Ärenden som upptas till behandling vid kommunstyrelsens — 13 oktober 2026

1 § andra stycket) samt grovt angrepp mot tjänsteman (17 kap. 2 § tredje stycket) i brottskatalogen för olaga förföljelse. Bedömningen av om sådana brottsliga gärningar ska ingå i en olaga förföljelse bör dock, i likhet med vad som gäller för brotten i 3–6 och 12 kap., göras i rättstillämpningen. I bestämmelsen om olaga förföljelse bör därför en hänvisning ske till brottsliga gärningar enligt 17 kap. 1–3 §§, vilket innebär att samtliga brott enligt dessa lagrum omfattas. Övriga straff- bestämmelser i kapitlet är av sådan karaktär att de inte bedöms vara relevanta vid den typ av brottslighet som olaga förföljelse avser. Det saknas därför anledning att göra en bredare hänvisning till kapitlet. Utredningen bedömer att det, med undantag för det som sagts om 17 kap., saknas skäl att avvika från vad som gäller för fridskränknings- brotten och hedersförtryck genom att låta brottskatalogen inkludera några ytterligare brott. Det innebär att exempelvis varken de rena förmögenhetsbrotten i 8 kap. eller hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § eller det föreslagna brottet könsbaserat näthat i 16 kap. 8 a § bör 766 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse kunna ingå i en olaga förföljelse, även om sådana brottsliga gärningar ibland kan utgöra del i ett förföljelsebeteende. Att anstiftan av och medhjälp till de särskilt angivna brottsliga gärningarna kan ingå i en olaga förföljelse framgår av att straffansvaret avser den som begår eller på annat sätt medverkar till sådana gärningar. Denna konstruktion, som även finns i bestämmelserna om grov frids- kränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck, bör be- hållas. Brottskatalogen för olaga förföljelse omfattar i dag också försök till de brott som är straffbelagda på försöksstadiet, vilket anges i för- hållande till varje enskild punkt i katalogen. Förberedelse och stämp- ling till brott – som när det gäller nuvarande brott i katalogen enbart är aktuellt i förhållande till våld och hot mot tjänsteman och angrepp mot tjänsteman – omfattas inte. Också försöks-, förberedelse- och stämplingsbrott kan ingå i en förföljelse och utgöra ett led i en sådan upprepad kränkning som avses i bestämmelsen om olaga förföljelse. Därför bör – även det i likhet med fridskränkningsbrotten och heders- förtryck – gärningar som utgör straffbart försök eller straffbar för- beredelse eller stämpling till de brott som ingår i brottskatalogen generellt kunna ingå i en olaga förföljelse.26 Sammanfattningsvis bör straffansvaret för olaga förföljelse avse att begå eller på annat sätt medverka till brottsliga gärningar enligt 3–6 kap., 12 kap. eller 17 kap. 1–3 §§ brottsbalken eller enligt 24 § lagen om kontaktförbud, eller gärningar som utgör straffbart försök eller straffbar förberedelse eller stämpling till sådana brott. Förhållandet till annan lagstiftning En utvidgning av brottskatalogen innebär att tvångsmedel potentiellt kan användas i fler fall. De nytillkomna gärningarna kan främst väntas vara sådana som kommer att ingå i grov olaga förföljelse. Det är också i förhållandet till det grova brottet som användningen av hemliga tvångsmedel främst kan väntas komma i fråga (se avsnitt 13.1 om vilka hemliga tvångsmedel som då kan användas). Eftersom straff- skalan för olaga förföljelse av normalgraden inte ändras kommer möjligheten att använda tvångsmedel att vara oförändrad. De hemliga 26 Jfr prop. 2024/25:123 s. 98–99 angående fridskränkningsbrotten och hedersförtryck. Det kan noteras att övervägandena gjordes innan brottskatalogen för olaga förföljelse omfattade brott som är straffbelagda på förberedelse- och stämplingsstadiet. 767 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 tvångsmedel som kan bli aktuella är sådana som är tillämpliga när brottets straffvärde kan antas överstiga fängelse i två år (se vidare avsnitt 13.1). Det kan väntas vara fallet mer sällan. Den ökade möjlig- het till tvångsmedelsanvändning som följer av utvidgningen bedöms vara proportionerlig och utgöra en tillåten begränsning av relevanta grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen (jfr avsnitt 11.1.3). 13.3 Grov olaga förföljelse ska omfattas av häktningspresumtionen Förslag Presumtionen för häktning ska utvidgas till att omfatta grov olaga förföljelse. Skälen för förslaget Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktas förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att hen avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket rättegångs- balken). Brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år och sex månader omfattas emellertid av en särskild presumtionsregel som innebär att häktning ske, om det inte är uppen- bart att skäl till häktning saknas (andra stycket). Liksom i övriga fall gäller att häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkta eller för något annat motstående intresse och att häktning inte får ske om det kan antas att den misstänkta kommer att dömas endast till böter (tredje och fjärde styckena). Med utredningens förslag att minimistraffet ska vara fängelse i ett år kommer grov olaga förföljelse inte att omfattas av presumtions- regeln. I prop. 2025/26:218 (Dubbla straff för brott i kriminella nät- 768 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse verk och skärpta straffskalor) föreslås emellertid att presumtions- regeln inte endast ska omfatta alla brott med ett tillräckligt högt minimistraff utan även vissa särskilt utpekade brott. De brott som regeringen föreslår att presumtionen för häktning ska utvidgas till att omfatta är grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken) samt hedersförtryck (4 kap. 4 e §). Vidare föreslås att presumtionen för häktning ska gälla också när misstanken avser försök, förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. I propositionen framhålls att det finns vissa brottstyper som på grund av sitt minimistraff visserligen inte når upp till den nuvarande gränsen för häktningspresumtionen, men som ändå är av sådan karaktär att det kan ifrågasättas om inte även de bör omfattas av en presumtion för häktning. Det gäller alltså dels fridskränkningsbrotten, dels hedersförtryck. Regeringen konstaterar att det till följd av de aktuella brottens konstruktion, dvs. kravet på upprepade straffbara gärningar, i stor utsträckning kan förväntas finnas en recidivfara (risk att den misstänkta fortsätter sin brottsliga verksamhet) när misstanke om brotten föreligger. Eftersom det rör sig om brott mot närstående personer kan det därtill ofta antas finnas en kollusionsfara (risk att den misstänkta genom att undanröja bevis eller på något annat sätt för- svårar sakens utredning). Straffskalan för brotten, fängelse i lägst ett och högst sex år, signalerar vidare att det rör sig om allvarliga brott.27 Grov olaga förföljelse föreslås få samma straffskala som fridskränk- ningsbrotten och hedersförtryck. Brottet förutsätter vidare, liksom dessa brott, upprepade gärningar. När det gäller grov olaga förföljelse är det främst den i regel mycket stora risken för fortsatt brottslig- het som motiverar en presumtion för häktning. Samhällets ansvar att ingripa framstår i detta avseende som särskilt väsentligt. Med en häkt- ningspresumtion skulle även risken minska för att den misstänkta skaffar undan bevisning eller förmår målsäganden att ta tillbaka sin anmälan, vilket kan tänkas förekomma särskilt i de fall då de finns en personlig relation mellan dem. Även om förföljelsebrott inte förutsätter en närståenderelation på det sätt som fridskränknings- brotten gör, är den omständigheten att offret är en närstående eller tidigare närstående till gärningspersonen avsett att typiskt sett kunna medföra att brottet anses som grovt. I likhet med vad som gäller för 27 Prop. 2025/26:218 s. 165–166. 769 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 fridskränkningsbrotten och hedersförtryck är det också rimligt att anta att utredningsarbetet hos polis och åklagare skulle underlättas i viss utsträckning om en presumtion för häktning gäller vid misstanke om grov olaga förföljelse. Utredningens bedömning är att det – av huvudsakligen samma skäl som anförts beträffande fridskränknings- brotten och hedersförtryck – är motiverat med en presumtion för häktning vid misstanke om grov olaga förföljelse. 770 14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 14.1 Ikraftträdande Förslag Lag- och förordningsändringarna ska träda i kraft den 14 juni 2027. Skälen för förslaget Medlemsstaterna ska senast den 14 juni 2027 sätta i kraft de bestäm- melser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Det medför att förslagen till lag- och förordningsändringar bör träda i kraft så snart som möjligt. Direktivet beslutades den 14 juni 2024. Denna utredning slut- redovisas i juni 2026. Med hänsyn till den tid som kan beräknas gå åt för remissförfarande, fortsatt beredning inom Regeringskansliet och riksdagsbehandling bör de ändringar som föreslås i lag och för- ordning kunna träda i kraft den 14 juni 2027. Utredningen föreslår därför detta datum för ikraftträdandet. 14.2 Övergångsbestämmelser Bedömning De föreslagna lag- och förordningsändringarna kräver inte några särskilda övergångsbestämmelser. 771 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser SOU 2026:34 Skälen för bedömningen Enligt 2 kap. 10 § regeringsformen får ingen dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brotts- påföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare på- följd för gärningen än den som var föreskriven då. En motsvarande reglering finns i artikel 7 i Europakonventionen. Principen kommer också till uttryck i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken (BrP). Enligt den paragrafens första stycke får ingen dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Enligt andra stycket samma paragraf ska straff bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte den lag som gäller när domen meddelas leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Detta gäller utan särskild lagstiftning i frågan. Det behövs därför inte några övergångsbestämmelser i förhållande till de nya brottsbalks- brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering, könsbaserat näthat och grov olaga förföljelse. Detsamma gäller för utvidgningen av det straffbara området för olaga integritetsintrång i brottsbalken och brott som avser kvinnlig könsstympning i lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskulds- ingrepp på kvinnor. För processrättslig lagstiftning gäller allmänt att nya bestämmelser ska tillämpas genast efter ikraftträdandet. Det innebär att de ska tillämpas på varje processuell företeelse som inträffar efter det att regleringen har trätt i kraft. Någon annan ordning bör inte gälla för föreslagna ändringar om häktningspresumtion i 24 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken. Därmed behövs inte några särskilda över- gångsbestämmelser i denna del. Den föreslagna ändringen i 2 kap. 5 § brottsbalken som innebär utvidgad behörighet för svensk domstol i vissa fall av vilseledande till äktenskapsresa avser också en processuell bestämmelse. Det inne- bär att bestämmelsen om inte annat föreskrivs är tillämplig direkt från ikraftträdandet. Vid mer omfattande nyregleringar i fråga om domsrätt kan det finnas anledning att överväga särskilda övergångs- bestämmelser. I detta fall finns dock inget behov av några sådana. Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser till den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll eller ändring- arna i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 772 SOU 2026:34 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringarna av förundersökningskungörelsen (1947:948), förord- ningen (1988:691) om kontaktförbud, förordningen (2015:646) om europeisk skyddsorder och förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet gäller från ikraftträdandet och kräver därför inga övergångsbestämmelser. 773 15 Konsekvenser 15.1 Utredningens uppdrag i denna del Inledning En utredning ska redovisa en konsekvensutredning när den lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska föreslå nya eller ändrade lagar eller besluta om förordningar. En kon- sekvensutredning ska även redovisas för andra förslag som lämnas i ett betänkande. Den relevanta regleringen kring vilka konsekvenser som ska utredas och bedömas av en utredning finns i kommittéförord- ningen (1998:1474) och i förordningen (2024:183) om konsekvens- utredningar. Kommittéförordningen I 15 § kommittéförordningen anges att om förslagen i ett betänkande medför kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kom- muner eller regioner, ska utredningen föreslå en finansiering som i första hand har anknytning till utredningens område och ange skäl för den föreslagna finansieringen. Vidare framgår av 16 § att reger- ingen i utredningsuppdraget närmare anger vilka konsekvensbeskriv- ningar som ska finnas i ett betänkande. Kommittéförordningen inne- håller också, i 14 §, en hänvisning till förordningen om konsekvens- utredningar. Förordningen om konsekvensutredningar Enligt 6 § förordningen om konsekvensutredningar ska en konse- kvensutredning innehålla en redogörelse för (1) det aktuella pro- blemet och vilken förändring som eftersträvas, (2) vilka konsekvenser 775 Konsekvenser SOU 2026:34 som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, (3) de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och de fördelar respektive nack- delar som bedöms finnas med dessa, och (4) det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl. Konsekvensutredningen ska också, enligt 7 §, innehålla en analys av de förslag som lämnas. Analysen ska bestå av (1) en beskrivning och beräkning av förslagets kostnader och intäkter för staten, kom- muner, regioner, företag och andra enskilda, (2) en beskrivning och, om möjligt, en beräkning av andra relevanta konsekvenser än sådana som anges i 1, (3) en redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller be- gränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte, (4) en bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet och om det finns behov av speciella informationsinsatser, och (5) en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget eller beslutet kan utvärderas. Om någon del av analysen inte kan göras ska detta motiveras. Om förslaget rör kommuner eller regioner ska konsekvensutred- ningen, enligt 8 §, innehålla en bedömning av om förslaget inskränker den kommunala självstyrelsen. I 9 § anges att konsekvensutredningen ska innehålla en bedömning av om förslaget överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Enligt 10 § ska om ett förslag till genomförande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direktivets miniminivå skälen för detta anges. Utredningsdirektiven I utredningsdirektiven (se betänkandets bilaga 1 s. 4) anges att ut- redningen ska redogöra för förslagens förenlighet med Sveriges inter- nationella åtaganden om mänskliga rättigheter, däribland FN:s kon- vention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som även är svensk lag, och under arbetet applicera ett jämställdhets- och funk- tionshinderperspektiv. Vidare ska utredningen särskilt redogöra för förslagens konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebygg- ande arbetet samt arbetet med stöd och skydd av brottsoffer. Om utredningen i någon del bedömer att det finns anledning att gå längre än vad EU-direktivet föreskriver ska det motiveras särskilt. Om för- 776 SOU 2026:34 Konsekvenser slagen innebär behov av anpassningar av berörda myndigheters it- system ska utredningen kvantifiera omfattningen av anpassningarna och beskriva konsekvenserna av detta för övrig it-utveckling på myn- digheterna inklusive myndighetsgemensamt överenskomna aktiviteter inom rättsväsendets digitalisering. 15.2 Syftet med utredningen och utredningens förslag Utredningens uppdrag är att analysera direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, bedöma om, och i så fall vilka, åtgärder som krävs för att genomföra direktivet, och lämna nöd- vändiga författningsförslag. Vidare ska utredningen, enligt tilläggs- direktiven, analysera och ta ställning till om det bör införas ett nytt brott, grov olaga förföljelse, och lämna nödvändiga författningsförslag. Flera av de punkter som nämns i 6 § förordningen om konsekvens- utredningar ovan behandlas i tidigare kapitel. Kapitel 5 innehåller en redogörelse för EU-direktivet och vissa frågeställningar som är kopplade till det. I kapitlen med utredningens överväganden och förslag till genomförande av direktivet (kapitel 6–12) beskrivs vad som ska uppnås med förslagen och vilka utgångspunkter utredningen har för bedömningarna. Dessa får – med de begränsningar som gäller med hänsyn till att det är fråga om förslag om genomförande av ett EU-direktiv – anses innefatta en redogörelse av de olika alternativ som finns för genomförandet och varför de valda alternativen bedöms lämpligast. I de fall förslagen går längre än vad som krävs enligt direktivet motiveras det särskilt. Frågeställningar hänförliga till utredningens tilläggsdirektiv, in- klusive förslag i den delen, behandlas i kapitel 13. Där redogörs också för de olika alternativ som finns för att uppnå den eftersträvade för- ändringen och de fördelar respektive nackdelar som bedöms finnas med dessa, samt en motivering till varför den valda lösningen bedöms vara den lämpligaste. De punkter som nämns i 7 § i förordningen om konsekvensutred- ningar behandlas i detta kapitel. Vissa aspekter av vilka som berörs av förslagen behandlas dock även i kapitel 11–13 och tidpunkt för ikraftträdandet tas också upp i kapitel 14. Utredningens bedömning av förslagens förhållande till de skyldigheter som följer av Sveriges 777 Konsekvenser SOU 2026:34 anslutning till EU behandlas fortlöpande i betänkandet, eftersom ut- redningens huvuduppdrag avser genomförandet av ett EU-direktiv. I nästa avsnitt (15.3) behandlas frågan om alternativa lösningar samt vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. 15.3 Alternativa lösningar och konsekvenser om förslagen inte genomförs Utredningens huvuddirektiv (EU-direktivet) Medlemsstaterna är skyldiga att genomföra EU-direktivet i sin nationella lagstiftning. I och med att utredningens uppdrag är att lämna förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt, finns en begränsning av vilka alternativa åtgärder som är meningsfulla att överväga. På ett övergripande plan handlar det om att välja lösningar som passar in i befintlig lagstiftning och leder till en ändamålsenlig reglering. I de delar det funnits valmöjligheter eller alternativa lös- ningar framgår övervägandena i motiveringen till respektive förslag. Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Som nämnts ovan har det i respektive motivering angetts skäl för det fall förslagen går längre än vad som krävs enligt direktivet. Förslagen bedöms vidare vara förenliga med de krav som ställs upp enligt regeringsformen, Europa- konventionen, EU:s rättighetsstadga och Sveriges åtaganden i övrigt när det gäller mänskliga rättigheter. Även denna slutsats motiveras särskilt i de delar det har ansetts befogat. Beträffande de effekter som kan uppkomma om förslagen inte genomförs kan återigen framhållas att medlemsstaterna är skyldiga att genomföra direktivet. Om direktivet inte fullt ut genomförs i svensk rätt, kan EU-domstolen på begäran av EU-kommissionen döma Sverige att betala böter. Utredningens förslag syftar, i likhet med EU-direktivet, till att fastställa en heltäckande ram för att effektivt bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer och stärka bl.a. sådana brottsoffers möjlighet till stöd och skydd samt det förebyggande arbetet mot våldet. Inte minst föreslås ett flertal nya brott samt utvidgningar av befintliga brott. En underliggande avsikt är att förslagen samman- taget ska innebära en ambitionshöjning i kampen mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Om förslagen inte genomförs 778 SOU 2026:34 Konsekvenser skulle de nya kriminaliseringarna på området samt förstärkningarna av skyddet och stödet till brottsoffer och det förebyggande arbetet utebli, vilket skulle ha negativa konsekvenser inte bara för enskilda brottsoffer, utan även för samhället i stort. Utredningens tilläggsdirektiv Utredningens förslag att det ska införas ett nytt brott, grov olaga förföljelse, syftar till att skärpa synen på allvarliga fall av olaga för- följelse och därigenom åstadkomma en straffnivå för dessa brott som fullt ut motsvarar brottens allvar. Den föreslagna straffskalan för grov olaga förföljelse bedöms möjliggöra att i alla situationer kunna döma ut straff som står i proportion till brottets allvar. Förslaget att göra brottskatalogen för olaga förföljelse mer generell, med i huvud- sak hänvisning till kapitel i stället för enskilda straffbestämmelser, är tänkt att ge utrymme för en mer nyanserad bedömning av vilka brottsliga gärningar som ska ingå i förföljelsebrottet och för vilka gärningar det ska dömas särskilt. Ändringen innebär också att flera av de andra nya brott som utredningen föreslår – olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering – kommer att kunna ingå i olaga förföljelse. Om utredningens förslag inte genomförs kommer allvarliga fall av olaga förföljelse även fortsättningsvis att ha en generell straffnivå som inte kan sägas motsvara brottens allvar. Ändras inte brottskata- logen för olaga förföljelse kommer brottsliga gärningar som typiskt sett ingår i ett förföljelsebeteende, däribland vissa av de nya brott som utredningen föreslår för att genomföra EU-direktivet, inte – trots att förutsättningar i övrigt finns – att kunna ingå i ett förföljelse- brott. Detta hade visserligen kunnat uppnås med en mindre ändring som bibehöll den nuvarande typen av brottskatalog, men som fram- går av utredningens överväganden i frågan bedöms den valda lös- ningen vara mer ändamålsenlig. 779 Konsekvenser SOU 2026:34 15.4 Ekonomiska konsekvenser 15.4.1 Förslagen om ändringar i brottsbalken och i lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor Bedömning Förslagen bedöms leda till en årlig kostnadsökning för Polis- myndigheten med 22,4 miljoner kronor, Åklagarmyndigheten med 1,8 miljoner kronor, Sveriges domstolar med 1,7 miljoner kronor, Kriminalvården med 19,2 miljoner kronor och Brotts- offermyndigheten med 2 miljoner kronor. Kostnadsökningen för Kriminalvården bör finansieras genom ett tillskott till anslaget för myndigheten med 19,2 miljoner kronor. Övriga kostnader för myndigheterna bedöms kunna hanteras inom ramen för befint- liga anslag. Förslagen bedöms vidare leda till en ökad kostnad för rättsliga biträden med 5,2 miljoner kronor, vilket bör finansieras genom tillskott till anslaget Rättsliga biträden m.m. Skälen för bedömningarna Inledande utgångspunkter Utredningen föreslår att fyra helt nya brott – olaga övervakning, nät- trakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat – ska införas. Vidare lämnas förslag om att tillämpningsområdet för olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång ska utvidgas till att omfatta nya gärningar. Det föreslås också att olaga förföljelse ska gradindelas, genom att en grov grad med rubriceringen grov olaga förföljelse införs. Fler gärningar ska också kunna ingå i ett förföljelsebrott. Ändringar föreslås också i lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor som inne- bär att det straffbara området för brott som avser kvinnlig köns- stympning utvidgas och fler gärningar således räknas som kvinnlig könsstympning. Förslagen innebär också att samtliga nya brott utom könsbaserat näthat och, naturligtvis, det sammansatta brottet olaga förföljelse, kommer att kunna ingå i sammansatta brott (utöver olaga förföljelse handlar det för de nämna brotten om grov fridskränkning 780 SOU 2026:34 Konsekvenser och grov kvinnofridskränkning samt hedersförtryck). Olaga över- vakning föreslås dessutom kunna utgöra underbrott till barnfrids- brott. Förslagen kan väntas leda till fler brottsmisstankar och ärenden hos de brottsbekämpande myndigheterna samt åtal och förhand- lingar i domstol, men det är inte möjligt att med någon större säkerhet uppskatta hur många fler förundersökningar, lagföringar och dom- stolsförhandlingar som kommer att bli resultatet. Det är också svårt att uppskatta vilken genomsnittlig påföljdsnivå som kommer att bli aktuell för dem som döms för de nya brotten eller de nya fallen av de utvidgade brotten. Nedan görs ett försök att på ett övergripande plan uppskatta hur många förundersökningar och lagföringar som nykriminalisering- arna kan väntas leda till. Prognoserna görs huvudsakligen med ut- gångspunkt i tillgänglig statistik (i den mån någon sådan finns) från Brottsförebyggande rådet (Brå). Utredningen har gjort uppskatt- ningar av antalet förundersökningar och lagföringar – samt brotts- misstänkta och förhandlingar i domstol – efter bästa förmåga och utifrån givna förutsättningar, men utan något anspråk på absolut exakthet eller nyansering på detaljnivå. Fokus har legat på att få fram rimliga antaganden. Med lagföringar avses beslut om åtal, utfärdade strafförelägganden samt meddelade åtalsunderlåtelser och straffvarningar. När begreppet förundersökningar används avses förundersökningar som inte har lagts ned direkt efter anmälan och således utreds av polis och åklagare. Antalet förundersökningar har i huvudsak uppskattats utifrån till- gänglig statistik över det som Brå kategoriserar som handlagda och utredda (dvs. inte direkt nedlagda) brott och handlagda brottsmiss- tankar. Ett redovisat ärende från polisen betyder att ärendet har redo- visats till åklagare för beslut om åtal. Vidare görs en uppskattning av antalet brottsmisstänkta. Även där används Brås statistik över handlagda brottsmisstankar, liksom statistik över misstänkta personer. Uppskattningarna av antalet förundersökningar, lagföringar och brottsmisstänkta utgör sedan underlag för beräkningarna av kost- naderna för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges dom- stolar, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten samt för rättsliga biträden. 781 Konsekvenser SOU 2026:34 När det gäller de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat finns det inte någon statistik över förekomsten av sådana gärningar såsom de defi- nieras i de föreslagna straffbestämmelserna. Detta gör det särskilt svårt att med någon större grad av precision uppskatta kostnaderna för förslagen. Generellt gäller att effekterna av den nya kriminaliseringen – vare sig den avser helt nya brott eller utvidgade befintliga brott – i första hand beror på hur många brott som begås och hur stor andel av dessa brott som klaras upp och lagförs. Även anmälningsbenägen- heten, dvs. hur många av de brott som begås som också anmäls, och hur domstolarna tillämpar de föreslagna bestämmelserna är i samman- hanget av betydelse. Vidare är åtminstone kvinnlig könsstympning en typ av brott som ofta kräver aktiv spaning eller uppsökande verk- samhet för att upptäckas och utredas. Hur många brott som anmäls hänger därför nära samman med vilka insatser som görs av de brotts- bekämpande myndigheterna. Om myndigheterna väljer att satsa mer resurser på att upptäcka fall av kvinnlig könsstympning kan antalet inledda förundersökningar och lagföringar också tänkas öka något. Olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och de nya fallen av olaga integritetsintrång kommer att kunna ingå i grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning samt heders- förtryck. Detta bedöms dock som utgångspunkt medföra en sådan marginell ökning av antalet förundersökningar, brottsmisstänkta och lagföringar för dessa sammansatta brott att eventuella kostnads- ökningar för myndigheterna kommer att kunna hanteras inom befint- liga ekonomiska ramar. Samma bedömning görs i fråga om att olaga övervakning kommer att kunna utgöra underbrott till barnfridsbrott. Konsekvenserna av att olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och de nya fallen av olaga integritetsintrång kommer att kunna ingå i olaga förföljelse och grov olaga förföljelse behandlas nedan. 782 SOU 2026:34 Konsekvenser De nya gärningar som utgör kvinnlig könsstympning Utredningen föreslår att det utöver att utföra könsstympning på en kvinna eller en flicka ska bli straffbart att genom olaga tvång eller på annat sätt förmå någon annan att genomgå könsstympning eller tillåta att en person som inte har fyllt arton år könsstympas. Sedan 2021 är det endast tre personer som åtalats och två personer som dömts1 för brott mot könsstympningslagen, som enligt utred- ningens förslag kommer att få brottsbeteckningen kvinnlig köns- stympning. Även antalet lagföringar för könsstympning som inte bedöms som brott mot lagen utan som misshandelsbrott ligger på en mycket låg nivå och utredningens förslag medför inte heller att sådana fall kommer att bedömas som kvinnlig könsstympning. Sam- tidigt har Socialstyrelsen i en rapport från 2023 uppskattat att mellan 13 000 och 23 000 flickor boende i Sverige riskerar att utsättas för könsstympning.2 Antalet brottsmisstankar har sedan 2021 uppgått till mellan 12 och 46 per år. Det är svårt att förutspå om nykriminaliseringen alls kan förväntas leda till några ytterligare lagföringar eftersom det förutsätter att brotten upptäcks och är möjliga att bevisa. Som nämnts ovan har det endast förekommit två fällande domar i tingsrätt för brott mot köns- stympningslagen under perioden 2021–2025. De betydande upp- täckts- och utredningssvårigheter som könsstympningsbrott är förknippade med kan även väntas göra sig gällande avseende de nya gärningar som kommer att utgöra kvinnlig könsstympning. I de fall som avser att på något annat sätt än genom olaga tvång förmå någon att genomgå könsstympning kan det dessutom vara svårt att styrka uppsåt. Utredningen bedömer därför att antalet lagföringar för de nya gärningarna kommer att vara mycket lågt. Det går inte heller att utesluta att eventuella lagföringar för de nya gärningarna – åtminstone om de avser att tvinga eller på annat sätt förmå någon att genomgå könsstympning – redan hade kunnat föranleda ansvar för anstiftan eller medhjälp till könsstympningsbrott, eller sådant brott i gärnings- personskap tillsammans och i samförstånd med den som utför köns- stympningen, eller för olaga tvång. I så fall blir det inte fråga om några nya lagföringar i egentlig mening. 1 Personerna dömdes i tingsrätten men frikändes i hovrätten. 2 https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/uppskattning-av-antalet-kvinnor-och- flickor-i-sverige-2021-som-kan-ha-varit-utsatta-eller-riskerar-att-utsattas-for- konsstympning-2023-6-8599/. 783 Konsekvenser SOU 2026:34 Sammantaget bedömer utredningen att utvidgningen av det straff- bara området för brott som avser kvinnlig könsstympning kan antas leda till högst någon eller några enstaka lagföringar per år. Antalet förundersökningar och brottsmisstänkta kan väntas bli klart högre, i enlighet med hur statistiken har sett ut på senare år. Det lär dock inte vara fråga om fler än tio fler brottsmisstänkta per år. Misstankar mot någon som förmått en kvinna eller en flicka att könsstympas eller tillåtit att en flicka att könsstympas kommer antingen att för- anleda egna förundersökningar eller ingå i förundersökningar som också omfattar den eller de personer som utfört könsstympningen. Hur många nya förundersökningar det kan röra sig om är således svårt att uppskatta, men det kan också röra sig om uppemot tio. Att fler personer kommer att vara misstänkta leder dock i sig till ökade kostnader även om en ny misstanke inte innebär en ny för- undersökning. I enlighet med det som redovisats ovan har utredningen baserat bl.a. bedömningen av kostnadsökningen för rättsliga biträden på att tio personer per år kommer att misstänkas för de nya gärningar som föreslås utgöra kvinnlig könsstympning. I princip bör detta motsvara antalet förundersökningar även om det kan tänkas att det i enstaka fall inleds en förundersökning utan någon misstänkt. Ytterligare ett antagande är alltså att endast någon eller några enstaka av brotts- misstankarna leder till lagföring. Detta innebär också att det som mest kommer att bli fråga om något eller några enstaka nya brott- mål och förhandlingar i domstol. De nya fallen av olaga integritetsintrång Den föreslagna utvidgningen av det straffbara området för olaga integritetsintrång innebär att det blir straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida falskt eller manipulerat intimt material. Sedan tidigare är det straffbart som olaga integritetsintrång att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida autentiskt intimt material, men också annat integritetskänsligt material. Antalet lagföringar per år för olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång har sedan 2021 varit tämligen konstant. Det har rört sig om omkring 100 lagföringar per år, med som mest 113 lag- föringar 2024. Statistiken är inte uppdelad på graderna av brottet. 784 SOU 2026:34 Konsekvenser Däremot redovisas antalet lagföringar för olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång separat när det gäller lagföringar med respektive brott som huvudbrott. Olaga integritetsintrång har utgjort huvudbrott i 16–32 lagföringar per år. Antalet lagföringar med grovt olaga integritetsintrång som huvudbrott har uppgått till 4–9 per år. Antalet handlagda och utredda brott, dvs. brott där för- undersökningen inte direkt lagts ned, har perioden 2021–2025 legat på en någorlunda jämn nivå och uppgått till cirka 700–850 per år medan antalet brottsmisstänkta under samma period uppgått till cirka 550–700 per år Statistiken är inte uppdelad på brottets grader. Antalet anmälda brott är avsevärt högre. För både 2024 och 2025 har det rört sig om knappt 2 500 anmälningar och mellan 2021 och 2023 uppgick antalet anmälningar till omkring 2 000 per år. Utredningen uppskattar att antalet förundersökningar, brotts- misstänkta och lagföringar för de nya fallen av olaga integritets- intrång – inklusive de som rubriceras som grovt brott – kommer att vara klart lägre än för olaga integritetsintrång enligt den nuvarande straffbestämmelsen. Antagandet grundas främst på att olaga integri- tetsintrång som avser spridning av autentiskt material omfattar även annat material än sådant som är av intim karaktär och därmed borde utgöra fler gärningar totalt sett än de som avser spridning av falskt eller manipulerat intimt material. I och med att det är spridningen av materialet som utgör grunden för straffansvaret även för de nya gärningarna bör dessa annars som utgångspunkt inte vara svårare att upptäcka eller utreda än de gär- ningar som redan är straffbara. Detta kan tala för att en lika stor andel av de anmälda nya gärningarna som de redan straffbara kommer att resultera i en brottsmisstanke mot någon och därefter lagföring. En osäkerhetsfaktor när det gäller antalet förundersökningar ligger i att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning brotten kommer att komma till de brottsbekämpande myndigheternas kännedom, vilket i första hand beror på anmälningsbenägenheten hos dem som utsatts, men också på vilka möjligheter polisen har att i annat fall upptäcka brotten. Det ska i sammanhanget noteras att olaga integritetsintrång får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta utgör dock inte någon skillnad jämfört med de redan straffbara gärningarna. Om en förundersökning väl inleds lär det även avseende de nya gärningarna ofta handla om att knyta en gärningsperson till brottet samt bevisa 785 Konsekvenser SOU 2026:34 att spridningen varit ägnad att orsaka allvarlig skada hos den som utsatts. Grovt olaga integritetsintrång avser de allvarligaste fallen av brottet och det är svårt att göra några antaganden om huruvida de nya gärningarna i större eller mindre utsträckning kommer att be- dömas som grovt brott än de som redan är straffbara. Förslaget innebär dock att kvalifikationsgrunderna för grovt brott kommer att vara desamma. Kvalifikationsgrunderna bedöms också i ungefär lika stor grad vara tillämpliga på spridningen av falskt eller manipu- lerat intimt material som på spridningen av autentiskt material. En hypotes så god som någon är därmed att en lika stor andel av de nya fallen av olaga integritetsintrång kommer att bedömas som grovt brott jämfört med de redan straffbara. Som angetts ovan är det grova brottet tämligen ovanligt. Sammantaget är det således svårt att uppskatta hur många för- undersökningar, brottsmisstänkta och lagföringar som utvidgningen av straffansvaret för olaga integritetsintrång och grovt olaga integri- tetsintrång kan väntas leda till. Med utgångspunkten att antalet nya gärningar som utgör olaga integritetsintrång kommer att vara klart lägre än de redan straffbara – uppskattningsvis mellan en fjärdedel och en femtedel så många – ger en grovhuggen uppskattning att det kan röra sig om cirka 150–175 förundersökningar. Med samma ratio mellan brottsmisstänkta och förundersök- ningar som går att utläsa av tillgänglig statistik för de redan straff- bara gärningarna innebär det att 125–150 personer per år kommer att misstänkas för de nya gärningarna, inklusive de som utgör det grova brottet, vilket – också utifrån tillgänglig statistik – kan tänkas utgöra omkring en tiondel av totalen. Ytterligare ett antagande är att ungefär en sjättedel av förundersökningarna, dvs. 25–30 ärenden, leder till lagföring. Omkring en tiondel av lagföringarna, dvs. 2–3, kan väntas avse grovt olaga integritetsintrång. För dessa kommer åtal att väckas. Av de övriga lagföringarna (för brott av normalgraden) kan några enstaka väntas utgöras av strafförelägganden eller åtals- underlåtelser och resten av åtal. Eftersom de nya gärningar som utgör olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång inte kan väntas utgöra det enda brottet eller huvudbrottet i det straffrättsliga förfarandet i större ut- sträckning än de redan straffbara gärningarna kommer dock antalet nya mål i domstol att bli mer begränsat än antalet åtal för dessa brott. 786 SOU 2026:34 Konsekvenser Om en tredjedel eller en fjärdedel av de mål som innefattar de nya gärningarna har dessa som enda brott eller huvudbrott innebär det 5–10 nya brottmål per år. Olaga övervakning För det nya brottet olaga övervakning döms den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig, i de fall gärningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för personen och ansvar för psykiskt våld (med ett mer kvalificerat skaderekvisit) inte aktualiseras. I departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18), vars överväganden legat till grund för förslaget om en straffbestämmelse om psykiskt våld, uppskattades att psykiskt våld inledningsvis skulle komma att ingå som ett av flera brott i omkring 30 tillkommande mål i domstol per år, men att andelen mål där psykisk misshandel utgör huvudbrott inte skulle uppgå till fler än 5 mål de första åren. Antalet nya förundersökningar uppskatt- ades till 35 per år. Eftersom otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig i sig kan föranleda ansvar för psykiskt våld är ett rimligt antagande att många gärningar som avser sådan övervakning kommer att åtmin- stone utredas och även i stor utsträckning lagföras som psykiskt våld. I och med att olaga övervakning är ett nytt brott finns det ingen statistik som visar hur vanligt förekommande de gärningar som kan utgöra brottet är. Otillbörlig övervakning kan i viss mån vara straff- bar i form av ofredande. En jämförelse skulle således kunna göras med hur många fall av otillbörlig övervakning som under senare år utretts och lagförts som ofredande. Det finns dock inte några upp- gifter om antalet anmälda eller åtalade ofredandebrott som specifikt avser övervakning. Vidare har det konstaterats att det är otydligt var gränsen för straffansvar går i dessa fall,3 vilket bl.a. innebär att praxis avseende ofredandebrottet knappast ger en rättvisande bild av hur många övervakningsgärningar som kan komma att utredas och lagföras som otillbörlig övervakning. Avsikten med införandet av olaga övervakning är dessutom att åstadkomma en mer heltäckande kriminalisering än vad som uppnås genom ofredandebrottet. Mot 3 Prop. 2025/26:138 s. 39–40. 787 Konsekvenser SOU 2026:34 den bakgrunden är det således inte möjligt att luta sig mot någon statistik avseende antalet förundersökningar eller lagföringar för ofredande. Vidare behöver det, enligt vad som konstaterats ovan, beaktas att en del fall – sannolikt en majoritet – av otillbörlig över- vakning kan väntas bli utredda och lagförda som psykiskt våld. Oav- sett hur frågan vrids och vänds på är det svårt att komma till någon annan slutsats än att såväl antalet förundersökningar som antalet lag- föringar per år för olaga övervakning kommer att bli högst begränsat. Detsamma bör gälla antalet brottmål med olaga övervakning som enda brott eller huvudbrott. Som underlag för beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna utgår utredningen från att det kommer att röra sig om som mest 10–15 förundersökningar per år och att cirka 10 personer per år kommer att misstänkas för olaga övervakning. Ytterligare ett antag- ande är att ungefär en tredjedel av förundersökningarna, dvs. om- kring 3–5, leder till lagföring. Merparten av lagföringarna kan väntas utgöras av åtal, men i enstaka fall kan också strafföreläggande vara aktuellt. Olaga övervakning lär sällan utgöra det enda brottet eller huvudbrottet i det straffrättsliga förfarandet och antalet nya mål i domstol kan därför väntas bli mer begränsat än antalet åtal och upp- gå till endast något eller några enstaka per år. Nättrakasserier Det nya brottet nättrakasserier straffbelägger trakasserande angrepp i digitala sammanhang. Straffansvaret avser den som tillsammans med andra, genom hotfulla eller kränkande meddelanden som sprids med tekniskt hjälpmedel, angriper en annan person. Det krävs också att angreppet är ägnat att medföra allvarlig skada för den som utsätts. Nättrakasserier kan sägas innebära en nyordning där det indivi- duella ansvaret grundas på delaktighet i ett kollektivt agerande utan att agerandet involverar brott mot allmän ordning eller är fråga om deltagande i en sammanslutning i egentlig mening. Brottet straff- belägger till viss del ageranden som redan är brottsliga på individ- nivå, främst som olaga hot och ofredande. Det kollektiva agerandet utgör dock en så central komponent i gärningarna att det knappast är möjligt att vid uppskattningen av antalet förundersökningar, brotts- misstänkta och lagföringar ta avstamp i statistik avseende något be- 788 SOU 2026:34 Konsekvenser fintligt brott. Inte minst gäller det med hänsyn till att kravet på någon form av gemensamt uppsåt hos angriparna gör att nättrakasserier kan väntas bli det svåraste av de föreslagna brotten att utreda och bevisa. Detta gör särskilt prognosen för antalet lagföringar till en svårlöst ekvation. Det står dock klart att risken att överskatta antalet lagföringar är betydande med hänsyn till de bevissvårigheter som brottet är förknippat med. När ett brott som inte liknar något befintligt brott införs och dessutom specifikt tar sikte på ageranden i digitala sammanhang som är vanligt förekommande kan det mycket väl resultera i en hög anmäl- ningsbenägenhet, och därmed också i ett stort antal förundersök- ningar. Ett sådant antagande får dock betecknas som mycket osäkert. Det kan också vara så att brottets speciella konstruktion och nämnda bevissvårigheter gör sig gällande även i ett tidigt skede av handlägg- ningen av ärenden som avser nättrakasserier och att antalet förunder- sökningar därför blir förhållandevis lågt. Till följd av att brottet för- utsätter flera personers deltagande skulle antalet brottsmisstänkta kunna tänkas bli mångdubbelt fler än antalet förundersökningar. Mot det antagandet talar dock att det ofta inte rör sig om personer med något egentligt samröre och att det bl.a. därför kan väntas bli svårt att i många ärenden identifiera samtliga gärningspersoner. Till bilden hör att en gärningsperson kan lagföras även om ingen annan som del- tagit i angreppet lagförs, under förutsättning att det går att bevisa att gärningspersonen handlat tillsammans med minst två andra personer. En försiktig uppskattning utifrån redovisade utgångspunkter ger att det per år kan väntas röra sig om 50–100 förundersökningar. Utifrån hypotesen att det i dessa fall går att identifiera åtminstone tre miss- tänkta personer ger det ungefär 150–300 brottsmisstänkta. Det är visserligen långt ifrån alltid som detta kommer att kunna omsättas i att någon viss person kan identifieras som misstänkt och det är alltså inte heller en förutsättning för en fällande dom mot en gärningsperson att de övriga deltagarna i angreppet kunnat identifieras. Antalet brotts- misstänkta kan å andra sidan också vara fler än tre i ett enskilt fall. De bevissvårigheter som brottet är förknippat med bör, som nämnts ovan, föranleda att uppskattningarna av antalet lagföringar görs med påtaglig försiktighet. Det är rimligt att föreställa sig att det endast kommer att röra sig om högst ett tiotal lagföringar, i princip uteslutande åtal, per år och något färre förhandlingar i domstol. 789 Konsekvenser SOU 2026:34 Olaga identitetsexponering Ett annat föreslaget nytt brott är olaga identitetsexponering. Ansvar för olaga identitetsexponering träffar den som, med tekniskt hjälp- medel, olovligen sprider en personuppgift i syfte att uppmana till våld mot den som uppgiften avser, eller till någon annan handling som är ägnad att medföra allvarlig skada för personen. Eftersom olaga identitetsexponering är ett nytt brott gäller den generella svårigheten att uppskatta hur vanligt brottet kan väntas bli och därmed även hur många förundersökningar, brottsmisstänkta och lagföringar det kan handla om per år. Olovlig spridning av person- uppgifter, med den vida definition begreppet har i straffbestämmelsen, är i sig vanligt förekommande. Just spridning av personuppgifter som sker i sådant syfte som är en förutsättning för ansvar för olaga identi- tetsexponering har också identifierats som ett problem i digitala sammanhang. Kravet på avsiktsuppsåt, dvs. ett vålds- eller skade- uppmanande syfte, medför dock avsevärda bevissvårigheter som kan väntas avsevärt begränsa åtminstone antalet lagföringar. I likhet med vad som konstaterats avseende nättrakasserier kan införandet av ett brott som rör företeelser som är vanligt förekom- mande resultera i en hög anmälningsbenägenhet, och därmed också i ett stort antal förundersökningar. Att ett visst agerande i digitala sammanhang nu blir föremål för en tydlig nykriminalisering, med en egen brottsbeteckning, kan således leda till en hög anmälnings- benägenheten hos dem som utsätts. Om så faktiskt blir fallet är dock svårt att förutspå. Det är också möjligt att denna effekt av krimina- liseringen kan utebli till följd av att spridningen av personuppgifter är så vanligt förekommande att även sådan som sker i vålds- eller skadeuppmanande syfte inte uppmärksammas. Utredningen landar i att antalet inledda förundersökningar för olaga identitetsexponering sannolikt inte kommer att bli fler än 50 per år och att antalet brottsmisstänkta i så fall kan väntas uppgå till högst 30–40 per år. Ungefär en tredjedel av förundersökningarna, dvs. 15–20, kan väntas leda till lagföring. Åtal lär i sammanhanget vara den klart vanligaste formen av lagföring. Antalet nya förhandlingar i dom- stol bör dock bli något lägre eftersom olaga identitetsexponering inte sällan kan tänkas åtalas tillsammans med andra brott. 790 SOU 2026:34 Konsekvenser Könsbaserat näthat Könsbaserat näthat är ett nytt brott som liknar hets mot folkgrupp. Straffbestämmelserna har en snarlik utformning på så sätt att båda brotten avser spridande av uttalanden eller andra meddelanden som uppmanar till våld, hotar eller uttrycker missaktning. Könsbaserat näthat avser dock gärningar med anspelning på kön, medan hets- brottet omfattar grunderna ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Till skillnad från hets mot folkgrupp är köns- baserat näthat vidare inte ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott och dessutom begränsat till gärningar i ett digitalt sammanhang. Vidare omfattar inte könsbaserat hat vissa typer av handlande som är specifika för hets mot folkgrupp och kopplade till förnekelse av internationella brott såsom folkmord. Också för könsbaserat näthat gäller den generella svårigheten att uppskatta hur vanligt brottet kan väntas bli och därmed även hur många förundersökningar, brottsmisstänkta och lagföringar det kan handla om per år. Likheterna med hets mot folkgrupp gör dock att det åtminstone finns ett annat brott som kan användas som en jäm- förelsepunkt. Försiktighet är dock alltid påkallad vid sådana jämför- elser och i synnerhet med hänsyn till hetsbrottets bredare tillämp- ningsområde. Antalet anmälda fall av hets mot folkgrupp uppgick år 2025 till 1 634. Mellan 2021 och 2024 har annars antalet anmälningar legat på omkring 1 000 per år. Antalet handlagda och utredda brott uppgick 2025 till 355 och låg mellan 179 och 236 år 2022–2024, medan det 2021 rörde sig om 396 brott. Antalet handlagda brottsmisstankar uppgick 2025 till 386 och låg mellan 206 och 251 år 2022–2024, medan det 2021 rörde sig om 424 brottsmisstankar. År 2025 uppgick antalet lagföringar till 111, med 288 brottsmiss- tänkta. Under åren 2022–2024 uppgick antalet lagföringar till 69–80, med 167–188 brottsmisstänkta. År 2021 var antalet högre, 141 lag- föringar och 252 brottsmisstänkta. Ingen av lagföringarna har avsett grovt hets mot folkgrupp. Det finns ingen uppgift om antalet hand- lagda och utredda brott, handlagda brottsmisstankar eller brottsmiss- tänkta för ringa hets mot folkgrupp. Däremot finns det uppgifter från och med 2024 om antalet lagföringar. Enligt den statistiken har inget lagföringsbeslut fattats om ringa hets mot folkgrupp. Här ska 791 Konsekvenser SOU 2026:34 också noteras att statistiken inte är uppdelad på sådant sätt att det är möjligt att utläsa hur många fall som avsett brott i sådana digitala sammanhang som omfattas av straffbestämmelsen om könsbaserat näthat, eller hur stor andel av brotten som är grundlagsbrott eller av- ser t.ex. förnekelse av folkmord. Det är rimligt att anta att könsbaserat näthat – med hänsyn till att brottet endast avser gärningar i digitala sammanhang, inte utgör något grundlagsbrott och inte omfattar vissa typer av gärningar som hetsbestämmelsen omfattar – kommer att vara ett mindre vanligt brott än hets mot folkgrupp, vilket kommer att återspeglas i såväl färre förundersökningar och brottsmisstänkta som färre lagföringar. Hur stor skillnad det kommer att röra sig om är svårt att förutse, men ett rimligt antagande är att det kommer att röra sig om betydligt färre än hälften så många fall. Det kan dock inte uteslutas att införandet av ett uttryckligt straffansvar för hetsgärningar som hittills inte varit straffbelagda om de varit könsbaserade åtminstone inledningsvis kan resultera i en något högre anmälningsbenägenhet, och därmed också i åtminstone ett större antal förundersökningar och brotts- misstänkta, än vad som annars kan förväntas. Detta får dock betraktas som högst osäkert. Som underlag för beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna utgår utredningen från att det på sin höjd kommer att röra sig om en fjärdedel till en femtedel så många förundersökningar, brotts- misstänkta och lagföringar för könsbaserat näthat som för hets mot folkgrupp. Det skulle i så fall innebära omkring 50–100 förundersök- ningar och högst 50 brottsmisstänkta per år. Antalet åtal – om det ytterligare antagandet görs att en fjärdedel till en femtedel av för- undersökningarna leder till lagföring, i första hand åtal – kan i så fall uppskattas till omkring 20–25 per år och uppemot så många nya för- handlingar i domstol. Ingen av dessa kan väntas avseende grovt köns- baserat näthat. Ringa könsbaserat näthat kan väntas utgöra en mindre andel av brotten. Även gällande det ringa brottet lär åtal dominera som lagföringssätt, men lagföring kan även tänkas ske genom strafföre- läggande, åtalsunderlåtelse eller straffvarning. 792 SOU 2026:34 Konsekvenser Olaga förföljelse Utredningen föreslår att brottskatalogen för olaga förföljelse ska utvidgas och göras mer generell. Eftersom brottskatalogen endast omfattar redan straffbelagda gärningar innebär förslaget inte någon nykriminalisering. Det ökade antal förundersökningar, brottsmiss- tänkta och lagföringar som ändringen av brottskatalogen kan väntas ge upphov till är därmed i första hand hänförliga till att vissa av de nya brott som ska införas – olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering – kommer att kunna ingå i ett förföljelse- brott. När det gäller andra brott som omfattas av den nya men inte den nuvarande brottskatalogen kommer sådana brottsliga gärningar som utgångspunkt inte heller framöver att ingå i olaga förföljelse av normalgraden i någon större utsträckning, eftersom straffskalorna ger tillräckligt utrymme att beakta brottets allvar utan att de ingår i förföljelsebrottet, eller det är fråga om brott som inte typiskt sett innebär en kränkning av den personliga integriteten. Vidare föreslår utredningen att olaga förföljelse ska gradindelas och ett grovt brott, grov olaga förföljelse, införas, med en straff- skala om ett till sex års fängelse. Vid bedömningen av om en olaga förföljelse är grov ska det särskilt beaktas om förföljelsen har varit mycket intensiv eller omfattande eller annars varit av särskilt hänsyns- lös art. Införandet av grov olaga förföljelse innebär inte någon ny- kriminalisering, dvs. att gärningar som tidigare varit tillåtna blir otillåtna. Genom införandet av det grova brottet kommer allvarligare fall av olaga förföljelse dock att bedömas strängare än tidigare. Den utvidgade och mer generella brottskatalogen kommer också att inne- bära att brott kan ingå i en grov olaga förföljelse som inte har kunnat – och i praktiken inte heller framöver kommer att kunna – ingå i brott av normalgraden. Totalt sett kan det väntas resultera i något fler förundersökningar och lagföringar för förföljelsebrott än tidigare. Sedan 2021 har antalet anmälningar för olaga förföljelse legat på en relativt jämn nivå, mellan cirka 500 och 700 per år. År 2025 an- mäldes 675 fall av olaga förföljelse och året innan 576 fall. Antalet handlagda och utredda brott har varit nästan lika många som antalet anmälningar, 630 för 2025 och mellan cirka 400 och 600 under 2021–2024. Antalet handlagda brottsmisstankar år 2025 var 536. Under 2021–2024 rörde det sig om omkring 370–500 handlagda brottsmisstankar. Antalet brottsmisstänkta år 2025 var 432. Under 793 Konsekvenser SOU 2026:34 2021–2024 var omkring 300–350 personer per år misstänkta för olaga förföljelse. Antalet lagföringar per år för olaga förföljelse har sedan 2021 varit tämligen konstant, med en något uppåtgående trend. Totalt rörde det sig om 273 lagföringar år 2025. Mellan 2021 och 2024 har det rört sig om 143–199 lagföringar per år. Utredningen bedömer att den nya brottskatalogen – som alltså i fråga om olaga förföljelse av normalgraden i praktiken främst utökas med de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering – kommer att medföra en högst marginell ökning av antalet brott av normalgraden. Skälet till detta är att de nya brotten i sig väntas bli ganska ovanliga och dessutom relativt sällan lär förekomma specifikt inom ramen för ett förföljelsebeteende. Antalet nya förundersökningar uppskattas därför bli högst 5 om året, med ungefär lika många brottsmisstänkta. Ett ytterligare antagande om att omkring hälften av brottsmisstankarna resulterar i lagföringar innebär att det kan vara fråga om några enstaka nya lagföringar för olaga förföljelse per år och ett jämförbart antal förhandlingar i domstol. År 2025 dömdes 44 fängelsepåföljder ut för olaga förföljelse, att jämföra med 41 för 2024, 36 för 2023, 24 för 2022 och 33 för 2021. Det är främst sådana fall där påföljden bestämts till fängelse i mer än sex månader som kan tänkas komma i fråga för att klassificeras upp till grov olaga förföljelse. Utifrån tillgänglig statistik skulle det innebära att ungefär hälften av de fall av olaga förföljelse som för- anleder fängelse kommer att lagföras som grov olaga förföljelse. Det proportionella antalet lagföringar för det grova brottet kan dock väntas bli något lägre än så eftersom det bör vara de fall där straff- värdet i dag något överstiger sex månaders fängelse som kommer att omfattas av det grova brottet. De ekonomiska konsekvenserna av att en del av förföljelsebrotten utreds och lagförs som grov olaga förföljelse i stället för som brott av normalgraden består främst av tillkommande utredningskostnader i de fallen. Det kommer också att innebära ökade kostnader på verkställighetsnivå genom att det kommer att utdömas längre fängelsestraff än tidigare för de brott som bedöms som grov olaga förföljelse. Kostnaderna för rättsliga biträden kommer också att öka. Därutöver tillkommer de ytterligare fall som kommer att bedömas som grov olaga förföljelse där det ingår brottsliga gärningar som normalt inte kan ingå i ett förföljelsebrott av normalgraden. Det är 794 SOU 2026:34 Konsekvenser dock svårt att uppskatta hur många fall den gruppen kan väntas om- fatta och i vilken utsträckning de kommer att innefatta helt nya fall, dvs. sådana som inte tidigare hade utretts och lagförts som olaga för- följelse. Förutsatt att antalet lagföringar för förföljelsebrott totalt sett ligger på en liknande nivå som under de senaste åren, men med beaktande av en viss ökning av antalet fall till följd av den nya brotts- katalogen, kan det tänkas röra sig om cirka 20 lagföringar per år för grov olaga förföljelse. Antalet förundersökningar kan då uppskattas till 40–50 per år och antalet brottsmisstänkta till 30–40. Av dessa fall uppskattas de helt nya fallen, dvs. de som är en följd av den nya brotts- katalogen, utgöra en mindre andel och högst någon eller några av lag- föringarna. De helt nya fallen bör följaktligen också motsvara några enstaka förhandlingar i domstol. Kostnader för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten För Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kan förslagen antas leda till ökade kostnader till följd av fler brottsmisstankar och ärenden (förundersökningar). Inledningsvis kan myndigheterna också få något högre kostnader på grund av behovet av utbildnings- eller informationsinsatser riktade till personalen samt anpassningar av myndigheternas it-stödfunktioner. Detta bör särskilt gälla för Polis- myndigheten som även föreslås bli behörig myndighet att – enligt den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll – utfärda före- lägganden om att avlägsna eller oåtkomliggöra innehåll online hän- förligt till bl.a. några av de föreslagna nya brotten. För Polismyndigheten uppgick den genomsnittliga styckkostnaden per redovisat ärende till åklagare i den näst högst komplexitetgruppen, komplicerade ärenden, 2025 till 324 067 kronor. För den näst lägsta komplexitetsgruppen, kvalificerade ärenden, uppgick styckkostnaden till 84 560 kronor medan styckkostnaden för den lägsta komplexitets- gruppen, enkla ärenden, uppgick till 21 205 kronor. Utredningen bedömer – efter att synpunkter inhämtats från Polis- myndigheten – att inget av de nya brotten normalt kommer att höra till den högsta komplexitetsgruppen, komplexa ärenden. Brott mot könsstympningslagen (kvinnlig könsstympning enligt utredningens förslag på brottsbeteckning) handläggs normalt som ett komplicerat ärende, vilket innebär att även de nya fallen av sådana brott kommer 795 Konsekvenser SOU 2026:34 att höra till den komplexitetsgruppen. Olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång handläggs normalt som ett kvalificerat ärende och detsamma kommer att gälla för de nya gärningar som dessa brott ska omfatta. De nya brotten olaga övervakning, nättrakasse- rier och olaga identitetsexponering kommer enligt Polismyndighetens bedömning samtliga normalt att handläggas som kvalificerade ärenden medan könsbaserat näthat kommer att handläggas som enkla ärenden. De flesta brott som i dag är rubricerade som olaga förföljelse hör till komplexitetsgruppen kvalificerade ärenden. En grov olaga för- följelse kommer dock normalt, enligt Polismyndigheten, att hand- läggas som ett komplicerat ärende. Utredningen har uppskattat att utvidgningen av straffansvaret för brott som avser könsstympning kan leda till uppemot tio nya för- undersökningar. Av dessa ärenden kan dock endast något eller några enstaka väntas redovisas av polisen och leda till åtal. Kostnaden vid Polismyndigheten för de ärenden som redovisas skulle då uppgå till cirka 650 000 kronor. Därutöver tillkommer en kostnad för de ären- den där förundersökningen läggs ned. Myndigheten har uppgett att den i genomsnitt kan beräknas uppgå till ungefär 25 procent av kost- naden för ett redovisat ärende. Om åtta ärenden således läggs ner kan kostnaden för dessa beräknas uppgå till ytterligare cirka 650 000 kro- nor, med en totalkostnad för brottstypens samtliga ärenden på om- kring 1,3 miljoner kronor. För de nya gärningar som utgör olaga integritetsintrång har ut- redningen kommit fram till att det kan röra sig om 150–175 förunder- sökningar per år. Som tidigare konstaterats kan det dock väntas att brottsmisstankar avseende de nya gärningarna i viss utsträckning kommer att handläggas i samma ärende som misstankar om gärningar som i dag utgör olaga integritetsintrång. Prognosen för antalet ärenden hos polisen bör därför sättas något lägre än det angivna spannet. Komplexiteten i sådana kombinerade utredningar kommer därmed att öka något, men det är svårt att uppskatta hur stora extra kostnader det medför. Med hänsyn till det begränsade antal ärenden det lär röra sig om och den stora osäkerhet som finns kring att göra en sådan beräkning redovisas ingen separat kostnad för dessa utökade ärenden. Av förundersökningarna väntas omkring 25–30 ärenden redovisas av polisen, men några av dessa utgör alltså inte nya för- undersökningar och bör därför räknas bort. Kostnaden för de för- undersökningar där ärendet redovisas motsvarar, som nämnts ovan, 796 SOU 2026:34 Konsekvenser kostnaden för ett ärende med den näst lägsta komplexitetsgruppen, kvalificerade ärenden. Kostnaderna för resterande förundersökningar får då beräknas till 25 procent av kostnaden för ett kvalificerat ärende. Detta ger en uppskattad totalkostnad för de nya fallen av olaga integri- tetsintrång om 4,7 miljoner kronor. När det gäller olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitets- exponering och könsbaserat näthat har utredningen uppskattat antalet förundersökningar med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som följer av att det är fråga om nya brott. För olaga övervakning är uppskatt- ningen att det kan röra sig om 10–15 förundersökningar och att något färre än hälften av dessa blir redovisade ärenden. Antalet förunder- sökningar som avser nättrakasserier har uppskattats till 50–100, men med endast högst ett tiotal redovisade ärenden. Förundersökningarna avseende olaga identitetsexponering väntas sannolikt inte överstiga 50 per år, med 15–20 redovisade ärenden. För könsbaserat näthat ligger prognosen på 50–100 förundersökningar per år och 20–25 redo- visade ärenden. Samtliga nya brott förutom könsbaserat näthat be- döms, som nämnts, normalt komma att handläggas som kvalificerade ärenden, dvs. höra till den näst lägsta komplexitetsgruppen medan könsbaserat näthat kommer att handläggas som enkla ärenden, dvs. höra till den lägsta komplexitetsgruppen. En grovhuggen uppskatt- ning av den sammanlagda ärendekostnaden för de nya brotten blir då knappt 7,2 miljoner kronor. Av kostnaden avser cirka 740 000 kro- nor olaga övervakning, 3,3 miljoner kronor nättrakasserier, 2 mil- joner kronor olaga identitetsexponering och 1,1 miljoner kronor könsbaserat näthat. Här måste dock beaktas att en del av förunder- sökningarna sannolikt hade bedrivits även om de nya brotten inte hade införts, eftersom de gärningar som nu blir föremål för en särskild kriminalisering till viss del redan är straffbelagda. En del gärningar som kommer att utredas som t.ex. nättrakasserier, olaga identitets- exponering och könsbaserat näthat hade således i stället utretts som andra brott som delvis motsvarar de nya brotten. Utredningen upp- skattar att ungefär en femtedel av misstankarna för de nya brotten utgör misstankar där förundersökningar ändå hade bedrivits, men för andra brott som delvis motsvarar de nya brotten, bl.a. olaga hot, ofredande och förtal. Sådana förundersökningar hade dock generellt sett haft en lägre komplexitetsnivå (enkla ärenden) än förundersök- ningarna för de nya brotten och därmed varit mindre kostnads- drivande, vilket medför att avräkningen av kostnadsökningen bör 797 Konsekvenser SOU 2026:34 göras med en sjundedel i stället för med en femtedel. Detta ger en reviderad kostnadsökning för Polismyndigheten om drygt 6,1 mil- joner kronor. Utredningens utgångspunkt har varit att varken utvidgningen av brottskatalogen för olaga förföljelse eller införandet av det grova brottet kommer att leda till mer än några enstaka helt nya förunder- sökningar per år. Den största följden av införandet av grov olaga förföljelse är i stället att en betydande andel förundersökningar, uppskattningsvis 40–50 per år, som tidigare hade utretts som olaga förföljelse av normalgraden nu kommer att utredas som det grova brottet. Av dessa väntas ungefär hälften resultera i redovisade ärenden. Detta kommer, till följd av att ärendena generellt sett upphöjs till en högre komplexitetsnivå med den nya brottsbeteckningen, att medföra en kostnadsökning om cirka 6,3 miljoner kronor. Allt sammantaget innebär nykriminaliseringarna en beräknad kostnadsökning för Polismyndigheten såvitt avser rena utrednings- kostnader med omkring 18,4 miljoner kronor. Därutöver tillkommer kostnader på grund av behovet av utbildnings- eller informations- insatser riktade till personalen samt anpassningar av myndigheternas it-stödfunktioner, vilka kan uppskattas till 4 miljoner kronor. I sammanhanget bör också nämnas kostnaden för Polismyndig- heten att ta fram ett system för digital anmälan av vissa brott enligt direktivet (se avsnitt 7.1.2). Även om det i strikt mening inte är ett av utredningens förslag så har Polismyndigheten påbörjat utveck- lingen av ett sådan system med anledning av det krav som direktivet uppställer i detta avseende. Utredningen har inte fått sådant under- lag att ett förslag kan lämnas, men frågan kan behöva uppmärksammas i den fortsatta beredningen. Den totala kostnadsökningen för Polismyndigheten uppskattas således till 22,4 miljoner kronor. Utredningens bedömning är att denna kostnad bör kunna hanteras inom myndighetens befintliga anslag. När det gäller Åklagarmyndigheten baseras beräkningarna av dess kostnader på brottsmisstankar. Utgångspunkten vid misstanke om kvinnlig könsstympning, olaga integritetsintrång och olaga för- följelse är att alla förundersökningar ska ledas av åklagare. Då det- samma gäller för hets mot folkgrupp kan det väntas att även för- undersökningar avseende könsbaserat näthat kommer att ledas av åklagare. Utredningen bedömer vidare att även förundersökningar 798 SOU 2026:34 Konsekvenser avseende de nya brotten olaga övervakning, som inte sällan före- kommer i nära relationer, nättrakasserier och olaga identitetsexpo- nering kan väntas ledas av åklagare. Utredningen räknar därför med att samtliga tillkommande förundersökningar om de nya och ut- vidgade brotten leds av åklagare. Styckkostnaden för en brottsmisstanke avseende kvinnlig köns- stympning är 19 200 kronor, vilket med utredningens prognos om 10 brottsmisstankar ger en kostnad om 192 000 kronor. Olaga integri- tetsintrång, olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitets- exponering tillhör samtliga – enligt Åklagarmyndighetens klassificer- ing – brottsgruppen ”Brott mot frihet och frid”, med en styckkostnad per brottsmisstanke om 4 308 kronor. Utifrån uppskattningarna, som redovisats ovan, att antalet brottsmisstankar för de nya fallen av olaga integritetsintrång uppgår till omkring 125–150, olaga över- vakning till 10, nättrakasserier till 150, och olaga identitetsexponering till 40 innebär det en kostnad om sammanlagt cirka 1,4 miljoner kronor. Även Åklagarmyndighetens kostnadsökning kommer dock, i likhet med Polismyndighetens, att bli något mindre än dessa upp- skattningar visar på, eftersom en del gärningar som kommer att utredas som t.ex. nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat i stället hade utretts som andra brott som delvis motsvarar de nya brotten. Utredningen uppskattar att ungefär en femtedel av de nya förundersökningarna är sådana som annars hade avsett andra brott som delvis motsvarar de nya brotten. En del av dessa förundersökningar – avseende bl.a. olaga hot och ofredande – hade dock som utgångspunkt inte varit åklagarledda utan letts av polisen och i de fallen – uppskattningsvis en knapp majoritet – uppkommer en faktisk kostnadsökning för Åklagarmyndigheten. Om en tiondel av kostnaden för de nya förundersökningarna räknas bort ger det en kostnadsökning om drygt 1,2 miljoner kronor. Olaga förföljelse är ett sammansatt brott som kan innefatta såväl våldsbrott som brott mot frihet och frid och andra typer av brott. Någon särskild styckkostnad finns inte för brottet. Som konstaterats avseende Polis- myndigheten är utredningens bedömning att utvidgningen av brotts- katalogen för olaga förföljelse och införandet av grov olaga förföljelse endast kommer att resultera i några enstaka helt nya förundersök- ningar. Den största följden av införandet av grov olaga förföljelse är i stället att en betydande andel förundersökningar, uppskattningsvis 40–50 per år, som tidigare hade utretts som olaga förföljelse av 799 Konsekvenser SOU 2026:34 normalgraden nu kommer att utredas som det grova brottet. Detta kommer, utöver kostnaderna för de enstaka helt nya förundersök- ningarna, att medföra en kostnadsökning som utredningen uppskattar till cirka 400 000 kronor. Den totala kostnadsökningen för Åklagar- myndigheten skulle i så fall uppgå till cirka 1,8 miljoner kronor. Kost- naden bör kunna hanteras inom myndighetens befintliga anslag. Kostnader för handläggning i domstol Den genomsnittliga styckkostnaden för handläggningen av ett brott- mål är 15 399 kronor i tingsrätten respektive 56 534 kronor i hov- rätten.4 Utredningen har ovan bedömt att förslagen om att införa de nya brotten kan leda till uppemot 10 lagföringar per år för nättrakasse- rier, 15–20 lagföringar per år för olaga identitetsexponering och 20–25 per år för könsbaserat näthat. Av de senare kan någon eller några enstaka avse det ringa brottet. Olaga övervakning har upp- skattats kunna föranleda endast någon eller några enstaka lagföringar. Därutöver har utredningen uppskattat att de nya fallen av olaga integritetsintrång kan resultera i 15–20 lagföringar, inklusive några enstaka för grovt sådant brott, medan utvidgningen av straffansvaret för könsstympningsbrott kan resultera i högst någon eller några en- staka lagföringar. Utredningen har också bedömt att ändringarna av brottskatalogen för olaga förföljelse och införandet av den grova graden av brottet kan leda till några enstaka helt nya lagföringar för förföljelsebrott. I viss mån kan två eller flera av åtalen, om de avser samma person, komma att handläggas gemensamt i en rättegång. Detta lär ske i sådan utsträckning att det finns anledning att i någon mån beakta gemensamhandläggningen vid beräkningen av kostnaderna för hand- läggning i domstol. Detta bör föranleda en begränsad nedräkning av antalet brottmål jämfört med vad som skulle bli resultatet av en summering av åtalen rörande de nya brotten. Vidare är det nödvändigt att beakta att de nya brotten olaga över- vakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat i viss utsträckning kan komma att lagföras genom strafföre- läggande, åtalsunderlåtelse eller straffvarning. Hur ofta det kommer 4 Sveriges domstolar, Årsredovisning 2025 s. 161. 800 SOU 2026:34 Konsekvenser att ske är svårt att bedöma, men olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och ringa könsbaserat näthat har böter i straffskalan och det bör finnas möjlighet att välja villkorlig dom som påföljd även vid straffvärden på fängelsenivå för olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat av normalgraden. Därför kan det tänkas röra sig om ett inte ringa antal fall. Åtalsunderlåtelse och straffvarning, för personer under arton år, bedöms bli mindre vanligt förekommande. Utredningen uppskattar att ungefär en sjundedel av lagföringarna för de nya brotten kommer att utgöras av strafförelägganden, åtalsunderlåtelser och straffvarningar, varav strafförelägganden kommer att utgöra en övervägande andel. En uppskattning som utgår från en summering av åtalen för de olika brotten, men med en avräkning av de brott som kan tänkas handläggas gemensamt, ger att det totalt sett skulle röra sig om cirka 50 handlagda brottmål per år, vilket medför en kostnadsökning om drygt 770 000 kronor. Om en tredjedel av dessa mål överklagas till hovrätten innebär det en ytterligare kostnadsökning där om drygt 940 000 kronor. Den totala merkostnaden för de allmänna domstol- arna skulle då uppgå till drygt 1,7 miljoner kronor. Denna kostnads- ökning bör kunna hanteras inom domstolarnas befintliga anslag. Kostnader för Kriminalvården Utredningen har alltså bedömt att ändringarna av brottskatalogen för olaga förföljelse och införandet av den grova graden av brottet kan leda till omkring 20 ytterligare lagföringar för förföljelsebrott. Av de som lagförs förutspås några enstaka dömas till fängelse för brott av normalgraden. Utredningen räknar på en fängelselängd om sex månader per person som döms för normalgradsbrott. Resten väntas dömas till fängelse för grov olaga förföljelse, dvs. till minst ett års fängelse. Utredningen utgår från att arton av dessa annars hade dömts till mellan sex och tolv månaders fängelse. Vid beräk- ningen för Kriminalvårdens kostnader bör det också tas höjd för att ett par personer döms för kvinnlig könsstympning av normal- graden, avseende de nya gärningar som ska omfattas av brottet, till minimistraffet två års fängelse samt att ett par personer döms till 801 Konsekvenser SOU 2026:34 minimistraffet, sex månaders fängelse, för grovt olaga integritets- intrång avseende de nya gärningar som utgör sådant brott. Könsbaserat näthat är ett brott med enbart fängelse i straffskalan men som inte är av sådan art att det är motiverat med fängelse som påföljd även om straffvärdet i sig eller tidigare brottslighet inte ensamt skulle tala för det. Olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identi- tetsexponering är som utgångsbrott bötesbrott. Detsamma gäller ringa könsbaserat näthat. I de fall olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering har straffvärden på fängelsenivå är inte heller de artbrott. För könsbaserat näthat samt olaga övervak- ning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering med straffvärden på fängelsenivå kommer således sannolikt icke-frihetsberövande på- följder – villkorlig dom eller skyddstillsyn – att vara absolut vanligast. Kostnaden för sådana påföljder är mycket svåra att uppskatta, men i sammanhanget kan beloppen antas bli förhållandevis låga. En beräkning baserad på att ytterligare – två personer döms till sex månaders fängelse för olaga förföljelse – tjugo personer döms för minimistraffet för grov olaga förföljelse, dvs. ett års fängelse, varav arton av dessa annars hade dömts till mellan sex och tolv månaders fängelse, – tre personer döms till minimistraffet, sex månaders fängelse, för grovt olaga integritetsintrång avseende de nya gärningar som utgör sådant brott, och – två personer döms till minimistraffet, två års fängelse, för kvinnlig könsstympning avseende de nya gärningar som utgör sådant brott skulle resultera i ytterligare cirka 4 800 fängelsedygn.5 I beräkningen har inte tagits med de undantagsfall då något av de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering eller köns- baserat näthat föranleder kortare fängelsestraff. Med en genomsnittlig kostnad per dygn i anstalt om 4 000 kronor skulle kostnaden uppgå till cirka 19,2 miljoner kronor.6 5 Tio personer som avtjänar tvååriga fängelsestraff och som villkorligt friges efter två tredje- delar av straffet ger 4 862 fängelsedygn. Angående tidpunkten för villkorlig frigivning, jämför även prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning. 6 En uppskattning av kostnad för vårddygn för 2027 återfinns i följande rapport: Kriminal- vården, Dygnskostnader i anstalt och häkte, diarienummer KV2023-3852 s. 7. 802 SOU 2026:34 Konsekvenser Ett tillskott till anslaget för Kriminalvården bör därför göras med 19,2 miljoner kronor.7 Kostnader för brottsskadeersättning Samtliga de gärningar som utredningen föreslår ska bli straffbara antingen genom införandet av nya brott eller utvidgandet av befint- liga brott innebär normalt en kränkning av målsägandens personliga integritet. En konsekvens av detta är att målsäganden som utgångs- punkt bör kunna vara berättigad till skadestånd för den kränkning som gärningarna innebär. Undantag gäller dock för de fall av köns- baserat näthat som inte riktas mot en eller flera enskilda utan mot ett anonymt kollektiv, eftersom det i dessa fall inte kan sägas finnas någon målsägande som blivit utsatt för en personlig kränkning. Frågan om kränkningen är tillräckligt allvarlig för att berättiga till skadestånd får avgöras i det enskilda fallet. Det kan dock antas att kränkningsersättning, förutsatt att sådan begärs, regelmässigt kommer att betalas ut för de aktuella brotten, såvida det finns någon konkret omständighet som talar mot att det rört sig om en allvarlig kränkning. Som konstaterats ovan är det inte säkert att utvidgningen av straffansvaret för kvinnlig könsstympning kommer att resultera i några ytterligare lagföringar. Om så är fallet kan dock ersättnings- nivån förväntas vara hög och ligga strax över den högsta ersättnings- nivån för en grov misshandel, mellan 150 000 och 200 000 kronor. Utredningens prognos är att det kan röra sig om cirka 15–20 lag- föringar för de nya gärningar som utgör olaga integritetsintrång. Om- kring en tiondel av dessa, dvs. några enstaka fall, kan väntas avse grovt olaga integritetsintrång. För olaga integritetsintrång av normal- graden kan ersättningsnivån variera avsevärt utifrån bl.a. vad det är fråga om för material som sprids och hur stor spridningen är. Ersätt- ningsnivån kan dock generellt sett väntas uppgå till minst 10 000 kro- nor, och inte sällan ligga mellan 20 000 och 50 000 kronor. För grovt olaga integritetsintrång kan ersättningsnivån också variera avsevärt men sannolikt uppgå till åtminstone 80 000 kr. Dessa utgångsvärden ger en kostnadsökning om cirka 600 000–650 000 kronor. 7 Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 4 s. 83. 803 Konsekvenser SOU 2026:34 Utredningen har uppskattat antalet lagföringar för nättrakasserier till cirka 10, för olaga identitetsexponering till 15–20 och för köns- baserat näthat till 20–25. För olaga övervakning kan det väntas röra sig om endast några enstaka lagföringar. Olaga övervakning, nättrakasse- rier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat är nya brott och därför finns ingen praxis att hämta vägledning från när det gäller vilka ersättningsnivåer som generellt kan väntas aktualiseras för gärningar som utgör de brotten. För könsbaserat näthat kan en jämförelse göras med ersättningsnivåerna för hets mot folkgrupp mot enskilda. Det är dock inte helt lätt att dra några generella slut- satser från sådan praxis eftersom hets mot folkgrupp har ett betydligt bredare tillämpningsområde än könsbaserat näthat och bl.a. omfattar även hetsgärningar som inte begås i ett digitalt sammanhang. För de nya brotten i allmänhet är det dock sannolikt att ersättningsnivåerna, i likhet med bl.a. olaga integritetsintrång, sannolikt kan variera avse- värt beroende på de närmare omständigheterna kring gärningarna. Många gånger kan ersättningsminimum, dvs. 8 000 kronor, motsvara en skälig ersättning medan det i andra fall kan röra sig om en betydligt högre ersättning. Det lär dock sällan förekomma att ersättningen över- stiger 30 000 kronor och ofta lär nivån vara ganska låg, mellan 8 000 och 15 000 kronor. Den totala summan för brottsskadeersättning för de nya brotten skulle då hamna i häradet 500 000–600 000 kronor. Utredningen har ovan bedömt att införandet av grov olaga för- följelse kan resultera i cirka 20 lagföringar per år för det brottet. Av dessa uppskattas de helt nya fallen, dvs. de som inte endast är en följd av att brott som annars hade rubricerats som olaga förföljelse av normalgraden kvalificeras upp, utgöra en mindre andel och högst någon eller några enstaka lagföringar. Resterande del avser grova brott som tidigare hade rubricerats som olaga förföljelse. Därutöver väntas utvidgningen av brottskatalogen för olaga förföljelse även med- föra någon eller några enstaka nya lagföringar för brott av normal- graden. För grov olaga förföljelse är ett rimligt antagande att ersätt- ningsnivån kommer att motsvara den för grov fridskränkning och grov fridskränkning, dvs. minst 70 000 kronor. Kränkningsersättning för olaga förföljelse av normalgraden kan väntas ligga på en något lägre nivå, uppskattningsvis 30 000–60 000 kronor. Merparten av de grova brotten kommer således att innebära en kostnad som motsvarar ökningen av ersättningen jämfört med om brotten hade bedömts som brott av normalgraden. Beräknat utifrån ersättningsnivåerna 804 SOU 2026:34 Konsekvenser 45 000 kronor för olaga förföljelse och 70 000 kronor för grov olaga förföljelse ger det en kostnadsökning om 300 000–375 000 kronor. Om det därutöver tillkommer även något eller några enstaka fall av olaga förföljelse av normalgraden blir kostnadsökningen någonstans omkring 350 000–400 000 kronor. Sammantaget kan således utredningens förslag väntas medföra en klar ökning av kostnaderna för brottsskadeersättning. Eftersom det rör sig om gärningar som utgör många olika brott och då nivåerna för kränkningsersättning vid brotten i hög grad kan variera beroende på de närmare omständigheterna kring gärningen måste en uppskatt- ning av kostnadsökningen dock bli oprecis. Utifrån de normalvärden som angetts ovan skulle dock kostnadsökningen uppgå till knappt 2 miljoner kronor. Den ökade kostnaden för administration av brottsskadeärenden väntas, i förhållande till samtliga brott, inte bli annat än marginell. Med beaktande av att Brottsoffermyndighetens beräknade anslag för utgifter för brottsskadeersättning för 2027 (då ändringarna föreslås träda i kraft) uppgår till knappt 282 miljoner kronor bedömer utred- ningen att den samlade kostnadsökningen för myndigheten såvitt av- ser brottsskadeersättning kan hanteras inom befintligt ekonomiskt anslag.8 Kostnader för rättsliga biträden I en förundersökning om kvinnlig könsstympning förordnas regel- mässigt särskild företrädare för barn om målsäganden är under arton år, vilket är det vanliga, eller annars ett målsägandebiträde. Ut- vidgningen av straffansvaret för kvinnlig könsstympning har bedömts kunna resultera i något eller några enstaka nya fall där sådana brott utreds och därmed även motsvarande ytterligare förordnanden av särskild företrädare för barn eller målsägandebiträde, samt offentlig försvarare för den eller de misstänkta. När det gäller olaga integritetsintrång är det i första hand vid grovt sådant brott som det kan förekomma att målsägandebiträde utses. Utvidgningen av straffansvaret för olaga integritetsintrång har uppskattats kunna resultera i några enstaka nya fall av det grova brottet och därmed även motsvarande ytterligare förordnanden av 8 A prop. s. 90. 805 Konsekvenser SOU 2026:34 målsägandebiträden. Vidare bedömer utredningen att offentlig för- svarare kommer att förordnas i samtliga nya fall av olaga integritets- intrång, oavsett grad. För de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identi- tetsexponering och könsbaserat näthat kommer målsägandebiträde endast i undantagsfall att förordnas. Det kommer i så fall främst att handla om situationer där målsäganden har en personlig relation till den misstänkte, vilket inte väntas vara särskilt vanligt annat än vid olaga övervakning. Det brottet förutspås dock bli ovanligt. Utred- ningen bedömer också att offentlig försvarare så gott som alltid kommer att förordnas för den som är misstänkt för något av brotten. Skäl för förordnande bedöms regelmässigt komma att föreligga med hänsyn till utredningen av brottet och i vissa fall även för bedömning av påföljdsfrågan. För olaga förföljelse utses i regel målsägandebiträde och i praktiken alltid offentlig försvarare. Någon ändring kommer därför inte att ske med anledning av införandet av grov olaga förföljelse, även om det ska nämnas att det brottets straffminimum innebär att det alltid kommer att finnas en rätt till offentlig försvarare. De helt nya fallen av olaga förföljelse, inklusive av det grova brottet, har bedömts mot- svara endast ett högst begränsat antal förundersökningar och de bör således endast innebära några enstaka nya förordnanden av måls- ägandebiträden respektive offentliga försvarare. För kvinnlig könsstympning kan i de fall misstanken leder till åtal den genomsnittliga nedlagda arbetstiden för en offentlig för- svarare uppskattas till 75 timmar under förundersökningen samt handläggningen i tingsrätt och hovrätt. Med nuvarande timkostnads- norm om 1 626 kronor per timme ger det en kostnad för två förord- nanden om drygt 240 000 kronor. Motsvarande kostnad för måls- ägandebiträden kan antas vara något lägre. Baserat på en arbetstid om 50 timmar vardera kan kostnaden uppskattas till drygt 160 000 kro- nor, baserat på nuvarande timkostnadsnorm. I de fall misstanken inte leder till åtal kommer den genomsnittliga arbetstiden för offentliga försvarare och målsägandebiträden att vara lägre. Med utgångspunkten att tidsåtgången i de fall förundersökningen läggs ned på ett tidigare stadium i genomsnitt är en fjärdedel av den tid som krävs vid ett ärende som åtalas och prövas i två instanser i domstol, dvs. 19 timmar för en offentlig försvarare och 13 timmar för ett målsägandebiträde, skulle kostnaderna – för 10 sådana förordnanden av respektive slag 806 SOU 2026:34 Konsekvenser – uppgå till knappt 310 000 respektive drygt 210 000 kronor. Den totala kostnaden för rättsliga biträden med anledning av det utvidgade straffansvaret för kvinnlig könsstympning skulle då uppgå till drygt 920 000 konor. Utredningen har uppskattat att utvidgningen av olaga integritets- intrång kan väntas medföra att 125–150 nya personer per år kommer att misstänkas för de nya gärningarna. I det innefattas ungefär 10 per- soner som misstänks för grovt olaga integritetsintrång. Med utgångs- punkten att det i de allra flesta fall av brott av normalgraden kommer att handla om ärenden där ersättningen bestäms enligt en särskild taxa, s.k. taxemål, kan det uppskattas att ersättningen generellt inte kommer att överstiga 10 000 kronor per förordnande och igenom- snitt uppgå till mellan 5 000 och 7 000 kronor. Det skulle i så fall ge en kostnadsökning om cirka 800 000 kronor. I de uppskattningsvis 10 förundersökningarna avseende grovt olaga integritetsintrång, där såväl målsägandebiträde som offentlig försvarare förordnas, blir kost- naden per ärende klart högre. I de fall misstanken leder till åtal och prövning i domstol, vilket utredningen uppskattat till några enstaka fall, uppskattas den genomsnittliga nedlagda arbetstiden för en offentlig försvarare till 40 timmar under förundersökningen samt handläggningen i tingsrätt och hovrätt. Det ger en kostnad, med tillämpning av gällande timkostnadsnorm, för två förordnanden om cirka 130 000 kronor. Motsvarande kostnad för målsägandebiträdena kan antas vara något lägre. Baserat på en arbetstid om 25 timmar vardera kan kostnaden för två målsägandebiträden uppskattas till cirka 80 000 kronor. I de fall misstanken inte leder till åtal kommer den genomsnittliga arbetstiden för offentliga försvarare och måls- ägandebiträden vara lägre. Om i genomsnitt en fjärdedel av tidsåt- gången vid ett åtalat ärende blir aktuell i de fall förundersökningen läggs ned på ett tidigare stadium, dvs. 10 timmar för en offentlig för- svarare och 6 timmar för ett målsägandebiträde, skulle kostnaderna – för 8 sådana förordnanden av respektive slag – uppgå till ytterligare cirka 130 000 respektive cirka 80 000 kronor. Den totala kostnaden för rättsliga biträden med anledning av det utvidgade straffansvaret för olaga integritetsintrång skulle då uppgå till drygt 1,2 miljoner konor. Den enskilt största kostnadsposten för rättsliga biträden bedöms bli kostnaden för offentliga försvarare för de som är misstänkta för de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitets- exponering och könsbaserat näthat. Det är svårt att uppskatta kost- 807 Konsekvenser SOU 2026:34 naderna i ett enskilt sådant mål, men med utgångspunkten att det i de flesta fall kommer att handla om taxemål – och att kostnaden i de andra fallen inte kommer att bli särskilt mycket högre än i taxe- målen – kan det uppskattas att ersättningen generellt inte kommer att överstiga 10 000 kronor per förordnande och i genomsnitt uppgå till mellan 5 000 och 7 000 kronor. Utifrån uppskattningen att det kan väntas förordnas omkring 250–300 offentliga försvarare i förunder- sökningar avseende de nya brotten skulle det – med en styckkostnad om 7 000 kronor – innebära en kostnadsökning med cirka 1,9 mil- joner kronor. Detta är dock inte en rättvisande bild av kostnads- ökningen för förordnande av offentliga försvarare. En del av för- svararförordnandena hade nämligen sannolikt blivit av även utan införandet av de nya brotten, eftersom de gärningar som nu blir föremål för en särskild kriminalisering till viss del redan är straff- belagda. En del gärningar som kommer att utredas som t.ex. nät- trakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat hade således i stället utretts som andra brott som delvis motsvarar de nya brotten. Utredningen uppskattar att ungefär en femtedel av miss- tankarna för de nya brotten utgör misstankar där offentlig försvarare ändå hade förordnats, men för andra brott som delvis motsvarar de nya brotten, bl.a. olaga hot, ofredande och förtal. Om en femtedel av förordnandena räknas bort ger det en kostnadsökning om drygt 1,5 miljoner kronor. Utredningen tar även höjd för att det kan förordnas omkring 50 målsägandebiträden i dessa förundersökningar, och räknar även avseende dessa bort en femtedel som ändå hade förordnats, vilket ger en ytterligare kostnad om knappt 300 000 kronor och en total- kostnad om cirka 1,8 miljoner kronor. Utredningen har bedömt att utvidgningen av brottskatalogen för olaga förföljelse och införandet av grov olaga förföljelse inte kommer att resultera i fler än några enstaka helt nya förundersök- ningar för olaga förföljelse eller grov olaga förföljelse. I dessa fall kommer såväl målsägandebiträde som offentlig försvarare att för- ordnas. Här föreställer sig utredningen att i de fall misstanken leder till åtal kommer den genomsnittliga nedlagda arbetstiden för en offentlig försvarare att uppgå till 75 timmar och för ett målsägande- biträde till 50 timmar. Om två sådana fall leder till åtal ger det en kostnad för offentliga försvarare om cirka 245 000 kronor och för målsägandebiträde om drygt 162 000 kronor. I de fall misstanken 808 SOU 2026:34 Konsekvenser inte leder till åtal kommer den genomsnittliga arbetstiden för offent- liga försvarare och målsägandebiträden att vara lägre, uppskattnings- vis en fjärdedel, dvs. 19 timmar för en offentlig försvarare och 13 timmar för ett målsägandebiträde. Det ger en kostnad för två sådana fall om cirka 62 000 kronor respektive cirka 42 000 kronor. Den totala kostnaden för rättsliga biträden med anledning av ut- vidgningen av brottskatalogen för olaga förföljelse och införandet av grov olaga förföljelse skulle då uppgå till drygt 510 000 kronor. Därutöver kan det väntas att de fall då brottet utreds som grov olaga förföljelse i stället för olaga förföljelse av normalgraden kommer att medföra en viss ökning av ärendenas komplexitet och därmed även av kostnaderna för offentliga försvarare och målsägandebiträde. Att uppskatta den kostnadsökningen är mycket svårt, men utred- ningen tar höjd för att en sådan kostnadsökning i vart fall inte kommer att överstiga hälften av kostnadsökningen för de helt nya förundersökningarna, dvs. cirka 255 000 kronor. Den totala kost- nadsökningen hänförlig till olaga förföljelse skulle då uppgå till knappt 800 000 kronor. Vidare ska även kostnader för offentliga ombud beaktas. Offent- liga ombud ska bevaka enskildas integritetsintressen i ärenden hos domstol om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning (27 kap. 26 § första stycket rättegångsbalken och 16 § lagen [2020:62] om hemlig dataavläsning). När det gäller de nya och utvidgade brotten aktualiseras användningen av dessa hemliga tvångsmedel främst vid misstanke om kvinnlig könsstympning. Det är således i huvudsak i dessa fall som offentliga ombud kan komma att förordnas (hemlig rumsavlyssning endast vid misstanke om grov kvinnlig könsstymp- ning). Utredningen har bedömt att de nya fallen av kvinnlig köns- stympning kan komma att avse 10 förundersökningar per år. Det är svårt att säga i vilken utsträckning hemliga tvångsmedel kommer att användas inom ramen dessa förundersökningar och därmed hur stor kostnaden kan väntas blir för offentliga ombud. Det är även möjligt att offentligt ombud kommer att förordnas vid misstanke om grovt olaga integritetsintrång, grovt könsbaserat näthat samt olaga för- följelse och grov olaga förföljelse. De hemliga tvångsmedel som då är aktuella är hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning, men i princip gäller det endast om straff- värdet för brottet kan antas överstiga två års fängelse. Utredningen 809 Konsekvenser SOU 2026:34 bedömer att grovt könsbaserat näthat kommer att vara ett så pass ovanligt brott att det inte behöver beaktas vid uppskattningen av kostnader för offentliga ombud. För de andra nämnda brotten lär hemliga tvångsmedel endast användas i undantagsfall, men något oftare avseende grov olaga förföljelse än för olaga förföljelse, grov olaga förföljelse och grovt olaga integritetsintrång. Med dessa ut- gångspunkter kan den totala kostnaden för offentliga biträden upp- skattas till cirka 100 000 kronor. Den sammanlagda kostnadsökningen till följd av de nya och ut- vidgade brott som utredningen föreslår skulle i så fall uppgå till knappt 5 miljoner kronor. Eftersom timkostnadsnormen och brottmålstaxan kan väntas vara något högre år 2027, dvs. när författningsförslagen väntas träda i kraft, uppskattas kostnaden då i stället till 5,2 miljoner kronor. Sammanfattningsvis är det alltså utredningens bedömning att kostnaderna för rättliga biträden från och med 2027 kan komma att öka med sammanlagt 5,2 miljoner kronor. Ett motsvarande till- skott till anslaget Rättsliga biträden m.m. bör ske. 15.4.2 Förslaget om en ny lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll Bedömning Förslaget ger inte upphov till några kostnader för berörda myndig- heter, inklusive Polismyndigheten, som inte kan hanteras inom befintliga ekonomiska anslag. Skälen för bedömningen Förslaget om en ny lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll innebär att Polismyndigheten, förutsatt att den utses till behörig myndighet, bl.a. ges möjlighet att besluta förelägganden om avlägsnande eller oåtkomliggörande av nätbrottsinnehåll och om sanktionsavgifter vid överträdelser av lagen. Denna verksamhet kommer att medföra kostnader. Det kan väntas bli fråga om ett relativt stort antal ärenden per år och antalet kan på sikt väntas öka beroende på möjligheterna att automatisera delar av arbetet med att upptäcka nätbrottsinnehåll. Vidare kommer det att krävas resurser för att omhänderta det nät- 810 SOU 2026:34 Konsekvenser brottsinnehåll som upptäcks och för uppföljning av förelägganden och sanktionsärenden.9 Polismyndigheten har inrättat en Internet Referral Unit (IRU) som ansvarar både för att utfärda avlägsnandeordrar enligt TCO- förordningen och för de frivilliga mekanismer som finns för anmälan till onlineföretag av olagligt innehåll, bl.a. sådant nätbrottsinnehåll som kommer att omfattas av den nya lagen. I lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering, där det föreslås att det ska införas en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, anges att det nuvarande systemet för anmälan är EU-gemensamt och framtaget för att användas i TCO-ärenden, men att det även kan användas för att skicka frivilliga förfrågningar till plattformar. Polis- myndigheten har uppmärksammat Europol, som har hand om systemet, på behovet av att anpassa systemet även för förelägganden enligt artikel 9 i förordningen om digitala tjänster. I avvaktan på detta kan Polismyndigheten behöva skapa ett motsvarande system och utveckla interna metoder för att hantera förelägganden enligt den nya lagen.10 Utredningen konstaterar att det redovisade även bör göra sig gällande i förhållande till lagen om avlägsnande av nät- brottsinnehåll. Att Polismyndigheten ges rättsliga möjligheter att besluta om förelägganden om avlägsnande och oåtkomliggörande av nätbrotts- innehåll kommer alltså att innebära vissa kostnadsökningar för myndigheten. Polismyndigheten har redan i dag en enhet som arbetar med olagligt innehåll online. Den nya möjligheten för Polismyndig- heten att besluta om avlägsnande är en uppgift som ligger förhållande- vis nära Polismyndighetens befintliga verksamhet i TCO-ärendena och den verksamhet som föreslås i lagen om avlägsnande av rekry- teringsinnehåll. Utredningen bedömer att kostnadsökningarna inte kan förväntas vara större än att de ryms inom ramen för myndig- hetens befintliga ekonomiska anslag. Detta gäller även med beaktande av att sådant nätbrottsinnehåll som det nu är fråga om kan väntas vara vanligare än såväl rekryteringsinnehåll som sådant innehåll som om- fattas av TCO-förordningen. Innan lagen har trätt i kraft är det dock mycket svårt att uppskatta sådant som antalet tillkommande ärenden till IRU och deras komplexitet. 9 Jfr Lagrådsremiss Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering s. 63. 10 Lagrådsremissen s. 63. 811 Konsekvenser SOU 2026:34 Beslut enligt den nya lagen ska få överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol. Det bedöms röra sig om ett mycket begränsat antal mål per år. Även för förvaltningsdomstolarnas del bedöms eventuella kostnadsökningar därför kunna hanteras inom befintligt ekonomiskt anslag. Obetalda sanktionsavgifter ska lämnas till Kronofogdemyndig- heten för indrivning. Antalet sådana mål förväntas bli mycket begränsat och eventuella ökade kostnader för myndigheten med anledning av förslagen bedöms kunna hanteras inom befintligt ekonomiskt anslag. När ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande beslutas ska föreläggandet enligt förordningen om digitala tjänster även skickas till den myndighet som utsetts till samordnare för digitala tjänster, dvs. Post- och telestyrelsen, som sedan har att vidarebefordra det till andra samordnare för digitala tjänster inom unionen. Den hantering som detta kräver av Post- och telestyrelsen får förväntas bli av begränsad omfattning. Detsamma gäller den förväntade effekten på myndigheten i dess egenskap av tillsynsmyndighet enligt förord- ningen om digitala tjänster. Även för Post- och telestyrelsens del bör därför eventuella kostnadsökningar kunna hanteras inom befint- ligt ekonomiskt anslag. 15.4.3 Förslaget om ändringar i förundersökningskungörelsen, förordningen om kontaktförbud, förordningen om europeisk skyddsorder och förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet Bedömning Kostnaderna för Polismyndigheten till följd av förslagen om ändringar i förundersökningskungörelsen, förordningen om kontaktförbud och förordningen om europeisk skyddsorder bedöms kunna hanteras inom ramen för befintliga anslag. Detsamma bör gälla kostnaderna för Socialstyrelsen till följd av förslagen om ändringar i förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brotts- offerområdet. 812 SOU 2026:34 Konsekvenser Skälen för bedömningarna Utredningen föreslår flera ändringar i förundersökningskungörelsen. Ett förslag avser att, genom tillägg till 13 a §, införa en skyldighet – för Polismyndigheten – att informera målsäganden om dels möjlig- heten att ansöka om gränsöverskridande erkännande av en skydds- order eller en skyddsåtgärd, dels möjligheten att avlägsna eller göra oåtkomligt innehåll online, bl.a. enligt den föreslagna lagen om av- lägsnande av nätbrottsinnehåll. Vidare föreslås att det ska införas en bestämmelse i 13 f § om att när en målsägande bedöms ha ett behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersökningen och rättegången ska närstående till målsäganden förutsättas ha motsvarande behov. Det ska dock inte gälla om det finns indikationer på att en närstående inte har något sådant behov. Polismyndigheten har redan en långtgående informationsskyldig- het gentemot en målsägande. Målsäganden ska så snart som möjligt underrättas om bl.a. möjligheterna att få ekonomisk ersättning i an- ledning av brottet eller beviljas rättshjälp, de regler som gäller för förordnande av målsägandebiträde eller meddelande av kontaktförbud, vilka myndigheter, organisationer och andra som kan lämna stöd, hjälp och vård samt regler kring den fortsatta handläggningen. Infor- mation ska också lämnas om möjligheten att begära att en europeisk skyddsorder utfärdas och sänds över till en annan medlemsstat i EU. Den ytterligare information som nu kommer att lämnas till måls- äganden är av begränsad omfattning och bör inte kräva någon egentlig extra arbetsinsats av den som lämnar informationen. Presumtionen för att närstående till en målsägande ska ha ett särskilt skyddsbehov om målsäganden bedöms ha det kan inte heller väntas skapa någon större administrativ börda. Det kan förutsättas att polisen, inklusive den person som genomför skyddsbedömningen avseende målsäganden, har kännedom om vilka som är närstående till målsäganden och därför kan ha ett motsvarande skyddsbehov som målsäganden samt om det finns några indikationer – t.ex. att någon bor utomlands utan kontakt med målsäganden eller gärningspersonen – på att en närstående inte har något skyddsbehov i det enskilda fallet. I dessa situationer handlar det då endast om att konstatera och doku- mentera att skyddsbehov saknas. Det bör också vara förhållandevis enkelt för Polismyndigheten att uppdatera sina rutiner om vilken information som ska lämnas 813 Konsekvenser SOU 2026:34 och om förfarandet vid fastställandet av närståendes skyddsbehov. De kostnader som kan tillkomma för myndigheten är sammantagna av sådan begränsad omfattning att de bör kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Utredningens förslag att det i förordningen om kontaktförbud ska införas en skyldighet för Polismyndigheten att underrätta den som konstaktförbudet avses skydda om att det har skett en över- trädelse av förbudet utgör endast en författningsreglering av vad som redan framgår av myndighetens rutindokument. En sådan rutin bör vara enkel att införa även avseende europeisk skyddsorder när ett motsvarande krav på underrättelse – enligt författning – kommer att gälla vid överträdelse av en sådan. Också de kostnader som kan uppkomma i anledning av detta bör rymmas inom befintliga ekonom- iska ramar. Till följd av de föreslagna ändringarna i förordningen om stats- bidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisa- tioner inom brottsofferområdet kommer Socialstyrelsen att behöva beakta ytterligare ett krav vid prövningen av ideella organisationers ansökningar om bidrag, nämligen att organisationen förbinder sig att inte lagra stödsökandes personuppgifter längre tid än vad som är nödvändigt för att tillhandahålla stödet och under alla förhållanden i högst fem år efter den sista kontakten mellan organisationen och den stödsökande. Det kommer dock inte att vara förknippat med några svårigheter att bedöma om det i ett enskilt fall finns en sådan förbindelse som krävs. Den ytterligare administrativa börda som prövningen av det nya kravet medför kommer därmed att vara högst begränsad. Kostnaderna för Socialstyrelsen bedöms kunna hanteras inom ramen för befintliga anslag. 814 SOU 2026:34 Konsekvenser 15.4.4 Förslagen om uppdrag till myndigheter om medvetandegörande och kunskapshöjande insatser om de nya nätbrotten m.m. Bedömning Uppdraget till relevanta myndigheter – inklusive Brottsoffer- myndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polismyndigheten – att ta fram och besluta om riktade medvetandegörande och kunskapshöjande insatser om de nya nätbrotten bedöms leda till engångskostnader för Brottsoffermyndigheten och Jämställdhet- myndigheten om cirka 5 respektive 2 miljoner kronor. Kostnads- ökningen bör finansieras genom att myndigheternas anslag från och med 2027 ökas med motsvarande belopp. För övriga myndig- heter bedöms kostnaderna kunna hanteras inom befintliga eko- nomiska ramar. Skälen för bedömningen Utredningen föreslår i avsnitt 9.1.2 att relevanta myndigheter – inklusive Brottsoffermyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polismyndigheten – ska ges i uppdrag att, i samverkan med varandra, ta fram och besluta om riktade medvetandegörande och kunskaps- höjande insatser om de nya nätbrott som föreslås i betänkandet. De föreslagna åtgärderna kan sägas ingå i den större reform som genom- förandet av direktivet innebär i fråga om nätbrott och som utöver införandet av de nya brotten även inkluderar den nya lagen om av- lägsnande av nätbrottsinnehåll. Uppdraget innefattar bl.a. att ta fram och driva informations- kampanjer för att höja kunskapen om de nya brotten, i kombina- tion med ett fortsatt arbete med att stärka den allmänna digitala kompetensen bland befolkningen, med särskilt fokus på medvetenhet om de risker som finns att utsättas för våld och andra kränkningar i digitala miljöer samt kunskap om hur användare kan upptäcka och hantera brott om de blir utsatta. Eftersom förebyggande åtgärder som inbegriper utvecklingen av digital kompetens, t.ex. ett kritiskt förhållningssätt till den digitala världen och kritiskt tänkande, redan genomförs är avsikten att de föreslagna åtgärderna specifikt ska kopplas till de nya brotten. 815 Konsekvenser SOU 2026:34 Brottsoffermyndigheten har uppgett att myndighetens kostnader för ett sådant uppdrag kan tänkas uppgå till 5 miljoner kronor. Utred- ningen bedömer att myndigheten bör få kostnaden ersatt genom en tillfällig anslagsökning. Jämställdhetsmyndigheten har uppgett att ett sådant uppdrag kan väntas innebära att myndigheten behöver perso- nella resurser motsvarande en halv årsarbetskraft under ett års tid. Därutöver skulle kostnader för externa produktions- och spridnings- kostnader uppkomma. Vid tidigare kampanjer har sådana kostnader uppgått till cirka 1 150 000 kronor.11 Utredningens bedömning är därför att en engångskostnad om ungefär 2 miljoner kronor kommer att uppkomma för Jämställdhetsmyndigheten, vilket myndigheten bör få ersättning för genom en tillfällig anslagsökning. När det gäller Polismyndigheten och andra myndigheter som kommer att delta i uppdraget gör utredningen bedömningen att kostnaderna för informa- tionsinsatser bör kunna rymmas inom myndigheternas befintliga anslag. Ett annat, delvis sammanhängande, förslag (se avsnitt 9.3.2) avser att bl.a. samma myndigheter ska ges i uppdrag att se över sina rikt- linjer när det gäller utbildning och information till medarbetare om våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt bedöma behovet av ytterligare (interna) utbildningsinsatser med utgångspunkt i direk- tivets krav, bl.a. avseende de nya nätbrotten. I relevant utsträckning bör detta ske i samverkan myndigheterna emellan samt i samverkan med andra myndigheter – inklusive myndigheten för delaktighet (MFD) – och med civilsamhällets aktörer. Med hänsyn till rättsväsen- dets oberoende bör domstolarna och Åklagarmyndigheten ansvara för sin respektive översyn utan uppdrag från regeringen. Avsikten med den del av uppdraget som avser ytterligare utbildningsinsatser är att öka medvetenheten hos de relevanta myndigheterna om före- komsten av de nya nätbrotten och öka kunskapen om vad brotten konkret består i. Eftersom det är fråga om myndighetsinterna åt- gärder, om än med viss samverkan mellan myndigheterna och med andra aktörer, bör det inte uppkomma några extra kostnader till följd av förslaget som inte kan hanteras inom respektive myndighets befint- liga ekonomiska ramar. Utredningen föreslår också (se avsnitt 10.5.2) att berörda myndig- heter och andra offentliga aktörer ska ges i uppdrag att – i samband med att den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll införs – 11 Jfr SOU 2025:119 s. 467–468. 816 SOU 2026:34 Konsekvenser vidta åtgärder för att stärka samarbetet med leverantörer av förmed- lingstjänster för att identifiera, bedöma och hantera nätbrottsinnehåll samt att i organisationer, myndigheter och förmedlingstjänster för- bättra bl.a. de möjligheter som finns till stöd och hjälp. Polismyndig- heten föreslås vara huvudansvarig och ta ställning till vilka andra myndigheter, förutom Brottsoffermyndigheten och Polismyndig- heten, som ska ingå i uppdraget. Inom ramen för uppdraget bör sam- råd ske med leverantörer av förmedlingstjänster. Även detta uppdrag bedömer utredningen kan hanteras inom respektive myndighets befintliga anslag. 15.4.5 Förslaget om uppdrag till Brottsförebyggande rådet att inrätta en systematiserad insamling av data Bedömning Uppdraget till Brottsförebyggande rådet att inrätta en systema- tiserad insamling av data bedöms leda till ökade kostnader för myndigheten. Kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befint- liga ekonomiska ramar. Skälen för bedömningen Utredningen föreslår i avsnitt 10.7.2 att Brottsförebyggande rådet (Brå) ska ges i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen och Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK), samt om det är aktuellt andra berörda aktörer, inrätta en systematiserad insamling av data som finns tillgängliga på central nivå om dels antalet skyddade boenden och antalet platser på skyddade boenden, dels antalet samtal till nationella stödlinjer. Brå ska därefter sammanställa, analysera och sprida sådana data, inklusive överföra data till Euro- peiska jämställdhetsinstitutet. Uppdraget hänger samman med utred- ningens förslag att Brå ska utses till offentligt organ att samordna insamlingen av bl.a. data om skyddade boenden och samtal till de nationella stödlinjerna och sprida resultaten av sådana insamlingar. Det är i dag andra aktörer än Brå som samlar in den ovan nämnda statistiken och enligt uppgift från Brå kommer det att innebära en kostnadsökning för myndigheten att utföra uppdraget. I synnerhet 817 Konsekvenser SOU 2026:34 bedöms det initiala arbetet med att anpassa statistiksystemet och inrätta en systematiserad insamling av uppgifter från Socialstyrelsen och Uppsala universitet (NCK) medföra ökade kostnader, medan den löpande kostanden med att årligen ta fram och rapportera stati- stiken är marginell. Brå har bedömt att den ökade kostnaden för myndigheten inte bedöms vara större än att den kan tas inom ramen för befintliga anslag. Utredningen instämmer i detta. 15.4.6 Förslaget om att Jämställdhetsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet ska utses till offentliga organ enligt direktivet Bedömning Jämställdhetsmyndighetens och Brottsförebyggande rådets upp- gifter som offentliga organ enligt artikel 38 i direktivet bedöms föranleda vissa kostnader. De bedöms kunna hanteras inom befint- liga ekonomiska ramar. Skälen för bedömningen I avsnitt 10.1.2 förslås att Jämställdhetsmyndigheten och Brotts- förebyggande rådet (Brå) ska utses till offentliga organ enligt artikel 38 i direktivet, vilket innebär att samordna, genomföra, över- vaka och utvärdera politik och åtgärder för att förhindra och bekämpa alla former av våld som omfattas av direktivet, inklusive att samordna insamlingen av relevant data samt analysera och sprida resultaten av sådana insamlingar. Fördelningen är att Jämställdhetsmyndigheten ska ges hela ansvaret förutom inom statistikområdet där Brå får ansvaret för att samordna insamlingen av data samt analysera och sprida resul- taten av sådana insamlingar. Uppgifterna har bedömts rymmas inom myndigheternas nuvarande uppdrag och kräver således inte några författningsändringar. Jämställdhetsmyndighetens nya uppgifter kan leda till vissa kost- nadsökningar. Dessa bedöms dock kunna hantera inom befintliga ekonomiska ramar. I det föreslagna ansvaret för Brå ingår att samordna insamlingen av de data som avses i artikel 44, bl.a. statistik över det årliga antalet 818 SOU 2026:34 Konsekvenser fällande domar avseende våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, indelat efter brottsoffrets kön eller ålder samt förhållandet mellan brottsoffret och gärningspersonen. Brå har meddelat att det i dags- läget inte är möjligt att ta fram sådan statistik men att det finns för- utsättningar för Brå att på sikt ta fram den. Det kommer vidare att kräva ett kvalitets- och utvecklingsarbete för att kunna rapportera uppgifterna. Den kostnadsökning som ett sådant arbete kommer att medföra skulle enligt Brå kräva ett tillskott till myndighetens anslag. Den statistik som medlemsstaterna är skyldiga att ta fram är be- gränsad till befintliga data som är tillgängliga på central nivå. Utred- ningen har (avsnitt 10.7.2) bedömt att det får anses innebära att det inte finns någon skyldighet i förhållande till sådana uppgifter som i dagsläget inte tas fram överhuvudtaget eller som tas fram men inte finns tillgängliga på central nivå. Utredningen konstaterar att det ovannämnda utvecklingsarbetet är önskvärt för att uppnå syftet med artikeln – att få fullständiga kunskaper om våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom unionen – men inte nödvändigt för att Brå ska kunna fullgöra sina uppgifter som offentligt organ enligt artikel 38 med uppgifter relaterade till statistikinsamling enligt artikel 44. Ut- redningen, som heller inte har underlag för att bedöma kostnaden för arbetet, bedömer därför att Brås uppgifter som offentligt organ kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Kostnaderna för uppdraget till Brå att inrätta en systematiserad insamling av vissa data har på annan plats (se avsnitt 15.4.5) bedömts kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. 15.5 Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet Bedömning Utredningens förslag kan antas få positiva effekter när det gäller brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. 819 Konsekvenser SOU 2026:34 Skälen för bedömningen Ett av EU-direktivets övergripande syften är att förebygga och be- kämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En grundtanke bakom att kriminalisera ett visst beteende är att kriminaliseringen ska påverka människor på ett sådant sätt att de inte begår gärningarna i fråga, dvs. att den ska ha en allmänpreventiv effekt. Allmänprevention sägs verka genom avskräckning och genom moralbildning eller moral- förstärkning. Generellt är det dock svårt att härleda effekter av det nämna slaget till specifika lagändringar, eftersom det kan finnas andra förändringar i samhället som kan påverka brottsutvecklingen. Utredningens förslag innebär nykriminaliseringar i och med dels införandet av de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat, dels utvidgningar av straffansvaret för kvinnlig könsstympning och olaga integritets- intrång. Förslagen innebär också att fler brott kommer att kunna ingå i sammansatta brott (grov fridskränkning, grov kvinnofrids- kränkning, hedersförtryck och olaga förföljelse), vilket innebär en mer ingripande reaktion mot de brotten. Motsvarande effekt uppnås genom förslaget att olaga övervakning ska kunna utgöra underbrott till ett annat brott (barnfridsbrott). Vidare införs en ny grov grad av olaga förföljelse, vilket innebär en skärpt syn på det brottet. Samtliga dessa förslag har det övergripande syftet att förhindra att människor utsätts för de gärningar som straffansvaret avser. Utöver förslagen på straffrättens område lämnas också förslag om en ny lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. På sikt kan lagen – i förening med det förslag om åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan offentliga aktörer och leverantörer av förmed- lingstjänster – leda till ökad förekomst av självreglerande åtgärder från leverantörerna, vilket i sin tur kan ha en viss brottshämmande effekt. En sådan effekt kan också följa av den ökande kännedom om nätbrott, inklusive de nya brott som utredningen föreslår, som kan väntas bli resultatet av det föreslagna uppdraget till relevanta myndigheter att ta fram och besluta om riktade medvetandegörande och kunskapshöjande insatser om dessa brott. I fråga om brottsföre- byggande åtgärder som bör ha en positiv effekt på brottsnivån kan också nämnas förslaget om att ett stort antal myndigheter ska ges i uppdrag att se över sina riktlinjer och bedöma behovet av ytterligare 820 SOU 2026:34 Konsekvenser utbildningsinsatser med utgångspunkt i direktivets krav, bl.a. i fråga om utbildning avseende nätbrott. Sedda i ett större perspektiv skickar de nämnda förslagen, särskilt de som avser nykriminalisering, också en tydlig signal om att våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och att åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa sådant våld är ett prioriterat område. 15.6 Konsekvenser för arbetet med stöd och skydd av brottsoffer Bedömning Utredningens förslag kan antas få positiva effekter när det gäller arbetet med stöd och skydd av brottsoffer. Skälen för bedömningen Ett annat av EU-direktivets övergripande syften är att åstadkomma ett stärkt stöd och skydd för brottsoffer som utsätts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De förslag, redovisade nedan, som utredningen lämnar i fråga om författningsändringar och andra åt- gärder för att stärka stödet och skyddet för brottsoffer bedöms inne- bära att Sverige uppfyller direktivets krav i dessa delar, vilket även innebär att förslagen bidrar till att uppnå det angivna syftet. Det kan tilläggas att utredningens förslag inte är begränsade till att skydda enbart sådana brottsoffer som avses i direktivet utan skyddar alla brottsoffer lika. Som tidigare redovisas lämnar utredningen förslag som innebär att gärningar straffbeläggs, särskilt i digitala sammanhang, som inte tidigare varit fullt ut straffbara. Det kommer att medföra ett stärkt stöd och skydd till personer som utsätts för dessa brott. Utvidgningen av det straffbara området för kvinnlig könsstympning och införandet av det nya brottet grov olaga förföljelse kommer å sin sida att innebära ett stärkt stöd och skydd för personer som utsätts för de brotten. Motsvarande gäller för utvidgningen av olaga integritetsintrång och andra sammansatta brott. Även det kan på olika sätt väntas komma 821 Konsekvenser SOU 2026:34 brottsoffren till godo. Vidare föreslås grov olaga förföljelse omfattas av en presumtion för häktning, vilket innebär en konkret förstärk- ning av skyddet för offer för detta brott. Stödet till brottsoffer som utsätts för brott enligt artiklarna 5–8, vilket motsvarar merparten av de nya brotten, liksom bl.a. olaga hot och ofredande i digitala sammanhang, kommer också att få en ny dimension till följd av förslaget om en ny lag som möjliggör att onlineinnehåll hänförligt till sådana brott (nätbrottsinnehåll) av- lägsnas eller görs oåtkomligt. En viktig del i att säkerställa att brotts- offren verkligen får tillgång till möjligheten att begära att online- innehåll avlägsnas eller göras oåtkomligt är förslaget att införa en skyldighet för Polismyndigheten informera brottsoffren om de olika möjligheter som finns att avlägsna onlineinnehåll hänförligt till brotten, både enligt den nämnda lagen och enligt andra relevanta förfaranden. Utöver detta föreslår utredningen att relevanta myndig- heter – inklusive Brottsoffermyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polismyndigheten – ska ges i uppdrag att, i samverkan med var- andra, ta fram och besluta om riktade medvetandegörande och kunskapshöjande insatser om de nya brotten. Sammantaget kan de beskrivna åtgärderna väntas få tydligt positiva effekter för denna grupp av brottsoffers praktiska tillgång till stöd. För att stärka stödet till brottsoffer som utsätts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer föreslår utredningen därutöver att de myndigheter som omfattas av direktivets krav på utbildnings- insatser avseende sådant våld ska ges i uppdrag att se över sina rikt- linjer och bedöma behovet av ytterligare utbildningsinsatser med utgångspunkt i direktivets krav. Sådana ytterligare utbildningsinsatser ska avse nätbrotten i artiklarna 5–8, men kan även avse brott som utgör våld mot kvinnor och våld i nära relationer i allmänhet. Upp- draget kan förmodas leda till en generell kunskapshöjning för de myndigheter som berörs när det gäller bl.a. effekterna av våldet. Detta bedöms i sin tur bidra till en ökad medvetenhet om brottsoffers ut- satthet samt behov av stöd och skydd. På ett konkret sätt kan förslagen om att införa en skyldighet för polisen att underrätta skyddspersonen vid en överträdelse av ett kontaktförbud eller en europeisk skyddsorder stärka skyddet för brottsoffer som omfattas av sådana skyddsåtgärder. Särskilt för brottsoffer som har anknytning till någon annan medlemsstat kan också förslaget om att Polismyndigheten ska informera om möjlig- 822 SOU 2026:34 Konsekvenser heten att ansöka om gränsöverskridande erkännande av skyddsorder innebära en förstärkning av skyddet. Vidare kommer också skyddet – och i förlängningen stödet – för närstående till brottsoffer att hamna mer i fokus om det i enlighet med utredningens förslag införs en presumtion för att även en när- stående har ett behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersök- ningen och rättegången, om brottsoffret (målsäganden) befunnits ha det. Uppdraget till Brottsförebyggande rådet (Brå) att inrätta en syste- matiserad insamling av data som finns tillgängliga på central nivå om dels antalet skyddade boenden och antalet platser på skyddade boenden, dels antalet samtal till nationella stödlinjer kan antas bidra till att det i större utsträckning än tidigare uppmärksammas hur många brottsoffer och andra som använder sig av sådana stödtjänster. I sin tur utgör det en del i arbetet med att utveckla och förbättra förutsätt- ningarna att tillhandahålla dessa former av brottsofferstöd. Slutligen kan det föreslagna kravet på att ideella organisationer, bl.a. sådana som tillhandahåller stöd till brottsoffer, ska få lagra stöd- sökandes personuppgifter endast under en viss tid för att få bidrag enligt förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjej- jourer anses innebära en förstärkning av stödsökande brottsoffers rättigheter i det avseendet. 15.7 Konsekvenser för jämställdheten Bedömning Flera av utredningens förslag kan antas få positiva effekter för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och mellan andra personer i samhället. Skälen för bedömningen Det övergripande riksdagsbundna målet för den svenska jämställd- hetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra. Alla, oavsett kön, 823 Konsekvenser SOU 2026:34 ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet till kroppslig och psykisk integritet. Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke- diskriminering är också centrala värden för EU och grundläggande rättigheter enligt artikel 2 i EU-fördraget respektive artiklarna 21 och 23 i EU:s rättighetsstadga. I direktivet framhålls att våld mot kvinnor och våld i nära relationer äventyrar just dessa värden och rättigheter, urholkar kvinnors och flickors rätt till jämställdhet på livets alla områden och är ett hinder för deras likvärdiga delaktighet i samhälle och arbetsliv.12 Samtliga av utredningens förslag om genomförande av direktivet – i fråga om nya brott och utvidgade befintliga brott, stärkt stöd och skydd för brottsoffer, förebygg- ande åtgärder samt förbättrad datainsamling för statistikrapport- ering – bedöms bidra positivt till arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer och därmed även till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det bör tilläggas att skyddsintresset för de föreslagna nya och utvidgade brotten är neutralt med avseende på vilka grupper som kommer att omfattas av skyddet. Detta är i linje med direktivets krav på kriminalisering. Inom ramen för de skyddsintressen som finns för brotten kan dock olika grupper få ett i varierande grad för- stärkt straffrättsligt skydd beroende på hur utsatt gruppen generellt sett är. På så sätt bedömer utredningen att det förstärkta straffrätts- liga skydd som de nya och utvidgade brotten innebär kommer att få mer långtgående positiva konsekvenser för vissa grupper än för andra. Såvitt går att utröna, och som även anges i direktivet, drabbar de s.k. nätbrotten enligt artikel 5–8 till övervägande del kvinnor.13 Genom de nya straffbestämmelserna om olaga övervakning, nät- trakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat kommer således i synnerhet kvinnliga brottsoffer att få ett förbättrat stöd och skydd. Detsamma gäller för utvidgningen av vissa samman- satta brott, inte minst olaga förföljelse som dessutom får en ny grov grad. Kvinnlig könsstympning är ett brott som uteslutande drabbar flickor och kvinnor i biologisk mening. Utöver de effekter som nykriminaliseringarna kommer att få i fråga om ökad lagföring för brott som till övervägande del begås mot kvinnor kan en ökad förståelse för att t.ex. kränkningar och hat i digitala sammanhang utgör brott också leda till att fler kvinnor 12 Skäl 2. 13 Skäl 17. 824 SOU 2026:34 Konsekvenser som är brottsoffer får det stöd och skydd som de har rätt till, inklusive sådana åtgärder som omfattas av direktivet. Det kan också leda till ökad uppmärksamhet kring den här typen av brottslighet och hur den förhåller sig till andra uttryck för ojämlikhet mellan kvinnor och män. Vidare är det så, vilket också konstateras i direktivet, att personer som utsätts för intersektionell diskriminering – på grund av bl.a. etniskt ursprung, religiös tillhörighet, funktionsnedsättning (se sär- skilt om denna aspekt i avsnitt 15.7), ålder eller sexuell läggning i kombination med kön – löper större risk för att utsättas för köns- relaterat våld. Denna förhöjda risk innebär att dessa brottsoffer – relativt sett – kommer att få ett i än högre grad förbättrat straffrättsligt skydd genom de föreslagna nya och utvidgade brotten. Förslagen inom straffrättens område kan därmed väntas påverka jämställdheten mellan kvinnor och män i en positiv riktning och dess- utom skapa bättre förutsättningar att uppnå likabehandling mellan andra personer i samhället, särskilt likabehandling för människor som utsätts för intersektionell diskriminering. Av samma skäl – då brotten alltså till övervägande del drabbar kvinnor och personer som utsätts för intersektionell diskriminering är särskilt utsatta – kan även förslagen om att införa en ny lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll och en skyldighet för polisen att informera om möjligheten att avlägsna innehåll online hänförligt till nätbrott, inklusive enligt lagen, väntas få positiva konsekvenser för jämställdheten mellan könen och likabehandlingen av människor i övrigt. Förslagen bedöms även bidra till att stärka kvinnors och flickors mänskliga rättigheter enligt Sveriges övriga internationella åtaganden, främst FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt Europarådets konvention om förebyggande och be- kämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonven- tionen), samt till att uppnå internationella politiska mål på området. 15.8 Konsekvenser för barn Bedömning Utredningens förslag kan antas få positiva effekter för säkerställ- andet av barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 825 Konsekvenser SOU 2026:34 Skälen för bedömningen FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) inne- håller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas varje människa under arton år. Barnkonventionen är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Av artikel 3 i barnkonventionen framgår att det vid bl.a. lagstiftningsåtgärder i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa samt att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder för att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd. I artikel 19 anges bl.a. att alla lämpliga lag- stiftningsåtgärder ska vidtas för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp och misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, när barnet är i för- äldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. Av artikel 34 följer att barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Enligt artikel 39 ska alla lämpliga åtgärder vidtas för att främja fysisk och psykisk rehabili- tering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp. Barn är en särskilt utsatt grupp som löper förhöjd risk att bli offer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De förslag som utred- ningen lämnar bedöms bidra till att stärka barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Utredningens förslag om nya brott och om ut- vidgade befintliga brott är avsedda att stärka det straffrättsliga skyddet generellt när det gäller våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive sådant våld som drabbar barn i egenskap av brottsoffer eller närstående till brottsoffer. Förslaget om en utvidgning av brotts- katalogen för barnfridsbrottet, så att den även omfattar olaga över- vakning, är särskilt inriktat på att stärka skyddet för barn som be- vittnar brott inom ramen för nära relationer. Vidare föreslås att det i förundersökningskungörelsen ska införas en bestämmelse om att närstående till en målsägande som bedöms ha ett behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersökningen och rättegången ska förutsättas ha motsvarande behov. Då närstående som kommer att omfattas av denna presumtion inte sällan är barn kommer även detta förslag att på ett konkret sätt stärka barns rättig- heter och öka deras möjligheter att få relevant stöd och skydd. 826 SOU 2026:34 Konsekvenser 15.9 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Bedömning Utredningens förslag kan antas få positiva effekter för säkerställ- andet av funktionsnedsattas rättigheter i enlighet med FN:s kon- vention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Skälen för bedömningen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt- ning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsned- sättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Konventionen innehåller flera artiklar som på olika sätt beskriver hur personer med funktionsnedsättning i alla åldrar har rätt till skydd från våld och övergrepp. Enligt artikel 6.1 i konventionen ska konven- tionsstaterna erkänna att kvinnor och flickor med funktionsnedsätt- ning är utsatta för flerfaldig diskriminering och därför vidta åtgärder för att säkerställa att de fullt och likaberättigat åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare ska konventions- staterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn (artikel 7.1). Konventionsstaterna ska också vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att skydda personer med funktionsnedsättning, såväl inom som utom hemmet, mot alla former av utnyttjande, våld och övergrepp, däribland hänsyn till om det är könsrelaterat (artikel 16.1). I direktivet finns ett särskilt fokus på brottsoffer som utsätts för s.k. intersektionell diskriminering, vilket inkluderar personer med funktionsnedsättning. Det framhålls att brottsoffer som utsätts för intersektionell diskriminering löper större risk att utsättas för våld och att de följaktligen bör få särskilt stöd och skydd. Vidare anges att medlemsstaterna bör ta hänsyn till denna ökade risknivå när de genomför de åtgärder som föreskrivs i direktivet. 14 Vissa artiklar i direktivet innefattar krav på medlemsstaterna som helt eller delvis avser brottsoffer som utsätts för intersektionell diskriminering 14 Skäl 6 och 71. 827 Konsekvenser SOU 2026:34 (artiklarna 16, 21, 33 och 36). Utredningen har sammantaget bedömt att kraven i dessa artiklar är uppfyllda såvitt avser beaktandet av dessa personers särskilda utsatthet. Som konstaterats är personer med funktionsnedsättning att anse som en särskilt utsatt grupp med en förhöjd risk att bli offer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Åtgärder som syftar till att generellt stärka det straffrättsliga skyddet mot sådant våld – inne- fattat de digitala former av våld som utredningen föreslår ska bli straff- bara – samt stärka stödet och skyddet till offren för dessa brott kan därigenom väntas leda till särskilt positiva effekter för säkerställandet av funktionsnedsattas rättigheter i enlighet med FN:s konvention. Utöver detta bör framhållas att utredningens olika förslag om ut- bildningsinsatser – bl.a. sådana som avser nätbrotten i artiklarna 5–8 i direktivet – är särskilt nödvändiga och betydelsefulla för brotts- offer med sådana funktionsnedsättningar som innebär att de har svårare än andra att tillgodogöra sig information. 15.10 Konsekvenser för företag Bedömning Utredningens förslag kan medföra begränsade kostnader och administrativa bördor för de företag som är värdtjänstleverantörer eller leverantörer av andra förmedlingstjänster enligt förordningen om digitala tjänster. Skälen för bedömningen Den föreslagna lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll innebär att de företag som är värdtjänstleverantörer eller leverantörer av andra förmedlingstjänster och som omfattas av förordningen om digitala tjänster kan bli skyldiga att inom en timme avlägsna visst nätbrottsinnehåll eller göra det oåtkomligt. Företagen kan också behöva bevara vissa tillhörande data. En motsvarande skyldighet för värdtjänstleverantörer finns redan enligt TCO-förordningen beträffande terrorisminnehåll och föreslås införas beträffande rekryteringsinnehåll i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Värdtjänstleverantörer eller leverantörer av andra förmed- 828 SOU 2026:34 Konsekvenser lingstjänster är också skyldiga att ha mekanismer för hantering av anmälningar om olagligt innehåll enligt artikel 16 i förordningen om digitala tjänster. Den leverantör som mottar ett föreläggande om avlägsnande är därtill skyldig att informera den berörda tjänste- mottagaren (innehållsleverantören) om det mottagna föreläggandet och den verkan det givits i enlighet med artikel 9.5 i förordningen om digitala tjänster. De skyldigheter som tillkommer med anledning av den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll bör inte kräva mer än en be- gränsad insats och bör därför innebära endast begränsade ekonom- iska konsekvenser för de berörda företagen. Även den ökade admini- strativa bördan bör vara begränsad. Med hänsyn till de tungt vägande skälen bakom förslaget och det faktum att det finns en skyldighet att genomföra direktivet får intrånget i aktuella näringsverksamheter anses vara proportionerligt. De begränsade kostnaderna och admini- strativa bördorna ska bäras av de aktuella leverantörerna själva. Utredningen föreslår också att berörda myndigheter och andra offentliga aktörer ska ges i uppdrag att – i samband med att den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll införs – vidta åtgärder för att stärka samarbetet med leverantörer av förmedlingstjänster, vilket inkluderar värdtjänstleverantörer, för att identifiera, bedöma och hantera det nätbrottsinnehåll som avses i lagen. Uppdraget inne- fattar även att i organisationer, myndigheter och förmedlingstjänster förbättra (1) kunskaperna i att bemöta dem som utsatts för dessa brott, (2) de möjligheter som finns till stöd och hjälp, inklusive sådant stöd och hjälp som förmedlingstjänster är skyldiga att tillhandahålla och de egna åtgärder brottsoffren kan vidta och (3) kunskaperna om dessa brott för att utveckla förebyggande insatser. Polismyndigheten ska vara huvudansvarig och ta ställning till vilka andra myndigheter, förutom Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten, som ska ingå i uppdraget. Inom ramen för uppdraget bör samråd ske med leverantörer av förmedlingstjänster. Samrådet med de myndigheter som ska utföra uppdraget bör för de företag som är värdtjänstleverantörer eller andra leverantörer av förmedlingstjänster inte kräva mer än en begränsad insats och därför innebära endast begränsade ekonomiska konsekvenser. Även den ökade administrativa bördan bör vara begränsad. Vidare kan upp- draget väntas få positiva effekter för företagens kapacitet att bl.a. 829 Konsekvenser SOU 2026:34 identifiera, bedöma och hantera det nätbrottsinnehåll som avses i lagen, vilket kommer att effektivisera förfarandena kring detta. 15.11 Övriga konsekvenser Bedömning Utredningens förslag kommer inte att få några särskilda konse- kvenser för den kommunala självstyrelsen och bör inte heller leda till några andra konsekvenser som det finns skäl att redovisa. Skälen för bedömningen Utredningens förslag bedöms – i den mån de rör kommuner eller regioner – inte få några särskilda konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. De förslag som berör myndigheter – t.ex. ändringar i förordningar och nya regeringsuppdrag – är också avgränsade, vilket medför att de inte kommer att innebära mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som är nödvändigt. Utredningens förslag bör inte heller leda till några andra sådana relevanta konsekvenser som enligt förordningen om konsekvensutredningar ska redovisas. 15.12 Utvärdering av förslagens konsekvenser En konsekvensutredning ska även innehålla en beskrivning av hur och när konsekvenserna av de förslag som lämnas kan utvärderas. Utredningens förslag syftar – med undantag för de som är hänför- liga till tilläggsdirektiven – till att genomföra EU-direktivet i svensk rätt. Eftersom det rör sig om gemensam lagstiftning inom EU ut- värderas förslagen lämpligen på unionsnivå. I direktivet anges att medlemsstaterna senast den 14 juni 2032 till kommissionen ska överlämna all relevant information om hur direktivet fungerar som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta en rapport om utvärderingen av direktivet (artikel 45.1). På grundval av den information som medlemsstaterna lämnar ska kommissionen göra en utvärdering av effekterna av direktivet och av huruvida målet att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och 830 SOU 2026:34 Konsekvenser våld i nära relationer i hela unionen har uppnåtts samt lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska särskilt inne- hålla en bedömning av huruvida det är nödvändigt att utvidga tillämp- ningsområdet för direktivet och införa nya brott. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag. (Artikel 45.2.) Senast den 14 juni 2032 ska kommissionen också bedöma huruvida ytterligare åtgärder på unionsnivå är nödvändiga för att effektivt bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld på arbetsplatsen, med beakt- ande av tillämpliga internationella konventioner, unionens rättsliga ram om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet och den rättsliga ramen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (artikel 45.3). Utöver detta föreslår utredningen att Jämställdhetsmyndigheten ska utses till offentligt organ att, enligt artikel 38.2, ansvara för att samordna, genomföra, övervaka och utvärdera politik och åtgärder för att förhindra och bekämpa alla former av våld som omfattas av direktivet. Inom ramen för det uppdraget kommer således de åtgärder som genomför direktivet att utvärderas. På statistikområdet föreslås att Brottsförebyggande rådet ska utses till offentligt organ, enligt samma artikel, att analysera och sprida resultaten av sådana insam- lingar av statistik som direktivet föreskriver. Även i det ligger en utvärdering av de lämnade förslagen. Någon ytterligare utvärdering av förslagens konsekvenser bedöms inte vara nödvändig. Inom ramen för myndigheternas uppdrag kommer också de förslag som följer av tilläggsdirektiven att kunna följas upp i lämplig omfattning. 831 16 Författningskommentar 16.1 Förslaget till lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att av- lägsna innehåll med anknytning till vissa brott som begås online. Paragrafen anger att lagen innehåller bestämmelser om förutsätt- ningarna för att avlägsna innehåll med anknytning till vissa brott som begås online. Övervägandena finns i avsnitt 12.1. Vilket innehåll som omfattas av lagen framgår av 2–4 §§.

2 § gäller den som bryter mot detta förbud, dvs. i första hand den som utför könsstympningen (ingreppet). Det kan dock också träffa andra som är delaktiga i att planera och iscensätta könsstympningen tillsammans med den som utför denna. Enligt utredningens uppfattning kan betydande lagtekniska för- delar uppnås om de gärningar som utgör brott mot könsstympnings- lagen anges i straffbestämmelsen i stället för att framgå genom en hänvisning till förbudet i 1 §. Inte minst skulle en sådan lösning under- lätta utformningen av straffansvaret för de gärningar som består i att tvinga eller förmå någon att genomgå könsstympning. Vidare blir straffansvaret utformat i enlighet med vad som gäller för det absoluta flertalet andra brott. Ett separat förbud har inte heller någon själv- ständig betydelse utanför lagen utan fyller endast ut straffbestäm- melsen. Förbudsbestämmelsen i 1 § bör därför upphävas och straffbestäm- melsen i 2 § ändras så att förbudet mot att utföra könsstympning i stället kommer till uttryck endast genom straffbestämmelsen. Av straffbestämmelsen bör det således – såvitt avser straffansvaret för utförare av könsstympning – framgå att den som utför ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dem eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem ska dömas till ansvar, oavsett om samtycke till ingreppet har lämnats eller inte. Den föreslagna ändringen är rent redaktionell och innebär inte någon förändring av det straffbara området för den som utför könsstympning. Vidare bör brottsbeteckningar, kvinnlig könsstympning och grov kvinnlig könsstympning, införas i paragrafen. För att lagen alltjämt ska ha en enhetlig struktur bör motsvarande redaktionella ändringar göras i fråga om det i december 2025 införda straffansvaret för oskulds- ingrepp (1 a – som därmed upphävs – och 3 §§). För det brottet bör brottsbeteckningen oskuldsingrepp införas. Straffansvaret för den som tvingar eller förmår någon att genomgå könsstympning bör komma till uttryck i 2 §. För detta talar bl.a. utredningens överväganden i fråga om straffet för dessa gärningar (se nedan). En sådan lösning är också i direktivets anda. Där be- 6 Med de kvinnliga yttre könsorganen avses de yttre och inre blygdläpparna samt klitoris (prop. 1981/82:172 s. 8). 636 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. handlas de nu aktuella gärningarna och utförandet av könsstymp- ningen som likvärdiga i fråga om påföljd och domsrätt (men däremot inte medhjälp; jfr artikel 9.2). När det gäller utformningen av straffansvaret bör det till att börja med omfatta påverkan genom handlande som utgör olaga tvång i den betydelse detta har i 4 kap. 4 § brottsbalken. Då omfattas, såvitt nu främst är av relevans, tvång med användande av våld eller genom hot om brottslig gärning. Olaga tvång som rekvisit i andra brott är eta- blerat i brottsbalken (se t.ex. straffbestämmelserna om människo- handel i 4 kap. 1 a § och äktenskapstvång i 4 kap. 4 c §), och som nämnts bedömer utredningen att straffansvaret för olaga tvång helt motsvarar det som sägs i direktivet om att tvinga en kvinna eller flicka att genomgå könsstympning. Att tvinga någon att t.ex. göra, tåla eller underlåta något är all- mänspråkligt sett ett sätt att förmå någon till sådan verkan. Att förmå någon behöver däremot inte involvera något tvång utan det kan röra sig om användandet av påtryckningar eller uppmaningar av annat slag. För att uppfylla direktivets krav på kriminalisering när det gäller att förmå en kvinna eller flicka att genomgå könsstympning bör straff- bestämmelsen utformas så att den även omfattar att – på annat sätt än genom olaga tvång – förmå någon att genomgå könsstympning. Eftersom direktivet inte kvalificerar ”förmå” behöver alla påtryck- ningar eller uppmaningar som innebär att någon förmås att genomgå könsstympning vara förbjudna. Det kan således inte uppställas något krav på att de medel som används är otillbörliga eller liknande. En annan sak är att allt handlande som syftar till att förmå någon att genomgå könsstympning kan anses vara otillbörligt. Att låta straff- ansvaret omfatta att förmå någon att genomgå könsstympning innebär att redan mycket subtila påtryckningar kommer att vara tillräckliga för straffansvar.7 Vidare kommer sådant tvång som faller utanför det straffbara området för olaga tvång att omfattas. För genomförande av direktivet bör straffbestämmelsen om kvinnlig könsstympning sammanfattningsvis ändras så att den ut- över utförandet av ingreppet även omfattar den som genom olaga tvång eller på annat sätt förmår någon att genomgå könsstympning. En särskild fråga är om det finns skäl att, trots att direktivet inte uppställer något sådant krav, utvidga straffansvaret ytterligare så att det även omfattar att tillåta att någon under arton år könsstympas. 7 Jfr prop. 2019/20:131 s. 44. 637 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Ett på liknande sätt konstruerat ansvar finns i straffbestämmelsen om barnäktenskapsbrott (4 kap. 4 c § tredje stycket). Det ansvaret avser den som tillåter en person som inte har fyllt arton år att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Utredningen konstaterar att kvinnlig könsstympning bygger på föreställningar om kvinnors underordning och syftar till att kon- trollera kvinnors och flickors sexualitet och övriga liv, ofta inom ramen för en större hederskontext. Könsstympning kan leda till såväl allvarliga hälsoproblem på kort sikt som livslånga negativa fysiska, psykiska och sexuella konsekvenser för den som utsätts. Socialstyrelsen har uppskattat att ett stort antal kvinnor och flickor i Sverige kan ha utsatts för könsstympning och att många fler flickor riskerar att utsättas.8 Det är oftast flickor i åldern 4–14 som köns- stympas.9 Flickor i den åldern är i sammanhanget utomordentligt sårbara då de har klart begränsade möjligheter att värja sig mot att utsättas. Vidare förekommer det att även spädbarn – som är helt ut- lämnade åt sina vårdnadshavare – könsstympas. Det framstår därför som särskilt angeläget med åtgärder som effektivt motverkar att flickor i ung ålder blir könsstympade. En sådan åtgärd är att införa ett straffansvar för den som tillåter att någon under arton år köns- stympas. Straffansvar på denna grund skulle som utgångspunkt komma i fråga för flickans vårdnadshavare. Utöver formella vårdnads- havare skulle även den som har trätt i vårdnadshavarens ställe eller någon annan som har den faktiska vårdnaden om och bestämmande inflytande över flickan omfattas.10 Personer som inte är i en sådan garantställning gentemot flickan skulle däremot inte träffas av straff- ansvaret. En vårdnadshavares underlåtenhet att avvärja att en flicka köns- stympas bör ofta kunna anses som lika straffvärd som att orsaka köns- stympningen genom aktiv handling. På samma sätt som att vårdnads- havare har en straffrättslig skyldighet att ingripa mot att deras barn ingår ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse är det en rimlig utgångspunkt att vårdnadshavare bör ha en skyldighet att inte tillåta att deras barn könsstympas. 8 Socialstyrelsen, Uppskattning av antalet kvinnor och flickor i Sverige 2021 som kan ha varit utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning. 9 https://nshrv.jamstalldhetsmyndigheten.se/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/vad-ar- konsstympning/. 10 Jfr prop. 2019/20:131 s. 101. 638 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Utredningen bedömer att det också finns ett praktiskt behov av en sådan reglering. Det föreslagna rekvisitet ”på annat sätt förmår” innebär visserligen att även mycket subtila påtryckningar, t.ex. från en släkting som uppmuntrar en flicka att följa en släkttradition, kan vara tillräckligt för straffansvar. Ofta är det dock flickans föräldrar, eller en annan person med vårdnadsansvar, som avgör om hon ska könsstympas. Bland yngre flickor lär könsstympning i princip alltid ske med vårdnadshavares godkännande. Vårdnadshavaren agerar då inte nödvändigtvis på ett sätt som innebär att flickan förmås utan vad det i stället handlar om är just att vårdnadshavaren tillåter att flickan blir könsstympad. I sammanhanget bör också framhållas att det inte är möjligt att förmå ett spädbarn eller mycket ungt barn till något. För att det i dessa fall ska finnas ett straffansvar för en vårdnadshavare eller någon annan person med vårdnadsansvar – i de fall personen inte utför könsstympningen – krävs att det är straffbart att tillåta den- samma. Utredningen anser inte heller att förhållandet att en flickas vård- nadshavare redan kan hållas ansvariga för att ha tillåtit – både genom aktiva handlingar och underlåtenhet – att flickan könsstympas enligt den s.k. garantläran utgör skäl mot att fastslå ett ansvar för att tillåta könsstympning i könsstympningslagen. Det finns ett värde i att straffansvaret kommer till uttryck direkt i lagtexten, inte minst för att tydliggöra ansvaret och därigenom ge det en större handlings- dirigerande effekt. Utredningens bedömning är således att det är motiverat att i köns- stympningslagen införa ett straffansvar för den som tillåter att en person under arton år könsstympas och i detta avseende gå längre än direktivet föreskriver. Rekvisitet ”tillåter” bör omfatta såväl aktiva handlingar, t.ex. att vårdnadshavaren uttryckligen ger sin tillåtelse till könsstympningen, som underlåtenhet bestående av att vårdnadshavaren trots kännedom om en planerad könsstympning inte ingriper för att förhindra denna utan förhåller sig passiv. En annan sak är att en vårdnadshavares be- gränsade praktiska och rättsliga möjligheter att förhindra ett ingrepp i det enskilda fallet bör kunna tillmätas betydelse vid bedömningen av brottets straffvärde och ytterst även kunna åberopas som skäl för ansvarsfrihet enligt bestämmelser och principer om nöd. Sådana om- ständigheter kan också få betydelse vid bedömningen av om det 639 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 grundläggande kravet på orsakssamband mellan underlåtenhet och effekt (könsstympningen) är uppfyllt. Könsstympning av en vuxen kvinna kan i princip ske med hennes samtycke. Även en flicka som har uppnått en viss ålder kan i allmän- het samtycka till åtgärder som rör hennes person. Det framgår dock uttryckligen av lagtexten att straffansvaret gäller oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet. Att en kvinna eller en flicka samtycker till ingreppet saknar därmed betydelse också för straffansvaret för den som förmår henne att låta sig könsstympas. Gradindelning och straffskalor Straffskalan för brott som består i att utföra könsstympning är fängelse i lägst två och högst sex år. För brott som med hänsyn till omständigheterna är mindre grovt är straffskalan fängelse i högst fyra år och för grovt brott är den fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom eller om gärningspersonen i annat fall har visat synnerlig hänsynslöshet. Om ingen särskild reglering införs kommer samma gradindel- ningar och straffskalor att gälla för brott mot könsstympningslagen som består i att genom olaga tvång eller på annat sätt förmå någon att genomgå könsstympning. Detsamma kommer att gälla för den som tillåter att en person under arton år könsstympas. Direktivet har samma minimikrav på straffskalorna för samtliga gärningar i artikel 3 (ett maximistraff på minst fem års fängelse, se artikel 10.2). Eftersom det är en minimireglering finns det inte något hinder mot att i den nationella lagstiftningen göra en åtskillnad mellan de olika gärningarna så länge fängelse i fem år ingår i straffskalan för de gärningar som omfattas av direktivet. Direktivets reglering ger dock uttryck för synsättet att gärningarna kan likställas i fråga om allvar. Utredningen anser att mycket talar för att anlägga ett sådant synsätt. Kvinnlig könsstympning sker ofta i större sammanhang där fler än bara den som utför könsstympningen är inblandade, t.ex. genom att just tvinga eller förmå kvinnan eller flickan att genomgå ingreppet. Är offret under arton år är vårdnadshavare ofta delaktiga genom att utöva påtryckningar eller i vart fall genom att tillåta könsstympningen. 640 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Som redan konstaterats utgör sådant handlande, eller sådan under- låtenhet, i så fall ett led i könsstympningen och det kan många gånger vara en förutsättning för att den ska ske. I många fall saknas det anledning att se mindre allvarligt på det möjliggörande handlandet, eller vårdnadshavares underlåtenhet att avvärja ingreppet, än på ut- förandet av könsstympningen. Utredningen bedömer därför att den förhållandevis stränga straffskala som gäller för brott av normal- graden är motiverad även för de gärningar som nu kriminaliseras. På motsvarande sätt bör straffskalan för grovt brott vara till- gänglig. De omständigheter som enligt lagtexten särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt ger uttryck för en restriktiv syn på när den grova graden ska tillämpas, vilket utredningen inte ser anledning att förändra. När det gäller de nuvarande kvalifikations- grundernas tillämplighet på de nya gärningstyperna kan det noteras att ett par av dem är hänförliga till könsstympningens omfattning eller ingreppets effekter. Om de täcks av gärningspersonens uppsåt kan den typen av omständigheter dock vara relevanta även avseende den som tvingat eller förmått någon att genomgå könsstympning, liksom den som tillåtit att någon under arton år könsstympas. Bevis- svårigheter kan emellertid innebära att de mera sällan i praktiken kan beaktas. Omständigheten att gärningspersonen visat synnerlig hän- synslöshet kan väntas få betydelse framför allt vid tvång genom hän- synslöst våld. Därmed bedöms samtliga omständigheter vara av i vart fall viss relevans även vid de nya gärningstyperna. Utredningen bedömer därför att kvalifikationsgrunderna i princip ska behållas i nuvarande form. I dagsläget är en av kvalifikationsgrunderna att ”gärningen” har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom. För att tillämpningsområdet inte ska ändras till följd av att andra gärningar än sådana som består i att utföra könsstympning kommer att om- fattas av bestämmelsen bör en redaktionell ändring göras så att det i stället är ”ingreppet” som har orsakat sådana följder. Slutligen finns det skäl för att den särskilda straffskalan för mindre grovt brott, liksom vid utförande av könsstympning, undantagsvis ska kunna användas för de nya gärningstyperna. Sammanfattningsvis bör därför alla gärningar som avser kvinnlig könsstympning ha samma gradindelningar och straffskalor. 641 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Osjälvständiga brottsformer Utredningen bedömer att det inte heller i fråga om tillämpligheten av osjälvständiga brottsformer finns anledning att särskilja den som tvingar eller förmår någon att genomgå könsstympning eller tillåter att någon under arton år att könsstympas från den som utför köns- stympning. Brottet är – som framgår av straffskalorna – i sig så all- varligt att det långtgående straffansvar detta innebär är motiverat för alla gärningsformer. Det bedöms också finnas ett praktiskt utrymme för att tillämpa de olika osjälvständiga brottsformerna. Försöks- och stämplingsgärningar bedöms vara särskilt vanliga i praktiken. Ansvaret för försök kan få betydelse när en kvinna eller en flicka trots sådana påtryckningar som föreslås bli straffbara – rekvisiten tvinga eller på annat sätt förmå – inte låter sig könsstympas. Stämplingsansvaret kan få betydelse när flera medlemmar i en familj samarbetar för att förmå en kvinna eller en flicka att könsstympas. Då kan det regel- mässigt väntas förekomma stämplingsgärningar såsom att i samråd med någon annan besluta en gärning (i det här fallet gärningen att tvinga eller förmå kvinnan eller flickan att genomgå könsstympning eller tillåta att flickan könsstympas).11 I likhet med vad som gäller för kvinnlig könsstympning som består i att utföra könsstympning bör därmed försök, förberedelse och stämpling till samt underlåten- het att avslöja brott som består i någon av de nya gärningsformerna vara straffbart. Tillämpningen av andra bestämmelser Utvidgningen av straffansvaret i könsstympningslagen innebär dels en nykriminalisering av vissa gärningar – att förmå någon att genomgå könsstympning och att tillåta att någon under arton år könsstympas – dels att handlande som utgör olaga tvång hänförs till en annan brottsrubricering. Överträdelser av den nya bestämmelsen kommer i många fall att kunna utgöra brott även enligt andra straffbestäm- melser. När ett handlande innefattar mer än en straffbelagd gärning 11 Denna form av stämpling kommer från och med den 1 juli 2026 att bestå i att komma överens med någon annan om att en gärning ska utföras. Ändringen syftar till att klargöra att det inte krävs något uttryckligt beslut vid en viss tidpunkt för att stämpling till brott ska föreligga utan är tillräckligt att en person någon gång under en viss tidsperiod har nått ett samförstånd – som inte behöver vara uttryckligt – med någon annan om att en gärning ska utföras (prop. 2025/26:49 s. 56). 642 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. uppkommer frågan om domstolen ska döma för ett eller flera brott (brottskonkurrens). Frågor om brottskonkurrens behandlas i för- fattningskommentaren (se avsnitt 16.4). Straffansvaret för de nya gärningarna kommer att regleras genom straffbestämmelsen i 2 § könstypningslagen. Det medför att, om ändring inte görs i brottsbalken, gärningarna undantas från det krav på dubbel straffbarhet som i vissa fall gäller när brott begås utom- lands. Av artikel 12.4 följer att ett krav på dubbel straffbarhet för brott enligt artikel 3 inte får ställas upp när gärningspersonen är svensk medborgare. Denna följd är alltså önskvärd. Vidare kommer viss särreglering i brottsbalkens reglering avseende preskription att bli tillämplig avseende de nya gärningarna. Om ett brott som är av normalgraden eller grovt brott har begåtts mot en person som inte fyllt arton år kommer brottet överhuvudtaget inte att omfattas av regler om preskription. I övrigt kommer tiden för åtalspreskription och absolut preskription för ett sådant brott att räknas först från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt arton år. Direktivet kräver att preskriptionstiden för brott enligt artikel 3 tidigast börjar löpa från det att brottsoffret uppnår arton års ålder, om brottsoffret är ett barn (artikel 13.2). Regleringen är så- ledes förenlig med och delvis mer långtgående än direktivets krav. Den reglering som blir tillämplig på normalgradsbrott och grova brott – som alltså är strängare än vad direktivet kräver – motsvarar vad som redan gäller för gärningar som består i att utföra könsstymp- ning och även viss annan allvarlig brottslighet, bl.a. våldtäkt och våldtäkt mot barn. Ordningen bedöms vara motiverad. För kvinnlig könsstympning kan straffprocessuella tvångsmedel såsom häktning enligt 24 kap. 1 § rättegångsbalken användas vid miss- tanke om brott av samtliga svårighetsgrader. För brott av normal- graden och grovt brott gäller att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas. Det nya straffansvaret för kvinnlig könsstympning – för den som genom olaga tvång eller på annat sätt förmår någon annan att genomgå könsstympning eller tillåter att en person som inte har fyllt arton år könsstympas – kommer också att möjliggöra användandet av hemliga tvångsmedel för dessa gärningar (se avsnitt 11.1.3). Minimistraffen för kvinnlig könsstympning (om den inte är mindre grov) och grov kvinnlig könsstympning är sådana att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation 643 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 och hemlig kameraövervakning får användas vid en förundersökning om någon är skäligen misstänkt för brott. I en förundersökning respektive underrättelseverksamhet avseende dessa brott får vidare hemlig dataavläsning användas – vid brott av normalgraden dock inte när dataavläsningen gäller rumsavlyssningsuppgifter – och inhämt- ning av uppgifter om elektronisk kommunikation enligt inhämtnings- lagen ske, även i dessa fall med hänsyn till brottens minimistraff. Därutöver får de angivna tvångsmedlen även användas om någon är skäligen misstänkt för brott vid förundersökning om mindre grovt brott som utgör kvinnlig könsstympning i vissa fall, bl.a. om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Vid en för- undersökning om grov kvinnlig könsstympning får även hemlig rums- avlyssning, med hänsyn till det brottets minimistraff, användas om någon är skäligen misstänkt för brottet. I syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott får hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation användas vid en förundersökning om grov kvinnlig könsstympning och, om det kan antas att brottets straffvärde över- stiger fängelse i fyra år, även kvinnlig könsstympning. Detsamma gäller för hemlig dataavläsning som inte gäller rumsavlyssnings- uppgifter. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning får i det syftet användas vid en förunder- sökning om grov kvinnlig könsstympning och kvinnlig könsstymp- ning samt, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år, mindre grovt sådant brott. Detsamma gäller för hemlig data- avläsning som gäller kommunikationsövervaknings- eller platsupp- gifter. Utredningen konstaterar att tvångsmedelsanvändningen vid en förundersökning om kvinnlig könsstympning syftar till att utreda och lagföra allvarlig brottslighet, som i sig kan innebära betydande integritetsintrång – med potentiellt livslånga konsekvenser – för brottsoffret. Intresset av att förhindra och utreda denna allvarliga brottslighet, som inte sällan förekommer i en hederskontext, är mycket starkt och bör väga tyngre än de risker som finns med det integritetsintrång som hemliga tvångsmedel innebär för enskilda. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel vid de nya fallen av kvinnlig könsstympning bedöms sammantaget vara proportionerliga och utgöra tillåtna begränsningar av relevanta grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen. 644 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. 11.2.2 Straffansvar införs för spridning av falskt och manipulerat intimt material Förslag Ett särskilt straffansvar ska införas för den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller ljud som framställts eller ändrats så att det framstår som att personen deltar i en sexuell handling eller som att bilden visar personens helt eller delvis nakna kropp. Straffansvar ska gälla endast om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som utsätts. Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Ansvaret ska införas i den befintliga straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång, med samma brottsbeteckning. Straffskalan ska vara densamma som för andra fall av olaga integritetsintrång, dvs. böter eller fängelse i högst två år. Den sär- skilda straffskalan för grovt brott – fängelse i lägst sex månader och (enligt förslaget i en proposition) högst sex år – och brotts- rubriceringen grovt olaga integritetsintrång ska vara tillämpliga. Den nya formen av olaga integritetsintrång, inklusive grovt sådant brott, ska kunna ingå som ett led i grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning samt hedersförtryck. Detta kräver ingen lagändring. Den ska dessutom kunna ingå i olaga förföljelse. Förutsatt att utredningens förslag om ändringar i det brottet genomförs kräver inte heller det någon lagändring. Bedömning Det finns inte behov av att straffbelägga skapandet av falskt eller manipulerat material. Försök, förberedelse eller stämpling till brott ska inte vara straffbart. 645 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Skälen för förslagen och bedömningarna Straffansvar för den som skapar och delar falskt eller manipulerat material av intim karaktär Artikel 5.1 b i direktivet ställer krav på att det ska vara straffbelagt att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av informa- tions- och kommunikationsteknik göra det tillgängligt för allmän- heten, utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada. Som enda exempel på annat material än bilder av olika slag nämns i skälen ljudklipp.12 Utredningen bedömer att det är svårt att föreställa sig att något annat än ljud i olika former skulle kunna vara relevant i sammanhanget. Det material som avses i artikeln kallas i direktivet ”manipulerat”. I det följande benämns det som falskt eller manipulerat, vilket bättre återspeglar den omständigheten att det inte enbart handlar om äkta material som ändrats (manipulerats) utan även om material som är i grunden falskt. Att göra sådant material som avses i artikeln tillgängligt för all- mänheten kan vara straffbart som förtal (5 kap. 1 § brottsbalken) eller, om den som materialet rör är under arton år, som barnpornografi- brott (16 kap. 10 a §). Även skildrande av barn i pornografisk bild – dvs. framställning av sådant material – kan utgöra barnpornografi- brott. Utredningen har dock bedömt att straffbestämmelserna av- seende förtal och barnpornografibrott inte är tillräckliga för ett genomförande. Detsamma gäller straffbestämmelsen om olaga integri- tetsintrång (4 kap. 6 c §), vilken som utgångspunkt straffbelägger spridning av sanna och korrekta uppgifter, inte falskt eller manipulerat material. Eftersom det således inte är möjligt med ett genomförande genom befintliga straffbestämmelser har utredningen kommit fram till att en särskild kriminalisering behövs (se avsnitt 6.4.3). 12 Skäl 19. 646 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Straffansvarets utformning När autentiska bilder, videofilmer eller liknande material av intim karaktär sprids utan samtycke sker det ett intrång i den personliga integriteten hos den som materialet rör. Spridandet av sådant material kan, som nämnts, vara straffbart som olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c § brottsbalken). Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång är – i nu relevanta delar – utformad så att ansvar gäller för den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på eller annan uppgift om någons sexualliv, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var för- svarlig döms dock inte till ansvar. Motsvarande gäller vid spridning av bild på någons helt eller delvis nakna kropp. Ett liknande intrång i den personliga integriteten hos den som materialet rör sker vid sådant handlande som nu ska kriminaliseras, dvs. när material som gör att det ser ut som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd skapas och sedan utan samtycke görs tillgängligt för allmänheten. Av både systematiska och lagtekniska skäl är det naturligt att, såsom även direktivet tycks utgå från, betrakta spridning av falskt eller manipulerat intimt material som samma typ av brott som spridning av autentiskt intimt material, dvs. i en svensk kontext som en form av olaga integritetsintrång. Något som skulle kunna tala emot en sådan lösning är att direk- tivets krav på kriminalisering, till skillnad från straffansvaret för olaga integritetsintrång, inte enbart avser tillgängliggörande (spridning) av visst material utan även omfattar den föregående produktionen av materialet (att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd). Med en reglering ut- formad i överensstämmelse med direktivet skulle straffansvar alltså endast gälla för den som både – genom framställning, manipulering eller ändring – skapar och sedan tillgängliggör sådant material. Den som sprider materialet utan att själv ha skapat det skulle däremot inte omfattas. En inledande fråga är om det är motiverat med en mer långtgående kriminalisering, där det för straffansvar är tillräckligt att någon sprider det falska eller manipulerade intima materialet, utan krav på att samma person också ligger bakom framställningen eller bearbetningen av 647 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 materialet. En sådan kriminalisering kan motiveras med att sprid- ningen i sig är straffvärd eftersom den innebär ett intrång i den personliga integriteten hos den som materialet rör. För den som drabbas kan dessutom spridandet av materialet många gånger framstå som det allvarligare intrånget i den personliga integriteten jämfört med skapandet av materialet. Spridningen leder till att fler än fram- ställaren får åtkomst till materialet, inklusive personer som kan tro att det är autentiskt. Vidare borde det normalt vara i samband med att materialet görs tillgängligt för andra än den som skapat det som det uppdagas att den här typen av material existerar. Ett straffansvar kopplat enbart till spridningen skulle undanröja svårigheten att bevisa att den som spridit materialet också skapat det. Dessutom lär det inte vara ovanligt att den som sprider materialet själv varken har framställt eller be- arbetat materialet utan kommit över det på något annat sätt, något som inte omfattas av artikeln. Ett straffansvar utformat i enlighet med direktivet riskerar således att bli ineffektivt. Utredningen anser därför att det är motiverat med ett straffansvar för den som sprider falskt eller manipulerat intimt material, utan något krav på att den personen också skapat materialet. Ett så utformat straffansvar innebär också att det saknas argument mot att placera det nya straffansvaret i straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång. En annan fråga är om det bör vara straffbart att skapa falskt eller manipulerat intimt material utan att också sprida det. En sådan krimi- nalisering, som direktivet alltså inte kräver, skulle emellertid vara mycket långtgående och framstår inte som sakligt motiverad, sär- skilt som det även för den som skapar materialet kommer att vara straffbart att tillgängliggöra det för andra. Ett sådant brott skulle dessutom vara ytterst svårt att bevisa. Utredningens bedömning är därför att det inte finns skäl att straffbelägga skapandet av den här typen av material. När det gäller karaktären på det intima materialet uttrycks i direk- tivet att det ska vara fråga om material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd. Begreppet uttrycklig sexuell innebörd inte vedertaget i svensk rätt. I sexualbrottsbestämmelserna i 6 kap. brottsbalken används i stället huvudsakligen begreppet ”sexuell handling”. Utöver olika typer av samlag och med samlag jämförbara handlingar omfattas till att börja med situationer då någon någorlunda varaktigt fysisk berör en annan 648 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. persons könsorgan eller den andra personens kropp med det egna könsorganet. Även handlande som inte innefattar en varaktig be- röring, eller ens någon direkt kroppslig kontakt, kan under vissa förutsättningar utgöra en sexuell handling. För att det ska vara fråga om en sexuell handling i sådana fall krävs dock att handlandet har en påtagligt sexuell prägel. För att en handling ska anses ha en på- taglig sexuell prägel räcker det att handlingen är av sådan karaktär att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa bådas eller någon av parternas sexuella drift. Även flera olika handlingar tillsammans – som sedda var för sig inte har en sådan påtaglig sexuell prägel – kan sammantaget utgöra en sexuell handling. Däremot utgör t.ex. posering eller blottning inte någon sexuell handling. Med denna definition bör sexuell handling motsvara det som i direktivet benämns handlingar med uttrycklig sexuell innebörd. Straffansvaret bör därför omfatta material som får det att framstå som att en person deltar i en sexuell handling. Kriminaliseringskravet avser material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd (dvs. enligt utredningens förslag deltar i en sexuell handling) och omfattar således inte falskt eller manipulerat material som visar någon helt eller delvis naken. För den som materialet rör sker emellertid ett intrång i den personliga integriteten även när en bild sprids som skapats eller manipulerats så att det framstår som att bilden visar hens helt eller delvis nakna kropp. Intrånget kan uppfattas som lika allvarligt som om spridningen avsett en äkta nakenbild, något som alltså är krimi- naliserat som olaga integritetsintrång. Den nu diskuterade spridningen är således påtagligt straffvärd. Om även spridningen av sådana bilder straffbeläggs uppnås också större överensstämmelse med vad som gäller för spridningen av autentiskt material av intim karaktär. Det bör därför även vara straffbart att sprida en bild som skapats eller manipulerats så att det framstår att bilden visar någons helt eller del- vis nakna kropp. När det gäller den lagtekniska utformningen noteras att det mate- rial som enligt direktivet ska omfattas är bilder, videofilmer och lik- nande material. Med liknande material utgår utredningen, som konsta- terats under föregående rubrik, från att det är ljud i olika former som avses. Eftersom bild omfattar såväl stillbilder som rörliga bilder13 och 13 Jfr prop. 2016/17:222 s. 94. 649 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 således täcker in även videofilmer är det tillräckligt att ange att sprid- ningen ska avse bild eller ljud. Direktivets krav på kriminalisering avser tillgängliggörande av material till allmänheten. Kravet uppfylls väl genom rekvisitet sprid- ning, som i bestämmelsen om olaga integritetsintrång avser tillgäng- liggörande för fler än ett fåtal personer. Rekvisitet innebär en mer långtgående kriminalisering än vad direktivet kräver på så vis att det inte förutsätter tillgängliggörande för den bredare krets som allmän- heten utgör. Detta bedöms vara ändamålsenligt. Redan spridning av falskt eller manipulerat bild- eller ljudmaterial av intim karaktär till fler än ett fåtal personer innebär, i likhet med vad som gäller vid sprid- ning av autentiskt material, ett intrång i den personliga integriteten hos den som materialet rör. Att uppställa krav på att materialet görs tillgängligt för en större krets än så framstår därmed varken som önskvärt eller nödvändigt för att uppnå en rimlig begränsning av det straffbara området. Omfattningen av spridningen är dock en om- ständighet som kan beaktas vid bedömningen av brottets allvar. Kriminaliseringskravet i direktivet avser endast tillgängliggörande med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Bestäm- melsen om olaga integritetsintrång är däremot teknikneutral och straffansvaret alltså även i det avseendet mer långtgående. Utred- ningen konstaterar att det främst är med hjälp av informations- och kommunikationsteknik som den nu aktuella typen av material sprids. Spridningen kan dock ske på annat sätt, t.ex. genom fysisk distribu- tion av utskrifter eller upptagningar. Spridning av falska eller mani- pulerade bilder, eller falskt eller manipulerat ljud, av intim karaktär kan utgöra ett integritetsintrång oavsett i vilken form spridningen sker. Med en teknikneutral utformning av straffansvaret undviks också gränsdragningsproblem. Vidare uppnås även i detta avseende enhetlighet med vad som gäller för autentiskt intimt material. Krimi- naliseringen bör därför vara teknikneutral, dvs. omfatta spridning oavsett i vilken form den sker. Direktivet tar endast sikte på handlingar som skett utan samtycke från den person som materialet rör. Även om en motsvarande be- gränsning inte är nödvändig att införa i svensk rätt, kan det konsta- teras att en sådan ligger i rekvisitet intrång i någon annans privatliv. Detta rekvisit innebär att spridningen ska ske mot den andra per- sonens vilja, i strid med ett förtroende eller i vart fall utan hens giltiga samtycke. 650 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Vidare motsvaras direktivets begränsning till gärningar som sanno- likt kommer att orsaka den utsatta personen allvarlig skada av kravet i bestämmelsen om olaga integritetsintrång på att gärningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada. Det befintliga straffansvaret för olaga integritetsintrång tar sikte på skada för ”den som bilden eller uppgiften rör”. Det är i första hand den som uppgiften verkligen rör, t.ex. den som avbildas, men kan i speciella undantagsfall vara någon annan. Som exempel på detta har angetts att uppgifter om barn i vissa speciella fall, t.ex. när det gäller bilder på ett avlidet barn, kan anses röra föräldrarna på ett sådant sätt att det utgör ett straffbart intrång i deras privatliv. Beträffande falskt eller manipulerat intimt material, som när det gäller barn är kriminaliserat som barnpornografi, bedömer utredningen att det saknas anledning att låta kriminaliseringen omfatta spridning som är ägnad att skada någon annan än den som framställs som att hen deltar i en sexuell handling eller som helt eller delvis naken. Det ska således framgå av lagtexten att skaderekvisitet alltid avser den personen. Sammanfattningsvis bör straffansvaret för de nya fallen av olaga integritetsintrång avse den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller ljud som framställts eller ändrats så att det framstår som att personen deltar i en sexuell handling eller som att bilden visar någons helt eller delvis nakna kropp, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för honom eller henne. I likhet med vad som gäller för spridningen av autentiskt material bör det inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Detta undantag från straffan- svaret ligger i linje med vad som uttrycks i artikel 5.2 om att kriminali- seringskravet inte påverkar skyldigheten att respektera grundlägg- ande principer med anknytning till yttrande- och informationsfriheten samt friheten för konsten och vetenskapen (se vidare avsnitt 6.4.2 och de slutsatser som gäller artikel 5.1 a). För de befintliga fallen av olaga integritetsintrång är förstadier till fullbordade brott inte belagda med straff. Detsamma bör gälla även för de nya gärningar som ska utgöra olaga integritetsintrång. 651 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Förhållande till yttrande- och informationsfriheten Det har tidigare bedömts att bestämmelsen om olaga integritets- intrång, i fråga om gränserna för det straffbara området, innebär en rimlig avvägning mellan å ena sidan yttrandefriheten och andra sidan skyddet för den personliga integriteten och respekten för privatlivet. Bestämmelsen har vidare ansetts vara utformad så att den ger ut- rymme för rimliga avvägningar mellan dessa intressen när den ska tillämpas av domstol i det enskilda fallet.14 Utredningen konstaterar att kriminaliseringen av de nya gärningarna – spridning av falskt eller manipulerat intimt material – är utformad på ett liknande sätt som det befintliga straffansvaret för spridning av autentiskt sådant material. Den kan därmed inte anses innebära en mer långtgående begränsning av yttrandefriheten – eller informationsfriheten – än vad som följer av den nuvarande regleringen förutom i fråga om att straffansvaret utsträcks till material som är falskt eller manipulerat. Den ytterligare begränsning av yttrande- och informationsfriheten som en sådan kriminalisering innebär bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett bestämmelsen. Begränsningen av yttrande- och informationsfriheten sträcker sig inte heller så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar och det ut- vidgade straffansvaret har inte sin grund i ett försök att begränsa enbart viss politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. (2 kap. 21 § regeringsformen.) Begränsningen av yttrande- och informationsfriheten görs vidare med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende och rättigheter, privatlivets helgd samt till förebyggandet av brott (2 kap. 23 §). Det nya straffansvaret införs mot bakgrund av direktivet och får anses uppfylla såväl EU:s rättighetsstadgas som Europakonventionens krav på godtagbara begränsningar av yttrande- och informationsfriheten (artikel 10 i Europakonventionen och artikel 52 i EU:s rättighetsstadga). I likhet med vad som gäller för de gärningar som i dag är straff- bara som olaga integritetsintrång kommer det att finnas ett undan- tag från straffansvaret för spridning av falskt eller manipulerat intimt material som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är för- svarlig. Tillämpningen av försvarlighetsundantaget behandlas närmare i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). 14 Jfr prop. 2016/17:222 s. 22. 652 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Slutsatsen bör vara att kriminaliseringen som sådan alltså innebär ett fullt godtagbart krav på att enskildas rättigheter och den grund- läggande demokratiska principen om alla människors lika värde ska respekteras vid utövandet av yttrande- och informationsfriheten. Den inskränkning av yttrande- och informationsfriheten som den regler- ingen innebär bedöms sammanfattningsvis vara förenlig med reger- ingsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen. Gradindelning och straffskalor Straffskalan för olaga integritetsintrång är böter eller fängelse i högst två år. För grovt olaga integritetsintrång är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. I prop. 2025/26:218 (Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor) föreslås att maximistraffet för grovt olaga integritetsintrång ska höjas till sex år.15 Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att med- föra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. (4 kap. 6 d §.) Om ingen särskild reglering införs kommer samma gradindel- ningar och straffskalor att gälla för olaga integritetsintrång som består i att sprida falskt eller manipulerat intimt material. Direktivet har samma minimikrav på straffskalorna för samtliga gärningar i artikel 5 (ett maximistraff på minst ett års fängelse, se artikel 10.4), något som inte hindrar att det i den nationella lagstiftningen görs en åt- skillnad. Utredningen delar dock direktivets utgångspunkt att gär- ningarna kan anses vara av motsvarande allvarlighetsgrad. I många fall rör det sig om ett lika allvarligt intrång i den personliga integri- teten hos den drabbade såväl när det är fråga om falskt eller manipu- lerat som autentiskt material av intim karaktär. Spridningen av falskt eller manipulerat intimt material kan också utgöra ett så pass allvarligt integritetsintrång att brottet bör kunna bedömas som grovt, med den strängare straffskala som gäller för grovt brott. De omständigheter som normalt bör tala för att brottet är grovt bör motsvara de befintliga kvalifikationsgrunderna, som avser om gärningen – med hänsyn till materialets innehåll eller sättet 15 Lagändringarna i prop. 2025/26:218 föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. 653 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 för eller omfattningen av spridningen – var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Utredningen bedömer därför att kvalifikationsgrunderna i princip ska behållas i nuvarande form. Även om ”uppgift” i och för sig får anses omfatta ljud bör det i bestämmelsen dock göras ett tillägg så att ljud uttryck- ligen nämns. För olaga integritetsintrång har i förarbetena uttalats att brotts- lighetens art många gånger bör motivera att påföljden bestäms till fängelse även om varken straffvärdet i sig eller tidigare brottslighet skulle motivera det. Det gäller både grovt olaga integritetsintrång och vissa brott av normalgraden. Styrkan av fängelsepresumtionen bör dock avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.16 Motsvarande utgångspunkt bör gälla för de nya fallen av olaga integri- tetsintrång. Tillämpningen av andra bestämmelser De gärningar för vilka straffansvar införs kommer, om ingen lag- ändring görs, i likhet med andra fall av olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång att kunna ingå i brotten grov frids- kränkning och grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken) samt hedersförtryck (4 kap. 4 e §). Olaga integritetsintrång kommer dessutom att kunna ingå i olaga förföljelse (4 kap. 4 b §). Det bedöms som lämpligt. Gärningar som utgör olaga integritetsintrång kan även i vissa fall omfattas av andra straffbestämmelser. Frågor om brottskonkurrens behandlas i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). Olaga integritetsintrång undantas inte från det krav på dubbel straffbarhet som i vissa fall gäller när brott begås utomlands. Som framgår av avsnitt 6.11.2 är det förenligt med direktivet. Vidare be- döms, som framgår av avsnitt 6.12.3, preskriptionsregleringen för olaga integritetsintrång uppfylla direktivets krav i fråga om preskrip- tionstid. Olaga integritetsintrång av normalgraden får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt (4 kap. 11 §). En sådan åtalsbegränsning kommer således, om ingen ändring görs, att gälla även för de nya 16 Jfr prop. 2016/17:222 s. 45–46. 654 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. gärningar som ska utgöra olaga integritetsintrång. Direktivet hindrar inte en sådan reglering, vilken också bedöms som lämplig. För grovt olaga integritetsintrång gäller inte någon åtalsbegränsning. Misstanke om olaga integritetsintrång kan ligga till grund för an- vändandet av straffprocessuella tvångsmedel såsom häktning enligt 24 kap. rättegångsbalken. Minimistraffet för grovt olaga integritetsintrång är sådant att hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas vid en förundersökning om någon är skäligen misstänkt för brott. Om det finns en skäligen misstänkt krävs för användning av vissa andra hemliga tvångsmedel – hemlig avlyssning av elektronisk kommuni- kation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning (dock inte sådan som gäller rumsavlyssningsuppgifter) – i princip att straff- värdet för brottet kan antas överstiga fängelse i två år. Detsamma gäller för användning av hemlig övervakning av elektronisk kommu- nikation och hemlig dataavläsning avseende kommunikationsöver- vaknings- eller platsuppgifter, när det sker i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott. Under förutsättning att straff- maximum för grovt olaga integritetsintrång, såsom föreslås,17 höjs till sex års fängelse kommer även hemlig rumsavlyssning samt, när syftet är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter att kunna användas vid en för- undersökning om grovt olaga integritetsintrång, om straffvärdet kan antas överstiga fyra år. Detta bedöms dock mycket sällan bli aktuellt. Utredningen anser att de redovisade – begränsade – möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel vid de nya fallen av grovt olaga integri- tetsintrång sammantaget är proportionerliga och utgör tillåtna be- gränsningar av relevanta grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen (se avsnitt 11.1.3). 17 Prop. 2025/26:218. 655 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 11.2.3 Ett utvidgat straffansvar för otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig Förslag Straffansvaret för den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig ska utvidgas till att omfatta fall då gärningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som övervakas. Det görs genom en ny straffbestämmelse om olaga övervakning som är subsidiär till den bestämmelse om psykiskt våld som före- slås i en proposition. Straffskalan ska vara böter eller fängelse i högst två år. Bestämmelsen ska placeras i 4 kap. brottsbalken. Olaga övervakning ska kunna ingå som ett led i grov frids- kränkning och grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck. Under förutsättning att utredningens förslag till ändring i bestämmelsen om olaga förföljelse genomförs kräver detta inte lagändring. Olaga övervakning ska också kunna utgöra underbrott till barnfridsbrott, vilket kräver lagändring. Bedömning Försök, förberedelse eller stämpling till olaga övervakning ska inte vara straffbart. Skälen för förslagen och bedömningen Straffansvar för upprepad eller varaktig övervakning Enligt artikel 6 i direktivet ska sådana uppsåtliga gärningar vara straff- belagda som består i att, med hjälp av informations- och kommuni- kationsteknik, vid upprepade tillfällen eller varaktigt ställa en person under övervakning, utan den personens samtycke eller utan lagligt tillstånd, i syfte att spåra eller övervaka den personens rörelser och handlingar, om gärningarna sannolikt kommer att åsamka den per- sonen allvarlig skada. 656 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Utredningen har bedömt att en föreslagen18 straffbestämmelse om psykiskt våld täcker in många av de gärningar som direktivet kräver ska vara straffbelagda, men inte alla. Eftersom dessa gärningar inte heller fullt ut motsvaras av andra brott – såsom ofredande eller olovlig avlyssning – har det bedömts finnas behov av en särskild krimi- nalisering (se avsnitt 6.5.3). Straffansvarets utformning Genom den föreslagna straffbestämmelsen om psykiskt våld, i 4 kap. 7 b § brottsbalken, blir det straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Det kommer också att ut- göra psykiskt våld att utsätta en annan person för otillbörlig över- vakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Utredningen har tidigare bedömt att den föreslagna straffbestäm- melsen om psykiskt våld fullt ut motsvarar direktivets krav med undantag för utformningen av dess skaderekvisit. Det handlar i båda fallen om krav på allvarlig skada. Vidare har det bedömts att det i båda fallen främst är skada på den övervakades privatliv och personliga integritet som är av relevans. I och med att det enligt bestämmelsen om psykiskt våld är självkänslan som typiskt sett ska skadas allvarligt har emellertid skaderekvisitet för psykiskt våld be- dömts vara mer kvalificerat än det i direktivet. Rekvisitet i bestäm- melsen om psykiskt våld tar sikte på att det normalt ska vara fråga om flera kränkningar som ingår i ett mönster som sammantaget leder till att den kränkta personen bryts ner. Även för den form av psykiskt våld som består i varaktig otillbörlig övervakning som inte är upp- repad ska det krävas motsvarande nivå av skada som förutsätts för straffansvar för upprepade kränkningar. Behovet av ytterligare kriminalisering avser således de fall av upprepad eller varaktig otillbörlig övervakning där övervakningen visserligen inneburit ett intrång i den övervakades privatliv och 18 I prop. 2025/26:138 (En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 657 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 personliga integritet, men inte – i sig eller i förening med andra kränk- ningar – varit ägnad att allvarligt skada hens självkänsla. Det kan t.ex. röra sig om övervakning som visserligen är varaktig men inte långvarig eller mycket ingripande.19 Ett sätt att kriminalisera dessa gärningar är att införa en subsidiär bestämmelse som gör det straffbart att, i annat fall än när handlandet utgör psykiskt våld, utsätta en annan person för otillbörlig övervak- ning som är upprepad eller varaktig, om gärningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som övervakas. En sådan lösning bygger på att skaderekvisitet i den föreslagna straffbestämmelsen om psykiskt våld (allvarlig skada på självkänslan) är mer kvalificerat men inte väsensskilt jämfört med skaderekvisitet i den subsidiära bestämmelsen (allvarlig skada). De mer kvalificerade fallen av över- vakning – liksom de fall då övervakning förekommer tillsammans med andra kränkningar av samma eller annat slag som sammantaget är tillräckligt kvalificerade – kan då bedömas som psykiskt våld. Sam- tidigt innebär den subsidiära bestämmelsen att det finns ett heltäck- ande straffansvar för de gärningar som omfattas av direktivet. I de fall av otillbörlig övervakning där det saknas förutsättningar att döma till ansvar för psykiskt våld kommer nämligen skaderekvisitet i den subsidiära bestämmelsen i regel att vara uppfyllt. Det kan i samman- hanget noteras att det skaderekvisit som övervägs inte kräver konsta- terad skada utan enbart att gärningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada. Straffansvaret tar därmed sikte på agerande som typiskt sett kan medföra allvarlig skada. Ett sådant skaderekvisit är i vart fall inte mindre långtgående än direktivets skaderekvisit som avgränsar kriminaliseringskravet till fall där gärningarna sannolikt kommer att åsamka den drabbade allvarlig skada. En fördel med en subsidiär bestämmelse är att det därigenom går att undvika en reglering som, i fråga om övervakning, i stor utsträck- ning skulle överlappa med bestämmelsen om psykiskt våld. Det är också möjligt att använda sig av begreppsbildningen i den senare be- stämmelsen, som alltså i övriga delar har ansetts ändamålsenlig för genomförandet av direktivet. Mot den bakgrunden anser utredningen att en subsidiär bestäm- melse bör införas. Det finns anledning att överväga om den – som införs i det uttalade syftet att genomföra direktivet – bör vara teknik- neutral liksom bestämmelsen om psykiskt våld föreslås vara (både i 19 Jfr prop. 2025/26:138 s. 51 och 84. 658 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. fråga om övervakning och andra kränkningar) eller om den i likhet med direktivet enbart bör avse övervakning med hjälp av informa- tions- och kommunikationsteknik. Utredningen konstaterar att övervakning sannolikt främst sker med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, t.ex. genom installation av spårningsapplika- tioner eller användande av GPS-sändare, alternativt med hjälp av teknisk utrustning som är uppkopplad via sakernas internet, t.ex. smarta hushållsapparater.20 Övervakning kan emellertid förekomma utan att det finns någon digital eller teknisk dimension. Det kan röra sig om rent fysisk övervakning, exempelvis att följa efter någon eller att uppehålla sig vid dennas bostad eller arbetsplats. Sådan övervak- ning kan vara lika straffvärd som övervakning med tekniska medel och bör vara straffbar när den varit ägnad att medföra allvarlig skada. Den subsidiära bestämmelsen bör därför, i likhet med bestämmelsen om psykiskt våld, vara teknikneutral. Sammanfattningsvis bör straffansvaret omfatta den som, i annat fall än som avses i den föreslagna bestämmelsen om psykiskt våld, utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig, om gärningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för personen. Utredningen anser att brottet inte är så pass allvarligt att det finns anledning att straffbelägga gärningar på förberedelse- eller stämplings- stadiet. Det finns inte heller skäl för en kriminalisering på försöks- stadiet. Detta är också i linje med att endast fullbordade gärningar ska kunna grunda ansvar för psykiskt våld. Brottsbeteckning, straffskala och straffbestämmelsens placering Eftersom brottet tar sikte på olika former av övervakning bör det benämnas olaga övervakning. Straffbestämmelsen bör placeras i 4 kap. brottsbalken, som rör brott mot frihet och frid, och direkt efter bestämmelsen om psykiskt våld till vilken den är subsidiär. Den föreslagna straffskalan för psykiskt våld är fängelse i fyra år. Bestämmelsen om psykiskt våld föreslås omfatta flera olika former av gärningar av olika allvarlighetsgrad. Likaså kan antalet kränkningar variera. Straffskalan för psykiskt våld har getts en vidsträckt utform- 20 Jfr skäl 21. 659 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 ning för att kunna ge utrymme för en rimlig straffvärdebedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet samt för att kunna fånga upp kärnan i det kriminaliserade beteendet, dvs. att det rör sig om en brottstyp som bygger på ett upprepat förfarande ägnat att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Psykiskt våld är således till sin natur, med hänsyn till de skadeverkningar som upprepat sådant våld kan leda till, allvarligt. Bestämmelsen om olaga övervakning har ett mer begränsat tillämpningsområde och omfattar inte de typiskt sett all- varligare fall då agerandet varit ägnat att allvarligt skada självkänslan hos den övervakas. Straffskalan för olaga övervakning bör därför vara mindre sträng. En rimlig avvägning är att den ska sträcka sig från böter till fängelse i två år. Detta motsvarar straffskalorna för bl.a. olaga integritetsintrång av normalgraden, kränkande fotografering, olovlig identitetsanvändning, olovlig avlyssning och dataintrång av normal- graden, vilka samtliga återfinns i 4 kap. brottsbalken och i likhet med olaga övervakning har privatlivet och den personliga integriteten som primära skyddsintressen. Vid bedömningen av straffvärdet bör hänsyn tas till karaktären och omfattningen av övervakningen samt vid upprepad övervakning även antalet fall. Frågor om straffvärde och påföljdsval behandlas utförligare i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). Tillämpningen av andra bestämmelser Gärningar som utgör olaga övervakning är i vissa fall straffbelagda även enligt andra bestämmelser. Straffbestämmelsen om olaga över- vakning ska alltså vara subsidiär till bestämmelsen om psykiskt våld. Frågor om brottskonkurrens i övrigt behandlas i författningskom- mentaren. Olaga övervakning undantas inte från det krav på dubbel straff- barhet som i vissa fall gäller när brott begås utomlands. Som framgår av avsnitt 6.11.2 är det förenligt med direktivet. Vidare bedöms, som framgår av avsnitt 6.12.3, preskriptionsregleringen för olaga övervak- ning uppfylla direktivets krav i fråga om preskriptionstid. Se författ- ningskommentaren angående hur preskriptionstiden ska beräknas. Psykiskt våld – till vilken straffbestämmelse olaga övervakning ska vara subsidiär – föreslås kunna ingå som ett led i grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken), olaga 660 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. förföljelse (4 kap. 4 b §) och hedersförtryck (4 kap. 4 e §) samt utgöra underbrott till barnfridsbrott. 21 Även olaga övervakning bör kunna in- gå som ett led i fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och hedersför- tryck. När det gäller barnfridsbrott är utgångspunkten att brottskata- logen för det brottet ska omfatta brott som är vanligt förekommande i nära relationer och som ett barn typiskt sett kan förstå innebörden av. För att ansvar för barnfridsbrott ska aktualiseras krävs att barnet på något sätt har uppfattat händelseförloppet för den brottsliga gär- ningen, genom att se eller höra de moment som gör den straffbar.22 Olaga övervakning omfattar kontrollerande beteenden av varierande slag. Övervakning som sker på ett mer subtilt sätt kan vara svår att uppfatta för ett barn. I vissa fall kan det dock förväntas att övervak- ningen tar sig sådana utåt iakttagbara uttryck att åtminstone äldre barn utan svårighet kommer att både uppfatta och förstå innebörden av gärningspersonens handlande gentemot den utsatta närstående. Olaga övervakning bedöms mot den bakgrunden vara ett sådant brott som typiskt sett är ägnat att skada barnets tillit eller trygghet i förhållande till gärningspersonen eller offret för grundbrottet om de har en sådan relation till barnet som anges i bestämmelsen om barnfridsbrott. I linje med vad som föreslagits avseende psykiskt våld, som ska om- fatta bl.a. otillbörlig övervakning, bör olaga övervakning därför kunna utgöra underbrott till barnfridsbrott. Bestämmelsen om barnfrids- brott behöver ändras i enlighet med detta. Straffbestämmelserna om grov fridskränkning och grov kvinno- fridskränkning samt hedersförtryck innehåller uppräkningar av de brottsliga gärningar som kan ingå i brotten. Dessa brottskataloger omfattar bl.a. brott enligt 4 kap. Eftersom bestämmelsen om olaga övervakning placeras i 4 kap. kommer olaga övervakning att omfattas av brottskatalogerna i respektive straffbestämmelse utan lagändring. Detsamma gäller för olaga förföljelse, under förutsättning att utred- ningens förslag till ändring av det brottet genomförs (se avsnitt 13.2). Psykiskt våld kommer att höra under allmänt åtal utan krav på att brottet får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt (jfr 4 kap. 11 §). Någon sådan åtalsbegränsning bör inte heller gälla för olaga över- vakning. 21 Prop. 2025/26:138. 22 Jfr prop. 2020/21:170 s. 24, 26–27. 661 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Med den föreslagna straffskalan kommer straffprocessuella tvångs- medel såsom häktning enligt 24 kap. rättegångsbalken att kunna an- vändas vid misstanke om olaga övervakning. 11.2.4 Nättrakasserier kriminaliseras Förslag En ny straffbestämmelse om nättrakasserier ska införas. Ansvaret enligt bestämmelsen ska omfatta den som tillsammans med andra angriper en annan person genom hotfulla eller kränkande med- delanden som sprids med tekniskt hjälpmedel, om angreppet är ägnat att medföra allvarlig skada. Straffskalan ska vara böter eller fängelse i högst två år. Bestämmelsen ska placeras i 4 kap. brottsbalken. Nättrakasserier ska kunna ingå som ett led i grov fridskränk- ning och grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och heders- förtryck. Under förutsättning att utredningens förslag till ändring i bestämmelsen om olaga förföljelse genomförs kräver detta inte lagändring. Bedömning Försök, förberedelse eller stämpling till nättrakasserier ska inte vara straffbart. Skälen för förslagen och bedömningen Straffansvar för hotfulla och kränkande kollektiva angrepp Artikel 7 b i direktivet ställer krav på att det ska vara straffbelagt att tillsammans med andra, med hjälp av informations- och kommunika- tionsteknik, på ett allmänt tillgängligt sätt uppträda hotfullt eller kränkande mot en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig psykisk skada. Vad som åsyftas är bl.a. sam- ordnade s.k. mobbattacker på nätet. Sådana attacker är ofta inrikt- ade på framstående kvinnliga politiker, journalister och människo- 662 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. rättsförsvarare eller på annat sätt välkända kvinnor, men kan också förekomma i andra sammanhang.23 Gärningar som består i att tillsammans med andra, med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, på ett allmänt tillgängligt sätt uppträda hotfullt eller kränkande mot en person kan under vissa omständigheter utgöra ofredande och, vid upprepat agerande, olaga förföljelse. I vissa fall kan också ansvar för olaga hot aktualiseras. Även om utfallet av en prövning av rekvisitet om kännbar fridskränk- ning i ofredandebrottet och skadebedömningen enligt direktivet ofta kan förmodas bli detsamma i det enskilda fallet, är det inte uteslutet att tillämpningsområdet i viss mån kan skilja sig åt. Det kan också ifrågasättas om direktivets krav är uppfyllt utan någon bestämmelse som straffbelägger enskilda för deras deltagande i ett kollektivt agerande. Enligt gällande rätt förutsätter ansvar för dem som agerat tillsammans en tillämpning av medverkansläran. Det kan dock ifrågasättas vilken betydelse medverkansansvaret får vid sådana här löst samordnade attacker, där deltagarna ofta är ovetande om de flesta andras agerande. Utredningen har bedömt att svensk rätt inte helt uppfyller direktivets krav och att det framför allt behövs lagstift- ning som på ett tydligare sätt än som följer av en tillämpning av reglerna om medverkan till brott straffbelägger deltagande i flera personers gemensamma agerande. Därför har utredningen bedömt att det är nödvändigt med en särskild kriminalisering (se avsnitt 6.6.3). Straffansvarets utformning Det handlande som ska straffbeläggas består i att flera personer till- sammans, på nätet eller annars genom användande av informations- och kommunikationsteknik och i ett sammanhang där det är synligt för andra (”på ett allmänt tillgängligt sätt”), trakasserar någon. Kärnan i trakasserierna är att gärningspersonerna uppträder hotfullt eller kränkande mot den utsatta personen. Artikeln är begränsad till fall där gärningen sannolikt kommer att åsamka den som utsätts allvarlig psykisk skada. Direktivet ställer inte något krav när det gäller för- hållandet mellan gärningspersonerna. Det kan därmed handla om såväl en organiserad enhet med ett gemensamt syfte och anknyt- 23 Skäl 24. 663 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 ning som en mer öppen konstellation som inte förenas av något annat än det gemensamma deltagandet i trakasserierna. Kriminaliseringskravet i direktivet, som uttryckligen tar sikte på att flera personer handlar på visst sätt tillsammans, innebär att bestäm- melsen bör utformas så att flera personers delaktighet i det straff- belagda handlandet är en förutsättning för ansvaret på individnivå. Sådana brottskonstruktioner är ovanliga i svensk rätt. Vissa av brotten mot allmän ordning i 16 kap. brottsbalken utgör undantag.24 Sålunda krävs det för att någon ska hållas ansvarig för upplopp, våldsamt upp- lopp och ohörsamhet mot ordningsmakten (1–3 §§) samt myteri (6 §) att en folksamling respektive en samling av krigsmän agerar på visst sätt. Ansvaret på individnivå för dem som ingår i sammanslutning- arna bygger på deras delaktighet i det kollektiva agerandet, för vilket deltagarna alltså kan bära ett ansvar. Vid bedömningen av straffvärdet har det dock betydelse på vilket sätt varje individ som döms för brottet har deltagit.25 Mobbattacker och andra digitala trakasserier är väsensskilda från de sammanhang som regleras i de nämnda be- stämmelserna och involverar varken brott mot allmän ordning eller samlingar av personer i egentlig mening. Trots det bör straffansvaret delvis kunna utformas efter bestämmelsernas mönster såtillvida att det för ansvar på individnivå ska krävas delaktighet i ett kollektivt agerande. Den brottsliga gärningen bör dock – på det sätt som annars är vedertaget inom straffrättslig lagstiftning – definieras med utgångs- punkt i det individuella handlandet inom ramen för det kollektiva agerandet, inte det kollektiva agerandet som sådant; straffansvaret bör således gälla för ”den som” på närmare angett sätt är delaktig i trakasserierna.26 Det centrala i trakasserierna bör ringas in genom att straffansvaret utformas så att det omfattar att angripa en annan person genom hot- fulla eller kränkande meddelanden. Detta bedöms motsvara det som 24 Här kan nämnas att en typ av individuellt ansvar inom ramen för ett kollektivt agerande också är aktuellt i förhållande till straffansvaret för stämpling till brott. För stämpling kan bl.a. den dömas som i samråd med någon annan beslutar en gärning (23 kap. 2 § andra stycket). Straffansvaret för denna form av stämpling kommer den 1 juli 2026 att utvidgas till att om- fatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras (av riksdagen bifallen prop. 2025/26:49). Även den straffrättsliga medverkansläran gör det möjligt att bestraffa gemensamt agerande. 25 Jfr ”Påskupploppet i Örebro” NJA 2023 s. 114 p. 37–38. 26 Jfr t.ex. 16 kap. 2 §: ”Har folksamling, med uppsåt som i 1 § sägs, gått till förenat våld å person eller egendom, dömes vare sig myndighet var tillstädes eller ej, för våldsamt upplopp, anstiftare och anförare till […]”. 664 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. i direktivet benämns som att uppträda hotfullt eller kränkande.27 Angreppet utgörs alltså av de hotfulla eller kränkande meddelandena. Att ett meddelande är hotfullt bör förstås som att det innefattar hot i den bemärkelse det har i bestämmelsen om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §). Därmed kommer meddelanden att omfattas som inklu- derar yttringar som enligt allmänt språkbruk kan anses utgöra ett hot, oavsett om innehållet är straffbart som olaga hot (4 kap. 5 §) eller olaga tvång (4 kap. 4 §). Ett kränkande meddelande kan t.ex. innehålla yttringar som utgör förtal (5 kap. 1 och 2 §§) eller förolämp- ning28 (5 kap. 3 §). Liksom i fråga om hets mot folkgrupp bör där- utöver även andra kränkande omdömen, t.ex. nedsättande eller för- nedrande uttalanden, omfattas (jfr rekvisitet missaktning). Vissa former av ofredande (4 kap. 7 §) kan också vara relevanta i samman- hanget. Innebörden av detta är att det i princip endast är meddelanden som i sig kan utgöra brott enligt andra bestämmelser som ska kunna ingå i trakasserierna. Eftersom straffansvaret innebär en begränsning av yttrande- och informationsfriheten bör den nya bestämmelsen tillämpas så att meddelanden som kan ses som saklig kritik, även när den framstår som tillspetsad, beskyllande eller aggressiv, faller utanför det straffbara området. Sådana meddelanden ska alltså aldrig kunna ingå i ett ansvarsgrundande angrepp. Bestämmelsens förhållande till yttrande- och informationsfriheten behandlas närmare nedan. För att kriminaliseringen ska innebära en godtagbar inskränkning av yttrande- och informationsfriheten, och endast omfatta de allvarlig- aste fallen av trakasserande beteende, bör det straffbara området av- gränsas genom ett skaderekvisit. Direktivets skaderekvisit avser, enligt den svenska språkversionen, att ”gärningen” sannolikt kommer att åsamka den utsatta personen allvarlig psykisk skada. Formuleringen tyder på att det är den enskilda gärningspersonens deltagande som ska kunna orsaka sådan skada. Andra språkversioner innehåller emellertid formuleringar som snarare knyter skadan till det gemensamma hand- 27 Ordet kränkande i den svenska språkversionen kan uppfattas som ganska brett. Direktivet förefaller dock främst ta sikte på kränkningar i bemärkelsen förolämpningar och liknande. Jfr t.ex. insulting conduct och un comportement insultant på engelska respektive franska. 28 Det handlande som är straffbart som förolämpning – beskyllningar, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende – förekommer också i den bestämmelse om psykiskt våld (4 kap. 7 b §) enligt förslaget i prop. 2025/26:138 ska träda i kraft den 1 juli 2026. Ansvar för förolämp- ning förutsätter också att gärningen är ägnad att kränka brottsoffrets självkänsla eller värdig- het. I straffbestämmelsen om psykiskt våld kvalificeras gärningen i stället genom ett krav på upprepade kränkningar – exempelvis i form av det nu diskuterade handlandet – och ett krav på att kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada brottsoffrets självkänsla. 665 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 landet.29 Eftersom det främst är det kollektiva angreppet som har potential att skada, och ansvar för brottet på individnivå förutsätter ett sådant angrepp, framstår det senare synsättet som rimligt. Mot bakgrund av de slags trakasserande angrepp som bestäm- melsen tar sikte på finns det vidare anledning att välja ett något bredare skadebegrepp än det som används i direktivet (allvarlig psykisk skada). Lämpligen kan uttrycket allvarlig skada väljas. Med skada bör i sammanhanget avses såväl skada på den personliga integri- teten som lidande och andra skadliga följder av den fridsstörning som brottet innebär. Av kravet på att skadan ska vara allvarlig följer att ansvaret begränsas till situationer där angreppet kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga negativa konsekvenser. Alla angrepp som kan uppfattas som otillbörliga eller anstötliga ska alltså inte vara straffbara. Det bör för straffansvar inte förutsättas att någon allvarlig skada uppkommit i det enskilda fallet, vilket i lagtexten kan markeras genom att angreppet ska vara ägnat att, dvs. typiskt sett kunna, med- föra allvarlig skada för den som utsätts. Enligt direktivet ska det hotfulla eller kränkande uppträdandet ske på ett allmänt tillgängligt sätt. För straffansvar bör det således krävas att de hotfulla eller kränkande meddelandena i någon utsträck- ning görs tillgängliga för andra. En fråga är om det ska uppställas något krav på att meddelandena tillgängliggörs för allmänheten eller om det är motiverat med en mer långtgående kriminalisering som innebär att det är tillräckligt att med- delandena görs tillgängliga för en mer begränsad krets än så. För den som blir utsatt för mobbattacker eller andra digitala trakasserier är sannolikt angreppet som sådant det mest skadliga, inte att an- greppet sker inför vad som kan betecknas som allmänheten. Även ett angrepp som sker i t.ex. en sluten grupp som inkluderar fler än ett fåtal personer framstår som i hög grad straffvärt och skulle under vissa omständigheter kunna uppfattas som lika allvarligt som ett angrepp som sker i ett sammanhang där meddelandena kan läsas av vem som helst. Det för straffbarheten väsentliga bör således vara trakasserierna som sådana, inte storleken på den krets som poten- tiellt kan ta del av de hotfulla eller kränkande meddelandena. Att uppställa ett krav på att meddelandena görs tillgängliga för allmän- 29 Se t.ex. den engelska versionen: engaging, together with other persons, by means of ICT, in publicly accessible threatening or insulting conduct directed at a person, where such conduct is likely to cause serious psychological harm to that person. 666 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. heten framstår inte heller som nödvändigt för att uppnå en rimlig avgränsning av det straffbara området. En sådan avgränsning bedöms vara möjlig att åstadkomma ändå genom kraven på att angreppet ska innefatta meddelanden som är hotfulla eller kränkande och dessutom vara ägnat att medföra allvarlig skada för den som utsätts. Ett krav på att meddelandena tillgängliggörs för allmänheten skulle också med- föra gränsdragningsproblem. Om gränsen för det straffbara området i stället dras vid att meddelandena görs tillgängliga för fler än ett fåtal personer kan rekvisitet spridning användas, med den innebörd det har i bestämmelserna om olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c §) och hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §). Detta bedöms vara en ändamåls- enlig utformning av straffansvaret även i den aktuella bestämmelsen. Därmed undantas de fall då meddelandena görs tillgängliga för endast några enstaka personer. Att meddelandena har fått mindre omfattande spridning bör också kunna beaktas vid bedömningen av brottets allvar. Kriminaliseringskravet i direktivet är begränsat till gärningar som begås med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Det bör också i princip vara i en digital kontext – särskilt på internet – som den nu aktuella typen av trakasserande angrepp i praktiken förekommer. Det skulle således i och för sig kunna vara motiverat att begränsa bestämmelsens tillämpningsområde till angrepp som möjliggörs genom användandet av informations- och kommuni- kationsteknik. Eftersom informations- och kommunikationsteknik inte är en vedertagen term i svensk rätt bör den dock undvikas i lag- texten. Begreppet tekniskt hjälpmedel förekommer bl.a. i bestäm- melserna om kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § och olovlig avlyss- ning i 4 kap. 9 a §. Det tar där inte sikte på någon särskild teknik utan avgränsas utifrån vad hjälpmedlet kan användas till, exempelvis att ta bilder. Spridning med tekniskt hjälpmedel bedöms därför omfatta all form av informationsförmedling eller kommunikation som sker med användning av något slags tekniskt hjälpmedel såsom via internet eller med användande av telekommunikation. Det är därför lämpligt att låta det straffbara området avse spridning som sker med tekniskt hjälpmedel. I princip kommer därmed vilket tekniskt hjälpmedel som helst att omfattas, så länge det kan användas till att trakassera någon på det sätt som förutsätts för straffansvar. En avgränsning ligger i att det tekniska hjälpmedlet ska användas till att sprida med- delandena, inte att framställa dessa. Att t.ex. en skrivare har använts för att skriva ut meddelanden innebär inte att spridningen av med- 667 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 delandena i utskrivet format omfattas av straffansvaret. Det kan noteras att trakasserier som sker i vissa grundlagsskyddade medier, såsom radio- och tv-sändningar samt webbsidor med grundlagsskydd, i princip innebär spridning med tekniskt hjälpmedel. Sådana trakasse- rier blir dock inte straffbara eftersom det nya brottet inte föreslås vara ett tryck- och yttrandefrihetsbrott (se avsnitt 11.1.2). När det gäller den närmare beskrivningen av det brottsliga hand- landet, bör detta bestå i att tillsammans med andra angripa en annan person genom hotfulla eller kränkande meddelanden som sprids. Att angreppet ska göras tillsammans med ”andra” innebär att det för straffansvar kommer att krävas att gärningspersonen agerar tillsam- mans med minst två andra personer, dvs. som en del i en konstellation bestående av åtminstone tre personer.30 Dessa personer ska också agera på ett sätt som innebär att de kan anses ha genomfört angreppet tillsammans. Av detta följer inte något krav på att de andra deltag- arna än den vars handlande är föremål för prövning har begått brott. Det kan alltså vara möjligt att döma en person även om övriga del- tagare inte har gjort sig skyldig till någon straffbar gärning (t.ex. för att det föreligger någon ansvarsbefriande omständighet) eller saknar uppsåt i något avseende. Det krävs dock att åtminstone två andra personers handlande är sådant att de kan anses ha deltagit i angreppet tillsammans med gärningspersonen, dvs. det ska vara möjligt att slå fast att minst tre personer agerat tillsammans när de spridit hotfulla eller kränkande meddelanden riktade mot brottsoffret. Straffansvaret bygger alltså på att det går att slå fast att de som är delaktiga i angreppet agerar i någon bemärkelse gemensamt. Någon egentlig samordning mellan dem som tar del i angreppet behöver dock inte finnas såtillvida att de på förhand gjort upp om att angripa brotts- offret, utan dessa kan var och en på egen hand ha beslutat sig för att agera på ett likartat sätt som de andra. Däremot följer av kravet på att angriparna genomför angreppet tillsammans att de måste vara med- vetna om att de agerar i en kontext av ett pågående kollektivt angrepp eller där ett sådant kan väntas. Stor försiktighet är i detta avseende påkallad eftersom bestämmelsen innebär att någon hålls ansvarig inte bara för sitt eget utan även för andra personers handlande. Det bör krävas ett tydligt tidsmässigt och situationsbundet samband mellan det egna och de andra personernas handlande som visar på ett gemen- samt uppsåt. Det hela måste framstå som ett samlat angrepp för den 30 Jfr engaging, together with other persons i den engelska språkversionen. 668 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. som deltar i det. Exempel på när dessa förutsättningar kan vara upp- fyllda ges i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). För att någon ska ha deltagit i ett angrepp tillsammans med andra bör det i princip krävas att hen själv spridit åtminstone något hotfullt eller kränkande meddelande. Annars kan den personen normalt inte sägas ha deltagit i ett angrepp som består i att sådana meddelanden sprids. Enligt medverkansläran gäller dock att om två eller flera personer har agerat tillsammans och i samförstånd när ett brott begås, kan samtliga deltagande vara att anse som gärningspersoner utan att alla eller ens någon av dem uppfyller brottsbeskrivningen. Det har inte någon avgörande betydelse vilka uppgifter var och en har haft att utföra vid brottet. Också då var och en av dem som del- tagit i brottet uppfyller brottsbeskrivningen kan de inblandade dömas för att ha agerat tillsammans och i samförstånd. Ett exempel kan vara en gruppmisshandel där flera slår ett offer. Även i en sådan situation krävs att de agerat gemensamt och inte endast begår brott samtidigt och parallellt med varandra.31 Således kan också den som inte spridit något meddelande men väl varit inblandad i angreppet på annat sätt, t.ex. genom att organisera och samordna angreppet, anses som gärningsperson, under förutsättning att hen agerat tillsammans och i samförstånd med dem som spridit meddelandena. Vidare kan ansvar för anstiftan eller medhjälp aktualiseras, exempelvis för någon som manat på dem som sprider meddelandena. De gärningar som ska omfattas av straffansvaret bedöms inte vara tillräckligt allvarliga för att motivera ett straffbeläggande av försök, förberedelse eller stämpling till brott. En sådan kriminali- sering skulle inte heller kunna förväntas ha någon praktisk betyd- else med hänsyn till de bevissvårigheter som skulle uppkomma. Någon kriminalisering av förstadier till brottet föreslås därför inte. Förhållande till yttrande- och informationsfriheten Införandet av ett straffansvar för mobbattacker och andra digitala trakasserier kommer, som konstaterats tidigare (se avsnitt 11.1.2), att innebära en begränsning av yttrandefriheten för den som sprider ett meddelande som ingår i trakasserierna och informationsfriheten för mottagarna. 31 ”Påskupploppet i Örebro” p. 29–30 med vidare hänvisningar. 669 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter regleras i 2 kap. regeringsformen. Där anges att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, samt informationsfrihet, dvs. frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttran- den (1 §). En begränsning av yttrande- eller informationsfriheten får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Yttrande- och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vid bedömningen av vilka begränsningar som får göras ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. (20, 21 och 23 §§.) Att sprida hotfulla eller kränkande meddelanden riktade mot någon är redan i många situationer straffbart. Hotfulla meddelanden kan i första hand medföra ansvar för olaga hot (4 kap. 5 § brotts- balken) medan meddelanden med kränkande innehåll kan omfattas av ansvar enligt bl.a. bestämmelserna om ofredande (4 kap. 7 §), förtal (5 kap. 1 och 2 §§) eller förolämpning (5 kap. 3 §). I likhet med vad som kommer att gälla enligt den nya bestämmelsen är straffansvaret i regel begränsat till särskilt allvarliga fall, t.ex. i fråga om olaga hot när hotet är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid och när det gäller förolämpning när gärningen är ägnad att kränka den andras självkänsla eller värdighet. Vidare kan spridning av hot- fulla eller kränkande meddelanden utgöra hets mot folkgrupp om det finns ett hatbrottsmotiv (16 kap. 8 §). Den huvudsakliga nykriminalisering som den nya bestämmelsen innebär är att det blir straffbart att agera på visst sätt tillsammans med andra. Handlandet som sådant är dock redan i stor utsträckning straff- belagt på individnivå enligt andra bestämmelser. Avsikten med den nya bestämmelsen är inte att åstadkomma en nivåsänkning i fråga om 670 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. vad som krävs för att ett hotfullt eller kränkande meddelande ska kunna ligga till grund för straffansvar. I stället bör i första hand endast meddelanden som i sig kan utgöra brott enligt andra bestämmelser kunna ingå i sådana trakasserier som är straffbelagda enligt den nya bestämmelsen. Vidare kommer det straffbara området att vara be- gränsat till de allvarligaste fallen av trakasserande beteende genom att det ska krävas att ett angrepp är ägnat att medföra allvarlig skada för den som utsätts. Det är det dock möjligt att visst handlande som i dag inte är straff- bart blir det genom den nya bestämmelsen. Främst kan det röra sig om att spridning av hotfulla eller kränkande meddelanden som i sig inte hade medfört straffansvar nu kommer att göra det om meddel- andena ingår i ett angrepp som sammantaget anses ägnat att medföra allvarlig skada för den som utsätts. Ett exempel på det är ett hot som inte varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla eller ett kränkande yttrande som inte varit ägnat att kränka den utsattas frid på ett känn- bart sätt. Det rör sig dock även i dessa fall om hot i allmänspråklig bemärkelse respektive kränkande yttringar som kan vara straffbara enligt andra bestämmelser som på liknande sätt innehåller kvalificer- ande rekvisit. Det kan – exempelvis – handla om hot som om de sprids med hatbrottsmotiv kan medföra ansvar för hets mot folk- grupp. Det får således anses vara fråga om en förhållandevis begränsad ytterligare inskränkning av yttrande- och informationsfriheten. Är det fråga om ett kränkande meddelande som i och för sig hade kunnat medföra ansvar för förtal eller förolämpning kan den nya bestäm- melsen också anses i någon mån påverka yttrande- och informations- friheten såtillvida att den kan leda till fler domstolsprocesser när sådana meddelanden kan ingå i ett brott som – till skillnad från de nämnda brotten – alltid kommer att kunna åtalas av åklagare. Mot bakgrund av den begränsning i yttrande- och informations- friheten som straffansvaret innebär finns det dessutom anledning att tillämpa bestämmelsen med försiktighet. Tillämpningen bör alltid ske med beaktande av att utrymmet för ett fritt meningsutbyte och uppgiftslämnande måste vara stort. Som nämnts ovan får detta be- tydelse vid tolkningen av rekvisitet hotfulla eller kränkande med- delanden. Särskilt stor försiktighet bör därutöver prägla bedömningen av om någon genom sitt handlande tagit del i ett angrepp tillsammans med andra, eftersom brottets konstruktion innebär att någon kan hållas ansvarig även för andras handlande. 671 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Vidare finns anledning att framhålla att den nya bestämmelsen även kan bidra till att främja utövandet av yttrandefriheten i digitala sammanhang. Debattklimatet i samhället, däribland på internet, har på senare tid hårdnat betydligt. Särskilt offentliga personer som journa- lister, politiker och andra opinionsbildare utsätts ofta för hat. Inte minst är det kvinnliga opinionsbildare som utsätts genom kränkningar av personlig natur. Mobbattacker och andra digitala trakasserier är ett i sammanhanget särskilt uppmärksammat problem. Digitala trakasserier motverkar ett öppet och inkluderande debattklimat och har en hämmande inverkan på enskildas vilja att delta i sakliga diskus- sioner. Inte minst kan sådana konsekvenser märkas på internet, där en betydande del av samhällsdebatten i praktiken förs i dag och där det annars som utgångspunkt finns större förutsättningar för enskilda att uttrycka sina åsikter. Den nya bestämmelsen syftar till att skydda mot digitala trakasse- rier som består av hot och kränkande yttringar. Eftersom det kan förekomma viss överlappning mellan sådana trakasserier av enskilda och hatiska uttalanden eller meddelanden mot enskilda med anspel- ning på t.ex. kön eller etniskt ursprung kan kriminaliseringen också anses ingå som ytterligare en komponent i den straffrättsliga regler- ing – vilken även omfattar bl.a. brotten uppvigling och hets mot folk- grupp – som utgör ett skydd mot hatpropaganda. Begränsningen av yttrande- och informationsfriheten görs alltså med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende och rättigheter, privatlivets helgd samt till förebyggandet av brott (2 kap.

3 § brottsbalken som införts efter brottsofferdirektivets genom- förande. En förutsättning för att den bestämmelsen ska vara tillämp- lig är att barnet är närstående eller tidigare närstående till både gär- ningspersonen och den som gärningen begås mot. Bestämmelsen omfattar inte bevittnande av allt våld som är kriminaliserat enligt 22 ”Kapitlen 3–7 är tillämpliga på alla brottsoffer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer, oavsett kön. Sådana brottsoffer är alla brottsoffer som utsatts för gärningar som straffbelagts enligt kapitel 2 och brottsoffer som utsatts för andra våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer som straffbelagts enligt andra unionsrättsakter eller nationell rätt.” 125 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 svenskt rätt och än mindre alla sådana brott som skulle kunna inne- fatta våld mot kvinnor eller våld i nära relationer enligt direktivets definitioner. Dock torde den omfatta många av de brott som både är möjliga och skadliga för ett barn att bevittna. Att ett barn bevitt- nar brott i en nära relation kan också i vissa särskilda fall innebära att barnet utsätts för något annat brott.23 Om barnet själv inte blivit utsatt för något brott anses det dock inte ha målsägandestatus.24 När det gäller barn som bevittnar brott i nära relationer finns det alltså en viss diskrepans mellan brottsofferbegreppet och målsägandebegrep- pet. Som framgår i de kommande avsnitten bedöms detta emellertid inte vålla något problem för genomförandet, eftersom direktivets be- stämmelser i praktiken inte tar sikte på situationer som berör barn som har bevittnat brott men inte är att anse som målsägande enligt svensk rätt. Exempelvis genomförs artikel 15 (Utredning och lag- föring) delvis genom bestämmelser i förundersökningskungörelsen (1947:948) som använder målsägandebegreppet. Detta bedöms inte utgöra något problem då artikeln gäller utredning av brott. Motsva- rande gäller för artikel 16 (Individuell bedömning för att fastställa brottsoffers skyddsbehov) som innehåller krav på individuell skydds- bedömning för brottsoffer som utsatts för sexuellt våld och våld i nära relationer och också genomförs genom en bestämmelse i för- undersökningskungörelsen där målsägandebegreppet används. Även den artikeln får nämligen anses förutsätta att ett brott utreds och det således finns en målsägande. Vidare motsvaras flera av direktivets bestämmelser om brottsoffer av bestämmelser i svensk rätt som inte är relaterade till målsägande- begreppet som sådant. Det gäller t.ex. socialtjänstlagens bestämmelse om brottsofferstöd som även omfattar närstående till brottsoffer i den snävare bemärkelsen (13 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen).25 Vidare konstateras att mycket av det brottsofferstöd som i prakti- ken erbjuds, oavsett om det är av offentliga eller privata aktörer, inte är begränsat till brottsoffer som har gjort en anmälan om brott eller uppfyller någon annan definition av brottsoffer. Ett viktigt exempel på det är de insatser som görs inom hälso- och sjukvården. Av särskild 23 Som exempel på detta kan nämnas ”TV-rummet” NJA 2025 s. 326, där en man som dömdes för grovt sexuellt övergrepp mot ett närstående barn. Ett annat närstående barn som hade bevittnat gärningen ansågs därigenom ha utsatts för såväl grovt barnfridsbrott som sexuellt ofredande mot barn. 24 Prop. 2020/21:170 s. 13 med hänvisningar. 25 En annan förekomst av begreppet brottsoffer är 2 kap. 9 § brottsdatalagen (2018:1177). 126 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt betydelse är vidare det omfattande skydd som finns för barn genom socialtjänstlagen och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Inte heller här är insatserna beroende av att barnet är att anse som målsägande eller brottsoffer. Brottsofferbegreppet pro- blematiseras i det följande endast i de fall det krävs för att utveckla utredningens bedömning att direktivets krav till fullo är uppfyllda. 127 6 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) 6.1 Inledning och allmänna bestämmelser (artiklarna 1 och 2) Övervägandena i detta kapitel gäller i vilken mån direktivets artiklar kräver författningsändringar eller behöver genomföras i svensk rätt på något annat sätt. Det får anses stå klart att något sådant behov inte finns när det gäller artikel 1 om direktivets innehåll och tillämpnings- område. Artikel 2 innehåller definitioner av begrepp som används i direk- tivet. I artikeln definieras vad som avses med våld mot kvinnor, köns- relaterat våld, våld i nära relationer, brottsoffer, värdtjänstleverantör, leverantör av förmedlingstjänster, barn, närstående och behörig myndighet. Det finns inte heller beträffande den artikeln något egentligt behov av genomförande på nationell nivå. Definitionerna behöver dock beaktas vid bedömningen av om befintliga regler eller andra åtgärder av relevans för genomförandet uppfyller direktivets krav. Definitionerna behandlas mer utförligt i avsnitt 5.4–5.5 och – såvitt avser brottsoffer – avsnitt 5.6. 129 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.2 Kvinnlig könsstympning (artikel 3) Bedömning De gärningar som ska vara straffbelagda enligt artikel 3 punkt a är kriminaliserade enligt svensk rätt. Någon lagändring är därmed inte påkallad. Lagändring krävs för att svensk rätt fullt ut ska fullt ut uppfylla kriminaliseringskravet avseende gärningarna i artikel 3 punkt b, med beaktande även av kravet på försökskriminalisering i artikel 9.3. Även i övrigt finns det fördelar med ett mer specifikt genomför- ande av punkten. 6.2.1 Artikel 3 Artikel 3 innehåller krav på att medlemsstaterna ska straffbelägga de uppsåtliga gärningar som anges i artikeln, dvs. att skära bort, t.ex. genom infibulation, eller på annat sätt stympa hela eller delar av de yttre eller inre blygdläpparna eller klitoris (punkt a) och att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå någon av de hand- lingar som anges i punkt a (punkt b).1 Med tanke på den särskilda karaktären hos brottet kvinnlig köns- stympning och behovet av att säkerställa skydd för brottsoffer som åsamkas särskild skada till följd av detta har det ansetts att brottet bör hanteras specifikt i medlemsstaternas straffrätt. Enligt relevant skälstext bör till kvinnlig könsstympning räknas stympningsmetoder som utförs av icke-medicinska skäl och som orsakar irreparabla och livslånga skador för brottsoffren. Med ”skära bort” bör avses att klitoris och de yttre blygdläpparna helt eller delvis avlägsnas. Med 1 Jfr Världshälsoorganisationens (WHO) delvis överensstämmande definition. WHO delar upp kvinnlig könsstympning i fyra olika grundtyper: – Typ 1: Hela eller delar av klitoristoppen, och ibland även förhuden på klitoris skärs bort. – Typ 2: Hela eller delar av klitoristoppen och de inre blygdläpparna tas bort. Ibland tas även de yttre blygdläpparna bort. – Typ 3: Den vaginala öppningen förminskas genom att inre eller yttre blygdläppar skärs i och sys ihop. Det är vanligt att även klitoristoppen tas bort. – Typ 4: Andra skadliga ingrepp i könsdelarna av icke medicinska skäl som t.ex. prickning (att klitoris sticks med ett vasst föremål), snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad. Se https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/female-genital-mutilation och https://nshrv.jamstalldhetsmyndigheten.se/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/vad-ar- konsstympning/. 130 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) ”infibulation” bör avses tillslutning av de yttre blygdläpparna genom att vulvans yttre del delvis sys ihop för att minska vaginalöppningen. Med ”på annat sätt stympa” bör avses alla andra fysiska ändringar av kvinnans könsorgan.2 Av artikelns lydelse framgår att såväl bort- skärande, t.ex. genom infibulation, eller stympning som sker på annat sätt kan avse hela eller delar av de yttre eller inre blygdläpparna eller klitoris. Bestämmelser motsvarande de i artikeln återfinns i artikel 38 i Istanbulkonventionen. Enligt den förklarande rapporten till konven- tionen tar artikel 38 punkt b – som i huvudsak motsvarar artikel 3 punkt b i direktivet – sikte på personer som hjälper den som utför kvinnlig könsstympning genom att tvinga eller förmå offret att genomgå denna.3 6.2.2 Nuvarande svenska straffbestämmelser Att skära bort, t.ex. genom infibulation, eller på annat sätt stympa hela eller delar av de yttre eller inre blygdläpparna eller klitoris (punkt a) Könsstympning av kvinnor är förbjuden och straffbar i Sverige i enlighet med lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor (könsstympningslagen). Enligt 1 § får ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dem eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem inte utföras, oavsett om samtycke till ingreppet har lämnats eller inte. Med de kvinnliga yttre könsorganen avses de yttre och inre blygdläpparna samt klitoris.4 Alla typer av åtgärder omfattas, från de mest omfattande där stora delar av könsorganen skärs bort och slidöppningen sluts till genom hopsyning (infibulation), till de minst ingripande som prickning av klitoris med ett vasst eller spetsigt föremål. Således är alla former av ingrepp i de kvinnliga yttre köns- organen otillåtna.5 Kvinnlig könsstympning kan begås mot såväl en vuxen kvinna som en flicka under arton år. Förutsatt att det rör sig om könsstympning i den bemärkelse som lagen avser spelar det ingen 2 Skäl 15. 3 Explanatory Report to the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence p. 200. 4 Prop. 1981/82:172 s. 8. 5 A. prop. s. 8–9. 131 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 roll vilket juridiskt kön den som könsstympas har eller vilket kön personen identifierar sig med. Den som bryter mot förbudet i 1 § döms, enligt 2 §, till fängelse i lägst två och högst sex år, eller om brottet är grovt till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom eller om gärningspersonen i annat fall har visat synnerlig hänsynslöshet. Är brottet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Medverkansbestämmelsen i 23 kap. 4 § brottsbalken gäller även beträffande brott enligt specialstraffrätten för vilka fängelse är före- skrivet. Straffbar medverkan till brott mot könsstympningslagen är således möjlig. Enligt 23 kap. 4 § kan inte bara den som har utfört gärningen dömas till ansvar utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Den som inte är att anse som gärningsperson döms, om hen har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. Straffansvar kan också följa för försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet.6 Den som begår en sådan gärning som beskrivs i artikel 3 punkt a, dvs. är den som utför kvinnlig könsstympning, gör sig alltså skyldig till brott mot könsstympningslagen. Att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå någon av de handlingar som anges i led a (punkt b) Att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå en köns- stympning, som någon annan utför, är inte ett handlande som kan sägas motsvara rekvisiten i bestämmelsen avseende brott mot köns- stympningslagen. Den som begår en sådan gärning kan ändå göra sig skyldig till brott mot könsstympningslagen enligt de ovan nämnda reglerna om medverkansansvar i 23 kap. 4 § brottsbalken. Ansvar för anstiftan kan aktualiseras om någon förmått en annan person att ut- föra en könsstympning. De gärningar som beskrivs i artikel 3 punkt b kan också vara att bedöma som medhjälp till brott, om den med- 6 2 § lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor och 23 kap. 1, 2 och 6 §§ brottsbalken. 132 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) verkande fysiskt eller psykiskt övat inflytande på brottets tillkomst.7 Beroende på omständigheterna är det inte heller uteslutet att den som tvingar eller förmår en kvinna eller en flicka att genomgå könsstymp- ning kan dömas till ansvar som (med)gärningsperson, tillsammans med den som utfört könsstympningen. För det krävs att de sålunda medverkande har begått gärningen tillsammans och i samförstånd.8 Det led i punkten som avser att förmå en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning motsvaras i svensk rätt endast av medverk- ansansvaret i förhållandet till brott mot könsstympningslagen. En sådan kriminalisering kan antas vara något snävare än vad som följer av direktivet. Direktivet utvecklar visserligen inte betydelsen av ”förmå”, men utifrån en allmänspråklig förståelse av ordet går det att föreställa sig fall där någon förmår en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning utan att personen för den skull kan anses ha varit delaktig i utförandet av eller främjat könsstympningen.9 Ett typfall är när personen utövar allmänna påtryckningar på en kvinna eller en flicka för att hon ska gå med på ett ingrepp utan att några konkreta arrangemang har gjorts och innan någon har åtagit sig att utföra ingreppet. Sådana påtryckningar på kvinnan eller flickan är inte ett främjande av gärningspersonens, dvs. den som utför ingreppet, brottsliga gärning och faller därför utanför medverkansbestämmel- serna. Beroende på omständigheterna kan emellertid ett straffbart främjande föreligga om påverkan på kvinnan eller flickan sker i sam- förstånd med den som ska utföra ingreppet.10 Det led som avser att tvinga en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning är däremot inte helt beroende av medverkansläran utan kan också vara att bedöma som olaga tvång.11 För straffbarhet krävs då att någon genom misshandel eller annars med våld, eller genom vissa angivna typer av hot, tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något. Vad för slags våld utöver misshandel som kan leda till ansvar för olaga tvång definieras inte i lagtexten, men det kan tänkas röra sig om varje kraftutveckling riktad mot en person om den är tillräcklig för att övervinna ett motstånd av något slag.12 De 7 Jfr SOU 1944:69 s. 91 samt t.ex. ”Medhjälparen i Linanäs” NJA 2023 s. 177. 8 Jfr RH 2007:7. 9 Det kan nämnas att det i andra språkversioner av direktivet förekommer uttryck som inte är helt synonyma svenskans ”förmå”. Angående de engelska och franska uttrycken som även förekommer i Istanbulkonventionen, se Ds 2012:52 s. 130–132. 10 Jfr prop. 2024/25:189 s. 48. 11 4 kap. 4 § brottsbalken. 12 Jareborg – Friberg m.fl., Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2 uppl. 2015 s. 55. 133 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 slags hot som omfattas är hot om brottslig gärning, hot att åtala eller ange någon annan för brott eller hot att lämna menligt med- delande om någon annan. 6.2.3 Nuvarande straffbestämmelser uppfyller endast delvis direktivets krav Som konstaterats ovan är gärningar som består i att utföra kvinnlig könsstympning (artikel 3 punkt a) straffbara som brott mot lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor (könsstympningslagen). Eftersom gällande lagstiftning därmed bedöms uppfylla kriminaliseringsförpliktelsen i den delen av artikeln är någon lagändring inte nödvändig så långt. Gärningar som består i att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning (artikel 3 punkt b) kan under vissa omständigheter också utgöra brott mot könsstympningslagen, eller medverkan till sådant brott, eller bedömas som olaga tvång. Det kriminaliseringskrav som avser tvång får anses motsvaras av straffansvaret för olaga tvång. Det omfattar visserligen inte alla slags gärningar som i allmänspråket skulle kunna anses som tvång, t.ex. sådana som omfattar hot om något som inte är brottsligt. Direktivet definierar emellertid inte tvång och det får anses godtagbart att utgå från det tvångsbegrepp som används i andra straffrättsliga samman- hang. Som framgår av avsnitt 3.2, kräver ett direktiv bara att ett visst resultat uppnås, medan form och tillvägagångssätt för genomförandet är upp till medlemsstaterna att bestämma. Mot den bakgrunden, och då olaga tvång sakligt sett alltså får anses motsvara tvång i direktivets mening, bedöms det i och för sig vara möjligt att genomföra tvångs- ledet i punkten b genom straffbestämmelsen om olaga tvång. Det gäller även med beaktande av det som sägs i skäl 15 om att brottet kvinnlig könsstympning bör hanteras specifikt i medlemsstaternas straffrätt. Ett sådant krav kan inte anses följa av artikeltexten, som är utformad som en sedvanlig bestämmelse med kriminaliseringskrav, och skältext inte är juridiskt bindande. Ett genomförande genom straffbestämmelsen om olaga tvång skulle dock inte betona det sär- skilt straffvärda i sådant tvång som resulterar i könsstympning och det skulle inte heller vara i samklang med den ambition som uttrycks i skäl 15. Vidare ska det beaktas att ett sådant genomförande skulle 134 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) kräva särlösningar till följd av kraven på domsrätt i artikel 12 och preskription i artikel 13 (se vidare avsnitt 6.2.10 och 6.2.11). Det finns därför goda skäl att införa en specifik kriminalisering av tvång att genomgå könsstympning. Utredningen lämnar i avsnitt 11.2.1 förslag om en sådan inom ramen för könsstympningslagen. När det gäller gärningar som består i att förmå en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning kan det antas att många sådana fall redan i dag är straffbara enligt könsstympningslagen. Som nämnts kan den som förmår kvinnan eller flickan till detta vara att anse som (med)gärningsperson om personen anses begå gärningen tillsammans och i samförstånd med den som utför könsstympningen. I andra fall kan det bli fråga om medverkan i form av anstiftan eller medhjälp. Samtidigt kan det, som nämns, ifrågasättas om denna kriminalisering träffar alla fall då någon kan sägas förmå en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning. Det är därför tveksamt om dagens lagstift- ning fullt ut motsvarar denna del av punkt b. Till detta kommer att kraven i artikel 9 måste beaktas. Enligt artikel 9.1 ska anstiftan till brott enligt artikel 3 vara straffbelagd. Eftersom anstiftan till såväl anstiftan som medhjälp är möjlig i svensk rätt utesluter det kravet i och för sig inte ett genomförande som delvis förlitar sig på olika former av medverkan till brott mot köns- stympningslagen. Sådana konstruktioner är dock närmast teoretiska och det kan ifrågasättas om genomförandet på ett tillräckligt tydligt sätt åstadkommer det som direktivet eftersträvar. Vidare kräver artikel 9.3 kriminalisering av försök till brott enligt artikel 3. Som det svenska försöksansvaret är konstruerat är försök till osjälvständiga brottsformer inte möjligt. Kravet på försökskriminalisering omöjlig- gör därmed att straffansvaret för anstiftan och medhjälp till brott mot könsstympningslagen används för att genomföra det led i artikel 3 b som tar sikte på den som förmår en kvinna eller en flicka att genomgå könsstympning. Även i den här delen bedömer utredningen således att det bör införas en specifik kriminalisering. Förslag om en sådan, inom ramen för lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor, lämnas i avsnitt 11.2.1. 135 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.3 Tvångsäktenskap (artikel 4) Bedömning De gärningar som ska vara straffbelagda enligt artikel 4 är krimi- naliserade enligt svensk rätt. Någon lagändring är därmed inte på- kallad. 6.3.1 Artikel 4 Artikel 4 innehåller krav på att medlemsstaterna ska straffbelägga de uppsåtliga gärningar som anges i artikeln, dvs. att tvinga en vuxen eller ett barn att ingå äktenskap (punkt a), och att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap (punkt b). Enligt relevant skälstext är tvångsäktenskap en form av våld som är förenat med allvarliga kränkningar av de grundläggande rättighet- erna och i synnerhet av kvinnors och flickors rätt till fysisk integritet, frihet, självständighet, fysisk och psykisk hälsa, sexuell och repro- duktiv hälsa, utbildning och privatliv. Fattigdom, arbetslöshet, sed- vänjor och konflikter är ytterligare faktorer som främjar tvångs- äktenskap. Fysiskt och sexuellt våld och hot om våld är former av tvång som ofta används för att tvinga en kvinna eller en flicka att gifta sig. Olika former av fysiskt och psykiskt utnyttjande och våld, t.ex. sexuellt utnyttjande, förekommer ofta i samband med tvångs- äktenskap. Mot den bakgrunden har det ansetts nödvändigt att alla medlemsstater kriminaliserar tvångsäktenskap och ålägger gärnings- personerna lämpliga påföljder. Direktivet påverkar inte de defini- tioner av äktenskap som fastställs i nationell eller internationell rätt.13 13 Skäl 16. 136 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) 6.3.2 Nuvarande svenska straffbestämmelser Att tvinga en vuxen eller ett barn att ingå äktenskap (punkt a) Den 1 juli 2014 infördes en särskild straffbestämmelse om äktenskaps- tvång. Denna syftade bl.a. till att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt artikel 37.1 i Istanbulkonventionen. För äktenskapstvång döms, enligt 4 kap. 4 c § första stycket brotts- balken, den som, i annat fall än som avses i straffbestämmelsen om människohandel14, genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist. Enligt andra stycket gäller detsamma den som på sätt som anges i första stycket förmår någon att ingå en äktenskapsliknande förbindelse, om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som 1) innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och 2) innefattar frågan om upplösning av förbindelsen. För att komma åt även mildare påtryckningar som används för att förmå någon att ingå äktenskap, dvs. påtryckningar som inte kvalificeras som olaga tvång, omfattar bestämmelsen om äktenskaps- tvång även att gärningspersonen utnyttjar en persons utsatta belägen- het och därigenom förmår personen att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse (andra stycket).15 Den 1 juli 2020 infördes en särskild straffbestämmelse om barn- äktenskapsbrott. För barnäktenskapsbrott döms, enligt 4 kap. 4 c § tredje stycket brottsbalken, den som begår en gärning som avses i första eller andra stycket mot en person som inte har fyllt arton år. För barnäktenskapsbrott döms också den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt arton år att ingå ett äktenskap som är giltigt på sätt som anges i första stycket eller en äktenskaps- liknande förbindelse enligt vad som anges i andra stycket. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år. Utöver gärningar riktade mot en person under arton år som om- fattas av straffbestämmelsen om äktenskapstvång består brottet barn- 14 4 kap. 1 a § brottsbalken. 15 Prop. 2013/14:208 s. 52–55. 137 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 äktenskapsbrott alltså i att någon förmår eller tillåter en person under arton år att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Ansvar för barnäktenskapsbrott förutsätter således inte att något otillbörligt medel har använts. Ett syfte med att införa en särskild straffbestämmelse för barnäktenskapsbrott var att ge tydligt besked från lagstiftarens sida om att barnäktenskap inte accepteras.16 För äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott är föreskrivet fängelse i högst fyra år. Det har förutsatts att det, när brottets allvar inte fullt ut kan beaktas genom straffskalan för olaga tvång, undan- tagsvis kan bli aktuellt att i stället döma för grovt olaga tvång.17 Möjligheten finns enbart i fråga om gärningar som omfattar olaga tvång. Försök, förberedelse och stämpling till äktenskapstvång och till barnäktenskapsbrott är straffbart. Sedan den 1 december 2025 är även underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott straffbart (4 kap. 10 § brottsbalken). Eftersom brotten är brottsbalksbrott är även reglerna om medverkan till brott tillämpliga. Regeringen har överlämnat en proposition (Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck) till riksdagen med förslag om att straffansvaret för äktenskapstvång, och därmed även barnäkten- skapsbrott, ska utvidgas. Det straffbara området föreslås från och med den 2 juli 2026 omfatta även den som genom vilseledande an- gående att ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse ingås eller förutsättningarna för dess upplösning förmår en person att ingå ett sådant äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i paragrafen.18 I propositionen föreslås även straffskärpningar för äktenskaps- tvång och barnäktenskapsbrott. Straffminimum föreslås höjas från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Vidare före- slås en höjning av straffmaximum från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Det innebär också att straffbestämmelsen grovt olaga tvång inte längre ska tillämpas på de allvarligaste fallen av äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott som innefattar tvång.19 16 Prop. 2019/20:131 s. 42. 17 Prop. 2013/14:208 s. 144. Resonemanget avser äktenskapstvång som då omfattade även sådant brott mot barn. 18 Prop. 2025/26:213. 19 A. prop. s. 33–34. 138 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap (punkt b) Vilseledande till äktenskapsresa är sedan den 1 juli 2014 straffbelagt som ett särskilt brott i 4 kap. 4 d § brottsbalken. För brottet döms den som, i annat fall än som avses i straffbestämmelsen om människo- handel, genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som anges straffbestämmelserna om äktenskaps- tvång och barnäktenskapsbrott. Straffet är fängelse i högst två år. Den 1 juli 2020 utvidgades straffansvaret så att gärningspersonens syfte också kan vara att brottsoffret ska utsättas för en sådan gärning som anges i bestämmelsen om barnäktenskapsbrott (4 kap. 4 c § tredje stycket). Som en följd av detta ändrades brottsbeteckningen från vilseledande till tvångsäktenskapsresa till vilseledande till äkten- skapsresa. Vilseledande har i bestämmelsen samma betydelse som i bestäm- melsen om bedrägeri.20 Vilseledandet kan bestå i att gärningspersonen hos brottsoffret framkallar en oriktig uppfattning, eller vidmakthåller eller förstärker en oriktig uppfattning som den andra redan har. Exempel på vilseledande i det aktuella sammanhanget är att gärnings- personen förmedlar eller vidmakthåller uppfattningen att resan har ett annat syfte än att ett tvångsäktenskap eller barnäktenskap ska ske, t.ex. att det är fråga om en semesterresa eller ett familjebesök.21 För straffbarhet krävs att gärningspersonen genom vilseledandet förmår den andra personen till utlandsresan. Det innebär ett krav på kausalitet: Framkallandet eller vidmakthållandet av villfarelsen ska vara kausalt i förhållande till den företagna utlandsresan. I vissa fall – särskilt när det handlar om barn – kan det tänkas att det i praktiken skulle ha saknats utrymme för den utsatta personen att avstå från att följa med på resan, även om han eller hon hade känt till de verkliga förhållandena och önskat att avstå. I sådant fall saknas det kausal- samband mellan vilseledandet och resan som krävs för straffansvar.22 Om det finns förutsättningar att döma för äktenskapstvång, barn- äktenskapsbrott eller försök till något av dessa brott ska det inte dömas för vilseledande till äktenskapsresa. Vilseledande till äkten- 20 9 kap. 1 § brottsbalken. 21 Prop. 2013/14:208 s. 145. 22 A. prop. s. 145. 139 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 skapsresa bör däremot ha företräde framför förberedelse eller stämp- ling till äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott.23 Försök, förberedelse eller stämpling till vilseledande till äktenskaps- resa är inte straffbelagda. I den nämnda propositionen (prop. 2025/ 26:213) föreslås dock att försök till vilseledande till äktenskapsresa ska bli straffbart. Vidare föreslås en utvidgning av straffansvaret på så sätt att bestämmelsen ska utvidgas till att omfatta även situationer där en person genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägen- het förmås att resa till en annan stat än den där hen bor i syfte att personen ska utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. Det föreslås också att brottsbeteckningen ska ändras från vilseled- ande till äktenskapsresa till äktenskapsresebrott samt att den som begår en gärning som utgör äktenskapsresebrott mot en person som inte har fyllt arton år ska dömas för äktenskapsresebrott mot barn. För äktenskapsresebrott mot barn ska dömas också den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt arton år att resa till en annan stat än den där hen bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som utgör barnäktenskapsbrott. Detta ska gälla även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år. Straffskalan för äktenskapsresebrott mot barn föreslås vara fängelse i högst fyra år och det föreslås även att straffskalan för äktenskaps- resebrott ska ändras från fängelse i högst två år till fängelse i högst fyra år, dvs. vara densamma som för äktenskapsresebrott mot barn. 6.3.3 Nuvarande straffbestämmelser uppfyller direktivets krav Gärningar som består i att tvinga en vuxen eller ett barn att ingå äktenskap (artikel 4 punkt a) är straffbara som äktenskapstvång respektive barnäktenskapsbrott. Straffansvaret sträcker sig dess- utom längre än vad direktivet kräver på så sätt att gärningen kan begås genom utnyttjande av utsatt belägenhet som alternativ till olaga tvång. Genom straffbestämmelsen om barnäktenskapsbrott är det därutöver kriminaliserat att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap. Slutligen går båda straffbestämmelserna utöver 23 A. prop. s. 147 och Bäcklund m.fl., Brottsbalken – en kommentar, 4 kap. 4 d § Norstedts, 2025, JUNO Version 2025A. 140 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) direktivets krav genom att de även träffar gärningar som resulterar i en äktenskapsliknande förbindelse. Gärningar som består i att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap (artikel 4 punkt b) är straffbara som vilseledande till äkten- skapsresa.24 För det brottet döms även den som genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där personen bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som avses i straffbestämmelserna om äktenskapstvång och barnäktenskaps- brott. Genom hänvisningen till äktenskapstvång och barnäktenskaps- brott är även straffansvaret för vilseledande till tvångsäktenskaps- resa mer vidsträckt än vad som följer av direktivet. Sammantaget bedöms gällande lagstiftning uppfylla kriminali- seringsförpliktelsen i artikel 4. Någon lagändring är därmed inte påkallad. 6.4 Delning av intimt eller manipulerat material utan samtycke (artikel 5) Bedömning De gärningar som ska vara straffbelagda enligt artikel 5 punkt 1 a är kriminaliserade enligt svensk rätt. Någon lagändring är därmed inte påkallad. Lagändring krävs för att svensk rätt ska fullt ut uppfylla krimi- naliseringskravet avseende gärningarna i artikel 5 punkt 1 b. Under förutsättning att gärningarna i artikel 5 punkt 1 b straff- beläggs i enlighet med direktivets krav kommer gärningarna i artikel 5 punkt 1 c att vara kriminaliserade och därmed kommer inte någon ytterligare lagändring att behövas. 24 Som nämnts tidigare (avsnitt 6.2.2) föreslås i prop. 2025/26:213 den nya brottsbeteckningen äktenskapsresebrott. Vidare föreslås att ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, ska införas om gärningen begås mot en person som är under arton år. 141 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.4.1 Artikel 5 Artikel 5 innehåller krav på att medlemsstaterna ska straffbelägga de uppsåtliga gärningar som anges i artikeln, dvs. att – med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) göra bilder, videofilmer eller liknande material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kropps- delar tillgängliga för allmänheten utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada (punkt 1 a), – framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i hand- lingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten, utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den per- sonen allvarlig skada (punkt 1 b), – hota att utföra någon av de gärningar som avses i led a eller b i syfte att tvinga en person att utföra, gå med på eller avstå från en viss handling (punkt 1 c). Av punkt 2 följer att punkt 1 a och b inte påverkar skyldigheten att respektera de rättigheter, friheter och principer som avses i artikel 6 i EU-fördraget25 och gäller utan att det påverkar tillämpningen av grundläggande principer med anknytning till yttrandefriheten och informationsfriheten samt friheten för konsten och vetenskapen enligt unionsrätten eller nationell rätt. Spridning av bilder, videor eller annat material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar utan den personens samtycke till allmänheten med hjälp av IKT bör inte kriminaliseras i de fall där det är nödvändigt att inte kriminalisera för att säkerställa de grundläggande rättigheter som skyddas enligt EU:s rättighetsstadga, särskilt yttrandefriheten, inbegripet friheten att ta emot och sprida information och idéer i ett öppet och demo- kratiskt samhälle samt friheten för konst och vetenskap, inbegripet den akademiska friheten. Brottet bör inte heller omfatta offentliga 25 Enligt artikeln ska EU erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i EU:s stadga om det grundläggande rättigheterna. Vidare ska de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner ingå i unionsrätten som allmänna principer. 142 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) myndigheters hantering av material, särskilt inte hantering som syftar till att genomföra straffrättsliga förfaranden eller till att förebygga, upptäcka eller utreda brott, och medlemsstaterna bör kunna undanta en person från ansvar under särskilda omständigheter, t.ex. om telefon- eller internetbaserade stödlinjer hanterar material för att kunna anmäla ett brott till myndigheterna.26 ”Tillgängligt för allmänheten”, liksom ”allmänt tillgängligt” som används i andra artiklar, bör förstås som att materialet potentiellt kan nå ut till ett antal personer. Begreppen bör tolkas och tillämpas med hänsyn till omständigheterna, inklusive den teknik som används för att göra materialet tillgängligt. Vid bedömningen av om en gärning sannolikt kommer att åsamka allvarlig skada bör de särskilda om- ständigheterna i varje enskilt fall beaktas, utan att detta påverkar dom- stolsväsendets oberoende. Sannolikheten för att åsamka allvarlig skada kan härledas ur objektiva faktiska omständigheter.27 6.4.2 Nuvarande svenska straffbestämmelser Att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) göra bilder, videofilmer eller liknande material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar till- gängliga för allmänheten utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada (punkt 1 a) Handlingar som innebär att någon gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på eller annan uppgift om någons sexualliv eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp är straffbelagda som olaga integritetsintrång, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör och gärningen inte med hän- syn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig (4 kap. 6 c § första stycket 1 och 5 brottsbalken). Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år (4 kap. 6 d §).28 Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen 26 Se skäl 20. 27 Se skäl 18. 28 I prop. 2025/26:218 föreslås att maximistraffet för grovt olaga integritetsintrång den 1 augusti 2026 ska höjas till fängelse i sex år. 143 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Med ”bild eller annan uppgift som rör sexuallivet” avses dels bilder – såväl stillbilder som rörliga bilder, på sexuella handlingar, exempel- vis s.k. hämndporr, explicita bilder på blottade könsorgan eller andra bilder som är av sexuell natur – dels andra uppgifter hänförliga till sexualitet såsom utförliga uppgifter om någons sexuella preferenser eller sexuella kontakter. ”Bild på en helt eller delvis naken kropp” tar sikte på explicita eller detaljerade bilder som – helt eller delvis – exponerar människokroppen utan kläder.29 Ansvar för olaga integritetsintrång förutsätter alltså att den integri- tetskänsliga bilden eller uppgiften sprids. Med spridning avses i detta sammanhang att bilden eller uppgiften görs tillgänglig för fler än ett fåtal personer. Vid bedömningen av om uppgiften gjorts tillgänglig för fler än ett fåtal personer och därmed blivit spridd bör den rätts- praxis som utvecklats kring brottet hets mot folkgrupp kunna vara vägledande. Det krävs inte att personerna faktiskt tar del av bilden eller uppgiften.30 Spridningens omfattning har betydelse för bedöm- ningen av om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada. Det kan vara tillräckligt att gärningspersonen gör bilden eller uppgiften tillgänglig för ett mer begränsat antal personer under förutsättning att detta typiskt sett ändå kan medföra allvarlig skada. Så kan vara fallet på grund av bildens eller uppgiftens karaktär eller risken för en vidarespridning till en större krets.31 För att det ska vara fråga om ett intrång i någons privatliv krävs att spridningen sker mot den andres vilja, i strid med ett förtroende eller i vart fall utan dennes giltiga samtycke.32 Med skada avses skada på privatlivet och den personliga integri- teten. Av kravet på att skadan ska vara allvarlig följer att ansvaret är begränsat till situationer där spridningen kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga negativa konsekvenser för den enskilda. Det förutsätts dock inte för straffansvar att någon allvarlig skada upp- kommit i det enskilda fallet. Spridningen ska i stället vara ägnad att medföra allvarlig skada. Med det avses att spridningen typiskt sett ska kunna medföra sådan skada. Vid denna bedömning måste sär- skild betydelse fästas vid vilken typ av uppgifter det är fråga om och 29 Prop. 2016/17:222 s. 34–35 och 95. 30 A. prop. s. 33 och 95 samt ”Instagrambilden” NJA 2020 s. 273 p. 11. 31 ”Instagrambilden” p. 18. 32 A. prop. s. 94 och ”Instagrambilden” p. 12. 144 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) hur och i vilken omfattning de blivit spridda. Det kan då vara av be- tydelse i vilket socialt sammanhang som den utsatta personen befinner sig och vilken spridning som uppgifterna fått bland andra människor som ingår i detta sammanhang. Att uppgifter t.ex. sprids till personer i den utsattes närhet, skolklass eller vänskapskrets kan öka känslan av intrång i privatlivet. Vid vidarespridning av uppgifter får varje sprid- ning bedömas för sig. Att en uppgift redan har gjorts tillgänglig för fler än ett fåtal personer utesluter alltså inte ansvar för en senare sprid- ning.33 Prövningen av om gärningen var försvarlig görs utifrån en helhets- bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Yttrandefrihets- intresset får då vägas mot den enskildas intresse av skydd för sitt privatliv och sin integritet. Att spridningen skett som ett led i en seriös nyhetsförmedling eller i något annat samhälleligt intresse bör tillmätas betydelse. Det kan beaktas om det funnits ett legitimt all- mänintresse att sprida uppgifterna. Exempel på det sistnämnda är att spridning skett för att avslöja övergrepp mot enskilda eller andra oegentligheter. Av betydelse är också om spridningen utgör del av ett vetenskapligt arbete eller kan försvaras av ett konstnärligt syfte. Spridning av en myndighet som till följd av sitt uppdrag varit ålagd att lämna ut den integritetskänsliga uppgiften bör normalt anses försvarlig.34 Olaga integritetsintrång får åtalas av åklagare endast om målsäg- anden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän syn- punkt (4 kap. 11 §). Det är inte ett brott som är straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Handlingar som avses med den här punkten kan också utgöra förtal (5 kap. 1 §). Den straffbara förtalsgärningen består i att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgift om någon som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Om den som lämnat uppgiften var skyldig att uttala sig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken, ska det dock inte dömas till ansvar om hen kan visa att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den. Straffet för förtal är böter och för grovt förtal böter eller fängelse i högst två år. Vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens inne- 33 A. prop. s. 96. 34 A. prop. s. 41–42 och 96–97. 145 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 håll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada (5 kap. 2 § andra stycket). Hänvis- ning till sättet för spridningen lades till bland kvalifikationsgrund- erna 2018. Ändringen innebär att det – utöver det antal personer som uppgiften har gjorts tillgänglig för – även ska beaktas om sprid- ningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer verkligen skulle ta del av uppgiften, t.ex. genom att den lämnats via en tjänst eller webbplats som är välkänd och har ett stort antal be- sökare eller om publiceringen i sig görs på ett sätt som ägnat att bli uppmärksammat.35 Förtalsuppgifter kan lämnas i form av en bild eller en film, som visas eller publiceras. Om en uppgift lämnas i en bild eller en film, får uppgiften den innebörd rörande den berörda personen som själva bilden eller filmen förmedlar.36 För ansvar är det tillräckligt att det funnits en risk för att den berörda personen skulle komma att ut- sättas för andras missaktning. Bedömningen av vad som kan anses vara nedsättande ska göras ur den kränkta personens och personens omgivnings synvinkel.37 Att visa eller publicera en bild eller en film som utvisar en persons intima kroppsdelar eller att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd är i sig inte att bedöma som förtal. Sådana uppgifter kan nämligen inte anses ägnade att ut- sätta personen för andras missaktning. Däremot har det ansetts ut- göra förtal när den som sett en film av ett samlag lätt hade kunnat få det felaktiga intrycket att den utsatta personen kände till att sam- laget filmades.38 En uppgift som också har ansetts ägnad att utsätta någon för andras missaktning är att personen har medverkat i en pornografisk film.39 Förtal och grovt förtal är i princip målsägandebrott, dvs. det är vanligtvis målsäganden själv som måste väcka åtal. Om målsäganden är under arton år eller anger brottet till åtal får allmänt åtal dock väckas om det är påkallat från allmän synpunkt (5 kap. 5 §). Förtal och grovt förtal kan vara tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott enligt 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen respektive 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. 35 A. prop. s. 101. 36 ”Bilderna som låg kvar” NJA 2020 s. 917 p. 13 med vidare hänvisningar. 37 ”Bilderna som låg kvar” p. 14 med vidare hänvisning. 38 ”Bilderna som låg kvar” p. 13 och ”Smygfilmningen” NJA 1992 s. 594. 39 NJA 2003 s. 567. 146 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Eftersom olaga integritetsintrång har den personliga integriteten som skyddsintresse medan förtalsbrottet skyddar den ära och det an- seende någon har hos andra bör det i förekommande fall dömas för båda brotten i konkurrens.40 Spridning av integritetskänsliga uppgifter kan också utgöra ofred- ande genom annat hänsynslöst agerande än fysiskt antastande eller störande kontakter, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken). Ofredande som inte förövats på allmän plats får åtalas av åklagare endast om målsäg- anden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän syn- punkt (4 kap. 11 §).41 I fråga om brottskonkurrens bör olaga integri- tetsintrång ha företräde framför ofredande.42 Om ofredandet sker på ett sätt som är ägnat att kränka någons sexuella integritet kan det röra sig om sexuellt ofredande eller sexuellt ofredande mot barn (6 kap. 10 §). Ansvar för ofredande eller sexuellt ofredande aktuali- seras emellertid främst gentemot den personkrets till vilka det integri- tetskänsliga materialet görs tillgängligt medan olaga integritetsintrång begås mot den person som materialet skildrar, varför konkurrens- situationer lär vara ovanliga. Är det ett barn som skildras i materialet kan handlingar som avses i den här punkten bestraffas som barnpornografibrott. För barn- pornografibrott (16 kap. 10 a §) döms den som (1) skildrar barn i pornografisk bild, (2) sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan, (3) förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn, (4) förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller (5) innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som hen berett sig tillgång till. Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är full- bordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen full- bordad, ska ansvar för samtliga gärningar som kan utgöra barn- pornografibrott förutom en gärning som består i att skildra barn i pornografisk bild dömas ut bara om det av bilden och omständig- heterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton år. Till ansvar för en gärning som består i att skildra barn i 40 A. prop. s. 97. 41 För definitionen av ”allmän plats”, se avsnitt 6.6.2. 42 A. prop. s. 100. 147 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 pornografisk bild ska dömas även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under arton år. Straffet för brott av normalgraden är fängelse i högst två år. För ringa brott, är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats syste- matiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt. Det finns även ett straffansvar för den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i bestäm- melsen. Hen döms enligt straffskalorna för brott av normalgraden eller ringa brott. I de fall spridning av uppgifter samtidigt är straffbart som olaga integritetsintrång och barnpornografibrott bör – då det senare är brott mot allmän ordning med delvis annat skyddsintresse – dömas för båda brotten i brottskonkurrens. Ytterst får lösningen av kon- kurrensfrågor dock bli en uppgift för rättstillämpningen.43 I vissa fall har det dömts för både barnpornografibrott och förtal i brotts- konkurrens.44 Att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten, utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada (punkt 1 b) Punkten tar sikte på framtagning och efterföljande spridning av material som gör att det ser ut som om en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, trots att så inte är fallet. Detta in- begriper framställning av s.k. deepfakes, som innebär att materialet märkbart liknar en verklig person, ett föremål, en plats eller en annan 43 Prop. 2016/17:222 s. 46. 44 Se t.ex. Svea hovrätts dom 2013-10-31 i mål B 3120-13. 148 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) enhet eller händelse, visar en persons sexuella handlingar och felaktigt skulle kunna uppfattas som autentiskt eller sanningsenligt.45 Handlingar som avses med den här punkten kan i vissa fall be- dömas som förtal eller grovt förtal (5 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda står det klart att uppgift- erna i den här typen av falskt eller manipulerat material per definition inte är sanna, och det finns knappast situationer då någon är skyldig att tillgängliggöra materialet eller det annars med hänsyn till om- ständigheterna är försvarligt att göra det. Som redan nämnts kan dock inte en uppgift, förmedlad i bild, videofilm eller liknande material, om att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd anses ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Därmed kan tillgängliggörandet för allmänheten av en sådan uppgift inte grunda ansvar för förtalsbrott. Däremot kan alltså en uppgift om att den berörda personen har medverkat i en pornografisk film, liksom en uppgift som förmedlar att personen låtit sig filmas under ett samlag, utgöra förtal eftersom en sådan uppgift får anses nedsättande för henne eller honom. Motsvarande utgångspunkter får anses gälla avseende tillgänglig- görandet för allmänheten av bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med ut- trycklig sexuell innebörd. Om det falska eller manipulerade materialet förmedlar att den berörda personen medverkar i en pornografisk film eller liknande kan således tillgängliggörandet av materialet för allmän- heten vara att bedöma som förtal eftersom uppgiften om det är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. I praxis har ett bild- montage publicerat i en s.k. herrtidning av kända personers ansikten infogade på andra personers kroppar som förekom i sexuella situa- tioner, ansetts – särskilt i förening med tillhörande textvinjetter som karaktäriserade deras sexuella vanor på visst sätt – utgöra uppgifter ägnade att utsätta de kända personerna för andras missaktning.46 Medan förtalsbrottet skyddar någons ära och det anseende per- sonen har hos andra har olaga integritetsintrång den personliga integriteten som skyddsintresse. Förarbetena berör inte frågan om huruvida tillgängliggörande av den här typen av material kan utgöra olaga integritetsintrång och detta har inte heller prövats i praxis. Ytterst blir det en fråga om uppgifterna som tillgängliggörs kan anses 45 Skäl 19. 46 NJA 1994 s. 637. 149 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 vara uppgifter som hör till den utsattas privata sfär, vilket är en för- utsättning för ansvar för olaga integritetsintrång. Enligt förarbetena är utgångspunkten vid olaga integritetsintrång att det ska röra sig om sanna och korrekta uppgifter som varje person har ett intresse att själv avgöra om de ska tillgängliggöras för andra eller inte, och i sådant fall för vem. Att det som sprids är ändrat, omstuvat eller på annat sätt manipulerat utesluter dock inte att det i detta material kan finnas en sann uppgift som det kan innebära ett intrång i privatlivet att sprida.47 Uppgiften att den berörda personen deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd är dock inte sann när materialet framställts, manipulerats eller ändrats för att ge sken av detta. Det kan därför ifrågasättas om tillgängliggörande av den här typen av material kan grunda ansvar för olaga integritetsintrång, annat än om det är en manipulerad bild av den utsatta personens faktiska nakna kropp som tillgängliggörs. Det ska uppmärksammas att de nämnda straffbestämmelserna, så långt de är tillämpliga, främst har betydelse för den del av punkt 1 b som avser tillgängliggörande för allmänheten. Den del som avser framställning, manipulation eller ändring av bildmaterialet motsvaras däremot inte av bestämmelserna. Detta bedöms i och för sig inte vara problematiskt i förhållande till genomförandet, eftersom en kriminali- sering av tillgängliggörande av materialet som inte förutsätter att gärningspersonen först har framställt eller bearbetat materialet är mer långtgående än vad direktivet kräver. Som nämnts ovan under punkt 1 a gör den som skildrar ett barn i en pornografisk bild sig skyldig till barnpornografibrott (16 kap. 10 a §). Med att skildra ett barn i pornografisk bild avses att bilden framställs. En bild kan framställas på olika sätt, t.ex. genom att ett verkligt barn fotograferas, filmas eller tecknas av. Genom olika tekniker kan också mer eller mindre artificiella bilder skapas. För straffansvar krävs inte att bilden föreställer ett verkligt barn, utan även bilder av fiktiva barn omfattas. Nya framställningar kan också skapas genom att redan befintliga skildringar mångfaldigas eller mani- puleras, exempelvis genom att filmsekvenser klipps ihop i en annan ordningsföljd eller att en bild av ett barns huvud klipps ihop med bilden av ett annat barns kropp.48 För att en bild av ett barn ska vara straffbar krävs att den enligt vanligt språkbruk och allmänna värder- 47 A prop. s. 94 och SOU 2016:7 s. 595. 48 Prop. 1997/98:43 s. 159 och prop. 2009/10:70 s. 17. 150 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) ingar är pornografisk.49 Även bilder som inte är verklighetstrogna kan omfattas av det straffbara området. Ansvar för barnpornografibrott inträder även för den som sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en barnporno- grafisk bild tillgänglig för någon annan. Med spridning avses alla tänkbara förfaranden genom vilka ett bildinnehåll förmedlas eller görs tillgängligt för andra, dock under förutsättning att det görs tillgänglig för fler än endast ett fåtal personer. Riktar sig förfarandet till en enstaka person eller en begränsad krets av personer kan det i stället, med hänsyn till omständigheterna, vara fråga om t.ex. straff- bar överlåtelse, upplåtelse eller förevisning. Med överlåtelse avses att en bild säljs, byts eller skänks bort och med upplåtelse att den hyrs eller lånas ut.50 Hur stor krets som krävs för spridningsansvar synes inte ha prövats i praxis.51 Utifrån detta bör de gärningar som punkten avser – att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten – kunna bedömas som barnpornografibrott. Det gäller både framställningen av materialet som sådan och spridningen av det, om personen som skildras i materialet är ett barn. Till skillnad från direktivet innehåller straffbestämmelsen om barnpornografi- brott inte några krav på avsaknad av samtycke eller sannolik skada som begränsar det straffbara området. Från det straffbara området undantas i stället gärningar som med hänsyn till omständigheterna är försvarliga (16 kap. 10 b §). I enlighet med vad som generellt gäller i fråga om brottskonkurrens mellan barnpornografibrott och olaga integritetsintrång eller förtal (se ovan under punkt 1 a) bör det i de fall spridning av den här typen av uppgifter samtidigt är straffbart som förtal, eller i den mån det är möjligt, olaga integritetsintrång, dömas för båda brotten i brottskonkurrens. 49 Prop. 2009/10:70 s. 16. 50 Prop. 2009/10:70 s. 17. 51 Roos, Brottsbalk (1962:700) 16 kap. 10 a §, Lexino 2025-01-01 (JUNO). 151 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 Att hota att utföra någon av de gärningar som avses i led a eller b i syfte att tvinga en person att utföra, gå med på eller avstå från en viss handling (punkt 1 c) Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 5 § brottsbalken). Om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst ett och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett vålds- kapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Uppräkningen av kvalifikationsgrunder är inte uttömmande. Frågan om brottet ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga om- ständigheter vid brottet. Bedömningen av om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska förhållandena och görs utifrån hur situationen framstått från den hotades synpunkt. Det är då av betydelse bl.a. vilka åtgärder som avses med hotet, sättet på vilket hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningspersonen agerar i övrigt och vad den hotade känner till om gärningspersonens agerande sedan tidigare. För att ett hot ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla bör normalt krävas att det avser ett brott som inte är helt lindrigt. Hotet behöver dock inte vara objektivt farligt, dvs. gärningspersonens avsikter att verkställa hotet har inte betydelse för straffbarheten även om det kan ha betydelse för bedömningen av gärningens straffvärde. Det behöver inte bevisas att hotet i det en- skilda fallet framkallat allvarlig rädsla hos målsäganden. Det är i stället tillräckligt för straffansvar att hotet typiskt sett var av sådant slag.52 Hot om brottslig gärning som innebär angrepp på någons frihet eller frid gjordes straffbart 2019. För straffansvar krävs i dessa fall att hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade för egen eller annans säkerhet till frihet eller frid. Vad som främst är aktuellt är hot att utsätta någon för vissa mer allvarliga och integritets- kränkande brott enligt 4 kap. brottsbalken. Det kan t.ex. vara fråga om hot om olaga frihetsberövande, grovt hemfridsbrott eller all- 52 Prop. 2016/17:222 s. 93. 152 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) varligare fall av olaga integritetsintrång.53 Förutsatt att hotet kan anses ägnat att framkalla en allvarlig rädsla kan det således vara straffbart att hota någon med att sprida integritetskänsliga uppgifter om personen, såsom nakenbilder.54 Den som genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något gör sig skyldig till olaga tvång (4 kap. 4 §). Under förutsättning att de gärningar som avses i punkterna 1 a och 1 b är straffbelagda kommer det att vara straffbart som olaga tvång att hota att utföra någon av dessa, i de fall hoten leder till det av gärningspersonen avsedda resultatet. Straffet för olaga tvång är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms för grovt olaga tvång till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har innefattat våld av allvarligt slag, har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett vålds- kapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Uppräkningen av kvalifi- kationsgrunder är inte uttömmande. Frågan om brottet ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet. Exempelvis bör allvaret i det som brottsoffret tvingas göra, tåla eller underlåta beaktas.55 Försök, förberedelse och stämpling till grovt olaga hot och grovt olaga tvång, men inte till olaga hot och olaga tvång, är straffbelagt (4 kap. 10 § brottsbalken). 6.4.3 Nuvarande straffbestämmelser uppfyller endast delvis direktivets krav Som konstaterats ovan är gärningar som består i att med hjälp av IKT göra bilder, videofilmer eller liknande material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar tillgängliga för allmänheten utan den personens samtycke (artikel 5 punkt 1 a) straffbara framför allt som olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång. 53 A. prop. s. 93–94. 54 SOU 2016:7 s. 346. 55 Prop. 2015/16:113 s. 82. 153 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 Straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång utesluter från ansvar spridning av uppgifter som var försvarlig. Någon motsvarande begränsning finns inte i direktivet. Försvarlighetsundantaget får dock anses tillgodose samma intressen som regleringen i artikel 5.2. Det kan också konstateras att de exempel på tillämpningen av försvar- lighetsundantaget som lämnas i förarbetena är uteslutande sådana som omfattas av artikeltextens hänvisningar till grundläggande prin- ciper med anknytning till yttrandefriheten och informationsfriheten samt friheten för konsten och vetenskapen eller de ytterligare exempel som anges i relevant skälstext.56 Det straffbara området för olaga integritetsintrång överensstämmer därmed i allt väsentligt med krimi- naliseringskravet i direktivet. De gärningar som ska vara straffbelagda enligt punkt 1 a är alltså kriminaliserade enligt svensk rätt och någon lagändring är därmed inte påkallad. I detta ligger att straffbestäm- melsen om olaga integritetsintrång ensam skulle kunna genomföra punkt 1 a i svensk rätt. Gärningarna i punkten motsvaras visserligen under vissa förutsättningar också av andra brott, främst förtal och barnpornografibrott. Dock finns det sådana skillnader mellan brotts- rekvisiten i de senare straffbestämmelserna och punkt 1 a att de inte ensamma kan ligga till grund för genomförandet (se vidare avseende punkt 1 b nedan). Barnpornografibrottet, som är ett brott mot allmän ordning, har också ett annat skyddsintresse än punkten. Brottet åter- speglar i synnerhet inte det skaderekvisit, och därmed det målsägande- perspektiv som är centralt i punkten. Förtalsbrottet och barnporno- grafibrottet bör därför inte anses ingå i genomförandet, även om bestämmelserna alltså kan komma att tillämpas i vissa fall som om- fattas av punkten. Utifrån vad som har uttalats angående brotts- konkurrens kan det dock förutsättas att den som begår en gärning enligt punkt 1 a många gånger kommer att dömas för olaga integri- tetsintrång även om agerandet också bestraffas som förtal eller barn- pornografibrott. Gärningar som består i att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten utan den personens samtycke (artikel 5 punkt 1 b), kan vara straffbara som förtal. 56 Skäl 20. 154 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Straffbestämmelsen om förtal är annorlunda konstruerad och inne- håller andra rekvisit än punkt 1 b. Som diskuterats ovan är material av det slag som omfattas av direktivet inte nödvändigtvis sådant att någon – vilket förutsätts för förtal – utpekas såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att uppgift annars lämnas som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. I de fall detta krav visserligen är uppfyllt behöver det beaktas att det enligt direktivet är tillräckligt att tillgängliggörandet av materialet (uppgiften) sannolikt kommer att åsamka den utsatta personen allvarlig skada. Även om utfallet av en prövning av missaktningsrekvisitet och skadebedöm- ningen enligt direktivet kan förmodas ofta bli densamma i det en- skilda fallet, är det inte uteslutet att tillämpningsområdet i viss mån kan skilja sig åt. En annan aspekt är att förtalsbrottets skyddsintresse är en persons ära och heder medan tillgängliggörandet av den här typen av falskt eller manipulerat material – på samma sätt som till- gängliggörandet av autentiskt material av intim karaktär – även inne- bär ett intrång i den utsatta personens personliga integritet. När den avbildade är ett barn kan gärningarna i punkt 1 b många gånger vara att bedöma som barnpornografibrott. Det finns dock betydande skillnader mellan rekvisiten för barnpornografibrott och punkt 1 b. Även den straffbestämmelsen har således begränsningar i förhållande till punkten. Till detta kommer, som nyss nämnts, att bestämmelsen om barnpornografi har ett annat skyddsintresse. Övervägande skäl talar vidare, som tidigare nämnts, för att till- gängliggörandet av falskt eller manipulerat material i många fall inte är straffbart som olaga integritetsintrång. Ett genomförande enbart genom befintliga straffbestämmelser skulle följaktligen inte fullt ut uppfylla direktivets kriminaliserings- förpliktelse såvitt avser punkt 1 b och dessutom inte vara i samklang med upprätthållandet av ett centralt skyddsintresse för brottsoffren för dessa gärningar. Slutsatsen blir att det behöver införas en specifik kriminalisering av gärningarna under den här punkten. Utredningen lämnar förslag om detta i avsnitt 11.2.2. Hot om att sprida sådant material som avses i punkterna 1 a och b utgör, i den mån spridningen är straffbar, ett hot om brottslig gärning som innebär angrepp på någons frihet och frid. Under förutsättning att de gärningar som avses i punkt 1 a och 1 b är straffbelagda – vilket i dag alltså är fallet endast såvitt avser gärningarna i punkt 1 a – kommer hot om att utföra någon av dessa att vara straffbelagt som 155 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 olaga hot eller som olaga tvång, om hotet sker i syfte att tvinga en person att utföra, gå med på eller avstå från en viss handling samt avsett resultat uppnås. Det kan förväntas att hot om att sprida material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar, eller falskt eller manipulerat material som får det att framstå som en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, i normalfallet kommer att uppfylla kravet på att vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till frid. Någon annan lagändring än den som avser punkt 1 b är därmed inte nödvändig för att uppfylla kriminaliseringsförplikt- elsen i punkt 1 c. Formuleringen ”bör inte kriminaliseras” i direktivets skäl 20 bör innebära att avvägningarna i förhållande till de rättigheter, friheter och principer som avses i artikel 6 i EU-fördraget och tillämpningen av grundläggande principer med anknytning till yttrandefriheten och informationsfriheten samt friheten för konsten och vetenskapen kan göras på lagstiftningsnivå. Undantaget från straffansvar för gärn- ingar som utgör olaga integritetsintrång som är försvarliga – i vilken bedömning respekten för sådana omständigheter ska beaktas – bör då innebära att kriminaliseringen inte påverkar dessa fri- och rättig- heter. Genom att den föreslagna nya regleringen avseende gärning- arna under punkt 1 b förses med motsvarande undantag kommer respekten för fri- och rättigheterna att upprätthållas även beträffande denna. Se vidare om straffansvarets utformning i avsnitt 11.2.2. 6.5 Nätstalkning (artikel 6) Bedömning Lagändring krävs för att svensk rätt ska uppfylla kriminaliserings- kravet avseende gärningarna i artikel 6. 6.5.1 Artikel 6 Artikel 6 ställer krav på att medlemsstaterna ska straffbelägga de uppsåtliga gärningar som består i att, med hjälp av IKT, vid upprepade tillfällen eller varaktigt ställa en person under övervakning, utan den personens samtycke eller utan lagligt tillstånd, i syfte att spåra eller 156 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) övervaka den personens rörelser och handlingar, om gärningarna sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada. Nätstalkning är en modern form av våld som ofta begås mot familjemedlemmar eller personer som bor i samma hushåll som gärningspersonen, men som även begås av före detta partner eller bekanta. Gärningspersonen missbrukar i många fall tekniska lösningar för att intensifiera det tvång och den kontroll, manipulering och övervakning som brottsoffret utsätts för, vilket förstärker brotts- offrets rädsla, ångest och gradvisa isolering från vänner, familj och arbete. Upprepad eller varaktig övervakning av brottsoffret med hjälp av IKT, utan brottsoffrets samtycke eller lagligt tillstånd, kan ske genom behandling av brottsoffrets personuppgifter, t.ex. genom identitetsstöld, genom stöld av lösenord, genom hackning av brotts- offrets utrustning via hemlig installation av tangentloggningsprogram för att komma åt brottsoffrets privata utrymmen, genom installation av spårningsapplikationer, inbegripet s.k. stalkerprogram, eller genom stöld av brottsoffrets utrustning. Brottet nätstalkning bör dessutom omfatta övervakning av brottsoffret, utan brottsoffrets samtycke eller tillstånd, med hjälp av teknisk utrustning som är uppkopplad via sakernas internet, t.ex. smarta hushållsapparater. Det kan dock finnas situationer där övervakning utförs av legitima skäl, t.ex. i sam- band med att föräldrar kontrollerar var deras barn befinner sig och vad de gör på nätet, i samband med att släktingar övervakar hälso- tillståndet hos sjuka, äldre eller utsatta personer eller personer med funktionsnedsättning eller vid mediebevakning och underrättelse- inhämtning genom öppna källor.57 I definitionen av brottet nätstalkning bör begreppet spårning avse spårning av var en person befinner sig och hur personen förflyttar sig, medan begreppet övervakning bör avse bevakning av en person i mer allmän bemärkelse, inbegripet observation av vad personen gör. I samband med nätstalkning syftar båda åtgärderna i slutändan till att kontrollera en person.58 Vid bedömningen av om en handling sannolikt kommer att åsamka allvarlig skada bör fokus ligga på huruvida handlingen normalt sett skulle åsamka brottsoffret skada.59 57 Skäl 21. 58 Skäl 23. 59 Skäl 22. 157 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.5.2 Nuvarande och föreslagna svenska straffbestämmelser Det finns för närvarande ingen straffbestämmelse som specifikt inne- bär en kriminalisering av sådan upprepad eller varaktig övervakning av någon utan samtycke eller lagligt tillstånd som direktivet avser. Psykiskt våld Regeringen har överlämnat en proposition60 till riksdagen med förslag om att det ska införas en straffbestämmelse om psykiskt våld (4 kap. 7 b § brottsbalken). Förslaget innebär att det blir straffbart att upp- repat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla (första stycket). Det kommer också att utgöra psykiskt våld att ut- sätta en annan person för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla (andra stycket). Straffskalan föreslås vara fängelse i högst fyra år. Det föreslås vidare att brottet psykiskt våld ska kunna ingå som ett led i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck samt utgöra grundbrott till barnfridsbrott. Lag- ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Det väsentliga vid en kriminalisering av psykiskt våld har ansetts vara att fånga in de kränkande handlingsmönster som sker för att kontrollera eller bryta ner en person och som i dag faller utanför det straffbara området. Straffansvaret för psykiskt våld, enligt första stycket, konstrueras därför på ett sätt som tar sikte på detta mönster och som innebär att ansvar endast blir aktuellt om det är fråga om kränkningar som tillsammans når upp till en viss allvarlighetsgrad. Eftersom enstaka tillfällen av allvarligare kränkningar ofta innebär att rekvisiten i något annat straffstadgande är uppfyllt, t.ex. olaga hot eller olaga tvång, är det också vid just upprepat lindrigare psykiskt våld som behovet av ytterligare kriminalisering gör sig starkast gällande.61 Varaktig otillbörlig övervakning föreslås dock vara undan- taget från kravet på upprepning. Ett enstaka fall av varaktig otillbörlig övervakning ska således i sig kunna vara straffbart som psykiskt våld. 60 Prop. 2025/26:138. 61 A. prop. s. 33. 158 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Som skäl till detta anges att varaktig otillbörlig övervakning i vissa fall kan anses vara lika allvarlig som upprepade kränkningar.62 En första förutsättning för straffansvar enligt första stycket är att någon upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning.63 Med begreppen beskyllning, nedsättande uttalande och föröd- mjukande beteende avses motsvarande ageranden som omfattas av handlingsrekvisiten i straffbestämmelsen om förolämpning i 5 kap. 3 § brottsbalken. Det kan vara fråga om såväl muntliga eller skrift- liga kränkningar som vissa fysiska kränkningar. Till skillnad från vad som gäller för förolämpning enligt 5 kap. 3 § uppställs dock inte något krav på att det enskilda yttrandet eller agerandet ska ha varit ägnat att kränka den andra personens självkänsla eller värdighet. Med hot avses uttalanden med hotfull innebörd (jfr rekvisitet ”hotar” i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 §). Det krävs att hotet framstått som allvarligt menat. Däremot behöver det inte vara fråga om hot i den mening som avses i straffbestämmel- sen om olaga hot (4 kap. 5 §). Det krävs således inte att det är fråga om hot om brottslig gärning och inte heller att hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Det krävs inte heller att hotet innebär, eller för den hotade framstår som, trängande fara (jfr straffbestäm- melsen om rån i 8 kap. 5 §). Hotet behöver inte riktas direkt mot den hotade, utan det kan också vara fråga om hot som vidareförmedlats. I likhet med vad som gäller för straffbestämmelsen om olaga hot om- fattas även förtäckta eller underförstådda hot eller hotfulla ager- anden. Även hot som används som påtryckningsmedel kan omfattas, exempelvis i sådana fall där agerandet inte medfört att den utsatta ändrat sitt beteende till följd av hotet och det därför inte omfattas av rekvisitet om tvång.64 Med tvång avses att gärningspersonen genom våld eller hot tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något. Med våld avses, i likhet med vad som gäller enligt straffbestämmelsen om olaga tvång (4 kap. 4 §), inte endast sådant våld som betecknas som ”våld på person” (dvs. 62 A. prop. s. 34–35. 63 A. prop. s. 81. 64 A. prop. s. 81–82. 159 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 misshandel eller annat fysiskt betvingande), utan även lindrigare former av våldsanvändning, såvida det varit tillräckligt för att över- vinna ett visst motstånd. Med hot avses hot i sådan bemärkelse som anges ovan. Till skillnad från vad som gäller för straffbestämmelsen om olaga tvång omfattas även beteenden som innebär att gärnings- personen ställer upp förhållningsregler, förenade med uttryckliga eller underförstådda hot som inte utgör sådana hot som avses i bestäm- melsen om olaga tvång, exempelvis i fråga om hur den utsatta ska se ut, var hen ska befinna sig eller vilka hen får träffa. I likhet med straffbestämmelsen om olaga tvång krävs det dock att tvånget leder till resultatet att den tvungna gör, tål eller underlåter något, dvs. att gärningspersonens agerande har lett till en viss effekt, och att detta omfattats av gärningspersonens uppsåt. Sådana fall där tvånget inte lett till ett visst resultat kan dock ändå leda till straffansvar, om de innefattat ett hot.65 Med övervakning avses ageranden som innebär att gärnings- personen spårar, kartlägger eller bevakar var den utsatta befinner sig eller vad hen gör. Det kan exempelvis ske genom spårning med användning av tekniska hjälpmedel, såsom GPS-utrustning eller mobiltelefonapplikationer. Ett annat exempel är att gärningspersonen övervakar den utsatta genom kameror eller kontrollerar vem hen har kontakt med via telefon eller sociala medier, t.ex. genom att skaffa sig tillgång till hens mobiltelefon eller lösenord. Även övervakning av ekonomiska förehavanden omfattas, exempelvis aktivitet på bank- konton, användningen av olika betalningslösningar samt hanteringen av löne- eller bidragsutbetalningar. Det kan också vara fråga om fysisk övervakning, t.ex. att uppehålla sig intill den utsattas bostad eller arbetsplats, titta in genom fönstren, dyka upp på platser där den utsatta brukar befinna sig eller följa efter den utsatta. För att det ska vara fråga om övervakning krävs att den utsatta är medveten om övervakningen. Övervakningen behöver dock inte uppfattas under tiden som den pågår, utan det kan ske vid en senare tidpunkt. Det krävs inte att övervakningen leder till att den utsatta anpassar sitt beteende.66 65 A. prop. s. 82. 66 Ibid. 160 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Samtliga av de rekvisit som tar sikte på gärningspersonens agerande är teknikneutrala, vilket bl.a. innebär att kränkningar som skett med hjälp av digitala medel omfattas.67 Psykiskt våld kan bestå av flera olika komponenter och däribland inkludera även ekonomiskt våld.68 Någon enhetlig definition av eko- nomiskt våld finns inte. I departementspromemorian som proposi- tionen bygger vidare på ges exempel på olika former av ekonomiskt våld. Vissa av dessa ageranden kan omfattas av rekvisitet om otill- börlig övervakning, t.ex. övervakning av ekonomiska förehavanden på bankkonton. Andra skulle kunna falla in under rekvisitet om tvång, t.ex. om gärningspersonen hindrar den utsatta att söka eller delta i arbete, eller tvingar eller manipulerar den utsatta att söka eller överta lån. Dessa beteenden kan således omfattas av straffbestäm- melsen om psykiskt våld.69 De former av sådana beteenden i övrigt som kan utgöra ekonomiskt våld och beskrivs i promemorian men inte omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen för psykiskt våld är till stor del kriminaliserade redan i dag, t.ex. genom förmögenhets- brotten och förfalsknings- och sanningsbrotten (8 och 9 kap. samt 14 och 15 kap. brottsbalken). Det har därför inte ansetts finnas skäl att låta fler sådana beteenden som ekonomiskt våld kan bestå av om- fattas av straffbestämmelsen om psykiskt våld.70 För att det ska vara fråga om straffbara kränkningar krävs i fråga om hot, tvång eller övervakning att beteendet varit otillbörligt. Bedömningen bör utgå från omständigheterna i det enskilda fallet, där syftet med agerandet bör kunna tillmätas viss betydelse. Begreppet otillbörligt innebär att det krävs att beteendet varit oacceptabelt med hänsyn till vid gärningstidpunkten rådande sociala och etiska normer. Tolkningen av begreppet bör präglas av försiktighet och för straff- barhet krävs att beteendet klart ligger utanför gränsen för det god- tagbara.71 Enligt första stycket ska det som nämnts vara fråga om upprepade kränkningar. Rekvisitet innebär att det ska vara fråga om en serie av kränkningar som riktats mot en och samma person. Kränkningarna behöver inte vara av samma slag. Det behöver exempelvis inte vara fråga om flera nedsättande uttalanden eller flera hot; det är tillräckligt 67 A. prop. s. 82. 68 A. prop. s. 56. 69 A. prop. s. 43. 70 Ibid. 71 A. prop. s. 83. 161 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 med en kränkning av ett sådant slag, om det även förekommit andra kränkningar som omfattas av straffbestämmelsens övriga handlings- rekvisit. Ageranden som får anses utgöra en del av många mänskliga relationer, exempelvis att någon eller några enstaka gånger i affekt uttala sig nedsättande eller i viss mån hotfullt, omfattas inte av det kriminaliserade området. Straffansvar för psykiskt våld är således endast aktuellt om det är fråga om gärningar som tillsammans når upp till en viss allvarlighetsgrad.72 Hur många kränkningar som behövs för att det ska anses vara fråga om en upprepning måste bedömas med utgångspunkt i kränk- ningarnas karaktär. Ju allvarligare de enskilda kränkningarna är, desto färre krävs för att det ska vara fråga om en upprepning. I fråga om mer lindriga kränkningar bör det krävas ett större antal. Även tids- aspekten har betydelse för bedömningen av om det är fråga om en upprepning. Exempelvis torde ett fåtal kränkningar med långa tids- uppehåll emellan sällan kunna anses som upprepade. Det bör som utgångspunkt krävas att det är fråga om fler kränkningar än vad som krävs enligt fridskränkningsbrotten för att det ska vara fråga om en upprepning.73 Av kravet på att kränkningarna sammantagna ska varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla följer att ansvaret är be- gränsat till situationer som kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga negativa konsekvenser för den enskilda. Rekvisitet tar sikte på att det ska vara fråga om kränkningar som ingår i ett mönster som sammantaget leder till att den kränkta personen bryts ner. Vid bedömningen av om rekvisitet är uppfyllt kan ledning hämtas bl.a. från straffbestämmelsen om grov fridskränkning och grov kvinno- fridskränkning (4 kap. 4 a §). Av ”ägnade att” följer att det är till- räckligt att de sammantagna kränkningarna typiskt sett leder till att självkänslan skadas allvarligt. Det behöver alltså inte i det enskilda fallet bevisas att personens självkänsla verkligen har skadats. Det är kränkningarna sedda tillsammans som typiskt sett ska ha kunnat ge en sådan effekt. Prövningen måste dock göras i relation till den en- skilda målsäganden och den specifika situationen. Av betydelse blir då, förutom kränkningarna som sådana, även omständigheterna kring dem. Det innebär exempelvis att kränkningar som sker inom ramen för en hetsig och ömsesidig meningsskiljaktighet, eller som utgör ett 72 A. prop. s. 83. 73 Ibid. 162 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) visst beteende eller språkbruk som har kommit att accepteras mellan två personer, kan falla utanför det straffbara området. Det bör även beaktas om kränkningarna riktar sig mot en särskilt sårbar person – t.ex. en person som saknar nätverk utanför familjen, som inte be- härskar språket eller som saknar kunskap om landets lagar – eller mot någon som befinner sig i beroendeställning, t.ex. ett barn eller en person med funktionsnedsättning.74 I propositionen konstateras att det i förhållande till de s.k. över- vakningsfallen inte är lika självklart som i förhållande till övriga ager- anden att det typiskt sett rör sig om ett angrepp på personens själv- känsla. Exempelvis kan det hävdas att det i dessa fall snarare rör sig om ett angrepp på den personliga integriteten. Det skulle också kunna argumenteras för att sådan övervakning är klandervärd, även om den inte varit ägnad att skada den utsattas integritet eller självkänsla. Det utmärkande för det psykiska våldet är dock att det skapar ett mönster av utsatthet. Ofta torde det röra sig om att gärningspersonen genom flera olika former av beteenden kränker den utsatta. För att kränk- ningarna sammantagna ska anses utgöra psykiskt våld i en straff- rättslig kontext framstår det som rimligt att kräva att dessa ska vara ägnade att skada just självkänslan. Det är sådana kränkningar som framstår som de mest klandervärda, och som knyter an till begreppet psykiskt våld. Rekvisitet som tar sikte på självkänsla bedöms därför utgöra en lämplig avgränsning även i förhållande till rekvisitet om övervakning. Vidare konstateras att en straffbestämmelse som under alla förhållanden kriminaliserar sådana ageranden som innebär en kränkning av självkänslan skulle bli alltför vidsträckt. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av att brottskonstruktionen för psykiskt våld i form av upprepade kränkningar är sådan att varje enskild kränk- ning inte i sig behöver nå upp till gränsen för vad som utgör ett straff- bart agerande. För att en sådan form av kriminalisering ska framstå som befogad krävs att det är fråga om ett beteende som kan orsaka en påtaglig skada eller fara. Det straffbara området måste således avgränsas ytterligare så att endast de allvarligaste fallen omfattas. Det bör därför krävas att kränkningarna, sammantagna, ska vara ägnade att allvarligt skada självkänslan. I likhet med vad som gäller för lindrigare former av fridskränkningsbrott tar rekvisitet sikte på 74 A. prop. s. 84. 163 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 att det ska vara fråga om kränkningar som ingår i ett mönster som sammantaget leder till att den kränkta personen bryts ner.75 I propositionen anges vidare att samma överväganden i stor ut- sträckning gör sig gällande även för psykiskt våld i form av varaktig otillbörlig övervakning. Även för denna form av psykiskt våld bör det alltså krävas att det är fråga om övervakning som är ägnad att allvarligt skada självkänslan. Kravet på att gärningen ska vara ägnad att allvarligt skada personens självkänsla bör motsvara den nivå av skada som förutsätts för straffansvar för upprepade kränkningar enligt bestämmelsens första stycke. Detta innebär att straffansvar som enbart avser varaktig övervakning som utgångspunkt endast bör komma i fråga vid långvarig eller mycket ingripande övervakning.76 Vidare konstateras att varaktig otillbörlig övervakning naturligtvis även kan förekomma tillsammans med förolämpningar, otillbörligt tvång, otillbörliga hot eller annan otillbörlig övervakning. I sådana fall kan det bli aktuellt att döma till ansvar enligt straffbestämmel- sens första stycke. Eftersom den varaktiga övervakningen i sig utgör en allvarlig kränkning bör kravet på upprepning i regel vara uppfyllt även om gärningspersonen endast gjort sig skyldig till någon enstaka kränkning vid sidan av den varaktiga otillbörliga övervakningen, under förutsättning att inte alltför lång tid gått mellan kränkningarna.77 Psykiskt våld utgörs av ett handlande som är utsträckt i tid. Brottet är fullbordat så snart de upprepade kränkningarna, eller den varaktiga otillbörliga övervakningen, som är ägnade att allvarligt skada den ut- sattas självkänsla har företagits, men begås så länge som det psykiska våldet fortsätter. För brott som fortsätter att begås efter det att de har fullbordats räknas preskriptionstiden från det att brottet har upp- hört att begås. Preskriptionstiden bör därför räknas från den tid då brottet upphört, även om brottet kan ha fullbordats tidigare. Bedöm- ningen av när brottet upphört och hur långt eller tydligt ett avbrott måste vara för att det ska vara fråga om två brott måste ytterst av- göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.78 75 A. prop. s. 50–51. 76 A. prop. s. 51. 77 A. prop. s. 34–35. 78 A. prop. s. 61. 164 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Annan strafflagstiftning Utöver vad som följer av den föreslagna straffbestämmelsen om psy- kiskt våld är vissa typer av handlande som enligt direktivet kan ut- göra ett led i nätstalkning straffbelagt som olovlig identitetsanvänd- ning (4 kap. 6 b §), olovlig avlyssning (4 kap. 9 a §) och dataintrång (4 kap 9 c §). För olovlig identitetsanvändning döms den som genom att olov- ligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara personen och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för hen. Olovlig avlyssning består i att någon, i annat fall än som sägs i straffbestämmelsen om brytande av post- eller telehemlighet (4 kap. 8 §), olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptar tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid ett sammanträde eller en annan samman- komst som allmänheten inte har tillträde till och som gärnings- personen själv inte deltar i eller som hen obehörigen berett sig till- träde till. För dataintrång döms den som olovligen bereder sig till- gång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift. Ett datorprogram kan vara en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling och installation av ett sådant kan därför grunda ansvar för dataintrång.79 Installation av ett spionprogram kan vara ett sätt att olovligen bereda sig tillgång till information, såsom användarnamn och lösenord till webbplatser samt e-post- adresser.80 Om programmet möjliggör ljudupptagning kan ansvar för olovlig avlyssning aktualiseras. För alla tre brott är straffskalan böter eller fängelse i högst två år; för grovt dataintrång finns en sär- skild straffskala om fängelse i lägst sex månader och högst sex år.81 Att övervaka någon kan också i vissa fall utgöra sådant hänsyns- löst agerande som är straffbelagt som ofredande (4 kap. 7 §). Ansvar för sådant ofredande som består i hänsynslöst agerande – dvs. ofred- ande som inte utgör fysiskt antastande eller störande kontakter – förutsätter i princip att gärningen innebär en kännbar fridskränkning och därför också att gärningen uppfattas av den angripna. Det krävs dock inte att den angripna uppfattar gärningen under samma tid som 79 Prop. 2006/07:66 s. 17. 80 Göta hovrätts dom den 12 april 2019 i mål nr B 3416-17. 81 I prop. 2025/26:218 föreslås att straffskalan för grovt dataintrång ska skärpas till fängelse i lägst ett och högst åtta år. 165 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 gärningspersonen agerar utan det kan ske vid en senare tidpunkt. För ansvar krävs i ett sådant fall att orsakandet sker på ett relevant sätt och att det är täckt av gärningspersonens uppsåt.82 Skulle det gå lång tid mellan den tidpunkt då angreppet utfördes och då det uppfattades bör det kunna påverka bedömningen av om gärningen var ägnad att kränka den angripnes frid på ett kännbart sätt.83 I praxis har det förekommit att övervakning genom GPS eller annars med användande av elektroniskt hjälpmedel har bedömts som ofredande. En fråga i målen har varit om målsäganden uppfattat över- vakningen under tiden den pågått eller när hen annars fått kännedom om den.84 Rättsläget får dock bedömas som oklart. Ofredande genom elektronisk övervakning finns med på Åklagarmyndighetens lista över prioriterade prejudikatfrågor för 2026. Enligt Riksåklagaren finns det behov av vägledande uttalanden när det gäller ofredande genom elektronisk övervakning då praxis inte ger någon klar ledning om var straffansvarets gränser går. Det finns behov av vägledande uttalanden om när brott fullbordas och kravet på gärningspersonens uppsåt.85 I prop. 2025/26:138 (avseende psykiskt våld, se mer ovan) konstateras att övervakning av någon annan ”i viss mån” kan vara straffbar i form av ofredande, men att det inte är helt tydligt var gränsen för straff- ansvar går i dessa fall. En hänvisning görs också till att frågan i flera år har tagits upp av Åklagarmyndigheten som en prioriterad preju- dikatfråga. Det anges att det är mot den bakgrunden som övervak- ning bör omfattas av straffbestämmelsen om psykiskt våld.86 Stöld av brottsoffrets utrustning är straffbelagt som stöld (8 kap.

4 §). Såvitt avser hälso- och sjukvården slås fast att vårdgivaren ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård (7 kap. 2 §). Vårdgivaren inom hälso- och sjukvård och tandvård ska också fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 19 kap. 1 § socialtjänstlagen ska fullgöras vad gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld (7 kap. 3 § respektive 8 kap. 3 §). Enligt ett allmänt råd till 5 kap. 3 § socialtjänstlagen i HSLF-FS 2022:39 bör den personal som arbetar med handläggning och upp- följning av alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänst- lagen ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. Om ärendena gäller våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld, bör personalen dessutom ha kunskap om hur man för samtal med ett barn om våld och andra övergrepp, och vilka konsekvenser det kan få för ett barn att utsättas för eller bevittna våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Om ärendena gäller våldsutsatta vuxna, bör personalen ha socionomexamen. Av ett annat allmänt råd till samma lagrum framgår att även den personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna uppmärksamma om en person är våldsutsatt och se till att hen får stöd och hjälp. I verksamheter som är särskilt inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta och vålds- utövare bör personalen även ha förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. För hälso- och sjukvården finns ett allmänt råd till 5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen i HSLF-FS 2022:39 en- ligt vilket vårdgivaren bör se till att personalen i verksamheten har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. Det finns också föreskrifter om hur personalen ska förfara vid misstanke om att en vuxen person eller ett barn är 544 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) våldsutsatt, för att utröna om det finns fog för misstanken (7 kap. 10 och 12 §§). Ytterligare vägledning om hur fall av våld kan upptäckas och han- teras ges i den handbok162 om våld i nära relationer som Socialstyrel- sen tagit fram i syfte att stödja tillämpningen av HSLF-FS 2022:39 och det övriga regelverk som gäller för socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med våld i nära relationer. I hand- boken ges exempel på kunskap som kan behövas för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande samt ge adekvat stöd och hjälp. Bland annat nämns kunskap om hur man identifierar, bemöter, stöd- jer och hjälper våldsutsatta vuxna och barn, barn som bevittnat våld och barn och vuxna som utövar våld (inklusive barn och unga som utsätts för och utövar våld i parrelationer).163 Därutöver har Socialstyrelsen tagit fram dels separata utbildnings- material om bl.a. våld i nära relationer för hälso- och sjukvården och tandvården respektive socialtjänsten164, dels ett nationellt kunskaps- stöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och tand- vården.165 Utbildningsmaterialet för hälso- och sjukvården och tand- vården riktar sig främst till personal som kommer i kontakt med vuxna i sitt arbete. Syftet är att ge kunskap om hur våldet kan yttra sig, vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Materialet är också tänkt att ge personalen stöd i att tillsammans med chefen se över rutiner, arbetssätt och för- hållningssätt i mötet med dem som kan ha erfarenhet av våld. Ut- bildningsmaterialet för socialtjänsten riktar sig till personal som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i nära relationer. Det riktar sig främst till dem som inte arbetar med vålds- utsatta på daglig basis, utan som möter personer som har behov av annat stöd. Men det kan även vara värdefullt för dem som kommer i kontakt med våldsutsatta mer regelbundet. Till båda utbildnings- materialen finns även ett chefsstöd och en studiehandledning som beskriver hur man kan arbeta med utbildningen. Det nationella kun- skapsstödet riktar sig till beslutsfattare och personal och innehåller 162 Socialstyrelsen, Våld i nära relationer. Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. 163 Handboken s. 128 och 246. 164 Socialstyrelsen, Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården och tandvården och Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom socialtjänsten. 165 Socialstyrelsen, Nationellt kunskapsstöd med rekommendationer: Våld i nära relationer. Stöd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. 545 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 rekommendationer om hur man kan upptäcka vuxna som utsätts för våld av närstående samt barn som bevittnar våld av närstående. Stödet är tänkt att användas i verksamhetens arbete med att ta fram rutiner för att upptäcka våld i nära relationer. Utredningen konstaterar att de kunskapskrav om våld i nära rela- tioner som gäller för personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är fastställda på författningsnivå eller i allmänna råd. Där- utöver ges kompletterande information i flera stödjande dokument som tagits fram av Socialstyrelsen. Personalen får därigenom anses inte bara erbjudas utan ges tillräcklig och adekvat utbildning så att de kan upptäcka, förhindra och hantera fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och hänvisa brottsoffer till specialiserade stödtjänster. För utbildningsväsendets, dvs. i första hand skolans och försko- lans,166 del innefattar arbetet med att förebygga våld mot kvinnor och våld i nära relationer bl.a. åtgärder för att stärka elevernas kun- skaper i ämnet genom undervisning om t.ex. jämställdhet, allas lika värde och vikten av samtycke i relationer. Det inkluderar också åt- gärder för att säkerställa att skolmiljön är trygg samt att risker och riskbeteenden för våld förebyggs och motverkas. Skolan har även en viktig roll i att fånga upp barn och unga som far illa och som kan vara utsatta för våld i familje- eller partnerrelationer. Det breda an- svaret ställer höga krav på lärares och skolpersonals kunskaper i dessa frågor.167 Av skollagen (2010:800) framgår att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero (5 kap. 3 §). Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (6 kap. 7 §). En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verk- samheten är skyldig att anmäla detta till rektorn som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen (6 kap. 10 §). Vidare har personal i förskola, skola och andra verksamheter enligt skollagen en skyldig- het att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får 166 Jfr de engelska och franska språkversionerna, där personal inom utbildningsväsendet mot- svaras av educational staff respektive personnel enseignant. 167 Skolverket, Kompetensinsatser med fokus på mäns våld mot kvinnor, dnr 2022:2012 s. 12. 546 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (19 kap. 1 § första stycket 2 och 4 socialtjänstlagen). Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer in- går inte i examenmålen för utbildningar till lärare eller förskollärare. I huvudsak är det i stället Skolverket som erbjuder lärare och för- skollärare utbildning i ämnena. Skolverket fick 2023 i uppdrag att, mot bakgrund av de då nyligen reviderade läroplanerna och det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (se avsnitt 9.2.2.1), erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll skulle bidra till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Inom ramen för uppdraget vidareutvecklades innehållet i flera webb- stöd, där det fanns ett samband med skolans förebyggande arbete mot våld. Myndigheten tog fram nytt innehåll för att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om t.ex. hur kopplingen mellan destruk- tiva könsnormer och risker för våld kan ta sig uttryck och om att våld kan förekomma i ungas partnerrelationer. Andra uppdrag inom myndigheten, t.ex. det nationella uppdraget Tidiga samordnade in- satser, omfattade också vissa insatser som fokuserade på våldsföre- byggande arbete.168 Skolverket har, inom ramen för ett regeringsuppdrag, genom- fört en kartläggning och analys av förskolors, skolors och huvud- mäns arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I rapporten konstateras att Skolverket erbjuder flera olika stöd och möjligheter för kompetensutveckling som har koppling till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i ungas relationer, t.ex. i frågor som jämställdhet, kränkande behandling, sexuella trakasserier och diskriminering samt hedersrelaterat våld och förtryck. Skolverkets stöd och kompetensutvecklingsinsatser revideras kontinuerligt för att vara aktuella i förhållande till läro- planerna och relevant forskning inom området. Eftersom skolan genom olika bestämmelser i skollagen och diskrimineringslagen är skyldig att arbeta för att förebygga våld har Skolverket flera stöd- material som beskriver betydelsen av det förebyggande arbetet. I samband med implementeringen av de reviderade läroplanerna utar- betades under åren 2021 och 2022 nya webbutbildningar för personal inom skolväsendet om skolors systematiska arbete mot hedersrela- 168 Skolverkets rapport om kompetensinsatser s. 4. 547 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 terat våld och förtryck samt om undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Webbkursen om skolors syste- matiska arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck innehåller bl.a. information om hur skolan genom undervisningen och utbildningen kan arbeta med de många perspektiv som är av betydelse för det före- byggande arbetet. Ett flertal innehållssidor på Skolverkets webbplats berör också området. Därutöver har Skolverket tagit fram kunskaps- översikten ”Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling”. Den är avsedd för dem som arbetar i skolan: med eleverna, i skolledning eller på huvudmannanivå. I stödmaterialet ”Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling” erbjuder Skolverket stöd till personal i grundskolan och gymnasieskolan. Under 2024 reviderade Skolverket stödmaterialet ”Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter”. Stödmaterialet beskriver vilket ansvar som skolan har för att mot- verka hedersrelaterat våld och förtryck och hur rektor, lärare och elevhälsa kan arbeta med dessa frågor i skolan.169 Uppdraget till Skolverket innefattar även att myndigheten ska utveckla, genomföra och följa upp insatser inom området samt före- slå en struktur för samordning av arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I arbetet med uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från Jämställdhets- myndigheten, Brottsförebyggande rådet, länsstyrelserna samt övriga relevanta myndigheter och organisationer. Uppdraget ska slutredo- visas senast den 1 december 2026.170 Utredningens bedömning är att de utbildningsmöjligheter som erbjuds lärare och andra pedagoger samt annan personal inom ut- bildningsväsendet är tillräckliga för att uppfylla direktivets krav i denna del. Med det sagt kan det finnas anledning att överväga om kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer bör inkluderas i examensmålet även för lärarutbildningarna. Det skulle i så fall kräva en ändring av högskoleförordningen. Eftersom detta inte bedöms vara nödvändigt för att genomföra direktivet lämnar utredningen dock inte något sådant förslag. 169 Skolverket, Huvudmäns, förskolors och skolors arbete mot mäns våld mot kvinnor. En kartläggning (Rapport 2025:26) s. 15–16. 170 Skolverkets rapport om arbetet mot mäns våld mot kvinnor s. 6 och 11. 548 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) 9.3.2.3 Allmän och specialiserad utbildning om målen för direktivet till domare och åklagare (punkt 3) Enligt punkten ska medlemsstaterna, utan att det påverkar rätts- väsendets oberoende eller skillnader i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att domare och åklagare som arbetar med straffrättsliga förfaranden och utred- ningar erbjuds både allmän och specialiserad utbildning om målen för direktivet som är anpassad till dessa domares och åklagares funk- tioner. Sådan utbildning ska vara människorättsbaserad och sätta brottsoffren i centrum utifrån ett köns-, funktionsnedsättnings- och barnperspektiv. Som redovisats tidigare (se avsnitt 9.3.2.1) erbjuds ordinarie domare utbildning om våld i nära relationer genom Domstolsaka- demin medan åklagare har möjlighet till specialisering i och fortbild- ning om sådan brottslighet. Här tar kravet på utbildning sikte på både allmän och specialiserad utbildning om målen för direktivet,171 vilket i sammanhanget får förstås som frågor med bäring på målen. Den utbildning som erbjuds domare och åklagare för närvarande bedöms stå i överensstämmelse med målen för direktivet. I den mån det finns behov av att uppdatera och anpassa utbildning, t.ex. för att ytterligare inkludera aspekter av de digitala dimensionerna av våld (jfr avsnitt 9.3.2.10 nedan), bör detta kunna – givet hänvisning- arna till rättsväsendets oberoende – överlämnas till myndigheterna själva att åtgärda. Direktivets krav bedöms vara uppfyllt. 9.3.2.4 Utbildning för att öka juristers medvetenhet om brottsoffrens behov (punkt 4) I punkten anges att medlemsstaterna ska rekommendera att de som ansvarar för utbildning av jurister tillhandahåller både allmän och specialiserad utbildning för att öka juristernas medvetenhet om brotts- offrens behov och för att behandla brottsoffer på ett trauma-, genus- och barnmedvetet sätt. Detta ska göras utan att det påverkar jurist- yrkets oberoende. Som nämnts i avsnitt 9.3.2.1 ingår kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i examensmålen för juristprogram- 171 Jfr engelska with respect to the objectives of this Directive och franska au regard des objectivs de la présente directive. 549 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 met. NCK har tagit fram ett webbstöd för lärosäten som riktar sig till den som undervisar om våld på universitet och högskolor och syftar till att underlätta i arbetet med att implementera examens- målet. I webbstödet nämns insatser till brottsoffer som ett exempel på kursmål. I den delen finns mål som berör särskild sårbarhet, bl.a. vad gäller barn, på olika sätt. Det finns också exempel på kursmål avseende myndigheters ansvar som särskilt behandlar bemötande- frågor.172 En del av kunskapsområdet handlar alltså om brottsoffers behov och hur dessa ska bemötas i yrkesrollen. Även när det gäller yrkesverksamma jurister tillhandahåller flera myndigheter utbildning av nu relevant slag. Direktivet uppställer inget krav på utbildningens innehåll i aktuellt avseende utan endast ett krav på att de som ansvarar för utbildningen ska ges en rekom- mendation. Det kan dock konstateras att sådan utbildning som avses i direktivet redan ges till de som studerar på juristprogrammet och till anställda på de flesta myndigheter där sådan utbildning kan väntas vara relevant. Därmed bedömer utredningen att det saknas behov av att rikta särskilda rekommendationer till universiteten och myn- digheterna. Det kan diskuteras om någon rekommendation bör riktas till ansvariga för utbildning av jurister inom relevanta verksamheter utanför myndighetssfären, i synnerhet Sveriges advokatsamfund som ansvarar för advokatexamen och den utbildning som krävs för denna.173 I sammanhanget kan noteras att den utbildning som krävs för advokatexamen174 inte behandlar brottsofferfrågor, även om advokatetiken175, som behandlas på utbildningen, innehåller regler om bemötande av motparter och vittnen. Ämnet förefaller inte heller vara en stående del av det kursprogram som advokatsamfundet inom ramen för Advokatakademien erbjuder advokater, biträdande jurister och andra på advokatbyråer.176 Eftersom advokattiteln förutsätter jur.kand.- eller juristexamen, får emellertid blivande advokater kun- skap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom 172 https://www.uu.se/centrum/nck/for-yrkesverksamma/webbstodforlarosaten/att-utbilda- om-vald/kursmal. 173 Det kan i sammanhanget noteras att punkten i vissa språkversioner avser utbildning spe- cifikt av advokater – se t.ex. franska (avocat) och tyska (Rechtsanvalt) – medan andra versioner likt den svenska har öppnar skrivningar – se t.ex. engelska (lawyer) och finska (juristi). 174 https://www.advokatsamfundet.se/Att-bli-advokat/Advokatexamen/. 175 https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/advokatetik/vagledande -regler-om-god-advokatsed-med-kommentarer-januari-2025.pdf. 176 https://advokatakademien.advokatsamfundet.se/. 550 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) ramen för examensmålen för programmet. För genomförandet be- döms det därför inte vara strikt nödvändigt att Sverige rekommen- derar advokatsamfundet att tillhandahålla den utbildning som avses i punkten. Vidare innebär värnandet av advokaters självständighet och oberoende roll i rättsväsendet (jfr det som sägs i punkten om juristyrkets oberoende) att sådana rekommendationer bör undvikas. Det bör därför vara en fråga för advokatsamfundet att ta ställning till om det – i nu relevanta avseenden – finns anledning att se över innehållet i den utbildning som krävs för advokatexamen. I sammanhanget kan också nämnas att Brottsoffermyndigheten för närvarande har i uppdrag att ta fram och sprida ett särskilt riktat och praktiknära utbildnings- och informationsmaterial samt erbjuda utbildningsinsatser till dels biträdande jurister och advokater som är särskilda företrädare för barn samt målsägandebiträden, dels kri- minalvårdspersonal. Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och barns våldsutsatthet, inklusive fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskap och erfarenheter ska in- hämtas från Sveriges advokatsamfund, Myndigheten för delaktighet och Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt centrum för kun- skap om våld mot barn) samt från Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK) inom ramen för arbetet med att ut- veckla webbstöd till rättsväsendet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas senast den 10 december 2027.177 9.3.2.5 Riktad utbildning om konsekvenserna av kvinnlig könsstympning (punkt 5) Enligt punkten ska relevant personal inom hälso- och sjukvården, såsom barnläkare, gynekologer, obstetriker, barnmorskor samt hälso- och sjukvårdspersonal som tillhandahåller psykologiskt stöd, få riktad utbildning för att på ett kulturmedvetet sätt kunna upptäcka och hantera de fysiska, psykiska och sexuella konsekvenserna av kvinnlig könsstympning. En redogörelse för Sveriges arbete med att förebygga och mot- verka kvinnlig könsstympning samt det samlade stöd som ges till brottsoffer som blivit könsstympade finns i avsnitt 8.3.2. Av redo- 177 Ju2025/00270 och Ju2025/02693 (delvis). 551 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 görelsen framgår att Socialstyrelsen har tagit fram ett omfattande stödmaterial, bl.a. i form av samtalsstöd och kunskapsstöd till per- sonal som i sitt arbete möter flickor och kvinnor som är könsstym- pade, eller flickor som kan riskera att bli utsatta för könsstympning. Kunskapsstödet, som riktar sig till personal i hälso- och sjuk- vården, innehåller ett avsnitt om konsekvenserna av kvinnlig köns- stympning. Där redogörs för de negativa fysiska (inklusive medi- cinska), psykiska (inklusive psykosociala) och sexuella konsekvenser som kan uppstå.178 Ett särskilt avsnitt behandlar obstetriska kom- plikationer.179 Samtalsstöden, som finns i en version för hälso- och sjukvården och en för socialtjänsten, innehåller grundläggande infor- mation om konsekvenserna av kvinnlig könsstympning.180 Sådan grundläggande information ges också i Socialstyrelsens webbaserade utbildning om kvinnlig könsstympning för den som kan möta flickor och kvinnor som är, eller riskerar att bli könsstympade.181 Därutöver har Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer tagit fram en webbaserad utbildning om kvinnlig könsstympning för personal inom hälso- och sjukvården där ett fokusområde är hälsokonsekvenser av könsstympning. På webbplatsen anges att genom kunskap om hur den fysiska, psykiska och sexuella hälsan kan påverkas hos den som utsatts för könsstymp- ning kan fler utsatta identifieras och få möjlighet till vård.182 I Region Stockholm har Amelmottagningen på Södersjukhuset, en specialist- mottagning för personer med erfarenhet av kvinnlig könsstympning, i uppdrag av regionen att vara en kunskapsnod för kvinnlig köns- stympning. Mottagningen erbjuder bl.a. utbildningsinsatser för hälso- och sjukvårdspersonal för att bättre kunna identifiera, behandla och vägleda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning.183 När det gäller kravet på att utbildningen som ges ska ha ett kultur- medvetet perspektiv kan det konstateras att betydelsen av trans- kulturell kompetens framhålls i Socialstyrelsens kunskapsstöd. Defi- 178 Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning. Ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete s. 24–27 (kunskapsstöd). 179 Kunskapsstödet s. 27–28. 180 Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning. Ett samtalsstöd för hälso- och sjukvården s. 4 och Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning – ett samtalsstöd för socialtjänsten s. 5. 181 https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/473/konsstympning-av-flickor-och- kvinnor. 182 https://www.vgregion.se/f/regionhalsan/valdinararelationer/utbildning/konsstympning- av-flickor-och-kvinnor/. 183 https://www.sodersjukhuset.se/for-vardgivare-och-myndigheter/regionala-uppdrag/amel- projektet-utbildning-om-kvinnlig-konsstympning/. 552 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) nitioner ges av transkulturell medicin – att reflektera över såväl patientens perspektiv som vårdens traditioner och värderingar – och transkulturell omvårdnad, som omfattar individens förutsätt- ningar för hälsa, reaktioner på och upplevelser av sjukdom eller ohälsa samt effekter av vård och behandling hos individer med olika kul- turell bakgrund.184 Även Socialstyrelsens övriga stöd till personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som syftar till att underlätta arbetet med att upptäcka om någon utsatts för köns- stympning får sägas inkludera ett kulturmedvetet perspektiv. I Region Stockholm finns dessutom Transkulturellt Centrum som utbildar, fortbildar och ger expertstöd till regionens vårdpersonal i syfte att nå målet om en god, jämlik hälsa och vård för hela befolkningen. Fokus är grupper vars vårdbehov, på grund av olika hinder, inte blir tillgodosett.185 Med beaktande av den information om konsekvenserna av kvinnlig könsstympning som ges i Socialstyrelsens kunskapsstöd samt andra riktlinjer och rekommendationer, i kombination med de ytterligare utbildningsinsatser som finns att tillgå för de i direktivet nämnda yrkeskategorierna, bedömer utredningen att direktivets krav på rik- tad utbildning i detta avseende är uppfyllt. 9.3.2.6 Utbildning om sexuella trakasserier samt våld i arbetslivet för personer i arbetsledande ställning (punkt 6) I punkten ställs krav på att personer i arbetsledande ställning på arbetsplatser inom såväl offentlig som privat sektor ska få utbild- ning i hur sexuella trakasserier i arbetslivet kan upptäckas, förebyggas och hanteras, när sådana trakasserier utgör ett brott enligt nationell rätt. Dessa personer och arbetsgivare ska få information om effekterna av våld mot kvinnor och våld i nära relationer på arbetet och om risken för tredjepartsvåld. Arbetsgivare har en långtgående skyldighet att förebygga, utreda och åtgärda trakasserier och sexuella trakasserier (se avsnitt 8.4.2). De krav som ställs på arbetsgivaren i dessa avseenden framgår av bestämmelser i diskrimineringslagen. Utöver ett förbud mot trakas- serier och sexuella trakasserier innehåller lagen bl.a. en utrednings- och åtgärdsskyldighet för en arbetsgivare som får veta att det före- 184 Kunskapsstödet s. 34. 185 https://www.transkulturelltcentrum.se/. 553 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 kommer trakasserier eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Vidare är arbetsgivaren skyldig att ha riktlinjer och rutiner för verk- samheten i syfte att förhindra bl.a. trakasserier och sexuella trakas- serier. Det finns även ett repressalieförbud, som innebär att arbets- givaren inte får bestraffa personer som påtalar brott mot lagen. Med arbetsgivare likställs den som i arbetsgivarens ställe har rätt att be- sluta i frågor som rör personer på arbetsplatsen (2 kap. 1 § tredje stycket). En chef och även arbetsledare likställs alltså med arbets- givare i diskrimineringslagens bestämmelser. Sverige har inte någon specifik straffbestämmelse avseende sexuella trakasserier i arbetslivet, men handlingar som omfattas av definitionen av sexuella trakasserier i diskrimineringslagen kan falla in under straffbestämmelser i brotts- balken, såsom ofredande, sexuellt ofredande, förtal, förolämpning, olaga integritetsintrång eller kränkande fotografering. Som redo- gjorts för i det hänvisade tidigare avsnittet är arbetsgivarens ansvar inte begränsat till sådana sexuella trakasserier som utgör brott utan ansvaret omfattar alla typer av agerande som kan bedömas som sexu- ella trakasserier. Arbetsgivarens ansvar att motverka trakasserier och sexuella trakasserier följer också av arbetsmiljölagstiftningen. I arbetsmiljö- lagen (1977:1160) fastställs att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall samt bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (3 kap. 2 och 2a §§). Dessa skyldigheter preciseras genom bestämmelser i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. I det arbetsmiljörättsliga regelverket används inte termerna trakas- serier och sexuella trakasserier utan kränkande särbehandling men trakasserier och sexuella trakasserier – som är en form av diskrimi- nering – kan utgöra kränkande särbehandling. I stort sett samman- faller reglerna om att motverka kränkande särbehandling i föreskrif- terna med bestämmelserna om att förebygga och motverka sexuella trakasserier i diskrimineringslagen.186 Enligt AFS 2023:2 är arbetsgivaren skyldig att klargöra att krän- kande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till sådan (2 kap. 10 §). Vidare ska arbetsgivaren se till att det finns rutiner 186 TCO, Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet s. 8. 554 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå (1) vem som ska ta emot information om att kränkande sär- behandling förekommer, (2) vad mottagaren ska göra, hur informa- tionen kommer att hanteras, och (3) hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. (2 kap. 11 §.) Till arbetsgivarens ansvar hör också att se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man före- bygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande sär- behandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. (2 kap. 4 §.) Enligt ett allmänt råd till den senare föreskriften är ett sätt för arbetsgivaren att till- föra kunskaper att ge utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud alternativt arbetsmiljöombud tillsammans. Det under- lättar för chefer och arbetsledare när även skyddsombuden har mot- svarande kunskaper. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området. Med ”förutsättningar” avses bl.a. tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. I ett allmänt råd till före- skriften i 2 kap. 10 § framhålls att genom att arbetsgivaren ser till att chefer och arbetsledande personal har de kunskaper och förut- sättningar som framgår av 2 kap. 4 §, får chefer och arbetsledande personal möjlighet att förebygga, uppmärksamma och hantera krän- kande särbehandling. Syftet med regelverket i AFS 2023:1 är att arbetsgivare ska arbeta systematiskt genom att organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö (1 §). Arbets- givaren ska se till att det finns en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara i arbetsgivarens verksamhet, för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en till- fredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöpolicyn ska vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten. (7 §.) I arbets- givarens ansvar ingår att fördela uppgifterna i det systematiska arbets- miljöarbetet till en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbets- tagare i verksamheten. Arbetsgivaren ska se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många för att kunna utföra de uppgifter som behövs, har de befogenheter och resurser som behövs, och har till- räckliga kunskaper om de bestämmelser som har betydelse för arbets- miljön, om fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbets- 555 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 miljön som innebär risker för ohälsa eller olycksfall, och om åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. (9 §.) Arbetsgivaren ska vidare se till att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet, och riskerna i arbetet, för att ohälsa och olycksfall ska kunna förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (10 §). I TCO:s handbok, som är framtagen för att ge förtroendevalda vägledning och vara ett stöd i deras arbete med att förhindra bl.a. sexuella trakasserier, konstateras sammanfattningsvis att det före- byggande arbetet som någon inom arbetsledningen har fått till upp- gift att svara för omfattar alla fysiska, organisatoriska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. I den ansvariga personens uppgifter ligger alltså även att motverka krän- kande särbehandling i form av sexuella trakasserier. Den eller de per- soner som har tilldelats denna uppgift ska ha kompetens, kunskaper, erfarenhet, resurser och beslutsrätt. Detta innebär att chefer och arbetsledande personal med denna uppgift ska ha specialkunskaper om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga skador, att de ska ha god insikt i hur människor reagerar i olika situationer och att de är insatta i de hälsomässiga effekterna av t.ex. kränkande särbehandling inklusive sexuella trakasserier. Vidare ska de ha kun- skaper om arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och relevanta föreskrifter från Arbetsmiljöverket. I kunskapskravet ingår att arbets- givaren ska se till att den eller de personer som ska svara för det före- byggande arbetet har fått kunskap om hur sexuella trakasserier ska hanteras. I detta ingår att kunskap ska finnas om vad som är sexuella trakasserier och hur man går till väga för att undersöka om sådant förekommer och hur det ska motverkas.187 Ytterligare information för bl.a. personer i arbetsledande ställning som har ett ansvar att förebygga kränkande särbehandling, inklusive sexuella trakasserier, om innebörden av de krav som ställs på arbets- givare att bedriva ett aktivt förebyggande arbete finns på Diskrimi- neringsombudsmannens (DO) webbplats.188 Utredningen konstaterar att det följer av regler på författnings- nivå att personer i arbetsledande ställning ska få utbildning i hur sexuella trakasserier i arbetslivet kan upptäckas, förebyggas och han- 187 Handboken s. 18. 188 https://www.do.se/for-arbetsgivare-och-utbildningsanordnare/aktiva-atgarder-for- arbetsgivare. 556 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) teras, inklusive men inte bara när sådana trakasserier utgör ett brott. Arbetsgivarens ansvar i dessa avseenden regleras också på författ- ningsnivå. Direktivets krav bedöms därmed vara uppfyllt i fråga om utbildning om sexuella trakasserier. Inom ramen för sitt arbetsmiljöansvar har arbetsgivare ett ansvar för att minska riskerna för våld och hot mot arbetstagare. I 5 kap. i AFS 2023:2 anges vilka skyldigheter arbetsgivare har i detta avseende. Bestämmelserna i kapitlet reglerar all verksamhet där det kan finnas risk för våld, eller hot om våld, oavsett hur hoten förmedlas (1 §). I ett allmänt råd förtydligas att föreskrifterna gäller för alla hot om våld som kan förekomma i arbetet och att de gäller även hot som förmedlas t.ex. via internet eller telefon. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att risken för våld, eller hot om våld, förebyggs så långt som möjligt, ha särskilda säkerhetsrutiner för det arbete som kan medföra risk för våld, eller hot om våld, samt följa upp säkerhets- rutinerna, och uppdatera dem om något ändras, så att de alltid är aktuella. Vidare ska arbetsgivaren se till att de arbetstagare som kan bli berörda av riskerna känner till säkerhetsrutinerna. (3 §.) Enligt ett allmänt råd kan säkerhetsrutiner vara att det anges när arbets- tagarna ska använda larmutrustning eller i vilka situationer arbets- tagarna inte ska arbeta ensamma. Därutöver finns bestämmelser om att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får särskilt stöd och handledning vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld (4 §), att arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser placeras, utformas och utrustas så att risken för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs (5 §) och att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjlighet att snabbt få hjälp, om det upp- står en situation med våld eller hot om våld. Arbetsgivaren ska se till att det finns larm för att tillkalla hjälp, om det behövs för säkerheten (6 §.) Det föreskrivs också att arbetsgivaren inte får låta en arbets- tagare utföra en arbetsuppgift som ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld (7 §). Arbetsgivare har en skyldighet att känna till det redovisade regelverket.189 Våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan också sättas i samband med arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa och sjuk- skrivningar eftersom det kan få konsekvenser för arbetets utförande att vara utsatt för våld (eller att utöva våld). Jämställdhetsmyndig- 189 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/. 557 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 heten har haft i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som aktualiseras. I uppdraget, som slutredovisades i februari 2025, ingick även att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare.190 I rapporten konstateras att allt fler arbetsplatser inkluderar våld i nära relationer i sitt arbetsmiljöarbete, men att mer behöver göras. De verktyg som Jämställdhetsmyndigheten tog fram inom ramen för uppdraget var en folder – ”Arbetsplatsens betydelse vid förekomst av våld i nära relation” – som innehåller information till arbetsgivare om vilka regelverk som aktualiseras vid sådant våld, ”Gör det prat- bart”, en vägledning i att starta upp ett arbete med att inkludera våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt webbkursen ”Våld i nära relation – agera som chef eller kollega”, som finns i fyra versioner. Jämställdhetsmyndigheten genomförde under uppdraget även en informationskampanj i syfte informera och inspirera till aktiviteter och för att få arbetsgivare och chefer att besöka myndighetens webbplats där fakta och de redovisade verktygen finns samlade. Vidare genomförde Jämställdhetsmyndig- heten en webbinarieserie där varje webbinarium inkluderade ett gott exempel hämtat från målgruppen. Webbinarierna riktades till chefer och HR-personal inom statliga myndigheter, lärosäten, regioner och kommuner. Fokus var att inspirera och berätta hur en motsvarande organisation gått till väga för att inkludera våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Myndigheten hänvisade också till flera pågående uppdrag på området och konstaterade att arbetet behöver fortsätta långsiktigt på flera arenor. Bland annat lämnades rekommendationer om att våld i nära relationer inkluderas i de ovan redovisade arbetsmiljöföreskrifterna som har fokus på hot och våld.191 Utredningen bedömer, med hänsyn till arbetsgivarens ansvar att minska riskerna för våld och hot mot arbetstagare, de utbildnings- insatser som redovisats ovan och de ytterligare utbildningsmöjligheter som finns tillgängliga, att direktivets krav är uppfyllt även i fråga om att personer i arbetsledande ställning och arbetsgivare ska få infor- 190 A2022/00389. 191 Jämställdhetsmyndigheten, Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck – en arbetsplatsfråga. Att inkludera våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet, rapport 2025:3 s. 4–5. 558 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) mation om effekterna av våld mot kvinnor och våld i nära relationer på arbetet och om risken för tredjepartsvåld. 9.3.2.7 Utbildning i samordnat multidisciplinärt samarbete (punkt 7) Enligt punkten ska de utbildningsinsatser som avses i punkterna 1, 2 och 5 omfatta utbildning i samordnat multidisciplinärt samarbete för att möjliggöra en heltäckande och lämplig hantering av ärenden som gäller våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utbildningsinsatserna som avses är således de som riktar sig till tjänstepersoner som i sitt arbete sannolikt kommer att komma i kon- takt med brottsoffer, såsom poliser och domstolspersonal (punkt 1) samt personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och utbild- ningsväsendet, inklusive läkare och andra som kommer i kontakt med offer som utsatts för kvinnlig könsstympning (punkterna 2 och 5). Utredningen har ovan bedömt att den utbildning som finns till- gänglig för de angivna grupperna uppfyller direktivets krav i respek- tive punkter. Det ytterligare kravet i den här punkten avser utbild- ning i samordnat multidisciplinärt samarbete. I likhet med vad som gäller i fråga om utbildningen i stort anser utredningen att det preci- serade kravet i huvudsak uppfylls genom författningsregleringar eller allmänna råd och vägledande dokument där det föreskrivs en skyldighet för myndigheter att samverka med varandra. Det finns ett antal sådana bestämmelser. Enligt 8 § första stycket förvaltnings- lagen ska en myndighet inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter. Avsikten är att en handläggande myndighet – i den utsträckning som det är möjligt och lämpligt – själv ska ta den kontakt med andra myndigheter som behövs för att utredningen i ett ärende ska bli tillräcklig. Vidare har Polismyndigheten enligt 6 § andra stycket polislagen en skyldighet att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Socialtjänsten och polisen samverkar på olika sätt när det rör frågor om våld i nära relationer, t.ex. kring risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta (se avsnitt 7.3.2.1). Samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården regleras i huvudsak genom föreskrifter från Socialstyrelsen. Därutöver ges ytterligare vägledning om formerna och innehållet i 559 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 samarbetet mellan aktörer i olika vägledande dokument såsom Social- styrelsens handbok om våld i nära relationer. Utbildningsväsendet samverkar i betydande utsträckning med såväl socialtjänsten som Polismyndigheten. Detta utgör bara ett fåtal exempel på sådan myn- dighetssamverkan i ärenden om våld mot kvinnor och nära relationer som ytterst är författningsreglerad och närmare beskriven i vägledande dokument som kan ses som kunskapskällor i ämnet. Socialstyrelsens handbok om våld i nära relationer kan i sig ses som en form av utbildningsmaterial i frågor som rör samverkan. Där- utöver finns det tidigare nämnda utbildningsmaterial avseende våld i nära relationer och hedersrelaterat våld som Socialstyrelsen också tagit fram. Även det innehåller avsnitt om samverkan mellan olika aktörer och professioner.192 Genom handboken och utbildnings- materialet samt övriga vägledande dokument, vilka dessutom ger kunskap om den författningsreglerade samordningsskyldighet som gäller för de inblandade myndigheterna i ärenden som gäller våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive i fråga om tillhanda- hållandet av brottsofferstöd, bedömer utredningen att även detta krav är uppfyllt. 9.3.2.8 Utbildningsinsatser för medier (punkt 8) Enligt punkten ska medlemsstaterna, utan att det påverkar mediernas frihet och mångfald, uppmuntra och stödja utbildningsinsatser för medier som genomförs av organisationer för mediearbetare, mediernas självregleringsorgan och branschföreträdare eller andra relevanta oberoende organisationer för att bekämpa stereotypa föreställningar om kvinnor och män, sexistiska bilder av kvinnor och skuldbelägg- ning av brottsoffer i medierna, i syfte att minska risken för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utbildningen får tillhandahållas av relevanta organisationer i det civila samhället, icke-statliga orga- nisationer som arbetar med brottsoffer, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. När det gäller mediernas medverkan i utbildningsinsatser måste deras samhällsroll och det grundlagsskydd som de åtnjuter beaktas, vilket också framgår uttryckligen i artikeln och även står i samklang 192 Socialstyrelsen, Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom socialtjänsten. 560 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) med särregleringen avseende pressfrihet och yttrandefrihet i andra medier på annat håll i direktivet (artikel 47). Fri åsiktsbildning som grund för den svenska folkstyrelsen slås fast i regeringsformen, lik- som yttrande- och informationsfrihet gentemot det allmänna. Tryck- frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innehåller regler om tryckfrihet och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, tele- vision och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tek- niska upptagningar. Mediegrundlagarna bygger på grundläggande principer om etableringsfrihet, förbud mot censur och hindrande åtgärder, ensamansvar med meddelarskydd, en särskild brottskatalog och en särskild rättegångsordning. I princip får medierna fritt välja innehållet i sina publikationer. För leverantörer av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv finns dock en föreskrift i radio- och tv-lagen (2010:696) om att program- verksamheten i sin helhet ska präglas av det demokratiska stats- skickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (5 kap. 1 §). Eftersom massmediernas roll inte kan vara att bidra till en viss politik eller att sprida vissa åsikter måste deras medverkan i utbild- ningsinsatser som bl.a. syftar till att påverka det journalistiska inne- hållet eller inriktningen, även gällande samhällsviktiga frågor som våld mot kvinnor och våld i nära relationer, bygga på frivillighet. Detta är något som också direktivet förutsätter. Några för medierna bindande förpliktelser att delta i utbildningsinsatser kan således inte komma i fråga. I Sverige finns sedan länge ett system för självreglering i medie- branschen som bygger på ett samarbete mellan Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, SR, UR, Svenska Journalistförbundet och Publicistklubben. Dessa har bildat Medieetikens Förvaltnings- organ, Allmänhetens Medieombudsman (MO) och Mediernas Etik- nämnd (MEN). Det medieetiska systemet bygger på frivillighet men anslutna medier förbinder sig att följa vissa regler och praxis. MO ska se till att svenska medier förhåller sig till de etiska riktlinjer (Publicitetsreglerna) som branschen själv dragit upp. Publicitets- reglerna är sjutton till antalet och utgör etiska riktlinjer kring publi- cering. Reglerna betonar vikten av en korrekt och allsidig nyhets- förmedling och täcker därutöver bl.a. in områden som bild- och namnpublicering, men också respekt för den personliga integrite- 561 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 ten. En regel (9) påbjuder att alltid visa offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Publicering av namn och bild ska prövas med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Enligt en annan regel (10) ska inte berörda personers etniska ursprung, kön, natio- nalitet, yrke, politiska tillhörighet, religiösa åskådning eller sexuella läggning framhävas om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.193 MO tar emot anmälningar och utreder om enskilda utsatts för en oförsvarlig skada av en publicering. När MO tagit ställning till om ett medieföretag bör klandras för en publicering hänskjuts ärendet till MEN som fattar det slutliga avgörandet.194 I verksamheten ingår utbildningsinsatser på området. Exempelvis höll MO under 2025 föreläsningar vid ett sextiotal tillfällen på mediers redaktioner samt på journalistutbildningar, medierättsutbildningar och kurser i utgivarskap och etik.195 I sammanhanget kan noteras att utbildningsinsatser också kan ske inom ramen för relevanta utbildningar till yrken inom mediesfären. Journalistutbildningarnas roll för att uppnå jämställdhet i branschen och i mediernas innehåll lyfts i riktlinjer från såväl UNESCO som Europarådet. I den nationella rapporten för Sverige i Global Media Monitoring Project 2025 konstateras att ett av de åtta lärosäten som svarade uppgav att deras journalistutbildning har en obligatorisk kurs med fokus på genus och mångfald. Ett lärosäte har obligatorisk kurslitteratur om genus och jämställdhet på A-, C- och magisternivå. Utbildningarna vid fem lärosäten svarade att de har återkommande moment och föreläsningar på ämnet.196 I den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck konstateras att det andra ledet i det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet – att alla, oavsett kön, genom hela livet ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig och psykisk integritet – såvitt avser psykisk integritet innebär att alla, oavsett kön, genom hela livet ska ha rätt till frihet från psykiskt våld, såsom 193 https://medieombudsmannen.se/det-har-ar-medieombudsmannen/publicitetsreglerna- grunden-i-det-medieetiska-systemet/. 194 I sammanhanget kan nämnas att ett system för självreglering också finns i fråga om inne- hållet i reklam genom Stiftelsen Reklamombudsmannen. Den som anser att reklam t.ex. inne- håller stereotypa föreställningar om kvinnor och män eller sexistiska bilder av kvinnor kan anmäla denna till ombudsmannen (https://reklamombudsmannen.org/om-ro/). 195 Årsberättelse 2025 för Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd s. 9. 196 Linnéuniversitetet, Räkna med kvinnor – Global Media Monitoring Project 2025. Nationell rapport Sverige s. 49–50. 562 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) hot, tvång eller social isolering, samt andra kontrollerande, föröd- mjukande eller nedbrytande beteenden som begränsar eller skadar den enskildas självkänsla och frihet. Det kan också handla om att motverka exploatering och kommersialisering av kroppsliga ideal i medier, reklam och pornografi.197 Vidare kan noteras att även den tidigare nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattade att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i bl.a. reklam och medier i syfte att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.198 Frågorna behandlades också inom ramen för Jämställdhetsmyndighetens ny- ligen redovisade uppdrag om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.199 Utredningens bedömning är att direktivet inte uppställer några krav som går utöver vad som får anses uppfyllt främst genom sådana utbildningsinsatser som görs inom ramen för den rådande ordningen med mediernas etiska riktlinjer och självreglering. 9.3.2.9 Utbildning för myndigheter som är behöriga att ta emot anmälningar av brott (punkt 9) och genomförandesätt (punkt 11) Enligt punkt 9 ska myndigheter som är behöriga att ta emot brotts- offrens anmälningar av brott ha lämplig utbildning för att under- lätta och hjälpa till i samband med anmälningar av sådana brott och för att förhindra sekundär viktimisering. Som det får förstås avses med hänvisningen till ”sådana brott” anmälningar av brottsoffer som utsatts för våld mot kvinnor och våld i nära relation (jfr punkt 1). Eftersom brott anmäls till polisen är det anställda hos polismyndigheten som upptar brottsanmälningar som ska ha lämplig utbildning. Alla poliser200, inklusive de som tjänstgör 197 Skr. 2025/26:245 s. 18. 198 Skr. 2016/17:10 s. 114. 199 Jämställdhetsmyndigheten, Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor, strategiperioden 2017–2025 (Rapport 2025:21) s. 59–60. 200 Alla poliser är skyldiga att lämna rapport när de får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal (9 § första stycket polislagen) och av polisens uppgift att bedriva utredning av brott som hör under allmänt åtal (2 § 3) följer en skyldighet att uppta polisanmälan rörande sådana brott (PM 2024:4 s. 17). Endast i undantagsfall – om brottet med hänsyn till omstän- digheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle för- anleda annan påföljd än böter – kan polisen vägra att utan uppskov ta emot en anmälan om brott (9 § andra stycket). 563 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 som anmälningsupptagare, får utbildning i bemötande av brottsoffer inom ramen för polisutbildningen. Vidare ges viss internutbildning för andra anställda som upptar anmälningar hos polisens kontaktcenter (PKC) via telefon och internet. För PKC-personal finns en handbok med ett särskilt avsnitt som handlar om anmälningsupptagning och tillhörande åtgärder.201 Polismyndigheten har som målsättning att de inom myndigheten som möter brottsoffer ska ha kunskap om brotts- offerverksamhet och bemötande av brottsoffer samt känna till brotts- offrens rättigheter i rättsprocessen.202 Kravet på utbildning för dem som upptar anmälningar av brott bedöms vara uppfyllt. Åtgärderna enligt punkterna 1–9 ska också, i enlighet med punkt 11, genomföras utan att det påverkar domstolsväsendets obe- roende, hur reglerade yrken organiserar sig själva eller skillnader i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen. Utredningen konstaterar att den redovisade utbildning som tillhandahålls för yrkesgrupperna i de olika punkterna är förenlig med denna utgångspunkt. 9.3.2.10 Lämplig uppföljning av utbildningsinsatser (punkt 10) I punkten uppställs krav på att de utbildningsinsatser som avses i punkterna 1–5 ska kompletteras med lämplig uppföljning, inbegripet om de nätbrott som avses i artiklarna 5–8, och utgå från vad som kännetecknar våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Sådana utbildningsinsatser får omfatta utbildning i hur särskilda behov av skydd och stöd kan upptäckas och tillgodoses för brottsoffer som löper ökad risk att utsättas för våld till följd av att de utsätts för intersektionell diskriminering. Punkten får ses som framåtsyftande då den tar sikte på uppföljande insatser, inklusive sådana som avser sådana nätbrott i artiklarna 5–8 vilka i dagsläget inte fullt ut motsvarar brott enligt svensk rätt. Ut- redningen anser att ett lämpligt sätt att genomföra direktivet i den här delen är att ge de myndigheter som omfattas av utbildningsinsat- serna i punkterna 1–5 i uppdrag att, i relevant utsträckning i sam- verkan med varandra, andra myndigheter – inklusive myndigheten för delaktighet (MFD) – och med civilsamhällesaktörer, se över sina riktlinjer och bedöma behovet av ytterligare utbildningsinsatser 201 PM 2024:4 avsnitt 4.2. 202 Polismyndighetens rapport, Uppdrag om ett stärkt stöd till brottsoffer och vittnen. Redo- visning av regeringsuppdrag Ju2024/02472 s. 9. 564 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) med utgångspunkt i direktivets krav, bl.a. i fråga om nätbrotten. Av- sikten med den del av uppdraget som avser ytterligare utbildnings- insatser är att öka medvetenheten hos de relevanta myndigheterna om förekomsten av nätbrotten och öka kunskapen om vad brotten konkret består i. I enlighet med vad som konstaterats tidigare (se avsnitt 9.3.2.3) bör detta i fråga om domstolarna och Åklagarmyn- digheten lämnas till dessa själva att åtgärda. Även om utredningen, enligt ovan, bedömer att befintliga utbildningsinsatser i och för sig är tillräckliga för genomförandet i aktuella delar (punkterna 1–5) skulle en sådan generell översyn också säkerställa att utbildningen håller tillräcklig kvalitet och överensstämmer med direktivets över- gripande mål, samt även uppfyller kravet på samordnat multidiscipli- närt samarbete (punkt 7). 9.4 Interventionsprogram (artikel 37) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 9.4.1 Artikel 37 Enligt artikel 37 ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att riktade interventionsprogram inrättas för att före- bygga och minimera risken att personer utövar våld mot kvinnor och våld i nära relationer eller att de återfaller (punkt 1). Interventions- programmen ska göras tillgängliga för personer som har utövat våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och får göras tillgängliga för andra personer som bedöms löpa risk att begå sådana brott. Detta kan omfatta personer som anser sig ha ett behov av att delta, t.ex. för att de fruktar att de skulle kunna utöva våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. (Punkt 2.) Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att personer som begått våldtäkt uppmuntras att delta i ett sådant interventionsprogram som avses i punkt 1 (punkt 3). Interventions- program bör inrättas för att förebygga och minimera risken för att våld mot kvinnor eller våld i nära relationer utövas eller upprepas. Utbildade och kompetenta yrkespersoner bör hålla i interventions- 565 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 programmen. Dessa bör särskilt syfta till att säkerställa trygga rela- tioner och till att lära gärningspersoner eller de som riskerar att bli gärningspersoner att inte bete sig våldsamt i mellanmänskliga rela- tioner och att motverka ett våldsamt beteendemönster. Medlems- staterna kan använda gemensamma standarder och riktlinjer för interventionsprogram från Europeiska jämställdhetsinstitutet.203 9.4.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 9.4.2.1 Interventionsprogram för att förebygga och minimera risken att personer utövar våld mot kvinnor och våld i nära relationer eller att de återfaller (punkterna 1 och 2) Socialnämnderna i kommunerna har ansvaret för att erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp. När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och för dennas närstående. (13 kap. 8 § socialtjänstlagen.) Med ”våld eller andra övergrepp” avses detsamma som i bestäm- melsen i 13 kap. 1 § andra stycket om att det i socialnämndens ansvar att erbjuda brottsofferstöd ingår att vara uppmärksam på att bl.a. kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man och andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Det kan röra sig om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (brott mot liv och hälsa, frihet och frid eller sexualbrott) men lagtexten innebär ingen begränsning till sådana brott. Någon straffrättslig kvalificering enligt brottsbalkens bestämmelser behöver därför inte göras. Det ställs inte något krav på att den som utövar våldet ska vara dömd eller ens polisanmäld för brott. ”Närstående” har också samma innebörd som i 13 kap.

5 §, olaga hot i 4 kap. 5 § eller förolämpning i 5 kap. 3 §, innebär en heltäckande kriminalisering av sådant handlande som artikeln tar sikte 42 Skäl 27. 43 Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen. 44 Jfr artiklarna 1.1 a–b och 1.2. 45 Prop. 2023/24:93. 687 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 på. Utredningen har därför bedömt att det finns ett behov av en sär- skild kriminalisering (se avsnitt 6.7.3). Straffansvarets utformning Det handlande som ska vara straffbelagt är alltså att uppmana till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åberopande av kön. Eftersom artikel 8 är utformad med rasismrambeslutet som förebild bör straffansvaret utformas med förebild i bestämmelsen om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken), genom vilken rasismrambeslutet har genomförts i svensk rätt. Det naturliga hade varit att i första hand överväga att låta brottet hets mot folkgrupp omfatta även uppmaningar till våld, hot och ut- tryck för missaktning som riktar sig mot en grupp eller en enskild med anspelning på kön. För att en ändring i bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken ska vara effektiv behöver dock, enligt vad som tidigare har uttalats, motsvarande ändring göras i tryck- frihetsförordningens brottskatalog, vilket innebär att gärningarna blir straffbara som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen.46 Utredningen anser att det synsättet gör sig gällande även när det gäller den nu aktuella kriminaliseringen. Det vore alltså inte tillräck- ligt att ändra bara i brottsbalksbestämmelsen. En kriminalisering av yttranden på områden som omfattas av det särskilda grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet har alltid skett med eftertanke och stor återhållsamhet. Ofta har det också ansetts önskvärt att låta kriminalisering på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område övervägas av en parlamen- tariskt sammansatt kommitté eller i vart fall av en utredning med parlamentarisk referensgrupp. Utredningen har inte den samman- sättningen och av direktiven framgår vidare uttryckligen att det inte ingår i uppdraget att lämna förslag till grundlagsändringar. Vid bedöm- ningen att EU-direktivet inte kan genomföras på ett fullgott sätt utan ändring av grundlag, ska detta skyndsamt anmälas till regeringen. Något utrymme att göra en sådan anmälan av andra skäl lämnas inte. 46 Se bl.a. prop. 2023/24:93 s. 32. 688 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Eftersom direktivet bedöms kunna genomföras på ett fullgott sätt utan ändring av grundlag, har någon anmälan till regeringen inte varit aktuell. I stället får genomförandet ske genom införandet av en ny straffbestämmelse som till sitt innehåll motsvarar hetsbrottsbestäm- melsen i brottsbalken men som, i likhet med direktivet, innehåller en begränsning till meddelanden som sprids på visst sätt. Därmed införs ett straffansvar som svarar mot direktivets krav på kriminalisering. Samtidigt gör den nämnda begränsningen med avseende på sprid- ningssättet att en reglering utanför hetsbrottet är mer naturlig. I fråga om lagtekniska lösningar bör den nya straffbestämmelsen alltså ligga så nära hetsbrottsbestämmelsen som möjligt. Utgångs- punkten är således att straffansvaret bör gälla för den som – i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids – uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en grupp av personer eller en enskild med anspelning på kön. Termerna våld, hot och missaktning bör ges samma innebörd som i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Missaktning, som kan ses som den nedre gränsen för straffansvaret, kommer därmed att om- fatta förtal och smädelser men även andra kränkande omdömen, såsom förlöjliganden, på grund av kön. Även indirekta uttryck för missaktning omfattas. Utanför det straffbara området faller med- delanden som kan ses som saklig kritik. Straffansvar bör, på det sätt som gäller för hets mot folkgrupp, komma i fråga endast om det är fullt klart att gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion om gruppen, i detta fall något av könen, är överskriden. Eftersom den föreslagna bestämmelsen innebär en begränsning av yttrande- och informationsfriheten ska den tolkas restriktivt. Tolkningen ska dess- utom ske så att kraven i Europakonventionen – och EU:s rättighets- stadga – uppfylls (se mer nedan).47 Straffansvaret omfattar uttalanden eller andra meddelanden om en grupp och enskilda medlemmar av en grupp. De grupper som skyddas är samtliga individer av ett visst kön. Med kön bör, i likhet med vad som gäller enligt straffskärpningsgrunden för hatbrotts- motiv i 29 kap. 2 § 7, avses den juridiska aspekten av kön. Det handlar alltså om det kön som är registrerat för brottsoffret och som enligt nuvarande lagstiftning kan vara antingen kvinna eller man. Att den juridiska aspekten blir avgörande innebär att något s.k. tredje kön – som förekommer som juridiskt kön i vissa länder – inte omfattas. 47 Jfr ”Kommentaren i Facebookgruppen” NJA 2020 s. 1083 p. 5 med vidare hänvisningar. 689 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Bestämmelsen om hets mot folkgrupp ger emellertid ett skydd för grupper och personer när det gäller uttalanden och meddelanden med anspelning på könsöversridande identitet eller uttryck. Den grunden avser hets mot grupper av personer eller enskilda som har eller har haft en könsidentitet eller ett könsuttryck som tidvis eller alltid skiljer sig från samhällets norm för den könstillhörighet som tilldelats dem.48 För att en gärning mot en enskild ska omfattas av bestämmelsen bör krävas att uttalandet eller meddelandet riktas mot den enskilda för att hen har ett visst kön, dvs. är kvinna eller man. Som utvecklas i författningskommentaren (se avsnitt 16.2) är bedömningen av om en person har utsatts för brott som enskild eller om brottet ska ses som riktat mot ett anonymt kollektiv beroende av gärningens kontext. Kriminaliseringskravet i direktivet avser att offentligt sprida vissa uppmaningar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Informations- och kommunikationsteknik är inte en vedertagen term i svensk rätt. I stället bör, på samma sätt som i de föreslagna bestämmelserna om nättrakasserier och olaga identitetsexponering, begreppet tekniskt hjälpmedel användas (se avsnitt 11.2.4 och 11.2.5). Straffansvaret kommer därmed att avse uttalanden eller andra med- delanden som sprids med i princip vilket tekniskt hjälpmedel som helst, så länge det kan användas till att sprida den aktuella typen av meddelanden. Det kan exempelvis handla om skriftliga uppmaningar till våld, missaktningsyttranden som sprids via internet eller muntliga hot som görs i en digital kontext, t.ex. med användning av en med- delandeapplikation eller under en videokonferens. Ytterligare exempel ges i författningskommentaren. Även uttalanden som görs i grund- lagsskyddade medier, såsom radio- och tv-sändningar, innebär i princip en spridning med tekniskt hjälpmedel. Sådana uttalanden eller meddelanden blir dock inte straffbara eftersom det föreslagna brottet, till skillnad från hets mot folkgrupp, inte föreslås vara ett tryck- och yttrandefrihetsbrott (se avsnitt 11.1.2). Något krav på offentlig spridning, i betydelsen spridning till all- mänheten, bör inte uppställas. I likhet med vad som gäller för hets mot folkgrupp bör det vara tillräckligt att uttalandet eller meddelandet sprids, med vilket avses att det gjorts tillgängligt för fler än ett fåtal personer. 48 Prop. 2017/18:59 s. 41. 690 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Hets mot folkgrupp är inte straffbelagt på vare sig försöks-, för- beredelse- eller stämplingsstadiet. Det finns ingen anledning att avvika från den ordningen när det gäller det nya brottet. Förhållande till yttrande- och informationsfriheten Införandet av ett straffansvar för uppmaningar till våld, hot och ut- tryck för missaktning mot grupper eller enskilda med anspelning på kön kommer, som konstaterats tidigare (se avsnitt 11.1.2), att inne- bära en begränsning av yttrandefriheten för den som sprider ett sådant meddelande och informationsfriheten för mottagarna. Den nya straff- bestämmelsen innebär nämligen att gärningar som i dag är tillåtna blir otillåtna. Samtidigt är syftet alltså inte att åstadkomma en mer långtgående kriminalisering av sådana gärningar än vad som gäller för motsvarande gärningar riktade mot de grupper och enskilda som skyddas enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Utvidgningen av straffansvaret avser i stället att straffbelägga handlande som redan är straffbelagt om det riktas mot andra grupper, och enskilda i de grupperna, än sådana som definieras av kön. Syftet är inte heller att införa ett straffansvar som helt motsvarar ansvaret enligt hetsbrotts- bestämmelsen utan förslaget innebär enbart en kriminalisering av ut- talanden eller andra meddelanden som sprids med tekniskt hjälpmedel. I likhet med bestämmelsen om hets mot folkgrupp syftar den nya bestämmelsen till att skydda grupper och individer som kan drabbas av hat, i detta fall på grundval av kön. Begränsningen av yttrande- och informationsfriheten görs alltså med hänsyn till behovet av att skydda allmän ordning och säkerhet, annans anseende eller rättigheter och privatlivets helgd samt till förebyggandet av brott (2 kap. 23 § regeringsformen). Vidare får begränsningen anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott och till skydd för hälsa eller moral, annans goda namn samt rykte eller rättigheter (artikel 10 i Europakonventionen). Begränsningen är föreskriven i lag och för- enlig med innehållet i relevanta fri- och rättigheter samt proportio- nerlig (artikel 52 EU:s rättighetsstadga). För straffansvar krävs att någon uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för något av könen eller en enskild av visst kön. Det krävs alltså något mer än att enbart uttrycka en viss 691 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 åsikt. Som tidigare konstaterats är inte heller avsikten att varje yttrande som innehåller omdömen om ett visst kön eller varje uttryck för miss- aktning av en sådan grupp ska vara straffbelagt. För straffansvar krävs att det står klart att uttalandet överskridit gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. Därmed kommer även en åsikt som är kontro- versiell och strider mot en allmänt rådande uppfattning i samhället att få uttryckas. På så sätt beaktas bl.a. vikten av vidaste möjliga yttrande- frihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. I sammanhanget finns också skäl att framhålla det stora samhälls- problem som våld mot kvinnor och våld i nära relationer utgör. Hat riktat specifikt mot kvinnor kan i många fall ses som ett uttryck för samma normer om kvinnors underordning som är en bidragande orsak till våldet. Offentliga personer som journalister, politiker och andra opinionsbildare är en grupp som utsätts för mycket hat på nätet och särskilt kvinnliga opinionsbildare utsätts ofta för hat med anspelning på deras kön. Ett samhällsklimat där hotfulla och kränk- ande uttalanden med anspelning på kön normaliseras kan motverka ett öppet och inkluderande debattklimat, ha en hämmande inverkan på den fria åsiktsbildningen och försvåra en saklig diskussion om t.ex. jämställdhetsfrågor. Inte minst kan sådana konsekvenser märkas på internet där en betydande del av samhällsdebatten i praktiken förs i dag och där det annars som utgångspunkt finns större förutsätt- ningar för enskilda att uttrycka sina åsikter. I förlängningen kan så- ledes den nya straffbestämmelsen även bidra till att främja utövandet av yttrandefriheten i digitala sammanhang, särskilt för kvinnor. Utredningens bedömning är att en bestämmelse som straffbelägger de nu aktuella gärningarna inte innebär en begränsning av yttrande- och informationsfriheten som går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett bestämmelsen. Begräns- ningen av yttrande- och informationsfriheten sträcker sig inte heller så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Bestämmelsen har vidare inte sin grund i ett försök att begränsa enbart viss politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. (2 kap. 21 § regeringsformen.) Den föreslagna bestämmelsen införs mot bakgrund av direktivet – som i sin tur har rasismrambeslutet som förebild – och den får anses upp- fylla såväl EU:s rättighetsstadgas som Europakonventionens krav på godtagbara begränsningar av yttrande- och informationsfriheten. 692 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Det kan också tilläggas att Högsta domstolen vid ett antal tillfällen har prövat om bestämmelsen om hets mot folkgrupp – som i fråga om utformningen av straffansvaret liknar den föreslagna bestäm- melsen – med hänsyn till grundlagen och Europakonventionen ska ges en mera restriktiv tolkning än vad som omedelbart framgår av lagtexten och dess förarbeten.49 Vidare har Europadomstolen prövat bestämmelsen om hets mot folkgrupp (i den lydelse som gällde före den 1 januari 2019) i förhållande till artikel 10 i Europakonventionen och då kommit fram till att det inte varit fråga om någon kränkning av de klagandes rättigheter enligt konventionen.50 Det finns således vägledande avgöranden som belyser de överväganden i förhållande till grundläggande fri- och rättigheter som ska göras när den föreslagna regleringen tillämpas i det enskilda fallet. Slutsatsen bör vara att kriminaliseringen som sådan innebär ett fullt godtagbart krav på att enskildas rättigheter och den grundläggande demokratiska principen om alla människors lika värde ska respekteras vid utövandet av yttrande- och informationsfriheten. Den inskränk- ning av yttrande- och informationsfriheten som den nya bestämmel- sen innebär bedöms sammanfattningsvis vara förenlig med regerings- formen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen. Brottsbeteckning, gradindelningar, straffskalor och straffbestämmelsens placering Brottsbeteckningen föreslås vara könsbaserat näthat. Ordet näthat anknyter till de gärningar som straffbestämmelsen främst syftar till att motverka, nämligen sådana som begås via internet. Tillämpnings- området för bestämmelsen är dock bredare än så och omfattar all spridning av könsbaserade uppmaningar till våld, hot och uttryck för missaktning som sker med tekniskt hjälpmedel. Könsbaserat näthat kommer i hög grad att likna hets mot folk- grupp. De båda brotten avser i huvudsak samma typ av handlande. Den största skillnaden, förutom vilka grupper och enskilda som straffbestämmelserna är avsedda att skydda, är att straffansvaret enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp är teknikneutralt och alltså inte förutsätter spridning med tekniskt hjälpmedel. Det kan dock konstateras att spridning som sker med tekniskt hjälpmedel 49 Se t.ex. NJA 2005 s. 805. 50 Vejdeland m.fl. mot Sverige, nr 1813/07, dom den 9 februari 2012. 693 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 kan inkludera såväl allvarliga som mindre allvarliga fall och att sådan spridning kan förekomma inom ramen för bägge brotten. Könsbaserat näthat bör därmed inte ses som ett i grunden vare sig mer eller mindre allvarligt brott än hets mot folkgrupp. I stället får de båda bestämmel- serna anses straffbelägga handlande av inte bara liknande karaktär utan även liknande allvar. Liksom hets mot folkgrupp kommer könsbaserat näthat att om- fatta gärningar av varierande allvar. Det kan röra sig om allt från sprid- ning i begränsad omfattning av enstaka meddelanden som uttrycker missaktning för ett visst kön till spridning till allmänheten av med- delanden som uppmanar till våld mot ett kön eller en enskild utpekad på grund av sitt kön. I mer kvalificerade fall kan – i likhet med mer kvalificerade fall av hetsbrottet – sådan spridning ske som ett led i en verksamhet av propagandakaraktär. För att det, på motsvarande sätt som gäller för hets mot folkgrupp, ska finnas utrymme för en nyanserad och rimlig bedömning av brottets allvar i det enskilda fallet bör även könsbaserat näthat delas in i tre svårhetsgrader. Straff- skalorna för respektive grad bör motsvara straffskalorna för de tre graderna av hets mot folkgrupp. Det innebär att straffskalan för brott av normalgraden ska vara fängelse i högst två år. För ringa könsbaserat näthat föreslås straffskalan vara böter. Tillämpningsområdet för det ringa brottet behandlas närmare i för- fattningskommentaren (se avsnitt 16.2). Straffskalan för grovt könsbaserat näthat föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. När det gäller gränsdragningen mellan brott av normalgraden och grovt brott bör i princip samma utgångspunkter gälla som för hetsbrottet. Den särskilda straffskalan för grova brott är därmed avsedd för särskilt allvarliga fall och bör användas med viss försiktighet. Vidare bör samma kvalifikations- grunder för grovt brott införas som gäller för hetsbrottet. Vid bedöm- ningen av om brottet är grovt ska det således särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. I författningskommentaren ges ytter- ligare vägledning angående det grova brottet. Vid bedömningen av straffvärdet och påföljdsvalet vid straffvärden på fängelsenivå bör hänsyn tas till bl.a. hur hotfullt eller kränkande innehållet i meddelandet är samt hur omfattande spridningen varit. I likhet med vad som har ansetts gälla för hets mot folkgrupp saknas 694 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. skäl att generellt bedöma könsbaserat näthat som brott av sådan art som bör föranleda fängelse även när straffvärdet inte är särskilt högt.51 Frågor om straffvärde behandlas utförligare i författningskommen- taren. Könsbaserat näthat har brottet hets mot folkgrupp som förebild och i likhet med det brottet är könsbaserat näthat i första hand ett brott mot allmän ordning, även om det också finns ett betydande målsägandeintresse särskilt vid brott som riktar sig mot en enskild. Bestämmelsen om könsbaserat näthat bör därför placeras i 16 kap. brottsbalken, direkt efter hetsbrottsbestämmelsen. Tillämpningen av andra bestämmelser Gärningar som utgör könsbaserat näthat kan även i vissa fall om- fattas av andra straffbestämmelser. Frågor om brottskonkurrens behandlas i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). Könsbaserat näthat undantas inte från det krav på dubbel straff- barhet som i vissa fall gäller när brott begås utomlands. Som framgår av avsnitt 6.11.2 är det förenligt med direktivet. Som konstaterats i fråga om nättrakasserier (se avsnitt 11.2.4) och olaga identitetsexponering (se avsnitt 11.2.5) finns det inte några särskilda bestämmelser om lokalisering av brott som begåtts på internet eller med hjälp av annan informations- eller kommuni- kationsteknik, utan de allmänna bestämmelserna i 2 kap. får tillämpas. Samma utgångspunkt gäller för brott som begåtts med sådant tekniskt hjälpmedel som använts för att sprida uppmaningar till våld, hot och uttryck för missaktning. Enligt 2 kap. 1 § andra stycket brottsbalken ska ett brott anses ha begåtts i Sverige om gärningspersonen handlade här. Om det för straffansvar krävs att gärningen medfört en viss effekt anses brottet ha begåtts i Sverige även i de fall effekten inträdde i Sverige. Avgörande är således var en viss handling har vidtagits och var effekten har inträtt. En handling har vanligtvis vidtagits vid den dator eller motsvarande som använts för att få ett datorsystem att utföra en viss aktuell funktion, medan effekten ytterst får lokaliseras med hänsyn till hur den enskilda straffbestämmelsen är utformad.52 I fråga om könsbaserat näthat bör det innebära att brottet har begåtts 51 Jfr NJA 2006 s. 467. 52 ”Internetförtalet” Högsta domstolens dom den 30 december 2025 i mål B 5546-24 p. 15. 695 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 i Sverige om gärningspersonen befinner sig här när uttalandet eller meddelandet sprids eller spridningen i vart fall i någon mån riktar sig till personer som gör det. Vidare följer av 2 kap. § tredje stycket att ett brott som utgör medverkan (dvs. anstiftan eller medhjälp) till någon annans brott kan anses ha begåtts i Sverige om den medverk- ande handlade här. Även preskriptionsregleringen för könsbaserat näthat bedöms, enligt de utgångspunkter som anges avsnitt 6.12.3, uppfylla direk- tivets krav i fråga om preskriptionstid. Misstanke om könsbaserat näthat av normalgraden och grovt könsbaserat näthat kommer med föreslagna straffskalor att kunna ligga till grund för användandet av straffprocessuella tvångsmedel såsom häktning enligt 24 kap. rättegångsbalken. Minimistraffet för grovt könsbaserat näthat är sådant att hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas vid en för- undersökning om någon är skäligen misstänkt för brott. För använd- ning av vissa andra hemliga tvångsmedel om det finns en skäligen misstänkt – hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning (dock inte sådan som gäller rumsavlyssningsuppgifter) – krävs i princip att straffvärdet för brottet kan antas överstiga fängelse i två år. Detsamma gäller för användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning avseende kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter, när det sker i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott. Detta bedöms dock mycket sällan bli aktuellt. Utredningen anser att de redovisade – begränsade – möjlig- heterna att använda hemliga tvångsmedel vid grovt könsbaserat näthat, sammantaget är proportionerliga och utgör tillåtna begränsningar av relevanta grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen (se avsnitt 11.1.3). Könsbaserat näthat bör anses vara ett s.k. hatbrott. Termen före- kommer inte i brottsbalken eller annan lagstiftning men är relevant för tolkningen av Brottsförebyggande rådets uppdrag att publicera stati- stik om och genomföra fördjupade studier om hatbrott (2 § 3 förord- ningen [2016:1201] med instruktion för Brottsförebyggande rådet). Införandet av könsbaserat näthat kräver inte några följdändringar. I det fortsatta beredningsarbetet kan det dock finnas anledning att fundera på om brottet bör hanteras på motsvarande sätt som hets mot folkgrupp i vissa författningar, bl.a. regleringen om innehåll i 696 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. registeruppdrag enligt förordningen (1999:1135) om misstanke- register och förordningen (1999:1134) om belastningsregister. 11.2.7 Kravet på dubbel straffbarhet för vilseledande till äktenskapsresa tas bort Förslag Vilseledande till äktenskapsresa ska vara undantaget från kravet på dubbel straffbarhet. Skälen för förslaget Artikel 12.4 i direktivet ställer krav på att varje medlemsstat ska säker- ställa att dess behörighet i fråga om gärningar som består i att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap (artikel 4 b) – i de fall då gärningspersonen är en av dess medborgare – inte är kopplad till villkoret att gärningarna är straffbara i den stat där de har utförts. I svensk rätt motsvaras dessa gärningar av brottet vilseledande till äktenskapsresa (4 kap. 4 d § brottsbalken) – från och med den 2 juli 2026 äktenskapsresebrott respektive äktenskapsresebrott mot barn, enligt regeringens förslag i prop. 2025/26:213. Det innebär att brott enligt den paragrafen ska vara undantaget från det krav på dubbel straffbarhet, dvs. att svensk domstol är behörig endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten, som normalt gäller för brott som har begåtts utanför Sverige. Eftersom brott enligt 4 kap. 4 d § inte är undantaget från kravet på dubbel straffbarhet (jfr 2 kap. 5 § andra stycket), och direktivet kräver ett sådant undantag, har utredningen kommit fram till (se avsnitt 6.11.2) att det behövs en lagändring för att uppfylla direktivets krav. Ett tillägg bör därför göras i 2 kap. 5 § andra stycket punkt 4 a – som i dag bl.a. omfattar äktenskapstvång och barnäktenskapbrott – så att vilseledande till äktenskapsresa är undantaget från kravet på dubbel straffbarhet. I den nämnda propositionen föreslås även att tillämpningsområdet för 4 kap. 4 d § ska utvidgas till att – utöver genom vilseledande – omfatta att genom olaga tvång eller utnyttjande 697 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 av utsatt belägenhet förmå en person att resa till en annan stat än den där hen bor, i syfte att personen ska ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Tillägget i 2 kap. 5 § andra stycket punkt 4 a kommer således föranleda att även sådana gärningar undan- tas från kravet på dubbel straffbarhet, vilket bedöms vara ändamåls- enligt. I propositionen föreslås att försök till äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn ska straffbeläggas. I likhet med vad som gäller för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör försök till äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn undantas från kravet på dubbel straffbarhet. Det följer av att tillägg görs i den före- slagna punkten, som även omfattar försök till de brott som nämns där. 11.3 Andra författningsändringar 11.3.1 Informationsskyldigheten i 13 a § förundersökningskungörelsen utvidgas i vissa avseenden Förslag I förundersökningskungörelsen ska det införas en skyldighet att informera målsäganden om möjligheten att ansöka om gränsöver- skridande erkännande av en skyddsorder enligt direktiv 2011/99/ EU eller en skyddsåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013. Det ska också införas en skyldighet att informera målsäganden om • möjligheten att avlägsna eller göra oåtkomligt sådant material som omfattas av den föreslagna lagen om avlägsnande av nät- brottsinnehåll, • rätten enligt EU:s dataskyddsförordning att få sina person- uppgifter raderade och • andra relevanta förfaranden som avser avlägsnande av innehåll online som har anknytning till brottet. 698 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Skälen för förslagen Information om möjligheten att ansöka om gränsöverskridande erkännande av en skyddsorder eller en skyddsåtgärd I avsnitt 7.6.2 har utredningen bedömt att en författningsändring behövs för att uppfylla kravet i artikel 19.4 om att behöriga myndig- heter, när det är av relevans för brottsoffrets säkerhet, ska informera brottsoffret om att det är möjligt att ansöka om gränsöverskridande erkännande av skyddsorder enligt direktivet om den europeiska skyddsordern 2011/99/EU) eller förordning (EU) nr 606/2013 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor. Det rör sig alltså om information om möjligheten att få en skyddsorder eller en skyddsåtgärd som utfärdats i en annan medlemsstat erkänd i Sverige. I 13 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) regleras vilken information en målsägande har rätt att få så snart som möjligt. Enligt första stycket ska målsäganden bl.a. underrättas om att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk med anledning av brott och om möjligheterna för målsäganden att få ersättning enligt brottsskadelagen (2014:322). Av andra stycket följer att om brottet är sådant att det kan bli fråga om att meddela kontaktförbud eller om målsäganden har behov av särskilda skydds- åtgärder enligt 13 f § ska målsäganden så snart som möjligt under- rättas om de regler som gäller för meddelande av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud samt om vilka skydds- åtgärder som finns och om möjlighet till alternativt boende. I tredje stycket radas i ett antal strecksatser upp vad målsäganden därutöver så snart som möjligt ska informeras om. Där nämns bl.a. att måls- äganden ska informeras om möjligheten att begära att en europeisk skyddsorder utfärdas och sänds över till en annan medlemsstat i EU enligt lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder. Utredningen konstaterar att det lämpligaste sättet att uppfylla direktivets krav på informationslämnande är att det i 13 a § tredje stycket förundersökningskungörelsen görs ett tillägg om att måls- äganden – också – ska informeras om möjligheten att få en skydds- order eller en skyddsåtgärd utfärdad i en annan medlemsstat erkänd i Sverige. 699 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Information om möjligheten att avlägsna onlineinnehåll Utredningen har kommit fram till att en författningsändring är nöd- vändig för att uppfylla kravet i artikel 25.1 d om att brottsoffer som utsatts för nätbrott enligt vad som avses i artiklarna 5–8 ska ges information om rättsmedel för att avlägsna onlineinnehåll som har anknytning till brottet (se avsnitt 8.1.2). Som konstaterats där bör informationen lämnas av Polismyndigheten. I kapitel 12 lämnas förslag om att det ska införas en ny lag om avlägsnande av visst sådant onlineinnehåll som artikeln hänvisar till. Den föreslagna lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll bedöms uppfylla de krav på en sådan lagstiftning som uppställs i artikel 23 (se avsnitt 7.10.2). Informationsskyldigheten enligt artikel 25.1 d kan delvis uppfyllas genom att information lämnas om möjligheten att få nätbrottsinnehåll avlägsnat eller oåtkomliggjort enligt den lagen. Den möjligheten bör uttryckligen nämnas i en bestämmelse om information till målsäganden. Informationsskyldigheten enligt direktivet är dock mer omfattande såtillvida att den innefattar även andra brott än de som omfattas av den lagstiftning som genomför artikel 23, dvs. för svenskt vidkommande lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. Dessutom finns det andra förfaranden som måls- äganden bör ha rätt att informeras om. Ett sådant som typiskt sett är relevant och därför bör anges i bestämmelsen är rätten enligt artikel 17 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) att få sina personuppgifter raderade (rätten att bli glömd). I övrigt bör det anges att målsäganden ska informeras om andra relevanta förfaranden som avser avlägsnande av innehåll online som har anknytning till brottet. Beroende på vilket brott det är fråga om kan ett sådant vara skyldigheten enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla att i vissa fall ta bort ett meddelande från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare sprid- ning av meddelandet. En öppen hänvisning till relevanta förfaranden lämnar också utrymme för att information kan lämnas t.ex. om en eventuell framtida verksamhet som hjälper vuxna att ta bort kränk- ande material från plattformar på internet (se avsnitt 8.1.2 om den förstudie om hur en sådan verksamhet kan organiseras och utvecklas som genomförs av Brottsoffermyndigheten). Även informationen till målsäganden om förfaranden för att av- lägsna onlineinnehåll enligt ovan bör inkluderas i katalogen över 700 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. information som ska lämnas målsäganden enligt 13 a § tredje stycket förundersökningskungörelsen. 11.3.2 En bestämmelse om att närstående till brottsoffer i vissa fall ska förutsättas ha ett skyddsbehov införs Förslag I förundersökningskungörelsen ska det införas en bestämmelse om att när en målsägande bedöms ha ett behov av särskilda skydds- åtgärder under förundersökningen och rättegången ska närstående till målsäganden förutsättas ha motsvarande behov. Det ska dock inte gälla om det finns indikationer på att en närstående inte har något sådant behov. Skälen för förslaget Utredningen har konstaterat att det inte finns någon författnings- bestämmelse – eller praxis – som innebär att det förutsätts att när- stående enligt direktivet – dvs. enligt artikel 2 g ett barn till brotts- offret, eller en annan person än gärningspersonen eller den misstänkta som tillhör samma hushåll som brottsoffret och som får sin dagliga omsorg tillgodosedd av brottsoffret – har särskilda skyddsbehov utan att behöva genomgå en skyddsbedömning, såvida det inte finns indikationer på att de saknar särskilda skyddsbehov. Därmed har utredningen bedömt att kravet i artikel 16.8 inte är uppfyllt (se av- snitt 7.3.2). En sådan regel behöver därför införas på författningsnivå. Som konstaterats tidigare framstår det som lämpligt att presum- tionsregeln införs i förundersökningskungörelsen (1947:948) och då i den befintliga bestämmelse i kungörelsen, 13 f §, som handlar om den individuella skyddsbedömning som ska göras avseende måls- äganden. Enligt 13 f § ska polisen så snart som möjligt göra en indi- viduell skyddsbedömning för att fastställa en målsägandes behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersökningen och rättegången. Direktivet innehåller inte någon uttrycklig skrivning om det men det är rimligt att anta att det endast är i de fall då det vid en individuell skyddsbedömning konstateras att ett brottsoffer (i svensk kontext 701 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 en målsägande) har ett skyddsbehov som presumtionen om när- ståendes skyddsbehov ska gälla. Utredningen föreslår därför att det i 13 f § införs ett tillägg – i ett nytt tredje stycke – som innebär att om målsäganden har ett behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersökningen och rättegången ska närstående till målsäganden förutsättas ha motsvarande behov. I stycket ska också anges att det inte ska gälla om det finns indikationer på att den närstående inte har något sådant behov. Det kan exempelvis vara fallet om en närstående bor utomlands utan att ha kontakt med målsäganden eller gärnings- personen. 11.3.3 En skyldighet att underrätta en skyddsperson om en överträdelse av ett kontaktförbud eller en europeisk skyddsorder införs Förslag I förordningen om kontaktförbud ska det införas en skyldighet att underrätta den som konstaktförbudet avses skydda om att det har skett en överträdelse av förbudet. En motsvarande skyldighet att underrätta skyddspersonen vid en överträdelse av en europeisk skyddsorder ska införas i förord- ningen om europeisk skyddsorder. Skälet för förslagen Utredningen har konstaterat att det inte finns någon i författning fastslagen skyldighet att underrätta den som ett kontaktförbud eller en europeisk skyddsorder avses skydda (skyddspersonen) om att det har skett en överträdelse av kontaktförbudet eller den europeiska skyddsordern och att kravet i artikel 19.6 om att brottsoffer ska få en sådan underrättelse utan onödigt dröjsmål därmed inte är upp- fyllt (se avsnitt 7.6.2). En sådan skyldighet att underrätta skydds- personen behöver därför införas för både kontaktförbud och euro- peisk skyddsorder. Förordningen (1988:691) om kontaktförbud består huvudsakligen av bestämmelser om underrättelser, bl.a. till skyddspersonen och den mot vilken förbudet avses gälla, när beslut om kontaktförbud 702 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. meddelas, ändras eller upphävs. Bestämmelser med motsvarande innehåll – som delvis hänvisar till bestämmelser i förordningen om kontaktförbud – avseende europeiska skyddsordrar finns i förord- ningen (2015:646) om europeisk skyddsorder. Utredningen anser att det är lämpligt att en skyldighet att utan onödigt dröjsmål under- rätta skyddspersonen om att det har skett en överträdelse av ett kontaktförbud införs i en ny bestämmelse i förordningen om kontakt- förbud. I förordningen om europeisk skyddsorder bör en hänvisning ske till den bestämmelsen. En följd av det blir att det både vid en överträdelse av ett kontaktförbud och en överträdelse av en euro- peisk skyddsorder är Polismyndigheten som ska underrätta skydds- personen om överträdelsen. 11.3.4 Ett krav på att stödsökandes personuppgifter endast får bevaras en viss längsta tid införs för att ideella organisationer ska få statsbidrag Förslag I förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet ska det in- föras ett krav som innebär att endast de ideella organisationer kan få statsbidrag som förbinder sig att inte lagra stödsökandes person- uppgifter längre tid än vad som är nödvändigt för att tillhandahålla stödet och under alla förhållanden i högst fem år efter den sista kontakten mellan organisationen och den stödsökande. Skälen till förslaget Utredningen har bedömt att den gällande ordningen inte uppfyller kravet i artikel 18.5 om att stödtjänster ska lagra stödsökande brotts- offers personuppgifter under så lång tid som är nödvändigt för att tillhandahålla stödet och under alla omständigheter i högst fem år efter den sista kontakten mellan stödtjänsterna och brottsoffret (se avsnitt 7.5.2). Anledningen till detta är att det inte finns något sådant krav för civilsamhällesorganisationer som tillhandahåller stödtjänster till brottsoffer och inte står under tillsyn av Inspektionen för vård 703 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 och omsorg. En författningsreglering om hur länge sådana organisa- tioner ska få lagra personuppgifter behöver därför införas. Utredningen har tidigare konstaterat att det lämpligaste sättet att säkerställa att direktivets krav i den här delen uppfylls är att ett krav som svarar mot direktivets införs i förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Kravet bör utformas så att endast de ideella organisationer kan få statsbidrag som förbinder sig att inte lagra en stödsökandes personuppgifter längre tid än vad som är nödvändigt för att tillhandahålla stödet och under alla omständig- heter i högst fem år efter den sista kontakten mellan organisationen och den stödsökande. Utredningen föreslår att kravet anges i en ny punkt i 5 §, som innehåller förutsättningar för bidrag. I 13 § anges vad en ansökan om bidrag ska innehålla. Ett av kraven är att en ansökan ska innehålla övrig information som behövs för prövning av ansökan. Det bedöms i och för sig täcka in att den organi- sation som ansöker om bidrag måste lämna in en sådan förbindelse. Av tydlighetsskäl och för att underlätta handläggningen av ansök- ningar bör paragrafen dock kompletteras med ett krav på att ansökan ska innehålla en sådan förbindelse som avses i den nya punkten i 5 §. 704 12 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll 12.1 En ny lag om avlägsnande av material med anknytning till vissa nätbrott ska införas Förslag Det ska införas en lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. Lagen ska reglera förutsättningarna för att avlägsna innehåll med anknyt- ning till vissa brott som begås online (nätbrottsinnehåll) eller göra det oåtkomligt. Med nätbrottsinnehåll ska avses innehåll som skäligen kan antas utgöra ett led i olaga hot, olaga integritetsintrång, ofredande, nät- trakasserier, olaga identitetsexponering, sexuellt ofredande mot barn, sexuellt ofredande eller könsbaserat näthat. Lagen ska gälla nätbrottsinnehåll som sprids till allmänheten online och som har koppling till Sverige. Lagen ska utformas på liknande sätt som lagstiftningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online och den före- slagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Den ska inte gälla innehåll som omfattas av de regelverken. 705 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Skälen för förslagen Behovet av en ny avlägsnandelag Artikel 23 innehåller krav på att medlemsstaterna, utan att det påver- kar tillämpningen av förordningen om digitala tjänster1, ska vidta nöd- vändiga åtgärder för att säkerställa att material som är allmänt tillgäng- ligt online enligt vad som avses i artikel 5.1 a och b samt artiklarna 7 och 8 i direktivet skyndsamt avlägsnas eller att det görs oåtkomligt (punkt 1 första stycket).2 Åtgärderna ska innefatta en möjlighet för behöriga myndigheter att utfärda bindande rättsliga förelägganden att avlägsna sådant material eller göra det oåtkomligt. Medlemssta- terna ska säkerställa att sådana förelägganden åtminstone uppfyller de villkor som anges i artikel 9.2 i förordningen om digitala tjänster (punkt 1 andra stycket). Förelägganden som avses i punkt 1 andra stycket ska riktas till värdtjänstleverantörer. Om avlägsnande inte är möjligt får de behöriga myndigheterna även rikta förelägganden att göra det berörda materia- let oåtkomlig till andra relevanta leverantörer av förmedlingstjänster än värdtjänstleverantörer vilka har teknisk och operativ kapacitet att vidta åtgärder i fråga om det berörda materialet. (Punkt 2.) Medlems- staterna ska säkerställa att förelägganden som avses i punkt 1 andra stycket upphävs och att dessa föreläggandens adressater informeras om detta i de fall då straffrättsliga förfaranden gällande ett brott som avses i artikel 5.1 a eller b, artikel 7 eller artikel 8 avslutas utan att det fastställts att ett brott har begåtts (punkt 3). Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att de förelägganden och andra åtgärder som avses i punkt 1 utfärdas och vidtas genom trans- parenta förfaranden och är föremål för tillräckliga skyddsåtgärder, i synnerhet för att säkerställa att sådana förelägganden och andra åt- gärder är begränsade till vad som är nödvändigt och proportionellt och att vederbörlig hänsyn tas till alla relevanta berörda parters rättig- heter och intressen, inklusive deras grundläggande rättigheter i enlig- het med EU:s rättighetsstadga. Medlemsstaterna ska också säkerställa att värdtjänstleverantörer, andra relevanta leverantörer av förmed- 1 Förordning (EU) 2022/2065 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG. 2 Det handlar således om material som visar handlingar med sexuell innebörd eller intima kroppsdelar (artikel 5.1 a), falskt eller manipulerat intimt material (artikel 5.1 b), sådant material som utgör nättrakasserier, bl.a. visst hotfullt material och oönskade bilder på könsorgan (artikel 7) samt uppmaningar till våld eller hat med kön som grund (artikel 8). 706 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll lingstjänster och innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande som avses i punkt 1 andra stycket har rätt till ett effektivt rättsmedel. En sådan rätt ska inbegripa rätten att överklaga ett sådant föreläggande till domstol i den medlemsstat vars behöriga myndighet utfärdade föreläggandet. (Punkt 4.) De relevanta innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande som avses i punkt 1 första stycket ska informeras – när så är lämpligt av värdtjänstleverantörerna eller av andra relevanta berörda leveran- törer av förmedlingstjänster – om skälen till att materialet har avlägs- nats eller gjorts oåtkomligt i enlighet med de förelägganden eller andra åtgärder som avses i punkt 1 och om möjligheten till rättslig prövning (punkt 5). Det faktum att materialet avlägsnas eller görs oåtkomligt enligt de förelägganden eller andra åtgärder som avses i punkt 1 ska inte hindra behöriga myndigheter från att, utan onödigt dröjsmål, inhämta eller säkra den bevisning som krävs för att utreda och väcka åtal för ett brott som avses i artikel 5.1 a eller b, artikel 7 eller artikel 8 (punkt 6). Utredningen har konstaterat (se avsnitt 7.10.2) att det i dag inte finns något sådant regelverk som direktivet föreskriver. Det behöver därför införas en särskild lag som bl.a. möjliggör för behöriga myndig- heter att utfärda bindande rättsliga förelägganden om att avlägsna sådant innehåll som angetts ovan eller göra innehållet oåtkomligt. Lagen ska utformas på liknande sätt som befintlig lagstiftning på området Som redovisats tidigare (se avsnitt 7.10.2) har Polismyndigheten – med stöd av förordnande av regeringen – behörighet att utfärda s.k. avlägsnandeordrar avseende terrorisminnehåll online i enlighet med förordningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online3 (den s.k. TCO-förordningen). TCO-förordningen, vilken såsom EU- förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna, innehåller flera rättsliga verktyg för medlemsstaterna att använda för att motverka spridningen av terrorisminnehåll online. Förordningen innebär fram- för allt att en behörig myndighet i varje medlemsstat ska ha befogen- het att utfärda en avlägsnandeorder med krav på att värdtjänstleveran- törer avlägsnar terrorisminnehåll eller gör sådant innehåll oåtkomligt 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. 707 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 i samtliga medlemsstater (artikel 3.1). Värdtjänstleverantörer ska av- lägsna terrorisminnehåll eller göra terrorisminnehåll oåtkomligt i samt- liga medlemsstater så snart som möjligt och i alla händelser inom en timme från mottagandet av avlägsnandeordern (artikel 3.3). TCO- förordningen kompletteras av lagen (2023:319) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av ter- rorisminnehåll online (den s.k. TCO-lagen). TCO-lagen innehåller bl.a. bestämmelser om förutsättningarna för att ta ut en sanktions- avgift av en värdtjänstleverantör som inte uppfyller sin skyldighet att följa ett föreläggande om att avlägsna eller oåtkomliggöra terro- risminnehåll. I TCO-lagen fastslås också möjligheten att överklaga en behörig myndighets beslut enligt TCO-förordningen och lagen till allmän förvaltningsdomstol. I lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering, som beslutades den 30 april 2026, föreslås att det ska införas en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Lagen gäller rekryteringsinnehåll som sprids till allmänheten online. Med rekry- teringsinnehåll avses innehåll som skäligen kan antas utgöra ett led i (1) straffbar förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer, eller (2) involverande av en underårig i brottslighet enligt 16 kap. 5 a § brottsbalken. (2 §.)4 Lagen gäller endast rekryteringsinnehåll som (1) riktar sig till svenska med- borgare eller personer som har hemvist i Sverige, (2) görs tillgängligt av någon som befinner sig i Sverige, eller (3) avser brott som ska begås i Sverige eller mot en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige (3 §). Lagen möjliggör för den myndighet som regeringen bestämmer att besluta att förelägga en värdtjänstleverantör att av- lägsna rekryteringsinnehåll eller göra det oåtkomligt. Ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart. (5 §.) Föreläggandet ska uppfylla de krav som följer av artikel 9.2 i förordningen om digitala tjänster (6 §). Den värdtjänstleverantör som tar emot ett föreläggande ska av- lägsna rekryteringsinnehållet eller göra det oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från mottagandet av föreläggan- det. Om det är tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt i en eller flera stater ska den behöriga myndigheten ange det i föreläggandet. (7 §.) Lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online är utfor- mad med TCO-förordningen och TCO-lagen som förebilder och innehåller utöver nämnda paragrafer bl.a. bestämmelser om bevarande 4 Lagen gäller enligt 4 § inte innehåll som omfattas av TCO-förordningen. 708 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll av rekryteringsinnehåll, sanktionsavgift och möjlighet att överklaga behörig myndighets beslut enligt lagen. Utredningen konstaterar att lagen om avlägsnande av nätbrotts- innehåll bör utformas på liknande sätt som TCO-förordningen och TCO-lagen samt den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryterings- innehåll online, så länge den därmed uppfyller direktivets specifika krav. Lagens innehåll behöver dessutom vara förenligt med förord- ningen om digitala tjänster, vilket det kan konstateras att TCO-lag- stiftningen och den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryterings- innehåll online är. Lagen ska gälla nätbrottsinnehåll Den nya lagen ska, på motsvarande sätt som TCO-förordningen och den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, innehålla en legaldefinition av vilket material (innehåll) som lagen gäller. Sådant innehåll bör benämnas nätbrottsinnehåll. För att uppfylla direktivets krav behöver den nya lagen omfatta avlägsnande eller oåtkomliggörande av innehåll som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar eller falskt eller manipulerat intimt material som gjorts tillgängligt för allmänheten utan personens samtycke (artikel 5.1 a och 5.1 b), som utgör vissa former av nättrakasserier (artikel 7) eller som avser uppmaning till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åberopande av kön (artikel 8). Utredningen har bedömt att dessa gärningar i svensk rätt motsvaras av brotten (i deras samtliga svårhetsgrader) olaga integritetsintrång (artikel 5.1 a och 5.1 b), olaga hot och ofredande (artikel 7 a), sexuellt ofredande mot barn och sexuellt ofredande (artikel 7 c) samt de av utredningen föreslagna nya brotten nättrakasserier (artikel 7 b), olaga identitets- exponering (artikel 7 d) och könsbaserat näthat (artikel 8). Det ska därför framgå att lagen gäller innehåll hänförligt till något av dessa brott. Eftersom det är innehållet som är avgörande för lagens tillämp- ning är det dock inte nödvändigt att hänvisa till brottens grova grader. Det hindrar inte att även sådant innehåll som skulle kunna bedömas som t.ex. grovt olaga hot blir föremål för åtgärder enligt lagen. Direktivet uppställer inte något krav på att innehåll hänförligt till några andra brott än de nämnda ska kunna avlägsnas eller göras oåt- 709 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 komligt. Visserligen finns det andra integritetskränkande och frids- kränkande brott, såsom förtal och hets mot folkgrupp, som ofta begås i digitala sammanhang där det finns ett legitimt intresse av att brotts- offren har möjlighet att kunna begära att innehåll med anknytning till brottet avlägsnas eller görs oåtkomligt. Frågan om lagen bör göras tillämplig på även på sådant innehåll kräver dock överväganden kring varje brott, bl.a. i fråga om ändamålsenlighet och proportionalitet, som det inte finns utrymme för inom ramen för utredningen. Definitionen bör, i likhet med vad som föreslås gälla för rekryter- ingsinnehåll, avse innehåll som utgör ett led i något av de i lagen an- givna brotten, snarare än innehåll som utgör något sådant brott. Där- igenom kommer allt sådant direkt brottsanknutet innehåll att omfattas oavsett om brottet har fullbordats redan när innehållet publiceras eller sprids online. På så sätt blir det t.ex. möjligt med åtgärder mot ett meddelande som till sitt innehåll är sådant att det kan utgöra olaga hot även om det inte – på det sätt som krävs för straffansvar för det brottet – har kommit till den hotades kännedom. Direktivet uppställer inte något beviskrav som ska gälla för när innehåll hänförligt till de i direktivet utpekade brotten ska kunna avlägsnas eller göras oåtkomligt. I den föreslagna lagen om avlägs- nande av rekryteringsinnehåll online definieras rekryteringsinnehåll som innehåll som skäligen kan antas utgöra ett led i någon av de i lagen angivna brottsliga gärningarna.5 Det valda beviskravet – skäli- gen kan antas – har främst motiverats med att tröskeln för när rekry- teringsinnehåll kan bli föremål för ett avlägsnande inte bör sättas för lågt eftersom en sådan åtgärd innebär ett ingrepp i yttrande- och in- formationsfriheten. Det lämpligaste alternativet för att åstadkomma en rimlig avvägning i detta avseende har ansetts vara att använda bevis- kravet skäligen kan antas, vilket motsvarar det beviskrav som gäller för att t.ex. ta ett föremål i beslag enligt 27 kap. 1 § rättegångsbalken.6 Utredningen anser – av de skäl som anförts i fråga om rekryterings- innehåll – att samma beviskrav bör uppställas för att kunna avlägsna eller oåtkomliggöra innehåll enligt den nu aktuella lagen. Hur bevis- kravet ska tillämpas utvecklas i författningskommentaren (se av- snitt 16.1). 5 Straffbar förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer eller involverande av en underårig i brottslighet enligt 16 kap. 5 a § brottsbalken. 6 Jfr lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering s. 30–31. 710 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll Endast nätbrottsinnehåll som sprids till allmänheten online och som har anknytning till Sverige ska omfattas Direktivets krav på att det ska finnas mekanismer för att kunna av- lägsna eller oåtkomliggöra material hänförligt till de i direktivet ut- pekade brotten tar endast sikte på sådant material som är allmänt tillgängligt online. Denna begränsning är i linje med vad som gäller enligt TCO-förordningen och vad som föreslås gälla enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Således är TCO-förord- ningen endast tillämplig på värdtjänstleverantörer i den mån de sprider information till allmänheten (artikel 1.2)7 och tillämpningsområdet för lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online är begränsat till innehåll som sprids till allmänheten online. Med spridning online i den föreslagna lagen förstås spridning via internet.8 Utredningens bedömning är att även den nu aktuella lagen bör gälla endast innehåll, i detta fall nätbrottsinnehåll, som sprids till allmänheten online. Det är alltså inte motiverat att gå längre än vad direktivet kräver i detta avseende och införa en möjlighet att avlägsna eller göra oåtkomligt även sådant nätbrottsinnehåll som inte sprids till allmänheten online. Då spridning till allmänheten online inte är en förutsättning för straffansvar för något av de brott som omfattas av lagen kommer således inte alltid material som är hänförligt till dessa brott att kunna avlägsnas eller göras oåtkomligt med stöd av lagen. Detta utgör dock inte något hinder mot en sådan begränsning av lagens tillämpningsområde. En annan fråga rör lagens territoriella tillämpningsområde. Enligt förordningen om digitala tjänster kan förelägganden att agera mot olagligt innehåll riktas även till leverantörer av förmedlingstjänster som är etablerade i en annan medlemsstat än den behöriga myndig- hetens. Samtidigt ska det territoriella tillämpningsområdet för sådana förelägganden fastställas på grundval av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt som möjliggör utfärdandet av föreläggandet och bör inte gå utöver vad som är strikt nödvändigt för att uppnå dess mål (artikel 9.2 b). Det bör mot denna bakgrund krävas att innehållet som sådant har anknytning till svenska intressen för att ett föreläg- 7 Även tillämpningsområdet för förordningen om digitala tjänster är när det gäller sådana värdtjänster som är onlineplattformar begränsat till plattformar som sprider information till allmänheten (artikel 2.1 och 3 i). Med begreppet spridning till allmänheten avses i förord- ningen att på begäran av den tjänstemottagare som tillhandahållit informationen göra den tillgänglig för ett potentiellt obegränsat antal tredje parter (artikel 3 k). 8 Lagrådsremissen s. 22 och 66. 711 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 gande om avlägsnande eller oåtkomliggörande ska kunna beslutas av en svensk myndighet. Detta bör framgå av lagen.9 En sådan be- gränsning är förenlig med direktivet, som föreskriver att föreläg- ganden ska uppfylla villkoren i artikel 9.2 i förordningen om digitala tjänster (artikel 23.1). Till att börja med bör det vara möjligt att besluta om ett föreläg- gande om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrottsinnehåll som riktar sig till svenska medborgare eller personer som har hemvist i Sverige. Därmed kommer innehåll som sprids på plattformar med en svensk publik att omfattas. I dessa fall får det anses finnas en tyd- lig anknytning till svenska intressen. Som konstateras i lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering, där en liknande avgränsning av det territoriella tillämpningsområdet föreslås avseende rekryteringsinnehåll,10 kan det ibland – eftersom det är fråga om innehåll som publiceras online – vara svårt att avgöra om innehållet är riktat till svenska medborgare eller någon som har hemvist i Sverige. För att bedöma om ett visst innehåll är riktat till denna målgrupp kommer det att behöva göras en helhetsbedömning utifrån bl.a. innehållet som sådant och dess kontext och var det publicerats. Vid denna bedömning kan det t.ex. beaktas om innehållet är skrivet på svenska, om det publiceras i en chattgrupp eller i ett forum som vänder sig till personer i Sverige eller om det innehåller referenser till svenska förhållanden såsom platser i Sverige. Kravet bör vidare normalt anses uppfyllt om innehållet pub- liceras på en plattform eller domän med tydlig anknytning till Sverige. Detsamma får anses gälla för innehåll som publiceras på andra domä- ner eller plattformar om det framgår av innehållet eller sammanhanget i övrigt att det som publicerats riktar sig till svenskar.11 Det får också anses vara ett legitimt svenskt intresse att motverka att den här typen av brott begås från Sverige. Därför bör även inne- håll som gjorts tillgängligt av någon som vid tidpunkten för tillgäng- liggörandet befann sig här i landet kunna bli föremål för åtgärder med stöd av lagen. 9 Jfr lagrådsremissen s. 33. 10 I den lagen föreslås att innehåll ska omfattas som (1) riktar sig till svenska medborgare eller personer som har hemvist i Sverige, (2) görs tillgängligt av någon som befinner sig i Sverige, eller (3) avser brott som ska begås i Sverige eller mot en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige. 11 Lagrådsremissen s. 34. 712 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll För att förelägganden om att avlägsna eller oåtkomliggöra nät- brottsinnehåll ska vara ett effektivt verktyg för att förhindra ytter- ligare viktimisering av brottsoffer som har anknytning till Sverige – vilket är ett legitimt svenskt intresse – bör lagen därutöver även gälla innehåll som avser brott mot en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige. Lagen bör alltså sammanfattningsvis gälla nätbrottsinnehåll som (1) riktar sig till svenska medborgare eller personer som har hemvist i Sverige, (2) gjorts tillgängligt av någon som befann sig i Sverige eller (3) avser brott mot en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige. eller Lagen ska inte gälla terrorisminnehåll och rekryteringsinnehåll För sådant innehåll som utgör terrorisminnehåll enligt TCO-förord- ningen gäller bestämmelserna i förordningen och TCO-lagen. Den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online gäller innehåll som syftar till att rekrytera personer för att begå brott i vissa fall. Material som utgör terrorisminnehåll eller rekryteringsinnehåll lär knappast samtidigt vara att betrakta som sådant nätbrottsinnehåll som omfattas av den nu aktuella lagen. För att det inte ska råda oklar- het kring vilket regelverk som är tillämpligt, och för att undvika risken att den nya lagen i något avseende står i strid med TCO-förordningen eller lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, bör det dock i den nya lagen föreskrivas att denna inte gäller för sådant inne- håll som omfattas av TCO-förordningen eller lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. 12.2 Lagen ska innefatta en möjlighet att besluta förelägganden om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrottsinnehåll Förslag En behörig myndighet som regeringen bestämmer ska kunna före- lägga en värdtjänstleverantör att avlägsna nätbrottsinnehåll eller göra det oåtkomligt. Om ett avlägsnande inte är möjligt får den behöriga myndigheten även besluta att förelägga andra leveran- 713 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 törer av förmedlingstjänster än en värdtjänstleverantör, som har teknisk och operativ kapacitet att vidta sådana åtgärder, att göra innehållet oåtkomligt. Ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande av nätbrottsinnehåll ska uppfylla de krav som följer av artikel 9.2 i förordningen om digitala tjänster. Det ska i den nya lagen upplysas om att artikel 9 i förordningen innehåller bestämmelser om för- farandet efter beslut om ett föreläggande. Det ska införas en möjlighet att skjuta upp tidpunkten för när information ska lämnas till tjänstemottagaren. Detta kan regleras på en lägre författningsnivå än lag. Skälen för förslagen Förelägganden ska beslutas av en behörig myndighet som bestäms av regeringen Enligt direktivet ska de föreskrivna åtgärderna för att avlägsna nät- brottsinnehåll innefatta en möjlighet för behöriga myndigheter att utfärda bindande rättsliga förelägganden att avlägsna sådant innehåll eller göra det oåtkomligt. Den nya lagen behöver således ge rättsligt stöd för att besluta om förelägganden om att nätbrottsinnehåll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt. Vid utseendet av en eller flera be- höriga myndigheter ska även förordningen om digitala tjänster beaktas. Enligt artikel 9.1 i förordningen kan ett föreläggande att agera mot olagligt innehåll beslutas av berörda nationella rättsliga eller admini- strativa myndigheter. Som framgår av föregående avsnitt bör den nya lagen – så länge den därmed uppfyller direktivets krav – utformas med TCO-förord- ningen och TCO-lagen samt den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online som förebilder. Regeringen har utsett Polismyndigheten till svensk behörig myndighet enligt TCO-för- ordningen. Polismyndighetens uppdrag när det gäller TCO-förord- ningen är inte reglerat i TCO-lagen utan i myndighetens instruktion (punkt 1 o i bilaga till förordning [2022:1718] med instruktion för Polismyndigheten). I lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering anges att det framstår som lämpligt att samma myn- dighet även utses till behörig myndighet när det gäller att besluta förelägganden enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll 714 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll online och att den behöriga myndigheten bör pekas ut i förordning.12 I förslaget till lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll anges där- för att ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande får beslutas av den myndighet som regeringen bestämmer. Även i den nu aktuella lagen bör det anges att ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande av nätbrottsinnehåll får beslutas av den myn- dighet som regeringen bestämmer. Utredningen anser att övervägande skäl talar för att denna myndighet bör vara Polismyndigheten, som alltså redan utsetts till svensk behörig myndighet enligt TCO-för- ordningen och dessutom kan förväntas bli utsedd till behörig myn- dighet enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Förelägganden ska riktas till en värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst än en värdtjänstleverantör Enligt direktivet ska de behöriga myndigheterna kunna rikta ett före- läggande om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrottsinnehåll till värdtjänstleverantörer. Om avlägsnande inte är möjligt får de behö- riga myndigheterna även rikta förelägganden att göra det berörda materialet oåtkomligt till andra relevanta leverantörer av förmedlings- tjänster än värdtjänstleverantörer vilka har teknisk och operativ kapa- citet att vidta åtgärder i fråga om det berörda materialet. Bestämmel- ser med motsvarande innehåll om vem ett föreläggande kan riktas till bör finnas i lagen. Både värdtjänstleverantörer och andra leverantörer av förmedlings- tjänster än värdtjänstleverantörer definieras i direktivet genom hän- visning till definitioner i förordningen om digitala tjänster.13 En hän- visning till definitionerna i förordningen bör därför göras i lagen. Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller 12 Lagrådsremissen s. 35. 13 Enligt artikel 2 e i direktivet är en leverantör av förmedlingstjänster en leverantör av en för- medlingstjänst enligt artikel 3 g i förordningen. Den artikeln anger att en förmedlingstjänst är en av följande informationssamhällestjänster: (i) En tjänst för enbart vidarefordran (mere conduit) som består av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhanda- hållits av en tjänstemottagare, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät. (ii) En cachningstjänst som består av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, som innefattar automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av informationen och som utförs enbart för att effektivisera den vidare över- föringen av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran. (iii) En värdtjänst som består av lagring av information som tillhandahålls av en tjänstemottagare och som sker på dennas begäran. Enligt artikel 2 d i direktivet är en värdtjänstleverantör en leverantör av en värdtjänst enligt den ovan redovisade definitionen i artikel 3 g iii i förordningen. 715 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU- rättsakten i en viss angiven lydelse. En följd av denna hänvisningstek- nik är att den nationella författningen normalt behöver ändras varje gång EU-bestämmelsen ändras. En dynamisk hänvisning innebär i stället att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. När det gäller hänvisningen till begreppen värdtjänst- leverantörer och andra relevanta leverantörer av förmedlingstjäns- ter än värdtjänstleverantörer bör eventuella ändringar i förordningen få omedelbart genomslag i lagen. Hänvisningarna till förordningen ska därför vara dynamisk. En sådan lösning är också i överensstäm- melse med hur motsvarande hänvisning – till värdtjänstleverantörer – föreslås att göras i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Förelägganden ska utformas i enlighet med förordningen om digitala tjänster Direktivet föreskriver att förelägganden och andra åtgärder ska utfär- das och vidtas genom transparenta förfaranden och vara föremål för tillräckliga skyddsåtgärder, i synnerhet för att säkerställa att sådana åtgärder är begränsade till vad som är nödvändigt och proportionellt och att vederbörlig hänsyn tas till alla relevanta berörda parters rättig- heter och intressen, inklusive deras grundläggande rättigheter i enlig- het med EU:s rättighetsstadga (artikel 23.4). Vidare ska leverantörer ha rätt till ett effektivt rättsmedel, inbegripet rätten att överklaga ett föreläggande till domstol. Nedan redovisas olika förfarandemeka- nismer och skyddsåtgärder enligt förordningen om digitala tjänster, vilka kommer att vara tillämpliga på förfaranden enligt lagen om av- lägsnande av nätbrottsinnehåll. Utredningen bedömer att kraven i de delarna därigenom är uppfyllda. När det gäller direktivets krav på att leverantörer ska ha rätt till ett effektivt rättsmedel föreslås att leverantörer ska kunna överklaga den behöriga myndighetens beslut, bl.a. om att utfärda ett föreläggande (se avsnitt 12.6). Ett föreläggande om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrotts- innehåll enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll kommer att utgöra ett sådant föreläggande som avses i artikel 9.1 i förord- ningen om digitala tjänster. Såsom också anges uttryckligen i direk- tivet innebär det att föreläggandena ska uppfylla de villkor som i artikel 9.2 i förordningen uppställs för förelägganden att agera mot 716 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll olagligt innehåll som översänds till en värdtjänstleverantör. Föreläg- gandet ska då innehålla 1. en hänvisning till den rättsliga grunden för föreläggandet, i unions- rätt eller nationell rätt, 2. en motivering som förklarar varför informationen utgör olagligt innehåll, med hänvisning till en eller flera specifika bestämmel- ser i unionsrätt eller nationell rätt i överensstämmelse med unions- rätten, 3. information som identifierar den utfärdande myndigheten, 4. tydlig information som gör det möjligt för leverantören av för- medlingstjänster14 att identifiera och lokalisera det berörda olag- liga innehållet, såsom en eller flera URL och, när så är nödvändigt, ytterligare information, 5. information om de prövningsmekanismer som finns tillgängliga för leverantören av förmedlingstjänster och för den tjänstemot- tagare som tillhandahållit innehållet, och 6. i tillämpliga fall, upplysningar om vilken myndighet som ska få informationen om den verkan som ges åt föreläggandena. Såsom konstaterats avseende den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online15 förutsätter artikel 9.2 i förordningen om digitala tjänster att kompletterande bestämmelser införs i natio- nell rätt. Det behöver därför i lagen om avlägsnande av nätbrottsinne- håll införas en bestämmelse som reglerar de krav som ett föreläggande att avlägsna nätbrottsinnehåll ska uppfylla. Det kan göras genom en hänvisning till kraven i artikel 9.2 i förordningen. Hänvisningen till förordningen bör vara dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Direktivet ska inte påverka tillämpningen av förordningen om digi- tala tjänster.16 Föreläggandena kommer därför också att omfattas av kraven i övrigt i artikel 9 i förordningen. Enligt artikel 9.1 i ska leve- rantörer av förmedlingstjänster vid mottagandet av ett föreläggande vilket utfärdats av de berörda nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna utan onödigt dröjsmål informera den myndighet som 14 Vilket alltså innefattar värdtjänstleverantörer. 15 Lagrådsremissen s. 39. 16 Artikel 46.1 f. 717 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 utfärdade föreläggandet eller annan eventuell myndighet som anges i föreläggandet om varje eventuell verkan det givits, med angivande av om och när föreläggandet getts verkan. Enligt artikel 9.3 ska den utfärdande myndigheten eller den myndighet som anges i föreläggan- det översända föreläggandet och den information som myndigheten mottagit till samordnaren för digitala tjänster i den utfärdande myn- dighetens medlemsstat. I enlighet med artikel 9.4 ska sedan samord- naren för digitala tjänster översända en kopia av föreläggandet till alla andra samordnare för digitala tjänster. Slutligen ska leverantörer av förmedlingstjänster enligt artikel 9.5 vid en viss tidpunkt informera den berörda tjänstemottagaren om det mottagna föreläggandet och den verkan det givits, samt lämna viss annan information. Bestämmelserna i artiklarna 9.1, 9.3, 9.4 och 9.5 i förordningen om digitala tjänster om hur förelägganden ska hanteras och följas upp är direkt tillämpliga. För att underlätta för myndigheter och domstolar som ska utfärda förelägganden och ta emot information om uppfölj- ning av förelägganden har en upplysningsbestämmelse om dessa regler införts i lagen (2024:954) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digitala tjänster. En motsvarande bestämmelse föreslås tas in i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Även lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll bör innehålla en upplys- ningsbestämmelse om att förordningen innehåller bestämmelser om förfarandet efter beslut om ett föreläggande. Ett krav som uppställs i direktivet (artikel 23.5) är att de relevanta innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande om avlägsnande av nätbrottsinnehåll ska informeras – när så är lämpligt av värdtjänst- leverantörerna eller av andra relevanta berörda leverantörer av förmed- lingstjänster – om skälen till att materialet har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt och om möjligheten till rättslig prövning. Bestämmelsen bör förstås i relation till rätten till ett effektivt rättsmedel för värd- tjänstleverantörer, andra relevanta leverantörer av förmedlingstjänster och innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande (artikel 23.4 andra stycket; se vidare avsnitt 12.6). Direktivet innehåller inte någon definition av innehållsleverantör. I TCO-förordningen definieras en innehållsleverantör som en använ- dare som har tillhandahållit information som lagras och sprids till allmänheten eller har lagrats och spridits till allmänheten av en värd- 718 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll tjänstleverantör17 (artikel 2.2). Enligt TCO-förordningen har inne- hållsleverantörer rätt till ett effektivt rättsmedel (artikel 9) och det finns en skyldighet för värdtjänstleverantörer som avlägsnar terro- risminnehåll eller gör det oåtkomligt att informera innehållsleveran- tören om att detta gjorts (artikel 11). Utredningen konstaterar att någon som via en värdtjänstleverantör har spritt nätbrottsinnehåll till allmänheten är tydligt berörd av åtgärden att avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt men inte omfattas av föreläggandet och behöver därför informeras om åtgärden på annat sätt. Utredningen utgår därför från att innehållsleverantör i direktivets mening överens- stämmer med TCO-förordningens definition. Begreppet innehållsleverantör förekommer inte i förordningen om digitala tjänster. Samtliga sådana aktörer bedöms dock omfattas av det vidare begreppet tjänstemottagare, som i förordningen definieras som en fysisk eller juridisk person som använder en förmedlingstjänst (dvs. exempelvis en värdtjänst), i synnerhet för att söka information eller göra den tillgänglig (artikel 3 b). Av artikel 9.5 i förordningen om digitala tjänster följer att den leve- rantör av förmedlingstjänster som mottagit ett föreläggande om att avlägsna visst innehåll ska informera den berörda tjänstemottagaren om det mottagna föreläggandet och den verkan det givits. Det ska ske senast vid den tidpunkt då föreläggandet ges verkan eller, i förekom- mande fall, vid den tidpunkt som den utfärdande myndigheten anger i sitt föreläggande. Sådan information som tillhandahålls tjänstemot- tagaren ska innehålla en motivering samt ange de möjligheter till pröv- ning som finns och en beskrivning av det territoriella tillämpnings- området för föreläggandet, i enlighet med artikel 9.2. Artikel 9.5 är alltså direkt tillämplig och enligt vad som tidigare konstaterats ska en upplysningsbestämmelse som omfattar den i artikeln fastslagna informationsskyldigheten gentemot tjänstmottagare tas in i den nya lagen. Eftersom tjänstemottagare, enligt ovan, bör anses innefatta innehållsleverantör enligt direktivet är direktivets krav om informa- tionslämnande till relevanta innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande om avlägsnande av nätbrottsinnehåll uppfyllt. Det kan med hänsyn till exempelvis en pågående förundersökning vara nödvändigt att kunna skjuta upp tidpunkten för när information ska lämnas till tjänstemottagaren. En bestämmelse som möjliggör så- 17 Jfr engelska; ‘content provider’ means a user that has provided information that is, or that has been, stored and disseminated to the public by a hosting service provider. 719 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 dan uppskjuten informationslämning, avseende information till inne- hållsleverantörer, finns i TCO-förordningen (artikel 11). Motsvarande möjlighet föreslås införas, på lägre författningsnivå än lag, för förfa- randet enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Samma reglering bör gälla för förfarandet enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. Att en sådan ordning är förenlig med förord- ningen om digitala tjänster, och därmed med direktivet, framgår av att skyldigheten för leverantörer av förmedlingstjänster att informera tjänstemottagaren kan senareläggas i enlighet med tillämplig unions- rätt eller nationell rätt, särskilt i samband med straffrättsliga, civilrätts- liga eller administrativa förfaranden.18 På lägre författningsnivå än lag bör således införas en möjlighet att skjuta upp tidpunkten för när information ska lämnas till tjänste- mottagaren (ett begrepp som alltså bedöms omfatta innehållsleveran- törer i direktivets mening). 12.3 En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst ska avlägsna nätbrottsinnehåll eller göra det oåtkomligt Förslag En värdtjänstleverantör som tar emot ett föreläggande om avlägs- nande eller oåtkomliggörande av nätbrottsinnehåll ska avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att föreläggandet har tagits emot. Samma tidsfrist ska gälla för en annan leverantör av en förmedlingstjänst än en värdtjänstleverantör som tar emot ett föreläggande om att göra nätbrottsinnehåll oåtkomligt. Nätbrottsinnehåll ska kunna avlägsnas eller göras oåtkomligt utan begränsning till visst territoriellt område. Om det är tillräck- ligt att innehållet görs oåtkomligt i en eller flera stater ska den behöriga myndigheten ange det i föreläggandet. Ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart. 18 Skäl 34 till förordningen om digitala tjänster. 720 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll Skälen för förslagen En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst ska agera skyndsamt Mottagaren av en avlägsnandeorder är enligt TCO-förordningen skyl- dig att avlägsna terrorisminnehållet eller göra innehållet oåtkomligt så snart som möjligt och i alla händelser inom en timme från motta- gandet av ordern (artikel 3.3). Motsvarande tidsfrist har föreslagits för förelägganden enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Ett syfte med den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinne- håll är att förhindra ytterligare viktimisering av brottsoffer som drab- bats av integritetskränkande brott. Lagen syftar också till att före- bygga den aktuella typen av brott som begås online. För att lagen ska få sådana effekter krävs att nätbrottsinnehållet tas bort så snart som möjligt. Tidsfristen för en värdtjänstleverantör att avlägsna inne- hållet eller göra det oåtkomligt – och för en annan leverantör av en förmedlingstjänst att göra det oåtkomligt – bör därför motsvara vad som gäller enligt TCO-förordningen och föreslås gälla enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Innehållet ska således tas bort så snart som möjligt och senast inom en timme från det att föreläggandet har tagits emot. Eftersom föreläggandena behöver få verkan så snart som möjligt bör det anges i lagen att ett föreläggande om avlägsnande eller oåt- komliggörande av nätbrottsinnehåll gäller omedelbart. Nätbrottsinnehåll ska kunna avlägsnas eller göras oåtkomligt utan begränsning till visst territoriellt område Enligt TCO-förordningen ska det material som omfattas av en avlägs- nandeorder göras oåtkomligt i samtliga medlemsstater (artikel 3.1). I direktivet anges inte inom vilket territoriellt område nätbrottsinne- håll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt. Enligt förordningen om digitala tjänster är föreläggandets territoriella tillämpningsområde, på grundval av de tillämpliga reglerna i unionsrätt och nationell rätt, inbegripet EU:s rättighetsstadga, och, i förekommande fall, allmänna principer i internationell rätt, begränsat till vad som är strikt nödvän- digt för att uppnå dess mål (artikel 9.2 b). I relevant skälstext anges att verkan av ett föreläggande att avlägsna eller oåtkomliggöra olagligt 721 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 innehåll, i synnerhet i ett gränsöverskridande sammanhang, i prin- cip bör begränsas till den utfärdande medlemsstatens territorium, såvida inte innehållets olaglighet härrör direkt från unionsrätten eller den utfärdande myndigheten anser att de rättigheter som står på spel kräver ett bredare territoriellt tillämpningsområde, i enlighet med unionsrätten och internationell rätt, samtidigt som principen om internationell hövlighet beaktas.19 Det kan antas att de förelägganden om att ta bort nätbrottsinne- håll som kommer att beslutas med stöd av den nya lagen i många fall kommer att avse innehåll som är riktat till personer i Sverige. Det kan då vara tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt i Sverige för att före- läggandet ska få avsedd effekt. Samtidigt ska ett föreläggande också kunna beslutas beträffande innehåll som inte är riktat mot personer i Sverige, om det avser brott mot en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige eller innehållet gjorts tillgängligt av någon som befann sig i Sverige (se avsnitt 12.1). I vissa sådana fall kan det vara fråga om innehåll som väcker intresse även i andra länder eller sådant integritetskränkande material som brottsoffret har en befogad förväntning att ingen ska kunna komma åt oavsett var den befinner sig. Utgångspunkten i lagen bör därför vara att nätbrottsinnehåll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt utan begränsning till visst territoriellt område. Om den behöriga myndigheten gör bedömningen i det en- skilda fallet att det är tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt i en eller flera stater, t.ex. Sverige och Danmark, ska myndigheten ange det i föreläggandet. Eftersom lagen – i enlighet med vad som anges i direktivet – avgränsas till värdtjänstleverantörer och andra leveran- törer av förmedlingstjänster som omfattas av förordningen om digi- tala tjänster kommer det endast att bli fråga om att göra material oåt- komligt inom en eller flera av EU:s medlemsstater.20 19 Skäl 36 till förordningen om digitala tjänster. 20 Jfr lagrådsremissen s. 40–42 avseende det territoriella tillämpningsområdet för lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. 722 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll 12.4 En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst ska bevara nätbrottsinnehåll som avlägsnats eller gjorts oåtkomligt Förslag En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmed- lingstjänst ska bevara det nätbrottsinnehåll, och tillhörande data, som har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt till följd av ett föreläg- gande om avlägsnande. Nätbrottsinnehållet och tillhörande data ska bevaras i sex måna- der från det att innehållet avlägsnats eller gjorts oåtkomligt. Om föreläggandet har överklagats ska materialet bevaras till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Skälen för förslagen Enligt direktivet ska det faktum att material avlägsnas eller görs oåt- komligt inte hindra behöriga myndigheter från att, utan onödigt dröjs- mål, inhämta eller säkra den bevisning som krävs för att utreda och väcka åtal för de relevanta nätbrotten (artikel 23.6). Nätbrottsinnehåll som avlägsnas eller görs oåtkomligt med stöd av lagen ska således be- varas så att avlägsnandet eller oåtkomliggörandet inte hindrar sådan bevisinhämtning eller bevissäkring. Enligt TCO-förordningen ska värdtjänstleverantörer i sex månader bevara sådant terrorisminnehåll som har avlägsnats eller gjorts oåt- komligt till följd av en avlägsnandeorder. Även tillhörande data som är nödvändiga för administrativa eller rättsliga prövningsförfaranden, hantering av klagomål eller för förebyggande, förhindrande, upptäckt, utredning och lagföring av terroristbrott ska bevaras under samma tid (artikel 6). Skyldigheten att bevara materialet för utrednings- eller lagföringsändamål motiveras av att bevarandet är nödvändigt med tanke på det värde som materialet kan tillföra för att störa eller för- hindra terroristverksamhet (skäl 27). En motsvarande skyldighet att bevara rekryteringsinnehåll, och tillhörande data, som har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt föreslås ska införas i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Skyldigheten motiveras av att materia- 723 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 let kan behövas för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott. I lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online föreslås att motsvarande ska gälla. Det föreslås dessutom att rekryteringssinnehåll och tillhörande data vid ett överklagande ska bevaras till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft.21 För att uppfylla direktivets krav i detta avseende bör en motsva- rande reglering som den i TCO-förordningen och den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online införas. Avlägs- nat eller oåtkomliggjort nätbrottsinnehåll med tillhörande data ska alltså, som utgångspunkt, bevaras i sex månader från det att innehållet avlägsnats eller gjorts oåtkomligt. Eftersom det ska vara möjligt att rikta förelägganden inte bara mot värdtjänstleverantörer utan även mot andra leverantörer av förmedlingstjänster ska skyldigheten att bevara gälla båda kategorierna. Att skyldigheten att bevara uppgifter även ska omfatta tillhörande data innebär att exempelvis uppgifter om identitet och IP-adress för den som publicerat innehållet samt datum och tidpunkt för publicer- ingen ska bevaras.22 Skyldigheten att bevara nätbrottsinnehållet och tillhörande data motiveras alltså av att materialet kan behövas för att utreda eller lag- föra brott. Vidare föreslås i kommande avsnitt dels att en värdtjänst- leverantör som åsidosätter sina skyldigheter enligt den nya lagen ska kunna åläggas sanktionsavgift (se avsnitt 12.5), dels att ett beslut om föreläggande ska kunna överklagas (se avsnitt 12.6). Nätbrottsinne- hållet och tillhörande data kan behövas även för prövningen i sådana förfaranden, t.ex. för att kunna återställas om det vid en domstols- prövning visat sig att det inte funnits förutsättningar att avlägsna innehållet. Av detta skäl bör det – i likhet med vad som föreslås i lagen om rekryteringsinnehåll online – införas en bestämmelse som innebär att nätbrottsinnehåll och tillhörande data vid ett överklagande ska bevaras till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Att nätbrottsinnehållet och tillhörande data kan bevaras under en tid om sex månader från att det avlägsnats eller gjorts oåtkomligt, eller om föreläggandet har överklagats till dess att ärendet har avgjorts 21 Lagrådsremissen s. 42–43. 22 Jfr skäl 26 till TCO-förordningen; även lagrådsremissen s. 43. 724 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll genom ett beslut som har fått laga kraft bedöms vara förenligt med direktivet. Nätbrottsinnehåll med tillhörande data kommer att behöva bevaras och hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen. Detta innebär bl.a. att värdtjänstleverantören eller en annan leverantör av en förmed- lingstjänst är skyldig att säkerställa lämplig säkerhet för personupp- gifterna, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada genom olyckshändelse, med användning av lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgär- der (artikel 5.1 f). Dataskyddsregleringen får anses säkerställa ett till- räckligt skydd för de personuppgifter som kan komma att behandlas när nätbrottsinnehåll med tillhörande data bevaras. Det får överlämnas till leverantörerna själva att bedöma vilka tekniska lösningar för beva- rande som är lämpliga att använda. I detta sammanhang kan noteras att en motsvarande skyldighet att bevara material redan gäller enligt TCO-förordningen och föreslås gälla enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. 12.5 Den behöriga myndigheten ska kunna besluta om sanktionsavgift Förslag Den behöriga myndigheten ska få besluta att ta ut en sanktions- avgift av en värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst som överträder sina skyldigheter enligt lagen. En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 5 000 000 kronor eller, vid en systematisk eller fortgående underlåtenhet att fullgöra skyldigheten att avlägsna nätbrotts- innehåll eller göra det oåtkomligt, upp till ett sådant högre belopp som motsvarar fyra procent av leverantörens globala omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om en överträdelse som kan leda till högre sanktionsavgift än 5 000 000 kronor har skett under leverantörens första verksam- hetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är brist- fälliga, får omsättningen uppskattas. Den behöriga myndigheten ska få sätta ned sanktionsavgiften helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig. Avgiften 725 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 ska också få sättas ned om det annars med hänsyn till omständig- heterna framstår som oskäligt att ta ut en avgift. En sanktionsavgift ska få beslutas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum. Ett beslut om sanktionsavgift ska delges den som beslutet riktar sig mot. Sanktionsavgiften ska betalas till den behöriga myndigheten inom 30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Sanktions- avgiften tillfaller staten. En sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. Skälen för förslagen En möjlighet att besluta om sanktionsavgift ska införas Den nya lagen ger alltså den behöriga myndigheten möjlighet att be- sluta förelägganden om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrotts- innehåll. En värdtjänstleverantör eller annan leverantör av förmed- lingstjänster som tar emot ett sådant föreläggande är skyldig att så snart som möjligt, och senast inom en timme från mottagandet, av- lägsna nätbrottsinnehållet eller göra det oåtkomligt. Leverantörerna är dessutom skyldiga att bevara det innehåll som avlägsnats samt till- hörande data. (Se avsnitt 12.3 och 12.4.) För att säkerställa att den föreslagna regleringen får genomslag anser utredningen att det behöver införas någon form av sanktioner vid överträdelser. Annars finns det en påtaglig risk att lagen inte i nämnvärd utsträckning kommer att bidra till att förebygga de aktuella brotten och förhindra ytterligare viktimisering av brottsoffren, vilket är lagens huvudsakliga syften. Det är således motiverat att införa ett sanktionssystem, trots att direktivet inte uppställer något sådant krav. Den lämpligaste typen av sanktion när det gäller överträdelser av skyldigheterna enligt lagen bedöms vara sanktionsavgifter. En möjlig- het att ta ut sanktionsavgift vid överträdelser finns för förelägganden om avlägsnande av terrorisminnehåll enligt TCO-förordningen och en sådan möjlighet föreslås också införas i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Utredningen anser att bestämmelser om sanktionsavgifter med motsvarande innehåll som föreslås i den lagen 726 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll – vilka bygger på bestämmelser i TCO-förordningen – bör införas även i den nu aktuella lagen. Huvudregeln är att sanktionsavgifts- system bygger på strikt ansvar, dvs. att det inte krävs att överträdel- ser skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.23 En sådan ordning, som alltså innebär att det inte krävs någon prövning av subjektiva rekvisit, skulle bidra till ett effektivt sanktionssystem vid överträdelser av den nya lagen. Sanktionsavgifterna bör därför bygga på ett strikt ansvar – något som inte behöver anges särskilt i lagen. När det gäller frågan om vem som ska ges befogenhet att besluta om sanktionsavgift anser utredningen, i likhet med vad som föreslås gälla enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, att det bör vara den behöriga myndigheten som beslutar. Skälet till detta är främst att tillämpningen av de bestämmelser som ska förenas med sanktionsavgift inte framstår som särskilt komplicerad. I stället handlar det främst om att bedöma huruvida ett föreläggande om att avlägsna eller oåtkomliggöra nätbrottsinnehåll eller en skyldighet att bevara sådant innehåll och tillhörande data har följts. Vidare krävs alltså ingen prövning av subjektiva rekvisit. Beslutet bör få överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 12.6). På så sätt tillgodoses rättssäkerhetsaspekterna för den som åläggs sanktionsavgift och på sikt kommer det att kunna bildas domstolspraxis till vägledning för myndighetens beslut.24 Det kan inte uteslutas att en värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst kan komma att bli föremål för en straffrättslig process med anledning av nätbrottsinnehåll som sprids på tjänsten, vilket kan aktualisera förbudet mot dubbelpröv- ning. Skulle en sådan situation uppkomma framstår det som givet att det straffrättsliga förfarandet bör ges företräde. Den behöriga myndigheten bör i ett sådant fall alltså avstå från att besluta om sanktionsavgift, vilket är möjligt eftersom det inte är obligatoriskt att påföra sådan avgift. Undantag från detta bör dock gälla för straff- ansvaret – för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla – enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (den s.k. BBS-lagen). I avsnitt 12.9 lämnas förslag om att den lagen inte ska gälla meddelanden som omfattas av lagen om avlägsnande av nät- brottsinnehåll. Frågan om vilket förfarande som ska ha företräde före- slås alltså i det fallet regleras på lagstiftningsnivå. 23 Prop. 2017/18:232 s. 324. 24 Jfr lagrådsremissen s. 46–48. 727 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Sanktionsavgiftens storlek I sanktionsavgiftsregleringar anges ibland fasta belopp som sanktions- avgift ska tas ut med för olika typer av överträdelser. I andra fall är reglerna utformade på så sätt att sanktionsavgiften ska fastställas till ett belopp inom ett bestämt beloppsintervall eller till en viss procent av årsomsättningen i näringsverksamhet. Utgångspunkten för utformningen av regleringen i lagen om av- lägsnande av nätbrottsinnehåll bör – i överensstämmelse med de över- väganden som gjorts avseende lagen om avlägsnande av rekryterings- innehåll online – vara att en sanktionsavgift ska kunna vara effektiv, proportionerlig och avskräckande för samtliga värdtjänstleverantörer och andra leverantörer av förmedlingstjänster, dvs. oavsett om det rör sig om fysiska eller juridiska personer och oavsett om de bedriver en mindre verksamhet med begränsade resurser eller en större verk- samhet med mycket stora resurser. Det framstår därför som lämpligt att regleringen utformas på så vis att sanktionsavgiften ska fastställas till ett belopp inom ett bestämt beloppsintervall. Förutom att den ekonomiska förmågan hos värdtjänstleverantörer och andra leverantörer av förmedlingstjänster kan skilja sig mycket åt, kan de överträdelser som kan leda till en sanktionsavgift vara olika allvarliga – från att av oaktsamhet inte bevara en mindre del av den data som leverantören är skyldig att bevara till att helt ignorera ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande. Beloppsinter- vallet bör därför vara förhållandevis stort och ge den behöriga myn- digheten utrymme att göra en nyanserad bedömning av avgiftens storlek i det enskilda fallet. Med hänsyn till detta bör en sanktions- avgift bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 5 000 000 kronor, vilket också motsvarar vad som föreslås gälla enligt lagen om avlägs- nande av rekryteringsinnehåll online och enligt TCO-lagen gäller vid åsidosättanden av sådana skyldigheter enligt TCO-förordningen som kan leda till sanktionsavgift. Lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online föreslås även, med TCO-förordningen och TCO-lagen som förebilder, innehålla en särskild beräkningsgrund för sanktionsavgiften när det är fråga om en systematisk eller fortgående underlåtenhet av leverantören att fullgöra sin skyldighet att avlägsna rekryteringsinnehåll eller göra det oåtkomligt. I sådana fall ska sanktionsavgiften kunna bestämmas till ett sådant högre belopp som motsvarar upp till fyra procent av 728 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll värdtjänstleverantörens globala omsättning under det föregående räkenskapsåret. Bestämmelsen om det i TCO-lagen har sin grund i ett krav i TCO-förordningen. Utredningen anser inte att det finns något skäl att se mindre all- varligt på motsvarande överträdelser av den nu aktuella lagen som enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online eller TCO- förordningen. En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst som systematiskt eller fortgående underlåter att avlägsna nätbrottsinnehåll eller göra det oåtkomligt, bör därför kunna åläggas en sanktionsavgift av samma storlek som en värdtjänst- leverantör som på samma sätt underlåter att avlägsna eller oåtkomlig- göra terrorisminnehåll eller rekryteringsinnehåll. Vid sådana överträ- delser bör sanktionsavgiften kunna bestämmas till ett sådant högre belopp som motsvarar upp till fyra procent av leverantörens globala omsättning närmast föregående räkenskapsår. För det fall att över- trädelsen inträffar under leverantörens första verksamhetsår eller att uppgifter om omsättningen av andra skäl saknas eller är bristfälliga, bör omsättningen få uppskattas. När den behöriga myndigheten ska bestämma sanktionsavgiftens storlek måste en helhetsbedömning göras. Vid bedömningen behöver hänsyn tas till bl.a. hur allvarlig överträdelsen är och leverantörens finansiella ställning. Även om en överträdelse i och för sig har skett så kan det finnas skäl att avstå från att ta ut en sanktionsavgift. Det kan exempelvis framstå som oskäligt att ta ut en sanktionsavgift när åsidosättandet är mindre allvarligt. Det bör anges uttryckligen i lagen att den behö- riga myndigheten helt eller delvis får sätta ned sanktionsavgiften om överträdelsen är ringa eller ursäktlig. Avgiften bör också få sättas ned helt eller delvis om det med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att ta ut en avgift. Förfarandet vid beslut om sanktionsavgift I och med att den behöriga myndigheten ska besluta om sanktions- avgift och handläggningen av ärenden enligt den nya lagen utgör en form av administrativ handläggning som inte primärt syftar till att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller lagföra brott kommer förvaltningslagen (2017:900) 729 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 att gälla för förfarandet (se 3 § förvaltningslagen). Det behövs dock vissa ytterligare förfarandebestämmelser. Utredningen anser att även dessa bestämmelser bör, enligt nedan, överensstämma med vad som föreslås gälla enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Till att börja med bör en tidsgräns finnas för den behöriga myndig- hetens handläggning och möjligheten att besluta om sanktionsavgift. En sanktionsavgift bör få beslutas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträ- delsen ägde rum. På grund av sanktionsavgiftens ingripande karaktär bör ett be- slut om avgift delges den betalningsskyldiga enligt delgivningslagen (2010:1932). Det bör framgå uttryckligen av den nya lagen att sanktionsavgiften tillfaller staten. Vidare bör det anges att en sanktionsavgift ska betalas till den behöriga myndigheten inom 30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Om avgiften inte betalas i tid, ska den behöriga myndig- heten lämna den obetalda avgiften för indrivning (4 § fjärde stycket indrivningsförordningen [1993:1229]). I likhet med vad som i allmänhet gäller för sanktionsavgifter bör avgiften preskriberas till den del verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. 12.6 Den behöriga myndighetens beslut ska kunna överklagas Förslag Den behöriga myndighetens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammar- rätten. 730 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll Skälen för förslagen Direktivet föreskriver att värdtjänstleverantörer, andra relevanta leve- rantörer av förmedlingstjänster och innehållsleverantörer som berörs av ett föreläggande ska ha rätt till ett effektivt rättsmedel. En sådan rätt ska inbegripa rätten att överklaga ett sådant föreläggande till dom- stol i den medlemsstat vars behöriga myndighet utfärdade föreläg- gandet. (Artikel 23.4.) Vidare bör det finnas en möjlighet att över- klaga även beslut om sanktionsavgifter till domstol. Om inte annat anges gäller att en förvaltningsmyndighets beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (40 § förvaltnings- lagen). Det finns inte skäl att frångå denna ordning när det gäller beslut som den behöriga myndigheten fattar enligt den nya lagen, även om myndigheten kommer att behöva göra vissa bedömningar som angränsar till straffrätten. Av tydlighetsskäl bör det införas en särskild bestämmelse om överklagande i lagen. Av denna bör det också framgå att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått hen emot (42 § förvaltningslagen). Det innebär att en värdtjänst- leverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst som mot- tagit ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande eller något annat beslut som fattats av den behöriga myndigheten med stöd av lagen, liksom den vars innehåll berörs av ett sådant beslut, kan ha rätt att överklaga det. Vem som har rätt att överklaga följer av allmänna processrättsliga principer och behöver inte anges i lagen. 12.7 Lagens förhållande till grundlagarna och de grundläggande fri- och rättigheterna Bedömning Den nya lagen ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det behöver inte införas en uttrycklig upplysning om detta. Bestämmelserna i den nya lagen är förenliga med skyddet för yttrande- och informationsfriheten enligt regeringsformen, Europa- konventionen och EU:s rättighetsstadga. 731 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Skälen för bedömningen Nätbrottsinnehåll som faller under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen omfattas inte Den nya lagen ska gälla nätbrottsinnehåll som sprids till allmänheten genom att det publiceras online. Innehåll som publiceras på internet kan i vissa fall omfattas av tryckfrihetsförordningen eller, framför allt, yttrandefrihetsgrundlagen (mediegrundlagarna). Sådant nätbrottsinnehåll som kommer att omfattas av den nya lagen kan därför i vissa fall vara tillhandahållet på medier som om- fattas av mediegrundlagarna. I sådana fall följer redan av mediegrund- lagarna att innehåll som skyddas av dessa inte kan bli föremål för någon åtgärd med stöd av den nya lagen – ett föreläggande om avlägs- nande kan alltså inte beslutas avseende sådant innehåll. Detta är en konsekvens av principen om normhierarki, dvs. att grundlagarna har företräde framför vanlig lag. Direktivet bedöms tillåta en sådan ord- ning (jfr artikel 47). Det finns normalt sett inte något behov av att i vanlig lag ta in en upplysning om grundlagarnas företräde. Undantagsvis kan en sådan upplysningsbestämmelse vara betydelsefull när det finns ett särskilt behov av att tydligt markera en begränsning i fråga om tillämpnings- området för en viss lag. Det får dock som utgångspunkt anses mindre lämpligt att ta in sådana bestämmelser i en lag när de inte har någon egentlig materiell funktion. I lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering föreslås att det inte ska tas in en upplys- ningsbestämmelse som hänvisar till mediegrundlagarna i lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online.25 Utredningen anser att övervägande skäl också talar emot att ta in en sådan upplysningsbe- stämmelse i den nu aktuella lagen. För berörda aktörer får det antas stå klart att den nya lagen inte kan tillämpas på innehåll som omfattas av mediegrundlagarna. 25 Lagrådsremissen s. 45. 732 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll Förslagen är förenliga med bestämmelserna om yttrande- och informationsfrihet Innehåll som kommer att omfattas av lagen och som inte omfattas av skyddet i någon av mediegrundlagarna, omfattas i stället av det allmänna skyddet för yttrande- och informationsfrihet i regerings- formen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. De åtgärder som ska kunna vidtas med stöd av lagen innebär inskränkningar i yttrandefriheten för den som sprider innehållet och i informations- friheten för mottagarna. Yttrande- och informationsfriheten enligt regeringsformen kan dock begränsas genom lag, under förutsättning att det rör sig om en proportionerlig inskränkning som sker i ett god- tagbart syfte, t.ex. förebyggandet och beivrandet av brott (2 kap. 21 och 23 §§ regeringsformen). Motsvarande gäller för yttrande- och informationsfriheten enligt Europakonventionen och EU:s rättig- hetsstadga. Den begränsning av yttrande- och informationsfriheten som den nya lagen innebär motiveras av mycket angelägna och godtagbara syf- ten, nämligen att förhindra att brott begås – i den mån det för straff- ansvar krävs något mer än att nätbrottsmaterialet sprids till allmän- heten online – och den ytterligare viktimisering av brottsoffer för integritetskränkande brott som spridningen innebär.26 För att förslagen inte ska gå för långt och utgöra ett oproportio- nerligt ingrepp i yttrande- och informationsfriheten har tillämpnings- området för den nya lagen begränsats på så sätt att den endast ska omfatta innehåll som utgör ett led i vissa utpekade nätbrott (nät- brottsinnehåll). Vidare är de brott som omfattas enbart de brott som direktivet kräver. Genom att lagen avgränsas till nätbrottsinnehåll träffar den inte innehåll som sprids till allmänheten i t.ex. utbildnings- syfte, journalistiskt syfte, konstnärligt syfte eller forskningssyfte. Sådana syften är redan genom straffbestämmelsernas utformning ute- slutna från deras tillämpningsområden. Ett föreläggande om att visst innehåll ska avlägsnas ska vidare kunna överklagas (se avsnitt 12.6) och det ska införas ett krav på att det nätbrottsinnehåll som avlägsnats ska bevaras, bl.a. för att ett överklagande ska kunna prövas. Sammantaget anser utredningen att detta innebär att bestämmel- serna i den nya lagen är proportionerliga och utgör en godtagbar begränsning av yttrande- och informationsfriheten enligt regerings- 26 Jfr skäl 51 i direktivet. 733 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 formen och yttrande- och informationsfriheten enligt Europakon- ventionen och EU:s rättighetsstadga. 12.8 Sekretess och dataskydd Förslag Sekretess ska gälla hos Polismyndigheten för uppgift om en en- skilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll, om det kan antas att den enskilda eller någon närstående till denna lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling ska sek- retessen gälla i högst sjuttio år. Skälen för förslaget och bedömningen Inledande överväganden Den behöriga myndigheten kommer inom ramen för sitt uppdrag att behöva hantera en mängd uppgifter av olika slag, inklusive för enskilda känsliga uppgifter. Dessutom kan uppgifter om en värdtjänst- leverantörs ekonomiska förhållanden behöva behandlas i ärenden som rör sanktionsavgifter. Det behöver därför övervägas om nuva- rande sekretessregler ger ett tillräckligt skydd för dessa uppgifter eller om det finns behov av någon ny sekretessbestämmelse. Vid handläggningen av ett ärende enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll kommer den behöriga myndigheten dessutom att behöva behandla personuppgifter. Det är därför nödvändigt att också analysera hur reglerna förhåller sig till dataskyddsregleringen. Den nya lagen lämnar åt regeringen att avgöra vilken myndighet som ska vara behörig myndighet. Eftersom reglerna om sekretess och dataskydd skiljer sig åt mellan olika myndigheter utgår bedöm- ningarna i detta avsnitt från att det är Polismyndigheten som ska vara behörig myndighet. Som framgår av avsnitt 12.2 anser utredningen att övervägande skäl talar för att Polismyndigheten, som redan utsetts till svensk behörig myndighet enligt TCO-förordningen och dess- utom kan förväntas bli utsedd till behörig myndighet enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, ska ha den rollen. 734 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll Om regeringen framöver skulle överväga att peka ut någon annan behörig myndighet kan de frågor som behandlas här alltså behöva övervägas på nytt. Sekretess ska gälla hos Polismyndigheten även för uppgift som förekommer i ärende enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll De uppgifter som Polismyndigheten kommer behöva hantera inom ramen för ett ärende enligt den nya lagen om avlägsnande av nät- brottsinnehåll kan vara av skilda slag. Genomgående är det dock fråga om i varierande grad integritetskänsliga uppgifter av personlig karak- tär. Det kan t.ex. röra sig om material av explicit sexuell karaktär eller meddelanden med hotfullt eller kränkande innehåll riktat mot någon. Dessutom kan uppgifter om en värdtjänstleverantörs eller en annan leverantör av en förmedlingstjänsts ekonomiska förhållanden behöva behandlas i ärenden som rör sanktionsavgifter. Uppgifterna kan vidare komma från en rad olika källor. Förutom att Polismyndigheten själv kan upptäcka nätsbrottsinnehåll online, så kan ett ärende enligt den nya lagen komma att inledas exempelvis efter att uppgifter inkommit från brottsoffer, allmänheten eller från andra myndigheter. Ärenden enligt den nya lagen kan beröra grundläggande frågor om yttrandefrihet och informationsfrihet. Det finns därför ett starkt intresse av möjligheter till insyn i dessa. Samtidigt är de uppgifter som Polismyndigheten kommer att hantera känsliga både med hänsyn till allmänna och enskilda intressen. Det måste därför finnas utrymme att skydda vissa uppgifter som Polismyndigheten hanterar inom ramen för ett sådant ärende med sekretess. När Polismyndigheten handlägger ärenden enligt den nya lagen är det fråga om en form av administrativ handläggning, som inte primärt sker för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller lagföra brott (mer om denna bedömning nedan). Det innebär att de sekretessregler som gäller inom Polismyn- dighetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet inte blir tillämpliga enbart på den grunden att uppgifter handläggs inom ramen för ett ärende enligt den nya lagen. Material som hanteras i ett sådant ärende kommer emellertid, med hänsyn till den typ av innehåll som omfattas av den nya lagen, ofta att vara sådant att det kan antas att någon typ av brott har begåtts. 735 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Polismyndigheten kommer i sådana fall i regel även att ha anledning att behandla materialet inom ramen för den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten. För uppgifter som behandlas inom ramen för brottsbekämpningen gäller bestämmelserna om sekretess i 18 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder inom den brottsförebyggande eller brottsbekämpande verksamheten mot- verkas eller den framtida verksamheten skadas om dessa röjs (1 §) eller om det inte står klart att de kan röjas utan sådana följder (2 §). Det allmännas intresse av att skydda uppgifter som vid ett utlämnande skulle kunna motverka eller skada brottsbekämpande och brottsföre- byggande verksamheter har mot denna bakgrund ett tillräckligt skydd genom befintlig reglering. Det behövs därför inte någon ny sekretess- bestämmelse till skydd för sådana verksamheter, eller i övrigt till skydd för några allmänna intressen. Denna bedömning är densamma som gjorts i fråga om den föreslagna lagen om avlägsnande av rekry- teringsinnehåll online.27 I lagrådsremissen Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering föreslås att sekretessregleringen till skydd för vissa enskilda intressen i 35 kap. 23 c § offentlighets- och sekretesslagen ska utvidgas så att den utöver uppgifter som förekommer i ärenden enligt TCO-förord- ningen – och även TCO-lagen – även ska omfatta uppgifter som före- kommer i lagen om lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. I likhet med vad som konstaterats avseende lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online är vissa uppgifter om enskildas person- liga och ekonomiska förhållanden som kommer att behandlas i ärenden enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll sådana att ett utläm- nande kan få negativa konsekvenser för den enskilda. Att Polismyn- dighetens handläggning av sådana ärenden inte kommer att ske inom ramen för myndighetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet innebär emellertid bl.a. att bestämmelsen i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), om sekretess för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden bl.a. vid för- undersökning, i regel inte kommer att kunna tillämpas på uppgifter i ett sådant ärende. Den sekretessbestämmelse som återstår är då den generella bestämmelsen om sekretess till skydd för uppgift om en- skilds personliga förhållanden i 21 kap. 1 § OSL, men denna är begrän- 27 Lagrådsremissen s. 53. 736 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll sad till vissa specifika uppgifter, bl.a. sådana som rör en enskilds hälsa eller sexualliv. Detta skydd är inte tillräckligt. Det behövs därför en sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden hos Polismyndigheten i ärenden enligt den nya lagen. Sekretess bör därför, på samma sätt som gäller för ärenden enligt TCO-förordningen och föreslås gälla för ärenden enligt lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, gälla för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden (jfr 35 kap. 23 c § OSL). På motsvarande sätt bör vidare sekretess gälla endast om det kan antas att den enskilda eller någon närstående till denna lider skada eller men om uppgiften röjs. Ett sådant s.k. rakt skaderekvisit är också det vanliga för sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om en- skilda i en verksamhet som avser myndighetsutövning. Även sekre- tesstiden bör bestämmas på samma sätt som för ärenden enligt TCO- förordningen och lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online, dvs. till högst sjuttio år. Det innebär att sekretessen i ärenden enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll till skydd för enskilda fullt ut bör motsvara den som gäller i ärenden enligt TCO-förordningen och föreslås gälla i ärenden enligt lagen om avlägsnande av rekryter- ingsinnehåll online. Den enklaste lösningen är därför att utvidga den befintliga sekretessbestämmelsen i 35 kap. 23 c § OSL till att även omfatta uppgifter i ärenden enligt den nya lagen. Något skäl att be- gränsa meddelarfriheten med anledning av den föreslagna sekretessen finns inte. Slutligen kan det noteras att sekretessen, genom bestäm- melsen i 43 kap. 1 § OSL, kommer att gälla även vid förvaltningsdom- stol när beslut i ett ärende enligt den nya lagen överklagas dit. Intres- set av att införa den föreslagna sekretessregleringen bedöms väga tyngre än intresset av insyn. Det finns rättsligt stöd för nödvändig personuppgiftsbehandling När Polismyndigheten i sin roll som behörig myndighet handlägger ärenden enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll behöver den behandla personuppgifter. Dessa kan finnas i det innehåll som är föremål för granskning, men även i exempelvis en anmälan om nätbrottsinnehåll. Myndigheten kan också behöva behandla person- uppgifter som inte berör nätbrottsinnehållet i sig utan som avser be- 737 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 rörda innehållsleverantörer, värdtjänstleverantörer och andra leveran- törer av förmedlingstjänster, de senare två kategorierna inte minst i ärenden om sanktionsavgift. För Polismyndighetens personuppgiftsbehandling gäller antingen EU:s dataskyddsförordning, med den tillhörande lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen), eller brottsdatalagen (2018:1177) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brotts- datalagens område (polisens brottsdatalag). Avgörande för vilket regelverk som blir tillämpligt är syftet med behandlingen. Om be- handlingen sker i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, eller utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrätts- liga påföljder ska brottsdatalagen tillämpas, annars dataskyddsförord- ningen (artikel 2.2 d i dataskyddsförordningen och 1 kap. 2 § brotts- datalagen). Utfärdandet av förelägganden om avlägsnande och oåtkomliggö- rande av nätbrottsinnehåll har ett nära samband med Polismyndig- hetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet. Även om det innehåll som ett föreläggande avser är olagligt, så handlar det emellertid i dessa delar om en form av administrativt förfarande som inte sträcker sig längre än att säkerställa att det aktuella innehållet avlägsnas eller görs oåtkomligt. Förfarandet riktar sig dessutom mot värdtjänstleverantörer eller andra leverantörer av förmedlingstjänster, dvs. aktörer som i regel inte ansvarar straffrättsligt för det innehåll som sprids på tjänsten (se dock avsnitt 12.9 om lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor). Polismyndighetens personuppgiftsbehand- ling kan därför inte i dessa delar anses ske primärt i brottsförebyggande eller brottsbekämpande syfte, även om effekterna i förlängningen kan bli positiva för det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet. Möjligheterna att besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av den nya lagen syftar till att uppnå efterlevnad av lagen, inte till att bestraffa begångna brott. En sanktionsavgift utgör inte en straff- rättslig påföljd. Inte heller den personuppgiftsbehandling som Polis- myndigheten vidtar i sådana ärenden görs därför i syfte att förebygga eller bekämpa brott i brottsdatalagens mening. Detta innebär sammantaget att dataskyddsförordningen och data- skyddslagen blir tillämpliga på all behandling av personuppgifter som Polismyndigheten vidtar inom ramen för ett ärende enligt den nya 738 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll lagen (motsvarande bedömning har tidigare gjorts avseende TCO- ärenden och ärenden enligt den föreslagna lagen om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online). En annan sak är att vissa personuppgifter i ärenden enligt den nya lagen kan härröra från verksamhet vid Polis- myndigheten där de behandlas i brottsförebyggande eller brottsbe- kämpande syfte – i sådana fall måste det finnas rättsliga möjligheter att gå från sådan behandling till behandling enligt dataskyddsförord- ningen. Dataskyddsförordningen utgår från att varje behandling av person- uppgifter måste vila på en rättslig grund (artikel 6). Den behandling av personuppgifter som myndigheter utför görs huvudsakligen med stöd av de rättsliga grunder som kommer till uttryck i artikel 6.1 c eller e, och som enligt artikel 6.3 ska fastställas i enlighet med unions- rätten eller nationell rätt. Den rättsliga grunden enligt artikel 6.1 c innebär att behandlingen är laglig om den är nödvändig för att full- göra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvariga. Begreppet omfattar i första hand offentligrättsliga förpliktelser. Av 2 kap. 1 § dataskyddslagen följer att en förpliktelse utgör en rättslig grund för behandling av personuppgifter om förpliktelsen följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Den rättsliga grun- den enligt artikel 6.1 e innebär att behandlingen är laglig om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvarigas myndighetsutövning. All verksam- het som en myndighet bedriver, inom ramen för sin befogenhet, anses vara av allmänt intresse.28 Av 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen följer att en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning utgör en rättslig grund för behandling av per- sonuppgifter. När Polismyndigheten utför sina uppgifter som behörig myndig- het så utför den en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, dvs. av den nya lagen. Dessutom innehåller lagen rättsliga förpliktelser som innebär att personuppgifter måste behand- las. Den personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att utföra uppgifterna som behörig myndighet har alltså rättslig grund enligt artikel 6.1 e och kan ha det även enligt artikel 6.1 c. 28 Prop. 2017/18:105 s. 56–59. 739 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 De personuppgifter som behandlas i ett ärende enligt den nya lagen kan utgöra s.k. känsliga personuppgifter enligt artikel 9 i dataskydds- förordningen, exempelvis uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, sexuell läggning, politiska åsikter eller religiös eller filosofisk över- tygelse. Sådana uppgifter får endast behandlas under vissa särskilt an- givna förutsättningar, bl.a. om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse (artikel 9.2 g). I förarbetena till data- skyddslagen gör regeringen bedömningen att det är ett viktigt allmänt intresse att myndigheterna kan sköta sitt uppdrag på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt.29 När Polismyndigheten behandlar känsliga personuppgifter som är nödvändiga för att utföra uppdraget som behörig myndighet rör det sig således om en sådan behandling som omfattas av artikel 9.2 g. I 3 kap. 3 § första stycket 2 dataskydds- lagen klargörs vidare att känsliga personuppgifter får behandlas av en myndighet med stöd av nämnda artikel om behandlingen är nöd- vändig för handläggningen av ett ärende. Detta innebär att det finns rättsligt stöd för Polismyndighetens behandling av känsliga person- uppgifter i den mån sådana är relevanta för ett ärende enligt den nya lagen. Även personuppgifter som rör lagöverträdelser enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen kommer att behöva behandlas i ärenden en- ligt den nya lagen. Eftersom sådana enligt 3 kap. 8 § första stycket dataskyddslagen får behandlas av myndigheter finns rättsligt stöd också för denna del av Polismyndighetens personuppgiftsbehandling. Detta betyder att det finns rättsligt stöd för den personuppgifts- behandling som Polismyndigheten behöver vidta inom ramen för ett ärende enligt lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. Som framgått kommer vissa personuppgifter i ärenden enligt den nya lagen att härröra från verksamheter vid Polismyndigheten där de behandlas i brottsförebyggande eller brottsbekämpande syfte, dvs. inom tillämpningsområdena för brottsdatalagen. Som noterats ovan måste det därför även finnas rättsliga möjligheter att gå från sådan behandling till behandling enligt dataskyddsförordningen. Enligt 2 kap. 22 § brottsdatalagen ska det, innan uppgifter behandlas för ett ändamål utanför den lagens tillämpningsområde, säkerställas att det är nödvändigt och proportionerligt att personuppgifterna be- handlas för det ändamålet, såvida skyldighet att lämna uppgifterna inte följer av lag eller förordning. En bedömning enligt 2 kap. 22 § 29 A prop. s. 85. 740 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll måste alltså göras innan uppgifter kan överlämnas från Polismyn- dighetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheter till den del som handlägger ärenden enligt den nya lagen. I de fall uppgifterna är sådana att de kan behövas i ett ärende enligt den nya lagen kommer proportionalitetskravet, med hänsyn till vikten av en ändamålsenlig handläggning av sådana ärenden, emellertid i regel att vara uppfyllt. Det finns därför tillräckliga rättsliga möjligheter till sådana överlämnanden redan enligt befintlig reglering. Den nya lagen innebär att värdtjänstleverantörer och andra leve- rantörer av förmedlingstjänster i sex månader ska bevara det nätbrotts- innehåll som har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt, samt tillhörande data. Det kan bli aktuellt med bevarande under längre tid om ett före- läggande har överklagats. Delar av det bevarade materialet kommer att innehålla personuppgifter. Rättslig grund för leverantörens be- handling av sådana uppgifter under bevarandetiden finns i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, eftersom den är nödvändig för att fullgöra leverantörens rättsliga förpliktelse att bevara materialet. Nätbrotts- innehållet kan vidare, såsom anges ovan, innefatta känsliga personupp- gifter enligt dataskyddsförordningen. Kravet på bevarande motiveras av att uppgifterna är nödvändiga antingen för vissa rättsliga förfaran- den eller för brottsbekämpningsändamål. I båda fallen måste behand- lingen anses ske för sådana viktiga allmänna intressen som innebär att den är tillåten enligt artikel 9.2 g, och i det förra fallet kan stöd dessutom finnas i artikel 9.2 f. (om behandling för rättsliga anspråk). Nätbrottsinnehållet kan även innefatta personuppgifter som rör lag- överträdelser, vilket enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen kräver att behandlingen är tillåten enligt unionsrätten eller nationell rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Bevarandeskyldigheten enligt den nya lagen innebär att be- handlingen är tillåten enligt svensk rätt. Förutom de skyddsåtgärder som följer redan av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen innebär den nya lagen dessutom att skyldigheten att bevara de aktuella personuppgifterna endast inträder när Polismyndigheten, efter en i lag reglerad prövning, utfärdar ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande – som den enskilda kan överklaga om hen anser det vara felaktigt. Sammantaget innebär detta att det finns lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 10, varför även behandlingen av person- uppgifter som rör lagöverträdelser är tillåten. 741 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Det finns inget behov av ändringar i dataskyddsregleringen För personuppgifter som behandlas vid Polismyndigheten i brotts- förebyggande eller brottsbekämpande syfte finns särskilda bestäm- melser om exempelvis längsta tid för behandling, särskilda upplys- ningar och tillgång till uppgifterna i brottsdatalagen och polisens brottsdatalag. Även dataskyddsförordningen innehåller en mängd bestämmelser till skydd för den vars personuppgifter behandlas med stöd av förordningen. Av de allmänna principerna för behandling av personuppgifter i artikel 5 följer bl.a. att personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ända- mål (ändamålsbegränsning), vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (upp- giftsminimering) och inte får förvaras i en form som möjliggör iden- tifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nöd- vändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas (s.k. lagringsminimering). Vid behandling av känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g uppställer dataskyddsförordningen även ett krav på lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. En sådan åtgärd är den sök- begränsning som gäller enligt 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen. Detsamma gäller den sekretess som föreslås gälla till skydd för upp- gifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt den nya lagen (se avsnittet ovan). Dessa bestämmelser motsvarar visserligen inte i alla delar vad som gäller enligt brotts- datalagen och polisens brottsdatalag, men innebär att det finns ett till- räckligt skydd för de enskilda vars personuppgifter kan komma att be- handlas i ärenden enligt den nya lagen. Det finns därför inte behov av några kompletterande dataskyddsbestämmelser. 742 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll 12.9 Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor ska ändras så att den inte gäller meddelanden som omfattas av lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll Förslag Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor ska inte vara tillämplig på meddelanden som omfattas av lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll. Skälen för förslaget Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (den s.k. BBS-lagen) är tillämplig på elektroniska anslagstavlor, dvs. tjänster för elektronisk förmedling av meddelanden. Meddelanden i lagens mening kan vara text, bild, ljud eller information i övrigt (1 §). Den som tillhandahåller en sådan tjänst har en skyldighet att ta bort ett meddelande från tjänsten, eller på annat sätt förhindra vidare sprid- ning av det, om meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i vissa angivna straffbestämmelser (5 § första stycket 1). För att kunna fullgöra den skyldigheten är den som tillhandahåller tjänsten vidare skyldig att ha viss uppsikt över tjänsten (4 §). Skyldigheten att ha upp- sikt över tjänsten gäller dock inte för den som tillhandahåller en elek- tronisk anslagstavla som är en förmedlingstjänst enligt förordningen om digitala tjänster. I de fallen gäller skyldigheten enligt 5 § när det kommit till tillhandahållarens kännedom att meddelandet finns på tjänsten. (4 a §.) Två av de brott som räknas upp i 5 § första stycket 1 är olaga hot och olaga integritetsintrång. Den som uppsåtligen eller av grov oakt- samhet bryter mot kravet i 5 § första stycket döms till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. (7 § första stycket.) Straffbestämmelsen tillämpas emellertid inte om det för gärningen kan dömas till ansvar enligt brottsbalken, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller terrorist- brottslagen (7 § andra stycket). 743 Genomförandet av direktivet – en ny möjlighet att avlägsna nätbrottsinnehåll SOU 2026:34 Utredningen konstaterar att definitionen av värdtjänstleverantör i direktivet är sådan att en värdtjänstleverantör samtidigt kan vara en tillhandahållare av en elektronisk anslagstavla enligt BBS-lagen. Vidare kan meddelanden på en elektronisk anslagstavla vars innehåll avser olaga hot eller olaga integritetsintrång utgöra sådant nätbrotts- innehåll som omfattas av den nya lagen om avlägsnande av sådant (se avsnitt 12.1). Detta innebär att reglerna i både den nya lagen och BBS-lagen kan komma att träffa samma innehåll. En sådan konflikt är inte lämplig, bl.a. då skyldigheterna enligt den nya lagen att avlägsna eller oåtkom- liggöra nätbrottsinnehåll respektive i BBS-lagen att ta bort meddelan- den från elektroniska anslagstavlor båda är förenade med sanktioner i olika form (sanktionsavgift respektive straffansvar). Därför bör det – på samma sätt som gjorts beträffande TCO-förordningen – göras ett tillägg i 2 § BBS-lagen som innebär att den lagen inte är tillämplig på meddelanden som omfattas av lagen om avlägsnande av nätbrotts- innehåll. 744 13 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse 13.1 Brottet grov olaga förföljelse ska införas Förslag Den straffrättsliga regleringen om olaga förföljelse skärps. Straff- bestämmelsen om olaga förföljelse ska kompletteras med en sär- skild straffskala och en egen beteckning för grovt brott, grov olaga förföljelse. Straffskalan för grov olaga förföljelse ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år. Kvalifikationsgrunder ska införas i bestämmelsen om grov olaga förföljelse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det sär- skilt beaktas om förföljelsen har varit mycket intensiv eller om- fattande eller annars varit av särskilt hänsynslös art. Skälen för förslagen Olaga förföljelse Brottet olaga förföljelse i 4 kap. 4 b § brottsbalken tar sikte på den som förföljer en person genom att begå eller på annat sätt medverka till brottsliga gärningar som utgör misshandel eller försök till sådant brott som inte är ringa, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, kränkande fotografering, olovlig identitetsanvändning, olaga integritetsintrång, ofredande, uppmaning till självmord eller oaktsam uppmaning till självmord, förtal eller grovt förtal, sexuellt ofredande (inklusive mot barn), skadegörelse eller försök till sådant brott, ringa skadegörelse, våld eller hot mot tjänsteman eller försök till sådant brott, angrepp mot tjänsteman eller försök till sådant brott, 745 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 förolämpning mot tjänsteman, eller överträdelse av kontaktförbud eller överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud. Om var och en av dessa gärningar har utgjort led i en upprepad kränk- ning av personens integritet, döms för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år. Regeringen har förslagit att brottskatalogen den 1 juli 2026 ska utökas med brottsliga gärningar som utgör psykiskt våld, som det i samma proposition finns förslag om att kriminalisera, och förolämpning.1 Bestämmelsen om olaga förföljelse infördes 2011 i syfte att för- stärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Vid införandet konstaterades att en höjd straffnivå var angelägen för brottstyper som enligt då gällande praxis ledde till förhållande- vis lindriga påföljder trots att de skett upprepat eller systematiskt. Bestämmelsen är avsedd att omfatta sådana brottstyper som typiskt sett ingår i ett förföljelsebeteende. Olaga förföljelse består av en serie var för sig straffbara gärningar. Således är brottet inte ett s.k. perdurerande brott, dvs. en enda fort- löpande gärning som i sig utgör ett brott. Domstolen måste, liksom vid brott i allmänhet, ta ställning till om varje enskild gärning är styrkt. Det ska vidare ha varit fråga om en upprepad kränkning av personens integritet. Med upprepad kränkning avses gärningar som tar sikte på den personliga integriteten och som sker vid upprepade tillfällen. Hur många sådana gärningar som krävs – och vilket samband som ska föreligga mellan dessa – för att det ska anses vara fråga om en upprepad kränkning i den mening som avses enligt bestämmelsen är att bedöma med utgångspunkt i gärningarnas karaktär. Ju allvar- ligare gärningarna är, desto färre bör krävas för att kränkningen ska anses som upprepad. Det kan i regel förutsättas att brottsliga gärn- ingar av det slag som bestämmelsen avser och som ingår i en serie brott mot en och samma person utgör en kränkning av hens person- liga integritet. Genom att var och en av gärningarna ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet tydlig- görs att det för straffansvar inte krävs några gärningar utöver dem som åtalet avser. Förhållanden som ligger utanför de åtalade gärning- arna kan dock ha betydelse för om gärningarna sammantaget ska bedömas som olaga förföljelse. Om den tilltalade tidigare har dömts för brott mot målsäganden kan detta beaktas vid bedömningen av om de åtalade gärningarna utgör ett led i en upprepad kränkning, för 1 Prop. 2025/26:138. 746 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse att belysa de förhållanden under vilka de åtalade gärningarna ägt rum. Det är därmed inte fråga om att på nytt döma för tidigare prövade gärningar. De objektiva omständigheterna ska vara täckta av uppsåt. Något särskilt förföljelsesyfte krävs inte så länge den tilltalade haft uppsåt till de brottsliga gärningar som förföljelsen består av. Inte heller krävs att den tilltalade haft ett syfte att kränka målsägandens integritet utan det är tillräckligt att gärningspersonen haft uppsåt i förhållande till de faktiska omständigheter som läggs till grund för den bedömningen.2 Brottstyper som framstår som påtagligt allvarligare eller som väsentligen syftar till att skydda ett annat intresse än den enskildas personliga integritet omfattas inte av bestämmelsen om olaga för- följelse. I dessa fall bör domstolen i stället döma särskilt för dessa brott. Om de brottsliga gärningar som åtalet avser inte kvalificerar för olaga förföljelse ska det dömas för vart och ett av brotten enligt sedvanliga regler om brottskonkurrens. Eftersom olaga förföljelse kan innefatta såväl brottsliga gärningar som var för sig har ett straffvärde som motsvarar böter som sådana som motsvarar fängelse, kan straffvärdet för olaga förföljelse variera i betydande grad. Det påverkas av de enskilda gärningarnas allvar och intensitet och den samlade brottslighetens omfattning.3 Straffvärdet ska dock anses vara högre än om det hade fastställts ett gemensamt straffvärde för de ingående gärningarna.4 Tidigare överväganden kring brottets straffskala och gradindelning Straffmaximum för olaga förföljelse har sedan brottet infördes varit fängelse i högst fyra år. Vid införandet konstaterades att eftersom en tillämpning av bestämmelsen om olaga förföljelse förutsätter att flera brott har begåtts måste det när det gäller maximistraffet också beaktas att det vid flerfaldig brottslighet föreskrivs ett förhöjt straff- maximum (26 kap. 2 § brottsbalken). För flertalet av de brott som vid införandet kunde ingå i en olaga förföljelse var maximistraffet fängelse i ett eller två år och i övrigt var det högsta straffet böter. En tillämpning av bestämmelserna om förhöjt straffmaximum innebar att det högsta straff som kunde dömas ut vid flerfaldig brottslighet 2 Prop. 2010/11:45. s. 77 samt ”Den månadslånga övervakningen” NJA 2013 s. 1227 p. 6. 3 A. prop. s. 78. 4 ”Nio månaders förföljelse” NJA 2020 s. 216 p. 12 och 25. 747 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 av det slag som kunde ingå i en olaga förföljelse var fängelse i tre år. Med hänsyn till den kvalificering av de enskilda brottsliga gärning- arna som olaga förföljelse innebar, och vid en jämförelse med straff- maximum för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning som är sex år, ansågs fängelse i fyra år vara ett adekvat högsta straff. Allmänt fängelseminimum (då fjorton dagar, nu en månad) har sedan brottet infördes utgjort straffminimum.5 I Stalkningsutredningens betänkande (Stalkning – ett allvarligt brott, SOU 2008:81), som låg till grund för införandet av bestäm- melsen om olaga förföljelse, föreslogs att brottet skulle vara grad- indelat och att straffet för brott av normalgraden skulle vara fängelse i högst två år och för det grova brottet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Enligt förslaget skulle vid bedömande av om brottet är grovt särskilt beaktas om gärningarna innefattat våld eller hot om grovt våld, brottet pågått under särskilt lång tid, eller av annan anledning kan anses vara särskilt allvarligt. Regeringen ansåg dock att det saknades behov av att dela in olaga förföljelse i grader med hänsyn till att redan den valda lagtekniken innebar en kvalifi- cering av de ingående brotten. En gradindelning bedömdes dessutom innebära påtagliga tillämpningssvårigheter med hänsyn till princip- erna om konkurrens mellan brott.6 En jämförelse med fridskränkningsbrotten I vissa fall ligger det nära till hands att i fråga om allvar jämföra brottet olaga förföljelse med brotten grov fridskränkning och grov kvinno- fridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken). Fridskränkningsbrotten tar sikte på den som mot en närstående eller tidigare närstående person begår eller på annat sätt medverkar till brottsliga gärningar enligt 3 eller 4 kap., 5 kap. 1 eller 2 §, 6 eller 12 kap. brottsbalken eller enligt 24 § lagen om kontaktförbud, eller gärningar som utgör straff- bart försök eller straffbar förberedelse eller stämpling till sådana brott. Om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla döms för grov fridskränkning till fängelse i lägst ett och högst sex år. Har gärningarna begåtts av en man mot 5 Prop. 2010/11:45 s. 73–74. 6 A. prop. s. 74. 748 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, döms han i stället för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Enligt ett förslag från regeringen ska fridskränkningsbrottens brotts- katalog från och med den 1 juli 2026 omfatta hela 5 kap. brottsbalken, dvs. även brottet förolämpning (5 kap. 3 §).7 Även för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning gäller alltså krav på att de gärningar som ingår i brottspåståendet utgjort led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet. När det gäller fridskränkningsbrotten har det uttalats att kravet på en upprepad kränkning normalt bör förutsätta att det är fråga om minst tre gärningar. Situationer kan dock förekomma där åtalet för ett fridskränkningsbrott avser endast två gärningar men där den till- talade tidigare har dömts för en eller flera ytterligare gärningar mot samma målsägande. Det kan också vara fråga om fall där den till- talade i samma rättegång döms särskilt för exempelvis en grov miss- handel. Också tre i sig mindre allvarliga brott, t.ex. tre ofredanden, bör – på samma sätt som tre motsvarande misshandelsgärningar – kunna uppfylla kravet på en upprepad kränkning av den drabbade personens integritet.8 Med kravet på att gärningarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada offrets självkänsla avses en viss kvalificering av gärningarna. Inte alla situationer där det förekommer gärningar som var för sig utgör ett led i en upprepad kränkning av den utsattas personliga integritet är således att bedöma som ett fridskränknings- brott. En bedömning av om gärningarna har en sådan kvalitet att de typiskt sett duger för att allvarligt skada självkänslan måste alltså göras. Den kvalitativa bedömningen av om gärningarna sammantaget är sådana att de bör anses som ett fridskränkningsbrott bör i allt väsentligt ske just vid prövningen av om gärningarna är ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Vid fridskränkningsbrott rör det sig ofta om relativt allvarliga gärningar. Men även gärningar som sedda var för sig kan bedömas som relativt lindriga kan grunda ansvar för brottet, t.ex. frekvent upprepade ofredanden. Så kan vara fallet om de ingått i ett mönster som gör att gärningarna sammantaget är ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Vid bedömningen 7 Prop. 2025/26:138. 8 Prop. 2012/13:108 s. 9 och ”Den grova kvinnofridskränkningen II” NJA 2024 s. 632 p. 12. 749 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 är det naturligt att ta sin utgångspunkt i frekvensen och allvaret av de i åtalet ingående gärningarna.9 Olaga förförföljelse skiljer sig från fridskränkningsbrotten på så sätt att det inte krävs att gärningarna är begångna inom ramen för en närståenderelation. Till skillnad från vad som gäller för fridskränk- ningsbrotten finns det i bestämmelsen om olaga förföljelse inte något heller krav på att de gärningar som utgör den olaga förföljelsen ska ha varit ägnade att allvarligt skada den utsatta personens självkänsla, eller något annat kvalificerat skaderekvisit. Att förföljelsen varit ägnad att allvarligt skada den utsattas självkänsla ska enligt förarbetena i stället beaktas vid bestämmandet av straffvärdet eller leda till ansvar för något av fridskränkningsbrotten, om förutsättningarna för dessa brott i övrigt är uppfyllda.10 Högsta domstolen har emellertid konsta- terat att det vid olaga förföljelse finns ett utrymme för att, vid pröv- ningen av om gärningarna kan anses utgöra en förföljelse av den som har blivit utsatt, göra en sådan kvalitativ bedömning som nyss nämnts, låt vara att behovet av en kvalifikation där är mindre med hänsyn till att ministraffet är betydligt lägre.11 En straffreform som kommer att påverka strafflängden Under senare tid har synen på hur allvarliga olika brott är förändrats och lagstiftaren har ansett att det finns ett behov av att kunna markera en strängare syn när det gäller flera brott. Det har inneburit att nya brott tillkommit, att straff skärpts och att straffskalor delats upp. Regeringen beslutade i juli 2023 att en utredning skulle göra en över- syn av straffskalorna samt föreslå ett reformerat och mer rättvist påföljdssystem. Syftet med uppdraget var att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.12 Förslagen från utredningen, som tog namnet Straffreformutred- ningen, redovisades i juni 2025 (En straffreform, SOU 2025:66). Straffreformutredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I prop. 2025/26:218 (Dubbla straff för brott i krimi- nella nätverk och skärpta straffskalor), som beslutades i april 2026, 9 ”Den grova kvinnofridskränkningen II” p. 13, 15–16. 10 Prop. 2010/11:45 s. 72–73. 11 ”Den grova kvinnofridskränkningen II” p. 14. 12 Dir. 2023:115. 750 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse behandlas vissa av utredningens förslag, bl.a. om förändringar av straffskalor. Andra delar – såsom införandet av nya grunder för be- dömningen av straffvärdet generellt, inklusive vid flerfaldig brotts- lighet – behandlas i lagrådsremissen Ett nytt straffrättsligt påföljds- system, som också beslutades i april 2026. Inom ramen för reformen har en bred översyn av straffskalorna i brottsbalken och annan lagstiftning genomförts, vilket har resul- terat i förslag om att närmare femtio straffskalor ska skärpas. När det gäller straffbestämmelsen om olaga förföljelse har dock Straff- reformutredningen bedömt att straffskalan i sig är väl avvägd och kan lämnas oförändrad.13 I prop. 2025/26:218 instämmer regeringen – mot bakgrund av att straffbestämmelsen träffar ageranden av vitt skilda slag – i och för sig i utredningens bedömning att straffskalan i sig är väl avvägd och kan lämnas oförändrad. Det framhålls dock att omständigheterna i vissa situationer kan vara sådana att det för den enskilda är lika allvarligt att vara utsatt för olaga förföljelse som att vara utsatt för grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning, och en hänvisning görs till det tilläggsuppdrag till denna utredning som behandlas i detta avsnitt.14 I sammanhanget kan nämnas att regeringen inte heller föreslår någon ändring av straffet för frids- kränkningsbrotten.15 Straffreformutredningen föreslår dock andra ändringar som har betydelse för hur straffen för brott ska bestämmas. Dessa har redo- visats i kap. 6 och redovisas på nytt här, i relevanta delar. Förändringar föreslås av de allmänna bestämmelserna om hur straffvärdet ska be- dömas som bl.a. syftar till en mer nyanserad straffmätning och att hela straffskalan i större utsträckning ska användas. Vidare förslås att reglerna i 26 kap. 2 § brottsbalken om konstruktionen av en för- höjd gemensam straffskala vid flerfaldig brottslighet ska skärpas.16 Utredningen föreslår också att en särskild regel för straffvärdebedöm- ningen av flerfaldig brottslighet ska införas. Den regeln är avsedd att leda till ett ökat genomslag för tillkommande brott. Brott som har inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet till person ska som utgångspunkt ges fullt genomslag. Utredningen lämnar också – i enlighet med hur regeln enligt dess kommittédirektiv ska vara utformad – ett alternativt förslag som innebär att det isolerade 13 SOU 2025:66 s. 1099. 14 Prop. 2025/26:218 s. 87. 15 A. prop. s. 87. 16 A. SOU s. 1458. 751 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse SOU 2026:34 straffvärdet för de tre allvarligaste brotten läggs samman (kumuleras). Om det därutöver förekommer brott som inneburit ett allvarligt an- grepp mot någons liv, hälsa eller trygghet till person ska även dessa ges fullt genomslag. Straffreformutredningens förslag i fråga om straffvärdebedömning, i allmänhet och vid flerfaldig brottslighet, behandlas i lagrådsremissen Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Där lämnas flera förslag som syftar till att hela den praktiskt tillämpbara straffskalan, dvs. i vart fall upp till minimistraffet för en grövre svårhetsgrad av brottet, ska komma till användning för alla brott.17 Behovet av att straffskalornas spännvidd utnyttjas ska tillgodoses genom ändringar i de allmänna bestämmelserna i brottsbalken om bedömning av straffvärdet. I be- stämmelsen om grunderna för bedömningen av straffvärdet ska det därför klargöras att det är den skada, kränkning eller fara som gär- ningen inneburit för brottsoffret eller de andra intressen som straff- bestämmelsen ska skydda som ska beaktas vid bedömningen av straff- värdet. Det ska också beaktas vad den tilltalade har insett eller borde ha insett om detta och vilka avsikter eller motiv som hen har haft. De omständigheter vid brottet som går utöver förutsättningarna för att den aktuella straffskalan ska vara tillämplig – försvårande men också förmildrande omständigheter – ska ges ett tydligt genomslag vid straffvärdebedömningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. I prop. 2025/26:218 lämnas – också efter förslag från Straffreform- utredningen – förslag om den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som föreslås gälla inom en snar framtid (från och med den 1 augusti 2026). Det föreslås, med en delvis annan lagteknisk utformning än i Straffreformutredningens förslag, att 26 kap. 2 § ska ändras på så sätt att när fängelse på viss tid används som gemen- samt straff för flera brott ska det högsta maximistraffet enligt straff- skalorna för brotten få överskridas med upp till det dubbla. Straffet ska dock, liksom hittills, inte få överstiga vare sig maximistraffen sammanlagda med varandra eller arton år. Undantag, där maximi- straffet får sättas högre än så, föreslås gälla för brott som omfattas av den särskilda skärpningsgrunden för brott i kriminella nätverk i 29 kap. 2 a § och i vissa fall av återfall i grova brott (26 kap. 2 a och 17 Därutöver konstateras att även fortsättningsvis får behovet av att använda den med en allvarligare grad av ett brott överlappande delen av en straffskala i de flesta fall betecknas som begränsat, förutom när det handlar om flerfaldig brottslighet. Det framhålls att den överlappande delen av straffskalan även kan komma till användning bl.a. vid återfall i brott. 752 SOU 2026:34 En skärpt reaktion på allvarliga fall av olaga förföljelse

6 § Om ett avlägsnande enligt 5 § inte är möjligt får den behöriga myndig- heten besluta att förelägga andra leverantörer av förmedlingstjänster än en värdtjänstleverantör att göra nätbrottsinnehållet oåtkomligt, under förut- sättning att de har teknisk och operativ kapacitet att vidta åtgärder i fråga om innehållet. Med en annan leverantör av en förmedlingstjänst än en värdtjänst- leverantör avses en sådan leverantör av en förmedlingstjänst som omfattas av EU:s förordning om digitala tjänster. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Paragrafen ger den behöriga myndigheten möjlighet att rikta före- lägganden att göra nätbrottsinnehåll oåtkomligt till en annan leve- rantör av en förmedlingstjänst än en värdtjänstleverantör om ett avlägsnande av innehållet inte är möjligt. Övervägandena finns i avsnitt 12.2. I första stycket anges att om ett avlägsnande enligt 5 § inte är möjligt får den behöriga myndigheten förelägga andra leverantörer av en för- medlingstjänst än en värdtjänstleverantör att göra nätbrottsinnehåll oåtkomligt, under förutsättning att leverantören har teknisk och operativ kapacitet att vidta åtgärder i fråga om innehållet. Utöver att ett avlägsnande inte är möjligt ska samtliga förutsättningar i 2 och 3 §§ vara uppfyllda för att ett föreläggande ska kunna riktas till en annan leverantör av en förmedlingstjänst än en värdtjänstleverantör (se kom- mentaren till 5 §). I andra stycket anges att med annan leverantör av en förmedlings- tjänst än en värdtjänstleverantör avses en sådan leverantör av en för- medlingstjänst som omfattas av EU:s förordning om digitala tjänster. Det innebär bl.a. att det krävs att leverantören av en annan förmed- lingstjänst erbjuder tjänster i unionen och att förmedlingstjänsten har väsentlig anknytning till unionen. Att t.ex. en webbplats är tekniskt åtkomlig i unionen är inte tillräckligt. Hänvisningen till förordningen 837 Författningskommentar SOU 2026:34 är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Av tredje stycket följer att även ett beslut om föreläggande enligt denna paragraf gäller omedelbart. Bestämmelsen innebär att beslutet om föreläggande gäller även om det överklagas.

7 § första stycket 3). Regionens ansvar innebär samtidigt inte någon inskränkning i de skyldigheter som andra kan ha enligt annan lag (andra stycket andra meningen), t.ex. enligt 13 § förvaltningslagen. Socialtjänsten använder sig även av s.k. alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsnamn för olika kom- munikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. Vanliga former av AKK är tecken som stöd, bilder, symboler, konkreta föremål, talande hjälpmedel och datorer.342 Vissa kvinno- och tjejjourer har en texttelefon för att kunna ge stöd till kvinnor med hörselnedsättning och det finns även en nationell jourverksamhet som ger stöd på teckenspråk.343 En annan svårighet som kan finnas för brottsoffer med funktions- nedsättning att tillgodogöra sig stöd är hänförlig till begränsningar i fråga om tillgängligheten till stödet som sådant. Ett exempel där brister funnits i detta hänseende avser tillgången till skyddade boen- den som är anpassade för personer med funktionsnedsättning och deras särskilda behov.344 Det har uppmärksammats att särskilda krav kan behöva ställas när det gäller lokaler, bemanning och kompetens hos personalen vid skyddade boenden som tar emot personer med olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om dessa personers möj- lighet att kunna använda hjälpmedel, att eventuell medicinering fun- gerar och att personerna vid behov kan få hjälp med vardagssaker.345 I sitt regleringsbrev för 2024 fick Socialstyrelsen i uppdrag att se över myndighetens kvalitetsindikatorer för skyddade boenden på nationell nivå och följa upp verksamheten vid sådana boenden med särskilt fokus på behov hos barn, våldsutsatta med funktionsnedsättningar samt våldsutsatta i hederskontext. De reviderade indikatorerna pla- neras att användas för första gången våren 2026.346 I Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden 2024, som är den senaste, uppgav 64 procent av de skyddade boendena att de tog emot personer med fysisk funktionsnedsättning. Det var små 342 https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/alternativ-och- kompletterande-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/. 343 Brottsoffermyndigheten, Samhällets samlade stöd till brottsoffer, 2024 s. 63. 344 Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands läns kartläggning av skyddat boende för särskilt utsatta personer, 2016. 345 Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2024 s. 44. 346 Socialstyrelsens kartläggning s. 14. 468 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) skillnader mellan driftformerna (kommunala, privata eller ideella aktörer). När det gällde personer med psykisk funktionsnedsättning uppgav 85 procent av kommunala skyddade boenden att de kunde ta emot denna målgrupp jämfört med 70 procent av de ideella skyd- dade boendena och 82 procent av de privata skyddade boendena.347 Samtidigt var det få skyddade boenden som hade anpassningar för andra fysiska funktionsnedsättningar än rörelsebegränsningar. Medan två tredjedelar av alla skyddade boenden hade olika former av anpass- ningar för den gruppen hade endast 18 procent av de skyddade boen- dena anpassningar för personer med blindhet eller med synsvårig- heter. För personer med dövhet eller hörselnedsättningar var det 27 procent som gjort anpassningar och för andra fysiska eller psy- kiska funktionsnedsättningar var det 39 procent.348 Andelen skyd- dade boenden som hade personal med kompetens att ta emot och ge stöd till särskilt utsatta grupper varierade också – 69 procent hade kompetens att ta emot och ge stöd till personer med psykisk funk- tionsnedsättning, 61 procent personer med intellektuell funktions- nedsättning och 53 procent personer med fysisk funktionsnedsätt- ning.349 Även om det således finns en tydlig förbättringspotential bedömer utredningen att direktivets krav är uppfyllt i fråga om tillgången till skyddade boenden för brottsoffer med funktionsnedsättning. Det bör i sammanhanget beaktas att Socialstyrelsen har ett pågående upp- drag att se över myndighetens kvalitetsindikatorer för skyddade boen- den på nationell nivå och följa upp verksamheten vid sådana boenden med särskilt fokus på behov hos barn, våldsutsatta med funktions- nedsättningar samt våldsutsatta i hederskontext. Under 2026 plane- rar myndigheten att genomföra en ny uppföljning av kvaliteten i skyd- dat boende med reviderade kvalitetsindikatorer.350 När det gäller andra särskilt sårbara grupper framgår av kartlägg- ningen att många skyddade boenden – 86 procent – använde tolk vid samtal med skyddssökande som inte talar svenska. I kartläggningen framhålls att om en skyddssökande har bristande kunskaper i svenska kan det innebära att personalen inte kan uppmärksamma och tillgodo- se viktiga skydds- och stödbehov. Genom att anlita tolk kan skyddade boenden försäkra sig om att personalen förstår den enskildas behov 347 Socialstyrelsens kartläggning s. 21–22. 348 Socialstyrelsens kartläggning s. 45–46. 349 Socialstyrelsens kartläggning s. 54–55. 350 Socialstyrelsens kartläggning s. 68. 469 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 och önskemål och att den enskilda kan ta del av säkerhetsinformation och annan information som ges på det skyddade boendet.351 Vidare konstaterades att en klar majoritet av de skyddade boendena tog emot barn (91 procent), personer utsatta för hedersrelaterat våld (96 pro- cent) och hbtqi-personer (88 procent). Ungefär hälften av boendena (51 procent) tog emot personer med en underliggande beroende- eller missbruksproblematik.352 Utifrån det som redovisats om de nationella stödlinjerna för brotts- offer (se avsnitt 8.5.2.2) bedömer utredningen att dessa – bl.a. genom att erbjuda en chattfunktion och information på webbplatserna på teckenspråk – uppfyller kravet på att vara anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Stödlinjerna är också genom tolktjänster och översättning av webbplatser i stor utsträckning tillgängliga på andra språk än svenska. Vad gäller brottsofferstöd i övrigt ska socialnämnden som nyss nämnts såväl vid planering av verksamheten som i enskilda ärenden som rör stöd till våldsutsatta beakta den särskilda utsatthet eller sår- barhet som en våldsutsatt kan ha på grund av bl.a. ekonomisk situa- tion, funktionsnedsättning, hedersrelaterad kontext, kön, könsöver- skridande identitet eller uttryck, skadligt bruk eller beroende, sexuell läggning, tillhörighet till en nationell minoritet, utländsk bakgrund eller ålder. Som nämnts tidigare (se avsnitt 8.1.2.5) finns även i kun- skapsstödet, som riktar sig till socialnämnden och avser brottsoffer i allmänhet, en beskrivning – motsvarande den i det allmänna rådet för socialnämnden – av särskilt sårbara brottsoffer och det konstateras att brottsoffers individuella förutsättningar kan påverka behovet av stöd. Sammantaget bedömer utredningen att direktivets krav på att specifikt stöd ska erbjudas till brottsoffer som utsätts för intersektio- nell diskriminering är uppfyllt. 8.9.2.2 Brottsoffer som är tredjelandsmedborgare och brottsoffer i förvar och på asylboenden (punkt 3) Punkten innehåller krav på att stödtjänster ska vara tillgängliga för tredjelandsmedborgare som är brottsoffer. Sverige har genomfört brottsofferdirektivet, inklusive kravet på att de rättigheter som fastställs i det direktivet ska gälla brottsoffer 351 Socialstyrelsens kartläggning s. 47. 352 Socialstyrelsens kartläggning s. 20. 470 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) på ett icke-diskriminerande sätt, inbegripet när det gäller deras uppe- hållsstatus (artikel 1.1). Utgångspunkten är att de brottsofferstöd- jande insatser – t.ex. skyddat boende eller samtalsstöd och rådgivning – för vilka socialnämnden, enligt 13 kap. 1 § första stycket socialtjänst- lagen, har ett övergripande ansvar ska vara tillgängliga även för tredje- landsmedborgare. I likhet med vad som konstaterats gälla specifikt i fråga om skyddat boende (se avsnitt 8.6.2.3) bedömer utredningen att lagstiftningen på området innebär att också stödtjänster i allmän- het faktiskt är tillgängliga för tredjelandsmedborgare. För hälso- och sjukvård gäller visserligen särskilda regler bl.a. för vuxna asylsökande, personer i förvar och andra som saknar uppehålls- tillstånd eller de som har tidsbegränsat uppehållstillstånd under genom- förande av förundersökning eller huvudförhandling i brottmål353, enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Även de nämnda grupperna har dock rätt till bl.a. vård som inte kan anstå (6 § lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och 7 § lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd). Utöver av socialnämnden och hälso- och sjukvården ges brotts- offerstöd i stor utsträckning av civilsamhällets organisationer, före- trädesvis brottsofferjourer, kvinno- och tjejjourer samt ungdoms- jourer (se avsnitt 8.1.2.1). Som nämnts hänvisar polisen – inom ramen för sin informationsskyldighet enligt 13 a § förundersökningskun- görelsen – numera alla brottsoffer till Brottsofferjouren Sverige (BOJ), som ger stöd och hänvisar vidare till andra brottsofferstödjande verk- samheter. BOJ erbjuder stöd på omkring 30 olika språk genom sin verksamhet Stöd på eget språk.354 Vissa kvinno- och tjejjourer riktar sig till utlandsfödda kvinnor och det finns de som erbjuder stöd på ett flertal olika språk.355 Rätten till målsägandebiträde och särskild företrädare för barn gäller oberoende av brottsoffrets medborgarskap eller uppehållsstatus. Mål- sägande som behöver en tolk har rätt att få det vid domstolsförhand- lingar (5 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken). Domstolen är även skyldig att på begäran av en målsägande översätta en handling i ett brottmål, eller de viktigaste delarna av den, om det är av väsent- 353 Se 5 kap. 15 § utlänningslagen. 354 https://www.brottsofferjouren.se/brottsofferstod/stod-pa-eget-sprak/. 355 Brottsoffermyndigheten, Samhällets samlade stöd till brottsoffer, 2024 s. 63. 471 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 lig betydelse för att målsäganden ska kunna tillvarata sin rätt (33 kap.

8 § En värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlings- tjänst som tar emot ett föreläggande ska avlägsna nätbrottsinnehållet eller göra det oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att föreläggandet har tagits emot. Om det är tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt i en eller flera stater ska den behöriga myndigheten ange det i föreläggandet. Paragrafen innehåller regler om en värdtjänstleverantör eller annan leverantör av en förmedlingstjänsts skyldighet att avlägsna nätbrotts- innehåll eller göra det oåtkomligt. Övervägandena finns i avsnitt 12.3. I första stycket anges att en värdtjänstleverantör eller annan leve- rantör av en förmedlingstjänst som tar emot föreläggandet ska av- lägsna nätbrottsinnehållet eller göra det oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att föreläggandet har tagits emot. För en annan leverantör av en förmedlingstjänst är det endast fråga om att materialet inom den tiden ska göras oåtkomligt (jfr 6 §). Skyldigheten att göra innehållet oåtkomligt gäller utan 838 SOU 2026:34 Författningskommentar begränsning till visst territoriellt område. Ett undantag från detta finns i andra stycket. Om det är tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt i en eller flera stater ska, enligt andra stycket, den behöriga myndigheten ange det i föreläggandet. Det kan i vissa fall vara tillräckligt att innehållet görs oåtkomligt t.ex. i Sverige eller i vissa nordiska länder. Det är den be- höriga myndigheten som ska bedöma vilket behov som finns i det enskilda fallet. En överträdelse av skyldigheterna i paragrafen kan leda till att leverantören påförs en sanktionsavgift enligt 10 §. Bevarande av nätbrottsinnehåll

9 § första stycket). I sammanhanget ska också nämnas möjligheten för ett utländskt brottsoffer att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader om det behövs för att förundersökning eller huvudförhand- ling i brottmål ska kunna genomföras (5 kap. 15 § utlänningslagen). För det krävs att utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, utlänningen brutit alla förbindel- ser med de personer som är misstänkta för brott som förundersök- ningen avser, och hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas. Om utlänningen vill ha betänke- tid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om hen vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, ska ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genom- föras och hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.356 Sammantaget bedömer utredningen att kravet att stödtjänster ska vara tillgängliga för tredjelandsmedborgare som är brottsoffer, i en- lighet med principen om icke-diskriminering i artikel 1 i brottsoffer- direktivet, är uppfyllt. När det gäller rätten för brottsoffer att hållas avskilda från personer av annat kön i förvar för tredjelandsmedborgare som omfattas av åter- vändandeförfaranden regleras förutsättningarna för att ta utlänningar som vistas i Sverige i förvar i 10 kap. 1–5 §§ utlänningslagen. En ut- länning som har fyllt arton år får tas i förvar bl.a. om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvis- ning eller utvisning (10 kap. 1 § andra stycket 3). En annan situation då en utlänning får tas i förvar är om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 2, 3, 6, 8, 9 eller 10 § eller 11 § första stycket utlänningslagen (10 kap. 1 § andra stycket 2). I bägge fallen får beslut om förvar meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten (tredje stycket). För i vart fall dessa grupper av förvarstagna gäller 356 Jfr skäl 35. Av skälstexten framgår att det i synnerhet bör säkerställas att verkställigheten av återvändandeförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlems- staterna) inte hindrar brottsoffer från att utöva rätten att höras enligt brottsofferdirektivet. 472 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) direktivets krav i fråga om brottsoffer som tagits i förvar för tredje- landsmedborgare som omfattas av återvändandeförfaranden. En utlänning som hålls i förvar enligt utlänningslagen ska, i annat fall än som avses i 10 kap. 20 §357, vistas i lokaler som har ordnats särskilt för detta ändamål. Migrationsverket har ansvaret för sådana lokaler. Migrationsverket har också ansvaret för behandlingen och tillsynen av en utlänning som hålls i förvar. (11 kap. 2 §.) Det finns sex förvar utspridda över landet. På samtliga förvar finns särskilda avdelningar för män, kvinnor och barnfamiljer. Förutom i de undan- tagsfall när barn är förvarstagna vistas kvinnor och män på olika avdel- ningar.358 För förvarstagna som är placerade i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest gäller häkteslagen (2010:611) i tillämpliga delar (11 kap. 2 § tredje stycket utlänningslagen). Enligt 2 kap. 2 § häktes- lagen får en intagen inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En sådan placering får dock göras om det finns särskilda skäl för det och om det i övrigt är lämpligt. Ett sådant särskilt skäl kan t.ex. vara om en kvinna som bytt juridiskt kön från man tidigare som man gjort sig skyldig till sexualbrott mot kvin- nor. Vidare bör undantag kunna göras i ett fall där det bedöms finnas en särskilt hög risk för rymning eller fritagning som motiverar en placering på en anstalt med den högsta säkerhetsklassen. Vid lämp- lighetsbedömningen kan Kriminalvården komma att beakta övriga intagnas inställning om det anses befogat. Utgångspunkten bör annars vara att om det juridiska könet för en intagen har ändrats ska en pla- cering i anstalt eller häkte göras utifrån det kön som framgår av folk- bokföringen (dvs. en kvinna-till-man ska placeras tillsammans med män och en man-till-kvinna ska placeras tillsammans med kvinnor).359 Brottsoffer som bor på förläggningar för personer som ansöker om internationellt skydd, för Sveriges del asylboenden, ska enligt direk- tivet ha rätt att inkvarteras separat, åtskilda från personer av annat kön. Bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som är asylsökande finns i lagen (1994:137) om mottagande av asyl- sökande m.fl. 360 Lagen reglerar också asylsökandes boende. Sedan den 1 mars 2025 gäller enligt 3 § första stycket att Migrationsverket 357 Som avser placering i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. 358 SOU 2024:5 s. 157 och SOU 2025:16 s. 116 samt https://www.migrationsverket.se/om- migrationsverket/migrationsverket-svarar/2024/2024-06-03-vad-ar-ett-forvar.html. 359 Bet. 2023/24:SoU22 s. 144–145. 360 Enligt 1 § första stycket 1 räknas som asylsökande den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser. 473 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 ska tilldela asylsökande en plats på ett asylboende. För personer som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmel- serna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (1 § första stycket 2) ska Migrationsverket erbjuda en plats på ett asylboende eller anvisa en kommun som ska ordna boendet. Undantag gäller för ensamkom- mande barn. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet (andra stycket.) Motsvarande be- stämmelser kommer från och med den 1 oktober 2026 att i stället finnas i en ny mottagandelag.361 För att förbereda för det reformerade mottagningssystemet gavs Migrationsverket i uppdrag att planera och genomföra anpassningar av myndighetens boendebestånd. I stället för lägenhetsboenden ska i huvudsak kollektiva boenden användas som mottagnings- och åter- vändandecenter. Lägenhetsboenden ska dock kunna användas om och endast i den utsträckning det är nödvändigt för att Migrations- verket ska kunna utföra sitt uppdrag kostnadseffektivt, exempelvis vid ett betydande ökat antal asylsökande.362 Migrationsverket har redovisat att verket vid tidpunkten för redovisningen (januari 2025) hade fyra anläggningar (mottagnings- eller återvändandecenter) med kollektiva boenden men att fler behövs. I dessa center kommer det utöver kollektivt boende även att ingå lägenheter i närheten där per- soner med särskilda behov kan tilldelas plats. För att uppnå trygga och säkra center har Migrationsverket bedömt att särskilda delar inom ett center ska kunna avdelas till specifika målgrupper, i form av sektionering. Sektionering innebär att ett specifikt utrymme på ett boende tillgängliggörs alternativt inte tillgängliggörs på individ- eller gruppnivå. Beroende på centrets utformning kan det röra sig om enskilda hus eller utvalda korridorer som avdelas. En grundläg- gande sektionering vid center kommer att ske utifrån ensamstående kvinnor, med eller utan barn. Migrationsverket bedömer däremot att det skulle begränsa användbarheten och flexibiliteten i för stor utsträckning om sektioneringen inom centermiljön skulle bli för omfattande eller särskilda center för olika målgrupper, som exempel- vis center enbart för barnfamiljer, inrättades. Skälet till detta är att det är svårt att prognosticera sammansättningen av asylsökande. När det inte är möjligt att möta individuella behov vid ett boende i ett 361 Prop. 2025/26:229. 362 Ju2024/00608 s. 1 och 3. 474 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) center, kommer boende i lägenhet att vara en möjlighet också i fram- tiden.363 Utredningen bedömer att direktivets krav är uppfyllt i fråga om att brottsoffer som så begär ska kunna hållas avskilda från personer av annat kön i förvar för tredjelandsmedborgare som omfattas av återvändandeförfaranden eller inkvarteras separat på förläggningar för personer som ansöker om internationellt skydd. 8.9.2.3 Möjlighet att anmäla brott på institutioner, förläggningar och i förvar (punkt 4) Punkten innehåller krav på att personer ska kunna anmäla fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer på institutioner, förläggningar och i förvar till relevant personal. Det ska finnas förfaranden för att säkerställa att denna personal eller de behöriga myndigheterna hante- rar sådana anmälningar på lämpligt sätt och utan dröjsmål i enlighet med kraven i artiklarna 16, 17 och 18. Som nämnts tidigare (se avsnitt 7.1.2.1) anmäls brott till Polis- myndigheten. Anmälningar kan ske i första hand per telefon eller genom besök på en polisstation. Vissa brott går även att anmäla på nätet. Att det inte är möjligt att anmäla brott till någon annan myndig- het är inget problem om kravet i artikeln, vilket utredningen bedömer, ska förstås som att personer som befinner sig på institutioner, förlägg- ningar och i förvar ska kunna få hjälp av personalen där att anmäla fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer till Polismyndig- heten. Det ska således finnas rutiner för att hänvisa dessa personer till polisen för att möjliggöra att brott anmäls och anmälningarna hanteras på lämpligt sätt och utan dröjsmål. Migrationsverket ansvarar för de utlänningar som hålls i förvar eller bor på asylboenden. I Migrationsverkets uppdrag ingår att jäm- ställdhetsintegrera och utforma verksamheten så att jämställda villkor för kvinnor och män respektive för flickor och pojkar uppnås (4 § 6 förordningen [2019:502] med instruktion för Migrationsverket). Mig- rationsverket ska dessutom motverka vissa former av allvarlig brotts- lighet (5 §). Ett av målen i myndighetens plan för jämställdhetsinteg- rering 2022–2025 var att motverka alla typer av könsrelaterat våld. Migrationsverkets arbete mot könsrelaterat våld innebär bl.a. att ver- 363 Migrationsverket, Redovisning av uppdraget att förbereda för ett reformerat mottagnings- system (Ju2024/00608), dnr: 1.1.2-2025-513 s. 3, 19 och 22. 475 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 ket ska upptäcka våld och beakta våldsutsattas sårbarhet under hand- läggningen. Det innebär också att Migrationsverket i olika kanaler informerar om vart en person som är våldsutsatt kan vända sig. Mig- rationsverket har konstaterat att könsrelaterat våld har en tydlig kopp- ling till myndighetens kärnuppdrag då utsatthet eller risk för att ut- sättas för våld kan vara grund för att beviljas uppehållstillstånd.364 I den tidigare nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017–2026) framhöll regeringen att samhället aktivt och systematiskt måste verka för att öka upptäckten av våld.365 Med hänsyn till att detta arbete var eftersatt beslutade regeringen 2018 att ge Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för utökad samverkan på området 2019–2021.366 Därefter har regeringen gett de fyra myndig- heterna och Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att verka för förbätt- rad upptäckt av våld m.m., först under 2019–2021 och sedan under 2022–2024.367 Uppdraget för 2022–2024 inbegrep att myndigheterna skulle utveckla samverkan om rutiner och metoder för upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande, samt hänvisning till rätt instans, förstärkt stöd till relevant personal med klientkontakter och att stödja ledning och styrning för att arbetet med ökad upptäckt av våld ska kunna göras uthålligt över tid och implementeras i myndigheternas ordinarie verksamheter. Myndigheterna skulle också redovisa de åt- gärder som genomförts för att öka medarbetares och chefers kunska- per om mäns våld mot kvinnor och en gemensam grundförståelse för frågor om våld samt dess orsaker, omfattning och konsekvenser. I upp- draget skulle de resultat som redovisades i uppdraget för 2019–2021 beaktas.368 I Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget för 2022–2024 konstateras att Migrationsverket har rutinhandböcker och metodstöd för ökad upptäckt av våld i alla ärendeslag som hand- läggs av Migrationsverket förutom medborgarskap. Under uppdrags- perioden hade stödmaterialet uppdaterats och fler rutiner tillkommit. Ett exempel på en sådan ny rutin avsåg hur våld ska dokumenteras. Det konstaterades också att Migrationsverket under våren 2024 an- tagit en bindande policy för området könsrelaterat våld som gäller 364 Migrationsverket, Plan för jämställdhetsintegrering 2022–2025, dnr 1.2.2.1-2021-15627 s. 6 och Migrationsverket, Migrationsverkets insatser inom regeringsuppdraget Förbättrad upptäckt av våld, dnr 1.3.4-2022-4047 s. 4, 8–9 och 15. 365 Skr. 2016/17:10 s. 132. 366 S2018/03696. 367 A2019/01517 och A2022/00842. 368 A2022/00842 s. 1. 476 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) sökande, med årlig uppföljning. I styrdokumentet tydliggörs hur chefer och medarbetare ska arbeta för att öka upptäckten av våld i verksamheten. De övergripande principerna för arbetet mot våld lyfts fram och vikten av utbildning och kunskap betonas för att kunna upptäcka och hantera våldsutsatthet.369 När det gäller barn ska näm- nas att Migrationsverket och anställda hos verket är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (19 kap. 1 § första stycket 14 social- tjänstlagen). Migrationsverket har nu ett pågående uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden på kort och lång sikt. Åtgärderna ska främja omställningen av mottag- ningssystemet och särskilt fokusera på att förbättra förhållandena för grupper som kan vara särskilt sårbara, framför allt barn. Åtgär- derna ska bl.a. omfatta ökad personalnärvaro, utvärdering av kom- petensbehov, säkerhetshöjande åtgärder i boendemiljön och förbättrad boendestandard samt förbättrad tillgång till insatser, inklusive ökad samverkan med andra aktörer. Migrationsverket ska även i övrigt vidta åtgärder som myndigheten bedömer är lämpliga för att stärka tryggheten och säkerheten på boendena. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2027.370 Migrationsverket, som ansvarar för de utlänningar som hålls i förvar och bor på asylboenden, arbetar således aktivt och systematiskt med att utveckla arbetet med att upptäcka och hantera fall av våld mot dessa grupper. Utredningens bedömning är att personer som hålls i förvar och bor på asylboenden bör kunna få den hjälp de behöver av personal där att anmäla fall av våld mot kvinnor eller våld i nära rela- tioner till polisen och att kravet på att anmälningarna hanteras på lämpligt sätt och utan dröjsmål därmed är uppfyllt. I punkten nämns utöver förläggningar och förvar även institutio- ner. Personer som vistas på dessa ska således kunna få den hjälp de behöver av personal där att anmäla fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. Utredningen bedömer att de institutioner som avses i artikeln för svenskt vidkommande främst är sådana institutioner som bedrivs i statlig regi och som Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för. Det rör sig i så fall om institutioner för personer som vårdas på 369 Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheter i samverkan ökar upptäckten av våld. Slutredovisning av uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2022–2024 s. 28–29. 370 Ju2022/03315. 477 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 särskilda boenden med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård och bor på SiS-hem.371 Även andra institutioner kan dock omfattas såsom in- rättningar för psykiatrisk tvångsvård. Under alla förhållanden om- fattades nämnda institutioner av det samhällsomfattande uppdraget att, inom ramen för den tidigare nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, aktivt och systema- tiskt verka för att öka upptäckten av våld. Vidare kan konstateras att Statens institutionsstyrelse genom regleringsbrev för 2025 fick i upp- drag att fortsätta vidta åtgärder för att göra myndighetens verksamhet känd samt tillgänglig och anpassad för barn, bl.a. genom att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till. Uppdraget omfattar både barn som är pla- cerade på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem och andra barn, t.ex. anhöriga till placerade barn.372 I fråga om barn som vistas på särskilda boenden med stöd LVU eller i SiS-hem omfattas personalen av anmälningsskyldigheten till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta gäller även om det är fråga om yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. (19 kap. 1 § första stycket 21 och 22 socialtjänstlagen.)373 Sammantaget bedöms direktivets krav vara uppfyllt även i denna del. 371 https://www.stat-inst.se/om-sis/. I prop. 2025/26:132 föreslås att barn och unga, i de fall en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, ska dömas till fängelse i stället för sluten ung- domsvård. Förslaget innebär att Kriminalvården blir ansvarig för verkställigheten och att sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet. 372 S2024/02156 (delvis). 373 Prop. 2025/26:12 s. 127. 478 9 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) 9.1 Förebyggande åtgärder (artikel 34) Bedömning Nuvarande ordning bedöms i huvudsak uppfylla direktivets krav. Förslag Relevanta myndigheter – inklusive Brottsoffermyndigheten, Jäm- ställdhetsmyndigheten och Polismyndigheten – ska ges i uppdrag att, i samverkan med varandra, ta fram och besluta om riktade med- vetandegörande och kunskapshöjande insatser om de nya brott som enligt förslagen i kapitel 11 ska genomföra artiklarna 5–8. 9.1.1 Artikel 34 Artikel 34 innehåller krav på att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom att anta en omfattande flernivåstrategi (punkt 1). Förebyg- gande åtgärder ska bl.a. omfatta genomförande av eller stöd till rik- tade informationskampanjer eller informationsprogram som riktar sig till personer från tidig ålder. Kampanjerna eller programmen får omfatta forsknings- och utbildningsprogram för att öka allmänhetens medvetenhet om och kunskap om de olika yttringarna av och grund- orsakerna till alla former av våld mot kvinnor och våld i nära relatio- ner, behovet av förebyggande arbete och, i lämpliga fall, konsekven- 479 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 serna av sådant våld, särskilt för barn. I relevanta fall får programmen utformas i samarbete med relevanta organisationer i det civila sam- hället, specialiserade tjänster, arbetsmarknadens parter, berörda sam- hällsgrupper och andra intressenter. (Punkt 2.) Vidare ska medlemsstaterna göra information om förebyggande åtgärder, brottsoffers rättigheter, tillgång till rättslig prövning och advokat samt skydds- och stödåtgärder, inbegripet sjukvård, till- gänglig och lättåtkomlig för allmänheten, med beaktande av de mest talade språken på respektive territorium (punkt 3). Riktade åtgärder ska inriktas på grupper med förhöjd risk, såsom de som avses i arti- kel 33.1. Information för barn ska formuleras på ett barnvänligt sätt eller anpassas så att den blir barnvänlig. Informationen ska presen- teras i format som är tillgängliga för personer med funktionsnedsätt- ning. (Punkt 4.) Förebyggande åtgärder ska i synnerhet syfta till att ifrågasätta skadliga könsstereotyper, främja jämställdhet, ömsesidig respekt och rätten till personlig integritet och uppmuntra alla, särskilt män och pojkar, att fungera som positiva förebilder för att främja beteende- förändringar i hela samhället i linje med målen i direktivet (punkt 5). Åtgärder för att förhindra att skadliga könsstereotyper vidmakthålls med syftet att utrota föreställningen om kvinnors underordning eller stereotypa roller för kvinnor och män kan även omfatta åtgärder för att säkerställa att kultur, sedvänja, religion, tradition eller heder inte betraktas som ett rättfärdigande av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, eller av en mildare behandling av sådana brott. Förebyg- gande åtgärder bör uppmuntra män och pojkar att vara positiva före- bilder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, men bör också syfta till att få bukt med stereotyper som innebär att män av- hålls från att söka hjälp i situationer där de utsätts för våld. Med tanke på att barn från mycket tidig ålder exponeras för könsroller som for- mar deras uppfattning om sig själva och påverkar deras akademiska och yrkesmässiga val samt förväntningarna på deras roller som kvin- nor och män under hela deras livstid är det mycket viktigt att mot- verka könstereotyper i förskoleverksamhet och barnomsorg.1 Förebyggande åtgärder ska också syfta till att rikta in sig på och minska efterfrågan på brottsoffer som utsatts för sexuellt utnyttjande (punkt 6) samt bidra till eller öka medvetenheten om den skadliga sedvänjan med kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, med 1 Skäl 75. 480 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) beaktande av antalet personer som riskerar att drabbas eller som drabbas av dessa sedvänjor i respektive medlemsstat (punkt 7). Vidare ska förebyggande åtgärder specifikt inriktas på de nätbrott som avses i artiklarna 5–8. Medlemsstaterna ska i synnerhet säker- ställa att sådana förebyggande åtgärder inbegriper utvecklingen av digital kompetens, t.ex. ett kritiskt förhållningssätt till den digitala världen och kritiskt tänkande, så att användare kan upptäcka och hantera fall av nätvåld, söka hjälp och förhindra att sådant våld ut- övas. Medlemsstaterna ska främja multidisciplinärt samarbete och samarbete mellan olika intressenter, t.ex. mellan relevanta leveran- törer av förmedlingstjänster och behöriga myndigheter, för att ta fram och genomföra åtgärder för att hantera de nätbrott som avses i artiklarna 5–8. (Punkt 8.) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2006/54/EG ska medlemsstaterna vidta adekvata och lämpliga åt- gärder för att sexuella trakasserier i arbetslivet ska tas upp i relevant nationell politik, när detta utgör ett brott enligt nationell rätt. Sådan nationell politik får identifiera och fastställa de riktade åtgärder som avses i punkt 2 för de sektorer där arbetstagarna är mest utsatta. (Punkt 9.) 9.1.2 Nuvarande ordning uppfyller i huvudsak direktivets krav 9.1.2.1 En omfattande flernivåstrategi (punkt 1) I ett tidigare kapitel (se avsnitt 4.3) redovisas att Sverige inom ramen för det jämställdhetspolitiska arbetet har tagit fram en tioårig natio- nell strategi (2026–2035) mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära rela- tioner, utnyttjande i prostitution och människohandel samt heders- relaterat våld och förtryck.2 Strategin har ett tydligt fokus på det våldsförebyggande arbetet, i syfte att betona att våldet ska upphöra, inte enbart hanteras. Den har tre utgångspunkter som ska genom- syra genomförandet. 2 Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck (skr. 2025/26:245). 481 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 1. Rättighetsbaserade insatser och ett stärkt brottsofferperspektiv. 2. En ändamålsenlig samverkan för att motverka samtliga våldsområden. 3. Ett kunskapsbaserat arbete. Ett rättighetsbaserat arbetssätt fokuserar på att stärka individer, främja lika rättigheter och delaktighet, motverka diskriminering och säker- ställa det allmännas ansvar. Ett brottsofferperspektiv innebär att aktivt främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Det fram- går även i strategin att arbetet behöver inkludera fler faktorer än kön, exempelvis faktorer kopplade till könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- nedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns även andra om- ständigheter som kan bidra till ökad risk för våldsutsatthet och som behöver uppmärksammas för ett likvärdigt stöd och skydd. Exempel- vis kan det finnas skäl att se över om riskanalyser och metodstöd beaktar social och ekonomisk utsatthet, exempelvis hemlöshet, bero- endeproblematik eller att stå utanför arbetsmarknaden. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till geografiska förutsättningar för att säker- ställa en jämlik tillgång till stöd och skydd för olika grupper och i olika delar av landet.3 En ändamålsenlig samverkan för att motverka samtliga vålds- områden innebär att myndigheterna bör vidareutveckla metoder och rutiner för strukturerad samverkan mellan aktörer som hante- rar individärenden, exempelvis polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sådana arbetssätt bör finnas i hela landet och ta hänsyn till olika förutsättningar i glesbygd och tätort samt utgå från indi- videns behov. Stödet till utsatta inom olika våldsområden bör sam- ordnas när det är möjligt och bedöms vara effektivt. Det är vidare angeläget att myndigheterna samordnar sitt arbete med det generella brottsförebyggande arbetet på lokal, regional och nationell nivå. Vidare lyfts att berörda aktörer bör skapa förutsättningar för att ha tillräcklig kompetens för att kunna hantera bredden av olika vålds- uttryck och vid behov kunna identifiera utsatthet som kräver speci- fika åtgärder. Det gäller även aktörer som är specialiserade på ett visst våldsområde, t.ex. hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Aktörerna bör även beakta de särskilda förutsätt- 3 Skr. 2025/26:245 s. 26–27. 482 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) ningar och behov som finns inom vissa våldsområden, exempelvis genom att utveckla särskilda metoder, rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma vissa grupper eller våldsformer och att tillhanda- hålla insatser som är anpassade efter individens behov.4 Ett kunskaps- baserat arbete innebär att arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande behöver baseras på aktuella läges- och problembilder. Kunskap ska vara baserad på veten- skap och beprövad erfarenhet. Kunskapsproducerande myndigheter – myndigheter vars primära uppgift är att ta fram, analysera, samman- ställa och sprida kunskap, data och forskningsbaserad information inom sina respektive sektorer – har en viktig roll i att stödja ett kun- skapsutvecklande och kunskapsbaserat arbete inom sina respektive verksamhetsområden. Kunskaps- och metodstöd behöver hålla hög kvalitet genom prövning och kvalitetssäkring och komma till använd- ning i yrkesverksammas praktiska arbete med både våldsutsatta och våldsutövare.5 Den nationella strategin ersätter den nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor som gällde för 2017–2026. I det tredje åtgärdspro- grammet6 inom ramen för den tidigare strategin – avseende 2024– 2026 – lyfts fyra utvecklingsområden som regeringen fokuserar mer på för att säkerställa ett kraftfullt och effektivt arbete: 1. Ett lämnaprogram för att lämna destruktiva relationer. 2. Kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck. 3. Stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter. 4. Ökad kunskap om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. 4 A. skr. s. 28. 5 A. skr. s. 29. 6 Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 (A2024/00869). 483 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Åtgärderna är indelade under sex målsättningar, utifrån regeringens prioriteringar, den nationella strategin och Istanbulkonventionen: 1. Övergripande åtgärder för en långsiktig och hållbar struktur för stöd, organisering och uppföljning 2. Tidiga och förebyggande insatser, med fokus på barn och unga och hedersrelaterat våld och förtryck 3. Återfallsförebyggande insatser med fokus på våldsutövare 4. Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd till ut- satta 5. Effektivare brottsbekämpning 6. Förbättrad kunskap och metodutveckling I januari 2026 inrättade regeringen ett råd för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, Rådet för kvinnofrid. Arbetet i rådet vägleds av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor och är en del av Regeringskansliet. I rådet ingår statsministern, justitie- ministern, socialministern, socialtjänstministern, jämställdhets- ministern, rikspolischefen, chefen för Polismyndighetens nationella operativa avdelning, riksåklagaren, generaldirektörerna vid Brotts- förebyggande rådet, Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Social- styrelsen och Jämställdhetsmyndigheten samt chefen för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och regioner. Rådet leds av statsministern.7 Inriktningen på jämställdhetpolitiken och den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i pro- stitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck får anses utgöra nivåer i en sådan omfattande flernivåstrategi för att förhindra våld mot kvinnor och våld i nära relationer som direktivet avser.8 Som nämnts ovan har att den nationella strategin ett tydligt fokus på det våldsförebyggande arbetet, i syfte att betona att våldet ska upphöra, inte enbart hanteras. Vidare är ett stort antal såväl av- slutade som pågående åtgärder i det senaste åtgärdsprogrammet enligt 7 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/01/statsministern-inrattar-ett-rad-for- kvinnofrid/ och https://www.regeringen.se/artiklar/2026/03/mote-i-radet-for-kvinnofrid-- fokus-pa-vald-i-nara-relation/. 8 ”Omfattande flernivåstrategi” är inte definierat. Jfr comprehensive multi-layered approach och approche globale à plusieurs niveaux i de engelska respektive franska språkversionerna. 484 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) den tidigare strategin förebyggande. Regeringen har inte tagit fram något motsvarande särskilt åtgärdsprogram kopplat till den nya natio- nella strategin. I stället ska prioriteringar på området redovisas i kom- mande budgetpropositioner. Det kan förväntas att dessa prioriteringar kommer vara sådana att direktivets innehåll gällande förebyggande åtgärder är uppfyllt. Därutöver utgör Rådet för kvinnofrid ett nav i det övergripande förebyggande arbetet på central nivå. Som framgår i det följande bedrivs också för närvarande flera riktade informations- kampanjer på området. Det övergripande kravet att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom att anta en omfattande flernivåstrategi bedöms därmed vara uppfyllt. 9.1.2.2 Riktade informationskampanjer eller informationsprogram om våld mot kvinnor och våld i nära relationer (punkt 2) Den typ av informationskampanjer och informationsprogram som lyfts fram i direktivet bedrivs huvudsakligen av olika myndigheter, inom ramen för den nationella strategin och i regel genom regerings- uppdrag. Som nämnts på annat håll (se avsnitt 7.1.2.3) bedriver Polismyndigheten för närvarande informationskampanjen ”Våld är inte en privatsak” som syftar till att belysa det våld som sker under radarn: inom hemmets fyra väggar, i kommentarsfält, i chattar, i taxin, på krogen. Med kampanjen vill polisen förmedla att mäns våld mot kvinnor inte är privata angelägenheter utan straffbara handlingar som ska förebyggas, stoppas och lagföras. Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Polismyndigheten och Stiftelsen 1000 Möjligheter bedriver årligen den gemensamma informationskampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” som särskilt riktas mot unga vuxna. På webb- platsen för kampanjen finns utförlig information om innehållet i den. Där går det också att ta del av ett särskilt stödmaterial med information för yrkesverksamma och andra vuxna som ska hålla i samtal med unga om schyssta nära relationer, killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Vidare finns kampanjmaterial att beställa, bl.a. det nämnda stödmaterialet, affischer och filmer. Kam- panjmaterialet innehåller information om vart den kan vända sig som vill ha råd och stöd eller vill veta mer om killars våld mot tjejer och 485 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 våld i ungas partnerrelationer. Kampanjmaterialet tillhandahålls i både tryckt och digitalt format.9 Brottsoffermyndigheten bedrev under hösten 2025 en informa- tionskampanj på sociala medier med syftet att förebygga våld i ungas nära relationer och minska utsattheten för sexuell exploatering på nätet.10 I kampanjen, som var en del i ett regeringsuppdrag om att bl.a. utveckla informationsinsatser och kunskap om internet som brottsplats samt om näthatets omfattning och mekanismer, användes fiktiva chattar som gradvis övergår till att bli mer kontrollerande och pressande mot användaren. Huvudbudskapet med kampanjen är att våld och hot i en relation aldrig är okej och att detsamma gäller att sprida bilder och filmer mot någons vilja. Det understryks att agerandet även kan vara brottsligt. Vidare framhålls att oavsett vad som har hänt finns det stöd och hjälp att få. I samband med lanse- ringen av kampanjen uppdaterade Brottsoffermyndigheten även webbplatsen ”Jag vill veta”, där barn och unga kan få information om bl.a. olika brottstyper och barns och ungas rättigheter, med ny information om olika typer av våld i ungas nära relationer och sexual- brott på nätet, t.ex. groomning. Den nya informationen vänder sig till alla mellan tretton och tjugofem år. Andra delar av webbplatsen är till för alla under arton år och som tror eller vet att de har utsatts för brott, eller är oroliga för en kompis eller ett syskon. Där kan barn och unga även få information om hur de kan reagera efter att de drab- bats av brott och hur de kan få stöd och hjälp.11 Vidare satsar regeringen i vårändringsbudgeten för 2026 10 mil- joner kronor på en nationell informationskampanj för att öka kun- skapen hos allmänheten om hur det dödliga våldet mot kvinnor och flickor kan förebyggas och stoppas. Den nationella kampanjen kan exempelvis omfatta information om hur våld kan förebyggas och upp- täckas och hur allmänheten bör agera när man upptäcker att män- niskor utsätts för våld samt var våldsutsatta kan få stöd och skydd. Vidare föreslås i budgeten en förstärkning på 8 miljoner kronor under 2026 till Socialstyrelsens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Satsningen syftar till att bidra till att förbättra stödet 9 https://www.svartsjukaarinteromantiskt.se/sv/for-dig-som-arbetar-med-unga/kampanjen- svartsjuka-ar-inte-romantiskt/. 10 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/ny-kampanj-till-unga- om-vald-och-sexuell-utsatthet/. 11 https://www.jagvillveta.se/. 486 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) till våldsutsatta kvinnor och förstärka det förebyggande arbetet.12 En annan satsning, på 10 miljoner kronor, under 2026 avser att stärka det förebyggande arbetet mot sexuellt våld mot bl.a. barn (se mer nedan). Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet (NCK) tillhandahåller en kunskapsbank om våld på sin webbplats för den som söker kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära rela- tioner. Kunskapsbanken innehåller bl.a. forskningsprojekt, publika- tioner från myndigheter, ämnesguider, litteraturtips och en söktjänst.13 Därutöver erbjuder NCK flera webbstöd för den som i olika sam- manhang kommer i kontakt med personer som utsatts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer eller annars arbetar med sådana frågor.14 I webbstödet för den som arbetar inom kommun och social- tjänst finns praktiskt inriktade texter, publikationer från myndig- heter och reportage i form av ”lärande exempel” från olika kommu- ner. Webbstödet för den som arbetar i hälso- och sjukvården eller tandvården innefattar information om det medicinska omhänder- tagandet av brottsoffer, tecken och symtom på våld samt kopplingar mellan våldsutsatthet och ohälsa. För den som undervisar om våld på universitet och högskolor finns ett webbstöd för lärosäten som syftar till att underlätta arbetet med att implementera examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (se mer nedan). NCK har också, i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna, tagit fram en introduktionskurs – webbkurs om våld – som ger grund- läggande kunskap om våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Webbkursen, som passerat 200 000 användare, kan användas av den som arbetar inom exempelvis socialtjänst, vård, omsorg, skola och rättsväsende. Utöver detta erbjuder NCK ett antal universitetskurser för både studenter och yrkesverksamma som det går att söka till samt bedriver uppdragsutbildningar inom flera områden som berörs i direktivet, för flera av de yrkesgrupper som omnämns. I samarbete med Jämställdhetsmyndigheten har NCK tagit fram ett kunskapsstöd om våld mot kvinnor och våld i nära relationer som är särskilt utvecklat för yrkesverksamma inom rättsväsendet och specifikt riktar sig till poliser, åklagare, domare och anställda 12 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/03/nya-satsningar-for-kvinnors- frihet-och-trygghet/. 13 https://www.uu.se/centrum/nck/kunskapsbank-om-vald. 14 https://www.uu.se/centrum/nck/for-yrkesverksamma. 487 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 inom kriminalvården. Kunskapsstödet har tagits fram på uppdrag av regeringen.15 Här kan också nämnas att Socialstyrelsen har tagit fram ett kun- skapsstöd om våld i ungas nära relationer. Kunskapsstödet är i första hand tänkt att användas av socialtjänsten för att ge stöd och före- bygga fortsatt våld, men informationen kan även vara till nytta för skolan eller andra verksamheter.16 Utifrån sin myndighetsinstruktion har Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppgift att bidra till att verksamheterna inom det kriminal- politiska området bedrivs kunskapsbaserat, bl.a. genom att identi- fiera angelägna utvecklingsområden för rättsväsendet. Brå har identi- fierat bl.a. våld i nära relationer och brott mot barn som angelägna utvecklingsområden, och publicerar återkommande forskningsrap- porter, utredningar m.m. som rör sådan brottslighet. För den som söker efter information om våld mot kvinnor och våld i nära rela- tioner samlar Brå relevanta rapporter under specifika ämnessidor på myndighetens webbplats. Bland annat finns ämnessidorna ”Våld i nära relation” och ”Brott mot barn”.17 I början av 2026 inledde Brå ett forskningsprojekt om polisens arbete mot våld i nära relationer med fokus på våldsutövare. Utgångspunkten för studien är Polis- myndighetens nationella operation Beta (2023–2025), som var en kunskapshöjande insats med syftet att göra polisarbetet mot hög- riskaktörer av grovt, systematiskt och dödligt våld mer offensivt. Studien ska ge en övergripande bild av vilka förutsättningar som finns för det operativa arbetet och hur det är organiserat i olika delar av landet. Det gäller såväl det förebyggande och utredande arbetet som användningen av både traditionella och nya polisiära verktyg. Projektet kan bidra till en vidareutveckling av polisens arbete och på sikt innebära att färre individer utsätts för upprepat och dödligt våld i nära relationer. Brå ger också ekonomiskt stöd till brottsförebyggande insatser – som kan innefatta insatser avseende våld mot kvinnor och våld i nära relationer – samt utvärdering och uppföljning av sådana insatser.18 Brå har tre olika stödformer. Kommuner kan beviljas stöd för lokala brottsförebyggande åtgärder. Syftet med stödet är att stärka och 15 https://kunskapomvald.se/. 16 https://kunskapsguiden.se/aktuellt/nytt-tema--vald-i-ungas-parrelationer/. 17 https://bra.se/amnen/vald-i-nara-relation och https://bra.se/amnen/brott-mot-barn. 18 https://bra.se/kunskapsstod/ekonomiskt-stod#h- Ekonomisktstodforutvarderingochuppfoljning. 488 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) främja utvecklingen av kunskapsbaserade brottsförebyggande åt- gärder. Bidraget fördelas med stöd av förordningen (2023:442) om statsbidrag till kommuner för brottsförebyggande åtgärder. Brå kan fördela cirka 50 miljoner kronor. Stöd får lämnas till kommuner för projekt som syftar till att stärka, utveckla eller utvärdera brottsföre- byggande åtgärder.19 Vidare kan brottsförebyggande aktörer ges eko- nomiskt stöd för utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyg- gande insatser. Dessa kan ha initierats och genomförts i samverkan med en eller flera aktörer, som kommun, polis, näringsliv, civilsam- hälle eller andra organisationer. Därutöver kan brottsförebyggande aktörer söka ekonomiskt stöd för innovativt brottsförebyggande utvecklingsarbete. Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en grundkurs på nätet för att förebygga våld. I kursen ges information om hur ett förebyg- gande arbete mot mäns våld mot kvinnor kan bedrivas och utvecklas. Utbildningen riktar sig till alla som vill skapa förutsättningar för ett långsiktigt, systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete, oavsett roll i en organisation. Den som arbetar på operativ nivå får hjälp att förstå sin roll i helheten, medan den som arbetar på strategisk nivå får kunskap och hjälp med att planera och sätta mål.20 Jämställdhetsmyndigheten har också introducerat handboken Inget att vänta på som samlar kunskap om våld, genus och prevention på ett och samma ställe. Den ger konkret vägledning för hur ett systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete kan genomföras i fem steg. Handboken är i första hand skriven för stra- teger inom länsstyrelse, kommun eller civilsamhället. Även den som arbetar våldsförebyggande direkt med barn och unga kan ha nytta av handboken, i likhet med andra tjänstepersoner, chefer och för- troendevalda som har en central roll i att möjliggöra det våldsföre- byggande arbetet.21 Som en komplettering till handboken har Brå tagit fram ett kunskapsstöd om hur man kartlägger bl.a. våld i nära relationer. Stödet är en fördjupning av det andra steget i den sam- verkansprocess som beskrivs ingående i Brås handbok för samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete.22 19 https://bra.se/kunskapsstod/ekonomiskt-stod/ekonomiskt-stod-till-kommuner-for- brottsforebyggande-atgarder. 20 https://webbutbildning.jamstalldhetsmyndigheten.se/att-forebygga-vald-en-grundkurs och https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/nyheter/ny-webbkurs-om-att-forebygga-vald/. 21 Jämställdhetsmyndigheten, Inget att vänta på. Handbok för våldsförebyggande arbete. 22 https://bra.se/kunskapsstod/metodstod-och-verktyg/kartlaggning-av-tre-valdstyper. 489 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Sedan 2015 arrangeras i november varje år i samband med den internationella dagen mot våld mot kvinnor (Orange Day) kampanj- och aktivitetsveckan ”En vecka fri från våld” som sätter ljuset på det förbyggande arbetet mot mäns och killars våld. Under veckan genomförs kampanjer, föreläsningar och andra insatser runt om i landet. En vecka fri från våld är ett initiativ skapat av organisationerna Unizon och MÄN och stödjs av Jämställdhetsmyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt länsstyrelserna.23 När det gäller information riktad särskilt till barn och unga har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag av regeringen24 att översätta och anpassa de våldsförebyggande amerikanska programmen ”Safe Dates” och ”Dating Matters”25 till en svensk kontext. I de delar som rör skolväsendet ska arbetet ske tillsammans med Skolverket. Skol- verket ska även bistå med erfarenheter från tidigare arbete med att utifrån svenska förhållanden anpassa program, metoder och arbets- sätt som i andra länder har kunnat påvisa önskvärda effekter. Myndig- heteten för familjerätt och föräldraskapsstöd ska bistå Jämställdhets- myndigheten i arbetet med att anpassa de delar av programmen som avser information och stöd till föräldrar. Jämställdhetsmyndigheten ska vid behov samråda med övriga berörda myndigheter. I arbetet med anpassningen av programmen ska myndigheterna beakta ett funktionshinders- respektive hbtqi-perspektiv. Vidare ska Skolverket och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd bistå Jäm- ställdhetsmyndigheten med att identifiera ett antal kommuner och enskilda huvudmän som ska erbjudas att genomföra båda eller något av programmen i formen av en pilotstudie. Jämställdhetsmyndig- hetens arbete med att ta fram en svensk version – som myndigheten kallar Relationskompassen – av programmen pågår. Relationskom- passen vänder sig till elever, föräldrar samt skol- och fritidspersonal för årskurs 5–6. Under 2025 och 2026 ska delar av Relationskom- 23 https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/en-vecka-fri-fran-vald/ och https://www.unizonjourer.se/aktuellt/kalendarium/en-vecka-fri-fran-vald/. 24 A2022/00840. 25 De båda våldsförebyggande programmen riktas till skolungdomar men innehåller också moment av kommunövergripande insatser samt föräldraskapsstöd. ”Safe Dates” utgör ett utvärderat våldsförebyggande program i sin egen rätt men ingår också som en utbildnings- modul i det mer omfattande programmet ”Dating Matters”. Programmen har utvecklats i en amerikansk kontext, implementerats i flera delstater och skolor samt genomgått utvärderingar vid olika tidpunkter. Resultaten av utvärderingarna visar att programmen har positiva effekter på både våldsutsatthet och våldsutövning i ungas parrelationer. ”Dating Matters” har även visat positiva effekter på utövning av och utsatthet för sexuella trakasserier, delaktighet i våld och andra typer av brott samt bruk av alkohol, tobak och narkotika (A2022/00840 s. 3). 490 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) passen utvecklas i samarbete med ett fåtal kommuner för att sedan spridas i större skala.26 Vidare har Polismyndigheten och Polismuseet tagit fram ett ut- bildningsmaterial ”Våld i ungas nära relationer” som ger lärare färdiga lektionsupplägg för att kunna starta viktiga samtal i klassrummet. Materialet handlar om våld i ungas nära relationer – hur det kan börja, hur det normaliseras och vad lagen säger. Eleverna får också lära sig hur våldet tar sig uttryck, och vilka konsekvenser det kan få för både den som utsätts och den som utsätter någon annan. Materialet består av fem moduler som kan användas fristående eller som en helhet. Varje modul består av information om våld och övningar för att ele- verna ska kunna fördjupa sin förståelse av våld i relationer.27 I sammanhanget kan också nämnas att Polismyndigheten genom- för s.k. fridsinsatser för att förebygga våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Från början rörde det sig om ett enskilt initiativ i ett lokalpolisområde. I dag används fridsinsatserna inom ett stort antal lokalpolisområden i hela landet. Fridsinsatserna används såväl riktat som allmänpreventivt. Polisen arbetar således både mot i för- väg utvalda fokuspersoner där det finns hög oro för våld och gentemot allmänheten. En metod som används är dörrknackning i flerfamiljs- hus där det finns historik av våld, i syfte att sprida information, upp- muntra de boende att agera vid misstanke om våld och inhämta infor- mation om de personer som det finns en oro för. En annan metod består av uppsökande arbete gentemot aktörer som omfattas av kontaktförbud, för att samtala om förbudet och vad det innebär. Detta görs i syfte att förmå aktörerna att följa kontaktförbudet och inte heller i övrigt begå brott. Vidare bedrivs s.k. krogspan med civil polisiär närvaro för att kunna följa upp beteenden som bråk mellan par, kontrollerande beteende och andra oroväckande tecken. Utöver dessa metoder, som från början använts inom ramen för fridsinsat- serna, har det bl.a. tillkommit en mer direkt form av uppföljande samtal med personer som identifierats som högriskpersoner att ut- öva våld, men också mer generella metoder som att använda trafik- kontroller och synlighet vid andra arrangemang för att tillgänglig- göra informationslämning till polisen. Fridsinsatserna har ingen nationellt fastslagen metodik, utan anpassas till olika målgrupper 26 https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/att-forebygga-mans-vald- mot-kvinnor/dating-matters-blir-relationskompassen/. 27 https://polismuseet.se/skola/Utbildningsmaterial/vald-i-ungas-nara-relationer/. 491 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 och lokala förutsättningar. Metoder väljs ut och anpassas för att kunna säkra att polisen kan prata med våldsutövare och våldsutsatta separat. De flesta fridsinsatser planeras in inför högtider och ledig- heter, då förekomsten av våld tenderar att öka. På flera orter har en nära samverkan utvecklats med bl.a. socialtjänsten, kommunala bostadsbolag, psykiatrin och civilsamhällets organisationer. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt soli- daritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla for- mer av kränkande behandling. (1 kap. 5 §.) I enlighet med det är jämställdhet inskrivet i samtliga skolformers läroplaner som ett av de grundläggande värden förskolan, skolan och vuxenskolan ska förmedla. I läroplanen för förskolan anges att miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang och att det är vik- tigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett köns- tillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och upp- fattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att be- gränsas av könsstereotypa uppfattningar. Förskollärare ska ansvara för att aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet. Arbetslaget ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet och det hör till rektorns ansvar att inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet.28 I läroplanerna för grundskolan (som även omfattar förskoleklassen och fritidshemmet) och anpassade grundskolan samt för gymnasie- skolan och den anpassade gymnasieskolan definieras dessa skolors uppdrag på jämställdhetsområdet på liknande sätt. I samtliga läro- planer anges att skolan aktivt ska verka för jämställdhet samt gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla oavsett kön. Under rubriken ”En likvärdig utbildning” slås fast att skolan aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett 28 Läroplan (Lpfö18) för förskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan). 492 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) ansvar för att motverka – och på nivåerna över förskola synliggöra – könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Genom utbildningen i grundskolan/anpassade grundskolan ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.29 Genom undervisningen i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.30 I såväl grundskolan som gymnasieskolan samt mot- svarande skolformer har skolan ett ansvar för att eleverna återkom- mande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra med- vetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att ut- veckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bl.a. i pornografi.31 Sedan 2022 ingår i läroplanerna för såväl grundskolan som gym- nasieskolan samt motsvarade skolformer kunskapsområdet sexuali- tet, samtycke och relationer (tidigare sex och samlevnad). Kunskaps- 29 Läroplan (Lpfö22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan- samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet/) och läroplan (Lgra22) för anpassade grundskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/anpassade-grundskolan/laroplan-for- anpassade-grundskolan-lgra22). 30 Läroplan (Lgy25) för gymnasieskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-gy25-for-gymnasieskolan) och läroplan (Lgyan25) för anpassade gymnasieskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/anpassade-gymnasieskolan/laroplan-for-anpassade- gymnasieskolan-lgyan25). 31 T.ex. läroplan (Lgy25) för gymnasieskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-gy25-for-gymnasieskolan) och läroplan (Lgyan25) för anpassade gymnasieskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/anpassade-gymnasieskolan/laroplan-for-anpassade- gymnasieskolan-lgyan25). 493 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 området omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer är ämnesintegrerad och begrepp som sexualitet, rela- tioner, jämställdhet, normer och identitet ingår i flera kurs- och ämnes- planer. Kunskapsområdet ingår också i arbetet med likabehandling och skolans värdegrund. I samtliga läroplaner anges att rektorn ansva- rar för att sexualitet, samtycke och relationer samt kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbild- ningen.32 I läroplanerna för grundskolan och anpassade grundskolan framhålls att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men att även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Av vuxenutbildningens (komvux) läroplan framgår utbildningens uppdrag och värdegrund: grundläggande värden, förståelse och med- mänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning samt rättigheter och skyldigheter. Läroplanen innehåller även åtta per- spektiv som ska belysas i den utsträckning det är relevant för den aktuella utbildningen. Två av dessa perspektiv är att vuxenutbild- ningen ska aktivt verka för jämställdhet och ge eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, samtycke, relationer och hälsa. När det gäller det sistnämnda perspektivet betonas att utbildningen ska bidra till förståelse för egna och andras rättigheter och skyldig- heter, förmedla betydelsen av samtycke och respekt samt kritiskt granska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck.33 Skolverket fick 2022 i uppdrag att mot bakgrund av de då revi- derade läroplanerna och det nya kunskapsområdet sexualitet, sam- tycke och relationer erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll skulle bidra till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Insatserna skulle vidare främja jämställdhet och motverka diskriminering, rasism, intolerans och hedersrelaterat våld och förtryck.34 Inom ramen för uppdraget vidareutvecklade Skolverket innehållet i flera webbstöd om skolans förebyggande arbete mot våld. Därutöver tog myndigheten också fram nytt innehåll för att bidra med ökad kunskap och medvetenhet 32 Skolverket, Kompetensinsatser med fokus på mäns våld mot kvinnor, dnr 2022:2012 s. 9. 33 Läroplan (Lvux12) för vuxenutbildningen (https://www.skolverket.se/undervisning/komvux/laroplan-lvux12-for-vuxenutbildningen) och SOU 2025:55 s. 263–264. 34 U2020/06271 (delvis), U2021/01369 (delvis), U2021/02806 m.fl. 494 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) om t.ex. hur kopplingen mellan destruktiva könsnormer och risker för våld kan ta sig uttryck och om att våld kan förekomma i ungas partnerrelationer. Skolverket hänvisade till andra våldsförebyggande insatser som myndigheten bedriver genom andra uppdrag, t.ex. det nationella uppdraget ”Tidiga samordnade insatser”.35 Enligt högskolelagen (1992:1434) ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas i universitetens och högskolornas verksamhet (1 kap. 1 § andra stycket och 1 kap. 5 § andra stycket). Orden ”och främjas” lades till för att ytterligare markera vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete inom alla delar av den högre utbild- ningens verksamhet.36 Regeringen har gett universitet och högskolor i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering, eftersom lärosäten anses ha en viktig roll i att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Enligt regleringsbrevet för 2025 ska universitet och högskolor fortsatt arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhets- politiska målen i linje med de inrapporterade inriktningarna för arbetet med jämställdhetsintegrering 2023–2025, t.ex. i fråga om lika möjlig- heter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning.37 Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att stödja lärosätena i arbetet med jämställdhetsintegrering. Stöduppdraget slutredovisades i april 2026.38 I slutredovisningen konstaterar myndigheten att kapaciteten för arbetet med jämställdhetsintegrering har stärkts bland de flesta lärosäten och att arbetet ger resultat. För att bidra till mer genom- gripande och varaktiga förändringar behöver dock arbetet utvecklas vidare.39 Sedan 2018 är kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ett obligatoriskt moment i grundutbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. Examens- 35 Skolverket, Kompetensinsatser med fokus på mäns våld mot kvinnor s. 4 och 12. ”Tidiga samordnade insatser” är ett nationellt uppdrag som Skolverket och Socialstyrelsen driver sedan år 2017. Uppdraget handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Inom ramen för uppdraget följer och stödjer myndigheterna 35 utvecklingsarbeten runt om i landet som har som huvudsyfte att stärka samverkan mellan skola, socialtjänst, hälsovård och i vissa fall polis så att barn och unga ska få samordnat stöd i ett så tidigt skede som möjligt. Vissa av arbetena har en brottsförebyggande inriktning. Skolverket och Socialstyrelsen bidrar med bl.a. kompetensutveckling, nätverksträffar och uppföljning. 36 Prop. 1996/97:141 s. 23. 37 U2025/00736. Motsvarande skrivning återfinns inte i regleringsbrevet för 2026, U2024/02840 och U2025/02412 (delvis). 38 A2022/01653, 2022/01607(delvis). 39 Jämställdhetsmyndigheten, Tydlig riktning och långsiktighet för större genomslag. Jäm- ställdhetsmyndighetens slutredovisning av jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) och jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) (2026:4) s. 6. 495 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 målet att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer omfattar examen för fysioterapeuter, jurister, läkare, psyko- loger, socionomer, sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister (högskoleförordningen [1993:100], bilaga 2). Universitetskanslers- ämbetet (UKÄ) redovisade 2022 en uppföljande kartläggning av hur kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer inkluderas i femton utbildningar. Uppföljningen visar att det jäm- fört med en tidigare kartläggning 2015 var betydligt vanligare med undervisning inom området. Allra störst var ökningen bland jurist- och tandläkarutbildningar, följt av socionom-, läkar-, och sjuk- sköterskeutbildning.40 Jämställdhetsmyndigheten har i sin slut- rapport avseende uppdraget att stödja lärosäten kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer konstaterat att de studier som gjorts inom uppdraget visar att de program som tilldelats examens- målet också har implementerat det, och att flera övergått till att arbeta med progression kopplat till lärandet. Det kvarstår vissa behov av kunskap, möjlighet till dialog och samverkan.41 På flera universitet och högskolor är det möjligt att läsa kurser om våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Exempelvis erbjuder Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet (NCK) kurser både på grundläggande och avancerad nivå.42 En av grund- kurserna är tvärprofessionell och utformad för redan yrkesverk- samma som möter våldsutsatta. En annan grundkurs riktar sig till dem som i sitt yrke har i uppgift att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.43 NCK arbetar för att på sikt utveckla en masterutbild- ning inom genusrelaterat våld och hälsa. I sammanhanget kan också lyftas fram att ett av de strategiska områdena i den nya nationella strategin (se avsnitt 4.3 och 9.1.2.1) är att förstärka det våldsförebyggande arbetet, med särskilt fokus på barn och unga. Området är i första hand inriktat på universella våldsförebyggande insatser med barn och unga i fokus. Det fram- hålls som centralt att det våldsförebyggande arbetet påbörjas i tidig ålder. Det innebär att skolan och andra arenor där barn vistas är centrala aktörer och att vårdnadshavare har en viktig roll. Förskolan 40 Universitetskanslersämbetet, Hur mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer beaktas i högre utbildning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (Rapport 2022:19) s. 4. 41 Jämställdhetsmyndigheten, Utbildning leder till ökad upptäckt av våld. Slutrapport av upp- draget att stödja lärosäten kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (2024:6) s. 16. 42 https://www.uu.se/centrum/nck/utbildning. 43 https://www.uu.se/centrum/nck/utbildning/kurser-pa-grundniva. 496 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) och skolan är viktiga arenor för tidiga våldsförebyggande insatser eftersom det där finns möjlighet att nå alla barn. Detta gäller inte minst den anpassade skolan och specialskolan eftersom barn med funktionsnedsättning kan vara särskilt sårbara för att utsättas för våld, förtryck och utnyttjande. Utbildningen ska främja respekt för mänskliga rättigheter och allas lika värde. Våldsförbyggande insatser bör vara en integrerad del av skolans arbete, så att alla barn och unga, inom ramen för skolans uppdrag, nås av våldsförebyggande insatser under sin skolgång.44 Utredningen konstaterar att en grundläggande och viktig del av arbetet för att förebygga våld mot kvinnor och våld i nära relationer bedrivs i skolan där arbetet riktar sig till personer från tidig ålder. I skolan ligger fokus särskilt på främjandet av jämställdhet mellan könen och motverkandet av begränsande och skadliga könsnormer för både flickor och pojkar. Skolan har dessutom ett särskilt ansvar att förebygga alla typer av våld. Inom den högre utbildningen finns också ett tydligt fokus på att främja jämställdhet mellan könen och kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är numera obligatoriska moment i grundutbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. Det förebyg- gande arbetet inom skol- och utbildningsväsendena kompletteras med olika kunskapshöjande åtgärder riktade till allmänheten, i första hand regelbundna informationskampanjer från myndigheter och aktörer i civilsamhället. Det pågår också ett fortsatt arbete med att utveckla det våldsförebyggande arbetet i hela samhället, inte minst inom ramen för den nya nationella strategin. Ett av de tre strategiska områdena i strategin är ett förstärkt våldsförebyggande arbete med särskilt fokus på barn och unga. Sammantaget bedöms direktivets krav i denna del vara uppfyllt. 9.1.2.3 Tillgänglig och lättåtkomlig information (punkt 3) Enligt punkten ska information om förebyggande åtgärder, brotts- offers rättigheter, tillgång till rättslig prövning och advokat samt skydds- och stödåtgärder, inbegripet sjukvård, göras tillgänglig och lättåtkomlig för allmänheten, med beaktande av de mest talade språ- ken på respektive territorium. 44 Skr. 2025/26:245 s. 31–32. 497 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Den information om brottsoffers rättigheter och stöd till brotts- offer som tillhandahålls bl.a. på myndigheters och civilsamhällsorga- nisationers webbplatser, däribland Brottsoffermyndighetens, Polis- myndighetens och Brottsofferjouren Sveriges (se avsnitt 8.1.2.4), bedöms vara tillgänglig och lättåtkomlig för allmänheten. Därutöver lämnar polisen, som nämnts, motsvarande information som till- handahålls på webbplatsen i en fysisk folder som överlämnas till brottsoffer – ”Stöd vid våld och övergrepp”. Foldern finns på svenska, engelska, arabiska, somaliska, polska och tigrinja. Samlad informa- tion om arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer finns bl.a. på Jämställdhetsmyndighetens och Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) hemsidor. Myndig- heternas hemsidor är i regel översatta till engelska – samt i vissa fall ytterligare språk – och tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättningar, i enlighet med lagen (2018:1937) om till- gänglighet till digital offentlig service.45 Förebyggande åtgärder mot våld utgör dessutom en integrerad del av skolan och den högre ut- bildningen, vilket innebär att information om sådana åtgärder också kommer att ges den vägen till en betydande del av befolkningen. Ut- redningens bedömning är att kravet på tillgänglig och lättåtkomlig information är uppfyllt. 9.1.2.4 Riktade åtgärder inriktade på grupper med förhöjd risk (punkt 4) Punkten ställer krav på att riktade förebyggande åtgärder ska inriktas på grupper med förhöjd risk, såsom de som avses i artikel 33.1. Som nämnts i avsnittet om den artikeln (8.9.2.1) kan det handla om bl.a. kvinnor som är asylsökande eller invandrare eller annars har en mino- ritetsbakgrund i fråga om etnisk tillhörighet, kvinnor med funktions- nedsättning, hbtqi-personer, äldre kvinnor samt kvinnor med alkohol- och narkotikamissbruk eller som är hemlösa. Även barn omfattas. De grupper som kan vara relevanta anges inte uttömmande i direktivet. I det följande redovisas åtgärder inriktade på grupper som i en svensk kontext får anses ha en förhöjd risk att drabbas av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det ska understrykas att det finns en medvetenhet om behovet av att uppmärksamma 45 T.ex. Jämställdhetsmyndighetens webbplats – https://jamstalldhetsmyndigheten.se/om- jamstalldhetsmyndigheten/om-webbplatsen/tillganglighetsredogorelse/. 498 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) omständigheter av det slag som avses i artikeln, oavsett en persons tillhörighet till en viss grupp. Således konstateras i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnytt- jande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck att våldsutsatthet i vissa grupper eller för personer i särskilt sårbara livssituationer upptäcks mer sällan av samhället. Det anges att detta kan bero på bristande kunskap som leder till att ut- sattheten inte synliggörs och att de rutiner, arbetssätt och metoder som används inte är anpassade efter målgruppernas behov. I strategin framhålls att samhällets kapacitet att upptäcka särskild sårbarhet eller utsatthet bland individer och grupper därför behöver stärkas, t.ex. bland barn, hbtqi-personer, kvinnor med utländsk bakgrund, personer som lever i en hederskontext, personer i prostitution och människohandel, personer med funktionsnedsättningar, äldre samt kvinnor med beroendeproblematik. Det är dessutom viktigt att särskilt uppmärksamma flickor och kvinnor som tillhör nationella minoriteter samt barn och unga i samhällsvård.46 Kommunerna ska erbjuda samhällsorientering för personer som är nyanlända till Sverige enligt lagen (2013:156) om samhällsorienter- ing för vissa nyanlända invandrare. Varje kommun ska erbjuda sam- hällsorientering till de nyanlända invandrare som är folkbokförda i kommunen och som omfattas av lagen (3 §). Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlända har folkbokförts i kommunen (4 §). Kommunen ska aktivt verka för att nå de nyanlända i kommunen som har rätt till samhällsorientering och motivera dem att delta i denna (5 §). I förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare finns bestäm- melser om bl.a. samhällsorienteringens syfte och innehåll. Samhälls- orienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet och den ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om fyra områden: (1) de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, (2) den enskildas rättigheter och skyldigheter i övrigt, (3) hur samhället är organiserat, och (4) praktiskt vardagsliv (2 §). Samhällsorienteringen ska innehålla delarna (1) att komma till Sverige, (2) att bo i Sverige, (3) att försörja sig och utvecklas i Sverige, (4) indi- videns rättigheter och skyldigheter, (5) att bilda familj och leva med 46 Skr. 2025/26:245 s. 37. 499 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 barn i Sverige, (6) att påverka i Sverige, (7) att vårda sin hälsa i Sverige och (8) att åldras i Sverige. Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna. (3 §.) Samhällsorientering ska omfatta minst 100 timmar och den ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet (5 §). Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd dess delar ska behandlas. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion. (6 §.) Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. (7 §.) En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av samhällsorienteringen. Syftet med översynen är att göra samhälls- orienteringen obligatorisk och koppla den till relevanta ersättnings- system samt att stärka kunskaperna om det svenska samhället hos, och tydliggöra vilka förväntningar samhället har på, personer som bor i Sverige.47 I kommittédirektiven lyfts fram att det offentliga ännu tydligare måste informera om lagar och regler samt om grund- läggande normer och värderingar som finns i det svenska samhället. Samhällsorienteringen har enligt direktiven en viktig roll i detta. Till exempel kan det handla om att öka kunskapen om myndig- heternas roll i samhället, rättsstatens principer, möjligheter till demo- kratisk delaktighet samt allas rätt till yttrande- och religionsfrihet, innefattande både rätten att välja och välja bort religion. Det fram- hålls att det finns ett behov av att tydliggöra att jämställdhet är en grundläggande värdering i det svenska samhället, som också inne- fattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt barnets rättig- heter. Jämfört med i dag behöver betoningen på jämställdhet, kvin- nors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar bli tydligare i samhällsorienteringen.48 I betänkandet En reformerad samhällsorientering för bättre integration föreslås att samhällsorienter- ing ska ingå som en nationell kurs i den kommunala vuxenutbild- ningen (komvux) i svenska för invandrare (Sfi). Detta innebär att lagen och förordningen om samhällsorientering för vissa nyanlända 47 Dir. 2023:169 och dir. 2024:89. 48 Dir. 2023:169 s. 8. 500 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) invandrare ska upphävas, och kursen ska i stället omfattas av skol- lagen och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.49 Utredningen har bedömt att Skolverket bör utgå från tre delar vid framtagandet av centralt innehåll för kursen i samhällsorientering: grundläggande värderingar, hur samhället är organiserat och prak- tiskt vardagsliv. Kursen ska ge grundläggande kunskap om det svenska samhället, med tyngdpunkt på grundläggande värderingar baserade på lagstiftning. Ett förstärkt jämställdhetsperspektiv bör inkluderas där det är relevant. Några av de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på som kursen bör ha ett tydligt fokus på är demokrati och grundlagar, rättsstatens principer, pressfrihet och mediernas roll, central lagstiftning, mänskliga rättigheter, barnens rättigheter, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättig- heter, förbud mot diskriminering, samt förbud mot hat, hot och fientlighet.50 För asylsökande och utlänningar som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd51 anordnar Migrationsverket samhällsintroduktion. Deltagande i samhällsintroduktionen är obli- gatorisk för den som fyllt sexton år. Det gäller dock inte om utlänn- ingen med hänsyn till sina personliga förhållanden har synnerliga skäl att inte delta. (3 c § lagen [1994:137] om mottagande av asyl- sökande m.fl.)52 Enligt 2 e § förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. ska samhällsintroduktionen innehålla informa- tion om migrations- och asylprocessen, hur det svenska samhället fungerar, svensk lagstiftning, demokrati, barnets rättigheter samt svenska normer och värderingar bl.a. vad gäller jämställdhet. Infor- mationen bör anpassas till målgruppens behov. Samhällsintroduk- tionen för asylsökande ska tillhandahållas muntligt så snart som möjligt efter att en asylansökan har registrerats och ska motsvara en heldag. Samhällsintroduktionen för utlänningar som har eller har ansökt om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får tillhanda- hållas digitalt. Barn under sexton år som inte deltar i samhällsintro- duktion ska ges ett åldersanpassat skriftligt material som motsvarar den information som ges i introduktionen. 49 SOU 2025:55 s. 21. 50 A. SOU s. 27–28. 51 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 52 I prop. 2025/26:229 föreslås att en bestämmelse med motsvarande innehåll ska tas in i en ny mottagandelag. 501 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 I förarbetena uttalas att Migrationsverket bör tillhandahålla sam- hällsintroduktionen på ett sätt som innebär att det är praktiskt möj- ligt för alla som är skyldiga att delta att genomföra den, bl.a. i fråga om språk, lokalisering och barntillsyn. Introduktionen behöver också anpassas till bl.a. personer med särskilda behov. Information som ges inom ramen för samhällsintroduktionen för asylsökande ska utformas med det huvudsakliga syftet att underlätta asylprocessen och anpassningen till det svenska samhället samt, för det fall en ansökan leder till avslag, frivilligt återvändande. Samhällsintroduk- tionen bör kontinuerligt utvecklas och utvärderas. Målsättningen bör vidare vara att samhällsintroduktion ska erbjudas tidigt under asylprocessen. Dock kan tidsramarna och upplägget behöva anpassas till de praktiska förutsättningarna, exempelvis till tillgången till tolk- ning. I förarbetena framhålls vidare att det är viktigt att de som deltar i samhällsintroduktion får information om jämställdhet och kvinnors rättigheter och att dessa frågor bör vara ett naturligt inslag i sam- hällsintroduktionen.53 Exempel på information som bör ingå i passet om svensk lagstiftning är information om barns rättigheter, jäm- ställdhet, rättigheter för hbtq-personer, samtyckeslagstiftningen, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt förbuden mot månggifte, könsstympning och barnäktenskap.54 Informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma webb- plats med information om det svenska samhället. Den är primärt riktad till asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn, men är också ett användbart verktyg för den som möter dessa grupper i olika sammanhang och verksamheter. Webbplatsen är resultatet av ett regeringsuppdrag och drivs av länsstyrelserna i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Via webbplatsen kan användaren få tillgång till en guide med lättförståeliga texter och filmer på tio språk med samlad, grundläggande och tillförlitlig infor- mation om det svenska samhället. Guiden tillhandahåller, genom materialet och metodstödet för samhällsorientering ”Om Sverige”, liknande information som nyanlända får genom kommunernas sam- hällsorientering. Området ”Individens rättigheter och skyldigheter” har en underkategori om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Där 53 Prop. 2024/25:49 s. 64–65. 54 Ju2020/01481/SIM och SOU 2022:64 s. 215. 502 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) ges information om bl.a. våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt om samtyckeslagstiftningen.55 Här kan också nämnas åtgärder som riktar sig mot de nationella minoriteterna. Jämställdhetsmyndigheten har ett pågående uppdrag att sammanställa en lägesbild av utsattheten för mäns våld mot kvin- nor, annat våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och för- tryck hos barn och vuxna som tillhör de nationella minoriteterna. Vidare ska myndigheten främja insatser som syftar till att bekämpa sådant våld och förtryck, såsom att främja utvecklingen av förebyg- gande insatser, sprida kunskap till relevanta målgrupper om tillgäng- liga skydds- och stödinsatser för våldsutsatta barn och vuxna och arbeta med kunskapshöjande insatser som bidrar till god omsorg och gott bemötande i ärenden som rör våldsutsatta barn och vuxna som tillhör de nationella minoriteterna. Inom ramen för uppdraget att sammanställa en lägesbild ska myndigheten även redogöra för vilka förebyggande och stödjande insatser som finns i dag, såsom skydd och stöd av våldsutsatta barn och vuxna inom de nationella minoriteterna, och i vilken mån dessa har utvärderats. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2027.56 Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram fem webb- kurser och fyra filmer till olika målgrupper som ett stöd i arbetet mot våld i nära relationer. En av kurserna fungerar som kunskaps- bas för övriga kurser och heter ”Vad alla bör veta om våld”. Kursen ökar användarens kunskap om hur våld i nära relationer kan ta sig uttryck när den utsatta eller utövaren har en funktionsnedsättning. De övriga kurserna är: – ”Motverka särskild utsatthet” – för den som möter barn och unga med funktionsnedsättning – ”Att leda arbetet mot våld” – för den som arbetar som chef eller strateg på en kommun och ansvarar för arbetet med våld i nära relationer – ”Att agera mot våld i vardagen” – för den som i en kommun arbetar med insatser och myndighetsutövning kring våld i nära relationer 55 https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/individens-rattigheter-och- skyldigheter/kvinnors-rattigheter-och-jamstalldhet.html. 56 Ku2024/00383. 503 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 – ”Att förebygga och bekämpa våld” – för den som arbetar på en statlig myndighet och vill veta hur arbetet mot våld kan inklu- dera personer med funktionsnedsättning57 ”Motverka särskild utsatthet” är en del i ett stödmaterial som MFD på uppdrag av regeringen tagit fram för att förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med bl.a. intellektuella, kognitiva eller neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar. I uppdraget ingick även att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funk- tionsnedsättning. Myndigheten skulle bl.a. identifiera kunskaps- luckor kring multiutsatthet i hederskontexter samt inventera yrkes- verksammas behov av arbetssätt och metoder för att kunna arbeta både förebyggande och reaktivt.58 Med utgångspunkt i det tidigare uppdraget har myndigheten fått i uppdrag att – i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn), länsstyrelserna samt regioner, kommuner och andra för uppdraget relevanta myndigheter och aktörer – sprida framtaget stöd- och ut- bildningsmaterial för att förebygga och motverka våld mot barn och unga med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också genomföra kunskapshöjande insatser till relevanta verksamheter med utgångs- punkt i den fördjupade kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck som myndigheten tagit fram i tidigare uppdrag, inklusive om köns- stympning av flickor och kvinnor. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2027.59 I övrigt är, som nämnts ovan, hemsidorna för myndigheter som tillhandahåller samlad information om förebyggande åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt brottsofferstöd i regel tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsätt- ningar och översatta till andra språk än svenska. Jämställdhetsmyndigheten har nyligen haft i uppdrag att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer. I uppdraget in- gick också att göra en analys av behov av insatser, och föreslå in- satser, riktade till såväl målgruppen som berörda yrkesgrupper samt att identifiera kvarstående kunskapsluckor och ge förslag på framtida kunskapsutveckling.60 Inom ramen för uppdraget har NCK upprättat 57 https://www.mfd.se/samhallsomraden/brott-och-utsatthet/kurser-om-vald-i-nara-relationer/. 58 S2023/02178. 59 S2025/00473. 60 A2023/01065. 504 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) en rapport om stödsökande som visar att på en övergripande nivå möter hbtqi-personer specifika hinder för att identifiera sig, och bli sedda som, våldsutsatta. I sin slutrapport konstaterar Jämställdhetsmyndigheten att det finns många brister i kunskapen om hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och i det stöd som ges till gruppen.61 Myndig- heten har lämnat förslag på en rad åtgärder i syfte att öka stödet för hbtqi-personer utsatta för våld i nära relationer. Bland dessa kan nämnas förslag om att Skolverket ska få i uppdrag att i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten se över möjligheten att inkludera kunskaper om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och heders- relaterat våld och förtryck i relevanta grundutbildningar inom gym- nasieskolan och komvux samt att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten se över de befintliga föreskrifterna för tandsköterska, stödpedagog inom funktionshinderområdet, socialpedagog och specialistundersköterska inom vård och omsorg av äldre, i syfte att inkludera kunskaper om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskaperna både inom skolan och den högre utbild- ningen behöver tydligt omfatta hbtqi-personers utsatthet. Vidare föreslås att regeringen ska uppdra åt NCK att i genomförandet av en ny befolkningsstudie om våldsutsatthet inkludera hbtqi-gruppen.62 NCK har därefter fått medel för att, i samarbete med Jämställdhets- myndigheten, utveckla kunskapsproduktion och webbstöd vad gäller våld mot hbtqi-personer.63 En av de informationskampanjer som Polismyndigheten för när- varande driver – ”Våld är inte en privatsak” – hade under 2025 ett särskilt fokus på våld i äldres relationer.64 Jämställdhetsmyndigheten har också – inom ramen för redovisningen av ett regeringsuppdrag – uppmärksammat att samhället behöver erbjuda bättre stöd till äldre som utsätts för våld och har föreslagit flera åtgärder för att uppnå den målsättningen. Särskilt finns det stora kunskapsluckor 61 Jämställdhetsmyndigheten, Utanför normen, utanför skyddsnäten? Redovisning av regerings- uppdraget att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser (2025:12) s. 5. 62 Jämställdhetsmyndigheten, Utanför normen, utanför skyddsnäten? Redovisning av regerings- uppdraget att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser (2025:12) s. 6. 63 A2025/00634, A2025/00764. 64 https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/november/nu-startar-vald-ar-inte-en- privatsak/. 505 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 om våld mot äldre både inom äldreomsorgen och hälso- och sjuk- vården. Myndigheten pekar också på att äldre personer inte uppfattar att de är inkluderade i det generella stödet för våldsutsatta, t.ex. det som ges av kvinnojourer, vilket gör det svårt att veta vart de ska vända sig för att få stöd och skydd. Civilsamhällesorganisationer spelar dock en viktig roll även för våldsutsatta äldre; t.ex. erbjuder några ideella tantjourer samtalsstöd till äldre kvinnor.65 Här kan också nämnas att Sveriges kommuner och regioner (SKR) i december 2025 har tilldelats extra medel för sitt arbete för att minska våldsutsattheten hos äldre och personer med funktionsnedsättning som de kommunala verksamheterna möter. Enligt SKR:s ansökan till regeringen är syftet med bidraget att fortsätta sprida kunskap om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck med särskilt fokus på områden där det fortfarande finns stora kunskapsluckor. Enligt SKR är dessa områden våld mot äldre och våld mot personer med funktionsned- sättningar. När det gäller andra grupper med förhöjd risk att utsättas för våld, såsom kvinnor med alkohol- och narkotikamissbruk eller kvinnor som är hemlösa, finns det inga aktuella informationskampanjer eller utbildningsprogram med specifikt fokus på våldsutsattheten hos någon av dessa grupper. Flera av de informationskampanjer som nämnts – t.ex. Polismyndighetens kampanj ”Våld är inte en privatsak” och den myndighetsgemensamma kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” – har dock en allmän brottsförebyggande inriktning avseende våld mot kvinnor och våld i nära relationer och är därmed relevanta för och inkluderar även dessa grupper. Vidare framhålls det, som nämnts, i arbetet med att genomföra den nationella stra- tegin att samhällets kapacitet att upptäcka särskild sårbarhet eller utsatthet bland individer och grupper behöver stärkas, t.ex. bland barn, hbtqi-personer, kvinnor med utländsk bakgrund, personer som lever i en hederskontext, personer i prostitution och människo- handel, personer med funktionsnedsättningar, äldre samt kvinnor med beroendeproblematik. De grupper med förhöjd risk som åtgärder enligt artikeln ska omfatta är inte uttömmande angivna. Det är knappast möjligt att identifiera varje sådan grupp och vid varje givet tillfälle tillhanda- hålla specifika åtgärder mot var och en av dem. Ett sådant krav be- döms heller inte kunna läsas in i artikeln. Utredningen bedömer att 65 https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/vald-mot-aldre/. 506 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) de ovan redovisade riktade och mer generella åtgärderna, sedda inte minst i ljuset av ett fortlöpande utvärderings- och utvecklingsarbete på området, tillsammans uppfyller de krav som direktivet ställer. För att Sverige också fortsättningsvis ska uppfylla direktivets krav är det nödvändigt att det även framöver åtminstone genomförs eller ges stöd till informationsinsatser med särskild inriktning på grupper med förhöjd risk att utsättas för våld, antingen i särskilda kampanjer eller som en del av mer allmänt inriktade kampanjer, såsom genom fokuset på våld i äldres relationer inom ramen för ”Våld är inte en privatsak”. De åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och våld i nära relationer som är riktade mot barn kommer främst barnen till del i skolan och är därmed anpassade till barnens förutsättningar i fråga om ålder och mognad. Även de redovisade informationskampanjer och hemsidor som riktar sig till barn är såtillvida anpassade. Ett funk- tionsnedsättningsperspektiv får anses finnas i bl.a. Barnafrids infor- mationsprogram som riktar sig till barn och unga med funktions- nedsättningar.66 De hemsidor som har barn och unga som målgrupp – t.ex. Youmo och Bris (se avsnitt 9.2.2.1) – är tillgänglighetsanpas- sade för personer med funktionsnedsättningar. Sammantaget bedöms direktivets krav i denna punkt vara uppfyllt. 9.1.2.5 Förebyggande åtgärder som syftar till att ifrågasätta skadliga könsstereotyper och främja jämställdhet m.m. (punkt 5) Enligt punkten ska förebyggande åtgärder i synnerhet syfta till att ifrågasätta skadliga könsstereotyper, främja jämställdhet, ömsesidig respekt och rätten till personlig integritet och uppmuntra alla, sär- skilt män och pojkar, att fungera som positiva förebilder för att främja beteendeförändringar i hela samhället i linje med målen i direktivet. Enligt relevant skälstext kan åtgärder för att förhindra att skadliga könsstereotyper vidmakthålls även omfatta åtgärder för att säkerställa att kultur, sedvänja, religion, tradition eller heder inte betraktas som ett rättfärdigande av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, eller av en mildare behandling av sådana brott.67 Den nationella strategin har ett tydligt fokus på det våldsförebyg- gande arbetet, i syfte att betona att våldet ska upphöra, inte enbart 66 https://liu.se/forskning/barnafrid. 67 Skäl 75. 507 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 hanteras. I strategin konstateras att flickor och kvinnor är särskilt utsatta för det våld som omfattas av den strategin, och denna utsatt- het grundar sig i en strukturell maktobalans. Därför behöver ett särskilt fokus riktas mot flickors och kvinnors utsatthet. Arbetet ska bedrivas utifrån denna förståelse och utmana de underliggande könsnormer som reproducerar våld, såsom destruktiva och stereo- typa föreställningar om kön och sexualitet. Denna förståelse är central för att förebygga och motverka det våld som omfattas av de jämställd- hetspolitiska delmålen.68 Även vid utformandet av åtgärdsprogram inom ramen för den tidigare nationella strategin har det betonats att det förebyggande arbetet måste beakta bakgrundsfaktorer av betydelse för förekomst av våld mot kvinnor och flickor samt att främja alternativ till våld i sammanhang där dessa faktorer är relevanta och möjliga att påverka. På ett grundläggande plan handlar det om att utmana föreställningar om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, samt normer som inskränker kvinnors och flickors självbestämmande över t.ex. sexua- litet, barnafödande, ekonomi, utbildning och relationer. En central uppgift är att involvera män och pojkar i arbetet. Det har också kon- staterats att det förebyggande arbetet med mäns våld mot kvinnor inkluderar arbete för att identifiera och utmana framställningar av kvinnor och män som reproducerar föreställningar om kvinnors underordning, exempelvis inom pornografi.69 Åtgärderna för att främja jämställdhet i förskolan och skolan har ett tydligt fokus på att motverka könsnormer som är begränsande och skadliga för både pojkar och flickor (se ovan angående punkt 2). Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ska enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer främja elevernas hälsa och välbefinnande, stärka förutsätt- ningarna att göra medvetna och självständiga val, bidra till förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av samtycke, omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och heders- relaterat våld och förtryck samt utveckla elevernas kritiska förhåll- ningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang. Skolverket har också på senare tid vidtagit åtgärder för att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om t.ex. hur kopp- lingen mellan destruktiva könsnormer och risker för våld kan ta sig 68 Skr. 2025/26:245 s. 26–27. 69 Skr. 2016/17:10 s. 126. 508 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) uttryck och om att våld kan förekomma i ungas partnerrelationer. Problematiseringar av skadliga könsnormer och maktstrukturer in- går även som moment i den högre utbildningen samt i samhällsinfor- mationen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända. Även i regeringens uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att ta fram en kunskapssammanställ- ning om pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar riktas ljuset på kopplingen mellan köns- och maskulinitetsnormer och jämställd- het. Kunskapssammanställningen ska behandla områden där pojkar och unga män upplever svårigheter som har bäring på deras livsvillkor utifrån förväntningar och föreställningar kring kön, maskulinitet och jämställdhet. Ett område som särskilt lyfts fram är pojkar och mäns exponering för onlinemiljöer som underbygger misogyna vär- deringar och som aktivt sprider negativa budskap om jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och demokratiska värderingar. Sammanställningen bör i den mån det är möjligt belysa hur pojkars och unga mäns liv på nätet påverkar dem och hur det i förlängningen påverkar jämställdheten mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Även goda exempel på positiva förebilder kring maskulinitet och jämställdhet bör belysas.70 Jämställdhetsmyndigheten har tidigare tagit fram en kunskapsöversikt om mäns delaktighet i och ansvar för att främja jämställdhet samt motverka mäns våld mot kvinnor.71 Delvis sammanhängande med den kunskapsöversikten har Jämställd- hetsmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att ur ett jämställdhets- perspektiv undersöka hur flickors och unga kvinnors livsval påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier. Myndigheten ska också undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor base- rat på innehållet.72 Främjandet av jämställdhet mellan könen samt ömsesidig respekt och rätten till personlig integritet är ett tydligt fokus i flera av de informationskampanjer som syftar till att förebygga våld mot kvinnor och våld i relationer samt sexuellt våld. Här kan exempelvis nämnas den myndighetsgemensamma kampanjen ”Svartsjuka är inte roman- tiskt” som särskilt riktas mot unga vuxna och där ett fokus är infor- mation om vad som är schyssta nära relationer och Jämställdhets- myndighetens kampanj ”Låt inte tystnaden tala” som syftar till att 70 A2025/00636. 71 Jämställdhetsmyndigheten, Mäns delaktighet och ansvar. En kunskapsöversikt om att främja jämställdhet och motverka mäns våld mot kvinnor (2024:13). 72 A2025/01204. 509 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 få pojkar och män att säga ifrån när vänner och kollegor pratar om att köpa sex. Slutligen ska framhållas att Sverige bedriver ett omfat- tande och systematiskt arbete för att motverka s.k. hedersrelaterade normer. Att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra och att alla, oavsett kön, genom hela livet ska ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer är numera det sjunde jämställdhetspolitiska delmålet och i den natio- nella strategin ingår att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. För att kraftsamla kring det nya delmålet kommer även en handlings- plan mot hedersrelaterat våld och förtryck att tas fram för åren 2026–2028.73 Utredningens bedömning är att direktivets krav i denna del är uppfyllt. 9.1.2.6 Förebyggande åtgärder som syftar till att rikta in sig på och minska efterfrågan på brottsoffer som utsatts för sexuellt utnyttjande (punkt 6) Enligt punkten ska förebyggande åtgärder syfta till att rikta in sig på och minska efterfrågan på brottsoffer som utsatts för sexuellt utnyttjande.74 Uttrycket är inte helt klart, men terminologin (utnytt- jande/exploatering) kan i en europeisk kontext eventuellt förstås som att det främst handlar om utnyttjande i människohandels- eller liknande kommersiella sammanhang. Utredningen tolkar för säkerhets skull punkten brett och utgår från att vad som avses är åtgärder för att minska antalet personer som utsätts för brott innebärande någon form av sexuellt utnytt- jande. Åtgärder för att förebygga och motverka våldtäkt och annat sexuellt våld samt främja samtyckets centrala roll i sexuella relatio- ner (artikel 35) redovisas emellertid utförligt i avsnitt 9.2.2 och be- rörs därför inte närmare här. Sverige bedriver ett omfattande arbete för att förebygga och motverka prostitution samt människohandel för sexuella ändamål. Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet omfattar att utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra och den nationella 73 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/nytt-sjunde-delmal-for-att- forebygga-och-motverka-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/. 74 Jfr sexual exploitation och exploitation sexuelle i den engelska respektive franska språk- versionen. 510 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) strategin anknyter till hela delmålet och avser således att – utöver mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck förebygga – förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel. I strategin betonas bl.a. att det förebyggande arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt andra former av sexuell exploatering behöver utvecklas, både när det gäller utnyttjande som sker fysiskt och det som sker online.75 I den tidigare nationella strategin (2017–2026) identifierades att det fanns behov av att stärka och under mer långsiktiga förutsätt- ningar bedriva det slags verksamhet som hade utvecklats inom det nationella metodstödsteamet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län.76 Detta resulterade i att Jämställd- hetsmyndigheten sedan 2018 har ansvaret för att på nationell nivå samordna arbetet mot prostitution och människohandel för alla ändamål, utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, liksom med internationella aktörer, och bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling (4 § 3 förordning [2017:937] med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten). Den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) är en del av Jämställdhetsmyndigheten med en egen webbplats där NSPM:s arbete beskrivs.77 Regeringen avser att ta fram en ny nationell handlingsplan mot utnyttjande i prostitution och människohandel för 2026–2028.78 Syftet är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål samt stärka skyddet för utsatta personer. Handlingsplanen kommer bl.a. att bygga på förslag från Delegationen mot arbetslivskriminalitet, Utredningen om exitpro- gram för personer som är utsatta för prostitution (SOU 2023:98), NSPM vid Jämställdhetsmyndigheten, den nationella rapportören mot människohandel vid Polismyndigheten samt ta hänsyn till re- kommendationer från GRETA (Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings, Europarådets granskande expertgrupp för rådets konvention om bekämpande av människohandel).79 75 Skr. 2025/26:245 s. 34. 76 Skr. 2016/17:10 s. 134. 77 https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-nspm/. 78 Sådana handlingsplaner har tagits fram tidigare, senast 2018 (S2018/00905). 79 Arbetsmarknadsdepartementet, Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 s. 60 och skr. 2024/25:69 s. 41. 511 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Regeringen har tillkännagett nya insatser för att förebygga och bekämpa människohandel, människoexploatering, prostitution och sexuell exploatering som kommer att ingå i den kommande natio- nella handlingsplanen mot prostitution och människohandel.80 I regleringsbrev för 2026 har ett antal myndigheter getts uppdrag på området. Här kan nämnas att Jämställdhetsmyndigheten till- sammans med länsstyrelserna uppdragits att inventera behovet av utbildning om människohandel för personal i berörda yrkesgrupper. Inventeringen ska omfatta kunskap dels om den information som utsatta och riskgrupper behöver, dels om vilka åtgärder man bör vidta i mötet med utsatta och riskgrupper, med hänsyn till deras olika behov och förutsättningar. I ett annat uppdrag ska Jämställd- hetsmyndigheten kartlägga vilka kunskapshöjande insatser som behövs och hur arbetssätt behöver utvecklas för att hbtqi-personer ska nås med förebyggande arbete avseende sexuell exploatering samt för att upptäckten av utsatta ska ökas. Uppdraget omfattar utsatthet för prostitution och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Sär- skilt fokus bör ligga på insatser som rör barn och unga. Uppdraget omfattar även digitala dimensioner av våld. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har tilldelats medel för att utveckla och sprida befintliga kunskaps- och webbstöd med fokus på kunskap om prostitution och människohandel och heders- relaterat våld och förtryck. Webbstödet ska rikta sig till lärosäten, kommuner, rättsväsendet och hälso- och sjukvården. NCK ska även vid behov föreslå nya kunskapsstöd. Vidare ska Statens institutions- styrelse (SiS) stärka och anpassa vården för barn och unga som har utsatts för olika former av våld. Det kan vara våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld och sexuell exploa- tering, inklusive sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. I arbetet ingår att analysera riskerna och förebygga att barn och unga utsätts för sexuellt våld, sexuell exploatering eller prostitution och människo- handel. Brottsoffermyndigheten har getts i uppdrag att analysera vad som behövs för att utsatta för människohandel och människo- exploatering ska kunna få tillräckligt bra stöd med att söka brotts- skadeersättning. Detta görs för att de i praktiken ska kunna använda sig av den rättigheten. Uppdraget omfattar att ta fram förslag på åt- 80 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/02/nya-insatser-for-att-forebygga-och- bekampa-manniskohandel-manniskoexploatering-prostitution-och-sexuell-exploatering/. 512 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) gärder, både när det gäller den egna myndighetens verksamhet och vad andra aktörer kan göra. De beskrivna åtgärderna kommer alltså att ingå i den kommande nationella handlingsplanen mot prostitution och människohandel. Handlingsplanen är i sin tur kopplad till den nya nationella strate- gin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Syftet med handlingsplanen är att kraftsamla i arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjandet och att stärka skyddet för utsatta personer, med ett särskilt fokus på barn och unga. Polismyndigheten har ett pågående uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexualbrott mot barn i digitala miljöer. Upp- draget innefattar också att se över möjligheterna att utveckla det pågående samarbetet med internetleverantörer till att, utöver barn- pornografiskt material, omfatta blockering även av annat material som i den digitala miljön främjar, möjliggör eller på annat sätt utgör ett led i straffbar sexualbrottslighet. Polismyndigheten ska även säkerställa en ändamålsenlig organisation för anmälan och åtgärder till värdtjänster enligt EU:s förordning (2022/2065) om en inre marknad för digitala tjänster (den så kallade DSA-förordningen) för att barnpornografi och annat material som i den digitala miljön främjar, möjliggör eller på annat sätt utgör ett led i straffbar sexual- brottslighet på ett mer effektivt sätt ska kunna avlägsnas eller göras oåtkomligt. Polismyndigheten ska senast i juni 2027 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och planeras.81 Jämställdhetsmyndigheten har nyligen haft i uppdrag att inom ramen för sitt nationella samordningsansvar fortsätta arbetet mot sexuell exploatering av barn, utnyttjande i prostitution och människo- handel. I uppdraget ingick att, i syfte att ge stöd och skydd till ut- satta, fördela medel i den omfattning som myndigheten fann lämplig för ett ändamålsenligt genomförande till det nationella stödprogram som drivs av Plattformen Civila Sverige mot människohandel, samt det frivilliga återvändandeprogram för offer för människohandel som genomförs av International Organization for Migration (IOM).82 Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har för närvarande i uppdrag att förbereda för regionalt och nationellt 81 Ju2026/00302. 82 A2025/00634(delvis) och A2025/00698. 513 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 stöd i syfte att kommuner och regioner ska kunna erbjuda s.k. exit- program för personer som har utsatts för prostitution, människo- handel för sexuella ändamål eller övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, och program för barn som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sex- uell exploatering, inklusive i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids. Kommunerna ska med det stöd som avses i uppdraget ha möjlighet att, i samverkan med regioner och andra berörda aktö- rer, erbjuda individuellt utformade exitprogram för vuxna och sär- skilda program för barn.83 Barnombudsmannen och Myndigheten för familjerätt och för- äldraskapsstöd (MFoF) har ett annat pågående uppdrag inom bl.a. det här området. Myndigheterna ska utveckla föräldraskapsstöd och kontaktvägar för barn som utsatts för våld och sexuell exploatering. Barnombudsmannens uppdrag avser att identifiera kontaktvägar för barn och unga som har utsatts för våld i partnerrelation, sexuellt våld eller sexuell exploatering. MFoF har i uppdrag att främja utvecklingen av föräldraskapsstöd till barn och unga som riskerar att utsättas eller har utsatts för våld i partnerrelation, sexuellt våld eller sexuell exploa- tering. Barnombudsmannen ska i denna del av uppdraget bidra genom att inhämta barns och ungas egna erfarenheter och åsikter om hur föräldraskapsstödet kan utgöra ett stöd för barn och unga som har ut- satts för våld i partnerrelation, sexuellt våld eller sexuell exploatering.84 SBU har också fått i uppdrag att genomföra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera metoder för att upptäcka sexuell riskutsatthet, främst inom socialtjänsten och hälso- och sjuk- vården, men om möjligt även inom andra områden som omfattas av myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska vidare genom- föra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera metoder inom hälso- och sjukvården för behandling av barn respektive vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften eller under liknande omständigheter där bilder eller filmer har delats. I uppdraget ingår att inhämta kunskap från Uppsala universitet (Nationellt cent- rum för kvinnofrid, NCK) och Linköpings universitet (Barnafrid) avseende vilka metoder avseende vuxna respektive barn som kan 83 A2025/00637. 84 A2025/00608. 514 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem. Uppdraget bör även genomföras i dialog med Socialstyrelsen.85 Jämställdhetsmyndigheten (NSPM) bedriver för närvarande flera informationskampanjer inriktade på groomning, prostitution, sexuell exploatering av barn utomlands och förebyggande insatser mot människohandel.86 En av dessa är den tidigare nämnda kam- panjen Låt inte tystnaden tala som lanserades hösten 2023. Kam- panjen syftar till att få pojkar och män att säga ifrån när vänner och kollegor pratar om att köpa sex.87 En annan kampanj är Resekurage som informerar om sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande.88 Här kan också nämnas t.ex. Brottsoffermyn- dighetens nämnda informationskampanj på sociala medier under hösten 2025 med syfte att förebygga våld i ungas nära relationer och minska utsattheten för sexuell exploatering på nätet där fiktiva chattar användes.89 Vidare har Socialstyrelsen tagit fram ett kun- skapsstöd om sexuellt våld och sexuellt utnyttjande mot ersättning av barn och unga.90 Arbete pågår också med att genomföra ny EU-lagstiftning på människohandelsområdet. EU:s människohandelsdirektiv91 änd- rades 2024 genom ett ändringsdirektiv92 som ska vara genomfört senast den 15 juli 2026. Utredningen om genomförande av änd- ringar av människohandelsdirektivet föreslår i sitt betänkande93 att det ska införas ett nytt brott (olaga tjänsteutnyttjande) som utvid- gar det kriminaliserade området och gör det straffbart att beställa eller nyttja en tjänst som tillhandahålls av en person som är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Vidare föreslås att straffbestämmelsen om människohandel ska formuleras på ett enklare 85 S2024/02156 (delvis). 86 https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/. 87 https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden-tala-till-dig- som-ar-ung/ och https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden- tala-till-dig-som-ar-vuxen/. 88 https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/resekurage/. 89 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/ny-kampanj-till-unga- om-vald-och-sexuell-utsatthet/. 90 https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/sex-mot-ersattning- barn/. 91 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF. 92 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1712 av den 13 juni 2024 om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer. 93 Ett nytt brott och andra åtgärder mot människohandel (SOU 2025:119). 515 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 och tydligare sätt. Därutöver föreslås bl.a. att Jämställdhetsmyndig- heten ska vara nationell samordnare mot människohandel enligt direktivet och nationell kontaktpunkt för den gränsöverskridande vidareslussningen av brottsoffer inom EU samt att uppföljningen och övervakningen av arbetet mot människohandel ska förstärkas genom att Institutet för mänskliga rättigheter ges i uppgift att fun- gera som oberoende organ enligt direktivet och Europarådets kon- vention om bekämpande av människohandel. Sammanfattningsvis bedrivs i Sverige ett omfattande arbete för att förebygga och motverka att människor utnyttjas sexuellt, i pro- stitution och människohandel men också i samhället i övrigt. De förebyggande åtgärderna är i stor utsträckning uttryckligen inrik- tade på att minska efterfrågan på brottsoffer som utsatts för sexuellt utnyttjande, bl.a. genom att hjälpa personer som hamnat i utsatthet. Direktivets krav i denna del bedöms vara uppfyllt. 9.1.2.7 Förebyggande åtgärder som bidrar till eller ökar medvetenheten om kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap (punkt 7) Enligt punkten ska förebyggande åtgärder bidra till eller öka med- vetenheten om den skadliga sedvänjan med kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, med beaktande av antalet personer som riske- rar att drabbas eller som drabbas av dessa sedvänjor i respektive medlemsstat. I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor straffbelagt enligt lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor. Straffansvaret för brott som utgör kvinnlig könsstympning kan tillämpas även om brottet har begåtts utomlands och oavsett om gärningen är straffbar i det land där den har begåtts. Som nämnts på annat håll bedrivs ett kontinuerligt arbete för att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvin- nor samt förbättra stödet till utsatta (se avsnitt 8.3.2). Tvångsäkten- skap är straffbelagt som äktenskapstvång eller, om den utsatta är ett barn, barnäktenskapsbrott (se avsnitt 6.3.2). Också gärningar som utgör äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott är straffbara även om brottet begås utomlands och oavsett om gärningarna är straffbara i det land där de begås. Både kvinnlig könsstympning och 516 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) tvångsäktenskap, inklusive barnäktenskap, är uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck. Det förebyggande arbetet mot både kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, inklusive barnäktenskap, omfattar ett brett spekt- rum av åtgärder. Till exempel handlar det om att aktivt arbeta med att förändra attityder, att informera om att könsstympning och tvångsäktenskap inte är tillåtet i Sverige samt att upptäcka barn och unga som kan befinna sig i riskzonen för att utsättas. Det senare innefattar att socialtjänsten bedriver ett aktivt uppsökande arbete och i fråga om kvinnlig könsstympning att hälso- och sjukvårds- personal har kunskap och kompetens att kunna upptäcka vård- sökande som har utsatts eller riskeras att utsättas. Socialstyrelsen har tagit fram två samtalsstöd om kvinnlig könsstympning för den som arbetar inom socialtjänsten respektive i hälso- och sjukvården och kommer i kontakt med flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning eller riskerar att könsstympas i framtiden.94 Socialtjänsten kan när den möter utsatta eller deras närstående inom ramen för sin verksamhet lämna över ett könsstympningspass (se avsnitt 8.3.2.1). Passet beskriver att kvinnlig könsstympning är olag- lig i Sverige samt är skadlig och kan ge negativa hälsokonsekvenser. Rikshandboken i barnhälsovård, som är ett metod- och kunskaps- stöd för den som arbetar i barnhälsovården, föreslår att frågan om kvinnlig könsstympning ska aktivt tas upp med alla familjer som tillhör en riskgrupp. Familjerna ska informeras om bl.a. att kvinnlig könsstympning inte är tillåtet i Sverige och de hälsoproblem som könsstympning kan leda till.95 Såvitt avser åtgärder för att bidra till eller öka den generella med- vetenheten om kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap kan inledningsvis nämnas att samhällsinformationen till asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända innehåller information om lagstiftning på området (se avsnitt 9.1.2.4) Motsvarande infor- mation tillhandahålls på länsstyrelsernas gemensamma webbplats informationsverige.se.96 94 Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning. Ett samtalsstöd för hälso- och sjukvården och Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning – ett samtalsstöd för socialtjänsten. 95 https://www.rikshandboken-bhv.se/halsobesok/barn-som-riskerar-att-fara- illa/konsstympning-av-flickor/. 96 https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/att-bilda-familj-och-leva-med-barn-i- sverige/barns-rattigheter-och-barnkonventionen.html och https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/individens-rattigheter-och- skyldigheter/kvinnors-rattigheter-och-jamstalldhet.html. 517 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Utförlig information på området har tagits fram av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (NCH) vid Läns- styrelsen Östergötland, Jämställdhetsmyndigheten, Migrations- verket, Myndigheten för stöd till trossamfund, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten, inom ramen för ett reger- ingsuppdrag att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor.97 Den 1 januari 2026 tog Jämställdhetsmyndigheten över stora delar av den verksamhet som tidigare fanns hos NCH. Verksamheten ingår nu i Nationella samordningen mot hedersrela- terat våld och förtryck (NSHRV) hos Jämställdhetsmyndigheten. På Jämställdhetsmyndighetens webbplats för NSHRV ges utförlig information om kvinnlig könsstympning som företeelse samt rik- tad information till den som är utsatt eller närstående till någon som är utsatt samt yrkespersoner som kommer i kontakt med flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning eller riskerar att utsättas. Det går också att ladda ner en broschyr till utsatta och när- stående på svenska, arabiska, amhariska, engelska, franska, somaliska och tigrinja.98 På webbplatsen ges även samlad information om heders- relaterat våld och förtryck, däribland om tvångsäktenskap och barn- äktenskap.99 Det finns också information om hur olika samhällsaktö- rer kan arbeta effektivt för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.100 Bland de pågående regeringsuppdrag som syftar till att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck kan nämnas att Barnafrid sedan 2018 har ett uppdrag att genomföra utbildningsinsat- ser om hedersrelaterat våld och förtryck och dessas olika uttrycks- former såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning för landets barnahusverksamheter.101 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsunderlag med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck och våldsförebyggande arbete till fritidsledare och andra yrkesverksamma som arbetar med ungas fritid samt till idrotts- ledare och nyckelaktörer som arbetar med ungas idrottsutövande. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2027. Jämställdhetsmyndig- heten har också ett antal pågående eller nyligen avslutade uppdrag 97 A2021/01029. 98 https://nshrv.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-till-yrkesverksamma/. 99 https://nshrv.jamstalldhetsmyndigheten.se/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/. 100 https://nshrv.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-till-yrkesverksamma/ . 101 https://liu.se/forskning/barnafrid/vart-arbete/regeringsuppdrag-hedersrelaterat-vald. 518 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) på området, däribland uppdrag att kartlägga förekomsten av barn- äktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige, inklusive före- komsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp och uppdrag att sprida kun- skap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och för- tryck kopplat till utlandsvistelse.102 Det pågår och har under senare år pågått flera informationskam- panjer med inriktning på hedersrelaterat våld och förtryck. Brotts- offermyndigheten har, tillsammans med NCH, Barnafrid, Polismyn- digheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten, i två omgångar, först 2022 och sedan 2023 bedrivit informationskam- panjer i samband med skolavslutningar och sommarlov.103 Kampan- jerna syftade till att lyfta fram de lagändringar som hade införts de senaste åren dessförinnan för att motverka och förebygga heders- relaterat våld och förtryck. Organisationen Plan International Sverige bedriver just nu en informationskampanj som syftar till att stoppa barnäktenskap.104 Brottsoffermyndigheten har på sin webbplats en förteckning över webbplatser med information och utbildnings- material om heder och hedersrelaterad brottslighet.105 Sammantaget bedrivs ett kontinuerligt och omfattande medve- tandegörande och kunskapshöjande arbete om kvinnlig könsstymp- ning och tvångsäktenskap, inklusive barnäktenskap. Arbetet består av olika insatser som syftar till att bidra till eller öka medvetenheten om företeelserna samt synliggöra effekterna av dessa uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck. Direktivets krav i denna del b edöms därmed vara uppfyllt. 102 Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 (A2024/00869) s. 68–69. 103 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/informationskampanj- om-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/ och https://www.brottsoffermyndigheten.se/om- oss/aktuellt/nyheter/nystart-for-kampanj-i-arbetet-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/. 104 https://plansverige.org/stod-barnen/kampanj/stoppa-barnaktenskap. 105 https://www.brottsoffermyndigheten.se/utsatt-for-brott/sarskilda- brottstyper/hedersrelaterad-brottslighet/. 519 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 9.1.2.8 Förebyggande åtgärder inriktade på vissa nätbrott (punkt 8) Förebyggande åtgärder ska enligt denna punkt specifikt inriktas på de nätbrott som avses i artiklarna 5–8. Medlemsstaterna ska i synner- het säkerställa att sådana förebyggande åtgärder inbegriper utveck- lingen av digital kompetens, t.ex. ett kritiskt förhållningssätt till den digitala världen och kritiskt tänkande, så att användare kan upptäcka och hantera fall av nätvåld, söka hjälp och förhindra att sådant våld utövas. Vidare ska medlemsstaterna främja multidisciplinärt sam- arbete och samarbete mellan olika intressenter, t.ex. mellan relevanta leverantörer av förmedlingstjänster och behöriga myndigheter, för att ta fram och genomföra åtgärder för att hantera de ovannämnda nätbrotten. Sverige har en digitaliseringsstrategi för 2025–2030 med det över- gripande målet att den digitala omställningen ska ge ökad med- borgarnytta, bättre välfärd, stärkt konkurrenskraft, höjd säkerhet och minskad administration. Ett strategiskt mål avser den digitala kompetensen och innebär att bas-, bredd- och spetskompetensen hos medborgarna ska stärkas med syfte att öka den digitala inklu- deringen, öka användningen av ny teknik på arbetsplatsen samt för- bättra innovations- och konkurrenskraften.106 Det beskrivs att digital kompetens är avgörande för befolkningens möjlighet att ta del av digitala samhällstjänster och kunna agera med egenmakt i det moderna samhället. Digital kompetens är också en nödvändighet för att be- folkningen ska kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter i takt med att samhället blir alltmer digitaliserat.107 Digitala dimensioner av våld finns med som ett särskilt utveck- lingsområde i åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026. I åtgärdsprogrammet konstateras att det som brukar benämnas som digitalt våld, eller digitala dimensioner av våld, är ett brett spektrum av våld eller hot med gemensam nämnare att det begås via internet eller på något sätt underlättas av teknologiska hjälpmedel.108 Det 106 Finansdepartementet, Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 s. 7. 107 Digitaliseringsstrategin s. 10. 108 Arbetsmarknadsdepartementet, Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 s. 27. 520 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) nämns att GREVIO109 rekommenderar110 att medlemsstaterna i Europarådet ska genomföra kunskapshöjande kampanjer på området, öka kunskapen bland yrkesverksamma, inkludera de digitala dimen- sionerna av våld i existerande åtgärder som rör mäns våld mot kvinnor samt säkerställa att statistik avseende våld omfattar denna dimension. För att kunna svara mot GREVIO:s rekommendationer behöver i ett första steg tillräcklig kunskap finnas på nationell nivå. Det finns därför ett behov av att samla den kunskap som finns, bland såväl offentliga som idéburna aktörer samt inom näringslivet, för att skapa en tydligare samordning och översikt.111 Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att kartlägga och sammanfatta kunskapsläget från forskning och andra studier som är relevanta för svenska förhållanden om de digitala dimensionerna av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Myndigheten har vidare kartlagt vilka åtgärder inom offentlig sektor, näringsliv eller civilsamhället som pågår eller nyligen har avslutats inom detta område. I uppdraget ingick även att med utgångspunkt i kartlägg- ningen, inklusive den information som samlas in från samverkande myndigheter, föreslå åtgärder för att förbättra kompetensen på om- rådet såväl bland allmänheten som bland yrkesverksamma som bedöms vara särskilt viktiga för att uppmärksamma denna dimen- sion av våld. Vid behov ingick att föreslå åtgärder för att minska utsattheten för de digitala dimensionerna av våld, med särskilt fokus på de grupper som av myndigheten bedöms mest utsatta respektive mest sårbara. Länsstyrelserna fick samtidigt i uppdrag att samla in 109 Europarådets expertgrupp GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence) är en oberoende expertgrupp som har i uppgift att övervaka parternas efterlevnad av Istanbulkonventionen. 110 GREVIO:s rekommendationer på området omfattar sexuella trakasserier via internet, stalkning på internet eller som underlättas av teknologiska hjälpmedel samt digitala dimensioner av psykiskt våld. Sexuella trakasserier via internet omfattar (1) bild- eller videodelning utan samtycke, (2) att utan samtycke producera eller anskaffa intima bilder eller videor, 3) utnyttjande, tvång och hot, (4) sexualiserad mobbning, och (5) blottning via de funktioner som finns på internet. I åtgärdsprogrammet omfattar begreppet digitala dimensioner av våld även kontaktförsök med barn under arton år i sexuellt syfte via internet. Även prostitution och människohandel har digitala dimensioner, t.ex. genom eskortsidor eller annonser där sexköp kan beställas. Dessutom sprids material föreställande personer som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften oftast digitalt (Arbetsmarknadsdepartementet, Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 s. 27–28). 111 Arbetsmarknadsdepartementet, Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 s. 27–29. 521 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 kunskap om åtgärder på lokal och regional nivå som genomförs inom offentlig sektor, näringsliv eller civilsamhälle.112 Uppdraget slutredovisades i februari 2026.113 I Jämställdhetsmyndighetens rapport identifieras tio centrala utvecklingsområden där offentliga aktörer, näringsliv och civilsamhälle tillsammans behöver bidra till arbetet för att motverka teknologifaciliterat våld114 och det presen- teras sex åtgärdsförslag. Dessa avser att genomföra ett myndighets- gemensamt kunskapslyft om teknologifaciliterat våld, stärka nationella stödfunktioner med kunskap om teknologifaciliterat våld, utveckla skydds- och säkerhetsplanering samt riskbedömning vid teknologi- faciliterat våld, ta fram stöd gällande digital säkerhetsplanering för yrkesverksamma, etablera ett tvärsektoriellt forum för innovation och kunskapsutbyte samt utveckla anpassat stöd och information till personer med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsned- sättningar. Som underlag för rapporten används ett antal delrapporter av uppdraget som bygger på forskning på området, exempelvis NCK:s rapport Digitala dimensioner av våld i vuxnas relationer, som ger en överblick över internationella ramverk och forskning i området vuxnas nära relationer.115 Brottsoffermyndigheten har för närvarande i uppdrag att följa upp tidigare informationsinsatser för personer som har utsatts för brott på nätet. Myndigheten ska utveckla informationsinsatser och kunskap om internet som brottsplats samt om näthatets omfattning och mekanismer. Uppdraget ska även bidra till att förebygga våld i ungas nära relationer samt minska utsattheten för sexuell exploa- tering i digitala miljöer. Vid genomförandet ska Brottsoffermyndig- heten inhämta kunskap och erfarenheter från Jämställdhetsmyndig- heten, Polismyndigheten och Skolverket. Uppdraget ska redovisas senast den 5 juni 2026.116 Som nämnts (se avsnitt 9.1.2.2) lanserade Brottsoffermyndigheten som ett led i genomförandet av uppdraget en informationskampanj på sociala medier med syfte att förebygga våld i ungas nära relationer och minska utsattheten för sexuell explo- 112 A2024/00815. 113 Jämställdhetsmyndighetens rapport, Det gränslösa våldet – en kartläggning av den digitala teknikens betydelse för mäns våld mot kvinnor och våld mot barn, rapport 2026:1. 114 I rapporten används begreppet teknologifaciliterat våld i stället för digitalt våld. Teknologi- faciliterat våld är ett paraplybegrepp för våldshandlingar som begås eller förvärras genom användandet av informations- och kommunikationsteknik (rapporten s. 6). 115 Nationellt centrum för kvinnofrid, Digitala dimensioner av våld i vuxnas nära relationer. En kunskaps- och forskningsöversikt om teknologifaciliterat våld och stödprocesser, rapport 2025:4. 116 Ju2023/02737 (delvis), Ju2023/01296 (delvis), Ju2023/00587. 522 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) atering på nätet.117 Brottsoffermyndigheten har även uppdaterat webbplatsen ”Jag vill veta”, där barn och unga kan få information om bl.a. olika brottstyper och barn och ungas rättigheter, med ny information om olika typer av våld i ungas nära relationer och sexual- brott på nätet, t.ex. groomning.118 Brottsoffermyndigheten har också under 2025 genomfört en jämförande enkätstudie om näthatets omfattning och mekanismer. Undersökningen är en uppföljning av en tidigare studie från myndig- heten 2021 och inkluderar även utvalda frågor från en kartläggning som genomfördes 2013 av forskare vid Lunds universitet. Under- sökningen ger en bild av hur det alltmer fientliga samtalsklimatet, särskilt i form av digitala trakasserier, påverkar den upplevda möjlig- heten att uttrycka åsikter och engagera sig i samhällsfrågor på nätet. För att möta de utmaningar som framkommit i undersökningen krävs enligt Brottsoffermyndigheten åtgärder på flera områden som syftar till att skapa tryggare förutsättningar för deltagande i det offentliga samtalet online. De tre övergripande åtgärdsområdena är att motverka normalisering av hat, återupprätta förtroendet för institutioner och fördjupa kunskapen.119 Skolverket har i mars 2026 redovisat ett uppdrag om elevers ut- satthet för digitala dimensioner av våld, dvs. kränkningar, våld och hot om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt rasism och intolerans via digitala enheter. Skolverket föreslår att regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och mot- verka kränkande behandling och mobbning och att den ska inkludera digitala dimensioner av våld. Vidare föreslås att relevant aktör ska ges i uppdrag att se över hur material kring elevers utsatthet på nätet kan samlas och kommuniceras för att underlätta för målgrupperna och att relevant aktör ska ges i uppdrag att ta fram stödmaterial om elevers digitala liv och risker för utsatthet på nätet till anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt vårdnadshavare för elever i dessa skolformer.120 I sammanhanget kan också nämnas att flera brottsofferstöjdande organisationer med barn och unga som målgrupp – t.ex. Barnens 117 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/ny-kampanj-till-unga- om-vald-och-sexuell-utsatthet/. 118 https://www.jagvillveta.se/. 119 Brottsoffermyndigheten, Näthatets omfattning och mekanismer – en jämförande enkät- studie s. 3, 27 och 31. 120 Statens skolverk, Uppdrag att undersöka användning av digitala enheter i skolan och fritids- hemmet. Redovisning av regeringsuppdrag s. 4–5. 523 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 Rätt i Samhället (Bris) – har ett särskilt fokus på att motverka våld och andra kränkningar, inklusive sexuella kränkningar, mot barn och unga på nätet och ger stöd åt barn som är brottsoffer.121 Ecpat Sverige är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploa- tering av barn.122 Ecpat har en stödlinje – Ditt Ecpat – för barn och unga i frågor som rör nakenbilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp, både på och utanför nätet. Användare kan chatta, ringa eller skicka ett meddelande till stödlinjen och kan vara anonyma.123 Stödlinjen kan hjälpa den som är under arton år att från nätet ta bort nakenbilder och avklädda bilder som tagits och spridits mot personens vilja.124 På Ditt Ecpat tillhandahålls även en plattformsguide med instruktioner för hur någon tar bort och raderar information, foton och videor på olika sociala medier.125 Plattformen Näthatshjälpen skapades av organisationen Make Equal med finansiering av Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor och drivs numera av Prinsparets Stiftelse med stöd av Tele2. På Näthatshjälpen kan den få hjälp som har utsatts för hat eller kränkningar på nätet. På webbplatsen finns information om olika former av näthat och konkreta verktyg för att hantera näthat som individ, närstående eller i en organisation. Näthatshjälpen har dess- utom ett formulär för den som vill polisanmäla ett brott på nätet.126 Prinsparets Stiftelse arbetar för att säkerställa barns rättigheter och deras möjlighet att vara trygga oavsett var de befinner sig genom förebyggande, främjande och reaktiva insatser. Utöver Näthats- hjälpen driver stiftelsen också det nationella initiativet #nejtillnäthat som syftar till att uppmärksamma den utbredda näthatsproblema- tiken samt att få människor att säga ifrån och aktivt ta ställning mot hat, hot och trakasserier på nätet.127 Utredningen konstaterar att genomförandet av direktivet kom- mer att innebära att nya brott införs i svensk rätt (se förslag om det i avsnitt 11.2). Det kommer i sin tur att kräva informationskampanjer och andra insatser för att höja kunskapen om de nya brotten, i kom- bination med ett fortsatt arbete med att stärka den allmänna digitala kompetensen bland befolkningen, med särskilt fokus på medveten- 121 https://www.bris.se/for-barn-och-unga/vanliga-amnen/natet/utsatthet-och-brott-pa-natet/. 122 https://ecpat.se/vadvigor/. 123 https://dittecpat.se/fragor-och-svar-om-ditt-ecpat/. 124 https://dittecpat.se/nedtagning. 125 https://dittecpat.se/plattformsguiden. 126 https://nathatshjalpen.se/. 127 https://nathatshjalpen.se/nejtillnathat/. 524 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) het om de risker som finns att utsättas för våld och andra kränk- ningar i digitala miljöer samt kunskap om hur de som utsätts kan gå tillväga för att hantera situationen. Förebyggande åtgärder som in- begriper utvecklingen av digital kompetens, t.ex. ett kritiskt förhåll- ningssätt till den digitala världen och kritiskt tänkande genomförs redan, men åtgärderna kommer också att specifikt behöva omfatta de nätbrott som direktivet avser. I dagsläget motsvarar vissa av dessa gärningar inte fullt ut brott enligt svensk rätt. Utredningen föreslår därför att regeringen ska ge relevanta myndigheter – inklusive Brotts- offermyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polismyndigheten – i uppdrag att i samverkan ta fram och besluta om sådana riktade medvetandegörande och kunskapshöjande insatser. I övrigt bedöms direktivets krav i denna del vara uppfyllt. I fråga om åtgärder för att främja multidisciplinärt samarbete och samarbete mellan olika intressenter, t.ex. mellan relevanta leverantörer av för- medlingstjänster och behöriga myndigheter, för att ta fram och genomföra åtgärder för att hantera nätbrott hänvisas till det förslag till åtgärd som lämnas under artikel 42 (se avsnitt 10.1.6). Där före- slås att berörda myndigheter och andra offentliga aktörer ska ges i uppdrag att – i samband med att den nya lagen om avlägsnande av nätbrottsinnehåll (se kapitel 12) införs – vidta åtgärder för att stärka samarbetet med leverantörer av förmedlingstjänster för att identi- fiera, bedöma och hantera det nätbrottsinnehåll som lagen avser. 9.1.2.9 Adekvata och lämpliga åtgärder för att sexuella trakasserier i arbetslivet ska tas upp i relevant nationell politik (punkt 9) I punkten åläggs medlemsstaterna att, utan att det påverkar tillämp- ningen av artikel 26 i likabehandlingsdirektivet128, vidta adekvata och lämpliga åtgärder för att sexuella trakasserier i arbetslivet ska tas upp i relevant nationell politik, när detta utgör ett brott enligt nationell rätt. Sådan nationell politik får identifiera och fastställa de 128 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbet- ning). Enligt artikel 26 ska medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning, kollektiv- avtal eller praxis uppmuntra arbetsgivare och dem som ansvarar för tillgång till yrkesutbild- ning att vidta effektiva åtgärder för att förebygga alla former av könsdiskriminering, särskilt trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, när det gäller tillträde till anställning, yrkesutbildning och yrkesmässig befordran. 525 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 riktade åtgärder som avses i punkt 2 i den här artikeln för de sektorer där arbetstagarna är mest utsatta. Kravet på medlemsstaterna är alltså begränsat till att vidta åtgär- der avseende sådana sexuella trakasserier i arbetslivet som utgör brott. Den del av punkten som avser politikens innehåll är fakultativ och innebär att åtgärderna för de sektorer där arbetstagarna är mest ut- satta får innefatta sådana riktade åtgärder som det hänvisas till, dvs. främst riktade informationskampanjer eller informationsprogram. Som redovisats på annat håll (se avsnitt 8.4.2) har Sverige, som genomfört de EU-direktiv genom vilka fastställs en ram för bekämp- ningen av diskriminering, en lagstiftning som förbjuder alla former av diskriminering i arbetslivet, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier (2 kap. 1 § diskrimineringslagen). I diskrimineringslagen definieras trakasserier som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrun- derna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhö- righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. (1 kap. 4 § 4 och 5.) Sverige har inte någon specifik straffbestämmelse avseende sexuella trakasserier i arbetslivet. Handlingar som omfattas av definitionen av sexuella trakasserier i diskrimineringslagen kan dock utgöra brott enligt straffbestämmelser i brottsbalken, såsom ofredande, sexuellt ofredande, förtal, förolämpning, olaga integritetsintrång eller krän- kande fotografering. I diskrimineringslagen finns, som nämnts i avsnitt 8.4.2, ett civilrättsligt sanktionerat krav på arbetsgivaren att utreda och vidta åtgärder mot sexuella trakasserier i arbetslivet. Vidare finns ett förbud för arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repres- salier bl.a. på grund av att arbetstagaren anmält att arbetsgivaren handlat i strid med lagen. Arbetsgivaren ska enligt diskriminerings- lagen ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Regler på arbetsmiljörättens område ålägger arbetsgivaren en skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och bl.a. klargöra att kränkande särbehandling, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, inte accepteras i verk- samheten samt vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbets- miljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. En särskild utredare har haft i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om 526 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) aktiva åtgärder, dvs. exempelvis det ovannämnda kravet på riktlinjer och rutiner, i diskrimineringslagen. Den utredningens uppdrag ut- ökades sedan till att även ta ställning till hur diskrimineringsskyddet i viss offentlig verksamhet kan ändras för att skyddet mot diskri- minering ska bli så heltäckande som möjligt och om det behövs åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering i de fall det inte finns en enskild skadelidande. Slutligen skulle utredningen också bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda arbetstagare som trakasseras och hotas av personer som inte är an- ställda på arbetsplatsen (tredje person).129 I betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94) konstateras att regleringen i diskrimineringslagen innebär att trakasserier och sexuella trakas- serier från arbetsgivaren och den som har rätt att besluta i arbets- givarens ställe omfattas av diskrimineringsförbudet, medan trakas- serier och sexuella trakasserier från andra arbetstagare eller jämställda personer ger arbetsgivaren en utrednings- och åtgärdsskyldighet. Där- emot faller trakasserier och sexuella trakasserier mot arbetstagare eller jämställda personer som utförs av tredje man utanför såväl diskrimineringsförbudet som utrednings- och åtgärdsskyldigheten. Slutsatsen i betänkandet är att lagstiftningen inte fullt ut svarar mot problematiken och att skyddet för arbetstagare mot trakasserier och sexuella trakasserier från tredje man behöver förstärkas.130 Betänk- andets förslag i dessa avseenden har remissbehandlats och är under beredning. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att sexuella trakas- serier i arbetslivet som är brott beivras genom straffbestämmelser i brottsbalken. Därmed omfattas de av allmänna åtgärder för att t.ex. förebygga brott och ge stöd åt brottsoffer. Därutöver har arbets- givaren omfattande skyldigheter att arbeta förebyggande samt att utreda och vidta åtgärder mot sexuella trakasserier, oavsett om dessa utgör brott eller inte. Utredningen bedömer att direktivets krav på adekvata och lämpliga åtgärder i och med det redovisade är uppfyllt. Det finns inget krav på medlemsstaterna när det gäller riktade åt- gärder för de sektorer i arbetslivet där arbetstagarna är mest utsatta. Det kan dock finnas goda skäl att överväga att kartlägga vilka dessa sektorer är och besluta om riktade informationskampanjer eller in- formationsprogram avseende dem. 129 Dir. 2018:99 och dir. 2020:102. 130 SOU 2021:94 s. 21–24. 527 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 9.2 Särskilda åtgärder för att förebygga våldtäkt och främja samtyckets centrala roll i sexuella relationer (artikel 35) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 9.2.1 Artikel 35 Artikel 35 innehåller krav på att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja förändringar i beteendemönster som har sin grund i de historiskt ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män eller grundade på stereotypa roller för kvinnor och män, särskilt i samband med sexuella relationer, sex och samtycke. Åtgärderna ska grundas på principerna om jämställdhet och icke-diskriminering samt på grundläggande rättigheter och ska särskilt behandla den cen- trala rollen för samtycke i sexuella relationer, vilket ska ges frivilligt på grundval av en persons fria vilja. Åtgärderna ska omfatta informa- tionskampanjer eller informationsprogram, tillhandahållande och spridning av utbildningsmaterial om samtycke och bred spridning av information om förebyggande av våldtäkt. Åtgärderna ska främjas eller genomföras regelbundet, inbegripet, när så är lämpligt, i sam- arbete med organisationer i det civila samhället och icke-statliga orga- nisationer, särskilt kvinnoorganisationer. (Punkt 1.) Nämnda informationskampanjer eller informationsprogram ska särskilt syfta till att öka kunskapen om att sex utan samtycke betraktas som ett brott (punkt 2). Utbildningsmaterialet om samtycke ska främja förståelsen av att samtycke ska ges frivilligt på grundval av en persons fria vilja, ömsesidig respekt och rätten till sexuell integ- ritet och kroppsligt självbestämmande. Sådant material ska anpassas efter utvecklingen av förmågan hos de personer till vilka materialet riktas (punkt 3). Den information som avses i artikeln ska ges bred spridning i syfte att informera allmänheten om befintliga åtgärder för förebyg- gande av våldtäkt, inbegripet tillgången till de interventionsprogram som avses i artikel 37 (punkt 4). 528 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) 9.2.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 9.2.2.1 Åtgärder, inklusive informationskampanjer, för att förebygga våldtäkt (punkterna 1–3) Som nämnts tidigare (se avsnitt 8.2.2.1) har Sverige en sexualbrotts- lagstiftning byggd på frivillighet. Straffbestämmelserna om bl.a. våld- täkt är sedan den 1 juli 2018 utformade så att gränsen för straffbar gärning går vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En person som genomför ett samlag eller en handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag med någon som inte deltar frivilligt kan dömas för våldtäkt. Detsamma gäller den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan handling. Det krävs inte att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot, eller t.ex. utnyttjat offrets särskilt ut- satta situation, för att hen ska kunna dömas för våldtäkt eller de andra sexualbrott som avser genomförande av sexuella handlingar. Alla sexuella handlingar mot barn under femton år är som utgångs- punkt straffbelagda oavsett om barnet deltar frivilligt eller inte. Som framgår av artikeln kan utöver information om den straffrätts- liga lagstiftningen – där informationskampanjer samt tillhandahål- lande och spridning av utbildningsmaterial utgör centrala kompo- nenter – förebyggande åtgärder mot våldtäkt sägas innefatta ett brett spektrum av åtgärder, från att arbeta med att främja jämställdhet och motverka begränsande och skadliga könsnormer till förebyg- gande insatser riktade till potentiella utövare av sexuellt våld. Inför den reform som innebar att sexualbrottslagstiftningen blev samtyckesbaserad fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag av reger- ingen att ta fram ett webbaserat utbildningsmaterial och tillhörande lärarhandledning om innebörden av den nya lagstiftningen. Målgrup- pen för materialet skulle i huvudsak vara unga i åldern 13–25 år, in- klusive unga med funktionsnedsättning, samt de vuxna som möter ungdomar i vardagen. Brottsoffermyndighetens uppdrag omfattade även att ta fram och sprida information om innebörden av den nya lagstiftningen samt arrangera sektorsövergripande utåtriktade infor- mationsinsatser mot övriga berörda målgrupper, t.ex. det civila sam- hällets organisationer, rättsväsendet, socialtjänsten, skolan samt hälso- och sjukvården. Informationen skulle också ta hänsyn till att målgruppen föräldrar utöver information om lagstiftningen även skulle erbjudas råd och stöd i hur de kan samtala med sina barn om 529 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 dessa frågor. Informationen och spridningen skulle präglas av hög tillgänglighet och i relevanta delar anpassas innehållsmässigt och språkligt för att kunna användas för t.ex. gruppen nyanlända. Barn och unga skulle involveras i framtagandet av materialet.131 Ett resultat av uppdraget var att Brottsoffermyndigheten lanserade informationskampanjen ”Av fri vilja” riktad till unga i åldern 18–25 år. Huvudbudskapet var att sex alltid är frivilligt, annars är det ett brott. Kampanjen hänvisade vidare till webbplatsen www.frivilligtsex.se där det fanns mer information om lagstiftningen och om var den som utsatts för brott kan få stöd och hjälp. Ett särskilt fokus såväl i kampanjen som på webbplatsen var information om innebörden av samtycke i sexuella sammanhang. En utvärdering visade att ”Av fri vilja” nådde sju av tio unga. Trots att kunskapen om den nya sexual- brottslagstiftningen var mycket hög även innan kampanjen uppgav 28 procent att kampanjen hade gett dem ny kunskap. Därutöver ansåg 47 procent att kampanjen hade gjort dem mer positiva till lag- stiftningen.132 Brottsoffermyndigheten fick 2021 ett nytt uppdrag om att genom- föra informationssatsningar kopplade till sexualbrottslagstiftningen och samtycke. Detta genererade 91 000 besök på frivilligtsex.se år 2022, vilket var en ökning med 35 000 besökare jämfört med året innan. År 2023 besökte 80 000 användare webbplatsen.133 Frivilligtsex.se är inte längre i bruk men har ersatts av en ny webbplats som går under namnet Av fri vilja.134 Förutom tydligare, mer lättillgänglig och aktu- ell information om Sveriges sexualbrottslagstiftning, innehåller webb- platsen uppdaterat undervisningsmaterial om sexualbrott, normer och frivillighet. Brottsoffermyndigheten driver också webbplatsen ”Jag vill veta” för alla under arton år som tror, eller vet, att de har utsatts för brott eller är oroliga för en kompis eller ett syskon. Webbplatsen är också till för den som bara vill veta mer om vad som är brottsligt, vilka rättigheter man har, var det finns stöd, och vad som händer om man anmäler ett brott eller om det blir rättegång.135 Information ges bl.a. 131 Ju2018/01290/KRIM. 132 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/kampanj-om-frivilligt- sex-nadde-sju-av-tio-unga/. 133 Skr. 2024/25:69 s. 23. 134 https://www.brottsoffermyndigheten.se/avfrivilja/. 135 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/aktuellt/nyheter/jag-vill-veta-en-webbplats- for-unga-brottsoffer/. 530 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) om våldtäkt och andra sexualbrott mot barn. Informationen är an- passad för målgruppen.136 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) har tagit fram utbildningspaketet ”Rätt att veta!” som är tänkt att ge personer som möter unga i sitt yrke eller ideella engagemang konkreta verktyg och stöd i samtal med unga. Utbildningspaketet ska också bidra till alla ungas rätt till kunskap om ämnen som berör deras liv, bl.a. genom samtal med vuxna i deras närhet. Utbildnings- paketet består av webbutbildningar, filmer och årliga seminarier. Ett av utbildningssegmenten handlar om ungas utsatthet för sex- uellt våld.137 På webbplatsen youmo.se finns information om kroppen, sex och samlevnad, hälsa, jämställdhet, ungas rättigheter och om hur ungdomar kan få hjälp att må bra. Information riktar sig till unga mellan 13–20 år. Youmo är en del av webbplatsen UMO.se som Sveriges regioner ansvarar för. Youmo är i sin tur ett samarbete med MUCF. Även Barnens Rätt i Samhället (Bris) webbplats har sär- skild information till barn och unga om samtycke och sex.138 Fatta är en ideell medlemsförening för alla som vill engagera sig mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. För- eningen håller föreläsningar samt bedriver kampanjer och annat på- verkansarbete med budskapet att Sverige behöver en samtyckeskul- tur.139 Genom projektet Fatta skolan, som pågick 2023–2024 och finansierades av Jämställdhetsmyndigheten, har Fatta tagit fram ett metodmaterial för att möjliggöra för lärare att utbilda barn i låg- och mellanstadiet, 7–12 år, i samtycke och samtyckeskultur.140 Storasyster är en annan frivilligorganisation som bl.a. arbetar med åtgärder för att förebygga sexuellt våld. Storasyster arbetar kun- skapshöjande genom både prevention och opinionsbildning. Opi- nionsbildningen syftar till att medvetandegöra och påverka attityder, ställningstaganden och agerande hos såväl beslutsfattare som opi- nionsbildare och den breda allmänheten gällande samhällsproblemet sexuellt våld. Storasyster vill förebygga sexuellt våld genom ett arbete med fokus på att höja kunskapen om sexuellt våld i samhället i stort, 136 https://www.jagvillveta.se/vad-ar-brottsligt/. 137 https://www.mucf.se/verktyg/ratt-att-veta. 138 https://www.bris.se/for-barn-och-unga/vanliga-amnen/hangel-och-sex/samtycke/. 139 https://www.fatta.nu/vilka-ar-fatta. 140 https://www.fatta.nu/projekt. 531 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 att genomgående placera skulden hos förövaren och med ett samtal om samtycke som central utgångspunkt.141 Som nämnts (se avsnitt 9.1.2.1) ingår numera kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna för såväl grund- skolan som gymnasieskolan samt motsvarade skolformer. Kunskaps- området omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer och ingår också i arbetet med likabehandling och skolans värdegrund. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer är ämnesintegrerad och begrepp som sexualitet, rela- tioner, jämställdhet, normer och identitet ingår i flera kurs- och ämnesplaner.142 I läroplanerna betonas att skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsätt- ningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av sam- tycke.143 För att stödja skolans arbete med sexualitet, samtycke och rela- tioner har regeringen tagit en rad initiativ. Bland dessa kan nämnas Folkhälsomyndighetens och Statens skolverks (Skolverket) uppdrag att uppdatera och komplettera stödmaterial inom området sexualitet, samtycke och relationer för alla skolformer. Uppdraget ska redo- visas senast i mars 2027.144 Som framgått riktar sig det mesta av arbetet för att främja en samtyckeskultur till barn och unga, inklusive i sammanhang som rör skolan. En av få samtyckessatsningar som vänder sig också till vuxna personer är Jämställdhetsmyndighetens kampanj ”Låt inte tystnaden tala” som lanserades hösten 2023. Kampanjen syftar till att få pojkar och män att säga ifrån när vänner och kollegor pratar om att köpa sex.145 141 https://storasyster.org/vad-vi-gor/. 142 https://www.skolverket.se/kompetensutveckling/stod-i-arbetet/sexualitet-samtycke-och- relationer. 143 T.ex. läroplan (Lgy25) för gymnasieskolan (https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-gy25-for- gymnasieskolan). 144 A2024/01235. 145 https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden-tala-till-dig- som-ar-ung/ och https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden- tala-till-dig-som-ar-vuxen/. 532 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) När det gäller samhällsorienteringen för vissa nyanlända finns det förslag om att denna ska inkludera information om sexuell och re- produktiv hälsa och rättigheter (se avsnitt 9.1.4.2). På information- sverige.se, länsstyrelsernas webbplats med information om Sverige, finns information om samtyckeslagstiftningen.146 Slutligen kan nämnas att regeringen har föreslagit en satsning på 10 miljoner kronor under 2026 för att stärka det förebyggande arbetet mot sexuellt våld mot bl.a. barn. Medlen kan användas för att exem- pelvis utöka stopplinjen PrevenTells tillgänglighet och för att ut- veckla kunskap om att förebygga sexuellt våld. Satsningen kan bl.a. bidra till att fler personer med sexuellt intresse för barn, impulser att tvinga någon till sex och andra sexuella störningar kan få bättre tillgång till professionellt stöd, hjälp och behandling. Satsningen ska även bidra till att kunskap om oönskad sexualitet och prevention av sexuellt våld tas fram och sprids till relevanta aktörer i hela landet. Syftet med offensiven är att minska antalet sexualbrott i samhället.147 Sammantaget bedömer utredningen att direktivets krav på åtgär- der för att förebygga våldtäkt är uppfyllda. Eftersom den svenska sexualbrottslagstiftningen utgår från frivillighet är de kunskapshöj- ande åtgärderna i stor utsträckning inriktade på att informera om samtyckets centrala roll i sexuella relationer och tydliggöra att sex utan samtycke är brottsligt. Därutöver fokuseras mycket av det före- byggande arbetet på att främja jämställdhet samt motverka begrän- sande och skadliga könsnormer i ett bredare samhälleligt perspektiv. Det förtjänar också att nämnas att enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) utvärdering har samtyckeslagstiftningen lett till ett starkare rättsskydd för dem som utsatts för en sexuell handling mot sin vilja. Lagändändringarna ger också en tydlig signal från samhällets sida om att allt sex ska vara frivilligt, dvs. har såtillvida en normerande effekt.148 146 https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/individens-rattigheter-och- skyldigheter/kvinnors-rattigheter-och-jamstalldhet.html. 147 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/03/nya-satsningar-for-kvinnors- frihet-och-trygghet/. 148 Brottsförebyggande rådets rapport Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser. En förnyad uppföljning av 2018 års förändringar i svensk våldtäktslagstiftning (2025:3). 533 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 9.2.2.2 Information om befintliga åtgärder för förebyggande av våldtäkt, inbegripet tillgången till interventionsprogram (punkt 4) Enligt punkten ska den information som avses i artikeln ges bred spridning i syfte att informera allmänheten om befintliga åtgärder för förebyggande av våldtäkt, inbegripet tillgången till de interven- tionsprogram som avses i artikel 37 (med inriktning på gärnings- personer och potentiella sådana). Med hänsyn till vad som ovan redovisats angående punkterna 1–3 bedömer utredningen att informationen till allmänheten om gällande sexualbrottslagstiftning och om nämnda befintliga åtgärder för före- byggande av våldtäkt – däribland informationskampanjerna och ut- bildningsinsatserna på området – ges tillräckligt bred spridning för att kravet i den delen ska vara uppfyllt. De breda informationskampanjerna och utbildningsinsatserna är i regel inte inriktade på interventionsprogram eller annan behandling av dömda eller potentiella gärningspersoner utan på andra förebyg- gande åtgärder, inte minst sådana som avser att förbättra kunskapen om innebörden av den samtyckesbaserade sexualbrottslagstiftningen. Eftersom kampanjerna och insatserna syftar till att vara handlings- dirigerande för allmänheten i stort kan de dock också anses syfta till att uppmuntra förövare att ändra sitt beteende. Därutöver har Brottsoffermyndighetens webbplats Av fri vilja viss information riktad till den som genomfört en sexuell handling mot en annan persons vilja eller inte vet säkert om det som hände verkligen var ett övergrepp och därför behöver hjälp för att reda ut vad det var som hände.149 På webbplatsen uppmanas användaren att kontakta hjälp- linjerna PrevenTell och Välj att sluta,150 socialtjänsten, en ungdoms- mottagning eller skolans elevhälsa. Det anges att användaren där kan få prata med någon om vad som är okej och inte när det gäller sex. 149 https://www.frivilligtsex.se/prata-om-sex/nar-det-inte-kanns-bra/. 150 PrevenTell är en nationell telefonlinje och chatt som drivs av Anova vid Karolinska uni- versitetssjukhuset och som syftar till att förebygga sexuellt våld. Målgruppen är personer med självupplevt riskbeteende och tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och hand- lingar. Välj att sluta är en del av Operation Kvinnofrid och syftar till att ingen ska utsättas för eller uppleva våld i nära relationer. En del i det arbetet är att få fler personer som utövar våld mot en närstående att söka hjälp för sitt våldsamma beteende. Välj att sluta drivs av Stiftelsen Manscentrum i Stockholm. Både PrevenTell och Välj att sluta finansieras av regeringen. Välj att sluta finansieras inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en permanent natio- nell samordning av kunskapsutveckling för återfallsförebyggande arbete med våldsutövare. 534 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) Direktivets krav i denna del bedöms vara uppfyllt. Ändå finns det anledning att betona vikten av att framtida förebyggande åtgärder som består i informationsförmedling till allmänheten, såsom infor- mationskampanjer och utbildningsinsatser, också i lämplig utsträck- ning förmedlar information om tillgänglig behandling för den som är eller anser sig vara i riskzonen för att bli utövare av sexuellt våld. 9.3 Utbildning och information för yrkespersoner (artikel 36) Bedömning Nuvarande ordning bedöms i huvudsak uppfylla direktivets krav. Förslag De myndigheter som omfattas av utbildningsinsatserna i punk- terna 1–5 ska ges i uppdrag att se över sina riktlinjer och bedöma behovet av ytterligare utbildningsinsatser med utgångspunkt i direktivets krav, bl.a. i fråga om utbildning avseende nätbrotten i artiklarna 5–8. I relevant utsträckning bör detta ske i samverkan med varandra, andra myndigheter – inklusive myndigheten för delaktighet (MFD) – och med civilsamhälleaktörer. Med hänsyn till rättsväsendets oberoende bör domstolarna och Åklagarmyn- digheten ansvara för sin respektive översyn utan uppdrag från regeringen. 9.3.1 Artikel 36 Artikel 36 handlar om utbildning och information för olika kategorier av yrkespersoner som sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer. Medlemsstaterna ska säkerställa att tjänstepersoner som i sitt arbete sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer, såsom poliser och domstolspersonal, ska få både allmän och speci- aliserad utbildning och riktad information av en omfattning som lämpar sig för deras kontakt med brottsoffer, så att de kan upptäcka, förhindra och hantera fall av våld mot kvinnor eller våld i nära rela- 535 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 tioner och behandla brottsoffer på ett trauma-, genus- och barn- medvetet sätt (punkt 1). För personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och utbild- ningsväsendet som sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer ska medlemsstaterna främja eller erbjuda utbildning, så att personalen kan upptäcka, förhindra och hantera fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och hänvisa brottsoffer till speci- aliserade stödtjänster (punkt 2). Relevant personal inom hälso- och sjukvården, såsom barnläkare, gynekologer, obstetriker, barnmorskor samt hälso- och sjukvårdspersonal som tillhandahåller psykologiskt stöd, ska få riktad utbildning för att på ett kulturmedvetet sätt kunna upptäcka och hantera de fysiska, psykiska och sexuella konsekven- serna av kvinnlig könsstympning (punkt 5). De utbildningsinsatser som avses i punkterna 1, 2 och 5 ska omfatta utbildning i samordnat multidisciplinärt samarbete för att möjliggöra en heltäckande och lämplig hantering av ärenden som gäller våld mot kvinnor och våld i nära relationer (punkt 7). Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller skillnader i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att domare och åklagare som arbetar med straffrättsliga förfaranden och utredningar erbjuds både allmän och specialiserad utbildning om målen för detta direktiv som är anpassad till dessa domares och åklagares funktioner. Sådan ut- bildning ska vara människorättsbaserad och sätta brottsoffren i cent- rum utifrån ett köns-, funktionsnedsättnings- och barnperspektiv. (Punkt 3.) Utan att det påverkar juristyrkets oberoende ska medlems- staterna rekommendera att de som ansvarar för utbildning av jurister tillhandahåller både allmän och specialiserad utbildning för att öka juristernas medvetenhet om brottsoffrens behov och för att behandla brottsoffer på ett trauma-, genus- och barnmedvetet sätt (punkt 4). De utbildningsinsatser som avses i punkterna 1–5 ska komplet- teras med lämplig uppföljning, inbegripet om de nätbrott som avses i artiklarna 5–8, och utgå från vad som kännetecknar våld mot kvin- nor och våld i nära relationer. Sådana utbildningsinsatser får omfatta utbildning i hur särskilda behov av skydd och stöd kan upptäckas och tillgodoses för brottsoffer som löper ökad risk att utsättas för våld till följd av att de utsätts för intersektionell diskriminering. (Punkt 10.) 536 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) Personer i arbetsledande ställning på arbetsplatser inom såväl offentlig som privat sektor ska få utbildning i hur sexuella trakas- serier i arbetslivet kan upptäckas, förebyggas och hanteras, när så- dana trakasserier utgör ett brott enligt nationell rätt. Dessa personer och arbetsgivare ska få information om effekterna av våld mot kvin- nor och våld i nära relationer på arbetet och om risken för tredje- partsvåld. (Punkt 6.) Utan att det påverkar mediernas frihet och mångfald ska med- lemsstaterna uppmuntra och stödja utbildningsinsatser för medier som genomförs av organisationer för mediearbetare, mediernas själv- regleringsorgan och branschföreträdare eller andra relevanta obero- ende organisationer för att bekämpa stereotypa föreställningar om kvinnor och män, sexistiska bilder av kvinnor och skuldbeläggning av brottsoffer i medierna, i syfte att minska risken för våld mot kvin- nor och våld i nära relationer. Utbildningen får tillhandahållas av relevanta organisationer i det civila samhället, icke-statliga organi- sationer som arbetar med brottsoffer, arbetsmarknadens parter och andra intressenter (punkt 8). Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att myndigheter som är behöriga att ta emot brottsoffrens anmälningar av brott har lämplig utbildning för att underlätta och hjälpa till i samband med anmäl- ningar av sådana brott och för att förhindra sekundär viktimisering (punkt 9). Åtgärderna enligt punkterna 1–9 ska genomföras utan att det påverkar domstolsväsendets oberoende, hur reglerade yrken orga- niserar sig själva eller skillnader i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen (punkt 11). 9.3.2 Nuvarande ordning uppfyller i huvudsak direktivets krav 9.3.2.1 Utbildning och information till tjänstepersoner såsom poliser och domstolspersonal (punkt 1) Artikeln handlar alltså om utbildnings- och informationsinsatser och den första punkten får förstås som att den tar sikte på tjänste- personer verksamma i andra yrken än inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och utbildningsväsendet – eftersom dessa omfattas av andra punkter – som i sitt arbete sannolikt kommer att komma i 537 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 kontakt med brottsoffer. Det kan handla om anställda hos polisen151 och domstolspersonal men även åklagare och tjänstepersoner vid andra myndigheter, t.ex. Kronofogdemyndigheten eller Migrations- verket. Dessa tjänstepersoner ska få både allmän och specialiserad utbildning och riktad information av en omfattning som lämpar sig för deras kontakt med brottsoffer, så att de kan upptäcka, förhindra och hantera fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och behandla brottsoffer på ett trauma-, genus- och barnmedvetet sätt. I första hand är det anställda hos Polismyndigheten som i nära anslutning till att brott har begåtts kommer i kontakt med brottsoffer som utsatts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Som nämnts tidigare (se avsnitt 7.2.2.1) finns det i varje polisområde en specialiserad enhet som utreder våld i nära relationer. Utredarna där erbjuds särskild utbildning, men den är inte obligatorisk. Därutöver ges en grundutbildning för brottsutredare (Brottsutredarprogrammet) som riktar sig till alla polisanställda som utreder brott oberoende av brottsområde men även till alla anställda som ansvarar för utrednings- åtgärder i sin tjänst eller har en stödfunktion i utredningskedjan. I Brottsutredarprogrammet ingår undervisning om våld i nära rela- tioner och utbildning, bl.a. om vilka riskfaktorer som finns för våld i nära relationer, vanliga upplevelser och reaktioner hos personer som har utsatts för sådant våld, psykisk ohälsa som följd av utsatt- het för våld i nära relationer och sexualbrott samt kunskap om trauma och bemötande av personer som upplevt trauma. I avsnittet om riktlinjer för brottsbekämpande myndigheter och åklagarmyndigheter (se avsnitt 7.8.2) har redogjorts för Polismyndig- hetens nationella utredningsmetodik (PNU) – som ska användas i det brottsutredande uppdraget – och de särskilda checklistor för initiala utredningsåtgärder vid brott mot särskilt utsatta brottsoffer, som inkluderar sexualbrott, brott i parrelation, hedersrelaterad brotts- lighet och brott där barn är involverade, vilka tagits fram för att ge närmare stöd och vägledning vid utredning av sådana brott. Som också nämnts där har Nationella operativa avdelningen (Noa) tagit fram ett metodstöd avseende våld i nära relationer som syftar till att utgöra ett komplement till checklistorna. Metodstödet är ett kunskapshöjande fördjupningsmaterial som riktar sig till alla polis- anställda som möter människor i sitt arbete och ger en bred fenomen- förståelse för vad mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 151 Anställda hos polisen som tar upp anmälningar om brott omfattas även av punkt 9. 538 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) inkluderar, hur man bör agera, hänvisningar till ytterligare material samt stöd utifrån polisanställdas funktioner och arbetsuppgifter i processen. Eftersom brott i nära relationer många gånger är grova brott hanteras de också utifrån den särskilda metodik för utredning av sådana brott som beskrivs i ett metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG). Det finns också särskilda riktlinjer för genom- förandet av den individuella skyddsbedömningen enligt artikel 16 i direktivet (13 f § förundersökningskungörelsen). Vidare kan nämnas att poliser och civila utredare vid Polismyndig- heten sedan hösten 2023 har möjlighet att läsa en kurs i utrednings- metodik hos Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), inriktad på utredningar av brott i nära relationer. Kursen, som anordnas regel- bundet, är en uppdragsutbildning som NCK utarbetat för Polismyn- digheten med målet att öka kompetensen att utreda brott i nära relationer. Kursdeltagarna får ta del av undervisning om hur en för- undersökning bör bedrivas för att uppfylla utredningskravet om en allsidig, bred och objektiv förundersökning. I det ingår också prak- tiska delar som att hantera förhör. Olika perspektiv på brottstypen behandlas, bl.a. perspektiv kopplade till aspekter inom våldsforsk- ning såsom normaliseringsprocessen.152 Åklagare kommer i kontakt med brottsoffer som utsatts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer i sin roll som förundersök- ningsledare och i samband med utfärdande av kontaktförbud eller vidtagande av andra skyddsåtgärder. Som tidigare nämnts (se av- snitt 7.2.2.1) kan åklagare vidareutbilda sig i bl.a. våld i nära relationer och inom alla åklagarområden finns åklagare med särskild utbildning och erfarenhet inom området brott mot särskilt utsatta brottsoffer (SUB). I Åklagarmyndighetens grundutbildning ingår att lära sig hur man utreder brott mot särskilt utsatta brottsoffer, den s.k. SUB- metoden. Vissa åklagarkammare har ett särskilt team som huvud- sakligen arbetar med relationsbrott, men på alla allmänna kammare finns minst en specialiserad kammaråklagare med särskilda kunska- per i att utreda brott mot särskilt utsatta brottsoffer. I Åklagarmyn- dighetens rättsliga vägledningar avseende brott i nära relation och olaga förföljelse (RäV 2024:2), utredningsmetod för brott mot särskilt utsatta brottsoffer (RäV 2023:6) och brott mot barn (RäV 2023:9) ges riktlinjer för hur utredningen av dessa brott ska bedrivas på bästa 152 NCK:s verksamhetsberättelse för 2023 och https://www.uu.se/centrum/nck/utbildning/uppdragsutbildning. 539 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 sätt, inklusive vissa frågor relaterade till bemötande av brottsoffer. Sådana aspekter behandlas annars mer utförligt i en rättslig vägled- ning om bemötande av brottsoffer (RäV 2022:10). I denna ges rikt- linjer för hur brottsoffergrupper som identifierats som särskilt sår- bara eller särskilt utsatta, inklusive barn, ska bemötas på korrekt sätt. Det ingår inte i domstolspersonals arbetsuppgifter att upptäcka eller förhindra fall av våld mot kvinnor och våld i nära relationer och personalen har inte heller något ansvar för att hantera sådana fall utöver i den utsträckning som följer av domstolens roll i det straffrättsliga förfarandet och olika personalkategoriers uppgifter hänförliga till förfarandet. I punkten anges också att utbildningen och den riktade informationen ska vara av en omfattning som läm- par sig för tjänstepersonernas kontakt med brottsoffer och enligt punkt 11 ska åtgärderna genomföras utan att det påverkar domstols- väsendets oberoende. För domstolspersonal handlar det därmed i princip om utbildning och riktad information om hur brottsoffer som utsatts för våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan be- mötas på ett trauma-, genus- och barnmedvetet sätt, bl.a. för att undvika sekundär viktimisering. Som nämnts på annat håll (avsnitt 7.8.2) har bemötandefrågor länge varit ett prioriterat område för Sveriges Domstolar och Dom- stolsverket. Sedan 2010 finns en för samtliga domstolar gemensam bemötandestrategi som utgör en övergripande vägledning för arbetet med bemötande av parter, vittnen och andra domstolsaktörer. Arbetet med bemötandefrågor är annars en fråga för de enskilda domstolarna och dessa har egna bemötandepolicyer. Vidare har flera arbetsdoku- ment om god domarsed tagits fram i vilka behandlas frågor om doma- res bemötande av parter, övriga aktörer och allmänheten. Domstols- verket anordnar också kompetensutveckling för alla anställda inom Sveriges Domstolar. Bland annat ges utbildning om bemötande av brottsoffer och andra som har kontakt med domstolarna.153 Sedan 2018 får de som utbildar sig till jurister särskild utbildning om våld mot kvinnor och våld i nära relationer (se avsnitt 9.1.2.2). Kunskaper i ämnet ingår i examensmålet för juristutbildningen. Domstolsakademin, som är en särskild avdelning inom Domstols- verket, ansvarar för kompetensutveckling av jurister i den dömande verksamheten inom Sveriges Domstolar. Ansvaret innefattar bl.a. 153 Domstolsverket, Verksamhetsplan 2026–2028 s. 14 och https://www.domstol.se/domstolsverket/om-domstolsverket/det-har-gor-domstolsverket/. 540 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) att erbjuda och arrangera utbildningar för ordinarie domare, fiskaler och assessorer samt föredragande jurister, beredningsjurister och tekniska råd.154 Under våren 2026 erbjuder domstolsakademin ordi- narie domare en kurs i sexualbrott och våld i nära relationer. Kursen, som pågår i två dagar och består av föreläsningar, diskussioner och studiebesök på våldtäktsmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, ger deltagarna fördjupade kunskaper om krisreaktioner, våldets ut- tryck och mekanismer i såväl heterosexuella som samkönade rela- tioner, brottskaraktärens inverkan på förhörsuppgifter samt orsaks- faktorer till sexuellt våld och våld i nära relationer. Kursen är inte obligatorisk.155 Som direktivet också beaktar (punkt 11) är det dock med hänsyn till värnandet av såväl domstolsväsendets oberoende som allmänhetens förtroende för domstolarna knappast möjligt att uppställa krav på utbildning för domare i frågor som rör bemötande av brottsoffer utan utbildningen bör vara frivillig. Poliser, åklagare och domare är också målgrupp för det kunskaps- stöd som NCK i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram om våld mot kvinnor och våld i nära relationer (se avsnitt 9.1.2.2). Kunskapsstödet är särskilt utvecklat för yrkesverksamma inom rätts- väsendet och riktar sig utöver till poliser, åklagare och domare även till anställda inom Kriminalvården. Kronofogdemyndigheten är en annan myndighet som sannolikt kan komma i kontakt med brottsoffer, även om det bör vara i mindre utsträckning än poliser, åklagare och domare. Kronofogdemyndig- heten har tagit fram en handledning för bemötande av utsatta för ekonomiskt våld – ”Våld i nära relation – ekonomiskt våld”. Infor- mationen i handledningen riktar sig till anställda på myndigheten som kommer i kontakt med våldsutsatta. Den innehåller informa- tion om vad myndigheten kan göra men även konkreta exempel på hur den kan agera som är utsatt för ekonomiskt våld. Kronofogde- myndigheten har även arbetat brett med att höja kompetensnivån internt och har arrangerat föreläsningar för att fördjupa och kon- kretisera vad handledningen innebär i mötet med personer som kan ha utsatts för ekonomiskt våld.156 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndig- heten, Migrationsverket och Socialstyrelsen hade under 2022–2024 154 https://www.domstol.se/domstolsakademin/. 155 Domstolsakademin, Kursutbud. Ordinarie domare och övriga jurister, 2026. 156 https://jamstalldhetsmyndigheten.se/ska-du-jobba-med-jamstalldhet/sa-blev- kronofogden-en-aktor-mot-ekonomiskt-vald/. 541 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 i uppdrag att verka för förbättrad upptäckt av sådant våld som om- fattas av den tidigare nationella strategin för att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor.157 Uppdraget, som följde ett tidigare uppdrag för 2019–2021158, omfattade att de fem myndigheterna skulle utveckla samverkan om rutiner och metoder för upptäckt av vålds- utsatthet och våldsutövande, samt hänvisning till rätt instans, förstärkt stöd till relevant personal med klientkontakter och stödja ledning och styrning för att arbetet med ökad upptäckt av våld skulle kunna göras uthålligt över tid och implementeras i myndigheternas ordi- narie verksamheter. Inom ramen för uppdraget deltog myndighet- erna i kunskaps- och erfarenhetsutbyten tillsammans med inbjudna aktörer, kunskapshöjande seminarier samt myndighetsgemensamma workshoppar. Myndigheterna genomförde även olika kommunikativa insatser. I slutrapporten från Jämställdhetsmyndigheten redovisas att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket var och en för sig har utvecklat arbetet gentemot sina målgrupper. De hade satsat på att utbilda medarbetarna om mäns våld mot kvin- nor och våld i nära relationer samt tagit fram eller uppdaterat rutiner och metoder för att upptäcka våld samt arbetat för att göra dessa kända bland medarbetarna. I slutrapporten framhålls också vikten av kontinuerlig utbildning. Såväl medarbetare med klientkontakt som chefer behöver kontinuerlig utbildning för att kunna upptäcka våld. Jämställdhetsmyndigheten har lämnat rekommendationer om att det i instruktionerna för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen ska göras ett tillägg om att myndigheterna ska ha ett särskilt fokus på att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.159 En stor del av den utbildning som ges för förbättrad upptäckt av våld består av myndighetsinterna kompetenshöjande åtgärder. Exem- pelvis kan nämnas att Försäkringskassan sedan 2015 genomfört om- 157 A2022/00842. 158 Det tidigare uppdraget (S2019/01517/JÄM) hade inneburit en kunskapsförflyttning framåt på myndigheterna i frågor om våld. Det myndighetsgemensamma arbetet hade bl.a. resulterat i att det myndighetsspecifika arbetet utvecklats och förbättrats och de kompetenshöjande in- satserna, reviderade metoderna och rutinerna hade ökat kunskapen om tillvägagångssätt och förståelse för frågorna hos medarbetare och chefer. Resultaten av arbetet hade bidragit till uppfyllelsen av det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upp- höra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet (A2022/00842). 159 Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheter i samverkan ökar upptäckten av våld. Slutredo- visning av uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2022–2024 (2025:6) s. 6–8. 542 SOU 2026:34 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) fattande utbildningsinsatser avseende att upptäcka och motverka våld, med ett högt deltagande bland personalen. Även de yrkesrolls- utbildningar som handlar om handläggningen av olika förmåner inkluderar information om våld i nära relationer, vilket säkerställer att de anställda får kunskap genom flera olika kanaler.160 Här kan också nämnas att Myndigheten för delaktighet (MFD) erbjuder en kurs för anställda vid statliga myndigheter om att före- bygga och bekämpa våld med särskilt fokus på våld mot personer med funktionsnedsättning.161 Sammantaget bedömer utredningen att kravet på att de i punkten nämnda kategorierna av tjänstepersoner ska få både allmän och spe- cialiserad utbildning och riktad information av en omfattning som lämpar sig för deras kontakt med brottsoffer är uppfyllt. 9.3.2.2 Utbildning för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och utbildningsväsendet (punkt 2) Enligt punkten ska medlemsstaterna främja eller erbjuda utbildning för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och utbild- ningsväsendet som sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer, så att de kan upptäcka, förhindra och hantera fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och hänvisa brottsoffer till specialiserade stödtjänster. Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är, som nämnts tidigare (se avsnitt 9.1.2.2), ett obligatoriskt moment i grundutbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. Bland de utbildningar som omfattas av examens- målet att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer finns utbildning till yrken inom hälso- och sjukvården samt socialtjänst – läkare, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygie- nister, socionomer och psykologer. Som också redovisats tidigare (se avsnitt 8.1.2.5) har Socialsty- relsen beslutat om föreskrifter och allmänna råd om våld i nära rela- tioner för socialnämndens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter (HSLF-FS 2022:39). Utöver de bestämmelser som 160 Försäkringskassan, Rapport – redovisning av regeringsuppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2022–2024 s. 13. 161 https://www.mfd.se/samhallsomraden/brott-och-utsatthet/kurser-om-vald-i-nara- relationer/att-forebygga-och-bekampa-vald/. 543 Förebyggande arbete och tidig intervention (artiklarna 34–37) SOU 2026:34 tidigare behandlats, som är inriktade på tillhandahållande av brotts- offerstöd, finns också bestämmelser om att socialnämnden ska fast- ställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta som behöver stöd och hjälp, barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp, och våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende (2 kap.

10 § fjärde stycket.) Med blottande avses s.k. exhibitiva åtgärder. En förutsättning för ansvar är att blottningen typiskt sett duger för att ge upphov till obehag. Det krävs således inte att någon förargelse åstadkommits i det enskilda fallet. Inte heller krävs någon grad av offentlighet, utan det är tillräckligt att det exhibitionistiska beteendet vidtas i enrum inför en enda person. Ett typfall är att en person är naken under ett ytterplagg och öppnar upp rocken inför en förbipasserande person.105 I praxis har det förekommit att handlandet att skicka en bild på ett könsorgan, om det varit gärningspersonens eget, ansetts vara en form av (digital) blottning. Utgångspunkten är annars att den an- gripna måste uppfatta gärningen under tiden den pågår för att det 105 Bäcklund m.fl., Brottsbalken – en kommentar, 6 kap. 10 § Norstedts, 2025, JUNO Version 2025A). 176 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) ska vara fråga om vissa typer av sexuella ofredanden. Det gäller bl.a. blottning.106 Under alla omständigheter kan handlandet att skicka en bild – eller en film eller liknande material – på sitt könsorgan vara ett sådant annat handlande som ofredar mottagaren på ett sätt som är ägnat att kränka hens sexuella integritet. Detsamma gäller när det är någon annans könsorgan som avbildats. Även i dessa fall kan således ansvar för sexuellt ofredande komma i fråga.107 För att ett handlande ska vara ägnat att kränka den sexuella integri- teten krävs att detta har haft en tydlig sexuell inriktning eller prägel. Det avgörande är inte gärningspersonens personliga syfte med sitt handlande och inte heller hur målsäganden har upplevt händelsen. Bedömningen ska göras från objektiva utgångspunkter.108 Ett exempel som hänförs till tillämpningsområdet för sexuellt ofredande är tydliga sexuella kontakter per telefon eller e-post.109 Ett handlande som innebär att någon ofredas men där handlandet inte kan anses ha varit ägnat att kränka den sexuella integriteten kan i stället bedömas som ofredande (4 kap. 7 §). I konkurrenshänseende har sexuellt ofredande företräde framför ofredande. 110 Gärningar av det slag som avses i punkt c torde regelmässigt bedömas som det förstnämnda brottet. Att med hjälp av IKT göra material tillgängligt för allmänheten som innehåller personuppgifter om en person, utan den personens samtycke, i syfte att uppmana andra att åsamka den personen fysisk eller allvarlig psykisk skada (punkt d) Regler om hanteringen av personuppgifter finns huvudsakligen i EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR)111 och i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Förordningen är inte tillämplig på behandling av personuppgifter en fysisk person utför som ett led i en verksamhet 106 ”Rulltrappan” NJA 2017 s. 393 p. 25. Möjligen ska den hänvisning till p. 15 som där görs uppfattas som att det sagda inte reservationslöst gäller vid händelseförlopp som är utsträckta i tiden, såsom vid gärningar som begås genom e-post. 107 Jfr t.ex. Hovrätten för Västra Sveriges dom 2022-10-26 i mål B 4538-22. 108 ”Lärarens kommentar” NJA 2024 s. 564 med vidare hänvisningar. 109 Prop. 2004/05:45 s. 149. 110 Bäcklund m.fl., Brottsbalken – en kommentar, 6 kap. 10 §, Norstedts, 2025, JUNO Version 2025A. 111 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 177 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 av rent privat natur eller som har samband med hens hushåll.112 Annan personuppgiftsbehandling av en fysisk person kan således omfattas av GDPR. Som personuppgifter räknas varje upplysning som avser en identi- fierad eller identifierbar fysisk person.113 Det finns alltså ingen be- gränsning angående vad för typ av upplysningar eller vilken typ av information det måste röra sig om, utan en personuppgift kan vara all tänkbar typ av information så länge nämnda kriterier är upp- fyllda. Vanliga exempel på personuppgifter är namn, personnummer, adresser, bilder, ljudklipp, IP-adresser och GPS-information. Person- uppgifter omfattar även indirekta uppgifter som kräver att uppgift- erna kombineras med andra uppgifter för att identifiera en fysisk person.114 Som känsliga personuppgifter räknas bl.a. uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, hälsa och sexualliv eller sexuella läggning.115 GDPR innehåller en direkt tillämplig reglering av administrativa sanktionsavgifter som gäller i vissa fall. Vidare förpliktar GDPR medlemsstaterna att fastställa regler om andra sanktioner för över- trädelser av GDPR, särskilt för överträdelser som inte är föremål för administrativa sanktionsavgifter enligt GDPR:s reglering. Sank- tionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De kan vara straffrättsliga.116 Vid införandet av dataskyddslagen gjordes bedömningen att överträdelser av GDPR inte borde vara straffsank- tionerade.117 Genom dataskyddslagen upphävdes personuppgifts- lagen (1998:204), som innehållit en straffbestämmelse kopplad till vissa materiella bestämmelser om personuppgiftsbehandling. Handlande som innefattar behandling av personuppgifter kan emellertid vara brottsligt under vissa omständigheter. Exempel på det är att någon sprider en bild på eller någon annan uppgift om en annan persons sexualliv eller hälsotillstånd (olaga integritetsintrång, 4 kap. 6 c § brottsbalken) och att någon genom olovlig användning av annan persons identitetsuppgifter utge sig för att vara honom eller henne (olovlig identitetsanvändning, 4 kap. 6 b §). Spridandet av sådana känsliga personuppgifter som kan anses ägnade att utsätta 112 GDPR artikel 2.1 c. 113 GDPR artikel 4.1. 114 Frydlinger m.fl., GDPR – juridik, organisation och säkerhet enligt dataskyddsförordningen, 2018, s. 44–45. 115 GDPR artikel 9.1. 116 GDPR artiklarna 83 och 84 samt skäl 152. 117 Prop. 2017/18:105 s. 143–144. 178 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) den det rör för andras missaktning kan också grunda ansvar för för- talsbrott (5 kap. 1 och 2 §§). Vidare kan den som olovligen bereder sig tillgång till en personuppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift göra sig skyldig till dataintrång (4 kap. 9 c §). Någon mera generell kriminalisering av att för allmänheten till- gängliggöra material som innehåller sådana personuppgifter som i regel inte är känsliga – såsom namn, personnummer, adress eller bilder på någon – finns emellertid inte, ens om det sker utan samtycke och i något visst syfte. Undantagsvis kan straffansvar i sådana samman- hang förekomma t.ex. om tillgängliggörandet som sådant är att be- döma som olaga hot (4 kap. 5 §) eller ofredande (4 kap. 7 §). 6.6.3 Nuvarande straffbestämmelser uppfyller endast delvis direktivets krav De gärningar som avses med artikel 7 punkt a – att med hjälp av IKT vid upprepade tillfällen eller varaktigt uppträda hotfullt mot en person, åtminstone när gärningen inbegriper hot om att begå brott, om gärningen sannolikt kommer att få den personen att känna allvarlig fruktan för sin egen eller närståendes säkerhet – är alltså straffbara som olaga hot, grovt olaga hot och ofredande. Om det rör sig om en serie i sig brottsliga gärningar kan agerandet även bestraffas som olaga förföljelse. Gällande lagstiftning bedöms i och med detta upp- fylla kriminaliseringsförpliktelsen i punkt a och någon lagändring är inte påkallad i den delen. Även gärningar som består i att tillsammans med andra, med hjälp av IKT, på ett allmänt tillgängligt sätt uppträda hotfullt eller kränk- ande mot en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig psykisk skada (artikel 7 punkt b) kan under vissa omständigheter utgöra ofredande och vid upprepat agerande, olaga förföljelse. I vissa fall kan också ansvar för olaga hot aktualiseras. Även om utfallet av en prövning av rekvisitet om kännbar frids- kränkning i ofredandebrottet och skadebedömningen enligt direk- tivet kan förmodas ofta bli detsamma i det enskilda fallet, är det inte uteslutet att tillämpningsområdet i viss mån kan skilja sig åt. Redan av det skälet är det tveksamt om dagens lagstiftning fullt ut täcker in samtliga gärningar under punkt b. 179 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 Därutöver kan det ifrågasättas om gällande svensk rätt lever upp till kravet i punkt b när det inte finns någon straffbestämmelse som föreskriver kollektivt ansvar för deltagarna i en grupp som tillsammans agerat på det sätt som anges i punkten. Visserligen kan straffansvar komma i fråga för alla som deltagit i ett brott som ofredande enligt medverkansbestämmelsen i 23 kap. 4 § brottsbalken, antingen som gärningspersoner, anstiftare eller medhjälpare. När flera begår en sådan gärning tillsammans och i samförstånd kan de alla hållas an- svariga som gärningspersoner. De medverkande som inte är gärnings- personer kan i stället dömas för anstiftan eller medhjälp. Att flera personer kan straffas för t.ex. ett och samma ofredande är dock något annat än ett straffansvar som uttryckligen tar sikte på det särskilt klandervärda i ett gemensamt agerande. Dessutom måste kraven i artikel 9 beaktas. Enligt artikeln ska anstiftan och medhjälp till brott enligt artikel 7 punkt b vara straff- belagda. Visserligen är anstiftan till anstiftan, liksom anstiftan till medhjälp och medhjälp till medhjälp, möjlig i svensk rätt, men det kan ifrågasättas om ett sådant genomförande på ett tillräckligt tydligt sätt åstadkommer det som direktivet eftersträvar. Slutligen kan det ifrågasättas vilken betydelse medverkansansvaret får vid sådana samordnade mobbattacker på nätet som omfattas av punkt b. De kan involvera ett mycket stort antal personer, som ofta är ovetande om de flesta andras agerande även om de känner till att de ingår i ett större sammanhang. I sådana fall torde deltagarna normalt sett dock inte vara att se som medverkande till samma brott. Det punkten tar sikte på rör sig snarare om en annan typ av gemensamt agerande där kopplingen mellan den enskildas skuld och den gemen- samt åstadkomna brottsliga gärningen är av en annan karaktär, utan krav på att deltagarna agerat tillsammans och i samförstånd eller upp- såtligt främjat varandras handlande med råd eller dåd. Gällande svensk rätt kan alltså inte anses helt uppfylla kriminali- seringskravet i punkt b. Framför allt bedöms det behövas lagstift- ning som på ett tydligare sätt än som följer av en tillämpning av reglerna om medverkan kriminaliserar enskildas deltagande i flera personers gemensamma agerande. Utredningens bedömning är därför att ny lagstiftning är nödvändig för att uppfylla direktivets kriminaliseringskrav. Förslag om sådan lämnas i avsnitt 11.2.4. Gärningar som består i att med hjälp av IKT skicka en oönskad bild eller videofilm eller annat liknande oönskat material föreställ- 180 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) ande könsorgan till en person är straffbara som sexuellt ofredande och sexuellt ofredande mot barn. Vare sig agerandet ses som en form av (digital) blottning, vilket förutsätter att det är en avbildning av gärningspersonens eget könsorgan som skickas, eller som ett sådant annat handlande som ofredar en person är i normalfallet kravet på att handlandet är ägnat att väcka obehag respektive är ägnat att kränka personens sexuella integritet regelmässigt uppfyllt. Det straffbara området för sexuellt ofredande, sexuellt ofredande mot barn och motsvarande grova brott bör därmed motsvara vad direktivet kräver. Sammantaget bedöms gällande lagstiftning uppfylla kriminaliser- ingsförpliktelsen i punkt c. Någon lagändring är därmed inte på- kallad i denna del. Gällande straffbestämmelser som avser otillbörlig behandling av personuppgifter (främst olaga integritetsintrång, olovlig identitets- användning och förtal) omfattar inte på något heltäckande sätt hand- landet att med hjälp av IKT göra material tillgängligt för allmänheten som innehåller personuppgifter om en person, utan den personens samtycke, i syfte att uppmana andra att åsamka den personen fysisk eller allvarlig psykisk skada. Det behövs därmed en lagändring för att uppfylla kriminaliseringsförpliktelsen i punkt d. Förslag om detta lämnas i avsnitt 11.2.5. 6.7 Offentlig uppmaning till våld eller hat på nätet (artikel 8) Bedömning De gärningar som ska vara straffbelagda enligt artikel 8 är bara del- vis kriminaliserade enligt svensk rätt. Lagändring är därmed på- kallad för att uppfylla direktivets krav. 6.7.1 Artikel 8 Artikel 8 innehåller krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att det är straffbelagt att uppsåtligen uppmana till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åberop- 181 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 ande av kön, genom att med hjälp av IKT offentligt sprida material med en sådan uppmaning (punkt 1). Medlemsstaterna får välja att straffa enbart gärningar som antingen begås på ett sådant sätt att de är ägnade att vara störande för allmän ordning eller som är hotfulla, otillbörliga eller kränkande (punkt 2). Detta undantag finns för att säkerställa att en rimlig avvägning görs mellan yttrandefriheten och lagföringen av brottet. Tillämpningen av dessa villkor, när så krävs enligt nationell rätt, bör inte få till följd att den ändamålsenliga verkan av den bestämmelse som fastställer brottsrekvisit för brottet offentlig uppmaning till våld eller hat på nätet undergrävs.118 Offentlig uppmaning till våld eller hat på nätet är ett brott som förutsätter att uppmaningen inte uttrycks i ett rent privat samman- hang, utan offentligt genom användning av IKT. Det bör därför kräva spridning till allmänheten, vilket bör förstås som att ett visst material som utgör uppmaning till våld eller hat görs tillgängligt med hjälp av IKT för ett potentiellt obegränsat antal personer, dvs. att materialet görs lätt tillgängligt för användare i allmänhet utan att det krävs någon ytterligare åtgärd från materialleverantörens sida, oberoende av huruvida dessa personer verkligen tar del av informationen i fråga. Om tillgång till materialet kräver registrering eller tillträde till en grupp av användare bör informationen därför anses spridd till allmän- heten endast när användare som söker tillgång till materialet auto- matiskt registreras eller ges tillträde utan att någon beslutar om eller väljer ut vem som ska ges tillgång till materialet. När behöriga myndigheter bedömer huruvida material kan klassificeras som att det utgör en uppmaning till våld eller hat bör de ta hänsyn till den grundläggande rätten till yttrandefrihet, som fastställs i artikel 11 i EU:s rättighetsstadga.119 Artikeln har en förlaga i EU:s rasismrambeslut.120 Enligt det ska medlemsstaterna kriminalisera vissa avsiktliga gärningar, bl.a. offentlig uppmaning till våld eller hat riktat mot en grupp av personer eller en medlem av en sådan grupp, utpekad med åberopande av ras, hud- färg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.121 Medlemsstaterna får välja att straffa enbart gärningar som antingen 118 Skäl 27. 119 Skäl 26. 120 Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen. 121 Artikel 1.1 a. 182 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) begås på ett sådant sätt att de är ägnade att vara störande för allmän ordning eller som är hotfulla, otillbörliga eller kränkande.122 Förutom när det gäller vilka grupper eller gruppmedlemmar som skyddas skiljer sig rasismrambeslutets bestämmelse från artikel 8 således endast i fråga om spridningssättet. Medan artikel 8 är begränsad till uppmaningar som sprids offentligt med hjälp av IKT, gäller rasismrambeslutets bestämmelse offentlig uppmaning oberoende av spridningssätt. 6.7.2 Nuvarande svenska straffbestämmelser Hets mot folkgrupp Rasismrambeslutets bestämmelse om offentlig uppmaning till våld eller hat mot vissa grupper motsvaras i svensk rätt främst av straff- bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken. Genom den är det straffbelagt att i ett uttalande eller i ett annat med- delande som sprids uppmana till våld mot, hota eller uttrycka miss- aktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck (första stycket). För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett av- görande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket (andra stycket). Hetsbestämmelsen ändrades senast den 1 juli 2024.123 Ändring- arna gjordes bl.a. mot bakgrund av EU-kommissionens synpunkter på det svenska genomförandet av rasismrambeslutet. I februari 2021 beslutade kommissionen om en formell underrättelse om att Sverige hade införlivat rasismrambeslutet på ett icke fullständigt och fel- aktigt sätt i den nationella lagstiftningen. I den del som här är rele- vant anförde kommissionen att det saknades ett uttryckligt omnämn- 122 Artikel 1.2. 123 Prop. 2023/24:93. 183 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 ande av gärningen uppmaning till våld. Vidare angav kommissionen att bestämmelsen om hets mot folkgrupp inte uttryckligen täckte in gärningar som begås mot enskilda i de grupper som ska skyddas enligt rambeslutet och att varken straffbestämmelsen om olaga hot eller uppvigling – som Sverige hade anmält som relevanta för genom- förandet i den del det avsåg gärningar mot enskilda – specifikt straff- belägger gärningar som sker med åberopande av bl.a. etniskt ursprung. Synpunkterna har tillmötesgåtts genom de tillägg i hetsbestämmelsen som avser uppmaning till våld och gärningar riktade mot enskilda i de skyddade grupperna. När det gäller andra delar av rambeslutet anmärkte kommissionen på att det saknades en specifik kriminali- sering av det slag som numera finns i hetsbestämmelsens andra stycke. Kommissionen har efter lagändringarna skrivit av den formella underrättelsen. Mot bakgrund av att kommissionen därmed inte längre driver något överträdelseärende mot Sverige avseende genom- förandet av rasismrambeslutet, finns det – trots att hetsbestämmelsen inte erbjuder ett skydd på grunden kön – anledning att närmare redo- göra för straffansvaret för hets mot folkgrupp. Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år. För ringa hets mot folkgrupp är straffet böter. För grov hets mot folk- grupp är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om med- delandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betyd- ande uppmärksamhet. Ledning för tolkningen av ”uppmanar” kan hämtas från bestäm- melsen om uppvigling i 16 kap. 5 § brottsbalken. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att lovprisande av våld i vissa fall ses som en indirekt uppmaning till våld. En sådan bedömning ska dock göras med betydande försiktighet. Skulle ett lovprisande inte vara att be- döma som uppmaning till våld, kan uttalandet eller meddelandet i stället vara att bedöma som hot eller missaktning och därmed straff- bart som hets mot folkgrupp på någon av dessa grunder. Med våld avses inte bara det som i andra sammanhang betecknas som våld å person, dvs. misshandel och annat fysiskt betvingande. Det kan också vara fråga om lindrigare former av våldsanvändning. Här kan ledning hämtas från bestämmelsen om olaga tvång i 4 kap. 4 § brotts- balken. För straffbarhet krävs att det uttalande eller meddelande som består i uppmaning till våld ska riktas mot en skyddad grupp eller 184 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) en enskild i en sådan grupp på så sätt att uppmaningen ska innebära att våldet ska användas mot en sådan grupp eller enskild som avses.124 Med ”hotar” ska förstås inte bara vad som, om det avsett enskilda individer, skulle ha varit straffbart som olaga hot (4 kap. 5 § brotts- balken) eller olaga tvång utan också vad som är att anses som hot enligt gängse språkbruk.125 För att ett meddelande ska anses ge uttryck för ”missaktning” behöver det inte vara av sådant slag som, om det avsett enskilda indi- vider, kunnat leda till ansvar för förtal eller förolämpning. Även andra kränkande omdömen kan vara tillräckliga för straffansvar. Det räcker t.ex. oftast att ett meddelande om en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende eller att meddelandet innebär att en viss folk- grupp förlöjligas. Som utvecklas närmare nedan är det dock inte så att alla nedsättande eller förnedrande yttranden innefattas, utan för att ett meddelande ska anses ge uttryck för missaktning krävs att det är fullt klart att yttrandet överskrider gränsen för en saklig kritik av den aktuella folkgruppen.126 Ett meddelande ska bedömas med utgångspunkt i det budskap det förmedlar snarare än genom en textkritisk granskning av de exakta ordalagen. Det ska göras en objektiv bedömning av hur meddelandet framstår. Hur en mottagare haft anledning att uppfatta innehållet är centralt för prövningen. Det sagda utesluter inte att det närmare innehållet i ett uttalande har betydelse, t.ex. att det innefattar ett omotiverat och påtagligt kränkande ordval. Inte varje yttrande som innehåller negativa omdömen om en viss grupp är straffbelagt. Vid prövningen av om en gärning är straffbar som hets mot folkgrupp måste uttalandet alltid bedömas i sitt sammanhang. Motiven för gärningen, dvs. syftet med ett uttalande, måste också beaktas.127 Meddelandet måste ha spritts. Med detta avses att meddelandet överförts till andra personer utanför den helt privata sfären. Vidare krävs att meddelandet nått ut till fler än enbart ett fåtal personer. Det krävs däremot inte att en större grupp (än ett fåtal personer) faktiskt tagit del av meddelandet utan för att detta ska anses spritt är det i princip tillräckligt att det gjorts tillgängligt för en sådan grupp.128 124 A. prop. s. 38. 125 SOU 2015:103 s. 199 med vidare hänvisningar. 126 Prop. 1970:87 s. 72–73 och 130. 127 ”Anförandet i fullmäktige” NJA 2023 s. 246 p. 8–9 med vidare hänvisningar. 128 Prop. 1986/87:151 s. 104 och 108–110 samt NJA 1999 s. 702. 185 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 Bedömningen av om en person har utsatts för hets mot folkgrupp som enskild eller om brottet ska ses som riktat mot ett anonymt kollektiv är beroende av gärningens kontext. För att brottet ska anses avse en enskild i en skyddad grupp krävs att det är fråga om ett ut- talande eller meddelande som är tydligt riktat mot en individ och att det går att identifiera den skadelidande. Bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Om en gärningsperson exempelvis förnekar Förintelsen på ett hotfullt sätt på en allmän plats utan tydlig adressat bör uttalandet inte anses som riktat mot en en- skild person. Detsamma gäller om en gärningsperson skickar ett ned- sättande meddelande om exempelvis muslimer till ett stort antal personer på internet. Däremot kan ett hatiskt uttalande som riktar sig mot t.ex. en mindre grupp av förintelseöverlevare eller muslimer vara att se som hets mot enskild om uttalandet är tydligt riktat mot en snäv grupp av personer. För att det ska vara fråga om en hetsgärning mot en enskild krävs också att den enskilda tillhör den skyddade gruppen och att uttalandet eller meddelandet avser den enskilda för att hen tillhör den gruppen. Ett negativt uttalande om en person som i och för sig tillhör en skyddad grupp, men som sker med hänvisning till andra egenskaper, omfattas alltså inte. Ett hetsande uttalande om gruppen i allmänhet som riktas till en enskild har tidigare bedömts kunna vara hets mot folkgrupp riktat mot ett kollektiv. Även ett sådant uttalande kan under vissa omständigheter anses som hets mot enskild.129 I och med att straffbestämmelsen även omfattar brott mot enskilda i de skyddade grupperna uppstår frågor om brottskonkurrens. En bedömning av konkurrensfrågan måste alltid göras av domstolen utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande av de vedertagna principerna på området. Allt efter omständigheterna får den lösning väljas som framstår som mest följdriktig och rimlig. Normalt sett bör hets mot folkgrupp konsumera förolämpning och förtal av normalgraden eftersom hetsbrottet har en strängare straff- skala. När det gäller olaga hot får konkurrensfrågan avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Om uttalandet eller hotet en- bart riktas mot en utpekad person torde det i många fall finnas skäl att endast döma för hets mot folkgrupp med möjlighet att beakta omständigheterna kring hotet som försvårande. Om det hetsande uttalandet däremot är en underordnad del av hotet kan det finnas 129 Prop. 2023/24:93 s. 38. 186 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) skäl att endast döma för olaga hot, med möjlighet att tillämpa straff- skärpningsregeln i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken. Ytterst får konkurrens- frågor lösas i rättstillämpningen.130 Hets mot folkgrupp utgör även ett tryck- och yttrandefrihetsbrott och är således straffbart också om det begås genom tryckt skrift eller något annat grundlagsskyddat medium (7 kap. 6 § tryckfrihetsförord- ningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). Att yttranden eller andra meddelanden straffbeläggs innebär givetvis en inskränkning av yttrandefriheten, även när det är fråga om sådana meddelanden som uttrycker missaktning för särskilt skydds- värda grupper. Något uttryckligt undantag för situationer då gärningen bör bedömas som straffri på grund av att den är försvarlig, motsvar- ande ansvarsfrihetsregeln vid förtal, finns inte. Avsikten har emeller- tid inte varit att varje yttrande som innehåller omdömen om en viss grupp eller varje uttryck för missaktning av en sådan grupp ska vara straffbelagt. För straffansvar bör därför krävas att det är klart att ut- talandet överskridit gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Det är således tillåtet att framföra kritiska uppfattningar om en grupp som omfattas av bestämmelsen även om det som framförs kan uppfattas som uttryck för missaktning, så länge kritiken framförs inom ramen för en saklig diskussion.131 Vidare kan hänsyn till Europakonventionen påverka tillämpningen på så sätt att en konventionsenlig tolkning, mot bakgrund av Europadomstolens praxis, kan ge anledning till en mer restriktiv tillämpning än vad för- arbetena föranlett.132 Uppmaning till våld eller hot riktat mot ett visst kön, eller miss- aktning på grund av kön, kan som nämnts inte grunda ansvar för hets mot folkgrupp. Tidigare förslag om att utöka tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp till att även omfatta kön har inte fått gehör med hänvisning till gränsdragningsproblem i fråga om vad som skulle vara straffbart och att bestämmelsen då skulle förlora sin inriktning på minoritetsskydd.133 Det har tidigare ifrågasatts om hetsbestämmelsen alls skyddar majoritetsgrupper. Att så är fallet får numera anses vara vedertaget, med undantag för att skyddet på grunden könsöverskridande iden- 130 A. prop. s. 26 och 39. 131 Se bl.a. prop. 2001/02:59 s. 15, 34–36 och 41–42 samt prop. 2023/24:93 s. 42. 132 NJA 2005 s. 805, NJA 2006 s. 467 och NJA 2007 s. 805. 133 Prop. 1986/87:151 s. 110. 187 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 titet eller uttryck har utformats som ett rent minoritetsskydd.134 I sammanhanget kan nämnas att det i den lagrådsremiss som före- gick införandet av den grunden föreslogs att grunden skulle utformas så att den inte skulle skydda enbart gruppen transpersoner utan om- fatta alla oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Detta avstyrktes av Lagrådet, som ansåg att det var tveksamt om intresset att skydda gruppen transpersoner gör det nödvändigt att begränsa yttrande- friheten så långt som föreslogs i lagrådsremissen. Med hänvisning till övervägandena när grunden sexuell läggning infördes i hets- bestämmelsen anfördes i den efterföljande propositionen att det inte är uteslutet att låta bedömningen styras av behoven hos den grupp som den nya lagstiftningen huvudsakligen avser att skydda, samtidigt som lagstiftningen utformas så att den skyddar alla lika. Det som Lagrådet hade anfört ansågs därför inte i och för sig utgöra något hinder mot den konstruktion som förordades i lagrådsremissen. I lagstiftningsärendet beaktades emellertid också invändningar ur legalitetssynpunkt, bl.a. från Lagrådet som hade anfört att förslaget skulle innebära att frågan om en viss handling är straffbar eller inte blir beroende av en många gånger oklar och flytande gräns mellan en handling som riktar sig mot kön och en handling som avser köns- identitet eller könsuttryck. I propositionen anfördes att kritiken inte gick att bortse från. Med hänsyn till svårigheterna att avgränsa en bestämmelse som skyddar alla lika begränsades hetsbestämmelsen i stället så att den endast skyddar transpersoner.135 Det bör nämnas att bestämmelsen om hatbrottsmotiv som en försvårande omständighet vid bedömningen av ett brotts straffvärde (29 kap. 2 § 7 brottsbalken) den 1 juli 2025 utvidgades med grunden kön.136 I samband med det ändrades grunden könöverskridande iden- titet eller uttryck till könsidentitet eller könsuttryck. Denna straff- skärpningsregel för hatbrottsmotiv hade dessförinnan innehållit samma katalog med grunder (hudfärg etc.) som hetsbestämmelsen, med det undantaget att katalogen i straffskärpningsbestämmelsen till skillnad från hetsbestämmelsen inte är uttömmande. 134 Prop. 2017/18:59 s. 20. 135 A. prop. s. 20–22. 136 Prop. 2024/25:125 s. 41–47. 188 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Annan strafflagstiftning Vissa andra straffbestämmelser än den om hets mot folkgrupp kan till viss del sägas motsvara regleringen i artikel 8. När det gäller uppmaning till våld är till att börja med straffbestäm- melsen om uppvigling i 16 kap. 5 § brottsbalken av intresse. Enligt den döms den som muntligen inför en menighet eller folksamling, i en skrift som sprids eller utlämnas för spridning eller i ett annat med- delande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda t.ex. till brottslig gärning. Eftersom nästan allt våld är straffbelagt (som misshandelsbrottslighet eller i de lindrigaste fallen – t.ex. knuffar – som ofredande) omfattas i princip uppmaningar till alla slags vålds- handlingar. Som nämnts kan även lovprisande av våld i vissa fall ses som en indirekt uppmaning till våld. I den mån en uppmaning till våld kan ses som ett hot om våld och riktas mot en enskild person eller en avgränsad krets av personer kan gärningen utgöra olaga hot enligt 4 kap. 5 §. Det kan vara fallet också om uppmaningen anspelar på personens eller personernas till- hörighet till någon grupp, t.ex. gruppen kvinnor. Ansvar för olaga hot är dock uteslutet om hotet riktats mot en anonym allmänhet eftersom hotet då inte riktar sig mot en tillräckligt preciserad krets av enskilda som, typiskt sett, har anledning att känna att gärnings- personens hot är riktat mot just dem.137 Att uppmana till hat mot en enskild person eller en avgränsad krets av personer som utpekas med åberopande av kön kan vara ett sådant annat hänsynslöst agerande som grundar ansvar för ofredande enligt 4 kap. 7 §. Vidare är många uttryck för hat kriminaliserade, t.ex. genom straffbestämmelserna om förtal och förolämpning (5 kap. 1–3 §§). Den som söker förleda till ett sådant brott kan göra sig skyldig till uppvigling. Om ett motiv för t.ex. ett olaga hot, ofredande eller förtal varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av kön är det som nämnts en omständighet som kan vara försvårande vid be- dömningen av straffvärdet (29 kap. 2 § 7 brottsbalken). 137 Prop. 1976/77:121 s. 14 och ”Hotet mot gymnasieskolan” NJA 2020 s. 510. 189 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.7.3 Nuvarande straffbestämmelser uppfyller endast delvis direktivets krav De gärningar som omfattas av kriminaliseringsförpliktelsen i artikel 8 påminner i stor utsträckning om gärningar som i svensk rätt är straff- belagda som hets mot folkgrupp. Hetsbestämmelsens ”uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för” svarar väl mot – och går längre än – artikelns ”uppmana till våld eller hat mot”. I båda fallen omfattas såväl gärningar riktade mot skyddade grupper som gärningar riktade mot individer i grupperna. Vidare är det straff- bara området för hets mot folkgrupp, som omfattar uttalanden och meddelanden som sprids, större än vad direktivet kräver eftersom det senare endast avser uppmaningar som sprids offentligt med hjälp av IKT. En avgörande skillnad är dock att direktivet kräver att upp- maning till våld och hat straffbeläggs när det riktas mot en grupp personer eller en medlem av en grupp som utpekas med åberopande av kön, medan tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp inte om- fattar kön. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp motsvarar därmed inte direktivets krav. Uppmaning till våld mot en enskild person eller en avgränsad krets av personer kan, som nämnts, i vissa fall utgöra olaga hot medan uppmaning till hat kan grunda ansvar för ofredande. Det är dock svårbedömt i vilken utsträckning fall av uppmaning till våld eller hat är att bedöma som olaga hot respektive ofredande. Ansvar för olaga hot begränsas dels av kravet på att det rör sig om ett hot om brottslig gärning, dels av att hotet måste vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Ansvar för ofredande förutsätter att den drabbade personen utsätts för en kännbar fridskränkning. Direktivet innehåller inga motsvarande begränsningar av det straffbara området. Visserligen får medlemsstaterna enligt artikel 8.2 välja att straffa en- bart sådana gärningar som är ägnade att vara störande för allmän ordning, hotfulla, otillbörliga eller kränkande, men det är mot bak- grund av ordalydelsen (”straffa”) osäkert om det vid en granskning av genomförandet skulle godtas att en sådan begränsning görs redan på lagstiftningsstadiet snarare än behandlas som en rättstillämpnings- fråga. Det är därför tveksamt om de nämnda straffbestämmelserna uppfyller kriminaliseringsförpliktelsen i artikeln. 190 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) Uppviglingsbrottet får anses vara den straffbestämmelse vars tillämpningsområde i störst utsträckning överensstämmer med artikelns. Straffansvar för uppvigling kan komma i fråga vid upp- maning till sådana former av hat som uttrycks genom brott, även om det inte rör sig om någon mer generell kriminalisering av hatuppman- ingar. Däremot kan offentliga uppmaningar till våld mera generellt utgöra uppvigling, eftersom i princip alla former av våld mot en män- niska är straffbelagda i svensk rätt. EU-kommissionen har emeller- tid inte godtagit uppviglingsbestämmelsen som ett led igenomför- ande av rasismrambeslutets bestämmelse om uppmaning till våld, och det får förutsättas att motsvarande bedömning skulle göras i det här fallet. På motsvarande sätt får även de ovan nämnda straffbestämmel- serna – av vilka Sverige hade anmält bestämmelsen om olaga hot som en del av genomförandet av rambeslutet – anses otillräckliga. Utredningens bedömning är därför att det behöver införas en specifik kriminalisering som nära anknyter till rekvisiten i direktivet. Förslag till en sådan lämnas i avsnitt 11.2.6. 6.8 Anstiftan, medhjälp och försök (artikel 9) Bedömning Nuvarande lagstiftning och de lagändringar som utredningen före- slår innebär att ingen särskild lagändring avseende osjälvständiga brottsformer är nödvändig. 6.8.1 Artikel 9 Artikel 9 innehåller krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att anstiftan, medhjälp och försök till brott i direktivet är straffbelagda. Specifikt gäller det följande: – anstiftan till de brott som avses i artiklarna 3–6 och artikel 7 b (punkt 1), – medhjälp till de brott som avses i artikel 3 a samt artiklarna 4–8 (punkt 2), – försök att begå de brott som avses i artiklarna 3 och 4 (punkt 3). 191 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 6.8.2 Nuvarande lagstiftning och föreslagna lagändringar uppfyller direktivets krav Gärningar som består i att utföra kvinnlig könsstympning (artikel 3 punkt a) är straffbara som brott mot lagen om förbud mot köns- stympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor (2 §). Försök, förberedelse och stämpling till sådant brott samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott är straffbart (2 § fjärde stycket). Efter- som fängelse ingår i straffskalan för brott mot könsstympningslagen kan ansvar komma i fråga även för anstiftan och medhjälp till sådant brott (23 kap. 4 § brottsbalken). I denna del krävs alltså inte någon ny lagstiftning. Utredningen föreslår att de gärningar som består i att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå köns- stympning (artikel 3 punkt b) ska straffbeläggas som brott mot könsstympningslagen (se avsnitt 11.2.1). Också för sådant brott kommer då anstiftan och försök138 att bli straffbart. Någon ytterligare lagändring är därmed inte nödvändig för att uppfylla kriminaliserings- förpliktelsen avseende osjälvständiga brottsformer kopplat till artikel 3. Gärningarna i artikel 4 – att tvinga en vuxen eller ett barn att ingå äktenskap (punkt a) och att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap (punkt b) – är kriminaliserade som äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott respektive vilseledande till äktenskapsresa. Anstiftan och medhjälp till dessa brott är straffbart eftersom brotten är placerade i brottsbalken. Ansvar för försök är särskilt föreskrivet (4 kap. 10 § brottsbalken) i förhållande till äktenskapstvång och barn- äktenskapsbrott. Om förslagen i prop. 2025/26:213 genomförs kommer detsamma från och med den 2 juli 2026 att gälla för vilseled- ande till äktenskapsresa (som föreslås få de nya brottsbeteckningarna äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn). Det behövs därmed ingen lagändring för att uppfylla kriminaliseringsförplikt- elsen avseende osjälvständiga brottsformer kopplat till artikel 4. Gärningar som består i att med hjälp av IKT göra bilder, video- filmer eller liknande material som visar handlingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar tillgängliga för 138 Samt medhjälp, som dock inte omfattas av kriminaliseringsförpliktelsen. Genom den placering i lagen som utredningen föreslår blir dessutom förberedelse och stämpling till brottet samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra det – vilket inte heller omfattas av kravet – straffbara. 192 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) allmänheten utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada (artikel 5.1 punkt a) är straffbelagda som olaga integritetsintrång. För brottet, som åter- finns i brottsbalken, är det föreskrivet ansvar för anstiftan och med- hjälp. Någon lagändring är därmed inte påkallad för att uppfylla kriminaliseringsförpliktelsen avseende osjälvständiga brottsformer kopplat till denna del av artikel 5. Utredningen föreslår (se avsnitt 11.2.2) att straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång ska utvidgas till att även omfatta de gärningar som består i att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller liknande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten, utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada (artikel 5.1 punkt b). Därigenom kommer också kriminaliseringsförpliktelsen avseende osjälvständiga brotts- former, som i denna del avser anstiftan och medverkan, att vara upp- fyllt. Givet att gärningarna i artikel 5.1 punkterna a och b är kriminali- serade, kommer de gärningar som består i att hota att utföra någon av de gärningar som avses i artikel 5.1 punkt a eller b i syfte att tvinga en person att utföra, gå med på eller avstå från en viss handling (artikel 5.1 punkt c) att vara straffbelagda som olaga hot, olaga tvång och motsvarande grova brott, dvs. brott för vilka anstiftan och med- hjälp är straffbart till följd av deras placering i brottsbalken. Någon ytterligare lagändring än den nämnda utvidgningen av straffansvaret för olaga integritetsintrång är därmed inte påkallad för att uppfylla denna kriminaliseringsförpliktelse. Gärningarna i artikel 6 – att med hjälp av IKT, vid upprepade till- fällen eller varaktigt ställa en person under övervakning, utan den personens samtycke eller utan lagligt tillstånd, i syfte att spåra eller övervaka den personens rörelser och handlingar, om gärningarna sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada – kommer i den del som avser övervakning vid upprepade tillfällen att omfattas av en ny straffbestämmelse om psykiskt våld som enligt förslag i prop. 2025/26:138 ska införas den 1 juli 2026. Utredningen föreslår att det ska införas en till bestämmelsen om psykiskt våld subsidiär bestämmelse som även när övervakningen inte är straffbar som psykiskt våld straffbelägger otillbörlig övervakning som är upprepad 193 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 eller varaktig (se avsnitt 11.2.3). Till följd av placeringen i brotts- balken kommer anstiftan och medhjälp till det nya brottet, olaga övervakning, att vara straffbart. Förutsatt att båda förslagen genom- förs krävs ingen ytterligare lagändring för att uppfylla kriminaliser- ingsförpliktelsen avseende osjälvständiga brottsformer kopplat till artikel 6. Gärningar som består i att med hjälp av IKT vid upprepade till- fällen eller varaktigt uppträda hotfullt mot en person, åtminstone när gärningen inbegriper hot om att begå brott, om gärningen sanno- likt kommer att få den personen att känna allvarlig fruktan för sin egen eller närståendes säkerhet (artikel 7 punkt a) är straffbelagda som olaga hot, grovt olaga hot och ofredande samt, vid upprepat agerande, olaga förföljelse och – enligt utredningens förslag i av- snitt 13.1 – grov olaga förföljelse. För dessa brottsbalksbrott är det föreskrivet ansvar för medhjälp. Detsamma gäller gärningarna i artikel 7 punkt c – att med hjälp av IKT skicka en oönskad bild eller videofilm eller annat liknande oönskat material föreställande köns- organ till en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig psykisk skada – eftersom dessa är straffbelagda som brott i brottsbalken, nämligen sexuellt ofredande och sexuellt ofred- ande mot barn samt motsvarande grova brott. Någon lagändring är därmed inte påkallad för att uppfylla kriminaliseringsförpliktelsen av- seende osjälvständiga brottsformer kopplat till dessa delar av artikel 7. För gärningarna i artikel 7 punkt b – att tillsammans med andra, med hjälp av IKT, på ett allmänt tillgängligt sätt uppträda hotfullt eller kränkande mot en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig psykisk skada – och artikel 7 punkt d – att med hjälp av IKT göra material tillgängligt för allmänheten som innehåller personuppgifter om en person, utan den personens sam- tycke, i syfte att uppmana andra att åsamka den personen fysisk eller allvarlig psykisk skada – föreslår utredningen att nya straffbestäm- melser ska införas (se avsnitt 11.2.4 respektive 11.2.5). Om så sker, och brotten såsom föreslås placeras i brottsbalken, kommer också kriminaliseringsförpliktelsen avseende osjälvständiga brottsformer i dessa delar av artikel 7 att vara uppfyllt. Utredningen föreslår (se avsnitt 11.2.6) att en ny straffbestäm- melse ska införas för de gärningar som består i att uppmana till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åberopande av kön, genom att med hjälp av IKT offentligt sprida 194 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) material med en sådan uppmaning (artikel 8). Om så sker, och brottet såsom föreslås placeras i brottsbalken, kommer också kriminali- seringsförpliktelsen avseende osjälvständiga brottsformer – med- hjälp – i denna del att vara uppfyllt. 6.9 Påföljder (artikel 10) Bedömning Med straffskalorna för befintliga brott och de föreslagna nya brott som genomför direktivet uppfylls direktivets krav i fråga om på- följder. Någon ytterligare lagändring är därmed inte påkallad. 6.9.1 Artikel 10 Artikel 10 innehåller krav på att de brott som avses i artiklarna 3–9 är belagda med effektiva, proportionella och avskräckande straff- rättsliga påföljder. De brott som avses i artikel 3 ska ha ett maximi- straff på minst fem års fängelse, de brott som avses i artikel 4 ett maximistraff på minst tre års fängelse och de brott som avses i artik- larna 5 och 6, artikel 7 punkt a, b och d samt artikel 8 ett maximi- straff på minst ett års fängelse. Påföljderna för de brott för vilka brottsrekvisit fastställs i direk- tivet bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Därför bör miniminivåer för maximala fängelsestraff fastställas för fysiska personer. Det maximala fängelsestraff som i direktivet föreskrivs för de brott som begås av fysiska personer bör vara tillämpligt på åtminstone de allvarligaste formerna av sådana brott.139 6.9.2 Nuvarande svenska bestämmelser Straffet för ett brott eller – om det rör sig om flera brott – för den samlade brottsligheten bestäms, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, inom ramen för den tillämpliga straff- skalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde (29 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Vid bedömningen av straff- 139 Skäl 28. 195 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 värdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. (29 kap. 1 § andra stycket.) Vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp ska det vid bedöm- ningen av straffvärdet särskilt beaktas om någon av ett antal försvår- ande och synnerligen försvårande respektive förmildrande omständig- heter har förelegat (29 kap. 2–3 §§). Utöver brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde ska rätten vid straffmätningen i skälig omfattning beakta ett antal straff- lindringsgrunder (s.k. billighetsskäl) som inte är hänförliga till den brottsliga gärningen (29 kap. 5 och 5 a §§). Vidare finns det särskilda regler om straffskärpning vid återfall i brott (29 kap. 4 §) och straff- reducering med hänsyn till den tilltalades (låga) ålder (29 kap. 7 §). Påföljd bestäms utifrån brottslighetens straffvärde när en preli- minär straffmätning är avklarad (det s.k. straffmätningsvärdet). De påföljder som kan följa på brott är böter (25 kap.), fängelse (26 kap.), villkorlig dom (27 kap.), skyddstillsyn (28 kap.), överlämnande till särskild vård (31 och 32 kap.) och säkerhetsförvaring (33 kap.). Vissa av påföljderna kan kombineras med varandra (t.ex. villkorlig dom och böter) eller med någon särskild föreskrift (t.ex. villkorlig dom med samhällstjänst). Påföljderna fängelse och böter betecknas som straff (1 kap. 3 §). För varje brott anges en straffskala som innefattar böter eller fängelse. Trots att det inte framgår av straffbestämmelsen kan även andra påföljder komma i fråga. Fängelse kan således under vissa omständigheter ersättas med villkorlig dom eller skyddstillsyn eller överlämnande till särskild vård. Vid val av påföljd är fängelse och säkerhetsförvaring att anse som svårare påföljder än villkorlig dom och skyddstillsyn. Säkerhetsförvaring är att anse som en svårare på- följd än fängelse på viss tid medan fängelse på livstid att anse som en svårare påföljd än säkerhetsförvaring. (30 kap. 1 §.) Böter, som är det lindrigaste straffet, kan inte ersättas med villkorlig dom eller skydds- tillsyn men i vissa fall med överlämnande till särskild vård. Säkerhets- förvaring, en ny påföljd som infördes den 15 april 2026, är en tids- obestämd frihetsberövande påföljd. Säkerhetsförvaring kan användas för personer som har begått allvarliga brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som har en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Påföljden får inte bestämmas till säker- 196 SOU 2026:34 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) hetsförvaring om det finns skäl att döma till fängelse på livstid eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. (33 kap. 1 §). Straff för försöksbrott bestäms högst till vad som gäller för full- bordat brott och får inte sättas under fängelse, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller däröver (23 kap. 1 § tredje stycket). Vid anstiftan och medhjälp till brott gäller samma straffskala som för den som har utfört gärningen, dvs. den straffskala som framgår av straffbestämmelsen. Har någon medverkat endast i mindre mån, får straffet dock sättas under vad som annars gäller för brottet och i ringa fall ska inte dömas till ansvar (23 kap. 5 §). Under senare tid har synen på hur allvarliga olika brott är för- ändrats och lagstiftaren har ansett att det finns ett behov av att kunna markera en strängare syn när det gäller flera brott. Det har inneburit att nya brott tillkommit, att straff skärpts och att straff- skalor delats upp. Regeringen beslutade i juli 2023 att en utredning skulle göra en översyn av straffskalorna samt föreslå ett reformerat och mer rätt- vist påföljdssystem. Syftet med uppdraget var att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljd- erna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.140 Förslagen från utredningen, som tog namnet Straffreformutred- ningen, redovisades i juni 2025 (En straffreform, SOU 2025:66). Ut- redningen föreslår flera ändringar som har betydelse för hur straffen för brott ska bestämmas. Det föreslås förändringar av de allmänna bestämmelserna om hur straffvärdet ska bedömas som bl.a. syftar till en mer nyanserad straffmätning och att hela straffskalan i större utsträckning ska användas. Utredningen föreslår också att en särskild regel för straffvärdebedömningen av flerfaldig brottslighet ska införas. Den regeln är avsedd att leda till ett ökat genomslag för tillkommande brott. Brott som har inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet till person ska som utgångspunkt ges fullt genomslag. Ut- redningen lämnar också ett alternativt förslag som innebär att det isolerade straffvärdet för de tre allvarligaste brotten läggs samman (kumuleras). Om det därutöver förekommer brott som inneburit ett allvarligt angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet till person ska även dessa ges fullt genomslag. Vidare förslår utredningen att reglerna i 26 kap. 2 § om konstruktionen av en gemensam straffskala vid flerfaldig brottslighet ska skärpas. 140 Dir. 2023:115. 197 Allmänna bestämmelser och straffrättsliga förpliktelser (artiklarna 1–13) SOU 2026:34 I prop. 2025/26:218 (Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor) behandlas vissa av utredningens förslag, bl.a. förändringar av straffskalor för ett stort antal brott. I proposi- tionen föreslås också, med en delvis annan lagteknisk utformning än Straffreformutredningens förslag, att 26 kap. 2 § ska ändras på så sätt att när fängelse på viss tid används som gemensamt straff för flera brott ska det högsta maximistraffet enligt straffskalorna för brotten få överskridas med upp till det dubbla. Straffet ska dock, liksom hittills, inte få överstiga vare sig maximistraffen samman- lagda med varandra eller arton år. Undantag, där maximistraffet får sättas högre än så, föreslås gälla för brott som omfattas av den sär- skilda skärpningsgrunden för brott i kriminella nätverk i 29 kap. 2 a § och i vissa fall av återfall i grova brott. Den särskilda bestämmelsen om att det svåraste av de lägsta straffen inte får underskridas före- slås tas bort. Därutöver föreslås att livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott. Detta gäller då någon ska dömas för flera brott vars maximistraff uppgår till fängelse i tolv år. Då ska det alltså för den samlade brottsligheten vara möjligt att döma till fängelse på livstid. En ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk införs också. När bestäm- melsen är tillämplig ska straffvärdet som utgångspunkt höjas till det dubbla. Slutligen görs en ändring som innebär att det i straffskalor som inte innehåller livstids fängelse ska vara möjligt att ange ett maxi- mistraff som överstiger fängelse i tio år. Den nuvarande tioårsgränsen för tidsbestämda straff för sådana brott tas därför bort. Lagändring- arna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Andra delar av Straffreformutredningens förslag behandlas i lag- rådsremissen Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem som beslutades i april 2026. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att ett system med vill- korligt fängelse ska införas, att presumtionen mot fängelse (i 30 kap.

11 §.) För arbetsgivare gäller alltså en skyldighet att utreda och vidta åt- gärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier (2 kap. 3 § diskri- mineringslagen). Skyldigheten kompletterar förbudet mot diskrimi- nering i form av trakasserier och sexuella trakasserier i 2 kap. 1 § och är som nämnts sanktionerad genom att arbetsgivaren i annat fall kan tvingas att betala diskrimineringsersättning till den som anser sig vara utsatt. I förarbetena till diskrimineringslagen ges närmare vägledning i fråga om hur arbetsgivaren ska gå till väga för att utreda och vidta åtgärder efter att ha fått kännedom om påstådda trakas- serier eller sexuella trakasserier. Det konstateras att när utredningen 203 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. 204 https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/motverka- krankande-sarbehandling/. 415 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 om trakasserier avslutats måste arbetsgivaren ta ställning till om några åtgärder ska vidtas. Flera moment kan ingå i arbetsgivarens uppgifter och behovet av stöd- och hjälpinsatser för den drabbade bör särskilt uppmärksammas. Det är angeläget att arbetsgivaren fortlöpande håller de aktuella arbetstagarna informerade om vilka åtgärder arbetsgivaren har för avsikt att vidta och om de ställnings- taganden denna gör. I detta ingår att lämna besked, om arbetsgivaren inte avser att vidta några ytterligare åtgärder.205 Vilka åtgärder som skäligen kan krävas är beroende av omständig- heterna i det enskilda fallet, som trakasseriernas art och omfattning, arbetsplatsens storlek och utformning samt arbetsstyrkans samman- sättning. Arbetsgivaren kan, med beaktande av allmänna principer om anställningstrygghet och anställningsskydd, vidta olika åtgärder. I första hand kan det vara fråga om tillsägelser och uppmaningar. Där- efter kan det bli fråga om varningar, omplaceringar och ytterst upp- sägning av den som trakasserar. Detta är dock bedömningar som bl.a. får göras utifrån anställningsskyddslagens regler.206 I lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) regleras förutsätt- ningarna för uppsägning och avskedande från anställning.207 Uppsäg- ning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbets- tagaren personligen. En uppsägning är inte grundad på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Om arbetsgivaren tidigare har berett arbetstaga- ren annat arbete hos sig på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, ska arbetsgivaren anses ha uppfyllt sin om- placeringsskyldighet, om det inte finns särskilda skäl. (7 § första och andra styckena.) Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren (18 § första stycket). Av- skedandeåtgärden, dvs. att en arbetsgivare avbryter ett anställnings- 205 Prop. 2007/08:95 s. 297–298; i förarbetena hänvisas också till Arbetsmiljöverkets då gällande allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (numera AFS 2023:2). 206 A. prop. s. 298. 207 Inom delar av den privata sektorn gäller i stället det huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd som ingåtts mellan Svenskt näringsliv och Förhandlings- och samverkans- rådet, PTK. Huvudtalet innehåller bestämmelser om omplacering och uppsägning som delvis avviker från LAS och som kan vara tillämpliga bl.a. i fråga om arbetsgivarens åtgärder med anledning av trakasserier. En skillnad är att det i huvudavtalet (3 kap. 3–6 §§) specificeras vad som utgör sakliga skäl för uppsägning i vissa avseenden, bl.a. vid misskötsamhet. Exempelvis anges i huvudavtalet (5 § fjärde stycket) att då misskötsamheten består i brottslig handling på arbetsplatsen eller på annat vis i samband med utförande av arbete eller kopplat till tjänsten ska utgångspunkten vara att detta utgör avskedsgrund eller sakliga skäl för uppsägning. 416 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) förhållande med omedelbar verkan, tar sikte på verkligt allvarliga för- seelser av en arbetstagare. Det ska vara fråga om ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande.208 Arbetsdomstolen har i flera fall funnit att sexuella trakasserier kan utgöra grund för avskedande.209 Arbetsgivare har en skyldighet att känna till det redovisade regelver- ket om arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet vid känne- dom om sexuella trakasserier. Därutöver tillhandahåller Diskriminer- ingsombudsmannen (DO) och Jämställdhetsmyndigheten vägledning i dessa frågor på sina respektive webbplatser.210 På DO:s webbplats finns också information som särskilt riktar sig till den som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering.211 Det är också vanligt att arbetstagare som behöver rådgivning vän- der sig till sin arbetstagarorganisation. Den som är medlem i en arbets- tagarorganisation kan, beroende på villkoren för den enskilda orga- nisationen, ha rätt till viss kostnadsfri personlig och juridisk rådgivning i arbetsrättsliga frågor. I sammanhanget kan nämnas att Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO) har tagit fram en handbok för den som är fackligt förtroendevald eller på annat sätt jobbar mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.212 I handboken ges konkreta tips om hur den som är fackligt förtroendevald kan agera för att stötta arbets- tagare som anser sig ha blivit utsatta för sexuella trakasserier. Arbets- tagarorganisationer har även en central roll när det gäller att föra arbetstagarens talan mot arbetsgivaren om diskrimineringsersättning. En arbetstagarorganisation som har rätt att föra talan för den enskilda enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister är den som i första hand ska föra en sådan talan (6 kap. 2 § diskriminer- ingslagen). På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbets- miljölagens krav på arbetsgivaren och innehållet i verkets föreskrifter samt allmänna råd.213 Vidare ger Arbetsgivarverket rådgivning till 208 Prop. 1973:129 s. 149. 209 T.ex. AD 2011 nr 84. 210 https://www.do.se/rattsfall-beslut-lagar-stodmaterial/stodmaterial/arbetslivet/sexuella- trakasserier-och-trakasserier-pa-jobbet och https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald- mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/vad-sager-lagen-om-sexuella-trakasserier/. 211 https://www.do.se/diskriminerad. 212 Tjänstemännens centralorganisation, Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet, 2017. 213 https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/motverka- krankande-sarbehandling/ och https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/. 417 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 arbetsgivare på det statliga området.214 Här kan också nämnas att tre partsgemensamma ideella föreningar som omfattar arbetsmarkna- dens parter – Prevent (privata sektorn), Suntarbetsliv (kommunala och regionsektorn) och Partsrådet (statliga sektorn) – var och en har tagit fram material, inklusive kunskapsstöd, om sexuella trakas- serier på arbetsplatsen.215 I de fall handlingar som innefattar sexuella trakasserier utgör ett brott ska brottsoffer erbjudas brottsofferstöd i enlighet med vad som gäller för brottsoffer i allmänhet (se avsnitt 8.1.2.1). Socialnämndens ansvar innefattar då att se till att brottsoffret har tillgång till råd- givning i bl.a. rättsliga frågor. Rör misstanken sexuellt ofredande är huvudregeln att ett målsägandebiträde ska förordnas (1 § 1 lagen om målsägandebiträde). Målsägandebiträdet, vars uppgift är att ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till mål- säganden (3 §), kan då lämna sådan rådgivning inom ramen för sitt uppdrag. Stöd till brottsoffer erbjuds också av kvinno- och tjejjourer samt brottsofferjourer, bl.a. genom Brottsofferjouren Sverige (BOJ) till vilken polisen hänvisar alla. Utredningens bedömning är att rådgivning är tillgänglig för både brottsoffer och arbetsgivare i fall av sexuella trakasserier i arbetslivet som utgör ett brott enligt nationell rätt. Direktivets krav är därmed uppfyllt. 8.5 Stödlinjer för brottsoffer (artikel 29) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 214 https://www.arbetsgivarverket.se/om-oss/organisation-och-uppdrag. 215 https://www.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljo/osa/sexuella-trakasserier/, https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/forebygg-sexuella-trakasserier/ och https://partsradet.se/arbetsomraden/hallbar-arbetsmiljo/artiklar/sa-forebygger-du-och- hanterar-sexuella-trakasserier/. 418 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) 8.5.1 Artikel 29 Artikel 29 innehåller krav på att nationella stödlinjer som är kost- nadsfria och bemannade dygnet runt alla dagar i veckan är tillgäng- liga för att ge information och råd till brottsoffer. Stödlinjerna får drivas av specialiserade stödtjänster i enlighet med nationell praxis. Informationen och rådgivningen ska ges på konfidentiell basis eller med vederbörlig hänsyn till brottsoffrets anonymitet. Vidare upp- muntras medlemsstaterna att även tillhandahålla sådana stödlinjer med hjälp av annan säker och tillgänglig IKT, inbegripet genom online- applikationer. (Punkt 1.) Befintliga tillhandahållare av stödlinjer, däribland icke-statliga organisationer, har betydande erfarenhet av att erbjuda sådana tjänster. Det stöd som tillhandahålls via sådana stödlinjer bör omfatta krisrådgivning och information till brottsoffer om verksamheter med personlig kontakt, såsom skyddade boenden, specialiserade stödtjänster, andra relevanta sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster eller polisen. Stödlinjer för brottsoffer bör kunna hänvisa brottsoffer till specialiserade stödtjänster, specialiserade stödlinjer eller båda delarna, när så behövs och begärs.216 Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de tjänster som avses i punkt 1 (stödlinjerna) är tillgängliga för slut- användare med funktionsnedsättning, bl.a. genom att tillhandahålla stöd på ett lättfattligt språk. Dessa tjänster ska vara tillgängliga i linje med tillgänglighetskraven för elektroniska kommunikationstjänster i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882.217 (Punkt 2.) Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att de tjäns- ter som avses i punkt 1 ska tillhandahålls på ett språk som brottsoffer kan förstå, bl.a. via telefontolkning (punkt 3). Artikel 25.3 och 25.7 ska tillämpas på tillhandahållandet av stödlinjer och stöd med hjälp av IKT enligt den här artikeln (punkt 4). Medlemsstaterna uppmuntras att säkerställa att de tjänster som avses i punkt 1 för brottsoffer som utsatts för våld mot kvinnor kan nås genom det harmoniserade EU-numret ”116 016” utöver eventuella befintliga nationella nummer (punkt 5). Slutanvändare ska vara till- räckligt informerade om förekomsten av och nummer till stödlinjer, bl.a. via regelbundna informationskampanjer (punkt 6). 216 Skäl 66. 217 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgäng- lighetskrav för produkter och tjänster (EU:s tillgänglighetsdirektiv). 419 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 8.5.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 8.5.2.1. Nationella stödlinjer (punkt 1) och det harmoniserade EU-numret (punkt 5) Uppsala universitet, där Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) finns, har ett särskilt åtagande från regeringen att bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor. Arbetet ska utgå från de sjätte och sjunde av reger- ingens jämställdhetspolitiska delmål. Universitetet ska samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verk- samheten inom området. I detta ingår att stödja driften av nationella stödtelefoner med chattfunktioner som riktar sig till kvinnor, män, icke-binära, personer med transerfarenhet, personer som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck samt berörda yrkesverksamma.218 För att genomföra sitt uppdrag arbetar NCK med utbildning av yrkes- verksamma och studenter, metodutveckling för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor samt med information, forskning och kun- skapssammanställning.219 NCK driver sedan 2007 den nationella stödtelefonen Kvinnofrids- linjen, som riktar sig till personer i alla åldrar som utsatts för hot eller fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt och kostnadsfri. Sedan den 28 april 2025 nås Kvinnofrids- linjen genom det harmoniserade EU-numret ”116 016”. Införandet av det harmoniserade EU-numret skedde på uppdrag av regeringen.220 Under en övergångsperiod, så länge det används, kommer det även fortsatt att vara möjligt att nå Kvinnofridslinjen på det tidigare natio- nella numret.221 På webbplatsen kvinnofridslinjen.se finns information om hur Kvinnofridslinjen fungerar riktad till utsatta personer men också till anhöriga eller yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete. Därutöver tillhandahålls bl.a. fakta om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.222 Utöver Kvinnofridslinjen driver NCK ytterligare tre stödtelefoner: Stödlinjen för män, Stödlinjen för transpersoner och Rätt att välja. 218 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Uppsala universitet, U2023/03645 (delvis), U2025/02412 (delvis). 219 https://www.uu.se/centrum/nck/om-oss. 220 A2024/00027/A2024/00816. Uppdrag att införa ett för EU harmoniserat telefonnummer för våldsutsatta i Sverige. 221 https://kvinnofridslinjen.se/om-oss/kvinnofridslinjens-nya-nummer/. 222 https://kvinnofridslinjen.se/om-vald/. 420 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) Även dessa stödtelefoner är öppna dygnet runt alla dagar i veckan.223 I likhet med Kvinnofridslinjen är Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner stödlinjer för den som utsatts för hot och våld i nära relation eller sexuellt våld, men med målgrupperna män respek- tive transpersoner och icke-binära. Rätt att välja är en stödlinje för den som utsatts för kontroll, hot och våld i en hederskontext. Alla oavsett ålder kan söka hjälp via stödlinjerna. På samtliga stöd- linjer finns också möjlighet att få stöd via en chatt som är öppen fyra dagar i veckan. De som tillhandahåller stöd via stödlinjerna har tyst- nadsplikt och den stödsökande har möjlighet att vara anonym. Även närstående är välkomna att använda stödlinjerna.224 Yrkesverksamma som möter våldsutsatta kan vända sig till Kvinnofridslinjen, Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner.225 Från och med den 1 juli 2026 kommer NCK i arbetet med stödlinjerna även att ge stöd till yrkesverksamma i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.226 Brottsofferjouren Sverige (BOJ) har en nationell stödlinje som nås på numret ”116 006” – det EU-harmoniserade numret för brotts- offerstöd. Stödlinjen, som riktar sig till alla brottsoffer, fungerar så att en rådgivare förmedlar den stödsökande vidare till hens lokala brottsofferjour. Stödlinjen är öppen alla dagar i veckan men inte dyg- net runt. Även inom ramen för BOJ:s stödlinje finns möjlighet ta kontakt via en chatt, som normalt är öppen alla dagar kl. 09.00–16.00. Kontakt kan också tas via e-post.227 Den som kontaktar stödlinjen kan vara anonym och BOJ:s personal har avgett tystnadslöfte.228 Den som inte vill lämna sina kontaktuppgifter uppmanas att själv ta kon- takt med sin lokala brottsofferjour.229 Barn och unga kan söka stöd via NCK:s eller BOJ:s stödlinjer. Därutöver erbjuder Barnens Rätt i Samhället (Bris) dygnetruntstöd till den som är under arton år, dels via telefonsamtal eller sms till det EU-harmoniserade numret för barnstödlinjer ”116 111”, dels via e-post och chatt. Tjänsterna är anonyma. 223 https://www.uu.se/centrum/nck/kontakt/pressrum/pressmeddelanden/alla-ncks-stodlinjer- oppna-dygnet-runt. 224 https://kvinnofridslinjen.se/om-oss/ och Redovisning av uppdrag att stärka och utveckla den nationella stödtelefonen för våldsutsatta m.m. (A2019/01272/JÄM), dnr NCK 2021/8 s. 4. 225 https://www.uu.se/centrum/nck/stod-till-valdsutsatta. 226 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, A2025/01245 (delvis) A2025/01270, ap. 7. 227 https://www.brottsofferjouren.se/om-oss/kontakt/. 228 https://www.brottsofferjouren.se/startsida/dina-personuppgifter/. 229 https://www.brottsofferjouren.se/om-oss/vanliga-fragor/. 421 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 På webbplatserna för samtliga nämnda stödlinjer ges information om hur den som besökt webbplatsen kan radera spår av besöket i sin internetwebbläsare.230 Många av webbplatserna har även en ”lämna fort” knapp för att användaren ska kunna dölja sidan om hen blir över- rumplad av förövaren. Utöver dessa nationella stödlinjer som drivs av specialiserade stöd- tjänster har Brottsoffermyndigheten en servicetelefon för brottsoffer – öppen vardagar kl. 09.00–15.00 – som riktar sig till dem som har frå- gor om skadestånd och brottsskadeersättning.231 Som nämnts ovan har myndigheten också tagit fram ett användarverktyg för vägledning i bl.a. dessa frågor som kallas Brottsofferguiden. På Brottsofferguidens webbplats finns en översikt över myndigheter, organisationer och andra aktörer som driver stödlinjer eller tillhandahåller annat brotts- offerstöd.232 Bland annat hänvisas i fråga om det senare till Roks (Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige), Unizon och webbplatsen Ungasjourer.se.233 Utredningens bedömning är att Sverige genom Kvinnofridslinjen och NCK:s övriga stödlinjer uppfyller direktivets krav på att det ska finnas nationella stödlinjer som är kostnadsfria och bemannade dygnet runt alla dagar i veckan som är tillgängliga för att ge information och råd till brottsoffer. NCK:s stödlinjer uppfyller också det specifika kravet på att vederbörlig hänsyn ska tas till brottsoffrets anonymitet. Utöver per telefon tillhandahålls samtliga av NCK:s stödlinjer även med hjälp av chattapplikationer online. Målsättningen att stödlinjerna även ska tillhandahållas med hjälp av annan säker och tillgänglig IKT, inbegripet genom onlineapplikationer, är därmed tillgodosedd. NCK:s stödlinjer motsvarar alltså fullt ut kraven i direktivet. Detsamma gäller Bris stödlinje, medan BOJ:s stödlinje brister när det gäller kravet på att stödlinjen ska vara bemannad dygnet runt. Särskilt med beaktandet av kravet på statistikrapportering enligt artikel 44.2 d (se avsnitt 10. 7) bör emellertid endast NCK:s stödlinjer, som drivs av en statlig aktör, anses som sådana nationella stödlinjer som genomför direktivet. 230 Se t.ex. https://www.bris.se/om-bris/gom-ditt-besok/. 231 https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/kontakta-oss/. 232 https://www.brottsofferguiden.se/stod-och-hjalp/. 233 Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna. 422 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) 8.5.2.2 Tillgänglighet och anpassning (punkterna 2–4) Enligt punkt 2 ska stödlinjerna i punkt 1 vara tillgängliga för slut- användare med funktionsnedsättning, bl.a. genom att tillhandahålla stöd på ett lättfattligt språk. Stödlinjerna ska vara tillgängliga i linje med tillgänglighetskraven för elektroniska kommunikationstjänster i bilaga I till EU:s tillgänglighetsdirektiv. Enligt punkt 3 ska medlems- staterna sträva efter att stödlinjerna tillhandahålls på ett språk som brottsoffer kan förstå, bl.a. via telefontolkning. Av punkt 4 följer att artikel 25.3 och 25.7 ska tillämpas på tillhandahållandet av stöd- linjerna och stödet med hjälp av IKT. Kvinnofridslinjen nås alltså numera på det harmoniserade EU- numret ”116 016” för våldsutsatta kvinnor, utöver det tidigare natio- nella numret som fortfarande är i bruk. På Kvinnofridslinjens webb- plats finns information om stödlinjen på lättläst svenska, teckenspråk och flera utländska språk, däribland finska, arabiska, persiska och somaliska. Utöver på svenska finns hela webbplatsen tillgänglig på engelska. Det finns också möjlighet att få texten på webbplatsen upp- läst. Motsvarande tillgänglighetsanpassningar finns på webbplatserna för NCK:s andra stödlinjer: Stödlinjen för män, Stödlinjen för trans- personer och Rätt att välja. När det gäller de stödlinjer som enligt bedömningen ovan inte ska anses genomföra direktivet kan det näm- nas att BOJ på sin webbplats tillhandahåller information om stöd- linjen på lättläst svenska och teckenspråk. Det finns en också engelsk- språkig version av webbplatsen. Informationen på Bris webbplats ges genomgående på ett språk anpassat för att barn och ungdomar ska kunna tillgodogöra sig denna. En särskild version av webbplatsen finns för vuxna användare. Kvinnofridslinjens stödtelefon har tillgång till en tolkservice och kan ordna tolk på många olika språk. Den som söker stöd talar i början av samtalet om vilket språk hen vill kommunicera på och väntar kvar i samtalet medan en tolk kontaktas. En tolk kan ofta ordnas inom ett par minuter. Tolkning kan bara ske i telefon och inte i chatten.234 Mot- svarande tolkningstjänst erbjuds på NCK:s andra stödtelefoner. BOJ:s stödlinje ger stöd på svenska eller engelska samt kan vidareförmedla den som vill ha stöd på något annat språk än dessa.235 Via Bris stöd- 234 https://kvinnofridslinjen.se/fa-stod/ och Redovisning av regeringsuppdraget ”Uppdrag att stärka och utveckla den nationella stödtelefonen för våldsutsatta m.m. (A2019/01272/JÄM)”, dnr NCK 2019/28 (s. 15). 235 https://www.brottsofferjouren.se/stod-pa-eget-sprak-support-in-your-own-language/. 423 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 telefon är det möjligt för den stödsökande att utöver på svenska få kommunicera på engelska eller arabiska.236 Sammantaget bedöms direktivets krav på tillgänglighet och anpass- ning vara uppfyllda. Trots att de inte bedöms vara en del i genom- förandet av direktivet finns det anledning att överväga riktade insatser, genom anslag, för att även BOJ och Bris ska kunna utveckla sådana heltäckande tolkningstjänster som erbjuds på NCK:s stödtelefoner. Detta är dock inget som krävs för genomförandet. I fråga om personalresurser och ekonomiska resurser – som om- fattas av punkt 4 – konstateras att NCK finansieras genom statliga anslag till Uppsala universitet, med särskilt riktade resursanslag för NCK:s verksamhet. Därutöver tilldelas NCK regelbundet medel från regeringens anslag för särskilda jämställdhetsåtgärder. I samband med medelstilldelning anges vilka delar av verksamheten som medlen kan finansiera, vilket typiskt sett inkluderar att medlen kan användas som ett tillskott i arbetet med att driva och utveckla de nationella stödlinjerna, med tillhörande chattar, och att bidra i regeringsuppdrag som är ställda till andra myndigheter.237 Även införandet av det EU- harmoniserade telefonnumret för våldsutsatta i Sverige finansiera- des på det sättet.238 Direktivets krav på tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser för stödlinjerna bedöms vara uppfyllt. Bakgrundsvis kan tilläggas att BOJ:s verksamhet till största delen finansieras av statliga bidrag från Brottsofferfonden239 samt Social- styrelsen. Det förekommer också att BOJ erhåller bidrag under be- gränsad tid på projektbasis från finansiärer som EU, MUCF (Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och Allmänna Arvs- fonden.240 Bris får sedan 2023 ett årligt statligt stöd (för 2025 om 20 miljoner kronor241) för att säkerställa den långsiktiga finansier- 236 https://www.bris.se/for-barn-och-unga/prata-med-oss/. 237 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, A2025/01245 (delvis) A2025/01270 ap. 7. 238 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, A2024/01413(delvis), A2024/01447. 239 Brottsofferfonden finansieras, som nämnts tidigare, huvudsakligen av en avgift som betalas av personer som dömts för brott. Den som dömts för ett eller flera brott ska, om något av brotten kan leda till svårare straff än penningböter, betala en avgift på 1 000 kronor till Brottsofferfonden. Detsamma gäller för den som fått ett strafföreläggande för sådana brott. (1 § lagen [1994:419] om brottsofferfond.) Den som avtjänar sitt straff i form av elektronisk fotboja ska betala en avgift på 100 kronor per dag, upp till 12 000 kronor för hela perioden, som går till brottsofferfonden (5 § lagen [1994:451] om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Fonden tar också emot gåvor (https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok- projektmedel/om-brottsofferfonden/). 240 Brottsofferjouren Sveriges policy för finansiering och insamling s. 2. 241 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 5:2 Barnets rättigheter, S2025/01536. 424 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) ingen av den nationella stödlinjen för barn. Finansieringen har be- dömts täcka ungefär hälften av driftkostnaderna för den nationella stödlinjen. Under 2024 fick Bris ytterligare statligt stöd (4 miljoner kronor) för att bl.a. stärka stödlinjen och 2025 beviljades statligt stöd för en informationskampanj, som innefattade information om stöd- linjen, riktad till barn och unga som riskerar att utnyttjas av kriminella nätverk.242 Som redovisats tidigare (se avsnitt 8.1.2.7) är utgångspunkten att Sverige uppfyller direktivets krav på att medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att de specialiserade stödtjänster som avses i arti- keln fortsätter att vara fullt tillgängliga för brottsoffer i kristider (del av punkt 4). Med hänsyn till att stödlinjerna tillhandahåller stöd på distans bedöms de i princip vara mindre sårbara för de omvälvningar i samhället som kan utlösas av kriser. Under förutsättning att finan- sieringen huvudsakligen inte påverkas bör det finnas goda förutsätt- ningar för NCK att fortsätta driva de nationella stödlinjerna även i kristider. 8.5.2.3 Information om stödlinjer (punkt 6) I samband med att det harmoniserade EU-numret ”116 016” infördes i Sverige lanserade NCK en informationskampanj om införandet. De medel som tilldelades NCK inom ramen för regeringsuppdraget om införandet fick användas för bl.a. kommunikations- och marknads- föringsåtgärder avseende det nya telefonnumret.243 NCK har också tagit fram en informationsfilm om Kvinnofridslinjen. Filmen upp- lyser bl.a. om att stödtelefonen alltid är öppen och kostnadsfri samt att den stödsökande får vara anonym.244 Även i övrigt bedriver NCK regelbundna informationskampanjer om sin verksamhet, vilka också innefattar information om stödlin- jerna.245 En del av det statliga stödet till stödlinjerna har också ibland 242 Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 5:2 Barnets rättigheter, S2024/02005; Bris årsredovisning för 2024 s. 34; https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/regeringen-forstarker-arbetetmed-bris- nationella-stodlinje/ och https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/07/regeringen- starker-bris-arbete-for-barn-som-vill-lamna-kriminalitet/. 243 A2024/00027 och A2024/00816 s. 3. 244 https://kvinnofridslinjen.se/yrkesverksam/sprid-information/. 245 Se t.ex. https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/pressmeddelanden/bris-inleder- en-nationell-satsning-med-anledning-av-de-breda-konsekvenserna-av-valdsvagen/. 425 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 avsatts till att främja informationsspridning om dessa.246 Utredningens bedömning är att direktivets krav är uppfyllt också i detta avseende. 8.6 Skyddade boenden och andra tillfälliga boenden (artikel 30) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 8.6.1 Artikel 30 Artikel 30 innehåller krav på att de skyddade boenden och andra lämp- liga tillfälliga boenden som föreskrivs i artikel 9.3 a i brottsofferdirek- tivet särskilt ska tillgodose behoven hos brottsoffer som utsätts för våld i nära relationer och sexuellt våld, inbegripet behoven hos brotts- offer som löper en ökad risk att utsättas för våld. De ska underlätta brottsoffrens återhämtning genom att erbjuda säkra, lättillgängliga, adekvata och lämpliga boendeförhållanden med målet att de ska kunna återgå till ett självständigt liv och genom att tillhandahålla information om stödtjänster och hänvisning, inbegripet till ytterligare sjukvård. (Punkt 1.) Skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden ska till- handahållas i tillräckligt antal och vara lättillgängliga och utrustade för att tillgodose kvinnors särskilda behov, bl.a. genom att tillhanda- hålla skyddade boenden enbart för kvinnor med utrymme för barn, och säkerställa barns rättigheter och behov, inbegripet barn som är brottsoffer (punkt 2). Begreppet tillräckligt antal syftar till att säker- ställa att alla brottsoffers behov tillgodoses, i fråga om både skyddade boenden och specialiserat stöd. Antalet platser på skyddade boenden bör bero på en realistisk uppskattning av det faktiska behovet. Iden- titeten på de brottsoffer som bor på sådana skyddade boenden bör förbli konfidentiell för att säkerställa kvinnornas säkerhet. Skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden bör vara tillgängliga 246 Se t.ex. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/07/regeringen-starker-bris- arbete-for-barn-som-vill-lamna-kriminalitet/. 426 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) för närstående under arton år. Säkerheten och välbefinnandet för brottsoffer som bor på sådana skyddade boenden och andra boenden förblir dock den främsta prioriteringen, särskilt när brottsoffer och närstående som närmar sig vuxen ålder delar boende. Om skyddade boenden inte är kostnadsfria och medlemsstaterna begär att brotts- offer betalar en avgift när de inkvarteras i skyddade boenden eller andra tillfälliga boenden, bör avgiften vara rimlig och inte hindra brottsoff- rens tillgång till skyddade boenden eller tillfälliga boenden. De skyd- dade boendena bör säkerställa att där finns utbildad och specialiserad personal som kan ägna sig åt och ge stöd till brottsoffren.247 Skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden ska vara tillgängliga för brottsoffer och närstående under arton år, oavsett natio- nalitet, medborgarskap, hemvist eller uppehållsstatus (punkt 3). På skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden ska artik- larna 25.3 – med krav på tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser för att tillhandahålla stödtjänsten i fråga – och 25.7 – som kräver att medlemsstaterna ska sträva efter att stödtjänster är fullt till- gängliga för brottsoffer i kristider, såsom folkhälsokriser eller andra undantagstillstånd – i direktivet tillämpas (punkt 4). 8.6.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 8.6.2.1 Boendeförhållanden och verksamheten vid skyddade boenden och andra tillfälliga boenden (punkt 1) Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem, ett stöd- boende för barn och unga i åldern 16–20 år (stödboende) eller ett hem för vård eller boende (HVB-hem) (9 kap. 1 § socialtjänstlagen).248 Socialnämnden ansvarar också för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende (9 kap. 5 §). Skyddat boende är en tillfällig boendeinsats för personer i behov av stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Enligt definitionen i socialtjänstlagen avses med skyddat boende ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygns- vistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av 247 Skäl 67. 248 Vad som avses med familjehem, stödboende och HVB-hem framgår av 9 kap. 2–4 §§. 427 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett privaträttsligt organ – med vilket avses ett bolag, en före- ning, en samfällighet, en stiftelse249 – eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. (9 kap. 6 §.) Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddade bo- enden250 (9 kap. 7 §). Tillgången till skyddade boenden kan säker- ställas exempelvis genom att kommunen samarbetar med en annan kommun eller med andra kommuner eller genom att kommunen upp- handlar platser i lämpligt skyddat boende som drivs i form av en en- skild verksamhet. Kommunen behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en person som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i skyddat boende. Kommunens ansvar för tillgången till skyddade boenden innebär inte någon skyldighet att driva skyddade boenden i egen regi.251 För att ett privaträttsligt organ eller en enskild individ ska få bedriva verksamhet i form av skyddat boende krävs tillstånd från Inspektio- nen för vård och omsorg (IVO). Kommuner och regioner som be- driver sådan verksamhet ska anmäla denna verksamhet till IVO innan verksamheten påbörjas. (26 kap. 1 § första stycket 1 och 2 §.) Till- stånd att bedriva verksamhet i form av skyddat boende får beviljas endast under förutsättning att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet, sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har fått insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och sökanden i övrigt bedöms lämplig. Vid lämp- lighetsbedömningen ska sökandens vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omstän- digheter av betydelse beaktas. (26 kap. 3 §.) Vård i skyddat boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden (9 kap. 11 §). Med ”hot, våld eller andra övergrepp” i 9 kap. 6 § avses i första hand brottsliga gärningar som någon systematiskt utsätter en annan person för, t.ex. gärningar av det slag som omfattas av 4 kap. 4 a § brottsbalken, dvs. grov fridskränkning och grov kvinnofridskränk- ning. Fridskränkningsbrotten omfattar brott mot liv och hälsa (3 kap. brottsbalken), brott mot frihet och frid (4 kap.), förtal och grovt för- tal (5 kap. 1 eller 2 §), sexualbrott (6 kap.), skadegörelsebrott (12 kap.) 249 Prop. 2024/25:89 s. 664. 250 Och även – med vissa undantag där staten i stället ansvarar – familjehem, stödboenden, och HVB-hem (9 kap. 7 och 8 §§). 251 Prop. 2023/24:31 s. 80 och 87. 428 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) samt överträdelse av kontaktförbud och överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud enligt 24 § lagen om kontaktförbud. Omfattas kan även handlingar som inte utgör brott men som leder till en livssituation som präglas av ett mönster av utsatthet och därför kan behöva beaktas i helhetsbedömningen, t.ex. verbala kränkningar, isolering från familj, vänner eller omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning. Ansvaret att ge stöd och hjälp är obero- ende av om det gjorts någon polisanmälan eller inte. Den som utsatts för brott som inte avser våld i nära relationer kan också behöva stöd och skydd i skyddat boende, och bestämmelsen gäller även dem. Det kan t.ex. gälla personer som utsatts för människohandel eller befunnit sig i prostitution.252 Både vuxna och barn får beviljas insatsen skyddat boende, men barn endast om barnet placeras på det skyddade boendet tillsammans med en vårdnadshavare som är myndig och som också beviljas insat- sen (22 kap. 5 § första stycket socialtjänstlagen). Att barn och vård- nadshavare ska placeras tillsammans innebär att de ska vistas på samma skyddade boende. Att det i bestämmelsen anges att barnet ska placeras tillsammans med en vårdnadshavare utesluter inte att barnet kan pla- ceras tillsammans med båda vårdnadshavarna om båda vårdnads- havarna är i behov av skyddat boende tillsammans. Eftersom ett barn kan placeras endast tillsammans med vårdnadshavare är insatsen inte en insats för barn som ensamma har behov av ett stöd, skydd eller boende utanför det egna hemmet. Om ett barn har ett behov av stöd och skydd men barnets vårdnadshavare inte har det, ska socialnämn- den utreda barnets situation och överväga andra alternativ, såsom pla- cering i jourhem, familjehem eller HVB-hem. Socialnämnden ska överväga andra insatser även när en minderårig vårdnadshavare är i behov av stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Också om en närstående, som inte är vårdnadshavaren till barnet, söker skyddat boende för sig och barnet ska socialnämnden utreda barnets förhållanden och överväga andra alternativ för barnet.253 Inför att ett barn beviljas skyddat boende behöver vårdnadshavarnas samtycke utredas. En frivillig insats förutsätter samtycke från båda vårdnadshavarna och, om barnet är över femton år, även från barnet. Huruvida samtycke saknas från den vårdnadshavare som inte placeras tillsammans med barnet får avgöras i varje enskilt fall. Undantag gäller 252 Prop. 2024/25:89 s. 664 och prop. 2023/24:31 s. 303–304. 253 Prop. 2024/25:89 s. 708 och prop. 2023/24:31 s. 305–306. 429 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 dock enligt vad som framgår av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Om en vårdnadshavare beviljas skyddat boende och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet även- tyras eller hälsa skadas, får även barnet beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren (3 kap. 1 §). Insatsen får beviljas endast om den vårdnadshavare som barnet placeras med är myndig och samtycker till insatsen (3 kap. 2 §). Vid behovsbedöm- ningen för barn, som bör grundas på det som kommer fram i social- nämndens utredning, bör utgångspunkten vara att om en ensam vård- nadshavare bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med vårdnads- havaren i regel också ett sådant skyddsbehov. Detsamma gäller om barnet står under gemensam vårdnad och den skyddsökande vård- nadshavaren söker skydd från den andra vårdnadshavaren. Omstän- digheterna i det enskilda fallet är dock avgörande för bedömningen. Även i andra fall är omständigheterna i det enskilda fallet avgörande för bedömningen av barnets behov av skydd.254 Med ”stöd och skydd” i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen avses att und- komma en fara eller ta sig ur ett kaotiskt tillstånd och för att få stöd med att bygga upp en tillvaro utan hot, våld och andra övergrepp. Skydd innebär t.ex. skalskydd, dvs. bevakning, säkerhetsdörrar, lås och larm och liknande samt andra skyddsåtgärder såsom hemlig adress. Stödet kan bestå av stödinsatser som stärker förmågan att klara sig själv och minskar sårbarheten hos den enskilda, t.ex. säkerhetsplaner- ing, rådgivning, assistans i kontakten med myndigheter, samtal och praktisk hjälp i vardagen. Stöd till medföljande barn kan, med anpass- ning till barnets ålder och mognad, också handla om information om vad som händer, hjälp med läxor och stöd att bearbeta upplevelser av våld.255 Utöver ett tryggt boende för våldsutsatta erbjuder nästan samtliga skyddade boenden stöd och rådgivning till de personer som är placerade. Stödinsatserna kan exempelvis vara individuella stödsam- tal, stödperson vid rättegång och stöd i kontakter med myndigheter och andra aktörer.256 Många skyddade boenden erbjuder även annat stöd. Exempel på sådant stöd är samhällsinformation, undervisning i svenska eller hjälp till SFI (svenska för invandrare), information om 254 Prop. 2023/24:31 s. 304. 255 A. prop. s. 304. 256 Brottsoffermyndigheten, Samhällets samlade stöd till brottsoffer, 2024, s. 47 samt Social- styrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2024 s. 8 och 59. 430 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) vilka rättigheter brottsoffer har i Sverige, juridisk hjälp och juridiskt stöd, praktisk hjälp och stöd att söka bostad och arbete.257 Om en enskild behöver vårdas i ett skyddat boende – eller ett familjehem, stödboende eller HVB-hem – ska socialnämnden upp- rätta en plan för vården (vårdplan). För barn och unga som vårdas i sådana boenden ska nämnden också upprätta en plan över hur vården ska genomföras (genomförandeplan). Av en vårdplan och en genom- förandeplan ska det även framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. En vårdplan ska revideras vid behov. Om en vårdplan revideras, och det finns en genomförandeplan, ska även genomförandeplanen ses över. Den första revideringen av en vårdplan som gäller ett barn ska ske senast när barnet har varit placerat i två år. Om det inte finns särskilda skäl mot det, ska vårdplanen vid den tidpunkten särskilt ta upp frågan om barnets långsiktiga boende. (9 kap. 12 och 13 §§.) Vad en vårdplan bör innehålla i fråga om den som beviljats insatsen skyddat boende har lämnats att regleras i för- ordning och genom myndighetsföreskrifter.258 Verksamheten på ett skyddat boende ska bygga på förtroende och samarbete med den enskilda samt utformas så att vistelsen i boendet eller hemmet upplevs som meningsfull för henne eller honom. Den enskildas integritet ska respekteras. De insatser som görs ska anpassas till den enskildas individuella behov och förutsättningar. Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Ett skyddat boende som tar emot barn ska vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön. På boendet ska det finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med social- tjänsten i fråga om barnet och följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet. (6 kap. 1, 5 och 6 §§ socialtjänstförord- ningen [2025:468].) Vid varje skyddat boende ska det finnas en person med relevant högskoleutbildning som är föreståndare för verksam- heten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. (6 kap. 2–4 §§.) En följd av att ett skyddat boende är en kombination av boende och mål- gruppsanpassade insatser är att boendena behöver vara bemannade 257 Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2004 s. 65. 258 A. prop. s. 210. 431 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 med personal i tillräcklig omfattning för att motsvara enskildas behov av stöd och hjälp i boendet. Enligt förarbetena bör skyddade boenden vara bemannade med personal som har anställningsavtal och får lön för arbetets utförande. Det står dock varje skyddat boende fritt att utöver anställd personal engagera volontärer i verksamheten.259 Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende (HSLF-FS 2025:3) ska den som bedriver verksamhet i form av skyddat boende se till att säkerhetsplanering genomförs tillsam- mans med varje vuxen person som är inskriven i ett skyddat boende. Säkerhetsplaneringen ska ha till syfte att förebygga och förhindra att den vuxna utsätts för hot, våld eller andra övergrepp. Den ska anpassas till varje vuxen persons individuella behov och förutsättningar och ska vid behov revideras. Säkerhetsplaneringen för barn, som alltså genomförs av en särskilt utsedd person, ska ha till syfte att förebygga och förhindra att barnet utsätts för hot, våld eller andra övergrepp. Den ska även ha till syfte att förebygga och förhindra att barnet be- vittnar hot, våld eller andra övergrepp mot någon närstående. Vid behov ska säkerhetsplaneringarna revideras. (3 kap. 3 och 5 §§.) En- ligt allmänna råd till de sistnämnda bestämmelserna bör säkerhets- planeringarna utgå från socialnämndens bedömning av vilket behov av stöd och skydd som den vuxna eller barnet har och nämndens redogörelse för omständigheterna i övrigt kring personen. Den bör även utgå från riskbedömningar, om sådana har gjorts hos t.ex. social- nämnden eller Polismyndigheten. Detta gäller under förutsättning att det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offent- lighets- och sekretesslagen eller tystnadsplikt i socialtjänstlagen. I direktivet nämns utöver skyddade boenden även andra lämpliga tillfälliga boenden. Vid sidan av skyddat boende enligt definitionen i 9 kap. 6 § socialtjänstlagen använder många kommuner jourlägen- heter som tillfälligt boende för personer, däribland våldsutsatta, i akut behov av skydd eller boende. Kommunerna samverkar också i viss utsträckning för att kunna låna ut jourlägenheter till varandra.260 Som framgår nedan erbjuder en del privata aktörer och ideella före- ningar (friliggande) skyddslägenheter, som beroende på omständig- 259 A. prop. s. 199. 260 Länsstyrelsen i Västerbottens län, Till stadigvarande boende. Kartläggning av kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta personer med eller utan barn att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende, 2022, s. 14–16 och 33; Stockholms stad, Genomlysning av Stockholms stads användning av sociala lägenheter inklusive utredning om boenden för komplexa målgrupper, 2023. 432 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) heterna inte alltid faller in under definitionen av skyddat boende. Jourlägenheter och skyddslägenheter har identifierats som en alter- nativ lösning för bl.a. skyddssökande män som – av olika skäl – inte blir aktuella för kollektivt boende.261 Därutöver kan som nämnts även placering i familjehem, HVB-hem och stödboende vara aktuellt för brottsoffer. Socialnämnden har oavsett tillfällig boendeform det över- gripande ansvar att erbjuda brottsofferstöd – inklusive sådant stöd som nämns i artikeln – till både den som har utsatts för brott och dennas närstående (13 kap. 1 §). I sammanhanget kan nämnas att socialnämnden har ett ansvar att arbeta för att barn oavsett var de vårdas – i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende, skyddat boende eller HVB-hem – får lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård de behöver (22 kap. 8 §). Mot bakgrund av det redovisade bedömer utredningen att den nuvarande ordningen uppfyller direktivets krav på att skyddade bo- enden och andra lämpliga tillfälliga boenden särskilt ska tillgodose behoven hos brottsoffer som utsätts för våld i nära relationer och sexuellt våld, inbegripet behoven hos brottsoffer som löper en ökad risk att utsättas för våld, samt att de ska underlätta brottsoffrens återhämtning. 8.6.2.2 Tillgång, tillgänglighet och anpassning för stödsökande kvinnors behov (punkt 2) I punkten ställs krav på att skyddade boenden och andra lämpliga till- fälliga boenden ska tillhandahållas i tillräckligt antal och vara lättill- gängliga och utrustade för att tillgodose kvinnors särskilda behov, bl.a. genom att tillhandahålla skyddade boenden enbart för kvinnor med utrymme för barn, och säkerställa barns rättigheter och behov, inbegripet barn som är brottsoffer. Socialstyrelsen har sedan 2012 återkommande kartlagt landets skyddade boenden. Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning, för 2024, fanns det 257 skyddade boenden i Sverige, vilket var en ned- gång från 282 boenden 2020. Samtidigt hade det totala antalet platser för vuxna skyddssökande ökat från 1 635 till 2 219 mellan åren 2019 och 2023, dvs. en ökning med 584 platser (motsvarande 36 procent). Antalet platser för barn hade under samma tid ökat med 129 (motsva- 261 Socialtjänstens och skyddade boendens erfarenheter av kontakt med våldsutsatta män, dnr 9254/2024 s. 11–12. 433 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 rande 8 procent). I en enkätundersökning uppgav boendena att det var 4 843 vuxna personer som bodde minst en natt i skyddat boende under 2023 och att antalet medföljande barn var 2 449.262 Antalet vuxna personer innefattade avhoppare från kriminella miljöer, men det framgår inte hur stor den gruppen var. Det var 32 procent av de skyddade boendena som angav att de tog emot avhoppare från krimi- nella miljöer. En mindre andel skyddade boenden angav att de kunde ta emot andra grupper såsom anhöriga till kriminella och personer med vittnesskydd.263 Skyddade boenden drivs i olika former och av olika aktörer. Kom- munerna kan själva driva boenden men det är vanligare att de drivs av privata aktörer eller ideella föreningar, främst kvinnojourer. Enligt kartläggningen för 2024 bedrevs då 47 procent av de skyddade boen- dena i privat regi och 46 procent ideellt, medan de kommunala skyd- dade boendena utgjorde 7 procent av samtliga boenden. Andelen privat drivna skyddade boenden hade ökat kraftigt – år 2012 var det endast 8 procent av de skyddade boendena som drevs i privat regi, 2019 var siffran 37 procent. Andelen ideellt drivna boenden minskade från 54 procent 2019 till 46 procent 2024.264 Majoriteten av de skyd- dade boendena hade både kollektiva och friliggande lägenheter. En högre andel skyddade boenden tog emot skyddssökande i friliggande lägenheter 2024 jämfört med 2019. En trolig förklaring är att andelen privat drivna boenden har ökat och dessa boenden oftare har frilig- gande lägenheter. Socialstyrelsen har framhållit att det ofta är en för- del att ha tillgång till en blandning av boendeformer eftersom det kan finnas olika behov och önskemål hos de skyddsökande. Enligt kontakter med skyddade boenden upplevs ofta kollektivt boende som en trygghet i början av en placering och för perioder när det finns ett stort stödbehov. Boendena uppgav dock att det bör finnas möjlig- het till andra boendeformer, t.ex. utslussningsboenden, när stödbeho- vet inte längre är lika stort.265 Generellt sett skiljer sig finansieringen av de skyddade boendena åt beroende på driftsform. Av Socialstyrelsens kartläggning för 2024, där många boenden uppgav att de hade flera källor för finansieringen och flera svarsalternativ var möjliga, framgår att de skyddade boendena till största delen finansierade sin verksamhet via dygnsavgifter där de 262 Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2024 s. 62 och 101. 263 Socialstyrelsens kartläggning s. 21–22. 264 Socialstyrelsens kartläggning s. 64. 265 Socialstyrelsens kartläggning s. 63. 434 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) säljer enstaka platser till kommuner (69 procent) eller där verksam- heten är upphandlad av kommunen (51 procent). Det förekom också att skyddade boenden finansieras med dygnsavgift från kommunen genom överenskommelser om idéburna offentliga partnerskap, så kallade IOP-avtal (12 procent). De kommunala boendena finansie- rades framför allt genom verksamhetsbidrag från den egna kommu- nen eller regionen (62 procent). De ideella boendena fick sin största finansiering via försäljning av enstaka platser (69 procent) och de privata boendena fick den största delen av sin finansiering via upp- handlade avtal (82 procent). Ideella skyddade boenden angav även finansiering via statligt bidrag, vilket inte privata eller kommunala verksamheter hade.266 Statsbidrag lämnas i enlighet med förordningen (2022:291) om tillfälligt statsbidrag till ideella organisationer för kvali- tetshöjande åtgärder på skyddade boenden (se avsnitt 8.1.2.3).267 Samtliga skyddade boenden som omfattades av Socialstyrelsens kartläggning för 2024 tog – enligt en enkätundersökning – emot kvin- nor och 54 procent tog emot män (det senare var en ökning jämfört med 2019 då 38 procent av boendena tog emot män). De skyddade boenden som tog emot våldsutsatta män uppgav i undersökningen att de inte placerade dessa i det kollektiva boendet tillsammans med kvinnor utan i friliggande lägenheter. Majoriteten av de skyddade boendena tog emot barn (91 procent), personer utsatta för heders- relaterat våld (96 procent) och hbtqi-personer (88 procent). Tretton procent av de skyddade boendena uppgav att de kunde ta emot perso- ner med en aktiv missbruks- eller beroendeproblematik och 51 procent uppgav att de tog emot personer med en underliggande beroende- eller missbruksproblematik. Personer med fysisk funktionsnedsätt- ning togs emot av 64 procent av boendena, med små skillnader mellan driftformerna. Personer med psykisk funktionsnedsättning togs emot av 85 procent av kommunala skyddade boenden, 70 procent av de ide- ella boendena och 82 procent av de privata boendena. Det var 81 pro- 266 Socialstyrelsens kartläggning s. 19–20. 267 I sammanhanget kan också nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till närliggande verksamheter i ett antal kommuner. Syftet med detta stats- bidrag är att långsiktigt stärka och utveckla kommunernas arbete när de erbjuder våldsutsatta hjälp med att ordna stadigvarande boende. Socialstyrelsen får prioritera mellan inkomna an- sökningar och ska vid bedömningen särskilt beakta kommunens möjligheter till samverkan med andra kommuner och aktörer och förutsättningarna för god spridning av resultaten. I vår- ändringsbudgeten för 2026 föreslås att det riktade statsbidraget till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende ska höjas med 10 miljoner kronor under 2026. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/03/nya-satsningar- for-kvinnors-frihet-och-trygghet/. 435 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 cent av boendena som tog emot personer som utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.268 Personer med behov av personlig assistent, ledsagare, insats från äldreomsorgen (hem- tjänst) eller assistanshund kunde tas emot av fler än hälften av de skyddade boendena i friliggande lägenheter. Färre kunde ta emot personer med sådant stödbehov i kollektivt boende.269 I sin kartläggning, som gjordes före reformen av socialtjänstlagen och införandet av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat bo- ende, noterade Socialstyrelsen på flertalet undersökta områden och för många av kvalitetsindikatorerna ett förbättrat utfall. Exempelvis var det en högre andel skyddade boenden 2024 jämfört med 2019 års undersökning som • gjorde en säkerhetsplanering med vuxna och barn i samband med inflyttning och utflyttning, • upprättade genomförandeplaner för de boende och hade skriftliga rutiner för hur de ska dokumentera insatser, • följde upp de boendes uppfattningar, • tog emot medföljande husdjur, och • hade skriftliga rutiner mot hot om våld och risk för våld i arbets- miljön. På flera kvalitetsindikatorer var det 2024 nästan 100 procent av alla boenden som hade efterfrågade rutiner, exempelvis skriftliga rutiner för hur personal och volontärer ska hantera skyddade personuppgifter och avseende skyldigheten att anmäla till socialtjänsten när det gäller misstanke eller kännedom om att ett barn far illa (19 kap. 1 § social- tjänstlagen). Jämfört med undersökningen 2019 var det även en högre andel skyddade boenden som var anpassade för personer som använder rullstol och en högre andel skyddade boenden som använde tolk vid samtal med personer som inte behärskar svenska samt använder teckenspråkstolk för person med behov av teckentolk. Många av de skyddade boendena (87 procent) planerade inför utflyttningen av boende tillsammans med socialtjänsten.270 I fråga om barn konstate- 268 Socialstyrelsens kartläggning s. 20–22 (på s. 22 finns resultatet av enkätundersökningen i tabellform). 269 Socialstyrelsens kartläggning s. 23. 270 Socialstyrelsens kartläggning s. 64–65. 436 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) rades att många boenden hade en organisation och rutiner för barn. Tre av fyra boenden hade en barnansvarig och en egen kontaktperson för barnet samt genomförde inskrivningssamtal med barnet.271 Upp- gifterna i kartläggningen tydde enligt Socialstyrelsen på att de flesta skyddade boenden hade en organisation som var förberedd för den nya lagstiftningen. Flera av de ideella boenden som hade fått stats- bidrag för kvalitetshöjande insatser hade använt pengarna för att an- passa verksamheten för medföljande barn.272 Vid bedömningen av tillgången till lämpliga skyddade boenden eller andra tillfälliga boenden enligt direktivet ska också beaktas att många kommuner alltså tillhandahåller jourlägenheter som tillfälligt boende för personer, däribland våldsutsatta, i akut behov av skydd eller boende samt att brottsoffer enligt socialtjänstlagen också kan placeras i andra typer av tillfälligt boende – jourhem, familjehem, HVB-hem och stödboende. Sammantaget bedömer utredningen att direktivets krav i fråga om tillhandahållandet av skyddade boenden och andra lämpliga till- fälliga boenden i tillräckligt antal, liksom kraven på att boendena ska vara lättillgängliga och utrustade för att tillgodose kvinnors särskilda behov, bl.a. genom att tillhandahålla skyddade boenden enbart för kvinnor med utrymme för barn, och säkerställa barns rättigheter och behov är uppfyllda. 8.6.2.3 Tillgänglighetför oavsett nationalitet, medborgarskap, hemvist eller uppehållsstatus (punkt 3) Enligt punkten ska skyddade boenden vara tillgängliga för brotts- offer och närstående under arton år, oavsett nationalitet, medborgar- skap, hemvist eller uppehållsstatus. När det gäller utlänningars tillgång till skyddat boende och andra lämpliga tillfälliga boenden är utgångspunkten kommunernas ansvar för insatser till enskilda enligt socialtjänstlagen. En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem 271 Socialstyrelsens kartläggning s. 66. Jfr 6 kap. 6 § socialtjänstförordningen – från och med den 1 april 2024 (SFS 2024:96) gäller krav på att det vid boenden som tar emot barn ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet. 272 Socialstyrelsens kartläggning, s. 66. 437 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov (11 kap. 1 §). Vidare har en enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodo- sedda på annat sätt rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt (12 kap. 1 §). Den enskilda ska tillförsäkras skäliga levnads- förhållanden genom insatserna respektive en skälig levnadsnivå genom biståndet. Socialnämndens ansvar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende följer, som nämnts ovan, av 9 kap. 5 §. Skyddat boende räknas som en sådan insats för att tillgodose den enskildas personliga behov som avses i 11 kap. 1 §.273 Detsamma gäller andra tillfälliga boenden. En kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Kommunens ansvar inskränker inte det ansvar som andra huvudmän har. (4 kap. 1 §.) Utgångspunkten är att det är den kommun som den enskilda är stadigvarande bosatt i eller har sin star- kaste anknytning till (bosättningskommunen) som ansvarar för in- satser till den enskilda (29 kap. 1 §). Ett undantag är om det uppkom- mer behov av insatser för en enskild under en tillfällig vistelse i en kommun. Då ansvarar den kommunen (vistelsekommunen) för in- satser som behövs i akuta situationer. Vistelsekommunen ansvarar även för andra insatser till den enskilda, om det inte står klart att en annan kommun är ansvarig. (29 kap. 4 §.) Utländska medborgare med uppehållstillstånd274 eller uppehållsrätt i Sverige har i princip samma rätt till insatser från socialnämnden som svenska medborgare har. Det gäller både insatser för personligt behov enligt 11 kap. 1 § och ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 §.275 Det yttersta ansvaret i 4 kap. 1 § innebär att varje kommun har ett ansvar för att personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.276 Varken socialtjänstlagen eller dess förarbeten innehåller någon begränsning av personkretsen i detta avseende.277 Enligt nu- 273 SOU 2017:112 s. 87 och 156–157 samt Socialstyrelsen, Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende s. 47, https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/en- socialtjanst-i-forandring/vad-ar-egentligen-nytt-i-nya-socialtjanstlagen/, prop. 2024/25:89 s. 669; jfr. prop. 2000/01:80 s. 92. 274 Med undantag för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda i Sverige; se vidare nedan. 275 HFD 2018 ref. 39; jfr SOU 2025:53 s. 128–129. 276 Prop. 2024/25:89 s. 238. 277 SOU 2025:15 s. 1309. 438 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) varande ordning gäller kommunernas yttersta ansvar således även per- soner som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsö- kande m.fl. (mottagandelagen) samt utlänningar som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och som därmed i princip inte har rätt att vistas här. Personer som inte har rätt att vistas här har dock endast i undantagsfall rätt till (ekonomiskt) bistånd utöver vad som krävs för att undvika en akut nödsituation.278 Asylsökande279 och andra utlänningar som omfattas280 av motta- gandelagen har inte rätt till sådana insatser enligt 11 kap. 1 § eller sådant ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen som motsvarar förmåner enligt mottagandelagen. De har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd för bostadskostnader. (10 kap. 2 § socialtjänst- lagen och 1 § andra stycket mottagandelagen.) Dessa grupper av ut- länningar har således en mer begränsad rätt till bistånd från kommu- nerna enligt socialtjänstlagen. Det är emellertid inte helt klart vad som innefattas i det bistånd som kan lämnas enligt mottagandelagen och vad som därmed utgör förmåner av motsvarande karaktär, som personer som omfattas av lagen därför inte har rätt att få enligt social- tjänstlagen.281 I annat sammanhang har uttalanden gjorts som indike- rar att skyddat boende inte anses vara en insats som motsvarar en förmån enligt mottagandelagen, alternativt under alla förhållanden ses som en insats som krävs för att undvika en akut nödsituation.282 278 A. SOU s. 1311-1312. 279 Med asylsökande avses utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlännings- lagen eller motsvarande äldre bestämmelser (1 § första stycket 1 mottagandelagen). 280 Utlänningar som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas (1 § första stycket 2 och 3). 281 SOU 2024:68 s. 448. 282 Prop. 2024/25:49 s. 36. Uttalandet avser kravet på synnerliga skäl i 8 a § andra stycket 1 mottagandelagen för att en asylsökande ska få dagersättning och särskilt bidrag trots att hen inte bor på ”sitt” asylboende. ”Att det ska vara fråga om synnerliga skäl innebär att det ska handla om undantagssituationer som vanligen bara omfattar ett fåtal asylsökande. Utgångs- punkten bör vara att det skulle framstå som uppenbart oskäligt att kräva att den asylsökande ska bo på ett asylboende för att få del av ekonomiska förmåner. Det ska finnas synnerliga skäl i förhållande till den asylsökandes behov av att bo någon annanstans än på asylboende. Däremot saknar det betydelse för bedömningen hur stort behov den asylsökande har av förmånerna. Det är alltså den asylsökandes behov av att bo någon annanstans än på ett asylboende som ska prövas, inte behovet av att få dagersättning eller särskilt bidrag vid boende utanför asyl- boende. Exempel på när en asylsökande med hänsyn till sina personliga förhållanden ska anses ha synnerliga skäl för att inte bo på ett asylboende kan vara att den asylsökande är sjuk och behöver vistas på sjukhus, att den asylsökande behöver vistas på skyddat boende eller att han eller hon är föremål för t.ex. omhändertagande eller tvångsvård.” 439 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 I betänkandet Mottagandelagen. En ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68) föreslås för att förtydliga ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna att socialnämn- den i vistelsekommunen utöver de situationer där kommunerna i dag283 har ett reglerat ansvar genom ersättningsbestämmelser också får ett uttalat ansvar att vid behov bevilja insatser i form av stöd och hjälp i boende och särskilda boendeformer till personer som omfattas av mottagandelagen. Utredningen föreslår även att socialnämnden i vistelsekommunen vid behov ska bevilja personer som omfattas av mottagandelagen insatser i form av skyddat boende eller annat lämp- ligt tillfälligt boende till följd av hot, våld eller andra övergrepp.284 I prop. 2025/26:229 (En ny mottagandelag), som beslutades i mars 2026, behandlas utredningens förslag, bl.a. i fråga om ansvarsfördel- ningen mellan staten och kommunerna. I propositionen föreslås att ansvaret för att ta ställning till och tillhandahålla insatser i form av stöd och hjälp i boende och särskilda boendeformer ska gå över från Migrationsverket till socialnämnden i vistelsekommunen. Det inne- bär att kommunen får ansvar för att personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom inte utan stöd kan bo på ett van- ligt asylboende får den hjälp som krävs för att de grundläggande be- hoven ska kunna tillgodoses, t.ex. genom hemtjänstinsatser. Utöver stöd och hjälp i asylboenden kommer kommunens ansvar att omfatta de boendeformer som kan ges som insats enligt lagen, t.ex. boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning, skyd- dat boende och familjehem.285 Det innebär alltså att kommunerna ska bedöma och vid behov tillhandahålla bl.a. skyddat boende för personer som omfattas av den nya mottagandelagen.286 Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026. För utlänningar som vistas i Sverige utan att ha rätt till det, dvs. inte har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och inte heller omfattas av mottagandelagen, är, som nämnts ovan, kommunernas ansvar i fråga om ekonomiskt bistånd i princip begränsat till sådana insatser som krävs för att undvika en akut nödsituation.287 Detsamma gäller 283 Uttalandet gjordes före införandet av 2025 års socialtjänstlag men situationen är i sak oför- ändrad sedan dess. 284 SOU 2024:68 s. 122 och 467. 285 Prop. 2025/26:229 s. 153–154. 286 A. prop. s. 180. 287 HFD 2018 ref. 39, HFD 2014 ref. 37 och RÅ 1995 ref. 70. 440 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) utländska medborgare som befinner sig endast tillfälligt i Sverige, t.ex. turister och affärsresande.288 Ansvaret för sådana insatser grundar sig på den grundläggande prin- cipen i 29 kap. 4 § socialtjänstlagen om vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp till personer som är bosatta i en annan kom- mun än där de vistas när insatser behövs i akuta situationer. Ett undan- tagsfall då även utlänningar som vistas i Sverige utan att ha rätt till det ska behandlas på samma sätt i fråga om rätten till insatser som de som vistas lagligt här kan vara när personen undergår en påföljd för brott i frihet som innebär att den enskilda visserligen inte har rätt att vistas här eller men inte heller får lämna landet.289 Det har noterats att rätten till stöd motsvarande bistånd i akuta nödsituationer även fastställs i en rad internationella åtaganden som Sverige är bundna av såsom Förenta nationernas konvention om eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen), barn- konventionen och Europarådets sociala stadga (Europeiska sociala stadgan). Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättig- heter har uttalat att rätten att inte gå hungrig är en grundläggande rättighet som inte kan begränsas på grundval av nationalitet eller legal status. Barnrättskommittén har uttalat att konventionsstaterna vid behov bör tillhandahålla akut socialt bistånd till barn som är migranter och deras familjer oavsett deras migrationsrättsliga status. Ett liknande uttalande har gjorts av Europarådets kommitté för sociala rättigheter som uppgett att personer som vistas olovligen i ett medlemsland har rätt till grundläggande socialt stöd för att kunna hantera ett omedel- bart behovstillstånd (bostad, mat, akut omvårdnad och kläder). Vidare har Europarådets kommission mot rasism och intolerans i en allmän policyrekommendation avseende staters skyldigheter uttalat att stater ska säkerställa grundläggande rättigheter för alla, inklusive irreguljära migranter. Den slutsats som mot denna bakgrund har dragits är att rätten till stöd motsvarande bistånd i akuta nödsituationer har en sär- ställning i både svensk och internationell rätt och utgör en minimi- nivå för stöd och att det ställs höga krav i internationella konventio- ner om mänskliga rättigheter för att begränsa rätten till bistånd för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.290 288 För nordiska medborgare finns dock en ut ökad rätt till bistånd i enlighet med vad som följer av lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. 289 HFD 2018 ref. 39, där utlänningen var föremål för rättspsykiatrisk vård och därför saknade möjlighet att frivilligt lämna landet. 290 SOU 2025:15 s. 1309–1310. 441 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 Högsta förvaltningsrättens avgöranden – som slår fast att kom- munernas ansvar för utlänningar som vistas i Sverige utan att ha rätt till det i princip är begränsat till sådana insatser som krävs för att und- vika en akut nödsituation – har rört ekonomiskt bistånd, dvs. insatser enligt nuvarande 12 kap. 1 § socialtjänstlagen. I fråga om insatser för personligt behov enligt 11 kap. 1 §, vilket alltså innefattar insatsen skyddat boende, saknas praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Det finns dock exempel där kammarrätten utsträckt principen om kommunernas begränsade ansvar till att omfatta även insatser enligt 11 kap. 1 §.291 I det hänvisade avgörandet rörde sig om en insats i form av korttidsboende. Rättsläget i denna fråga bedöms vara oklart. Om kommunernas ansvar för utlänningar som befinner sig i landet utan att ha rätt till det även i fråga om insatser för personligt behov skulle anses vara begränsat till sådana insatser som krävs för att undvika en akut nödsituation blir det avgörande för om dessa utlänningar kan beviljas insatsen skyddat boende om sådant boende betraktas som en insats som krävs för att undvika en akut nödsituation. Vad som är en akut nödsituation är inte fastställt i lag. Av förarbe- tena framgår att det framför allt avser sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett, men även andra fall kan förekomma då en en- skild inte kan invänta insatser från en annan kommun eller annan huvudman. Avgörande är hur förhållandena ser ut i det enskilda fallet. Det kan t.ex. handla om akuta vård- och stödinsatser. Ett exempel som nämnts är om en hotad person med barn på egen hand givit sig i väg till ett tillfälligt boende som ligger i en annan kommun och inte vill, vågar eller kan återvända till sin bosättningskommun. Då ankom- mer det på vistelsekommunen att bistå med de nödvändiga stöd- och hjälpinsatser som den akuta situationen kräver, t.ex. ekonomiskt bi- stånd, boende och insatser som barnet kan behöva.292 I 9 kap. 5 § ut- trycks att socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende. I förarbetena till motsvarande bestämmelse i äldre socialtjänstlagen (6 kap. 1 a §) avses med ”stöd och skydd” att und- komma en fara eller ta sig ur ett kaotiskt tillstånd och för att få stöd med att bygga upp en tillvaro utan hot, våld och andra övergrepp. Skydd innebär t.ex. skalskydd, dvs. bevakning, säkerhetsdörrar, lås och larm och liknande, och andra skyddsåtgärder såsom hemlig adress. 291 T.ex. Kammarrätten i Göteborgs dom 2025-09-12 i mål 4571-25. 292 Prop. 2010/11:49 s. 37. 442 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) Stödet kan bestå av stödinsatser som stärker förmågan att klara sig själv och minskar sårbarheten hos den enskilda, t.ex. säkerhetsplaner- ing, rådgivning, assistans i kontakten med myndigheter, samtal och praktisk hjälp i vardagen bör beaktas. Stöd till medföljande barn kan, med anpassning till barnets ålder och mognad, också handla om in- formation om vad som händer, hjälp med läxor och stöd att bearbeta upplevelser av våld. Vidare anges att insatsen skyddat boende beviljas efter en behovsprövning enligt 4 kap. 1 §, dvs. den dåvarande bestäm- melsen om försörjningsstöd.293 Utredningens bedömning är att det ligger närmast till hands att skyddat boende kan ses som en sådan insats som krävs för att undvika en akut nödsituation, kopplat till den personliga säkerheten. Skyddat boende är i så fall en insats som kan beviljas utlänningar som vistas i landet utan att ha rätt till det, liksom utlänningar som omfattas av mottagandelagen. Den senare gruppen utlänningar har också rätt till skyddat boende redan på den grunden att skyddat boende inte anses motsvara en förmån enligt mottagandelagen. Med dessa utgångspunk- ter bedöms direktivets krav att skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden ska vara tillgängliga för brottsoffer och närstående under arton år, oavsett nationalitet, medborgarskap, hemvist eller uppehållsstatus, vara uppfyllt. 8.6.2.4 Tillräcklig finansiering och tillgänglighet i kristider (punkt 4) De skyddade boendena och andra boenden som används för att ge brottsoffer tillfälligt skydd drivs i stor utsträckning av privata aktörer men finansieras delvis av kommunerna och staten genom avgifter och bidrag. Kravet på att det ska finnas tillräckliga ekonomiska resurser för att tillhandahålla boendena bedöms vara uppfyllt. Att det finns tillräckliga personalresurser beror ytterst på att de ekonomiska resur- serna är tillräckliga. Som redovisats tidigare (se avsnitt 8.1.2.7) bedöms utgångspunkten vara att Sverige uppfyller direktivets krav på att medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att de specialiserade stödtjänster som avses i artikeln fortsätter att vara fullt tillgängliga för brottsoffer i kristider. Samma bedömning görs specifikt i fråga om till- gången till skyddade boenden och andra lämpliga tillfälliga boenden 293 Prop. 2023/24:31 s. 304. 443 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 för brottsoffer. Socialtjänsten bör, som nämnts, anses vara en samhälls- viktig verksamhet som boendena utgör en del av. Under förutsättning att finansieringen huvudsakligen inte påverkas bör det finnas goda förutsättningar för aktörer som driver skyddade boenden att fortsätta göra det i kristider. Även kraven i denna del bedöms vara uppfyllda. 8.7 Stöd till barn som är brottsoffer (artikel 31) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 8.7.1 Artikel 31 Artikel 31 innehåller krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att ett barn får specifikt lämpligt stöd så snart behöriga myndigheter har rimliga skäl att anta att barnet kan ha utsatts för, eller kan ha bevittnat, våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. Stödet till barn ska vara specialiserat, anpassat till barnets ålder, utvecklingsbehov och indivi- duella situation och ta hänsyn till barnets bästa. (Punkt 1.) Barn som är brottsoffer ska få åldersanpassad sjukvård och emotio- nellt, psykosocialt, psykologiskt och utbildningsmässigt stöd som är särskilt anpassat till barnets utvecklingsbehov och individuella situa- tion, samt annat lämpligt stöd som är särskilt anpassat till situationer där det har förekommit våld i nära relationer (punkt 2). För att han- tera negativa konsekvenser för barn på ett effektivt sätt bör stödåtgär- der för barn omfatta specialiserad psykologisk rådgivning som är an- passad till barnets ålder, utvecklingsbehov och individuella situation, vid behov tillsammans med pediatrisk vård, och tillhandahållas så snart behöriga myndigheter har rimlig anledning att anta att barn kan ha utsatts, vilket innefattar barnvittnen. Vid tillhandahållandet av stöd till barn bör barnets rättigheter enligt artikel 24 i EU:s rättig- hetsstadga komma i främsta rummet.294 Om det är nödvändigt att tillhandahålla tillfälligt boende ska barn, efter det att de att fått sina åsikter i frågan hörda, med beaktande av 294 Skäl 68. 444 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) deras ålder och mognad, i första hand placeras tillsammans med andra familjemedlemmar, i synnerhet med en icke våldsam förälder eller person med föräldraansvar, i ett permanent eller tillfälligt boende där det finns tillgång till stödtjänster. Principen om barnets bästa ska vara avgörande vid bedömningen av frågor som rör tillfälligt boende. (Punkt 3.) 8.7.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 8.7.2.1 Lämpligt och anpassat stöd till barn (punkterna 1 och 2) Socialnämnden i en kommun har ett omfattande ansvar för barn295 och unga. Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska också främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social ut- veckling hos barn och unga i nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barns och ungas dagliga omsorg. I nämndens ansvar ingår även att på olika sätt förebygga och motverka att barn och unga far illa. I det arbetet ingår bl.a. att nämnden, tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, ska upp- märksamma om barn och unga vistas i miljöer som är skadliga för dem och arbeta för att förhindra att de vistas i sådana miljöer. Social- nämnden ska även särskilt arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka skadligt bruk, beroende och brottslighet bland barn och unga. Vidare ska nämnden med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynn- sam utveckling. Socialnämnden ansvarar för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behö- ver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, får vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet. Ansvaret ska ut- övas i nära samarbete med vårdnadshavaren eller andra som står för barnets eller den unges dagliga omsorg. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska nämnden samverka med samhälls- organ, organisationer och andra som berörs (18 kap. 1–6 §§ social- tjänstlagen). Socialnämndens generella utredningsansvar framgår av 14 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen och innebär att socialnämnden genast ska inleda en utredning om nämnden får information om något som 295 Med barn avses i socialtjänstlagen en person under arton år (3 kap. 1 § andra stycket). 445 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 skulle kunna leda till en åtgärd av nämnden. Det finns särskilda regler om socialnämndens utredning av barn och ungas behov av skydd eller stöd, bl.a. föreskrivs särskild skyndsamhet. Om en anmälan till social- nämnden gäller barn eller unga, ska nämnden dels genast göra en bedömning av om barnet eller den unga behöver omedelbart skydd (omedelbar skyddsbedömning), dels fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in (förhandsbedömning). Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unga som anmälan avser. Tiden för förhandsbedömningen får endast förlängas om det finns synnerliga skäl. (20 kap. 1 och 2 §§.) I en utredning som gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld ska socialnämnden göra en bedömning av risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Vid behov ska en ny bedömning göras. (5 kap. 2 § HSLF-FS 2022:39.) Socialnämn- den bör i ett ärende som gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld bl.a. utreda barnets behov av stöd och hjälp akut, inklu- sive vård eller boende i ett annat hem än det egna, våldets karaktär och omfattning, hur barnets nätverk ser ut, våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna, barnets egen uppfattning om våldet, vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, och barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt (all- mänt råd till 5 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39). Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Om ett beslut eller en annan åtgärd rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn, ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska kontinuerligt få relevant information vid en åtgärd som rör barnet. Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen. (3 kap. 1–3 §§ social- tjänstlagen.) Socialnämndens övergripande ansvar att erbjuda brottsofferstöd till både den som har utsatts för brott och dennas närstående (13 kap.

§ 12. Bostadsfastighet och annan fastighet 12.1 För bebyggd bostadsfastighet och annan fastighet ska brukningsavgift betalas. Avgift utgår per fastighet med: Avgift a) för mätarstorlek Q34 4 327 kr för mätarstorlek Q310 31 101 kr för mätarstorlek Q316 77 352 kr för mätarstorlek Q325 175 442 kr för mätarstorlek Q363 233 921 kr för mätarstorlek Q3100 307 023 kr för mätarstorlek Q3250 421 057 kr 7 Avgift utgår per fastighet med: Avgift b) En grundavgift per år och bostadsenhet. Undantages kallförråd, fläktrum, 2 012 kr kallutrymmen och dylikt. c) En avgift per m3 för vatten och spillvatten. 45,35 kr För fastigheter med fler än 2 bostadsenhetsavgifter och parallellkopplade mätare storlek Q34 utgår följande grundavgift: Mätare storlek Q34 Avgift 1 mätare 8 654 kr/år 2 mätare 12 981 kr/år 3 mätare 17 308 kr/år 4 mätare 21 635 kr/år 12.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Ändamål V S K a) Grundavgift 40 % 60 % 40 % b) Avgift per bostadsenhet 40 % 60 % 0 % c) Avgift per m3 40 % 60 % 50 % Kunder med sommarnyttjande-abonnemang1 anslutna till vattenmätare över eget ledningsnät betalar förbrukad vattenvolym enligt vad som anges på sista sidan. 12.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 12.1 a), b) och c) ut efter en antagen förbrukning om 200 m³/bostadsenhet och år i permanentbostad och 50 m³/bostadsenhet och år för fritidsbostad. 12.4 Kunder med sommarnyttjande-abonnemang1 anslutna till vattenmätare över eget ledningsnät betalar förbrukad vattenvolym enligt avgift sista sidan. 12.5 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen. 12.6 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 14.1. 12.7 Brukningsavgift för byggvatten ska betalas enligt 12.1 b) och 12.1 c). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m³ per bostadsenhet och år. 12.8 För annan fastighet och industrifastighet räknas varje påbörjat 140 m2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 21054:2020, som en bostadsenhet. För byggnadsverksamhet där byggvolym saknas debiteras en avgift om 500 kr per bod och månad. 1 Med sommarnyttjande menas att vatten levereras under perioden maj till och med september. 8 12.9 För hyra av ståndrör eller ståndrörsmätare uttas en avgift enligt 12.1 a) per vecka för fastställd hyrestid. Därutöver tillkommer en avgift för påsläpp och avstängning av vatten enligt vad som framgår av § 14. Vidare betalas en rörlig avgift enligt 12,1 c) för det förbrukade vattnet som huvudmannen beräknat eller som fastställts genom mätning. Oavsett hyrestid och förbrukad vattenmängd är vårt lägsta debiteringsbelopp 1 600 kr.

13 § En ansökan om bidrag ska innehålla 1. den sökande organisationens stadgar eller stiftelseförordnande, 2. handlingar som visar vem eller vilka som har rätt att företräda sökanden, 3. uppgift om vilket eller vilka kalenderår som ansökan avser, 4. verksamhets- och förvaltningsberättelse, balans- och resultat- räkning samt revisionsberättelse för det senaste hela räkenskapsåret, 5. uppgifter om hur den verksamhet som bidrag söks för ska be- drivas, 6. för verksamhetsbidrag, uppgifter om vilka aktiviteter som an- sökan avser, vad som är målet med aktiviteterna, hur den sökande ska följa upp de resultat som har uppnåtts och hur de förväntade resultaten förhåller sig till syftet med bidraget, 7. årlig budget för den verksamhet som ansökan avser, 8. uppgifter om andra sökta eller 8. uppgifter om andra sökta eller beviljade bidrag av liknande slag beviljade bidrag av liknande slag och i sådant fall för vilket ända- och i sådant fall för vilket ända- mål och med vilket belopp, och mål och med vilket belopp, 9. en sådan förbindelse som av- ses i 5 § första stycket 6, och 9. övrig information som be- 10. övrig information som be- hövs för prövning av ansökan. hövs för prövning av ansökan. Denna förordning träder i kraft den 14 juni 2027. 75 Författningsförslag SOU 2026:34 1.15 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2025:1323) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning Härigenom föreskrivs att 3 kap. 19 § förordningen (2025:1323) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning ska ha följande lydelse. 3 kap.

§ 14. Särskilda avgifter 14.1 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd, eller stängt av eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen, debiteras följande avgifter. Avgift utgår för Avgift Nedtagning av vattenmätare 800 kr Uppsättning av vattenmätare 800 kr Avstängning av vattentillförsel 800 kr Påsläpp av vattentillförsel 800 kr Avstängning av vattentillförsel vid bristande betalning 1 400 kr Påsläpp av vattentillförsel efter avstängning på grund av bristande betalning 1 400 kr Montering av strypbricka i vattenmätare vid bristande betalning 1 900 kr Demontering av strypbricka i vattenmätare efter bristande betalning 1 900 kr Skadad LTA-station* Självkostnad Länsning av vattenmätarbrunn 1 085 kr Undersökning av vattenmätare storlek Q34 2 706 kr Undersökning av vattenmätare större än storlek Q34 Självkostnad Sönderfrusen eller skadad vattenmätare Q34 1 925 kr Sönderfrusen eller skadad vattenmätare större än Q34 Självkostnad Förgävesbesök/uteblivet mätarbyte 800 kr * Pump, pumpsump (plasthöljet) och el-utrustning. 14.2 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattennätet (kylvatten o dylikt), reduceras avgiften enligt § 12.2. 14.3 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp betalas efter den verkliga 9 mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spill- vattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd, det vill säga mer än 20 procent. Om huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller om fastighetsägaren åsidosatt sina skyldigheter så att vattentillförseln avstängts debiteras enligt 14.1.

15 § första stycket andra meningen), t.ex. genom telefon eller brev. Detta blir ett sätt att reglera umgänget när det inte är förenligt med barnets bästa att träffa föräldern men däremot att upprätthålla kon- takten. Möjligheten att besluta om dessa former av umgänge bör an- vändas bara i undantagsfall som ett sätt att åstadkomma kontakt i situationer där ett vanligt umgänge inte kan komma till stånd i någon egentlig utsträckning. Så kan t.ex. vara fallet om föräldrarna bor långt ifrån varandra eller om en förälders rörelsefrihet är inskränkt t.ex. på grund av långvarig sjukhusvistelse. Ett annat exempel är om bar- net och föräldern sedan en längre tid inte har haft kontakt alls eller endast ringa kontakt. Under en inledande period kan då ett umgänge genom t.ex. telefon framstå som bäst för barnet. Det kan ibland vara lämpligt att ett umgänge genom att barnet och föräldern träffar var- andra kombineras med annan kontakt.335 Om föräldern sitter i fängelse genomförs umgänget på anstalten, i särskilda besöksrum eller besökslägenheter. Barnet behöver ha säll- skap av en vuxen.336 I likhet med andra former av umgänge kan um- gänge i anstalt enbart ske om det är förenligt med barnets bästa och bedöms kunna ske utan risk för att barnet tar skada. För att dom- stolen ska kunna besluta om umgänge på en anstalt krävs att yttrande inhämtas från Kriminalvården om möjligheten och lämpligheten av ett umgänge. Ett umgänge på anstalt kräver beslut på denna som rör anstaltsspecifika frågor vilka domstolen inte kan besluta om.337 Sammantaget bedömer utredningen att direktivets krav är upp- fyllt genom att all kontakt mellan ett barn och en person med för- äldraansvar som har utövat eller misstänks för våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, i den mån personen med föräldraansvar har umgängesrätt, ska ske med beaktande av vad som är bäst för barnet och förutsätter att barnet inte riskerar att fara illa. Enligt utredningens uppfattning bör direktivets krav på att det ska finnas säkra platser 335 Prop. 2005/06:99 s. 88–89. 336 https://www.kriminalvarden.se/for-domd-eller-haktad/domd-till-fangelse/till-dig-med- barn/. 337 Sjösten s. 251. 464 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) som möjliggör kontakt mellan barn och förälder under säkra förhåll- anden förstås så att sådana platser ska tillhandahållas i situationer då det annars funnits en risk att barnet skulle fara illa. Därmed bör det inte vara något problem att Sverige inte har en ordning som inne- bär att det finns några sådana platser. Beaktandet av barnets bästa – innebärande att en åtgärd eller ett beslut som riskerar att skada barnet aldrig kan vara förenligt med barnets bästa – innebär nämligen i prak- tiken ett mer långtgående skydd för barnet än tillgången till sådana platser får anses göra. Det ska i sammanhanget beaktas att direkti- vet inte innehåller någon familjerättslig reglering. I artikeln kan det således inte läsas in något krav på att medlemsstaterna genom till- handahållandet av säkra platser ska möjliggöra umgänge i större ut- sträckning än som annars varit fallet, utan artikeln bör förstås så att umgänge – i enlighet med den materiella regleringen i nationell rätt – ska kunna ske under säkra förhållanden. I övrigt bedöms anstal- terna, och även de särskilda lokaler som socialnämnderna i förekom- mande fall tillhandahåller, uppfylla grundläggande krav på att vara säkra och ändamålsenliga för umgänge mellan barn och förälder. 8.9 Riktat stöd till brottsoffer med intersektionella behov och riskutsatta grupper (artikel 33) Bedömning Nuvarande ordning bedöms uppfylla direktivets krav. Ingen för- fattningsändring eller annan åtgärd är därmed påkallad. 8.9.1 Artikel 33 Artikel 33 innehåller krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att specifikt stöd ges till brottsoffer som utsätts för intersektionell diskri- minering vilka löper ökad risk att utsättas för våld mot kvinnor eller våld i nära relationer (punkt 1). Det kan handla om kvinnor med funk- tionsnedsättning, kvinnor vars uppehållsstatus eller uppehållstillstånd är avhängig(t) en närstående, papperslösa kvinnliga migranter, kvinnor som ansöker om internationellt skydd, kvinnor som flyr väpnade kon- flikter, kvinnor som drabbats av hemlöshet, kvinnor med en mino- 465 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 ritetsbakgrund i fråga om etnisk tillhörighet, kvinnor som bor i lands- bygdsområden, kvinnor i prostitution, kvinnor med låg inkomst, fängelseintagna kvinnor, homosexuella, bisexuella, transpersoner eller intersexuella, äldre kvinnor eller kvinnor med alkohol- och nar- kotikamissbruk.338 De stödtjänster som avses i artiklarna 25–30 i direk- tivet ska ha tillräcklig kapacitet att ta emot brottsoffer med funktions- nedsättning med hänsyn till deras särskilda behov, t.ex. av personlig assistans (punkt 2). Stödtjänster ska vara tillgängliga för tredjelandsmedborgare som är brottsoffer, i enlighet med principen om icke-diskriminering i arti- kel 1 i brottsofferdirektivet. Och brottsoffer som så begär ska kunna hållas avskilda från personer av annat kön i förvar för tredjelandsmed- borgare som omfattas av återvändandeförfaranden eller inkvarteras separat på förläggningar för personer som ansöker om internationellt skydd. (Punkt 3.) Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att personer kan anmäla fall av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer på insti- tutioner, förläggningar och i förvar till relevant personal och att det finns förfaranden för att säkerställa att denna personal eller de be- höriga myndigheterna hanterar sådana anmälningar på lämpligt sätt och utan dröjsmål i enlighet med kraven i artiklarna 16, 17 och 18 (punkt 4). 8.9.2 Nuvarande ordning uppfyller direktivets krav 8.9.2.1 Specifikt stöd till brottsoffer som utsätts för intersektionell diskriminering (punkterna 1 och 2) Utgångspunkten är att det stöd som socialnämnden ger till ett brotts- offer ska vara anpassat till det individuella brottsoffrets behov och utgå från brottsoffrets situation (se avsnitt 8.1.2.1). I bedömningen av lämpliga insatser kan faktorer som ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, könsidentitet och funktionsnedsättning vara aspek- ter att ta hänsyn till då de påverkar utsattheten för och konsekven- serna av brott och därmed individens behov av stöd. Även information om vilket stöd som erbjuds behöver vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och för den som inte talar svenska.339 338 Skäl 71. 339 Socialstyrelsen, Brottsoffer och deras närstående. Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp s. 14 och 22. 466 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) Specifikt vad gäller stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld bör socialnämnden såväl vid planering av verksamheten som i enskilda ärenden rörande stöd till denna grupp beakta den sär- skilda utsatthet eller sårbarhet som en våldsutsatt kan ha på grund av bl.a. ekonomisk situation, funktionsnedsättning, hedersrelaterad kontext, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, skadligt bruk eller beroende, sexuell läggning, tillhörighet till en nationell minoritet, utländsk bakgrund eller ålder (allmänna råd till 13 kap. 1 § socialtjänst- lagen, HSLF-FS 2022:39). Som nämnts i annat sammanhang (se av- snitt 8.1.2.5) motsvarar dessa sårbarhetskriterier – som endast är ex- emplifierande – i huvudsak de diskrimineringsgrunder som avses i artikel 21 i EU:srättighetsstadga (avseende icke-diskriminering). Alla stödtjänster som erbjuds brottsoffer i allmänhet ska även er- bjudas brottsoffer med funktionsnedsättning.340 Ett skäl till att brotts- offer med funktionsnedsättning, liksom brottsoffer som inte behär- skar svenska, är särskilt sårbara är att de kan ha svårare att tillvarata sin rätt till stöd. Det är därför särskilt angeläget att den information om tillgängliga stödinsatser som ges till dem är anpassad så att de kan tillgodogöra sig informationen. I sammanhanget ska nämnas att myn- digheter, t.ex. socialtjänsten, ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilda ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. En myndighet ska under samma förutsättningar använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar för- mågan att se, höra eller tala. (13 § förvaltningslagen.) Inom hälso- och sjukvården ska information som ges en patient anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bak- grund och andra individuella förutsättningar (3 kap. 6 § första stycket patientlagen [2014:821]). Det innebär bl.a. att hälso- och sjukvårds- personal, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar” avses kognitiva och andra funk- tionsnedsättningar, utbildningsbakgrund, könsidentitet, religion, livssituation och andra omständigheter som kan påverka hur infor- mationen bör ges.341 Enligt hälso- och sjukvårdslagen finns även en 340 I Socialstyrelsens termbank definieras funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det anges att en funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 341 Prop. 2013/14:106 s. 53 och 118. 467 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 skyldighet för regionen att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade (8 kap.

16 § Den behöriga myndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafen reglerar rätten att överklaga den behöriga myndighetens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 12.6. Första stycket anger att den behöriga myndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Endast den som beslutet angår får överklaga det och endast om det har gått honom eller henne emot (42 § förvaltningslagen). Det innebär att en värdtjänstleverantör eller en annan leverantör av en förmedlingstjänst som mottagit ett föreläggande om avlägsnande eller oåtkomliggörande eller annat beslut som fattats av den behöriga myndigheten med stöd av lagen, liksom den vars innehåll berörs av ett sådant beslut (en innehålls- leverantör), kan ha rätt att överklaga det. Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Rätt att meddela föreskrifter

17 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om informationsskyldigheten enligt artikel 9.5 i EU:s förordning om digitala tjänster. Denna lag träder i kraft den 14 juni 2027. 50 SOU 2026:34 Författningsförslag 1.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs1 i fråga om brottsbalken dels att 2 kap. 5, 4 kap. 3, 4 b, 6 c och 6 d §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 7 c, 9 d och 9 e §§ och 16 kap. 8 a §, av följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2025/26:213 Föreslagen lydelse 2 kap. 5 §2 I de fall som avses i 3 § 2, 3 och 5 är svensk domstol behörig endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (dubbel straffbarhet). Om brottet har begåtts på flera staters område är kravet på dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon av gärningsorterna. Det får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten. Första stycket gäller inte 1. om brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig, 2. om brottet har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell civil krishantering, 3. brott för vilket det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer, och 4. brott som avses i a) 4 kap. 1 a, 4 c och 4 e §§ a) 4 kap. 1 a, 4 c, 4 d och 4 e §§ och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och sjätte stycket eller försök till och sjätte stycket eller försök till sådana brott, sådana brott, b) 6 kap. 1–6, 8, 9 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1, 2, 4–6, 8, 9 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år, c) 14 kap. 6 § eller försök till sådant brott, d) 22 kap. 6 a och 6 b §§, 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämp- ning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse 2026:000. 51 Författningsförslag SOU 2026:34 e) 2 § lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor, f) 3–5 och 7–10 §§ lagen (2025:327) om internationella sanktioner, eller g) 19 § lagen (2023:677) om frysning av tillgångar. Lydelse enligt prop. 2025/26:138 Föreslagen lydelse 4 kap. 3 §3 Den som begår en brottslig gärning som utgör 1. mord, dråp, misshandel, grov misshandel eller synnerligen grov misshandel enligt 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 §, 2. människorov, olaga frihets- 2. människorov, olaga frihets- berövande, olaga tvång, grovt olaga berövande, olaga tvång, grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, tvång, olaga hot, grovt olaga hot, hemfridsbrott, grovt hemfrids- hemfridsbrott, grovt hemfrids- brott, ofredande eller psykiskt våld brott, ofredande, psykiskt våld enligt 4 kap. 1, 2, 4, 5, 6, 7 eller eller olaga övervakning enligt 4 kap. 7 b §, 1, 2, 4, 5, 6, 7, 7 b eller 7 c §, 3. våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt över- grepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande mot barn, sexuellt ofredande, grovt sexuellt ofredande mot barn eller grovt sexuellt ofredande enligt 6 kap. 1, 2, 4, 5, 6 eller 10 §, 4. skadegörelse eller grov skadegörelse enligt 12 kap. 1 eller 3 §, eller 5. straffbart försök till brott enligt någon av 1–4 döms, om gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningsmannen och den som gärningen begås mot, för barn- fridsbrott till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt, döms för grovt barnfridsbrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om den gärning som har bevittnats har varit av mycket allvarlig art eller om gärningsmannen visat särskild hänsyns- löshet. 3 Senaste lydelse 2026:000. 52 SOU 2026:34 Författningsförslag 4 b §4 Den som förföljer en person Den som förföljer en person genom att begå eller på annat sätt genom att begå eller på annat sätt medverka till brottsliga gärningar medverka till som utgör 1. misshandel enligt 3 kap. 5 § 1. brottsliga gärningar enligt eller försök till sådant brott som 3–6 kap., 12 kap., 17 kap. 1, 2 eller inte är ringa, 3 § eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, eller 2. olaga tvång enligt 4 kap. 4 § 2. gärningar som utgör straffbart första stycket, försök eller straffbar förberedelse eller stämpling till brott enligt 1 3. olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket, 4. hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § första stycket eller olaga intrång en- ligt 4 kap. 6 § andra stycket, 5. kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a §, 6. olovlig identitetsanvändning enligt 4 kap. 6 b §, 7. olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c §, 8. ofredande enligt 4 kap. 7 §, 9. uppmaning till självmord eller oaktsam uppmaning till självmord enligt 4 kap. 7 a §, 10. psykiskt våld enligt 4 kap. 7 b §, 11. förtal eller grovt förtal enligt 5 kap. 1 eller 2 §, 12. förolämpning enligt 5 kap.

18 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om den dömde avtjänar säkerhetsförvaring för brott som har be- gåtts mot en närstående eller tidigare närstående person, ska Kriminal- vården underrätta Polismyndigheten om den dömde avtjänar påföljden utanför anstalt enligt 4 kap. 1 § lagen (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring, eller om den dömde helt har avtjänat påföljden. I samband med en sådan underrättelse ska Kriminalvården på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten även lämna ut upp- gifter som kan antas ha betydelse i frågor om kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud. Om den dömde avtjänar säker- Om den dömde avtjänar säker- hetsförvaring för olaga förföljelse hetsförvaring för olaga förföljelse, eller hedersförtryck enligt 4 kap. grov olaga förföljelse eller heders- 4 b eller 4 e § brottsbalken eller förtryck enligt 4 kap. 4 b eller 4 e § överträdelse av kontaktförbud eller brottsbalken eller överträdelse av överträdelse av utvidgat eller sär- kontaktförbud eller överträdelse skilt utvidgat kontaktförbud enligt av utvidgat eller särskilt utvidgat

§ 19. Taxans ikraftträdande Denna taxa träder i kraft 2026-01-01 varvid samtliga äldre va-taxor upphör att gälla. De brukningsavgifter enligt 12.1, 12.3 och 12.7 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas jämlikt § 53, lagen om allmänna vattentjänster av Mark & Miljödomstolen i Östersund. 10 Brukningsavgifter, översikt Avgifter genom mätning Bostadsfastighet och annan fastighet Rörlig avgift Bostadsenhetsavgift V+S 45,35 kr/m3 2 012 kr/år/lgh för lgh större än 24 m2 1 006kr/år/lgh för lgh 24 m2 eller mindre V 18,14 kr/m3 804 kr/år/lgh för lgh större än 24 m2 402 kr/år/lgh för lgh 24 m2 eller mindre S 27,21 kr/m3 1 208kr/år/lgh för lgh större än 24m2 604kr/år/lgh för lgh 24 m2 eller mindre K 22,68 kr/m3 Grundavgift per mätare, kr/år V+S V S Mätarstorlek Q4 4 327 1 730 2 597 3 Q10 31 101 12 440 18 662 3 Q16 77 352 30 941 46 411 3 Q25 175 442 70 177 105 266 3 Q63 233 921 93 569 140 352 3 Q100 307 023 122 810 184 214 3 Q250 421 057 168 422 252 635 3 För fastigheter med fler än 2 bostadsenhetsavgifter och parallellkopplade mätare storlek Q34 utgår följande grundavgift: Mätare storlek Q34 Avgift 1 mätare 8 654 kr/år 2 mätare 12 981 kr/år 3 mätare 17 308 kr/år 4 mätare 21 635kr/år Sommarnyttjande, Rörlig avgift Bostadsenhets- och grundavgift perioden maj–september V+S 45,35 kr/m3 Bostadsenhetsavgift 1 119 kr/säsong/ bostadsenhet samt en grundavgift på 2576kr/säsong/mätarinstallation. V 18,14 kr/m3 Bostadsenhetsavgift 670 kr/säsong/ bostadsenhet samt en grundavgift på 2 576kr/säsong/mätarinstallation. Industrifastighet Avgift Rörlig avgift V+S 45,35 kr/m3 V 18,14 kr/m3 S 27,21 kr/m3 11 Kontakta oss Kundservice Telefon 020–120 25 00, måndag–fredag 08.00–15.00 kundservice@msva.se Felanmälan vatten och avlopp Telefon 020–120 25 10, dygnet runt. www.msva.se Exempel kostnader Kostnader för vatten- och avlopp* i Timrå kommun: I Timrå kostar en liter vatten cirka 9 öre, inklusive fasta kostnader och avlopp. Normal villa (typhus A) har en kostnad för vatten och avlopp på 13 141 kr per år. Villan är då ansluten till tjänsterna vatten, spill- och dagvatten samt har en årsförbrukning på 150 kubikmeter (m³). Flerfamiljshus med 15 lägenheter och en förbrukning på 2 000 kubikmeter (m³) (typhus B) har en kostnad för vatten och avlopp på 133 860 kr per år. *Avlopp är ett samlingsnamn för tjänsterna spillvatten och dagvatten. Dokumentnummer Bilaga 3 Datum Säkerhetsklass 2026-05-07 0 Påverkan för kundgrupper Föreslagna intäktshöjningarna innebär följande i Timrå kommun: Brukningsavgifter År Rörlig avgift Fast avgift Lägenhetsavgift Höjning 2027 5 procent 5 procent 5 procent Pris 2026 Pris 2027 Skillnad kr/år Skillnad/månad Typhus A* 13 142 kr 13 799 kr + 657 kr + 55 kr (typhus för nationell jämförelse) Genomsnittsvillan 11 055 kr 11 608 kr + 553 kr + 46 kr i Timrå** Typhus B*** 133 861 kr 140 565 kr + 6 704 kr + 559 kr (typhus för nationell jämförelse) * Typhus A = Villa, 150 m³, 1 st bostadsenhetsavgift, 1 st vattenmätare. ** Timrås genomsnittsvilla = Villa, 104 m³, 1 st bostadenhetsavgift, 1 st vattenmätare ** *Typhus B= Flerfamiljshus, 2000 m³, 15 st bostadsenhetsavgifter, 3-15 lägenheter = 1 grundavgift vattenmätare. Anläggningsavgifter, Bostadsfastighet (typhus A och B) Pris 2026 Pris 2027 Skillnad kr/år Typhus A* 194 000 kr 194 000 kr 0 kr Typhus B** 474 000 kr 474 000 kr 0 kr * Typhus A = Villa, tomtyta 800 m2. ** Typhus B= Flerfamiljshus, 15 st lägenheter, tomtyta 800 m2 Referenskommuner, bruknings- och anläggningsavgifter Tabellen nedan jämför VA-avgifter i utvalda norrländska kommuner med snittet för Västernorrland, Gävleborg och hela riket (inklusive min/max). MSVA-gruppens bolag redovisas med siffror för både 2026 och efter den föreslagna höjningen 2027. Övrig statistik baseras enbart på uppgifter för 2026, hämtade från Svenskt Vattens senast tillgängliga data. Årskostnad, Vid anslutning, brukningsavgift anläggningsavgift Villor Flerfamiljshus Villor Flerfamiljshus År Sundsvall 13 688 kr 130 994 kr 194 000 kr 474 000 kr 2027 Timrå 13 799 kr 140 565 kr 194 000 kr 474 000 kr 2027 Nordanstig 18 898 kr 196 960 kr 157 500 kr 437 500 kr 2027 Sundsvall 13 162 kr 125 958 kr 194 000 kr 474 000 kr 2026 Timrå 13 142 kr 133 861 kr 194 000 kr 474 000 kr 2026 Nordanstig 18 348 kr 191 224 kr 157 500 kr 437 500 kr 2026 Örnsköldsvik 16 515 kr 148 865 kr 194 858 kr 413 342 kr 2026 Umeå 11 768 kr 94 735 kr 259 335 kr 760 605 kr 2026 Skellefteå 10 418 kr 129 560 kr 179 548 kr 518 523 kr 2026 Piteå 11 699 kr 96 923 kr 192 303 kr 539 307 kr 2026 Luleå 14 621 kr 126 135 kr 203 620 kr 552 780 kr 2026 Sollefteå 12 964 kr 134 333 kr 98 481 kr 379 755 kr 2026 Kramfors 12 356 kr 129 185 kr 99 586 kr 314 731 kr 2026 Ockelbo 15 301 kr 166 056 kr 177 000 kr 667 000 kr 2026 Ljusdal 17 090 kr 120 970 kr 170 700 kr 205 720 kr 2026 Ovanåker 12 039 kr 100 598 kr 116 289 kr 378 859 kr 2026 Sverigemedel 12 583 kr 116 065 kr 206 267 kr 659 962 kr 2026 Min 5 372 kr 51 367 kr 44 000 kr 102 625 kr Max 25 695 kr 214 970 kr 422 890 kr 2 043 460 kr Medel, 13 184 kr 129 952 kr 157 557 kr 437 978 kr 2026 Västernorrland Medel, Gävleborg 12 611 kr 119 450 kr 156 607 kr 434 927 kr 2026 PM Datum Dnr Timrå Vatten AB 2026-08-10 TVAB-2026-00066-3 Ewa Thorén Avdelningschef Verksamhetsstöd VA-taxa 2027 Förslag till beslut Styrelsen för Timrå Vatten AB beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta att anta föreskrifter i VA-taxa för Timrå kommun, att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1, att anta förslag till höjning av brukningsavgifterna att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1, att anta förslag till oförändrade anläggningsavgifter att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1, samt att anta förslag till VA-taxa för verksamhetsåret 2027 för fastställande i dess helhet, enligt bilaga 1. Bakgrund Grundläggande förutsättningar för va-verksamhet Va-verksamheten lyder under vattentjänstlagen. Den är en så kallad speciallagstiftning och innebär att den gäller före allmänna lagar som kommunallagen. Uppdraget kräver särredovisning för respektive kommun och innebär att va-kollektivet (anslutna till kommunalt vatten och avlopp) ska bära sina egna kostnader. Enligt vattentjänstlagen får va-verksamheten enbart belastas med nödvändiga kostnader och ska inte generera ett överskott. Det innebär att om man tar ut för mycket avgift/taxa ett år och får överskott ska det betalas tillbaka till kunderna de följande åren. Uppstår ett underskott hanteras det med eventuella tidigare års överskott. Finns inget överskott från tidigare år är kommunen skyldig att täcka underskottet med ett förlusttäckningsbidrag/garanti, eftersom verksamheten inte får gå i ”konkurs”. En kommun har alltid möjlighet att begränsa taxehöjningar genom att tillskjuta skattemedel (ge ett förlusttäckningsbidrag/garanti). 2026-08-10 Ärendets tidigare handläggning 2026-05-22 behandlade styrelsen i TVAB förslag till beslutsunderlag för VA-taxa 2027. För att möjliggöra politisk förankring informerades styrelsen vid styrelsemötet i maj och fram till augusti har det funnits möjlighet att politiskt förankra förslaget till taxa. Det ha även skapat möjlighet för styrelsen att återkomma med eventuella justeringar/kompletteringar till styrelsebeslutet i augusti. I juni har även information och dialog skett vid det gemensamma ägarsamrådet för MSVA-gruppen. Vid mötet deltog ägarrepresentanter från ägarkommunerna och ordföranden samt tjänstemän från MSVA-gruppen. Ärendet Ärendet hanterar förslag till va-taxa 2027 för Timrå kommun. Taxebeslutet för kommande år utgör ramen för fortsatt arbete med affärsplan och budget för nästa år, samt plan för ytterligande tre år. • Förslaget till va-taxa och påverkan för kunderna redovisas under rubriken Ekonomi • I bilaga 3 redovisas en jämförelse av bruknings- och anläggningsavgifter i utvalda norrländska kommuner med snittet för Västernorrland, Gävleborg och hela riket (inklusive min/max). • Bifogat finns även förslag till taxedokument för 2027 och nuvarande taxedokument för 2026, se bilaga 1 och 2. 2026-08-10 Ekonomi VA-verksamheten är en verksamhet som finansieras via taxa och ska varken gå med vinst eller förlust. Taxan behöver därför årligen anpassas efter aktuella förutsättningar. Verksamheten står inför utmaningar i form av ökade krav på säkerhet och klimatanpassning, samtidigt som en betydande del av taxan måste finansiera behovet av underhåll och reinvesteringar i åldrande anläggningar. Under 2027 fördelas kostnaderna enligt följande: 2% 28% 44% 26% Driftskostnaderna står för den största andelen (44 procent). Kapitalkostnaderna1 inklusive skatt på räntekostnader står för den näst största andelen (30 procent). För att säkerställa leveranskvaliteten krävs en taxeutveckling som tar höjd för både ett ökat förebyggande underhåll och de kapitalkostnader som uppstår när gamla system byts ut. Föreslagen taxehöjning för 2027 ligger i nivå med planerad taxejustering, trots att omvärlden fortfarande är instabil och medför utmaningar och osäkerheter: • Materielleveranser och tillgång • Inflationen och påverkan på prisnivåer • Ränteutvecklingen Till utmaningarna ska läggas skatt på räntekostnader. Det är en nödvändig och lagstadgad utgift som ligger utanför verksamhetens kontroll. Av 2027 års taxehöjning beror cirka 2 procent direkt på denna skatteeffekt. 1 Kapitalkostnader = avskrivningar + räntekostnader 2026-08-10 Värt att notera är att det finns ett förslag om att höja gränsen för när skatten på räntekostnader uppstår, från 5 till 25 miljoner. Om förslaget går igenom ryms bolagets beräknade räntekostnader inom denna gräns och ingen skatt uppstår. Än så länge är inget beslut fattat och det finns inget datum för när det kan ske. I tabellen nedan framgår planerad taxejustering inför 2027 och prognos för kommande tre år. Taxebeslut Prognos Prognos Prognos 2027 2028 2029 2030 Brukningsavgifter 5% 5-7% 5-7% 5-7% Prognos för taxejusteringar åren 2028–2030: • Taxejusteringen kan ändras om inflation, räntenivåer och kommunens tillväxt förändras. • Målsättningen i den 10-åriga förnyelseplanen kan påverka nivån på taxehöjningar framåt. Förnyelseplanen ska beslutas av styrelsen och eventuellt kommunfullmäktige. • Skatten på räntekostnader är direkt kopplad till bolagets ränteutgifter och kommer att öka gradvis i takt med behovet av ökad upplåning. Även ett högre ränteläge gör att denna skatt stiger, eftersom ränteutgifterna då blir högre. • Det finns avsatta medel i flerårsbudgeten för investeringar kopplat till säkerhetsläget och beredskap. 2026-08-10 Brukningsavgifter vatten, spillvatten och dagvatten år 2027 Föreslagen höjning på 5 procent inför 2027 innebär att fasta och rörliga parametrar i princip ökar lika. Påverkan för kund: • För genomsnittsvillan i Timrå2 ger det en höjning med ca 46 kr per månad (553 kr per år) • För flerfamiljshus (typhus B3) ger det en höjning med ca 559 kr per månad (6 704 kr per år) Efter höjningen blir den faktiska årskostnaden för en genomsnittlig villa i Timrå 11 608 kr. Beloppet är lägre än de 13 799 kr som redovisas i nationella jämförelser (Typhus A). Skillnaden beror på att villor i Timrå i snitt förbrukar 104 kubikmeter per år, medan den nationella jämförelsen baseras på en schablonförbrukning om 150 kubikmeter. För att tydliggöra påverkan för genomsnittsvillan kan kostnaden även brytas ned på volym: • En liter vatten ligger efter höjningen på cirka 9 öre, inklusive fasta kostnader och avlopp, vilket är i nivå med 2026. • En genomsnittlig dusch ligger efter höjningen på cirka 3 kr, inklusive fasta kostnader och avlopp, vilket är en ökning med 16 öre jämfört med 2026. Anläggningsavgifter år 2027 Anläggningsavgiften är den engångsavgift som en fastighetsägare betalar vid formellt inträde i va-kollektivet, vilket i praktiken är när en förbindelsepunkt har upprättats för fastigheten. Avgiften är en del i finansieringen för att täcka de investeringar som krävs för att möjliggöra anslutning till va-anläggningen. Det finns inget krav hur stor del som avgiften ska täcka, dock medför lägre täckningsgrad att finansieringen även behöver ske via lån och räntekostnaderna ökar. Det gör också ekonomin känsligare för räntehöjningar. Med andra ord ökar andelen kapitalkostnader av totala kostnadsmassan, se bild på sidan 3. Täckningsgraden beräknas samlat för hela va-kollektivet. 2 Genomsnittsvillan i Timrå förbrukar 104 kubikmeter vatten per år, medan den nationella jämförelsen via Svenskt Vatten använder en vattenförbrukning på 150 kubikmeter för villor (TYPHUS A) 3 Enligt den nationella jämförelsen via Svenskt Vatten. För flerfamiljshus är det svårare att definiera ett relevant genomsnittligt flerfamiljshus i Timrå. TYPHUS B motsvarar 15 lägenheter och en förbrukning på 2000 kubikmeter 2026-08-10 Det finns tre typer av investeringar för att möjliggöra anslutning: 1. Exploatering: Utbyggnad av helt nya områden 2. Förtätning: Nya hus in i befintliga områden 3. Omvandlingsområden: Äldre fritidshusområden som byggs ut med kommunalt VA Anläggningsavgiften består av flera parametrar, se bilaga 1. Beräkningen av taxenivån utgår från följande: • Kollektiv budgetering: Alla planerade investeringar slås samman till en gemensam pott, investeringstyper enligt ovan. • Enhetlig taxa (samma pris): De totala kostnaderna fördelas jämnt på alla tillkommande kunder. Svåra, bergiga grävningar bekostas gemensamt. • Likställighetsprincipen: Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ska alla som har samma nytta av va-systemet betala samma avgift för att ansluta sig. För 2027 föreslås att anläggningsavgiften är oförändrad. Anläggningsavgiften ligger under Sverigemedel för villa och flerfamiljshus. För att bibehålla en rimlig kostnadstäckningsgrad vid anslutning av fastigheter utvärderas anläggningsavgiften årligen. I tabellen nedan framgår planerad taxejustering inför 2027 och prognos för kommande tre år. Taxebeslut Prognos Prognos Prognos 2027 2028 2029 2030 Anläggningsavgifter 0% * * * * Översyn av behovet av att höja avgiften med avseende på verkligt utfall i kostnadstäckning och vid tiden kända utbyggnadsbehov. Föreskrifter Inledningen till VA-taxan har kompletterats med under vilka förutsättningar Timrå Vattens styrelse får besluta om avgiftsförändringar i taxan och vilka paragrafer det gäller. Timrås taxa har också haft två olika reduceringsregler i anläggningstaxan för bostadsfastigheter (§5.1). Detta är korrigerat i och med förslaget till 2027 års taxa för att följa Svenskt Vattens basförslag P120. 2026-08-10 Motivering VA-verksamheten är helt avgiftsfinansierad och föreslagen höjning av taxan är nödvändig för att täcka verksamhetens kostnader. Föreslagen höjning inför 2027 baseras på nedanstående principer • Avgifter tas enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster endast ut för nödvändiga kostnader enligt självkostnadsprincipen. • Timrå Vatten AB finansierar sin VA-verksamhet som huvudman med intäkter från de avgifter som tas ut. • Taxan är uppdelad på anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Brukningsavgifter fördelas ut för parametrarna fast avgift, lägenhetsavgift och en rörlig avgift baserad på vattenförbrukning. Hållbarhet Förändringar i omvärlden driver utvecklingen inom MSVA-gruppen. Ny lagstiftning, fler samverkansytor och behov av nya kompetenser bidrar till att vi hela tiden måste se över och vid behov förändra verksamheten. Vår roll som ett miljöföretag som verkar för ett hållbart samhälle är både ett resultat av den förändringen, och drivande för utvecklingsarbetet. För att möjliggöra en hållbar långsiktig vattenförsörjning behöver intäkterna ligga på en nivå som möjliggör så väl ett relevant underhåll som möjligheten att möta upp mot de ökade kraven för en trygg vattenförsörjning. Förslag till uppföljning I bolagets ekonomiska styrning ingår att löpande följa upp utfallet för beslutade va-avgifter. Intäkterna ingår även i uppföljningen av affärsplanen som rapporteras till styrelse och ägare varje tertial. Tomas Larsson Anneli Wikner Affärsområdeschef VA Vd Bilagor Bilaga 1. VA-taxa 2027 Timrå Bilaga 2. VA-taxa 2026 Timrå Bilaga 3. Taxestatistik Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-09-22 KS/2026:385 Kommunal skattesats 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Skattesatsen för år 2027 sätts till 23,09 kronor per skattekrona, vilket innebär att skattesatsen är oförändrad jämfört med 2026. Ärendet Enligt Kommunallagen (2017:725) ska förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt. Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller regionskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Lag (2019:835). Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Peter Ekström 2026-08-28 KS/2026:338 Redovisning av Kommunfullmäktiges uppdrag om förslag till åtgärder för kostnadsminskningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna nämndernas redovisning. 2. Införa inköpsstopp vad gäller varor och tjänster. Endast nödvändiga inköp för verksamhetens grundläggande funktion får genomföras. Beslutet gäller omedelbart och tills vidare. 3. Införa anställningsstopp för nyanställning och ersättningsanställning. Rekryteringar får endast genomföras efter godkännande från förvaltningschef eller den som denne utser. 4. Uppdra till nämnderna att under 2026 vara restriktiv med att bevilja kurser/utbildningsinsatser. Endast nödvändiga insatser för verksamhetens grundläggande funktion får genomföras. 5. Respektive nämnd fattar beslut om de närmare riktlinjer för hur punkt 2-4 ska tillämpas som krävs för respektive förvaltning. Nämndernas beslut ska redovisas till kommunstyrelsens sammanträde i december. 6. Uppdra till kommunstyrelsen att tillsammans med Kultur- och tekniknämnden samt Timråbo utreda förutsättningar för samarbeten mellan kommunens organisation och Timråbo AB i syfte att identifiera möjliga effektiviseringar. 7. Uppdraget enligt punkt 6 ska redovisas vid Kommunstyrelsens sammanträde i mars. 8. Uppdra till kommunstyrelsen att tillsammans med övriga nämnder samt Timråbo AB utreda förutsättningar för att anpassa verksamheternas lokalbehov utifrån respektive nämnds verksamhet. 9. Uppdraget enligt punkt 8 ska redovisas vid Kommunfullmäktiges sammanträde i februari. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Godkänna kommunledningskontorets redovisning. Ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 27 april 2026, § 80, beslutades bland annat att uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Åtgärderna ska inkludera verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas. Samtliga nämnder har tagit fram förslag till åtgärder samt redovisat prioriterade digitaliseringsinsatser. Beslut har fattats i respektive nämnd. Nämndernas beslut samt underlag redovisas i detta ärende. Därutöver har kommunledningskontorets tagit fram förslag till åtgärder för kommunstyrelsens räkning, se nedan. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 april 2026, § 80, (KS/2026:338) Beslutsunderlag Bilaga – Sammanställning av verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas. Bilaga – Presentation ”Gemensam beredning 1” 2026. Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Ekonomichef Timråbo AB Expedieras digitalt Kommunledningskontorets verksamhet Allmänt Kommunledningskontoret är restriktiva med utlägg, personalaktiviteter, kurser m.m. sedan flera år tillbaka. I samband med föräldraledigheter eller andra vakanser sker alltid en noggrann avvägning av behov vad gäller att återbesätta tjänster och vikariat. Under 2026 har Kommunstyrelsen på förvaltningens rekommendation beslutat att inte teckna nytt samverkansavtal med MIUN vilket tidigare uppgick till 1 mnkr/år. Därutöver har vi under 2026 sökt och erhållit bidrag från Boverket för arbete med detaljplaner med totalt 1, 8 mnkr kr. Förvaltningen ser också att det är klokt att i vissa fall delta i projekt för att delfinansiera resurser som vi bedömer nödvändiga i verksamheten. Så är fallet exempelvis vad gäller projekt SAM där stora delar ev en kommunikatörsresurs finansierats vilket möjliggör för oss att ha ytterligare en kommunikatörsresurs. I projekt HSO finansierar vi delar av en näringslivsresurs att arbeta med etableringsfrågor som ändå är angeläget utifrån kommunens uppdrag. Med det sagt har förvaltningen sammanställt tänkbara kostnadsminskningsåtgärder i (se bilaga). I sammanställningen redovisas åtgärder, uppskattad kostnadsminskning samt en kort beskrivning av konsekvenser för det fall åtgärden genomförs. Stödverksamheten Såsom redovisats i samband med beredning inför beslut om VP/budget för 2027 så är kommunledningskontorets stödverksamheter likvärdiga eller mindre omfattande än jämförbara kommuner (se bilaga). Vi har gjort en viss satsning inom 2 områden. Det ena är controllers, där vi för ett antal år sedan rekryterade ytterligare en controller för att stötta Socialförvaltningen. En nödvändig åtgärd för att ge Socialförvaltningen bra stöd i att arbeta med uppföljning och kostnadsmedvetenhet för att möjliggöra effektiviseringar av verksamheten. Det andra området är inköp/upphandling där vi tidigare köpt tjänsten av Sundsvalls kommun men där vi sedan något år tillbaka driver detta i egen regi. Detta är ett led i vår satsning på att införa ett e-handelssystem för att hantera våra beställningar. Denna satsning görs för att kunna möjliggöra kostnadsminskningar ute i verksamheten. Utöver detta har Näringslivsenheten historiskt varit en politiskt prioriterad verksamhet. Vid jämförelse med lika stora kommuner (se bilaga) kan konstateras att Timrås kostnad är ca 2 mnkr högre. I den jämförelsekostnaden ligger då också budget för Bizmaker samt andra aktiviteter som näringslivsenheten genomför som ex. Guldstegen. Det är den politiska ambitionsnivån som styr inriktning och omfattning av denna verksamhet. Samarbeten Kommunledningskontoret utvärderar löpande de samarbeten som kommunen är delaktig i. Till exempel inom ramen för KS/2024:273 – ”Ledamotsinitiativ från Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) - Genomlysning av våra medlems-, samarbets- och samverkansorgan”. Flertalet samarbeten har sedermera avslutats. Kvarvarande samarbeten av lite större omfattning redovisas nedan; Destination Sundsvall Nuvarande avtal löper t.o.m. 2027. Timrå finansierar verksamheten med 1 102 200 kr/år. Eftersom nuvarande finansieringsbeslut löper ut kommer Destinationen att redovisa en utvärdering av hittillsvarande arbete samt föreslå form för fortsatt arbete samt finansiering av detta under 2027. Kommunstyrelsen får utifrån detta besluta om fortsatt samarbete. Bizmaker Beslut om att finansiera Bizmaker löper tills vidare med 12 månaders uppsägningstid. Timrå finansierar verksamheten med 622 888 kr per. Kommunledningskontoret har tidigare aviserat att det finns tveksamheter kring värdet av Bizmaker för Timrå kommun. Med anledning av det har en handlingsplan upprättats samt åtgärder genomförts. Bl.a. har Bizmaker numera återkomma fysisk närvaro på Timrå kommun för att öka samarbetet och den gemensamma förståelsen. Kommunledningskontorets uppfattning är att Bizmaker gjort förflyttningen och att samarbetet och nyttan för Timrå kommun är bättre än tidigare. För det fall det finns en politiskt vilja avsluta detta samarbete behöver en närmare utrednings genomföras för att kunna beskriva alternativa vägar framåt samt konsekvenserna av detta. Leader Leader Mittland Plus är en ideell förening för landsbygdsutveckling som med finansiering från EU via Jordbruksverket verkar för landsbygdsutveckling. Timrå kommun är en av medfinansiärerna till LEADERs verksamhet. Syftet är att föreningar, organisationer och företag kan söka finansiering för landsbygdsutveckling här. Nuvarande samarbete har pågått sedan 2015, tidigare bedrevs samarbete inom Timrå Leaderbygd. Verksamheten medfinansieras med 365 000 kr/år till och med 2027. Digitalisering Vad gäller digitalisering för kommunledningskontorets egen verksamhet arbetar vi med följande områden; Fakturahantering – införandet av den nya e-handelsportalen kommer att innebära ett mer digitaliserat flöde vilket på sikt innebär ett minskat resursbehov. Dokumenthantering – en E-arkivlösning har införts. Det möjliggör för mer digitaliserade arbetssätt/flöden. Arbetet har påbörjats inom socialförvaltningen och kommer längre fram att bli tillgängligt för kommunledningskontorets verksamheter. Löneadministration – här har vi idag en relativt stor mängd manuell hantering vilket också innebär en stor potential för effektivisering. Arbete pågår med att definiera prioriterade aktiviteter inom detta område. Övrigt För att få en mer målgruppsanpassad och i lagens mening mer tillgänglig webbplats samtidigt som webbförvaltningen i förlängningen blir billigare skulle kommunen behöva byta leverantör av redaktörgränssnitt. Vi har i dag fem webbplatser inom kommunkoncernen samt två externa sajter som vi skulle behöva lyfta in i molnsystemet. Med en intern projektledare samt cirka 150 000 kr per sajt skulle en satsning på webben gå på ett ut efter cirka fem år. År 6 skulle vi spara 360 000 kr årligen på förvaltningskostnader. Kommunledningskontoret ser i nuläget inte att möjlighet att genomföra denna förändring. Bolag och förbund I likhet med vad som redovisats vid gemensam beredning 1 (se bilaga) så är kostnaden för såväl räddningstjänst som kollektivtrafik väsentligt högre än för jämförbara kommuner. Utöver det utgör Sundsvall/Timrå flygplats en kostnad som typiskt sätt inte belastar en kommun av Timrås storlek. Detta sammantaget innebär en betydligt högre årlig kostnad än en jämförbar kommun. Räddningstjänsten arbetar med att ta fram analys som redovisar hur verksamhetens kostnader relaterar till jämförbara förbund. Vad gäller kollektivtrafiken pågår en dialog på länsövergripande nivå om att finansiera verksamheten genom skatteväxling och en organisationsförändring på så vis att hanteringen sköts via Regionen. Detta bedöms i vart fall på kort sikt innebära en kostnadsminskning för Timrå kommun. Vad gäller Flygplatsen så har ägarna uppdragit till Bolaget att genomföra en analys/framtidsprognos för verksamheten för att ha som underlag för verksamhetens inriktning framgent. Därutöver pågår dialog på nationell nivå gällande ett eventuellt förstatligande av flygplatsverksamheten. Det är för närvarande oklart om- och när det i så fall skulle kunna ske. Kommunledningskontoret anser att det bör övervägas om även kommunala bolag och förbund ska ges uppdrag att identifiera möjliga kostnadsminskningsåtgärder. Kommunövergripande Allmänt Verksamhetens ekonomiska förutsättningar är väl kända i organisationen. Det innebär att verksamheterna redan i dag är återhållsamma med rekryteringar, inköp kurser etc. Givet det ekonomiska läge vi befinner oss i finns det trots det skäl att besluta om förtydliganden vad gäller den politiska inriktningen inom dessa områden. Dessa åtgärder förväntas ge kortsiktiga positiva ekonomiska effekter. Det är svårt att överblicka de negativa konsekvenserna, men föreslagna åtgärderna får antas leda till sämre möjlighet att utföra uppdraget på sikt och kan förväntas få märkbara effekter även på lagstadgade uppgifter samt verksamheternas måluppfyllelse. Inköp, konferenser och utbildningar Inköpsstopp vad gäller varor och tjänster är ett sätt att få till en snabb kostnadsminskning under tiden andra åtgärder genomförs. Endast nödvändiga inköp för verksamhetens grundläggande funktion får genomföras. Det gäller även konferenser samt kompetenssatsningar för personal. Varje nämnd och förvaltningar ansvarar själv för lämplig tillämpning av denna bestämmelse. Beslutet gäller omedelbart och tills vidare. Respektive nämnd fattar beslut om hur hanteringen ska se ut på nämnden. Nämndernas beslut ska redovisas till kommunstyrelsens sammanträde i december. Anställningsstopp Anställningsstopp för nyanställning och ersättningsanställning. Rekryteringar får endast genomföras efter godkännande från förvaltningschef eller den som denne utser. Respektive nämnd fattar beslut om hur hanteringen ska se ut på nämnden. Nämndernas beslut ska redovisas till kommunstyrelsens sammanträde i december. Samordning med Timråbo Vi har idag byggt upp delvis parallella organisationer i förvaltningsorganisationen och bolaget. Kommunledningskontoret ser att det finns ett värde i att ge kommunchefen i uppdrag att utreda möjligheter att samordna sådan verksamhet och system som idag utförs i båda organisationer. Det gäller exempelvis ekonomi/faktura, inköp, växel, kommunikation samt skötsel av fastigheter och utemiljö. Lokaler Timrå kommun arbetar aktivt med att säkerställa ändamålsenliga lokaler i enlighet med vår lokalpolicy. Det har över tid bland annat inneburit ett aktivt arbete att gå ur externt förhyrda lokaler till att verka i egna lokaler. Därutöver har särskilda utredningar genomförts exempelvis vad gäller att behov av platser på särskilt boende samt prognoser för lokalutnyttjande inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Mot bakgrund av detta finns skäl att uppdra till kommunstyrelsen att tillsammans med övriga nämnder samt Timråbo AB utreda förutsättningar för att anpassa verksamheternas lokalbehov utifrån respektive nämnds verksamhet. För att på så vis samla och presentera en gemensam bild över kommunens lokalbehov samt förslag till åtgärder. Översynen ska redovisa förslag till struktur för de lokaler som vi bedriver kommunal verksamhet i. Översynen ska utgå från kommunens demografiska utveckling och väga samman perspektiven kvalitet, likvärdighet, möjligheten till ändamålsenlig kompetensförsörjning, geografisk tillgänglighet och kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Översynen ska beakta möjligheten till samnyttjande mellan kommunala verksamheter. Uppdraget ska resultera i alternativa scenarier och ett samlat beslutsunderlag med förslag till långsiktigt hållbar lokalstruktur samt möjlig genomförandeplan. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Kommunstyrelsen - presentation gemensam beredning 1 Jämförelser andra kommuner ”stödverksamhet” Berörd Aktivitet Beskrivning (text) Risk Risk- och konsekvensanalys, verksamhet Ekonomisk effekt (tkr) (grön, utredning, annat underlag 2026 2027 2028 2029 Totalt gul, röd) 106 KOM Halvera medverkan i Timrå kommun köper annonsplats i 77 77 Vår bild är att detta är en bra MeraTimrå. denna tryckta publikation som delas ut kanal för Timrå kommun att till Timråborna. Vi informerar om vår komma ut med verksamhet för att skapa förståelse och samhällsinformation. Vi kan se i insyn. Vi har dessutom sedan våren -26 vår medborgarundersökning att påbörjat det vi kallar för Timråbornas upplevelse av "timrådialogen" där vi ställer frågor till insyn/delaktighet i den TImråborna via QR kod och sedan kommunala verksamheten sjunkit återkopplar hur frågan tas om hand i ett över tid. Vi tror att denna aktivitet kommande nummer. kan vara en del i att motverka detta. 106 KOM Halvera arbetet med Halvera kostnaderna för arbetet med 150 150 Det är viktigt att fortsätta arbeta platsvarumärket platsvarumärket - From Timrå With med vårt platsvarumärke. Vi har Love. avsatt vissa medel för detta syfte, ex för att ta in extern kompetens och kunna genomföra kampanjer. Det är svårt att kvantifiera effekten av en minskad budget för detta, men det påverkar platsvarumärkesarbetet negativt. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 106 KOM SCB:s årliga Genomföra undersökningen vartannat 60 60 Medborgarundersökningen är en medborgarundersökning år. av våra viktigaste verktyg för att följa långsiktiga trender utifrån Timråbornas perspektiv. Trenderna förändras inte drastiskt mellan åren. Att endast genomföra undersökningen vartannat år innebär dock en risk för att vi missar trender i samhället som vi behöver agera på. 106 KOM Singel Digital Gateway Det är en EU-förordning som reglerar 75 75 För 2027 ser vi inga konsekvenser (SDG) vår skyldighet att tillhandahålla att pausa detta arbete. information via en gemensam digital ingång i Europa. Direktivet är svårtolkat och vi väljer i nuläget att inte prioritera detta arbete. 106 KOM Tillgänglighet på Digg har genomfört tillsyn över vår 250 250 Färre åtgärder för ökad kommunens websida externa web och konstaterat att den tillgänglighet genomförs. Vi har innehåller brister ur ett ett stort antal åtgärder som skulle tillgänglighetsperspektiv. Bristerna är behöva göras, men i grunden är omfattande och på strukturell nivå. Vi hela hemsidans struktur ett arbetar löpande med att göra vissa problem. förbättringar. För 2026 finns 250 tkr avsatta för att ta in stöd för att göra åtgärder på hemsidan. Dessa har ännu inte använts. 104 HR Avsluta medverkan i Gemensamt nätverk med Sundsvall, 100 100 Innebär att vi inte längre kan vara Samverkansnätverket Härnösand, Ånge, Nordanstig och delaktiga i traineeprogrammet "Sundvallsregionen" Hudiksvall utfrån en gemensam och att vi inte längre får tillgång funktionell arbetsmarknadsregion. Här till en relevant samarbetsyta inom finns ett gemensamt Traineeprogram, denna region där vi kan arbeta kompetensutvecklingsinsatser samt gemensamt med frågor som samverkansgrupper inom ex infrastruktur och planeringsfrågor och HR. kompetensförsörjning. 104 HR Avsluta medlemskap i Myndighetsnätverket är ett samarbete 40 40 Sämre tillgång till gemensamma Myndighetsnätverket mellan myndigheter i regionen. Syftet är utbildningsinsatser för våra att samverkan i anställda. Inklusive kompetensutvecklingsfrågor. mentorsprogrammet för chefer. 1082 IOP Timrå IK - Trygghetsvandringar i Timrå kommun. 275 275 Att avveckla nattvandringen Säkerhetsav Trygghetsvandringar Om inte avtalet sägs upp förlängs det innebär minskad vuxennärvaro i delningen automatiskt med ett (1) år i taget. offentliga miljöer under kvällar, nätter och helger. Det försämrar möjligheten att skapa kontakt med ungdomar, upptäcka utsatthet och uppmärksamma riskbeteenden i ett tidigt skede. Eftersom socialtjänsten saknar fältverksamhet finns ingen motsvarande uppsökande funktion som kan kompensera för bortfallet. 140 Halvera "Etableringspott" Sedan något år tillbaka har Tillväxt 1 250 1 250 Vi ser en möjlighet att halvera Samhälle Timrå haft tillskott i budget för att tillfört belopp, men ändå kunna kunna arbeta med samhällsbyggnad driva de mest nödvändiga kopplat till en etablering. Det har varit processerna vidare. ett mkt värdefullt tillskott för att ex kunna driva utveckling av ny FÖP för Söråker samt ta steg för att utveckla boenden i Söråkers strand. Tillväxt Timrå har inte någon annan budget för att ex ta in konsulter för att göra nödvändiga utredningar för detta. 120 Avsluta Medfinansiering Projekt tillsammans med 92 92 Vi har tackat nej till Näringsliv Kompetenskompassen handelskammaren i syfte att stärka Handelskammarens ungdomars valkompetens inför val av fortsättningsprojekt då det gymnasieutbildning. nya projektet som ersätter Kompetenskompassen inte formulerats utifrån de utmaningar vi ser i Timrå. Att inte delta får ingen uppenbart negativ effekt på kort sikt. 120 Här händer det Initiativet är en gemensam publikation 150 150 Samarbetet initierades i samband Näringsliv tillsammans med Sundsvall och med PTL etableringen. Bilden är Härnösands kommun. Syftet är att att det in nuläget inte finns informera allmänheten utifrån samma behov av att gemensamt perspektivet kommunicera en storskalig samhällsomvandling/attraktivitet. samhällsomvandling. 120 Näringslivsfrämjande Minska ner näringslivsfrämjande 200 200 Vi vet att det finns ett stort värde i Näringsliv aktiviteter aktiviteter att genomföra aktiviteter för att stärka och synliggöra vårt näringsliv. Det är svårt att kvantifiera exakt påverkan utifrån en minskad budget - men det innebär att vissa aktiviteter som tidigare genomförts inte kommer att kunna genomföras. TOTALT 250 2 469 0 0 2 719 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-14

20 §). Om ett intermistiskt beslut har fattats är domstolen, som nämnts ovan, skyldig att ompröva beslutet i samband med att målet avgörs. Barnet kan behöva umgängesstöd vid hämtning och lämning, om det behövs för att hen ska slippa uppleva konfliktfyllda konfronta- tioner mellan föräldrarna. Barnet kan också behöva umgängesstöd om hen av någon anledning känner en oro över umgänget. Denna oro kan t.ex. vara ett resultat av att något umgänge inte skett under lång tid. Ytterligare fall när ett barn kan ha behov av umgängesstöd kan vara att det finns anledning att anta att umgängesförälderns om- 326 ”Det uteblivna umgänget” NJA 2024 s. 480 p. 22–23 med vidare hänvisning. 327 Ett annat stöd vid umgänge kan vara en kontaktperson eller kontaktfamilj utsedd av social- nämnden. Nämnden får utse en person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilda och hens närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilda begär eller samtycker till det (13 kap. 7 § första stycket socialtjänstlagen). Kontaktperson eller kontaktfamilj kan bl.a. utses i det fall en umgängesberättigad förälder anser sig behöva stöd och hjälp av nämnden vid umgängesrättens utövande. Vårdnadshavarens medgivande krävs inte för att en kontaktperson ska kunna utses i dessa situationer (prop. 1979/80:1 s. 529). Domstolen kan inte fatta beslut om att utse en kontaktperson enligt socialtjänstlagen. En följd av detta är att domstolen inte som ett villkor för umgänge kan förordna om en kontakt- person enligt socialtjänstlagen (Sjösten, Vårdnad, boende och umgänge samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, 2024, JUNO Version 6, s. 245–246). 461 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 sorgsförmåga i något avseende är bristande. Stor hänsyn måste natur- ligtvis tas till barnets vilja. Domstolens möjlighet att besluta om um- gängesstöd är avhängig av att barnet har behov av det. Det är inte umgängesförälderns behov av stöd eller den andra förälderns tvek- samheter till umgänget som i sig ska ligga till grund för bedöm- ningen. En annan sak är att sådana faktorer kan ha betydelse vid be- dömningen av barnets behov av umgängesstöd. Det ligger i sakens natur att behovet av den trygghet som umgängesstödet kan bidra till bara finns i särskilda fall, såsom de nämnda.328 En av socialnämnden utsedd person som ska närvara vid umgänget har inte någon befogenhet att hindra en förälder från att föra bort barnet. Ett beslut om umgängesstöd kan därför inte motiveras med att risken för bortförande kan minska. Vidare är ett umgängesstöd avsett att vara en övergångslösning, vilket innebär att det bör beslutas endast i de fall då umgänget bedöms efter en viss tid kunna övergå till att ske utan sådant stöd.329 Av motsvarande skäl kan inte ett um- gängesstöd motiveras med att risken för att barnet utsätts för våld eller andra övergrepp kan minska. Med andra ord får inte domstolen vid behovsprövningen förutsätta att personen som medverkar vid umgänget utgör en garant mot skadliga åtgärder från en förälders sida. Om barnet inte kan antas vara tryggt utan sådant skydd, är um- gängesstöd inte något alternativ och konsekvensen kan bli att något umgänge inte ska förekomma.330 Det är vanligt att en socialnämnd verkställer ett beslut om um- gängesstöd genom att tillhandahålla en lokal där det finns personal som kan vara stöd till barnet och föräldern under umgänget.331 Justi- tieombudsmannen (JO) har uttalat att detta sätt att verkställa ett beslut om umgängesstöd inte alltid står i överensstämmelse med vad dom- stolen har förordnat och att det inte finns stöd för att nämnden regel- mässigt förlägger allt umgänge med umgängesstöd till en viss um- gängeslokal som nämnden disponerar, eller att nämnden erbjuder umgängesstöd endast under förutsättning att det kan förläggas till en sådan lokal. JO har konstaterat att begreppet ”umgängesstöd” i lagtexten ger uttryck för en medverkan av en person som – efter be- slut av domstol – ska utses av en socialnämnd. Umgängesstödet ska alltså vara en person och inte en umgängesverksamhet i en särskild 328 Prop. 2009/10:192 s. 10–11 och 29. 329 ”Risken för bortförande II” NJA 2023 s. 1018 p. 17. 330 Sjösten s. 237. 331 Sjösten s. 244. 462 SOU 2026:34 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) lokal, såsom varit fallet i flera av de beslut som JO kritiserat (JO har också konstaterat att det inte finns laglig grund för en socialnämnd att erbjuda umgängesstöd endast under förutsättning att umgänget kan förläggas till en umgängeslokal nämnden disponerar).332 Däremot kan det beslutas om var hämtning och lämning i samband med um- gänge ska ske.333 Barnets bästa och barnets rätt att inte utsättas för våld eller andra övergrepp tillgodoses primärt i mål om vårdnad, boende och umgänge genom att barnets bästa är vägledande för alla beslut och att det vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Bestämmelsen i 6 kap. 2 a § ändrades den 1 januari 2025 och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna nämns inte längre som en om- ständighet det ska fästas särskilt avseende vid inom ramen för bedöm- ningen av vad som är bäst för barnet. Ändringen syftade till att ge risken för att barnet far illa en särskilt framträdande plats vid bedöm- ningen av barnets bästa och även markera att andra hänsyn, bl.a. be- hovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, är underord- nade risken för att barnet far illa. Det gjordes också ett tillägg som lyfter fram risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld (tidigare användes endast den övergripande termen över- grepp). Innebörden av bestämmelsen är att om det kan förutses en risk för att barnet far illa ska den risken väga tyngst vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. En åtgärd eller ett beslut som riskerar att skada barnet är inte förenligt med barnets bästa.334 Umgänge med umgängesstöd kan således möjliggöra umgänge mellan barn och förälder (eller person med föräldraansvar) som inte haft kontakt under en längre tid eller då barnet av annat skäl är i be- hov av stöd på grund av oro eller motvilja att träffa föräldern, men är inte ett alternativ om det bedöms finnas en risk för att barnet kan fara illa vid umgänget. Finns en sådan risk – exempelvis på grund av att föräldern har utövat, eller misstänks för, våld mot kvinnor eller våld i nära relationer – bör det i stället inte beslutas om något um- gänge. Om det däremot bedöms att umgänge kan ske utan någon 332 JO:s beslut den 30 juni 2020, dnr 9119-2019, och beslut den 19 januari 2021, dnr 1325-2020. 333 NJA 1990 s. 219 och Sjösten s. 228–229. 334 Prop. 2024/25:10 s. 75. 463 Stöd till brottsoffer (artiklarna 25–33) SOU 2026:34 sådan risk kan ett umgängesstöd vara ett sätt att möjliggöra umgänge under former som är trygga för barnet. Särskilt i de fall då domstolen beslutat att ett umgängesstöd ska närvara vid umgänget tillhanda- håller många kommuner anpassade lokaler för umgänget där social- nämndens personal också kan utöva tillsyn. Umgänge kan också ske på annat sätt än genom att barnet och föräldern träffas (6 kap.

23 § regeringsformen). Som tidigare konstaterats bör det i princip inte vara aktuellt med straffansvar för spridning av personuppgift som sker inom ramen för en saklig debatt. Straffbeläggandet av olovlig spridning av personuppgift i syfte att uppmana till våld eller annan skadegörande handling mot den som uppgiften avser kan sammantaget inte anses innebära en begräns- ning av yttrande- och informationsfriheten som går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett bestäm- melsen. Begränsningen av yttrande och informationsfriheten sträcker sig inte heller så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbild- ningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vidare har den nya bestämmelsen inte sin grund i ett försök att begränsa enbart viss politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. (2 kap. 21 § regeringsformen.) Bestämmelsen införs för att genomföra direktivet och den får anses uppfylla såväl EU:s rättighetsstadgas som Europa- konventionens krav på godtagbara begränsningar av yttrande- och informationsfriheten. 683 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 Slutsatsen bör vara att kriminaliseringen som sådan innebär ett fullt godtagbart krav på att enskildas rättigheter och den grundlägg- ande demokratiska principen om alla människors lika värde ska respekteras vid utövandet av yttrande- och informationsfriheten. Den inskränkning av yttrande- och informationsfriheten som den nya bestämmelsen innebär bedöms sammanfattningsvis vara förenlig med regeringsformen, EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen. Brottsbeteckning, straffskala och straffbestämmelsens placering Brottsbeteckningen föreslås vara olaga identitetsexponering. Bestämmelsen om olaga identitetsexponering har ett förhållande- vis begränsat tillämpningsområde och omfattar gärningar av liknande beskaffenhet som främst kan skilja sig åt när det gäller vilken typ av personuppgift som sprids och omfattningen av spridningen. Vidare kan spridningens syfte vara att uppmana till olika former av hand- lande, där uppmaningar till våld normalt är allvarligare än uppmaningar till t.ex. trakasserier. Särskilt allvarlig är spridning som sker i syfte att uppmana till allvarligt våld. Straffskalan bör utformas med hänsyn till att det kan röra sig om såväl spridning till en begränsad krets som spridning till allmänheten och därutöver ge utrymme för att beakta vilken typ av personuppgift som sprids, vilket slags handlande sprid- ningen syftar till att uppmana till samt övriga omständigheter av relevans i det enskilda fallet. En rimlig avvägning är att straffskalan ska sträcka sig från böter till fängelse i två år. Detta motsvarar straff- skalorna för bl.a. olaga integritetsintrång av normalgraden, kränkande fotografering, olovlig identitetsanvändning, olovlig avlyssning och dataintrång av normalgraden, vilka i likhet med olaga identitets- exponering har privatlivet och den personliga integriteten som primära skyddsintressen. Även vid bedömningen av straffvärdet bör det i första hand beaktas vilken typ av personuppgift som sprids, omfattningen av spridningen och om spridningen sker i syfte att uppmana till allvarligt våld. Sprid- ning av känsliga personuppgifter som sker till allmänheten bör som utgångspunkt ha ett straffvärde på fängelsenivå. Detsamma gäller spridning till allmänheten som syftar till att uppmana till allvarligt våld mot den som personuppgiften avser. Frågor om straffvärde 684 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. och påföljdsval behandlas närmare i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). Olaga identitetsexponering har, som nämnts, privatlivet och den personliga integriteten som primära skyddsintressen. Straffbestäm- melsen bör därför placeras i 4 kap. brottsbalken, som rör brott mot frihet och frid. Tillämpningen av andra bestämmelser Gärningar som utgör olaga identitetsexponering kan även i vissa fall omfattas av andra straffbestämmelser. Frågor om brottskonkurrens behandlas i författningskommentaren (se avsnitt 16.2). De gärningar för vilka straffansvar införs kommer, om ingen lag- ändring görs, att kunna ingå i brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken) samt hedersförtryck (4 kap. 4 e §). Under förutsättning att utredningens förslag till ändring i bestämmelsen om olaga förföljelse (4 kap. 4 b §) genomförs kommer olaga identitetsexponering dessutom att kunna ingå i det brottet. Detta framstår också som lämpligt. Olaga identitetsexponering undantas inte från det krav på dubbel straffbarhet som i vissa fall gäller när brott begås utomlands. Som framgår av avsnitt 6.11.2 är det förenligt med direktivet. Som konstaterats i fråga om nättrakasserier (se avsnitt 11.2.4) finns det inte några särskilda bestämmelser om lokalisering av brott som begåtts på internet eller med hjälp av annan informations- eller kommunikationsteknik, utan de allmänna bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken får tillämpas. Samma utgångspunkt gäller för brott som begåtts med sådant tekniskt hjälpmedel som använts för att sprida en personuppgift till fler än ett fåtal. Enligt 2 kap. 1 § andra stycket ska ett brott anses ha begåtts i Sverige om gärningspersonen handlade här. Om det för straffansvar krävs att gärningen medfört en viss effekt anses brottet ha begåtts i Sverige även i de fall effekten inträdde i Sverige. Avgörande är således var en viss handling har vid- tagits och var effekten har inträtt. En handling har vanligtvis vidtagits vid den dator eller motsvarande som använts för att få ett dator- system att utföra en viss aktuell funktion, medan effekten ytterst får lokaliseras med hänsyn till hur den enskilda straffbestämmelsen 685 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. SOU 2026:34 är utformad.41 I fråga om olaga identitetsexponering bör det inne- bära att brottet har begåtts i Sverige om gärningspersonen befinner sig här när uppgiften sprids eller spridningen i vart fall i någon mån riktar sig till personer som gör det. Vidare följer av 2 kap. § tredje stycket att ett brott som utgör medverkan (dvs. anstiftan eller med- hjälp) till någon annans brott kan anses ha begåtts i Sverige om den medverkande handlade här. Även preskriptionsregleringen för olaga identitetsexponering bedöms, som framgår av avsnitt 6.12.3, uppfylla direktivets krav i fråga om preskriptionstid. Med den föreslagna straffskalan kommer straffprocessuella tvångs- medel såsom häktning enligt 24 kap. rättegångsbalken kunna an- vändas vid misstanke om olaga identitetsexponering. 11.2.6 Könsbaserat näthat kriminaliseras Förslag En ny straffbestämmelse om könsbaserat näthat ska införas. Brottet ska avse att i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids med tekniskt hjälpmedel uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en grupp av personer eller en en- skild med anspelning på kön. Det nya brottet delas in i tre grader, som ges beteckningarna könsbaserat näthat, ringa könsbaserat näthat och grovt könsbaserat näthat. Straffskalan för könsbaserat näthat ska vara fängelse i högst två år. Straffskalan för ringa brott ska vara böter. För grovt brott ska straffskalan vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Bestämmelsen ska placeras i 16 kap. brottsbalken. 41 ”Internetförtalet” Högsta domstolens dom den 30 december 2025 i mål B 5546-24 p. 15. 686 SOU 2026:34 Genomförandet av direktivet i svensk rätt – behov av nya straffbestämmelser m.m. Bedömning Försök, förberedelse eller stämpling till könsbaserat näthat ska inte vara straffbart. Skälen för förslagen och bedömningen Straffansvar för offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av kön Enligt artikel 8.1 direktivet ska det vara straffbelagt att uppsåtligen uppmana till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åberopande av kön, genom att med hjälp av informations- eller kommunikationsteknik offentligt sprida mate- rial med en sådan uppmaning. Medlemsstaterna får, enligt artikel 8.2, välja att straffa enbart gärningar som antingen begås på ett sådant sätt att de är ägnade att vara störande för allmän ordning eller som är hotfulla, otillbörliga eller kränkande. Detta är för att säkerställa att en rimlig avvägning görs mellan yttrandefriheten och lagföringen av brottet.42 Artikel 8 är utformad med rasismrambeslutet43 som förebild, men med en begräsning till uppmaningar till våld eller hat som sker med hjälp av informations- eller kommunikationsteknik.44 Rasismrambeslutet har genomförts i svensk rätt genom bestäm- melsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken.45 Enligt den bestämmelsen är det, i nu aktuellt avseende, straffbelagt att i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck (första stycket). Att uppmana till våld mot, hota eller utrycka missaktning för en grupp eller enskilda med anspelning på kön kan således inte medföra ansvar för hets mot folkgrupp. Inte heller några andra straffbestämmelser, såsom uppvigling i 16 kap.

24 § lagen om kontaktförbud, ska kontaktförbud enligt 24 § lagen en underrättelse enligt första om kontaktförbud, ska en under- stycket lämnas även om den in- rättelse enligt första stycket lämnas tagne inte är närstående eller tidi- även om den intagne inte är när- gare närstående till målsäganden. stående eller tidigare närstående till målsäganden. En underrättelse ska lämnas inom lämplig tid innan den dömde på- börjar avtjänande utanför anstalt enligt 4 kap. 1 § lagen om verkställighet av säkerhetsförvaring eller innan den dömde helt har avtjänat påföljden. Denna förordning träder i kraft den 14 juni 2027. 77 2 Utredningens uppdrag och arbete 2.1 Utredningens uppdrag Utredningens direktiv beslutades av regeringen den 27 februari 2025.1 Av direktiven framgår att en särskild utredare bl.a. ska • analysera direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, • bedöma om, och i så fall vilka, åtgärder som krävs för att genomföra direktivet, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Det ingår inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till grundlags- ändringar. Om utredaren ändå bedömer att direktivet inte kan genom- föras på ett fullgott sätt utan ändring av grundlag, ska detta skynd- samt anmälas till regeringen. En sådan anmälan ska innehålla en grundlig analys av de krav som direktivet ställer, vilket behov av ändring av grundlag som finns och vilka konsekvenser detta kan väntas få. Utredningens direktiv finns intagna som bilaga 1. 1 Dir. 2025:21. 79 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2026:34 2.2 Tilläggsdirektiv Regeringen beslutade den 13 november 2025 ändring i uppdraget.2 Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren även • analysera och ta ställning till om det bör införas ett nytt brott, grov olaga förföljelse, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Tilläggsdirektiven finns intagna som bilaga 2. 2.3 Utredningens arbete Vårt arbete har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna samman- träden med förordnade sakkunniga och experter. Sedan juni 2025 har vi hållit sammanlagt åtta sammanträden, varav ett som sträckt sig över två dagar. Utöver dessa möten har frekventa underhands- kontakter med utredningens sakkunniga och experter ägt rum. Genom expertgruppen har vi löpande utbytt information med i huvudsak Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdeparte- mentet, Brottsförebyggande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Polis- myndigheten och Åklagarmyndigheten. Med Justitiedepartementet och Polismyndigheten har vi också tagit särskilda kontakter. Upp- gifter har därtill inhämtats från Brottsoffermyndigheten, Domstols- verket, Socialstyrelsen och Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK). De ideella organisationerna inom civilsamhället Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks), Unizon, Brottsofferjouren Sverige (BOJ), Stiftelsen 1000 Möjlig- heter, Barnets Rätt i Samhället (Bris), Riksorganisationen GAPF och Terrafem har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på utred- ningens texter i för organisationerna relevanta delar. Av dessa har Roks, Unizon och BOJ inkommit med synpunkter. Vidare har arbets- marknadens parter – representerade av LO, TCO, Saco, Arbets- givarverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt Svenskt Näringsliv – erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på utredningens texter som avser sexuella trakasserier i arbetslivet. Av dessa har LO, TCO, Saco, Arbetsgivarverket och SKR inkommit med synpunkter. 2 Dir. 2025:100. 80 SOU 2026:34 Utredningens uppdrag och arbete När det gäller frågan om ekonomiska konsekvenser av våra förslag har uppgifter inhämtats från Brottsförebyggande rådet, Brottsoffer- myndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Reger- ingskansliet och Åklagarmyndigheten. Vidare har utredningen haft möten med företrädare för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och med Brottsoffermyndigheten. Utredningssekreteraren har även deltagit vid ett genomförandemöte initierat av Europeiska kommissionen. En av de sakkunniga har del- tagit vid samma samt två ytterligare genomförandemöten. De sakkunniga och experterna har i allt väsentligt ställt sig bakom utredningens överväganden och förslag. 2.4 Betänkandets disposition Betänkandet är uppdelat i två volymer och innehåller sexton num- rerade kapitel. Volym ett innehåller kapitel 1–10 och volym två kapitel 11–16. I kapitel 1 redovisas våra författningsförslag. Där- efter behandlas i detta kapitel, kapitel 2, vårt uppdrag och arbete. I kapitel 3 behandlas utgångspunkterna för genomförande av EU-direktiv. I kapitel 4 behandlas bakgrund, med en redogörelse för Sveriges arbete med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Bland annat redovisas Sveriges internationella åtag- anden och den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck. I kapitel 5 redogör vi allmänt för direktivet. Där återfinns en redo- görelse för direktivets innehåll – artikel för artikel – men också en beskrivning av den rättsliga grunden för direktivet och direktivets övergripande syften. Vidare behandlas i det kapitlet viss begrepps- bildning i direktivet, bl.a. direktivets definition av brottsoffer. Kapitel 6 innehåller bedömningar av behovet av åtgärder för genomförande avseende direktivets artiklar om brott och andra straff- rättsliga frågor (kapitel 2, artiklarna 3–13). I det kapitlet finns även en redogörelse för direktivets allmänna bestämmelser (kapitel 1, artik- larna 1 och 2). 81 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2026:34 I kapitel 7 behandlas behovet av åtgärder för genomförande av- seende direktivets artiklar om skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning (kapitel 3, artiklarna 14–24). Bedömningar av behovet av åtgärder för genomförande avseende direktivets artiklar om stöd till brottsoffer (kapitel 4, artiklarna 25–33) finns i kapitel 8. Kapitel 9 innehåller bedömningar avseende direktivets artiklar om förebyggande arbete och tidig intervention (kapitel 5, artik- larna 34–37). I det kapitlet lämnas också förslag till andra åtgärder än författningsändringar. I kapitel 10 behandlas behovet av åtgärder för genomförande av direktivets artiklar om samordning och samarbete samt statistik (kapitel 6, artiklarna 38–44), liksom direktivets slutbestämmelser (kapitel 7, artiklarna 45–51). Även i det kapitlet lämnas förslag till andra åtgärder. I kapitel 11 ges förslag till ändringar av lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor. Vidare föreslås ändringar i brottsbalken, däribland förslag till straff- bestämmelser för de nya brotten olaga övervakning, nättrakasserier, olaga identitetsexponering och könsbaserat näthat. I det kapitlet före- slås också en utvidgning av straffansvaret för olaga integritetsintrång och barnfridsbrott. Dessutom föreslås att domsrätten för vilseledande till äktenskapsresa utvidgas. Därutöver ges förslag till ändringar i för- undersökningskungörelsen (1947:948), förordningen (1988:691) om kontaktförbud, förordningen (2015:646) om europeisk skyddsorder och förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Kapitel 12 innehåller förslag till en ny lag om avlägsnande av nät- brottsinnehåll och ändring av viss anknytande lagstiftning. Förslag om ändring av straffbestämmelsen om olaga förföljelse och införandet av en ny grov grad av brottet, grov olaga förföljelse, behandlas i kapitel 13. Där föreslås också en ändring i rättegångs- balken. I kapitel 14 finns våra överväganden i fråga om ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Konsekvenserna av utredningens förslag behandlas huvudsakligen i kapitel 15. Kapitel 16 innehåller en kommentar till de lagförslag som redo- visas i kapitel 1. 82 3 Genomförandet av EU-direktiv 3.1 Allmänna utgångspunkter EU-direktiv riktar sig till medlemsstaterna och förpliktar dem att inom en viss tid genomföra direktivet i fråga i sin nationella lagstift- ning. Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat som ska uppnås, men det är upp till medlemsstaterna att bestämma formen och tillvägagångssättet för genomförandet (arti- kel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [FEUF]). Så länge det avsedda resultatet uppnås är därför medlemsstaterna inte bundna av direktivets terminologi och systematik. Vid genomförandet ska beaktas att unionen utgör ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna.1 Efter utgången av den tid som medlemsstaterna har på sig att genomföra ett direktiv ska det nationella rättsläget fullt ut uppfylla de krav som direktivets text ställer. 3.2 Former och tillvägagångssätt för genomförande Av EU-domstolens praxis följer att införlivandet av ett direktiv i nationell rätt inte nödvändigtvis kräver att bestämmelserna i direktivet återges ordagrant i uttryckliga och specifika författningsbestämmelser, utan behovet av reglering får bedömas från fall till fall. Det kan vara tillräckligt, beroende på direktivets innehåll, att det finns en rättslig ram som garanterar att direktivet tillämpas fullt ut på ett tillräckligt klart och precist sätt. Om direktivet syftar till att skapa rättigheter för enskilda krävs dock att dessa får kännedom om sina rättigheter 1 Artikel 67.1 i FEUF. 83 Genomförandet av EU-direktiv SOU 2026:34 och i förekommande fall har en möjlighet att göra dessa rättigheter gällande vid domstol.2 När ett direktiv ska genomföras måste direktivet analyseras utifrån vilken rättslig grund det är antaget på, dess syfte, dess sammanhang och dess allmänna uppbyggnad. Frågan om ett EU-direktiv blivit korrekt genomfört i nationell rätt är beroende av de ställningstag- anden som görs när direktivet analyseras. Det krävs också en analys av direktivets innehåll för att det ska gå att bestämma det eventuella utrymmet för nationella särbestämmelser. Direktiv kan innehålla bestämmelser som syftar till att uppnå olika detaljeringsgrad och olika harmoniseringsgrad (minimiharmoniserings- eller fullharmo- niseringsdirektiv). Ett fullharmoniseringsdirektiv syftar till en full- ständig harmonisering av det rättsområde direktivet omfattar. Den nationella lagstiftningen på det området får då inte avvika åt något håll från det rättsläge som ska uppnås genom direktivet, såvida det inte finns stöd för det i direktivet. Av ett minimiharmoniserings- direktiv, eller minimidirektiv, framgår de lägsta kraven som medlems- staternas lagstiftning måste uppfylla inom det område som harmoni- seras i direktivet. Medlemsstaterna har möjlighet att gå längre än vad som följer av direktivet, dvs. införa strängare regler som ger en högre skyddsnivå eller är mer förmånliga, förutsatt att detta inte strider mot EU-rätten i övrigt.3 Ett direktiv kan också innehålla bestämmelser av både fullharmoniserings- och minimikaraktär. Att medlemsstaterna själva väljer form och tillvägagångssätt för genomförande av direktiv innebär inte att alla nationella rättskällor kan användas för genomförandet. Som huvudregel ska EU-direktiv genomföras genom någon form av författningsreglering.4 Detta hänger samman med att det av EU-domstolens praxis framgår att bestämmelserna i ett direktiv ska genomföras med otvetydigt bind- ande verkan samt på ett sådant tillräckligt specifikt, precist och klart sätt att kravet på rättssäkerhet är uppfyllt.5 I Sverige genomförs EU- direktiv i första hand genom transformering till svensk författnings- text. Finns det redan nationella regler som uppfyller direktivets mål- 2 T.ex. EU-domstolens domar den 23 maj 1985, Kommissionen mot Tyskland, 29/84, EU:C:1985:229, punkt 23, och den 16 juli 2009, Kommissionen mot Irland, C-427/07, EU:C:2009:457, punkterna 54 och 55. 3 Myndigheternas föreskrifter, SB PM 2025:4 s. 58. 4 EU-domstolens dom den 8 juli 1999 i Kommissionen mot Frankrike, C-354/98, ECLI:EU:C:1999:386, punkt 11. 5 EU-domstolens dom den 30 juni 2016 i Kommissionen mot Polen, C-648/13, ECLI:EU:C:2016:490, punkt 78. 84 SOU 2026:34 Genomförandet av EU-direktiv sättningar behöver normalt sett inga särskilda genomförandeåtgärder vidtas. Ibland framgår det att direktivet inte kräver genomförande genom författningsändringar. I så fall kan det även vara aktuellt med andra åtgärder, t.ex. regeringsuppdrag, för att uppfylla direktivets målsättningar. 3.3 Direktiv på straffrättens område Det straffrättsliga samarbetet inom EU bygger på principen om ömse- sidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Samarbetet inbegriper också en tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar på straffrättens områden. (Artikel 82.1 i FEUF.) Om det är nödvändigt för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskrid- ande dimension, får Europaparlamentet och rådet genom direktiv i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa minimi- regler (artikel 82.2). I dessa minimiregler ska skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsliga traditioner och rättssystem beaktas. Minimireglerna ska omfatta a) ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna, b) personers rättigheter vid det straffrättsliga för- farandet, c) brottsoffers rättigheter, d) andra specifika delar av det straffrättsliga förfarandet, vilka rådet i förväg har reglerat genom ett beslut; vid antagandet av detta beslut ska rådet besluta med enhällig- het efter Europaparlamentets godkännande. Antagandet av minimi- regler hindrar inte medlemsstaterna från att behålla eller införa en högre skyddsnivå för personer. Europaparlamentet och rådet får anta direktiv med minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom områden med särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag till följd av brottens karaktär eller effekter eller av ett särskilt behov av att bekämpa dem på gemensamma grunder. Detta gäller följande om- råden av brottslighet: terrorism, människohandel och sexuellt utnytt- jande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalnings- medel, it-brottslighet och organiserad brottslighet. Med hänsyn till brottslighetens utveckling får rådet anta ett beslut där andra områden av brottslighet anges som uppfyller de kriterier som avses i punkten. 85 Genomförandet av EU-direktiv SOU 2026:34 Rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets god- kännande. (Artikel 83.1.) Om en tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar och andra författningar visar sig nödvändig för att säkerställa att unionens politik på ett område som omfattas av harmoniserings- åtgärder ska kunna genomföras effektivt, får minimiregler för fast- ställande av brottsrekvisit och påföljder på det berörda området med- delas i direktiv. Dessa direktiv ska antas enligt samma ordinarie eller särskilda lagstiftningsförfarande som använts för beslutet om harmo- niseringsåtgärderna i fråga, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 76. (Artikel 83.2.) EU:s kompetens enligt artikel 83.2 är så- ledes begränsad till att gälla tillnärmning avseende allvarlig gräns- överskridande brottslighet och situationer där straffrätt är nödvändig för att säkerställa att unionens politik på ett område som omfattas av harmoniseringsåtgärder ska kunna genomföras effektivt (den s.k. annexkompetensen).6 Direktiv har antagits på flertalet av de områden som nämns i artikel 83.1. Kompentensen enligt artikel 83.2 har också använts. Möjligheten enligt artikel 83.1 att utvidga EU:s materiellt straff- rättsliga kompetens till nya områden av brottslighet har utnyttjats på området överträdelse av unionens restriktiva åtgärder (sanktioner), vilket därefter resulterat i ett direktiv.7 6 Asp & Suominen, Straffrättens europeiska och internationella dimensioner, 2023 s. 129. 7 Direktiv (EU) 2024/1226 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder. 86 4 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer 4.1 Internationella åtaganden Arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i Sverige har bedrivits parallellt med att sådant våld uppmärksammats i internationella sammanhang. Sverige har an- slutit sig till en rad internationella konventioner och andra instrument inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europarådet och Euro- peiska unionen (EU) som innebär jämställdhetspolitiska åtaganden, däribland att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Därutöver bedriver Sverige jämställdhetsarbete inom Norden genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet samt inom ramen för andra mellanstatliga samarbeten såsom Östersjö- staternas råd och Världshälsoorganisationen (WHO). 4.1.1 Förenta nationerna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling 1948. Deklarationen slår fast att alla männi- skor är födda fria och lika i värde och att de mänskliga rättigheterna gäller för alla människor, utan åtskillnad. Vid sidan av deklarationen finns ett flertal konventioner som uppmärksammar diskriminering och hinder som finns för individer inom vissa grupper för att kunna tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter. 87 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor I FN utgör Konventionen om avskaffande av all slags diskriminer- ing av kvinnor, den s.k. kvinnokonventionen (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination of Women – CEDAW), en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter. Konventionen, som antogs av FN:s generalförsamling 1979, tar inte uttryckligen upp problemet med våld mot kvinnor och våld i nära relationer, men både kommittén som övervakar efterlevnaden av konventionen (Committee on the Elimination of Discrimination against Women) och FN:s Commission on the Status of Women (CSW) har klargjort att våld mot kvinnor är en form av könsdiskriminering av kvinnor och att avskaffandet av diskriminering även omfattar avskaffandet av våld mot kvinnor.1 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor En deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993. Deklarationen definierar sådant våld, fastslår rättigheter för brottsoffer samt ger medlemsstaterna och FN-organ ett ansvar för att motverka våldet.2 Generalförsamlingen utsåg 1999 den 25 november som Internationella dagen mot våld mot kvinnor.3 År 1996 upprättade FN en särskild fond för avskaffandet av kvinno- våld4 och år 2003 antog FN:s generalförsamling en resolution om avskaffande av våld mot kvinnor i nära relationer.5 Agenda 2030 Ett av delmålen i FN:s globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är att avskaffa alla former av våld mot och utnyttjande av kvin- nor och flickor. Regeringen överlämnade i december 2024 en ny skri- velse till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den tidigare skrivelsen överlämnades 2022. Regeringen har i den nya skri- 1 CEDAW/C/GC/35 och CEDAW/C/GC/19 samt Beijing Declaration and Platform for Action, 1995. 2 A/RES/48/104. 3 A/RES/54/134. 4 A/RES/50/166 och E/CN.6/1998/9. 5 A/RES/58/147. 88 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer velsen förklarat att den kommer att fortsätta arbeta för att EU på ett effektivt sätt genomför Agenda 2030, såväl inom som utanför EU:s gränser. Särskilt fokus ligger på arbetet med att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor.6 ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet I juni 2019 antog Internationella arbetsorganisationens (ILO) högsta beslutande församling, Internationella arbetskonferensen, ILO:s kon- vention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s rekommendation (nr 206) i samma ämne. Konventionen syftar till att skydda arbetstagare och andra personer i arbetslivet mot våld och trakasserier samt könsbaserat våld och könsbaserade trakas- serier i arbetslivet. Varje medlemsstat som ratificerar konventionen ska respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Konventionen innehåller framför allt be- stämmelser om arbetsmiljö, arbetsrätt och diskriminering. Instrumen- ten har också koppling till bl.a. socialförsäkringsrätt, straffrätt och partsgemensamt arbete. Regeringen har föreslagit att riksdagen ska godkänna konventionen samt informerat riksdagen om rekommen- dationen.7 4.1.2 Europarådet Europarådet bildades 1949 och är en europeisk sammanslutning av 46 stater. Syftet med rådet är bl.a. att skydda och värna de mänskliga rättigheterna i Europa och resten av världen. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Europakonventionen, som också gäller som lag i Sverige sedan 1994,8 innehåller rättigheter som gäller för var och en. Det finns bl.a. bestäm- melser om att envars rätt till liv ska skyddas genom lag (artikel 2) och 6 Skr. 2024/25:66. 7 Prop. 2025/26:134. 8 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna. 89 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning (artikel 3). Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) Europarådets ministerkommitté antog år 2002 en rekommendation om skydd för kvinnor mot våld.9 Syftet med rekommendationen var att stärka medlemsländernas arbete med att motverka våld mot kvin- nor. Det fortsatta arbetet med frågan inom Europarådet resulterade i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen).10 Sverige har ratificerat Istanbulkonventionen. Även EU har, inom ramen för sin kompetens, anslutit sig till konventionen (se vidare kapitel 5.1). Istanbulkonventionen syftar bl.a. till att skydda kvinnor mot alla former av våld och att förebygga sådan brottslighet. Konventionen innehåller krav på kriminalisering av gärningar som kvinnlig köns- stympning, tvångsäktenskap, stalkning, tvångsabort och tvångs- sterilisering samt erkänner våld mot kvinnor som ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering. Konventionen innehåller omfattande krav på rättsliga och politiska åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor samt skydda och bistå offren för sådant våld. Till dessa hör åtgärder för datainsamling, upplysning och till- handahållande av stödtjänster. Konventionen omfattar även könsrela- terat våld kopplat till asyl och migration. Tillämpningen av Istanbulkonventionen övervakas av en expert- grupp för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, kallad GREVIO.11 År 2021 utfärdade GREVIO en rekommendation som tog sikte på den digitala dimensionen av våld.12 Rekommendationen utgår från analysen att kvinnor och flickors utsatthet för könsbaserat våld, sexuella trakasserier och stalkning har möjliggjorts eller förstärkts av ny teknologi. Särskilt informations- och kommunikationsteknik har lett till viktimisering av kvinnor i en omfattning som tidigare inte varit möjlig. GREVIO rekommenderar bl.a. att medlemsländerna ska 9 Committee of Ministers Rec (2002) 5 on the protection of women against violence, den 30 april 2002. 10 CETS nr 210, 2011. 11 Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence. 12 GREVIO General Recommendation No. 1 on the digital dimension of violence against women. 90 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer genomföra kunskapshöjande kampanjer om den digitala dimensionen av våld, öka kunskapen bland yrkesverksamma personer, inkludera de digitala dimensionerna av våld i existerande åtgärder som rör våld mot kvinnor samt säkerställa att statistik avseende våld omfattar denna dimension. Andra konventioner inom Europarådet Sverige har även ratificerat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel13 och Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.14 Konventionerna innehåller särskilda bestämmelser om insatser för att förebygga och bekämpa sådan brottslighet. 4.1.3 Europeiska unionen Den horisontella regleringen av brottsofferfrågor på EU-nivå finns i det s.k. brottsofferdirektivet. Även direktivet om den europeiska skyddsordern ger ett skydd för offer för olika slags brott. Dessutom finns det flera straffrättsliga direktiv som även behandlar frågor om offren för de brott som respektive direktiv avser. Dessa direktiv syftar alltså såväl till att säkerställa att särskilt skydd och stöd ges för brotts- offer som till att förebygga och bekämpa särskilt allvarlig brottslighet. EU:s brottsofferdirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/29/EU) om fastställ- ande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/ RIF antogs 2012 och innehåller minimiregler om bl.a. information, stöd och skydd till brottsoffer samt deras möjlighet att medverka i straffrättsliga förfaranden. Brottsofferdirektivet är genomfört i svensk rätt. Enligt artikel 1 ska medlemsstaterna se till att brottsoffer erkänns och behandlas på ett respektfullt, hänsynsfullt, individuellt, professio- 13 CETS nr 197, 2005. 14 CETS nr 201, 2007. 91 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 nellt och icke-diskriminerande sätt vid alla kontakter med verksam- heter för stöd till brottsoffer och verksamheter för reparativ rättvisa eller behöriga myndigheter som är verksamma inom ramen för straff- rättsliga förfaranden. Av skälen till direktivet framgår att våld som riktas mot en person på grund av den personens kön, könsidentitet eller könsuttryck eller som i oproportionerlig utsträckning drabbar personer av ett visst kön ska ses som könsrelaterat våld. Det kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. Könsrelaterat våld ska ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexu- ellt ofredande), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga beteenden som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och s.k. hedersbrott. Kvinnor som är offer för könsrelaterat våld måste också, liksom deras barn, få särskilt stöd och skydd, eftersom det vid sådant våld föreligger en stor risk för sekundär eller upprepad viktimisering, hot eller vedergällning.15 Av skälen framgår också att offer för våld i nära relationer kan behöva särskilda skyddsåtgärder. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av sådant våld, och situationen kan vara värre om kvinnan är be- roende av förövaren ekonomiskt och socialt eller när det gäller hennes rätt att uppehålla sig i landet.16 Kommissionen har presenterat ett förslag till direktiv om ändring av brottsofferdirektivet som har förhandlats. I december 2025 upp- nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet.17 I avvaktan på formellt antagande är det närmare innehållet inte offent- liggjort. Enligt kommissionens förslag är syftet med ändringsdirek- tivet är att brottsoffer ska kunna få stöd och tillgång till information, utkräva rättvisa och få ersättning. De föreslagna ändringarna i direk- tivet innebär utökade rättigheter för brottsoffer och en anpassning av regelverket till samhällsutvecklingen samt den tekniska och den rättsliga utvecklingen.18 Särskilda skyldigheter för medlemsstaterna när det gäller offer för våld mot kvinnor eller våld i nära relationer föreslås i artikel 27a. I artikeln anges att när medlemsstaterna antar 15 Skäl 17. 16 Skäl 18. 17 https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20251209IPR32105/eu-strengthens- legal-protections-and-support-systems-for-victims-of-crime. 18 Regeringskansliets faktapromemoria, 2022/23:FPM132. 92 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer åtgärder för att följa brottsofferdirektivet ska de säkerställa att det görs utan att det påverkar de skyldigheter enligt direktivet om bekämp- ning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer som är tillämpliga på sådana brottsoffer utöver de skyldigheter som fastställs i brotts- offerdirektivet.19 EU:s direktiv om den europeiska skyddsordern Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/99/EU) om den euro- peiska skyddsordern antogs 2011. Direktivet innehåller bestämmelser om att skyddsåtgärder som har meddelats i en medlemsstat under vissa förutsättningar ska kunna överföras till en annan medlemsstat om skyddspersonen bosätter sig eller uppehåller sig där. Direktivet är genomfört i svensk rätt genom lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder och förordningen (2015:646) om europeisk skyddsorder. EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/36/EU) om förebyg- gande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF antogs 2011. Människohandelsdirektivet innehåller minimiregler när det gäller de- finitionen av vad som ska utgöra straffbelagd människohandel och påföljder på området. Det innehåller också bestämmelser om bl.a. utredning och lagföring av människohandelsbrott samt hjälp och stöd till och skydd av brottsoffer. I direktivet erkänns det att männi- skohandeln är könsspecifik och att handeln med kvinnor och män ofta har olika syften. Hjälp- och stödåtgärderna bör därför också vid behov vara könsspecifika. Människohandelsdirektivet är genom- fört i svensk rätt. Under 2024 antogs ett ändringsdirektiv till människohandelsdirek- tivet.20 Det innehåller bl.a. utökade och förtydligade krav på medlems- staternas hjälp och stöd till offer för människohandel, förebyggande arbete och åtgärder för att tidigt upptäcka offer för människohandel. 19 COM(2023) 424 final. 20 Europaparlamentets och rådets (EU) 2024/1712 av den 13 juni 2024 om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer. 93 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 Medlemsstaterna ska ha införlivat direktivet senast den 15 juli 2026. Förslag till genomförande i svensk rätt lämnas i betänkandet Ett nytt brott och andra åtgärder mot människohandel (SOU 2025:119). EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/93/EU) om bekäm- pande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/ RIF antogs 2011. Utöver straffrättsliga bestämmelser innehåller det bl.a. bestämmelser om hjälp och stöd till brottsoffer och skydd för barn som är brottsoffer under brottsutredningar och straffrättsliga förfaranden. I februari 2024 lade kommissionen fram ett förslag till ett direktiv om ändring i direktivet.21 I förslaget föreslås utökade krav på den straffrättsliga regleringen, men också bl.a. nya bestämmelser om skydd för brottsoffer. Ändringsdirektivet förhandlas för närvarande. EU:s terrorismdirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (2011/36/EU) antogs 2017. Direktivet innehåller huvudsakligen straffrättsliga bestämmelser samt bestämmelser om skydd av, stöd till och rättigheter för offer för terro- rism. Terrorismdirektivet är genomfört i svensk rätt. EU:s non-cash-direktiv Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/713 om bekäm- pande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RF antogs 2019. Direktivet innehåller huvudsakligen straffrättsliga be- stämmelser men även bestämmelser om hjälp och stöd till brottsoffer avseende bedrägeri med anknytning till användning av icke-kontanta betalningsinstrument samt informationssystem. 21 COM(2024) 60 final. 94 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer 4.2 Det nationella arbetet Det övergripande riksdagsbundna målet för den svenska jämställd- hetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.22 Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra den strukturella ordning och de processer som resulterar i att kvinnor generellt har en svagare social, ekonomisk och politisk position i samhället än vad män har. Utöver det övergripande målet har jämställdhetspolitiken sju delmål, varav de sjätte och sjunde del- målen rör frihet från våld, förtryck och utnyttjande.23 • Det sjätte delmålet: Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlig- het till kroppslig och psykisk integritet. Mäns våld mot kvinnor inleder delmålet och synliggör att våldet är ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, samtidigt som det fungerar som ett medel för att upprätt- hålla dessa. Flickors och kvinnors utsatthet utgör därmed en central utgångspunkt för regeringens arbete inom ramen för delmålet. Mäns våld mot kvinnor omfattar allt våld, i alla sammanhang, som pojkar och män utsätter flickor och kvinnor för, även utanför nära relationer. Det överlappar andra våldsområden.24 Våld i nära relationer omfattar det som ingår i Istanbulkonventio- nens definition av våld i hemmet oavsett kön och ålder. Våldet kan riktas mot en partner eller före detta partner, ett barn eller annan närstående, oavsett om förövaren delar eller har delat bostad med brottsoffret eller inte. Det inkluderar t.ex. flickors och kvinnors ut- övande av våld mot pojkar och män i nära relationer, våld i hbtqi-per- soners nära relationer och situationer där barn utsätts för eller bevitt- nar när en förälder utsätts för våld av en närstående.25 Utnyttjande i prostitution och människohandel omfattar alla per- soner oavsett kön och ålder på förövaren eller den som utnyttjas. När det gäller barn benämns utsattheten som sexuell exploatering i stället för prostitution. När det gäller människohandel avgränsas fokus inom 22 Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1. 23 Prop. 2025/26:1, utgiftsområde 13 s. 78. 24 Skr. 2025/26:245 s. 17. 25 A. skr. s. 17. 95 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 ramen för det jämställdhetspolitiska delmålet till människohandel som helt eller delvis är kopplad till sexuella ändamål.26 • Det sjunde delmålet: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upp- höra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upp- rätthålla kollektivets kontroll över individen. Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. Våldet och förtrycket kan ta sig många uttryck: från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete och äkten- skap. I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan förekomma i form av fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld, inklusive digitala dimensioner av dessa våldsformer. Delmålet inkluderar alla brott där motivet grundar sig på hedersnormer. Delmålet är dock inte begränsat till det straffrättsliga området utan omfattar alla typer av kontrolle- rande, begränsande och förtryckande handlingar i hederns namn.27 4.3 En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck Den 14 april 2026 presenterade regeringen en skrivelse med en natio- nell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande för perioden 2026–2035.28 Strategin syftar till att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de båda jämställdhets- 26 A. skr. s. 17–18. 27 A. skr. s. 20. 28 Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck (skr. 2025/26:245). En tidigare nationell strategi, för 2017–2026, ingick i den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jäm- ställd framtid (skr. 2016/17:10). 96 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer politiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande (det sjätte och det sjunde delmålen).29 4.3.1 Strategins fokus Strategin har ett tydligt fokus på det våldsförebyggande arbetet, i syfte att betona att våldet ska upphöra, inte enbart hanteras.30 Den har tre utgångspunkter som ska genomsyra genomförandet:31 1. Rättighetsbaserade insatser och ett stärkt brottsofferperspektiv 2. En ändamålsenlig samverkan för att motverka samtliga vålds- områden 3. Ett kunskapsbaserat arbete Ett rättighetsbaserat arbetssätt fokuserar på att stärka individer, främja lika rättigheter och delaktighet, motverka diskriminering och säker- ställa det allmännas ansvar. Ett brottsofferperspektiv innebär att aktivt främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Arbetet behöver inkludera fler faktorer än kön, exempelvis faktorer kopplade till köns- identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns även andra omständigheter som kan bidra till ökad risk för våldsutsatthet och som behöver uppmärksammas för ett likvär- digt stöd och skydd. Exempelvis kan det finnas skäl att se över om riskanalyser och metodstöd beaktar social och ekonomisk utsatthet, exempelvis hemlöshet, beroendeproblematik eller att stå utanför arbetsmarknaden. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till geografiska förutsättningar för att säkerställa en jämlik tillgång till stöd och skydd för olika grupper och i olika delar av landet.32 En ändamålsenlig samverkan för att motverka samtliga våldsom- råden innebär att myndigheterna bör vidareutveckla metoder och rutiner för strukturerad samverkan mellan aktörer som hanterar indi- vidärenden, exempelvis polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sådana arbetssätt bör finnas i hela landet och ta hänsyn till olika för- utsättningar i glesbygd och tätort samt utgå från individens behov. 29 Skr. 2025/26:245 s. 21. 30 A. skr. s. 31. 31 A. skr. s. 25–26. 32 A. skr. s. 26–27. 97 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 Stödet till utsatta inom olika våldsområden bör samordnas när det är möjligt och bedöms vara effektivt. Det är vidare angeläget att myn- digheterna samordnar sitt arbete med det generella brottsförebygg- ande arbetet på lokal, regional och nationell nivå. Vidare bör berörda aktörer skapa förutsättningar för att ha tillräcklig kompetens för att kunna hantera bredden av olika våldsuttryck och vid behov kunna identifiera utsatthet som kräver specifika åtgärder. Det gäller även aktörer som är specialiserade på ett visst våldsområde, t.ex. heders- relaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Aktörerna bör även beakta de särskilda förutsättningar och behov som finns inom vissa våldsområden, exempelvis genom att utveckla särskilda metoder, rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma vissa grupper eller vålds- former och att tillhandahålla insatser som är anpassade efter individens behov.33 Ett kunskapsbaserat arbete innebär att arbetet för att nå de jäm- ställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande be- höver baseras på aktuella läges- och problembilder. Kunskap ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskapsproduce- rande myndigheter – myndigheter vars primära uppgift är att ta fram, analysera, sammanställa och sprida kunskap, data och forskningsbase- rad information inom sina respektive sektorer – har en viktig roll i att stödja ett kunskapsutvecklande och kunskapsbaserat arbete inom sina respektive verksamhetsområden. Kunskaps- och metodstöd be- höver hålla hög kvalitet genom prövning och kvalitetssäkring och komma till användning i yrkesverksammas praktiska arbete med både våldsutsatta och våldsutövare.34 4.3.2 Strategiska områden I strategin anges att insatserna för att nå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande ska inriktas på följande fem strategiska områden där regeringen bedömer att det finns sär- skilda utvecklingsbehov.35 33 A. skr. s. 28. 34 A. skr. s. 29. 35 A. skr. s. 30. 98 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer Våldsförebyggande arbete – stärkta insatser med särskilt fokus på barn och unga Det första strategiska området är i första hand inriktat på universella våldsförebyggande insatser med barn och unga i fokus. Barn som upp- lever våld löper ökad risk att själva använda och utsättas för våld, och över tid kan våldet normaliseras. Det är därför centralt att det vålds- förebyggande arbetet påbörjas i tidig ålder. En ökad samordning mellan det våldsförebyggande och det bredare brottsförebyggande arbetet möjliggör en kraftsamling kring gemensamma samhällspro- blem. Det skapar också förutsättningar för att förebygga och mot- verka att som barn utsättas för våld och att senare involveras i eller utnyttjas i kriminalitet.36 En annan aspekt är att våld, hot och kränk- ningar på digitala arenor har ökat under de senaste åren, t.ex. i sociala medier och på andra plattformar där barn och unga tillbringar mycket tid. Därför behöver det våldsförebyggande arbetet beakta och anpassas till de digitala miljöerna.37 Upptäckt av våld och aktivt arbete för att agera vid våld, förtryck och utnyttjande Upptäckt av våld utgör ett eget strategiskt område i strategin, i syfte att tydliggöra vikten av att våldet upptäcks i större utsträckning och att klargöra centrala aktörers ansvar att agera så att utsatta kan lämna destruktiva relationer och situationer. Samtidigt är det viktigt att arbe- tet hålls samman med det strategiska område som avser stöd och skydd till våldsutsatta. Samhället måste arbeta aktivt för att tidigt upptäcka våld och bidra till att den som är våldsutsatt får det stöd och den hjälp som behövs och som personen har rätt till. För att våldet ska upphöra är det också centralt att upptäcka våldsutövning och utveckla insatser så att förövare kan upphöra med sitt våldsamma beteende.38 36 A. skr. s. 31–32. 37 A. skr. s. 32. 38 A. skr. s. 35–36. 99 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 Stöd och skydd till våldsutsatta – förbättrad tillgång och ökad jämlikhet över hela landet Ett annat strategiskt område är att stödet och skyddet till våldsutsatta barn och vuxna behöver fortsätta att utvecklas och vara jämlikt över hela landet. Samhällets insatser måste vara tillgängliga och likvärdiga för alla. Våldsutsatta kan ha olika behov beroende på faktorer som ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Stöd- och skydds- insatserna behöver därför utgå från och möta individens livssituation och behov, samtidigt som stödet som ges ska genomsyras av ett rättig- hetsbaserat arbetssätt. Det är angeläget att samhället har låga trösklar till stöd- och skyddsinsatser och att hjälp kan ges så länge det finns ett behov.39 Brottsbekämpning – ökad operativ förmåga att effektivt förebygga, utreda och lagföra brott Brottsbekämpningen är ett annat strategiskt område. Regeringens ut- gångspunkt är att mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sex- ualbrott, utnyttjande i prostitution och människohandel samt heders- relaterat våld och förtryck ska bekämpas med samma kraft som den organiserade brottsligheten. Det är avgörande för att nå nollvisionen för det dödliga våldet mot kvinnor. Dessutom finns det kopplingar mellan de våldsområden som strategin omfattar och gängkriminalitet. Det behövs mer kunskap om kopplingarna till annan brottslighet, exempelvis mellan hedersrelaterat våld och förtryck och gängrelaterad kriminalitet. Ett annat viktigt utvecklingsområde är uppsökande arbete och spaning på internet, bl.a. för att aktivt kunna identifiera barn och unga som utnyttjas eller exploateras sexuellt. Vidare har rättsväsendets myndigheter tillsammans en avgörande roll i att förebygga, utreda och lagföra de brott som faller inom ramen för strategin. Alla, oavsett kön och ålder, ska känna tillit och trygghet i att få sin sak prövad i en rättssäker process.40 39 A. skr. s. 38. 40 A. skr. s. 42. 100 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer Återfallsförebyggande arbete – ett utvecklingsarbete som når fler Det återfallsförebyggande arbetet, som är ett strategiskt område, ut- gör en viktig del av samhällets samlade insatser för att våld, förtryck och utnyttjande ska upphöra. Riktade insatser behövs för att de som utövar våld ska förändra och inte återfalla i ett våldsamt beteende. Arbetet syftar även till att förebygga s.k. eftervåld i samband med och efter att en våldsam relation har tagit slut. Utgångspunkten för det återfallsförebyggande arbetet är att stödjande och behandlande insatser för våldsutövare ska utgå från de våldsutsattas behov av skydd, stöd och säkerhet. Också när syftet är stödjande och förebyggande måste de handlingar som utgör kriminella gärningar lagföras. Det överordnade målet är att våld, förtryck och utnyttjande ska upphöra, med brottsoffren i fokus.41 4.3.3 Arbetet med att genomföra strategin För att stödja genomförandet av strategin och därmed nå regeringens nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor (se nedan) har reger- ingen bedömt att det behövs en nationell samverkansstruktur.42 Jämställdhetsmyndigheten ska samordna arbetet samt stödja och bidra till att den nationella samverkansstrukturens arbete utgår från strategins utgångspunkter och dess utpekade strategiska områden. Ett urval av andra centrala myndigheter ska också ingå i samverkansstruk- turen och bidra till arbetet utifrån sina verksamhetsområden. Dessa är Barnombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyn- digheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myn- digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Pensionsmyndig- heten, Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, Sta- tens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Åklagarmyndigheten. Socialstyrelsen ska ansvara för nationell samordning och kunskaps- stöd inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens område. Länsstyrelserna ska ansvara för regional samordning och stöd samt regionalt och lokalt bidra i arbetet med kunskapsutveckling och uppföljning. Därtill har regeringen gjort bedömningen att Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK), Linköpings 41 A. skr. s. 45–46. 42 A. skr. s. 49. 101 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 universitet (Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn) och andra relevanta aktörer bör bidra till kunskapsutvecklingen inom samverkansstrukturen.43 4.3.4 Uppföljning av strategin I strategin konstateras att ett systematiskt och strukturerat uppfölj- ningsarbete är avgörande för att bedöma utvecklingen inom området, både när det gäller måluppfyllelse och det arbete som bedrivs för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och ut- nyttjande. En kontinuerlig uppföljning synliggör resultat eller avsak- nad av resultat, identifierar utvecklingsbehov och skapar förutsätt- ningar för ett långsiktigt och effektivt arbete för att uppnå delmålen. Regeringen har därför beslutat om ett uppdrag till Brottsförebygg- ande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån om att ta fram indikatorer för uppföljning av nollvisio- nen för dödligt våld mot kvinnor och de jämställdhetspolitiska del- målen mot våld, förtryck och utnyttjande, med beaktande av den nationella strategin och dess strategiska områden och utgångspunk- ter. Myndigheterna ska vid genomförandet av uppdraget beakta de punkter som rör uppföljning och datainsamling i rekommendationer till Sverige från Istanbulkonventionens partskommitté. Jämställdhetsmyndigheten genomför årliga uppföljningar av arbe- tet med de jämställdhetspolitiska delmålen. Vartannat år genomför myndigheten även en fördjupad uppföljning. I det nya uppdraget an- ges dock att Jämställdhetsmyndigheten med stöd av länsstyrelserna ska förbereda för att i stället genomföra en fördjupad uppföljning av utvecklingen vart fjärde år. Skälet till detta är att förändringar inom området ofta sker långsamt och det då finns en längre period att ana- lysera. Länsstyrelserna ska fortsatt årligen redovisa en bedömning av resultat och effekter av arbetet på regional och lokal nivå till Jäm- ställdhetsmyndigheten. Dessa redovisningar utgör alltså också ett underlag för Jämställdhetsmyndighetens fördjupade uppföljning. 43 A. skr. s. 47–52. 102 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer 4.3.5 Ett särskilt åtgärdsprogram för 2024–2026 Den nuvarande nationella strategin ersätter den strategi för att före- bygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som gällde mellan 2017 och 2026. Den tidigare nationella strategin operationaliserades genom tre åtgärdsprogram under strategiperioden. Regeringen beslutade i juni 2024 om det tredje åtgärdsprogrammet – för 2024–2026 – för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människo- handel.44 I åtgärdsprogrammet, som omfattar 132 åtgärder, lyfts fyra utvecklingsområden fram som kräver mer fokus för att ett kraftfullt och effektivt arbete ska säkerställas: 1. Ett lämnaprogram för att lämna destruktiva relationer. 2. Kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck. 3. Stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter. 4. Ökad kunskap om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärderna är indelade under sex målsättningar, utifrån regeringens prioriteringar, den nationella strategin och Istanbulkonventionen: 1. Övergripande åtgärder för en långsiktig och hållbar struktur för stöd, organisering och uppföljning. 2. Tidiga och förebyggande insatser, med fokus på barn och unga och hedersrelaterat våld och förtryck. 3. Återfallsförebyggande insatser med fokus på våldsutövare. 4. Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd till ut- satta. 5. Effektivare brottsbekämpning. 6. Förbättrad kunskap och metodutveckling. 44 A2024/00869. 103 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer SOU 2026:34 De åtgärder som syftar till att ge ökad kunskap om digitala dimen- sioner av våld återknyter till GREVIO:s rekommendationer på om- rådet. Regeringen konstaterar att kvinnor och män delvis utsätts för olika typer av kränkningar i digitala forum. Män utsätts oftare för mer traditionella former av brott, t.ex. hot och påhopp som gäller deras yrke och kompetens, medan kvinnor i betydligt större utsträck- ning utsätts för sexuella och sexistiska kränkningar som gäller deras person och kön. När det gäller unga är det vanligare bland tjejer än bland killar att ha fått frågan om att skicka sexuella eller avklädda bilder till någon på internet. Det är även vanligast att tjejer och icke- binära har skickat sådana bilder. Särskilt utsatta är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hbtqi-personer. Ett annat utvecklingsområde som identifieras i åtgärdsprogrammet för 2024–2026 är ett lämnaprogram för att lämna destruktiva relatio- ner. För den som är utsatt för våld i en nära relation eller hedersrela- terat våld och förtryck kan det finns många hindrande faktorer som gör att personen inte berättar om sin utsatthet och söker hjälp. Det behöver därför vara låga trösklar för att söka hjälp och det måste finnas samlad, lättillgänglig och motiverande information så att det är så enkelt som möjligt att komma ur en våldsam eller destruktiv livssitua- tion och sedan inte gå tillbaka. Vidare har identifierats att kunskapen om ekonomiskt våld behö- ver öka i syfte att våldsutsatta ska få rätt information, vägledning, stöd och skydd. Regeringen har därför gett flera myndigheter med klient- nära verksamheter i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiska aspekter av våld i nära relationer till sina målgrupper. Eftersom ekonomiskt våld kan utövas i olika kontexter och vissa grupper kan vara särskilt sårbara, ska insatserna målgruppsanpassas för att möta de utsattas individuella behov. Regeringen har inte tagit fram något motsvarande särskilt åtgärds- program kopplat till den nya nationella strategin. I stället ska priori- teringar på området redovisas i kommande budgetpropositioner. 4.4 Rådet för kvinnofrid I januari 2026 inrättade regeringen ett råd för att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor, Rådet för kvinnofrid. Arbetet i rådet vägleds av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor och rådet 104 SOU 2026:34 Sveriges arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en del av Regeringskansliet. I rådet ingår statsministern, justitiemi- nistern, socialministern, socialtjänstministern, jämställdhetsministern, rikspolischefen, chefen för Polismyndighetens nationella operativa avdelning, riksåklagaren, generaldirektörerna vid Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Jäm- ställdhetsmyndigheten samt chefen för avdelningen för vård och om- sorg vid Sveriges kommuner och regioner. Rådet leds av statsminis- tern.45 45 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/01/statsministern-inrattar-ett-rad- for-kvinnofrid/. 105 5 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt 5.1 Bakgrund Europeiska unionen bedriver ett långsiktigt och systematiskt arbete för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män inom unionen. Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering är cen- trala värden för unionen och grundläggande rättigheter enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)1 respektive artik- larna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga).2 År 2010 antog kommissionen ett meddelande om en strategi för jämställdhet under perioden 2010–2015. Strategin fokuserade fram- för allt på fem huvudområden. Ett av dessa inbegrep att avskaffa könsrelaterat våld.3 I december 2015 publicerade kommissionen dokumentet Strategiskt åtagande för jämställdhet 2016–2019.4 Bland de prioriteringar som angavs där återfanns att bekämpa könsrelaterat våld samt att skydda och stödja offren för sådant våld. År 2020 antog kommissionen ett meddelande om jämställdhetsstrategi för 2020– 2025.5 Under rubriken Stoppa det könsbaserade våldet anges att EU kommer att göra allt som står i dess makt för att förhindra och be- kämpa könsbaserat våld, stödja och skydda offren för sådana brott och ställa förövarna till svars för sitt våldsamma beteende. Europaparlamentet har antagit flera resolutioner som berör våld mot kvinnor. I en resolution, som antogs i november 2009, uppmana- 1 C 326/13, 26.10.2012 (konsoliderad version). 2 2012/C 326/02. 3 KOM (2010) 491. 4 SWD (2015) 0278. 5 COM (2020) 152. 107 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 des kommissionen att presentera en riktad och mer konsekvent plan för EU:s politik mot alla former av våld mot kvinnor.6 I en resolution om våld mot kvinnor, antagen i april 2011, efterfrågade parlamentet ett EU-direktiv mot könsrelaterat våld.7 Resolutionen uppmärksammar att våldtäkt och andra former av sexuellt våld mot kvinnor är straffbara handlingar som bör falla under allmänt åtal i samtliga medlemsstater. I en resolution antagen i februari 2014 om att motverka våld mot kvinnor begärde parlamentet återigen att kommissionen skulle pre- sentera en strategi och en handlingsplan inom EU för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor.8 I en resolution om olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor och hbtqi-personer, anta- gen i september 2021, anmodade parlamentet kommissionen att ut- vidga den rättsliga grunden för straffrättslig EU-lagstiftning så att den även omfattar könsbaserat våld och att lägga fram ett förslag till ett heltäckande direktiv om könsbaserat våld som genomför bl.a. nor- merna i Europarådets konvention den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbul- konventionen).9 År 2013 efterfrågade parlamentet i en resolution att medlemssta- terna och EU skulle ansluta sig till Istanbulkonventionen. Konventio- nen är det första juridiskt bindande instrumentet om våld mot kvinnor i Europa. Konventionen, som trädde i kraft i april 2014, har som syfte bl.a. att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Efter rådets beslut undertecknade EU Istanbulkonventionen den 13 juni 2017.10 Den 1 juni 2023 antog rådet, efter parlamentets god- kännande, ett beslut om att godkänna konventionen i den utsträck- ning den är tillämplig på unionens institutioner och offentliga förvalt- ning samt ett beslut om att godkänna den vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete samt asyl och non-refoulement, i den ut- sträckning de faller inom unionens exklusiva befogenhet.11 Konven- tionen trädde för EU:s del i kraft den 1 oktober 2023. Den 8 mars 2022 föreslog kommissionen ett nytt direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.12 För- 6 2010/C 285 E/07. 7 2010/2209(INI). 8 2013/2004(INL). 9 2021/2035(INL). 10 Rådets beslut (EU) 2017/865 och rådets beslut (EU) 2017/866. 11 Rådets beslut (EU) 2023/1075 och rådets beslut (EU) 2023/1076. 12 COM(2022) 105 final. 108 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt slaget syftade till att fastställa en heltäckande ram för att effektivt bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer i hela unionen. Det slutliga direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, är den första lagstiftningen på unionsnivå om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De nya reglerna trädde i kraft den 13 juni 2024, och medlemsstaterna har tre år på sig att genomföra dem. Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som i svensk version är bifogad till betänkandet som bi- laga 3, innehåller 95 skäl och 51 artiklar, indelade i sju kapitel. 5.2 Den rättsliga grunden för direktivet Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära rela- tioner har antagits med stöd av artiklarna 82.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Bestämmelserna är placerade i kapitel 4 om straffrättsligt samarbete. Som konstaterats i avsnitt 3.3 får Europaparlamentet och rådet, enligt artikel 82.2, genom direktiv fastställa minimiregler om det är nödvändigt för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskridande dimen- sion. I dessa minimiregler ska skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsliga traditioner och rättssystem beaktas. Minimireglerna – som inte ska hindra medlemsstaterna från att behålla eller införa en högre skyddsnivå för personer – ska omfatta a) ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna, b) personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet, c) brottsoffers rättigheter, d) andra specifika delar av det straffrättsliga förfarandet, vilka rådet i förväg har reglerat genom ett beslut; vid antagandet av detta beslut ska rådet besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. 109 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 Enligt artikel 83.1 får Europaparlamentet och rådet genom direktiv fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom områden med särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöver- skridande inslag till följd av brottens karaktär eller effekter eller av ett särskilt behov av att bekämpa dem på gemensamma grunder. I arti- keln anges de områden av brottslighet som omfattas av denna kom- petens, nämligen terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel, it-brottslighet och organiserad brottslighet. Därutöver ges en möjlig- het för rådet att, med hänsyn till brottslighetens utveckling, anta ett beslut där andra områden av brottslighet anges som uppfyller de krite- rier som avses i denna punkt. Ett sådant beslut ska fattas av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är inte utpekat vare sig i artikeln eller ett rådsbeslut som ett sådant område med särskilt allvarlig brottslighet som omfattas av EU:s lagstiftningskompetens. Det har därför inte varit möjligt att låta de materiellt straffrättsliga delarna av direktivet omfatta sådant våld i allmänhet. De krav på kri- minalisering som ställs upp i artiklarna 3–8 i direktivet (se vidare nedan) avser i stället sådana gärningar som har ansetts rymmas inom områdena sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn eller it-brotts- lighet. Det kan nämnas att kommissionens förslag även omfattade ett våldtäktsbrott som var avsett att omfatta visst sexuellt handlande mot en kvinna utan samtycke. Förslaget uppfattades av flertalet med- lemsstater som kontroversiellt bl.a. utifrån dess förhållande till den rättsliga grunden och något våldtäktsbrott finns inte med i det slut- ligen antagna direktivet. 5.3 Direktivets övergripande syften Syftet med direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer är att fastställa en heltäckande ram för att effektivt förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer i hela unionen. Det sker genom att åtgärder skärps eller införs avseende områdena fastställande av brottsrekvisit och påföljder, skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer, för- 110 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt bättrad datainsamling, förebyggande arbete, samordning och samarbete (skäl 1). I skäl 2 konstateras att jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering är centrala värden för unionen och grundlägg- ande rättigheter enligt artikel 2 i EU-fördraget respektive artiklarna 21 och 23 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga). Våld mot kvinnor och våld i nära relationer äventy- rar just dessa värden och rättigheter, urholkar kvinnors och flickors rätt till jämställdhet på livets alla områden och är ett hinder för deras likvärdiga delaktighet i samhälle och arbetsliv. Enligt skäl 3 är våld mot kvinnor och våld i nära relationer en kränk- ning av grundläggande rättigheter såsom rätten till människans värdig- het, rätten till liv och integritet, förbudet mot omänsklig eller förned- rande behandling eller bestraffning, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, rätten till frihet och säkerhet, rätten till skydd av per- sonuppgifter, rätten till icke-diskriminering, inbegripet på grund av kön, samt barnets rättigheter, vilka fastställs i EU:s rättighetsstadga och FN:s konvention om barnets rättigheter. På unionsnivå har det ansetts nödvändigt att ta fram en heltäck- ande uppsättning regler som på ett riktat sätt angriper det kvarstående problemet med våld mot kvinnor och våld i nära relationer och till- godoser de särskilda behoven hos brottsoffer som utsätts för sådant våld. De nuvarande bestämmelserna på unionsnivå och nationell nivå har nämligen visat sig vara otillräckliga för att effektivt bekämpa och förebygga våldet samt tillgodose de särskilda behoven hos brottsoff- ren. Genom direktivet stöds de internationella åtaganden som med- lemsstaterna har gjort för att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor och våld i nära relationer, bl.a. Istanbulkonventionen (skälen 4 och 5). I direktivet fastställs minimiregler för kriminalisering och påföljder avseende kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, delning av intimt eller manipulerat material utan samtycke, nätstalkning, nättrakasserier, s.k. nätblottning, och offentlig uppmaning till våld eller hat på nätet. De bestämmelser i direktivet som avser brottsoffers rättigheter bör vara tillämpliga på alla brottsoffer för brottsliga gärningar som utgör våld mot kvinnor eller våld i nära relationer och som är straffbara enligt unionsrätten eller nationell rätt. Detta inbegriper de nämnda brotten samt brottsliga gärningar som omfattas av andra unionsrättsakter. (Skäl 9.) Eftersom det rör sig om minimiregler står det medlemssta- terna fritt att anta eller behålla strängare straffrättsliga bestämmelser 111 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder. När det gäller be- stämmelserna i direktivet om brottsoffers rättigheter kan medlems- staterna införa eller behålla bestämmelser med högre krav, inbegripet krav på en högre nivå av skydd och stöd för brottsoffer. (Skäl 91.) Sverige har genomfört människohandelsdirektivet13, direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi14 samt brottsofferdirektivet15, vilka i vissa delar har motsvarande innehåll som direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De särskilda åtgärder med avseende på förebyggande samt skydd för och stöd till brottsoffer som föreskrivs i kapitlen 3, 4 och 5 i direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer gäller utöver de åtgärder som fastställs i de andra rättsakterna (artikel 46.2). 5.4 Närmare om direktivets innehåll Kapitel 1 – Allmänna bestämmelser I artikel 1 återfinns direktivets innehåll och tillämpningsområde. Där anges att det i direktivet fastställs regler för att förebygga och be- kämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer och vidare att direktivet fastställer minimiregler om dels fastställandet av brotts- rekvisit och påföljder på områdena sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn samt it-brottslighet (punkt 1 a), dels rättigheter för brotts- offer för alla former av våld mot kvinnor eller våld i nära relatio- ner före, under och en lämplig tid efter straffrättsliga förfaranden (punkt 1 b), och dels skydd av och stöd till brottsoffer, förebyggande åtgärder och tidig intervention (punkt 1 c). Vidare klargörs att kapi- tel 3–7 är tillämpliga på alla brottsoffer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer, oavsett kön, och att sådana brottsoffer är alla brotts- offer som utsatts för gärningar som straffbelagts enligt kapitel 2 och brottsoffer som utsatts för andra våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer som straffbelagts enligt andra unionsrättsakter eller nationell rätt (punkt 2). 13 Direktiv 2011/36/EU. 14 Direktiv 2011/93/EU. 15 Direktiv 2012/29/EU. 112 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt Artikel 2 innehåller definitioner av begreppen våld mot kvinnor, våld i nära relationer, brottsoffer, värdtjänstleverantör, leverantör av förmedlingstjänster, barn, närstående och behörig myndighet. Våld mot kvinnor definieras som alla handlingar som innebär köns- relaterat våld som riktas mot kvinnor eller flickor på grund av att de är kvinnor eller flickor eller som i oproportionell grad drabbar kvinnor eller flickor, som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sex- uellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang (punkt a). Våld i nära relationer definieras som alla handlingar som innebär fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt våld som förekommer inom familjen eller i hemmiljön, oavsett om det föreligger biologiska eller juridiska familjeband eller inte, eller mellan makar eller partner eller före detta makar eller partner, oavsett om gärningspersonen delar eller har delat bostad med brottsoffret eller inte (punkt b).16 Brottsoffer är en person, oavsett kön, som åsamkats skada som en direkt följd av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, inbegri- pet barn som åsamkats skada för att de har bevittnat våld i nära rela- tioner (punkt c). Kapitel 2 – Brott som rör sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn samt it-brottslighet Enligt artikel 3 (kvinnlig könsstympning) ska följande uppsåtliga gärningar vara straffbelagda: a) Att skära bort, t.ex. genom infibulation, eller på annat sätt stympa hela eller delar av de yttre eller inre blygdläpparna eller klitoris. b) Att tvinga eller förmå en kvinna eller en flicka att genomgå någon av de handlingar som anges i led a. Enligt artikel 4 (tvångsäktenskap) ska följande uppsåtliga gärningar vara straffbelagda: a) Att tvinga en vuxen eller ett barn att ingå äktenskap. 16 För en ytterligare analys av begreppen våld mot kvinnor och våld i nära relationer i olika sammanhang, se Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld (SOU 2024:21 s. 50–54 och 61–62). 113 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 b) Att genom vilseledande förmå en vuxen eller ett barn att resa till territoriet i ett annat land än det där personen bor, i syfte att tvinga denna vuxna person eller detta barn att ingå äktenskap. Enligt artikel 5.1 (delning av intimt eller manipulerat material utan samtycke) ska följande uppsåtliga gärningar vara straffbelagda: a) Att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) göra bilder, videofilmer eller liknande material som visar hand- lingar med uttrycklig sexuell innebörd eller en persons intima kroppsdelar tillgängliga för allmänheten utan den personens sam- tycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada. b) Att framställa, manipulera eller ändra bilder, videofilmer eller lik- nande material som får det att framstå som att en person deltar i handlingar med uttrycklig sexuell innebörd, och därefter med hjälp av IKT göra det tillgängligt för allmänheten, utan den personens samtycke, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den perso- nen allvarlig skada. c) Att hota att utföra någon av de gärningar som avses i led a eller b i syfte att tvinga en person att utföra, gå med på eller avstå från en viss handling. Av artikel 5.2 följer att punkt 1 a och b inte påverkar skyldigheten att respektera de rättigheter, friheter och principer som avses i arti- kel 6 i EU-fördraget och gäller utan att det påverkar tillämpningen av grundläggande principer med anknytning till yttrandefriheten och informationsfriheten samt friheten för konsten och vetenskapen enligt unionsrätten eller nationell rätt. Enligt artikel 6 (nätstalkning) ska sådana uppsåtliga gärningar vara straffbelagda som består i att, med hjälp av IKT, vid upprepade till- fällen eller varaktigt ställa en person under övervakning, utan den personens samtycke eller utan lagligt tillstånd, i syfte att spåra eller övervaka den personens rörelser och handlingar, om gärningarna sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig skada. Enligt artikel 7 (nättrakasserier) ska följande uppsåtliga gärningar vara straffbelagda: 114 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt a) Att med hjälp av IKT vid upprepade tillfällen eller varaktigt upp- träda hotfullt mot en person, åtminstone när gärningen inbegriper hot om att begå brott, om gärningen sannolikt kommer att få den personen att känna allvarlig fruktan för sin egen eller närståendes säkerhet. b) Att tillsammans med andra, med hjälp av IKT, på ett allmänt till- gängligt sätt uppträda hotfullt eller kränkande mot en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den personen allvarlig psykisk skada. c) Att med hjälp av IKT skicka en oönskad bild eller videofilm eller annat liknande oönskat material föreställande könsorgan till en person, om gärningen sannolikt kommer att åsamka den perso- nen allvarlig psykisk skada. d) Att med hjälp av IKT göra material tillgängligt för allmänheten som innehåller personuppgifter om en person, utan den personens samtycke, i syfte att uppmana andra att åsamka den personen fysisk eller allvarlig psykisk skada. Enligt artikel 8.1 (offentlig uppmaning till våld eller hat på nätet) ska det vara straffbelagt att uppsåtligen uppmana till våld eller hat mot en grupp personer eller en medlem av en grupp, utpekad med åbero- pande av kön, genom att med hjälp av IKT offentligt sprida material med en sådan uppmaning. Av artikel 8.2 följer att vid tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna välja att straffa enbart gärningar som antingen begås på ett sådant sätt att de är ägnade att vara störande för allmän ordning eller som är hotfulla, otillbörliga eller kränkande. Artikel 9 reglerar ansvar för anstiftan, medhjälp och försök. Enligt punkt 1 ska anstiftan till de brott som avses i artiklarna 3–6 och artikel 7 första stycket b vara straffbelagd. Enligt punkt 2 ska medhjälp till de brott som avses i artikel 3 första stycket a samt artiklarna 4–8 vara straffbelagd. Enligt punkt 3 ska försök att begå de brott som avses i artiklarna 3 och 4 vara straffbelagt. I artikel 10 finns bestämmelser om påföljder. Enligt punkt 1 ska de brott som avses i artiklarna 3–9 vara belagda med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder. Enligt punkt 2 ska de brott som avses i artikel 3 vara belagda med ett maximistraff på minst fem års fängelse. 115 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 Enligt punkt 3 ska de brott som avses i artikel 4 vara belagda med ett maximistraff på minst tre års fängelse. Enligt punkt 4 ska de brott som avses i artiklarna 5 och 6, artikel 7 första stycket a, b och d samt artikel 8 vara belagda med ett maximi- straff på minst ett års fängelse. I artikel 11 regleras försvårande omständigheter. Medlemsstaterna ska säkerställa att en eller flera av de uppräknade omständigheterna, i den mån dessa inte ingår i brottsrekvisiten för de brott som avses i artiklarna 3–8 och i enlighet med nationell rätt, kan betraktas som försvårande omständigheter. Artikel 12 innehåller bestämmelser om medlemsstaternas behörig- het, dvs. domsrätt. Bland annat ska medlemsstaterna säkerställa att deras behörighet beträffande de brott som avses i artiklarna 5–9 om- fattar situationer i vilka brottet begås med hjälp av IKT till vilken åt- komsten skett från deras territorium, oavsett om leverantören av för- medlingstjänster är baserad inom deras territorium eller inte. Enligt artikel 13 ska preskriptionstider gälla som möjliggör utred- ning, åtal, rättegång och dom i fråga om de brott som avses i artik- larna 3–9 under tillräckligt lång tid efter det att brotten begåtts för att dessa brott ska kunna hanteras effektivt. Preskriptionstiden ska stå i proportion till hur allvarligt brottet är. Om brottsoffret är ett barn ska preskriptionstiden för de brott som avses i artikel 3 tidigast börja löpa från det att brottsoffret uppnår arton års ålder. Kapitel 3 – Skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning Särskilda bestämmelser om anmälningsförfarandet i fall av våldshand- lingar mot kvinnor eller våld i nära relationer finns i artikel 14. Bland annat ska personal inom hälso- och sjukvården som omfattas av tyst- nadsplikt kunna göra en anmälan till behöriga myndigheter om de har rimlig anledning att anta att det finns en överhängande risk att allvarlig fysisk skada kommer att åsamkas en person till följd av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. (Se vidare skäl 33.) De nät- brott som avses i artiklarna 5–8 ska kunna anmälas på nätet eller genom annan åtkomlig och säker IKT och bevisning som har anknytning till anmälan ska kunna laddas upp genom samma kanaler. I artikeln regleras också brottsoffers rätt till rättshjälp. (Se vidare skäl 30.) 116 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt I artikel 15 finns bestämmelser med krav hänförliga till utredning och lagföring av våldshandlingar mot kvinnor eller våld i nära relatio- ner. Personer, enheter eller avdelningar som utreder och väcker åtal i sådana fall ska ha adekvat sakkunskap i dessa frågor och effektiva utredningsverktyg till sitt förfogande. Enligt artikel 16 ska en individuell bedömning göras så tidigt som möjligt för att fastställa det särskilda skyddsbehovet hos åtminstone brottsoffer som utsatts för sexuellt våld och våld i nära relationer. Be- höriga myndigheter ska vidta adekvata skyddsåtgärder, med vederbör- lig hänsyn till den individuella bedömningen. (Se vidare skälen 38 och 39.) Vidare ska närstående förutsättas ha särskilda skyddsbehov utan att behöva genomgå en individuell bedömning, såvida det inte finns indikationer på att den närstående saknar sådant behov. Med beaktande av den individuella bedömningen av brottsoffers skyddsbehov ska behöriga myndigheter enligt artikel 17 även bedöma brottsoffrets – och närståendes – individuella stödbehov. I artikel 18 regleras brottsoffers rätt att kontaktas av stödtjänster, inklusive specialiserade stödtjänster, om de bedömningar som avses i artiklarna 16 och 17 fastställer att särskilda stöd- eller skyddsbehov föreligger, eller om brottsoffret begär stöd. Särskilda bestämmelser om akuta förbudsåtgärder, kontaktförbud och skyddsorder finns i artikel 19. Bestämmelserna innehåller bl.a. ett krav på att behöriga myndigheter ges befogenhet att utfärda kon- taktförbud eller skyddsorder för att så länge det är nödvändigt erbjuda brottsoffer skydd mot alla våldshandlingar som omfattas av direktivet. Överträdelser av akuta förbudsåtgärder, kontaktförbud eller skydds- order ska vara föremål för effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga eller icke-straffrättsliga påföljder. (Se vidare skälen 44 och 45.) Artikel 20 föreskriver att i samband med straffrättsliga förfaranden ska bevisning som rör brottsoffrets tidigare sexuella beteende eller andra aspekter av brottsoffrets privatliv vara tillåten endast när det är relevant och nödvändigt (se vidare skäl 48). Artikel 21 innehåller riktlinjer som får utfärdas för brottsbekäm- pande myndigheter, inklusive riktlinjer för åklagare, i fråga om fall som rör våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. För att säker- ställa att riktlinjerna uppdateras på lämpligt sätt ska de vid behov ses över, med beaktande av hur de tillämpas i praktiken. (Se vidare skäl 49.) 117 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 Medlemsstaterna ska enligt artikel 22 utse ett eller flera nationella organ som ska offentliggöra rapporter om och lämna rekommenda- tioner i frågor som rör våld mot kvinnor och våld i nära relationer, bl.a. genom att samla in befintlig god praxis, samt utbyta tillgänglig information med relevanta organ på europeisk nivå, t.ex. Europeiska jämställdhetsinstitutet. Särskilda bestämmelser om åtgärder för att avlägsna visst online- material finns i artikel 23. Bland annat föreskrivs att det ska vara möj- ligt för behöriga myndigheter att utfärda bindande rättsliga före- lägganden att avlägsna eller göra oåtkomligt material som är allmänt tillgängligt online enligt vad som avses i artikel 5.1 a och b samt artik- larna 7 och 8 i direktivet. Det faktum att materialet avlägsnas eller görs oåtkomligt ska inte hindra behöriga myndigheter från att, utan onödigt dröjsmål, inhämta eller säkra den bevisning som krävs för att utreda och väcka åtal för ett brott som avses i de nämnda artik- larna. (Se vidare skäl 55.) Av artikel 24 följer att brottsoffer ska ha rätt att, i enlighet med nationell rätt, begära fullt skadestånd från gärningspersoner för skador som är en följd av brott i form av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. När så är lämpligt ska medlemsstaterna säkerställa att brottsoffer kan få ett beslut om skadestånd i samband med det straff- rättsliga förfarandet. Kapitel 4 – Stöd till brottsoffer Av artikel 25 framgår att de specialiserade stödtjänster som avses i artiklarna 8.3 och 9.3 i brottsofferdirektivet ska vara tillgängliga för brottsoffer, oavsett om de har gjort en formell anmälan eller inte. Vidare anges i artikeln vilket stöd de specialiserade stödtjänsterna ska erbjuda och det föreskrivs att stödtjänsterna ska tillhandahållas personligen, anpassas till brottsoffrens behov och vara lättillgängliga och lättåtkomliga, inbegripet online eller med hjälp av andra lämpliga metoder, såsom IKT. I artiklarna 26–28 finns särskilda bestämmelser om specialiserat stöd till brottsoffer som utsatts för sexuellt våld (artikel 26), kvinnlig könsstympning (artikel 27) och sexuella trakasserier i arbetslivet (artikel 28). Det stöd som tillhandahålls till brottsoffer som utsatts för sexuellt våld eller kvinnlig könsstympning ska vara kostnadsfritt. 118 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt Brottsoffer som utsatts för sexuellt våld ska bl.a. ha tillgång till medi- cinska och rättsmedicinska undersökningar. Brottsoffer som utsatts för kvinnlig könsstympning ska bl.a. tillhandahållas gynekologisk, sexologisk och psykologisk vård samt traumavård och rådgivning. Rådgivning ska vara tillgänglig för brottsoffer och arbetsgivare i fall av sexuella trakasserier i arbetslivet som utgör ett brott enligt natio- nell rätt. Av artikel 29 följer att nationella stödlinjer som är kostnadsfria och bemannade dygnet runt alla dagar i veckan ska vara tillgängliga för att ge information och råd till brottsoffer. De tjänster som avses ska vara tillgängliga för slutanvändare med funktionsnedsättning. (Se vidare skäl 66.) I artikel 30 finns krav på att skyddade boenden och andra tillfälliga boenden som föreskrivs i artikel 9.3 a i brottsofferdirektivet särskilt ska tillgodose behoven hos brottsoffer som utsätts för våld i nära rela- tioner och sexuellt våld, inbegripet behoven hos brottsoffer som löper en ökad risk att utsättas för våld (se vidare skäl 67). Stödet till barn som är brottsoffer ska enligt artikel 31 vara specia- liserat, anpassat till barnets ålder, utvecklingsbehov och individuella situation och ta hänsyn till barnets bästa. Ett barn ska få specifikt lämpligt stöd så snart behöriga myndigheter har rimliga skäl att anta att barnet kan ha utsatts för, eller kan ha bevittnat, våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. Barn som är brottsoffer ska få åldersanpassad sjukvård och emotionellt, psykosocialt, psykologiskt och utbildnings- mässigt stöd som är särskilt anpassat till barnets utvecklingsbehov och individuella situation, samt annat lämpligt stöd som är särskilt anpassat till situationer där det har förekommit våld i nära relationer. Enligt artikel 32 ska de relevanta behöriga myndigheterna ha till- gång till information om våld mot kvinnor eller våld i nära relationer som involverar barn, i den mån det är nödvändigt för att denna infor- mation ska kunna beaktas vid bedömningen av barnets bästa inom ramen för civilrättsliga förfaranden som rör sådana barn. I artikel 33 finns särskilda bestämmelser om riktat stöd till brotts- offer med intersektionella behov och riskutsatta grupper (se vidare skälen 71 och 72). 119 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 Kapitel 5 – Förebyggande arbete och tidig intervention I artikel 34 föreskrivs en skyldighet för medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom att anta en omfattande flernivåstrategi (se vidare skäl 73). Förebyggande åtgärder ska bl.a. omfatta genomförande av eller stöd till riktade informationskampanjer eller informationspro- gram som riktar sig till personer från tidig ålder, vilka får omfatta forsknings- och utbildningsprogram för att öka allmänhetens med- vetenhet om och kunskap om de olika yttringarna av och grundorsa- kerna till alla former av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, behovet av förebyggande arbete och, i lämpliga fall, konsekvenserna av sådant våld, särskilt för barn. Särskilda bestämmelser finns om vad de förebyggande åtgärderna särskilt ska syfta till och inriktas på. (Se vidare skälen 74 och 75.) Artikel 35 ålägger medlemsstaterna en skyldighet att vidta särskilda åtgärder för att förebygga våldtäkt och främja samtyckets centrala roll i sexuella relationer. De informationskampanjer eller informa- tionsprogram som avses ska särskilt syfta till att öka kunskapen om att sex utan samtycke betraktas som ett brott. Artikel 36 innehåller bestämmelser om utbildnings- och informa- tionsinsatser till tjänstepersoner som i sitt arbete sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer, såsom poliser och domstols- personal. Utbildningsinsatser ska främjas eller erbjudas för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och utbildningsväsendet som sannolikt kommer att komma i kontakt med brottsoffer, liksom för domare och åklagare som arbetar med straffrättsliga förfaranden och utredningar. (Se vidare skälen 77–79.) Enligt artikel 37 ska riktade interventionsprogram inrättas för att förebygga och minimera risken att personer utövar våld mot kvinnor och våld i nära relationer eller att de återfaller. Personer som begått våldtäkt ska uppmuntras att delta i ett sådant interventionsprogram. Kapitel 6 – Samordning och samarbete I artikel 38 finns bestämmelser om samordning av politik på området våld mot kvinnor och våld i nära relationer och utseende eller in- rättande av samordningsorgan för det syftet. Medlemsstaterna ska anta och genomföra nationell, effektiv, heltäckande och samordnad 120 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt politik som innefattar alla lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Vidare ska medlemsstaterna utse eller inrätta ett eller flera offentliga organ som ska ansvara för att samordna, genomföra, övervaka och utvärdera politik och åtgärder för att förhindra och bekämpa alla former av våld som omfattas av direktivet. Politiken ska samordnas på central nivå och, när så är lämpligt, på regional eller lokal nivå, i enlighet med befogenhetsfördelningen i den berörda medlemsstaten. (Se vidare skäl 83.) Artikel 39 innehåller krav på att medlemsstaterna ska anta natio- nella handlingsplaner för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt föreskriver att handlingspla- nerna ska ses över och uppdateras för att säkerställa att de förblir relevanta. Enligt artikel 40 ska medlemsstaterna inrätta lämpliga mekanismer för att säkerställa effektiv samordning och samverkan mellan relevanta myndigheter, byråer och organ, däribland ombudsmän, lokala och regionala myndigheter, brottsbekämpande organ, rättsvårdande myn- digheter, utan att det påverkar rättsväsendets oberoende, stödtjänster, särskilt specialiserade stödtjänster för kvinnor, icke-statliga organisa- tioner, socialtjänst, däribland myndigheter som ansvarar för stöd och skydd av barn, utbildningsinstitutioner och vårdgivare, arbetsmark- nadens parter, utan att det påverkar deras självständighet, samt andra relevanta organisationer och enheter, när det gäller att skydda brotts- offer från våld mot kvinnor och våld i nära relationer och att stödja dem. Medlemsstaterna ska enligt artikel 41 samarbeta och hålla regel- bundna samråd med organisationer i det civila samhället, däribland icke-statliga organisationer som arbetar med brottsoffer (se vidare skäl 84). Enligt artikel 42 ska medlemsstaterna uppmuntra till samarbete kring självreglering mellan berörda leverantörer av förmedlingstjäns- ter, såsom upprättande av uppförandekoder (se vidare skäl 86). Artikel 43 innehåller bestämmelser om samarbete mellan medlems- staterna, i syfte att förbättra genomförandet av direktivet. I artikel 44 föreskrivs att medlemsstaterna ska ha ett system för insamling, utveckling, produktion och spridning av statistik om våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. I artikeln anges vad denna statistik minst ska omfatta samt hur statistik ska delas på unionsnivå. 121 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 Kapitel 7 – Slutbestämmelser Enligt artikel 45 är medlemsstaterna skyldiga att inom ramen för kom- missionens arbete med rapportering och översynen av direktivet över- lämna all relevant information om hur direktivet fungerar. Artikel 46 reglerar direktivets förhållande till andra rättsakter. I artikel 47 klargörs att direktivet inte ska påverka särskilda an- svarssystem med avseende på de grundläggande principerna för press- frihet och yttrandefrihet i skyddade medier som finns i medlems- staterna före genomförandetidens utgång, under förutsättning att sådana system kan tillämpas i full överensstämmelse med EU:s rät- tighetsstadga. Artikel 48 föreskriver att genomförandet av direktivet inte ska utgöra en grund för att motivera en sänkning av skyddsnivån för brottsoffer. Enligt artikel 49 ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmel- ser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 14 juni 2027. Artikeln anger även att medlems- staterna vid antagandet eller offentliggörandet av de nationella be- stämmelserna ska hänvisa till direktivet. I artiklarna 50 och 51 föreskrivs att direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter offentliggörandet och att direktivets adressater är medlemsstaterna. 5.5 Begreppsbildningen i direktivets kapitel 3–7 Artiklarna 14–24 utgör alltså kapitel 3 i direktivet (Skydd för brotts- offer och tillgång till rättslig prövning). Kapitel 4 (Stöd till brotts- offer) består av artiklarna 25–33 och kapitel 5 (Förebyggande arbete och tidig intervention) av artiklarna 34–37. Artiklarna 38–44 utgör kapitel 6 (Samordning och samarbete). I kapitel 7, artiklarna 45–51, finns slutbestämmelser. Kapitlen är tillämpliga på alla brottsoffer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer, oavsett kön. Sådana brottsoffer är alla brottsoffer som utsatts för gärningar som straff- belagts enligt kapitel 2 och brottsoffer som utsatts för andra vålds- handlingar mot kvinnor eller våld i nära relationer som straffbelagts 122 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt enligt andra unionsrättsakter17 eller nationell rätt. (Artikel 1.2.) Brottsofferbegreppet behandlas närmare nedan. Många av bestämmelserna i kapitlet avser behöriga myndigheter. Av relevant skälstext framgår att det med behöriga myndigheter bör avses den eller de myndigheter som i enlighet med nationell rätt har utsetts som behöriga att utföra en uppgift som föreskrivs i direktivet. Varje medlemsstat bör fastställa vilka myndigheter som ska vara be- höriga att utföra var och en av dessa uppgifter.18 5.6 Närmare om definitionen av brottsoffer Regleringen i kapitel 3–7 avser alltså brottsoffer. Med brottsoffer avses enligt artikel 2 c en person, oavsett kön, som åsamkats skada som en direkt följd av våld mot kvinnor eller våld i nära relationer, inbegripet barn som åsamkats skada för att de har bevittnat våld i nära relationer. Om inget annat anges i direktivet bör alla brottsoffer åtnjuta de rättigheter som rör skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer och förebyggande åtgärder.19 Brottsofferdefinitionen är komplex och innehåller flera begrepp som i sig är definierade i direktivet. Med ett barn avses en person som är under arton år (artikel 2 f). Våld mot kvinnor omfattar enligt direk- tivet alla handlingar som innebär könsrelaterat våld som riktas mot kvinnor eller flickor på grund av att de är kvinnor eller flickor eller som i oproportionell grad drabbar kvinnor eller flickor, som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sam- manhang (artikel 2 a). Med våld i nära relationer förstås alla hand- lingar som innebär fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt våld som förekommer inom familjen eller i hemmiljön, oavsett om det föreligger biologiska eller juridiska familjeband eller inte, eller mellan 17 Det är något missvisande att tala om gärningar och våldshandlingar som straffbelagts enligt kapitel 2 respektive andra unionsrättsakter. Den rättsliga grunden för EU att anta straffbestäm- melser, artikel 83 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, innebär att unionen genom direktiv får fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom vissa områden. Själva kriminaliseringen sker därmed genom den nationella rätt som införlivar direktivet. 18 Skäl 14. 19 Skäl 12. 123 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt SOU 2026:34 makar eller partner eller före detta makar eller partner, oavsett om gärningspersonen delar eller har delat bostad med brottsoffret eller inte (artikel 2 b). Direktivet ställer inget krav på att definitionen av brottsoffer som sådan ska införlivas i nationell rätt. Det direktivet kräver är i stället att de personer som omfattas av definitionen tillförsäkras de rättig- heter som direktivet anger. I svensk rätt förekommer begreppet brotts- offer i vissa författningar, t.ex. i socialtjänstlagen (2025:400). Det finns dock inte någon tydlig definition av begreppet.20 I författningar som reglerar det straffrättsliga förfarandet används i stället begreppet målsägande. Med målsägande avses enligt 20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken den mot vilken ett brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada. Vid genomförandet av brottsofferdirektivet bedömdes direktivets krav i fråga om begreppet brottsoffer (artikel 2) vara uppfyllda. Defi- nitionen av brottsoffer i brottsofferdirektivet är (i) en fysisk person som lidit fysisk, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust som en direkt följd av ett brott, och (ii) familjemedlemmar till en per- son vars död var en direkt följd av ett brott, och som har lidit skada av den personens död. Det konstaterades vid genomförandet att mål- sägandebegreppet är mer omfattande än brottsofferbegreppet enligt brottsofferdirektivet och omfattar alla fysiska personer som lidit fysisk, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust som en direkt följd av ett brott.21 Det svenska målsägandebegreppet bedöms motsvara definitionen av brottsoffer även i direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Även om definitionerna här och i brotts- offerdirektivet inte är identiska kan det konstateras att båda defini- tionerna utgår från den som lidit skada (eller förlust) som en direkt följd av brott. En skillnad mot brottsofferdirektivet är att typen av skada inte preciseras. Den öppnare formuleringen får dock uppfattas som en förenkling snarare än en indikation på en avsikt att låta defi- nitionen omfatta fler skadetyper än brottsofferdirektivet; en sådan avsikt skulle rimligen ha kommit till tydligare uttryck i artikel- eller skältext. Som nämnts omfattar målsägandebegreppet alla fysiska per- soner som lidit fysisk, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk 20 I 13 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen anges att socialnämnden ska erbjuda brotts- offerstöd och att insatsen kan riktas till ”både den som har utsatts för brott” och ”dennes närstående”. 21 Prop. 2014/15:77 s. 11–14 och Ds 2014:14 s. 41–42. 124 SOU 2026:34 Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer – en översikt förlust – dvs. de skadetyper brottsofferdirektivet nämner – som en di- rekt följd av ett brott, således också brott som avser våld mot kvinnor eller våld i nära relationer. Det kan noteras att definitionerna av våld mot kvinnor och våld i nära relationer inte är uttryckligen begränsade till att avse brottsliga gärningar. Detta skulle kunna vara problematiskt med tanke på att våldsbegreppet inte är begränsat till fysiskt våld – som omfattas av en i praktiken heltäckande kriminalisering i svensk rätt – utan även avser t.ex. ekonomiskt våld. Inte heller definitionen av brottsoffer – som i de övriga språkversioner utredningen har kunnat tillgodogöra sig motsvaras av ordet för offer utan närmare specificer- ing – hänvisar för övrigt till brott. Definitionerna ska dock förstås utifrån de avgränsningar som följer av artikel 1.2, där direktivets tillämpningsområde begränsas till våldshandlingar som straffbelagts i unionsrätten eller nationell rätt.22 Och när definitionerna läses till- sammans med avgränsningen av tillämpningsområdet, blir det tydligt att de materiella bestämmelserna i direktivets kapitel 3–7 i vart fall som utgångspunkt enbart behöver tillämpas på offer för straffbelagt våld (enligt det breda våldsbegrepp som används i definitionerna av våld mot kvinnor och våld i nära relationer). Vid genomförandet av brottsofferdirektivet anfördes – som svar på remissynpunkter om att målsägandebegreppet borde utvidgas – att det direktivet inte uppställer något krav på att personer som inte direkt berörs av ett brott, t.ex. bevittnar ett brott, ska omfattas av rättigheterna och inte heller något krav på att barn i sådana situatio- ner ska omfattas av rättigheterna. I det här direktivet anges emellertid barn som bevittnat våld i nära relationer som ett exempel på perso- ner som åsamkats skada som en direkt följd av våld (”inbegripet barn som åsamkats skada för att de har bevittnat våld i nära relationer”). Mot den bakgrunden kan det konstateras att barn som åsamkats skada för att de har bevittnat våld i nära relationer i vissa fall är målsägande i förhållande till barnfridsbrott, enligt straffbestämmelsen i 4 kap.

28 § endast är tillämplig i förhållande till myndigheter kan inte en 112 Vid behandling för att lämna ut personuppgifter för ändamål utanför lagens tillämpnings- område ska GDPR tillämpas i stället. Prövningen av om behandlingen är tillåten ska alltså då göras med utgångspunkt i GDPR:s bestämmelser och de ytterligare kraven på nödvändighet och proportionalitet (prop. 2017/18:232 s. 451). 284 SOU 2026:34 Skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning (artiklarna 14–24) myndighet lämna över sekretesskyddade uppgifter till stödtjänster som är enskilda aktörer, utan i så fall krävs att även 10 kap. 2 § är tillämplig, vilket sällan lär vara fallet. Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilda samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där (10 kap. 1 §). Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilda själv, om inte annat anges i OSL (12 kap. 1 §). En enskild kan också helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i lagen (12 kap. 2 §). Sekretessbelagda uppgifter kan således över- lämnas till en privat organisation eller en myndighet som ägnar sig åt brottsstödjande verksamhet om den enskilda samtycker till det.113 Den ordning som gäller vid anmälningsförfarandet hos polisen (se avsnitt 7.5.2.1) är att polisen informerar brottsoffer om stödtjänster och att dessa stödtjänster kontaktar brottsoffret för att erbjuda stöd. När brottsoffer samtycker till att bli förmedlad till en brottsoffer- stödjande verksamhet kan polisen dela de personuppgifter som behövs för att stödorganisationen ska kunna ta kontakt.114 Personuppgifter för barn under femton år som är brottsoffer överförs inte.115 Ett skäl till det är att barn under femton år inte generellt anses ensamma kunna lämna giltigt samtycke till behandling av personuppgifter utan då krävs även samtycke från barnets vårdnadshavare och Polismyndig- hetens utredningssystem inte är anpassat efter sådant samtycke. Vidare kan en vårdnadshavare också vara gärningsperson.116 Att personuppgifter för brottsoffer som är under femton år inte över- förs är inte nödvändigtvis något problem om det kan säkerställas att barnen får lämpligt stöd och skydd ändå. Det centrala är att behöriga myndigheter vid behov ska kunna hänvisa barn som är brottsoffer till stödtjänster. (Jfr även artikel 18.3.) Polismyndigheten har rutiner för att barn ska informeras om det stöd de kan få på andra sätt, t.ex. i sam- band med förhör117 och, som redovisats ovan (se avsnitt 7.5.2.3) finns mekanismer för hur barn som är brottsoffer ska hänvisas till stöd- tjänster. Direktivets krav får därmed anses uppfyllt även beträffande 113 Prop. 2000/01:79 s. 27–28. 114 Sedan en tid sker alltså denna förmedling av kontaktuppgifter till Brottsofferjouren Sverige (BOJ) som sedan vidareförmedlar till andra brottsofferstödjande verksamheter. 115 Polismyndighetens rapport, Uppdrag om ett stärkt stöd till brottsoffer och vittnen. Redo- visning av regeringsuppdrag Ju2024/02472 s. 6. 116 Polismyndighetens rapport s. 6. 117 Ibid. 285 Skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning (artiklarna 14–24) SOU 2026:34 barn under femton år. Dock finns skäl att nämna att Polismyndig- heten har identifierat att informationslämning och förmedling till stödorganisationer för barn under femton år behöver förbättras och att det finns behov av att göra en genomlysning av hantering och rutiner för att omhänderta barn under femton års behov.118 Direktivets krav i fråga om överföring av personuppgifter till stöd- tjänster bedöms utifrån detta vara uppfyllt. 7.5.2.5 Lagring av personuppgifter (punkt 5) Punkten innebär att stödtjänster ska lagra personuppgifter under så lång tid som är nödvändigt för att tillhandahålla stödet och under alla omständigheter i högst fem år efter den sista kontakten mellan stödtjänsterna och brottsoffret. Enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR får person- uppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ända- mål för vilka personuppgifterna behandlas (artikel 5.1 e).119 Därefter måste personuppgifterna avidentifieras eller raderas. I relevant skäls- text till förordningen rekommenderas den personuppgiftsansvariga att införa tidsfrister för radering eller för regelbunden kontroll för att säkerställa att personuppgifter inte sparas längre än nödvändigt.120 GDPR är tillämplig på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Alla verksamheter som ansvarar för sådan behandling av personuppgifter måste alltså följa GDPR. I fråga om stödtjänster omfattar den skyldigheten såväl kommunernas social- nämnder och andra offentliga aktörer som civilsamhällets organisa- tioner som tillhandahåller stöd till brottsoffer. Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten innehåller bestäm- melser som kompletterar GDPR när det gäller sådan personuppgifts- behandling. 118 Polismyndighetens rapport s. 17. 119 Under längre period får personuppgifter lagras i den mån som personuppgifterna enbart behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forsknings- ändamål eller vissa statistiska ändamål, under förutsättning att de lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs enligt GDPR genomförs för att säkerställa den registrer- ades rättigheter och friheter. 120 Skäl 39. 286 SOU 2026:34 Skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning (artiklarna 14–24) Socialnämnden i en kommun har det övergripande ansvaret för att erbjuda brottofferstöd. Därutöver har även hälso- och sjukvården samt andra myndigheter i viss utsträckning ett sådant ansvar. Stödet ges då ofta i samverkan med socialnämnden. I praktiken tillhanda- hålls en betydande del av brottsofferstödet av civilsamhällets organisa- tioner, främst kvinno- och tjejjourer samt andra brottsofferjourer. När organisationer i civilsamhället utför stödinsatser på uppdrag av socialnämnden gäller socialtjänstens regelverk i tillämpliga delar de verksamheter som organisationerna bedriver (1 kap. 2 § första stycket 1 socialtjänstlagen).121 Som framgår av redogörelsen i kapitel 8 om direktivets bestämmelser om stöd till brottsoffer är det främst social- nämnderna och civilsamhällets organisationers brottsofferstödjande verksamheter samt verksamheter inom hälso- och sjukvården som till- handahåller sådant stöd som avses i direktivet. Att hälso- och sjuk- vården nämns i sammanhanget visar att även verksamheter vars huvudsakliga uppgift inte är att erbjuda brottsofferstöd kan tillhanda- hålla en stödtjänst. Inom all socialtjänst122 gäller att handläggningen av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras. Det som ska dokumenteras är beslut och åtgärder i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. (14 kap. 3 § socialtjänst- lagen.) Insatser har samma innebörd som i 10 kap. 1 §, dvs. rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.123 Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning (14 kap. 4 §). Vidare får social- nämnden, om det finns särskilda skäl, besluta att uppgifter som kan röja den enskildas identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § (14 kap.

§ 43 Grundläggande granskning BUN 2025 BUN/2025:197 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Godkänna upprättade synpunkter på de inkomna slutsatserna i revisionsrapporten 2025. Ärendet Revisorer har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Slutsats Revisionens bedömning är att nämnden delvis vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Barn- och utbildningsnämndens svar: Ett utvecklingsarbete har påbörjats på kommunövergripande nivå så att effekten av aktiviteter och insatser ska kunna följas upp på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet ska vara klart till verksamhetsplan och budget 2028. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revisionsrapport Protokollsutdrag till: Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning Expedieras digitalt. Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges Barn- och utbildningsnämnden presidium Kommunstyrelsen 2026-04-16 Revisionsrapport ”Grundläggande granskning – barn- och utbildningsnämnden” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att barn- och utbildningsnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning (mailadress kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Grundläggande granskning 2025 barn- och utbildningsnämnden Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor: 14 Page 1 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 7 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Styrande förutsättningar 8 6.2 Verksamhetsstyrning och uppföljning 9 6.2.1 Uppföljning 9 6.2.2 Bedömning 10 6.3 Ekonomistyrning och uppföljning 10 6.3.1 Bedömning 11 6.4 Intern kontroll 12 6.4.1 Bedömning 13 7 Samlad bedömning och rekommendationer 14 Page 2 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av verksamhetsår 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att nämnden har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Nämnden beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer dessutom upp måluppfyllelsen löpande under året. Vi konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på övervägande god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras vår bedömning på att nämnden kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Nämnden har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och därefter fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Page 3 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? Ja Har nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att Ja uppnå målen? Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för Ja att följa upp måluppfyllelse? Följer nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som I allt väsentligt uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Följer nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under Ja året? Bedriver nämnden verksamheten inom sina ekonomiska Ja budgetramar? Vidtar nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som I allt väsentligt uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? Ja Har nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med Ja risk- och väsentlighetsanalys? Följer nämnden upp internkontrollplanen under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Ja uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att: • Säkerställa att verksamhetsmål uppnås. Page 4 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. 2 BAKGRUND Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte var att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att styrelse och nämnder lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Page 5 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: Verksamhetsstyrning och uppföljning o Har styrelsen/nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? o Har styrelsen/nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen? o Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse? o Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? • Ekonomistyrning och uppföljning o Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? o Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? o Vidtar styrelsen/nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? • Intern kontroll o Har styrelsen/nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? o Har styrelsen/nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalys? o Följer styrelsen/nämnden upp internkontrollplanen under året? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser barn- och utbildningsnämnden. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Kommunfullmäktiges givna beslut och uppdrag till styrelse/ nämnder • Styrelse och nämnders reglementen • Reglemente för intern kontroll Page 6 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 5 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier. Revisionen har även genomfört dialoger med presidiet under året. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten har skickats för faktakontroll till nämndens ordförande samt förvaltningschef. Page 7 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt reglemente1 ska barn- och utbildningsnämnden fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxenstuderande. Nämndens uppgifter omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Enligt kommunfullmäktige verksamhetsplan och budget 2025–20272 ska kommunens arbete utgå från tre målbilder för planperioden. Målbilderna bryts sedan ner i inriktningsmål för perioden: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Jämlika livsvillkor med goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällslivet o Växande kunskaper och färdigheter genom hela livet • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Stärkt entreprenörskap och växande näringsliv o Fler i arbete • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart liv o En trygg och attraktiv plats för alla Målbilderna kompletteras även med två resurser: Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare samt Ekonomi i balans. Baserat på kommunens visions, målbilder och inriktningsmål för 2025–2027 har kommunfullmäktige fastställt fyra fokusområden för 2025: • Samhällsbyggande för ett växande Timrå: möjliggöra en etablering av en storskalig energiintensiv industri med tusentals arbetstillfällen. Fokusområdet är vägledande för efterföljande fokusområden. • Åldras med värdighet och valfrihet: skapa en omsorg med hög kvalitet och som innebär att de äldre får åldras med värdighet, stolthet och valfrihet. • Att låta barnen gå först: medborgare ska erbjudas en trygg, lärorik miljö där barn och elever kan utveckla sina förmågor och kunskaper varje dag så att de klarar kunskapsmålen. Tillsammans med hjälp av tidiga och förebyggande insatser ska alla 19-åringar i kommunen tilldelas de bästa förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. 1 Reglemente BUN 2024-04-29 § 81 2 Kommunfullmäktige 2024-06-10 § 110 Page 8 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets • Minskad segregation och ökad integration: arbeta med att minska och motverka segregation, förbättra integrationen, öka den upplevda tryggheten och bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete. Till respektive inriktningsmål finns det nyckeltal i syfte att följa kommunens utveckling över tid. Kommunfullmäktige har tilldelat kommunstyrelsen och nämnderna ett flertal uppdrag inom ramen för målbilderna och resursen, Engagerade och ansvarstagande: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Likvärdig utbildning för möjlighet till bra livsvillkor o Det goda åldrandet samt god och nära vård • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Fortsatt främja ett växande Timrå • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Attraktiv boendekommun • Engagerade och ansvarstagande o Chefer och medarbetare – våra viktiga resurser Till respektive uppdrag har kommunfullmäktige fastställt vilken effekt arbetet för måluppfyllelse förväntas bidra med samt vilka nämnder som berörs av uppdraget. Berörda nämnder ska även utarbeta mått för uppföljning av uppdraget. 6.2 VERKSAMHETSSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av barn och utbildningsnämndens verksamhetsplan och budget 2025–20273 framgår hur nämnden ska bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål genom aktiviteter och uppdrag. Till respektive inriktningsmål anges förväntade effekter av arbetet för måluppfyllelse samt nyckeltal för att mäta måluppfyllelsen. 6.2.1 Uppföljning Av nämndens delårsrapport4 framgår bedömningar av uppdragens bidrag till måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Bedömningarna baseras på beskrivningar av bedömda effekter av arbetet som bedrivits för måluppfyllelse. Nämnden följer även upp de nyckeltal som är kopplade till inriktningsmålen. Enligt delårsrapporten bidrar nämnden till god uppfyllelse av inriktningsmål 1, 3, 4, 6 samt Kommunfullmäktiges resurs Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare. Inriktningsmål 2 och 5 bedöms avvika från målet. Av nämndens verksamhetsberättelse gör nämnden bedömningen att mål 1, 3, 4 och 6 bedöms bidra till kommunfullmäktiges målbild. Inriktningsmål 2 och 5 bedöms delvis bidra till målbilden. 3 Verksamhetsplan och budget 2025–2027 2024-10-16 § 85 4 Barn- och utbildningsnämnden 2025-09-17 § 68 Page 9 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål. Vår bedömning är att nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen. Vår bedömning är att det finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens måluppfyllelse under året. Vår bedömning är att nämnden endast delvis vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Vår bedömning baseras på att nämnden har fastställda mål i enlighet med fullmäktiges mål, som omfattas av fastställda nyckeltal. Nämnden beskriver även i sin verksamhetsplan hur de ska arbeta för att nå fastställda mål. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp måluppfyllelsen under året. Vi konstaterar att det saknas tydliga åtgärder för att främja måluppfyllelse utöver de aktiviteter som beskrivs i uppföljningsrapporterna. 6.3 EKONOMISTYRNING OCH UPPFÖLJNING Genom verksamhetsplan och budget 2025–2027 har kommunfullmäktige tilldelat barn- och utbildningsnämnden en budget för 2025 på 519,7 mnkr. Nämnden har följt upp det ekonomiska utfallet under året genom månadsrapporter. Av månadsrapporten per sista mars5 framgår nämndens redovisar ett underskott på -3,3 mnkr . Det beskrivs att underskottet främst beror på högre personalkostnader jämfört med budget. Anledningen till detta beskrivs vara ökat behov av särskilt stöd till barn/elever i förskola och grundskola samt högre bemanning i förskolan under våren. 5 Barn- och utbildningsnämnden 2025-05-21 § 40 Page 10 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Av nämndens fyramånadersrapport6 framgår att nämnden redovisade ett underskott på -3,3 mnkr med en prognos på ett underskott på -2 mnkr. Anledningar till underskottet är de som angavs vid uppföljningen per sista mars, men även de ökade personalkostnaderna för centralköket i samband med tillagning av måltider till skola och äldreomsorg. Slutligen framgår en betydande orsak till underskottet vara behovet av resurser till barn i behov av extra stöd för barn i åldern 1–15 år i de verksamheter som de vistas i. Det framgår av delårsrapporten per augusti att nämnden redovisar ett överskott om 1 mnkr. Resultatet förklaras av lägre kostnader inom gymnasieskolan samt ökade intäkter för vuxenutbildning och grundskola, bland annat genom statsbidrag och migrationsmedel. Helårsprognosen är i nivå med den fastställda budgetramen. I nämndens verksamhetsberättelse redovisas ett positivt årsresultat om nästan 0,5 mnkr. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens ekonomiska resultat under året. Vår bedömning är att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. Vår bedömning är att nämnden i allt väsentligt vidtar åtgärder vid identifierade avvikelser. Vår bedömning baseras på att nämnden följt upp det ekonomiska resultatet under året. Vi kan konstatera att det saknas tydliga åtgärder för att uppnå en budget i balans, dock uppvisar nämnden vid bokslut en positiv avvikelse mot budget vilket indikerar på att åtgärder vidtagits. Därtill baseras bedömningen på att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. 6 Barn- och utbildningsnämnden 2025-05-21 § 41 Page 11 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6.4 INTERN KONTROLL Nämndens plan för intern kontroll 20257 har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys. Analysen omfattade totalt sju risker, varav nämnden valt att inkludera samtliga i den beslutade internkontrollplanen: • Näringsriktiga skolmåltider: kontrolleras genom utdrag ur kostsystemet • Utdrag ur belastningsregistret: kontrolleras genom utdrag av samtliga anställda mellan första januari och sista februari samt alla anställda mellan första augusti och sista september • Inköp utanför avtal: kontrolleras genom stickprov i varje enhet utifrån ekonomisystemet • IT-behörighet: kontrolleras genom stickprov av behörigheter i skolsystemen • Utbildning i informationssäkerhet: kontrolleras genom årlig avstämning hur anställda i Barn- och utbildningsförvaltningen fått kunskapspåfyllning i informationssäkerhet • Brandskyddskontroll: kontrolleras genom att alla enheter genomfört brandskyddskontroll • Barn- och utbildningsförvaltningens webbsidor på timra.se samt e-tjänster: kontrolleras genom stickprov på webbsidor och e-tjänster att information som är upplagd är korrekt Av planen för intern kontroll framgår även frekvens, tidpunkt och ansvarig för respektive kontrollmoment. Nämnden har löpande följt upp internkontrollplanen och genomförda kontroller. Av uppföljningen redovisas resultat och eventuella förslag till åtgärder. Barn- och utbildningsnämnden redovisar i samband med helår att de följt upp samtliga internkontrollpunkter förutom en. Anledningen är att internkontrollpunkten flyttats till nästa år eller att nämnden inte fått statistikunderlag för att kunna göra uppföljningen. 7 Barn och utbildningsnämnden 2025-01-15 § 6 Page 12 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vår bedömning är att nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen. Vår bedömning är att nämnden följer upp internkontrollplanen under året. Vår bedömning är att nämnden vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen. Vår bedömning baseras på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys, samt att nämnden därefter fastställt en plan för internkontroll i enlighet med denna. Därtill följer nämnden löpande upp genomförda kontroller. Page 13 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att: • Säkerställa att verksamhetsmål uppnås. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Lena Medin Elina Lundberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 14 of 14 ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN ELINA LUNDBERG Certi(cid:839)erad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 16c9893c2d3295[…]f3c00762a8a04 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 83.233.xxx.xxx 2026-04-20 08:36:03 UTC 2026-04-21 06:05:02 UTC INGER NYHMAN Keijo Birk Johannes Ojala Vice ordförande Ordförande Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 90.232.xxx.xxx IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-21 13:59:57 UTC 2026-04-26 17:08:55 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. ZNBCI-T5BB9-F0OJF-4PGL3-DOAYT-I3PV4 :lekcyntnemukod oenneP Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-09-24 SN/2026:16 Socialnämndens rapportering av ej verkställda beslut - 2026 kvartal 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Föreslå kommunfullmäktige lägga ärendet med godkännande till handlingarna. Ärendet Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt socialtjänstlagen (bistånd), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser). Rapportering skall göras kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapport skall även lämnas till revisorer. Statistikrapport ska lämnas till fullmäktige. Förvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat till IVO inom föreskriven tid. Socialnämnden har godkänt förvaltningens rapporter. Under kvartal 2 har fler ärenden verkställts eller avslutats än vad som har tillkommit. Inom LSS-området finns nu tre pågående ärenden, inom äldreomsorgen är det fyra och individ- och familjeomsorg har sju ärenden att lösa. Det har dock aviserats att några ärenden möjligen har lösningar på väg. Lika som tidigare så är det främst behov av kontaktperson/kontaktfamilj som är svårt att tillgodose. Beslutsunderlag SN/2026-09-22 § 124 Rapport KF 2026 kv 2 Protokollsutdrag till: Socialnämnden Expedieras digitalt. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-09-22

§ 54 Revisionsrapport Granskning av särskilt boende - svar SN/2026:56 Beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna Svar på Revisionsrapport Granskning av särskilt boende för överlämning till revisionen. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Revisionens samlade bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende Rekommendationerna till nämnden är att tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten, att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras samt att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet för vård- och omsorgsboenden, Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 15 maj 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Förvaltningen har lämnat ett förslag till svar på granskningen med synpunkter och förslag på åtgärder. Verksamheten inom vård- och omsorgsboenden arbetar för att nå en budget i balans tillsammans med verksamhetschef, ekonomicontroller och enhetschefer. Verksamheten arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvarotalen. Framåt kommer även arbetsgrupper inom äldreomsorgen att arbeta med friskfaktorer med stöd av HR-specialist. Verksamheten arbetar även med digitalisering och välfärdsteknik samt utreder möjlighet till systemstöd för att bedöma det faktiska behovet av bemanning utifrån brukarnas behov av insatser. Verksamhetschef ÄO, Marie Backlund, presenterar granskningens resultat samt förslaget till svar i samband med sammanträdet. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Svar på Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Protokollsutdrag Sida: 2 Socialnämnden 2026-04-21 Protokollsutdrag till: Revisionen Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunstyrelsen Malin Johansson 2026-09-11 BUN/2025:197 Svar på revisionsrapporten "Grundläggande granskning - barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den rekommendation som gavs var att barn- och utbildningsnämnden skulle säkerställa att verksamhetsmål uppnås. Barn- och utbildningsnämndens svar på rekommendationen är att ett utvecklingsarbete har påbörjats på kommunövergripande nivå så att effekten av aktiviteter och insatser ska kunna följas upp på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet ska vara klart till verksamhetsplan och budget 2028. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2026-09-11 Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43, 2026-05-20 Revisionsrapport: Grundläggande granskning 2025 barn- och utbildningsnämnden, 2026-04-16 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-20

§ 64 Revisionsrapport "Grundläggande granskning av kultur- och tekniknämnden" 2026 KTN/2025:599 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna förvaltningens svar på revisionsrapporten. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kultur- och tekniknämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Kultur- och teknikförvaltningens svar Kultur- och teknikförvaltningen anser att de följer upp verksamheten i den utsträcknings som krävs för att säkerställa måluppfyllelsen både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Att inte nyckeltalen följs upp i fyramånadersrapporten är ett centralt beslut som gäller alla nämnder. Kultur- och teknikförvaltningen anser att det finns tillräckligt med beskrivna aktiviteter som främjar måluppfyllelsen. När det gäller intern kontroll finns det några punkter i risk- och väsentlighetsanalysen som har högre riskvärde än de punkter som finns med i internkontrollplanen. Då rutiner har ändrats kommer kultur- och teknikförvaltningen att revidera kommande risk- och väsentlighetsanalys inför 2027. Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag till: Azets Revision & Rådgivning Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10 Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges Kultur- och tekniknämnden presidium Kommunstyrelsen 2026-04-16 Revisionsrapport ”Grundläggande granskning – kultur- och tekniknämnden” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kultur- och tekniknämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning (mailadress kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Grundläggande granskning 2025 kultur- och tekniknämnden Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor: 14 Page 1 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 7 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Styrande förutsättningar 8 6.2 Verksamhetsstyrning och uppföljning 9 6.2.1 Uppföljning 9 6.2.2 Bedömning 10 6.3 Ekonomistyrning och uppföljning 10 6.3.1 Bedömning 11 6.4 Intern kontroll 11 6.4.1 Bedömning 13 7 Samlad bedömning och rekommendationer 14 Page 2 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av verksamhetsår 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att nämnden har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Nämnden beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer dessutom upp måluppfyllelsen löpande under året. Vi konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på övervägande god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras vår bedömning på att nämnden kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Nämnden har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och därefter fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Nämnden följer upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder när avvikelser identifieras. Page 3 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? Ja Har nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att Ja uppnå målen? Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för Ja att följa upp måluppfyllelse? Följer nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Endast delvis uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Följer nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under Ja året? Bedriver nämnden verksamheten inom sina ekonomiska Ja budgetramar? Vidtar nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som Ej tillämplig uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? Ja Har nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med Ja risk- och väsentlighetsanalys? Följer nämnden upp internkontrollplanen under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Ja uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kultur- och tekniknämnden att: • Säkerställa att verksamhetsmål uppnås. Page 4 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets • Säkerställa att de risker med högt riskvärde omfattas av internkontrollplanen. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. 2 BAKGRUND Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte var att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att styrelse och nämnder lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Page 5 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: Verksamhetsstyrning och uppföljning o Har styrelsen/nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? o Har styrelsen/nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen? o Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse? o Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? • Ekonomistyrning och uppföljning o Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? o Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? o Vidtar styrelsen/nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? • Intern kontroll o Har styrelsen/nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? o Har styrelsen/nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalys? o Följer styrelsen/nämnden upp internkontrollplanen under året? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser kultur- och tekniknämnden. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Kommunfullmäktiges givna beslut och uppdrag till styrelse/ nämnder • Styrelse och nämnders reglementen • Reglemente för intern kontroll Page 6 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 5 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier. Revisionen har även genomfört dialog med presidiet under året. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten har skickats för faktakontroll till nämndens ordförande samt förvaltningschef. Page 7 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt reglemente1 ska kultur- och tekniknämnden bland annat förvalta kommunens fastigheter och vid behov anskaffa verksamhetslokaler. Nämnden ska även förvalta och driva kommunens skogsbruksfastigheter och övrig mark, svara för renhållning samt ansvara för vägar, gator och allmänna parkeringar samt industrispår. Nämnden har även ett övergripande ansvar för kulturmiljöfrågor. Enligt kommunfullmäktige verksamhetsplan och budget 2025–20272 ska kommunens arbete utgå från tre målbilder för planperioden. Målbilderna bryts sedan ner i inriktningsmål för perioden: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Jämlika livsvillkor med goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällslivet o Växande kunskaper och färdigheter genom hela livet • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Stärkt entreprenörskap och växande näringsliv o Fler i arbete • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart liv o En trygg och attraktiv plats för alla Målbilderna kompletteras även med två resurser: Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare samt Ekonomi i balans. Baserat på kommunens visions, målbilder och inriktningsmål för 2025–2027 har kommunfullmäktige fastställt fyra fokusområden för 2025: • Samhällsbyggande för ett växande Timrå: möjliggöra en etablering av en storskalig energiintensiv industri med tusentals arbetstillfällen. Fokusområdet är vägledande för efterföljande fokusområden. • Åldras med värdighet och valfrihet: skapa en omsorg med hög kvalitet och som innebär att de äldre får åldras med värdighet, stolthet och valfrihet. • Att låta barnen gå först: medborgare ska erbjudas en trygg, lärorik miljö där barn och elever kan utveckla sina förmågor och kunskaper varje dag så att de klarar kunskapsmålen. Tillsammans med hjälp av tidiga och förebyggande insatser ska alla 19-åringar i kommunen tilldelas de bästa förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. 1 Kommunfullmäktige 2024-12-16 § 184 2 Kommunfullmäktige 2024-06-10 § 110 Page 8 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets • Minskad segregation och ökad integration: arbeta med att minska och motverka segregation, förbättra integrationen, öka den upplevda tryggheten och bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete. Till respektive inriktningsmål finns det nyckeltal i syfte att följa kommunens utveckling över tid. Kommunfullmäktige har tilldelat kommunstyrelsen och nämnderna ett flertal uppdrag inom ramen för målbilderna och resursen, Engagerade och ansvarstagande: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Likvärdig utbildning för möjlighet till bra livsvillkor o Det goda åldrandet samt god och nära vård • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Fortsatt främja ett växande Timrå • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Attraktiv boendekommun • Engagerade och ansvarstagande o Chefer och medarbetare – våra viktiga resurser Till respektive uppdrag har kommunfullmäktige fastställt vilken effekt arbetet för måluppfyllelse förväntas bidra med samt vilka nämnder som berörs av uppdraget. Berörda nämnder ska även utarbeta mått för uppföljning av uppdraget. 6.2 VERKSAMHETSSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av nämndens verksamhetsplan och budget 2025 – 20273 framgår hur nämnden ska bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål genom aktiviteter och uppdrag. Till respektive inriktningsmål anges förväntade effekter av arbetet för måluppfyllelse samt nyckeltal för att mäta måluppfyllelsen. 6.2.1 Uppföljning Nämnden har inte följt upp nyckeltal, uppdrag eller mål i fyramånadersrapporten. Av delårsrapporten per sista augusti4 följer nämnden upp samtliga inriktningsmål och uppdrag. Det framgå att nämnden bedömer att de bidrar till samtliga av kommunfullmäktiges mål och att arbetet pågår enligt plan. Till respektive inriktningsmål och uppdrag framgår beskrivningar om genomförda och planerade aktiviteter för måluppfyllelse. I verksamhetsberättelsen redovisar nämnden att för inriktningsmål 1, 2, 3, 5, 6 bedömer nämnden att de bidrar till målet. För inriktningsmål 4, Fler i arbete, bedömer nämnden att de bidrar delvis/osäkert. Till respektive inriktningsmål och uppdrag framgår beskrivningar om genomförda aktiviteter för måluppfyllelse. 3 Kultur- och tekniknämnden 2024-10-16 § 103 4 Kultur- och tekniknämnden 2025-09-17 § 84 Page 9 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål. Vår bedömning är att nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen. Vår bedömning är att det finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens måluppfyllelse under året. Vår bedömning är att nämnden endast delvis vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Vår bedömning baseras på att nämnden har fastställda mål i enlighet med fullmäktiges mål, om omfattas av fastställda nyckeltal. Nämnden beskriver även i sin verksamhetsplan hur de ska arbeta för att nå fastställda mål. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp måluppfyllelsen under året. Vi konstaterar att det saknas tydliga åtgärder för att främja måluppfyllelse utöver de aktiviteter som beskrivs i uppföljningsrapporterna, dock bedöms måluppfyllelsen som god i samband med helåret, med undantag för ett av målen, vilket indikerar på att arbete gjorts för att uppnå målen. 6.3 EKONOMISTYRNING OCH UPPFÖLJNING Genom verksamhetsplan och budget 2025–2027 har kommunfullmäktige tilldelat kultur- och tekniknämnden en budget för 2025 på 112,9 mnkr. Nämnden följer upp ekonomin löpande genom ekonomiska rapporter. Enligt fyramånadersrapport5 redovisar nämnden ett överskott mot budget på +2,7 mnkr för årets första fyra månader. För helår prognosticerar nämnden ett resultat på noll i avvikelse mot budget. Vid uppföljning per sista augusti6 redovisade nämnden ett överskott på +4,2 mnkr och en prognos på +1 mnkr till helår. 5 Kultur- och tekniknämnden 2025-05-21 § 54 6 Kultur- och tekniknämnden 2025-09-17 § 84 Page 10 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets I nämndens verksamhetsberättelse redovisas ett överskott mot budget om nästan 0,4 mnkr. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens ekonomiska resultat under året. Vår bedömning är att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. Vi kan inte bedöma om nämnden vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser då sådana inte uppmärksammats under året. Vår bedömning baseras på att nämnden följt upp det ekonomiska resultatet under året och löpande redovisat positiva prognoser. Därtill baseras bedömningen på att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. 6.4 INTERN KONTROLL Nämndens plan för intern kontroll 20257 har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys av identifierade risker. Av risk- och väsentlighetsanalysen har nämnden valt att inkludera följande kontrollmoment: • Säkerhetsbesiktning av lek-och idrottsutrustning utomhus samt tillkomna objekt: årlig säkerhetsbesiktningen. • Besiktning av badplatser: årlig kontroll av badplatser. • Körjournaler: Stickprov på fyra bilar. • IT- och informationssäkerhet: kontroll av behörighet i verksamhetssystemet. • IT- och informationssäkerhet: årlig uppdatering av systemplaner och informationssäkerhetsklassningar. • Inventarieförteckning: Stickprov på fem fakturor. • Ansvaret för arbetsmiljöarbete: kontroll av att det genomförs arbetsmiljöutbildning vid delegering av arbetsmiljöansvar. • Bisyssla: kontroll av att nyanställda tagit del av vägledande råd och bestämmelser. • IT- och informationssäkerhet: kontroll av att nyanställda tagit del av vägledande råd och bestämmelser. 7 Kultur- och tekniknämnden 2024-12-18 § 119 Page 11 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets • Körjournaler och bensinkort: kontroll av att nyanställda tagit del av information. • Dataskydd: kontroll av att nyanställda tagit del av rutin för dataskydd. • Representation, mutor och jäv: kontroll av att nyanställda tagit del av policy. • Upphandling: kontroll av att nyanställda tagit del av information. Det framgår vidare av plan för intern kontroll när kontrollmomenten ska genomföras och vem som är ansvarig för genomförandet. Det beskrivs även hur återrapporteringen till nämnden ska ske. Därtill kan noteras att risk- och väsentlighetsanalysen omfattar risker med högre riskvärde än vissa av de som tagits med i den beslutade planen. Uppföljning av internkontrollplanen sker i juni8 samt december9. I juni bedöms samtliga kontroller ha genomförts enligt plan och åtgärdsförslag presenterades. I december har samtliga kontrollpunkter förutom inventarieförteckning genomförts. Förslag finns i 2026 års internkontrollplan att förflytta denna till januari 2026 då detta bedöms passa bättre utefter verksamhetens förutsättningar. Därtill presenteras åtgärdsförslag för identifierade avvikelser. I december fastställs även en samlad uppföljning av internkontrollarbetet. 8 Kultur- och tekniknämnden 2025-06-11 § 60 9 Kultur- och tekniknämnden 2025-12-03 § 118 Page 12 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vår bedömning är att nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen. Vår bedömning är att nämnden följer upp internkontrollplanen under året. Vår bedömning är att nämnden vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen. Vår bedömning baseras på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys, samt att nämnden därefter fastställt en plan för internkontroll i enlighet med denna. Därtill följer nämnden löpande upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder vid identifierade avvikelser. Page 13 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kultur- och tekniknämnden att: • Säkerställa att verksamhetsmål uppnås. • Säkerställa att de risker med högt riskvärde omfattas av internkontrollplanen. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Lena Medin Elina Lundberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 14 of 14 WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN ELINA LUNDBERG Certi(cid:839)erad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 16c9893c2d3295[…]f3c00762a8a04 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 83.233.xxx.xxx 2026-04-20 08:42:09 UTC 2026-04-21 06:04:40 UTC INGER NYHMAN Keijo Birk Johannes Ojala Vice ordförande Ordförande Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 90.232.xxx.xxx IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-21 14:01:00 UTC 2026-04-26 17:07:00 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. WO0HM-RVMQP-KNWA5-ZW48P-KSD97-H5OXM :lekcyntnemukod oenneP Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-06-11 KTN/2025:599 teknikförvaltningen Revisionsrapport "Grundläggande granskning" avseende 2025 – Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kultur- och tekniknämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-06-10 godkänna förvaltningens svar på revisionsrapporten. Kultur- och teknikförvaltningens svar Kultur- och teknikförvaltningen anser att de följer upp verksamheten i den utsträcknings som krävs för att säkerställa måluppfyllelsen både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Att inte nyckeltalen följs upp i fyramånadersrapporten är ett centralt beslut som gäller alla nämnder. Kultur- och teknikförvaltningen anser att det finns tillräckligt med beskrivna aktiviteter som främjar måluppfyllelsen. När det gäller intern kontroll finns det några punkter i risk- och väsentlighetsanalysen som har högre riskvärde än de punkter som finns med i internkontrollplanen. Då rutiner har ändrats kommer kultur- och teknikförvaltningen att revidera kommande risk- och väsentlighetsanalys inför 2027. Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag KTN 2026-06-10 §64 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Miljö- och byggkontoret Mattias Högberg 2026-08-31 MBN/2025:987 Revisionsrapport "Grundläggande granskning" avseende 2025 - Miljö- och byggnadsnämndens beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De rekommendationer som revisionen lyfter till Miljö- och byggnadsnämnden är att säkerställa att riskerna med högt riskvärde i nämnden risk- och sårbarhetsanalys omfattas av internkontrollplanen. Där revisionen bedömer att miljö- och byggnadsnämnden endast delvis uppfyller att lyfta upp de utpekade punkterna i internkontrollplanen. Svar från förvaltningen Förvaltningen har tagit del av rapporten och delar i överlag revisionens bild. Nämnden arbetar löpande tillsammans med miljö- och byggnadsnämnden med att bidra och följa upp arbetet utifrån fullmäktiges mål genom sin verksamhetsplan och tilldelad budget. Utifrån de rekommendationerna kopplade till internkontrollen och punkterna i risk och väsentlighetsanalys där bedömningen är endast delvis uppfyllelse från revisionen. Miljö- och byggnadsnämnden har gjort bedömningen att vissa punkter som har ett högt riskvärde, redan följs upp löpande i verksamheten i andra sammanhang (medarbetarsamtal, tillsynsplaner mm.). Det har ansetts vara en tillräcklig kontroll. Därför har dessa kontrollpunkter inte lyfts med i internkontrollplanen för 2025. Det har vi försökts att förtydliga i risk och väsentlighetsanalysen för 2025 men vi kan möjligtvis vara tydligare framgent. Det vi kan konstatera är att punkterna med högre risk finns i större utsträckning med i internkontrollplanen för 2026. Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag MBN 2026-08-24 § 69 Protokollsutdrag till: Miljö- och byggnadsnämnden Expedieras digitalt. Miljö- och byggkontoret Mattias Högberg Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnd 2026-08-24

§ 69 Grundläggande granskning från revisorerna MBN/2025:987 Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar: Lämna yttrande enligt förvaltningens förslag. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisorernas samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden har en tillräcklig struktur, uppföljning och kontroll av verksamheten. De rekommendationer som revisionen lyfter till miljö- och byggnadsnämnden är att säkerställa att riskerna med högt riskvärde i nämnden risk- och sårbarhetsanalys omfattas av internkontrollplanen. Där revisionen bedömer att miljö- och byggnadsnämnden endast delvis uppfyller att lyfta upp de utpekade punkterna i internkontrollplanen. Överväganden och yttranden Förvaltningen har tagit del av rapporten och delar i överlag revisionens bild. Nämnden arbetar löpande tillsammans med miljö- och byggnadsnämnden med att bidra och följa upp arbetet utifrån fullmäktiges mål genom sin verksamhetsplan och tilldelad budget. Utifrån de rekommendationerna kopplade till internkontrollen och punkterna i risk och väsentlighetsanalys där bedömningen är endast delvis uppfyllelse från revisionen. Miljö- och byggnadsnämnden har gjort bedömningen att vissa punkter som har ett högt riskvärde, redan följs upp löpande i verksamheten i andra sammanhang (medarbetarsamtal, tillsynsplaner mm.). Det har ansetts vara en tillräcklig kontroll. Därför har dessa kontrollpunkter inte lyfts med i internkontrollplanen för 2025. Det har vi försökts att förtydliga i risk och väsentlighetsanalysen för 2025 men vi kan möjligtvis vara tydligare framgent. Det vi kan konstatera är att punkterna med högre risk finns i större utsträckning med i internkontrollplanen för 2026. Protokollsutdrag Sida: 2 Miljö- och byggnadsnämnd 2026-08-24 Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag till: Azets Revision & Rådgivning KS Expedieras digitalt. Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges Miljö- och byggnadsnämnden presidium Kommunstyrelsen 2026-04-16 Revisionsrapport ”Grundläggande granskning – miljö- och byggnadsnämnden” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att miljö- och byggnadsnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning (mailadress kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Grundläggande granskning 2025 Miljö- och byggnadsnämnden Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor 13 Page 1 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 6 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Styrande förutsättningar 8 6.2 Verksamhetsstyrning och uppföljning 9 6.2.1 Uppföljning 9 6.2.2 Bedömning 10 6.3 Ekonomistyrning och uppföljning 10 6.3.1 Bedömning 11 6.4 Intern kontroll 11 6.4.1 Bedömning 12 7 Samlad bedömning och rekommendationer 13 Page 2 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av verksamhetsår 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att nämnden har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Nämnden beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer dessutom upp måluppfyllelsen löpande under året. Vi konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på övervägande god måluppfyllelse, vilket indikerar att åtgärder genomförts för att nå målen. Vidare baseras vår bedömning på att nämnden kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Nämnden har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Dock kan konstateras att risk- och väsentlighetsanalysen omfattar risker med högre riskvärde än vad som beslutats i internkontrollplanen. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp genomförda kontroller. Page 3 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? Ja Har nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att Ja uppnå målen? Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för Ja att följa upp måluppfyllelse? Följer nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som I allt väsentligt uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Följer nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under Ja året? Bedriver nämnden verksamheten inom sina ekonomiska Ja budgetramar? Vidtar nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som Ej tillämplig uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? Ja Har nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med Endast delvis risk- och väsentlighetsanalys? Följer nämnden upp internkontrollplanen under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Ej tillämplig uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi miljö- och byggnadsnämnden att: • Säkerställa att de risker med högt riskvärde omfattas av internkontrollplanen. Page 4 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. 2 BAKGRUND Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte var att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att styrelse och nämnder lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Page 5 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? • Har styrelsen/nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen? • Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse? • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Ekonomistyrning och uppföljning • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? • Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? • Vidtar styrelsen/nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen/nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? • Har styrelsen/nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalys? • Följer styrelsen/nämnden upp internkontrollplanen under året? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser miljö- och byggnadsnämnden. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Kommunfullmäktiges givna beslut och uppdrag till styrelse/ nämnder • Styrelse och nämnders reglementen • Reglemente för intern kontroll 5 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier. Revisionen har även genomfört dialoger med presidiet under året. Page 6 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. . Rapporten har skickats för faktakontroll till nämndens ordförande samt förvaltningschef Page 7 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt reglemente1 är Miljö- och byggnadsnämnden ansvarig för kommunens obligatoriska uppgifter enligt miljöbalken och enligt plan- och bygglagen, med undantag för detalj- och översiktsplanering. Enligt kommunfullmäktige verksamhetsplan och budget 2025–20272 ska kommunens arbete utgå från tre målbilder för planperioden. Målbilderna bryts sedan ner i inriktningsmål för perioden: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Jämlika livsvillkor med goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällslivet o Växande kunskaper och färdigheter genom hela livet • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Stärkt entreprenörskap och växande näringsliv o Fler i arbete • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart liv o En trygg och attraktiv plats för alla Målbilderna kompletteras även med två resurser: Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare samt Ekonomi i balans. Baserat på kommunens visions, målbilder och inriktningsmål för 2025–2027 har kommunfullmäktige fastställt fyra fokusområden för 2025: • Samhällsbyggande för ett växande Timrå: möjliggöra en etablering av en storskalig energiintensiv industri med tusentals arbetstillfällen. Fokusområdet är vägledande för efterföljande fokusområden. • Åldras med värdighet och valfrihet: skapa en omsorg med hög kvalitet och som innebär att de äldre får åldras med värdighet, stolthet och valfrihet. • Att låta barnen gå först: medborgare ska erbjudas en trygg, lärorik miljö där barn och elever kan utveckla sina förmågor och kunskaper varje dag så att de klarar kunskapsmålen. Tillsammans med hjälp av tidiga och förebyggande insatser ska alla 19-åringar i kommunen tilldelas de bästa förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. • Minskad segregation och ökad integration: arbeta med att minska och motverka segregation, förbättra integrationen, öka den upplevda tryggheten och bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete. 1 Kommunfullmäktige 2023-11-27 § 222 2 Kommunfullmäktige 2024-06-10 § 110 Page 8 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Till respektive inriktningsmål finns det nyckeltal i syfte att följa kommunens utveckling över tid. Kommunfullmäktige har tilldelat kommunstyrelsen och nämnderna ett flertal uppdrag inom ramen för målbilderna och resursen, Engagerade och ansvarstagande: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Likvärdig utbildning för möjlighet till bra livsvillkor o Det goda åldrandet samt god och nära vård • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Fortsatt främja ett växande Timrå • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Attraktiv boendekommun • Engagerade och ansvarstagande o Chefer och medarbetare – våra viktiga resurser Till respektive uppdrag har kommunfullmäktige fastställt vilken effekt arbetet för måluppfyllelse förväntas bidra med samt vilka nämnder som berörs av uppdraget. Berörda nämnder ska även utarbeta mått för uppföljning av uppdraget. 6.2 VERKSAMHETSSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av nämndens verksamhetsplan och budget 2024–20263 framgår hur nämnden ska bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål genom aktiviteter och uppdrag. Till respektive inriktningsmål anges förväntade effekter av arbetet för måluppfyllelse samt nyckeltal för att mäta måluppfyllelsen. 6.2.1 Uppföljning Nämnden har följt upp arbetet för måluppfyllelse genom delårsrapport4. Av rapporten framgår att nämnden bedömer att de bidrar till uppfyllelse av kommunfullmäktiges samtliga tilldelade inriktningsmål och uppdrag. Vidare har nämnden även följt upp de nyckeltal som kopplats till inriktningsmålen varav sex av nio nyckeltal visar en positiv trend från föregående år medan samtliga nyckeltal visar ett resultat över den förväntade effekten. I samband med nämndens verksamhetsberättelse görs bedömningen att nämnden bidrar till samtliga inriktningsmål. Vidare framgår vilka aktiviteter som genomförts inom ramen för respektive mål samt uppföljning av fastställda nyckeltal. 3 Miljö- och byggnadsnämnden 2024-10-14 § 111 4 Miljö- och byggnadsnämnden 2025-09-15 § 98 Page 9 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål. Vår bedömning är att nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen. Vår bedömning är att det finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens måluppfyllelse under året. Vår bedömning är att nämnden i allt väsentligt vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Vår bedömning baseras på att nämnden har fastställda mål i enlighet med fullmäktiges mål, om omfattas av fastställda nyckeltal. Nämnden beskriver även i sin verksamhetsplan hur de ska arbeta för att nå fastställda mål. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp måluppfyllelsen under året. Vi konstaterar att det saknas tydliga åtgärder för att främja måluppfyllelse utöver de aktiviteter som beskrivs i uppföljningsrapporterna, dock visar måluppfyllelsen överlag på goda resultat vilket indikerar att åtgärder vidtagits. 6.3 EKONOMISTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av nämndens verksamhetsplan och budget 2025–2026 framgår att nämnden har en budgetram på cirka 12,2 mnkr. Nämnden har följt upp det ekonomiska resultatet per april månad samt prognos för helår 2025 genom fyramånadersrapporten5. Av rapporten framgår att nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på cirka +0,5 mnkr för årets första fyra månader. Det beskrivs att överskottet till största del beror på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av vakanta tjänster och mindre ärenden för bostadsanpassning. Per helår prognostiserar nämnden ett överskott på cirka +1 mnkr. 5 Miljö- och byggnadsnämnden 2025-05-19 § 53 Page 10 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Det framgår av delårsrapporten att nämnden redovisar ett överskott per augusti på +2,7 mnkr. Överskottet beskrivs vara till stor del på grund av lägre personalkostnader jämfört med budget och även kostnader för bostadsanpassning är lägre än budget. Nämnden redovisar det prognostiserade resultatet per helår till ett överskott om +2,6 mnkr. Vid årets slut visar nämnden ett positiv ekonomiskt resultat om drygt 3 mnkr jämfört med budget. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens ekonomiska resultat under året. Vår bedömning är att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. Vi kan inte bedöma om nämnden vidtagit åtgärder vid identifierade avvikelser då sådana inte uppmärksammats under året. Vår bedömning baseras på att nämnden följt upp det ekonomiska resultatet under året. Därtill baseras bedömningen på att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. 6.4 INTERN KONTROLL Nämndens internkontrollplan 20256 har föregåtts av en risk- och sårbarhetsanalys av identifierade risker. Nämndens plan för intern kontroll 2025 innehåller tre risker med tillhörande kontrollmoment: • Risker för hot: identifiera riskmoment samt upprätta rutiner för att motverka detta. • Risker för mutor: identifiera riskmoment samt upprätta rutiner för att motverka detta. • IT- och informationssäkerhet: kontrollera att nyanställda informeras om kommunens vägledande råd och principer på detta område. Följa upp att samtliga anställda genomför löpande webbaserade utbildningar. 6 Miljö- och byggnadsnämnden 2024-12-16 § 143 Page 11 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets Det framgår vidare av planen vem som är ansvarig för kontrollen samt hur ofta kontrollerna ska genomföras. Vi konstaterar att det av risk- och sårbarhetsanalysen framgår risker med högre riskvärde än de som inkluderats i nämndens internkontrollplan. Enligt delårsuppföljning internkontroll 20257 har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan för granskning av intern kontroll. Det framgår att det inte har uppmärksammats några brister och därmed inga åtgärder är vidtagna. Enligt nämndens uppföljning i samband med helår, har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan. Inga brister har konstaterats. 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vår bedömning är att nämnden endast delvis fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen. Vår bedömning är att nämnden följer upp internkontrollplanen under året. Vi kan inte bedöma om några åtgärder vidtagits vid identifierade avvikelser då sådana inte uppmärksammats. Vår bedömning baseras på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vi noterar att risk- och sårbarhetsanalysen omfattar risker med högre riskvärde än de som inkluderats i nämndens internkontrollplan. Vidare baseras bedömningen på att nämnden följer upp genomförda kontroller. 7 Miljö- och byggnadsnämnden 2025-09-15 § 99 Page 12 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi miljö- och byggnadsnämnden att: • Säkerställa att de risker med högt riskvärde omfattas av internkontrollplanen. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Lena Medin Elina Lundberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 13 of 13 JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN ELINA LUNDBERG Certi(cid:839)erad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 16c9893c2d3295[…]f3c00762a8a04 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 83.233.xxx.xxx 2026-04-20 08:42:39 UTC 2026-04-21 06:04:22 UTC INGER NYHMAN Keijo Birk Johannes Ojala Vice ordförande Ordförande Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 90.232.xxx.xxx IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-21 13:59:06 UTC 2026-04-26 17:05:58 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. JYR58-Q6DLL-JBVZE-J9D90-WS15K-OJXFV :lekcyntnemukod oenneP Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-04-23 SN/2026:56 Revisionsrapport Granskning av särskilt boende - socialnämndens svar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Revisionens samlade bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende Rekommendationerna till nämnden är att tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten, att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras samt att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet för vård- och omsorgsboenden, Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 15 maj 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Socialnämnden har godkänt förvaltningens svar på revisionens synpunkter. Beslutsunderlag SN/2026-04-21 § 54, Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Svar på Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 74 Uppföljning av verksamhetsplan och budget 2026- 2028 - delårsrapport BUN/2025:218 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Godkänna upprättad delårsrapport. Ärendet Rapporten består av uppföljning av aktiviteter ur nämndens verksamhetsplan för 2026 samt en ekonomisk delårsrapport med helårsprognos. Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-20, § 35, Fyramåndersrapport januari till april 2026 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2026 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Linda Näslund Linda Åhlund Alla chefer inom BOU Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-09-09 KS/2026:354 VA Taxa för Timrå kommun 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Anta föreskrifter i VA-taxa för Timrå kommun, att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1; 2. Anta förslag till höjning av brukningsavgifterna att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1; 3. Anta förslag till oförändrade anläggningsavgifter att gälla från 1 januari 2027 enligt bilaga 1; 4. Anta förslag till VA-taxa för verksamhetsåret 2027 för fastställande i dess helhet, enligt bilaga 1. Ärendet MSVAB har översänt förslag till va-taxa 2027 för Timrå kommun. VA-verksamheten är en verksamhet som finansieras via taxa och ska varken gå med vinst eller förlust. Taxan behöver därför årligen anpassas efter aktuella förutsättningar Taxebeslutet för kommande år utgör ramen för fortsatt arbete med affärsplan och budget för nästa år, samt plan för ytterligande tre år. För att möjliggöra politisk förankring informerades styrelsen vid styrelsemötet i maj och fram till augusti har det funnits möjlighet att politiskt förankra förslaget till taxa. Det ha även skapat möjlighet för styrelsen att återkomma med eventuella justeringar/kompletteringar till styrelsebeslutet i augusti. I juni har även information och dialog skett vid det gemensamma ägarsamrådet för MSVA-gruppen. Vid mötet deltog ägarrepresentanter från ägarkommunerna och ordföranden samt tjänstemän från MSVA-gruppen. Beslutsunderlag VA Taxa 2027 Protokollsutdrag till: MSVAB Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Timrå Vatten AB 2026-08-27 5

§ 75 Förslag till åtgärder på kostnadsminskningar 2026- 2029 BUN/2026:146, BUN/2025:12 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Godkänna barn- och utbildningsförvaltningens redovisning av förslag till kostnadsminskande åtgärder för perioden 2026–2029 och överlämna den till kommunstyrelsen som svar på kommunfullmäktiges uppdrag, § 80, KS/2026:141. Ärendet Kommunfullmäktige har gett samtliga nämnder i uppdrag att ta fram förslag på kostnadsminskande åtgärder för perioden 2026–2029. Uppdraget omfattar även att identifiera verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas samt möjligheter till kostnadsminskningar genom digitalisering. Barn- och utbildningsförvaltningen har med anledning av uppdraget gått igenom verksamhetens organisation, kostnader och förutsättningar och identifierat åtgärder som kan genomföras inom förvaltningens mandat samt områden där politiska ställningstaganden krävs. Förvaltningen bedömer att kostnadsanpassningen behöver ses som en del av en långsiktig omställning till förändrade demografiska förutsättningar. Antalet barn och unga minskar, samtidigt som de äldre åldersgrupperna ökar. Särskilt tydlig är minskningen av antalet barn i åldern 6–15 år, som bedöms minska med cirka 21 procent mellan 2026 och 2035. Samtidigt finns redan idag en betydande överkapacitet av grundskoleplatser. Förvaltningen redovisar redan beslutade kostnadsminskningar samt ytterligare åtgärder inom förvaltningens mandat, bland annat inom digitalisering och den centrala organisationen. Därutöver redovisas områden där omfattning och organisering behöver prövas vidare och där politiska ställningstaganden kan krävas. Det gäller bland annat barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk bemanning och strukturtillägg samt skolstruktur och lokaler. De tre större kostnadsområden som behöver prövas uppgår sammantaget till cirka 23,9 mnkr per år. Beloppen ska inte betraktas som garanterade besparingar utan visar områden där omfattning och organisering behöver analyseras vidare. Protokollsutdrag Sida: 2 Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-23 Förvaltningens bedömning är att organisation, bemanning och lokaler behöver anpassas till ett minskat elevunderlag, med fortsatt fokus på kvalitet och likvärdighet för barn och elever. Kostnadsanpassningen behöver därför genomföras som en långsiktig omställning där resurserna används där de gör störst skillnad för verksamhetens kärnuppdrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 2026-04-27, § 80 Utredning om behov av och tillgång till lokaler för grundskolan, 2025-10-30 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Biträdande förvaltningschefer/skolchefer Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Katarina 2026-09-23 KS/2026:387 Tjernblom Borgensavgift 2027 Timrå Vatten AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa borgensavgiften till 0,63 % för Timrå Vatten AB Ärendet Ekonomienheten har med stöd av vägledning från Söderberg & Partners gjort en analys av förutsättningar för borgensavgift gentemot Timrå Vatten AB, vilket biläggs till handlingarna. Timrå kommun har i kommunens finanspolicy föreskrivet att ”Borgensåtaganden utgör en kreditrisk för kommunen eftersom det innebär att fullgöra en betalningsförpliktelse, om inte låntagaren själv kan göra det.”, därav följer att en riskexponering har kommunen en kostnad för. Av finanspolicyn framgår vidare att ” För utställd borgen tas en borgensavgift som faktureras den som fått kommunal borgen. Borgensavgiften ska vara en riskpremie för den risk som kommunen tar genom att ingå borgen”. Ett borgensåtagande innebär även en viss administrativ handläggning visavi långivare som har ett pris. Söderberg & Partners utredning bygge på en modell som har skapats av SKR. EU ställer krav på att kommuner och Regioner måste bygga sin borgensavgift på en hållbar modell som är transparant och går att förklara för revisor. Till och med september 2026 uppgår Timrå Vatten AB låneskuld till 186,5 mnkr. En borgensavgift är inte att anse som en onödig utgift enligt lagstiftarens intentioner i vattentjänst-lagen (2006:412). Förvaltningen föreslår att borgensavgiften för 2027 uppgår till 0,63% för Timrå Vatten AB. Borgensavgiften 2026 uppgår till 0,91 %. Beslutsunderlag Söderberg & Partners – Rapport Borgensavgift Timrå Vatten AB 2026-09-10. Protokollsutdrag till: VD Timrå Vatten AB Kommunchef Ekonomichef Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef DDAARRKK BBLLUUEE CCYYAANN 4400 CCOORRAALL 2026-09-10 RAPPORT BORGENSAVGIFTER Timrå Vatten AB BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Resultat LIGHT GREY BLACK Borgensavgiften har beräknats till0,63%. BLUE Denna rapport är framtagen för att bistå med ett beslutsunderlag avseende fastställande av påslagförinternalånalternativtborgensavgift.Beräkningsmodellenutgårfrånvadmotsvarande CORAL privatägda bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringarsamtdetenskildabolagetsindividuellakreditvärdighet. Individuell justering För att erhålla rätt nivå inom räntespannet görs en analys av bolagets finansiella status. Det jämförsmedfinansiellstatuspåövrigakommunal-ochregionsägdabolagiSverigesomharett tillgångsvärdeöver100miljonSEK. Denfinansiellastatusenerhållsgenomattjämföraföljandetrenyckeltal: o Rörelseresultat/Balansomslutning–resultatföreräntenettoochskattiförhållandetilltotala tillgångar,vilketspeglarbolagetslönsamhet. o Räntetäckningsgrad–resultatföreräntenettoiförhållandetillräntekostnader,vilketspeglar bolagetsförmågaatttäckaräntekostnader. o Soliditet – justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital, vilket speglar bolagets betalningsförmågapålångsikt. Finansiellstatus – Timrå Vatten AB Poäng 10,0 3,5% 9,0 8,0 RR/Balansomslutning 7,0 6,4 6,0 5,2 1,9 ggr 5,0 Räntetäckningsgrad 4,0 3,0 2,0 3,4% 1,0 0,0 Soliditet 0,0 RR/Balansomslutning Räntetäckningsgrad Soliditet 2 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Räntekurvor LIGHT GREY BLACK Timrå Vatten AB har erhållit 11,6 poäng av 30 möjliga. Det innebär att 61,2% av räntespannet BLUE adderas påAA-kurvan och bildar bolagetsräntekurva.Avgiftengrundar sig sedanpåbolagets aktuellakapitalbindning,somuppgårtill2,0år. CORAL Genomsnittliga räntekurvor Nedandiagramillustrerardengenomsnittligaupplåningskostnadensenaste36månadernaför: 1. Kommuner 2. SvenskabolagmedAA-rating 3. SvenskabolagmedBBB-rating 4. Bolaget 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% a 3,17% tn ä 3,0% R 2,5% 2,69% 2,0% 1,5% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Löptid i år Upplåningsränta kommun Upplåningsränta AA rating Upplåningsränta BBB rating Upplåningsränta Timrå Vatten AB ex faktor Differensen mellan bolagsräntan (3,17%) och kommunräntan (2,69%) för den givna kapitalbindningstiden utgör grunden för borgensavgiften. Därefter tas hänsyn till bolagets storlek(mättiomsättning)vilketinnebärattavgiftenmultiplicerasmedfaktorn1,3. Slutgiltiga borgensavgiften för Timrå Vatten AB är beräknad till 0,63%. 3 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Avgift över tid LIGHT GREY BLACK Avgiften förändras över tid beroende på att förutsättningarna på marknaden förändras. Nedan BLUE illustrerasutvecklingenavborgensavgiftendesenastetreåren. CORAL 1,00% 0,90% 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% 4 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Appendix LIGHT GREY BLACK 1.Regelverk påslaget görs detta i fler steg. Till att börja med tas BLUE Närenkommunställerutlåntillettkoncernbolagkrävs utgångspunkten i olika räntekurvor vilka motsvarar ett räntepåslag. Om koncernbolaget lånar själv och upplåningskostnaden för bolag med en liknande kommunentecknarettborgensåtagandeförlånetkrävs kreditvärdighet. Genom detta erhålles marknads- CORAL att kommunen skall ersättas för detta i form av en mässiga nivåer, samt adekvata relationer mellan borgensavgift.Attdetbehövsenborgensavgiftellerett upplåningskostnaden för låntagare med olika kredit- räntepåslag utöver den faktiska upplåningskostnaden värdighet.Följandetreräntekurvoranvänds: beror på EU-lagstiftning avseende statsstöd. Det är • Räntekurva kommun: obligationer utgivna av enligt lag inte tillåtet att ge offentligt ägda företag en kommuner/regioner konkurrensfördel genom att subventionera deras • Räntekurva AA: obligationer utgivna av svenska finansiering.Bolagensvillkorförfinansieringenskavara bolagmedAA-rating marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle • Räntekurva BBB: obligationer utgivna av svenska erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan bolagmedBBB-rating kommunaltägande.VidsidanavEU-lagstiftningmåste också Skatteverkets regler för internprissättning tas i Modellenutgårfrånattettkommunaltbolagintekanha beaktande. Påslaget får varken vara för högt eller för högre kreditvärdighetän AA, och ligger därför på eller lågt då det skulle kunna ses som skatteplanering och överAA-kurvan.Föratterhållarättnivåinomspannetav överföring av vinstmedel. Internprissättningen av lån AA-ochBBB-kurvangörsenanalysavdetindividuella samt beräkning av borgensavgift måste alltså ske på bolagets finansiella status som jämförs med finansiell marknadsmässigagrunder. status på övriga kommunal- och regionsägda bolag i Sverige.Närräntenivånfördetenskildabolageträknats 2.Metodmarginalberäkning framjämförsdetmedkommunkurvanochskillnadenger Beräkningavborgensavgiftrespektiveräntepåslagsom ett påslag. Därtill görs en justering beroende av tar sin utgångspunkt från publikt tillgänglig bolagets omsättning. Därefter görs en marknadsdata vilket sedan justeras individuellt per genomsnittsberäkningavpåslagetdesenastetreåren. bolag baserat på dess finansiella status. Modellen Det genomsnittsberäknade påslaget läggs sedan på baseraspåföljandeparametrar: denfaktiskaupplåningskostnadenförkommunen. • Genomsnittlig ränta på kommunens externa lån, 2.1Marknadsräntor inklusiveeventuelladerivat För att beräkna marknadsräntor utgår vi från • En bolagsspecifik marginal, där marginalen ska obligationer utgivna i SEK av emittenter med olika motsvara en marknadsmässig ränteskillnad nivåer av kreditvärdighet (rating). Detta innebär att gentemot kommunens upplåning och vad modellen erhåller relevanta nivåer för samtliga motsvarande privata bolag skulle kunna låna till på räntenivåer för olika kreditkategorier anpassade efter egnameriter. svenskaförhållanden. För att identifiera rätt nivå på det bolagsspecifika 5 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Disclaimer Som grund för denna rapport har källor använts helt för eventuellt vidare användande av som i god tro har bedömts vara tillförlitliga. innehållet i denna rapport såsom underlag till Söderberg & Partners kan inte garantera bokföring, publicering av finansiell information, riktigheten i denna information eller ta på sig beräkningavnyckeltalochriskmåttmm. något ansvar för fullständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta Söderberg & Partners Wealth Management AB:s skador eller förluster, inklusive men inte behandling av personuppgifter sker i enlighet begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som med Bolagets dataskyddspolicy, se ”Så kanuppkommatillföljdavanvändandetavdenna behandlar Söderberg & Partners dina rapport eller dess innehåll. Mottagaren ansvarar personuppgifter”påwww.soderbergpartners.se. soderbergpartners.se Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Katarina 2026-09-23 KS/2026:388 Tjernblom Borgensavgift 2027 - Timrå Invest AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa borgensavgiften till 0,51 procent för Timrå Invest AB Ärendet Ekonomienheten har med stöd av vägledning från Söderberg & Partners gjort en analys av förutsättningar för borgensavgift gentemot Timrå Invest AB, vilket biläggs till handlingarna. Timrå kommun har i kommunens finanspolicy föreskrivet att ”Borgensåtaganden utgör en kreditrisk för kommunen eftersom det innebär att fullgöra en betalningsförpliktelse, om inte låntagaren själv kan göra det.”, därav följer att en riskexponering har kommunen en kostnad för. Av finanspolicyn framgår vidare att ” För utställd borgen tas en borgensavgift som faktureras den som fått kommunal borgen. Borgensavgiften ska vara en riskpremie för den risk som kommunen tar genom att ingå borgen”. Ett borgensåtagande innebär även en viss administrativ handläggning visavi långivare som har ett pris. Söderberg & Partners utredning bygge på en modell som har skapats av SKR. EU ställer krav på att kommuner och Regioner måste bygga sin borgensavgift på en hållbar modell som är transparant och går att förklara för revisor. Till och med september har Timrå Invest AB en låneskuld på 80 mnkr. Förvaltningen föreslår att borgensavgiften för 2027 uppgår till 0,51 %. Borgensavgiften för 2026 var 1,06. Beslutsunderlag Söderberg & Partners – Rapport borgensavgift Timrå Invest AB 2026-09-10 Protokollsutdrag till: VD Timrå Invest AB Kommunchef Ekonomichef Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef DDAARRKK BBLLUUEE CCYYAANN 4400 CCOORRAALL 2026-09-10 RAPPORT BORGENSAVGIFTER Timrå Invest AB BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Resultat LIGHT GREY BLACK Borgensavgiften har beräknats till0,51%. BLUE Denna rapport är framtagen för att bistå med ett beslutsunderlag avseende fastställande av påslagförinternalånalternativtborgensavgift.Beräkningsmodellenutgårfrånvadmotsvarande CORAL privatägda bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringarsamtdetenskildabolagetsindividuellakreditvärdighet. Individuell justering För att erhålla rätt nivå inom räntespannet görs en analys av bolagets finansiella status. Det jämförsmedfinansiellstatuspåövrigakommunal-ochregionsägdabolagiSverigesomharett tillgångsvärdeöver100miljonSEK. Denfinansiellastatusenerhållsgenomattjämföraföljandetrenyckeltal: o Rörelseresultat/Balansomslutning–resultatföreräntenettoochskattiförhållandetilltotala tillgångar,vilketspeglarbolagetslönsamhet. o Räntetäckningsgrad–resultatföreräntenettoiförhållandetillräntekostnader,vilketspeglar bolagetsförmågaatttäckaräntekostnader. o Soliditet – justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital, vilket speglar bolagets betalningsförmågapålångsikt. Finansiellstatus – Timrå Invest AB Poäng 9,8 10,0 6,4% 9,0 8,0 RR/Balansomslutning 7,0 6,0 5,5 2,6 ggr 5,0 Räntetäckningsgrad 4,0 3,0 2,0 4,4% 1,0 0,0 Soliditet 0,0 RR/Balansomslutning Räntetäckningsgrad Soliditet 2 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Räntekurvor LIGHT GREY BLACK Timrå Invest AB har erhållit 15,3 poäng av 30 möjliga. Det innebär att 48,9% av räntespannet BLUE adderas påAA-kurvan och bildar bolagetsräntekurva.Avgiftengrundar sig sedanpåbolagets aktuellakapitalbindning,somuppgårtill1,5år. CORAL Genomsnittliga räntekurvor Nedandiagramillustrerardengenomsnittligaupplåningskostnadensenaste36månadernaför: 1. Kommuner 2. SvenskabolagmedAA-rating 3. SvenskabolagmedBBB-rating 4. Bolaget 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% a tn 3,09% ä 3,0% R 2,5% 2,70% 2,0% 1,5% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Löptid i år Upplåningsränta kommun Upplåningsränta AA rating Upplåningsränta BBB rating Upplåningsränta Timrå Invest AB ex faktor Differensen mellan bolagsräntan (3,09%) och kommunräntan (2,70%) för den givna kapitalbindningstiden utgör grunden för borgensavgiften. Därefter tas hänsyn till bolagets storlek(mättiomsättning)vilketinnebärattavgiftenmultiplicerasmedfaktorn1,3. Slutgiltiga borgensavgiften för Timrå Invest AB är beräknad till 0,51%. 3 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Avgift över tid LIGHT GREY BLACK Avgiften förändras över tid beroende på att förutsättningarna på marknaden förändras. Nedan BLUE illustrerasutvecklingenavborgensavgiftendesenastetreåren. CORAL 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% 4 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Appendix LIGHT GREY BLACK 1.Regelverk påslaget görs detta i fler steg. Till att börja med tas BLUE Närenkommunställerutlåntillettkoncernbolagkrävs utgångspunkten i olika räntekurvor vilka motsvarar ett räntepåslag. Om koncernbolaget lånar själv och upplåningskostnaden för bolag med en liknande kommunentecknarettborgensåtagandeförlånetkrävs kreditvärdighet. Genom detta erhålles marknads- CORAL att kommunen skall ersättas för detta i form av en mässiga nivåer, samt adekvata relationer mellan borgensavgift.Attdetbehövsenborgensavgiftellerett upplåningskostnaden för låntagare med olika kredit- räntepåslag utöver den faktiska upplåningskostnaden värdighet.Följandetreräntekurvoranvänds: beror på EU-lagstiftning avseende statsstöd. Det är • Räntekurva kommun: obligationer utgivna av enligt lag inte tillåtet att ge offentligt ägda företag en kommuner/regioner konkurrensfördel genom att subventionera deras • Räntekurva AA: obligationer utgivna av svenska finansiering.Bolagensvillkorförfinansieringenskavara bolagmedAA-rating marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle • Räntekurva BBB: obligationer utgivna av svenska erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan bolagmedBBB-rating kommunaltägande.VidsidanavEU-lagstiftningmåste också Skatteverkets regler för internprissättning tas i Modellenutgårfrånattettkommunaltbolagintekanha beaktande. Påslaget får varken vara för högt eller för högre kreditvärdighetän AA, och ligger därför på eller lågt då det skulle kunna ses som skatteplanering och överAA-kurvan.Föratterhållarättnivåinomspannetav överföring av vinstmedel. Internprissättningen av lån AA-ochBBB-kurvangörsenanalysavdetindividuella samt beräkning av borgensavgift måste alltså ske på bolagets finansiella status som jämförs med finansiell marknadsmässigagrunder. status på övriga kommunal- och regionsägda bolag i Sverige.Närräntenivånfördetenskildabolageträknats 2.Metodmarginalberäkning framjämförsdetmedkommunkurvanochskillnadenger Beräkningavborgensavgiftrespektiveräntepåslagsom ett påslag. Därtill görs en justering beroende av tar sin utgångspunkt från publikt tillgänglig bolagets omsättning. Därefter görs en marknadsdata vilket sedan justeras individuellt per genomsnittsberäkningavpåslagetdesenastetreåren. bolag baserat på dess finansiella status. Modellen Det genomsnittsberäknade påslaget läggs sedan på baseraspåföljandeparametrar: denfaktiskaupplåningskostnadenförkommunen. • Genomsnittlig ränta på kommunens externa lån, 2.1Marknadsräntor inklusiveeventuelladerivat För att beräkna marknadsräntor utgår vi från • En bolagsspecifik marginal, där marginalen ska obligationer utgivna i SEK av emittenter med olika motsvara en marknadsmässig ränteskillnad nivåer av kreditvärdighet (rating). Detta innebär att gentemot kommunens upplåning och vad modellen erhåller relevanta nivåer för samtliga motsvarande privata bolag skulle kunna låna till på räntenivåer för olika kreditkategorier anpassade efter egnameriter. svenskaförhållanden. För att identifiera rätt nivå på det bolagsspecifika 5 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Disclaimer Som grund för denna rapport har källor använts helt för eventuellt vidare användande av som i god tro har bedömts vara tillförlitliga. innehållet i denna rapport såsom underlag till Söderberg & Partners kan inte garantera bokföring, publicering av finansiell information, riktigheten i denna information eller ta på sig beräkningavnyckeltalochriskmåttmm. något ansvar för fullständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta Söderberg & Partners Wealth Management AB:s skador eller förluster, inklusive men inte behandling av personuppgifter sker i enlighet begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som med Bolagets dataskyddspolicy, se ”Så kanuppkommatillföljdavanvändandetavdenna behandlar Söderberg & Partners dina rapport eller dess innehåll. Mottagaren ansvarar personuppgifter”påwww.soderbergpartners.se. soderbergpartners.se Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Katarina 2026-09-23 KS/2026:389 Tjernblom Borgensavgift 2027 - AB Timråbo Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa borgensavgiften till 0,52 % för AB Timråbo Ärendet Ekonomienheten har med stöd av vägledning från Söderberg & Partners gjort en analys av förutsättningar för borgensavgift gentemot Timråbo AB, vilket biläggs till handlingarna. Timrå kommun har i kommunens finanspolicy föreskrivet att ”Borgensåtaganden utgör en kreditrisk för kommunen eftersom det innebär att fullgöra en betalningsförpliktelse, om inte låntagaren själv kan göra det.”, därav följer att en riskexponering har kommunen en kostnad för. Av finanspolicyn framgår vidare att ” För utställd borgen tas en borgensavgift som faktureras den som fått kommunal borgen. Borgensavgiften ska vara en riskpremie för den risk som kommunen tar genom att ingå borgen”. Ett borgensåtagande innebär även en viss administrativ handläggning visavi långivare som har ett pris. Söderberg & Partners utredning bygge på en modell som har skapats av SKR. EU ställer krav på att kommuner och Regioner måste bygga sin borgensavgift på en hållbar modell som är transparant och går att förklara för revisor. Till och med september 2026 uppgår Timråbo AB låneskuld till 690 mnkr. Förvaltningen föreslår att borgensavgiften för 2027 uppgår till 0,52 %. Borgensavgiften för 2026 var 0,53 %. Beslutsunderlag Söderberg & Partners – Rapport Borgensavgift AB Timråbo 2026-09-10 Protokollsutdrag till: VD Timråbo AB Ekonomichef Kommunchef Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef DDAARRKK BBLLUUEE CCYYAANN 4400 CCOORRAALL 2026-09-10 RAPPORT BORGENSAVGIFTER AB Timråbo (justerad soliditet) BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Resultat LIGHT GREY BLACK Borgensavgiften har beräknats till0,52%. BLUE Denna rapport är framtagen för att bistå med ett beslutsunderlag avseende fastställande av påslagförinternalånalternativtborgensavgift.Beräkningsmodellenutgårfrånvadmotsvarande CORAL privatägda bolag skulle kunna låna till på egna meriter och utgår från aktuella och relevanta marknadsnoteringarsamtdetenskildabolagetsindividuellakreditvärdighet. Individuell justering För att erhålla rätt nivå inom räntespannet görs en analys av bolagets finansiella status. Det jämförsmedfinansiellstatuspåövrigakommunal-ochregionsägdabolagiSverigesomharett tillgångsvärdeöver100miljonSEK. Denfinansiellastatusenerhållsgenomattjämföraföljandetrenyckeltal: o Rörelseresultat/Balansomslutning–resultatföreräntenettoochskattiförhållandetilltotala tillgångar,vilketspeglarbolagetslönsamhet. o Räntetäckningsgrad–resultatföreräntenettoiförhållandetillräntekostnader,vilketspeglar bolagetsförmågaatttäckaräntekostnader. o Soliditet – justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital, vilket speglar bolagets betalningsförmågapålångsikt. Finansiellstatus – AB Timråbo (justerad soliditet) Poäng 10,0 1,7% 9,0 8,5 8,0 RR/Balansomslutning 7,0 6,0 1,4 ggr 4,7 5,0 3,7 Räntetäckningsgrad 4,0 3,0 2,0 51,4% 1,0 Soliditet 0,0 RR/Balansomslutning Räntetäckningsgrad Soliditet 2 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Räntekurvor LIGHT GREY BLACK ABTimråbo(justeradsoliditet) har erhållit 16,9poäng av30 möjliga.Detinnebär att43,8%av BLUE räntespannetadderaspåAA-kurvanochbildarbolagetsräntekurva.Avgiftengrundarsigsedan påbolagetsaktuellakapitalbindning,somuppgårtill2,1år. CORAL Genomsnittliga räntekurvor Nedandiagramillustrerardengenomsnittligaupplåningskostnadensenaste36månadernaför: 1. Kommuner 2. SvenskabolagmedAA-rating 3. SvenskabolagmedBBB-rating 4. Bolaget 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% a tn 3,09% ä 3,0% R 2,5% 2,69% 2,0% 1,5% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Löptid i år Upplåningsränta kommun Upplåningsränta AA rating Upplåningsränta BBB rating Upplåningsränta AB Timråbo ex faktor Differensen mellan bolagsräntan (3,09%) och kommunräntan (2,69%) för den givna kapitalbindningstiden utgör grunden för borgensavgiften. Därefter tas hänsyn till bolagets storlek(mättiomsättning)vilketinnebärattavgiftenmultiplicerasmedfaktorn1,3. Slutgiltiga borgensavgiften för AB Timråbo (justerad soliditet) är beräknad till 0,52%. 3 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Avgift över tid LIGHT GREY BLACK Avgiften förändras över tid beroende på att förutsättningarna på marknaden förändras. Nedan BLUE illustrerasutvecklingenavborgensavgiftendesenastetreåren. CORAL 0,90% 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% 4 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Appendix LIGHT GREY BLACK 1.Regelverk påslaget görs detta i fler steg. Till att börja med tas BLUE Närenkommunställerutlåntillettkoncernbolagkrävs utgångspunkten i olika räntekurvor vilka motsvarar ett räntepåslag. Om koncernbolaget lånar själv och upplåningskostnaden för bolag med en liknande kommunentecknarettborgensåtagandeförlånetkrävs kreditvärdighet. Genom detta erhålles marknads- CORAL att kommunen skall ersättas för detta i form av en mässiga nivåer, samt adekvata relationer mellan borgensavgift.Attdetbehövsenborgensavgiftellerett upplåningskostnaden för låntagare med olika kredit- räntepåslag utöver den faktiska upplåningskostnaden värdighet.Följandetreräntekurvoranvänds: beror på EU-lagstiftning avseende statsstöd. Det är • Räntekurva kommun: obligationer utgivna av enligt lag inte tillåtet att ge offentligt ägda företag en kommuner/regioner konkurrensfördel genom att subventionera deras • Räntekurva AA: obligationer utgivna av svenska finansiering.Bolagensvillkorförfinansieringenskavara bolagmedAA-rating marknadsmässig och motsvara den bolagen skulle • Räntekurva BBB: obligationer utgivna av svenska erhålla om de hade varit ett fristående bolag utan bolagmedBBB-rating kommunaltägande.VidsidanavEU-lagstiftningmåste också Skatteverkets regler för internprissättning tas i Modellenutgårfrånattettkommunaltbolagintekanha beaktande. Påslaget får varken vara för högt eller för högre kreditvärdighetän AA, och ligger därför på eller lågt då det skulle kunna ses som skatteplanering och överAA-kurvan.Föratterhållarättnivåinomspannetav överföring av vinstmedel. Internprissättningen av lån AA-ochBBB-kurvangörsenanalysavdetindividuella samt beräkning av borgensavgift måste alltså ske på bolagets finansiella status som jämförs med finansiell marknadsmässigagrunder. status på övriga kommunal- och regionsägda bolag i Sverige.Närräntenivånfördetenskildabolageträknats 2.Metodmarginalberäkning framjämförsdetmedkommunkurvanochskillnadenger Beräkningavborgensavgiftrespektiveräntepåslagsom ett påslag. Därtill görs en justering beroende av tar sin utgångspunkt från publikt tillgänglig bolagets omsättning. Därefter görs en marknadsdata vilket sedan justeras individuellt per genomsnittsberäkningavpåslagetdesenastetreåren. bolag baserat på dess finansiella status. Modellen Det genomsnittsberäknade påslaget läggs sedan på baseraspåföljandeparametrar: denfaktiskaupplåningskostnadenförkommunen. • Genomsnittlig ränta på kommunens externa lån, 2.1Marknadsräntor inklusiveeventuelladerivat För att beräkna marknadsräntor utgår vi från • En bolagsspecifik marginal, där marginalen ska obligationer utgivna i SEK av emittenter med olika motsvara en marknadsmässig ränteskillnad nivåer av kreditvärdighet (rating). Detta innebär att gentemot kommunens upplåning och vad modellen erhåller relevanta nivåer för samtliga motsvarande privata bolag skulle kunna låna till på räntenivåer för olika kreditkategorier anpassade efter egnameriter. svenskaförhållanden. För att identifiera rätt nivå på det bolagsspecifika 5 BORGENSAVGIFT/INTERNRÄNTEPÅSLAG Disclaimer Som grund för denna rapport har källor använts helt för eventuellt vidare användande av som i god tro har bedömts vara tillförlitliga. innehållet i denna rapport såsom underlag till Söderberg & Partners kan inte garantera bokföring, publicering av finansiell information, riktigheten i denna information eller ta på sig beräkningavnyckeltalochriskmåttmm. något ansvar för fullständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta Söderberg & Partners Wealth Management AB:s skador eller förluster, inklusive men inte behandling av personuppgifter sker i enlighet begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som med Bolagets dataskyddspolicy, se ”Så kanuppkommatillföljdavanvändandetavdenna behandlar Söderberg & Partners dina rapport eller dess innehåll. Mottagaren ansvarar personuppgifter”påwww.soderbergpartners.se. soderbergpartners.se Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-06-18 SN/2026:126 Äskande av investeringsmedel till ombyggnation förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Utöka kommunens investeringsram för projektet med 7000 tkr, exklusive index i investeringsmedel, för ett nytt investeringsprojekt kallat ombyggnation f.d förskola Söråker. 2. Fördela investeringsmedlen med 1 000 tkr för år 2026 och 7 000 tkr för år 2027. 3. Uppdra till Kultur- och tekniknämnden att genomföra projektet. Ärendet När ny förskola öppnade i Söråker uppstod tomma lokaler i den byggnad som huserade tidigare förskola. Efter dialog mellan Kultur och teknik samt Socialförvaltningen har verksamheterna tittat på verksamhetslokaler som idag är inhysta hos externa fastighetsägare, för att utreda möjligheter till eventuell flytt för att istället använda egenägda lokaler. Tidigt i detta arbete stod det klart att Norra hemtjänsten samt Korttidsvistelse för barn och unga enligt LSS kan vara aktuella för en flytt. Det skulle då innebära att verksamheterna kan avsluta två externa hyreskontrakt men för att kunna genomföra flytten krävs verksamhetsanpassning av lokalerna till en kostnad av 7 000 tkr. Socialnämnden har beslutat föreslå ett nytt investeringsprojekt för ombyggnation av f d förskolan i Söråker, enligt förvaltningens utredning och förslag. Beslutsunderlag SN/2026-06-16 § 92, Äskande av investeringsmedel till ombyggnation förskola Utredning av lokalbehov för Norra hemtjänsten och Korttidsvistelse barn och unga LSS Policy för lokalanvändning (kopia) Protokollsutdrag till: Ekonomienheten Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-06-16

§ 78 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter KTN/2026:499 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anders Fagerblom (V) angående utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-06-08 § 126 Motion från Anders Fagerblom (V) Motion Yttrande Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. 1 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Jan Eriksson 2026-07-24 KTN/2026:499 Yttrande över motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter En motion från Anders Fagerblom (V) angående att utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Vid senaste fullmäktige togs beslut om att höja beredskapen vid de kommunala köken. Fullmäktige beslutade också att avsätta medel att renovera ishallen. Det står i och med Israels och USA-s krig mot Iran allt mer klart att tillgången på olja inte är en självklarhet. Vi kan också konstatera att de av människan skapade klimatförändringarna också kan påverka vår tillgång till el. Ett förändrat nederbördsmönster gör vattenkraften mer osäker. I dagarna fick SCA tillgång till mer el för sin nya anläggning och förhoppningsvis får vi också en etablering i Torsboda. Torsboda kommer också att dra el. För att höja vår beredskap och för all del också hålla nere elpriserna i Timrå bör kommunen göra sitt för att både göra besparingar och höja produktionen. I samband med ombyggnationen av kommunens kök och ishallen ska därför Timrå kommun installera solceller, med batterilagring på dessa byggnader samt utreda på vilka andra kommunala fastigheter detta låter sig göras. Att utreda var solceller och batterilagring bäst sker på kommunala fastigheter. Att i samband med nybyggnation, ombyggnation och renoveringar installera solceller med batterilagring på kommunens fastigheter. Att inom ramenför det kommunala uppdraget verka för att eventuella skatter och avgifter som motverkar installerande av solceller och batterilager i kommunala fastigheter minskas eller avskaffas. Kultur- och teknikförvaltningens yttrande med förslag till beslut Förvaltningen föreslår att motionen avslås eftersom vi i dagsläget har prioriterat investeringar gällande beredskapsperspektivet i stället för att prioritera projekt gällande energieffektivisering kommande år. Gällande kommande investeringar i t.ex. ishallen så är det en politisk prioritering att avsätta mer investeringsmedel i pågående investeringsprojekt samt kommande investeringsprojekt om det ska möjliggöra solceller och batterilagring. Vad gäller beredskapsperspektivet behöver vi först prioritera lösningar för reservvatten och reservkraft. Förvaltningen föreslår att avvakta med att göra en större utredning kopplat till solceller och batterilagring utifrån det ekonomiska läget och att prioritera att färdigställa projekt/uppdrag kopplat till beredskapsperspektivet först. Jan Eriksson Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-06-08

§ 79 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager KTN/2026:501 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anders Fagerblom (V) angående utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Ärendets behandling i sammanträdet Eduardo Villanueva Pinto (V) föreslår bifall till motionen. Ordförande föreslår bifall till förvaltningens förslag. Ordförande ställer de båda förslagen mot varandra och konstaterar att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-06-08 §128 Motion från Anders Fagerblom (V) Motion Yttrande Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. 1 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Jan Eriksson 2026-07-05 KTN/2026:501 Kommunstyrelsen Yttrande över motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager En motion från Anders Fagerblom (V) angående att utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Sedan 1 januari 2022 är det tillåtet att dela egenproducerad solel mellan närliggande fastigheter genom interna lågspänningsnät utan krav på nätkoncession. I Tyskland går det alldeles utmärkt att koppla in sin egen solpanel direkt i vägguttaget för att på så sätt minska sina kostnader för el. I Sverige går det av någon anledning inte. Många fastighetsägare har möjlighet att sätta upp solpaneler, men nya regler har gjort det svårt att få investeringen att gå ihop om man inte själv installerar batterilagring. Batterilagring har sina stora fördelar då man kan plocka ut elen då elen är dyr och belastningen på elnätet minskar. Nya regler kräver dock att batterier placeras i en brandcell vilket är både kostnads- som utrymmeskrävande. Timrå kommun har stora möjligheter att installera solceller på sina byggnader och bygga batterilagring i fastigheterna. Dessa batterier borde kunna samordnas med närliggande privata fastigheter. Att utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager. Kultur- och teknikförvaltningens yttrande med förslag till beslut: Kultur- och teknikförvaltningen har tittat på frågan. Rent tekniskt och enligt ny lagstiftning är det genomförbart. Sedan 1 januari 2022 finns ett undantag i 22 c § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession, IKN-förordningen. Det gör det möjligt att överföra exempelvis egenproducerad solel mellan byggnader och även mellan olika fastigheter via ett internt lågspänningsnät utan nätkoncession. Sedan kan det finnas lagstiftning som kan ha åsikt om att det gynnar enskild grupp av medborgare/fastighetsägare. Det gör det troligast att det är mest säkert lagstiftningsmässigt att det gjordes genom ett kommunalt bolag. En annan parameter är kommunens investeringsnivå kommande år som behöver ses över. I tidigare arbete med verksamhetsplan och budget har kommunen haft under kommunstyrelsen verksamhetsplan och budget en pott för investeringar i energibesparingar. Utifrån omvärldsläget har i stället dessa investeringar riktas in på krisberedskap. Utifrån detta resonemang föreslår Kultur- och Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 2 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Jan Eriksson 2026-07-05 KTN/2026:501 teknikförvaltningen att inte i dagsläget gå vidare med att utreda möjligheterna till kommunala batterilager och föreslår därför att motionen avslås. Jan Eriksson Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-06-08

§ 80 Uppdrag – åtgärder för kostnadsminskningar 2026- 2029 KS/2026:141 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Åtgärderna ska inkludera verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas. 2. Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag på åtgärder inom digitalisering som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. 3. Uppdra till nämnderna att för verksamhetsåret 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. I övrigt vidta de åtgärder som är möjliga för att säkerställa ett positivt resultat för 2026. 4. Uppdra till samtliga nämnder att redovisa förslag till åtgärder till kommunstyrelsens sammanträde i oktober. 5. Uppdra till kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige på sammanträdet i november med redovisning av föreslagna åtgärder. Ärendet Utifrån planeringsdirektiv och förutsättningar för verksamhetsplan och budget för planperiod 2027-2029 kan konstateras att kommunens kostnader överstiger tillgängliga medel. För att nå ett resultat om 2, 1 % för 2027 är uppskattningen att åtgärder måste vidtas motsvarande 70-80 mnkr. För verksamhetsåret 2026 kompenseras detta delvis med tillskott från den s.k. framtidsfonden. Dessa medel finns inte tillgängliga för perioden 2027 och framåt. Utgångspunkten är således att, utifrån nu kända ekonomiska förutsättningar, kommer inte nämnderna att få Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-04-27 kostnadstäckning för att bedriva verksamheten på motsvarande sätt som under verksamhetsåret 2026. För att nå effekter för verksamhetsåret 2027 behöver åtgärder vidtas redan 2026. Det är dessutom viktigt att redan 2026 vidta åtgärder för att säkerställa ett resultat som så långt möjligt minskar behovet av att nyttja framtidsfonden och öka möjligheten att återställa tidigare års underskott. Därför bör samtliga nämnder få i uppdrag att redan nu under 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt samt vidta möjliga åtgärder för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. Åtgärder behöver vidtas för att nå ett resultat som medför en långsiktigt hållbar ekonomi. I samband med upprättande av årsredovisning för verksamhetsåret 2025 har revisorerna efterfrågat redovisning av kommunen för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möjliggöra återbetalning av tidigare års underskott. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde 20260223, § 19, beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för verksamheten. Resultatet ska uppgå till 2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag över en 10 årsperiod och det motsvarar ungefär ett snitt på 36 mnkr per år. Med detta riktade uppdrag till nämnderna kommer underskottet från balanskravsresultatet på 60,1 mnkr att återställas senast år 2028. Mot bakgrund av detta finns anledning att uppdra till samtliga nämnder att lämna förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar för perioden 2026-2029. Förslag till åtgärder ska samverkas i respektive förvaltning. Förslag till åtgärder ska konsekvensbeskrivas med avseende på - Förväntade minskade kostnader - Effekter för verksamheten på kort och lång sikt. - Påverkan på de vi är till för Ärendets behandling i sammanträdet Stefan Dalin (S) föreslår att göra tillägg med; Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag på åtgärder inom digitalisering som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Protokollsutdrag Sida: 3 Kommunfullmäktige 2026-04-27 Planeringsdirektiv 2027-2029 Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Ekonomiavdelningen Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnd 2026-09-21 § 80 Uppdrag åtgärder för kostnadsminskningar 2026- 2029 MBN/2026:597 Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar: Lämna följande förslag till åtgärder för kostnadsminskningar: 1. Se över och indexuppräkna taxorna för både verksamhetsområde miljö- och byggs myndighetsutövning. 2. Att miljö- och byggnadsnämnden ska vara ett stöd vid framtagandet av ett nytt kulturmiljöprogram i kommunen. 3. Att fortsätta arbetet med att digitalisera verksamheten kopplat mot e-tjänster, digital post, digitalt arkiv, digital lösning för läsplatta i fält i samråd med IT avdelning. 4. Att vara återhållsam med befintligt överskott inom Miljö- och byggnadsnämnden och uppskattar kunna bidra med 2,2 miljoner kronor i överskott vid 2026 års slut. Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden har fått i uppdrag att lämna förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar för perioden 2026–2029. Utifrån planeringsdirektiv och förutsättningar för verksamhetsplan och budget för planperiod 2027–2029 kan konstateras att kommunens kostnader överstiger tillgängliga medel. För att nå ett resultat om 2, 1 % för 2027 är uppskattningen att åtgärder måste vidtas motsvarande 70–80 mnkr. För verksamhetsåret 2026 kompenseras detta delvis med tillskott från den s.k. framtidsfonden. Dessa medel finns inte tillgängliga för perioden 2027 och framåt. Utgångspunkten är således att, utifrån nu kända ekonomiska förutsättningar, kommer inte nämnderna att få kostnadstäckning för att bedriva verksamheten på motsvarande sätt som under verksamhetsåret 2026. För att nå effekter för verksamhetsåret 2027 behöver åtgärder vidtas redan 2026. Det är dessutom viktigt att redan 2026 vidta åtgärder för att säkerställa ett resultat som så långt möjligt minskar behovet av att nyttja framtidsfonden och öka möjligheten att återställa tidigare års underskott. Därför bör samtliga nämnder få i uppdrag att redan Protokollsutdrag Sida: 2 Miljö- och byggnadsnämnd 2026-09-21 nu under 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt samt vidta möjliga åtgärder för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. Åtgärder behöver vidtas för att nå ett resultat som medför en långsiktigt hållbar ekonomi. I samband med upprättande av årsredovisning för verksamhetsåret 2025 har revisorerna efterfrågat redovisning av kommunen för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möjliggöra återbetalning av tidigare års underskott. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde 2026-02-23, § 19, beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för verksamheten. Resultatet ska uppgå till 2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag över en 10 årsperiod och det motsvarar ungefär ett snitt på 36 mnkr per år. Med detta riktade uppdrag till nämnderna kommer underskottet från balanskravsresultatet på 60,1 mnkr att återställas senast år 2028. Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med relativt liten budget i jämförelse med övriga förvaltningar i kommunen. Nämnden utför myndighetsutövning utifrån de uppdrag som vi tilldelats enligt reglementet från kommunfullmäktige. Utöver myndighetsutövning jobbar vi med service och bemötande till våra företag, medborgare och besökare i enlighet med Timrå kommuns styrmodell. Inom budgeten ryms inga investeringsprojekt som finansieras av kommunen. De kostnader som vi har är kostnader kopplade till vår personal och dess arbetsplatser för att kunna utföra våra tilldelade uppgifter. De intäkter som vi har är förenade med avgifter kopplade till beslutade taxor och eventuella bidrag för att utföra vissa satsningar såsom kalkningsverksamhet inom naturvård. Förslag på åtgärder till kostnadsminskningar Miljö- och byggnadsnämnden har kontroll över vilka kostnaderna är enligt budget varav intäkterna är en faktor som till stor del påverkas av vår omvärld. Kostnader som vi kan avsluta eller tillfälligt pausa är del av miljö- och byggkontorets personalkostnader. Den effekt som det direkt leder till för verksamheten och Timrå kommun i stort är kopplad till handläggningstider, service och bemötande till våra företagare, medborgare och besökare. Miljö- och byggkontoret har under del av 2026 två föräldralediga byggnadsinspektörer varav vi ej tillsatt en av tjänsterna under 6 månader. Vi har även en vakant tjänst som miljöinspektör från och med september där vi har ett utrymme under 2026 på 4 månader. Utöver föräldraledigheter och tillfällig vakant har vi en vakant tjänst för en byggnadsinspektör i budget som vi avser att rekrytera när vi har en etablering i Protokollsutdrag Sida: 3 Miljö- och byggnadsnämnd 2026-09-21 kommunen och därmed en ökad ärendemängd. Den vakanta tjänst kan även sträcka sig till början av 2027 utifrån när vi ser att etableringen tar fart. Det miljö- och byggkontoret tillfälligt bedöms kunna pausa under 2026 är följande: Att inte rekrytera byggnadsinspektör vakant 6 månader. Att inte rekrytera miljöinspektör vakant 4 månader. Att inte rekrytera byggnadsinspektör vakant under 2026. Det ekonomiska värdet av dessa åtgärder blir tillsammans en besparing på 1470tkr under förutsättning att verksamheten följer budget i övrigt under 2026. Miljö- och byggnadsnämnden ser över samtliga taxor inom miljö- och byggs verksamhetsområde samt justerar timavgiften genom indexreglerar enligt Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) i oktober månad året före avgiftsåret, d v s 2,7% inför 2027. För att erhålla full kostnadstäckning för myndighetsutövning och övriga uppgifter som nämnden enligt lag får ta ut avgifter för. Taxor som berörs är för livsmedel, miljöbalken, serveringstillstånd och folköl, tobak, och liknande produkter, strålskydd, läkemedel samt Plan- och bygglagstaxa mfl. En möjlighet för Timrå kommun att möjliggöra ett ökat ärendeinflöde för miljö- och byggnadsnämnden är att prioritera arbetet med att ta fram en ny kulturmiljöplan i kommunen. Det skulle tydliggöra vilka fastighetsägare som äger byggnader med höga värden och vilka byggnader som varsamhetskraven gäller. Inom ett sådan område finns inte samma möjligheter att bygga lovbefriat utan en prövning krävs enligt senaste ändringen i PBL (Plan- och bygglagen). Budgetavvikelsen för Miljö- och byggnadsnämnden per den sista augusti uppgår till en positiv avvikelse på 3049tkr miljoner kronor. Med anledning av att kalkningsbidrag har inkommit och som inte ännu nyttjas görs bedömningen i årsprognosen i delårsrapporten att uppgå till en positiv avvikelse på 2182 tkr. En återhållsamhet i kostnader, vakanta tjänster, lägre kostnader för bostadsanpassning, skapar sannolikt möjlighet för nämnden att bidra positivt till kommunens resultat 2026 med ca 2,2 miljoner kronor. Digitalisering Miljö- och bygg avser att fortsätta arbetet med digitalisering av verksamheten. Användar-vänliga e-tjänster för våra medborgare och företagare utifrån våra föränderliga lagstiftningar. Det finns ett övergripande behov att se över val av ärendesystem för att det ska vara anpassat för vårt arbete med integrering mot våra e- tjänster och inte enbart för nämndens hantering. Där handläggning och administration kan underlättas genom dess smarta funktioner som finns på marknaden. Vi ser att posthantering kan ersätta vår ordinarie post genom digitalpost. Protokollsutdrag Sida: 4 Miljö- och byggnadsnämnd 2026-09-21 Att underlätta för medborgare, företagare och våra inspektörer att digitalt själva kunna hämta ut arkivhandlingar. Att en AI robot svarar på enkla frågor på vår hemsida eller direkt från ärendesystemet. Vi har sedan tidigare köpt in digitala plattor för att kunna hantera våra handlingar digitalt utan utskrifter vid varje arbetsplatsförlagt besök, utveckling pågår fortfarande i den frågan hos IT. Miljö- och byggförvaltningen ser många positiva möjligheter med digitalisering där vissa delar leder till direkta besparingar såsom mindre utskrifter och färre avgifter för porton. Samtidigt ser vi inte att allt leder till lägre kostnader inledningsvis. Däremot behåller vi en effektiv förvaltning och de krav som samhället ställer på oss som myndighet men framförallt skulle de vi finns till för få en god service, ett bra bemötande och ännu bättre handläggningstider. Beslutsunderlag KF 2026-04-27 §80 Uppdrag - åtgärder för kostnadsminskningar 2026–2029 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Åtgärder för budget i balans 2026 Socialförvaltningen har under 2026 påbörjat flera åtgärder för att minska kostnaden för året. Arbetet har bedrivits utifrån uppdraget att (vidta de åtgärder som är möjliga för att säkerställa ett positivt resultat för 2026) minska kostnaderna samtidigt som verksamhetens kvalitet, lagstadgande skyldigheter och behovet av stöd till kommunens invånare ska säkerställas. 1. Socialförvaltningen har under året arbetat med förändrat arbetssätt inom områdena Hållbar försörjning samt HSL. a. Införandet av ett ändrat arbetssätt inom Hållbar försörjning har genererat en färre årsarbetare 2026 ~ 800 tkr. b. IHR (Intensiv hemrehabilitering), arbetssättet bygger på samverkan mellan rehab, hemtjänst och biståndshandläggare med syfte att öka självständighet i att klara vardagliga situationer och minska behov av hemtjänstinsatser. För de patienter som erbjudits IHR under 2026 har antalet beviljade hemtjänsttimmar minskat med ca 1340 timmar, vilket motsvarar en kostnadsbesparing på ~270 tkr. 2. Socialförvaltningen har under 2026 i möjligaste mån försökt täcka vakanser och kortare frånvaro med befintliga resurser som en del i arbetet med att minska kostnaderna för året. a. Verksamhetschef HSL har tillfälligtvis ersatt enhetschef under föräldraledighet, 8 månader 2026 ~ 600 tkr b. Verksamhetsutvecklare, IFO, BoF, sjukskriven under 5 månader, tjänsten har ej ersatts under sjukskrivningsperioden ~ 280 tk c. Verksamhetschef IFO samt biträdande Verksamhetschef har varit vakant under rekryteringsperioden, 5 månader ~ 480 tkr respektive 3 månader ~ 270 tkr. d. SAS/Utvecklingsledare kommer vara vakant under rekryteringsperioden, 3 månader ~ 260 tkr e. En enhetschef täcker och ansvarar för två verksamheter under föräldraledighet, 3 månader ~ 210 tkr Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Andra kostnadsbegränsande åtgärder som initierats under 2026 är:  Genomlysning av leveranserna från Textilia, hösten 2026 Önskad effekt: Avvaktar utfall från utredning.  Beslut om en extern översyn av myndighetsbeslut inom äldreomsorgen, hösten 2026, Ensolution redovisar slutresultat slutet av oktober. Önskad effekt: Avvaktar utfall från utredning.  Pilotarbete för att stärka friskfaktorer, start våren 2026 Önskad effekt: minskad sjukfrånvaro, minskad vikarie- och övertidskostnader.  Resursoptimering, ökad samverkan kring bemanningsplanering inom ordinärt- och särskilt boende. Önskad effekt: Omfördelning av befintliga resurser för att täcka frånvaro för att minska behovet av vikarier och övertid. Totalt uppskattad besparing 2026: 3 miljoner 2 Förslag till kostnadsminskande åtgärder inför budget åren 2027 - 2029 1. Socialförvaltningen - Inköp – Införande av E-handel Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Avtalstrohet till tecknade avtal samt regelbunden upphandling kan ge besparing effekter. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Konsekvensanalys behöver genomföras utifrån förändrat arbetssätt kring beställning och mottagning av varor. Initialt kan det finnas risk för ökad arbetsbelastning. Facklig samverkan krävs utifrån behov av förändrat arbetssätt. 2. HSL – Återbruk av köpeshjälpmedel Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Återbruk av köpes hjälpmedel. Målet är inte att minska kostnaderna, utan att minska kostnadsutvecklingen. Vi köper dessa hjälpmedel av Hjälpmedel Västernorrland. Nya upphandlingar har ökat kostnaderna kraftigt på bl.a. duschstolar. Konsekvensanalys (kort-och långsikt): Aktiviteten kräver dock lokal för lagerhållning samt system för spårbarhet. Kan använda samma lokal samt system som krävs för lagerhållning av hälso- och sjukvårdsprodukter som träder i kraft 1/1 2027. Något större lokal krävs men en stor del kan inrymmas i lokalen för den lagstadgade lagerhållningen. 3. Äldreomsorg Minska sjukfrånvaron Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Mindre sjukfrånvaro (målnivå 9% äldreomsorgen) leder till stabilare bemanning med egen personal samt lägre personalkostnad vid korttidssjukfrånvaro. Arbetar med friskfaktorer, uppföljning av korttidssjukfrånvaro och första samtal genom företagshälsovården Falck. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Stabilare personalbemanning och en bättre arbetsmiljö som i längden leder till minskade personalkostnader. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 4. Ordinärt boende (hemtjänsten) Resursoptimering Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Arbeta vidare med att se över, samarbeta med bemanningsplaneringen, fördela insatserna jämnare över dygnets alla timmar. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Förändrat arbetssätt som ger möjlighet att hantera volymökningar inom befintlig budget. Kan påverka brukarnas egna valmöjlighet till när de beviljade insatserna utförs. 5. Vård- och omsorgsboende Resursoptimering Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Arbeta vidare med samverkan mellan avdelningar för att optimera resurser. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Förändrat arbetssätt, ökad intern samverkan inom respektive vård- och omsorgsboenden. 6. Personlig assistans SFB/LSS Lagstadgad insats: Ja Beskrivning: Till hösten kvarstår endast 2 kommunala uppdrag, det kräver kompetens på området och upptar del av enhetschefstjänst. Eftersom det tillkommit ärenden under andra insatser LSS så är chefsområdet högre belastat än tidigare. En övergång till upphandlad verksamhet skulle innebära frigjord chefsresurs samt lägre kostnader då den kommunala assistansen kostar mer än hos privata utförare. Konsekvensanalys (kort sikt): Missnöje hos brukare och företrädare som valt kommunen som utförare. Behov av att varsla anställda i berörda grupper då de istället kan komma behöva gå över till ny utförare. Andra arbetsvillkor under Sobonas avtal. Risk- och konsekvensanalys har inte genomförts enligt MBL. Konsekvensanalys (lång sikt): Risk för kritik från brukarorganisationer. En huvudman kommer bli aktuellt för personlig assistans, kan ev komma att påverka brukarnas val av utförare. 2 7. Personlig assistans – ett ärende går till privat utförare Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Går över till privat utförare på eget initiativ. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Inga kända risker då berörda assistenter väljer att följa med till ny utförare. 8. Avgift för trygghetslarm Lagstadgad insats: Ja Beskrivning: Idag betalar brukaren 350 kr/månad för trygghetslarm. I denna kostnad ingår själva larmet (tekniken) stöd från hemtjänstpersonal vid larm, nyckel-fritt lås på ytterdörr så hemtjänsten inte behöver hantera nycklar samt eventuellt tillkommande larmlösningar så som dörr-larm, sensorlarm etc vid behov. Från och med hösten 2026 kommer också ett direktkopplat brandlarm att ingå, enligt tidigare beslut i socialnämnd. Utifrån de ekonomiska aspekterna presenteras förslag att höja kostnaden för trygghetslarmet utifrån två lika nivåer. I och med att även brandlarm kommer att ingå framöver så går höjningen delvis att motivera med att denna service/säkerhet tillkommer. Omvärldsbevakning har genomförts för att kunna göra jämförelser med vad andra kommuner tar för avgifter. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Troligt är kritik från brukare/medborgare vid en höjning av avgift. Det är också något problematiskt att ta fram en kvalitetssäker summa på vad en höjning skulle innebära i ren intäkt då avgiften för trygghetslarmet ingår i maxtaxan vilket kan medföra att det i praktiken inte blir en högre kostnad för samtliga brukare och därmed heller inte full intäktsökning. 9. Handläggningsenheten – genomlysning Äldreomsorgens verkställighet Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Socialförvaltningen har tidigare genomfört en volym- och kostnadsanalys enligt modellen kostnad per brukare (Ensolution). I projektet identifierades att Timrå kommun har en större andel brukare som fått tilldelningsbeslut än andra kommuner när det gäller hemtjänst och särskilt i gruppen kommuninvånare åldern 65 - 79 år. 3 Förvaltningen genomför därför en fördjupad genomlysning av myndighetsutövning med fokus på konsumtionen inom äldreomsorgen i stort och med särskilt fokus på hemtjänsten. I detta med särskilt beaktande vilka behov som präglar de yngre äldre som i nuläget beviljas hemtjänst. Förvaltningen vill också tydliggöra vilka konsekvenser som detta får och erhålla förslag på möjliga åtgärder om avvikelsen inte har sakliga skäl. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Arbetet förväntas pågå under hösten 2026 vilket kan innebära perioder av ökad arbetsbelastning under kort sikt då verksamheten behöver lägga tid på framtagande av statistik, deltagande i intervjuer etc. På långsikt: Avvaktar utfall från utredning. 10. Handläggningsenheten – uppföljning av hemtjänstinsatser Lagstadgad insats: Ja, då biståndsbesluten är tidsbegränsade behöver de följas upp. Beskrivning: I dagsläget fattas merparten av alla beslut avseende äldreomsorg/hemtjänst som tidsbegränsade beslut vilket innebär att de behöver följas upp för förlängning alternativt avslut. Detta genomförs idag utifrån lagkrav men eftersom behoven hos en person som beviljas hemtjänst kan förändras väldigt fort, både till det sämre men även till det bättre, har verksamheten på myndighetssidan uppmärksammat ett behov av tätare uppföljningar. Utifrån arbetstyngd och tillgänglig bemanning idag så är det inte alltid genomförbart. För verkställande enhet, i detta fall hemtjänsten, samt framför allt för den som är beviljad insatsen, är det av stor vikt att de beslut om hemtjänstinsatser som är aktuellt också speglar det faktiska behovet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det också viktig att inte ha beslut som innebär högre omfattning av stöd än vad som faktiskt är behovet. Därav finns behov av att tillfälligt utöka med en årsarbetare under ett år på biståndsenheten för att kunna prioritera snabbare uppföljningar och på så sätt säkerställa att rätt insatser ges. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Utifrån att det är en utökning från dagens bemanningsnivåer ses inga risker. Initialt innebär det en kostnadsökning av en årsarbetare men arbetssättet beräknas kunna ge en kostnadssänkning på sikt. 4 11. IFO - Köp av arbetsförmågeutredningar Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Verksamheten har i enstaka fall köpt externa arbetsförmågeutredningar när det har bedömts sannolikt att det kunnat vara avgörande för att personen ska få underlag att ansöka om och beviljas sjukersättning. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Utifrån kännedomen om befintliga ärenden bedöms behovet av insatsen inte kräva särskild budgetering. Samverkan stärks också med Regionen och huvudansvaret för underlag inför ansökan om sjukpenning/sjukersättning ligger hos Regionen. 12. IFO - Ändrat arbetssätt inom enheten för hållbar försörjning Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Ett uppdaterat och förbättrat arbetssätt inom enheten för hållbar försörjning innebär att funktionen arbetsmarknadssamordnare inom ekonomiskt bistånd avvecklas och enheten kan därmed minska sin bemanning med totalt två tjänster, en tjänst under 2026 och en tjänst under 2027. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Inga kända risker för verksamheten för närvarande. 13. Förändrad riksnorm avseende internet/bredband Lagstadgad insats: Ja Beskrivning: I samband med bidragsreformen har regeringen beslutat om förändrad riksnorm. Den förändrade riksnormen innebär att kostnad för bredband som hittills varit en särskild post utanför riksnormen från och med 2027 kommer att vara inkluderad i riksnormen. Förändringen innebär således en besparing för kommunen och kommer att genomföras oavsett kommunala villkor. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Ingen känd konsekvens för verksamheten. 5 14. Resursoptimering - utifrån kartläggningen av vuxenområdet Lagstadgad insats: Ja Beskrivning: Ett arbete med kartläggning av vuxenområdet pågår och kommer slutföras under slutet av 2026. Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): En risk- och konsekvensanalys bör göras utifrån resultatet av kartläggningen. En ekonomisk effekt för 2027. 15. Restriktiv hållning i beviljande av internatkostnader för barn med särskilda behov (LSS tillhörighet) som vill gå gymnasium inom länet men på långt avstånd från Timrå. Bedömning ska göras med utgångspunkt i den riktlinje som skapas. Lagstadgad insats: Nej Beskrivning: Enstaka barn som haft svårt att klara skolgången i grundskolan med hög frånvaro och få godkända betyg har möjligheten att söka till Nordviks anpassade gymnasium i Kramfors kommun. För att antas till det anpassade gymnasiet krävs att eleven har LSS-tillhörighet utifrån intellektuell funktionsnedsättning. Ansökan till Nordvik kan eleven göra självständigt och kräver inget godkännande från barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. I anslutning till Nordvik finns ett internatboende som är särskilt avsett för eleverna på det anpassade gymnasiet, med tillgång till personal och individuellt stöd. Dock saknar internatboendet LSS-tillstånd, vilket innebär att plats på internatboendet inte kan beviljas enligt LSS. Dessa elever ansöker därför om insats i form av ersättning för terminsavgiften för internatboendet med stöd av Socialtjänstlagen. Insatsen är ingen placering utifrån de angivna placeringsformerna i socialtjänstlagen och internatboendet omfattas därför inte av något tillsynsansvar. Socialtjänsten kan inte ställa krav på internatboendet och uppföljning av insatsen försvåras. Just nu är fem ungdomar från Timrå Kommun beviljade ersättning för terminsavgifter vid internatboende. Restriktivitet ska råda gällande att bevilja fler ungdomar den insatsen med hänvisning till det rättsosäkra förhållandet och den kommunala likställighetsprincipen, som utifrån rådande förhållanden är svår att försvara. 6 Konsekvensanalys (kort- och lång sikt): Barn med särskilda behov kan ha större behov av mer individuellt lämplig utbildning - risk finns att dessa barn kan behöva tillgodogöra sig den utbildningen i andra delar av landet mycket långt hemifrån, vilket kan medföra att motivationen till gymnasiestudier minskar och/eller att andra svårigheter kan uppstå samt att barnet kommer behöva mer stöd som vuxen för att nå en egen försörjning. 16. Digitalisering inom Socialförvaltningen Bilaga: Förslag på digitaliseringsåtgärder som kan innebära möjlig kostnadseffektivisering. Total uppskattad besparing 2027: 6,2 miljoner 7 Förslag på digitaliseringsåtgärder Kommunen står inför en omfattande demografisk utmaning där andelen äldre invånare ökar kraftigt samtidigt som tillgången på personal i arbetsför ålder minskar. För att säkra en långsiktigt hållbar välfärd och bibehålla en hög kvalitet i omsorg och service kan kommunen inte enbart förlita sig på ökad bemanning. Vi måste ställa om till ett smartare arbetssätt. Kommunen behöver därför investera i välfärdsteknik och digitala lösningar som en del av den långsiktiga omställningen. Tekniken ska inte ersätta det mänskliga mötet, utan användas där den kan förenkla, effektivisera och skapa större självständighet för den enskilde. Genom att investera i rätt teknik och nya arbetssätt kan vi använda befintliga personalresurser mer effektivt, frigöra tid till de personer som har störst behov av stöd och samtidigt möta de demografiska utmaningarna. Investeringar i välfärdsteknik behöver därför ses som en strategisk framtidsinvestering. Den initiala kostnaden kan på sikt ge minskad administration, effektivare arbetssätt och ett minskat behov av personalresurser inom vissa områden. Detta är särskilt viktigt i en framtid där behovet av välfärdstjänster ökar samtidigt som konkurrensen om arbetskraften förväntas bli större. Nedanstående åtgärder bedöms vara kostnadseffektiva på kort och lång sikt, men som initialt innebär en investeringskostnad. Administrativ avlastning och effektivisering  Tal till text Röststyrd dokumentation som minskar administrationen och frigör tid för fler klientmöten och kvalitetshöjande insatser. Kommentar/Effekt: En investeringskostnad 2027 (inlagt i budget 2027). På längre sikt bedöms effektiviseringen kunna motsvara cirka en heltidstjänst. Detta kan innebära ett minskat bemanningsbehov eller möjlighet att omfördela resurser till andra prioriterade områden. För IFO är effekten främst att fler klientmöten kan prioriteras och även frigöra tid till andra kvalitetshöjande insatser. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04  E-arkiv Digitalisering av akter som minskar papper- och utskriftskostnader, minimerar manuell hantering (tidsbesparing vid gallring, sökning, förflyttning och lagring av akter). Kommentar/Effekt: Enligt lag ska socialförvaltningen lagra dokumentation. Inför lagring ska akter gallras. Idag sker gallring och arkivering manuellt. E-arkiv ger en rättssäker informationshantering som sker per automatik utifrån uppställda regler. E-arkiv ger också en ökad spårbarhet, en säkrare och mer kontrollerad informationshantering och effektivare återsökning av historisk information. Implementering av E-arkiv påbörjas hösten 2026.  System för besökshantering Självservice för medborgare att avboka och omboka besök, kompletterat med automatiska påminnelser. Kommentar/Effekt: En initial investeringskostnad för införande av besökssystem. På sikt kan självservice och automatiska påminnelser minska den manuella administrationen och antalet telefonsamtal kring bokning, avbokning och ombokning. Detta frigör arbetstid för personalen. Minskar även spilltid när besök uteblir.  Schemaplanerings- och uppföljningssystem Ett användarvänligt och verksamhetsanpassat system för optimerad resursplanering inom äldreomsorgen. Idag sker uppföljning (uppföljning av antal brukare, arbetad tid, utfördtid och planerad brukartid i timmar, personalkostnader, sjukfrånvaro) manuellt i excelfiler. Kommentar/Effekt: Investeringskostnad initialt samt kostnad för licenser. Inlagt i budget 2027. Minskande av manuell administrativ tid för verksamhetschef, enhetschef och planerare inom hemtjänsten. Välfärdsteknik  Läkemedelsautomater i ordinärt boende Automatisering av läkemedelshantering för att öka brukarnas självständighet och frigöra personalresurser inför framtida demografiska utmaningar. Kommentar/Effekt: Pilot genomförs under hösten 2026. Driftmedel är inlagt i budget för 2027 för ett fortsatt införande. När arbetssättet är etablerat bedöms läkemedelsautomater kunna frigöra personalresurser genom minskat behov av vissa planerade läkemedelsbesök. 2  Digitala inköp Planera för att möjliggöra digitala inköp inom äldreomsorgen år 2028 och 2029. Kommentar/Effekt: En initial investeringskostnad för teknisk utrustning och utbildning av nytt arbetssätt. På sikt bedöms digitala inköp kunna minska behovet av resurser för inköpsinsatser motsvarande en årsarbetare samt ett fordon under 2028. Om detta faller väl ut kommer ytterligare besparingar kunna göras under 2029 med en årsarbetare och ett fordon.  Digitala besök av hemtjänst Införande av digital tillsyn och virtuella besök som ett komplement till fysiska besök i ordinärt boende. Kommentar/Effekt: En initial kostnad för införande av digital tillsyn med teknisk utrustning. På sikt kan digitala hembesök minska restider och effektivisera personalens arbetstid. Detta kan möjliggöra fler tillfällen av tillsyn inom befintliga resurser och på längre sikt bidra till ett minskat bemanningsbehov.  Digital övervakning och larm Utreda behov/möjligheter av nya larmprodukter som innebär passiva larm med hjälp av kameror innehållande AI-teknik. Avser verksamhet inom vård- och omsorg. Kommentar/Effekt: Initial investeringskostnad vid implementering. Tekniken syftar till att möta brukares behov av stöd och trygghet och kan i kombination med övriga larmprodukter hjälpa till att möta det ökade behovet demografin kommer medföra. Kommunövergripande  Digital post (t.ex. Kivra) Utskick av brev och fakturor via digital post som sänker kostnader för porto, kuvert och administration samtidigt som ledtiderna till medborgaren kortas. Kommentar: Kommunövergripande fråga men Socialförvaltningen har den största kostnaden för brev och porto. 3  Önskan om övergång till Microsoft Teams Mötesplattform för säkert deltagande i externa samverkans-forum. Kommentar/Effekt: Minskad tidsåtgång och mindre frustration genom att medarbetare kan delta och bjuda in direkt till externa samverkansmöten. Detta bidrar till ett mer effektivt och smidigt arbetssätt. I princip alla samverkanspartners inkl Kommunförbundet, Regionen och övriga kommuner använder Teams.  Säker e-post Tekniska lösningar för att tryggt utbyta sekretessbelagd information digitalt med externa samverkanspartners. Kommentar/Effekt: Säker Digital Kommunikation (SDK) har börjat att implementerats i socialförvaltningen. SDK ersätter exempelvis fax, brev och andra mindre effektiva kommunikationssätt för känslig och sekretessbelagd information. Effektiviserar då personal inte behöver skriva ut, skanna, faxa, posta och manuella handlingar. Minskar risken för att känsliga sekretessbelagda uppgifter röjs. 4 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-09-22

§ 81 Delårsrapport MBN/2026:995 Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar: Lägga delårsrapporten med godkännande till handlingarna. Ärendet Styrelser och nämnder ska lämna en delårsrapport till fullmäktige. Delårsrapporten ska innehålla information om verksamheten och om ekonomiskt resultat efter de första åtta månaderna samt en prognos till årets slut. Verksamheten bidrar fortsatt till kommunens övergripande mål inom samtliga områden på så vis som beslutats i verksamhetsplan och budget. Tidigare prognoser har visat ett något lägre ekonomiskt överskott för förvaltningen. Prognos i aktuell delårsrapport visar ett större överskott än vad som tidigare beräknats trots att intäkterna är något lägre än budgeterat. Detta beror främst på lägre personalkostnader än vad som budgeterats samt lägre kostnader för bostadsanpassningar. Beslutsunderlag Delårsrapport 2026 MBN Protokollsutdraget skickas till: Kommunstyrelsen Controller Exp / 2026 Timrå Kommun Kommunledningskontoret Delårsrapport 2026 Socialnämnden, Timrå kommun Innehållsförteckning Delårsrapport 2026 Socialnämnden, Timrå kommun ................................................0 Nämndens ansvars- och verksamhetsområden ..............................................................2 Ansvarsområde ...............................................................................................................2 Bidrag till mål och uppdrag ................................................................................................3 Målbild: Trygghet, delaktighet och livslångt lärande .................................................3 Målbild: Tillväxt, sysselsättning och arbete ..............................................................12 Målbild: Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer .......................................................16 Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare ......................................19 Ekonomi .............................................................................................................................21 Sammanfattning ............................................................................................................21 Driftsredovisning med prognos .................................................................................22 Äldreomsorgen och hälso- och sjukvård ..................................................................24 Stöd och omsorg ...........................................................................................................25 Individ och familjeomsorgen ......................................................................................26 Ledning och stöd ..........................................................................................................26 Politisk verksamhet ......................................................................................................26 Investeringsredovisning med prognos ......................................................................27 Uppföljning av privata utförare ......................................................................................27 Godkänd SN/2026-09-22 § 114 1 Nämndens ansvars- och verksamhetsområden Nämndens ordförande: Johanna Bergsten Förvaltningschef: Anna-Karin Dahlin Ansvarsområde Socialnämnden är till ansvarsområdet kommunens största nämnd, och är uppdelad på fyra verksamhetsområden – Individ och familjeomsorgen (IFO), Äldreomsorg (ÄO), Hälso- och sjukvård och utveckling (HSL/utveckling) samt Stöd och omsorg (SO). Socialtjänstlagen anger på ett övergripande plan i 2 kap. 1 § socialtjänstens mål. 2 kap. Socialtjänstlag (2025:400), SoL Övergripande mål och principer

§ 82 Medborgarförslag - Stigcykling KTN/2026:377 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om stigcykling i Söråker har inkommit. Förslagsställaren som angett att hen vill föredra sitt ärende på sammanträdet kunde inte närvara. Förvaltningen tycker det är en bra idé att utöka möjligheterna till cykelsport men det är svårt för kommunen att anordna banor då kommunen inte äger all mark samt att andra ska ha tillgång till marken också. En framgångsfaktor skulle kunna vara att sökanden själv krokar arm med Tynderö IK som i dagsläget har sina spår över flera fastigheter. Det kanske går att samnyttja dessa på så sett att man kan cykla på sommaren och åka skidor på vintern, med vissa justeringar för mera utmaning på cykel. Förvaltningen ser inte att man har tid och möjlighet just nu att bygga och eller förvalta en sådan anläggning. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 27 april 2026, kl 12.30-12.45 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C), kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 1. Medborgarförslag – Stigcykling KS/2026:177 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. Medborgarförslag – Innebandyplan utomhus KS/2026:181 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. Medborgarförslag – Innebandyhall KS/2026:182 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Stigcykling Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Jag föreslår att Timrå kommun anlägger ett område för stigcykling (MTB) i Söråker. Ett sådant område kan bestå av markerade leder i olika svårighetsgrader samt enklare teknikbanor. Söråker är ett fantastiskt samhälle med många möjligheter till aktiviteter utomhus. Men en större aktivitet som saknas är möjligheten till cykling i naturen. I dagsläget sker cykling främst på gator, vilket inte är optimalt särskilt inte för barn. Det finns ett stort intresse för cykling i Söråker, men i dagsläget saknas anpassade ytor och leder för ändamålet. I området kring skidstadion och Söråkers IP finns goda förutsättningar och stora möjligheter att anlägga ett sammanhängande område för stigcykling. En satsning på stigcykling skulle skapa fler trygga och roliga möjligheter till fysisk aktivitet för både barn, ungdomar och vuxna, samt bidra till ökad folkhälsa. Det kan också göra området mer attraktivt för besökare och stärka friluftslivet i kommunen. Söråker har goda naturförutsättningar för stigcykling och en sådan anläggning kan utformas med hänsyn till natur och andra friluftsintressen. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Jag föreslår att kommunen utreder möjligheten att anlägga ett stigcyklingsområde i Söråker samt tar fram ett förslag på lämplig plats och utformning. Jag föreslår vidare att kommunen, i samarbete med lokala föreningar, verkar för att anlägga markerade MTB-leder och en enklare teknikbana anpassad för olika åldrar och nivåer. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Ja 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn JOHANNES ALBERTSSON Adress Postnummer och ort SKÖRDEVÄGEN 6 861 52 Söråker Telefon E-postadress - joh_alb@hotmail.com Mobiltelefon +46730485911 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:379 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Innebandyhall (KS/2026:182) - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyhall har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har tittat på det inkomna medborgarförslaget. Utöver detta medborgarförslag har förvaltningen blivit uppvaktad från innebandyn och gymnastiken vid tidigare tillfällen kring deras olika behov. Förvaltningen har gjort en övergripande utredning kring idrottshallar som visar att det finns lediga tider vid idrottshallar som är kopplade till någon skola t.ex. Böle skola och Mariedalsskolan. Det troliga är att de befintliga idrottshallarna inte anses passa respektive förening verksamhetsmässigt. Då är en ny idrottshall det mest troliga scenariot om kommunen ska kunna möta upp föreningarnas behov. Idag lägger kommunen mer pengar per invånare på idrottshallar än genomsnittet i Sverige vilket är en direkt följd av att kommunen gjort stora investeringar inom området, t.ex. ny simhall. Kommande år behöver kommunen prioritera sina investeringar. Av den anledning föreslår förvaltningen att avslå medborgarförslaget eftersom detta investeringsutrymme inte finns idag och kommande år. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §83 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 83 Medborgarförslag - Innebandyhall KTN/2026:379 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyhall har inkommit. Förvaltningen har tittat på det inkomna medborgarförslaget. Utöver detta medborgarförslag har förvaltningen blivit uppvaktad från innebandyn och gymnastiken vid tidigare tillfällen kring deras olika behov. Förvaltningen har gjort en övergripande utredning kring idrottshallar som visar att det finns lediga tider vid idrottshallar som är kopplade till någon skola t.ex. Böle skola och Mariedalsskolan. Det troliga är att de befintliga idrottshallarna inte anses passa respektive förening verksamhetsmässigt. Då är en ny idrottshall det mest troliga scenariot om kommunen ska kunna möta upp föreningarnas behov. Idag lägger kommunen mer pengar per invånare på idrottshallar än genomsnittet i Sverige vilket är en direkt följd av att kommunen gjort stora investeringar inom området, t.ex. ny simhall. Kommande år behöver kommunen prioritera sina investeringar. Av den anledning föreslår förvaltningen att avslå medborgarförslaget eftersom detta investeringsutrymme inte finns idag och kommande år. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Förvaltningschef Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 27 april 2026, kl 12.30-12.45 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C), kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 1. Medborgarförslag – Stigcykling KS/2026:177 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. Medborgarförslag – Innebandyplan utomhus KS/2026:181 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. Medborgarförslag – Innebandyhall KS/2026:182 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Idrottshall Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Jag föreslår att kommunen planerar och bygger en ny idrottshall anpassad främst för innebandyverksamheten i Timrå kommun. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Bakgrund: Innebandyföreningen i Timrå (Timrå IBC) har under de senaste åren vuxit. Antalet aktiva spelare ökar kontinuerligt och föreningen har idag fler lag och åldersklasser än tidigare. Detta är mycket positivt, då det visar på ett starkt föreningsliv och ett ökat intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga. Den nuvarande situationen innebär dock stora utmaningar. Befintliga hallar (sporthallen och del av tennishallen) räcker inte till för att möta behovet för träningar, matcher och cuper. Flera lag tvingas dela på begränsade halltider, vilket påverkar både kvaliteten på träningarna och möjligheten att utveckla verksamheten. Dessutom används hallarna i stor utsträckning av Arenaskolan och gymnasieskolans idrottsundervisning, vilket ytterligare begränsar tillgängligheten men även skicket på hallarna. Den höga belastningen på lokalerna leder till ökat slitage och det förekommer problem med sabotage som påverkar hallarnas skick negativt. Gymnastikverksamheten delar idag också utrymmet i tennishallen och de har länge haft begränsade ytor att bedriva sin verksamhet på. Detta försvårar såklart även deras utveckling. En ny idrottshall skulle därför inte bara gynna innebandyn, utan även skapa bättre förutsättningar för gymnastiken. Förslag: - Att bygga en ny idrottshall anpassad främst för innebandyn, ej öppen för skolorna. - Bygg ut gymnastikens lokaler i befintliga tennishallen alternativt skapa nya förutsätttigar i del av ny hall. - Skolan får fortsätta bedriva sin verksamhet i de befintliga hallarna under dagtid. - Ett extra önskemål vore att lägga en närliggande uteplan för innebandy där spontanidrott kan bedrivas under sommarhalvåret. (Likt uteplanen vid Baldershallen) Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn Angelica Louise Sjödin Adress Postnummer och ort KROKVÄGEN 3 861 41 Sörberge Telefon E-postadress 0730679168 Angelicaaskerbo@hotmail.com Mobiltelefon 0730679168 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:539 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Multiarena på Fagerviks skola, KS/2026:270 - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om multiarena på Fagerviks skola har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås då det redan finns ett beslut att bygga en spontanidrottsplats i Fagervik. Det är den sista spontanidrottsplatsen i kultur- och tekniknämndens prioriteringsordning. Förvaltningens intention är att bygga den 2027 om medel finns. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §84 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Frövaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 84 Medborgarförslag - Multiarena på Fagerviks skola KTN/2026:539 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om multiarena på Fagerviks skola har inkommit. Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås då det redan finns ett beslut att bygga en spontanidrottsplats i Fagervik. Det är den sista spontanidrottsplatsen i kultur- och tekniknämndens prioriteringsordning. Förvaltningens intention är att bygga den 2027 om medel finns. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Mejl Tid: 2026-06-29 kl 11.00-11.15 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. KS/2026:273 - Medborgarförslag - Pumptrack i Fagervik Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. KS/2026:270 - Medborgarförslag - Multiarena på Fagerviks skola Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. KS/2026:267 - Medborgarförslag - Toalettvagn vid Fagerviksfältet under sommaren Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Vid anteckningarna Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Multiarena Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Vi på Fagervik skola undrar när vi ska få en multiarena. Alla andra skolor i Timrå kommun har fått en, samt Timrådalen /Medborgarhuset. De boende i Fagervik använder skolans lekpark på kvällar och helger, så den är flitigt använd. Som lekparken och skolgården ser ut nu så finns det knappt något att leka med där. Gungor och gungbräda är borttagna, trasiga saker i klätterställningen m.m. Hela byn och skolan skulle vilja ha en multiarena samt nya saker till lekparken. Fagervik är en populär skola med många elever samt Fagervik är ett attraktivt område för barnfamiljer. Dessutom byggs det på solhöjden och en ny postnord terminal. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Jag föreslår att vi får en multiarena även till Fagerviks skola inom en snar framtid. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn CHRISTINA NORDLÖF Adress Postnummer och ort STRANDBADSGATAN 4 861 45 Fagervik Telefon E-postadress 0701761909 Christina.nordlof@timra.se Mobiltelefon 0701761909 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:540 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Pumptrack i Fagervik, KS/2026:273 - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om pumptrack i Fagervik har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har redan funderingar på att anlägga en pumptrack vid arenaområdet men det är dock förenat med stora kostnader. Enligt den undersökningen förvaltningen redan gjort så handlar det om runt 2 000 000 kr att bygga en riktig anläggning enligt dom krav som finns. När det kan vara aktuellt går inte att säga i dagsläget. Med anledning av ovanstående föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag 2026-09-23 §85 Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 85 Medborgarförslag - Pumptrack i Fagervik KTN/2026:540 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om pumptrack i Fagervik har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har redan funderingar på att anlägga en pumptrack vid arenaområdet men det är dock förenat med stora kostnader. Enligt den undersökningen förvaltningen redan gjort så handlar det om runt 2 000 000 kr att bygga en riktig anläggning enligt dom krav som finns. När det kan vara aktuellt går inte att säga i dagsläget. Med anledning av ovanstående föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Mejl Tid: 2026-06-29 kl 11.00-11.15 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. KS/2026:273 - Medborgarförslag - Pumptrack i Fagervik Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. KS/2026:270 - Medborgarförslag - Multiarena på Fagerviks skola Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. KS/2026:267 - Medborgarförslag - Toalettvagn vid Fagerviksfältet under sommaren Presidiet beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Vid anteckningarna Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag PUMPTRACK Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. En pumptrack vore ett bra bidrag till spontanidrotten för barn och ungdomar i och runt Fagervik. Det borde gå att göra åtminstone en enklare variant (dirttrack). Platsförslag är området mellan återvinningsstationen och gäddfabriken eller närmare faggafältet. Det finns många cyklande barn- i området som använder mindre lämpliga ställen för sina cykelstrapatser. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... det byggs en PUMPTRACK för barn och ungdomar i Fagervik. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn NINA ELISABETH SVELANDER Adress Postnummer och ort VÅRDHEMSVÄGEN 6 861 52 Söråker Telefon E-postadress 0702792287 nina.svelander@gmail.com Mobiltelefon 0702792287 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:627 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Hastighetshinder (KS/2026:303) - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om hastighetshinder har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har efter trafikstudier på platsen, gjort en bedömning av trafiksituationen och ser i nuläget inte hastighetsdämpande hinder som en lämplig åtgärd. Gatan är smal och fordonens hastighet är redan i dag låg. Den huvudsakliga utmaningen är i stället en stor mängd trafik i kombination med parkerade fordon samt gående och cyklister som samsas om samma begränsade utrymme. Detta kan skapa en rörig och otydlig trafikmiljö. Farthinder i form av gupp kan medföra buller och vibrationer i närliggande fastigheter, detta beroende på gatans konstruktion och fastigheternas placering. Gatan är också för smal för att på ett lämpligt och trafiksäkert sätt placera ut blomlådor eller andra fysiska hinder. Förvaltningen arbetar redan i dag med flera åtgärder för att förbättra trafiksituationen i detta område. Arbetet omfattar bland annat översyn och omskyltning till lägre hastigheter, samverkan med polisen för kommande trafikkontroller samt åtgärder för att styra bort onödig genomfartstrafik. Detta för att skapa en tryggare trafikmiljö och ge fler barn som bor i närområdet bättre förutsättningar att gå eller cykla till skolan. Som en del av detta arbete planerar även förvaltningen upprustning av övergångsställen och busshållplatser längs Blomkålsgatan. På- och avstigningsplatsen kan förädlas till ett attraktivt alternativ för de föräldrar som vill skjutsa sina barn till skolan. Syftet är att samla och styra skjutsningstrafiken till en mer lämplig plats och därigenom minska trafikbelastningen på de små smala lokalgatorna och därigenom och skapa en tryggare miljö för gående och cyklister. Förvaltningen kommer att fortsätta följa utvecklingen i området. De åtgärder som pågår och planeras syftar sammantaget till att skapa en lugnare, tydligare och tryggare trafikmiljö för boende, gående och cyklister. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §87 Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 86 Medborgarförslag - Lekpark Röda torget KTN/2026:626 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om lekpark Röda torget har inkommit. Då kultur- och tekniknämnden i översyn av lekplatser redan beslutat att utveckla lekplatsen vid Röda torget föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 5 augusti 2026, kl 11.00-12.00 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C, kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 4. Medborgarförslag Hastighetshinder Rybygatan Bergeforsen (KS/2026:303 Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 5. Medborgarförslag Sophantering (KS/2026:306) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 6. Medborgarförslag Lekpark Söråker (KS/2026:307) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 7. Medborgarförslag Rekreations kort (KS/2026:302) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Lekpark Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Med anledning av tidigare beslut att minska antalet lekplatser i Söråker till förmån för andra platser, och beslutet att rusta upp Röda torget har jag förslag på vad detta skulle kunna innebära. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Jag föreslår att nämnden beslutar att Röda torget inte bara rustas upp i den mån att befintlig utrustning lagas, utan även att lekplatsen byggs ut. Då antalet lekplatser begränsas i byn och samtliga av de som finns kvar är mindre och således inte ger förutsättningar för större grupper och mer fantasirik lek anser jag att det vore av stort värde att Röda torget expanderar. Jag föreslår att nämnden därför tittar på lekplatsen Lilla Uppsala i Gränbystaden. Detta är en lekplats som bjuder in till lek, fantasi och rörelse till såväl stora som små barn och stora och små grupper. Röda torget är en lekplats som besöks av barnfamiljer, men också förskola och fritidsverksamhet vilket än mer belyser av vikten av en mer omfattande och inbjudande lekplats. I en tid där stillasittande, skärmtid och fysisk och psykisk ohälsa ökar hos barn är detta ett steg i rätt riktning att uppmuntra barn till rörelse och sociala aktiviteter, något som alla mår bra av och tjänar på. När våra barn mår bra mår även vi föräldrar bra. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn Anna Caroline Wendle Adress Postnummer och ort NYA SÖRÅKERSGATAN 12 F 861 51 Söråker Telefon E-postadress - carolinewendle@live.se Mobiltelefon 0734228108 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-09-22 KS/2026:384 Delårsrapport 2 Överförmyndarnämnden Mitt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Överförmyndarnämnden har godkänt delårsrapport 2 samt överlämna delårsrapport 2 till de samverkande kommunerna. Beslutsunderlag Delårsrapport 2 Protokoll Överförmyndarnämnden Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Överförmyndarnämnden Mitt 2026-09-18 8

§ 87 Medborgarförslag - Hastighetshinder KTN/2026:627 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om hastighetshinder har inkommit. Förvaltningen har efter trafikstudier på platsen, gjort en bedömning av trafiksituationen och ser i nuläget inte hastighetsdämpande hinder som en lämplig åtgärd. Gatan är smal och fordonens hastighet är redan i dag låg. Den huvudsakliga utmaningen är i stället en stor mängd trafik i kombination med parkerade fordon samt gående och cyklister som samsas om samma begränsade utrymme. Detta kan skapa en rörig och otydlig trafikmiljö. Farthinder i form av gupp kan medföra buller och vibrationer i närliggande fastigheter, detta beroende på gatans konstruktion och fastigheternas placering. Gatan är också för smal för att på ett lämpligt och trafiksäkert sätt placera ut blomlådor eller andra fysiska hinder. Förvaltningen arbetar redan i dag med flera åtgärder för att förbättra trafiksituationen i detta område. Arbetet omfattar bland annat översyn och omskyltning till lägre hastigheter, samverkan med polisen för kommande trafikkontroller samt åtgärder för att styra bort onödig genomfartstrafik. Detta för att skapa en tryggare trafikmiljö och ge fler barn som bor i närområdet bättre förutsättningar att gå eller cykla till skolan. Som en del av detta arbete planerar även förvaltningen upprustning av övergångsställen och busshållplatser längs Blomkålsgatan. På- och avstigningsplatsen kan förädlas till ett attraktivt alternativ för de föräldrar som vill skjutsa sina barn till skolan. Syftet är att samla och styra skjutsningstrafiken till en mer lämplig plats och därigenom minska trafikbelastningen på de små smala lokalgatorna och därigenom och skapa en tryggare miljö för gående och cyklister. Förvaltningen kommer att fortsätta följa utvecklingen i området. De åtgärder som pågår och planeras syftar sammantaget till att skapa en lugnare, tydligare och tryggare trafikmiljö för boende, gående och cyklister. Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23 Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 5 augusti 2026, kl 11.00-12.00 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C, kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 4. Medborgarförslag Hastighetshinder Rybygatan Bergeforsen (KS/2026:303 Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 5. Medborgarförslag Sophantering (KS/2026:306) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 6. Medborgarförslag Lekpark Söråker (KS/2026:307) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 7. Medborgarförslag Rekreations kort (KS/2026:302) Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Hastighetshinder Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Ribygatan Bergeforsen behöver få någon form av fartdämpande hinder då trafiken här är vansinne. Det bor flertalet barn efter gatan och all trafik till/från skolan, både personbilar samt tyngre trafik kör alldeles för fort. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Sätter ut farthinder med jämna mellanrum efter hela gatan innan någon blivit allvarligt skadad. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn JULIA LUNDBERG Adress Postnummer och ort RIBYGATAN 16 861 39 Bergeforsen Telefon E-postadress 0730981854 juliaplundberg@outlook.com Mobiltelefon 0730981854 Notifieringar E-post Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:626 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Lekpark Röda torget (KS/2026:307) - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om lekpark Röda torget har inkommit. Då kultur- och tekniknämnden i översyn av lekplatser redan beslutat att utveckla lekplatsen vid Röda torget föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §86 Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 92 Äskande av investeringsmedel till ombyggnation förskola SN/2026:126 Beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: 1. Utöka kommunens investeringsram för projektet med 7000 tkr, exklusive index i investeringsmedel, för ett nytt investeringsprojekt kallat ombyggnation f.d förskola Söråker. 2. Fördela investeringsmedlen med 1 000 tkr för år 2026 och 7 000 tkr för år 2027. 3. Uppdra till Kultur- och tekniknämnden att genomföra projektet. Ärendet När ny förskola öppnade i Söråker uppstod tomma lokaler i den byggnad som huserade tidigare förskola. Efter dialog mellan Kultur och teknik samt Socialförvaltningen har verksamheterna tittat på verksamhetslokaler som idag är inhysta hos externa fastighetsägare, för att utreda möjligheter till eventuell flytt för att istället använda egenägda lokaler. Tidigt i detta arbete stod det klart att Norra hemtjänsten samt Korttidsvistelse för barn och unga enligt LSS kan vara aktuella för en flytt. Det skulle då innebära att verksamheterna kan avsluta två externa hyreskontrakt men för att kunna genomföra flytten krävs verksamhetsanpassning av lokalerna till en kostnad av 7 000 tkr. Verksamhetschef Linda Gyllenqvist presenterar utredningen och förslaget närmare i samband med sammanträdet. Beslutsunderlag Utredning av lokalbehov för Norra hemtjänsten och Korttidsvistelse barn och unga LSS Policy för lokalanvändning (kopia) Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 28 1 (3) Policy för lokalanvändning Fastställ av Kommunstyrelsen 2019-06-11, § 230 Inledning och syfte Policyns avsikt är att tydliggöra kommunens ägande, förvaltning och användning av fastigheter och lokaler. Policyn gäller för kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation som helhet. Syftet med policyn är: - Att tydliggöra kommunfullmäktige/kommunstyrelsen som ägare och kultur- och tekniknämnden som ansvarig för kommunens samlade fastighetsförvaltning. - Att utifrån en helhetssyn stärka dialogen mellan nämnderna/förvaltningarna i syfte att skapa optimal lokal- och resursnyttjande, den s k kommunnyttan. - Att skapa en gemensam grund för arbetet med att åstadkomma ändamålsenliga och effektiva lokaler. - Att tydliggöra respektive nämnd/förvaltning ansvar för att minimera överytor i sina verksamheter Policy Kommunens egna och inhyrda lokaler är stödresurser till kommunens verksamheter och lokalerna ska bidra till ändamålsenliga verksamhetsmiljöer. Det ska ske utifrån ett helhetsperspektiv, den s k kommunnyttan. Kommunnytta innebär att kommunens intresse sätts högre än någon enskild nämnds/förvaltnings intresse. För att uppnå kommunnytta krävs en långsiktig planering. Fastighetsinnehav Ägande Kommunen ska äga de fastigheter, som behövs för kommunens verksamheter, i andra hand när inte det är möjligt ska inhyrning tillämpas. Nyttjande Det åligger alla kommunala verksamheter att aktivt söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till, att beslutade lokaleffektiviseringar genomförs. Lokalanvändningen ska ske så, att lokaler som inte behövs kan frigöras för avveckling eller försäljning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 28 2 (3) För/Inhyrning Inhyrning ska prövas, som ett alternativ när inte ägande eller nyinvestering är möjlig ur olika aspekter. Uthyrning Upplåtelse av lokaler till externa nyttjare regleras i hyresavtal mellan kultur- och teknikförvaltningen och respektive hyresgäst. Endast kultur- och teknikförvaltningen har rätt att förhandla om externa hyreskontrakt som undertecknas enligt gällande delegationsordning. Uppsägning Uppsägning och avställning av lokaler görs alltid i samråd mellan kultur- och teknikförvaltningen och nyttjande verksamhet. Innan uppsägningen utreds alternativ användning eller överlåtelse av lokalen. Uppsägning under pågående hyresförhållande medges om kultur- och teknikförvaltningen kan hitta någon annan hyresgäst eller andra lösningar för byggnaden. För externt hyrda lokaler gäller villkoren enligt kontraktet med fastighetsägaren. Avveckling Fastigheter och lokaler som inte nyttjas eller inte bedöms kunna nyttjas av kommunens verksamheter ska avvecklas. Beslut tas om avveckling tas enligt gällande reglemente. Roller och ansvar Relationen mellan lokalanvändare och lokalförsörjare ska bygga på samarbete och samverkan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för styrning och samordning av kommunens långsiktiga försörjning och användning av lokaler. Kommunstyrelsen upprättar och beslutar om kommunens lokalförsörjningsplan. Kultur- och tekniknämnden Kultur- och tekniknämnden ska samordna och bevaka alla lokal- och hyreskontrakt för samtliga förvaltningar i kommunen. I ansvaret för bevakning ingår bevakning av hyrestiden. I det ansvaret ingår att säkerställa erforderliga gränsdragningslistor upprättas. TimråBo Ansvar enligt ägardirektiv för två affärsområden, bostäder och verksamhetslokaler. För affärsområdet verkshetslokaler står det att de i samförstånd med kommunala kärnverksamheter möjliggöra ett effektivt lokalnyttjande som ska lösgöra lokalytor för i första hand undvika nyinvesteringar och i andra hand möjliggöra extern uthyrning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 28 3 (3) Nyttjande nämnder Kommunens nämnder/förvaltningar är nyttjare av lokaler och ansvarar för verksamheternas lokalanvändning. De ska: - Redovisa sina behov och bär kostnaderna för nyttjande av lokaler. - Ska delta aktivt i kommunens lokalresursplanering. - Ska aktivt söka möjligheter till effektiviseringar i lokalbestånd och lokalanvändning samt medverka till att föreslagna åtgärder genomförs. - Ska utse lokalsamordnare som har rätt att företräda verksamheten i frågor gällande lokaler. Lokalgrupp En lokalgrupp bestående av kommunens kommunchef, förvaltningschefer, ekonomichef och VD TimråBo upprättas. Lokalgruppens främsta uppgift är att jobba med de strategiskt långsiktiga frågorna kopplat till kommunens lokalbehov. Förvaltningschef för kultur- och teknikförvaltningen är sammankallande. Utredning av lokalbehov för Norra hemtjänsten och Korttidsvistelse barn och unga LSS Bakgrund Då ny förskola har byggts i Söråker har tomma lokaler i kommunens egna fastighetsbestånd uppstått. I kommunen finns Policy för lokalanvändning som bland annat säger följande: Ägande Kommunen ska äga de fastigheter som behövs för kommunens verksamheter, i andra hand när inte det är möjligt ska inhyrning tillämpas. Nyttjande Det åligger alla kommunala verksamheter att aktivt söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till, att beslutade lokaleffektiviseringar genomförs. Lokalanvändningen ska ske så, att lokaler som inte behövs kan frigöras för avveckling eller försäljning. För/Inhyrning Inhyrning ska prövas, som ett alternativ när inte ägande eller nyinvestering är möjlig ur olika aspekter. Utifrån denna policy har ett aktivt arbete skett under flertalet år, där målet har varit att minska antalet externa hyresavtal och effektivt nyttja egenägda lokaler. Detta arbete har skett inom ett etablerat och välfungerande samarbete mellan Kultur och teknikförvaltningen och Socialförvaltningen gällande lokalfrågor. Detta medförde att ett gemensamt initierades arbete för att titta våra externa avtal och vilka möjligheter som fanns för att använda f.d. förskolelokalerna på nytt sätt och därigenom möjliggöra avslut på externa avtal. Direkt i denna process blev Norra hemtjänsten aktuell då de har behov av att vara lokaliserade centralt i Söråker, samt under lång tid haft återkommande utmaningar med sin nuvarande lokal. Därefter aktualiserades även Korttidsvistelse för barn och unga LSS då verksamheten idag hyr lokaler hos extern utförare. Avgränsningar Behovsbeskrivningar: specificerande underlag har tagits fram inom respektive verksamhet. De tas dock inte med i detta underlag med hänvisning till att informationen på den detaljnivån inte är nödvändig då den redan legat till grund för Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 arbetet med att ta fram förslag på ritningar samt beräkna kostnad för investeringen. Risk- och konsekvensanalyser ur ett arbetsmiljöperspektiv har inte genomförts men arbetet har skett inom ramen för facklig samverkan där både skyddsombud och övrig personal deltagit. Kostnaden för sprinklers för nuvarande lokal för Korttidsvistelse för barn och unga på Bryggargatan har inte kunnat fastställa ännu men uppskattas till ca 550 tkr vilket är vad installation skulle kosta vid renovering av f.d. förskolan. Lokalbehov korttidsvistelse barn och unga LSS Nuvarande lokal Verksamheten för korttidsvistelse barn och unga LSS är idag lokaliserad på Bryggargatan i centrala Timrå, via hyreskontrakt i Neobos fastighetsbestånd. Till korttidsvistelse kommer barn och unga i syfte att anhöriga ska få avlastning, från den omsorg, och ibland även vård, som de utför i hemmiljön samt att personen med funktionsnedsättning ska få rekreation och miljöombyte. Insatsen beviljas med ett antal dygn (vanligtvis mellan 3 och 12 dygn) varje månad. Lite äldre barn kan även komma till korttidsvistelse dagligen, sk eftis, vilket då motsvarar skolans fritidshem, efter att skolans ansvar upphör att gälla efter 12 års ålder. Då syftar insatsen till att erbjuda tillsyn för de barn och unga som på grund av funktionsvariation inte kan vara ensam då föräldrarna är på jobbet. Lokalerna är relativt väl anpassade och uppfyller verksamhetens behov och består av ett helt våningsplan i ett flerfamiljshus där vanliga hyreslägenheter har slagits ihop för att skapa en gemensam större lokal. Eftersom detta våningsplan ligger i suterrängplan så är endast ena sidan av lokalen belägen i markplan, övrig del en våning upp. Utomhusmiljön har varit något utmanande då det inte har funnits någon egen gård med lekplats etc utan verksamheten har endast en egen uteplats som kan likställas med större balkong samt kunnat nyttja närliggande förskolas inhägnade område på kvälls/helgtid. Denna förskola har dock stängt nu och det är oklart vad fastighetsägaren kommer att göra med området nu. Utöver detta så ligger verksamheten lokaliserad på så sätt att affärer, bibliotek mm innebär en promenad i relativt brant uppförsbacke utifrån att behov finns av både rullstolar och rullatorer. Verksamheten har, utifrån brandskyddsregler, fått ett krav på att installera sprinklers i lokalen, detta då både personal och brukare vistas i lokalen dygnet runt samt sover på plats. Vid upprättandet av denna utredning är kostnaden för detta ännu inte fastställd utan kommer att likställas med den kostnad som räknats fram för att installera sprinklers i den nya lokalen som föreslås. Dock kan det således framkomma avvikelser från denna uppskattade summa. Behovsbeskrivning ny lokal Framtagandet av behovsbeskrivning för korttidsvistelse LSS har utgått från nuvarande lokal i relation till hur lokalen i f.d. Söråkers förskola idag är utformad. Tydligt är att lokalen behöver tillgänglighetsanpassning för att vara ändamålsenligt när det gäller verksamheten som har stort behov av bland annat individuella hjälpmedel som är skrymmande. Tillsammans med personalgruppen har ansvarig enhetschef gått igenom nuvarande ritningar på fd förskolan, tagit fram en behovsbeskrivning kopplade till dessa samt samverkat med Kultur och teknik för att tillsammans lämna en kravspecifikation till den arkitekt som haft uppdraget. I denna kravspecifikation ingår då även behovet av sprinklers. Utifrån detta har en ny ritning presenterats som bedöms motsvara verksamhetens behov. Kortfattat så kommer lokalerna utifrån de nya ritningarna innehålla det dagens lokaler erbjuder. Det ger inte möjlighet till fler platser (antalet som kan övernatta samtidigt) men lokalerna kommer kunna hantera de volymer som är aktuella. Den största vinningen förutom att komma ur externt hyreskontrakt är en mycket bättre anpassad utemiljö med direkt närhet till att ta del av kulturutbud mm på Söråkers folketshus som ligger i direkt anslutning till lokalerna. I övrigt kommer även lokalerna vara nyrenoverade i och med behovet av ombyggnation. En potentiell nackdel med flytt till Söråker och som framkommit i förarbetet, är att familjer som idag har barn/unga på korttidsvistelse kan tycka att det blir ett längre avstånd för att hämta/lämna samt att de barn/unga som kommer med skolskjuts efter skolan kan få åka längre. Detta är dock beroende på var man bor och vilken skola som är aktuell. Lokalbehov Norra hemtjänsten grupplokal Nuvarande lokal Under en längre tid har det varit besvärligt med den lokal som Norra hemtjänsten idag hyr av extern företagare på Bäckgatan i Söråker. Lokalen är trång för ändamålet, tider på dagen, så som vid morgonrapporten, får inte hela personalgruppen plats att sitta med. Det är för få toaletter i relation till antalet anställda. Utifrån hur lokalen används idag är elen undermålig, vintertid kan exempelvis inte samtliga motorvärmare användas utan bilar får kall-startas. Fler än två datorer kan inte användas samtidigt utan att säkringar går. Innemiljön är bristfällig med avsaknad av ventilation, vatten som tränger in i källaren och orsakar fukt, kall och dragig vintertid och väldigt varm sommartid. Det saknas tillgängliga parkeringar vilket gör att verksamheten istället belastar parkeringar vid Timråbos fastigheter. Svårigheter att ta emot leveranser av mat (matlådor som ska ut till brukare) samt tvätt och förbrukningsmaterial på grund av bristfällig entré, för trånga utrymmen för kylskåp med tillhörande i och urlastning samt ont om förråd. Behovsbeskrivning ny lokal Precis som inom korttidsvistelsen så har ansvarig chef tillsammans med personalgruppen gått igenom nuvarande ritningar för förskolan samt lämnat in underlag om verksamhetens lokalbehov. Utgångspunkten har varit att möjliggöra en professionell arbetsplats som lever upp till arbetsmiljökraven. Den ska möjliggöra goda flöden i verksamheten. Möjlighet att dagligen samla personalen i samma rum, parkeringsplatser till samtliga bilar verksamheten använder i utförandet samt erbjuda goda flöden i verksamheten när det gäller mottagande och daglig sortering av matleveranser, tvätt- och förbrukningsmaterial samt förvaringsutrymmen för detta. Ventilationen ska vara anpassad till storleken på arbetsgruppen. Lokalen i f.d. förskolan ligger även placerad inom det centrala området i Söråker vilket också möjliggör att skapa personalturer där bil inte behövs. Övriga tillgängliga lokaler Örnen Under 2025 och 2026 har f.d. förskolan på Örnen byggts om till boendemiljö. När denna ombyggnation aktualiserades fanns behov av ett utökat antal boendeplatser för personer inom äldreomsorgen som på grund av kognitiv svikt hade ett utagerande beteende som var väldigt svårt att möta på stora boende-enheter. I dagsläget kvarstår behovet av ett utökat antal boendeplatser, men behovet när det gäller personer med utagerande beteende har ändrats något och i dagsläget är det hanterbart på de enheter som redan idag ombesörjer behovet. Orsaken till det ändrade behovet är bland annat att den långa ombyggnationstiden medfört att personer ytterligare försämrats i sitt mående och behoven därmed förändrats men även på att personer inte längre är i livet. Eftersom detta var en känd risk redan inför byggstart så har kravspecifikationen tagits fram för att även omfatta kraven på gruppbostad enligt LSS, vilket medför en mer flexibel användning av dessa lokaler. Under våren har en utredning av kommande boendebehov inom LSS genomförts vilket också påvisar ett ökat platsbehov kommande år. Idag råder totalt balans inom bostad med särskild service LSS, dvs det finns exakt lika många boendeplatser som det finns beviljade boendebeslut. Detta innebär att det just nu är att likställa med en vågskål, där endast ett nytt beslut får vågskålen att tippa över och verksamheten inte kan tillgodose behovet av boendeplatser. Det nya boendet på Örnen är ännu inte tillgängligt för verksamheten då den slutgiltiga besiktningen dragit ut på tiden då det framkommit anmärkningar som byggherren har åtgärdat. Det besked som nu är gällande är att information från byggherren om nytt datum för besiktning ska ges under v. 24. Först därefter går det att planera för eventuell uppstart. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna som rådet kommer dock verksamheten avvakta så långt som möjligt innan lokalerna tas i bruk. När det gäller lokalbehovet kopplat till Norra hemtjänsten så är det inte aktuellt att använda lokalerna på Örnen då avståndet till Söråker, där insatserna ska verkställas, inte kan hanteras. För korttidsvistelse för barn och unga LSS ligger boendet på Örnen geografiskt lämpligt till men utifrån tillsynsbehovet hos barnen/de unga skulle en flytt till lokalerna på Örnen bli ansträngande ur ett personalperspektiv. Det är väldigt stora lokaler, totalt innehåller de 6 lägenheter samt gemensamhetsutrymme vilket skulle kräva personalutökningar. Ekonomi Investeringsbehov: 7 000 tkr (avser ombyggnation för båda verksamheternas behov samt installation av sprinklers i korttidsdelen). Avskrivningar och ränta baserat på 7.000 tkr: ca 550 tkr/år. Driftkostnader: ca 300 tkr/år (beräknat på 500:-/kvm). Preliminär årshyra: 850 tkr/år. Nuvarande hyreskontrakt Korttidsvistelse LSS Bryggargatan Nuvarande hyresavtal sträcker sig till 2027-12-31 med en uppsägningstid på 9 månader. Det innebär att avtalet måste sägas upp senast 2027-03-31 för att inte gå till förlängning. Hyreskostnaden uppgår till 493 tkr/år Norra hemtjänsten Bäckgatan Nuvarande hyresavtal sträcker sig till 2027-10-31 med en uppsägningstid även här på 9 månader, vilket innebär att avtalet måste sägas upp senast 2027-01-31 för att inte förlängas. Hyreskostnaden uppgår till 329 tkr/år. Sammanfattning Idag hyr verksamheterna sina respektive lokaler från externa fastighetsägare med en årlig hyra på 822 tkr/år. Det innebär att den årliga kostnaden i f.d. förskolans lokaler ger en utökad kostnad motsvarande 30tkr/år men med skillnaden att verksamheten då hyr lokalen av Kultur och teknik istället för av externa hyresvärdar. Den största vinningen med en flytt för verksamheterna är att Norra hemtjänsten i och med det erbjuds en betydligt förbättrad arbetsmiljö då de idag har stora problem med nuvarande lokal. För korttidsvistelse barn och unga LSS blir närheten till utbudet av aktiviteter genom Folkets hus en positiv effekt men främst så slipper verksamheten bekosta sprinkler i externa lokaler. Kommunens Policy för lokalanvändning säger att: Kommunens egna och inhyrda lokaler är stödresurser till kommunens verksamheter och lokalerna ska bidra till ändamålsenliga verksamhetsmiljöer. Det ska ske utifrån ett helhetsperspektiv, den s k kommunnyttan. Kommunnytta innebär att kommunens intresse sätts högre än någon enskild nämnds/förvaltnings intresse. För att uppnå kommunnytta krävs en långsiktig planering. Att investera i f.d. förskolans lokaler och anpassa dem utifrån hemtjänstens och korttidsvistelsens behov innebär därmed att kommunnyttan tillvaratas i ett helhetsperspektiv. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Katarina 2026-09-24 KS/2026:356 Tjernblom Justering investeringsbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige: 1. Godkänna kommunstyrelsens redovisning 2. Besluta att minska investeringsbudget för 2026 med 5.8 mnkr i enlighet med kommunledningskontorets förslag. 3. I övrigt hänskjuta frågor om investeringsbudget för 2027 till beslut om verksamhetsplan och budget vid kommunfullmäktiges sammanträde i november 2026. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2026-08-25 §137 Lån till Torsboda Industrial Park AB, att ge Torsboda ett lån på 30 från oktober fram till och med januari 2027. Kommunfullmäktige gav uppdrag till kommunstyrelsen att redovisa förslag till justeringar i nu gällande investeringsbudget för Timrå kommun för att möta den ökade skuldsättningen. Förslaget ska redovisas vid kommunfullmäktige i oktober. Generellt kan sägas att kommunens investeringsbudget är mycket hög 2026 samt även 2027 (se bilaga). Därefter framgår det av den långsiktiga investeringsplanen att investeringsnivåerna går ner till nivåer som motsvarar kommunens självfinansieringsgrad vilket är mycket viktigt för att stärka kommunens ekonomi. Det finns således anledning att så långt möjligt skjuta investeringar till 2028 och framåt. I samband med delårsbokslutet görs en prognos för drift- och investeringsredovisningen. En sammanställning av den visar att prognosen för investeringar hamnar på 329,9 mnkr vilket är 72% av beslutad budget (456,6 mnkr), se tabell. Detta är endast en effekt av att att stora projekt löper över flera år och att budgeterat belopp inte förväntas upparbetas under 2026. Projektens prognostiserade totalkostnad bedöms alltjämt vara densamma varför kostnaderna endast skjuts till kommande år. (Tkr) Budget Utfall 2608 Prognos Avvikelse Kultur- och tekniknämnden 346 400 146 190 244 542 101 858 Barn- och utbildningsnämnden 3 379 1 678 3 099 280 Kommunstyrelsen 104 836 44 414 80 320 24 516 Socialnämnden 1 950 291 1 950 0 Summa 456 565 192 573 329 911 126 654 2026 års investeringsbudget Kommunledningskontoret har gjort en genomlysning av pågående och planerade investeringar för 2026. Investeringskostnaderna för 2026 består huvudsakligen av pågående projekt som inte kan stoppas eller pausas utan mycket stora ekonomiska konsekvenser. Utöver detta består investeringsbudgeten huvudsakligen av medel för löpande investeringar inom våra olika verksamhetsdelar. Inom ramen för detta ser vi en möjlighet att skjuta på vissa IT investeringar (1,8 mnkr) på så vis att dessa istället genomförs 2027. Det finns också möjlighet att skjuta på planerade markköp för att på så vis frigöra ytterligare 4 mnkr. Investeringsbudget för 2027 och framåt Det är av största vikt att investeringsbudgeten för 2027 och framåt, i samband med beslut om verksamhetsplan och budget 2027–2029, hanteras med stor noggrannhet och i enlighet med kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Våra stora pågående investeringsprojekt kommer att avslutas under 2027. Vissa projekt som budgeterats för 2026 kommer istället att avslutas 2027 varför projektmedel behöver flyttas över från -26 års budget till -27. Prognosen säger i nuläget att 122 mnkr i beviljade projektmedel kommer att belasta 2027 års budget istället för 2026. Vad gäller tillkommande investeringsprojekt för 2027 har i förslag till VP/budget redovisats två sådana; Ny entré på Vivstahöjden (4 mnkr) har föreslagits eftersom det idag inte finns något ordnat sätt att ta emot besök. Besökare behöver i nuläget vänta utanför bygganden utan skydd från väder och vind. I lokalerna huserar olika kommunala verksamheter med olika behov. Exempelvis miljö- och byggkontoret som tar emot medborgare myndighetsärenden och Tillväxt Timrå som möter företag som en del i Timrå kommuns företagsfrämjande arbete. I båda dessa sammanhang är det viktigt att ha ett säkert och tillgängligt sätt att möta och ta omhand besökare. Ny Matsal för Mariedals skola (15 mnkr) har föreslagits för att ersätta befintliga modulbyggander. Nuvarande lösning innebär utmaningar såväl för förutsättningarna att servera mat som möjligheten att nyttja skolgården (se konsekvensbeskrivning) Utöver dessa investeringar föreslås i ärende (KS/2026:274) en tillkommande investering om 7 mnkr för ombyggnation av tidigare förskola till annat kommunalt ändamål. Övriga investeringar IT investeringar avser investeringar i hårdvara för kommunens verksamheter. Enheter byts ut enligt en plan för att minska driftstörningar. Kommunledningskontoret arbetar löpande med att se över utbud och behov för att minska kostnader. Detta är ett delat ansvar med förvaltningarna. Kommunledningskontoret kommer i ny upphandling avseende hårdvara att ställa ökade/tydligare krav på återtag och ersättning för förbrukade produkter. Från 2026 har kommunfullmäktige valt att satsa på årliga investeringar inom området krisberedskap. Denna satsning har för 2026 möjliggjort för kommunledningskontoret att i samarbete med Kultur- och teknikförvaltningen samt Timråbo investera i reservkraftaggregat samt åtgärder i prioriterade kommunala fastigheter som möjliggör anslutning av dessa. Det är viktigt att detta arbete kan fortsätta enligt plan och över tid. Under 2027 kommer fortsatt fokus vara reservkraft. Därefter prioriteras arbete med nödvattenlösningar. För det fall Kommunfullmäktige ser det nödvändigt att minska investeringsvolymen inom detta område går det att minska till 3 mnkr för -27 och -28 utan att riskera genomförandet nödvändiga investeringar. Självklart skulle det innebära att åtgärdstakten minskar och kommunens motståndskraft vid allvarliga händelser inte når lika långt. ”Pott diverse investeringar” hanteras av Kultur- och tekniknämnden. Syftet är att möjliggöra nödvändiga reinvesteringar i kommunala anläggningar t.ex. fastigheter, vägar, broar och maskiner för att upprätthålla anläggningarnas funktion och värde. Syftet är att förlänga livslängden på anläggningarna eftersom det är mycket dyrare att inte reinvestera i anläggningarna och låta det gå till en nyinvestering. Minskar potten ökar risken för kostsamma akuta åtgärder och att det bokförda värdet minskar. Ett riktmärke för kommunala anläggningar kan vara ca 0,75% av bokfört värde för planerat underhåll (drift) och ca 1,5 % för reinvesteringar. Strategiska markinköp har historiskt möjliggjort för kommunen att agera skyndsamt för det fall det krävts inköp för att möjliggöra kommunens långsiktiga strategiska syften. Det är önskvärt att denna möjlighet alltjämt finns kvar kommande år. Beslutsunderlag Sammanställning investeringsbudget – 2026 med plan för 2027 och framåt. Konsekvensbeskrivning av flyttad investering från 2027 till 2028 – ny matsal Mariedal KF 2026-08-25 §137 Lån till Torsboda Industrial Park AB Protokollsutdrag till: Styrelsen Torsboda Industrial Park AB VD Torsboda Industrial Park AB Kommunchef Ekonomichef Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Investeringsbehov 2027 - 2030 Strategiska investeringar (hyres-/taxefinansierade) Total Utfall VP BUDGET Kompl.budget Budget aug Prognos VP förslag VP förslag förslag VP förslag Investering (Tkr) Nämnd 2026 2026 2026 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Återvinningscentral (taxe) KTN 0 5 000 30 000 Fyrfackskärl KTN 1 747 1 747 2 175 2 175 Ledningscentral KTN 100 000 25 374 125 374 69 392 105 374 Servicecentral Älvstrandsvägen KTN 85 000 85 000 29 732 45 000 Investering ishall KTN 5 652 5 652 5 652 5 652 Loger ishall KTN 6 448 6 448 6 319 6 448 113 Summa 197 100 27 121 224 221 270 164 649 0 5 000 30 000 0 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Strategiska investeringar Total Utfall VP BUDGET Kompl.budget Budget aug Prognos VP förslag VP förslag förslag VP förslag Investering (Tkr) Nämnd 2026 2026 2026 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Entré Vivstahöjden KTN 4 000 Matsal Mariedal KTN 15 000 Utbyggnad Gymnasieskola (tot 90 mnkr) KTN 43 000 1 265 44 265 17 088 34 000 45 000 Utbyggnad VUX KTN 25 000 5 766 30 766 15 452 25 000 Förskola Söråker KTN 2 866 2 866 2 430 2 430 Utbyggnad omklädningsrum arenaområdet KTN 19 000 985 19 985 102 5 000 Strategiska markinköp KS 5 000 5 000 90 5 000 5 000 5 000 5 000 Summa 92 000 10 882 102 882 35 162 71 430 69 000 5 000 5 000 0 Operativa investeringar Total Utfall VP BUDGET Kompl.budget Budget aug Prognos VP förslag VP förslag förslag VP förslag Investering (Tkr) Nämnd 2026 2026 2026 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Skola förskola (vht anpassning) KTN 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Pott div investeringar (reinvesteringar) KTN 20 000 3 297 23 297 7 848 22 463 20 000 20 000 20 000 Investeringspott SN 1 000 950 1 950 291 1 950 1 000 1 000 1 000 Investeringspott BUN 1 000 1 329 2 329 942 2 049 1 025 1 050 1 100 Invent utbyggd Gymnasieskola BUN 3 000 Kostverksamhet BUN 1 050 1 050 736 1 050 1 075 1 100 1 150 IT KS 8 400 8 400 4 288 8 150 6 100 8 700 Krisberedskap KS 5 000 5 000 265 5 000 5 000 5 000 Summa 37 450 5 576 43 026 14 370 41 662 38 200 37 850 24 250 0 Struktursatsning VA KS 75 974 75 974 23 174 45 573 Explatering Solhöjden KS 10 462 10 462 17 597 17 597 Summa investeringar 326 550 130 015 456 565 203 573 340 911 107 200 47 850 59 250 0 Investeringsutrymme 80 000 80 000 80 000 80 000 Konsekvensbeskrivning av flyttad investering från 2027 till 2028 Skollunch i modul jämfört med pedagogiskt anpassad matsal, Mariedalsskolan Bakgrund Den planerade investeringen i en ny och pedagogiskt anpassad matsal vid Mariedalsskolan föreslås flyttas från 2027 till 2028. Det innebär att nuvarande modullösning behöver användas under ytterligare ett år. Modulen är en tillfällig lösning och är placerad på en del av skolans skolgård som enligt plan ska återställas. En förlängning av modullösningen påverkar därför både måltidsmiljön och skolans tillgång till skolgårdsyta. Syftet med denna konsekvensbeskrivning är att tydliggöra vilka verksamhetsmässiga konsekvenser ett uppskjutet investeringsbeslut kan innebära för elever och personal samt vilka områden som behöver följas upp om modullösningen behålls ytterligare ett år. Övergripande bedömning Skollunchen är en del av elevernas samlade skoldag. Måltidsmiljön behöver därför ge förutsättningar för eleverna att äta i lugn och ro, få återhämtning och möta andra elever och vuxna i en trygg och fungerande miljö. Nuvarande modullösning innebär begränsningar framför allt när det gäller ljudmiljö, flöden, kapacitet, hygien, tillgänglighet, återhämtning och möjligheten att skapa en lugn måltidssituation. Eftersom modulen är placerad på skolgården påverkas även skolans tillgängliga yta för lek, rörelse och rastaktiviteter. En flytt av investeringen till 2028 innebär att dessa förutsättningar kvarstår under ytterligare ett läsår. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Identifierade konsekvenser Ljudmiljö och arbetsro Modulens begränsade yta innebär att servering, köbildning, disk, förflyttningar och ätande sker nära varandra. Många elever vistas samtidigt på en relativt liten yta. Det kan innebära en hög ljudnivå och många samtidiga intryck. Det blir svårare att skapa den lugna måltidsmiljö som eftersträvas och elever kan få svårare att samtala och uppfatta instruktioner. Elever med behov av en lugn miljö Elever har olika förutsättningar att hantera ljud, trängsel, rörelse och många samtidiga intryck. För vissa elever kan en sådan miljö innebära ökad stress och göra det svårare att genomföra måltiden på ett bra sätt. Skolan kan därför behöva skapa individuella eller organisatoriska lösningar för elever som har svårt att vistas i miljön. Återhämtning under skoldagen Lunchen fyller även en viktig funktion som paus och återhämtning under skoldagen. En miljö med hög ljudnivå och många samtidiga intryck kan minska möjligheten till återhämtning inför eftermiddagens undervisning. Ättid och kapacitet Begränsad kapacitet innebär mindre marginaler i måltidsschemat. För att samtliga elever ska kunna äta kan tider och flöden behöva planeras relativt snävt. Det kan innebära att vissa elever upplever att de behöver äta snabbt eller får mindre tid till måltiden än vad som är önskvärt. Köbildning och flöden Den begränsade ytan ger mindre utrymme för köer och förflyttningar mellan servering, sittplatser och disk. Det kan leda till trängsel och ökad ljudnivå samt göra det svårare att skapa tydliga och lugna flöden genom matsalen. Tillsyn och överblick När köbildning, servering, disk och ätande sker på en begränsad yta uppstår många samtidiga situationer. Det kan göra det mer krävande för personalen att ha överblick, arbeta förebyggande och snabbt uppmärksamma elever som behöver stöd eller situationer som riskerar att utvecklas till konflikter. Tillgänglighet och likvärdighet Måltidsmiljön behöver fungera för elever med olika behov. Trängsel, hög ljudnivå, begränsade ytor och många samtidiga intryck kan innebära större svårigheter för vissa elever. Det kan innebära att skolan behöver genomföra ytterligare anpassningar för att skapa en fungerande måltidssituation för alla elever. Måltiden som pedagogisk och social miljö Skolmåltiden är också en social del av skoldagen där elever tränar exempelvis samspel, ansvar, hänsyn och måltidsvanor. En begränsad och mindre ändamålsenlig miljö minskar möjligheten att medvetet använda måltidssituationen som en del av skolans sociala och pedagogiska arbete. Social måltidsmiljö Begränsade ytor ger mindre flexibilitet när det gäller placering och möjligheten att skapa fungerande grupper. Det kan påverka möjligheten att skapa en trivsam måltidssituation och att vid behov anpassa placeringen för olika elever och elevgrupper. Hantering av mat och rester Modulen har begränsade ytor för hantering av mat, disk och rester. Det kan försvåra möjligheten att arbeta effektivt med servering och rester. Det finns även risk för ett mindre effektivt resursutnyttjande och ökat matsvinn. Hygien Modulen har mer begränsade förutsättningar för handtvätt och hygien i direkt anslutning till måltiden än en permanent och ändamålsenligt utformad matsal. Det innebär att skolan behöver säkerställa fungerande rutiner och lösningar för elevernas handhygien. Temperatur och inomhusklimat När många personer vistas samtidigt på en begränsad yta kan temperatur och upplevt inomhusklimat påverkas. Det kan innebära att elever och personal periodvis upplever lokalen som varm eller instängd. Akustik Modulens utformning ger begränsade möjligheter att skapa en god akustisk miljö. Ljud från samtal, möbler, servering och disk kan förstärkas och göra det svårare för elever och personal att kommunicera. Personalens arbetsmiljö Hög ljudnivå, trängsel, begränsade arbetsytor och många samtidiga rörelser kan innebära en mer krävande arbetsmiljö för den personal som arbetar i och omkring matsalen. En mindre ändamålsenlig lokal kan också innebära att personalen behöver lägga mer tid på att styra flöden, hantera köer och skapa alternativa lösningar. Organisatorisk sårbarhet När verksamheten bedrivs med små marginaler i fråga om yta och kapacitet blir den mer känslig för förändringar. Personalfrånvaro, förändrade elevgrupper eller andra tillfälliga behov kan därför bli svårare att hantera utan att måltidssituationen påverkas. Konsekvenser för skolgården Minskad tillgänglig skolgårdsyta Modulen upptar en del av skolgården som enligt plan ska återställas. Om modulen står kvar ytterligare ett år fördröjs återställandet. Elevernas tillgängliga yta för lek, rörelse, rastaktiviteter och socialt samspel fortsätter därmed att vara begränsad. Möjlighet till fysisk aktivitet Mindre tillgänglig yta innebär färre möjligheter till exempelvis bollspel, spring, lek och andra aktiviteter som kräver större ytor. Det kan begränsa skolans möjligheter att erbjuda varierade aktiviteter under raster. Trängsel på skolgården När den användbara skolgårdsytan minskar behöver fler elever dela på kvarvarande ytor. Det kan innebära ökad trängsel och större konkurrens om attraktiva ytor och aktiviteter. Vinterförhållanden Konsekvenserna kan bli särskilt tydliga under vinterhalvåret när snöröjning och snöupplag ytterligare minskar den användbara skolgårdsytan. Framkomlighet och möjligheten att skapa tillräckliga ytor för lek och rörelse behöver därför särskilt beaktas vintertid. Påverkan på undervisningen Måltiden behöver ses i relation till elevernas hela skoldag. Om elever har svårt att äta tillräckligt, upplever måltiden som stressande eller inte får möjlighet till återhämtning kan det påverka deras förutsättningar inför eftermiddagens undervisning. Det går inte att säga att en mindre ändamålsenlig matsalsmiljö automatiskt leder till försämrade skolresultat. Däremot är en fungerande måltids- och rastmiljö en del av de samlade förutsättningarna för en bra skoldag. Om investeringen flyttas till 2028 Om modullösningen ska användas ytterligare ett år behöver skolan fortsatt arbeta för att begränsa de identifierade konsekvenserna. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot:  måltidsschema och tillräcklig tid för eleverna att äta,  köbildning och flöden i lokalen,  ljudnivå och möjligheter att minska störande ljud,  elever som behöver en lugnare måltidsmiljö,  hygien och möjlighet till handtvätt,  personalens arbetsmiljö och möjlighet till överblick,  skolgårdens användning och tillgängliga aktivitetsytor,  snöröjning och framkomlighet under vinterhalvåret,  behov av alternativa lösningar om förutsättningarna förändras. Samlad konsekvensbedömning Att flytta investeringen från 2027 till 2028 innebär inte att verksamheten inte kan bedrivas under ytterligare ett år. Det innebär däremot att en tillfällig och mindre ändamålsenlig lösning behöver användas under en längre tid än planerat. Konsekvenserna är bredare än själva matsalslokalen. De berör elevernas måltidsmiljö, återhämtning, tillgänglighet och sociala samspel, personalens arbetsmiljö samt skolans möjlighet att använda hela skolgården för lek, rörelse och rastaktiviteter. För vissa elever kan konsekvenserna bli större än för andra, framför allt för elever som är känsliga för ljud, trängsel och många samtidiga intryck eller som av andra skäl behöver en mer förutsägbar och lugn miljö. Ett uppskjutande av investeringen innebär också att ytterligare en elevkull får en större del av sin skoltid i den tillfälliga lösningen och att återställandet av skolgården skjuts fram motsvarande tid. Om investeringen flyttas till 2028 behöver huvudmannen därför vara medveten om att beslutet innebär att identifierade begränsningar kvarstår under ytterligare ett år och att skolan under denna period behöver fortsätta arbeta aktivt med åtgärder för att minska konsekvenserna för elever och personal. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-04 KS/2026:308 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Fastställa sammanträdesdagar 2027 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendet För kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges godkännande har kommunledningskontoret upprättat sammanträdesdagar för 2027 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Sammanträdesdagar Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Månad Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Senast inl dag för KS Sammanträde Senast inl dag för KF Sammanträde handlingar, fredag kl 08.30 handlingar, fredag kl 13.00 kl 09.00 kl 09.00 Januari Februari 15/1 2 15/1 22 Mars 19/2 2 19/2 22 April 25/3 13 25/3 26 Maj 14/5 25 - - Juni 21/5 8 14/5 7 Juli - - Augusti - - September 27/8 14 27/8 27 Oktober 24/9 12 24/9 25 November 22/10 9 22/10 29 December 19/11 7 - - Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:499 teknikförvaltningen Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter - Kultur- och tekniknämndens yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anders Fagerblom (V) angående utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 föreslå att motionen avslås. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-06-08 § 126 Motion från Anders Fagerblom (V) Motion Yttrande Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §78 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 95 Uppdrag – Åtgärder för kostnadsminskningar 2026- 2029 KTN/2026:383 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna återrapport avseende åtgärder för kostnadsminskningar 2026-2029 för Kultur- och tekniknämndens verksamhetsområden. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2026-04-27 om åtgärder för kostnadsminskningar 2026-2029. Kultur- och teknikförvaltning har arbetat med uppdraget och har kommit fram till ett antal förslag till åtgärder. En del av förslagen är också prioriteringar som är gjorda i 2026 års budget samt i budgetförslag för 2027 års budget. Förslagen kommer att påverka verksamheten och dem vi är till för, medborgarna. Övergången till ett inköpssystem är en form av digitalisering där inköpsprocessen görs om i samband med införandet och tanken är att det ska medföra kostnadsminskningar. I övrigt har förvaltningen jobbat med digitalisering men det har medfört till störst del ökad service, ökad kontroll och kvalitet till medborgarna än direkta kostnadsminskningar. Digitaliseringen har bidragit till bättre kostnadskontroll och att vi de senaste åren kunna hålla vår budget. Demografin är också ett område som påverkar hela kommunen med färre invånare, fler äldre och färre födda barn. Kommunen lägger mer pengar per invånare kopplat till idrottsanläggningar än jämförbara kommuner. Kommunen har överlag fina anläggningar och en relativt ny simhall. Stora delar av kostnaderna rör avskrivningar och räntor. Utifrån demografin föreslår förvaltningen att man initierar en utredning som innefattar vilka idrottsanläggningar som kan stängas/avyttras eller liknande och vilka konsekvenser det får utifrån den framtida demografi. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-04-27 §80 Åtgärder för kostnadsminskningar 2026-2029 KoT Digitaliseringsarbetet Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23 Controller Expedieras digitalt. Kultur och tekniknämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 Alla Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. Bättre inköp 1 000 1 000 Nej Sänka inköp med 2%, risk att det inte lyckas. Digitalisering 2 Idrottsanläggning Pausa verksamhet/stänga Då kommunen har hög kostnad för idrottsanläggningar utreds ? 0 Ja Sämre utbud, kan slå mot folkhälsan. Demografin pekar på färre barn och fler äldre vad innebär det för idrottsföreningarna på sikt och kommunens attraktivitet. anläggningar vilka anläggningar som kan stängas/avyttras eller liknande samt vilka konsekvenser detta får 4 Fritidsgård Tillfällig avgift Sommarlägret Tolvösand avgiftsbeläggs med 500:-/barn, 150 75 75 Ja Risk för att färre barn deltar i aktiviteterna och eventuellt de barn som har störst behov inte har råd. barn? 6 Föreningsbidrag Pausa stödet Föreningarnas möjlighet att söka bidrag för särskilda insatser 750 750 Ja Mindre stöd till föreningarna gällande särskilda insatser. Föreningarna får det svårare att få bidrag. Målbild behöver sänkas. försvinner 8 Idrottsanläggning Intäktsökning Höj priserna för tillfälliga hyresgäster samt badavgifterna. 750 750 Ja 10% ökning. Färre kommer att använda simhallen, kan de försämra kommunens attraktivitet? 10 Fastighet Pausa rekrytering Rekrytering av administratör skjuts på framtiden 700 700 Nej Högre arbetsbelastning färre saker uträttade 11 Idrottsanläggning Internlån Internlånet färdigbetalt för Söråker Sport Center inget nytt 600 600 Nej Ingen dirket påverkan av åtgärden. beviljas 12 Öppning av Fritidsgårdsfilial Vivsta Prioritering Starta fritidsgård någon dag i veckan. 300 300 Ja Kommer att ha en negativ effekt om den stängs. Utökning av Fritidsgårdsfilial Vivsta Prioritering Utökning av tider och fler barn 1 050 1 050 Ja Kommer inte kunna möta upp behovet på samma sätt. 13 Lördagsöppet Pangea Prioritering 300 300 Ja Kommer inte kunna möta upp behovet på samma sätt. 16 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 0 4 925 600 0 5 525 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 xxxxxnämnden Nr Berörd verksamhet Aktivitet Beskrivning (text) Ekonomisk effekt (tkr) Planerat Planerat Kräver politiskt Risk Risk- och Ansvarig Status 2026 2027 2028 2029 Totalt startdatum slutdatum beslut (grön, konsekvensanalys, (Plan, gul, utredning, annat Pågår, röd) underlag Klart) 1 xxxxxnämnden Spendanalys - Inköp Avtalstrohet. 500 1 000 3 000 500 5 000 maj-26 dec-29 NEJ Bilaga x Upphandling Plan 2 0 Plan 3 0 Pågår 4 0 5 0 Pågår 6 0 7 0 8 0 Pågår 9 0 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 18 0 19 0 20 0 21 0 22 0 23 0 TOTALT 500 1 000 3 000 500 5 000 Åtgärder inom digitalisering som medför kostnads- minskningar i verksamheten för perioden 2026-2029 Digitaliseringsarbetet Kultur- och teknikförvaltningen har under många år jobbat med digitalisering. Nedan beskrivs de olika delarna i förvaltningens digitaliseringsarbete. Nämndadministration All nämndadministration med handlingar och protokoll sker digitalt via Lex. E-tjänster Inom områdena Trafik & infrastruktur samt Bygga, bo & miljlö har 14 av 15 e-tjänster som kommer in via e-tjänsteportalen automatisk registrering i Lex. Handläggaren behöver inte registrera några handlingar utan kan handlägga ärendet omgående. Beslut skickas digitalt men här har centrala IT planer på att besluten ska kunna skickas automatiskt tillbaka via e-tjänsteportalen till sökande via Mina ärenden. Även fakturering sker digitalt via Lex. Inom Bygga, bo & miljö har vi även 4 e-tjänster som går direkt till Tirab avseende avfallsfrågor. Inom Kultur & fritid finns e-tjänster inom föreningsbidrag, lokalhyra, lotteri, bibliotekstjänster mm. Avtal och styrdokument Alla markavtal, markupplåtelseavtal, arrendeavtal, nyttjanderättsavtal samt de flesta av övriga avtal finns digitala i Lex. Fakturering av avtal sker digitalt via den interna e-tjänsteportalen. Även styrdokumenten finns digitala i Lex. Aktuella avtal och styrdokument finns även upplagda i Lex objekt för att handläggarna enkelt ska kunna hitta aktuella dokument. Även hyresavtalen med bevakning finns upplagda i Lex objekt för att handläggarna ska kunna läsa avtalen och få bevakningar för eventuella uppsägningar. Avtal avseende upphandling finns i systemet E-avrop. Kartor Kultur- och teknikförvaltningen administrerar många kartor med hjälp av Samhällsenheten. Kartorna är ett bra hjälpmedel för att allmänheten och handläggarna enkelt ska kunna hitta uppgifter. Verksamhetssystem Förvaltningen har under ett par år digitaliserat felanmälningsflödet kopplat till våra fastigheter, vägar och utemiljö för att förbättra kontrollen, uppföljningen och kvalitén. Inom vägsidan har vi de senaste åren jobbat med gps-uppföljning gällande snöröjningen. Detta har hjälpt oss att ha rätt kvalitét och god kostnadskontroll. Nytt inköpssystem Övergången till ett inköpssystem är en form av digitalisering där inköpsprocessen görs om i samband med införandet och tanken är att det ska medföra kostnadsminskningar. Sammanfattning Förvaltningen har jobbat med digitalisering men det har medfört till störst del ökad service, ökad kontroll och kvalitet till medborgarna än direkta kostnadsminskningar. Digitaliseringen har bidragit till bättre kostnadskontroll och att vi de senaste åren kunna hålla vår budget. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Barn- och Anette Buhlér 2026-09-10 BUN/2026:146 utbildningsförvaltningen Åtgärder för kostnadsminskning 2026-2029 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Godkänna barn- och utbildningsförvaltningens redovisning av förslag till kostnadsminskande åtgärder för perioden 2026–2029 och överlämna den till kommunstyrelsen som svar på kommunfullmäktiges uppdrag, § 80, KS/2026:141. Ärendet Kommunfullmäktige har gett samtliga nämnder i uppdrag att ta fram förslag på kostnadsminskande åtgärder för perioden 2026–2029. Uppdraget omfattar även att identifiera verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas samt möjligheter till kostnadsminskningar genom digitalisering. Barn- och utbildningsförvaltningen har med anledning av uppdraget gått igenom verksamhetens organisation, kostnader och förutsättningar och identifierat åtgärder som kan genomföras inom förvaltningens mandat samt områden där politiska ställningstaganden krävs. Förvaltningen bedömer att kostnadsanpassningen behöver ses som en del av en långsiktig omställning till förändrade demografiska förutsättningar. Antalet barn och unga minskar, samtidigt som de äldre åldersgrupperna ökar. Särskilt tydlig är minskningen av antalet barn i åldern 6–15 år, som bedöms minska med cirka 21 procent mellan 2026 och 2035. Samtidigt finns redan idag en betydande överkapacitet av grundskoleplatser. Förvaltningen redovisar redan beslutade kostnadsminskningar samt ytterligare åtgärder inom förvaltningens mandat, bland annat inom digitalisering och den centrala organisationen. Därutöver redovisas områden där omfattning och organisering behöver prövas vidare och där politiska ställningstaganden kan krävas. Det gäller bland annat barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk bemanning och strukturtillägg samt skolstruktur och lokaler. De tre större kostnadsområden som behöver prövas uppgår sammantaget till cirka 23,9 mnkr per år. Beloppen ska inte betraktas som garanterade besparingar utan visar områden där omfattning och organisering behöver analyseras vidare. Förvaltningens bedömning är att organisation, bemanning och lokaler behöver anpassas till ett minskat elevunderlag, med fortsatt fokus på kvalitet och likvärdighet för barn och elever. Kostnadsanpassningen behöver därför genomföras som en långsiktig omställning där resurserna används där de gör störst skillnad för verksamhetens kärnuppdrag. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktiges uppdrag innebär att nämnderna ska identifiera kostnadsminskande åtgärder för perioden 2026–2029. För barn- och utbildningsförvaltningen behöver uppdraget ses mot bakgrund av både kommunens ekonomiska förutsättningar och den långsiktiga demografiska utvecklingen. Barn- och utbildningsförvaltningen har under perioden 2023–2026 redan genomfört betydande kostnadsanpassningar för att verksamheten ska rymmas inom tilldelad ekonomisk ram. Anpassningarna har genomförts både inom skolkontorets centrala organisation och ute i verksamheterna. Inom skolkontoret har bland annat tjänsten som biträdande förvaltningschef motsvarande 100 procent tagits bort. Även kommunikationsresurs motsvarande 100 procent har tagits bort. Därutöver har centrala kostnader, exempelvis för konsulter och andra tjänster, setts över och minskats där det varit möjligt. Även inom förskola och skola har omfattande organisatoriska anpassningar genomförts. Bland annat har en administrativ tjänst inom förskolan motsvarande 100 procent samt en rektorstjänst inom förskolan motsvarande 100 procent tagits bort. Vidare har en biträdande rektorstjänst vid Arenaskolan motsvarande 100 procent tagits bort. Även organisationen vid Böleskolan har tidigare förändrats genom att en biträdande rektorstjänst tagits bort. Förvaltningen har även genomfört ekonomiska anpassningar genom minskade tilläggsbelopp och genom att bemanning och nyckeltal inte har utökats i takt med förändrade behov. Sammantaget innebär detta att förvaltningen redan har genomfört omfattande effektiviseringar under de senaste åren. Skolkontoret har i dag en liten central organisation och begränsade resurser till förfogande för att stödja verksamheterna, hålla samman utvecklingsarbetet, genomföra uppföljning och analys samt fullgöra huvudmannens ansvar för styrning och kvalitet. Detta är en viktig utgångspunkt för den fortsatta kostnadsanpassningen. Ytterligare minskningar av centrala resurser behöver vägas mot behovet av att kommunen har tillräcklig kapacitet för att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag som skolhuvudman. Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. I detta ingår bland annat att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen samt att fördela resurser utifrån elevers olika förutsättningar och behov. Huvudmannens ansvar innebär att det behöver finnas en fungerande styrkedja och tillräcklig organisatorisk kapacitet för ledning, styrning, uppföljning, analys och kvalitetsarbete. Skolkontorets centrala funktioner utgör en del av denna kapacitet och behöver därför dimensioneras utifrån det lagstadgade uppdrag som kommunen har som skolhuvudman. Kostnadsanpassningen behöver därför inte enbart bedömas utifrån den direkta ekonomiska effekten av en enskild åtgärd. Även konsekvenserna för kommunens möjlighet att fullgöra sitt huvudmannaansvar behöver beaktas. Förvaltningen bedömer samtidigt att uppdraget behöver ses i ett längre perspektiv. Det handlar inte enbart om kortsiktiga besparingar utan om att anpassa organisation, bemanning och lokaler till förändrade behov och den demografiska utveckling som Timrå kommun står inför. Demografiska förutsättningar Timrå står inför en tydlig demografisk förändring. För barn- och utbildningsförvaltningen är framför allt utvecklingen av antalet barn och unga avgörande för framtida behov av förskole- och skolplatser. Mellan 2026 och 2035 bedöms antalet barn och unga i åldern 0–19 år minska med 14 procent. För åldersgruppen 6–15 år, som utgör grundskolans huvudsakliga målgrupp, bedöms minskningen uppgå till 21,4 procent. Även åldersgruppen 16–19 år bedöms minska, med 9,7 procent. Samtidigt ökar de äldre åldersgrupperna. Gruppen 80 år och äldre bedöms öka med 17,7 procent. Den demografiska utvecklingen innebär därmed förändrade förutsättningar för kommunens samlade välfärd och behov av att över tid kunna förskjuta resurser mellan olika verksamhetsområden. Lokalutredningen för grundskolan visar att elevunderlaget i åldern 6–15 år minskar även vid olika scenarier för kommunens befolkningsutveckling. Vid en trendbaserad utveckling beräknas minskningen uppgå till cirka 450 barn mellan 2025 och 2035. Även vid hög tillväxt beräknas gruppen minska, med cirka 250 barn. En ökad total befolkning innebär således inte automatiskt ett ökat behov av grundskoleplatser. Demografisk utveckling i Timrå Förändring till Åldersgrupp Betydelse för barn- och utbildningsförvaltningen 2035 Färre barn och unga påverkar förskola, grundskola och 0–19 år −14,0 % på längre sikt gymnasieskola. Minskande barnkullar påverkar behovet av 1–5 år −1,8 % förskoleplatser och förskolans organisation. Den största demografiska utmaningen för 6–15 år −21,4 % grundskolan. Minskande ungdomskullar påverkar på sikt även 16–19 år −9,7 % gymnasieskolans förutsättningar. Källa: SCB/SKR:s visualiseringsverktyg. Den mest betydelsefulla förändringen för barn- och utbildningsförvaltningen är utvecklingen i åldersgruppen 6–15 år. Mellan 2026 och 2035 bedöms antalet barn och elever i denna åldersgrupp minska med cirka 21 procent, vilket motsvarar drygt 400 barn och elever. Det innebär att behovet av grundskoleplatser kommer att minska samtidigt som kommunen redan idag har en betydande överkapacitet. Den demografiska utvecklingen innebär därmed en förskjutning från ett tidigare behov av att bygga ut verksamheten till ett behov av att anpassa organisation, bemanning och lokaler till ett minskat elevunderlag. Timrå kan växa – samtidigt som antalet elever minskar En viktig utgångspunkt i den fortsatta planeringen är att kommunens totala befolkningsutveckling och utvecklingen av antalet barn i skolålder inte är samma sak. Lokalutredningen för grundskolan har analyserat tre scenarier: trendbaserad utveckling, måttlig tillväxt och hög tillväxt. Den trendbaserade utvecklingen visar en minskning av antalet barn i åldern 6–15 år med cirka 450 individer mellan 2025 och 2035. Även vid hög tillväxt minskar gruppen 6–15 år, med cirka 250 individer. Det innebär att Timrå kan få en ökad total befolkning utan att behovet av grundskoleplatser ökar. Detta är en central skillnad jämfört med tidigare planeringsförutsättningar. En eventuell befolkningstillväxt kan därför inte i sig motivera en utbyggnad av grundskolans kapacitet. Tvärtom behöver kommunen förhålla sig till att elevunderlaget minskar i samtliga analyserade scenarier. Överkapacitet i grundskolan Timrås grundskolor har idag ett överskott på drygt 560 skolplatser. Vid en trendbaserad utveckling beräknas överskottet öka till drygt 970 platser fram till 2035. Det finns därmed inte behov av att planera för nya grundskoleplatser utifrån de analyserade befolkningsscenarierna. Utmaningen är i stället att hantera ett växande antal tomma skolplatser. Förvaltningen bedömer därför att den demografiska utvecklingen behöver få genomslag i verksamhetens organisation, bemanning och lokalanvändning. Redan beslutade kostnadsminskningar Barn- och utbildningsnämnden har redan fattat beslut om åtgärder som innebär kostnadsminskningar. Avveckling av Tynderö förskola Barn- och utbildningsnämnden beslutade i augusti 2026 att avveckla verksamheten vid Tynderö förskola. Beslutet innebär att verksamheten upphör och att barnen erbjuds plats i annan förskoleverksamhet. Åtgärden innebär en positiv ekonomisk effekt på cirka 470 000 kronor under 2026. Från och med 2027 beräknas kostnadsminskningen uppgå till cirka 1,7 mnkr per år. Åtgärden är en del av arbetet med att anpassa verksamhetens organisation och kostnader till förändrade behov och demografiska förutsättningar. Åtgärder inom förvaltningens mandat Digitalisering Förvaltningen har genomfört kostnadsminskningar inom digitaliseringsområdet. Under 2025 genomfördes en behovsinventering av digitala läromedelslicenser. Genom att säga upp avtalet för NE:s digitala läromedel och behålla Kunskapstjänsterna minskar den årliga kostnaden med cirka 445 000 kronor från den 1 juli 2027. Ytterligare möjligheter finns genom att skapa en samlad överblick över digitala system och licenser, avveckla överlappande system, rensa oanvända licenser, samordna inköp och använda användarstatistik som underlag för inköp. Det finns även möjligheter att minska dubbeldokumentation och använda automatisering och AI för administrativa och pedagogiska arbetsuppgifter. Minskad central resurs Förvaltningen har från och med den 1 september 2026 minskat tjänsteomfattningen för verksamhetsutvecklare med 20 procent. Åtgärden är genomförd inom förvaltningens mandat och är en del av arbetet med att minska administrativa och centrala kostnader. Det innebär samtidigt att utvecklingsuppdrag och stöd till verksamheterna behöver prioriteras inom en minskad resurs. Studiehandledning på modersmål Förvaltningen genomför en minskning motsvarande 100 procent lärartjänst inom studiehandledning på modersmål. Förändringen behöver genomföras utifrån det faktiska behovet och med beaktande av elevernas rättigheter. Områden som kräver politiska ställningstaganden De största långsiktiga ekonomiska effekterna finns inom områden där förändringar påverkar verksamhetens omfattning, organisation eller struktur. Dessa frågor behöver därför beredas vidare och i förekommande fall beslutas politiskt. Barnomsorg på obekväm arbetstid Timrå kommun erbjuder idag barnomsorg på obekväm arbetstid som en politiskt prioriterad satsning. Verksamheten kostar cirka 1,6 mnkr per år och nyttjas i nuläget av ett barn samtidigt som tre medarbetare krävs för att bedriva verksamheten. Förvaltningen bedömer därför att verksamhetens omfattning och organisering behöver prövas utifrån nyttjandegrad, kostnad och kommunens ekonomiska förutsättningar. En förändring kan få direkt påverkan på det barn och den familj som idag nyttjar omsorgen. En eventuell förändring behöver därför föregås av en bedömning av barnets bästa, familjens behov och möjligheten till alternativa lösningar. Förvaltningens bedömning är att frågan bör prövas politiskt inom ramen för kommunfullmäktiges uppdrag om kostnadsminskningar 2026–2029. Pedagogisk bemanning och strukturtillägg Kostnaden för tjänster i förskola och grundskola kopplade till strukturtillägg uppgår till cirka 5,3 mnkr per år. Strukturtillägget fyller en viktig funktion genom att kompensera för strukturella skillnader mellan verksamheter. Samtidigt behöver resursfördelningen kontinuerligt prövas utifrån förändringar i elevantal, skolornas storlek och organisation. Förvaltningen ser därför behov av en fördjupad analys av pedagogisk bemanning vid respektive skolenhet, elevantal och elevprognoser, kostnader och effekter av strukturtillägg, små skolenheter och deras organisation samt möjligheterna att samordna pedagogiska resurser. Ett minskat elevunderlag behöver över tid få genomslag även i personalorganisationen. Skolstruktur och lokaler Kostnaden för lokaler kopplade till tomma elevplatser i grundskolan uppgår till cirka 17 mnkr per år. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och den befintliga överkapaciteten finns behov av en strategisk översyn av skolstrukturen i Timrå kommun. En sådan översyn behöver väga samman elevprognoser, lokalkostnader, pedagogiska förutsättningar, bemanning, skolornas geografiska placering, skolvägar och elevernas rätt till en likvärdig utbildning. Översynen behöver även beakta kommunens samlade lokalbehov och möjligheten att samordna eller använda lokaler för annan kommunal verksamhet. En förändring av skolstrukturen är en strategisk fråga som behöver beredas vidare och underställas politiska beslut. Samlad ekonomisk bild Förvaltningen har identifierat tre större kostnadsområden där nuvarande omfattning och organisering behöver prövas: Område Kostnad per år Barnomsorg på obekväm arbetstid ca 1,6 mnkr Tjänster kopplade till strukturtillägg ca 5,3 mnkr Lokaler kopplade till tomma elevplatser ca 17 mnkr Totalt ca 23,9 mnkr Beloppen ska inte betraktas som garanterade besparingar. De visar i stället vilka områden som har störst ekonomisk betydelse och där omfattning och organisering behöver analyseras vidare. Därutöver finns konkreta kostnadsminskningar inom digitalisering och förvaltningens centrala organisation. Inriktning 2026–2029 Under 2026 ligger fokus på att genomföra kostnadsminskningar inom förvaltningens mandat och ta fram beslutsunderlag för större strukturella förändringar. Under 2027 ligger fokus på att genomföra beslutade strukturella förändringar och successivt anpassa bemanning och lokaler till elevunderlaget. Under 2028–2029 ligger fokus på att säkerställa långsiktig ekonomisk balans genom fortsatt anpassning av organisation, lokaler och bemanning till den demografiska utvecklingen. Förvaltningens samlade bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att Timrå står inför en demografisk omställning som successivt kommer att förändra förutsättningarna för förskola och skola. Den mest betydelsefulla förändringen är minskningen av antalet barn i grundskoleålder. Antalet barn i åldern 6–15 år bedöms minska med cirka 21 procent mellan 2026 och 2035. Samtidigt finns redan idag en betydande överkapacitet i kommunens grundskolor. Utvecklingen innebär att dagens organisation behöver anpassas till ett lägre elevunderlag. Det gäller såväl skolstruktur och lokaler som pedagogisk bemanning och resursfördelning. Förvaltningen har samtidigt under de senaste åren redan genomfört omfattande kostnadsanpassningar. Skolkontorets centrala organisation är idag liten och har begränsade resurser till förfogande. Detta behöver beaktas i det fortsatta arbetet, inte minst eftersom kommunen som skolhuvudman har ett lagstadgat ansvar för att säkerställa att utbildningen bedrivs med kvalitet, likvärdighet och i enlighet med gällande bestämmelser. Det är viktigt att understryka att detta inte enbart är en ekonomisk fråga. Det handlar om kommunens förmåga att anpassa verksamheten till förändrade behov och samtidigt säkerställa kvalitet och likvärdighet. Förvaltningens bedömning är därför att kostnadsanpassningen behöver ses som en del av en nödvändig och långsiktig omställning. Målet är inte att minska resurserna till barn och elever, utan att minska kostnader som följer av överkapacitet och strukturer som inte längre motsvarar behoven och i stället skapa bättre förutsättningar att använda resurserna i kärnuppdraget. Samtidigt behöver skolkontorets kapacitet att fullgöra huvudmannens lagstadgade uppdrag värnas. Effektiviseringar behöver därför i första hand sökas där minskade volymer och förändrade strukturer ger möjlighet till faktiska kostnadsminskningar, snarare än genom generella neddragningar av redan begränsade centrala resurser. För barn- och utbildningsförvaltningen innebär detta att organisationen behöver dimensioneras utifrån de barn och elever som faktiskt finns – och de behov som kan förväntas framåt. Minska överkapaciteten – inte kvaliteten. Anpassa organisationen till behoven – inte ambitionen för barn och elever. Använd resurserna där de gör störst skillnad. Bedömning av barnets bästa/Barnkonsekvensanalys Barnens och elevernas bästa Kostnadsminskningar inom barn- och utbildningsförvaltningen behöver bedömas utifrån hur förändringarna påverkar barn och elever. Det gäller särskilt åtgärder som innebär förändrad skolstruktur, förändrad bemanning eller förändrade förutsättningar för mindre verksamheter. Förvaltningens utgångspunkt är att ekonomisk effektivitet och likvärdighet inte ska ställas mot varandra. En långsiktigt hållbar organisation ska i stället skapa bättre möjligheter att använda tillgängliga resurser för undervisning, elevhälsa och andra stödinsatser. En anpassning av organisationen kan ge bättre möjligheter att fördela pedagogiska resurser efter elevernas behov, säkerställa behörig och ändamålsenlig kompetens, minska sårbarheten vid små elevgrupper samt använda lokaler och pedagogiska resurser mer effektivt. Samtidigt finns risker som behöver analyseras innan konkreta förändringar genomförs. Det handlar bland annat om längre skolvägar, påverkan på trygghet och sociala relationer, förändrade förutsättningar för elever i behov av stöd, påverkan på vårdnadshavares vardag samt risken att vissa elevgrupper påverkas mer än andra. Inför konkreta förändringar behöver därför dialogen breddas till elever, vårdnadshavare och personal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 2026-04-27, 80 Utredning om behov av och tillgång till lokaler för grundskolan 2025-10-30 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Biträdande förvaltningschefer/skolchefer Expedieras digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen Anette Buhlér Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-23

§ 98 Revisionsrapport Grundläggande granskning - svar SN/2026:110 Beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna förvaltningens svar för överlämning till revisionen. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om socialnämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den samlade bedömningen är att nämnden har en tillräcklig struktur för detta. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Förvaltningen har sammanställt ett förslag till svar på revisionens synpunkter. Beslutsunderlag Revisionsrapport Grundläggande granskning av Socialnämnden Svar på Revisionsrapport Grundläggande granskning av Socialnämnden Protokollsutdrag till: Revisionen Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges Socialnämnden presidium Kommunstyrelsen 2026-04-16 Revisionsrapport ”Grundläggande granskning – socialnämnden” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om nämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning (mailadress kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets Grundläggande granskning 2025 socialnämnden Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor: 14 Page 1 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 7 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Styrande förutsättningar 8 6.2 Verksamhetsstyrning och uppföljning 9 6.2.1 Uppföljning 9 6.2.2 Bedömning 10 6.3 Ekonomistyrning och uppföljning 11 6.3.1 Bedömning 11 6.4 Intern kontroll 12 6.4.1 Bedömning 13 7 Samlad bedömning och rekommendationer 14 Page 2 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av verksamhetsår 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att nämnden har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Nämnden beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer dessutom upp måluppfyllelsen löpande under året. Vi konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras vår bedömning på att nämnden kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Nämnden har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och därefter fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Nämnden följer upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder när avvikelser identifieras. Page 3 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? Ja Har nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att Ja uppnå målen? Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för Ja att följa upp måluppfyllelse? Följer nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som I allt väsentligt uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Följer nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under Ja året? Bedriver nämnden verksamheten inom sina ekonomiska Ja budgetramar? Vidtar nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som Ej tillämplig uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? Ja Har nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med Ja risk- och väsentlighetsanalys? Följer nämnden upp internkontrollplanen under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Ja uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Page 4 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 2 BAKGRUND Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att styrelse och nämnder lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Page 5 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? • Har styrelsen/nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen? • Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse? • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Ekonomistyrning och uppföljning • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? • Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? • Vidtar styrelsen/nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen/nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? • Har styrelsen/nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalys? • Följer styrelsen/nämnden upp internkontrollplanen under året? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser socialnämnden. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Kommunfullmäktiges givna beslut och uppdrag till styrelse/ nämnder • Styrelse och nämnders reglementen • Reglemente för intern kontroll Page 6 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 5 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier. Revisionen har under året haft dialog med presidiet. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. . Rapporten har skickats för faktakontroll till nämndens ordförande samt förvaltningschef Page 7 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt reglemente1 ska socialnämnden bland annat fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Enligt kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2025–20272 ska kommunens arbete utgå från tre målbilder för planperioden. Målbilderna bryts sedan ner i inriktningsmål för perioden: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Jämlika livsvillkor med goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällslivet o Växande kunskaper och färdigheter genom hela livet • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Stärkt entreprenörskap och växande näringsliv o Fler i arbete • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart liv o En trygg och attraktiv plats för alla Målbilderna kompletteras även med två resurser: Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare samt Ekonomi i balans. Baserat på kommunens visions, målbilder och inriktningsmål för 2025–2027 har kommunfullmäktige fastställt fyra fokusområden för 2025: • Samhällsbyggande för ett växande Timrå: möjliggöra en etablering av en storskalig energiintensiv industri med tusentals arbetstillfällen. Fokusområdet är vägledande för efterföljande fokusområden. • Åldras med värdighet och valfrihet: skapa en omsorg med hög kvalitet och som innebär att de äldre får åldras med värdighet, stolthet och valfrihet. • Att låta barnen gå först: medborgare ska erbjudas en trygg, lärorik miljö där barn och elever kan utveckla sina förmågor och kunskaper varje dag så att de klarar kunskapsmålen. Tillsammans med hjälp av tidiga och förebyggande insatser ska alla 19-åringar i kommunen tilldelas de bästa förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. • Minskad segregation och ökad integration: arbeta med att minska och motverka segregation, förbättra integrationen, öka den upplevda tryggheten och bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete. Till respektive inriktningsmål finns det nyckeltal i syfte att följa kommunens utveckling över tid. 1 Kommunfullmäktige 2021-11-29, § 197 2 Kommunfullmäktige 2024-06-10 § 110 Page 8 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets Kommunfullmäktige har tilldelat kommunstyrelsen och nämnderna ett flertal uppdrag inom ramen för målbilderna och resursen, Engagerade och ansvarstagande: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Likvärdig utbildning för möjlighet till bra livsvillkor o Det goda åldrandet samt god och nära vård • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Fortsatt främja ett växande Timrå • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Attraktiv boendekommun • Engagerade och ansvarstagande o Chefer och medarbetare – våra viktiga resurser Till respektive uppdrag har kommunfullmäktige fastställt vilken effekt arbetet för måluppfyllelse förväntas bidra med samt vilka nämnder som berörs av uppdraget. Berörda nämnder ska även utarbeta mått för uppföljning av uppdraget. 6.2 VERKSAMHETSSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av socialnämndens verksamhetsplan och budget 2025–20273 framgår hur nämnden ska bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål genom aktiviteter och uppdrag. Till respektive inriktningsmål anges förväntade effekter av arbetet för måluppfyllelse samt nyckeltal för att mäta måluppfyllelsen. 6.2.1 Uppföljning Nämndens delårsrapport4 visar att inriktningsmål 3, 5 och 6 inte fullt bedöms bidra till kommunfullmäktiges målbild. Inriktningsmål 3 bedöms inte bidra till fullmäktiges målbild då det inte kopplar till målet om stärkt entreprenörskap och växande näringsliv, vilket även framgår av verksamhetsplanen. Resterande tre inriktningsmål bedöms bidra till fullmäktiges målbild. Av uppföljningen framgår genomföra och planerade aktiviteter för att bidra till fullmäktiges målbild, dock kan konstateras att det saknas tydliga vidtagna åtgärder för de inriktningsmål och uppdrag som visar avvikelser vid delårsuppföljningen. Nämndens verksamhetsberättelse visar att nämnden bedöms bidra till samtliga mål. För mål 3 framhålls dock att nämnden inte anser sig bidra till inriktningsmålet, i linje med verksamhetsplanen, och därför inte följer upp det. Samtidigt ges inriktningsmålet en godkänd bedömning i verksamhetsberättelsen. I redovisningen ingår även uppföljning av givna uppdrag och fastställda indikatorer. Under avsnittet ”uppföljning och effekt” kommenteras varje uppdrag, och det framgår i flera fall vilka åtgärder som planeras för att stärka måluppfyllelsen medan det saknas helt för andra. 3 Socialnämnden 2024-10-15 § 107 4 Socialnämnden 2025-09-16 § 104 Page 9 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål. Vår bedömning är att nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen. Vår bedömning är att det finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens måluppfyllelse under året. Vår bedömning är att nämnden i allt väsentligt vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Vår bedömning baseras på att nämnden har fastställda mål i enlighet med fullmäktiges mål, om omfattas av fastställda nyckeltal. Nämnden beskriver även i sin verksamhetsplan hur de ska arbeta för att nå fastställda mål. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp måluppfyllelsen under året. Vi konstaterar att det saknas tydliga åtgärder för att främja måluppfyllelse utöver de aktiviteter som beskrivs i uppföljningsrapporterna, dock bedöms måluppfyllelsen som god i samband med helåret vilket indikerar på att arbete gjorts för att uppnå målen. Vi noterar att nämnden inte arbetar med samtliga av kommunfullmäktiges mål som berör nämndens verksamhet. Vi föreslår att nämnden för en dialog med kommunstyrelsen, som beredande organ, kring att det tydliggörs vilka mål som nämnden faktiskt kan bidra med inom ramen för sin verksamhet. Page 10 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 6.3 EKONOMISTYRNING OCH UPPFÖLJNING Genom verksamhetsplan och budget 2025–2027 har kommunfullmäktige tilldelat socialnämnden en budget för 2025 på 580,8 mnkr. Vidare i verksamhetsplanen har nämnden identifierat och tagit fram effektiviseringar som tillsammans beräknas uppgå till cirka 10,5 mnkr. Nämnden följer löpande upp ekonomin genom ekonomiska rapporter månadsvis. Genom nämndens fyramånadersrapport5 i för perioden januari-april framgår att nämnden prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 8,9 mnkr för helår. Av delårsrapporten redovisar socialnämnden ett överskott på 9,9 mnkr. Resultatet för helår prognostiseras en positiv budgetavvikelse på 11,2 mnkr. I nämndens verksamhetsberättelse redovisas en positiv avvikelse mot budget om +8,8 mnkr. Därtill följs uppföljning av effektiviseringar i verksamhetsplan och budget 2025 upp. Av uppföljningen framgår att merparten av åtgärderna är genomförda. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vår bedömning är att nämnden följer upp verksamhetens ekonomiska resultat under året. Vår bedömning är att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. Vi kan inte bedöma om nämnden vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser då sådana inte uppmärksammats under året. Vår bedömning baseras på att nämnden följt upp det ekonomiska resultatet under året och löpande redovisat positiva prognoser. Därtill baseras bedömningen på att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. 5 Socialnämnden 2025-05-21 § 68 Page 11 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 6.4 INTERN KONTROLL Nämndens plan för intern kontroll6 har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys av identifierade risker. Utifrån denna har nämnden beslutat att inkludera följande risker i internkontrollplanen: • Omfattande kris (krig, naturkatastrof, extremväder, stor olycka, pandemi): Se över befintliga rutiner. Ta fram nya vid behov. Säkerställa kännedom om var rutinerna finns, förankra dem i verksamheten. Arbetet sker i samarbete med kommunens säkerhetsansvarig och kommunens beredskapssamordnare. • Omfattande/långvarigt strömavbrott, IT-haveri, driftstörningar på mobilnät: Se över befintliga rutiner. Ta fram nya vid behov. Säkerställa kännedom om var rutinerna finns, förankra dem i verksamheten. Arbetet sker i samarbete med kommunens säkerhetsansvarig och kommunens beredskapssamordnare. • Hot och våld: Uppföljning i samband med skyddskommitté. Rapportera situationer då våld eller hot om våld har förekommit, enligt gällande handlingsplan. Gå igenom Hot- och vårdplanen årligen. • Sjukfrånvaro: Genom kartläggning och omvärldsbevakning skapa ett nuläge och åtgärdsplan. • Otillbörlig åtkomst av enskilda ärenden/uppgifter: Kontroll av loggar och behörighet i procapita/Lifecare. Det framgår av planen för intern kontroll när kontrollmomenten ska genomföras, när rapportering ska ske och vem som är ansvarig för genomförandet. Under maj månad7 följdes områdena otillbörlig åtkomst, hot och våld samt sjukfrånvaro upp. Inom hot och våld registrerades 21 tillbud, varav sju bedömdes vara felaktigt anmälda då de avsåg arbetsbelastning snarare än hot eller psykisk överbelastning. Som åtgärd föreslås utbildningsinsatser för chefer med fokus på korrekt rapportering. Sjukfrånvaron ökade något, främst inom äldreomsorgen, och en handlingsplan för frisknärvaro föreslås. För otillbörlig åtkomst fanns inga händelser att rapportera och inga åtgärder presenterades. I september8 följdes hot och våld upp på nytt. Sju tillbud rapporterades, varav ett inom socialtjänsten och övriga inom vård och omsorg. Två av dessa bedömdes vara felaktigt klassificerade. Inom vård och omsorg inkom 27 skaderapporter, utan att någon av dem ledde till frånvaro. Även här föreslås utbildningsinsatser för chefer med anledning av brister i rapporteringen. Vid nämndens sammanträde i februari 2026 godkänner nämnden uppföljningsrapporten av internkontroll 2025. Av planen framgår att kontrollerna inte genomförts i enlighet med antagen plan för granskning av intern kontroll. Detta härrör till kontrollmomentet avseende 6 Socialnämnden 2025-02-18 § 14 7 Socialnämnden 2025-05-21 § 76 8 Socialnämnden 2025-10-14 § 128 Page 12 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets sjukfrånvaro, där det lyfts att detta endast rapporterats vid två tillfällen i stället för tre med anledning av hög arbetsbelastning och byte av förvaltningschef. Utöver detta framgår samlat resultat av genomförda kontroller såväl som separata granskningsrapporter för respektive kontroll, samt vidtagna åtgärder med anledning av identifierade brister. 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vår bedömning är att nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen. Vår bedömning är att nämnden följer upp internkontrollplanen under året. Vår bedömning är att nämnden vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen. Vår bedömning baseras på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys, samt att nämnden därefter fastställt en plan för internkontroll i enlighet med denna. Därtill följer nämnden löpande upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder vid identifierade avvikelser. Page 13 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Granskning av…| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Lena Medin Elina Lundberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 14 of 14 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN ELINA LUNDBERG Certi(cid:839)erad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 16c9893c2d3295[…]f3c00762a8a04 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 83.233.xxx.xxx 2026-04-20 08:43:09 UTC 2026-04-21 06:03:57 UTC INGER NYHMAN Keijo Birk Johannes Ojala Vice ordförande Ordförande Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 90.232.xxx.xxx IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-21 14:02:04 UTC 2026-04-26 17:05:03 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 18TTE-FFO75-KI6T5-LVPLJ-5UKLU-ENEME :lekcyntnemukod oenneP Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-09-24 SN/2026:109 Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbete inom hemtjänsten - socialnämndens svar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Förvaltningen har fått uppskov med svar till efter socialnämndens sammanträde i september och sammanställt ett förslag till svar på revisionens synpunkter. Socialnämnden har godkänt förvaltningens svar på revisionens synpunkter. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten Svar på Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-09-22

§ 99 Delårsrapport 2026 KTN/2026:3 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna delårsrapport 2026. Ärendet Kultur- och tekniknämnden redovisar per den 31 augusti ett överskott mot budget på 6 119 tkr. Utfallet påverkas bland annat av ökade intäkter från statsbidrag, vilka motsvaras av kostnader i samma omfattning, samt högre intäkter från skogsavverkning. Samtidigt planeras och påbörjas flera större underhållsinsatser under hösten och kostnaderna förskjuts till årets sista månader. Nämnden prognostiserar ett överskott på 2 000 tkr för helåret. Prognosen förklaras främst av lägre kapitaltjänstkostnader än budgeterat till följd av att vissa investeringar har senarelagts. Även lönekostnaderna bedöms bli lägre än budget, eftersom budgeten baserades på en löneökning om 3,5 procent medan utfallet blev 3,0 procent. Tre vakanta tjänster kommer att rekryteras under hösten. Vakansläget har hittills medfört ett överskott, men detta motverkas delvis av ökade kostnader för köpta tjänster i väntan på att tjänsterna tillsätts. Den gångna vintern har dessutom varit gynnsam ur kostnadssynpunkt, med lägre kostnader än normalt för vinterväghållning och takskottning. Beslutsunderlag Delårsrapport per 31 augusti 2026 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Controller Expedieras digitalt. Timrå Kommun Kommunledningskontoret Innehållsförteckning Nämndens ansvars- och verksamhetsområden ...................................................................3 Bidrag till mål och uppdrag ....................................................................................................4 Målbild: Trygghet, delaktighet och livslångt lärande .................................................4 Målbild: Tillväxt, sysselsättning och arbete .................................................................5 Målbild: Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer .........................................................6 Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare ........................................7 Ekonomi ....................................................................................................................................8 Sammanfattning ...................................................................................................................8 Driftsredovisning med prognos ........................................................................................8 Investeringsredovisning med prognos .............................................................................9 Uppföljning av privata utförare ...........................................................................................10 Nämndens ansvars- och verksamhetsområden Nämndens ordförande: Lisbeth Eklund Förvaltningschef: Anette Buhlér Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolverksamheten i kommunen. Den består av förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, fritidshem, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Timrå kommun har ingen egen anpassad gymnasieskola, de eleverna hänvisas till närliggande kommuner där barn- och utbildningsnämnden bekostar deras utbildning. Nämnden ansvarar även för Timrå kommuns kostverksamhet. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag omfattar både det kommunala huvudmannaskapet för utbildningen och ett ansvar för att säkerställa att verksamheterna bedrivs med god kvalitet, likvärdighet och inom tilldelade ekonomiska ramar. Sammanfattande bedömning Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har under årets första åtta månader fortsatt arbetet med att stärka kvaliteten i utbildningen, öka skolnärvaron, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och skapa välskötta verksamheter med tydligt ledarskap. Ett centralt fokus har varit att stärka huvudmannens förmåga att analysera verksamhetens resultat och identifiera vilka insatser som ger störst effekt för barn och elever. Rektorerna har fått ökade möjligheter till gemensam analys och kollegialt lärande, bland annat med fokus på undervisning och matematik. Samtidigt visar uppföljningen att flera områden behöver fortsatt uppmärksamhet. Kunskapsresultaten i grundskolan har under de senaste åren utvecklats ojämnt och andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven har minskat från 75 procent 2023 till 65 procent 2025. Även behörigheten bland lärare i grundskolan behöver uppmärksammas. Skolnärvaron är fortsatt ett prioriterat område. Den totala frånvaron uppgår till 12 procent i grundskolan och 15 procent i gymnasieskolan. Under året har därför arbetet förstärkts genom bland annat skolsociala team och användning av AV1- robotar för elever som av olika skäl inte kan delta fysiskt i undervisningen. Inom förskolan har fokus legat på att stärka undervisningens kvalitet, det pedagogiska och relationella ledarskapet samt utveckla arbetet med dokumentation och analys av barns lärande. Förvaltningen har även fortsatt arbetet med ledarskap, kompetensförsörjning, krisberedskap och samverkan med andra aktörer. Arbetet med professionsprogrammet har påbörjats och en inventering av kompetens och kompetensutvecklingsbehov har genomförts. Under hösten behöver arbetet i högre grad riktas mot att omsätta analyser och erfarenheter i konkreta åtgärder på enhets- och huvudmannanivå. Fokus behöver vara på de insatser som bedöms ha störst betydelse för barns och elevers lärande, närvaro, trygghet och likvärdighet. Bidrag till mål och uppdrag Målbild: Trygghet, delaktighet och livslångt lärande Barn- och utbildningsnämndens viktigaste bidrag till målbilden är att säkerställa att barn och elever får en utbildning av god kvalitet och ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Under perioden har arbetet framför allt fokuserat på fyra områden:  undervisningens kvalitet och kunskapsresultat  systematiskt kvalitetsarbete och analys  skolnärvaro och tidiga insatser  trygghet och samverkan. Utveckla undervisningen Undervisningens kvalitet är en av de viktigaste faktorerna som huvudmannen kan påverka för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Huvudmannens ansvar är att skapa förutsättningar för rektorer och medarbetare att utveckla undervisningen och att följa upp om insatserna leder till önskade resultat. Under året har huvudmannen fortsatt att stötta rektorer inom grundskola och gymnasium i utvecklingen av undervisningen, med ett särskilt fokus på matematik. Forum för fördjupad analys och kollegialt lärande har skapats. Syftet har varit att ge rektorerna möjlighet att analysera resultat, identifiera utvecklingsområden och tillsammans skapa en bild av vilka insatser och kompetenser som behövs framåt. Under kommande läsår planeras ett arbete tillsammans med Göteborgs universitet för att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap kopplat till undervisningens kvalitet. Syftet med arbetet är att säkra att varje elev får undervisning av god kvalitet. Arbetet är långsiktigt och några effekter på elevernas slutliga resultat kan ännu inte bedömas. Däremot har arbetet bidragit till att stärka rektorernas gemensamma analys och skapa en tydligare bild av utvecklingsbehoven. Fortsatt arbete Under hösten behöver fokus flyttas från att enbart identifiera utvecklingsområden till att i högre grad säkerställa att analyserna leder till konkreta förändringar i undervisningen. Huvudmannen behöver därför följa:  vilka insatser som genomförs på respektive enhet,  vilka elevgrupper och ämnen som behöver särskilt stöd,  hur undervisningens kvalitet utvecklas,  vilka effekter insatserna får och  vilka insatser som behöver förstärkas, förändras eller avslutas. Målet är att öka andelen elever som når kunskapsmålen och därigenom stärka elevernas möjligheter till fortsatta studier och etablering i arbetslivet. Grundskola och gymnasium Under året har huvudmannens främsta fokus varit att stötta rektorer i grundskola och gymnasium i detta arbete med ett extra fokus på matematik. För att ge mer tid för utveckling har forum för djupare analyser och möjligheter till kollegialt lärande skapats. Genom dessa forum har dialogerna gett rektorer en gemensam bild över hela skolgångens utmaningar och möjligheter vilket resulterat i gemensamma planer för framtida arbete och vilka kompetensbehov som organisationen saknar. Förskola I förskolan ska undervisning ske under hela barnets dag. Ett viktigt utvecklingsområde är därför att stärka personalens förmåga att vara nära barnen, ställa frågor, stimulera barnens nyfikenhet och synliggöra barnens lärande och utveckling. Under året har samtliga förskolepedagoger genomfört en utbildningsinsats med fokus på pedagogiskt och relationellt ledarskap samt en gemensam förståelse för förskolans uppdrag och läroplanens mål. Förväntade effekter över tid - Öka andelen elever som går ut grundskola och gymnasiet med godkända betyg - Ökad förmåga att bedöma effekten förskolans undervisning har på barns kunskaper, värden och utveckling. Arbetet har bidragit till ökad medvetenhet om pedagogens eget ansvar, förhållningssätt och ledarskap samt hur detta påverkar relationer, lärande och trygghet. Ett mer nyfiket och medvetet bemötande av barnen har utvecklats, samtidigt som grundstenarna i utbildningen har blivit ett gemensamt språk för reflektion och kollegiala samtal. Kommunikation, tillit och samarbete mellan kollegor har stärkts och bidragit till ökad samsyn och likvärdighet. Det rektorerna ser framåt är att arbetet behöver fördjupas och integreras ytterligare i SKA, reflektion och kollegiala samtal. Fokus behöver fortsatt ligga på pedagogens eget ansvar och på att omsätta utbildningens innehåll i det dagliga arbetet för att skapa en mer likvärdig och kvalitativ förskola. Fortsatt arbete Nästa steg är att integrera arbetet ytterligare i förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Fokus behöver ligga på hur dokumentation och analys kan användas för att utveckla undervisningen och skapa en mer likvärdig förskola. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en grundförutsättning för att huvudmannen ska kunna ta ansvar för utbildningens kvalitet och likvärdighet. Förvaltningen har under flera år utvecklat strukturer för vad som ska följas upp och när uppföljningen ska ske. Nästa steg är att utveckla analyskompetensen i verksamheterna för att identifiera träffsäkra utvecklingsområden. Under året har rektorerna fått möjlighet att utveckla sin analysförmåga genom gemensamma forum och kollegialt lärande. Arbetet har bidragit till en ökad samsyn kring verksamheternas utmaningar och behov. Fortsatt arbete Under hösten genomförs kvalitetsdialoger med samtliga enheter. Dialogerna ska ge huvudmannen ett tydligare nuläge och skapa underlag för att prioritera framtida insatser. Förvaltningen kommer särskilt att arbeta med:  att stärka analyskompetensen,  att tydligare koppla analys till konkreta åtgärder,  att identifiera skillnader mellan enheter och elevgrupper,  att följa upp effekten av genomförda insatser,  att skapa tydligare återkoppling mellan huvudman och enheter. Målet är att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i högre grad ska fungera som ett verktyg för verksamhetsutveckling och prioritering av resurser. Förväntade effekter över tid - Höja förvaltningens kunskap i analys - Öka andelen elever som går ut grundskola och gymnasiet med godkända betyg. Sammanfattning Genom arbetet har rektorer fått möjlighet att utveckla sin analysförmåga och stärkt sitt kollegiala lärande. Rektorerna lyfter detta som värdefullt och värdefullt för att en utveckling av hela Timrå kommuns skolor ska vara möjlig. I det fortsatta arbetet under hösten kommer förvaltningen fortsätta skapa möjligheter för dialog och analys. Det är för tidigt att se några effekter på elevers resultat då arbetet är ett långsiktigt uppdrag som kommer att fortsätta under flera år. Flera av förskolans rektorer driver ett utvecklingsarbete för att digitalisera dokumentationsprocesserna, med stöd från förvaltningens digitala verksamhetsutvecklare. Att förändra etablerade arbetssätt innebär en omställning, men arbetet ger god effekt. Processen driver verksamheten framåt och höjer kvaliteten genom att skapa en mer likvärdig förskola. När pedagogerna får gemensamma, digitala verktyg stärks det kollegiala lärandet. Detta leder i sin tur till en mer sammanhållen och målstyrd utbildning, där varje barn – oavsett avdelning – garanteras samma höga kvalitet i sin vardag. Främja närvaro, minska frånvaro Skolnärvaro är en avgörande förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Den totala frånvaron uppgår till 12 procent i grundskolan och 15 procent i gymnasieskolan. Frånvaro behöver därför hanteras både genom tidiga förebyggande insatser och genom riktat stöd till elever med omfattande eller problematisk frånvaro. Under kommande period kommer ett flertal insatser genomföras för att skapa förutsättningar för skolorna för att förebygga frånvaro och främja närvaron. AV1 Under året har skolorna fortsatt använda AV1-robotar för elever som under längre perioder inte kan delta fysiskt i undervisningen. Efter ett läsår har verksamheterna sett flera positiva effekter, bland annat ökad fysisk närvaro, fler lektionstillfällen, ökad delaktighet och större samhörighet med klasskamrater. AV1 ska ses som ett stöd för att upprätthålla elevens kontakt med undervisningen och gemenskapen, inte som en ersättning för skolans arbete med att möjliggöra fysisk närvaro. Förväntade effekter över tid - Öka skolnärvaron. Efter ett läsår av robotar har skolorna redan sett flera goda effekter. Alla robotar har varit i olika omgångar ute på flera enheter. Ökad fysisk närvaro, dubblade antal lektionstillfällen per vecka, högre måluppfyllelse, en ökad samhörighet med klasskamraterna, en större delaktig i skolan är några av de effekter vi sett hos elever som haft en robot tilldelad. Även vårdnadshavare har varit positiva till det hjälpmedel som roboten är. Skolsociala team Arenaskolan och Ala skola har tillsammans med socialförvaltningen etablerat skolsociala team. Arbetet har riktats mot elever med problematisk skolfrånvaro, elever som riskerar ökad frånvaro samt elever där sociala faktorer påverkar möjligheten att lyckas i skolan. Arbetssättet har skapat bättre möjligheter till tidiga och samordnade insatser. Socialtjänstens kompetens finns närmare skolans vardag och tröskeln för kontakt har därmed minskat. För elever med omfattande frånvaro har arbetet bland annat inneburit kartläggning, relationsskapande insatser och successiv återgång till undervisningen. Förväntade effekter över tid - Öka skolnärvaron. Utgångspunkten för den fortsatta utvecklingen bör vara att bygga vidare på den kompetens och struktur som redan finns. En möjlig inriktning är att teamen på sikt organiseras under skolhuvudmannen. Syftet är att ta tillvara de goda arbetssätt och erfarenheter som utvecklats vid Ala skola och Arenaskolan, samtidigt som arbetssättet kan breddas och komma fler elever till del, även i de yngre årskurserna. Modellen innebär således att Timrå kan gå från en struktur där skolsocionomerna är knutna till de två högstadieskolorna till en mer sammanhållen och förebyggande skolsocial funktion på huvudmannanivå. En sådan organisering kan samtidigt vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom att använda befintlig kompetens mer flexibelt och förstärka det förebyggande arbetet i tidigare årskurser finns möjlighet att minska behovet av mer omfattande insatser längre fram. Det bör därför prövas om en huvudmannagemensam organisering kan ge både bättre stöd till barn och elever och en mer effektiv användning av kommunens samlade resurser. Förvaltningen behöver samtidigt utveckla uppföljningen av frånvaron för att bättre kunna identifiera var och vilka insatser som ger effekt. Öka tryggheten Trygghet är en grundförutsättning för lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar därför både med skolornas eget trygghetsarbete och med kommunövergripande förebyggande insatser. Förväntade effekter över tid - Öka tryggheten hos barn och elever Under perioden har förvaltningen fortsatt samverkan med socialförvaltningen, polis och kommunens brottsförebyggande funktioner. SSPF-modellen – skola, socialtjänst, polis och fritid – etablerades under hösten 2025. Modellen syftar till att tidigt identifiera barn och ungdomar i åldern 12–18 år som riskerar kriminalitet, missbruk eller annat normbrytande beteende. Arbetet innebär en strukturerad samverkan mellan aktörerna och vårdnadshavarna. Dialogerna hittills är positiva och har stärkts mellan aktörerna. SSPF ska utvärderas under hösten 2026. Fortsatt arbete Förvaltningen behöver fortsätta utveckla det förebyggande arbetet och säkerställa att erfarenheter från SSPF och skolsociala team tas tillvara i det ordinarie elevhälso- och trygghetsarbetet. Näringsriktig kost Kostverksamheten arbetar för att leverera anpassad och näringsriktig kost, vilket kan vara avgörande för en äldre persons hälsa och välbefinnande. Förväntad effekt: - Ökad nöjdhet över de måltider kommunen serverar våra äldre Kostverksamheten har genomfört en genomlysning av samtliga menyer och recept för att säkerställa att rapporterade siffror blir korrekta och blir ett bättre underlag för beslut samt förändringar. Under året har kostverksamheten startat upp ett forum med både säbo och hemtjänst där man träffas 2-4 gånger per år för att utvärdera och ta in åsikter om våra produkter. Forumet arbetar även med att se över hur koster på ett bättre sätt kan ta in åsikter direkt från brukare och kunder. Genom dialoger med SÄBO och hemtjänsten har verksamheten fått önskemål om mer grönsaker och mindre potatis/ris/pasta på tallriken vilket man kommer att genomföra. Det är ett tydligt sätt att arbeta med samverkan för att nå de effekter vi vill för de äldre. Förändringarna som genomförts resulterar i att den kost som serveras matchar de äldres behov och önskan samt att måltiderna som serveras blir mer innehållsrika i form av mer vitaminer vilket är en viktig komponent för de äldres hälsa. Nyckeltal Mått 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Följs upp Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för 56 65 70 62 Helår ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för ämnesproven i svenska och 57 68 84 71 Helår svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. 84 73 64 67 75 Helår kommunala skolor, andel (%) Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. 73 73 75 72 65 Helår kommunala skolor, andel (%) * Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram. kommunala skolor, 82 86 80 85 76 Helår andel (%) * Andel avgångselever gymnasiet med gymnasieexamen, nationella 97 95 89 89 92 91 Helår program Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, 70 76 67 71 75 Helår andel (%) Elever i Åk 7. Känner du dig trygg i skolan. Andel i % som svarat 84 90 88 Helår Alltid & Ofta Total frånvaro i procent 12 12 Helår Grundskola Total frånvaro i procent 16 15 Helår Gymnasiet Brukares nöjdhet med maten. Äldreomsorgen. Andel (%) som 74 66 73 71 Helår svarat ”Mycket bra/ Ganska bra” Målbild: Tillväxt, sysselsättning och arbete Barn- och utbildningsnämnden bidrar till kommunens tillväxt genom att ge barn och elever kunskaper, framtidstro och möjlighet att utveckla sin valkompetens och entreprenöriella förmåga. Fortsatt samarbete med Ung företagsamhet Entreprenörskap skapar möjligheter för att vara en aktiv samhällsmedborgare. Undervisning i entreprenörskap förbereder eleverna både för arbetsliv och vidare studier. En värdefull kunskap att ha med sig i både arbetslivet och i det privata livet. Barn- och utbildningsnämnden kommer att fortsätta samarbetet med Ung företagsamhet för att ge enheterna stöd i detta. Samarbetet med UF ska ses som ett komplement till studie-och yrkesvägledningen som eleverna har rätt till. Förväntad effekt  Öka antalet UF-företag Samarbetet med Ung Företagsamhet har fortsatt under året. Antalet elever som startat UF-företag på gymnasiet har ökat och uppgår till 38 elever 2026, jämfört med 33 elever 2025. Entreprenörskapet på grundskolan har samtidigt utvecklats genom en gemensam aktivitetsplan. Ambitionen är att alla elever, oavsett bakgrund, ska få möjlighet att utveckla samarbete, problemlösning och självledarskap. Arbetet kompletterar skolans studie- och yrkesvägledning och bidrar till elevernas framtida valkompetens. Utveckling av Vuxenutbildningen För att stärka den svenska arbetsmarknaden och främja inkludering är en effektiv språkutbildning avgörande. Svenska för invandrare (SFI) spelar en central roll i denna process, då språket är den en viktig nyckel till etablering. Genom SFI-undervisning säkerställs att nyanlända får de verktyg som krävs för att kunna kommunicera, tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet och bygga upp ett nätverk på arbetsmarknaden. En välfungerande SFI-verksamhet bidrar till att snabbare lotsa individer ut i arbete, vilket gynnar både den enskilde och samhällsekonomin. Förväntad effekt:  Ökad andel elever på SFI som klarar minst två kurser Under året har SFI-verksamheten utvecklat kontakten med elever som studerar på distans. Fler elever har kommit till enheten för tester och andra aktiviteter, vilket har gett ett bredare bedömningsunderlag. Elever har också uttryckt att fler planerade träffar med lärare ökar motivationen. Samtidigt visar verksamhetens analys att kombinationen arbete och studier inte alltid leder till bättre språkutveckling. Om svenska språket inte används i arbetet kan språkutvecklingen stagnera eller försämras. Det finns därför behov av att i större utsträckning kunna anpassa undervisningen efter den yrkes- eller branschkontext som eleven befinner sig i. Under 2025 sattes 18 betyg inom SFI samtidigt som 72 nya elever togs emot. Under perioden januari–april 2026 sattes 16 betyg. Verksamheten framhåller samtidigt att genomströmningen behöver analyseras med hänsyn till elevinflöde och den tid som krävs för nya elever att nå betyg. Fortsatt arbete Förvaltningen behöver fortsätta utveckla SFI:s koppling till arbetsmarknaden och följa utvecklingen av genomströmning och progression över tid. Nyckeltal Mått 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Följs upp Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare 41 44 40 27 Helår två år tidigare, andel (%) Antal elever som startat UF 14 29 55 27 33 38 Helår Företag på gymnasiet Målbild: Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer Timrå ska erbjuda en attraktiv och trygg utbildningsverksamhet där barn och elever kan utvecklas och där medarbetare ges goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag. För att bidra till målet kommer Barn- och utbildningsnämnden under kommande år arbeta med att; Välskötta skolor – med fokus på ledarskapet En välskött organisation har en tydlig inriktning, tydliga arbetsprocesser och en tydlig organisation. Det är en organisation där det är lätt att arbeta tillsammans, att engagera sig och att bidra med sina reflektioner och idéer kring arbetet. En välskött organisation har fokus på uppdraget och har beredskap för de situationer som uppstår. I en välskött skolorganisation når eleverna år efter år goda kunskapsresultat och medborgarna i kommunen upplever att verksamheterna skapar värde för dem. Chefen är den viktigaste ledningsresursen för att enheten utvecklas till en välskött enhet, så att det dagliga arbetet får rätt förutsättningar. Ett tydligt och hållbart ledarskap är en viktig förutsättning för kvalitet och utveckling. Under året har samtliga rektorer deltagit i en gemensam ledarskapsutbildning med fokus på relationellt och kommunikativt ledarskap samt Utvecklande Ledarskap. Förväntad effekt • Trygga chefer som vet sitt uppdrag och som i sin tur skapar trygga medarbetare som vet sitt uppdrag • Fler medborgare som anser att kommuner sköter sina verksamheter bra Utbildningen har gett rektorerna möjlighet att reflektera över sitt eget ledarskap och stärkt den gemensamma förståelsen för ledarskapets betydelse för arbetsmiljö, kvalitet och måluppfyllelse. Fortsatt arbete Ledarskapsutvecklingen behöver nu omsättas i det dagliga arbetet för att öka rektorernas förmåga att leda undervisning, förändring och systematiskt kvalitetsarbete. Krisberedskap Förskola, skola och kostverksamhet är samhällsviktiga verksamheter och har därför en central roll i kommunens krisberedskap och totalförsvar. Förväntad effekt - En väl förberedd organisation som snabbt kan träda i funktion och effektivt begränsa och lindra konsekvenserna av en extraordinär händelse för att undvika att det eskalerar till en kris. Under perioden har förvaltningen fortsatt att stärka beredskapen. Barn- och utbildningsnämndens krisledningsplan har reviderats och en stabschef har tillsatts i krisledningen. Förvaltningens ledning har genomfört en övning utifrån en större samhällsstörning. Övningen har synliggjort områden som behöver utvecklas ytterligare, framför allt kopplat till mathållning och logistik. Ett länsgemensamt arbete är initierat för att kunna möjliggöra en bättre kontinuitetsplanering. Krislådor har levererats till samtliga skolor och förskolor för att verksamheterna ska ha grundläggande utrustning tillgänglig vid exempelvis el- eller vattenbortfall. Fortsatt arbete Under hösten behöver arbetet med mathållning och logistik fortsätta. Förvaltningen behöver också fortsatt stöd och samverkan med kommunens beredskaps- och säkerhetsfunktioner för att säkerställa ett gemensamt och kvalitetssäkrat arbetssätt. Nyckeltal Mått 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Följs upp Medborgarundersökning Hur väl kommunen sköter sina verksamheter - 92 93 89 93 86 Helår Förskolan Medborgarundersökning Hur väl kommunen sköter sina verksamheter - 86 82 81 80 74 Helår Grundskolan Medborgarundersökning Hur väl kommunen sköter sina verksamheter - 86 85 82 87 83 Helår Gymnasieskolan Medborgarundersökning Hur väl kommunen sköter sina verksamheter – .. 91 76 89 82 Helår Vuxenutbildningen Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare För att bidra till målet kommer Barn- och utbildningsnämnden under kommande år arbeta med att; Välskötta skolor – med fokus på ledarskapet I en välskött organisation där medarbetare vet vad som förväntas av dom och hur de bidrar till organisationens verksamhetsidé skapas engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare. Genom en tydlig plattform med verksamhetsidé, processer, ansvarsområden och positionsbeskrivningar som tydligt visar medarbetare vad som förväntas av dem skapar vi arbetsplatser som tillsammans arbetar för barnens och elevernas bästa. Medarbetarna är en avgörande resurs för utbildningens kvalitet. Förvaltningens arbete behöver därför skapa förutsättningar för medarbetare att förstå sitt uppdrag, utvecklas i sin profession och ha en hållbar arbetsmiljö. Förväntade effekter över tid  Minskad sjukfrånvaro  Bibehålla medarbetareengagemang  Minska arbetsrelaterad utmattning Förvaltningen arbetar med tydliga uppdrag, ansvar och arbetsprocesser samt med att utveckla ledarskapet. Under hösten genomförs kvalitetsdialoger med samtliga enheter. Dialogerna ska även bidra till att identifiera behov av stöd och utveckling på enhetsnivå. Kompetensutveckling Sedan den 1 september 2025 gäller nya bestämmelser i skollagen om ett nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer. Förvaltningen har under året påbörjat implementeringen och genomfört en inventering av kompetens och kompetensutvecklingsbehov. Inventeringen ska utgöra underlag för en mer långsiktig och strategisk planering av kompetensutvecklingen. Samtidigt visar nyckeltalen att andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne i grundskolan har minskat från 77 procent 2023 till 73 procent 2025. Kompetensförsörjningen behöver därför fortsatt vara en strategisk fråga för nämnden. Fortsatt arbete Förvaltningen behöver koppla kompetensinventeringen tydligare till verksamheternas framtida behov och till kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Nyckeltal Mått 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Följs upp Medarbetarengagemang (HME) 79 79 84 84 84 Helår BoU – Ledarskapsindex Medarbetarengagemang (HME) 81 82 82 82 79 Helår BoU – Motivationsindex Medarbetarengagemang (HME) 84 84 85 86 84 Helår BoU – Styrningsindex Medarbetarengagemang (HME) 81 82 84 84 82 Helår BoU – Totalindex Sjukfrånvaro kommunalt anställda 6,23 7,55 7,80 5,96 6,0 Helår BoU, (%) Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett 68 72 77 75 73 Helår undervisande ämne - Grundskola Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett 88 90 75 80 82 Helår undervisande ämne - Gymnasiet Ekonomi Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen visar att underskottet i huvudsak är strukturellt kopplat till ökade behov av stödinsatser och därmed högre personalkostnader inom förskola och grundskola. Förvaltningens positiva avvikelser inom övriga verksamheter är inte tillräckliga för att kompensera dessa kostnadsökningar. Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar ett underskott om 3 040 tkr för perioden januari–augusti. Underskottet är framför allt hänförligt till högre personalkostnader inom förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem. Den främsta orsaken är ett omfattande och kvarstående behov av särskilt stöd till barn och elever, vilket har krävt förstärkta personalresurser. Inom förskolan bidrar även ökade kostnader för barn som är placerade i andra förskolor än kommunens egna. Underskottet inom kärnverksamheterna dämpas av positiva resultat inom bland annat centralköket, anpassad grundskola och gymnasieskolan samt ett tillfälligt positivt utfall av semesterlöneskulden. Helårsprognosen visar ett underskott om 4 250 tkr. Prognosen bygger i huvudsak på att de kostnadsdrivande faktorer som påverkat perioden kvarstår under resten av året, framför allt de högre personalkostnaderna till följd av behovet av särskilt stöd. Det positiva utfallet av semesterlöneskulden bedöms däremot inte kvarstå på samma nivå vid årets slut. Resultaträkning jan-aug Budget Utfall Avvikelse Budget Årsprognos Årsprognos (tkr) period period period helår budget- avvikelse Barn- och utbildnings- nämnden INTÄKTER 74 108 79 811 5 703 114 715 121 665 6 950 KOSTNADER (-) -415 325 -424 068 -8 743 -654 217 -665 417 -11 200 NETTOKOSTNADER (-) -341 218 -344 257 -3 040 -539 502 -543 752 -4 250 Driftsredovisning med prognos Resultat per verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget Årsprognos Årsprognos jan-aug (tkr) period period period helår budget- avvikelse Nämnd INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -654 -575 79 -981 -881 100 NETTOKOSTNADER (-) -654 -575 79 -981 -881 100 Övrig politisk verksamhet INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -632 -641 -10 -948 -998 -50 NETTOKOSTNADER (-) -632 -641 -10 -948 -998 -50 Förskola INTÄKTER 11 322 12 547 1 224 16 807 17 707 900 KOSTNADER (-) -84 594 -89 869 -5 275 -127 354 -132 654 -5 300 NETTOKOSTNADER (-) -73 272 -77 322 -4 050 -110 547 -114 947 -4 400 Fritidshem INTÄKTER 4 923 4 831 -92 7 479 7 179 -300 KOSTNADER (-) -23 869 -23 559 310 -35 781 -35 881 -100 NETTOKOSTNADER (-) -18 946 -18 728 218 -28 301 -28 701 -400 Förskoleklass INTÄKTER 812 720 -92 1 214 1 264 50 KOSTNADER (-) -12 504 -12 417 87 -18 944 -18 994 -50 NETTOKOSTNADER (-) -11 692 -11 697 -5 -17 730 -17 730 0 Grundskola INTÄKTER 14 131 15 027 896 21 189 22 639 1 450 KOSTNADER (-) -167 181 -172 491 -5 310 -253 551 -259 551 -6 000 NETTOKOSTNADER (-) -153 050 -157 463 -4 413 -232 362 -236 912 -4 550 Anpassad grundskola INTÄKTER 22 31 9 33 33 0 KOSTNADER (-) -11 411 -10 169 1 241 -16 964 -15 664 1 300 NETTOKOSTNADER (-) -11 388 -10 138 1 250 -16 930 -15 630 1 300 Gymnasieskola INTÄKTER 12 054 13 609 1 555 18 166 20 366 2 200 KOSTNADER (-) -71 567 -72 586 -1 019 -107 075 -108 075 -1 000 NETTOKOSTNADER (-) -59 514 -58 977 536 -88 909 -87 709 1 200 Anpassad gymnasieskola INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -6 072 -5 921 151 -9 488 -9 388 100 NETTOKOSTNADER (-) -6 072 -5 921 151 -9 488 -9 388 100 Grundläggande vuxen- utbildning INTÄKTER 9 25 16 14 14 0 KOSTNADER (-) -3 079 -2 141 938 -4 621 -3 321 1 300 NETTOKOSTNADER (-) -3 070 -2 116 954 -4 607 -3 307 1 300 Gymnasial vuxen- utbildning INTÄKTER 3 697 3 764 67 5 545 5 695 150 KOSTNADER (-) -8 950 -9 486 -536 -13 429 -14 379 -950 NETTOKOSTNADER (-) -5 254 -5 723 -469 -7 884 -8 684 -800 Anpassad vuxen- utbildning INTÄKTER 0 4 4 0 0 0 KOSTNADER (-) -736 -716 20 -1 105 -1 105 0 NETTOKOSTNADER (-) -736 -713 24 -1 105 -1 905 0 Svenska för invandrare INTÄKTER 1 107 1 185 79 1 660 1 710 50 KOSTNADER (-) -5 297 -5 487 -190 -7 949 -8 449 -500 NETTOKOSTNADER (-) -4 191 -4 302 -111 -6 289 -6 739 -450 Stab Barn och utbildning INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) 11 245 13 076 1 830 -9 551 -9 551 0 NETTOKOSTNADER (-) 11 245 13 076 1 830 -9 551 -9 551 0 IT Barn och utbildning INTÄKTER 1 093 937 -157 1 640 1 390 -250 KOSTNADER (-) -3 700 -4 006 -306 -5 550 -5 300 250 NETTOKOSTNADER (-) -2 606 -3 069 -463 -3 910 -3 910 0 Kost INTÄKTER 24 937 27 128 2 191 40 967 43 667 2 700 KOSTNADER (-) -26 323 -27 074 -751 -40 927 -41 227 -300 NETTOKOSTNADER (-) -1 386 54 1 440 40 2 440 2 400 KÄRNVERKSAMHETER Förskola Förskolan redovisar ett underskott om 4 059 tkr för perioden. Den huvudsakliga orsaken är högre personalkostnader till följd av förstärkta resurser för barn i behov av särskilt stöd. Även en viss volymökning under våren har påverkat kostnaderna. Därtill har antalet barn placerade i andra förskolor ökat, vilket medfört högre kostnader för interkommunala ersättningar. Kostnaderna för skolmåltider överstiger också budget. Helårsprognosen visar ett underskott om 4 400 tkr. Underskottet bedöms i huvudsak kvarstå till följd av fortsatt höga personalkostnader samt högre kostnader för interkommunala ersättningar och skolmåltider än budgeterat. Fritidshem Fritidshem redovisar ett överskott om 217 tkr för perioden. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader och lägre kostnader för interkommunala ersättningar än budgeterat. Högre kostnader för skolmåltider begränsar överskottet. För helåret prognostiseras ett underskott om 400 tkr. Det beror främst på förväntade ökade personalkostnader under hösten samt fortsatt högre kostnader för skolmåltider än budgeterat. Förskoleklass Förskoleklass redovisar ett mindre underskott om 5 tkr för perioden. Lägre personalkostnader än budgeterat motverkas av högre interkommunala ersättningar till andra skolor. För helåret prognostiseras ett resultat i nivå med budget. Grundskola Grundskolan redovisar ett underskott om 4 413 tkr för perioden. Den främsta orsaken är högre personalkostnader till följd av ett omfattande behov av extra stöd till elever. Även högre volymer av skolmåltider än budgeterat bidrar till underskottet. Det negativa resultatet dämpas av ökade intäkter från statsbidrag och interkommunala ersättningar samt lägre kostnader för interkommunala ersättningar och skolskjuts. Helårsprognosen visar ett underskott om 4 550 tkr. Prognosen bygger främst på att de höga personalkostnaderna till följd av elevernas stödbehov kvarstår under hösten. Anpassad grundskola Anpassad grundskola redovisar ett överskott om 1 250 tkr för perioden. Överskottet beror på ett minskat resursbehov vid en av enheterna. Under hösten bedöms kostnaderna för interkommunala ersättningar öka något. Helårsprognosen är därför ett överskott om 1 300 tkr. Gymnasieskola Gymnasieskolan redovisar ett överskott om 536 tkr för perioden. Resultatet förklaras främst av förändrade elevvolymer och programval inom interkommunala ersättningar, vilket påverkar både intäkter och kostnader jämfört med budget. Även lägre lokalkostnader och matkostnader under våren har bidragit positivt. Överskottet dämpas av högre kostnader för bland annat reparationer av undervisningsfordon, skolskjuts och övriga kostnader. Under hösten förväntas personalkostnaderna öka, vilket delvis motverkas av minskade kostnader och ökade intäkter inom interkommunala ersättningar. Helårsprognosen visar ett överskott om 1 200 tkr. Anpassad gymnasieskola Anpassad gymnasieskola redovisar ett överskott om 151 tkr för perioden. Resultatet beror främst på minskade kostnader för interkommunala ersättningar, vilket delvis motverkas av ökade skolskjutskostnader. Helårsprognosen är ett överskott om 100 tkr. Vuxenutbildning De fyra verksamhetsområdena inom vuxenutbildningen redovisar sammantaget ett överskott om 398 tkr för perioden. Grundläggande vuxenutbildning står främst för överskottet genom lägre personalkostnader. Detta motverkar delvis underskotten inom gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare. Helårsprognosen visar ett överskott om 50 tkr. Skolskjuts Skolskjuts för samtliga verksamheter redovisar ett underskott om 224 tkr för perioden. Underskottet beror främst på högre taxikostnader inom anpassad gymnasieskola. Helårsprognosen är ett överskott om 90 tkr. ÖVRIGA VERKSAMHETER Nämnden Nämnden redovisar ett positivt resultat om 79 tkr för perioden. Helårsprognosen är ett överskott om 100 tkr. Offentlig verksamhet Offentlig verksamhet redovisar ett mindre underskott om 10 tkr för perioden. Helårsprognosen visar ett underskott om 50 tkr. Stab Barn och utbildning Stab Barn och utbildning redovisar ett överskott om 1 830 tkr för perioden. Överskottet beror huvudsakligen på ett positivt utfall av semesterlöneskulden, som uppgår till 1 347 tkr. Helårsprognosen är i nivå med budget. IT Barn och utbildning IT Barn och utbildning redovisar ett underskott om 463 tkr för perioden. Underskottet beror på att fakturor avseende hela räkenskapsåret har kostnadsförts under perioden. Kostnaderna bedöms jämna ut sig under resterande del av året och helårsprognosen är därför i nivå med budget. Kost Kostverksamheten redovisar ett överskott om 1 440 tkr för perioden. Det positiva resultatet beror främst på högre intäkter än budgeterat. Livsmedels- och övriga kostnader ligger i huvudsak i nivå med budget trots att antalet producerade portioner överstiger budgeterad volym. Helårsprognosen visar ett överskott om 2 400 tkr. Investeringsredovisning med prognos Investeringar jan-aug 2026 (tkr) Utfall Budget Årsprognos Årsprognos helår budget- avvikelse Budget 2026 0 -3 379 -1 421 -1 958 Möbler förskolan Fjärilen -102 0 -102 102 Möbler BoU -393 0 -393 393 Möbler centralköket -79 0 -79 79 Slöjdbänkar Ala skola -193 0 -193 193 Värme- och transportskåp centralköket -657 0 -675 657 Bänkar och stolar Söråkers skola -160 0 -160 160 Konferensrum Kottgränd -93 0 -93 93 SUMMA -1 678 -3 379 -3 099 -280 Förvaltningen har en investeringsbudget om 3 379 tkr för 2026. Utfallet till och med augusti uppgår till 1 678 tkr. Investeringarna avser bland annat möbler till förskolan Fjärilen, Bergeforsens skola, Ljustorps skola, Söråkers skola, centralköket och Kottgränds lokaler. Ala skola har investerat i nya slöjdbänkar och centralköket har fått nya värme- och transportskåp. Uppföljning av privata utförare Vuxenutbildningen upphandlar yrkesutbildningar tillsammans med Sundsvall och Ånge kommun. Uppföljningen av dessa utbildningar genomförs i tillsammans med rektor på extern yrkesutbildning Sundsvall. För studier på grundläggande och gymnasial nivå har vuxenutbildningen två olika leverantörer: Arena och Jensen. Rektor lämnar kontinuerligt synpunkter och har regelbundna möten tillsammans med representanter från företagen. Vuxenutbildningen samarbetar även med Sundsvall och Ånge kommun i detta uppföljningsarbete, då det också ingår i samma upphandling. Strategiska frågor för det fortsatta arbetet Delårsrapporten visar att Barn- och utbildningsnämnden står inför flera långsiktiga utmaningar som behöver hanteras samlat. Kunskapsresultaten Resultaten behöver förbättras och skillnader mellan elevgrupper och verksamheter behöver analyseras. Huvudmannen behöver säkerställa att identifierade utvecklingsområden leder till konkreta förändringar i undervisningen. Skolnärvaro Frånvaron är fortsatt hög och behöver mötas genom både förebyggande och riktade insatser. Skolsociala team, elevhälsa, tillgänglig undervisning och systematisk uppföljning behöver samverka. Likvärdighet Huvudmannen behöver fortsätta identifiera skillnader mellan verksamheter och säkerställa att barn och elever får likvärdiga förutsättningar oavsett vilken förskola eller skola de går i. Kompetensförsörjning Behörighet och kompetens behöver följas långsiktigt. Professionsprogrammet och den genomförda kompetensinventeringen ger förutsättningar för ett mer strategiskt arbete. Ekonomi och demografi Förvaltningens ekonomiska förutsättningar behöver ses i relation till demografiska förändringar, förändrade volymer och nämndens lagstadgade uppdrag som skolhuvudman. Kostnadsanpassningar behöver därför genomföras med tydlig hänsyn till utbildningens kvalitet, elevernas behov och huvudmannens ansvar. Timrå står inför en tydlig demografisk förändring. För barn- och utbildningsförvaltningen är det framför allt förändringen av antalet barn och unga som är avgörande för framtida behov av förskole- och skolplatser. Den mest betydelsefulla förändringen för barn- och utbildningsförvaltningen är utvecklingen i åldersgruppen 6–15 år. Mellan 2026 och 2035 bedöms antalet barn och elever i denna åldersgrupp minska med cirka 21 procent, vilket motsvarar drygt 400 barn och elever. Minskningar av centrala resurser behöver vägas mot behovet av att kommunen har tillräcklig kapacitet för att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag som skolhuvudman. Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. I detta ingår bland annat att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen samt att fördela resurser utifrån elevers olika förutsättningar och behov. Huvudmannens analys och styrning Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsätta utvecklas så att uppföljning och analys leder till tydliga prioriteringar och konkreta insatser. Samlad bedömning och prioriteringar framåt Barn- och utbildningsförvaltningen har under årets första åtta månader tagit flera steg i det långsiktiga utvecklingsarbetet. Strukturer för analys, ledarskap, närvaro, samverkan och kompetensförsörjning har stärkts. Samtidigt är flera av de viktigaste resultaten långsiktiga och det är ännu för tidigt att bedöma full effekt av flera av insatserna. Förvaltningens fortsatta arbete behöver därför präglas av en tydlig förflyttning från aktiviteter till effekter. Det innebär att fokus ska ligga på vilka insatser som faktiskt bidrar till bättre resultat för barn och elever och hur huvudmannen kan säkerställa att dessa insatser genomförs med tillräcklig kvalitet och uthållighet. Under återstående del av 2026 prioriteras särskilt: 1. Förbättrade kunskapsresultat, med fortsatt fokus på undervisningens kvalitet och matematik. 2. Ökad skolnärvaro, genom tidiga insatser, skolsociala team, elevhälsa och utvecklade arbetssätt kring problematisk frånvaro. 3. Ett starkare systematiskt kvalitetsarbete, där analys leder till konkreta åtgärder och uppföljning av effekter. 4. Ökad likvärdighet, genom att skillnader mellan verksamheter och elevgrupper synliggörs och hanteras. 5. Stärkt kompetensförsörjning, genom strategisk kompetensplanering och professionsprogrammet. 6. Tydligt och hållbart ledarskap, som skapar förutsättningar för välskötta verksamheter. 7. Fortsatt utveckling av trygghets- och säkerhetsarbetet, inklusive SSPF, krisberedskap och samverkan med andra aktörer. 8. Ekonomisk anpassning i balans med huvudmannens uppdrag, där ekonomiska åtgärder behöver vägas mot konsekvenserna för kvalitet, likvärdighet och barn och elevers rätt till utbildning. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-23

§ 109 Åtgärder för kostnadsminskningar 2026-2029 SN/2026:115 Beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna Åtgärder för budget i balans 2026, Åtgärder för budget i balans 2027 – 2029 samt Förslag på digitaliseringsåtgärder för redovisning till kommunstyrelsen. 2. Uppdra till förvaltningschef att arbeta vidare med förslag till åtgärder för budget i balans. 3. Uppdra till förvaltningschef att ta fram utredning med konkreta förslag gällande avgift för trygghetslarm. 4. Inte uppdra till förvaltningschef att ta fram ett underlag med konkreta förslag för övergång till upphandlad verksamhet gällande personlig assistans. 5. Uppdra till förvaltningschef att tillfälligt utöka handläggningsenheten med en resurs för snabbare uppföljning av biståndsbeslut. Ärendet Kommunfullmäktige har, 2026-04-27 § 80, gett samtliga nämnder i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026 - 2029. Samtliga nämnder ska även ta fram förslag på åtgärder inom digitalisering, som medför kostnadsminskningar. Nämnderna ska för verksamhetsåret 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt, och i övrigt vidta de åtgärder som är möjliga, för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. Samtliga nämnder ska redovisa förslag till åtgärder till kommunstyrelsens sammanträde i oktober. Förvaltningen har tagit fram förslag till efterfrågade åtgärder. I samband med nämndens sammanträde görs en gruppvis genomgång av dessa förslag. Ärendets tidigare behandling SN/2026-05-20 § 71, förvaltningschef informerade om uppdraget. Ärendets behandling i sammanträdet Johanna Bergsten (S) föreslår en ändring avseende punkt 4, innebärande att i stället för att ”Uppdra till förvaltningschef…” att ”Inte uppdra till förvaltningschef att ta Protokollsutdrag Sida: 2 Socialnämnden 2026-09-22 fram ett underlag med konkreta förslag för övergång till upphandlad verksamhet gällande personlig assistans.” Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag KF 2026-04-27 § 80 Uppdrag-åtgärder för kostnadsminskningar 2027–2029 Socialnämnden - Åtgärder för budget i balans 2026 Socialnämnden - Åtgärder för budget i balans 2027 - 2029 Socialnämnden - Förslag på digitaliseringsåtgärder Protokollsutdrag Sida: 3 Socialnämnden 2026-09-22 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Förvaltningschef Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 114 Delårsrapport per 2026 08 SN/2026:1 Beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna Delårsrapport 2026 Socialnämnden. 2. Godkänna periodrapporter 2026 06 samt 2026 07. 3. Godkänna volymrapport 2026 08 Ärendet Ekonomisk delårsrapport för socialnämnden med prognos och måluppföljning per augusti. Förvaltningsledning samt controller presenterar delårsrapport i samband med sammanträdet. Även periodrapporter för sommarmånaderna juni och juli samt volymrapport till och med augusti redovisas. Resultaträkning Budget Utfall Avvikelse Budget Års- Årsprognos Jan-Aug (tkr) period period period Helår prognos budget- SOCIALNÄMNDEN avvikelse INTÄKTER 60 620 63 880 3 260 90 018 99 440 9 422 KOSTNADER (-) -456 678 -457 144 -466 -689 439 -698 861 -9 422 NETTOKOSTNADER (-) -396 058 -393 264 2 794 -599 422 -599 422 0 Beslutsunderlag Delårsrapport 2026 Socialnämnden Periodrapport 2026 06 Periodrapport 2026 07 Volymrapport 2026 08 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Controller Expedieras digitalt. Timrå Kommun Kommunledningskontoret Innehållsförteckning Nämndens ansvars- och verksamhetsområden .................................................................. 3 Bidrag till mål och uppdrag ..................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Målbild: Trygghet, delaktighet och livslångt lärande ................................................ 5 Målbild: Tillväxt, sysselsättning och arbete ................................................................ 7 Målbild: Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer ......................................................... 8 Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare ..................................... 10 Ekonomi................................................................................................................................. 11 Sammanfattning ................................................................................................................ 11 Driftsredovisning med prognos ......................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringsredovisning med prognos .......................................................................... 14 Uppföljning av privata utförare .......................................................................................... 15 Nämndens ansvars- och verksamhetsområden Nämndens ordförande: Markus Sjöström Förvaltningschef: Jan Eriksson Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag består av en stor del teknisk förvaltning som t.ex. Förvalta kommunens fastigheter och vid behov anskaffa verksamhetslokaler och i mån av beslut verkställa nybyggnationer och större om- och tillbyggnader samt mot hyra eller annan ersättning upplåta lokaler/fastigheter och tillhandahålla lokalvård. Förvalta och sköta kommunens skogsbruksfastigheter och övrig mark, samt svara för utarrendering av mark, jakt- och fiskerätter, utarrendering av mark kräver hörande av kommunstyrelsen innan arrendeavtal upprättas, avslutas eller förlängs. Företräda kommunen som markägare i samband med ledningsrättsåtgärder Sköta vägar, gator och allmänna parkeringar samt industrispår. Ansvaret för det som föreskrivs i lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor. Ansvara för drift och verksamhet av kommunens anläggningar för idrotts- och fri- tidsverksamhet, skötsel av parker, bad- och lekplatser, där annat inte föreskrivs i upp- rättat avtal med annan part. Detta skapar förutsättningar för idrott och friluftsliv i form av anläggningar och skötsel av naturområden. Ansvarar för avfall under kommunalt ansvar enligt 15 kap miljöbalken i kommunen samt för att bedriva verksamhet vid kommunens slamlaguner. Nämnden ansvarar också för att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodo- sett. Den andra delen som nämnden ansvarar för innefattar att: Ansvara för bidrag till föreningar, studieorganisationer och samlingslokaler. Detta möjliggör att nämnden kan tillhandahålla eller ger stöd till öppna mötesplatser. Det innebär också stöd till civilsamhällets organisationer genom bidragsgivning. Ansvarar för att bedriva biblioteksverksamhet inom kommunen samt bedriva barn- och ungdomsverksamhet samt allmänkulturell verksamhet genom olika projekt och program. Biblioteksverksamheten som ger medborgarna en jämlik möjlighet att söka kunskap och information för att utöva sina demokratiska rättigheter, samt för sin personliga utveckling. En biblioteksverksamhet som når alla medborgare i kommu- nen Ha övergripande ansvar för kulturmiljöfrågor samt ansvara för kommunens konstin- nehav. Erbjuda kommunmedborgarna en meningsfull och stimulerande kultur- och fritids- verksamhet så att dessa utvecklas och trivs med att bo och leva i kommunen. Stöd till civilsamhällets organisationer genom bidragsgivning. Stöd till samhällslokaler där folkbildningsorganisationer kan bedriva kurs och studie- cirkelverksamhet för kommunmedborgarna. Egna mötesplatser eller stöd till civila organisationer som ger barn och ungdomar möjligheter till det icke formella lärandet på sin fritid. Tillhandahålla scenkonst för barn och ungdomar för deras kunskapsinhämtande av konstnärliga och kulturella yttringar. Anordna kulturskolverksamhet. Ferieverkssamhet för barn i egen regi eller i stöd till föreningslivet som bidrar till nya färdigheter och ökade kunskaper. Tillhandahålla arbetsuppgifter för ferieungdomar som bidrar till deras kunskapsin- hämtande om arbetslivet. Målbild: Trygghet, delaktighet och livslångt lärande Bedömning Bidrar till målet (pil upp) Under uppföljningsperioden har nämndens verksamheter genomfört breda och rik- tade insatser för att öka delaktighet, livslångt lärande, trygghet och inkludering. Den förväntade effekten har i hög grad nåtts inom kärnverksamheterna och de uppsö- kande insatserna, där konkreta medborgarvolymer och förändrade beteenden kan påvisas. Inom vissa utvecklingsområden, särskilt långsiktiga samverkansmål och digi- tal inkludering, syns en delvis nådd effekt där processer har startats men full effekt kräver ytterligare tid. Analys av effekthämtning per verksamhetsområde Bibliotek Förväntad effekt: Ökad tillgänglighet till litteratur, minskat digitalt utanförskap, ökad kunskap om bibliotekets uppdrag samt trygga, inkluderande mötesplatser för alla invånare. Resultat: Nått förväntad effekt med goda resultat. Satsningen på "Mer-öppet" har gett en tydlig tillgänglighetseffekt där 142 låntagare anslutit sig och nyttjar lokalerna under utökade tider (09.00–21.00). Det digitala utanförskapet har motverkats genom "Digitalhjälp" som stärkt individer i att använda digitala samhällstjänster på egen hand. Bibliotekets uppsökande och mobila verksamhet har framgångsrikt nått målgrupper som har svårt att ta sig till ordinarie lokaler, med veckovisa turer till orter som Ljus- torp, Stavreviken och Laggarberg. Totalt har 183 aktiviteter genomförts i bibliotekets regi med 1 773 deltagare, vilket visar på ett starkt genomslag. Trygghetsskapande arbete har integrerats systematiskt genom utbildningsinsatser för personalen i bemötande för att säkra en inkluderande miljö. Särskild samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen har nått ut till alla barn i årskurs F-9, samt har riktade insatser till förskolan genomförts vilket förankrat kunskapen om bibliotekets uppdrag tidigt. Aktivitetshuset Pangea Förväntad effekt: Minskad social isolering, stärkt lokal identitet, ökat medborgarinfly- tande samt skapandet av en trygg, inkluderande mötesplats i Tallnäs samt Timrå Centrum Resultat: Nått förväntad effekt. Aktiviteterna vid fritidsgårdarna har framgångsrikt skapat meningsfull fritid och bru- tit isolering. Detta bekräftas av att Pangeas unga besökare själva vittnar om att verk- samheten ger dem en meningsfull tillvaro samt en trygg miljö att vistas i. Effekten gällande integration och minskad ensamhet har stärkts genom ett riktat ar- bete där aktiviteter för äldre och unga har prioriterats. Projekt som sommarlovsakti- viteter, har skapat broar och gett barn och unga en aktiv och meningsfull sommar. Genom att hålla lokaler öppna under sommaren och samarbeta med externa aktörer har kommunen ökat sin närvaro och synlighet i lokalsamhället, vilket stärkt det lokala inflytandet och delaktigheten. Kulturskolan och Kultur Förväntad effekt: Ökad delaktighet i kulturella aktiviteter, fler mötesplatser för krea- tivt skapande samt tillgänglighet oavsett socioekonomisk bakgrund eller bostadsort. Resultat: Delvis nått förväntad effekt (Hög aktivitet men korta tids- fönster). Kulturskolan har framgångsrikt nått nya målgrupper av barn och unga som vanligtvis inte deltar i kulturaktiviteter. Detta har uppnåtts genom avgiftsfria lovaktiviteter, vil- ket direkt motverkat socioekonomiska barriärer. Genom att utöka kulturskolans målgrupp har miljöer för kreativt skapande tillgäng- liggjorts för fler. Alla skolelever har erbjudits två professionella scenkonstföreställningar i årskurs F-9 under läsåret, vilket säkrar en jämlik kulturell bas. Utmaning för effekten: Verksamheten noterar att det intensiva arbetssättet, vil- ket möjliggörs med stadsbidrag, under korta tidsperioder gör det utmanande att upp- rätthålla en långsiktigt hållbar struktur för det kreativa skapandet över hela året. Här har effekten uppnåtts under projekttiden, men kräver mer långsiktiga förutsättningar. Nyckeltal Följs upp i årsredovisningen. Målbild: Tillväxt, sysselsättning och arbete Bedömning Bidrar till målet (pil upp) Sammanfattande måluppföljning Under uppföljningsperioden har verksamheten genomfört flera insatser som stärker kommunens förutsättningar för hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och ett växande Timrå. Genom investeringar i bostäder, utbildningslokaler och kommunal infrastruk- tur har kapaciteten för framtida utveckling stärkts samtidigt som verksamheten bi- dragit till en kostnadseffektiv och ändamålsenlig drift. Den förväntade effekten har i hög grad uppnåtts. Flera projekt har nått viktiga delmål eller färdigställts enligt plan och skapar redan nu förutsättningar för ökad attraktivi- tet, förbättrad service och långsiktig samhällsutveckling. Inom vissa investeringspro- jekt är effekten ännu delvis uppnådd eftersom den fulla nyttan realiseras först när projekten är färdigställda och tagits i bruk. Fler snöröjningsområden upphandlas på entreprenad Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Entreprenadlösningen har inneburit en bibehållen hög kvalitet samtidigt som verksamheten blivit mer kostnadseffektiv och snöröjningsinsatserna kunnat genomföras snabbare. Fortsatt exploatering av bostadsområdet Solhöjden Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Etapp 1 och 2 är färdigställda och har skapat förutsättningar för byggnation av flerbostadshus, par- och radhus samt villor. Två villor är under uppförande och ytterligare ett villabygge påbörjas under hösten, vilket bidrar till kommunens långsiktiga bostadsförsörjning och befolknings- tillväxt. Nybyggnad av lokaler för vuxenutbildningen Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Lokalerna färdigställs enligt plan och besiktigas under oktober 2026, med överlämning till Barn- och utbildningsförvalt- ningen i november. Projektet säkerställer ändamålsenliga lokaler när nuvarande ex- terna hyresavtal upphör. Utbyggnad av lokaler för gymnasieskolan Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Utbyggnaden har påbörjats enligt plan. Nybyggnaden för fordons- och transportprogrammet pågår och tillbyggnaden för el- och energiprogrammet startar under hösten 2026. Investeringen skapar förut- sättningar för en modern och ändamålsenlig utbildningsmiljö. Nybyggnad av omklädningsrum vid arenaområdet Den förväntade effekten bedöms vara delvis uppnådd. Upphandling är genomförd och projekteringen har påbörjats, vilket innebär att projektet fortskrider. Omkläd- ningsrummen kommer dock inte att vara färdigställda före utgången av 2026, vilket innebär att den planerade effekten uppnås senare än beräknat. Ta emot ferieungdomar Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd i den omfattning verksamheten haft möjlighet att erbjuda handledning och meningsfulla arbetsuppgifter. Insatsen har gett ungdomar värdefull arbetslivserfarenhet samtidigt som verksamheten fått ett tillskott under sommaren. Deltagande i kommunens mark- och exploateringsgrupp Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Genom ett aktivt deltagande i mark- och exploateringsgruppen har verksamheten bidragit till kommunens planering av infrastruktur, samhällsmiljöer och framtida behov av skolor och förskolor, vilket skapar goda förutsättningar för ett växande Timrå. Nyckeltal Följs upp i årsredovisningen. Målbild: Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer Bedömning Bidrar till målet (pil upp) Sammanfattande måluppföljning – Livskvalitet och attraktiva livsmil- jöer Under uppföljningsperioden har verksamheterna genomfört flera insatser som bidrar till ökad livskvalitet och mer attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Genom utveckling av kultur- och fritidsutbudet, stärkta demokratiska mötesplatser, förbätt- rad skötsel av den offentliga miljön samt insatser för ökad hållbarhet och resurseffek- tivitet har kommunen tagit viktiga steg mot måluppfyllelse. Den förväntade effekten har delvis uppnåtts. Flera verksamheter kan visa på kon- kreta resultat i form av ökad tillgänglighet, förbättrade mötesplatser och ett stärkt hållbarhetsarbete. Samtidigt är flera av de önskade effekterna långsiktiga och kräver fortsatt utvecklingsarbete samt uppföljning innan de kan bedömas som fullt upp- nådda. Måluppföljning – Har vi uppnått förväntad effekt? Arrangera kulturhändelser av och för lokala aktörer, föreningar och invå- nare Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Evenemang som Tallnäspickniken och sommaraktiviteterna i Tallnäs har lockat många deltagare och bidragit till ökad gemenskap, delaktighet och attraktivitet i kommunen. Stärka kulturutbudet på glesbygden med fokus på barn och unga Den förväntade effekten bedöms vara delvis uppnådd. Riktade satsningar genom bland annat Arrangörslyftet har förbättrat tillgängligheten till kultur, men den kultu- rella infrastrukturen i kommunen är fortfarande begränsad och behöver fortsatt ut- vecklas. Erbjuda demokratiska öppna mötesplatser för alla Den förväntade effekten bedöms delvis vara uppnådd. Bibliotekets arbete med det demokratiska uppdraget utvecklas enligt plan och stärker bibliotekets roll som en öppen och inkluderande mötesplats. Utveckla bibliotekets arbete med medie- och informationskunnighet (MIK) Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Det kontinuerliga arbetet, tillsam- mans med riktade insatser mot skola och förskola, bidrar till att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet. Öka tillgången till kunskap genom utlån av medier Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Det höga antalet utlån visar att bibliotekets medier används i stor omfattning och bidrar till ökad tillgång till kunskap för kommuninvånarna. Timrå upplevs som en attraktiv och trygg plats att leva och bo på Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. En ökad närvaro i den offentliga miljön och förbättrad skötsel av parker och utemiljöer bidrar till en tryggare och mer attraktiv kommun. Ökat antal deltagartillfällen i idrottsföreningar Den förväntade effekten bedöms vara delvis uppnådd. Insatserna har bidragit till utvecklingen, men ytterligare arbete krävs för att nå önskad nivå. Ökad andel hushållsavfall som samlas in Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Den fastighetsnära insamlingen till materialåtervinning och biologisk behandling har ökat kraftigt under perioden, vilket stärker kommunens hållbarhetsarbete. Minskade utsläpp av växthusgaser Den förväntade effekten bedöms vara delvis uppnådd. Förnyelsen av fordonsflottan bidrar till minskade utsläpp, men effekten behöver följas upp över tid. Effektivt nyttjande av kommunens lokaler Den förväntade effekten bedöms vara delvis uppnådd. Arbetet har gett resultat men det finns fortsatt utvecklingspotential för att öka lokalernas nyttjandegrad. Relativ minskning av kommunens elförbrukning Den förväntade effekten bedöms vara uppnådd. Elförbrukningen har minskat under perioden, även om arbetet med energieffektivisering är långsiktigt och fortsätter. Fler medborgare som rekommenderar Timrå kommun, upplever kommunen som en bra plats att leva och bo på samt har förtroende för kommunens verksamheter Effekterna följs genom kommunövergripande mätningar och kan därför inte bedö- mas i delårsrapporten. Nyckeltal Följs upp i årsredovisningen. Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare Bedömning Bidrar till målet (pil upp) Vi har under året börjat med att efter varje nämnd ha en gemensam träff där vi både kan informera från verksamheten och vad som beslutats i nämnden för att öka kun- skapen om vad som händer i verksamheten på bredden. Vi planerar också för en gemensam träff för hela förvaltningen under hösten där tanken är att alla i verksamheten vilket ska bidra till att öka kunskapen om våra mål och vår övergripande styrmodell. Nyckeltal Följs upp i årsredovisningen Ekonomi Sammanfattning Årsprognos Budget Utfall Avvikelse Budget Resultaträkning jan-aug (tkr) Årsprognos budget- period period period helår avvikelse Kultur - och tekniknämnden INTÄKTER 113 582 115 749 2 167 170 131 172 826 2 695 KOSTNADER (-) -195 284 -191 333 3 952 -296 569 -297 264 -695 NETTOKOSTNADER (-) -81 702 -75 583 6 119 -126 438 -124 438 2 000 Kultur- och tekniknämnden redovisar per den 31 augusti ett överskott mot budget på 6 119 tkr. Utfallet påverkas bland annat av ökade intäkter från statsbidrag, vilka mot- svaras av kostnader i samma omfattning, samt högre intäkter från skogsavverkning. Samtidigt planeras och påbörjas flera större underhållsinsatser under hösten och kostnaderna förskjuts till årets sista månader. Nämnden prognostiserar ett överskott på 2 000 tkr för helåret. Prognosen förklaras främst av lägre kapitaltjänstkostnader än budgeterat till följd av att vissa investeringar har senarelagts. Även lönekostnaderna bedöms bli lägre än budget, eftersom budge- ten baserades på en löneökning om 3,5 procent medan utfallet blev 3,0 procent. Tre vakanta tjänster kommer att rekryteras under hösten. Vakansläget har hittills medfört ett överskott, men detta motverkas delvis av ökade kostnader för köpta tjänster i väntan på att tjänsterna tillsätts. Den gångna vintern har dessutom varit gynnsam ur kostnadssynpunkt, med lägre kostnader än normalt för vinterväghållning och takskottning. Driftsredovisning med prognos Årsprognos Resultat per verksamhet jan-april Budget Utfall Avvikelse Budget Årsprognos budget- (tkr) period period period helår avvikelse Politisk verksamhet INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -1 349 -1 158 191 -2 027 -2 027 0 NETTOKOSTNADER (-) -1 349 -1 158 191 -2 027 -2 027 0 Samhällsplanering och infrastruktur INTÄKTER 3 041 4 910 1 870 4 561 4 938 377 KOSTNADER (-) -31 305 -33 434 -2 129 -47 981 -48 958 -977 NETTOKOSTNADER (-) -28 264 -28 524 -260 -43 420 -44 020 -600 Fritids- och kulturverksamhet INTÄKTER 860 1 637 777 1 297 2 363 1 066 KOSTNADER (-) -17 629 -16 953 676 -27 417 -28 483 -1 066 NETTOKOSTNADER (-) -16 769 -15 316 1 454 -26 119 -26 119 0 Idrotts- och fritidsanläggningar INTÄKTER 11 780 11 671 -108 17 269 17 162 -107 KOSTNADER (-) -45 995 -45 567 428 -69 336 -69 129 207 NETTOKOSTNADER (-) -34 216 -33 896 320 -52 066 -51 966 100 Affärsverksamhet INTÄKTER 12 467 12 147 -321 18 851 20 278 1 427 KOSTNADER (-) -14 517 -13 707 809 -21 821 -22 648 -827 NETTOKOSTNADER (-) -2 049 -1 561 489 -2 970 -2 370 600 Ledningsverksamhet INTÄKTER 0 16 16 0 0 0 KOSTNADER (-) 674 1 010 336 0 0 0 NETTOKOSTNADER (-) 674 1 026 352 0 0 0 Fastighetsförvaltning INTÄKTER 74 013 73 843 -170 111 020 110 850 -170 KOSTNADER (-) -73 674 -69 891 3 782 -110 685 -108 715 1 970 NETTOKOSTNADER (-) 340 3 952 3 613 334 2 134 1 800 Lokalvård INTÄKTER 11 422 11 525 103 17 133 17 235 102 KOSTNADER (-) -11 490 -11 633 -142 -17 303 -17 305 -2 NETTOKOSTNADER (-) -68 -108 -40 -170 -70 100 Politisk verksamhet Verksamheten redovisar ett mindre överskott till följd av att färre nämndsammanträ- den har genomförts jämfört med tidigare år. Samhällsplanering och infrastruktur Vägverksamheten redovisar ett resultat i nivå med budget. Parkverksamheten visar ett underskott till följd av ökade transportkostnader, vilket kompenseras av ett över- skott från skogsavverkning. Fritids- och kulturverksamhet Föreningsbidragen redovisar ett tillfälligt överskott eftersom flera utbetalningar ge- nomförs senare under året. Fritidsgården Vivsta öppnade något senare än planerat, vilket också bidragit till ett överskott. Kulturskolans intäkter avviker från budget på grund av felaktig periodisering. En del av intäkterna avser dessutom verksamhetsåret 2025, vilket beror på fel i överföringen mellan systemet StudyAlong och kommunens ekonomisystem. Idrotts- och fritidsanläggningar Verksamheten följer budget och redovisar inga väsentliga avvikelser. Affärsverksamhet Verksamheten redovisar ett mindre överskott. Överskottet bedöms minska under hösten när planerade underhållsinsatser genomförs. Ledningsverksamhet Inom verksamhetsområdet redovisas förvaltningens semesterlöneskuld. Den har utvecklats positivt eftersom medarbetarna har tagit ut mer semester än de sparat, vilket bidrar till en lägre skuld och bedöms vara positivt både ur verksamhets- och arbetsmiljösynpunkt. Fastighetsförvaltning Verksamheten redovisar ett överskott som delvis förklaras av lägre kapitaltjänstkost- nader än budgeterat. Orsaken är att aktivering av vissa pågående investeringar har senarelagts, vilket även bidrar till den positiva helårsprognosen. Därutöver planeras och påbörjas två större takreparationer under hösten. Eftersom dessa kostnader ännu inte belastat verksamheten redovisas per den 31 augusti ett överskott på cirka 3 000 tkr inom långsiktigt planerat underhåll (LPU). Lokalvård Verksamheten följer budget och redovisar inga väsentliga avvikelser. Investeringsredovisning med prognos Årsprognos Budget Utfall Investeringar (tkr) Årsprognos budget- helår period avvikelse Förskola Söråker -2 866 -2 430 -2 430 436 Ledningscentral -125 374 -69 392 -105 374 20 000 Servicecentral Älvstrandsvägen -85 000 -29 733 -45 000 40 000 Investeringsbidrag MCF 0 10 000 10 000 10 000 Utbyggnad Vux -30 766 -15 452 -25 000 5 766 Gymnasieskolan utbyggnad -44 265 -17 088 -34 000 10 265 Utbyggnad oklädningsrum arenaområdet -19 985 -102 -5 000 14 985 Konst -100 -96 -100 0 Pott reinvesteringar K&T -600 0 -600 0 Traktor Arenaområdet -1 000 0 -1 000 0 Skola/fsk anpassning 2026 -1 000 0 -1 000 0 Renhållning Fyrfackskärl -1 747 -2 175 -2 175 -428 Centralköket renovering omkl -120 0 -120 0 Skeppshamn -470 -448 -470 0 Spontanidrottsplats, Timrådalen -107 -393 -393 -286 Bergvärme Gymnasiet -1 600 0 0 1 600 Sandupptagare -300 -287 -287 13 Fagervik Fasad -1 500 -1 365 -2 000 -500 Fagervik kök -1 500 -664 -1 500 0 Söråker Brandstation tak -750 -743 -743 7 Ala Gymnastik -2 750 -1 974 -2 750 0 Investeringar Ishall -5 652 -5 652 -5 652 0 Loger Ishall -6 448 -6 319 -6 448 0 Gatubelysning 2026 -2 000 -1 444 -2 000 0 Trafiksäkerhetsåtgärder -800 -434 -800 0 Gräsklippare BSK -200 0 -200 0 Arenaområdet ventilation och tillgänglighet -3 000 0 -3 000 0 Lastbil med plogutrustning -3 500 0 -3 500 0 Lekplats Röda Torget -1 000 0 -1 000 0 Dränering Vivstahöjden -2 000 0 -2 000 0 SUMMA -346 400 -146 190 -244 542 101 858 Nämnden har tilldelats en investeringsbudget på -346 400 tkr inklusive komplette- ringsbudget för investeringsmedel överförda från 2025 samt en utökad budget för diverse investeringar kopplade till Ishallen. För arbetet med kommunens reinvesteringar tilldelades nämnden en pott på 20 000 tkr, dessa medel har fördelats enligt tabellen ovan exempel på reinvesteringar som pågår är Dränering Vivstahöjden, fasadrenovering Fagerviks skola och renove- ring av gymnastiksalen på Ala skola, potten fördelas även till inköp av maskiner enligt förvaltningens utbytesplan. Nybyggnad VUX Projektet är i slutfasen. Besiktning av byggnaden planeras till slutet av oktober 2026 och överlämnande till barn- och utbildningsförvaltningen beräknas ske i mitten av november 2026. Projektet fortlöper enligt plan och har utvecklats positivt både tidsmässigt och eko- nomiskt. Prognosen visar att projektet kan färdigställas cirka en månad tidigare än ursprunglig tidplan. För fas 2 prognostiseras ett överskott mot budget om cirka 3 000 tkr. Under 2026 beräknas investeringar om cirka 8–10 mnkr genomföras. Om- och tillbyggnad Gymnasieskola Projektet fortlöper enligt plan. Delar av ny- och tillbyggnationen har påbörjats. Byggnation av Hus 5, avsett för fordons- och transportprogrammet, pågår och be- räknas färdigställas i februari 2027. Tillbyggnaden av Hus 1, som omfattar el- och energiprogrammet, påbörjas i septem- ber 2026 och beräknas färdigställas i mars 2027. Övriga ny- och tillbyggnader är under projektering. Nästa byggstart planeras till våren 2027. Ledningscentral och servicecentral Projekten följer plan och budget, då projektet är sekretess och säkerhetsklassat läm- nas ingen ytterligare information. Uppföljning av privata utförare Uppföljning sker i december och redovisas i Årsredovisningen. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 120 Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbete inom hemtjänsten - svar SN/2026:109 Beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna förvaltningens svar för överlämning till revisionen. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten. Den samlade bedömningen är att nämnden endast delvis har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Rekommendationer är att: - Upprätta och besluta om ett uppdaterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån gällande föreskrifter. - Tillse att det finns rutiner för arbetet med egenkontroller. - Säkerställa att avvikelser analyseras och leder till att kvaliteten förbättras. - Säkerställa att klagomål och synpunkter registreras, analyseras och används i förbättringsarbetet. - Säkerställa att rapporterade missförhållande och risker för missförhållanden analyseras och används som underlag i förbättringsarbetet. - Säkerställa att det finns rutiner för arbetet med att systematiskt erbjuda och säkerställa kunskap om kvalitetsledningssystemet i verksamheten. - Överväga att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Förvaltningen har fått uppskov med svar till efter socialnämndens sammanträde i september och sammanställt ett förslag till svar på revisionens synpunkter. Sammanfattningsvis beskrivs att hemtjänstverksamheten kontinuerligt arbetar med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet men till stor del delar revisionens iakttagelser. Ett omfattande arbete pågår för att möta revisionens rekommendationer. Flera åtgärder är redan genomförda under 2025 och 2026, och ett fortsatt arbete Protokollsutdrag Sida: 2 Socialnämnden 2026-09-22 kommer att ske under 2027 för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten Svar på Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten Protokollsutdrag till: Revisionen Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Svar på revisionsrapport ”Granskning av kvalitetsarbetet av hemtjänsten” Bakgrund Kommunens revisorer har genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten inom socialförvaltningen Timrå Kommun. Samlad bedömning och rekommendationer Revisionens samlade bedömning utifrån granskningen syfte är att socialnämnden endast delvis har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Utifrån granskningen ger revisionen följande rekommendationer till socialnämnden: - Upprätta och besluta om ett uppdaterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån gällande föreskrifter. - Tillse att det finns rutiner för arbetet med egenkontroller. - Säkerställa att avvikelser analyseras och leder till att kvaliteten förbättras. - Säkerställa att klagomål och synpunkter registreras, analyseras och används i förbättringsarbetet. - Säkerställa att rapporterade missförhållanden och risker för missförhållanden analyseras och används som underlag i förbättringsarbetet. - Säkerställ att det finns rutiner för arbetet med att systematiskt erbjuda och säkerställa kunskap om kvalitetsledningssystemet i verksamheten. - Överväg att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse. Nedan redovisas socialförvaltningens svar på revisionens rekommendationer. Upprätta och besluta om ett uppdaterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån gällande föreskrifter. Det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som finns och är framtaget 2012 är förvaltningsövergripande och gäller därmed också äldreomsorgen och hemtjänst- verksamheten. Styrdokumentet håller på att ses över och förväntas antas av nämnd under 2026. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Tillse att det finns rutiner för arbetet med egenkontroller. Det finns rutiner för basala hygienrutiner vid olika arbetsmoment och arbetsmaterial att använda för egenkontroller i verksamheten. Läkemedelsgenomgångar genomförs årligen och redovisas till nämnd i patientsäkerhetsberättelsen. Individresultat av läkemedelsgenomgång samt uppföljning av tillkomna åtgärder dokumenteras i patientens journal. Ett årshjul samt rutin för en systematisk egenkontroll och uppföljning kommer att upprättas och vara i drift under 2027. Säkerställa att avvikelser analyseras och leder till att kvaliteten förbättras. Det nuvarande förvaltningsövergripande avvikelsearbetet har hanterats i verksamhetssystemet Lifecare sedan 2022 och då togs riktlinjer samt rutiner fram och utbildningar hölls för alla medarbetare. Förvaltningens riktlinje samt rutinen för avvikelser SoL/LSS reviderades maj 2025. I samband med det hölls utbildningar för alla förvaltningens chefer. Under 2026 har en översyn av avvikelsearbetet genomförts. Då beslutades om tidsintervall för mottagen och utredning av avvikelser. Statistik tas fram var fjärde månad till förvaltningsledning med syfte att ge högsta ledningen i förvaltningen underlag för gemensam analys och lärande. Följsamhet av avvikelserutin följs upp i internkontrollen. Då det varit en del omsättning bland enhetschefer inom äldreomsorgen kommer en ny utbildning om avvikelser att genomföras i september. Säkerställa att klagomål och synpunkter registreras, analyseras och används i förbättringsarbetet. Även synpunkter och klagomål redovisas och hanteras i verksamhetssystemet Lifecare och det finns en e-tjänst för invånare, brukare, anhöriga, andra att lämna in synpunkter och klagomål på verksamheten. För hemtjänsten liksom för övriga verksamheter inom förvaltningen är upplevelsen att relativt få synpunkter och klagomål registreras. En anledning kan vara att då ett klagomål/synpunkt inkommer till någon medarbetare eller chef utanför e-tjänsten, oftast muntligt, så identifieras en avvikelse i den inkomna informationen och hanteras som en avvikelse och registreras inte som klagomål/synpunkt. Säkerställa att rapporterade missförhållanden och risker för missförhållanden analyseras och används som underlag i förbättringsarbetet. Förvaltningsledningen har under året påbörjat ett arbete med gemensam analys och lärande av avvikelsearbete. Ett verktyg i detta är gemensam statistik som tas fram var fjärde månad. På äldreomsorgens ledningsgrupp lyfts kontinuerligt, samt vid behov, uppkomna avvikelser som rör missförhållanden samt risk för missförhållanden. Ifall dessa avvikelser även rör HSL lyfts detta på de gemensamma samverkansmötena där verksamhetschef, MAS samt enhetschefer HSL deltar. Säkerställ att det finns rutiner för arbetet med att systematiskt erbjuda och säkerställa kunskap om kvalitetsledningssystemet i verksamheten. Det beslutade styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter fastställdes 2012 och håller nu på att ses över, ett nytt styrdokument förväntas antas av socialnämnd under 2026. En del i det nya styrdokumentet är att förvaltningen årsvis efter avslutat kalenderår kommer att ta fram en Kvalitetsberättelse. Överväg att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse. Förvaltningen planerar att ta fram en kvalitetsberättelse, årsvis efter avslutat kalenderår. Sammanfattning Revisionens samlade bedömning är att socialnämnden endast delvis har säkerställt ett ändamålsenligt kvalitetsarbete. Verksamheten inom hemtjänstverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och delar till stor del revisionens iakttagelser samt har påbörjat ett omfattande arbete för att möta de sju rekommendationer som lämnats. Flera åtgärder är redan genomförda under 2025 och 2026, och ett fortsatt arbete kommer att ske under 2027 för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Socialförvaltningen, Marie Backlund Verksamhetschef äldreomsorgen Timrå kommun För kännedom Socialnämnden Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen 2026-04-16 Revisionsrapport ”Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning, (mailadress: kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor 21 Page 1 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 6 3.1 Avgränsning 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 7 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Styrning och organisation 8 6.1.1 Organisering och ansvarsfördelning inom kvalitetsarbetet i hemtjänsten 9 6.1.2 Styrning 9 6.1.3 Nämndens internkontrollplan 2025 9 6.2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 10 6.2.1 Bedömning 10 6.3 Egenkontroll 10 6.3.1 Bedömning 12 6.4 Avvikelser 12 6.4.1 Riktlinje 12 6.4.2 Rutin 13 6.4.3 Hantera och åtgärda, enhetsnivå 13 6.4.4 Uppföljning, övergripande nivå 14 6.4.5 Bedömning 14 6.5 Klagomål och synpunkter 15 6.5.1 Rutin 15 6.5.2 Uppföljning och tillämpning av rutin för klagomålshantering 16 6.5.3 Bedömning 16 6.6 Missförhållanden/ lex sarah 17 6.6.1 Ansvar 17 6.6.2 Rutin 17 6.6.3 Uppföljning och tillämpning av rutin för Lex Sarah 17 6.6.4 Bedömning 18 6.7 Kompetenssäkring i kvalitetsarbetet 18 6.7.1 Rutiner 18 6.7.2 Individuella utvecklingsbehov 19 6.7.3 Bedömning 20 6.8 Återrapportering 20 6.8.1 Bedömning 20 7 Samlad bedömning och rekommendationer 21 Page 2 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänsten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden endast delvis har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns ett dokumenterat kvalitetsledningssystem som omfattar de Endast delvis områden som anges i lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd? Har socialnämnden säkerställt att det finns ett etablerat arbetssätt Endast delvis för egenkontroll inom hemtjänsten? Har socialnämnden säkerställt att det finns strukturer för att ta emot, Endast delvis utreda och analysera klagomål och synpunkter i syfte att utveckla kvaliteten? Har socialnämnden säkerställt att det finns rutiner för att hantera I allt väsentligt och åtgärda avvikelser inom hemtjänstverksamheten? Har socialnämnden säkerställt att det finns ett systematiskt I allt väsentligt arbetssätt för att hantera rapportering, utredning och åtgärder vid missförhållanden eller risker för sådana? Har socialnämnden ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa att Endast delvis personalen har kompetens vad gäller kvalitetsarbetet i verksamheten? Har socialnämnden säkerställt att det sker en ändamålsenlig Endast delvis återrapportering om kvaliteten i hemtjänstverksamheten till nämnden? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi socialnämnden att: Page 3 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets • Upprätta och besluta om ett uppdaterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån gällande föreskrifter, se avsnitt 6.2.1. • Tillse att det finns rutiner för arbetet med egenkontroller, se avsnitt 6.3.1. • Säkerställa att avvikelser analyseras och leder till att kvaliteten förbättras, se avsnitt 6.4.5. • Säkerställa att klagomål och synpunkter registreras, analyseras och används i förbättringsarbetet, se avsnitt 6.5.3. • Säkerställa att rapporterade missförhållanden och risker för missförhållanden analyseras och används som underlag i förbättringsarbetet, se avsnitt 6.6.4. • Säkerställ att det finns rutiner för arbetet med att systematiskt erbjuda och säkerställa kunskap om kvalitetsledningssystemet i verksamheten, se avsnitt 6.7.5. • Överväg att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse, se avsnitt 6.8.1. Page 4 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Timrås kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänstverksamheten. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänsten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025 och 2026. Den som bedriver socialtjänst ansvarar för att det finns ett ledningssystem i verksamheten. Ledningssystemet ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Socialstyrelsen konstaterar att ”…verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.” Inom ramen för förbättringsarbetet ska enligt Socialstyrelsen stor vikt läggas vid förebyggande åtgärder såsom riskanalyser för att kunna förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar. Därtill betonar Socialstyrelsen att egenkontroller ska genomföras för att undersöka verksamhetens resultat och kontrollera kvaliteten. Vidare ska rapporter, klagomål och synpunkter tas emot och utredas för att därefter sammanställas och analyseras för att säkerställa kvaliteten. Om verksamheten inte uppfyller befintliga krav återfinns en avvikelse som alltid ska åtgärdas. Vad gäller avvikelser skriver Socialstyrelsen att ”… avvikelser ska dels åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att den som bedriver verksamheten med stöd av dem kan säkra att en inträffad avvikelse inte inträffar igen”. Vid missförhållanden eller vid risker för missförhållanden ska alltid en Lex Sarah (omsorg) alternativt Lex Maria (hälso- och sjukvård) upprättas. Socialstyrelsen betonar att personalens kompetens och medverkan i kvalitetsarbetet som särskilt viktigt. All personal är skyldig att arbeta utifrån rutiner och processer. Det föreligger även rapporterings- och dokumentationsskyldighet för all personal. En förutsättning för detta ska fungera är att personalen har nödvändig kunskap. Av offentlig statistik från Kolada1 framgår nyckeltalet Brukarbedömning hemtjänsten äldreomsorg– helhetssyn, andel (%), nyckeltalet baseras på brukarundersökningar och utgör en indikator på kvalitet ur brukarens perspektiv. År 2022 låg Timrå kommuns hemtjänstverksamhet över både rikssnittet och genomsnittet för liknande kommuner. Sedan dess har resultaten försämrats år för år, och år 2025 ligger kommunen under båda jämförelsegrupperna. Med anledning av ovanstående drar Timrå kommuns revisorer slutsatsen i sin riskanalys, att kommunens hemtjänstverksamhet behöver granskas för att bedöma om socialnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänsten. Page 5 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Finns ett dokumenterat kvalitetsledningssystem som omfattar de områden som anges i lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd? • Har socialnämnden säkerställt att det finns ett etablerat arbetssätt för egenkontroll inom hemtjänsten? • Har socialnämnden säkerställt att det finns strukturer för att ta emot, utreda och analysera klagomål och synpunkter i syfte att utveckla kvaliteten? • Har socialnämnden säkerställt att det finns rutiner för att hantera och åtgärda avvikelser inom hemtjänstverksamheten? • Har socialnämnden säkerställt att det finns ett systematiskt arbetssätt för att hantera rapportering, utredning och åtgärder vid missförhållanden eller risker för sådana? • Har socialnämnden ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa att personalen har kompetens vad gäller kvalitetsarbetet i verksamheten? • Har socialnämnden säkerställt att det sker en ändamålsenlig återrapportering om kvaliteten i hemtjänstverksamheten till nämnden? 3.1 AVGRÄNSNING Granskningen omfattar socialnämnden i Timrås kommun och dess hemtjänstverksamhet i egen regi. Granskningen avgränsas till verksamhetsår 2025/2026. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen (2017:725); Enligt kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. • Socialtjänstlagen (2025:400); Enligt socialtjänstlagen ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. God kvalitet innebär bland annat att vården och omsorgen ska vara trygg och säker. Där-till framgår i socialtjänstlagen att ansvarig nämnd systematiskt och fortlöpande ska följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Vad gäller personalens utbildning och erfarenhet framgår i socialtjänstlagen att personal som utför uppgifter inom socialtjänsten, exempelvis äldreomsorgen, ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Vidare framgår i socialtjänstlagen hur allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden ska hanteras genom att dokumenteras, utredas, avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Likaså ska anmälan snarast ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Page 6 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9) med tillhörande handbok; Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter som avser att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Därtill har Socialstyrelsen utfärdat en handbok som närmare beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av kommunens reglemente, verksamhetsplan och budget 2025–2027, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter, internkontrollplan för år 2025, patientsäkerhetsberättelse för 2024, riktlinje för hantering av avvikelser, rutin för hantering av avvikelser enligt SoL1 och LSS2, avvikelsesammanställningar per februari, maj, september och december, årsredovisning för 2025, rutin för klagomål och synpunkter samt protokoll från socialnämnden. • Intervjuer har genomförts med enhetschefer för hemtjänst, verksamhetschef HSL3, verksamhetschef hemtjänst, medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare, utbildningssköterska samt sjuksköterska. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av samtliga intervjuade. 1 Socialtjänstlagen 2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 Hälso- och sjukvårdslagen Page 7 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRNING OCH ORGANISATION Socialnämnden ansvarar enligt socialnämndens reglemente4 för att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och de skyldigheter som enligt lag åligger nämnden. Nämnden leder även den kommunala hälso- och sjukvården. Av verksamhetsplan och budget 2025–20275 framgår att socialnämnden är uppdelad på fyra verksamhetsområden: • Individ och familjeomsorgen (IFO) • Äldreomsorg (ÄO) • Hälso- och sjukvård och utveckling (HSL/utv) • Stöd och omsorg (SO). Verksamhetsområdet äldreomsorg är indelat i hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Verksamhetschef HSL är den chef som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamheten i kommunen. I intervjuer framkommer att det inom hemtjänsten, som denna granskning avser, finns sex enhetschefer som ansvarar för varsin hemtjänstgrupp samt en enhetschef med ansvar för en nattpatrull. Enhetscheferna uppges ha stöd av planerare och bemanningschef i det dagliga arbetet. Därtill finns även en utbildningssjuksköterska, som arbetar heltid med att samordna och utveckla utbildningar inom äldreomsorgen. Uppdraget omfattar bland annat att kartlägga kompetensbehov, ta fram utbildningsinsatser (exempelvis inom frågor rörande läkemedel, basal hygien och bemötande), stödja chefer vid kompetensutveckling samt utveckla digitala lösningar för att kunna följa upp genomförda utbildningar och säkerställa att personal får likvärdiga förutsättningar. I intervju framgår att HSL-organisationen är nära knuten till hemtjänsten genom sjuksköterskor och övriga legitimerade professioner som är organiserade utifrån hemtjänstområden och har ansvar för specifika hemtjänstgrupper. Samverkan sker i fasta, återkommande team på områdesnivå tillsammans med hemtjänstens enhetschefer, rehab och biståndshandläggare. 4 Kommunfullmäktige 2017-06-12 § 105 5 Socialnämnden 2024-10-15 §107 Page 8 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.1.1 Organisering och ansvarsfördelning inom kvalitetsarbetet i hemtjänsten Avseende organisering och ansvarsfördelning inom förvaltningens kvalitetsarbete framgår det av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter6 en ansvarsfördelning utifrån olika roller och befattningar som gör gällande att: • Nämnden ansvarar för att sätta mål för kvalitetsarbetet, ge direktiv samt säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt och fungerar verksamhetsöverskridande. • Förvaltningschefen ansvarar för att, utifrån nämndens direktiv, utveckla och förvalta ledningssystemet samt leda kvalitetsutvecklingsarbetet. • Verksamhetschefen HSL ansvarar för att ta fram och fastställa rutiner som säkerställer ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete inom vårdgivarens ledningssystem. Det framgår även att Medicinsk ansvarig (MAS) har ett övergripande ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården och ansvarar för tillsyn, egenkontroll och uppföljning. I ansvaret ingår även anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt tillämpning av bestämmelser om Lex Sarah. I övrigt ska alla medarbetare ska kontinuerligt delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom att bidra till utveckling och tillämpning av rutiner och metoder, hantera risker, avvikelser och klagomål samt följa upp och analysera mål och resultat. 6.1.2 Styrning Verksamhetsplan och budget 2025–2027 innehåller bland annat nämndens verksamhetsidé, som är framtagen utifrån Timrås gemensamma mål "Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas". Socialnämnden bidrar till kommunens gemensamma verksamhetsidé att leva, växa och mötas genom: • Att leva: bidra till att människor ska nå en social trygghet samt jämlika och jämställda livsvillkor genom stöd, service och biståndsbedömda insatser. • Att växa: bidra till att människor ska nå sin fulla potential genom förebyggande, tidiga, habiliterande och rehabiliterande insatser samt stöd, vård- och omsorg. Det ska leda till en egen hållbar försörjning och/ eller social trygghet. • Att mötas: möta alla med respekt och ett inkluderande förhållningssätt och bidra till att skapa nya mötesplatser för våra målgrupper där behov finns. Av planen framgår att målen ska följs upp i delårsrapporten och/eller i årsrapport. 6.1.3 Nämndens internkontrollplan 2025 I socialnämndens plan för internkontrollplan7 för år 2025 framgår kontrollområden som nämnden har beslutat om för året utifrån en genomförd riskanalys. Totalt fastställdes 4 kontrollområden. Vi noterar att de framtagna kontrollområdena inte har någon koppling till det systematiska kvalitetsarbetet. 6 Socialnämnden 2012-01-25 7 Socialnämnden 2025-02-18 § 14 Page 9 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.2 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten från 2012. Dokumentet anges syfta till att samla och beskriva tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentet innehåller de centrala områden som ska ingå i ett ledningssystem, såsom ansvarsfördelning, mål, uppföljning, avvikelsehantering, riskidentifiering, samverkan och kompetensförsörjning. Det framgår att kvalitetsarbetet ska bedrivas fortlöpande och vara integrerat i verksamhetens ordinarie processer. Det beskrivs övergripande hur verksamheten ska arbeta med processer, risker, rutiner och uppföljning. Dokumentet visar inte hur arbetets olika processer faktiskt ser ut, hur riskanalyser görs när något förändras eller hur förbättringar dokumenteras och följs upp. Delarna nämns övergripande, men är inte utvecklade i dokumentet. Intervjuerna visar att kvalitetsledningssystemet upplevs som föråldrat, bland annat eftersom rutiner och ansvarsbeskrivningar inte längre speglar nuvarande organisation. På HSL-sidan finns rutiner och riktlinjer samlade på intranätet i en tydlig struktur, och verksamheten arbetar aktivt med att hålla dokumenten aktuella genom bland annat revideringsplaner och årshjul. På SoL-sidan beskrivs systemet som betydligt rörigare, där rutiner ligger utspridda i mappar, ofta är gamla och svåra att hitta. Intervjupersonerna framhåller också att detta är en känd brist och att ett omfattande arbete med att rensa, samla och uppdatera materialet pågår, men ännu inte är färdigställt. 6.2.1 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns ett dokumenterat kvalitetsledningssystem som omfattar de områden som anges i lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Bedömningen grundas på att det visserligen finns ett övergripande kvalitetsledningssystem som i stort omfattar de områden som föreskrifterna kräver. Däremot är dokumentet från år 2012 och enligt vår bedömning delvis föråldrat och inte tillräckligt tydligt kring vissa centrala moment såsom processkartläggning, riskanalyser och systematisk uppföljning av förbättringsåtgärder. Intervjuerna visar dessutom att arbetet skiljer sig åt, där hälso- och sjukvårdsverksamheten har en mer samlad och uppdaterad struktur för arbetet med aktuella rutiner medan övriga delar av verksamheten har en äldre struktur och mer utspridda rutiner. Vi noterar dock att ett arbete med att rensa, samla och uppdatera dokumentationen har påbörjats, även om det ännu inte är färdigställt. 6.3 EGENKONTROLL I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) anges att vårdgivare och verksamheter inom socialtjänst eller enligt LSS ska regelbundet utöva egenkontroll för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Den kan omfatta uppföljning av resultat, granskning av dokumentation, undersökning av personalens arbetssätt och attityder samt inhämtande av synpunkter från brukare och andra intressenter. I kommunens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter anges att MAS har det övergripande ansvaret för egenkontroll. I dokumentet finns det inga skrivelser om vad egenkontroll innebär eller hur den ska genomföras. Page 10 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets Enligt intervjuuppgift finns ingen övergripande riktlinje eller rutin som beskriver hur egenkontrollsarbetet ska bedrivas i verksamheten avseende genomförande, frekvens och omfattning. Samtidigt står det i patientsäkerhetsberättelsen8 för år 2024 att egenkontroller ska genomföras i den omfattning som krävs för att säkerställa vårdens kvalitet. Det framgår att kontrollerna kan omfatta jämförelser över tid, mellan olika verksamheter samt mot nationella och regionala resultat. Nedan framgår i tabellen vilka egenkontroller som ska göras, enligt patientsäkerhetsberättelsen. Egenkontroll Omfattning Källa Avvikelser Löpande Avvikelsehanteringssystemet Lifecare Basala hygienrutiner 4 gånger per år Protokoll och klädregler Hygienronder 1 gång per år Protokoll Trycksår Löpande Senior alert Patientens klagomål Löpande, rapport Patientnämnden, IVO, Inkomna och synpunkter klagomål från medborgare Fall Löpande Senior alert, Life Care Munhälsa Löpande Senior alert, uppsökande munhälsa bedömning Nutrition Löpande Senior alert Nulägesmätning, 1 gång per år Resultat sammanställning och analys olämpliga läkemedel till äldre Källa: Patientsäkerhetsberättelsen 2024 s.10 Av patientsäkerhetsberättelsen framgår att flera av egenkontrollområdena följs upp och att resultat redovisas för en majoritet av kontrollerna. Vidare har åtgärder vidtagits inom flera områden där brister identifierats. Samtidigt noterar vi att uppföljningens omfattning och resultatredovisning varierar mellan de olika egenkontrollmomenten och att det för vissa områden inte framgår om, eller vilka, åtgärder som genomförts. 8 Patientsäkerhetsberättelse för Timrå Kommun År 2024 2025-02-28 Page 11 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets Exempelvis redovisas löpande resultat för avvikelser, fall, läkemedel och trycksår, medan det för basala hygienrutiner framgår att mätningarna inte genomförts enligt plan. Hygienronder ingår i verksamhetens rutiner, men av 2024 års redovisning framgår inte om de genomförts eller vilka resultat de lett till. För områden som inkontinensutredningar och vissa delar av läkemedelsgenomgångarna redovisas beskrivningar av arbetet, men inte alltid hur egenkontrollen följts upp under året. Det innebär att vissa moment saknar fullständig återrapportering av resultat och vidtagna åtgärder. Av intervjuer framgår att egenkontrollerna utförs av olika funktioner beroende på kontrolltyp. Sjuksköterskor och hygienombud ansvarar för kontroller som rör basala hygienrutiner, loggning och dokumentation, medan riskbedömningar inom Senior Alert görs i team där sjuksköterska, rehab- och enhetschef deltar. Arbetssättet med Senior Alert beskrivs som strukturerat och väl fungerande i hemtjänsten, med tydliga riskbedömningar och gemensam genomgång av åtgärder i samband med teamträffar. Samtidigt framgår att det saknas en sammanhållen rutin som beskriver vem som ansvarar för respektive kontroll och hur de ska dokumenteras. Detta innebär att arbetssättet varierar mellan områden. MAS uppger att uppföljningen i stort fungerar, men att det inte finns ett systematiskt sätt att dokumentera och säkerställa att beslutade åtgärder genomförs när ansvar lämnas vidare till chef. Detta gör att vissa delar av egenkontrollen riskerar att bli personberoende och svåra att följa upp över tid. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden endast delvis säkerställt att det finns ett etablerat arbetssätt för egenkontroll inom hemtjänsten. Vi baserar vår bedömning på att det genomförs vissa kontroller i verksamheten men att det saknas en dokumenterad rutin som beskriver hur dessa ska utföras, följas upp och rapporteras. Intervjuerna visar att arbetssätten till stor del är personbundna och att det saknas ett samlat sätt att dokumentera genomförda kontroller och säkerställa att beslutade åtgärder följs upp. Detta innebär att nämnden inte fullt ut kan försäkra sig om att egenkontrollerna sker på ett enhetligt och tillförlitligt sätt i hela verksamheten. 6.4 AVVIKELSER I ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter beskrivs att ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner så att missförhållanden, avvikelser, fel och brister i verksamheten identifieras dokumenteras, rapporteras, analyseras, åtgärdas och följs upp 6.4.1 Riktlinje Riktlinje för hantering av avvikelser9 utgör en övergripande anvisning gällande hur socialförvaltningen i Timrå arbetar med avvikelser. 9 Socialförvaltningen 2025-05-21 § 74 Page 12 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets Riktlinjerna anger att verksamheterna ska arbeta systematiskt med att identifiera, rapportera och följa upp avvikelser för att förebygga att de upprepas. Alla medarbetare har ansvar att uppmärksamma och rapportera avvikelser, och chefer ska stödja detta arbetssätt. Syftet är att skapa lärande och bidra till ett kontinuerligt kvalitetsarbete. I socialnämndens verksamheter används avvikelser som ett samlingsbegrepp för: • synpunkter och klagomål. • missförhållande eller risk för missförhållanden. • händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 6.4.2 Rutin Vi har tagit del av rutin för hantering av avvikelser enligt SoL och LSS10 som riktar sig till hela socialförvaltningen. I rutinen tydliggörs att alla medarbetare inom socialtjänsten har ansvar att upptäcka och omedelbart rapportera fel, brister och missförhållanden. Samtliga avvikelser enligt SoL, LSS och HSL rapporteras i kommunens avvikelsesystem och hanteras av närmaste chef, som ansvarar för bedömning, åtgärder och vidare utredning vid behov. Av rutin framgår att mottagaren av rapporten vanligtvis är enhetschef och att denne ansvarar för att skyndsamt vidta åtgärder och att registrera dessa i avvikelsesystemet. Den som tar emot rapporten ansvarar för att utan dröjsmål bedöma hur allvarlig avvikelsen är och avhjälpa felet/bristen eller missförhållandet men också för att planera och vidta mer långsiktiga åtgärder. Om avvikelsen bedöms vara ett fel eller en brist ansvarar mottagaren också för att utreda avvikelsen. Om händelsen bedöms vara ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett sådant ansvarar Socialt ansvarig samordnare (SAS) för utredningen (se avsnitt 7.6) Avvikelser bedöms enligt SKR:s rekommendationer utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Risker på 8 eller högre ska alltid utredas för att hitta bakomliggande orsaker samt överväga att anmälas till IVO (se avsnitt 7.6). Risker mellan 1 och 6 bedöms av mottagaren om vidare analys behövs. Det tydliggörs dock att siffran bara är en vägledning och att det alltid är viktigt att också bedöma hur brådskande eller betydande risken är. I rutinen står det att enhetschef ansvarar för att följa upp åtgärder vidtagna efter en avvikelse och registrera resultaten i avvikelsesystemet. 6.4.3 Hantera och åtgärda, enhetsnivå I intervjuerna beskrivs att personal rapporterar avvikelser i avvikelsesystemet. Om avvikelsen gäller HSL går den vidare till sjuksköterska och enhetschef för bedömning och åtgärder, medan SoL-avvikelser hanteras direkt av enhetschef. Det framgår också att avvikelser och händelser tas upp i teamträffar varannan vecka, där sjuksköterska, enhetschef, rehabpersonal och biståndshandläggare deltar. Detta lyfts som ett arbetssätt som fungerar bra för att gemensamt gå igenom ärenden och besluta om åtgärder. Det beskrivs specifikt att avvikelser ska lyftas på APT11 enligt årshjulet, vilket ger återkoppling till personalgruppen och bidrar till att hålla arbetet levande. Vi har tagit del av årshjulet för år 2026. 10 Socialförvaltningen 2025-05-21 11 Arbetsplatsträffar Page 13 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.4.4 Uppföljning, övergripande nivå Enligt rutinen för hanteringen av avvikelser ansvarar nämndsekreterare för att kvartalsvis samt årsvis sammanställa samtliga avvikelser inom SoL och LSS området och rapportera det till nämnden. Av nämndsprotokoll framgår att avvikelsesammanställningar presenterats för nämnden i februari12, maj13, september14 samt i december15 2025. Av sammanställningarna framgår dock inte från vilken verksamhet avvikelserna kommer från, exempelvis om de avser hemtjänst eller särskilt boende. I patientsäkerhetsberättelsen för år 2024 beskrivs att kommunens avvikelsesystem stödjer rapportering av avvikelser. Avvikelsehanteringen är grunden i allt kvalitetsarbete och resultatet ska användas för att identifiera riskområden, förbättra verksamheten och formulera målsättningar. Läkemedel Vård och behandling Fall Avvikelser i vårdkedjan Totalt 844 84 826 27 Hemtjänsten 313 Framgår ej 338 Framgår ej Källa: Patientsäkerhetsberättelse – Avvikelser 2024. I patientsäkerhetsberättelsen framgår även analys och förbättringsförslag. För hemtjänsten visar läkemedelsavvikelserna att de flesta brister uppstår vid överlämnande av läkemedel och ofta handlar om utebliven dos eller fel tidpunkt. Ökningen av rapporterade avvikelser förklaras enligt uppgift delvis av förbättrad rapportering. Förbättringsarbetet fokuserar på regelbunden återkoppling i team, fortsatt utveckling av delegeringsutbildningen och stöd i riskanalyser. När det gäller fall visar uppföljningen att hemtjänsten rapporterat ett stort antal fall, där många inträffar i brukarens hemmiljö och utan att personal är närvarande. Analysen lyfter att fallrisken hänger ihop med bland annat balans, muskelstyrka och boendemiljö. Förbättringsförslag är fortsatt arbete med TUFF-grupperna (fallförebyggande träningsgrupper i samarbete med Medelpads räddningstjänst), fallförebyggande hembesök samt att använda tillgängligt utbildningsmaterial och övningar för att stärka det förebyggande arbetet. 6.4.5 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt att det finns rutiner för att hantera och åtgärda avvikelser inom hemtjänstverksamheten. Vi konstaterar att det finns fastställda riktlinjer och en rutin för avvikelsehantering. Avvikelser registreras i systemet, hanteras av ansvarig chef och enligt intervjuer tas upp på teamträffar samt på APT enligt årshjulet. Därtill beskrivs det i rutinen för hanteringen av avvikelser att nämndsekreterare på övergripande nivå sammanställer avvikelser kvartalsvis och årsvis. Vad gäller den hälso- och sjukvårdsverksamheten får nämnden analyser och förbättringsförslag via patientsäkerhetsberättelsen men denna typ av arbete saknas vad gäller övriga avvikelser. 12 Socialnämnden 2025-02-18 §18 13 Socialnämnden 2025-05-21 §77 14 Socialnämnden 2025-09-16 §109 15 Socialnämnden 2025-12-16 § §147 Page 14 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.5 KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter framgår att det ska finnas rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål som ett led i att förebygga brister och utveckla verksamheten. Vi har tagit del av den aktuella rutinen för klagomål och synpunkter och redogör för den i nästa stycke. 6.5.1 Rutin Vi har tagit del av dokumentet rutin för klagomål och synpunkter16 som omfattar socialnämndens alla verksamheter och innehåller definitioner av båda begreppen. Klagomål ses som en typ av avvikelse och avser externt inkomna ärenden från exempelvis brukare, anhöriga eller andra intressenter. De kan gälla bemötande, fel, brister eller annat missnöje. Synpunkter definieras som övriga iakttagelser eller åsikter om verksamhetens kvalitet, inklusive beröm, idéer och förslag. I rutinen beskrivs det hur medborgare kan lämna klagomål via en e-tjänst på kommunens webbplats eller genom att ringa eller skicka brev eller e-post till socialförvaltningen. Enligt rutinen ska nya brukare och anhöriga informeras om hur klagomål och synpunkter kan lämnas. Av rutinen framgår en ansvars och processbeskrivning av tillvägagångsättet vid inkomna klagomål och synpunkter. Som gör gällande: • Medarbetare: Ska känna till rutinen och e‑tjänsten och kunna informera brukare, boende och anhöriga om vart klagomål och synpunkter kan lämnas. • Registrator: Tar emot inkomna ärenden och fördelar dem till rätt verksamhet eller enhet. • Utredare: Bedömer ärendet, genomför eventuella åtgärder, återkopplar till berörda och avslutar ärendet. • Enhetschef: Är den som tilldelas rollen som utredare. Enhetschef ansvarar för att informera personal om relevanta ärenden och ansvarar för att rutinen är känd i verksamheten. • SAS: Tar fram kvartalsvisa rapporter över inkomna klagomål och synpunkter. • Verksamhetschef: Analyserar statistiken och beslutar om behov av ytterligare åtgärder eller förändringar i rutiner. Enligt rutinen ska samtliga inkomna klagomål och synpunkter, oavsett om de registreras centralt via e‑tjänst, brev eller e‑post, handläggas och dokumenteras i kommunens verksamhetssystem. Vi har även tagit del av dokumentet Användarhandledning klagomål och synpunkter17, som enligt dokumentet är avsett att vägleda medarbetare i hur verksamhetssystemet ska användas vid handläggning av klagomål och synpunkter. Handledningen beskriver steg för steg hur ärenden ska tas emot, utredas, dokumenteras och avslutas, inklusive hantering av åtgärder, statistik och återkoppling. Den innehåller även instruktioner för hur användare kan söka fram ärenden, registrera åtgärder samt arbeta med dokumentation och ta ut statistik i systemet. 16 Förvaltningschef 2022-06-22 17 Datering saknas Page 15 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.5.2 Uppföljning och tillämpning av rutin för klagomålshantering Av ledningssystemet framgår att uppföljning av klagomål och synpunkter ska ske kontinuerligt och rapporteras kvartalsvis till nämnden. Vid genomgång av nämndens protokoll för perioden 18 februari till 16 december 2025 framgår att nämnden tagit del av rapporter över inkomna klagomål och synpunkter för hela nämndens område i februari18, maj19, september20 samt i december21. Totalt redovisas sex klagomål och synpunkter har rapporterats under året. Vi noterar att sammanställningen avser hela socialförvaltningen och att det inte framgår från vilken avdelning klagomålen kommer från. I patientsäkerhetsberättelsen framgår det dock att det inte inkommit något externt klagomål angående HSL till MAS under året. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår att Patientnämnden- Etiska nämnden, som är den oberoende instans som hanterar klagomål för Region Västernorrland under året har registrerat ett klagomål som rör Timrå kommun, och att inget yttrande har begärts. Vi har inte tagit del av några dokument som påvisar att klagomål och synpunkter har analyserats. Vi har inte heller tagit del av några dokumenterade åtgärder kopplat till dessa. I intervjuerna framkommer att klagomål i hög grad lämnas muntligt via telefon och hanteras direkt i vardagen, ofta utan att dokumenteras. Det finns ett system för att registrera klagomål, men det används inte konsekvent. Det saknas även en enhetlig rutin för att informera brukare och anhöriga om hur de kan lämna klagomål. Någon samlad uppföljning eller analys av klagomål på övergripande nivå bedrivs inte. Av årsredovisningen 2025 framgår att resultaten från brukarundersökningarna som visar en försämring i möjligheten att framföra synpunkter och klagomål inom både särskilda boenden och hemtjänsten. Det framgår inte om någon analys av orsakerna har genomförts eller om nämnden har vidtagit åtgärder med anledning av resultatet. 6.5.3 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden endast delvis säkerställt att det finns strukturer för att ta emot, utreda och analysera klagomål och synpunkter i syfte att utveckla kvaliteten. Vi konstaterar att det finns en fastställd rutin för arbetet med klagomål och synpunkter. Av rutinen framgår en ansvars- och processbeskrivning av arbetet med inkomna klagomål och synpunkter. Av ledningssystemet framgår det hur uppföljning av dessa ska ske och rapporteras till nämnden. Vi noterar att nämnden har fått uppföljning och att det finns registrerade klagomål och synpunkter. Däremot framkommer att en stor del av inkomna klagomål och synpunkter inte registreras. Därtill saknas ett systematiskt arbete med analys av inkomna klagomål och synpunkter samt åtgärder för att utveckla kvaliteten utifrån dessa. 18 Socialnämnden 2025-02-18 §18 19 Socialnämnden 2025-05-21 §77 20 Socialnämnden 2025-09-16 §109 21 Socialnämnden 2025-12-16 §157 Page 16 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.6 MISSFÖRHÅLLANDEN/ LEX SARAH 6.6.1 Ansvar Av riktlinjer för hantering av avvikelser framgår att SAS ansvarar för att utreda rapporterade missförhållanden enligt Lex Sarah, samt att anmäla allvarliga händelser till IVO. 6.6.2 Rutin I rutin för hantering av avvikelser22 framgår att alla som arbetar inom socialtjänsten har en skyldighet att omedelbart rapportera fel, brister och missförhållanden inom den egna verksamheten. Samtliga avvikelser ska rapporteras i avvikelsesystemet. Av rutinen framgår att det är enhetschef som generellt tar emot avvikelserapporter och ansvarar för att utan dröjsmål bedöma avvikelsens allvarlighetsgrad, vidta nödvändiga åtgärder samt planera och genomföra eventuella långsiktiga åtgärder. För att underlätta bedömningen av hur allvarlig en avvikelse är finns en fastställd gradering av allvarlighetsgrad och sannolikhet i rutinen. Allvarlighetsgraden delas in i hög, betydande, måttlig och mindre. I intervjuerna framgår att bedömningen av allvarligare missförhållanden och Lex Sarah-relaterade händelser sker av legitimerad personal när det gäller HSL-avvikelser. Vid missförhållanden enligt SoL eller risk för sådana ansvarar SAS för utredningen, och tar över processen från början till slut. När en händelse bedöms utgöra ett missförhållande eller en påtaglig risk ansvarar SAS även för att utreda händelsen genom analys av hur avvikelsen kunde inträffa, utifrån följande frågor: • Finns det brister i skriftlig och muntlig kommunikation? • Finns det brister i utbildning och kompetens? • Finns det brister i den fysiska och psykiska arbetsmiljön? • Finns det brister i processer och rutiner? När orsakerna är identifierade ska SAS och enhetschef ta fram konkreta och realistiska åtgärder med tidsplan. Målet är att förbättra kvaliteten, där effekterna ska kunna mätas och utvärderas. 6.6.3 Uppföljning och tillämpning av rutin för Lex Sarah Av rutinen framgår att SAS ansvarar för att kommunicera färdigställda lex Sarah-utredningar om missförhållanden till enhetschef och verksamhetschef. Enhetschef ska ta upp utredningarna på APT med berörd arbetsgrupp och vid behov i ledningsgrupp. Nämndsekreterare ansvarar för att informera nämnden om pågående utredningar. Vid genomgång av protokoll framgår totalt tre inrapporterade lex Sarah under året. Det framkommer att HR kan kopplas in om personal varit inblandad, och att åtgärder som att tillfälligt dra in en delegering förekommer vid allvarligare händelser. 22 Rutin för hantering av avvikelser enligt SoL och LSS 2025-01-22 Page 17 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets De intervjuade beskriver att det finns en fast och enhetlig struktur för hur handlingsplaner ska tas fram. Samtidigt framgår att handlingsplaner endast upprättas inom ramen för utredningarna när det bedöms nödvändigt. När handlingsplaner tas fram hanteras de av ansvarig chef, som ansvarar för att åtgärder genomförs och avslutas i systemet. Det saknas dock detaljerade rutiner som reglerar hur detta arbete ska ske. 6.6.4 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt att det finns ett systematiskt arbetssätt för att hantera rapportering, utredning och åtgärder vid missförhållanden eller risker för sådana. Vi konstaterar att det finns fastställda riktlinjer och en rutin för arbetet med missförhållanden enligt lex Sarah. Av dessa framgår ansvarsfördelning och arbetsprocess för arbetet med rapportering, utredning och åtgärder. Inkomna rapporter utreds och nämnden informeras om pågående utredningar. Även om vi bedömer att det finns ett systematiskt arbete för att hantera varje enskild rapport så saknas ett systematiskt arbete med analyser av dessa på en aggregerad nivå. Dessa analyser skulle kunna omsättas i mer övergripande åtgärder för att utveckla kvaliteten generellt och inte bara utifrån varje enskild rapport. 6.7 KOMPETENSSÄKRING I KVALITETSARBETET Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) ska den som bedriver socialtjänst säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Sjukvårdspersonalen är i sin tur skyldiga att se till att patientsäkerheten upprätthålls. Nämnden ska arbeta systematiskt med kompetensförsörjning och kompetensutveckling för att verksamheten ska kunna uppfylla sitt uppdrag och möta individens behov. I avsnitten nedan beskrivs hur verksamheterna arbetar med att säkerställa personalens kompetens avseende kvalitetsarbetet. 6.7.1 Rutiner Kvalitetsledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att personalen har den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter samt att de fortlöpande ges förutsättningar för kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. I ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskrivs att rutiner för rekrytering tas fram och följs av förvaltningschef, enhetschef och områdeschef. Introduktionsprogrammet ska uppdateras årligen av ledningsteamet och ansvariga chefer hanterar rutiner för kompetensutveckling och medarbetarsamtal. MAS och SSK ansvarar för rutiner kring HSL-delegering, och bemanningsrutiner följs upp löpande av förvaltningschef, verksamhetschef och områdeschef. Medarbetarsamtal ska ske en gång per år. Page 18 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets När det gäller introduktion och kompetenssäkring vid nyanställning har vi inom ramen för granskningen tagit del av en checklista vid inskolning23. Punkterna som ska gås igenom i denna introduktion omfattar i huvudsak grundläggande omvårdnadsprocesser, rutiner och arbetssätt, men inte tex avvikelserutiner, rutiner för missförhållanden, klagomål och synpunktshantering. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår att en tvådagars introduktionsutbildning för ny personal i äldreomsorgen implementerats. Utbildningen omfattar bland annat lagstiftning, hygien, geriatrisk vård, rehabiliterande förhållningssätt, kognitiv sjukdom/demens, BPSD24 och bemötande samt palliativ vård. 6.7.2 Individuella utvecklingsbehov Vi har tagit del av mall för medarbetarsamtal som ska genomföras en gång per år. Mallen handlar om att följa upp uppdrag, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, både utifrån året som gått och med fokus på framtida utveckling. Den tar upp hur medarbetaren har haft det, vad som fungerat bra eller mindre bra, vilka förutsättningar som funnits och vilken återkoppling som behövs. Den behandlar också medarbetarens framtida utveckling, kompetensbehov, styrkor, förbättringsområden och eventuella ambitioner att utvecklas inom andra uppdrag. Vidare ingår frågor om engagemang, ansvar och samarbete, inklusive förväntningar på medarbetaren, behov från chefens sida, ledarskap, samarbetsförmåga och delaktighet. Intervjuerna visar att verksamheten saknar ett samlat system för att följa upp vilka utbildningar personalen genomfört. I dag används manuella lösningar som excelfiler eller lokala listor, vilket innebär att cheferna inte kan säkerställa personalens kompetens över tid. Detta har lyfts som ett bristområde internt, och ett arbete pågår med att ta fram en digital utbildningsmodul och ett mer strukturerat utbildningsårshjul för att samla utbildningar och möjliggöra uppföljning. Det beskrivs i intervjuerna att utbildningssjuksköterskans uppdrag främst handlar om att stärka hemtjänstpersonalens grundläggande och praktiska kunskaper inom vård och omsorg. Uppdraget omfattar återkommande utbildningar inom medicinska moment, bemötande, basala hygienrutiner och andra delar som är centrala för arbetet. Exempel på utbildningar som genomförs är läkemedels- och insulinhantering, basal hygien, bemötande utifrån äldreomsorgens nationella värdegrund, hud- och sårvård samt hantering av akuta situationer såsom ABCDE25. Utbildningsinsatser genomförs både planerat och vid behov, och syftar till att skapa en mer enhetlig och strukturerad kompetensnivå i hela verksamheten. Arbetet ingår också i ett pågående utvecklingsarbete där utbildningar ska samlas i en gemensam struktur och på sikt kunna följas upp digitalt. 23 Checklista vid inskolning- Inskolningsprogram för omvårdnadspersonal i Timrå kommun 24 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 25 Ett strukturerat omhändertagande av en patient Page 19 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 6.7.3 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden endast delvis har ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa att personalen har kompetens vad gäller kvalitetsarbetet i verksamheten. Bedömningen grundas på att det finns rutiner för introduktion, kompetensutveckling och medarbetarsamtal. Vi noterar dock att det inte av introduktionsmaterialet tydligt framgår att kvalitetsfrågor ingår. Av intervjuer framgår att det genomförs vissa utbildningar som påverkar kvaliteten i verksamheten, men att det inte genomförs utbildningar avseende specifikt frågor som gäller avvikelsehantering, klagomål och synpunkter eller rutiner enligt lex Sarah. Vi konstaterar även att det saknas överblick över vilka utbildningar personal som genomfört. En annan viktig del avseende kompetensfrågan är lättillgängliga och tydliga rutiner i arbetet. Som vi beskrivit i avsnitt 6.2.1 bedömer vi att det föreligger brister avseende denna del. 6.8 ÅTERRAPPORTERING Av intervjuerna framgår att nämnden löpande får del av resultaten i kvalitetsarbetet. Nämnden får kvartalsvisa sammanställningar av avvikelser inom både SoL och HSL, samt en årlig patientsäkerhetsberättelse med analys av risker och händelser. Nämnden informeras också om pågående Lex Sarah-ärenden via nämndsekreteraren. Därutöver har nämnden informationspunkter från verksamhetschefer vid varje möte. Information om klagomål redovisas indirekt genom avvikelserapporter och i patientnämndens årliga redovisning. Vi kan konstatera av genomgång av socialnämndens protokoll26272829 att nämnden återkommande får redovisningar av avvikelser enligt HSL, SoL och LSS samt inkomna klagomål och synpunkter. Nämnden får även information om Lex Sarah i form av både samlade kvartalsrapporter och enskilda ärenden när sådana uppstår. 6.8.1 Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden endast delvis säkerställt att det sker en ändamålsenlig återrapportering om kvaliteten i hemtjänstverksamheten till nämnden. Vi kan konstatera att nämnden återkommande får ta del av rapportering om avvikelser samt inkomna klagomål och lex Sarah-ärenden, både i form av kvartalsvisa sammanställningar och enskilda utredningar. Samtidigt noterar vi att det saknas en samlad kvalitetsberättelse eller motsvarande, som sammanför dessa delar i en övergripande och strukturerad analys. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter bör sådan sammanställning och analys organiseras så att mönster och utvecklingsområden kan följas över tid. 26 SN 2025-05-21 §77 27 SN 2025-09-16 §107 28 SN 2025-10-14 29 SN 2025-12-16 §157 Page 20 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Granskning av kvalitetsarbetet inom hemtjänsten| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden endast delvis har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom hemtjänstverksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi socialnämnden att: • Upprätta och besluta om ett uppdaterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån gällande föreskrifter, se avsnitt 6.2.1. • Tillse att det finns rutiner för arbetet med egenkontroller, se avsnitt 6.3.1. • Säkerställa att avvikelser analyseras och leder till att kvaliteten förbättras, se avsnitt 6.4.5. • Säkerställa att klagomål och synpunkter registreras, analyseras och används i förbättringsarbetet, se avsnitt 6.5.3. • Säkerställa att rapporterade missförhållanden och risker för missförhållanden analyseras och används som underlag i förbättringsarbetet, se avsnitt 6.6.4. • Säkerställ att det finns rutiner för arbetet med att systematiskt erbjuda och säkerställa kunskap om kvalitetsledningssystemet i verksamheten, se avsnitt 6.7.5. • Överväg att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse, se avsnitt 6.8.1. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Joakim Hackström Larsson Tina Öman Lena Medin Verksamhetsrevisor Verksamhetsrevisor Certifierad kommunal revisor Page 21 of 21 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." TINA ÖMAN LENA MEDIN Verksamhetsrevisor Certi(cid:839)erad kommunal revisor Serienummer: 774a1fa0a6c2c9[…]927fd3b25a135 Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a IP: 46.162.xxx.xxx IP: 217.209.xxx.xxx 2026-04-21 12:58:46 UTC 2026-04-21 13:18:07 UTC Joakim Hackström Larsson INGER NYHMAN Verksamhetsrevisor Vice ordförande Serienummer: 285ca3512a48bf[…]7db8136a1b3f1 Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 IP: 46.162.xxx.xxx IP: 90.232.xxx.xxx 2026-04-21 13:29:41 UTC 2026-04-21 13:57:16 UTC Keijo Birk Johannes Ojala Ordförande Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-26 17:02:13 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 8QYYB-4WHVT-EGIUK-QZFA3-52JBJ-54CVU :lekcyntnemukod oenneP Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10

§ 124 Rapportering av ej verkställda beslut - 2026 kv 2 SN/2026:16 Beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna rapporter för överlämning till kommunfullmäktige respektive revisorer. Ärendet Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6 f-i §§ rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 § (bistånd), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser). Rapportering skall göras kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapport skall även lämnas till revisorer. Statistikrapport ska lämnas till fullmäktige. Förvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat till IVO inom föreskriven tid. Under kvartal 2 har fler ärenden verkställts eller avslutats än vad som har tillkommit. Inom LSS-området finns nu tre pågående ärenden, inom äldreomsorgen är det fyra och individ- och familjeomsorg har sju ärenden att lösa. Det har dock aviserats att några ärenden möjligen har lösningar på väg. Lika som tidigare så är det främst behov av kontaktperson/kontaktfamilj som är svårt att tillgodose. Beslutsunderlag Rapport KF 2026 kv 2 Rapport revisorer 2026 kv 2 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Revisorer Expedieras digitalt. 1 Socialförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Christina Hjalte 2026-08-28 SN/2026:16 Kommunfullmäktige Rapportering ej verkställda beslut, 2026 kv 2 Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) kap 34 § 1 rapportera alla gynnande beslut enligt SoL, kap 11 § 1 (insatser för personliga behov) eller kap 12 § 1 (insatser för ekonomiska behov), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet till inspektionen för vård och omsorg (IVO och till revisorer. Socialnämnden ska lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige enligt socialtjänstlagen (SoL) kap 34 § 3. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser för särskilt stöd och särskild service). Socialförvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat: Ej verkställda beslut Nya/avbr. Återrapp. Verkst/Avsl. Summa LSS Funktionshindrade 1 2 1 4 SoL Funktionshindrade 0 0 0 0 SoL Äldreomsorg 2 2 3 7 SoL Individ- och familjeomsorg 0 7 2 9 2026, kvartal 2 3 11 6 20 2026, kvartal 1 3 14 4 21 2025, kvartal 4 7 11 4 22 2025, kvartal 3 8 7 9 24 Ej verkställda beslut senaste kvartalet Verks. Beslut Avbr. Dagar Typ av beslut Skäl ej verkställt Återrapporterade IFO 240314 838 Kontaktfamilj Har specifika önskemål LSS 240531 760 Kontaktperson Personalrelaterade skäl IFO 240801 698 Kontaktperson Personalrelaterade skäl ÄO 250415 441 Särskilt boende Tackat nej LSS 250428 428 Kontaktperson Tackat nej IFO 250517 409 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250729 336 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250729 336 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl ÄO 250815 319 Särskilt boende Har specifika önskemål IFO 250819 315 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250819 315 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-16 32 99 2 Socialförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Christina Hjalte 2026-08-28 SN/2026:16 Verks. Beslut Avbr. Dagar Typ av beslut Skäl ej verkställt Nya ÄO 260128 153 Särskilt boende Tackat nej LSS 260220 130 Kontaktperson Personalrelaterade skäl ÄO 260401 90 Särskilt boende Tackat nej Socialförvaltningen Christina Hjalte Nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-16 32 99 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-19 /Ärendebeteckni ng/ Lägesbeskrivning för kommunstyrelsens uppsikt och samordning enligt styrmodell 2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Godkänna lägesbeskrivningen och lägga den till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen har uppdragit till kommunchefen att månatligen återkomma med lägesbeskrivning, utifrån kommunstyrelsens uppsikt och samordning av kommunens verksamhet och ekonomiska ställning. Upplägget bygger på den styrmodell som kommunfullmäktige har antagit och den informationsmodell som har utvecklats och prövats för kommunfullmäktige under verksamhetsåret 2020. Lägesbeskrivningen utgörs av utblickar och exempel från verksamheterna, ett ekonomiskt resultat som inte är närmare analyserat och utgörs inte av någon prognos. Underlaget är inte behandlat av andra nämnder. Det är att betrakta som kommunchefens lägesbeskrivning, och utgör ett underlag för kommunstyrelsens löpande samordning och uppsiktsplikt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-19 /Ärendebeteckni ng/ Redovisning av inköpsarbetet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Kommunledningskontoret informerar om inköpsarbetet. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-09-28 /Ärendebeteckni ng/ Delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Beslutsnummer Beslutsdatum Beskrivning Delegat KS DEL/2026 § 19 2026-08-31 Beslut om belägenhetsadress enligt lag Stadsarkitekt om lägenhetsregister (SFS 2006:378) 10-11 §§ KS DEL/2026 § 20 2026-09-17 Utökad låneram KS DEL/2026 § 21 2026-09-17 Beslut om belägenhetsadress Stadsarkitekt KS DEL/2026 § 22 2026-09-29 Yttrande gällande mindre KS ordförande avvikelse mot detaljplan för vägplan E4, Bye och Krånge, Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, Timrå kommun. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-09-28 /Ärendebeteckni ng/ Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet Beteckning Beskrivning Datum KS/2026:110 2026-08-27 Protokoll 3 TVAB, 2026-09-08 signerad KS/2026:75 2026-09-15 Protokoll Styrelsemöte 2026-09-23 Torsboda Industrial Park AB signed KS/2026:158 E.ONs nätutvecklingsplan 2027–2036 2026-09-21 lanserad KS/2026:365 HyGen STG - Stabil Energilösning 2026-09-15 KS/2026:365 HyGen STG - AURELIUS 2026-09-15 Deck(Ametrust) KS/2026:365 HyGen STG - Bild Hygen Österrike 2026-09-15 KS/2026:365 HyGen STG - Datacenter 2026-09-15 KS/2026:365 HyGen STG - Nevada 2026-09-15 KS/2026:365 HyGen STG - Power Plant 2026-09-15 Competitive & Comparative Advantage Assessment For Data Centre Applications — Energy & Water Cooling KS/2026:365 HyGen-STG -Technical-Report (2) 2026-09-15 KS/2026:158 Hållbar Samhällsomställning HSO - 2026-09-11 Halvårsrapport 20251101-20260430 KS/2026:103 Protokoll styrelsemöte 2026-09-18 2026-09-23 Timrå Invest AB signed KS/2026:31 Protokoll styrelsemöte Midlanda 2026-09-24 Fastigheter AB 2026-09-17_.docx KS/2026:31 Protokoll styrelsemöte Midlanda 2026-09-24 Flygplats AB 2026-09-17_.docx KS/2026:35 Protokoll Överförmyndarnämnden 2026-09-22 Mitt 2026-09-18 KS/2026:35 Protokollsutdrag från 2026-09-22 Överförmyndarnämnden Mitt sammanträde den 2026-09-18 - Sammanträdesplan för Överförmyndarnämnden Mitt 2027 KS/2026:35 Sammanträdesplan för 2026-09-22 Överförmyndarnämnden Mitt 2027

§ 126 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter KS/2026:218 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Att utreda var solceller och batterilagring bäst sker på kommunala fastigheter. Att i samband med nybyggnation, ombyggnation och renoveringar installera solceller med batterilagring på kommunensfastigheter. Att inom ramenför det kommunala uppdraget verka för att eventuella skatter och avgifter som motverkar installerande av solceller och batterilager i kommunala fastigheter minskas eller avskaffas. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-05-29 KS/2026:218 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Att utreda var solceller och batterilagring bäst sker på kommunala fastigheter. Att i samband med nybyggnation, ombyggnation och renoveringar installera solceller med batterilagring på kommunensfastigheter. Att inom ramenför det kommunala uppdraget verka för att eventuella skatter och avgifter som motverkar installerande av solceller och batterilager i kommunala fastigheter minskas eller avskaffas. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 28 maj 2026 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S), vice ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare Frånvarande: Niklas Edén (C) 1. Kungörelsen 4. Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjlighet till installationer av solceller och batterilagring på kommunala fastigheter Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Motiontill Fullmäktige Vänsterpartiet Vid senaste fullmäktige togs beslut om atthöjaberedskapen vid de kommunala köken. Fullmäktigebeslutade ocksåatt avsättamedel attrenovera ishallen. Detstår i ochmedIsraels ochUSA-s krig motIran alltmer klart atttillgången på olja inte är en självklarhet. Vi kan ocksåkonstatera attde av människan skapade klimatförändringarna ocksåkan påverkavårtillgång till el. Ett förändratnederbördsmönster gör vattenkraften mer osäker. I dagarna fick SCAtillgång tillmer el för sinnya anläggning och förhoppningsvis fårvi också en etablering i Torsboda. Torsbodakommerockså attdra el. För atthöjavårberedskap och förall del ocksåhållanere elpriserna i Timråbörkommunen göra sitt för attbåde görabesparingar ochhöjaproduktionen. I sambandmed ombyggnationen avkommunens kök ochishallen ska därförTimråkommun installera solceller, medbatterilagringpå dessabyggnader samtutredapåvilka andrakommunala fastigheter dettalåter sig göras. Att utreda var solceller och batterilagring bäst skerpåkommunala fastigheter. Atti samband med nybyggnation, ombyggnation ochrenoveringar installera solcellermed batterilagringpåkommunensfastigheter. Att inom ramenför detkommunalauppdragetverka för att eventuella skatter och avgifter sommotverkar installerande av solceller ochbatterilageri kommunalafastigheterminskas eller ayskafias. MandOhyM. Knders Fagerblom Vänsterpartiet. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:500 teknikförvaltningen Motion från Anders Fagerblom (V) - Utredning av havsbadplatser i Vivsta och i Söråker - Kultur- och tekniknämndens yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Bifalla motionen. Ärendet En motion från Anders Fagerblom (V) angående utredning av havsbadplatser i Vivsta och i Söråker har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 föreslå att motionen bifalles. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-06-08 § 127 Motion från Anders Fagerblom (V) Motion Yttrande Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 § 80 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 127 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utredning av havsbadplatser i Vivsta och i Söråker KS/2026:219 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Att göra badplatser tillgängliga för hushåll utan bil eller bara för de som enkelt vill komma till stranden skulle höja livskvaliteten för många och Timrås attraktionskraft. Att undersöka lämpliga platser för familjevänliga badplatser i Vivsta och Söråker. Att utreda Kostnaderna att anlägga familjevänliga badplatser i Söråker och Vivsta. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-05-28 KS/2026:219 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utredning av havsbadplatser i Vivsta och i Söråker Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Att göra badplatser tillgängliga för hushåll utan bil eller bara för de som enkelt vill komma till stranden skulle höja livskvaliteten för många och Timrås attraktionskraft. Att undersöka lämpliga platser för familjevänliga badplatser i Vivsta och Söråker. Att utreda Kostnaderna att anlägga familjevänliga badplatser i Söråker och Vivsta. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 28 maj 2026 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S), vice ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare Frånvarande: Niklas Edén (C) 1. Kungörelsen 5. Motion från Anders Fagerblom (V) - Utredning av havsbadplatser i Vivsta och i Söråker Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Motiontill Fullmäktige Vänsterpartiet Timråkommun ligger vid havet och det finns gott om sjöar. Det finns dock ingabadplatser i havetvidkommunens tätbebyggda områden. För attnå de badplatser som finns är flertalet beroende avbil. Det går inte buss och det är för de flestaför lång att cykla, änmindre gå. Attgörabadplatsertillgängliga förhushåll utanbil ellerbara för de som enkelt vill komma till stranden skulle höja livskvaliteten förmånga och Timrås attraktionskraft. Attundersöka lämpliga platserför familjevänligabadplatser i Vivsta och Söråker AttpiredaKostyadgrna att anlägga familjevänligabadplatser i Söråker och Vivsta. ia Mandate fagelblera Vänsterpartiet Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:501 teknikförvaltningen Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager - Kultur- och tekniknämndens yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anders Fagerblom (V) angående utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 föreslå att motionen avslås. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2026-06-08 §128 Motion från Anders Fagerblom (V) Motion Yttrande Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §79 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 128 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager KS/2026:220 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-05-28 KS/2026:220 Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anders Fagerblom (V) föreslår i motion; Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 28 maj 2026 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S), vice ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare Frånvarande: Niklas Edén (C) 1. Kungörelsen 6. Motion från Anders Fagerblom (V) - Utreda möjligheten för allmänheten att lagra el i kommunala batterilager Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Motiontill Fullmäktige Vänsterpartiet Sedan 1 januari 2022 är dettillåtet att dela egenproducerad solel mellannärliggande fastigheter genom interna lågspänningsnätutankrav pånätkoncession. I Tyskland går detalldeles utmärkt att koppla in sin egen solpanel direkti vägguttaget för att på så sättminska sina kostnader för el. I Sverige går detav någon anledning inte. Många fastighetsägare harmöjlighet att sättaupp solpaneler, mennyareglerhar gjort det svårt att få investeringen att gåihop ommaninte själv installerarbatterilagring. Batterilagring har sina stora fördelar dåmankanplockautelen då elen är dyr och belastningenpå elnätet minskar. Nyareglerkräver dock attbatterierplaceras i en brandcell vilket ärbåde kostnads- somutrymmeskrävande Timrå kommunhar storamöjligheter att installera solceller på sinabyggnader ochbygga batterilagring i fastigheterna. Dessabatterierborde kunna samordnas mednärliggande privata fastigheter. Amöjlliighetieni allmänheten attlagra el i kommunala batterilager. FU ders pe?by Vänsterpartiet Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Sandra Högman- 2026-08-27 KS/2025:248 Nordin Motionssvar - Motion från Mats Wallin (SD) Timrå kommun måste uppdatera sin hemsida så att den blir mer användarvänlig Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet Matts Wallin (SD) har inkommit med en motion om att Timrå kommuns webbplats behöver förbättras. Motionären lyfter bland annat problem med webbplatsens sökfunktion, struktur och användarvänlighet. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunledningskontorets yttrande Den nuvarande webbplatsen är omkring sju år gammal och bygger på tekniska och strukturella förutsättningar som begränsar möjligheterna att göra mer omfattande förändringar. För att åstadkomma den typ av förbättringar som motionen efterfrågar skulle kommunen behöva ta fram en ny webbplats. Att ta fram en helt ny webbplats är ett omfattande arbete som kräver både ekonomiska och personella resurser. Arbetet behöver föregås av en förstudie och bedöms bland annat kräva externa konsulter och en projektanställning. Därutöver tillkommer kostnader för utveckling, design och teknisk implementering. Förvaltningens preliminära bedömning är att en ny webbplats skulle innebära en investering på mellan 3 och 4 miljoner kronor. Den faktiska kostnaden, liksom projektets omfattning och resursbehov, behöver utredas närmare inom ramen för en förstudie. Mot den bakgrunden bedömer förvaltningen att en ny webbplats är nödvändig för uppnå motionärens intentioner. Det finns dock inte ekonomiska förutsättningar för en sådan satsning inom nuvarande budget. Arbetet med den befintliga webben behöver därför tills vidare fokusera på de åtgärder som är möjliga och nödvändiga inom nuvarande tekniska förutsättningar, framför allt för att förbättra den digitala tillgängligheten och uppfylla gällande lagkrav. Beslutsunderlag Motionen Minnesanteckningar från presidiet. Protokollsutdrag till: Mats Wallin (SD) Peter Ekström Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-08-25

§ 130 Delårsrapport 2 2026 (ÖN-2026-00024-4) Beslut Överförmyndarnämnden Mitt beslutar att godkänna delårsrapport 2, 2026, att överlämna delårsrapport 2, 2026 till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Delårsrapport 2 2026 följer upp nämndens budget och verksamhetsplan för 2026. Beslutsgång Ordförande Klara Hedin (V) konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är överförmyndarkontorets, detta blir också överförmyndarnämnden Mitts beslut. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2 2026 • Delårsrapport 2 2026 Överförmyndarkontoret utkast 1. • 2608 Månadstabeller ÖFN _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Dnr Överförmyndarkontoret 2026-09-10 ÖN-2026-00024-4 Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef Delårsrapport 2 2026 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna delårsrapport 2, 2026 att överlämna delårsrapport 2, 2026 till samtliga samverkande kommuner. Ärendet Delårsrapport 2 2026 följer upp nämndens budget och verksamhetsplan för 2026. Bakgrund Enligt Sundsvalls kommuns regler för styrning och uppföljning ska nämndens ekonomi följas upp i två delårsrapporter och en årsrapport. Ärendets tidigare handläggning Nämndens budget fastställdes den 2026-10-24 (ÖN-2025-00113-4). Verksamhetsplanen för 2026 fastställdes den 2025-11-21 (ÖN-2025- 00156-2). Förvaltningens överväganden Verksamhet Nämndens grunduppdrag och nämndsmål • Den genomsnittliga handläggningstiden för entledigande av en god man/förvaltare ska minska. • Andelen gode män och förvaltare som blir entledigade inom 6 månader ska öka. • Andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka. • Bibehålla en hög granskningsnivå rörande inlämnad ekonomisk redovisning. Handläggningstiderna har minskat och andelen ärenden som löses inom sex månader har ökat, vilket visar en positiv utveckling i rekryteringsarbetet. Granskningen av årsräkningar följer fastställda rutiner men har försämrats något jämfört med föregående år, främst på grund av frånvaro och nyrekryteringar. Verksamheten bedöms uppnå målen för 2026. Kommunfullmäktiges mål Ett Sundsvall som håller ihop • Hela kommunkoncernen ska arbeta med insatser för att uppnå nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En kommun för Sundsvallsborna • Förutsättningarna för att hantera kriser och höjd beredskap ska vara god. • Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för sina anställda. • Digitalisering och AI ska vara en integrerad del av kommunkoncernens verksamhetsutveckling för att bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv verksamhet. Verksamheten har ett strukturerat arbetsmiljöarbete och arbetar aktivt för att skapa en god arbetsmiljö med utrymme för återhämtning. Sjukfrånvaron har ökat under perioden, vilket har påverkat bemanningen och krävt tillfälliga resursförstärkningar. Ekonomi För 2026 lämnar överförmyndarnämnden en prognos som motsvarar budget. I delårsrapportens bilaga 1 redovisas åtta tabeller för verksamheten. Tabell 1–4 redovisas nämndens verksamhet exklusive ensamkommande barn (EKB). Resultatet för EKB redovisas i tabell 5–8. För perioden januari–augusti 2026 redovisar verksamheten ett positivt resultat på 0,8 mnkr. Exklusive verksamheten för ensamkommande barn uppgår resultatet till 1,02 mnkr, där intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna överstiger budget med 321 tkr, medan övriga kostnader understiger budget med 1,34 mnkr, vilket sammantaget ger ett positivt resultat. Den politiska nämnden redovisar ett överskott på 156 tkr, främst till följd av lägre personal- och övriga kostnader. Kontoret redovisar ett överskott på 993 tkr. Trots något högre personalkostnader, som bland annat beror på tillfällig personalförstärkning under en period med hög arbetsbelastning, är övriga kostnader betydligt lägre än budget. Under hösten planeras vissa satsningar och inköp av externa tjänster, vilket väntas öka kostnaderna. Verksamheten Förvaltare och gode män redovisar ett underskott på 128 tkr, men bedöms hålla budget vid årets slut eftersom arvodes- och kostnadsersättningar varierar över året. Hittills har 90 procent av de inkomna årsräkningarna granskats och arvode har begärts i 74 procent av de granskade räkningarna. Kommunens andel av arvodeskostnaderna är 24 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Ensamkommande barn i Sundsvall, Timrå, Nordanstig och Ånge redovisar samtliga mindre underskott, främst på grund av låga eller uteblivna intäkter och personalkostnader. Enligt avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026) ska varje kommun stå förr de nettokostnader som rör den egna kommunens ensamkommande barn. En kostnad uppstår i samband med att en redovisningsräkning är granskad och arvoderad. Intäkter uppstår i samband med att ett nyanlänt ensamkommande barn blir hänvisad till en medlemskommun och den kommunen får en schablonersättning från migrationsverket. Av schablonersättningen ska medlemskommunen tilldela nämnden 36 %. Detta sker också i det fall ett barn får uppehållstillstånd. Om det i slutet av året är ett underskott gällande ensamkommande barn ska nämnden fakturera respektive medlemskommun. Detta ska dock inte ske om nämnden har ett ekonomiskt överskott för verksamheten exkl. ensamkommande barn. Då ska överskottet först tillgodoräknas respektive kommun och avräknas mot kommunens underskott, gällande ensamkommande barn, innan eventuell fakturering sker. För mer detaljerad information se bilaga Delårsrapport 2 2026, Överförmyndarkontoret. Styrdokument och juridik Avtal om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026). Reglemente för Sundsvall. Ånge, Nordanstig och Timrå kommuners gemensamma överförmyndarnämnd. Styr- och ledningsmodell för Sundsvalls kommunkoncern (KS.2021– 00507). Sundsvalls kommuns mål och resursplan 2025–2026 med plan för 2027– 2028 (KS-2024-00687-1) Kommunallagen 9 kap. 26§ Kommunallagen 11 kap. 10§ Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ärendet följer upp nämndens ekonomi under 2026. Verksamheten bedrivs inom ekonomisk ram. Social hållbarhet Hur nämnden bedriver sin verksamhet påverkar kommunens arbete med social hållbarhet. Nämnden har en viktig uppgift att rekrytera, utbilda och utöva tillsyn över ställföreträdare, dvs gode män, förvaltare, gode män för ensamkommande barn, förordnade förmyndare och förmyndare. För enskilda kan det vara helt avgörande att det finns en god man som hjälper den enskilde, som inte själv har förmåga, att bevaka hens ekonomiska, rättsliga och personliga intressen. En god man kan ha en avgörande roll för att minska isoleringen för en äldre person. Exempelvis genom att ansöka om olika insatser som den äldre personen har rätt till, men saknar förmåga att själv ansöka om, såsom annat boende, färdtjänst. Det kan även röra sig om andra aktiviteter såsom medlemskap i föreningar eller deltagande på olika kulturella evenemang. För personer med funktionsvariationer kan en god man bidra till att personen får en meningsfull vardag. En god man kan hjälpa personen att ansöka om daglig verksamhet eller stötta personen att söka arbete. Genom stödet av en god man säkerställs att den enskilde får den ersättning hen har rätt till, exempelvis lön, pension eller annan ekonomisk ersättning. Gode mannen kan också bidra till att bryta isoleringen och öka delaktigheten i samhället. Exempelvis ansöka om kontaktperson och/eller uppmuntra och möjliggöra deltagande av olika aktiviteter såsom idrott, kultur eller något annat som personen är intresserad av. Gode männens insatser påverkar de svagaste i samhället och bidrar till att andelen som lever i ekonomisk utsatthet minskar. Detta sker genom att hjälpa enskilda till rätt ekonomiska ersättningar, hantera uppkomna skulder, upprätta en budget och hjälpa till att betala löpande räkningar Nämndens verksamhet är viktig för att säkerställa att barn som saknar en förmyndare får en ställföreträdare, exempelvis ensamkommande barn. Det kan också vara barn som har en förmyndare som missköter förvaltningen av barnets egendom och det finns behov av en medförmyndare utses som säkerställer att barnets pengar förvaltas på ett bra sätt och kommer barnet till godo. Nämndes verksamhet, rekrytering, utbildning och tillsyn av ställföreträdare, bidrar således till att utjämna de sociala skillnaderna och ett mer hållbart socialt samhälle. Ekologisk hållbarhet Ärende bedöms inte påverka ekologisk hållbarhet. Landsbygdssäkring Ärendet bedöms inte påverka landsbygdssäkring. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sundsvalls kommun och samtliga samverkande kommuner. Förslag till uppföljning Ärendet följs upp i årsrapport 2026. Therese Samuelsson Östlund Överförmyndarchef 1 Överförmyndarkontoret Delårsrapport 2 2026 Fastställt av Överförmyndarkontoret 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning.............................................................................3 2 Nämndens grunduppdrag och nämndsmål.................................4 Grunduppdrag: Överförmyndarnämnden Mitt................................................4 3 Kommunfullmäktiges mål och nämndsmål.................................9 Kommunfullmäktiges mål: Ett Sundsvall som håller ihop..............................9 Kommunfullmäktiges mål: En kommun för Sundsvallsborna......................10 4 Ekonomi........................................................................................14 Resultaträkning............................................................................................14 Nettokostnad per verksamhetsområde........................................................14 Periodens resultat........................................................................................14 5 Medarbetare..................................................................................18 Minska sjukfrånvaron...................................................................................18 Antal medarbetare.......................................................................................19 Medelålder...................................................................................................19 3 1 Sammanfattning Verksamhet Handläggningstiderna för rekrytering av ställföreträdare har förbättrats och en större andel ärenden löses inom sex månader. Samtidigt kvarstår en hög efterfrågan, med 109 huvudmän som väntar på ställföreträdare. Granskningen av årsräkningar har gått långsammare än tidigare år och den genomsnittliga granskningstiden har ökat. Detta beror främst på introduktion av nya medarbetare, sjukfrånvaro, tjänstledigheter och förberedelser inför ny lagstiftning. Trots detta bedöms målet för 2026 kunna uppnås. Sjukfrånvaron har ökat under året, vilket har medfört behov av omfördelning av arbetsuppgifter och tillfällig personalförstärkning. Ekonomi För perioden januari–augusti redovisar verksamheten ett positivt resultat på 0,8 mnkr. Resultatet förklaras främst av lägre övriga kostnader än budget, vilket kompenserar för högre personalkostnader. Nämnden och Kontor redovisar positiva resultat, medan Förvaltare och gode män samt verksamheterna för ensamkommande barn har negativa budgetavvikelser. Under hösten planeras vissa kostnadsökande insatser, bland annat förstärkt handläggning genom externa tjänster. Sammantaget bedöms verksamheten hålla budget för helåret 2026. 4 2 Nämndens grunduppdrag och nämndsmål Grunduppdrag: Överförmyndarnämnden Mitt Beskrivning Det måste finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun. De uppgifter som ligger under överförmyndarnämnden kan inte läggas under någon annan nämnd. Överförmyndarnämnden Mitt ansvarar för överförmyndarverksamheten för Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstigs kommun. Överförmyndarnämnden är en kommunal förvaltningsmyndighet. Verksamheten är lagstyrd. Nämnden ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med rådande lagstiftning. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare i syfte att motverka rättsförluster för de svagaste i samhället, dvs underåriga och de som på grund av nedsatt hälsotillstånd inte själva kan bevaka sina personliga, ekonomiska och/eller rättsliga intressen. Överförmyndarnämnden ska i sin tillsyn särskilt se till att den enskildes tillgångar används till den enskildes nytta och nöje samt att de tillgångar som inte behövs ska placeras tryggt och med en skälig avkastning. Enligt lag har nämnden, förutom tillsynsuppdraget, även uppdrag att fatta beslut, ansöka, yttra sig, genomföra utredningar, rekrytera ställföreträdare, säkerställa att gode män och förvaltare erbjuds utbildning samt lämna statistik till länsstyrelsen. Verksamheten står under tillsyn av länsstyrelsen och JO. I föräldrabalken framgår de viktigaste bestämmelserna för överförmyndarnämnden men även andra lagar har stor betydelse för hur överförmyndarens verksamhet ska bedrivas, såsom förmyndarskapsförordningen, lagen om ensamkommande barn, förvaltningslagen, kommunallagen, offentlighet- och sekretesslagen ärvdabalken etcetera. God man Att få en god man är frivilligt och den enskilde, den så kallade huvudmannen, har alltid kvar sin bestämmanderätt. Om huvudmannen, inte klarar av att ge sitt samtycke krävs ett läkarintyg. Uppgifterna för den gode mannen kan variera. Det handlar oftast om att ta hand om den enskildes ekonomi, exempelvis att ombesörja att räkningar betalas, men också att den enskilde får rätt vård och boendeform samt det stöd från samhället som denne är berättigad till. Förvaltare Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd som kan genomföras mot den enskildes vilja. 5 Det krävs alltid att en läkare intygar att den enskilde inte kan vårda sig eller sin egendom. En förvaltare har större befogenheter än en god man och förvaltarskapet är begränsat och anpassat till behovet i varje enskilt fall. Förmyndare Förmyndare står under överförmyndarens tillsyn. Föräldrar är skyldiga att förvalta sina barns tillgångar på ett sätt som överensstämmer med föräldrabalken, vilket innebär att tillgångarna endast får användas för barnets nytta. Om barnets tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp är föräldrarna skyldiga att anmäla detta till överförmyndarnämnden och varje år lämna in redovisning som visar hur de förvaltar barnets egendom. Det förekommer också fall där det saknas en förmyndare eller förmyndaren har behov av stöd. I dessa fall kan en förordnad förmyndare förordnas. Ensamkommande barn Nämnden spelar en central roll för de ensamkommande barnen, där nämnden har till uppgift att tillsätta och utöva tillsyn över gode män. Nämndsmål: Den genomsnittliga handläggningstiden för entledigande av en god man/förvaltare ska minska Beskrivning Bristen på gode män och förvaltare medför långa handläggningstider vilket kan motverka huvudmannens intresse av ett fungerande ställföreträdarskap. Långa handläggningstider motverkar också gode mannens/förvaltarens intresse att kunna frånträda ett uppdrag som hen inte anser sig kunna fullgöra. Genom att korta handläggningstiderna för entledigande kan nämnden bidra till att gode män/förvaltare känner sig trygga att åta sig ett uppdrag. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Den genomsnittliga handläggningstiden beräknas utifrån de rekryteringar som har genomförts under de senaste 12 månaderna. För perioden september 2025 till augusti 2026 har den genomsnittliga handläggningstiden minskat med 88 dagar jämfört med årsskiftet. Jämfört med motsvarande period 2025 har handläggningstiden minskat med 107 dagar. Den 31 augusti 2026 väntade 27 gode män/förvaltare på att bli entledigade från sina uppdrag. Det är i princip samma nivå som vid motsvarande tidpunkt 2025, då 26 gode män/förvaltare väntade på att bli entledigade. Jämfört med den 31 augusti 2024 är nivån däremot betydligt lägre, då 49 gode män/förvaltare väntade på att bli entledigade. 6 Nämndsmål: Andelen gode män och förvaltare som blir entledigade inom 6 månader ska öka Beskrivning En viktig del i arbetet att rekrytera nya gode män och förvaltare, samt motivera befintliga gode män och förvaltare att åta sig ytterligare uppdrag, är att de ska känna sig trygga med att de kan bli entledigad inom överskådlig tid. Överförmyndarkontoret har som ambition att rekrytera en ställföreträdare inom 3 månader. Nämndens mål 2025 är att andelen gode män och förvaltare som blir entledigad inom 6 månader ska öka. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Andelen ställföreträdare som blir entledigade inom sex månader beräknas utifrån samtliga ställföreträdare som har väntat, eller väntar, på att bli entledigad under de senaste 12 månaderna. För perioden september 2025 till augusti 2026 har 42 procent av rekryteringsärendena lösts inom sex månader. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med årsskiftet, då andelen var 40 procent, och en ökning med sju procentenheter jämfört med motsvarande period 2025, då andelen var 35 procent. Rekryteringsärenden totalt, bytesärenden samt ansöknings- och anmälningsärenden Under 2026 har totalt 90 rekryteringsärenden lösts. Det är 25 färre än under motsvarande period 2025, men 10 fler än under motsvarande period 2024. Antalet lösta rekryteringsärenden ligger därmed på ungefär samma nivå som 2024. Nämndsmål: Andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka Beskrivning En viktig del i nämndens uppdrag är att rekrytera gode män och förvaltare. En god man eller förvaltares insatser påverkar de svagaste i samhället. En god man eller förvaltare kan vara den avgörande faktorn för att minska isoleringen och öka delaktigheten i samhället för den enskilde samt bidra till en mer stabil ekonomi. Överförmyndarkontorets ambition är att rekrytera en god man eller förvaltare inom 3 månader. Nämndens mål 2025 är att andelen huvudmän som får en god man eller förvaltare inom 6 månader ska öka. Målet avser rekryteringsärenden där Överförmyndarkontoret aktivt har rekryterat en god man eller förvaltare, dvs 7 inte i de fall där det inkommer förslag på ersättare i samband med ansökan om entledigande. Analys Andelen huvudmän som får en utsedd ställföreträdare beräknas utifrån samtliga huvudmän som väntar, eller har väntat, på att få en ställföreträdare under de senaste 12 månaderna. För perioden september 2025 till augusti 2026 har 36 procent av rekryteringsärendena lösts inom sex månader. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med årsskiftet, då andelen var 32 procent, och en ökning med sex procentenheter jämfört med motsvarande period 2025, då andelen var 30 procent. Den 31 augusti 2026 väntade 109 huvudmän på att få en ställföreträdare. Det är 26 fler än vid motsvarande tidpunkt 2025, då 83 huvudmän väntade på att få en ställföreträdare. Antalet är dock lägre än vid motsvarande tidpunkt 2024, då 122 huvudmän väntade på att få en ställföreträdare. Nämndsmål: Bibehålla en hög granskningsnivå rörande inlämnad ekonomisk redovisning Beskrivning Granskningen av ekonomiska redovisningar är en viktig del av nämndens tillsyn. Enligt lag ska en årsräkning vara inlämnad före den 1 mars. En sluträkning ska vara inlämnad inom en månad från att en ställföreträdare har frånträtt sitt uppdrag. I den ekonomiska redovisningen ska ställföreträdaren redovisa hur hen har förvaltat sin huvudmans ekonomi. Det är viktigt att granskningen inte drar ut på tiden. Genom en strukturerad och effektiv granskning kan eventuella missförhållanden upptäckas tidigt. En effektiv och rättssäker granskning innebär att granskningen sker strukturerat enligt nämndens granskningsrutin. Genom en genomarbetad struktur förhindras godtycklighet i granskningen och risken för att huvudmännen får en rättsförlust minskas. Förvaltningen har arbetat strukturerat och målinriktat med granskningsprocessen ett flertal år och handläggningstiden har minskat årligen. Nämndens mål innebär att granskningen av årsräkningar, sluträkningar och sluträkningar (byte) ska bibehålla en hög granskningsnivå vilket innebär att granskningen sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Analys Enligt Överförmyndarkontorets handläggningstider ska en årsräkning vara granskad senast sju månader efter att den inkommit. En komplett årsräkning, sluträkning eller sluträkning vid byte ska granskas inom två månader. Om räkningen inte är komplett begär överförmyndaren in en komplettering. I dessa 8 fall ska granskningen vara genomförd inom fyra månader. Granskningen av årsräkningar och sluträkningar, inklusive sluträkningar vid byte, genomförs enligt fastställda rutiner. Under 2026 har 76 procent av årsräkningarna lämnats in i tid, jämfört med 77 procent under 2025. Av de årsräkningar som lämnats in har 84 procent granskats före den 1 juli. Det är en minskning jämfört med motsvarande period 2025, då 88 procent hade granskats före den 1 juli, och 2024, då motsvarande andel var 92 procent. Totalt har 97,5 procent av årsräkningarna lämnats in under 2026, varav 90 procent har granskats. Motsvarande andel granskade årsräkningar var 92 procent under 2025 och 96 procent under 2024. Den genomsnittliga granskningstiden för perioden (R12) uppgår till 72 kalenderdagar. Det är 16 dagar längre än under motsvarande period 2025 och 17 dagar längre än under motsvarande period 2024. Granskningsresultatet för 2026 är lägre än föregående år, vilket bedöms bero på flera samverkande faktorer. Under perioden har verksamheten behövt introducera flera nya medarbetare samtidigt som partiella tjänstledigheter och sjukfrånvaro har påverkat handläggningskapaciteten. Därutöver har förberedelser inför införandet av ny lagstiftning tagit resurser i anspråk. Förvaltningens samlade bedömning är trots detta att målet för 2026 kommer att uppnås. 9 3 Kommunfullmäktiges mål och nämndsmål Kommunfullmäktiges mål: Ett Sundsvall som håller ihop Kommunfullmäktiges beskrivning av målet Vi vill se ett Sundsvall som håller ihop, utjämnar skillnader i levnadsvillkor och skapar möjligheter för varje individ att utvecklas. Därför bygger vi ett Sundsvall som ska vara levande, tryggt och attraktivt och där ingen Sundsvallsbo ska lämnas efter. Det blir särskilt viktigt nu när Sundsvall ska växa. Alla barn och unga i vår kommun ska få goda uppväxtvillkor. För att dina möjligheter i livet inte ska avgöras av din bakgrund eller var du bor kraftsamlar kommunen tillsammans med näringsliv, civilsamhälle och medborgare för att utveckla prioriterade bostadsområden. Samhället ska finnas nära medborgarna, samverka för ökad närvaro och trygghet och ge alla, både kvinnor och män, chans att komma in i samhällsgemenskapen. Med fler i jobb skapas bättre framtidsutsikter och en trygg inkomst på individnivå - och kommunens ekonomiska och sociala förutsättningar stärks. Att föräldrar har ett jobb att gå till är också en viktig del i att säkra barn- och ungas uppväxtvillkor. Vi ska fortsätta och utveckla vårt framgångsrika arbete för att få fler i jobb, sänka arbetslösheten och minska beroendet av försörjningsstöd bland Sundsvallsborna. För att ge unga chansen att skapa sig arbetslivserfarenhet fortsätter vi också satsa på sommarjobb för unga i kommunen, och vill se en utökad samverkan med näringslivet för att skapa ännu fler möjligheter till jobb. När alla får rätt förutsättningar att klara skolan, utmanas och utvecklas, bäddar det för ett bättre liv. Vi arbetar för att skapa ett Sundsvall som håller ihop och minskar skillnader i levnadsvillkor. Tidiga insatser och bra kommunala skolor är viktiga prioriteringar. Vi genomför läsfrämjande insatser, erbjuder lovskola och stöttar elever med skolfrånvaro. Tvärfunktionella skolsociala team införs för trygghet, och vi profilerar våra kommunala skolor för att locka fler. Sundsvallsborna känner sig tryggare än rikssnittet, men vi siktar högre. Alla, både kvinnor och män, ska känna trygghet och framtidstro. Genom Brobyggarna, samarbete med skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet, samt dialog med näringsliv och civilsamhälle arbetar vi för att förebygga att unga hamnar utanför samhället och minskar risken för utsatthet och kriminalitet. Kommunen förebygger även narkotikamissbruk för att minska samhällskostnader och personligt lidande. Genom tidiga insatser och samverkan mellan olika aktörer i 10 samhället bidrar vi till ett tryggare Sundsvall. Utifrån andra kommuners erfarenheter av större etableringar vet vi också att trygghetsfrågan är central och riktar därför särskilt fokus på ett samordnat trygghetsarbete kring etableringarna i Torsboda, inte minst för att motverka arbetslivskriminalitet. Särskilt utsatta grupper måste också få särskilt stöd - vi vill därför att hela kommunorganisationen ska bidra till att omsätta nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Vi vill också fortsätta stärka kommunens suicidpreventiva arbete för att ingen ska lämnas efter. Delmål: Hela kommunkoncernen ska arbeta med insatser för att uppnå nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Kommunfullmäktiges beskrivning av målet Nya insatser, utifrån kommunfullmäktiges beslutade nollvision och den länsgemensamma strategin, har genomförts i samtliga nämnder och bolag. I samband med medarbetarsamtalen i februari så lyfts frågan om förekomst av våld i nära relation. Vidare säkerställs att varje medarbetare vet var hen kan vända sig om det skulle uppstå ett behov av hjälp och stöd. Verksamheten avser att vidta ytterligare insatser under 2026. Kommunfullmäktiges mål: En kommun för Sundsvallsborna Kommunfullmäktiges beskrivning av målet Det är för Sundsvallsborna kommunen finns till, och genom att tillvarata deras perspektiv kan vi bäst utveckla kommunen. Att förbättra servicen till Sundsvallsborna är avgörande för en kommun som växer, och vi vill involvera fler i vårt samhällsbygge. Därför är vår kontakt, dialog och relation med de som besluten berör viktiga verktyg både innan och efter beslut – och det ställer inte bara krav på vad vi gör, utan också hur vi gör det. Vi strävar efter att vara en av Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Det gör vi för att Sundsvallsborna ska ha en trygg välfärd och service av hög kvalitet, men också för att vi ser det som helt nödvändigt för att säkra välfärdens kompetensförsörjning. Då behöver vi både kunna behålla och nyrekrytera personal. Medarbetarna är centrala i vår verksamhet och en nyckel i samhällsbygget. Genom att investera i personalens utveckling och välbefinnande, god arbetsmiljö, god samverkan med fackliga organisationer och goda arbetsvillkor, säkerställer vi att kommunen kan erbjuda arbetsplatser av högsta kvalitet. Vi är övertygade om att en stark kommun med god service och välfärd bygger på engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete och gör skillnad för dom vi finns till för - Sundsvallsborna. 11 Vi ska ta tillvara potentialen i digitaliseringen så att mer värdeskapande arbete kan utföras av våra medarbetare inom alla förvaltningar. Genom smart teknik och innovativa lösningar kan vi förenkla och förbättra vardagen för alla som bor och verkar här. Digitaliseringen ska nyttjas brett i kommunorganisationens verksamhetsutveckling för att göra våra tjänster mer tillgängliga och effektiva för kommunmedborgarna för ökad delaktighet och självständighet, och för att underlätta och skapa en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare. Välfärden ska fortsätta utvecklas, och det ska vara tryggt att åldras i Sundsvall. Därför fortsätter vi utöka antalet äldreboendeplatser och möjliggöra ökad delaktighet och trygghet. Såväl för en effektiv verksamhet som för ökad egenmakt för individen utvecklar vi också fler digitala verktyg och lösningar inom äldreomsorgen. Förutom utvecklingen av digitala verktyg vill vi se ett fokus på att stärka hemtjänstens förutsättningar, fler insatser för att bryta ensamhet och stärkt demensvård. Vi vill fortsätta arbetet med att erbjuda fler matleverantörer för att ge äldre mer valfrihet. Sundsvall ska stå väl rustat även i oroliga tider. Pandemin visade tydligt vikten av att samhället står redo att hantera oförutsedda händelser och kriser. Därför ska vi fortsätta utveckla en robust civil beredskap i kommunen i nära samverkan med civilsamhället. Alla Sundsvallsbor ska kunna känna sig trygga med att vi är redo även i kris, genom att vi bland annat säkerställer kritisk infrastruktur, upprätthåller beredskapslager och trygghetspunkter, främjar lokal produktion, har beredskap för bristande energiförsörjning och stärker vår IT-säkerhet. Delmål: Förutsättningarna för att hantera kriser och höjd beredskap ska vara god Kommunfullmäktiges beskrivning av målet Samtliga nämnder och bolag har uppdaterade krisledningsplaner, kontinuitetsplaner och kommunstyrelsen har rutiner, styrdokument och reglementen som är anpassade för höjd beredskap. Samverkan med civilsamhället är välutvecklat. Förvaltningen har en uppdaterad kontinuitetsplan som är uppdaterad. Planen är kommunicerad och känd på förvaltningen. Arbetet med att säkerställa tillgång till grundläggande information och material pågår fortsatt och förvaltningen ser över möjligheten att genomföra en praktisk övning 2026. 12 Delmål: Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för sina anställda Kommunfullmäktiges beskrivning av målet 90% tillsvidareanställda Minskad sjukfrånvaro Förvaltningen försätter att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbetet, både i det vardagliga arbetet och genom att lyfta arbetsmiljön i olika forum. Formella forum där arbetsmiljön särskilt uppmärksammas: • Medarbetarsamtal – minst två gånger per år. • Arbetsplatsträffar (APT) – med stående punkter på dagordningen: Skyddsombud o Rörelseinspiration o Uppföljning av mål o Månadens bästa o Varannan APT fokuserar särskilt på teamarbetet, bland annat o genom diskussioner om chefs- och medarbetarplattformen och utveckling av teamarbetet. • Arbetsmiljöplan – omfattar upprättande, uppföljning samt undersökning av arbetsmiljö och risker, exempelvis genom enkäter och samtal. • Information om viktiga arbetsmiljöfrågor, såsom distansarbete, riktlinjer kring alkohol, droger och missbruk, kränkande särbehandling, visselblåsning samt rapportering av tillbud och skador. • Planeringsdagar – två gånger per år, Minst ett tillfälle lägger särskilt fokus på: Överförmyndarkontorets målbild o Arbetsmiljöplan och arbetsgivarstrategi o Chefens reflektioner om arbetsmiljö, frisk- och riskfaktorer o Gemensamma samtal om återhämtning, behov och inkludering. o Förväntningar kring verksamhetens grunduppdrag, nämndens o mål, fokusområden samt lagar, styrdokument, rutiner och processer Uppföljning av resultat, framgångsfaktorer, hinder och årets bästa o Planering av aktiviteter och ansvar – vad, när, hur och vem. o Den kommunövergripande uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs en gång per år. År 2026 genomförs uppföljningen i september. 13 Indikatorer Andel tillsvidareanställda Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Delmål: Digitalisering och AI ska vara en integrerad del av kommunkoncernens verksamhetsutveckling för att bidra till en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv verksamhet Kommunfullmäktiges beskrivning av målet Mer effektiv verksamhet samt ökad medborgar- och företagsnytta. Överförmyndarkontoret arbetar fortsatt aktivt med verksamhetsutveckling där digitalisering är en viktig del. Då våren till stort fokuseras på granskning av årsräkningar sker förvaltningens utvecklingsarbete i huvudsak på hösten. 14 4 Ekonomi Resultaträkning Diff Ack utfall fg Budget Ack utfall Budget ack Prognos Budget/pro år helår gnos Verksamhet ens intäkter 3,5 3,4 3,7 5,6 5,6 0,0 Personalkos tnader -10,2 -10,1 -9,9 -14,9 -14,9 0,0 Verksamhet ens övriga -2,1 -2,4 -3,5 -5,2 -5,2 0,0 kostnader Avskrivninga r Verksamhet ens -8,8 -9,0 -9,6 -14,5 -14,5 0,0 nettokostnad Skattemedel 9,6 9,4 9,6 14,5 14,5 0,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0 RESULTAT 0,8 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnad per verksamhetsområde Diff Ack utfall fg Budget Ack utfall Budget ack Prognos Budget/pro år helår gnos Nettokostna d Politisk -8,8 -9 -9,6 -14,5 -14,5 0 verksamhet Periodens resultat För perioden redovisar verksamheten ett resultat på 0,8 mnkr. I bilaga 1 redovisas resultatet för perioden januari–augusti per verksamhet, exklusive godmanskap för ensamkommande barn (EKB). Kommunernas bidrag till nämnden, inklusive skattemedel från Sundsvalls kommun, redovisas som 15 intäkter. Verksamhetens resultat exklusive EKB uppgår till 1 020 tkr (bilaga 1, tabell 1). Intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna överstiger budget med 321 tkr. Avvikelsen hänför sig främst till verksamheten Förvaltare och gode män, som redovisar en negativ budgetavvikelse på 344 tkr. Även verksamheten Kontor redovisar en negativ budgetavvikelse avseende personalkostnader, med 79 tkr. Nämnden redovisar däremot en positiv budgetavvikelse på 103 tkr. Verksamhetens övriga kostnader understiger budget med 1 341 tkr. Den största positiva avvikelsen återfinns inom verksamheten Kontor och uppgår till 1 072 tkr. Även verksamheterna Förvaltare och gode män samt Nämnd redovisar positiva avvikelser, med 217 tkr respektive 52 tkr. Den politiska nämnden Den politiska nämnden (bilaga 1, tabell 2) redovisar ett positivt resultat på 156 tkr för perioden. Intäkterna är i huvudsak i nivå med budget. Personalkostnaderna understiger budget med 103 tkr och verksamhetens övriga kostnader med 52 tkr. Under årets två första tertial har nämnden ställt in två sammanträden på grund av ett begränsat antal ärenden. Nämndens övriga kostnader består huvudsakligen av kostnader för utbildningsinsatser. Under perioden har nämnden inte deltagit i några utbildningar. Kontor Verksamheten Kontor (bilaga 1, tabell 3) redovisar ett positivt resultat på 993 tkr för perioden. Intäkterna är i nivå med budget. Personalkostnaderna överstiger budget med 79 tkr. Under våren 2026 har förvaltningen haft en hög arbetsbelastning till följd av bland annat granskning av årsräkningar, introduktion av nya medarbetare, sjukfrånvaro och lagstadgade ledigheter samt förberedelser inför införandet av ny lagstiftning. För att hantera den höga arbetsbelastningen har verksamheten tillfälligt förstärkts med ytterligare personal. Under sommaren har flera medarbetare varit föräldralediga, vilket har bidragit till att avvikelsen mot budget har minskat jämfört med delårsrapport 1 2026. Under hösten förväntas personalkostnaderna ytterligare anpassas till budget. Sammantaget är personalkostnaderna 218 tkr högre 2026 jämfört med motsvarande period 2025. Verksamhetens övriga kostnader understiger budget med 1 072 tkr. Jämfört med motsvarande period 2025 är kostnaderna 281 tkr lägre. Skillnaden mellan åren beror främst på minskade IT-kostnader, som uppgår till cirka 300 tkr. Under hösten 2026 planerar verksamheten att genomföra satsningar som medför ökade övriga kostnader. Bland annat planeras en förstärkning av handläggningen genom inköp av externa tjänster. Förvaltare och gode män Verksamhetens kostnader består huvudsakligen av arvoden och 16 kostnadsersättningar till gode män och förvaltare. Kostnaderna fördelas ojämnt över året, eftersom beslut om arvode och kostnadsersättning i huvudsak fattas i samband med den årliga granskningen av årsräkningar. Arvode En god man eller förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för sina insatser i uppdraget. Arvode begärs i samband med den årliga redovisningen eller när uppdraget avslutas. Den gode mannen eller förvaltaren kan även välja att avstå från arvode. Beslut om arvode och kostnadsersättning fattas i samband med granskningen av årsräkningar, sluträkningar, sluträkningar vid byte samt redogörelser. Detta sker i huvudsak en gång per år. Om ett uppdrag upphör fattas beslut om arvode i samband med att slutredovisningen har granskats. Den huvudsakliga granskningen av årsräkningar sker mellan februari och juni. Huvudregeln är att huvudmannen, det vill säga den enskilde, ska betala arvodet till sin gode man eller förvaltare enligt 12 kap. 16 § föräldrabalken. Om huvudmannen har inkomster som understiger 2,65 gånger prisbasbeloppet eller tillgångar som understiger två gånger prisbasbeloppet ska kommunen betala arvodet. Arvodesprinciper Överförmyndarnämnden beslutar om arvode och kostnadsersättning. Överförmyndarnämnden Mitts arvodesprinciper följer i huvudsak Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer och är utformade utifrån gällande prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2026 uppgår till 59 200 kr. Startarvode Sedan 2022 har ideella personer som åtar sig ett löpande godmanskap eller förvaltarskap möjlighet att få ett startarvode. Startarvodet uppgår till 750 kr vid ett nytt godmanskap eller förvaltarskap och till 1 500 kr vid ett byte av god man eller förvaltare. Startarvodet betalas ut i samband med att en förteckning eller årsräkning har granskats. Periodens resultat Förvaltare och gode män (bilaga 1, tabell 4) redovisar en negativ budgetavvikelse på 128 tkr. Intäkterna är i princip i nivå med budget. Personalkostnaderna understiger budget med 344 tkr, medan verksamhetens övriga kostnader understiger budget med 217 tkr. Kostnaderna för förvaltare och gode män fördelas ojämnt över året till följd av tidpunkten för granskning av årsräkningar. Personalkostnaderna är 121 tkr lägre jämfört med motsvarande period 2025. Per den 31 augusti har 90 procent av de inkomna årsräkningarna granskats, vilket är något lägre än motsvarande period 2025, då andelen uppgick till 92 procent. Arvode har begärts i 74 procent av de granskade räkningarna, vilket är i princip oförändrat jämfört med 2025, då andelen uppgick till 73 procent. Kommunens 17 andel av arvodeskostnaderna uppgår till 24 procent, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Under perioden har 69 startarvoden betalats ut till en kostnad av 94 tkr. Under motsvarande period 2025 betalades 89 startarvoden ut till en kostnad av 112,5 tkr. Sammantaget understiger verksamhetens övriga kostnader budget med 217 tkr. Eftersom kostnaderna för arvoden och kostnadsersättningar varierar över året beroende på när årsräkningarna granskas, bedöms verksamheten sammantaget vara inom budget vid årets slut. Ensamkommande barn För perioden redovisar verksamheten Ensamkommande barn Sundsvall (bilaga 1, tabell 5) en negativ budgetavvikelse på 143 tkr. Avvikelsen beror på lägre intäkter än budgeterat samt högre personalkostnader. Verksamheten Ensamkommande barn Timrå (bilaga 1, tabell 6) redovisar en negativ budgetavvikelse på 2 tkr. Verksamheten har inga intäkter under perioden och personalkostnaderna uppgår till 2 tkr. Verksamheten Ensamkommande barn Nordanstig (bilaga 1, tabell 7) redovisar en negativ budgetavvikelse på 19 tkr. Verksamheten har inga intäkter under perioden och personalkostnaderna uppgår till 19 tkr. Verksamheten Ensamkommande barn Ånge (bilaga 1, tabell 8) redovisar en negativ budgetavvikelse på 66 tkr. Verksamheten har inga intäkter under perioden och personalkostnaderna uppgår till 66 tkr. Enligt avtalet om samverkan i gemensam nämnd (ÖN-2018-00026) ska respektive kommun svara för nettokostnaderna som avser kommunens egna ensamkommande barn. Kostnader uppstår i samband med att en redovisningsräkning har granskats och arvoderats. Intäkter uppstår när ett nyanlänt ensamkommande barn anvisas till en medlemskommun och kommunen erhåller schablonersättning från Migrationsverket. Av schablonersättningen ska medlemskommunen tillföra nämnden 36 procent. Detta gäller även när ett barn beviljas uppehållstillstånd. Om verksamheten redovisar ett underskott avseende ensamkommande barn vid årets slut ska nämnden fakturera respektive medlemskommun för underskottet. Om nämnden däremot redovisar ett ekonomiskt överskott för verksamheten exklusive ensamkommande barn ska detta överskott först tillgodoräknas respektive kommun och avräknas mot kommunens underskott avseende ensamkommande barn. Fakturering sker därefter endast om det fortfarande kvarstår ett underskott. Verksamheten prognostiserar för 2026 ett resultat i nivå med budget. 18 5 Medarbetare Minska sjukfrånvaron Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Nyckeltal Totalt and andel i % andel i % andel i % fg år el i % fg år fg år Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda 7,2 % 7,1 % 7,5 % 1,9 % 2 % 1,5 % ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en 78,3 % 90,2 % 0 % 0 % 0 % 0 % sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron i åldrarna 29 år 0 % 0 % 0 % 0 % eller yngre Sjukfrånvaron i åldrarna 30-49 år 3,8 % 3 % 7,5 % 1,8 % 1,9 % Sjukfrånvaron i åldrarna 50 år 15,1 % 15,1 % 2,5 % 2,5 % eller äldre Sjukfrånvaron vid Överförmyndarkontoret har ökat under årets två första tertialer 2026, från 1,8 procent till 7,2 procent. Överförmyndarkontoret består av 15 tjänstepersoner, vilket innebär att enskilda medarbetares sjukfrånvaro får ett relativt stort genomslag i statistiken. Under 2026 har tre medarbetare varit helt eller delvis sjukskrivna under olika perioder. Detta har medfört behov av att omfördela arbetsuppgifter samt att tillfälligt förstärka verksamheten med extra personalresurser. För att främja och bibehålla en god hälsa inom verksamheten, särskilt under perioder med hög arbetsbelastning, bedrivs ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Medarbetarna har stor möjlighet att själva planera och strukturera sitt arbete samt att anpassa arbetet och återhämtningen utifrån individuella behov och förutsättningar. Flera gemensamma hälsofrämjande aktiviteter har också genomförts. Rörelseinspiration är en återkommande punkt på arbetsplatsträffarna. Under året har rörelseinspiratören bland annat lyft vikten av återhämtning och delat goda exempel på hur återhämtning kan integreras i vardagen. Skyddsombudet har även betonat både möjligheten och ansvaret att planera arbetet så att det finns utrymme för återhämtning utifrån individuella behov. På medarbetarnas initiativ har frivilliga rörelsetävlingar genomförts under våren. Vid planeringsdagarna i januari låg särskilt fokus på återhämtning och friskfaktorer. Trots den ökade sjukfrånvaron har verksamheten således fortsatt att arbeta aktivt med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att stärka arbetsmiljön och skapa goda förutsättningar för hållbart arbete. 19 Antal medarbetare Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Nyckeltal Totalt and andel i % andel i % andel i % fg år el i % fg år fg år Antal månadsavlönade, 16 87,5 % 12,5 % 14 85,7 % 14,3 % tillsvidareanställda Antal månadsavlönade, visstidsanställda Antal månadsavlönade totalt 16 87,5 % 12,5 % 14 85,7 % 14,3 % Medelålder Totalt Kvinnor fg Nyckeltal Totalt Kvinnor Män Män fg år fg år år Medelålder månadsavlönade 44 45 40 45 46 40 tillsvidareanställda Medelålder månadsavlönade 32 32 visstidsanställda Medelålder månadsavlönade 44 45 40 45 46 40 totalt Månadsrapport 2026-08-31 Överförmyndarnämnden Mitt Bilaga 1. Tabell 1. Nämnd, Kontor, Förvaltare och gode män, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 19 673 13 115 13 115 0 12 770 19 673 Personalkostnader -14 515 -9 677 -9 997 -321 -9 914 -14 515 Verksamhetens övriga kostnader -5 158 -3 439 -2 098 1 341 -2 348 -5 158 Totalvärden 0 0 1 020 1 020 508 0 Tabell 2. Nämnd, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 585 390 391 1 417 585 Personalkostnader -416 -277 -175 103 -189 -416 Verksamhetens övriga kostnader -169 -113 -61 52 -31 -169 Totalvärden 0 0 156 156 198 0 Tabell 3. Kontor, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 15 063 10 042 10 041 -1 9 810 15 063 Personalkostnader -10 400 -6 933 -7 012 -79 -6 794 -10 400 Verksamhetens övriga kostnader -4 663 -3 109 -2 036 1 072 -2 317 -4 663 Totalvärden 0 0 993 993 699 0 Tabell 4. Förvaltare och gode män, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 4 025 2 683 2 683 -1 2 543 4 025 Personalkostnader -3 699 -2 466 -2 810 -344 -2 932 -3 699 Verksamhetens övriga kostnader -326 -217 0 217 0 -326 Totalvärden 0 0 -128 -128 -388 0 Månadsrapport 2026-08-31 Överförmyndarnämnden Mitt Tabell 5. Ensamkommande barn Sundsvall, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 152 101 0 -101 37 152 Personalkostnader -150 -100 -142 -42 -19 -150 Verksamhetens övriga kostnader -2 -1 -1 1 -1 -2 Totalvärden 0 0 -143 -143 17 0 Tabell 6. Ensamkommande barn Timrå, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 0 0 -2 -2 0 0 Totalvärden 0 0 -2 -2 0 0 Tabell 7. Ensamkommande barn Nordanstig, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 0 0 -19 -19 0 0 Totalvärden 0 0 -19 -19 0 0 Tabell 8. Ensamkommande barn Ånge, tkr Helårs- Ackumulerad Ackumulerat Ackumulerad Ackumulerat Senaste budget budget utfall budgetavvikelse utfall prognos 2026 2026 2026 2026 2025 2026 Intäkter 220 147 0 -147 0 220 Personalkostnader -205 -137 -66 71 -118 -205 Verksamhetens övriga kostnader -15 -10 0 10 -3 -15 Totalvärden 0 0 -66 -66 -121 0 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-06-18 SN/2026:110 Revisionsrapport Granskning av särskilt boende - socialnämndens svar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om socialnämnden har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den samlade bedömningen är att nämnden har en tillräcklig struktur för detta. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Socialnämnden har godkänt förvaltningens svar på revisionens synpunkter. Beslutsunderlag SN/2026-06-16 § 98, Revisionsrapport Grundläggande granskning – svar Svar på Revisionsrapport Grundläggande granskning av Socialnämnden Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef 1 Socialförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Anna-Karin Dahlin 2026-05-25 SN/2026:110 Svar på revisionsrapport Grundläggande granskning av socialnämnden Revisionens synpunkter Bakgrunden till revisionens samlade bedömning är att nämnden har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Nämnden beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer upp måluppfyllelsen löpande under året. Dock konstateras att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare styrker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras bedömningen på att nämnden kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Nämnden har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och därefter fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Nämnden följer upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder när avvikelser identifierats. Socialförvaltningens svar: Socialförvaltningen ser positivt på resultatet av den grundläggande granskningen utifrån att förvaltningen arbetat med att utveckla den ekonomiska uppföljningen samt måluppfyllelsen. I verksamhetsplan 2026 har förvaltningen ytterligare utvecklat arbetet med måluppföljningen och aktiviteter följs upp regelbundet i förvaltningens ledningsgrupp under året. Förvaltningen deltar också i det utvecklingsarbete kring kommunens styrmodell med fokus på att utveckla sätt att mäta effekter och måluppfyllelse som kommunfullmäktige beslutat om. Socialförvaltningen, Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-16 31 00 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-06-16

§ 149 Motion från Mats Wallin (SD) Timrå kommun måste uppdatera sin hemsida för att bli mer användarvänlig KS/2025:248 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på presidiets förslag: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att! Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att beställa/skapa en ny och modern hemsida som är användarvänlig och smidig. Att! Fullmäktige beslutar uppdra tillkommunstyrelsen utföra detta uppdrag snarast möjligt. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S) ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Alliancen Tid: 2025-08-18 kl 09.00-10.15 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Kungörelsen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 3. Motion från Mats Wallin (SD) Timrå kommun måste uppdatera sin hemsida för att bli mer användarvänlig Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att! Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att beställa/skapa en ny och modern hemsida som är användarvänlig och smidig. Att! Fullmäktige beslutar uppdra tillkommunstyrelsen utföra detta uppdrag snarast möjligt. Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Motion 03-05-25 Timrå kommun har en hemsida som är minst sagt dålig, den är direkt användar ovänlig och fungerar inte som den ska. Om man provar att använda sökfunktionen, hittar sökmotorn i princip aldrig det man söker. Hela upplägget är som gjort för att man inte snabbt och enkelt ska kunna hitta den information man eftersöker. Det är inte rimligt att besökare ska behöva leta överallt för att kanske hitta det man söker. Det är inte värdigt att en kommuninte har en hemsida som medborgarna kan använda på ett vettigt sätt. Den har funnits i många år nu och den har aldrig levt upp till det krav som man kan ställa på en kommunal hemsida. Därför yrkar Sverigedemokraterna på Att! Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att beställa/skapa en ny och modern hemsida som är användarvänlig och smidig. Att! Fullmäktige beslutar uppdra tillkommunstyrelsen utföra detta uppdrag snarast möjligt. Mats Wallin Sverigedemokraterna Timrå Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-09-24 KTN/2026:377 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Stigcykling (KS/2026:177) - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om stigcykling i Söråker har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen tycker det är en bra idé att utöka möjligheterna till cykelsport men det är svårt för kommunen att anordna banor då kommunen inte äger all mark samt att andra ska ha tillgång till marken också. En framgångsfaktor skulle kunna vara att sökanden själv krokar arm med Tynderö IK som i dagsläget har sina spår över flera fastigheter. Det kanske går att samnyttja dessa på så sett att man kan cykla på sommaren och åka skidor på vintern, med vissa justeringar för mera utmaning på cykel. Kultur- och teknikförvaltningen ser inte att man har tid och möjlighet just nu att bygga och eller förvalta en sådan anläggning. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-09-23 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-09-23 §82 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-09-23

§ 160 Revisionsrapport Granskning av särskilt boende - socialnämndens svar KS/2026:59 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Revisionens samlade bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende Rekommendationerna till nämnden är att tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten, att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras samt att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet för vård- och omsorgsboenden, Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 15 maj 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Socialnämnden har godkänt förvaltningens svar på revisionens synpunkter. Beslutsunderlag SN/2026-04-21 § 54, Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Svar på Revisionsrapport Granskning av särskilt boende Timrå kommun För kännedom Socialnämnden Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen 2026-02-10 Revisionsrapport ”Granskning av särskilt boende” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 15 maj 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning, (mailadress: kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Granskning av särskilt boende Rapport Timrå kommun 2026-02-10 Antal sidor 21 Page 1 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 1 Syfte och revisionsfrågor 5 2 Avgränsning 6 3 Revisionskriterier 6 4 Metod 6 5 Resultat av granskningen 7 5.1 Verksamhets- och ekonomistyrning 7 5.1.1 Styrande förutsättningar 7 5.1.2 Socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning 7 5.1.3 Bedömning 10 5.2 Analys av kostnader inom särskilt boende 10 5.2.1 Analys av särskilda boenden 10 5.2.2 Bedömning 13 5.3 Hantering av ekonomiska avvikelser 13 5.3.1 Socialnämndens ekonomiska planering för år 2025 13 5.3.2 Uppföljning av ekonomiskt utfall 14 5.3.3 Bedömning 15 5.4 Personalresurser 16 5.4.1 Rutiner för bemanning 16 5.4.2 Bedömning 19 6 Samlad bedömning och rekommendationer 21 Page 2 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revisions & Rådgivning har fått i uppdrag av Timrå kommuns revisorer att översiktligt granska kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende. Bakgrunden till vår samlade bedömning är bland annat att det finns en dokumenterad process som tydliggör hur planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske på nämndnivå. Däremot kan vi konstatera att det saknas en dokumenterad process som tydliggör hur vård- och omsorgsboende verksamheterna ska involveras i nämndens planering och uppföljning. Vi ser att det har genomförts ett flertal analyser av kostnader som omfattar vård- och omsorgsboenden. Vi bedömer att analyserna har skapat möjligheter för nämnden att fatta beslut om åtgärder för att hantera ekonomiska kostnader och kapacitetsbehov. Vi kan även konstatera att nämnden vidtagit ett flertal åtgärder för en budget i balans men trots detta kvarstår en prognostiserad budgetavvikelse per helår för vård- och omsorgsboende vid granskningens genomförande. Vad gäller personalresurser kan vi konstatera att det finns skriftliga rutiner som syftar till att säkerställa ett effektivt nyttjande av personalresurser inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden. Rutiner berör till exempel processerna för schemaläggning, samplanering och vikarieanskaffning. Däremot kan vi konstatera att det inte genomförs någon vårdtyngdsmätning och att bemanningsplaneringen utgår från den av nämnden fastställda grundbemanningen. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns det riktlinjer, rutiner och tillhörande verktyg/system för hur styrning Endast delvis och uppföljning ska fungera och som följs? Har en analys av kostnader gällande särskilda boenden genomförts? Ja Sker en aktiv styrning och åtgärder vidtas då ekonomiska avvikelser I allt väsentligt uppmärksammas? Finns rutiner för att säkerställa att personalresurser nyttjas optimalt? I allt väsentligt För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Page 3 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi socialnämnden att: • Tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, i syfte att stärka målstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en enhetlig och effektiv verksamhetsstyrning, se avsnitt 5.1.3. • Tillse att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden, se avsnitt 5.3.3. • Tillse att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras, se avsnitt 5.3.3. • Säkerställa att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet, se avsnitt 5.4.2. Page 4 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 2 BAKGRUND Azets Revisions & Rådgivning har fått i uppdrag av Timrå kommuns revisorer att översiktligt granska kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Timrå kommun har enligt uppgifter i Kolada de senaste åren haft en nettokostnadsavvikelse avseende äldreomsorg, 2021: 43 mnkr, 2022: 39 mnkr och 2023: 38 mnkr. Nettokostnadsavvikelsen visar om kommunens faktiska nettokostnader är högre eller lägre än vad som kan förväntas utifrån kommunens specifika strukturella förutsättningar om de bedrev verksamheten vid en genomsnittlig ambitions-, effektivitets- och avgiftsnivå. Avseende särskilt boende visar uppgifter i Kolada att kostnaden för särskilt boende (kr/inv) är högre än såväl liknande kommuner, länet, och riket. Kostnaden per brukare är även högre än liknande kommuner och riket. Med anledning av ovanstående har kommunens revisorer dragit slutsatsen i sin riskanalys, att särskilt boende behöver granskas. 1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGOR Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: - Finns det riktlinjer, rutiner och tillhörande verktyg/system för hur styrning och uppföljning ska fungera och som följs? - Har en analys av kostnader gällande särskilda boenden genomförts? o Har åtgärder planerats och genomförts utifrån genomförd analys? o Genomförs åtgärder enligt planering och följs det upp om de gett avsedd ekonomisk effekt? Hur hanteras eventuella avvikelser? - Sker en aktiv styrning och åtgärder vidtas då ekonomiska avvikelser uppmärksammas? - Finns rutiner för att säkerställa att personalresurser nyttjas optimalt? o Sker bedömning av det individuella behovet och sker bemanningsplaneringen utifrån detta behov, t.ex. med stöd av IBIC1 och vårdtyngdsmätning? o Säkerställs och följs efterlevnad upp, och åtgärder vidtas vid avvikelser? o Finns rutiner för flexibelt och effektivt personalutnyttjande mellan vård- och omsorgsboendena som t.ex. personalpool och vikariehantering? 1 Individens behov i centrum (IBIC) Page 5 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 2 AVGRÄNSNING Granskningen har avgränsats till särskilt boende i egen regi. 3 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallag (2017:725) • Reglemente för socialnämnden • Kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget för 2025–2027 4 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av bland annat reglemente för socialnämnden, socialnämndens plattform för ledning och styrning, verksamhetsplan och budget för perioden 2025– 2027, fyramånadersrapport 2025, delårsrapport 2025 och bemanningshandbok. • Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, verksamhetschef för äldreomsorgen, enhetschefer på vård- och omsorgsboenden samt medarbetare på bemanningsenheten. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Samtliga intervjuade har givits möjlighet att faktakontrollera rapporten. Page 6 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 5 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 5.1 Verksamhets- och ekonomistyrning 5.1.1 Styrande förutsättningar Enligt reglemente för socialnämnden2 är nämnden ansvarig för att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som anges i lag om socialnämnd. Det framgår av kommunallagen att en kommun årligen ska upprätta en budget för nästkommande år, vilken ska innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget för 2025 – 20273 gör gällande att socialnämndens budget för året är 580,8 mnkr. Enligt kommunallagen ska nämnderna, inom sina respektive områden, tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnderna ska även tillse att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Reglemente för socialnämnden gör gällande att nämnden ska, förutom vid årsredovisning, minst två gånger per år rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 5.1.2 Socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning Organisation Socialnämndens ansvarsområde är uppdelad på fyra verksamhetsområden, varav äldreomsorg är ett av dem. Det framgår av nämndens attestantförteckning4 att äldreomsorgen leds av verksamhetschef. Det framgår på kommunens webbplats5 att det ingår fyra vård- och omsorgsboenden inom verksamhetsområdet, vilka tillsammans omfattar totalt 192 lägenheter. Se tabell nedan. Tabell 1. Vård- och omsorgsboenden Boende Antal Övrigt Merlogården 33 lägenheter Fördelade på fyra plan. Hagalid 69 lägenheter Fem enheter, samt öppen verksamhet via hobbyverksamheten Tuvan. Tallnäs 28 lägenheter Fördelade på fyra plan. Strandbo 62 lägenheter Fem enheter. 2 Kommunfullmäktige 2021-11-29, § 197 3 Kommunfullmäktige 2024-06-10, § 110 4 Socialnämnden 2024-12-17, § 131 5 Hämtat 2025-06-20 Page 7 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Respektive vård- och omsorgsboende leds av en eller flera enhetschefer med ledningsansvar samt en eller flera hälso- och sjukvårdsansvariga sjuksköterskor. Socialnämndens planering och uppföljning av verksamheten Socialnämnden har fastställt en plattform för ledning och styrning6 i syfte att säkra ägarskap av styrmodellen på nämndnivå. Plattformen ska tydliggöra hur nämnden ska ta sig an sitt uppdrag i relation till fullmäktiges långsiktiga inriktning och de ansvarsområden som anges i reglementet. Plattformen ska revideras vid behov och uppdateras kontinuerligt. Det uppges i plattformen att dokumentet ska behandlas vid det första nämndssammanträdet under varje kalenderår. Enligt plattformen ska nämndens kortsiktiga styrning hanteras genom det årliga arbetet med verksamhetsplan och budget, uppföljning och tillkommande aktiva beslut. Det framgår även att verksamhetsplanen ska följas upp och analyseras under året utifrån insatser, uppnådda effekter, avvikelser och ekonomiskt utfall. Plattformen gör även gällande att förvaltningschef bland annat ska planera, dimensionera och följa upp verksamheterna. Förvaltningschefen uppges även ha huvudansvaret att leda och utveckla förvaltningens verksamheter utifrån socialnämndens uppställda mål. Av plattformen framgår två årshjul, vilka anger nämndens aktiviteter kopplade till planering och uppföljning av verksamheten. Årshjulet för planering innehåller aktiviteter som rör bland annat verksamhetsplan, budget och riskbedömning inför internkontrollplan: • December: socialnämndens presidium ska delta vid ett analysseminarium för att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska få en nulägesbild av kommunens utmaningar och möjligheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget. • Mars/april: ska genomföras en gemensam beredning av förslag till kommunövergripande verksamhetsplan och budget. • Juni: kommunfullmäktiges beslutar om verksamhetsplan och budget. Efter detta ska socialnämnden påbörja sitt arbete. • September: socialnämnden ska genomföra ett analysseminarium avseende innehåll och prioriteringar i nämndens verksamhetsplan kopplat till mål och ekonomi som kommunfullmäktige beslutat om. • Oktober: nämnden ska fatta beslut om sin verksamhetsplan och budget. Under hösten ska socialnämnden även utarbeta förslag till och fatta beslut om plan för intern kontroll. Syftet med att fastställa en plan för intern kontroll uppges bland annat vara att säkerställa att verksamheten når sina mål med effektivitet, säkerhet och stabilitet. Det syftar även till att säkerställa att information och rapportering om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande samt att verksamheten efterlever lagar, regler och avtal. Enligt årshjul för uppföljning ska socialnämnden fatta beslut om fyramånadersrapport i maj månad, vilken avser verksamhetsuppföljning under innevarande år till och med den sista april. I september ska nämnden fatta beslut om delårsrapport, vilken avser uppföljning per sista augusti. I oktober månad ska det genomföras en resultatdialog utifrån delårsrapporten mellan 6 Socialnämnden 2022-06-21, § 98 Page 8 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets socialnämnden, kommunstyrelsen ordförande och kommunchef. I samband med delårsrapporten ska nämnden även följa upp plan för intern kontroll. I februari månad ska nämnden besluta om verksamhetsberättelse, vilket avser uppföljning av verksamheten under föregående år. Under våren ska nämnden även besluta om ett flertal andra uppföljningar avseende föregående år, däribland plan för intern kontroll och patientsäkerhetsberättelse. Styrning av verksamheterna Det uppges vid intervju att det inte finns styrande eller stödjande dokument som tydliggör hur verksamheterna ska involveras i nämndens planering och uppföljning av verksamheten. Däremot anges det i årshjulet för uppföljning när verksamhetsuppföljningar ska genomföras på enhetsnivå. Det uppges i intervju att det även pågår ett arbete för att utarbeta mallar som ska användas vid uppföljningarna. Vid granskningens genomförande var mallarna inte färdigställda. Det beskrivs vid intervju att socialförvaltningens ledningsgrupp driver förarbetet till nämndens verksamhetsplan. När socialnämnden fastställt sin verksamhetsplan och budget ska nämndens mål och budget brytas ner på verksamhetsnivå av verksamhetschef tillsammans med enhetschefer inom både hemtjänst och särskilt boende. Det utarbetas inte några verksamhetsplaner, eller motsvarande, på enhetsnivå. Respektive chef inom äldreomsorgen blir tilldelad en budget utifrån nämndens interna budgetfördelning. Det framgår av socialnämndens verksamhetsplan och budget för perioden 2025–20277 att särskilt boende blivit tilldelad 138 090 tkr. Det uppges vidare vid intervju att respektive enhetschef är ansvarig för att förankra målen och budgeten till sina medarbetare. Detta arbete dokumenteras inte. Det uppges även att det inte finns styrande eller stödjande dokument som tydliggör hur arbetet med målstyrning och ekonomistyrning ska ske mot enhetsnivå. Arbetet för måluppfyllelse och budget följs upp i samband med nämndens ordinarie verksamhetsuppföljningar genom fyramånadersuppföljning, delårsuppföljning och helårsuppföljning. Det beskrivs vid intervju att det finns en controller-funktion på socialförvaltningen som är ansvarig för att samordna verksamhetsuppföljningarna inom förvaltningen. Detta inkluderar bland annat uppföljningsmöten tillsammans med verksamhetschef och respektive enhetschef. Vid uppföljningsmötena diskuteras vad som genomförts utifrån äldreomsorgens verksamhetsplan. Informationen sammanställs sedan till förvaltningsledningsgruppen. Det beskrivs vid intervju att en stor del av sammanställningarna som sker inför verksamhetsuppföljningarna är baserade på data som hämtas och sammanställs manuellt från olika verksamhetssystem. Det uppges vid intervju att förvaltningsledningsgruppen har fattat beslut under år 2025 att förvaltningens SAS (socialt ansvarig samordnare) ska delta på de månatliga ledningsgruppsmötena för att följa upp arbetet med målstyrningen. 7 Socialnämnden 2024-10-15, § 107 Page 9 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 5.1.3 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns riktlinjer, rutiner och tillhörande verktyg/system för hur styrning och uppföljning ska fungera och som följs. Det finns en övergripande plattform för styrning och ledning som tydliggör hur planering och uppföljning ska ske på nämndnivå. Plattformen kompletteras av årshjul för både planering och uppföljning samt en plan för intern kontrollarbetet, vilket sammantaget utgör strukturen för nämndens arbete. Samtidigt noterar vi att det saknas styrande eller stödjande dokument som konkretiserar hur vård- och omsorgsboende verksamheterna ska involveras i nämndens planering och uppföljning. Detta innebär en risk för att arbetssätt och tillämpning varierar mellan olika enheter. Det är dock positivt att det finns ett årshjul för uppföljning som enheterna ska utgå ifrån, samt att ett arbete pågår med att ta fram mallar för uppföljning på enhetsnivå. Att tydliggöra verksamheternas roll i både planering och uppföljning är centralt för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål och riktlinjer samt gällande lagstiftning. Det stärker även förutsättningarna för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett tillfredsställande och effektivt sätt. 5.2 ANALYS AV KOSTNADER INOM SÄRSKILT BOENDE 5.2.1 Analys av särskilda boenden Undersökning av behov av platser på vård- och omsorgsboenden Av protokoll8 framgår att socialförvaltningens lokalsamordnare fick i april år 2023 uppdrag av förvaltningschef att se över möjligheten att tillskapa ytterliga boendeplatser inom äldreomsorgen enligt uppdrag från kommunfullmäktige. I november år 2023 har förvaltningschef redovisat analysen av denna inventering samt prognos och behov. Slutsatser av analysen var bland annat att socialnämnden behöver kunna erbjuda nya boendeplatser för att kunna möta det ökade behovet fram till år 2030. Det framgår vidare att de nya boendeplatserna behöver tillkomma skyndsamt för att undvika externa tjänsteköp, ineffektiva lösningar med hemtjänst och eventuella viten. Det anges att den lösning som bäst bedöms svara mot behoven är att bygga ett särskilt boende. Utifrån den genomförda översynen av vård- och omsorgsboenden fattade socialnämnden beslut9 om att utföra en ombyggnation på Strandbo för att skapa tre nya boendeplatser. Nämnden beslutade även att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att återuppta arbetet med investeringen äldreomsorgscenter med ändrad inriktning. Nämnden föreslår att det byggs ett nytt vård- och omsorgsboende med 40–50 platser. 8 Socialnämnden 2023-11-21, § 156 9 Socialnämnden 2023-11-21, § 156 Page 10 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets I december år 202410 har socialnämnden tagit del av en ny prognos11 över behovet av platser för särskilt boende under tiden fram till år 2040. Prognosen tyder på att behovet inte är lika stort som tidigare beräknat. Bedömningen är att det totala antalet platser kommer att öka med 14 platser från år 2023 till år 2040. Utifrån detta beslutade nämnden om att uppdra till förvaltningschef att återkomma under år 2025 med ett förslag om hur behovet av platser för särskilt boende kan verkställas fram till år 2040. I återrapporteringen av uppdraget12 anges det att Hagalid kan byggas om för att utöka antalet boendeplatser. Det anges även att ombyggnationen ska leda till en standardhöjning av fastigheten för att kunna möta nuvarande samt kommande behov hos brukare samt de kravs som ställs för att kunna nyttja välfärdsteknik. Utifrån återrapporteringen fattade socialnämnden beslut om att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att: • Avsluta uppdrag avseende äldreomsorgscenter samt investering i nytt vård- och omsorgsboende med 40–50 platser. • Uppdra till Timråbo att investera, renovera och utöka befintliga vård- och omsorgsboenden i kommunen tillsammans med socialnämnden och kultur- och tekniknämnden för att motsvara verksamhetens behov avseende utformning och platsantal enligt genomförd genomlysning och prognos. • Uppdra till förvaltningschef att kontinuerligt återrapportera till nämnden under projektets gång. Analys av bemanning och scheman Det framgår av socialnämndens protokoll från maj 202413 att det har genomförts en genomlysning av bemanning och kostnadsläge inom vård- och omsorgsboenden under år 2023 med anledning av tidigare uppdrag gällande åtgärder för en budget i balans. Arbetet omfattade utveckling av schemaläggningsarbetet samt kartläggning av nuläge, analys samt framtagande av bemanningshandbok. Som en del av genomlysningen genomfördes det schemaanalyser av en extern part på samtliga avdelningar/enheter på kommunens vård- och omsorgsboenden. Syftet med analysen var att undersöka hur arbetstiden var förlagd i förhållande till verksamhetens behov i eftersträvan att få en så optimal schemaförläggning som möjligt ur ett brukarperspektiv, ekonomiskt perspektiv och utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Utifrån schemaanalyserna lämnades ett flertal förslag på åtgärder, däribland att rikta fokus mot en gemensam bemanningsprocess, att se över bemanningskravet samt att utöka och börja samplanera mellan avdelningar och enheter. Det lämnades även en rekommendation om att ta fram följande nyckeltal inför varje schemaperiod: • Antal timmar i bemanningskravet kopplat till personaltimmar. • Antal förändringar av bemanningskravet samt orsak till förändringen eller varför det inte har förändrats. • Antal timmar utlagda i schemat. 10 Socialnämnden 2024-12-17, § 119 11 Prognosalternativ särskilt boende för äldre fram till år 2040. Ensolution. 12 Socialnämnden 2025-04-15, § 48 13 Socialnämnden 2024-05-21, § 47 Page 11 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets • Antal turbyten i färdigt schema. • Antal beviljade ledigheter i färdigt schema. • Antal beställningar till Bemanningsenheten (med beställningsorsak). • Utbetald övertid. • Antal fridagar. • Sjukfrånvaro. Under kartläggningen framkom att det inte finns några nyckeltal fastställda av nämnden kring grundbemanningen av omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen/särskilda boenden. Kartläggningen påvisade en bemanningstäthet vid särskilda boenden, inklusive korttidsboende som varierade från 0,61 till 0,92 för dag och kväll. Vad gäller natt varierade tätheten mellan 0,15–0,22. Det anges i kartläggningen av nuläget att vissa boenden hade en överkapacitet. Med anledning av den genomförda genomlysningen fattade socialnämnden beslut14 om att fastställa grundbemanningen för omvårdnadspersonal dag och kväll till 0,67, korttidsvård till 0,71, Merlogården plan 1 till 1,05 samt nattbemanning inom spannet 0,15–0,22. Av protokoll för beslut framgår dock att det, inom verksamheten, ska finnas möjlighet att i samråd med verksamhetschef justera bemanningstätheten på avdelningarna utifrån brukares behov eller lokalernas utformning. Kostnad per brukare Vi har tagit del av en rapport från extern leverantör avseende kostnad per brukare utfall år 202415. Av rapporten framgår till exempel kostnad per brukare, volymkonsumtion, insatskostnader samt dygnskostnader inom särskilt boende. Det anges även jämförelser mellan kostnad och upplevd nöjdhet samt mellan boendestorlek och dygnskostnad. En del av indikatorerna jämförs även med andra kommuner. Rapporten påvisar att dygnskostnaden för särskilt boende, inklusive hälso- och sjukvård, i Timrå år 2024 uppgick till 2 849 kr, vilket var bland de högsta kostnaderna i jämförelsen med andra kommuner. Det framgår av protokoll att förvaltningschefen informerade nämnden vid återrapporteringstillfället om pågående och planerade insatser utifrån rapportens resultat. Det beskrivs vid intervju att insatserna som avses i protokollet är det pågående arbetet kring personaltäthet på vård- och omsorgsboenden. Det uppges att det har genomförts en uppföljning av personaltätheten under år 2025. Med anledning av detta har socialnämnden beslutat16 om att fastställa den genomsnittliga grundbemanningen för dag och kväll till 0,72– 0,73 inom korttidsvård och till 0,19 för nattbemanning. Det förändrade bemanningstalet ska införas under år 2026. 14 Socialnämnden 2024-05-21, § 47 15 Socialnämnden 2025-05-21, § 63 16 Socialnämnden 2025-10-14, § 123 Page 12 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 5.2.2 Bedömning Vi bedömer att en analys av kostnader gällande särskilda boenden har genomförts. Vi bedömer åtgärder i allt väsentligt planerats och genomförts utifrån genomförd analys. Vi bedömer att åtgärder i allt väsentligt genomförs enligt planering och följs det upp om det gett avsedd ekonomisk effekt. Vi bedömer att det har genomförts ett flertal analyser av kostnader som omfattar vård- och omsorgsboenden. Vi bedömer att analyserna har skapat möjligheter för nämnden att fatta beslut om åtgärder för att hantera ekonomiska kostnader och kapacitetsbehov. Vi konstaterar att åtgärder har vidtagits utifrån genomförda analyser. Exempelvis har socialnämnden fattat beslut om grundbemanning, tagit fram en bemanningshandbok och identifierat nyckeltal för uppföljning. Vidare har politiska beslut fattats om renovering och utökning av befintliga boenden. Dessa åtgärder bedöms vara kopplade till de analyser som genomförts. Vad gäller beslut om personaltäthet på vård- och omsorgsboenden kan vi konstatera att socialnämnden följt upp detta vid ett flertal tillfällen, vilket föranlett en justering av tidigare beslut om personaltäthet. I nästkommande avsnitt (5.3) kommer vi att beskriva nämndens övergripande struktur för uppföljning av planerade effektiviseringar och besparingsåtgärder för år 2025 som anges i nämndens verksamhetsplan. I rapportens sista avsnitt (5.4) kommer vi att beskriva nämndens struktur för ekonomisk uppföljning på enhetsnivå där vi kan konstatera att det ekonomiska resultatet följs upp tillsammans med andra nyckeltal som till exempel budgeterad personaltäthet, arbetade timmar samt övertid. Vi bedömer att denna uppföljning ger nämnden förutsättningar att följa utveckling och bedöma effekterna för en del av de vidtagna åtgärderna som beskrivs i detta avsnitt. 5.3 HANTERING AV EKONOMISKA AVVIKELSER 5.3.1 Socialnämndens ekonomiska planering för år 2025 Enligt socialnämndens verksamhetsberättelse år 202417 redovisade nämnden ett negativt resultat på -68,7 mnkr för året. Det uppges att nämnden har arbetet på ett systematiskt sätt under året med att vidta åtgärder för att förbättra resultatet, vilket ska medfört en kostnadssänkande effekt. Effekten av respektive åtgärd redovisas i verksamhetsberättelsen. Kopplat till särskilda boenden anges det att beslutet om ett sänkt bemanningstal och nya scheman började att gällande från och med oktober, vilket beräknas ge en positiv inverkan på resultatet. Det framgår inte av verksamhetsberättelsen när åtgärden förväntas kunna påverka det ekonomiska resultatet. Se avsnitt 5.2.2 för redogörelse av arbetet med bemanningstal. Det framgår även av socialnämndens verksamhetsberättelse år 2024 att en modell för ekonomisk 17 Socialnämnden 2025-02-18, § 9 Page 13 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets uppföljning har implementerats under året och en bemanningshandbok ska implementeras under år 2025. Det framgår av socialnämndens verksamhetsplan och budget för perioden 2025–2027 att nämndens budgetram för år 2025 uppgår till 580,8 mnkr, vilket är en utökning med 66,8 mnkr jämfört med föregående år. Det framgår vidare att detta delvis motsvarar det prognosticerade ökade kostnader för personal och volymökningar. Det beskrivs att det finns ett fortsatt behov av effektiviseringar och ambitionssänkningar om 16,4 mnkr inom verksamheterna för att klara det lagstadgade uppdraget. Verksamhetsplan och budget för åren 2025 – 2027 gör gällande för ett flertal planerade effektiviseringar och besparingsåtgärder: • Sänkt försörjningsstöd: - 500 tkr • Avveckla utvecklingsår: - 1 400 tkr • Egenavgifter IFO: - 500 tkr • Statsbidrag: - 2 200 tkr • Hemtagning LSS: - 3 900 tkr • Effektivisering vuxenplaceringar: - 2 000 tkr De angivna åtgärder beräknas till ett värde av 10,5 mnkr, vilket medför en ytterligare differens att hantera om cirka 6 mnkr. Det framgår inte av verksamhetsplan om den beräknade ekonomiska effekten avser hela planperioden eller endast år 2025. Vid socialnämndens analysseminarium i september år 2024 gav nämnden förvaltningen en politisk viljeriktning om vilka prioriteringar som ska göras inför år 2025: • Utökning ferieungdomar: + 200 tkr • Avveckla ledsagarservice: - 730 tkr • Statsbidrag habiliteringsersättning: - 600 tkr • Inte öppna det särskilda boendet Örnen: - 5 000 tkr Av nämndens verksamhetsplan och budget år 2025 – 2027 framgår även ett flertal åtgärder där den möjliga kostnadsmässiga effekten inte kunde beräknas inför framtagandet av planen: • Handlingsplan sänkta sjuktal • IHR – Intensivt hemrehabiliteringsteam • Se över strukturen för särskilda boenden 5.3.2 Uppföljning av ekonomiskt utfall Vi noterar att socialnämnden följt upp ekonomin genom periodrapporter18, inklusive fyramånadersrapport och delårsrapport. Detta är i enlighet med de krav på återrapportering till kommunfullmäktige som anges i socialnämndens reglemente. Det uppges vid intervju att det inte finns styrande eller stödjande dokument som tydliggör processen för ekonomisk uppföljning på enhetsnivå. 18 Socialnämnden 2025-02-18, § 10, 2025-03-18, § 31, 2025-04-15, § 49, 2025-05-21, § 68, 2025-06-17, § 89, 2025-09-16, § 104, 2025-10-14, § 122 Page 14 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Det uppges vid intervju att verksamhetschef för äldreomsorgen och förvaltningens controller- funktion genomför enskilda uppföljningar med respektive enhetschef inför varje ekonomisk uppföljning. Det beskrivs att det genomförts ett arbete inför år 2025 för att göra enhetscheferna mer involverade i planering och uppföljning av sin egen budget. Bland annat ska det finnas mallar enhetschefer kan använda sig av för att sammanställa data i ekonomisystemet både för det egna arbetet och inför uppföljningarna med verksamhetschef och controller. Vid uppföljningsmötena behandlas det ekonomiska resultatet och förklaringar till detta. Även möjlighet till särskilda åtgärder på enhetsnivå ska diskuteras vid uppföljningarna. Det uppges vid intervju att uppföljningsmötena ska sammanställas av förvaltningens controller- funktion och rapporteras till förvaltningens ledningsgrupp. I nämndens fyramånadersrapport per den sista april år 202519 redovisas en positiv budgetavvikelse med 4,2 mnkr för perioden och en positiv årsprognos på 8,9 mnkr. Vad gäller vård- och omsorgsboenden prognosticeras ett överskott på 0,8 mnkr per helår. Det uppges att det prognosticeras ökade statliga bidrag, men även ökade personalkostnader. Vård -och omsorgsboende uppges ha samma problematik som hemtjänsten vad avser möjligheten att bemanna upp vakanser med vikarier. Det beskrivs vidare att bristen på vikarier gör att ordinarie personal behöver beordras ut för det ska vara möjligt att utföra det lagstadgade uppdraget. Det framgår av nämndens delårsrapport per sista augusti att resultat för helår 2025 prognostiseras till en positiv budgetavvikelse på 11,2 mnkr. Det beskrivs i delårsrapporten att socialnämnden bland annat tagit del av ej tidigare kände bidrag från Socialstyrelsen och ersättning från Migrationsverket. Det uppges även i delårsrapporten att de effektiviseringar, besparingsåtgärder och ambitionssänkningar som angavs i verksamhetsplan och budget år 2025 – 2027 till stor del är genomförda. Däremot anges det i delårsrapporten att socialnämnden har identifierat ett flertal ökade kostnader under perioden, däribland avseende personalkostnader med anledning av volymökningar och vårdtyngd och försörjningsstöd. Gällande särskilt boende anges det i delårsrapporten att prognos för helår är ett underskott på - 1,4 mnkr. Det beskrivs att det prognostiseras ökade kostnader för extrabevakning av vaktbolag och ökade personalkostnader. Det uppges att det finns en svårighet att bemanna upp vakanser med vikarier samt för mer avancerade arbetsuppgifter som delegeras av legitimerad. Däremot prognosticeras de statliga bidragen att öka. Ledsagarservicen är planerad att avvecklas men detta var vid tiden för delårsrapporten ännu inte verkställt. Åtgärden beräknas spara 0,7 mnkr. 5.3.3 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt sker en aktiv styrning där åtgärder vidtas då ekonomiska avvikelser uppmärksammas. Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt vidtar åtgärder vid ekonomiska avvikelser och att det finns en aktiv styrning av ekonomin. Vi konstaterar att nämnden under år 2024 arbetat med 19 Socialnämnden 2025-05-21, § 68 Page 15 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets kostnadsdämpande insatser, samt att effekterna av dessa redovisats i verksamhetsberättelsen. För år 2025 har nämnden planerat flera effektiviseringar och besparingsåtgärder. Den övergripande ekonomiska uppföljningen sker via periodrapporter, fyramånadersrapport och delårsrapport, vilket är i enlighet med de krav på återrapportering som anges i nämndens reglemente. Gällande den ekonomiska uppföljningen på enhetsnivå sker möten mellan verksamhetschef, controllerfunktion och enhetschefer inför varje rapportering vilket vi ser positivt på. Samtidigt konstaterar vi att det saknas styrande dokument som beskriver hur den ekonomiska uppföljningen på enhetsnivå ska genomföras, vilket kan leda till variation i arbetssätt och begränsa möjligheten till en enhetlig och systematisk uppföljning. Trots att flera åtgärder har genomförts inom särskilt boende kvarstår en prognostiserad budgetavvikelse, och vid tidpunkten för delårsrapporten hade inte alla planerade besparingsåtgärder verkställts, vilket innebär att tillräckliga åtgärder för att nå budget i balans ännu inte säkerställts. 5.4 PERSONALRESURSER 5.4.1 Rutiner för bemanning Bemanningshandbok Det uppges vid intervju att socialförvaltningens bemanningshandbok utgör förvaltningens rutiner för schemaläggning och bemanning. Bemanningshandboken gör gällande att bemanningsprocessen ska bestå av fyra delar: 1. Behovs- och resursplanering: bemanningsprocessen tar sin utgångspunkt i en behovsanalys, vilken ska innefatta en bedömning av antalet brukare och omfattningen av deras behov. Bedömningen ska ske utifrån tilldelad budget. Det ska vidare genomföras en resursplanering av vilka personalresurser som behövs, var och när de behövs samt vilken kompetens som krävs. Vi har inte tagit del av styrande eller stödjande dokument som tydliggör hur denna behovsbedömning ska genomföras. 2. Bemanning och schema: schemaprocessen ska utgå från en fast rullande struktur. Det beskrivs att grundscheman samtidigt ska vara flexibla nog för att tillåta justeringar vid behov. 3. Daglig operativ drift: överkapacitet av personal ska i första hand användas inom den egna enheten. Vid situationer av underkapacitet bör rekrytering övervägas. Om det är tillfällig brist på personal ansvarar enhetschef för att hitta lösningar för att täcka upp personalbristen, exempelvis genom att temporärt låna in personal från andra enheter med överkapacitet. Vid korttidsfrånvaro ska enheten göra en noggrann översyn och bedömning för att avgöra om arbetspasset behöver tillsättas helt eller delvis. 4. Analys och uppföljning: relevanta nyckeltal avseende till exempel antalet arbetade timmar av personal, omfattning av övertid och sjukfrånvaro ska identifieras och analyseras. Arbetet med att ta fram och analysera nyckeltal bör enligt bemanningshandboken inkludera en process för att regelbundet samla in, analysera och agera utifrån informationen som nyckeltalen tillhandahåller. Vi har tagit del av en sammanställning av data per enhetschef avseende ett flertal nyckeltal, däribland Page 16 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets budgeterad personaltäthet, antalet arbetade timmar av personal samt omfattning av övertid för aktuella boenden. Det beskrivs vid intervju att denna data följs upp vid de månatliga avstämningarna tillsammans med det ekonomiska resultatet. Vid eventuella avvikelser ska enhetschef kunna förklara vad detta beror på samt beskriva hur avvikelserna ska hanteras. Det framgår av bemanningshandboken att det är enhetschef som har det yttersta ansvaret för schema och bemanning men kan ta hjälp av stödfunktion såsom ekonomicontroller och planerare. Det uppges vid intervju att det inte sker någon samplanering mellan enheter i schemaläggningsprocessen. Det beskrivs vid intervju att biståndsbeslut avseende särskilt boende ska utgå från individens behov i centrum (IBIC) då rubriksättningen i kommunens dokumentationssystem är baserat på detta. Detta innebär att biståndshandläggarnas beskrivningar ska utgå från dessa rubriker. Det beskrivs även att biståndshandläggarna ska beskriva enskilda individers resurser och behov utifrån internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). När ett biståndsbeslut om särskilt boende är fattat ska det utarbetas en genomförandeplan för insatserna. Rutin för genomförandeplaner på vård- och omsorgsboende20 gör gällande att utsedd kontaktperson ska färdigställa genomförandeplanen tillsammans med brukaren inom två veckor efter att brukaren flyttat in på boendet. Genomförandeplanen ska även dokumenteras och publiceras i verksamhetssystemet. Vi har tagit del av en mall för genomförandeplan, vilken innehåller avsnitt kring brukarnas behov utifrån beviljade insatser. I mallen ska behovet beskrivas utifrån ”var, när och hur”. Rutinen för genomförandeplaner anger även att planen ska följas upp minst en gång per år. Vid förändrade insatser ska den följas upp och uppdateras. Det uppges vid intervju att det inte genomförs en formell vårdtyngdsmätning när nya brukare tillkommer eller då behovet förändras. Det sker ingen omfördelning av budget vid förändrade behov på enhetsnivå, vilket uppges medföra att budgeten på enhetsnivå inte alltid motsvarar verksamhetens faktiska behov. Schemaläggningsprocessen ska utgå från socialnämndens beslut om personaltäthet. Vid intervju uppges det att enhetschef ska informera verksamhetschef om verksamhetens behov överstiger fastställt nyckeltal för personaltäthet och således medför ökade personalkostnader. Detta innebär till exempel att enhetschef gör en bedömning om extra resurser ska planeras i schema, trots det ökade behovet av bemanning avviker för budgeterad personalkostnad. Hantering av korttidsfrånvaro Enligt bemanningshandboken ska enhetschef genomföra en översyn och bedömning av behov vid korttidsfrånvaro. Denna bedömning ska ske i samverkan med enhetens medarbetare och ska avgöra om arbetspasset behöver tillsättas helt eller delvis. Om det bedöms som nödvändigt ska vakansen rapporteras till socialförvaltningens bemanningsenhet. Enligt bemanningshandboken är enheten ansvarig för att rekrytera personal vid korttidsfrånvaro utifrån vakansbeställningar. Tillsammans med berörd enhetschef ska bemanningsenheten ansvara för samtliga rekryteringar upp till tre månaders vikariat. 20 2025-05-23 Page 17 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Det beskrivs vid intervju att vakansbeställningen från verksamheten till bemanningsenheten skickas via system. När beställningen kommer till bemanningsenheten ska det först ske en översyn om det finns övertalighet på någon annan avdelning på samma vård- och omsorgsboende. Om det inte finns ska tillgången till personalpoolen ses över. Om detta inte heller finns ska bemanningsenheten kontakta timvikarier. Vi har tagit del av underlag avseende poolpersonal på vård- och omsorgsboende, vilket gör gällande att poolpersonal ska fungera som ordinarie personal på de avdelningar som innefattas i aktuellt boende. Detta i syfte att möjliggöra att kompetens alltid finns utifrån de behov som varje avdelning har. Det framgår inte av dokumentet vilken funktion som beslutat om denna eller för vilka den gäller. Vid intervju uppges att innehållet är aktuellt och förhandlat mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det framförs även vid intervju att arbetssättet är specifikt för vissa vård- och omsorgsboenden men ska troligen utökas för att omfatta alla enheter. Enligt underlaget ska personal i poolen bokas via bemanningsenheten. Det framgår att poolpersonal har ett grundschema som bygger på arbete varannan helg eller utifrån verksamhetens behov. Det uppges vid intervju att poolen består av tio tillsvidareanställda medarbetare som arbetar heltid. Medarbetarna arbetar både på vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Poolpersonalen ska endast användas för att hantera korttidsfrånvaro. Det uppges vid intervju att det är väldigt sällsynt att det inte finns behov av poolpersonalen. Om personalen inte bokas in på något pass ska tiden nyttjas till introduktion på nya arbetsplatser eller utbildning. Det uppges vid intervju att bemanningsenheten ska återkoppla till den berörda enheten ifall de inte kunnat tillsätta vakansen. Enhetschef ska då beslut om det finns behov av att beordra in ordinarie personal. Enligt bemanningshandboken ska bemanningsenheten, på uppdrag av tjänstgörande sjuksköterska, beordra in ordinarie personal på helg och röda dagar i de fall timvikarier inte finns att tillgå. Samverkan vid resursfördelning Vi har tagit del av ett underlag avseende samverkan vid resursfördelning inom vård- och omsorgsboende. Det framgår inte av dokumentet vilken funktion som beslutat om denna eller för vilka den gäller. Vid intervju uppges att innehållet är aktuellt och förhandlat mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det uppges i underlaget att personal ska planeras till annan avdelning inom samma vård- och omsorgsboende i det fall det bedöms finnas övertalighet, sett till antal brukare. Vid sådana fall är enhetschef ansvarig för att informera den berörda medarbetaren senast innan arbetspassets början, men helst dagen innan. Sådan flytt ska om möjligt ske frivilligt, men kan beordras. Vid en förflyttning till annan enhet ska det ske en samverkan med Kommunals företrädare på sektionen. Vid intervjuer framförs upplevelser om att det funnits visst motstånd bland en del medarbetare att arbeta på andra avdelningar och enheter. Underlaget avseende samverkan vid resursfördelning gör gällande övertalighet kan nyttjas till att skola in personal på andra avdelningar och boenden. Det beskrivs vid intervju att detta ska underlätta för framtida samplanering. Page 18 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets Enligt underlaget avseende samverkan vid resursfördelning ska enhetschef, i samverkan med medarbetare, genomföra kontinuerliga bedömningar av brukarnas behov och vårdtyngden. Det uppges vid intervju att det ska genomföras riskbedömningar av arbetsmiljö enligt förvaltningens mall. Däremot finns det ingen rutin eller mall för bedömning av arbetstyngd. Vid personalfrånvaro ska enhetschef tillsätta en ersättare om det bedöms finnas ett behov. Om boendebeläggningen tillåter att endast en del av frånvarande personals arbetspass ersätts ska vikarie endast bokas under den tiden och inte för hela passet. Om det finns behov av att minska personal under en längre tid ska detta samverkas med Kommunals företrädare på sektionen. Det ska även ske kontinuerlig uppföljning och utvärdering i samband med arbetsplatsträffar utifrån arbetsmiljö. 5.4.2 Bedömning Vi bedömer att det i allt väsentligt finns rutiner för att säkerställa att personalresurser nyttjas optimalt. Vi bedömer att bedömningen av det individuella behovet och bemanningsplaneringen endast delvis sker utifrån detta behov, t.ex. med stöd av IBIC och vårdtyngdsmätning. Vi bedömer att det i allt väsentligt sker en uppföljning och att åtgärder vidtas vid avvikelser. Vi bedömer att det i allt väsentligt finns rutiner för flexibelt och effektivt personalnyttjande mellan vård- och omsorgsboendena som t.ex. personalpool och vikariehantering. Vi bedömer att det finns skriftliga rutiner som syftar till att säkerställa ett effektivt nyttjande av personalresurser inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden. Vi kan konstatera att det finns rutiner för tex. schemaläggning, samplanering och vikarieanskaffning. Vi bedömer att det finns ett dokumenterat och vedertaget arbetssätt för uppföljning av nyckeltal med koppling till ett effektivt personalnyttjande, vilket framgår av rutinen i bemanningshandboken. Vi kan konstatera att det genomförs månatliga uppföljningar på enhetsnivå där det ekonomiska resultatet följs upp tillsammans med andra nyckeltal som till exempel budgeterad personaltäthet, arbetade timmar samt övertid. Vid dessa avstämningar förs även dialog kring eventuella avvikelser, där enhetschefen ska kunna förklara orsakerna och redogöra för planerade åtgärder. Mot bakgrund av detta bedömer vi att det finns systematik och etablerat arbetssätt för att följa upp nyttjandet av personalresurser på enhetsnivå. Vi bedömer att uppföljning av de ekonomiska och personalrelaterade nyckeltalen vid de månatliga uppföljningarna skapar goda möjligheter för att identifiera avvikelser i nyttjandet av personalresurser. Vi konstaterar att någon vårdtyngdsmätning inte genomförs och att bemanningsplaneringen i stället baseras på den grundbemanning som nämnden har fastställt. Vi konstaterar att det finns beskrivet i rutin att en behovs- och resursplanering ska göras inför varje schemaperiod, med utgångspunkt i antalet brukare och omfattningen av deras behov. Dock har vi inte tagit del av något styrande dokument som tydliggör hur denna behovsbedömning ska genomföras. Av Page 19 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets granskningen framgår att det finns möjlighet att justera bemanningstätheten vid ökat behov, detta via samråd med verksamhetschef. Av granskningen framgår att biståndsbeslut upprättas utifrån (IBIC), verkställigheten upprättar därefter genomförandeplaner som ska spegla brukarens individuella behov. Vi konstaterar att det finns framtagna rutiner för hur genomförandeplaner ska upprättas inom vård-och omsorgsboende verksamheten. Page 20 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av särskilt boende | Azets 6 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi socialnämnden att: • Tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, i syfte att stärka målstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en enhetlig och effektiv verksamhetsstyrning, se avsnitt 5.1.3. • Tillse att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden, se avsnitt 5.3.3. • Tillse att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras, se avsnitt 5.3.3. • Säkerställa att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet, se avsnitt 5.4.2. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Gustav Vinterek Liam Alldén Verksamhetsrevisor Verksamhetsrevisor Lena Medin Certifierad kommunal yrkesrevisor Page 21 of 21 T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN Keijo Birk Johannes Ojala Certi(cid:839)erad kommunal revisor Ordförande Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 78.77.xxx.xxx IP: 2.249.xxx.xxx 2026-02-10 14:22:05 UTC 2026-02-10 15:39:58 UTC INGER NYHMAN GUSTAV VINTEREK Vice ordförande Verksamhetsrevisor Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: d28ba283ac7385[…]4b3fe5debb40e IP: 95.192.xxx.xxx IP: 213.66.xxx.xxx 2026-02-10 18:07:24 UTC 2026-02-10 18:49:38 UTC LIAM ALLDÉN Verksamhetsrevisor Serienummer: c7ab46b03b2e4e[…]8b4e417911547 IP: 193.44.xxx.xxx 2026-02-11 07:35:37 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. T3PVT-KX9QC-3TADE-BRFGC-GHDRA-TG4S9 :lekcyntnemukod oenneP Svar på revisionsrapport Granskning av särskilt boende - äldreomsorgen Bakgrund Kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens arbete med att anpassa kostnadsnivån inom kommunens särskilt boende. Samlad bedömning och rekommendationer Revisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete med att minska kostnaderna inom särskilt boende. Utifrån granskningen ger revisionen följande rekommendationer till socialnämnden: - Tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs, i syfte att stärka målstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en enhetlig och effektiv verksamhetsstyrning. - Tillse att det vidtas tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden. - Tillse att processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten formaliseras och dokumenteras. - Säkerställa att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet. Nedan redovisas socialförvaltningens svar på revisionens rekommendationer. Tillse att verksamheternas involvering i planering och uppföljning tydliggörs Resultatrapport, personalrapport och statistik (antalet brukare, bemanningstal, arbetad tid och sjukfrånvaro) uppdateras månatligen. Framtagna rapporter används som underlag i dialog vid budgetavvikelser, vid framtagande av årsprognos och årsbudget. Varje månad sparas framtagen resultatrapport, personalrapport och statistik i en mapp åtkomlig för förvaltningschef, verksamhetschef och enhetschefer. Inför fyramånadersrapport, delårsrapport och årsbudget förs dialog med förvaltningens ekonomicontroller, verksamhetschef och enhetschef. Vid behov bokas möten med ekonomicontroller för att tillsammans gå igenom avvikelser och möjliga åtgärder. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: sociala@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Vidta tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans inom verksamheten för vård- och omsorgsboenden. I arbetet med att hushålla med kommunens ekonomiska resurser arbetar verksamheten inom vård- och omsorgsboenden med: - Fortsatt översyn planering/schema för bemanningsoptimering. - Att sänka sjukfrånvaron med stöd av tidigare uppföljning av korttidsfrånvaro som gjorts i samverkan med företagshälsovården. - Friskfaktorer, framåt kommer även arbetsgrupper inom äldreomsorgen att arbeta med friskfaktorer med stöd av HR-specialist. - Digitalisering och välfärdsteknik, där verksamheten exempelvis har infört digital signering för att frigöra tid till brukarkontakt och omvårdnad. Arbetet för att nå en ekonomi i balans sker med verksamhetschef, enhetschefer och förvaltningens controller. Formalisera och dokumentera processen för ekonomisk uppföljning i verksamheten Framtagande av dokumentationen för ekonomisk uppföljning, statistik och budgetprocessen samt hur denna kommuniceras ut till medarbetarna. Säkerställa att bemanningsplaneringen sker utifrån det faktiska behovet. I nuläget finns inte något rapportverktyg/systemstöd. All framtagen statistik (nyckeltalsfil) sker manuellt. Verksamheterna uttrycker behov av systemstöd, faktabaserade underlag, i såväl dialog som stöd vid beslut. Verksamheten utreder möjlighet till systemstöd som hjälper oss att bedöma det faktiska behovet av bemanning utifrån brukarnas behov av insatser. Sammanfattning Verksamheten inom vård- och omsorgsboenden arbetar kontinuerligt för att nå en budget i balans tillsammans med verksamhetschef, ekonomicontroller och enhetschefer. Verksamheten arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvarotalen. Framåt kommer även arbetsgrupper inom äldreomsorgen att arbeta med friskfaktorer med stöd av HR-specialist. Verksamheten arbetar även med digitalisering och välfärdsteknik samt utreder möjlighet till systemstöd för att bedöma det faktiska behovet av bemanning utifrån brukarnas behov av insatser. Socialförvaltningen Marie Backlund Verksamhetschef äldreomsorgen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-04-21