Socialnämnden — 16 juni 2026

2 § socialtjänstförordningen (2001:937) att i de fall makar, sambor eller registrerade partner båda är i behov av boende i vård- och omsorgsboende, ska med skälig levnadsnivå förstås att båda parter bereds plats i samma boende, om parterna begär det. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Serviceinsatser Som gifta har makar enligt äktenskapsbalken vissa skyldigheter gentemot varandra. Det handlar exempelvis om att fördela utgifter och sysslor mellan sig och att samarbeta för att vårda hem och barn. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, tillexempel tvätt, städ och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns däremot inte. Vid parboende måste bedömningen göras utifrån hela hushållet, och sysslorna ska kategoriseras utifrån vilka som ingår i det gemensamma ansvaret och vilka som ska omfattas av biståndsbeslutet. Vid biståndsbedömning om serviceinsatser gäller samma villkor oavsett om paret är gifta eller sambo. Även i parboende bedöms sambor och makars ansvar på samma sätt. Måltider Den medboende svarar själv för att på egen hand tillreda och bekosta sina måltider. Här bör också i bedömningen beaktas att make/makar/sambo enligt äktenskapsbalken har ett hushållsgemensamt ansvar, varvid aktiviteter som rör mathållning bör ses som ett ansvar som åligger båda parter. Om den medboendes behov av hjälp till aktiviteter som rör måltider förändras skall den medboende vända sig till biståndshandläggare för att ansöka om bistånd för ändamålet. Eventuell extra köksutrustning för enskilt bruk bekostas av den medboende. Utrustning som ingår i bostaden kan dock nyttjas av båda parter. Trygghetslarm Om den medboende har ett behov av trygghetslarm i Vård- och omsorgsboende skall denne till biståndshandläggare ansöka om sådant. Hälso- och sjukvård I samtid med införandet av parboendegarantin i socialtjänstlagen, förtydligas i 18 § hälso-och sjukvårdslagen, HSL, vad som omfattar kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Ändringen förtydligar att kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i vård- och omsorgsboende avser den som efter beslut av kommunen (biståndsbeslut) bor i en sådan boendeform. Om den medboende har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser skall den medboende hänvisas till primärvårdens vårdcentraler. Kostnader för läkarvård och mediciner bekostas av den medboende. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Timrå kommun ansvarar för hemsjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Detta avser dock endast personer som är folkbokförda i kommunen. Bedömning om behov av hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av vårdboendets legitimerade personal (sjuksköterska, distriktssköterska, paramedicinare) utifrån ”tröskelprincipen”. Detta betyder att, om en person själv eller genom annat stöd kan ta sig till närliggande sjukvårdsenhet, åligger inte ansvar för sjukvården kommunens hemsjukvård. Vård- och omsorgsboendets legitimerade personal, motsvarande sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut ansvarar gemensamt för bedömning av ansvarsgränser kommunens invånare. Avgifter för den medboende Av 8 kap SoL framgår att kommunens får ta ut avgifter för stöd- och hjälpinsatser. Medboende betalar hyra samt hel avgift för måltider förenligt med gällande biståndsbeslut och avgiftsbestämmelser. Hyresförhållanden för den medboende Om parboendeförhållandet av någon anledning upphör, exempelvis på grund av byte av bosättningsort, den ena parten avlider eller om den medboende väljer att flytta från vård- och omsorgsboendet, upphör parboendebeslutet från det datum som händelsen inträffar. Besittningsrätten avtalas bort via Hyresnämnden innan hyresförhållandet inletts i enlighet med kommunens rutiner. Information till den medboende Den medboende måste tidigt informeras om förutsättningarna för parboendet. Information som rör medboende delges i första led via biståndshandläggare i samband med att enskild ansöker om bistånd för medboende. Information som skall föras fram är dels vad som gäller om den som har biståndsbeslutet avlider, dels hur det praktiskt fungerar i boendet, att den medboende skall vända sig till primärvården vid eventuella behov av medicinska insatser, eller insatser av rehabiliterande karaktär. Informationen bör ges både muntligen och skriftligt, med en bekräftelse på att den medboende tagit del av gällande bestämmelser/avtal. Informationen ska också genom boendesamordnare förtydligas i samband med att den medflyttande erbjuds boende inom vård- och omsorgsboende. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Det kan vara svårt för den medboende att hitta ett nytt boende om makan/maken/sambon avlider och den medboende måste flytta från vård- och omsorgsboendet. Den medboende bör därför rekommenderas till att behålla sitt ordinarie boende om det är möjligt. Förvaltningen måste vara mycket tydlig på denna punkt. Möjlighet att provbo i två månader Att flytta till ett vård- och omsorgsboende är en stor omställning och det måste därför finnas möjlighet för den medboende att provbo i upp till två månader. Under provboendetiden medtar den medboende egen säng och betalar alltså inte för sovplats. Provboende sker innan beslut om medboende fattas. Ett annat alternativ till provboende är att den part som beviljats boende först flyttar in i vård- och omsorgsboendet. Personen får därigenom möjlighet till att ”installera sig” i den nya bostaden och den medboende ges därtill möjlighet att bilda sig en uppfattning om boendesituationen och de förutsättningar som finns inom ramen för vård- och omsorgsboendet. Om den sökande tackar nej till erbjudet boende Den sökande eller dennes ställföreträdare är endast den som anses som part i ärendet och är således den som kan ta beslut om att frånsäga erbjudande om vård- och omsorgsboende. Om behovet av insats kvarstår efter att den enskilde tackat nej till erbjudande om vård- och omsorgsboende kan beslutet inte anses verkställt. Beslutet anses verkställt först när den enskilde tackat ja till den erbjudna bostaden och flyttat till boendet. Att den enskilde tackat nej till boendet behöver inte innebära att förutsättningarna för biståndsbeslutet har förändrats. Om den enskildes behov kvarstår, ses beslutet som icke verkställt. Nämnden kan därför inte återkalla de gynnande beslutet enbart mot bakgrund av att den enskilde tackat nej till erbjuden bostad. Om den enskilde tackar nej till erbjudet boende skall detta genom boendesamordnare dokumenteras och orsak ska meddelas till biståndshandläggare. Biståndshandläggare som genomfört utredning om vård- och omsorgsboende svarar för att följa upp beslutet och ska efter samtal med den part det berör ånyo bedöma om behov av bistånd kvarstår. Om biståndshandläggare efter uppföljning konstaterar att behovet är oförändrat, det vill säga att behovet inte kan tillgodoses i den ordinära bostaden dokumentaras detta och meddelas boendesamordnare. Om skäl till beslut för vård- och omsorgsboende inte längre kvarstår finns emellertid fog för att nämnden avslutar ärendet. Utredning om vård- och omsorgsboende stängs från aktuellt datum och Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 antecknas i den enskildes journal. Av dokumentation ska framgå när och av vilka skäl insatsen har avslutats (jfr 6 kap. 3§ AR SOFS 2006: 5). Utformning av bostaden Det finns inte reglerat hur ett boende som används för parboende ska vara utformat mer än att det ska motsvara en skälig levnadsnivå, att paret ska känna att de sammanbor och att det så långt det är möjligt motsvarar den sökandes önskemål. Den sökande kan alltså inte ge anspråk på att boendet utformas på ett visst sätt. Personer som flyttar till vård- och omsorgboende svarar själva för att med eget bohag/egna tillhörigheter möblera bostaden. I egenskap av arbetsgivare har Timrå kommun ett ansvar för medarbetarnas/personalens arbetsmiljö. Med hänsyn till detta och boendets fysiska utformning, är det inte givet att alla boenden är lämpade för parboende. Den som har beviljats vård- och omsorgsboende hyr sin bostad och tecknar hyreskontrakt för denna. Av Jordabalken 34 § har makar och sambor besittningsskydd trots att de båda inte står som hyresgäster. En förutsättning för att bo som medboende inom ett vård- och omsorgsboende är att personen i samband med att hyresavtal tecknas, även undertecknar en blankett om avstående från besittningsskyddet. Detta beror på att enbart personer med ett biståndsbeslut som fastslår behov av särskilt boende får bo i sådan boendeform. Den medboende får därmed inte bo kvar inom vård- och omsorgsboende om personen med biståndsbeslut för boende avlider. Ett frånträde från besittningsrätten kräver hyresnämndens godkännande. (www.hyresnämnden.se) På blanketten ska anges ”annan orsak” samt motivering till vilken orsak det är. Avstående är giltigt i fyra år. När hyresförhållandet utgår När hyresförhållanden mellan den som står på kontraktet (som har det biståndsbedömda behovet) och hyresvärden upphör, har den medboende inte rätt att bo kvar i bostaden. Detta skall vara tydligt klargjort från början, innan paret tar ställning till medflytt. Information lämnas om detta både muntligt och skriftligt. När hyresförhållandet mellan den som har det biståndsbedömda behovet, hyresgästen, och hyresvärden upphör, skall den medboende flytta ut inom 3 månader. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Information om parboendegarantin Att vara medboende Den som är medboende har inget eget beslut om bistånd till bostad inom vård- och omsorgsboende och har inte beviljats några insatser inom sådant boende. Däremot har den som har ett beslut om vård- och omsorgsboende även beslut om att kunna få bo tillsammans med sin närstående inom ett vård- och omsorgsboende. Enligt äktenskapsbalken har makar/sambo vissa skyldigheter gentemot varandra. Sådana skyldigheter handlar exempelvis om att fördela utgifter och sysslor mellan sig och att samarbeta för att vårda det gemensamma hushållet. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis tvätt, städning, inköp och mathållning. Någon skyldighet att vårda varandra enligt lagen finns däremot inte. Personalen inom vård- och omsorgsboendet är dimensionerade efter de som bor i boendet, och har biståndsbeslut. Den medboende, som inte har ett biståndsbeslut, ska därför i huvudsak ta hand om sig själv som om det hade varit i det egna hemmet. Det innebär att den boende själv ska bidra med att sköta den gemensamma bostaden. Om den medboende behöver hemtjänst görs en ansökan om bistånd till biståndshandläggare. Om den medboende bedöms vara i behov av insatser, utförs dessa av personalen inom vård- och omsorgsboendet. Den medboende omfattas inte heller av kommunens skyldighet att erbjuda insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen utan den medboende söker hälso- och sjukvård hos primärvården. Kostnader för egen läkarvård och läkemedel bekostas av den medboende. Innan ni beslutar er för att bo gemensamt i vård- och omsorgsboende En fördelaktig möjlighet är att du som beviljats vård- och omsorgsboende först flyttar till boendet. På så vis ges du som har medboendebeslut möjlighet att bekanta dig med den nya miljön, betänka ditt beslut och ta ställning till den nya boendeformen. Möjlighet finns också till att prova att bo tillsammans inom vård- och omsorgsboendet under två månader. Därefter måste den medboende ta ett eget beslut om att slutgiltigt flytta in på boendet. Under tiden för provboende medtar den medboende egen säng samt bekostar på egen hand de utgifter som omfattar hushållet. Om den medboende har beviljade hemtjänstinsatser betalas avgift enligt gällande taxa. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Vad händer om den medboende blir ensam? När den biståndsberättigande personen avlider upphör med omedelbar verkan den medboendes beslut om rätten att få bo tillsammans i Vård- och omsorgsboende. Detta innebär att den medboende inte längre har rätt att bo kvar i vård- och omsorgsboendet, hyresavtalet är därmed uppsagt. När hyresavtalet är uppsagt måste den medboende flytta ut inom 3 månader. Det är därför viktigt att noggrant ha tänkt igenom situationen och ha en plan för en framtida boendeform. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Information om parboendegaranti Du som är 65 år eller äldre, och redan bor eller har fått plats på ett Vård- och omsorgsboende har fortsatt rätt att sammanbo med din maka/make/sambo som du bodde med innan du flyttade in på boendet. Detta förutsätter att ni som par bott tillsammans under en längre period, och att ni båda vill fortsätta bo tillsammans. Biståndshandläggaren utreder ansökan och fattar beslut om vård- och omsorgsboende, därtill beslut om medboende. Den maka/make/sambo som flyttar med till vård- och omsorgsboendet (den medboende) får sköta sig själv på samma sätt som om han eller hon bott kvar hemma i eget boende. Om behov av hjälp skulle uppstå har medboende möjlighet att ansöka om hemtjänstinsatser på boendet. Skulle du som medboende på grund av omfattande omvårdnadsbehov själv vara i behov av bistånd till vård- och omsorgsboende ansöker du om sådant till biståndshandläggare. Om din make/maka/sambo avlider är det emellertid inte säkert att boende erbjuds i samma bostad När den medboende flyttar in på vård- och omsorgsboendet får han eller hon skriva på en blankett som innebär att, om makan/maken/sambon avlider eller avsäger sig insatsen, måste den medboende flytta ut inom 3 månader. Därför rekommenderas du som medboende att behålla ordinarie boende om det är möjligt. Det finns möjlighet för maka/make/sambo att den som har biståndsbeslut för boende först flyttar in till boendet för möjlighet till att den medboende ges betänketid innan ni beslutar er för att bo tillsammans inom vårdboendet. Det finns också möjlighet att ni provbor på vård- och omsorgsboendet upp till två månader innan du/ni tar ett slutgiltigt beslut om inflyttning till boendet. Härmed intygas att undertecknad tagit del av Timrå kommuns skriftliga underrättelse ”Information om parboendegarantin”. Ort och datum, ……………………………………… …………………………………… Namnteckning Namnförtydligande Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: soc@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 04 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-05-29 SN/2026:128 Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade - upphävande Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Upphäva Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade. Ärendet Socialnämnden fastställde 2010-08-25 § 199 Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade. Kommunfullmäktige gav 2021-11-29, § 275, samtliga nämnder i uppdrag att anpassa alla nämndspecifika styrdokument till nya riktlinjer. Översynen ska vara genomförd senast 31 december 2026. Förvaltningen arbetar med uppdraget vad gäller socialnämndens planer och riktlinjer. Förvaltningen har utrett de fastställda riktlinjerna samt behov utifrån dagens förutsättningar och kommit fram till att det inte finns behov av lokala riktlinjer utöver befintliga rutiner. Förslaget är därför att upphäva dessa riktlinjer. Beslutsunderlag Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade (kopia) Protokollsutdrag till: Förvaltningschef Verksamhetschef/er Expedieras digitalt. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 TIMRÅ KOMMUN 2(5) Socialförvaltningen Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet eftersom man där kan finna det som tydliggör den enskildes behov av hjälp och stöd samt vad, hur, när och vem som ska tillgodose hjälpbehoven. Man kan ha olika synsätt när man ser på och förstår en människas behov av vår och omsorg beroende på människosyn och profession. Ett socialt synsätt innebär bland annat att man har ett förhållningssätt som inriktas på konsekvenserna av en sjukdom eller funktionsnedsättning. Hjälpinsatserna inriktas på att personal tillsammans med den enskilde ska försöka bevara, utveckla förändra eller skapa livsstrategier för och i olika livssituationer. Det sociala synsättet ska genomsyra den sociala dokumentationen eftersom den ligger till grund för personalens förhållningssätt och arbetsmetoder. Med ett socialt synsätt fråntas inte den enskilde sitt eget ansvar och möjligheter att nyttja sina förmågor. Tvärt om stärks den enskildes möjligheter och förmågor att leva ett så självständigt liv som möjligt. Värdegrunden i både SoL och LSS förutsätter att personalen har ett social synsätt. Inom omsorgen om äldre och funktionshindrade används begreppet socialt innehåll för att beskriva de aktiviteter som förekommer inom verksamheten, det vill säga de olika hjälpinsatserna. Det är detta sociala innehåll som ska dokumenteras. Det handlar om att få behålla sin särprägel sina vanor och sin identitet. Det handlar även om hur praktiska hjälpinsatser utförs i relation till den enskildes önskemål. Oavsett innehåll ska hjälpen ges så att den stärker den enskildes tilltro till in egen förmåga. Den omsorg och de insatser som är beviljade enligt SoL eller LSS ska dokumenteras i den sociala dokumentationen Dokumentationsskyldigheten under genomförandet gäller alla individuellt behovsprövade stöd- och hjälpinsatser enligt SoL och LSS. Den enskilde har rätt att ta del av den dokumentation som handlar om henne eller honom. Utlämnande till någon annan kräver den enskildes samtycke. Ett samtycke bör vara skriftligt och informerat vilket innebär att den enskilde är medveten om till vem uppgifterna kommer att lämnas och i vilket syfte detta görs. TIMRÅ KOMMUN 3(5) Socialförvaltningen Vad är en genomförandeplan? Genomförandeplanen beskriver vem som ska göra vad, när och hur. Planen görs upp av verkställaren och vårdtagaren/brukaren/klienten tillsammans, utifrån biståndsbeslut. Det handlar inte om att på nytt ta ställning till vilka behov som ska tillgodoses hos den enskilde utan att konkret beskriva hur beslutet ska omsättas i praktisk handling Syftet med planen är tydliggöra både för den enskilde och också personalen vad som ska utföras. Planen underlättar också arbetet med dokumentationen under pågående insats samt biståndshandläggarens uppföljning av beslutet. Det huvudsakliga innehållet i en genomförandeplan är en  Faktadel personuppgifter information om bakgrund, social situation, nätverk och intressen, hälsotillstånd/funktionsnedsättning och beviljad hjälpinsats  Mål och metoddel individuella målsättningar, arbetsmetoder för att nå målen, uppföljning av mål och metod  Beskrivning av hjälpinsatserna vad som ska göras samt när, hur och av vem TIMRÅ KOMMUN 4(5) Socialförvaltningen Riktlinjer för genomförandeplaner  Genomförandeplaner ska upprättas utifrån de insatser som biståndshandläggaren beviljat i utredningen  Genomförandeplan och gemensam dokumentation verkställighet och daganteckning ska upprättas för alla som har ett omsorgsbehov och beviljade insatser.  Ansvarig för att genomförandeplanen upprättas är områdeschef för verkställighet och kontaktpersonen. Vid medicinska insatser ska sjuksköterska och eller arbetsterapeut, sjukgymnast konsulteras. Planen ska upprättas i samråd med den enskilde. Vid behov tillsammans med dennes företrädare.  Genomförandeplanen ska följas upp och utvärderas av ansvarig kontaktperson.  Uppföljningen av den individuella planen görs på vårdplaneringsmöten tillsammans med övriga yrkesprofessioner. Förändringar signeras av kontaktpersonen. Ny underskrift av den enskilde krävs inte om inte en helt ny plan upprättas.  Kopia av genomförandeplanen ska förvaras på lämplig plats i den enskildes bostad, med undantaget att den enskilde inte vill eller att kontaktpersonen bedömer att det inte är lämpligt Avvikelsen ska dokumenteras.  Originalet förvaras i personakten i låst arkivskåp. När insatserna inte längre är aktuella ska arbetsmaterialet gallras ut. Riktlinjer för arbetsanteckningar (dokumentation i verkställighet daganteckningar)  Arbetsanteckningar ska föras om den enskilde. Det ska vara kortfattade och tydliga anteckningar om till exempel kontakter, besök, avvikelser, ändringar eller viktiga händelser.  Personal som deltar i genomförandet av insatserna ansvarar för att anteckningar förs.  Arbetsanteckningarna ska göras i Procapita.  Arbetsanteckningar betraktas som arbetsmaterial och ska tas bort när de är sammanfattade av områdeschef. Sammanfattning och borttag av daganteckningar görs var sjätte vecka. TIMRÅ KOMMUN 5(5) Socialförvaltningen Ansvarsområden Biståndshandläggarens ansvar Biståndshandläggaren ansvara för utredning och beslut lämnar erforderlig information till områdeschef för verkställighet. Områdeschefens ansvar Områdeschefen är ansvarig för att dokumentationen i verkställigheten utförs. Områdeschefen ska planera kontinuerliga träffar tillsammans med kontaktperson och övriga berörda professioner inom varje enhet. Syftet med träffarna är uppföljning och stöd/handledning till kontaktpersoner. Områdeschefen ska se till att personalen får förutsättningar att fullfölja sina uppdrag. Områdeschefen ansvarar för att dokumentationen förvaras så att obehöriga inte kan ta del av den. Områdeschefen ansvarar för att sammanfatta, dokumentera och ta bort daganteckningar. Områdeschef ansvarar för att initiera till biståndshandläggare om den enskilde behöver ytterligare insatser Kontaktpersonens ansvar Att tillsammans med en enskilde och övriga yrkesprofessioner upprätta genomförandeplanen. Att informera arbetskamrater om hur hjälpen ska utformas. Att uppföljning och utvärdering av genomförandeplanen görs var sjätte månad. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-05-29 SN/2026:129 Riktlinjer riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder - upphävande Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Upphäva Riktlinjer riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder. Ärendet Socialnämnden fastställde 2011-04-20 § 106 Riktlinjer riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder. Kommunfullmäktige gav 2021-11-29, § 275, samtliga nämnder i uppdrag att anpassa alla nämndspecifika styrdokument till nya riktlinjer. Översynen ska vara genomförd senast 31 december 2026. Förvaltningen arbetar med uppdraget vad gäller socialnämndens planer och riktlinjer. Förvaltningen har utrett de fastställda riktlinjerna samt behov utifrån dagens förutsättningar och kommit fram till att det inte finns behov av lokala riktlinjer utöver befintlig rutin. Förslaget är därför att upphäva dessa riktlinjer. Beslutsunderlag Riktlinjer riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder (kopia) Protokollsutdrag till: Förvaltningschef Verksamhetschef/er Expedieras digitalt. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer Riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder Fastställd av socialnämnden 2011-04-20 TIMRÅ KOMMUN 2(3) Socialförvaltningen Riktlinjer för riskbedömning av omgivningsfaktorer efter upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Detta innebär att tidigare rutiner upphör att gälla och ovanstående arbetssätt inte är förenligt med svensk grundlag. Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, och Lagen om stöd om service till vissa funktionshindrade bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten ska utforma sina insatser utifrån den enskildes individuella behov och förutsättningar. Socialstyrelsen betonar vikten av att personal med lämplig utbildning skall finnas i tillräcklig omfattning för att ge vårdtagarna en adekvat vård och övervakning utan att tvångsmedel behöver användas. God kunskap och gott bemötande löser dock inte alla situationer där en person måste skyddas på grund av sitt eget handlande. Ett samtycke från vårdtagaren kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Samtycke kan endast lämnas av vårdtagaren själv. Olika typer av samtycke från enskilda: Uttryckligt: den enskilde ger sitt samtycke muntligt eller skriftligt. Konkludent: den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker. Presumerat: den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med individens vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Varje förskrivning av en frihetsbegränsad skyddsåtgärd skall föregås av en riskanalys, vilket regleras i SOSFS 2005:12. Denna riskanalys skall ske i samråd med berörd personal och arbetsledare. Riskanalysen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen och av dokumentationen skall framgå: Vem som förskriver Orsak till förskrivningen När uppföljning ska ske TIMRÅ KOMMUN 3(3) Socialförvaltningen Inlåsning Det är endast tillåtet att hindra någon från att lämna bostaden om det står klart att det skulle uppstå en situation som hotar den enskildes liv och hälsa. En boendeenhet kan vara låst. Låset måste då vara av ett sådant slag att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås betraktas som inlåsning och är därmed inte tillåtet. Dörren kan däremot ha en tydlig kodanvisning som förslagsvis skrivs med bokstäver. Nödrätt Den personal som handlar i nöd för att avvärja fara för liv, hälsa, egendom eller någon annan rättsordning skyddat intresse under vissa förutsättningar kan vara fri från ansvar. I situationer där individens liv är i fara är det möjligt att utan vårdtagarens samtycke handla så att man räddar liv och hälsa. Nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Nödrätten kan bara användas i akuta situationer. Det kan t.ex. gälla en starkt förvirrad person som går ut och riskerar att gå vilse, ge sig ut på vägen eller riskera att förfrysa. Användandet av nödrätt måste hela tiden avgöras från fall till fall och från situation till situation. Vårdtagare som avvikit från boendet Samtidigt som inlåsning är förbjudet enligt grundlagen så har kommunen ett vårdansvar för de personer som kan bege sig ut från boendet. Om någon avvikit från sitt boende och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka skall lokala rutiner finnas för situationen. Rutinen ska vara väl förankrad hos personalen och finnas lätt tillgänglig. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-05-08 SN/2026:96 Yrkesresan - verksamhetsberättelse 2025 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Timrå kommun är en av de 278 kommuner som är anslutna till Yrkesresan. Yrkesresan erbjuder introduktion och kontinuerlig kompetensutveckling inom socialtjänsten och utgår från bästa tillgängliga kunskap. Yrkesresan riktar sig till medarbetare och chefer inom områdena Barn och unga, Funktionshinder, Skadligt bruk och beroende samt Äldreomsorg. Satsningen på Yrkesresan är ett samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå.. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är projektägare och samordnar arbetet. Innehållet är framtaget i nära samarbete med Socialstyrelsen. Kostnaden är 2,37 kr per invånare som används till produktion och förvaltning av fem yrkesresor, utveckling och förvaltning av lärplattformen samt nationell samordning. För Timrå är den sammanlagda kostnaden 41 392 kr för år 2026. SKR har skickat ut en verksamhetsberättelse för år 2025. Kort kan sägas att under året ökande antalet yrkesresor från två till fyra. De två planerade resorna inom funktionshinderområdet slogs samman till en. För att stärka ledarskapet lanserades två digitala chefskurser, Leda lärande och utveckling samt Individuell systematisk uppföljning (ISU), som nu är tillgängliga i samtliga resor. Införandet av ny socialtjänstlag har riktat mer fokus på att socialtjänsten ska arbeta kunskapsbaserat. Här bidrar Yrkesresan genom att erbjuda bästa tillgängliga kunskap på ett samlat och pedagogiskt sätt. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse Yrkesresan 2025 Ytterligare information finns på webbsida Yrkesresan.se. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Ulrika Freiholtz Johanna Maxson Verksamhetsberättelse Yrkesresan 2025 Ulrika Freiholtz Johanna Maxson Verksamhetsberättelse Yrkesresan 2025 Genom denna verksamhetsberättelse sammanfattas arbetet med Yrkesresan under 2025. Yrkesresan är en satsning på introduktion och kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten. Yrkesresan syftar till att ge kvalitet i varje möte mellan socialtjänstens medarbetare och invånaren. Sveriges Kommuner och Regioner är projektägare för Yrkesresan som är ett gemensamt arbete mellan SKR, anslutna kommuner, de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS), Socialstyrelsen och Adda. Verksamhetsberättelsen har fastställts av den nationella styrgruppen för Yrkesresan. I styrgruppen ingår Mari Forslund, Åsa Furén-Thulin, Sabina Orstam, Jenny Birkestad, Ritva Gonzalez, Titti Kendall, Maria Persson, och Ann-Katrin Lundin. Stockholm 2026-03-24 Innehåll Verksamhetsberättelse Yrkesresan 2025 ...................................................... 2 Innehåll ......................................................................................................... 3 Inledning ....................................................................................................... 4 Syfte och mål ................................................................................................ 4 Organisering och resurser ............................................................................. 6 Dokument...................................................................................................... 9 Kommunikation ............................................................................................ 9 Lärplattformen ............................................................................................ 10 Förvaltning och utveckling av kursinnehåll................................................ 13 Milstolpar 2025 ........................................................................................... 14 Övergripande perspektiv i Yrkesresan ........................................................ 17 Efter 2028 ................................................................................................... 17 Ekonomi ...................................................................................................... 17 Avslutning ................................................................................................... 19 3 Inledning Genom denna verksamhetsberättelse ges en sammanfattande beskrivning av arbetet med Yrkesresan under 2025. Som bilagor finns årsrapporterna för Yrkesresan Barn och unga, Yrkesresan Funktionshinder, Yrkesresan Skadligt bruk och beroende samt Yrkesresan Äldre. 2025-12-31 var 276 kommuner anslutna till Yrkesresan. Det motsvarar drygt 95 procent av alla kommunerna. Antalet invånare i de anslutna kommunerna motsvarar drygt 80 procent av Sveriges befolkning. Ingen ny kommun anslöt under 2025. Syfte och mål Syfte Yrkesresan är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling som syftar till att • Ge kvalitet i varje möte mellan socialtjänstens medarbetare och invånare • Stärka kompetens och yrkesstolthet bland socialtjänstens medarbetare • Bidra till en kunskapsbaserad, jämställd och jämlik socialtjänst i hela landet • Erbjuda en samlad och effektiv kompetensutveckling. Projektmål Övergripande projektmål för Yrkesresan är att • Alla kommuner ansluter sig till Yrkesresan • Förstudier genomförs inom de verksamhetsområden styrgruppen har beslutat • Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) med nationellt uppdrag utvecklar och förvaltar enskilda yrkesresor • Fem yrkesresor utvecklas och förvaltas i enlighet med Yrkesresans koncept och projektdirektiv • Innehållet i yrkesresorna tillgängliggörs på en lärplattform • Samarbete sker med relevanta myndigheter för att möjliggöra spridning och användning av deras kunskapsunderlag i yrkesresorna • Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) med regionalt uppdrag genomför yrkesresorna regionalt • Alla anslutna kommuner använder Yrkesresan för introduktion och kompetensutveckling • Yrkesresan successivt övergår från att drivas i projektform till permanent verksamhet/förvaltning. Effektmål Effektmål för Yrkesresan är att 4 • Stärka kompetens och yrkesstolthet bland socialtjänstens medarbetare • Bidra till en kunskapsbaserad, jämställd och jämlik socialtjänst i hela landet • Erbjuda en samlad och effektiv kompetensutveckling • Stärka RSS:ernas betydelse i det regionala arbetet med kunskapsstyrning Effektmål för lärplattformen är att: • Användaren ska uppleva att lärplattformen är lätt att hitta till och lätt att logga in i • Användaren ska uppleva att användbarheten är hög • Lärplattformen ska vara inkluderande och bland annat utgå från riktlinjer för klarspråk och kognitiv tillgänglighet • Användaren ska uppleva att lärplattformen är flexibel Uppföljning av mål De övergripande effektmålen och effektmålen för respektive yrkesresa följs upp årligen enligt en uppföljningsplan. Ett årshjul finns framtaget för vilken uppföljning som sker när, av vem och vilka den vänder sig till. Som en del av uppföljningen av effektmålen skickar SKR årligen en enkät till de regionala samverkans- och stödstrukturerna för att följa upp hur de uppfattar sina förutsättningar för det regionala genomförandet. Resultatet för 2025 visar att den del av uppdraget som innebär störst utmaningar är rekrytering av utbildare. Enkäten visar också att Yrkesresan har bidragit till att stärka RSS:ernas betydelse i det regionala arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst. 5 Organisering och resurser Yrkesresan är en nationell satsning med regionalt genomförande för lokal kompetens. Många aktörer samverkar och bidrar för att Yrkesresan ska bli verklighet: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), anslutna kommuner, Socialstyrelsen, Adda samt regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS). Kansli SKR är projektägare för Yrkesresan och den nationella samordningen leds genom ett projektkansli. Bemanning under 2025: Funktion Tjänstgöringsgrad Namn Huvudprojektledare 100% jan - dec Ulrika Freiholtz Bitr. projektledare 100% jan - dec Johanna Maxson Administratör Ca 30 % apr - dec Anna Rossipal Kommunikatör 50% jan - dec Therese Löfbom Nationell styrgrupp Nationella styrgruppen för Yrkesresan har en beslutande roll i övergripande och strategiska frågor och en rådgivande funktion i det operativa arbetet. Styrgruppen består av representanter från alla aktörer i Yrkesresan och leds av SKR. Vid styrgruppens möten deltar huvudprojektledare och biträdande projektledare på SKR som föredragande. Styrgruppen har träffats till tre digitala möten under året. Mötet i december flyttades till januari 2026. Mötena dokumenteras genom minnesanteckningar som läggs upp på Samarbetsrum och diarieförs i SKR:s ärendehanteringssystem. 6 Representant för Namn Funktion SKR Mari Forslund, Sektionschef, sektionen ordförande för stöd till kunskapsstyrning RSS med nationellt Lena Holmlund (jan- Avdelningschef, GR uppdrag mar) Ritva Gonzales (mar- dec RSS med regionalt Anna Gund (avslutade Föreståndare, FoU uppdrag uppdraget i januari Värmland 2025) Titti Kendall (okt-dec) Verksamhetschef Region Sörmland Socialstyrelsen Sabina Orstam Avdelningschef, Kunskapsstyrning Socialtjänst NSK-S Maria Persson Socialchef, Hagfors kommun SKR:s Ann-Katrin Lundin Socialchef, Sollefteå socialchefsnätverk kommun Adda Jenny Birkestad Affärsområdeschef SKR Åsa Furén Thulin Sektionschef, socialtjänstsektionen Utöver den nationella styrgruppen finns en styrgrupp för varje enskild yrkesresa där SKR också har rollen som ordförande. Objektstyrgrupp I objektstyrgruppen möts representanter från SKR och Adda för att specifikt följa, diskutera och besluta om frågor kopplade till lärplattformen. Åtta möten har ägt rum under året. Namn Representant för Funktion Mari Forslund SKR Sektionschef Jenny Birkestad Adda Affärsområdeschef Kristina Tannerfalk Adda Gruppchef Ulrika Freiholtz SKR Huvudprojektledare Johanna Maxson SKR Bitr. projektledare Hanna Strömberg Adda (jan-aug) Projekt- och förvaltningsledare Åsa Thorén Adda (aug-dec) Förvaltningsledare Enligt förvaltningsplanen ansvarar objektsstyrgruppen för att besluta om den årliga förvaltningsplanen, budget för arbete med lärplattformen samt att säkerställa personella resurser för förvaltningsarbetet. 7 Projektledarforum Samordning av det operativa arbetet sker genom Projektledarforum där samtliga projektledare ingår. De veckovisa mötena leds av SKR. Gemensamma planeringsdagar genomfördes i januari, mars, maj, september och december i Stockholm. Namn Representant för Funktion Ulrika Freiholtz SKR Huvudprojektledare Johanna Maxson SKR Bitr. projektledare Hanna Strömberg Adda (jan-aug) Projekt- och Åsa Thorén Adda (aug-dec) förvaltningsledare Cristina Dahlberg Göteborgsregionen Projektledare Barn och unga Elisabeth Högberg Kommunförbundet Projektledare Västernorrland Funktionshinder Camilla Waern Kommunal utveckling Projektledare Skadligt Nyström Jönköpings län bruk och beroende Gunilla Starräng FoU-centrum Projektledare Äldre Östergötland Therese Löfbom SKR Kommunikatör Anna Rossipal SKR (april - jan) Administratör Internt SKR Utöver ovan beskrivna forum så har kansliet vid behov samarbetat med olika avdelningar internt på SKR: • Avdelningen för ekonomi och styrning: bollplank i övergripande ekonomiska frågor, stöd i framtagande av statistik • Avdelningen för kommunikation: stöd av kommunikatör • Avdelningen för juridik, stöd i juridiska spörsmål bland annat gällande upphandlingsfrågor samt samarbete kring kurser i enskilda yrkesresor • Avdelningen för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad, Sektionen för socialtjänst och jämställdhet: samarbete med sakkunniga inom de olika verksamhetsområdena • Avdelningen för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad, Sektionen för arbetsmarknad: samarbete om förberedelse för en förstudie av yrkesresa inom ekonomiskt bistånd • Avdelningen för vård- och omsorg, Sektionen för äldreomsorg: samarbete med sakkunniga Socialstyrelsen Socialstyrelsen bidrar med personella resurser i Yrkesresan, både genom representation i de olika styrgrupperna men också genom medverkan av sakkunniga i arbetsgrupper för kursproduktion. Dessutom granskas 8 kursinnehållet av jurister från Socialstyrelsen. I takt med att fler yrkesresor kommit in i produktionsfasen ökar Socialstyrelsens insatser av personella resurser. Regelbundna avstämningar görs med representanter för SKR och Socialstyrelsen. Under året har det nya arbetssätt gällande förvaltning och utveckling av kursinnehåll trätt i kraft (läs mer under avsnitt Förvaltning och utveckling av kursinnehåll). Roller och mandat har tydliggjorts och samma arbetssätt gäller nu för alla yrkesresor. Dokument Projektdokument Under året har följande projektdokument tagits fram och uppdaterats: • Instruktion för regionalt genomförande för Yrkesresan Äldre • Inriktning för förvaltningsbar och hållbar lärplattform • Gemensam kursplanering • Rutin för kommunikation vid driftstörning • Rutin för hantering av gästkonto Avtal Inga nya avtal tecknades under 2025. Kommunikation Yrkesresans övergripande kommunikationsarbete på SKR har under 2025 fokuserat på att fortsätta förvalta och stärka Yrkesresans varumärke och tydliggöra kopplingen till en kunskapsbaserad socialtjänst. Stora händelser att kommunicera under 2025 var de två nya resorna; Yrkesresan Skadligt bruk och beroende, och Yrkesresan Äldre. Dessutom släpptes två digitala chefskurser som är tillgängliga i alla yrkesresor; Leda lärande och utveckling samt Individuell systematisk uppföljning (ISU). Med två nya resor kommer större målgrupper, vilket märkts på webbplatsen Yrkesresan.se, som har gått från 113 000 sidvisningar under 2024 till 300 000 under 2025. Vid den årliga konferensen Alle man på däck i januari 2025 samlades alla regionala projektledare och administratörer i Stockholm för gemensam information, erfarenhetsutbyte och samtal. I programmet ingick även en workshop om LinkedIn för att fler ska våga använda kanalen och göra det på ett sätt som stärker Yrkesresans varumärke. Yrkesresan medverkade i SKR:s monter på Socialchefsdagarna i Göteborg, samt på Äldreomsorgsdagarna med egen monter i Stockholm. På Funktionshinder i tiden hölls ett seminarium. 9 Socialstyrelsen var värd för ett besök av en ukrainsk delegation som bland annat ville veta mer om Yrkesresan. Yrkesresan har därför nu ett övergripande material på svenska, engelska och – lite oväntat – ukrainska. Öppet forum har erbjudits vid två tillfällen under året. Yrkesresans övergripande kommunikationsarbete på SKR har under 2024 fokuserat på att 1) erbjuda stöd till RSS:erna att kommunicera om Yrkesresan, 2) visa på nyttan med Yrkesresan i kommunerna, samt 3) visa på Yrkesresans koppling till omställningen till ny socialtjänst. Utförarresorna behöver mer fysiskt informationsmaterial som kan skrivas ut lokalt, vilket har resulterat i att både tryckfiler och tidigare digitala produkter har anpassats för egen utskrift. Yrkesresan påverkas av ny lagstiftning. Lärplattformen Lärplattformen för Yrkesresan har en central funktion och det är Adda Kompetens som ansvarar för tillhandahållandet, den övergripande systemadministrationen och förvaltningen. Plattformen bygger på Totara Learn, ett standardsystem som har anpassats till Yrkesresans behov och dess olika målgrupper. Det finns fyra installationer som vardera härbärgerar varsin resa. Myndighetsresorna Barn och unga och Skadligt bruk och beroende liknar varandra i sina grundinställningar och utförarresorna Funktionshinder och Äldre har även de liknande grundinställningar. Tillsammans antog SKR och Adda från och med hösten 2025 en inriktning för en mer hållbar och förvaltningsbar lärplattform. Inriktningen omfattade följande punkter: • I första hand använda standardfunktioner och inte utveckla speciallösningar • Förenkla och avveckla lösningar som är tidskrävande i support och förvaltning • Sträva efter lika funktionalitet/ lösningar i samtliga yrkesresor • Göra en gemensam plan för publicering av kurser Denna inriktning är avgörande för att förvaltningen av lärplattformen ska vara genomförbar med befintliga resurser. Det löpande arbetet tillsammans med Adda sker enligt scrummetoden med planering och genomförande av aktiviteter i sprintar på en månad i taget. 10 Gemensamt för alla resorna Löpande förvaltning I den löpande förvaltningen ingår arbetet med support, bugg- och incidenthantering, framtagning av manualer och instruktioner. Mängden supportärende var ganska stor under våren, men minskade något under hösten. Gemensam utveckling Nedan ges exempel på aktiviteter som genomförts i syfte att utveckla samtliga yrkesresor: • En gemensam hantering av gästkonton har tagits fram och en specifik startsida för alla som loggar in som gäst i Yrkesresan har byggts upp. • Kursen ”Individbaserad Systematisk Uppföljning” har byggts upp i Rise och publicerats i samtliga resor. • Arbete har gjorts för att möjliggöra likvärdiga kursuppföljningar i samtliga resor. • Rapporter har skapats som visar antal konton och antal kursgenomföranden på olika nivåer lämpliga att använda för statistik i samtliga resor. • En checklista för att underlätta arbetet med att publicera nya kurser har tagits fram. Resurser Under sommaren slutade den dåvarande projektledaren för Yrkesresan på Adda och tjänsten tillsattes av en av de befintliga objektspecialisterna. Samtidigt rekryterades en ny objektspecialist till teamet. Resurserna för utbildningsdesign har tidigare varit fördelade på tre personer med 30% vardera, under året har dessa samlats till en tjänst på 90%. Arbetssätt Det agila arbetssättet och vår produktbacklogg har förfinats och utvecklats under året. Utbildningsdesignsuppdraget har setts över och en plan för det fortsatta arbetet har tagits fram. Utbildningsdesignsuppdraget kommer bland annat att bli mer coachande och en större del av tiden kommer att läggas på gemensamma lärtillfällen framöver. Yrkesresan Barn och unga Utveckling och anpassning av lärplattformen Exempel på aktiviteter som genomförts i syfte att förbättra, förenkla och effektivisera Barn och ungas plattform är; 11 • lanseringen av steget Erfaren • ändrat strukturen på kurssidorna (ny mall) • rett ut oredan kring rum och rumsnamn • förenklat hanteringen av facilatorer • uppdaterat alla notifieringar • aktiverat automatiska mailutskick av kursintyg • skapat förutsättningar för distribuering av utbildarintyg • rensat och förbättrat rapporterpublicerat ett antal kurser. Pedagogiskt stöd Pedagogiskt stöd har erbjudits vid webbsändningar av kurser, framtagning av kursmärken, utbildarmärken, utmärkelser och illustrationer samt genom löpande coaching och stöd i utbildningsdesign. Yrkesresan Funktionshinder för utförare Utveckling och anpassning av lärplattformen Exempel på aktiviteter som genomförts i syfte att förbättra, förenkla och effektivisera Funktionshinders plattform är; • tagit fram en nya kursmallar • ersatt den s k avgångstavlan med en enklare lösning • avvecklat självskattningen • tagit bort den låsta kursordningen • strukturerat upp kursmaterialsidorna • skapat förutsättningar för distribuering av intyg och utmärkelser till utbildare • implementerat arbetssättet med rum och facilatorer utifrån hur det fungerar i Barn och ungas plattform • publicerat ett antal kurser. Pedagogiskt stöd Pedagogiskt stöd har erbjudits vid inspelning av föreläsningar och filmredigering, framtagning av kursmärken, utbildarmärken, utmärkelser och illustrationer samt genom löpande coaching och stöd i utbildningsdesign. Yrkesresan Skadligt bruk och beroende Utveckling och anpassning av lärplattformen I mars 2025 lanserades Yrkesresan Skadligt bruk och beroende vilket både föregicks och efterföljdes av mycket arbete med att anpassa funktionaliteten, texter och innehåll till den nya målgruppen. Utöver för- 12 och efterarbetet med lanseringen har även ett antal kurser publicerats på plattformen. Pedagogiskt stöd Pedagogiskt stöd har erbjudits vid framtagning av kursmärken, utbildarmärken, utmärkelser och illustrationer samt genom löpande coaching och stöd i utbildningsdesign. Yrkesresan Äldre Utveckling och anpassning lärplattformen I november 2025 lanserades Yrkesresan Äldres. I arbetet med att bygga upp deras plattform ställdes vi inför många utmaningar, då målgruppen dels är väldigt stor (ca 200 000 användare) samt att målgruppen ställer stora krav på tillgänglighet och användarvänlighet. Med så många användare i systemet var vi dessutom tvungna att försöka bygga bort så mycket support som möjligt. Här är några exempel på förändringar som gjorts och nya funktioner och som utnyttjats; • Tydlig huvudmeny för alla roller • Startsidor för samtliga roller med snabblänkar (gula knappar) till vanliga funktioner • Profilsida med mer information om användaren samt enhetliga gula knappar till relaterade funktioner • ”Om kurserna” presenterar översiktlig information om alla kurser på ett automatiserat sätt. • ”Publicerade kurser” presenterar information om publicerade kurser på ett automatiserat sätt. • ”Kurser för mig som chef” med funktionalitet som tydliggör status för respektive kurs för chefen • Informationssidor med vanliga frågor och svar till respektive roll • Rensning och ensning bland roller och behörigheter Förvaltning och utveckling av kursinnehåll Under 2025 har vi fortsatt att utveckla arbetssättet för produktion och förvaltning av såväl kursinnehåll som lärplattform. Ett nära samarbete mellan RSS med nationellt uppdrag och Socialstyrelsen är centralt för både produktion och förvaltning av kursinnehåll. Likaså är samarbetet med Adda viktigt, för att innehållet som produceras ska komma användarna till del i lärplattformen. Yrkesresan består av två delar som tillsammans bildar en helhet: lärplattform och kursinnehåll. För att Yrkesresan ska hålla hög kvalitet över tid behöver båda delarna förvaltas. 13 Innehållsråden är ett forum mellan RSS med nationellt uppdrag och Socialstyrelsen, och syftet är att få en gemensam överblick över arbetet under nästkommande år, diskutera eventuella omprioriteringar samt planering av resurser. SKR är sammankallande. Innehållsrådet för Yrkesresan Barn och unga har träffats två gånger under året för hantering av förvaltning och produktion av kursinnehåll. Innehållsråden för Yrkesresan Funktionshinder och Yrkesresan Skadligt bruk och beroende har träffats en gång under året. Milstolpar 2025 Yrkesresan och en kunskapsbaserad socialtjänst Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Den nya lagen innebär ett skifte: mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst, en mer jämställd och jämlik socialtjänst och en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Yrkesresan bidrar till omställningen genom att erbjuda bästa tillgängliga kunskap på ett samlat och pedagogiskt sätt. Med Yrkesresan får chefer inom socialtjänsten ett färdigt koncept för introduktion och kontinuerlig kompetensutveckling för sina medarbetare. Alla kommuner som är med i Yrkesresan får också en gemensam kunskapsbas, vilket dessutom bidrar till en mer jämlik socialtjänst i hela landet. Fem resor blir fyra I den övergripande projektplanen från 2021 angavs att totalt fem yrkesresor ska produceras under avtalsperioden 2021–2028. Funktionshinderområdet prioriterades med såväl en resa inom utförarverksamheter som en resa inom myndighetsutövning. Under 2025 påbörjades samtal om att slå ihop dessa båda resor till en yrkesresa med två målgrupper. Motiv: • Redan i förstudien påtalades vikten av att hålla samman kompetensutvecklingen för utförare och myndighetsutövning. • Tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt med en lärplattform istället för två • Organisatoriska fördelar för Kommunförbundet Västernorrland som ansvarig för produktion och förvaltning av båda målgrupperna • Kommunikativt blir Yrkesresan Funktionshinder ett enklare begrepp att använda. • Skalbart arbetssätt till flera yrkesresor med flera målgrupper i samma yrkesresa Beslut om att ”fem resor blir fyra” beslutades av den nationella styrgruppen i juni 2025. 14 Kursuppföljning Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts när det gäller kursuppföljningar i samtliga yrkesresor. Den analys som genomfördes under våren 2025 identifierade följande utmaningar: • Att det är otydligt hur vi följer upp effektmålen (nytta och kursnöjdhet) och vilka frågor som pekar mot vilket mål • Att vi ställer många frågor som hjälper oss till förbättring och utveckling men relativt få om nyttan • Att vi följer upp på olika nivåer (kommun, RSS, nationellt) och att det är oklart vem som ska och kan använda resultatet Syftet med ett omtag är att få en förbättrad möjlighet att uttala oss om effektmålen samt att kursuppföljningen görs på ett enhetligt sätt för samtliga yrkesresor. Det arbete som har genomförts under året har haft följande målsättning: • att formulera tydligare frågor om effektmålen i kursuppföljningen • att formulera frågor om alla tre delar i kurserna: förberedelse, kursdag/kurstillfälle och fördjupning/efterarbete • att det ska vara obligatoriskt att ta del av samtliga tre delar för att få ut kursintyg • att det är obligatoriskt att fylla i län och kommun i kursuppföljningen • att kursuppföljningen är anonym Detta arbete är inte genomfört i sin helhet och kommer att pågå även under 2026. Kurs om Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) Kursen om Individbaserad systematisk uppföljning lanserades 1 oktober 2025. Tack vare medel från tilläggsfinansieringen för Kunskapsstyrning i socialtjänsten har GR (Göteborgsregionen) fått uppdrag att både genomföra en förstudie samt producera denna kurs. Kursen vänder sig i första hand till första linjens chefer och syftet är att ge en introduktion till ISU samt inspirera och motivera verksamheterna att arbeta med uppföljning. Kursen har publicerats i samtliga yrkesresor. Samverkan och samarbete mellan yrkesresorna Under året har samarbetet mellan de fyra yrkesresorna utvecklats vad gäller gemensamt kursinnehåll. Förutom ISU-kursen har även kursen Leda lärande och utveckling publicerats i samtliga resor. Det finns nu även gemensamma kurser för Yrkesresan Barn och unga och Yrkesresan Skadligt bruk och beroende i ämnesområden som berör båda målgrupperna. Det känns meningsfullt att arbeta med gemensamt innehåll även om det också innebär många praktiska detaljer för att detta ska fungera i 15 lärplattformarna. Ett arbete med att ta fram en rutin för gemensam kursproduktion har påbörjats. Kalenderhändelser När Vad Januari Första RSS-mötet för Yrkesresan Äldre Planeringsdag om kommunikationsplanering och supporthantering Alle man på däck i Stockholm, ca 50 personer Februari Första innehållsrådet tillsammans med Socialstyrelsen Arbete med översyn av kursuppföljningen Mars Arbete med ekonomi och juridik efter 2028 Lansering av Yrkesresan Skadligt bruk och beroende April Uppstartsmöte i Härnösand för Yrkesresan Funktionshinder myndighet Öppet forum Rutin för kommunikation vid driftstörning Maj Planeringsdag om kursuppföljning, gemensam kursproduktion och förvaltning Juni Samtal påbörjas om ev förstudie för en yrkesresa inom ekonomiskt bistånd Rutin för gästkonto Juli Augusti Inriktningsdokument för ”Hållbar och förvaltningsbar yrkesresa” September BoU och Beroende påbörjar gemensamma RSS-möten Planeringsdagar med koncept/kärnvärden, inriktning hållbar lärplattform, roller Gemensam plan för kursproduktion presenteras Kommunikation om ”Fem resor blir fyra” Oktober Yrkesresan medverkar på Socialchefsdagarna i SKRs monter Beslut i S-KIS om finansiering av förstudie för ekonomiskt bistånd Fokusgrupp socialchefer Medverkar med seminarium vid Funktionshinder i tiden Medverkar med monter på Äldreomsorgsdagarna November Berättar om Yrkesresan vid studiebesök från Ukraina Lansering Yrkesresan Äldre December Planeringsdagar med om nya funktioner i lärplattformen för Yrkesresan Äldre, rapporter, utbildningsdesign Beslut om slopad retroaktiv avgift för kommuner som ansluter från och med 2026 16 Övergripande perspektiv i Yrkesresan Yrkesresan arbetar för att perspektiven jämställdhet, jämlikhet, funktionshinder och barnrätt ska integreras i arbetet. Perspektiven har under året lyfts vid planeringsdag för projekt- och produktionsledare. Yrkesresan arbetar med dessa perspektiv genom bland annat att: • Integrera dem i kurser, inte som separata teman utan som en del av kursinnehållet. • Arbeta normkritiskt, så att medarbetare får verktyg att se strukturer • Kurser ska utgå från funktionshinderpolitikens principer, som delaktighet, självbestämmande och universell utformning. • Fallbeskrivningar och övningar formuleras medvetet utifrån de olika perspektiven. • Barnkonventionen är en grundpelare, särskilt principerna om barnets bästa, delaktighet och icke-diskriminering. • Medarbetare tränas i att samtala med barn, dokumentera barnets synpunkter och väga dem in i beslut. Efter 2028 Innevarande avtalsperiod sträcker sig till 30 juni 2028 och intentionen är att Yrkesresan därefter ska fortsätta och övergå i ett etablerat och långsiktigt arbete. Under 2025 har arbetet med att förbereda inför en ny avtalsperiod intensifierats. Kansliet har genomfört dialoger med samtliga aktörer: RSS- nätverket, chefer för RSS med nationellt uppdrag, Socialstyrelsen, Adda, socialchefer och internt på SKR. I samtliga dialoger framkommer stöd för och önskemål om att Yrkesresan ska fortsätta. Yrkesresan ses som ett viktigt verktyg i omställningen till en kunskapsbaserad socialtjänst. Ett kommunikationsmaterial till stöd för RSS och kommuner inför nästa avtalsperiod har förberetts. Materialet har tagits fram i samråd med representanter från RSS-nätverket och ska spridas under våren 2026. Ekonomi Yrkesresan finansieras av de anslutna kommuner genom en årlig avgift på 2,28 kr per invånare. Avgiften finansierar innehållsproduktionen av de olika yrkesresorna, kostnaden för lärplattformen samt SKR:s kansli. Under de inledande åren av projektperioden skapades ett överskott som har förts över till kommande år då kostnaderna har ökat i takt med antalet yrkesresor. 17 Under 2025 har beslut tagits om att genomföra en indexjustering för perioden 1 januari 2026 till 30 juni 2028. Nytt pris är 2,37 per invånare och år. Beslut har även fattats om att slopa retroaktiv avgift för de kommuner som ansluter från och med 2026. Belopp i tusental kronor Budget 2025 Utfall 2025 Intäkter Balanskonto 6 971 6 971 Intäkter anslutna kommuner 18 899 18 899 Summa intäkter 25 870 25 870 Utgifter Adda Utveckling och förvaltning lärplattform 8 773 8 810 RSS:er nationellt uppdrag Produktion och förvaltning av kursinnehåll 10 400 9 400 SKR nationellt kansli Projektledning, kommunikation, 4 737 4 566 administration, juridiskt stöd Oförutsedda utgifter 500 500 Summa kostnader 24 410 23 276 18 Avslutning När vi nu summerar 2025 så kan vi se tillbaka på ett mycket intensivt och händelserikt år då antalet lanserade yrkesresor har ökat från två till fyra. Det är tillfredsställande att anslutna kommuner nu kan erbjuda kompetensutveckling genom Yrkesresan till en stor del av medarbetarna inom socialtjänsten. Vi gläds över att våra uppföljningar visar att publicerade kurser har mottagits väl av både medarbetare och chefer. Vi ser fram emot 2026 när medarbetare och chefer runt om i landet fortsättningsvis kan ta del av kurser i samtliga fyra yrkesresor. Det kan inte nog understrykas hur viktiga alla medverkande aktörer är i genomförandet och utvecklandet av Yrkesresan. Det är ett ”tillsammansarbete” på olika nivåer där många engagerade personer bidrar till att Yrkesresan blir verklighet. Vi är stolta och glada över det arbete som genomförts under året och ser fram emot fortsättningen. För Yrkesresan, Mari Forslund, sektionschef SKR Ulrika Freiholtz, huvudprojektledare Johanna Maxson, bitr. projektledare Bilagor Bilaga 1: Årsrapport Yrkesresan Barn och unga 2025 Bilaga 2: Årsrapport Yrkesresan Funktionshinder utförare 2025 Bilaga 3: Årsrapport Yrkesresan Skadligt bruk och beroende 2025 Bilaga 4: Årsrapport Yrkesresan Äldre 2025 19 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-05-29 SN/2026:7 Redovisning av socialnämndens uppdrag, maj Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Redovisning av socialnämndens uppdragsbeslut samt ärenden för yttrande till kommunfullmäktige och myndigheter. Beslutsunderlag Uppdrag och yttranden 2026 05 Socialnämndens uppdrag samt ärenden för yttrande 2026 Sid 1(5) Diarienr: SN/2026:7 Redovisning t o m: 2026-05-29 Uppdrags- Uppdrag/Yttrande § nr Besluts- Diarienr Ansvarig Klart Status Noteringar givare datum senast KF Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens § 191 2021-11-29 2021:275 SN/ november Pågår Uppstart jan 2024. förslag: Förv.chef Genomgångar per verksamhet 4. Uppdra till samtliga nämnder att anpassa alla pågår. nämndspecifika styrdokument och Redovisning KS dec 26. författningssamling till de nya riktlinjerna. Översynen ska vara genomförd senast 31 december 2026. 5. Uppdra till samtliga nämnder att rensa, införa och tillämpa metadokumentet enligt riktlinjer för styrdokument. Arbetet hänskjuts till verksamhetsplan och budget 2023-2025. KF Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens 116 2025-06-09 2024:46 Förv.chef Pågår Plan att starta med Hagalid förslag: 2026:68 under 2026. 1. Avsluta uppdrag Äldreomsorgscenter KF / 2018-09- 260216; chefer är på plats, 24 § 119, KF 2022- 11-28 § 191, KF 2024-01-29 § 7 studiebesök har gjorts. Dialog samt investering om nytt vård och omsorgsboende om och planering för kommande 40-50 platser. arbete är igång. 2. Uppdra till Timråbo att tillsammans med Socialnämnden och Kultur och Tekniknämnden investera, renovera och utöka befintliga vård och omsorgsboenden i Timråbos bestånd för att motsvara verksamhetens behov avseende utformning och platsantal enligt genomförd genomlysning och prognos SN/2024:46. Socialnämndens uppdrag samt ärenden för yttrande 2026 Sid 2(5) Uppdrags- Uppdrag/Yttrande § nr Besluts- Diarienr Ansvarig Klart Status Noteringar givare datum senast KF Lokaler inom kostverksamheten. Uppdra till kultur- § 82 2026-04-27 2026:2 Förv. Chef KF oktober Pågår SN september och tekniknänden att tillsammans med Timråbo, Socialnämnden samt Barn och utbildningsnämnden ta fram ett förslag till åtgärder i Hagalid samt Förskolan Fjärilen i enlighet med barn och utbildningsnämndens förslag. KF 1. Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag till § 80 2026-04-27 2026:115 Förv.chef Pågår åtgärder som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Åtgärderna ska inkludera verksamheter som kan avslutas eller pausas. KF 2. Uppdra tillsamtliga nämnder att ta fram förslag på § 80 2026-04-27 2026:115 Förv.chef Pågår åtgärder inom digitalisering som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. KF 3. Uppdra till nämnderna att för verksamhetsåret 2026 § 80 2026-04-27 2026:115 Förv.chef Pågår hantera tillkommande - ej budgeterade intäkter- restriktivt för att så långt som möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. I övrigt vidta de åtgärder som är möjliga för att säkerställa ett positivt resultat för 2026. KF 4. Uppdra till samtliga nämnder att redovisa förslag till § 80 2026-04-27 226:115 Förv.chef september Pågår åtgärder till kommunstyrelsens sammanträde i oktober. Folkhälso- Remiss angående förslag till föreskrifter om ändring i 2026-04-22 2026:103 Malin FN, jun-26 Nytt Inbjudan att lämna myndigheten Folkhälsomyndighetens freskrifter (HSLF-FS 2015:7) Ulrika H synpunkter. om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Socialnämndens uppdrag samt ärenden för yttrande 2026 Sid 3(5) Uppdrags- Uppdrag/Yttrande § nr Besluts- Diarienr Ansvarig Klart Status Noteringar givare datum senast Revisionen Revisionsrapport "Granskning av kvalitetsarbetet 2026-04-16 2026:109 Förv.chef/M juni Pågår inom hemtjänsten" Revisionen önskar att arie september socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som Backlund finns redovisade i rapporter senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Revisionen Revisionsrapport "Grundläggande granskning - 2026-04-16 2026:110 Förv.chef juni Avslutas SN/2026-06-16 socialnämnden" Revisionen önskar att socialnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporter senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda.

SN § 48 2025-04-15 2024:46 Förv.chef kontinuerligt Pågår KF 2025-06-09 § 116 Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå P1, Uppdrag avslutat. kommunfullmäktige besluta: 1. Avsluta uppdrag Äldreomsorgscenter KF / 2018-09- 24 § 119, KF 2022- 11-28 § 191, KF 2024-01-29 § 7 P2, Avvaktat ny vd, påbörjas samt investering om nytt vård och omsorgsboende om 2026. 40-50 platser. 2. Uppdra till Timråbo att investera, renovera och utöka befintliga vård och omsorgsboenden i Timråbo tillsammans med Socialnämnden och Kultur och Tekniknämnden för att motsvara verksamhetens behov avseende utformning och platsantal enligt genomförd genomlysning och prognos SN/2024:46. P3. SN 2026-04-21 § 55 3. Uppdra till förvaltningschef att kontinuerligt SN/2026-06-16 återrapportera till nämnden under projektets gång. Socialnämndens uppdrag samt ärenden för yttrande 2026 Sid 4(5) Uppdrags- Uppdrag/Yttrande § nr Besluts- Diarienr Ansvarig Klart Status Noteringar givare datum senast SN 1. Uppdra till förvaltningschef att fortsatt arbete med § 136 2025-12-16 2024:34 Förv.chef/ hösten 26 Pågår förebyggande insatser inom rehabilitering i ordinarie Malin FN verksamhet. 2. Återrapportera resultatet av förebyggande insatser rehab inför budget 2026. SN 1. Uppdra till förvaltningschef att arbeta vidare med § 137 2025-12-16 2025:17 Förv.chef/ våren 26 Avslutas SN/2026-05-20 § 69 arbetstidsförkortning i 80-90-100-modellen. HR strateg 2. Uppdra till förvaltningschef att återkomma med utredning av alternativ för arbetstidsförkortning under våren 2026. SN Uppdra till förvaltningschef att återkomma med rapport § 3 2026-02-16 2026:17 Förv.chef/ oktober Pågår om verkställandet av planen i oktober. HR strateg (Handlingsplan för minskad sjukfrånvaro) SN Uppdra till förvaltningschef att lämna ett förslag på ny § 6 2026-02-16 2026:46 Förv.chef/ juni Pågår handlingsplan gällande språkkrav inom Marie B hösten äldreomsorgen, utifrån regeringens proposition om språkkrav. SN Uppdra till förvaltningschef att införa språktester vid § 7 2026-02-16 2026:40 Förv.chef/ juni Avslutas SN/2026-06-16 nyanställning av medarbetare till omvårdnadsnära arbete Marie B inom äldreomsorg samt stöd och omsorg. SN Uppdra till förvaltningschef att återkommande § 10 2026-02-16 2025:72 Förv.chef ÅterkommandPeågår Härnösand planerar starta från rapportera läget kring införandet av länsgemensam 1 sep. socialjour. SN/2026-06-16 Socialnämndens uppdrag samt ärenden för yttrande 2026 Sid 5(5) Uppdrags- Uppdrag/Yttrande § nr Besluts- Diarienr Ansvarig Klart Status Noteringar givare datum senast SN Uppdra till förvaltningschef att utbetala en bonus till § 15 2026-02-16 2026:49 Förv.chef/ Sommaren Pågår vikarier för baspersonal inom äldreomsorgen samt stöd Marie B och omsorg under sommaren 2026 i form av 6 000 kronor för vikarier med en sysselsättningsgrad på 75% och uppåt under veckorna 25–32. Vid sommarbonus ges ett resebidrag om 50 kr per arbetad dag till de som arbetat 10 pass eller mer under en åttaveckorsperiod utöver bonusen. För att bonus ska falla ut får man vara sjuk vid ett tillfälle och i högst fem dagar under arbetsperioden SN Uppdra till förvaltningschef att budgetera för § 15 2026-02-16 2026:49 Förv.chef Hösten Pågår sommarbonus som en återkommande kostnad från och med 2027 och framåt. SN Uppdra till förvaltingschef att återkomma med § 69 2026-05-20 2026:17 Förv.chef/ september Nytt utredning av alternativ för arbetstidsförkortning i HR strateg september 2026. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-05-29 SN/2026:4 Anmälan av domar och beslut, maj Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Följande domar och beslut anmäls: Mål nr: 1653-26 Överklagat beslut: Socialnämndens beslut den 19 mars 2026. Saken: Ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrättens avgörande: Förvaltningsrätten upphäver Socialnämnden i Timrå kommuns beslut och återförvisar målet till socialnämnden för ny prövning av xx rätt till ekonomiskt bistånd för april 2026. Mål nr: 1210-26 E Överklagat beslut: Socialnämndens beslut den 13 februari 2026. Saken: Ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrättens avgörande: Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Mål nr: 1075-1079-25 Överklagat avgörande: Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 20 april 2026 i mål nr 4374–25, 4996–25, 86–26, 757–26 och 1241–26. Saken: Ekonomiskt bistånd. Beslut: Kammarrätten avslår överklagandet. Mål nr: 834-25 Överklagat avgörande: Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 11 mars 2026 i mål nr 4985-25. Saken: Upphörande av vård av unga. Beslut: Kammarrätten avslår överklagandet. Dnr: 3898-25 Saken: Särskild avgift. Beslut: Förvaltningsrätten ålägger Timrå kommun att till staten betala en särskild avgift om 22 900 kr. Dnr: 4414-25 Saken: Särskild avgift. Beslut: Förvaltningsrätten bifaller ansökan och ålägger Timrå kommun att till staten betala en särskild avgift om 18 300 kr. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-06-01 SN/2026:3 Anmälan av beslut enligt delegation, maj Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Följande beslut enligt delegation anmäls: Delegationsbeslut Beslut: Beslut att inte anmäla personuppgiftsincident avseende försörjningsstöd 20260505 till Integrationsskyddsmyndigheten. Signerat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-05-12, § 16. Beslut: Förordnande av tillfällig förvaltningschef under 4-5 juni Avseende: Linda Gyllenqvist. Signerat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-05-18, § 17. Beslut: Rättegångsfullmakt åt Hanna Wiksell samt Frida Bååth att som ombud föra nämndens talan i Kammarrätten gällande mål om upphörande av vård enligt LVU. Avseende: Hanna Wiksell, enhetschef, Frida Bååth, socialsekreterare. Signerat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-05-21, § 18. Beslut: Förvaltningschef ges delegation att lämna upplysningar gällande socialnämndens ansvar att förebygga risker och missförhållanden inom äldreomsorgen. Avseende: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef. Signerat: Johanna Bergsten, ordförande, 2026-05-28, § 19. Beslut: Beslut att inte anmäla personuppgiftsincident avseende utbetalningar 260504-27 till Integrationsskyddsmyndigheten. Signerat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-06-01, § 20. Avtal Leverantör: Ensolution AB Avtal gällande: Konsulttjänster. Delegat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-05-12. Leverantör: Kultur- och teknikförvaltningen Avtal gällande: Lokalvårdsavtal Ungdomsmottagningen. Delegat: Anna-Karin Dahlin, förvaltningschef, 2026-05-22. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-06-01 SN/2026:2 Inkomna skrivelser och meddelanden, maj Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser anmäls: Facklig information och protokoll Protokoll för samverkansgrupp Socialförvaltningen 2026-05-18 Azets Revision & Rådgivning Information om granskning av målstyrningsprocessen, 2026-05-21. SPF Seniorerna Öppet brev till Sveriges kommuner: Prioritera maten i äldreomsorgen, 2026-05-27. UNICEF Sverige Sveriges kommunrapport 2026, följebrev, 2026-05-22 Sveriges kommunrapport 2026. En jämförelse av kommuners ekonomiska investeringar i barn. Andra nämndens protokoll BUN 2026-05-20 § 44 Lokaler inom kostverksamheten.