsåtgärder som identifieras genom kontinuitetshanteringen ska dokumenteras i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. 12 Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att skydda information från informationsläckage, förvanskning och förstörelse. Det innebär också att säkerställa att rätt information finns tillgänglig för rätt personer, vid rätt tidpunkt. Trots att begreppet informations- säkerhet kan definieras på olika sätt i olika sammanhang, finns det fyra centrala aspekter eller egenskaper hos information som alltid måste beaktas och säkerställas: KONFIDENTIALITET - att förhindra att obehöriga får tillgång till informationen RIKTIGHET - att det går att lita på att den information som används i verksamheten är korrekt och inte manipulerad TILLGÄNGLIGHET – att informationen ska kunna nås och användas endast av behöriga inom önskad tid och från rätt plats när vi behöver den. SPÅRBARHET – att bearbetning och ändring av och åtkomst till väsentlig information ska kunna spåras. Enligt säkerhetsskyddslagen uttrycks detta genom att säkerhetsskyddsåtgärden informationssäkerhet ska:  förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och  förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet. En effektiv och säker informationshantering kräver att informationssäkerhet bedrivs systematiskt och att verksamheten har ett välfungerande informationssäkerhets- arbete. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. 13 Indelning i säkerhetsskyddsklass Säkerhetsskyddsklassificering sker i tre steg. Först bedöms om uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och att alla rekvisit är uppfyllda. I det andra steget identifieras om uppgiften rör säkerhetskänslig verksamhet och i det sista steget bedöms vilken skada som kan uppkomma om uppgiften röjs. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i säkerhetsskyddsklasser baserat på den skada ett eventuellt röjande av uppgiften kan orsaka för Sveriges säkerhet. Vid denna bedömning tas enbart aspekten konfidentialitet i beaktande. Indelningen i säkerhetsskyddsklass baseras således enbart på de konsekvenser ett röjande kan få, inte på den skada som kan uppstå om uppgifterna blir tillgängliga för obehöriga eller manipuleras. Vid utformningen av skyddsåtgärder måste dock även tillgänglighet och riktighet beaktas. Tabell 3. Säkerhetsskyddsklasser Säkerhetsskyddsklass Den skada som ett Värdeord för stöd för röjande av uppgifterna bedömningen om en viss typ av kan medföra skada föreligger Kvalificerat hemlig Ett röjande kan medföra en Synnerligen allvarliga negativa synnerligen allvarlig skada konsekvenser av stor omfattning, under för Sveriges säkerhet (nivå A). lång tid, som utgör ett direkt hot mot den nationella förmågan. Konsekvenserna är inte begränsade till enstaka funktioner. Mycket svårt att återställa. Hemlig Ett röjande kan medföra en Allvarliga/betydande negativa allvarlig skada för Sveriges konsekvenser, av stor omfattning eller av säkerhet (nivå B). väsentlig art, som innebär ett direkt hot mot den nationella förmågan, om än mot avgränsade funktioner. Svårt att återställa. Konfidentiell Ett röjande kan medföra en Påtagliga negativa konsekvenser för den inte obetydlig skada för nationella förmågan, om än i begränsad Sveriges säkerhet (nivå C). omfattning, som äventyrar, vållar skada, hindrar, underlättar för en antagonist eller innebär större avbrott. Begränsat hemlig Ett röjande kan medföra Ringa negativa konsekvenser, som är endast ringa skada för begränsade till att påverka, försvåra eller Sveriges säkerhet (nivå D). störa den nationella förmågan i mindre omfattning. 14 Aggregerade och ackumulerade uppgifter Aggregerade uppgifter innebär att flera olika uppgifter samlas och tillsammans bildar ett nytt skyddsvärde, medan ackumulerande uppgifter handlar om en ökad volym av samma typ av uppgifter. Om enskilda uppgifter som inte är säkerhetsskydds- klassificerade, eller som tillhör säkerhetsskyddsklasserna "begränsat hemlig", "konfidentiell" eller "hemlig", samlas, kan detta i vissa fall leda till att en högre säkerhetsskyddsklass behöver tillämpas på uppgiftsamlingen. I sådana fall måste säkerhetskyddsåtgärderna anpassas efter den nya säkerhetsskyddsklassen. Sekretessprövning av allmänna handlingar En allmän handling som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genomgå sekretessprövning innan utlämnande. Sekretessprövning innebär att man granskar om en viss uppgift eller delar av handlingen kan lämnas ut eller inte, baserat på om den är skyddad av sekretess och om det finns risk för skada om uppgiften avslöjas. Sekretessprövningen ska göras av den handläggare/arkivarie som handhar ärendet i samråd med kommunens säkerhetsskyddsorganisation. Om handlingen är upprättad av annan verksamhetsutövare ska sekretessprövningen göra i samråd med dem. Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar Syftet med hanteringsregler är att uppmärksamma mottagaren om vad som gäller för hanteringen av handlingar av olika säkerhetskyddsklasser. Nedan kommer en del av hanteringsreglerna att förtydligas. En sammanfattning av hanteringsreglerna för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom varje säkerhetsklass finns i slutet av detta dokument, i bilaga A. Register/förteckning över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar För inkomna och upprättade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia bör samtliga handlingar och lagringsmedium registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. För fysiska handlingar som är i säkerhetsskyddsklass "konfidentiell" eller högre, ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå i ovan nämnda förteckning. För varje exemplar som förvaras av kommun ska det gå att härleda via register vem som har kvitterat exemplaret, när det inventerades och om det har återlämnats, förekommits, arkiverats eller förstörts. 15 Anteckning (märkning) om säkerhetsskyddsklass En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska märkas med information om dess säkerhetsskyddsklassificering, sekretesshänvisning, datum samt att Timrå kommun har fattat beslutet. Syftet med denna märkning är att klargöra vilka hanteringsregler som gäller för handlingen och att uppmärksamma mottagaren på att hantera uppgiften på ett korrekt sätt. Märkningen ska vara röd och omgärdas av en enkel ram för säkerhetsklassificeringen begränsat hemlig till och med klassificeringen hemlig. För handlingar som är kvalificerat hemliga ska märkningen ha en dubbel ram. Om handlingen är säkerhetsskyddsklassificerad som "konfidentiell" eller högre, ska den första sidan märkas med handlingens beteckning, antal sidor, information om eventuella bilagor och exemplarnummer. Efterföljande sidor ska innehålla en anteckning om säkerhetsskyddsklass samt hänvisa till anteckningen på första sidan. Nedan visas exempel på hur anteckningarna kan se ut: Figur 2. Exempel på anteckningar om säkerhetsskyddsklass. Kravet på anteckning gäller både för fysiska och elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Om en handling innehåller uppgifter med olika säkerhetsskyddsklasser ska den högsta säkerhetsskyddsklassen anges. Anteckningen görs antingen med fysiska stämplar, eller manuellt i elektroniska handlingar genom att infoga en anteckning på samma sätt som i exemplet ovan, till exempel i Word- eller Excelfiler. För elektroniska handlingar eller uppgiftssamlingar där formatet inte stödjer en anteckning, kan säkerhetsskyddsklassen istället anges i filnamnet. Lagringsmedia för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska märkas med säkerhetsskyddsklassificering och identifieringsuppgift. Om lagringsmediet är fast monterat i annan utrustning, ska istället utrustningen märkas. 16 Ändring av säkerhetsskyddsklassificering Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte längre ska tillhöra en viss säkerhetsskyddsklass eller om den ska klassificeras om till en annan säkerhetsskyddsklass, ska detta antecknas på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Det ska även framgå vem som fattat beslutet om ändring av säkerhetsskyddsklass och datum för beslutet. För handlingar som är säkerhetsskyddsklassificerade som "kvalificerat hemlig" ska beslutet fattas av kommunchefen. Om handlingen är upprättad av någon annan än kommunen, ska samråd först ske med den som upprättat handlingen eller någon med motsvarande mandat, innan beslut om ändring fattas. Anteckning om samrådet ska göras på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Förvaring En säkerhetskyddsklassificerad handling/lagringsmedium ska vara under kontroll eller förvaras i kommunens säkerhetsskåp. Säkerhetsskåpen ska vara certifierade och provade enligt standarden SSF 3492. Säkerhetsskåpen ska vara placerade i ett behörighetskontrollerat utrymme och ha det dimensionerade skydd som identifierats. Om handlingen är skyddad med kryptering som godkänts av Försvarsmakten krävs inte ovan nämnda krav på förvaring. Distribution och medförande Distribution innebär att en säkerhetsskyddsklassificerad handling lämnas över eller skickas till en behörig mottagare. Detta kan till exempel vara att skicka en sådan handling i en säkerhetspåse med spårbarhet via postgång, som värdehändelse eller rekommenderat brev. Medförande innebär att en person förvarar eller bär med sig en handling utanför verksamhetsutövarens lokaler, som vid exempelvis en tjänsteresa. Medförande av handling, lagringsmedia eller fristående dator får endast ske om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift, till exempel vid ett möte på annan plats. Detta ska godkännas av säkerhetsskyddschefen. 17 Intern distribution/medförande Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia ska personligen överlämnas till den avsedda mottagaren inom kommunen. Användning av internpost för distribution av sådana handlingar är förbjudet. Extern distribution/medförande Vid medförande av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, lagringsmedia eller fristående datorer utanför kommunens lokaler, ska dessa hållas under kontroll eller förvaras på ett sätt som motsvarar det säkerhetsskydd som gäller för förvaring inom kommunens lokaler. Dessa bör förvaras i förseglat emballage, exempelvis en säkerhetspåse, för att kunna upptäcka eventuella försök till intrång. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen upp till begränsat hemlig kan kommunens signalskydd användas för distribution till behöriga mottagare. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen begränsat hemlig eller högre kan Postnords tjänst användas för distribution. Handlingen ska då placeras i en säkerhetspåse med unikt nummer och skickas som rekommenderat brev eller värdehändelse. Det unika numret ska antecknas i tjänsten för rekommenderat brev och i dokumentet posthantering för att ha god spårbarhet. Försändelsen ska kunna verifieras som levererad till mottagaren. Om tecken på manipulation upptäcks eller om serienumret inte stämmer, ska detta utredas som en potentiell säkerhetshotande händelse. Vid distribution av handlingar i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre, ska en särskild bedömning göras för att välja det mest lämpliga förfarandet. Ett exempel kan vara att handlingen körs och personligen överlämnas till den behöriga mottagaren. Konsultation ska göras med säkerhetsskyddschefen innan sådan typ av distribution. En handling som är säkerhetsskyddsklassificerad som hemlig eller lägre får, i särskilda fall, medföras utomlands av behörig personal efter beslut från säkerhetsskydds- chefen. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig krävs beslut från kommunchefen. Inkommande post och postöppning Handlingar med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som inkommer till organisationen får inte öppnas av personal som inte är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska hanteras omedelbart genom hela processen tills de är inlåsta och får aldrig lämnas obevakade. 18 En säkerhetsskyddsklassificerad uppgift ska registreras i vårt diarium och stämplas med datum när den inkommit. Detta görs normalt av registrator som är placerad i säkerhetsklass. Timrå kommuns diariesystem är inte ett godkänt system för att förvara säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upprättande av handling Säkerhetsskyddsklassificerad information får endast upprättas elektroniskt på fristående datorer (H-datorer) som är kommunens informationssystem avsedd för hantering av sådana handlingar. Innan en handling upprättas ska en bedömning genomföras för att avgöra om innehållet kommer att innefatta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Om det bedöms att handlingen kommer att innehålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ska den upprättas på en fristående dator (H-dator). Utskrift, kopiering och utdrag av handling Utskrift, kopiering och utdrag av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar får endast ske på avsedd skrivare/kopiator som förvaras i säkerhetsskåpet. Kopia av eller utdrag ur en säkerhetsskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får göras endast efter beslut av kommunchef. Inventering av handlingar Handlingar och lagringsmedier i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år. Inventeringen registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. Kvittering av handling Kvittering av fysisk handling ska antecknas i register, liggare eller på kvitto för handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Om en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre återlämnas, ska detta antecknas på kvittensen. Kommunen ska bevara kvittensen i minst tio år. Om handlingen är kvalificerat hemlig ska kvittensen bevaras i minst 25 år. I det allmännas verksamhet tillämpas istället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. 19 När någon tar emot en elektronisk handling som är säkerhetsskyddsklassificerad i klassen kvalificerat hemlig, ska det antecknas vem som är mottagare i ett register eller i handlingen. Om informationen i en säkerhetskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig lämnas muntligt, eller om någon får ta del av uppgifterna genom visning, ska detta också dokumenteras i handlingen eller i registret och innehålla uppgift om vem som lämnade informationen, när det skedde och till vem eller vilka informationen gavs. Använd kommunens mall för kvittering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Uppgifter om kvittensen registreras också i kommunens register över återlämnade/överlämnade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Det som står ovan gällande kvittering gäller inte när arkiv-, expeditions-, sambands- eller tryckeripersonal tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling för registrering, kopiering, distribution, arkivering eller förstöring, om inte den som lämnar över handlingen begär det. Det gäller inte heller för personal som arbetar med drift av informationssystem när personalen hanterar lagringsmedium som har tilldelats eller ska tilldelas andra personer. Destruktion av handlingar/lagringsmedium Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sätt som omöjliggör åtkomst och återskapande av uppgifterna. Metoder för förstöring är till exempel dokumentförstörare, mekanisk kraft eller eldning. Fysiska handlingar får endast förstöras i den dokumentförstörare som finns i anslutning till säkerhetsskåpet då den uppfyller kraven för en sådan enligt säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd. Vid användning ska det vara säkerställt att spånet efter förstöring inte går att utläsa eller återskapa. Riktmärket på spånstorleken är 15x1,2 mm (säkerhetsklass P-6). Vid förstöring av lagringsmedium som innehållit säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska destruktion ske med mekanisk kraft eller eldning som omöjliggör återskapande av informationen. Förstöring av en säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i säkerhetsskydds- klassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras i kommunens förteckning över förstörda handlingar. 20 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium Lagringsmedium kan i vissa fall innehålla en stor mängd hemliga uppgifter samtidigt som det yttre utförandet kan vara mycket litet, exempelvis ett USB-minne. En förlust av ett sådant lagringsmedium kan medföra stora konsekvenser. Det är därför viktigt att så långt det är möjligt minimera användningen av lagringsmedia. Lagringsmedia som tidigare anslutits till den fristående datorn ska aldrig användas i system med en lägre klassning, exempelvis i en vanlig dator. Det är komplicerat att radera information på lagringsmedier så att återskapning omöjliggörs. Därför bör lagringsmedier återanvändas restriktivt. Lagringsmedium får endast återanvändas i de fall då lagringsmediet kommer att återanvändas i informationssystem som omfattas av säkerhetsskydd. Innan återanvändning av lagringsmedium ska konsultation med säkerhetskyddschef göras. Lagringsmedium som använts för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör i normalfallet inte återanvändas utan ska istället destrueras. Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter Informationssystem är ett system för insamling, lagring, bearbetning och spridning av information för ett visst ändamål. Syftet med informationssystem är att underlätta arbetet i en eller flera organisationer och att göra det mer effektivt. Timrå kommun har två olika informationssystem som får hantera säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter, signalskydd och fristående datorer (H-datorer). Signalskyddet Fristående datorer SIGNE (H-dator) Figur 3. Informationssystem. 21 Ingen annan dator än de fristående (H-datorerna) och signalskyddet får användas för att hantera elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. För de olika informationssystemen finns separata hanteringsrutiner som är noggrant beskriva. Fristående datorer Fristående datorerna, även kallad H-datorerna används för dokumentation av elektroniska handlingar som innehåller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Fristående datorerna får inte anslutas till någon kommunikation mot nätverk eller liknande. Den fristående datorns förmåga att kommunicera mot annan aktiv eller passiv utrustning ska alltid vara avstängd (avser till exempel wifi, bluetooth och airdrop). Den fristående datorn ska alltid vara under uppsikt. Vid förvaring ska datorn vara inlåst i säkerhetsskåpet, detta gäller även vid raster, över lunch och vid toalettbesök. Skrivare, kopiator och andra tillbehör, till exempel en projektor, tv, tv-skärm får inte användas tillsammans med den fristående datorn för att senare anslutas till annan utrustning. Kommunens IT-avdelning ska årligen granska säkerheten i H-datorerna och uppdatera datorernas mjukvara vid behov. En sådan granskning ska bl.a. bestå av att man kontrollerar att datorerna inte kan koppla upp på wifi eller Bluetooth. Signalskydd Signalskyddets syfte är att med hjälp av kryptografiska metoder förhindra till obehörig insyn i säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är i första hand avsett att skydda information kopplat till Sveriges säkerhet men kan även användas för att skydda andra typer av information. Genom att nyttja signalskydd i våra IT-system förhindrar vi alternativt försvårar vi för obehöriga att: • få tillgång till, tyda eller förvanska uppgifter som kommuniceras eller lagras, • påverka våra IT-system samt • lokalisera varifrån kommunikation kommer Signalskyddet används bl.a. för att kryptera-, dekryptera filer och skriva ut elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är en del av kommunens säkerhetsskyddsarbete och regleras i särskild signalskyddsinstruktion. 22 Spårbarhet Användare i informationssystemen ska ha egna unika användarkonton (identiteter) och det ska vara det över tid. Syftet med det är att få en spårbarhet över vem som gjort vad i informationssystemen. Det är också viktigt för att kunna upptäcka och utreda incidenter och använda sig av informationen vid en eventuell brottsutredning. En identitet får aldrig återanvändas till en ny identitet för en annan fysisk person eller tjänst. Ett användarkonto ska inte raderas, utan i stället inaktiveras om det inte används. Tilldelning av behörigheter med systemadministrativa rättigheter ska ske restriktivt och behörigheterna ska vara tidsbegränsade, följas upp samt omprövas löpande, minst årligen. Beslut om behörigheter ska fattas av säkerhetskyddschefen eller den han/hon bestämmer. Skydd mot röjande signaler (RÖS) Användare av informationssystemen ska beakta risken för röjande signaler (RÖS) om det avses behandla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller om obehörig åtkomst till informationssystemet kan medföra en skada på Sveriges säkerhet som inte är obetydlig. Med RÖS menas de icke önskvärda elektromagnetiska signaler som alstras i informationsbehandlande utrustning, som kan röja informationen om de lyckas tydas. Skydd mot RÖS kan erhållas genom att arbeta med datorn långt inuti en byggnad där väggar kan fungera som barriärer. Undvik därför att arbeta med datorn nära fönster. Att befinna sig under markplanet gör också att signalerna blir svårare att tyda för en rösspanare. Fysisk säkerhet Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs. Fysisk säkerhet ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. I detta ligger även att skydda mot att någon obehörigen får insyn i den säkerhetskänsliga verksamheten, med eller utan tekniska hjälpmedel. Fysisk säkerhet kan beskrivas som ett system av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik som utgår ifrån ett identifierat behov av säkerhetsskydd. 23 Tillsammans utgör de upptäckande, försvårande och hanterande säkerhetsskyddsåtgärder som ska förebygga obehörigt tillträde och skadlig inverkan. Det fysiska skyddet kan delas in i flera lager för att hantera olika typer av hot som kan påverka informationen. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är:  Perimeterskydd (områdesskydd) såsom staket och grindar.  Mekaniskt skydd kring lokaler och utrymmen för att fördröja ett intrång.  Säkerhetstekniska system såsom larm-, kameraövervaknings- och passersystem. Tillträdesbegränsning och passersystem Tillträdesbegränsning syftar i första hand till att förhindra inbrott och stölder samt försvåra för obehöriga att få tillträde till utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade handlingar förvaras eller där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Tillträdesbegränsningen ska utföras med hjälp av säkerhetstekniska system såsom passersystem, larmsystem samt sektionering av utrymmen. Lokaler där det förvaras säkerhetskyddsklassificerade handlingar eller där det bedrivs säkerhetskänslig verksamhet ska utrustas med larm och anpassas för att försvåra obehörigt tillträde. Handlingar indelad i säkerhetsskyddsklass ska även förvaras i säkerhetsskåp enligt SSF 3492. Kommunen ska se till att ett passersystem för identifiering eller behörighetskontroll finns på plats vid utrymmen som kan ge åtkomst till säkerhetskänslig verksamhet. Detta passersystem ska omges av säkerhetsskyddsåtgärder som motsvarar vald skyddsdimensionering. Kultur- och teknikförvaltningen administrerar behörigheter för kommunen. Säkerhetsskyddschef eller dennes ersättare godkänner vilken personal som ska ha behörighet till utrymmen där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Till sådant utrymme får inte företrädare för kultur- och teknikförvaltningen ge behörighet utan säkerhetsskyddschefs godkännande. Beslutet ska dokumenteras och behörighet kvitteras av den person beslutet gäller. Då behov av behörighet upphör ska säkerhetsskyddschef tillse att nycklar, kort, koder eller motsvarande omedelbart återlämnas, alternativt spärras/raderas. Säkerhetsskyddschef eller den som denne bestämmer ska regelbundet följa upp de behörigheter, fysiska eller elektroniska nycklar, koder, kort eller annat som ger åtkomst till den säkerhetskänsliga verksamheten som identifierats i analysen. Syftet med det är att enbart behörig personal ska ha tillträde och tillgång till den 24 säkerhetskänsliga verksamheten. Minst en gång per år ska dessa behörigheter omprövas. Vid besök till eller inom områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska det utfärdas ett skriftligt tillstånd av säkerhetsskyddschefen. Exempel på sådant förfarande är att hantverkare behöver komma in i byggnad för att utföra en byggnadsteknisk åtgärd. Besökaren ska kunna styrka sin identitet med godkänd ID-handling alternativt genom att en behörig besöksmottagare kan styrka identiteten. Besökaren ska skrivas in en besöksliggare, för att det ska finns en spårbarhet. Samtliga besökare ska bära en besöksbricka och den ska vara väl synlig. Kort, koder och nycklar Kultur- och teknikförvaltningen ska säkerställa att kort, koder, nycklar eller liknande som ger åtkomst till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet, förvaras så att någon obehörig inte kan få tillgång till dem. Om det befaras att kort, kod, nycklar eller motsvarande har stulits, förlorats eller kopierats ska detta omedelbart hanteras som en säkerhetshotande händelse till säkerhetsskyddschefen. Det åligger samtliga deltagare i den säkerhetskänsliga verksamheten att utan dröjsmål meddela säkerhetsskyddschefen vid misstanke om att en säkerhetshotande händelse kan ha inträffat. Förteckning över kort, koder och nycklar Kommunen har en förteckning över kort, koder, nycklar eller motsvarande som hör till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet. Av förteckningen framgår det till vem och när kort, kod, nyckel eller liknande har lämnats och var reservkod eller reservnyckel förvaras. Det framgår också när återlämnande skett. Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskydds- synpunkt Föremål som kan vara olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt och som inte är uttryckligen godkända av säkerhetsskyddschef ska lämnas utanför lokaler där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller säkerhetsklassificerade uppgifter behandlas. Det kan till exempel röra sig om elektronisk utrustning med sändare och mottagare eller inspelningsmöjlighet som exempelvis mobiltelefon, smartklocka eller dator. Specifika rutiner ska finnas för sådana lokaler och grunda sig i säkerhetsskydds- analysen. Rutiner ska finnas beskrivna i anläggningsregistret och om det finns behov finnas anslagna i anslutning till lokalen. 25 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal (akustisk RÖS) För att minimera risken för akustisk RÖS, dvs när uppgifter delges muntligen bör det göras en bedömning innan man delar information mellan varandra avseende vilken nivå av säkerhetsskyddklass man kommer att diskutera. Utifrån bedömningen ska man sedan välja en lämplig lokal eller plats. Det är förbjudet att ha möten på digitala plattformar, som inte uppfyller kraven för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade samtal. Vilka lokaler som kan användas för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Skydd mot obehörig insyn Utrymmen där regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter sker ska vara skyddade mot obehörig insyn. Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dokumenterar detta i anläggningsregistret. Där ska det framgå den högsta säkerhetsskyddsklass för de uppgifter som får behandlas i utrymmet samt hur skyddet mot obehörig insyn tillgodoses. Vilka lokaler som kan användas för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Förvaringsutrymmen Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och dokumenterar detta i kommunens anläggningsregister. Där ska åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde framgå. Personalsäkerhet Behörig att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet är endast den som:  Har bedömts vara pålitlig från säkerhetsskyddssynpunkt,  Har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och  Behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. 26 Det är således tre kriterier som utgör krav för att anses vara behörig. Befattningsanalys är ett verktyg för att definiera vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån befintliga roller och befattningar inom verksamheten och den ska utgå ifrån organisationens säkerhetsskyddsanalys. Befattningsanalysen utgör ett viktigt stöd för rekryterande chefer vid rekrytering av personal och som stöd i den löpande säkerhetsprövningen av den egna personalen. Befattningsanalysen ska vara en integrerad del i organisationens HR-process. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning av tjänster Säkerhetsprövning ska göras av alla befattningar som på ett eller annat sätt får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som har tillträde till säkerhetskänslig verksamhet eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör Sveriges säkerhet och där de kan få inblick i kommunens säkerhetskänsliga verksamhet. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig utifrån säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter utifrån säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningen ska ses som en process som ska pågå under hela tiden som en person har sin anställning och/eller deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. Säkerhetsprövning ska inte göras när det gäller uppdrag som förtroendevald ledamot i riksdagen, landsting- och kommunfullmäktige eller liknande uppdrag. Om en förtroendevald utses till ledamot i en nämnd eller styrelse där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs kan däremot registerkontroll och säkerhetsprövning genomföras. Åtgärderna är då knutna till det specifika uppdraget. För en godkänd säkerhetsprövning måste uppgifterna som lämnats kunna bedömas som tillförlitliga. Efter genomförd utredning ska en helhetsbedömning av alla uppgifter som framkommit i säkerhetsprövningen göras. Avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister av betydelse för utredningen skulle kunna utgöra hinder mot godkänd säkerhetsprövning. Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i de fall en person har bedömts vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller annat deltagande i verksamheten. Det är säkerhetsskyddschef som fattar beslut om anställning eller deltagande gällande säkerhetsklassade befattningar. 27 Säkerhetsprövningens komponenter:  Grundutredning o Verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning o Säkerhetsprövningsintervju  Registerkontroll  Särskild personutredning (vid säkerhetsklass 1 och 2). Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo.  Sekretessförbindelse  Återkommande och löpande säkerhetsprövning Förfarandet med säkerhetsprövning återfinns i en framtagen rutin för kommunen. Grundutredning Grundutredning är en grundläggande kontroll där uppgifter om den aktuella individens personliga förhållanden hämtas in. Det består av bl.a. verifiering av betyg, cv, intyg, identitet och referenstagning. Det handlar om att skapa sig en personlig kännedom om individen och det innefattar att kolla på individens bakgrund och aktuell livssituation. Säkerhetsprövningsintervju Säkerhetsprövningsintervjun är en del av grundutredningen och syftar till att diskutera och belysa de omständigheter och förhållanden som framkommit under grundutredningen. Under intervjun behandlas flera olika ämnen, och några exempel på fokusområden är utbildning, arbete, privatliv, ekonomi, lojalitet och eventuell brottslighet. Använd kommunens intervjuguide för att dokumentera säkerhetsprövningsintervjun. Registerkontroll och särskild personutredning Registerkontroll och särskild personutredning görs inte om grundutredningen visar att personen är olämplig. Dessa åtgärder får endast vidtas om den person som säkerhetsprövningen gäller förväntas bli anställd eller på annat sätt ska delta i den aktuella verksamheten. Innan registerkontroll och särskild personutredning utförs, måste den aktuella personen ge sitt samtycke till dessa åtgärder och informeras om att uppgifter kommer att hämtas in från bland annat polisens belastningsregister och misstankeregister. Samtycket gäller även för eventuella förnyade kontroller och utredningar så länge personen innehar samma anställning eller befattning. Samtycket ska dokumenteras. 28 Använd mallen samtycke till registerkontroll och i förekommande fall särskild personutredning. Sekretessförbindelse I arbetet kan den säkerhetsprövade komma ta del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2099:400) och som rör Sveriges säkerhet. Sekretessförbindelsen skrivs för att skydda konfidentiell information från att spridas till obehöriga. Sekretessförbindelsen medför att tystnadsplikt gäller för sådana uppgifter. Sekretessförbindelse ska tecknas i samband med säkerhetsprövningen och ska vara tecknad innan vederbörande får delta i säkerhetskänslig verksamhet eller delges säkerhetsskyddsklassificerad uppgift. Använd kommunens mall för sekretessförbindelse för dokumentation av förbindelsen. Inplacering i säkerhetsklass Den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska inplaceras i säkerhetsklass. Bedömningen om vilken säkerhetsklass som är aktuell görs utifrån befattnings- analysen. HR tillsammans med rekryterande chef fyller i befattningsanalysen och lämnar sedan denna till säkerhetsskyddschef för bedömning. Det är säkerhetsskydds- chef som slutligen bestämmer vilken säkerhetsklass respektive tjänst ska inplaceras i. Använd kommunens mall för befattningsanalys för dokumentation av bedömningen. Säkerhetsklasserna som man kan inplaceras i är följande: Säkerhetsklass 1 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 1, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 2. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 2 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 2, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 29 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddslassen kvalificerat hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet Säkerhetsklass 3 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 3, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. För att kunna inneha en tjänst i kommunen som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 krävs svenskt medborgarskap. Kommunen beslutar själv om inplacering i säkerhetsklass 2 och 3 avseende egna anställningar och anställningar eller uppdrag hos en aktör utifrån gällande säkerhetsskyddsavtal medan regeringen fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1. Kommunen inplacerar i säkerhetsklass åt kommunala bolag gällande samma säkerhetsklasser som nämnts ovan. Vid delat ägande av kommunala bolag mellan olika kommuner styr ägarförhållandena vilken kommun som ska inplacera i säkerhetsklass. För säkerhetsklass 1 och 2 ska registerkontroll utföras på aktuell person och dennes make eller sambo. För säkerhetsklass 3 görs registerkontroll enbart på aktuell person. För säkerhetsklass 1 och 2 görs även en särskild personutredning. Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo. En förnyad registerkontroll ska görs när någon som innehar en säkerhetsklassad befattning får en annan befattning som inte omfattas av tidigare kontrollorsak eller den befintliga befattningen blir placerad i en annan säkerhetsklass. Detsamma gäller, såvitt avser registerkontrollerade personer i säkerhetsklass 1 eller 2, om den kontrollerade ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande efter den senaste registerkontrollen. Om det blir ändring av den kontrollerades förhållande, d.v.s. att äktenskap eller samboförhållandet har avslutats ska säkerhetspolisen underrättas. 30 Säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass För en person som i sin befattning får ta del av uppgifter i säkerhetskyddsklassen begränsat hemlig och som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en endast ringa skada för Sveriges säkerhet saknas rättsligt stöd för placering i säkerhetsklass. Det kan i sådana fall bli aktuellt med säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. En grundutredning inklusive säkerhetsprövningsintervju ska alltjämt genomföras. Säkerhetsklasser Uppgifter i Uppgifter i säkerhetskyddsklassen säkerhetskyddsklass kvalificerat hemlig, hemlig, eller ringa eller möjlighet att Uppgifter i omfattning uppgifter i orsaka synnerligen säkerhetskyddsklass säkerhetskyddsklassen allvarlig skada för konfidentiell, eller kvalificerat hemlig, Sveriges säkerhet ringa uppgifter i eller möjlighet att säkerhetskyddsklassen orsaka allvarlig skada hemlig, eller möjlighet för Sveriges säkerhet Uppgifter i att orsaka en inte säkerhetskyddsklass obetydlig skada för begränsat hemlig eller Sveriges säkerhet möjlighet till att orsaka ringa skada för Sveriges Säkerhetsklass 1 säkerhet Säkerhetsklass 2 Säkerhetsklass 3 Svenskt medborgarskap Grundutredning Särskild personutredning Deltar i säkerhetskänslig verksamhet Figur 4. Schematisk skiss över säkerhetsklasser. Förteckning över anställningar med deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten Kommunen ska med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen föra förteckning över vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som placerats i säkerhetsklass eller som ska föregås av registerkontroll utan placering i säkerhetsklass. Kommunen har en framtagen förteckning över tjänster i säkerhetsklass som hålls uppdaterad. 31 Uppföljande säkerhetsprövning Säkerhetsprövningen ska följas upp löpande under hela perioden som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Syftet med den uppföljande prövningen är att stärka och fördjupa kunskapen om den enskilde, samt att identifiera och förebygga eventuella risker. Den uppföljande säkerhetsprövningen fungerar även som ett skydd för medarbetaren och bidrar till att förhindra att skadliga beteenden utvecklas. Det är lämpligt att genomföra den uppföljande säkerhetsprövningen i samband med utvecklingssamtalet och minst en gång per år. Samtalet ska dokumenteras enligt den fastställda samtalsmallen och lämnas till säkerhetsskyddschefen för bedömning. Det är den personalansvariga chefen som genomför den uppföljande säkerhets- prövningen. Den prövade är skyldig att rapportera förändringar i sitt personliga liv, till exempel om äktenskap eller samboförhållanden har ingåtts eller avslutats. Utöver detta ska den prövade också informera närmaste chef om händelser i livet som kan innebära risk för påverkan, utpressning eller andra omständigheter som kan skapa en lojalitetskonflikt eller risk. Upphörande av anställning Ett avslutande säkerhetssamtal ska genomföras när en anställning eller ett deltagande som har föranlett en säkerhetsprövning avslutas. Syftet med samtalet är att fånga upp eventuellt missnöje eller besvikelser som kan ha uppstått. Samtalet bör även innehålla en påminnelse om att tystnadsplikten fortfarande gäller, även efter att anställningen eller deltagandet har upphört. Det är den personalansvariga chefen som genomför det avslutande säkerhetssamtalet och påminner om att tystnadsplikten kvarstår. Använd kommunens mallar för avslutande samtal och sekretessförbindelse vid avslutande av tjänst för att dokumentera detta. När en anställning eller något annat deltagande som föranlett en placering i säkerhetsklass upphör, eller vid en omplacering till en annan säkerhetsklass, ska den som beslutar om placering i säkerhetsklass skyndsamt anmäla till Säkerhetspolisen att registerkontrollen ska avslutas. 32 Utbildning En grundläggande förutsättning för ett effektivt säkerhetsskydd är att all personal får den information och utbildning deras arbetsuppgifter och ansvarsområde kräver. För att detta ska uppnås gäller följande:  Efter godkänd säkerhetsprövning ska personen utbildas innan deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Timrå kommun använder sig av en grundläggande utbildning från Försvarshögskolan. Efter avslutad utbildning får deltagaren ett deltagarintyg som ska skickas till säkerhetsskyddschef för förvaring.  Anställda ska under sin anställning ges vidare utbildning utifrån sin tjänst och arbetsuppgifter kopplat till säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med utbildningen är att ge en djupare förståelse kring säkerhetsskydd kopplat till deras befattning.  Anställda ska ges återkommande utbildning i säkerhetsskydd.  En utbildningsplan ska finnas i anslutning till förteckningen över tjänster placerade i säkerhetsklass där det framgår vilken utbildning som skett, datum och utbildningar som är planerade att genomföras. Den som genomför en säkerhetsprövning på delegation av säkerhetsskyddschef ska tillse att grundläggande utbildning genomförs. Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet När en säkerhetshotande händelse inträffar skall säkerhetsskyddschefen informeras omedelbart, denne ska tillse att åtgärder vidtas för att mildra skadlig inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten. Observera att skyddsvärd information får inte meddelas via mejl eller telefon. Däremot kan man per telefon/mejl boka in ett fysiskt möte gällande händelsen. Nedan listas exempel på säkerhetshotande händelser:  Inbrott eller inbrottsförsök till utrymme där säkerhetsskåp finns placerade, eller annat utrymme som har betydelse för den säkerhetskänsliga verksamheten.  Brister i fysiskt skydd och/eller administrativa rutiner.  Säkerhetsskåp har lämnats öppet under natten där risk för röjande av uppgift kan ha skett.  Någon har lämnat ett säkerhetsklassat dokument utan uppsikt där risk för röjande av uppgift kan ha skett.  Intrång i IT-miljö.  Misstänkt spioneri eller kontakt- och värvningsförsök mot anställda inom kommunen.  Sabotage som påverkat det fysiska säkerhetsskyddet. 33 Vid osäkerhet om det rör sig om en säkerhetshotande händelse eller inte ska alltid säkerhetskyddschef rådfrågas. Anmälan till Säkerhetspolisen Säkerhetsskyddschefen ska skyndsamt anmäla till säkerhetspolisen om: 1. det finns skäl att anta att en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift kan ha röjts, 2. det inträffat en IT-incident i ett informationssystem som verksamhetsutövaren är ansvarig för och som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet och där incidenten allvarligt kan påverka säkerheten i systemet, eller 3. verksamhetsutövaren får kännedom eller misstanke om någon annan för denne allvarlig säkerhetshotande verksamhet En första kontakt ska tas via mejl till sakerhetsskydd@sakerhetspolisen.se eller via telefon till 010-568 70 00. Säkerhetsskyddschefen ska sedan upprätta en skriftlig anmälan om säkerhetshotande händelse eller verksamhet och bedöma om den omfattas av sekretess innan den skickas på lämpligt sätt till Säkerhetspolisen. Använd säkerhetspolisens mall för anmälan vid säkerhetshotande händelser eller verksamhet. Om anmälan innehåller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter ska rapporten skickas med kryptografiska funktioner som godkänts av Försvarsmakten eller via normal postgång i säkerhetspåse och som rekommenderat brev/värdehandling. Kommunen ska vidta åtgärder så att skadlig inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten minimeras och så att den säkerhetskänsliga verksamheten så snart som möjligt kan återgå till normalläge. Efter att händelsen är avslutad ska en rapport skickas till säkerhetspolisen. Använd säkerhetspolisen mall för rapportering vid säkerhetshotande händelser och verksamhet. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att fylla i och skicka in rapporten till säkerhetspolisen. 34 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddad upphandling är namnet på en process som i huvudsak går ut på att identifiera berörda skyddsvärden i en upphandling, analysera dem och ta fram ett säkerhetsskyddsavtal för att säkerställa att skyddsvärdena får ett skydd hos anbudsgivaren eller leverantören som är likvärdigt med det som finns hos kommunen. Det är alltid verksamhetsutövarens ansvar att skydda egna skyddsvärden. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller när det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller när leverantören ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Om det rör ett upphandlingsförfarande där det förekommer uppgifter i säkerhetsklassen begränsat hemlig eller en verksamhet av motsvarande nivå så ska säkerhetsskyddet omhändertas genom en så kallad säkerhetsskyddsöverenskommelse. Vid en säkerhetsskyddsöverenskommelse görs ingen inplacering i säkerhetsklass. Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås innan motparten kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Tecknande av SUA Säkerhetsprövning och Samråd vid Förstudie-SSB och affärsavtal utbildning skyddsvärden nivå A-B alt. H-KH Förstagångsbesök och Lämplighetsprövning Förstagångsbesök och Start av säkerhetskyddsinstr (1) instruktion vid SUA 1 affären/exponeringen uktion vid SUA 1 Anmälan av avsikt ev. Lämplighetsprövning Löpande kontroll och samråd (2) uppföljning Avanmälan av Tilldelningsbeslut ev. Avslut av affären, Ev. SUA för registerkontroller och säkerhetsprövning återlämnande av upphandlingen SUA, påminnelse om ledning material etc. sekretess Figur 5. Schematisk skiss över upphandlingsprocessen. 35 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddsavtalen delas in i tre nivåer: Nivå 1 Leverantören kommer att utanför kommunens lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 2 Leverantören kommer att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 3 Leverantören kan komma att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet Av kravspecifikationen i anbudshandlingen ska det framgå att uppdraget erfordrar säkerhetsskydd och i vilken utsträckning. Till exempel måste det framgå om leverantören ska utföra arbetet i våra egna lokaler och om kostnaden för eventuella säkerhetsskyddskrav ska betalas av kommunen eller av leverantören. När kommunen har i avsikt att ingå ett säkerhetsskyddsavtal i nivå 1 ska man på plats inspektera motpartens säkerhetsskydd beträffande aktuella lokaler eller utrymmen. Detta ska ske regelbundet. Om kraven enligt säkerhetsskyddsavtalet inte uppnås ska kommunen ogilla lokalerna eller utrymmena. Åtgärdsförslag ska då lämnas till motparten så att denne kan vidta åtgärder för att få lokalerna eller utrymmena 36 godkända alternativt att man löser det med att sätta en ny nivå på säkerhetskyddsavtalet. Det ska i säkerhetsskyddsavatalet framgå hur kommunen ska få kontrollera att motparten följer säkerhetsskyddsavtalet och att kommunen har rätt att revidera avtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden. Om motparten inte följer säkerhetsskyddsavtalet, ska kommunen vidta de åtgärder som behövs för att tillgodose kraven på säkerhetsskydd. Det ska framgå om säkerhetsprövning i form av registerkontroll ska genomföras eftersom detta kräver ett särskilt medgivande. Det ska också framgå att säkerhetsskyddsavtalet är en förutsättning, men ingen garanti för att få uppdraget. Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning Innan kommunen ingår ett säkerhetsskyddsavtal med en extern aktör ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning genomföras och dokumenteras. Syftet med detta är att identifiera och bedöma om, och i så fall vilka, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delar av säkerhetskänslig verksamhet den externa aktören kan få tillgång till, och om dessa kräver skydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och om det är lämpligt att genomföra ett samarbete/avtal. Bedömningen ska ligga till grund för vilka krav på säkerhetsskydd som ska ställas på motparten. Om kommunen planerar att genomföra en upphandling som kan innebära att säkerhetsskyddsavtal krävs, ska den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen vara genomförda innan upphandlingen inleds. Om det inte är möjligt att slutföra bedömningen i sin helhet i detta skede, ska en preliminär analys göras utifrån tillgänglig information. Om det, utifrån denna analys, inte framkommer skäl som talar mot att inleda förfarandet, får upphandlingen påbörjas. Den särskilda bedömningen ska då färdigställas, revideras och fastställas så snart tillräcklig information finns. Det är viktigt att understryka att ingen aktör får ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delta i säkerhetskänslig verksamhet innan:  säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen är genomförda och fastställda,  ett säkerhetsskyddsavtal är ingånget,  samt nödvändiga säkerhetsskyddsåtgärder har vidtagits. 37 Om lämplighetsprövningen visar att det är olämpligt att ge motparten tillgång till säkerhetskänslig information eller verksamhet, får upphandling och avtal inte ingås. Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal Om man planerar att ingå i ett säkerhetsskyddsavtal ska man tidigt anmäla detta till den aktör som beslutar om placering i säkerhetsklass och till sin tillsynsmyndighet. Samråd vid säkerhetsskyddsavtal I vissa fall behövs samråd med tillsynsmyndigheten om att skriva säkerhetsskydds- avtal. Samråd krävs om den planerade hanteringen innebär att den andra aktören kan få tillgång till:  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre,  eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Säkerhetsprövning och utbildning Kommunen ska säkerställa att personal hos en motpart som genomgår en säkerhets- prövning har gått en grundläggande säkerhetsskyddsutbildning innan de får ta del av säkerhetskänslig verksamhet. För detta ändamål använder kommunen en digital utbildning från Försvars- högskolan, som skickas ut i samband med säkerhetsprövningen. Efter genomförd utbildning ska deltagarintyget skickas till kommunens säkerhetsskyddschef. För att säkerställa en djupare förståelse för det specifika projektet ska en befattningsspecifik utbildning genomföras av säkerhetsskyddschefen eller av den som denne utsett. Efter avslutat uppdrag Efter avslutat uppdrag ska SUA-avtalet avanmälas. Detta görs till säkerhetspolisen med hjälp av framtagen mall för SUA-avtal. Innan säkerhetsskyddsavtalet upphör ska kommunen informera motparten om den tystnadsplikt som fortfarande gäller för de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som de har fått tillgång till. Motparten ska, vid avslut, återlämna eller på uppmaning förstöra alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. 38 Entreprenören ska i god tid kontakta kommunen säkerhetsskyddschef för att boka in avslutande säkerhetsprövningssamtal. Kommunen ansvarar för att hålla i samtalen och för att avanmäla registerkontrollerna till säkerhetspolisen genom att använda sig av avsedd blankett Källförteckning Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Säkerhetsskyddslag (2018:585) Säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) Säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd PMFS 2022:1 Säkerhetsskydd – vägledning i fysisk säkerhet, Säkerhetspolisen december 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i informationssäkerhet, Säkerhetspolisen oktober 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i personalsäkerhet, Säkerhetspolisen januari 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskyddsanalys, Säkerhetspolisen januari 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskydd: introduktion till säkerhetsskydd, Säkerhetspolisen december 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskyddad upphandling, Säkerhetspolisen april 2023 39 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat Tabell 4. Hanteringsrutiner Anteckning, märkning, medgivande och Begränsat Konfidentiel Hemlig Kvalificerat kvittering hemlig l hemlig Anteckning om säkerhetsskyddsklass och i Ja Ja Ja Ja förekommande fall: Anteckning om handlingens beteckning Nej Ja Ja Ja Antal sidor Nej Ja Ja Ja Uppgift om bilagor Nej Ja Ja Ja Exemplarnummer (fysisk handling)* Nej Ja Ja Ja Anteckning om ursprungsland för handling som kan Ja Ja Ja Ja komma att lämnas över till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör (om det inte är olämpligt) Märkning av lagringsmedium med säkerhetsskyddsklass Ja Ja Ja Ja och identifieringsnummer** Antecknande om mottagning av elektronisk handling Nej Nej Nej Ja Anteckning vid/efter muntlig delgivning eller visning Nej Nej Nej Ja Krav på medgivande från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ vid kopia eller utdrag (får delegeras) Kvittering av fysisk handling i register, liggare eller på Nej Ja Ja Ja ett kvitto Kvittens ska bevaras*** Minst 10 år Minst 10 år Minst 25 år * I offentlig verksamhet gäller dessa krav enbart för allmänna handlingar. ** Om lagringsmediet är fastmonterat i annan utrustning ska i stället utrustningen märkas. *** I offentlig verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen 40 Förvaring, medförande och Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat distribution hemlig hemlig En säkerhetsskyddsklassificerad handling Ja Ja Ja Ja** ska vara under kontroll eller förvaras i ett utrymme som verksamhetsutövaren har godkänt enligt 5 kap. 10 § PMFS 2022:1* såvida inte handlingen skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. I ett register över Nej Ja Ja Ja säkerhetsskyddsklassificerade handlingar ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå. För varje exemplar som förvaras hos verksamhetsutövaren ska det framgå vem som kvitterat exemplaret, när exemplaret inventerats och om exemplaret återlämnats, förkommit, arkiverats eller förstörts Får endast sändas med en godkänd Nej Ja Ja Ja distributör Ska skyddas med hjälp av kryptografiska Ja Ja Ja Ja funktioner som har godkänts av Försvarsmakten vid kommunicering till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens kontroll Tillstånd från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ att medföra handling utanför verksamhetsutövarens lokaler (får delegeras) Vid försändelser till och från utlandet Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte ska Utrikesdepartementets handlingen handlingen handlingen handlingen kurirförbindelse användas. skyddas med skyddas med skyddas med skyddas med Tillsynsmyndigheterna får i ett enskilt hjälp av hjälp av hjälp av hjälp av fall medge undantag från detta krav kryptografiska kryptografiska kryptografiska kryptografiska funktioner som funktioner som funktioner som funktioner som har godkänts av har godkänts av har godkänts av har godkänts av Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten 41 Medföra en försändelse med en Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja, Efter beslut säkerhetsskyddsklassificerad handling till efter beslut av efter beslut av efter beslut av av utlandet säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc verksamhetsutöv hef för behörig hef för behörig hef för behörig arens högsta chef personal personal personal * Notera att kravet på att sådana utrymmen endast får godkännas om de är försedda med eller omges av åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerande antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen tillhandahållit en sådan, fortfarande gäller. ** Beslut att godkänna ett förvaringsutrymme avsett för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig ska fattas av verksamhetsutövarens högsta chef eller motsvarande organ eller den som sådan chef eller sådant organ bestämmer. Inventering och förstöring Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat hemlig hemlig Årlig inventering av handlingar* Nej Ja Ja Ja (endast fysiska) (endast fysiska) (även elektroniska) Årlig inventering av lagringsmedier Nej Ja Ja Ja Ska förstöras så att återskapande omöjliggörs Ja Ja Ja Ja Dokumentering av förstöring av fysisk handling Nej Ja Ja Ja *För offentliga verksamhetsutövare gäller kravet enbart för allmänna handlingar. 42 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-29 KS/2026:41 Begäran om partistöd för 2027 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Godkänna redovisningar och granskningsintyg av hur partistödet har använts. 2. Alla partier, enligt representation i kommunfullmäktige, beviljas partistöd för år 2027. ____ Ärendet Partierna i kommunfullmäktige har lämnat en redovisning av hur partistödet för 2025 har använts. Till redovisningen har partierna lämnat ett granskningsintyg. Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Enligt regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun gäller följande: En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 31 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg. Beslutsunderlag Redovisning partistöd (S) Redovisning partistöd (C) Redovisning partistöd (KD) Redovisning partistöd (SD) Redovisning partistöd (T) Redovisning partistöd (M) Redovisning partistöd (V) Protokollsutdrag till: Samtliga partier Expedieras digitalt. tt TIMRA KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Moderaterna Timrå, Orgnr: 889202-8070 Totalt partistöd föregående år 2025 222.782 kr Bankgiro/Postgiro BG 5333-4785 Hur har partistodet for föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Viss del av partistödet har avsatts till det kommande kommunvalet 2026. Underårethar detvarit, annonsering, möten, framtagande av reklamprodukter. Har delar av partistödet för föregåendeår tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? OmJa, hur mycket? Ja, en service avgift tillvartlansforbund pa 53.690 kr Postadress Besöksadress Tel:060-1631 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 Tu TIMRÅ KOMMUN 2(2) Datum Datum 2026-01-12 2026-01-12 aEa S Kassör LodA aade Tony Andersson Markus Sjöström Granskningsintyg Härmedintygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunaltpartistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnfortydligande < } Hakan Svensson LAN Pete Datum OrtTimrå 2026-01-14 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret 2026 -04- 14 D nr. "Pel Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Patti Sverigedemokraterna Timrå Totaltpartistöd föregående år 292 250:- Bankgiro/Postgiro Swedbank 8420-2,964 801 632-8 Hur harpartistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Lokalhyra och löpande utgifter. Förbrukningsmaterial. Kampanjarbete. Profilkläder Utbildningar, resor Reklam Har delar avpartistödet for foregaendeartillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? OmJa, hur mycket? 60 563:- Datum Datum 2026-02-25 2025-02-25 Ordförande Kassör y Sts lel. ifMAC hhle + Namnfoértydligande Namnfoértydligande Mats Vallin Marianne Larsson Postadress Besöksadress Tel:060-1631 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas attpartiethar följt ändamålet för regler för kommunaltpartistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande gp ‘ j iN ” © | | RolfSirak be Ly OU Datum Ort 2026-02-25 Timrå Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommandeår. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Kristdemokraterna Parti 118 580 kr Totalt partistöd föregående år Plusgiro 68 56 76-9 Bankgiro/Postgiro Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Partistödet har använts till informationsinsatser och opinionsbildning genom utomhuskampanjer, annonsering och utskick av tryckt material för att nå kommunens invånare. Stödet har även använts till utbildning av politiska företrädare och offentliga möten som ökar partiets dialog med kommunens invånare. Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? Partiavdelningen betalar årligen en serviceavgift till partidistriktet. År 2025 betalade avdelningen 37 505 kronor i serviceavgift. Datum Datum Se Bank-ID-signatur Se Bank-ID-signatur Ordförande Kassör Rolf-Johnny Dale (BankID-signatur) Henrik Sendelbach (BankID-signatur) Namnförtydligande Namnförtydligande Rolf-Johnny Dale Henrik Sendelbach Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Roger Boork (BankID-signatur) Roger Boork Datum Ort Se Bank-ID-signatur Bergeforsen Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Vänsterpartiet Timrå Totalt partistöd föregående år År 2025: kr 118 580,- Bankgiro/Postgiro 673413-7 Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Partistödet har använts för det lokala partiarbetet i form av diverse sammankomster och aktiviteter. Deltagande vid Vänsterpartiets höstkonferens samt övriga distriktets sammankomster. Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? Ja. Båda dessa har betalats under 2025 p.g.a. försenad avgift från vår distriktsorganisation 2024 - för året 2024: kr 28 777,00 - för året 2025: kr 29 645,00 Datum Datum 20260515 20260515 Ordförande Kassör Namnförtydligande Namnförtydligande Mattias Lidehäll Maritza Villanueva Contreras Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Jörgen Fogde Datum Ort 20260515 Timrå Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 2 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 2 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 2 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 2 sider før denne siden Dette dokument indeholder 2 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com | TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret TT TIMRÅ KOMMUN 2026 -05- 28 Dnr. IDE Begäran om partistöd medskriftlig redovisning och granskningsintyg Parti ——— - . | Amrå park et I Totalt partistöd föregående år 222482 7 Bankgiro/Postgiro Hurharpartistddet forföregående åranvänts fördet lokala partiarbetet som tiktar sigtill kommunmedlemmarna? Beskriv. Medlem 5 aletiviteter UtÄ viktade aktviteter Hardelarav partistödet förföregående år tillfallit regional- eller/ochnationell partiorganisation? OmJa, hurmycket? Ne| Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 TIMRÅKOMM U N Kommunlednin:gskonitoret TIMRÅ KOMMUN 2026 -05- 26 oIneak Datum Datum | _ 260568 46- _ 05-=03AZ Ke - Kassör ; A L : J Z. &0 5 6% | v E ä N Se eU T gs A ist Namnförtydligande = Ndmnfortydligandg =” Bjorn Aellgu (st Lo ffa ‘borg Granskningsintyg Härmedintygas att partietharföljt ändamålet förregler förkommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av An dens Bors Datum n 2 > 2026 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Centerpartiet ___________________________________________________________ Totalt partistöd föregående år 118 580 kr __________________________________________________________________ Bankgiro/Postgiro Företagskonto Swedbank 7831-28-00611 __________________________________________________________________ Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Tillgång till möteslokal: 74 780 kr, annonser: 12 774 kr, profilering/reklam: 0 kr, aktiviteter: 3 645 kr. __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? 14 734 kr till distrikt Västernorrland för administrativ hjälp med skrivelser, medlemsutskick och medlemsregister m. m. __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Datum Datum 26/06/2026 26/06/2026 Ordförande Kassör Tommy Sjölund Niklas Edén (Jun 26, 2026 18:03:48 GMT+2) Tommy Sjölund (Jun 28, 2026 14:19:57 GMT+2) Namnförtydligande Namnförtydligande Niklas Edén Tommy Sjölund Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Eva Rising, Revisor Eva Rising Eva Rising (Jun 26, 2026 20:42:05 GMT+2) Datum Ort 26/06/2026 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. Begäran om partistöd 2027 C Final Audit Report 2026-06-28 Created: 2026-06-26 By: Niklas Edén (niklas.eden@sundsvall.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAR1rN3jCCFRlpBAwayYAnd-igfO1wX63n "Begäran om partistöd 2027 C" History Document created by Niklas Edén (niklas.eden@sundsvall.se) 2026-06-26 - 3:58:09 PM GMT Document emailed to Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) for signature 2026-06-26 - 3:58:13 PM GMT Document emailed to Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) for signature 2026-06-26 - 3:58:13 PM GMT Document emailed to Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) for signature 2026-06-26 - 3:58:14 PM GMT Email viewed by Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) 2026-06-26 - 3:58:49 PM GMT Document e-signed by Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) Signature Date: 2026-06-26 - 4:03:48 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: MOBILE_DRAW Email viewed by Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) 2026-06-26 - 6:40:39 PM GMT Document e-signed by Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) Signature Date: 2026-06-26 - 6:42:05 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: TYPE Email viewed by Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) 2026-06-27 - 1:12:35 PM GMT Document e-signed by Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) Signature Date: 2026-06-28 - 12:19:57 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: TYPE Agreement completed. 2026-06-28 - 12:19:57 PM GMT Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-08-13 KS/2026:229 Godkännande av lånefinansiering för ombordutrustning till Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län upptar lån om högst 22 mkr för finansiering av investering i ombordutrustning för biljett- och betalsystem samt realtids- och trafikledningssystem. Ärendet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) behöver genomföra investering i ny ombordutrustning inför trafikstarten av nya trafikavtal år 2027. Investeringen avser utrustning för biljett- och betalsystem samt realtidsinformation, trafikledning, hållplatsutrop och destinationsskyltning. Bakgrunden är att stora delar av den befintliga utrustningen har nått sin tekniska livslängd och inte längre kan upprätthålla nödvändig funktionalitet eller stödja kommande systemlösningar. För biljett-och betalsystemen finns dessutom begränsade möjligheter till fortsatt service och reservdelshantering. Den nuvarande hårdvaran har även kapacitetsbrister som påverkar funktionalitet och driftsäkerhet. Den totala investeringskostnaden bedöms uppgå till cirka 20,1 mnkr. För att säkerställa erforderlig reservkapacitet samt hantera eventuella prisförändringar föreslås en låneram om högst 22 mnkr. För att kommunalförbundet ska kunna uppta lån krävs godkännande från samtliga medlemmar. Kommunledningskontret föreslår att bevilja lånefinansieringen. Beslutsunderlag Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland - Hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Hemställan avseende lånefinansiering Protokoll direktjustering § 52 2026-05-22 signerat Missiv medlemmarna lånefinansiering Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef TeamEngine E-Signing Sid 1 av 6 PROTOKOLL Datum Diarienr 2026-05-22 26/00230-2 Camilla Norberg, 070-231 83 20 Protokoll för Förbundsdirektionens sammanträde 2026-05-22 Tid: 09.15 – 12.50 Datum: 2026-05-22 Plats: Kramfors kommunhus, kommunstyrelsens sammanträdesrum Närvarande ledamöter: Se Tjänstgöringslistan Närvarande tjänstemän: Thomas Olsson Magnus Gode § 51-52 Christin Borg Camilla Norberg Kristina Van Loveren Erica Tenevall Stefan Välijeesiö Eva Westin Petra Oldenmark Övriga närvarande: Justerare: Jon Björkman (V) Tid för justering: Justering av protokollet sker 2026-05-22 med BankID Underskrifter Se sista sidan ANSLAG/BEVIS Justering av förbundsdirektionens protokoll har tillkännagivits genom anslag på Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns anslagstavla på www.dintur.se. Sammanträdesdatum Anslaget uppsatt den Anslaget nedtas den 2026-05-22 2026-05-22 2026-06-13 Förvaringsplats för protokollet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns förvaltning Camilla Norberg, Stabsadministratör Direktjustering § 52 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 1 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 2 av 6 PROTOKOLL När- Tjg. Reservation Omröstning Anteckning varo Ers § Justerare Medlem Namn Ja Nej T T j jä än n s s t t g g ö ö r r T F . r o .o .m .m . . Region Västernorrland Ordinarie Glenn Nordlund (S) X Ordförande Joachim Jonsson (KD) Vice Ordförande Region Västernorrland Ersättare Magnus Svensson (C) X Per Gybo (SJVP) X X Örnsköldsvik Ordinarie Andreas Jansson (C) X Örnsköldsvik Ersättare Carolina Sondell (S) Kramfors Ordinarie Malin Svanholm (S) Kramfors Ersättare Jon Björkman (V) X X Justerare Härnösand Ordinarie Knapp Britta Thyr (MP) X Härnösand Ersättare Per-Eric Norberg (C) X Sundsvall Ordinarie Hans Forsberg (C) X Sundsvall Ersättare Sven Bredberg (M) Timrå Ordinarie Stefan Dalin (S) Timrå Ersättare Tony Andersson (M) X Deltog på föredragningar men inte på besluten. Ånge Ordinarie Eva Mörk Månsson (S) X Ånge Ersättare Göran Ottosson (SD) Sollefteå Ordinarie Johan Andersson (C) X Sollefteå Ersättare John Åberg (S) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 2 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 3 av 6 PROTOKOLL

§172 Bedömning likviditet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Sid 1 av 1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Diarienr Kristina Van Loveren 2026-04-21 25/00491 (2 bilagor) Hemställan avseende upptagande av checkkredit Till medlemmarna i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förbundsdirektionen har 2025-12-11 beslutat att: • ge förbundsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank, och om detta visar sig möjligt, teckna ett checkkreditsavtal, • beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsdirektionen att respektive medlem beslutar: • att godkänna att kommunalförbundet ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr, samt • att uppdra åt förbundsdirektören att, under förutsättning att villkoren bedöms som fördelaktiga, teckna avtal om checkkredit. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Med vänliga hälsningar Thomas Olsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Bilagor: Missiv Bedömning likviditet Beslutsexpediering § 172 Bedömning av likviditet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 1 MISSIV Handläggare Datum Diarienr Camilla Norberg 2026-04-28 25/00491 (2 bilagor) Godkännande avseende upptagande av checkkredit för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län XXX beslutar att godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr. Bakgrund Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuella framtida svängningar i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Bilagor: Missiv Bedömning likviditet Beslutsexpediering § 172 Bedömning av likviditet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 1 MISSIV Handläggare Datum Diarienr Kristina van Loveren 2025-11-27 25/00491 (En bilaga) Bedömning likviditet Förbundsdirektionen beslutar att ge förbundsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank, och om detta visar sig möjligt, teckna ett checkkreditsavtal, att beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att göra en bedömning av kommunalförbundets likviditet och återkomma till direktionens möte den 11 december 2025 med en rapport samt eventuella förslag på åtgärder. Likviditetsrapport Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Myndighetens bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuell framtida svängning i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Thomas Olsson Förbundsdirektör Bilaga: Likviditetsprognos 2026 Expedieras till: Förbundets medlemmar Förbundets revisorer Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 2 BILAGA 1: Likviditetsprognos 2026 Dnr 25/00491 Rapport bedömning likviditet Bakgrund Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län fakturerar medlemsbidraget till medlemmarna efter budget innevarande år. Faktureringen sker kvartalsvis i förskott och justering mot utfall och budget hanteras på faktureringen för kvartal tre nästkommande år. I samband med de stora indexprishöjningarna under tidigare år aktualiserades frågan om likviditeten eftersom budget överskreds med stora belopp och de fakturerade medlemsbidragen då var betydligt lägre. I perioder var myndigheten tvungen att fakturera medlemsbidrag tidigare på perioden för att klara betalningar till leverantörer i tid. För 2025 har förhållandet varit det motsatta då budgeten underskrids. Likviditetsrapport 2026 Likviditetsrapporter upprättas regelbundet månatligt och tätare månaden innan medlemsbidraget faktureras för att kunna justera flödena något om. I den bilaga som medföljer har en likviditetsprognos gjorts för helår 2026 efter den budget som är lämnad. Några större prognostiserade ändringar är också medräknade. Detta gäller det preliminära beskedet från Norrtåg om minskat statsbidrag vilket för Västernorrlands del skulle utgöra 12,5 mkr högre kostnader. Biljettsamverkan med X-trafik låg med i budget för 2026 på 6 mnkr men avtalet som nu undertecknats är på närmare 7 mnkr, biljettsamverkan SJ som för närvarande ligger i budget med 0,4 mnkr har ett förslag på 1,2 mnkr som ännu ej är beslutat om. Även aviserat minskat statsbidrag Samverkande inland är tillagt på -1,4 mnkr. Nedan angivna prognostiserade förändringar ligger alltså med i likviditetsprognosen. Budget 2026 Ny prognos Avvikelse Kostnader SJ Biljettsamverkan 4 00 000 1 200 000 8 00 000 Förslag på nytt avtal X-trafik biljettsamverkan 6 000 000 6 886 606 8 86 606 Nytt avtal högre än budget Norrtåg bidrag 1 09 390 000 1 21 890 000 12 500 000 Norrtågs bidrag minskar med 40% (vår andel beräknat på 32% av minskningen) Totalt kostnader 1 15 790 000 1 29 976 606 14 186 606 Intäkter - Samverkan inland 3 500 000 2 100 000 - 1 400 000 bidraget minskar med 40% Totalt intäkter 1 05 503 076 2 100 000 - 1 400 000 Total avvikelse 15 586 606 Total budget 7 48 992 346 Procent av budget 2,1% Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 23 Kramfors www.dintur.se Sid 2 av 2 BILAGA 1: Likviditetsprognos 2026 Dnr 25/00491 Bedömning likviditeten Det som går att utläsa ur likviditetsrapporten är att likviditeten har förbättrats. De tidigare årens underskott har reglerats och årets överskott ligger i kassan till och med kvartal tre 2026. Bedömningen är att likviditeten ligger i fas med de i förväg kvartalsvis fakturerade medlemsbidrag. En åtgärd för att motverka eventuella framtida tillfälliga likviditetsbrister kan vara att ansöka om en checkkredit hos bank. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 23 Kramfors www.dintur.se BILAGA 1. Likviditetsprognos 2026 Likviditetsprognos Belopp i SEK och kr 2025 2026 Summa nov-dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ingående balans prognos likvida medel 143 901 199 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 Ingående balans medlemsbidrag 0 Ingående balans verklig 143 901 199 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 Inbetalningar externt kundreskontra 5 479 681 Kristina van Loveren: Medlemsbidrag ej i reskontra 187 248 086 187 248 086 187 248 086 139 248 086 187 248 086 Återbetalning medlemsbidrag 2025 enligt Inbetalningar fasta avtal 0 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 prognos T2 48 mnkr Inbetalningar skolkort 0 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 Inbetalningar Tåghyra 8 975 407 8 975 407 8 975 407 8 975 407 8 975 407 Inbetalningar Tågbiljetter 0 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 Inbetalningar övriga biljettintäkter 7 825 476 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 Övriga inbetalningar 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 Inbetalningar summa 209 528 650 11 803 501 11 803 501 208 026 995 11 803 501 11 803 501 206 399 598 11 803 501 11 803 501 160 026 995 11 803 501 11 803 501 208 026 995 Kristina van Loveren: Utbetalningar leverantörsreskontra -65 743 084 Inkl aviserad minskn Utbetalningar fasta avtal -20 000 000 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 statsbidrag hos Norrtåg Utbetalningar övriga- SÄKO 0 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 Utbetalning Tåghyra 0 -8 975 407 -8 975 407 -8 975 407 -8 975 407 Utbetalning Drift Norrtåg 0 -36 463 333 -42 713 333 -42 713 333 -42 713 333 Utbetalning biljettsamverkan X-trafik, SJ, Norrtåg 0 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 Kristina van Loveren: Utbetalningar investeringar 0 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 Inkl ökning X-trafik och SJ ej med i budget Utbetalningar förvaltningskostnad -1 500 000 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 Utbetalningar summa -87 243 084 -101 757 002 -65 293 668 -74 269 075 -65 293 668 -108 007 002 -74 269 075 -65 293 668 -65 293 668 -116 982 408 -65 293 668 -65 293 668 -116 982 408 Netto in- och utbetalningar 122 285 565 -89 953 500 -53 490 167 133 757 920 -53 490 167 -96 203 500 132 130 523 -53 490 167 -53 490 167 43 044 586 -53 490 167 -53 490 167 91 044 586 Extra tillskott från medlemmar 0 Utgående saldo 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 159 066 377 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-05-21 KTN/2026:388 teknikförvaltningen Avfallsplan för Timrå kommun 2028 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet Timrå kommuns nuvarande avfallsplan är giltig t.o.m. 2027-12-31. Enligt 15 kap 41 § MB (15 kap 45 § MB f.r.om. 2026-07-01) ska kommunen ha en aktuell avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen omfattar avfall under kommunens ansvar och den egna verksamhetens avfall. Därför behöver arbetet med en ny avfallsplan ske i samarbete med alla förvaltningar och kommunala bolag. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-05-20 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Beslutsunderlag Avfallsplan i Timrå kommun Protokollsutdrag KTN 2026-05-20 §49 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-05-20

§ 210 Motion från Mats Wallin (SD) Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer KS/2025:476 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på presidiets förslag: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar 251015 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-10-15 KS/2025:476 Motion från Mats Wallin (SD) Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer Förslag till beslut Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar 251015 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S) ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Polstjernan Tid: 2025-10-15 kl 09.00-09.45 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Kungörelsen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 4. Motion från Mats Wallin (SD) Skapa en beredskapsplan och matförråd i krissituationer Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Motion Timrå 2025-10-09 En statligutredning föreslår att kommuner ska ha minst två veckors beredskapslagring av samhällsviktiga varor. Vi är inne i den nationella beredskapsveckan och 68 procent av landets 290 kommuner säger sig ha en plan för hur de ska kunna klara matförsörjningen till förskolor, skolor och äldreomsorgvid en kris. Detinnebär å andra sidan att 32 procent, motsvarande 93 kommuner, saknar en sådan plan. Timrå kommunär en av dessa 93 kommuner. livsmedelsverketpåpekar att mat till skola, vård och omsorg måste kunna serveras även vid en kris och att ansvaret för detligger hos de som driververksamheterna. Föratt det ska fungera är det nödvändigtmed en förberedd organisation och en beredskapsplan, påpekar verket. Ensådan kan innehålla rutiner för sådant som elavbrott, problem med dricksvatten, uteblivna livsmedelsleveranser och annat. Trots ett antal år av ökade globala spänningar, även ivårt närområde, saknar ändå nästanvar tredje kommun en plan för detta. Att kommunerna har en beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider även vid störningar är en betydelsefull del för att samhället ska fungera, konstaterar Livsmedelsverket som menar att det ärviktigt att arbeta med sin beredskap. Ex Linköping kommunsiktar på 100 dagars lager: Kommunensträvar efter att ha matförråd som räcker i 100 dagar för sina verksamheter. Darfor yrkar Sverigedemokraterna på att Fullmäktige beslutar! Att: Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommunvid krishändelser. Att: Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Mats Vallin Sverigedemokraterna Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-20 KS/2026:245 Motionssvar - Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anse motionen besvarad. Ärendet I motionen föreslås att kommunen utreder en successiv avveckling av Skype samt inför en mer effektiv och användarvänlig molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform, såsom Microsoft Teams eller motsvarande. Kommunen delar förslaget att det finns behov av att utveckla dagens verktyg för digital kommunikation och samarbete. Nuvarande lösningar ger inte fullt ut det stöd för modernt digitalt samarbete som verksamheterna behöver. Ett arbete för att möta detta behov har redan påbörjats. Kommunens nuvarande IT-miljö Timrå kommuns IT-miljö bygger i stor utsträckning på lösningar som kommunen själv, eller kommunens driftleverantör, har kontroll över. Detta är ett medvetet vägval som bland annat syftar till att skapa god kontroll över information, personuppgifter, informationssäkerhet och kostnader. Microsoft Teams och den molnbaserade versionen av SharePoint ingår i Microsofts molnplattform Microsoft 365. Ett bredare införande av Microsoft 365 skulle därför innebära en mer omfattande förändring av kommunens nuvarande IT-miljö och licensmodell än att enbart byta kommunikationsverktyg. En sådan förändring bedöms, utifrån nuvarande förutsättningar, innebära en årlig kostnadsökning på cirka 2–3 miljoner kronor. Ett eventuellt införande behöver därför bedömas utifrån såväl verksamhetsnytta som ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens långsiktiga IT-strategi. Informationssäkerhet och dataskydd Vid val av kommunikations- och samarbetsplattform behöver kommunen ta särskild hänsyn till den information som hanteras inom kommunens verksamheter. Användning av internationella molntjänster är inte generellt otillåten, men kräver bedömningar av bland annat personuppgiftsbehandling, informationsklassning, leverantörskedjor, lagringsplats och eventuell åtkomst från tredje land. Kommunen eftersträvar därför lösningar där kommunen har hög kontroll över sin information och där beroendet av tredjelandsöverföringar och utländsk jurisdiktion kan begränsas, särskilt när information med högre skyddsvärde behandlas. Detta behöver vägas samman med verksamheternas krav på funktionalitet, användarvänlighet och möjligheter till samverkan med andra organisationer. Ny samarbetsplattform införs Kommunen håller för närvarande på att införa Nextcloud som ny kommungemensam samarbetsplattform. Plattformen är mycket kostnadseffektiv och planeras att successivt införas och bedöms kunna vara brett tillgänglig under slutet av 2026. Nextcloud kommer bland annat att erbjuda funktioner för: • Gemensamma filer och dokument, • Samtidig redigering av dokument, • Projektytor och uppgiftshantering, • Gemensamma kunskaps- och informationsytor, • Formulär, • Anteckningar, • Meddelanden och andra funktioner för digitalt samarbete. Nextcloud kan driftas i en miljö där kommunen behåller kontrollen över information och lagring och utgör därmed ett alternativ till delar av den funktionalitet som annars erbjuds genom exempelvis Microsoft Teams och SharePoint. Plattformen innehåller även Nextcloud Talk, som erbjuder chatt, ljud- och videosamtal, digitala möten och skärmdelning. Kommunen avser att under 2027 utvärdera om denna funktion kan utgöra en del av den långsiktiga lösningen för kommunens digitala kommunikation och därmed bidra till att successivt minska beroendet av nuvarande Skype- och Zoomlösningar. Samverkan med andra organisationer Att kommunen inte har Microsoft Teams som egen samarbetsplattform innebär inte att medarbetarna generellt är förhindrade att delta i Teams-möten som arrangeras av andra organisationer. Microsoft erbjuder möjlighet för externa deltagare att ansluta till Teams- möten via webbläsare utan att kommunen behöver införa Microsoft Teams som sin interna samarbetsplattform. Kommunens möjlighet att samverka digitalt med andra myndigheter, kommuner, regioner och andra externa aktörer är därmed inte beroende av att kommunen själv använder Teams som primär samarbetsplattform. Bedömning Kommunen delar motionärens uppfattning att dagens kommunikations- och samarbetsverktyg behöver utvecklas och att Skype på sikt bör kunna ersättas av modernare lösningar. Kommunen bedömer däremot att valet av framtida plattform inte bör begränsas till en specifik leverantör eller till en molnbaserad lösning. Valet bör i stället grundas på en samlad bedömning av verksamhetsnytta, användarvänlighet, ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens möjlighet att långsiktigt behålla kontroll över sin information. Eftersom kommunen redan har påbörjat införandet av en ny samarbetsplattform genom Nextcloud och inom ramen för detta även kan utvärdera framtida lösningar för chatt och digitala möten, bedöms intentionerna i motionen till stor del redan vara omhändertagna. Mot denna bakgrund föreslås att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Motion Motionssvar Protokollsutdrag till: Motionär Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-02 KS/2026:245 Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Maritza Villanueva Contreras (V) föreslår i motion; Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning. Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-06-08

§ 216 bolag Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och KTN/2023:509 Nytt 2027-12-31 teknikförvaltningen 39 42 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 H e m s i d a : w w w .t im r a .s e Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Innehållsförteckning Avfallsplan i Timrå kommun ................................................................................................ 1 1 Inledning ........................................................................................................................ 4 1.1 Lagstiftning ............................................................................................................... 4 1.2 Timrås ställningstaganden ...................................................................................... 4 1.3 Syfte ........................................................................................................................... 6 1.4 Styrmedel .................................................................................................................. 6 1.5 Giltighetstid .............................................................................................................. 8 1.6 Översyn av avfallsplanen ........................................................................................ 8 1.7 Uppföljning av avfallsplanen ................................................................................. 8 2 Mål .................................................................................................................................. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall .......................................................................... 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning ..................................................................................... 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan ........................................................................... 11 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering........................................................................... 12 3 Åtgärder ........................................................................................................................ 13 Bilaga 1 - Handlingsplan.................................................................................................. 14 1. Inledning ................................................................................................................... 14 2. Styrmedel .................................................................................................................. 15 3. Resurser ..................................................................................................................... 15 4. Åtgärder .................................................................................................................... 16 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning ........................................................................................ 24 1. Inledning ................................................................................................................... 24 2. Kommunbeskrivning .............................................................................................. 26 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag .................................... 26 4. Verksamhetsavfall .................................................................................................... 33 5. Nedskräpning ........................................................................................................... 34 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande ............................................................................ 34 7. Fysisk planering och bygglov ................................................................................. 36 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering ........... 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier .......................................................................................... 37 2 1. Bakgrund ................................................................................................................... 37 2. Genomförd inventering och riskklassning........................................................... 37 3. Resultat av inventering och riskklassning ............................................................ 37 4. Vidtagna åtgärder ..................................................................................................... 38 5. Planerade åtgärder ................................................................................................... 38 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd .................................................. 42 1. Framtagande av avfallsplanen ................................................................................ 42 2. Samråd ....................................................................................................................... 42 Bilaga 5 - Miljöbedömning .............................................................................................. 44 1. Motiv till undersökningssamråd ............................................................................ 44 2. Timrå kommuns avfallsplan ................................................................................... 44 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen ....................................... 46 4. Samlad bedömning .................................................................................................. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun ............................................................................................ 49 Länsstyrelsens yttrande ............................................................................................... 49 Beskrivning av ärendet ................................................................................................ 49 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål ......................................... 52 1. Lagstiftning ............................................................................................................... 52 2. Globala styrdokument ............................................................................................ 53 3. Nationella styrdokument ........................................................................................ 55 4. Regionala styrdokument ........................................................................................ 56 5. Lokala styrdokument .............................................................................................. 56 Bilaga 8 - Framtidsprognos ............................................................................................. 58 1. Bakgrund ................................................................................................................... 58 2. Bedömning av framtida avfallsflöden ................................................................... 59 3. Framtida behov och insamlingssystem ................................................................. 60 4. Fysisk planering ....................................................................................................... 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan ........................................................ 61 3 1 Inledning Avfallsplanen är ett strategiskt styrdokument och verktyg för en god hushållning med resurser i Timrå kommun. Avfallsplanen riktar sig till alla boende och verksamma i kommunen. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål leder Timrå kommun sitt arbete i riktning mot de globala målen och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Hur vi konsumerar, tar hand om våra saker samt hur vi gör oss av med de saker vi inte längre behöver påverkar människor och miljö. Timrås kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter behöver ges förutsättningar att agera så en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar hushållning med resurser kan uppnås. Avfallsplanen är ett verktyg vid omställningen från ett linjärt till ett cirkulärt, hållbart Timrå. 1.1 Lagstiftning Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken (SFS 1998:808) ska alla kommuner ha en avfallsplan. Den ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och beskriva kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen utgör, tillsammans med de lokala föreskrifterna om avfallshantering, kommunens renhållningsordning. Av 9 kap. 4 och 5 §§ Avfallsförordningen (2020:614) framgår att avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall samt ett avsnitt om returpapper och insamling av returpapper. Avfallsplanen ska också innehålla åtgärder för att förebygga att förpackningar och returpapper uppstår samt åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Genom bemyndiganden i miljöbalken och avfallsförordningen har Naturvårdsverket lämnat föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6) vilka anger vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. Avfallsplanen har arbetats fram utifrån kraven i gällande lagstiftning. 1.2 Timrås ställningstaganden Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att vi tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet. 4 I Timrå kommuns styrmodell som fastställdes av kommunfullmäktige 2019-10-28 finns kommunens vision som beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande mål som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målen är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling. Av varje mål framgår hur kopplingen till Agenda 2030 och de globala målen ser ut. Avfallsplanen gäller parallellt med Timrå kommuns styrmodell och knyter an till målen bland annat på följande vis: Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande Genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer Genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. 1.2.1 Avgränsning Timrå har valt att begränsa detaljeringsgraden i avfallsplanens åtgärder. Åtgärderna definierar vad som ska göras. Det är sedan upp till de kommunala förvaltningarna och kommunala bolagen hur åtgärderna ska genomföras. För att säkerställa att förvaltningarna och bolagen genomför sina åtgärder på ett strukturerat sätt finns två generella åtgärder som sätter ramarna för arbetet med åtgärderna: • Ta med avfallsplanen i det årliga arbetet med verksamhetsplanering och inarbeta relevanta mål och åtgärder i sin verksamhetsplan. • Klargöra roller, ansvar och finansiering för arbete med avfallsplanens åtgärder. 5 1.3 Syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. Timrå kommuns verksamhetsidé ”Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas!” ska genomsyra hushållning med resurser i kommunen. 1.4 Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå. Nedan beskrivs de olika styrmedlen: 1. FYSISK PLANERING - Att inkludera avfallsfrågor vid fysisk planering innebär att förutsättningar för en god hantering av avfall och hushållning med resurser kan skapas. När avfalls- och resursfrågor inkluderas i ett tidigt skede skapas möjligheter att: a. Utforma områden, ny- och ombyggnationer på ett sätt som möjliggör insamling av avfall på ett sätt som tar hänsyn till människors hälsa och miljön. b. Inkludera förebyggande av avfall och avfallshantering. c. Ta hänsyn till ett framtida ändrat klimat och dess konsekvenser på avfallshanteringen. d. Att vid byggnation ta hänsyn till materialval ur miljö- och klimatsynpunkt. 2. KOMMUNIKATION - Kommunikation är ett viktigt verktyg i omställningen till en hållbar utveckling. Genom information om bland annat konsumtion, avfall, nedskräpning och vilken påverkan på miljön och människors hälsa dessa medför, kan 6 man få förståelse för varför konsumtionsmönster och hushållning med resurser behöver förändras. Genom kommunikation kan man också se till att boende och verksamma i kommunen vet vad de själva kan göra för att: a. Minska sina avfallsmängder b. Utsätta sig själv och miljön för mindre skadliga ämnen c. Bidra till mer återvinning av avfall 3. UPPHANDLING OCH INKÖP - Kommunen har möjlighet att påverka marknaden till att ställa om till en cirkulär ekonomi genom de krav som ställs vid offentlig upphandling. Dessutom finns möjlighet att föregå med gott exempel gentemot andra verksamheter. Kraven kan till exempel omfatta: a. Möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b. Att produkter ska innehålla återvunnet material eller vara begagnade c. Att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna 4. TILLSYN - Miljö- och byggnämnden har möjlighet att ge råd om avfallshantering till företag. De kan dessutom fatta beslut där verksamhetsutövare föreläggs att förbättra sin avfallshantering. Miljö- och byggnämnden bedriver bland annat tillsyn över och handlägger ärenden om: a. Avfallshantering hos företag och privatpersoner i kommunen. b. Nedskräpning c. Rivning d. Avfallsanläggningar e. Illegal avfallshantering 5. VEKSAMHETSPLANER OCH BUDGET - Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsplan och budget. Verksamhetsplanen utgår ifrån de målbilder som beskriver vad som ska uppnås de kommande åren i Timrå kommun (se målbilder under stycke 1.2), samt utifrån avfallsplanens mål och åtgärder. Nämnderna har i uppdrag att ta fram egna verksamhetsplaner som utgår ifrån dels nämndens egna uppdrag samt den verksamhetsplan och budget som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna ska beskriva hur de ska bidra till kommunfullmäktiges mål i verksamhetsplan och avfallsplan med tilldelade resurser. Genom budgetbeslutet har kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag fördelats till kommunens olika verksamheter. 6. KOMMUNENS AVFALLSTAXA - För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. 7 7. KOMMUNENS VA-TAXA - För att kunna ta ut avgifter för kostnader för kommunalt vatten och avlopp finns kommunens VA-taxa som antagits av kommunfullmäktige. Vissa avfallsfrågor är gemensamma för VA-verksamheten och avfallsverksamheten, till exempel hantering av slam och fett. 8. FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR TIMRÅ KOMMUN - Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Föreskrifterna revideras för att styra i samma riktning som avfallsplanen och på så sätt möjliggör föreskrifterna genomförande av avfallsplanens åtgärder som kräver stöd i lagstiftning. 1.5 Giltighetstid Avfallsplanen gäller 1 januari 2024 till 31 december 2027. 1.6 Översyn av avfallsplanen Avfallsplanens uppgifter ska ses över minst vart fjärde år. Om behov finns ska avfallsplanen uppdateras. Ansvarig för avfallsplanens översyn är Kultur- och teknikförvaltningen. 1.7 Uppföljning av avfallsplanen Uppföljning av avfallsplan sker via verksamhetsplanen och budgetprocessen. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska årligen till kommunfullmäktige redovisa sitt arbete med att genomföra avfallsplanens åtgärder. Uppföljningen redovisas som en separat bilaga till nämndernas och styrelsens verksamhetsberättelse. Nyckeltalens utveckling följs upp av kultur- och teknikförvaltningen. Samlad bedömning av måluppfyllelse baseras på bolagens och nämndernas rapportering av utförda åtgärder samt nyckeltalens utveckling. Den samlade bedömningen visas i kommunkoncernens årsredovisning. 2 Mål I avfallsplanen finns fyra övergripande mål. Dessa skapar riktning för arbetet mot en långsiktigt hållbar resurshushållning i Timrå kommun. För att möjliggöra uppföljning av resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive mål. Av varje mål framgår koppling till Agenda 2030 och de globala målen (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) samt koppling till målbilder i Timrås kommuns styrmodell (för målbilder, se stycke 1.2). De åtgärder som tagits fram syftar till måluppfyllnad av minst ett av målen, ibland flera. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall Målet är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Koppling till: Agenda 2030: Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Målbild 1, 2 och 3 2.1.1 Bakgrund För att minska miljöbelastningen från konsumtion av livsmedel, prylar och material behöver vi tillsammans hushålla med våra resurser. Till stor del handlar det om beteende där vi behöver ändrar vårt sätt att konsumera, vårda och bruka våra saker. Genom att handla second hand, dela med oss av det vi äger samt se till att de saker vi köper nytt kan lagas och är gjorda av hållbara material, kan vi möjliggöra att saker både håller länge och kan nyttjas under hela sin livslängd. Att göra vår del för att minska avfallet bidrar till att bevara naturresurser för framtida generationer. För att möjliggöra att saker kan brukas under en längre tid behövs möjligheter för följande; att låna, hyra, dela, konsumera second hand, reparera, renovera samt uppgradera eller bygga om saker. Samtliga möjligheter innebär potential till ökad ekonomisk tillväxt och bidrar till en ökad sysselsättningsgrad vilket gynnar både social och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en ekonomisk hållbarhet krävs att vi uppskattar och värdesätter de produkter som redan finns så vi skapar en efterfrågan på dessa varor och tjänster. Vi behöver också minska mängden matsvinn, det vill säga mat som kunde ha ätits upp men som slängs till följd av brister i hantering eller avsaknad av planering. Att minska matsvinnet medför att både pengar och naturresurser sparas. 2.1.2 Nyckeltal Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. Minskande trend önskas. 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning Ett Timrå som hushåller med resurser genom att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinningen av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Återvinning av energi från biologiskt material ökar också andelen förnybar energi. Koppling till: Agenda 2030: Mål 7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 2.2.1 Bakgrund Materialåtervinning är när avfall som sorterats efter materialslag genomgår en behandlingsprocess för att bli råvara till nya produkter. Att öka efterfrågan på återvunnet material och att möjliggöra för återvinning genom anpassade sorteringslösningar är nyckelfaktorer för att öka mängden material som återvinns. Biologisk återvinning är när biologiskt avfall såsom matavfall och trädgårdsavfall genomgår en behandling där näring och energi kan utvinnas. Energin kan exempelvis användas som drivmedel som kan ersätta fossila drivmedel. Näringsämnena kan cirkuleras vilket bidrar till ett minskat behov av exempelvis mineralfosfor som är en ändlig resurs. 2.2.2 Nyckeltal Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 1) Ökande trend önskas. 1) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan Målet är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material återvinns och sådant som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Koppling till: Agenda 2030: Mål 3 Hälsa och välbefinnande Mål 4 God utbildning för alla Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla Mål 11. Hållbara städer och samhällen Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Mål 14. Hav och marina resurser Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 och 3 2.3.1 Bakgrund KONSUMTION - Vi påverkar indirekt miljön genom våra konsumtionsmönster. Det är därför viktigt att öka medvetenheten och kunskapen hos verksamma i Timrå så de kan minska sin miljöpåverkan genom att göra hållbara val. Innehåll av farliga ämnen i avfall kan minskas genom att vid inköp välja produkter som har en så liten påverkan på miljön som möjligt. AVFALLSHANTERING - Avfallshanteringens påverkan på miljön kommer från hur avfallshanteringen är utformad, det vill säga vilka förutsättningar som finns i kommunen för att avfall ska kunna sorteras rätt. Särskilt viktigt är att det farliga avfallet sorteras och lämnas till rätt plats för att förhindra spridning av dessa ämnen i miljön då farligt avfall innehåller skadliga ämnen som exempelvis är miljöskadliga, giftiga eller brandfarliga. Miljöpåverkan kommer också av hur avfallshanteringen utförs då avfallshämtning och avfallsanläggningar bland annat innebär utsläpp till vatten och luft. NEDSKRÄPNING - Nedskräpning innebär att föremål slängs eller lämnas på platser som allmänheten har tillträde till. Det kan både vara små saker som fimpar eller större saker som bilar. Gemensamt för all slags nedskräpning är att den påverkar 11 miljön negativt eftersom nedskräpning leder till läckage och spridning av farliga ämnen både på land och till havs. Det förekommer både avsiktlig och oavsiktlig nedskräpning. Avsiktlig nedskräpning är som det låter, när något medvetet lämnas eller dumpas. Det kan till exempel vara trädgårdsavfall som lämnas i natur nära bostäder i stället för på en återvinningscentral, vilket kan leda till spridning av invasiva främmande arter, såsom parkslide och lupiner. Oavsiktlig nedskräpning är det som händer vid exempelvis slitage av plastmaterial, som när vi tvättar kläder gjorda av plastmaterial, tvättar ur färg ur penslar eller får med oss plastgranulat från konstgräsplanen med våra skor. Alla nämnda scenarier med oavsiktlig nedskräpning bidrar även med mikroplaster till havet vilket är ett uppmärksammat miljöproblem som behöver förebyggas. Nedbrytning av plast i naturen sker långsamt vilket innebär att den plast som hamnar i havet stannar i havet under lång tid. Konsekvensen är att mikroplaster även påträffats i fisk, som vi sedan äter. Det innebär att nedskräpning både är en miljöfråga och en hälsofråga. Nedskräpning bidrar också till en otrygg och oattraktiv livsmiljö så den sociala aspekten behöver tas i åtanke. Vårt beteende påverkar andra och där det finns skräp på marken är det mer troligt att andra slänger skräp på marken. Nedskräpning föder nedskräpning som i förlängningen övergår i klotter och vandalisering. Det är därför viktigt att förebygga nedskräpning och hantera den nedskräpning som skett för att Timrå ska vara en trygg kommun med attraktiva livsmiljöer. 2.3.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering Målet för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall kan samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår. Dessutom finns en driftsäkerhet där insamling av avfall sker som planerat. 2.4.1 Bakgrund Omvärldsfaktorer såsom strejker och krig kan orsaka drivmedelsbrist, elbrist, brist på reservdelar mm vilket kan påverka möjligheterna att samla in och omhänderta avfall i kommunen. Extremväder med halka och översvämningar kan innebära framkomlighetsproblem för insamlingsfordon. Det kan också uppstå problem med 12 insamlingsfordon, mjukvara i insamlingsfordon eller personalbrist. Dessa scenarier kan medföra att avfall inte hämtas och risk för skadedjur och luktproblem uppstår. De fysiska förhållanden som finns i kommunen påverkar möjligheten att hämta avfall. Hur soprum är utformade och dimensionerade samt hur vägar är utformade och underhålls inverkar på personals arbetsmiljö och möjligheten att hämta avfall. Genom att avfallsverksamheten inkluderas vid planering i kommunens kan goda förutsättningar att hämta avfall säkerställas. 2.4.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. 3 Åtgärder Ett antal åtgärder har tagits fram för Timrås arbete mot målen. För att underlätta för verksamheterna har åtgärderna kategoriserats utifrån vilken kommunal förvaltning eller vilket kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns också angivet när eller hur ofta den ska genomföras samt hur mycket resurser som krävs för genomförande av åtgärden. I bilaga Handlingsplan finns samtliga åtgärder listade, här nedan lyfts några exempel på åtgärder: • Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. • Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten. • Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall • Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn • Ta fram rutin för användning av plasthandskar i syfte att minska användningen. • Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. • Informera fastighetsägare om invasiva arter. • Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, E-arkiv. 13 Bilaga 1 - Handlingsplan 1. Inledning Handlingsplanen innehåller åtgärder som bidrar till uppfyllelse av avfallsplanens mål. Varje åtgärd berör minst ett av målen, ibland flera. Avfallsplanens mål är: 1. Minskade mängder avfall 2. Ökad återvinning 3. Minskad miljöpåverkan 4. Robust avfallshantering För att följa upp om arbetet med åtgärderna bidrar till måluppfyllelse sker uppföljning av målen med hjälp av nyckeltal som finns kopplade till respektive mål. 1. MINSKADE MÄNDER AVFALL - Nyckeltal: Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. 2) Minskande trend önskas. 2. ÅTERVINNING - Nyckeltal: Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 2) Ökande trend önskas. 3. MINSKAD MILJÖPÅVERKAN - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 4. ROBUST AVFALLSHANTERING - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. Åtgärderna har kategoriserats utifrån vilken kommunal nämnd eller kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns angivet: • När eller hur ofta den ska genomföras. • Vilket/vilka mål åtgärden/åtgärderna kopplar till. • Styrmedel att använda för genomförande av åtgärden. • Hur mycket resurser som bedömts behövas för genomförande av åtgärden. 2) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 14 2. Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå (för mer information om styrmedlen se avsnitt 1.4 i avfallsplanen): 1. Fysisk planering 2. Kommunikation 3. Upphandling och inköp 4. Tillsyn 5. Verksamhetsplaner och budget 6. Kommunens avfallstaxa 7. Kommunens VA-taxa 8. Föreskrifter om avfallshantering för Timrå kommun 3. Resurser Avseende hur mycket resurser som krävs för att genomföra en åtgärd har följande bedömningar gjorts: Åtgärder med grön markering - Ryms inom befintlig budget. Åtgärder med gul markering - Måttlig kostnad som inte ryms inom befintlig budget vilket innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Åtgärder med röd markering - Hög kostnad som innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Om en nämnd/bolag har ett flertal åtgärder att genomföra samma år, vilka var och en bedöms kunna rymmas inom befintlig budget, kan konsekvensen ändå bli att extra resurser krävs för att genomföra åtgärderna. Å andra sidan kan genomförande av åtgärder leda till minskade kostnader för inköp av råvaror och produkter när de innebär att avfall förebyggs. 15 4. Åtgärder Kommunstyrelsen Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Integrera avfallsplanen i uppföljning av verksamhetsplan och budget. Årligen Alla 5 2) Vid översyn av kommunens inköpsorganisation utreds hur kommunala verksamheter vid inköp och upphandling kan verka för minskade avfallsmängder. Utifrån utredningen fastställs lämpliga åtgärder. Exempel på åtgärder är att: a) Ställa krav på och följa upp möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b) Vid inköp ställs krav på innehåll av återvunnet material c) Vid inköp ställs krav på att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna d) Utveckla återanvändningsbrukstjänsten ”möbelprojektet” till att omfatta återanvändning av kommunens egna möbler mm. e) Aktivt arbeta för att minska förpackningsavfall i kommunens verksamheter, ex. minska styckeförpackade produkter Årligen 1 & 2 3 & 5 3) Informera fastighetsägare om invasiva arter. Årligen 3 2, 4 & 5 4) Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. Årligen Alla 1, 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 16 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. 2024 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet Årligen 3 2, 3 & 5 Barn- och utbildningsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Med utgångspunkt i läroplanen och agenda 2030 inkluderas hushållning med resurser i den pedagogiska verksamheten Årligen 1, 2 & 3 2 & 5 2) Förbättra rutin för beställning av mat i syfte att minska matsvinn med ursprung i centralkökets verksamhet 2024 1 2, 3 & 5 3) Ta fram och implementera rutiner för arbetet med att minska matsvinn och förpackningsmaterial 2024 1 & 2 2 & 5 4) Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn Årligen 1 2 & 5 5) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. 2025 1 2 & 5 6) Genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpning. Årligen 3 2 & 5 7) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 8) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 9) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 10) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 17 Kultur- och tekniknämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Erbjuda återanvändningsaktiviteter för barn och ungdomar i kommunens fritidsverksamheter Årligen 1 2 & 5 2) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 3) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 4) Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten och i kommunen. Årligen 2 & 3 2, 6 & 7 5) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 6) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 7) I enlighet med lagstiftningen utreda behov och inrätta avfallshantering, inklusive insamling av förpackningar på torg, i parker och andra allmänna platser, samt säkerställa att dessa töms så ofta att nedskräpning minimeras 2024-2025 2 & 3 2 & 5 8) Identifiera platser utsatta för nedskräpning och genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpningen. Årligen 3 2 & 5 9) Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. – Årligen 3 2 & 5 10) Samarbeta med lokala och regionala organisationer och föreningar i syfte att minska nedskräpning till havs och på land Årligen 3 2, 5 & 6 11) Informera kommunens invånare om nedskräpningens negativa effekter på miljö och samhälle Årligen 3 2 & 6 12) Skapa möjlighet att lämna och hämta återanvändningsmaterial på återvinningscentral 2025 1 2 & 6 13) Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall Årligen 1 & 3 2 & 6 14) Ta fram rutin för hantering av arbetsmiljöfrågor kopplade till hämtning av avfall Årligen 4 2 & 6 18 15) Krisberedskapsperspektivet tas med i upphandlingar av tjänster och produkter kopplade till avfallshantering i kommunen Årligen 4 2, 3 & 6 16) Framtagande av strategi för avfallshantering i händelse av extraordinär händelse som hindrar att avfallshämtning kan utföras som planerat 2024 4 2 & 6 17) Delta i Avfall Sveriges kampanjer för att förebygga avfall. Årligen 1 2 & 6 18) Hitta sätt för att från hushåll öka mängden bygg- och rivningsavfall till materialåtervinning genom sorte- ringsmöjligheter vid ÅVC och vilka tjänster som erbjuds vid fastighet 2025 2 2 & 6 19) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 6 20) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från kommunens verksamheter 2024 2 2 & 6 21) Vid upphandling av avfallstranspor- ter ska fossilfria transport premieras Årligen 3 2, 3 & 6 22) Införa matavfallsutsortering 2024-2027 2 2 & 6 23) Införa fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll 2024-2027 2 2 & 6 24) Följa upp utsorterade mängder och andelar av respektive avfallsfraktion som hämtas från fastighet. 2024-2027 2 6 25) Tillsammans med Mittsverige vatten och avfall utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2 & 6 26) Utreda nedlagda deponier och genomföra avslutningsåtgärder mot bakgrund av 2024-2027 3 4 Miljö- och byggnadsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Informera företagare om vikten av källsortering vid tillsyn. 2024-2027 2 2, 4 & 5 2) Kompetenskrav vid materialinventering inför rivning och kontrollera att materialinventeringen är tillräckligt bra. Årligen 1, 2 & 3 4 & 5 3) Tillsyn enligt miljöbalken gällande bygg- och rivningsavfall hos anmälnings- och tillståndspliktiga avfallshanterare. 2024-2027 1, 2 och 3 4 & 5 19 4) Innan Miljö- och byggnadsnämnden ger startbesked till en bygg- eller anmälningsåtgärd ska verksamheten redovisa de avfall och återanvändbara produkter som åtgärden kan ge upphov till och var avfallet ska tas omhand. Årligen 1, 2 och 3 2, 4 & 5 5) Samverka med andra kommuner inom regionen för att utveckla arbetet med avfall gentemot verksamheter. Årligen Alla 2 & 5 6) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 7) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 8) Säkerställ att farligt avfall, i den egna verksamheten, hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 9) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Socialnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Inom verksamheten reparera och återanvända material och produkter Årligen 1 2 & 5 2) Inom verksamheten arbeta med källsortering Årligen 2 2 & 5 3) Ta fram rutin för användning av engångsmaterial, ex. plasthandskar, i syfte att minska användningen. 2024 1 2 & 5 4) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. Årligen 1 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 20 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timråbo Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 5 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från Timråbos fastigheter 2024 2 2 & 5 3) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Vatten AB / MittSverige Vatten och Avfall AB Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) I enlighet med Timrå kommuns VA- policy: Resurser i avloppsvatten och avloppsslam ska så långt som möjligt nyttiggöras på ett hållbart sätt. Avloppsslam, även slam från enskilda avloppsanläggningar, som genereras i kommunen ska omhändertas med största möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Biogas ska kunna användas för värme- och elproduktion eller som fordonsgas 2024-2027 1, 2 & 3 5 21 efter uppgradering. 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från MSVAs fastigheter/verksamheter 2024 2 2 & 5 3) Tillsammans med Kultur- och teknikförvaltningen utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2, 6 & 7 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2, 5 & 7 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Räddningstjänst Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Invest Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 22 1) Arbeta för en minskad pappers- användning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efter- levs och hänsyn tas till hälsa och miljö Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 23 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning 1. Inledning Nulägesbeskrivningen är ett kunskapsunderlag som visar Timrås förhållanden avseende antal invånare, antal och typ av hushåll, Timrås näringsliv samt förhållanden för avfallshantering i kommunen. Nulägesbeskrivningen baseras på statistik från 2021-2023 beroende av vilka underlag som funnits publicerade. Avfall beskrivs avseende avfallsmängder, insamlingssystem och hur det behandlas. Beskrivningen redovisas fördelat på följande kategorier: 1. Avfall under kommunalt ansvar (hushållens mat-, rest- och grovavfall, bygg- och rivningsavfall från icke yrkesmässig verksamhet, farligt avfall, returpapper, slam, fosforfilter och latrin). 2. Avfall som omfattas av producentansvar (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). 3. Övriga avfall (verksamhetsavfall, bygg- och rivningsavfall från yrkesmässig verksamhet). 4. Nedskräpning. Organisation och ansvar för avfallsfrågor Producenter För vissa avfall finns ett producentansvar. Producentansvaret innebär att den som producerar en produkt står för kostnaden för insamling och behandling av produkten när den blivit avfall. Insamlingen och behandlingen finansieras genom en avgift som läggs på produkten när den säljs. I vissa fall ansvarar producenterna för insamlingen av avfallet (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). Avfallslämnare Både privatpersoner och verksamhetsutövare som lämnar ett avfall ansvarar över att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Bakgrunden är att avfall ska hanteras med hänsyn till miljö och hälsa. Fastighetsägare Fastighetsägare ska säkerställa att avfall kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter, samt att sophämtare och sopbilar kan hämta avfall på ett säkert sätt ur arbetsmiljösynpunkt. Vidare ska fastighetsägaren informera sina hyresgäster om hur avfallshantering går till på fastigheten. Timrå kommun som avfallslämnare och fastighetsägare Kommunen ansvarar för det avfall som uppstår i de kommunala verksamheterna. Det kan handla om avfall från skötsel av gator och parker, avfall från fastighetsförvaltning mm. Som fastighetsägare ansvarar Timrå kommun för att avfall 24 kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter. Timrå kommun som tillsynsmyndighet Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn enligt miljöbalken och plan- och bygglagen vilket bland annat omfattar hushållning med resurser, tillsyn av avfallsanläggningar och bestämmelser kring byggnationer samt rivning av byggnationer. De ansvarar också för tillsyn för att säkerställa att Timrås privatpersoner och verksamheter efterlever de kommunala avfallsföreskrifterna. De handlägger även bygg- och rivningslovsärenden samt anmälningsärenden såsom rivning och enskilda avlopp. Timrå kommun som avfallsorganisation Timrå kommun har ansvar för att avfall under kommunalt ansvar samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Kommunens ansvar gäller inte för övrigt avfall såsom verksamhetsavfall eller avfall under producentansvar. I kommunen utför Kultur- och tekniknämnden insamling av avfall under kommunalt ansvar. Timrå kommun ingår i samverkansavtalet för Y-renhållare, som är ett nätverk för länets kommuner. Syftet med samverkansavtalet är att parterna genom samverkan ska utveckla arbetet inom avfallsområdet och cirkulär ekonomi. Inom nätverket jobbar man med aktuella avfallsfrågor och samverkar bland annat kring utbildningar och upphandlingar. Trafikverket Avfall som uppstår längs med Trafikverkets vägar faller under Trafikverkets ansvar att samla in och lämna till behandling. Hamnar I Timrå finns två stycken hamnar, Östrand och Söråker. Det är hamnarna som ansvarar för att ta emot avfall från fartyg. Entreprenörer Det praktiska arbetet, det vill säga det operativa ansvaret, har kommunen lagt ut på entreprenad som omfattar hämtning av kommunalt avfall, avfall under kommunalt ansvar, kundtjänst samt drift av återvinningscentralen. De verksamhetsutövare som ger upphov till övrigt avfall har möjlighet att välja annan entreprenör för avfallshantering än den som kommunen anlitar. Avfallsbehandlare En avfallsbehandlare är den verksamhet som omhändertar avfall genom exempelvis förberedelse av avfall för återanvändning, materialåtervinning, rötning, energiåtervinning eller deponering. 25 2. Kommunbeskrivning Lokalisering och infrastruktur Timrå kommun ligger vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet i Västernorrlands län och har en yta på 788km2. I norr gränsar kommunen till Härnösand och i syd och väst till Sundsvall. Ett flertal mindre tätorter finns inom kommun. Det strategiska läget tillsammans med väl utvecklade kommunikationer gör området till ett betydande servicecentrum för hela Norrland. I kommunen finns transportinfrastruktur bestående av bilvägar, järnväg, hamn samt flyg. Näringsliv Timrå har en lång industriell historia där skogen betytt mycket för den industriella utvecklingen och skogsindustrin utgör även idag stommen i näringslivet med SCA som största privata arbetsgivare. Under de senaste decennierna har teknik och service successivt etablerats och den viktiga skogsnäringen balanseras alltmer av små och medelstora företag i andra branscher, exempelvis transportsektorn. Befolkning Antalet invånare i kommunen är cirka 18 000 (17 730 personer i januari 2022) och har under de senaste 20 åren legat på en stabil nivå. Antal hushåll i en- och tvåfamiljshus är 4932 stycken. Antal hushåll i flerbostadshus är 3785 stycken och antal fritidshus i kommunen är 1307 stycken. Antalet gästnätter omräknat till personer var 97 stycken år 2021. 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag Avfall under kommunalt ansvar Tidigare kallades avfall under kommunalt ansvar för hushållsavfall. Till följd av EU- lagstiftning som implementerats i den svenska lagstiftningen har begreppet ändrats. Begreppet omfattar i princip samma avfall som begreppet hushållsavfall tidigare omfattade. Kort förklarat omfattar ansvaret kommunalt avfall, vilket är avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Som exempel kan nämnas matavfall, restavfall, kasserade hushållsprodukter och kläder. Även avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar, hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. I Timrå kommuns avfallsföreskrifter finns detaljer för närmare beskrivningar av avfall. 26 För avfallshantering av avfall under kommunalt ansvar finns en miljöstyrande taxa. Taxan styr mot mindre kärl vilka rymmer mindre avfall. Invånarna får även lämna avfall vid återvinningscentralen utan extra kostnad. Förebyggande av avfall Kommunen har ett ansvar att informera om åtgärder för att förebygga att avfall uppstår. En del i att förebygga avfall är de samarbeten Timrå har med andra aktörer för att öka återanvändningen. Vid återvinningscentralen finns möjlighet att lämna material till återanvändning, se information nedan. Textil Textilinsamlingen sker på återvinningscentralen i Timrå i samarbete med biståndsorganisationen Human Bridge. Det finns även andra aktörer som tar emot textilier i kommunen, t ex Röda Korset och Erikshjälpen. Dessa säljer sedan textilen i sina butiker. Sportutrustning Insamling av sportutrustning sker på återvinningscentralen i samarbete med Sportoteket. Möjlighet att lämna sportutrustning till Sportoteket finns på fler platser i kommunen. Hos Sportoteket finns sedan möjlighet för allmänheten att låna utrustning gratis. Restavfall Insamling och transport av restavfall utförs av upphandlad entreprenör. Villahushåll, flerbostadshus och verksamheter har kärl för sitt restavfall. Även ett fåtal bottentömmande behållare förekommer. Det normala hämtningsintervallet är varannan vecka för villor. Flerfamiljshus och verksamheter har oftast hämtning varje vecka. Vanligaste kärlstorlekarna hos villor är 140/190liter och flerbostadshus har vanligtvis 370 liters kärl. Fritidshus i kommunen har vanligtvis gemensamma insamlingskärl som är uppställda på platser i anslutning till fritidshusområdena. Hämtning av fritidssopor sker under perioden 1 maj till 30 september, förutom på vissa platser där hämtning sker året runt. Insamlat mat- och restavfall går till Sundsvall för förbränning och energiåtervinning. I Timrå kommun utsorteras idag inget matavfall för rötning. Hushållen kan däremot själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost, efter anmälan till kommunens miljökontor. 27 Figur 1. Insamlad mängd mat- och restavfall per år. Figur 2. Insamlad mängd mat- och restavfall per invånare och år. Grovavfall Grovavfall är avfall som antingen är för skrymmande för insamling i säck/kärl eller kräver annan behandling än ordinarie hushållsavfall. Exempel på grovavfall är möbler, husgeråd, mattor, cyklar och trädgårdsavfall. Olika grovavfall lämnas till olika behandling beroende av avfallets egenskaper. Till exempel lämnas metallavfall till materialåtervinning, möbler till förbränning/energiåtervinning samt gips och isolering till deponering. 28 Privatpersoner kan under hela året lämna grovavfall på återvinningscentralen i Vivsta industriområde. Grovavfall från en- och tvåfamiljshus för permanentboende hämtas även fastighetsnära två gånger per år efter särskild turlista. Under år 2021 samlades 4810 ton grovavfall in, inkluderat trädgårdsavfall samt bygg- och rivningsavfall, vilket motsvarar cirka 268 kg/person. Värt att nämna är att mängden grovavfall varierat mycket över tid och att mängderna ökat under coronapandemin (figur 3). Mängden trädgårdsavfall ökade från 385 ton 2018 till 981 ton 2021, och mängden trä ökade från 695 ton 2018 till 1110 ton 2021. Från 2023 utförs fastighetsnära hämtning av bygg- och rivningsavfall samt Trädgårdsavfall på auktorisation. Figur 3. Mängd grovavfall per invånare och år. Farligt avfall I Timrå kommun sker insamling av farligt avfall främst vid återvinningscentralen. Farligt avfall är till exempel spillolja, lösningsmedel, färg, rengöringsmedel, elavfall och tryckimpregnerat trä. Kommunen erbjuder mobil insamling av farligt avfall, inklusive mindre elektronik och batterier, 4 gånger per år vid 25 platser i kommunen. Vid de två tillfällen per år som grovsopor hämtas fastighetsnära så hämtas även vitvaror. Under år 2021 samlades 165 ton farligt avfall, exklusive elektronik och batterier, in i kommunen. Även mängderna farligt avfall har ökat under pandemin (se figur 4). Av de 165 ton som samlades in utgjorde 118 ton av tryckimpregnerat och 22 ton av 29 asbest, resterande 25 ton var övrigt farligt avfall. För att få perspektiv så samlades 11 ton tryckimpregnerat virke och 4 ton asbest in 2019, samt 24 ton övrigt farligt avfall. Samma trend kunde ses hos flera av Sveriges kommuner under pandemin. Olika slags farligt avfall går till olika behandling, som exempel deponeras asbest, tryckimpregnerat trä förbränns/energiåtervinns och oljeavfall materialåtervinns. Figur 4. Insamlad mängd farligt avfall i Timrå kommun. Slam och latrin Kommunen samlar in slam från enskilda avlopp, det gäller slambrunnar, tankar och minireningsverk och fettavskiljare. År 2021 samlades 4736 ton slam in från 1961 enskilda avloppsanläggningar och 24 fettavskiljare. Majoriteten av det insamlade slammet lämnas vid kommunens slamlagun i Lögdö, där det behandlas och avvattnas och innan det går vidare till tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. En mindre del av det insamlade slammet lämnas till reningsverk. Slamlagunen tar även emot en del slam från kommunala reningsverk. Latrin uppstår främst vid kommunala bad och fiskeplatser, men det finns också ett fåtal fritidsbostäder med latrinabonnemang där kommunen har hämtning genom upphandlad entreprenör. Vid nybyggnation av sommarstugor verkar kommunen för att latrin ska undvikas i största möjliga mån. Under år 2021 samlades 1680 kg latrin in, under de senaste 15 åren har insamlingen av latrin varit stabil, men med en liten minskning. 30 Returpapper Kommunen ansvarar för insamling av returpapper och samlar in avfallet vid 19 återvinningsstationer som finns i kommunen, vid ÅVC samt via auktorisation av privata aktörer från flerfamiljshus och verksamheter. Mängden returpapper har minskat kraftigt till följd av digitaliseringen från 821 ton under år 2012 till 157 ton år 2021, se figur 5. Returpapper behandlas genom materialåtervinning. Figur 5. Insamlade mängder returpapper Avfall som omfattas av producentansvar Förpackningar I kommunen finns 19 återvinningsstationer där hushåll kan lämna in förpackningar, samt att förpackningar kan lämnas vid ÅVC. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) har ansvaret för insamling av förpackningar och tömning av dessa stationer. Cirka 75% av flerfamiljshusen i Timrå kommun har fastighetsnära källsortering. I kommunen samlades 404 ton pappersförpackningar, 34 ton metallförpackningar, 290 ton glasförpackningar och 224 ton plastförpackningar in under år 2021. Det motsvarar 62 kg förpackningar per person år 2021. De senaste årens insamlingshistorik för olika förpackningsmaterial ses i figur 6. Insamlade förpackningar lämnas till materialåtervinning för behandling. 31 Figur 6. Insamlade mängder förpackningar Däck Däck omfattas av producentansvaret, vilket innebär att den som säljer däck är skyldig att ta emot uttjänta däck. Däck kan lämnas till däckåterförsäljare eller på återvinningscentralen. Batterier Sedan år 2009 har det varit producentansvar på batterier. Batterier för konsumentbruk delas upp i två kategorier, bilbatterier och bärbara batterier. Med bilbatterier avses batterier som används i fordon, bärbara batterier är övriga batterier som inte väger över 3 kg. Hushållen lämnar sina batterier på ÅVC samt till de 25 batteriholkar som finns i kommunen. El-Kretsen hämtar batterierna från återvinningscentralen och ser till att de tas om hand på bästa sätt. De som säljer bilbatterier är skyldiga till att samla in dem. 32 ton bilbatterier och 17 ton småbatterier samlades in år 2021. Elektriska och elektroniska produkter El-Kretsen är det producentföretag som ansvarar för insamling och behandling av elektriska och elektroniska produkter. Hushåll och företag kan lämna sitt elavfall till en återförsäljare eller till kommunens återvinningscentral, där de sedan hämtas genom El-Kretsens försorg. Företag kan dessutom lämna sina elektriska och elektroniska produkter till andra återvinningsbolag. Totalt samlades 186 ton elavfall in i Timrå under år 2021. 32 Läkemedel Kasserade läkemedel omfattas av producentansvar, vilket innebär att de ska lämnas till apoteken. Använda kanyler tas emot på apotek i särskilda behållare som kommunen tillhandahåller. Bilar och skrotbilar Personbilar omfattas av producentansvaret sedan år 1998. Sedan år 2007 omfattas även skrotbilar av producentansvar. Enligt förordningen om producentansvar på bilar ska minst 95 procent av bilen återvinnas. Inom kommunen finns rutiner för hur man agerar när övergivna fordon påträffas på privat mark och på kommunens mark. Under år 2021 omhändertog kommunen 20 stycken övergivna bilar som skrotades. Det saknas statistik över det totala antalet skrotade bilar inom kommunen. 4. Verksamhetsavfall Företag kan även välja att lämna sitt verksamhetsavfall till anläggningar i eller utanför kommunen. Inom Timrå kommun finns det flera privata aktörer som jobbar med återvinning av avfall. Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken redovisar avfallshanteringen i sina årliga miljörapporter. Farligt avfall Företag måste ha separat insamling av farligt avfall och avfallet måste hämtas av transportörer som har tillstånd enligt avfallsförordningen. Tillstånd utfärdas av länsstyrelsen till dem som kan transportera avfallet på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Mängder farligt avfall som producerats av verksamheter i Timrå kommun och rapporterats till Naturvårdsverkets avfallsregister var 2022 totalt 9117 ton. Övriga avfall Övriga avfall är de avfall som kommunen inte ansvarar för och som inte omfattas av producentansvar. Det är till exempel verksamhetsavfall från kommunens egna verksamheter och från privata företag. Verksamhetsavfall är avfall som uppstår till följd av den verksamhet som bedrivs. Exempel är avfall från jordbruk, bygg- och rivningsverksamheter, tillverkande industrier eller fastighetsskötsel. Verksamheten kan fritt välja vilken entreprenör som ska samla in avfallet och behandla det. Uppgifter om mängder verksamhetsavfall i Timrå kommun saknas. Exempel på större industrier och företag som producerar avfall i Timrå kommun är SCA Östrand och Permobil AB. 33 Ett verksamhetsavfall som uppstår i kommunens verksamhet är snö från snöröjning av vägar. Platser för snöupplag har utsetts i dialog med Miljö- och byggnadskontoret (Kommunens ekolog) och är på platser som ansetts lämpliga. Hantering av massor från kommunens anläggningsarbeten utförs i de flesta fall av en upphandlad entreprenör. Genom upphandling och avtal så har entreprenörer totalansvaret över det projekt som ska utföras vilket omfattar hanteringen av överblivna massor. Det ingår en kontrollpunkt i sökt mark/bygglov att man hanterat massorna på ett korrekt sätt. 5. Nedskräpning Ansvar för nedskräpning enligt lagen om gaturenhållning och skyltning, ligger på Kultur- och teknikförvaltningen. Förvaltningen sköter: • Offentliga sopkorgar/ sopkärl och hundlatriner samt hundlatrinpåsar i samarbete med Permobil AB tickspack. • Städning av kommunala vägar samt gång och cykelvägar. 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande Anläggningar för hantering och behandling av Timrås avfall finns både inom och utanför kommunens gränser. Av vikt för vilka avfallsmängder som uppstår i kommunen är också de verksamheter som bidrar till förebyggande av avfall. De viktigaste anläggningarna och verksamheterna beskrivs nedan. Timrå återvinningscentral Återvinningscentralen i Timrå drivs på entreprenad som ersätts med medel från avfallstaxan. Privatpersoner lämnar avfall utan extra kostnad. Vid ÅVC kan exempelvis följande avfallsslag lämnas: • Produkter till återanvändning • Möbler • Wellpapp • Metall • Trä • Tryckimpregnerat trä • Elektronik • Farligt avfall • Asbest • Trädgårdsavfall • Betong • Förpackningar 34 Lögdö slamlagun Vid Lögdö slamlagun sker behandling och avvattning av slam innan det lämnas för tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. Privata avfallsanläggningar Privata avfallsanläggningar som finns i kommunen är: • Timrå renhållnings AB (TIRAB) • Stena Recycling • Ragn-Sells AB • REMONDIS • Kuusakoski Recycling • Markförädling i Norrland AB Anläggningar utanför kommunen Korstaverket Brännbart avfall levereras till Korstaverket i Sundsvall där det förbränns. Vid Korstaverket produceras fjärrvärme och el. Deponi För deponering av inert material finns exempelvis Blåbergets deponi i Sundsvall, Älands avfallsanläggning i Härnösand och Högbergets deponi i Karmfors. Övriga anläggningar Exempel på andra anläggningar där avfall slutligen återvinns och bortskaffas är: • Fortum i Kumla som är en behandlingsanläggning för farligt avfall • Kuusakoski Recycling i Skellefteå, metallåtervinning. • Återvinningsanläggningar för förpackningar bland andra Svensk Plaståtervinning i Motala och Svensk Glasåtervinning i Hammar. Förebyggande och återanvändning I Timrå finns ett flertal verksamheter som antingen säljer eller skänker second hand- produkter, eller som genom sin verksamhet bidrar till att förebygga avfall. Några exempel följer: • Sportoteket – Låneverksamhet för sportutrustning • Human Bridge – Biståndsverksamhet som skänker bland annat textilier till behövande • Röda korset – Second hand-verksamhet • Erikshjälpen – Second hand-verksamhet 35 • Kreha – Verksamhet som bland annat säljer produkter tillverkade av återanvändningsmaterial • Timrå Data & Service – Reparatör av diverse elektronik 7. Fysisk planering och bygglov Alla planer, såsom detaljplaner och översiktsplan, skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. Vid framtagande av detaljplaner sker en dialog med Kultur- och teknikförvaltningen när förvaltningens verksamhet kan påverkas. Rutin finns framtagen för vilka bygglov som ska skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering Beredskaps och klimatfrågor ingår i den risk- och sårbarhetsanalys som tas fram kommunövergripande. Avfall och återvinning hos Kultur- och teknikförvaltningen deltar i analysen. Behov av beredskap inkluderas i arbetet med förfrågningsunderlag inför upphandling av avfallstjänster. Dialog sker kontinuerligt med avfallsentreprenörer gällande beredskapsfrågor. 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier 1. Bakgrund Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier. För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa och miljön redovisas. Planen ska dessutom innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön där kommunen har varit verksamhetsutövare. Till föreskrifterna finns Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760 som anger att för varje deponi bör finnas plats och namn. Förutsatt att uppgifter finns tillgängliga bör följande uppgifter anges om typ av avfall som deponerats, deponins utbredning, deponiklass, deponerade mängder och för vilken tidsperiod som deponin var i drift. Enligt 5 § avfallsförordningen (2011:927) avses med deponi en upplagsplats för avfall. De deponier som redovisas i denna bilaga är upplagsplatser som inte längre tillförs avfall. Riskklassning MIFO Riskklassning enligt MIFO fas 1 består av insamling av information om deponiverksamheten, tex från arkiv och historiska källor. Även platsbesök brukar ingå, några undersökningar ingår däremot inte. 2. Genomförd inventering och riskklassning Under 2022 utförde Sweco en utredning för att bedöma åtgärder och kostnader för efterbehandling av tjugo nedlagda deponier i Timrå kommun. Tidigare utredningar har utförts i området för de deponier som beskrivs i föreliggande bilaga. De utredningar som utförts är: • Utredning av Timrå kommun 1993 • MIFO-inventering gjord av kommunen 2003. • Dokument med prioriterar och framtida arbete med nedlagda deponier i Timrå kommun av SGI 2008. • Ytterligare utredningar och rapporter som finns framtagna för bland andra Vivsta deponi. 3. Resultat av inventering och riskklassning I tabell 1 presenteras grundläggande uppgifter om de nedlagda deponierna i Timrå kommun. Inom kommunen finns 35 stycken deponier, varav 22 stycken kommunala. Deponierna är fördelade på följande riskklasser: 37 • Riskklass 1, 1 stycken. • Riskklass 2, 4 stycken. • Riskklass 3, 8 stycken. • Riskklass 4, 11 stycken. • Ej riskklassad, 11 stycken. 4. Vidtagna åtgärder Där kommunen varit verksamhetsutövare ska planen innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta finns bara för fåtal och saknas för de flesta. De flesta av deponierna inom Timrå kommun är övertäckta med sand eller andra material. Däremot är de inte formellt övertäckta. 5. Planerade åtgärder Kommunen har medel avsatt för utredning av nedlagda deponier inklusive avslutningsåtgärder, för deponier där kommunen varit verksamhetsutövare. Primärt utreds deponier med riskklass 2 (se tabell 1). Därefter tas plan fram för och arbete påbörjas med: • Utredning av deponier • Bedömning av risker • Behov av åtgärder • Genomförande av åtgärder • Avseende PFAS tas specifik hänsyn vid utredning och bedömning av risker för deponier som varit i drift efter 1930, även för de som sluttäckts. Förklaring till tabell 1 ID = ID enligt EBH-stödet Riskklass = Riskklass enligt MIFO fas 1 i. a. i.e.p. = Identifiering avslutad, inventering ej påbörjad VU = Verksamhetsutövare 38 Tabell 1 Nedlagda deponier i Timrå kommun enligt historik från MIFO-undersökningar och utredning utförd av Sweco 2022. Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Bergeforsen Forsmon 111071 3 600 ?- mitten X Kommunalt avfall Ej identifierad deponi 1:137 av 50 talet 111084 4 400 X Ej identifierad, området är en Bergeforsparken Sörberge Kommunalt avfall ? - 1967 campingplats i deponi 11:1-1 dagsläget. Oklara uppgifter. Båthamnen Söråker 110946 i.a.i.e.p. Industriavfall ? Söråker, tipp 11:21 111078 4 X Ingen identifiering E4 Tallbacken Vivsta av deponi, ligger i Kommunalt avfall ?-30 talet deponi 13:19 dagsläget under E4:an Fagervik båthamn Sörberge 111077 4 X Kommunalt avfall ?-60 talet deponi 2:375 110945 4 Enligt EBH-stödet är ansvar ej utrett Gasabäck för Gasabäck 1:22; deponi. Industriavfall och Gasabäck 1970- Länsstyrelsen Gasabäck deponi kommunalt 1:41; 1989 prioriterar inte att avloppsslam Gasabäck utreda ansvar för 2:12 Gasabäck deponi då den har riskklass 4. 111067 2 Grovsopor, 2000 X Högland deponi Högland kommunalt avfall, 1968- 16:1-4 skrot från lantbruk 1973 och trädgårdsavfall. Klingerfjärden 111083 4 X Strand deponi Kommunalt avfall ? - 1967 5:121 111065 4 350 X Oklart om det har varit en verklig Lagfors Lagfors deponi Kommunalt avfall deponi eller om 18:1-4 bara dumpning skett. 39 42 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Lagfors, Lagfors 111064 2 Kommunalt avfall, 900 ?-70 talet X Bredsjöån 18:1 skrotbilar, kylskåp, lantbruksavfall(troligt) Lunde deponi Lunde 111073 3 Byggavfall, stubbar, 750 1960- Arbete har påbörjats X 1:14-2 ris och bilvrak, 1970 Lövudden deponi Norrberge 111080 3 Kommunalt avfall och 2500 ?- början X 1:60-1 skrot av 50 talet Mellberg deponi Mellberg 111066 4 Kommunalt avfall 1400 X Ej identiferiad 4:2-1 ?- 1968 Merlo barkupplag Högen 111000 i.a.i.e.p. Industriavfall 1972- Det finns ett 2:2>1 2001 lakvattendike runt deponin som samlas upp i en damm, kontrollprogram pågår med analyser varje månad. Mällby deponi Mällby 3:3- 111068 3 Kommunalt avfall, 1400 1969- X 1 bilvrak, kylskåp, 1971 grovsopor m.m. Norra Östrand 3:4 110990 i.a.i.e.p. Industriavfall parkeringen deponi, nr 30 Norrberge deponi Norrberge 111074 4 Kommunalt avfall, 1000 ?- mitten X 3:2-3 trädgårdsavfall, av 50 talet betongrör, skrot PACWIRE SÖRÅKER 110943 1 Industriavfall industrideponi 11:13; SÖRÅKER 11:39 Sandarna deponi Ri 4:1-3 111070 2 Kommunalt avfall, 2628 ?- mitten X trädgårdsavfall, av 50 talet möbler, kylskåp, bilbatterier samt rivningsmaterial Sjösvedjan nr 18 Tallnäs 111081 3 Kommunalt avfall 18400 Slutet av X Ej identifierad, 1:46 övertäckt av 30talet – oklart läge finns industriavfall början av även industritipp i 50talet området. Sjösvedjan nr 27 Tallnäs 110948 i.a.i.e.p. Industriavfall 1:46 40 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Skäggsta deponi SKÄGGSTA 110947 i.a.i.e.p. Industriavfall (Rödmyran) 2:3; SKÄGGSTA 2:8 Skönvikstippen 110992 i.a.i.e.p. Östrand 3:4 Industriavfall deponi 111069 3 1600 ?- X Förbränning av Stavreviken Kommunalt avfall och mitten Stavre 6:1 avfall har skett på deponi grovavfall av 50 platsen talet Stora parkeringen 110991 i.a.i.e.p. deponi, Östrand 3:4 Industriavfall Östrandfabriken 111085 4 Deponin är sluttäckt och X Kommunalt avfall, Norrberge 1970- kontrollprogram finns som Stordalens deponi grovavfall, asbest och 2:1 & 3:34 2004 inkluderar industriavfall grundvattenprovtagningar Södra Lundevallen 111076 3 560 ?- X Bölde 1:169 Kommunalt avfall deponi 40talet 111075 4 250 ?- X Sörberge början Sörberge deponi Kommunalt avfall 2:267-4 av 50 talet 111072 4 Grovsopor, 50 X Triangelvägen Bergeforsen 1972- trädgårdsavfall, ris deponi 2:35 1980 och stubbar 111079 2 X MIFO 2 inlämnad Är till största delen Kommunalt avfall, 30 talet till Vivsta deponi Vivsta 1:19 sluttäckt. Arbete kring latrin, industriavfall -70talet tillsynsmyndighet. återstående del pågår. Etapp 1 sluttäkt. 111082 3 314145 Slutet X Fundament till Västansjö Västansjö deponi Kommunalt avfall av 50- brännbur i betong 8:2-1 tal 1972 finns kvar Wivstavarvstippen 110989 i.a.i.e.p. Tallnäs 1:46 Industriavfall nr 28 Åstön deponi Åkerö 3:17 110949 i.a.i.e.p. Industriavfall Ö-80 parkeringen Östrand 3:1 111060 i.a.i.e.p. Industriavfall Östrand deponi, nr 34 Östrand deponi Skyttberg 110942 i.a.i.e.p. Industriavfall Skyttberg S:1 41 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd 1. Framtagande av avfallsplanen Arbetssätt Kultur- och teknikförvaltningen har varit ansvarig för arbetet med att ta fram avfallsplanen. Under arbetets gång har arbetsmöten hållits med samtliga kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Möten har skett med respektive förvaltning och bolag var för sig för att få förståelse för avfallsfrågor kopplat till deras verksamhet. Både ansvariga för förvaltningar och bolag samt personal med sakkunskap har deltagit vid möten. Avfallsplanen med dess mål och åtgärder har tagits fram mot bakgrund av: • Nuvarande avfallshantering i kommunen (se bilaga Nulägesbeskrivning) • Förvaltningars och bolags behov utifrån arbetsmöten och därefter följande dialoger • Svensk lagstiftning samt nationella, regionala och lokala mål (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) Dialog har förts med kommunledningskontoret angående arbetssätt för det kontinuerliga arbetet med den antagna planen. De hade viktiga inspel kring hur uppföljning och arbete med avfallsplanens mål och åtgärder skulle gå till i syfte att synkronisera med arbete och uppföljning av andra kommunala styrdokument. Förankring av avfallsplanen Förankring av avfallsplanen är viktig för ett lyckat genomförande där handlingsplanens åtgärder utförs. Kommunala bolag och förvaltningar erbjöds att vara delaktig i framtagande av åtgärder som deras verksamhet ansvarar för att genomföra. För att få en bredare förankring av avfallsplanen i kommunen har kommunens ledningsgrupp, Timrås politiker samt Kultur- och tekniknämnden delgetts information om avfallsplanen med dess mål och åtgärder vid möten samt via mejl. Genom dessa kontakter har eventuella synpunkter kunnat fångas upp innan utställning av planen, och mål och åtgärder har kommunicerats med de som berörs av dem. 2. Samråd Samråd med Länsstyrelsen och miljöbedömning Med Länsstyrelsen hölls ett kombinerat samrådsmöte om avfallsplanens innehåll samt angående om planen bedömdes medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Information om avfallsplanen och dess mål delgavs Länsstyrelsen vid samrådsmöte 39 42 samt genom det samrådsunderlag med miljöbedömning för avfallsplanen som skickades till myndigheten inför samrådsmötet (se bilaga 5). Synpunkter från länsstyrelsen (se bilaga 6) togs hänsyn till vid utformning av avfallsplanen. Utställning och formellt samråd Allmänheten gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på avfallsplanen när den ställdes ut under perioden 2023-06-01 – 2023-08-10. Utställningen annonserades i förväg via Timrå kommuns hemsida för att sprida kännedom om planen och erbjuda kommuninvånare att komma med synpunkter. Utställning av avfallsplanen skedde fysiskt på Timrå bibliotek och kommunhus, samt digitalt på Timrå kommuns hemsida. Parallellt med utställningen skedde det formella samrådet där politiska nämnder, styrelser i kommunala bolag, Länsstyrelsen, intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer, större fastighetsägare och företag fick avfallsplanen på remiss genom mejlutskick. Komplett lista med de som erbjöds lämna synpunkter vid det formella samrådet finns under rubrik ”Sändlista”. Samrådsredogörelse De yttranden som inkommit under det formella samrådet, Timrå kommuns återkoppling till yttrandet och föranledd ändring av avfallsplanen finns redovisade i särskilt dokument Samrådsredogörelse – Avfallsplan för Timrå kommun. Endast de som haft synpunkter redovisas. 43 Bilaga 5 - Miljöbedömning 1. Motiv till undersökningssamråd Varje kommun ska enligt 15 kapitlet 41 § miljöbalken ta fram en avfallsplan som tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering utgör kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En ny avfallsplan håller på att tas fram för Timrå kommun. Kultur- och teknikförvaltningen är den förvaltning som ansvarar för framtagandet av avfallsplanen. Kultur- och teknikförvaltningen utför löpande avstämningar med berörda förvaltningar inom Timrå kommun. Enligt 6 kapitlet 3 § miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan som krävs i lagen också göra en bedömning av planen om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta ska utföras för att miljöhänsyn ska arbetas in i planen så att en hållbar utveckling gynnas. Föreliggande dokument är underlag till undersökningssamråd angående miljöbedömning av ny avfallsplan för Timrå kommun. Samrådet hålls muntligt med Länsstyrelsen under februari år 2023. Relevant lagstiftning är framförallt 6 kap. Miljöbalken och Miljöbedömningsförordningen (2017:966). 2. Timrå kommuns avfallsplan Avfallsplanen är ett utkast vid tidpunkten för genomförande av samrådet. Avfallsplanens inriktning kommer inte att ändras men innehållet kommer att utvecklas. 2.1 Avfallsplanens syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. 2.2 Avfallsplanens mål Avfallsplanen är uppbyggd utifrån fyra stycken målbilder. För att kunna följa upp resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive målbild. För att arbeta mot målbilderna har ett antal aktiviteter tagits fram. Aktiviteterna bidrar till uppfyllnad av minst en av målbilderna samt till avfallsplanens syfte. Nedan beskrivs målbilderna och möjliga konsekvenser av arbetet mot målbilderna. 44 2.2.1 Målbild 1. Minskade mängder avfall Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt möjlighet att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöbelastning från produktion, transport och hantering av avfall när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för inköp av material, prylar och livsmedel när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för avfallshantering när mindre mängder avfall förbränns eller deponeras. • Ökad medvetenhet om miljöpåverkan kopplat till avfall vid kommunikation om förebyggande. • Minskad användning av naturresurser. • Mindre resursslöseri. • Ökad efterfrågan på hållbara tjänster, exempelvis reparation av varor, kan innebära nya arbetstillfällen. • Ökad efterfrågan till att hyra eller låna varor och konsumera second hand kan både skapa arbetstillfällen och tillfällen till social gemenskap. • Ökad medvetenhet om hur konsumtion påverkar avfallsmängder och miljö. 2.2.2 Målbild 2. Ökad återvinning Målbilden omfattar att hushålla med resurser så att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinning av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Ökade mängder material till återvinning, bland annat till följd av fastighetsnära insamling av förpackningar, bidrar till ett minskat behov av jungfrulig råvara. • Minskad energiåtgång när produkter framställs av återvunnet material istället för jungfruligt material. • Nöjdare kunder då möjlighet att sortera förpackningar fastighetsnära införs. • Minskad drivmedelsförbrukning när medborgare inte längre tar bilen för att lämna sina förpackningar på återvinningsstation. 45 2.2.3 Målbild 3. Minskad miljöpåverkan Målbilden är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad spridning av skadliga ämnen när farligt avfall förebyggs, hanteras och omhändertas på rätt sätt. • Bättre arbetsmiljö för de som arbetar med avfall om de hanterar mindre farligt avfall till följd av att farligt avfall förebyggts samt när farligt avfall samlas in på rätt sätt. • Ökad kompetens om avfall till följd av kommunikationsåtgärder. • Minskad miljöpåverkan från nedskräpning. • När nedskräpning minskar upplever medborgare mer trygghet och trivsel. • Minskade kostnader relaterade till nedskräpning. • Känsla av gemenskap när medborgare gemensamt engageras i kampanjer där skräp plockas. • Mer material till återvinning när nedskräpning minskar och avfall istället sorteras rätt. 2.2.4 Målbild 4. Robust avfallshantering Målbilden för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår oavsett vilka förhållanden som finns. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöpåverkan från avfallshantering vid extraordinära händelser. • En avfallshantering som sker utan olägenheter för människor eller miljö. • Bättre arbetsmiljö för insamlingspersonal. 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen Bedömningen kommenteras med kursiv text i anslutning till varje punkt i paragrafen.

§ 233 Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter KS/2025:491 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för fortsatt utredning. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Ärendets behandling i sammanträdet Stefan Dalin (S) föreslår att återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för fortsatt utredning. David Forslund (T) och Maritza Villanueva Contreras (V) ansluter sig till Stefan Dalin (S) förslag. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2025-11-24 Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2025-11-04

§ 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfaltet bli en levande plats — även under årets mörka manader, Installera akedkvat belysning. KS/2025:503 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. 1 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Magnus Karlsson 2026-04-23 KTN/2025:585 Yttrande över motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats - även under årets mörka månader, installera adekvat belysning En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion; Att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kultur- och teknikförvaltningens yttrande med förslag till beslut Det finns restriktioner för hur vi får gräva i marken då det är ett gammalt industriområde. Att sätta belysning i stängsel är inte förenligt med säker elinstallation. Vi har därför tagit fram ett förslag på 3 belysningsmaster/stolpar på sidan av parkeringen med riktad belysning mot fältet. Se bifogad karta. Kostnaden för åtgärden är beräknad till ca 574.000 kr. Med anledning av den kostnaden föreslår förvaltningen att motionen avslås. Magnus Karlsson Verksamhetschef teknik Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Till: Kristina Olofsson Mottaget: 2026-04-01 12:21:23 Ja, precis. �� Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Från: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Skickat: den 1 april 2026 08:13 Till: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Hej! Det finns ingen bakgrundskarta, bara ett lila streck med punkter, men av formen av döma är det väl runt fotbollsplanerna? Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Skickat: den 31 mars 2026 21:10 Till: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Ämne: Belysning fagerviksfältet Hej Kristina! Jag har hjälpt Anastasie Mukabera (KD) med motionen till Timrå kommun angående att belysa fagerviksfältet. Vi har gjort två olika ritningar, alltså två olika alternativ. Vi hoppas såklart att förvaltningen vill belysa hela fältet, men om man inte kan/har råd har vi gjort ett alternativ där man kan belysa en tredjedel av fältet. Jag bifogar båda ritningarna. mvh Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Fagerviksfältet 80,83 m 80,32 m Bel. skåp Belyst område Val av stolpe/mast och höjd beror på ljusberäkningen. Men typ detta område vill vi belysa. Juh längre på grönytan desto bättre då detta är fotbollsplan/ hundområde. SWEREF99 17 15 1:1,000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 m 49,92 m Teckenförklaring Kabel Stolpe Matning Matning Annan terminering Gatunamn Gatunamn Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29

§ 288 Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter KS/2025:491 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för inne arbetskläder. David Forslund (T) och Lotta Borg (T) reserverar sig mot beredningsförslaget till förmån för eget förslag. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) föreslår avslag på barn- och utbildningsnämndens förslag samt föreslår att fortsätta att utreda det ursprungliga förslaget. Niklas Edén (C) föreslår bifall till barn- och utbildningsnämndens förslag. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2025-11-04 Beslutsgång Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla barn- och utbildningsnämndens förslag att köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för inne arbetskläder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Utredning arbetskläder inom förskolan och fritidshem 1. Bakgrund Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) har genom ledamotsinitiativ väckt frågan avseende Fria arbetsskor och arbetskläder inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att uppdra till kommunchefen att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personalen inom barn- och äldreomsorgen. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i maj 2025. Kommunstyrelsen önskar efter det närmare utredning kring alternativen för hur fria arbetskläder kan hanteras inom förskola och fritidshem. Med ändamålsenliga arbetsskor och arbetskläder är förhoppningen att riskerna för förslitning minskar, att hygienen förbättras samt att smittorisken minskas. 1. Arbetsmetod Utredningen har genomförts genom tre huvudsakliga insamlingsmetoder: omvärldsbevakning via nätet för att se hur andra kommuner hanterat arbetskläder. Två enkätundersökningar till berörd personal inom Barn och utbildningsförvaltningen, en enkät genomfördes under april och en enkät är genomförd under september, 2025. Vidare har insamling av synpunkter genomförts via möten och mail från rektorerna. Dialog och samverkan har förts med berörda fackförbund. 2. Arbetskläder inom förskolan, fritids och praktiska förutsättningar Frågan om fria arbetskläder för förskole- och fritidshemspersonal har diskuterats länge. Argumenten för arbetskläder handlar främst om att minska smittspridning, då personal dagligen kommer i kontakt med kroppsvätskor och sjuka barn. Klädernas snabba slitage och behovet av frekvent tvätt är också ett argument, där vissa anser att arbetsgivaren bör stå för kostnaden. Andra fördelar som lyfts fram är att arbetskläder kan bidra till enhetlighet och professionalitet, vilket kan stärka yrkesidentitet och skapa trygghet för barn och föräldrar. Dessutom kan arbetskläder ses som en rättvisefråga, eftersom andra yrken med liknande arbetsförhållanden – som vårdpersonal eller traditionellt mansdominerade yrken – ofta får arbetskläder bekostade av arbetsgivaren. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Arbetskläder inom verksamheter som förskolan och fritids anses inte som skyddskläder enligt Arbetsmiljöverket och omfattas inte av AFS 2001:3, Användning av personlig skyddsutrustning. Det finns därmed inget krav på arbetskläder för varken inom- eller utomhusbruk. Arbetskläder inom den här typen av verksamhet nyttjas ur ett praktiskt perspektiv, för att till exempel minska slitage på privata kläder, tåla smuts, vara funktionella och ge rörelsefrihet för att kunna delta i de aktiviteter som verksamheten kräver. I förskolan och fritidshemmens lokaler finns i dagsläget inte omklädningsrum och möjligheter till att tvätta kläder, vilket innebär att tvätt och ombyte behöver skötas av personalen själv och hemma. För att skydda mot smittspridning krävs att kläderna tvättas i höga grader (lägst 60 grader), i och med att arbetsgivaren inte har tvättmöjligheter kommer inte den aspekten garanteras. I och med att arbetsgivaren inte har möjlighet att tillhandahålla tvättmöjligheter av kläderna kan inte minskad smittspridning garanteras. För att arbetskläder inte ska räknas som en skattepliktig förmån ska det vara obligatoriskt för all personal inom yrkeskategorin att använda kläderna, kläderna ska vara anpassade för arbetet, märkt med kommunens logga och får inte användas för privat bruk. Alla kriterier måste vara uppfyllda. 2.1 Omvärldsspaning Hur arbetskläder erbjuds varierar stort mellan kommuner. Vissa kommuner, som Uppsala, Västerås och Nacka, har infört fria arbetskläder för förskolepersonal, medan andra fortfarande låter personalen stå för klädkostnader själva. En undersökning av Lärarnas tidning och tidningen Förskolan från 2017 visade att 61 % av förskollärarna får någon form av arbetskläder, där andelen är högre i fristående förskolor (73 %) än i kommunala förskolor (59 %). De 61% som får arbetskläder får kläder för utomhusbruk, medan 17 % av de 61 % även får kläder för inomhusbruk. 2.2 Nuläge förskola och fritids Timrå kommun Arbetskläder har länge varit en viktig fråga från de fackliga företrädarna och då främst för Kommunal. Efter Barn- och utbildningsnämndens beslut 2017-11-14 infördes fria ytterkläder i förskolan (ca 170 anställda) och för fritidshem (ca 70 anställda) något år senare. Det innebär att alla tillsvidareanställda och till viss del vikarier har på arbetet tillgång till:  Fodrad jacka, fodrade byxor  Regn/vind jacka, regn/vind byxa  Fleecejacka Alla kläder är märkta med Timrå kommun och förvaras på förskolan/fritidshemmet. 2.3 Inhämtning av underlag från personal inom BOU All personal i både förskola och grundskola med fritidshem har tillfrågats genom två enkäter, en genomförd i april och en genomförd i september. Rektorer har lämnat synpunkter via mail och genom dialog, om behovet av arbetskläder inomhus för all personal i förskola och fritidshem Det totala resultatet av den första enkäten (april) visade att 52% ser ett behov av arbetskläder medan 48% inte gör det. Enkäten utformades med frågan ”Ser du ett behov av arbetskläder”, svarsalternativ ja eller nej, samt möjlighet att lämna fritextsvar. Det totala resultatet av den andra enkäten (september) visar att 59,1% ser behov av arbetskläder och 40,9% inte gör det. Enkäten utformades med frågan ”Ser du ett behov av arbetskläder”, svarsalternativ ja eller nej, utan möjlighet att lämna fritextsvar. När resultaten för förskolan och fritidshem särskiljs i den senaste enkäten (september) visar det att 69% av förskolans personal ser ett behov av arbetskläder och 39% av fritidverksamhetens personal ser behov av arbetskläder. En övervägande andel inom förskolan ser behov av arbetskläder medans en övervägande andel inom fritidsverksamheten inte ser behov av arbetskläder. Förskolan Fritids 31% 39% 61% 69% Ja Nej Ja Nej Vid utskicket av den första enkäten (april) fanns även möjlighet att lämna en kommentar utöver sitt svar och genom dessa kommentarer vi fått in samt utifrån rektorernas dialog har vi sammanställt hur man ser på det verkligen behovet av arbetskläder inomhus. Positivt  Kan upplevas professionellt, det syns tydligt vilka som är personal.  Minskar slitage och kladd på pedagogernas egna kläder.  Minskar smittspridning. Negativt  Kan upplevas tvingande  Kan upplevas institutionslikt  Kan vara svårt att ta fram ett utbud som upplevs passa alla typer av kroppar och krav på klädsel.  Kostnadskrävande inom redan begränsad ekonomisk ram.  Utökade arbetsuppgifter med bland annat kontinuerliga inköp på grund av slitage eller ej passande storlekar vid till exempel personalbyte.  ”vi-mot-dom-känsla” i grundskolan då inte all personal arbetar på fritidshemmet. 2.4 Personal som berörs BOU 167 tillsvidaretjänster i grundbemanning Varav: 134 inom förskolan 33 inom fritidshem Befattningar: Förskollärare, barnskötare och fritidslärare/-pedagog. 2.5 Prisexempel Innetröja ca 200 - 300 kr Innebyxa ca 300 kr Överdragsförkläde ca 250 -300 kr 3 Verksamheternas behov av arbetskläder I de två enkätundersökningarna är det 52 % (april), respektive 59% (september) som svarar ja till att man ser ett behov av arbetskläder. Det finns ett stort behov av variation i utbudet av inomhuskläder vilket man kan se utifrån de tankar som framkommer i fritextsvaren från enkäten. Exempelvis vill vissa bara ha en tröja, andra vill ha utomhusskor, vissa vill ha byxor men egen tröja eller ställer krav på material och modell. Vilket innebär att ett ”ja” betyder väldigt olika i denna frågan. Den största fördelen med arbetskläder som lyfts är minskat slitage på privata kläder. I de två enkätundersökningarna är det 48 % (april), respektive 41% (september) som svarat nej av personalen. I fritextsvaren framkommer bland annat att man inte vill bli tvingad till att ha arbetskläder, man vill ha bekväma kläder att arbeta i och som passar ens kroppsform, det tar tid att byta om och man ser ett större behov av arbetsskor. Man kan också se en risk för ökad arbetsbelastning (organisatoriska och tidsmässiga hinder) med arbetskläder samt ett jämlikhetsperspektiv som talar mot arbetskläder (opersonligt, kläder som passar alla typer av kroppsform). När vi i den senaste enkätundersökningen (september) delar upp resultatet för de olika verksamheterna, förskola och fritidshem, så skiljer det sig. Inom fritidshemmen är det en lägre andel, 39%, som svarat att man ser ett behov och inom förskolan är den en högre andel, 69%, som ser behov av arbetskläder. Rektorerna instämmer i pedagogernas tankar kring denna frågan, men ser även ökad arbetsbelastning i form av administration. Rektorerna lyfter även att den ekonomiska aspekten i en redan hårt pressad situation. Vidare finns en risk för att mångfald försvinner i en institutionsliknande miljö. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Personalen uttrycker att det främsta behovet av arbetskläder syftar till att skydda sina kläder mot smuts och slitage, men många vill inte bli tvingade att använda arbetskläder. Alternativ till obligatoriska arbetskläder skulle kunna bestå av skyddsutrustning som till exempel förkläden vid matsituationer, vid lek med färger och blöjbyten, dels mer bekväma förkläden av tyg och engångsförkläden. Förklädena ska vara personliga och personalen ska ansvara för att tvätta dessa hemma. Både rektorer och personal lyfter fram att det skulle vara ett alternativ till inomhusarbetskläder. Timrå 2025-10-06 Madeleine Sandgren HR-strateg Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Barn- och Ann-Christin 2025-10-02 BUN/2025:214 utbildningsförvaltningen Isaksson Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Föreslå Kommunfullmäktige köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för innearbetskläder. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2025-10-15