Kultur- och tekniknämnden — 20 maj 2026

5 § Vid en undersökning (enligt 6 kap 6 § miljöbalken) ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån: 46 1. I vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen: a. anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, Kommentar: Planen innebär inga beslut eller förutsättningar för verksamheter eller åtgärder som ska lokaliseras eller är tillståndspliktiga. b. har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför, Kommentar: Planen kommer att bidra till att genomföra hållbarhetsmål i andra kommunala och regionala planer, strategier och program. Det handlar då om positiva miljöeffekter kopplat till bland annat resurshushållning. c. har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att främja en hållbar utveckling. d. har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen, Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att miljölagstiftningen följs. 2. Miljöproblem som är relevanta för planen: Kommentar: Planen kommer inte att medföra några negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 3. De sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöpåverkan på ett specifikt geografiskt område. Det kan i framtiden uppstå behov av att etablera anläggningar för att till exempel öka återanvändning eller återvinning, men dessa kommer då att bli föremål för tillståndsansökan och miljöbedömning i varje enskilt fall. Planen i sig innebär inga beslut eller förutsättningar för framtida anläggningar. Införandet av separat matavfallsinsamling samt det planerade införandet av bostadsnära insamling, som beslutats på nationell nivå, innebär en ökad hantering i och med att fler fraktioner hanteras separat. Det innebär en risk för en ökad mängd transporter vid avfallshanteringen. Samtidigt medför en ökad utsortering till materialåtervinning färre transportera av jungfruligt material. Om den totala mängden transporter ökar eller minskar går inte att bedöma. Men den ökade hanteringen bedöms inte ge någon betydande miljöpåverkan. 4. I vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöeffekter som behöver avhjälpas. 5. Miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper: Kommentar: Planen medför inga gränsöverskridande miljöeffekter. 47 6. Miljöeffekternas omfattning: Kommentar: Planen medför inga negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 7. Riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter: Kommentar: Planen innebär inga risker enligt punkt 7. 8. Det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 8 bland annat eftersom avfallsplanen inte anger förutsättningar för nya anläggningar. 9. Påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 9 eftersom planen inte anger förutsättningar för nya anläggningar som tar mark i anspråk. 4. Samlad bedömning Undersökningen utifrån miljöbedömningsförordningen 5 § visar att avfallsplanen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Den samlade bedömningen är att Timrås avfallsplan inte medför en betydande miljöpåverkan. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen Västernorrland bedömer att Timrå kommuns förslag till avgränsning av miljöbedömningen medför goda förutsättningar att uppfylla de syften och mål som finns enligt gällande lagstiftning. Timrå kommun har i sitt samrådsunderlag redogjort för om avfallsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bedömer att kommunen gjort en grundlig redogörelse av hur den reviderade avfallsplan inte utgör en betydande miljöpåverkan. Efter att tagit del av samrådsunderlaget och det muntliga samrådet lämnar länsstyrelsen följande yttrande för framtagande och innehåll av kommande avfallsplan: • I framtagandet av en avfallsplan är det viktigt att alla som berörs av planen är delaktiga för att få en god förankring vilket ökar sannolikheten att åtgärderna i planen kommer genomföras. • Det ska i planen framgå hur lång period som avfallsplanen ska gälla. • Varje mål ska vara tydlig och för de fall det behövs, brytas ned till konkreta delmål som är mätbara och tidsatta. Det ska också framgå vilka styrmedel som kommer användas för de olika målen. • Nyckeltalen bör kopplas ihop med handlingsplanen. • När mål och åtgärder tas fram är det viktigt att det framgår varför dessa har tagits fram. För de fall det finns så ska prioriteringsgrunder redovisas. Det kan till exempel vara utifrån miljökvalitetsmål eller farlighet på avfall. • En beskrivning hur avfallsplanen kopplar till andra planer hos kommunen som till exempel översiktsplan, VA-plan och tillsynsplan bör framgå. Naturvårdsverket har bra vägledning i frågor kring avfallsplaner som kommunen med fördel kan utgå ifrån vid framtagandet av en ny avfallsplan. Regler om kommunal avfallsplanering (naturvardsverket.se) Beskrivning av ärendet Timrå kommun arbetar just nu med att ta fram en ny avfallsplan för kommunen. Den 10 februari 2023 lämnade Timrå kommun in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen tillsammans med en bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan. Därefter har ett digitalt samråd genomförts den 15 februari 2023. Vid det digitala samrådet deltog Therese Edin och Jan Bengtson från Länsstyrelsen samt Emma Ramström konsult och Lena Granlöf Timrå kommun. 49 Undersökningssamråd I redogörelsen framgår det att planen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Kommunen bedömer att planen inte medför en betydande miljöpåverkan. Samråd kring avfallsplanens innehåll Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att kommunen tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet Kommunens vision beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande målbilder som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målbilderna är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad 50 nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. Aktuella bestämmelser Enligt 6 kap 3 § miljöbalken (1998:808) ska kommunen vid ändring av plan göra en miljöbedömning av planen eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap 10 § miljöbalken ska avgränsningssamråd ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. 6 kap 11–12 §§ miljöbalken anger vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, omfatta och vilken detaljeringsgrad. NFS 2020:6 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Maria Höglund med miljöhandläggare Jan Bengtson som medverkande och Therese Edin som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. 51 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål 1. Lagstiftning Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanens mål och åtgärder utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder i avfallsplanen ska syfta till en hushållning med resurser i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken, vilket innebär att utnyttja möjligheterna till att: • Minska mängden avfall • Minska mängden skadliga ämnen i material och produkter • Minska de negativa effekterna av avfall • Återvinna avfall Avfallsplanens mål och åtgärder ska också syfta till att avfallet hanteras i enlighet med avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken. Avfallshierarkin innebär att den som är ansvarig för att avfall behandlas ska se till att det, om det är lämpligt, behandlas enligt följande prioriteringsordning: 1. Avfallet återvinns genom att förberedas för återanvändning 2. Avfallet materialåtervinns 3. Avfallet återvinns på annat sätt 4. Avfallet bortskaffas Enligt Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760, till föreskrifterna, bör målen och åtgärderna också utgå från andra relevanta nationella, regionala och lokala styrdokument. 1.1 Krav på avfallshantering Kommunen är enligt miljöbalken ansvarig för att ta hand om det som kallas ”kommunalt avfall”. Med kommunalt avfall avses avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Även visst avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar. Hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. Bygg- och rivningsavfall Kommunen har ansvar för att omhänderta allt bygg- och rivningsavfall som inte producerats i yrkesmässig verksamhet och se till att det finns möjlighet att hantera detta i separata fraktioner. För Timrå innebär lagändringen att det kan bli aktuellt att ta emot större mängder bygg- och rivningsavfall, att hantera fler separata typer av avfall och att utveckla tjänster för insamling av bygg- och rivningsavfall. 52 Matavfall Kommunen har ansvaret att tillhandahålla ett insamlingssystem för matavfall enligt avfallsförordningen (2020:614). Det innebär att Timrå ska samla in matavfall i form av livsmedels- eller köksavfall fastighetsnära från hushåll och från verksamheter där det uppstår matavfall. Matavfallsutsortering i Timrå kommun innebär bland annat att sorteringsmöjlighet behöver säkerställas, att förutsättningar för utförande av matavfallsinsamling behöver skapas och att matavfallsinsamlingen behöver kommuniceras till berörda. Förpackningar Kommun ansvarar för att samla in förpackningsavfall (plast, papper, glas och metall) från hushållen. Fastighetsnära insamling ska ske senast år 2027 och från 2026 ska kommunen också samla in förpackningsavfall på vissa platser utomhus, till exempel större torg och parker. För kommunen innebär det ett ansvar att samla in förpackningsmaterial från befintliga soprum och återvinningsstationer, men även att införa fastighetsnära insamling för de hushåll som idag inte har en fastighetsnära källsorteringslösning. Insamlingen av förpackningar ska enligt de nya reglerna finansieras av producenterna. Textil Om regeringen ställer sig positiv till att textilier ska omfattas av producentansvar, kan Timrå kommun på sikt få ett insamlingsansvar även för textilier. 2. Globala styrdokument 2.1 EU´s klimatmål Det övergripande klimatmålet som gäller för alla länder som ingår i EU är att vara klimatneutrala senast 2050. 2.2 De globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål vägleder vi arbetet och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. De delmål som berört arbetet med avfallsplanen är: • 3.9 MINSKA ANTALET SJUKDOMS- OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV SKADLIGA KEMIKALIER OCH FÖRORENINGAR - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark 53 • UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH GLOBALT MEDBORGARSKAP - Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. • 6.3 FÖRBÄTTRA VATTENKVALITET OCH AVLOPPSRENING SAMT ÖKA ÅTERANVÄNDNING- Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. • 7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. • FÖRBÄTTRA RESURSEFFEKTIVITETEN I KONSUMTION OCH PRODUKTION - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. • FRÄMJA INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR INDUSTRIALISERING - Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. • 11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. • 12.3 HALVERA MATSVINNET I VÄRLDEN - Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. • 12.4 ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. • 12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 54 • 12.8 ÖKA ALLMÄNHETENS KUNSKAP OM HÅLLBARA LIVSSTILAR - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. • 13.1 STÄRK MOTSTÅNDSKRAFTEN MOT OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGAN TILL KLIMATRELATERADE KATASTROFER - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. • 14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. • 15.9 INTEGRERA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD I NATIONELL OCH LOKAL FÖRVALTNING¬ - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 3. Nationella styrdokument 3.1 Generationsmålet Generationsmålet är det övergripande målet som visar vägen för den svenska miljöpolitiken. Till generationsmålet finns sju strecksatser varav följande har tagits hänsyn till vid formulering av avfallsplanens mål och åtgärder: • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. • En god hushållning sker med naturresurserna. • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 3.2 Nationella miljökvalitetsmålen Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmålen har tagits hänsyn till vid framtagande av avfallsplanen. De mål som främst berör avfallsplanen är: • Begränsad miljöpåverkan • God bebyggd miljö • Giftfri miljö • Ett rikt växt- och djurliv 55 3.3 Etappmålen Det finns två etappmål för avfall vilka gäller årligen fram till 2025: 1. Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning. 2. Öka andelen kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning 3.4 Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023 I den nationella avfallsplanen är följande material utpekade som prioriterade att arbeta med: • Livsmedel • Textil • Plast • Elektronik • Bygg- och rivningsmaterial 4. Regionala styrdokument 4.1 Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) visar den övergripande strategiska riktningen för utvecklingsarbete inom region Västernorrland och gäller bland annat för länets samtliga kommuner. RUS:en har en vision samt mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbete som sker 2020-2030. Prioriteringar som berör avfallsplanen är: • Samordnat påverkansarbete gentemot nationell och internationell nivå • Fler nya och växande hållbara företag och fler företagsamma invånare 5. Lokala styrdokument 5.1 Timrå kommuns styrdokument Lokala styrdokument med koppling till avfallshantering i kommunen är: • Timrås styrmodell med verksamhetsplan och budget • Avfallsföreskrifter – Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Kommunens renhållningsordning utgörs av de kommunala avfallsföreskrifterna tillsammans med kommunens avfallsplan. • Avfallstaxa – För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns 56 avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. • Översiktsplan – Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. 5.2 Kommunens vision, målbilder och strategier Timrås vision är: Timrå - en stark kommun i en växande region! Kommunens styrmodell utgår ifrån tre målbilder: • MÅLBILD 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande • MÅLBILD 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete • MÅLBILD 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer För att nå dessa målbilderna har ett antal strategier identifierats: • Digitalisera: Vi använder oss av digitaliseringens möjligheter för en enklare vardag och mer värdeskapande verksamhet. • Säkra kompetens: Vi attraherar, behåller och utvecklar kompetens för dagens och morgondagens behov. • Skapa utveckling: Vi jobbar med ständiga förbättringar och vågar utforska samt pröva nya idéer för att möta en föränderlig omvärld. Innovation är ett av de viktiga begreppen. • Fånga och möta behov: Vi lyssnar, förstår och möter behoven hos dem vi finns till för. • Arbeta tillsammans: Vi har helhetssyn och jobbar tillsammans för att kunna lösa våra uppgifter. 57 Bilaga 8 - Framtidsprognos 1. Bakgrund 1.1 Befolkning Befolkningen i Timrå har varit relativt stabil under de senaste 20 åren. I kommunen bor cirka 18 000 personer (17 730 personer i januari 2022). Enligt SCB kan folkmängden minska till närmare 17 000 personer år 2030. SCB:s prognos anses vara osäker till följd av att nya verksamheter etableras i Timrå, framför allt de verksamheter som etableras i Torsboda Industrial Park. Verksamheterna kommer sannolikt bidra till en befolkningsökning i kommunen. Omfattningen på befolkningsökningen bedöms inte närmre. 1.2 Förutsättningar Avfall från hushåll Mängden avfall som uppkommer från svenska hushåll visar en ökande trend. De fraktioner som ökade mest 2020 var förpackningar, elavfall och metallskrot. Trots att fraktionerna av plast- och pappersförpackningar har ökat på grund av en mer omfattande internethandel så är den totala mängden förpackningar och returpapper per invånare oförändrad. Det beror på att mängden returpapper minskar i takt med ett minskat läsande av papperstidningar. På grund av våra konsumtionsvanor och fokus på ekonomisk tillväxt förväntas de totala avfallsmängderna ändå öka. Motkrafter genom olika samhällsaktörer som till exempel avfallsbranschen och ökad medvetenhet hos hushållen är därför viktiga för att bryta utvecklingen. Genom att underlätta för hushållen att konsumera hållbart, exempelvis genom cirkulära affärsmodeller och återanvändning, skulle avfallsmängderna kunna hållas relativt oförändrade. Lagstiftningen om producentansvar för förpackningar har ändrats och innebär att kommunerna får ansvaret för insamling av förpackningsavfall från 2024. Det är troligt att lagändringen leder till ökade mängder insamlat förpackningsmaterial från hushållen. Parallellt med ökande avfallsmängder har återvinningen och avfallsbehandlingen i Sverige utvecklats positivt de senaste åren. Framgången har uppnåtts genom att styra avfallsbehandlingen uppåt i avfallstrappan. Fortsatta åtgärder som till exempel bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper gör att utvecklingen kan förväntas fortsätta. Under år 2020 låg den genomsnittliga andelen avfall under kommunalt ansvar som behandlades genom energiåtervinning på 50 procent, materialåtervinning på cirka 35 procent och biologisk behandling på 14 procent. 58 Avfallet under kommunalt ansvar som går till deponi är mindre än 1 procent, men är betydligt större om aska och slaggrus från avfallsförbränning inkluderas. Avfall från verksamheter Näringslivet i Timrå har sin bas i skogsindustrin och kompletteras med data- och elektronikföretag. Verksamheterna genererar olika typer av avfall och i skiftande avfallsflöden. Dessa flöden omhändertas till stor del utanför det kommunala systemet. Eftersom det finns ett etablerat omhändertagande antas hanteringen även fortsättningsvis hanteras vid sidan om det kommunala systemet. Det finns en trend att mer avfall definieras som farligt avfall. Ett sätt att motverka ökade mängder farligt avfall är internt miljöarbete på företagen för att miljöanpassa produktionen. De senaste åren har cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller blivit allt mer betydelsefulla för både myndigheter och privata företag. Genom ett ökat fokus på cirkularitet skulle sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsproduktion kunna brytas. Cirkulariteten skulle därmed bidra till en långsiktig minskning av verksamhetsavfall. 2. Bedömning av framtida avfallsflöden Bland annat Avfall Sverige konstaterar i framtidsstudier att det inte är någon mening att göra avfallsprognoser som sträcker sig längre än cirka tio år. Det beror på att samhällstrender och människors livsstil i hög grad styr avfallsmängder och avfallshantering. Även förväntningar på lagstiftningsförändringar försvårar möjligheterna att göra längre prognoser. Trender i kommunen som kan antas fortsätta är minskade mängder returpapper på grund av minskat tidningsläsande och fler plast- och pappersförpackningar till följd av ökad internethandel. En allt mer cirkulär ekonomi kan i sin tur antas stabilisera och möjligen minska avfallsmängderna per invånare. Förändringar avseende behandling av avfallsfraktioner kan förväntas. En ökad källsortering till följd av att kommunerna tar över insamlingsansvaret för förpackningsfraktioner, att invånarna kommer kunna källsortera sitt avfall fastighetsnära samt att matavfall kommer samlas in separat förväntas leda till mindre energiåtervinning samt ökad materialåtervinning och biologisk återvinning. De avfallsförebyggande aktiviteter som avfallsplanen innehåller bör ge en positiv effekt på invånarnas beteende och bidra till minskade avfallsmängder. Vilket resultat de avfallsförebyggande åtgärderna ger i förhållande till att trenden varit ökande för avfallsmängder från hushåll, gör att avfallsmängdernas utveckling är svår att bedöma. 59 På grund av avsaknad av statistikuppgifter om avfall från verksamheter har någon uppskattning av deras flöden inte kunnat göras. Troligt är att även behandling av avfall från verksamheter kommer skifta från energiåtervinning till materialåtervinning och biologisk återvinning till följd av ändringar i lagstiftning med bland annat krav på separat utsortering av olika typer av byggavfall. 3. Framtida behov och insamlingssystem Mot bakgrund av de lagförändringar som skett på senare år avseende insamling av; matavfall, förpackningsavfall, returpapper, samt hushållens bygg- och rivningsavfall kan behov av utökad kapacitet för vissa avfallsfraktioner behövas. Kapaciteten bedöms påverkas inom insamling, mottagning, omlastning, sortering och behandling av avfall. För att leva upp till lagkrav krävs förändringar av nuvarande insamlingssystem och anläggningar. Bland annat behövs fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och matavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Sorteringsmöjligheter för förpackningar behövs i offentliga miljöer. Den nya och kompletterade insamlingen av avfall som krävs leder till ökade behov av ekonomiska resurser. I handlingsplanen redogörs för ett antal aktiviteter som kan medföra investeringsbehov de kommande åren. Se handlingsplanen för bedömning av resurser för respektive åtgärd. 4. Fysisk planering Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. Avfallshanteringen tas i beaktande i kommunens detaljplanering. Detaljplaner där avfallsutrymmen och avfallsanläggningar ingår är av allmänt intresse och en del i att säkra en hållbar och robust avfallshantering. Vid framtagande av detaljplaner görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Flera för avfallshanteringen viktiga frågor beaktas i den fysiska planeringen. Några exempel är platser för avfallsutrymmen, återvinningsstationer, återvinningscentraler samt framkomlighet för insamlingsfordon. Som stöd i plan- och bygglovsprocesser finns Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen. 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan Den tidigare gällande avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige 2006. Att avfallsplanen antogs för så pass länge sedan försvårar uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder. Målen är till störst del formulerade på ett sådant sätt att uppföljning av målen inte är möjlig. Åtgärderna bestod till störst del av informations och utbildningsinsatser för att minska mängden avfall samt bidra till mer sorterat avfall i syfte att öka återvinningen. Detta har gjorts under åren sedan avfallsplanen antogs genom avfalls- och återvinningsverksamheten. 61 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina Olofsson 2026-05-06 KTN/2025:415 teknikförvaltningen Granskning av dataskyddsarbete 2025 - Kultur- och tekniknämnden i Timrå kommun Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Dataskyddsombudet har upprättat en granskningsrapport av dataskyddsarbetet 2025. Dataskyddssamordnaren har upprättat en åtgärdsrapport avseende arbetet kring granskningsrapporten. Beslutsunderlag Granskningsrapport Åtgärdsrapport Protokollsutdrag till: Dataskyddssamordnare Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef DATASKYDDSOMBUDETS GRANSKNINGSRAPPORT AV DATASKYDDSARBETET 2025 Åtgärder enligt dataskyddsombudets rekommendationer med kultur- och teknikförvaltningens svar: Utbildning/medvetenhet/följsamhet och kultur Det rekommenderas att säkerställa att utbildningsinsatser dokumenteras på ett sådant sätt att det går att följa vilka utbildningar varje medarbetare har genomgått. Detta stärker styrning, kontinuitet och möjligheten att identifiera behov av fördjupning eller repetition, särskilt vid förändrade arbetsuppgifter eller nya risker. Se ”5-årig utbildningsplan för informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd”. En förteckning med alla anställda och deras genomförda utbildningar kommer att upprättas. Rätt till rättelse och radering Dataskyddsombud rekommenderar att ett förslag på en skriftlig rutin tas fram på central nivå. Rutinen bör tydliggöra hur en sådan begäran tas emot och handläggas, tidsfrister, bedömning av undantag och hur en sådan begäran dokumenteras. Förvaltningen bör då tillse vem som tar emot och hantera begäran hos sig. Nämndsekreterargruppen har diskuterat framtagande av en rutin för Rätt till rättelse och radering, centralt i kommunen. Register över personuppgiftsbehandlingar För att bibehålla och stärka kvaliteten i registret rekommenderas att arbetet fortsätter enligt fastställda processer och att registret även fortsättningsvis hålls levande genom regelbunden översyn. Ses över två gånger per år enligt årshjul för dataskydd. Dataskyddsorganisation Det rekommenderas att förvaltningen säkerställer att dataskyddsorganisationen även omfattar en bedömning av resursbehov och tidsåtgång, så att uppdraget kan utföras på ett hållbart och förutsägbart sätt i linje med GDPR:s krav. Det går inte att avsätta tid för dataskyddssamordnare i en tjänst som innehåller en mängd olika arbetsuppgifter, inga andra arbetsuppgifter är tidsatta.  Reglera personuppgiftsansvar och personuppgiftsbiträdesavtal Det rekommenderas att arbetssätt formaliseras i tydliga rutiner som även omfattar uppföljning och regelbunden revidering av avtal, så att efterlevnaden kan säkerställas över tid och inte blir personberoende.  Personuppgiftsbiträden och underbiträden och underbiträdens arbete med GDPR Dataskyddsombudet rekommenderar att en dokumenterad och riskbaserad rutin för uppföljning av personuppgiftsbiträden tas fram. Arbetet kan med fördel integreras i befintliga processer för upphandling, systemförvaltning och informationssäkerhet. Vidare bör identifiering av högriskbehandlingar och genomförande av konsekvensbedömningar prioriteras enligt verksamhetsplanen.  Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, säkerhet och proportionalitet Dataskyddsombudet rekommenderar att Kultur- och teknikförvaltningen följer upp att den nya lösningen implementeras fullt ut och omfattar samtliga relevanta system, så att tilldelning och avslut av behörigheter sker konsekvent och proportionerligt i hela verksamheten. Svar på ovanstående rekommendationer Dataskyddssamordnaren har 2025 tillsammans med systemförvaltarna, informationsförvaltare och processkunnig utfört informationssäkerhets- klassning, mini-konsekvensbedömning och riskanalys av kultur- och teknikförvaltningens system. Identifierade risker har hanterats. Under kvartal 3 2026 kommer några mini-konsekvensbedömningar att genomgå en fullständig konsekvensbedömning. Under kvartal 4 2026 kommer en plan för genomgång av avtal och personuppgiftsavtal att tas fram. Dock kan utbildning behövas i detta. Kontroll av behörigheter i systemen görs två gånger per år. Antal system som kontrolleras har utökats 2026. Dataskyddsombudets uppföljning av fjolårets tillsyn Dataskyddsombudet rekommenderar att Kultur- och teknikförvaltningen säkerställer att denna uppföljningsmodell bibehålls och används som god praxis även framgent, då den bidrar till transparens, kontinuitet och en tydlig ansvarsfördelning i dataskyddsarbetet. Kultur- och teknikförvaltningen kommer att följa den uppföljningsmodell dataskyddsombudet föreslår. Kristina Olofsson, samordnare för dataskydd och informationssäkerhet DATUM «Organisation» Dataskyddsombuds granskningsrapport av dataskyddsarbete 2025. Författad av Camilla Eriksson Dataskyddsombud Med stöd av Sofia Pinheiro Chipelo Dataskyddssamordnare Sundsvalls kommun Kommunstyrelsekontoret Digitalisering och IT 851 85 Sundsvall Norrmalmsgatan 4 Växel: +46 60 19 10 00 www.sundsvall.se Inledning Dataskyddsombudet (DSO) har 2025 genomfört en granskning av dataskyddsarbete. Samtliga organisationer har granskats genom enkät skickat av dataskyddsombud. Granskningen 2025 har fokuserat på nio olika huvudområden: • Utbildning/medvetenhet/följsamhet och kultur • Rätt till rättelse • Rätt till radering • Register över behandlingar • Dataskyddsorganisation • Reglera personuppgiftsansvar och personuppgiftsbiträdesavtal • Personuppgiftsbiträden och underbiträdens arbete med GDPR • Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, säkerhet och proportionalitet Detta har skett som en del av dataskyddsombudets övervakande arbete 2023 och med avsikt till 5års tillsynsplanen1. Granskningen har genomförts på liknande sätt hos Sundsvall, Timrå och Ånge kommuns nämnder, bolag och förbund som använder sig av DSO tillhandahållet av Sundsvalls kommun. Granskningsarbetets omfattning berodde naturligtvis på organisationens verksamhet, antal registrerade (anställda, kunder, medborgare), hur många personuppgifter som behandlas, hur stor andel som är känsliga eller skyddsvärda personuppgifter. På grund av det hade granskningen uppdelats på tre olike nivåer: liten, mellan och stor granskning. Granskningens syfte är att kontrollera hur Personuppgiftsansvariga (PUA) arbetar strategiskt med dataskyddsfrågor samt hur det systematiska arbetet med dataskydd är organiserat hos PUA. Dataskyddsombuds rekommendationer har som grund att GDPR ger dataskyddsombud befogenheten att informera samt ge råd till den personuppgiftsansvariga och de anställda som behandlar personuppgifter. 1 Se ”Tillsynsplan Dataskyddsarbete 2023–2027” Organisationer som ingick i tillsynen Sundsvall Organisation Namn Bolag Mitthem Bolag MittSverige Vatten och Avfall AB Bolag Servanet Bolag SKIFU AB Bolag Stadsbacken AB Bolag Sundsvall Timrå Airport Bolag Sundsvalls Elnät AB Bolag Sundsvalls Energi AB Bolag Sundsvalls Hamn AB Bolag Sundsvalls Oljehamn AB Förbund Medelpads räddningsförbund Nämnd Barn och utbildningsnämnden Nämnd Individ och arbetsmarknadsnämnden Nämnd Kommunstyrelsen Nämnd Kultur och Fritidsnämnden Nämnd Lantmäterinämnden Nämnd Miljönämnden Nämnd Stadsbyggnadsnämnden Nämnd Valnämnden Nämnd Vård och omsorgsnämnden Nämnd Överförmyndarnämnden Timrå Organisation Namn Bolag Timråbo Nämnd Barn och utbildningsnämnden Nämnd Kommunstyrelsen Nämnd Kultur och tekniknämnden Nämnd Miljö och byggnadsnämnden Nämnd Socialnämnden Nämnd Valnämnden Ånge Organisation Namn Bolag Ånge Energi AB Bolag Ånge Fastighets och Industri AB Nämnd Kommunstyrelsen Nämnd Myndighetsnämnden Nämnd Valnämnden Utbildning/medvetenhet/följsamhet och kultur Utöver formalia med dokumenterade och beslutade styrdokument och processer är en förutsättning till regelefterlevnad att kunskapsnivån om dataskyddslagstiftningen och interna arbetssätt är tillräckligt hög. Genom att öka medvetenhet och kunskap om personuppgiftshantering så kommer riskerna som finns med hanteringen troligtvis att minska, efterlevnad av regler blir bättre, och acceptansen och förståelsen för dataskyddsfrågor i stort öka. PUA ska därför skapa relevanta, uppdaterade utbildningar för medarbetare, beroende på roll och arbetsuppgifter samt säkerställa att de har den kompetens och kunskap som krävs för sina arbetsuppgifter. Av granskningen framgår det att introduktion i dataskydd för nyanställda är begränsad samt ett dåligt resultat på dokumentation av utbildningsinsatser. Får nyanställda utbildning i GDPR? Nej 29% Ja 50% Delvis 21% Finns det dokumentation över vilken utbildning som anställda har fått om GDPR? Ja46% Nej54% Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen har flera etablerade inslag som bidrar positivt till kunskapsnivån inom dataskydd, såsom krav på att nyanställda tar del av och signerar gällande rutin för dataskydd samt återkommande nano-learning till samtliga medarbetare. Även riktade utbildningsinsatser för nämndledamöter och kontorspersonal har genomförts under 2025. Samtidigt saknas en samlad dokumentation på individnivå över genomförda utbildningar, vilket försvårar uppföljning av kompetens och följsamhet över tid. Kultur- och teknikförvaltningen rekommenderas därför att säkerställa att utbildningsinsatser dokumenteras på ett sådant sätt att det går att följa vilka utbildningar varje medarbetare har genomgått. Detta stärker styrning, kontinuitet och möjligheten att identifiera behov av fördjupning eller repetition, särskilt vid förändrade arbetsuppgifter eller nya risker. Det finns även en nyligen framtagen ”5-årig utbildningsplan för informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd” som kan också användas som stöd i planeringen för att höja kunskapsnivån i förvaltningen. Rätt till rättelse Den registrerades rättigheter regleras av GDPR och omfattar lagstadgade rättigheter som individen kan åberopa gentemot personuppgiftsansvarig (PUA). Rätten till rättelse innebär att den registrerade, under vissa förutsättningar, har rätt att få felaktiga personuppgifter korrigerade samt att få ofullständiga uppgifter kompletterade. Organisationer är skyldiga att möjliggöra detta på ett enkelt och kostnadsfritt sätt, utan onödigt dröjsmål. Rätt till radering Rätten till radering, eller ”rätten att bli bortglömd” innebär att registrerade, utifrån vissa förutsättningar, har rätt att få sina personuppgifter raderade. Organisationer behöver dock inte radera personuppgifter om uppgifterna behövs för att fullfölja avtal eller avsluta ett ärende med den registrerade. Personuppgifterna får inte heller raderas om det finns lagar, förordningar, föreskrifter eller andra offentliga förlägganden som föreskriver annat. Varje registrerad ska underrättas i samband med att deras personuppgifter raderas eller anonymiseras. Dataskyddsombudets rekommendation Av resultaten kan det konstateras en avsaknad av fastställda rutiner för hantering av begäran av både rätt till rättelse och radering. Dataskyddsombud rekommenderar att ett förslag på en skriftlig rutin tas fram på central nivå. Rutinen bör tydliggöra hur en sådan begäran tas emot och handläggas, tidsfrister, bedömning av undantag och hur en sådan begäran dokumenteras. Förvaltningen bör då tillse vem som tar emot och hantera begäran hos sig. Register över personuppgiftsbehandlingar Att PUA ska ha en registerförteckning över personuppgiftsbehandlingar är en skyldighet enligt GDPR. En fullständig registerförteckning är en förutsättning för ett godkänt dataskyddsarbete. Av resultaten framgår att de flesta har en registerförteckning, men att några verksamheter fortfarande behöver arbeta vidare med frågan. Har ni ett register över personuppgiftsbehandlingar? Nej 25% Ja 75% Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen har ett uppdaterat register över personuppgiftsbehandlingar som senast reviderades i september 2025. Detta är positivt och visar på ett aktivt arbete inom området. För att bibehålla och stärka kvaliteten i registret rekommenderas att arbetet fortsätter enligt fastställda processer och att registret även fortsättningsvis hålls levande genom regelbunden översyn. Registerförteckningen bör användas som ett centralt verktyg i riskbedömning, konsekvensbedömningar och uppföljning av system och processer. Dataskyddsorganisation Enligt dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige tillhandahålla dataskyddsombudet de resurser som krävs för att fullgöra dataskyddsombudets uppgifter. Varje personuppgiftsansvarige bör därför utse personer inom den dagliga verksamheten som ansvarar för dataskyddsarbetet samt organisera deras arbete på ett sådant sätt att krav i dataskyddsförordningen ska uppfyllas. Av resultaten framgår att de flesta har en dataskyddsorganisation på plats, men att tydlighet saknas när det gäller resurser i form av avsatt tid och ansvarsfördelning. Har ni dokumenterat, beslutande dataskyddsorganisationer? Nej 27% Ja 73% Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen har en dokumenterad dataskyddsorganisation med tydliga roller och ansvar, vilket utgör en god grund för dataskyddsarbetet. Samtidigt saknas en tydlig reglering av hur mycket tid som avsätts för dataskyddsrelaterade uppgifter, vilket kan påverka möjligheten att arbeta långsiktigt och förebyggande. Det rekommenderas att förvaltningen säkerställer att dataskyddsorganisationen även omfattar en bedömning av resursbehov och tidsåtgång, så att uppdraget kan utföras på ett hållbart och förutsägbart sätt i linje med GDPR:s krav. Reglera personuppgiftsansvar och personuppgiftsbiträdesavtal PUA och personuppgiftsbiträden ska upprätta ett så kallat personuppgiftsbiträdesavtal om biträden behandlar personuppgifter för PUA:s räkning. GDPR räknar upp vad ett sådant biträdes ska innehålla. Vid gemensamt personuppgiftsansvar ska ett datadelningsavtal upprättas och inom kommunkoncernen ska personuppgiftsbiträdesavtal benämnas överenskommelser. Alla personuppgiftsbiträdesavtal, datadelningsavtal och överenskommelser ska dokumenteras och vara sökbara. Av resultaten framgår att vissa verksamheter saknar rutiner för hur ett PUB- avtal ska upprättas samt hur det ska förvaras. Finns det en rutin för hur avtal/överenskommelser upprättas? Nej 37% Ja 63% Går det att hitta avtalen/överenskommelser? Nej 37% Ja 63% Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen har vidtagit flera strukturella åtgärder för att stärka arbetet med personuppgiftsbiträdesavtal, bland annat genom att tillsätta en inköpssamordnare och använda befintliga stödmaterial vid upphandling. Avtal granskas innan undertecknande och hålls samlade i ett gemensamt system, vilket är positivt. Det rekommenderas att arbetssätt formaliseras i tydliga rutiner som även omfattar uppföljning och regelbunden revidering av avtal, så att efterlevnaden kan säkerställas över tid och inte blir personberoende. Personuppgiftsbiträden och underbiträden och underbiträdens arbete med GDPR Enligt GDPR ska PUA enbart anlita personuppgiftsbiträden som kan lämna tillräckliga garantier för att de genomför tekniska och organisatoriska åtgärder som lever upp till kraven i GDPR. PUA ska följa upp att deras personuppgiftsbiträden och underbiträden efterlever de personuppgiftsbiträdesavtal som har ingåtts och kunna vis att kontroller genomförts. Av resultaten framgår att utfallet av granskningen av personuppgiftsbiträdens efterlevnad av sina avtal är svagt, men att resultaten för genomförda konsekvensbedömningar har förbättrats jämfört med tidigare år. Granskar PUA personuppgiftsbiträdens efterlevnad av sina avtal? Ja 7% Nej 93% Tar PUA hänsyn till eller ställer krav på ”inbyggt dataskydd” Ja 40% Nej 60% Finns det genomförda konsekvensbedömningar för de flesta systemen? Ja 43% Nej 57% Dataskyddsombudets rekommendation Av granskningen framgår det att systematiska uppföljningar av personuppgiftsbiträdens efterlevnad ännu inte genomförs. Dataskyddsombudet rekommenderar att en dokumenterad och riskbaserad rutin för uppföljning av personuppgiftsbiträden tas fram. Arbetet kan med fördel integreras i befintliga processer för upphandling, systemförvaltning och informationssäkerhet. Vidare bör identifiering av högriskbehandlingar och genomförande av konsekvensbedömningar prioriteras enligt verksamhetsplanen. Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, säkerhet och proportionalitet Enligt GDPR ska personuppgifter skyddas med lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder så att de inte blir åtkomliga för obehöriga. Det är PUA:s ansvar att genomföra dessa tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att behandlingen utförs i enlighet med GDPR. Den personuppgiftsansvariga ska även se över åtgärder och uppdatera dem vid behov. Exempelvis bör det finnas rutiner för hur behörigheter tilldelas och avslutas och det bör ställas krav på verksamhetssystem att det finns möjlighet att styra behörigheter i dem. Det ska även finnas en förmåga att fortlöpande säkerställa konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet i behandlingsystem och tjänsterna. Det vill säga att bland annat säkerställa redundans, upprätta brandväggar & antivirus och ha en förmåga att återställa tillgängligheten och tillgången till personuppgifter i rimlig tid vid en fysisk eller teknisk incident. Resultaten av behörighetsstyrningsfrågorna ser överlag positiva ut. Finns det möjlighet att begränsa behörigheten i verksamhetssystemen? Nej 13% Ja 87% Finns rutiner för behörighetsstyrning till alla system där personuppgifter behandlas? Delvis 3% Nej 37% Ja 60% Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen har rutiner för behörighetsstyrning och genomför regelbundna kontroller av behörigheter i de större systemen, vilket bidrar till en god nivå av skydd för personuppgifter. Införandet av en ny digital e-tjänst för onboarding och offboarding bedöms ytterligare stärka detta arbete. Dataskyddsombudet rekommenderar att Kultur- och teknikförvaltningen följer upp att den nya lösningen implementeras fullt ut och omfattar samtliga relevanta system, så att tilldelning och avslut av behörigheter sker konsekvent och proportionerligt i hela verksamheten. Dataskyddsombudets uppföljning av fjolårets tillsyn Enligt GDPR ska Dataskyddsombudet övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen. Det kan till exempel innebära att dataskyddsombudet samlar in information om hur personuppgifter behandlas i organisationen och utfärdar rekommendationer till den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet. Dataskyddsombudets rekommendation Kultur- och teknikförvaltningen uppger att inga åtgärder kvarstår efter 2024 års tillsyn och att strukturer finns för regelbunden dialog med dataskyddsombudet, inklusive återkommande rapportering till nämnd och förvaltningsledning samt rollanpassade utbildningsinsatser. Detta är i linje med dataskyddsombudets rekommendationer. Dataskyddsombudet rekommenderar att Kultur- och teknikförvaltningen säkerställer att denna uppföljningsmodell bibehålls och används som god praxis även framgent, då den bidrar till transparens, kontinuitet och en tydlig ansvarsfördelning i dataskyddsarbetet. Reflektioner från Dataskyddsombud Under 2025 låg fokus på att stärka och effektivisera GDPR-tillämpningen inom EU, bland annat genom nya regler för snabbare hantering av gränsöverskridande ärenden. Flera stora beslut har fattats och mycket höga sanktionsavgifter utfärdats mot stora teknikbolag bekräftade en striktare tillsyn, särskilt kring internationella dataöverföringar och användning av personuppgifter för AI-träning. Incidenter och tillsyn I Sverige utfärdade IMY en administrativ sanktionsavgift på 58 miljoner kronor mot Spotify inte gett tillräcklig information om hur personuppgifter hanteras och delats utanför EU när enskilda begär att få tillgång till sina personuppgifter. Den 12 juni 2025 bifaller Kammarrätten överklagan och fastställer sanktionsavgift. I slutet av augusti 2025 utsattes IT-leverantören Miljödata, som levererar bl.a. systemen Adato, Novi och Stella till många kommuner, regioner och universiteten, för en stor cyberattack. Efteråt publicerades personuppgifter för över 1,5 miljoner personer på Darknet, inklusive namn, personnummer, kontaktuppgifter, hälsodata och andra uppgifter kopplad till anställningen. Flera svenska myndigheter och lärosäten bekräftade att personuppgifter från anställda, tidigare anställda och även barn läckt efter intrånget, och både IMY och polisen utreder händelsen. IMY och vägledning Den 18 februari 2025 publicerade IMY vägledning vid konsekvensbedömningar för verksamheter som behandlar personuppgifter. Nya mallar baserade på IMYs vägledning har tagits fram hos oss. Även en ny rutin, checklista och mall för hantering av begäran av rätt till tillgång har tagits fram hos Sundsvalls Kommun som kan med fördel användas av andra verksamheter. Från och med den 1 januari 2026 är IMY:s operativa verksamhet indelad i avdelningen för tillsyn och klagomål och avdelningen för vägledning, innovation och teknik. De nya avdelningarna ska bidra till bl.a. effektivare hantering av klagomål och förstärkning av myndighetens förmåga att ge vägledning och genomföra riskbaserad tillsyn. Kommissionens förslag om ändringar i GDPR Den 19 november presenterade den Europeiska kommissionen förslag till ändringar av dataskyddsförordningen, GDPR. De föreslagna ändringarna läggs fram inom ramen för ett bredare paket av ändringar på det digitala området, den digitala omnibussen. Bland förslaget finns det tydligare och mer flexibla regler för användning av personuppgifter i AI-sammanhang, samt enklare hantering av cookies och samtycke. Begreppet av personuppgifter kan uppdateras för att inkludera vissa typer av psedonymiserade data som personuppgifter endast om de kan återidentifieras med rimliga medel. Förslaget innehåller också bättre samordning av incidentrapportering mellan GDPR och andra cybersäkerhetsregler. Målet är att minska administrativ börda utan att formellt sänka integritetsskyddsnivån. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-05-06 KTN/2025:661 teknikförvaltningen Lokala trafikföreskrifter - Väjningsplikt på Blomkålsgatan Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna att förare av fordon i västlig färdriktning på Blomkålsgatan som kör in på Hemmansgatan har väjningsplikt mot fordon på Hemmansgatan enligt INF 2026:137 med ikraftträdande 2026-05-22. Ärendet Ärendet handlar om att inför väjningsplikt på Blomkålsgatan i korsningspunkten med Hemmansgatan. Bakgrund På Blomkålsgatan har de tidigare varit väjningsplikt för förare i västlig färdriktning som ska köra in på Hemmansgatan. I december hävdes detta beslut och nu föreslår förvaltningen att väjningsplikten ska återinföras. Förvaltningens överväganden Kultur- och teknikförvaltningen föreslog i december att högerregeln skulle gälla i korsningspunkten Blomkålsgatan – Hemmansgatan. Ytterligare trafikstudier på plats visar dock att denna nya reglering kan bli otydlig för trafikanterna. Av den anledningen föreslår förvaltningen att på nytt besluta att förare av fordon i västlig färdriktning på Blomkålsgatan som kör in på Hemmansgatan har väjningsplikt mot fordon på Hemmansgatan. Beslutsunderlag Föreskrift-INF 2026 137 Protokollsutdrag till: Förvaltningschef Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef INF 2026:137 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Blomkålsgatan; beslutade den 20 maj 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Förare av fordon i västlig färdriktning på Blomkålsgatan som kör in på Hemmansgatan har väjningsplikt mot fordon på Hemmansgatan. Dessa föreskrifter träder i kraft den 22 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-04-30 KTN/2026:375 teknikförvaltningen Lokala trafikföreskrifter - Parkering Timrå centrum Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Tidsreglera samtliga gatumarksparkeringsplatser (fickparkeringar) längs Köpmangatan till max uppställningstid 1 timme. 2. Förutom tidsregleringen 1 timme ska parkeringsplatserna utanför Köpmangatan 22, Köpmangatan 21 och Köpmangatan 27 vara lastplats vardagar 8-11. 3. Markerad sträcka enligt kartbild mitt emot Köpmangatan 22 ska vara lastplats med stannaförbud. 4. Markerade platser vid Köpmangatan 22 och 37 ska vara reserverade för rörelsehindrade med max uppställningstid 2 timmar. 5. Upphäva samtliga lokala trafikföreskrifterna avseende parkering i Timrå centrum som ligger på kvartersmark och i stället tillämpa LKOP för skyltning och övervakning. Ärendet Ärendet handlar om att ompröva tidigare beslut om lokala trafikföreskrifter gällande parkeringsplatser i Timrå centrum för att uppnå ökad tydlighet och tillgänglighet. Bakgrund De lokala trafikföreskrifterna bör omprövas för att befintliga beslut ska uppfylla dagens krav på hur lokala trafikföreskrifter juridiskt ska vara utformade. I samband med denna omskrivning särskiljs de parkeringsplatser som ska regleras enligt trafikförordningen samt vilka kommunalt ägda parkeringsytor som bör skyltas och övervakas som kvartersmark. Historiskt har flera parkeringsytor på kvartersmark reglerats med lokala trafikföreskrifter. Förvaltningens överväganden Kultur- och teknikförvaltningen ser fördelar av att det blir för tydligt för parkörena vilka parkeringsplatser som finns för allmänheten i Timrå centrum och vilken lagstiftning som gäller på platsen. Att använda rätt regleringsform ger en enklare hantering av kvartersmarksparkeringarna vilket kan vara en fördel för att tillgodose tillfälliga enskilda behov av uppställning samt kommunal hantering av eventuella bestridanden av kontrollavgifter. Kvartersmarkparkeringar som är reglerade enligt LKOP ska även ha en tilläggstavla med namn och telefonnummer till upplåtaren. Dessa parkeringar kan med fördel även namnsättas och marknadsföras för ökad tillgänglighet för besökande. Tillämpliga lagar mm På allmän plats beslutas villkor för parkering genom lokala trafikföreskrifter med stöd av (1998:1276) trafikförordningen. Gällande parkeringsytor på kvartersmark beslutar markägaren om villkor för parkeringen och kan ta ut kontrollavgift när någon parkerar i strid mot dessa villkor enligt Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Beslutsunderlag Sammanställning parkeringar Timrå centrum Protokollsutdrag till: Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Timrå Kommun Kultur & Teknikförvaltningen Föreskr INF ift - numm Numm er er LKOP 2008:4 Häv På 27 markerade platser på sträckan mellan Köpmangatan 42-44 får fordon 6 polisen parkeras under högst 2 timmar i följd. Tidsbegränsningen gäller vardagar utom LKOP dag före sön- och helgdag mellan klockan 08.00 och 18.00 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08.00 och 15.00. 2008:4 Häv På 2 markerade parkeringsplatser på sträckan mellan Köpmangatan 42-44 får 7 polisen endast sådant fordon parkeras som används för befordran av handikappad LKOP med särskilt parkeringstillstånd. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat än för på- eller avstigning. 2008:5 Häv privat På 14 markerade parkeringsplatser utanför Köpmangatan 53 får fordon 0 LKOP parkeras under högst 24 timmar i följd. 2009:1 Häv 2 2009:2 Häv 1 2010:8 Häv På 1 markerad parkeringsplats på Köpmangatans östra sida vid Köpmangatan Mariedals 18 får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av v Ö handikappad med särskilt parkeringstillstånd under högst 3 timmar i följd på LOKP vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan kl. 08.00 och 18.00 samt dag före sön- och helgdag mellan kl. 08.00 och 15.00. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat än för på- eller avstigning. 2010:9 Häv Mariedals v V LOKP 2008:3 Häv LKOP 6 Lastzon 2008:5 Häv LKOP 9 2008:6 Häv LKOP 0 2008:6 Häv På 3 markerade parkeringsplatser vid Skogsvägen 12-14 på sträckan 39 meter 1 LKOP nordost Stationsgatan och 11 meter nordost Stationsgatan får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av handikappad med särskilt Busshållpl parkeringstillstånd. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat ats än för på- eller avstigning. 2008:6 Häv LKOP På den markerade parkeringsplatsen 34 meter sydost Tegelbruksgränd får 2 Coop endast sådant fordon parkeras som används för befordran av handikappad med särskilt parkeringstillstånd. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat än för på- eller avstigning. 2010:1 Häv LKOP 5 2010:1 Häv LKOP På 2 markerade parkeringsplatser på Järnvägsgatans östra sida intill 6 stationsområdet får endast sådant fordon parkeras som används för befordran av handikappad med särskilt parkeringstillstånd under högst 48 timmar i följd. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat än för på- eller avstigning. 2010:1 Häv LKOP 7 Ej enligt nuvarande utformning 2008:3 Häv 52 2009:1 Häv På 2 markerade platser på Köpmangatans västra sida får endast sådant fordon 3 parkeras som används för befordran av handikappad med särskilt parkeringstillstånd. Fordon som inte får parkeras får inte heller stannas annat än för på- eller avstigning. 2009:2 Häv 3 2009:2 Häv 4 2009:2 Häv 5 2009:2 Häv/skriv 6 ny 2009:2 Häv 7 2009:2 Häv 8 2009:2 Häv 9 2009:3 Häv 0 Behov av omskrivning 2010:1 Häv/skriv 0 nytt 2010:1 Häv/skriv 1 nytt 2010:1 häv 2 2012:3 0 2012.3 2 2012:3 4 Nytt Markerad sträcka vid Köpmangatan norr om Mariedalsgatan enligt kartbild parkering 1 timme Markerad sträcka vid Köpmangatan 22 enligt kartbild parkering 1 timme + 8- 11 lastplats (Petterssons) Markerad sträcka vid Köpmangatan 29 enligt kartbild parkering 1 timme (Coop) Markerad sträcka vid Köpmangatan m.e.m 22 enligt kartbild - ska vara lastplats med stannaförbud Markerad sträcka vid Köpmangatan 27 enligt kartbild 1 timme + 8-11 lastplats (Norbergs Optik) Markerad sträcka vid Köpmangatan 21 enligt kartbild 1 timme + 8-11 lastplats (m.e.m. Kommunhuset) Markerad sträcka vid Köpmangatan 37 C enligt kartbild parkering rörelsehindrade 2 tim Markerad sträcka vid Köpmangatan m.e.m 34 B enligt kartbild parkering 1 timme (Willys) Markerad sträcka vid Köpmangatan 39 enligt kartbild parkering 1 timme Markerad sträcka vid Köpmangatan 43, enligt kartbild parkering 1 timme Markerad sträcka vid Köpmangatan 22 enligt kartbild parkering rörelsehindrade 2 tim (torgyta vid Petterssons) Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina 2026-04-28 KTN/2026:360 teknikförvaltningen Lindström Taxa för Timrå kulturskola - revidering Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Revidera Taxa för Timrå Kulturskola, fastställd av kultur- och tekniknämndens ordförande på delegation 2025-12-16 § 353, fr o m 2026-08- 01. Ärendet Kultur- och tekniknämndens ordförande beslutade på delegation 2025-12-16 § 353 anta Taxa för Timrå Kulturskola fr o m 2026-01-01. Kommunfullmäktige har uppdragit till styrelser och nämnder att årligen genomföra en översyn av taxor och avgifter i den kommunala verksamheten. Kultur- och teknikförvaltningen har sett över Taxa för Timrå Kulturskola inför läsåret 2026/2027. Förvaltningen föreslår ändringar i kurstypen Creative LAB avseende avgift och antal tillfällen. Beslutsunderlag Taxa för Timrå Kulturskola 2026-01-01 Taxa för Timrå Kulturskola 2026-08-01 Protokollsutdrag till: Verksamhetschef kultur och fritid Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Taxa för Timrå Kulturskola Regler (Författningssamlingen) Reglementen Arbetsordning Bolagsordning Ägardirektiv Delegationsordning Föreskrifter Taxor och avgifter Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans 2025-12-16 Kultur- och Kultur- och Regler KTN DEL/ teknikförvaltningen tekniknämnden 2025 § 353 Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och 2026-05-20 KTN/2026:360 Tills vidare teknikförvaltningen § … Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Taxa för Timrå Kulturskola Kurstyp Avgift Målgrupp Antal tillfällen Terminsavgift 400:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) 10+ tillfällen Kortkurs 200:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) 5 tillfällen Lovaktiviteter 0:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) Prova på 0:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) Pangea Creative 0:- Creative LAB 0-400:- Vuxna 20 år och äldre (efter gymnasiet) 2 Taxa för Timrå Kulturskola Regler (Författningssamlingen) Reglementen Arbetsordning Bolagsordning Ägardirektiv Delegationsordning Föreskrifter Taxor och avgifter Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans 2025-12-16 Kultur- och Kultur- och Regler KTN DEL/ teknikförvaltningen tekniknämnden 2025 § 353 Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och KTN/2025:765 Nytt Tills vidare teknikförvaltningen Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Taxa för Timrå Kulturskola Kurstyp Avgift Målgrupp Antal tillfällen Terminsavgift 400:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) 10+ tillfällen Kortkurs 200:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) 5 tillfällen Lovaktiviteter 0:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) Prova på 0:- Barn & Ungdom, 6-19 år (fsk-gymn) Pangea Creative 0:- Creative LAB 800:- Vuxna, 20 år och äldre (efter gymnasiet) 5 tillfällen 2 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-05-11 KTN/2026:335 teknikförvaltningen Hyresavtal Timrå IK - Hyrestillägg 2026-05-01 Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna upprättat avtal om hyrestillägg till befintligt hyresavtal mellan Timrå kommun och Timrå IK, fr o m 2026-05-01. 2. Uppdra till ordförande Markus Sjöström (M) och förvaltningschef Jan Eriksson att underteckna avtalet. Ärendet Timrå kommun äger SCA Arena. Arenans utformning är en grundförutsättning för Timrå IK:s möjlighet att bedriva breddverksamhet samt utveckla sin elitverksamhet. Arenan och det omkringliggande området utgör därmed en central plattform för samarbetet mellan Timrå IK och Timrå kommun. Kommunen är en viktig förutsättning för klubbens utveckling, samtidigt som klubbens verksamhet skapar värde och attraktionskraft för Timrå kommun. Kommunfullmäktige har beslutat om en avsiktsförklaring mellan kommunen och Timrå IK, KF 2026-03-30 §62. Den innebär bl.a. att av Timrå IK tidigare genomförda investeringar med ett bokfört värde om 5,6 mnkr tas över av kommunen. Enligt avsiktsförklaringen ska investeringar som går utöver normalt underhåll hyressättas enligt en självkostnadsmodell där hyran utgör kommunens årliga kapitalkostnad. Hyrestillägget ska upprättas i särskild ordning och undertecknas av parterna. Hyrestilläggets längd anpassas till investeringens avskrivningstid. Detta ska hyressättas som ett hyrestillägg till befintligt avtal. Ekonomikontoret har tagit fram att investeringarna ska skrivas av på 14 år samt till en ränta om 2,75%. Det innebär att hyrestillägget är 47.000 kr per månad. Hyrestillägget ska gälla från 1 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 återremittera ärendet till förvaltningen för ytterligare handläggning. Ekonomichef Malin Rydmark informerar kultur- och tekniknämnden 2026-05-20 muntligt om ärendet. Beslutsunderlag Befintligt hyresavtal 2015-09-04 Avtal om förändringar i hyresavtalet 2022-05-01 Protokollsutdrag KF 2026-03-30 §62 Avsiktsförklaring Avsiktsförklaring Avtal om hyrestillägg 2026-05-01 Protokollsutdrag KTN 2026-04-29 §30 Protokollsutdrag till: Timrå IK Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29

§ 30 Hyresavtal Timrå IK - Hyrestillägg 2026-05-01 KTN/2026:335 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Återremittera ärendet till förvaltningen för ytterligare handläggning. Ärendet Timrå kommun äger SCA Arena. Arenans utformning är en grundförutsättning för Timrå IK:s möjlighet att bedriva breddverksamhet samt utveckla sin elitverksamhet. Arenan och det omkringliggande området utgör därmed en central plattform för samarbetet mellan Timrå IK och Timrå kommun. Kommunen är en viktig förutsättning för klubbens utveckling, samtidigt som klubbens verksamhet skapar värde och attraktionskraft för Timrå kommun. Kommunfullmäktige har beslutat om en avsiktsförklaring mellan kommunen och Timrå IK, KF 2026-03-30 §62. Den innebär bl.a. att av Timrå IK tidigare genomförda investeringar med ett bokfört värde om 5,6 mnkr tas över av kommunen. Enligt avsiktsförklaringen ska investeringar som går utöver normalt underhåll hyressättas enligt en självkostnadsmodell där hyran utgör kommunens årliga kapitalkostnad. Hyrestillägget ska upprättas i särskild ordning och undertecknas av parterna. Hyrestilläggets längd anpassas till investeringens avskrivningstid. Detta ska hyressättas som ett hyrestillägg till befintligt avtal. Ekonomikontoret har tagit fram att investeringarna ska skrivas av på 14 år samt till en ränta om 2,75%. Det innebär att hyrestillägget är 47.000 kr per månad. Hyrestillägget ska gälla från 1 maj 2026. Ärendets handläggning i sammanträdet Ove Andersson (SD) föreslår att kommunen ska följa RKR´s (Rådet för Kommunal Redovisning) riktlinjer om avskrivning på max 10 år. Ordförande Markus Sjöström (M) föreslår återremiss av ärendet för ytterligare handläggning. Kultur- och tekniknämnden beslutade om återremiss av ärendet för ytterligare handläggning. Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29 Beslutsunderlag Befintligt hyresavtal 2015-09-04 Avtal om förändringar i hyresavtalet 2022-05-01 Protokollsutdrag KF 2026-03-30 §62 Avsiktsförklaring Avsiktsförklaring Avtal om hyrestillägg 2026-05-01 Protokollsutdrag till: Timrå IK Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Timrå Kommun Kultur & Teknikförvaltningen Hyrestillägg till hyresavtalet mellan Timrå kommuns kultur- och tekniknämnd och Timrå IK som tecknades 2015-09-04 1. Hyrestillägget är 47.000 kronor/månad. 2. Hyrestillägget gäller fr o m 2026-05-01 t o m 2040-04-30. 3. Om inte huvudavtalet förnyas ska Timrå IK betala kvarvarande bokfört värde av gällande hyrestillägg till Timrå kommun. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Datum: Datum: TIMRĂ KOMMUN Timrå IK Kultur- och tekniknämnden …………………………….. …………………………… Markus Sjöström Lars Backlund Ordförande Ordförande ……………………………. …………………………… Jan Eriksson Helene Ersson Förvaltningschef Klubbchef/VD Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Plåtslagarvägen 17 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Avsiktsförklaring mellan Timrå kommun och Timrå IK Allmänt Timrå IK är ett starkt varumärke som, både historiskt och i nutid, bidrar till att synliggöra Timrå som plats. Föreningen erbjuder evenemang som skapar engagemang och samhörighet bland Timråborna. Utöver detta har Timrå IK över tid tydliggjort, breddat och fördjupat sitt samhällsengagemang. Timrå kommun äger SCA Arena. Arenans utformning är en grundförutsättning för Timrå IK:s möjlighet att bedriva breddverksamhet samt utveckla sin elitverksamhet. Arenan och det omkringliggande området utgör därmed en central plattform för samarbetet mellan Timrå IK och Timrå kommun. Kommunen är en viktig förutsättning för klubbens utveckling, samtidigt som klubbens verksamhet skapar värde och attraktionskraft för Timrå kommun. Hyresavtal Nuvarande hyresavtal upprättades i samband med att kommunen förvärvade arenan från Timrå IK år 2015. Avtalet säkerställer kommunens behov av idrottslokaler och ändamålsenliga lokaler för större arrangemang såsom mässor, konserter och liknande evenemang till gagn för kommunens förenings- och näringsliv. Hyresavtalet reglerar bland annat hur kostnader för investeringar i anläggningen ska hanteras och hyressättas. Under senare år har kommunen genomfört investeringar i arenan för att hantera eftersatt underhåll samt uppfylla krav för spel i Svenska Hockeyligan (SHL). Därutöver har Timrå IK bekostat vissa investeringar. Det har funnits en viss otydlighet i hur värdehöjande investeringar ska hanteras och hyressättas. Detta behöver förtydligas. Oaktad avsiktsförklaring enligt nedan är utgångspunkten alltjämt att hyressättning genom hyresavtalet ska hantera löpande utgifter för kommunens nödvändiga drift och underhållsinvesteringar i arenan. Sådana nödvändiga investeringar äger alltid företräde före andra investeringar. Arenaområdet Arenaområdet fyller en viktig funktion genom att det möjliggör för kommunens invånare och besökare att både utöva och ta del av idrott. Området är särskilt betydelsefullt med hänsyn till de idrotter som bedrivs där. Närheten till skolor innebär dessutom att ett starkt arenaområde skapar mervärde för barn och unga. Timrå IK bedöms ha en viktig roll i den fortsatta utvecklingen av hela arenaområdet. Allmänt Timrå kommun och Timrå IK bedömer att en grundförutsättning för att gemensamt kunna utveckla arenan och arenaområdet är ett tydligt och långsiktigt åtagande mellan parterna. Det krävs även en gemensam ambition och en samsyn kring ett framtida önskat läge. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Denna avsiktsförklaring utgör ett första steg i detta arbete och anger ett ramverk för det fortsatta samarbetet. Ett nytt hyresavtal ska utgöra grunden för parternas ömsesidiga åtaganden. Under perioden 2018–2025 har Timrå IK genomfört ett antal investeringar i anläggningen, bland annat elinstallationer, etablering av nya loger, renovering av huvudentrén, installation av hiss till balkongvåning samt ombyggnation av omklädningsrum. I enlighet med inriktningen i denna avsiktsförklaring och med utgångspunkt i ett framtida hyresavtal bör kommunen, i egenskap av fastighetsägare, ansvara för investeringar i anläggningen. Hyran för Timrå IK som hyresgäst bör därmed regleras med hänsyn till genomförda värdehöjande investeringar. En genomförd verksamhetsanalys visar att efterfrågan på kommersiella ytor är större än det nuvarande utbudet. Både företag och privatpersoner vill i ökad utsträckning komma till arenan tidigare på matchdagen för att äta och umgås före nedsläpp. De kommersiella ytorna är en viktig förutsättning för att skapa hållbara intäkter till verksamheten. Timrå IK har därför identifierat behov av:  fler loger  fler balkongbord  ett utökat utbud av enklare matservering (så kallad fast food) Under 2025 uppförde Timrå IK tre nya loger. Timrå IK beviljades investeringsstöd från Region Västernorrland med 966 207 kr. En förutsättning för utbetalning av dessa medel var att Timrå IK bekostade investeringen. Timrå kommun beviljade Timrå IK lån om ca 1, 9 mnkr för finansiering av resterande belopp. I linje med ovan angivna utgångspunkter skulle även dessa investeringar övertas av kommunen. Med anledning av den villkorade bidragsfinansieringen bedömer vi emellertid inte att det är möjligt. Timrå IK och dess bolag Timrå IK Ishockey AB omsätter tillsammans drygt 130 miljoner kronor per år. Prognosen för säsongen 2025/2026 visar ett beräknat överskott om cirka 2 miljoner kronor. Ungdoms- och juniorverksamheten, inklusive Teamsters, omsätter cirka 18 miljoner kronor. För denna del av verksamheten prognostiseras ett underskott om cirka 6 miljoner kronor. Underskottet finansieras i nuläget av elitverksamheten. Styrelsen bedömer att en bred ungdomsverksamhet med professionell talangutveckling är avgörande för föreningens långsiktiga sportsliga framgång. Mot denna bakgrund avser föreningen att genomföra särskilda satsningar för att stärka ungdomsverksamhetens egna intäkter, bland annat genom utökade partnerskap med kommersiella aktörer. Avsiktsförklaring I syfte att tydliggöra parternas gemensamma inriktning i det fortsatta arbetet anges följande utgångspunkter. Investeringar och hyresavtal  Timrå kommun och Timrå IK ska gemensamt upprätta en långsiktig investeringsplan för värdehöjande investeringar i anläggningen. Prioritet ska ges till investeringar som bidrar till ökade intäkter. Samtliga investeringar förutsätter erforderliga politiska investeringsbeslut.  Investeringar som går utöver normalt underhåll ska hyressättas enligt en självkostnadsmodell där hyran utgör kommunens årliga kapitalkostnad. Hyrestillägget ska upprättas i särskild ordning och undertecknas av parterna. Hyrestilläggets längd anpassas till investeringens avskrivningstid.  Timrå kommun har för avsikt att investera i ytterligare loger och balkongbord motsvarande en investeringskostnad om 6,5 mnkr. Kostnaden ska hyressättas enligt ovan angiven modell.  Timrå kommun har för avsikt att överta tidigare genomförda värdehöjande investeringar i form av elinstallationer, etablering av nya loger, renovering av huvudentrén, installation av hiss till balkongvåning samt ombyggnation av omklädningsrum, till ett bokfört värde per 28 februari 2026 om 5,6 mnkr. Kostnaden ska hyressättas enligt ovan angiven modell.  Timrå IK ska arbeta aktivt med att utveckla arrangemanget kring sina hemmamatcher för att locka fler besökare. Övrigt Utöver punkter enligt ovan ska parterna föra fortsatt dialog med ambition att;  Förtydliga Timrå IKs roll i utvecklingen av hela arenaområdet.  Definiera aktiviteter för att värna och utveckla breddverksamheten.  Utreda förutsättningar för att utveckla Arenan att möjliggöra fler aktiviteter.  Definiera gemensamma aktiviteter för att utveckla Timrå som plats. Undertecknande Avsiktsförklaringen undertecknas av behöriga företrädare för respektive part. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-03-30

§ 62 Avsiktsförklaring KS/2026:108 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Ställa sig bakom förslag till avsiktsförklaring 2. Godta att tidigare genomförda investeringar med ett bokfört värde om 5,6 mnkr tas över av kommunen. 3. Avsätta ytterligare 6,5 mnkr för värdehöjande investeringar i arenan. Ärendet Timrå kommun äger SCA Arena. Arenans utformning är en grundförutsättning för Timrå IK:s möjlighet att bedriva breddverksamhet samt utveckla sin elitverksamhet. Arenan och det omkringliggande området utgör därmed en central plattform för samarbetet mellan Timrå IK och Timrå kommun. Kommunen är en viktig förutsättning för klubbens utveckling, samtidigt som klubbens verksamhet skapar värde och attraktionskraft för Timrå kommun. För att bidra till fortsatt utveckling av arenan finns anledning att förtydliga parternas ömsesidiga ambitioner samt överföra- och tillskjuta investeringsmedel. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) och Stefan Dalin (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Ekonomichef Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina Olofsson 2026-05-06 KTN/2026:1 teknikförvaltningen Delegationsbeslut Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet För kultur- och tekniknämndens godkännande har delegationsbeslut upprättats av kultur- och teknikförvaltningen enligt bifogade delegationsrapporter. Beslutsunderlag Delegationsbeslut KTN Del Avf §§ 78-82 Delegationsbeslut KTN Del §§ 119-160 Beslut 2026-05-06 08:42 Utskrivet: 2026-05-06 08:42 Utskrivet av: Kristina Olofsson Beslut 2026-05-06 08:42 Beslutsnummer Beteckning Beskrivning Delegat KTN DEL Avf/2026 § 78 KTN/2026:298 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Västansjö 15:1 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 79 KTN/2026:291 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Åstön 2:43 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 80 KTN/2026:340 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Åkerby 2:41 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 81 KTN/2026:363 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Sörberge 2:11 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 82 KTN/2026:370 Beslut uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Strand 3:48 Teknisk samordnare avfall och återvinning Beslut 2026-05-06 08:49 Utskrivet: 2026-05-06 08:49 Utskrivet av: Kristina Olofsson Beslut 2026-05-06 08:49 Beslutsnummer Beteckning Beskrivning Delegat KTN DEL/2026 § 119 KTN/2026:295 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Kaptensgatan Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 120 KTN/2026:300 Beslut om trafikanordningsplan på Skogsvägen i Timrå. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 121 KTN/2026:303 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Silvergatan 1 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 122 KTN/2026:304 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 31896 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 123 KTN/2026:302 Beslut om trafikanordningsplan på Silvergatan 3 i Timrå Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 124 KTN/2026:302 Beslut om tillfällig vägavstängningsdispens på Silvergatan 3 i Timrå. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 125 KTN/2026:306 Beslut om trafikanordningsplan på Plåtslagarvägen i Timrå Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 126 KTN/2026:309 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32106 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 127 KTN/2026:305 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Böle 1:169 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 128 KTN/2026:307 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Plåtslagarvägen 2 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 129 KTN/2026:301 Beslut om tillstånd för utplacering av flyttbara farthinder Tallnäsvägen 13-19 Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 130 KTN/2026:315 Beslut om dispens för bred, lång eller tung transport Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 131 KTN/2026:313 Beslut om trafikanordningsplan på Solbackavägen i Sörberge trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 132 KTN/2026:313 Beslut om tillfällig vägavstängningsdispens på Solbackavägen i Sörberge. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 133 KTN/2026:317 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Bergvägen med omnejd Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 134 KTN/2026:318 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Åstön 1:27 och Åstön 1:14 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 135 KTN/2026:319 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Laggarberg 2:27 och Laggarberg 2:6 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 136 KTN/2026:322 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 137 KTN/2026:323 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 138 KTN/2026:324 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 139 KTN/2026:325 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 140 KTN/2026:321 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Rörvägen 1 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 141 KTN/2026:326 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 142 KTN/2026:327 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32184 - 32129 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 143 KTN/2026:320 Beslut om trafikanordningsplan på Rörvägen 1 i Timrå Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 144 KTN/2026:320 Beslut om tillfällig vägavstängningsdispens på Rörvägen 1 i Timrå Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 145 KTN/2026:330 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 146 KTN/2026:328 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32300 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 147 KTN/2026:334 Beslut om trafikanordningsplan på Älvstrandsvägen i Timrå. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 148 KTN/2026:338 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 149 KTN/2026:336 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Älvstrandsvägen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 150 KTN/2026:337 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Morkullevägen 2-41,fasanvägen28,Frölandsvägen 59-65 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 151 KTN/2026:7 Markupplåtelseavtal och värderingsprotokoll Söråker 11:1 Ordförande KTN DEL/2026 § 152 KTN/2026:339 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 31765 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 153 KTN/2026:346 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 154 KTN/2026:347 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Märrgård 1:23 och Märrgård 1:39 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 155 KTN/2026:349 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Berge 4:1 och Berge 7:1 Ansvariga avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 156 KTN/2026:351 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Fagervik 2:4 och Fagervik 2:8 Ansvariga avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 157 KTN/2026:364 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32184 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 158 KTN/2026:368 Beslut om trafikanordningsplan på Bergvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 159 KTN/2026:331 Beslut om tillstånd för utplacering av flyttbara farthinder Gengränd Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 160 KTN/2026:357 Ansökan föreningsbidrag Hässjö Hembygdsförening - Hyra av buss Förvaltningschef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina Olofsson 2026-04-30 KTN/2026:2 teknikförvaltningen Anmälningsärenden Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet Inkomna anmälningar: 1. KF 2026-04-27 § 109 Fyllnadsval i kultur- och tekniknämnden och miljö- och byggnadsnämnden efter Rolf Sirak (SD). 2. KF 2026-04-27 § 82 Lokaler inom kostverksamheten. 3. KF 2026-04-27 § 83 Kommunal parkeringsövervakning. 4. KF 2026-04-27 § 85 Årsredovisning 2025 - Timrå kommun. 5. KF 2026-04-27 § 80 Uppdrag – åtgärder för kostnadsminskningar 2026-2029. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 80 Uppdrag – åtgärder för kostnadsminskningar 2026- 2029 KS/2026:141 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Åtgärderna ska inkludera verksamheter som kan avslutas eller tillfälligt pausas. 2. Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag på åtgärder inom digitalisering som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. 3. Uppdra till nämnderna att för verksamhetsåret 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. I övrigt vidta de åtgärder som är möjliga för att säkerställa ett positivt resultat för 2026. 4. Uppdra till samtliga nämnder att redovisa förslag till åtgärder till kommunstyrelsens sammanträde i oktober. 5. Uppdra till kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige på sammanträdet i november med redovisning av föreslagna åtgärder. Ärendet Utifrån planeringsdirektiv och förutsättningar för verksamhetsplan och budget för planperiod 2027-2029 kan konstateras att kommunens kostnader överstiger tillgängliga medel. För att nå ett resultat om 2, 1 % för 2027 är uppskattningen att åtgärder måste vidtas motsvarande 70-80 mnkr. För verksamhetsåret 2026 kompenseras detta delvis med tillskott från den s.k. framtidsfonden. Dessa medel finns inte tillgängliga för perioden 2027 och framåt. Utgångspunkten är således att, utifrån nu kända ekonomiska förutsättningar, kommer inte nämnderna att få Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-04-27 kostnadstäckning för att bedriva verksamheten på motsvarande sätt som under verksamhetsåret 2026. För att nå effekter för verksamhetsåret 2027 behöver åtgärder vidtas redan 2026. Det är dessutom viktigt att redan 2026 vidta åtgärder för att säkerställa ett resultat som så långt möjligt minskar behovet av att nyttja framtidsfonden och öka möjligheten att återställa tidigare års underskott. Därför bör samtliga nämnder få i uppdrag att redan nu under 2026 hantera tillkommande – ej budgeterade intäkter – restriktivt samt vidta möjliga åtgärder för att så långt möjligt säkerställa ett positivt resultat för 2026. Åtgärder behöver vidtas för att nå ett resultat som medför en långsiktigt hållbar ekonomi. I samband med upprättande av årsredovisning för verksamhetsåret 2025 har revisorerna efterfrågat redovisning av kommunen för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möjliggöra återbetalning av tidigare års underskott. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde 20260223, § 19, beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för verksamheten. Resultatet ska uppgå till 2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag över en 10 årsperiod och det motsvarar ungefär ett snitt på 36 mnkr per år. Med detta riktade uppdrag till nämnderna kommer underskottet från balanskravsresultatet på 60,1 mnkr att återställas senast år 2028. Mot bakgrund av detta finns anledning att uppdra till samtliga nämnder att lämna förslag till åtgärder som medför kostnadsminskningar för perioden 2026-2029. Förslag till åtgärder ska samverkas i respektive förvaltning. Förslag till åtgärder ska konsekvensbeskrivas med avseende på - Förväntade minskade kostnader - Effekter för verksamheten på kort och lång sikt. - Påverkan på de vi är till för Ärendets behandling i sammanträdet Stefan Dalin (S) föreslår att göra tillägg med; Uppdra till samtliga nämnder att ta fram förslag på åtgärder inom digitalisering som medför kostnadsminskningar i verksamheten för perioden 2026-2029. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Protokollsutdrag Sida: 3 Kommunfullmäktige 2026-04-27 Planeringsdirektiv 2027-2029 Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Ekonomiavdelningen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Ann Fahlroth 2026-05-15 KTN/2026:3 teknikförvaltningen Fyramånadersrapport 2026 Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna fyramånadersrapport 2026. Ärendet Kultur- och tekniknämnden redovisar per sista april en positiv avvikelse mot budget om 2 527 tkr. De ökade intäkterna avser främst statsbidrag, vilka motsvaras av kostnader i samma omfattning. Arbetet med uppröjning efter stormen Johannes pågår och bedöms generera intäkter. Intäkternas omfattning är ännu inte fastställd och har därför inte beaktats i nuvarande prognos. Uppdaterad bedömning lämnas i samband med delårsrapporten. Rekrytering av tre vakanta tjänster kommer att påbörjas inom kort, vilket medför ett mindre överskott under perioden fram till tillsättning. Den gångna vintern har även varit relativt gynnsam ur kostnadssynpunkt vad gäller vinterväghållning och takskottning. Beslutsunderlag Fyramånadersrapport 2026 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Controller Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef mmunledningskontoret Innehållsförteckning Nämndens ansvars- och verksamhetsområden .................................................................. 3 Nämndens uppdrag ............................................................................................................ 3 Ekonomi................................................................................................................................... 4 Sammanfattning .................................................................................................................. 4 Driftsredovisning med prognos ....................................................................................... 4 Investeringsredovisning med prognos ............................................................................ 7 2 Nämndens ansvars- och verksamhetsområden Nämndens ordförande: Markus Sjöström Förvaltningschef: Jan Eriksson Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag består av en stor del teknisk förvaltning som t.ex. Förvalta kommunens fastigheter och vid behov anskaffa verksamhetslokaler och i mån av beslut verkställa nybyggnationer och större om- och tillbyggnader samt mot hyra eller annan ersättning upplåta lokaler/fastigheter och tillhandahålla lokalvård. Förvalta och sköta kommunens skogsbruksfastigheter och övrig mark, samt svara för utarrendering av mark, jakt- och fiskerätter, utarrendering av mark kräver hörande av kommunstyrelsen innan arrendeavtal upprättas, avslutas eller förlängs. Företräda kommunen som markägare i samband med ledningsrättsåtgärder Sköta vägar, gator och allmänna parkeringar samt industrispår. Ansvaret för det som föreskrivs i lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor. Ansvara för drift och verksamhet av kommunens anläggningar för idrotts- och fri- tidsverksamhet, skötsel av parker, bad- och lekplatser, där annat inte föreskrivs i upp- rättat avtal med annan part. Detta skapar förutsättningar för idrott och friluftsliv i form av anläggningar och skötsel av naturområden. Ansvarar för avfall under kommunalt ansvar enligt 15 kap miljöbalken i kommunen samt för att bedriva verksamhet vid kommunens slamlaguner. Nämnden ansvarar också för att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodo- sett. Den andra delen som nämnden ansvarar för innefattar att: Ansvara för bidrag till föreningar, studieorganisationer och samlingslokaler. Detta möjliggör att nämnden kan tillhandahålla eller ger stöd till öppna mötesplatser. Det innebär också stöd till civilsamhällets organisationer genom bidragsgivning. Ansvarar för att bedriva biblioteksverksamhet inom kommunen samt bedriva barn- och ungdomsverksamhet samt allmänkulturell verksamhet genom olika projekt och program. Biblioteksverksamheten som ger medborgarna en jämlik möjlighet att söka kunskap och information för att utöva sina demokratiska rättigheter, samt för sin personliga utveckling. En biblioteksverksamhet som når alla medborgare i kommu- nen 3 Ha övergripande ansvar för kulturmiljöfrågor samt ansvara för kommunens konstin- nehav. Erbjuda kommunmedborgarna en meningsfull och stimulerande kultur- och fritids- verksamhet så att dessa utvecklas och trivs med att bo och leva i kommunen. Stöd till civilsamhällets organisationer genom bidragsgivning. Stöd till samhällslokaler där folkbildningsorganisationer kan bedriva kurs och studie- cirkelverksamhet för kommunmedborgarna. Egna mötesplatser eller stöd till civila organisationer som ger barn och ungdomar möjligheter till det icke formella lärandet på sin fritid. Tillhandahålla scenkonst för barn och ungdomar för deras kunskapsinhämtande av konstnärliga och kulturella yttringar. Anordna kulturskolverksamhet. Ferieverkssamhet för barn i egen regi eller i stöd till föreningslivet som bidrar till nya färdigheter och ökade kunskaper. Tillhandahålla arbetsuppgifter för ferieungdomar som bidrar till deras kunskapsin- hämtande om arbetslivet. Ekonomi Sammanfattning Kultur- och tekniknämnden redovisar per sista april en positiv avvikelse mot budget om 2 527 tkr. De ökade intäkterna avser främst statsbidrag, vilka motsvaras av kost- nader i samma omfattning. Arbetet med uppröjning efter stormen Johannes pågår och bedöms generera intäkter. Intäkternas omfattning är ännu inte fastställd och har därför inte beaktats i nuva- rande prognos. Uppdaterad bedömning lämnas i samband med delårsrapporten. Rekrytering av tre vakanta tjänster kommer att påbörjas inom kort, vilket medför ett mindre överskott under perioden fram till tillsättning. Den gångna vintern har även varit relativt gynnsam ur kostnadssynpunkt vad gäller vinterväghållning och takskott- ning. 4 Driftsredovisning med prognos Årsprognos Budget Utfall Avvikelse Budget Resultaträkning jan-april (tkr) Årsprognos budget- period period period helår avvikelse Kultur - och tekniknämnden INTÄKTER 56 934 57 615 682 170 131 171 331 1 200 KOSTNADER (-) -103 641 -101 796 1 845 -296 569 -297 769 -1 200 NETTOKOSTNADER (-) -46 707 -44 181 2 527 -126 438 -126 438 0 Årsprognos Resultat per verksamhet jan-april Budget Utfall Avvikelse Budget Årsprognos budget- (tkr) period period period helår avvikelse Politisk verksamhet INTÄKTER 0 0 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -671 -550 121 -2 027 -2 027 0 NETTOKOSTNADER (-) -671 -550 121 -2 027 -2 027 0 Samhällsplanering och in- frastruktur INTÄKTER 1 520 1 797 276 4 561 4 561 0 KOSTNADER (-) -17 182 -16 915 266 -47 981 -47 981 0 NETTOKOSTNADER (-) -15 661 -15 119 543 -43 420 -43 420 0 Fritids- och kulturverksamhet INTÄKTER 322 865 543 1 297 2 497 1 200 KOSTNADER (-) -9 102 -8 229 872 -27 417 -28 617 -1 200 NETTOKOSTNADER (-) -8 779 -7 364 1 415 -26 119 -26 119 0 Idrotts- och fritidsanlägg- ningar INTÄKTER 6 290 6 670 381 17 269 17 269 0 KOSTNADER (-) -23 108 -23 893 -785 -69 336 -69 336 0 NETTOKOSTNADER (-) -16 819 -17 223 -404 -52 066 -52 066 0 Affärsverksamhet INTÄKTER 6 084 5 817 -267 18 851 18 851 0 KOSTNADER (-) -7 355 -6 893 462 -21 821 -21 821 0 5 NETTOKOSTNADER (-) -1 271 -1 077 195 -2 970 -2 970 0 Ledningsverksamhet INTÄKTER 0 8 8 0 0 0 KOSTNADER (-) -1 615 -1 771 -156 0 0 0 NETTOKOSTNADER (-) -1 615 -1 763 -148 0 0 0 Fastighetsförvaltning INTÄKTER 37 007 36 753 -253 111 020 111 020 0 KOSTNADER (-) -38 930 -37 805 1 125 -110 685 -110 685 0 NETTOKOSTNADER (-) -1 924 -1 052 872 334 334 0 Lokalvård INTÄKTER 5 711 5 705 -6 17 133 17 133 0 KOSTNADER (-) -5 678 -5 739 -61 -17 303 -17 303 0 NETTOKOSTNADER (-) 33 -34 -67 -170 -170 0 Politisk verksamhet Verksamheten redovisar inga avvikelser mot budget. Samhällsplanering och infrastruktur Kommunal vägverksamhet redovisar ett överskott, vilket delvis förklaras av ännu ej fakturerad sandupptagning. Inom parkverksamheten bedöms nuvarande överskott vara säsongsrelaterat och kommer att förbrukas under året. Fritids- och kulturverksamhet Föreningsbidragen redovisar ett mindre överskott. Fritidsgården Vivsta öppnade något senare än planerat, vilket medfört ett visst överskott jämfört med budget. Kulturskolans intäkter avviker mot budget till följd av felaktig periodisering. Delar av intäkterna avser dessutom verksamhetsåret 2025, vilket beror på fel i överföringsfiler mellan StudyAlong och kommunen. Idrotts- och fritidsanläggningar Verksamheten redovisar inga avvikelser mot budget. Affärsverksamhet Verksamheten redovisar inga avvikelser mot budget. Ledningsverksamhet Under verksamhetsområdet redovisas kommunens totala semesterlöneskuld. 6 Fastighetsförvaltning Delar av överskottet förklaras av lägre kostnader för konsumtionsavgifter än budge- terat. De största underhållsinsatserna planeras till kommande månader då ordinarie verksamhet i lokalerna är begränsad eller stängd. Lokalvård Verksamheten redovisar inga avvikelser mot budget. Investeringsredovisning med prognos Investeringar per nämnd/styrelse jan- Utfall jan- Budget Kompl./ Total Prognos Årsprognos april 2026 (tkr) april 2026 2026 ombudget budget 2026 budget- 2026 2026 avvikelse Förskola Söråker -2 398 -2 866 -2 866 -2 800 66 Ledningscentral -37 336 -100 000 -25 374 -125 374 -125 374 0 Servicecentral Älvstrandsvägen -3 150 -85 000 -85 000 -85 000 0 Utbyggnad Vux -10 532 -25 000 -5 766 -30 766 -30 766 0 Gymnasieskolan utbyggnad -3 028 -43 000 -1 265 -44 265 -44 265 0 Utbyggnad oklädningsrum arenaområde -91 -19 000 -985 -19 985 -19 985 0 Konst -88 -100 -100 -100 0 Pott för eftersatt UH 0 -11 100 -11 100 -11 100 0 Traktor Arenaområdet 0 0 -1 000 -1 000 -1 000 0 Skola/fsk anpassning 2026 0 -1 000 -1 000 -1 000 0 Renhållning Fyrfackskärl -2 443 -1 747 -1 747 -2 443 -696 Centralköket renovering omkl 0 -120 -120 -120 0 Skeppshamn 0 -470 -470 -470 0 Spontanidrottsplats, Timrådalen 0 -107 -107 -107 0 Bergvärme Gymnasiet 0 -1 600 -1 600 -1 600 0 Sandupptagare -287 -300 -300 -300 0 Fagervik Fasad 0 -1 500 -1 500 -1 500 0 Fagervik kök 0 -1 500 -1 500 -1 500 0 Söråker Brandstation tak -685 -1 500 -1 500 -1 500 0 Ala Gymnastik -37 -2 000 -2 000 -2 000 0 Investeringar Ishall -5 652 -5 652 -5 652 -5 652 0 Loger Ishall -1 000 -6 448 -6 448 -6 448 0 Gatubelysning 2026 -411 -2 000 -2 000 -2 000 0 Summa: -67 139 -305 100 -41 300 -346 400 -347 030 -630 Nämnden har tilldelats en investeringsbudget på -346 400 tkr inklusive komplette- ringsbudget för investeringsmedel överförda från 2025 samt en utökad budget för diverse investeringar kopplade till Ishallen. 7 För arbetet med kommunens reinvesteringar tilldelades nämnden en pott på 20 000 tkr, dessa medel fördelas enligt en plan på diverse projekt. I dagsläget är 8 900 tkr fördelade på pågående projekt enligt ovanstående tabell. Förskola Söråker Projektet är slutbesiktigat och överlämnade till BoU under 2025. Komplettering av mindre markarbeten såsom trädplanteringar, vissa ytor av gräs etc. återstår inför od- lings-/planteringssäsongen -26. Projektet förväntas slutföras inom, eller under bevil- jad budget. Nybyggnad VUX Invändigt färdigställande med målning, mattläggning, invändiga snickerier, samt idrifttagande av VVS pågår. Utvändiga återställningsarbeten för mark utförs under sensommaren 2026. Byggnaden planeras att besiktigas under nov. 2026 för att kunna tas i bruk innan årsskiftet -26/-27. Inget tyder i dagsläget på att vare sig tidsplan eller budget behöver revideras. Om- och tillbyggnad Gymnasieskola Projektet drivs i olika faser beroende på dels projektets storlek/komplexitet beroende på verksamhetens behov av inflyttning, men även med hänsyn till pågående verk- samhet. Fokus under våren har varit att ta fram handlingar och lov/tillstånd för hus 5 och hus 1, (fordon- och transportprogrammet resp. el- och energiprogrammet). Här finns ett beviljat bygglov upp till och med överkant av plattan för hus 5, och ansökan om bygglov finns inskickat för Hus 1. Formning av platta hus 5 påbörjas under v21 och plattan gjuts under v23. Förberedande arbeten för körplanen pågår där ytan är avverkad, all bergsprängning är utförd, externa fyllnadsmassor är intransporterade på. Vi ser i dagsläget inget i byggnaden som skulle föranleda en budgetförändring. Körp- lanen har haft mer bergsprängning än förväntat men vi avvaktar en sammanställning för att se om det påverkar budgeten. Övriga utbyggnader på gymnasiet projekteras och förväntas kunna byggstartas under våren -27. Både tid och budget är svåra att beräkna i så tidigt skede så där står vi kvar vid vår initiala budget. 8 Bergvärme gymnasiet Ingår som en del i om- och tillbyggnad gymnasiet och färdigställs samtidigt som Hus 5, fordon- och transportprogrammet. Ledningscentral och servicecentral Projekten följer plan och budget, då projektet är sekretess och säkerhetsklassat läm- nas ingen ytterligare information. Övriga projekt är i inledningsskedet och presenteras närmare i delårsrapporten. 9

§ 82 Lokaler inom kostverksamheten KS/2026:21 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Uppdra till kultur- och tekniknämnden att tillsammans med Timråbo, Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden ta fram förslag till åtgärder i Hagalid samt Förskolan fjärilen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens förslag. 2. Förslag till åtgärder samt kostnadsbedömning och tidplan för genomförande ska redovisas till kommunfullmäktiges sammanträde i oktober. Ärendet Timrå kommun ansvarar dagligen för ett stort antal offentliga måltider till barn, elever och äldre. Måltiderna är en integrerad del av välfärdsuppdraget och har betydelse för hälsa, trivsel, pedagogik och omsorg. Idag produceras huvuddelen av måltiderna i ett centralkök beläget på Arenaskolan. Denna struktur har över tid möjliggjort en rationell produktion, men innebär samtidigt en betydande sårbarhet. Om produktionen i centralköket av någon anledning skulle störas påverkas stora delar av kommunens måltidsförsörjning omedelbart. Detta är något som kostverksamheten har fått erfara under det gångna året, då ett antal mindre störningar både påverkat arbetsbelastning och fått betydande ekonomiska konsekvenser. Samtidigt har ökade krav på civil beredskap tydliggjort att kommuner behöver säkerställa förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet även vid långvariga störningar. Kostchefs förslag: Då ett nytt centralkök är en kostsam och långsiktig investering för kommunen så rekommenderar kostverksamheten att en förstudie inleds vid tidigast möjliga tillfälle. Detta med tanke på att denna typ av projekt tar lång tid att genomföra och vi idag endast har detta kök att tillgå för att laga mat till kommunens medborgare. Under den tiden bör följande åtgärder vidtas för att minska tycket på centralköket för att ett nytt ska hinna byggas. I ett första steg bör mer detaljerade förslag tas fram på kostnader för att renovera Hagalid till den nivå som krävs för att agera som ett självständigt seniorkök med tillagning för våra äldreboenden samt matlådor till hemtjänst. Vidare bör kök på Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-04-27 Förskolan Fjärilen kompletteras på ett sådant sätt att det kan överta tillagning av mat både för sin egen verksamhet samt för övriga skolor i området. Bedömning av barnets bästa/Barnkonsekvensanalys Möjligheten att kunna erbjuda våra barn- och elever en varierad nyttig kost är av nödvändighet för att lärande och utveckling ska kunna ske, detsamma gäller även vid kriser. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från kostchef Protokollsutdrag till: Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och tekniknämnden Socialnämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 83 Kommunal parkeringsövervakning KS/2026:83 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Utföra kommunal parkeringsövervakning inom hela kommunen. 2. Kultur- och tekniknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala parkeringsövervakningen. 3. Det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för uppdraget är 1 stycken. Ärendet Ärendet handlar om att fatta ett nytt beslut om kommunal parkeringsövervakning för att säkerställa att kommunens beslut uppfyller gällande lagkrav. Bakgrund 1986 beslutade Regeringen om lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m där kommuner som såg ett behov av parkeringsövervakning gavs möjlighet att besluta att kommunen själv skall svara för den övervakningen. Det kommunala beslutet skall ange det område som parkeringsövervakningen skall omfatta och det minst antal parkeringsvakter som behövs där. Förvaltningen överväganden Fullmäktige beslutade om kommunal parkeringsövervakning i hela Timrå kommun redan från och med den 1 mars 1987. Det befintliga beslutets utformning saknar dock tydlighet i uppgiften om minsta antalet parkeringsvakter som behövs. Av den anledningen föreslås detta nya beslut som egentligen inte ändrar sakfrågan men med en tydlighet som innebär att lagkraven uppfylls. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-02-18 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta utföra kommunal parkeringsövervakning inom hela kommunen, kultur- och tekniknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala parkeringsövervakningen samt det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för uppdraget är två stycken. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 1987-02-16 §33 Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-04-27 Protokollsutdrag KTN 2026-02-18 §8 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 85 Årsredovisning 2025 - Timrå kommun KS/2025:570 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Fastställa årsredovisning 2025 för Timrå kommun. 2. Konstatera att kommunen inte når god ekonomisk hushållning då alla mål för god ekonomisk hushållning inte nås. 3. Använda 18,5 mnkr från resultatutjämningsreserven (RUR) till årets negativa resultat. 4. Årets balanskravsresultat fastställs till -1,8 mnkr. Resultatet ska återställas inom tre år. 5. Att återställa föregående års negativa balanskravsresultat på -58,3 mnkr senast 2028. 6. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på reviderad styrmodell med fokus på att utveckla sätt att mäta effekter och måluppfyllelse. Förslaget redovisas till kommunstyrelsen i oktober 2026. 7. Godkänna uppföljningen 2025 av kommunens avfallsplan. Ärendet Kommunledningskontoret har tillsammans med de kommunala förvaltningarna och kommunala bolag och förbund upprättat förslag till årsredovisning/bokslut för år 2025. Redovisningen gäller för kommunen inklusive koncernredovisning. Redovisningen ger en översiktlig information om verksamhet och ekonomi. Årets resultat i den sammanställda redovisningen uppgick till -11,3 (-101,8) mnkr inklusive bokslutsdispositioner. Kommunens resultat uppgick till -17,3 (-70,2) mnkr. Enligt avstämning mot balanskravet uppgår årets resultat för kommunen till -20,3 mnkr vilket är 55,3 mnkr bättre än föregående år. För att minska det negativa resultatet föreslås att 18,5 mnkr från resultatutjämningsreserven ska disponeras. Förra årets negativa balanskrav på -58,3 mnkr föreslås återställas senast 2028, på grund av Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-04-27 att det skulle få för stora konsekvenser för verksamheten att återställa på de två år som är kvar. Plan för att återställa underskottet hanteras i särskilt ärende. Under 2025 har verksamhetens nettokostnader minskat med -0,3 procent. Det negativa resultatet på – 17,3 mnkr motsvarar -1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnadsandelen har minskat med 4 mnkr från föregående år det är ett gott tecken att kostnadsökningen förra året har bromsats in. Det är framförallt pensionskostnader och köp av verksamhet som har minskat, medan personalkostnader och inköp av material och varor har ökat. Kostnadsnivå är i grunden för hög i relation till skatteintäkter och statsbidrag. Åtgärder behöver genomföras i verksamheten de kommande åren för att klara de av kommunen uppsatta finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunledningskontoret föreslår i särskilt ärende att fullmäktige uppdrar till nämnderna att föreslå sådana åtgärder. Investeringarna under 2025 uppgår till 301,5 mnkr (2024: 189,9 mnkr). Kommunen klarar inte kommunallagens balanskrav 2025 och uppnår inte övergripande målen för god ekonomisk hushållning. Det gäller för målsättningar kopplat till soliditet och förmåga att amortera. Därmed är bedömningen att god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts. Uppdrag – utveckla styrmodellens sätt att mäta effekter och måluppfyllelse Timrå kommun ska utifrån beslutad styrmodell styra verksamheten utifrån vilken effekt den har på medborgare, företag och besökare. Förväntad effekt beskrivs dels i beslutad verksamhetsplan och budget från kommunfullmäktige samt den lagstiftning som styr nämndernas grunduppdrag. Under verksamhetsåret följs nämndernas verksamhetsplan och budget upp samt analyseras med avseende på insatser, uppnådda effekter, avvikelser och ekonomiskt utfall. Effektlogiken är vägledande för samtliga led av arbetet. Har avsedda insatser genomförts och har effekter uppnåtts, rör vi oss åt rätt håll? De senaste åren har förvaltningarna arbetat med att utveckla uppföljningen dels för att kunna visa gentemot kommunens målgrupper vilken effekt som uppnås men även utifrån synpunkter som framkommit från revisorerna. Trots detta menar revisorerna att de har svårt att se vad bedömningen kring utvecklingen för målen/uppdragen samt nyckeltalen baseras på. Kommunstyrelsekontoret föreslår kommunstyrelsen att föreslå till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på reviderad styrmodell med fokus på att utveckla sätt att mäta effekter och måluppfyllelse. Förslaget redovisas till kommunstyrelsen i oktober 2026. Uppföljning av avfallsplan Protokollsutdrag Sida: 3 Kommunfullmäktige 2026-04-27 Kommunfullmäktige har beslutat att uppföljning av avfallsplan sker via verksamhetsplanen och budgetprocessen. Alla nämnder och bolagsstyrelser har i sin verksamhetsberättelse redovisat sitt arbete med att genomföra avfallsplanens åtgärder. Samlad bedömning av måluppfyllelse baseras på bolagens och nämndernas rapportering av utförda åtgärder samt nyckeltalens utveckling. Den samlade bedömningen visas som bilaga till kommunkoncernens årsredovisning. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 inkl bilaga uppföljning av avfallsplan Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Revisionen Ekonomichef Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 109 Fyllnadsval i kultur- och tekniknämnden och miljö- och byggnadsnämnden efter Rolf Sirak (SD) KS/2025:578 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Utse Jörgen Lindholm (SD) som ny ledamot i kultur- och tekniknämnden samt ersättare i miljö- och byggnadsnämnden. Ärendet Rolf Sirak (SD) har avsagt sig uppdrag som ledamot i Kultur- och tekniknämnden samt ersättare i Miljö- och byggnadsnämnden. Sverigedemokraterna nominerar Jörgen Lindholm (SD) som ny ledamot i kultur- och tekniknämnden samt ersättare i miljö- och byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Avsägelse Nominering Protokollsutdrag till: Sverigedemokraterna Kultur- och tekniknämnden Miljö- och byggnadsnämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-04-27

§ 216 bolag Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och KTN/2023:509 Nytt 2027-12-31 teknikförvaltningen 39 42 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 H e m s i d a : w w w .t im r a .s e Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Innehållsförteckning Avfallsplan i Timrå kommun ................................................................................................ 1 1 Inledning ........................................................................................................................ 4 1.1 Lagstiftning ............................................................................................................... 4 1.2 Timrås ställningstaganden ...................................................................................... 4 1.3 Syfte ........................................................................................................................... 6 1.4 Styrmedel .................................................................................................................. 6 1.5 Giltighetstid .............................................................................................................. 8 1.6 Översyn av avfallsplanen ........................................................................................ 8 1.7 Uppföljning av avfallsplanen ................................................................................. 8 2 Mål .................................................................................................................................. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall .......................................................................... 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning ..................................................................................... 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan ........................................................................... 11 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering........................................................................... 12 3 Åtgärder ........................................................................................................................ 13 Bilaga 1 - Handlingsplan.................................................................................................. 14 1. Inledning ................................................................................................................... 14 2. Styrmedel .................................................................................................................. 15 3. Resurser ..................................................................................................................... 15 4. Åtgärder .................................................................................................................... 16 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning ........................................................................................ 24 1. Inledning ................................................................................................................... 24 2. Kommunbeskrivning .............................................................................................. 26 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag .................................... 26 4. Verksamhetsavfall .................................................................................................... 33 5. Nedskräpning ........................................................................................................... 34 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande ............................................................................ 34 7. Fysisk planering och bygglov ................................................................................. 36 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering ........... 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier .......................................................................................... 37 2 1. Bakgrund ................................................................................................................... 37 2. Genomförd inventering och riskklassning........................................................... 37 3. Resultat av inventering och riskklassning ............................................................ 37 4. Vidtagna åtgärder ..................................................................................................... 38 5. Planerade åtgärder ................................................................................................... 38 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd .................................................. 42 1. Framtagande av avfallsplanen ................................................................................ 42 2. Samråd ....................................................................................................................... 42 Bilaga 5 - Miljöbedömning .............................................................................................. 44 1. Motiv till undersökningssamråd ............................................................................ 44 2. Timrå kommuns avfallsplan ................................................................................... 44 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen ....................................... 46 4. Samlad bedömning .................................................................................................. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun ............................................................................................ 49 Länsstyrelsens yttrande ............................................................................................... 49 Beskrivning av ärendet ................................................................................................ 49 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål ......................................... 52 1. Lagstiftning ............................................................................................................... 52 2. Globala styrdokument ............................................................................................ 53 3. Nationella styrdokument ........................................................................................ 55 4. Regionala styrdokument ........................................................................................ 56 5. Lokala styrdokument .............................................................................................. 56 Bilaga 8 - Framtidsprognos ............................................................................................. 58 1. Bakgrund ................................................................................................................... 58 2. Bedömning av framtida avfallsflöden ................................................................... 59 3. Framtida behov och insamlingssystem ................................................................. 60 4. Fysisk planering ....................................................................................................... 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan ........................................................ 61 3 1 Inledning Avfallsplanen är ett strategiskt styrdokument och verktyg för en god hushållning med resurser i Timrå kommun. Avfallsplanen riktar sig till alla boende och verksamma i kommunen. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål leder Timrå kommun sitt arbete i riktning mot de globala målen och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Hur vi konsumerar, tar hand om våra saker samt hur vi gör oss av med de saker vi inte längre behöver påverkar människor och miljö. Timrås kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter behöver ges förutsättningar att agera så en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar hushållning med resurser kan uppnås. Avfallsplanen är ett verktyg vid omställningen från ett linjärt till ett cirkulärt, hållbart Timrå. 1.1 Lagstiftning Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken (SFS 1998:808) ska alla kommuner ha en avfallsplan. Den ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och beskriva kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen utgör, tillsammans med de lokala föreskrifterna om avfallshantering, kommunens renhållningsordning. Av 9 kap. 4 och 5 §§ Avfallsförordningen (2020:614) framgår att avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall samt ett avsnitt om returpapper och insamling av returpapper. Avfallsplanen ska också innehålla åtgärder för att förebygga att förpackningar och returpapper uppstår samt åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Genom bemyndiganden i miljöbalken och avfallsförordningen har Naturvårdsverket lämnat föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6) vilka anger vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. Avfallsplanen har arbetats fram utifrån kraven i gällande lagstiftning. 1.2 Timrås ställningstaganden Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att vi tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet. 4 I Timrå kommuns styrmodell som fastställdes av kommunfullmäktige 2019-10-28 finns kommunens vision som beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande mål som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målen är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling. Av varje mål framgår hur kopplingen till Agenda 2030 och de globala målen ser ut. Avfallsplanen gäller parallellt med Timrå kommuns styrmodell och knyter an till målen bland annat på följande vis: Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande Genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer Genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. 1.2.1 Avgränsning Timrå har valt att begränsa detaljeringsgraden i avfallsplanens åtgärder. Åtgärderna definierar vad som ska göras. Det är sedan upp till de kommunala förvaltningarna och kommunala bolagen hur åtgärderna ska genomföras. För att säkerställa att förvaltningarna och bolagen genomför sina åtgärder på ett strukturerat sätt finns två generella åtgärder som sätter ramarna för arbetet med åtgärderna: • Ta med avfallsplanen i det årliga arbetet med verksamhetsplanering och inarbeta relevanta mål och åtgärder i sin verksamhetsplan. • Klargöra roller, ansvar och finansiering för arbete med avfallsplanens åtgärder. 5 1.3 Syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. Timrå kommuns verksamhetsidé ”Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas!” ska genomsyra hushållning med resurser i kommunen. 1.4 Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå. Nedan beskrivs de olika styrmedlen: 1. FYSISK PLANERING - Att inkludera avfallsfrågor vid fysisk planering innebär att förutsättningar för en god hantering av avfall och hushållning med resurser kan skapas. När avfalls- och resursfrågor inkluderas i ett tidigt skede skapas möjligheter att: a. Utforma områden, ny- och ombyggnationer på ett sätt som möjliggör insamling av avfall på ett sätt som tar hänsyn till människors hälsa och miljön. b. Inkludera förebyggande av avfall och avfallshantering. c. Ta hänsyn till ett framtida ändrat klimat och dess konsekvenser på avfallshanteringen. d. Att vid byggnation ta hänsyn till materialval ur miljö- och klimatsynpunkt. 2. KOMMUNIKATION - Kommunikation är ett viktigt verktyg i omställningen till en hållbar utveckling. Genom information om bland annat konsumtion, avfall, nedskräpning och vilken påverkan på miljön och människors hälsa dessa medför, kan 6 man få förståelse för varför konsumtionsmönster och hushållning med resurser behöver förändras. Genom kommunikation kan man också se till att boende och verksamma i kommunen vet vad de själva kan göra för att: a. Minska sina avfallsmängder b. Utsätta sig själv och miljön för mindre skadliga ämnen c. Bidra till mer återvinning av avfall 3. UPPHANDLING OCH INKÖP - Kommunen har möjlighet att påverka marknaden till att ställa om till en cirkulär ekonomi genom de krav som ställs vid offentlig upphandling. Dessutom finns möjlighet att föregå med gott exempel gentemot andra verksamheter. Kraven kan till exempel omfatta: a. Möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b. Att produkter ska innehålla återvunnet material eller vara begagnade c. Att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna 4. TILLSYN - Miljö- och byggnämnden har möjlighet att ge råd om avfallshantering till företag. De kan dessutom fatta beslut där verksamhetsutövare föreläggs att förbättra sin avfallshantering. Miljö- och byggnämnden bedriver bland annat tillsyn över och handlägger ärenden om: a. Avfallshantering hos företag och privatpersoner i kommunen. b. Nedskräpning c. Rivning d. Avfallsanläggningar e. Illegal avfallshantering 5. VEKSAMHETSPLANER OCH BUDGET - Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsplan och budget. Verksamhetsplanen utgår ifrån de målbilder som beskriver vad som ska uppnås de kommande åren i Timrå kommun (se målbilder under stycke 1.2), samt utifrån avfallsplanens mål och åtgärder. Nämnderna har i uppdrag att ta fram egna verksamhetsplaner som utgår ifrån dels nämndens egna uppdrag samt den verksamhetsplan och budget som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna ska beskriva hur de ska bidra till kommunfullmäktiges mål i verksamhetsplan och avfallsplan med tilldelade resurser. Genom budgetbeslutet har kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag fördelats till kommunens olika verksamheter. 6. KOMMUNENS AVFALLSTAXA - För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. 7 7. KOMMUNENS VA-TAXA - För att kunna ta ut avgifter för kostnader för kommunalt vatten och avlopp finns kommunens VA-taxa som antagits av kommunfullmäktige. Vissa avfallsfrågor är gemensamma för VA-verksamheten och avfallsverksamheten, till exempel hantering av slam och fett. 8. FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR TIMRÅ KOMMUN - Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Föreskrifterna revideras för att styra i samma riktning som avfallsplanen och på så sätt möjliggör föreskrifterna genomförande av avfallsplanens åtgärder som kräver stöd i lagstiftning. 1.5 Giltighetstid Avfallsplanen gäller 1 januari 2024 till 31 december 2027. 1.6 Översyn av avfallsplanen Avfallsplanens uppgifter ska ses över minst vart fjärde år. Om behov finns ska avfallsplanen uppdateras. Ansvarig för avfallsplanens översyn är Kultur- och teknikförvaltningen. 1.7 Uppföljning av avfallsplanen Uppföljning av avfallsplan sker via verksamhetsplanen och budgetprocessen. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska årligen till kommunfullmäktige redovisa sitt arbete med att genomföra avfallsplanens åtgärder. Uppföljningen redovisas som en separat bilaga till nämndernas och styrelsens verksamhetsberättelse. Nyckeltalens utveckling följs upp av kultur- och teknikförvaltningen. Samlad bedömning av måluppfyllelse baseras på bolagens och nämndernas rapportering av utförda åtgärder samt nyckeltalens utveckling. Den samlade bedömningen visas i kommunkoncernens årsredovisning. 2 Mål I avfallsplanen finns fyra övergripande mål. Dessa skapar riktning för arbetet mot en långsiktigt hållbar resurshushållning i Timrå kommun. För att möjliggöra uppföljning av resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive mål. Av varje mål framgår koppling till Agenda 2030 och de globala målen (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) samt koppling till målbilder i Timrås kommuns styrmodell (för målbilder, se stycke 1.2). De åtgärder som tagits fram syftar till måluppfyllnad av minst ett av målen, ibland flera. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall Målet är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Koppling till: Agenda 2030: Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Målbild 1, 2 och 3 2.1.1 Bakgrund För att minska miljöbelastningen från konsumtion av livsmedel, prylar och material behöver vi tillsammans hushålla med våra resurser. Till stor del handlar det om beteende där vi behöver ändrar vårt sätt att konsumera, vårda och bruka våra saker. Genom att handla second hand, dela med oss av det vi äger samt se till att de saker vi köper nytt kan lagas och är gjorda av hållbara material, kan vi möjliggöra att saker både håller länge och kan nyttjas under hela sin livslängd. Att göra vår del för att minska avfallet bidrar till att bevara naturresurser för framtida generationer. För att möjliggöra att saker kan brukas under en längre tid behövs möjligheter för följande; att låna, hyra, dela, konsumera second hand, reparera, renovera samt uppgradera eller bygga om saker. Samtliga möjligheter innebär potential till ökad ekonomisk tillväxt och bidrar till en ökad sysselsättningsgrad vilket gynnar både social och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en ekonomisk hållbarhet krävs att vi uppskattar och värdesätter de produkter som redan finns så vi skapar en efterfrågan på dessa varor och tjänster. Vi behöver också minska mängden matsvinn, det vill säga mat som kunde ha ätits upp men som slängs till följd av brister i hantering eller avsaknad av planering. Att minska matsvinnet medför att både pengar och naturresurser sparas. 2.1.2 Nyckeltal Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. Minskande trend önskas. 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning Ett Timrå som hushåller med resurser genom att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinningen av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Återvinning av energi från biologiskt material ökar också andelen förnybar energi. Koppling till: Agenda 2030: Mål 7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 2.2.1 Bakgrund Materialåtervinning är när avfall som sorterats efter materialslag genomgår en behandlingsprocess för att bli råvara till nya produkter. Att öka efterfrågan på återvunnet material och att möjliggöra för återvinning genom anpassade sorteringslösningar är nyckelfaktorer för att öka mängden material som återvinns. Biologisk återvinning är när biologiskt avfall såsom matavfall och trädgårdsavfall genomgår en behandling där näring och energi kan utvinnas. Energin kan exempelvis användas som drivmedel som kan ersätta fossila drivmedel. Näringsämnena kan cirkuleras vilket bidrar till ett minskat behov av exempelvis mineralfosfor som är en ändlig resurs. 2.2.2 Nyckeltal Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 1) Ökande trend önskas. 1) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan Målet är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material återvinns och sådant som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Koppling till: Agenda 2030: Mål 3 Hälsa och välbefinnande Mål 4 God utbildning för alla Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla Mål 11. Hållbara städer och samhällen Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Mål 14. Hav och marina resurser Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 och 3 2.3.1 Bakgrund KONSUMTION - Vi påverkar indirekt miljön genom våra konsumtionsmönster. Det är därför viktigt att öka medvetenheten och kunskapen hos verksamma i Timrå så de kan minska sin miljöpåverkan genom att göra hållbara val. Innehåll av farliga ämnen i avfall kan minskas genom att vid inköp välja produkter som har en så liten påverkan på miljön som möjligt. AVFALLSHANTERING - Avfallshanteringens påverkan på miljön kommer från hur avfallshanteringen är utformad, det vill säga vilka förutsättningar som finns i kommunen för att avfall ska kunna sorteras rätt. Särskilt viktigt är att det farliga avfallet sorteras och lämnas till rätt plats för att förhindra spridning av dessa ämnen i miljön då farligt avfall innehåller skadliga ämnen som exempelvis är miljöskadliga, giftiga eller brandfarliga. Miljöpåverkan kommer också av hur avfallshanteringen utförs då avfallshämtning och avfallsanläggningar bland annat innebär utsläpp till vatten och luft. NEDSKRÄPNING - Nedskräpning innebär att föremål slängs eller lämnas på platser som allmänheten har tillträde till. Det kan både vara små saker som fimpar eller större saker som bilar. Gemensamt för all slags nedskräpning är att den påverkar 11 miljön negativt eftersom nedskräpning leder till läckage och spridning av farliga ämnen både på land och till havs. Det förekommer både avsiktlig och oavsiktlig nedskräpning. Avsiktlig nedskräpning är som det låter, när något medvetet lämnas eller dumpas. Det kan till exempel vara trädgårdsavfall som lämnas i natur nära bostäder i stället för på en återvinningscentral, vilket kan leda till spridning av invasiva främmande arter, såsom parkslide och lupiner. Oavsiktlig nedskräpning är det som händer vid exempelvis slitage av plastmaterial, som när vi tvättar kläder gjorda av plastmaterial, tvättar ur färg ur penslar eller får med oss plastgranulat från konstgräsplanen med våra skor. Alla nämnda scenarier med oavsiktlig nedskräpning bidrar även med mikroplaster till havet vilket är ett uppmärksammat miljöproblem som behöver förebyggas. Nedbrytning av plast i naturen sker långsamt vilket innebär att den plast som hamnar i havet stannar i havet under lång tid. Konsekvensen är att mikroplaster även påträffats i fisk, som vi sedan äter. Det innebär att nedskräpning både är en miljöfråga och en hälsofråga. Nedskräpning bidrar också till en otrygg och oattraktiv livsmiljö så den sociala aspekten behöver tas i åtanke. Vårt beteende påverkar andra och där det finns skräp på marken är det mer troligt att andra slänger skräp på marken. Nedskräpning föder nedskräpning som i förlängningen övergår i klotter och vandalisering. Det är därför viktigt att förebygga nedskräpning och hantera den nedskräpning som skett för att Timrå ska vara en trygg kommun med attraktiva livsmiljöer. 2.3.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering Målet för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall kan samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår. Dessutom finns en driftsäkerhet där insamling av avfall sker som planerat. 2.4.1 Bakgrund Omvärldsfaktorer såsom strejker och krig kan orsaka drivmedelsbrist, elbrist, brist på reservdelar mm vilket kan påverka möjligheterna att samla in och omhänderta avfall i kommunen. Extremväder med halka och översvämningar kan innebära framkomlighetsproblem för insamlingsfordon. Det kan också uppstå problem med 12 insamlingsfordon, mjukvara i insamlingsfordon eller personalbrist. Dessa scenarier kan medföra att avfall inte hämtas och risk för skadedjur och luktproblem uppstår. De fysiska förhållanden som finns i kommunen påverkar möjligheten att hämta avfall. Hur soprum är utformade och dimensionerade samt hur vägar är utformade och underhålls inverkar på personals arbetsmiljö och möjligheten att hämta avfall. Genom att avfallsverksamheten inkluderas vid planering i kommunens kan goda förutsättningar att hämta avfall säkerställas. 2.4.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. 3 Åtgärder Ett antal åtgärder har tagits fram för Timrås arbete mot målen. För att underlätta för verksamheterna har åtgärderna kategoriserats utifrån vilken kommunal förvaltning eller vilket kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns också angivet när eller hur ofta den ska genomföras samt hur mycket resurser som krävs för genomförande av åtgärden. I bilaga Handlingsplan finns samtliga åtgärder listade, här nedan lyfts några exempel på åtgärder: • Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. • Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten. • Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall • Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn • Ta fram rutin för användning av plasthandskar i syfte att minska användningen. • Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. • Informera fastighetsägare om invasiva arter. • Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, E-arkiv. 13 Bilaga 1 - Handlingsplan 1. Inledning Handlingsplanen innehåller åtgärder som bidrar till uppfyllelse av avfallsplanens mål. Varje åtgärd berör minst ett av målen, ibland flera. Avfallsplanens mål är: 1. Minskade mängder avfall 2. Ökad återvinning 3. Minskad miljöpåverkan 4. Robust avfallshantering För att följa upp om arbetet med åtgärderna bidrar till måluppfyllelse sker uppföljning av målen med hjälp av nyckeltal som finns kopplade till respektive mål. 1. MINSKADE MÄNDER AVFALL - Nyckeltal: Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. 2) Minskande trend önskas. 2. ÅTERVINNING - Nyckeltal: Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 2) Ökande trend önskas. 3. MINSKAD MILJÖPÅVERKAN - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 4. ROBUST AVFALLSHANTERING - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. Åtgärderna har kategoriserats utifrån vilken kommunal nämnd eller kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns angivet: • När eller hur ofta den ska genomföras. • Vilket/vilka mål åtgärden/åtgärderna kopplar till. • Styrmedel att använda för genomförande av åtgärden. • Hur mycket resurser som bedömts behövas för genomförande av åtgärden. 2) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 14 2. Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå (för mer information om styrmedlen se avsnitt 1.4 i avfallsplanen): 1. Fysisk planering 2. Kommunikation 3. Upphandling och inköp 4. Tillsyn 5. Verksamhetsplaner och budget 6. Kommunens avfallstaxa 7. Kommunens VA-taxa 8. Föreskrifter om avfallshantering för Timrå kommun 3. Resurser Avseende hur mycket resurser som krävs för att genomföra en åtgärd har följande bedömningar gjorts: Åtgärder med grön markering - Ryms inom befintlig budget. Åtgärder med gul markering - Måttlig kostnad som inte ryms inom befintlig budget vilket innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Åtgärder med röd markering - Hög kostnad som innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Om en nämnd/bolag har ett flertal åtgärder att genomföra samma år, vilka var och en bedöms kunna rymmas inom befintlig budget, kan konsekvensen ändå bli att extra resurser krävs för att genomföra åtgärderna. Å andra sidan kan genomförande av åtgärder leda till minskade kostnader för inköp av råvaror och produkter när de innebär att avfall förebyggs. 15 4. Åtgärder Kommunstyrelsen Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Integrera avfallsplanen i uppföljning av verksamhetsplan och budget. Årligen Alla 5 2) Vid översyn av kommunens inköpsorganisation utreds hur kommunala verksamheter vid inköp och upphandling kan verka för minskade avfallsmängder. Utifrån utredningen fastställs lämpliga åtgärder. Exempel på åtgärder är att: a) Ställa krav på och följa upp möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b) Vid inköp ställs krav på innehåll av återvunnet material c) Vid inköp ställs krav på att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna d) Utveckla återanvändningsbrukstjänsten ”möbelprojektet” till att omfatta återanvändning av kommunens egna möbler mm. e) Aktivt arbeta för att minska förpackningsavfall i kommunens verksamheter, ex. minska styckeförpackade produkter Årligen 1 & 2 3 & 5 3) Informera fastighetsägare om invasiva arter. Årligen 3 2, 4 & 5 4) Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. Årligen Alla 1, 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 16 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. 2024 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet Årligen 3 2, 3 & 5 Barn- och utbildningsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Med utgångspunkt i läroplanen och agenda 2030 inkluderas hushållning med resurser i den pedagogiska verksamheten Årligen 1, 2 & 3 2 & 5 2) Förbättra rutin för beställning av mat i syfte att minska matsvinn med ursprung i centralkökets verksamhet 2024 1 2, 3 & 5 3) Ta fram och implementera rutiner för arbetet med att minska matsvinn och förpackningsmaterial 2024 1 & 2 2 & 5 4) Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn Årligen 1 2 & 5 5) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. 2025 1 2 & 5 6) Genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpning. Årligen 3 2 & 5 7) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 8) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 9) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 10) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 17 Kultur- och tekniknämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Erbjuda återanvändningsaktiviteter för barn och ungdomar i kommunens fritidsverksamheter Årligen 1 2 & 5 2) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 3) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 4) Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten och i kommunen. Årligen 2 & 3 2, 6 & 7 5) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 6) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 7) I enlighet med lagstiftningen utreda behov och inrätta avfallshantering, inklusive insamling av förpackningar på torg, i parker och andra allmänna platser, samt säkerställa att dessa töms så ofta att nedskräpning minimeras 2024-2025 2 & 3 2 & 5 8) Identifiera platser utsatta för nedskräpning och genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpningen. Årligen 3 2 & 5 9) Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. – Årligen 3 2 & 5 10) Samarbeta med lokala och regionala organisationer och föreningar i syfte att minska nedskräpning till havs och på land Årligen 3 2, 5 & 6 11) Informera kommunens invånare om nedskräpningens negativa effekter på miljö och samhälle Årligen 3 2 & 6 12) Skapa möjlighet att lämna och hämta återanvändningsmaterial på återvinningscentral 2025 1 2 & 6 13) Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall Årligen 1 & 3 2 & 6 14) Ta fram rutin för hantering av arbetsmiljöfrågor kopplade till hämtning av avfall Årligen 4 2 & 6 18 15) Krisberedskapsperspektivet tas med i upphandlingar av tjänster och produkter kopplade till avfallshantering i kommunen Årligen 4 2, 3 & 6 16) Framtagande av strategi för avfallshantering i händelse av extraordinär händelse som hindrar att avfallshämtning kan utföras som planerat 2024 4 2 & 6 17) Delta i Avfall Sveriges kampanjer för att förebygga avfall. Årligen 1 2 & 6 18) Hitta sätt för att från hushåll öka mängden bygg- och rivningsavfall till materialåtervinning genom sorte- ringsmöjligheter vid ÅVC och vilka tjänster som erbjuds vid fastighet 2025 2 2 & 6 19) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 6 20) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från kommunens verksamheter 2024 2 2 & 6 21) Vid upphandling av avfallstranspor- ter ska fossilfria transport premieras Årligen 3 2, 3 & 6 22) Införa matavfallsutsortering 2024-2027 2 2 & 6 23) Införa fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll 2024-2027 2 2 & 6 24) Följa upp utsorterade mängder och andelar av respektive avfallsfraktion som hämtas från fastighet. 2024-2027 2 6 25) Tillsammans med Mittsverige vatten och avfall utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2 & 6 26) Utreda nedlagda deponier och genomföra avslutningsåtgärder mot bakgrund av 2024-2027 3 4 Miljö- och byggnadsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Informera företagare om vikten av källsortering vid tillsyn. 2024-2027 2 2, 4 & 5 2) Kompetenskrav vid materialinventering inför rivning och kontrollera att materialinventeringen är tillräckligt bra. Årligen 1, 2 & 3 4 & 5 3) Tillsyn enligt miljöbalken gällande bygg- och rivningsavfall hos anmälnings- och tillståndspliktiga avfallshanterare. 2024-2027 1, 2 och 3 4 & 5 19 4) Innan Miljö- och byggnadsnämnden ger startbesked till en bygg- eller anmälningsåtgärd ska verksamheten redovisa de avfall och återanvändbara produkter som åtgärden kan ge upphov till och var avfallet ska tas omhand. Årligen 1, 2 och 3 2, 4 & 5 5) Samverka med andra kommuner inom regionen för att utveckla arbetet med avfall gentemot verksamheter. Årligen Alla 2 & 5 6) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 7) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 8) Säkerställ att farligt avfall, i den egna verksamheten, hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 9) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Socialnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Inom verksamheten reparera och återanvända material och produkter Årligen 1 2 & 5 2) Inom verksamheten arbeta med källsortering Årligen 2 2 & 5 3) Ta fram rutin för användning av engångsmaterial, ex. plasthandskar, i syfte att minska användningen. 2024 1 2 & 5 4) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. Årligen 1 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 20 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timråbo Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 5 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från Timråbos fastigheter 2024 2 2 & 5 3) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Vatten AB / MittSverige Vatten och Avfall AB Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) I enlighet med Timrå kommuns VA- policy: Resurser i avloppsvatten och avloppsslam ska så långt som möjligt nyttiggöras på ett hållbart sätt. Avloppsslam, även slam från enskilda avloppsanläggningar, som genereras i kommunen ska omhändertas med största möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Biogas ska kunna användas för värme- och elproduktion eller som fordonsgas 2024-2027 1, 2 & 3 5 21 efter uppgradering. 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från MSVAs fastigheter/verksamheter 2024 2 2 & 5 3) Tillsammans med Kultur- och teknikförvaltningen utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2, 6 & 7 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2, 5 & 7 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Räddningstjänst Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Invest Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 22 1) Arbeta för en minskad pappers- användning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efter- levs och hänsyn tas till hälsa och miljö Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 23 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning 1. Inledning Nulägesbeskrivningen är ett kunskapsunderlag som visar Timrås förhållanden avseende antal invånare, antal och typ av hushåll, Timrås näringsliv samt förhållanden för avfallshantering i kommunen. Nulägesbeskrivningen baseras på statistik från 2021-2023 beroende av vilka underlag som funnits publicerade. Avfall beskrivs avseende avfallsmängder, insamlingssystem och hur det behandlas. Beskrivningen redovisas fördelat på följande kategorier: 1. Avfall under kommunalt ansvar (hushållens mat-, rest- och grovavfall, bygg- och rivningsavfall från icke yrkesmässig verksamhet, farligt avfall, returpapper, slam, fosforfilter och latrin). 2. Avfall som omfattas av producentansvar (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). 3. Övriga avfall (verksamhetsavfall, bygg- och rivningsavfall från yrkesmässig verksamhet). 4. Nedskräpning. Organisation och ansvar för avfallsfrågor Producenter För vissa avfall finns ett producentansvar. Producentansvaret innebär att den som producerar en produkt står för kostnaden för insamling och behandling av produkten när den blivit avfall. Insamlingen och behandlingen finansieras genom en avgift som läggs på produkten när den säljs. I vissa fall ansvarar producenterna för insamlingen av avfallet (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). Avfallslämnare Både privatpersoner och verksamhetsutövare som lämnar ett avfall ansvarar över att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Bakgrunden är att avfall ska hanteras med hänsyn till miljö och hälsa. Fastighetsägare Fastighetsägare ska säkerställa att avfall kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter, samt att sophämtare och sopbilar kan hämta avfall på ett säkert sätt ur arbetsmiljösynpunkt. Vidare ska fastighetsägaren informera sina hyresgäster om hur avfallshantering går till på fastigheten. Timrå kommun som avfallslämnare och fastighetsägare Kommunen ansvarar för det avfall som uppstår i de kommunala verksamheterna. Det kan handla om avfall från skötsel av gator och parker, avfall från fastighetsförvaltning mm. Som fastighetsägare ansvarar Timrå kommun för att avfall 24 kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter. Timrå kommun som tillsynsmyndighet Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn enligt miljöbalken och plan- och bygglagen vilket bland annat omfattar hushållning med resurser, tillsyn av avfallsanläggningar och bestämmelser kring byggnationer samt rivning av byggnationer. De ansvarar också för tillsyn för att säkerställa att Timrås privatpersoner och verksamheter efterlever de kommunala avfallsföreskrifterna. De handlägger även bygg- och rivningslovsärenden samt anmälningsärenden såsom rivning och enskilda avlopp. Timrå kommun som avfallsorganisation Timrå kommun har ansvar för att avfall under kommunalt ansvar samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Kommunens ansvar gäller inte för övrigt avfall såsom verksamhetsavfall eller avfall under producentansvar. I kommunen utför Kultur- och tekniknämnden insamling av avfall under kommunalt ansvar. Timrå kommun ingår i samverkansavtalet för Y-renhållare, som är ett nätverk för länets kommuner. Syftet med samverkansavtalet är att parterna genom samverkan ska utveckla arbetet inom avfallsområdet och cirkulär ekonomi. Inom nätverket jobbar man med aktuella avfallsfrågor och samverkar bland annat kring utbildningar och upphandlingar. Trafikverket Avfall som uppstår längs med Trafikverkets vägar faller under Trafikverkets ansvar att samla in och lämna till behandling. Hamnar I Timrå finns två stycken hamnar, Östrand och Söråker. Det är hamnarna som ansvarar för att ta emot avfall från fartyg. Entreprenörer Det praktiska arbetet, det vill säga det operativa ansvaret, har kommunen lagt ut på entreprenad som omfattar hämtning av kommunalt avfall, avfall under kommunalt ansvar, kundtjänst samt drift av återvinningscentralen. De verksamhetsutövare som ger upphov till övrigt avfall har möjlighet att välja annan entreprenör för avfallshantering än den som kommunen anlitar. Avfallsbehandlare En avfallsbehandlare är den verksamhet som omhändertar avfall genom exempelvis förberedelse av avfall för återanvändning, materialåtervinning, rötning, energiåtervinning eller deponering. 25 2. Kommunbeskrivning Lokalisering och infrastruktur Timrå kommun ligger vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet i Västernorrlands län och har en yta på 788km2. I norr gränsar kommunen till Härnösand och i syd och väst till Sundsvall. Ett flertal mindre tätorter finns inom kommun. Det strategiska läget tillsammans med väl utvecklade kommunikationer gör området till ett betydande servicecentrum för hela Norrland. I kommunen finns transportinfrastruktur bestående av bilvägar, järnväg, hamn samt flyg. Näringsliv Timrå har en lång industriell historia där skogen betytt mycket för den industriella utvecklingen och skogsindustrin utgör även idag stommen i näringslivet med SCA som största privata arbetsgivare. Under de senaste decennierna har teknik och service successivt etablerats och den viktiga skogsnäringen balanseras alltmer av små och medelstora företag i andra branscher, exempelvis transportsektorn. Befolkning Antalet invånare i kommunen är cirka 18 000 (17 730 personer i januari 2022) och har under de senaste 20 åren legat på en stabil nivå. Antal hushåll i en- och tvåfamiljshus är 4932 stycken. Antal hushåll i flerbostadshus är 3785 stycken och antal fritidshus i kommunen är 1307 stycken. Antalet gästnätter omräknat till personer var 97 stycken år 2021. 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag Avfall under kommunalt ansvar Tidigare kallades avfall under kommunalt ansvar för hushållsavfall. Till följd av EU- lagstiftning som implementerats i den svenska lagstiftningen har begreppet ändrats. Begreppet omfattar i princip samma avfall som begreppet hushållsavfall tidigare omfattade. Kort förklarat omfattar ansvaret kommunalt avfall, vilket är avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Som exempel kan nämnas matavfall, restavfall, kasserade hushållsprodukter och kläder. Även avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar, hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. I Timrå kommuns avfallsföreskrifter finns detaljer för närmare beskrivningar av avfall. 26 För avfallshantering av avfall under kommunalt ansvar finns en miljöstyrande taxa. Taxan styr mot mindre kärl vilka rymmer mindre avfall. Invånarna får även lämna avfall vid återvinningscentralen utan extra kostnad. Förebyggande av avfall Kommunen har ett ansvar att informera om åtgärder för att förebygga att avfall uppstår. En del i att förebygga avfall är de samarbeten Timrå har med andra aktörer för att öka återanvändningen. Vid återvinningscentralen finns möjlighet att lämna material till återanvändning, se information nedan. Textil Textilinsamlingen sker på återvinningscentralen i Timrå i samarbete med biståndsorganisationen Human Bridge. Det finns även andra aktörer som tar emot textilier i kommunen, t ex Röda Korset och Erikshjälpen. Dessa säljer sedan textilen i sina butiker. Sportutrustning Insamling av sportutrustning sker på återvinningscentralen i samarbete med Sportoteket. Möjlighet att lämna sportutrustning till Sportoteket finns på fler platser i kommunen. Hos Sportoteket finns sedan möjlighet för allmänheten att låna utrustning gratis. Restavfall Insamling och transport av restavfall utförs av upphandlad entreprenör. Villahushåll, flerbostadshus och verksamheter har kärl för sitt restavfall. Även ett fåtal bottentömmande behållare förekommer. Det normala hämtningsintervallet är varannan vecka för villor. Flerfamiljshus och verksamheter har oftast hämtning varje vecka. Vanligaste kärlstorlekarna hos villor är 140/190liter och flerbostadshus har vanligtvis 370 liters kärl. Fritidshus i kommunen har vanligtvis gemensamma insamlingskärl som är uppställda på platser i anslutning till fritidshusområdena. Hämtning av fritidssopor sker under perioden 1 maj till 30 september, förutom på vissa platser där hämtning sker året runt. Insamlat mat- och restavfall går till Sundsvall för förbränning och energiåtervinning. I Timrå kommun utsorteras idag inget matavfall för rötning. Hushållen kan däremot själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost, efter anmälan till kommunens miljökontor. 27 Figur 1. Insamlad mängd mat- och restavfall per år. Figur 2. Insamlad mängd mat- och restavfall per invånare och år. Grovavfall Grovavfall är avfall som antingen är för skrymmande för insamling i säck/kärl eller kräver annan behandling än ordinarie hushållsavfall. Exempel på grovavfall är möbler, husgeråd, mattor, cyklar och trädgårdsavfall. Olika grovavfall lämnas till olika behandling beroende av avfallets egenskaper. Till exempel lämnas metallavfall till materialåtervinning, möbler till förbränning/energiåtervinning samt gips och isolering till deponering. 28 Privatpersoner kan under hela året lämna grovavfall på återvinningscentralen i Vivsta industriområde. Grovavfall från en- och tvåfamiljshus för permanentboende hämtas även fastighetsnära två gånger per år efter särskild turlista. Under år 2021 samlades 4810 ton grovavfall in, inkluderat trädgårdsavfall samt bygg- och rivningsavfall, vilket motsvarar cirka 268 kg/person. Värt att nämna är att mängden grovavfall varierat mycket över tid och att mängderna ökat under coronapandemin (figur 3). Mängden trädgårdsavfall ökade från 385 ton 2018 till 981 ton 2021, och mängden trä ökade från 695 ton 2018 till 1110 ton 2021. Från 2023 utförs fastighetsnära hämtning av bygg- och rivningsavfall samt Trädgårdsavfall på auktorisation. Figur 3. Mängd grovavfall per invånare och år. Farligt avfall I Timrå kommun sker insamling av farligt avfall främst vid återvinningscentralen. Farligt avfall är till exempel spillolja, lösningsmedel, färg, rengöringsmedel, elavfall och tryckimpregnerat trä. Kommunen erbjuder mobil insamling av farligt avfall, inklusive mindre elektronik och batterier, 4 gånger per år vid 25 platser i kommunen. Vid de två tillfällen per år som grovsopor hämtas fastighetsnära så hämtas även vitvaror. Under år 2021 samlades 165 ton farligt avfall, exklusive elektronik och batterier, in i kommunen. Även mängderna farligt avfall har ökat under pandemin (se figur 4). Av de 165 ton som samlades in utgjorde 118 ton av tryckimpregnerat och 22 ton av 29 asbest, resterande 25 ton var övrigt farligt avfall. För att få perspektiv så samlades 11 ton tryckimpregnerat virke och 4 ton asbest in 2019, samt 24 ton övrigt farligt avfall. Samma trend kunde ses hos flera av Sveriges kommuner under pandemin. Olika slags farligt avfall går till olika behandling, som exempel deponeras asbest, tryckimpregnerat trä förbränns/energiåtervinns och oljeavfall materialåtervinns. Figur 4. Insamlad mängd farligt avfall i Timrå kommun. Slam och latrin Kommunen samlar in slam från enskilda avlopp, det gäller slambrunnar, tankar och minireningsverk och fettavskiljare. År 2021 samlades 4736 ton slam in från 1961 enskilda avloppsanläggningar och 24 fettavskiljare. Majoriteten av det insamlade slammet lämnas vid kommunens slamlagun i Lögdö, där det behandlas och avvattnas och innan det går vidare till tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. En mindre del av det insamlade slammet lämnas till reningsverk. Slamlagunen tar även emot en del slam från kommunala reningsverk. Latrin uppstår främst vid kommunala bad och fiskeplatser, men det finns också ett fåtal fritidsbostäder med latrinabonnemang där kommunen har hämtning genom upphandlad entreprenör. Vid nybyggnation av sommarstugor verkar kommunen för att latrin ska undvikas i största möjliga mån. Under år 2021 samlades 1680 kg latrin in, under de senaste 15 åren har insamlingen av latrin varit stabil, men med en liten minskning. 30 Returpapper Kommunen ansvarar för insamling av returpapper och samlar in avfallet vid 19 återvinningsstationer som finns i kommunen, vid ÅVC samt via auktorisation av privata aktörer från flerfamiljshus och verksamheter. Mängden returpapper har minskat kraftigt till följd av digitaliseringen från 821 ton under år 2012 till 157 ton år 2021, se figur 5. Returpapper behandlas genom materialåtervinning. Figur 5. Insamlade mängder returpapper Avfall som omfattas av producentansvar Förpackningar I kommunen finns 19 återvinningsstationer där hushåll kan lämna in förpackningar, samt att förpackningar kan lämnas vid ÅVC. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) har ansvaret för insamling av förpackningar och tömning av dessa stationer. Cirka 75% av flerfamiljshusen i Timrå kommun har fastighetsnära källsortering. I kommunen samlades 404 ton pappersförpackningar, 34 ton metallförpackningar, 290 ton glasförpackningar och 224 ton plastförpackningar in under år 2021. Det motsvarar 62 kg förpackningar per person år 2021. De senaste årens insamlingshistorik för olika förpackningsmaterial ses i figur 6. Insamlade förpackningar lämnas till materialåtervinning för behandling. 31 Figur 6. Insamlade mängder förpackningar Däck Däck omfattas av producentansvaret, vilket innebär att den som säljer däck är skyldig att ta emot uttjänta däck. Däck kan lämnas till däckåterförsäljare eller på återvinningscentralen. Batterier Sedan år 2009 har det varit producentansvar på batterier. Batterier för konsumentbruk delas upp i två kategorier, bilbatterier och bärbara batterier. Med bilbatterier avses batterier som används i fordon, bärbara batterier är övriga batterier som inte väger över 3 kg. Hushållen lämnar sina batterier på ÅVC samt till de 25 batteriholkar som finns i kommunen. El-Kretsen hämtar batterierna från återvinningscentralen och ser till att de tas om hand på bästa sätt. De som säljer bilbatterier är skyldiga till att samla in dem. 32 ton bilbatterier och 17 ton småbatterier samlades in år 2021. Elektriska och elektroniska produkter El-Kretsen är det producentföretag som ansvarar för insamling och behandling av elektriska och elektroniska produkter. Hushåll och företag kan lämna sitt elavfall till en återförsäljare eller till kommunens återvinningscentral, där de sedan hämtas genom El-Kretsens försorg. Företag kan dessutom lämna sina elektriska och elektroniska produkter till andra återvinningsbolag. Totalt samlades 186 ton elavfall in i Timrå under år 2021. 32 Läkemedel Kasserade läkemedel omfattas av producentansvar, vilket innebär att de ska lämnas till apoteken. Använda kanyler tas emot på apotek i särskilda behållare som kommunen tillhandahåller. Bilar och skrotbilar Personbilar omfattas av producentansvaret sedan år 1998. Sedan år 2007 omfattas även skrotbilar av producentansvar. Enligt förordningen om producentansvar på bilar ska minst 95 procent av bilen återvinnas. Inom kommunen finns rutiner för hur man agerar när övergivna fordon påträffas på privat mark och på kommunens mark. Under år 2021 omhändertog kommunen 20 stycken övergivna bilar som skrotades. Det saknas statistik över det totala antalet skrotade bilar inom kommunen. 4. Verksamhetsavfall Företag kan även välja att lämna sitt verksamhetsavfall till anläggningar i eller utanför kommunen. Inom Timrå kommun finns det flera privata aktörer som jobbar med återvinning av avfall. Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken redovisar avfallshanteringen i sina årliga miljörapporter. Farligt avfall Företag måste ha separat insamling av farligt avfall och avfallet måste hämtas av transportörer som har tillstånd enligt avfallsförordningen. Tillstånd utfärdas av länsstyrelsen till dem som kan transportera avfallet på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Mängder farligt avfall som producerats av verksamheter i Timrå kommun och rapporterats till Naturvårdsverkets avfallsregister var 2022 totalt 9117 ton. Övriga avfall Övriga avfall är de avfall som kommunen inte ansvarar för och som inte omfattas av producentansvar. Det är till exempel verksamhetsavfall från kommunens egna verksamheter och från privata företag. Verksamhetsavfall är avfall som uppstår till följd av den verksamhet som bedrivs. Exempel är avfall från jordbruk, bygg- och rivningsverksamheter, tillverkande industrier eller fastighetsskötsel. Verksamheten kan fritt välja vilken entreprenör som ska samla in avfallet och behandla det. Uppgifter om mängder verksamhetsavfall i Timrå kommun saknas. Exempel på större industrier och företag som producerar avfall i Timrå kommun är SCA Östrand och Permobil AB. 33 Ett verksamhetsavfall som uppstår i kommunens verksamhet är snö från snöröjning av vägar. Platser för snöupplag har utsetts i dialog med Miljö- och byggnadskontoret (Kommunens ekolog) och är på platser som ansetts lämpliga. Hantering av massor från kommunens anläggningsarbeten utförs i de flesta fall av en upphandlad entreprenör. Genom upphandling och avtal så har entreprenörer totalansvaret över det projekt som ska utföras vilket omfattar hanteringen av överblivna massor. Det ingår en kontrollpunkt i sökt mark/bygglov att man hanterat massorna på ett korrekt sätt. 5. Nedskräpning Ansvar för nedskräpning enligt lagen om gaturenhållning och skyltning, ligger på Kultur- och teknikförvaltningen. Förvaltningen sköter: • Offentliga sopkorgar/ sopkärl och hundlatriner samt hundlatrinpåsar i samarbete med Permobil AB tickspack. • Städning av kommunala vägar samt gång och cykelvägar. 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande Anläggningar för hantering och behandling av Timrås avfall finns både inom och utanför kommunens gränser. Av vikt för vilka avfallsmängder som uppstår i kommunen är också de verksamheter som bidrar till förebyggande av avfall. De viktigaste anläggningarna och verksamheterna beskrivs nedan. Timrå återvinningscentral Återvinningscentralen i Timrå drivs på entreprenad som ersätts med medel från avfallstaxan. Privatpersoner lämnar avfall utan extra kostnad. Vid ÅVC kan exempelvis följande avfallsslag lämnas: • Produkter till återanvändning • Möbler • Wellpapp • Metall • Trä • Tryckimpregnerat trä • Elektronik • Farligt avfall • Asbest • Trädgårdsavfall • Betong • Förpackningar 34 Lögdö slamlagun Vid Lögdö slamlagun sker behandling och avvattning av slam innan det lämnas för tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. Privata avfallsanläggningar Privata avfallsanläggningar som finns i kommunen är: • Timrå renhållnings AB (TIRAB) • Stena Recycling • Ragn-Sells AB • REMONDIS • Kuusakoski Recycling • Markförädling i Norrland AB Anläggningar utanför kommunen Korstaverket Brännbart avfall levereras till Korstaverket i Sundsvall där det förbränns. Vid Korstaverket produceras fjärrvärme och el. Deponi För deponering av inert material finns exempelvis Blåbergets deponi i Sundsvall, Älands avfallsanläggning i Härnösand och Högbergets deponi i Karmfors. Övriga anläggningar Exempel på andra anläggningar där avfall slutligen återvinns och bortskaffas är: • Fortum i Kumla som är en behandlingsanläggning för farligt avfall • Kuusakoski Recycling i Skellefteå, metallåtervinning. • Återvinningsanläggningar för förpackningar bland andra Svensk Plaståtervinning i Motala och Svensk Glasåtervinning i Hammar. Förebyggande och återanvändning I Timrå finns ett flertal verksamheter som antingen säljer eller skänker second hand- produkter, eller som genom sin verksamhet bidrar till att förebygga avfall. Några exempel följer: • Sportoteket – Låneverksamhet för sportutrustning • Human Bridge – Biståndsverksamhet som skänker bland annat textilier till behövande • Röda korset – Second hand-verksamhet • Erikshjälpen – Second hand-verksamhet 35 • Kreha – Verksamhet som bland annat säljer produkter tillverkade av återanvändningsmaterial • Timrå Data & Service – Reparatör av diverse elektronik 7. Fysisk planering och bygglov Alla planer, såsom detaljplaner och översiktsplan, skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. Vid framtagande av detaljplaner sker en dialog med Kultur- och teknikförvaltningen när förvaltningens verksamhet kan påverkas. Rutin finns framtagen för vilka bygglov som ska skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering Beredskaps och klimatfrågor ingår i den risk- och sårbarhetsanalys som tas fram kommunövergripande. Avfall och återvinning hos Kultur- och teknikförvaltningen deltar i analysen. Behov av beredskap inkluderas i arbetet med förfrågningsunderlag inför upphandling av avfallstjänster. Dialog sker kontinuerligt med avfallsentreprenörer gällande beredskapsfrågor. 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier 1. Bakgrund Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier. För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa och miljön redovisas. Planen ska dessutom innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön där kommunen har varit verksamhetsutövare. Till föreskrifterna finns Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760 som anger att för varje deponi bör finnas plats och namn. Förutsatt att uppgifter finns tillgängliga bör följande uppgifter anges om typ av avfall som deponerats, deponins utbredning, deponiklass, deponerade mängder och för vilken tidsperiod som deponin var i drift. Enligt 5 § avfallsförordningen (2011:927) avses med deponi en upplagsplats för avfall. De deponier som redovisas i denna bilaga är upplagsplatser som inte längre tillförs avfall. Riskklassning MIFO Riskklassning enligt MIFO fas 1 består av insamling av information om deponiverksamheten, tex från arkiv och historiska källor. Även platsbesök brukar ingå, några undersökningar ingår däremot inte. 2. Genomförd inventering och riskklassning Under 2022 utförde Sweco en utredning för att bedöma åtgärder och kostnader för efterbehandling av tjugo nedlagda deponier i Timrå kommun. Tidigare utredningar har utförts i området för de deponier som beskrivs i föreliggande bilaga. De utredningar som utförts är: • Utredning av Timrå kommun 1993 • MIFO-inventering gjord av kommunen 2003. • Dokument med prioriterar och framtida arbete med nedlagda deponier i Timrå kommun av SGI 2008. • Ytterligare utredningar och rapporter som finns framtagna för bland andra Vivsta deponi. 3. Resultat av inventering och riskklassning I tabell 1 presenteras grundläggande uppgifter om de nedlagda deponierna i Timrå kommun. Inom kommunen finns 35 stycken deponier, varav 22 stycken kommunala. Deponierna är fördelade på följande riskklasser: 37 • Riskklass 1, 1 stycken. • Riskklass 2, 4 stycken. • Riskklass 3, 8 stycken. • Riskklass 4, 11 stycken. • Ej riskklassad, 11 stycken. 4. Vidtagna åtgärder Där kommunen varit verksamhetsutövare ska planen innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta finns bara för fåtal och saknas för de flesta. De flesta av deponierna inom Timrå kommun är övertäckta med sand eller andra material. Däremot är de inte formellt övertäckta. 5. Planerade åtgärder Kommunen har medel avsatt för utredning av nedlagda deponier inklusive avslutningsåtgärder, för deponier där kommunen varit verksamhetsutövare. Primärt utreds deponier med riskklass 2 (se tabell 1). Därefter tas plan fram för och arbete påbörjas med: • Utredning av deponier • Bedömning av risker • Behov av åtgärder • Genomförande av åtgärder • Avseende PFAS tas specifik hänsyn vid utredning och bedömning av risker för deponier som varit i drift efter 1930, även för de som sluttäckts. Förklaring till tabell 1 ID = ID enligt EBH-stödet Riskklass = Riskklass enligt MIFO fas 1 i. a. i.e.p. = Identifiering avslutad, inventering ej påbörjad VU = Verksamhetsutövare 38 Tabell 1 Nedlagda deponier i Timrå kommun enligt historik från MIFO-undersökningar och utredning utförd av Sweco 2022. Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Bergeforsen Forsmon 111071 3 600 ?- mitten X Kommunalt avfall Ej identifierad deponi 1:137 av 50 talet 111084 4 400 X Ej identifierad, området är en Bergeforsparken Sörberge Kommunalt avfall ? - 1967 campingplats i deponi 11:1-1 dagsläget. Oklara uppgifter. Båthamnen Söråker 110946 i.a.i.e.p. Industriavfall ? Söråker, tipp 11:21 111078 4 X Ingen identifiering E4 Tallbacken Vivsta av deponi, ligger i Kommunalt avfall ?-30 talet deponi 13:19 dagsläget under E4:an Fagervik båthamn Sörberge 111077 4 X Kommunalt avfall ?-60 talet deponi 2:375 110945 4 Enligt EBH-stödet är ansvar ej utrett Gasabäck för Gasabäck 1:22; deponi. Industriavfall och Gasabäck 1970- Länsstyrelsen Gasabäck deponi kommunalt 1:41; 1989 prioriterar inte att avloppsslam Gasabäck utreda ansvar för 2:12 Gasabäck deponi då den har riskklass 4. 111067 2 Grovsopor, 2000 X Högland deponi Högland kommunalt avfall, 1968- 16:1-4 skrot från lantbruk 1973 och trädgårdsavfall. Klingerfjärden 111083 4 X Strand deponi Kommunalt avfall ? - 1967 5:121 111065 4 350 X Oklart om det har varit en verklig Lagfors Lagfors deponi Kommunalt avfall deponi eller om 18:1-4 bara dumpning skett. 39 42 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Lagfors, Lagfors 111064 2 Kommunalt avfall, 900 ?-70 talet X Bredsjöån 18:1 skrotbilar, kylskåp, lantbruksavfall(troligt) Lunde deponi Lunde 111073 3 Byggavfall, stubbar, 750 1960- Arbete har påbörjats X 1:14-2 ris och bilvrak, 1970 Lövudden deponi Norrberge 111080 3 Kommunalt avfall och 2500 ?- början X 1:60-1 skrot av 50 talet Mellberg deponi Mellberg 111066 4 Kommunalt avfall 1400 X Ej identiferiad 4:2-1 ?- 1968 Merlo barkupplag Högen 111000 i.a.i.e.p. Industriavfall 1972- Det finns ett 2:2>1 2001 lakvattendike runt deponin som samlas upp i en damm, kontrollprogram pågår med analyser varje månad. Mällby deponi Mällby 3:3- 111068 3 Kommunalt avfall, 1400 1969- X 1 bilvrak, kylskåp, 1971 grovsopor m.m. Norra Östrand 3:4 110990 i.a.i.e.p. Industriavfall parkeringen deponi, nr 30 Norrberge deponi Norrberge 111074 4 Kommunalt avfall, 1000 ?- mitten X 3:2-3 trädgårdsavfall, av 50 talet betongrör, skrot PACWIRE SÖRÅKER 110943 1 Industriavfall industrideponi 11:13; SÖRÅKER 11:39 Sandarna deponi Ri 4:1-3 111070 2 Kommunalt avfall, 2628 ?- mitten X trädgårdsavfall, av 50 talet möbler, kylskåp, bilbatterier samt rivningsmaterial Sjösvedjan nr 18 Tallnäs 111081 3 Kommunalt avfall 18400 Slutet av X Ej identifierad, 1:46 övertäckt av 30talet – oklart läge finns industriavfall början av även industritipp i 50talet området. Sjösvedjan nr 27 Tallnäs 110948 i.a.i.e.p. Industriavfall 1:46 40 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Skäggsta deponi SKÄGGSTA 110947 i.a.i.e.p. Industriavfall (Rödmyran) 2:3; SKÄGGSTA 2:8 Skönvikstippen 110992 i.a.i.e.p. Östrand 3:4 Industriavfall deponi 111069 3 1600 ?- X Förbränning av Stavreviken Kommunalt avfall och mitten Stavre 6:1 avfall har skett på deponi grovavfall av 50 platsen talet Stora parkeringen 110991 i.a.i.e.p. deponi, Östrand 3:4 Industriavfall Östrandfabriken 111085 4 Deponin är sluttäckt och X Kommunalt avfall, Norrberge 1970- kontrollprogram finns som Stordalens deponi grovavfall, asbest och 2:1 & 3:34 2004 inkluderar industriavfall grundvattenprovtagningar Södra Lundevallen 111076 3 560 ?- X Bölde 1:169 Kommunalt avfall deponi 40talet 111075 4 250 ?- X Sörberge början Sörberge deponi Kommunalt avfall 2:267-4 av 50 talet 111072 4 Grovsopor, 50 X Triangelvägen Bergeforsen 1972- trädgårdsavfall, ris deponi 2:35 1980 och stubbar 111079 2 X MIFO 2 inlämnad Är till största delen Kommunalt avfall, 30 talet till Vivsta deponi Vivsta 1:19 sluttäckt. Arbete kring latrin, industriavfall -70talet tillsynsmyndighet. återstående del pågår. Etapp 1 sluttäkt. 111082 3 314145 Slutet X Fundament till Västansjö Västansjö deponi Kommunalt avfall av 50- brännbur i betong 8:2-1 tal 1972 finns kvar Wivstavarvstippen 110989 i.a.i.e.p. Tallnäs 1:46 Industriavfall nr 28 Åstön deponi Åkerö 3:17 110949 i.a.i.e.p. Industriavfall Ö-80 parkeringen Östrand 3:1 111060 i.a.i.e.p. Industriavfall Östrand deponi, nr 34 Östrand deponi Skyttberg 110942 i.a.i.e.p. Industriavfall Skyttberg S:1 41 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd 1. Framtagande av avfallsplanen Arbetssätt Kultur- och teknikförvaltningen har varit ansvarig för arbetet med att ta fram avfallsplanen. Under arbetets gång har arbetsmöten hållits med samtliga kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Möten har skett med respektive förvaltning och bolag var för sig för att få förståelse för avfallsfrågor kopplat till deras verksamhet. Både ansvariga för förvaltningar och bolag samt personal med sakkunskap har deltagit vid möten. Avfallsplanen med dess mål och åtgärder har tagits fram mot bakgrund av: • Nuvarande avfallshantering i kommunen (se bilaga Nulägesbeskrivning) • Förvaltningars och bolags behov utifrån arbetsmöten och därefter följande dialoger • Svensk lagstiftning samt nationella, regionala och lokala mål (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) Dialog har förts med kommunledningskontoret angående arbetssätt för det kontinuerliga arbetet med den antagna planen. De hade viktiga inspel kring hur uppföljning och arbete med avfallsplanens mål och åtgärder skulle gå till i syfte att synkronisera med arbete och uppföljning av andra kommunala styrdokument. Förankring av avfallsplanen Förankring av avfallsplanen är viktig för ett lyckat genomförande där handlingsplanens åtgärder utförs. Kommunala bolag och förvaltningar erbjöds att vara delaktig i framtagande av åtgärder som deras verksamhet ansvarar för att genomföra. För att få en bredare förankring av avfallsplanen i kommunen har kommunens ledningsgrupp, Timrås politiker samt Kultur- och tekniknämnden delgetts information om avfallsplanen med dess mål och åtgärder vid möten samt via mejl. Genom dessa kontakter har eventuella synpunkter kunnat fångas upp innan utställning av planen, och mål och åtgärder har kommunicerats med de som berörs av dem. 2. Samråd Samråd med Länsstyrelsen och miljöbedömning Med Länsstyrelsen hölls ett kombinerat samrådsmöte om avfallsplanens innehåll samt angående om planen bedömdes medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Information om avfallsplanen och dess mål delgavs Länsstyrelsen vid samrådsmöte 39 42 samt genom det samrådsunderlag med miljöbedömning för avfallsplanen som skickades till myndigheten inför samrådsmötet (se bilaga 5). Synpunkter från länsstyrelsen (se bilaga 6) togs hänsyn till vid utformning av avfallsplanen. Utställning och formellt samråd Allmänheten gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på avfallsplanen när den ställdes ut under perioden 2023-06-01 – 2023-08-10. Utställningen annonserades i förväg via Timrå kommuns hemsida för att sprida kännedom om planen och erbjuda kommuninvånare att komma med synpunkter. Utställning av avfallsplanen skedde fysiskt på Timrå bibliotek och kommunhus, samt digitalt på Timrå kommuns hemsida. Parallellt med utställningen skedde det formella samrådet där politiska nämnder, styrelser i kommunala bolag, Länsstyrelsen, intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer, större fastighetsägare och företag fick avfallsplanen på remiss genom mejlutskick. Komplett lista med de som erbjöds lämna synpunkter vid det formella samrådet finns under rubrik ”Sändlista”. Samrådsredogörelse De yttranden som inkommit under det formella samrådet, Timrå kommuns återkoppling till yttrandet och föranledd ändring av avfallsplanen finns redovisade i särskilt dokument Samrådsredogörelse – Avfallsplan för Timrå kommun. Endast de som haft synpunkter redovisas. 43 Bilaga 5 - Miljöbedömning 1. Motiv till undersökningssamråd Varje kommun ska enligt 15 kapitlet 41 § miljöbalken ta fram en avfallsplan som tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering utgör kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En ny avfallsplan håller på att tas fram för Timrå kommun. Kultur- och teknikförvaltningen är den förvaltning som ansvarar för framtagandet av avfallsplanen. Kultur- och teknikförvaltningen utför löpande avstämningar med berörda förvaltningar inom Timrå kommun. Enligt 6 kapitlet 3 § miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan som krävs i lagen också göra en bedömning av planen om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta ska utföras för att miljöhänsyn ska arbetas in i planen så att en hållbar utveckling gynnas. Föreliggande dokument är underlag till undersökningssamråd angående miljöbedömning av ny avfallsplan för Timrå kommun. Samrådet hålls muntligt med Länsstyrelsen under februari år 2023. Relevant lagstiftning är framförallt 6 kap. Miljöbalken och Miljöbedömningsförordningen (2017:966). 2. Timrå kommuns avfallsplan Avfallsplanen är ett utkast vid tidpunkten för genomförande av samrådet. Avfallsplanens inriktning kommer inte att ändras men innehållet kommer att utvecklas. 2.1 Avfallsplanens syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. 2.2 Avfallsplanens mål Avfallsplanen är uppbyggd utifrån fyra stycken målbilder. För att kunna följa upp resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive målbild. För att arbeta mot målbilderna har ett antal aktiviteter tagits fram. Aktiviteterna bidrar till uppfyllnad av minst en av målbilderna samt till avfallsplanens syfte. Nedan beskrivs målbilderna och möjliga konsekvenser av arbetet mot målbilderna. 44 2.2.1 Målbild 1. Minskade mängder avfall Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt möjlighet att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöbelastning från produktion, transport och hantering av avfall när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för inköp av material, prylar och livsmedel när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för avfallshantering när mindre mängder avfall förbränns eller deponeras. • Ökad medvetenhet om miljöpåverkan kopplat till avfall vid kommunikation om förebyggande. • Minskad användning av naturresurser. • Mindre resursslöseri. • Ökad efterfrågan på hållbara tjänster, exempelvis reparation av varor, kan innebära nya arbetstillfällen. • Ökad efterfrågan till att hyra eller låna varor och konsumera second hand kan både skapa arbetstillfällen och tillfällen till social gemenskap. • Ökad medvetenhet om hur konsumtion påverkar avfallsmängder och miljö. 2.2.2 Målbild 2. Ökad återvinning Målbilden omfattar att hushålla med resurser så att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinning av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Ökade mängder material till återvinning, bland annat till följd av fastighetsnära insamling av förpackningar, bidrar till ett minskat behov av jungfrulig råvara. • Minskad energiåtgång när produkter framställs av återvunnet material istället för jungfruligt material. • Nöjdare kunder då möjlighet att sortera förpackningar fastighetsnära införs. • Minskad drivmedelsförbrukning när medborgare inte längre tar bilen för att lämna sina förpackningar på återvinningsstation. 45 2.2.3 Målbild 3. Minskad miljöpåverkan Målbilden är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad spridning av skadliga ämnen när farligt avfall förebyggs, hanteras och omhändertas på rätt sätt. • Bättre arbetsmiljö för de som arbetar med avfall om de hanterar mindre farligt avfall till följd av att farligt avfall förebyggts samt när farligt avfall samlas in på rätt sätt. • Ökad kompetens om avfall till följd av kommunikationsåtgärder. • Minskad miljöpåverkan från nedskräpning. • När nedskräpning minskar upplever medborgare mer trygghet och trivsel. • Minskade kostnader relaterade till nedskräpning. • Känsla av gemenskap när medborgare gemensamt engageras i kampanjer där skräp plockas. • Mer material till återvinning när nedskräpning minskar och avfall istället sorteras rätt. 2.2.4 Målbild 4. Robust avfallshantering Målbilden för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår oavsett vilka förhållanden som finns. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöpåverkan från avfallshantering vid extraordinära händelser. • En avfallshantering som sker utan olägenheter för människor eller miljö. • Bättre arbetsmiljö för insamlingspersonal. 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen Bedömningen kommenteras med kursiv text i anslutning till varje punkt i paragrafen.